Kommenterad dagordning

2023-10-02

Finansdepartementet

Ekofinrådets möte den 17 oktober 2023

Kommenterad dagordning

Enligt den preliminära dagordning som presenterades den 25 september 2023.

1.Godkännande av dagordningen

2.(ev.) Godkännande av A-punkter Lagstiftningsöverläggningar

3.Övriga frågor

Aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Ordförandeskapet väntas informera om hur arbetet går med aktuella lagstiftningsförslag om finansiella tjänster.

4.Översynen av den ekonomiska styrningen

a)Förordningen om effektiv samordning av den ekonomiska politiken och multilateral budgetövervakning

b)Förordningen om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott

c)Direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk

-Beslutspunkt

Rådet väntas behandla kommissionens förslag till lagstiftningspaket om en reform av EU:s ekonomiska styrning. Ordförandeskapets ambition är att rådet ska besluta om att anta en allmän riktlinje på mötet.

Överläggning med finansutskottet om lagstiftningspaketet ägde rum den 13 juni 2023. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 7 juli 2023.

Den 26 april 2023 presenterade kommissionen tre lagstiftningsförslag i syfte att reformera EU:s regler för ekonomisk styrning.

För det första föreslår kommissionen att den befintliga förordningen som reglerar den så kallade förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten ersätts med en ny förordning. Förslaget innebär bland annat att medlemsstaterna ska ta fram medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer med en landspecifik utgiftsbana som uppfyller vissa villkor för finanspolitisk anpassning och som godkänns av rådet. Vidare ska medlemsstaterna enligt förslaget kunna dra nytta av en mer gradvis finanspolitisk konsolidering genom en förlängning av anpassningsperioden om de förbinder sig till en uppsättning reformer och investeringar. För det andra föreslår kommissionen ändringar i förordningen om den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten, som bland annat innebär att det tidigare så kallade 1/20-delskriteriet för skuldkvoter över 60 procent avskaffas till förmån för efterlevnad av utgiftsbanan. Slutligen föreslår kommissionen ett antal ändringar i direktivet om krav på medlemsstaternas budgetramverk, vilka bland annat syftar till att stärka nationella finanspolitiska institutionernas oberoende och kapacitet.

Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM91.

Förslag till svensk ståndpunkt

Kompletteras efter att det förberedande mötet i den Ekonomiska och finansiella kommittén den 2–3 oktober 2023 har ägt rum.

2 (11)

Icke lagstiftande verksamhet

5. Den ekonomiska återhämtningen i Europa

a)Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens

- Diskussionspunkt

Rådet väntas få en uppdatering om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), med möjlighet till diskussion.

Överläggning med finansutskottet om RRF ägde rum den 16 juni 2020 och överläggning om förslaget om RRF:s roll i REPowerEU-planen ägde rum den 14 juni 2022. Samråd med EU-nämnden om RRF har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 15 september 2023 inför rådets antagande av reviderat genomförandebeslut för Italiens återhämtnings- och resiliensplan.

Den 28 maj 2020 presenterade kommissionen ett förslag om inrättande av RRF. Förordningen trädde i kraft den 19 februari 2021.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2019/20:FPM52.

Den 18 maj 2022 presenterade kommissionen ett paket med ett antal meddelanden inom ramen för REPowerEU-planen. Paketet innehöll bland annat ett förslag till en tilläggsförordning till RRF, som innebar att RRF ska ha en central roll i genomförandet av REPowerEU. Förordningen trädde i kraft den 1 mars 2023.

Paketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2021/22:FPM102.

Enligt RRF-förordningen ska medlemsstaterna lämna in återhämtnings- och resiliensplaner till kommissionen för att erhålla ekonomiskt stöd från RRF. RRF-förordningen och tilläggsförordningen tillåter även revideringar av planerna. De ursprungliga, liksom de reviderade planerna, godkänns genom att rådet antar genomförandebeslut.

