Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 10.
9
och hade Kongl. Maj:t den 17 November 1865 till hvad Styrelsen sålunda hemställt
lemnat nådigt bifall.
Efter det bemälde Styrelse sedermera inkommit med infordradt underdånigt
yttrande i anledning af Riex ofvanberörda ansökning om befrielse från ersättningarnes
utgifvande, har Kongl. Maj:t, enär anledning ej förekomme dertill, att Riex
kunde blifva i tillfälle alt ersättningarne gälda, samt han för den af honom vid
tillfället begångna felaktighet bill vit med motsvarande kriminelt straff belagd, i
nåder föreslagit Riksdagen att så väl nu ifrågavarande, Kronan tillerkända eller af
Kronans medel förskjutna belopp ur räkenskaperna finge afskrifvas, som de enligt
Kongl. Brefvet den 17 November 1865 å trafikmedlen anvisade årliga utgifter
Unge derifrån fortfarande utgå och anspråket på ersättning af Riex för desamma
förfalla.
Stals-Utskottet, till hvilket ofvanberörda nådiga framställning blifvit remitterad,
får, efter tagen kännedom af frågan rörande handlingar, med afseende dels
å hvad i den Kongl. Proposition blifvit anfördt, dels ock å det Riex af Kongl.
St yreisen för Statens jern vägstrafik meddelade goda vitsord angående hans förut
ådagalagda uppförande i tjensten, hemställa,
att förevarande nådiga framställning måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 12 Februari 1867.
ARVID FR:SON POSSE.
N:o 10.
Anis. till Riksd. Kansli d. 12 Febr. 1867, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning dels af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition,
dels af enskild motionärs framställning, ej mindre
om ersättning till Arrendatorn P. 0. Hultén för förlust
genom en logebyggnads kullstörtande, än äfven
om nedsättning af arrendet ä det af honom arrenderade
indragna Chefsbohemmanet Geltnabo N:o 1.
Hos Kongl. Maj:t hade, enligt hvad af ofvanberörda under N:o 33 uti Bihanget
till Riksdagens Protokoll införda nådiga Proposition inhemtas, Arrendatorn
Bih. till Riksd. Prof. 1867. 4 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
af indragna Chefsbohemmanet vid Södra Möre 5:dje Båtsmanskompani Gettnabo
N:o 1, om ett mantal i Thorsås socken och Södra Möre härad af Calmar lan, P.
0. Hultén i underdånighet anhållit, att, då dels under natten emellan den 1 och
2 Augusti 1865 en af honom å hemmanet samma år uppförd större logebvggnad
jemte vagnsskjul blifvit af en orkanlik storm kullstörtad, hvarigenom sökanden, enligt
ett af kronolänsmannen i orten tillika med tvä sakkunniga personer upprättadt
värderingsinstrument, tillskyndats eu förlust af 1,215 R:dr JO öre, dels ock, jemlikt
meddeladt intyg af närboende landtbrukare, hemmanets åkerjord, ehuru åtgärder
vidtagits alt derifrån afleda vatten i enlighet med eu af Stats-agronomen
C. H. Ma gnét uppgjord plan, hvilken dock måst öfvergifvas i anseende till dermed
förenade stora kostnader, fortfarande antingen vore i vatlendränkt tillstånd eller
lede af bottensyra, så att merendels klena skördar och stundom missvext inträffat,
— Kongl. Maj.t täcktes till Riksdagen aflåta nådig Proposition derom, att sökanden
måtte beviljas ej mindre ersättning för den lidna förlusten genom logebyggnadens
kullstörtande med, 1,215 R:dr, än ock nedsättning af arrendet från 57
tunnor 16 kappar åtminstone till 40 tunnor spannmål, hälften råg och hälften korn.
Häröfver hade på nådig befallning Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Statskontoret
afgifvit underdånigt utlåtande och dervid bifogat infordrade yttranden
från såväl Kronofogden i orten som äfven Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet,
af hvilka den förre förordat ansökningen, hvaremot Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
väl funnit ersättning höra sökanden beredas för den honom af naturhändelse
utan eget förvållande tillskyndade förlusten, men såsom skäl emot nedsättandet af
arrendealgiften erinrat, att densamma blifvit frivilligt åtagen; att hemmanet genom
odlingar mycket förbättrats och att icke genom värdering blifvit styrkt, det arrendebeloppet
öfverstege hvad efter stadgade grunder för hemmanet skäligen borde
erläggas; dock ansåge Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enär kändt vore, att sökanden
nedlagt betydliga kostnader för hemmanets förbättrande så väl till häfd
som åbyggnader, att han under åtskilliga år varit hemsökt af missvext, och att
han befunne sig i betryckta ekonomiska omständigheter, sig böra tillstyrka eftergift
af ett års arrendeafgift.
Derjemte hade Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Statskontoret i underdånighet
ölverlemnat ett af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, sedan dess ofvanberörda
yttrande afgafs, insändt, af vederbörande kommunalnämnd, på sökandens
begäran, den 9 Oktober 1865 rörande beskaffenheten af hemmanet Gettnabo upprättadt
syneinstrument, deruti besigtningsmännen på anförda skäl tillstyrkt bifall
till sökandens begäran om arrendets nedsättande.
För egen del hade bemälda Kollegier i underdånighet anfört, att ifrågavarande
hemman den 19 Juli 1844 utarrenderats på 50 år, från midfastan 1845,
till Olof Jonsson i Stora Tomtebo emot ett årligt arrende af 57 tunnor 16
kappar, hälften råg och hälften korn; att detta arrende genom resolution den 11
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 10.
