Ståla-Utskottets Utlåtande N:o 32.

1

Hk'':ö 3?.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Febr. 1868, kl. 7 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Åttonde Hufvudtitel.

(2:a U. A.)

Under Åttonde Hufvudtiteln, som innefattar anslagen till Ecklesiastikdepartementet,
uppfördes vid sistlidne riksdag: penningar 3,246,675 R:dr 61 öre,
indelta räntor enligt markegång på förslag 258,954 R:dr 59 öre, indelt spannmål
520,092 kubikfot 1 kanna med ett värde efter 2 R:dr kubikfoten af
1,040,184 R:dr 20 öre samt oindelt spanmål 26,442 kubikfot 8 kannor efter
samma pris, upptagna till 52,885 R:dr 60 öre; utgörande dessa tillgångar tillsammans
4,598,700 R:dr.

De förändringar, som i afseende å förevarande Hufvudtitel ifrågakomma,
omförmälas här nedan i den ordning, hvaruti anslagen i Riks-staten äro uppförda.

Riks-arkivet.

l:o. Herr J. J. Nordström har uti en inom Första Kammaren väckt, Angående
till Stats-lJtskottet remitterad motion (N:o 8o) föreslagit, att det vid nästlidne dispositionen
års riksdag på ordinarie stat anvisade belopp af 600 R:dr, att af Riksarkivet Jkivfts^än
användas till inköp af inhemska, tryckta litterära arbeten i ersättning för de till slag till inköp
detsamma tillförene aflemnade så kallade arkiv-exemplaren, måtte få mot veder- °^boc,cerbörlig
redovisning användas äfven till inköp, efter behof af erforderliga utländska,
litterära arbeten. Till stöd härför har motionären anfört, hurusom, sedan
Riksarkivet fått sig uppdraget att från trycket utgifva sådana, hos detsamma och
Bih. till Riksd. Prof. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Häft.

1

2

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående
prostetunna
för Häreneds
pastorat.

Angående
prostetunna
för Finnerödja
pastorat.

i andra samlingar befintliga handlingar, som för fäderneslandets historia äro af
vigt, inköp äfven af ett och annat för häfdeforskningen oumbärligt utländskt
arbete vore af behofvet tid efter annan påkalladt.

Då de af motionären nu anförda skäl synts Utskottet grundade, hemställer
Utskottet,

att Riksdagen måtte medgifva det må ifrågavarande anslag,
mot vederbörlig redovisning, få användas äfven till inköp
efter behof af erforderliga utländska litterära arbeten.

lUeresistaten.

2:o. Under ofvannämnda anslagstitel bar Kong!. Maj:t äskat uppförande
af 7 kubikfot 6 kannor oindelt spanmål, x/z råg och % korn, att utga * Pen"
ningar efter tioårigt medelmarkegångspris för Skaraborgs län såsom prostetunna
åt Kontraktsprosten öfver Kallands kontrakt i Skara stift för Häreneds nybildade
pastorat.

Under åberopande af hvad beträffande denna fråga finnes meddeladt i
Statsråds-protokollet (bil. 7 sid. 3—5) tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit
lemna bifall.

3:o. Till fyllnad i prostetunna åt Kontraktsprosten i Norra Wadsbo kontrakt
af Skara stift för Finnerödja nybildade pastorat, för hvilket prostetunna
redan utgöres med 1 kubikfot 2,60 kannor, har Kongl. Maj:t äskat beviljande
af 5 kubikfot 0,40 kannor oindelt kronotiondespanmål, hälften råg och hälften
korn, att utgå efter tio års medelmarkegångspris för Skaraborgs län.

Af en för Utskottet tillgänglig, utaf vederbörande tjensteman meddelad
Uppgift öfver utgående prostetunnor inom Norra Wadsbo fögderi har Utskottet,
bland annat, inhemtat, att intill den 1 Maj 1866, till hvilken tid Hofva och
Finnerödja församlingar utgjort ett pastorat, prostetunna utgått med sammanlagdt
7 kubikfot 5,60 kannor spanmål för dessa båda församlingar, men att, efter
denna tid och sedan hvardera församlingen blifvit ett särskildt pastorat, nämnde
spanmål så fördelats, att för Hofva församling i räkenskapen utförts 6 kubikfot
3 kannor samt för Finnerödja 1 kubikfot 2,60 kannor. Då emellertid, enligt
hvad det i föregående punkt omförmälda Statsråds-protokoll innehåller, inom de
kontrakt af Skaraborgs län, hvarest prostetunna utgöres, densamma skall utgå
med 1 tunna 62/5 kappar kronotiondespanmål och icke med jemn tunna, har
Utskottet ansett äfven bemälde kontraktsprost, för att i förevarande fall komma
i åtnjutande af enahanda rätt som hans vederlikar inom samma ort och i öfverensstämmelse
med hvad, jemlikt Kong]. Brefvet den 29 December 1860, rörande

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

3

prostetunna i Carlsborgs garnisons och Tiveds inom berörda kontrakt belägna
församlingar blifvit bestämdt, böra för hvardera af nämnda pastorat tillerkännas
prosttunna efter ortens sed, eller sistnämnda belopp, och får alltså hemställa,

att under anslaget till kleresistaten må uppföras 7 kubikfot
ti kannor oindelt kronotionde-spanmål, hälften råg och hälften
korn, att, efter 10 års medelmarkegångspris, till kontraktsprosten
i Norra Wadsbo kontrakt årligen utgå.

4:o. Med anledning af Statskontorets uti dess den 15 sistlidne Novem- Angående inber
afgifna underdåniga berättelse angående Statsverkets tillstånd och förvaltning b^9^9ti^
gjorda anmälan, att från denna hufvudtitels anslag för kleresistaten blifvit indra- förläningsgen
behaglig tidsförlänings-spanmål till belopp af 191 kubikfot 9 kannor, har sPanmälKongl.
Maj:t föreslagit, att samma belopp afräknas från den indelta spanmål, som
i nu gällande riksstat finnes under berörda anslag uppförd; hvilket torde
af Riksdagen godkännas.

Karolinska Mediko-kirurgiska Institutet.

5:o. För Karolinska Institutets behof har Kongl. Maj:t äskat följande Angående fsrårliga
anslag, nemligen: till anskaffande af bränsle för den uti Institutets nya. häJninf \Ka:

... rolinska Insti for

undervisning i pathologisk anatomi och kemi afsedda, byggnad anbragta upp- tutets anslag.
värmnings- och luftvexlingsapparat 1,115 R:dr; till arfvode för apparatens skötsel
200 R:dr; samt för bestridande af kostnaden för förbrukning af vatten från den
uti Institutets lägenheter anbragta'' vattenledning 236 R:dr.

Med afseende å hvad uti Statsråds-protokollet (bil. N:o 7 sid. 17 —19)
är rörande behofvet af de ifrågaställa anslagen anfördt, tillstyrker Utskottet

att Riksdagen måtte, på sätt Kong], Maj:t föreslagit, till förhöjning
i Karolinska mediko-kirurgiska Institutets anslag anvisa a)

1,115 R:dr till bränsle för uppvärmnings- och luftvexlingsapparaten
i den för undervisning i pathologisk ana .

tomi och kemi vid Institutet uppförda byggnad;

b) 200 R:dr till arfvode för apparatens skötsel; samt

c.) 236 R:dr för bestridande af kostnaden för förbrukning
af vatten från den uti Institutets lägenheter anbragta
vattenledning.

4

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Silemcntarliirovcrkcn.

Angående
anslag för
elementarlärarnes
uppflyttning
i
högre lönegrad.

6:o. Sedan, jemlikt en inom Ecklesiastik-departementet gjord beräkning å
de belopp, som för hvarje å stat uppförd lärarebeställning vid rikets elementarläroverk
äfvensom för öfningslärare vid de fullständiga elementarläroverken, enligt
de för uppflyttning i högre lönegrad fastställda grunder, borde för år 1869 utgå
utöfver det för innevarande år anvisade lönebelopp, det visat sig, att summan af
dessa belopp utgjorde tillsammans 27,200 R:dr, men att, om från denna summa
afdrag skedde för de besparingar, som genom äldre lärares afgång kunde antagas
uppkomma, det belopp, hvarmed det nu utgående läroverksanslaget behöfde med
afseende på uppflyttningarne i högre lönegrad förhöjas, uppginge till 16,200 R:dr,
har Kongl. Maj:t af Riksdagen äskat ett anslag till sistnämnda belopp att- å
elementarläroverkens stat uppföras.

I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft dels Herr G.
J. Svenséns inom Andra Kammaren väckta, till Stats-Utskottet remitterade motion
(N:o 131), innefattande hemställan att Riksdagen ville för sin del besluta: att
biskoparne i Upsala och Lund befrias från prokanslersembetet vid universiteten,
och att detta embete, om något sådant skall finnas, uppdrages åt personer, som
Konungen dertill förordnar; att biskoparne likaledes befrias från eforatet öfver elementarläroverken,
och att Konungen i stället utnämner — vare sig för särskilda
läroverk eller för grupper af sådana — oaflönade direktioner, på sätt redan sker
i fråga om flera dylika institutioner; att Konungen äfvenledes förordnar särskilda
oaflönade direktioner att hafva uppsigt öfver folkskolelärare-seminarierna, hvilka,
såsom bekant, för närvarande stå under ledning af konsistorierna i de städer,
der seminarierna råka att vara belägna; att, hvad i öfrigt folkskoleväsendet beträffar,
biskopar och konsistorier likaledes befrias från det dem nu åliggande
inseende deröfver, och att detta i stället anförtros åt af landstingen för de
respektive länen valda oaflönade öfverstyrelser, i de fall ej särskilda städer redan
fått eller framdeles få denna angelägenhet på annat sätt. ordnad; samt att de
omkostnader, som erfordras till bestridaude af löpande expeditionsutgifter för de
ifrågavarande nya skolstyrelserna, må utgöras af tillgångar, som antingen redan
finnas eller kunna beredas under anslagen å Åttonde Hufvudtiteln; dels Herr
Jonas Anderssons inom Andra Kammaren väckta motion (N:o .299) med förslag,
att Riksdagen ville för sin del besluta, att det förberedande kunskapsmått, som
nu tillhör första och andra klasserna uti våra elementarläroverk, från dessa läroverk
afskiljes och antingen öfverflyttns på folkskolan eller öfverlåtes åt den enskilda
omtanken att derom på annat sätt besörja, samt att derigenom uppkommande
besparingar antingen indragas till statskassan, eller användas till löner åt
lärare för utvidgning af ofullständiga läroverk; och att efter föregången under -

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

5

sökning af vederbörande Utskott, tidsenliga rättelser i öfrigt inom skolans område
hos Kong]. Maj:t anmälas; dels slutligen Herr Liss Olof Larssons och Herr Carl
Anders Larssons inom Andra Kammaren väckta motioner (N:ris 307 och 278)
om nedsättning eller indragning'' af åtskilliga anslag under de särskilda hufvudtitlarne,
i hvad dessa motioner angå anslagen till elementarläroverken. Den förre
har dervid endast yrkat afslag å den af Kong]. Maj:t äskade, här ofvan omförmälda
anslagsförhöjning, hvaremot den sednare, under anförande, bland annat, att
lärokurserna i elementarläroverkens tvänne nedersta klasser vore så låga, att de
kunde vida fullständigare inhemtas i de vanliga folkskolorna, föreslagit, att Riksdagen
ville besluta en minskning af 2/7 af beloppet till elementarläroverken och
dymedelst bespara i rundt tal 234,000 R:dr; samt att Riksdagen ville i sammanhang
med beslutet om en sådan minskning i anslaget, underdånigst anhålla, det
Kong!. Maj:t täcktes vidtaga sådana ändringar i nu gällande skolstadga för elementarläroverken,
som kunde blifva nödiga i anseende till anslagets inskränkning
och lärarepersonalens deraf följande minskning.

Denna sednare framställning, som, i likhet med Herrar Jonas Anderssons
och C. J. Svenséns motioner, åsyftar omskapning af hela undervisningsväsendet,
har Utskottet, som väl erkänner önskligheten af förbättringar i detta hänseende,
icke kunnat biträda i saknad af nödig utredning i ämnet, hvilken utredning
dessutom torde vara att förvänta från det inom Andra Kammaren tillsatta Tillfälliga
Utskott, som har att behandla frågor rörande elementarläroverken och
folkundervisningen. Hvad åter angår den af Kongl. Maj:t äskade, härofvan omförmälda
förhöjningen i anslaget till elementarläroverken, så, enär densamma endast
är afsedd för verkställande af den uppflyttning till högre lönegrad, som
blifvit lärarne vid elementarläroverken tillförsäkrad, tillstyrker Utskottet,

a) att till aflöning, efter gällande gruDder, för elementarläroverkens
rektorer, lektorer, adjunkter och kolleger äfvensom
för de vid de fullständiga läroverken anställde öfningslärare
må, utöfver nuvarande anslag, uppföras 16,200 R:dr;
och

b) att förenämnde motionärers framställningar icke må
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

7:o. Sedan Kongl. Maj:t, på sätt stadsfullmägtige i Stockholm hemställt,
medgifvit, att på Stockholms kommun finge öfverflyttas den församlingarne derstädes
åliggande skyldighet att för elementarläroverken bekosta skolhus och rektorsboställen,
i den mån staden genom öfverenskommelse med församlingarne
eller på annat sätt hunne att förskaffa sig erforderliga lägenheter, har Kongl.
Maj:t nu föreslagit, att å elementarläroverkens stat må, såsom ersättning för det
till aflöning åt lärarne vid elementarläroverken derstädes från kommunen hittills
utgående bidrag, uppföras ett belopp af 15,000 R:dr att utgå från och med

Angående befrielse
för
Stockholms
stad att bidraga
till elementarlärarnes

aflönande.

6

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående hyres
ersättning
för rektorn
vid Strengnäs
läroverk.

det år, då förenämnda skyldighet att bekosta läroverkshus och rektorsboställen
blifvit af kommunen fullständigt öfvertagen.

Skyldigheten att til! lärarnes vid elementarläroverken i Stockholm aflöning
lemna ett årligt bidrag af 15,000 R:dr är hufvudstaden ålagd genom Kongl.
brefvet den 20 November 1816. Af detta bref, hvaraf Utskottet förskaffat sig
del, inhemtas, bland annat, att — sedan Ofverståthållare-embetet, med anledning
af ifrågasatt lönetillökning ej mindre för Stockholms stads magistrat än för dess
Handels-kollegium och åtskilliga utaf stadens särskilda verk, uti skrifvelse af den
17 förutgångne Augusti, under anförande, att den ifrågaställda lönetillökningen
för stadens embets- och tjensteman, hvaraf de vore i obestridligt behof, icke
kunde tillvägabringas med de inkomster stadskassan då egde, i underdånighet
anhållit, att staden ifrån och med 1817 års början och så allt framgent måtte
få beräkna och uppbära dels den för stadens egentliga behof uti Kongl. brefvet
den 5 Juni 1812 stadgade tolag till dubbelt belopp, eller, som vore detsamma,
i liqviden derom räkna 96 skillingar på hvarje bankoriksdaler af alla inkommande
och utgående handelsvaror, dels 50 procent förhöjning å stämpel- och
vågpennigar i packhuset utöfver hvad då gällande taxor stadgade, samt ändtligen
att stadens odalränta under benämning tomtöreafgift måtte till dubbelt, emot
hvad den då beräknades, förhöjas och samma grund vid friköpsskillingars bestämmande
följas — Kongl. Maj:t efter åtskilliga jemkningar och tillägg, fastställt
det af Öfverståthållare-embetet i förberörda afseende öfverlemnade förslag
till förändrad lönestat för stadens embets- och tjensteman och i sammanhang
dermed stadgat, bland annat, följande: “hvarjemte och då Wi i nåder bifallit,
att stadens tolags- och tomtöresafgifter samt stämpel- och vågpenningarne i packhuset
få från nästkommande års början till det af Eder i underdånighet föreslagna
belopp uppbäras, Wi i nåder förordnat, att ifrån och med nämnda år af
stadens medel årligen må utgöras:

l:o) Till understöd för stadens uppfostrings- och läroverk, att efter framdeles
af Oss i nåder fastställande grunder användas, 10,000 R:dr, utom hvad
af stadens kassa till storskolans vidmagthållande nu utgöres“. — — —

Då häraf synbarligen, framgår, att berörda bidrag till läroverken blifvit
hufvudstaden ålagdt såsom vilkor för åtnjutande af de fördelar i afseende å förhöjd
tolag m. m., som genom åberopade nådiga bref blifvit kommunen tillförsäkrade,
har Utskottet af sådan anledning ansett sig böra hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende föreslagit
icke må af Riksdagen bifallas.

