•2
Ståts-Utskottets Memorial N:o 95.
”huruvida Ullkontoret i Norrköping bör vidare ega bestånd och med allmänna
”medel understödjas eller kunna utan olägenhet indragas, varder, så fort ske kan,
”behörigen utredd.”
Då, efter hvad revisionsberättelsen sålunda innehåller, frågan om Ullkontorets
indragning redan hos vederbörande embetsverk kommit under behandling
samt, enligt hvad Stats-Utskottet inhemtat, slutliga afgörandet af denna fråga hos
Kommers-kollegium fortfarande är beroende på utredning af åtskilliga dermed sammanhängande
omständigheter, har Utskottet, under förutsättning att nästkommande
Statsrevision, vid granskning af Kommers-kollegii åtgöranden i denna sak, bäst
blifver i tillfälle att bedöma och föreslå de åtgärder, som af härvid förekommande
omständigheter och förhållanden må finnas påkallade, ansett sig böra hemställa,
att Andra Kammaren måtte, i enlighet med hvad Utskottet
redan föreslagit, besluta, det ifrågavarande revisionsberättelse
icke påkallar vidare åtgärd.
Stockholm den 9 Maj 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fmon Posse.
N:o 95.
Ank. till Riksd. Kansli d. 9 Maj 1867, kl 8 e. in.
Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-kontorets nya
reglemente, angående uppbörden och redovisningen af de
till Riksgälds-kontoret ingående bevillnings- m. fl. medel.
(R. A.)
Såsom fortsättning af det vid Utskottets Memorial N:o 92 fogade förslag
till en del af Riksgälds-kontorets reglemente, får Utskottet härmed underställa
Riksdagens pröfning och godkännande de stadgande!!, som i nämnda reglemente
skola införas.
Stats-Utskottets Memorial N:o 95.
3
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående
bevillnings- m. jk medel
§ 64, angående uppbörden och redovisningen af allmänna bevillningen;
§ 65, angående uppbörden af kort- och tidningsstämpel-afgifterna;
§ 66, angående summariska räkningarne öfver Riksgälds-kontorets medel;
§ 67, angående landtränteriernas månadsförslag:
§ 68, angående levereringen af Riksgälds-kontorets medel; och
§ 69, angående observations- och indrifningsarfvoden;
äro lika lydande med §§ 2(X1—-205 i nu gällande reglemente.
1 afseende på § 70, som innefattar föreskrifterna rörande Riksgälds kontorets
hufvudbok och den särskilda redovisningen för jernvägsmedlen, och hvilken
§ motsvarar § 206 i nu gällande reglemente, anser sig Utskottet böra göra följande
framställning.
År 1855 upplades uti Riksgälds-kontoret en särskild och från Kontorets hufvudbok
fristående räkenskap öfver de till jernvägsanläggningarne anvisade eller
upplånta samt utgifna medel. Uti denna räkenskap ingick under åren 1855,
1856 och 1857 redovisning icke blott för de till Statens stambanor upplånta
och använda medel utan äfven för de till enskilda jemvägsanläggningar beviljade
län. Men sedan Rikets Ständer vid 1856—1858 års riksdag, på sätt
238 § af det för Riksgälds-kontoret då utfärdade reglemente innehåller, förordna!
att „hufvudboken skulle upptaga och redovisa alla af Riksgälds-kontoret verkställda
utbetalningar och egande fordringar för beviljade statsbidrag till jernvägsanläggningar“,
blefvo från den särskilda räkenskapen till hufvudboken för år 1858
öfverförda de i förstnämnda räkenskap dittills balanserade fordringarne för de
till enskilda jemvägsanläggningar meddelade lån. Den särskilda redovisningen
upptog alltså efter nämnda tid. endast och uteslutande de till Statens jernvägsbyggnader
upplånta medel samt huru dessa medel blifvit använda. Fordringarne
för lånen till de enskilda jernvägsanläggningarne öfvertogos deremot af Riksgäldskontoret,
som för desamma i liqvid godtgjorde jern vägsfonden. På sådant sätt
hafva räkenskaperna ända till närvarande tid blifvit förda, och Riksgälds-kontoret har
följaktligen af egna medel bestridt alla utgifter för lånen till de enskilda jernvägsanläggningarne,
hvilka lån alltså i hufvudböckerna upptagas bland Kontorets
fordringar. Men vid 1862 och 1863 års riksdag beslutade Rikets Ständer “att
“åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdraga att för utbetalning af ej mindre
“de till fortsättning af Statens jernvägsbyggnader under 1862-—1863 års riksdag
“beviljade anslag, än de af Rikets Ständer vid samma riksdag anvisade lån för
“enskilda jernvägsanläggningars utförande, anskaffa genom upplåning en summa
“af högst 35,000,000 R;dr“. T följd af denna förändring i hvad förut varit iakttaget,
eller att Riksgälds-kontoret, som förut af egna medel förskjutit hvad som
4
Stats-Utskottets Memorial N:o 95,
anvisats till låneunderstöd för enskilda jernvägsanläggningar, nu deremot skulle
genom upplåning, likasom för anslagen till stambanorna, bereda tillgång till
lånebidragen för de enskilda jernvägarne, borde naturligtvis dessa sednare lån
derefter redovisas i den särskilda räkenskapen för de till jernvägsbyggnader upplåga
medel. Som likväl uti 206 § af 1863 års reglemente inflöt det stadgande,
att de för jernvägsbyggnaderna upplånta och utgifna medel (såsom ända från och
med år 1855 iakttagits) redovisas uti en särskild räkenskap, men att hufvudboken
skulle upptaga och redovisa Riksgälds-kontorets alla fordringar för de till
enskilda jernvägsanläggningar utbetalda lån, hafva dessa sednare fortfarande upptagits
i sjelfva hufvudboken. Denna bokföring har till och med år 1865 kun
nät, utan att någon ovigtighet i afseende på bokföringens resultat derigenom
uppkommit, ega rum, enär upplåningen mot fonderade obligationer då ännu icke
omfattat större belopp, än att Riksgälds-kontoret måst af andra tillgångar förskjuta
hvad som till de enskilda jernvägsbyggnaderna dittills utlånats. Men sedan
1866 års jernvägslån blifvit upptaget, skulle, enär detta lån, såsom fonderadt,
