Stats Utskottets Utlåtande N:o 36.
I
\:o 36.
Ank. till Riksd. Kansli d. 12 Mars 1867, kl. 11 1. ni
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Hiks-statens Fjerde
Hufvudtitel.
(lista U. A.)
Uti nu gällande Riks-stat äro för Fjerde Hufvudtiteln, hvilken innefattar
anslagen för Landtförsvaret, uppförde: penningar 6,731,127 R:dr SO öre, indelta
räntor, enligt markegång förslagsvis beräknade till 2,111,397 R:dr, indelt spannmål,
efter ett värde af 2 R:dr kubikfoten, upptagen till 251,911 R:dr 80 öre,
samt oindelt spannmål, efter samma värde, till 245,163 R:dr 40 öre. tillsammans
9,339,600 Rall-,
Med iakttagande af den ordning, hvaruti anslagen finnas i Riks-staten upptagna,
går Utskottet att bär nedan yttra sig i afseende å de förändringar, som
vid denna Hufvudtitel med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga ^Proposition angående
Statsverkets tillstånd och behof eller enskilda motionärers framställningar ifrågakomma
-
Landtiörsvars-Departementet.
Arméforvaltningen.
l:o. Jemte förmälan, hurusom, på sätt redan i Kongl Maj:ts till Rikets ökad revisions
sist församlade Ständer atlåtna Proposition om Statsverkets tillstånd och behof p^-sonal hot
blifvit omförmäldt, för granskning af vissa till Landtförsvaret hörande årsredogö- ningen.
relser, hvilken granskning, i sammanhang med aflöningsstaten för Årméförvaltningen,
Bill. till lliksd. Prot. 1867. 4 Samt. 1 Afd. 15 Häft. 1
Lön åt en vaktmästare
hos
Arméförvaltninyen.
Angående arjvode
åt en adjutant
hos Inspektören
för
militär-läroverken>
m. m.
2 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3C.
vid detta embetsverk organiserande hos Kongl. Maj:t föreslagits att till Kammarrätten
öfverflyttas, men af Kongl. Maj:t förklarats skola hos Arméförvaltningen
fortfarande verkställas, ökad revisionspersonal befunnits af behof påkallad, har
Kongl. Maj:t nu af Riksdagen begärt, att följande belopp må varda anvisade, att
från och med år 1868 utgå, nemligen:
för 1 Revisor i Artilleri-departementets Kammarkontor . . . 2,200.
„ 1 Kammarskrifvare i Fortifikations-departementets d:o . . 1,000.
„ 1 d:o i Intendents-departementets d:o . . 1,000.
„ 1 d:o i Civila departementets Aflönings-kontor 1,000.
„ 1 d:o i d:o Pensions- och
Fondförvaltnings-kontor..... 1,000.
eller tillsammans 6,200 R:dr.
Vid granskning af den för Arméförvaltningen under den 26 September
1865 utfärdade nådiga Instruktion och den för samma embetsverk den 14 påföljde
December fastställda arbetsordning, har Utskottet funnit skäl för det antagande,
att genom förenkling i arbetssättet, särdeles i afseende på ärendenas beredning,
Kamererarne i de särskilda departementen skulle kunna befrias från en mängd
dem nu åliggande bestyr och således desse tjensteman blifva i tillfälle öfvertaga
andra göromål; med anledning hvaraf det revisionsarbete, för hvars förrättande de
nu ifrågaställda befattningarne äro afsedda, bör kunna genom förändrad arbetsfördelning
af den nuvarande personalen behörigen fullgöras; Och Utskottet anser
sig af sådan anledning böra hemställa,
att de af Kongl. Maj:t äskade anslag för ökad revisionspersonal
i Arméförvaltningen, tillhopa 6,200 R:dr, icke må af
Riksdagen beviljas.
2:o. Vidare har Kongl. Maj:t begärt att till aflöning för en vaktmästare,
som utöfver det nuvarande antalet befunnits för Arméförvaltningen behöflig, måtte
anvisas ett belopp af 500 R:dr; Och då detta lönebelopp öfverensstämmer med
hvad i allmänhet till vaktbetjente inom embetsverken utgår, tillstyrker Utskottet,
att det begärda anslaget, 500 R:dr årligen, må af Riksdagen
beviljas.
General itets-staten.
3:o. Sedan, i följd af förre innehafvarens död, ett från den till indragning
bestämda 6:te Fördelnings-generalslönen anvisadt årligt pensionsbelopp af
1,200 R:dr numera upphört att utgå, har Kongl. Maj:t, som under den 13 sistlidne
November, i sammanhang med då fattadt beslut om militär-läroverkens organisation,
i nåder fastställt instruktion för desse läroverks Öfverstyrelse, enligt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
3
hvilken instruktion Inspektören för läroverken eger vid sin expedition påräkna
biträde af en Adjutant, föreslagit Riksdagen, att omförmälda belopp, 1,200 R:dr,
måtte fortfarande under anslaget för Generalitetet upptagas, för att utgå med 1,000
R:dr såsom arfvode till Adjutanten hos Inspektören för militär-läroverken och med
återstående 200 R:dr till skrifmaterialier och expenser vid Inspektörens expedition,
hvarigenom anslaget till Generalitetet komme att bibehållas vid det i nu gällande
Riks-stat upptagna belopp, 77,300 R:dr; Och då de ifrågavarande utgiftsposterna
synas vara af behof påkallade samt lämpligast böra under Generalitetet hänföras,
tillstyrker Utskottet,
att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t uti förevarande hänseende
föreslagit, anslaget till Generalitetet må i Riks-staten
upptagas till oförändradt belopp, 77,300 R:dr.
Militär-Säroverken.
4:o. I anledning af Kongl. Majrts ofvanberörda den 13 sistlidne November
angående militär-läroverkens organisation fattade beslut, hvarigenom, på sätt det
vid den nådiga Propositionen fogade Statsråds-protokoll (Bil. N:o 3 a, pag. 14—17)
närmare visar, lorordnats, bland annat, att dåvarande högre Artilleri-läroverket å
Marieberg skulle förändras till eu Krigshögskola, hvilken tillika med Krigsskolan
å Carlberg, om hvars organiserande i stället för Krigsakademien Kongl. Maj:t
under den 14 Oktober 1862 fattat beslut, skulle, från och med den 1 sistlidne
December, ställas under inseende och ledning af en Inspektör och en Krigsundervisnings-kommission
såsom Öfverstyrelse, hafva förslag till stater för dessa läroverk
blifvit upprättade och finnas berörda Statsråds-protokoll bilagda.
Enligt staten för Krigshögskolan skulle för detta
läroverk erfordras årligen........... R:dr 50,855.
hvartill för närvarande finnes att tillgå:
det från anslaget för försvarsverket i allmänhet till läroverket
å Marieberg utgående belopp ........ 25,500.
samt det å 6:te Hufvudtiteln hittills anvisade extra anslag
för Civil-ingeniörer............ 3,000 500.
så att för Krigshögskolan alltså skulle erfordras nytt anslag
af................. R:dr 22,355.
Men enär Kongl. Maj:t ansett särskildt anslag för Krigshögskolan lämpligen
böra, på sätt för Krigsskolan redan eger rum, i Riks-staten uppföras, har
Kongl. Maj:t föreslagit, att mot det att anslaget för försvarsverket i allmänhet
minskades med det derifrån hittills till Mariebergs läroverk utgående belopp, 25,500
Angåen de, bildande
af
Krig shög''bola.
4
Stats-Utskotlets Utlåtande Nio 30.
Stat för Krig;
skolan
-
R:dr, å Riks-staten under rubrik: Krigshögskolan, och näst framför anslaget för
Krigsskolan, måtte uppföras ett särskilt anslag af 47,855 R:dr, dock under förutsättning,
att det hittills å 6:te Hufvudtiteln anvisade extra anslaget för Civil-ingeniörers
undervisning fortfarande komme att till oförändradt belopp utgå med 3,000
R:dr; hvarjemte Kongl. Maj:t, enär Krigshögskolans verksamhet vore afsedd att
taga sin början den 1 September innevarande år, då en ny lärokurs vidtoge, äskat,
att ett belopp, motsvarande en tredjedel af tillökningssummau, eller 7,451 R:dr 67
öre, måtte såsom extra anslag för innevarande år anvisas.
Utskottet har, vid pröfning af denna fråga, funnit den i ämnet tillgängliga
utredning angående Krigshögskolans organisation icke lemna tillförlitlig ledning
för eu närmare granskning af den föreslagna aflöningsstaten, äfvensom de för läroverkets
flyttning till hufvudstaden anförda skäl synts Utskottet icke tillfyllest ådagalägga
nödvändigheten af en sådan åtgärd, hvilken, om än lämplig lokal nu ansetts
kunna mot årlig hyra af 6,000 R:dr anskaffas, sannolikt skulle inom kort föranleda
ökade hyreskostnader och möjligen påkalla uppförandet af en särskild byggnad.
Af dessa skäl, och då några synnerliga olägenheter icke torde vara att befara
deraf, att Krigshögskolan i dess nu föreslagna utvidgade form, derest denna vid
förnyad pröfning vinner godkännande, kommer att träda i verksamhet efter afslutandet
af nästa lärokurs den 1 September 1869 i stället för samma dag innevarande
år, tillstyrker Utskottet,
a) att den begärda anslagsförhöjningen, 22,355 R:dr, icke må
af Riksdagen beviljas.
Och torde, i händelse af Riksdagens bifall härtill, frågan om beviljande af
det af Kongl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende äskade extra anslagsbeloppet anses
b) hafva förfallit.
5:o. Jemte öfverlemnande af eu för Krigsskolan (f. d. Krigakademien)
uppgjord stat, hvilken omfattar endast de utgifter, som äro afsedda att af statsmedel
bestridas, har Kongl. Maj:t begärt, att den för tillämpning af berörda stat erforderliga
förhöjning, 5,111 R:dr 75 öre, i nuvarande ordinarie statsanslaget, 79,888
R:dr 25 öre, måtte af Riksdagen anvisas, hvarjemte Kongl. Majt föreslagit, att
den i nu gällande Riks-stat begagnade anslagsrubriken: Krigsakademien, må utbytas
mot rubriken: Krigsskolan.
Vid granskning af berörda utgiftsstat har Utskottets uppmärksamhet fästats
derå, att ett för förutvarande Kanslers-sekreteraren A. Becker, hvilken, jemlikt
Kongl. Brelvet den 13 November 1866 är skyldig biträda vid Inspektörens för
militärläroverken expedition i ärenden, som tillhört Kanslers-sekreterarebefattningen,
under titel “Indragningsstaten“ uppfördt lönebelopp af 900 R:dr blifvit föreslaget
att efter Beckers afgång tilläggas ett såsom bidrag till underhåll af byggnader
in. m. samt till extra utgifter i staten upptaget anslag; Och då det synts Ut
-
Stats-Utskottels Utlåtande j\:o 36.
5
skottet mindre lämpligt att redan nu för ett visst ändamål anvisa medel, som
möjligen först i en aflägsen framtid blifva tillgängliga, har Utskottet ansett nämnda
aflöningsbelopp i stället böra å Rikets Allmänna Indragningsstat uppföras.
Utskottet, som i öfrigt icke haft något att mot ifrågavarande stat anmärka,
får alltså, jemte erinran, hurusom vid sistlidna riksdag Krigsskolan för innevarande
år erhållit én anslagsförhöjning på extra stat af 6,221 R:dr 52 öre, tillstyrka,
a) att Krigsakademiens anslag, 79,888 R:dr 25 öre, må till
84,100 R:dr förhöjas och under rubrik Krigsskolan i Riksstaten
upptagas; och
b) att det för förutvarande Kanslers-sekreteraren A. Becker
bestämda lönebelopp, 900 R:dr, må å Allmänna Indragningsstaten
uppföras.
Indelta Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-regementena.
6:o. Sedan Statskontoret, till fullgörande af Kongl. Maj:ts — uppå Rikets
sednast församlade Ständers uti skrifvelse den 19 Juni sistlidet år derom gjorda
underdåniga framställning — meddelade föreskrift, uti afgifven berättelse om
Statsverkets tillstånd och förvaltning anmält sådana af nämnda embetsverk förskottsvis
bestridda utgifter, som syntes vara af beskaffenhet att fortfarande kunna
blifva för dermed afsedda ändamål behöfliga, har Kongl. Maj:t föreslagit att
följande belopp måtte under förenämnda anslag uppföras:
innehafvaren af Öfverste-löjtnantsbostället vid Skånska Dragon-regementet
kungsgården Löfvestad, jemlikt Kongl. Brefvet den 11 September 1863, beviljad
årlig ersättning för det arbetsbiträde, som till nämnda boställe förut utgått af
gatuliuset N:o 19 Löfvestad, men som, enligt föreskriften i Kongl. Brefvet den 6
Februari sistnämnda år, tills vidare upphört att utgöras .... R:dr 27: —
samt värdet af 30 kappar kronotionde, ersättning, enligt Kongl.
Brefvet den 14 Februari 1813, till f. d. Korporalsbostället lliddarhagen
Nohlgården vid Skaraborgs Regemente, för samma boställe genom
Göta kanals anläggning frångången dylik spanmål, och utgörande,
förvandladt i oindelt spanmål, 5 kub.fot 9 k:r å 2 R:dr
kub.foten..................R:dr 11: 80;
Och tillstyrker Utskottet, som häremot icke haft något att erinra,
att Riksdagen må till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit
lemna bifall.
Uppförande &
stat af vissa
ersättningsbelopp
-
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Ersättning för
afskrift! a qvarnräntor.
7:o. Vidare har Kong!. Maj:t hemställt, att anslag å ordinarie stat måtte
uppföras till ersättande af den minskning i inkomster, som för indelningshafvare
uppkommit derigenom, att mjöl- och sågqvarnsräntor, hvilka till en del varit anordnade,
jemlikt föreskriften i Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, från
och med år 1864 blifvit afskrifna och följaktligen ej vidare utgjordes., uppgående,
efter de i qvarnräntorna ingående naturapersedlars omsättning till spannmål, det
härtill erforderliga anslaget till:
penningar................. 283: 98
oindelt spanmål 5,176 kubikfot 2,46 kannor å 2 R:dr för kubikfot
..... 10,352: 49.
eller tillhopa R:dr 10,636: 47.
