Kommenterad dagordning
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 9 november 2023
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 25 oktober 2023.
1.Godkännande av dagordningen
2.Godkännande av
3.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
4.Översynen av den ekonomiska styrningen
a)Förordningen om effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning
b)Förordningen om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott
c)Direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk
-Beslutspunkt
Rådet väntas behandla kommissionens förslag till lagstiftningspaket om en reform av EU:s ekonomiska styrning. Precis som var fallet inför
Ekofinrådets möte den 17 oktober 2023 är ordförandeskapets ambition att rådet ska besluta om att anta en allmän riktlinje på mötet.
Överläggning med finansutskottet om lagstiftningspaketet ägde rum den 13 juni 2023. Finansutskottet fick senast information om lagstiftningspaketet den 26 oktober 2023. Samråd med
Den 26 april 2023 presenterade kommissionen tre lagstiftningsförslag i syfte att reformera EU:s regler för ekonomisk styrning.
För det första föreslår kommissionen att den befintliga förordningen som reglerar den så kallade förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ersätts med en ny förordning. Förslaget innebär bland annat att medlemsstaterna ska ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik utgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning och som godkänns av rådet. Vidare ska medlemsstaterna enligt förslaget kunna genomföra en mer gradvis finanspolitisk konsolidering genom en förlängning av anpassningsperioden om de förbinder sig till en uppsättning reformer och investeringar. För det andra föreslår kommissionen ändringar i förordningen om den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten, som bland annat innebär att det tidigare så kallade
Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM91.
Sedan förslagen presenterades har förhandlingar pågått i rådet, senast på Ekofinrådets möte den 17 oktober. Diskussioner på teknisk och politisk nivå har klargjort vissa dimensioner av kommissionens förslag och bidragit till att identifiera ett antal frågor som kommer att bli centrala för att nå en kompromiss i rådet. Här kan bland annat nämnas hur så kallade gemensamma säkerhetsmekanismer för skuldminskning ska utformas, samt vilka regler som ska gälla för reformer och investeringar av betydelse för anpassningsbanan. Även frågor kopplade till efterlevnad av regelverket är fortsatt utestående. Hit hör till exempel vad som ska betraktas som relevanta faktorer i bedömningen av när en medlemsstat ska försättas i ett så kallat
2 (13)
underskottsförfarande. Det pågår också fortsatt diskussioner om de ändringar som föreslås i direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk, där fokus ligger på vilka uppgifter som de nationella finanspolitiska institutionerna eventuellt ska tillskrivas.
Förslag till svensk ståndpunkt
Icke lagstiftande verksamhet
5.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Samråd med
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på genomförandet av sanktioner, inklusive arbetet med frysta ryska tillgångar, det ekonomiska läget i Ukraina och finansiellt stöd till Ukraina.
Ukrainas ekonomi har visat sig vara mer motståndskraftig än väntat och IMF har noterat en gradvis återhämtning av ekonomisk aktivitet under 2023. De externa finansieringsbehoven uppskattas till cirka 75,1 miljarder euro under perioden
3 (13)
När det gäller EU:s finansiella stöd till Ukraina beslutade rådet i december 2022 om ett lagstiftningspaket gällande makrofinansiellt stöd under 2023. Paketet tillgängliggör upp till 18 miljarder euro i förmånliga lån. Hittills har 15 miljarder euro betalats ut.
Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM23.
Den 20 juni 2023 presenterade kommissionen ett lagstiftningsförslag om en ny facilitet för stöd till Ukraina under perioden
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM111.
När det gäller sanktioner har EU sedan februari 2022 vidtagit en rad sanktioner mot Ryssland i syfte att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga. Den 5 december 2022 trädde ett pristak och ett embargo i kraft gällande råolja och den 6 februari 2023 trädde motsvarande restriktioner i kraft gällande andra petroleumprodukter. EU har hittills infört elva sanktionspaket mot Ryssland. Det senaste sanktionspaketet antogs den 23 juni 2023 och fokuserade bland annat på åtgärder för att motverka kringgående av sanktioner genom tredjeland.
Under våren 2023 inleddes ett arbete med att utforska hur frysta och immobiliserade ryska tillgångar kan användas för uppbyggnaden av Ukraina. En rådsarbetsgrupp arbetar med den rättsliga, finansiella, ekonomiska och politiska analysen av förutsättningarna att använda dessa tillgångar. Det har hittills visat sig vara svårt att nå konsensus kring en juridiskt och finansiellt gångbar lösning för användandet av de frysta tillgångarna för stöd till Ukraina.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd. När det gäller Ukrainafaciliteten ska Sverige verka för att den hanteras som ett separat instrument. Vidare välkomnar regeringen ett mer förutsebart och strukturerat upplägg för EU:s stöd till Ukraina. Vidare
4 (13)
är det viktigt att stödet kopplas till lämpliga reformvillkor och att stödet huvudsakligen kan klassas som internationellt bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer.
