Stats-Utskottets Utlåtande N:o 29.
i
N:o 29.
Ank. till Riksd. Kansli d. S Mars 1867, kl. 7 e. m.
Utlåtande•, i anledning af Kongl. May. In nådiga Proposition,
i fråga om den under N:o 2 vid Skeppsbron i hufvudsladen
belägna, Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska
egendomens användande till byggnad får Telegrafverket.
(I. A.)
Sedan Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 19 Juni 1866 dels anmält
sitt beslut, att, intilldess Riksdagen blifvit i tillfälle att taga under förnyad
ompröfning, huruvida någon försäljning af den under N:o 2 vid Skeppsbron här
i staden belägna, Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska egendomen, borde ega
rum, samma egendom måtte fortfarande af Kongl. Maj:t disponeras, dels ock anhållit,
det Kongl Maj:t täcktes till Riksdagen framställa det förslag om egendomens
framtida användande eller försäljning, som Kongl. Maj:t kunde finna med
Statens fördel öfverensstämmande; så hade, enligt hvad ofvanberörda den 22
nästlidne Januari till Riksdagen aflåtna och under N:o 33 uti Rihanget till dess
protokoll intagna Proposition innehåller, Kongl. Telegrafstyrelsen, i anledning af
väckt förslag om berörda egendoms ombyggande och anordnande deruti af embetslokal
för Telegrafverket enligt eu af Öfverintendents-embetet uppgjord plan, fått
sig anbefalldt att häröfver afgifva utlåtande.
1 följd häraf hade Kongl. Telegrafstyrelsen i underdånigt memorial af den
1 Oktober 1866, bland annat, anfört, hurusom den nära och oafbrutna förbindelse,
som borde ega rum mellan Telegrafstyrelsen med dess särskilda afdelningar,
å ena sidan, samt Stockholms Central-telegrafstation och genom denna, alla
öfriga stats-telegrafstationer, å den andra, gjorde det till en nödvändighet, att Styrelsens
och centralstationens alla lokaler funnes under ett och samma tak förenade,
såsom förhållandet äfven för närvarande vore. Men då den af Telegrafverket nu
begagnade lokal i det s. k. Rergstrahlska huset vid Riddarhustorget och Stora
Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 12 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande IV/o 29.
Nygatan, ehuru visserligen centralt belägen, vore i flera hänseenden obeqväm och
hade på sednaste tiden, i följd af Telegrafverkets årligen vunna större omfattning,
visat sig vara otillräcklig; — då eu utvidgning af denna lokal hindrades derigenom,
att de angränsande lägenheterna i samma hus voro för längre tid uthyrda
till enskild person, som icke ville afstå dem; — då vidare en särskild
olägenhet förefunnes deri, att endast en ringa del af Telegrafverkets vidlyftiga
materialförråd kunde inrymmas i denna lokal, hvadan flera förvaringsrum måst
på spridda ställen i staden och på malmarne förhyras — en omständighet, som
för de tjenstemän, hvilka hade inseendet öfver nämnda förråd sig anförtrodt, förorsakade
stora svårigheter och mycken tidsutdrägt samt derjemte medförde ökad
kostnad för verket —; ansåg Telegrafstyrelsen, att en ny lokal för Telegrafverket
vore af behofvet högeligen påkallad.
I fråga åter om lämpligaste läget för den byggnad, som således borde innehålla
nödigt utrymme för både Telegrafstyrelsen och centralstationen samt materialförrådet,
ansåge Styrelsen det vara af hufvudsaklig vigt, att denna byggnad
läge i stadens medelpunkt, der affärsrörelsen vore störst; och då svårligen här i
staden en mera passande plats för en telegrafstation kunde erhållas, än ifrågavarande
i hörnet af Skeppsbron och Slottsbacken, nära såväl Börsen som det
Kongl. Slottet belägna tomt, hvarå f. d. Ridderstolpeska huset befunnes, ansåge
Telegrafstyrelsen det vara särdeles önskligt, om denna tomt kunde till uppförande
af en för Telegrafverket fullt lämplig byggnad få begagnas.
I sammanhang härmed hade Telegrafstyrelsen upplyst, att Telegrafverket,
som genom medgifvande af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, under de tre sednaste
åren fått kostnadsfritt begagna en mindre magasinsbyggnad på Riddarholmen,
i årliga hyror utbetalade dels för de lokaler i Bergstrahlska huset, hvilka
af Telegrafstyrelsen och Stockholms centralstation begagnades, 4,160 R:dr, dels
ock för de på fyra särskilda ställen förhyrda magasinslägenheter, hvaruti större
delen af Telegrafverkets materialförråd vore inrymd, 1,400 R:dr, eller tillsammans
5,550 R:dr; och ginge kontraktet om berörda lägenheter i Bergstrahlska
huset tillända den i Oktober 1867, hvarefter hyran förmodades blifva betydligt
stegrad.
Då, enligt hvad Telegrafstyrelsen sålunda anfört, eu ny lokal för Telegrafverket
syntes vara af behofvet högeligen påkallad, och, i fråga om lämpligaste
läget för denna lokal, en i sådant afseende mera passande plats än den tomt,
hvarå det Kronan tillhöriga f. d. Ridderstolpeska huset vore beläget, svårligen
kunde här i staden erhållas, har Kongl. Maj:t, som under för handen varande
förhållanden ansåge ifrågavarande tomt icke kunna på ändamålsenligare sätt användas,
föreslagit Riksdagen att den under N:o 2 vid Skeppsbron här i staden
belägna f. d. Ridderstolpeska egendomen må få för Kongl. Maj.ts och Kronans räk
-
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 29.
