Kommenterad dagordning

2023-07-03

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 14 juli 2023

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 29 juni 2023.

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.Justerat paket för nästa generation av egna medel

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av, och ha en första diskussion om, kommissionens förslag till nya egna medel.

Det aktuella förslaget har inte behandlats i riksdagen tidigare. Överläggning med finansutskottet planeras till den 7 juli 2023.

Den 20 juni 2023 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel. Förslaget hänvisar till det interinstitutionella avtal som slöts mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen i december 2020, i vilket det står att institutionerna ska arbeta för att införa nya egna medel för att finansiera återbetalningen av EU:s skuld för det europeiska återhämtningsinstrumentet (NGEU).

Förslaget innehåller revideringar av två av kommissionens tidigare förslag till nya egna medel från december 2021. Det tidigare förslaget utgjordes av tre

nya baser för egna medel: (i) 25 procent av intäkterna från det existerade och utvidgade utsläppshandelssystemet, (ii) 75 procent av intäkterna från den föreslagna gränsjusteringsmekanismen för koldioxidutsläpp vid unionens gränser (CBAM), samt (iii) 15 procent av de intäkter som genereras genom vinstomfördelningsåtgärden inom G20/OECD-överenskommelsen (Pelare 1).

De nu föreslagna revideringarna innebär att procentandelen av intäkterna från utsläppshandelssystemet ökar från 25 till 30 procent. Därtill föreslår kommissionen en teknisk justering av CBAM som en följd av ökad centralisering i att den underliggande sektorslagstiftningen. Inga revideringar föreslås för basen som ska utgöras av intäkter från Pelare 1.

Därutöver föreslår kommissionen att ett nytt statistikbaserat eget medel ska inrättas, vilken ska utgöras av en företagsvinstbaserad komponent. Förslaget innebär att 0,5 procent av bolagens teoretiska vinstbas i EU ska utgöra ett eget medel. Statistikbasen föreslås vara ett tillfälligt eget medel och ersättas med en EU-gemensam bolagsskattebas om, och i sådana fall när, en sådan finns på plats.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att systemet för egna medel fungerar väl och ser inget omedelbart behov av att reformera systemet.

Vidare anser regeringen att systemet för egna medel även fortsatt bör utgöra kärnan i EU-budgetens finansiering. Systemet ska baseras på allmänna intäkter under på förhand fastslagna utgifts- och intäktstak.

Vidare anser regeringen att den svenska EU-avgiften ska hållas nere på lång sikt. Regelverket för systemet för egna medel bör därför inte förändras så att Sveriges betalningsandel ökar.

Regeringen anser att systemet för egna medel och den fleråriga budgetramen ska vara utformade för att främja förutsägbarhet, transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande, ändamålsenlighet och budgetrestriktivitet.

Regeringen anser att nuvarande rabattsystem bör värnas.

2 (16)

Regeringen motsätter sig att egna medel förses med ett tak eller ett golv för betalningsåtaganden. Regeringen anser att eventuella rabatter på medlemsstaternas åtaganden inom systemet för egna medel ska regleras genom en reduktion av de BNI-baserade åtagandena för att värna systemets förutsägbarhet och transparens.

Regeringen är principiellt emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till EU-nivån. Regeringen motsätter sig därför införandet av egna medel baserade på en ny skattebas.

Vidare anser regeringen att intäkter från egna medel inte bör öronmärkas. Principen att utgiftssidan på EU-budgeten är vägledande för storleken på det samlade upptaget av egna medel ska värnas.

4.Ekonomiskt stöd till Ukraina i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen

- Diskussionspunkt

Rådet väntas ha en första diskussion om kommissionens förslag till en ny facilitet för långsiktigt stöd till Ukraina, som presenterades som en del av kommissionens förslag om en revidering av det fleråriga budgetramverket (MFF).

Det aktuella förslaget har inte behandlats i riksdagen tidigare. Överläggning med finansutskottet om förslaget planeras till den 7 juli 2023.

Den 20 juni 2023 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av MFF, vilket inkluderar ett förslag till en ny Ukrainafacilitet. Faciliteten syftar till att ge en ökad förutsägbarhet och stabilitet i EU:s stöd till Ukraina under 2024–2027. Stödet föreslås uppgå till högst 50 miljarder euro, varav 17 miljarder euro i gåvomedel och 33 miljarder euro i förmånliga lån. Fördelningen av gåvomedel och lån mellan år föreslås beslutas i EU:s årsbudgetprocess.