8:o. Sedan Kongl. Maj:t., i enlighet med Statskontorets derom gjorda hemställan,
medgifvit bland annat, att nuvarande innehafvaren af rektorsbefattningen
vid Strengnäs högre elementarläroverk finge, från den tid Lektoren L. Broman
lemnade samma befattning och till dess den af äldste lektorn, Doktor J. Geze -

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

7

Hus nu innehafda boställslägenhet af läroverkets rektor tillträdes, från läroverkets
kassa årligen uppbära en hyresersättning af 150 R:dr, har Kongl. Maj:t nu
gjort nådig framställning derom, att till fyllnad i berörda hyresersättning, så att
den i sin helhet komme att utgöra 500 R:dr, måtte anslås ett belopp af 350
R:dr, att utgå från den 1 Juli 1866, då nuvarande innehafvaren, Filosofiedoktorn
J. A. Drysén tillträdde rektorsbefattningen, intilldess, efter Lektorn
Gezelii afgång från sin befattning, rektorn vid nämnda läroverk kommer i åtnjutande
af den boställslägenhet, Gezelius nu innehar.

Med hänseende till hvad Statskontoret uti underdånigt utlåtande i ämnet
anfört (se Statsråds-protokollet bil. N:o 7 sid. 8 och 9) tillstyrker Utskottet,
att till hyresersättning för rektorn vid elementarläroverket i
Strengnäs må å Allmänna indragningsstaten uppföras 350,
R:dr att årligen utgå från den 1 Juli 1866, till dess bemälde
rektor kommer i åtnjutande af den för honom afsedda
boställslägenhet.

9 :o. Till godtgörelse för de från Landskrona stad och kyrka förut utgående
bidrag Ull aflöningen för rektorn, äldste kollegan och sångläraren vid dervarande
läroverk har Kongl. Maj:t äskat anvisande af 41 R:dr 50 Öre.

Då af Statskontorets i ämnet afgifva underdåniga utlåtande (se Statsrådsprotokollet
Bil. N:o 7 sid. 20) inhemtas, att någon anledning icke förefinnes,
hvarför ifrågavarande bidrag, om hvilkas uppkomst tillförlitliga upplysningar
saknas, fortfarande skulle af Landskrona kyrka och kommun utgöras, tillstyrker
Utskottet,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ett belopp motsvarande
omförmälda bidrag, eller 41 R:dr 50 öre, må i elementarläroverkens
stat uppföras. *

10:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 225) har Herr A. IV. Nilson hemställt, att Riksdagen måtte
åt Rektorn vid Hjo läroverk Th. N. Lindskog anslå hyresersättning af allmänna
medel att med 300 R:dr årligen utgå från och med innevarande år och så länge
den rektor tillhörande boställslägenheten af Kollegan J. A. Klefbeck innehafves.

Då frågor af den beskaffenhet som den, hvilken i förevarande motion
gjorts till föremål för Riksdagens bedömande, enligt Utskottets åsigt, icke böra
till afgörande förekomma, förr än vederbörande myndigheter haft tillfälle att i
ämnet sig yttra, men sådant i förevarande fall ej är förhållandet, har Utskottet
icke kunnat motionärens framställning understödja, utan hemställer,

att Herr Nilsons ofvanberörda motion må lemnas utan afseende.

Angående ersättning
för
från Landskrona
kyrka
och stad hittills
utgående
bidrag till
elementarlärarnes

aflöning.

Angående hyresersättning

åt rektorn vid
Hjo läroverk.

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående anslag
till en
pedagogisk
undervisningsanstalt
i
Stockholm.

ll:o. Inom Första Kammaren har Herr A. F. Beckman (i motion N:o
7 7) väckt det förslag, att Riksdagen ville till Kongl. Maj:ts disposition ställa ett
anslag af 8,000 R:dr årligen för anordning på lämpligaste sätt af en normalskola
i Stockholm och en dermed förenad pedagogisk undervisningsanstalt för
dem, hvilka ämna såsom lärare ingå vid elementarläroverken, samt att denna
summa måtte utgå från och med det år, då besagda anstalt träder i verksamhet;
och är denna motion till Stats-Utskottets behandling öfverlemnad.

Att skolundervisningens fortgående förbättring hufvudsakligen betingas af
lärareskicklighetens utveckling lärer icke kunna bestridas. Lika allmänt erkändt
torde behofvet vara af en bildningsanstalt, der de, som vilja egna sig åt lärareyrket,
ej allenast kunde få inhemta de allmänna och väsendtliga grunderna för
detta kalls utöfning, utan äfven erhålla en säker ledtråd vid sin praktiska verksamhet.
Ehuru Utskottet sålunda icke kan annat än erkänna önskligheten af att
detta behof blefve på ett ändamålsenligt sätt fyldt, har Utskottet, i brist af
nödig utredning, likväl icke ansett sig kunna ingå i bedömande af lämpligheten
utaf den af motionären föreslagna normalskolan och dermed förenad pedagogisk
undervisningsanstalt. Och får Utskottet derföre hemställa,

att Herr Beckmans motion för närvarande icke må till
någon åtgärd föranleda.

Angående
ifrågasatt utvidgning
af
elementarläroverk
och
pedagoyier.

12:o. Inom Riksdagens Andra Kammare äro nedannämnda yrkanden
gjorda angående utvidgning af åtskilliga elementarläroverk och pedagogier,
nemligen:

af Herr A. Lundström, som (uti motion N:o 40) föreslagit, att Riksdagen
måtte bevilja nödiga anslag för aflöning af ytterligare tvänne lektorstjenster vid
Luleå högre elementarläroverk, med rättighet för detsamma att dimittera lärjungar
till universitetet äfven på den klassiska linien;

af Herr A. Grenander, som (uti motion N:o 228) yrkat, att lägre elementarläroverket
i Sköfde måtte på elementarläroverkens stat till femklassigt uppflyttas
;

af Herr J. Oldsson, som (uti motion N:o 85) för utvidgande af Oscarshamns
elementarläroverk till femklassigt anhållit, att Riksdagen ville till erforderlige
lärares aflöning anslå nödiga medel;

O O t

af Herr S. A. IL eller ström, hvilken (uti motion N:o 147) föreslagit, det
Riksdagen ville för sin del besluta, att Carlshamns femklassiga elementarläroverk
skulle till fullständigt på såväl den klassiska som den reala linien upphöjas, samt
dertill anslå nödiga medel;

af Herr £. Trägårdh, som (uti motion N:o 86) hemställt, att Riksdagen
måtte besluta uppflyttning af lägre elementarläroverket i Ystad till fullständigt

högre

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

9

högre elementarläroverk på saväl den lärda som reala linien, samt anslå de medel,
hvilka för en ökad lärarepersonal derstädes komme att erfordras;

af Herr E. J. Rudberg, som (uti motion N:o 27) föreslagit, att Borgholms
pedagogi måtte höjas till treklassigt läroverk och lön till en tredje lärare derstädes
anvisas;

af Herr F. Rooth, hvilken (uti motion N:o 229) föreslagit, att En<relholms
tvåklassiga pedagogi måtte förses med en tredje lärare och således upphöjas
till treklassigt elementarläroverk; samt

af Herr A. W. Nilson, som (uti motion N:o 224) föreslagit, att pedagogien
i Falköping måtte utvidgas från enklassig till tvåklassig med den aflöningsstat,
som för dylika läroverk är gällande.

Enligt hvad Utskottet från Ecklesiastik-departementet inhemtat, hafva utaf
de 70 lärareplatser, för hvilka vid 1865 — 66 års riksdag löner anvisades,
44 platser af brist på kompetente sökande ännu icke kunnat tillsättas, hvarförutan
42 äldre läraretjenster för närvarande äro obesatta; och vid sådant förhållande
har Utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka inrättande af någon ny
lärarebefattning, utan hemställer,

att Riksdagen må lemna utan afseende

a) Herr Lundströms motion angående utvidgning af elementarläroverket
i Luleå,

b) Herr Grenanders motion om uppflyttning af läroverket
i Sköfde till femkl assigt elementarläroverk,

c) Herr Ohlssons motion om utvidgning af läroverket i
Oscarshamn,

d) Herr Hellerströms motion att Carlshamns läroverk måtte
utvidgas till fullständigt på såväl den klassiska som den reala
linien,

e) Herr Trägårdhs motion rörande utvidgning på enahanda
sätt af läroverket i Ystad,

f) Herr Rudbergs motion om pedagogiens i Borgholm
uppflyttning till treklassigt elementarläroverk,

g) Herr Rootlis motion angående pedagogiens i Engelholm
förändring till treklassigt elementarläroverk, samt

h) Herr A. W. Nilsons motion om utvidgning af peda<rogien
i Falköping.

13:o. Herr A. Lundström
till Stnts-Utskottet remitterad
befria Piteå stad från allt bidrag till
derstädes, samt anslå medel till den

har uti en inom Andra Kammaren väckt, Angående
motion (N:o 106) föreslagit, att Riksdagen måtte

aflöning af en lärare vid elementarläroverket
af

från utgif -

va att läroverket fortfarande kunde förblifva femklassmt.

O

Bill. till Riksd. Prof. 1SG8. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

staden förut bekostade lärarens aflöning, Znde ajjön

till en lärare

vid elementarläroverket

derstädes.

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående
förminskning
af kontanta
anslaget till
elementarläroverken.

Angående
förändring i
elementarläroverkens
spanmålsanslag.

Härvid torde få erinras, att, efter det, genom den vid 1856—1858
års riksdag beslutade reglering af de offentliga undervisningsverken, lärdomsskolan
i Piteå blifvit förändrad till apologistskola med 3 lärare, Rikets Ständer,
i anledning af derom vid 1859 —1860 års riksdag af enskilde motionärer
gjorda framställningar, beviljat 1,000 R:drs lön för en ny lärare derstädes och
500 R:drs lönetillökning åt rektor, samt dervid tillika medgifvit, att undervisningen
i nämnda skola finge, genom den tillökning i lärarekrafter, som staden
Piteå erbjudit att bekosta, fortfarande bibehålla samma omfång, som vid femklassiga
läroverk; och då således på staden torde ankomma att fortfarande
utgifva eller för framtiden indraga ifrågavarande aflöningsbelopp, hemställer
Utskottet,

att Herr Lundströms ifrågavarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.

14:o. Enär vid sednaste lönereglering för elementarläroverken lärarnes
löner blifvit till visst belopp i penningar för hvarje befattning bestämda och de
lärare, i hvilkas löner spanmål ingår, erhålla i kontant den fyllnad, som efter
beräkning af spanmålens värde till förslagspriset på hvarje lön belöper, bör således,
då, enligt Riksdagens beslut, förslagspriset höjts med 10 öre för kubikfoten,
det kontanta anslaget till elementarläroverken minskas med det belopp, hvartill
denna förhöjning i värdet af den till löner anslagna spanmålen uppgår. Enligt
uppgjord beräkning utgör denna förhöjning en summa af 10,908 R:dr 71
öre; hemställande alltså Utskottet,

att det kontanta anslaget till elementarläroverken må med
berörda belopp 10,908 R:dr 71 öre förminskas.

Härvid har Utskottet dock skolat erinra, att, då elementarlärarne, hvilka,
jemlikt Ivongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, för den indelta spanmålen erhålla
lösen efter medelmarkegång, deremot för den oindelta uppbära lösen efter det
värde, hvartill spanmålen i Riksstaten beräknas, endast så stor del af den föreslagna
nedsättningen i penningeanslaget, som på den indelta spanmålen belöper,
eller 8,875 R:dr 74 öre, utgör Statsverkets besparing.

15:o. Med anledning af hvad Statskontoret i förberörda berättelse angående
Statsverkets tillstånd och förvaltning anfört beträffande anslaget till elementarläroverken,
har Kongl. Maj:t föreslagit, dels att från den indelta spanmålen under detta
anslag måtte afräknas 143 kubikfot 9 kannor, motsvarande hvad förut utgått till
en kollega vid Skenninge skola, men numera, enligt föreskriften i Kongl. Brefvet
den 10 Juli 1846, till Statsverket ingår, dels ock att till anslaget för elementarläroverken
måtte omföras en under anslaget till pedagogier och folkskolor i
nu gällande riksstat upptagen qvantitet indelt spanmål, 1,156 kubikfot 9 kannor,
som ino-år i lärarnes vid elementarläroverken löner; och torde Riksdagen
härtill lemna bifall.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

11

Pedagogi och Folkskolor.

16:o. Vidare har Kong], Maj:t föreslagit, att ej mindre nyssnämnda spanmålsbelopp,
1,156 kubikfot 9 kannor, än äfven den indelta spanmål, 56 kubikfot
6 kannor, som är under förevarande anslag uppförd för f. d. pedagogien i Hofva
församling, men enligt nådiga Brefvet den 20 Maj 1859 numera blifvit till Statsverket
indragen, måtte från anslaget till pedagogier och folkskolor uteslutas; hvilket
äfven torde

af Riksdagen godkännas.

O o

Angående
minskning i
spanmålsanslaget
till pedagogier
och
folkskolor.

17:o. Under åberopande af hvad Utskottet här ofvan under punkten 14 an- Angående .
fört i fråga om reglering inom anslaget till elementarläroverken, får Utskottet, ^ndageftill
enär enahanda förhållande som vid elementarläroverken eger rum i afseende å pedagogier
aflöningen vid de utvidgade pedagogierna och den nedsättning i kontanta anslaget, °Skolor "
som härvid i följd af förhöjningen i spanmålens förslagspris bör ega rum, beräknats
till 257 R:dr 36 öre, hemställa,

att kontanta anslaget till pedagogier och folkskolor må med
med 257 R:dr 36 öre nedsättas.

Folkundervisningen.

18:o. Från och med år 1864, då minimilönerna för examinerade folkskole- Angående
lärare, jemlikt Rikets Ständers vid närmast föregående riksdag fattade beslut, uPP.förande å
förhöjdes till 400 R:dr, utom husrum, vedbrand och kofoder, har för hvarje år ^afmdaget
vant till Kongl. Maj:ts disposition ställd en å Riksgälds-kontoret anvisad summa l‘a höjande
af 30,000 Ridt- att utgå till understöd åt de församlingar, hvilka förbundit sig faTe^olkatt
höja sina lärares löner utöfver förenämnda minimibelopp, i afseende å hvilket skolelärares
anslags användande varit stadgadt, att statsbidrag för ifrågavarande ändamål finge minimibeloppet
utgå till lika belopp med församlingarnes ytterligare tillskott, men ej öfverstiga m. m.

50 R:dr årligen för hvarje lärare. Då alldeles samma skäl talade för öfverförande
på ordinarie stat af ifrågavarande anslag som för den redan efter 1863 års
riksdag vidtagna åtgärd, hvarigenom det för förhöjning af examinerade folkskolelärares
löner till minimibeloppet afsedda anslag af 120,000 R:dr blifvit i riksstaten
uppfördt och då båda anslagen vore afsedda för hufvudsakligen enahanda
ändamål, eller löneförbättring för examinerade folkskolelärare, har Kongl. Maj:t
föreslagit, att det hittills för höjande af examinerade folkskolelärares löner utöfver
minimibeloppet beviljade anslag, 30,000 R:dr, må fortfarande under samma vilkor
6om tillförene utgå och, sammanslaget med det nuvarande ordinarie anslaget

12

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående
väckt fråga
om öfverlemnande
åt församlingarne

af hela personliga skyddsafgiften.

120,000 R:dr för höjande af sådane lärares aflöning till minimibeloppet, å riksstatens
Åttonde Hufvudtitel uppföras under rubriken: “löneförbättring för examinerade
folkskolelärare1'' med ett belopp af 150,000 R:dr, under bibehållande i öfrigt
af den nu gällande föreskriften, att samtliga för folkskoleväsendet under samma
hufvudtitel anvisade medel tillsammans anses som ett reservationsanslag.

Med hänseende till hvad beträffande denna fråga vidare är uti Statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7, sidd. 21 och 22) meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att, på sätt och med de vilkor Kongl. Maj:t föreslagit, å
Åttonde Hufvudtiteln må uppföras de på Riksgälds-kontoret tillförene
anvisade 30,000 R:dr till höjande af examinerade folkskolelärares
löner utöfver minimibeloppet.

