Kommenterad dagordning

2023-10-30

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 9 november 2023

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 25 oktober 2023.

1.Godkännande av dagordningen

2.Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

4.Översynen av den ekonomiska styrningen

a)Förordningen om effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning

b)Förordningen om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott

c)Direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk

-Beslutspunkt

Rådet väntas behandla kommissionens förslag till lagstiftningspaket om en reform av EU:s ekonomiska styrning. Precis som var fallet inför

Ekofinrådets möte den 17 oktober 2023 är ordförandeskapets ambition att rådet ska besluta om att anta en allmän riktlinje på mötet.

Överläggning med finansutskottet om lagstiftningspaketet ägde rum den 13 juni 2023. Finansutskottet fick senast information om lagstiftningspaketet den 26 oktober 2023. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 oktober 2023.

Den 26 april 2023 presenterade kommissionen tre lagstiftningsförslag i syfte att reformera EU:s regler för ekonomisk styrning.

För det första föreslår kommissionen att den befintliga förordningen som reglerar den så kallade förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ersätts med en ny förordning. Förslaget innebär bland annat att medlemsstaterna ska ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landsspecifik utgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning och som godkänns av rådet. Vidare ska medlemsstaterna enligt förslaget kunna genomföra en mer gradvis finanspolitisk konsolidering genom en förlängning av anpassningsperioden om de förbinder sig till en uppsättning reformer och investeringar. För det andra föreslår kommissionen ändringar i förordningen om den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten, som bland annat innebär att det tidigare så kallade 1/20-delskriteriet för skuldkvoter över 60 procent avskaffas till förmån för efterlevnad av utgiftsbanan. Slutligen föreslår kommissionen ett antal ändringar i direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk, vilka bland annat syftar till att stärka nationella finanspolitiska institutionernas oberoende och kapacitet.

Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM91.

Sedan förslagen presenterades har förhandlingar pågått i rådet, senast på Ekofinrådets möte den 17 oktober. Diskussioner på teknisk och politisk nivå har klargjort vissa dimensioner av kommissionens förslag och bidragit till att identifiera ett antal frågor som kommer att bli centrala för att nå en kompromiss i rådet. Här kan bland annat nämnas hur så kallade gemensamma säkerhetsmekanismer för skuldminskning ska utformas, samt vilka regler som ska gälla för reformer och investeringar av betydelse för anpassningsbanan. Även frågor kopplade till efterlevnad av regelverket är fortsatt utestående. Hit hör till exempel vad som ska betraktas som relevanta faktorer i bedömningen av när en medlemsstat ska försättas i ett så kallat

2 (13)

underskottsförfarande. Det pågår också fortsatt diskussioner om de ändringar som föreslås i direktivet om medlemsstaternas nationella budgetramverk, där fokus ligger på vilka uppgifter som de nationella finanspolitiska institutionerna eventuellt ska tillskrivas.

Förslag till svensk ståndpunkt

Icke lagstiftande verksamhet

5.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands angrepp mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 oktober 2023. Överläggning med finansutskottet om makrofinansiellt stöd till Ukraina under 2023 ägde senast rum den 8 december 2022 och samråd med EU-nämnden den 9 december 2022. Överläggning med finansutskottet och samråd med EU-nämnden om kommissionens förslag om en ny facilitet för stöd till Ukraina ägde rum den 7 juli 2023.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Diskussionerna har huvudsakligen fokuserat på genomförandet av sanktioner, inklusive arbetet med frysta ryska tillgångar, det ekonomiska läget i Ukraina och finansiellt stöd till Ukraina.

Ukrainas ekonomi har visat sig vara mer motståndskraftig än väntat och IMF har noterat en gradvis återhämtning av ekonomisk aktivitet under 2023. De externa finansieringsbehoven uppskattas till cirka 75,1 miljarder euro under perioden 2024–2027. På längre sikt väntas behoven bli mycket stora. Världsbanken har uppskattat behoven för uppbyggnad och återhämtning under de kommande 10 åren till cirka 411 miljarder US-dollar, vilket skulle motsvara mer än 200 procent av Ukrainas BNP före kriget.

