Stats-Utskottets Memorial N:o 82.
7
X:<> 82.
Ank. till Riksd. Kansli d. 23 April 1867, kl. 3 e. m.
Memorial, med förslag till voteringspropositioner i anledning af Kamrarnes
skiljaktiga beslut i frågor rörande anslag till fortsättande
af Statens jemt) äg sbyggnader.
(R. A.)
I anledning af den inom Andra Kammaren af Herr A. M. Myrtin under
N:o 96 väckta och till Stats-Utskottet remitterade motion, deri motionären, bland
annat, framställt yrkande, dels att de medel, som vid denna Riksdag varda anslagna
för Nordvestra stambanans byggande, måtte, intilldess de af honom föreslagna
undersökningar blifvit hållna och eu blifvande Riksdag fått tillfälle att
deröfver fatta sitt beslut, användas på den icke omtvistade bansträckningen,
eller mellan Arvika och Frykerud, dels att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse
hos Kongl. Maj:t anhålla, att ojäfvige och med näringsförhållandena förtrogne
personer blefve förordnade att förrätta ekonomiska undersökningar rörande
den trafik, som å båda de altex-nativa banorna kan blifva att påräkna, dels
att nödiga medel till sådana undersökningar måtte af Riksdagen beviljas; har
Utskottet, uti sitt den 3 innevarande månad under N:o 61 afgifna Utlåtande,
hemställt, att hvad Herr Myrtin, så i ena som andra afseendet, föreslagit, icke
må till någon åtgärd föranleda. Denna hemställan har, enligt Utskottet tillha
ndakonma protokollsutdrag, blifvit af Andra Kammaren bifallen, hvaremot
Första Kammaren, med afslag derå, bifallit ett af Herr Wsern framstäldt förslag
af följande lydelse: “att Riksdagen måtte, med anledning af Herr Myrtins motion,
besluta, att de medel, som vid denna Riksdag beviljas till Nordvestra
“stambanans fortsättning, anvisas till den del deraf, som för de alternativa
“linierna är gemensam, och att i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t
“täcktes i nåder uppdraga åt en komité af ojäfvige och med näringsförhållandena
förtrogne personer att förrätta ekonomiska undersökningar rörande den
“trafik, som å hvardera af de alternativt föreslagna linierna för den Nordvestra
“stambanans sträckning genom Wermland kan blifva att påräkna, samt derom
“till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt betänkande." Båda Kamrarne hafva derjemte
beslutat att, till fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan för år
8
Stats-Uiskottets Memorial N:o 82.
1868, till utgående från Riksgälds-kontoret anvisa en summa af Två millioner
R:dr.
Då sålunda det anslag, som för fortsättande af arbetena å Nordvestra
stambanan för är 1868 må utgå, blifvit genom begge Kamrarnes sammanstämmande
beslut till beloppet bestämdt, men Första Kammaren i afseende på anslagets
användande beslutat, att detsamma skall anvisas till arbeten å den del
af banan, som för de alternativa linierna är gemensam, har Utskottet, som anser
det af Första Kammaren bifallna förslaget om aflåtande af underdånig skrifvelse
rörande nya. undersökningar hafva, i följd af Andra Kammarens beslut, förfallit,
funnit sig böra hemställa, att Kainrarne behagade, i enlighet med 65 §
Riksdags-ordningen, företaga omröstning öfver följande voteringsproposition:
l:o.
Den som, i likhet med hvad Andra Kammaren beslutat, anser, att hvad
Herr Myrtin föreslagit derom, att de medel, hvilka vid denna riksdag anvisas
för Nordvestra stambanans byggande, skola användas på den oomtvistade bansträckningen
emellan Arvika och Frykerud, icke inä till någon åtgärd föranleda, röstar
Ja 5
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, med anledning af Herr Myrtins motion, beslutat,
att de medel, som vid denna riksdag beviljas till Nordvestra stambanans
fortsättning, anvisas till den del deraf, som för de alternativa linierna är gemensam.
Beträffande Kongl. Maj:ts, uti Dess nådiga Proposition om anslag till fortsättande
af Statens jern vägsbyggnader, gjorda framställningar, dels att åt Kongl.
