Kommenterad dagordning rådet

2023-11-27

Klimat- och näringslivsdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Utbildningsdepartementet

Forskningspolitiska enheten

Rådets möte (konkurrenskraft: inre marknaden och industri) den 7 december 2023

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.Förslag till förordning som etablerar ett ramverk för att stärka det europeiska ekosystemet för produktion av nettonolltekniker och produkter (förordning om nettonollindustrin)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslut om allmän riktlinje.

Ansvarigt statsråd:

Ebba Busch.

Förslagets innehåll:

Den 16 mars 2023 presenterade EU-kommissionen förslaget till förordning om nettonollindustri (eng. Net Zero Industry Act). Förordning om nettonollindustrin syftar till att skala upp produktionskapaciteten av nyckeltekniker som är avgörande för att nå EU:s klimatmål om en 55 procents minskning i utsläpp av växthusgaser jämfört med utsläppsnivån 1990 och klimatneutralitet senast 2050. Förslaget innehåller en målsättning om att produktionskapaciteten för utpekade strategiska tekniker ska närma sig eller uppgå till minst 40 procent av efterfrågan inom unionen år 2030.

Förslaget innehåller åtgärder inom tillståndsprocesser, koldioxidavskiljning och lagring, offentlig upphandling, stärkt kompetens och innovation.

Centrala frågor under förhandlingen har bland annat varit vilka tekniker som ska omfattas av förordningens tillämpningsområde och vilka tekniker som ska få status som strategiska nettonolltekniker. Vidare har förhandlingen fokuserat på förslagets delar om tillståndsprocesser för att bättre spegla nationella system för tillståndsprövning. I enlighet med den svenska positionen finns det samsyn om att så kallat tyst godkännande inte bör vara en del av förordningen. Tyst godkännande innebär att avsaknad av beslut i vissa fall ska kunna leda till att vissa ansökningar och vissa delsteg i en tillståndsprocess betraktats som godkända. Under förhandlingen har också stor vikt lagts vid att bibehålla nödvändig flexibilitet för myndigheter vid offentliga upphandlingar, värna nationella befogenheter på utbildningsområdet, minskande av den administrativa bördan för medlemsstater och företag vid rapporteringskrav samt utformandet av kraven på olja- och gasproducenter att bidra till geologisk lagringskapacitet av koldioxid.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Förutsatt att frågan om teknikneutralitet, i synnerhet att kärnkraftstekniker ska jämställas med övriga fossilfria tekniker som är avgörande för klimatomställningen, hanteras i enlighet med den svenska ståndpunkten bör Sverige kunna stödja en allmän riktlinje.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning med Näringsutskottet den 5 oktober 2023. Information till Näringsutskottet gavs den 14 november.

Fortsatt behandling av ärendet:

Om allmän riktlinje nås vid möte i Konkurrenskraftsrådet den 7 december så blir nästa steg att inleda trepartssamtal mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Europaparlamentet enades om sin position den 21 november 2023.

Faktapromemoria: 2022/23:FPM78

2 (16)

4.Förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Lägesrapport.

Ansvarigt statsråd:

Johan Forssell.

Förslagets innehåll:

Förslaget presenterades av kommissionen den 14 september 2022 och är en del av kommissionens meddelande från februari 2022 om anständigt arbete i världen. Syftet med förslaget är att förbjuda produkter som är helt eller delvis tillverkade, producerade, skördade eller utvunna genom tvångsarbete på marknaden inom EU, oavsett om de tillverkats inom EU, importerats till eller ska exporteras från EU. Förslaget förbjuder även export av produkter tillverkade genom tvångsarbete. Definitionen av tvångsarbete bygger på ILO:s definition och inkluderar tvångsarbete för barn. Förslaget kompletterar befintliga EU-initiativ, såsom initiativ om företagens hållbarhetsgranskning och rapporteringsskyldigheter. Syftet är att främja hållbart och ansvarsfullt företagsbeteende i globala värdekedjor. För att åstadkomma enhetlig verkställighet inom EU, föreslår kommissionen ett enhetligt förfarande och tidsfrister samt hur behöriga myndigheter utformar beslut, vad som gäller för överklagande av beslut, samt att beslut som fattas i en medlemsstat ska vara giltigt även i övriga medlemsstater.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att det är angeläget att stärka skyddet för mänskliga rättigheter globalt samt att det är viktigt med åtgärder för att stärka efterlevnaden av de åtaganden som Sverige och EU redan har vad gäller tvångsarbete. Förordningen kan innebära ökad administration och högre kostnader för företag och myndigheter. Förslaget innehåller en del svåra överväganden och det finns fortsatt otydligheter i hur det ska genomföras. Regeringen avser också verka för att kostnaderna för företag och myndigheter minimeras. Regeringen eftersträvar en budgetrestriktiv linje och att åtgärder/lagförslag är samhällsekonomiskt effektiva och kostnadseffektiva.

3 (16)

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med Näringsutskottet den 26 januari 2023.

Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingarna i rådet fortsätter under Belgiens ordförandeskap.

Faktapromemoria: 2022/23:FPM14

Icke-lagstiftningsaktiviteter Övriga frågor

5.a) Uppdatering om aktuella lagstiftningsförslag enligt artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information.

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch.

Förslagets innehåll: Ordförandeskapet avser ge en uppdatering av aktuella lagstiftningsförslag enligt artikel 16.8 i EU-fördraget.

5.b) 2023 års rapport från nätverket av företrädare för små och medelstora företag (SME Envoy Network) till Konkurrenskraftsrådet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information.

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch.

Förslagets innehåll: Nätverket som består av företrädare för små och medelstora företag avlägger årligen en rapport till Konkurrenskraftsrådet om tillståndet för EU:s små och medelstora företag samt om genomförandet av EU:s politik inom områden som berör deras verksamheter. Nätverket anger också sina prioriterade områden inför nästa år.

4 (16)

5.c) Kommissionens meddelande Enhancing the European Administrative Space

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information.

Ansvarigt statsråd: Erik Slottner.

Förslagets innehåll: Kommissionen avser presentera sitt meddelande Enhancing the European Administrative Space. Meddelandet innehåller ett antal möjliga åtgärder för att stödja de offentliga förvaltningarna i medlemsstaterna att bättre möta nuvarande och framtida utmaningar. Syftet är att möjliggöra förstärkt samarbete mellan de offentliga förvaltningarna. Kommissionen har stödjande kompetens på området, och det är frivilligt för medlemsstaterna att ta del av stödet.

5.d) Minskad administrativ börda för företag i dessa osäkra tider

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information.

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch.

Förslagets innehåll: Danmark avser presentera ett förslag om samarbete kring att skapa standardiserad företagsrapportering, med syfte att reducera kostnaderna för att rapportera in information till myndigheter angående hur företagen efterlever krav i lagstiftning och regleringar. Även Tyskland och Frankrike förväntas presentera ett gemensamt förslag som syftar att reducera regelbördan.

5.e) Igångsättandet av det enhetliga patentsystemet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information.

Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer.

Förslagets innehåll: Vid mötet väntas den italienska delegationen, å vägnarna för flera av de medlemsstater som är anslutna till det enhetliga patentsystemet, däribland Sverige, notera att Enhetliga patentdomstolen nu inlett sitt arbete och välkomna att domstolens administrativa kommitté beslutat om ändring av domstolsavtalet så att en sektion inrättas i Milano.

5 (16)

5.f) Det belgiska inkommande ordförandeskapets arbetsprogram

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information.

Ansvarigt statsråd: Ebba Busch.

Förslagets innehåll: Det inkommande belgiska ordförandeskapet avser presentera sitt arbetsprogram för våren 2024.