19:o. Uti underdånig skrifvelse af den 16 Juni 1866, angående regleringen
af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, anhöllo Rikets Ständer,
att Kongl. Maj:t måtte låta dels undersöka och utreda, huruvida, utan uppoffring
af den nödiga kontrollen öfver folkskolorna, Statens bidrag till dem kunde i sin
helhet eller någon del upphöra, derigenom att den återstående delen af skyddsafgiften
ansloges till hvarje församling, dels ock låta uppgöra och framlägga beräkning
öfver de medel, som kunde erfordras till det understöd, hvilket åtskilliga
församlingar under vissa förhållanden möjligen icke skulle kunna undvara, samt
afgifva förslag om sättet för beredande af dessa medel. I anledning af denna
anhållan har, på Kongl. Maj:ts nådiga befallning, inom Ecklesiastik-departementet
beräkningar blifvit gjorda och utredning verkställd, för att undersöka i hvilket
förhållande de nu till folkskolorna utgående anslag stå till beloppet af den återstående
halfva skyddsafgiften för hvarje församling, äfvensom i hvad mån folkundervisningens
behof kan anses vara fyldt genom det nu befintliga antalet lärare,
eller om detta, i händelse tillgångarne det mcdgåfve, skulle böra ökas. Då
på grund af denna utredning, hvilken finnes intagen i Statsråds-protokollet (bil.
N:o 7 sidd. 28—36) ansetts tvifvelaktigt, huruvida det stora ändamål, som med
Statens uppoffringar för ifrågavarande undervisningsanstalter egentligen afsåges,
nemligen folkskolans utveckling och uppblomstring, skulle genom den föreslagna
åtgärden bäst vinnas, och om icke detta ändamål kunde, vid anvisande af ökade
statsbidrag, verksammare befrämjas genom förökande af anslagen för bestämda
ändamål och dermed förenade garantier för undervisningens förbättring, hvartill
komme, att i finansernas närvarande ställning eu sd betydlig statsinkomst som den
personliga skyddsafgiften icke kunde undvaras, har Kongl. Maj:t ansett tillräckliga
skäl icke förefinnas för framläggande af förslag angående denna skyddsafgifts
öfverlåtande till församlingarne.

Rörande detta ämne äro inom Andra Kammaren motioner väckta dels af
Herr Nils Nilsson, som (i motion Nio 82) föreslagit, att Riksdagen för sin del i
afseende på statsbidrag för skolväsendet och vilkoren för statsbidrags erhållande

Stats-Utskottets Utlåtande N:b 32.

13

skulle fatta följande beslut: att minst den hälft af personliga skyddsafgiften,
hvilken hittills ej direkte återgått till församlingarnes folkskoleväsende, i likhet
med den andra hälften af samma skyddsafgift anslås till allmän fördelning mellan
församlingarne, i mån af hvarderas folkmängd i och för folkskoleväsendets utveckling
och förbättring eller dess upprätthållande, utan andra vilkor än att
dessa medel för det afsedda ändamålet användas och redovisas; och att dessutom
ett statsanslag beviljas för samma ändamål till fördelning efter behof mellan sådana
församlingar, hvilka styrka sin medellöshet och oförmåga att med det ordinarie
statsbidraget och egna medel kunna nöjaktigt ordna sitt skolväsende och
detsamma underhålla; ,

dels af Herr J. Otterström, som (uti motion N:o 29) yrkat:

a) att Staten må indraga anslaget från år 1845 af halfva personliga skyddsafgiften,
som hittills utgått till kommunen under namn af foklskoleafgift, nu
beräknadt till 640,000 R:dr;

b) att med bibehållande af de förut på ordinarie stat uppförda anslagen:

till seminarierna........................ 90,000: —

„ stipendier......................... 45,000: —

„ inspektioner........................ 40,000: —

„ undervisningsmaterielen.................. 10,000: —

„ högre folkskolan...................... 10,000: —-

„ småskolorna........................ 150,000: —

hittills utgående anslagen till förbättring af folkskolelärarnes löner,
tillsammans utgörande 150,000 R:dr, må förhöjas med ett den indragna
skyddsafgiften motsvarande belopp och på ordinarie stat

uppföras med............................. 7 90,000: —-

samt att det på extra stat till medellösa församlingar uppförda anslaget
må fortfarande utgå med................... 20,000: —

c) att hvarje skoldistrikt för hvarje sin egentliga folkskola må erhålla såsom
bidrag till skollärarens aflöning hälften af skollärarens lön af kommunen, från
400 till 500 R:dr räknadt, utom kofoder, husrum, vedbrand och planteringsland;

d) att det afdrag, som nu utgår af anslaget såsom församlingarnes bidrag
till folkskolelärarnes pensionering, må äfven hädanefter af anslaget utgå för samma
ändamål; samt

e) att folkskolestadgan den 18 Juni 1842 må underkastas en omarbetning,
så att ändamålet med Statens uppoffring för folkskolan må bättre tillgodoses, och
reda, enkelhet och klarhet i alla folkskolans förhållanden till Staten vinnas;

dels slutligen af Herr J. Rundbäck som (i motion Nio 230) föreslagit,
att Riksdagen ville taga i öfvervägande och besluta, att, jemte det hela personliga
skyddsafgiften till Staten inginge, hvarje vid fast eller ambulatorisk folkskola anställd
examinerad lärare måtte erhålla den ordinarie lönen af Staten, på samma
gång folkskolorna ordnas efter folkmängden.

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Stats-Utskottet, till hvars behandling dessa motioner blifvit hänvisade,
har, af de skäl, som finnas förebragta uti ofvan åberopade, i Statsråds-protokollet
intagna utredning, ansett sig för närvarande icke böra föreslå någon förändring
i dispositionen af skyddsafgiften; och hemställer derföre,

l:o) att Herr Nils Nilssons motion må lemnas utan afseende;
2:o) att Herr Otterströms under mom. a), b), c) och d) härofvan
intagna yrkanden icke må till någon åtgärd föranleda, samt
3:o) att äfven Herr Rundbäcks motion må lemnas utan
afseende.

Hvad deremot den i mom e) af Herr Otterströms motion gjorda framställning
beträffar, har Utskottet, med afseende på de i Statsråds-protokollet förekommande och
af motionären framdragna exempel på vissa församlingars underlåtenhet att underhålla
tillräckligt antal folkskolor, ansett ett lagstadgande, som närmare bestämde förhållandet
mellan skolornas antal och beskaffenhet och antalet af skolpligtiga barn
vara af behof påkalladt. Och har Utskottet derför trott sig ega anledning hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes, med ändring af 1 § i nu gällande folkskolestadga,
låta i samma stadga inflyta sådana bestämmelser, hvarigenom
hvarje församling tillförbindes att underhålla ett med
hänsyn till såväl folkmängd som areal bestämdt antal, med
examinerade lärare försedda folkskolor.

Om löneför- 20:o. Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad

folkskolelärare mot''orl (N:o 64) har Herr Johannes Andersson påyrkat, att folkskolelärare måtte
få åtnjuta samma uppmuntran och rättigheter som lärare vid elementar- och
andra läroverk, nemligen efter hvart femte eller minst tionde tjensteårs förlopp
undfå en lämplig löneförbättring; till stöd för hvilket yrkande motionären
anfört, att vid det statsanslag, som i flera år varit afsedt till folkskolelärares
löneförbättring, vore lastade sådana vilkor, att mången skollärare, ehuru både
förtjent och i behof, deraf icke kunnat komma i åtnjutande.

Det af motionären anförda förhållande har antagligen härledt sig derifrån,
att en eller annan församling icke velat tillförbinda sig att höja sina lärares löner
utöfver det nu stadgade minimibeloppet. Men då den bestämmelse, att statsbidragen
i förevarande hänseende böra utgå i förhållande till kommunens egna
tillskott, utan tvifvel utgjort en kraftig uppmuntran för församlingen att utveckla
sitt skolväsende, har Utskottet icke funnit anledning att härutinnan föreslå någon
förändring. Hvad angår här ofvan framställda yrkande, så, enär hvarken beloppet
af den ifrågaställa lönetillökningen eller sättet, huru den skulle utgå, blifvit närmare
bestämda, och sålunda utredning rörande kostnaderna för densamma icke
kunnat vidtagas, får Utskottet hemställa,

att Herr Johannes Anderssons motion må lemnas utan afseende.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

15

m.A fn; har."ti en inom Andra kammaren väckt motion Angående

i -t i föreslagit, att Riksdagen ville för sm del besluta och genom underdånig fd7rändradt
skrifvelse hos Kongl. Meja ihälla, åt., med ändring åt gällande bestämmelser 1 tfgSKongl.
Kungörelserna den 29 December 1860 och den 11 December 1863'' lärarerörande
lönen för examinerade folkskolelärare, orden: “deruti inberäknadt värdet
efter ortens markegång, Litt. A, af de åtta tunnor spaning som enligt KoncJ
Kungörelsen den 29 December 1860 borde och fortfarande böra in natura erläggas
“ må komma att utgå.

. ?ä nåSra väsendtliga olägenheter af nyssnämnda stadgande icke äro af
motionären anförda samt några klagomål i öfrigt emot nuvarande aflöningssätt

hvarken från forsamlingarnes eller folkskolelärarnes sida försports, hemställer Utskottet,

att Herr Jöns Olssons förevarande motion må lemnas utan
afseende.

Suudlicts-kollcgiuiu med Medicinal-staten.

TT2t2‘°H He,T . f F°fSén haLUti en, in0m Andra Kammaren Väckt, till Angående
Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 293) föreslagit, att Riksdagen måtte an väckt frå''Ja

visa medel till en ny provinciallåkarelön å 1,500 R:dr för hvardera af Stora In prolZn

TT , T jlu nvariuera åt ötora

Kopparbergs, Jemtlands och Westerbottens län med tillsammans 4,500 R-dr-att

Riksdagen måtte anvisa ytterligare 1,300 R:dr i och för utdelandet af erforderlig
tjenstgöringspenningar åt nya provincialläkare, som i brist på inkomst af en8
iW Pra-ktik skulle komma att sakna erforderlig utkomst; samt att derest förut
nämnda anspråk icke skulle till alla delar vinna bifall, Riksdagen åtminstone
matte anslå lön för en provincialläkare i Öfre Wester-Dalarne med 1,500 R-dr
samt 750 R:dr till tjenstgöringspenningar för samme läkare, åt hvilken kommunerna
utfäst att tillhandahålla lämplig bostad, men som, i anseende till befolk

ningens fattigdom, ej kunde påräkna för sin tarfliga bergning erforderlig inkomst
af enskild praktik. °

Då Utskottet icke är i tillfälle bedöma, om de orter, som motionären omnämnt,
företrädesvis må vara i behof af särskild läkarevård, samt Sundhetskollegium
uti underdånig, ifrågavarande motion i transsumerad afskrift biland
s nfvelse af den 31 sistlidne Oktober gjort framställning om anslag till nya
provinciallakarebefattmngar och till tjenstgöringspenningar för provincialläkare
men Kong Maja icke funnit skal att derom till Riksdagen aflåta nådD Proposition,
tillstyrker Utskottet, y

att Herr Dofséns ofvanberörda motion må lemnas utan afseende.

läkare i
WesterDalarne.

16

Stata-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående
bibehållande
af Gymnastiskt-
orthopediska
institutets
anslag.

Orthopcdiska lustitutct.

23:o. Inom Första Kammaren bär Herr G. Elirengranat (motion N:o 75)
och inom Andra Kammaren Herr F. A. Siljeström (motion N:o 205) väckt förslag
derom, att Gymnastiskt-ortliopediska Institutet måtte få fortfarande och under
enahanda vilkor som hittills varit gällande åtnjuta det statsanslag af 8,250 K:dr,
som institutet för närvarande uppbär, varande till stöd härför af rnotionärerne
bland annat åberopadt Sundhets-kollegii samt Svenska Läkaresällskapets särdeles
fördelaktiga omdömen om anstaltens gagnande verksamhet samt vitsord om institutets
behof af Statens understöd för att kunna ega bestånd.

Dessa motioner äro remitterade till Stats-Utskottet, som dessutom fått del
af de vid remissen af Herr Ehrengranats motion utaf Herr N. J. Berlin afgifna
yttranden, hvaraf inhemtas, bland annat, att Sundhets-kollegium hos Kongl. Maj:t
gjort framställning om bibehållande af ifrågavarande anslag.^

Beträffande Orthopediska institutets anslag torde Utskottet få erinra, att
anslag till denna anstalt varit i Riks-staten uppfördt från och med år 1849; men
att detsamma af Kongl. Maj:t tillförene äskats särskildt för hvarje statsreglering;
men vid sistlidne riksdag föreslog Kongl. Maj:t, i sammanhang med Övriga frågor
rörande ordinarie statsregleringen, att den för ifrågavarande ändamål då anslagna
summa, 8,250 R:dr, måtte beviljas att fortfarande utgå med oförändradt
belopp. Då denna nådiga framställning vann Riksdagens bifall, synes anslaget
numera böra såsom ordinarie betraktas; och såsom sådant, torde det jemväl, i
motsats mot hvad rnotionärerne antagit, vara af Kongl. Maj:t ansedt, enär detsamma
ingår i den slutsumma, hvartill Kongl. Maj:t beräknat Hufvudtitelns ständiga
utgifter.

Då således Gymnastiskt-orthopediska Institutet redan är tillförsäkradt det
understöd, som för dess gagneliga verksamhet anses erforderligt, hemställer Utskottet att

Herrar Ehrengranats och Siljeströms ifrågavarande motioner
icke må till någon särskild Riksdagens åtgärd föranleda.

Angående
«tgiflsstat för
Nationalmuseum.

24:o. Sedan Kongl. Mnj:t i den till sistlidne riksdag aflåtna nådiga Proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit Riksdagen att för
innevarande år anvisa dels till Nationalmuseum och dess konstafdelning en summa
af 22,150 R:dr, hvaraf belöpte å byggnaden 12,150 R:dr och å konstafdelningen
10,000 R:dr, förutom det belopp, 4,400 R:dr, som under riksstatens Sjunde
Hufvudtitel anslagits till konstsamlingarne, dels ock till Lifrustkammaren för tillsyn
och vård 600 R:dr, eller tillhopa 22,750 R:dr, och Riksdagen uti underdånig
skrifvelse den 8 Maj nästlidet år, med beviljande af det begärda anslaget,
° anhållit

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

17

anhållit, att, då i afseende å den vid Museum nödiga tjenstepersonalen uppo-örandet
af definitiv stat icke syntes böra uppskjutas i afvaktan på samlingarnes
fullständiga ordnande, Kongl. Maj:t måtte för Riksdagen framlägga ett sådant
förslag till de för vårdande af Nationalmuseum nödiga utgifter, att denna inrättning
icke komme att ådraga Staten större kostnader, än som funnes för ändamålet
oundgängligen nödvändiga, äfvensom förslag till anordnande för Museets samlingar
af en förvaltning, hvilken genom sin sammansättning lemnade tillförlitliga
garantier för behörigt vårdande af den Statens dyrbara egendom, som innefattas
i dess konstsamlingar; så har Kong]. Maj:t, för åstadkommande af en sådan styrelse
och förvaltning, uti särskild nådig Proposition (N:o 15) föreslagit Riksdagen
att under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel uppföra följande anslag till stat
för Nationalmuseum, nemligen:

I. För Nationalmuseibyggnaden:

För en öfvereldare jemte bostad.................R:dr 500: —

„ två undereldare ä 450 ................... „ 900: —

„ en portvakt jemte bostad.................. „ 600: —

„ en gårdsdräng jemte bostad................ „ 450: —

„ underhåll af golf och fönster samt till renhållning .... „ 2,700: —

* stenkol och cokes...................... „ 5,000: —

Summa R:dr 10,150: —

med iakttagande dervid att, på sätt i den till Riksdagen aflåtna nådiga Propositionen
angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagits, i stället för det för
närvarande med 2,600 R:dr i extra stat anvisade anslag till underhåll af byggnadens
tak och till förefallande reparationer, ett lika belopp uppföres under Riksstatens
Sjunde Hufvudtitel såsom tillökning i anslaget “för byggnader och reparationer
i Stockholm

II. För Nationalmusei konsta/''delning:

För en chef...........................R:dr 5,500: —

„ en intendent........................ „ 2,500: —

„ en sekreterare........................ „ 1,000: -—

„ två amanuenser å 1,500 .................. „ 3,000: —

„ en kamererare....................... „ 300: —

„ tio vaktmästare ....................... „ 4,400: —

„ samlingarnes underhåll och vård.............. „ 1,500: —

„ en boksamling....................... „ 200: —

„ inköp af äldre mästares arbeten och andra konstföremål . „ 3,000: —

Summa R:dr 21,400: —

Bill. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 3

18

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

i hvilken sistnämnda summa jemväl ingå de å Riks-statens Sjunde Hufvudtitel
nu uppförda anslagen till en Intendent, f. d, Kamereraren vid Museum 2,000
R:dr, till 2 Vaktmästare 900 R:dr och till samlingarnes vård och underhåll 1,500
R:dr, eller tillhopa 4,400 R:dr, om hvilka anslags uteslutande från nämnda Hufvudtitel
Kongl. Maj:t i omförmälda Proposition gjort framställning.

