Stats-Utskottets Memorial N:o BO.

I

ft>o 60

Ank. till Kiksd. Kansli d. 23 Mars 1867, kl. 2 0. in.

Memorial, med beräkningar öfver Statsregler ingen för år 1868,
samt förslag i fråga om fyllande af Riksgälds-kontorets
behof- '' '' (R. A.)

För att sätta Riksdagen i tillfälle att, vid pröfningen af de utaf Statsutskottet
afgifna förslag till reglering af såväl de ordinarie, som de extra ordinarie
statsutgifterna, kunna bedöma Stats- och Riksgäldsverkens ställning och
behof, har Utskottet ansett sig böra framlägga dels ett sammandrag öfver berörda
utgifter samt beräkning af Statsverkets ordinarie och extra inkomster, dels
en utredning öfver Riksgälds-kontorets kända eller beräkneliga inkomster och
utgifter under innevarande och nästkommande år.

Beträffande först den ordinarie statsregleringen för åt- 1868, så skulle
densamma, enligt Bil. Litt. A, ifall de extra ordinarie inkomsterna upptagas till

Bill. till Riksd. Prof. i867. 4 Sami. / Afd. 27 Håft. 1

2

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

samma belopp, hvartill de i Kong]. Maj:ts Proposition blifvit beräknade, lemna
följande resultat:

Inkomster:

Ordinarie, i enlighet med Stats-Utskottets af Riksdagen gillade Utlåtande

N-.o 20 till.......................... E:mt 8,861,270.

Extra ordinarie, beräknade enligt Kong!. Maj:ts Proposition
N:o 1:

Tullmedel........Prat 14,600,000.

Postmedel........ » 2,000,000.

Stämpelpappersmedel . . „ 1,500,000.

Bränvinstillverkningsafgift „ 10^500,000. ^ 28,600,000.

tillhopa R:mt 37,461,270-

Utgifter:

De, till utgående från Statskontoret, af Utskottet föreslagna
utgifterna uppgå deremot till följande belopp, nemligen:

å Första Hufvudtiteln, enligt Stats-Utsk. Uti. R:o 33 R:mt 1,424,000.
'' . , '' xr.„ ha o asa inn

Andra
„ Tredje
„ Fjerde
„ Femte
„ Sjette
„ Sjunde
„ Åttonde
„ Nionde

N:o 34 „ 2,353,100.

N:o 35 „ 479,200.

N:o 36 „ 9,503,400.

N:o 37 „ 3,951,900.

N:o 38 „ 3,928,000.

N:o 39 „ 5,997,800.

N:o 40 „ 4,602,600.

N:o41 „ 1,318,800. 33.558<800.

hvadan alltså å ordinarie statsregleringen skulle uppkomma ett

öfverskott af.......................Runt 3,902,470.

hvilket, derest ofvanstående reglering vinner Riksdagens bifall, kan användas såsom
bidrag till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter.

Enligt den af Utskottet uppgjorda förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets
inkomster och utgifter, som under Bil. Litt. C åtföljer detta Memorial,
och hvilken grundar sig dels på de af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret till
Chefen för Finans-departementet i sistlidne December månad lemnade uppgifter,
dels på ett af bemälde Fullmägtige Utskottet meddeladt sammandrag öfver Kontorets
under Mars1—December månader innevarande år förväntade inkomster och
förestående utgifter, skulle dessa utgifter, oberoende af nu skeende statsreglering,

3

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

komma att uppgå, för tiden från den 1 innevarande Mars till detta års slut,
till.............................Kant 23,102,751: 93.

hvaremot inkomsterna under samma tid upptagits till

endast......................... „ 15,187,558: 20.

så att vid 1867 års slut skulle förefinnas en brist af R:mt 7,915,193: 73-

För år 1868 hafva Riksgälds-kontorets utgifter, oberäknade
dem, som vid innevarande riksdag komma att på
Kontoret anvisas, upptagits till ett sainmanlagdt belopp

af.................R:mt 8,834,903:59.

men inkomsterna till blott...... „ 5,841,028: —

hvadan bristen för 1868 beräknats till „ 2,993,875: 59.

För hela tiden till 1868 års slut skulle alltså, oberoende
af 1868 års statsreglering, för Riksgälds-kontoret
uppkomma en brist af.............. Runt 10,909,069. 32.

Uti ofvanberörda till Chefen för Finans-departementet af Fullmägtige aflemnade
uppgifter äro Riksgälds-kontorets disponibla tillgångar från den 30
November 1867 till 1868 års slut, på sätt uti Bil. N:o 6 vid Kongl. Maj:ts
Proposition N:o 1 (sid. 33) finnes upplyst, beräknade till R:mt 24,198,801: 10.
men utgifterna till..................... « 32,02''l,o78: 2/

så att vid 1867 års slut för Riksgälds-kontotet skulle

förefinnas en brist af....................R:mt 7,822,777: 17.

hvarjemte, enligt samma uppgift, för år 1868^ likaledes

uppkomme en brist i inkomst af............. „ 2,211,178: 48.

eller tillhopa R:mt 10,033,955: 65.

