13
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
och får derföre i underdånighet anhålla, att E. K. Maj:t täcktes taga i nådigt
öfvervägande, huruvida helt och hållet, eller med Indika inskränkningar
och undantag, skyldigheten för skeppare å inrikes gående fartyg och båtar,
att lägga till vid tullstation, belägen utanför destinationsorten, må kunna
upphöra.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 24 April 1867.
N:o 33.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 27 April 1867.
— — —- — Andra Kammaren den 30 — —
Riksdagens underdåniga skrifvelse, angående afgifvande till Riksdagen
af en ajlöningsstat och ärlig för slagsberäkning öfver
de öfriga kostnader, som med Statens jernvägstrajik
och förvaltning äro förenade.
(Andra ‘Kammarens Tillfälliga Utskotts N:o 2 Betänkande N:o 17.)
8. A. K.
Med anledning af åtskilliga antydda missförhållanden, som förmenades
hafva sin grund uti en felaktig organisation af förvaltningen utaf Statens
jern vägar, har förslag hos Riksdagen blifvit framstäldt, bland annat, derom
att en ordentlig kostnadsstat för desamma måtte upprättas, för att årligen
upptagas i Kong!. Maj:ts Nådiga Proposition öfver Statsverkets tillstånd och
behof.
Genom Kongl. Brefvet den 30 December 1862 förordnades, att den
myndighet och förvaltning, som dittills utöfvats af Chefen för Statens jernvägsbyggnader,
skulle från och med 1863 års ingång fördelas på två särskilda
styrelser, af hvilka den ena, under benämning ”Kongl. Styrelsen för
Statens jernvägstrafik”, komme att öfvertaga befattningen med alla de ärenden,
14
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
som afsågo ordnandet af allmänna trafiken å stambanorna i den man de voro
eller blefvo färdigbyggda, vidmagthållandet af banorna jemte dertill hörande
byggnader, verkstäder, materiel in. m., äfvensom uppbörden och förvaltningen
af dervid inflytande medel, hvaremot den andra, under benämning ”Kong!.
Styrelsen öfver Statens j ernvägsbyggnader” hade att, intill dess annorlunda
kunde vara förordnadt, utöfva högsta ledningen af nybyggnadsarbetena vid
Statens stambanor och hvad dermed hade gemenskap, samt, i följd deraf
uppbära och förvalta de för dessa arbeten anvisade medel; varande uti samma
Kongl. Bref särskilda föreskrifter meddelade angående Trafikstyrelsens sammansättning
samt de dervid anstälde embets- och tjensteman åligganden
in. m. Då donna organisation af förvaltningen utaf Statens jernväg!»'' är
af tillfällig beskaffenhet, hvadan förändringar deruti kunna när som helst
ega rum, följer väl häraf att någon aflöningsstat för Styrelsen och dess
tjensteman icke kan för någon längre framtid uppgöras och fastställas; men
deremot är Riksdagen, som ansett sig icke höra ingå i bedömande, huruvida
regleringen af Styrelse i den rigtning, hvartill den sednaste förändringen
syftar eller ock i annan form, derest en sådan funnits lämpligare, kunnat
ega rum, genast efter det jernvägsanläggningarne kommit till den fullbordan,
att trafiken blifvit fullt ordnad inom alla de nuvarande distrikten, af den
mening, att eu kostnadsstat, äfven om eller då den icke kan blifva fullt
svarande emot de förhållanden, som vid tillämpningen deraf kunna finnas
för handen, bör upprättas och af Riksdagen fastställas med iakttagande af
alla de förbehåll, som finnas nödiga med afseende å arten och omfånget af
de förändringar, som må inträda, utan att kunna vara förutsedda.
Hvad särskilt angår den del af kostnadsstaten, som skulle reglera
aflöningen, så förutsätter eu slik reglering i främsta rummet bestämmelser
rörande de vilkor, hvarunder tjensteman anställas och åtnjuta de löneförmåner,
som i staten fastställas; och dessa vilkor äro af den vigt både för Staten
och tjenstemännen, att de böra, så skyndsamt som möjligt definitivt bestämmas.
Enligt ofvannämnda Kongl. Bref är det visserligen tydligt, att Kongl. Maj:t
endast genom förordnande tillsatt General-direktören, Intendenterne och Byråchefen,
likasom att öfrige tjensteman och betjente, hvilka af Styrelsen blifvit
antagne, kunna jemväl af Styrelsen när som helst entledigas; hvaraf åter
synes följa, att icke någon bland de vid Statens järnvägstrafik anstälde personer
har anspråk på de i 36 § Regeringsformen Statens Civile tjensteman
tillförsäkrade rättigheter. Önskligt synes det emellertid vara, ej mindre att
så fort möjligen ske kan all tvekan undanrödjes, huruvida tjenstemännens
ställning i nämnda hänseende må vara olika, i den mån aflöningen är af
E. K. Maj:t eller Styrelsen bestämd, eller om densamma utgår endast efter
Styrelsens bestämmelser eller på grund af aflöningsstater, dem Riksdagen
pröfvat och godkänt, än ock att den af Rikets Ständer uttalade
15
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 33.
åsigt, att jernvägarne äro ett industrielt företag, vinner tillämpning genom
en dermed öfverensstämmande anordning af vilkoren för anställning vid detta
företag. För den pröfning, som sålunda företrädesvis är af nöden, behöfva icke
detaljerna af Styrelsens eller förvaltningens organisation vara för framtiden
eller ovilkorligen bestämda. Aflöningsstat måste i alla fall uppgöras; den
bör i alla händelser pröfvas af E. K. Maj:t och den kan likaledes pröfvas
och fastställas af Riksdagen, om än icke för längre tid än ett år i sender
samt under alla de förbehåll, som må betinga fullt afseende å möjligen inträffande
förändringar.
Beträffande derefter frågan om en årlig förslagsberäkning öfver de
öfriga kostnader, som med jernvägstrafiken och förvaltningen äro förenade,
så torde dessa kostnader i flera fall vara af den beskaffenhet, att de svårligen
kunna på förhand med noggrannhet beräknas, men det oaktadt synes,
vid en förvaltning af det omfång som jernvägstrafiken, eu på förhand uppgjord
kostnadsberäkning vara nödvändig och således äfven möjlig. Dermed
vinnes två vigtiga ändamål: det ena att Styrelsen, utan hinder i dispositionen
af de medel, som under vanliga förhållanden erfordras för kostnadernas bestridande,
blifver skyldig att till den Statens kassa, som vederbör, inleverera
öfverskotten; och det andra att E. K. Maj:t, då underdånig framställning
måste ske om anvisande af medel för uppkommande extra eller tillfälliga
behof, sättes i tillfälle att förordna om genast företagande undersökning, rörande
de omständigheter, som föranledt dylika ovanligare utgifter, derest anledning
förekommer till en sådan undersökning.
I öfverensstämmelse härmed har Riksdagen alltså ansett sig höra hos
E. K. Maj:t i underdånighet anhålla att få årligen mottaga förslag å samtliga
kostnader och utgifter, som äro förenade med trafiken å Statens jernbanor,
upptagande jemväl tjenstemännens aflöning och de förbehåll beträffande
kostnadsstatens tillämpning, som må vara nödiga med afseende å arten och
omfånget af de förändringar, hvilka vid samma kostnadsstats tillämpning
kunna inträda; samt att det förslag, som i detta afseende till nästa Riksdag
afgifves, måtte innefatta fullständig framställning rörande de vilkor, hvarunder
tjenstemännen komma att anställas.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 30 April 1867.