Utgörande sålunda hela det för Nationalmuseum äskade anslagsbeloppet
81,550 R:dr.

Vid behandling af denna till Stats-Utskottet remitterade nådiga Proposition
har Utskottet, med ledning af ej mindre det Propositionen bilagda förslag
till stadgar angående styrelsen och förvaltningen af de i Nationalmuseum förvarade
konstsamlingar, än äfven Chefens för Ecklesiastik-departementet vid ärendets
föredragning till Statsråds-protokollet afgifna yttrande, sökt göra sig reda för
beskaffenheten och omfånget af den verksamhet, som för konstsamlingarnes behöriga
vård och tillgodogörande påkallas af den personal, i afseende å hvars aflöning
och organisation Kongl. Maj:t nu framlagt förslag; och det har dervid
synts Utskottet, som skulle, enär de befintliga samlingarne numera böra vara hufvudsakligen
ordnade, och till inköp af nya konstalster endast ett jemförelsevis
ringa anslag är att påräkna, sjelfva ledningen af arbetena och ansvaret för samlingarnes
ändamålsenliga vård icke kunna föranleda bestyr af den omfattning, att
en särskild chef derför borde anställas; utan föreställer sig Utskottet, att detta
chefskap kunde, utan mehn för förvaltningen, uppdragas åt intendenten, hvilken,
enligt ofvanberörda förslag till stadgar, skulle hafva tillsyn öfver konstverkens
vård och öfver förevisningslokalerna, ombesörja samlingarnes ordnande och uppställning
samt leda de ekonomiska detaljerna. De betryggande garantier för vården
af de dyrbara konstsamlingarne, som sednaste Riksdag i ofvanåberopade underdåniga
skrifvelse afsett, torde företrädesvis kunna erhållas genom en ändamålsenlig
sammansättning af den utaf Kongl. Maj:t i sammanhang härmed föreslagna
Nämnd som skulle ega beslutanderätt i de för Nationalmuseum vigtigaste ärenden,
nemligen inköp af konstverk oeh bestämmande af erforderliga restaurationer,
samt dessutom afgifva yttrande öfver förslag till förändringar i afseende på lokalens
användande för de olika samlingarne äfvensom i fråga om utgallring af
konstföremål, hvilka förslag komme att underställas Kongl. Majtts nådiga pröfning.
Antalet af ledamöter i denna Nämnd är i stadgan föreslaget till fem, af
hvilka direktören och intendenten skulle vara sjelfskrifne och de öfrige af Kongl.
Maj:t förordnas. I händelse Utskottets förslag bifalles och således direktörsbefattningen
icke komme till stånd, torde direktörens plats såsom sjelfskrifven ledamot
i Nämnden lämpligen kunna ersättas af Preses i Akademien för de fria
konsterna, hvilken väl i denna egenskap bör betraktas såsom målsman för de intressen
Nämnden har att bevaka. Deremot har i följd af de ökade göromål,
Utskottet för intendenten föreslagit, och den förändrade ställning han derigenom
komme att intaga, Utskottet ansett den för honom ifrågaställda aflöning skäligen

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

19

böra höjas till 3,000 R:dr. Vidare har Utskottet, dä de göromål, som skulle
af sekreteraren bestridas, icke lära kunna antagas vara af svårare eller vidlyftigare
beskaffenhet, än att de utan olägenhet böra kunna af den ene amanuensen
utan särskilt arfvode fullgöras, ansett den för sekreteraren föreslagna aflöning
1,000 R:dr kunna inbesparas. Beträffande slutligen aflöningens beskaffenhet
har det förefallit Utskottet mest lämpligt, om för bestridande af amanuensgöromålen
endast arfvoden anvisas, äfvensom intendenten synts framdeles böra
endast på förordnande tillsättas.

I öfverensstämmelse med nu uttalade åsigter och då i afseende å öfriga
anslagen för Nationalmuseum någon anmärkning icke förekommit, får Utskottet,
som i Utlåtandet N:o 31, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjunde Hufvudtitel tillstyrkt, dels att till underhåll af museibyggnadens tak och
till förefallande reparationer måtte under anslaget “byggnader och reparationer i
Stockholm“ anvisas ett belopp af 2,600 R:dr, och dels att 4,400 R:dr måtte
från Öfverintendents-embetets anslag uteslutas, nu hemställa,

a) att Riksdagen, med godkännande af den föreslagna utgiftsstaten
för Nationalmusei-byggnaden, måtte i sådant hänseende
anvisa under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel och
rubrik “Nationalmuseum“ ett belopp af 10,150 R:dr;

b) att Riksdagen för Nationalmusei konstafdelning måtte,
med biträdande af de åsigter Utskottet härofvan uttalat, an -

visa under nyssberörda anslagsrubrik:

för en intendent................. 3,000 R:dr.

„ bestridande af amanuensgöromålen, två arfvoden
å 1,500 R:dr............ 3,000 R:dr.

„ en kamererare................ 300 „

„ tio vaktmästare................ 4,400 „

„ samlingarnes underhåll och vård...... 1,500 „

„ en boksamling................ 200 „

„ inköp af äldre mästares arbeten och andra

konstföremål ................ 3,000 „

Summa 15,400 R:drsamt
c) att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla, att intendents-befattningen framdeles måtte endast
på förordnande tillsättas.

25:o. Herr Jöns Pelirsson har uti en inom Andra Kammaren väckt mo- Angående
tion (N:o 268) med förslag till åtskilliga nedsättningar i utgifterna under de °frl9a anslag
särskilda Hufvudtitlarne, i afseende på Åttonde Hufvudtiteln ansett, att åtskilliga
anslag skulle kunna förminskas eller indragas, hvaråt Stats-Utskottet borde egna
den allvarligaste granskning; men då Utskottet, efter noggrann pröfning af de

20

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående
anslag för
biträde vid
utarbetandet
af mål rörande
pr ester skap ets
lönereglering.

Angående
anslag till förbättrande
af
komministrars
med fleres
lönevilkor.

särskilda anslagsbehofven under denna Hufvudtitel, icke funnit anledning dervid
framställa andra förslag, än de här ofvan framlagda, hemställer Utskottet,

att öfriga under Åttonde Hufvudtiteln uppförda ordinarie
anslag må bestämmas till enahanda belopp, som i nu gällande
Riks-stat äro upptagna.

Kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit,
samt med tillämpning af Riksdagens beslut, att spanmålen förslagsvis höjes med
10 öre för kubikfoten, hufvudtiteln att ökas med 116,000 R:dr och dess slutsumma,
sedan för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier och expenser blifva
med 87 R:dr 80 öre nedsatt, att uppgå till 4,714,700 R:dr, på sätt närlagda
tabell Lutt. A. närmare utvisar.

För de under Åttonde Hufvudtiteln hänförliga behof af tillfällig beskaffenhet,
som således höra till den extra statsreglering en, äro nedan omförmälda

framställningar gjorda.

26:o. För biträde vid handläggningen i Ecklesiastik-departementet af
ärenden rörande löneregleringen för presterskapet i riket, har Kongl. Maj:t för år
1869 äskat 3,000 R:dr.

Enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. 7 sid. 22 och 23) inhemtas, är
antalet af de inom Ecklesiastik-departementet till handläggning förekommande
ärenden af ifrågavarande slag ännu ganska betydligt, hvilket jemväl kan antagas
blifva förhållandet under den närmaste framtiden. Då i följd häraf användandet
af särskilda arbetskrafter för detta ändamål fortfarande är af behof påkalladt,
tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för år 1869 anvisa ett extra anslag af

3,000 R:dr, att för berörda ändamål af Kongl. Maj:t disponeras.

27:o. Enär behofvet af det vid de tre sistförfluten riksdagarne beviljade årliga
anslag till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters samt
pastorats- och sockenadjunkters lönevilkor är oförminskadt, samt den i nåder anbefallda
regleringen af presterskapets löner icke ännu på någon tid kan hinna genomföras,
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att jemväl för år 1869 å Riksgäldskontoret
anvisa ett reservationsanslag af 10,000 R:dr, att till nämnda ändamål
af Kongl. Maj:t användas, med iakttagande af samma grunder som hittills
varit bestämda.

Då ifrågavarande anslag för år 1867, enligt hvad af Statsråds-protokollet
(Bil. N:o 7 sid. 23) inhemtas, befunnits lemna tillgång till så oansenlig förhöj -

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

21

ning i de svagaste lönerna, att dessa icke kunnat uppbringas till högre belopp
än omkring 725 R:dr, torde anslaget fortfarande få anses behöfligt. Utskottet,
som derföre icke kunnat biträda Herr Carl Anders Larssons uti oftaberörda motion
(N:o 278) gjorda yrkande, att de af Kongl. Maj:t äskade 10,000 R:dr till
ifrågavarande ändamål måtte Statsverket besparas, tillstyrker,

att jemväl för år 1869 må å extra stat anvisas ett reservationsanslag
af 10,000 R:dr, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga
disposition användas till förbättring af de svagast afiönade
komministrars, kapellpredikanters samt pastorats- och sockenadjunkters
lönevilkor, intilldess de genom den pågående
allmänna löneregleringen blifvit uppbringade till det belopp,
som erfordras till anständig bergning, hvarvid likväl iakttages,
att någon löneförbättring icke må komma dem till godo,
hvilkas tjenster vederbörande nämnd, deröfver hörd, anser
böra vid innehafvaren3 afgång indragas.

28:o. Till inköp af dyrbarare instrumenter för den utvidgade fysiologiska Angående aninstitutionen
i Upsala äskade Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag ett extra anslag sla9fSr ink«p
af 6,000 R:dr. Riksdagen förklarade sig jemväl finna behofvet deraf vara till- "{r Jsf/gsiofyllest
ådagalagdt, men då anslaget syntes kunna på två år fördelas, beviljades logiskainstituför
innevarande år endast 3,000 R:dr. Kongl. Maj:t har derföre nu föreslagit * Up~
Riksdagen att för ifrågavarande ändamål å Riksgälds-kontoret anvisa återstående

3,000 R:dr; hemställande Utskottet,

att till inköp af instrumenter för fysiologiska institutionen vid
Upsala universitet må för år 1869 anvisas ett extra anslag
af 3,000 R:dr.

29:o. För Karolinska mediko-kirurgiska institutets behof har Kongl. Maj:t Angående anäskat
följande extra anslag, nemligen: till utvidgning och fullbordande af gasled- sla9 f°r fuUningen
i den tor undervisning i patologisk anatomi och kemi vid institutet upp- gasledningen
förda byggnad 2,095 R:dr, samt till materiel för den pathologiskt-anatomiska in- Karolinstitutionen
3,000 R:dr. ska, insfutej

och materiel

Då af Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 17) inhemtas, att de begärda för patholoanslagen
äro erforderliga för försättande af institutets byggnader i fullständigt 9lff-afaf °

D # J o miska mstitu skick

och komplettering af dess materiel, tillstyrker Utskottet, tionen.

att ofvanberörda, af Kongl. Maj:t äskade extra anslag, tillsammans
5,095 R:dr, må af Riksdagen beviljas.

30:o. Uppå vederbörande Domkapitels derom gjorda underdåniga fram- Angående anställningar
har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, dels att för år 1869 anvisa s^a''Jldr0~
återstoden, 40,000 R:dr, af det för elementarlåroverks-byggnaden i Upsala beviljade der i Upsala

och Skara.

22

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående anslag
för offentliga
vetenskapliga
föredrag
i Stockholm,

anslag, dels att återstoden af det för läroverksbyggnaden i Skara beviljade anslag,

7,500 K:dr, och låneunderstöd, 20,000 R:dr, måtte under 1869 från Riksgäldskontoret
få utgå, hvad lånebeloppet angår, på de tillförene bestämda vilkor.

Jemte hänvisning till hvad rörande dessa frågor finnes uti Statsrådsprotokollet
(Bil. N:o 7 sid 25 och 26) meddeladt, tillstyrker Utskottet:

a) till fullbordande af läroverksbyggnaden i Upsala ett extra
anslag af 40,000 R:dr; och

b) till fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara dels
ett extra anslag af 7,500 R:dr, dels ett låneunderstöd af

20,000 R:dr;

hemställande Utskottet derjemte,

c) att det föreslagna låneunderstödet måtte lemnas på enahanda
vilkor, som vid 1865—1866 års riksdag i detta
hänseende bestämdes.

31:o. Med anledning af en utaf Stadsfullmägtige i Stockholm gjord underdånig
framställning, har Kongl. Maj:t för år 1869 äskat ett extra anslag af

10,000 R:dr att ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att, med vilkor att äf
staden bekostas ändamålsenlig lokal samt dess belysning, användas till föranstaltande
i hufvudstaden af vetenskapliga föredrag, företrädesvis uti ämnen, tillhörande
statsvetenskaperna och häfdeforskningen.

Under anförande, bland annat, hurusom denna närmare bestämning af föreläsninsarnes
föremål innefattade en inskränkning i valet af ämnen och äfven
häntydde på en mera strängt vetenskaplig behandling deraf, medan den föreskrift,
efter hvilken de offentliga föredragen hittills varit lämpade, medgifvit, att de kunnat
både populärt framställas och röra sig på ett vetenskapligt område af större
omfattning, har Herr C. L. Kinmanson uti en inom Andra Kammaren väckt, till
Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 158) föreslagit, att det af Kongl. Maj:t
här ofvan äskade anslag måtte användas till föranstaltande i hufvudstaden af offentliga
vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bildning.
Uti nyssberörda motion (N:o 307) har deremot Herr Liss Olof Larsson
yrkat afslag å de 10,000 R:dr, som Kongl. Maj:t för ifrågavarande ändamål
äskat, till stöd för hvilket yrkande anförts, att andra städer, särskilt Göteborg,
på egen bekostnad föranstaltat om offentliga vetenskapliga föredrag, att äfven
Stockholm, som deraf droge nyttan, borde vidkännas kostnaden för sådana föredrag
derstädes, hvilket, enligt motionärens förmenande, icke skulle uraktlåtas, om
nyttan af dem ansåges motsvara kostnaden.

Utan att underkänna de på föreslaget sätt anordnade vetenskapliga föredragens
nyttiga inverkan på den medborgerliga bildningen inom hufvudstaden,
har Utskottet likväl vid pröfning af förevarande anslagsfråga, lika med sistnämnde
motionär, ansett densamma företrädesvis vara af kommunal beskaffenhet. Och då

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

23

^ föreställt citt genom stadgande af en måttlig inträdesafgift

dylika föredrag kunna föranstaltas utan någon nämnvärd uppoffring från kommunens
sida, föranlåtes Utskottet hemställa,

att Kongl. Majrts ofvan omförmälda framställning icke må af
Riksdagen bifallas.

32:o- Beträffande det af Kongl. Maj:t äskade lånebidrag för reparation af
Domkyrkan i Carlstad kommer Utskottet framdeles att afgifva särskilt yttrande.

_ 33:0- Till understöd åt sådana församlingar, som i anseende till medellöshet
ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare har
Kong!. Maj:t för år 1869 äskat ett belopp af 20,000 R:dr att från Riks^ldskontoret
utan.

Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 26 och 27) upplyser, att detta anslag,
som under den sednast förflutna liksom under den dernäst förutgående statsregleringsperioden
städse till fullo utgått, för den närmaste framtiden, under hvilken
följderna af den sistlidna år i flera delar af fäderneslandet inträffade svaga skörd
eller missväxt måste blifva synnerligen kännbara, antagligen blifver ännu mera behöfligt.
Med anledning häraf tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för år 1869 anvisa ett extra anslag af

20.000 R:dr till understöd åt sådana församlingar, som ej
förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare.

34.o. Till bestridande af de årliga utgifterna för undervisning i trädgårdsskötsel
vid folkskolelärareseminarierna i Linköping och Lund har Kongl. Maj:t
för år 1869 äskat anvisande å Riksgälds-kontoret af 3,000 R:dr.

