Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.
3
X:o 102.
Aiik. til! Riksd. Kansli d. i Maj 1868, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående
dispositionen för framtiden af den Kronan tillhöriga
f. d. Ridderstolpeska egendomen vid Skeppsbron.
(I. A.)
I öfverensstämmelse med hvad Riksdagen i skrifvelse den 3 Maj
uästlidet år begärt, har Kongl. Maj:t under den 14 sistlidne Februari ånyo
till Riksdagen aflåtit nådig Proposition i fråga om den Kronan tillhöriga
f. d. Ridderstolpeska egendomens framtida användande. Af denna nådiga
Proposition, införd under N:o 29 i första Samlingen af Bihanget till Riksdagens
protokoll, inliemtas, hurusom vid 1862-1863 årens riksdag Rikets
Ständer i anledning af nådig Proposition medgåfvo, att ifrågavarande egendom
skulle, så snart den icke längre behöfdes för inrymmande af Vitterhets-,
Elistorie- och Antiqvitets-akademiens samt Riksarkivets samlingar, få
å offentlig auktion försäljas, dock ej under ett pris af 120,000 R:dr;
att, sedan Ofverintendents-embetet den 20 November 1865, för den
händelse egendomen ansåges böra försäljas, i underdånighet anmält, att
omförmälda samlingar dåmera blifvit derifrån bortflyttade, Kongl. Maj:t,
innan beslut fattades om huru egendomen borde vidare disponeras, den 24
i samma månad anbefallt bemälda embete att efter anställd undersökning
och besigtning till Kongl. Maj:t inkomma med förslag och kostnadsberäkning
öfver de arbeten, som erfordrades för egendomens försättande i sådant
skick, att densamma kunde för något Statens ändamål framgent
användas;
att uti ett till följd häraf den 20 påföljande Mars afgifvet underdånigt
memorial, Embetet anfört åtskilliga skäl emot egendomens försäljning
och i sådant afseende åberopat dels det bristande utrymme, som efter
4
Stats-TJtshottets Utlåtande Al:o J02.
iurättande af Telegrafverket, de särskilda Jernvägsstyrelserna m. fl. embetsverk
samt utvidgning af andra sådana verk visat sig förefinnas inom Kronans
härvarande egendomar, hvilka ej heller erbjödo tillfällen att verkställa
för embetslokaler ändamålsenliga tillbyggnader, dels den å sednare
tider alltmera yppade svårigheten att äfven emot ganska dryga hyresbelopp
erhålla till läge och inredning passande lägenheter för de större embetsverken,
som deraf voro i afsaknad, äfvensom slutligen omöjligheten att
utan alltför betydliga kostnader inköpa och till embetshus förändra privata
egendomar, hvilka med hänsigt till läge och öfriga förhållanden voro för
sådant ändamål fullt tjenligen; hvarjemte Einbetet framställt förslag till
egendomens fullständiga ombyggande enligt bifogad ritning;
att Rikets Ständer efter erhållen del af detta memorial uti underdånig
skrifvelse den 19 Juni 1866 anmält, att de, på grund af hvad i ämnet
förekommit och Ofverintendents-embetet anfört, ansågo ifrågavarande
egendom då icke höra föryttras, utan anhöllo, att Kong!. Maj:t ville till
näst derpå följande Riksdag framställa det förslag om egendomens framtida
användande eller försäljning, som Kongl. Maj:t kunde finna med Statens
fördel öfverensstämmande;
och att, sedan i anledning häraf Kongl. Maj:t, enligt Telegraf-styrelsens
tillstyrkande, medelst nådig Proposition den 22 Januari nästlidna år
föreslagit, att omförmälda egendom skulle för Kronans räkning bibehållas,
i ändamål att en byggnad inrymmande lokal för Telegraf-styrelsen och
Stockholms centralstation måtte varda å tomten uppförd, Riksdagen uti
ofvannämnda skrifvelse den 3 påföljde Maj anfört, att, innan beslut fattades,
om och på hvad sätt egendomen skulle för något Kronans behof användas,
erfordrades en fullständig utredning angående de kostnader, hvilka
kunde vara förenade med egendomens försättande i sådant skick, att den
för ändamålet kunde begagnas, samt huruvida icke såväl Telegraf- som
Postverket lämpligen må i en gemensam lokal inrymmas, hvarföre Riksdagen,
med tillkännagifvande att den nådiga Propositionen icke då kunnat
bifallas, anhållit, att Kongl. Maj:t efter utredning af nyssberörda förhållande
täcktes till Riksdagen i ämnet aflåta förnyad Proposition och dervid föreslå
lämpligaste sättet för ifrågavarande egendoms framtida användande.
