Banko-Utskottets Utlåtande N:o 31.
5
eljest, öfvertager eller inköper; allt under vilkor att det
stadgade maximum för sedelstock ej öfverskrides.
Stockholm den 30 April 1867.
W. F. Ter smed en,
Ordförande.
N:o 31.
Ank. till Riksd. Kansli d. 30 April 1867, kl. 2 e. m.
* Utlåtande, i anledning af Herr E. Dofséns motion om upphörande af
utländsk skuldsättning och inlärande af eif inhemskt statskreditsystem.
Till Banko-Utskottet har blifvit remitterad en af Herr E. Dofsén i An ti ra
Kammaren väckt motion, N:o 70, deri föreslås, att Riksdagen under förhanden
varande konjunkturer vid denna riksdag icke måtte besluta upptagande af
några nya lån på utrikes ort, utan införa ett inhemskt statskredit-system.
Anförande att en vidare utsträckt utländsk skuldsättning skulle medföra
menliga påföljder, åsyftar motionären att för fyllande af den brist, som antagligen
komme att uppstå i tillgångarne för fyllande af statsbehofven vid denna,
riksdag, söka frammana de tillgångar, hvilka kunna vara tillgängliga, inom landet.
och föreslår i sådant afseende, att Riksgälds-kontoret skulle utgifva obligationer
till det belopp, som af Riksdagen för statsregleringen bestämmes,
ställda på innehafvaren och uppsägbara endast å Statens sida, samt att i den
mån penningar behöfvas, Riksgälds-kontoret skulle öfverlemna obligationerna till
Riksbanken, som genast i sina sedlar skulle utbetala det erforderliga beloppet,
och derefter i män af behof försälja obligationerna: framställande motionären
derjemte åtskilliga förslag, som afse att göra dessa obligationer begärliga och
lätt gångbara i den allmänna rörelsen.
*
6
Banko-Utskottets Utlåtande N:o 31.
Utskottet bör vid detta förslag i första rummet fästa uppmärksamheten på
hurusom detsamma till väsendtlig del hvilar derpå, att Riksbanken skulle förpligtas
att, emot statsobligationer, tillhandahålla medel för statsverkets behof.
Af Riksbankens kapital är redan en så stor summa nedlagd i obligationer,
deribland äfven Svenska Statens till ett ganska betydligt belopp, att eu ytterligare
placering af dess fonder i sä beskaffade valutor icke kan vara till fördel
för Riksbanken sjelf. På Bankens utlåningsrörelse skulle en dylik åtgärd,
som den ifrågasatta, verka inskränkande, i det att de för denna rörelse tillgängliga
fonder blefve mindre i samma man som obligationsbeloppet. ökades,
emedan bibehållandet af det, för tryggande af Bankens silfvervexlingsförmäga,
fastställda förhållandet emellan metalliska kassan och sedelstocken icke kunde
tillåta utgifvandet af ett betydligt belopp sedlar emot obligationer, på samma
gäng som sedelutgifningen i låneväg hölles oförminskad.
Frågan om upptagande af inhemska statslån och åvägabringande af ett
s. k. inhemskt fondsystem, med hvad dertill liörer, hvilken fråga redan länge
varit föremål för uppmärksamhet och åtskilliga förslag, torde hafva att förvänta
eu praktisk lösning endast i direkt sammanhang med regleringen af Statens inkomster
och utgifter; och Utskottet tror det derföre icke leda till något ändamål
att särskild!, utan ett sådant sammanhang, framställa förslag i sådant afseende;
lärande Stats-Utskottet icke underlåta att taga detta ämne i öfvervägande,
om samma Utskott finner möjligt och för landet nyttigt att söka åvägabringa
en inhemsk upplåning för Statens räkning.
På dessa skäl finner Utskottet sig böra hemställa:
att Herr E. Dofséns förevarande motion icke må till någon
särskild åtgärd föranleda.
Stockholm den 30 April 1867.
»
VP. F. T er smeden,
Ordförande.