Kommenterad dagordning rådet

2023-06-09

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 26–27 juni 2023

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.Förordningen om hållbar användning av växtskyddsmedel

-Lägesrapport

-Diskussion

Ansvarigt statsråd

Peter Kullgren

Förslagets innehåll

Ordförandeskapet avser att informera om pågående förhandlingar i rådet och avge en framstegsrapport.

Kommissionen presenterade sitt förslag till förordning den 22 juni 2022. Med start under Tjeckiens ordförandeskap har förslaget diskuterats i rådsarbetsgruppen för växter och växtskyddsfrågor (pesticider/växtskyddsmedel). I december 2022 antogs ett rådsbeslut där kommissionen uppmanades att komplettera sin konsekvensanalys av förslaget. I avvaktan på kommissionens uppdaterade konsekvensanalys har

det svenska ordförandeskapet fokuserat rådsarbetet på att avsluta en första genomgång av förslaget för att därefter avhandla mer tekniska delar.

Förslaget till förordning bygger på nuvarande bestämmelser i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG). Förordningen föreslås att ersätta detta direktiv och innehåller bland annat bindande kvantitativa mål för minskad användning och risk av växtskyddsmedel, både på EU-nivå och på nationell nivå, fram till 2030. Förordningen innehåller också förslag på förbud av användning av växtskyddsmedel i så kallade känsliga områden.

Precis som i det nuvarande direktivet, finns i förslaget regler om integrerat växtskydd (IPM) och nationella handlingsplaner som ska ange de åtgärder som ska genomföras för att uppnå minskningsmålen. Förslaget till ny förordning innehåller också krav vid användning, lagring, försäljning och avfallshantering av växtskyddsmedel samt på register, utbildning, certifiering, inspektion och information.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer en inriktning om att undvika överanvändning av växtskyddsmedel. Huvudfokus för den nya lagstiftningen bör vara att minska riskerna med växtskyddsmedel och ge företräde till växtskyddsmedel med låg risk, hög precision, icke-kemiska alternativ och förebyggande åtgärder. Det är viktigt att de krav som ställs är rimliga och realistiska och att de möjliggör ett fortsatt kostnadseffektivt växtskydd som säkerställer jordbrukets konkurrenskraft. Utformningen får inte äventyra europeisk livsmedelsproduktion.

Regeringen motsätter sig bindande mål och förordar istället EU- gemensamma mål som inte är bindande för minskning av användningen av och risken med kemiska växtskyddsmedel, samt för användningen av växtskyddsmedel med särskilt farliga egenskaper.

Regeringen anser att förslaget om förbud av användningen av växtskyddsmedel i så kallade känsliga områden inte är rimligt i kommissionens förslag.

Regeringen står bakom ordförandeskapets ansats att avlägga en framstegsrapport avseende förhandlingarna i rådet under våren och ge medlemsstaterna möjlighet att yttra sig.

2 (9)

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Överläggning med miljö- och jordbruksutskottet den 27 oktober 2022. Kommissionens förslag var senast föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 8 december och för samråd med EU-nämnden den 9 december inför jordbruks- och fiskerådet 12–13 december 2022.

Fortsatt behandling av ärendet

Fortsatta förhandlingar i rådet.

Faktapromemoria:

Kommissionens förslag till förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel 2021/22:FPM112.

Icke lagstiftande verksamhet

4.Meddelande om läget för den gemensamma fiskeripolitiken och samråd om fiskemöjligheterna för 2024

-Föredragning av kommissionen

-Diskussion

Ansvarigt statsråd

Peter Kullgren

Förslagets innehåll

Kommissionen presenterar varje år en lägesrapport om den gemensamma fiskeripolitiken. I meddelandet redogör kommissionen för måluppfyllnaden samt det fortsatta genomförandet av den gemsamma fiskeripolitiken bland annat avseende flottornas ekonomi, maximal hållbar avkastning samt landningsskyldigheten. I meddelandet redogör kommissionen också för det arbetssätt och de principer kommissionen avser tillämpa i de kommande förordningsförslagen om totalt tillåtna fångstmängder och kvoter för 2024.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen

3 (9)

anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt långsiktigt hållbara och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Därtill ska de bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen samtidigt som det småskaliga hållbara fiskets konkurrenskraft värnas.