Hvad nu först anginge den af Riksdagen önskade utredning beträffande
de arbeten, som erfordrades för attn egendomen skulle kunna begagnas
för något Kronans behof, så hade Ofverintendents-embetet redan uti
dess förenämnda Utlåtande den 20 Mars 1866, hvilket i förevarande hänseende
ännu bibehölle sin giltighet, upplyst att år 1853 af Hofarkitekten
m. m. J. Carlberg, efter noggranna gräfningar och undersökningar, uppgjorts
ett kostnadsförslag öfver ifrågavarande egendoms iståndsättande till
Stats-Utskotiets Utlåtande N:o 102-
5
grund och murar jemte dess fullständiga inre och yttre reparation, hvilket
förslag slutade på en summa af 79,986 R:dr R:mt. Sedan dess hade dock
tid efter annan gjorda besigtningar ådagalagt, att vissa delar af byggnaden
fortfarande sjunkit och allt mer och mer försämrats; i följd hvaraf och då
dels åtskilliga hvalfmurar, bjelklag, dörrar och paneler genom sättning tagit
så betydliga skador, att de vid en reparation af huset måste ombyggas eller
förnyas, dels all utvändig jernplåtsbetäckning tarfvade att förnyas, samt stora
utvändiga stentrappan åt Skeppsbron att borttagas och indragas i huset, kostnadssumman
för byggnadens fullständiga reparation med bibehållande af dess
närvarande inredning dåmera måste antagas uppgå till öfver 85,000 R:dr.
Men när nyssberörda kostnadsförslag upprättades, begagnades byggnaden
och var afsedd att fortfarande användas till Riksarkiv, hvartill dess inredning
lämpade sig, och i följd deraf kunde då en så kostsam reparation
som den ofvanomförmälda föreslås, att med någon fördel verkställas. Skulle
åter på sätt fråga numera uppstått, denna byggnad för framtiden komma att
användas till embetslokaler eller boställsvåningar, så måste nämnda reparationskostnad
än ytterligare ökas i följd af den förändrade inredning i afseende å en
del lägenheter, som af en dylik disposition skulle påkallas. Byggnaden vore
nemligen försedd med dels hvälfda, dels bjelk-källare och hvälfd halfvåning.
Så väl botten- som halfvåningen med undantag af trappor och tre
mindre rum innehöllo endast kalla orappade magasiner, hvilka ej utan
stor kostnad kunde till embets- eller boställsrum inredas, medelst murning
af hvalf i stället för bjelklag i en del källare, ommurning af rökgångar och
skorstenar, uppsättning af åtskilliga nya gipsade cloisonsväggar, brukbeslagning
och vattrifning af hvalf och väggar, rörning och gipsning af tak,
inläggning af nya golf, inmurning af nya dörr- och fönsterlufter, uppsättning
af nya fönster och fotpaneler, kakelugnar och tapeter m. in., för hvilket
allt kostnaden beräknades uppgå till minst 13,000 R:dr. Egendomens
iståndsättande medelst reparation, inberäknadt botten- och halfvåningarnes
inredning till eldrum, komme alltså att medföra en kostnad af sammanräknadt
98,000 R:dr. Genom en dylik anordning skulle likväl icke kunna
undvikas en olämplig indelning med en mängd föga användbara passager,
rum med otillräcklig dager och eu låg halfvåning, hvarförutom byggnaden
åtminstone till någon tid komme att besväras af sättningar och allt framgent
att förblifva af mindre fast beskaffenhet. Ofverintendents-embetet
ansåg sig derför böra, framför eu dylik reparation, förorda husets fullständiga
ombyggnad och hade äfven i sådant afseende uppgjort en konceptritning
jemte kostnadsförslag, slutande å en summa af 103,000 R:dr, eller
obetydligt mera än den för husets fullständiga reparation med förändrad
inredning beräknade kostnadssumman; varande för öfrigt enligt berörda
6
Ståts-Utskottet» Utlåtande N:o 102.
