Kommenterad dagordning REV1 | |
Rådet | |
Ju2023/02480 | |
Justitiedepartementet | |
Riksdagen | |
Kopia: Justitieutskottet | |
Kopia: Socialförsäkringsutskottet | |
Kopia: Konstitutionsutskottet | |
Kopia: Försvarsutskottet |
Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den
Måndagen den 4 december - Rättsliga frågor
1. Godkännande av dagordningen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande
Se bifogad preliminär dagordning.
2.(ev.) Godkännande av
a)Icke lagstiftande verksamhet
b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av A- punktslista.
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard
3. Förordningen om överföring av straffrättsliga förfaranden
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Överföring av straffrättsliga förfaranden innebär att ett förfarande – från förundersökning till rättegång – överförs från en stat till en annan. I förslaget fastställs
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom beslutet om allmän riktlinje.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i justitieutskottet den 15 juni 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: När rådet beslutat om allmän riktlinje inleds trepartsmöten med Europaparlamentet i syfte att nå en överenskommelse om rättsakten, vilken därefter kan antas slutligt.
Faktapromemoria: 2022/23:FPM83
4.Direktivet om ändring av direktiv 2012/29/EU om brottsoffers rättigheter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Brottsofferdirektivet antogs 2012 och innehåller minimiregler om bland annat information, stöd och skydd till brottsoffer samt deras möjlighet att medverka i straffrättsliga förfaranden.
2 (29)
Kommissionen lade den 12 juli 2023 fram ett nytt direktivförslag om ändringar av brottsofferdirektivet. Syftet med ändringsdirektivet är att brottsoffer ska kunna få stöd och tillgång till information, utkräva rättvisa och få ersättning. De föreslagna ändringarna i direktivet innebär utökade rättigheter för brottsoffer och en anpassning av regelverket till samhällsutvecklingen samt den tekniska och den rättsliga utvecklingen.
Förslaget har diskuterats i rådsarbetsgrupp under hösten 2023 och en första genomläsning har genomförts.
Vid
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar förslaget. Att stärka brottsoffers rättigheter är en viktig fråga för regeringen och det är angeläget att brottsoffer ges adekvat stöd och skydd inom hela unionen. Samtidigt behöver insatserna ge ett reellt mervärde för presumtiva brottsoffer i EU och inte vara kostnadsmässigt mer långtgående än nödvändigt. Åtgärderna får inte heller försämra brottsbekämpande och andra myndigheters möjligheter att effektivt förebygga, utreda och lagföra brott. I det fortsatta förhandlingsarbetet kommer regeringen att verka för att bestämmelserna inte blir för detaljerade och att viktiga aspekter av det svenska rättssystemet inte påverkas på ett negativt sätt. Regeringen kommer också att verka för en flexibilitet i hur bestämmelserna ska genomföras nationellt så att regleringen utformas med respekt för medlemsstaternas frihet att organisera sin offentliga förvaltning.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 14 september 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatt arbete i rådsarbetsgrupp.
Faktapromemoria: 2022/23:FPM132
3 (29)
5. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.
6. Rysslands anfallskrig mot Ukraina: kampen mot strafflöshet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU:s medlemsstater vidtagit en rad åtgärder såväl nationellt som på
På
Under våren 2022 gavs Eurojust en ny uppgift att bevara, analysera och lagra bevisning avseende krigsförbrytelser som begås i till exempel Ukraina.
4 (29)
Denna bevisning ska Eurojust göra tillgänglig för nationella och internationella rättsliga myndigheter, inklusive ICC. Förordningsändringen syftar till att stärka Eurojusts möjligheter att stödja medlemsstaternas arbete med att utreda och lagföra de som är ansvariga för krigsförbrytelser. Databasen som inrättats för denna uppgift har tagits i bruk (Core International Crimes Evidence Database – CICED).
