Kommenterad dagordning | |
Rådet | |
Ju2022/03321 | |
Justitiedepartementet | |
Riksdagen |
Kopia: Justitieutskottet
Kopia: Socialförsäkringsutskottet
Kopia: Civilutskottet
Kopia: Konstitutionsutskottet
Kopia: Försvarsutskottet
Kopia: Miljöutskottet
Kopia: Socialutskottet
Kommenterad dagordning för rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den
8 december Inrikes frågor
1. Godkännande av dagordningen
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande.
Se bifogad preliminär dagordning.
2.
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande av A- punktslista.
3.Fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien, Kroatien och Rumänien
a)Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien
b)Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: (ev.) Antagande
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll:
Bulgarien och Rumänien
Processen för utvärdering av Bulgariens och Rumäniens förmåga att tillämpa Schengenregelverket inleddes
Bulgarien och Rumänien gjorde i mars 2022 ett gemensamt skriftligt uttalande om att de är redo för Schengenanslutning och bjöd in till ett extra platsbesök för att visa upp de framsteg som gjorts. I oktober 2022 besökte kommissionen tillsammans med experter från medlemsstaterna Bulgarien och Rumänien för ett sådant förnyat och frivilligt platsbesök (fact finding mission) när det gäller tillämpningen av Schengenregelverket. Ett ytterligare platsbesök ägde rum i mitten av november. I rapporterna från dessa besök konstateras att länderna väl uppfyller de krav som ställs enligt regelverket, samt att båda länderna har vidtagit flera konkreta åtgärder för att förebygga korruption. De deltar även aktivt och är drivande inom ramen för internationellt polissamarbete.
Den 16 november presenterade kommissionen ett meddelande om utvidgning av Schengen. Även här framhålls att länderna inte bara har fortsatt att tillämpa nya regler och verktyg, utan att de också har stärkt tillämpningen av alla aspekter av Schengenregelverket betydligt, och gör detta på bästa tänkbara enhetliga sätt. Kommissionen slår fast att båda länderna har de strukturer som krävs för att säkerställa respekten för grundläggande rättigheter.
2 (33)
Kroatien
Utvärderingar och uppföljande återbesök kring Kroatiens tillämpning av Schengenregelverket på området yttre gränskontroll genomfördes mellan
I juni 2022 fick det franska ordförandeskapet stöd för att enligt regelverket konsultera Europaparlamentet avseende förslag till rådsbeslut om full tillämpning av Schengenregelverket för Kroatien. Konsultationsprocessen med Europaparlamentet avslutades i november med stöd för anslutning av Kroatien.
Det tjeckiska ordförandeskapet har uttryckt att fullt Schengenmedlemskap, dvs. att lyfta den s.k. inre gränskontrollen mot Bulgarien, Rumänien och Kroatien är en prioriterad fråga. Ordförandeskapets målsättning är att rådsbeslut ska fattas vid
Förslag till svensk ståndpunkt: Såväl Kroatien som Bulgarien och Rumänien har berättigade förväntningar på att bli fullvärdiga medlemmar i Schengensamarbetet. I december 2021 antog rådet slutsatser om att Kroatien uppfyller nödvändiga villkor för full tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien.
Genom att alla tre länder bedöms leva upp till de formella kriterier som ställts är Sveriges bedömning att de är redo för full tillämpning av Schengenregelverket. Samtidigt bygger ett fungerande Schengensamarbete på att alla länder har ömsesidigt förtroende för varandras förmåga att tillämpa regelverket.
Om förutsättningar för beslut med enhällighet i rådet föreligger ska Sverige, som inkommande ordförande i EU:s ministerråd, också rösta ja och inte ensam blockera om det finns ett brett stöd för beslut bland medlemsstaterna.
3 (33)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
4.Tillståndet i Schengenområdet
a)Schengenbarometern
b)Schengenrådets cykel
c)Inre säkerhet: motverka smuggling av migranter
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: En återkommande punkt på rådets dagordning är den om tillståndet i Schengen, området inom vilket gränskontroller avskaffats och man infört en gemensam visumpolitik. Eftersom inte alla Schengenländer är med i EU (och inte alla
En återkommande del i punkten är en barometer som sammanställs av kommissionen utifrån ett antal indikatorer och med hjälp av information från relevanta
Utöver det kommer även Schengenrådscykeln att tas upp. Det är i korthet ett schema över kommande årets Schengenråd.
