ENSV

2022

EU-revisionen i korthet

Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2022

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN 12, rue Alcide De Gasperi

1615 Luxemburg

LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1

Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx

Webbplats: eca.europa.eu

Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023

Print ISBN 978-92-849-0911-7 doi:10.2865/169675 QJ-09-23-357-SV-C
PDF ISBN 978-92-849-0886-8 doi:10.2865/721572 QJ-09-23-357-SV-N
HTML ISBN 978-92-849-0883-7 doi:10.2865/768317 QJ-09-23-357-SV-Q

Printed in Luxembourg

SV

2022

EU-revisionen i korthet

Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2022

3

Innehåll

Ordförandens inledning 4
Övergripande resultat 6
De viktigaste iakttagelserna 6
Vår revision 8
EU-budgeten 2022 i siffror 8
Varifrån kommer pengarna? 8
Vad används pengarna till? 8
Vad granskade vi? 10
Våra iakttagelser 11
Vår revisionsförklaring om EU:s budget 11
EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild 11
Vi gör ett uttalande utan reservation om intäkterna 12
Vi gör ett uttalande med avvikande mening om EU:s budgetutgifter 12
Vi gjorde ett uttalande med reservation om kostnaderna för faciliteten inom 15
återhämtning och resiliens 2022
En närmare titt på våra resultat 16
Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen 16
Risker och utmaningar 22
EU-budgeten: att uppnå resultat 27
Intäkter 30
Inre marknaden, innovation och digitalisering 33
Sammanhållning, resiliens och värden 36
Naturresurser 41
Migration och gränsförvaltning Säkerhet och försvar 46
Grannskapet och omvärlden 49
Europeisk offentlig förvaltning 52
Faciliteten för återhämtning och resiliens 55
Europeiska utvecklingsfonden 60
Bakgrundsinformation 64
Europeiska revisionsrätten och dess arbete 64

4

Ordförandens inledning

Årsrapporten är revisionsrättens viktigaste produkt. Att ta fram den kräver gemensamma ansträngningar och ett omfattande gransknings- och stödarbete. I år, liksom tidigare år, drar vi slutsatsen att EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning. Vi avger ett uttalande utan reservation om tillförlitligheten i räkenskaperna för 2022. Intäkterna 2022 var lagliga och korrekta och innehöll inte väsentliga fel.

EU:s långtidsbudgetpaket omfattar den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och NextGenerationEU som är ett tillfälligt återhämtningsinstrument med ytterligare medel som finansieras genom emittering av obligationer. Av NextGenerationEU:s utgifter står faciliteten för återhämtning och resiliens för omkring 90 %. För andra året i rad gör vi två separata uttalanden om lagligheten och korrektheten i kostnaderna för 2022: ett om den traditionella EU-budgeten och ett om faciliteten för återhämtning och resiliens.

För 2022 har vår uppskattning av den övergripande felnivån i EU:s budgetutgifter ökat till 4,2 % (2021: 3,0 %). Därför gör vi ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna. På de största utgiftsområden där vi gör en särskild bedömning är felnivån väsentlig. Den har ökat betydligt när det gäller Sammanhållning, resiliens och värden och uppgår till 6,4 % (2021: 3,6 %). Felnivån för Naturresurser är 2,2 % (2021: 1,8 %).

2022 var det andra året då faciliteten för återhämtning och resiliens genomfördes, vilket innebar att utbetalningarna ökade och att vi fick en klarare bild av hur den har genomförts. Framstegen var långsammare än väntat, men elva medlemsstater fick 13 bidragsbetalningar till ett värde av totalt 46,9 miljarder euro. Dessutom reglerades förfinansiering motsvarande 6,8 miljarder euro. Vi granskade 244 av totalt 274 delmål och alla 37 mål med koppling till de 13 utbetalningar som gjordes 2022.

Vi baserade vår bedömning huvudsakligen på det villkor som fastställs i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens för utbetalningar, nämligen att delmål och mål först måste ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, men vi bedömde även hur de viktigaste stödvillkoren i förordningen hade uppfyllts. Vi konstaterade att 15 av de 281 delmål och mål som vi granskade påverkades av problem avseende korrektheten. Antingen hade de inte uppnåtts på ett tillfredsställande sätt eller så var de tillhörande åtgärderna inte stödberättigande. Vid vår bedömning tar vi även hänsyn till kvalitativa iakttagelsers inverkan, såsom fall av bristfällig utformning av åtgärder och underliggande delmål och mål samt brister i medlemsstaternas rapporterings- och kontrollsystem. Vi gör därför ett uttalande med reservation om kostnaderna

5

inom faciliteten för återhämtning och resiliens för 2022 baserat på både kvantitativa och kvalitativa kriterier.

Detta uttalande med reservation är resultatet av vår årliga efterlevnadsrevision av korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens. Det är fortfarande svårt att bedöma korrektheten eftersom det krävs flera bedömningar för att avgöra om kvalitativa mål har uppnåtts, vilket kan leda till olika tolkningar. I vårt revisionsarbete stöter vi dessutom gång på gång på vagt formulerade delmål eller mål, vilket gör det svårare att bedöma om de har uppnåtts.

Det är viktigt att notera att vår efterlevnadsrevision av korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens endast är en aspekt av vårt omfattande arbete för att bedöma detta nya instrument. För det första har vi redan utarbetat ett antal granskningsrapporter som pekar på allvarliga brister och problem i utformningen och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. För det andra kommer dessa rapporter att kompletteras med andra, pågående och planerade, revisioner i frågor som utnyttjande, kontrollsystem och digital och grön omställning. Det är först när vi kombinerar resultaten av allt detta revisionsarbete som vi kan bedöma facilitetens övergripande prestation.

När vi nu börjar ta oss ur vad som ibland föreföll vara en ändlös kris är det värt att lyfta fram EU:s exempellösa insatser i form av instrument och initiativ inom budgetens alla områden. Medlemsstaterna utnyttjar för närvarande medel från flera instrument samtidigt. Samtidigt som de avslutar program från perioden 2014–2020 måste de börja genomföra den fleråriga budgetramen för 2021–2027, en uppgift som har försenats. De flesta medlemsstaterna genomför nu finansiering från NextGenerationEU, där betydande belopp ännu inte har betalats ut.

Pressen att utnyttja medel ökar pressen på de administrativa resurserna och därmed risken för fel. Om genomförandegraden för fonderna med delad förvaltning inte ökar betydligt 2024 och 2025 kommer dessutom risken för tillbakadraganden senare under budgetramperioden att öka exponentiellt.

Våra iakttagelser för 2022 visar att vi måste förbli vaksamma och att vi behöver ändamålsenliga kontroller på alla nivåer för att ta reda på hur EU-medel används och om de avsedda resultaten uppnås. Vi kommer att fortsätta arbeta tillsammans med de övriga EU-institutionerna och medlemsstaterna för att förbättra förvaltningen och övervakningen av EU-medel. Som alltid är vårt uppdrag att öka medborgarnas förtroende genom att förbättra ansvarsskyldigheten och öppenheten inom alla EU:s verksamhetsområden så att unionen kan möta nuvarande och framtida utmaningar på ett ändamålsenligt sätt.

Till sist vill jag särskilt framhålla hängivenheten och sakkunskapen hos revisionsrättens personal. Deras engagemang och professionalism är av central betydelse för utarbetandet av årsrapporten och för att föra vår institution framåt.

Tony Murphy ordförande

6

Övergripande resultat

De viktigaste iakttagelserna

Sammanfattning av revisionsförklaringen för 2022

Vi gör ett uttalande utan reservation om tillförlitligheten i Europeiska unionens räkenskaper för 2022.

Vi gör också ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i intäkterna för 2022.

För 2022 gör vi två separata uttalanden om kostnadernas laglighet och korrekthet:

dels ett uttalande med avvikande mening om budgetkostnadernas laglighet och korrekthet,

dels ett uttalande med reservation om lagligheten och korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

Mer information om grunden för vårt uttalande om lagligheten och korrektheten i kostnaderna 2022 finns i revisionsförklaringen.

oVi konstaterar att EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning.

oIntäkterna 2022 var lagliga och korrekta och innehöll inte väsentliga fel.

oGenerellt var den uppskattade felnivån i EU:s budgetkostnader väsentlig och uppgick till 4,2 % (2021: 3,0 %).

oI vår riskbedömning anser vi att EU-kostnader är förknippade med hög risk om stödmottagarna ofta måste följa komplexa regler när de lämnar in ersättningsanspråk för kostnader de har haft. Andelen högriskkostnader i vår granskningspopulation fortsatte att öka och uppgick till hela 66,0 % (2021: 63,2 %). År 2022 uppskattar vi att felnivån ligger på 6,0 % (2021: 4,7 %) i denna del av vår granskningspopulation. Detta fel är väsentligt och av avgörande betydelse, och vi gör ett uttalande med avvikande mening om EU:s budgetkostnader.

oNär det gäller kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens gjorde kommissionen 2022 13 bidragsutbetalningar till medlemsstater, vilka omfattade totalt

274 delmål och alla 37 mål. Vi gjorde kvantitativa iakttagelser i elva utbetalningar. Sex av dessa innehöll väsentliga fel, och vi gör ett uttalande med reservation om kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

oKommissionens uppskattning av fel (risk vid betalning), som redovisas i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2022, är 1,9 %, vilket är betydligt under vårt intervall. Begränsningar i kommissionens och medlemsstaternas efterhandskontroller inom

7

rubrikerna 1, 2 och 6 i den fleråriga budgetramen påverkar den risk vid betalning som redovisas i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten och därmed kommissionens riskbedömning.

oÅr 2022 rapporterade vi 14 fall (2021: 15 fall) av misstänkt bedrägeri som vi hade identifierat under vår revision av kostnaderna 2021 till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som redan har inlett utredningar i två av dessa. Vi rapporterade sex av dessa fall parallellt till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som har inlett utredningar i tre av dem. Under vår revision av kostnaderna för 2022 identifierade vi 14 fall av misstänkt bedrägeri.

oDe utestående åtagandena från EU-budgeten och NextGenerationEU:s bidragsfinansiering, vilka utgör framtida skulder om de inte dras tillbaka, nådde en rekordnivå på 453 miljarder euro vid utgången av 2022. Detta berodde främst på nya åtaganden för NextGenerationEU vid sidan av nya åtaganden för fonderna med delad förvaltning 2021–2027.

oEU:s skuld ökade betydligt 2022 och uppgick vid årets slut till 344,3 miljarder euro (2021: 236,7 miljarder euro), främst på grund av ny upplåning för NextGenerationEU, det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) och makroekonomiskt stöd. Vad beträffar denna upplåning var det endast instrumentet NextGenerationEU som medförde en ränterisk för EU-budgeten. År 2022 uppgick den nettoränta som betalades på NextGenerationEU:s upplåning till 0,5 miljarder euro.

oEU-budgetens exponering, som utgörs av skulder för lån som betalats ut genom flera finansieringsinstrument och av ansvarsförbindelser, ökade från 205 miljarder euro 2021 till 248 miljarder euro 2022. Det berodde framför allt på de ytterligare lån inom ramen för NextGenerationEU och Sure som tillhandahölls medlemsstaterna och på de makroekonomiska stödlån som tillhandahölls Ukraina. Vid utgången av 2022 hade dessutom ytterligare 126 miljarder euro i lån beviljats men ännu inte betalats ut. EU-budgetens exponering kommer därför att fortsätta öka.

oEU-budgetens exponering mot Ukraina mer än fördubblades 2022 jämfört med 2021 (från 7 miljarder euro till 16 miljarder euro). Godkännandet av ytterligare 18 miljarder euro för instrumentet för makroekonomiskt stöd+ vid utgången av 2022 innebär att denna exponering kommer att öka betydligt i framtida budgetar.

De fullständiga årsrapporterna för 2022 om EU-budgeten och om den verksamhet som

finansieras genom nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden finns på vår

webbplats (eca.europa.eu).

8

Vår revision

EU-budgeten 2022 i siffror

Europaparlamentet och rådet antar en årlig EU-budget inom ramen för den långtidsbudget som man kommit överens om för en period på flera år (den fleråriga budgetramen). År 2022 uppgick EU:s budgetkostnader till totalt 196,0 miljarder euro, vilket motsvarar 2,5 % av EU- medlemsstaternas totala offentliga utgifter och 1,3 % av deras bruttonationalinkomst.

I maj 2020 antog Europeiska unionens råd NextGenerationEU, ett tillfälligt instrument som inrättades med anledning av covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser och som finansieras genom emittering av obligationer. Faciliteten för återhämtning och resiliens står för omkring 90 % av finansieringen inom NextGenerationEU. År 2022 uppgick utgifterna för icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens (bidrag) till 47,2 miljarder euro.

Om hänsyn tas till kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens uppgick betalningarna från EU 2022 till totalt 243,3 miljarder euro.

Varifrån kommer pengarna?

Totalt uppgick intäkterna till 245,3 miljarder euro 2022. Den största delen av EU:s budget

(103,9 miljarder euro) finansieras genom medlemsstaternas bidrag i förhållande till deras bruttonationalinkomst (BNI). Andra källor är tullavgifter (25,9 miljarder euro), ett bidrag baserat på den mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär (19,7 miljarder euro), ett bidrag baserat på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns (6,3 miljarder euro) och andra intäkter

(6,4 miljarder euro). Resterande intäkter uppgick till 83,1 miljarder euro 2022, inbegripet

62,2 miljarder euro i externa inkomster avsatta för särskilda ändamål för budgetgarantier och upp- och utlåningstransaktioner (NextGenerationEU) och 20,9 miljarder euro i bidrag och återbetalningar inom ramen för EU-överenskommelser och EU-program.

Vad används pengarna till?

EU-budgeten används inom en rad olika områden, såsom visas i figur 1.

9

Figur 1 – EU:s budgetutgifter 2022 per rubrik i den fleråriga budgetramen

(miljarder euro)

Sammanhållning, resiliens och värden

79,1 (40,4 %)Naturresurser och miljö

58,3 (29,7 %)

    196,0
    miljarder euro
Särskilda instrument   Inre marknaden,
2,7 (1,4 %)   innovation och
Säkerhet och försvar digitalisering
25,2 (12,9 %)
1,2 (0,6 %) Grannskapet och omvärlden
Migration och
14,5 (7,4 %)
gränsförvaltning Europeisk offentlig förvaltning
3,4 (1,7 %)
    11,6 (5,9 %)
Rubrik 1 (kapitel 5) Inre marknaden, innovation och digitalisering
Rubrik 2 (kapitel 6) Sammanhållning, resiliens och värden
Rubrik 3 (kapitel 7) Naturresurser och miljö
Rubrik 4 (kapitel 8) Migration och gränsförvaltning
Rubrik 5 (kapitel 8) Säkerhet och försvar
Rubrik 6 (kapitel 9) Grannskapet och omvärlden
Rubrik 7 (kapitel 10) Europeisk offentlig förvaltning
Särskilda instrument (utanför den fleråriga budgetramen)

Källa: Revisionsrätten.

Ungefär tre fjärdedelar av budgeten används enligt den metod som kallas delad förvaltning. Kommissionen har det yttersta ansvaret för denna metod för budgetgenomförande, men det är medlemsstaterna som fördelar medel, väljer ut projekt och förvaltar EU:s kostnader. Detta gäller till exempel rubrikerna Naturresurser och miljö och Sammanhållning resiliens och värden i den fleråriga budgetramen.

Utgifterna inom faciliteten för återhämtning och resiliens finansierar investeringar och reformer på politikområden av EU-omfattande relevans, strukturerade i sex pelare (se figur 2).

