Banko-Utskottets Memorial N:o 14.
1
N:o 14.
Ank. till Riksd. Kansli tf. 31 Mars 1868, kl. 5 e. i it.
Memorial, angående åtskilliga föreskrifter i Bankoreglementets 5—10
Artiklar.
Uti de föreskrifter, som innehållas i Bankoreglementets 5:e, 6:e, 7:e, 8:c,
9:e och 10:e Artiklar har Utskottet, efter det desamma vid nästföregående riksdagar
undergått omarbetningar, funnit allenast få förändringar nödiga” och får nu
i ett sammanhang underställa dessa förändringar Riksdagens pröfning.
Femte Artikeln, som handlar om Riksbankens Styrelse och några särskilda åt
densamma gifna uppdrag, äfvensom Sjette Artikeln, om göromålens fördelning, deputerades
åligganden, samt tjenstemännens ansvarighet, och Sjunde Artikeln, om Bankostatens
löneförmåner, grunderna för befordringar och p en sionsb Bråkning samt ordning sstadganden,
rörande ändring i hvilka icke någon motion vid denna riksdag hlifvit vackt, anser
Utskottet icke erfordra någon förändring.
Åttonde Artikeln, om Diskont- och Lånekontor en, innehåller i lista Afdclningen
föreskrifter dels rörande organisationen af dessa kontors styrelser, dels i afseende
på kontorens förvaltning.
Bland bestämmelserna i mom. 1 af § 123 förekommer i andra stycket, att
“kassakreditiv beviljas till utgående från påföljande månads början. “
I följd af detta stadgande måste alltså de, hvilka önska erhålla kassakreditiv
från Riksbanken och dess Lånekontor, äfven om de inlemnat sina ansökningar
så tidigt under en månad, att pröfningen af dessa, jemte öfriga förberedelser
för kreditivets begagnande, kunnat medhinnas t. ex. inom första hälften af månaden,
likväl afvakta den följande månadens ingång, innan de få begagna kreditivet.
Sedan inom Utskottet fråga hlifvit väckt dels om upphäfvande af denna
inskränkning, dels ock om borttagande af det förhud, som i kontrakten om kassakreditiv
är intaget emot uttagning å kreditiv under tiden från den 15:de dagen
till och med den sista söcknedagen i den månad, då kreditivet förfaller till betalning,
har Utskottet i dessa frågor inhemtat yttrande af Styrelsen öfver DiskontBih.
till Riksd. Prof. 1868. 6 Sami. 1 Afd. 8 Höft. 1
Banko-Utskottets Memorial N:o 14.
2
kontoret, som i, förstnämnda afseende anfört: att Styrelsen ansågo hinder icke mota
för den, som det åstundan, att begagna kreditiv äfven från annan tid, än den i
reglementet nu bestämda, eller början af månaden näst efter den, hvarunder kreditivet
beviljats; likväl med förbehåll att förfallotiden alltid inträffade vid kalendermånads
utgång, emedan, om ännu flera förfallotider skulle medgifvas för kreditiAren,
uppgående vid Diskontkontoret till mera än 800 stycken om året, det för vederbörande
tjensteman skulle blifva ytterst svårt, om ens görligt, att hålla reda på
alla dessa olika förfallotider, hvarigenom, förutom hinder i expeditionens gång,
irringar lätt skulle begås och således olägenheter för Riksbanken föranledas, då
deremot för kreditivtagaren ingen egentlig olägenhet syntes kunna uppstå genom
förfallotidens utsättande till slutet af någon viss månad.
