Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

1

N:0 39.

Ant. till Riksd. Kansli d. 15 Mars 1867, kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-statens
Sjunde Hufvudtitel.

(5l:a U. A.)

För denna Hufvudtitel, omfattande anslagen till Finans-departementet,

upptager nu gällande Riks-stat: penningar...... 6,045,517: 20.

indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång . . . 24-481: _

indelt spanmål 967 kubikfot 4 kannor, värderade efter 2 R:dr

kubikfoten till.............. 1,934: 80.

oindelt spanmål, 283 kubikfot 5 kannor, efter samma beräkningsgrund
värderade till.......... 567: _

Tillsammans 6,072,500 —

För de förändringar, som å denna Hufvudtitel ifrågakommit får Utskottet
här nedan redogöra i den ordning, anslagen äro i Riks-staten uppförda.

Kong!. Statskontoret.

l:o. I anledning af eu utaf förvaltaren vid Göteborgs kronomagasin
gjord ansökning om anvisande af nödiga medel till aflöning åt en magasinsdräng
vid nämnda magasin, hvilken framställning blifvit, såväl af KongL Maj:ts
Befallningshafvande i Göteborgs och Bohus län, som af Statskontoret förordad,
har Kong!. Moj:t föreslagit, att såsom lön för en dräng vid förberörda magasin
å Statskontorets stat måtte uppföras ett årligt belopp af 300 R:dr.

Då de i Statsråds-protokollet (Bil. 6, pag. 15 och 16) anförda förhållanden
synas Utskottet ådagalägga behofvet af det ifrågasatta biträdet vid tillsynen
öfver Göteborgs kronomagasin, tillstyrker Utskottet,

att, i enlighet med Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning,
å Statskontorets stat må uppföras ett årligt beBih.
till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 18 Höft. 1

Ang. anställande
af en
dräng vid
Göteborgs
kronomagasin.

Ang. anslagens
”till
myntets drift
och underhåll”
äfvensom
”till
postverket”
förändring
till reservationsanslag.

Ang. uteslutande
från
Riks-staten
af anslaget
till skogsinstitutet,
ete.

2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

lopp af 300 R:dr, såsom lön för en dräng vid Göteborgs
kronomagasin.

2:o Sedan Rikets Ständers år 1865 församlade Revisorer uti sin revisionsberättelse
hemställt, att de till Myntets drift och underhäll äfvensom till
Postverket anvisade anslag, hvilka i följd af särskilda bestämmelser i sjelfva
verket voro reservationsanslag, ehuru de icke funnos såsom sådana i Riksstaten
upptagna, måtte till reservationsanslag förändras, samt Rikets Ständer uti underdånig
skrifvelse den 19 Juni nästlidne år. jemte förmälan, att de för sin del
biträdde den af Revisorerne sålunda yttrade åsigt, men att beskaffenheten af
ifrågavarande anslag för då förestående statsreglering redan blifvit bestämd och
det icke syntes lämpligt att i dervid redan fattade och till en del Kongl. Maj:t
tillkännagifna beslut vidtaga någon ändring, underdånigst anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes i den nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof,
som komrne att till påföljande Riksdag aflåtas, föreslå de förändringar i
omförmälda anslags beskaffenhet, som af Revisorerne blifvit ifrågasatta, har Kongl.
Mäj:t nu föreslagit att anslagen till »Myntets drift och underhåll» samt till
»Postverket» måtte i Riks-staten uppföras såsom reservationsanslag; och får Utskottet till

denna nådiga framställning tillstyrka Riksdagens bifall.

3:o. Enär det för Skogsinstitutet, lägre skogsskolor samt öfrige till
skogsstalen hörande tjenstemäns aflöning under Hufvudtiteln uppförda reservationsanslag
å 75,000 R:dr numera, sedan från innevarande års början de så
kallade stubböresmedlen till skogsplanteringskassan ingå, icke vidare är för ändamålet
behöflig!, har Kongl. Maj:t föreslagit, att samma anslag måtte ur Riksstaten
uteslutas, men att de besparingar derå, hvilka vid 1867 års slut tilläfventyrs
kunna förefinnas, måtte få läggas till nyssnämnda kassa för dess förstärkande.

Då uti Kongl. Maj:ts till Rikets sist församlade Ständer aflåtna nådiga
Proposition, angående dispositionen af stubböresmedlen är meddeladt, att ifrågavarande,
för skogsväsendets ordnande uppförda anslag efter 1867 års utgång ej
vidare vore för ändamålet behöfligt, samt Utskottet icke finner något sådant förhållande
nu vara ådagalagdt, som skulle föranleda nödvändigheten att till skogsplanteringskassan
öfverföra de å anslaget tilläfventyrs befintliga besparingar,
hemställer Utskottet,

a) att ifrågavarande reservationsanslag må ur Riks-staten uteslutas;
och

b) att Riksdagen må förklara, det de vid innevarande års
utgång å anslaget tilläfventyrs befintliga besparingar böra
Riksgälds-kontoret tillgodokomma.

