Kommenterad dagordning rådet
S2023/02744
Socialdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Kulturdepartementet
Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 9 oktober 2023
Kommenterad dagordning
1.Godkännande av dagordningen
2.
a)Icke lagstiftande verksamhet
b)Lagstiftning (offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK
3.Den europeiska planeringsterminen 2023: den nya teknikens inverkan på arbetskraften – mot en rättvis digital omställning
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Johan Pehrson
Dokument:
13168/23
Förslagets innehåll:
Rådet ska, mot bakgrund av underlagen under dagordningspunkten, föra en riktlinjediskussion om den europeiska planeringsterminen med fokus på Ny tekniks inverkan på arbetskraften, mot en rättvis digital övergång.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att i diskussionen lyfta fram vikten av kompetensutveckling, livslångt lärande och högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande i ljuset av omställning på arbetsmarknaden och den demografiska utvecklingen. En lyckad omställning stärker Europas konkurrenskraft.
Regeringen avser vidare i diskussionen lyfta fram det nationella ansvaret och arbetsmarknadens parters roll på det sysselsättnings- och socialpolitiska området, inte minst vad gäller omställning på arbetsmarknaden.
En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Den europeiska terminen diskuteras regelbundet inom rådet. EPSCOs senaste riktlinjediskussion behandlades i
Arbetsmarknadsutskottet informerades den 19 september som en del i informationen om höstens rådsmöten.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
2 (19)
a)Centrala utmaningar på sysselsättningsområdet: sysselsättningskommitténs huvudbudskap baserat på den årliga rapporten om sysselsättningssituationen och verktyget för bedömning av sysselsättningssituationen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Johan Pehrson
Dokument:
Dokument saknas
Förslagets innehåll:
Huvudbudskapen från Sysselsättningskommittén baserar sig på en årlig rapport i vilken EMCO beskriver dels framstegen i förhållande till sysselsättningsmålet till 2030, dels identifierar viktiga sysselsättningsutmaningar och goda arbetsmarknadsresultat i hela EU och i varje medlemsstat. Bilden av läget baseras på tidigare överenskommet analysramverk, verktyget för bedömning av sysselsättningssituationen och riktmärken (Employment performance monitor, EPM). Huvudbudskapen fungerar som kommitténs inspel till kommissionen inför den årliga hållbara tillväxtstrategi som kommissionen presenterar varje höst.
I år noteras det bland annat att EU:s ekonomi presterade relativt bra 2022 och arbetsmarknaden förblev motståndskraftig trots allvarliga utmaningar, såsom den ryska aggressionen mot Ukraina, energikrisen och inflationstrycket. Sysselsättningsgraden i EU för personer i åldern
3 (19)
När det gäller tematiska prioriteringar för medlemsstaterna identifierar EPM 2023 utmaningar såsom bristande matchning gällande kompetens och lågt deltagande i yrkesutbildning. Vidare inom utbildningsområdet; utbildningsresultatens beroende av socioekonomisk bakgrund, låg nivå gällande grundläggande färdigheter och låg andel med högre utbildning, förekomsten av avhopp från skolan i förtid och låg attraktionskraft för läraryrket. Utmaningar identifieras också när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, inklusive för specifika grupper, såsom äldre arbetstagare, ungdomar, kvinnor, lågutbildade arbetstagare och
För att möta utmaningarna har medlemsstaterna infört eller planerar att införa policyer för vidareutbildning och omskolning. De ökar sina ansträngningar för att förbättra lärarnas kompetens, särskilt deras digitala kompetens, och öka läraryrkets attraktionskraft.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att vid rådsmötet ställa sig bakom ett godkännande av Sysselsättningskommitténs huvudbudskap.
En central utgångspunkt för regeringen är respekt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Regeringen ser positivt på att befintliga analysramverk används för att följa utvecklingen på det sysselsättnings- och socialpolitiska området, samt på att budskapen är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet informerades den 19 september som en del i informationen om höstens rådsmöten.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
4 (19)
b)Centrala utmaningar på det sociala området: huvudbudskapen från kommittén för socialt skydd på grundval av den årliga översynen av verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Anna Tenje
Dokument:
13306/23
Förslagets innehåll:
Kommittén tar årligen fram en rapport om det sociala läget i medlemsstaterna och om aktuella reformer på det socialpolitiska området.