Under åberopande af hvad i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 7 sid. 27) är
angående behofvet af detta anslag meddeladt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för år 1869 anvisa ett extra anslag af

3.000 R:dr för undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna.

35:o. Derjemte har Kong]. Maj:t föreslagit, att möjligen uppkommande
besparingar a förutnämnda extra anslag till folkundervisningen må af Kongl. Maj:t
få användas till folkundervisningen tillhörande ändamål; och hemställer Utskottet,
att denna nådiga framställning må af Riksdagen bifallas.

Angående:
lånebidrag för
reparation af
Domkyrkan i
Carlstad.

Angående anslag
åt medellösa
församlingar
till
folkskolelärares
aflönande.

Angående anslag
för folkskolelärares

undervisande
i trädgårdsskötsel.

Angående
disposition af
hesparingarne
å extra anslagen
till
folkundervisningen.

24

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

. 3(5:0. Herr G. W. Gumcelius har uti en inom Andra Kammaren väckt

till*fl/folk- motion (N:o 152) föreslagit, att Riksdagen måtte åt det sjette allmänna Svenska
slcolemötet i folksMemötet som skall innevarande år sammanträda i Örebro, bevilja 4,000
R:dr till bestridande af kostnaderna för en exposition af nutidens bästa skolmateriel,
lefvande undervisning i nyare undervisningsmetoder i åtskilliga läroämnen

och andra nödiga utgifter för mötet. . . . .

Det af bestyrelsen till förberedande af det sjette allmänna folkskolemo -väckta förslag att på mötet genom insigtsfulle och erfarne lärare lemna eu undervisande
framställning både af de nya undervisningsmetoder som i afseende pa
särskilda läroämnen framträdt med skäliga anspråk att blifva beaktade, och af de
unde rvisningsmedel, som den sista tiden med stigande fullkomlighet framtagt,
har Utskottet, lika med motionären, ansett vara förtjent af allmänt deltagande.
En sådan utställning skulle utan tvifvel på det kraftigaste sätt befrämja det med dylika
möten afsedda ändamål; och då kostnaderna för anskaffande af en i moj igaste
måtto fullständigt och väl vald undervisningsmateriel icke lära kunna betackas a
de medel som" blifvit ställda till mötets disposition, skulle Utskottet icke hafva
tvekat att förorda anvisande af särskild! anslag för sådant ändamål, men enär
mötet redan innevarande år skall sammanträda och frågan om anslag för detsamma
således icke tillhör den statsreglering, som afser ar 1869, samt Utsko e
dessutom ansett, att befintliga besparingar å redan anvisade anslag hora dertill
kunna lemna tillgång, har Utskottet ansett sig ega anledning hemstäl a

att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla det Kong!.
Maj:t, om besparingarne å redan anvisade anslag under Åttonde’
Hufvudtiteln dertill lemna tillgång, täcktes anvisa ett
belopp af 2,000 R:dr till sjette allmänna folkskolemötet för
bestridande af kostnaderna för en exposition af nutidens bästa
skolmateriel m. m.

37-o Med anledning deraf att Sundhets-kollegii ordförande underdånigst
JÄ anhåmt, att, enär frågan om Sundhets-kollegii ombildning ännu vore beroende
för Sundhets- Mai:ts pröfning och således förändring icke mtradt i de förhållanden,

k°Ue9lUm'' rndm hvilkk föregående Riksdagar beviljat såväl för åren 1864-1868 ett ärligt
lönetillskott af 8,000 R:dr till fördelning mellan Kollega ordförande, ledamo er
och tjensteman, på sätt Kongl. Maj:t funne godt derom bestämma, som ock foi
åren 1867 och 1868 en lönetillökning af 50 R:dr åt Kollega förste vaktmästare,
Kongl Maj:t täcktes till Riksdagen göra nådig framställning derom, att ofvannämnda
belopp, tillsammans 8,050 R:dr, måtte, på samma vilkor som förut fortfarande
utgå äfven under år 1869, - har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen,
att omförmäla tillökning i anslaget till Sundhetskollegium, 8,000 Rjdr, matte
för år 1869 ställas till Kongl. Maj:ts disposition, samt att förste vaktmästarens
lön för samma tid äfven ökas med 50 R:dr.

Med

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

25

Med anledning af hvad sålunda förekommit, hemställer Utskottet,

att för ifrågavarande ändamål måtte till Kongl. Maj:ts disposition
anvisas ett extra anslag af 8,050 R:dr.

38:o. Sedan Rikets Ständer vid 1865 —1866 års riksdag anvisat dels
en förhöjning till 4,875 R:dr uti det Farmaceutiska Institutet beviljade anslag,
emot vilkor att Apothekare-societeten skulle årligen bidraga till institutet med ett
lika stort belopp, och dels 2,000 R:dr med afseende å ifrågaställd skyldighet för
institutets lärare att deltaga i provisor- och apothekare-examina, samt nästlidna
Riksdag på samma vilkor för nämnda ändamål medgifvit fortfarandet af båda
dessa anslag; så och efter det ej mindre institutets lärare förklarat sig villige att
omförmälda examensåliggande öfvertaga än äfven Sundhets-kollegium uti skrifvelse
den 31 nästlidne Oktober vitsordat, att Farmaceutiska institutet under den förflutna
tiden behörigen uppfyllt sin bestämmelse och gagnat den undervisning, som
utgjorde föremål för dess verksamhet, äfvensom att den från 1867 års början
verkställda öfverflyttning af provisors- och apothekare-examen på institutets lärare
redan visat ett välgörande inflytande, har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen
måtte jemväl för år 1869 anvisa såväl det Farmaceutiska institutet under vilkoroaf
enahanda bidrag från Apothekare-societetens sida tillagda anslag 4,875 R:dr, som
ock det för examensskyldighetens öfverflyttning beviljade belopp af 2,000 R:dr,
eller tillhopa 6,875 R:dr; hemställande Utskottet,

att, med bifall till förevarande nådiga framställning, Riksdagen
måtte till Farmaceutiska institutet för år 1869 anvisa
ett anslag af 6,875 R:dr,

39:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 122) har Herr C. J. Meijerberg föreslagit, att Riksdagen måtte för
år 1869 bevilja fortfarandet af det understöd, stort 2,000 R:dr, som den af
Doktor O. Sandahl inrättade Mediko-pneumatiska anstalten i Stockholm hittills
årligen åtnjutit, med vilkor, att minst fyra fattiga eller mindre bemedlade sjuke
dagligen der kostnadsfritt behandlas, samt att anstalten fortfarande står under
Sundhets-kollegii uppsigt och att berättelse om anstaltens verksamhet af föreståndaren
årligen till nämnda Kollegium afgifves.

Till stöd för denna framställning har motionären, bland annat, anfört
Sundhets-kollegii den 14 sistlidne Maj rörande denna anstalt afgifna underdåniga
utlåtande, hvaraf inhemtas, att vid ifrågavarande anstalt under åren 1864—1866
tillsammans 1,841 personer blifvit behandlade, hvaraf ej mindre än 884, eller
48 procent, erhållit fri vård ; att antalet besökande under loppet af samma tid
företett en jemn progressiv tillökning; att den mediko-pneumatiska behandlingsmethoden
uti mångahanda sjukdomar allt mer och mer visat sig vara ett värdeBih.
till Riksd. Prat. i 868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 4

Angående bibehållande
af
Farmaceutiska
Institutets
anslag.

Angående
fortsatt understöd
för mediko
pneumatiska
anstalten i
Stockholm.

26

Stats-Utskottets Utlutande N:o 32.

Angående
anslag för
vård af spetSleke
i Helsinglande -

Angående
anslag till
hospitalsvården.

fullt läkemedel, i hvilket hänseende särskilt omnämndes, att, af samtlige under
ofvanberörda tre år vårdade, ej mindre än 1,302 eller 70,7 procent, blifvit deraf
återställde till helsan eller väsendtligen förbättrade, hvilken fördelaktiga verkan
ej sällan inträffat i sjukdomsfall, der konsten förut med andra medel ej lyckats
åstadkomma samma resultat, hvadan för framtiden denna läkemetod svårligen
kunde umbäras bland öfriga läkarekonsten tillhöriga medel; att ej mindre anläggningen
än äfven underhållet af en dylik inrättning vore förenad med sådana
omkostnader, att enskild person, uteslutande på egen bekostnad, knappast utan
uppoffring, kunde underkasta sig desamma; samt att, på grund häraf och i betraktande
ej mindre af den gagnande verksamhet berörda anstalt utöfvat i medicinskt
hänseende, än äfven med särskilt fästadt afseende å det stora antal medellöse
personer, som derstädes åtnjöte kostnadsfri vård, Kollegium ansett densamma
vara af den vigt och beskaffenhet, att den fortfarande förtjenade att af Staten understödjas.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, tillstyrker Utskottet,

att till understöd för nämnda mediko-pneumatiska anstalt,
derest Kongl. Maj:t efter vederbörandes hörande finner anstalten
vara af den vigt och beskaffenhet att den bör från
Statens sida fortfarande understödjas, må till Kongl. Maj:ts
disposition för år 1869 anvisas ett extra anslag af 2,000
R:dr med vilkor att åt minst fyra fattige eller mindre bemedlade
sjuke dagligen vid denna anstalt lemnas fribad.

40:o. Såsom understöd för vård och skötsel af de personer i Helsingland,
som äro behäftade med sjukdomen spetälska, har Kong]. Maj:t för år 1869
äskat ett lika belopp, som det för år 1868 till berörda ändamål utgående, eller

3,000 R:dr, under vilkor af ett mot detta belopp svarande bidrag från Gefleborgs
läns landsting.

Enär ifrågavarande anslag, enligt hvad af Statsråds-protokallet (bil. N:o 7,
sid. 38 och 39) inhemtas, fortfarande är behöflig! för åstadkommande af ändamålsenlig
vård och skötsel af de personer, som lida af sjukdomen spetälska,
tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må för ofvannämnda ändamål till Kongl.
Maj:ts disposition för år 1869 anvisa ett extra anslag af

3,000 R:dr att utgå under enahanda vilkor, som hittills varit
föreskrifna.

41:o. Med anledning af en utaf Serafimerordens- gillet, uti skrifvelse den
3 sistlidne Oktober, gjord underdånig framställning (se Statsråds-protokollet, bil.
N:o 7 sid. 39 och 40) har Kongl. Maj:t föreslagit, att till hospital^ondens förstärkning
för år 1869 måtte anslås ett kreditiv till lika belopp, som för år 1868
blifvit anvbadt, eller 100,000 R:dr.

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

27

Då, genom hvad Serafimerordens-gillet uti ofvan åberopade skrifvelse anfört,
synes till fullo ådagalagdt, att det begärda kreditivet, hvilken af Ordensgillet
föreslaget till ett belopp af 110,000 R:dr, blifvit af Kongl. Maj:t med afseende
å Statsverkets inskränkta tillgångar äskadt med endast 100,000 R:dr, är
för ändamålet oundgängligen behöfligt, tillstyrker Utskottet,

att Riksdagen må till hospitalsfondens förstärkning för år
1869 anvisa ett kreditiv af 100,000 R:dr.

42:o. Uppå Witterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens uti skri!- <*»-

velse den 15 sistlidne Oktober derom gjorda underdåniga anhållan, har Kongl. *qvariskcfänMaj:t
äskat, att äfven för år 1869 måtte beviljas: till arfvode och resekostnads- damålsamt till
ersättning åt en Antiqvitets-intendent 3,500 R:dr; till runstenars uppsökande och af- vaiabetjening
tecknande samt teckningarnes utgifvande 1,500 R:dr; till undersökning af fäderne»- dt Witterhetslandets
fornlemningar och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr;
till utgifvande af plancheverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i
Statens historiska Museum samt Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr, sistnämnda
belopp att i mån af behof till Akademien utbetalas; samt till arfvoden
åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet af Akademiens samlingar 1,500
R:dr och till aflöning åt vaktbetjening 1,936, tillsammans 3,436 R:dr. Deremot
är uti Liss Olof Larssons oftaberörda motion (N:o 307), angående indragning af
åtskilliga anslag å Riks-statens särskilda Hufvudtitlar, afslag yrkadt å de fyra första
härofvan omnämnda anslagsbeloppen.

Med afseende å hvad Witterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien uti
den åberopade underdåniga skrifvelsen anfört (se Statsråds-protokollet, bil. N:o 7
sid. 40—43) och då de äskade anslagen äro behöfliga, på det Akademien icke
skall sättas i nödvändighet att afbryta de vetenskapliga forskningar, som under
de sednare åren blifvit vidtagna i ändamål att sprida ljus öfver fäderneslandets
forntid samt bevara, samla och ordna dess minnen, och på det Akademien skall
kunna hålla de under hennes vård ställda samlingar för allmänheten tillgängliga,
får Utskottet, som icke kunnat biträda det af nyssnämnde motionär gjorda yrkande,
hemställa,

att Riksdagen, på sätt Kongl. Maj:t äskat, må för år 1869
anvisa följande extra anslagsbelopp, nemligen:

a) till arfvode oeh resekostnadsersättning åt en Antiqvitets-intendent
3,500 R:dr;

b) till runstenars uppsökande och aftecknande samt teckningarnes
utgifvande 1,500 R:dr;

c) till undersökning af fäderneslandets fornlemningar och
upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000 R:dr;

28

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

Angående anslag
för vård
och tillsyn å
Lifrustkammarens
samlingar.

Angående anslag
för fullbordande
af
reparationen
å Linköpings
domkyrka.

Angående anslag
för fortsatt
utgifvande
af »Svenska
språkets lagar»,

d) till utgifvande af plancheverk öfver fornsaker ock andra
historiska märkvärdigheter i Statens historiska Museum
samt Svenska sigill från medeltiden 2,000 R:dr;

e) till arfvoden åt vetenskapligt bildade biträden 1,500
R:dr; samt

f) till aflöning af vaktbetjening 1,936 R:dr.

43:o. Hvad angår Lifrustkammaren, har Kongl. Maj:t, då för vård och
tillsyn derå fortfarande erfordrades, förutom de 900 R:dr, som från Riks-statens
Fjerde Hufvudtitel till densamma utgå, en lika stor summa, som för 1868 blifvit
beviljad, eller 600 R:dr, föreslagit att detta sistnämnda belopp äfven för år 1869
må för samma ändamål å Riksgälds-kontoret anvisas. Utskottet tillstyrker,

att för tillsyn och vård om Lifrustkammarens samlingar må
för 1869 anvisas ett extra anslag af 600 R:dr.

44:o. Med anledning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergötlands
län och Domkapitlets i Linköping derom gjorda underdåniga anhållan, har
Kongl. Maj:t äskat ett belopp af 13,500 R:dr till fullbordande under år 1869
af reparationsarbetet å Linköpings i arkitektoniskt och konsthistoriskt hänseende
dyrbara kyrkobyggnad i enlighet med den plan, som af Kongl. Maj:t pröfvas
och godkännes.

Då, enligt hvad Statsråds-protokollet (bil. N:o 7 sid. 24) gifver vid handen,
det begärda anslaget utgör sista återstoden af det belopp, i rundt tal 100,500
R:dr, hvartill kostnaden för den monumentala byggnadens försättande i ett skick,
som kan gifva säker förhoppning om dess framtida varaktiga bestånd, blifvit beräknad,
tillstyrker Utskottet,

att till fullbordande af reparationsarbetet å domkyrkan i Linköping
må för år 1869 anvisas ett extra anslag af 13,500
R:dr.

45:o. Med åberopande af enahanda skäl, som i nådiga framställningar,
aflåtna vid flera föregående riksdagar, blifvit anförda för äskandet af anslag till
understödjande af f. d. Kongl. Bibliothekarien Johan Eric Rydqvists arbete
“Svenska språkets lagar11, nemligen arbetets stora vetenskapliga värde och dess
vigt för den inhemska språkforskningen samt derigenom för hela den fosterländska
bildningen, har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, att till fortsatt utgifvande
af nämnda språkverk bevilja för år 1869 ett lika anslag som tillförene, eller

1,500 R:dr.

