31

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

las, i underdånighet anhålla, det E. K. Maj:t, efter utredning af ofvanberörda
förhållanden, täcktes till nästa riksdag, på grund af denna utredning, i ämnet
aflåta förnyad nådig Proposition samt dervid föreslå lämpligaste sättet för
ifrågavarande egendoms framtida användande.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 3 Maj 1867.

N:o 42.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 3 Maj 1867.
— — —- — Andra Kammaren den 3 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af år 1866 verkställd
revision af Statsverkets med flera allmänna
fonders förvaltning under år 1864.

(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 66).

8. A. K.

I anledning af hvad Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer
rörande då verkställd granskning af Statsverkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1864
uti afgifven berättelse anmält, samt vederbörande förvaltande verk och myndigheter
uti deröfver afgifna underdåniga förklaringar hos E. K. Maj:t andraga,
får Riksdagen i nedan omförmälda ämnen, hvilka blifvit upptagna
särskilda för hvarje dermed befattning egande embetsverk eller myndighet,
i underdånighet anföra följande:

Konsiilsfoiiden.

Enligt hvad Revisorerne omförmäla, hade någon stat för de med aflöning
försedde konsulerne och deras biträden icke blifvit redogörelsen för

32

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

denna fond bilagd, och vore någon sådan ej heller för revisionsåret fastställd,
utan skulle utbetalningarna af berörda aflöning grunda sig å flera särskilda,
vid olika lider af Kongl. Maj:t meddelade nådiga beslut; men då icke heller
dessa bilagts redogörelsen, både Revisorer^ icke varit i tillfälle att tillse,
huruvida de gjorda utbetalningarna dermed öfverensstämde. På det blifvande
Revisorer emellertid måtte kunna med lätthet utöfva den kontroll,
som i berörda hänseende dem ålåge, hemställde Revisorerna, om icke lämpligt
vore att, i likhet med hvad för minister-staten egde ruin, aflöningsstat
för konsulerna och deras biträden för hvarje statsreglering fastställdes och
redogörelsen bilades.

Riksdagen, som icke funnit lämpligt att ifrågavarande tjänstemäns aflöning
oftare göres till föremål för reglering, än sådant af omständigheterna
påkallas, får för öfrig!, instämmande i den åsigt, som legat till grund för
Revisorernes framställning i ämnet, underdånigst anhålla, det E. K. Maj:t
täcktes anbefalla vederbörande att, vid afgifvande redogörelse för konsulsfonden,
foga sådana handlingar, hvarigenom blifvande Revisorer af Statsverket
må sättas i tillfälle att utöfva behörig kontroll i afseende å utbetalningen
af ifrågavarande aflöningar.

Krigskollegium,

Den så väl vid 1858 års statsrevision som under flera riksdagar behandlade
frågan, angående öfverflyttning från Krigskollegium, numera Arméförvaltningen,
af samtliga under detta embetsverk ställda kassör och fonder,
hade, enligt hvad Revisorer^ omförmäla, utgjort föremål för deras uppmärksamhet,
och ehuru Revisorer^ e för sin del hufvudsakligen biträdde den åsigt,
som i afseende härå gjorde sig gällande hos Rikets åren 1862 och 1863
församlade Ständer, hade dock Revisorer^, med afseende å hvad i denna
fråga vid förliden riksdag förekommit, ansett sig icke nu höra ifrågasätta
någon mera omfattande förändring i afseende härå, än att, då den så kallade
”En per mille fonden”, hvilken till följd af Kongl. Förordningen den 22
Maj 1794 och nådiga Brefvet den 18 September samma år uppkommit genom
den staden Göteborg då medgifna nederlagsfrihet för utländskt gods
och den i sammanhang dermed gittra föreskrift, att, vid inkommande till och
utgående från staden af dylikt gods, en per mille af varornas värde skulle
erläggas till bildande af en fond för allmänna byggnader i Göteborg, hörande
till militära behof och stadens försvar, icke torde till användning för det afsedda
behofvet ifrågakomma, Revisorer^ hemställde, om icke donna fond,
som, sedan berörda afgift, till följd af den förnyade nederlagsförordningen af

den

33

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

den 5 Maj 1813, upphört, icke hade annan inkomst än räntan å utlånade
medel, kunde, oberoende af frågan om de öfriga kassornas förvaltning, till
Statsverket indragas.

Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Arméförvaltningen,
jemte upplysning, dels att nämnda fonds tillgångar vid 1865 års slut uppgiga
till 56,458 R:dr 64 öre, dels och att den enda utgift, som för närvarande
funnes å fonden anvisad, utgjordes af ett till siffran icke uppgifvet
hyresbelopp, hvithet, jemlik! nådiga Brefvet den 29 December 1865, skall af
tendens räntemedel bestridas för den så kallade aktie-manegens i Göteborg
begagnande till ridhus för derstädes förlagda detachement af Husar-regementet
Konung Carl XV, på anförda skäl, hufvudsakligen det att de med fondens
bildande åsyftade militära behof oförminskade qvarstodo och att medlens
användande dertill när som helst kunde ifrågakomma, afstyrka Revisorernas
ofvanberörda förslag.

Då emellertid ifrågavarande behof, derest de äro äf beskaffenhet att
höra med allmänna medel afhjelpas, lämpligast torda höra medelst direkta
statsanslag tillgodoses, samt den utgift, som för närvarande finnes å fonden
anvisad, bör från Statsverket utgå, synas Riksdagen hinder icke mota derför
att denna fond, i likhet med hvad i afseende å Salpeter-fonden egt rum, må
kunna till Riksgälds-kontoret öfverlemnas; dock, som eu närmare utredning
af förhållandet är nödig, innan beslut härom fattas, anhåller Riksdagen i
underdånighet, det E. K. Maj:t täcktes, efter en sådan utredning, till näst
sammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition, angående ifrågavarande
fonds öfverlemnande till Riksgälds-kontoret och sättet för bestridande af den
å fonden anvisade utgift.

Stockholms stads krouoräkeiiskaper och länens landsböcker.

Af Sjette Hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser hade,
enligt hvad Revisorerne omförmäla, E. K. Maj:ts Befallningshafvande i Christianstads
län under den 22 September 1864 å landtränteriet anordnat ett
belopp af 348 R:dr, utgörande, enligt anordningen bilagd räkning, kostnaden
för tryckning af 54,000 stycken debetsedels-blanketter jemte dertill användt
papper. Jemlikt nådiga Brefvet den 13 November 1863 borde visserligen
af nämnda- anslag utgå kostnaden för tryckning af sådana längder, räkenskapsblanketter
och andra formulär, som E. K. Maj:ts Befallningshafvande,
till vinnande af tidsbesparing och enhet i uppställning, ej mindre hos länsstyrelsen
än hos landsstats-tjenstemännen inom länet, kunde finna med förut
gällande föreskrifter öfverensstämmande eller eljest tjenliga, att till begagnande
anbefalla eller medgifva; men då stadgandet i detta nådiga Bref, enRih.
till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Höft. 5

34

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

ligt Revisorernes åsigt, ej kunde afse sådana handlingar, för Indika, såsom
förhållandet vore i afseende å debetsedlarne, vederbörande egde att uppbära
lösen, hvilken innefattade godtgörelse ej allenast för trycknings- eller skrifningskostnaden,
utan jemväl för det till handlingen använda papper, hade
Revisorerne ansett sig ej höra lemna detta förhållande oanmärkt, likasom
Revisorerne omförmält, hurusom E. K. Majrts Befallningshafvande i Örebro
län af samma anslag utanordna! åtskilliga belopp för tryckningskostnad! jemte
papper till passblanketter, resolutioner, utslag och fullmagter; och då nyssberörda
handlingar syntes vara sådana, för Indika i allmänhet lösen erhölles,
hade det förefallit Revisorerne desto anmärkningsvärdare att belasta
Statsverket med dylika utgifter, som den genom nådiga Förordningen af den
30 November 1855 vederbörande tjensteman tillagda betydligt förhöjda expeditionslösen
syntes Revisorerne innefatta fullt tillräcklig godtgörelse för alla
med expeditionens uppsättande och utgifvande förenade kostnader.

Efter granskning af de skäl, E. K. Maj:ts Befallningshafvande i nämnda
tvänne län uti sina underdåniga utlåtanden anfört till stöd för det af
Revisorerne anmärkta förfarande, har Riksdagen ansett sig höra instämma
uti den af Revisorerne uttalade åsigt; och på det rättelse för framtiden i
berörda förfarande må kunna vinnas, anhåller Riksdagen underdånigst, det
E. K. Maj:t täcktes anbefalla länsstyrelserna i ofvannämnda län att icke vidare
utanordna statsmedel för utgifter af ifrågavarande beskaffenhet.

Statskontoret.

Då omkostnaderna för stämpelpappers-uppbörden, bestående dels uti
tillverknings- och transportkostnader för papperet, dels ock förnämligast i
den provision, som vore vederbörande medgifven ej mindre för försäljning af
papperet, utgörande denna provision i Stockholm fyra och i landsorten fem
procent, än äfven derförutom till landskontoren och landträntmästarne i länen,
för deras befattning med stämpelpappers-uppbörden, två procent till dem
hvardera af den stämpelpappers-afgift, som i länet inflöte, syntes Revisorerne
alltför höga, såsom uppgående till 10,is procent af hela bruttouppbörden,
hafva Revisorerne hemställt, att åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom ifrågavarande
omkostnader i ett eller annat hänseende kunde nedbringas.