Vid
Huvudbudskapen fungerar som inspel till kommissionen inför den årliga hållbara tillväxtöversikt som kommissionen presenterar varje höst. KST beskriver i sin årliga rapport det sociala läget i unionen. Bilden av läget baseras på tidigare överenskommet analysramverk (Social Protection Performance Monitor).
Huvudbudskapen har en bred ansats och är formulerade på en övergripande nivå för att fånga utvecklingen inom hela EU.
Det konstateras att den ryska aggressionen mot Ukraina påverkade EU:s ekonomier, framför allt under inledningen av 2022, genom bland annat markant höjda prisnivåer, initialt kopplat till stigande energipriser. Inflationen är en annan utveckling som lyfts i sammanhanget. Det konstateras att medlemsstater har vidtagit extraordinära åtgärder för att hjälpa medborgarna att möta ökande energipriser och prisutvecklingen.
5 (19)
I relation till det gemensamma målet om minskat antalet personer i risk för fattigdom och social utestängning fram till 2030 konstateras det att antalet i stort sett ligger på samma nivå som i jämförelse med de senaste tre åren.
För det kompletterande målet om minskat antal barn i risk för fattigdom och social utestängning fram till 2030 har ingen markant förändring skett jämfört med 2021. Det konstateras dock att antalet barn i risk för fattigdom eller social utestängning har ökat i EU jämfört med referensåret 2019.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att vid rådsmötet ställa sig bakom ett godkännande av huvudbudskap från Kommittén för socialt skydds årsrapport.
Regeringen ser positivt på att befintliga analysramverk används för att följa utvecklingen på det sysselsättnings- och socialpolitiska området. Budskapen är formulerade på en övergripande nivå som ger utrymme för varje medlemsstat att utforma sina egna reformer.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Socialförsäkringsutskottet informerades om
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
c)Rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Antagande.
Ansvarigt statsråd:
Johan Pehrson
6 (19)
Dokument:
13169/23
Förslagets innehåll:
Förslaget innebär att Sysselsättningsriktlinjerna som sådana bibehålls oförändrade. Vissa uppdateringar görs i beaktandesatserna för att spegla beslut fattade i andra sammanhang sedan 2022 års beslut om Sysselsättningsriktlinjerna.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att vid rådsmötet ställa sig bakom ett antagande av förslaget avseende sysselsättningsriktlinjerna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Arbetsmarknadsutskottet informerades den 30 maj och 19 september som en del i informationen om aktuella
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
4.Rådets rekommendation om utarbetande av ramvillkor för den sociala ekonomin
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt: Politisk överenskommelse.
Ansvarigt statsråd:
Johan Pehrson
Dokument:
7 (19)
13287/23
Förslagets innehåll:
Rådsrekommendationen om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin är ett relevant instrument för medlemsstaterna att på nationell nivå dels verka för gynnsammare förutsättningar för organisationer i den sociala ekonomin, dels att öka medvetenheten om deras potential. Med social ekonomi avser kommissionen en rad olika privata organisationer som sätter människor, samhälle och miljö framför vinst.
Enligt kommissionen syftar förslaget till rådsrekommendation till följande. Främjandet av en gynnsam miljö för den sociala ekonomin på alla relevanta områden så att jobb skapas, stimulans av den lokala ekonomin och stärkande av den sociala och territoriella sammanhållningen. Medlemsstaterna rekommenderas att samarbeta med berörda parter för att erkänna, stödja och bygga vidare på bidragen från den sociala ekonomin. Vidare ger förslaget vägledning om hur nationella och rättsliga ramar kan anpassas för att stödja organisationer inom den sociala ekonomin i linje med nationell praxis och utifrån nationella system för den sociala ekonomin. Områden som särskilt lyfts fram är arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, kompetens och utbildning, beskattning, offentlig upphandling, konkurrens, industri, lokal och regional utveckling samt territoriellt samarbete.
