Kommenterad dagordning

2023-05-08

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 16 maj 2023

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 28 april 2023. Sedan dess har information tillkommit om följande revidering i dagordningen: en punkt väntas strykas (7 b).

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.Direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC8)

- Beslutspunkt

Rådet väntas anta en allmän riktlinje om ändring av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 30 mars 2023. Samråd med EU-nämnden har inte ägt rum tidigare.

Kommissionen presenterade den 8 december 2022 ett förslag till ändring av direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC8). Det huvudsakliga syftet med förslaget är att införa regler som överensstämmer med den nya internationella standarden för automatiskt informationsutbyte om kryptotillgångar och att anpassa direktivet till de förändringar som skett när det gäller utbyte av upplysningar om finansiella konton. Därutöver

föreslås vissa ändringar för att ytterligare förbättra det administrativa samarbetet på direktskatteområdet inom EU.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM52.

Ordförandeskapet har presenterat ett kompromissförslag som syftar till att göra ändringar som ligger så nära den internationella standarden som möjligt och undviker dubbelrapportering eller andra icke nödvändiga administrativa bördor för både myndigheter och företag. Kompromissförslaget innehåller förändringar i jämförelse med kommissionens förslag, bland annat när det gäller sanktioner som ska finnas vid enskilda personers överträdelser av regler. Inga bestämmelser om harmoniserade miniminivåer av dessa sanktioner finns utan i stället är det fortsatt upp till respektive medlemsstat att utforma sådana sanktioner. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Det föreslås vidare att rapportering och utbyte av skatteregistreringsnummer (TIN) ska ske i fler fall än enligt dagens regler. Bestämmelserna om förhandsbesked för fysiska personer har ändrats, jämfört med kommissionens förslag, på så sätt att utbyte ska ske när förhandsbeskedet som sådant uppfyller vissa förutsättningar, i stället för att koppla utbytet till om den fysiska personens nettoförmögenhet överstiger ett visst belopp.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar och prioriterar arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens. Samtidigt är det viktigt för regeringen att dubbelbeskattning och en orimlig administrativ börda för skattskyldiga, skatteförvaltningar eller andra berörda myndigheter undviks. Regeringen står därför bakom ordförandeskapets inriktning att anta kompromissförslaget.

4.Översyn av ramen för krishantering och insättningsgaranti

a)Förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen

b)Direktivet om återhämtning och resolution av banker

c)Direktivet om återhämtning och resolution av banker (kedjestrukturer)

d)Direktivet om insättningsgarantisystem

- Diskussionspunkt

2 (8)

Rådet ska ha en första diskussion om kommissionens lagstiftningsförslag rörande bankkrishantering och insättningsgarantin.

Det aktuella förslaget har inte behandlats i riksdagen tidigare. Överläggning med finansutskottet planeras till den 13 juni 2023.

EU:s krishanteringsregelverk infördes 2014, i spåren av den globala finanskrisen och euroskuldskrisen. Regelverket innehåller bestämmelser om hur fallerande banker ska hanteras, inklusive hur och när offentliga medel får användas, samt regler om skydd för insättningar och hur insättningsgarantifonden får användas.

Den 18 april 2023 presenterade kommissionen ett ändringsförslag rörande krishanteringsregelverket för banker. Det omfattar ändringar i alla tre rättsakter i krishanteringsregelverket för banker: i) direktivet om återhämtning och resolution av banker (krishanteringsdirektivet), ii) direktivet om insättningsgarantisystem (insättningsgarantidirektivet) och, för länder inom bankunionen, iii) förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen. Därutöver hanteras vissa ändringar i krishanteringsdirektivet och förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen i en separat rättsakt. Ändringarna är främst kopplade till krav på kapital och nedskrivningsbara skulder inom bankkoncerner, vilka följer en form av kedjestruktur.

Det aktuella förslaget är resultatet av kommissionens översyn av regelverket som har pågått under en längre tid och som fokuserar på att förbättra krishanteringen av små och mellanstora banker. Förslaget innebär bland annat förtydligande om att myndigheterna ska kunna tillämpa resolution på dessa banker, samt utökade möjligheter att under vissa omständigheter använda nationella insättningsgarantisystem för att finansiera åtgärder i resolution. Vidare förtydligas förutsättningarna för att använda offentliga medel i krishanteringen av banker.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att det är viktigt med en effektiv och ändamålsenlig krishantering av banker, och kommer att analysera förslaget utifrån detta. Regeringen står bakom ordförandeskapets inriktning att ha en första diskussion om förslaget.

3 (8)

5.Övriga frågor:

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet avser i vanlig ordning informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

Överläggning med finansutskottet om aktuella lagstiftningsärenden på finansmarknadsområdet har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 28 mars 2023. Samråd med EU-nämnden om aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 februari 2023.

Detta är en återkommande punkt på dagordningen där rådet informeras om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster. På det kommande mötet kommer ordförandeskapet bland annat informera om att en överenskommelse har nåtts om en EU-standard för gröna obligationer.

Därtill avser ordförandeskapet informera om att trepartsmöten har inletts i sex akter. Dessa är (i) översyn av fondregelverken (Aifmd), (ii) Europeisk gemensam kontaktpunkt för finansiell och icke-finansiell information (Esap),

(iii)ändringar i EU:s kapitaltäckningsregelverk (Bankpaketet 2021), (iv) översyn av förordningen om värdepapperscentraler (CSDR), (v) översyn av regler om marknader för finansiella instrument (Mifid/Mifir), samt (vi) paketet om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, där trepartsmöten planeras inledas den 11 maj 2023.

