Kommenterad dagordning

2022-06-09

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 17 juni 2022

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 2 juni 2022. Sedan dess har information tillkommit om följande revideringar i dagordningen: en punkt har strukits (10) och fyra punkter (5, 6, 14, 15) ska beslutas som A- punkter.

1.Godkännande av den preliminära dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.Beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om de pågående förhandlingarna om kommissionens förslag till revidering av rådets beslut om egna medel, med möjlighet till diskussion.

Det aktuella förslaget har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Den 22 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel samt förordningen om den fleråriga budgetramen.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM45.

Förslaget innebär att tre nya baser för egna medel inrättas, som skulle utgöra:

25 procent av intäkterna från det existerade och utvidgade utsläppshandelssystemet,

75 procent av intäkterna från den föreslagna gränsjusteringsmekanismen för koldioxidutsläpp vid unionens gränser (CBAM), samt

15 procent av de intäkter som genereras genom vinstomfördelningsåtgärden inom G20/OECD-överenskommelsen (Pelare 1).

Syftet med nya egna medel är framför allt att återbetala bidragsdelen av den gemensamma upplåningen inom ramen för NextGenerationEU (NGEU).

Enligt det interinstitutionella avtalet från december 2020 ska rådet överlägga om nya egna medel senast den 1 juli 2022, med sikte på att de ska kunna införas senast den 1 januari 2023. Sedan förslaget presenterades har rådet endast haft en inledande diskussion på teknisk nivå.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att systemet för egna medel fungerar tillfredsställande och ser därmed inget behov av att reformera det nyligen antagna systemet.

Systemet för egna medel ska även fortsatt utgöra kärnan i EU-budgetens finansiering. Övergripande ska systemet baseras på allmänna intäkter under restriktionen av ett på förhand fastslaget intäktstak. Taket ska inte revideras under innevarande MFF-period.

Generellt anser regeringen att systemet för egna medel ska vara utformat i enlighet med principer om enkelhet, transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande, ändamålsenlighet och budgetrestriktivitet. Eventuella förändringar av systemet för egna medel bör genomföras först efter noggrant övervägande och om det kan säkerställas att förändringarna bidrar till ökad uppfyllelse av dessa övergripande principer.

4.Direktiv om införandet av en global, lägsta skattenivå för multinationella koncerner i Europeiska unionen

- Beslutspunkt

2 (14)

Rådet väntas anta en allmän riktlinje om ordförandeskapets kompromissförslag till ett direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU.

Överläggning med skatteutskottet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 31 mars 2022. Information till skatteutskottet ägde rum den 19 maj och 2 juni 2022. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 20 maj 2022.

Kommissionen presenterade den 22 december 2021 ett förslag till direktiv om en global minimiskatt för multinationella företag inom EU. Syftet med direktivet är att genomföra de modellregler avseende en global minimibeskattning på 15 procent som arbetats fram inom ramen för OECD/G20 Inclusive Framework on base erosion and profit shifting (BEPS), förkortat IF.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22: FPM46.

Efter förhandlingar i rådet är nu förslaget till direktiv i linje med OECD:s modellregler. Förhandlingarna i rådet har bland annat rört frågor om tid för genomförande i EU:s medlemsstater, valmöjlighet till en nationell top up- skatt, sanktionsregler och beaktande av så kallade safe harbours, samt tydliga kopplingar till att genomförandet av direktivet i EU ska ta hänsyn till det arbete som gjorts inom OECD.

Förslag till svensk ståndpunkt

Syftet med kommissionens förslag om en global minimibeskattning är att implementera OECD:s modellregler inom EU. Sverige ställer sig positivt till en global minimibeskattning och att implementeringen i EU sker genom ett direktiv. Det är viktigt att ett system för en global minimibeskattning uppnår en lämplig balans mellan komplexitet och effektivitet. Det ska vara förutsebart, proportionerligt och träffsäkert utifrån syftet. Det är av central betydelse att direktivet är i linje med OECD:s modellregler om en global minimibeskattning och att tiden för genomförande av direktivet tar hänsyn till medlemsstaternas interna lagstiftningsprocesser.

Ordförandeskapets inriktning i kompromissförslaget är nu, efter förhandlingar i rådet, i linje med OECD:s modellregler. Kompromissförslaget beaktar även den nu antagna kommentaren till

3 (14)

modellreglerna och OECD:s pågående arbete med detaljerade genomförandebestämmelser. Vidare har Sveriges behov av längre tid för genomförande av direktivet tillgodosetts. Mot denna bakgrund kan Sverige stödja att rådet ska anta en allmän riktlinje om direktivförslaget.