Och får, med erinran att härigenom icke föranledes någon förhöjning i
anslagets totalsumma utan endast afses en omföring emellan de i anslaget ingående
särskilda poster, på sätt bilagda tabell Litt. A. närmare utvisar, Utskottet
hemställa,
att hvad Kongl. Maj:t uti förevarande hänseende föreslagit,
må af Riksdagen bifallas, och i följd deraf under anslaget för
Kavalleri- och Infanteri-regementena uppföras 283 R.dr 98 öre
i penningar samt, i jemnt tal, 5,176 kubikfot 2 kannor oindelt
spanmål, efter 2 R:dr kubikfoten beräknad till 10,352
Ii:dr 40 öre, hvaremot samma anslags kolumn för indelta räntor
minskas med motsvarande belopp 10,636 R:dr 38 öre.
Roteringsiuiderslöd.
Uppförande af
ett nytt anslag
till rotering sunderslöd.
8:o. Med anledning deraf, att de r otefrihet safgifter, hvilka af nybyggare
inom Westerbottens och Norrbottens län erlades, men, jemlikt Kongl. Brefvet den
25 Augusti 1846, finge af rotehållarne disponeras, inginge bland den öfriga statsmedelsuppbörden
och af Statskontoret under förskottstitel anordnades, och då ett
likartad! utbe täln ings-Ktt iakttoges i afseende å ersättningar till rotehållare, hvilka,
ehuru dels åtnjutande frihetsår å innehafvande nybyggen, dels, af eu eller annan
anledning från rotering frikallade, likväl utgjorde effektiv rotering, har Kongl.
Maj:t äskat, att för ifrågavarande slags utgifter måtte å denna Hufvudtitel under
förestående rubrik, näst efter '' anslaget för Kavalleri- och Infanteri-regementena,
uppföras ett förslagsanslag, hvarifrån äfven borde utgå den innehafvare af roterade
ecklesiastik-boställen tillkommande ersättning, för hvars bestridande vore för
närvarande å 8:de Hufvudtiteln uppfördt ett förslagsanslag af 3,000 R:dr, hvilket
sednare anslag i sådant fall icke vidare blefve behöfligt; varande det nya anslagets
belopp, i enlighet med Statskontorets beräkning, föreslaget till 12,500 R:dr.
Stats-Utslcottets Utlåtande AJ:o 36.
7
Då omförmälda af Statskontoret hittills förskjutna utgifter äro att anse
såsom ständiga och då såväl dessa som från 8:de Hufvudtitelns ofvannämnda förslagsanslag
hittills bestridda ersättningar icke kunna på förhand till beloppet
bestämmas, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må, med godkännande af hvad Kongl. Maj:t
sålunda föreslagit, å Riks-statens 4:de Hufvudtitel uppföra under
rubrik: Boteringsunderstöd ett förslagsanslag af 12,500
R:dr.
Löneförbättringar vid indeita Arméen.
9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det för ifrågavarande ändamål nu
utgående årliga anslag af 100,000 R:dr, hvilket blifvit beviljadt endast för innevarande
år, måtte äfven framgent få tills vidare utgå med oförändradt belopp och enligt
förut meddelade föreskrifter.
Redan då detta anslag vid 1856—1858 årens riksdag första gången beviljades,
skedde sådant under förutsättning att, genom en ny allmän reglering af
aflöningen för indelta arméens befäl, de förhållanden, som påkallade anslaget,
skulle kunna undanrödjas. En sådan reglering har emellertid ännu icke blifvit
tillvägabragt. Men då Rikets Ständer jemväl vid de följande riksdagarne erkänt,
att ifrågavarande anslag är för afhjelpande af de mest påtagliga ojemnheterna i
befälets och underbefälets aflöning, under förhållanden, som ännu fortfara, väl
behöfligt, samt det vore mot rättvisa och billighet stridande, om arméens sämst
aflönade subalternofficerare och underofficerare nu skulle beröfvas den ringa löneförbättring,
som genom detta anslag varit dem beredd — helst uppskofvet med
den allmänna regleringens genomförande uppenbarligen berott på förhållanden, för
hvilka desse tjensteman varit helt och hållet främmande; tillstyrker Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende äskat må
af Riksdagen beviljas.
Militie-boställskassaii.
10:o, Det för denna kassa anvisade anslag är i Riks-staten upptaget under
rubrik: MUitie-boställskassan: ersättning för reservhemmansräntor och krono-,
tionde m. in.; men dä detta anslag, enligt sin natur, är reservationsanslag och i
Rikshufvudboken, i enlighet med derför i nåder faststäldt formulär, såsom sådant
behandlas, får Utskottet, i enlighet med de af Rikets sist församlade Ständer i
underdånig skrifvelse den 19 Juni 1866 i ämnet uttalade åsigter, nu hemställa,
att förenamnda anslag må i Riks-staten upptagas under rubrik
: MUitie-boställskassan, reservationsanslag.
Anslag till
löneförbättringar
vid indelta
arméen.
Militie-bostälU kassan -
8
Stats~lJts kottets Utlåtande N:o Sb''.
Indelta arméens vapenöfningar.
Angående ny ll:o. Jemte anförande, hurusom Kongl. Maj:t funnit utsträckning af in
indelta^arrném
delta arméens vapenöfning ar, i enlighet med en i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3,
a, pag. 22—-32) meddelad plan, vara af behof påkallad, har Kongl. Maj:t föreslagit,
att anslaget till nämnda öfningar, 825,000 R:dr, måtte med 155,216 R:dr 32
öre förhöjas; hvaremot uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 53) Herr
J. Pährsson hemställt, att de medel, som dels funnos odisponerade från föregående
år och dels af sista Riksdagen voro reservationsvis anslagna för innevarande
års utgifter till så kalladt storläger eller lustläger, måtte blifva använda till inköp
af tidsenliga gevär och nämnda läger inställas.
Att, på sätt motionären föreslagit, nu meddela förändrade bestämmelser i
afseende på användandet af de anslag, som vid föregående riksdagar blifvit för indelta
arméens vapenöfningar under reservationstitel ställda till Kongl. Maj:ts nådiga disposition,
torde så mycket mindre böra ifrågasättas, som, enligt hvad Utskottet inhemtat,
den behållning af 207,490 R:dr 57 öre, hvilken genom inskränkningar i föregående
års öfningar uppkommit, redan är, jemte hela innevarande års anslag, tagen i beräkning
vid bestämmandet af detta års öfningsläger och möten, hvilka till större
delen lära vara genom afslutandet af kontrakter om leverans af erforderlig proviant
och fourage förberedda. — Men å andra sidan har Utskottet ej heller ansett
sig kunna till bifall förorda Kongl. Maj:ts nådiga förslag om ökadt anslag för indelta
arméens öfvande efter den i Statsråds-protokollet intagna utvidgade plan.
Enär den lösning, frågan om arméens förändrade organisation må komma att erhålla,
ännu icke kan med någon grad af sannolikhet förutses, torde nationens
ansträngningar för landtförsvaret tillsvidare i främsta rummet böra afse anskaffandet
af tidsenliga vapen, emedan tillgången på sådana, hurudan organisationen än
må blifva, utgör ett hufvudsakligt vilkor för arméens användbarhet. I den nu
framlagda Öfningsplanen ingå emellertid jemväl förslag om inrättande af skolor för
bildande af underbefäl vid infanteriet samt om skarp sky ttemöten och då, i händelse
af arméens mobilisering, ett betydligen ökadt antal underbefäl skulle erfordras,
samt det alltid måste vara af stor vigt, att de bland manskapet utsedde s.
k. skarpskyttar erhålla tillräcklig öfning i skjutfärdighet, hafva dessa förslag synts
Utskottet vara af den vigt, att deras genomförande, derför kostnaderna beräknats
till sammanlagdt 40,916 R:dr 48 öre årligen, icke bör af organisationsfrågans afgörande
uppehållas. Utskottet hemställer alltså,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må endast
i den mån af Riksdagen bifallas, att för inrättande af underbefälsskolor
vid infanteriet samt för skarpskyttemöten anslaget
till
Stats-Utskottets Utlåtande N:o Sfi,
9
till indelta arméens vapenöfningar ökas med samraanlagdt 40,916
R:dr 48 öre.
12:o. Sedan Rikets Ständers sist församlade Revisorer gjort framställning
om behofvet af förbättring i den för indelta arméen nu gällande utspisning sstat,
i hvilket afseende Revisorerne, med erinran derom, att medel blifvit vid 1862—1863
års riksdag beviljade för beredande af tillräckligare underhåll åt manskapet vid
värfvade garnisons-regementena i allmänhet, yttrat, att de ansett sig böra fästa
uppmärksamhet ej mindre å det förhållande, att den utspisningsstat, som för manskapet
vid indelta arméen fortfarande tillämpades, i hög grad kräfde förbättring,
än äfven derå, att någon omvexling i samma utspisningsstat vore i högsta måtto
af behofvet påkallad; förklarande sig Revisorerne anse billigheten fordra, att den
indelta arméen, åtminstone vid längre kommenderingar, måtte tilldelas samma kosthåll,
som garnisons-regementena åtnjöte; så har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att
den för tillämpning af förbättrad provianteringsstat för indelta arméen, i enlighet
med ett vid Statsråds-protokollet (Bil. n:o 3, a) fogadt förslag, erforderliga förhöjning
i anslaget till indelta arméens vapenöfningar måtte med 86,324 R:dr 60 öre beviljas.
Så vidt Utskottet varit i tillfälle inhemta, har någon allmännare missbelåtenhet
med indelta arméens nu gällande provianteringsstat icke försports; och vid
sådant förhållande har Utskottet ansett sig icke kunna för dess förbättring tillstyrka
en så betydlig anslagstillökning, som den af Kongl. Maj;t ifrågaställda; men deremot
kan Utskottet icke annat än instämma i Revisorernes yttrande om billigheten
deraf, att den indelta arméen vid längre kommenderingar må tilldelas samma kosthåll,
som garnisonsregementena åtnjuta; och då den ökade årliga kostnaden för
tillämpning af värfvade arméens provianteringsstat vid indelta arméens garnisonsförstärknings-
och gränseposterings-kommenderingar (å Carlsten och i Grisslehamn),
enligt en Utskottet meddelad approximativ beräkning utgör omkring 4,500 R:dr,
hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning om förhöjdt
anslag för tillvägabringande af en förbättrad utspisning
åt indelta arméens manskap må endast i den mån af Riksdagen
bifallas, att för tillämpning af värfvade arméens provianteringsstat
vid indelta arméens garnisonsförstärkuings- och
gränseposterings-kommenderingar, anslaget för indelta arméens
vapenöfningar ökas med 4,500 R:dr.
Kommande, i händelse af bifall till hvad Utskottet i förestående tvänne
punkter hemställt, anslaget till indelta arméens vapenöfningar att i Riks-staten upptagas
till 870,416 R:dr 48 öre.
Bill. till Rikad. Prot. 1867. 4 Sand. 1 Afd. 15 Eäft.
Angående förbättrad
utspisning
silat för
indelta arméen.
2
10
8tata-Vtskottets Utlåtande N:o 36.
Trossens underhåll.
Lif-yardet till
häst, kokinrättnings
kostnader.
Husarregementet
Konung Carl
XV, kokinrättningskostnacUr.
Anslag tillförökadt
befäl vid
Svea och Andra
Lifgardesregementena.
Till trossens underhåll.
13:o. Under åberopande af hvad under punkten 10 härofvan angående
anslaget till Militie-boställskassan blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
att anslaget till trossens underhåll må såsom reservationsanslag
i Riks-staten uppföras.
Värfvade Arméen.
Lifgardet till häst,
14:o. I detta Regementes ordinarie anslag till kokinrättningskostnader har
Kongl. Maj:t, i stället för den för innevarande år såsom extra anslag beviljade
anslagsfyllnad af 900 R:dr, äskat en deremot svarande förhöjning att för tiden
från och med 1868 å ordinarie stat uppföras.
Det nuvarande ordinarie anslaget utgör 1,500 R:dr, och hemställer Utskottet,
med hänseende till hvad af Statsråds-protokollet (Bil. 3 p. 37 f.f.) rörande
detta ämne inhemtas,
att Riksdagen må den begärda anslagstillökningen, 900 R:dr,
bevilja.
Husarregementet Konung Carl XV.
15:o. För detta Regemente, hvars nuvarande ordinarie anslag till kokinrättningskostnader
utgör 800 R:dr, har Kongl. Maj:t begärt förhöjning med 1,000
R:dr; och tillstyrker Utskottet, på grund af hvad ofvanberörda Statsråds-protokoll
innehåller,
att Riksdagen äfven till denna framställning måtte lemna bifall.
Svea och Andra Lifgardes-regementena.
16:o. Sedan det beväringsområde, som förut varit anslaget till Lifbevärings-regementet,
blifvit fördeladt på Lifgardes-regementena till fot samt Kongl.
Maj:t under den 28 sistl. December förordnat, att två Andre kaptensbeställningar
skulle bildas vid hvartdera af nämnda Lifgardes-regementen, med lön för hvarje
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o U6.
11
Andre Kapiten till belopp af 2,000 R:dr, för hvilka löner disponibla tillgångar
funnos å anslaget för Lifbevärings-regementet, har Kongl. Maj:t nu föreslagit, att
Riksdagen måtts, jemte förminskning af Lifbevärings-regementets anslag med 8,000
R:dr, bevilja tillökning i anslagen för Svea och Andra Lifgardes-regementena med
4,000 R:dr för hvartdera Regementet.
Vid 1859 och 1860 årens Riksdag öfverlemnade Rikets Ständer under vissa
vilkor åt Kongl. Maj:t att vidtaga lämpliga åtgärder för anskaffande och underhållande
af erforderligt befäl vid vapenöfningarne med Stockholms stads och läns
beväringsmanskap; och får till följd häraf samt med hänvisande till den närmare
utredning af frågan, som är i Statsråds-protokollet (Bil. 3 a, pag. 43 och 44)
meddelad, Utskottet tillstyrka,
att i enlighet med hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit,
jemte det Lifbevärings-regementets anslag minskas med 8,000
R:dr eller till 15,911 R:dr 50 öre, anslagen för Svea och
Andra Lifgardes-regementena må ökas med hvartdera 4,000
Rdr.