icke till sitt kapitalbelopp i hufvudboken bland Kontorets skulder balanseras,
den Olåtighet af det hittills följda bokfö ringssättet uppstå, att hufvudboken väl
komme att bland Kontorets tillgångar upptaga dess fordran hos de enskilda jernvägsbolagen,
men deremot icke bland skulderna balansera den deremot svarande
andelen i skulden för fonderade jernvägslånen. Det har i följd häraf synts Utskottet
nödigt att förändring häruti eger ruin, så att till den särskilda räkenskapen
öfverföras Riksgälds-kontorets fordringar för de till enskilda jernvägsanläggningar
meddelade lån, som utgått af de mot fonderade obligationer upplånta
medel, hvaremot Riksgälds-kontorets förskott till jernvägsbyggnaderna med ett
motsvarande belopp ökas. På det eu sådan förändrad bokföring må kunna till
vägabringas, är dock nödigt, att de uti 206 § af Riksgälds-kontorets nu gällande
reglemente meddelade föreskrifter angående bokföringssättet af jernvägsraedlen
erhålla en härefter lämpad lydelse: och Utskottet hemställer på grund af hvad
sålunda blifvit anfördt,
att § 70, som motsvarar § 206 i nu gällande reglemente,
må erhålla den förändrade lydelse, som förslaget utvisar.
§ 71, angående utgifning från trycket af utdrag ur Riksgälds kontorets räkenska
per: och
§ 72, angående upprättandet af årliga liqvider mellan Stats- och Riksgäldsverken,
äro lika lydande med §§ 207 och 208 i nu gällande reglemente.
Stockholm den 9 Maj 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Frsson Posse.
Stats-- Utskottets Memorial N:o 95.
5
Förslag
till
för
Reglemente
Riksgälds-kontoret.
(Fortsättning.)
Angående uppbörden och redovisningen af de til! Riksgälds-kontoret
ingående bevillning*- m. fl. medel,
§ 64.
Allmänna bevillningen uppbärets och redovisas på sätt i gällande författ
ningar är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som
med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillningsstadgan
dem tillerkända arfvoden och traktamenten.
Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen
af arfs- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden,
som uti derom gällande författningar finnas bestämda.
§ 65.
I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpela fgifter,
som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande
författningar att tjena till efterrättelse; börande kostnaden för den i Riksgäldskontoret
skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må
vedergällningen för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter
utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes böra de stampar,
som vid den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på
6
Stats-Utskottets Memorial N:o 95.
Riksgälds-koutorets bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för denna
stämpling, med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelm,
edlen godtgöras.
§ 66.
Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets
ofnga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren
summariska räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom
den tid författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser
från de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska
räkningar aflemnas äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskildt är
bestämd.
,..''i § 67.
I början af hvarje månad insändas från landtränterierna till Riksgäldskontoret
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors
räkning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen böra vara af landskontoren
till rigtigheten bestyrkta.
§ 68.
De till Riksgälds kontorets disposition uti landtränterierna influtna uppbörds
och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen
till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och
förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra
dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till
Riksgälds-kontoret expedieras.
§ 69.
För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisions-departements
anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för
Riksgälds-kontorets räkning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga
reqvisitioner. de i författningarne stadgade observations- och indrifnings irfvoden.
§ 70.
Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, med undantag af de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels så
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 95.
7
som anslag, dels såsom lån, utgifna medel, hvilka uti en särskild räkenskap
redovisas, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok. Allt
hvad som i ränta och kapitalafbetalning inflyter för de till enskilda jernvägsauläggningar
utbetalda och i den särskilda räkenskapen bokförda lånen skall i
främsta rummet användas till bestridande af ränta och amortering af de för
jernvägsbyggnaderna upptagna fonderade lån, så att Riksgälds-kontoret endast
tillskjuter hvad som derutöfver erfordras för de bestämda annuiteternas utgörande.
Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för jernvägs-lånemedlen
skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September
behörigen granskade.
Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret
tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.
§ 71.
Under loppet af Juli månad hvarje år, böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 72.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret en ordentlig liqvid
med Statsverket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl.
Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt
godkännande, bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt
med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.