Kommenterad dagordning
 
  Rådet
 
  2022-11-28
  Ju2022/03321
Justitiedepartementet EU-nämnden
EU-enheten Riksdagen

Kopia: Justitieutskottet

Kopia: Socialförsäkringsutskottet

Kopia: Civilutskottet

Kopia: Konstitutionsutskottet

Kopia: Försvarsutskottet

Kopia: Miljöutskottet

Kopia: Socialutskottet

Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8–9 december 2022

8 december Inrikes frågor

1. Godkännande av dagordningen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande.

Se bifogad preliminär dagordning.

2. A-punkter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av A- punktslista.

3.Fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien, Kroatien och Rumänien

a)Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien

b)Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: (ev.) Antagande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll:

Bulgarien och Rumänien

Processen för utvärdering av Bulgariens och Rumäniens förmåga att tillämpa Schengenregelverket inleddes 2007–2008. Rådet bedömde 2011 att Bulgarien och Rumänien uppfyllde kraven i Schengenregelverket. Därmed finns förutsättningar att genom ett rådsbeslut formellt ange från vilket datum Schengenregelverket ska tillämpas i sin helhet i länderna. Ett motstånd mot anslutning från vissa länder har emellertid stoppat upp anslutningsprocessen. Orsaken har främst baserats på oro från vissa länder när det gäller Bulgarien och Rumäniens kamp mot korruption och organiserad brottslighet samt framsteg i reformarbete inom rättsväsendet.

Bulgarien och Rumänien gjorde i mars 2022 ett gemensamt skriftligt uttalande om att de är redo för Schengenanslutning och bjöd in till ett extra platsbesök för att visa upp de framsteg som gjorts. I oktober 2022 besökte kommissionen tillsammans med experter från medlemsstaterna Bulgarien och Rumänien för ett sådant förnyat och frivilligt platsbesök (fact finding mission) när det gäller tillämpningen av Schengenregelverket. Ett ytterligare platsbesök ägde rum i mitten av november. I rapporterna från dessa besök konstateras att länderna väl uppfyller de krav som ställs enligt regelverket, samt att båda länderna har vidtagit flera konkreta åtgärder för att förebygga korruption. De deltar även aktivt och är drivande inom ramen för internationellt polissamarbete.

Den 16 november presenterade kommissionen ett meddelande om utvidgning av Schengen. Även här framhålls att länderna inte bara har fortsatt att tillämpa nya regler och verktyg, utan att de också har stärkt tillämpningen av alla aspekter av Schengenregelverket betydligt, och gör detta på bästa tänkbara enhetliga sätt. Kommissionen slår fast att båda länderna har de strukturer som krävs för att säkerställa respekten för grundläggande rättigheter.

2 (33)

Kroatien

Utvärderingar och uppföljande återbesök kring Kroatiens tillämpning av Schengenregelverket på området yttre gränskontroll genomfördes mellan 2016–2019. Vid RIF-rådet i december 2021 antog rådet slutsatser som bekräftade att utvärderingsprocessen av Kroatien har avslutats. Samtidigt konstaterades att Schengenregelverket kan gälla fullt ut för landet först efter att rådet fattat beslut om detta med enhällighet samt att Kroatien ska fortsätta arbeta med genomförandet av Schengenregelverket.

I juni 2022 fick det franska ordförandeskapet stöd för att enligt regelverket konsultera Europaparlamentet avseende förslag till rådsbeslut om full tillämpning av Schengenregelverket för Kroatien. Konsultationsprocessen med Europaparlamentet avslutades i november med stöd för anslutning av Kroatien.

Det tjeckiska ordförandeskapet har uttryckt att fullt Schengenmedlemskap, dvs. att lyfta den s.k. inre gränskontrollen mot Bulgarien, Rumänien och Kroatien är en prioriterad fråga. Ordförandeskapets målsättning är att rådsbeslut ska fattas vid RIF-rådet i december 2022. Beslut fattas med enhällighet. Några detaljer om hur dagordningspunkten kommer att hanteras vid RIF-rådet är ännu inte kända.

Förslag till svensk ståndpunkt: Såväl Kroatien som Bulgarien och Rumänien har berättigade förväntningar på att bli fullvärdiga medlemmar i Schengensamarbetet. I december 2021 antog rådet slutsatser om att Kroatien uppfyller nödvändiga villkor för full tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien.

Genom att alla tre länder bedöms leva upp till de formella kriterier som ställts är Sveriges bedömning att de är redo för full tillämpning av Schengenregelverket. Samtidigt bygger ett fungerande Schengensamarbete på att alla länder har ömsesidigt förtroende för varandras förmåga att tillämpa regelverket.

Om förutsättningar för beslut med enhällighet i rådet föreligger ska Sverige, som inkommande ordförande i EU:s ministerråd, också rösta ja och inte ensam blockera om det finns ett brett stöd för beslut bland medlemsstaterna.

3 (33)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden den 7 oktober 2022, justitieutskottet den 6 oktober och den 10 november 2022

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

4.Tillståndet i Schengenområdet

a)Schengenbarometern

b)Schengenrådets cykel

c)Inre säkerhet: motverka smuggling av migranter

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: En återkommande punkt på rådets dagordning är den om tillståndet i Schengen, området inom vilket gränskontroller avskaffats och man infört en gemensam visumpolitik. Eftersom inte alla Schengenländer är med i EU (och inte alla EU-länder är med i Schengen) diskuteras frågorna i en bredare krets där både Schengen- och EU- medlemsstater finns med.

