2
Banko-Utskottets Memorial N:o 18.
sammanstämmande beslut afgjord, framlägga följande förslag till voteringsproposition:
Den,
som vill, att i texten å Bankens sedlar skall begagnas benämningen:
Sveriges Riksbank,
röstar Ja;
Den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej, kommer i texten å Bankens sedlar att begagnas benämningen
Sveriges Bank.
Stockholm den 29 Mars 1867.
W. F. T er smeden,
Utskottet8 Ordförande.
N:o 18.
Ank. till Riksd. Kansli d. 29 Mars 18(57, kl. 1 e. in.
Memorial, i anledning af Kamrarnes beslut öfver Banko-Utskottets
förslag rörande, bankovinsten för år 186o.
I anledning af Utskottets, i Memorialet N:o 13, afgifna förslag, att af
Riksbankens behållna vinst för år 1865 ett belopp af en million R:dr måtte
under år 1868 till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof aflemnas,
men att återstoden af samma vinst måtte få för Bankens egna ändamål
användas, har, jemlikt Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag för
den 18 Mars.
Första Kammaren beslutat att, under närvarande förhållanden,
hela det till jemna hundratusental uppgående belopp af 1865 års bankovinst,
eller 1,800,000 R:dr, skulle till Riksgälds-kontoret öfverlemnas,
Banko-Utskottets Memorial N:o 18.
3
samt uppdragit åt Utskottet att inkomma med förslag till användande af
1866 års bankovinst;
Andra Kammaren åter bifallit Utskottets förslag.
I följd af Kamrarnes sålunda fattade skiljaktiga beslut, föreligga
rörande bankovinsten tre särskilda frågor, nemligen
dels huruvida af 1865 års vinst 1,800,000 eller allenast en million
B:d.r skola till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof aflemnas,
dels, enär Första Kammarens beslut icke innehåller bestämmelse om
tiden när hela eller någon del af ifrågavarande vinst skall aflemnas, huruvida
utbetalningen från Banken till Riksgälds-kontoret af det vinstbelopp,
som kan komma att bestämmas, skall ske först under år 1868 eller redan
under innevarande år;
dels angående bankovinsten för år 1866.
Hvad angår förstnämnda fråga, så och då Andra Kammaren gillat
Utskottets förslag att allenast en million R:dr utaf 1865 års bankovinst
skulle till Statsverket aflemnas, men återstoden få användas för Bankens
egna ändamål, anser Utskottet sig ega full anledning att vidblifva detta
förslag samt hemställer fördenskull:
l:o
att Första Kammaren må, med frånträdande af sitt förra
beslut, förklara, att af 1865 års bankovinst en million
R:dr skall aflemnas till Riksgälds-kontoret för Statens
allmänna behof, men att återstoden får af Banken för
dess egna ändamål behållas.
Beträffande dernäst tiden, då 1865 års vinst, till det belopp, som
kan varda bestämdt, skall från Banken utbetalas, har Utskottet af den inom
Första Kammaren hållna öfverläggning funnit, att frågan, såsom redan är
nämndt, gäller huruvida berörda utbetalning bör försiggå under år 1868
eller redan under innevarande år.
Utskottet har, vid afgifvande af sitt första förslag rörande bankovinsten,
yttrat, hurusom Utskottet förutsatte, det Riksdagen icke skulle finna
rådligt att frånhända Banken dess influtna vinst förr, än ny dylik till
ungefärligen motsvarande belopp hunnit ytterligare ingå. Då nu emellertid
ifrågakommit att, förutom de 1,700,000 R:dr af bankovinsten för år 1864,
hvilka, jemlikt sistförflutna riksdags beslut, skola under innevarande år utbetalas,
jemväl anvisa till utgående likaledes under detta år ytterligare hela
eller en större del af 1865 års vinst, har Utskottet funnit sin pligt vara
4
Banko-Utskottets Memorial N:o 18-
att taga i betraktande det inflytande en sådan utbetalning komme att utöfva
på Bankens egen ställning.
