Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

1

HT:o 20.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, angående beräkningen af Statsverkets inkomster.

(I. A.)

Bland Stats-Utskottets förnämsta åligganden är, jemlikt 53 § Regeringsformen
och 39 § Riksdagsordningen, att utreda och för Riksdagen uppgifva
Stats- och Riksgälds-verkens tillstånd, förvaltning och behof. Detta åliggande,
såvidt det afser beräkningen af Statsverkets inkomster, går Utskottet nu att fullgöra
och får i sådant afseende, efter tagen kännedom af Kongl. Maj:ts nådiga
Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof, jemte Kongl. Statskontorets
till Kongl. Maj:t i ämnet afgifna underdåniga berättelse, äfvensom af
Kongl. Maj:ts särskildt afgifna nådiga framställningar rörande upphörande eller
eftergift af vissa statsinkomster samt enskilda motioner i samma syfte, härigenom
till Riksdagens pröfning afgifva förslag till beräkning i Riks-staten af
Statsverkets ordinarie inkomster för nu förestående statsreglering, omfattande
år 1868.

Vid uppgörande af detta förslag har Utskottet, på sätt tillförene varit
öfligt, låtit utreda beloppen af hvad under de särskilda inkomsttitlarne till
Statsverket influtit. Denna utredning omfattar åren 1862, 1863 och 1864, de
sednaste för hvilka rikshufvudboken hunnit afslutas. och äro resultaten deraf
dels omförmälda under de särskilda inkomsttitlarne, dels ock, för beredande af
lättare öfversigt, sammanfattade uti bilagda tabell.

Innan Utskottet företager denna beräkning, har Utskottet funnit sig böra
underställa Riksdagens pröfning frågan angående förslagspriset å Kronans spannmål,
hvilket Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Statskontoret
Bih. till Riksd. Prut. 1867. 4 Samt. 1 Afd. 8 Käft. 1

2

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

hemställt, ansett böra bibehållas vid det belopp, som de 4 föregående riksdagarne
blifvit bestämdt, eller 2 R:dr för kubikfoten. Härvid förekommer väl, att
medelpriset å Kronans rånte-, tionde-, arrende- och hästvakans-spanmål för år
1864, enligt verkställd utredning, uppgått till 2 R:dr 17 öre för kubikfoten för
deruti ingående qvantiteter af råg, korn, enkel och dubbel hafre samt blandsäd;
men då riksmarkegångspriset för kubikfot spanmål, hälften råg och hälften
korn, som år 1864 bestämdes till 2 R:dr 10 öre, sedermera endast utgjort
för år 1865 1 R:dr 71 öre och för 1866 1 R:dr 83 öre, eller i medeltal för dessa
trenne år 1 R:dr 88 öre, synes anledning ej förefinnas att höja ifrågavarande pris
utöfver det föreslagna jemna beloppet, hvarunder detsamma ej heller för närvarande
torde böra nedsättas, enär det tioåriga medelmarkegångspriset, hvari
de föregående årens högre årsmarkegångspris ingå, icke i väsendtlig mån rubbas
af de årsmarkegångspris, som legat till grund för bestämmandet af riksmarkegången
för nämnda trenne år; hemställande alltså Utskottet,

att priset å spanmål, vid beräkningen af Statsverkets inkomster
för nu förestående statsreglering, må, på sätt Kongl.
Maj:t i nåder föreslagit, bibehållas vid förut bestämdt belopp
af 2 R:dr för kubikfoten.

Utskottet öfvergår härefter till beräkningen af de

Ordinarie dier ständiga inkomsterna.

l:o. Ordinarie räntan, hvilken antingen är på vissa embets- och tjensteman,
stater och inrättningar indelad eller ock Kronan behållen, uppskattades,
såvidt densamma är indelad, vid sistlidna riksdag till 2,692,900 R:dr. Härvid
torde likväl nu böra iakttagas:

a) att, sedan i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut Kongl.
Maj:t genom nådig Kungörelse den 30 December 1863 förordnat, att samtliga
räntor å mjöl- och sågqvarnar skulle från och med år 1864 uti jordeböcker och
räkenskaper afskrifvas, de mjöl- och sågqVarnsräntor, som varit till vissa bestämda
ändamål anslagna och i räkenskapen under anordningstitel uppförda,
nu varda såväl från inkomsten som från de särskilda anslagstitlar, hvarunder
de inbegripits, afdragna, och deremot den indelningshafvarne tillerkända ersättning
i stället i Staten uppförd. Enligt en i Kongl. Statskontoret uppgjord
förteckning öfver de räntor af omförmälda beskaffenhet, för hvilkas afskrifning
Kongl. Statskontoret, på grund af från länen inkomna och i Kongl. Kammarkollegium
granskade reqvisitioner, medgifvit ersättnings utbetalande, har godtgörelse
blifvit vederbörande indelningshafvare tillerkänd för 7,436 kubikfot 6,os
kannor spanmål, nemligen 3,272 kubikfot 9,oir> kannor råg, 3,315 kubikfot

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20.

3

7,235 kannor korn och 847 kubikfot 8,93 kannor hafre samt 7 centner 7 skålp.
smör, 3 centner 80 skålp. tackjern och 325 R: dr 48 öre i penningar, i följd hvaraf
således den indelade anparten af ordinarie räntan torde böra med ett häremot
svarande penningevärde minskas. Lika med Kongl. Maj:t anser Utskottet
härvid lämpligast, att de i dessa räntor ingående belopp smör och tackjern,
för hvilka persedelslag några särskilda kolumner icke finnas i Riksstaten, omsättas
till spanmål i de sädesslag, hvaraf kronotionden i orten består, i öfverensstämmelse
med de grunder, som för räntors förvandling föreskrifvas i Kongl.
Kungörelsen den 11 Maj 1855; och finnes efter en sådan omsättning, dervid likväl,
till undvikande af rubbning i det kontanta penningebeloppet, bråk af kannetal
jemnats till hela kannor, ifrågavarande indelade men afskrida räntor af
mjöl- och såg-qvarnar uppgå till 7,593 kubikfot 5 kannor spanmål och 325 R:dr
48 öre i penningar samt följaktligen, med beräkning af spanmålen till 2 R:dr
per kubikfot, den minskning uti indelade ordinarie räntan, som i förevarande afseende
skulle ega rum, utgöra ........R:dr 15,512: 48.

b) att, på sätt Kongl. Maj:t vidare föreslagit, afdrag jemväl
torde böra ske för de under Sjette Hufvudtitelns anslag till
Landsstaten i länen uppförda räntor af sådana landsstats-boställen,
från hvilka innehafvarne afstått emot åtnjutande af dem för
sådant fall tillerkänd boställs- och hyres-ersättning; varande omförmälda
räntor, hvilka, sedan boställena blifvit för Kronans räkning
utarrenderade, icke vidare utgå, i Staten beräknade till ett

värde af .................. 4,763: 99.

c) att, sedan räntan å skattehemmanet Söderby N:o 5 i
Danmarks socken, Waksala härad och Upsala län blifvit nedsatt
med 11 kubikfot 6 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn,

1 skålp. smör och 9 R:dr 1 öre i penningar, samt Kongl. Maj:t
genom nådigt Bref den 15 Augusti 1854 förordnat, att den brist
uti anslaget till landshöfdingen i länet af räntan å nämnda hemman,
som genom berörda nedsättning uppkommit, skall ersättas

af Statsverket efter markegångspris, så torde ock i beräkningen
af förevarande inkomsttitel en motsvarande minskning böra ega
rum, hvilken, efter smörräntans förvandling till spanmål och spanmålens
evalverande i penningar efter ofvananförda grunder, finnes
uppgå till.....''. .... ....... 32: 61.

d) att inkomsttiteln torde böra minskas med räntan af
aflidne Lagmannen Cassels i lifstiden innehafda boställe Åhlbrunna
i Upsala län, utgörande...... ....... 185: 04,

Transport R:dr 20,494: 12.

4 - Stats-TJtshottets Utlåtande N:o 20.

Transport R:dr

samte) att minskning jemväl torde, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
böra ega rum för värdet af indragna fjerdingsmanslöner
med . . . .................

Summa R:dr R:mt

Efter afdrag af denna summa från ofvanstående 2,692,9
således den indelade ordinarie räntan i jemnadt tal utgöra . R:dr

Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna delen
af ordinarie räntan, som enligt räkenskaperna utgjort:

år 1862 ........R:dr 2,163,372: —

„ 1863 ........„ 2,166,864: —

„ 1864 ........„ 2.013,709: -

har således i medeltal uppgått till 2,114,648 R:dr. Då emellertid
qvarnräntorna, hvilka afskrefvos först från och med år 1864,
följaktligen ännu ingå i ofvananförda belopp för 1862 och 1863,
anser Utskottet lika med Kongl. Maj:t berörda medeltal icke kunna
läggas till grund för beräkningen af denna inkomsttitel, utan
att densamma lämpligast bör, i nära öfverensstämmelse med hvad
den år 1864 utgjort, upptagas till i jemn summa.....

