Kommenterad dagordning rådet

2023-04-13

Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Sekretariatet för EU och internationella frågor

Rådets möte (jordbruks- och fiskeministrarna) den 25 april 2023

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

Lagstiftningsöverläggningar

3.Förordningen om certifiering av koldioxidupptag: aspekter som rör jordbruk och skogsbruk

-Information från kommissionen

-Riktlinjedebatt

Ansvarigt statsråd

Sr Romina Pourmokhtari

Förslagets innehåll

EU-kommissionen presenterade den 30 november 2022 ett förslag till certifieringsramverk för upptag och infångning av koldioxid. Certifieringsramverket föreslås omfatta upptag och inlagring av koldioxid genom s.k. carbon farming, lagring av kol i produkter och permanent lagring genom tekniska åtgärder. Målen med certifieringsramverket är att uppmuntra till samt att säkerställa hög kvalitet på åtgärderna för upptag och infångning

av koldioxid inom EU, undvika fusk och s.k. grönmålning och på så sätt åstadkomma ökade negativa utsläpp.

För att nå EU:s klimatmål och begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader Celsius i enlighet med Parisavtalet måste de globala utsläppen av växthusgaser drastiskt minska de kommande årtiondena. Parallellt behöver en ökande mängd kol varje år fångas in från atmosfären genom både naturliga och tekniska åtgärder för att EU ska nå målet om klimatneutralitet till år 2050 och negativa utsläpp därefter.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står fortsatt bakom den tidigare överlagda svenska ståndpunkten,

ivilken regeringen stödjer EU-kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid som stimulerar till ökade upptag av koldioxid i marksektorn, permanenta negativa utsläpp och hållbara kolflöden. Regeringen anser därmed att förordningen ska ses som ett klimatinstrument som tar sikte på långsiktig klimatnytta.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Överläggning om FaktaPM 2022/23: FPM40 i miljö- och jordbruksutskottet den 9 februari 2023.

Information i miljö- och jordbruksutskottet den 9 mars 2023 och samråd med EU-nämnden den 10 mars 2023 inför miljörådets möte den 16 mars 2023.

Fortsatt behandling av ärendet

Det svenska ordförandeskapet kommer att fortsätta arbetet med förhandlingar på teknisk nivå i rådsarbetsgruppen för miljöfrågor. En allmän inriktning förväntas inte nås under det svenska EU-ordförandeskapet.

Faktapromemoria

FaktaPM 2022/23:FPM40

Icke lagstiftande verksamhet

2 (6)

4.Strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken – lägesrapport

-Information från kommissionen

-Diskussion

Ansvarigt statsråd

Sr Peter Kullgren

Förslagets innehåll

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken började gälla 2023. Varje medlemsstat har utarbetat en nationell strategisk plan som anger val av åtgärder, finansiering av de olika åtgärderna och hur dessa bidrar för att uppnå de 10 specifika målen för jordbrukspolitiken. EU-kommissionen har godkänt samtliga länders strategiska planer. Utifrån en gemensam uppsättning indikatorer ska länderna årligen redovisa hur genomförandet går. EU-kommissionen kommer vart annat år genomföra en prestationsöversyn av resultaten av de strategiska planerna för att bedöma medlemsstaternas framsteg med att uppnå sina mål och målen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Vid ministerrådet kommer kommissionen göra en samlad redovisning av medlemsstaternas strategiska planer och ge en lägesuppdatering av införandet av den nya politiken. Medlemsstaterna kommer från sin sida kommentera genomförandet med utgångspunkt från följande frågor;

-Vilka är de viktigaste lärdomarna från införandet av de strategiska planerna i medlemsstaterna?

-Vad skulle kunna göras för att ytterligare underlätta och förbättra genomförandet av de strategiska planerna på kort och längre sikt?

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen står bakom ordförandeskapets arbete för att följa upp införandet av den nya jordbrukspolitiken. Det finns ett värde i att få en samlad bild av de olika strategiska planerna och samtidigt fånga upp utmaningar som medlemsstaterna och EU-kommissionen har vid genomförandet.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Frågan var senast föremål för information i miljö- och jordbruksutskottet

3 (6)

den 8 december 2022 och för samråd med EU-nämnden den 9 december 2022.

Fortsatt behandling av ärendet

Frågor och synpunkter som framkommer vid diskussionen är i första hand något för EU-kommissionen att följa upp.

Genomförandet av de strategiska planerna kommer även att diskuteras på konferensen om framgångsrikt miljöarbete i CAP samt på mötena för CAP- direktörerna och utbetalningsdirektörerna som kommer att hållas i Sverige i maj och juni.