5.(ev.) Översyn av energiskattedirektivet

- Informationspunkt

Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.

6.Solvens II

- Beslutspunkt

Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.

7.(ev.) Lagstiftningspaketet om bekämpning av penningtvätt

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas ge en lägesrapport om hur rådets arbete med lagstiftningspaketet om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har gått under våren.

Överläggning med finansutskottet ägde rum den 21 september 2021. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 3 december 2021.

Den 20 juli 2021 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Paketet innehåller förslag om att dels göra om stora delar av det gällande penningtvättsdirektivet till en förordning, dels reglera överföringar av kryptotillgångar på liknande sätt som banköverföringar. Därtill föreslås att en ny EU-myndighet inrättas i syfte att förstärka tillsynen på EU-nivå och att förbättra samordningen mellan medlemsstaternas finansunderrättelseenheter.

Förslagen beskrivs närmare i faktapromemoria 2020/21:FPM146.

Den aktuella lägesrapporten beskriver rådets arbete med lagstiftningspaketet under det franska ordförandeskapet. Det konstateras att alla fyra rättsakter har diskuterats och att ordförandeskapet har fokuserat dels på trepartssamtal

4 (14)

rörande föreslagna förändringar i förordningen som reglerar information som ska åtfölja överföringar av medel, dels på förordningen om en ny EU- myndighet. En liknande lägesrapport presenterades för Ekofinrådet i december 2021.

8.Förvaltare av alternativa investeringsfonder

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en allmän riktlinje om ordförandeskapets kompromissförslag om en översyn av direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFMD).

Överläggning med finansutskottet ägde rum den 20 januari 2022. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 3 december 2021.

Den 25 november 2021 presenterade kommissionen ett lagstiftningspaket inom ramen för kapitalmarknadsunionen. Paketet innehåller bland annat ett förslag om en översyn av AIFMD. Förslaget syftar huvudsakligen till att motverka finansiella stabilitetsrisker i fondsektorn och förbättra investerarskyddet. Förslaget innehåller även vissa ändringar i direktivet om värdepappersfonder (Ucits). Kommissionen föreslår bland annat en gemensam uppsättning verktyg i de båda direktiven som fondförvaltare kan använda för att hantera likviditetsrisker. Behovet av denna typ av verktyg blev enligt kommissionen tydligt i samband med den oro på marknaderna som följde av covid-19-pandemins utbrott våren 2020.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM29.

Det aktuella kompromissförslaget innehåller krav på förvaltare av öppna alternativa investeringsfonder och värdepappersfonder att utifrån en harmoniserad förteckning välja minst två verktyg för likviditetshantering. För långivande alternativa investeringsfonder (AIF:er) och vissa andra fondupplägg ställs förutom krav på processer och policyer också krav om att fonderna bland annat ska vara slutna, ha begränsad hävstång och att de inte får ha som investeringsstrategi att ge ut lån för att sälja dessa vidare. Därtill ges medlemsstaterna möjlighet att på nationell nivå förbjuda långivning till konsumenter.

5 (14)

För förvaringsinstitut föreslås medlemstatsbemyndigande till nationella tillsynsmyndigheter att under vissa förutsättningar godkänna gränsöverskridande förvaringsinstitut. Slutligen avseende delegering föreslås att fondförvaltare som en del av tillsynsrapporteringen till behöriga myndigheter ska lämna uppgifter om den del av portföljförvaltningen och riskhanteringsfunktionerna som delegeras. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) ska inför kommande översyn av direktiven ta fram en rapport om delegering för vilken Esma uppmanas använda sig av sina konvergensverktyg för att inhämta information.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att kompromissförslaget är balanserat och i linje med svenska ståndpunkter. Regeringen kan därför ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje.

9.Övriga frågor

(ev.) Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Icke lagstiftande verksamhet

10.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands militära aggression mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Punkten har strukits från dagordningen.

11.Konvergensrapporter från Europeiska Centralbanken/ kommissionen och utvidgningen av euroområdet

a)Rekommendation från medlemsstaterna i euroområdet om kommissionens förslag om Kroatiens införande av euron

b)Skrivelse från rådets ordförande till Europeiska rådet

-Beslutspunkt

6 (14)

Euroländerna väntas anta en rekommendation om Kroatiens införande av euron. Därtill väntas ett brev från rådets ordförande till Europeiska rådet som informerar om ärendet godkännas.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Enligt artikel 140 i FEUF ska rådet besluta om utvidgning av euroområdet på rekommendation från en kvalificerad majoritet av de medlemsstater som har euron som valuta. Som grund finns konvergensrapporter som kommissionen och ECB publicerar minst vartannat år.