Hänvisande till den redogörelse, som uti Statsråds-protokollet (bil. N:o 7
sid. 44) finnes meddelad rörande fortgången af ifrågavarande arbete, får Utskot -

/

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

29

tet, som icke kunnat biträda Herr Liss Olof Larssons i motion (N:o 307) framställda
yrkande, att ofvanberörda anslag ej måtte beviljas, hemställa,

att Riksdagen till fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska
språkets lagar“ må för år 1869 anvisa ett extra anslag af

1,500 R:dr.

46:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 4) har Herr
C. F. Bergstedt hufvudsakligen anfört, hurusom den fosterländska häfdeforskningen
i alla tider med full rätt varit föremål för Riksdagens särskilda omvårdnad.
Våra mest betydande historiska arbeten hade endast med offentligt understöd
kunnat utgifvas, emedan den inskränkta kretsen af läsare icke förmådde att
ersätta de kostnader, som till följd af bristande förarbeten drabbade hvarje författare,
som byggde sitt arbete på sjelfständig forskning. Det vore nu lång tid
sedan Riksdagen haft tillfälle att genom anslag direkt understödja någon Svensk
historieforskare; men ett sådant tillfälle vore, efter motionärens åsigt, nu för
handen. År 1852 hade dåvarande Akademie-docenten, numera Historiarum
Adjunkten vid Upsala Universitet, Professoren Carl Gustaf Malmström erhållit
Statens större reseanslag för att utomlands samla urkunder till Sveriges historia,
och detta anslag hade satt honom i tillfälle, att i utrikesministers-arkiven i
Paris och London samt geheime-arkivet i Köpenhamn genomgå och afskrifva allt
det vigtigaste af dessa staters sändebuds berättelser till sina respektiva regeringar
om det politiska tillståndet i Sverige under den s. k. Frihetstiden, hvilka
källor han sedermera förfullständigat genom omfattande studier af riksråds- och
riksdags-protokollen under detta högst vigtiga, men hittills endast ofullständigt
bearbetade tidsskifte. Frukten af dessa studier hade blifvit det bekanta arbetet
Sveriges politiska historia från Carl XII:s död till statshvälfning en •/ 7 72, hvaraf
första delen utkommit 1855 och andra delen, omfattande händelserna till och
med det Ryska kriget 1742 och 1 743, utgifvits 1863, och hvarmed fäderneslandets
öden under detta skiftesrika tidehvarf kunde anses vara med all den
tillförlitlighet, som nu kända och tillgängliga källor det medgåfve, i sina allmänna
drag bestämda. Men på fortsättningen af detta betydande verk hade
allmänheten hittills förgäfves väntat, emedan de löpande embetsgöromålen äfvensom
andra offentliga uppdrag hittills hindrat dess författare från att dervid lägga
vidare hand, och sannolikt ännu länge, kanske för alltid, skulle hindra det, såvida
ej tillfälle, till tjenstledighet kunde honom beredas, medan han ännu befunne
sig i sin mannaåldex^s fulla kraft, och innan minnet, som väsendtligen
måste supplera äfven de fullständigaste excerpter, började mattas och fördunklas.
En tid af omkring tre år kunde dertill beräknas, och det återstående tidsområdet
komme antagligen att upptaga två, möjligen tre delar. Motionären förutsatte
emellertid, i frågan om tjenstledighet, att den yngre akademiske lärare,
som i sådant fall blefve förordnad att upprätthålla Professoren Malmströms embete -

Angående
anslag åt
Prof essoren
G. G. Malmström
för afsilande
af
ett historiskt
arbete.

30

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

åliggande, för det sålunda ukade arbetet, skulle af ordinarie innehafvaren erhålla
full ersättning, och det vore för att sätta den sednare i stånd att åt sin vikarie
erbjuda en passande godtgörelse, och att i någon mån minska de enskilda uppoffringar,
som en längre tids arkivforskning oundgängligen medförde, som motionären
ansåge Riksdagens medverkan af nöden och derföre föreslagit, att Riksdagen
ville för en tid af tre år från och med år 1869 åt Professoren C. G.
Malmström anslå 2,500 R:dr årligen, på det ban måtte sättas i tillfälle, att,
utan afbrott i de honom åliggande akademiska funktionernas jemna fortgång,
fullborda och utgifva sitt förberörda arbete.

För den Svenska häfdeforskningen vore det onekligen af största intresse
om Professoren Malmström komme i tillfälle att fullfölja det värderika historiska
arbete motionären omförmält, helst de ännu icke utarbetade delarne deraf omfatta
ett tidsskifte, som, ehuru ett af de betydelsefullaste för landets politiska
utveckling, hittills blifvit endast ofullständigt bearbetadt. Då dessutom, på sätt
motionären jemväl antydt, det nu erbjudna tillfället, att möjliggöra afslutandet
af detta arbete, icke kan någon längre tid qvarstå, har Utskottet icke tvekat
biträda det af motionären väckta förslaget och tillstyrker derföre,

att Riksdagen måtte Herr Bergstedts motion på det sätt bifalla,
att för år 1869 anvisas på extra stat en summa af

2,500 R:dr att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, utgå
till Professoren C. G. Malmström, på det han må sättas i
tillfälle, att utan afbrott i de honom åliggande akademiska
funktionernas jemna fortgång fullborda och utgifva sitt förberörda
arbete.

Angående 47:o. Under åberopande, hurusom vid de fyra sednaste riksdagarne Li U''uihografen

t^10pra^en Carl Johan Billmark fått sig beviljadt, för fortsatt utgifvande af plancheBillmark
för verket “Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck" ett understöd af allmänna
''plaicheverklme<^ till belopp af 800 R:dr årligen, sednast för innevarande år 1868, har
»Sverige, uti en inom Första Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion

mardfi ^8) Herr C. Petre — med afseende å nämnda arbetes allmänt erkända ut och

tontryck». ffiärkta beskaffenhet och då plancheverket, hvilket med oförminskadt nit fortsattes,
dels för artistens resor till hemlandet i och för teckningars tillvägabringande,
dels för nödvändigheten att vistas i utlandet för arbetets fulländande på ett värdigt
sätt, svårligen kunde fortgå utan enahanda understöd som hittills, — föreslagit,
att Riksdagen, derest den icke skulle finna lämpligare, att beloppet uppföres
å rikets Allmänna Indragningsstat att till Billmark årligen utgå, så länge
ifrågavarande arbete af honom oafbrutet fortsättes, måtte på enahanda sätt som
hittills för instundande statsregleringsperiod förunna Billmark ett anslag för ändamålet
af 800 R:dr.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

31

Da allt ifrån 1859 -1860 års riksdag understöd för utgifvande af
ifrågavarande förtjenstfulla arbete städse blifvit bevändt, har Utskottet icke tvekat
förorda det af motionären ifrågaställa anslag. Utskottet, som deremot icke
ninmt skal för anslagets uppförande å Allmänna Indragningsstaten, hemställer

att, såsom understöd för fortsatt utgifvande af plancheverket
“Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck" må åt Litho-rafen
Billmark jemväl för år 1869 beviljas ett extra anslå- af
800 R:dr. ''

a • 48"‘ anförande> hurusom alltsedan år 1862 Riksdagen beviljat

Ärilsten N. M. Mandelgren ett årligt anslag af 1,500 R:dr för att sätta honom
i stånd att fortsatta sina antiqvariska forskningar i Sveriges konsthistoria, med
vi cor att han vid hvarje års slut skulle aflemna gjorda anteckningar till Fria
on s tern as Akademi, samt att Mandelgren äfven för året 1867 fullgjort denna
föreskrift och derjemte låtit utgifva andra häftet af sina “samlingar till Svenska
konst- och odling shistorien har Herr L. Landgren uti eu inom Första Kammaren
vackt, till Stats-LIskotta remitterad motion (N:o 38) föreslagit, att Riksdagen
matte bevilja ett ärligt understöd åt Artisten Mandelgren af 1,500 R:dr
med vilkor att lian årligen till Fria Konsternas Akademi inlemnar de afteckningar
och ritningar, som han under året verkställt.

Uti ett af preses för de Fria Konsternas Akademi meddeladt in tv-, hvilket
såsom bilaga åtföljt motionen, gifves rörande Mandelgrens sednast tilfakademien
lemnade arbeten det vitsord, att dessa arbeten egde det konst- och kulturhistoriska
intresse, att det rättfärdigade fortsättningen af det understöd af allmänna
medel, som blifvit till utgifvande af hans arbeten och fortsättande af hans
konstresor be-ärdt.

- { EJU‘U Utskottet lck<; är i tillfälle bedöma, huruvida ifrågavarande arbete

ar af sadant värde, att det bör med allmänna medel understödjas, har Utskottet
likväl, med afseende a ofvannämnda af preses för de Fria Konsternas Akademi
afgifna vitsord ansett sig böra tillstyrka anvisande af det utaf motionären ifrå-asatta
anslag dock endast på det sätt, att på Kongl. Majtts nådiga pröfning må
beio, huruvida anslaget bur för ändamålet utgå; hemställande alltså Utskottet,

att till Kongl. Majtts nådiga disposition må för år 1869
anvisas ett extra anslag af 1,500 R:dr att användas till
understöd åt Artisten N. M. Mandelgren för fortsättning af
hans antiqvariska forskningar, derest Kongl. Majtt, efter
Akademiens för de fria konsterna hörande, finner Mandelgien
deraf vara förtjent, samt med skyldighet för Mandel -

Angående
understöd till
Artisten Mandelgren
för
fortsättande
af hans antiqvariska

forskningar.

32

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 32.

gren att till nämnda akademi afgifva berättelse och inlemna
de afteckningar han under året gjort.

Stockholm den 28 Februari 1868.

På Stats-Utskottets vägnar:

Arv. Fr:sou Posse.

Reservationer:

Vid 6de punkten, mom. a (angående elementarläroverken) af Herr Carl
Anders Larsson: “Afslaget på denna punkt är bevis på omöjligheten att vinna

besparing på aflöningar, äfven der tjenstebefattningarne sakna praktisk nytta.“

Vid 19:de punkten (angående förändradt ordnande af folkundervisningen) af
Herr Carl Ifvarsson: “Derigenom att flertalet af Utskottets ledamöter godkänt

det af andra utgiftsafdelningen uppgjorda förslag till Utlåtande i ämnet, har samma
majoritet också ansett icke allenast det nu rådande systemet, utan äfven sättet
för statsbidragets fördelning vara tillfredsställande, det sednare i allo och det
förra med ett obetydligt undantag.

Då jag deremot anser att klarhet, enkelhet och undvikande af onödiga utgifter
är det mål, till hvilket man i allo bör syfta så i detta som i andra hänseenden;
så och då jag icke allenast är öfvertygad, att detta mål kan, åtminstone
i hvad det angår fördelningssättet, i betydlig mån vinnas, utan äfven anser det
vara en skyldighet att härutinnan gå den allmänna mening, som icke allenast
uttalats i en mångfald af motioner, riksdag efter riksdag, utan äfven i en underdånig
skrifvelse i ämnet, tillmötes genom afskaffande af utrednings-, ansöknings-,
pröfnings- och fördelningsåtgärderna för hvarje särskildt fall, samt i dess
ställe antaga en ren och bestämd bas för medlens fördelning; har jag icke kunnat
biträda det nu afgifna förslaget, hvarken i afseende på motiveringen, eller

konklusionen.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

33

konklusionen. Motionerna angifva egentligen tvänne utvägar för frågans läsning,
den ena afseende öfverlemnandet af kela personliga skyddsafgiften åt kommunerna,
emot skyldighet för dem att underhålla ett visst antal skolor i förhållande
till folkmängden, och den andra att bestämma ett visst årligt bidrag till hvarje
skola, samt öfverlåta åt församlingarne att sjelfva bestämma antalet af dessa. Emellan
begge dessa förslag är visserligen en systematisk skilnad i afseende på skyldigheten
att inrätta erforderligt antal skolor, men sådan skilnad förefinnes dock
icke angående anslaget till hvarje skola, ehuru i förra fallet skolornas antal skulle
lämpas efter bidraget, då i det sednare bidraget skulle lämpas efter antalet.
Hvilkendera af dessa utvägar, som katt vara den lämpligaste, vågar jag icke säga;
men att hvilkendera som helst är att föredraga framför det nuvarande förfaringssättet,
vågar jag tryggt påstå, helst som jag antager att under alla omständigheter
något visst belopp dessutom afsättes till understöd åt medellösa församlingar.
Och anser jag alltså att Utskottet bort tillstyrka en underdånig skrifvelse
med anhållan om utredning och förslag till nästa riksdag, detta sednare,
byggdt på hvilketdera af ofvan angifna fördelningssystem, som efter utredningen
kunde anses fördelaktigast. Att kontrollen, i hvilketdera fallet som helst, hädanefter
icke skulle afse bisaken, kommunernas bidrag, utan hufvudsaken, som
är skolan, torde vara klart af det ofvan anförda. “

Af Ilerr A. 1V. Björck: “Uti det Statsråds-protokoll för Ecklesiastik ärenden.

som är bifogadt Kong]. Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof,
finnes under punkten 18 en upplysande utredning, rörande de anslag, som
för folkskolorna och deras utveckling blifvit tid efter annan beviljade. Af denna
utredning visar det sig icke allenast, att Statens understöd varit nödvändigt för
tillvägabringande af ordnade folkskolor, utan jemväl att fördelningen af detta understöd
rätteligen blifvit bestämd efter vissa grunder, hvilkas tillämpning berott
af styrelsen. Det ådagalägges klart, att många församlingar ordnat sina folkskoleinrättningar
på ett nöjaktigt sätt, Indika icke skulle förmått att göra det utan
det understöd, som dem tillgodokommit, men också visar det sig å andra sidan,
att andra församlingar, oaktadt det understöd de åtnjutit, icke försatt sin folkskola
i sådant skick, som varit afsedt, utan att de nöjt sig att inrätta en enda
skola, der flera uppenbarligen erfordras. De vilkor, som vid anslagen varit fästade,
likasom den pröfningsrätt rörande fördelningen, som tillkommit styrelsen,
hafva sålunda visserligen varit nödvändiga; och ''Representationen synes ingalunda
hafva misstagit sig i de anordningar, som afsett att bringa folkskolan till utveckling
under inflytandet af omedelbar kontroll å användandet af de derför gifna
anslag. Men icke desto mindre torde det obetingadt medgifvas, att folkskolan
bör vara eu församlingens egen angelägenhet, så att Staten icke må deri inblandas
på annat sätt, än att den utöfvar uppsigt deröfver, att församlingen verkligen
tillhandahåller det uppväxande shigtet den undervisning, som är i lag stadjBill.
till lliksd. Prof. 18ö8. ■ 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 5

34,

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 32.

fjäll, och ntt församlingen tillser, att icke denna förmån barnen undanhålla genom
försummelse å föräldrars eller målsmäns sida. Då det mål, som måste sökas, sålunda
är att sätta församlingarne i nödvändighet, äfvensom i tillfälle, att sjclfva
åstadkomma och upprätthålla folkskolan till den omfattning, som hvarje ort för sig
påkallar, synes det angeläget, att den speciela befattning med fördelningen af hvarje
anslag, som no tillkommer styrelsen och dess organer, upphör ju förr dess heldre,
och att det öfvergångsstadium, som varit nödvändigt, men icke längre bör vara det,
bringas till slut samt saken slutas så, att den utvecklar sig af sig sjelf. Såsom
förhållandena för närvarande befinnas, råder en olikhet i afseende på vilkoren för
de särskilda anslagen, som är i högsta män menlig och för församlingarne förvillande,
hvarförutan pröfningen både af behof och anslag måste, äfven med den
största urskiljning, blifva ojemn och orättvis. De flera motioner, som rörande
frågan äfven vid donna riksdag framträda visa, att den mening är temligen allmän,
att det hittills följda systemet måste utbytas mot ett annat; och det är
åsigten, att sådant ofördröjligen bör ske, som föranleder till denna reservation
mot Stats-Utskottets Utlåtande i ämnet.