Regeringen står bakom ordförandeskapets ansats att ta upp förslaget i jordbruks- och fiskerådet, i syfte att ha en diskussion om det årliga meddelandet som dels redogör för måluppfyllnaden av den gemensamma fiskeripolitiken, dels bidrar till en ökad transparens och framförhållning avseende kommande förordningsförslag om fiskemöjligheter för 2024.

Fortsatt behandling av ärendet

Meddelandet kommer att ligga till grund för kommissionens förordningsförslag avseende fiskemöjligheter för 2024.

5.Slutsatser om paketet om fiskeripolitiken – för en hållbar, motståndskraftig och konkurrenskraftig fiske- och vattenbrukssektor

-Godkännande

Ansvarigt statsråd

Peter Kullgren

Förslagets innehåll

Kommissionen presenterade den 21 februari 2023 tre meddelanden och en rapport om den gemensamma fiskeripolitiken idag och imorgon – en fiske- och havspakt för hållbar vetenskapsbaserad, innovativ och inkluderande fiskeriförvaltning (”fiskepaketet”). Kommissionen understryker att de tre huvudprinciper som den gemensamma fiskeripolitiken bygger på fortsatt ska utgöra grund för densamma: (1) miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet (2) effektivt regionalt samarbete (3) beslutsfattande baserat på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag. Fiskepaketet diskuterades på jordbruks- och fiskerådsmötet den 23 mars 2023. På grundval av denna diskussion har ORDF sammanfattat medlemsstaternas ståndpunkter i rådsslutsatser med målsättningen att dessa ska antas vid jordbruks- och fiskerådsmötet den 26 juni 2023.

4 (9)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen stödjer ordförandeskapets målsättning om antagande av rådsslutsatser avseende kommissionens meddelanden och rapport om den gemensamma fiskeripolitiken idag och imorgon – en fiske- och havspakt för hållbar vetenskapsbaserad, innovativ och inkluderande fiskeriförvaltning. Regeringen välkomnar kommissionens ansats till högre miljöambitioner i Fiskepaketet som en del av gröna given.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Miljö- och jordbruksutskottet informerades den 16 mars 2023 och samråd skedde i EU-nämnden den 17 mars 2023 om fiskepaketets fyra delar.

Faktapromemoria

2022/23:FPM61

6.Handelsrelaterade jordbruksfrågor

-Information från kommissionen

-Diskussion

Ansvarigt statsråd

Johan Forssell

Förslagets innehåll

Kommissionen kommer att informera om aktuella handelsrelaterade jordbruksfrågor. På WTO-ministermötet (MC12) som ägde rum den 12-17 juni 2022 fattades ett beslut om att World Food Programmes uppköp undantas från exportrestriktioner. Handelsministrarna kom också överens om en deklaration om global livsmedelsförsörjning och uppföljning pågår. Global livsmedelsförsörjning och det fortsatta reformarbetet av jordbruksavtalet kommer att vara i fokus på nästa WTO-ministermöte som äger rum sista veckan i februari 2024 i Förenade Arabemiraten.

EU har under de senaste åren slutit frihandelsavtal med bland annat Vietnam, Kanada och Japan. Principöverenskommelser slöts om ett moderniserat avtal med Mexiko i april 2018 och ett associeringsavtal med Mercosur (Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay) i juni 2019. Den 9

5 (9)

december 2022 avslutades förhandlingarna med Chile. Dessa avtal har ännu inte trätt i kraft eller tillämpas provisoriskt. Den 30 juni 2022 kom EU också överens med Nya Zeeland om ett frihandelsavtal som väntas signeras i juli i år. EU förhandlar i övrigt frihandelsavtal med bland annat Australien och Indonesien. EU är världens största exportör av livsmedel och jordbruksprodukter. Exporten uppgick 2021 till ca 198 miljarder euro (+ 7,3 %), där nu UK ingår som tredjeland och värdet av nettoexporten till 68 miljarder euro (+10 %).

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets ansats att ta upp informationspunkten för diskussion.

Regeringen prioriterar fortsatt det multilaterala samarbetet inom ramen för WTO. Regeringen stödjer likaså EU:s förhandlingar med olika parter om bilaterala och regionala frihandelsavtal och för fram offensiva exportintressen på jordbruksområdet och främjar viktiga värden såsom klimat, miljö, människors och djurs hälsa.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Frågan var senast föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet den 16 mars 2023 och för samråd med EU-nämnden den 17 mars 2023.