10

Figur 2 – De sex pelarna inom faciliteten för återhämtning och resiliens

Strategier för nästa Grön
generation, barn och
omställning
ungdomar
 
Hälsa och                           Digital
                       
ekonomisk, social                  
och institutionell                   omställning
resiliens                    
Social och Smart och
territoriell hållbar tillväxt
sammanhållning för alla

Källa: Revisionsrätten.

Medlemsstaterna fastställer dessa reformer och investeringar i förväg i sina nationella planer för återhämtning och resiliens, och kommissionen betalar dem om de uppnår de fastställda delmålen och målen.

Vad granskade vi?

Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om de underliggande intäkts- och kostnadstransaktionerna följer EU:s och medlemsstaternas regler. Vi granskar kostnaderna i det skede då slutmottagarna av EU-medel har genomfört verksamhet eller ådragit sig kostnader eller, när det gäller kostnader inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, vid den tidpunkt då medlemsstaterna begär betalning för att de har uppnått sina i förväg fastställda delmål eller mål och vid den tidpunkt då kommissionen har godkänt måluppfyllelsen. I praktiken betyder det att vår granskningspopulation av transaktioner omfattar mellanliggande betalningar och slutbetalningar. Vi granskade inte förskott som betalats ut under 2022, såvida de inte också hade reglerats under året.

Vår granskningspopulation för intäkter 2022 uppgick till 245,3 miljarder euro. Vår granskningspopulation för kostnader uppgick till totalt 220,5 miljarder euro. Vi hade separata granskningspopulationer för EU:s budgetkostnader (166,8 miljarder euro) och kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens (53,7 miljarder euro) till stöd för våra respektive uttalanden.

11

Våra iakttagelser

Vår revisionsförklaring om EU:s budget

I enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avger

vien revisionsförklaring till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om tillförlitligheten i EU:s konsoliderade räkenskaper och transaktionernas laglighet och korrekthet. Detta är den centrala delen i vår årsrapport.

Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett tillfälligt instrument som genomförs och finansieras på ett sätt som i grunden skiljer sig från EU:s budgetkostnader. Mottagare av stöd från EU- budgeten betalas för att ha genomfört vissa verksamheter eller får ersättning för uppkomna kostnader, medan medlemsstaterna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens får betalt för att på ett tillfredsställande sätt ha uppnått på förhand fastställda delmål eller mål. När det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens granskade vi därför huruvida de på förhand fastställda delmålen eller målen hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt och huruvida de övergripande villkoren för stödberättigande hade uppfyllts. Vi gör därför två separata uttalanden om kostnadernas laglighet och korrekthet: ett om EU:s budgetkostnader och ett om kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild

EU:s räkenskaper för 2022 ger i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av EU:s finansiella resultat och tillgångar och skulder vid årets slut, i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

Därför kan vi avge ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet, såsom vi har gjort varje år sedan 2007.

I EU:s balansräkning redovisas en skuld för pensioner och andra ersättningar till anställda på 80,6 miljarder euro i slutet av 2022 (2021: 122,5 miljarder euro). Att pensionsskulden minskade 2022 beror främst på den höjda nominella diskonteringsräntan, som påverkas av globala räntehöjningar.

Den 1 februari 2020 upphörde Förenade kungariket att vara en EU-medlemsstat. På balansdagen visade EU:s räkenskaper en nettofordran på 23,9 miljarder euro att erhålla från

Förenade kungariket (2021: 41,8 miljarder euro) baserat på ömsesidiga skyldigheter enligt utträdesavtalet.

Effekterna av Rysslands invasion på lån och bidrag till Ukraina i EU:s räkenskaper har bedömts och redovisats korrekt, och upplysningar har lämnats enligt kraven i redovisningsreglerna.

12

Vi gör ett uttalande utan reservation om intäkterna

Vi drar slutsatsen att intäkterna inte innehöll några väsentliga fel. De system för förvaltning av intäkter som vi granskade var i allmänhet ändamålsenliga.

Vi gör ett uttalande med avvikande mening om EU:s budgetutgifter

Vi definierar fel som ett penningbelopp som inte skulle ha betalats ut från EU-budgeten. Fel uppstår när pengar inte används i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning och därför inte som rådet och Europaparlamentet avsett när de antog lagstiftningen eller när de inte används i enlighet med särskilda nationella bestämmelser.

När det gäller EU:s budgetkostnader uppskattar vi att felnivån ligger mellan 3,1 % och 5,3 %. Mittpunkten i detta intervall, det tidigare så kallade mest sannolika felet, har ökat jämfört med förra året, från 3,0 % till 4,2 % (se figur 3).

Figur 3 – Uppskattad felnivå och granskningspopulation (2018–2022)

Övre felgräns

                                          95 %                                                        
                                                  Felnivå som revisionsrätten uppskattat    
                          konfidensintervall          
                                                                               
                                                                               
6 %                                                       Undre felgräns                            
                                                                                 
                                                                                                   
                                                                                                   
4 %   3,4 %   3,6 %         3,6 %                       5,3 %                  
                                           
                                                       
                                            4,2 %      
                                                              3,8 %                            
                                                                                     
                                                                                                     
                                                                                                     
                                                                          3,1 %                  
                                                                                           
                                                              3,0 %                          
                                                                               
                          2,7 %             2,7 %                              
2 %     2,6 %                                                        
                                                                                 
                                                                                                   
                                                                                                   
                                                                                                   
                                                        2,2 %             Väsentlighetsgräns
    1,8 %   1,8 %         1,8 %            
                              2,0 %      
0 %                                                                                                    
      2018         2019         2020       2021         2022        
                                   

Granskningspopulation uppdelad efter risk

100 %

51 % 53 % 59 % 63 % 66 % Hög risk
50 %            
           
49 % 47 % 41 % 37 % 34 % Låg risk
0 %            
           

Källa: Revisionsrätten.

13

Mer än hälften av vår granskningspopulation innehåller återigen väsentliga fel

År 2022 utgjorde högriskkostnader 66,0 % av vår granskningspopulation, vilket var en ökning jämfört med 63,2 % det föregående året. Vi kunde fortsatt konstatera att kostnader med låg risk inte innehöll väsentliga fel, medan kostnader med hög risk fortsatte att göra det samt att det sätt som medel betalas ut på påverkar risken för fel. Vi uppskattar felnivån inom högriskkostnader till 6,0 % (2021: 4,7 %) (se figur 4).

Figur 4 – Fördelning av kostnader med hög respektive låg risk i 2022 års granskningspopulation

Kostnader med hög risk

110,1 miljarder euro

66,0 % av vår granskningspopulation

Uppskattad felnivå

6,0 %

Väsentlighetgräns 2 %

Källa: Revisionsrätten.

Kostnader med låg risk

56,7

miljarder euro

34,0 % av vår

granskningspopulation

Innehöll inte väsentliga fel

14

Felnivån kan framför allt hänföras till Sammanhållning, resiliens och värden, följt av Naturresurser och miljö, Inre marknaden, innovation och digitalisering och Grannskapet och omvärlden (se

figur 5).

Figur 5 – Uppskattade felnivåer för rubrikerna 1, 2 och 3 i den fleråriga budgetramen (2018–2022)

9 %                                                                                                      
                                                                                                     
8 %                                                                                                      
                                                                                                     
7 %                                                                                                      
                                                                                                     
                                                          6,4 %                                      
6 %                                                                                                
                                                                                                     
5 %                                                                                                      
                                                                                                     
                                                                                                     
                            5,0 %                                                                    
                                                                                               
4 %                 4,4 %                 4,4 %                                                              
                                                                                             
                                                                                             
4,0 % 3,9 %                                                                                    
    2,7 %               3,5 %   3,6 %                                                
3 %                                                                                      
                                                                                          2,2 %
2 %                                                                              
                                                               
                                                                2,4 %
                                                                                               
2,0 %                                                                 1,9 %   2,0 %   1,8 %          
                                                                             
                                                                             
1 %                                                                                                      
0 %                                                                                                      
                                                                                                     
                                                                                                     
    Inre marknaden,             Sammanhållning,       Naturresurser
                       
        innovation och           resiliens och värden           och miljö
        digitalisering                                                                                  
                                                                                         
                        2018   2019   2020   2021   2022                                        

Källa: Revisionsrätten.

Fel avseende stödberättigande bidrar fortfarande mest till den uppskattade felnivån när det gäller högriskkostnader. Ökningen av den uppskattade felnivån för Sammanhållning, resiliens och värden följer inget geografiskt mönster. Vi noterade dock en ökning av specifika typer av fel, såsom icke stödberättigande kostnader och bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling.

15

Jämförelse mellan vår och kommissionens uppskattning av felnivån

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som kommissionskollegiet har ansvaret för, sammanfattas nyckelinformation från de årliga verksamhetsrapporterna om intern kontroll och ekonomisk förvaltning. Däri ingår risken vid betalning, som är kommissionens uppskattning av det belopp som inte uppfyllde tillämpliga regler vid utbetalningen. Kommissionens risk vid betalning för 2022 är 1,9 %, vilket är under vår uppskattade felnivå på 4,2 % (2021: 3,0 %) och under vårt intervall, som ligger mellan 3,1 % och 5,3 %.

Liksom vår uppskattade felnivå omfattar inte kommissionens uppskattning kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens, för vilka den redovisar kontrollresultaten separat på grundval av en kvalitativ bedömning. Dessutom innehåller den årliga verksamhetsrapporten från varje generaldirektorat vid kommissionen en förklaring där generaldirektören intygar att den finansiella informationen presenteras korrekt i rapporten och att transaktionerna under hans eller hennes ansvar är lagliga och korrekta. För detta ändamål uppskattade alla generaldirektorat risken vid betalning i sina kostnader, med undantag för faciliteten för återhämtning och resiliens, för vilken kommissionen bedömer kontrollresultaten på grundval av en kombination av resultaten från medlemsstaternas och sina egna revisioner och kontroller.

För varje rubrik i den fleråriga budgetramen där vi gör en särskild bedömning jämförde vi kommissionens risk vid betalning för 2022 med vår uppskattade felnivå. Jämförelsen visar att kommissionens siffror är lägre än våra uppskattningar på tre politikområden. Vi konstaterade för Inre marknaden, innovation och digitalisering att kommissionens uppskattning av risken vid betalning på 1,5 % låg i den nedre halvan av vårt intervall och under vår uppskattade felnivå, för Sammanhållning, resiliens och värden att kommissionens uppskattning på 2,6 % låg betydligt under vårt intervall för den uppskattade felnivån och för Naturresurser och miljö att kommissionens uppskattning av risken vid betalning på 1,7 % låg i den nedre halvan av vårt intervall och under vår uppskattade felnivå.

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten presenterar kommissionen sin övergripande riskbedömning av de årliga kostnaderna för 2022 i syfte att identifiera och rikta in åtgärderna på högriskområden. Kommissionen uppskattar att risken är låg för 63 % av kostnaderna, medelhög för 12 % och hög för 25 %. Vårt arbete visade dock på begränsningar i kommissionens efterhandsarbete, vilka sammantagna påverkar tillförlitligheten i kommissionens riskbedömning.

Vi gjorde ett uttalande med reservation om kostnaderna för faciliteten inom återhämtning och resiliens 2022

De samlade revisionsbevisen från vårt arbete visar att elva av de 13 utbetalningarna (och tillhörande regleringar av förfinansiering) från faciliteten för återhämtning och resiliens påverkades av kvantitativa iakttagelser. Sex av dessa innehöll väsentliga fel. Vi identifierade också fall där delmålen eller målen hade utformats på ett bristfälligt sätt samt problem med tillförlitligheten i de uppgifter som medlemsstaterna hade lämnat i sina förvaltningsförklaringar.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitlen 1 och 11 i årsrapporten för 2022. Hela årsrapporten finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

16

En närmare titt på våra resultat

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

Budgetgenomförandet var högt för åtaganden och betalningar

2022 var det andra året i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Figur 6 visar de totala tillgängliga anslagen i EU-budgeten, inklusive bidrag från NextGenerationEU.

Figur 6 – Totala tillgängliga anslag i EU-budgeten 2022, inklusive bidrag från NextGenerationEU

miljarder euro

500       Överfört från 2021            
                   
        Andra inkomster avsatta        
               
        för särskilda ändamål        
400   Inkomster avsatta för                
                 
                   
300   särskilda ändamål                
  inom NGEU                
            Överfört från 2021  
               
                   
                Andra inkomster avsatta
200           Inkomster avsatta för   för särskilda ändamål
          särskilda ändamål        
                 
          inom NGEU        
100   Slutlig EU-budget              
        Slutlig EU-budget        
               

0

ÅtagandebemyndigandenBetalningsbemyndiganden

Källa: Revisionsrätten, på grundval av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2022.

År 2022 utnyttjades merparten av åtagandebemyndigandena

Budgetmyndigheten godkände en ursprunglig budget på 169,5 miljarder euro för åtagandebemyndiganden. Under 2022 gjordes fem ändringar som ökade budgeten till

182,2 miljarder euro och över taket för den fleråriga budgetramen på 179,8 miljarder euro. Detta blev möjligt genom att särskilda instrument användes, till exempel flexibilitetsmekanismen, brexitjusteringsreserven, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för solidaritet och katastrofbistånd. I den slutliga budgeten ingicks åtaganden för totalt 179,4 miljarder euro under 2022, det vill säga att över 98 % av det tillgängliga beloppet utnyttjades.

17

De slutliga betalningsbemyndigandena utnyttjades nästan helt

Den ursprungliga budgeten för betalningsbemyndiganden fastställdes till 170,6 miljarder euro och minskades så småningom till 170,0 miljarder euro. Betalningsbehoven ökade på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina samt till följd av hög inflation och stigande energipriser. Av de tillgängliga betalningsbemyndigandena på 170,0 miljarder euro i EU-budgeten användes 167,3 miljarder euro (se figur 7).

Figur 7 – Budgetgenomförandet 2022

  Åtaganden     ursprunglig budget   ändringsbudgetar             (miljarder euro)
                     
          utnyttjade         Tak i den fleråriga
                 
  Betalningar     ursprunglig budget   ändringsbudgetar    
           
          utnyttjade         budgetramen
Åtaganden         12,7 Slutlig budget 182,2
           
                              högre än den
                             
      169,5                   ursprungliga budgeten
                              och taket i den fleråriga
                              budgetramen
                             
      179,4                 179,8
                     
                             
                       
Betalningar                       Negativ ändring på 0,6
      170,6                   Slutlig budget 170,0
                        lägre än den
                              ursprungliga budgeten
                              och taket i den fleråriga
      167,3                   budgetramen
                170,6
                         
0   50   100 150          

Källa: Revisionsrätten, på grundval av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2022.

Med beaktande av ytterligare betalningar på 71,8 miljarder euro från inkomster avsatta för särskilda ändamål och 4,2 miljarder euro i överföringar från budgetåret 2021 uppgick betalningarna 2022 till totalt 243,3 miljarder euro. Utnyttjandet av budgeten för betalningar var därmed 93 % av de totala betalningsbemyndigandena på 261,3 miljarder euro.

18

Utnyttjandet av ESI-fonderna 2014–2020 fortsatte 2022 men var långsammare än 2021 och 2020

Betalningarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), exklusive medel från NextGenerationEU, uppgick till 64,9 miljarder euro, vilket är lägre än 2021

(75,1 miljarder euro) och 2020 (72,0 miljarder euro). Vid utgången av 2022 uppgick därmed alla betalningarna för de operativa programmen inom ESI-fonderna 2014–2020 till 396,1 miljarder euro av de totala anslagen på 492,6 miljarder euro (80,4 %). Det förekommer stora skillnader i medlemsstaternas utnyttjande av ESI-fonderna (se figur 8).