Stödet omfattar framför allt likviditetsstöd, bland annat i form av makrofinansiellt stöd, men även investeringsstöd för att bland annat främja investeringar i Ukraina, samt tekniskt bistånd. Faciliteten ska kunna användas flexibelt, dels för återhämtning på kort sikt, dels för återuppbyggnad och modernisering på medellång sikt. Stödet ska bidra till att Ukraina kan

3 (16)

upprätthålla ekonomisk aktivitet och återställa kritisk infrastruktur för att skapa förutsättningar för ökad sysselsättning och egna intäkter.

Kommissionen understryker vikten av ukrainskt ägarskap i processen och föreslår att Ukrainas regering tillsammans med kommissionen ska ta fram en plan för hur stödet ska användas för att återställa, återuppbygga och modernisera landet med syftet att föra landet mot EU-medlemskap. Planen föreslås vidare inkludera villkor kopplade till policyreformer för att stärka och förbättra bland annat makrofinansiell stabilitet, budgetöversyn och offentligfinansiell förvaltning, korruptionsbekämpning och rättsstatens principer, samt stärka strukturella och sektorsspecifika reformer, och investeringar. Utbetalningar ska vara kopplade till lämpliga villkor samt till övervakning och kontroll av kommissionen, med hjälp av en oberoende revisionsstyrelse.

Lånedelen i det finansiella stödet föreslås garanteras med utrymmet i EU- budgeten mellan utgiftstaket och taket för egna medel, i likhet med EU:s makrofinansiella stöd till Ukraina under 2023. Gåvomedlen föreslås konstrueras som ett särskilt budgetinstrument utanför utgiftstaken i MFF. Det föreslås omfattas av systemet för egna medel och finansieras via EU- avgiften och kommer därför också omfattas av taket för egna medel. Även bidrag från tredjeparter, så som medlemsstater, internationella finansiella institutioner och andra partners, samt intäkter från avkastning på frysta ryska tillgångar ska kunna inkluderas i faciliteten.

Förslag till svensk ståndpunkt

Generellt om översynen av den fleråriga budgetramen:

Sverige behåller en mycket budgetrestriktiv linje gällande MFF för att hålla nere svensk avgift. Budgetramens omfattning bör förbli oförändrad och budgetramens tak bör ej öppnas.

Den egentligen avgörande frågan, där nuvarande MFF har nått en gräns, gäller finansiering av Ukraina, dvs. fortsatt likviditetsstöd och så småningom återuppbyggnad.

Sverige bibehåller linjen att vara öppen för minskningar av utgifter på andra områden inom den befintliga ramen, t.ex. inom jordbruks- och sammanhållningspolitiken, för att bidra till att nå en förhandlingslösning för översynen.

4 (16)

Om Ukrainafaciliteten:

Sverige kommer verka för fortsatt stöd via EU till Ukraina. Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd, både vad gäller likviditetsstöd och stöd till landets återuppbyggnad och återhämtning.

I första hand bör finansiering ske via omprioritering av befintliga medel. Befintliga program och instrument bör fortsätta prioritera stöd till Ukraina. En engångsmobilisering av medel genom ett specialinstrument är problematisk, men att föredra framför att öppna budgetramens tak, eftersom detta sannolikt öppnar för generella kostnadsökningar.

Regeringen välkomnar ett mer förutsebart och strukturerat upplägg för EU:s stöd till Ukraina. Det skulle säkerställa effektivitet samtidigt som det underlättar den administrativa bördan såväl för EU och dess medlemsstater som för Ukraina. Nivån för stödet respektive facilitetens omfattning kommer vara föremål för diskussion i rådet.

Regeringen anser att stödet genom faciliteteten bör kopplas till lämpliga reformvillkor för att upprätthålla makroekonomisk stabilitet, bekämpa korruption och stärka mänskliga rättigheter, och som genom att bidra till ekonomisk utveckling och välfärd i Ukraina även kan ge förutsättningar för EU-närmande. Vidare krävs noggranna överväganden så att stödet blir ändamålsenligt, transparent och byggs på ordentliga kontrollsystem. Det är viktigt med koordinerade ansträngningar som även inkluderar andra bilaterala partners, till exempel G7, och internationella finansiella institutioner.

