30

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

N:o 26.

Ank. till Riksd. Kansli den 29 Jan, 1867, kl. 11 f. m.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen om nedsättning
i räntan för Try smida fiske; Gifven Stockholms Slott
den 22 Januari 1867.

Genom nådigt Bref den 30 December 1856 medgaf Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse
med förut fattadt beslut af Rikets Ständer, att kronofiske! vid Trysunda
hamn med dertill hörande skär, holmar och fiskvatten, beläget i Nätra
socken och Ångermanlands norra fögderi af Wester-Norrlands län, finge af Nätra
och Själevads socknemän till skatte lösas, emot en skatteköpeskilling af 1,255 R:dr
16 sk. banko jemte 6 procent derå i afgift till Wadstena krigsmanshus samt förbindelse
för socknemännen att framgent årligen utgöra den ränta, som, enligt
grunderna i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvarade 94 tunnor saltad
strömming.

Sedan i följd häraf Kammar-kollegium, efter det berörda skatteköpsafgifter
blifvit erlagda, den 28 April 1857 för socknemännen utfärdat skattebref å omförmälda
fiske med dertill hörande lägenheter, samt socknemännen emellertid enligt
kontrakt af den 4 i sistnämnda månad på 15 år, räknadt från den 1 påföljande
Maj, till andra personer upplåtit fisket emot ärligt arrende af 155 tunnor saltad
hufvudhård strömming. — så hafva socknemännen uti en till Kongl. Maj:t ställd
skritt, hvilken blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uti skrifvelse den
20 September 1865 Öfverlemnad, i underdånighet anhållit, att, som genom den
jemlik! ofvanbemälda nådiga Kungörelse den 11 Maj 1855 verkställda förvandling
af den för fiske! bestämda räntan, 94 tunnor saltad strömming, i räntepersedel
hö, dervid, enligt vederbörande häradsskrifvares bifogade tjensteintyg, berörda strömmingsränta
funnits motsvara 994 centner 20 skålp. hö, under den tid af åtta år,
hvarunder utskylden dittills erlagts, i följd af den under liden inträffade stegring
i sistnämnda persedels markegångsvärde uppkommit en skilnad, de skattdragande
till last, af icke mindre än 7,058 R:dr 67 öre samt äfven vid beräkning
af‘ det genom kontraktet betingade, den årliga strömmingsskatten Överskjutande
arrendebeloppet, hvilket vore det högsta som kunde erhållas, sökanderne måste

31

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

tillskyndas en betydlig förlust, som, i samma mån erfarenheten gåfva stöd för
antagandet, att skilnadsvärdet emellan strömming och hö kunde ytterligare stegras,
skulle drabba en fåtalig med ringa tillgångar och inkomstkällor försedd allmoge
med uppoffringar, slutligen öfverstigande deras förmåga att uthärda; Kongl. Maj:t
med särskilt lästadt afseende derå, att Kongl, Kungörelsen den 11 Maj 1838
angående de uti ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling,
utkommit efter det socknemännen sökt att få ifrågavarande fiske skattelösa, måtte
täckas till nästsammanträdande Riksdag aflåta nådig Proposition att antingen sökanderne
måtte, emot skatteköpeskillingens återbekommande, få nämnda fiske til I
Kronan afträda eller ock den årliga räntan nedsättas ifrån 94 tunnor strömming
till hälften deraf eller 47 tunnor, som, efter förvandling motsvarande 497 centner
10 skålp. hö, vore den högsta möjliga ränta, som sökanderne, med utsigt att
undgå förlust, ansågo sig årligen kunna utgöra.

För egen de! har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande härvid yttrat, att det för
Trysunda fiske öfverenskomna arrende vore det högsta, som derför skäligen torde
kunna förväntas; att med den ringa utveckling jordbruket i länet, i jemförelse
med rikets mellersta och södra provinser, vunnit, antagligt vore, att värdet å hö
skulle, i förhållande till priset å strömming, ännu under många år bibehålla den
af sökanderne anmärkta skilnad, samt att sökanderne således genom den, i enlighet
med den stadgade ränteförenklingen, beviljade skattelösningsrätten, uppenbarligen
redan lidit och otvifvelaktigt framgent komme att vidkännas eu betydlig förlust,
i hvilket afseende alltså billigheten torde kräfva en skålig nedsättning i räntebeloppet;
men att likväl, —-- med hänsigt till det vådliga i prejudikatet att bifalla
en dylik ränteförminskning utan iakttagande af de i lag derför gifna föreskrifter,
särdeles i Wester-Norrlands län, der nyhemmannen i allmänhet blifvit jemförelsevis
med de äldre hemmanen åsätta ett alltför drygt skattetal, samt då kommuner
i förevarande hänseende ej torda ega bättre rätt än den enskilde, — Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande icke vågade tillstyrka den underdåniga ansökningen annorlunda,
än att socknemännen, i händelse af befogenhet, måtte till vinnaden af det
med ansökningen åsyftade ändamål hänvisas att i vederbörlig ordning söka och
erhålla förmedling.