5
ning bibehållas, i ändamål att en byggnad, som skulle komma att inrymma lokal
för Telegrafstyrelsen och Stockholms centralstation, måtte varda å tomten uppförd.
Stats-Utskottet, till hvilket denna nådiga framställning blifvit remitterad, har,
vid behandling af denna fråga, af tillgängliga handlingar, bland annat, inhemtat:
att, enligt Rikets Ständers vid 1844—1845 års riksdag fattade beslut,
Fullmägtige i Riksgälds-kontoret bemyndigades att ifrågavarande egendom af Hofmarskalken
Friherre G. Ridderstolpes arfvingar inköpa för en summa af 100,000
R.dr B:ko eller 150,000 R:dr R:mt, samt att derom gå i författning så tidigt,
att egendomen kunde den 1 Oktober 1845 af Kronan tillträdas;
att, jemlikt Öfverintendents-embetets memorial den 13 Januari 1863, användandet
för något Kronans behof af ifrågavarande egendom, som under dåvarande
förhållanden ansågs ega ett saluvärde af minst 120,000 R:dr Rimt, skulle vara förenad!
med alltför omfattande och dyrbara reparationer för att böra ifrågakomma;
att, i afseende å dessa kostnader, Herr Statsrådet och Chefen för Kongl.
Finans-departementet, under den diskussion, som vid remitterandet af förevarande
nådiga Proposition uti Riksdagens Första Kammare uppkommit, upplyst, att, enligt
ett af Öfverintendents-embetet afgifvet förslag, hela reparationen af huset
skulle uppgå till 98,000 R:dr, men att det vore fara värdt att huset genom en
sådan reparation likväl icke kunde bereda full ändamålsenlighet och solidité; att
Öfverintendents-embetet derföre uppgjort förslag till nybyggnad och beräknat uppbyggandet
af ett fyra våningars hus till 103,000 eller 105,000 R:dr; att, då
skilnaden emellan kostnaden för reparation och nybyggnad icke vore större, det
sednare alternativet borde anses fördelaktigast, helst de hufvudsakligaste anmärkningarne
emot den nuvarande blyggnaden gällde dess dåliga grund, samt att, beträffande
husets användande, Teegrafstyrelsen upplyst att den för närvarande vore
i behof af tre, snart af fyra våningar.
Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst, och då endast uppförandet af
den tillämnade byggnaden skulle uppgå till minst 103,000 R:dr, samt egendomens
nuvarande saluvärde icke torde kunna antagas understiga 120,000 R:dr, hvartill den
år 1863 uppskattades, har det synts Utskottet föga förenligt med en sådan hushållning,
som i afseende å Statens tillgångar bör ega rum, att för beredande af
lokal åt ett enda embetsverk, hvilket för närvarande erlägger i hyra tillhopa
5,550 R:dr, upplåta en egendom, hvars värde, efter utförandet af den ifrågasatta
nybyggnaden, hvarförinnan egendomen ej kan för det alsedda ändamålet användas,
måste antagas uppgå till minst 223,000 R:dr, hvartill möjligen torde
komma kostnaden för grundens förbättrande och egendomens inredning, hvilka
kostnader, åtminstone den sednare, icke synes vara inbegripna uti det af Öfverintendents-embetet
upprättade förslag. Räntan å berörda summa, äfven efter låg
räntefot, jemte den årliga kostnaden för byggnadens underhåll och reparation,
synes nemligen komma att så betydligt öfverstiga berörda hyresbelopp, att Ut
-
4
Ståts- Utskottets Utlåtande N:o 29.
skottet, som icke förbisett fördelen att kunna få inrymma embetsverket i Kronans
egen lokal, likväl trott det derför nu framställda förslag af nämnda anledning icke
böra bifallas.
I sammanhang härmed och då Rikets sednast församlade Ständer, enligt
hvad deras till Kongl. Maj:t den 19 Juni 1866 aflåtna underdåniga skrifvelse
innehåller, beslutat, att, intilldess näst derefter sammanträdande Riksdag blefve i
tillfälle att taga under förnyad ompröfning, huruvida någon försäljning af ifrågavarande
egendom borde ega rum, samma egendom fortfarande finge af Kongl.
Maj:t disponeras, har Utskottet ansett sig höra meddela yttrande i fråga om
egendomens försäljning eller disposition för annat ändamål; och enär det icke kan
vara lämpligt att en egendom af det värde som den ifrågavarande förblifver obegagnad,
samt den, utan vidtagande af en kostsam ombyggnad eller reparation,
icke lärer kunna för något Kronans ändamål användas, får, i nära öfverensstämmelse
med de åsigter, som i denna fråga vid 1862—1863 års riksdag hos
Rikets Ständer gjorde sig gällande, Utskottet, med hänsyn jemväl till hvad här
ofvan blifvit vttradt, hemställa:
l:o) att Kongl. Maj:ts ofvanberörda nådiga framställning icke måtte
af Riksdagen bifallas; och
2:o) att, jemte tillkännagifvande häraf, Riksdagen uti underdånig
skrifvelse tillika måtte anhålla, det Kongl. Maj:t behagade låta
ifrågavarande egendom å offentlig auktion försälja, dock ej
under det pris, hvartill densamma, på sätt ofvan förmäles,
blifvit uppskattad, eller 120,000 R:dr, samt att den blifvande
köpeskillingen måtte till Fullmägtige i Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.
Stockholm den S Mars 1867.
ARVID FR:SON POSSE.