Regeringen anser slutligen att stödet huvudsakligen bör kunna klassas som internationellt bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer.

5.Översynen av den ekonomiska styrningen

a)Förordningen om effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning

b)Förordningen om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott

c)Direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk

-Diskussionspunkt

5 (16)

Rådet väntas diskutera kommissionens förslag till lagstiftningspaket om en reform av EU:s ekonomiska styrning.

Överläggning med finansutskottet om lagstiftningspaketet ägde rum den 13 juni 2023. Samråd med EU-nämnden ägde rum den 14 juni 2023.

Den 26 april 2023 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket om en reform av EU:s ekonomiska styrning, vilket är baserat på kommissionens meddelande om översynen av den ekonomiska styrningen från november 2022 och rådsslutsatserna från den 14 mars 2023.

Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM91.

Paketet innehåller tre lagförslag. För det första föreslår kommissionen att den befintliga förordningen som reglerar den så kallade förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ersätts med en ny förordning. Förslaget innebär att den förebyggande delen ska kretsa kring medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landspecifik utgiftsbana som uppfyller vissa villkor och som godkänns av rådet. För det andra föreslår kommissionen vissa ändringar i förordningen om den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten. De föreslagna ändringarna innebär bland annat att det tidigare så kallade 1/20-delskriteriet för skuldkvoter över 60 procent avskaffas till förmån för efterlevnad av utgiftsbanan. Slutligen föreslår kommissionen flera ändringar i direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk, vilka bland annat syftar till att öka det medelfristiga fokuset och stärka det nationella ägarskapet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens paket med lagförslag och anser att det utgör en bra grund inför kommande förhandlingar. Generellt anser regeringen att ett välfungerande ekonomisk-politiskt ramverk i EU förutsätter regler som är tydliga och som efterlevs av medlemsstaterna, samt bygger på ett tydligt nationellt ägarskap för den ekonomiska politiken.

Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus fortsatt bör ligga på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater. Regeringen anser vidare att ramverket bör säkerställa en tillräckligt ambitiös konsolidering i

6 (16)

högt skuldsatta medlemsstater som leder till att särskilt höga skuldkvoter minskar till sundare nivåer i tillfredsställande takt.

Regeringen välkomnar den reform som syftar till att stärka tillämpningen av underskottsförfarandet vad gäller de delar av förslaget som innebär att skuldbaserade förfaranden lättare kommer att kunna öppnas och avslutas. Det är vidare viktigt att reglerna för de underskottsbaserade förfarandena säkerställer en snabb korrigering av alltför stora underskott och att korrigeringen inte senareläggs. Regeringen anser även att det är av vikt att värna ramverkets multilaterala dimension och rådets utökade roll i övervakningen. Det är dessutom viktigt att eventuella ändringar i sanktionsregimen innebär att sanktionerna lättare kan åläggas medlemsstater som inte efterlever rekommendationer inom ramen för underskottsförfarandet och att sanktionerna är tillräckligt kännbara.

Regeringen ställer sig även initialt negativ till de ändringar i direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk som rör oberoende nationella finanspolitiska institutioner.

6.Tullreform: Ta tullunionen till nästa nivå

- Diskussionspunkt

Rådet väntas ha en första diskussion om kommissionens förslag till reform av tullunionen, utifrån kommissionens meddelande om reformen.

Det aktuella förslaget har inte behandlats i riksdagen tidigare. Överläggning med skatteutskottet om de lagförslag som presenterades i samband med meddelandet planeras till den 6 juli 2023.

Den 17 maj 2023 presenterade kommissionen ett meddelande om en reform av tullunionen. Reformen syftar till att vidareutveckla EU:s tullunion. I meddelandet beskriver kommissionen de principer som legat till grund för kommissionens lagförslag till reform av tullunionen, som presenterades samma dag som meddelandet, samt reformens huvuddrag. Enligt kommissionen är det den mest ambitiösa och omfattande reformen av tullunionen sedan den bildades 1968.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM97

7 (16)

Förslaget innebär bland annat att en ny unionstullkodex ska införas, vilket inkluderar inrättandet av en europeisk tullmyndighet, nya bestämmelser om restriktiva åtgärder och en krishanteringsmekanism. Vidare föreslår kommissionen att ett nav för EU:s tulldata ska inrättas samt att e- handelsplattformar i vissa fall kan bli ansvariga för att säkerställa att varor som säljs online uppfyller alla tullformaliteter och annan relevant EU- lagstiftning.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringens övergripande målsättning är en väl fungerande tullunion som en förutsättning för den inre marknaden och handeln med omvärlden vilka båda bidrar till välståndet i unionen. Regeringen är därför positiv till förslag som bidrar till att uppfylla den målsättningen. Regeringen är dock inte övertygad om att det finns ett obestridligt behov av en så genomgripande förändring av tullunionen som kommissionens förslag innebär.