Ienlighet med RRF-förordningen publicerade kommissionen sin årliga rapport om genomförandet av RRF den 19 september 2023. Rapporten beskriver hur genomförandet fortlöpt till och med den 1 september 2023. I rapporten konstaterar kommissionen bland annat att samtliga medlemsstaters återhämtnings- och resiliensplaner har antagits av rådet.

3 (11)

Därutöver konstateras att åtta reviderade planer antagits, där vissa innehöll ett REPowerEU-kapitel. I rapporteringen om genomförandet anger kommissionen att 153,4 miljarder euro hittills har betalats ut från RRF.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar information om genomförandet av RRF.

b)Rådets genomförandebeslut inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens

-Beslutspunkt

Rådet väntas anta kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för Portugals och Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplaner.

Samråd med EU-nämnden om Portugals och Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplaner ägde rum den 9 juli 2021 respektive den 3 september 2021. De aktuella revideringarna har inte behandlats i riksdagen tidigare.

Reviderat genomförandebeslut för Portugals återhämtnings- och resiliensplan

Portugal lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 22 april 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut antogs av rådet den 13 juli 2021.

Den 26 maj 2023 lämnade Portugal in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av utökat bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF), ansökan om ytterligare lån från RRF, objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU-kapitel. Det ökade bidraget är en följd av att kommissionen fastställde fördelningen av bidragsmedel från RRF i juni 2022.

Den reviderade planen uppgår totalt till 22,2 miljarder euro, vilket motsvarar drygt tio procent av 2019 års BNP. Planens lånekomponent uppgår till totalt 5,9 miljarder euro, efter ansökan om ytterligare lån på 3,2 miljarder euro.

REPowerEU-kapitlet uppgår till 855 miljoner euro. Den ursprungliga planen uppgick till 16,6 miljarder euro.

4 (11)

I den reviderade planen lägger Portugal till ett antal åtgärder, som bland annat syftar till att stärka hälso- och sjukvårdssektorn, utveckla digitaliseringen inom landets forsknings- och vetenskapsinstitutioner samt främja den fysiska och digitala tillgängligheten till den offentliga sektorn. Portugal skalar även upp ett antal investeringar, bland annat för att öka tillgången till studentbostäder och påskynda digitaliseringen av den offentliga förvaltningen på Madeira och i Azorerna. Därutöver revideras ett antal åtgärder genom att bland annat senarelägga slutdatum för genomförandet.

Därtill har ett REPowerEU-kapitel lagts till i planen, vilket innehåller sex reformer, elva nya investeringar och fem utökade befintliga investeringar. Dessa inkluderar reformer för att förenkla tillståndsprövningsprocesser för förnybara energiprojekt och investeringar för att utveckla den förnybara energisektorn och minska koldioxidutsläppen från transportsektorn.

Reviderat genomförandebeslut för Tjeckiens återhämtnings- och resiliensplan

Tjeckien lämnade in sin återhämtnings- och resiliensplan den 1 juni 2021 och kommissionens förslag till genomförandebeslut antogs av rådet den 6 september 2021.

Den 30 juni 2023 lämnade Tjeckien in en reviderad återhämtnings- och resiliensplan med anledning av utökat bidrag från RRF, ansökan om lån från RRF, objektiva omständigheter och inkluderandet av ett REPowerEU- kapitel. Det ökade bidraget är en följd av att kommissionen fastställde fördelningen av bidragsmedel från RRF i juni 2022.

Den reviderade planen uppgår totalt till 9,2 miljarder euro, vilket motsvarar drygt fyra procent av 2019 års BNP. Planens lånekomponent uppgår till 818 miljoner euro och REPowerEU-kapitlet uppgår till drygt 736 miljoner euro. Den ursprungliga planen uppgick till 7,0 miljarder euro.