I afseende på den i kreditivkontrakten med Riksbanken införda bestämmelse
att uttag å kreditiv icke få sko under tiden från den 15:do i den månad,
vid hvars utgång kreditivet förfaller till betalning, har Styrelsen erinrat, att denna
bestämmelse tillkommit för att bereda erforderligt rådrum lör vederbörande att
verkställa uträkning af räntorna å kreditiven, jemte nödig kontroll derå, utskrifning
af kreditivbesked med flera bestyr, som påkallas för den slutliga liqviden, hvilken,
enligt kontraktets innehåll, skall ofelbart inom månadens slut vara verställd; att,
om lyftning på kreditiv medgåfves ända intill sista dagen af kreditivtiden, följden
deraf skulle blifva att ränteliqvidcn ej kunde uppgöras förrän efter kreditivtidens
utgång; att, i det i allmänhet vanliga fäll att kreditivtagare i Riksbanken för ett
kommande år sökt och fått sig beviljadt nytt kreditiv, det måste, enär han ej är
pligtig att fylla det gamla kreditivet förrän å sista dagen af kreditivtiden, för
honom medföra större fördel att, på sätt nu eger rum, fullgöra ränteliqvidcn å nyssnämnda
tid och få begagna den nya krediti vrätten genast vid densammas ingång,
än att afhålla sig från lyftning på det nya kreditivet, intilldess det gamla hunnit
till fullo liqvideras; att någon tid borde finnas, hvarunder det ej kan tillåtas kreditivtagare
att göra uttag på sitt kreditiv, men att i den för närvarande bestämda
en förkortning till 10 dagar kunde ega rum, hvarunder ofvanberörda bestyr kunde
af tjenstepersonalen medhinnas och erforderligt tillfälle lenmas vederbörande kreditivtagare
att i behörig tid verkställa sina ränteliqvider.
Vidkommande sist berörda fråga, får Utskottet anmäla, att, i händelse Riksdagen
godkänner det förslag Utskottet här nedan framställer om eu sådan ändring
i bestämmelserna angående tiden, från hvilken beviljadt kreditiv må kunna utgå,
Utskottet, som på grund af 5 § i sin instruktion samt den enligt Bankoreglementet
Utskottet tillkommande rättighet att pröfva instruktionerna rörande göromålen inom
Riksbanken, anser sig ega att i nu omförmälda fråga fatta beslut, bär för afsigt
att anmoda Bankofullmägtige meddela föreskrift derom, dels att det i kontrakten
om kassakreditiv hos Riksbanken och dess Lånekontor intagna förbehåll att från
den 15:de dagen till och med den sista söcknedagen i den månad, då kreditivet
förfaller till betalning, uttag å detsamma ej får ega rum, blifver sålunda förändrad,
att berörda förbud för kreditivinnehafvare mot uttag å kreditivet icke må utsträckas
utöfver do tio sista söcknedagarne af kreditivtiden, dels att s. k. kreditivbesked
skall hållas för kreditivinnehafvare tillgängligt senast å 7:de dagen före kreditivets
förfallodag; hvarjemte Utskottet anmodat Dullmägtige att vidtaga och Utskottets
stadfästelse underställa den ändring i instruktionerna, som i anledning häraf
kan finnas erforderlig.
Hvad åter angår frågan om ändring af den reglementsbestämmelse, enligt
hvilken kreditiv få beräknas att utgå endast från början af en månad, så anser
Banko-Utskottets Memorial N:o 14.
3
Utskottet den fördel ytterligare kunna, utan någon sådan olägenhet för tjenstemännen,
som deremot hör lägga hinder, beredas kreditivtagare, att kreditiv må
kunna få begagnas äfven från och till andra tider, än månads början och slut;
hvadan Utskottet här nedan föreslår en härpå afsedd förändring af nu gällande
föreskrift.
Enligt 3:dje stycket i mom. 1 af 123 §, sker diskontering och utlåning från
Handels- och Närings-diskontfonden vid Diskontkontoret i Stockholm och Lånekontoret
i Göteborg alla söcknedagar, vid Lånekontoret i Malmö minst 3 dagar och
vid Lånekontoret i ''.Visby minst en dag i hvarje vecka.
Då samma tillfälle att få ansökningar om lån eller diskontering skyndsamt
afgjorda, som i Diskontkontoret och Göteborgs Lånekontor är beredt, bör öppnas
äfven för den betydliga affärsrörelsen, hvilken bedrifves inom distriktet för Malmö
Lånekontor, äfvensom något tätare styrelse-sammanträden vid Wisby Lånekontor
böra hållas, anser Utskottet härutinnan ändring i det nyssomförmälda stadgandet
vara behöflig; och hemställer, i öfverensstämmelse med hvad ofvan blifvit anfördt,
att, med bibehållande i öfrig! af 123 § oförändradt,
ko)
samma §:s mom. 1 må få denna lydelse:
Mom. 1. Lån från allmänna Diskontfonden utgifvas en gång i
veckan; vederbörande styrelser likväl förbehållet, att, derest för räkenskapernas
afslutande så nödigt pröfvas, vid hvarje års utgång för högst två
veckor nämnda utlåning inställa.