I sammanhang med beräkningen af inkomsterna under denna
titel har Utskottet till pröfning förehaft ej mindre Kong], Maj:ts
nådiga Propositioner angående dels upphörande af grundräntas
utgörande för valk- och stampverk, dels nedsättning af räntan
för Trysunda fiske, än äfven enskilde motionärers framställningar
om upphörande af alla på jordfastighet lagda skatter och
onera samt deras ersättande antingen medelst kapitalisering eller
åsättande af bevillning. Under förutsättning att Riksdagen bifaller
hvad Utskottet i anledning häraf uti bilagorna till detta
Utlåtande föreslagit, skulle visserligen någon minskning uti inkomsterna
under denna titel för instundande stats-reglering komma
att ega rum; men då denna minskning uppgår till jemförelsevis
ringa belopp, och Kongl. Maj:t icke funnit någon rubbning
i beräkningen deraf böra föranledas, har Utskottet icke heller
funnit skäl föreslå någon nedsättning i berörda belopp, helst motsvarande
tillökning deri, till följd af nya skattläggningar i de
porr» orterna, synes vara att emotse.

20,494: 12.

1,055: 05.
21,549: 17.

0 R:dr skulle
2,671,300: —

2,013,700: —

Transport R:dr 4,685,000: —

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

5

Transport R:dr

2:o. Tiondespanmålen.

Den indelade spanmålen beräknades vid sistlidna riksdag
till 653,050 kubikfot med ett värde, efter 2 R:dr kubikfoten, af
1,306,100 R:dr. Härifrån torde likväl nu böra afdragas en å allmänna
indragningsstaten uppkommen besparing af 38 kubikfot
1 kanna spanmål, utgörande skarprättare- och fjerdingsmanslöner,
som i följd af särskilda nådiga föreskrifter upphört att
vidare utgå. Med iakttagande häraf skulle denna inkomst i jemnadt
tal komma att utgöra 653,010 kubikfot, som efter det härofvan
föreslagna pris, 2 R:dr pr kubikfot, utföres med

Den kronan behållna tiondespanmålen beräknades vid sistlidna
riksdag till 147,195 kubikfot med ett värde af 294,390 R:dr
och har utgjort:

år 1862 kubikfot 144,984 R:dr 329,931.

„ 1863 „ 147,029 „ 332,626.

„ 1864 „ 150,026 „ 335,508.

eller i medeltal 147,346, R:dr 332,688;

och synes, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, denna spanmål kunna
i närmaste öfverensstämmelse med dess verkliga belopp år 1864
här upptagas till 150,000 kubikfot med ett värde, efter 2 R:dr
kubikfoten, af.................

3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda priser.

Denna inkomst hade utgjort: år 1862 R:dr 6,801 samt
både 1863 och 1864 R:dr 6,800, hvarföre den nu likasom 1866
torde få beräknas till..............

4:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter
beräknades 1863 till 331,000 R:dr och 1866 till 370,000 R:dr samt
hafva utgjort:

Spanmål.

Penningar. Mått. Värde.

år 1862 59,832, 141,507, 315,767.

„ 1863 68,370, 142,032, 298,163.

„ 1864 56,277, 142,817, 254,615.

eller i medeltal 61,493, 142,119, 289,515.

4,685,000: —

1,306,020: —

300,000: —

6,800: —

Transport R:dr 61,493, 142,119,

6,297,820: —

6

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Transport R:dr
Härtill torde dock, på sätt Kongl.
Maj:t föreslagit, nu böra tilläggas
dels arrendeafgifterna för åtskilliga
under åren 1865 och 1866 till
Statsverket indragna och redan genom
Kong]. Kammar-kollegium på
längre tid utarrenderade landsstatsboställen,
hvilka afgifter sammanlagda
uppgå till......R:dr

dels ock beloppet af arrendeinkomsten
för öfriga boställen, hvilka
tillsvidare endast på ett år af Kongl.
Maj:ts vederbörande Befallningshafvande
utarrenderas. Denna inkomst
är väl icke känd, men, i likhet med
hvad vid sistlidna riksdag egde rum,
synes densamma böra beräknas till
det belopp, hvartill boställenas uppskattade
afkastning jemte boställsräntorna
varit i Staten upptagna eller
i jemnadt tal till 6,336 R:dr, motsvarande
i spanmål efter 2 R:dr
kubikfoten ... -.....

61,493, kft 142,119.

1,288, kft 16,059.

3,168.

Summa R:dr 62,781, kft 161,346.

Och torde enligt denna beräkning arrendemedlen kunna

upptagas till: penningar R:dr......... 63,000,

spanmål 161,000 kubikfot, å 2 R:dr...... 322,000.

5:o. Silfvertionde, myntarelön och slagskatt.

Vid beräkningen af denna inkomst har Utskottet till behandling
förehaft en inom Riksdagens Första Kammare väckt
motion, om befrielse för de icke privilegierade verken från erläggande
af tionde för tillverkning af alla metaller, med undantag
af tackjern inom bergslag, samt för tillgodogörandet af mineralrikets
alster i öfrigt. Häröfver har Utskottet afgifvit särskildt Betänkande,
som återfinnes bland bilagorna till detta Utlåtande;

6,297,820: —

385,000: —

Transport R:dr 6,682,820: —

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 20.

7

Transport R:dr

och då, under förutsättning att Riksdagen bifaller hvad Utskottet
deruti föreslagit, berörda motion icke skulle föranleda någon
rubbning uti den af Kongl. Maj:t uppställda beräkning af inkomsterna
för nästa statsreglering, hvarken i afseende å denna eller
följande inkomsttitlar, som af motionen beröras, får Utskottet,
enär nu ifrågavarande inkomst, som beräknades 1863 till 15,000
R:dr och 1866 till 16,000 R:dr, under åren 1862—64 i medeltal
utgjort 17,624 R:dr, hemställa att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,

denna inkomst här må beräknas till........

6:o. Kopparräntan

beräknades 1863 till 1,100 centner å 67 R:dr eller 73,700 R:dr
och 1866 likaledes till 1,100 centner ä 69 R:dr eller 75,900 R:dr.
Den har under åren 1862—1864 i medeltal uppgått till 1,189 centner
och ett försäljningsvärde af 82,125 R:dr, hvilket motsvarar
ett medelpris af 69 R:dr 7 öre per centner. Då emellertid priset
å den under åren 1865 och 1866 för Statsverkets räkning försålda
koppar i medeltal utgjort endast omkring 61 R:dr per centner,
anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, beräkningen af
kopparräntan väl kunna höjas till 1,150 centner, men dess försäljningsvärde
icke böra antagas högre än efter sistnämnda pris eller till
7:o. Tiondetaclcjernet.

Inkomsten häraf, som beräknades 1863 till 17,000 centner å 2
R:dr eller 34,000 R:dr och 1866 till 16,000 centner å 2 R:dr 50
öre eller 40,000 R:dr, har under åren 1862—1864 i medeltal utgjort
17,247 centner och ett försäljningsvärde af 42,612 R:dr. På
grund häraf synes denna inkomst nu kunna uppskattas till 16,500
centner, med samma värde som 1866 beräknades, eller 2 R:dr

50 öre per centner...............

8:o. Svafvelbruhstionden

beräknades år 1863 till 4,000 R:dr och 1866 till 3,000 R:dr samt
har utgjort:

år 1862
„ 1863
„ 1864

1,571: —

3,731: —

2,833: —

2,712: —

sätt

nas till

I anseende till denna inkomsts föränderlighet torde, på
Kongl. Maj:t föreslagit, densamma här endast böra beräk -

Transport R:dr

6,682,820: —

17,000: —

70,150: —

41,250: —

2,700: —
6,813,920: —

8

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Transport R:dr

9:o. Mantalspenningarne,

som beräknades 1863 till 525,000 R:dr och 1866 till 620,000 R:dr,
hafva utgjort:

år 1862 R:dr 630,865: —

„ 1863 „ 639,873: —

„ 1864 „ 574,491: —

Vid sistlidna riksdag föreslog Kongl. Maj:t med afseende
å den minskning i denna inkomst, som till följd af Kongl. Kungörelsen
den 24 April 1863 måste antagas från och med år

1864 hafva egt rum, att berörda inkomst skulle beräknas till
allenast 605,000 R:dr. Rikets Ständer funno sig likväl på grund
deraf, att bevillningen efter lista artikeln eller den personliga
skyddsafgiften, hvilken från och med 1864 utgjorts med enahanda
belopp som mantalspenningarne, nämnda år uppgått till 617,637
R:dr 40 öre, och att detta belopp sedermera genom befolkningens
tillvext antagligen förökats, böra höja den af Kongl. Maj:t
föreslagna beräkningssumman till 620,000 R:dr. Omförmälda såsom
inkomst af lista artikelns bevillning uppgifna belopp synes
emellertid hafva utgjort bruttouppborden deraf utan afdrag för de
afkortningar, som jemlikt ofvanberörda nådiga Kungörelse ega
rum. Den debiterade uppbörden af mantalspenningarne uppgick
nemligen enligt 1864 års rikshufvudbok för nämnda år till
618,868 R:dr 2 öre, men deraf hafva blifvit afkortade 43,314 R:dr
89 öre, efter afdrag hvaraf äfvensom af skilnaden mellan i räkenskaperna
in och utbalanserade restantier till belopp af 1,061
R:dr 89 öre eller tillsammans 44,376 R:dr 78 öre, återstår såsom
behållen uppbörd, med utelemnande af ören, 574,491 R:dr eller
här ofvan för år 1864 utförda inkomstbelopp. Detta förhållande
torde nu böra föranleda någon nedsättning i beräkningen af förevarande
inkomst, men, då den debiterade skyddsafgiften för år

1865 med icke mindre än 7,443 R:dr 80 öre öfverstiger samma

afgift för nästföregående år samt antagligt är, att berörda afgift
för åren 1866—1868 kommer att i enahanda proportion förökas,
anser Utskottet denna nedsättning, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
icke böra sträckas längre än till.........