3 (13)

När det gäller EU:s finansiella stöd till Ukraina beslutade rådet i december 2022 om ett lagstiftningspaket gällande makrofinansiellt stöd under 2023. Paketet tillgängliggör upp till 18 miljarder euro i förmånliga lån. Hittills har 15 miljarder euro betalats ut.

Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM23.

Den 20 juni 2023 presenterade kommissionen ett lagstiftningsförslag om en ny facilitet för stöd till Ukraina under perioden 2024–2027. Faciliteten utgör en del av förslaget om en revidering av det fleråriga budgetramverket (MFF). Syftet är att ge en ökad förutsägbarhet och stabilitet i EU:s stöd till Ukraina på medellång sikt. Stödet föreslås uppgå till högst 50 miljarder euro, varav preliminärt 17 miljarder euro föreslås utgöras av gåvomedel och 33 miljarder euro av förmånliga lån.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM111.

När det gäller sanktioner har EU sedan februari 2022 vidtagit en rad sanktioner mot Ryssland i syfte att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga. Den 5 december 2022 trädde ett pristak och ett embargo i kraft gällande råolja och den 6 februari 2023 trädde motsvarande restriktioner i kraft gällande andra petroleumprodukter. EU har hittills infört elva sanktionspaket mot Ryssland. Det senaste sanktionspaketet antogs den 23 juni 2023 och fokuserade bland annat på åtgärder för att motverka kringgående av sanktioner genom tredjeland.

Under våren 2023 inleddes ett arbete med att utforska hur frysta och immobiliserade ryska tillgångar kan användas för uppbyggnaden av Ukraina. En rådsarbetsgrupp arbetar med den rättsliga, finansiella, ekonomiska och politiska analysen av förutsättningarna att använda dessa tillgångar. Det har hittills visat sig vara svårt att nå konsensus kring en juridiskt och finansiellt gångbar lösning för användandet av de frysta tillgångarna för stöd till Ukraina.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd. När det gäller Ukrainafaciliteten ska Sverige verka för att den hanteras som ett separat instrument. Vidare välkomnar regeringen ett mer förutsebart och strukturerat upplägg för EU:s stöd till Ukraina. Vidare

4 (13)

är det viktigt att stödet kopplas till lämpliga reformvillkor och att stödet huvudsakligen kan klassas som internationellt bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer.

När det gäller sanktioner anser regeringen att EU tillsammans med partners och likasinnade bör upprätthålla och öka trycket på Ryssland, inklusive genom kontinuerligt framtagande av ytterligare sanktionspaket. Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner.

Regeringen menar att det är viktigt att skapa förutsättningar för att konkreta förslag för användandet av frysta tillgångar för stöd till Ukraina presenteras och förhandlas. Vidare anser regeringen att det är viktigt med koordinering med andra partners, såsom G7-länderna.

6. Den ekonomiska återhämtningen i Europa

a)Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.

Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om förslaget om RRF:s roll i REPowerEU-planen ägde rum den 14 juni 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 6 oktober 2023.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM52.

Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett förslag till en tilläggsförordning till RRF, som innebar att RRF ska ha en central roll i genomförandet av REPowerEU-planen. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2023.

Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.

5 (13)

Enligt RRF-förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. RRF-förordningen och tilläggsförordningen tillåter även revideringar av planerna. De ursprungliga, liksom de reviderade planerna, godkänns genom att rådet antar genomförandebeslut.

Samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet. Därutöver har samtliga medlemsstater lämnat in reviderade återhämtningsplaner varav 14 har antagits av rådet. I mitten av oktober hade sedvanliga utbetalningar genomförts till 18 medlemsstater och totalt hade knappt 175 miljarder euro betalats ut i förhandsutbetalningar, lån och bidrag till medlemsstaterna från RRF.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar information om genomförandet av RRF.

b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

-Beslutspunkt

Rådet väntas anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Danmarks, Litauens, Sveriges och Österrikes återhämtnings- och resiliensplaner.