Då den af Utskottet nu framlagda beräkning öfver Riksgälds-kontorets
inkomster och utgifter slutar med en bristsumma af 10,909,069 R:dr
32 öre, eller omkring 865,000 R:dr mera, än hvad som till Chefen för
Finans-departementet blifvit uppgifvet, anser sig Utskottet böra upplysa, att
denna skiljaktighet förnämligast uppkommit deraf, att, uti de till bemälde
Departements-chef'' lemnade uppgifter, Riksgälds-kontorets inkomst under år
1867 af trafiköfverskottet å stambanorna upptagits till 2,000,000 R:dr, eller
samma belopp, hvartill denna inkomst af sednaste Riksdags Stats-Utskott, i enlighet
med en af Chefen för Trafikstyrelsen den 1 Mars 1866 afgifven promemoria,
blifvit beräknad, hvaremot, enligt hvad Fullmägtige i Riksgälds-kontoret
uti sin den 20 innevarande månad till Stats-Utskottet ankomna skrifvelse upplyst,
denna inkomst, med afseende å de underrättelser, som under hand af sistbemälde
Chef blifvit meddelade, ansetts för närvarande icke kunna med säkerhet
beräknas till högre belopp än 1,400,000 R:dr, hvaraf i slutet af Februari månad
till Riksgälds-kontoret blifvit levererade 200,000 R:dr. Dessutom har, uti

4

Stats- Utskottets Memorial N:o 60.

de till Chefen för Finans-departementet lernnade uppgifterna salpeterfonden
upptagits till det under förra riksdagen beräknade beloppet af 600,000 R:dr;
men, enligt hvad h ullmägtige jemväl upplyst, kan det belopp Riksgälds-kontoret
utaf nämnde fond dels redan mottagit, dels ytterligare har att erhålla, icke beräknas
till mera, än 550,000 R:dr. Och har slutligen äfven någon minskning

egt

rum i den summa, som i föregående uppgifter antagits komma att inflyta

för 1866 års jernvägslån, för hvilket samtliga obligationerna, efter hvad Fullmägtige
uppgifvit, numera äro af Riksgälds-kontoret föryttrade. Enligt hvad Utskottet
inhemtat af den skrifvelse Fullmägtige, vid öfverlemnandet af de ofvannämnda
uppgifterna, den 15 sistlidne December till Chefen för Finans-departementet
aflat o, hade Fullmägtige redan då fästat särskild uppmärksamhet på beskaffenheten
af dessa inkomstposter, såsom till sitt belopp varande af mera vilkorlig
beskaffenhet, hvadan den nu anmärkta skiljaktigheten icke kan föranleda
till någon anmärkning om felaktighet i de förut lernnade uppgifterna.

Efter att sålunda hafva utredt Riksgälds-kontorets behof, oberoende af den
nu blifvande extra statsregleringen, får Utskottet, beträffande denna sednare,
hänvisa till den deröfver uppgjorda, under Ditt. B härvid fogade förslagsberäkning.
Uti denna beräkning upptagas:

Do. Bristen i Riksgälds-kontorets inkomster vid 1868

års slut.......................R;mt 10,909,069: 32

2:o. De till utgående under år 1868 af Utskottet föreslagna
extra statsanslag, hänförliga under Riks statens

Hufvudtitlar.....Runt 4,454,832: 25.

3:o. Det af Kongl. Maj:t äskade
anslaget till ombyggnad och
reparation af tvänne Kongl.
hofstall, hvaröfver Statsutskottet
ännu icke afgifvit

utlåtande......... „ 151,500: —

4:o. Af Kongl. Maj:t äskad ersättning
till Kongl. Statskontoret
för åtskilliga under
förskottstitel bestridda utgifter
(Stats-Utskottets Utlåtande
N:o 56)........ 287,335: 02.

5:o. De af Utskottet tillstyrkta
lån, hänförliga under Sjette

och Åttonde Hufvudtitlarne „ 275,000: —

6:o. För fortsättning af arbetena
å Nordvestra stambanan under
år 1868, förslagsvis beräknade
.......... 2,000,000 —

_ » 7,168,667: 27.

Summa R:mt 18,077,736: 59.

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

5

De tillgångar, som kunna anses blifva disponibla för bestridande af dessa
utgifter, äro, då den bevillning för år 1868, som under nuvarande riksdag kan
blifva fastställd, icke inflyter förrän år 1869 och således icke upptagits bland
1868 års inkomster, samt enär Riksgälds-kontorets kreditiv på Riksbanken endast
är afsedt för tillfälliga behof, endast följande:

Bidrag af Statsverkets inkomster enligt ordinarie statsregle -

ringen för år 1868 ...................R:mt 3,902,470: —

Öfverskott å Statsverkets inkomster och besparingar å
dess utgifter för år 1866, enligt Kongl. Maj:ts Proposition
N:o 1 ....................... „ 600,000: —

Andel i Riksbankens vinst för år 1865, dito...... „ 1,800,000: —

Sgr 6,302,470: —

hvadan alltså den brist, som måste fyllas, uppgår till R:dr 11,775,266: 59.

Summa 18,077,736: 59.

Innan Utskottet öfvergår till frågan angående sättet att anskaffa nödiga
medel för betäckande af denna brist, anser sig Utskottet först böra erinra, att

af densamma belöper på år 1867 .............R:mt 7,915,193: 73.

och på år 1868 ...................... „ 3,860,072: 86.

hvarjemte Utskottet får upplysa att, enligt de af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret
meddelade uppgifter, 1867 års brist antagligen kommer att under året fördela sig
sålunda, att för Mars—Juni månader utgifterna komma att öfverstiga de disponibla
tillgångarne med...................Pant 1,687,949: 53.

att för Juli—November månader de beräknade utgifterna

öfverstiga inkomsterna under samma tid med..... „ 2,898,079: 68.

eller tillhopa intill November månads slut R:mt 4,586,029: 21.

samt att under December månad, då, bland andra utgifter
förekomma rånte- och kapital-inbetalningar å lånen af
åren 1863, 1865 och 1866 till ett sammanräknadt

belopp af icke mindre än 4,508,500 R:dr, utgifterna

antagits komma att öfverstiga inkomsterna med .... „ 3,329,164: 52.

Summa R:mt 7,915,193: 73.

Vidare anser sig Utskottet böra upplysa att, enligt hvad Stats-Utskottet s
vid sistlidne riksdag under N:o 137 afgifna Memorial gifver vid handen, Riksgälds-kontorets
utgifter till 1867 års slut, oberäknad statsregleringen för sistnämnda

6

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

år, af Rikets Ständer antogos komma att öfverstiga dess

inkomster med.......................

samt att de extra statsutgifterna för år 1867 beräknades

R:mt 1,231,506: 19.

uppgå till

Runt 12,745,168: 38.

men de dertill anvisade inkomster
till endast...........

