Kommenterad dagordning rådet

2024-03-04

Arbetsmarknadsdepartementet

Socialdepartementet

Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 11 mars 2024

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

a)Icke lagstiftande verksamhet

b)Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

3. Direktiv om förbättring av arbetsförhållandena vid plattformsarbete

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Analys av slutliga kompromisstexten i syfte att nå en överenskommelse.

Ansvarigt statsråd:

Paulina Brandberg

Dokument:

7126/24 (förklarande not)

7126/24 ADD 1 (kompromisstext)

Förslagets innehåll:

Den 9 december 2021 presenterade kommissionen ett direktiv som syftar till att förbättra arbetsvillkor för plattformsarbete genom att säkerställa en korrekt bedömning av anställningsstatus. Såväl kommissionens förslag som rådets allmänna riktlinje från juni 2023 byggde på att medlemsstaterna skulle ha lämpliga förfaranden för att kontrollera och säkerställa ett korrekt fastställande av anställningsstatusen för personer som utför plattformsarbete baserat på ett antal kriterier som skulle trigga presumtionen. I den allmänna riktlinjen fanns en för Sverige viktig bestämmelse om möjlighet att avvika från vissa bestämmelser genom kollektivavtal.

Rådet, företrätt av det belgiska ordförandeskapet, och Europaparlamentet har kommit överens om en inriktning av presumtionens utformning som ger medlemsstaterna ett större utrymme att i nationell rätt utforma detaljerna kring presumtionen. Om överenskommelsen i övrigt kan särskilt lyftas fram att kriterier/indikatorer som tröskelvärden för presumtionen har ersatts med en referens till ”fakta som indikerar kontroll och direktion” enligt nationell rätt. Det föreslås inga gemensamma indikatorer för att trigga presumtionen utan medlemsstaterna ska i nationell rätt genomföra en effektiv omvändningsbar presumtion som inte innebär ökade krav på den enskilde. Undantaget från att tillämpa presumtionen inom socialförsäkring, skatterätt och straffrätt har återinförts så att presumtionens tillämpningsområde motsvarar det som fanns i rådets allmänna riktlinje. Vidare finns en bestämmelse om möjligheten att genom kollektivavtal avvika från vissa bestämmelser i direktivet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom överenskommelsen. Regeringen har i grunden välkomnat en ansats där medlemsstaterna ges större utrymme att utforma presumtionen i nationell rätt. Vidare har regeringen bedömt det angeläget att den slutliga överenskommelsen

2 (16)

inkluderar en bestämmelse om möjlighet att avvika från bestämmelser genom kollektivavtal. Detta är viktigt också i förhållande till eventuella kommande förhandlingar.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd ägde rum med EU-nämnden den 2, 7 och 8 december 2022 inför att direktivet stod med som beslutspunkt på EPSCO-rådet den 8 december 2022. Samråd ägde rum med EU-nämnden den 9 juni 2023 inför beslutspunkt på EPSCO-rådet den 12 juni 2023.

Arbetsmarknadsutskottet har informerats om förhandlingen den 5 mars, den 15 februari, den 30 januari 2024, den 19 december, den 21 november, den 19 september, den 30 maj, 25 april, 7 mars och 14 februari 2023, samt 6 december, 25 oktober och 31 maj 2022.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

2021/22:FPM36

Icke lagstiftande verksamhet

4.Genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter inom ramen för den europeiska terminen 2024 och den framtida sociala agendan

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

3 (16)

Dokument:

6835/24

Förslagets innehåll:

Rådet väntas hålla en diskussion om sysselsättnings- och socialpolitiska aspekter i den europeiska planeringsterminen 2024. Fokus är genomförandet av den sociala pelaren inom ramen för den europeiska planeringsterminen och den framtida sociala agendan.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar att en diskussion hålls inom ramen för den europeiska planeringsterminen om det sysselsättnings- och socialpolitiska läget.

Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram att EU i nästa strategiska agenda behöver prioritera kritiska områden. Stödet till Ukraina behöver stå högt på dagordningen, men även frågor såsom gränsöverskridande brottslighet och konkurrenskraft är centrala. Initiativ och åtgärder inom det sysselsättnings- och socialpolitiska området bör bidra till att stärka Europas konkurrenskraft.