Ståts-Utskottet bär visserligen ansett sig böra taga ett steg i den rigtninw,
som ofelbart är den rätta, då Utskottet föreslagit, att församlingens skyldighet i
afseende på antalet och beskaffenheten af dess skolor, skall närmare och bestämdt
fastställas, samt begärt förslag till ett stadgande derom, men likasom föreskriften
i 1842 års skolstadga om upprättande af en fast folkskola länge blef en död
bokstaf, intilldess medel för utförandet bereddes och åtgärder vidtogo3 för underlättande
af skyldighetens fullgörande; så synes det tyvärr vara mera än
sannolikt, att ett sådant förslag, som det Stats-Utskottet ifrågasatt, skall vara temligen
ändamålslöst, och svårligen tillvinna sig något afseende, än mindre någon
tillämpning, om det icke åtföljes af någon åtgärd, som bereder på en gång möjlighet
och nödvändighet för församlingarne att fullgöra sina förbindelser. Det
må icke förgätas, att församlingarne nu endast för den religiösa undervisningen
betala mera, än hela skolväsendet skulle erfordra; och att deras religionslärare
dock icke anses pligtige att meddela undervisningen i religionen inom skolorna,
der deras verksamhet i detta hänseende kunde och borde bära den största frukten
för församlingarne och för samhället, samt den största tillfredsställelsen för
dem sjelf ve.

Om man, såsom man synes böra, lernnar åsido det förslag, som afser, att
Staten skulle öfvertaga folkskolelärares aflöning, och att desse således skulle anställas
i Statens tjenst; så synas tvänne motsatta åsigter rörande rätta sättet för
Statens understöd åt folkskolorna hafva gjort sig gällande i de särskilda motionärernes
förslag. Den ena har till syfte, att Staten skulle indraga hela den del
af skyddsafgiften, som den till församlingarne afstått, ocli deremot gälda hälften
af skollärarens lön; den andra grundar sig på ett afträdande från Statens sida.
af den återstående andelen af skyddsafgiften; hvarefter församlingarne skulle

Stats-Utskottets Utlåtande K:o 32.

35

eg;i skyldighet att underhålla folkskolan i det skick, som lagligen kunde bestämmas,
samt Statens kontroll inskränkas till uppsigt deröfver. Pröfningen af dessa
förslag bör ovilkorligen ske i sammanhang med regleringen af församlingarncs
skyldighet i afseende på omfånget och beskaffenheten af folkskoleinrättningarne,
och det synes icke tjena till något, om icke till ett obegränsadt anspråk på Statsverket,
att utan en sådan pröfning och deraf beroende framställningar, erhålla
förslag rörande ökade skyldigheter för församlingarne i afseende på omfånget
och beskaffenheten af deras skolväsende. Först då med någorlunda visshet kan
beräknas, såväl Statens uppoffring, som församlingarnes utgift, kan frågan vinna
eu praktisk lösning, och det är endast för ett sådant ändamål, som Riksdagen
synes böra besvära Regeringen med cn utredning, hvilken i alla händelser måste
afse äfven de förhållanden, som kunna leda till utgifter för Statsverket, derest
skyddsafgiften icke till erforderlig del skulle kunna användas för upprätthållande
af sådana inrättningar, Indika för folkskoleväsendet i dess helhet åro nödvändiga.“
Vid 31:sta punkten (angående anslag för offentliga föredrag i hufvudstadcn)
af Herrar N. II. Selander och A. O. Wallenberg.

36

''fall

Riks-statens Åttonde

186S Ars Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta Kantor,
enligt
markegång
på förslag.

S p a n m A1.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde ä 2
R:dr kubik-foten.

Mått.

Värde för-slagsvis ä

2 K:dr
kubikfoten.

K:dr.

17,000

52,800

20,040

27,850

14,864 64

'' i

R:dr.

130,160

79

Kub.-fot.

150,394

k.

R:dr.

300,789

Kub.-fot.

k.

3,210

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

6,420 40

R:dr.

17,000

52,800

20,040

27,850

452,234

83

Tpt | 132,554 64| 130,160]79| 150,394| 5| 300,789j—j 3,210j 2| 6,420|40| 569,924,83

IkMcsiastik Dcpartcmcntsclicfen.

....

Departementets Expedition

Riksarkivet ......... ,

Kongl. Bibliotheket.....

Nationalmnscuin.......

Klercsistaten:

Penningar såsom i 1868
Indelta rilntor <1 i to

Indelt spanmAl Mått.
Nuvarande

anslag . . . 150,394: 5.
Af går: Till

(Statsverket
indragen bcliagligtidsförlånings spanntAl

. . 191: 9.

Återstå 150,202: 6.
Tillkommer:

Förhöjning i
viirdct till 2
Ridt- 10 öro

per kub.-fot--—

Oindelt spanmAl: Mått.
Nuvarande anslag
......3,210: 2.

Tillkommer:

Såsom prostctunnaåt
kon Truusport

3,21U: 2.

lätt. A

37

HufvudtiteL

Förslag till blifvande Iliks-stat:

(Jcjiartcmcutct.

Spån mål.

Penningar.

Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Matt.

Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Matt.

Värde för-slagsvis ä 2
Ii:clr 10 öre
kubikfoten.

R:dr.

R:dr.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Summa.

Riksmynt.

R:dr. ö.

års Iiilcs-stat. . 14,804: 04.
tlito . . 130,100: 79.

Värde.

17.000
52,800
20,040;
27,850 -25,550

300,789: —

17,000

52,800

20,040i

27,850''

25,550

383: SO.
300,405: 20.

15,020: 20. 315,420: 40.

Värdo.

0,420: 40.

i

|

........■■ . - _ 1.......-1 i :i I1^

6,420: 40. 460,450: 89.| 143,240—j — j-|--||---j-| — ||--|| 143,240;-

38

18G8

års

Riks-stat

anslår:

Sp

anmäl.

Penningar.

Indelta Kan-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa-

Mått.

Värde å 2
R:dr kubik-foten.

Mått.

Värde för-slagsvis ä

2 Ii:dr
kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

K:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

ö.

R:dr.

Ö.

Tpt.

132,554

64

130,160

79

150,394

5

300,789

—

3,210

2

6,420

40

569,924

83

Transport 3,210: 2.

trnktsprostcn
öfver Kål-lands kon-trakt i Skara
stift för Hä-reneds nybil-dade pasto-rat ...... 7: C.

Dito åt kon-traktsprosten
i Norra
"VVadsbo kon-trakt i sa in-nia stift för

Finnei ödja
församlings

pastorat ... 7: G.

Förhöjning i
värdet å det
gamla ansla-get till 2R:dr

10 öre per
kub.-fot . . .--—

S:gr 3,225: 4.

6,510

—

—

6,510

—

Särskilda förslagsanslag, för
Biskopens på Gotland lön
Åt 13 Konsistorii-notarior,

10,000

22,700

_

10,000

22,700

Domkapitlens Expeditioner,
Lappmarks ecklesiastik verk,

Tpt

171,764 64 130,160

79

| 150,394

5| 300,789

—

3,210

2j 6,42040

609,13483

39

6,420: 40. 460,450: 89.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spån mål.

Penningar.

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
K:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

E:dr.

143,240

15: 90.

15: 90.

321: 02.

--- 0,773: 34.

Klcrcsiet:

........... 3,000: -

ä 270 R:tlr, högst. 3,510: —

Reservationsanslag.....

Förslagsanslag.......

Transport

I

14,864 64

6,510

10,000

22,700 —

R:dr.

Kub.-fot.

k. R:dr.

130,16079 150,202

197,31464| 130,16079, 150,202

6 315,425 46

Kub.-fot.

3,225

6( 315,425j46j 3,225

R:dr. ! ö.

6,773

34

R:dr.

143,240 —

467,224 23
6,510 —

io,oooj—

22,700''—

4| 6,77334] 649,67423

40

1SG8 års Riks-stat anslår:

Tpt.

Penningar.

Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.

Spån m å 1.

Indclt pS. förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2
R:dr kubik-foten.

Mått.

Värde för- ,
slagsvis å !

2 R:dr
kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R:dr. j ö.
171,76464
265,33749

72,500

K:dr.

82,363 36

| ö. ! Kub.-fot. ! k. !

5

1

130,160 79! 150,394

53,515

R:dr. i

300.789!-107,030 20

Kub.-fot.

3,210

80

Tpt | 509,602,131 212,524,15| 203,909| G| 407,819 20| 3,290| 4j 6,580180,1,136,526 28

R:dr. i ö. R:dr. ö. |

6,42040 609,134 83!

16040'' 454,891 45 Universitetcrna (af kontanta
30,000 R:dr lör upprättsådana
löner vid Upsala
ingår.)

Penningar såsom i 1868
Indelta räntor dito

Indclt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag.
..... 53,515: 1.
Tillkommer:

Förhöjning i
värdet till 2
Rall1 10 öro
per kub.-fot .---

S:gr 53,515: 1.
Oindclt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag 80: 2.
Tillkommer: Förhöjning
i värdet
till 2 R:dr 10 öre
per kub.-fot ...--

S:gr SO: 2.
Oarolinska Mediko-kirurN
it varande beloppet. . . .
Tillkommer:

Till bränsle föruppvärm’
vcxlingsapparaten i det
i pa t bologisk anatomi
stil ute t uppförda lins .
Till arfvode lör appara skötscl.

.........

Till bestridandeafkostnalör
förbrukning af vatten
Transport

72,500

41

Transport

beloppet ett, för slag sa inslag il
bill laude till visst belopp af
universitet, i hvilka spumnål

års Riks-stat . 265,337: 49
dito . . 82,363: 36.

. Värde.

107,030: 20.

5,331: 51.

112,3S1: 71.

Värde.

160: 40.

8: 02.

168: 42.

Förslag: till blifvande Riks-stat:

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Spanna ål.

Penningar.

Indelfc på förslag.

Oindelt.

Summa.

Matt.

Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

197,314 64

| ö. I Kub.-fot.

130,160 79 150,202

giska institutet:

nings- och luftrör
undervisning
och kemi vid iu.
• . 1,115: —
tens

. . . 200: —
den
i rån

1,315: —

72,500: —

265,337 49 82,363 36 53,515

It:dr. | 0.

315,425 46

Kub.-fot. i k. j K:dr. | 5. I R:dr. |

3,225 4 6,773 34 649,674 23

112,381 71

80, 2 168 42 460,250 98

„ 72,500: -| 462,652 I3[

BIL till Riksd. Frat. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 1 '' ^l''^109’925,2*

42

Fcnningar

18G8 års Riks-stat anslår:

Indelta Räntor,
enigt
markegång
på förslag.

S p a n in å 1.

Indelt på förslag.

Mått.

Värde ä 2
R:dr kubik-foten.

Oinclelt.

Mått.

Värde förslagsvis
å

2 R:dr
kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

Tpt.

R:dr.

509,602 13

1,389,318 95

R:dr.

212,52415

8,913.96

Kub.-fot.

203,909

98,339

1

R:dr.

407,81920

196,67820

Kub.-fot.

3,290

21,721

R:dr. i ö.

6,580 SO

43,443 —

R:dr.

1,136,526 28

1,638,354

11

Transport

den uti Institutets lilhctcraubragta
vattcnled Elernentarläroverken,

1foderpenningar
:

Nuvarande

beloppet . 1,389,318:95.

Tilkommer:

Förhöjning,
so
Tab. Litt.

0...... 16,241: 50.

Af når: Den genom ökade
1''örslagsvärdet å Element
årlärares löningsspamnål
uppkommande
besparing i kontanta

anslaget eller......

Indelta räntor såsom i 1868
Indelt spanmål:

Nuvarande

anslag. 98,339:1. 196,078:20.
Tillkommer
: från
anslaget
till Pcdagogier

och Folkskolor
1,150:9. 2 313: SO.

A/går till Statsverket indragen

Bpanmål ............

Återstå

Tpt. |1,898,921 08| 221,438,111302,248171604,497,401 25,011 j 9| 50,023.80,2,174,880,391

Transport

43

Spån mål.

Penningar.

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde h 2
E:dr 10 öro
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

1,315: — 7.2,500:

penning
23(5: —

1,551:

vationsanslarj:

1,405,500: 45.

10,908: 71. 1,894,651: 74
års Rilis-stnt 8,913: 90
Mått. Värde.

Förslag till blifvande Riks-stnt:

E:dr.
462,65213

74,051

09,406:- 198,092:-

143: 9. 287:80.

99,352? 1.198,704:20.

R:dr.

212,524

Kub.-fot.

15 203,717

k.

R:dr.

7 427,807

Eub.-fot.

3,305

E:dr.

ll:dr.

6,941 76 1,109,925 21
74,051

99,352: 1.198,704:20.1,403,665:70.j 536,703) 13| 212,524,15, 203,7171 7j 427,8U7|17| 3,305, 6| 6,941)76,1,183,976)21

44

Tpt.

18G8 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.

S p an in ål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde å 2
R:dr kubik-foten.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr
kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R.-dr. I
1,898,921 03

R:dr. j ö.

221,43811

25,000
44,867 21

4,219

Kub.-fot.

302,248

5,018

k.

R:dr.

7 604,497 40

Kub.-fot.

25,011

10,036 60

R:dr.

50,023 80

K:dr.

448

9 897 80

2,774,880 39

25,000
60,020''61

Tpt, ; 1,9(58,788 29| 225,657(11) 307,267;— | 614,534|—j 25,460) 8| 50,921 60)2,859,901 j

Transport

Förhöjning i värdet till 2 R:dr

10 öro per kub.-fot.....

S:gr

Oitulclt spannicål: matt.

Nuvarande anslå"
......21,721: 5.

Tillkommer:

Förhöjning i
vårtid till 2
Ralr 10 öre
per kub.-lot . —•— —

S:gr 21,721: 5.
Seminarium för bildande al
Pedagogicr oedi folkskolor:

Penningar:

Nuvarande beloppet . . .

Afgår: Den genom ökado
förslagsvisniet å lärares
löningsspanmål uppkom
mntitlc besparing i
kontanta anslaget eller
Indelta räntor såsom i 186S
Indelt spanmål:

Nuvarande anslag.......

Af går: Till anslaget för Elementarläroverken
omförd

spanmål. 1,153: t). 2,313:80.
Till Statsverket
indragen dito.

. . 56: G. 113:20.

Återstå

Transport

45

09,352: 1.198,704:20.1,403,565,70.
--- 0,935:21.

99,352: 1.

208,039:41.

Värde.

43,440: —

2,172: 15.

Förslag till blifvando lliks-stat:

Penningar.

Indelta Kantor,
enligt
markegång
på förslag.

Spån mål.

Indelt på förslag.

Matt.

Värde å 2
Halt- 10 öro
kubikfoten.

Oindelt.

Mått.

Värde förslagsvis
ä 2
R:dr 10 öro
kubikfoten.

Summa.

Riksmynt.

R:dr.

R:dr.

liub.-fot.

536,703 13 212,524 151 203,717

lärarinnor

45,015: 15-1,394,651 74
25,000

44,SG7: 21.

257: 30. 44.000: 85.
ars Hiks-stut. . . 4,219: —
Mått. Värde.

5,018: 3. 10.030: G0.

1.213: 5, 2,427: —
5,804: 8. 7,509: 60.

8,913 96

k. j R:dr. j ö. | Kub.-fct.

7i 427,807 171 3,305

99,352 1 208,639 41

21,721

R:dr.

R:dr.

6,941 761,183,976 21

45.615 15 1,657,820
25,000

26

3.304:8. 7.009:50. 43,823:8l.j 1,956,354,87| 221,438,11] 303,039; 8, 636,446.58, 25,027] 1, 52,556 9 i ;2,866,796,471

46

Tpt.

1868 års Riks-stat anslår:

Penningar.

Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde a

2 tt:dr
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 It:dr
kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr. i ö.

1,968,788 29

465,000

29,400 —

R:dr. ö.

225,657 II

Kub.-fot. j k. I R:dr. ö.

307,267— 614,534-

Tpt. ;2,463,188,29] 225,657|11| 307,267|

Kub.-fot.

25,460

k. j R:dr.

8l 50,921

R:dr.

60 2,859,901

465,000

614,534,—| 25,460; 8;

29,400 —
50,921 [60,3,354,30 j j—

T rån sport

Tillkommer: Förhöjning i värdet
till 2 R:dr 10 öro per

kub.-fot............

S:gr

Omildt spanmål: Matt.

Nu va rån ilo undan''
....... 448: 9.

Tillkommer: Förhöjning
i värdet
till 2 Rall- 10
öre per k.-fot .---

Sigt- 448: 9.

För folkundervisningen, BeSeminarier
för lolkskolcStipcnilicr
för seminariiArlvodcn
och resekostför
folkskoleinspektörer
Undervisniugsmateriel in.

loma............

Löneförbättring för exami lelårare

..........

Tillkommer: Det till iörcno

å lliksgäldskontoret
anvisade anslag till
förhöjande åt dessa lärares
löner utöfver minimibeloppet
.......