(^byggnadsförslag afsedt, att huset skulle uppföras med hvälfda källare
och fyra våningars höjd emot Skeppsbron och Slottsbacken, att derunder
de gamla grundpålarne skulle afsågas under Mälarens vattenyta och förstärkas
med erforderliga nya pålar, samt ny pålning anbringas under skiljemurarne,
men att deremot å öfriga sidor af tomten på de smala flyglarnes
nuvarande grund skulle uppföras endast en våning höga magasinshus,
hvarigenom tillräckligt luftig och ljus gård erhölles.
Detta förslag var uppgjordt med afseende å husets användande hufvudsakligen
till embetslokal och förråder för Telegrafverket, hvilket redan
då ansågs behöfva ett utrymme, motsvarande husets tre nedra våningar
och magasinshuset. Telegrafstyrelsen, som med anledning häraf anbefalldes
att till Kongl. Maj:t inkomma med utlåtande, huruvida omförmälda
för Telegrafverket afsedda lokal kunde anses dertill lämplig och i sin helhet
behöflig, bär härom i underdånigt utlåtande den 1 Oktober 1866 anfört,
att den nära och oafbrutna förbindelse, som borde ega ram mellan
lelegrafstyrelsen och dess särskilda afdelningar, å ena sidan, samt Stockholms
central-telegrafstation och genom denna alla öfriga statstelegrafstationer
å den andra, gjorde det till en nödvändighet, att styrelsens och
centralstationens lokaler voro under ett och samma tak förenade såsom
ock för närvarande vore förhållandet; att emellertid den af Telegrafverket
nu begagnade lokal i det så kallade Bergstralska huset vid Riddarhustorget
och Stora Nygatan, ehuru visserligen centralt belägen, vore i flera hänseenden
obeqväm och hade på sednaste tiden, till följd af Telegrafverkets
årligen vunna större omfattning, visat sig vara otillräcklig; att en utvidgning
af denna lokal hindrades derigenom, att de angränsande lägenheterna
i samma hus voro för längre tid uthyrda till enskild man, som icke villo
dem afstå; att derförutom en särskild olägenhet läge deruti, att endast eu
ringa del af Telegrafverkets vidlyftiga materialförråd kunde inrymmas i
denna lokal, så att flera förvaringsrum måst på spridda ställen i staden
och på malmarne förhyras; att denna omständighet för de tjensteman,
som hade inseende öfver nämnda förråd sig anförtrodt, förorsakade stora
svårigheter och mycken tidsutdrägt, samt derjemte medförde ökad kostnad
för verket; att då således en ny lokal vore för Telegrafverket högeligen af
behofvet påkallad, samt i Stockholm svårligen en mera passande plats för
en telegrafstation kunde erhållas än den tomt, hvarå det så kallade Ridderstolpeska
huset vore beläget, det vore särdeles ensidigt, om denna tomt
kunde få begagnas till uppförande af en för Telegrafverket fullt lämplig
byggnad, och att i denna byggnad minst bottenvåningen och två andra
våningar voro redan under nuvarande förhållanden för Telegrafverket behöfliga.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.
7
Uti ett sednare underdånigt memorial af den 25 nästlidne November
hade Telegrafstyrelsen vidare yttrat, att det redan i ofvanberörda utlåtande
anmälda behof af ökadt utrymme gjorde sig med hvarje år mer och mer
gällande, förnämligast med anledning af den starkt ökade verksamheten på
härvarande centralstation; att då nemligen antalet af samtliga expeditionerna
derstädes, det vill säga så väl afsända och mottagna lokaltelegrammer
som upptagna och vidare befordrade transittelegrammer, år 1863 utgjorde
blott ................ 145,754 stycken,
hade deremot detta antal stigit
år 1864 till .............. 161,204 »
» 1865 ».............. 198,732 »
» 1866 »............... 237,513 »
och komme 1867 att blifva betydligt högre än sistnämnda siffra, samt att
med afseende härå Telegrafstyrelsen funne det vara sin pligt att fästa
uppmärksamhet på de olägenheter, som genom att, i förhållande till det årligen
växande behofvet, alltför knappt och otillräckligt utrymme oundvikligen måste
uppstå och hvaribland styrelsen särskildt anmärkte det för de telegraferande
tjenstemännens- helsa högst skadliga förhållande att de nödgades arbeta i
en trång och genom gaslågor under den mörka delen af dygnet till en
ytterlig grad upphettad och osund lokal.