10:o. Bötesmedlen

beräknades 1863 till 90,000 R:dr och hafva under åren 1862—1864
i medeltal uppgått till 88,193 R:dr.

6,813,920: —

600,000: —

Transport R:dr 7,413,920: —

Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 20.

9

Transport R:dr

Då i följd af nya Strafflagen Kronans inkomst af bötesmedel!
måste anses hafva blifvit betydligt förhöjd, men erfarenheten
ännu icke visat, till hvad belopp denna förhöjning borde
skattas, föreslog Kongl. Maj:t vid sistlidna riksdag, att inkomsten
skulle beräknas till summan af dess 1863 antagna belopp,

90.000 R:dr, och det anslag, 250,000 R:dr, som under 2:dra Hufvudtiteln
äskades till ersättning åt personer, menigheter eller
allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande
frångångna bötesandelar. Detta förslag bifölls af Rikets Ständer,
och blefvo således bötesmedlen vid sistlidna riksdag beräknade
till 340,000 R:dr.

I enlighet med Kongl. Maj:ts under Andra Hufvudtiteln
gjorda förslag rörande omförmälda anslags nedsättande till

160.000 R:dr, skulle alltså, med fortfarande tillämpning af ofvanberörda
beräkningsgrund, bötesmedlen nu upptagas till endast

250.000 R:dr. Men då å andra sidan i betraktande tages dels

den förhöjning i bötesbeloppen, som genom nya Strafflagen egt
rum, och dels att den andel i böterna, som förut tillkommit
målsegare m. fl., utan någon ersättning numera ingå till Kronan,
på grund af livilka båda omständigheter Kronans behållna inkomst
åt bötesmedlen måste antagas nu utgöra betydligt mera
än det belopp, 90,000 R:dr, som i sådant afseende år 1863 före
den nya Strafflagens utfärdande beräknades, anser Utskottet, lika
med Kongl. Maj:t, beräkningen af förevarande inkomsttitel likväl
icke höra nedsättas vidare än till..........

ll:o. Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, som till
och med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakter mellan
Kronan och rusthållare, samt följaktligen icke kan vara underkastad
någon rubbning under nästkommande statsregleringsår,
torde derföre nu, likasom förut, få beräknas till 140,175 kubikfot
å 2 R:dr...................

12:o. Tillfälliga rotevakans-afgifter, som beräknades 1863
till 8,000 R:dr och 1866 till 7,000 R:dr, hafva under åren 1862—
1864 i medeltal utgjort 7,913 R:dr och torde således nu kunna
upptagas till.................

Transport R:dr

Bih. till Riksd. Prot. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 8 Käft.

7,413,920: —

300,000: —

280,350: --

7,500: —
8,001,770: —

2

10

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

Transport R:dr

13:o Vakansafgifter af nyroterad jord beräknades 1863
till 56,000 R:dr och 1866 till 63,000 R:dr, men hafva under åren
1862—1864 i medeltal uppgått till 66,488 R:dr, och lära derföre

nu få beräknas till...............

14:o. Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland,
som 1863 beräknades till 17,000 R:dr, har under åren 1862—
1864 i medeltal utgjort 19,594 R:dr, och torde derföre, i likhet
med hvad vid sistlidna riksdag egde rum, nu böra upptagas till
15:o. Trosspassevolansafgiften. som under de tre åren 1862
—1864 med obetydlig vexling uppgått till något mer än 26,500
R:dr om året, torde alltså nu, likasom vid 1866 års statsreglering,
böra beräknas till...........

16:o. Båtsmansvakansafgiften har väl under åren 1862—
1864 i medeltal utgjort 62,535 R:dr, men synes dock på grund
af sin till en del ovissa beskaffenhet icke böra nu upptagas

högre än 1866 skett, eller till............

17:o. Kontrollstänipelniedel, hviika beräknades 1863 till

22,000 R:dr och 1866 till 20,000 R:dr, hafva utgjort

år 1862 ........R:dr 21,442: —

,, 1863 ......... 20,646: —

„ 1864 ........ „ 18,782: -

Då denna inkomst således år efter år minskats, torde densamma,
på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, nu endast böra beräknas
till . , .................

18:o. Bak- och Lotsmedel, eller, såsom denna inkomsttitel

rätteligen torde böra benämnas, Fyr- och Båk-medel, enär någon
andel af lotspenningarne ej ingår till Statsverket. Vid beräknandet
af denna inkomst har Utskottet till behandling förehaft tvänne till
Utskottet remitterade motioner, den ena väckt inom Riksdagens
Första Kammare, angående upphörande af inrikes fyr- och båkafgifter,
den andra inom Riksdagens Andra Kammare, löiande
lindring i fyr- och båkafgifter m. m. Uti bilagorna till detta
Utlåtande har Utskottet, i anledning af dessa motioner, meddelat
yttrande, hvartill Utskottet får hänvisa.

Denna inkomst, som år 1866 beräknades till 600,000 R:dr,

har uppgått:

......... 551,107: —

8,001,770:

65,000:

18,000:

26,500:

60,000:

19,000:

år 1863 till

Transport R:dr 8,190,270:

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

11

Transport R:dr 8,190,270: —

år 1864 .......... 551,375: —

„ 1865 .......... 667,561. -

På grund häraf, och då, äfven i händelse Riksdagen bifaller
hvad Utskottet rörande denna afgift uti bilagda särskilda
Betänkande föreslagit, någon minskning i den af Kongl. Maj:t
föreslagna inkomstberäkning icke kan vara att befara, enär Kongl.

Maj:ts nådiga Instruktion för Skeppsmätare af den 21 December
1865 icke trädt i verkställighet under de år, hvilkas inträd af
berörda medel här tagits såsom grund för inkomstberäkningen,
hemställer Utskottet att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, ifrågavarande
inkomst må, i likhet med hvad år 1866 egde rum, här

beräknas till................. 600,000:

19:o. Observationsmedel beräknades 1863 till 6,000 R:dr,
men hafva utgjort:

år 1862 .........R:dr 2,119: —

„ 1863 ......... „ 3,633: —

„ 1864 ......... „ 5,844. —

Och torde denna af mera tillfälliga omständigheter beroende
inkomst böra nu, likasom 1866, beräknas till endast . . 3,000:

20:o. Extra medel och uppbörder, bestående hufvudsakligen
af revisionsskillingar och expeditionslösen, hafva, efter afdrag af
stubböresmedlen, hvilka från och med innevarande år ingå till
skogsplanteringskassan, utgjort:

år 1862 ........R:dr 66,157: —

„ 1863 ......... 66,653: —

„ 1864 ........ „ 56,445. —

Medeltalet häraf är 63,085-, och anser Utskottet, likasom
Kongl. Maj:t, denna inkomst, som 1866 beräknades till 70,000
R:dr, nu, i anseende till dess föränderlighet, icke böra upptagas

högre än till................. 63,000:

21:o. Intressemedel, bestående hufvudsakligen af räntan å
Lappmarks Ecklesiastikverks år 1835 till Riksgälds-kontoret öfverlemnade
fond, hafva under aren 1862 ''1864 i medeltal uppgått
till 5,417 R:dr, och torde derföre nu, likasom 1863 och 1866,

böra beräknas till........... 5,000: —

Summa ordinarie inkomster R:dr 8,861,270. —

Då Riksdagen, på sätt vid föregående riksmöten stundom egt rum,
framdeles, vid behandling af de särskilda utgiftstitlarne, torde finna anledning

12 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20.

att vidtaga sådana dispositioner, som kunna i någon ringare mån inverka på
inkomsternas beräkning och föranleda jemkning uti här ofvan föreslagna belopp,
finner Utskottet sig föranlåtet hemställa,

att de beslut, Riksdagen i anledning af förestående inkomstberäkning
kommer att meddela, icke må utgöra hinder för
Stats Utskottet att framdeles, efter det de särskilda utgiftstitlarne
blifvit fastställda, få iakttaga den jemkning af en
eller annan inkomsttitels belopp, som vid Riks-statens uppgörande
kan finnas nödig.

