Kommenterad dagordning

2024-01-08

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 16 januari 2024

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 22 december 2023.

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkterna Lagstiftningsöverläggningar

3.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

4.Det belgiska ordförandeskapets arbetsprogram

- Diskussionspunkt

Det belgiska ordförandeskapet väntas presentera sitt arbetsprogram för Ekofinrådet de kommande sex månaderna.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

På det ekonomisk-politiska området kommer ordförandeskapet bland annat prioritera arbetet med översynen av EU:s ekonomiska styrning. Vidare kommer ordförandeskapet fortsätta arbetet med genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) och med att utvärdera de finansieringsinstrument som infördes under covid-19-pandemin.

På finansmarknadsområdet kommer ordförandeskapet bland annat fortsätta arbetet med att stärka kapitalmarknadsunionen och bankunionen. Detta inkluderar att fortsätta förhandlingarna om lagstiftningspaketet om stärkt investerarskydd på finansiella marknader och ändringar av EU:s krishanteringsregelverk. Även arbetet med förordningen om hållbarhetsbetyg samt lagstiftningspaketet om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism kommer att prioriteras.

På skatteområdet avser ordförandeskapet bland annat prioritera arbetet med åtgärder som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Detta inkluderar arbetet med EU:s förteckning över icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och skattemissbruk i samband med källskatter. Vidare kommer ordförandeskapet bland annat ta vidare arbetet med mervärdesskatt i den digitala tidsåldern.

På tullområdet kommer ordförandeskapet fortsätta arbetet med reformeringen av EU:s tullunion.

På budgetområdet kommer ordförandeskapet slutföra arbetet med halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram (MTR), inklusive Ukrainafaciliteten, samt föra arbetet med lagförslagen om nya egna medel framåt.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbetsprogram för Ekofinrådet. Att regeringen välkomnar arbetsprogrammet innebär inte att regeringen ställer sig bakom alla frågor som ordförandeskapet avser arbeta med. Regeringen redovisar sin ståndpunkt för respektive initiativ inför att de behandlas i rådet.

2 (7)

5.Den europeiska planeringsterminen 2024

a)Slutsatser om rapporten om förvarningsmekanismen 2024

b)Slutsatser om den årliga översikten över hållbar tillväxt 2024

c)Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 2024

-Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om den årliga hållbara tillväxtöversikten 2024 och den årliga förvarningsrapporten 2024. Vidare väntas rådet godkänna rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 2024.

De aktuella rådsslutsatserna har inte behandlats i riksdagen tidigare. EU- nämnden fick information om den årliga hållbara tillväxtöversikten 2024 den 24 november 2023, inför Epscorådets möte den 27–28 november 2023. Samråd med EU-nämnden om den årliga hållbara tillväxtöversikten 2024, den årliga förvarningsrapporten 2024 och rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 2024 ägde rum den 1 december 2023, inför Ekofinrådets möte den 8 december 2023.

Den 21 november 2023 publicerade kommissionen sitt så kallade höstpaket. Det innehåller bland annat den årliga förvarningsrapporten 2024, den årliga hållbara tillväxtöversikten 2024 och utkastet till rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 2024.

Slutsatser om den årliga förvarningsrapporten 2024

Kommissionens förvarningsrapport utgör starten på det årliga makroekonomiska obalansförfarandet och syftar till att upptäcka potentiella makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna. Medlemsstater som enligt kommissionens analys visar tecken på makroekonomiska obalanser blir föremål för fördjupade granskningar. Utifrån denna preliminära analys föreslår kommissionen att tolv medlemsstater, däribland Sverige, ska bli föremål för fördjupade granskningar under våren 2024.

I utkastet till slutsatser instämmer rådet överlag med kommissionens analys av det makroekonomiska läget i EU, med fallande men fortsatt hög inflation och en inbromsning av ekonomin. Rådet konstaterar bland annat att osäkerheter kring den makroekonomiska utvecklingen kvarstår. Därtill ställer

3 (7)

sig rådet bakom kommissionens avsikt att genomföra fördjupade granskningar i de tolv medlemsstaterna.

Slutsatser om den årliga hållbara tillväxtöversikten 2024

I den årliga hållbara tillväxtöversikten presenterar kommissionen sina förslag till prioriteringar för EU:s ekonomiska politik och sysselsättningspolitik för de kommande 12 till 18 månaderna.

I utkastet till slutsatser delar rådet på ett övergripande plan den lägesbild och de utmaningar som kommissionen redogör för i sin rapport. Rådet konstaterar bland annat att tillväxten i EU har avtagit samt att den höga inflationen och räntehöjningarna tynger hushåll, företag och offentliga finanser. Samtidigt noteras att sysselsättningen inom EU fortsatt är hög och arbetslösheten låg.

Rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 2024 Kommissionen publicerar årligen ett förslag till rådsrekommendation för euroområdets ekonomiska politik det kommande året.

I årets rekommendation uppmanas euroländerna föra en koordinerad och återhållsam finanspolitik, där energistödsåtgärder dras tillbaka, för att förbättra de offentliga finanserna och undvika att driva på inflationen. Därtill rekommenderas länderna att upprätthålla offentliga och främja privata investeringar i bland annat den gröna och digitala omställningen, samt stötta en lönebildning som återställer löntagarnas köpkraft, samtidigt som hänsyn tas till konkurrenskraften.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om den årliga förvarningsrapporten 2024 och den årliga hållbara tillväxtöversikten 2024.