Ansökning till kreditiv pröfvas så snart handlingarne undergått behörig
granskning. Kreditivtiden räknas från och med den dag, som i hvarje fall
för dragningens början bestämmes.
Diskontering och utlåning från Handels- och Närings-diskontfonden
sker vid Diskontkontoret i Stockholm samt Lånekontoren i Göteborg och
Malmö alla söcknedagar, och vid lånekontoret i Wisby minst två dagar
i hvarje vecka.
Tid pröfning af ansökningar om lån, diskontering och kreditiv, skola
i Styrelsen öfver Diskontkontoret minst fyra ledamöter och i Lånekontors-styrelserna
minst tre ledamöter vara närvarande. För bifall till ansökning
fordras afgjord röstpluralitet.
Afdelningen 2 af Åttonde Artikeln bestämmer Lånekontorens aflöningsstater
och de tjenstemännen vid dessa kontor i öfrigt tillkommande förmåner.
Herr G. Kolmodin i Andra Kammaren har, uti motion Ko 233, hemställt,,
att Riksdagen, med ändring af § 131 mom. 1 litt. C i nu gällande reglemente,, villo''
besluta, att vid Lånekontoret i Wisby kamererarens, bokhållarens, ombudsmannens
och vaktbetjentens arfvoden måtte å ordinarie aflöningsstat öfverflyttas; och har
Lånekontorets Styrelse hos Utskottet gjord enahanda hemställan.
Bankofullmägtige, hvilkas yttrande i detta ämne Utskottet inhemta!, hafva
härutinnan anfört: att före sednast©. riksdag tjenstemännen och vaktbetjenton viå
Wisby Lånekontor befunno sig i det olika förhållande emot tjenstemännen och
vaktbetjente vid öfriga Lånekontor, att de förras lönevilkor icke voro i Bankoreglementet
till beloppet bestämda, utan berodde af Fullmägtiges bepröfvande, hvaremot
numera likställighet i detta afseende Lånekontoren emellan egde rum, allenast med
4
Banko-Utskottets Memorial N:o 14.
<lcn skiljaktighet, att, då för tjensteman och vaktbetjente vid Lånekontoren i Göteborg
och Malmö aflöningsförmånerna äro utförda i lön, med tillägg för vissa tjenster
af arfvode och missräkningspenningar eller af endera, samma förmåner deremot
för tjensteman och vaktbetjent vid Wisby Lånekontor äro utförda i arfvode,
med tillägg för kamererare!! af missräkningspenningar; men att betydelsen af denna
skiljaktighet vore föga väsendtlig'' i annat fall, än att Lånekontoret i Wisby skulle
komma att upphöra, enär i allmänhet tjensteman och betjente, hvilka vid ett allmänt
verk åtnjuta lön på stat, ansetts böra vid lönen eller åtminstone någ’on
del deraf bibehållas, äfven om det verk, de tillhöra, varder indraget och fastän” de
till tjenstenit, blifvit allenast konstituerade eller förordnade, såsom händelsen är
med tjensteman och vaktbetjente vid samtliga Lånekontoren, likmätigt 6 mom. af
121 § i Bankoreglementet. Då emellertid indragning af Lånekontoret i Wisby sannolikt
icke ifrågakomma, utan tvärtom eu utsträckning af dess verksamhet, samt
då den omständigheten, att tjenstemännen och vaktbetjenten vid Wisby Lånekontor
härigenom komrne i åtnjutande af don förmån, som uti 135 § af reglementet omförmäles,
att, när de, efter ådagalagdt välförhållande i tjensten, nödsakades för ålderdom
eller sjuklighet afgå från Lånekontorets tjenst, undfå lämpligt understöd på
Bankens pensionsstat, icke heller borde utgöra ett hinder för förändringen, enär
berörde tjensteman och vaktbetjent, äfven om deras aflöning utgått under benämningen
arfvode, kunde påräkna att i nyssnämnda fall undfå dylikt understöd, hafva
Fullmägtige tillstyrkt, att ordet “arfvode11 i § 131 mom. llitt. C må förändras
till “lön."