8,209,740: —

så att dervid uppkom en brist af R:mt 4,535,428: 38.

eller tillhopa R:mt 5,766,934: 57.

Uti ofvanberörda summa af 1,231,506 R:dr 19
öre, hvarmed Rikgälds-kontorets utgifter öfversköto inkomsterna,
ingick dock icke sista fjerdedelen af 1865 års
temporära lån å 8,100,000 Mark Hamb. Banco, hvilken
fjerdedel jemte derå ogulden ränta till betalning förfaller
först den 15 Januari 1868. Då emellertid de för denna
låneandels liqviderande erforderliga vexlar eller invisningar
redan den 2:dre i nämnde månad skola vederbörande
långifvare tillhandahållas och fördenskull böra före början
af år 1868 anskaffas, har liqviden för dessa vexlar i
Fullmägtiges sednare beräkningar upptagits under år 1867.

Och om denna utgift tillägges ofvenstående med..... „ 2,781,000: —

skulle hela bristen vid 1867 års slut hafva utgjort R:dr 8,547,934: 57.

eller något mera än det belopp, hvartill bristen nu blifvit beräknad, hvilket åter
härrörer deraf, att åtskilliga inkomst- och utgiftsposter numera kunnat noggrannare
bestämmas såväl till sitt verkliga belopp, som till tiden då de böra i beräkningarne
upptagas.

Beträffande sättet att fylla de nu uppgifna behofven anser Utskottet, lika
med hvad Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uti ofvanberörda till Utskottet aflåta
skrifvelse yttrat, tillgång dertill icke kunna, utan ytterligare upplåning,
beredas. I afseende på det lämpligaste och ändamålsenligaste sättet för en sådan
upplånings verkställande hafva Fullmägtige, uti ofvannämnda skrifvelse, erinrat,
hurusom bestämmandet deraf måste bero af beloppet utaf de medel, som genom
upplåningen skola anskaffas. I händelse Riksgälds-kontorets lånebehof under
innevarande år skulle komma att inskränkas till hvad som oundgängligen erfordras
för att sätta Riksgälds-kontoret i tillfälle fullgöra sina derunder genom föregående
riksdagars beslut föranledda utbetalningar, skulle, enligt Fullmägtiges

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

7

åsigt och under förutsättning att den nyligen inträffade förbättringen i allmänna
penningeställningen komme att fortfara, den erforderliga ökade tillgången möjligen
kunna i låneväg anskaffas genom obligationer, ställda i Svenskt mynt, utan
att den utländska penningemarknaden, åtminstone under detta år, behöfde i sådant
afseende anlitas. Skulle åter de utgifter, som vid nu pågående statsreglering
varda å Riksgälds-kontoret anvisade, komma att föranleda ökad skuldsättning,
vore det, enligt Fullmägtiges åsigt, med hänsyn till Svenska Statens möjligen
framdeles förefallande låneoperationer, önskvärd! och fördelaktigt, om upptagningen
för Sveriges räkning af ett nytt utländskt lån ändock kunde under närvarande
förhållande undvikas. Efter den under sednaste tiden förändrade penningeställningen
och med afseende å de ökade lårietillgångar, som derigenom uppkommit,
hade visserligen fråga hos Fullmägtige redan uppstått om en ytterligare
upplånings ofördröjliga företagande, men så länge försäljningen för Riksgäldskontorets
räkning af de för sistlidet års statslån utfärdade obligationer fortgick,
hade ett samtidigt utlemnande af andra Svenska statsobligationer otvifvelaktigt
motverkat afsättningen och nedtryckt priset å de obligationer, hvilkas snara föryttrande
ur flera synpunkter ansågs företrädesvis angeläget och fördelaktigt.
Dessa obligationer voro dock numera till hela sitt belopp af Riksgälds-kontoret
försålda. Emot upptagningen genast derefter af ett nytt lån förekomme dock,
att ett sådant låns belopp för närvarande icke kunde bestämmas, enär detsamma
måste bero af förhållandet mellan de inkomster eller tillgångar, som vid denna
riksdag varda åt Riksgälds-kontoret anvisade, och de utbetalningar, som komma
att Riksgälds-kontoret åläggas. Att nu upptaga ett, efter föregående riksdagars
beslut rörande Riksgälds-kontorets utgifter, lämpadt lån och sedermera möjligen
under samma års lopp anskaffa ett ytterligare lån för bestridande af Kontoret
ålagda nya utbetalningar, skulle, enligt Fullmägtiges åsigt, obestridligen komma
att medföra en synnerligen menlig inverkan på Svenska Statens utländska kredit.
Nuvarande Fullmägtige hade dessutom funnit sig ega eu särskild anledning,
att icke påbörja nya underhandlingar och transaktioner i afseende på ett
nytt låns afslutande, i det förhållande, att verkställigheten af de i grundlagarne
föreskrifva nya val till och förändring i Riksgälds-kontorets Styrelse inom kort
vore att förutse.

Utskottet torde i sammanhang härmed böra erinra, hurusom Kongl. Maj:t
i sin nådiga Proposition om anslag till fortsättande af Statens jernvägsbyggnader
(intagen under N:o 11 i lista samlingen af Bihanget till Riksdagens protokoll)
i fråga om anskaffandet af de till fortsättande af arbetena å Nordvestra
stambanan af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, nemligen 720,000 R:dr under år
1867 och 4,533,000 R:dr under år 1868, eller tillhopa 5,253,000 R:dr, yttrat,
det Kongl. Maj:t ansåge hinder icke möta att på skäliga vilkor erhålla desamma
utan anlitande af den utländska penningemarknaden, mot utfärdande från Riksgälds-kontoret
af räntebärande obligationer, ställda i Svenskt mynt och på inlö -

8

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

sen efter vissa år, eller på viss uppsägning från Kontorets sida, för att framdeles,
om ett större fonderadt lån blefve upptaget, dermed sammanläggas ; hvaremot,
om Riksdagen, af en eller annan anledning, redan nu beslutade upptagandet
af ett nytt fonderadt lån, Kong!. Maj:t funne giltiga skäl vara för handen
att i detta lån intaga förberörda belopp, i hvilket fall jemväl borde komma
under öfvervägande, huruvida icke fördelaktigast skulle vara att samtidigt upplåna
de för alla återstående byggnadsarbetena å Nordvestra stambanan erforderliga
medel, utgörande 11,270,000 R:dr; och borde, i hvilketdera fallet som helst,
den ränteliqvid eller annuitet, som under loppet af år 1868 skulle utgå för de
medel, som under åren 1867 och 1868 erfordrades, icke blifva större, än att
densamma betäcktes med de i Kong]. Maj:ts Proposition angående Statsverkets
tillstånd och behof för detta ändamål afsedda 300,000 R:dr.