Figur 8 – Utnyttjandegrad för ESI-fonderna 2014–2020 (exklusive medel från NextGenerationEU)

  Miljoner euro   Andel
  som ännu inte utnyttjats som ännu inte utnyttjats
Danmark 599 67 % 33 %
Malta 287 67 % 33 %
Kroatien 3 614 68 % 32 %
Bulgarien 3 150 70 % 30 %
Slovakien 4 676 70 % 30 %
Nederländerna 601 73 % 27 %
Spanien 10 715 75 % 25 %
Italien 11 987 75 % 25 %
Rumänien 8 268 75 % 25 %
Belgien 723 76 % 24 %
Tyskland 7 480 76 % 24 %
Frankrike 7 506 77 % 23 %
Flera länder 2 013 79 % 21 %
Sverige 874 79 % 21 %
Lettland 1 210 80 % 20 %
Förenade kungariket 3 231 80 % 20 %
EU totalt   80 % 20 %
Österrike 1 152 81 % 19 %
Grekland 3 671 84 % 16 %
Litauen 1 342 85 % 15 %
Ungern 3 661 86 % 14 %
Slovenien 587 86 % 14 %
Tjeckien 3 279 87 % 13 %
Portugal 3 492 87 % 13 %
Polen 10 933 88 % 12 %
Estland 551 88 % 12 %
Cypern 105 89 % 11 %
Luxemburg 17 90 % 10 %
Finland 421 91 % 9 %
Irland 359 91 % 9 %

Anm.: Belopp ”som ännu inte utnyttjats” är betalningar som medlemsstaterna ännu kan begära från kommissionen. De innebär inte nödvändigtvis att projektgenomförandet är i full gång i medlemsstaterna. Skillnader beror på avrundning.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av uppgifter från kommissionen.

19

Kommissionen anslog mer medel från fonderna med delad förvaltning 2021–2027 enligt förordningen om gemensamma bestämmelser, men medlemsstaternas sena godkännande av program ledde till låga utbetalningar

I början av den nya fleråriga budgetramen skedde en övergång från ESI-fonderna för 2014–2020 till fonderna med delad förvaltning för 2021–2027. För dessa fonder med delad förvaltning ingick medlemsstaterna åtaganden för 65,4 miljarder euro 2022, det vill säga 90 % av de tillgängliga åtagandebemyndigandena (år 2021 ingick de åtaganden för endast 2 % av det tillgängliga beloppet på 50,1 miljarder euro).

Olika EU-finansieringsinstrument användes som en nödåtgärd

År 2022 användes olika EU-finansieringsinstrument som en nödåtgärd i samband med oförutsedda händelser. Nya flexibilitetsåtgärder infördes för att hjälpa medlemsstaternas myndigheter att hantera covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och energikrisen (se figur 9).

Figur 9 – EU:s viktigaste krishanteringsåtgärder 2020–2023

2020

Investeringsinitiativen mot effekter av coronaviruset (CRII och CRII+)

Aktivering av instrumentet för krisstöd

Europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure)

NextGenerationEU

Återhämtningsstöd för sammanhållning och till Europas regioner (React-EU)

Aktivering av reserven för katastrofbistånd

2022

Sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care)

Flexibelt stöd till territorier (Fast-Care)

Makroekonomiskt stöd till Ukraina

Makroekonomiskt stöd+

Ökning av finansieringen inom den europeiska fredsfaciliteten

Aktivering av SEAR och EGF

2021

Flexibilitetsåtgärder för fonderna med delad förvaltning 2021–2027 enligt förordningen om gemensamma bestämmelser

Aktivering av reserven för solidaritet och katastrofbistånd (SEAR)

Aktivering av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare (EGF)

2023

Planen REPowerEU

Ytterligare ökning av finansieringen inom den europeiska fredsfaciliteten

Källa: Revisionsrätten, på grundval av EU:s lagstiftning.

20

Genomförandet av NextGenerationEU påskyndades 2022, men framstegen var långsammare än väntat

Ingåendet av åtaganden inom NextGenerationEU påskyndades 2022, och de ökade till

306,0 miljarder euro vid utgången av 2022 (2021: 143,5 miljarder euro). Medlemsstaterna kommer att behöva ingå åtaganden för det resterande beloppet på 115,1 miljarder euro 2023, eftersom de inte kommer att kunna göra det efter årets slut. Under 2022 fick medlemsstaterna 47,1 miljarder euro i bidragsutbetalningar från faciliteten för återhämtning och resiliens (2021: 46,4 miljarder euro). Det var visserligen något mer än 2021 men mindre än de 63,0 miljarder euro som kommissionen hade räknat med. Utbetalningarna 2022 gällde dock nästan helt uppfyllelsen av delmål och mål, medan de 2021 framför allt avsåg förfinansiering (se figur 10).

Figur 10 – Genomförandet av NextGenerationEU med avseende på faciliteten för återhämtning och resiliens

      Totalt belopp för tillgängliga åtagandebemyndiganden 2021–2023
     
  2021 2022 Gjorda åtaganden
  2021 2022 Gjorda betalningar
       

(miljarder euro)

Faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF)

0 50 100 150 200 250 300 350 400
                                 
              338,0               338,0    
RRF–bidrag   98,0       136,4       234,4            
                           
  46,4   47,1     93,5                        

Källa: Revisionsrätten, på grundval av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2022 och rapporter om budgetgenomförandet från kommissionens redovisningssystem.

21

De utestående åtagandena från EU:s budget och NextGenerationEU:s bidragsfinansiering uppgick till ett rekordstort belopp på 453 miljarder euro

De utestående åtagandena från EU-budgeten och NextGenerationEU:s bidragsfinansiering, vilka utgör framtida skulder om de inte dras tillbaka, nådde en rekordnivå på 453 miljarder euro vid utgången av 2022. Detta berodde huvudsakligen på att åtagandena för medel ökade under det andra året av NextGenerationEU:s genomförande och på att fonderna med delad förvaltning för perioden 2021–2027 började genomföras. Efter en ytterligare ökning till omkring 460 miljarder euro 2023 bör, enligt kommissionen, de utestående åtagandena minska mellan 2024 och 2026, särskilt eftersom det inte görs några nya åtaganden inom NextGenerationEU efter 2023 (se figur 11).

Figur 11 – Utestående åtaganden per år och typ av finansiering (från EU-budgeten och NextGenerationEU)

miljarder euro Utestående NGEU-åtaganden            
Utestående EU-budgetåtaganden          
      250,1  
250                  
                   
                   
200                    
              134,1  
                 
150                    
                   
                     
100             94,5      
            55,1 116,0  
50              
               
    10,0     46,6 39,4      
5,4 3,1 15,1 27,9      
0                  
2015 och 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022  
   
  tidigare                  

Källa: Revisionsrätten, på grundval av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2022 och rapporter om budgetgenomförandet från kommissionens redovisningssystem.

22

Risker och utmaningar

Upplåningskostnaderna för EU:s skuld ökade betydligt

EU:s skuld – närmare bestämt upplåning på marknaderna för finansiering av NextGenerationEU, Sure, makroekonomiskt stöd, EFSM, betalningsbalanslån och Euratomlån – ökade till

344,3 miljarder euro vid utgången av 2022 (2021: 236,7 miljarder euro), främst på grund av ny upplåning för NextGenerationEU, Sure och makroekonomiskt stöd. Figur 12 visar löptiderna och de effektiva räntesatserna för upplåningen.

Figur 12 – Löptider och effektiva räntesatser för EU:s upplåning

miljarder euro

180             25+ år                                                
                                          MFA     BOP, Euratom  
                                               
                                               
                                                     
160                                             4,3 %       0,2 %      
            21–25 år                                
                                      EFSM           NGEU  
                                                         
140                                             13,3 %         53,9 %  
            11–20 år                             344,3          
                                                 
                                                miljarder          
120                                                 euro          
                                                       
                                              Sure              
100                                             28,3 %                  
                                                               
                                                               
                              25+ år                                
              6–10 år                                              
80                   21–25 år                                
                                                         
                                                               
60                           11–20 år                                
                                                       
40             4–5 år                                              
                                    11–20 år                  
                  6–10 år                            
                                                       
                                                             
                                    6–10 år                  
20             1–3 år                                        
                                                         
                                                    25+ år          
              1 år             4–5 år           4–5 år             6–10 år  
                                        11–20 år        
                          1–3 år   1 år     1–3 år              
0                                                   1–5 år  
          NGEU       Sure       EFSM MFA      
                                 
                                     
Effektiv räntesats (uttryckt som ett intervall)                            
−0,49 %           3,41 % −0,48 %         2,78 % −0,03 %       3,79 % −0,14 %       3,70 %  
            2022               2022           2022–2021     2022–2021    
−0,95 %         0,74 %       −0,48 %       0,77 %                                
                                             
              2021                 2021                                

NGEU: NextGenerationEU.

Sure: Europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation.

EFSM: Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen.

MFA: makroekonomiskt stöd.

BOP: systemet för betalningsbalansstöd.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2022.

23

Vad beträffar denna upplåning var det endast instrumentet NextGenerationEU som medförde en ränterisk för EU-budgeten. På grund av stigande marknadsräntor ökade kostnaden för ny finansiering från NextGenerationEU under 2022 från 0,14 % under andra halvåret 2021 till 2,60 % under andra halvåret 2022. År 2022 uppgick den nettoränta som betalades på NextGenerationEU:s upplåning till 0,5 miljarder euro.

EU-budgetens totala exponering var högre än 2021

Den totala exponeringen för EU-budgeten uppgick till 248,3 miljarder euro vid utgången av 2022, viket var en ökning från 204,9 miljarder euro 2021. Ökningen berodde framför allt på upplåningen för de ytterligare lånen inom faciliteten för återhämtning och resiliens och Sure på 27,2 miljarder euro respektive 8,7 miljarder euro (2021: 18,0 miljarder euro respektive 89,7 miljarder euro) till medlemsstater och de makroekonomiska stödlånen till Ukraina på 7,2 miljarder euro. Figur 13 visar exponeringen uppdelad efter källtyp och risktäckning.

Figur 13 – EU-budgetens totala exponering vid utgången av 2022, uppdelad efter källtyp och risktäckning

Totalt 248,3 (miljarder euro)
 

98,4 Sure-lån

  EU-budgeten
45,2 TÄCKS AV
NextGenerationEU-lån  

dn gemensamma avsättningsfonden

46,3

Lån inom ramen för den europeiska finansiella

stabiliseringsmekanismen

0,2

Övriga lån (*)

0,3

Euratomlån – länder utanför EU

0,4 21,1
EIB – garantier för det Europeiska fonden för
externa utlåningsmandatet strategiska
(medlemsstaterna) investeringars garantier
20,5 0,9
EIB – garantier för det Övriga
externa utlåningsmandatet garantier (**)
(tredjeländer)  

15,0 Makroekonomiska stödlån

42,9 – ansvarsförbindelser

(*) Betalningsbalanslån – 0,2 miljarder euro, Euratomlån – medlemsstater 0,03 miljarder euro.

(**)Europeiska fonden för hållbar utvecklings (EFHU) garanti – 0.4 miljarder euro, InvestEU-garantin – 0,3 miljarder euro och EFHU+-garantin – 0,2 miljarder euro.

Anm.: Skillnader beror på avrundning.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2022.

24

EU-budgetens exponeringsrisk minskas delvis genom garantier som erhålls från medlemsstaterna och genom den gemensamma avsättningsfonden. De belopp som förvaltades av den gemensamma avsättningsfonden ökade från 12,3 miljarder euro 2021 till 14,4 miljarder euro 2022.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina ökar de finansiella riskerna för EU:s framtida budgetar

EU-budgetens exponering mot Ukraina mer än fördubblades 2022 jämfört med 2021 (från 7 miljarder euro till 16 miljarder euro). Godkännandet av ytterligare 18 miljarder euro för instrumentet för makroekonomiskt stöd+ vid utgången av 2022 innebär att denna exponering kommer att öka betydligt i framtida budgetar. Risken för framtida budgetar ökar dessutom eftersom det inte krävs någon avsättning för dessa ytterligare 18 miljarder euro. Eventuella förluster kommer att behöva täckas av framtida EU-budgetar eller av budgetmarginalen mellan taket för den fleråriga budgetramen och taket för egna medel (se figur 14).

Figur 14 – Tidslinje för godkända makroekonomiska stödlån till Ukraina, inbegripet avsättningar

                  (miljarder euro)
Godkända lån             18,0  
0,6 1,0 1,2 1,0 1,2 1,2 1,0 5,0    
     
Avsättningar                  
av EU: 9 % till september 2022         0,45    
0,05 0,09 0,11 0,09 0,11 0,11 0,09 0,0  
                Inga avsättningar har
                 
                  gjorts för de lån på
                  18 miljarder euro som
              3,05   godkändes i december
av medlemsstaterna: 61 %, endast två gånger 2022 0,61   2022, de garanteras
   
    0,0 genom budgetmarginalen
                 
juli 2002  
och april 2014 april 2015 juli 2018 maj 2020 feb. 2022 juli 2022 sep. 2022 dec. 2022
juli 2010 Rysslands invasion av Ukraina inleddes
 
  24 februari 2022

Källa: Revisionsrätten, på grundval av tillämplig lagstiftning.

25

Ett parallellt och försenat genomförande av flera instrument ökar risken för att medlemsstater går miste om medel

Medlemsstaterna utnyttjar för närvarande medel från flera instrument samtidigt: de återstående programmen inom ESI-fonderna från den fleråriga budgetramen för 2014–2020, fonderna med delad förvaltning enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för perioden 2021–2027 och faciliteten för återhämtning och resiliens. Parallellt med allt detta måste de vidta åtgärder som beslutats med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. De flesta medlemsstater började inte tilldela projekt finansiella medel från fonderna med delad förvaltning enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för perioden 2021–2027 förrän i slutet av 2022 på grund av förseningar i godkännandet av lagstiftningen och därmed också av partnerskapsöverenskommelser och program. Om genomförandet av fonderna med delad förvaltning inte snabbas på betydligt 2024 och 2025 kommer risken för tillbakadraganden senare under perioden att öka exponentiellt (se figur 15).

Figur 15 – Tidslinje för åtaganden och betalningar inom ESI-fonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) samt fonderna med delad förvaltning enligt förordningen om gemensamma bestämmelser

Åtaganden

Betalningar

ESI-fonder 2014–2020 (*)

RRF

Fonder med delad förvaltning enligt förordningen om gemensamma bestämmelser 2021–2027

2014   2015   2016   2017   2018   2019   2020   2021   2022   2023   2024   2025   2026   2027   2028   2029

(*)En övergångsperiod för 2021 och 2022 infördes för Ejflu, som efter den perioden helt omfattas av den gemensamma jordbrukspolitikens strategiska planer. Det innebär att perioderna för åtaganden och betalningar i praktiken förlängs med två år för Ejflu (2022 respektive 2025).

Källa: Revisionsrätten, på grundval av tillämplig lagstiftning.

Hög inflation påverkar EU-budgeten

Hög inflation påverkar EU-budgeten på flera sätt. Eftersom EU-budgeten årligen justeras med en fast deflator på 2 %, minskas dess köpkraft med skillnaden mellan den siffran och den genomsnittliga inflationstakten. Baserat på kommissionens inflationsprognos uppskattar vi att EU- budgeten skulle kunna förlora närmare 10 % av sin köpkraft till slutet av 2023. Hög inflation ökar framför allt de fasta kostnaderna, såsom administrationskostnader och finansieringskostnader. Den påverkar även andelen intäkter från olika källor (se figur 16).