Förutsättningarna för statliga myndigheter att utföra sina nationella uppdrag får inte försämras. Rådigheten över myndigheterna och deras verksamhet bör fortsatt ligga hos medlemsstaterna.

Avslutningsvis anser regeringen att förslagets ekonomiska konsekvenser bör begränsas både för statens budget och EU-budgeten. Regeringen anser att kostnaderna för EU-budgeten bör finansieras inom befintliga ekonomiska ramar och program. Regeringen anser också att kommande förhandlingar om nästa fleråriga budgetram inte bör föregripas.

7.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

8 (16)

Icke lagstiftande verksamhet

8.Ordförandeskapets arbetsprogram

- Diskussionspunkt

Kompletteras.

9.Den europeiska planeringsterminen 2023

Slutsatser om 2023 års fördjupande granskningar inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om 2023 års fördjupade granskningar inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Den 24 maj 2023 presenterade kommissionen det så kallade vårpaketet inom ramen för den europeiska planeringsterminen. I detta paket ingick bland annat de fördjupade granskningar som görs i det makroekonomiska obalansförfarandet.

Kommissionen har i år genomfört fördjupade granskningar av 17 medlemsstater. Av dessa bedömer kommissionen att elva länder har makroekonomiska obalanser, varav två anses ha alltför stora obalanser. Sex länder som granskades anses inte ha makroekonomiska obalanser.

I likhet med tidigare år är Sverige är ett av de länder som bedöms ha makroekonomiska obalanser. Obalanserna består enligt kommissionen av hushållens höga skuldsättning och höga bostadspriser.

I utkastet till rådsslutsatser instämmer rådet i kommissionens bedömning av årets djupgranskningar. Rådet noterar att den höga inflationen har medfört stigande räntor, vilket lett till svårare finansieringsvillkor för stater, hushåll och företag. Vidare konstateras att de höga priserna för energiimport har inneburit att bytesbalansen minskat inom EU det senaste året. Samtidigt konstateras att ekonomin i medlemsstaterna varit motståndskraftig.

9 (16)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

10.Den ekonomiska återhämtningen i Europa

a)Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.

Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om förslaget om RRF:s roll i REPowerEU-planen ägde rum den 14 juni 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 14 juni 2023.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.

Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för REPowerEU-planen. Paketet innehöll bland annat ett förslag till en tilläggsförordning till RRF, som innebar att RRF ska ha en central roll i genomförandet av REPowerEU. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2023.

Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM 102.

Enligt RRF-förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. RRF-förordningen och tilläggsförordningen tillåter även revideringar av planerna. De ursprungliga, liksom de reviderade planerna, godkänns genom att rådet antar genomförandebeslut.

Samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet. Därutöver har elva medlemsstater lämnat in reviderade planer, där fyra har antagits av rådet. Dessa är Luxemburg, Tyskland, Finland och Estland. Sedvanliga utbetalningar har genomförts till 18 medlemsstater och totalt har

10 (16)

153 miljarder euro betalats ut i förhandsutbetalningar, lån och bidrag till medlemsstaterna från RRF.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar information om genomförandet av RRF.

b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

-Beslutspunkt

Rådet väntas anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Frankrikes, Slovakiens, Maltas och Irlands återhämtnings- och resiliensplaner.

Samråd med EU-nämnden om Frankrikes och Slovakiens återhämtnings- och resiliensplaner ägde rum den 9 juli 2021. Samråd om Maltas och Irlands återhämtnings- och resiliensplaner ägde rum den 1 oktober respektive den 3 september 2021. De aktuella revideringarna har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Frankrikes reviderade genomförandebeslut

Frankrike lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 28 april 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut antogs av rådet den 13 juli 2021.

Den 21 april 2023 lämnade Frankrike in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av ett nedreviderat bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel. Det minskade bidraget är en följd av att kommissionen uppdaterade fördelningen av bidragsmedel från RRF i juni 2022.