Uti häröfver på nådig befallning deri 3 Februari 1866 afgifvet utlåtande
har Kammarkollegium -— jemte vitsordande af det utaf sökanderne åberopade förhållandet,
att priset å hö i Wester-Norrlands län, sedan sökanderne genom Kollegii
skattebref den 28 April 4837 förvärfvat sig eganderätten till ifrågavarande fiske'',
betydligt stigit, i sådant afseende upplyst att det tioåriga medelmarkegångspriset
å en centner hårdvallshö utgjort:

år 1837.......

» 1838.......

» 1839.......

2 R:dr 20 öre
2 » 20 »
2 » 33 »

32

Kongt. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 26.

år 1860........

....................2 :

R:dr 60 öre,

» 1861........

................... 2

» 75 »

» 1862........

................... 2

» 95 8

» 1865

.................. 3

» 2 »

» 1864........

......... 3

» 11 »

och » 1865........

.-................. 5

» 3 »

under det deremot medelpriset å

en tunna strömming varit:

år 1857........

18

R:dr 24 öre.

» 1858........

18

» 81 »

» 1859.......

18

» 10 »

» 1860......

17

» 77 »

» 1861...

18

» 66 »

a 1862...

19

» 77 »

» 1865........

19

» 6 »

» 1864........

18

» 48 »

och » 1865........

................ 18

» 19 »

Med beräkning af nämnda

pris å hö både således den

de åtta åren 1857—1864, på

sätt vederböra^

de häradsskrifvi

bifogade intyg innehölle, uppgått

tillsammans till.

............ R:dr

undei det den gamla räntan, derest den utgätt efter priset
å strömming, allenast skulle utgjort................................. »

13.998: 66.

eller R:dr R:mt 7,061: 49

mindre än socknemännen nu måst utgöra.

Härvid tiar Kollegium funnit det visserligen kunna anmärkas, att socknemännen
utarrenderat fisket emot eu årlig afgift af 135 tunnor strömming och att
vid jemförande af förenämnda, utaf socknemännen till Kronan utgjorda ränta för

omförmälda lid ........................................................................... 21,057 R:dr 15 öre,

och det tioåriga medelmarkegångspriset å 155 tunnor strömming
för samma tid.................................................................. 20,090 » 15 »

förhållandet något jemkades, så att socknemännens förlust

efter denna beräkning skulle minskas till.............................. 967 R:dr —

men då dels värdet af sistnämnda parti strömming, som enligt arrendekontraktet
herde in natura levereras, således icke kunde beräknas efter medelmarkegångspriset,
utan enligt gällande pris, hvilket. efter sökandernes uppgift skulle vara betydligt
lägre än medelmarkegångspriset, dels ock räntan å skalteköpeskillingen och
Wadstena krigsrnanshusafgiften, tillsammans uppgående till 1,992 R:dr 80 öre, vid
bestämmandet af socknemännens utgifter för fisket måste tagas i beräkning, syntes
det Kollegium vara otvifvelaktigt, att socknemännen, äfven om det särskilda arrende -

33

KongI. Maj:t$ Nåd Proposition N:o 26.

rendebelopp för fisket, de sig af andra betingat, afdroges från den ränta de till
Kronan utgjorde, på ifrågavarande fiske lidit och ännu ledo förlust genom ränteomsättningen,
hvarom äfven den år för år ökade skuldsättning, som fiskehamnen,
enligt vederbörande kronofogdes och häradsskrifvares intyg sig åsamkat, bore
vittne.

Då det nu icke vore öfverensstämmande med syftet af den genom nådiga
Kungörelsen den II Maj 1855 förordnade ränteomsätlning, att någon förhöjning
till men för de skattdragande derigenom skulle förorsakas, men, efter hvad som
blifvit anfördt, en icke obetydlig stegring i Trysunda fiskes ränta in träff, t i följd
af det under sednaste åren höjda priset å räntepersedel,, hö, har Kollegium, som
icke funnit anledning att tillstyrka bifall till socknemännens hemställan om fiskets
afträdande till Kronan, ansett skäligt, att en nedsättning finge ega rum i nämnda
fiskes ränta.

Dervid funne Kollegium dock det vara förenadt med svårighet att tillförlitlig
bestämma till hvad belopp donna nedsättning borde sträckas. Kong!. Maj:ts
Befallningshafvande både väl föreslagit, att socknemännen, till vinnande af°det med
ansökningen åsyftade ändamål, skulle hänvisas att i vederbörlig ordning söka och
erhålla förmedling. Men då några allmänna föreskrifter rörande förmedling af
räntor för fisken icke funnos stadgade, ansåg sig Kollegium icke kunna understödja
detta förslag. Sökanderne sjelfva håle begärt nedsättning af räntan till
hälften af hvad den nu utgjorde, men då de icke uppgift någon beräkning, hvarpå
en dylik räntenedsättning skulle sig grunda, funne Kollegium icke heller sökandernes
begäran i denna utsträckning kunna villfara.

