Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 30.
t
X:o 30.
Ank. till Riksd. Kansli d. 29 Febr. 1868, kl. 8 e. m.
Utlåtande, angående regleringen
Hufvudtitel.
af utgifterna under Riksslalens Sjette
(2tära U. A.)
Nu gällande Riks-stat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar................... 3,696,718: 32.
Indelta räntor, beräknade enligt markegång till...... 198,479: 68.
Indelt spannmål................ 11,816: 80.
och oindelt spanmål............... 19,885: 20.
eller tillhopa R:mt R:dr 3,926,900: —
För de förändringar, som å denna Hufvudtitel ifrågakommit, får Utskottet
här nedan redogöra, i den ordning anslagen äro i Riks-staten uppförda:
Departementets Expedition.
l:o. Såsom arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning
och expedierande har Kongl. Maj:t äskat ett extra anslag af 1,800 R:dr; och då,
enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. n:o 5 pag. 1 och 2) inhemtas, dessa ärenden
till omfattning och betydenhet äro i stigande, torde det begärda anslaget, som vid
de två sednaste riksdagarne blifvit beviljadt att utgå med enahanda belopp, fortfarande
vara behöfiigt, hvarföre Utskottet tillstyrker,
att för ofvanberörda ändamål till Kongl. Maj:ts disposition måtte
anvisas ett extra anslag af 1,800 R:dr att för år 1869 utgå.
li.Hi.
Ang. arfvode
åt ett biträde
vid de. kommunala
ärendenas
beredning
inom
Civil-departementet.
2
Stats-Otskottets Utlåtande N:o 30.
Avg. indragning
af anslaget
till
Kommerskollegium.
Ang. ökadt
arfvode för
liegish atom i
Kommerskollegium.
Siomniers-kolleginin,
2:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 268) har Herr Jöns Pehrsson, bland annat, föreslagit indragning
af de för Kommers-kollegium å Sjette Hufvudtiteln uppförda anslag.
Innan den vid sistlidne riksdag väckta frågan om Kommers-kollegii indragning
eller förändrade organisation blifvit behörigen pröfvad och afgjord, kan, af
naturliga skäl, någon väsendtlig rubbning i de för nämnda embetsverk uppförda
anslag icke ega rum. Något förslag till lösning af berörda organisationsfråga är
nu icke framlagdt. Visserligen har Kongl. Maj:t deråt egnat sin nådiga uppmärksamhet,
men Kongl. Maj:t har, enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. n:o 5 pag.
5 och 6) inhesutas, dervid funnit möjligheten af en ändamålsenligare anordning i
afseende på handläggningen af de under förberörda embetsverk hörande ärenden
vara beroende af en nöjaktig lösning af vissa andra organisationsfrågor, hvilka derföre
först borde till behandling förekomma. Utskottet kan således för närvarande
icke understödja motionärens framställning, utan hemställer,
att Herr Jöns Pehrssons ifrågavarande förslag må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Enligt hvad Statsråds-protokollet (Bil. 5 pag. 2 och 3) vidare gifver vid handen,
bar Kongl. Maj:t under den 5 Juli nästlidet år, jemte förklarande att det
ledigvarande presidents-embetet i Kommers-kollegium icke för närvarande komrne
att återbesättas, i nåder anbefallt Kollegium att, intilldess annorlunda i nåder beslutades,
endast på förordnande och tillsvidare tillsätta de tjenster och befattningar
hos Kollegium, som under tiden kunna blifva lediga; och då det synes Utskottet
vara af synnerlig vigt att icke, genom en förändrad anordning i dessa hänseenden,
möjligheten af Kommers-kollegii indragning må försvåras, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, att, intilldess
frågan om Kommers-kollegii indragning eller förändrade organisation
kan varda slutligen afgjord, embeten och tjenster inom
nämnda embetsverk fortfarande må endast på förordnande och
tillsvidare tillsättas.
3:o. Sedan, genom Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 31 nästlidne Juli, vid
dåvarande AJctuarien och Regisfratorn för bergsärenden beviljadt nådigt afsked, en
registratorstjenst i Kommers-kollegium blifvit, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
i skrifvelse den 6 Februari 1858 gjorda underdåniga framställning, indragen,
och Kongl. Maj:t, med afseende, å de genom båda registratorstjensternas sammanslående
betydligt ökade göro målen för den återstående registratorn och arkivarien i
Kollegium, tillagt denne utöfver den tjensten nu åtföljande lön, 2,200 R:dr, tills
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
3
vidare ett årligt arfvode af 400 R:dr att af den besparade registratorslönen utgå,
har Kongl. Maj:t nu äskat Riksdagens medgifvande, att nämnda arfvode fortfarande
tillsvidare må utgå samt till uteslutande ur Riks-staten föreslagit öfriga beloppet af
förra lönen, eller 1,800 R:dr.
Då det ifrågasatta arfvodet synes utgöra en billig ersättning till den nuvarande
registratorn i Kollegium för denne tjenstemans genom förenämnda indragning
ökade göromål, hemställer Utskottet,
a) att 400 R:dr må tillsvidare såsom arfvode för ökad tjenstgöring
få utgå till registratorn och arkivarien hos Kommers-kollegium
; och
b) att återstående beloppet af lönen för den indragna registratorstjensten,
eller 1,800 R:dr, må ur Riks-staten uteslutas.
Landtmäteristaten.
4:o. Uti en inom Första Kammaren väckt motion (N:o 6) har Herr C. J.
Storckenfeldt föreslagit, det Riksdagen måtte för sin del besluta indragning af andra
landtmätaretjensterna i riket, såsom numera alldeles obehöfliga, och lönernas ingående
till Statsverket i mån af nuvarande innehafvarnes afgång.
Stats-Utskottet, till hvars behandling denna motion blifvit hänvisad, har,
med afseende derå att inom åtskilliga provinser skiftesarbetena kunna anses i det
närmaste afslutade och således en betydlig minskning i behofvet af landtmäteritjenstemän
inom kort är att förvänta, icke kunnat förbise vigten af frågan om en
förenklad organisation af landtmäteri-korpsen. Men då vederbörande myndigheter
ej haft tillfälle att i frågan sig yttra och ärendet i öfrigt ej erhållit nödig utredning,
föranlåtes Utskottet med anledning af ofvannämnda motion endast hemställa,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida och på hvad
sätt en förändrad organisation af landtmäterikorpsen i riket
må kunna genomföras, så att desse tjenstemans antal icke
blifver större än hvad behofvet kräfver; samt att Kongl. Maj:t
täcktes i nåder besluta att, intilldess denna organisationsfråga
kan varda slutligen afgjord, andra landtmätaretjensterna må
endast på förordnande tillsättas.
Rikets ekonomiska karteverk.
5:o. Under erinran derom att genom nådigt beslut den 22 Februari nästlidna
år de topografiska och ekonomiska kartearbetena blifvit för den närmaste
I fråga om
indragning af
andra landi''
matar ^fenster
na.
Angående
anslag till
Rikets ekonomiska
karteverk
rn. m.
4
Statg-Vtskottets Utlåtande N:o 30.
framtiden satta i förbindelse med hvarandra, så att en större arbetsprodukt för
ekonomiska Jcarteverket i det mellersta och södra Sverige vore att emotse, har Kongl.
Maj:t utöfver det för detta karteverk på ordinarie stat uppförda belopp, 6,000 R:dr,
i likhet med hvad vid nästföregående riksdagar egt rum, jemväl nu äskat ett extra
anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens län och 40,000 R:dr för arbetena
i öfriga delar af riket, eller tillsammans 60,000 R:dr.
I sammanhang med pröfningen af denna anslagsfråga har Utskottet förehaft
dels en af Herr L. M. Nordenfelt inom Första Kammaren väckt motion (N:o 29),
deri han, under förmenande att man genom att gifva ett gemensamt anslag för de
topografiska, geologiska och ekonomiska karteverken och ställa detta under en förvaltning
samt inställa gravering och tryckning af tvänne af de fyra kartor, som nu
utgifvas, skulle kunna få större delar af landet för hvarje år kartlagda och geologiskt
undersökta för mindre kostnad än hittills, utan att väsendtliga olägenheter
derigenom skulle uppkomma, föreslagit, att Riksdagen måtte besluta att, i stället
för de särskilda extra anslag af tillsammans 195,000 R:dr, hvilka Kongl. Maj:t
äskat för fortsättande af Topografiska korpsens arbeten, Rikets ekonomiska karteverk
och geologiska undersökningarne, till Kongl. Maj:ts disposition för Statens
kartearbeteo och geologiska undersökningar ställa ett extra anslag af 160,000 R:dr
och, i afseende på dessa kartearbetens utförande, hos Kongl. Maj:t anhålla, att en
karta öfver hvarje del af landet i första rummet må blifva tryckt och till allmänheten
utlemnad, dels ett inom Andra Kammaren af Herr H. M. Ericsson (uti
motion N:o 182) framstäldt förslag, att det anslag af 46,000 R:dr, som ekonomiska
karteverket åtnjuter till bearbetande af södra och mellersta Sverige, måtte ökas till
75,394 R:dr genom nedsättning och öfverflyttning af anslagen från topografiska och
geologiska karteverken; eller, om detta förslag icke vunne bifall, anslaget till ekonomiska
karteverket ökas genom ett ytterligare bidrag af 6,000 R:dr; och‘dels utaf
Herr J. A. HazeliuS, Herr Berg samt Grefve.E. Sparre vid remissen af den förstnämnda
motionen afgifna yttranden.
Hvad först beträffar Herr Nordenfelts förslag om sammanslående af de tre
karteverken under en förvaltning samt utgifvande endast af en karta, hvilken skulle
upptaga det väsendtligaste af det, som nu utmärkes på de topografiska, ekonomiska
och geologiska kartorna, torde få erinras hvad cheferne för de särskilda karteverken
uti infordrade utlåtanden yttrat rörande Rikets Ständers år 1864 församlade
Revisorers framställning i enahanda syfte.
Uti Styresmannens för rikets ekonomiska karteverk underdåniga utlåtande
förekommer nemligen, bland annat: “Emedan karteverkens speciela ledning och
förvaltning blifvit af Kongl. Maj:t i nåder uppdragna och fördelade åt icke flere
styresmän, än för hvartdera af de till sina olikartade göromål skiljaktiga Henne
oundgängligen erfordras, anser jag att hvarje annan förändring i de olika institutionernas
organisation endast skulle medföra ett mot Revisorernes syfte stridigt re
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
5
sultat och verka motsatsen på kartearbetenas nuvarande skyndsamma framgång.
