Kommenterad dagordning
Finansdepartementet
Ekofinrådets möte den 4 oktober 2022
Kommenterad dagordning
Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 23 september 2022.
1.Godkännande av den preliminära dagordningen
2.Godkännande av
3.Förordningen om
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta en allmän riktlinje om ordförandeskapets kompromissförslag om förordningen för genomförandet av REPowerEU- planen genom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF).
Överläggning med finansutskottet ägde rum den 14 juni 2022 och finansutskottet fick information om förhandlingsläget den 20 september 2022. Samråd med
Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för
Meddelandet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.
Som en del av planen presenterade kommissionen ett förslag som syftar till att ge RRF en central roll i genomförandet av REPowerEU. Förslaget innebär bland annat att medlemsstater kan lägga till ett nytt kapitel till sina återhämtnings- och resiliensplaner med reformer och investeringar som främjar
När det gäller finansiering till medlemsstater för reformerna och investeringarna i deras respektive
Efter förhandlingar på teknisk nivå presenterade ordförandeskapet den 23 september 2022 ett kompromissförslag. I kompromissförslaget föreslås bland annat att frivilliga överföringar även ska vara möjliga från nationella anslag i brexitjusteringsreserven. Därtill har kraven ökat på medlemsstater som avser tillämpa undantaget från principen om att inte orsaka betydande skada. Enligt förslaget åläggs dessa medlemsstater att motivera hur reformerna och investeringarna bidrar till målen i REPowerEU, samt att sträva efter att minimera påverkan på miljön och klimatet. När det gäller finansieringen av bidragsdelen föreslås att en större del ska komma från innovationsfonden och en mindre del från auktionering av utsläppsrätter från marknadsstabiliseringsreserven. Slutligen har fördelningsnyckeln för
2 (17)
bidragsdelen reviderats för att bättre spegla medlemsstaternas sårbarheter vad gäller energiförsörjningen.
Förslag till svensk ståndpunkt
Rysslands invasion av Ukraina innebär att EU:s medlemsstater skyndsamt behöver fasa ut sitt beroende av ryska fossila bränslen. I ljuset av detta välkomnar regeringen kommissionens förslag om
Regeringen anser att det är positivt att RRF avses användas för genomförandet av
När det gäller finansieringen anser regeringen att det är positivt att den till hög grad föreslås bestå av omprioritering av redan befintliga EU- budgetmedel. Regeringen kan därmed även stödja de frivilliga överföringar som föreslås från jordbruks- och sammanhållningspolitiken liksom från brexitjusteringsreserven.
När det gäller finansieringen av bidragsdelen är regeringen kritisk till förslaget om auktionering via marknadsstabiliseringsreserven eftersom det riskerar underminera förtroendet för EU:s utsläppshandelsystem (EU ETS). Regeringen anser därför att det är olyckligt att man i ordförandeskapets förslag fortfarande avser finansiera en del via reserven och verkar för att undvika en sådan finansieringslösning. Regeringen anser dock att det är positivt att det belopp som ska finansieras via reserven är betydligt mindre i ordförandeskapets kompromissförslag jämfört med det ursprungliga förslaget.
När det gäller förslaget om att frångå principen om att inte orsaka betydande skada har Sverige verkat för att öka kraven på de medlemsstater som avser göra undantag från principen. Regeringen anser därmed att det är positivt att ordförandeskapets kompromissförslag har ändrats i den riktningen.
Avslutningsvis har Sverige argumenterat för att en reviderad fördelningsnyckel även fortsatt ska spegla facilitetens huvudsyften i linje med
3 (17)
dess förordning. Regeringen anser att nyckeln i ordförandeskapets förslag uppfyller det kravet.
4.Övriga frågor
Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Ordförandeskapet väntas i vanlig ordning informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.
Icke lagstiftande verksamhet
5.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina
- Diskussionspunkt
Rådet väntas ha en diskussion om ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands militära aggression mot Ukraina.
Samråd med
Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av kriget i Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på genomförandet av sanktioner, stöd till Ukraina, det ekonomiska läget samt samordning av nationella åtgärder med anledning av höga energipriser och hög inflation.