I den reviderade planen lägger Tjeckien till ett antal åtgärder, som till exempel byggnation av prisvärda bostäder samt förstärkning och digitalisering av eldistributionsnätet. Tjeckien skalar även upp ett antal åtgärder som bland annat syftar till att öka cybersäkerheten i det digitala offentliga förvaltningssystemet och investera i fler utsläppsfria fordon. Därutöver revideras ett antal åtgärder genom att bland annat senarelägga slutdatum för genomförandet.

5 (11)

Därtill har ett REPowerEU-kapitel lagts till i planen, vilket innehåller 15 reformer och nio investeringar. Dessa inkluderar åtgärder för att främja energieffektiviteten i byggnader, förenklade tillståndsförfaranden samt produktion av ren energi via sol- och vindkraftverk.

Kommissionens sammanfattande bedömning är att de två reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen instämmer med kommissionens bedömning att de två reviderade återhämtnings- och resiliensplanerna uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen för RRF. Regeringen kan därför ställa sig bakom kommissionens förslag till ändring av rådets genomförandebeslut för de aktuella återhämtnings- och resiliensplanerna.

6.Ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina

- Diskussionspunkt

Rådet väntas diskutera ekonomiska och finansiella konsekvenser av Rysslands aggression mot Ukraina.

Samråd med EU-nämnden inför liknande diskussioner har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 14 juni 2023. Överläggning med finansutskottet om makrofinansiellt stöd till Ukraina under 2023 ägde senast rum den 8 december 2022 och samråd med EU-nämnden den 9 december 2022. Överläggning med finansutskottet och samråd med EU-nämnden om kommissionens förslag om en ny facilitet för stöd till Ukraina ägde rum den 7 juli 2023.

Rådet har sedan februari 2022 haft återkommande diskussioner med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Vid det kommande mötet väntas kommissionen och ordförandeskapet informera om hur arbetet med att använda frysta ryska tillgångar för stöd till Ukraina fortskrider. Därtill är det möjligt att kommissionen även informerar om genomförandet och effekterna av de sanktioner som införts mot Ryssland, samt om arbetet med finansiellt stöd till Ukraina.

6 (11)

EU har sedan februari 2022 vidtagit en rad sanktioner mot Ryssland i syfte att strypa Rysslands inkomster och krigsförmåga. Den 5 december 2022 trädde ett pristak och ett embargo i kraft gällande råolja och den 6 februari 2023 trädde motsvarande restriktioner i kraft gällande andra petroleumprodukter. EU har hittills infört elva sanktionspaket mot Ryssland. Det senaste sanktionspaketet antogs den 23 juni 2023 och fokuserade på åtgärder för att motverka kringgående av sanktioner genom tredjeland.

Under våren 2023 inleddes ett arbete med att utforska hur frysta och immobiliserade ryska tillgångar kan användas för uppbyggnaden av Ukraina. I dagsläget finns uppskattningsvis frysta privata tillgångar till ett värde av 21,5 miljarder euro i EU och immobiliserade tillgångar från den ryska centralbanken till ett värde av cirka 300 miljarder euro i EU och G7- länderna. En särskild rådsarbetsgrupp arbetar med den rättsliga, finansiella, ekonomiska och politiska analysen av förutsättningarna att använda dessa tillgångar. Arbetsgruppen arbetar även med att kartlägga tillgångarna och koordinera med partners i tredjeländer, i synnerhet G7. Det har hittills visat sig vara svårt att hitta en lösning för hur användandet skulle kunna se ut.

När det gäller finansiellt stöd till Ukraina beslutade rådet i december 2022 om ett lagstiftningspaket gällande makrofinansiellt stöd under 2023. Paketet möjliggör upp till 18 miljarder euro i förmånliga lån.

Lagstiftningspaketet beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM23.

Hittills har 13,5 miljarder euro betalats ut och resterande medel väntas betalas ut månatligen i delbetalningar om 1,5 miljarder euro.

Den 20 juni 2023 presenterade kommissionen ett förslag om en ny facilitet för stöd till Ukraina under perioden 2024–2027. Ukrainafaciliteten utgör en del av förslaget om en revidering av det fleråriga budgetramverket (MFF).