Gemensam öfverstyrelse eller ännu eu ytterligare generalstyrelse kan ej annat än
endast öka Statsverkets utgifter, utan att bereda motsvarande fördel. . En förening
emellan trenne olikartade befattningar leder icke till någonderas båtnad, och då de
olikartade göromål, som åligga hvartdera karteverket, äfven betinga olikartade insigter
och praktik, nemligen för militär-karteverket kännedom af topografi, astronomi,
militärvetenskap m. m.; för geologiska karteverket insigter i geologi, kemi,
m. m.; och för ekonomiska karteverket alla de kunskapsmått, som för landtmäteriet,
skiftesverket och kameralvetenskapen erfordras, så vågar jag befara, att äfven svårigheten
för erhållande af en alla dessa egenskaper förenande förmåga omöjliggör
hvarje sträfvande att gå deras framställningar i förevarande afseende till mötes.“
Chefen för de geologiska undersökningarne yttrade rörande samma ämne:
“Om också utarbetandet af de topografiska och ekonomiska karteverken skulle
kunna utföras under en för båda gemensam styresman, så torde detta deremot ingalunda
kunna blifva händelsen med det geologiska tillika, emedan den särskilda
fackkunskap (i geologi, mineralogi, kemi, fysik o. s. v.), sotn härvid erfordras, antagligen
icke kan förutsättas hos en och samma person, förenad med de kunskaper
som äro behöfliga för de topografiska och ekonomiska karteverkens upprättande.
Också torde i intet annat land, der ett geologiskt karteverk är under utarbetning,
ett annat förhållande, mig veterligen, kunna anföras, än det att ett sådant karteverk
skötes ensamt för sig, oberoende af andra. Denna min framställda slutledning
har dock endast tillämpning i den händelse, att den gemensamma karteverkschefen
sjelf bör vara i besittning af de olikartade kunskaper och den erfarenhet,
som för en tillfredsställande ledning af de tre karteverken är nödvändig. Fästes
deremot icke en sådan fordran på den nya gemensamme styresmannen, så torde
det väl icke kunna undvikas att för hvartdera karteverket hafva en särskild souschef,
hvilkens åligganden och göromål ändå blefve oförändrade desamma hädanefter,
som under nuvarande förhållanden. I stället för trenne chefer skulle således ytterligare
en fjerde, fastän af mera nominel beskaffenhet, tillkomma, men för min del kan
jag icke inse, huru genom en sådan anordning en besparing för Staten skall kunna
tillvägabringas."
Chefen för Topografiska korpsen har, rörande samma anmärkning, uttalat
följande åsigter: “att ställa de topografiska och geologiska karteverken under
samma förvaltning skulle icke vara till någon nytta, i anseende till bådas olika
ändamål: det ena, (det topografiska) meddelandet af upplysningar för geografiska,
statistiska, statsekonomiska, politiska och militära behof; det andra (det geologiska)
meddelandet af uppgifter om jordarternas beskaffenhet dels för jordbildningens vetenskapliga
historia, dels för jordbrukets angelägna behof. De arbeten på fältet,
som bereda dessa båda karteverk, erfordra en alldeles olika kunnighet hos den
dervid använda personal, samt på alldeles olika föremål använda noggranna iaktta
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
gelser. Att utföra dem samtidigt, vore derföre omöjligt, utan att båda ändamålen skulle
lida, och att på samma kartblad införa både det topografiska och geologiska, skulle,
oafsedt svårigheterna att vid utgifningen begagna samma måttstock, blifva förvillande
och således för båda ändamålen otjenligt. Det ekonomiska karteverket skulle
icke heller kunna begagna den topografiska stomkartan, enär denna icke med någon
omsorg behöfver upptaga skilnader mellan åker, äng och utegor, hvilka för
den ekonomiska kartan måste vara af hufvudsaklig vigt; förutom att den topografiska,
upprättad i måttstocken 1: 50,000 är mycket för liten, för att på densamma
skulle med någon säkerhhet kunna göras de jordbruksstatistiska uträkningar, hvilka
äro det ekonomiska karteverkets hufvudsak. Af alla dessa skäl tror jag icke ett
närmare samband, och ännu mindre någon gemensamhet i styrelse och förvaltning,
vore för de båda nämnda arbetena nyttig och ländande till deras fortgång, utan
lämpligast böra af hvardera^ för de skiljda ändamålen afsedda och inlärda personal
utföras. “
Vidare anser sig Utskottet böra meddela, att Herr J. A. Hazelius i sitt vid
remiss af Herr Nordenfelts motion afgifna yttrande upplyst, att, sedan Calmar
läns-karta, som nu är under gravering, blifvit utgifven, läns-karteverket, under förutsättning
af Kongl. Maj:ts bifall dertill, kommer för längre tid att hvila, hvarigenom
de utgifna karteverkens antal i stället för fyra icke blir mera än tre.
Hvad sålunda blifvit anfördt innebär, enligt Utskottets åsigt, giltiga skäl emot
den ifrågasatta föreningen af de särskilda karteverken. — Deremot har det synts
Utskottet tvifvelaktigt, huruvida det ekonomiska karteverket verkligen motsvarar
de betydliga kostnader, som för dess bearbetande erfordras. Visserligen må det
medgifvas, att en fullständig kännedom om landets fördelning i åker, äng och skog
m. m. samt tillgång på alla de öfriga upplysningar i statistiskt hänseende, hvilka
berörda karteverk är afsedt att lemna, skulle vara både af stort gagn och af synnerligt
intresse; men då, med hänseende till sjelfva arbetets beskaffenhet, fullbordandet
af detta karteverk, äfven med det nu derför utgående betydliga anslag, icke
kan förrän i en aflägsen framtid förväntas, måste, vid tiden för arbetets fullbordande,
de trakter, hvilka först blifvit kartlagda, hafva i afseende å de förhållanden,
som å kartorna angifvas, undergått så många förändringar, att kartorna för dessa
trakter då kunna anses, innan de undergått fullständig revision, vara utan egentligt
praktiskt värde. Under de 8 åren 1860—1867 hafva, enligt hvad Utskottet inhemtat,
133 qvadratmil blifvit med en kostnad af i jemnt tal 205,604 R:dr kartlagde. Kostnaderna
öfverstiga således i medeltal 1,500 R:dr för hvarje qvadratmil och, om än,
derigenom att arbetena blifvit satta i närmare förbindelse med Topografiska korpsens
arbeten, arbetsprodukten för framtiden kan beräknas blifva något större än hittills,
lärer dock, enligt Styresmannens för ekonomiska karteverket uppgift, detta karteverk,
för att kunna inom 25 års tid fullbordas, fordra ett årligt anslag af öfver
75,000 R:dr. Under Statsverkets nuvarande ställning anser sig Utskottet icke kunna
■
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
7
tillstyrka förhöjning i förevarande anslag, och det torde icke med någon grad af
sannolikhet kunna antagas, att ställningen skulle i den närmaste framtiden i den
män förändras, att Staten skulle kunna för ifrågavarande ändamål afse så stora
summor, att arbetena kunna bedrifvas i det omfång, som, enligt hvad ofvan är antyda
skulle vara af nöden för att af karteverket bilda ett helt, som för en och
samma tidpunkt lemnade en trogen bild af landets odling. Vid sådant förhållande
och med hänseende tillika dertill, att betydliga anslag utgå för topografiska och
geologiska karteverken, i hvilka Utskottet icke ansett någon inskränkning böra ega
rum, samt, då kartearbetena i Norrbottens län afse endast en geografisk karta,
hvars nödvändighet icke kan ifrågasättas, föranlåtes Utskottet föreslå Riksdagen att
för ekonomiska karteverket icke bevilja vidare anslag, än som för tillgodogörande
af redan verkställda förarbeten erfordras; hemställande alltså Utskottet:
a) att Riksdagen må, med afslag å Herr Ericssons motion, Kongl.
Maj:ts nådiga förslag på det sätt bifalla, att utöfver det för
ekonomiska karteverket uppförda belopp, 6,000 R:dr, anvisas för
år 1869 ett extra anslag af 20,000 R:dr för arbetena i Norrbottens
län och 10,000 R:dr för arbetena i öfriga delar af riket,
eller tillsammans på extra stat 30,000 R:dr; och
b) att Riksdagen, vid anmälan af detta beslut, måtte i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes förordna, att de för ekonomiska
karteverket utom Norrbottens län sålunda anvisade
medel må, i mån af behof, användas endast till afslutande af
de arbeten, som i sådant hänseende redan äro påbörjade.
Landsstaterna i länen.
6:o. På sätt
dåniga framställning
tillstyrka,
a)
b)
Kongl. Maj:t i anledning af Statskontorets derom gjorda under* Om afföring
(se Statsråds-protokollet Bil. 5, sid. 7—9) föreslagit, får Utskottet “ m-"f tistel
Liga
anslagsbelopp
till lands
dels
att från anslaget till landsstaterna i länen afföras: staterna i länen.
1 kubikfot 2 k:r af den oindelta spanmål, som vid sista riksdagen
uppfördes såsom ersättning till landshöfdingen i Skaraborgs
län för mistade såg- och mjölqvarnsräntor;
125 R:dr af landshöfdingens i Kronobergs län kontanta aflöning;
och
c) 94 R:dr 40 öre, utgörande summan af två å aflöningsstaterna
i Skaraborgs och Gefleborgs län odisponerade belopp; dels
d) att, emot indragning af den under landskamrerarelönen i Ska
raborgs
län inbegripna oindelta spanmål 214 kubikfot 2 k:r, ett
motsvarande kontant belopp anvisas med , . . 428: 40.
dels ock
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
Anslag till fortsättande
af storskiftes-
och afvittring
s-jörr
ältning armé.
Landthruhsingeniörers
uppflyttning
i högre
lönegrad
-
Angående anslag
för resande
undervisare
i att insamla
och tillreda ätliga
svampar.
e) att det kontanta .anslaget, med anledning af erfor
derlig
ersättning åt landsstatstjenstemän för afträdda
boställen ökas med.......... 6,474: —
tillsammans......6,902:40;
äfvensom att anslagsrubriken “indelta räntor"
f) ökas med 2 R:dr 40 öre, motsvarande värdet af den under
mom. a) här ofvan omförmälda oindelta spanmål; men
g) minskas med den summa, hvartill räntorna af de afträdda
landsstatsboställena varit i stat beräknade, eller 617 R:dr 41 öre.
Jordbruket, handeln och näringarne.
Sldften och afvittringar.
7:o. För berörda ändamål har Kongl. Maj:t äskat, utöfver de i Riks-staten uppförda
63,000 R:dr, ett extra anslag å 120,000 R:dr; och får, under åberopande af
hvad beträffande detta anslagsbehof är i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5, pag. 10)
meddeladt, Utskottet
till denna nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.