26

Figur 16 – Förändringar i EU-budgetens köpkraft

20 %

      Kumulativ inflation  
      Köpkraftsförlust  
10 %        
  Köpkraftsökning Kumulativ deflator    
       
0 %   Årlig inflation  
2020 2021 2022 2023
2019

Källa: Revisionsrätten, på grundval av kommissionens ekonomiska vårprognos 2023.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

omot bakgrund av den höga nivån av utestående åtaganden som väntar på att betalas av framtida EU-budgetar identifierar sätt att hjälpa medlemsstaterna att påskynda utnyttjandet av EU-medel, särskilt inom fonderna med delad förvaltning enligt förordningen om gemensamma bestämmelser, samtidigt som en sund ekonomisk förvaltning respekteras,

obedömer effekten av hög inflation under flera år på EU-budgeten och identifierar verktyg för att minska de risker som det medför; kommissionen bör härvidlag skydda EU-budgetens förmåga att uppfylla sina rättsliga och avtalsenliga förpliktelser, såsom stigande finansieringskostnader,

omed hänsyn till EU-budgetens ökande exponering till följd av upplåning för att täcka nya betalningsbehov, bland annat på grund av covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och till följd av budgetgarantier, vidtar de lämpliga åtgärder som behövs för att se till att dess riskreduceringsverktyg, till exempel den gemensamma avsättningsfonden, har tillräcklig kapacitet, och offentliggör sin uppskattning av den totala årliga exponeringen.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av budgetförvaltningen och

den ekonomiska förvaltningen finns i kapitel 2 i årsrapporten för 2022.

27

EU-budgeten: att uppnå resultat

Varje år analyserar vi ett antal aspekter rörande prestation, det vill säga de resultat som har uppnåtts med EU:s budget, som genomförs av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna. I år omfattar vår analys följande:

oResultaten och huvudbudskapen i våra särskilda rapporter från 2022 om prestation samt åtföljande information från kommissionen och budget- och lagstiftningsmyndigheterna (Europaparlamentet och Europeiska unionens råd).

oGenomförandet av rekommendationerna i vår rapport om EU-budgetens prestation 2019.

oGenomförandet av de rekommendationer som vi lämnade i de särskilda rapporter som offentliggjordes 2019.

Huvudbudskap i våra särskilda rapporter från 2022 om prestation

I våra särskilda rapporter undersöker vi hur väl principerna för en sund ekonomisk förvaltning har tillämpats när EU:s budget har genomförts. År 2022 offentliggjorde vi 28 särskilda rapporter som behandlade många av de utmaningar som EU står inför inom sina olika utgifts- och politikområden. Våra revisionsobjekt har rätt att lämna svar på våra iakttagelser. Våra särskilda rapporter 2022 innehöll 214 rekommendationer i en rad olika ämnen och var huvudsakligen riktade till kommissionen, som godtog 91 % av rekommendationerna fullt ut. De gällde fem strategiska områden, nämligen EU:s insatser mot covid-19, EU:s konkurrenskraft, motståndskraft och europeiska värden, klimatförändringar, miljö och naturresurser samt finanspolitik och offentliga finanser (se tabell 1).

28

Tabell 1 – Revisionsrättens strategiska områden som behandlats i särskilda rapporter (SR) 2022

  SR 13/2022: Fri rörlighet i EU under covid-19-pandemin
  SR 18/2022: EU-institutionerna och covid-19-pandemin
  SR 19/2022: EU:s upphandling av covid-19-vaccin
Insatser mot SR 21/2022: Kommissionens bedömning av nationella planer för
återhämtning och resiliens
covid-19 SR 28/2022: Europeiskt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken
  för arbetslöshet i en krissituation (Sure)
  SR 03/2022: Utbyggnaden av 5G i EU
  SR 06/2022: Immateriella rättigheter i EU
  SR 07/2022: Instrument för internationalisering av små och medelstora
  företag
  SR 08/2022: Eruf-stöd till små och medelstora företags konkurrenskraft
Konkurrenskraft SR 15/2022: Åtgärder för att bredda deltagandet i Horisont 2020
SR 16/2022: Data i den gemensamma jordbrukspolitiken
  SR 23/2022: Synergier mellan Horisont 2020 och de europeiska struktur-
  och investeringsfonderna
  SR 24/2022: E-förvaltningsåtgärder som riktar sig till företag
  SR 01/2022: EU-stöd för rättsstaten på västra Balkan
  SR 05/2022: Cybersäkerheten vid EU:s institutioner, organ och byråer
  SR 14/2022: Kommissionens åtgärder mot bedrägerier inom den
Motståndskraft och gemensamma jordbrukspolitiken
europeiska värden SR 27/2022: EU:s stöd till gränsöverskridande samarbete med
  grannländer
  SR 02/2022: Energieffektivitet i företag
  SR 09/2022: Klimatutgifterna i EU:s budget för 2014–2020
  SR 10/2022: Leader och lokalt ledd utveckling
Klimatförändringar, SR 12/2022: Varaktig landsbygdsutveckling
miljö och SR 20/2022: EU:s åtgärder för att bekämpa olagligt fiske
naturresurser SR 22/2022: EU:s stöd till kolregioner
  SR 04/2022: Investeringsfonder
  SR 11/2022: Skyddet av EU:s budget
  SR 17/2022: Externa konsulter vid Europeiska kommissionen
Finanspolitik och SR 25/2022: Kontroll av bruttonationalinkomsten för finansieringen av
EU:s budget
offentliga finanser
SR 26/2022: Europeisk statistik
 
Källa: Revisionsrätten.  

29

Uppföljning av rekommendationerna i vår rapport om EU-budgetens prestation – situationen vid utgången av 2019

Vår rapport om EU-budgetens prestation budgetåret 2019 innehöll fem rekommendationer som var riktade till och godtogs av kommissionen. De handlade om att kommissionen borde rapportera om prestationen hos EU:s utgiftsprogram inom en flerårig budgetram så länge som utbetalningar görs (har genomförts fullt ut), ytterligare förbättra tillförlitligheten hos prestationsinformation (har genomförts i vissa avseenden), sprida lärdomar från den granskning som görs av nämnden för lagstiftningskontroll (har genomförts fullt ut), bättre förklara hur mål och indikatorer fastställs samt förbättra flera aspekter av sina prestationsrapporter (har genomförts i vissa avseenden).

Uppföljning av rekommendationerna i våra särskilda rapporter från 2019

Varje år granskar vi i vilken utsträckning våra revisionsobjekt har vidtagit åtgärder med anledning av de rekommendationer vi lämnade tre år tidigare. I år analyserade vi 213 rekommendationer i 22 av de 25 särskilda rapporter som vi offentliggjorde 2019. Av dem var 179 riktade till kommissionen. De resterande 34 rekommendationerna var riktade till Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska rådet, Europeiska unionens asylbyrå, Europeiska bankmyndigheten och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Vi konstaterade följande:

oAndelen rekommendationer som hade godtagits fullt ut av våra revisionsobjekt minskade något, från 83 % till 79 %.

oAndelen rekommendationer som hade genomförts fullt ut eller i de flesta avseenden minskade också något, från 75 % till 70 %.

o73 % av de rekommendationer som var riktade till kommissionen hade genomförts fullt ut eller i de flesta avseenden.

o56 % av de rekommendationer som var riktade till andra revisionsobjekt hade genomförts fullt ut eller i de flesta avseenden.

oAndelen rekommendationer som hade genomförts i tid minskade, från 60 % till 38 %. Revisionsobjekten angav covid-19-pandemin som huvudskäl till förseningarna.

oGenomförandegraden korrelerar med revisionsobjektens godtagande av revisionsrekommendationerna.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU-budgeten: att uppnå resultat finns i kapitel 3 i årsrapporten för 2022.

30

Intäkter

245,3 miljarder euro

Vår revision

I revisionen ingick en granskning av intäktssidan i EU:s budget, som finansierar EU:s kostnader. Vi granskade utvalda nyckelkontrollsystem för förvaltning av egna medel och ett urval av

65 intäktstransaktioner.

Medlemsstaternas bidrag som är baserade på bruttonationalinkomst (BNI) stod för 42,3 % av EU:s intäkter 2022, medan de egna medlen från mervärdesskatt (moms) stod för 8,0 %. Bidragen beräknas med hjälp av makroekonomisk statistik och uppskattningar som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Traditionella egna medel, som utgörs av tullar på import som uppbärs av myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning, svarade för ytterligare 10,6 % av EU:s intäkter.

De egna medel som baseras på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns stod för 2,6 % av EU:s intäkter. De beräknas genom tillämpning av en enhetlig procentsats på vikten av det plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialåtervinns.

Externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, som framför allt avser belopp som lånats för att ge medlemsstaterna icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för NextGenerationEU, stod för 25,4 % av EU:s intäkter.

Det finns även andra källor till EU:s intäkter. De viktigaste av dem är bidrag och återbetalningar inom ramen för olika EU-avtal och EU-program (8,5 % av EU:s intäkter).

31

Våra iakttagelser

Granskat belopp Väsentliga fel?
   
245,3 miljarder euro Nej – innehöll inte väsentliga fel 2021 eller 2022
   

De samlade revisionsbevisen visar att felnivån i intäktstransaktionerna inte var väsentlig. De system för förvaltning av intäkter som vi granskade var i allmänhet ändamålsenliga. Men en del av de nyckelinternkontroller av traditionella egna medel som vi bedömde i vissa medlemsstater, hanteringen av avskrivningsärenden för traditionella egna medel och förvaltningen av momsreservationer och öppna punkter avseende traditionella egna medel vid kommissionen var endast delvis ändamålsenliga.

Vi rapporterade förseningar i kommissionens omprövning av fall där tullskulder avskrivits som inte omfattas av lagstadgade tidsfrister och där medlemsstaterna i några fall hade väntat på svar från kommissionen sedan 2015. Vi konstaterade också en begränsad minskning av antalet momsreservationer och öppna punkter avseende traditionella egna medel samt brister i förvaltningen av dem.

Som vi angav i vår nyligen offentliggjorda särskilda rapport om BNI beaktades riskerna i samband med uppgiftssammanställningen väl vid kommissionens kontroller, men åtgärderna skulle kunna prioriteras bättre. I rapporten ges rekommendationer för att förbättra den BNI-kontrollcykel som inleds 2025.

Vi konstaterade också att genomförandet av utvalda åtgärder i kommissionens handlingsplan för tullen som bidrar till att minska tullgapet har försenats ytterligare. Denna brist påverkar inte vårt revisionsuttalande om intäkterna, eftersom den inte rör de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna utan snarare risken för att de traditionella egna medlen är ofullständiga.

Informationen om korrekthet i GD Budgets och Eurostats årliga verksamhetsrapporter för 2022 bekräftade i regel våra iakttagelser och slutsatser.

32

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

oser över sina förfaranden för att hantera ärenden där momsdirektivet inte har tillämpats och som kan påverka EU-budgeten genom att

systematiskt övervaka tidsplanerna för de olika stegen i såväl överträdelseförfarandet som andra verkställighetsåtgärder för att komma till rätta med bristande efterlevnad, och vidta åtgärder i tid för att undvika alltför stora förseningar,

bedöma om den bristande efterlevnaden i fråga om momsbaserade egna medel som upptäckts i en medlemsstat är av övergripande natur och därför kan gälla även andra medlemsstater,

vidta åtgärder i god tid och eventuellt göra övergripande reservationer för att säkerställa att de momsbaserade nationella bidrag som betalas till EU-budgeten är korrekta,

oslutför, utan dröjsmål, omprövningar (från perioden före maj 2022 som inte omfattas av lagstadgade tidsfrister) som begärts av medlemsstater som hade invändningar mot kommissionens ursprungliga bedömning.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s intäkter finns i

33

Inre marknaden, innovation och digitalisering

Totalt: 17,3 miljarder euro

(rubrik 1 i den fleråriga budgetramen)

Vår revision

De program som finansieras inom Inre marknaden, innovation och digitalisering är av många olika slag och syftar till att finansiera projekt som bland annat bidrar till forskning och utveckling, utbyggnad av transeuropeiska transportnät, kommunikationer, energi, den digitala omvandlingen och den inre marknaden samt rymdpolitiken. Det viktigaste programmet för forskning och utveckling är, liksom tidigare, Horisont 2020, eftersom dess efterföljare Horisont Europa ännu endast står för en liten del av vår granskningspopulation för 2022. Denna rubrik i den fleråriga budgetramen finansierar också stora infrastrukturprojekt, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), rymdprogrammen, såsom Galileo (EU:s globala satellitnavigeringssystem) och Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) samt Copernicus, unionens jordobservations- och jordövervakningsprogram. Den inbegriper också InvestEU-fonden som, tillsammans med Horisont Europa, får ytterligare finansiering från NextGenerationEU.

För 2022 granskades kostnader på 17,3 miljarder euro inom detta område. Merparten av kostnaderna förvaltas direkt av kommissionen (GD Forskning och innovation och

GD Försvarsindustri och rymdfrågor), inbegripet genom genomförandeorgan, och utgörs av bidrag till offentliga eller privata stödmottagare som deltar i projekt. Kommissionen betalar ut förfinansiering till stödmottagare efter undertecknandet av en bidragsöverenskommelse och ersätter i ett senare skede de kostnader som EU finansierar, minus förfinansieringen. Rymdprogrammen förvaltas i regel indirekt på grundval av överenskommelser om medverkan som ingås mellan kommissionen och de särskilda organ som genomför programmen (såsom Europeiska rymdorganisationen och Europeiska unionens rymdprogrambyrå). InvestEU:s finansieringsinstrument genomförs i huvudsak av Europeiska investeringsbanken eller Europeiska investeringsfonden, som i sin tur använder finansiella intermediärer.

Våra iakttagelser

  Granskat belopp     Väsentliga fel?   Uppskattad mest sannolik
       
        felnivå
           
             
  17,3 miljarder euro   Ja 2,7 % (2021: 4,4 %)
             

Generellt uppskattar vi att felnivån inom Inre marknaden, innovation och digitalisering är väsentlig. År 2022 innehöll 43 (34 %) av de 127 transaktioner som vi granskade fel.

Kostnaderna inom Horisont 2020 är alltjämt förknippade med hög risk och är den viktigaste källan till de fel som vi upptäcker. Vi fann kvantifierbara fel som hängde samman med icke stödberättigande kostnader i 35 av de 92 transaktioner i urvalet som gällde forskning och innovation. Det motsvarar 98 % av vår uppskattade felnivå för denna rubrik 2022.

När det gäller övriga program och verksamheter upptäckte vi kvantifierbara fel i en av de

35 transaktionerna i urvalet. Det rörde sig om en oriktighet i upphandlingsförfarandet för ett FSE- projekt.

34

Reglerna för att redovisa personalkostnader inom Horisont 2020 är fortfarande komplexa. Av de

35 transaktioner som innehöll kvantifierbara fel i vårt urval av forskningstransaktioner handlade 25 om felaktig användning av metoden för att beräkna personalkostnader. Andra fel när det gällde personalkostnader var felaktig beräkning av timkostnader, brister i tidrapporteringen och överträdelser av den dubbla takregeln. Vi konstaterade även fel som gällde icke stödberättigande underentreprenad och direkta kostnader.

Exempel: Överträdelse av den dubbla takregeln

En stödmottagare i ett Horisont 2020-projekt i Nederländerna mottog också två bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) med tidsramar som delvis överlappade tidsramarna för det Horisont 2020-projekt som granskades. En del av den personal som deltog i Horisont 2020-projektet deltog också i genomförandet av ett eller båda Eruf-projekten. Vid redovisningen av personalkostnaderna för det granskade Horisont 2020-projektet tog stödmottagaren inte hänsyn till de timmar som redan redovisats för Eruf-projekten och begärde därför ersättning för betydligt fler timmar än det högsta tillåtna antalet (1 720 timmar eller motsvarande proportionell andel för personer som inte arbetar heltid). De överskjutande timmarna (dvs. totalt över 1 900 timmar för sex anställda) berättigade inte till stöd.