Sedan den senaste diskussionen på rådsmötet den 12 juli 2022 har EU vidtagit ytterligare restriktiva åtgärder mot Ryssland igenom antagandet av ett sjunde sanktionspaket den 21 juli 2022.
Det ekonomiska läget i EU är mycket osäkert. Rysslands invasion av Ukraina har lett till ett enormt lidande, samt försämrade och mer osäkra ekonomiska utsikter i hela världen och i Europa i synnerhet. Under andra halvåret 2022 och under 2023 väntas en tydlig avmattning och i vissa länder sjunker BNP. Den höga inflationen, med kraftigt höjda priser på framför allt energi och
4 (17)
livsmedel, påverkar såväl hushåll som företag. Uppgången i inflationen innebär också att många centralbanker höjer sina styrräntor, vilket ytterligare dämpar tillväxten. Samtidigt minskar efterfrågan från omvärlden. Hushållens höga sparande och det goda läget på arbetsmarknaden inom EU ger dock en viss motståndskraft. Finanspolitiken i de flesta länder är dessutom mer expansiv, med satsningar på försvar, grön omställning, stöd för höga energipriser och utgifter för flyktingmottagande i många länder.
När det gäller ekonomiskt stöd till Ukraina presenterade kommissionen ett meddelande den 18 maj 2022 om hur EU kan stödja Ukraina, dels i den akuta fasen, dels på längre sikt i återuppbyggnadsfasen. När det gäller det kortsiktiga stöder föreslår kommissionen ett nytt makrofinansiellt stöd till Ukraina på upp till nio miljarder euro. Den 12 juli 2022 enades rådet om att betala ut en miljard av det föreslagna makrofinansiella stödet. Den 20 september 2022 antog rådet ett nytt makrofinansiellt stöd i form av lån om fem miljarder euro, som en nästa del av det föreslagna stödet. Enligt beslutet ska den tidigare utbetalda miljarden och det föreslagna paketet på fem miljarder hanteras som en integrerad exponering om sex miljarder euro, där en avsättning om 70 procent ska göras givet den höga risken.
När det gäller det långsiktiga stödet föreslår kommissionen en struktur bestående av en strategisk plan för återuppbyggnaden med starkt ukrainskt ägarskap och en plattform för samarbete mellan Ukraina, EU och andra partners. Vidare föreslås en ny finansieringsfacilitet som ska utgöra den huvudsakliga kanalen för EU:s ekonomiska stöd där kommissionen har förmedlat att nya finansieringskällor bör identifieras givet att behoven väntas överstiga tillgängliga medel i den fleråriga budgetramen.
Förslag till svensk ståndpunkt
5 (17)
Regeringen verkar för att utökade restriktiva åtgärder mot Ryssland och Belarus antas, samt för ett effektivt genomförande av dessa åtgärder.
Regeringen konstaterar att de ekonomiska utsikterna är mycket osäkra och att det är viktigt att följa utvecklingen noga. Samtidigt anser regeringen att det är viktigt att medlemsstaterna bedriver en ansvarsfull finanspolitik som säkerställer medelfristigt hållbara offentliga finanser. Eventuella åtgärder för att möta de ekonomiska utmaningarna bör vara välriktade, tillfälliga och kostnadseffektiva och det är viktigt att man inte inför kontraproduktiva stimulanser till ekonomin i ett ekonomiskt läge med inflationstryck och utbudsstörningar.
När det gäller eventuella stödåtgärder på
Regeringen anser vidare att EU bör bistå Ukraina med ekonomiskt stöd och välkomnar kommissionens meddelande från den 18 maj 2022. Regeringen är medveten om Ukrainas akuta finansieringsbehov och välkomnar kommissionens ansträngningar för att gå vidare med nästa del av det makrofinansiella stödet. Regeringen hade föredragit upp till nio miljarder euro i garanterade lån i linje med kommissionens ursprungliga förslag. Regeringen är dock också medveten om att Ukraina måste ha en hållbar skuldsituation på sikt och att finansiellt stöd därför kommer behöva bestå av både lån och gåvomedel. Regeringen är öppen för att diskutera formerna för detta. Vidare har Sverige sedan Rysslands invasion av Ukraina beslutat om omfattande bilaterala stöd till landet och är öppen för att diskutera hur detta kan beaktas framöver.