Då emellertid det anmärkta missförhållandet i nuvarande räntans belopp
onekligen härledde sig ifrån den i sednaste tiden inträffade stegring i priset å hö,
helst icke någon anmärkning blifvit gjord emot beloppet af den ursprungligen i
persedeln strömming bestämda ränta, vore Kollegium för sin del af den åsi"t att
en förnyad omsättning af räntan efter de priser, som enligt markegångstaxan varit
gällande under de sednare åren, då den öfverklagade stegringen egt rum, skulle
bereda en både rättvis och billig jemkning i räntebeloppct. Derest nemligen
den ursprungliga räntan af ifrågavarande fiske, 94 tunnor eller 451 kubikfot 2
kannor strömming, — i stället för att förvandlas till ny ränta efter det 20-åriga
medelmarkegångspriset åren 1834—1853, enligt hvilket priset å 1 centner hårdvallshö
i Wester-Norrlands län utgjorde 1 Ridt 50 öre, — omsattes efter det
IO-åriga medelmarkegångspriset åren 1856—1865, utgörande 3 R:dr 79 öre för
1 kubikfot strömming och 3 R:dr 3 öre Runt för 1 centner hö, skulle räntan
uppgå till 564 centner 37 skålpund hårdvallshö; och bär Kollegium, enär genom
en på sådana grunder verkställd ränteomsätlning ett tillbörligt afseende blefve fä -stadt å nuvarande förhållanden, i underdånighet hemställt, att Kong!. Maj:t täcktes
Bill. till Eiksd. Prat. 1867. 1 Sami. 1 Åfd. 4 Höft. 5

r

34 Kong/.. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 26.

hos Rikets Ständer gorå nådig framställning, det räntan till Kronan för Trysunda
fiske mätte till sistnämnda belopp nedsättas.

Sedan Kammarkollegium i underdånighet inkommit med nyssberörda utlåtande,
hafva Rikets Ständer i skrifvelse den 7 Mars 1866,. med anledning af hos dem
angående ifrågavarande fiske gjord framställning med enahanda syftning, som Nätra
och Själevads socknemäns ofvanberörda underdåniga ansökning, hos Kong!. Maj:t
anhållit, att, då de anförda förhållandena syntes förtjena uppmärksamhet och behjertande,
men frågan om och i hvad mån räntan al fisket herde nedsättas eller
fisket till Kronan aflrädas, icke lämpligen kunde afgöras förr än behörig utredning
af ämnet egt rum, Kongl. Maj:t täcktes låta föranstalta om undersökning af förhållandet
med nämnda fiske samt, derest omständigheterna skulle dertill föranleda,
till Riksdagen i ämnet aflåta nådig Proposition.

Kongl. Maj t, som anser någon vidare utredning af ärendet, än den som i
följd af socknemännens förberörda underdåniga ansökning hos Kammarkollegium
på sätt ofvan lörmäles — redan egt rum, icke vara erforderlig, vill härmed på
grund af hvad vid denna utredning förekommit, enligt bemälda Kollega underdånig,
hemställan, i nåder föreslå, det Riksdagen må för sin del bifalla, att räntan
Vin Kronan för Trysunda fiske må från och med nästkommande år 1868 nedsättas
till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset för åren 1836—1863
svarande belopp af 564 centner 37 skålpund hårdvallshö.

Handlingarne i detta mål skola tillställas det Utskott, till hvilket frågan varder
af Riksdagen öfverlemnad; Och Kongl. Maj:t förblifva,- Riksdagen med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

CARL.

C. G. Lagercrantz.

;

Korig 1. Maj.ts Nåd. Proposition Av o 26.

35

Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rddel d Stockholms Slott den
22 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström
samt Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterskiöld,

''M-.

Lagercrantz och
von Ekrenheim.

Chefen för Finans-departement et, Statsrådet Lagercrantz uppläste till justering
ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Hådets enhälliga tillstyrkande,
förut fattade beslut, uppsatt förslag till nådig Proposition till Riksdagen
om nedsättning i räntan för Trysunda fiske.

Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande fann Kongl. Maj:t
godt i nåder gilla berörda förslag samt befallde, att nådig
Proposition i enlighet dermed, på sätt bilagan till detta protokoll
utvisar, skulle till Riksdagen a (låtas.

1 Öl

Jod

H..

i r.

Ex protocollo
C. F. Smerling.

A N tornm

_

.4 $ ny ftHij

1,688 -ib H

-_i__! - ]ei.v ! -

IfilfHi fil Sb ,})}.;

iinhi'' ■ ::i ni stim?!'',(hd /

rrv]*»

m i

vfz

>.''l