Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.
1
tVo f.
Ank. till Eiksd. Kansli d. 18 April 1868, kl. 10 f. m.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
tillägg till 16 § Riksdags-ordningen.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion (N:o
216) har Herr Lars Persson föreslagit det tillägg till 16 § Riksdags-ordningen,
hvarigenom dess näst sista punkt skulle erhålla följande lydelse: “Vid de ome
delbara
valen, som inom samma domsaga böra liktidigt i alla kommuner, som höra
till valdistriktet, förrättas, på af domliafvanden dertill utsatt dag, afgifvas rösterna,
särskildt för hvarje kommun, inför kommunalstämmas ordförande, magistrat eller
för stad särskildt tillsatt styrelse, och skola “ etc.
Utskottet, som gillar den af motionären omfattade grundsats, att riksdagsmannaval,
der det omedelbara valsättet begagnas, bör företagas samtidigt i alla
de kommuner, som höra till samma valdistrikt, har jemväl af ordalydelsen i Riksdags-ordningens
18 § trott sig finna, det lagstiftarens mening varit, att detta
förfaringssätt borde iakttagas vid våra riksdagsmannaval. Då nemligen nu anförda
§ ålägger valförrättare såväl vid omedelbara som medelbara val, att låta
tid och ort för val et i kyrkorna kungöra, och lagstiftaren sålunda icke otvetydigt
betecknar hela valförrättningen såsom utgörande en enda akt, äfven då rösterna
på flera ställen uppsamlas, lärer en valförrättare af denna ordställning svårligen
kunna taga sig anledning att, der ej särskilda omständigheter göra det nödvändigt,
bestämma tiden till valet olika för olika kommuner, som i detsamma deltaga.
Det oaktadt skulle Utskottet, under erkännande deraf, att lagstiftarens mening
möjligen kunnat vara tydligare uttryckt, och med kännedom derom, att den
vid ett eller annat valtillfälle redan blifvit missförstådd, icke tvekat att förorda
dess förtydligande, såvida detta kunnat ske endast genom ett så beskaffad! tillägg
Bill. till Riksd. Prot. 1868. 3 Sami. 6 Höft.
2
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.
till 16 § Riksdags-ordningen, som motionären föreslagit. Men, utom det att
motionärens förslag lider af den brist, att det icke omfattar valen i städerna,
der flera sådana äro förenade uti en valkrets, möter äfven svårighet deraf, att
begreppet valförrättare icke är i Riksdags-ordningen fullkomligt bestämdt, för det
fall att det omedelbara valsättet begagnas. Då emellertid ett tydliggörande af
detta begrepp skulle fordra ändringar i flera §§ af Riksdags-ordningen, hvarpå
Utskottet så mycket mindre velat, med den ringa erfarenhet man ännu vunnit
om densammas tillämpning, inlåta sig, som Utskottet ansett, att äfven i detta fall
icke särdeles stor tvekan borde kunna ega rum om lagstiftarens mening, att nemligen
såsom valförrättare å landet bör anses domhafvanden, och i valkrets, som
utgöres af flera städer, magistraten i den stad, som eger största folkmängden,
har Utskottet trott det vara lämpligast, att dessa frågor lösas på lagskipningens
väg, under förhoppning, att denna tager den rigtning Riksdags-ordningens ordalag,
enligt hvad ofvan blifvit anfördt, synas vilja åt densamma anvisa, och föreslår
Utskottet derföre vördsamt,
att ifrågavarande motion icke måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 17 April 1868.
På Utskottets vägnar:
Th. Rundt af Rosenschöld.
Ordförande.
Reservationer:
af Grefve J. O. Mörner, som, med gillande af Utskottets beslut, förklarat
sig icke instämma i den uti Utlåtandet förekommande motivering; samt
af Herrar Jonas Andersson och Ola Jönsson.
Grefve F. Piper har velat tillkännagifva, att han icke varit i Utskottet
närvarande, när ofvanstående beslut fattades.