Landtbruksmgeniörer och deras biträden.
8:o. Med afseende å den landtbruksingeniörerne vid 1865—1866 års riksdag
medgifna och enligt nådigt Bref den 13 Juli 1866 bekräftade rätt till gradvis
skeende förbättring i löneförmåner med 500 R:drs större aflöning efter femårig
tjenstgöring i hvarje lönegrad, har Kongl. Maj:t föreslagit att, då tvänne ingeniörer
voro år 1869 berättigade till uppflyttning i högre lönegrad, anslaget till landtbruksingeniörer
och deras biträden måtte ökas med ett belopp af 1,000 R:dr, och far
Utskottet jemväl
denna nådiga framställning till Riksdagens bifall förorda.
9:o. Inom Första Kammaren har Herr G. Ehrmgranat genom derstädes väckt
motion (N:o 76) föreslagit, att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:ts disposition ställa
en summa af 45,000 R:dr att utgå med 15,000 R:dr årligen, hvaraf 6,000 R:dr skulle
beräknas för de sex norra länen och 9,000 R:dr för de öfriga, att användas till ersättning
åt kringresande personer, som undervisade i sättet att insamla, förvara
och tillreda svampar; dock under vilkor att landstingen eller hushållningssällskapen
i förhållande till deras olika tillgångar äfven till ändamålet bidroge; samt dessutom
en summa för en gång af 1,000 R:dr till inlärande af undervisare samt för anställande
af vetenskapliga undersökningar rörande svamparnes födovärde och andra förhållanden,
som kunna vara nödiga att känna.
Då
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
9
Då Stats-Utskottet, till hvars behandling denna motion blifvit hänvisad, icke
tilltrott sig att. i saknad af all utredning i ämnet, bedöma vigten och värdet af
den undervisning, för hvilken motionären begärt understöd af statsmedel, samt då
dessutom frågor af förevarande beskaffenhet synas ligga inom området för hushållningssällskapens
verksamhet, hemställer Utskottet,
att Herr Ehrengranats ofvanberörda motion må lemnas utan
afseende.
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och iandtmannanäringar.
10:o. I öfverensstämmelse med hvad Landtbruks-akademien i underdånighet Prisbelömngar
hemställt, har Kongl. Maj:t föreslagit, att följande vid sista riksdag beviljade anslag
må äfven för år 1869 anvisas, nemligen:
a) till prisbelöningar vid allmänna landtbruksmöten för husdjur, redskap,
maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster 6,000: —
b) , till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör,
ost, fläsk och kött å de orter inom landet, der det kan finnas tjenligast
dem anställa och der hushållningssällskapen vilja förena sig om
sammanskott af medel till dessa utställningar........ 3,000: —
c) till understöd åt personer af mankönet, som genomgå fullständig
lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. in. . 2,000: —
d) till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar för
att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången
lärokurs till fäderneslandet återvända samt sedermera vid
något af landtbruksläroverken antaga tjenst såsom rättare eller förmän
för jordbruksarbeten.............. 1,500: —
och e) till Svenska Trädgårdsföreningen......... 4,500: —
dock med enahanda vilkor, som vid sednaste riksdag blefvo för åtnjutande
af dylikt anslag bestämdt.
tillhopa R:dr 17,000:
Härvid förekommer, att det till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap,
smör, ost m. m. äskade anslag, som tillförene utgått till sådana möten i
städerna Stockholm, Göteborg och Malmö, nu föreslås att utgå i allmänhet till de
orter inom landet, der det kan finnas tjenligast att dem anställa och der hushållningssällskapen
vilja förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar.
Detta förslag synes Utskottet ändamålsenligt, emedan derigenom anslaget bör komma
de orter till godo, der största intresset för sådana utställningar förefinnes och mesta
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 4 Sami. 1 Afd. 16 Håft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30
nyttan af dem kan vara att förvänta; och då jemväl de öfriga anslagen äro för
befrämjande af jordbruket och boskapsskötseln af stor vigt, tillstyrker Utskottet,
att ofvannämnda, af Kongl. Maj:t äskade extra anslag, tillhopa
17,000 R:dr, må för år 1869 af Riksdagen anvisas.
Angående an- ll:o. Inom Andra Kammaren har Herr A. J. Sandstedt uti en till Stats
ställande
af Utskottet remitterad motion (N:o 313) föreslagit, att 4 å 5,000 R:drs lön på stat
biträde åt beviljas åt en lärare, som förstår att vetenskapligt och praktiskt ur alla slags probränvinspro-
dukter uttaga högsta möjliga qvantum sprit, och hvilken person finge af bränvinsproducenterne
hos Landtbruks-akademien eller Landshöfdinge-embetena reqvireras
mot lämplig ringa ersättning för hvarje förrättningsdag, i likhet med hvad som nu
finnes föreskrifvet för landtbruks-ingeniörerne.
Då sträfvandet till det af motionären afsedda syftemål, eller bränvinstillverkningens
höjande till samma ståndpunkt denna näringsgren i åtskilliga andra
länder lärer uppnått, synes Utskottet lämpligen kunna åt den enskilda omtanken
och företagsamheten öfverlemnas, helst sedan berörda tillverkning numera utbildats
till en fabriksindustri, hemställer Utskottet,
att Herr Sandstedts ifrågavarande motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Angående de 12:o. Med bifall till Chefens för de geologiska under sökning ar ne derom gjorda
geologiska un-framställning (se Statsråds-protokollet Bil. 5, sid. 13) har Kongl. Maj;t äskat anviderqarnT''
san(le af det för nämnda undersökningar och för utgifvande af derpå grundade kartor
erforderliga anslag på extra stat till lika belopp med det vid sednaste riksdag
beviljade, eller 60,000 R:dr.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen må till fortsättande af de geologiska undersökningarne
anvisa för år 1869 ett extra anslag af 60,000 R:dr.
Ilästafvelns förbättrande,
Angående ord- 13:o. Herr Carl Anders Larsson har uti en inom Andra Kammaren väckt,
n<tertäsLdet. ^ Stats-Utskottet hänvisad motion (N:o 278), jemte uttalande af den farhåga, att
någon nytta af det till hästafvelns förbättrande uppförda anslag icke kommer det
allmänna till godo, föreslagit att nämnda anslag måtte indragas och Riksdagen besluta
att på ett mera vinstgifvande sätt tillgodogöra Staten de till stuterier anslagna
egendomar.
Utskottet, som, med hänsyn till det stora inflytande stuterierna böra utöfva
på hela landets hästafvel, icke kunnat biträda motionärens förslag om indragning
af det för dem å ordinarie stat nu uppförda anslag, har likväl icke kunnat förbise
vigten deraf, att de betydliga kostnader, Staten årligen utgifver för stuteriernas un
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 30.
II
derhåll, varda använda på sådant sätt, att ändamålets ernående kan med säkerhet
vara att förvänta. Stuteriernas verksamhet torde emellertid numera få anses uteslutande
böra afse hästafvelns förbättrande, ty uppfödande af remonter för kavalleriets
och enskildes behof, hvaråt stuterierna hittills hufvudsakligen egnat sin verksamhet,
besörjes villigt af den enskilda företagsamheten, hvilken utan tvifvel i detta
afseende skulle stegras, ifall den ej hade att uthärda eu för densamma ofördelaktig
täflan med Staten. Genom att öfverlemna nämnda bestyr åt den enskilde hästuppfödaren,
kunde äfven antalet af hästar vid stuterierna nedsättas, och derigenom en
besparing i underhållskostnaderna vinnas. Den öfverklagade svårigheten att inom
landet få köpa ädla afvelsdjur af konstant race visar bäst, att stuterierna i deras hittillsvarande
skick icke kunna anses hafva fullt motsvarat sitt ändamål; och då för
ett ändamålsenligare ordnande af dessa inrättningar det otvifvelaktigt är i främsta
rummet af vigt att få tillförlitligen utredt, hvilka racer lämpligast böra vid de olika
stuterierna vidmagthållas, men en nöjaktig lösning af denna ofta omtvistade fråga
svårligen lärer kunna vinnas annorlunda, än genom rådfrågande af flere personers
insigter och erfarenhet, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes låta tillsätta eu komité af sakkunnige män, äfven
utom kavalleriyrket, med uppdrag att utarbeta förslag till stuteriväsendets
bättre ordnande och dervid taga i särskildt öfvervägande,
om stuteriernas ändamål ej kan vinnas med ett mindre
antal, men till afvel uteslutande afsedde djur; hvilka racer
vid de olika stuterierna böra vidmagthållas, och lämpligaste
sättet att för framtiden afgöra frågor rörande raceförändring;
samt hvilka förändringar i afseende på stuteriernas ekonomiska
och administrativa ordnande i öfrigt kunna vara påkallade af
förändrade tidsförhållanden och leda till besparing i kostnaderna.
Undervisningsanstalter för slöjderna.
14:o. För Teknologiska institutet är, sedan Falu bergsskolas förening dermed Angående an
blifvit beslutad, ett belopp af 57,400 R:dr provisoriskt på Riks-stateu uppfördt. Såsom
skäl dertill att endast provisoriskt anvisa detta anslag har sednaste Riksdag institutet och
åberopat det förhållande, att det förslag till bestämmelser rörande bergsskolans i
Falun förening med Teknologiska institutet, äfvensom till förändring i institutets bergsbruket.
stadgar, hvilket särskildt förordnade komiterade underdånigst afgifvit, ej blifvit slutligen
pröfvadt. Sedan Kongl. Maj:t den 22 Mars nästlidna år fastställt förnyade
stadgar för Teknologiska institutet och dervid jemväl med institutet förenat undervisningen
i de ämnen, som till bergsskolan höra, hvarigenom det hinder vore un
-
12
Stats-Utskottets Utlåtande jV:o 30.
Angående
Chalmerska
slöjdskolan.