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

3

Städers friheter.

4:o. Sedan Rikets Ständers år 1865 församlade Revisorer, efter inhemtad ersättkännedom
derom, att, jernlikt Kongl. Brefven den 24 Augusti 1684 och den mZIZhptn4
Maj 1721. de mantalspenningar, som utgöras af befolkningen i Waxholm, ningarne i
äro anslagna till aflöning åt justitie-staten derstädes, och till detta ändamål från axiomde
skattskyldiga direkte utgå, hemställt att åtgärd måtte vidtagas i syftemål,
att nämnda mantalspenningar, förslagsvis beräknade till 180 R:dr, komme att
emot ersättning åt vederbörande till Statsverket ingå, och detta förslag jemväl
blifvit af Rikets sednast församlade Ständer godkändt, har Kongl. Maj:t föreslagit,
att. emot det de i Waxholm utgående mantalspenningar, som nu äro anslagna
till aflöning åt justitie-staten derstädes, till Statsverket indragas, ersättning
derför beredes nämnde justitie-stat. genom anvisande i sådant afseende under
anslaget Städers frihetav af ett årligt belopp af 200 R:dr. Af Statsrådsprotokollet
(sid. 18) inhemtas att, jernlikt tvänne i Öfverrevisions-departcmentets
Provinsräkenskaps-kontor upprättade förteckningar öfver i staden Waxholms spe- ;
cialräkningar för åren 1841 —1864 redovisade mantalspenningar, ifrågavarande
afgäld icke under något af berörda 24 år utgått med högre belopp än 203
R:dr 20 öre R:mt, men dessa mantalspenningar redan äro under kontanta anslaget
till Städers friheter i Riks-staten upptagna med ett förslagsvis beräknadt
belopp af 180 R:dr, tillstyrker Utskottet,

att, Kongl. Majtts förevarande nådiga framställning må på
det sätt af Riksdagen bifallas, att anslaget till Städers friheter
med 20 R:dr förhöjes.

5:o. I följd deraf att vederbörande indelningshafvare blifvit tillerkände Ang. ersuttersättning
för under anslagsrubriken »Städers friheter-» uppförda indelta, men af- mgvgar{°f
skrifta qvarnräntor till belopp af 1 R:dr 29 öre i penningar samt 339 kubik- räntor.
fot 5 kannor spannmål, har Kongl. Maj:t föreslagit, att det till samma anslag
nu hörande penningebelopp ökas med berörda 1 R:dr 29 öre och det oindelta
spanmålsbeloppet med 339 kubikfot 5 kannor, värda å 2 R:dr kubikfoten 679
R:dr; kommande dock, enär ifrågavarande afskrifva räntors hela penningevärde,

680 R:dr 29 öre, deremot borde afdragas från det under anslaget uppförda indelta
räntebeloppet, den föreslagna förökningen icke att medföra någon rubbning
i anslagets nuvarande slutsumma.

Den nådigst föreslagna omföringen, hvilken blifvit i bilagda tabell Lätt.

A iakttagen, torde

af Riksdagen godkännas.

4 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

Äng. Sjunde 6:o. Beträffande Öfriga till Sjunde Hufvudtiteln hörande ordinarie an telnläfriqa

slag, hvaruti någon förhöjning eller nedsättning icke blifvit ifrågasatt, hemsiälamlag.
]er Utskottet,

att samma anslag må i den blifvande Riks-staten med oförändrade
belopp uppföras, dock att till jemnande af Hufvudtitelns
slutsumma förslagsanslaget till skrifmaterialier och
och expenser, ved m. m., som f. n utgör 18,621 R:dr 51
öre, må bestämmas till ett belopp af 18,601 R:dr 51 öre;
kommande, derest Riksdagen bifaller hvad Utskottet i föregående punkter föreslagit,
Hufvudtitelns ordinarie anslag att uppgå till 5.997,800 R:dr eller 74,700
R:dr mindre än nu gällande Riks-stat upptager.

Beträffande sådana till föremål under Sjunde Hufvudtiteln hänförliga behof,
som äro af mera tillfällig beskaffenhet, äro nedanomförmälda framställningar
gjorda:

Ånff. anslag 7:o. Till nytt Landshöfdingeresidens i Carlslad, som beräknats i sin

fUfdingt- helhet komma att kosta 192.000 R:dr, har Kongl. Maj:t äskat eu tredjedel af
rtsidens % detta belopp, eller 64,000 R:dr, samt att deraf redan under innevarande år må
Carhtad. ]yftas myCket, som befinnes för året erforderligt.