Extra ordinarie inkomster.

Som det tillkommer Bevillnings-Utskottet att uppgöra och till Riksdagen
afgifva förslag, angående beräkningen af dessa inkomster, får Stats-Utskottet,
utan att nu ingå i pröfning af beloppen, här endast uppföra de särskilda summorna,
hvilka i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition blifvit föreslagna, nemligen:

a) Tullmedel............... 14,600,000: —

b) Postmedel............... 2,000,000: —

c) Stämpelpappersmedel........... 1,500,000: —

d) Bränvinstillverknings-afgift......... 10,500,000: —

Summa extra ordinarie inkomster R:dr 28,600,000: —

Enligt förestående beräkning skulle Statsverkets ordinarie inkomster
utgöra................... 8,861,270: —

Extra ordinarie dito ... *......... 28,600,000: —

hvadan samtliga statsinkomsterna beräknats att uppgå till R:dr
Vid sednaste riksdag beräknades ordinarie inkomsterna

till................ 8,978,740: —

och de extra ordinarie inkomsterna till . . , 26,600,000: —

hvadan, enligt förestående beräkningar, för nästa statsregleringsår
skulle uppkomma en förökning uti inkomsterna af R:dr
Stockholm den 22 Februari 1867.

37,461,270: —

35,578,740: —
1,882,530: —

Arvid Fr.son Posse.

Stats- Utskottets Utlåtande B:o 20. Bil. Litt. A.

13

V.o 30. Bilaga Litt. A.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr 1867, kl. 1 e. m,

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds nådiga Proposition,
angående upphörande af grundräntas utgörande för
valk- och stampverk.

(I. A.)

Utaf ofvanberörda den 22 sistlidne Januari aflena och under N:o 25 i
l:a Samlingen af Bihanget till Riksdagens Protokoll införda Proposition inhemtas,
hurusom Rikets Ständer, då de uti underdånig skrifvelse den 11 April
1863 anmälde sitt beslut om afskaffande af grundränta för mjöl- och sågqvarnar,
hufvudsakligen anförde såsom skäl för detta beslut, att mjöl- och sågqvarnar,1''
hvilka till sin natur egentligen vore att hänföra till fabriksinrättningar och
hvilkas större eller mindre afkomst vore beroende af konjunkturen, icke kunde
rättvist beskattas med grundränta, hvilken blefve oförändrad, ehvad inkomsten
af verken genom folkmängdens tillvext, ökad spanmålsproduktion, qvarnarnes
ändamålsenligare konstruktion och andra orsaker komme att uppdrifvas eller
till följd af missgynnande omständigheter, såsom minskad vattentillgång, nya
verks anläggande och så vidare, till större del förlorades.

Sedan Kongl. Kammar-kollegium, hvars utlåtande i anledning af berörda
skrifvelse infordrades, dervid anmärkt, bland annat, att det funnes åtskilliga
valk- och stamp-verk, som enligt äldre författningar drogo ränta, och att enahanda
skäl, som föranledt Rikets Ständer att för deras del besluta om upphörande
af räntan å mjöl- och sågqvarnar, äfven kunde tillämpas på verk af
förstnämnda beskaffenhet, anbefallde Kongl. Maj:t, i sammanhang med utfärdande
af Kongl. Kungörelsen den 30 December 1863, angående upphörande af grundränta
för mjöl- och sågqvarnar m. m., Kongl. Kollegium att, efter närmare
utredning af omförmälda stamp- och valk-verks antal och räntor, med berättelse
derom till Kongl. Maj:t inkomma.

14

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. A.

Till följd deraf hade Kongl. Kollegium, med ledning dels af infordrade
uppgifter från Kongl. Maj:ts samtlige Befallningshafvande och dels af i Kongl.
Kollegium förvarade jordeböcker, låtit i sina provinskontor upprätta och till
Kongl. Maj:t jemte underdånigt utlåtande af den 28 Juli 1865 ingifvit tre särskilda
förteckningar öfver alla grundränta åsätta valk och stamp-verk uti Rikets
samtliga län, tillika med sammandrag deröfver, hvaraf inhemtades, att ifrågavarande
valk- och stamp verk vore till antalet 96 och deribland 17 af kronooch
53 af skatte-natur, hvilkas grundränta uppginge tillhopa till 7 kubikfot 5,6
kannor spanmål och 353 R:dr 17 öre i penningar, samt 26 af frälsenatur, för
hvilka utgjordes rusttjenst efter 87167/288 tunnor hardt korn och 79114/i92 rusttjenstmarker.

Derjemte hade Kongl. Kollegium, uti nyssberörda utlåtande, för den
händelse att grundräntan och rusttjenstskyldigheten för berörda verk skulle
finnas höra upphöra, anfört: att de valk- och stamp-verk åsätta grundräntor
samtliga vore Kronan behållna, med undantag blott af räntan, 7 R:dr 81 öre,
för Hönjarum Dufvemölla stamp i Ousby socken, Östra Göinge härad och
Christianstads län, hvilken ränta vore anordnad länsmannen i distriktet, äfvensom
den del af räntan utaf Flagabro stamp i Lundstorps socken och Ingelstads härad
af nämnda län, som vore inbegripen i Flagabro qvarns ränta och jemte denna
indelt till rustningsstammen N:o 77 vid Kongl. Skånska dragon-regementet och
Svabesholms sqvadron; att den förra eller Hönjarum Dufvemölla stamps ränta,
hvilken, liksom räntan af Dufvemöllas mjölqvarn, i jordeböckerna upptagits
såsom Kronan behållen, genom Kongl. Kollegii skrifvelse den 5 Juni 1863 blifvit
anordnad åt innehafvare!! af länsmansbostället Hönjarum och sålunda vore
inbegripen i länsmannens lön; men att, då det egentligen ej vore räntan, utan
förmånen af stampens begagnande, som vore boställshafvaren förlänad, Kongl.
Kollegium ansåge, att, i enlighet med hvad genom 3:dje mom. i Kongl. Kungörelsen
den 30 December 1863 redan vore stadgadt i afseende på ränta af
boställes mjöl- och såg qvarn, någon ersättning till boställshafvaren för stampens
ränta, derest den komme att afskrifvas, lika litet borde ega rum, som för räntan
af mjölqvarnar; samt att. hvad deremot anginge Flagabro stamps ränta, hvilken
vore inbegripen i räntan för mjölqvarnen af samma namn, och derföre nu icke
kunde till beloppet uppgifvas, ersättning till rustningsstammen för den del af
räntan, som belöpte på stampen, syntes böra meddelas på enahanda sätt, som
för mjölqvarnens ränta redan vore stadgadt;

Och då dels genom nådiga Kungörelsen den 13 Februari 1828 redan
vore föreskrifvet, att, i likhet med hvad för fabriksinrättningar i allmänhet
iakttoges, hvar och en å landet, som dertill eger lägenhet, må hafva frihet till
inrättande af stampverk för valkning af kläden, vadmal eller andra ylletyger
för eget och andras betjenande, sedan likväl, när verket skulle drifvas med

Stats-Utshottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. A.

15

vatten, genom förut i stadgad ordning skedd undersökning blifvit utrönt, att
förmedelst uppdämning eller vattnets begagnande i öfrigt för inrättningen skada
eller men icke annan tillfogas; samt dels genom nådiga Kungörelsen den 29
April 1830 vore förklarad^ att valk- och stamp-verk för andras betjenande, hvilka
dädanefter anlades eller som, ehuru redan anlagda, ännu ej skattläggning undergått,
icke skulle någon grundränta åsättas, utan såsom fabriksinrättningar betraktas
och endast till bevillning beräknas; —• så erfordrades i afseende på stampverks
anläggning eller skattläggning icke några vidare stadganden än författningarne
redan innehölle; hvaremot, hvad genom nådiga Kungörelsen, angående upphörande
af grundräntas utgörande af mjöl- och sågqvarnar den 30 December 1863,
för dessa inrättningar vore föreskrifvet, i öfrigt å tillämpliga delar syntes böra
gälla äfven för valk-och stamp verk; och har Kongl. Maj:t, som vid pröfning af
denna fråga funnit att, på sätt Kongl. Kammar-kollegium anmärkt, de uti
Rikets Ständers ofvanberörda skrifvelse, i fråga om afskaffande af grundränta
för mjöl- och sågqvarnar, åberopade skäl egde full tillämplighet jemväl på valkoch
stampverk, i nåder föreslagit Riksdagen, att grundräntorna för de valk- och
stamp-verk, hvilka, på sätt af Kongl. Kollegii deröfver verkställda utredning upplyses,
hafva dylika räntor sig åsätta, må, från och med år 1868, i likhet med
hvad som redan skett för nyssnämnda qvarnar, upphöra att vidare utgöras och
rusttjenstsskyldigheten för sådana verk af frälsenatur i följd deraf jemväl försvinna,
äfvensom att, i fråga om ersättning till vederbörande indelningshafvare
för dem härigenom ådragen förlust må i tillämpliga delar gälla hvad angående
sådan ersättning för förlorade räntor af mjöl- och sågqvarnar finnes i Kongl.
Förordningen den 30 December 1863 stadgadt.