När det gäller förhandlingarna om omedelbara betalningar, Noteringsakten samt ändrade regler för att främja central clearing inom EU avser ordförandeskapet informera om ambitionen att göra så stora framsteg som möjligt i rådet.

Icke lagstiftande verksamhet

6.(ev.) Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina

- Diskussionspunkt

4 (8)

Rådet väntas att få information om kringgående av de sanktioner som införts mot Ryssland avseende import och export av vissa varor ur ett tullperspektiv, med möjlighet till diskussion.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner på Ekofinrådets möten har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 mars 2023.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vid det kommande rådsmötet väntas fokus ligga på misstankar om kringgående av EU:s export- och importsanktioner ur ett tullperspektiv.

Sedan krigets början har flera sanktioner införts som begränsar EU:s import från, och export till, Ryssland. Som en följd av detta har exporten av varor från EU till Ryssland minskat kraftigt. Samtidigt har exporten från EU till vissa av Rysslands kringliggande länder ökat. När det gäller importen av varor från Ryssland till EU är trenden sedan starten av kriget nedåtgående.

Det finns tecken på att import- och exportsanktionerna kringgås på olika sätt, såsom att tidigare mottagare i Ryssland har ersatts av nya mottagare i andra, närliggande länder eller att varor transiteras genom dessa länder vidare till Ryssland. Tullmyndigheterna är de ledande myndigheterna för övervakning och kontroll av varor vid EU:s yttre gränser och ansvarar för att upprätthålla de import- och exportrelaterade sanktionerna.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets ansträngningar att följa upp genomförandet och effekterna av sanktioner. Regeringen anser att EU tillsammans med partners och likasinnade bör upprätthålla och öka trycket på Ryssland, inklusive genom kontinuerligt framtagande av ytterligare sanktionspaket. Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner.

7.Den ekonomiska återhämtningen i Europa

a)Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

5 (8)

Rådet väntas dels få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), dels diskutera facilitetens lånedel och dess prestationsbaserade struktur.

Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om tillägget till RRF-förordningen vad gäller REPowerEU- kapitlet ägde rum den 14 juni 2022. Information till finansutskottet planeras till den 9 maj 2023. Samråd om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 10 mars 2023.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM52.

Sedan RRF trädde i kraft har återhämtnings- och resiliensplaner godkänts för samtliga medlemsstater och sedvanliga utbetalningar har genomförts till 15 medlemsstater. Totalt har cirka 153 miljarder euro betalats ut i förhandsutbetalningar, lån och bidrag till medlemsstaterna.

Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett meddelande om REPowerEU-planen som i huvudsak ska genomföras genom RRF. Tillägget till RRF-förordningen om REPowerEU-kapitlet trädde i kraft den 1 mars 2023. Detta innebär att medlemsstater som ansöker om ytterligare finansiering måste lägga till kapitel i sina återhämtnings- och resiliensplaner som ska bidra till att nå REPowerEU-målen.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.

Inför rådsmötet har ordförandeskapet cirkulerat en not för att vägleda diskussionen. Den första delen av noten fokuserar på RRF:s lånedel, med anledning av att kommissionen nyligen publicerat en översikt över medlemsstaternas låneintresse för de återstående lånen under RRF. Här väntas medlemsstaterna redogöra för vilka avvägningar de gjort när de valt att indikera intresse för lån eller inte. Totalt återstår 225 miljarder euro för medlemsstater att ansöka om lån via RRF. Den andra delen av noten fokuserar på RRF:s prestationsbaserade struktur som bland annat innebär att utbetalningar sker först efter att en medlemsstat uppfyllt förutbestämda delmål och mål. RRF är det första programmet i EU-budgeten där en prestationsbaserad struktur tillämpas i stor skala. Här väntas

6 (8)

medlemsstaterna bland annat dela med sig av erfarenheter från RRF:s prestationsbaserade upplägg samt om man anser att det bör tillämpas i högre utsträckning framöver.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets ambition att följa upp genomförandet av RRF samt att ha en diskussion om RRF:s lånedel och instrumentets prestationsbaserade struktur. Regeringen anser att det är angeläget att diskutera tidiga erfarenheter från facilitetens prestationsbaserade struktur, samt att RRF:s storlek och betydelse motiverar återkommande diskussioner i rådet om RRF.

b)(ev.) Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

-Beslutspunkt

Punkten väntas strykas då inga förslag på genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens har presenterats av kommissionen.

8.Uppföljning av det årliga möte som G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer samt IMF höll den 10–16 april 2023

- Informationspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer samt IMF:s vårmöten som ägde rum den 10–16 april 2023.

Samråd med EU-nämnden om EU:s gemensamma positioner inför G20- mötet och EU:s gemensamma uttalande inför mötet i den Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC) ägde rum den 10 mars 2023.

Inför G20-mötet förbereder EU gemensamma positioner i form av ett mandat. Vid G20-mötet representerades EU sedan av ordförandeskapet, kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB). Vid mötet i IMFC representerades EU via medlemsstaternas valkretsar och kommissionen deltog även som observatör. Inför IMFC-mötet gjorde EU ett skriftligt uttalande.

7 (8)

Vid mötena diskuterades bland annat utsikter och risker i den globala ekonomin, finansmarknadsfrågor, internationella skattefrågor och långsiktiga utmaningar som klimatförändringar. I diskussionerna lades ett särskilt fokus på inflationsbekämpning. Därtill fördömde ett antal länder Rysslands invasion av Ukraina och menade att Ryssland bär ansvaret för de försämrade ekonomiska utsikterna.

8 (8)