Angående
Stockholms
slöjdskola.
danröjdt, som vid sednaste riksdag föranledt att ifrågavarande anslag icke uppfördes
på ordinarie stat, har Kongl. Maj:t, med beräkning för Teknologiska institutet
under år 1869 af de under titeln: “Undervisningsanstalter för bergsbruket“ uppförda
7,500 R:dr, af Riksdagen äskat att af den vid 1865—1866 års riksdag godkända
tillökningen i institutets anslag ytterligare måtte å stat uppföras 6,000 R:dr; hvarjemte
Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen, dels att anslaget till institutet, utgörande
tillhopa 63,400 R:dr, måtte till hela sitt belopp varda å ordinarie stat uppfördt, dels
att till Teknologiska institutet måtte öfverföras de å nuvarande Riks-stat under anslaget
“Undervisningsanstalter för bergsbruket” uppförda 7,500 R:dr, hvarigenom
institutets hela anslagsbelopp skulle utgöra 70,900 R:dr.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 155), angående underdånig
skrifvelse till Kongl. Maj:t med hemställan om vissa förändringar i det tekniska
undervisningsväsendet, har Friherre A. H. Fock, bland annat, föreslagit civilingeniörsbildningens
förflyttning från Krigshögskolan till Teknologiska institutet; och då det
synes Utskottet olämpligt, om förevarande anslag skulle, innan berörda fråga blifvit
utredd och pröfvad, definitivt på stat uppföras, af hvilken anordning framdeles
skulle kunna härledas svårigheter för vidtagande af de förändringar i institutets
verksamhet, som må finnas nödiga, anser sig Utskottet, som i öfrigt icke haft något
att emot den nådiga framställningen erinra, böra hemställa,
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
på det sätt bifalla, att Teknologiska institutets anslag förhöjes
till 70,900 R:dr, men jemväl för nästa statsreglering en
dast provisoriskt å Riks-staten uppföres.
15:o. Till Chalmerska slöjdskolan beviljades vid 1865—1866 års riksdag en
förhöjning i det dåvarande anslaget, så att detsamma skulle uppgå till 32,000 R:dr,
deraf likväl icke hela beloppet skulle komma att erfordras förr än år 1869. Vid seduaste
Riksdag uppfördes anslaget med 26,750 R:dr, så att återstoden utgör 5,250
R:dr. Sedan Kongl. Maj:t den 6 December nästlidet år fastställt skolans stat för
år 1868 med tillökning i lärarekrafterna och en ändamålsenligare fördelning af undervisningsämnena,
har Kongl. Maj:t, då en del af skolans nya byggnader redan
den 1 Oktober 1868 skall vara färdig, och återstående delen blifva tillgänglig under
loppet af år 1869, nu äskat uppförandet å stat af ännu felande anslagsbeloppet
5,250 R:dr.
Med hänseende till hvad i denna fråga förekommit, tillstyrker Utskottet,
att med bifall till Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
anslaget till Chalmerska slöjdskolan må med 5,250 R:dr
förhöjas.
l6:o. Beträffande Slöjdskolan i Stockholm har Kongl. Maj:t föreslagit, att af
det vid sednaste riksdag till skolan anvisade belopp 64,000 R:dr, må, efter afdrag
af 5,100 R:dr, motsvarande odisponerad, approximativt beräknad besparing å 1867
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 30.
13
års anslag till skolan, få bibehållas 58,900 R:dr, under vilkor att, om å 1868 års
anslag besparing uppstår, beloppet af sådan besparing skall afräknas från det anslag,
som för år 1870 kan blifva skolan beviljadt.
Uti underdånig skrifvelse af den 8 Maj nästlidet år yttrade Riksdagen med
anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till ifrågavarande läroanstalt,
bland annat, att, enligt hvad Riksdagen inhemtat för närvarande i Stockholms
slöjdskola meddelades undervisning i åtskilliga ämnen, som tillhöra dels folkskolan,
dels andra af Staten eller kommunen underhållna läroanstalter; och då det
icke ansågs böra åt styrelsen öfverlemnas att efter godtfinnande bestämma kunskapsämnena
utöfver den egentliga yrkesbildningen, äfvensom å andra sidan denna sednare
icke syntes böra på Statens bekostnad utsträckas till inlärande af speciela
handtverk, hvarigenom kostnaderna i betydlig mån ökas, hade, i öfverensstämmelse
med de af Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksmöte uttalade åsigter, Riksdagen,
innan en fullständig utredning i afseende å undervisningsämnena blifvit förebragt,
ansett sig icke böra ingå i granskning af den för skolan föreslagna stat.
Till följd af nådig befallning att från slöjdskolans styrelse infordra yttrande
och förslag huru, i den af Riksdagen antydda syftning, undervisningens i skolan
plan och omfattning lämpligen kunde jemkas så, att besparing i de årliga anslagsbeliofven
vunnes, har Kommers-kollegium det från Styrelsen infordrade yttrandet
jemte eget underdånigt utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t öfverlemnat. Af dessa
yttranden, för hvilka i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5, sid. 21 och 22) närmare redogöres,
inhemtas, dels att Styrelsen, under förmälan att, då den vid 1865—1866 års
riksdag beviljade anslagsförhöjning för skolan utgått först från den 1 Juli sistlidna
år, och skolan, i anseende till dröjsmål med inredningsarbetena i den nya byggnaden,
icke ens vid 1867 års slut kunnat derstädes träda i verksamhet, hvadan Styrelsen
saknade bestämd erfarenhet om, huru med undervisningen i åtskilliga delar
kunde uti samma lokal komma att förhålla sig, hvilken erfarenhet Rikets vid nyssnämnda
riksdag församlade Ständer likväl ansett oundgänglig för bedömande af åtskilliga
för skolan erforderliga belopp, förklarat sig sakna anledning att för sin del
föreslå några jemkningar i planen för undervisning inom skolan eller i den omfattning,
hvartill samma undervisning blifvit utvecklad; dels att Kommers-kollegium,
med anledning deraf att slöjdskolans inflyttning i den för skolan beredda nya lokal
ännu icke egt rum, samt följaktligen den för undervisningen derstädes afsedda utvidgade
plan icke kunnat tillämpas, funnit sig för närvarande och innan undervisningen
i nämnda lokal blifvit fullständigt ordnad samt någon tids erfarenhet vunnits
i afseende å ändamålsenligheten af samma plan, icke vara i tillfälle att med
tillförlitlighet bedöma, om och i hvad mån några till minskning i anslagsbeloppen
ledande jemkningar eller någon inskränkning i undervisningens omfång lämpligen
kunde ske.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
Då det väsendtligaste hindret för åstadkommande af den utredning, sednaste
Riksdag, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, ifrågasatt, numera blifvit undanröjdt
derigenom, att skolan med innevarande termin i den nya lokalen börjat sin
verksamhet, samt det, enligt Utskottets åsigt, är af vigt, att undervisningsplanen
så fort som möjligt blifver ordnad i öfverensstämmelse med skolans egentliga ändamål,
har Utskottet trott anledning förefinnas till förnyande af den underdåniga
anhållan, som vid sista riksdagen gjordes i sammanhang med då beviljadt anslag till
slöjdskolan, och hemställer derföre:
a) att anslaget till Stockholms slöjdskola må, i enlighet
med hvad Kongl. Maj:t äskat, för år 1869 upptagas
till 58,900 R:dr, under vilkor att, om å 1868 års anslag besparing
uppstår, beloppet af sådan besparing skall afräknas
från det anslag, som för år 1870 kan blifva skolan beviljadt; och
b) att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen må i underdånighet
anhålla, att undervisningsplanen måtte blifva ordnad i
öfverensstämmelse med skolans hufvudsakliga syftemål, och
att Kongl. Maj:t täcktes för nästsammanträdande Riksdag framlägga
ett derefter lämpadt förslag till utgiftsstat.
ingående fur- 17:0. För inrättande af eu i samband med den tekniska elementarskolan i
hojdt anslag Borås stående väfskola har Kongl. Maj:t äskat dels för en gäng till första upp^kulan
i!U sättningen af maskiner och redskap 4,500 R:dr, och . dels tillsvidare årligen på
Borås. extra stat för skolans underhåll ett lika belopp eller 4,500 R:dr; dock med vilkor
att, om ifrågavarande väfskola skulle blifva i behof af ytterligare penningeanslag,
sådant bör vid länets landsting eller eljest inom orten beredas till belopp, motsvarande
minst hälften af statsanslaget.
Genom den utredning, som rörande denna anslagsfråga finnes intagen i
Statsråds-protokollet (Bil. N:o 5, sidd. 23— 29), synes nyttan och behöfligheten utaf
en på föreslaget sätt inrättad väfskola vara till fullo ådagalagd, äfvensom svårigheten
att utan understöd af allmänna medel tillvägabringa en sådan skola. Dock
har Utskottet ansett det vara med billighet öfverensstämmande, att länet eller orten,
för hvilken den ifrågaställda undervisningsanstalten kommer att blifva till omedelbar
fördel, redan från början i kostnaderna för skolans årliga underhåll deltager med
ett belopp, motsvai''ande hälften af statsanslaget; hemställande af sådan anledning
Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning måtte på
det sätt bifallas, att för inrättande af en i samband med den
tekniska elementarskolan i Borås stående väfskola må för år
1869 på extra stat anvisas:
a) dels till första uppsättningen af maskiner och redskap 4,500
R:dr; och
Stats-Ut skottets Utlåtande N:o 30.
15
b) dela för skolans underhåll 3,000 E:dr; dock med vilkor att
från länets landsting eller eljest inom orten tillskjutes det
ytterligare belopp af 1,500 R:dr, som jemte det nu tillstyrkta
statsbidraget beräknats vara för skolans underhåll erforderligt.
18-0. Sedan Kommers-kollegium, som till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
anmält en af Direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö gjord framställning
att, med ändring af de för skolan fastställda stadgar, hvari elevernes antal be.
stämdes till högst 50, rättighet måtte meddelas att i läroverket mottaga så många
elever, som dess lokal och lärarekrafter medgåfve, för hvilket ändamål skolan
skulle på trenne afdelningar fördelas samt att i sammanhang dermed en tillökning
i skolans årliga anslag måtte beredas, dervid af skäl. som i Statsråds-protokollet
(Bil. N:o 5, pag. 32) finnas angifna? i underdånighet tillstyrkt, att Kongl. Maj:t
täcktes i nådig Proposition till Riksdagen för Malmö tekniska elementarskola äska
ett med 4,500 Rall- ökadt belopp, så att årliga anslaget till samma skola komme
att från och med år 1869 uppgå till 16,500 R:dr; så har Kongl. Maj:t på de af
Kommers-kollegium andragna skäl föreslagit, att för ifrågasatt utvidgning af Malmö
tekniska elementarskola erforderlig tillökning i skolans anslag beviljas med
4,500 R:dr.
Utan att bestrida det af Direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö
äfvensom af Kommers-kollegium vitsordade behof af en förändrad organisation af nämnda
skola, har Utskottet likväl föreställt sig, att den nödiga utvidgningen skulle kunna
åvägabringas, utan att skolans anslag behöfde ökas. Ett stöd för denna åsigt har
Utskottet hemtat af den omständigheten, att de tekniska undervisningsanstalterna i
Norrköping, Örebro och Borås, uti hvilka antalet elever under läseåret 1866—1867
utgjorde i Norrköping 63, i Örebro 38 och i Borås 47, sedan flera år tillbaka
varit ordnade på trenne afdelningar, utan att någon förhöjning af dessa skolors
anslag, hvilka utgå med enahanda belopp som det till skolan i Malmö, eller med
12,000 R:dr, varit ifrågasatt. Af sådan anledning hemställer Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit icke må af
Riksdagen bifallas.
