Stats-Utslcotlets Utlåtande N:o !K3.
I
M:o 93.
Ank. till Riksd. Kansli d. 8 Maj 1867, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om förändrade vilkor
för lyftande af det statsbidrag, som bli/vit anvisadt för
åstadkommande medelst kanal och slussar af en förening
mellan sjöarne Vestra och Ostra Silen. (R. A.)
Uti sin vid sistiidne riksdag angående Statsverkets tillstånd och behof allåtna
nådiga Proposition föreslog Kong!. Maj:t att, för sjöarne Vestra och Östra Silens
förening medelst kanal och slussar, i sammanhang med de pågående arbetena vid
Dalslands kanal, ett statsbidrag af 63,950 R:dr måtte beviljas, deraf 12,750 R:dr
såsom anslag och 51,200 R:dr såsom lån. Med bifall härtill anvisade Rikets
Ständer, att under år 1867 från Riksgälds-kontoret utgå, utaf anslagssumman
7,000 R:dr och af lånet 28,000 R:dr, eller tillsammans 55,000 R:dr; och har
nuvarande Riksdag, i enlighet med Stats-Utskottets hemställan i 12:te punkten af
Utlåtandet N:o 46, i ytterligare afräkning å detta statsbidrag anvisat 18,000 R:dr,
att under år 1868 utgå med 3,000 R:dr af anslaget och 15,000 R:dr af lånesumman.
Sedan Kong!. Maj:t, genom nådigt Bref den 7 sistiidne December, i
nåder lörklarat Direktionen för Dalslands kanal-aktiebolag berättigad, att, af de
till utgående under år 1867 anvisade delar af förberörda statsbidrag, lyfta hela
lånebeloppet 28,000 R:dr, så snart Bolagsdirektionen, med företeende af vederbörligen
afiattad skuldförbindelse, sig derom efter 1867 års ingång hos Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret anmälde, hade, enligt hvad Herr 6 F. Wccm uti en inom
Första Kammaren väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion (N:o 81) anfört,
Direktionen, för uppfyllande af sistnämnda vilkor, i Riksgälds-kontoret anhållit
om formulär till skuldförbindelse; men å denna anhållan hade det svar den ISf
sistiidne April meddelats, att »jemte skuldförbindelsen borde, innan någon del ai''
den beviljade lånesumman finge utbekommas, till nämnda Kontor ingifvas sådan
Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 45 Haft. 1
2
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 93.
borgen eller säkerhetshandling för ifrågavarande förbindelses uppfyllande, som af
Herrar Fullmägtige godkännas.» I anledning af denna fordran af en säkerhetshandling,
som det icke vore för Direktionen möjligt att anskaffa, hade, bland
annat, den upplysning meddelats, att Rikets Ständer, som vid 1862—1863 års
riksdag utförligen bestämt de vilkor, på hvilka det då beviljade större statsbidraget
till utförande af Dalslands kanal finge åtnjutas, icke till sitt bifall af det
statsbidrag, som vid sistlidne riksdag beviljades för utsträckningen af nämnde kanal,
fogat någon bestämmelse derom, huruvida det sednare statsbidraget finge åtnjutas
mot samma vilkor som det förra, i följd hvaraf Fullmägtige nu måste tillämpa
de allmänna vilkor och föreskrifter, som, der icke särskilda bestämmelser eller
stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna meddelade, böra i
afseende på dessa anslag och lån iakttagas.
Efter att hafva närmare utredt de omständigheter, som, enligt motionärens
förmenande, varit orsaken dertill, att Rikets sednast församlade Ständer icke meddelat
några sådana särskilda bestämmelser i afseende på statsbidraget till ofvanberörda
sjöars förening, har motionären föreslagit, att vilkoren för det härtill beviljade
och till en del vid denna riksdag anvisade statsbidrag måtte blifva af Riksdagen
särskildt stadgade, samt att dessa vilkor måtte bestämmas lika med dem,
som vid 1862—1863 års riksdag föreskrefvos, för åtnjutande af det då lör segelleds
öppnande från Hattelura till Stora Lee beviljade större statsbidrag.
