Kommenterad dagordning

2023-06-08

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 16 juni 2023

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 1 juni 2023. Sedan dess har information tillkommit om följande revideringar i dagordningen: en punkt (4) väntas strykas från dagordningen och två punkter (11 och 12) väntas beslutas som A-punkter.

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.Paketet om mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera kommissionens förslag till lagstiftningspaket om mervärdesskatteregler för den digitala tidsåldern.

Det aktuella förslaget har inte behandlats i riksdagen tidigare. Överläggning med skatteutskottet planeras till den 13 juni 2023.

Den 8 december 2022 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern. Syftet är att modernisera mervärdesskattereglerna med hänsyn till de möjligheter som digital teknik erbjuder.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM37.

Lagstiftningspaketet innehåller tre delar. För det första föreslår kommissionen att mervärdesskatterapporteringen ska moderniseras. Förslaget innebär att digitala rapporteringskrav införs för gränsöverskridande transaktioner mellan beskattningsbara personer inom EU. Rapporteringssystemet föreslås baseras på e-faktura med en EU-gemensam standard, där e-fakturering ska vara obligatorisk för gränsöverskridande transaktioner inom EU. För nationella transaktioner föreslås e-fakturering och rapporteringsskyldigheten vara valfri för medlemsstaterna.

För det andra föreslår kommissionen att mervärdesskattereglerna för plattformsekonomin ska uppdateras. Det innebär bland annat att en beskattningsbar person som möjliggör korttidsuthyrning av boende eller passagerartransporter genom ett elektroniskt gränssnitt, som en plattform eller liknande, föreslås bli skyldig att redovisa mervärdesskatt för dessa tjänster.

Slutligen föreslår kommissionen en enda registreringspunkt. Förslaget syftar till att minska antalet fall där företag behöver vara registrerade för mervärdesskatt i flera länder för att minska företagens administrativa börda. Detta föreslås ske genom att utöka möjligheten att redovisa mervärdesskatt i annat EU-land via företagets etableringsland och genom att utöka användningen av omvänd skatteskyldighet (det vill säga att köparen blir skyldig att betala skatten i stället för säljaren) vid transaktioner mellan företag när säljaren inte är etablerad i det land där skatten ska redovisas.

Inför rådsmötet har ordförandeskapet cirkulerat en not för att vägleda diskussionen. Noten innehåller dels en beskrivning av det arbete som ägt rum på teknisk nivå, dels frågor för diskussion.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets ambition att ha en diskussion om förslaget om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern. Regeringen välkomnar arbete som syftar till att förhindra mervärdesskattebedrägerier och stödjer åtgärder för att främja gränsöverskridande handel. Reglerna bör dock inte innebära stora kostnader eller administrativa bördor för företagen.

2 (10)

4.(ev.) Paketet om icke-professionella investerare

a)Direktivet om icke-professionella investerare

b)Förordningen om icke-professionella investerare

-Diskussionspunkt

Punkten väntas strykas från dagordningen.

5.Övriga frågor:

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet avser i vanlig ordning informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Överläggning med finansutskottet om aktuella lagstiftningsärenden på finansmarknadsområdet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 9 maj 2023. Samråd med EU-nämnden om aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 12 maj 2023.

På det kommande mötet kommer fokus ligga på vad ordförandeskapet uppnått under det senaste halvåret.

När det gäller arbetet i rådet kommer ordförandeskapet bland annat informera om att rådet den 17 maj 2023 nådde en överenskommelse om förordningen om omedelbara betalningar. Därtill har tydliga framsteg gjorts när det gäller ändrade regler för att främja central clearing inom EU (Emirförordningen), men fortsatta förhandlingar behövs för att nå en överenskommelse i rådet.

När det gäller förhandlingar med Europaparlamentet avser ordförandeskapet bland annat informera om att en preliminär överenskommelse om en europeisk gemensam kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information (Esap) nåddes den 23 maj 2023. Fortsatta trepartsmöten med Europaparlamentet pågår i fem lagstiftningsakter och ordförandeskapets ambition är att nå preliminära överenskommelser i några av dessa akter under juni.

3 (10)

6.Översynen av den ekonomiska styrningen

a)Förordningen om effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning

b)Förordningen om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott

c)Direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk

-Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av och ha en diskussion om kommissionens förslag till lagstiftningspaket om en reform av EU:s ekonomiska styrning.

Finansutskottet fick information om förslaget den 9 maj 2023. Överläggning med finansutskottet planeras till den 13 juni 2023. Överläggning med finansutskottet om meddelandet från kommissionen om en inriktning för en reform av EU:s ekonomiska styrning ägde rum den 1 december 2022. Samråd med EU-nämnden om en reform av EU:s ekonomiska styrning har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 14 mars 2023.