Stats-Utskottet delar den af såväl Kong]. Maj:f, som Fullmägtige sålunda
yttrade åsigt om angelägenheten deraf, att, utan anlitande af den utländska penningemarknaden,
söka anskaffa de för Riksgälds-kontorets behof för den närmaste
framtiden erforderliga medel. Då, såsom ofvan är visadt, behofvet af upplåning
för åren 1867 och 1868 inskränker sig till omkring 12,000,000 R:dr, och af
denna summa endast omkring 4,586,000 R:dr kan behöfva anskaffas före den
1 nästkommande December, torde de erforderliga medlen kunna genom upplåning
mot obligationer i Svenskt mynt erhållas. Den omständigheten att nya
val till Fullmägtige i nämnda verk förestå, torde icke heller utgöra giltigt skäl
att uppskjuta vidtagandet af de åtgärder, som för den förestående upplåningen
erfordras, och det synes, som skulle denna upplåning kunna ske under den form,
hvilken vid fyrfaldiga tillfällen ända till år 1858 varit i Riksgälds-kontoret bruklig,
eller att Kontoret verkställer upplåningen af de erforderliga medlen, utan att
med nåcron viss lån öfvertaga re afsluta lån å en viss summa. För en önskvärd
och väl ordnad inhemsk upplåning mot obligationer är det af vigt, att Riksoäldskontoret
träder i omedelbar beröring med allmänheten, och att således obligationsförsäljningen
till större eller mindre belopp besörjes af Riksgälds-kontoret,
dels genom dess Kommissariat, dels genom antagna ombud, till det pris Fullmägtige
finna lämpligt att, efter omständigheterna, tid efter annan bestämma.

Utskottet hemställer alltså, att Riksdagen måtte besluta,

att åt Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uppdraga, att för
Riksgälds-kontorets räkning upptaga lån mot obligationer i
Svenskt mynt, ställda till innehafvaren, att återbetalas å bestämda
förfallotider, hvilka uti obligationerna böra angifvas,
och löpande med fem procent ränta samt försedda med halfårsräntekuponer; att

återbetalningen af dessa o bligationer skall ske till hela
beloppet under de tre åren 1870, 1871 och 1872, med
ungefär lika andelar under hvardera året; samt

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

9

att Fullmägtige må ega bestämma de valörer, som för
obligationernas gångbarhet finnas mest lämpliga, dock icke
under 100 R:dr, och bevilja kapitalrabatt, då sådan af omständigheterna
påkallas.

I händelse af bifall härtill torde Utskottet få sig uppdraget

att derom lemna Fullmägtige i Riksgälds-kontoret nödig underrättelse.

Genom hvad sålunda blifvit anfördt anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat
en af Herr Olof Nilsson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 155)
att vid denna riksdag någon upplåning för Statens jern vägsbyggnader icke måtte
ega rum.

Då Utskottet kommer i tillfälle att, sedan statsregleringen blifvit slutligen
afgjord, afgifva yttrande i fråga om de beslut och åtgärder, som för ståtsregleringens
genomförande kunna vara behöfliga, anser sig Utskottet för närvarande
icke böra framställa några vidare förslag i dessa ämnen.

Stockholm den 23 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Arvid Frtson Posse.

Reservationer:

af Friherre Silfverschöld, N. A.: “Emot Utskottets beslut att, utan föregången
pröfning af anslagen till jernvägsbyggnader, upptaga i beräkningen öfver
Riksgälds-kontoret för 1868, en förslagsvis kalkylerad summa af 2,000,000 R:dr,
får jag mig reservera, emedan jag anser, att Utskottet, då det ej slutligen pröfva4
detta anslag, bort antingen ej utföra något visst belopp eller ock det i
Kongl. Maj:ts Proposition upptagna, i likhet med hvad som skett beträffande
ombyggnad af hofstallen. Derjemte och då fråga inom Första Kammaren väckts,
angående aflemnande inom 1868 års utgång till Riksgälds-kontoret af 1866 års''
bankovinst, samt, i händelse detta förslag af Kamrarne bifalles, behofvet af upplåning
för Riksgälds-kontoret med ett motsvarande belopp minskas, synes särskild
häntydan derå bort i Stats-Utskottets Memorial intagits“.

Häruti har Friherre Funck, F., instämt.

Bill. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 27 Höft.

2

10

Stats-Utskottets Memorial N:o 60.

Af Herr A. O. Wallenberg: “Då Fullmägtige i Riksgälds-kontoret uti sin
till Utskottet aflåtna skrifvelse hemställt, “huruvida det icke må öfverlemnas åt
Fullmägtige att företrädesvis, derest tillfälle dertill skulle erbjuda sig, söka för —
yttra eller realisera Riksgälds-kontorets ännu innehafvande obligationer för redan
afslutade utländska lån“, hvaraf synes framgå, att Fullmägtige ännu icke öfvergifvit
hoppet att kunna afyttra någon del af Riksgälds-kontorets s. k. Engelska
obligationer; och då Utskottets majoritet ansett ingenting härom böra uti Betänkandet
inflyta, men jag förmenat, i likhet med Riksgälds-afdelningen, att dels
hvarje Fullmägtiges framställning är förtjent af något svar, och dels att obligationer,
tillhörande ett misslyckadt statslån ej vidare borde uti marknaden utsläppas,
så får jag härmed mot Stats-Utskottets underlåtenhet i denna del mig
reservera.