I avvaktan på att en tribunal kan inrättas inför vilken den högsta ryska ledningen kan ställas till ansvar för aggressionsbrottet har en koordineringsmekanism som ska stödja utredningar och insamlingen av bevisning om det ryska aggressionsbrottet för framtida rättegångar inrättats. Denna mekanism kallas International Coordination Center for the Prosecution of the Crime of Aggression (ICPA) och har inrättats inom ramen för Eurojusts befintliga mandat och den gemensamma utredningsgrupp som Eurojust ger stöd till. Arbetet i ICPA inleddes i juli 2023.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 2 juni 2022 och den 6 oktober 2022. Samråd med EU- nämnden den 3 juni och den 7 oktober 2022, samt den 3 mars och den 13 oktober 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
7. (ev.) Undersökning om Eppos funktion
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) blev operativ den 1 juni 2021. Inom fem år ska en utvärderingsrapport tas fram av kommissionen enligt
5 (29)
Kommissionen har redan nu beställt och tagit emot en undersökning om Eppos funktion, som nu ska diskuteras. Undersökningen har analyserat genomförandet av
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser positivt på att en undersökning om Eppos funktion har utförts. Det är av intresse även för
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: 2013/14:FPM10
8.Rådets ståndpunkt och slutsatser om tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Enligt artikel 97 i dataskyddsförordningen (2016/679) ska kommissionen vart fjärde år överlämna en rapport om tillämpningen och översynen av dataskyddsförordningen till Europaparlamentet och rådet.
Nästa rapport är planerad till mitten av 2024. Rådet ska inför utarbetandet av denna rapport anta en position om tillämpningen av dataskyddsförordningen, som ska fungera som en del av underlaget för kommissionens rapport.
Under hösten 2023 har rådets position och slutsatser om tillämpningen av dataskyddsförordningen diskuterats och utmynnat i ett dokument som fokuserar på några utvalda frågor kring tillämpningen av förordningen. Dessa frågor rör dataskyddsförordningens principer och skyddet av registrerades rättigheter, privata aktörers tillämpning av
6 (29)
dataskyddsförordningen, offentliga aktörers tillämpning av dataskyddsförordningen, utrymmet för nationell lagstiftning, särskilda behandlingssituationer (bland annat informationsutbyte med brottsbekämpande myndigheter), samarbetet mellan tillsynsmyndigheter och mekanismen för enhetlighet, internationella överföringar samt samspelet mellan dataskyddsförordningen och ny
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom rådets antagande av rådets position och slutsatser om tillämpningen av dataskyddsförordningen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
9. Europeisk strategi för
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: EU:s medlemsstater samarbetar för att förbättra och utveckla användningen av modern teknik i samarbetet mellan medlemsstaternas rättsliga myndigheter, bland annat i gränsöverskridande rättsliga förfaranden. Samarbetet går under samlingsnamnet
7 (29)
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att ställa sig bakom den nya strategin.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
10.EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Av artikel 6.2 i
Förhandlingarna om EU:s anslutning till Europakonventionen inleddes i juli 2010 mellan EU och Europarådet. I april 2013 nåddes en första överenskommelse på förhandlarnivå mellan samtliga konventionsparter och EU om ett utkast till anslutningsavtal. I december 2014 slog dock EU- domstolen i ett yttrande fast att utkastet till anslutningsavtal inte var förenligt med unionsrätten. Förhandlingarna mellan EU och Europarådet återupptogs därför under hösten 2020.
En av de frågor som
8 (29)
EU:s medlemsstater enades i början på mars 2023 om att GUSP- invändningen ska lösas internt inom unionen. Samma månad kunde överenskommelser nås mellan EU och Europarådet i de sista förhandlingsfrågorna. I och med det finns en överenskommelse om ett nytt utkast till anslutningsavtal.
Under hösten har diskussionerna fortsatt inom EU om en intern lösning på
Regeringens övergripande målsättning är att anslutningen ska ske så snart som möjligt och att den ska bidra till att stärka såväl den enskildes ställning som Europakonventionen och Europadomstolen. Riksdagen har återkommande tydligt uttryckt önskemål om en anslutning, bland annat genom att ge tillkänna att regeringen ”med all kraft bör verka” för en sådan (bet. 2000/01:KUU1).