Översynen av EU:s ekonomiska styrning inleddes i februari 2020 och omfattar stabilitets- och tillväxtpakten samt det makroekonomiska obalansförfarandet. Med anledning av covid-19-pandemin pausades översynen men den återupptogs hösten 2021 och då inleddes en bred debatt bland medlemsstater och andra relevanta aktörer.

Den 9 november 2022 publicerade kommissionen ett meddelande som avsåg vägleda diskussionen om en reform. Meddelandet innehöll inga lagförslag utan föreslog inriktningen för en reform. Kommissionens ambition var att medlemsstaterna skulle nå konsensus kring inriktningen innan förslag lades fram.

Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM27.

Vid Ekofinrådets möte den 14 mars 2023 godkändes slutsatser om inriktningen för en reform.

Den 26 april 2023 presenterades kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket, vilket är baserat på kommissionens meddelande från den 9 november 2022 och rådsslutsatserna från den 14 mars 2023.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM91.

4 (10)

Paketet innehåller tre lagförslag. För det första föreslår kommissionen att den befintliga förordningen som reglerar den så kallade förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ersätts med en ny förordning. Förslaget innebär att den förebyggande delen ska kretsa kring medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik utgiftsbana som ska uppfylla vissa villkor och antas av rådet. För det andra föreslår kommissionen vissa ändringar i förordningen om den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten. De föreslagna ändringarna innebär bland annat att det tidigare så kallade 1/20-delskriteriet för skuldkvoter över 60 procent avskaffas till förmån för efterlevnad av utgiftsbanan. Slutligen föreslår kommissionen flera ändringar i direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk, vilka bland annat syftar till att öka det medelfristiga fokuset och stärka det nationella ägarskapet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets ansträngningar att ta arbetet med en reform av EU:s ekonomiska styrning framåt, i syfte att uppnå en ansvarstagande ekonomisk politik som stödjer en utveckling mot hållbar offentlig skuldsättning och tillväxt i alla medlemsstater. Regeringen välkomnar kommissionens lagstiftningspaket och anser att det utgör en bra grund inför kommande förhandlingar. Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser. Regeringen anser vidare att ramverket bör säkerställa en tillräckligt ambitiös konsolidering i högt skuldsatta medlemsstater.

Icke lagstiftande verksamhet

7.Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Estlands återhämtnings- och resiliensplan.

Samråd med EU-nämnden om Estlands återhämtnings- och resiliensplan ägde rum den 27 oktober 2021. Den aktuella revideringen har inte behandlats i riksdagen tidigare.

5 (10)

Estland lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 18 juni 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut antogs av rådet den 28 oktober 2021.

Den 9 mars 2023 lämnade Estland in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av ett nedreviderat bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel. Det minskade bidraget är en följd av att kommissionen uppdaterade fördelningen av bidragsmedel från RRF i juni 2022.

Den reviderade planen uppgår totalt till 953 miljoner euro, vilket motsvarar drygt tre procent av 2019 års BNP. REPowerEU-kapitlet uppgår till knappt 90 miljoner euro. Den ursprungliga planen uppgick till 967 miljoner euro.

I den reviderade planen tar Estland bort fyra investeringar, bland annat byggandet av en järnvägssträcka mellan Tallinn och Rohükula samt kapacitetsuppbyggnad av multifunktionella medicinska helikoptrar. Estland lägger även till fem investeringar, vilka inkluderar etablering av ett nytt sjukhus för allmänsjukvård och byggande av viadukter. Därtill har ett REPowerEU-kapitel lagts till i planen, vilket innehåller tre åtgärder: (i) en reform för att främja produktion av förnybar energi, (ii) en investering för att öka kapacitetsutnyttjandet i eldistributionsnätet och (iii) en investering för att öka produktionen av hållbar biogas och biometan.

Kommissionens sammanfattande bedömning är att den reviderade återhämtnings- och resiliensplanen uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att Estlands reviderade återhämtnings- och resiliensplan uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen står därför bakom ordförandeskapets inriktning att anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Estlands återhämtnings- och resiliensplan.

6 (10)

8.Den europeiska planeringsterminen 2023: Rådets rekommendationer om 2023 års nationella reformprogram för varje medlemsstat och med avgivande av rådets yttranden om de uppdaterade stabilitets- och konvergensprogrammen

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna 2023 års landsspecifika rekommendationer på det ekonomiska och finanspolitiska området inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

De aktuella rekommendationerna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om de sysselsättnings- och socialpolitiska delarna av 2023 års landsspecifika rekommendationer planeras till den 9 juni 2023, inför Epscorådets möte den 12 juni 2023.