Stats-Utskottet, till hvars behandling denna nådiga framställning blifvit
remitterad, har, efter erhållen kännedom af frågan rörande handlingar, tagit
densamma i öfvervägande och får, med hänsyn till de uti den Kongl. Propositionen
angifna förhållanden, tillstyrka,

det Riksdagen måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t sålunda behagat
föreslå.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr-.son Posse.

16

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

AT:o 20. Stil. Litt B.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 o m.

Utlåtande, i anledning aj Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om
nedsättning i räntan för Trysunda fiske.

(I. A.)

Enligt hvad af ofvanberörda, den 22 nästlidne Januari till Riksdagen
aflåtna nådiga Proposition (införd under N:o 26 i lista Samlingen af Bihanget till
Riksdagens Protokoll) inhemtas, hade Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med
förut fattadt beslut af Rikets Ständer, genom nådigt Bref af den 30 December
1856 medgifvit, att kronofisket vid Trysunda hamn med dertill hörande skär,
holmar och fiskevatten, beläget i Nätra socken och Ångermanlands norra fögderi
af Wester-Norrlands län, finge af Nätra och Själevads socknemän till skatte
lösas emot en skatteköpeskilling af 1,253 R:dr 16 skillingar Banko, jemte sex
procent derå i afgift till Wadstena krigsmanshus samt förbindelse för socknemännen
att framgent årligen utgöra den ränta, som, enligt grunderna i Kongl.
Kungörelsen den 11 Maj 1855, motsvarade 94 tunnor saltad strömming.

Sedan i följd häraf Kongl. Kammar-kollegium, efter det berörda skatteköpsafgifter
blifvit erlagda, den 28 April 1857 för socknemännen utfärdat skattebref
å omförmälda fiske med dertill hörande lägenheter, samt socknemännen
emellertid, enligt kontrakt af den 4 i sistnämnda månad, på 15 år, räknadt från
den 1 påföljande Maj, till andra personer upplåtit fisket emot årligt arrende af
135 tunnor saltad hufvudhård strömming, — så hade socknemännen uti en till
Kongl. Maj:t ställd skrift, hvilken blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länet uti skrifvelse den 20 September 1865 öfverlemnad, i underdånighet anhållit,
att, som genom den jemlikt ofvanbemälda nådiga Kungörelse den 11
Maj 1855 verkställda förvandling af den för fisket bestämda räntan, 94 tunnor

saltad

Stats Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

17

saltad strömming, i räntepersedel hö, dervid, enligt vederbörande häradsskrifvares
bifogade tjensteintyg, berörda strömmingsränta funnits motsvara 994 centner
20 skålpund hö, under den tid af åtta år, hvarunder utskylden dittills erlagts,
i följd af den under tiden inträffade stegring i sistnämnda persedels markegångsvärde
uppkommit en skilnad, de skattdragande till last, af icke mindre
än 7,058 R:dr 67 öre, samt äfven vid beräkning af det genom kontraktet betingade,
den årliga strömmingsskatten öfverskjutande arrendebeloppet, hvilket vore
det högsta som kunde erhållas, sökanderne tillskyndades en betydlig förlust,
som, i samma mån erfarenheten gåfve stöd för antagandet, att skilnadsvärdet
emellan strömming och hö kunde ytterligare stegras, skulle drabba en fåtalig
med ringa inkomstkällor och tillgångar försedd allmoge med uppoffringar, slutligen
öfverstigande deras förmåga att uthärda; — Kongl. Maj:t, med särskildt
fästadt afseende derå, att Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, angående de
uti ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och förenkling, utkommit
efter det socknemännen sökt att få ifrågavarande fiske skattelösa, måtte täckas
till Riksdagen aflåta nådig Proposition att antingen sökanderne måtte, emot
skatteköpeskillingens återbekommande, få nämnda fiske till Kronan afträda, eller
ock den årliga räntan nedsättas ifrån 94 tunnor strömming till hälften deraf
eller 47 tunnor, som, efter förvandling motsvarande 497 centner 10 skålpund
hö, vore den högsta möjliga ränta, som sökanderne, med utsigt att undgå förlust,
ansågo sig årligen kunna utgöra.

Kör egen del hade Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande härvid yttrat, att
det för Trysunda fiske öfverenskomna arrende vore det högsta, som derför skäligen
kunde förväntas; att med den ringa utveckling jordbruket i länet, i jemförelse
med Rikets mellersta och södra provinser, vunnit, antagligt vore, att
värdet å hö skulle, i förhållande till priset å strömming, ännu under många år
bibehålla den af sökanderne anmärkta skilnad; samt att sökanderne således genom
den, i enlighet med den stadgade ränteförenklingen, beviljade skattelösningsrätten,
uppenbarligen redan lidit och otvifvelaktigt framgent komme att vidkännas
en betydlig förlust, i hvilket afseende alltså billigheten kräfde en skälig
nedsättning i räntebeloppet; men att likväl Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
icke vågade tillstyrka den underdåniga ansökningen annorlunda, än att socknemännen,
i händelse af befogenhet, måtte, till vinnande af det med ansökningen
åsyftade ändamål, hänvisas att i vederbörlig ordning söka och erhålla förmedling.

Uti häröfver, på nådig befallning, den 5 Februari 1866 afgifvet utlåtande
hade Kongl. Kammar-kollegium, — jemte vitsordande af det utaf sökanderne
åberopade förhållandet, att priset å hö i Wester-Norrlands län, sedan sökanderne
genom Kollega skattebref den 28 April 1857 förvärfva! sig eganderätten
till ifrågavarande fiske, betydligt stigit, — i sådant afseende upplyst att det
tioåriga medelmarkegångspriset å en centner hårdvallshö utgjort:

Bill. till Biksd. Prot. 1867. d Samt. 1 Afd. 8 Häft.

3

18

Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

år

1857

.

. 2

R:dr

20

öre

55

1858

•

2

55

20

55

55

1859

2

55

35

55

55

1860

* v: .

2

5?

60

55

55

1861

2

55

75

55

55

1862

2

55

95

55

55

1863

3

55

2

55

55

1864

3

55

11

55

55

1865

3

55

03

55

under det deremot medelpriset

å en

tunna

strömming varit

år 1857 .

. .

18

R:dr

24 öre.

„ 1858 .

18

55

81 „

„ 1859 .

.

18

55

10 „

„ 1860 .

.

17

55

77 „

„ 1861 .

•

18

55

66 „

„ 1862 .

•

19

55

77 „

„ 1863 .

.

19

55

06 „

„ 1864 .

.

18

55

48 „

och „ 1865 .

•

18

55

19 „

Med beräkning af nämnda pris å hö hade således den omsatta räntan
för de åtta åren 1857—1864, på sätt vederbörande häradsskrifvares af sökanderne
bifogade intyg innehölle, uppgått tillsammans till .... R:dr 21,057: 15.
under det den gamla räntan, derest den utgått efter priset å
strömming, allenast skulle utgjort......- . . „ 13,995: 66.

eller K:dr 7,061: 49.

mindre, än socknemännen nu måst utgöra.

Härvid hade Kongl. Kollegium funnit det visserligen kunna anmärkas,
att socknemännen utarrenderat fisket emot en årlig afgift af 135 tunnor strömming,
och att vid jemförande af förenämnda utaf socknemännen till Kronan utgjorda
ränta för omförmälda tid......... 21,057 R:dr 15 öre.

och det tioåriga medelmarkegångs-priset å 135 tunnor strömming
för samma tid..... ....... 20,090 „ 15 „

förhållandet något jemkades, så att socknemännens förlust

efter denna beräkning skulle minskas till...... 967 ,, —

men då dels värdet af sistnämnda parti strömming, som enligt arrendekontraktet
borde in natura levereras, således icke kunde beräknas efter medelmarkegängspriset,
utan enligt gällande pris, hvilket efter sökandernes uppgift skulle
vara betydligt lägre än medelmarkegångspriset, dels ock räntan å skatteköpe -

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

19

skillingen och Wadstena Krigsmanshusafgiften, tillsammans

uppgående till............... 1,992 R:dr 80 öre,

vid bestämmandet af socknemännens utgifter för fisket måste tagas i beräkning,
syntes det Kongl. Kollegium vara otvifvelaktigt, att socknemännen, äfven om
det särskilda arrendebelopp för fisket, de sig af andra betingat, afdroges från
den ränta de till Kronan utgjorde, på ifrågavarande fiske lidit och ännu ledo
förlust genom ränteomsättningen, hvarom äfven den år för år ökade skuldsättning,
som fiskehamnen, enligt vederbörande kronofogdes och häradsskrifvares intyg,
sig åsamkat, bure vittne.