Understöd för högre folkFolkskoleväscndets
utbärning
..........

Gymnastiska Ccntral-insti -

47

3,804: 8. 7,G09: G0. 48,828:85

--- 380: 48.

3,804: 8.

7.990: 08.

Värde.

897: SO.

44: SO.

942: 09-

Förslag till blifvamle Riks-stat:

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Spannmål.

Penningar.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.
1,956,354 87

servationsanslag:

lärares bildande 90,000: —

elever...... 45,000: —

nadsersättning

.......... 40,000: —

m. för folksko .

......... 10,000: —

nerade folksko 120,

000: —

30,000: — 150,000: —

skolor...... 10,0C0: —

vecklingochför.
......... 150,000: -

tutet .............

44,609

85

495,000

29,400

R:dr.

221,438

4,219

Kub.-fot.

11 303,069

3,804

R:dr. | 5.

636,446 58

7,990 08

Kub.-fot.

25,027

448

R:dr.

52,556

91

942 69

R:dr.

2,866,796

47

57,761 62

495,000

29,400

Transport |2,525,364|72| 225,657)11| 306,874; 6| 644,436,66) 25,476—| 53,49960)3,448,95809

48

1868 års Riks-stat anslår:

Fenningar.

Indelta Kan-tor, enligt
markegång
på förslag.

Spanmål.

Summa.

Riksmynt.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Mått.

Värde u 2
Ridt- kubik-foteu.

Mått.

Värde för-slagsvii å

2 K:dr
k a bi k foten.

Tpt.

K:ilr.

2,463,188 29
280,127

21,841

8,250
39,400 -3,600

40.000

3,000

12.000
14,710
16,150
53,000

30,300

41,250

101,000

R:dr. ö.
225,657 11

Kub.-fot.

307,267

k.

1,954 2

Kult.

614,534

3,90840

Kub.-fot. |

25.460 8

Kult.

K: dr.

50,921 60 3,354,301
280,127

8,250

39,400

3,600

40,000

3,000
12,000
14,710
16,150 —
53,000 —

~ Sundhcts-kollegium mcil McI
Reservationsanslag å 6,000
25,749 40 Bnrnmorskcnndcrvisninoen
Penningar såsom i 1868
Indelt spanmål: Mått.

IsJ it varu lille anslag
...... 1,954: 2.

Tillkomma'':

Förhöjning i
värdet till 2
Half 10 öro
per kub.-fot .--—

Sigt- 1,954: 2

Orthopediska institutet . . .
Veterinärundervisningen . .
Viiccinationens befrämjande
Farsoters och smittosanuna,

slagsanslag.........

S venska Liik a resa Ilsk apel

Svenska Akademien.....

Vetenskaps-Äkademien . . .
Vitterhets-, Historie- och AnFria
konsternas Akademi:
Till aflöning m. m. . . .

„ tit rikes resestipendier,

slarf...........

„ inköp åt Svenska
betel), Reservationsan Musikaliska

Akademien . . .
Naturhistoriska Riksmuseum
Undervisningsanstalter iö
Allmänna Institutet . . .

30,300
41,250
101,000 —

TptTpmV,§16,291 225,6-371111 309,2211 2,618,442 401 25,460, 8! 50,921 60,4,022,837 40

49

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta Kantor,
enligt
markegång
på förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

1

Summa.

Mått.

Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för- \
slagsvis å 2 ;
R:dr 10 öre I
kubikfoten, j

Riksmynt.

| R:dr. ''

Transport ''2,525,364

dicinalstaten (derunder ett

R:dr)..............| 280,127

och Barnbördsbusen:
års Riks-stat- . . 21,841: —

Värde.

3,908: 40.

ö. | Kub.-fot.

ö. j K:dr.

72! 225,657111306,874

I i
I__I

t.! K:dr. ! ö. ! Kub.-fot.

I

6 644,436 66! 25,476

195: 42.

4,103: 82.

sjukdomars botande, För -

tiqvitets-Akademien.....

.......... 39,000: -

jReservationsan .

......... 8,000: -

konstnärers arslag.
...... 6,000: -

döfstumrna och blinda:
........... 81,000:

21,841)—!
8,25oj—J
39,400—)
3,600—;

40.000
3,000

12.000
14,710
16,150

1,954! 2

53,000

30,300

41,250

K:dr.

53,499 60

R:dr.

3,448,958

280,127

09

4.103 82

25,944

8,250

39,400

3,600

40.000
3,000

12.000
14,710
16.150

82

53,000

30,300

41,250

Transport 81,000: — 3,088.992 72 225,657 11)308,828 8 648,540)48, 25,476—| 53,499 6014,016,689 91

Bill,. till Riksd. Prat. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft.

7

50

Tpt.

18G8 års Riks-stat anslår:

Spanmål.

Penningar.

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Matt.

Värde å 2
R:dr kubik-foten.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr
kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

3,127,816

9,141

25

15.000

24.000
7,802

46

R:dr.
225,657

158

29

Kub.-fot.

309,221

112

18,858

14

42,660

Tpt. |3,183,760|—| 244,673|54| 351,994) 6

R:dr.

618,442

225

20

Kub.-fot. I k. I

25,460'' 8]

85,321

60

703,989 i 20

70 9

25,531

R:dr.

50,921

R:dr.

4,022,837

9,524

141

80

74

15,000)-

24,000-

112,124

Till understöd och uppdre
uppfostringsanstallöse
döfstumma barn . .

Fattigvården i Stockholm
Penningar såsom i 1868
Indelta räntor dito

Indelt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag-
.......112: 6.

Tillkommer:

i

jmng
värdet till 2
R:dr 10 öre per
kub.-fot . . . . ■

S:gr 112: 6.

7| 51,063)40)4,183,486jl4

Fattigvården i allmänhet,
Serafimerordens-lasarettets
Hospitalers och Lasaretters
Penningar såsom i 1868
Indelta räntor dito

Indelt spanmål: Matt.

Nuvarande anslag
42,660: 8.

Tillkommer:

jmng i
värdet till 2
R:dr 10 öre
per kub.-fot.

S:gr 42,660: 8.

Oindelt spanmål: Matt.
Nuvarande anslag.
...... 70: 9.

Transport 70: 9.

51

Transport 81,000: —
muntran åt minter
för medel.
......... 20,000: -

och landsorterna:
års Riks-stat . . . 9,141: 25.
dito . . . 158: 29

Värde.

225: 20.

R:dr.

3,088,992

101,000

11: 26.

236: 46

Förslagsanslag........

underhåll............

underhåll:

års Riks-stat . . 7,802: 46.
dito . . . 18,858: 14.

Värde.

85,321: 60.

4,266: 8.

Värde.

141: 80.

89,587: 68.

Förslag till blifvande Riks-stat:

Penningar.

Indelta Räntor,
enligt
markegång
på förslag.

S p anm ål.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

9,141 25
15,0001 —
24,000 —

R:dr.

225,657

158 29

Kub.-fot.

308,828

R:dr.

648,540

112

236 46

Kub.-fot.

25,476

k. R:dr. ö. R:dr.

53,499 60 4.016,689

101,000

9,536

15.000

24.000

141: 80.

3,238,133|97 225,815 40 308,9411 4; 648,776|94| 25,476;—| 53,499l60 4,166,225j91

52

1868 års Riks-stat anslår:

Spanm ål.

Penningar.

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

j Mått.

Värde å 2
R:dr kubik-foten.

Mått.

Värde för-slagsvis å

2 R:dr
kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

1

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

Tpt.

3,183,760

.....I

244,673 54

351,994

6

703,989

20

25,531

7

51,063

40

4,183,486

14

Transport 70: 9.

Tillkommer :

Förhöjning i
värdet till 2

R:dr 10 öre

per kub.-fot. .---

S:gr 70: 9.

1,750

|

20,442

9

40,885

80

42,635

80

Stora Barnhuset i Stock-Penningar såsom i 1868
Indelt spanmål: Matt.

Nuvarande an-slag ..... 20,442: 9.

Tillkommer:

Förhöjningi
värdet till 2

R:dr 10 öre

per kub.-fot---

S:gr 20,442: 9.

1,250

—

——

—

12,225

1

24.450

20

__

_

—

1,250

24,450

20

Frimurarebarnhuset . . . . .
Barnhusen i landsorterna:

Nuvarande anslag.....

Tillkommer: Förhöjning
i värdet till 2 R:dr 10
öre per kub.-fot.....

6,529

40

|

14,281

05

135,429

5i

270,859

—

911

1

1,822

20

293,491

65

S:gr

Kyrkors underhåll:
Penningar såsom i 1868
Indelta räntor dito

Indelt spanmål: Matt.

Nuvarande

anslag . . . 135,429: 5.

Tpt |3,193,289,40!

258,954 59| 520,092

l;l,040,184;20j

26,442

8

52,885;60|4,545,313

79

Transport 135,429: 5.

53

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spån

mål.

Penningar.

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Matt.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

141: 80.

7: 9.

| R:dr.

3,238,133

148: 89.''

holm:

års Riks-stat . . 1,750:

Värde.

40,885: 80.

2,044: 29.

Matt. Värde

12,225: 1. 24,450: 20.

1,222: 51.

12,225: 1.

års Riks-stat. .
dito . .
Värde.

270,859: -

6,529: 40.
14,281: 5.

ö. j R:dr. ö.

97: 225,815140

7,802

42,930: 09. j 750
....... 1,250

46 18,858

14

Kub.-fot.

308,941

42,660

R:dr.

648,776

! 20,442

12,225 1

89,587;

Kub.-fot.

25,476

68

42,930 09

25,672

70

k.

R:dr.

53,499

71

148

89

R:dr.

4,166,225

116,397

44,680

1,250

17

09

25,672

71

270,859: — 20,810: 45.j3,248,936|43| 244,673|54j 384,270| 2| 806,967|42| 25,546| 9| 53,648|49|4,354,225,88

54

Spanmål.

Penningar.

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde ä 2
R:dr kubik-foten.

Mått.

Värde för-slagsvis ä

2 R:dr
kubikfoten.

Riksmynt.

Tpt.

1808 års Riks-stat anslår:

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R;dr.

ö.

R:dr.

3,193,289

40

258,954

59

520,092

1

1,040,184

20

26,442

8

52,885

60

4,545,313

20,000

20,000

1.500

—

—

—

__

__

___’

__

__

_

__

-

1,500

16,886

21

16,886

15,000

-

—

—-

—

—

—

—

—■

—

15,000

21

Transport 135,429: 5.
Tillkommer:

Förhöjning i
värdet till 2
R:dr 10 öre
per kub.-fot--—

S:gr 135,429T5.

Oindelt spanmål:
Nuvarande anslag.
.......

Tillkommer: Förhöjning
i värdet
till 2 R:dr 10 öre
per kub.-fot . .

Mått.
911: 1.

S:gr 911: 1.

Resestipendier samt lärogifvande.
ReservationsanRcse-
och traktamentspenSkrifmaterialier
och expenslag: Nuvarande

beloppet. . . .
Afgår för jemnande af
slutsumma........

Extra utgifter, Reservations -

S:a |3,246,675|61| 258,954 59] 520,092] 1|1,040,184]20| 26,442] 8] 52,885 60 4,598,700]-

Anm. Tillökningen i Hufvud titeln utgör således 116,000 R:dr, hvaraf

*

55

Förslag till blifvande Riks-stat:

Spanmål.

Penningar.

Indelta Rän-tor, enligt
markegång
på förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa.

Mått.

Värde ä 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Mått.

Värde för-slagsvis å 2
R:dr 10 öre
kubikfoten.

Riksmynt.

R:dr.

Ö.

R:dr.

Ö,

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

Kub.-fot.

k.

R:dr.

Ö.

R:dr.

ö.

270,859: —

20,810: 45.

3,248,936

43

244,673

54

384,270

2

806,967

42

25,546

9

53,648

49

4,354,225

88

13,542: 95.

284,401: 95.

Värde.

1,822: 20.

91: 11.

1,913: 31.

6,529

20,000

1,500

40

14,281

05

135,429

5

284,401

95

911

1

1

1,913

31

307,125

20,000

1,500

71

böckers och lärda verks ut-

ningar, För slags anslag . . . .
ser, ved ro. in., Förslagsan-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

16,886: 21.

Hufvudtitelns

37: 80.

16,848

41

16,848
1 ^ 000

41

15,000

Summa

|3,308,814|24j 258,954|59 519,699j 7^,091,369 37

| 26,458!—

55,561j80,4,7l4,700

—

förhöjningen i värdet å spanmålen uppgår till 54,615 R:dr 77 öre.

56

Tall. T ill. B.

Extra Statsrcglcringsanslag tillhörande Åttonde llufvudtitein.

A) Anslag.

t,., 1

Kiksmynt.

Ecklesiastik-departementets expedition:

Till tjenstebiträde för ärenden, rörande ordnandet af prester-

R:dr.

öre.

skåpets löneförmåner.....................

Kleresi-staten:

Till förbättring af komministrars, kapellpredikanters samt pa-

3,000

storats- och socken-adjunkters lönevilkor..........

Universiteten:

Till instrumenter för fysiologiska institutionen vid Upsala

10,000

universitet..........................

Carolinska Mediko-kirurgiska institutet:

Till utvidgning och fullbordande af gasledningen i institutets

DO DO

nya byggnad................. 2,095: —

„ materiel för den pathologiskt-anatomiska in-

3,000

stitutionen................... 3,000: —

Elementarläroverken:

Till fullbordande af läroverksbyggnaden i Upsala 40,000: —

5,095

„ dito af dito i Skara............. 7,500: —

För folkundervisningen:

Till understöd för sådana församlingar, som ej förmå till er-forderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskole-lärare ...................... 20,000: —

För undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole-

47,500

lärare-seminarier................ 3,000:

Sundhetskollegium:

23,000

—

Till löneförbättring åtdessembets- och tjensteman samt vaktmästare
Vitterhets-, Historie- och Antiqvilets-akademien:

Till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitetsinten-

dent...................... 3,500:

„ uppsökande och aftecknande af runstenar samt

teckningarnes utgifvande ........... 1,500: —

8,050

Transport 5,000: —

99,645

—

57

Riksmynt.

Transport 5,000: —

Till undersökning af fäderneslandets fornlemningar

och upprättande af förteckningar öfver sådana 2,000: —-„ utgifvande af plancheverk öfver fornsaker m. rn. 2,000: —
„ arfvoden åt biträden vid ordnandet af akademiens
samlingar......... 1,500: —

„ aflöningstillökning åt akademiens

vaktbetjening........... 1,936: — 3,436: —

För Jiospitalsvården:

Till hospitalsfondens förstärkning, såsom kreditiv.......

| Diverse anslag:

Till fullbordandet af reparationsarbetet å domkyrkan i Linköping
................... 13,500: —

„ vård och skötsel af spetälska personer i Hel singland.

.................. 3,000: —

För fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska språkets
lagar".................. 1,500: —

„ tillsyn och vård om Lifrustkammarens samlingar 600: —

Till Professoren C. G. Malmström för afsilande

af ett historiskt arbete........... 2,500: —

„ Lithografen C. J. Bill mark, för fortsatt utgifvande
af plancheverket “Sverige, aqvarell lithografier

och tontryck11.......... 800: —

„ Artisten N. M. Mandelgren för fortsättande

af hans antiqvariska forskningar...... 1,500: —

„ understöd för den af doktor O. Sandahl i
hufvudstaden inrättade mediko-pneumatiska
anstalt. . ................... 2,000: —

B) Att utgå såsom lätt.

Till fullbordande af läroverksbvggnaden i Skara

R:dr. öre.

99,645

12,436

100,000

25,400

Anslag tillhopa 237,481

20,000

Tillsammans anslag och lån i 257,48

Dill. till Rilcsd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 18 Haft.

8

58

Tall. liftf. C.

Cienicntarlärovcrken.

Stats-TTtskottet!

Ny anvisning.

föreslår:

R:tlr.

öre.1

Till aflöning, efter gällande grunder, för Rektorer, Lektorer,

i

Adjunkter och Kolleger, äfvensom för öfningslärare vid de
fullständiga läroverken....................

1 fl,200

„ godtgörelse för de från Landskrona stad och kyrka förut

utgående bidrag till aflöning för Rektorn, äldste Kollegan
och Sångläraren vid dervarande läroverk..........

41

OX

O

Summa

16.241

50

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARCUS, 1868.