Kommenterad dagordning

Europeiska unionens råd

2023-06-15

Utrikesdepartementet

Europakorrespondentenheten

Rådet för utrikes frågor den 26 juni 2023

Kommenterad dagordning

1.Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

3.Aktuella frågor

Informationspunkt

EU:s höga representant väntas ta upp aktuella frågor på det utrikes- och säkerhetspolitiska området.

4. Rysslands aggression mot Ukraina

Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Tobias Billström

Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera Rysslands aggression mot Ukraina.

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands aggression mot Ukraina. Regeringen fördömer också förstörelsen av Kachovkadammen.

Regeringen verkar för att bibehålla enigheten i EU om fortsatt och stärkt politiskt, ekonomiskt, humanitärt, rättsligt och militärt stöd till Ukraina så

länge som det behövs, liksom ökat tryck på Ryssland. Detta är den enskilt viktigaste frågan under det svenska EU-ordförandeskapet. Behovet av fortsatt och långsiktigt militärt stöd har aktualiserats av Ukrainas motoffensiv.

EU bör fortsätta att stödja och uppmuntra Ukrainas reformarbete och vara redo att ta nästa steg i landets EU-närmande när Ukraina uppfyllt reformkraven. EU bör också spela en central roll i det internationella samarbetet kring den redan pågående och framtida uppbyggnaden av Ukraina.

Tillsammans med partners och likasinnade bör EU fortsätta att öka trycket på Ryssland, inklusive genom att kontinuerligt skärpa sanktionerna. Samtidigt bör EU fortsätta arbetet med att säkerställa genomförandet av redan beslutade sanktioner samt motverka kringgående av dessa. Regeringen verkar för ett gemensamt förhållningssätt inom EU i frågan om frysta tillgångar.

EU bör tillsammans med partners fortsätta att verka för att ansvar utkrävs för de brott som har begåtts under Rysslands aggression. Regeringen stödjer de ansträngningar som pågår, bland annat i Internationella brottmålsdomstolen. Regeringen stödjer även inrättandet av en särskild tribunal för aggressionsbrottet. EU bör understryka folkrättens betydelse som utgångspunkt för en framtida fred i kontakter med globala partners.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Rysslands aggression mot Ukraina behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 17 maj 2023 inför rådets möte den 22 maj.

5. Latinamerika och Karibien

Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Tobias Billström

Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera EU:s förbindelser med Latinamerika och Karibien. Fokus väntas ligga på förberedelserna inför toppmötet EU-CELAC den 17–18 juli 2023.

2 (4)

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer ett ökat EU- engagemang i Latinamerika och Karibien.

Regeringen välkomnar toppmötet EU-CELAC den 17–18 juli 2023 som syftar till att stärka och modernisera det bi-regionala samarbetet, inte minst i ljuset av det förändrade geopolitiska läget. Regeringen har i sin roll som EU- ordförande deltagit aktivt i förberedelsearbetet inför toppmötet, till exempel genom deltagande vid lanseringen av EU-LAC:s digitala allians den 14 mars i Bogotá samt vid det bi-regionala miljö-och klimatministermötet EU-CELAC den 5 maj i San José.

Regeringen förespråkar att EU i regionen på ett öppet och tydligt sätt visar sitt stöd för Ukraina och markerar mot Rysslands aggression mot Ukraina samt mot de latinamerikanska regeringar som på olika sätt understödjer Rysslands aggression, bland annat genom sitt agerande i FN och spridande av rysk propaganda över Latinamerika. EU bör samarbeta med likasinnade länder i Latinamerika och Karibien kring globala frågor och utmaningar, inklusive för att stärka det multilaterala systemet och den regelbaserade världsordningen. EU ska vara en stark röst för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer och för hållbarhet. Unionen bör också upprätthålla engagemanget mot organiserad brottslighet och korruption i regionen.

Regeringen ser positivt på att EU verkar för fler frihandelsavtal med regionen. De utestående associeringsavtalen mellan EU och Chile, Mexiko och Mercosur utgör viktiga åtaganden om regelbaserad internationell handel, som också kommer att ge större affärsmöjligheter för såväl EU som Latinamerika och Karibien. Avtalen är viktiga inte bara ur ett ekonomiskt och geopolitiskt perspektiv, utan även för tilltron till EU som en pålitlig samarbetspartner.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Latinamerika och Karibien behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 15 juli 2022 inför rådets möte den 18 juli.

6. Digital diplomati

Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd: Utrikesminister Tobias Billström

3 (4)

Diskussionens innehåll: Rådet förväntas diskutera den fortsatta utvecklingen av EU:s digitala diplomati (unionens externa digitala politik).

Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen anser att Sverige bör spela en aktiv roll i det framväxande EU-samarbetet inom digital diplomati. EU bör agera sammanhållet och framåtlutat i de internationella diskussionerna om digitala frågor, särskilt vad gäller utveckling av normer och regler för transformativ ny teknik. Det förutsätter att EU förmår att nyttja alla sina instrument på ett mer samlat och fokuserat sätt och att medlemsstaterna agerar mer samordnat.

EU:s digitala diplomati behöver knyta samman den externa politiken kring digitala frågor inom en rad områden, från demokrati och mänskliga rättigheter, global utveckling och handel, teknologi och konkurrenskraft, till säkerhetspolitik och inre säkerhet. Respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer utgör en utgångspunkt. I det framväxande EU-samarbetet inom digital diplomati är det viktigt att ett effektivt arbete i internationella organ eftersträvas samt att upparbetade och välfungerande multilaterala samarbetsformer bibehålls. EU bör utveckla samarbeten med partnerländer och motverka digitala klyftor. Regeringen understryker den geopolitiska vikten av partnerskapet med USA.

Regeringen välkomnar de rådsslutsatser som rådet förväntas anta.

Datum för tidigare behandling i riksdagen: Digital diplomati behandlades senast vid EU-nämndens sammanträde den 15 juli 2022 inför rådets möte den 18 juli.

7. Övriga frågor

4 (4)