En av strategierna för att stärka europeisk forskning är att öka den privata sektorns deltagande. Men små och medelstora företag och nya aktörer är benägna att göra fel. Små och medelstora företag utgjorde 11 % av vårt urval (14 av 127 transaktioner) men stod för 29 % av den uppskattade felprocenten. Dessutom stod de kvantifierbara fel som konstaterades i ersättningsanspråken från tre privata nya aktörer för nästan hälften av den uppskattade felprocenten.

Kommissionens förfaranden för finansiering genom enhetsbelopp på forskningsområdet

Syftet med finansiering genom enhetsbelopp på forskningsområdet, där utbetalningar baseras på den verksamhet som utförts och inte på de kostnader som uppstått, är att minska den administrativa bördan för stödmottagarna och därmed även felprocenten. Bidrag i form av enhetsbelopp testades mellan 2018 och 2020 inom ramen för Horisont 2020.

Vi granskade kommissionens förfaranden och vägledning om bidrag i form av enhetsbelopp på forskningsområdet 2022 genom att gå igenom relevanta kommissionsdokument om bidrag i form av enhetsbelopp, särskilt beslutet om enhetsbelopp. Vi granskade även det förfarande som användes för att fastställa den slutliga budgeten för tio bidrag i form av enhetsbelopp med budgetar på mellan 0,5 miljoner euro och 11 miljoner euro, med fokus på de externa utvärderarnas bedömning.

Vi konstaterade att beslutet om enhetsbelopp inte innehöll den motivering som krävs enligt budgetförordningen avseende risken för oriktigheter och bedrägeri, och det finns i detta sammanhang inga specifika regler som kräver att upphandlingsreglerna efterlevs under projektens genomförandefas. Vid vår granskning av de tio utvalda projekt som finansierats genom enhetsbelopp konstaterade vi att kommissionens vägledning till expertutvärderare inte tvingar dem att använda så kallade relevanta riktmärken i sina bedömningar av projektbudgetarna. Den dokumentation som fanns till stöd för experternas bedömningar av budgetarna var dessutom begränsad.

35

Kommissionens årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

De årliga verksamhetsrapporter som vi granskade (GD Forskning och innovation och

GD Försvarsindustri och rymdfrågor) avspeglade den information som fanns tillgänglig vid respektive generaldirektorat och gav en rättvisande bild av den ekonomiska förvaltningen när det gällde de underliggande transaktionernas korrekthet i fråga om kostnader inom rubrik 1 i den fleråriga budgetramen.

Vi granskade informationen i kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för 2022 om den uppskattade risken vid betalning inom de politikområden som ingår i rubrik 1 i den fleråriga budgetramen. Kommissionen beräknade en felprocent på 1,5 % för rubrik 1 i den fleråriga budgetramen. Denna felprocent ligger i den lägre delen av vårt intervall för den uppskattade felnivån och under väsentlighetsgränsen.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

oinom ramen för halvtidsutvärderingen av Horisont Europa också utvärderar finansieringen genom enhetsbelopp för att bedöma om vissa typer av projekt (sett till innehåll, storlek osv.) inte lämpar sig för finansiering genom enhetsbelopp och då även beaktar risken för oriktigheter och bedrägerier,

oföre nästa ansökningsomgång inom Horisont Europa bedömer lämpligheten i att använda bidrag som finansieras med enhetsbelopp för projekt med stor budget och att fastställa ett högsta belopp för sådana bidrag,

oser till, när det gäller bidrag i form av enhetsbelopp, att expertutvärderingar av bidragsansökningar, särskilt budgetförslagen i dem, genomförs med vederbörlig hänsyn till relevanta riktmärken och dokumenteras ordentligt,

oytterligare specificerar, när det gäller bidrag i form av enhetsbelopp, kraven för ett korrekt genomförande, samt de delar i varje arbetspaket som utlöser betalning, och ger detaljerad vägledning till dem som deltar i bedömningen av projektens genomförande,

ofastställer, när det gäller bidrag i form av enhetsbelopp, omfattningen av efterhandskontroller, som bör omfatta kontroller inom högriskområden, såsom upphandlingsregler, frånvaro av intressekonflikt och användning av de resurser som anges i bidragsöverenskommelsen.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Inre

marknaden, innovation och digitalisering finns i kapitel 5 i årsrapporten för 2022.

36

Sammanhållning, resiliens och värden

Totalt: 79,1 miljarder euro

(rubrik 2 i den fleråriga budgetramen)

Vår revision

Utgifterna inom denna rubrik är inriktade på att minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s olika medlemsstater och regioner (underrubrik 2a) samt på åtgärder för att stödja och skydda EU:s värden och för att göra EU mer resilient mot nuvarande och framtida utmaningar (underrubrik 2b). Finansieringen inom underrubrik 2a (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) sker genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). När det gäller underrubrik 2b (resiliens och värden) tillhandahålls finansiering genom program som Erasmus+, ett antal mindre program och särskilda instrument som inrättats för att hantera covid-19-pandemin.

De sammanhållningspolitiska fonderna (Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF) står för merparten av kostnaderna, där kommissionen och medlemsstaterna delar förvaltningen av medlen. EU medfinansierar fleråriga operativa program eller åtgärder som i sin tur finansierar projekt. Vid kommissionen ansvarar generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, medan generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) ansvarar för ESF. EU-stöd till program som inte omfattas av delad förvaltning förvaltas antingen direkt av kommissionens generaldirektorat eller indirekt med stöd av partnerorganisationer eller andra myndigheter.

Vi granskar kostnaderna när kommissionen har godkänt dem. För årsrapporten för 2022 granskade

vikostnader på 66,9 miljarder euro på detta område, varav 63,5 miljarder euro i kostnader under underrubrik 2a och 3,4 miljarder euro under underrubrik 2b (2021: 47,9 miljarder euro totalt). I enlighet med vår metod innehöll detta belopp också kostnader på 872 miljarder euro från tidigare programperioder som kommissionen godkände eller reglerade 2022.

37

Våra iakttagelser

  Granskat belopp     Väsentliga fel?   Uppskattad mest sannolik
       
        felnivå
           
             
  66,9 miljarder euro   Ja 6,4 % (2021: 3,6 %)
             

Generellt uppskattar vi att felnivån för Sammanhållning, resiliens och värden är väsentlig.

För 2022 granskade vi 260 transaktioner. Vi identifierade och kvantifierade 50 fel, medan revisionsmyndigheterna rapporterade 58 sådana fel. Dessutom tog vi hänsyn till de korrigeringar till ett totalt värde av 618 miljoner euro som programmyndigheterna hade tillämpat. Vi uppskattar felnivån för rubrik 2 i den fleråriga budgetramen till 6,4 %. Den uppskattade felnivån för enbart underrubrik 2a är 6,6 %.

Icke stödberättigande kostnader och projekt och överträdelser av inremarknadsregler (i synnerhet bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling) bidrog mest till vår uppskattade felnivå.

I år var både vår uppskattning av felnivån och antalet fel som vi konstaterade högre än tidigare år. Ökningarna följer inget geografiskt mönster. Men vi noterade en ökning av specifika typer av fel, såsom icke stödberättigande kostnader och bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling. Vi noterar också att vi närmar oss slutet av stödberättigandeperioden

(31 december 2023) med en ökad press på att använda medlen. Dessutom har medlemsstaterna sedan 2020 getts stor flexibilitet när det gäller omfördelning av medel och deklaration av kostnader. Under covid-19-pandemin kan dessutom de förvaltande myndigheterna och revisionsmyndigheterna ha haft svårare att genomföra ändamålsenliga kontroller.

Exempel: Icke stödberättigande kostnader för krisstöd i samband med covid-19-pandemin på grund av ofullständig redovisning av försäljningsintäkter

Syftet med en ESF-åtgärd som granskades i Slovakien var att mildra covid-19-pandemins inverkan på sysselsättningen och arbetsmarknaden genom att ge ekonomiskt stöd till arbetsgivare eller egenföretagare. För att få stöd för 13 arbetstagare rapporterade den slutliga stödmottagaren en minskning av sin omsättning med 43,5 % i maj 2020 jämfört med

maj 2019. Denna minskning var dock inte korrekt, eftersom den endast återspeglade den minskade försäljningen i butik. Om även försäljning genom andra kanaler tas med i beräkningen var företagets totala minskning av omsättningen endast 9 %. Det är mindre än de 20 % i försäljningsminskning som krävs för att vara berättigad till stödet. Vi anser därför att stödet för maj 2020 inte var berättigat.

Vi konstaterade att två andra slutliga stödmottagare i samma åtgärd till följd av felaktig intäktsredovisning fick mer stöd än vad som föreskrevs i de nationella reglerna.

Vi konstaterade också icke stödberättigande kostnader i samband med covid-19-åtgärder i Grekland (som kommissionen delvis redan hade upptäckt), Italien och ett ytterligare fall i Slovakien.

38

Sund ekonomisk förvaltning

EU:s budget måste genomföras på ett lagligt och korrekt sätt i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning där principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet ingår. I vårt arbete upptäckte vi elva fall i Tyskland, Kroatien, Italien, Litauen och Ungern där dessa principer inte hade följts. I till exempel ett operativt program i Italien hade stödmottagarna i fyra insatser korrekt deklarerat stödberättigande kostnader på grundval av standardiserade skalor för enhetskostnader som fastställts av den förvaltande myndigheten i enlighet med artikel 67 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Det belopp som den förvaltande myndigheten deklarerat till kommissionen hade dock beräknats på grundval av en annan modell, med användning av kommissionens standardiserade skalor för enhetskostnader (i enlighet med artikel 14.1 i ESF-förordningen). Till följd av detta var de belopp som hade attesterats till kommissionen och betalats från EU-budgeten för varje insats mellan 16 % och 30 % högre än de belopp som överenskommits och betalats ut till stödmottagarna.

Bedömning av revisionsmyndigheternas arbete

De förvaltande myndigheterna utgör den ”första försvarslinjen”. Ändamålsenlig kontroll från deras sida är en nödvändighet för att säkerställa insatsernas överensstämmelse med den rättsliga ramen och deras prestation. Våra granskningsresultat de senaste sex åren visar att dessa kontroller ännu inte i tillräcklig utsträckning motverkar den höga inneboende risken för fel på sammanhållningsområdet. Revisionsmyndigheterna utgör den ”andra försvarslinjen” och kontrollerar, på urvalsbasis, korrektheten i de kostnader som de förvaltande myndigheterna deklarerar till kommissionen. De ska vara funktionellt oberoende av de förvaltande myndigheterna.

Vi bedömde det arbete som utförts av 24 av 116 revisionsmyndigheter i 18 medlemsstater och i Förenade kungariket. Vårt urval bestod av 34 garantipaket och ett avslutandepaket. Förutom i tre fall hade revisionsmyndigheterna rapporterat en procentsats för kvarstående fel som var lika med eller under 2 %. Med beaktande av de ytterligare fel som upptäcktes av kommissionen och våra egna granskningsresultat visar vårt arbete med årets urval att procentsatsen för kvarstående fel låg över 2 % i 16 av de 34 granskade garantipaketen.

Åtgärder för att bekämpa bedrägerier mot EU:s budget

Enligt EU-lagstiftningen måste kommissionen och medlemsstaterna skydda EU:s budget mot bedrägerier och oriktigheter. De är därför skyldiga att införa ändamålsenliga kontrollsystem.

Vi konstaterade att revisionsmyndigheterna uttryckligen hade hanterat bedrägeririsken i fråga om 65 % av de granskade insatserna under perioden 2014–2020 (145 av 222). Detta är en förbättring jämfört med de 38 % som vi konstaterade förra året, men fortfarande otillräckligt.

Vi fann tre fall av pågående bedrägeriutredningar som inte hade rapporterats i systemet för hantering av oriktigheter (Irregularity Management System) som förvaltas av Olaf. Medlemsstaternas programmyndigheter var antingen omedvetna om utrednings- eller åklagarmyndighetens pågående utredning eller hade underlåtit att uppfylla sin lagstadgade rapporteringsskyldighet.

39

Kommissionens säkerhetsarbete och rapportering av procentsatser för kvarstående fel i sina årliga verksamhetsrapporter

När det gäller sammanhållning rapporterar kommissionen i sina årliga verksamhetsrapporter procentsatser för kvarstående fel som en kritisk prestationsindikator (KPI) för laglighet och korrekthet. För räkenskapsåret 2021/2022 rapporterade GD Regional- och stadspolitik en KPI på 1,9 % och en ”högsta procentsats” på 2,7 %. GD Sysselsättning, socialpolitik och inkluderings procentsatser var 1,9 % för den kritiska prestationsindikatorn och 2,8 % för den högsta risken. Dessa KPI:er låg för första gången utanför det felintervall som vi uppskattat. På samma sätt ligger de indikatorer som kommissionen rapporterade i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2022 utanför vårt felintervall.

Kommissionens skrivbordsgranskningar, där revisionsmyndigheternas arbete bedöms, har inneboende begränsningar när det gäller att bekräfta procentsatsen för kvarstående fel. Detta framgår av de ytterligare fel som vi upptäckte vid våra revisioner.

Avslutandet av programperioden 2007–2013 pågår fortfarande

Vid utgången av 2022 hade GD Regional- och stadspolitik avslutat 276 av 322 operativa program för perioden 2007–2013. För ytterligare 44 operativa program har GD Regional- och stadspolitik gjort en betalning inför avslutandet som endast omfattar de oomtvistade beloppen, medan en rad olösta frågor återstår. GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering har avslutat 101 och preliminärt avslutat 13 av 117 operativa program. Sex program är fortfarande helt oavslutade på grund av olösta frågor. Eftersom den rättsliga ramen inte innehåller någon slutlig tidsfrist för avslutande går det inte att förutse hur lång tid som kommer att behövas för att avsluta alla operativa program för 2007–2013.

40

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar bland annat att kommissionen

ostärker de åtgärder som är avsedda att åtgärda återkommande fel, särskilt när det gäller icke stödberättigande kostnader och projekt, ser till att det egna granskningsarbetet är tillräckligt och omfattar alla revisionsmyndigheter och sprider resultaten för att minska förekomsten och effekterna av oriktiga kostnader,

ovid avslutandet av programmen för 2014–2020 kontrollerar att kostnader kopplade till större projekt har godkänts endast om projekten har anmälts i förväg,

oplanerar och genomför tematiska revisioner med fokus på intressekonflikter för programmen 2021–2027, på grundval av kommissionens egen riskbedömning och mot bakgrund av de brister som konstaterats,

outför särskilda riktade kontroller i sina revisioner inför avslutandet för 2014–2020 för att säkerställa att medlemsstaterna har tillämpat nödvändiga finansiella korrigeringar för fel som upptäckts under ett räkenskapsår och som också påverkar kostnader under andra redovisningsperioder,

oser till att revisionsmyndigheterna har lämpliga metoder för att kontrollera egenförsäkringars giltighet och tillförlitlighet och utbyter god praxis,

oplanerar och genomför tematiska revisioner med fokus på de förvaltande myndigheternas riskmedvetenhet och användningen av datautvinnings- och riskgraderingsverktyg för programmen 2021–2027, anger minimikrav på att revisionsmyndigheterna ska ta med risken för bedrägeri i sina checklistor och sitt revisionsarbete och påminner medlemsstaterna om deras skyldigheter när det gäller att rapportera bedrägerier,

otidigarelägger datumet för införande av det gemensamma integrerade it-verktyget för datautvinning och riskgradering, från 2028 till 2025, det första året då betydande kostnadsbelopp för 2021–2027 förväntas redovisas, och fram till dess ser till att Olaf, Eppo och revisionsrätten har tillgång till Arachne.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Sammanhållning, resiliens och värden finns i kapitel 6 i årsrapporten för 2022.