5.Slutsatserna om bioekonomins möjligheter mot bakgrund av de nuvarande utmaningarna, med särskild tonvikt på landsbygdsområden

- Godkännande

Ansvarigt statsråd

Sr Peter Kullgren

Förslagets innehåll

På ordförandeskapets initiativ har förslag till rådsslutsatser tagits fram om möjligheterna med bioekonomin i ljuset av aktuella utmaningar, med ett särskilt fokus på landsbygdsområden. Eftersom enhällighet krävs för att anta rådsslutsatser är det viktigt att regeringen i sin roll som ordförande har en flexibilitet och lyhördhet för andra medlemsstaters synpunkter och inspel i processen. Detta är viktigt inte minst för att komma fram till rådsslutsatser som på ett balanserat sätt återspeglar de olika perspektiv som finns inom unionen. I förslaget till rådsslutsatser konstateras att en hållbar och cirkulär bioekonomi har en viktig roll för att hantera aktuella utmaningar. Betydelsen för landsbygden lyfts fram. Bioekonomi beskrivs som ett tvärsektoriellt koncept och behovet av biomassa i flera olika sektorer, inklusive i energisektorn, betonas. Dessutom uppmärksammas behovet av stöd till innovation och forskning, och behovet av utbildad arbetskraft. Rådsslutsatserna innehåller ett antal uppmaningar till EU-kommissionen, däribland att bättre integrera bioekonomin i alla politikområden och att säkra en mer samordnad och effektiv politik som stöttar utvecklingen av

4 (6)

bioekonomin, samtidigt som regionala och lokala skillnader nyttjas och beaktas. EU-kommissionen uppmanas även förbättra sina konsekvensanalyser. Slutligen uppmanas EU-kommissionen att presentera en uppdaterad strategi innan nästa strategiska period och att fram tills dess årligen rapportera till rådet.

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen anser att rådsslutsatserna är balanserade och täcker flera sektorer och politikområden samt lyfter de tre hållbarhetsdimensionerna. Rådsslutsatserna inkluderar viktiga svenska positioner såsom bioekonomins betydelse för klimatet, för att skapa jobb, och för ökad resiliens och försörjningsförmåga. För ordförandeskapet är det angeläget att rådsslutsatserna antas på jordbruks- och fiskerådet den 25 april. Regeringen ställer sig därför bakom förslaget till rådsslutsatser.

Datum för tidigare behandling i riksdagen

Frågan om rådsslutsatser har varit uppe för information i riksdagens miljö- och jordbruksutskott den 26 januari och för samråd i EU-nämnden den 27 januari, inför jordbruks- och fiskerådsmötet den 30 januari. Regeringen har även informerat om arbetet med rådsslutsatserna i miljö- och jordbruksutskottet den 21 februari. Regeringen har också haft överläggning om rådsslutsatserna i miljö- och jordbruksutskottet den 16 mars.

Fortsatt behandling av ärendet

Ingen fortsatt behandling av ärendet väntas.

Faktapromemoria

Ej aktuellt

5 (6)

Övriga frågor

6.Studie om unionens situation och alternativ i fråga om införsel, utvärdering, produktion, utsläppande på marknaden och användning av biologiska bekämpningsmedel som är ryggradslösa djur

-Föredragning av kommissionen

Förslagets innehåll

Biologiska kontrollagenter är ryggradslösa djur, inklusive insekter, kvalster och rundmaskar som kan användas för att kontrollera växtskadegörare, sjukdomar och oönskade växter. I dagsläget används de främst i växthus. De kan utgöra ett alternativ till kemiska bekämpningsmedel och utgör en del av integrerat växtskydd (IPM). Om de släpps ut i naturen kan de dock utgöra en allvarlig risk för biodiversiteten utanför de områden där bekämpningen sker.

Det finns inget harmoniserat ramverk inom EU för att släppa ut produkter som används för biologisk kontroll av växtskadegörare. Importkrav och användning av biologiska bekämpningsmedel skiljer sig väsentligt åt mellan olika medlemsstater. Inte alla medlemsstater har nationell lagstiftning på plats och den lagstiftning som finns skiljer sig mycket åt.

Den 21 december 2021 publicerade EU-kommissionens en studie, i sin sammanfattning av studien konstaterade kommissionen att det inte går att dra några slutsatser då det saknades tillräckligt med kvantitativa data. Europeiska kommissionen kunde därför inte lägga fram några förslag på åtgärder utan efterfrågar vägledning från rådet och Europaparlamentet kring nästa steg i processen.

6 (6)