Rådets möte (Konkurrenskraft: forskning och rymd) den 8 december 2023

Kommenterad dagordning

Icke-lagstiftningsaktiviteter

6.Slutsatser om förstärkning av forskningens och innovationens roll i och inverkan på den politiska beslutsprocessen i unionen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av rådsslutsatser.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Förslagets innehåll:

Det spanska ordförandeskapet har förhandlat ett förslag till rådsslutsatser om att stärka effekterna av forskning och innovation i beslutsprocesser gällande offentlig politik i unionen. Syftet är att förbättra medborgarnas liv och stärka demokratin.

Slutsatserna belyser vikten av forskning och innovation för kunskaps- och evidensbaserat beslutsfattande, såväl som för kvaliteten, effektiviteten och effekten av offentlig politik. Den långa traditionen av att använda vetenskapliga resultat och vetenskapligt grundade underlag, i syfte att implementera och förbättra beslutsfattande, poängteras och betydelsen av forskning och innovation för att stärka Europas konkurrenskraft lyfts. Vidare betonas att vetenskapligt grundad kunskap och vetenskaplig

6 (16)

rådgivning bör vara tillförlitlig, robust, relevant och tillgänglig, i syfte att stödja evidensbaserat beslutsfattande.

I slutsatserna uppmanas kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna identifiera och främja evidensbaserad forsknings- och innovationspolitik som riktar sig på specifika nationella, regionala och lokala utmaningar och behov, och på så sätt bidra till unionens och nationella prioriteringar.

Vidare uppmanas kommissionen att genomföra en studie om huruvida forsknings- och innovationsåtgärder inom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) bidrar till att främja unionens politik såsom gröna och digitala omställningen, jämställdhet samt ERA:s policyagendan och den nya europeiska innovationsagendan.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att vetenskapligt grundat och evidensbaserat beslutsfattande är av grundläggande betydelse för att möta samhällsutmaningar, hantera kriser och stärka demokratin, samt leder till bättre nyttogörande av vetenskapliga resultat.

Regeringen framhåller att kunskapsbaserat beslutsfattande motverkar desinformation och faktaresistens.

Regeringen anser att framför allt expert- och analysmyndigheter och expertråd har en viktig roll att bistå med vetenskapligt grundade underlag. Vidare ingår det i universitets och högskolors uppgift att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att kunskap och kompetens kommer samhället till nytta.

Regeringen framhåller vikten av att alla aktörer i samhället har tillgång till forskning av hög kvalitet och att samhällets förtroende för forskning och beslutsfattande är hög.

Regeringen betonar att excellent forskning och innovation i hela Europa krävs för välgrundade policybeslut.

Regeringen anser att öppen vetenskap och transparent, rättvis och öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och maximalt nyttjande, samt återanvändning av data, är ett av verktygen för att underlätta bred tillgång till kunskap och därmed kunskapsbaserat beslutsfattande. Samtidigt anser

7 (16)

regeringen att det är angeläget att de administrativa processerna för EU:s forskningsprogram är tydliga, enkla och effektiva.

Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: UbU 28 september samt 14 november.

Faktapromemoria: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

7.Rådets rekommendation om en europeisk ram för att locka och behålla talanger inom forskning, innovation och företagande i Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Politisk överenskommelse

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Förslagets innehåll:

Det spanska ordförandeskapet har presenterat ett utkast till rådsrekommendation om att bibehålla europeiska forskare och att göra Europa till en attraktiv destination för utländska talanger. I förslaget till rekommendation hanteras forskares betydelse för samhälle och innovation, behovet av samarbete mellan akademi och andra relevanta sektorer, samt åtgärder för att göra forskarkarriären mer attraktiv.

Förslaget uppdaterar den klassificering av forskare i fyra profiler (R1-R4) som infördes 2011, och introducerar den Europeiska stadgan för forskare, vilket är en revidering av 2005 års stadgan och av den europeiska uppförandekoden för rekrytering av forskare. Utkastet till rådsrekommendation innehåller en uppsättning av 44 rekommendationer inom områden såsom erkännande, interoperability och jämförbarhet av forskarkarriärer; rekrytering och arbetsvillkor; tvärsektoriella och tvärvetenskapliga karriärer, entreprenörskap och innovation; samt stödåtgärder för och uppföljning av forskarkarriärer.