När det gäller det långsiktiga stödet anser regeringen att det, samtidigt som det är angeläget att planerings- och inte minst koordineringsarbetet påbörjas, är för tidigt att binda sig vid belopp och finansiering eftersom kriget fortfarande pågår och behoven är osäkra. Noggranna överväganden krävs för konstruktionen och att stödet blir ändamålsenligt, transparent och byggs på ordentliga kontrollsystem. Givet att Ukraina ligger i EU:s direkta närområde anser regeringen att EU bör inta en central roll i återuppbyggnaden.
6 (17)
Samtidigt är det viktigt med koordinerade ansträngningar som även inkluderar andra bilaterala partners, till exempel G7, och internationella finansiella institutioner.
Slutligen anser regeringen att Ryssland måste utkrävas på ansvar för sin aggression mot Ukraina och uppmuntrar åtgärder som syftar till att hitta finansiering för att stödja återuppbyggnaden av landet. Regeringen välkomnar en fortsatt diskussion om möjliga finansieringslösningar som måste vila på en stabil rättslig grund och vara förenliga med såväl internationell rätt som grundläggande normer i nationell rätt.
6.Höga energipriser och finansmarknader: lägesrapport
- Diskussionspunkt
Rådet väntas få en lägesuppdatering om situationen på de europeiska energimarknaderna, med möjlighet till diskussion. Diskussionen väntas fokusera på läget på de finansiella marknaderna, men kan även tänkas beröra bredare frågor som energipriser och kommissionens förslag till åtgärder.
Överläggning med näringsutskottet om kommissionens förslag på energiområdet ägde rum den 21 september 2022. Samråd med
Ekofinrådet har under året haft återkommande diskussioner om ekonomiska och finansiella konsekvenser av kriget i Ukraina, där bland annat de höga energipriserna och läget på de europeiska energimarknaderna diskuterats.
När det gäller de finansiella marknaderna har de höga och volatila energipriserna kraftigt ökat kraven på deltagare på elderivatmarknaden, framför allt energibolag, att tillhanda likviditet för att uppnå marginalsäkerhetskrav. Likviditeten är ansträngd för flera marknadsaktörer. Intresseorganisationer och marknadsaktörer har uppmanat medlemsstaterna att vidta åtgärder för att underlätta för branschen. Riksdagen beslutade den 5 september 2022 om att bemyndiga regeringen att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier för lån till företag på elmarknaden.
I kommissionsordförandes tal om tillståndet i Unionen den 14 september 2022 aviserade kommissionen att man undersöker åtgärder på
7 (17)
finansmarknadsområdet för att underlätta situationen på elderivatmarknaden. Kommissionen har bland annat bett berörda myndigheter på
Den 14 september 2022 presenterade kommissionen även ett åtgärdspaket för att bekämpa de höga energipriserna i form av en rådsförordning med rättslig grund i artikel 122 FEUF. Förordningen innehåller åtgärder i tre delar: 1) ett tvådelat elsparkrav som innefattar ett
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen med hjälp av berörda myndigheter på
Regeringen anser att gasprisets påverkan på elpriset behöver minska och välkomnar kommissionens förslag från den 14 september 2022 om en snabb och
8 (17)
Regeringen anser att förslaget om intäktstak bör utformas så att försörjningstryggheten bibehålls eller stärks och att den gröna omställningen värnas. Förslaget bör även ta hänsyn till de prissäkringsavtal som finns på marknaden. Biobaserad kraftvärme bör undantas från intäktstaket. Det ska också vara möjligt för medlemsstater att göra undantag från intäktstaket för kraftslag om det behövs på grund av lokala omständigheter för att upprätthålla försörjningstryggheten i elsystemet.
Regeringen anser att rådsförordningen bör inkludera bestämmelser om användning av flaskhalsintäkter för att finansiera nödåtgärder för slutanvändare.