7. Övriga frågor

7a) Stärkt sektorsövergripande samarbete inom One Health vad gäller zoonotiska hälsorisker

- Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd

Peter Kullgren

Förslagets innehåll

Ordförandeskapet kommer att informera om ett möte i rådsarbetsgruppen för chefsveterinärer som äger rum den 19 juni 2023. Mötet syftar till att stärka sektorsövergripande samarbete mellan myndigheter inom veterinär hälsa och folkhälsa, för att förbättra arbetet med att upptäcka, förutsäga,

6 (9)

förebygga och hantera zoonotiska hälsohot. Inför mötet har medlemsstaternas chefsveterinärer uppmuntrats att bjuda in sina motsvarigheter på humansidan.

Bakgrunden till mötet är att hälsorisker till följd av infektionssjukdomar ökar. SARS-CoV-2 pandemin, högpatogen fågelinfluensa samt sjukdomar som sprids med insekter och andra smittbärare är exempel på sjukdomar som kan spridas mellan människor och djur och som har fått global spridning. Drivkrafter såsom klimatförändringar, ändrad markanvändning, ohållbart jordbruk, globalisering, förflyttningar av djur samt illegal handel med vilda djur innebär fler möjligheter för smittspridning samt möjligheter för smittämnen att mutera, vilket kan innebära spridning mellan djur och människor.

Förutom den direkta konsekvensen för människors hälsa kan det leda till omfattande konsekvenser för djurhållningen inom lantbruket. Smittspridning kan också öka behovet av antibiotikaanvändning, något som ökar risken för antimikrobiell resistens (AMR). För att hantera dessa globala hälsorisker krävs en ansats med fullt samarbete mellan djur-, folkhälso-, växt- och miljöhälsosektorerna. Under det svenska ordförandeskapet har Sverige inom rådsarbetsgruppen för chefsveterinärer prioriterat sektorsövergripande hälsoarbete högt.

7b (i) Förordningen om geografiska beteckningar – lägesrapport

-Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd

Peter Kullgren

Förslagets innehåll

Det svenska ordförandeskapet ska presentera sin lägesrapport för förhandlingen om översynen av regelverket om skyddade beteckningar. I rapporten redogörs för de framsteg som gjorts under det svenska ordförandeskapet däribland ett mandat för att påbörja trepartsamtalen. I övrigt framhålls de svårare delarna av förhandlingen däribland producentgrupper och erkända producentgrupper, delegering av uppgifter

7 (9)

till European Union Intellectual Property Office samt frågan om skydd av skyddade ursprungsbeteckningar i domännamn.

7b (ii) Omvandlingen till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH) – lägesrapport

-Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd

Peter Kullgren

Förslagets innehåll

Det svenska ordförandeskapet informerar om läget i förhandlingarna om ändring av förordningen (EG) nr 1217/2009 vad gäller omvandling av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet

Förhandlingsmandatet godkändes i den Särskilda Jordbrukskommittén den 15 maj. Det första trepartsmötet ägde rum den 7 juni och det andra trepartsmötet är planerat till den 29 juni.

Större utestående frågor är datainsamlingens omfattning och utformning, frivilligheten för jordbruksföretagen att delta samt möjligheterna att koppla insamlade data till andra datakällor på europeisk nivå.

Det svenska ordförandeskapet har en förhoppning att kunna nå en överenskommelse vid nästkommande trepartsmöte. Om detta är möjligt beror på institutionernas förmåga att finna kompromisser.

7b (iii) Förordningen om märkning av ekologiskt sällskapsdjursfoder – lägesrapport

-Information från ordförandeskapet

Ansvarigt statsråd

Peter Kullgren

8 (9)

Förslagets innehåll

Ordförandeskapet kommer att informera rådet om att en överenskommelse har nåtts med Europaparlamentet om förslag till förordning för märkning av ekologiskt sällskapsdjursfoder. Regelverket för ekologisk produktion som trädde i kraft 2022 har saknat regler för hur ekologiskt sällskapsdjursfoder ska märkas. Genom överenskommelsen kommer det nu finnas enhetliga märkningsregler i EU. Detta kan stärka den ekologiska produktionen genom att ekologiska biprodukter kan erhålla ett högre värde.

9 (9)