Såsom skäl härför har motionären hufvudsakligen anfört, att båda företagen
utgöra särskilda delar af det stora kanaliserings-arbete, som fått namn af Dalslands
kanal, eller rättare att det nu ifrågavarande vore en utsträckning af det
med statsbidrag först hugnade, samt att båda utföras af ett och samma bolag,
hvars bolagsordning i alla sina väsendtliga bestämmelser hvilar på de af Rikets
Ständer för det större statsbidraget lastade vilkor, hvaribland att bolagsmännen
äro förbundne att af egna medel tillskjuta hvad som utöfver statsbidraget erfordras
för kommunikationsledens fullbordande, och att aktieteckningen skall uppgå
till dubbla beloppet af hvad som enligt kostnadsförslaget erfordras för att jemte
statsbidraget fullborda kanalen, hvaraf hälften endast i visst fall får af Direktionen
uttagas, men aktie-egarne icke eljest äro skyldige vidkännas någon utgift, samt att
den årliga trafikinkomsten skall först användas till de årliga rånte- och amorterings-liqviderna
å af Staten meddelade lån m. m.
Då sålunda blifvit äskadt att vilkoren för lånet till kanal- och sluss-anläggningen
mellan sjöarne Vestra och Ostra Silen måtte bestämmas lika med dem,
som för lånet till segelledens öppnande mellan Hattefura och Stora Lee blifvit
stadgade, anser sig Utskottet höra erinra derom, att Rikets Ständer vid 1862—
1863 år- riksdag, genom bifall till Stats-Utskottets Memorial N:o 168, för sistnämnda
arbetsföretag beviljade ett statsbidrag af En million R:dr, deraf 200,000
R:dr såsom anslag utan återbetalriingsskyldighet och 800,000 R:dr''såsom lån, utaf
Stats—Utskottets Utlåtande N:o 93.
5
hvilket statsbidrag halfva anslagssumman 100,000 R:dr och af lånet 450,000
R:dr finge under den derpå följande statsregleringsperioden (1864—1866) utbetalas
till det bolag, som genom kontrakt, hvilket sednast inom 1864 års utgång borde
vara vederbörligen afslutadt, förband sig att utföra och fullborda samt för all
framtid underhålla hela den ifrågavarande kommunikationsleden. Såsom vilkor
härför stadgades, bland annat, att, innan någon del af lånesumman finge lyftas,
bolaget genom sin direktion borde hafva till Riksgälds-kontoret aflemnat å bolagets
vägnar utfärdad skuldförbindelse, innefattande åtagande att årligen efter slutet
af det år, hvarunder hvarje för sig fristående del af företaget blifvit fullbordad,
och intill hvilket års slut motsvarande del af lånet finge räntefritt innehafvas, inbetala
fem procent å det i förhållande till hela kostnaden mot samma del svarande
lånebelopp, af hvilka först borde beräknas o procent årlig ränta å det efter
hvarje inbetalning återstående kapital samt det öfriga afgå å kapitalet. I öfrigt
skulle bolagsmännens aktieteckning medföra förbindelse för dem, att utaf egna
medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordrades för kommunikationsledens
fullbordande; och skulle aktieteckningen uppgå till minst 400,000 R:dr.
Som likväl hälften af denna summa, eller 200,000 R:dr, vore afsedd att utgöra
säkerhet för lånesummans återbetalning, så skulle aktie-egarne icke behöfva, derest
kommunikationsleden genom deras försorg varder på föreskrilvet sätt och
inom stadgad tid fullbordad, erlägga denna hälft af teckningssumman i annan
händelse, än om trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga
rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, bolagets direktion
eger att, i mån af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje
aktie obetalda belopp, som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den
del af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas;
och bör i följd häraf den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan
någon utdelning må aktie-egarne tillgodokomma, användas till den inbetalning ä
lånet, som för året bör ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva
tillräckliga, aktie-egarne äro fri kallade från all skyldighet att i annan ordning,
än här blifvit stadgadt, utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift.
Skulle kommunikationsleden efter dess fullbordande icke behörigen underhållas
eller skulle betalningsskyldigheten för det erhållna lånet icke af bolaget
fullgöras, skall kommunikationsleden hemfalla till Staten, utan rättighet för aktieegarne
att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de
tillskott till detta företag, som derförinnan blifvit af dem gjorda. Slutligen stadgades,
att Fullmägtige i Hiksgälds-kontoret skulle ega att, så länge lånet ännu
icke blifvit till fullo betaldt, utse en revisor att deltaga i de årliga revisionerna
af bolagets styrelse och förvaltning.