19:o. Under förutsättning af Riksdagens bifall till Kongl. Maj:ts nådiga
framställning derom, att hela det till Falu bergsskola nu utgående anslag under
rubriken: “ Undervisning sanstalter för bergsbruket“ skulle öfverföras till Teknologiska
institutet, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det anslag, hvarifrån bidragen till ej
mindre berörda institut än öiriga tekniska läroanstalter för närvarande utanordnas,
eller det till “ Undervisningsanstalter för slöjderna11, måtte i Riks-staten erhålla eu
mera omfattande rubrik och sålunda benämnas: anslaget till “ Undervisningsanstalter
för bergsbruk och slöjder11; hvilken nådiga framställning torde
af Riksdagen bifallas.
Avgående utvidgning
af tekniska
skolan i
Malmö.
Öfverflyttning
afl anslaget
till undervisningsanstalter
för bergsbruket.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
Befrämjande i allmänhet af slöjderna
Angående
för- 20:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (Nio 279) har Herr
delning af an- (j y gvanlerg föreslagit, att de medel, som till reseunderstöd åt sådane arheleunderstödåt
ture i de särskilda näring sy rlcena, livilka önska i främmande länder förvärfva
arbetare. sjg jj]caife insigt er och konstfärdighet, nu äro ställda till Kommers-kollegii förfogande,
måtte blifva så fördelade, att 3,000 R:dr finge disponeras af Styrelsen för
Stockholms stads handtverksförening, hvilken styrelse skulleega att utvälja subjekter och,
sedan lämplig tid blifvit af styrelsen bestämd, till hvar och en af dem vid afresan
utbetala 150 å 200 R:dr samt, sedan de ett år vistats utomlands, efter reqvisition
till dem öfversända ytterligare 150 å 200 R:dr.
Hvad beträffar dispositionen af ifrågavarande, vid 1862—1863 års riksdag
å ordinarie stat uppförda anslag, som vid näst påföljande riksdag förhöjdes från
3,000 R:dr till 6,000 R:dr, har Utskottet inhemtat, att Kongl. Maj:t uti nådigt
Bref af den 13 November 1863 anbefallt Kommers-kollegium att årligen kungöra
viss tid, inom hvilken ansökningar om erhållande af understöd från detta anslag
böra inlemnas till Kollegium, som derefter har att de inkomna ansökningarne till
Kongl. Maj:t öfverlemna; och är tillika i nåder stadgadt, att de yrkesidkare, som
häraf komma i åtnjutande, böra sednast inom tvä månader efter återkomsten till
fäderneslandet till Kommers-kollegium afgifva berättelse om hvad de under sin
vistelse i utlandet varit i tillfälle att inhemta i afseende å de till deras yrken
hörande ämnen. Hittills har Kongl. Maj:t, efter granskning af de sålunda insända
ansökningarne, för hvarje år bestämt såväl hvilka personer, som skulle af reseunderstöd
komma i åtnjutande, som de särskilda belopp, hvilka hvar och en
tilldelats.
Vid sådant förhållande och då den af motionären ifrågasatta anordningen,
hvarigenom dessutom hälften af detta statsanslag uteslutande skulle komma en enda
kommun till godo, icke synes ega något företräde framför det sätt, som för närvarande
iakttages vid dispositionen af dessa medel, hemställer Utskottet,
att Herr C. T. Svanbergs ofvanberörda motion må lemnas
utan afseende.
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart.
Angående ord- 21 :o. Jemte anvisande af 5,000 R:dr till Skeppsbyggeri-institutet i Carls
nande
af un- krona anhöll sist församlade Riksdag i underdånig skrifvelse, att Kongl. Maj:t
skewbwqeri. täcktes låta undersöka och utreda, hvilken af de navigationsskolor i riket, der undervisning
-
Stma-Ufakultet* Utlåtande N:o 30.
17
dervisning i ångmaskinlära eger rum, bäst egnade sig för sådan utvidgning, att tlieoretisk
och praktisk kunskap om fartygs konstruktion och i skeppsbyggeri der kunde
meddelas, samt derefter till näst sammanträdande Riksdag göra den nådiga framställning
i ämnet, som kunde af omständigheterna påkallas.
Till följd häraf och sedan Kommers-kollegium, efter vederbörandes hörande,
i ämnet inkommit med underdånigt yttrande (se Statsråds-protokollet bil. N:o 5 sid.
35—-37) har Kong], Maj:t, som lika med Kommers-kollegium ansett, att undervisningen
i skeppsbyggeri lämpligast och med besparing i statsutgifterna kunde iörenas
med navigationsskolan i Göteborg, hvilken ort, genom jernvägsförbindelser i
dera rigtningar, numera jemväl borde anses vara beqvämligt belägen för de elever,
som från olika delar af landet kunde vilja der genomgå den blifvande lärokursen,
nu föreslagit, att för ordnandet af undervisning i skeppsbyggeri vid navigationsskolan
i Göteborg förhöjning af nämnda skolas ordinarie anslag måtte beviljas till
belopp af 4,150 R:dr.
Efter pröfning af hvad i ämnet finnes i Statsråds-protokollet anfördt, samt
efter tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar, har äfven Utskottet
kommit till den åsigt, att navigationsskolan i Göteborg bäst egnar sig för sådan
utvidgning, att theoretisk och praktisk kunskap om fartygs konstruktion samt i
skeppsbyggeri der kan meddelas; och då stadsfulimägtige i Göteborg förklarat, det
de ej hade något att erinra mot skollokalens användande för undervisning i berörda
ämnen, torde något hinder för den ifrågasatta anordningen icke möta, så framt
Riksdagen beviljar den tillökning i årsanslaget till navigationsskolan, som för omförmälda
utvidgning derstädes kan erfordras. Beträffande sistnämnda fråga har,
vid granskning af det utaf direktionen för skolan i sådant afseende afgifna förslag
till stat, Utskottet, med biträdande af den utaf Kommers-kollegium uttalade och af
Kong!. Maj:t gillade åsigt rörande nedsättning af föreståndarens arfvode till 300
R:dr, i öfrig! icke haft vid förslaget annat att erinra, än att för bestridande åt
sekreteraregörömålen hos navigationsskolans direktion upptagits ett särskilt arfvode
å 10) R:dr, hvars anvisande Utskottet ansett sig icke ega anledning tillstyrka,
helst'' dylika arfvoden vid öfriga navigationsskolor icke ifrågakommit; hemställande
alltså Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må på det
sätt bifallas, att för ordnandet af undervisning i skeppsbyggeri
vid navigationsskolan i Göteborg nämnda skolas anslag
förhöjes med 4,050 R:dr.
22:o. I sammanhang med den i nästföregående punkt omförmälda nådiga Angående
framställning, och då det icke vore''med billighet öfverensstämmande, om de elever,
som vid skepp stygg er iinstitutet i Carlskrona redan hunnit den utbildning, att de Carlskrona.
voro färdige till afgående våren 1869, skulle, för afselande af sin kurs, under
Jjih. till Rikad■ Prut- 1808. 4 Somt. I Afd. 10 Haft. 3
I
18
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 30.
Aflöning åt
Styrelsen för
allmänna vägört
vattenbyggnader.
Angående
Konvoj-kommissariatets
indragning
m. m.
några månaders tid förflyttas till den blifvande nya läroanstalten i Göteborg, samt
då det ock vore särdeles önskligt, om äfven åt dem, som sluta sin lärotid våren
1870, bereddes möjlighet att få fullgöra sin afgångsexamen vid det gamla läroverket,
har Kongl. Maj:t tillika föreslagit att för beredande af fortsatt undervisning åt de
elever, som nu äro vid skeppsbyggeriinstitutet i Carlskrona inskrift, så att åtminstone
de, som sluta sin kurs våren 1869, må kunna der få undergå afgångsexamen,
på Riksgälds-kontoret måtte anvisas ett extra anslag till belopp af högst
3,000 R:dr att i mån af behof få användas.
På de skäl, som här ofvan finnas anförda, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte för år 1869 anvisa ett extra anslag af
3.000 R:dr att i mån af behof för ifrågavarande ändamål användas.
23:o. 1 öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga framställning derom, att
nedanstående anslag till lika belopp med de vid sednaste Riksdag beviljade måtte
äfven nu på extra stat uppföras, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen måtte för år 1869 anvisa:
a) till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess biträden i hufvudstaden och landsorten
32,800 R:dr.
b) till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
30.000 R:dr.
c) till arfvoden för ingeniörelevers undervisande vid krigshögskolan
3,000 R:dr; samt
d) till stipendier för medlemmar af Väg- och Vattenbyggnadskorpsen
för utrikes resor i ändamål att studera andra
länders allmänna arbeten 2,000 R:dr.
Korn oj-kommissariatet,
24:o. Sedan Kongl. Maj:t genom beslut den 15 sistlidne November förordnat,
att Konvoj-kommissariatet skulle med 1867 års slut upphöra såsom särskildt
embetsverk, samt att handels- och sjöfartsfondens tillgångar då skulle öfverlemnas
till Statskontoret, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att den under “diverse anslag''*
förekommande rubriken “Konvoj-kommissariatet" må förändras till “Handels- och
sjöfartsfonden, förslagsanslag att utgå direkte af tull medlen".
Under förmenande att berörda anslag, 750,000 R:dr, för den närmaste
framtiden icke vore för handels- och sjöfartsfonden behöfligt, har uti eu inom
Andra Kammaren väckt motion (N:o 115) Herr Nils Larson på anförda skäl
föreslagit, att detsamma icke måtte för 1869 beviljas, — ett förslag som jemväl
Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 30.