Då det nu icke vore öfverensstämmande med syftet af den genom nådiga
Kungörelsen den 11 Maj 1855 förordnade ränteomsättning, att någon förhöjning
till men för de skattdragande derigenom skulle förorsakas, men, efter
hvad som blifvit anfördt, en icke obetydlig stegring i Trysunda fiskes ränta inträffat
i följd af det under sednaste åren höjda priset å räntepersedeln hö, hade
Kongl. Kollegium, som icke funnit anledning att tillstyrka bifall till socknemännens
hemställan om fiskets afträdande till Kronan, ansett skäligt, att en
nedsättning finge ega rum i nämnda fiskes ränta.

Dervid funne Kongl. Kollegium dock det vara förenadt med svårighet
att tillförlitligt bestämma till hvad belopp denna nedsättning borde sträckas.
Kongl. Majts Befallningshafvande hade väl föreslagit, att socknemännen, till vinnande
af det med ansökningen åsyftade ändamål, skulle hänvisas att i vederbörlig
ordning söka och erhålla förmedling. Men då några allmänna föreskrifter
rörande förmedling af räntor för fisken icke funnos stadgade, ansåg sig
Kongl. Kollegium icke kunna understödja detta förslag. Sökanderne sjelfva hade
begärt nedsättning af räntan till hälften af hvad den nu utgjorde; men då
de icke uppgifvit någon beräkning, hvarpå en dylik ränte-nedsättning skulle sig
grunda, funne Kongl. Kollegium icke heller sökandernes begäran i denna utsträckning
kunna villfaras.

Då emellertid det anmärkta missförhållandet i nuvarande räntans belopp
onekligen härledde sig ifrån den i sednaste tiden inträffade stegring i priset
å hö, helst icke någon anmärkning blifvit gjord emot beloppet af den ursprungligen
i persedeln strömming bestämda ränta, vore Kongl. Kollegium för
sin del af den åsigt, att en förnyad omsättning af räntan efter de priser, som
enligt markegångstaxan varit gällande under de sednare åren, då den öfverklagade
stegringen egt rum, skulle bereda en både rättvis och billig jemkning i
räntebeloppet. Derest nemligen den ursprungliga räntan af ifrågavarande fiske,
94 tunnor eller 451 kubikfot 2 kannor strömming, — i stället för att förvandlas
till ny ränta efter det 20-åriga medelmarkegångspriset åren 1834—1853, enligt
hvilket priset å en centner hårdvallshö i Wester-Norrlands län utgjorde 1 R:dr
50 öre, — omsattes efter det 10-åriga medelmarkegångspriset åren 1856—1865,

20 Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

utgörande 3 R:dr 79 öre för en kubikfot strömming och 3 R:dr 3 öre för en
centner hö, skulle räntan uppgå till 564 centner 37 skålpund hårdvallshö; och
hade Kongl. Kollegium, enär genom en på sådana grunder verkställd ränteomsättning
ett tillbörligt afseende blefve fästadt å nuvarande förhållanden, i underdånighet
hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer göra nådig
framställning, det räntan till Kronan för Trysunda fiske måtte till sistnämnda
belopp nedsättas.

Sedan Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet inkommit med nyss,
berörda utlåtande, hade Rikets Ständer i skrifvelse den 7 Mars 1866, med an
ledning af hos dem angående ifrågavarande fiske gjord framställning med ena
hända syftning, som Nätra och Själevads socknemän ofvanberörda underdå''
niga ansökning, hos Kongl. Maj:t anhållit, att, då de anförda förhållandena''
syntes förtjena uppmärksamhet och behjertande, men frågan, om och i hvad
män räntan af fisket borde nedsättas, eller fisket till Kronan afträdas, icke
lämpligen kunde afgöras förr, än behörig utredning af ämnet egt rum, Kongl.
Maj:t täcktes låta föranstalta om undersökning af förhållandet med nämnda
fiske samt, derest omständigheterna skulle dertill föranleda, till Riksdagen i
ämnet aflåta nådig Proposition.

Kongl. Maj:t, som ansåge någon vidare utredning af ärendet, än den
som, i följd af socknemännens förberörda underdåniga ansökning, hos Kongl.
Kammar-kollegium, — på sätt ofvan förmäles, — redan egt rum, icke vara erforderlig,
har på grund af hvad vid denna utredning förekommit, enligt bemälda
Kollega underdåniga hemställan, i nåder föreslagit, det Riksdagen måtte för sin
del bifalla, att räntan till Kronan för Trysunda fiske må från och med nästkommande
år 1868 nedsättas till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset
för åren 1856—1865 svarande belopp af 564 centner 37 skålpund hårdvallshö.

Stats-Utskottet, till hvilket denna nådiga framställning blifvit remitterad,
har, efter erhållen kännedom om frågan rörande handlingar, tagit detta ärende
i öfvervägande; och då ifrågavarande fiske, enligt hvad handlingar upplyste,
fortfarande är utarrenderadt emot en årlig afgift af 135 tunnor saltad hufvudhård
strömming, finner Utskottet billigheten icke kräfva så betydlig nedsättning
i räntan för nämnda fiske, som skulle uppkomma, derest, på sätt föreslaget
blifvit, den ursprungliga räntan, 94 tunnor eller 451 kubikfot 2 kannor strömming,
omsattes, till ny ränta i hö efter det tioåriga medelmarkegångspriset för
åren 1856—1865, utan, på det möjligen tillfälliga prisförhållanden icke må iför
hög grad inverka på bestämmandet af en ränta utaf ständig natur, anser ifrågavarande
omsättning i likhet med hvad vid den allmänna skatteförenklingen
jemlikt Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 egt rum, böra verkställas efter
medelmarkegången för tjugo år, hvarvid likväl, med afseende å de särskilda förhållanden
beträffande priset å artiklarne hö och strömming, som under de sed -

Stats- Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. C.

21

nare åren inträffat, torde böra iakttagas att de sista tjugo årens årsmarkegång
lägges till grund för bestämmandet af berörda medelpris, i följd hvaraf en
väsendtlig lindring uti den nuvarande räntan skulle uppkomma, dock icke till
det belopp Kongl. Maj:t föreslagit, utan skulle den årliga räntan af fisket, efter
den af Utskottet föreslagna beräkningsgrund, uppgå till omkring 680 centner
hårdvallshö.

På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,

att Riksdagen ville i så måtto bifalla Kongl. Maj:ts i ämnet
gjorda nådiga framställning, att räntan till Kronan af Trysunda
fiske må från och med nästkommande år 1868 nedsättas
till ett mot 94 tunnor strömming efter medelpriset
för de tjugo sista åren svarande belopp af hårdvallshö.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr-.son Posse.

AT:o 30. Bil. Litt. €.

Ank. till Riksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner dels om upphörande
af alla på jordfastighet lagda skatter och onera, dels
angående grundräntornas kapitalisering och inlösen,
m. m

(I. A.)

Till Stats-Utskottet har Riksdagens Andra Kammare remitterat tvänne inom
samma Kammare väckta motioner, den ena (N:o 76) af Herr Oart Larsson,
hvilken,såso m orden i motionen lyda, hemställt, “det all jord måtte blifva be

22 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20■ Bil. Litt. C.

friad från alla skatter och onera af hvad namn de vara må, med undantag
att lika med alla andra näringar, kapitaler in. m. utgöra bevillning^ den andra
(N:o 167) af Herr L. Öhlin, som föreslagit, dels att den grundränta, som vore
hemman och lägenheter af skattenatur åsatt, men blifvit stater och korpser på
lön anslagen eller för andra ändamål anordnad, måtte utbytas mot kontanta
årliga anslag, till belopp motsvarande medium af räntan efter sista tio årens
medelmarkegång, hvaremot räntan skulle till Statsverket indragas för att af
Kronans uppbördsman debiteras, uppbäras och i sammanhang med allmänna
kronouppbörden redovisas, dels ock att, sedan Staten sålunda förvärfvat sig fri
disposition öfver grundräntorna, egarne af skattejorden måtte berättigas inlösa
räntan efter det pris, hvartill densamma, kapitaliserad efter 8 procent, kunde
uppgå efter medium af de tio sista årens medelmarkegång, samt att hemmanen
derefter måtte i jordeboken från skatte till frälse omföras.

