Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.
1
N:o 25.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 8 April 1867.
— — —- — Andra Kammaren den 10 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af väckta motioner,
angående dels upphörande af, dels lindring uti
inrikes fyr- och håkafgifter.
(Stats-Utskottets Utlåtande Nio 20, litt. E.)
8. A. K.
Hos Riksdagen har blifvit anfördt, hurusom å den inrikes sjöfarten
hvilade en tunga under benämning af ”inrikes fyr- och båk-afgift”, hvilken,
om ock icke till beloppet så betydlig, likväl vore förenad med störa olägenheter.
Denna'' afgift, utgående med olika belopp, allt efter farkosternas beskaffenhet
såsom däckade eller odäckade, om de medhade last eller ginge i
barlast o. s. v., hade emellertid betydligt stigit. Den utgjorde nemligen år
1855 blott 14,588 R:dr 25 öre, men uppgick år 1864 till 36,457 R:dr 60
öre. Utom de olägenheter, med hvilka uppbörden och redovisningen af donna
afgift vore förenade, hade på sednare tiden inträffat ett särskild! förhållande,
som i afseende å donna fråga påkallade ökad uppmärksamhet. Enligt äldre
författningar angående lots- och båkväsendet, äfvensom jemlik! den ännu
gällande nådiga Förordningen angående lots- och fyrinrättningarne i Riket
af den 9 Juli 1862 vore fartyg och båtar under ett visst lästetal befriade
från fyr- och båk-afgifts erläggande, och som inrikes fraktfarten varit och
fortfarande vore i behof af all tillbörlig lindring, hade båtförare å Rikets
vestra kust och äfven annorstädes låtit sig angeläget vara, att lastdrägtigheten
icke öfverskrede det lästetal, 10 svåra läster eller 6 nyläster för däckade
samt 15 svåra läster eller, 9 nyläster för odäckade fartyg, hvarmed
afgiftsfrihet vore förenad. Nu hade emellertid, vid tillämpning af E. K.
Maj:ts nådiga Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865, inBih.
till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 1 Band. 2 Häft. 1
2
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 25.
träffat, att skärgårds- och kustbefolkningens båtar nästan utan undantag vid
ommätning ansetts hålla ett bråktal utöfver nämnda afgiftsfria lästetal, hvaraf
följt att icke mindre fyr- och båkafgift måst erläggas, utan äfven andra af
sjöfarande utgående umgälder enligt fastställda taxor; och då dessa utgifter
menligt inverkade på den inrikes sjöfarten, samt fyr- och båk-umgälderna i
allmänhet högst betydligt stigit och ytterligare komme att stiga, dels genom
sjöfartens tillväxt, dels till följd af det nya skeppsmätningssättet, och den
inrikes fyr- och båkafgiften blott utgjorde eu ringa del eller omkring sex procent
af hela ifrågavarande afgift, hafva förslag blifvit väckta, dels att den
inrikes fyr- och båk-afgiften måtte upphöra, dels att samma afgift i allmänhet
måtte nedsättas.
Riksdagen har väl trött fog icke saknas för den klagan, hvilken allmänneligen
försports och, enligt hvad Riksdagen inhemtat, i flera särskilda
fall blifvit hos E. K. Näjd lord deröfver, att, genom tillämpning af ofvanberörda
nådiga Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865,
skepps- och båtfarten träffats af en obillig förhöjning uti denna afgift, hvilken
redan hämmande lärer hafva inverkat på denna vigtiga näringsgren; men
då Riksdagen icke varit i tillfälle att tillförlitligt bedöma om och i hvilka
hänseenden tillämpningen af den nya skeppsmätare-instruktionen må hafva
inverkat på beloppet af ifrågavarande afgift, hvilken till siffran fortfarande
utgår lika, som genom Kong!. Förordningen angående lots- och fyrinrättningarne
i Riket af den 9 Juli 1862 blifvit bestämdt, får Riksdagen underdånigst
anhålla, det E. K. Maj:t, efter behörig utredning af frågan, behagade
låta vidtaga sådana åtgärder att, jemte det sjöfarten i allmänhet ej må med
ifrågavarande fyr- och båk-afgift allt för* hårdt betungas, sådana mindre fartyg
och båtar fortfarande må åtnjuta den frihet från dylik afgifts erläggande,
som före tillämpningen af E. K. Maj ds nådiga Instruktion för skeppsmätare
af den 21 December 1865 kommit dessa farkoster till godo.
Riksdagen framhärdar etc.
Stockholm den 10 April 1867.