41

Naturresurser

Totalt: 58,1 miljarder euro

(rubrik 3 i den fleråriga budgetramen)

Vår revision

Detta utgiftsområde omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken och delar av EU:s utgifter för miljö och klimatpolitik.

Jordbruk och landsbygdsutveckling står för 97 % av EU:s utgifter inom Naturresurser och miljö och genomförs genom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), som har följande tre allmänna mål:

oHållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet.

oHållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten.

oBalanserad territoriell utveckling.

Kommissionen (generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling)) har det slutliga ansvaret för GJP men delar förvaltningen med utbetalande organ i medlemsstaterna. Sedan 2015 uttalar sig oberoende attesterande organ i medlemsstaterna årligen om lagligheten och korrektheten i de utbetalande organens kostnader.

Den här rubriken i den fleråriga budgetramen innefattar även EU:s utgifter för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som generaldirektoratet för havsfrågor och fiske (GD Havsfrågor och fiske) ansvarar för, och Life-programmet för miljö och klimatpolitik, som generaldirektoraten för miljö (GD Miljö) och klimatpolitik (GD Klimatpolitik) ansvarar för. För första gången genomför också generaldirektoratet för energi (GD Energi) delar av Life-programmet inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

42

Våra iakttagelser

  Granskat belopp     Väsentliga fel?   Uppskattad mest sannolik
       
        felnivå
           
             
  58,0 miljarder euro   Ja 2,2 % (2021: 1,8 %)
             

Generellt uppskattar vi att felnivån för rubrik 3 i den fleråriga budgetramen är väsentlig.

Av de 218 transaktioner som vi granskade innehöll 46 (21 %) fel. Baserat på de 32 fel som vi har kvantifierat uppskattar vi felnivån för rubrik 3 i den fleråriga budgetramen till 2,2 %.

Våra resultat visar att felnivån inte var väsentlig för direktstöd, som utgör 66 % av utgifterna inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen, men att den var väsentlig för andra utgiftsområden (landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder samt hav, fiske, miljö och klimatåtgärder), som utgör 34 % av utgifterna. Dessutom noterar vi att antalet små överdeklarationer av arealer, både för direktstöd och landsbygdsutvecklingsåtgärder, ökade från fyra fel 2021 till 16 fel 2022, vilket kan tyda på specifika brister i vissa medlemsstaters förvaltning av systemet för identifiering av jordbruksskiften.

Majoriteten av de kvantifierade fel som vi upptäckte påverkade transaktioner inom landsbygdsutveckling (21). Vi fann sju kvantifierbara fel som gällde direktstöd, två som gällde marknadsåtgärder och två som gällde utgifter som inte omfattades av GJP. Den främsta källan till den uppskattade felnivån var felaktig information om arealer eller antal djur.

Medlemsstaternas myndigheter och kommissionen hade tillämpat korrigerande åtgärder som direkt påverkade 49 av transaktionerna i vårt urval. Åtgärderna var relevanta för våra beräkningar eftersom de minskade den felnivå som vi uppskattade för detta kapitel med 0,9 procentenheter. När det gällde 19 kvantifierbara fel hade medlemsstaternas myndigheter och kommissionen tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de godkände kostnaderna. Om medlemsstaternas myndigheter och kommissionen hade använt all den information som de hade tillgång till på ett korrekt sätt, skulle den uppskattade felnivån för detta kapitel ha varit 1,3 procentenheter lägre.

Direktstöd

I de 88 direktstödstransaktioner som vi granskade fann vi sex mindre, kvantifierbara fel, som berodde på att jordbrukare hade överdeklarerat den stödberättigande arealen jordbruksmark. Vi fann även ett större kvantifierbart fel där den deklarerade jordbruksverksamheten inte hade bedrivits.

43

Exempel på felaktigt redovisad jordbruksverksamhet

En jordbrukare i Italien fick direktstöd för att bevara en permanent gröda (citronträd) på en stor del av sitt jordbruksföretag (markerad i blått). Flygfoton visade inte trädrader som de på de angränsande jordbruksskiftena. Vid vårt besök på plats konstaterades det att det inte fanns några citronträd på den deklarerade arealen och att den inte hade hållits i god hävd under flera år. De nationella myndigheterna identifierade inte detta fel.

Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder och andra stöd

Vi granskade

o56 transaktioner inom landsbygdsutveckling baserade på den areal eller det antal djur som jordbrukarna hade deklarerat, inbegripet stöd för fullgörande av specifika åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk, kompensationsstöd för ekologiskt jordbruk och stöd till jordbrukare i områden med naturliga begränsningar; av dem innehöll 15 fel, varav nio rörde överdeklarationer av den stödberättigande arealen,

o52 betalningar till investeringsprojekt inom landsbygdsutveckling, såsom investeringar i fysiska tillgångar, jordbruks- och affärsutveckling och riskhantering; vi kvantifierade fel i åtta betalningar som hade uppstått till följd av att stödmottagare hade deklarerat kostnader eller verksamheter som inte uppfyllde stödvillkoren,

o14 transaktioner inom marknadsåtgärder och fann två fall där utbetalande organ hade ersatt icke stödberättigande kostnader,

oåtta transaktioner på områdena hav, fiske, miljö och klimatåtgärder och fann två kvantifierbara fel i transaktioner inom direkt förvaltning.

44

Kontroller av samstämmigheten i medlemsstaternas kontrollstatistik och betalningsuppgifter

Varje år lämnar medlemsstaterna uppgifter till kommissionen om sina kontroller av stödbetalningar (kontrollstatistik) samt uppgifter om de betalningar som gjorts till stödmottagare. Dessa uppgifter ligger till grund för kommissionens återbetalning av EU-medel till medlemsstaterna. För budgetåret 2022 granskade vi kvaliteten på och samstämmigheten i kontrollstatistiken samt de betalningsuppgifter som rapporterats av de sex utbetalande organ som ingick i vårt urval av direktstöd. Vi konstaterade att de utvalda utbetalande organens system, trots vissa inkonsekvenser, beräknade stödbetalningarna på ett tillförlitligt sätt och tog korrekt hänsyn till justeringar till följd av kontrolluppgifterna.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling tog hänsyn till de attesterande organens arbete och sina egna revisioner och beräknade det ”uppskattade riskbeloppet vid betalning” till 996 miljoner euro, det vill säga omkring 1,8 % av de totala GJP-utgifterna 2022. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling uppskattade en risk vid betalning (justerad felprocent) på omkring 1,3 % för direktstöd, 2,7 % för landsbygdsutveckling och 2,9 % för marknadsåtgärder.

Vi genomförde också en begränsad granskning av informationen om korrekthet i GD Havsfrågor och fiskes årliga verksamhetsrapport. Vi noterade att metoden för att beräkna den slutliga risken vid betalning (eller avslutande) för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling och GD Havsfrågor och fiske stämde överens med kommissionens riktlinjer.

Kommissionens uppskattning av risken vid betalning för Naturresurser och miljö i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten ligger på 1,8 %. Det är inom det felintervall som vi uppskattat.

45

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen, med tanke på att jordbruksareal kommer att ligga till grund för prestationsindikatorer inom ramen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027, fortsätter att övervaka att medlemsstaterna gör exakta bedömningar av den stödberättigande arealen i systemet för identifiering av jordbruksskiften.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för

Naturresurser finns i kapitel 7 i årsrapporten för 2022.

46

Migration och gränsförvaltning, Säkerhet och försvar

Totalt: 4,6 miljarder euro

(rubrikerna 4 och 5 i den fleråriga budgetramen)

Vår revision

Eftersom migration och gränsförvaltning har fått allt större betydelse de senaste åren har Europeiska unionen fastställt rubrik 4 i den fleråriga budgetramen 2021–2027 specifikt för dessa politikområden.

En betydande del av utgifterna inom detta område 2022 avsåg fortfarande slutförandet av projekt och program från den fleråriga budgetramen 2014–2020 som inte avslutats.

Målet med Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) för 2014–2020 var att bidra till en ändamålsenlig hantering av migrationsströmmar och få till stånd en gemensam EU-strategi för asyl- och invandringsfrågor. Syftet med instrumentet för ekonomiskt stöd för förvaltningen av de yttre gränserna och den gemensamma viseringspolitiken (ISF – gränser och visering) var att bidra till att säkerställa en hög säkerhetsnivå i EU och samtidigt underlätta lagligt resande, genom en enhetlig och hög nivå på kontrollen av de yttre gränserna och en ändamålsenlig handläggning av Schengenvisum.

Dessa fonder från den fleråriga budgetramen 2014–2020 har för perioden 2021–2027 ersatts av nya Amif respektive instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik inom Fonden för integrerad gränsförvaltning. Rubrik 4 omfattar även finansiering av tre decentraliserade byråer, närmare bestämt Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) och Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-Lisa).

Rubrik 5 i den fleråriga budgetramen för 2021–2027 avser säkerhet och försvar. ”Säkerhetsdelen” innefattar Fonden för inre säkerhet, ekonomiskt stöd för avveckling av kärnkraftsanläggningar i Bulgarien, Litauen och Slovakien samt finansiering till tre decentraliserade EU-byråer inom säkerhetsområdet (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol)). ”Försvarsdelen” innefattar Europeiska försvarsfonden, som stöder försvarssamarbetsprojekt i alla forsknings- och utvecklingsskeden.

Förvaltningen av merparten av Amifs och Fonden för inre säkerhets medel för 2014–2020, och merparten av Amifs, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitiks och Fonden för inre säkerhets medel för 2021–2027, delas mellan medlemsstaterna (eller de Schengenassocierade länderna) och kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor (GD Migration och inrikes frågor). Enligt detta arrangemang genomför medlemsstaterna fleråriga nationella program som kommissionen har godkänt.

47

Våra iakttagelser

Transaktionernas korrekthet

Vår transaktionsgranskning visar att kostnaderna omfattas av problem rörande stödberättigande och upphandling. Vi granskade inte tillräckligt många transaktioner för att kunna uppskatta felnivån för dessa rubriker i den fleråriga budgetramen, men våra granskningsresultat indikerar att det är ett högriskområde. Resultatet av transaktionsgranskningen ger underlag till vår revisionsförklaring.

Av de 23 transaktioner som vi granskade innehöll 11 (48 %) fel. Vi har kvantifierat nio fel som påverkade de belopp som belastade EU:s budget. Dessa fel gällde icke stödberättigande kostnader (t.ex. vissa kostnader för personal eller utrustning och mervärdesskatt) och problem rörande offentlig upphandling.

Granskning av delar av internkontrollsystem

När det gäller Amif, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och Fonden för inre säkerhet 2021–2027 bedömde vi det arbete som utförts av sex revisionsmyndigheter i medlemsstaterna (Tyskland, Spanien och Rumänien för Amif, Lettland för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik samt Tjeckien och Kroatien för Fonden för inre säkerhet). Dessa revisionsmyndigheter hade redan en tydlig bild av de viktigaste förändringar som behövde göras i revisionsstrategin, systemrevisionerna och revisionerna av insatser jämfört med programperioden 2014–2020. Men eftersom ingen av dem hade färdigställt beskrivningen av sina förvaltnings- och kontrollsystem vid tidpunkten för våra besök, kunde de ännu inte godkänna sin revisionsstrategi. Överlag noterade vi att de sex revisionsmyndigheterna gjorde framsteg i sina förberedelser för Amif, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och Fonden för inre säkerhet för 2021–2027, trots att deras revisionsstrategier ännu inte hade antagits.

48

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

För budgetåret 2022 granskade vi GD Migration och inrikes frågors årliga verksamhetsrapport. Vår analys var inriktad på huruvida GD Migration och inrikes frågor hade presenterat informationen om korrekthet i sin årliga verksamhetsrapport i enlighet med kommissionens anvisningar och om denna information stämde överens med den kunskap som vi hade inhämtat under våra revisioner. Vi fann ingen information som skulle kunna motsäga våra granskningsresultat. Vi fann att

GD Migration och inrikes frågors uppskattningar av riskerna vid betalning och vid avslutandet hade beräknats i enlighet med interna metoder och rapporterats korrekt i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen genomför mer riktade förhandskontroller av kostnadernas stödberättigande när det gäller EU-åtgärder, med särskilt fokus på de potentiella riskerna avseende exempelvis typen av kostnader (t.ex. personalkostnader, utrustning och upphandling) eller typen av stödmottagare. När kommissionen utarbetar sin riskbedömning bör den ta hänsyn till att revisionsintygen för att styrka stödmottagarnas betalningsansökningar har begränsningar.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för

Migration och gränsförvaltning/Säkerhet och försvar finns i kapitel 8 i årsrapporten

för 2022.

49

Grannskapet och omvärlden

Totalt: 14,5 miljarder euro

(rubrik 6 i den fleråriga budgetramen)

Vår revision

Utgiftsområdet omfattar flera finansieringsinstrument, framför allt instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (”instrumentet Europa i världen”) och instrumentet för stöd inför anslutningen. Det omfattar även budgeten för humanitärt bistånd.

Det allmänna målet med instrumentet Europa i världen är att slå vakt om och främja EU:s värden, principer och grundläggande intressen i hela världen samt att bidra till multilateralism och starkare partnerskap med länder utanför EU. Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 återspeglar det följande två stora förändringar av hur EU finansierar yttre åtgärder (utrikespolitik):

oSamarbetet med partnerländerna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, som tidigare finansierades genom Europeiska utvecklingsfonden, ingår nu i EU:s allmänna budget.

oDetta samarbete finansieras nu inom ramen för samma instrument som EU:s grannskapspolitik, samtidigt som de båda stödtypernas särdrag bevaras.

Det allmänna målet med föranslutningsstödet är att hjälpa mottagarländerna att anta och genomföra de reformer som krävs för att anpassa sig till EU:s värden inför ett medlemskap och därigenom bidra till deras stabilitet, säkerhet och välstånd.

År 2022 uppgick betalningarna för Grannskapet och omvärlden till 14,5 miljarder euro (i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar) som kanaliserades med hjälp av flera olika instrument och genomförandemetoder, såsom kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten/varor/tjänster, bidrag, särskilda lån, lånegarantier samt ekonomiskt stöd, budgetstöd och andra särskilda former av budgetstöd i länder utanför EU.

De generaldirektorat och avdelningar som främst deltar i genomförandet av EU:s yttre åtgärder är generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar (GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar), generaldirektoratet för internationella partnerskap (GD Internationella partnerskap), generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) och tjänsten för utrikespolitiska instrument (FPI).

50

Våra iakttagelser

Vår granskning av transaktioner och system visade på fyra områden där det finns utrymme för förbättringar. Vi granskade inte tillräckligt många transaktioner för att kunna uppskatta felnivån för denna rubrik i den fleråriga budgetramen, men våra granskningsresultat indikerar att det är ett högriskområde. Resultatet av transaktionsgranskningen ger underlag till vår revisionsförklaring.

Av de 72 transaktioner som vi granskade innehöll 34 (47 %) fel. Vi har kvantifierat 25 fel som hade ekonomisk inverkan på de belopp som belastade EU:s budget. Felen gällde icke stödberättigande kostnader, avsaknad av styrkande handlingar, offentlig upphandling och kostnader som inte uppkommit.

Vi fann också 17 fall av bristande efterlevnad av rättsliga och finansiella bestämmelser som dock inte hade någon ekonomisk inverkan på EU-budgeten. Dessa gällde till exempel obligatoriska förfaranden som inte hade följts, otillräckliga bevis, otydlig fördelning av kostnader och avsaknad av verifieringskedja.

Exempel: Obligatorisk riskbedömning utfördes inte

Vi granskade slutbetalningen för ett projekt som gick ut på att leverera och installera kommunikationsutrustning till en statlig myndighet i mottagarlandet. Kontraktet tecknades med en lokal leverantör och uppgick till sammanlagt 255 492 euro. När kontraktet undertecknades gjorde kommissionen en utbetalning av förfinansiering på 102 197 euro, vilket motsvarade 40 % av den överenskomna kontraktssumman.