Den fullmagt, att upptaga 35,000,000 R:dr mot Riksgälds-kontorets obligationer,
hvilken Fullmägtige erhöllo af 1862—1863 årens riksdag, har blifvit
i flera repriser begagnad för upplåning af ett sammanlagdt belopp af närmast
32,500,000 R:dr. Mig synes att densamma ej vidare kan tilläggas någon
gällande kraft, fastheldre som Fullmägtige förklarat sig vara i behof af nya
föreskrifter af Riksdagen för vidare låneoperationer. Det torde böra i minnet
återkallas, att det lån, som år 1864 afslutades med en i London etablerad
Tysk bankirfirma J. H. Schröder tf Comp., omfattade ett kontraheradt lånebelopp
af 2,000,000 3 Sterling, hvarför utfärdades på 54 års återbetalning
ställda obligationer å tillhopa 2,223,000 3 Sterling, af hvilka blott en fjerdedel,
eller 555,700 3 Sterling, blefvo fixt öfvertagna och återstoden aldrig blifvit
från Riksgälds-kontoret afyttrade. Dessutom har Riksgälds-kontoret af de
till Schröder & Comp. försålda obligationerna återköpt för omkring 46,000 3,
så att, med beräkning af skedda amorteringar, nu endast obligationer för omkring
% million 3 finnas utelöpande, af hvilka blott en högst ringa del är
placerad i England. Försäljningen å Londons stockbörs gick uselt och torde
hela det försålda beloppet ej hafva öfverstigit 35,000 35. Sedermera upphörde
all notering och namnet på detta Svenska statslån utströks från listan på de
statspapper, hvilka noteras på Londons stockbörs. Da detta lån totalt misslyckats
i England, begärde lånöfvertngarne, att obligationerna uti 3 Sterling
skulle förses med Thaler-kuponer, hvilken framställning lyckligtvis af Fullmägtige
afslogs. Men denna framställning bevisar, att lånöfvertagarne ansågo lånet
omöjligt i England.

Bland skälen till det ifrågavarande lånets upptagande i 3 Sterling ingick
likväl företrädesvis att få Svenska statspapper väl accrediterade och noterade på
den Engelska penningemarknaden, men detta misslyckades tyvärr helt och hållet,
så att all notering af dessa obligationer å Londons fondbörs längesedan upphört
samt alla försök att numera sätta lif i detta lån måste misslyckas och

Stata-Utskottets Memorial N:o 60.

11

endast hafva till följd förökade svårigheter för Svenska Staten att på billiga vilkor
framdeles afsluta ett nytt lån uti X Sterling.

Är det under sådana förhållanden välbetänkt att afyttra flera obligationer
af det sämst accrediterode af alla Svenska statslån? Blir penningemarknaden i
utlandet gynnsam, så kan denna fördel väl begagnas till landets fromma, om
Allmänna Hypotheksbanken förunnas tillfälle att ordna sina angelägenheter i en
tid, då Staten kan och bör undvika att i någon form öka sina uti utlandet
cirkulerande obligationer.

På dessa skäl får jag vördsamt hemställa, att Riksdagen, med anledning
af Fullmågtiges här ofvan citerade framställning, må förklara,

att de för 18(54 års lån uti £ Sterling ännu oförsålda
obligationer icke böra afyttras.“

I denna reservation hafva Friherre Funck, F., och Herr Per Nilsson i Espö
instämt.

Till upplysning rörande de i detta Memorial behandlade frågor och hvad

dermed eger gemenskap bifogas härjemte följande förslagsbe räkningar och

tabeller:

A) Förslagsberäkning öfver ordinarie statsregleringen tillhörande inkomster och

utgifter under år 1868.

B) Förslagsberäkning öfver extra statsregleringen tillhörande inkomster och

utgifter under år 1868.

C) Förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter från

början af Mars månad 1867 till 1868 års slut.

D) Sammandrag öfver beloppet af de utaf Rikets Ständer från och med 1847

—1848 till och med 1865—1866 års riksdagar beviljade anslag för

Statens jernvägsbyggnader samt anslag och lån för enskilda jernvägsanläggningar.

E) Sammandrag öfver dels de anslag till bestridande af undersöknings- och

anläggningskostnader jemte ökad materiel för Statens jernvägar, dels de
anslag och lån för enskilda jern vägsanläggningar, som under åren 1849 1867

blifvit från Riksgälds-kontoret utbetalda.

F) Uppgift på de från Riksgälds-kontoret utbetalda lån till enskilda jernvägsanläggningar,
utvisande derjemte de inbetalningar, som för dessa lån årligen
höra till Riksgälds-kontoret inflyta under åren 1867—1869.

G) Sammandrag, utvisande ursprungliga beloppet af de utaf Riksgälds-kontoret
upptagna fonderade statslån, äfvensom huru mycket genom dessa
lån Riksgälds-kontoret tillgodokommit samt hvad deraf återstår obetaldt.

12

Bil.

Förslagsberäkning öfver Ordinarie Statsregleringen

Till Statskontoret ingående:

Ordinarie inkomster, enligt Inkomstbetänkandet (No 20)

Lxtrci ordinarie inkomster, enligt Kongl. Maj:ts Proposition No 1.....

5ullmcd1el............................... 14,600,000

J°stme?el.............................. 2,000,000

otämpelpappcrsmedel...................... 1 500 000

Brän vinstill verkuiugsafgift.................... 10,500,000

Riksmynt.

8,861,270

28,600,000

Summa |37,461,270|—i

13

A.

tillhörande inkomster och utgifter under år 1868.

Riksmynt.