Enligt kommissionen väntas framtida insatser inom ramen för rådsrekommendationen bidra till målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och även EU:s överordnade mål för 2030, nämligen att ha minst 78 % av befolkningen i åldern
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att vid rådsmötet ställa sig bakom en politisk överenskommelse av rådsrekommendation om utveckling av ramvillkor för den sociala ekonomin.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning skedde i arbetsmarknadsutskottet den 19 september.
8 (19)
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
5. Slutsatser om psykisk hälsa och osäkra anställningar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Paulina Brandberg
Dokument:
13171/23
Förslagets innehåll:
Rådsslutsatserna presenteras mot bakgrund av växande utmaningar gällande psykisk hälsa och betydelsen av en god psykisk hälsa för ett produktivt arbetsliv. Med rådsslutsatserna bygger det spanska ordförandeskapet vidare på tidigare arbete såsom kommissionens meddelande om en övergripande strategi för psykisk hälsa.
Rådsslutsatserna betonar att psykisk hälsa och arbete på olika sätt hänger tätt samman. Stress och psykosociala risker i arbetet kan ha påverkan på den psykiska hälsan och god psykisk hälsa är en förutsättning för god arbetsförmåga, konkurrenskraft och produktivitet. Vikten av att ha en inkomst och ett arbete för psykiskt välbefinnande tas också upp.
Vidare menas att digitalisering, robotisering och användandet av AI kan ha positiva effekter på arbetsvillkor och produktivitet, men att effekterna också kan vara negativa, till exempel om det ger en ökning av antalet osäkra anställningar med dåliga arbetsvillkor. Det hänvisas till att forskning har visat
9 (19)
att osäkra anställningsvillkor kan skapa negativ stress som kan leda till oro och depressioner.
Medlemsstaterna uppmuntras med beaktande av nationella omständigheter och med respekt för parternas autonomi bland annat att stärka de offentliga systemen som syftar till att säkerställa en god psykisk hälsa i arbetslivet.
Vikten av forskning och att olika aktörer arbetar förebyggande lyfts också fram.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen avser att vid rådsmötet ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om psykisk hälsa och osäkra anställningar.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Överläggning skedde i arbetsmarknadsutskottet den 19 september.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
6. Slutsatser om socialt skydd för egenföretagare
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Anna Tenje
Dokument:
13175/23
Förslagets innehåll:
10 (19)
Den 29 juni 2023 presenterade det spanska ordförandeskapet ett första utkast till rådsslutsatser om socialt skydd för egenföretagare. Slutsatserna tar avstamp i rådsrekommendationen som antogs 2019 om socialt skydd för arbetstagare och egenföretagare, samt den rapport som kommissionen presenterade i januari 2023 i vilken medlemsstaternas genomförande av rådsrekommendationen följs upp. Rådsslutsatserna är inte rättsligt bindande.
Rådsslutsatserna vill särskilt belysa skillnader i skyddet för egenföretagare, jämfört med skyddet för traditionellt anställda, med målsättningen att medlemsstaterna ska förbättra skyddet för denna grupp. Rådsslutsatserna lyfter även fram att bl.a. utvecklingen av nya arbetsformer, där förändringar på arbetsmarknaden innebär att traditionell anställning i större utsträckning kan kombineras med företagande, kan bidra till att öka andelen egenföretagare. Vidare pekar rådsslutsatserna på att egenföretagare och andra arbetstagare i atypiska anställningsformer, dvs. arbetstagare utanför traditionella anställningsformer, riskerar att drabbas hårdare än anställda av bristfällig öppenhet vad gäller regler och villkor för socialt skydd.
I förslaget till rådsslutsatser bjuds medlemsstaterna in, med hänsyn tagen till nationella förutsättningar och nationell kompetens, att fortsätta vidta åtgärder för att minska gapet vad gäller det formella, effektiva och fullgoda skyddet samt att verka för förbättrad transparens av de sociala skyddssystemen genom medvetandegörande och spridning av information särskilt för egenföretagare. Samtidigt uppmanas kommissionen bl.a. att fortsätta övervaka genomförandet av rekommendationen inom ramen för den europeiska planeringsterminen och att stödja informations- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen föreslår att Sverige vid rådsmötet ställer sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna om socialt skydd för egenföretagare.