17:o. I likhet med hvad för öfriga värfvade Regementen egt rum, har
Kongl. Maj:t jemväl för de två Gardes-regementena till fot begärt förhöjningar i
de ordinarie anslagen till kokinrättningskostnader, för Svea Lifgarde med 1,300
R:dr och för Andra Lifgardet med 1,750 R:dr, hvarigenom dessa anslag skulle
komma att utgöra för det förstnämnda Regementet 2,800 R:dr och för det sednare
4.000 R:dr; men då det anslagsbelopp, som sålunda uppgifvits vara för Andra
Lifgardes-regementet behöfligt, synes i jemförelse med dylika utgifter vid andra
Regementen nog högt beräknadt, samt dessutom, på sätt af Statsråds-protokollet
(Bil. N:o 3 a, pag. 39) inhemtas, Chefsembetet ansett kostnaderna kunna nedgå
till medeltalet af 1861—1863 års utgifter eller 3,000 R:dr, torde förhöjningen för
detta Regemente böra till 750 R:dr inskränkas; hvadan Utskottet, som mot den
föreslagna tillökningen i Svea Lifgardes anslag icke haft något att erinra, hemställer
,
a) att Svea Lifgardes anslag till kokinrättningskostnader
må förhöjas med 1,300 R:dr, eller från 1,500 R:dr till 2,800
R:dr, och
b) att enahanda anslag för Andra Lifgardet må förhöjas
med 750 R:dr, eller från 2,250 R:dr till 3,000 R:dr.
Wermlands Fältjägare-regemente.
18:o. I detta Regementes anslag har Kongl. Maj:t äskat en förhöjning af
10,100 R:dr, deraf 8,100 R:dr för utsträckning af Regementets vapenöfningar och
2.000 R:dr för tillämpning af förbättrad provianteringsstat.
Förhöjdt anslag
till båkinrättning
skostnader
rid Gardesregementena
till
fot.
Wermlands
Fältjägare
regemente.
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Svea, Göta och
Vendes Artilleri-regementen
samt Fyrverk
hare-horpsen,
båkinrättning shostnader.
Lega för hästar
till Artilleriets
och Pontonier^
bataljonens
exercis.
Wermlands Fältjägare-regemente har, oaktadt dess egenskap af värfvad
trupp, hittills haft kortare och otillräckligare öfningstider än det indelta infanteriet;
och då det derföre torde för Regementets utbildning och användbarhet vara
af vigt, att dess mötestider utsträckas, har Utskottet funnit den af Kongl. Maj:t
i sådant hänseende äskade anslagstillökningen af verkligt behof påkallad; men,
hvad deremot beträffar det för förbättring i. provianteringsstaten begärda anslag,
har Utskottet, som under punkten 12 härofvan afstyrkt bifall å. Kongl. Maj:ts nådiga
förslag om förbättrad proviantering för indelta arméen, af sådan anledning ej
heller kunnat den här gjorda framställningen till bifall förorda; hemställande alltså
Utskottet,
a) att, med bifall till hvad Kongl. Maj:t föreslagit i fråga
om utsträckning af Wermlands Fältjägare-regementes vapenöfningar,
Riksdagen må i detta Regementes anslag bevilja tillökning
med 8,100 R:dr, eller från 74,974 R:dr 50 öre till
83,074 R:dr 50 öre; och
b) att den för tillämpning af förbättrad provianteringsstat
vid nämnda Regemente äskade anslagsförhöjning icke må
af Riksdagen beviljas.
Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen.
19:o. Jemväl för de tre Artilleri-regementena samt FyrverJcarekorpsen har
Kongl. Maj:t äskat förhöjning i de ordinarie anslagen till holdnrättningshostnader,
hvarigenom desamma skulle komma att utgöra för Svea Artilleri-regemente 3,000
F:dr i stället för 1,950 R:di, för Göta Artilleri-regemente 2,560 R:dr i stället för
1,500 R:dr, för Vendes Artilleri-regemente 2,150 R:dr i stället för 1,400 R:dr och
för Fyrverkarkorpsen 450 R:dr i stället för 375 R:dr, eller en sammanlagd tillökning-
af 2,935 R:dr; och får med hänseende till hvad beträffande denna fråga finnes
i Statsråds-protokollet (Bil. N:o 3 a, pag. 39—41) anfördt, Utskottet tillstyrka
att den begärda anslagstillökningen 2,935 R:dr må af
Riksdagen beviljas att tilläggas reservationsanslaget för Svea,
Göta och Vendes Artilleri-regementen.
Lega för hästar til! Artilleriets exercis.
20:o. Sedan Rikets sednast församlade Ständer i ofvannämnda anslag beviljat
en tillökning af 3,064 R:dr 6 öre till lega m. m. för ytterligare behöfliga
exercishästar vid Pontonier-bataljonen, har Kongl. Maj:t nu hemställt, att anslaget
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
13
måtte erhålla benämningen: Lega för hästar till Artilleriets och Pontonier-hataljonens
exercis; och torde
. Riksdagen härtill lemna bifall.
Fonrageriiig af Artilleriets cell viirfvade Kavalleriets hästar.
21 :o. Då fourageringskostnaden för nyssnämnda Pontonier-bataljonens nya
exercishästar numera bestrides af detta förslagsanslag, har Kongl. Maj:t föreslagit,
att äfven detta anslag må erhålla förändrad benämning af: Fouragering af Artilleriets
och Pontonier}) åtal jonens samt värfvade Kavalleriets hästar; tillstyrkande Utskottet
,
att Riksdagen må härtill lemna bifall.
Lifbevärings-regementel.
22:o. Beträffande den i detta anslag ifrågasatta minskning har Utskottet
redan under 16:de punkten härofvan meddelat yttrande.
Keväringcn
Gotlands Nationalbeväring.
23:o. I kokinrättningsanslaget för Nationalbeväringens artillerikorps’ stamtrupp
har Kongl. Maj:t föreslagit förhöjning med lika belopp, som det för detta
ändamål för år 1867 anvisade extra anslag, eller 250 R:dr; och får Utskottet hemställa,
att det äskade beloppet 250 R:dr må af Riksdagen till
uppförande å ordinarie stat beviljas.
24:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 174), som blifvit
till Utskottet remitterad, har Herr C. J. Bergman af anförda skäl föreslagit, att
de till artilleriets och infanteriets vid Gotlands Nationalbeväring underbefäl nu utgående
arfvoden måtte förhöjas med ett sammanlagdt belopp af 19,034 R:dr, att i
enlighet med ett i motionen intaget förslag fördelas, hvarjemte motionären alternativt
hemställt, att, i händelse Statsverkets tillgångar för närvarande icke skulle
medgifva nyssnämnda anslag, Riksdagen måtte till de sju kompanier, som vid sednast
uppgjorda indelning af Nationalbeväringens infanteri och i derefter reglerade
Four a </er in r af
Artilleriets.
Pontonier-bataljonens
och
värf rade. Kavalleriets
hästar.
Lifbevärings
regementet.
Gotlands Nationalbeväring
s
båkinrättning s
anslag.
Arfvode*-förhöjning
till Gotlands
Naiionalbevärings
underbefäl.
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Beväringsmanskapets
provian
ter ing sstat.
stat af något misstag kommit i saknad af det antal underbefäl, som funnes vid
de 23 öfriga kompanierna, och hvilket erfarenheten visat vara högst behöfligt, anslå
arfvoden åt 7 sergeanter och 14 furirer med tillsammans 2,450 E:dr.
De af motionären anförda förhållanden, i afseende å hvilka Utskottet, till
undvikande af vidlyftighet, nödgas hänvisa till motionen, synas Utskottet antyda,
att uti ifrågavarande hänseende ett verkligt behof förefinnes; men då Utskottet icke
ansett sig böra, uppå enskild motionärs framställning, ingå i speciel granskning
af förslag till ändringar i lönestater, hvilka för icke länge sedan blifvit, i enlighet
med Kongl. Maj:ts nådiga förslag af Rikets Ständer fastställde, tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, att
Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida den af
motionären ifrågaställda förhöjning i anslaget till Gotlands
Nationalbeväring är, i dess helhet eller till någon de!, till
förökande af underbefälets antal och till förbättring i dess
aflöning af behof påkallad, samt derom till näst sammanträdande
Riksdag aflåta nådig framställning.
Beväringsmanskapets vapenöfningar.
25:o. Enär den af Kongl. Maj:t föreslagna förbättringen i indelta arméens
proviant^.ringsstat äfven borde komma allmänna beväringsmanskapet till godo,
har Kongl. Maj:t hemställt att, till bestridande af de härigenom uppkommande förökade
vapenöfning skostnader för detta manskap, ofvannämnda anslag måtte förhöjas
med 60,000 R:dr.
Då likväl, om anledning till klagan öfver provianteringen vid beväringsmötena
i verkligheten förefunnes, densamma utan tvifvel varit allmännare förspord,
men förhållandet utan tvekan kan sägas icke vara sådant, samt Utskottet härofvan
under punkten 12 funnit sig förhindradt att tillstyrka bifall till den af Kong!.
Maj:t äskade anslagsförhöjningen för förbättrad provianteringsstat vid indelta arméens
möten, hemställer i enlighet dermed Utskottet,
att den ifrågavarande anslagstillökningen icke må af Riksdagen
beviljas.
Stats-Utskottets Utlåtande A'':o 36.
15
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens
departementer.
26:o. I afseende härå har Kongl. Maj:t föreslagit, att de såsom extra
anslag hittills utgående belopp:
för beklädnadspassevolansen vid värfvade regementen R:dr 80,984: 71.
„ indelta arméens utredning.......•> 4,963: 83.
eller tillhopa............R:dr 85,948: 54.
måtte på ordinarie stat uppföras.
Då enligt hvad af Statsråds-protokollet (Bil. 3 a, sid. 48) inhemtas, ifrågavarande
belopp äro för de afsedda ändamålen fortfarande behöfliga, hemställer
Utskottet,
att Riksdagen må till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit
lemna bifall.
Kommande, i händelse Riksdagen godkänner hvad Utskottet härofvan under
punkten 4 hemställt, i fråga om den af Kongl. Maj:t föreslagna stat för eu
krigshögskola och således kostnaden för nämnda läroverk fortfarande till oförändradt
belopp under förevai''ande anslag upptages, detta anslags slutsumma att ökas med
förenämnda belopp 85,948 R:dr 54 öre eller från 1,191,498 R:dr 65 öre till 1,277,447
R:dr 19 öre.
Salpeteruppköp
27:o.
Sedan Kongl. Maj:t förklarat, att salpeternäringen i Westerbottens
och Norrbottens län skall såsom hittills af Staten understödjas, har Kongl. Maj:t,
som funnit det för år 1867 anvisade anslag för salpeteruppköp fortfarande blifva
för ändamålet erforderligt, föreslågit Riksdagen att till ifrågavarande ändamål uppföra
ett förslagsanslag af samma belopp, som för innevarande år är beviljadt, eller
110,000 R:dr; och får Utskottet, med hänsende till de uti deden nådiga Propositionen
åtföljande Statsråds-protokoll (Bil. n:o 3 a, pag. 49—51 och n:o 3 c, pag.
96—102) anförda förhållanden, tillstyrka,
att det för salpeteruppköp anvisade förslagsanslag 110,000 R:dr
må på ordinarie stat definitivt uppföras.
Beklädnad»*
passevolans?!*
vid värfvade
regementen
m m.
Salpeterupp
köp.
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Skjutskolor.
Öfrig a anslag
under Fjerde
Hufvudtiteln.
Hufvudtitelns
slutsumma,
Skjutförsök
Diverse anslag''.
28:o. I afseende å anslaget till skjutskolor har Kongl. Maj:t föreslagit,
att detsamma, enligt sin natur, hädanefter måtte, ehuru till oförändradt belopp,
varda såsom reservationsanslag betraktadt och i Riks-staten upptaget; tillstyrkande
Utskottet, '' i’■ ■
att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, anslaget till skjutskolor,
9.000 R:dr, må såsom reservationsanslag uppföras.
29:o. I afseende å of riga till Fjerde Hufvudtiteln hörande ordinarie anslag
uti hvilka någon förändring hvarken blifvit af Kongl. Maj:t äskad eller eljest ifrågakommit,
får Utskottet hemställa,
att dessa anslag måtte i den blifvande Riks-staten uppföras
till oförändrade belopp, på sätt hosföljande tabell, Litt. A,
närmare utvisar.
Kommande, i följd af hvad Utskottet uti förestående punkter föreslagit,
och sedan det till skrifmaterialier, expenser m. m. för Landtförsvars-Departementets
Kansli-expedition uppförda anslag, som för närvarande utgör 2,924 R:dr 14,
öre, blifvit för summans jemnande minskadt med 50 rdr 57 öre, Hufvudtitelns
samtliga till ordinarie statsregleringen hörande anslag att uppgå till 9,503,400 R:dr,
eller 163,800 R:dr utöfver hvad nu gällande Riks-stat upptager.
För tillfälliga behof inom Landtförsvaret har Kongl. Maj:t äskat nedannämnda
extra anslag att för år 1868 anvisas.
Artilleribeliof.
30:o. Vid sistlidne riksdag begärde Kongl. Maj:t till skjutförsök under
innevarande år ett belopp af 30,000 R:dr; men dels med afseende å den tillgång
af 46,000 R;dr, som då ännu förefanns å de vid 1862—1863 års riksdag för sådana
försök anvisade medel, dels ock under förutsättning att en väsendtlig besparing i
kostnaderna borde kunna ske, derest skjutförsöken, i den män sådant lämpligen
kunde ega rum, anordnades gemensamt för landtartilleriet och flottan, anvisade
Rikets Ständer då endast eu summa af 20,000 Rjdr, och har Kongl. Maj:t nu begärt,
att enahanda belopp måtte för år 1868 anvisas.
Då, med särskild hänsyn till det Svenska gjutjernets styrka och dettas förhållande
till smidt jern och till stål, dessa skjutförsök, afsedda att blifva gemensamma
för landtartilleriet och flottan, äro af högsta vigt till betryggande deraf,
att för minsta möjliga kostnad, eu fullt kraftig bestyckning — refflad eller orefflad
— må kunna gifvas befästningarne och flottan, får Utskottet tillstyrka,
att Riksdagen måtte till skjutförsök anvisa ett extra anslag af
20.000 R:dr. / Enligt
Stats-Utskottet* Utlåtande A:o 36.