11
September 1856 öfverMtits å sökanden samt att Kongl. Maj:t med afseende på
den nödsf"!!da belägenhet, hvari Hultén sig befunne, dels i följd af inträffad missväxt
vid nämnda hemman år 1862, dels ock i anseende till de kostnader han fått
vidkännas för uppförande af en större ladugårdslänga derstädes är 1863, genom
nådigt Dref den 1 April 1864 medgifvit, att 1863 års arrendeafgift finge af
sökanden erläggas åren 1865 och 1866. med hälften vid uppbördsstämma!! i början
af hvardera året; och hafva Kollegierna, på de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anförda skäl, äfven ansett sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl.
Maj:t täcktes i nåder föreslå Riksdagen, att sökanden ej allenast måtte undfå ersättning
med 1,213 R:dr för den lidna förlusten genom logebyggnadens kullstörtande,
utan äfven beviljas eftergift af ett års arrende, utgörande i nya måttet 362
kubikfot 2,50 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn.
Kongl. Maj:t. som, på grund af hvad dess Befallningshafvande sålunda anfört
och i enlighet med Kollegiernas hemställan, ansåge såväl den sökta ersättningen,
1,213 R:dr, för förlusten genom ofvanberörda logebyggnads kullstörtande, som ock
den af vederbörande föreslagna eftergift af ett års arrende för bostället skäligen
böra Hultén tillgodokomma, har i nåder föreslagit Riksdagen att nämnda ersättning‘och
eftergift bevilja; hvarjemte Kongl. Maj:t, i sammanhang härmed tillkänna—
gifvit, att, då detta ärende den 2 Februari 1866 i underdånighet anmäldes,
Kongl. Maj:t, som, med hänsigt dertill att tiden för Riksdagens sammanvaro då
var långt framskriden, ansåg, att med aflåtande af nådig Proposition i ämnet borde
bero intill denna Riksdag, emellertid beviljat Hultén anstånd med erläggande af
hvad icke tilläfventyrs, redan var af honom guldet å arrendet för tid efter slutet
af år 1863, dock med iakttagande att den för arrendets utgörande ställda säkerhet
under tiden icke förminskades eller tillintetgjordes.
Ståts-Utskottet, till hvilket så väl denna nådiga framställning som en inom
Biksdagens Andra Kammare af Herr J. Jonasson väckt motion, N:o 188, hvaruti
föreslagits att den af Hultén hos Kong!. Maj:t sökta ersättning och eftergift måtte
till alla delar beviljas, har, efter erhållen kännedom af frågan rörande handlingar,
tagit detta ärende i öfvervägande; och hvad först angår den föreslagna ersättningen,
1,213 R:dr, för liden förlust till följd af logbyggnadens kullstörtande; så då
ifrågavarande logbyggnad, enligt handlingarne bilagdt besigtningsinstrument, varit
omsorgsfullt uppförd, så att icke någon försummelse å arrendatorns eller byggmästarens
sida kunnat anses såsom orsak till byggnadens kullstörtande, utan den enda
anledningen dertill varit en ovanlig naturhändelse, mot hvilken arrendatorn icke
kunnat betrygga sig, finner Utskottet väl billigheten kräfva att ifrågavarande förlust
icke ensamt må drabba arrendatorn; dock som ersättning för dylik förlust i
ett alldeles likartad! fall (se Stats-Utskottets Utlåtande N:o 47 vid förliden riksdag)
icke medgifvits till högre belopp än ungefär f:delar af värdet, finner Utskottet,
i öfverensstämmelse med den åsigt, som legat till grund för Rikets Stän
-
12
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 10.
ders vid förra riksdagen, i anledning af Stats-Utskottets nyss åberopade Utlåtande,
fattade beslut, lämpligt tillstyrka,
att de gjorda framställningarne om ersättning till Arrendatorn
Hultén för den förlust lian lidit i följd af ofvanberörda logbyggnads
kullstörtande måtte af Riksdagen i så måtto bifallas,
att 1866 års arrende för indragna Chefsbohemmanel N:o 1
Gettnabo, utgörande 57 tunnor 16 kappar eller 362 kubik—
. fot 2,5 kannor spanmål, hälften råg och hälften korn, i värde
motsvarande omkring §:delar af berörda förlust, må, såsom
ersättning derför, honom eftergifvas.
Beträffande åter så väl Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, att, utom ersättning
för den förlust, Arrendatorn Hultén till följd af logbyggnadens kullstörtande lidit,
honom måtte eftergifvas ett års arrende, som den enskilda motionärens framställning
om arrendeafgiftens nedsättande för den återstående arrendetiden från 57
tunnor 16 kappar till 40 tunnor spanmål; så förekommer väl att, enligt meddeladt
intyg, hemmanets åkerjord vore antingen i vattendränkt tillstånd eller lede af
bottensyra samt att missvext år 1862 vid hemmanet inträffat; men då Hultén
vid öfvertagandet af berörda arrende kunnat och bort göra sig underrättad om
åkerjordens beskaffenhet samt han, vid bestämmandet af den arrendeafgift han för
hemmanet ville erlägga, bort taga i betraktande att missvext vid hemman, särdeles
med så beskaffad åkerjord som det ifrågavarande eger, plägar inträffa, finner Utskottet
betänkligt förorda någon eftergift uti eller nedsättning för framtiden af
den frivilligt åtagna arrendeafgiften, helst bifallandet af ett anspråk, sådant som det
förevarande, sannolikt skulle framkalla dylika anspråk från flera andra Kronans
arrendatorer, hvilka i mer eller mindre mån lidit af missvext; hemställande Utskottet
alltså
att så väl Kongl. Maj:ts nådiga Proposition som den enskilde
motionärens framställning i denna del icke måtte af Riksdagen
bifallas.
Stockholm den 12 Februari 1867.
ARYID FR:SON POSSE.
Stockholm, tryckt hos Joh. Beckman, 1867.