Medlemsstater och kommissionen rekommenderas att göra insatser för att skapa gynnsamma, attraktiva och konkurrenskraftiga villkor för forsknings-

8 (16)

och innovationsverksamhet för att skapa en balanserad talangcirkulation, behålla europeiska forskare och göra EU till en attraktiv destination för utländska talanger.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen konstaterar att kunskap och utbildning är grunden för social utveckling och välstånd.

Regeringen anser att en tydlig inriktning mot excellens krävs för att forskning ska vara konkurrenskraftig.

Regeringen menar att om EU ska stå starkt i framtiden och fortsätta att utvecklas som ett kunskapsområde behöver arbetet med att främja attraktiva och hållbara forskarkarriärer, balanserad talangcirkulation, samt transdisciplinär och tvärsektoriell rörlighet stärkas. Detta är väsentligt för enskilda forskare och för hela Europa för att upprätthålla Europas position som ledande inom utbildning och forskning.

Regeringen anser att rörlighet mellan akademin och andra samhällssektorer är viktig. Det gynnar kvalitet och relevans inom forskning och utbildning. Tvärsektoriell rörlighet ska vara en karriär- och lärandemöjlighet för individen.

Regeringen framhåller att internationalisering är ett viktigt instrument för att forskning och innovation ska kunna nå högsta kvalitet.

Regeringen anser att rekryteringsprocesser och incitamentsystem ska vara öppna och transparenta, och motverka diskriminering. Detta är väsentligt om vi ska attrahera talanger som kan bedriva högkvalitativ och internationellt konkurrenskraftig forskning.

Regeringen betonar vikten av att Europa är attraktivt och konkurrenskraftigt som destination för högutbildad arbetskraft, forskare och doktorander. Möjligheterna för högutbildad arbetskraft att stanna måste också förbättras.

Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom rådsrekommendationen.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: UbU 28 september samt 14 november

9 (16)

Faktapromemoria: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

8.Utnyttjande av forskning som ett verktyg för ekonomisk och industriell återhämtning och motståndskraft

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet ska en riktlinjedebatt hållas om tillvaratagande av kunskap. Utgångspunkten är rådets rekommendationer från 2 december 2022 för vägledande principer för kunskapsutnyttjande. Aktuella samhällsutmaningar kräver stärkta värdekedjor i särskilt kritiska sektorer som AI, halvledare, avancerade och digitala tekniker. Dessa sektorer behöver arbetskraft och kompetens och ta fram nya riktlinjer för att uppnå lösningar som är värdefulla för samhället.

I underlaget lyfts betydelsen av de åtgärder inom forskning och innovation som medlemsstaterna har vidtagit som bidragit till att främja entreprenörskap, startups, små och medelstora företag och partnerskap med industrin. Vidare beskrivs i underlaget att det bör vara en strategisk prioritet att etablera lösningar som möter hinder för forskning och innovation. Underlaget belyser behovet av att länka olika områden och sektorer och omvandla data, kunskap och resultat till hållbara produkter, tjänster och lösningar och riktlinjer som effektivt når marknaden och skapar värde för samhället.

I underlaget föreslås tre vägledande frågor

1.Vilka är huvudutmaningarna för tillvaratagande av forskningsresultat för att vitalisera EU:s industri och ekonomi?

2.Hur säkrar vi att tillvaratagande av kunskap från forskning och innovation svarar mot EU:s och nationella prioriteringar (exempelvis den gröna och digitala omställningen) och är i linje med medborgarnas behov?

10 (16)

3.Vilka nationella åtgärder har genomförts för att främja tillvaratagande av kunskap från efterfrågesidan (exempelvis offentliga upphandlingar, standarder, medborgarforskning) och program för förmågor och fortbildning som främjar förståelse av kunskapsutnyttjande även från industriperspektivet?

