18

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 15.

N:o 15.

Ank. till Likså Kansli d. 29 Jan. 1867, kl. 11 f. in.

Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Riksdagen, angående
afskrifning ur räkenskaperna af de förre Lokomotivföraren
G. A. Riex ådömda, af allmänna medel
bestridda, ersättningar m. ro.; Gifven Stockholms
Slott den 18 Januari 1867.

Genom utslag den 6 Maj 1865 förklarade Westra Häradsrätt förre Lokomotivföraren
Gustaf Albert Riex hafva varit vållande till den vid Sandsjö jernvägsstation
den 23 nästförutgångna December genom två bantågs sammanstötning timade
olycka, hvarvid ej mindre jernvägsmateriel skadats än äfven åtskilliga personer
tillfogats större eller mindre kroppsskador, af hvilka flere bland de skadade aflida.
Riex dömdes derföre till ansvar enligt lag och i sammanhang dermed ålades
honom att utbetala följande ersättningar, nemligen:

a) till de skadade personerna dels för förlorade eller förderfvade kläder och penningar
212 Riksdaler 50 öre och dels för sveda och värk äfvensom för minskning
i arbetsförmåga 3,852 Riksdaler 50 öre eller tillhopa 4,065 Riksdaler;

b) till de aflidnes enkors och oförsörjda barns underhåll 900 Riksdaler, att årligen
utgå under tid, som i utslaget finnes närmare bestämd;

c) till Jönköpings läns lasarett och kurhus En Riksdaler för hvarje dag, som
sex skadade personer vårdats och fortfarande komme att vårdas å lasarettet, dock
endast i den mån donna ersättning icke blefve på annat sätt godtgjord;

d) till betäckande af Kronans kostnader för rättsmedicinska besigtningen och obduktionen
af fiken efter åtta i följd af erhållna skador aflidna personer, med belopp, som
vore eller framdeles blefve bestämda;

e) till Styrelsen för Statens jernvägstrafik Fyra Tusen Fyra Dundra Åatiotre
Riksdaler 43 öre för skadad jernvägsmateriel; och

f) till börda vittnen för deras inställelse med vissa i utslaget bestämda belopp

Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o 15.

19

Detta Häradsrättens utslag fastställdes genom Kongl. Maj:ts och Rikets
Göta Hofrätts utslag den 21 Juli 1865, hvarefter Riex öfver Hofrättens utslag
anförde underdåniga besvär, men sedermera, med återkallande af besvären, Sökte
att af nåd erhålla någon mildring uti det ådömda straffet och värdi'', befriad från
skyldigheten att utgifva ofvanomförmälda ersättningar.

I öfverensstämmelse med hvad Högsta Domstolen tillstyrkt, förklarade emellertid
Kongl. Maj:t genom utslag den 13 Februari sistlidet år, att anledning ey förekommit
att af nåd förunna Riex eftergift i det ådömda ansvaret, och att frågan om
befrielse från ersättningsskyldighet till enskilde målsegare och vittnen icke utgjorde
föremål för nåd, hvarjemte Kongl. Maj:t förordnade, att ansökningen om eftergift af
de Riex i öfrigt till utgifvande ålagda ersättningsbelopp skulle efter beredning inom
Kongl. Maj:ts Civil-departement ånyo anmälas.

Redan innan nyssnämnda Kongl. Maj:ts utslag meddelades, hade Styrelsen
för Statens jernvägstrafik hos Kong], Maj:t dels anmält, att Riex saknade tillgång
till utgifvande af ådömda ersättningarne och att Styrelsen derföre, med stöd af stadgandet
i 39 § af reglementet för Statens jern vägar den 4 April 1862, till vederbörande
utbetalt det under a) härofvan omförmälda ersättningsbelopp 212 Riksdaler
50 öre, dels ock, enär det icke vore antagligt, att hjelp på annat sätt kunde beredas
de vid olyckstillfället skadade och deras nödställda familjer, hvilkas beklagansvärda
belägenhet var af vederbörande kommunalmyndigheter vitsordad, i underdånighet
föreslagit, att jemväl bär ofvan under a) och b) omnämnda ersättningar
för kroppskada och underhållsmedel måtte få af trafikmedlen bestridas och Styrelsen
bemyndigas att å sistnämnda medel utfärda pensionsbref, dock med rättighet för
Styrelsen att hos Riex återsöka hvad som utgåfves; och har Kongl. Maj:t den 17
November 1865 till hvad Styrelsen sålunda hemställt lemnat nådigt bifall.

Efter det bemälde Styrelse nu inkommit med infordradt underdånigt yttrande
i anledning af Riex’ ofvanberörda ansökning om befrielse från ersättningarnes
utgifvande, har Kongl. Näjd låtit sagda ansökning Sig ånyo föredragas; och enär
anledning ej förekommer dertill, att Riex skall blifva i tillfälle att ersättningarne
gälda, samt han för den af honom vid tillfället begångna felaktighet blifvit med
motsvarande kriminelt straff belagd, har Kongl. Näjd härmed velat i nåder föreslå
Riksdagen, att såväl nu ifrågavarande, Kronan tillerkända eller af Kronans medel
förskjutna, belopp må ur räkenskaperna få afskrifvas, som de enligt Kongl. Brefvet
den 17 November 1865 å trafikmedlen anvisade'' årliga utgifter få derifrån fortfarande
utgå och anspråket på ersättning af Riex för desamma förfalla.

De ärendet rörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens vederbörande
Utskott; och Kongl. Näjd förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

CARL.

G. Lagerstråle.

20

Katigt, Maj:ts Nådiga Proposition N;o 15.

Utdrag af Protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 18 Januari 1867.

Närvarande:

Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern Friherre De Geer,

Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes Ärendena Grefve Manderström,
Statsråden: Grefve von Plåten,

Lagerstråle,

Bredberg,

Reuterslciöld,

Carlson,

Lagercrantz och
von Ehrenheim.

Statsrådet Thulstrup anmäldes vara genom sjukdom fortfarande förhindrad
att tillstädeskomma.

Departementschefen uppläste härefter till justering följande, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rådets vid ärendenas föredragning närvarande
ledamöters enhälliga tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsätta förslag till
nådiga Propositioner till Riksdagen angående:

3:o) Afskrifning ur räkenskaperna af de färre Lokomotivföraren G. A. Riex
ådömda, af allmänna medel bestridda ersättningar, m. m.

Enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande behagade
Kongl. Maj:t dessa förslag i nåder gilla, samt befallde att, i
enlighet dermed, Propositioner, af den lydelse bilagorna Litt:s
— — C — — till detta protokoll utvisa, skulle till Riksdagen
aflåtas.

Ex protooollo

Edw. Seldener.