Den 1 juni 2022 presenterades årets rapporter. De redovisar hur medlemsstater med undantag från eurosamarbetet uppfyller konvergenskriterierna och kraven på legal konvergens. Dessa medlemsstater är för närvarande Bulgarien, Kroatien, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien samt Ungern.

I årets konvergensrapporter bedömer såväl kommissionen som ECB att Kroatien uppfyller villkoren för att införa euron. Kommissionen har därför samtidigt som sin konvergensrapport lagt fram ett förslag om att upphäva Kroatiens undantag och att landet ska införa euron den 1 januari 2023. Euroländerna väntas anta den nämnda rekommendationen efter att ha informellt diskuterat ärendet vid Eurogruppens möte innan det aktuella rådsmötet.

Beslut om att upphäva Kroatiens undantag väntas fattas vid rådets möte i juli, efter att frågan har varit föremål för diskussion i Europeiska rådet och Europaparlamentet har yttrat sig. Som underlag för Europeiska rådets diskussion kommer ett brev sändas från rådets ordförande, vilket informerar om behandlingen av frågan om Kroatiens införande av euron.

Vad gäller Sverige bedömer kommissionen och ECB att växelkurskriteriet inte är uppfyllt. Därtill finns, liksom i tidigare rapporter, synpunkter på Sveriges centralbankslagstiftning.

Förslag till svensk ståndpunkt

Endast medlemsstater med euron som valuta har rösträtt om rekommendationen.

7 (14)

Regeringen kan ställa sig bakom det föreliggande utkastet på brev som ska skickas från rådets ordförande till Europeiska rådet. Regeringen kan instämma i bedömningen att Kroatien uppfyller villkoren för att införa euron som valuta.

12.(ev.) Ekonomisk återhämtning

a)Lägesrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

-Diskussionspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion. Sannolikt kommer diskussionen även innefatta kommissionens förslag att RRF ska ha en viktig roll i genomförandet av REPowerEU-planen.

Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020. Finansutskottet fick senast information om processen för återhämtnings- och resiliensplanernas genomförandebeslut den 22 februari 2022. Vidare planeras överläggning om förslaget om RRF:s roll i REPower-EU planen till den 14 juni 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 29 april 2022.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Enligt förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. Planerna ska godkännas genom att rådet antar genomförandebeslut. Planerna ska redogöra för vilka reformer och investeringar medlemsstaterna avser att genomföra, ange tidsbestämda mål och delmål för dessa åtgärder, samt förklara hur de planerade åtgärderna uppfyller de kriterier som anges i förordningen. Åtgärderna ska bland annat bidra till att effektivt hantera relevanta landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen samt bidra till den gröna och digitala omställningen. I planerna ska det också anges hur de föreslagna åtgärderna bidrar till jämställdhet.

8 (14)

Hittills har 26 medlemsstater lämnat in sina återhämtnings- och resiliensplaner. Genomförandebeslut har godkänts av rådet för 24 medlemsstater.

Förhandsutbetalningar är verkställda för de länder som ansökt om detta och vars återhämtningsplaner har godkänts av rådet. Vad gäller sedvanliga utbetalningar kan medlemsstaterna ansöka om dessa upp till två gånger per år. Det är kommissionen som fattar beslut om utbetalning efter att ha granskat huruvida landet uppfyllt de fastställda milstolparna och målen.

Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för REPowerEU, vilken syftar till att minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen och påskynda den gröna omställningen. Kommissionen föreslår bland annat att RRF ska få en viktig roll i genomförandet av REPowerEU. Enligt förslaget ska de återhämtnings- och resiliensplaner som ändras efter att förslaget trätt i kraft innehålla ett nytt kapitel om REPowerEU. De existerande delarna av planerna påverkas inte. Förslaget är att det nya kapitlet ska innehålla både reformer och investeringar på samma sätt som existerande planer. Kommissionen föreslår vidare att REPowerEU-kapitlet inte ska omfattas av RRF:s krav på att minst 20 procent av finansieringen ska gå till den digitala omställningen och att tillåta undantag från principen att inte orsaka betydande skada när det handlar om att tillgodose omedelbara energibehov, vilket skulle möjliggöra stöd från återhämtningsfaciliteten till reformer och investeringar gällande olja och fossil gas.