Syftet är att ge en ökad förutsägbarhet och stabilitet i EU:s stöd till Ukraina på medellång sikt. Stödet föreslås uppgå till högst 50 miljarder euro, varav 17 miljarder euro i gåvomedel och 33 miljarder euro i förmånliga lån.

Förslaget beskrivs närmare i faktapromemoria 2022/23:FPM111.

7 (11)

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att EU tillsammans med partners och likasinnade bör upprätthålla och öka trycket på Ryssland, inklusive genom kontinuerligt framtagande av ytterligare sanktionspaket. Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktioner.

Regeringen välkomnar lägesuppdateringen om arbetet med frysta ryska tillgångar. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att förslag presenteras av kommissionen för användandet av frysta tillgångar för stöd till Ukraina presenteras och förhandlas. Vidare anser regeringen att det är viktigt med koordinering med andra partners, såsom G7-länderna.

Vidare välkomnar regeringen en eventuell lägesuppdatering om EU:s makrofinansiella stöd till Ukraina för 2023 och om arbetet med stöd till Ukraina för 2024–2027. Regeringen anser att EU fortsatt bör bistå Ukraina med omfattande ekonomiskt stöd. Vidare välkomnar regeringen ett mer förutsebart och strukturerat upplägg för EU:s stöd till Ukraina. Det är viktigt att stödet kopplas till lämpliga reformvillkor och att stödet huvudsakligen kan klassas som internationellt bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer.

7.Slutsatser om klimatfinansiering inför den 28:e partskonferensen (COP28) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar den 30 november till den 12 december 2023

- Beslutspunkt

Rådets väntas godkänna slutsatser om klimatfinansiering inför den 28:e partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP28), som äger rum i Dubai, Förenade Arabemiraten den 30 november till den 12 december 2023.

Det aktuella ärendet har inte behandlats i riksdagen tidigare. Samråd med EU-nämnden om miljörådets slutsatser planeras till den 13 oktober 2023.

EU:s övergripande förhandlingsmandat inför COP28 fastställs genom slutsatser i miljörådet. Ekofinrådet godkänner därutöver slutsatser som avser klimatfinansiering specifikt, vilka kompletterar EU:s förhandlingsmandat från miljörådet.

8 (11)

Slutsatserna om klimatfinansiering beskriver både EU:s arbete och ambition med klimatfinansiering generellt sett och EU:s arbete med hänsyn till genomförandet av Parisavtalet mer specifikt.

I utkastet till slutsatser uttrycker EU ett starkt stöd för genomförandet av Parisavtalet och lyfter fram vilka åtaganden som gjorts på EU-nivå. EU betonar särskilt behovet av att göra finansiella flöden förenliga med en väg mot låga växthusgasutsläpp och klimatmässigt motståndskraftig utveckling, i linje med Parisavtalets artikel 2.1c. Därtill framhålls vikten av att mobilisera privat finansiering. I slutsatserna upprepar EU de utvecklade ländernas gemensamma åtagande att mobilisera 100 miljarder US-dollar per år i klimatfinansiering till utvecklingsländer och bekräftar att målet förväntas nås 2023. Det noteras vidare att EU är den största givaren av offentlig internationell klimatfinansiering och andra parter uppmanas att öka sina insatser. EU betonar sitt konstruktiva engagemang i dialogerna om ett nytt mål för klimatfinansiering efter 2025. Vidare betonas arbetet med att följa upp beslutet från COP27 om att etablera nya finansieringsarrangemang, inklusive en fond, som stöd till särskilt utsatta länder när det gäller att hantera klimatrelaterade skador och förluster.

Slutsatserna kommer att uppdateras med information om EU:s samlade bidrag till internationell klimatfinansiering 2022 i ett senare skede, när kommissionen har sammanställt detta.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser.

