Kommenterad dagordning rådet
Klimat- och näringslivsdepartementet
Sekretariatet för EU och internationella frågor,
Klimat och miljö
Rådets möte (miljöministrarna) den 18 december 2023
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.
3.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förpackningar och förpackningsavfall
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Beslut om allmän riktlinje
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade den 30 november 2022 ett förslag på uppdaterade bestämmelser för förpackningar och förpackningsavfall. Förslaget innebär att nuvarande Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG av den 20 december 1994 om förpackningar och förpackningsavfall ska upphävas och ersättas med en ny förordning.
Förslaget syftar till att förebygga och minska förpackningsavfall, öka återanvändning och högkvalitativ materialåtervinning samt skapa en marknad för återvunnet material. Detta ska styra förpackningssektorn mot klimatneutralitet till 2050, underlätta för konsumenter, skapa nya affärsmöjligheter och öka Europas självförsörjningsgrad.
Förhandlingar har pågått i rådet under Sveriges ordförandeskap under våren och fortsatt under hösten under Spaniens ordförandeskap.
De frågor som särskilt har diskuterats har varit kring flexibiliteten för medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder eller anpassa kraven, kvalitet och prestandagrader för materialåtervinning, krav på komposterbara förpackningar, begränsningar av vissa engångsförpackningar och kraven om att använda återanvändbara förpackningar för vissa tillämpningsområden.
Sverige har bl.a. efterfrågat ytterligare livscykelanalyser avseende återanvändbara förpackningars miljöeffekter jämfört med engångsförpackningar och kommissionen har kunnat presentera ytterligare underlag för att återanvändbara förpackningar är miljöbättre än engångsförpackningar i de tillämpningar som föreslagits.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ordförandeskapets ambition att nå en allmän riktlinje på miljörådet. En slutlig kompromisstext väntas presenteras inom kort.
Förutsatt att förslaget till allmän riktlinje ger tillräckliga förutsättningar för medlemsstater att nå målen och att mål och krav i förordningen speglar vikten av pappers- och kartongförpackningar som substitut för plast, och i möjligaste mån värnar den svenska bioekonomin såsom svenska intressen i skogs och pappersindustri, avser regeringen att ställa sig bakom beslutet om allmän riktlinje.
Regeringen välkomnar huvuddelarna i förslaget med högre ambition för materialåtervinning, återanvändning och förebyggande av avfall med målsättning att ställa om till en cirkulär ekonomi, att uppnå klimat- och miljömålen, öka konkurrenskraften och underlätta för en väl fungerande inre marknad inom förpackningssektorn.
Regeringens bedömning är preliminärt att förslaget till allmän riktlinje ger tillräcklig flexibilitet och förutsättningar för att behålla det svenska avfallshanteringssystemet och värna de stora investeringar som har gjorts och görs nationellt avseende infrastruktur för insamling och omhändertagande av förpackningsavfall.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum den 9 februari och 9 mars 2023 och information lämnades i utskottet den 14 november 2023. Samråd med EU- nämnden ägde rum den 10 mars 2023.
2 (10)
Fortsatt behandling av ärendet: Europaparlamentet antog den 22 november sin position om förordningen. Om en allmän riktlinje kan beslutas av rådet kan trepartssamtal med Europaparlamentet starta i början av nästa år.
Faktapromemoria: Faktapromemoria 2022/23:FPM43
4.Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussionspunkt
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet har delat ett diskussionsunderlag innehållande två frågor som avses adresseras, den första om hur förslaget kan hjälpa till att förbättra markhälsan på
Förslaget till direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens grundar sig på markstrategin för 2030 och syftar till att uppnå god markhälsa i hela EU till år 2050. Förslaget gäller för all mark och alla markanvändningar.