I sådant afseende, äfvensom med anledning af Första Kammarens
föreläggande att inkomma med förslag till användande af 1866 års bankovinst,
har Utskottet anmodat Banko-fullmägtige, bland annat, att yttra sig
huruvida Banken, utan olägenhet för sig sjelf eller inskränkning af dess
lånerörelse, kunde redan under detta år till Riksgälds-kontoret aflemna
såväl de 1,700,000 R:dr, om hvilkas utbetalning sistlidna Riksdag beslutat,
som hela eller någon större del af bankovinsten för år 1865; äfvensom att
meddela Utskottet upplysning om beloppet af Bankens behållna vinst för
år 1866.
Häruppå hafva Fullmäktige under den 21 -Mars, med öfverlemnande
af en approximativ kalkyl, enligt hvilken behållna vinsten för år 1866 utgör
2,079,697 R:dr 3 öre, i förstnämnda afseende anfört följande:
»Skilnaden emellan beloppet af högsta tillåtna sedelutgifning och
beloppet af beräknad sedelstock uppgick den 16 dennes till 8,084,160 R:dr
14 öre R:mt. Om det antages, att den del af behållna vinsten för detta
år, som under året blifver tillgänglig, i förening med ingående kapitalafbetalningar
å åtskilliga af Bankens innehafvande obligationer och förväntad
återbetalning af filialbankernas i Nyköping och Skellefteå återstående skuld
till Banken, lemnar full tillgång för den liqvid till Riksgälds-kontoret, som
det, enligt 4:de § i banko-reglementet, åligger Banken att till belopp af
1,700,000 R:dr under detta år verkställa; så visar det sig att utbetalning,
äfven i år, af behållna vinsten för 1865, utgörande 1,860,359 R:dr 52 öre,
derest sådan utbetalning skulle beslutas, icke komme att nedsätta ofvanberörda
skilnadssumma till mera än omkring 6,200,000 Rall-, en summa,
hvilken är tillräcklig att utgöra reserv för uttag å upp- och afskrifningssamt
kreditiv-räkningar utöfver kalkylsvis beräknade belopp. Från denna
synpunkt uteslutande betraktad, kan följaktligen utbetalningen i år af hela
behållna vinsten för 1865 hvarken medföra någon olägenhet för Banken
sjelf eller leda till någon inskränkning af Bankens lånerörelse; allt likväl
under förutsättning att under årets lopp deposit-räkningen icke får erfara
någon betydligare förminskning och dels att åtgärder icke behöfva vidtagas
i och för förminskning af Bankens ansvarighet på grund af utgifna sedlar.
Men det möjliga, lätt tänkbara behofvet af dylika åtgärder gör det nödigt
att betrakta verkan af den ifrågasatta utbetalningen äfven från synpunkten
af realisationens bestånd eller Bankens förmåga att fullgöra sitt hufvudsakliga
åliggande, att med silfver, vid anfordran, infria sina sedlar. Erfarenheten
har under de sednare åren gifvit vid handen angelägenheten för
Banken att icke låta den del af den beräknade sedelstocken, som saknar
Banko-TJIskottets Memorial N:o 18.
5
motsvarighet i metallisk valuta, öfverstiga tjugotvå millioner R:dr, eller,
med andra ord, att hålla den s. k. reservfonden vid ett belopp af omkring
8,000,000 R:dr. Orsakerna härtill äro: dels upp- och afskrifnings-räkningarnes
starka fluktuationer, dels de beviljade kreditivernas storlek, jemförd
till den behållning i kassa, som vanligen förefinnes, och dels, hufvudsakligen,
att numera Riksbankens sedlar blifvit från allmänna rörelsen i landet
så utträngda af enskilda bankernas sedlar, att flera millioner af förstnämnda
sedlar kunna användas till uttag af metallisk valuta, utan att derigenom
någon kännbar inverkan på penniiigeställningen i landet låter förmärka sig.
Det har, såsom följd häraf, visat sig vara nödigt att, då metalliska kassan
är i sjunkande, vidtaga åtgärder för bibehållande af reservfonden vid nämnda
belopp, och den af dessa åtgärder, som ligger närmast till hands och
hvilken på samma gång är den verksammaste, utgöres af lånerörelsens förminskning.