Med afseende på hvad Bankofullmägtige sålunda anfört, tillstyrker Utskottet,
som icke vill föreslå någon ändring i öfrigt af reglementets 131 §,
2:o)
att nämnda §:s mom. 1 må få denna lydelse:
Mom. 1. Aflöningsstaten för Lånekontoren är fastställd på sätt som
följer, nemligen:
A). För Lånekontoret i Göteborg:
Styrelseledamöterne utom banko-ombudet, hvardera i arfvode i ett för
allt 1,600 It:dr.................. 4,800.
Banko-ombudet, arfvode............... 4 800.
Kamererare^ lön............... 2,000. ’
arfvode............. *600. 2,600.
Kassören, lön................ 1,600.
arfvode..... 300.
missräkningspenningar......... 500. 2 400
Förste bokhållaren, lön............~ 1,600.
arfvode........... 300. p 900.
Andre bokhållaren, lön............j 1,600.
arfvode........... 150. 1,750.
Transport 18,250.
Banko-Utskottets Memorial N:o 14.
5
Transport 18,250.
Tredje bokhållaren, lön................ 1,600.
Registrator^ lön .............. 1,600.
arfvode............. 600. 2,200.
Kontorsskrifvaren, lön............. 7 7 7 800.
Ombudsmannen, lön............... 1,600.
arfvode............ ’d00. 2.000.
Kanslisten, lön...............i . . 7 800.
En vaktmästare, lön.............. 600.
arfvode............ 75. gjg.
En vaktmästare, lön............. 7 500.
arfvode............ 75. 575.
Summa Runt R:dr 26,900.
B) . För Lånekontoret i Malmö:
Styrelseledamöterne, utom banko-ombudet, hvardera arfvode i ett för allt
1,200 R:dr................... 3,600.
Banko-ombudet, arfvode....... . 4,000.
Kamereraren, lön ......... 2,000.
arfvode............. 300. 2,300.
Kassören, lön...............i 1,600.
missräkningspenningar ......... 300. [ qqq
Förste bokhållaren, lön............ 7 1,600.
arfvode........... 300. p 900.
Andre bokhållaren, lön............7 ! ! 7 1,600.
Registratorn, lön............... 1,600.
arfvode............. 300. 1,900.
Ombudsmannen, lön.............i i 7 I 1,200.
Vaktmästaren, lön........ 600.
Husdrängen, lön............... 335.
Summa R:dr R:mt 19,335.
C) . För Lånekontoret i Wisky:
i ett lör allt en summa af 6,000 R:dr Runt årligen; kostnaden för revisionen
af Lånekontorets räkenskaper och förvaltning'' häri ej inbegripen.
Af denna summa utgår:
till Styrelsens ledamöter, utom banko-ombudet hvardera 500 R:dr 1,500.
„ Banko-ombudet, arfvode....... 1,000.
Transport 2,500.
6
Banko-Utskottets Memorial N:o 14.
Transport 2,500.
till Kamererare^ lön ............. 1,000.
missräkningspenningar...... 200. 1,200.
„ Bokhållaren, tillika registrator, lön.......... 800.
„ Ombudsmannen, lön............... 300.
„ Yaktbetjenten, lön................ 200.
Summa R:dr 11 ant 5,000.
Till följd af stadgandet i 81 § af Bankoreglementet, hafva Bankofullmägtige
vid riksdagens början meddelat Utskottet uppgift å de i Nionde Artikeln af reglementet
upptagna, från Riksbanken utgående anslag, jemte yttrande om och hvilka
så beskaffade anslag Fullmägtige anse böra under tidrymden intill nästa riksdag
fortfara.