På det nu aktuella rådsmötet ska en framstegsrapport presenteras.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information i
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
9 (29)
11.Övriga frågor
a)Utnämning av direktören för Europeiska unionens byrå för grundläggande friheter (FRA)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg
Förslagets innehåll: Det spanska ordförandeskapet väntas informera om processen med att utnämningen av en ny direktör för EU:s byrå för grundläggande rättigheter.
b)Ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan, Skopje den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Skopje den
c)Ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor, Washington den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA som hölls i Washington den
10 (29)
d)Förhandlingarna mellan EU och USA om ett avtal om elektroniska bevis
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Den 6 juni 2019 gav rådet kommissionen i uppgift att förhandla fram ett
Förhandlingarna med USA inleddes 2019. Med hänsyn till att förhandlingarna av
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Informationen till justitieutskottet vid ett flertal tillfällen, senast den 3 juni 2021. Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
11 (29)
e)(ev.) Årsrapporten om tillämpningen 2011 av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg
Förslagets innehåll: Kommissionen väntas informera om den årliga rapporten om tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna inom unionen.
f) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Belgien
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Det inkommande belgiska ordförandeskapet kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden
12 (29)
Tisdagen den 5 december - Inrikes frågor
12.Det övergripande läget i Schengenområdet
a)Schengenbarometern
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: En återkommande punkt på Schengenrådets dagordning är den om det övergripande läget i Schengenområdet. Punkten är indelad i två underpunkter. Under den första underpunkten så presenterar kommissionen Schengenbarometern. Under den andra underpunkten kommer effektiviserandet av återvändande att diskuteras, se nedan.
Syftet med barometern är att ge en ögonblicksbild över läget i Schengenområdet. Under ett år tas tre barometrar fram till Schengenråden. Till Schengenrådet i juni tas en större och mer omfattande Schengenrapport fram av kommissionen. I den nu aktuella barometern konstaterar kommissionen att trycket mot den yttre gränsen stabiliserat sig men förblir högt, sekundärförflyttningarna har ökat, återvändandebeslut ligger stabilt jämfört med 2022 men återvändandet har effektiviserats något.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar barometern som kommissionen har presenterat.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 22 februari 2022, 2 juni 2022, 4 oktober 2022, 1 december 2022, 23 februari 2023 och 1 juni 2023. Samråd med EU- nämnden den 25 februari 2022, 3 juni 2022, 7 oktober 2022, 2 december 2022, 3 mars 2023, 2 juni 2023 och 13 oktober 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: Tillståndet i Schengenområdet är en återkommande punkt på
Faktapromemoria: -
13 (29)
b) Effektivisera systemen för återvändande
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Den senaste tidens händelser har aktualiserat frågan om återvändande av personer som utgör säkerhetshot. Frågan har lyfts vid flera möten, däribland i återvändandekoordinatorns högnivånätverk, i rådsarbetsgruppen för Schengenfrågor samt i den strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl (Scifa). Vid Schengenrådet väntas fortsatta diskussioner, främst kring de interna aspekterna av återvändande, det vill säga samarbete mellan nationella myndigheter och mellan medlemsstaterna. Aktuella frågor är bland annat nya system som kan bidra till ett förbättrat återvändande, Frontex arbete och återintegreringsstöd.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att ordförandeskapet valt att fokusera på återvändande, i synnerhet återvändande av personer som utgör ett säkerhetshot. Såväl de interna som de externa delarna av återvändandet behöver intensifieras och vi behöver vara öppna för innovativa lösningar.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
13.(ev.) Rådets beslut om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien (Rättslig grund: artikel 4.2 i anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien från 2005)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Antagande
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Processen för utvärdering av Bulgariens och Rumäniens förmåga att tillämpa Schengenregelverket inleddes
14 (29)
Rådet bedömde 2011 att Bulgarien och Rumänien uppfyllde kraven i Schengenregelverket. Därmed finns förutsättningar att genom ett rådsbeslut formellt ange från vilket datum Schengenregelverket ska tillämpas i sin helhet i länderna. Kommissionen fattade vidare den 15 september 2023 beslut om att avsluta den särskilda samarbets- och verifikationsmekanismen (CVM) om att reformera rättsväsendet och motverka korruption eftersom man anser att såväl Bulgarien som Rumänien levt upp till mekanismens åtaganden.