Det är alltså gifvet att, om under en tidpunkt af metalliska
kassans sjunkande en ovilkorlig utbetalning från reservfonden förestår, densamma
skall tvinga till större inskränkning i utlåningsrörelsen, än som
kunde vara behöflig, i fall reservfonden måste anlitas ensamt för att ersätta
utöfver tillgång i kassa ifrågakommande uttag på upp- och afskrifnings-
samt kreditiv-räkningar.
Således och ehuru, efter hvad det kan vara anledning hoppas, sådana
förhållanden icke skola under det löpande året inom landet inträda, som
låta befara den ovilkorliga nödvändigheten för Fullmägtige att förminska
Bankens sedelansvarighet; hvadan ock någon olägenhet icke torde vara att
emotse deraf, att Banken redan i år frånhänder sig den behållna vinsten
för 1865; anse Fullmägtige likväl nödig försigtighet bjuda att, derest Riksdagen
skulle besluta, att meranämnda behållna vinst för år 1865 skall till
hela beloppet eller till någon del från Banken till Riksgälds-kontoret utbetalas,
vid en sådan utbetalning må fästas det vilkor, att densamma under
året skall verkställas endast i det fall att Bankens säkerhet det medgifver.»
Hittills har alltid i afseende på bankovinsten iakttagits, att beslut om
dess användande fattats endast för den statsregleringsperiod, som vid hvarje
riksdag varit i fråga, och att de delar af ifrågavarande vinst, hvilka anvisats
till Statsverket, icke från Banken utbetalts förr, än på tredje året efter
det, under hvilket vinsten upplupit, samt i allmänhet först under sednare
delen af detta år. Sålunda anvisades vid sistförflutna riksdag 1863 års
vinst att utgå under år 1866 och 1864 års att utgå under år 1867; och i
öfverensstämmelse härmed är det, då Utskottet nu föreslagit, att den del
af 1865 års vinst, som Utskottet ansett böra lemnas till Statsverket, hänförts
till den statsreglering, som denna riksdag har att uppgöra, eller för år 1868
()
Banko-Utskottets Memorial N:o 18.
Om Riksdagen nu beslutar att 1865 års vinst skall utbetalas under
innevarande år, kommer alltså Banken att under ett och samma år frånhändas
två års vinster; och det torde med säkerhet kunna antagas blifva
en följd häraf att äfven för framtiden Bankens vinstmedel komma att, för
så vidt de anses böra aflemnas till Statsverket, afhändas Banken ett år
tidigare, än hittills varit vanligt. Att detta måste i sin mån försvaga Banken,
synnerligen under det år, då utbetalningen af två års vinster på en
gång skall verkställas, är uppenbart; och Banko-fullmägtige hafva fästat
uppmärksamheten härpå, då de anfört hurusom reservfonden, eller det belopp,
som bibehålies obegagnadt, för att i händelse af behof kunna användas
utan öfverskridande af det mellan metalliska kassan och sedelstocken bestämda,
för myntvärdets tryggande nödigt ansedda högsta förhållande, skulle
komma att minskas till omkring 6,200,000 R:dr, inberäknadt de kapitalinbetalningar
på obligationer och på filialbankförsträckningar, som äro att
under året påräkna.
Utan afseende derpå, huruvida nämnda belopp må vara tillräckligt
eller icke för det ändamål, reservfonden afser, vill Utskottet endast erinra
att, om en tidigare utbetalning af 1865 års vinst, än påräknadt varit, nu
skall ske och sannolikt efterföljas äfven för framtiden af tidigare vinstutbetalningar,
än efter hittills iakttagna norm, nyssnämnda kapitaltillgångar
för obligationer, för åter inflytande försträckningar till filialbanker, med
flera medel, som från förutvarande, numera upphörda utlåningsgrenar återgå
till Banken, måste till en del qvarhållas i reservfonden och icke vidare
kunna användas vare sig till utlåning eller på annat sätt; hvaraf följer, att
Banken i samma mån mindre, än eljest, kan bispringa landets näringar och
handel med förlag. Att vidtaga ett steg, som medför en så beskaffad påföljd,
kan Utskottet icke tillstyrka under en tidpunkt, sådan som denna,
då näringarne äro i stort behof af understöd medelst penningeförlag; och
Utskottet bör fästa uppmärksamheten derpå, att det belopp, som nu är i
fråga att under detta år, utöfver hvad förut bestämts, frånhändas Banken,
möjligen kommer landet mindre till nytta, om det direkt användes till
statsutgifter, än om det får qvarstadna i Banken till stärkande af dess
förmåga att uppfylla sina förbindelser och bispringa näringarne.
