Kommenterad dagordning rådet
Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Sekretariatet för EU och internationella frågor
Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 25 april 2023
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.
Lagstiftningsöverläggningar
3.Förordningen om certifiering av koldioxidupptag: aspekter som rör jordbruk och skogsbruk
-Information från kommissionen
-Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd
Sr Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll
av koldioxid inom EU, undvika fusk och s.k. grönmålning och på så sätt åstadkomma ökade negativa utsläpp.
För att nå EU:s klimatmål och begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader Celsius i enlighet med Parisavtalet måste de globala utsläppen av växthusgaser drastiskt minska de kommande årtiondena. Parallellt behöver en ökande mängd kol varje år fångas in från atmosfären genom både naturliga och tekniska åtgärder för att EU ska nå målet om klimatneutralitet till år 2050 och negativa utsläpp därefter.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen står fortsatt bakom den tidigare överlagda svenska ståndpunkten,
ivilken regeringen stödjer
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Överläggning om FaktaPM 2022/23: FPM40 i miljö- och jordbruksutskottet den 9 februari 2023.
Information i miljö- och jordbruksutskottet den 9 mars 2023 och samråd med
Fortsatt behandling av ärendet
Det svenska ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet med förhandlingar på teknisk nivå i rådsarbetsgruppen för miljöfrågor. En allmän inriktning förväntas inte nås under det svenska
Faktapromemoria
FaktaPM 2022/23:FPM40
Icke lagstiftande verksamhet
2 (6)
4.Strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken – lägesrapport
-Information från kommissionen
-Diskussion
Ansvarigt statsråd
Sr Peter Kullgren
Förslagets innehåll
Den nya gemensamma jordbrukspolitiken började gälla 2023. Varje medlemsstat har utarbetat en nationell strategisk plan som anger val av åtgärder, finansiering av de olika åtgärderna och hur dessa bidrar för att uppnå de 10 specifika målen för jordbrukspolitiken.
Vid ministerrådet kommer kommissionen göra en samlad redovisning av medlemsstaternas strategiska planer och ge en lägesuppdatering av införandet av den nya politiken. Medlemsstaterna kommer från sin sida kommentera genomförandet med utgångspunkt från följande frågor;
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen står bakom ordförandeskapets arbete för att följa upp införandet av den nya jordbrukspolitiken. Det finns ett värde i att få en samlad bild av de olika strategiska planerna och samtidigt fånga upp utmaningar som medlemsstaterna och
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Frågan var senast föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet
3 (6)
den 8 december 2022 och för samråd med
Fortsatt behandling av ärendet
Frågor och synpunkter som framkommer vid diskussionen är i första hand något för
Genomförandet av de strategiska planerna kommer även att diskuteras på konferensen om framgångsrikt miljöarbete i CAP samt på mötena för CAP- direktörerna och utbetalningsdirektörerna som kommer att hållas i Sverige i maj och juni.
5.Slutsatserna om bioekonomins möjligheter mot bakgrund av de nuvarande utmaningarna, med särskild tonvikt på landsbygdsområden
- Godkännande
Ansvarigt statsråd
Sr Peter Kullgren
Förslagets innehåll
På ordförandeskapets initiativ har förslag till rådsslutsatser tagits fram om möjligheterna med bioekonomin i ljuset av aktuella utmaningar, med ett särskilt fokus på landsbygdsområden. Eftersom enhällighet krävs för att anta rådsslutsatser är det viktigt att regeringen i sin roll som ordförande har en flexibilitet och lyhördhet för andra medlemsstaters synpunkter och inspel i processen. Detta är viktigt inte minst för att komma fram till rådsslutsatser som på ett balanserat sätt återspeglar de olika perspektiv som finns inom unionen. I förslaget till rådsslutsatser konstateras att en hållbar och cirkulär bioekonomi har en viktig roll för att hantera aktuella utmaningar. Betydelsen för landsbygden lyfts fram. Bioekonomi beskrivs som ett tvärsektoriellt koncept och behovet av biomassa i flera olika sektorer, inklusive i energisektorn, betonas. Dessutom uppmärksammas behovet av stöd till innovation och forskning, och behovet av utbildad arbetskraft. Rådsslutsatserna innehåller ett antal uppmaningar till
4 (6)
bioekonomin, samtidigt som regionala och lokala skillnader nyttjas och beaktas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att rådsslutsatserna är balanserade och täcker flera sektorer och politikområden samt lyfter de tre hållbarhetsdimensionerna. Rådsslutsatserna inkluderar viktiga svenska positioner såsom bioekonomins betydelse för klimatet, för att skapa jobb, och för ökad resiliens och försörjningsförmåga. För ordförandeskapet är det angeläget att rådsslutsatserna antas på jordbruks- och fiskerådet den 25 april. Regeringen ställer sig därför bakom förslaget till rådsslutsatser.
Datum för tidigare behandling i riksdagen
Frågan om rådsslutsatser har varit uppe för information i riksdagens miljö- och jordbruksutskott den 26 januari och för samråd i
Fortsatt behandling av ärendet
Ingen fortsatt behandling av ärendet väntas.
Faktapromemoria
Ej aktuellt
5 (6)
Övriga frågor
6.Studie om unionens situation och alternativ i fråga om införsel, utvärdering, produktion, utsläppande på marknaden och användning av biologiska bekämpningsmedel som är ryggradslösa djur
-Föredragning av kommissionen
Förslagets innehåll
Biologiska kontrollagenter är ryggradslösa djur, inklusive insekter, kvalster och rundmaskar som kan användas för att kontrollera växtskadegörare, sjukdomar och oönskade växter. I dagsläget används de främst i växthus. De kan utgöra ett alternativ till kemiska bekämpningsmedel och utgör en del av integrerat växtskydd (IPM). Om de släpps ut i naturen kan de dock utgöra en allvarlig risk för biodiversiteten utanför de områden där bekämpningen sker.
Det finns inget harmoniserat ramverk inom EU för att släppa ut produkter som används för biologisk kontroll av växtskadegörare. Importkrav och användning av biologiska bekämpningsmedel skiljer sig väsentligt åt mellan olika medlemsstater. Inte alla medlemsstater har nationell lagstiftning på plats och den lagstiftning som finns skiljer sig mycket åt.
Den 21 december 2021 publicerade
6 (6)