En återkommande del i punkten är en barometer som sammanställs av kommissionen utifrån ett antal indikatorer och med hjälp av information från relevanta EU-byråer.

Utöver det kommer även Schengenrådscykeln att tas upp. Det är i korthet ett schema över kommande årets Schengenråd.

På agendan står även interoperabilitet och migrantsmuggling. Inga dokument har delats för punkten om det samlade tillståndet i Schengenområdet eller dess underpunkter.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

4 (33)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: 22 februari 2022 i justitieutskottet, 25 februari i EU-nämnden, 4 oktober i justitieutskottet och 7 oktober i EU-nämnden.

Fortsatt behandling av ärendet: Tillståndet i Schengenområdet kommer att på nytt diskuteras i samband med RIF-rådet i mars under svenskt ordförandeskap.

Faktapromemoria: -

d) Interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Interoperabilitetsförordningarna trädde i kraft den 19 juni 2019 och skulle varit helt genomförda vid utgången av år 2023.

Den stora komplexiteten i genomförandet och effekterna av COVID19- pandemin har försenat arbetet med de flesta av de ingående systemen. RIF- rådet informerades om och godkände senast i juli 2022 justeringar av tidplanerna för driftsättning av EU:s gemensamma in- och utresesystem (EES), reseauktorisationssystemet (ETIAS), den nya versionen av Schengeninformationssystemet (SIS recast) och systemet för lokalisering av domar mot tredjelandsmedborgare (Ecris-TCN). Interoperabilitetsfunktionerna ska nu driftsättas stegvis och inte senare än halvårsskiftet 2024.

Vid rådsmötet förväntas ministrarna få information om nya förseningar. Driftsättning av SIS recast skulle skett den 22 november 2022 men kommer nu sannolikt att skjutas fram till mars 2023. In- och utresesystemet (EES) skulle driftsättas i maj 2023 men dras med stora problem.

Sverige följer den övergripande tidplanen men påverkas av förseningarna i det centrala utvecklingsarbetet och ser risker för att orealistiska tidplaner kan leda till problem och köbildning vid gränskontroller.

5 (33)

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Löpande inför RIF-råd, senast den 6 oktober (justitieutskottet) och den 7 oktober (EU-nämnden) 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Den övergripande uppföljningen sköts av kommissionen som regelbundet rapporterar till RIF-rådet.

Faktapromemoria: -

5.Förordning om hantering av instrumentaliseringssituationer på migrations- och asylområdet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Partiell allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade den 14 december 2021 ett förslag till förordning om bemötande av situationer av instrumentalisering på migrations- och asylområdet. Bakgrunden till förslaget är att det inte kan uteslutas att fler tredjeländer än Belarus i framtiden försöker utföra hybridattacker mot EU genom att utnyttja migranter i syfte att destabilisera unionen. Förslaget ger bl. a en medlemsstat som utsätts för instrumentalisering möjlighet att göra vissa undantag från den gemensamma EU-lagstiftningen när det gäller asyl-, mottagande-, och återvändandeprocessen. Förfarandet syftar till att underlätta för berörda medlemsstater att hantera situationen på ett kontrollerat och effektivt sätt samtidigt som full respekt för grundläggande rättigheter och internationella skyldigheter, inklusive asylrätten och principen om non-refoulement säkerställs. Vid rådsmötet förväntas medlemsstaterna godkänna förslag till partiell allmän riktlinje för förslaget till förordning om bemötande av situationer av instrumentalisering på migrations- och asylområdet. Riktlinjen är partiell eftersom det i förslaget hänvisas till andra rättsakter som fortfarande är under förhandling.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ställer sig bakom förslaget till partiell allmän riktlinje. De föreslagna åtgärderna kan hjälpa utsatta medlemsstater att bemöta situationer av instrumentalisering på migrations-

6 (33)

och asylområdet på ett kontrollerat och effektivt sätt samtidigt som det säkerställs att grundläggande rättigheter och internationella skyldigheter respekteras. Regeringen vidhåller att all omfördelning enligt förslaget är frivillig och att förtydligande i detta avseende är välkommen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i socialförsäkringsutskottet den 15 februari 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: 2021/22:FPM51

6.Förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: En lägesrapport kommer att presenteras rörande arbetet med förslaget till förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexualbrott mot barn.

Förslaget till förordning består av två huvudsakliga delar. I en första del innebär förslaget bl.a. skyldigheter för värdtjänster och interpersonella kommunikationstjänster att genomföra riskbedömningar och att rapportera sexuella övergrepp mot barn som de får kännedom om.

Förslaget innebär också befogenheter för nationella myndigheter att utfärda förelägganden som innebär att sexuellt övergreppsmaterial och kontakt med barn (s.k. grooming) ska spåras, tas bort eller blockeras samt vissa befogenheter när det gäller utredning och genomförande av åtgärder.

När det särskilt gäller spårningsordrar är förslaget teknikneutralt och innebär att både tidigare känt och nytt material samt kontakter med barn i sexuella syften ska eftersökas, oavsett den teknik som tillämpas för en tjänst i onlinemiljön. För leverantörer som brister i sina skyldigheter enligt förordningen ska sanktioner kunna utfärdas.

7 (33)

I en andra del innebär förslaget att ett europeiskt centrum för att förebygga och motverka sexuella övergrepp mot barn (EU-centret) ska inrättas. EU-centret ska enligt förslaget samordna, underlätta och stödja genomförandet av förordningen. Centrala uppgifter för EU-centret föreslås bli att hantera och distribuera till nationella myndigheter de rapporter som kommer in från leverantörer och att skapa, underhålla och driva databaser med indikatorer på sexuellt övergreppsmaterial som leverantörer kommer att behöva för att kunna uppfylla sina skyldigheter.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i justitieutskottet den 16 juni 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under januari till juni 2023 kommer att arbeta aktivt med förslaget. Målsättningen är att kunna nå partiella överenskommelser.