Enligt förfarandemanualen ska kommissionen utföra riskbedömningar för att försäkra sig om att utbetalningar av förfinansiering på mellan 60 000 och 300 000 euro där det saknas bankgaranti endast görs om risken bedöms som låg. I det här fallet krävdes en riskbedömning eftersom förfinansieringsbeloppet var 102 197 euro. Kommissionen gjorde dock utbetalningen utan att utföra någon riskbedömning och utan att erhålla en bankgaranti.

Granskning av delar av internkontrollsystem

Vi besökte fyra EU-delegationer i länder utanför EU (Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Rwanda och Serbien) och undersökte delar i deras system för intern kontroll. Vi bedömde också verksamheten för att öka delegationspersonalens medvetenhet när det gäller förebyggande av bedrägerier samt etik och integritet. Vi upptäckte en del brister när det gällde funktionen hos de delar av internkontrollsystemen som vi granskade. Bristerna gällde kostnadskontroller, utbildning om förebyggande av bedrägerier och kommissionens it-system Opsys.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

Vi granskade GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars årliga verksamhetsrapport för budgetåret 2022. Vi inriktade oss på huruvida GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar hade presenterat informationen om korrekthet i sin årliga verksamhetsrapport i enlighet med kommissionens anvisningar och tillämpat metoden för att uppskatta framtida korrigeringar och återvinningar på ett konsekvent sätt. GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar använder sig av en undersökning, den så kallade undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel, som genomförs av en extern entreprenör, för att ta fram viktiga uppgifter till sin årliga verksamhetsrapport. I tidigare årsrapporter har vi beskrivit begränsningar som undersökningen av

51

procentsatsen för kvarstående fel har. Vidare konstaterade vi att siffran för GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars korrigerande kapacitet för 2022 hade redovisats för högt på grund av oupptäckta fel, nämligen att betalningskrav för outnyttjad förfinansiering hade inkluderats i beräkningen.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

ostärker kontrollerna för att förhindra oriktiga ändringar av förslag i samband med ingåendet av kontrakt när bidrag tilldelas på grundval av förslagsinfordringar,

outför riskbedömningar i enlighet med kraven i förfarandemanualen för att säkerställa att utbetalningar av förfinansiering på mellan 60 000 och 300 000 euro där det saknas bankgaranti endast görs om risken bedöms som låg,

ofastställer en lämplig tidsram så att kostnadskontrollrapporter från entreprenörer för bidragskontrakt finns tillgängliga innan betalningar genomförs eller kostnader regleras,

ostärker kontrollerna för att exkludera betalningskrav för outnyttjad förfinansiering vid beräkningen av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars korrigerande kapacitet.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Grannskapet och omvärlden finns i kapitel 9 i årsrapporten för 2022.

52

Europeisk offentlig förvaltning

Totalt: 11,6 miljarder euro

(rubrik 7 i den fleråriga budgetramen)

Vår revision

Vår revision omfattade de administrativa kostnaderna för EU:s institutioner och organ: Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen.

År 2022 uppgick institutionernas och organens kostnader för administration till totalt 11,6 miljarder euro. I beloppet ingick kostnader för personal och pensioner (cirka 70 % av de totala kostnaderna), byggnader, utrustning, energi, kommunikation och informationsteknik.

En extern revisor granskar vår egen årsredovisning. Efter granskningen varje år offentliggörs revisionsuttalandet och granskningsrapporten i Europeiska unionens officiella tidning och på vår webbplats.

53

Våra iakttagelser

Granskat belopp Väsentliga fel?
   
11,6 miljarder euro Nej – innehöll inte väsentliga fel 2021 eller 2022
   

Vi granskade 60 transaktioner som omfattade alla institutioner. Liksom tidigare år uppskattar vi att felnivån ligger under väsentlighetsgränsen.

Vi fann inga specifika problem när det gällde Europeiska unionens råd, Europeiska unionens domstol, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén, Europeiska ombudsmannen eller Europeiska datatillsynsmannen. Vår externa revisor rapporterade inte något specifikt problem på grundval av sitt arbete.

För 2022 granskade vi utvalda övervaknings- och kontrollsystem vid Europeiska unionens domstol, och vi fann inga större problem.

54

Europaparlamentet

Vi upptäckte tre kvantifierbara fel i betalningar som Europaparlamentet hade gjort till de europeiska politiska grupperna och till en europeisk politisk stiftelse. Europaparlamentets interna regler, som de politiska grupperna måste följa, är oförenliga med budgetförordningen eftersom de begränsar konkurrensen i samband med offentlig upphandling. Dessutom hade de politiska grupperna inte följt de interna reglerna fullt ut eftersom de inte alltid hade tagit in tillräckligt många anbud. Vi fann även andra fall där upphandlingsreglerna inte hade följts.

Europeiska kommissionen

Vi identifierade inte några kvantifierbara fel i kommissionens betalningar, men för två av de åtta pensionsbetalningar som vi granskade saknades ett aktuellt levnadsintyg bland pensionshandlingarna.

Europeiska utrikestjänsten

Vi fann två kvantifierbara fel i betalningar som gjorts av Europeiska utrikestjänsten. Det ena gällde avsaknaden av ett giltigt underliggande kontrakt för säkerhetstjänster som förvärvats av en EU- delegation. Det andra gällde barntillägg som en anställd hade fått från andra källor men som inte hade dragits av från lönen.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att Europaparlamentets administration stärker sin vägledning om de politiska gruppernas genomförande av budgetanslag och föreslår för parlamentets presidium att det vidtar åtgärder och kräver att de politiska grupperna tillämpar de interna reglerna ändamålsenligt och ser till att upphandlingsförfaranden följs.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Europeisk offentlig förvaltning finns i kapitel 10 i årsrapporten för 2022.

55

Faciliteten för återhämtning och resiliens

Totalt: 53,7 miljarder euro

Vår revision

Faciliteten för återhämtning och resiliens stöder reformer och investeringsprojekt i medlemsstaterna sedan covid-19-pandemins början i februari 2020 och fram till den

31 december 2026. Den omfattar finansiering på 723,8 miljarder euro i form av lån (385,8 miljarder euro) och icke återbetalningspliktiga ekonomiska bidrag (338 miljarder euro). Dess huvudsyfte är att mildra covid-19-pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser och samtidigt göra medlemsstaternas ekonomier och samhällen mer resilienta och bättre förberedda på framtida utmaningar samt påskynda den gröna och digitala omställningen.

Faciliteten för återhämtning och resiliens genomförs genom direkt förvaltning av kommissionen, vilket innebär att kommissionen är direkt ansvarig för ett programs genomförande.

Medlemsstaterna måste utarbeta planer för återhämtning och resiliens och utforma lämpliga förvaltnings- och kontrollsystem. Planerna för återhämtning och resiliens ska omfatta ett enhetligt paket med offentliga investeringar och reformer grupperade i olika delar och fastställa lämpliga delmål och/eller mål.

Utbetalningar från faciliteten görs på villkor att medlemsstaterna har uppnått delmålen och målen på ett tillfredsställande sätt. Mål eller delmål som tidigare har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt måste fortfarande vara uppnådda, och principen om att undvika dubbel finansiering ska följas.

Relevanta stödvillkor måste också följas.

Innan utbetalningar görs bedömer kommissionen huruvida de delmål och mål som ligger till grund för betalningsansökningarna har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Om kommissionen konstaterar att ett delmål eller mål inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt ska utbetalningen av hela eller delar av det ekonomiska bidraget hållas inne under högst sex månader.

56

Efter det att utbetalningar har gjorts utför kommissionen efterhandsrevisioner av delmål och mål. Den utför även tillhörande systemrevisioner och revisioner som fokuserar på skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

Medlemsstaterna kan begära förfinansiering som därefter regleras proportionellt genom de efterföljande utbetalningarna. Vid utgången av 2022 hade alla 27 medlemsstaters planer för återhämtning och resiliens godkänts av rådet, och 21 medlemsstater hade fått förfinansiering. Medlemsstaterna hade lämnat in 27 betalningsansökningar till kommissionen, och kommissionen hade gjort 14 utbetalningar (en år 2021 och 13 år 2022). De 13 bidragsutbetalningar och regleringarna av förfinansiering som kommissionen gjorde till elva medlemsstater 2022 avsåg uppnåendet av 274 delmål och 37 mål.

Vår granskningspopulation för 2022 motsvarade ett totalbelopp på 53,7 miljarder euro och omfattade alla 13 bidragsutbetalningar som uppgick till 46,9 miljarder euro samt regleringen av den tillhörande förfinansieringen på 6,8 miljarder euro. Vår revision omfattade inte facilitetens lånedel. Vi granskade huruvida de 244 delmålen och alla 37 målen hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, inklusive kommissionens preliminära bedömningar. Vi kontrollerade 20 av målen på plats i fem medlemsstater.

57

Våra iakttagelser

Granskat belopp Väsentliga fel?
   
  2022: de sammanlagda effekterna av våra
53,7 miljarder euro iakttagelser är väsentliga men inte av avgörande
  betydelse
   

De samlade revisionsbevisen från vårt arbete visar följande:

a)15 av de 281 delmålen och målen påverkades av problem avseende korrektheten. Med hänsyn till karaktären hos utgiftsmodellen för faciliteten för återhämtning och resiliens, och med tanke på att kommissionens metod för innehållande av betalningar bygger på att många bedömningar ska göras, vilket kan leda till olika tolkningar, anger vi inte någon felprocent som går att jämföra med andra av EU:s utgiftsområden. Med beaktande av dessa begränsningar uppskattar vi att den minsta ekonomiska inverkan av dessa iakttagelser ligger nära vår väsentlighetsgräns. Dessa iakttagelser handlade om delmål och mål som inte hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, finansiering av en återkommande nationell budgetutgift, åtgärder som hade inletts före stödberättigandeperioden, dubbel finansiering och upphävande av en åtgärd.

b)I några fall hade åtgärder och underliggande delmål eller mål utformats på ett bristfälligt sätt. Om delmål och mål inte är tydligt definierade är det svårt att bedöma om de har uppnåtts, och den ursprungliga målsättningen uppnås eventuellt inte.

c)Det förekom problem med tillförlitligheten i de uppgifter som medlemsstaterna hade lämnat i sina förvaltningsförklaringar.

d)Kommissionens preliminära bedömningar och efterhandsrevisioner omfattar inte systematiskt viktiga villkor för utbetalning, såsom att stödberättigandeperioden måste respekteras och att stödet inte får ersätta återkommande nationella budgetutgifter. Förfarandena för efterhandsrevisioner omfattar inte kontroll av att de granskade mål som tidigare bedömts vara uppnådda fortfarande är uppnådda efter utbetalningen.

e)Införandet av kontrolldelmål innebär att de berörda systemen i medlemsstaterna inte var fullt fungerande när planerna började genomföras, vilket utgjorde en risk med avseende på korrektheten i utgifterna från faciliteten för återhämtning och resiliens och skyddet av EU:s ekonomiska intressen. Vi konstaterade också att kontrolldelmålen skiljer sig betydligt åt vad gäller detaljnivå och krav, dock utan någon giltig motivering.

f)Brister kvarstår i medlemsstaternas rapporterings- och kontrollsystem. Dessutom identifierade vi ett övergripande problem kopplat till begränsningar i tillgången till uppgifter om de verkliga huvudmännen för utländska företag. Detta beror på att det inte finns någon central EU-databas med fullständiga uppgifter om alla verkliga huvudmän för företag som är registrerade i EU.

58

Vi granskade även GD Ekonomi och finans rapportering om korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens 2022 i sin årliga verksamhetsrapport och hur denna information presenteras i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten. Våra iakttagelser och slutsatser överensstämmer inte med förklaringen från utanordnaren vid GD Ekonomi och finans.

Exempel på ett delmål som inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt

Greklands delmål 42 – Laddningsstationer för elfordon – ikraftträdandet av den rättsliga ramen

Beskrivning av delmålet i rådets genomförandebeslut för Grekland:

”Ikraftträdande av alla ministerbeslut som föreskrivs i lag 4710/2020 och som undertecknats av miljö- och energiministern, infrastruktur- och transportministern, inrikesministern och finansministern, som organiserar marknaden för elfordon, med fokus på marknaden för laddningstjänster och tillhandahållandet av skattebaserade incitament för inköp av elfordon och installation av laddningsinfrastruktur för elfordon.”

I primärlagstiftningen föreskrevs att tolv ministerbeslut som var nödvändiga för organisationen av marknaden för elfordon skulle träda i kraft. Vi konstaterade att delmålet inte hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt eftersom tre ministerbeslut (om sanktioner för marknadsaktörer, krav på laddningsstationer i traditionella samhällen och utbildning av elfordonstekniker) inte hade trätt i kraft när utbetalningen gjordes.

59

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

oförbättrar de preliminära bedömningarna och efterhandsrevisionerna och

i sina preliminära bedömningar och efterhandsrevisioner kontrollerar att stödberättigandeperioden respekteras och att principen om att inte ersätta återkommande nationella budgetutgifter följs,

ser över sina förfaranden för efterhandsrevisioner så att de omfattar kontroll av att de granskade mål som tidigare bedömts vara uppnådda fortfarande är uppnådda efter utbetalningen,

outifrån de erfarenheter som gjorts under genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens kontrollerar att de granskade planerna tydligt fastställer alla delmål och mål och att alla väsentliga delar av en åtgärd omfattas av delmål och mål.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av faciliteten för

återhämtning och resiliens finns i kapitel 11 i årsrapporten för 2022.

60

Europeiska utvecklingsfonden

Totalt: 2,4 miljarder euro

Vår revision

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) inrättades 1959 och var det främsta instrumentet utanför EU:s allmänna budget genom vilket EU finansierade utvecklingssamarbete med länder och regioner i Afrika (söder om Sahara), Karibien och Stillahavsområdet (AKS) och med utomeuropeiska länder och territorier (ULT) fram till slutet av 2020. Den elfte EUF omfattar den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Ramen för EU:s förbindelser med AKS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna utgjordes av ett partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 för en period på 20 år. Tillämpningen av bestämmelserna i avtalet har förlängts till och med den

30 juni 2023. Det främsta målet med EUF är att minska och på sikt utrota fattigdomen, i enlighet med det främsta målet för unionens utvecklingssamarbete, som fastställs i artikel 208 i EUF- fördraget. Vad beträffar den fleråriga budgetramen 2021–2027 omfattas utvecklingssamarbetet med AKS-länderna av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, medan samarbetet med utomeuropeiska länder och territorier (ULT) har införlivats i ULT-beslutet, som även inbegriper Grönland. Nionde, tionde och elfte EUF har däremot inte införlivats i EU:s allmänna budget utan fortsätter att genomföras separat och vara föremål för separat rapportering tills de avslutas.

EUF förvaltas nästan helt av kommissionen (GD Internationella partnerskap). En liten del av EUF:s betalningar 2022 (5 %) förvaltades av generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo).

För 2022 uppgick de totala kostnader som revisionen omfattade på detta område till 3,0 miljarder euro. Dessa kostnader gäller nionde, tionde och elfte EUF och verkställdes i 78 länder genom en mängd olika metoder, såsom byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt, bidrag, budgetstöd, programkostnadsförslag och överenskommelser om medverkan.

61

Våra iakttagelser

Vi konstaterade att årsredovisningen inte innehöll väsentliga felaktigheter.

Intäktstransaktionerna innehöll inte några väsentliga fel.

Vi gör ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna för budgetåret 2022.