Vid pröfningen af denna fråga har Utskottet icke kunnat undgå att anmärka,
hurusom den, enligt öfverintendents-embetets material- och kostnadsförslag,
för ifrågavarande nybyggnad erforderliga summa synes vara högre, än som
kan antagas vara af verkligt behof påkalladt. Enligt ett vid sistlidne riksdag
framlagdt förslag skulle i Jönköping en ny residensbyggnad med embetsrum för
Länsstyrelsens särskilda afdelningar och provinslandtmäteri-kontoret äfvensom
lokal för arkiverna kunna uppföras för en kostnad af 130,000 R:dr, eller endast
obetydligt mer än tvåtredjedelar af den summa, som nu för eu likartad byggnad
i Carlstad uppgifvits vara behöflig. I följd häraf och då vid granskning
af kostnadsförslaget Utskottet funnit de beräknade materialprisen nog höga, föreställer
sig Utskottet, att antingen genom byggnadens uppförande på entreprenad
densamma, enligt den nu uppgjorda ritningen, skulle för en vida mindre summa
kunna verkställas eller, i annan händelse, genom förändringar i byggnadsplanen
kostnaderna inskränkas. Med hänseende till den staden Carlstad öfvergångna
brand, möta stora svårigheter att mot hyra erhålla tjenliga embetslokaler för
Landshöfdinge-embetet, äfvensom bostad för Landshöfdingen, och det synes derföre
vara af nöden att skyndsamt afhjelpa det behof,, som uti ifrågavarande hänseende
obestridligen förefinnes. På grund af dessa förhållanden anser sig Utskottet
böra tillstyrka,

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 39.

5

att Riksdagen måtte till ett nytt länsresidens i Carlstad, att
uppföras i enlighet med den ritning, som Kongl. Maj:t kan
finna lämpligt fastställa, bevilja ett till högst 150,000 R:dr
bestämdt belopp och deraf för år 1868 anvisa 50,000 R:dr.
att från Riksgälds-kontoret utgå.

8:o Till arfvoden åt det inom Kammar-kollegium inrättade jorde boks-kontors
tjensteman, har Kong!. Maj.t äskat ett extra anslag af 24,700 R:dr.

Beträffande nämnda, år 1858 inrättade jordeboks-kontors verksamhet inhemtas
af Kammar-kollegii underdåniga skrifvelse den 2 sistlidne November,
bland annat, att de i orterna upprättade, till Kollegium inkomna ränteförvandlingsuträkningar
numera blifvit af kontoret granskade, dels fullständigt för samtliga
fögderier af Stockholms, Upsala, Nyköpings, Kronobergs, Jönköpings, Blekinge,
Malmöhus, Christianstads, Elfsborgs, Skaraborgs och Norrbottens län samt
för Vesterbergslags fögderi af Kopparbergs län, och dels till en del för alla fögderier
af Östergötlands och Jemtlands län, samt för Norra och Södra Tjusts,
Tunaläns, Säfvedes och Aspelands, Norra Möre, Stranda och Handbörds häraders
fögderier af Kalmar län, hvarjemte för förstnämnda 11 län och Vesterbergslags
fögderi blifvit af kontoret utskrida nya rättade uträkningar, angifvande äfven
den ordning efter natur, namn och nummer, hvarmed egendomarne skulle
i jordeböckerna upptagas; att genom denna granskning, hvilken omfattade ej
allenast räntor och kronotionde utan ock egendomarnas belägenhet, natur, namn,
nummer och hemmantal, äfven en väsendtlig del af arbetet med sjelfva jordeböckerna
blifvit undangjord; samt att, hvad angick tiden, inom hvilken de kontoret
åliggande arbeten skulle hinna afslutas, densamma icke kunde närmare bestämmas,
än att till granskningen af de återstående förvandlingsuträkningarne
torde åtgå 3 å 4 år.

Då, på sätt Kammar-kollegium uppgifvit, ännu flera år erfordras för
granskningen af de ränteförvandlingsuträkningar, som ännu icke blifvit reviderade,
hvarförinnan det egentliga arbetet med jordeböckernas upprättande icke
kommer att taga sin början, samt Kollegium beträffande tiden, inom hvilken
jordebokskontorets arbeten skulle hinna afslutas, ännu icke kunnat meddela någon
närmare upplysning, vill det synas, som skulle vid upprättandet af den
plan, efter hvilken kontorets arbeten nu fortgå, tillbörligt afseende icke blifvit
fästadt å den omständighet, som utgjort skälet, hvarföre ett särskilt kontor blifvit
för ändamålet inrättadt, — eller vigten deraf, att jordeboksarbetet blefve
inom <len möjligen kortaste tid afslutadt. Ehuruväl således, enligt Utskottets
åsigt, det skäligen kan ifrågasättas, huruvida icke jordeboksarbetet skulle kunna
med tillfyllestgörande noggrannhet, skyndsammare bedrifvas, så att dess afsilande
inom en icke alltför aflägsen framtid kunde vara att emotse, anser Utskottet å

Ang. anslag

till jordeboks-kontoret

m. m.