Regeringen har inget att erinra mot syftet med förslaget om solidaritetsbidrag. Det kan dock ifrågasättas om artikel 122 är rätt rättslig grund för bidraget och intäktssidan i det tillfälliga intäktstaket. Dessa delar behöver lagregleras i Sverige och får inte vara retroaktiva om de ska tillämpas i Sverige. Det beror på att förslaget i dessa delar enligt svensk grundlag formellt bör anses vara en skatt. Regeringen anser att förordningen ska ha en utformning som inte skapar problem i förhållande till svensk grundlag.
7.Den ekonomiska återhämtningen i Europa
a)Granskningsrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens
-Diskussionspunkt
Rådet väntas få en presentation av kommissionens granskningsrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.
Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om förslaget om RRF:s roll i
9 (17)
Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20: FPM52.
Enligt förordningen ska kommissionen senast den 31 juli 2022 ta fram en granskningsrapport om facilitetens genomförande. Rapporten ska ge en kvantitativ bedömning av hur medlemsstaternas återhämtningsplaner har bidragit till de sex pelarna och uppfyllandet av klimatmålen och de digitala målen. Rapporten ska även redogöra för hur planerna har bidragit till att minska ojämlikheten mellan kvinnor och män, samt ge vägledning till medlemsstaterna inför eventuell uppdatering av återhämtningsplanerna. Den senare delen har dock ersatts av
En sådan granskningsrapport publicerades den 29 juli 2022. När det gäller de sex pelarna så uppger rapporten att störst finansiell allokering i medlemsstaternas planer har gått till grön omställning (50 procent), smart hållbar och inkluderande tillväxt (48 procent) och social och territoriell sammanhållning (45 procent). Minst finansiell allokering har gått till strategier för nästa generation (11 procent).
När det kommer till klimatmålen och de digitala målen har totalt 40 procent av planernas finansiella allokering gått till klimatmålen och 20 procent till de digitala målen. De medlemsstater vars planer har bidragit mest till klimatmålen, i termer av finansiell allokering, är Österrike, Bulgarien, Danmark och Luxemburg (cirka 60 procent). De planer som har bidragit mest till de digitala målen är Tysklands och Österrikes (drygt 50 procent).
När det gäller hur mycket planerna bidrar till att minska ojämlikheten mellan kvinnor och män, menar rapporten att andelen åtgärder som bidrar till att öka jämställdheten varierar mellan
När det gäller genomförandet av RRF i stort så har samtliga 27 medlemsstater lämnat in sina planer till kommissionen och genomförandebeslut har godkänts av rådet för 25 medlemsstater. Förhandsutbetalningar är verkställda för de länder som ansökt om detta och sedvanliga utbetalningar har genomförts till sju medlemsstater: Spanien, Slovakien, Portugal, Grekland, Kroatien, Italien och Frankrike. Totalt har
10 (17)
113 miljarder euro betalats ut i förhandsutbetalningar, lån och bidrag till medlemsstaterna.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar information om granskningsrapporten och anser att det positivt att en del av rapporten tillägnas granskning av planernas åtgärder för att minska ojämlikheten mellan kvinnor och män.
Regeringen välkomnar information om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens. I ljuset av rådande läge, med hög inflation och fortsatta störningar i globala leveranskedjor, är det viktigt att fortsatt följa upp medlemsstaters genomförande av mål och delmål i sina planer.
b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens
-Beslutspunkt
Rådet väntas besluta om kommissionens förslag till rådets genomförandebeslut för Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Nederländerna lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 8 juli 2022 och kommissionens förslag till genomförandebeslut presenterades den 8 september 2022. Nederländerna ansöker om drygt 4,7 miljarder euro i bidrag vilket motsvarar drygt 0,58 procent av landets BNP 2019. Nederländerna ansöker inte om lån. Planen innehåller 49 åtgärder varav knappt 43 procent är reformer. Kommissionens bedömning är att planen väntas besvara alla eller ett signifikant antal av de relevanta landspecifika rekommendationer som rådet antagit till Nederländerna.