17
31:o. Enligt hvad vid sistlidna riksdag meddelades skulle för det antal,
192 stycken, reffiade kanoner, hvartill fältartilleriet är afsedt att med begagnande
af redan anvisade medel uppbringas, ytterligare 82 stycken ammunitiohsvagnar å
850 Kali- stycket vara erforderliga: men då det dels icke ansågs nödvändigt, att
omförmälda behof på eu gång fylldes, dels af ett förut för berörda ändamål bevändt
anslag förefunnes ett öfverskott af 11,235 R:dr, begärde Kongl. Maj:t vid
nämnde riksdag derutöfver endast ett belopp af 4,470 R:dr, hvilket jemväl af Rikets
Ständer beviljades; Och har Kongl. Maj:t nu äskat, att enahanda summa,
4,470 R:dr, måtte jemväl för år 1868 å Riksgälds-kontoret anvisas. Tillstyrkande
Utskottet härtill
Riksdagens bifall.
32:o. Vidare har Kongl. Maj:t begärt, att för fältartilleriet måtte anvisas:
till 6 st. sjuk- och medicinalvagnar h 850 R:dr . . . . 5,100
,, 6 st. reservlavetter å 1,100 R:dr..........6,600
,, 6 st. tross- och expeditionsvagnar å 500 R:dr . . . 3,000
,, 5 st. fouragevagnar å 800 R:dr..........4,000
Och då, äfven efter anskaffning af berörda fordon, jemte dem för hvilkas
anskaffning medel vid sistlidna riksdag anvisades, likväl för fältbatteriernas behöriga
utredning erfordras ytterligare ett antal af 17 fältsmedjor, 7 reservlavetter,
3 trossvagnar och 24 fouragevagnar, synes någon nedsättning i de begärda anslagsbeloppen
icke böra ifrågasättas; tillstyrkande alltså Utskottet.
att de uti ifrågavarande hänseende begärda anslag, tillhopa
18,700 R:dr, må å Riksgälds-kontoret anvisas.
33:o. Till rid- och anspannsp er sedlar har Kongl. Maj:t begärt ett anslag
af 38,075 R:dr, hvilken summa är beräknad för anskaffande af dylika persedlar
dels för två kanoner, som ännu sakna sådana, dels för de fordon, till hvilkas anskaffande
Utskottet häraf van tillstyrkt anslag; och Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen måtte till rid- och anspannspersedlar anvisa ett
extra anslag å 38,075 R:dr, att under år 1868 af Riksgäldskontoret
utbetalas.
34:o. Då positions- och belägringsartilleri nära nog helt och hållet saknades,
begärde Kongl. Maj:t vid sistlidna riksdag för anskaffande af 30 stycken
4,i tums reffiade tackjernskauoner med lavetter och föreställare samt spetsprojektiler
ett extra anslag af 73,500 R:dr; och enär endast hälften af denna summa
af Rikets sist församlade Ständer beviljades, har Kongl. Maj:t nu äskat att återstoden,
36,750 R:dr måtte för år 1868 anvisas; tillstyrkande Utskottet,
att denna nådiga framställning måtte vinna Riksdagens bifall.
35:o. För anskaffande af nya infanterigevär bär Kongl. Maj:t begärt anvisandet
af ett extra anslag af 3,000,000 R:dr äfvensom medgifvande, att deraf
Bill. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft. 3
Animuiålit)>is
vaguar.
Sjuk- och medicinalv
agnar,
m. m.
Rid- och anspannspersedlar -
Positions- och
belägring s-artilleri
-
Infanterigevär.
18
''■Stats-l ''tskottets T)flätande N:o 36,
högst en tredjedel, eller 1,000,000, måtte, i händelse af behof, redan under innevarande
år få utgå.
Vid behandling af denna nådiga framställning har Utskottet jemväl förehaft
dels en af Herr J. Pährsson inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 54),
innefattande yrkande, att gevärstillverkningen måtte varda inställd, intilldess ny
tidsenlig modell hunne blifva antagen, samt de gevär, som sedermera efter sådan
modell skulle anskaffas, vid Svenska faktorier förfärdigas; dels Herr D. Danielssons
jemväl inom Andra Kammaren (i motion N:o 128) gjorda hemställan, att det begärda
anslaget till anskaffande af gevär måtte endast till hälften beviljas och detta
med vilkor, att för deras åstadkommande faktorier inom landet inrättades; dels
ock ett af Herr C. A. Larsson (i motion inom Andra Kammaren N:o 203) väckt
förslag, att högst eu tredjedel af beloppet nu måtte beviljas att utgå under år 1868.
På sätt det den nådiga Propositionen bilagda Statsråds-protoköll (Bil. N:o
3 a. pag. 54—59) gifven vid handen, är det begärda anslaget afsedt för anskaffande,
inom 1868 års utgång, af 50,000 stycken gevär; och detta antal torde äfven
vara det minsta, som för arméens första utrustning bör vara tillgängligt. Oaktadt
de stora summor, som härför erfordras, anser dock Utskottet det ifrågavarande
anslagsbehofvet vara af den angelägna vigt, att det bör framför andra tillgodoses.
Men vid ärendets pröfning har Utskottet kommit till den öfvertygelsen,
att det åsyftade ändamålet kan på ett tillfredsställande sätt uppnås utan de kännbara
uppoffringar från nationens sida, som af bifall till Kongl. Maj:ts förslag blefve
eu följd. De Utskottet meddelade uppgifter å befintliga gevär upptaga nemligen,
bland andra, utaf
tändnålsgevär:
i förråd............100.
1864 års kammarladdning sgevär:
i förråd............ 7,200.
vid Carl Gustafs stad (färdiga, ej besigtigade) 3,286.
vid d:o (i delar, cirka) ..... 1,000.
vid Husqvarna (kontraherade, ej levererade). . 3,400.
1860 års till kammarladdning förändrade gevär:
i förråd ...... 4,000.
1860 års gevär:
i förråd...... 7,630. 26,616.
vid arméen........... 1,456.
utlemnade till frivilliga skarpskytteföreningarne . 2,014. 3^70.
Summa 30,086.
Samtliga dessa gevär äro af samma (0,41 dec.-tum) kaliber, som den modell,
hvilken antages blifva af den nu samlade Svensk-Norska gevärskomitéen före
-
Stats.-Utskottets Utlåtande N:o 36.
19
slagen, och kunna, med en till omkring 10 R:dr stycket beräknad kostnad, efter
nämnda modell förändras. Och då, äfven om en del af de gevär, om hvfikas förfärdigande
kontrakt med Husqvarna faktori är afslutadt, ännu icke äro färdiga
och således icke böra tagas i beräkning, det torde kunna antagas, att, förutom
de till arméen och skarpskytteföreningar utlemuade, ett antal af omkring 25,000
dylika gevär finnas tillgängliga, skulle genom dessas förändring anskaffningen af
nya gevär nu kunna inskränkas till ett antal af 25,000 stycken, deraf åtminstone
större delen bör kunna inom 1868 års utgång inom landet tillverkas. Den för
innevarande år disponibla tillgången af redan beviljade anslag för gevärstil Iverkning
uppgår till minst 500,000 R:dr, och Utskottet föreställer sig att med användande
af berörda tillgång och ett år 1868 disponibelt anslag å 1,000,000 R:dr
omkring 50,000 stycken tidsenliga gevär höra, enligt den af Utskottet antydda
plan, kunna inom sistnämnda års slut anskaffas. I enlighet med dessa åsigter
tillstyrker Utskottet,
a) att Riksdagen måtte för anskaffning af tidsenliga gevär ställa
till Kongl. Maj:ts nådiga disposition ett extra anslag af 1,000,000
Rall'', att under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå.
Och hemställer derjemte Utskottet,
b) att Riksdagen må i underdånighet anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t i nåder förständiga vederbörande att vidtaga lämpliga
åtgärder, på det att tillverkningen såväl vid Carl Gustafs stads
faktori som vid Husqvarna måtte, intilldess ny modell blifvit
fastställd, inskränkas till sådana gevärsdelar, som med säkerhet
kunna antagas blifva för framtiden användbara.
36:o. Då de gevärsmodeller, Indika sannolikast ifrågakomme till antagan- Kopparpatrode,
vore afsedda för begagnande af koppen-patroner, hvilkas tillverkande erfordrade
särskilda, derför bestämda verkstäder med för ändamålet lämpliga maskiner; och
då det vore nödvändigt, att, samtidigt med gevärens anskaffande, dels tillverka ett
tillräckligt antal till dem hörande patroner, dels bereda sig tillfälle att fortfarande,
i mån af behof, åstadkomma sådana; har Kongl. Maj:t föreslagit, att Riksdagen
måtte anvisa ett belopp af 300,000 R:dr, deraf 250,000 R:dr beräknats för
tillverkning af 10,000,000 patroner och återstoden, 50,000 Rall-, för inrättande af
de för patrontillverkningen erforderliga verkstäderna, hvilka anses kunna i de vid
Marieberg befintliga byggnader inrymmas.
Uti ofvanberörda motion (N:o 203) har Herr C. A. Larsson uttalat den
förhoppning, att verkstäder redan måtte finnas, der kopparpatroner kunde fabriceras,
utan att Statens medel behöfde för verkstädernas åstadkommande anlitas;
hvadan motionären, under yrkande att patronernas tillverkning måtte åt den enskilda
industrien öfverlåtas, afstyrkt beviljande af den del af summan, som är ansedd
för verkstäders anläggning,
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3 tf.
Kavalleri
skjutvapen.
Kavalleri
sablar.
C iris borgs
fästning.
Enligt Utskottets åsigt, kan en tillverkning af den beskaffenhet, som den
ifrågavarande, hvilken, utan att kunna påräkna någon afsättning till utrikes ort,
inom landet endast skulle hafva Kronan till afnämare, icke med något hopp om
framgång göras till föremål ensamt för enskild industri, helst visshet om patronernas
användbarhet svårligen kan vinnas genom profning och besigtning, utan
fästheldre torde böra bero af tillsynen vid arbetet; och då det är af oundviklig
nödvändighet påkalladt, att ammunition kan inom landet tillverkas, anser Utskottet,
lika med Kongl. Maj:t, att de derför nödiga verkstäder höra af Staten inrättas;
men deremot föreställer sig Utskottet, att verkstäder för dylik fabrikation lämpligast
böra erhålla ett mera skyddadt läge och derföre förläggas aflägse från landets
gränser, t. ex. vid Carlsborg, der Utskottet föreställer sig att nödigt utrymme.
utan svårighet kan beredas. Emellertid tillstyrker Utskottet,
att Riksdagen måtte för kopparpatroners tillverkning jemte
verkstäder derför anvisa för år 1868 ett extra anslag af 300,000
R:dr, att af Riksgälds-kontoret utbetalas.
37:o. Vidare har Kongl. Maj:t för anskaffning af 1,000 stycken skjutvapen
för kavalleriet äskat ett anslag af 45,000 R:dr; men då, i händelse af bifall
till Utskottets förslag om anskaffande af infanterigevär, någon tillverkning af kavalleriskjutvapen
nu icke kan inom landet medhinnas, och behofvet icke synes vara
så trängande, att anskaffning af dessa vapen på annat sätt måste anordnas,
hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande nådiga framställning icke må af
Riksdagen bifallas.
38:o. Enär å ett vid 1862—1863 årens riksdag beviljadt anslag till numera
anskaffade 2,000 stycken kavallerisablar förefunnes en behållning af 5,335
R:dr samt för anskaffning af ytterligare behöfliga 1,000 dylika vapen kostnaden
beräknats till 17,000 R:dr, har Kongl. Maj:t föreslagit, att ett extra anslag af
11,665 R:dr måtte för ändamålet anvisas. Då likväl, förutom de till regementena
utlemnade sablar, i förråden finnas, förutom nyssberörda 2,000 stycken af 1864
års modell, ett antal af 1,563 stycken utaf 1854 års samt 514 af den så kallade
Hafströms modell, hvilka alla torde kunna anses krigsdugliga, hemställer Utskottet,
att hvad Kongl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende föreslagit
icke måtte af Riksdagen bifallas.
Fortifikationsbeliof
39:o.
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad har Kongl. Maj:t
äskat ett anslag af 100,000 R:dr.
Stats-Uiskottet» Utlåtande- N:o 36.
21
Fästningsbyggnadsarbetena vid Carlsborg hafva nu fortgått i mer än 40 åroch,
i betraktande af de stora förändringar, som, särdeles under de sednare åren
egt rum i afseende å skjutvapnens konstruktion, torde det med skäl kunna ifrågasättas,
huruvida den för berörda fästningsbyggnadsarbeten uppgjorda planen kan
fortfarande vara fullt lämplig eller till större eller mindre del kräfva omarbetning
och förändring. Det så kallade slutvärnet är nu i det närmaste fullbordadt och
fästningen uppnår härigenom, på sätt Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof vid 1S62—1863 årens riksdag förmäler, sitt första stadium
af försvarbarhet. Då således arbetena skola till de utom sjelfva fästningen
belägna förskansningarne öfverflyttas, synes den tidpunkt vara inne, då en undersökning
i ofvanberörda hänseende icke vidare bör uppskjutas; och intilldess en
sådan undersökning egt rum, är det otvifvelaktigt mest välbetänkt, att arbetena
inskränkas till hvad som för arbetspersonalens sysselsättande erfordras. I öfverensstämmelse
med dessa åsigter tillstyrker Utskottet,
aj att Riksdagen matte till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad
för år 1868 anvisa ett extra anslag af 50,000 R:dr;
och
b) att vid anmälan af detta beslut Riksdagen må i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta undersöka,
huruvida den för Carlsborgs fästningsbyggnad uppgjorda plan
är af beskaffenhet att böra äfven framgent efterföljas, och i
annan händelse till Riksdagen göra de framställningar, hvartill
omständigheterna kunna föranleda.
40:o. Enligt de vid sistlidne Riksdag framlagda kostnadsförslag skulle för
Waxhobns fästnings försättande i tidsenligt skick erfordras en summa af 452,990
R:dr 15 öre, deraf Rikets Ständer då för innevarande år beviljade 90,000 R:dr.