Från Statskontoret utgående ordinarie

statsutgifter:

Under Första Hufvudtiteln, enligt Stats-Utskottet Utlåtande

N:o 33.....

1,424,000

_

„ Andra

»

N:o 34.....

2,353,100

—

„ Tredje

It M

N:o 35.....

479,200

—

„ Fjerde

V «

n

N:o 3G .....

9,503,400

—

„ Femte

» M

N:o 37 .....

3,951,900

—

„ Sjette

M /»

N:o 3S .....

3,928,000

—

„ Sjunde

it n

N:o 39.....

5,997,800

„ Åttonde

n n

N:o 40.....

4,602,600

_

„ Nionde

W H

n

y>

N:o 41.....

1,318,800

-

S:gr

33,55S,800

—

Saldo:

Bidrag till extra statsregleringens bestridande . . .

3,902,470

—

Summa

37,461,270

—

14

Bil.

Förslagsberäluiing öfver Extra Statsrcgleringen

Till Riksgalds-kontorct ingående:

Bidrag af Statsverkets inkomster............................

| Öfverskott å Statsverkets inkomster och besparingar å dess utgifter för år

1866, enligt Kong! Maj:ts Proposition N:o 1.................

! Andel i Riksbankens vinst för år 1865, Dito .................

S:gr

Brist

Riksmynt.

3,902,470

600,000

1,800,000

6,302,470

866,197

Summa | 7,168,667

15

B.

tillhörande inkomster och utgifter under år 1868.

Från Riksgälds-kontoret utgåendes

Extra statsanslag:

Under Första Hulvudtiteln, enligt K. M:ts Prop. N:o 39

Andra

Fjerde

Femte

Sjette

Sjunde

Åttonde

Stats-Uisk. Uti. N:o 34 ....... 24,152

„ „ N:o 36.......2,412,G85

„ „ N:o 37 650,804

„ „ N:o 27 33,830: —

„ , N:o 38 430,600: -

. N:o 46 405,000: — R69.430

„ „ N:o 39 99,700

„ „ N:o 40 398,061

25.

Lån:

Under Sjette Hufvudtiteln, enligt Siats-Utsk. Uti. N:o 46 ...... 155,000: —

. Åttonde , „ N:o40 .... • ■ 120,000: -

Ersättning till Statskontoret för åtskilliga under förskottstitel bestridda utgifter,
enligt Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 56 ...............

För fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan lör år 1868, förslagsvis
beräknade .................................. .....

Riksmynt.

151,500

4,454,832

275,000

287,335

25

Summa | 7,168,667|27:

v

16

Bil.

Förslagsberäkning öfver Riksgälds-kontorets inkomster och

Inkomst:

Behållning i Riksbanken den 1 Mars 1867 ....

Kapitalafbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets
lånefordringar................

Allmän Bevillning för åren 1866 och 1867 . . . .

Kort- och tidnings-stämpelatgifter, observationsoch
skatterättsmedel samt ekeskogsmedel . . .

Återstoden af öfverskottet å 1865 års statsinkomster
...........................

Anvisadt bidrag för år 1867 af Statsverkets inkomster
........................

Bidrag åt Manufaktur-diskontens vinstmedel . . .

Utåt behållna trafik-inkomsten å Statens jernvägar.
.........................

Utaf Riksbankens behållna vinst för år 1864. .

Återstoden af salpeterfonden.............

Dito af 1866 års jernvägslån.........

Diverse tillfälliga inkomster.............

S:gr

Under Mars— Under år
December 1867.1 1868.

Summa.

893,284

743.000

2.114.000

140.000

1.500.000

2,209,740

21,000

1.200.000

1,700,000

550.000
4,098,492

18,042

20

1,060,028

2,600,000

160,000

21,000

2,000,000

15,187,558

Brist

Summa

20 5,841,028

7,915,193 73 2,993,875 59

23,102,751,93; 8,834,903,59

893,284

1,803,028

4.714.000

300.000

1.500.000

2,209,740
42,000

3.200.000

1.700.000

550.000
4,098,492

18,042 20

21,028,586120

10,909,069

31,937,655

17

C.

utgifter från början af Mars månad ar Mu till 1808 års slut.

Utgift:

Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen . . . .
Ränta och amortissement för de fonderade statslånen
.............. ..........

Slutbetalning af 1865 års temporära lån .....

. Ränta och kapital-nfbetalning å 1866 Ars tillfälliga
lån........................

Dito dito å Statsverkets skuld till Riksbanken .

I Liqvid för tvänne tillfälliga lån...........

I Dito för lyftade medel å den hos Nordtvska banken
upptagna kredit m. in.............

] Räntcr å 1854 års lån samt det s. k. gamla

5-procentslånet....................

: Dito å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, Göta och
Södertelje kanalers reparationsfond, Ekeskogsmedlen,
Lappmarks ecklesiastikfond, Borgerskapets
enkhus’ fordran samt skulden till

Hebbeska fideikommissinnehafvaren.......

Återstoden af de vid 1844—1845, 1847—1848 och
1850-—1851 års riksdagar beviljade extra statsutgifter
........................

j Dito af de vid 1853--1854 års riksdag dito,
(82,500 R:dr, hvaraf 7,500 R:dr utgå först 18701

Dito af de vid 1856—1858 års dito dito .....

Dito af de vid 1859—1860 års dito dito .....

Dito af de vid 1862—1863 års dito dito .....

Dito af de vid 1865—1866 års dito dito .....

Återstående anslag till Statens jernvägsbyggnader:
beviljade vid 1862 — 1863 års riksdag 500,462: —

„ „ 1865—1866 års riksdag 2,200,000: ......

Anslaget till komplettering af trafikmaterielen å

Statens jernvägar..................

Återstod af lånet till jernvägsanläggning mellan

Uddevalla och Herrljunga.............

J Dito af de vid 1865 — 1866 års riksdag beviljade

lån...........................