Det föreslås även att återstående medel inom RRF ska kunna användas för åtgärder inom REPowerEU, och att ytterligare medel ska kanaliseras genom RRF för detta ändamål. De återstående medlen handlar främst om lånemedel, där medlemsstater hittills inte ansökt om hela beloppet som finns tillgängligt inom RRF, och till viss del den omfördelning av bidragsmedel mellan medlemsstater som den uppdaterade fördelningen av bidragsmedel som ska ske i slutet av juni kommer att ge upphov till. De ytterligare medlen handlar dels om en försäljning av utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven inom EU:s utsläppshandelssystem, dels om att tillåta medlemsstater att föra över vissa medel från de nationella tilldelningarna i sammanhållningspolitiken och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

9 (14)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar information om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

Regeringen välkomnar på ett övergripande plan kommissionens förslag att faciliteten för återhämtning och resiliens ska användas för genomförandet av REPowerEU. Regeringen kan stödja användningen av befintliga medel inom faciliteten för detta ändamål och är öppen att diskutera att tillåta frivilliga överföringar från medlemsstaters anslag inom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken.

Regeringen är skeptisk till förslaget om försäljning av utsläppsrätter från marknadsstabilitetsreserven för att mobilisera ytterligare resurser till faciliteten för återhämtning och resiliens och REPowerEU eftersom det undergräver EU:s utsläppshandelssystem och riskerar att öka EU:s koldioxidutsläpp.

Regeringen anser att det är viktigt att de reformer och investeringar som REPowerEU finansierar så långt det är möjligt minimerar de negativa konsekvenserna för miljön och klimatet. Samtidigt kan det på kort sikt finnas behov av vissa omedelbara reformer och investeringar för att säkerställa medlemsstaternas energiförsörjning. Sammantaget är regeringen skeptisk till förslaget att tillåta undantag från principen att inte orsaka betydande skada när det handlar om att tillgodose omedelbara energibehov eftersom det skulle möjliggöra reformer och investeringar gällande olja och fossil gas. Regeringen är kritisk till investeringar som resulterar i inlåsningseffekter.

b)Rådets genomförandebeslut

- Beslutspunkt

Rådet väntas besluta om kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut för Polens återhämtnings- och resiliensplan.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Polen lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 3 maj 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 1 juni 2022. Polen ansöker om drygt 35 miljarder euro, varav knappt 24 miljarder euro utgör bidrag och drygt 11 miljarder euro i lån. Bidragsdelen motsvarar

10 (14)

drygt 4 procent av landets BNP 2021. Planen innehåller 102 åtgärder, varav 48 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att planen väntas bidra till att effektivt adressera alla eller ett signifikant antal av de relevanta landsspecifika rekommendationer som rådet antagit till Polen.

Av det totala stödet från faciliteten är knappt 43 procent av åtgärderna avsett för klimatåtgärder, däribland satsningar på energieffektivisering av bostäder och offentliga byggnader samt investeringar i vindkraftverk, järnväg och hållbara transportmedel. Drygt 21 procent är avsett för åtgärder för digital omställning, vilket inkluderar bredbandsutbyggnad, digitalisering av den offentliga förvaltningen samt utbildning och fortbildning med fokus på ökad digital kompetens.

De största komponenterna i planen i termer av kostnader är: 1) Grön energi och minskad energiintensitet, vilket inkluderar åtgärder för att minska investeringshinder, förbättra villkor för att utveckla förnybara energikällor, öka investeringar i vätetillverkning och elektrifiering av infrastrukturen, 2) Grön, smart mobilitet, vilket inkluderar investeringar för att minska koldioxidutsläpp, öka digitalisering och trafiksäkerhet samt reformer för att främja nollutsläppsfordon och öka incitamentet att utveckla hållbar mobilitet i städer, 3) Digital omställning, vilket inkluderar åtgärder som syftar till att säkerställa tillgång till höghastighetsinternet för invånarna, öka den digitala effektiviteten inom den offentliga sektorn samt förbättra statens cybersäkerhet.

Planen inkluderar flertalet reformer, exempelvis: 1) Reformer för att höja arbetskraftsdeltagande vilket inkluderar skattelättnader för de som arbetar efter lagstadgad pensionsålder, åtgärder för att öka möjligheten att arbeta på distans och en modernisering av de offentliga arbetsförmedlingarna, 2) Reformer av sjukhussektorn för att öka dess effektivitet, kvalitet, motståndskraft och tillgänglighet, vilket inkluderar omstrukturering av sjukhusen och förändringar i sjukhusfinansieringssystemet.