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

v

Ang, bestridande
af
kostnader ne
för Statsrevisionerna,

St, Barthelemys
förvaltnings-kostnader.

andra sidan angeläget att icke de pågående arbetena afbrytas; och Utskottet
hemställer alltså,

att Riksdagen, med uttalande af de betänkligheter, som mött
med afseende å lämpligheten af den plan, efter hvilken jordeboksarbetena
bedrifvas, må det för år 18G8 begärda anslagsbeloppet
24,700 R:dr på Riksgälds-kontoret anvisa,

9:o Sedan i anledning af rikets sednast församlade Ständers derom gjorda
framställning, Kongl. Maj:t i nåder anbefallt Statskontoret, att i sammanhang
med berättelsen om Statsverkets tillstånd och behof i underdånighet anmäla sådana,
under förskottstitel bestridda utgifter, hvilka syntes vara af beskaffenhet
att fortfarande kunna blifva för de uppgifna ändamålen behöfliga, har Statskontoret
uti dess omförmälda, den 7 nästlidne November afgifna berättelse fästat
uppmärksamhet derpå att, bland annat, den årligen återkommande utgift för
S''tålsrevisionerna, hvilken hittills förskottsvis bestridts af Statskontoret, syntes
vara af beskaffenhet, att, kunna blifva föremål för ett särskilt anslag af Riksdagen;
och har Kongl. Maj:t, då behofvet af denna utgift jemväl för nu ifrågavarande
statsregleringsperiod kunde med visshet förutses, och äfven beloppet
deraf på grund af de sistq nio årens erfarenhet kunde med temlig säkerhet för
den närmaste framtiden beräknas till omkring 7000 R:dr, nu föreslagit att till
bestridande af kostnader för Statsrevisionerna måtte anvisas ett förslagsanslag
å 7000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utbetalas.

Det ifrågavarande anslaget är afsedt dels till skrifmaterialier och expenser.
dels|//''// bestridande af de arfvoden, hvilka, enligt 3 § i den för Revisorer!^
af Statsverket gällande instruktion, desse ega bestämma åt den hos dem
anställde Sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjening, dels
ock till gäldande af den godlgörelse, som kan af Kongl. Maj:t i nåder bestämmas
för den ledamot af Statskontoret, hvilken enligt 5 § i nämnda instruktion
haft förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå; hemställande
Utskottet,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning må på
det sätt af Riksdagen bifallas, att Riksgälds-kontoret bemyndigas
gälda de kostnader, som uti ofvanberörda hänseenden
ifrågakomma.

10:o. Slutligen har Kongl. Maj:t begärt, att såsom bidrag till bestridande
af koloniens St. Barthelemys förvaltnings-kostnader måtte för år 1868
anvisas 25,000 R:dr, eller det belopp, hvartill ungefärligen ifrågavarande utgift
hittills årligen i medeltal uppgått, äfvensom att berörda belopp måtte, i likhet
med hvad före 1861 egde rum i afseende å då för samma ändamål anvisade
summa, uppföras såsom förslagsanslag att af Riksgälds-kontoret utbetalas.

Deremot har uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 203) Herr

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

i

C. A. Larsson yrkat, att detta anslag icke måtte beviljas, eller, i händelse anslaget
icke .skulle kunna förvägras, Riksdagen besluta, att Svenska Staten afhänder
sig nämnda besittning och tillåter befolkningen på ön ordna sig till en sjelfständig
stat efter dess eget godtfinnande.

Med alseende å den utredning beträffande förevarande anslagsfråga, som
finnes intagen i Statsråds-protokollet (bil. 6 sid. 21 och 22), samt då kostnaderna
för koloniens förvaltning under nästkommande år sannolikt icke kan inskränkas
till lägre belopp, än det nu i nåder föreslagna, torde det af Kongl.
Maj:t äskade anslaget böra beviljas;
hemställande alltså Utskottet,

a) att såsom bidrag till kolonien S:t Barthelemy’s förvaltningskostnader
för år 1868 må anvisas ett förslagsanslag af
25,000 R:dr, att från Riksgälds-kontoret utgå.

I afseende ä ofvanbemälde motionärs i sednare alternativet framställda förslag
torde det tillåtas Utskottet erinra, att Kongl Maj:t redan vid 1817—1818
års riksdag fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på fördelen af kolonien S:t
Barthelemys afträdande till någon främmande magt, samt att Rikets Ständer
dels vid nämnda riksdag, dels vid riksdagen 1844—1845 i underdånighet
nppdragit åt Kongl Maj:t att härom gå i författning. Enär Kongl. Maj:t derföre
icke lärer, i fall tillfälle till ett dylikt afträdande skulle yppa sig, lemna
detsamma obegagnadt torde anledning saknas till förnyad framställning i förevarande
hänseende, helst någon från öns sida uttalad önskan att blifva skiljd från
Sverige, Utskottet veterligen icke afhörts; hvadan Utskottet hemställer,

b) att Herr Larssons motion icke må till någon åtgärd föranleda.

Stockholm den 12 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Arv. Frisör! Posse.