Den 24 maj 2023 publicerade kommissionen det så kallade vårpaketet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Vårpaketet innehåller bland annat förslag till årets landsspecifika rekommendationer.

Rekommendationerna baseras på en analys av medlemsstaternas nationella reformprogram och stabilitets- eller konvergensprogram som lämnades in i april 2023. Kommissionens landrapporter, som publicerades samtidigt som rekommendationerna, utgör också ett analytiskt underlag.

I likhet med förra året har Sverige i år fått fyra rekommendationer, varav tre helt eller delvis ligger inom det ekonomiska och finanspolitiska området. Den första rekommendationen rör finanspolitikens inriktning, samt hushållens skuldsättning och bostadsmarknadens funktionssätt. Den andra rekommendationen rör genomförandet av Sveriges återhämtnings- och resiliensplan samt programmen inom sammanhållningspolitiken. Den sista rekommendationen handlar om att minska fossilt energiberoende. I stort är det samma rekommendationer som Sverige fick på det ekonomiska och finanspolitiska området förra året.

De landsspecifika rekommendationerna godkänns i ett första steg av Epscorådet den 12 juni 2023 och av Ekofinrådet den 16 juni 2023. Allmänna rådet väntas godkänna de samlade rekommendationerna den 27 juni 2023. Därefter väntas det Europeiska rådet ställa sig bakom rekommendationerna den 29–30 juni 2023, innan de slutligen kan antas av Ekofinrådet i juli.

7 (10)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom att rekommendationer ges till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Det är sedan upp till varje medlemsstat att välja hur man förhåller sig till rekommendationerna.

Regeringen står bakom ordförandeskapets inriktning att godkänna de ekonomiska och finanspolitiska delarna i 2023 års landsspecifika rekommendationer.

9.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om genomförandet av EU:s makrofinansiella stöd till Ukraina för 2023, med möjlighet till diskussion.

Överläggning med finansutskottet om makrofinansiellt stöd till Ukraina för 2023 har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 8 december 2022. Samråd med EU-nämnden om makrofinansiellt stöd till Ukraina har också ägt rum vid flera tillfällen, senast den 13 januari 2023. Samråd med EU-nämnden om ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 12 maj 2023.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vid det kommande rådsmötet väntas kommissionen informera om genomförandet av det makrofinansiella stödet till Ukraina för 2023.

I december 2022 beslutade rådet om ett lagstiftningspaket gällande makrofinansiellt stöd till Ukraina för 2023. Paketet möjliggör upp till 18 miljarder euro i stöd till Ukraina för 2023, med möjliga utbetalningar fram till den 31 mars 2024. Stödet utgörs av förmånliga lån som finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på kapitalmarknaden med en garanti från EU-budgeten (utrymmet mellan utgiftstaket och egna medelstaket). Räntekostnaderna subventioneras av EU genom bidrag från medlemsstaterna i det fall det inte finns utrymme i EU-budgeten.

Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM23.

8 (10)

Hittills har 7,5 miljarder euro betalats ut till Ukraina och resterande medel kommer att betalas ut månatligen i delbetalningar om 1,5 miljarder euro. Utbetalningar av medlen är villkorade med att Ukraina ska genomföra policyreformer som Ukraina och kommissionen kommit överens om. Ukraina ska rapportera till kommissionen om genomförandet av reformerna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets ansträngningar att följa upp EU:s makrofinansiella stöd till Ukraina för 2023. Det är viktigt att kontinuerligt följa upp Ukrainas finansieringsbehov och framsteg i genomförandet av det makrofinansiella stödet för 2023.

10.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrarna och centralbankscheferna den 17–18 juli 2023: EU:s mandat vid G20

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer den 17–18 juli 2023 sker i den Ekonomiska och finansiella kommitteen (EFK).

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Som ett led i förberedelserna inför G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer ska EU:s gemensamma positioner i form av ett mandat fastställas. Eftersom inget Ekofinrådsmöte planeras mellan det förberedande arbetet i EFK och G20-mötet föreslås att slutbehandlingen sker i EFK.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets inriktning att besluta om att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer sker i EFK.

11.Slutsatser om de framsteg som uppförandekodsgruppen gjort

- Beslutspunkt

Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.

9 (10)

12.Ekofinrådets rapport till Europeiska rådet om skattefrågor

- Beslutspunkt

Väntas beslutas som A-punkt på ett kommande rådsmöte.

10 (10)