19
blifvit af Herr Jöns Pehrsson (i motion N:o 268) framstäldt. I sammanhang med
dessa motioner, hvilka blifvit till Stats-Utskottet remitterade, har Utskottet jemväl
fått del af ett vid remissen af den förra motionen utaf Statsrådet och Chefen för
Civil-departementet afgifvet yttrande, deri bland annat anförts, hurusom Rikets
Ständer vid 1.860 års riksdag i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställt,
huruvida icke Konvoj-kommissariatet, som besörjde förvaltningen af handels- och
sjöfartsfonden kunde indragas och dess bestyr med denna fond öfverlemnas till
Statskontoret. I denna underdåniga skrifvelse yttrades bland annat, att genom
det väckta förslaget åsyftades icke någon sådan åtgärd, som kunde leda till inskränkning
i den myndighet, hvilken Kongl. Maj:t egde att öfver handels- och
sjöfartsfonden utöfva, utan lemuade fondens förflyttning till Statskontoret denna
dispositionsrätt oförändrad. Vid slutlig föredragning i nästlidne November månad
af omförmälda underdåniga skrifvelse hade Kongl. Maj:t, med afseende å berörda,
af Rikets Ständer lemnade, betryggande förklarande om dispositionsrätten, äfven
medgifvit, att Konvoj-kommissariatet skulle indragas och handels- och sjöfartsfonden
öfverflyttas till Statskontoret. Motionen afsåge nu att undandraga fonden dess
egentliga årliga inkomst, som för bestridande af de på fonden anvisade utgifter
vore . alldeles nödvändig. Ett dylikt förslag förefölle oväntadt, då man besinnade,
dels att vid 1856 års riksdag Ständerna i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
förslag förklarat, att ett bidrag af minst 750,000 R:dr skulle årligen på Statsverket
till fonden utgå, dels ock att Ständerna uti de anförda orden af deras vid
1860 års Riksdag fattade beslut gifvit en särskild bekräftelse på Kongl. Maj:ts dispositionsrätt
öfver denna fond, hvilken dispositionsrätt vore föga värd, om man
beröfvade fonden dess egentliga inkomst.
Den kalkyl, motionären uppgjort, afsåge att visa, det de i staten upptagna
utgifter från denna fond kunde för år 1869 bestridas utaf redan befintliga tillgångar,
nemligen dels den vid 1868 års slut beräknade behållningen och dels de ränteoch
kapitalinbetalningar å fondens utestående fordringar, som kunde väntas ske
under år 1869. Men motionären hade dervid beräknat utgifterna under den förutsättning,
att någon annan anvisning på fonden icke skulle ega rum detta år, än
hvad den permanenta staten upptoge. Nu förhölle det sig emellertid så, att för
detta år redan vore å fonden anvisade ej mindre ett lån å 20,000 R:dr, än äfven
ett bidrag till Telegrafverket af 94,400 R:dr, hvilka belopp icke funnes i den ordinarie
utgiftsstaten upptagne. Dessutom hvilade oföredragna hos Kongl. Maj:t flera
ansökningar om lån ur denna fond till ett sammanlagdt belopp af mellan 100,000
och 200,000 R:dr. Ett bifall till motionärens framställning skulle således innefatta
ett beslut från Riksdagens sida att, utan Kongl. Maj:ts derom uttalade åsigt, indraga
handels- och sjöfartsfondens egentliga årsinkomst samt dymedelst tillintetgöra
betydelsen af den Kongl. Maj;t tillförsäkrade dispositionsrätten, hvilken under ifrågavarande
år 1869 blefve snart sagdt ingen.
20
Ståts-Utskottet» Utlåtande N:o 30.
I den af Riksdagen Kongl. Maj;t tillförsäkrade dispositionsrätt öfver handels
och sjöfartsfonden torde någon rubbning icke böra ifrågasättas; men då Utskottet
vid gjorda beräkningar funnit, att utan fondens minskning, dess utgifter för nästkommande
år kunna med élt vida mindre anslag än det nu derför uppförda, och
i öfrigt påräkneliga inkomster bestridas, samt Statsverkets betryckta ställning gör
nödvändigt att, der sådant utan verklig olägenhet kan ske, så mycket som möjligt
inskränka utgifterna, tvekar Utskottet icke att tillstyrka,
a) att Riksdagen må Herrar Nils Larsons och Jöns
Pehrssons framställningar i den mån bifalla, att anslaget till
handels- och sjöfartsfonden nedsättes till ett belopp af 250,000
R:dr; och
b) att Kongl. Maj:ts nådiga förslag om förändring af anslagets
rubrik må af Riksdagen bifallas.
Statens Järnvägstrafik.
Angående ut- 25:°. I fråga om anvisandet af erforderliga medel till de med denna trafik
giftema för förenade utgifter kommer Utskottet framdeles att, efter pröfning af Kongl. Maj:ts
S''lägurafik nådiga framställning i ämnet, afgifva särskildt utlåtande,
hvilket Utskottet här endast skolat anmäla.
Ö/riga anslag. 26:o. Herr Jons Pehrsson har uti en inom Andra Kammaren väckt motion
(N:o 268), bland annat, anhållit, det Stats-Utskottet ville tillse, i hvilka delar det
finnes möjlighet göra indragningar i de speciela summorna på Sjette Hufvudtiteln,
och en af Herr Carl Anders Larsson i samma Kammare väckt motion (N:o 27*)
innefattar, bland annat, det yrkande, att Riksdagen måtte besluta indragning eller
nedsättning af alla sådana anslag på Sjette Hufvudtiteln, som icke motsvara det
med dem åsyftade ändamål. Men då Utskottet efter noggrann pröfning af de särskilda
anslagsbehofven under denna Hufvudtitel icke funnit anledning dervid framställa
andra förslag än de här ofvan gjorda, hemställer Utskottet,
att öfriga under Sjette Hufvudtiteln uppförda ordinarie anslag
må bestämmas till enahanda belopp, som nu i gällande Riksstat
äro upptagna;
kommande, i följd af hvad Utskottet sålunda tillstyrkt och föreslagit samt med
tillämpning af Riksdagens beslut att spanmålens förslagspris höjes med 10 öre för
kubikfoten, hufvudtiteln att minskas med 483,400 R:dr och dess slutsumma, sedan
för jemnande deraf anslaget till skrifmaterialier och expenser blifvit med 75 öre
nedsatt, att uppgå till 3,443,500 R:dr, på sätt närlagde Tab. Litt. A. närmare utvisar;
hvarförutan under denna Hufvudtitel komma att uppföras anslag för utgifterna
vid Statens jernvägstrafik, hvilka af Kongl. Maj:t beräknats till 4,150,000 R:dr.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o SO.
21
27:o. Slutligen anser sig Utskottet böra anmäla, att, med anledning af de Andag
i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof gjoida fram- fiussanläijgställningar
om anvisande af medel för kanal- och slussanläggningar, för hamnbygg- ningar m. m.
nader, för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, för befrämjande af utdikningar och vattenaftappningai in.
fl. allmänna arbeten. Utskottet, i likhet med hvad vid närmast föregående riksdagar
iakttagits, öfver dessa frågor kommer att särskildt Utlåtande afgifva, äfvensom
Utskottet framdeles kommer att meddela yttrande angående Herr Ola Lassons (i
motion N:o 31 mom. 2 väckta förslag om reglering af landssekreterarnes aflöning.
Stockholm den 27 Februari 1868.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arv. Fr.son Posse.
Reservationer:
Grefve L. af Ugglas anmälde, att han ej deltagit i Utskottets beslut under
punkten 2, angående Kommers-kollegium.
Vid 17:de punkten (angående anslag för en väfskola i Borås): af Grefve Arvid
Fr:son Posse, Herrar L. J. Hjerta, Carl Tf var sson, Erik Er sson, P. O. Korn/olåt
och Per Nilsson i Espö\
af Herr Carl Anders Larsson “på den grund att förra Riksdagen afslog
Grefve E. Sparres motion om endast hälften af den nu äskade summan, äfvensom
derföre att berörda skola kan använda det ordinarie anslaget, 12,000 R:dr, på ett
sätt, som medför det åsyftade ändamålet, utan att belasta Statsverket med nämnda
utgifter."
Vid 2å punkten mom. a (angående anslag till handels- och sjöfartsfonden):
af Grefve L. af Ugglas: “På grund af en till 1856—1858 års Riksdag framställd
nådig Proposition beslöto Rikets då församlade Ständer att, i stället för den till 10
procent af tullbeloppet bestämda afgift, som till handels- och sjöfartsfonden ingick,
ett belopp af minst 750,000 R:dr skulle af inflytande tullmedel till Konvoj-kommissariatet
inbetalas; börande, då tullinkomsterna öfverstiga 15,000,000 R:dr, ersättningsanslaget
ökas med 5 procent på det öfverskjutande tullbeloppet.
22
Stuts-Utskottets Utlåtande Abo 30
Vid 1860 års riksdag framställde Rikets Ständer underdånig anhållan, att
Konvoj-kommissariatet måtte indragas; bifogande härvid den uttryckliga förklaring,
att “förslaget icke åsyftade någon åtgärd, som kunde leda till inskränkning i den
myndighet, hvilken Kongl. Maj:t egde att öfver handels- och sjöfartsfonden utöfva,
lemnande fondens förflyttning till Statskontoret denna dispositionsrätt oförändrad.’’
— Med början af nu ingångna år har fonden till Statskontoret blifvit öfverflyttad.
Denna Kongl. Maj:ts åtgärd var knappt vidtagen, förrän, uti afgifven motion, Herr
Nils Larson föreslog, att det vederlag af 750,000 R:dr, som blifvit till fonden anslaget,
skulle för år 1869 indragas; grundande motionären sin framställning deruppå,
att de besparingar handels- och sjöfartsfonden vid slutet af innevarande år — enligt
hans förmenande — skulle ega, jemte inflytande ränta och andra inkomster,
kunde betäcka fondens utgifter nästkommande år. — Denna motion har af Statsutskottet
blifvit så till vida tillstyrkt, att Utskottet förordar vederlagets nedsättande
till 250,000 R:dr
Uppenbart är att rättsfrågan här är den förherrskande. Har Utskottet, har
Riksdagen, sedan den tillförsäkrat Kongl. Maj:t full dispositionsrätt af nämnda fond,
rättighet att utan Kongl. Maj:ts medgifvande rubba detta aftal? — Inom Utskottet
har framhållits, att dispositionsrätten endast skulle röra sjelfva fonden, men icke betingade
att tillskotten skulle oförändrade dit ingå; det vill säga, tillförsäkrade egendomen
men icke "dennas intrader, genom hvilka samma egendom vidlådande förbindelser
skulle kunna fyllas. Jag behöfver knappt påpeka det advokatoriska uti denna
argumentation. Jag behöfver det så mycket mindre, som, äfven om man antoge
densamma, rättsförhållandet icke blefve förbättradt. De utgifter, som åligga denna
fond, dels till föremål tillhörande sjelfva fondens verksamhet, dels på grund af erbjudanden
af Kongl. Maj:t gjorda •— ibland hvilka må nämnas inlösande af Oresundsoch
Schelde-tullarne — uppgå enligt motionärens egen uppgift till något öfver 655,000
R:dr, hvartill ytterligare komma 50,000 R:dr såsom bidrag till en pensionsanstalt
för sjömän. Att betäcka denna utgift anslår nu Utskottet 250,000 R:dr, hvilka, tillagda
fondens årsinkomst — som af motionären beräknas till 234,000 R:dr, men som
för åren 1864—1866 i medeltal endast utgjort 151,309 R:dr — gifva eu summa af, i
rundt tal, 400,000 Rall-. En brist förefinnes således af 300,000 R:dr, som icke kan
fyllas, med mindre än att, såsom motionären äfven tydligen påpekar, fondens besparingar
tillgripas. Huruvida sådana verkligen komma att förefinnas, är mer än tvifvelaktigt.