Riksdags- och revisions-kostnader, aflöning m. in.
för Justitie-ombudsmannen, löner och andra
förvaltningskostnader vid Riksgälds-kontoret,
pensioner, observationsarfvoden, kortstämpelomkostnader
in. m..................

Summa

Under Mars— Under år : Q

December 1867.! 1868. Summa.

300,000

; i

70;

5,643,000

—

1.078,990

227.040

1,291,750

1.787.613

69

5,426

i

25

34,949

64

75,000
16,507
j 124,958
! 1.980,505
| 2,891,452

92

93
41
39

i 2,700,462

—

j 600,000

—■

'' 148,570

—

170,000

1

j 552,750|

_j

23,102,751 93

300,000

600.000

1_

4,680,821

67

8,154,597

37

----—

—

5.643,000

!_

525,000

__

1,603,990

_

221.760

—

448,800

-

—

1,291,750

———

—

1,787,613

69

5,426

25

10,852

50

36,616

21

71,565

85

9,750

—

9,750

—

______

75,000

_

141,500

—

158,007

92

19,000

—

143,958

93

542,687

29

2,523,192

70

1,665,564

2

4,557,016

41

•2 700 402

-----

—

600,000

—

148 570

—

170,000

—

686.778

15

1,239,528

15

8,834,903 59 31,937.655 52

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Samt. 1 Afä. 27 Höft.

3

18

Bil.

Sammandrag öfver beloppet af de utaf Rikets Ständer under uedannämnda

lan för enskilda jern -

|

S t

atens

j

ernvä,

? s

-

1 Vestra stam-banan.

Södra stam
banan.

-

Linien
Hallsberg —
Örebro.

Östra

stambanan.

Sammanbind-

ningsbanan

genom

Stockholm.

Norra

stambanan.

Vid

1847—1848 års

riksdag

1

—

__

—

—

—

—

n

1850—1851 „

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-—

_

Vt

1853-1854 „

6,000,000

—

1,500,000

—

—

~

—

—

—

—|

Vt

1856-1858

Vt

14,075,000

~

5,525,000

*)

—

—

—

—

—|

»

1859—1860 „

15,796,889

___

7,440,632

—

1,762,479

—

—_

—

—

i

•n

1862—1863 „

>* **)

—

—

10,150,000

-

-—-

—

4,030,000

3,070,000

—

4,672,000

—

w

1865—1866 „

It

—

—

__

--

—

—

—

—

500,000

—

___

—;

.Summa

35,871,889

—

24.615,632!

—

1,762,479

—14,030,000|

3,570,000

—

4,672,000

—:

*) Anslaget för Södra stambanan utgjorde vid 1856—1858 års riksdag 5,925,000 R-dr, men som af hela det vid nämnda riksdag
nämnda anslag här blifvit bernknadt till endast 5,525,000 R:dr.

**) Desga 370,000 R dr utgöra den till Riksgälds-kontoret influtna och för arbetena å Nordvestra stambanan anvisade andel af

19

D.

riksdagar
vägsanläggningar.

kns järnvägsbyggnader samt anslag ocli

by

8

g n a d e r.

Enskilda jernvägsanlä

ggningar.

Nordvestra

stambanan.

Undersök-

ningskost-

nader.

Kostnad för
ökad materiel.

Summa

R:mt.

Anslag.

Lån.

Summa.

Summa Erm t.

;__

!

---

—

—

—

100,000

—

100,000-

100,000

—

—

—

i

,

—

~

—

—

112,500

—

150,000

—

262,500 —

262,500

—

—

—

90,000:—

____

7,590,000

___

—

2,750,000

—

2,750,000 —

10,340,000

—

—

—

:

169,425 95

—

19,769,425

95

*)--

—

1,745,000

—

1,745,000 —

21,514,425

95

—

—

--i—

—

25,000,000

—

—

—

1,436,000

—

1,436,000 —

26,436,000

—

5,974,000

370,000

_

2,86259

—

—

28,268,862

59

—

9,644,000

9,644,000 —

37,912,862

59

3,400,000

—

! 1

i i

2,000,000

—

5,900,000

—

160,000

—

—

—

160,000 —

6,060,000

—

9,744,000

—

262,288 542,000,000

—

86,528,288 54

272,500

15,825,000;—

16,097,500--

102,625,788:54

till stambane-byggnaderna beviljade anslag å 20,000,000 R:dr endast 19,000,000 R:dr blefvo af Kong!. Maj:t disponerade, tiar först -

behållningen å statslånefonden.

20

Bil. E.

Sammandrag öfver beloppet af dels de anslag till bestridande af undersöknings- o It
anläggningskostnaderna jemte ökad materiel för Statens jernvägar, dels de anslag och lån för
enskilda jern vägsan läggningar, sos» under nedanstående år blifvit från Riksgälds-kontorct utbetalda.

Under år 1849 . .

n „ 1850. .

„ „ 1855 . .

* „ 1856. .

- „ 1857 . .

„ „ 1858 . .

ii * 1859 . .

„ „ 1860. .

, » 1861 . .

„ „ 1862. .

* „ 1863. .

, „ 1864. .

» * 1865 . .

„ „ 1866. .

„ „ 1867. .

Summa

Anslag till Statens
jernvägsbyggnader

Anslag och lån till
enskilda jernvägar

Beviljadt,, men ännu
ej lyftadt......

S;gr

Statens jernvägar.

Undersöknings-; Anläggnings- j Kostnad för
kostnader. • kostnader. ! ökad materiel.

60,000

30.000
19,425

100,000

50.000

2,862

95

59

1,800,000

4,125,000|

5,945,000;

7.810.000

6.620.000

7.550.000

6.750.000

6.750.000

9.315.000

9.112.000

8.812.000
6,576,538

400,000

1,400,000

262,288

54 81,565,538—1 1,400,000

2,700,462

600,000

Enskilda jernvägar.

Anslag.

L&n.

___l_

75,000;-

22,500;-

15,000

160,000,-

100,000

150.000 —

580.000
663,333133
546,666:67

1,556,666,67

981.666

166.666

718.000

718.000
2,880,666
4,225,902
2,388,860

Summa

Riksmynt.