Innan Utskottet går att meddela yttrande i anledning af dessa motioner,
har Utskottet ansett sig böra i minnet återkalla det hufvudsakliga af hvad
i ämnet på sednare tiden förekommit. I anledning af de framställningar, hvilka
vid 1856—1858 års riksdag egde rum, angående rättighet för den skattskyldiga
jordens egare att friköpa jorden från grundskatt, emot erläggande på en gång
eller under loppet af flera år af ett kontant belopp, motsvarande dessa skatters
efter vissa grunder bestämda kapitalvärde, anhöllo Rikets Ständer uti
underdånig skrifvelse den 18 December 1857 att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga
de åtgärder, som för en fullständig utredning af denna vigtiga fråga kunde
finnas lämpliga. Efter det Kongl. Kammar-kollegium med infordradt underdånigt
utlåtande häröfver inkommit, förklarade emellertid Kongl. Maj:t, genom
nådigt Bref till bemälda Kollegium af den 6 November 1860, att, efter den utredning
frågan genom Kongl. Kammar-kollegii utlåtande erhållit, densamma icke
påkallade vidare åtgärd. Vid 1862—1863 årens riksdag förnyades sedermera
framställningarné, angående grundräntornas kapitalisering, hvarjemte motioner
äfven väcktes rörande deras afskaffande. I anledning deraf anhöllo Rikets
Ständer uti underdånig skrifvelse den 7 Oktober 1863, att Kongl. Maj:t, till
utredande icke allenast af sjelfva grundsatsen, huruvida jordens frigörande från
grundskatter genom kapitalisering eller på annat sätt kunde vara för Staten
och för den enskilde fördelaktigare än nuvarande sätt att utgöra denna skatt,
än äfven om utförandet deraf kunde anses vara förknippadt med så olösliga
svårigheter eller på ett så oroväckande sätt ingripa uti nu bestående förhållanden,
att endast derför tanken på jordens befriande från grundskatter borde
öfvergifvas, måtte i nåder förordna en komité af sakkunniga personer, för att
taga denna fråga uti hela dess vidd i noggrannt öfvervägande. En sådan
komité har ock, enligt hvad kändt är, blifvit i nåder utsedd, och komiterade

Stats-Utskottets Utlåtande JS'':o 20. Bil. Litt. C.

23

hafva med sitt underdåniga utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t nyligen inkommit,
men Kongl. Maj:t har, af skäl som vid riksdagens öppnande blifvit tillkännagifna,
funnit frågan vid denna riksdag icke kunna till Representationens
pröfning öfverlemnas.

Då emellertid, för bedömande af motionärernes förslag, angående jordens
frigörande från grundskatter, erforderligt är att taga kännedom af den
utredning, komiterade i ämnet meddelat, och då, hvad angår de delar af motionerna,
som afse andra på jorden hvilande skatter och besvär, pröfningen af
de härmed gemenskap egande förhållanden måste i hufvudsaklig mån vara beroende
af de allmänna grunder, som i afseende å grundskatterna, vid slutliga
afgörandet af komiterades härom afgifna förslag, blifva gällande, samt då, beträffande
särskildt den del af motionerna, som synes gå ut på upphäfvande af
indelningsverket, Riksdagen, innan denna fråga afgöres, torde böra taga kännedom
om den utredning, det vid denna riksdag utsedda särskilda Utskott för
frågor rörande försvarsverkets ordnande lärer komma att i afseende härå meddela,
hemställer Utskottet,

att motionärernes framställningar nu icke må till någon
Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr.son Posse.

24

Stats-Utskottets Utlåtande N.-o 20. Bil. Litt. D.

Sfs o 20. Bil. Lått. D.

Ank. till Kiksd. Kansli d. 22 Febr. 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om befrielse från erläggande
af tionde för tillverkning af metaller, med
undantag af tackjern inom bergslag.

(I. A.)

Under anförande hurusom, i anledning af gjorda framställningar om
upphörande af all tionde å tillverkningar af metaller och tillgodogörande af
mineralrikets alster, der dessa icke voro i besittning af särskilda förmåner och
privilegier, Rikets sednast församlade Ständer, med förklarande det de ansågo
produktionsskatter olämpliga samt att billighet och rättvisa kräfde att verk, som
icke voro gynnade med särskilda förmåner och privilegier, i likhet med jerntillverkningen
utom bergslag samt andra fabrikationer, befriades från all annan
afgift till Staten, än den allmänna bevillningen, men med afseende derå, att en
fullständig utredning om och hvilka privilegier samt särskilda förmåner, hvaraf
de olika, förnämligast så kallade ädlare verken, voro i besittning, erfordrades,
innan frågan om deras befriande från tiondeskatt afgjordes, uti underdånig
skrifvelse den 5 Juni 1866 anhållit, det Kongl. Maj:t behagade låta inhemta de
för frågans utredande nödiga upplysningar samt derefter, om möjligt vore, till
denna Riksdag aflåta nådig Proposition i ämnet, har Herr S. Heijkenskjöld, uti
en hos Riksdagens Första Kammare väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion (N:o 43), enär ifrågavarande utredning ännu icke hunnit åvägabringas,
men hvarje dröjsmål med tillämpningen af den utaf Rikets Ständer i ämnet
uttalade grundsats innebure en orättvisa mot innehafvarne af sådana verk, som

icke

25

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. B.

icke voro gynnade med särskilda förmåner eller privilegier, föreslagit att Riksdagen
måtte besluta, att de näringsidkare, hvilka inför Bergs-öfverstyrelsen förmådde
styrka, att de för tillverkningen af metaller, med undantag af tackjern
inom bergslag, samt för tillgodogörandet af mineralrikets alster i öfrigt, icke
vore i åtnjutande af särskilda förmåner eller privilegier, genast och utan afbidan
af den allmänna utredning, hvarom Rikets Ständer uti ofvanberörda underdåniga
skrifvelse anhållit, måtte åtnjuta befrielse från tiondes erläggande af
deras berörda tillverkningar.

Ehuru Stats-Utskottet, delande den af Rikets sednast församlade Ständer
uttalade åsigt i frågan, anser billighet och rättvisa kräfva, att de verk,
hvilka icke äro gynnade med särskilda förmåner eller privilegier, må befrias
från ifrågavarande produktionsskatt, finner Utskottet likväl icke lämpligt att frågan
härom till afgörande företages, innan den af Rikets Ständer äskade utredning
hunnit åvägabringas, helst någon synnerlig tidsutdrägt derför icke torde
vara att emotse, enär, enligt inhemtad upplysning, Kongl. Kommers-kollegium,
som fått nådig befallning att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt
utlåtande i frågan, redan erhållit yttranden från samtliga vederbörande, med
undantag af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i tvänne län. Under förutsättning
att det beslut, Riksdagen, i anledning af denna motion, kommer att fatta,
icke må utgöra hinder för frågans återupptagande, derest under Riksdagens
lopp nådig Proposition i ämnet skulle aflåtas, får Utskottet alltså hemställa,

att förevarande motion icke må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr-.son Posse.

Bill. till Riksd. Prof. 1807. 4 Samt. 1 Afd. 8 Häft.

4

26

Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. E.

H:o 20. Bil. Iiilt. E.

Ank. till Riked. Kansli d. 22 Febr 1867, kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckta motioner angående dels upphörande
af inrikes fyr- och båk-afgifter, dels lindring
uti såväl dessa som flera andra umgälder af sjöfarande.

(I. A.)

Uti en hos Riksdagens Första Kammare väckt och till Stats-Utskottet
remitterad motion (N:o 58) har Herr J. J. Ekman hufvudsakligen anfört, hurusom
å den inrikes sjöfarten hvilade en tunga under benämning af “inrikes
fyr- och båk-afgift“, hvilken, om den ock icke till beloppet vore så betydlig,
likväl vore förenad med stora olägenheter. Denna afgift, utgående med olika
belopp, allt efter farkosternas beskaffenhet såsom däckade eller odäckade, om
de medhade last eller ginge i barlast o. s. v, hade emellertid betydligt stigit.
Den utgjorde nemligen år 1855 blott 14,588 R:dr 25 öre, men uppgick år 1864
till 36,457 R:dr 60 öre. Utom de olägenheter, med hvilka uppbörden och redovisningen
af denna afgift vore förenade, hade på sednaste tiden inträffat ett
särskildt förhållande, som i afseende å denna fråga påkallade ökad uppmärksamhet.
Enligt äldre författningar angående lots- och båk-väsendet, äfvensom
jemlikt den ännu gällande nådiga Förordningen angående lots- och fyr-inrättningarne
i Riket af den 9 Juli 1862 vore fartyg och båtar under ett visst lästetal
befriade från fyr- och båk-afgifts erläggande, och som inrikes fraktfarten
varit och fortfarande vore i behof af all tillbörlig lindring, hade båtförare å Rikets
vestra kust och äfven annorstädes låtit sig angeläget vara, att lastdrägtigheten
icke öfverskred det lästetal, 10 svåra läster eller 6 nyläster för däckade samt 15
svåra läster eller 9 nyläster för odäckade fartyg, hvarmed afgiftsfrihet vore

27

Stats-Utskottets Utlåtande Ro 20. Bil. Litt. E.

förenad. Nu hade emellertid, vid tillämpning af Kongl. Maj:ts nådiga Instruktion
för skeppsmätare af den 21 December 1865, inträffat, att skärgårds- och
kustbefolkningens båtar nästan utan undantag vid ommätning ansetts hålla ett
bråktal utöfver nämnda afgiftsfria lästetal, hvaraf följt att icke mindre fyr och
båk afgift mast erläggas, utan äfven andra af sjöfarande utgående umgälder
enligt fastställda taxor; och da dessa afgifter menligt inverkade på den inrikes
sjöfarten, samt fyr- och bak-umgälderna i allmänhet högst betydligt stigit och
ytterligare komme att stiga, dels genom sjöfartens tillvext, dels till följd af det
nya skeppsmätningssättet, och den inrikes fyr- och båk-afgiften blott utgjorde
en ringa del eller omkring 6 procent af hela ifrågavarande afgift, har denna
motionär föreslagit att den inrikes fyr- och båk-afgiften måtte upphöra.