Av det totala stödet från faciliteten är knappt 48 procent av åtgärderna avsett för den gröna omställningen, däribland investeringar i havsbaserade vindkraftverk samt åtgärder för att minska kväveutsläpp och återställa den biologiska mångfalden. Knappt 26 procent av medlen är avsett för åtgärder för den digitala omställningen, vilket inkluderar investeringar inom kvantteknologi och artificiell intelligens liksom åtgärder för att förbättra väg- och järnvägstransport.
11 (17)
De största komponenterna i termer av kostnader är: 1) Främja grön omställning, vilket, utöver ovan nämnda klimatfokuserade åtgärder, inkluderar investeringar i vätgasproduktion och hållbar transport samt skattereformer för att minska transportsektorns utsläpp, 2) Accelerera den digitala omställningen, vilket, utöver ovan nämnda åtgärder med digitalt fokus, inkluderar investeringar i utbildning och offentlig förvaltning samt åtgärder för att digitalisera logistiksektorn, och 3) Förbättra bostadsmarknaden och göra byggnader mer hållbara, vilket inkluderar bostadsbyggande, energieffektivisering av byggnader samt reformer för att göra bostadsmarknaden mer rättvis och tillgänglig för fler.
Exempel på reformer är: 1) genomförande av den sedan tidigare överenskomna reformen av tjänstepensionssystemet, 2) inrättande av en ”energilag” i syfte att främja investeringar i energiinfrastruktur samt underlätta tillståndsförfarandet för projekt för förnybar energi, 3) arbetsmarknadsreformer som syftar till att likställa arbetsvillkoren mellan egenföretagare och anställda, samt öka det sociala skyddsnätet för egenföretagare, och 4) breddning av källskattebasen för utdelningar, royalties och räntor som betalas ut till lågskatteländer för att motverka aggressiv skatteplanering.
För utbetalningar krävs i enlighet med
Sammanfattningsvis bedömer kommissionen att Nederländernas plan lever upp till kriterierna för godkännande och gav högsta betyg (A) på 10 av de 11 kriterierna. I likhet med andra medlemsstater gav kommissionen planen medelbetyg (B) gällande kostnadsestimeringar.
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Regeringen kan
12 (17)
därför ställa sig bakom kommissionens förslag till genomförandebeslut för Nederländernas återhämtnings- och resiliensplan.
8.Förberedelser inför
- Beslutspunkt
Rådet väntas anta EU:s gemensamma positioner inför
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Som ett led i förberedelserna inför
Iutkastet till EU:s gemensamma positioner inför
Även åtgärder för att stödja den fortsatta ekonomiska återhämtningen från pandemin och bekämpa klimatförändringar tas upp. EU lyfter fram att internationell samordning är viktig i återhämtningen och stödjer olika initiativ för pandemibekämpning av
13 (17)
återhämtningen, tillvarata gröna och digitala möjligheter samt att stödja samarbete gällande vaccin mot coronaviruset. Även EU:s fortsatta arbete med att stödja låginkomstländer lyfts fram inklusive en effektiv implementering av G20:s och Parisklubbens skuldhanteringsinitiativ, det så kallade Common Framework. Vidare uttrycker EU stöd till frivillig vidareutlåning av IMF:s särskilda dragningsrätter för att hjälpa sårbara ekonomier enligt de alternativ som IMF har tagit fram. I EU:s gemensamma positioner inför
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till EU:s gemensamma positioner inför
9.Slutsatser om klimatfinansiering inför den 27:e partskonferensen (COP27) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar i Sharm El Sheikh den
- Beslutspunkt
Rådet väntas godkänna slutsatser om klimatfinansiering inför den 27:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP27), som äger rum i Sharm El Sheikh, Egypten, den
Rådsslutsatserna utgör, tillsammans med de rådsslutsatser som ska antas på miljörådsmötet den 24 oktober 2022, EU:s förhandlingsmandat inför COP27.
Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.
Utkastet till rådsslutsatser beskriver dels EU:s arbete och ambition med klimatfinansiering generellt, dels EU:s arbete med hänsyn till genomförandet av Parisavtalet mer specifikt.