Faktapromemoria: 2021/22:FPM99

7. Övriga frågor – aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard

8.Rysslands angrepp mot Ukraina

a)Situationen för ukrainska flyktingar i EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Den 4 mars 2022 beslutade rådet att aktivera direktivet om tillfälligt skydd (massflyktsdirektivet) till förmån för personer som flyr

8 (33)

Ukraina till följd av Rysslands invasion. Vid det extrainsatta RIF-rådet den

28 mars 2022 presenterade kommissionen en tiopunktsplan för starkare EU- samordning för att välkomna de människor som flyr kriget i Ukraina. I tiopunktsplanen har kommissionen samlat prioriterade åtgärder på kort sikt kopplade till bland annat koordinering avseende transport- och informationshubbar, beredskapsplanering, skydd av barn på flykt, förhindrande av människohandel, stöd till Moldavien, hantering av säkerhetsrelaterade aspekter och finansiering. Planen fick ett brett stöd bland medlemsstaterna. Åtgärder kopplade till tiopunktsplanen har sedan den presenterades diskuterats bl.a. inom ramen för den solidaritetsplattform som etablerats till följd av aktiveringen av direktivet och i rådets krishanteringsmekanism (IPCR). Vid RIF-rådet den 13–14 oktober 2022 meddelade kommissionen att man inte avser att föreslå en avaktivering av direktivet, vilket fick stöd av medlemsstaterna. Det innebär att aktiveringen automatiskt kommer att förlängas i två omgångar till den 4 mars 2024. En särskilt aktuell fråga i nuläget är beredskap för nya flyktingströmmar till följd av vintern och det förvärrade läget i Ukraina.

Vid RIF-rådet den 8-9 december 2022 ska återigen en diskussion om situationen för ukrainska flyktingar i EU hållas.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar kommissionens arbete med samordning kopplat till situationen i Ukraina och aktiveringen av massflyktsdirektivet, bland annat genom arbetet i solidaritetsplattformen. EU behöver stå enat i mottagandet av skyddsbehövande från Ukraina. Sverige kommer som ordförande fortsätta detta arbete.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden den 25 och 26 februari, den 3 och 25 mars, den 3 juni och den 6 oktober 2022. Överläggning med socialförsäkringsutskottet den 24 mars 2022. Information till socialförsäkringsutskottet den 1 mars, den 31 maj och den 5 oktober 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Diskussionerna väntas fortsätta i bland annat RIF-rådet och i den övriga rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

9 (33)

b) Dialog om den inre säkerheten

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Vid tidigare ministermöten för rättsliga och inrikes frågor har ministrarna diskuterat hur Rysslands aggression mot Ukraina kan komma att påverka EU:s inre säkerhet. Exempelvis har människohandel, smuggling av skjutvapen och annan allvarlig brottslighet nämnts som potentiella risker mot EU:s inre säkerhet.

Vid det senaste ministermötet i oktober så informerade EU:s samordnare för kampen mot terrorism om resultatet av sitt besök i Ukraina i slutet av september i år. Ministrarna enades om att inleda strukturerad dialog med Ukraina för att operationalisera samarbetet med de ukrainska myndigheterna. Vid aktuellt möte kommer diskussionen att handla om den strukturerade dialogen, vad den ska omfatta och hur den ska struktureras. Det har föreslagits att dialogen ska omfatta prioriterade områden som gränssäkerhet, vapensmuggling, våldsbejakande utländska stridande och övriga säkerhetsrisker.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan välkomna diskussion om krigets påverkan på den inre säkerheten. Regeringen välkomnar åtgärder som syftar till att hantera de säkerhetshot som uppstår på grund av kriget. Regeringen välkomnar en strukturerad dialog mellan EU och Ukraina. Det är samtidigt viktigt att nya initiativ koordineras med pågående stöd för att maximera effekten av EU:s åtgärder och undvika duplicering.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 6 oktober 2022 och samråd med EU-nämnden den 7 oktober 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Diskussionerna väntas fortsätta i RIF- rådet och i den övriga rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

10 (33)

9.Migrationens yttre dimension och situationen längs de huvudsakliga migrationsrutterna

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Med anledning av utvecklingen längs med den centrala Medelhavsrutten hölls ett extrainsatt rådsmöte för rättsliga och inrikes frågor den 25 november för att diskutera den aktuella migrationssituationen längs med samtliga rutter. KOM hade inför mötet presenterat en handlingsplan med åtgärder för att hantera situationen på Medelhavet.

Antalet irreguljära gränspassager på de huvudsakliga migrationsrutterna vid Medelhavet har ökat med mer än en tredjedel under 2022 jämfört med samma period föregående år. Ökningen är störst på den centrala Medelhavsrutten. Höga nivåer har även registrerats på västra Balkan-rutten.

På uppmaning av Europeiska rådet har Kommissionen och EU:s utrikestjänst, i nära samarbete med medlemsstaterna, under det senaste året tagit fram handlingsplaner för prioriterade ursprungs- och transitländer som omvandlats i konkreta åtgärder genom den operativa samordningsmekanismen för externa migrationsfrågor (MOCADEM). Arbetet utgör en central del av genomförandet av de externa delarna av migrations – och asylpakten.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ett fördjupat samarbete med prioriterade tredjeländer längs med de huvudsakliga migrationsrutterna för att motverka grundorsaker till irreguljär migration och tvångsfördrivning och för att stärka ursprungs- och transitländers egen kapacitet att hantera alla aspekter av migration, inklusive återvändande genom artikel 25a i viseringskodexen.