Beträffande den af Riksdagen väckta, frågan, huruvida icke Postoch
Telegrafverken lämpligen må i en gemensam lokal inrymmas, hade
General-poststyrelsen och Telegrafstyrelsen uti gemensamt afgifvet underdånigt
utlåtande den 30 Juli nästlidna år anfört, att hvarken styrelsen för
någotdera af berörda embetsverk eller någon underafdelning af’dem hade
att med styrelsen för det andra embetsverket eller någon underafdelning
deraf gemensamt handlägga några ärenden eller göromål, om icke helt och
hållet undantagsvis, samt att, ehuru naturligtvis intet hinder förekomme
mot de båda embetsverkens inrymmande i en gemensam byggnad, om nemligen
denna vore fullt rymlig och tillräcklig dertill, samt, såsom för båda
verken behöfligt, egde ett centralt läge inom staden, och änskönt det visserligen
för den korresponderande allmänheten i hufvudstaden kunde vid
ett eller annat tillfälle vara beqvämt, om postkontoret och telegrafstationen
voro belägna alldeles invid hvarandra, Styrelserna likväl ansågo att
sistnämnda omständighet, derest icke något vigtigare intresse talade för
åtgärden, hvilket icke torde vara förhållandet, svårligen kunde utgöra tillräckligt
skäl att med säkerligen ganska betydliga kostnader för Staten sammanföra
båda embetsverken uti en byggnad.
Då således någon egentlig fördel icke syntes vara att vinna genom
de omförmälda verkens inrymmande i en gemensam lokal, hvartill för öf
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.
rigt nu ifrågavarande egendom icke kunde lemna tillräckligt utrymme, hade
Kongl. Maj:t, som fortfarande ansåge, att det skulle vara särdeles lämpligt,
om Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation, för hvilka nu lokaler
måste i enskildt hus förhyras, kunde varda i f. d. Ridderstolpeska
egendomen inrymda, men derjemte antoge, att densamma icke under den
närmaste framtiden i sin helhet erfordrades för berörda ändamål, utan
derutöfver sannolikt kunde lemna utrymme för ett eller annat af de öfriga
embetsverk, hvilka nu Jemväl förhyrde sina lokaler, låtit den 22 November
nästlidna år anbefalla Ofverintendens-embetet att efter samråd med Telegrafstyrelsen
och öfriga vederbörande uppgöra och till Kongl. Maj:t ingifva plan
och förslag till uppförande å ifrågavarande tomt af en byggnad med embetslokaler
såväl för Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation, som för
de öfriga nyssberörda embetsverk, hvilka dér möjligen kunde inrymmas.
