16

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 57.

Andre Suppleant:

Handlanden C. J. Kolmodin; och

Tredje Suppleant:

Kontraktsprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerneorden, Doktor
Daniel Söderberg.

N’o 57.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 Maj 1867.
— — — — Andra Kammaren den 8 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående villcoren för bränvinstillverkning.

(Bevillnings-Utskottets Betänkande K:o 16, Utlåtande N:o 19 och Memorial K:o 21.)

S. A. K.

Med föranledande af såväl E. K. Maj:ts nådiga Proposition den 22
sistlidne Januari, angående förhöjning af bränvinstillverkningsafgiften, som
ock de hos Riksdagen förekomna framställningar om ändring i den rörande
vilkoren för bränvinstillverkning nu gällande förordning, har Riksdagen i
detta ämne fattat de beslut, som härnedan omförmälas,

§ 2.

Redan vid 1859—1860 årens riksdag föreslog E. K. Maj:t uti nådig
Proposition till Rikets då församlade Ständer, att bränvinstillverkningen uti

de

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 57. 17

de då s. k. större brännerierna skulle få utöfvas under hela den tid af året
sådan tillverkning kunde med största fördel bedrifvas, eller under Januari—
April och Oktober—December månader; och då den inskränkning i tiden
för bränvinstillverkning, som för närvarande är föreskrifven, onekligen både
lör fe ta ten och den enskilde medför förlust och olägenheter samt farhågan
för en öfverdrifven bränvinstillverkning icke vidare synes höra uppehålla
tillämpningen af den för näringarne i allmänhet gällande grundsats af största
möjliga frihet i deras utöfning, helst nämnda farhåga torde hafva blifvit i
väsendtlig man förminskad genom den vid bränvinsutförsel till utrikes ort
medgifna restitution af tillverkningsafgiften, har Riksdagen beslutat: att
bränvinstill verkningen, så framt ej högst vigtiga omständigheter föranleda dess
inställande, må vara tillåten under Januari, Februari, Mars, April, Oktober,
November _ och December månader; att dessa månader indelas i fjorton terminer^
Indika taga sin början den lista och 16:de i hvarje månad klockan
12 på dagen, med de bestämmelser i afseende å sön- eller helgedags inträffande,
som mom. 3, 4 och 5 i § 2 af gällande förordning innehålla;
samt att af dessa terminer tillverkaren må välja hvilken eller Indika och
huru många han åstundan

§ 6.

Då det stundom torde för en bränvinstillverkare mota svårighet att
trettio dagar förut i allo bestämma angående sin tillverkning samt det synes
kunna antagas, att, för besparing i resekostnadsersättningen, kontrollörer
förnämligast användas inom den ort, der de äro bosatte, och att hinder för
desses förordnande alltså icke skulle genom inskränkning i nu föreskrift^
anmälningstid uppkomma, har, i betraktande jemväl deraf, att tiden för anmälan
om företagande af distillering, då densamma såsom särskild näring
utöfvas, är bestämd till fjorton dagar, Riksdagen bestämt tiden, inom hvilken
tillämnad bränvinstillverkning sist får anmälas, till fjorton dagar före den
termin, under hvilken tillverkaren vill handteringen företaga.

§ 7.

I sammanhang med den förändring, som under nästföregående § blifvit
vidtagen, har Riksdagen ansett den i förevarande § stadgade tid för anmälan
om fortsättning eller utvidgning af förut anmäld tillverkning samt derom, att
tillverkare önskar från till verk n ingen afstå eller uppgifven tillverkningstid
inskränka eller uppgifvet tillverkningsbelopp minska, utan olägenhet kunna
bestämmas till åtta i stället för fjorton dagar.

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 3 Haft.

3

18

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 57.

§ 17-

Med afseende å den i nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd
och behof den 11 sistlidne Januari tillkännagifna nödvändighet af
ökade inkomster för fyllande af uppkomna statsbehof, har Riksdagen, som
ansett E. K. Maj;ts nådiga förslag om bränvinstillverkningsafgiftens höjande
från 60 till 75 öre icke kunna bifallas, likväl funnit sig höra medgifva, att
ifrågavarande afgift förhöjes till 70 öre på kannan, bränvinet såsom förut
beräknadt till 50 procents styrka vid 15 graders värme efter Celsn thermometer.

§ 26.

Ehuru nedsättning i det för kontrollör er ne bestämda arfvode tid ° efter
annan egt ruin, uppgår likväl kontrollkostnaden fortfarande till ett så betydligt
belopp att någon ytterligare minskning deri synes vara särdeles önskvärd,
isynnerhet som den af Riksdagen beslutade utsträckning i tillverknmgstiden
otvifvelaktigt kommer att föranleda någon tillökning i nämnda kostnad,
och då det ganska sällan lärer inträffa, att två eller tre brännerier ställas
under uppsigt af en gemensam kontrollör, äfven der sådant utan olägenhet
kunnat ske, har Riksdagen ansett den åsyftade besparingen för Statsverket
kunna och höra beredas hufvudsakligen genom en förändring i detta hänseende,
äfvensom Riksdagen funnit med billighet och rättvisa öfverensstämmande
att, i samma mån omfånget och besvärligheten af en kontrollörs befattning
ökas, motsvarande förhöjning i arfvodet må komma honom till godo.
Riksdagen har derföre beslutat, dels att i förevarande § skall inflyta en bestämdare
föreskrift derom, att två eller tre brännerier höra, så snart sadant
utan svårighet kan ske, under uppsigt af en gemensam kontrollör ställas,
dels att, med nedsättning af arfvodets minimum till tre Riksdaler, arfvodet
skall utgå med följande belopp, nemligen:

för kontrollör med tillsyn å 1 bränneri, med minst 3 högst 5 R:dr om dagen

„ 2 brännerier, 5 „ 7

„ „ „ ., „ 3 „ 7 „ b "

§ 30.

För att vid bränvinstillverkning kunna afskilja den starkare spriten
från den svagare, hvilket isynnerhet för möjligheten af export till utrikes
ort torde vara af ganska stor vigt, skulle, enligt Riksdagen meddelad upp -

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 57. 19

lysning, endast erfordras att i stället för en sprithållare, som, jemlikt denna
§, bör i .hvarje bränneri finnas, tvänne sådane anbragtes. Som någon svårighet
för kontrollen icke deraf uppstår, har Riksdagen ansett stadgandet i
donna del höra i så måtto förändras, att i hvarje bränneri skall finnas en
eller två sprithållare, hvaruti vid bränvinstillverkning spriten, bränvinet eller
länken genom rör från imkylare!! omedelbarligen inledes.

§ 49.

Då den nuvarande redaktionen af första momentet i donna § synes
kunna gifva anledning till en för bränvinstillverkaren alltför sträng tolkning,
har Riksdagen ansett slutet af förevarande moment höra erhålla följande
lydelse: ”derest icke omständigheterna göra sannolikt, att förbrytelsen skott
utan hans vetskap och vilja.”

Riksdagen framhärda!'' etc.

Stockholm den 6 Maj 1867.