Förslaget till rådsbeslut var senast på dagordningen vid ett rådsmöte i december 2022, men vid tillfället fanns inte enhällighet för att godkänna Bulgariens och Rumäniens Schengenanslutning.
Eventuellt kan dagordningspunkten komma att göras om till en lägesuppdatering avseende vidtagna åtgärder sedan rådsmötet i december 2022 och en presentation av rapporten från den utvärderingsresa till Bulgarien gällande tillämpningen av Schengenregelverket som ägde rum den
Förslag till svensk ståndpunkt: Såväl Bulgarien som Rumänien har berättigade förväntningar på att bli fullvärdiga medlemmar i Schengensamarbetet. Genom att båda länder bedöms leva upp till de formella kriterier som ställts är regeringens bedömning att de är redo för full tillämpning av Schengenregelverket. Samtidigt bygger ett fungerande Schengensamarbete på att alla länder har ömsesidigt förtroende för varandras förmåga att tillämpa regelverket.
Om förutsättningar för beslut med enhällighet i rådet föreligger ska Sverige också rösta ja och inte ensam blockera om det finns ett brett stöd för beslut bland medlemsstaterna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 10 november 2022. Information till justitieutskottet den 6 oktober 2022 och den 1 december 2022. Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
15 (29)
14. Migrations- och asylpakten
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Trepartsmöten pågår om flera av rättsaktsförslagen i migrations- och asylpakten. Det handlar om förslagen till reviderad Eurodacförordning screeningförordning, asylprocedurförordning, asyl- och migrationshanteringsförordning och krishanteringsförordning. Enligt den färdplan för förhandlingarna som rådet och Europaparlamentet tidigare har enats om ska dessa rättsaktsförslag vara färdigförhandlade till februari 2024.
Vid nu aktuellt möte väntas det spanska ordförandeskapet uppdatera ministrarna om utvecklingen i förhandlingarna sedan det föregående mötet för rättsliga och inrikes frågor den
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer en fortsatt process i enlighet med den färdplan för förhandlingsarbetet som rådet och Europaparlamentet ställt sig bakom givet att svenska ståndpunkter beaktas.
Regeringen står bakom rådets allmänna riktlinjer för rättsaktsförslagen och ska verka för att de upprätthålls i så stor utsträckning som möjligt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med
Överläggning med socialförsäkringsutskottet har skett löpande sedan förslagen presenterades. Senaste tillfällena var den 11 maj och den 1 juni 2023. Information till utskottet har också lämnats löpande, senast den 11 maj, den 13 juni och den 21 september 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar väntas fortsätta inom rådsstrukturen och i trepartsmöten med Europaparlamentet.
Faktapromemoria:
16 (29)
15.Övriga frågor
a)Förordningen om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Syftet med förslaget är förebygga och bekämpa lagring och spridning av sexuellt övergreppsmaterial samt kontakt med barn i sexuella syften (grooming) i elektroniska kommunikationer och digitala tjänster. Det föreslås därför en skyldighet för tjänsteleverantörer att bedöma, förebygga, minska och rapportera risker för sådant missbruk av deras tjänster. Dessa skyldigheter föreslås vara förenade med möjligheter till administrativa sanktioner.
Redan idag finns möjligheter för tjänsteleverantörer att hantera riskerna och att rapportera övergreppsmaterial för såväl känt material som nytt material och grooming. Det leder till att ansvariga myndigheter får in rapporter och kan göra nytt material till känt material samt identifiera och kartlägga grooming.
Den mest ingripande åtgärden i förslaget är den så kallade spårningsordern. En spårningsorder ska kunna riktas mot en kommunikations- eller lagringstjänst om det bedöms föreligga en signifikant och aktuell eller förutsägbar risk för att tjänsten används för spridning eller lagring av
17 (29)
övergreppsmaterial och tjänsten inte själv vidtagit åtgärder för att förhindra detta. Spårningsordens syfte är att med tekniska verktyg identifiera förekomst av övergreppsmaterial eller grooming i tjänsten. Spårningsordern beslutas av domstol eller oberoende myndighet. Förslaget innebär en uttrycklig reglering om att förordningen inte ska medföra någon ändring av skyldigheten att respektera de rättigheter, friheter och principer som avses i artikel 6 i
Under de pågående förhandlingarna har ett flertal ändringar av kommissionens ursprungliga förslag skett. Bland annat har det förtydligats att spårningsordern ska vara en sista utväg när andra mindre ingripande åtgärder visat sig verkningslösa. Det har också klargjorts att förslaget inte hindrar eller förbjuder användning av helsträckskryptering. Det har även förtydligat förhållandet till EU:s generella övervakningsförbud i förordningen om digitala tjänster (förordning (EU) 2022/2065).