Som ändamålsenligheten af Waxholms fästnings förstärkande på det sätt,
som nu är ifrågasatt, synes bero deraf, huruvida den äldre fästningsbyggnaden i
verkligheten motsvarar de fordringar, som, med afseende å beskaffenheten af nutidens
artilleri måste göras å en dylik befästning, och den föreställning mer och
mer vunnit insteg, att förhållandet i detta hänseende är sådant, att den ytterligare
kostnad, som kan användas a förstärkande af denna befästning i dess nuvarande
skick skulle vara utan ändamål och utförandet af de föreslagna arbetena således
endast leda dertill, att försvaret af inloppet till Stockholm ansåges betryggande,
utan att i verkligheten medföra någon säkerhet, anser Utskottet, att en noggrann
och af opartiske, sakkunnige män verkställd undersökning af fästningens beskaffenhet
bör ega rum och en derpå grundad plan uppgöras, innan de anslag för befästningarnes
förstärkning, som redan blifvit anvisade och nu ytterligare begärda, komma
till användning. Då, i händelse en sådan undersökning skulle leda antingen till
■gillande af den nu för tillämpning afsedda planen eller till uppgörande och fast
-
Waxholms
fästning
22
Ståts-Utskottets Utlåtande N-o
Rindö titan*.
Shanscft vid
Oxdjupet
B efä s t ninp ar ne
å Vestra Hästholmen,
ställande af en ny, Kongl. Maj:t redan disponerar medel för arbetets omedelbara
företagande till utförande, och anslag för fortsättningen deraf under nästa år kan
af den i början af samma år sammanträdande Riksdagen beviljas, så att något
uppehåll i arbetet icke är att befara, hemställer Utskottet,
a) att det af Kongl. Maj:t för år 1868 äskade anslaget för
närvarande icke må af Riksdagen beviljas; och
b) att Riksdagen må i underdånig skrifvelse anhålla, att
Kongl. Maj:t, innan det vid förra Riksdagen beviljade anslag
för förstärkande af Waxhölms fästning kommer till
användning, måtte genom sakkunnige och opartiske män
låta anställa en sådan undersökning, som häraf van blifvit
ifrågasatt, och förordna om arbetenas utförande endast i
den mån en plan kan vinna nådig fastställelse, som i verkligheten
medför, att fästningen lemnar ett betryggande försvar,
samt att Kongl. Maj:t i sistnämnda fall måtte till
nästa Riksdag göra sådan framställning, att de arbeten,
som under nästa år böra utföras, icke varda uppehållna.
41:o. För anbringande af bepansrade vallgångsbhnderingar å Hmdö skans
har Kongl. Maj:t begärt ett anslag af 60,000 R:dr; men då med hänseende till
de många andra angelägna behof, för hvilka Statens tillgångar under denna Hufvudtitel
tagas i anspråk, några nya befästningsarbeten för närvarande icke torde
böra påbörjas, hemställer Utskottet,
att det af Kongl. Maj:t uti ifrågavarande hänseende begärda
anslag icke må af Riksdagen beviljas.
42:q. Till skansen å Rindön vid Oxdjupet har Kongl. Maj:t äskat eu summa
af 100,000 R:dr; och då Rikets sist församlade Ständer för påbörjande af denna
skans anvisat enahanda belopp, torde arbetena derstädes icke böra afbrytas; men
då Utskottet anser nödigt att för närvarande statsutgifterna så mycket som möjligt
inskränkas, hemställer Utskottet,
att Riksdagen må Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning
i den mån bifalla, att till skansen vid Oxdjupet anvisas
..........för år 1868 ett extra anslag af 50,000 R:dr.
43:o. Vid sistlidne Riksdag anvisades för skansen å vestra Hästholmen vid
inloppet till Carlskrona 60,000 R:dr och till försänkningar derstädes 24,000 R:dr;
och Kongl. Maj:t har nu föreslagit, att enahanda summor måtte till fortsättande
af nämnda arbeten för år 1868 anvisas.
Då beskaffenheten af den materiel, som för sjöförsvaret hufvudsakligen erfordras,
icke synes påkalla samlande och uppläggande af större förråder för flottans
utrustning, och befästningarne vid Carlskrona alltså icke kunna vara åt samma
vigt, som tillförene, — helst nutidens krigsfartyg må anses kunna i viss män er
-
Stat*-Utskottets Utlåtande N:o 36. U3
sätta livad som för försvaret hittills varit med fasta befästningar afsedt, — samt då
ett fullständigt befästande af Garlskrona åt såväl sjö- som landsidan skulle medföra
sa betydliga utgifter, att de, vid nyssnämnda förhållande, säkerligen icke motsvarades
af de fördelar, man af dessa befästningar hade att förvänta, anser. Utskottet
mest välbetänkt om planen för Carlskronas befästande blefve på det sätt
förändrad, att de nu derstädes pågående arbetena kunde med minsta möjliga kostnad
alslutas. De ytterligare anslag, som må för befästningarne vid Carlskrona
beviljas, böra således, enligt Utskottets åsigt, endast afse tillgodogörandet af de
derå redan nedlagda kostnader; Och Utskottet hemställer alltså,
a) att Riksdagen må till skansen å Vestra Hästholmen anvisa
för år 1868 ett extra anslag af 40,000 R:dr;
b) att ett extra anslag af 15,000 R:dr må till försänkningarne
derstädes beviljas; och.
c) att Riksdagen må i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes i nåder låta uppgöra och för Riksdagen framlägga
förslag till det minst kostsamma sätt att afsluta de befästningsarbeten,
som nu vid Carlskrona äro under utförande,
med iakttagande att de redan använda kostnaderna må i
möjligaste måtto för försvaret tillgodogöras.
44:o. För Kungshohns fästning har Kongl. Maj:t föreslagit anvisande af
ett anslag å 20,000 R:dr.
Dessa medel äro afsedda att användas till påbörjande vid nämnda fästning
af nya arbeten, hvilka, med hänseende till hvad under nästföregående punkt är
anfördt, Utskottet anser under nuvarande förhållanden icke höra företagas; och
Utskottet hemställer alltså,
att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende äskat icke må
af Riksdagen beviljas.
45:o. Till en ny kasernbyggnad och kokhus för Pontonier''-bataljonen anvisade
Rikets sist församlade Ständer, utaf den till sammaniagdt 165,570 R:dr 74
öre beräknade kostnadssumman, en tredjedel att med 55,190 R:dr 25 öre för innevarande
år utgå; och Kongl. Maj:t har nu, i anledning af Fortifikationschefens
gjorda anmälan, hurusom det vore önskvärdt, att dessa byggnader kunde bringas
i fullständigt skick till hösten år 1868, för att då af pontonierbataljonen begagnas,
föreslagit, att den återstående kostnadssumman, 110,380 R:dr 49 öre, måtte till
utgående under år 1868 anvisas; men då några synnerliga .olägenheter icke torde
vara att af arbetets fördelning på tre år befara, får, med hänseende till de många
andra angelägna behof, för hvilka anslag påkallas, Utskottet hemställa,
att Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må endast
i den mån af Riksdagen bifallas, att till pontonierbataljonens
Kung sho lins
fästning
Kasernbygq nåd
för Pontonier -bataljonen,
24
Ståts-Utskottet* Utlåtande N:o 3b''.
ISevärinysmanskåpets
beklädnad.
kasern- och kokhusbyggnader anvisas för år 1868 ett extra
anslag af 55,190 R:dr 25 öre.
Härmed anser sig Utskottet jemväl halva besvarat hvad Herr C. A.
Larsson uti oftaberörda motion (N:o 203) beträffande denna fråga yttrat.
Beklädnadsbehof.
46:o. Under denna rubrik har Kongl. Maj:t äskat till underhåll af beväringsmanslcapsts
beklädnad ett extra anslag för år 1868 till lika belopp med det
för innevarande år anvisade eller 189,000 R:dr och såsom fyllnadsanslag till denna
beklädnads komplettering för en gång en summa af 126,000 R:dr.
Beträffande behofvet af det sednare anslagsbeloppet är i Statsråds-protolcollet.
bland annat erinradt, hurusom vid 1856—1858 årens riksdag, då förlängningen
i beväringsexercisen bestämdes att med år 1859 taga sin början och Kongl.
Maj:t i följd deraf begärt för beväringsmanskapets beklädnadsunderhåll ett extra
anslag af 378,000 R:dr, att utgå med 189,000 R:dr under hvartdera af åren 1859
och 1860, Rikets Ständer beviljat endast två tredjedelar af nämnda belopp eller
252,000 Rall-. Denna nedsättning hade haft till påföljd, att, då behofvet åt ökade
tillgångar för beklädnadsunderhållet redan från och med år 1859, då de förlängda
vapenöfningarne vidtogo, gjorde sig till iullo gällande, men sådana tillgångar föist
från och med år 1861 började med hela det erforderliga beloppet eller 189,000
R:dr för år, utgå, medel för betäckande af den för åren 1859 och 1860 uppkomna
brist måst år efter år från andra statsanslag förskottsvis tillhandahållas mot
ersättning efter hvarje års slut från extra beklädnadsanslaget lör det n\a året,
hvarigenom åter olägenhet i afseende å penniugedispositionen i ölrigt samt brist i
beväringsmanskapets reservförråd uppkommit.
Enligt gifna föreskrifter skall arméens reservförråd, afsedt för krigsbiuk,
innehålla beklädnadsmaterialier och utredningspersedlar för eu styrka af 15,500
man. Omsättning af dessa effekter beredes derigenom, att de indelta regementenas
Beklädnads- och Beväringsbeklädnads-direktioner derifrån uttaga deras behof af
yllevaror och utredningspersedlar, hvarefter förrådet på nytt kompletteras.
Med hänseende till hvad härofvan blifvit ur Statsråds-protokollet anföidt
och då, enligt Utskottet meddelade upplysningar, den brist, som vid 1865 års utgång
i reservförrådet förefanns, motsvarade enligt då gällande varuväiden ett
belopp af 163,567 R:dr 83 öre, tillstyrker Utskottet,
a) att till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad må
för år 1868 anvisas ett extra anslag af 189,000 R:dr; och
b) att såsom fyllnadsanslag till omförmälda beklädnads kompletterande
må för en gång anvisas ett belopp af 126,000
R:dr att år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå
Topo -
Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 36.
25
Topografiska Korpsens arbeten,
47:o. Till fortsättande af Topografiska Korpsens arbeten i och för fullbordande
af dess karteverk har Kongl. Maj:t äskat för år 1868 ett anslag af 75,000
R:dr; och då enahanda summa är för innevarande år anvisad samt angeläget är,
att dessa arbeten icke afbrytas eller till omfånget inskränkas, tillstyrker Utskottet,
att det begärda anslaget, 75,000 R:dr, må på Riksgäldskontoret
anvisas.
Officerares anställande i utländsk krigstjenst,
48:o. Till understöd åt officerare i sådant hänseende har Kongl. Maj:t
äskat ett anslag af 9,000 R:dr; och då upplyst blifvit, att de härtill anvisade medlen
för de förflutna åren till och med år 1866 äro disponerade, tillstyrker Utskottet
,
att jemväl för år 1868 ett extra anslag af 9,000 R:dr
må för ifrågavarande ändamål anvisas.
De frivilliga Skarpskytteföreningarne.
49:o. Till förmån för de inom Riket bildade frivilliga Skarpskytteförenin -
garne har Kongl. Maj:t begärt
för Instruktörers aflöning.............. 50,000: —
,, beredande af tillgång å målskjutningspremier.......20,000: —
,, skarp ammunitions anskaffande........... 20,000: —
Enär dessa summor öfverensstämma med de af Rikets sist församlade Ständer
anvisade belopp, tillstyrker Utskottet,
att de begärda anslagsbeloppen, tillhopa 90,000 R:dr, må
jemväl för år 1868 af Riksdagen anvisas.
Skyddstält.
50:o. För anskaffande af 10,000 tältdelar, å 8 R:dr, af Indika tältdelar
sammansättas 2,500 skyddstält, hvardera beräknadt för 4 man, har Kongl. Maj:t
äskat ett anslag af 80,000 R:dr.
Topografiska
Korpsen.
Officerares anställande
i utländsk
krigstjenst
-
Skarp slcytteföre
ning ar.
Skydds‘ält
Bill. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 15 Höft.
4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Arméens pensionering -
Jemväl vid sistlidne riksdag väcktes af Kongl. Maj:t förslag om anvisande
af enahanda summa för ifrågavarande ändamål, hvilket förslag dock icke vann
Rikets Ständers bifall; och då för närvarande dylika tält finnas att tillgå för en
styrka af 20,000 man samt Utskottet, lika med Rikets sist församlade Ständer,
anser en materiel af ifrågavarande beskaffenhet lätteligen kunna, i händelse af behof,
kompletteras hemställer Utskottet,
att det uti ifrågavarande hänseende begärda anslaget icke
må af Riksdagen beviljas.
Arméeiis pensionering
51:o.
Till detta ändamål har Kongl. Maj:t begärt dels för upprätthållande
af Arméens Pensionskassas egen pensionering en summa af 85,500 R:dr, jemte
medgifvande, att de för åren 1861, 1862, 1863 och 1864 uppkomna brister, utgörande
35,400 R:dr 86 öre, tillika med den ytterligare brist, som för år 1865
kunde uppstå, finge af möjligen blifvande öfverskott under påföljande åren kassan
ersättas; och dels för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater af den
9 Februari 1858 och den 6 November 1860 ett kreditiv å 180,000 R:dr, att användas
till betäckande af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa kunde uppstå
under år 1868 i följd af denna pensionering.
Under åberopande af hvad beträffande Arméens Pensionskassas ställning och
för år 1868 påräknade utgifter är i det vid den nådiga Propositionen fogade Statsråds-protokoll
(Bil. N:o 3, a, pag. 68 och 69) meddeladt, tillstyrker Utskottet,
a) att för upprätthållande af Arméens Pensionskassas
egen pensionering må för år 1868 å Riksgälds-kontoret anvisas
ett kreditiv å 85,500 R:dr, med skyldighet för Pensionskassan
att till Riksgälds-kontoret afstå det för året pensionskassan
tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket
indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor
i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis
utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion
att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmägtige
i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela
anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöfligt,
samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet
återlemna; äfvensom att, i afseende å den anmälda
bristen för åren 1861—1864, utgörande 35,400 R:dr 86 öre,
jemte den ytterligare brist, som för år 1865 kan uppstå och
hvilken beräknas till omkring 8,000 R:dr, Riksdagen måtte
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
27
medgifva, att samma brister finge af möjligen blifvande öfverskott
å 1868 års anslag ersättas, i den mån 1866 och 1867
årens anslag icke till sådan ersättning förslå; samt
b) att för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater
af den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 nu
måtte jemväl för år 1868 å Riksgälds-kontoret anvisas ett
kreditiv å 180,000 R:dr att användas till betäckande af den
skilnad, som för Arméens Pensionskassa under samma år kan
uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning,
samt att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1
April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse
för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp,
med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift.