Förslaget innehåller en skyldighet för medlemsstater att skapa nationella markdistrikt och etablera ett övervakningssystem för markhälsa. Genom övervakningssystemet ska medlemsstaterna regelbundet mäta och följa upp tillståndet för jordarna. Medlemsstaterna ska även definiera metoder för ett hållbart brukande och gradvis implementera dessa metoder på all brukad mark. Förslaget innehåller även en skyldighet för medlemsstaterna att identifiera alla nationella områden som är förorenade eller potentiellt förorenade och att utföra riskbedömningar och åtgärder för att riskerna ska hållas på en nivå som är acceptabel för människors hälsa och miljön.
Förslag till svensk ståndpunkt: Det är viktigt att förslaget respekterar och ger utrymme för olika nationella och lokala förutsättningar genom att ge medlemsstaterna stor flexibilitet. Det är till exempel viktigt i förhållande till den fysiska planeringen och anpassning till svenska jordarter och markslag. Det är viktigt att förslaget utformas så att det möjliggör, och inte försvårar, en ökad samhällsutbyggnad och den militära tillväxten inom totalförsvaret
3 (10)
och att undantag införs för mark som nyttjas av det militära och civila försvaret. Berörda företags konkurrenskraft i Sverige liksom övriga EU ska värnas. När det gäller förorenad mark så är det preliminärt positivt med högre ambitionsnivåer för medlemsländerna inom EU då det finns en stor variation i hur länderna arbetat med förorenade områden samt hur långt länderna har kommit. Sverige ser positivt på kommissionens intention att hanteringen av förorenade och potentiellt förorenade områden utgår från risker för människors hälsa och miljö. Sverige har redan kommit långt i sitt arbete med identifiering och undersökning av förorenade områden, vilket behöver beaktas. Principen om att förorenaren betalar är en fortsatt viktig utgångspunkt att bevaka. Krav som överlappar med krav i annan EU- lagstiftning bör undvikas i direktivet. Förslaget ska vara ändamålsenligt, ge ett tydligt mervärde och möjliggöra ett kostnadseffektivt arbete. Kostnader för EU och för medlemsstaterna ska begränsas.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet ägde rum den 5 oktober 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar av direktivet i syfte att nå en allmän riktlinje förväntas fortsätta under våren 2024.
Faktapromemoria: Faktapromemoria 2022/23:FPM125 Förslag till direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens.
5.Förslag till förordning om ett övervakningsramverk för resilienta europeiska skogar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Presentation och diskussion
Ansvarigt statsråd: Peter Kullgren
Förslagets innehåll: Den 22 november presenterade
4 (10)
Förslaget innehåller ett antal indikatorer, där vissa ska samlas in av EU- kommission med fjärranalys (satellitdata Copernicus), andra av medlemsstaterna främst genom nationella skogsinventeringar. Denna data ska sedan delas offentligt via skoginformationssystemet Fise. Det omfattar både elektroniska databaser (statistik) och geografiska informationssystem (kartor).
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen analyserar för närvarande förslaget. Regeringen anser att lagförslaget bör förhandlas i jordbruks- och fiskerådet. Regeringen anser att data och kunskap om skogens tillstånd är viktigt. För regeringen har det som utgångspunkter varit viktigt att förslaget har ett tydligt mervärde, går att genomföra kostnadseffektivt och inte resulterar i administrativa bördor där så inte särskilt kan motiveras. Regeringen är även mån om att förslaget inte medför större förändringar av nationella skogsinventeringssystem för medlemsstater som har välutvecklade sådana, eftersom det riskerar leda till ökade kostnader och försämrad kvalitet och tillförlitlighet på data om skogarnas tillstånd. Principiellt anser regeringen att det nationella självbestämmandet över skogsfrågor ska värnas, detaljerad
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: FaktaPM kommer levereras till riksdagen. Förhandling i rådet väntas under 2024.