Vid behandlingen av rekommendationen till euroområdet som helhet är det endast länder med euron som valuta som har rösträtt.

4 (7)

6.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 1 december 2023. Överläggning med finansutskottet om makrofinansiellt stöd till Ukraina under 2023 ägde senast rum den 8 december 2022 och samråd med EU-nämnden den 9 december 2022. Överläggning med finansutskottet om kommissionens förslag om en ny facilitet för stöd till Ukraina ägde rum den 7 juli 2023. Finansutskottet fick senast information om halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram (MTR), där förslaget om Ukrainafaciliteten ingår, den 5 december 2023. Samråd med EU-nämnden om MTR har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 15 december 2023 i samband med Europeiska rådets möte den 14–15 december 2023.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands aggression mot Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på genomförandet av sanktioner, inklusive arbetet med frysta ryska tillgångar, det ekonomiska läget i Ukraina och finansiellt stöd till Ukraina.

Ukrainas ekonomi har visat sig vara mer motståndskraftig än väntat. IMF noterade en gradvis återhämtning av ekonomisk aktivitet under 2023 och BNP-tillväxten uppskattas till 4,5 procent samtidigt som inflationen har dämpats. IMF ser framför sig en tillväxt på 3–4 procent under 2024 men osäkerheten är hög. De främsta riskfaktorerna är krigets utveckling och fortsatt extern finansiering. De externa finansieringsbehoven uppskattas till cirka 41,8 miljarder US-dollar för 2024 och 85,2 miljarder US-dollar under perioden 2024–2027.

När det gäller EU:s finansiella stöd till Ukraina tillgängliggjordes under 2023 ett makrofinansiellt stödprogram i form av förmånliga lån om 18 miljarder euro som betalades ut i delbetalningar under året.

Stödprogrammet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM23.

5 (7)

Den 20 juni 2023 presenterade kommissionen ett lagstiftningsförslag om en ny facilitet för stöd till Ukraina om 50 miljarder euro under perioden 2024– 2027. Faciliteten utgör en del av förslaget om en halvtidsöversyn av det fleråriga budgetramverket (MTR).

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM111.

Förslaget förhandlades under hösten 2023 men Europeiska rådet lyckades inte nå en överenskommelse om faciliteten vid sitt möte den 14–15 december 2023. Målsättningen är nu att nå en överenskommelse vid ett extrainsatt möte i Europeiska rådet den 1 februari 2024.

När det gäller sanktioner har EU sedan februari 2022 vidtagit omfattande sanktioner mot Ryssland i syfte att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga. Den 18 december 2023 antog rådet ett tolfte paket med sanktioner mot Ryssland. Paketet innehåller bland annat ett stort antal nya listningar och ytterligare import- och exportförbud, bland annat riktat mot den ryska diamantindustrin. Paketet innehåller även ytterligare åtgärder för att motverka kringgående av EU:s sanktioner.

Under våren 2023 inleddes ett arbete med att utforska hur frysta och immobiliserade ryska tillgångar kan användas för uppbyggnaden av Ukraina. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 26–27 oktober 2023 ställde sig EU:s ledare bakom att undersöka möjligheterna att använda övervinster som europeiska finansieringsinstitut gjort genom att förvalta den ryska centralbankens immobiliserade tillgångar för att stödja Ukraina. Det kommer att göras i en stegvis ansats och den 12 december 2023 presenterade kommissionen ett första lagförslag. Förslaget syftar till att klargöra ägandeskapsförhållanden och åtaganden när det gäller finansieringsinstitutens innehav av ryska centralbankstillgångar. Vidare föreslås att krav på att hålla dessa tillgångar separata ska införas för finansieringsinstituten.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd. Regeringen anser därför att det är viktigt att säkerställa en hållbar finansiering för Ukraina för perioden 2024–2027 och att Ukrainafaciliteten kommer på plats så fort som möjligt.

6 (7)

När det gäller sanktioner anser regeringen att EU tillsammans med partners och likasinnade bör upprätthålla och öka trycket på Ryssland, inklusive genom kontinuerligt framtagande av ytterligare sanktionspaket. Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner.

Regeringen välkomnar att kommissionen har presenterat ett lagförslag för användandet av övervinster från immobiliserade ryska tillgångar för stöd till Ukraina och verkar för att konkreta diskussioner inleds för att så snabbt som möjligt kunna genomföra åtgärder till förmån för Ukraina. Vidare anser regeringen att det är viktigt med koordinering med andra partners, såsom G7-länderna.

7.G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 26–29 februari 2024

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 26–29 februari 2024 sker i den Ekonomiska och finansiella kommitteen (EFK).

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Som ett led i förberedelserna inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer ska EU:s gemensamma positioner i form av ett mandat fastställas. Eftersom inget möte i Ekofinrådet planeras mellan det förberedande arbetet i EFK och G20-mötet i februari 2024 föreslås att slutbehandlingen sker i EFK.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner till G20-mötet sker i EFK.

7 (7)