Reservationer.

Vid 7:de punkten (ang. anslag för länsresidensbyggnad i Carlstad):
af Herr P. O. Hörn feldi.

8

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 39.

af Herr C. J■ Svensén: »Utskottets förslag om anvisande af medel till
uppförande af ett nytt länsresidens i Carlstad. har jag ej kunnat biträda, hvarföre
jag upptager 2:dra utgiftsafdelningens förslag till utlåtande, så lydande:

»Vid pröfningen af denna fråga har Utskottet icke kunnat undgå att anmärka,
hurusom den, enligt Öfverintendents-embetets material- och kostnadsförslag,
för ifrågavarande nybyggnad erforderliga summa synes vara högre än som kan
antagas vara af verkligt behof påkalladf. Enligt ett vid sistlidne riksdag framlagdt
förslag skulle i Jönköping en ny residensbyggnad, med embetsrum för
länsstyrelsens särskilda afdelningar och provinslandtmäteri-kontoret äfvensom med
lokal för arkiven, kunna uppföras för en kostnad af 130,000 R:dr, eller endast
obetydligt mer än två tredjedelar af den summa, som nu för en likartad byggnad
i Carlstad uppgifvits vara behöflig. Detta förhållande synes Utskottet antyda,
att genom förändringar i planen för den sednare byggnaden, den nu föreslagna
anslagssumman skulle kunna betydligt inskränkas; och då Utskottet
föreställer sig, att ett års uppskof med byggnadsföretaget icke kan föranleda
några väsendtliga olägenheter, föranlåtes Utskottet hemställa.

att det af Kongl. Maj:t för ett nytt landshöfdingeresidens i
Carlstad äskade anslag för närvarande icke må af Riksdagen
beviljas.»

Härtill får jag lägga, att i närvarande tid, då röster inom Riksdagen höjt
sig för Landshöfdingc-embetenas afskaffande, torde det vara i sin ordning att
besinna huruvida man bör fortfara med uppförande af palatser till bostäder för
Statens tjensteman. I detta hänseende uttalade 1840 års Stats-Utskott följande
grundsats: »För nödiga embetsrum för landskansli, landskontor och provinslandtmäcerikontor,
med deras arkiv, böra uti hvarje landshöfdingeresidens^ der
Statens hus icke redan äro dertill upplåtne, på allmän bekostnad anskaffas och
underhållas tjenliga byggnader, har Utskottet deremot icke kunnat finna angelägenheten
deraf, att dyrbara byggnader på Statens bekostnad uppföras, endast
för att tjena till boställen för Landshöfdingarne, hvilka i de orter, der de sakna
en sådan förmån, redan hafva sig anslagne hushyresersättningar; i följd hvaraf,
och då Utskottet saknar all anledning för att kunna bedöma, huru stor del af
det anslag, Kongl. Maj:t äskat, erfordras för embetsrum och hvad deraf ensamt
för landshöfdingeboställena är afsedt.» -- Och följaktligen afslog Utskottet såväl
Kongl. Maj:ts Proposition som en särskild motion i frågan.

Med Carlstads länsresidens är förhållandet nu ungefär enahanda som med
Wenersborgs 1S40 och det torde icke vara olämpligt att taga i betraktande
huruvida ej enahanda grunder böra begagnas för ett afslag å Kongl. Maj:ts
Proposition, hvilket afslag jag förordar.»

Vid

/

Siäts-Utslcottets Utlåtande N:o 39.

9

Vid S:de punkten (ang. anslag för jordebokskontoret) af Herr A. IV. Björck:
•5 Det torde numera vara uppenbart, att den reglering af de jorden åliggande
räntor och skatter, som genom Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 anordnades,
icke för någon längre framtid kan ega bestånd. Upprättandet af nya jordeböcker,
på grund af samma reglering, synes så mycket mera utan ändamål,
som det visat sig, att fördröjandet af kontrollen öfver de i orterna verkställda
ränteförvandlingarne icke medfört några olägenheter, enär det varit och är de
skattdragande obetaget att öfver sådan förvandling föra klagan. Den utredning,
rörande de med jordegendomar förenade öfriga förhållanden, hvilken med de nya
jordeböckerna jemväl afses och som skall grundas på nu befintliga jordeböcker,
kan ej vara af sådant värde, att arbetet med nämnde jordeböcker endast derför
bör fortgå. Visserligen kan det sägas, att arbetet icke skall vara alldeles fåfängt,
emedan det förutsätter en undersökning af de anteckningar, som i de särskilda
jordeböckerna förekomma, rörande hvarje hemmans skattläggning och alltså
leder till ett noggrant bestämmande af den gamla räntan, derifrån all förvandling
måste utgå. Men då det icke kan nekas att, om än felaktigheter i
verkligheten förefinnas i de jordeböcker, som tjenat till grund för förvandlingarne,
dessa felaktigheter icke kunna vara af någon inverkan till väsendtlig minskning
i kronans inkomster och att, på sätt redan är erinradt, den enskilde skattdraganden
när som helst kan vinna erforderlig rättelse; så skall det lätt inses,
att, äfven om full visshet om rigtigheten af ett så omfattande sifferarbete kan
vinnas, ändamålet dermed på intet sätt motsvarar kostnaden. Om icke skatteförenklingen
utgjort anledningen till företagande af eu undersökning rörande den
gamla räntan i dess helhet, så hade en sådan undersökning icke gerna kunnat
komma i fråga för ett så obestämdt, osäkert och för Staten oväsendtligt ändamål,
som det, att erhålla visshet, att icke någon origtighet skett vid anteckningen
om skattläggningen af ett och annat hemman. Med afseende å hvad sålunda
blifvit an förd t, och då kostnaden för detta jordebokskontor redan uppgår
till ett belopp, sannolikt betydligt öfverstigande 200,000 R:dr, samt de ytterligare
erforderliga utgifterna icke kunna beräknas till beloppet, men väl uppskattas
med afseende å den ringa fördel, som deraf kan heintas, hemställes,