Mycket har redan gjorts för att genomföra den sociala pelaren, inte minst genom integrering i den europeiska planeringsterminen. Fokus bör ligga på att implementera det som redan är på plats, inte på nya åtgärder. Utrymme ska ges för medlemsstaterna att utforma reformer utifrån nationell kontext.

En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte-och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Det är viktigt att den europeiska planeringsterminen fokuserar på de övergripande målen att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, och främja hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och välfungerande arbetsmarknader.

4 (16)

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Information till Arbetsmarknadsutskottet gavs den 5 mars och till socialutskottet den 29 februari.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

5. Europeiska planeringsterminen 2024

a) Den gemensamma sysselsättningsrapporten 2024

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Dokument:

6073/24

Förslagets innehåll:

Kommissionen och rådet ska varje år, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, upprätta en gemensam rapport till Europeiska rådet om sysselsättningsläget och genomförandet av sysselsättningsriktlinjerna. Utkastet till gemensam rapport publicerades samtidigt som den årliga hållbara tillväxtöversikten. Rapporten analyserar den sociala utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen i unionen och presenterar på ett övergripande plan sociala- och sysselsättningsreformer som medlemsstaterna lagt fram det senaste året.

5 (16)

I årets rapport bedömer kommissionen att EU:s arbetsmarknad är motståndskraftig. Sysselsättningsgraden i EU uppgick 2022 till 74,6 % och ökade till 75,4 % andra kvartalet 2023, långt över nivåerna före pandemin. Samtidigt minskade arbetslösheten i EU till en historiskt låg nivå 2022 (6,2 %), en trend som fortsatte under andra kvartalet 2023 (6 %). Därutöver sjönk reallönerna 2022 i olika grad i nästan alla medlemsstater, trots nominella löneökningar. Kommissionen belyser vikten av välavvägda lönesättningsmekanismer, inbegripet en stark social dialog och effektiva kollektivavtalsförhandlingar, i linje med nationell praxis.

Den gemensamma sysselsättningsrapporten följer utvecklingen mot de EU- övergripande sociala målen till 2030 avseende sysselsättning, utbildning och fattigdomsminskning. EU är på god väg att nå det övergripande sysselsättningsmålet på 78 % fram till 2030, men det krävs fortfarande betydande framsteg för att nå målen avseende utbildning och fattigdomsminskning.

Årets rapport har också ett starkare landspecifikt fokus jämfört med tidigare år genom att rapporten har kompletterats med analyser avseende potentiell risk för respektive medlemsstat att inte utvecklas mot uppåtgående social konvergens. Sju medlemsstater (BG, EE, ES, HU, IT, LT, RO) noteras stå inför potentiell risk och kommer vara föremål för fördjupande analyser i ett andra steg under våren. Denna del av rapporten är utformad i linje med tidigare diskussioner om att införa ett kompletterande analysinstrument – benämnt ramverk för social konvergens – inom ramen för terminsprocessen. Detta analysinstrument prövas som pilotprojekt 2024 och ska utvärderas.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett antagande av rapporten. Rapporten bedöms ge en rättvisande bild av det sysselsättnings- och socialpolitiska läget i unionen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den europeiska planeringsterminen diskuteras regelbundet inom rådet. Den europeiska planeringsterminen för 2024 diskuterades i EPSCO den 27–28 november 2023. Samråd med EU-nämnden inför detta skedde den 24 november 2023.

6 (16)

Information till Arbetsmarknadsutskottet gavs den 5 mars, Socialförsäkringsutskottet informerades den 8 februari och Socialutskottet den 29 februari.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

b)Slutsatser om den årliga hållbara tillväxtöversikten och den gemensamma sysselsättningsrapporten 2024

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Dokument:

6791/1/24 REV 1

Förslagets innehåll:

EPSCO ska årligen, inom ramen för den europeiska planeringsterminen, anta rådslutsatser om kommissionens årliga hållbara tillväxtöversikt och den gemensamma sysselsättningsrapporten. Denna årligt återkommande punkt på rådsdagordningen utgör ett bidrag från EPSCO-rådet till Europeiska rådet i mars.

Rådslutsatserna om den årliga hållbara tillväxtöversikten och sysselsättningsrapporten innehåller politisk vägledning inför medlemsstaternas fortsatta arbete med genomförandet av sysselsättnings- och socialpolitiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Slutsatserna är formulerade på en övergripande nivå som tillåter medlemsstaterna att vidta åtgärder utifrån den nationella kontexten.