Den reviderade planen uppgår totalt till 40,3 miljarder euro, vilket motsvarar knappt två procent av 2019 års BNP. REPowerEU-kapitlet uppgår till drygt 2,8 miljarder euro. Den ursprungliga planen uppgick till 39,4 miljarder euro.

I den reviderade planen tar Frankrike bort en investering som avsåg stödja regionala investeringsfonder. Frankrike skalar även ner ett antal investeringar, främst inom områdena: kultur, sysselsättning inom forskning

11 (16)

och utveckling, omskolning samt stöd till flygsektorn. Därutöver revideras ett antal åtgärder genom att bland annat senarelägga slutdatum för genomförandet.

Därtill har ett REPowerEU-kapitel lagts till i planen, vilket innehåller sex nya åtgärder samt en utökad investering. Dessa inkluderar införandet av en lag för att främja produktion av förnybar energi, upprättande av en energiplan och investeringar för att främja en minskning av koldioxidutsläpp inom industrin, samt produktion och upptagande av förnybart och fossilfritt väte.

Slovakiens reviderade genomförandebeslut

Slovakien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 29 april 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut antogs av rådet den 21 juni 2021.

Den 26 april 2023 lämnade Slovakien in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av ett nedreviderat bidrag från RRF, objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel. Det minskade bidraget är en följd av att kommissionen uppdaterade fördelningen av bidragsmedel från RRF i juni 2022.

Den reviderade planen uppgår totalt till 6,4 miljarder euro, vilket motsvarar knappt sju procent av 2019 års BNP. REPowerEU-kapitlet uppgår till knappt 402,7 miljoner euro. Den ursprungliga planen uppgick till 6,3 miljarder euro.

I den reviderade planen tar Slovakien bort två investeringar: (i) uppförande av ett IT-system för att påskynda utvärdering av bidragssamtal och (ii) inköp av ambulansfordon. Slovakien skalar även ner ett antal investeringar, främst inom områdena: skola, forskning och utveckling, hälso- och sjukvård samt samhällsbyggnad. Därutöver revideras ett antal åtgärder genom att bland annat senarelägga slutdatum för genomförandet.

Därtill har ett REPowerEU-kapitel lagts till i planen, vilket innehåller 14 nya åtgärder. Dessa inkluderar reformer för att främja hållbara energikällor och byggnaders energiprestanda, samt investeringar för att minska förbrukningen av fossila bränslen i transportsektorn.

12 (16)

Maltas reviderade genomförandebeslut

Malta lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 13 juli 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut antogs av rådet den 5 oktober 2021.

Den 26 april 2023 lämnade Malta in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av ett nedreviderat bidrag från RRF, objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel. Det minskade bidraget är en följd av att kommissionen uppdaterade fördelningen av bidragsmedel från RRF i juni 2022.

Den reviderade planen uppgår totalt till 328 miljoner euro, vilket motsvarar drygt två procent av 2019 års BNP. REPowerEU-kapitlet uppgår till 30 miljoner euro. Den ursprungliga planen uppgick till 316 miljoner euro.

I den reviderade planen tar Malta bort två investeringar: (i) byggandet av en ny färjeterminal och (ii) etablerandet av en yrkesutbildning med turisminriktning. Malta skalar även ner två investeringar för att renovera offentliga sjukhus och digitalisera hälsosystemet. Vidare senareläggs genomförandet för tre investeringar, bland annat renovering av offentliga och privata byggnader för att öka energieffektiviteten.

Därtill har ett REPowerEU-kapitel lagts till i planen, vilket innehåller två åtgärder. Den första rör en reform som syftar till att påskynda tillståndsgivande förfaranden för projekt för förnybar energi och krav på installation av solceller på vissa nya byggnader. Den andra är en investering för att stärka upp och utöka kapaciteten av eldistributionsnätet.

Irlands reviderade genomförandebeslut

Irland lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 28 maj 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut antogs av rådet den 6 september 2021.

Den 22 maj 2023 lämnade Irland in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av objektiva omständigheter.

Den reviderade planen uppgår totalt till 914 miljoner euro, vilket motsvarar knappt 0,3 procent av 2019 års BNP. Den ursprungliga planen uppgick till 989 miljoner euro.

