Kommenterad dagordning

Rådet

2022-11-07

Statsrådsberedningen

Kansliet för samordning av EU-frågor

Allmänna rådets möte den 18 november 2022

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.(Ev.) A-punkter

Lagstiftande verksamhet

3.Förordning om politisk reklam

4.Övriga frågor

Icke lagstiftande verksamhet

5.Förberedelser inför Europeiska rådet 15-16 december 2022: Utkast till kommenterad dagordning

Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

Vid mötet kommer ett utkast till kommenterad dagordning inför Europeiska rådets möte den 15-16 december att behandlas. Dagordningen har ännu inte delgivits medlemsstaterna. Enligt den uppdaterade ledaragendan ska Rysslands krig mot Ukraina, energi och den ekonomiska situationen,

2

säkerhet och försvar (inklusive cyberfrågor) samt det södra grannskapet diskuteras.

Förslag till svensk ståndpunkt

Dokumentet har ännu inte delgivits medlemsstaterna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

-

6.Förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket - lägesrapport

Informationspunkt

Förslagets innehåll

Rådet kommer att få en lägesuppdatering om den senaste händelseutvecklingen i relationerna mellan EU och Storbritannien. Lägesuppdateringen väntas fokusera på genomförandet av Nordirlandprotokollet, som utgör en del av utträdesavtalet, inklusive den brittiska regeringens lagförslag avseende protokollet. Lägesuppdateringen sker även mot bakgrund av att en ny brittisk premiärminister och regering tillträtt.

Handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Storbritannien trädde i kraft den 1 maj 2021 efter provisorisk tillämpning sedan den 1 januari 2021. Arbetet med att genomföra avtalet fortsätter.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Relationen mellan EU och Storbritannien har behandlats vid ett flertal tillfällen. EU-nämnden informerades senast i frågan den 16 september inför Allmänna rådets möte den 20 september 2022.

2 (5)

3

7.Unionens värden i Ungern – artikel 7.1 i EU-fördraget – utfrågning

Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

Den 12 september 2018 röstade Europaparlamentet för ett motiverat förslag till rådet att aktivera artikel 7.1 mot Ungern. Europaparlamentet menar att det finns en klar risk att Ungern åsidosätter EU:s grundläggande värden. Bland annat har Europaparlamentet uttryckt oro vad gäller rättsväsendets oberoende, korruption, religionsfrihet, föreningsfrihet och yttrandefrihet. Hittills har fyra utfrågningar hållits i Allmänna rådet med Ungern, den senaste i maj 2022.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen ser med oro på utvecklingen för rättsstatens principer i Ungern och välkomnar att en ny utfrågning inom ramen för artikel 7-förfarandet ska äga rum. Respekten för EU:s värden är en förutsättning för ett fungerande samarbete inom unionen och för det ömsesidiga förtroendet för varandras rättssystem. Samtliga medlemsstater ska respektera mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer för att med trovärdighet kunna agera för dessa i andra delar av världen. EU:s grundläggande värden är inte förhandlingsbara.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Frågan om unionens värden i Ungern inom ramen för artikel 7.1-förfarandet behandlades senast i EU-nämnden den 20 maj 2022 inför Allmänna rådet den 23 maj 2022. Den landspecifika diskussionen med Ungern inom ramen för rådets årliga rättsstatsdialog behandlades i EU-nämnden den 8 april inför mötet i Allmänna rådet den 12 april 2022.

8.Lagstiftningsplanering: Kommissionens arbetsprogram för 2023– föredragning och diskussion

Diskussionspunkt

Förslagets innehåll

3 (5)

4

Vid mötet i Allmänna rådet den 18 november presenterar kommissionen sitt arbetsprogram för 2023. Därefter väntas en diskussion som avser att bli rådets bidrag till den gemensamma förklaringen där de tre institutionerna rådet, Europaparlamentet och kommissionen enas om de viktigaste lagstiftningsprioriteringarna under året.

Kommissionens arbetsprogram 2023 innehåller 43 nya initiativ, 116 prioriterade förslag, 1 förslag som dras tillbaka och 8 förslag som ingår i s.k. REFIT-åtgärder. Programmet är det fjärde som presenteras av den sittande kommissionen och bygger både på ordförande Ursula von der Leyens tredje tal om tillståndet i unionen och hennes sex politiska riktlinjer.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar i stort kommissionens arbetsprogram för 2023 då det ligger i linje med inriktningen från EU:s strategiska agenda för 2019–2024. Flera av förslagen väntas behandlas under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under första halvåret 2023.

Regeringen instämmer i vikten av att EU visar fortsatt stöd till Ukraina. Det är angeläget att EU förbereder ytterligare sanktioner samt att EU fortsätter arbetet med att säkerställa efterlevnaden av redan beslutade sanktionspaket.

Regeringen delar kommissionens bild av vikten att snabba på den gröna omställningen. Energipolitiken spelar i detta avseende en avgörande roll. Omställningen till fossilfria energislag behöver påskyndas för att uppnå klimatmålen och minska EU:s beroende av fossila bränslen. Regeringen välkomnar kommissionens ambition med att ta fram både akuta och långsiktiga åtgärder som kan leda till lägre energipriser. Regeringen kommer att analysera det aviserade förslaget till en reformerad elmarknad.

EU behöver göra mer för att stärka konkurrenskraften och tillväxten i unionen. Regeringen ser därför mycket positivt på kommissionens aviserade meddelande om den inre marknaden. Den gröna och digitala omställningen är av grundläggande betydelse för att EU ska kunna behålla och utveckla sin konkurrenskraft. Gällande kommande förslag om råmaterial är det välkommet med ett initiativ som möjliggör en säker och hållbar tillgång till råmaterial, då råmaterial är en förutsättning för klimatomställningen. Regeringen anser att det kommer behövas såväl ökad inhemsk produktion

4 (5)

5

från både primära och sekundära källor, som bibehållen och utvecklad tillgång till globala marknader.

Beträffande den aviserade halvtidsöversynen av EU:s fleråriga budgetram står regeringen fortsatt bakom ministerrådets ståndpunkt från 2016 om att budgetramen inte ska ses över och att i de fall en översyn föreslås ska omfattningen begränsas. Regeringen motsätter sig det aviserade initiativet om införandet av egna medel baserade på en ny skattebas.

Varje enskilt initiativ som presenteras måste bedömas och beredas på sina egna meriter när förslagen väl lagts. Regeringen kommer därför att få anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda lagstiftningsinitiativen presenteras.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

-

9.Övriga frågor

-

5 (5)