Maj:t måtte öfverlemnas att af byggnadsanslaget använda hvad som erfordras
till anställande af undersökningar med afseende å framtida fortsättande af stambanorna
inom de trakter, der yrkande om banornas utläggning i olika rigtningar
blifvit framställda eller Kongl. Maj:t eljest kan finna skäligt att låta dylika
undersökningar anställa, dels att Riksdagen måtte medgifva, att redan utförda
undersökningar om de jern vägsanläggningar, som äro afsedda att antingen omedelbart
sluta sig till Statens stambanor eller genom andra färdiga bibanor med
dem förenas, må, efter anställda besigtningar och undersökningar å marken, till
kostnad sförslagen kontrolleras och jemföras såväl sinsemellan, som med de vid
stambanorna följda grunder för kostnadsberäkningarne, samt att sådana kontrollundersökningar,
der Kongl. Maj:t anser dem böra verkställas, må af byggnadsanslaget
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 82.
9
nadsanslaget bekostas, har Utskottet, uti sitt ofvan berörda Utlåtande N:o 61,
hemställt, att Riksdagen måtte förklara sig icke finna skäl att till hvad Kong).
Maj:t i dessa hänseenden föreslagit lemna bifall.
Denna hemställan har af Andra Kammaren blifvit godkänd, hvaremot
Första Kammaren, med afslag å densamma, gillat Kong!. Maj:ts uti ifrågavarande
hänseende gjorda nådiga framställningar.
För dessa frågors afgörande genom omröstning i enlighet med 65 §
Riksdags-ordningen. får Utskottet alltså föreslå följande voteringspropositioner:
2:o.
Den som vill, att Riksdagen lemnar bifall till Kongl. Maj:ts af Första
Kammaren gillade nådiga framställning, att Kongl. Maj:t må af byggnadsanslaget
för Nordvestra stambanan använda hvad som erfordras till anställande af undersökningar
med afseende å framtida fortsättande af stambanorna inom de trakter,
der yrkande om banornas utläggning i olika rigtningar blifvit framställda eller
Kongl. Maj:t eljest kan finna skäligt att låta dylika undersökningar anställa, röstar
Ja;
Den det ej vill. röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts nådiga framställning uti ifrågavarande
hänseende blifvit af Riksdagen afslagen.
3:o.
Den som vill, att Riksdagen lemnar bifall till Kongl. Maj:ts af Första
Kammaren gillade nådiga framställning, att redan utförda undersökningar om de
jernvägsanläggningar, som äro afsedda att antingen omedelbart sluta sig till Statens
stambanor eller genom andra färdiga bibanor med dem förenas, må, efter
anställda besigtningar och undersökningar å marken, till konstnadsförslagen kontrolleras
och jemföras, såväl sinsemellan som med de vid stambanorna följda
grunder för kostnadsberäkningarne, samt att sådana kontrollundersökningar, der
Kongl. Maj:t anser dem böra verkställas, må af byggnadsanslaget bekostas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen afslagit Kongl. Maj:ts uti ifrågavarande hänseende
gjorda framställning.
Stockholm den 23 April 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr:son Posse.
Bih. till Kikad. Prot. J867. 4 Samt. 1 AfdL 37 BåfU
2
10
Ståts-Utskottets Memorial N:o 82.
Reservation:
af Ilerr Wcem: "Dä Riksdags-ordningen i § 65 uttryckligen stadgar, att
när, i fråga om statsutgifter eller bevillning eller angående Riksbankens eller Riksgälds-kontorets
styrelse och förvaltning, inkomster och utgifter, Kamrarne fatta stridiga
beslut, som ej uppå vederbörligt Utskotts förslag varda sammanjemkade» begge
Kamrarne hvar för sig skola rösta rom. de olika beslut, hvari hvardera förut slädnät,n
så anser jag Stats-Utskottet icke, vid uppsättandet af voteringspropositioner i
dylika frågor, vara berättigad! att från ett och samma beslut utesluta vissa ord
eller delar, under förmenande att val öfriga ord eller delar af beslutet, men
icke just dessa höra till de frågor, hvarom § 65 handlar.