Arrest lokaler vid indelta Arméen.
52:o. Till kostnader för arv eststraffets tillämpning vid indelta Arméen har ArrectlokuUr.
Kongl. Maj:t begärt ett förslagsanslag af 5,000 R:dr.
Enligt hvad Utskottet inhemtat förefinnes å ifrågavarande anslag från föregående
år eu ej obetydlig behållning, hvadan den föreslagna summans anvisande
på förslag icke torde vara åt nöden, helst Kongl. Maj:t icke lärer sakna tillgång
till fyllande af mindre betydliga brister, derest sådana skulle uppstå. Utskottet
hemställer alltså,
att Kongl. Maj;ts ifrågavarande förslag må på det sätt
bifallas, att Riksdagen, till bestridande af kostnader för arreststraffets
tillämpning vid indelta arméen, anvisar för år 1868
ett extra anslag af 5,000 R:dr.
Byggnader till flin ärende och vård af de till regementen och korpser
iitlemnade Krigsbefäl-.
53:o. Till sådana byggnader äskade Kongl. Maj:t af Rikets sist församla- Byggnader till
de Ständer ett extra anslag för eu gång af 74,262 R:dr 52 öre, och ehuru Rikets ''''”krig^erär"^
Ständer funno angeläget att för gevärens omsorgsfulla vårdande lämpliga byggnader,
der sådana icke redan funnes att tillgå, blefve vid mötesplatserna uppförda
och inredda; likväl och då det icke syntes vara oundgängligen nödigt, att dessa
byggnader på en gång vid alla de ifrågakomma mötesplatserna iordningställdes, ansågo
Rikets Ständer det begärda anslaget utan väsentlig olägenhet kunna på flera.
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Husaretabliesementet
i
Malmö.
Angående utlemnande
af
gevär till befolkningen
i
de norra länen,
år fördelas, och anvisade Rikets Ständer alltså för ifrågavarande ändamål till Kongl.
Maj:ts disposition för år 1867 ett extra anslag af 25,000 R:dr; och har Kongl.
Maj:t, som ansett det vara af synnerlig vigt, att fullt lämpliga förvaringslokaler för
de till regementen och korpser utlemnade krigsgevär varda så snart som möjligt
anordnade vid alla de mötesplatser, der sådana ej redan finnas eller kunna anskaffas
för den dertill beviljade summan, nu begärt, att återstoden af det ursprungligen
beräknade kostnadsbeloppet måtte med 49,262 R:dr 52 öre såsom extra anslag
för en gång anvisas.
Uti förut åberopade, inom Andra Kammaren väckta motion (N:o 203) har
Herr C. A. Larsson yrkat, att då ingenting vore klokare än att realisera de i
förråden befintliga odugliga krigsgevär, antingen genom utdelning till skarpskytteföreningarne
eller genom försäljning å offentliga auktioner, det begärda anslaget
till byggnader för gevärens förvarande måtte för närvarande icke beviljas.
På sätt ofvan är antydt, är ifrågavarande anslag, i motsats mot hvad motionären
synes hafva antagit, afsedt att användas dels för ny- och tillbyggnader,
dels för reparationer och förändringar vid regementenas å mötesplatserna befintliga
förrådshus för förvaring af de till krigsbruk dugliga gevär, hvilka Kongl. Maj:t
ansett böra finnas i orterna tillgängliga; och särdeles då fråga nu är om anskaffande
af nya dyrbarare gevär, torde behofvet af sådana byggnader icke kunna förnekas
; men Utskottet har ansett sig nu icke böra tillstyrka större anslag, än vid
sistlidne riksdag för ändamålet anvisades; hemställande alltså Utskottet,
att Riksdagen må till byggnader för förvarande och vård
af de till regementen och korpser utlemnade krigsgevär anvisa
för år 1868 ett extra anslag af 25,000 R:dr.
För inköp af tomt i Malmö för Husarregementet Konung Carl XV.
54:o. Till inköp af en intill husar-kaserntomten i Malmö gränsande tomt
med derå befintliga byggnader, i ändamål att derigenom bereda utvidgning af husaretablissementet
derstädes, har Kongl. Maj:t äskat ett anslag äf 80,000 Rdr; men
då den ifrågaställda utvidgningen af berörda etablissement icke synes vara af oafvisligt
behof påkallad, och skulle vid en kommande riksdag kräfva ännu betydligare
anslag än det nu föreslagna, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad
herr C. A. Larsson, i förberörda motion (n:o 203) yrkat, hemställa,
att hvad Kongl. Maj;t uti ifrågavarande hänseende äskat icke
må af Riksdagen beviljas.
55:o. Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Stats-Utskottet remitterad
motion (n:o 249) har herr P. Staaff föreslagit, att Riksdagen måtte besluta en
underdånig hemställan till Kongl. Maj:t, det måtte, i den mån ny vapentillgång
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
29
för arméen bereddes genom vid denna riksdag beviljade anslag, de gevär, som
sålunda ej vidare för arméen erfordrades, varda ändrade och försatta i möjligen
tidsenligaste skick samt derefter öfverlemnade till befolkningen i rikets fem norra
län, för att i särskilda vapendepoter förvaras samt vid annalkande krigsfara utan
betalning utlemnas till dem af befolkningen, som derom sig anmälde; men då enligt
den af Utskottet härofvan förordade plan för anskaffande af tidsenliga gevär,
någon utöfver arméens behof ökad tillgång å krigsdugliga eldvapen icke för den
närmaste framtiden är att förvänta, har Utskottet, ehuru erkännande vigten af
motionärens förslag, icke kunnat detsamma understödja; hemställande Utskottet,
att Herr Staaffs ifrågavarande motion icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 Mars 1867.
På Utskottets vägnar;
Arvid Fr.son Posse
Reservationer
Vid
4:de punkten (ang. anslag för Krigshögskolan) af Herr J. M. Björnstjerna.
Vid 35:te punkten (ang. anslag till infanterigevär) af Herr A. O. Wallenberg:
“Erkännande och inseende behofvet af det qvantum gevär, Kongl. Maj:t i
sin nådiga Proposition föreslagit böra anskaffas, hade jag trott, att ett något högre
anslag än en million R:dr bort kunna beviljas, oaktadt det allmänt gängse tviflet
om medlens ändamålsenliga användande under för handen varande förhållanden".
Vid 39:de punkten mom. b. (ang. revision af byggnad splanen vid Carlsborgs
fästning) af Herr J. M. Björnstjerna.
Vid 3.9:de och 40:de punkterna samt 43:dje punkten mom. c. (ang. befästningarne
vid Carlsborg, Waxholm och Carlskrona) af Grefve L. af Ugglas-.
“Vid granskning af Stats-Utskottets Betänkande rörande reglering af utgifterna
under Fjerde Hufvudtiteln, finner man att få, om några, anslagsfrågor blifva
med sådan motvilja behandlade, som de, hvilka afse befästningarne. Icke allenast
att alla anslag till påbörjande af nya arbeten blifvit afstyrka, äfven för de
pågående hafva medlen blifvit, dels betydligt nedsatta, dels helt och hållet indragna.
Af 374,000 R:dr, som till dem vid sednaste riksdag anvisades, återstå,
enligt Utskottets förslag, endast 155,000. — Skälet till denna ogynsamma behandling
af en för landet vigtig angelägenhet är hufvudsakligast att söka uti den
misstro, som visat sig emot våra befästningars förmåga att emotstå nutidens för
-
30
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 36.
bättrade skjutvapen; eu misstro som öppet uttalas uti den underdåniga skrifvelse,
Utskottet, med särskildt afseende på Carlsborgs befästning, tillstyrkt. Jag ogillar
ingalunda att en sådan skrifvelse aflåtes; tvärtom skulle jag önska att den äfven
omfattade öfriga befästningar. Ty, der nämnda misstro finnes, är upplysning det
enda medel att skingra den och att förmå nationen att villigt underkasta sig de
uppoffringar, som uppförande af för landets försvar nödvändiga befästningar måste
medföra. Jag finner äfven naturligt att, så länge detta misstroende hyses, man
icke är benägen att lemna anslag till nya arbeten och det förundrar mig ej heller
att, intill dess öfvertygelse vunnits, man önskar ett återhåll uti de nu pågående.
Denna sparsamhet bör dock icke sträckas så långt att den menligt på framtida
arbeten verkar, ej heller tillämpas der den icke af ofvannämnda förhållande betingas.
Detta har dock enligt min åsigt skett, så väl genom alltför stor nedsättning
uti anslaget för Carlsborgs fästningsbyggnad, som ock genom afstyrkande
af allt sådant till Waxholms fästning. Det är derföre jag, — som i öfrigt icke
vill yrka ändring uti de anslag Utskottet föreslagit, i förhoppning att nästa Riksdag
af regeringen erhåller den upplysande utredning af frågan, som kan befordra
arbetenas kraftiga fortgång (då hvad nu förloras lätt återvinnes) — emot dessa tvänne
Utskottets beslut nedlägger min reservation.
Beträffande anslaget till Garlsborg, får jag upplysa att, under öfverläggningen
inom Utskottet rörande detsamma, en uträkning företeddes öfver de utgifter,
som ansågos oundvikligen böra utgå. Ett misstag, som uti sammanräkningen
insmugit sig, föranledde emedlertid att vid denna uppgift icke fästades det afseende,
den i min tanke förtjenat. Nämnda räkning upptog:
Till Disciplinkompaniet vid Borghamn (enligt
ackord med Fångvårdsstyrelsen) samt till ett mindre
antal private arbetare.......... 14,400.
Till materialier m. m........ . 3,600. 18,000-
(Föregående årens kostnader: 22,000 å 24,000).
Till kronoarbets-kompanierna vid Garlsborg. . 11,000.
Diverse utgifter, hufvudsakligen till underhåll
af provisionela byggnader och till aflöningar åt befäl
och civile tjensteman........... 12,000. 23,000.
• Summa 41,000.
Nedsättes nu, såsom Utskottet föreslagit, anslaget till Carlsborgs fästningsbyggnad
till 50,000, återstå således endast 9,000 R:dr till aflöningar åt eu del
private arbetare (vane att vid byggnaden finna arbete och hvilka förvärfvat en
skicklighet, som man icke utan afsaknad kunde se sig beröfvad), till materialier,
frakter, m. fl. kostnader, nödvändiga att kunna sysselsätta kompanierna. Att den
-
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36..
31
na summa blifver otillräcklig är påtagligt och har fortifikations-befälhafvaren på
stället upplyst, att sistnämnda kostnader, med iakttagande af all möjlig inskränkning,
icke kunna nedsättas under 25,000 R:dr. Sammanräknas nu dessa med
förut angifna 41,000 R:dr finner man, att anslaget ej kan bestämmas lägre än till
66,000 Rall-.
Rörande Waxholms fästning yttrade Kongl. Maj:t uti nådig Proposition
till sednast församlade Rikets Ständer att, enligt af Chefen för Ingeniör-korpsen
uppgjordt fullständigt förslag, kostnaden för denna fästnings försättande uti fullt
försvarbart skick, dels genom bepansring af kasematter, dels genom anläggande af
batterier till skydd för stängselflottorna, uppgick till 452,990 R:dr och äskades i
och för detta ändamål för år 1867 ett anslag af 90,000 R:dr. Detta anslag
beviljades.
Sedan sålunda detta arbete kommit i gång och Adel af hela kostnaden
blifvit utgifven, afstyrker Utskottet fortsättning af detsamma. — Den första anmärkning
härvid, som oafvisligen gör sig gällande, är den att ett dylikt vacklande
icke kan sammanstå hvarken med Representationens allvar och värdighet eller med
klok hushållning. Representationens rätt och pligt är att på det omsorgsfullaste
afväga de beliof och granska de förslag, som framläggas. Men sedan denna
granskning skett, sedan behofvet blifvit erkändt, bör hon hafva aktning för eget
beslut. Särdeles talande böra åtminstone de skäl vara, som kunna förmå att
sedan betydliga medel på ett företag, ett arbete, blifvit nedlagda, tillspillogifva
dem genom att afbryta arbetet. Och finnas väl här sådana skal? Jag åtminstone
har icke hört några för mig nöjaktiga anföras. Väl säger man att fästningens
murar icke kunna emotstå den fiendtliga artillerielden och tillägger att
genom deras nedrasande nedanföre liggande batterier skola förstöras, förbiseende
härvid att bombfria batterier icke af utur de öfre embrasurerna nedfallande stenar
kunna skadas. Låt vara att den öfre etagens embrasurer blifva raserade —
den andra etagens afser det ifrågavarande anslaget att pansarbekläda. Månne fästningens
motståndskraft derigenom betydligt försvagas? Dessutom må den anmärkning
tillåtas mig, att det icke förefaller logiskt att,. på grund af fästningens förmenta
svaghet, motsätta sig dess förstärkande.
Hvad som vid Waxholms försvar är af hufvudsaklig vigt, är att skydda de
stängselflottor, som afse att under fästningens eld qvarhålla fiendens fartyg. Det
är till anläggande af batterier i och för detta ändamål, så ock till bepansring af
andra etagens embrasurer, på det att derifrån en förverkande kraftig eld må
kunna rigtas emot fienden, som nu ifrågavarande anslag är begärdt. Afslår man
detsamma och derigenom tillintetgör försvaret, då kan lika gerna fästningen raseras.
Men må man då äfven handla följdrigtigt och icke — hvad Utskottet dock
tillstyrkt — nedlägga kostnader för att stänga Oxdjupet som fienden lugnt kan
förbigå.
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Förutom dessa anslagsfrågor finnes ytterligare en, rörande befästningarne,
uppå hvilka jag anhåller att få fästa Riksdagens uppmärksamhet.