  Granskat belopp     Väsentliga fel?   Uppskattad mest sannolik
       
        felnivå
           
             
  3,0 miljarder euro   Ja 7,1 % (2021: 4,6 %)
             

För revisionen av transaktionernas korrekthet granskade vi ett urval bestående av

140 transaktioner (alla betalningar gick via GD Internationella partnerskap) som var representativt för alla typer av utgifter inom EUF. Urvalet omfattade 27 transaktioner avseende förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, 98 transaktioner som hade bemyndigats av 20 EU- delegationer och 15 transaktioner som hade godkänts av kommissionens huvudkontor. När vi upptäckte fel i transaktionerna analyserade vi de bakomliggande orsakerna för att identifiera potentiella brister.

Av de 140 transaktioner som vi granskade innehöll 57 (40,7 %) fel. På grundval av de 48 fel som vi har kvantifierat uppskattar vi felnivån till 7,1 %. De tre vanligaste feltyperna var kostnader som inte hade uppkommit (51 %), icke stödberättigande kostnader (24 %) och allvarlig underlåtenhet att följa reglerna för offentlig upphandling (16 %).

Liksom tidigare år begick kommissionen och dess genomförandepartner fler fel i transaktioner som gällde programkostnadsförslag och bidrag samt överenskommelser om medverkan med mottagarländer, internationella organisationer och organ i medlemsstater än i andra former av stöd (t.ex. de som omfattar byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt). Av de 99 transaktioner av denna typ som vi granskade innehöll 46 kvantifierbara fel, och dessa stod för 86 % av den uppskattade felnivån.

62

Exempel på kostnader som inte hade uppkommit: brister i EU- delegationernas kontrollsystem för reglering av förfinansiering

Vid en EU-delegation som vi besökte i år konstaterade vi att sex av de nio transaktioner som vi granskade innehöll samma typ av fel. Kommissionen hade reglerat förfinansieringstransaktioner på grundval av stödmottagarens deklarerade totala kostnader på 11 miljoner euro. Våra kontroller visade att de faktiska kostnaderna för de berörda projekten hade varit 3,8 miljoner euro. Mellanskillnaden, 7,2 miljoner euro, bestod av åtaganden som ännu inte hade utnyttjats. Vi ansåg därför att dessa kostnader inte hade uppkommit och därför inte var stödberättigande.

Det faktum att vi upptäckte detta fel i två tredjedelar av de transaktioner som vi granskade pekar på en brist i funktionen hos delegationens interna kontrollsystem för reglering av förfinansiering.

Liksom tidigare år drabbades vi av förseningar i mottagandet av begärd dokumentation från vissa internationella organisationer och följaktligen i utförandet av vårt arbete. Dessa organisationer gav endast begränsad tillgång till handlingar (t.ex. i skrivskyddat format), vilket hindrade planeringen, utförandet och kvalitetskontrollen av vår revision. Dessa svårigheter kvarstod trots kommissionens försök att lösa dem genom kontinuerlig kommunikation med de berörda internationella organisationerna.

GD Internationella partnerskaps undersökning av procentsatsen för kvarstående fel

År 2022 lät GD Internationella partnerskap för elfte gången en extern entreprenör genomföra undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel. Avsikten med undersökningen är att uppskatta andelen fel som har undgått GD Internationella partnerskaps alla förvaltningskontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera sådana fel inom hela dess ansvarsområde i syfte att dra slutsatser om kontrollernas ändamålsenlighet.

I 2022 års undersökning av procentsatsen för kvarstående fel använde GD Internationella partnerskap, liksom de föregående åren, en urvalsstorlek på 480 transaktioner (vissa transaktioner i urvalet hade ett högre värde än urvalsintervallet, och därför bestod det slutliga urvalet av 407 transaktioner). Undersökningen ledde till en uppskattad total procentsats för kvarstående fel på 1,15 % – under kommissionens väsentlighetsgräns på 2 % för sjunde året i rad.

Undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision utan bygger på GD Internationella partnerskaps metod och vägledning för att uppskatta den kvarstående felprocenten. Vi har i tidigare årsrapporter om EUF beskrivit begränsningar i undersökningarna som kan ha bidragit till att procentsatsen för kvarstående fel har underskattats.

Vi granskade den beräkningsmetod som användes för 2022 års undersökning av procentsatsen för kvarstående fel och konstaterade att metoden för extrapolering av poster med högt värde inte var tillräckligt tydlig. Till följd av detta hade den externa entreprenören inte på ett korrekt sätt extrapolerat poster med högt värde (dvs. med ett värde som är högre än urvalsintervallet) från urvalet. Vi anser att procentsatsen för kvarstående fel hade underskattats. Vår beräkning ger en procentsats för kvarstående fel på 1,35 %.

63

Granskning av den årliga verksamhetsrapporten för 2022

Generaldirektörens förklaring i den årliga verksamhetsrapporten för 2022 innehåller inga reservationer. Vi anser att avsaknaden av reservationer i den årliga verksamhetsrapporten för 2022 inte är motiverad och att den delvis beror på begränsningarna i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel.

Den felaktiga extrapoleringen av poster med högt värde resulterade i en felnivå över väsentlighetsgränsen på 2 % för kostnader i samband med indirekt förvaltning med utomstående organisationer. Kommissionen borde därför ha gjort en reservation för denna kostnadskategori, som står för 42,7 % av GD Internationella partnerskaps relevanta kostnader.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

okontrollerar att alla saldon för avslutade EUF har reglerats och att uppgifterna i årsräkenskaperna uppdateras i tid,

okontrollerar att förfinansiering och fakturor regleras i tid,

ovidtar lämpliga åtgärder för att förbättra EU-delegationernas kontrollsystem så att belopp som ännu inte använts men där ersättning begärts för uppkomna kostnader identifieras innan betalningar görs eller kostnader regleras,

oupprepar för stödmottagare i EU-projekt att de måste följa kontraktsvillkoren angående stödberättigande mervärdesskatt och utför nödvändiga kontroller för att säkerställa att avdragsgill mervärdesskatt inte debiteras projekten,

otar hänsyn till all tillgänglig teknisk och finansiell information för att förebygga, eller upptäcka och korrigera, fel innan kostnader godkänns,

oförbättrar den metod som används för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel så att poster av högt värde extrapoleras korrekt och kontrollerar att entreprenören tillämpar den korrekt.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EUF finns i årsrapporten

för 2022 om den verksamhet som finansieras genom nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden.

64

Bakgrundsinformation

Europeiska revisionsrätten och dess arbete

Revisionsrätten är EU:s oberoende externa revisor. Vi har vårt säte i Luxemburg och har cirka

900 anställda från alla länder i EU. Vårt uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s administration och ekonomiska förvaltning, verka för ansvarsskyldighet och insyn och fungera som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen. Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De används till att ställa de ansvariga för genomförandet av EU:s politik och program till svars: kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna. Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas medborgare vet hur deras pengar används.

65

Tony Murphy

Irland

Ladislav Balko

Slovakien

Nikolaos Milionis

Grekland

Mihails Kozlovs

Lettland

Annemie Turtelboom

Belgien

Joëlle Elvinger

Luxemburg

Stef Blok

Nederländerna

Keit Pentus-Rosimannus

Estland

Pietro Russo

Italien

Klaus-Heiner Lehne

Tyskland

Ildikó Gáll-Pelcz

Ungern

Viorel Ștefan

Rumänien

Helga Berger Österrike

George Marius Hyzler

Malta

Baudilio Tomé Muguruza

Spanien

Bettina Jakobsen

Danmark

Eva Lindström

Sverige

Ivana Maletić

Kroatien

Marek Opioła

Polen

Lefteris Christoforou

Cypern

Iliana Ivanova

Bulgarien

Jan Gregor

Tjeckien

Hannu Takkula

Finland

François-Roger Cazala

Frankrike

Jorg Kristijan Petrovič

Slovenien

Laima Liucija Andrikienė

Litauen

Anm.: Revisionsrättens ledamöter i juli 2023.

66

Våra produkter

Vi utarbetar

oårsrapporter, som i första hand innehåller resultatet av finansiell revision och regelefterlevnadsrevision av EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, men som även behandlar budgetförvaltning och prestationsaspekter,

osärskilda rapporter med resultatet av utvalda revisioner av specifika politik- eller budgetområden eller av budget- eller förvaltningsteman,

osärskilda årsrapporter om EU:s byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag,

oyttranden över nya eller uppdaterade lagar med betydande effekter på den ekonomiska förvaltningen, antingen på begäran av en annan institution eller på vårt eget initiativ,

oöversikter med en beskrivning av, eller information om, politik, system, instrument eller mer avgränsade ämnen.

Kortfattad beskrivning av revisionsmetoden för vår revisionsförklaring

Uttalandena i vår revisionsförklaring bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder.

Såsom anges i vår strategi för 2021–2025 kommer vi under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 att fortsätta utveckla vår revisionsmetod och använda tillgängliga uppgifter och information, så att vi även i fortsättningen kan tillhandahålla en hög grad av säkerhet, i enlighet med vårt fördragsenliga mandat och i full överensstämmelse med internationella revisionsstandarder för den offentliga sektorn.

67

Räkenskapernas tillförlitlighet

Innehåller EU:s årsredovisning fullständig och riktig information?

Hundratusentals bokföringsposter skapas av kommissionens generaldirektorat varje år med information från många olika källor (bland annat medlemsstaterna). Vi kontrollerar att redovisningsprocesserna fungerar korrekt och att redovisningsuppgifterna är fullständiga, har bokförts korrekt och presenteras på ett lämpligt sätt i EU:s årsredovisning. När det gäller revisionen av räkenskapernas tillförlitlighet har vi tillämpat bestyrkandemetoden sedan vårt första uttalande 1994.

oVi utvärderar redovisningssystemet och bedömer om det ger en god grund för tillförlitliga uppgifter.

oVi bedömer om centrala redovisningsrutiner fungerar korrekt.

oVi gör analytiska kontroller av redovisningsuppgifterna och bedömer om de presenteras på ett enhetligt sätt och verkar rimliga.

oVi kontrollerar direkt ett urval bokföringsposter och bedömer om de underliggande transaktionerna har ägt rum och bokförts korrekt.

oVi kontrollerar årsredovisningen och bedömer om den ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Transaktionernas korrekthet

Följer de intäkts- och betalningstransaktioner som ligger till grund för EU:s räkenskaper reglerna?

EU-budgeten omfattar miljontals betalningar till stödmottagare både inom EU och i övriga världen. Merparten av betalningarna förvaltas av medlemsstaterna. För att inhämta de bevis som krävs bedömer vi de system genom vilka intäkter och kostnadsförda betalningar (dvs. slutbetalningar och regleringar av förskott) förvaltas och kontrolleras, och vi undersöker ett urval av transaktioner.

Där villkoren enligt relevanta internationella revisionsstandarder är uppfyllda går vi igenom och gör om de kontroller som de ansvariga för genomförandet av EU-budgeten har gjort. På så sätt kan vi fullt ut beakta eventuella korrigerande åtgärder som har vidtagits till följd av dessa kontroller.

oVi bedömer systemen för intäkter och kostnader för att avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera transaktionernas korrekthet.

oVi gör statistiska urval av transaktioner som ligger till grund för våra revisorers detaljgranskning. Transaktionerna i urvalen granskas i detalj, även på plats hos slutmottagare (t.ex. jordbrukare, forskningsinstitut eller företag som tillhandahåller offentligt upphandlade byggentreprenader eller tjänster), så att vi får bevis för att varje underliggande händelse har inträffat, har bokförts korrekt och följer reglerna för betalningar.

68

oVi analyserar fel och klassificerar dem som kvantifierbara eller icke kvantifierbara. Transaktioner innehåller kvantifierbara fel om betalningen, enligt reglerna, inte borde ha godkänts. Vi extrapolerar de kvantifierbara felen för att få fram en uppskattad felnivå för varje område där vi gör en särskild bedömning. Vi jämför därefter den uppskattade felnivån med väsentlighetsgränsen på 2 % och bedömer om felen är av avgörande betydelse.

oI våra uttalanden tar vi hänsyn till dessa bedömningar och till annan relevant information, såsom årliga verksamhetsrapporter och rapporter från andra externa revisorer.

oVi diskuterar alla våra granskningsresultat både med myndigheter i medlemsstaterna och med kommissionen för att bekräfta att våra uppgifter är korrekta.

Vad använder vi för revisionsmetod för revisionsförklaringen om korrektheten i kostnaderna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens?

oVi gör ett separat uttalande om korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens som en del av vår revisionsförklaring om EU-budgeten. Skälet till det är att vi anser att modellen för att genomföra faciliteten för återhämtning och resiliens är annorlunda och att det handlar om ett tillfälligt instrument. Vårt syfte med detta uttalande är att tillhandahålla rimlig säkerhet om utbetalningarna och att utifrån det lämna detaljerad information i revisionsförklaringen (se figur 17).

oMerparten av säkerheten uppnår vi genom substansgranskning och bedömning av systemen för övervakning och kontroll. Vår säkerhet kompletteras av kommissionens årliga verksamhetsrapporter och den årliga förvaltnings- och resultatrapporten samt rapporterna från tjänsten för internrevision.

oVårt arbete följer internationella revisionsstandarder och säkerställer att våra revisionsuttalanden är underbyggda med tillräckliga och lämpliga revisionsbevis.

Figur 17 – Revisionsuttalande om faciliteten för återhämtning och resiliens

Skrivbordsgranskning: Ett riskbaserat urval av delmål och mål som årets utbetalningar hänför sig till.

Den information om korrekthet som GD Ekonomi och finans lämnat i sin årliga verksamhetsrapport och som sedan tagits med i kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport.

Källa: Revisionsrätten.

På plats: Vi gör besök på plats i ett urval av medlemsstater.

Revisions-

rättens

revisionsuttalande

Vi granskar kommissionens och medlemsstaternas

övervaknings- och kontrollsystem.

69

Alla våra produkter offentliggörs på vår webbplats: www.eca.europa.eu.

Mer information om revisionsprocessen och revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 till årsrapporten för 2022.

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2023

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i beslut nr 6-2019 om revisionsrättens policy för öppna data och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas namn (om de nämns) anges:

S. 4 och 69: © Europeiska unionen 2023, källa: Europeiska revisionsrätten.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

S. 10: Figur 2 har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

S. 28: Tabell 1 har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

S. 32: © Getty Images, 2017/Miorag Gajic.

S. 39: © stock.adobe.com/Bits and Splits.

S. 43: Ägd och ändrad av AGEA – © CGR SpA (Compagnia Generale Ripreseaeree), med ensamrätt.

S. 45: © stock.adobe.com/BillionPhotos.com.

S. 47: © depositphotos.com.

S. 51: © stock.adobe.com/bluedesign.

S. 53: © stock.adobe.com/RioPatuca Images.

S. 56: © stock.adobe.com/Andrii Yalanskyi.

S. 68: Figur 17 har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt. Kugghjulsikonen har ändrats av revisionsrätten, © stock.adobe.com/Ramziia.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

N-SV-357-23-09-QJ

Några ord om EU-revisionen 2022 i korthet

EU-revisionen 2022 i korthet ger en översikt över våra årsrapporter för 2022 om EU:s allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden, där vi lägger fram vår revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Vi har även granskat faciliteten för återhämtning och resiliens och avger ett separat uttalande om lagligheten och korrektheten i dess kostnader. I EU-revisionen 2022 i korthet redovisas också våra viktigaste iakttagelser om intäkterna och de största utgiftsområdena inom EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfonden, liksom granskningsresultat avseende budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning.

De fullständiga rapporterna finns på revisionsrättens webbplats eca.europa.eu.

Europeiska revisionsrätten är EU:s oberoende externa revisor. Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, pekar på brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att EU-medborgarna vet hur deras pengar används.

ISBN 978-92-849-0886-8