8.Uppföljning av G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer den 11–13 oktober 2023

- Informationspunkt

Kommissionen och ordförandeskapet väntas återrapportera från G20-mötet med finansministrar och centralbankschefer som äger rum den 11–12 oktober 2023, samt IMF:s årsmöten som äger rum den 9–15 oktober 2023.

Samråd med EU-nämnden om processen för slutbehandlingen av EU:s gemensamma positioner inför G20-mötet och IMFC-mötet ägde rum den 7 juli 2023.

9 (11)

Vid G20-mötet representeras EU av ordförandeskapet, kommissionen och den Europeiska centralbanken (ECB). Inför G20-mötet förbereder EU gemensamma positioner i form av ett mandat. Vid mötet i IMFC representeras EU:s medlemsstater via dess valkretsar och kommissionen deltar som observatör. Inför IMFC-mötet har EU gjort ett skriftligt uttalande.

Vid mötena väntas bland annat diskussioner kring utsikter och risker i den globala ekonomin, finansmarknadsfrågor, internationella skattefrågor och långsiktiga utmaningar som klimatförändringar.

9.Slutsatser om EU:s reviderade förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

- Beslutspunkt

Rådet väntas godkänna slutsatser om revideringar av EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

Överläggning med skatteutskottet ägde rum den 28 november 2017. Samråd med EU-nämnden har ägt rum vid flera tillfällen, senast den 13 februari 2023.

I december 2017 godkände och offentliggjorde rådet slutsatser om en EU- förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. Förteckningen innehöll vid denna tidpunkt 17 jurisdiktioner där uppförandekodgruppen hade identifierat problem avseende de kriterier för listning som rådet enades om i december 2016. Dessutom sammanställdes och bifogades en särskild bilaga över de jurisdiktioner som gjort meningsfulla åtaganden på hög politisk nivå om att åtgärda sina problem.

Sedan 2018 har uppförandekodgruppen utvärderat hur de övervakade jurisdiktionerna har genomfört sina åtaganden att åtgärda problem. Från och med 2020 uppdateras förteckningen två gånger per år. Rådet godkände senast nya slutsatser om förteckningen den 14 februari 2023. Genom dessa uppdaterades förteckningen och den särskilda bilagan. Förteckningen innehåller nu 16 jurisdiktioner.

Uppförandekodgruppen har sedan den senaste uppdateringen av förteckningen fortsatt att övervaka hur jurisdiktionerna har genomfört sina

10 (11)

åtaganden. I de aktuella slutsatserna beskriver rådet resultatet av den löpande övervakningsprocessen samt aktuella revideringar i förteckningen och den särskilda bilagan.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen kan ställa sig bakom utkastet till rådsslutsatser om att revidera EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet.

Det är viktigt att stärka internationella påtryckningar mot icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Regeringen stöder därför arbetet med en gemensam EU-förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. När det gäller frågan om lämpliga motåtgärder har processen för att upprätta förteckningen och förteckningen i sig tillsammans med motåtgärder utanför skatteområdet en avhållande effekt. För det fall att åtgärder bör vidtas på skatteområdet är det viktigt att medlemsstaterna ges ett visst mått av flexibilitet och att åtgärderna liknar redan förekommande åtgärder eller i vart fall passar in i de nationella skattesystemen.

10.Övriga frågor

Lägesrapport om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster

- Informationspunkt

Rådet väntas få en lägesuppdatering om medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

EU-nämnden fick senast information om genomförandet av EU-rättsakter på finansmarknadsområdet den 10 mars 2023.

EU:s medlemsstater ska anpassa sin nationella lagstiftning efter de direktiv och förordningar som tas fram på finansmarknadsområdet. Mot bakgrund av detta redogör kommissionen halvårsvis för medlemsstaternas genomförande av aktuella EU-rättsakter på finansmarknadsområdet.

För Sveriges del är samtliga direktiv antingen helt införlivade och bekräftat införlivade av kommissionen, alternativt införlivade enligt Sverige och under granskning av kommissionen.

11 (11)