Om Carlskrona befästningar yttrar Utskottet, att då, till följd af förändrad
sjökrigsmateriel, etablissementet uti Carlskrona icke numera är af samma vigt som
tillförene och då ett fullständigt befästande af Carlskrona åt såväl sjö- som landsidan
måste medföra betydligare utgifter än som vid nyssnämnda förhållande af
fördel motsvaras, Utskottet ansett välbetänkt att med minsta möjliga kostnad afsluta
derstädes pågående arbeten; hemställande Utskottet att en underdånig skrifvelse
i denna syftning till Kongl. Maj:t aflåtes, med begäran att Kongl. Maj:t täcktes
för Riksdagen framlägga förslag huru befästningsarbetena må kunna afslutas,
med iakttagande att redan använda kostnader i möjligaste måtto tillgodogöras.
Medgifvas må att sednare tids omskapande af sjökrigsmateriel utöfvar inflytande
på värdet af etablissementet uti Carlskrona. Men detta inverkar ingalunda
afgörande på befästningsfrågan. Så länge vi hafva en flotta — af hvilka
certer denna än må bestå — bjuder en tvingande nödvändighet att vi skola ega
en för fiender skyddad hamn, uti hvilken våra fartyg kunna inlöpa, reparera erhållna
skador, fylla sina behof och åter lätt utgå. Då Stockholms redd innanför
Waxholm, liggande djupt inne uti en trång skärgård, och dessutom ej försedd
med alla de anläggningar, som behöfvas, härtill är otjenlig, ega vi ingen annan
sådan hamn än Carlskronas. Dess belägenhet, så väl för detta ändamål, som för
att lemna skydd undan fiendens förföljelse åt de handelsfartyg, som, om de ega
detta skydd, möjligen kunna våga underhålla förbindelsen med främmande land
och tillföra oss våra behof, är särdeles lämplig; och säkert ar att, derest ingen
befästad hamn uti denna trakt af Sverge funnes, intet Svenskt fartyg skulle, under
krig emot någon af våra mägtiga grannar, våga plöja Östersjön.
Härtill kommer ytterligare en betraktelse af högsta vigt. För så vidt vi
icke skola uppgifva allt hopp att, om vi af öfvermägtig granne anföllos, erhålla
hjelp af längre bort belägna stater, måste vi kunna tillförsäkra deras fartyg en
välbelägen, säkert skyddad hamn. Detta skäl eger, i min tanke, den betydenhet
att de kostnader, som ännu återstå, för att fullborda befästandet af Carlskrona,
ingenting deremot gälla. Dessa kostnader torde dessutom ingalunda blifva så
betydliga, som Utskottet förutsätter. Åt sjösidan äro de hufvudsakliga fästena
dels färdiga, dels under arbete och skola — äfven enligt Utskottets åsigt — fullbordas.
Åt landsidan åter lära några mindre verk, anlagda vid passet vid Hvita
Krog, skydda staden. I intet fall kunna nämnda kostnader jemföras med de fördelar
ett fullständigt befästande af Carlskrona medförer: möjligheten att hålla vår
flotta i sjön; hoppet att uti en strid för vår sjelfständighet af andra magter
understödjas.
Må det slutligen tillåtas mig att fästa uppmärksamhet uppå den inkonseqvens -
Stats-Vtskottets Utlåtande N:o 36.
33
qvens hvartill Utskottet gjort sig skyldigt och de följder, som af denna kunna
uppstå. — Utskottet afstyrker ett fullständigt befästande af Carlskrona, men vill
icke allenast bibehålla redan uppförda fästen, utan äfven fullborda under arbete
varande. — Till hvad nytta blifva väl dessa, om icke, genom ett fullständigt befästande,
fienden ifrån Carlskrona utestängesV Naturligtvis, till ingen för oss.
Men om fienden tillätes intaga Carlskrona -— i hvilket fall äfven fästena inom kort
måste komma i hans våld — skola samma fästen, i förening med nya arbeten,
som fienden icke skall försumma, göra återtagandet af Carlskrona till nära en
omöjlighet. Vill man icke fullborda försvaret, bör man derföre spränga de fästen,
som finnas. Deras förstörande — en sorglig vanmakts förklaring — kommer väl
att smärtsamt beröra hvarje svenskt hjerta, men ännu smärtsammare skulle detta
såras om ifrån dessa fästen fiendtlig lösen för framtid kommer att ljuda.
På grund af hvad jag nu anfört, får jag vördsamt anhålla att Riksdagen
må fatta följande beslut:
ko att anslaget för Carlsborgs fästningsbyggnad bestämmes till 66,000 K:dr;
2:o att till Waxholms fästning gifves det anslag, stort 90,000 R:dr, som
Kongl. Maj:t äskat;
3:o att, med ogillande af den underdåniga skrifvelse, rörande befästningarne
vid Carlskrona, Utskottet tillstyrkt, Riksdagen må hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla,
att Kongl. Maj:t täcktes i nåder låta uppgöra och för Riksdagen
framlägga förslag huru, på minst kostsamma sätt, ett
fullgodt försvar af Carlskrona må kunna ordnas; börande härvid
äfven tagas i betraktande huruvida förändring eller förstärkning
af redan anlagda verk erfordras."
Vid 40:de punkten (ang. Waxholms fästning) af herrar 0. I. Fuhrceus och
J. M. Björnstjerna, friherrarne G. Beck-Friis och F. A. Funck, samt herr J.
Otterström.
Vid 41:sta punkten (ang. anslag till Rindö skans) af herr J. M. Björnstjerna.
Vid 42:dra punkten (ang. anslag till skansen vid Oxdjupet) af herr A. O.
Wallenbercj: “Allt fästningsbyggande anser jag kunna anstå intill dess den undersökning,
Stats-Utskottet föreslagit Riksdagen att i underdånighet hos Kongl. Maj:t
begära, för att få byggnadssättets ändamålsenlighet på ett mera tillfredsställande
sätt utrönt, än som låter sig göra under för handen varande förhållanden, blifvit
verkställt. Jag föreslår derföre att anslaget till batterierna vid Oxdjupet ej måtte
beviljas".
Vid 43:dje punkten mom. a och b. (ang. anslag till skansen å Östra Hästholmen
och försänkningar derstädes) af herr A. O. ''Wallenberg:
“Då man tager i betraktande de förändrade förhållanden, som, sedan
Carlskrona anlades, hafva inträdt uti sjökrigsväsendet, nemligen krigsskeppens
Bih. ti''1 Biksd. Prof. 1867. 4 Sand. 1 Afd. ib Höft. 5
34
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
förseende med ångkraft, såsom framdrifning smedel samt anbringandet af jernpansar
till skydd mot artilleriet, så låter det sig svårligen förnekas vara förknippadt
med stora betänkligheter att försöka genomföra Carlskronas befästande från
sjösidan. Den som är bekant med Carlskrona skärgård känner att fiendtliga
krigsfartyg kunna till Carlskrona intränga genom sex olika farvatten, hvaraf
en del visserligen sägas vara stängda genom försänkningar, som likväl icke äro
skyddade genom batterier och följaktligen kunna ledigt nog undanrödjas. Skulle
nu dyrbara tidsenliga befästningar anbringas för att försvara dessa många sund,
vore det i allt fall ett fåfängt arbete, ty åtskilliga af öarna äro så stora, att
landstigningar och uppförandet af batterier, för att derifrån bombardera staden och
flottans etablissement, låter sig göra utan att röna annat motstånd än det som
fästningarnes besättningar genom utfall kunna åstadkomma. Men dertill fordras
talrika besättningar och en alltför stor del af vår armée hlefve tvifvelsutan sysselsatt
med den lönlösa mödan att söka försvara Carlskrona. Huru ringa förhoppning
man hyst att kunna utestänga fiendtliga fartyg bevisar bäst det särskilda
försvar man sökt anbringa inom fästningarne å Carlskrona redd. Jag vill icke
ingå i närmare granskning af beskaffenheten af dessa försvarsanstalter; jag vill icke
fästa mig vid, att man knappt synes hafva anat nutidens svårare artilleri, eller
att man åtminstone icke tagit den frågan i betraktande, utan fortgått enligt gammalt
föreställningssätt; jag tillåter mig blott påpeka, att endast en obetydlighet af
befästningsarbetena äro utförda och att dessa visserligen icke äro tidsenliga. Det
återstår således att få se en fullständig plan för Carlskronas befästande, uti hvilken
försvaret åt landsidan och måhända centralfästen å de större öarna ej böra
utelemnas. Det är nemligen allmänt bekant att i närheten af Carlskrona finnas
djupa vikar, lämpliga för landstigning, i syftning att samtidigt bombardera staden
från landsidan. När nu en sådan plan af sakkunnige och trovärdige män blifvit
upprättad, så skall man otvifvelaktigt finna sig förelagd en summa, som ovilkorligen
framtvingar frågan: huru värderikt är det som skall försvaras? Vid inbrytande
krig äro naturligtvis de krigsdugliga fartygen rustade och ämnade att både
försvara sig sjelfva och deltaga i landets försvar. Återstår således etablissementet
och förråderna, det förra representerar den egentliga förlusten, ty förråderna kunna
bortföras. Enligt min öfvertygelse är denna risk ganska betydlig, dock ej så stor
att jag anser den motsvara de mångfaldigt större kostnaderna för en mängd fästningsarbeten
öfver en terräng af flera qvadratmils yta, dels skärgård dels fastland.
Man har derjemte nyligen gillat en fördelning af sjöförsvaret, som medgifver en
väsendtlig minskning af det sjöetablissement och de förråder, hvilka enligt äldre sjöförsvarsplaner
ansågos oumbärliga i Carlskrona. På dessa skäl anser jag mig höra
vördsamt:
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 36.
35
afstyrka allt vidare anslag till fortsättande af fästningsbyggnaden
vid Hästholmen i Carlskrona skärgård och derjemte föreslagna
försänkningar".
Häruti instämde friherre K A. Silfverschiöld samt herrar C. J. Svensén
och L. J Hjerta.
Vid samma mom. af herr Jonas Andersson.
Vid 43:dje punkten mom. c. (ang. underdånig skrifvelse om afslutande af
befästningsarbetena vid Carlskrona) af herr J. M. Björnstjerna.
Vid 50:de punktm (ang. anslag till skyddstält) af herr J. M. Björnstjerna.
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 36.
Tab. lätt A.
Riks-statens Fjerde Hufvudtitel.
18 6 7 års R i k s-s t a t a n s1å r:
S p a n in å 1.
Indelta
Räntor,
Penningar. ! enligt
| markegång
på förslag.
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
||
| Mått. |
Värde |
Mått. |
Värde |
Summa
Riksmynt.
R:«ir i ö.
15.000;—
39.000 —
12,550
123 200 —
77.300 - j
6,500—1
34,250 —
6.400 —
6,015—j
14.297 —j
79 888 25
R:dr
Kub.-f.
62,650 —i
2,000—1
R:dr j ö. : Kub.-i. i U.
R:dr
Rulr o.
15,000
39 000 -12,550 -123.200 —
77,300 —
6,500 —
34,250
6.400 —
6 015 —
14.297 —
79,888 25
Förslag till blifvande Riks-stat:
Land t först ars-Departementet:
Departements-chefen .................................................................
Departementets Kansliexpedition ..............................................
Departementets Kommandoexpedition......................................
Arméförvaltningen:
Indelta |
|
Räntor, |
|
Penningar. |
enligt |
markegång |
|
på förslag. |
Nuvarande beloppet................................................................................... 123,200:
Tillkommer:
500: —
62,650
2,000-
S:gr 479,05025;
408,99113 2,111.397
125.955
9 251,91180
10.348 —
479,050 25!
''! ''......!
20,696— 2,792 995 93!
Till aflöning för ytterligare en vaktmästare............................................
Generalitets-staten .............................................................................................
General-stabs-officerares bildande ...................................................................
Topografiska korpsen ...........................................................................................
Artilleri-staben .......................................................................................................
Ofverkommendants-expeditionen i Stockholm ..............................................
Kommendants-staten ........................................................................................
Krigs-akademien .............................................................................................
Krigs-skolan
Anslaget för Krigs-akademien................................................................... 79,888: 25! ! j
Tillökning........................................................................................................ 4,211: 75! 84.100-
Allmänna Garnisons-sjukhuset ...............................................................................................I 62^650_
Resestipendium för Militär-läkare .......................................................................................j 2,000 — |
R:dr
15,000-39,000!
12 550
R:dr
Spån m å i. |
Summa Riksmynt. |
|||
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
|||
Mått. |
Värde |
Mått. |
Värde |
|
Kub.-f. k. |
R:dr jo. |
Kub.-f. k. |
R:dr jo. |
Rdr : ö |
123,700-77,300—1
6,500 -1
34 250 —
6 400 —
6,015 —
14,297 — i
S:gr I 483,762!
i
looooo—;
2,05714
825 000—;
26,520
408.991: 13
27:
283:98 409 302:11
10,8491 8l 21,699 60
100,000|—
23,75674
825,000; —
Indelta Arméen:
Kavalleri- och Infanteri-regementena;
Penningar:
Nuvarande beloppet............................................................
Tillkommer:
Ersättning till innehafvare!! af Öfverste-Löjtnantsbostället
vid Skånska Dragon-regementet, Kungsgården
Lövestad, för upphördt arbetsbiträde från
gatehuset N:o 19 Löfvestad...........................................
Dito för indelta men afskrifna qvarnräntor....................
Indelta Räntor:
Nuvarande beloppet........................................................... 2111.397: _
Afgå:
Afskrifna qvarnräntor ....................................................... 10.636: 38 2,100,760: 62
Indelt spanmåi såsom i 1867 års Riks-stat ................................. 251911- 80
Oindelt spanmåi: Mått. Värde.
Nuvarande anslag............................................... 10,348: - 20.696: -
Tillkommer:
Ersättning för qvarnräntor................................ 5,176: 2 10 352:40 !
Dito till I. d. korporalsbostället Riddarhagen
Nohlgården vid Skaraborgs regemente för
samma boställe frångången tionde-spanmål 5: 9 11: 80
S:gr 15,530: 1 ____ 31,060:20
Roteringsunderstöd, För slag s-anslag .................................................................!.....................
Till löneförbättringar vid Indelta Arméen ..........................................................................
Militie-boställskassan, Reservations-anslag..............................................................................
Indelta Arméens vapenöfningar, Reservations-anslag
39,000 —
12.550!