Regeringen kan vid behov framhålla betydelsen av att fördjupa samarbetet med prioriterade tredjeländer längs med de huvudsakliga migrationsrutterna och noterar kommissionens handlingsplan för den centrala Medelhavsrutten som ett konkret bidrag till att hantera aktuella utmaningar. Regeringen avser under sitt ordförandeskap att bygga vidare på de ansträngningar som gjorts och ta arbetet vidare för att hitta konkreta lösningar och åtgärder.

11 (33)

Beträffande det ökade migrationstrycket på västra Balkan understryker regeringen vikten av att ytterligare steg tas för tillnärmande till EU:s viseringspolitik. Regeringen framhåller det brådskande behovet av en översyn av suspenderingsmekanismen i syfte att säkerställa att EU har tillgång till en fullt tillämpbar mekanism, inklusive för denna situation. Regeringen framhåller också vikten av att minska det totala irreguljära migrationstrycket till EU.

Regeringen betonar också vikten av EU:s insatser för att bevaka sin yttre gräns.

Regeringen understryker vikten av att arbeta vidare med lagstiftningsarbetet inom migrations- och asylpakten parallellt med fortsatta åtgärder i den externa dimensionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 22 november och 1 oktober 2020 samt överläggning med socialförsäkringsutskottet den 24 november, 5 november 2020, den 8 december 2020, den 28 september 2021 och den 15 februari 2022. Samråd med EU-nämnden 25 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar och diskussioner om förslagen i migrations- och asylpakten fortlöper i rådsstrukturen (främst arbetsgruppen för externa migrationsfrågor (EMWP), den operativa samordningsmekanismen för extern migration (MOCADEM), rättsrådgivarkretsen och den strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl (SCIFA)).

Faktapromemoria: Fakta-PM 2020/21:FPM19

10. Asyl och migration

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Vid rådsmötet förväntas medlemsstaterna ta del av en lägesrapport om ordförandeskapets arbete med migrations- och asylpakten.

12 (33)

Arbetet bygger vidare på den gradvisa ansats för förhandlingarna som det franska ordförandeskapet introducerade. Det handlar främst om att lösa upp de långvariga låsningarna kring frågorna om ansvarsfördelning och solidaritet, som regleras i förslaget till asyl- och migrationshanteringsförordning. Utöver akterna kopplade till asylreformen pågår också förhandlingar om nya förslag på området laglig migration som aviserades i pakten. I den externa dimensionen, det vill säga EU:s samarbete med tredjeländer kopplat till migration, har det tjeckiska ordförandeskapet fortsatt att omsätta EU:s målsättningar i operativa åtgärder i tredjeland. Vid rådsmötet förväntas ordförandeskapet söka stöd för att föra arbetet med frågorna om ansvar och solidaritet vidare på teknisk nivå. Inget underlag har ännu distribuerats.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan uttrycka stöd för att förhandlingarna tas vidare på teknisk nivå. Det är viktigt att förslagen angående ansvar och solidaritet utformas på ett ändamålsenligt sätt som tar hänsyn till tidigare asylmottagande. Det är därutöver viktigt att sekundära förflyttningar motverkas. Ett övergripande mål för regeringen är att få till stånd ett reformerat gemensamt europeiskt asylsystem som innebär ett lägre asylrelaterat migrationstryck för Sverige än vad Sverige kan uppnå med dagens lagstiftning. Medlemsstaterna måste också fullt ut tillämpa det gemensamma regelverket.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 1 oktober 2020 samt överläggning med socialförsäkringsutskottet den 5 november 2020, den 8 december 2020, den 28 september 2021 och den 15 februari 2022. Information till socialförsäkringsutskottet den 4 mars 2021, den 3 juni 2021, den 28 september 2021, den 15 februari 2022, 31 maj 2022, den 14 juni 2022, den 6 oktober 2022 samt den 17 november 2022. Samråd med EU-nämnden den 2 oktober 2020, den 6 november 2020 och den 11 december 2020 samt den 5 mars 2021, den 4 juni 2021, den 30 september 2021, den 25 februari 2022, den 3 juni 2022, den 10 juni 2022, och den 7 oktober 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Frågorna kommer att behandlas i asylarbetsgruppen, den operativa samordningsmekanismen för extern migration (MOCADEM), rättsrådgivarkretsen och den strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl (SCIFA).

13 (33)

Faktapromemoria: 2020/21:FPM19

11.Samarbete mellan behöriga myndigheter som arbetar med bekämpning av terrorism

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Frågan om hur terrorismhotet mot Europa bäst ska bekämpas är högt prioriterat inom EU. Vid dagordningspunkten väntas ordföranden i Counter-Terrorism Group (CTG) ge en lägesuppdatering.

CTG är ett mellanstatligt samarbetsforum för säkerhetstjänster med ansvar för terrorismbekämpning i EU:s medlemsstater samt Norge, Schweiz och Storbritannien. CTG informerar återkommande rådet om sitt arbete.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med EU-nämnden den 3 juni 2022 och information till justitieutskottet den 2 juni 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Det EU-gemensamma arbetet mot terrorism hanteras löpande i rådsstrukturen.