Ett nytt europeiskt centrum för att förebygga och motverka sexuella övergrepp mot barn
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 16 juni 2022 och den 14 september 2023. Information till justitieutskottet 1 december 2022 och 20 april 2023. Överläggning med konstitutionsutskottet den 15 december 2022 och information till konstitutionsutskottet den 18 april 2023. Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Ordförandeskapets och kommissionens målsättning har varit att nå en slutlig politisk överenskommelse mellan
18 (29)
Europaparlamentet och rådet senast under våren 2024. Ordförandeskapet har hittills inte lyckats nå en kompromisslösning som kunnat få stöd av en kvalificerad majoritet i rådet och det återstår att se hur ordförandeskapet avser att gå vidare med frågan.
Faktapromemoria: 2021/22 FPM:99
b) Aktuella lagstiftningsförslag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag.
16. Asyl och migration: den yttre dimensionen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll:
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att EU:s samarbete med
19 (29)
Regeringen framhåller vikten av att minska det totala irreguljära migrationstrycket till EU.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar och diskussioner om förslagen i migrations- och asylpakten fortlöper i rådsstrukturen, främst arbetsgruppen för externa migrationsfrågor (EMWP), den operativa samordningsmekanismen för extern migration (Mocadem), rättsrådgivarkretsen och den strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl (Scifa).
Faktapromemoria: 2020/21:FPM19
17.Konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina: Inre säkerhet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: EU har vidtagit ett antal åtgärder för att hantera riskerna för den inre säkerheten till följd av Rysslands aggression mot Ukraina. Vid mötet förväntas rådet informeras av kommissionen och berörda
EU har en pågående dialog om inre säkerhet med Ukraina som omfattar gränssäkerhet, vapensmuggling, våldsbejakande utländska stridande och övriga säkerhetsrisker. Nästa möte i dialogen ska fokusera på gränssäkerhet och gränsförvaltning.
EU:s byråer, däribland Europol, Frontex och Eurojust, samarbetar nära Ukraina. Europol gör återkommande bedömningar om vilka samråd som bör ske med andra parter så att bedömningarna i möjligaste mån ska utgöra en gemensam lägesbild och uppfattning. Gällande påverkan på kriminella aktiviteter ser Europol bland annat bedrägerier online, penningtvätt,
20 (29)
sanktionsbrott, spridning av desinformation och smuggling. Europol är också behjälpliga i utredningar av krigsbrott med att stödja insamling och systematisering av bevis på ett enhetligt sätt.
EU har tagit fram en lista över åtgärder för att förhindra vapensmuggling som innehåller förebyggande åtgärder, operativt samarbete och kapacitetsuppbyggnader åtgärder. Ukraina har nyligen inrättat ett nationellt vapenregister och kommer att utse en nationell kontaktpunkt för skjutvapen. Fokus i nuläget är en harmonisering av lagstiftningen i Ukraina gällande handeldvapen samt införandet av vapenregistret och etableringen av nationella kontaktpunkter för skjutvapen. Även om antalet fall med vapen som hamnar i kriminellas händer har sjunkit bedöms hotet från vapensmuggling kvarstå, men framför allt på lång till medellång sikt.
EU:s stödcentrum för inre säkerhet och gränsförvaltning i Moldavien etablerades av kommissionen och Moldavien för samarbete inom inre säkerhet och gränshantering. Plattformen bidrar till att kanalisera och samordna stöd till Moldavien. Arbetet fokuserar på bland annat vapensmuggling, människosmuggling, människohandel, återvinning av tillgångar och hybrida hot. Det senaste mötet fokuserade på droghandel och hölls den 9 november.