123,700!—
77,300!—
6 5001 —
34,250;—
6.400!—
6,0151-14,297!—
84,100 —
62,650—
2,000-
--I— 483,762|-
26,520
Nuvarande beloppet ............................................................................... 825 000: —
Tillkommer:
För inrättande af underbefäls-skolor vid Infanteriet ........................ 32,000: —
., Skälskytte-möten vid dito ........................ 8,916:48
„ Tillämpning af värfvade Arméens provianterings-stat vid indelta
Arméens garnisonsförstärknings- och gränsposterings-kommen,
lcrin?ar ............................................................................................... 4,500: —I 870,416
409,302
12,500
100,000
112,100.760:62
2,05714''
Styr 11,362,568.27,2.111,397;-, 125,955; 9| 251,911 ;80j 21.197j 8| 42,395 60 3,768,272 67!
114,656 51---
48!
125,955
251,91180;
15,530 |
1 |
31,060 |
20 |
2,793,034 73 |
— |
--- |
- |
12.500 — |
|
— |
— |
—- |
100,000 — |
|
10,849 |
8 |
21,699 |
60 |
23.75674 |
870,416
5 985
11.970
126,626
fpt 1,956,274 57 2,111,397|—j 125,955 9: 251,911 80 27,182 8| 54,365 60;4,373,948 97
48
S:gr |1,420,795 |
73 2.100,760|62j 125,955 |
9 |
251,911 |
80j 26,379 |
9 |
52,759 |
803,826,227 |
95 |
||||||
Värfvade Arméen: Lifgardet till häst: Penningar: Nuvarande beloppet............................................................ 114 656- 5 Tillkommer: Tillökning i kokinrättnings-anslaget.................................... 900:— 115 556- 5 Oindelt spanmåi såsom i 1867 års Riks-stat .....................7 7. Il 970- |
115,556 |
5 |
5,985 |
11,970 |
127,526 |
5 |
||||||||
Transport 2.020,U3j78j2,100,760 62 125,955! 9 251,911 |
80 32,364 |
9 |
64,729 |
80 4.437,516 — |
18 6 7 ars R j k s-s ( a t a n s 1
Förslag till b i i f v a u de R i k s - s t a t:
S )) a n in a i.
Penningar.
Indelta ■ ~ -----------
Räntor, ! Indelt på förslag.
enligt 1 ------
markegång
på förslag. Mått.
Oindelt.
Värde
å 2 R:dr
kubikfoten.
Matt.
Summa
T... , Riksmynt.
Varde J
förlagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten. 1
T=pt
R:.!r
1 956,274
138,664
1! nr ,i.
57 2,111.397-
99 — !-
144.622
144.787
Kub.-t. } k.! R:dr ! ö i
125,955 9 251,911:80
Kub -f i k.
27,182 8
10577 7|
R:dr
54,365
21.155
n | Rulr
604,373.948
40; 159,820
Indelta Räntor, ; Penningar. enligt ! markegång |
S p a n in å 1. |
Summa Riksmynt. |
Indelt på förslag. |
Oindelt. |
|
Värde Mått. å 2 R:dr kubikfoten. |
Värde ... förlagsvis Matt- å 2 R:dr kubikfoten. |
|
Kdr jo.; R:dr ö. |
Kub.-f. jk.! R;dr jo. |
Kub.-i. : k. | R:dr ( ö-! R:dr jo- |
70 ---
10.672 2 21,344 40 165.967 10
139,664: 99
21,155: 40
70:
10,672
2[ 21344140
166,132
10
149,922: 70
21,344: 40
74,974 501
764.285 51
163,620 11
58 634 75;
17,390 74!
390,000 —!
320 000 —i---
74,974 50
41589 6 83,179 20 847 464 25!
3,182 7 6,365 40 169 985 51
---- •- - . : 58 634,75
18 049 5 36,099 53,489 74
— —; — — 390,000 |
---- i---— 320.000 —
Husar-regementet Konung Carl XV.
Penningar:
Nuvarande beloppet ............................... 138,664:99
Tillkommer:
Tillökning i kokinrättningsanslaget ............................... 1.000: —
Oindelt spantnål såsom i 1867 års Riks-stat ....................^.~.’.7.™.T.''.7...
Svea Lifgarde.
Penningar:
Nuvarande beloppet ........................................................... 144,622:70
Tillkommer:
Tillökning i kokinrättnings-anslaget. ................................ 1,300: —
Från Lifbevärings-regementets anslag omförda ........... 4,000: —
Oindelt spanmål, såsom i 1867 års Riks-stat ......................7777777.
Andra Lifgarde t.
Penningar:
Nuvarande beloppet ............................................................ 144,787:70
Tillkommer:
Tillökning i kokinrättnings-anslaget ................................ 750:__
Från Lifbevärings-regementets anslag omförda ............ 4,000:— 149.537:70
Oindelt spanmål såsom i 1867 års Riks-stat ......................77..77777 21,344:40
WertnJands Fältjägare-regemente:
Nuvarande beloppet.................................................................................... 74,974:50
Tillkommer:
För utsträckning åt regementets vapenöfningar .................................. 8,100: -
Svea, Göta och Vendes Artilleri-regementen, Reservations-anslag.
Penningar:
Nuvarande beloppet ......................................................... 764,285: 5
Tillkommer: Tillökning i kokinrättnings-anslagen:
för Svea Artilleri-regemente....................... 1,050: —
» Göta dito ........................ 1,060: -
„ Vendes dito ........................ 750: —
,, Fyrverfcare-korpsen .............................. 75: —•
Oindelt spanmål såsom i 1867 års Riks-stat ..................
139,664 99
149.922 |70:
149,537 70
83.074 50
10.577: 7 21,155
10,672! 2 21,344
10,67 21 2
40 160.820139!
40 171,267 |l0|
21,344 40
170 882 Ilo!
—!--—I 83,074 50
2.935:
767,220: 5|
S:gr 2.331,636 59
23,911 50:
137,803 40
i - i 100 728 9 201,457 80 2 533 094 39
23 911 50
................................. 83179:20; 767,220 5
Ingeniörkorpsen (derunder Reservations-anslag till korpsens praktiska öfningar 5000 R:dr); 163,620 11
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning ..............................................1 58,634 75
Lega lör hästar till Artilleriets och Pontonier-bataljonens exercis ................................ 17 390 74
Fouragering af Artilleriets och Pontonier-bataljonens samt värfvade Kavalleriets!
hästar, För slag s-anslag....................................................................................................j 390 000
Mathållning lör manskapet vid Garnisons-regementena ...................................................i 320,000 _
S:gr 2,354,621 59
— --- — 41589! 6 83,179 20 850,399 25
i —|--- 3,182 7! 6,365 40 169,985 Öl
- --- i — i—j--—! 58.634 75
18,049! 5! 36.099 —! 53.489 74
|
--—j--— 390,000 —
--1—1--- — 320,0001 --
100,728; 9! 201,457 80''2,556,079 39
655 —1 1,310
139,113 40
7.500
6,295
500,000''
7,500
6,295
500,000
S:gr; 675.509 90
1,191 498 65
Deväringen:
Li fbe väri ngs-rege men tet:
Nuvarande beloppet...............................................
Af går:
Till Svea Lifgardes anslag omförda ...........
Andra Lifgardets dito dito ............
Gotlands Na ti onal-Be väring:
Penningar:
Nuvarande beloppet ........................................
Tillkommer:
Tillökning i kokinrättnings-anslaget ....
Oindelt spanmål, såsom i 1867 års Riks-stat......
Hallands Beväring ......................................................
We>ter-Norrlands Bevaring, lönefyllnad .......................
Beväringsmanskapets vapenöfning, Förslag s-anslag ...
4,000: —
4,000: —
137,803: 40
250: -
23.911: 50
8,000: — i
138,053: 40!
1,310: —1
15,911 50 --- —
— 15,911
655
1,3:10 676,819 90
| \
- — 1 191 498 65
Sigt
Materielen:
138,053 ;40!
7.500 —!
6,295 —1
500,000 —
655)- 1,310
50:
— I 139,363 i 40!
— — 7,500!
— — 6,295!
— - 1 500 000 i
667,759 90 ----- j—
655-
1,310 — 669,069 901
i 262,520
! 18,000
! 21,450
! 36,000
! 110,000
1 33,000|
S:gr;l,672,468 65 --
14,200 —
9,000 —
37,500 —;
12,000 —
58,000 —
8.770 —
2 924 14
67.500 --—!
■ 262.520 —;
j— 18.000 j
—1 21,450 —I
|—! 36,000 - !
i—! 110,000
— 33,000_-—!
1 1,672,468 65
14 200 —
i— 9 000
— 37.500 j—
12.000 —''
!— 58 000 -!
8.770 j
— 2 924 14
!—! 67 500
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Arméförvaltningens departementer. Reservations-anslag
:
Nuvarande beloppet ................................................................................... 1,191498:65
Tillkommer:
För beklädnads-passevolans vid värfvade regementen 80,984:71
För indelta Arméens utredning................................... 4.963:83 85 948: 541,277,447 19
Till iif- och släpmunderingar vid Rotehälls-regementena .............................................~j 262,520:_!
Inqvarteringskostnader i Stockholm, För slag s-anslag ....................................................... 18,000
Inqvarteringens ordnande i dito, Reservations-anslag ...................................................... 21,450 i—i
Inqvarteringskostnader i landsorterna, För slags-anslag....................................................... 36,0001 !
Salpeter-uppköp. Förslags-anslag ......................................................................................... 110 000 _
Veu och ljus för fästnings- och garnisonsorter................................................................... 33,000 ___''
1 !
—1,277,447 19
j-j 262.520—!
—: 18,000 — j
- i'' 21,450 !
S:gr; 209,894 |14
S:gr 1,758,417 19
Diverse anslag;:
hör eu Ridskola vid Ströinshoims kungsgård ......................*..................................
Till skjutskolor, Reservations-anslag ...................................»........................................
SpanmaLupphandlings- och bageri-kostnader* ..........................................................
Durchmarebe-kostnader, Reservations-anslag ...............................................................
Rese- och traktaments-penningar, Förslags-anslag....................................................
Skrilmateriaiicr och expenser, ved in. in., för Arméförvaltningen in. fl. verk ...........
P*to dito dito för Departementets Kansli-expedition, För
slags-anslag:
Nuvarande
beloppet ..................................................................................
Afgå för jemnande af Hufvudtitelns slutsumma ...............................
Extra utgifter.......................................................
i _!
14,200
9.000
37 500
12,000
58 000
8,770
2.924:14
50: 57!
2,873 57
67.500 —
209 894 14
S:gr 209,843 57
S:a 6,731.127 80 2.111,397 - 125,955 9, 251,91180 122.581 7 245.163 40 9339 600
36.000 33.000 |
|
1,758,417 '' |
19| |
14,200 |
J |
9,000 |
— |
! 37,500 |
-1 |
12,000 |
—! |
58.000 |
—i |
8 770 |
| |
2,873 57 |
|
67,500 |
—! |
209,843157!
Ant). Tillökningen i Hufvudtiteln utgör således 163.800 R:dr.
Summa ]6.895,199 9812,100,760:621 125,955) 9 ! 251,91l!80i 127 763 8 255.527 609 503^400"
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1<W7, N:o dti.
Tab. lätt. B.
Extra Statsreglerings-anslag för Försvarsverket till lands.
-------- -------- . - _........- - - .....- - - ......-..... |
Stats-Utskottut |
|||
föreslår. |
||||
Artilleri-béhof: |
R:dr. j |
öre. |
||
Till skjutförsök ........... |
20,000: — |
|||
5? |
ammunitions-vagnar........ |
4,470: — |
||
sjuk- och medicinal-vagnar . . 5,100: — |
||||
reserv-lavetter...... 6,600: — |
||||
tross- och expeditions-vagnar . 3,000: — |
||||
» |
fourage-vagnar...... 4,000: — |
18,700: — |
||
rid- och anspanns-persedlar...... |
38,075: — |
|||
V |
positions- och belägrings-artilleriet |
36,750: — |
||
55 |
infanteri-gevär .......... |
1,000,000: — |
||
55 |
kopparpatroners tillverkning, jemte verkstäder |
|||
derför........... |
300,000: — |
1,417,995 |
— 1 |
|
Fortifikations-behof: |
||||
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad . |
50,000: — |
|||
fortsättande af arbetena å skansen vid Oxdjupet |
50,000: — |
i |
||
dito af dito å skansen på Vestra Hästholmen |
||||
vid inloppet till Carlskrona .... |
40,000: — |
|||
försänkningar derstädes....... |
15,000: — |
|||
en ny kasernbyggnad och kokhus för Ponto- |
||||
nier-bataljonen........ |
55,190: 25. |
210,190 |
25 |
|
B eld dåna ds -behof: |
||||
Till |
underhåll af beväringsmanskapets beklädnad . |
189,000: — |
||
Fyllnadsanslag till denna beklädnads komplettering |
126,000: — |
315,000 |
— |
|
Transport: |
1,943,185 |
25 |
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1867, N:o 36.
- - - |
Ståts-Utskottet |
|
föreslår. R dr. |
öre. |
|
Transport: |
1,943,185 |
25 |
Top ografiska korpsen: Till fortsättande af korpsens arbeten i och för fullbordande af |
75,000 |
|
Officerares anställning i utländsk krigstjenst: |
||
Till understöd åt sådane officerare......... |
9,000 |
|
De frivilliga SJcarpskytteföreningarne; Till instruktörers aflöning....... 50,000: — „ mlåskjutnings-premier....... 20,000: — „ skarp ammunitions anskaffande..... 20,000: — |
90,000 |
|
Arméens pensionering: Till upprätthållande af Arméens pensions-kassas egen pensionering, såsom kreditiv . . 85,500: — „ fortfarande tillämpning af nu gällande pensions-stater för befäl och tjensteman vid Är-ra en och Gotlands Nationalbeväring ett kreditiv å.......... 180,000: — |
265,500 |
|
Årrestlokaler vid indelta Arméen: |
||
Till kostnader för arreststraffets tillämpning vid indelta Arméen |
5,C00 |
— |
För uppförande af byggnader till förvarande och vård af de till |
||
regementen och korpser utlemnade krigsgevär .... |
25,000 |
| |
Summa: |
2,412,685 |
25 1 ! |