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att hög vetenskaplig kvalitet i forskning är en grundläggande förutsättning för att forskningsresultat ska vara relevanta och användbara för näringsliv och samhälle. Det krävs också sektorsöverskridande samarbeten, ökad forskarmobilitet, relevanta och rättvisa incitament för nyttiggörande och att högkvalitativa forskningsdata kan tillgängliggöras.

Regeringen anser att de olika befintliga europeiska finansieringsinstrumenten för forskning och innovation skulle kunna harmoniseras med varandra och med regelverket om kapitalmarknadsunionen i större utsträckning för att säkra att befintlig offentlig finansiering också leder till industriella samarbeten, tillväxt och konkurrenskraft inom Europa.

Regeringen betonar att forskning och innovation är delad kompetens mellan medlemsländerna och kommissionen och därför är samarbetet kring och utvecklingen av European Research Area (ERA) beroende av nationella insatser och investeringar.

Regeringen anser att öppen vetenskap och innovation kan accelerera tillvaratagande av kunskap och i förlängningen gynna användningen av resultat och data för ökad samhällsnytta och ökad konkurrenskraft.

Regeringen anser att forskningsdata i större utsträckning kan uppfylla FAIR- principerna och vara så öppna som möjligt givet relevanta säkerhetsaspekter och att incitamenten för forskare att sprida dessa bör ta hänsyn till värdet av tillvaratagande av kunskap.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: -

Faktapromemoria: 2022/23:FPM1 Rekommendation om de vägledande principerna för kunskapsutnyttjande.

Fortsatt behandling av ärendet: -

11 (16)

9. Slutsatser om rymdtrafikledning: lägesrapport

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av rådsslutsatser.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Förslagets innehåll:

I introduktionen till rådsslutsatserna välkomnas det gemensamma meddelandet om EU:s rymdstrategi om säkerhet och försvar, liksom att utforska synergier med EU:s program för rymdskrotsövervakning (SST). Rådsslutsatserna lyfter vikten av att beakta både civila och militära behov och krav för rymdtrafikledning, samtidigt som den civila karaktären av EU:s rymdprogram betonas.

Slutsatserna konstaterar att rymdtrafikledning har beröringspunkter med andra områden, särskilt flygtrafikledning. Medlemsstaterna uppmanas fortsätta sina nationella ansträngningar att bygga operationell förmåga inom rymdlägesbild och att även genom SST-programmet bidra till att bygga upp en europeisk katalog över rymdobjekt. Kommissionen uppmanas att tillvarata synergieffekter med försvarsfonden (European Defence Fund), ramprogrammet Horisont Europa och EU:s rymdprogram. ESA:s roll inom forskning och utveckling på flera områden lyfts fram och slutsatserna manar EU, medlemsstaterna och ESA till att undvika onödigt dubbelarbete.

Kommissionen uppmuntras att, efter nära samarbete med medlemsstaterna, föreslå åtgärder för att främja införandet av icke rättsligt bindande instrument inom rymdområdet på nationell och internationell nivå för att stärka europeisk industris konkurrenskraft. Vidare betonas vikten av att kommissionen fortsätter arbeta med utrikestjänsten och medlemsstaterna för att förbättra förmågan för säkerhet och hållbarhet för EU:s rymdaktiviteter och utveckla lagstiftning på EU-nivå samtidigt som medlemsstaternas kompetens vad gäller nationell säkerhet respekteras. Slutsatserna uppmuntrar kommissionen och utrikestjänsten att arbeta för en global lösning för rymdtrafikledning i samarbete med andra regioner.

Slutligen påminner slutsatserna om vikten av att genom arbetet i FN-organet för fredlig användning av den yttre rymden (COPUOS) genomföra de i organet antagna 21 frivilliga riktlinjerna, samt att rymdtrafikledning och

12 (16)

rymden kan bidra till EU:s politiska prioriteringar som den gröna given, digital omställning och säkerhet.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen konstaterar att rymdens och rymdverksamhetens betydelse för olika samhällsfunktioner växer på många områden, t.ex. för kommunikation, navigation, finansiella transaktioner, jordobservation och klimatövervakning. Samhället har därför blivit alltmer beroende av de tjänster och funktioner som satelliter tillhandahåller.