13 (16)

I den reviderade planen senarelägger Irland genomförandet av två investeringar. Den ena rör ett garantisystem som syftar till att öka privata investeringar i energieffektivisering och den andra syftar till att öka utbudet av subventionerade bostäder för låginkomsttagare. Den första ändringen beror på oförutsedda tekniska hinder och den andra på förseningar i byggprocessen.

Kommissionens sammanfattande bedömning är att de fyra reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de fyra reviderade återhämtnings- och resiliensplaner uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för de aktuella återhämtnings- och resiliensplanerna

11.Förberedelser inför G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 11–12 oktober 2023 och IMF:s årsmöten:

a)EU:s mandat

b)Uttalande till Internationella monetära och finansiella kommittén (IMFC)

-Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer den 11–12 oktober 2023 och EU:s gemensamma uttalande inför IMFC-mötet i oktober 2023 sker i den Ekonomiska och finansiella kommitteen (EFK).

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Som ett led i förberedelserna inför G20-mötet för finansministrar och centralbankschefer ska EU:s gemensamma positioner i form av ett mandat, fastställas. Även EU:s gemensamma uttalande vid IMFC-mötet ska fastställas. Eftersom inget Ekofinrådsmöte planeras mellan det förberedande arbetet i EFK och de internationella mötena i oktober föreslås att slutbehandlingen sker i EFK.

14 (16)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom att slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner vid G20-mötet och EU:s gemensamma uttalande inför IMFC mötet sker i den ekonomiska och finansiella kommittén.

12.Övriga frågor

Omfördelning av beskattningsrättigheter (”den första pelaren”)

- Informationspunkt

Rådet väntas dels få en lägesuppdatering om det pågående arbetet med Pelare 1, dels en återrapportering från mötet i det så kallade OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS (IF) som äger rum den 10–12 juli 2023, med möjlighet till diskussion.

Skatteutskottet har fått information om arbetet i IF vid flera tillfällen, senast den 13 juni 2023. Skatteutskottet kommer även få information om arbetet den 6 juli 2023.

Sedan flera år tillbaka pågår, inom ramen för IF, ett omfattande internationellt arbete för att motverka så kallad skattebaserosion och flyttning av vinster (BEPS). Syftet med arbetet har bland annat varit att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas. En del av arbetet har varit inriktat på de utmaningar som digitaliseringen innebär för beskattningen. Arbetet är uppdelat i två delar, så kallade pelare, varav den första avser allokeringen av beskattningsrätt mellan stater och den andra fokuserar på att införa en global minimibeskattning som motverkar skatteundandraganden.

Förslagen i Pelare 1 syftar bland annat till att ändra principerna för fördelning av beskattningsrätt till bolagsvinster för vissa mycket stora multinationella koncerner som innebär att de jurisdiktioner där en koncerns kunder finns (marknadsjurisdiktioner) ska få en ökad beskattningsrätt, oavsett om koncernen har någon fysisk närvaro där. För att undvika dubbelbeskattning ska detta balanseras med en minskad beskattningsrätt för andra jurisdiktioner. Omfördelningen är tänkt att avse en del av de vinster som överstiger en viss vinstmarginal (så kallat Amount A). Förslagen syftar även till att minska antalet bi- eller multilaterala tvister om bolagsbeskattning

15 (16)

genom nya principer om schabloniserad ersättning till vissa företag (så kallat Amount B) och se till att sådana tvister kan lösas när de uppkommer.

IF planerar att vara klar med sitt arbete med en konvention för Amount A samt med delar av Amount B, till IF:s möte den 10–12 juli 2023. Vidare planerar IF att enas om ett uttalande rörande arbetet med Pelare 1 vid samma möte. Innehållet i uttalandet är ännu inte känt.

I slutsatserna från Europeiska rådet i juli 2020 framgår att kommissionen under första halvåret 2021 skulle ha presenterat förslag om en så kallad digital avgift som ett nytt eget medel. Förslaget har ännu inte presenterats då kommissionen har avvaktat IF:s arbete. Kommissionen aviserade i december 2021 att ett direktivförslag om Pelare 1 skulle presenteras i juli 2022. Kommissionen har dock ännu inte presenterat något direktivförslag utan har fortsatt avvaktat arbetet i IF.

Inför rådsmötet väntas det spanska ordförandeskapet cirkulera en informationsnot om IF:s arbete.

16 (16)