Men äfven om så blefve förhållandet, torde skilnad icke kunna göras
emellan sjelfva fonden och de besparingar, som dess förvaltning kunnat lemna. Ett
tillgrepp af de sednare är ett tillgrepp af den förra, är ett ingrepp uti den uteslutande
dispositionsrätt, som blifvit Kongl. Maj:t tillförsäkrad.
Det är emot denna åtgärd, som jag nedlägger den allvarligaste reservation.
Ej nog med att detta beslut måste framkalla en konflikt Statsmagterna emellan, det
/
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30. 23
kan äfven för lång tid rubba det förtroende som för dessa Statsmagters goda samverkan
är nödvändig.
Man torde vilja fråga mig, huruvida jag anser att nedsättning uti det år
1857 bestämda anslaget till handels- och sjöfartsfonden under ingå förhållanden bör
ega rum. — Påtagligt är att då — såsom äfven af motionen synes — afgifterna till
konvoj-Jcassan af ålder genom Kongl. kungörelser bestämdes och äfven regleringen
af år 1835 — genom hvilken afgiften till 10 procent af tullbeloppet sattes — skedde
genom sådan kungörelse, föranledd af Rikets Ständers hemställan, Kongl. Maj:t icke
kunde år 1857 afse att utbyta en fonden sålunda tillkommande inkomst emot ett osäkert,
öfvergående anslag, utan emot ett för framtiden bestämdt och försäkradt. Icke
heller kan med fog anmärkning göras emot det sätt, uppå hvilket fondens medel och
besparingar blifvit använda, enär med dem blifvit bestridda utgifter, som eljest genom
dryga direkta anslag måst betäckas — exempelvis de elektriska telegraferna,
hviikas anläggning, m. in. fonden bestridt med en kostnad öfverstigande tre och en
half millioner. Detta oaktadt anser äfven jag, att, om det skulle visa sig att fondens
årsinkomster blefve öfverflödande och om man ur konstitutionel synpunkt pröfvar
rigtigare att genom bestämda anslag understödja hvad eljest Kongl. Maj:t med
de uppkomna besparingarne kunde ombesörja, en framställning till Kongl. Maj:t bör
göras om nedsättande af det anslag, som ifrån Statsverket fonden tillflyter; en framställning,
som säkerligen komme att beaktas. Till en sådan är dock tidpunkten
ännu icke inne, enär räkenskaperna utvisa att — om ifrån fondens tillgångar afdrages
den ingenting afkastande fordran, som fonden af Telegrafverket eger — det
återstående kapitalet under åren 1864—1866 minskats med nära 240,000 Riksdaler."
af Herrar J. M. Björnstjerna och F. W. LeijonancJcer.
af Herr C. F. Wcern, som, jemte det han såsom sill reservation upptog andra
utgiftsafdelningens förslag till yttrande angående denna punkt, särskildt reserverade
sig emot Utskottets förmenande, att handels- och sjöfartsfondens inkomster, efter ett
afdrag af 500,000 R:dr, skulle vara tillräckliga till bestridande af dess utgifter, utan
att sjelfva fonden behöfde anlitas, såsom icke med verkliga förhållandet öfverensstämmande.
Andra Utgiftsafdelningens förslag till yttrande lydde sålunda:
“I sammanhang med denna motion, hvilken blifvit till Stats-Utskottet remitterad,
har Utskottet jemväl fått del af ett vid remissen deraf utaf Statsrådet och
Chefen för Civil-departementet afgifvet yttrande, deri, bland annat, anförts, hurusom
Rikets Ständer — — — — — — — — — — — — _ _
samt dymedelst tillintetgöra betydelsen af den Kongl. Maj:t tillförsäkrade dispositionsrätten,
hvilken under ifrågavarande år 1869 blefve snart sagdt ingen.
Med afseende å hvad Chefen för Civil-departementet sålunda anfört och då
Rikets Ständer uti ofvan åberopade underdåniga skrifvelse af den 22 Oktober 1860,
24
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 30.
efter föregången utredning af handels- och sjöfartsfondens tillkomst och användning,
uttryckligen förklarat, att fondens öfverflyttning till Statskontoret icke åsyftade någon
inskränkning i den myndighet Kong!. Maj:t deröfver egde utölva, utan lemnade
dispositionsrätten af densamma oförändrad, får Utskottet, som tagit kännedom om
handels- och sjöfartsfondens räkenskaper för de sednare åren och dervid funnit berörda
fond äfvensom de till densamma anslagna medel väl behöfliga för dermed af
sedda
ändamål, hemställa, . _ »-no
att Herr Nils Larsons omförmälda motion icke må till någon
åtgärd föranleda."
af Herrar R. Montgomcry-Cederhjélm och N. H. Selander.
af Friherre N. A. Silf verschiöld: “Emot Stats-Utskottets fattade beslut, att å det
vid 1856 års riksdag för handels- och sjöfartsfonden bestämda anslag, 750,000 R:dr,
tillstyrka indragning af 500,000 Rall-, får jag anmäla min reservation, emedan, enligt
min mening, Riksdagen ej ensam egen rätt, att genom minskning eller indragning
af förenämnda anslag göra någon inskränkning i den fria dispositionsrätt af
denna fond och dess intrader, hvarom Rikets Ständer, vid 1860 års riksdag, Kong].
Maj:t tillförsäkrat."
Häruti instämde Friherre F. A. Fund och Herr J. O. Geijer.
af Herr F. Brusewitz.
*
STOCKHOLM, tryckt hos A. L. Norman, 1868
Tab. Litt. Å. Riks-statens Sjette Hufvudtitel
186 8 års Riks-stat anslår:
Penningar.
Indelta
räntor, enligt
markegång’
på
förslag.
Spanmål. |
|||
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
||
Mått. |
Värde å 2 R:dr |
Mått. |
Värde för-slagsvis å |
R:dr.
36.000
17.000
45,600
88,750
29,700
ö.
97,300
6,000
77,267 j—
1,067,390 82
R:dr.
154,079
o.
Kft.
69 5,886
R:dr. ö.
11,773
20
Summa
Riksmynt.
Kft.
7,749
k.
R:dr.
5,000
1,03913! 17,423 71
8
R:dr.
36.000
17.000
45,600
88,750
29,700
15,498
60
97,300
6,000
77,267
1,248,742
31
20 38 1
S:gr
Tpt
125,000]
50
— 184169
5,000''H
76|20| 18,547
24]
17 7
3540
Civil-Departement-et.
Statsråden utan Departementer 3 å 12,000 R:dr
Departements-chefen ................................................
Departementets Expedition ......................................
Kommers-kollegium:
Nuvarande anslaget ........................................................ ............................................— 88,750: —
Af går: Aflöningen för en indragen registratorsbefattning........................ 2,200: —
hvarifrån likväl afräkna» ett den qvarvarande registratorn och arki
varien
hos Kollegium tillagdt arfvode af ......................................... 400: — 1,800: —
Statistiska Tabell-kommissionen:
Aflöningsmedel för Statistiska Centralbyrån
15,450:
Reservations-anlagen;
Till Bibliothekets underhållande ............................................... 1,000: —
» arfvoden åt tillfälliga biträden ................................................- 7,250: —
» det officiela statistiska trycket ................................................... 5,000: —
» en statistisk tidskrift .............................................................. 1,000: —
14,250: —
Landtmäteristaten .............................................................
För Rikets ekonomiska karteverk, lieservations-anslag
Ofverståthållare-em betet "..............................................
Landsstaterna i länen:
Penningar:
Nuvarande beloppet.
Tillkommer: Ersättning till landsstatstjehstemän
för af dem frånträdda boställen.... 6,474:
Värdet af här nedan för Landskamereraren
i Skaraborgs län afdragna
oindelta spanmål 214 kbf.
2 k:r .........................................._ 428: 40.
Af går: Af Landshöfdingens i Kronobergs län
aflöning ..........................................................
2:ne ä aflöningsstaterna för Skaraborgs och
Gefleborgs län odisponerade belopp ............
Indelta räntor:
1,067,390: 82.
6,902: 40. 1,074,293: 22.
125: —
94: 40.
Nuvarande beloppet...............................................
Af går: Räntor af till Statsverket indragna boställen
..................t............................................
154,079: 69.
617: 41.
219: 40. 1,074,073:
Tillkommer: Värdet af här nedan för Landshöfdingen i Skaraborgs
län afräknade oindelta spanmål 1 kbf. 2 k:r ............
Indelt spanmål: Mått.
Nuvarande anslag ............................................... 5,886: 6.
Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre
pr kbf. ............................................................... ..—
153,462: 28.
2: 40.
Värde.
11,773: 20.
153,464: 68.
588: 66.
Oindelt spanmål:
Nuvarande anslag.
S:gr 5,886: 6.
Mått.
7,749: 3.
- 12,361: 86.
Värde.
15,498: 60.
Af går:
Af den vid sistfidne riksdag för Landshöfdingen
i Skaraborgs län uppförda ersättning för
afskrifna mjöl- och sågqvarnsräntor.
..................... 1: 2. 2: 40.
Den under Landskamererarelönen
i samma län
inbegripna spanmål .... 214: 2. 428: 40.
215: 4.
Återstår: ................
Tillkommer: Förhöjning i värdet till 2 R:dr 10
7,533: 9.
öre pr kbf.
430: 80.
15,067: 80.
753: 39.
S:gr 7,533: 9.
— 15,821: 19.
Särskild! förslagsandag för Landsstaterna i länen.
Landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön:
Till bestridande af lösen för åtskilliga i lönen ingående räntepersedlar ..........
Gästgifvares friheter:
Penningar såsom i 1868 års Riks-stat .......................................................................
Indelta räntor dito dito ..........................................................................
Indelt spanmål: Mått. Värde.
Nuvarande anslag ............................................................... 4: 1.
Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kbf.--—
4: 1.
8: 20.
- 41.
125,000
270 09
S:gr_
Oindelt spanmål:
Nuvarande belopp ...................................................................
Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kbf.
Mått. Värde.
38: 1. 76: 20.
----- 3: 81.
S:gr 38: 1.--
1,039: 13.
17,423: 71.