Regeringen anser att det därmed är viktigt att skydda rymdmiljön och bidra till ett långsiktigt hållbart och fredligt nyttjande av rymden för att säkerställa tillgången till den.

Regeringen anser att utvecklingen av en EU-gemensam strategi för rymdtrafikledning är ett viktigt steg framåt som utgångspunkt för internationella diskussioner i frågan och för en säker och hållbar rymdverksamhet i framtiden. Precis som med regler för luftfartsområdet är det viktigt att reglera uppträdandet i och nyttjandet av rymden. Det är viktigt att kommissionen i det arbetet involverar medlemsstaterna, men även näringslivet och andra intressenter.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: UbU 28 september samt 14 november.

Faktapromemoria: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

10. EU:s framtida politik för rymden i en föränderlig värld.

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Åsiktsutbyte

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Förslagets innehåll:

Vid rådsmötet avses ett åsiktsutbyte hållas om framtiden för EU:s rymdpolitik i en föränderlig värld. Ministrarna väntas diskutera dels hur försvars- och säkerhetsaspekter i EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar

13 (16)

skulle kunna införlivas i de olika delarna av EU:s civila rymdprogram, dels vilken roll EU skulle kunna ha på lång sikt i säkerställandet av unionens oberoende tillgång till rymden.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Dubbla användningsområden för EU:s rymdsystem och -tjänster kan stärka EU:s och medlemsstaternas oberoende och motståndskraft. Samtidigt behöver rymdprogrammets civila natur respekteras. EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar bör eftersträva synergier och rymdprogrammet föreslås få en dual-use-prägel.

Givet den geopolitiska kontexten och en förändrad omvärldssituation är det nödvändigt att skydda EU:s rymdinfrastruktur, liksom att främja rymdsektorns konkurrenskraft och möjligheterna för nya aktörer att bidra med sina tjänster. Det är positivt med samverkan mellan EU och Nato och samarbete inom rymd, säkerhet och försvar där så är möjligt för att undvika duplicering.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: UbU 28 september samt 14 november.

Faktapromemoria: -

Fortsatt behandling av ärendet: -

Övriga punkter

Forskning

11.a) Beslut om ändring av beslut 2017/1324 när det gäller fortsättningen av unionens deltagande i partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (PRIMA) under Horisont Europa

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från

kommissionen.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

14 (16)

Innehåll: Kommissionen kommer informera om ändringen av beslutet gällande partnerskapet PRIMA.

11.b) Evenemang och aktiviteter under det spanska ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Innehåll: Ordförandeskapet kommer rapportera om genomförda aktiviteter under det spanska ordförandeskapet.

11.c) Utfärdandet av rapport inom ramen för den nya ERA- övervakningsmekanismen.

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Innehåll: Kommissionen kommer rapportera om utfärdandet av rapport om den nya ERA-övervakningsmekanismen.

11.d) Framsteg med reformer och åtgärder för forskningsbedömning

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Innehåll: Kommissionen kommer informera om de framsteg som gjorts med reformer och åtgärder för forskningsbedömning.

11.e) Arbetsprogram för det inkommande ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den belgiska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

15 (16)

Innehåll: Den belgiska delegationen kommer rapportera om evenemang och aktiviteter under Belgiens ordförandeskap.

Rymd

11.f) Händelser och aktiviteter under det spanska ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Innehåll: Ordförandeskapet kommer rapportera om genomförda aktiviteter under det spanska ordförandeskapet.

11.g) Arbetsprogram för det inkommande ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från den belgiska delegationen.

Ansvarigt statsråd: Mats Persson

Innehåll: Den belgiska delegationen kommer rapportera om evenemang och aktiviteter under Belgiens ordförandeskap.

16 (16)