7 (16)

Rådslutsatserna noterar bland annat att den ekonomiska tillväxten dämpades våren 2023, efter att ha återhämtat sig kraftigt under 2022, samtidigt som inflationen är fortsatt hög och den geopolitiska situationen osäker. Trots detta har sysselsättningsgraden ökat och arbetslösheten minskat på EU-nivå. Även frågor så som om behovet av att främja arbetskraftsdeltagande, särskilt bland kvinnor, fattigdomsbekämpning och vikten av modernisering av de sociala trygghetssystemen i ljuset av bland annat den demografiska utvecklingen lyfts fram. EU är på god väg att nå det övergripande sysselsättningsmålet fram till 2030, men det krävs fortfarande betydande framsteg för att nå målen avseende utbildning och fattigdomsminskning.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av rådslutsatserna. Rådslutsatserna speglar väl årets hållbara tillväxtöversikt samt den gemensamma sysselsättningsrapporten och regeringen anser mot bakgrund av det att rådslutsatserna är väl utformade.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Den europeiska planeringsterminen diskuteras regelbundet inom rådet. Den europeiska planeringsterminen för 2024 diskuterades i EPSCO den 27–28 november 2023. Samråd med EU-nämnden inför detta skedde den 24 november 2023. Information till Arbetsmarknadsutskottet gavs den 5 mars. Information till Socialförsäkringsutskottet gavs den 8 februari och Socialutskottet informerades den 29 februari.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

6.EU:s framtida politiska prioriteringar när det gäller den europeiska pelaren för sociala rättigheter: yttrande från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd

8 (16)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Anna Tenje

Camilla Waltersson Grönvall

Dokument:

7005/24

Förslagets innehåll:

Yttrandet från Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd ger en beskrivande bild av vilka åtgärder som har vidtagits från EU- kommissionens sida och vilka beslut som har fattats i rådet sedan 2017 i syfte att stödja genomförandet av den sociala pelaren, inte minst genom strukturerad uppföljning av pelarens principer och övergripande mål inom ramen för den europeiska planeringsterminen. I yttrandet lyfts vidare olika områden på vilka ytterligare åtgärder kan övervägas för att stödja medlemsstaterna att uppnå den sociala pelarens principer i ljuset av bland annat den gröna och digitala omställningen och den demografiska utvecklingen. Bland annat nämns åtgärder för kompetensförsörjning, jämställdhet och jämlikhet, bättre arbetsmiljö, stärkt social dialog, tillräckliga och hållbara pensionssystem och minskad fattigdom och social exkludering. Det noteras vidare att den sociala pelaren bör fortsätta att följas upp inom ramen för den europeiska planeringsterminen. I yttrandet understryks vikten av att respektera befogenhetsfördelning, principerna om subsidiaritet och proportionalitet, olika nationella system samt arbetsmarknadens parters roll och autonomi.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av yttrandet. Yttrandet ger en korrekt beskrivning av hittills genomförda åtgärder och regeringen välkomnar att det i yttrandet understryks vikten av att respektera befogenhetsfördelning, principerna om

9 (16)

subsidiaritet och proportionalitet, olika nationella system samt arbetsmarknadens parters roll och autonomi. Det är välkommet att de framåtriktade budskapen i stort är formulerade på en övergripande nivå och att det i yttrandet framhålls vikten av genomförande av redan beslutade initiativ.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Information till Arbetsmarknadsutskottet gavs den 5 mars. Information till socialförsäkringsutskottet gavs den 8 februari och socialutskottet informerades den 29 februari.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

-

7.Sysselsättningskommitténs översyn av genomförandet av ungdomsgarantin – huvudbudskap

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Godkännande.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Dokument:

6831/24

Förslagets innehåll:

Sysselsättningskommittén har granskat medlemsstaternas genomförande av rådets rekommendation om En bro till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti. Granskningen syftar till att bedöma medlemsstaternas åtgärder för att

10 (16)

motverka ungdomsarbetslöshet inom ramen för ungdomsgarantin. I huvudbudskapen konstateras att medlemsstater sammantaget har bibehållit ett starkt politiskt engagemang för genomförandet av den förstärkta ungdomsgarantin.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen ser positivt på att rådets rekommendation om rådets rekommendation om "En bro till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti" har granskats i Sysselsättningskommittén.