Regeringen välkomnar att det spanska ordförandeskapet genom rådsslutsatserna lyfter skillnader i tillgången till det sociala skyddet för egenföretagare jämfört med skyddet för traditionellt anställda.
Regeringen anser att adekvata och välfungerande nationella system för socialt skydd leder till ekonomisk tillväxt, verkar stabiliserande i kristider och bidrar till ökad jämlikhet och jämställdhet, vilket är av godo för medborgare,
11 (19)
medlemsstater samt EU:s sammanhållning och för den inre marknaden. Det kan även leda till att fler kvinnor och män vågar starta och driva företag. Vidare anser regeringen att socialt skydd är viktigt för en välfungerande välfärdsstat, samtidigt som det är viktigt att de nationella regelverken inte inbjuder till felaktigt nyttjande av välfärdssystemen.
Det är positivt att rådsslutsatserna lyfter vikten av att främja erfarenhetsutbyte och utbyte av goda exempel på hur medlemsstaterna arbetar med tillgång till socialt skydd för egenföretagare.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Socialförsäkringsutskottet informerades om slutsatserna den 5 september och den 14 september 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
7.Slutsatser om åtgärder för att säkerställa likabehandling av romer när det gäller tillgång till adekvat och desegregerat boende
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Beslutspunkt. Godkännande.
Ansvarigt statsråd:
Parisa Liljestrand
Dokument:
13167/23
Förslagets innehåll:
I oktober 2020 presenterade kommissionen ett nytt strategiskt ramverk för romsk jämlikhet, inkludering och delaktighet. Ramverket utgår från de tre
12 (19)
horisontella områdena jämlikhet, inkludering och delaktighet och omfattar också fyra tematiska områden: utbildning, arbete, hälsa och boende. Ett av verksamhetsmålen inom ramverket är tillgång till adekvat och desegregerat boende och grundläggande tjänster.
Det spanska ordförandeskapet presenterade den 7 juli 2023 ett förslag till rådsslutsatser om insatser för att förbättra boendesituationen för romer som bor i segregerade bosättningar. Rådsslutsatserna fokuserar i stort på att uppmana medlemsstaterna att vidta åtgärder för att säkerställa likabehandling av romer när det gäller tillgång till adekvat och desegregerat boende, inklusive tillgång till vatten och sanitära anläggningar. Förslaget syftar även till att främja insatser för att bekämpa diskriminering och antiziganism eftersom det påverkar romers boendesituation.
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen anser att alla, oavsett etnisk bakgrund, ska ha möjlighet att fullt ut åtnjuta sina mänskliga rättigheter samt att det är av vikt att motverka diskriminering inom bostadsområdet för att säkerställa lika rättigheter och möjligheter. Samtidigt är det av vikt att fördelningen av befogenheter mellan medlemsstaterna och EU respekteras och att det tas hänsyn till de olika nationella kontexterna.
Regeringen avser ställa sig bakom ett godkännande av rådsslutsatserna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Konstitutionsutskottet informerades skriftligt den 28 september 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
13 (19)
8.Konsolidering och förstärkning av de europeiska systemen för socialt skydd
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Diskussionspunkt. Riktlinjedebatt.
Ansvarigt statsråd:
Anna Tenje
Dokument:
13202/23
Förslagets innehåll:
Rådet väntas hålla en riktlinjedebatt om konsolidering och förstärkning av de europeiska systemen för socialt skydd. Utgångspunkten för debatten förväntas vara hur
Förslag till svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar möjligheten till utbyte av erfarenheter vad gäller de sociala skyddssystemens påverkan i ljuset av aktuella utmaningar till följd av bl.a. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och
En central utgångspunkt för regeringen i diskussionen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna avseende bland annat arbetsmarknads- och sociala frågor respekteras.
