Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 7.

I

X:o 1.

Ank. til] Riksd. Kansli d. 21 Mars 1867, kl. 12 midd.

Konstitutions-Utskottets Utlåtande, angående väckt motion om ändring
i 18 och 22 §§ Riksdags ordningen.

Från Riksdagens Andra Kammare har, medelst protokolls-utdrag af
den 28 sistlidna Februari, blifvit till Konstitutions utskottet hänvisad en
af Herr Johannes Andersson från Elfsborgs län väckt motion (N:o 279),
att, då erfarenheten inom flera valkretsar i Riket skall hafva visat, det föreskrifterna
i nu gällande Riksdags-ordning, synnerligast om medelbara elektorsval,
föranledt till åtskilliga besvärs anförande så väl hos Konungens
Befallningshafvande, som hos Kongl. Maj:t, hvarigenom inträffat, att, i följd
af ett ganska litet formfel vid nämnda val, så väl elektors- som riksdagsmannaval
blifvit ogillade, följande förändringar måtte i Riksdags-ordningen
införas, nemligen i dess 18 §, att tiden för elektorsvals hållande måtte bestämmas
till sextio dagar före riksdagsmannavalet i stället för nu stadgade
åtta dagar, på det att kommunalstämmo-protokollet öfver det hållna elektorsvalet
måtte blifva antingen lagståndet eller hinna öfverklagas och afgöras,
innan riksdagsmannaval eger rum, samt att i 22 §:n ordalydelsen måtte,
till undvikande af tvetydighet, blifva: »År någon inom valkretsen missnöjd
med den valde Riksdagsmannen eller valförrättningen, må han deröfver anföra
besvär» etc.

Då den föreslagna förändringen i 18 § Riksdags-ordningen icke skulle
leda till det af motionären åsyftade ändamål, enär grundlagar^ icke gifva
någon anledning dertill, att besvär öfver elektorsval kunna ega rum annorlunda
än i sammanhang med sådana öfver sjelfva riksdagsmannavalet, i
livilket hänseende någon förändring icke blifvit ifrågasatt eller, enligt UtBih.
till Riksd. Prof. 1867. 3 Sand. 7 Haft.

2

Konstitutions-Utshottets Utlåtande N:o 7.

skottets tanke, vore lämplig, och 22 § Riksdags-ordningen icke synes påkalla
ett förtydligande, på sätt i motionen blifvit yrkadt, då de i berörda
§ förekommande uttryck: »År någon missnöjd med val till Riksdagsman»
måste innefatta att besvären kunna afse så väl den valde Riksdagsmannens
behörighet, hvilket motionären förmodligen velat hafva uttryckt genom de
af honom föreslagna ordalag, som sjelfva valets lagenlighet, samt, enligt
vanliga lagskipningsgrunder endast den, som tillhör valkretsen, kan anses
för part i målet och således vara berättigad att valet öfverklaga; så har
Konstitutions-Utskottet funnit ifrågavarande

motion (N:o 279) icke böra till någon vidare åtgärd
föranleda.

Stockholm den 21 Mars 1867.

På Utskottets vägnar:

Th. Munck af Rosenschöld.

Reservation:

af Herr von Kock.

Herr Grefve De la Gardie har anmält, att han i Utskottets beslut
icke deltagit.

STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1867.