EU har även civila krishanteringsinsatser i både Ukraina och Moldavien inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP).
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar att EU gemensamt vidtar åtgärder som syftar till att hantera de säkerhetshot som uppstår på grund av Rysslands aggression mot Ukraina. Fortsatt militärt och civilt stöd till Ukraina, likväl som stöd till Moldavien, är absolut nödvändigt, inklusive sådana åtgärder på det inre säkerhetsområdet som främjar ländernas EU- närmande. Det är samtidigt viktigt att stödet är koordinerat för att maximera effekten av EU:s åtgärder och undvika duplicering. Vapensmuggling och människohandel är exempel på frågor av vikt för den inre säkerheten.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 1 december 2022, 23 februari 2023, 1 juni 2023 och 21 september 2023. Samråd med
21 (29)
Fortsatt behandling av ärendet: Frågan förväntas fortsatt komma upp på kommande
Faktapromemoria: -
18.Konsekvenserna av situationen i Mellanöstern för EU:s interna säkerhet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Situationen i Mellanöstern och dess konsekvenser för EU:s inre säkerhet har bland annat diskuterats i den ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (COSI). Hamas attack mot Israel och den efterföljande händelseutvecklingen beskrivs som en destabiliserande extern händelse som kan inspirera individer till våldshandlingar i EU och som ökar hotet mot EU:s inre säkerhet.
Samtidigt som Hamas inte uppmanat till attacker i EU mot europeiska mål, har
Omfattningen och spridningen av hatfulla budskap, våldsbejakande propaganda, terrorisminnehåll och bildmaterial på attacker har ökat snabbt online. EU Internet Forum (EUIF) höll ett extrainkallat möte den 13 oktober för att diskutera händelseutvecklingen i onlinemiljön och har tagit fram information och stöd till medlemsstaterna i deras arbete att förhindra
22 (29)
spridning av våldsbejakande extremism och terrorisminnehåll online. IPCR har uppmanat medlemsstaterna att intensifiera åtgärderna för att ta bort olagligt innehåll online, bland annat genom dialog med sociala medierplattformar.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser allvarligt på den aktuella situationen och betonar vikten av det gemensamma arbetet inom EU för att motverka att bland annat polarisering och spridning av hatiska budskap leder till ökad radikalisering och konkreta säkerhetshot mot EU:s medborgare.
Regeringen anser att centrala aspekter i arbetet utgörs av att utveckla förmågan att identifiera terroristmaterial online och vidta lämpliga åtgärder för att hindra dess spridning och förebygga radikalisering, öka EU- medborgarnas motståndskraft mot desinformation, falsk ryktesspridning och konspirationsteorier, intensifierat arbete mot terrorismfinansiering och ökat informationsutbyte genom att till fullo nyttja existerande informationssystem samt genomförande av interoperabilitet mellan EU:s gemensamma gräns- och säkerhetssystem.
Regeringen välkomnar det spanska ordförandeskapets fokus på att diskutera gemensamma åtgärder inom EU för att motverka säkerhetshot mot EU:s medborgare, och erfarenhetsutbyte kring vidtagna åtgärder, både nationellt och på
Svenska myndigheter konstaterar att situationen i Mellanöstern och
Åtgärder i syfte att skydda och främja judiskt liv och bekämpa antisemitism är viktigt för regeringen. En rad åtgärder har vidtagits för att stärka säkerheten för judiska församlingar, däribland ekonomiskt stöd från regeringen. Polismyndigheten och andra ansvariga myndigheter har vidtagit åtgärder, exempelvis genom ökad tillsyn av judiska objekt, ökad dialog med arrangörer av allmänna sammankomster samt kontinuerlig bedömning av säkerhetshotet kring judiska objekt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
23 (29)
Fortsatt behandling av ärendet: Det
Faktapromemoria: -
19.Att ta itu med säkerhetsutmaningar: bedömning av den rådgivande styrelsen för underrättelseverksamhet (Intelligence Advisory Board)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av ordföranden
för gruppen för kamp mot terrorism. Lägesrapport.
