Kommenterad dagordning
Europeiska unionens råd 2024-01-12
Utrikesdepartementet
Europakorrespondentenheten
Rådet för utrikes frågor den 19 februari 2024
Kommenterad dagordning
EU:s höga representant väntas ta upp aktuella frågor på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Tobias Billström
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera Rysslands aggression mot Ukraina.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands aggression mot Ukraina.
Regeringen välkomnar att Europeiska rådet den 1 februari fattade beslut om långsiktig finansiering till Ukraina omfattande 50 miljarder euro för perioden 2024–2027.
Regeringen verkar fortsatt för ett starkt, förutsägbart och långsiktigt EU-stöd till Ukraina: såväl politiskt, ekonomiskt, humanitärt, rättsligt som militärt. Ambitiösa och strategiskt uthålliga säkerhetsåtaganden från EU är en viktig del av detta liksom en påfyllnad av den europeiska fredsfaciliteten (EPF), genom inrättandet av ett särskilt kuvert för Ukraina, en så kallad Ukraine Assistance Fund.
Regeringen välkomnar att EU har tagit konkreta steg för att avkastning från den ryska centralbankens immobiliserade tillgångar ska kunna användas för att stödja Ukraina, och avser verka för att EU så snart som möjligt tar nästa steg i frågan för att möjliggöra att pengarna kommer Ukraina till del.
Regeringen verkar för att rådet ska kunna fatta beslut om kommande steg i Ukrainas EU-närmande så snart som möjligt. Det är centralt att Sverige och EU fortsatt stödjer och uppmuntrar Ukraina att genomföra reformer.
Regeringen kommer fortsatt att verka för att EU, tillsammans med partner som USA och övriga G7-länder, ökar trycket på Ryssland och Belarus, inklusive genom ytterligare sanktioner för att begränsa den ryska krigsförmågan. Ett trettonde sanktionspaket mot Ryssland diskuteras för närvarande och regeringen verkar för att det ska kunna beslutas så snart som möjligt.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Rysslands aggression mot Ukraina behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 31 januari inför det extra möte som hölls i Europeiska rådet den 1 februari.
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Tobias Billström
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera situationen i Mellanöstern.
Förslag till svensk ståndpunkt: Situationen i Mellanöstern är fortsatt djupt oroande. Regeringen fördömer reservationslöst Hamas avskyvärda terroristattack den 7 oktober och vidhåller Israels rätt att försvara sig i enlighet med folkrätten, inklusive den humanitära rätten. Ett tungt ansvar vilar på Hamas.
Regeringen ser med allt större oro på antalet civila som dödats och skadats, och den katastrofala humanitära situationen som råder i Gaza. Den internationella humanitära rätten måste upprätthållas, inklusive parternas ansvar att skydda civila och civil infrastruktur. Regeringen upprepar sitt krav på att alla kvarvarande personer i gisslan omedelbart och villkorslöst friges.
Regeringen vill se ett eldupphör av humanitära skäl. Ett omedelbart, säkert, fullt och obehindrat humanitärt tillträde behöver komma tillstånd, för att möjliggöra att mat, vatten, mediciner och andra livsnödvändiga förnödenheter når civilbefolkningen i Gaza. Regeringen följer noga de internationella förhandlingarna för att nå en överenskommelse om eldupphör.
Risken för regional eskalering till följd av det fortsatta kriget i Gaza förblir betydande. Regeringen understryker behovet av fortsatta diplomatiska ansträngningar för att förhindra en fortsatt regional upptrappning där EU har en roll att spela, tillsammans med regionala aktörer, USA och FN.
Situationen i Röda havet är oroande, där houthirebellerna fortsätter att angripa civil sjöfart. Regeringen stödjer ansträngningar för att upprätthålla säkerhet, handel och fri sjöfart i regionen och deltar aktivt i arbetet för att få den nya militära EU-insatsen i Röda havet på plats och välkomnar insatsens inrättande.
Det behövs förnyade insatser för att finna en väg mot hållbar fred. Terrorism och uppvigling måste förhindras. Israels bosättningsexpansion måste upphöra och omedelbara åtgärder måste vidtas för att stoppa bosättarvåldet. Regeringen stödjer arbetet som pågår inom EU för att enas om ett förslag om sanktioner mot extremistiska bosättare på Västbanken. Regeringen, liksom EU, ser ingen annan väg framåt än en framförhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet. För att en sådan lösning ska kunna komma till stånd krävs ett samlat, demokratiskt och legitimt palestinskt ledarskap.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Situationen i Mellanöstern behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 31 januari inför det extra möte som hölls i Europeiska rådet den 1 februari.
Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Tobias Billström
Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera EU:s fortsatta engagemang i Sahel.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen verkar för ett enigt, sammanhållet och långsiktigt EU-agerande i Sahel. EU:s fortsatta engagemang är nödvändigt för att tillvarata flera av EU:s kärnintressen, däribland att motverka terrorism, organiserad brottslighet och irreguljär migration. EU:s engagemang måste samtidigt anpassas till den fortsatt negativa politiska och säkerhetsmässiga utvecklingen i regionen, där styrande militärjuntor i allt högre utsträckning motarbetar sina tidigare regionala och internationella samarbetspartners.
Regeringen anser att EU:s arbete bör bidra till en stabilisering och utveckling genom att i första hand stödja lokalbefolkningar och civilsamhälle. Regionalt samarbete är centralt för långsiktig stabilitet i Sahel och regionala aktörers förmåga måste stärkas för att bidra till en positiv och demokratisk utveckling. Därtill bör EU, på säkerhetsområdet, ge sitt stöd till samarbetsvilliga regeringar med målsättningen att bygga demokratiska och legitima stater.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: EU:s engagemang i Sahel behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 8 december inför rådets möte den 11 december 2023. EU:s utvecklingssamarbete i Sahel och övriga Västafrika behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 9 november 2023 inför rådets möte den 21 november.