När det gäller sanktioner anser regeringen att EU tillsammans med partners och likasinnade bör upprätthålla och öka trycket på Ryssland, inklusive genom kontinuerligt framtagande av ytterligare sanktionspaket. Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner.
Regeringen menar att det är viktigt att skapa förutsättningar för att konkreta förslag för användandet av frysta tillgångar för stöd till Ukraina presenteras och förhandlas. Vidare anser regeringen att det är viktigt med koordinering med andra partners, såsom
6. Den ekonomiska återhämtningen i Europa
a)Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.
Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om förslaget om RRF:s roll i
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.
Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM52.
Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett förslag till en tilläggsförordning till RRF, som innebar att RRF ska ha en central roll i genomförandet av
Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.
5 (13)
Enligt
Samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet. Därutöver har samtliga medlemsstater lämnat in reviderade återhämtningsplaner varav 14 har antagits av rådet. I mitten av oktober hade sedvanliga utbetalningar genomförts till 18 medlemsstater och totalt hade knappt 175 miljarder euro betalats ut i förhandsutbetalningar, lån och bidrag till medlemsstaterna från RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar information om genomförandet av RRF.
b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
-Beslutspunkt
Rådet väntas anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Danmarks, Litauens, Sveriges och Österrikes återhämtnings- och resiliensplaner.
Samråd med
Reviderat genomförandebeslut för Danmarks återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Danmarks återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 13 juli 2021.
6 (13)
Den 31 maj 2023 lämnade Danmark in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av inkluderandet av ett
Reviderat genomförandebeslut för Litauens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Litauens återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 26 juli 2021.
Den 30 juni 2023 lämnade Litauen in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av minskat bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), ansökan om lån, objektiva omständigheter och inkluderandet av ett
I den reviderade planen lägger Litauen till ett antal åtgärder, som bland annat syftar till att främja privata investeringar inom grön teknik samt att stödja planering och tillhandahållande av sociala tjänster. Litauen skalar även upp ett antal befintliga åtgärder i den ursprungliga planen, bland annat för att öka cybersäkerheten i den offentliga förvaltningen och ge stöd till husägare för renoveringar, tekniskt bistånd och kompensation för höga räntekostnader. Därutöver revideras ett antal åtgärder genom att bland annat senarelägga slutdatum för genomförandet.
7 (13)
annat till att främja energieffektiviteten i byggnader samt stödja inköp av utrustning för utsläppsfri vattentransport
Reviderat genomförandebeslut för Sveriges återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Sveriges återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 4 maj 2022.
Den 24 augusti 2023 lämnade Sverige in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av minskat bidrag från RRF och inkluderandet av ett
I den reviderade planen tar Sverige bort ett mål och delmål kopplade till järnvägssatsningar för att beakta lägre tilldelning av bidrag.
Reviderat genomförandebeslut för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 13 juli 2021.
Den 14 juli 2023 lämnade Österrike in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning objektiva omständigheter och inkluderandet av ett
8 (13)
I den reviderade planen reviderar Österrike ett antal åtgärder genom att bland annat senarelägga slutdatum för genomförandet.
Kommissionens bedömning är att de fyra reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de fyra reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för de aktuella återhämtnings- och resiliensplanerna.
7.Den europeiska planeringsterminen: vunna lärdomar och vägen framåt
- Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera den europeiska planeringsterminen 2023 och kommande års process.
Samråd med
Den europeiska planeringsterminen är ett ramverk för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken inom EU. Ramverket innefattar bland annat EU:s finanspolitiska regler, men också makroekonomisk övervakning och riktlinjer för sysselsättningspolitiken.
9 (13)
Terminen följer en årlig cykel och inleds vanligtvis i november, när kommissionen presenterar bland annat den årliga tillväxtöversikten, i vilken de beskriver de övergripande utmaningarna och prioriteringarna på det
Under de senaste åren, inklusive i år, har terminen anpassats till flera omvärldshändelser, som till exempel
På mötet väntas diskussionen fokusera på hur terminen ska organiseras kommande år, vilket kommer påverkas av Europaparlamentsvalet som äger rum i början av juni 2024. Frågan kopplar delvis an till den återkommande frågan om hur mer tidsutrymme kan skapas för den multilaterala granskningen av de landsspecifika rekommendationerna. Här har Europeiska rådets roll i processen i enlighet med artikel 121 FEUF särskilt lyfts fram.