Samråd med EU-nämnden om Danmarks och Österrikes återhämtnings- och resiliensplaner ägde rum den 5 juli 2021. Samråd med EU-nämnden om Litauens återhämtnings- och resiliensplan ägde rum den 23 juli 2021. Revideringarna har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU- nämnden om Sveriges återhämtnings- och resiliensplan ägde rum den 29 april 2022. Finansutskottet har fått information om Sveriges återhämtnings- och resiliensplan vid flera tillfällen, senast den 26 oktober 2023 då utskottet informerades om den fortsatta processen kring den revidering av Sveriges återhämtnings- och resiliensplan som regeringen beslutade om den 24 augusti 2023.

Reviderat genomförandebeslut för Danmarks återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Danmarks återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 13 juli 2021.

6 (13)

Den 31 maj 2023 lämnade Danmark in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel.

REPowerEU-kapitlet uppgår till 197 miljoner euro. Efter revideringen uppgår planen totalt till 1,8 miljarder euro, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av 2019 års BNP.

REPowerEU-kapitlet innehåller en ny reform, fyra nya investeringar och två utökade befintliga investeringar. Reformen syftar till att förenkla tillståndsprocesserna för sol- och vindkraftsanläggningar och investeringarna ska bland annat bidra till att öka vindkraftens produktionskapacitet och stärka kompetensförsörjningen för den gröna omställningen.

Reviderat genomförandebeslut för Litauens återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Litauens återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 26 juli 2021.

Den 30 juni 2023 lämnade Litauen in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av minskat bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), ansökan om lån, objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel. Minskningen av bidraget uppgår till 125 miljoner euro och är en följd av att kommissionen fastställde fördelningen av bidragsmedel från RRF i juni 2022.

REPowerEU-kapitlet uppgår till 748 miljoner euro och låneansökan till 1,6 miljarder euro. Efter revideringen uppgår planen totalt till 3,8 miljarder euro, vilket motsvarar drygt åtta procent av 2019 års BNP.

I den reviderade planen lägger Litauen till ett antal åtgärder, som bland annat syftar till att främja privata investeringar inom grön teknik samt att stödja planering och tillhandahållande av sociala tjänster. Litauen skalar även upp ett antal befintliga åtgärder i den ursprungliga planen, bland annat för att öka cybersäkerheten i den offentliga förvaltningen och ge stöd till husägare för renoveringar, tekniskt bistånd och kompensation för höga räntekostnader. Därutöver revideras ett antal åtgärder genom att bland annat senarelägga slutdatum för genomförandet.

REPowerEU-kapitlet innehåller en ny reform och tre nya investeringar. Den nya reformen syftar bland annat till att förenkla tillståndsprocesser vid uppförande av sol- och vindkraftverk. De nya investeringarna syftar bland

7 (13)

annat till att främja energieffektiviteten i byggnader samt stödja inköp av utrustning för utsläppsfri vattentransport

Reviderat genomförandebeslut för Sveriges återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Sveriges återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 4 maj 2022.

Den 24 augusti 2023 lämnade Sverige in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av minskat bidrag från RRF och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel. Minskningen av bidraget uppgår till 107 miljoner euro och är en följd av att kommissionen fastställde fördelningen av bidragsmedel från RRF i juni 2022.

REPowerEU-kapitlet uppgår till 264 miljoner euro och av dessa är 66 miljoner överföringar från brexitjusteringsreserven. Efter revideringen uppgår planen totalt till 3,5 miljarder euro, vilket motsvarar 0,7 procent av 2019 års BNP.

I den reviderade planen tar Sverige bort ett mål och delmål kopplade till järnvägssatsningar för att beakta lägre tilldelning av bidrag.

REPowerEU-kapitlet innehåller en ny reform och två utökade befintliga investeringar. Den nya reformen syftar till att korta tillståndsprocesserna vid elnätsbyggnation för att kunna påskynda utbyggnaden av förnybar elproduktion. De utökade investeringarna rör energieffektivisering av flerbostadshus och investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

Reviderat genomförandebeslut för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan Genomförandebeslutet för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan antogs av rådet den 13 juli 2021.

Den 14 juli 2023 lämnade Österrike in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel.

REPowerEU-kapitlet uppgår till 210 miljoner euro. Efter revideringen uppgår planen till 4,2 miljarder euro, vilket motsvarar knappt en procent av 2019 års BNP.