Till följd häraf hade Ofverintendents-embetet uti underdånigt memorial
den 11 sistlidne Februari, under åberopande af den utredning rörande
ej mindre ifrågavarande egendoms fortfarande behöflighet för Kronans
räkning än äfven nödvändigheten af dess fullständiga ombyggnad, hvilken
Embetet i memorial den 20 Mars 1866, på sätt ofvan förmäles, sökt åstadkomma,
till Kongl. Maj:t öfverlemnat ritnings- och kostnadsförslag, det
sednare slutande å 107,500 R:dr R:mt, till egendomens ombyggnad, hvilket
förslag afsåge husets nedrifning och återuppförande med begagnande af en
del gamla materialier till en höjd af fyra våningar emot Skeppsbron och Slottsbacken
samt en våning för magasiner å öfriga sidor af tomten. Af de särskilda
lägenheterna i huset skulle våningarne en och två trappor upp samt
bottenvåning, magasiner och källare, med undantag af tvänne vaktmästarebostäder
i bottenvåningen äfvensom tvänne vedkällare, vara ämnade för
Telegrafstyrelsen och Stockholms telegrafstation enligt den fördelning af
dessas särskilda lokaler, som af ritningen närmare inhemtades, under det
att byggnadens öfverstå våning föresloges att, jemte nyssberörda vaktmästarebostäder
och vedkällare, upplåtas åt Krigshofrätten och ^Skogsstyrelsen,
hvilka bland de embetsverk, som förhyra lokaler, synts Ofverintendentsembetet
lämpligast böra till denna Kronans egendom förflyttas. Sedan
Embetet, efter anmälan härom, uti memorialet yttrat sig öfver några vid
förslagets detaljer gjorda anmärkningar, hade Embetet slutligen'' ansett sig,
beträffande den jemförelse, som vid bedömandet af förevarande byggnadsfråga
blifvit framställd emellan, å ena sidan, nu utgående hyror för Telegrafverket
samt, å andra sidan, räntan å f. d. Ridderstolpeska husets antagna
försäljningsvärde jemte räntan å ombyggnadskostnaden, icke böra lemna
oanmärkt, hurusom berörda hyror, utgörande för Telegrafstyrelsen med
Stockholms
Stats-Utskottcts Utlåtande N;o 102.
9
Stockholms telegrafstation och erforderliga magasiner . . . R:dr 5,475:
äfven med tillägg dertill af årliga hyresbeloppen för de till
inrymmande i den nu föreslagna nybyggnaden afsedda tvänne
öfriga embetsverken............... » 1,800-
tillsammans R:dr 7,275:
visserligen icke till fullo motsvarade räntan å nyssnämnda försäljningsvärde
och ombyggnadskostnad, beräknade, det förra till 120,000 samt den sednare
till 107,500 R:dr, men att det mindre fördelaktiga i detta förhållande dock,
enligt Ofverintendents-embetets åsigt, fullt motvägdes dels genom den fördel
af behöiligt ökadt utrymme, som komme d elegrafverket till godo genom
dess miymmande i Kronans ifrågavarande, för verkets ändamål särdeles
lämpliga egendom och dels genom urvägenrödjandet af de olägenheter,
hvilka skulle uppstå i händelse af hyrornas ökande- eller af uppsägning
från husegarens sida utaf Telegrafverkets nuvarande lokal, i hvilket sednare
fall annan med hänsyn till läge, rumindelning in. in. passande lägenhet
svårligen torde kunna erhållas, åtminstone ej utan ganska ansenlig hy reskostnad.
På grund af hvad sålunda blirvit af vederbörande myndigheter i
ämnet upplyst eller i öfrigt förekommit och enär icke antagligt vore att
ifrågavarande Kronan tillhöriga egendom, hvars särdeles bristfälliga skick
oundgängligen kräfde eu högst kostsam reparation eller ombyggnad för att
göra huset beboelig^ skulle kunna vid försäljning inbringa det belopp af
120,000 Rall-, hvartill egendomen är uppskattad, helst sjelfva tomten innehölle
endast omkring 8,538 qvadratfot, har Kongl. Maj:t föreslagit, att
samma egendom må äfven framgent för Kronans räkning bibehållas för
att, efter. Verkställd ombyggnad i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det
af Ofverintendents-embetet dertill sednast afgitna förslag, upplåtas såsom
embetslokal åt Telegraf-styrelsen med Stockholms telegrafstation samt Ivrigshofrätten
och Skogsstyrelsen; och har Kongl. Maj:t, som, för den händelse
detta nådiga förslag vunne Riksdagens godkännande, vore sinnad att af
Handels- och Sjöfartsfonden, hvilken förut hufvudsakligen bidragit till Telegrafverkets
anläggning, anvisa för egendomens ombyggande så stort belopp,
som kunde anses motsvara den för Telegrafverket afsedda andel i byggnaden
eller 82,500 R:dr, att utgå under åren 1868, 1869 och 1870, utan
att i följd deraf samma byggnad skulle komma att betraktas annorlunda
än all annan Statens egendom, derjemte äskat, att Riksdagen måtte bevilja
den summa, som derutöfver till byggnaden erfordrades, eller 25,000 R:dr,
och derutaf ett belopp af 12,000 R:dr att under 1869 utbetalas.