Till upplysning för bedömande af frågan, betraktad från synpunkten
af Bankens ställning och förhållande till affärsrörelsen under olika tidpunkter
och omständigheter, torde Utskottet få meddela några sifferuppgifter
för sistlidet år 1866, hvilket, i anseende till de derunder för handen
varande förhållanden, lemnar eu värderik erfarenhet. Dessa uppgifter, till
livilka jemväl fogas dylika för den närmaste tiden, äro hemtade från de
till Banko-fullmägtige ingående rapporter och omfatta i runda tal såväl
Banko-Utskottets Memorial N:o 18.
7
Bankens hufvudkontor, som Lånekontoren i orterna. Metalliska kassan var
vid 1866 års början 15,651,000 R:dr; i slutet af Mars 16,604,000 R:dr; i
slutet af Juni 12,192,000 R:dr; i slutet af September 10,802,000 R:dr; i
slutet af December 14,429,000 R:dr och den 16 Mars detta år 16,150,000
R:dr; under år 1866 högst i slutet af Mars och lägst i förra delen af
September med omkring 10,600,000 R:dr. Sedelstocken, med inberäkning
af depositionsskulden, men afdrag af obegagnade andelar utaf låne- och
kreditivförlag, var: vid 1866 års början 36,564,000 R:dr; i slutet af Mars
34.370.000 R:dr; i slutet af Juni 30,920,000 Rall-; i slutet af September
28.030.000 R:dr; i slutet af December 32,880,000 R:dr och den 16 Mars 1867
32.853.000 R:dr; under år 1866 högst vid årets början och lägst i slutet
af Augusti med 27,132,000 R:dr.
Reservfonden: vid 1866 års början 6,280,000 R:dr; i slutet af Mars
8.496.000 R:dr; i slutet af Juni 8,230,000 R:dr; i slutet af September
8.864.000 R:dr; i slutet af December 7,526,000 R:dr och den 16 Mars
detta år 8,084,000 R:dr; under år 1866 högst i förra delen af September
med 9,320,000 R:dr och lägst i början af året med nyssnämnda belopp.
A upp- och afskrifning innestodo i Diskont- och Lånekontoren: vid
1866 års början 4,430,000 R:dr; i slutet af Mars 5,950,000 R:dr; i slutet
af Juni 4,540,000 R:dr; i slutet af September 3,990,000 R:dr; i slutet af
December 5,120,000 R:dr och den 16 Mars innevarande år 5,326,000 R:dr;
under år 1866 högst i medlet af Mars med 6,485,000 R:dr och lägst i
medlet af Juni med 3,514,000 R:dr.
På depositräkning innestodo: vid 1866 års början 3,672,000 R:dr;
i slutet af Mars 3,767,000 R:dr; i slutet af Juni 4,115,000; i slutet af
September 4,519,000 R:dr; i slutet af December 4,589,000 R:dr och den
16 Mars detta år 5,623,000 R:dr. Denna räkning har, med endast mindre
betydande undantag för några tidpunkter, ständigt stigit under hela året.
I diskontering och utlåning från handels- och näringsdiskontfonden
utestodo vid 1866 års början 15,830,000 R:dr; i slutet af Mars 16,080,000
R:dr; i slutet af Juni 14,030,000 R:dr; i slutet af September 11,990,000
R:dr; i slutet af December 14,148,000 och den 16 Mars detta år 15,946,000
R:dr; under år 1866 högst i början af April med 16,098,000 R:dr och
lägst i förra hälften af September med 11,870,000 R:dr.