8 (13)

I den reviderade planen reviderar Österrike ett antal åtgärder genom att bland annat senarelägga slutdatum för genomförandet.

REPowerEU-kapitlet innehåller två nya reformer, en ny investering och en utökad befintlig investering. Reformerna syftar till att påskynda tillståndsprocesserna för förnybar energi. Den nya investeringen syftar till att subventionera installationen av solpaneler bland privatpersoner. Den utökade investeringen syftar till att på ett mer ambitiöst sätt finansiera utsläppsfria kommersiella fordon och infrastruktur.

Kommissionens bedömning är att de fyra reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de fyra reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för de aktuella återhämtnings- och resiliensplanerna.

7.Den europeiska planeringsterminen: vunna lärdomar och vägen framåt

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera den europeiska planeringsterminen 2023 och kommande års process.

Samråd med EU-nämnden om den europeiska planeringsterminen har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 7 juli 2023 inför rådets godkännande av slutsatser om 2023 års fördjupade granskningar inom ramen för det makroekonomiska obalansförfarandet.

Den europeiska planeringsterminen är ett ramverk för samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken inom EU. Ramverket innefattar bland annat EU:s finanspolitiska regler, men också makroekonomisk övervakning och riktlinjer för sysselsättningspolitiken.

9 (13)

Terminen följer en årlig cykel och inleds vanligtvis i november, när kommissionen presenterar bland annat den årliga tillväxtöversikten, i vilken de beskriver de övergripande utmaningarna och prioriteringarna på det ekonomisk-politiska området. Detta följs upp under våren, bland annat genom att rådet godkänner slutsatser om den årliga tillväxtöversikten. På basis av dessa och de nationella reformprogrammen samt stabilitets- och konvergensprogrammen lämnar kommissionen landsspecifika rekommendationer. Rekommendationerna antas slutligt av rådet i juli och dessförinnan har det Europeiska rådet ställt sig bakom dem. Euroländerna förväntas beakta dessa rekommendationer när de i oktober tar fram nationella budgetar för nästkommande år.

Under de senaste åren, inklusive i år, har terminen anpassats till flera omvärldshändelser, som till exempel covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina, men även nya EU-initiativ som faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Cykeln för 2023 innehöll delvis sådana anpassningar, men var på många sätt en återgång till den cykel som gällde före covid-19-pandemin.

På mötet väntas diskussionen fokusera på hur terminen ska organiseras kommande år, vilket kommer påverkas av Europaparlamentsvalet som äger rum i början av juni 2024. Frågan kopplar delvis an till den återkommande frågan om hur mer tidsutrymme kan skapas för den multilaterala granskningen av de landsspecifika rekommendationerna. Här har Europeiska rådets roll i processen i enlighet med artikel 121 FEUF särskilt lyfts fram.

Därtill finns en bredare fråga om hur terminen nästa år kan komma att påverkas av reformeringen av EU:s ekonomiska styrning, som just nu förhandlas i rådet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen är öppen för att diskutera olika möjligheter för att skapa mer tidsutrymme för den multilaterala övervakningen av de landsspecifika rekommendationerna. Regeringen är i detta avseende öppen för att undersöka det Europeiska rådets roll i behandlingen av de landsspecifika rekommendationerna i enlighet med artikel 121 FEUF.

10 (13)

Vidare anser regeringen att det är viktigt att både Ekofin- och Epscorådets roll i den multilaterala övervakningen inom ramen för planeringsterminen värnas.

Regeringen anser att diskussionen om hur den europeiska planeringsterminen kan komma att anpassas till en eventuell reformering av EU:s ekonomiska styrning inte bör föregå de pågående förhandlingarna i rådet.

8.Slutsatser om EU-statistik

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om EU-statistik.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

De årliga slutsatserna följer upp utvecklingen av EU-statistik utifrån rådets prioriteringar och kommissionens strategiska agenda för åren 2019–2024, men tar även hänsyn till aktuella omvärldshändelser, som till exempel Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Slutsatserna pekar även ut riktningen för arbetet framåt för det europeiska statistiksystemet (ESS).