Därtill finns en bredare fråga om hur terminen nästa år kan komma att påverkas av reformeringen av EU:s ekonomiska styrning, som just nu förhandlas i rådet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen är öppen för att diskutera olika möjligheter för att skapa mer tidsutrymme för den multilaterala övervakningen av de landsspecifika rekommendationerna. Regeringen är i detta avseende öppen för att undersöka det Europeiska rådets roll i behandlingen av de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121 FEUF.
10 (13)
Vidare anser regeringen att det är viktigt att både Ekofin- och Epscorådets roll i den multilaterala övervakningen inom ramen för planeringsterminen värnas.
Regeringen anser att diskussionen om hur den europeiska planeringsterminen kan komma att anpassas till en eventuell reformering av EU:s ekonomiska styrning inte bör föregå de pågående förhandlingarna i rådet.
8.Slutsatser om
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
De årliga slutsatserna följer upp utvecklingen av
I slutsatserna välkomnar rådet insatserna från ESS för att möta de behov av statistik som uppstått med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Därtill välkomnar rådet utvecklingen inom de olika statistikområden som listas i slutsatserna, bland annat FN:s globala mål, den gröna given och makroekonomisk statistik. Rådet uppmuntrar även till ett snabbt slutförande av den pågående lagstiftningsprocessen för att uppdatera förordningen om europeisk statistik.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om
9.Europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport 2023
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en presentation av Europeiska finanspolitiska nämndens (EFB) årsrapport för 2023, med möjlighet till diskussion.
11 (13)
Den aktuella rapporten har inte behandlats i riksdagen tidigare.
EFB har som uppgift att årligen utvärdera kommissionens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i EU. Utvärderingen presenteras i en årlig rapport, tillsammans med förslag på hur detta ramverk kan utvecklas.
I årets rapport sammanfattar EFB den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen under 2022. Av rapporten framgår det att EFB är kritiska till hur kommissionen tillämpat EU:s finanspolitiska ramverk under den tid som den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten har varit aktiverad. Vidare kritiserar EFB kommissionen för att de landsspecifika rekommendationer som getts till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen uppmuntrat till en alltför expansiv finanspolitik, vilket i sin tur bidragit till en försämrad offentligfinansiell situation i EU och en stegrande inflation.
I ett mer framåtblickande kapitel diskuteras den pågående översynen av EU:s ekonomiska styrning. EFB är generellt positiva till de lagförslag som kommissionen presenterade i april 2023. I linje med den syn på ramverket som redogjorts för i tidigare års rapporter anser EFB att EU bör införa en gemensam finanspolitisk kapacitet.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar EFB:s årsrapport. Det är positivt att EFB har gjort en omfattande granskning av kommissionens tillämpning av ramverket. Regeringen instämmer i EFB:s kritik om kommissionens tillämpning av ramverket när den allmänna undantagsklausulen varit aktiverad. Det är av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt.
Regeringen anser vidare att det åligger medlemsstaterna att bygga upp sin förmåga att förebygga och hantera ekonomiska chocker. Regeringen instämmer inte med EFB:s syn att en gemensam finanspolitisk kapacitet behövs på
10.Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2022
- Diskussionspunkt
12 (13)
Rådet väntas få en presentation av Europeiska revisionsrättens (ECA) årsrapport om kommissionens genomförande av 2022 års budget. Årsrapporten publicerades den 5 oktober 2023.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Varje år lämnar ECA sin årsrapport över EU:s budgetgenomförande för föregående budgetår. Årsrapporten innehåller en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar.
I årets revisionsförklaring görs fyra uttalanden. Två är utan anmärkning och handlar dels om att EU:s räkenskaper anses vara tillförlitliga, dels om att intäkterna var lagliga och korrekta. De andra två uttalandena innehåller anmärkningar. Det ena är en avvikande mening om budgetkostnadernas laglighet och korrekthet. Detta baseras på att felprocenten uppskattas ha ökat till 4,2 procent, vilket är över väsentlighetsgränsen på 2 procent. Det andra är en reservation om lagligheten och korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), vilket beror på att ett antal transaktioner innehöll väsentliga fel.
Efter presentationen på Ekofinrådets möte den 9 november 2023 kommer rapporten att diskuteras på rådsarbetsgruppsnivå. Vid Ekofinrådets möte i mars 2024 väntas rådet anta en rekommendation till Europaparlamentet om huruvida kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av 2022 års budget, vilken delvis baseras på revisionsrättens årsrapport. Regeringen kommer återkomma till
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen fäster stor vikt vid att de medel som hanteras av kommissionen, övriga
13 (13)