Faktapromemoria: -

12.Rådets rekommendation om den kritiska infrastrukturens motståndskraft

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Carl-Oskar Bohlin

Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade den 18 oktober förslaget till rådsrekommendation om åtgärder för att stärka motståndskraften hos

14 (33)

kritisk infrastruktur i EU. Förslaget har under hösten förhandlats i rådsarbetsgruppen för civilskydd. Syftet med rådsrekommendationen är att hitta former för frivilligt samarbete kring ökad motståndskraft i kritisk infrastruktur.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: Coreper den 7 december 2022 och allmänna rådet den 13 december 2022. Uppföljning av rådsrekommendationen under det svenska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: -

13. Övriga frågor

a)Ministerkonferens i Pragprocessen (Prag den 24–25 oktober 2022)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet förväntas återrapportera från ministerkonferensen inom ramen för den s.k. Pragprocessen som hölls 24– 25 oktober 2022.

b)Ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan (Tirana den 3–4 november 2022)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

15 (33)

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet förväntas återrapportera från ministermötet mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Tirana den 3–4 november 2022.

c)Ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (Washington den 14–15 december 2022)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte på området för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA den 15 december 2022.

d)Beredskap mot skogsbränder i samband med unionens civilskyddsmekanism

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Carl-Oskar Bohlin

Förslagets innehåll: Kommissionen kommer att informera om den senaste utvecklingen vad gäller EU:s beredskap för att bekämpa skogsbränder med resurser inom ramen för civilskyddsmekanismen/rescEU.

Efter en sommar av stora och förödande skogsbränder genomfördes i september 2022 ett informellt ministermöte om vikten av ytterligare förstärkningar av beredskapen för skogsbränder på kort och lång sikt. Erfarenheterna där befintliga resurser inte räckte till pekar också på ett

16 (33)

behov av ytterligare åtgärder för att stärka upp beredskapen för brandbekämpning både från luften och marken. Vid mötet fanns konsensus kring ett antal olika åtgärder som kommissionen och det tjeckiska ordförandeskapet nu arbetar vidare med, med målsättningen att stärka skogsbrandsberedskapen redan till nästa sommar 2023.

e)Unionens civilskyddsmekanism och hanteringen av de utmaningar som följer av kriget i Ukraina

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Carl-Oskar Bohlin

Förslagets innehåll: Kommissionen kommer att presentera medlemsstaternas respons till Ukraina via den så kallade civilskyddsmekanismen.

f) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av den svenska delegationen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard

Förslagets innehåll: Den 14 december presenterar statministern prioriteringarna och arbetsprogrammet för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd den 1 januari - 30 juni 2023. Europas inre och yttre säkerhet lyfts i regeringens EU-deklaration fram som en av fyra samtida ödesfrågor. Utvecklingen kring Rysslands invasion av Ukraina kommer att få stor påverkan på rådsdagordningen för rättsliga och inrikes frågor (RIF). Det svenska ordförandeskapet stödjer ett fortsatt och intensifierat arbete för att värna rättsstatens principer och respekten för grundläggande fri- och rättigheter.

17 (33)

Ett särskilt fokus kommer ligga på det EU-gemensamma arbetet för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, terrorism och våldsbejakande extremism. Vad gäller migration och asyl kommer regeringen att understryka vikten av att arbeta heltäckande med utmaningarna i såväl den interna som den externa dimensionen, till förmån för ett effektivt EU-system.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kommer att presentera inriktningen för arbetet på RIF-området under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under våren 2023.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

9 december rättsliga frågor

14. E-bevisning

a)Förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis

b)Direktivet om rättsliga företrädare för insamling av bevisning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Förordningen syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter inom EU ett ändamålsenligt och effektivt verktyg för att få tillgång till elektronisk bevisning. Förordningen kommer att möjliggöra för en rättslig myndighet i en medlemsstat att vända sig direkt till alla tjänsteleverantörer som finns representerade i EU. Direktivet reglerar tjänsteleverantörers skyldighet att utse en rättslig representant för insamlande av bevisning.

Rådet beslutade om allmän riktlinje avseende kommissionens förslag till förordning i december 2018 och i mars 2019 avseende förslaget till direktiv.

18 (33)

Den 11 december 2020 antog Europaparlamentet sin ståndpunkt avseende båda förslagen. Trepartsmötena med Europaparlamentet inleddes i början på 2021. Fokus i samtalen har framförallt varit på i vilken utsträckning myndigheter i den andra staten ska involveras i samband med att en order om utlämnande av elektronisk bevisning översänds direkt till en tjänsteleverantör.

Förslag till svensk ståndpunkt: -

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 24 maj 2018. Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 2 juni 2022 och den 6 oktober 2022. Överläggning i konstitutionsutskottet den 22 november 2018. Samråd har ägt rum med EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2022 och den 7 oktober 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Trepartsmöten förväntas kunna avslutas innan årsskiftet.

Faktapromemoria: 2017/18:FPM88

15. Direktivet om återvinning och förverkande av tillgångar

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer.

Förslagets innehåll: För att åstadkomma ett regelverk som ska bidra till att göra det svårare för kriminella organisationer att bedriva sina ofta gränsöverskridande verksamheter, har kommissionen den 25 maj 2022 presenterat ett förslag till direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande. Det innebär en skärpning och sammanslagning av reglerna om återvinning av tillgångar och förverkande som för närvarande finns i ett rådsbeslut och ett direktiv.

Förslaget innehåller bestämmelser om bl.a. spårning och identifiering av tillgångar, frysning och förverkande, hantering av tillgångar, och strategiskt ramverk för återtagande av tillgångar. Dessutom finns det regler som ger möjlighet till återtagande av tillgångar när det är nödvändigt för att förhindra, upptäcka eller utreda överträdelser av EU:s sanktionsbeslut.