14 (19)
Regeringen anser att adekvata och välfungerande nationella system för socialt skydd leder till ekonomisk tillväxt, verkar stabiliserande i kristider och bidrar till ökad jämlikhet och jämställdhet, vilket är av godo för medborgare, medlemsstater samt EU:s sammanhållning och för den inre marknaden. Det är samtidigt viktigt med ekonomiska incitament för arbete för att så många som möjligt ska nå och bibehålla egen försörjning.
Regeringen föreslår att Sverige lyfter behovet av att anpassa nationella sociala skyddssystem utifrån rådande behov. Prioriteringar måste göras löpande. Det kan handla om kriser här och nu, eller utmaningar som finns ur ett mer långsiktigt perspektiv.
Regeringen avser under diskussionen även framföra utmaningar kopplat till den demografiska utvecklingen, inklusive den åldrande befolkningen. Regeringen avser lyfta svenska erfarenheter som kan tjäna som goda exempel i diskussionen. Regeringen föreslår bland annat att Sverige lyfter vikten av ett längre och mer jämställt arbetsliv, att bekämpa åldersdiskriminering och höja statusen för äldre arbetstagare.
Regeringen är generellt sett positiv till en ökad digitalisering och möjligheterna som det medför, men ser samtidigt ett behov av att lyfta de utmaningar som finns kring de ambitiösa digitala initiativ som finns på europeisk nivå, inte minst med hänsyn till initiativens omfattning och korta införandeperioder.
Datum för tidigare behandling i riksdagen:
Socialförsäkringsutskottet informerades den 14 september 2023. Socialutskottet kommer att informeras den 5 oktober 2023.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
15 (19)
9.Övriga frågor
a)Aktuella lagstiftningsförslag
(offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)
i)Direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Kommissionen och det spanska ordförandeskapet väntas informera om direktivet om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Ansvarigt statsråd:
Gunnar Strömmer
Faktapromemoria:
2021/22:FPM73
ii)Direktivet om
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Kommissionen förväntas informera om det nyligen presenterade direktivförslaget om ett
Ansvarigt statsråd:
Camilla Waltersson Grönvall
Faktapromemoria:
Faktapromemoria kommer att skickas till riksdagen den 3 oktober.
16 (19)
b) Ordförandeskapsevenemang
Dokument: 13446/23
i)Informellt möte mellan ministrarna för sysselsättning och socialpolitik (Madrid den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Ordförandeskapet väntas informera om det informella ministermötet för social- och sysselsättningsministrar i Madrid den
Ansvarigt statsråd:
Paulina Brandberg
Anna Tenje
ii)Informellt möte mellan jämställdhetsministrarna om våld mot kvinnor (Pamplona den 24 november 2023)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Ordförandeskapet väntas informera om det informella ministermötet för jämställdhetsministrar i Pamplona den 24 november.
Ansvarigt statsråd:
Paulina Brandberg
iii) Högnivåkonferenser
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Det spanska ordförandeskapet väntas informera om högnivåkonferenser under ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
17 (19)
Johan Pehrson
Paulina Brandberg
Anna Tenje
Camilla Waltersson Grönvall
iv) Barcelonaförklaringen från trepartsmötet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Det spanska ordförandeskapet väntas informera om Barcelonaförklaringen från trepartsmötet.
Ansvarigt statsråd:
Johan Pehrson
c)Genomförande av den europeiska barngarantin: nationella handlingsplaner
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen om genomförandet av den europeiska barngarantin.
Ansvarigt statsråd:
Camilla Waltersson Grönvall
Faktapromemoria:
2020/21:FPM101
18 (19)
d) Verksamhet som rör laglig migration
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen och det spanska ordförandeskapet.
Ansvarigt statsråd:
Maria Malmer Stenergard
e) Utvärdering av kompetenshöjningsvägar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen om utvärdering av kompetenshöjningsvägar.
Ansvarigt statsråd:
Mats Persson
f) Det sociala trepartstoppmötet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet:
Informationspunkt. Information från kommissionen och det spanska ordförandeskapet om det sociala trepartstoppmötet.
Ansvarigt statsråd:
Johan Pehrson
19 (19)