2
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 74.
andra momentet föreslagna åtgärd blifvit vidtagen. Visserligen föreställer sig
Utskottet, att ändamålsenligheten af en dylik åtgärd vunnit allt mera allmänt
erkännande; men då förslag till fullständig omorganisation af vårt försvarsväsende
äro å bane och inom en icke aflägsen framtid måste förekomma till afgörande
och i sammanhang dermed en omfattande reglering af arméens aflöningsförhållanden
är att förvänta, synes det Utskottet mindre lämpligt att nu i
dessa hänseenden vidtaga partiela förändringar; hemställande alltså Utskottet,
att Friherre C. A. Raabs förevarande motion icke må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 April 1867.
På Utskottets vägnar:
Arv. Fr.son Posse.
\:0 74t.
Ant. till Riksd. Kansli d. 23 April 1867, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om nedsättning i tjen
sternäns löner, indragning aj öfverjlödiga embetsverk,
m. m.
(lista U. A.)
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 102) har Herr A. A.
Andersson föreslagit, att Riksdagen måtte besluta, dels att alla löner till embetsoch
tjenstemän, hvilka öfverstego 2,000 R:dr, skulle vid innehafvarnes afgång
minskas med 33V3 procent, motsvarande det så kallade dyrtidstillägget, och
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 74.
3
dels att alla öfverflödiga och onyttiga embetsverk borde indragas samt tjenstemannaplatserna
i de nödvändiga embetsverken minskas till det antal, som högsta
nöden kräfde.
Härvid bär Utskottet först skolat erinra, hurusom visserligen vid
1856—1858 årens riksdag förslag framställdes om beviljande af ett, i visst procentförhållande
till de gamla lönerna beräknadt, s. k. dyrtidstillägg i aflöningen
för civile embets- och tjensteman, men att dessa förslag, i motsats till hvad
motionären antagit, icke kommit till verkställighet, utan hafva de löneförbättringar,
hvilka såväl vid berörda som vid de derpå följande riksdagarne blifva
bemälde tjensteman beviljade, grundat sig på speciel reglering af aflöningen
för hvarje särskild tjenstebefattning. Den förutsättning, hvarifrån motionärens i
första momentet framställda yrkande utgår, är således helt och hållet ovigtig;
och då de förhållanden, som föranledt löneförbättring, icke i någon väsendtlig
män undergått förändring, samt en sådan nedsättning i aflöningen, som motionären
föreslagit, alltså synes hvarken billig eller lämplig, har Utskottet icke
kunnat detta motionärens förslag understödja.
Beträffande åter motionärens yrkande om indragning af öfverflödiga och
onyttiga embetsverk och minskning i tjenstemännens antal i de nödvändiga embetsverken,
har Utskottet, då motionären icke ens antydt, hvilka embetsverk
han ansåge öfverflödiga och onyttiga eller hvilka tjenstebefattningar, enligt hans
åsigt, borde indragas, icke kunnat häråt egna någon pröfning, helst den för
eu så omfattande förändring af statsförvaltningen, som motionären synes hafva
afsett, nödiga utredning icke skulle kunna af Utskottet nu medhinnas. Dessutom
är ett inom Andra Kammaren väckt förslag till ombildning af Rikets
styrelse- och förvaltningsverk för närvarande under behandling af ett inom
samma Kammare nedsatt tillfälligt Utskott och Riksdagen torde vid behandling
af de förslag, som derifrån kunna utgå, jemväl blifva i tillfälle taga under
ompröfning de af ifrågavarande motionär antydda förhållanden.
Utskottet hemställer alltså, att berörda motion så i ena som andra
hänseendet må af Riksdagen lemnas utan afseende.
Stockholm den 23 April 1867. \
Påj Utskottets vägnar:
Arv. Fr-.son Posse.