A kassakreditiv utestodo: i början af år 1866 5,300,000 R:dr; i
slutet af Mars 4,413,000 R:dr; i slutet af Juni 5,656,000 R:dr; i slutet af
September 6,033,000 R:dr; i slutet af December 4,470,000 R:dr och den
16 Mars detta år 4,113,000 R:dr; under år 1866 högst i förra hälften af
Oktober med 6,085,000 R:dr och lägst i slutet af Januari med 3,850,000 R:dr.
8
Banko-Utskottets Memorial N:o 18.
Af dessa uppgifter torde ledning i flera hänseenden kunna hemtas
för omdömet huruvida det må vara nyttigt eller rådligt att ännu starkare
än tillförene anlita Banken för Statsverkets utgifter, och Utskottet vill i
detta afseende ytterligare erinra om Fullmägtiges i slutet af deras utlåtande
yttrade åsigt, det nödig försigtighet bjöde att, derest Riksdagen skulle besluta,
att 1865 års vinst skall till hela beloppet eller till någon del från
Banken till Riksgälds-kontoret redan under detta år utbetalas, det vilkor
borde fästas vid en sådan utbetalning, att densamma under året skulle
verkställas endast i det fall, att Bankens säkerhet det medgåfve. Att för
utbetalningen af medel, afsedda till vissa utgifter, bestämma ett sådant
vilkor, låter sig naturligtvis icke göra; men enär Första Kammaren ännu
icke bestämt tiden för utbetalning från Banken af hvad som kan beslutas
böra utaf 1865 års vinst aflemnas till Statsverket, får Utskottet, under
förklarande, det Utskottet ej kan förorda en sådan utbetalning under innevarande
år, hemställa,
2:o
att Första Kammaren måtte i denna del af Rågan fatta
beslut.
För den händelse de blifvande besluten öfver Utskottets nu gjorda
framställningar komma att föranleda sådan omröstning, som i Riksdagsordningens
65:te § omförmäles, skall Utskottet icke underlåta att skyndsamt
inkomma med förslag till voteringspropositioner härutinnan.
Slutligen får Utskottet, i anledning af Första Kammarens uppdrag
till Utskottet att inkomma med förslag till användande af 1866 års bankovinst,
i afseende på beloppet af denna vinst, åberopa den af Banko-fullmägtige
meddelade upplysning, att densamma, enligt approximativ kalkyl,
utgör 2,079,697 R:dr 3 öre.
Som berörda vinst, efter hittills iakttaget förfaringssätt, icke skulle
komma i fråga att aflemnas till Statsverket förr än år 1869 och således
tillhöra en statsreglering, hvilken först nästkommande Riksdag har att uppgöra,
samt, äfven i det fall att dess användande under år 1868 befunnes
oundgängligt, den i början på nästa år sammanträdande Riksdagen kan
derom hinna besluta, får Utskottet, under åberopande i öfrigt af de skäl,
som här ofvan blifvit anförda mot afhändande tidigare, än hittills varit
o
vanligt, utaf Bankens vinstmedel, tillkännagifva,
3:o
Banko-Utskottets Memorial N:o 18.
9
3:o
det Utskottet icke kan tillstyrka nu
att fatta beslut om användandet
vinst för år 1866.
församlade Riksdag
af Bankens behållna
Stockholm den 29 Mars 1867.
W. F. Tersmeden,
Utskottets .Ordförande.
Reservation:
, 1?.af H(^r Frilierre Ters™eden, W. F., som ansett ätt någon inbjudning
1 forsta Kammaren om frånträdande af dess förut fattade beslut i fråga
om det belopp af 1865 ars bankovinst, som skall till Statsverket aflemna^
tid6 anhållan ^t St att Utskottet ^ till eu början bort inskränka sig
till anhållan, det Forsta Kammaren matte fatta beslut om tiden för ut
etalmng
af berörda belopp, och, först efter det sådant beslut blifvit fattadt
ingå till Riksdagen med de framställningar, som vidare kunde påkallas. ’
denna reservation har Herr C. J. Kock instämt.
fattandPt^f TTi ViU- hafva1 antecknadt, det han vid tiden för
ttaudet af Utskottets ofvan intagna beslut varit med vederbörligt tillstånd
framilande och således icke i besluten deltagit.
Bill. till Kikna. B ro t. 1867. 6 Sand. 1 Å/d. 11 Haft.