14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.
N:o 31.
Ank. till Riksd. Kansli d. 6 Mars 1867, kl. 9 f. m.
Utlåtande, i anledning aj vackt n otion om Ottsjö ofverloppsmarks
befriande Irån åsatt rotering m. m.
(I. A.)
Uti en hos Riksdagens Andra Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (JW 213) har Herr Nita Larsson föreslagit, att Ottsjö öfverloppsmark
i Undersåkers socken måtte ej allenast från densamma åsatt rotering befrias,
så snart lämpligt hemman kunde denna rotering öfvertaga, utan äfven såväl
för den förflutna tiden, hvarunder rotering af innehafvarne utgjorts som hädanefter,
intilldess roteringsbesväret kunde varda derifrån flyttadt, få för roteringskostnaden,
af det å Riksstatens Fjerde Hufvudtitel uppförda anslag för roteringsunderstöd,
tillgodonjuta ersättning på det sätt, som, jemlikt 5 § 3 mom. i Kongl.
Instruktionen för Roterings-kommissionen i Jernband af den 22 Maj 1846, dylik
ersättning tillkomme hemman, hvilka, ehuru innehafvande frihetsår, likväl åtagit
sig att under tiden utgöra rotering, eller, om sådant i frågans närvarande skick
icke kunde bifallas, att Riksdagen måtte till Kongl. Maj:t aflåta underdånig skrifvelse
med anhållan om nådig Proposition i ämnet till nästa Riksdag.
Såsom stöd för denna framställning har hufvudsakligen blifvit anfördt, att
ehuru nämnda öfverloppsmark både vid afvittringen och sedermera skulle hafva
förklarats vara alldeles oduglig till bildande af nytt hemman, den likväl vid den
år 1847 upprättade'' och genom Kongl. Brefvet den 8 Oktober 1831 fastställda
nya roteindelning i provinsen Jemtland blifvit, tillsammans med de skattlagda
hemmanen i Ottsjö by, till ordinarie rotering indelad; att, enligt gällande författningar,
dylik jord icke skulle vara roteringsskyldighet underkastad, men att innehafvarne
icke förstått att inom behörig tid klaga öfver Roterings-kommissionens
åtgärd^att åsätta rotering, hvadan indelningsverket för provinsen i sin helhet blifvit
af Kongl. Maj:t genom ofvanberörda nådiga Bref faststäldt, samt att, i likhet med
hvad i afseende å hemmanet Fångåmon vid förliden riksdag beslutades, billigheten
kräfde en snar rättelse uti berörda missförhållande, i synnerhet som samhällsmedlemmar
deraf träffades, åt hvilka ödet beskärt den hårda lotten att bo i en
aflägsen vrå bland fjellen.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 31.
15
Vid granskning af motionen bilagda och andra frågan rörande handlingar har
Stats-Utskottet emellertid funnit, att af ifrågavarande öfverloppsmark, som innehölle
450 tunnland 30,3 kappland af högsta godhet icke kunnat bildas nytt hemman
af den anledning, att öfverloppsmarken uteslutande bestode af skog och betesmark;
att, enligt 2 § af den för Roterings-kommissionen i Jemtland under
den 22 Maj 1846 utfärdade nådiga Instruktion, väl sådana små lägenheter, hvilka,
hvar för sig, icke kunde efter skattläggningsgrunder med VI6:dels mantal jemföras,
voro från roteringsskyldighet befriade, men att, vid särskild pröfning af frågan,
om hvilka icke till hemmantal skattlagda lägenheter borde åtnjuta sådan befrielse,
Roterings-kommissionen, uti hvars längd berörda öfverloppsmark dels under M
1, dels under M 2 finnes upptagen uti kolumnen »skatteta! i tunneland» till 1%
för hvardera numret, som, enär helt mantal deri är uppfördt till 6 sådana tunneland,
motsvarar> "/^idels mantal för hvartdera af nämnda tvänne nummer, ansett att
Ottsjö jemte en annan öfverloppsmark, hvilka icke kunde betraktas såsom lappmarkshemman,
borde i rotering deltaga; att Ottsjö byamän, med hvilkas hemman
öfverloppsmarken vore förenad, sedermera hos Kongl. Maj:t anhållit om befrielse
från den öfverloppsmarken åsätta rotering, men att Kongl. Majrt uti Bref den 22
Februari 1859 förklarat nådigt afseende vid denna anhållan icke kunna fästas,
samt att, sävidt Utskottet kunnat bedöma af handlingarne, hvilka likväl icke lemna
ledning för en fullständig jemförelse emellan hemmanet Fångåmon och ifrågavarande
öfverloppsmark, den sednare synes vara af betydligt bättre beskaffenhet
än Fångåmons egor.
Med afseende härå och då uti frågor sådana som den förevarande, hvilka
bäst kunna af lokala myndigheter bedömas, rubbning af förhållanden, hvilka efter
myndigheternas pröfning blifvit i författningsenlig ordning bestämda, enligt Utskottets
tanke icke bör af Riksdagen medgifvas i annat fall, än då, såsom förhållandet
var i afseende å det af motionären åberopade hemmanet Fångåmon, särdeles
ömmande omständigheter förekomma, hemställer Utskottet,
att motionärens framställning icke må till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 5 Mars 1867.
ARVID FR:SON POSSE