I slutsatserna välkomnar rådet insatserna från ESS för att möta de behov av statistik som uppstått med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Därtill välkomnar rådet utvecklingen inom de olika statistikområden som listas i slutsatserna, bland annat FN:s globala mål, den gröna given och makroekonomisk statistik. Rådet uppmuntrar även till ett snabbt slutförande av den pågående lagstiftningsprocessen för att uppdatera förordningen om europeisk statistik.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om EU-statistik.

9.Europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport 2023

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en presentation av Europeiska finanspolitiska nämndens (EFB) årsrapport för 2023, med möjlighet till diskussion.

11 (13)

Den aktuella rapporten har inte behandlats i riksdagen tidigare.

EFB har som uppgift att årligen utvärdera kommissionens tillämpning av det finanspolitiska ramverket i EU. Utvärderingen presenteras i en årlig rapport, tillsammans med förslag på hur detta ramverk kan utvecklas.

I årets rapport sammanfattar EFB den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen under 2022. Av rapporten framgår det att EFB är kritiska till hur kommissionen tillämpat EU:s finanspolitiska ramverk under den tid som den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten har varit aktiverad. Vidare kritiserar EFB kommissionen för att de landsspecifika rekommendationer som getts till medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen uppmuntrat till en alltför expansiv finanspolitik, vilket i sin tur bidragit till en försämrad offentligfinansiell situation i EU och en stegrande inflation.

I ett mer framåtblickande kapitel diskuteras den pågående översynen av EU:s ekonomiska styrning. EFB är generellt positiva till de lagförslag som kommissionen presenterade i april 2023. I linje med den syn på ramverket som redogjorts för i tidigare års rapporter anser EFB att EU bör införa en gemensam finanspolitisk kapacitet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar EFB:s årsrapport. Det är positivt att EFB har gjort en omfattande granskning av kommissionens tillämpning av ramverket. Regeringen instämmer i EFB:s kritik om kommissionens tillämpning av ramverket när den allmänna undantagsklausulen varit aktiverad. Det är av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt.

Regeringen anser vidare att det åligger medlemsstaterna att bygga upp sin förmåga att förebygga och hantera ekonomiska chocker. Regeringen instämmer inte med EFB:s syn att en gemensam finanspolitisk kapacitet behövs på EU-nivå.

10.Europeiska revisionsrättens årsrapport om genomförandet av Europeiska unionens budget för budgetåret 2022

- Diskussionspunkt

12 (13)

Rådet väntas få en presentation av Europeiska revisionsrättens (ECA) årsrapport om kommissionens genomförande av 2022 års budget. Årsrapporten publicerades den 5 oktober 2023.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Varje år lämnar ECA sin årsrapport över EU:s budgetgenomförande för föregående budgetår. Årsrapporten innehåller en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar.

I årets revisionsförklaring görs fyra uttalanden. Två är utan anmärkning och handlar dels om att EU:s räkenskaper anses vara tillförlitliga, dels om att intäkterna var lagliga och korrekta. De andra två uttalandena innehåller anmärkningar. Det ena är en avvikande mening om budgetkostnadernas laglighet och korrekthet. Detta baseras på att felprocenten uppskattas ha ökat till 4,2 procent, vilket är över väsentlighetsgränsen på 2 procent. Det andra är en reservation om lagligheten och korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), vilket beror på att ett antal transaktioner innehöll väsentliga fel.

Efter presentationen på Ekofinrådets möte den 9 november 2023 kommer rapporten att diskuteras på rådsarbetsgruppsnivå. Vid Ekofinrådets möte i mars 2024 väntas rådet anta en rekommendation till Europaparlamentet om huruvida kommissionen ska beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av 2022 års budget, vilken delvis baseras på revisionsrättens årsrapport. Regeringen kommer återkomma till EU-nämnden i frågan om ansvarsfrihet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen fäster stor vikt vid att de medel som hanteras av kommissionen, övriga EU-institutioner och medlemsstaterna förvaltas på ett korrekt och effektivt sätt. Revisionsrättens årsrapport utgör ett viktigt underlag för att säkerställa att så sker. Regeringen ser allvarligt på den kritik som framkommer i rapporten.

13 (13)