Vid sistförfluten riksdag, då Rikets Ständer till utgående från Riksgäldskontoret
anvisade återstoden af det för Dalslands kanal beviljade statsbidraget,
4
Stals-Utskotieis Utlutande N:o 93.
stadgades den förändring i vilkoren för lånets återbetalning, att bolaget skall å
hela lånesumman. 800,000 R:dr, från och med 1808 års början erlägga ränta
enligt de grunder och bestämmelser, som vid statsbidragets beviljande under
1862 —1865 års riksdag blifvit stadgade.
Beträffande åter det vid sistlidne riksdag beviljade lånet för Vestra och Ostra
Silens förening medelst kanal och slussar, så grundade sig Kongl Maj:ts derom
aflåtna nådiga framställning på en af det bolag, hvilket åtagit sig utföra segelledens
öppnande från Hattefura til! Stora Lee (eller det s. k. Dalslands kanalaktiebolag)
ingifven, af Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen förordad underdånig
ansökan att erhålla statsbidrag för Östra Silens förening med Vestra Silen, hvilken
redan genom det pågående arbetet med Dalslands kanal sättes i förbindelse med
öfriga genom sistnämnda kanal förbundna vattendrag; och åberopades, bland andra
skäl för bifall härtill, angelägenheten deraf att kanaliseringen mellan sjöarne
Vestra och Ostra Silen utfördes samtidigt med Dalslands kanal.
Då emellertid några särskilda vilkor i afseende på statsbidraget för berörda
sjöars förening icke i Kongl. Maj:ts Proposition blefvo föreslagna eller af Rikets
Ständer töreskrifna, måste de i 144 § af Riksgälds-kontorets reglemente gifna
allmänna bestämmelser af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret tillämpas, hvadan bemälde
Fullmägtige, i öfverensstämmelse med sistberörda <§, måst fördra att före
lånets lyftning skulle aflemnas dels skuldförbindelse, deri vederbörande borde åtaga
sig att efter slutet al det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först
utbekommits, årligen erlägga 6 procent å hela den lvftade lånesumman, hvaraf
räntan skall godtgöras efter 4 procent af det obetalda kapitalet och det öfriga
utgöra afbetalning derå, dels ock godkänd borgen eller säkerhetshandling för skuldförbindelsens
uppfyllande.
Af Stats-Utskottets ofvanberörda, vid 1862—1865 års riksdag afgifna Memorial
N:o 168 inhemtas, att det bolag, som åtog sig anläggningen af Dalslands
kanal, befriades från skyldigheten att för lånesummans återbetalning ställa borgen
hufvudsakligen på grund af den föreslagna lånesummans storlek samt den långa
tid, som skulle åtgå för lånets återgäldande, hvilka båda omständigheter gjorde
det overkstälibart att derför af aktie-egarne erhålla annan säkerhet än den, som
innefattades i sjelfva det storartade arbetet, hvars utförande beräknats kosta i:del
mera än hela lånesumman Det anmärktes ock, att vid alla de tillfällen, då
anläggningen af betydligare kanaler och slussverk blifvit med statsbidrag understödd,
kanal- eller slussverket antagits innefatta tillräcklig säkerhet för uppfyllande
af kanalbolagets förbindelser mot Staten. För att emellertid i förevarande
fall betrygga Riksgälds-kontoret för all förlust, skulle Staten i främsta rummet
tillförsäkras att af den behållna trafikinkomsten få lyfta den bestämda räntan och
afbetalningen å de till företaget försträckta medlen, samt förbehålla sig kontrollen
deröfver, att den årliga behållningen blefve till rånte- och amorterings-liqvider
be -
Stats-Utsleottets Utlåtande N:o 93.
n
behörigen anviind, innan bolagsmännen finge tillgodonjuta någon utdelning å sina
tillskjutna medel. Derjemte ansågs det nödigt att, liksom i fråga om anslag till
enskilda jcrnvägsanläggningar är stadgadt, föreskrifva, dels alt aktieteckningen skulle
uppgå till ungefärligen dubbla beloppet af hvad som utöfver statsbidraget erfordrades
till arbetets utförande, dels alt det utförda arbetet skulle utgöra säkerhet
för lönesumman, samt att följaktligen, om aktie-egarne underläte att fullgöra lånevilkoren,
segelleden, med hvad dertill hörer, skulle hemfalla till Staten, utan rättighet
för aktie-egarne att, till större eller mindre del, utaf det allmänna erhålla
ersättning för de tillskott, som derfnrinnan af dem blifvit gjorda. På sådana vilkor
tillstyrkte dåvarande Stats-lJt''kött och bilöllo Rikets Ständer att intressenterne
finge befrias från solidarisk ansvarighet för lånets återbetalning samt från
skyldigheten att derför ställa borgen.