Herr M. Pehrsson har åter i en annan hos Riksdagens Andra Kammare
väckt motion (N:o 204) hemställt, att fyr- och båkafgiften i allmänhet
måtte nedsättas, hvarjemte han föreslagit, att lindring kunde ega rum i hamnutngälderna
uti de städer, der det billigtvis läte sig göra; att grund- och ballast-penningar
i alla andra hamnar, såsom vid bruk och sågverk, måtte helt
och hållet afskaflas samt att lindring i lastpenningarne mått^ för framtiden
åvägabringas.

Stats Utskottet, som ansett det icke tillkomma detta Utskott att meddela
yttrande öfver den sistnämnda motionärens framställning i vidsträcktare
mån, än den afser afgifter, hvilka bland Statsverkets inkomster ingå, har, beträffande
således fyr och båk-afgiften, väl trott fog icke saknas för den klagan,
hvilken allmänneligen försports och, enligt hvad Utskottet inhemtat, i flera särskilda
fall blifvit hos Kongl. Maj:t förd deröfver, att, genom tillämpning af ofvanberörda
nådiga Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865, skeppsoch
båtfarten träffats af en obillig förhöjning uti denna afgift, hvilken redan
hämmande lärer hafva inverkat på denna vigtiga näringsgren; men då Utskottet
icke äi i tillfälle att tillförlitligt bedöma om och i hvilka hänseenden
tillämpningen af den nya skeppsmätare-instruktionen må hafva inverkat på beloppet
af ifrågavarande afgift, hvilken till siffran fortfarande utgår lika, som
genom Kongl. Förordningen angående lots- och fyrinrättningarne i Riket af den
9 Juli 1862 blifvit bestämdt, hemställer Utskottet,

att motionärernes framställningar i ämnet måtte vinna det
afseende, att Riksdagen ville besluta att uti underdånig
skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t, efter behörig utredning
af frågan, behagade låta vidtaga sådana åtgärder att,jemte
det sjöfarten i allmänhet ej må med ifrågavarande fyr- och
bak-afgift allt för hårdt betungas, sådana mindre fartyg och
båtar fortfarande må åtnjuta den frihet från dylik afgifts

28

Stats-Utskottets Utlåtande N:o 20. Bil. Litt. E.

erläggande, som före tillämpningen af Kongl. Maj:ts nådiga
Instruktion för skeppsmätare af den 21 December 1865 kommit
dessa farkoster till godo.

Stockholm den 22 Februari 1867.

Arvid Fr-.son Posse.

#

Stockholm, tryckt hos Bergström & Lindroth, 1867.

Tabell öfver Statsverkets Inkomster.

Påräknade Inkomster enligt
1867 års Riks-stat.

Enligt räkenskaperna för

Ordinarie Inkomster.

Ordinarie ränta

Tionde-spanmål...............

Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser

I Indelt..... .................

| Behållen.... .................

j Indelt.....j 653,050 kubikfot å 2 R:dr. .

j Behållen. . . . 147,195 kubikfot å 2 R:dr. .

J Penningar

[ Spannmål. . . . j 154,000 kubikfot å 2 R:dr. . .

Silfver-tionde, myntarelön och slagskatt......................................j..................

Koppar-ränta....................................................j 1,100 centner å 69 R:dr ....

Tionde-tackjern..................................................| 16,000 centner å 2 R:dr 50 öre

Svafvelbruks-tionde............................... |..................

Mantalspenningar.....................................................................

Bötesmedel.....................................................!..................

|

Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål....................................? 140,175 kubikfot å 2 R:dr. . .

I

Tillfälliga rotevakans-afgifter............................................;..................

Vakans-afgifter af nyroterad jord...........................................................

Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland .............................i..................

Trosspassevolans-afgift...............................................|..................

Båtsmans-vakans-afgift............ I..................

Kontrollstämpel-medel..................................................................

Pyr- och Båkmedel

Observations-medel.....

Extra medel och uppbörder
Intresse-medel.......

2,692,900

2,060,800

1,306,100

294,390

6,800

62,000

308.000
16,000
75,900

40.000

3.000

620.000

340.000
280,350

7.000

63.000

18.000
26,500
60,000
20,000

600.000

3.000
70,000

5.000

S:gr Ordinarie eller ständiga Inkomster

Extra ordinarie Inkomster.

Tull-medel

Post-medel, påräknade för Postverkets stat och omkostnader

Stämpelpappers-medel . .

Bränvinstillverknings-afgift

S:gr Extra ordinarie Inkomster

Summa

8,978,740

13,500,000

2,000,000

1,600,000

9,500,000

26,600,000

35,578,740

Kong!.

Kongl.

Stats-

kontorets

förslag.

Maj:ts

nådiga

Proposition.

StatB-Utskottets förslag.

1862.

1863.

i

1864.

Medium.

2,671,300

2 671 300

9 £71

2,163,372

2,166,864

2,013,709

2,114,648

2,013,700

! 2,013,700

2,013,700

1,306,020

1,306,020

653,010 kubikfot å 2

R:dr. . .

1,306,020

329,931

332,626

335,508

332,688

300,000

300,000

150,000 kubikfot å 2

R:dr. . .

300,000

6,801

6,800

6,800

6,800

6,800

6,800

6,800

59,832

68,370

56,277

61,493

63,000

63,000

63,000

315,767

298,163

254,615

289,515

322,000

322,000

161,000 kubikfot å 2

R:dr. . .

322,000

16,232

19,843

16,797

17,624

17,000

17,000

17,000

74,851

87,303

84,222

82,125

70,150

70,150

1,150 centner å 61 R:dr....

70,150

41,434

39,086

47,318

42,612

41,250

41,250

16,500 centner å 2 R:dr 50 öre

41,250

1,571

3,731

2,833

2,712

2,700

2,700

2,700

630,865

639,873

574,491

615,076

600,000

600,000

600,000

93,764

92,820

77,997

88,193

340,000

300,000

300,000

323,306

317,412

302,558

314,425

280,350

280,350

140,175 kubikfot å 2 R:dr . . .

280,350

7,365

8,346

8,028

7,913

7,500

7,500

7,500

63,690

63,885

71,889

66,488

65,000

65,000

65,000

20,234

18,251

20,299

19,594

18,000

18,000

18,000

26,538

26,514

26,518

26,523

26,500

26,500

26,500

65,487

60,724

61,394

62,535

60,000

60,000

60,000

21,442

20,646

18,782

20,290

19,000

19,000

19,000

1863.

1864.

1865.

551,107

551,375

667,561

590,014

600,000

600,000

600,000

1862.

1863.

1864.

2,119

3,633

5,844

3,865

3,000

3,000

3,000

66,157

66,653

56,445

63,085

63,000

63,000

63,000

5,166

5,399

5,687

5,417

5,000

5,000

......

5,000

7 (

8,901,270

8,861,270

1

!

8,861,270

1864

1865.

På framtida beslut

beroende:

13,861,860

13,999,556

13,930,708

13,500,000

14,600,000

14,600,000

1862.

1863.

1864.

1,953,949

2,128,820

2,279,187

2,120,652

2,000,000

2,000,000

9 onn nnn>

1863.

1864.

1865.

1,764,619

1,445,851

1,404,732

1,538,400

!

1,500,000

1,500,000

1,500,000

9,402,000

8,680,000

10,071,600

9,384,533

9,500,000

10,500,000

10,500,000

26,500,000

28,600,000

S:gr

28,600,000

35,401,270

37,461,270

28,600,000

8,861,270.

37,461,270

Hör till Siats-Utskottets Utlåtande, 1867. N:o 20.

Stockholm, tryckt kos Bergström & Lindroth 1867.