19 (33)

På det nu aktuella rådsmötet ska vissa utvalda frågor om direktivet diskuteras.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar förslaget till direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande. Direktivet är ett viktigt instrument för att bekämpa organiserad brottslighet. Regeringen uppskattar de ansträngningar som har gjorts för att föra arbetet framåt och är tacksam över att ta över ordförandeskapet med ett så gynnsamt utgångsläge. Regeringen ser fram emot att driva förhandlingarna vidare i högt tempo och en fortsatt konstruktiv anda.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i justitieutskottet den 16 juni 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Det svenska ordförandeskapet kommer att föra förhandlingarna i rådet framåt med utgångspunkt i de framsteg som gjorts under det tjeckiska ordförandeskapet.

Faktapromemoria: 2021/22:FPM101.

16. Framsteg i lagstiftningsärenden

a) Direktivet om straffrättsliga påföljder till skydd för miljön

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari

Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade ett förslag till reviderat direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser i december 2021. Det nu gällande direktivet är från 2008 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser). Förslaget till reviderat direktiv är mer omfattande jämfört med det nu gällande och innebär bl.a. att fler gärningar ska anses som miljöbrott (brottskategorier) och att bestämmelserna om påföljder skärps genom att det anges miniminivåer för den övre gränsen för straff, både för fysiska personer och för juridiska personer.

20 (33)

På RIF i juni antogs en delvis allmän riktlinje som omfattade brottskategorierna. Då hölls också en politisk diskussion om sanktioner.

Förslaget har fortsatt behandlats i rådsarbetsgruppen under sommaren och hösten. Under det svenska ordförandeskapet kommer trepartssamtal att föras mellan kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Sverige kommer företräda rådet i dessa samtal.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar de ansträngningar som har gjorts av ordförandeskapet för att nå en balanserad överenskommelse i rådet och kan ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 2 juni och den 6 oktober 2022. Samråd med EU- nämnden den 3 juni och den 7 oktober 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Europaparlamentet har ännu inte antagit sin ståndpunkt. När så har skett kan trepartsmöten inledas.

Faktapromemoria: 2021/22:FPM58.

b)Förordning om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning

c)Direktiv om digitalisering av rättsligt samarbete

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Den 1 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor. Samtidigt presenterades ett tillhörande direktiv med följdändringar i andra rättsakter. Förslagen omfattar rättsligt samarbete enligt 23 existerande rättsakter. Kommunikationen mellan behöriga myndigheter i ärenden enligt dessa rättsakter föreslås som huvudregel ske elektroniskt

21 (33)

genom ett de-centraliserat it-system. Enligt förslaget ska detta system vara det sedan tidigare framtagna automatiserade systemet för gränsöverskridande elektroniskt informationsutbyte på området rättsligt samarbete i civil- och straffrättsliga frågor (e-Codex systemet). Detta system existerar redan idag och regleras i en särskild EU-förordning 2018/1726, som antogs den 30 maj 2022. Systemet kommer från och med nästa år att administreras av Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA).

I den nu aktuella EU-förordningen om digitalisering av rättsligt samarbete föreslås fysiska och juridiska personer få möjlighet att kommunicera med behöriga myndigheter elektroniskt och att inleda rättsliga förfaranden digitalt via en europeisk elektronisk åtkomstpunkt. Förordningen innehåller även bestämmelser bl.a. om användning av videokonferensteknik i rättsliga förfaranden.

ORDF:s målsättning är att mötet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-mötet) den 8–9 december ska kunna besluta om allmän inriktning.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar förslagen till allmänna inriktningar och avser ställa sig bakom dem.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 24 mars 2022. Information till justitieutskottet den 10 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Troligen inleds trepartsmöten under våren 2023.

Faktapromemoria: 2021/22:FPM40

17.Direktiv mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

22 (33)

Förslagets innehåll: I april 2022 presenterade kommissionen förslag till ett direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk, så kallade munkavleprocesser eller SLAPPs (Strategic lawsuits against public participation). Direktivet innehåller i huvudsak processrättsliga regler som är tillämpliga på civilrättsliga frågor med gränsöverskridande följder. I direktivet finns bestämmelser om bl.a. tidig avvisning av en uppenbart ogrundad talan, skadestånd, ställande av säkerhet för rättegångskostnader och skadestånd samt böter. Förslaget har diskuterats i rådsarbetsgruppen för civilrättsliga frågor sedan i våras.

Förslag till svensk ståndpunkt: Det är viktigt att journalister, människorättsförsvarare och andra som utövar sin yttrande- och informationsfrihet kan skyddas från munkavleprocesser i andra länder. Direktivet kan bidra till att öka det skyddet och regeringen har därför välkomnat förslaget.

En viktig utgångspunkt för regeringen i förhandlingsarbetet är att direktivet utformas så att det ger ett adekvat skydd, utan att det blir mer långtgående och detaljerat än vad som är nödvändigt.

Regeringen välkomnar de ansträngningar som har gjorts av ordförandeskapet för att komma framåt i förhandlingarna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med konstitutionsutskottet och justitieutskottet den 10 november 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatt förhandling i rådsarbetsgrupp. Allmän riktlinje kan bli aktuell på RIF-rådet i juni 2023.