Vidare ingår särskilt reformer av domstolsväsendet för att öka dess politiska oberoende, vilket inkluderar indragande av den tillsatta disciplinnämndens befogenhet att övervaka domare i Högsta domstolen samt möjliggöra upphävande av dess tidigare beslut mot domare. Dessa reformer ska genomföras innan första utbetalningen.

11 (14)

För utbetalningar krävs i enlighet med förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens att landet implementerar sina reformer och investeringar enligt specifika och tidsatta delmål och mål. Kommissionen bedömer att dessa är tydliga och realistiska. Kommissionen anser vidare att övriga arrangemang för övervakning och implementering av planen är adekvata samt att arrangemang för att motverka och upptäcka korruption, bedrägeri eller intressekonflikter är tillräckliga.

Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Polens plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att Polens återhämtnings- och resiliensplan uppfyller de kriterier för stöd som finns i förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Regeringen välkomnar att Polen har förbundit sig att genomföra ett antal milstolpar på rättsstatsområdet, inklusive avskaffande av den disciplinnämnd som haft befogenhet att avskeda och omplacera domare. Regeringen understryker, liksom för övriga medlemsstater, att en förutsättning för att EU-medel till den polska återhämtnings- och resiliensplanen betalas ut, är att

Polen verkligen genomför de åtgärder som de har åtagit sig. Detta är något som regeringen noggrant kommer att bevaka innan några utbetalningsbeslut fattas. Regeringen kommer också att bevaka hur Polen förhåller sig till andra utslag i EU-domstolen på rättsstatsområdet, inklusive frågan om EU-rättens företräde framför nationell rätt.

13.Den europeiska planeringsterminen 2022 Landsspecifika rekommendationer

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna 2022 års landsspecifika rekommendationer på det ekonomiska och finanspolitiska området inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

De aktuella ekonomiska och finanspolitiska rekommendationerna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om de

12 (14)

sysselsättnings- och socialpolitiska delarna av 2022 års landsspecifika rekommendationer planeras till den 10 juni 2022, inför Epscorådets möte den 16 juni 2022.

Den 23 maj 2022 presenterade kommissionen det så kallade vårpaketet med förslag till landsspecifika rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2022. Rekommendationerna baseras på en analys av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april 2022. Kommissionens landrapporter som publicerades samtidigt som rekommendationerna utgör också ett analytiskt underlag.

I år har Sverige fått fyra rekommendationer, varav tre helt eller delvis ligger inom det ekonomiska och finanspolitiska området. Den första av dessa rekommendationer rör finanspolitikens inriktning, samt hushållens skuldsättning och åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet och effektiviteten på bostadsmarknaden. Den andra rekommendationen rör genomförandet av Sveriges återhämtnings- och resiliensplan samt programmen inom sammanhållningspolitiken. Den tredje handlar om att minska fossilt energiberoende i enlighet med förslag inom REPowerEU- planen.

De landsspecifika rekommendationerna godkänns i ett första steg av Epscorådet den 16 juni 2022 och av Ekofinrådet den 17 juni 2022. Det Allmäna rådet behandlar de samlade rekommendationerna den 21 juni. Därefter väntas det Europeiska rådet ställa sig bakom rekommendationerna den 23–24 juni 2022, innan de slutligen kan antas av Ekofinrådet den 12 juli.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Regeringen kan ställa sig bakom godkännande av de ekonomisk-politiska delarna i de landsspecifika rekommendationerna.

13 (14)

Regeringen anser dock att de horisontella finanspolitiska rekommendationerna i högre utsträckning borde ha anpassats efter den offentligfinansiella situationen i olika medlemsstater. Detta för att säkerställa att hänsyn tas till ländernas olika situation och riskbild vad gäller underskott och skuldhållbarhet. Regeringen betonar vikten av att EU:s regelverk främjar sunda offentliga finanser, och menar att medlemsstaternas finanspolitik och tillämpningen av EU:s finanspolitiska ramverk bör röra sig mot en normalisering.

14.(ev.) Uppförandekod (företagsbeskattning)

a)Slutsatser

b)Rapport till rådet

-Beslutspunkt

Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.

15.(ev.) Rapport till Europeiska rådet om skattefrågor

- Beslutspunkt

Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.

14 (14)