Sä har icke heller Utskottet tillförene tillvägagått, utan i sitt Utlåtande
N:o 67 i punkten 9:o. angående Kamrarnes skiljaktiga beslut om extra anslagför
anskaffande af gevär, uti Nej-propositionen för omröstningen deröfver upptagit
en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, ”uttryckande den åsigt att gevärsfabrikationen
företrädesvis bör inom landet verkställas och inhemska fabrikanter
för sådant ändamål inbjudas till täflan om densamma,- blott derför
att den. ehuru visserligen icke i något omedelbart samband med frågan om
storleken af gevärsanslagets belopp och tiden för dess utgående, hvarom omröstningen
egentligen måste ske, dock blifvit af Andra Kammaren i sammanhang
dermed beslutad, så att den utgjorde en del af -det beslut, hvari den
förut slädnät.”
Då derföre Första Kammaren, för att fä frågan, om hvilkendera af de fölen
del af den Nordvestra stambanan föreslagna alternativa sträckningarne är
den ändamålsenligaste, underkastad en på ekonomiska undersökningar grundad
officiel utredning, fattat det beslut att de medel, som vid denna riksdag beviljas
till Nordvestra stambanans fortsättning, anvisas till den icke omtvistade delen
deraf, och att hos Kongl. Maj:t anhålla att nämnda utredning må uppdragas
åt en af ojäfvige och med näringsförhållanden förtrogne personer sammansatt
komité, så bjuda såväl grundlagens tydliga föreskrift, som hittillsvarande
praxis, att detta beslut ostympadt kommer under omröstning.
Man bär väl inom Utskottet velat göra den åsigt gällande att beslutet
af sig sjelft sönderfölle i två alldeles skiljda delar, och påstått dessa vara alltför
lösligt sammanbundna för att utgöra ett beslut, men utom det att, enligt
min åsigt, någon sådan kritik alldeles icke tillkommer Utskottet, som endast
Stats-Utskottets Memorial N:o 82.
II
ur protokolls-utdragen och icke ur sina egna resonnementer har att hemta kunskapen
»om de olika beslut, hvari hvardera Kammaren förut stadnat», så är
här sambandet mellan de delar af beslutet, dem Utskottet vill åtskilja, oförtydbart,
och sjelfva beslutet, såsom en enhet, fattadt i följd af en enda motion och
på grund af ett enda förslag.
Sambandet mellan de delar af beslutet, som Utskottet vill åtskilja, är
verkligen så stort, att den omfattning, som gifves åt omröstningen, är för det
ändamål, som med beslutet afses, mera likgiltigt, ty likasom jag i min reservation
till Utskottets Utlåtande N:o 61 förutsatt att, om Riksdagen beslutar en
underdånig skrifvelse med anhållan om undersökningar, deraf naturligen följer
att de medel, som beviljas till Nordvestra stambanans fortsättning, böra användas
på den för de alternativa linierna gemensamma delen, så förutsätter ock
ett Riksdagens beslut om medlens anvisning till den icke omtvistade delen
otvetydigt behofvet af undersökningar till ledning för Riksdagens omdöme, om
hvilkendera af de omtvistade alternativa linierna förtjena!'' företräde; men inkonstitutionel
synpunkt anser jag det särdeles vådligt, om det i strid mot den
tydliga föreskriften i § 65 Riksdags-ordningen tillåtes Utskott att stympa, afklippa
eller på något som helst sätt förändra »de olika beslut, hvari hvardera
Kammaren förut slädnät».
Jag anser derföre Nej-propositionen i den blifvande omröstningen böra
erhålla följande lydelse:
Vinner Nej, sä har Riksdagen beslutat:
»att de medel, som vid denna Riksdag beviljas till
Nordvestra stambanans fortsättning, anvisas till den del
deraf, som för de alternativa linierna är gemensam, och att
i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes i
nåder uppdraga åt en komité af ojäfvige och med näringsförhållandena
förtrogna personer, att förrätta ekonomiska undersökningar
rörande den trafik, som å hvardera af de alternativt
föreslagna linierna för den nordvestra stambanans
sträckning genom Wermland kan blifva att påräkna, samt
derom till Kongl. Maj:t afgifva underdånigt betänkande».
Uti förestående reservation instämde Herrar ,/. O. Geijer, Casimir Pelre,
C. ,/. Svensén, Nils Andersson och ./. Andersson.