8: 61.
80: Öl.
Förslag till blifvande Riks-stat:
F örsl a g’ |
|
Penningar. |
Indelta |
Till lättnad för skjutsningstungan, der den genom entreprenad bestrides och är särdeles tryckande,
Reservations-anslag....................................................................................................................................
Färjor och färjekarlar:
Penningar såsom i 1868 års Riks-stat
Indelta räntor dito dito
1,596,096 |
95 |
171,688 |
09 |
5,908 |
4 |
11,81680 |
7,787 |
4 |
15,574 |
80 |
1,596,09695 |
171,688|09 |
,5,908 |
4 |
11,81680 |
7,787 |
4 |
15,574)80 |
1,795,176
64
Indelt spanmål: Mått. Värde.
Nuvarande anslag................................................................... 17: 7. 35: 40.
Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kbf. —— — L 77.
S:gr 17: 7. _
50: —
184: 69.
37: 17.
S:gr
Spanmål.
R:dr.
o.
36,000]—
17,000
45,600
86,950
29,700
97,300
6,000
77,267
1,074,073 82
i
5,000 —
R:dr.
Kft.
k.
153,464 68 5,886
Transport
.,939
125,000
13 17,423
R:dr.
o.
Kft. k.
71
12,361
Indelt |
på förslag. |
Oindelt. |
Summa |
|
Mått. |
Värde å 2 R:dr 10 |
Mått. |
Värde för-slagsvis å |
Riksmynt. ] 1 |
R:dr.
86 7,533
8 61
38
15,821
19
80|01
R:dr.
36,000
17,000
45,600
86,950
29,700
97,300
6,000
77,267
1,255,721
55
5,000 j -
18,551
125,000
46
50 |
- |
184 |
69 |
17 |
7 |
7 |
17 |
— |
— |
— |
— |
271 |
86 |
1,600,979 |
95 |
171,073 |
08 |
5,908 |
4 |
12,407 |
64 |
7,572 |
- |
15,901 |
20 |
1,800,36187 |
|
1,600,979|95 |
171,073|08 |
5,908 |
| 4| 12,407 64 |
7,572- |
15,90l|20 |
1,800,361187 |
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1868, N:o 30.
Tpt
S:gr
1 B 6 8 års Rik s-stat anslår:
Penningar.
Indelta
räntor, enligt
markegång
på
förslag.
R:dr. ö. j R:dr,
|
1,596,09(5 95 171,688
63,0(i0-
12,000;-
164,600!
42.450
;
40,900j—
49,545;-
S p a n m å 1.
Indelt på förslag.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kbfn.
Oi ndelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å
2 R:dr
kbfn.
Summa
Riksmynt.
Eft.
5,908
216,300|
k. R:dr.
11,816
25,500
44,300
22,500
7,500
8,702
ö.; Kft.
80 7,787
R:dr.
15,574
58
330; 7
16,100|-
23,845
661U0
R:dr.
1,795,176
63.000
12.000
164,600
42,450
40,900
50,20640
Transport
Jordbruket, handeln och nåringarne. Reservationsanslag.
42,450:
1,000:
713,397 58 23,845
321--
216,300
Skiften och afvittringar ....................................................................
Vägar och kommunikationer .............................................................................
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar .........................................
Landtbruksingeniörer och deras biträden:
Nuvarande belopp .......................................................................................
Tillkommer för tvänne ingeniörers uppflyttning i högre lönegrad ...........................
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtinarmanäringar .......................................................
Hästafvelns förbättrande:
Penningar såsom i 1868 års Riks-stat ......................................................................... 49,545:
O in del t spanmål: Mått. Värde.
Nuvarande anslag ........................................................... 330: 7. 661: 40.
Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre
Pr kbf- ..........................................................................— 33: 07.
S:gr
330: 7.---
694: 47.
35
110,000;—;
4,500
2,700
36
2,946
750,000
440,000
27
S:gr
S:a
50,023
15,000
15,600
43
71
40
25,500
44,300
22,500
7,500
32,619
30
16,100
366
732
80
1,165! 5
623
1,387,22379 2,946
27
3,696,718:32) 198,479)68
5,908 4
1,788
11,816 80 9,942
2,331
1,246
737,975
70
110,000
2,331
60
4,500
6,893
Undervisningsanstalter för slöjderna.
Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder:
Nuvarande anslag till undervisningsanstalter för slöjderna ....................................... 216,300: —
Tillkommer: Förhöjning i anslaget för:
Teknologiska institutet ................................................... 6,000: _
Från anslaget: »Undervisningsanstalter för bergsbruket»
omförde .............................................................. 7,500: _
Anslagsförhöjning för Chalmerska slöjdskolan i Göte
borg.
........................................................................*..... 5,250: — 18,750: —
Af g år af anslaget till slöjdskolan i Stockholm ............................... 5,100: _ 13 350. _
Befrämjande i allmänhet af slöjderna........................................
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:
Nuvarande belopp................................................................................ 44 300'' _
Tillkommer förhöjning i anslaget för navigationsskolan i Göteborg för ordnandet af
undervisning i Skeppsbyggeri ................................................................................... 4 050'' —
Befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart........................................................................--
Undervisningsanstalter för bergsbruket.
Detta anslag upptages här ofvan under rubrik: Undervisningsanstalter för bergsbruk och slöjder.
Befrämjande i allmänhet af bergsbruket:
Penningar såsom i 1868 års Riks-stat............................................................................ g 732- 53
Indelta räntor d:o d:o .............................................................. ... 23 845'' 32*
Oindelt spanmål: Mått. yärde<
Nuvarande belopp........................................................................... 35. 7 7,. ^
Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kft ........ — _ 3: 57)
S:gr 35: 7.--
74: 97.
Fiskerinäringens understöd
S:gr
Diverse anslag.
U(flyttningshjelp efter skiften, förslagsanslag ................................................
Ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling:
Nuvarande anslag ...................................................................
Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kft ....................
Odlingshjelp för krononybyggare, förslagsanslag ...........................................
Matt. Värde.
1,165: 5. 2,331:
--— 116: 55.
8
3,577
6j 19,885
60
20
750.000
440.000
50,023
15,000
15,000
23) Jordförluster genom kanal- och väganläggningar, förslagsanslag:
Penningar såsom i 1868 års Riks-stat............................................................................ 2 700- 36
Indelta räntor d:o d:o .......................................................2946'' 27
Oindelt spanmål: Mått. Värde
Nuvarande anslag .................................................................... 623: 3. ])246: 60.
Tillkommer förhöjning i värdet till 2 R:dr 10 öre pr kft — — 62: 33.
43
1,393,747
3,926,800
66
S:gr 623: 3.
JZ 1,308: 93.
Konvoj-kommissariatet:
Handels- och Sjöfartsfonden, förslagsanslag, att utgå direkte af tullmedlen:
Nuvarande beloppet ................................................................................... 750 000'' _
Afg" ■;....................;...............;................................................................................ 500)000) -
Kontrollen a branvmsförfattnmgarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin,
förslagsanslag ...........................................................
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. förslagsanslag:
Nuvarande beloppet ................................................................................
Afgår för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma.......................................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........................................
Extra utgifter, Reservationsanslag ........................................................
Förslag till blifvande Riks-stat:
Penningar.
Indelta
räntor, enligt
markegång
på
förslag.
Spanmål.
Indelt på förslag.
Mått.
50,023: 43.
---75.
S:gr
Anm. Denna Hufvudtitels slutsumma är således''nedsatt med 483,400 R:dr; kommande dock å Hufvudtiteln att uppföras anslag för utgifterna vid Statens i
Summa
R:dr.
1,600,979
63.000
12.000
164,600
43,450
40,900
ö. i R:dr.
95
171,073
Kft.
5,908
49,545
229.950
25,500
48,350
22,500
Värde å
2 R:dr 10
öre kbfn.
Oindelt.
Mått.
R:dr.
12.407
Kft.
7,572
Värde förslagsvis
ä
2 R:dr 10
öre kbfn.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
15.901
330
R:dr.
1,800,361
63.000
12.000
164,600
43,450
40,9(0
694147
8,70258
1
16,100)-
23.84532
724,597 58 23,845
32
50,239
47
35
366
229,950
25,500
48,350
22,500
74
97
32,622
16,100
87
769)44
110,000
4,500
749,212 34
2,700
250.000
440.000
36
2,946
50,022
15,000
15,000
68
27
887,223
04
2,946 27
3,212,800)57; 197,864 67
1,165
5,908 4) 12,407
2,447
55
— 623
1,308
110,000)-
2,447 55
4,500
93
6,95556
250.000
440.000
50,022 68
15,000 —
15,000 —
1,788
3,75648
893,925
79
jern vägstrafik, hviika af Kong], Maja beräknats till 4,150,000 R.dr.
64[ 9,727| 2) 20,427jl2| 3,443,500)—
j, f 7 f
Tab. Litt. B.
Extra Statsregleringens anslag under Sjette Hufvudtiteln.
Stats-Ut- skottet föreslår. |
|||
Civil-departementets Expedition: |
R:dr. |
Öre |
|
Arfvode åt ett biträde vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande |
1,800 |
— |
|
För rikets ekonomiska karteverk........... |
30,000 |
— |
|
Skiften och afviitrinqar.............. |
120,000 |
— |
|
Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar: |
|||
Till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur, |
|||
Till prisbelöningar vid täflingsmöten med gödboskap, smör, ost, |
3,000: — |
||
Till understöd åt personer af mankönet för genomgående af full-ständig lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning |
2,000: — |
||
Till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar |
1,500: — |
||
Till understöd åt Svenska Trädgårdsföreningens elevskola . |
4,500: — |
||
Till fortsättande af de geologiska undersökningarne och utgifvande |
60,000: — |
77,000 |
|
1 Transport |
228,800 |
— |
Hör till Ståts-Utskottets Utlåtande, 1868, N:o 30.
Undervisnings-anstalter för slöjderna:
För inrättande af en i samband med den tekniska elementarskolan
i Borås stående väfskola:
a) Till första uppsättningen af maskiner och redskap . . .
b) För skolans underhåll............
Transport
228,800
4,500: —
3,000: —
7,500
Undervisningsanstalter för handel och sjöfart:
Till beredande af fortsatt undervisning åt elever vid Skeppsbyggeri-institutet
i Carlskrona...................
Diverse anslag:
Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess
tjenstebiträden..............
Till undersökningar och expenser för allmänna arbeten
Till arfvoden för ingeniörselevers undervisande vid krigshögskolan
Till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattsnbyggnadskorpsens
medlemmar........*
32,ÖUU: —
30,000: —
3,000: —
2,000: —
67,800
307,100
Summa