Bevillnmgs-Utskottets Betänkande N:o (i.
4
N:o 6.
Auk. till Riksd. Kansli den 22 Febr. 18(18, kl. 7 e. m.
Betänkande, angående stämpelpapper s-a fgiften.
Jemlikt 40 § Riksdags-ordningen åligger det Bevillnings-Utskottet, bland
annat, att afgifva förslag till författning angående stämpelpappers-afgiften.
För fullgörande af denna föreskrift har Utskottet granskat de i Kongl.
Kungörelsen den 23 November 1866, angående stämpelpappers-afgiften, samt
hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör iakttagas, förekommande stadgande!
samt dervid jemväl till pröfning förehaft en inom Andra Kammaren
af Herr Jan Andersson från Kopparbergs län väckt och till Utskottet
hänvisad motion. (N:o 276) om sådan ändring i 6 § af nämnda Kongl.
Kungörelse, hvarigenom den befrielse från stämpel, som der är medgifven
för skuldebref af alla slag, godkända räkningar, godkända eller protesterade
vexlar och enskilda assignationer, när de i konkurs bevakas, blefve utsträckt
till de fall, då dylika handlingar för domaren eller exsekutor uppvisas för
erhållande af betalning:.
d ill stöd för detta yrkande, har motionären anfört, att enär det icke
rimligtvis kunde antagas, att en redbar gäldenär utsatte sig för lagsökning,
om . han egde förmåga att betala, lagsökning borde anses innebära bevis om
fattigdom hos gäldenären, samt att det vore obilligt, att en fattig gäldenär
eller hans fordringsägare, hvilken sednare måhända komme att förlora sin
fordran, nödgades vidkännas kostnad för stämpel till det för domaren eller
exsekutor företedda fordringsbeviset.
I afseende å denna motion får Utskottet erinra, att vid 1865—1866
årens riksdag förslag väcktes i enahanda syfte, utan att föranleda till annan
åtgärd än en ^ nedsättning i stämpeln för skuldebref och öfriga ofvannämnda
handlingar från 30 till 25 öre för hvarje fulla 100 Riksdaler af fordringsbeloppet;
och då den nu ifrågasatta befrielsen från stämpel, om den med
gåfves,
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 6. ®
gåfves, skulle kafva till påföljd, att handlingar af förberörda beskaffenhet
lomme att förses med stämpel endast då de för vinnande af inteckning
blefve för domaren uppvisade, samt härigenom skulle tillskyndas Statsverket
en ganska betydande minskning i den inkomst, som genom stämpelpappeisafgiften
hittills influtit, anser sig Utskottet icke kunna understödja det väckta
förslaget, och får alltså hemställa,
att ifrågavarande motion (N:o 276) icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.
Vid sådant förhållande och enär Utskottet i öfrigt icke ansett anledning
vara för handen att nu föreslå någon ändring i gällande föi fattning
angående stämpelpappers-afgiften, får Utskottet tillika hemställa,
att de i Kongl. Kungörelsen den 23 November 1866,
angående stämpelpappers-afgiften samt hvad vid kontrollen
och uppbörden deraf bör iakttagas, meddelade bestämmelser
må åt Riksdagen antagas att tjena till efterrättelse
från nästkommande års början till slutet af det
år, under hvars lopp ny stämpelpappers-bevillning varder
af Riksdagen fastställd.
Stockhom den 21 Februari 1868.
*
På Utskottets vägnar:
Älb. Elirensvärd.
Bill. till Riksd. Prof. 1868. 5 Sami. 1 Afd. 4 Haft.
2