att arbetet med de nya jordeböckerna inställes, och att om
det finnes nödigt att kontrollen öfver ränteforvandlingen afslutas,
särskild proposition om derför erforderliga medel till
Riksdagen måtte afgifvas.»

Vid iO-.de punkten mom. b. (ang. Herr C. A. Larssons motion om afträdande
af S:t Barthelemy) af Herrar C. J. Svensén och Nils Andersson, hvilka
såsom sitt yttrande upptogo 2:dra Utgifts-afdelningens i denna fråga afgifna
förslag, så lydande:

Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 18 Haft.

2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 39.

»Men då, på sätt af Rikets Ständers år • 1864 församlade Revisorers berättelse
angående granskningen af ön S:t Barthelemys räkenskaper och det dervid
fogade tabellariska sammandrag af koloniens inkomster och utgifter från och
med 1845 till och med 1862 inhemtas, inkomsterna från ön, hvilka under hela
denna tid vida understigit förvaltningskostnaderna, oupphörligen nedgått, så att
tillskottet från moderlandet betydligen ökats samt någon anledning icke torde
förefinnas att hoppas en förbättring i dessa förhållanden, har Utskottet, i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnde motionärs alternativt framställda
yrkande, ansett sig böra uttrycka den åsigt, att det vore önskligt
om kolonien S:t Barthelemy, som icke är af någon betydelse för moderlandets
handel eller konstflit, kunde, till besparing i statsutgifterna. - skiljas
från Svenska Kronan. Härtill kommer, att Kongl. Maj:t redan vid 1817—1818
årens riksdag fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på fördelen af kolonien S:t
Barthelemys afträdande til! någon främmande magt, samt att Rikets Ständer dels
vid nämnda riksdag, dels vid riksdagen 1844—1845 i underdånighet uppdragit
åt Kongl. Maj:t att härom gå i författning. Vid 1853—1854 årens riksdag
lemnades visserligen utan afseende en da väckt motion om Statsverkets befrielse
från vidare utgifter för nämnda koloni, men Rikets Ständer torde dervid
(se Stats-Utskottets Utlåtande vid nämnda riksdag N:o 203) endast afsett ogillande
af det då föreslagna sättet för öns afhändande, eller att den skulle åt sig
sjelf öfverlemnas. Hemställande Utskottet alltså,

b) att, vid anmälan af detta beslut, Riksdagen må i underdånighet
hemställa, huruvida icke Kongl. Maj:t skulle finna
skäligt att, på sätt redan tillförene blifvit ifrågasatt, låta vidtaga
åtgärder ledande derhän att, genom nämnda kolonis afträdande
till någon annan magt, Svenska Statsverket kunde
befrias från utgifvande af det årliga bidrag till koloniens
förvaltningskostnader, som nu redan under en lång följd al
år utgått».

i:

-ifra

—,— ■ ■ i i

• [ I .... . - ........ ..... •

TslTo. -A—

•'',1 <1 J

fl) \

rt «

12

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

Tab. Litt.

Riks-staten

1867 års Riks-stat anslår:

Indelta

Pen-

Räntor en-

nin-

ligt marke-

gång på

gar.

förslag.

R:dr

17,000

38,200

117,450

107,555

R:dr

ore

Spanmål.

Indelt på förslag. | Oindelt.

Mått.

Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.

Mått.

Värde
förslagsvis
ä 2 R:dr
kubikfoten.

K:ft jk::

R:dr

örei K:ft

113

164,000

30,700

3,450

126,42

29,800

2,000,000

6 94

70,000

1,800,000

1,040,000

364

50

371 8

k:r| R:dr jöre

226

80

75

60i -

Summa

Riksmynt.