Faktapromemoria: 2021/22:FPM93

18. Övriga frågor – aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

23 (33)

19. Kampen mot antisemitism

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion

Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg

Förslagets innehåll: En lunchdiskussion väntas hållas om EU:s och medlemsstaternas arbete mot antisemitism. Diskussionen väntas bl.a. beröra förebyggande arbete, antisemitism online och underrapportering av antisemitiska incidenter.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar diskussionen då arbetet mot antisemitism är en prioriterad fråga. Regeringen avser att i diskussionen lyfta vikten av ett systematiskt arbete mot antisemitism, med utgångspunkt i EU:s strategi mot antisemitism och för judiskt liv samt i den svenska nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

20.Slutsatser om kampen mot strafflöshet avseende brott begångna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Slutsatserna innehåller olika uppmaningar till EU- medlemsstaterna, EU:s byråer och organ, EU:s institutioner samt Ukraina som syftar till att de allvarliga internationella brott som begås i Ukraina med anledning av Rysslands aggressionskrig mot landet, på ett effektivt och samordnat sätt ska kunna utredas och åtalas. Slutsatserna framhåller bl.a. den internationella brottmålsdomstolens betydelse samt vikten av ett starkt

24 (33)

internationellt samarbete mellan berörda aktörer, där inte minst Eurojusts, Folkmordsnätverkets, Europols, och European Union Advisory Mission (EUAM) Ukrainas viktiga roller belyses. Betydelsen av att inrätta specialiserade krigsbrottsenheter i medlemsstaterna, vilket Sverige har mycket goda erfarenheter av, betonas också. Det har i stort rått bred samsyn mellan medlemsstaterna om slutsatsernas innehåll. Dessa har tillkommit som ett led i alla de initiativ som tagits nationellt och internationellt samt inom EU sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och som syftar till ansvarsutkrävande för de internationella brotten som begås i Ukraina.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att rösta ja till att slutsatserna antas.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet:

Faktapromemoria: -

21.Slutsatser om att öka kapaciteten i det europeiska rättsliga nätverket mot it-brottslighet (EJCN)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Det europeiska rättsliga nätverket mot it-brottslighet (European Judicial Cybercrime Network, EJCN) inrättades 2016 för att formalisera och stärka det existerande utbytet mellan rättsliga myndigheter och experter inom it-brottslighet och utredningar inom det området. Nätverket stöds av Eurojust.

Nätverket har sedan 2016 anordnat två plenarsammanträden per år och har upprättat fem undergrupper om e-bevisning, digitala valutor, ärendeuppbyggnad, datalagring och utbildning. Nätverket och Eurojust har vid flera tillfällen påpekat behovet av att inrätta ett sekretariat för att stödja

25 (33)

nätverkets verksamhet. Behovet av ett sekretariat har också lyfts upp av ministerrådet 2019. Trots detta har något sekretariat inte ännu inrättats.

Ordförandeskapet har nu lagt fram förslag till rådets slutsatser som innehåller skrivningar om att inrätta en permanent supportstruktur för nätverket, vilket skulle stödja nätverkets verksamhet.

I förslaget till rådets slutsatser framförs att det europeiska rättsliga nätverket mot it-brottslighet har visat sig vara en viktig och värdefull aktör i EU:s strävanden att motverka it-brottslighet. Därför måste det säkerställas att det här nätverket kan fortsätta sin verksamhet och också utveckla den. En permanent supportstruktur i formen av ett sekretariat med tillräckliga resurser bör inrättas med prioritet. Eurojust uppmuntras att fortsätta att stödja nätverket.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer förslaget att öka kapaciteten i det europeiska rättsliga nätverket mot it-brottslighet genom att inrätta en permanent supportstruktur i form av ett sekretariat. Regeringen avser att godkänna förslaget till rådets slutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

22.EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Av artikel 6.2 i EU-fördraget följer att EU ska ansluta sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen).

Förhandlingarna om EU:s anslutning till Europakonventionen inleddes i juli 2010 mellan EU och Europarådet. I april 2013 nåddes en överenskommelse

26 (33)

på förhandlarnivå mellan samtliga konventionsparter och EU om ett utkast till anslutningsavtal.

I december 2014 slog EU-domstolen i ett yttrande fast att utkastet till anslutningsavtal inte var förenligt med unionsrätten.

Rådet antog i oktober 2019 kompletterande förhandlingsdirektiv och uttryckte sitt stöd för att förhandlingarna om anslutningsavtalet mellan EU och Europarådet snabbt skulle återupptas.

Förhandlingarna mellan EU och Europarådet återupptogs under hösten 2020. Alltsedan dess har takten i förhandlingarna varit hög. Preliminära överenskommelser har nåtts på tio av de elva invändningar som EU- domstolen har pekat på som problematiska. Den sista frågan som återstår rör EU-domstolens behörighet på området för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Den invändningen handlar i korthet om att eftersom EU-domstolens behörighet på GUSP-området är begränsad riskerar anslutningen att innebära att Europadomstolen kan pröva om vissa handlingar är förenliga med Europakonventionen som EU-domstolen inte har behörighet att pröva. EU-domstolen invänder i sitt yttrande att det skulle åsidosätta unionens särdrag.

Sedan våren 2022 har intensiva diskussioner förts inom EU om att invändningen på GUSP-området kan lösas genom en tolkningsförklaring. En tolkningsförklaring kan antas av medlemsstaterna och skulle i det här fallet tydliggöra att fördragen redan ger EU-domstolen behörighet att pröva samma frågor som Europadomstolen. De allra flesta medlemsstater har ställt sig bakom ett sådant förslag till lösning men det räcker inte eftersom lösningen kräver enhällighet. Det finns en uttalad målsättning i förhandlingarna mellan EU och Europarådet att man ska nå en överenskommelse om ett nytt avtalsutkast innan Europarådets högnivåmöte i maj 2023. Denna målsättning bedöms kunna nås om EU:s medlemsstater löser den kvarvarande invändningen med en tolkningsförklaring. I och med det avgörande läge förhandlingarna befinner sig i både inom EU och i Europarådet kommer Sverige ha en viktig roll att fylla under vårens ordförandeskap i ministerrådet.