Utkastet framhåller EU:s och medlemsstaternas åtagande att föregå med gott exempel när det gäller att på ett ambitiöst sätt bidra till genomförandet av Parisavtalet och Glasgow Climate Pact. Vidare betonas behovet av globala insatser för att snabbt ställa om finansiella flöden i linje med en utveckling mot låga utsläpp och anpassning till klimatförändringarna. Utkastet förnyar även EU:s och medlemsstaternas åtagande när det gäller de utvecklade ländernas kollektiva mål att mobilisera 100 miljarder
14 (17)
klimatfinansiering till utvecklingsländer. Förväntan är att målet kommer att nås 2023. EU:s och medlemsstaternas stora bidrag till internationell klimatfinansiering lyfts fram och andra parter uppmanas att öka sina insatser.
Därtill välkomnar slutsatserna de påbörjade diskussionerna om ett nytt kollektivt mål för klimatfinansiering och erinrar om uppmaningen i Glasgow Climate Pact om en kollektiv fördubbling av anpassningsfinansiering. Andra frågor som berörs är bland annat EU:s arbete med hållbar finansiering och utsläppsminskningar, samt de internationella finansiella institutionernas roll när det gäller klimatfinansiering.
Utkastet innehåller slutligen en uppmaning till
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.
10.EU:s tullmyndigheters skattemässiga och
-Diskussionspunkt
Rådet väntas diskutera tullmyndigheternas uppgifter på det fiskala respektive
Överläggning med skatteutskottet om bland annat tullmyndigheternas rätt att besluta om kontroller ägde rum den 25 maj 2021. Samråd med
Kommissionen väntas presentera ett reformpaket på tullområdet i slutet av 2022, bland annat mot bakgrund av Visepersongruppens rapport om tullunionen som presenterades den 31 mars 2022. Rapporten menar bland annat att tullunionen inte är ändamålsenlig och att det därför krävs drastiska och omedelbara strukturella förändringar. Därtill föreslår rapporten att en
Kommissionens reformpaket väntas innehålla förslag till översyn av EU:s tullagstiftning och styrningen av tullunionen. Inför detta har ordförandeskapet initierat en diskussion om tullmyndigheternas uppgifter på det fiskala respektive
15 (17)
politisk vägledning avseende tullmyndigheternas olika uppgifter, samt om behovet av en ökad centralisering och samordning på tullområdet. I den not som cirkulerats inför mötet, nämner ordförandeskapet att exempel på områden som kan vara lämpliga för ökad centralisering och samordning är
Förslag till svensk ståndpunkt
Regeringens uppfattning är att tullunionen fungerar väl. Regeringen delar inte bilden att tullunionen inte är ändamålsenlig och att det därför krävs drastiska och omedelbara strukturella förändringar. Dock är det så att omvärlden förändras och därmed måste även tullunionen utvecklas. Regeringens utgångspunkt är att det handlar om anpassningar snarare än genomgripande förändringar.
Regeringen konstaterar vidare att det är medlemsstaternas rätt att besluta om vilka kontrollåtgärder som ska vidtas och hur dessa ska genomföras. Detta bör bevakas. Det bör även fortsättningsvis finnas en balans mellan handelsförenklingar och behovet av att utföra tullkontroller. Vidare anser regeringen att det fortsatt bör vara medlemsstaterna som avgör hur ansvaret för olika arbetsuppgifter fördelas mellan nationella myndigheter.
Regeringen anser därtill att det är viktigt att ha i åtanke att det kan finnas en risk för att alltför många nya uppgifter negativt kan påverka myndigheternas möjlighet att utföra sina grundläggande uppgifter.
Regeringen kan, rörande frågan om centralisering, preliminärt se fördelar med en mer centraliserad riskhantering på
När det gäller ett eventuellt inrättande av en
Regeringen anser generellt att den institutionella balansen bör bevaras och att det är viktigt att eventuella åtgärder balanseras mot en restriktiv budgetpolitik.
16 (17)
11.Övriga frågor
Lägesrapport om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster
- Informationspunkt
Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella
Samråd med
EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de direktiv och förordningar som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis om medlemsstaternas genomförande av aktuella
17 (17)