Tpt|5,544,581|94! 364|50! 37j 8| 75 60 1131 4|

R:dr

öre

17,000

38,200

—

117,450

—;

107,781

80''

164,000

30,700

3,450

126,426

94

29,800

''2,000,440

10

70,000

—

1,800,000

—

1,040,000

—

00

-tf

iQ

84

ZFina.riS-IDe ■

Departements-chefen.......

;skontoret med kronomagasioch
Avesta:

Penningar:

Nuvarande beloppet. .....
Tillkommer: lön för en dräng
borgs kronomagasin . . .

Oindelt spanmål, såsom i 1867
Stämpelpappers-omkostnader, FörMynt-
och kontroll-verken:

Löningar............

Till myntetsfdrift och under

slag.............

Omkostnader för kontroll-verket

Kammar-rätten..........

Öfver-intendents-embetet.....

Postverket (kontanta anslaget för
len direkte utgå), Reservati
postdiligensernas fortskaffan
dige ej dermed betungas, Re
-Tullverket, För slag s-anslag att a
-[Ersättning till städerna för mista

A. Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

Sjunde Hufvudtitel. ___

13

peurtementet.

nerna samt vågstaterna i Falun
....... 107,555: —

vid Gtöte års

Eiks-stat
slags-anslag

300: •

107,855: —
226: 80.

håll, Eeservations-an -

18,700: —

12,000: -

För slag s-anslag

Förslag till blifvande Riks-stat.

Pen nin gar.

Indelta

Spanmål.

I Räntor en- j Indelt på förslag. 1
ligt marke-i
i gång på |

| förslag. !

Oindelt.

Mått.

R:dr

17,000

38,200

117,450

It: dr

ore

107,855

164,000

30,700
3,450
126,426 94
29,800

Värde
å 2 R:dr
kubik-foten

Mått.

Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.

R:dr

öre

K:ft

k:r

R:dr

öre

......

Summa

I

Riksmynt.

R; dr

ore

17,000

38,200

117,450

slagsvis beräknadt att af postmed anslag.

............... 2,000,000

på sådant sätt, att de skjutsskyl-j

servations-anslag..........i 70,000

tullmedlen direkte utgå......1,800,000

tolag, Förslag s-anslag.......1,040,000

364150; 37 8!

Transport^,544,881 94| 364|50| 37 8

i

j

i 75

60

I |

1 I

113

113

226

80: 108,081
—| 164,000

80

30,700
3,450
126,426
29,800

2,000,440

70,000
1,800,000
1,040,000 —

94

10

4 226 80 5,545,54884

14

Hör till Stats-UtsJcottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

1867 års Riks-stat anslår:

Pen nin gar.

Indelta
Räntor enligt
markegång
på
förslag.

Spanmål.

Indelt på förslag.

Mått.

Värde
å 2 R:dr
kubik-foten.

R:dr

öre

Tpt5,544,581

94

173

75

22,940

—

75,000

50,000

—

15,500

48,000

—

70,000

—

23,700

—

R:dr löre

364 50
1,211 69
900-

K:ft

37

22,004

81

k:r

8

359 5

R:dr

75

719

60

Oindelt.

Mått.

Kitt

113

170

k:r

4

Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.

Summa

Riksmynt.

R:dr löre

226 80

340

20

R:dr

5,545,248 84
1,385 44
23,840

75,000 —

50.000
15,500 —

48.000

70.000
46,764 01

Tpt 5,849,895(69! 24,481]—|

397! 3

794 60, 283 5

Jägeri-staten............

Skogsplanterings-kassan (kontanta
mansräntor och arrenden m.
Skogsinstitutet, lägre skogsskolor
de tjenstemäns aflöning, IieTill
belöningar för rofdjurs dödanLyshållning
m. fl. utgifter för kroFörslags-anslag.
.......

Byggnader och reparationer i StockByggnader
och reparationer i landsstäders
friheter, För slag s-anslag:

Penningar:

Nuvarande beloppet......

Tillkommer:

Ersättning för de af befolkholm
utgående mantalspenvarit
anslagna till aflöning
staten derstädes, men hätill
statsverket ingå ....
efter afdrag af det belopp,
till denna inkomst förut vastat
beräknad, utgörande. .
Dito för indelta men afskrida
räntor ............

567—15,875,7 38]29|

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

15

Förslag till blifvande Riks-stat:

Indelta

Spanmål.

Pen-

Räntor en-ligt marke-gång på
förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa

nin-

gar.

Mått.

Värde
å 2 R:dr
kubik-foten.

Mått.

Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.

Riksmynt.

Transport

R:dr 1

5,544,881

173

22,940

50.000

15,500

48.000

70.000

öre

94

75

R:dr

364

1,211

900

öre

50

69

Kitt

37

k:r

8

R:dr

75

öre

60

K:ft

113

k:r

4

R:dr

226

öre

80

R:dr jöre

5,545,54884

1 QQX M/f

anslaget såsom ersättning för hem-

23,840

50.000

15,500

48.000

70.000

samt öfriga till skogsstaten höran-servations-anslag..........

nans publika hus i Stockholm,

holm, Reservations-anslag....
orterna, Reservations-anslag . . .