Fullmägtige hafva dervid anmält, att sedan sista riksdag icke något förekommit,
som kan gifva anledning till förändring eller indragning hvarken af något
utaf de på grund af 136 § utgående årliga välgörenhetsbidrag, eller af de utaf
Riksdagen fastställda och i 137 § upptagna årliga anslag, hvadan Fullmägtige hemställt,
att föreskrifterna i 136 § och lista momentet af 137 § måtte vid nuvarande
lydelse bibehållas.
Deremot hafva Fullmägtige fästat uppmärksamhet derpå, att mom. 2 af §
137 behöfver till uppställningen något förändras. Genom detta moment äro Fullmägtige
berättigade att af de å försålda guld- och silfverpanter uppkomna, outtagna
öfverskott utgifva understöd åt sådana i torftiga omständigheter stadda enkor och
barn efter tjensteman och betjente vid Riksbanken och Diskontverken, som icke
äro berättigade till erhållande af pension från dessa inrättningars pensionskassor.
Sista återstoden af berörda öfverskott har emellertid''vid slutet af nästlidne år blifvit
öfverförd till den s. k. Bankofullmägtiges dispositionsräkning, hvarifrån dylika
understöd utanordnas; och Fullmägtige hafva således att hädanefter för ifrågavarande
ändamål använda allenast den behållning af omförmälda öfverskott, som nu
finnes odisponerad. Då emellertid denna, vid sistlidet års slut utgörande 4,222
Riksdaler 44 öre, borde blifva tillräcklig att under en tid af omkring tio år bispringa
behöfvande med understöd, hafva Fullmägtige icke ansett annan åtgärd nu
vara erforderlig; än att på uppgifvet sätt ändra momentets ordalydelse till öfverensstämmelse
med nu mera inträdda förhållande.
Utskottet, som gillar hvad Fullmägtige sålunda anfört, hemställer, i enlighet
med hvad Fullmägtige tillika föreslagit, att, med bibehållande oförändrade af nuvarande
§ 136 samt lista mom. af § 137
8:o)
mom. 2 af § 137 må få följande lydelse:
“Af de å försålda guld- och silfverpanter uppkomna, och till Fullmägtiges
dispositionsräkning hänförda, öfverskott ega Fullmägtige att
fortfarande utgifva understöd åt sådana i torftiga omständigheter stadda
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 15.
7
enkor och barn efter tjensteman och betjente vid Riksbanken och Diskontverken,
som icke äro berättigade till erhållande af pension från
dessa inrättningars pensionskassor.“
Slutligen får Utskottet anmäla, att ingen ändring ansetts erforderlig uti
stadgandena i Bankoreglementets Tionde Artikel, om Bankens pappersbruk Tumba.
Stockholm den 27 Mars 1868.
W. F. Tersmeden.
N:o 15.
Ank. till Riksd. Kansli d. 31 Mars 1868, kl. 5 e. m.
Utlåtande, i anledning af Herr A. O. Wallenbergs motion om införande
i Bankoreglementet af vissa föreskrifter rörande expeditionen
i Biksbankens kassor.
Uti ofvanberörda motion, Första Kammaren N:o 82, bar Herr A. O. Wallenberg
hemställt, “ att bestämmelser må i Bankoreglementet intagas, att en hvar,
som ankommer till någon Bankens kassa, skall i den ordning han dit anländer
blifva expedierad; samt att de kassörer eller andra Bankens tjensteman, hvilka under
expeditionstid af någon enskild emottaga penningar annorledes än å Riksbankens
vägnar, skola förafskedas. “
I anledning af denna motion har Utskottet inhemtat utlåtande af Bankofullmägtige,
så mycket hellre, som motionären deri särskild! omförmält en under
förlidet års sommar inträffad tilldragelse; och hafva Fullmägtige, jemte eget utlåtande,
till Utskottet öfverlemna! ett af deras ledamot Herr Rådman Björck, i egenskap
af Fullmägtiges deputerad, afgifvet yttrande, hvilket Utskottet anser sig böra
i sin helhet bringa till Riksdagens kännedom och hvilket är af följande lydelse:
“Det af Banko-Utskottet från Fullmägtige infordrade utlåtande angående
Herr Wallenbergs motion, rörande föreskrifter för behandlingen af göromålen i
Bankens Kassakontor, föranleder mig att till Herrar Fullmägtiges protokoll med
-