Hvad nu beträffar det för föreningen af sjöarne Vestra och Östra Silen beviljade
lån, så lära de skäl och omständigheter, hvilka föranledde befrielse för
Dalslands kanalaktiebolag från skyldigheten alt för den vid 1802—18(>3 års riksdag
beviljade lånesumman ställa borgen, äfven inträffa på det förra, helst begge
arbetsföretagen kunna betraktas såsom ett gemensamt helt, och det torde vara
förenad t med oöfvervinnerliga svårigheter att, sedan inkomsterna af den egentliga
segelleden blifvit pantförskrifna till Statens säkerhet för det äldre lånet, kunna anskaffa
antaglig borgen Tor det sednare. Vid sådant förhållande och, under förutsättning,
alt kanalbolaget tillförbindes samma skyldigheter i afseende på aktieteckningen
m. in., som äro föreskrifua för lånet till Dalslands kanal, har Utskottet,
som dock icke finner sig kunna förorda någon förändring, hvarken i afseende
på det bestämda årliga inbetalningsbeloppet samt hvad deraf bör utgöra ränta, eller
i fråga om tiden då inbetalningarne skola taga sin början, ansett sig böra hemställa,
att Riksdagen, i fråga om det lör åstadkommande me,
deist kanal och slussar al en förening mellan sjöarne Vestra
och östra Silen vid si s t för fl u t na riksdag beviljade statsbidrag
af sextiotretusen niohundrafemtio R:dr, deraf 12,750 R:dr
såsom anslag och 51,200 R:dr såsom lån, måtte medgifva
Dalslands kanal-aktiebolag, som, enligt afslutadt kontrakt, förbundit
sig utföra ifrågavarande arbete, befrielse från skyldigheten
att för lånets återbetalning ställa borgen eller särskild
säkerhet, mot vilkor:
att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning,
i fråga om bolagsmännens skyldighet att utaf egna
medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordras
för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring;
att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet
af hvad som, utöfver statsbidraget, enligt kostnadsförsla
Bih.
till EiJcsd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 A/d. 45 Haft.
2
6
Stats-Utsloltets Utlåtande N:o 93.
get erfordras för arbetets fullbordande, af hvilken aktieteckning
dock hälften, som endast utgör säkerhet för lönesummans
återbetalning, icke behölver. derest arbetet blir genom bolagets
försorg på föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordad
t, af aktie-egarne erläggas i annan händelse, än derest
trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga
rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest,
Direktionen eger alt, i mån af behof, ula! bolagsmännen
uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp,
som i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den del
af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke al trafikinkomsten
kunnat bestridas;
att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan
någon utdelning må aktie-egarne tillgodokomma. användes till
den inbetalning å lånet, som för året bör ega rum, hvaremot,
om inkomsterna icke härtill blifva tillräckligt, aktie-egarne
frikallas från all skyldighet alt i annan ordning, än här blifvit
stadgadt, utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon
utgift;
att Fullmägtige i IUsgiilds-kontorct, så länge lånet ännu
icke blifvit till fullo betaldt, ega utse eu revisor att deltaga
i de årliga revisionerna af bolagets styrelse och förvaltning; samt
att, derest kanal och slussanläggningen efter dess fullbordande*
icke behörigen underliålles ellt r betalningsskyldigheten
för lånet icke af bolaget fullgöres kanal och slussanläggningen
kommer att hemfalla till Staten, ulan rättighet lör aktie-egarne
att till större eller mindre del lita! det allmänna erhålla ersättning
för de tillskott till detta företag, som derförinnan blifvit
af dem utgjorda.
I händelse af bifall härtill
torde Utskottet få sig uppdraget alt derom i det blifvande
reglementet för Riksgälds-kontoret på lämpligt ställe införa
härmed öfverensstämmande föreskrilter.
Stockholm den B Maj 1BB7.
På Utskottets vägnar:
Arvid Fr^son Posse.
Stockholm, tryckt hos Joll Beckman, 1867.