100,000 —

225.000 —
2,462,500i—
4,818,333 33
6,511,09262

9.466.666 67
7,651,666;66

7.716.666 67

6.750.000

7.483.000
10,035,862
11,992,666
13,037,902167
10,525,398 66

400.000

272,5001- 15,676,430— 99,176,756154

148,570''

83,227,826 54

15,948,930:-99,176,756 j54

3,449,032-

262,288l54:84,266,000|—| 2,000,000-f
86,528,288: 54.

272,500;—115,825, OOOj—{102,625,788,54
16,097,500: —

21

Bil. F.

Uppgift på dels de från Riksgnids-kontoret för enskilda jernvägsanläggningar utgifna lån,
dels de inbetalningar, soin för dessa lån bära till nämnda Kontor inflyta under hvardera af åren
1867, 1868, 1869.

Jernvägs-anläggningen, för hvilken
blifvit beviljadt.

Lånets
lanet | ränte-j fot

Lånets

I tibet alnin gs-belopp

ursprungliga kapitalåterstod

belopp. jvid 1866 års slut.

år 1867.

år 1868.

år 1869.

Christinehamn—Sjoåndan, beviliadtår 1848

4%

100,000

i i

— 52,955 21

6,000

6,000

6,000

Nora—Ervalla

„ 1851

4%

150,000

— 104,896 63

9,000

—

9,000

_

9.000

—

Dito

„ 1858

5f%

75,000

—: 22,460

27

8,735

32

8,322

80

7,910

31

j Norbergs jernväg

„ 1854

4%

150,000

— 136.223

6

7,500

—

7,500

—

7,500

—

Wessman—Barken

»»

„ 1854

3%

200,000

— 164,435

29

10,000

—

10,000

—

10,000

—

Dito

15

„ 1858

4 %

200,000

—1 163,248

30

12,000

—

12,000 —

12,000

—

Gefle—Dala

„ 1854

2%

2,400,000

—! 2,221,364

16

72,000

—

72,000 —

72,000

—

Dito

„ 1858

51%

600,000

— 180,000

—

69,900

—

66,600

—

63,300

—

Hudiksvall—Dellen

„ 1858

4%

370,000

— 340,728

73

18,500

18,500

—

18,500

—

Söderhamn—Bergvik

„ 1858

4%

500,000

—! 466,831,84

25,000

25,000

—

25,000

Borås—Herrlj unga

55

„ 1860

4 %

1,436,000

— 1,406,705 60

—

—

71,800

—

71,800

—

Ystad—Eslöf

„ 1863

4%

2,450,000

—1 2,450,000

—

34,581

1

80,293 98

121,489

81

Helsingborg — Arup

1»

„ 1863

4%

1,100,000

—1 1,100,000

15,079

17

49,118

6

55,000

—

Landskrona—Eslöf

„ 1863

4 "/o

1,200,000

—1 1,200,000

—

14,361

11

51,123 61

59,888

89

Christianstad — Hessleholm

„ 1863

4 %

720,000

- 717,260

—

33,300

_

36,000

—

36,000

—

W exiö—Alfvestad

„ 1863

4%

434,000

— 432,233

87

21,700

—

21,700

—

21,700

—

Köping—Uttersberg

„ 1863

4 %

500,000

-! 493,802

8

34,562

50

35,000

—

35,000

—

Herrljunga—Uddevalla

55

„ 1863

4 %

3.240,000 *) j 3,091,430

—

—

—

46,034;85

122,553

66

Summa

15,825,000

—(14,744,575

4

392,21911

625,993;30

754,642 67

'') Af denna lånesumma innestå ännu i Riksgälds-kontoret outtagna 148,570 R:dr.

22

Bil.

Sammandrag, utvisande ursprungliga beloppet åt de utaf lliksgälds dessa

län Riksgälds-kontoret tiiigodokom -

1855 års fonderade statslån........................................

1858 åra d:o d:o ........................................

1860 års d:o d:o ........................................

D:o d:o mot premieobligationer å tillhopa 2,400,000 Thaler, bokförda till endast 5/6 af

nominela beloppet .........................................

1861 års fonderade statslån........................................

1864 års d:o d:o ........................................

1866 års d:o d:o ........................................

Summa

Till bestridande af ränta och kapitalafbetalning för ofvanstående lån utgå årligen följjande
belopp:

för 1855 års lån ..................................E:mt 13,655: —

„ 1858 „ „ hvilket skall slutbetalas den 2 Januari 1898 ...... „ 1,166,666: 67.

„ 1860 „ „ „ „ „ den 1 November 1898 ..... „ 1,466,000: —

„ 1861 „ „ „ „ den 30 September 1899 .... „ 165,000: —

„ 1864 „ „ „ „ „ den 15 April 1918....... „ 489,500: —

1866 „ „ „ „ „ den 2 Januari 1931....... „ 1,380,000: —

Summa 4,680,821: 67-

23

G.

kontoret upptagna, fonderade Statslån, äfvensom huru mycket genom
mit samt hvad deraf återstår obetaldt.

Obligatio nernas räntefot.

4 o. 3* %

! *i%

\ n

4J%

M°/0

5%

Obligationernas ursprungliga belopp i

R:dr K:mt. | Thaler Pr. C:t. ! £ St.

281,900 •

3,000,000

8,190,500—i

8.000. 000j —

2.000. 000—

9,932,300,-

3,281,900''—| 28,122,800,—I

555,700-

555,700-

Pör obligationerna Återstående kapitalerhållen
valuta, j skuld den 23
evalverad i Mars 1867.

R:mt. Klint.

267,688 94i
19,703,472; 60i

225,300—

19,659,200j—

25,615,074 70 24,267,64144

2,760,650

8,790,836

23,677,689

DO

29!

2,836,700''-9,750,840 —
26,485,333''33

80,815,412; 8 83,225,017 77