........ 23,700: —

ningen i Wax-ningar, hvilka
för Justitie-danefter böra
.... 200: —
hvar-ut i

.... 180: — 20: —
mjöl- och såg-qvarns-

''

* 5 r |

, ; |

Transport

|5,751,495 69

| 2,47 6|l 9

| 37

8

j 75 60

113

4 226 80

5,754,274)28

16

Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 39.

1867 års Riks-stat anslår:

j

Indelta

Spanmål.

Pen-

| nin-

j gar-

Räntor en-ligt marke-gång på
förslag.

Indelt på förslag.

Oindelt.

Summa

j

Riksmynt.

1

Mått.

Värde
å 2 R:dr
kubik-foten.

i >

1 Värde

Mått. lför^lagsJis

1 a 2 R:dr

Ikubikfoten.

! R:dr |öre

Tpt 5,849,895 69

! R:dr jöre

j 24,481 —

K:ft !k:r

397; 3

R:dr !öre

794 60

K:ft k:rl R:dr öre

283 5; 567 —

i;''

R:dr jöre

5,875,738! 29

Indelta räntor:

Nuvarande beloppet......

Afgå: Afstelna qvarnräntor

Indelt spanmål såsom i 1867
Oindelt spanmål:

Nuvarande anslag.......

Tillkommer: Ersättning för
räntor ............

3,000

15,000

19,500

—

15,000

—

1,500

—

1,500

—

18,621

51

46,500

—

75,000

—

570

1,140

! i

20:

S:a!6,045,517

201 24,481 — 967! 4| 1,934 80

3,000!

15,000

19,5001

1,140

15,000

1,500

1,500

18,621

46,500!

—| 75,000!

283| 5: 567 —16,072,500|

20

51

Transportkostnader för StatsverObservations-
och uppbörds-proMantalsskrifningsprovision,
För Tiondeprofvare.

..........

Restitutioner, Förslag s-anslag . .
Uppköp af ved för Wisby s. k.
Rese- och traktaments-penningar,
Skrifmaterialier och expenser, ved

Nuvarande beloppet......

Afgå: För jemnande af HufExtra
utgifter, Heservations-anslag
Kongl. Theatern..........

Anmärkning: Under 28 punkten af Utlåtandet N:o 40, angående regletet
dessutom tillstyrkt att till underhåll af Flöda församlings
Sjunde Hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer i
gen under förevarande hufvudtitel 74,400 R:dr.

Hur till Ståts-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 89.

IT

Förslag till blifvande Riks-stat:

Pen nin gar.

k:dr

Indelta _______________________

Räntor en- indelt på förslag.

| ligt mark.''---------------7--------------

j gång på
I förslag.

Spannmål.

Mått.

Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.

Oindelt.

Mått.

Transport

....... 22,004:81.

....... 680: 29-21,324: 52.

års Riks-stat...... 719: —

Mått. Värde.

170:1. 340:20.

qvarn -

339:5. 679:

S:r SOt): fi. 1 ni 0. 7>n

23,721

3,000

15,000

19,500

Oi I
CM 1

21,324

kets bergseffekter, Förslags-anslag
•enter in. m., Förslag s-anslag . .

15,000

1,500

1,500

_

_____

kronokalkugn, Förslagh-anslag . .

—

_

m. m., För slag s-anslag:

;öre R;dr örei K:ft k:rj K:dr öre Ii-ft k:r

5,751,495 69| 2,476 19 37 S 75 60! 113 4

Värde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.

Rdr öre

226 80

Summa

Riksmynt.

K:dr örei

5,754,274,28!

570 lj 1,140

.............18,621:51

vudtitelns slutsumma . 20: —•

Summa

20

509 6.1,019 20

18,601,51 —

46,500''--

75,000 — —

46,784 01
3,000
15,000! :

19,500 —
1,140 20!
15,000
1,500
1,500

18,601
46,500
75,000

5,970,818149 23,800 71! 967! 4| 1,934)80; 623|— 1,246|—15,997,800|

ringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, har Utskotgamla
kyrka måtte anvisas ett årligt anslag af 300 R:dr att tilläggas
landsorterna. Med inberäknande af detta belopp utgör således minsknin -

Bih. till Biksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 18 Haft.

Hör till -Stats- Utskottets Utlåtande, 1867, 39,

I8

Tab. Litt. B,

Extra Statsregierings-anslag under Sjunde Hufvudtiteln.

Stats;- Utskotti'' t,
föreslå)''.

Ii;dr '' öre

Till arfvoden åt dorcleboks-kontorets tjensteman........... 24,700 —

Bidrag till kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,

För slag s-anslng ..........................i 25,000! —

För uppförande af ett nytt Landsliöfdinge-residen s i fart stad..... 50,000 —

Summa 99,700

Stockholm, Typografiska Föreningens Boktryckeri, 1867.