Af Statskontorets i ämnet afgifna underdåniga utlåtande, framgår visserligen,
att någon nedsättning i tillverknings- och transportkostnaderna för
stämpelpapperet är att emotse; men då denna nedsättning torde komma att
inskränka sig. till ett jemförelsevis obetydligt belopp, och ensidigt vore att
någon betydligare besparing i donna onekligen dryga kostnad kunde åvägabringas,
i hvilket hänseende en närmare utredning synes Riksdagen vara

35

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 42.

erforderlig, anhåller Riksdagen i underdånighet, det E. K. Maj:t täcktes låta
utreda om och i Indika hänseenden ytterligare nedsättning uti omkostnaderna
för stämpelpappers-uppbörden skäligen må kunna ega rum, samt, i sådan
händelse, till Riksdagen derom aflåta nådig Proposition.

Konsistorium i Wisfoy.

För Wisby elementar-läroverks byggnadsfond hade, enligt hvad Revisorerne
omförmäla, särskild redovisning väl blifvit afgifven, men donna
fond funnes ej, på sätt sire bort, upptagen i läroverkets hufvudredogörelse,
och uti konsistorii räkenskaper vore den ej ens omnämnd.

Då uti elementarläroverkets hufvudredogörelse redovisning icke bör
saknas för ifrågavarande byggnadsfond, får Riksdagen underdånigst anhålla,
det E. K. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att uti nämnda elementarläroverks
hufvudredogörelse framdeles intaga redovisning för ifrågavarande
byggnadsfond.

IJpsala universitet.

Uti så väl in- som utgående balansen i universitetets räkenskaper för
revisionsåret upptages, på sätt Revisorerne omförmäla, ett oförändradt belopp
af 23,905 R:dr 21 öre, ”utgörande på afskrifning beroende fordringar”; och
då redogörelse helt och hållet saknades för de åtgärder, som möjligen blifvit
för dessa medels indrifning vidtagna, och anledningen, hvarför de fortfarande
under nämnda titel balanserades, ej heller funnes omförmäld, både Revisorerne
ansett sig höra å förhållandet fästa uppmärksamhet.

Enär erforderlig upplysning i det af Revisorerne anmärkta hänseende
icke blifvit meddelad, anhåller Riksdagen underdånigst, det E. K. Maj :t täcktes
förständiga vederbörande att vid räkenskaperna för universitetet framdeles
bifoga sådan redogörelse, som Revisorerne ifrågaställa

Essens- och ailönmgsmedcls-rältniugarnc.

I anledning af Revisorernes anmärkning, att den för Göta Hofrätt afgifna
räkenskap blott innefattade redovisning för expensmedlen, men ej för
de öfriga belopp, såsom adjunktion- och gratifjkations-medel m. in., indika
blifvit till Hofrättens disposition under revisionsåret utanordnade, får, efter
tagen kännedom af det häröfver afgifna underdåniga utlåtande, Riksdagen

36

Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 43.

underdånigst anhålla, det E. K. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att
framdeles afgifva behörig redovisning för de adjunktions-, gratifikations- och
öfriga dylika medel, som till bemalla Hofrätts disposition kunna anordnas.

Riksdagen framhärdar etc.

Stockholm den 3 Maj 1867. -

N;o 43.

Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 4 Maj 1867.
— — —- — Andra Kammaren den 4 — —

Riksdagens underdåniga Skrifvelse, angående val af Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret.

S. A. K.

Riksdagen får härmed i underdånighet anmäla, att, vid de den 3 uti
innevarande månad, i öfverensstämmelse med föreskrifterna uti 72 § Regeringsformen
och 71 och 73 §§ Riksdags-ordningen, anstälda val, blifvit utsedde,
till Ordförande bland Fullmägtige i Riksgälds-kontoret:

f. d. Statsrådet, Riddaren och Kommendören af E. K. Maj:ts Orden
Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton;
till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret:

Bruksegaren Anders Alexander Berger;

Grosshandlanden, Riddaren af E. K. Maj:t Nordstjerneorden Samuel
Warburg;

Hemmansegaren Jonas Andersson i Häckenäs från Östergötlands län;
Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s orden samt E.
K. Maj:ts Nordstjerne-orden Carl Leonard Kinmanson;
f. d. Majoren Mauritz Constantin Wolffelt; och
Kapitenen Carl Gustaf Hierta;
samt till Suppleanter för bemälde Fullmägtige:

Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-orden samt Riddaren af
E. K. Maj:ts Nordstjerne-orden, Friherre Alfred Henrik Edvard Fock;