Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 16.
21
N:o 16.
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 28 Mars 1867.
— — — — Andra Kammaren den 28 — —
Riksdagens underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition, angående dels ersättning till Arrendatorn
P. O. Hultén för förlust genom en logebyggnads
kullstörtande, dels nedsättning af arrendet d det af
honom arrenderade indragna chefsbohemmanet Gettnabo
N:o 1.
(Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.)
8. A. K.
Uti nådig Proposition den 22 nästlidne Januari har Eders Kongl. Maj:t
föreslagit Riksdagen att Arrendator!! af indragna chefsbohemmanet vid Södra
Möre 3:dje Båtsmanskompani, Gettnabo N:o 1 om ett mantal i Thorsås
socken och Södra Möre härad af Calmar län, P. O. Hultén, ej allenast
måtte undfå ersättning med 1,213 R:dr för den förlust honom tillskyndats
derigenom, att under natten emellan den 1 och 2 Augusti 1865 en af
honom å hemmanet samma år uppförd större logebyggnad jemte vagnsskjul
blifvit af en orkanlik storm kullstörtad, utan äfven beviljas eftergift af ett
års arrende, utgörande 362 kubikfot 2,5 kannor spanmål, hälften råg och
hälften korn.
Vid behandling af denna nådiga framställning har Riksdagen, hvad
först angår den föreslagna ersättningen för liden förlust till följd af logebyggnadens
kullstörtande, väl funnit billigheten kräfva att ifrågavarande,
genom en ovanlig naturhändelse tillskyndade förlust icke ensamt må drabba
arrendator!!; dock har Riksdagen ansett dylik ersättning ej höra medgifvas
till högre belopp än ungefär 2/3:delar af värdet, hvadan Riksdagen endast i
så måtto funnit sig höra bifalla Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning i
22
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 16‘.
denna del, att Riksdagen medgifvit det 1866 års arrende för nämnda boställe,
hvilket arrende motsvarar i värde omkring 2/3:delar af berörda förlust,
må, såsom ersättning derför, Ärrendatorn Hultén eftergifvas.
Beträffande åter Eders Kongl. Maj:ts nådiga framställning att, utom
ersättning för berörda förlust, Arrendator!! Hultén måtte erhålla eftergift af
ett års arrende; så har val förekommit, att, enligt meddeladt intyg, hemmanets
åkerjord vore antingen i vattendrägt! tillstånd eller lede af bottensyra
samt att missvext år 1862 vid hemmanet inträffat; men då Hultén vid
öfver tagandet af berörda arrende kunnat och bort gorå sig underrättad om
åkerjordens beskaffenhet samt han, vid bestämmandet af den arrendeafgift
han för hemmanet velat erlägga, bort taga i betraktande, att missvext vid
hemman, särdeles med så beskaffad åkerjord som det ifrågavarande eger,
plägar inträffa, har Riksdagen funnit betänkligt medgifva någon eftergift
uti den frivilligt åtagna arrendeafgiften, helst bifallandet af ett anspråk,
sådant som det förevarande, sannolikt skulle framkalla dylika anspråk från
flere andra Kronans arrendator^; och har i betraktande häraf Riksdagen
ansett sig icke höra bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t i donna del behagat
föreslå.
Med underdånig anmälan härom framhärdar Riksdagen etc.
Stockholm den 28 Mars 1867.