Parallellt med förhandlingarna om ett anslutningsavtal diskuteras internt inom unionen de s.k. EU-interna reglerna. Dessa regler ska, med bindande verkan mot EU och dess medlemsstater, reglera bl.a. frågan om vilken

27 (33)

institution som ska uppträda som ombud för unionen inför Europadomstolen.

Regeringens övergripande målsättning är att anslutningen ska ske så snart som möjligt och att den ska bidra till att stärka såväl den enskildes ställning som Europakonventionen och Europadomstolen. Den enskildes ställning stärks genom att anslutningen skapar en mekanism för extern kontroll av att åtgärder av EU:s institutioner och organ är förenliga med de grundläggande fri- och rättigheterna enligt Europakonventionen. Riksdagen har återkommande tydligt uttryckt önskemål om en anslutning, bl.a. genom att ge tillkänna att regeringen ”med all kraft bör verka” för en sådan (bet. 2000/01:KUU1).

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser positivt på de framsteg som har gjorts i förhandlingarna mellan EU och Europarådet. Det är viktigt att ta tillvara det momentum som nu finns i förhandlingarna och driva på arbetet för att lösa det som kvarstår så att en anslutning kan komma till stånd så snart som möjligt. Regeringen bör ställa sig bakom den målsättning som uttalats inom förhandlingarna om att EU och Europarådet ska vara överens om ett nytt avtalsutkast i vår och framhålla betydelsen av EU också ställer sig bakom den.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Senaste tillfället som EU- nämnden informerades var den 3 juni 2022. Samråd ägde rum bl.a. 2010, 2019 och 2021. Överläggning med konstitutionsutskottet ägde rum 2010 och utskottet har därefter informerats löpande. Senaste tillfället var den 30 maj 2022.

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

28 (33)

23. Övriga frågor

a)EU Ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan (Tirana den 3–4 november 2022)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet förväntas återrapportera från ministermötet mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Tirana den 3–4 november 2022.

b)EU Ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (Washington den 14–15 december 2022)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte på området för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA den 15 december 2022.

c) Konferens om visselblåsning (Prag den 26–27 oktober 2022)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

ordförandeskapet

29 (33)

Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg

Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet väntas informera om den konferens om visselblåsning som hölls i Prag den 26-27 oktober 2022.

d)Workshop om digitalisering av rättsväsendet (Bryssel den 24 oktober 2022)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet anordnade den 24 oktober 2022 en Workshop på ämnet digitalisering av rättsligt samarbete. Inför seminariet hade ordförandeskapet skickat ut ett tankepapper i vilket det föreslogs att det tas fram en icke juridiskt bindande färdplan om digitalisering av rättsligt samarbete som omfattar berörda aktörers, t.ex. medlemsstaternas och EU:s institutioners, arbete på området. Vid seminariet deltog tjänstemän från bl.a. medlemsstaterna och EU:s institutioner.

e)Rekommendation om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövade före rättegång och om materiella förvarsförhållanden

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Vid mötet förväntas kommissionen informera om en ny rekommendation om rättigheter och förhållanden vid häktning. På RIF-rådet i oktober 2021 hölls en riktlinjedebatt där medlemsstaterna fick delge sin syn bl.a. på vilka initiativ på EU-nivå som bör vidtas när

30 (33)

det gäller förhållanden i häkte och alternativ till häktning. Därefter har kommissionen i ett dokument aviserat att den under fjärde kvartalet 2022 avser att publicera en icke-bindande rekommendation, som huvudsakligen ska bestå av en sammanställning av relevanta befintliga normer från Europarådet och andra internationella normer. Troligen publiceras rekommendationen kort före rådsmötet.

f)2022 års rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen.

Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg

Förslagets innehåll: Kommissionen förväntas informera om sin rapport om civila samhällets roll i genomförande av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

g) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av den svenska delegationen

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Den 14 december presenterar statministern prioriteringarna och arbetsprogrammet för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd den 1 januari - 30 juni 2023. Europas inre och yttre säkerhet lyfts i regeringens EU-deklaration fram som en av fyra samtida ödesfrågor. Utvecklingen kring Rysslands invasion av Ukraina kommer att få stor påverkan på rådsdagordningen för rättsliga och inrikes frågor (RIF). Det svenska ordförandeskapet stödjer ett fortsatt och intensifierat arbete för att värna rättsstatens principer och respekten för grundläggande fri- och rättigheter.

31 (33)

Ett särskilt fokus kommer ligga på det EU-gemensamma arbetet för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, terrorism och våldsbejakande extremism. Vad gäller migration och asyl kommer regeringen att understryka vikten av att arbeta heltäckande med utmaningarna i såväl den interna som den externa dimensionen, till förmån för ett effektivt EU-system.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kommer att presentera inriktningen för arbetet på RIF-området under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under våren 2023.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Faktapromemoria: -

32 (33)

I anslutning till rådets möte: Schengenrådet

1.Fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien, Kroatien och Rumänien

a)Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien

b)Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: (ev.) Antagande

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 3.

2.Tillståndet i Schengenområdet

a)Schengenbarometern

b)Schengenrådets cykel

c)Inre säkerhet: motverka smuggling av migranter

d)Interoperabilitet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer

Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 4.

3. Övriga frågor – Aktuella lagstiftningsförslag

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard

33 (33)