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 4 Samt. 1 Afd. 52 Höft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.
I händelse åter denna nådiga framställning icke blefve af Riksdagen
bifallen, så ansåge Kongl. Maj:t ingen annan åtgärd med ifrågavarande
egendom kunna lämpligen vidtagas, än att densamma försåldes på offentlig
auktion genom försorg af Riksdagens Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, åt
hvilka för sådant fall erforderliga föreskrifter borde af Riksdagen meddelas.
Stats-Utskottet, till hvars handläggning denna nådiga framställning
blifvit hänvisad, har, efter erhållen kännedom om de af vederbörande uppgjorda
ritningar och kostnadsförslag jemte öfriga ärendet rörande handlingar,
tagit detsamma i öfvervägande. Härvid har det visserligen å ena sidan
synts Utskottet mindre lämpligt att i sitt nuvarande särdeles bristfälliga
skick längre bibehålla ifrågavarande egendom, men å andra sidan hafva
äfven vigtiga betänkligheter mött att för närvarande gå i författning om
egendomens ombyggnad och inredning, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit.
Innan beslut härom fattas, bär det nemligen synts Utskottet angeläget
vara att den uppkomna frågan om Post- och Telegrafverkens förening under
en gemensam styrelse eller om sammanslagning af de båda institutionerna
afgöres, helst sättet för egendomens inredning in. m. deraf kan vara beroende.
Vidare har det synts Utskottet önskvärdt att, innan förevarande
fråga slutligen behandlas, utredning kunde erhållas, om icke uti den byggnad,
som nu är åt Postverket upplåten och hvari boställslägenheter för åtskilliga
tjensteman äfven lära finnas, utrymme för Telegrafverket eller för
den möjligen blifvande gemensamma styrelsen för Post- och Telegrafverken
jemväl kunde beredas emot hyresersättning åt de nuvarande innehafvarne
af boställslägenheterna. Slutligen har Utskottet varit tveksamt om lämpligheten
att inreda en del af ifrågavarande egendom för Krigshofrättens
inrymmande derstädes, då fråga uppstått om indragning af denna särskilda
domstol, hvars bibehållande möjligen icke torde ega framtiden för sig.
Då Utskottet af dessa anledningar finner sig förhindradt att tillstyrka
bifall till Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda nådiga framställning, medger Utskottet
visserligen, att den åtgärd synes ligga närmast till hands och äfven
från ekonomisk synpunkt måhända vara den rätta, som Kongl. Maj:t för
sådan händelse föreslagit, nemligen att försälja ifrågavarande egendom,
hvaraf Staten för närvarande icke har något egentligt gagn. Mot en dylik
åtgärd hafva likväl så vigtiga betänkligheter vid nästlidna års riksdag blifvit
uttalade, att Utskottet icke vågar förorda något sådant, helst den närvarande
tidpunkten för en försäljning äfven torde vara mindre gynnsam.
På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, får Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning icke
måtte af Riksdagen bifallas;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 102.
11
Och torde Riksdagen vid anmälan af detta beslut, uti underdånig
skrifvelse, jemte omförmälande af de betänkligheter, som under nuvarande
förhållanden mött mot den nådiga framställningens bifallande, tillika anhålla,
det Kongl. Maj:t, efter det beslut fattats i de frågor, af
hvilkas utgång omförmälda egendoms användande kan
vara beroende, täcktes ånyo till Riksdagen aflåta nådig
framställning, angående lämpligaste sättet för egendomens
framtida disposition.
Stockholm den 4 Maj 1868.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Posse.
Reservationer:
af Herr Björnstjerna, J. M., och af Herr Friherre Silfverskjöld, U.A.,
som yrkade bifall till första alternativet af Kongl. Maj:ts Proposition; samt
af Herr Björck, A. W., som yrkade bifall till det sednare alternativet
uti den nådiga framställningen, eller att den ifrågavarande egendomen måtte
å offentlig auktion försäljas.