Regeringen föreslår att Sverige ställer sig bakom godkännandet av huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén rörande ungdomsgarantin.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Information till Arbetsmarknadsutskottet gavs den 5 mars.

Fortsatt behandling av ärendet:

-

Faktapromemoria:

2019/20:FPM60

8. Övriga frågor

a) Aktuella lagstiftningsförslag

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

i)Direktivet om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning

11 (16)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Det belgiska ordförandeskapet väntas informera om direktivet om EU-intyget om funktionsnedsättning och EU- parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning.

Ansvarigt statsråd:

Camilla Waltersson Grönvall

Faktapromemoria:

2023/24:FPM4

ii)Direktiv om utvidgning av direktivet om inrättande av EU- intyget om funktionsnedsättning och EU- parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning till att omfatta tredjelandsmedborgare

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Det belgiska ordförandeskapet väntas informera om direktivet om utvidgning av direktivet om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning till att omfatta tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat.

Ansvarigt statsråd:

Camilla Waltersson Grönvall

ii)Översynen av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (nr 883/2004 och nr 987/2009)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Det belgiska ordförandeskapet väntas informera om översynen av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen (883/2004 och 987/2009).

12 (16)

Ansvarigt statsråd:

Anna Tenje

Faktapromemoria:

2016/17:FPM54

iii)Förordning om inrättandet av en EU-talangreserv

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Kommissionen och det belgiska ordförandeskapet väntas informera om förordningen om inrättandet av en EU-talangreserv.

Ansvarigt statsråd:

Maria Malmer Stenergard

Faktapromemoria:

2023/24:FPM24

iv)Revidering av direktivet av europeiska företagsråd

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Kommissionen väntas informera om förhandlingen om revidering av direktivet av europeiska företagsråd.

Ansvarigt statsråd:

Paulina Brandberg

Faktapromemoria:

2023/24:FPM38

b) Evenemang under ordförandeskapet

i)Informellt ministermöte för social- och sysselsättningsministrar (Namur, 11–12 januari 2024)

13 (16)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Det belgiska ordförandeskapet väntas informera om det informella ministermötet för social- och sysselsättningsministrar som hölls i Namur den 11–12 januari.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Paulina Brandberg

Anna Tenje

Camilla Waltersson Grönvall

ii) Högnivåkonferenser

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Det belgiska ordförandeskapet väntas informera om högnivåkonferenser under ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Paulina Brandberg

Anna Tenje

Camilla Waltersson Grönvall

c)Toppmöte med arbetsmarknadens parter (Val Duchesse, 31 januari 2024)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från det belgiska ordförandeskapet och kommissionen om toppmötet med arbetsmarknadens parter som hölls den 31 januari i Val Duchesse.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Paulina Brandberg

14 (16)

d) Europeiska kompetensåret

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från kommissionen om det europeiska kompetensåret.

Ansvarigt statsråd:

Mats Persson

e) Sociala trepartstoppmötet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från det belgiska ordförandeskapet och kommissionen om det sociala trepartstoppmötet.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

f)Sociala investeringar och reformer för motståndskraftiga ekonomier

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från det belgiska ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd:

Sr Pehrson

Anna Tenje

g) Kommande initiativ från kommissionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från kommissionen om kommande initiativ.

15 (16)

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Paulina Brandberg

Anna Tenje

Camilla Waltersson Grönvall

h)2024 års arbetsprogram för Sysselsättningskommittén och Kommittén för social skydd

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från ordförandena för Sysselsättningskommittén och Kommittén för social skydd om 2024 års arbetsprogram.

Ansvarigt statsråd:

Johan Pehrson

Anna Tenje

Camilla Waltersson Grönvall

i)Skrivelse om behovet av att fokusera mer på att främja EU- lagstiftningen om fastställande av gränsvärden för ämnen på arbetsplatsen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Information från den danska delegationen om skrivelsen om behovet av att fokusera mer på att främja EU-lagstiftningen om fastställande av gränsvärden för ämnen på arbetsplatsen.

Ansvarigt statsråd:

Paulina Brandberg

16 (16)