Faktapromemoria: -
5 (10)
6. Övriga frågor
a)Aktuella lagstiftningsförslag (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
i)Förordningen om inrättande av en unionsram för certifiering av koldioxidupptag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet informerar om läget i förhandlingarna om förslaget till certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid som presenterades av
Europaparlamentet beslutade vid omröstning den 21 november om sina förslag till ändringar. Rådet antog sin position genom ett Corepermandat den 17 november. Första trilog med Europaparlamentet ägde rum den 28 november.
ii) Luftkvalitetsdirektivet (omarbetning)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet informerar om läget i förhandlingarna om förslaget till omarbetat direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa. Förslaget presenterades av
6 (10)
handlingsplan om nollförorening av luft, vatten och mark. Förslaget innehåller bl.a.
•Skärpta luftkvalitetsnormer till 2030 som ligger närmare WHO:s riktvärden och ger ett ökat skydd för människors hälsa.
•Förtydligade regler och krav för åtgärdsprogram för att åtgärda överskridanden av luftkvalitetsnormerna.
•Förstärkta krav på kontroll av luftkvalitet, dvs. mätning och modellering av luftföroreningar.
Europaparlamentet beslutade vid omröstning den 13 september om sina förslag till ändringar i direktivet. Rådet antog sin position genom ett Corepermandat den 9 november 2023. Första trilog med Europaparlamentet ägde rum den 16 november.
b) Rapporter om viktiga internationella möten under senare tid
i)Fjärde mötet i processen mellan sessionerna om strategin och om ansvarsfull hantering av kemikalier och avfall efter 2020 (IP4.3) och femte mötet i den internationella konferensen om kemikaliehantering (ICCM5)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet och kommissionen
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Mötet IP4/ICCM5 hölls i Bonn,
ii)Femte mötet i partskonferensen för Minamatakonventionen om kvicksilver (COP 5)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet och kommissionen
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
7 (10)
Förslagets innehåll: Det femte partsmötet i Minamatakonventionen genomfördes i Geneve, 30
iii)Tredje mötet i den mellanstatliga förhandlingskommittén för
utarbetande av ett internationellt rättsligt bindande instrument om plastföroreningar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet och kommissionen
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Det tredje internationella förhandlingsmötet om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar hölls den
iv) 28:e mötet i partskonferensen för FN:s klimatkonferens (COP 28)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet och kommissionen
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet och kommissionen återrapporterar från FN:s klimatmöte COP28 i som hölls i Dubai 30 november – 12 december 2023. Mötets dagordning var omfattande, men den viktigaste frågan rörde den första utvärderingen av hur världens samlade klimatåtgärder svarar mot Parisavtalets målsättningar (den globala översynen).
8 (10)
c)Kommissionens bedömning av de nationella energi- och klimatplanerna
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Ebba Busch
Förslagets innehåll: Kommissionen väntas presentera rekommendationer på de utkast till uppdaterade nationella energi- och klimatplaner (NEKP) som lämnats in innan årets slut.
Enligt EU:s förordning 2018/1999/EU om styrningen av energiunionen och klimatåtgärder (’styrningsförordningen’) ska varje medlemsstat ta fram och meddela
Den första svenska planen meddelades till
d)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Mats Persson
Förslagets innehåll: Kommissionen ska informera om hur så kallade EU Missions kan användas som verktyg för klimatåtgärder på lokal nivå. EU missions inom EU:s forskningsprogram Horisont Europa är en samordnad insats från kommissionens sida som syftar till att skynda på genomförandet av innovationer och åtgärder i ökad samverkan mellan myndigheter, regionala och lokala aktörer samt forskningsfinansiärer. Sverige är engagerad i flera EU Missions. Ett av dem är Mission Klimatanpassning som särskilt är inriktat på klimatanpassning, men flera av de andra Missions berör också
9 (10)
klimatfrågan, till exempel Mission Klimatneutrala och smarta städer och Mission Hav och vatten.
e) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den belgiska delegationen
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Det inkommande belgiska ordförandeskapet kommer att presentera sitt arbetsprogram för perioden januari – juni 2024.
10 (10)