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Under dagordningspunkten kommer en lägesuppdatering ges gällande aktuella säkerhetshot mot EU och hur medlemsstaternas säkerhets- och underrättelsetjänster samarbetar för att möta dessa. Intelligence Advisory Board (IAB) representerar samtliga säkerhets- och underrättelsetjänster från EU:s medlemsstater samt från Norge, Schweiz och Storbritannien. IAB är tjänsternas huvudsakliga kommunikationskanal gentemot EU. Det gäller såväl i kontraterrorism som i andra strategiska frågor. Lägesuppdateringen kommer att ges av Spanien i egenskap av ordförande i gruppen för kamp mot terrorism
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 1 juni 2023 och samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Det
Faktapromemoria: -
24 (29)
20. Rådets rekommendation om en plan för kritisk infrastruktur
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd:
Förslagets innehåll: Kommissionens förslag till rådsrekommendation innehåller en plan med åtgärder för samordnad hantering på unionsnivå avseende störningar av kritisk infrastruktur med stor gränsöverskridande betydelse. Förslagets syfte är att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och unionens relevanta institutioner, organ och byråer när det gäller sådana betydande incidenter. Planen syftar till att uppnå tre huvudmål: gemensam situationsmedvetenhet, samordnad kommunikation till allmänheten och effektiva insatser.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till försvarsutskottet den 28 september 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandling av förslaget fortsätter i ansvarig rådsarbetsgrupp
Faktapromemoria: -
21.Övriga frågor
a)Ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan, Skopje den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från
ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
25 (29)
Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Skopje den
b)Ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor, Washington den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA som hölls i Washington den
c)Andra plenarsammanträdet i högnivågruppen för tillgång till uppgifter för effektiv brottsbekämpning, Bryssel den 21 november 2023
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet avser informera om arbetet i högnivågruppen för tillgång till data för en effektiv brottsbekämpning. Under det svenska ordförandeskapet våren 2023 arbetade Sverige under rubriken ”going dark” för inrättat av en högnivågrupp som ska ta fram förslag på hur de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till digital information kan förbättras. Gruppen leds gemensamt av
Gruppen samlar berörda aktörer på högre tjänstemannanivå och på expertnivå i form av arbetsgrupper som ska arbeta med operativa
26 (29)
utmaningar för brottsbekämpningen när det gäller frågor om tillgång till information, framför allt kopplade till kryptering och datalagring.
Gruppen ska arbeta under ett år från och med juni 2023 och därmed fortsätta under de spanska och belgiska ordförandeskapen. Målet med gruppens arbete är att presentera konkreta förslag på hur tillgången till information kan förbättras.
Det andra mötet i högnivågruppen ägde rum den 21 november. Vid mötet enades högnivågruppen om de främsta utmaningar för brottsbekämpningen vad gäller tillgång till information samt de bakomliggande orsakerna till utmaningarna. Gruppen hade även en första diskussion om möjliga lösningar som arbetsgrupperna kunde arbeta vidare med.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 17 januari 2023. Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
d)Samrådsmöte med stater som gränsar till Ryssland och Belarus, Vilnius den 27 oktober 2023
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från Litauen
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Estland, Lettland, Litauen, Finland, Norge, Polen och Ukrainas inrikesministrar träffades i Vilnius den 27 oktober för att diskutera gemensamma säkerhetsutmaningar i form av bland annat hybridhot, gränskontroll, migration, civil krisberedskap och infrastrukturens resiliens. Under rådsmötet kommer Litauen att informera om mötet.
27 (29)
e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av Belgien
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Det inkommande belgiska ordförandeskapet kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden
I anslutning till rådets möte: Gemensamma Schengenkommittén
1.Det övergripande läget i Schengenområdet
a)Schengenbarometern
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 12 a.
b) Effektivisera systemen för återvändande
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 12 b.
28 (29)
2.(ev.) Rådets beslut om den fullständiga tillämpningen av bestämmelserna i Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien (Rättslig grund: artikel 4.2 i anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien från 2005)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 13.
3. Övriga frågor: Aktuella lagstiftningsförslag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet väntas informera om läget i pågående förhandlingar av aktuella lagstiftningsförslag. Se ovan punkten 15 b.
29 (29)