På agendan står även interoperabilitet och migrantsmuggling. Inga dokument har delats för punkten om det samlade tillståndet i Schengenområdet eller dess underpunkter.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
4 (33)
Datum för tidigare behandling i riksdagen: 22 februari 2022 i justitieutskottet, 25 februari i
Fortsatt behandling av ärendet: Tillståndet i Schengenområdet kommer att på nytt diskuteras i samband med
Faktapromemoria: -
d) Interoperabilitet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Interoperabilitetsförordningarna trädde i kraft den 19 juni 2019 och skulle varit helt genomförda vid utgången av år 2023.
Den stora komplexiteten i genomförandet och effekterna av COVID19- pandemin har försenat arbetet med de flesta av de ingående systemen. RIF- rådet informerades om och godkände senast i juli 2022 justeringar av tidplanerna för driftsättning av EU:s gemensamma in- och utresesystem (EES), reseauktorisationssystemet (ETIAS), den nya versionen av Schengeninformationssystemet (SIS recast) och systemet för lokalisering av domar mot tredjelandsmedborgare
Vid rådsmötet förväntas ministrarna få information om nya förseningar. Driftsättning av SIS recast skulle skett den 22 november 2022 men kommer nu sannolikt att skjutas fram till mars 2023. In- och utresesystemet (EES) skulle driftsättas i maj 2023 men dras med stora problem.
Sverige följer den övergripande tidplanen men påverkas av förseningarna i det centrala utvecklingsarbetet och ser risker för att orealistiska tidplaner kan leda till problem och köbildning vid gränskontroller.
5 (33)
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Löpande inför
Fortsatt behandling av ärendet: Den övergripande uppföljningen sköts av kommissionen som regelbundet rapporterar till
Faktapromemoria: -
5.Förordning om hantering av instrumentaliseringssituationer på migrations- och asylområdet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Partiell allmän riktlinje
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade den 14 december 2021 ett förslag till förordning om bemötande av situationer av instrumentalisering på migrations- och asylområdet. Bakgrunden till förslaget är att det inte kan uteslutas att fler tredjeländer än Belarus i framtiden försöker utföra hybridattacker mot EU genom att utnyttja migranter i syfte att destabilisera unionen. Förslaget ger bl. a en medlemsstat som utsätts för instrumentalisering möjlighet att göra vissa undantag från den gemensamma
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ställer sig bakom förslaget till partiell allmän riktlinje. De föreslagna åtgärderna kan hjälpa utsatta medlemsstater att bemöta situationer av instrumentalisering på migrations-
6 (33)
och asylområdet på ett kontrollerat och effektivt sätt samtidigt som det säkerställs att grundläggande rättigheter och internationella skyldigheter respekteras. Regeringen vidhåller att all omfördelning enligt förslaget är frivillig och att förtydligande i detta avseende är välkommen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i socialförsäkringsutskottet den 15 februari 2022.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: 2021/22:FPM51
6.Förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: En lägesrapport kommer att presenteras rörande arbetet med förslaget till förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexualbrott mot barn.
Förslaget till förordning består av två huvudsakliga delar. I en första del innebär förslaget bl.a. skyldigheter för värdtjänster och interpersonella kommunikationstjänster att genomföra riskbedömningar och att rapportera sexuella övergrepp mot barn som de får kännedom om.
Förslaget innebär också befogenheter för nationella myndigheter att utfärda förelägganden som innebär att sexuellt övergreppsmaterial och kontakt med barn (s.k. grooming) ska spåras, tas bort eller blockeras samt vissa befogenheter när det gäller utredning och genomförande av åtgärder.
När det särskilt gäller spårningsordrar är förslaget teknikneutralt och innebär att både tidigare känt och nytt material samt kontakter med barn i sexuella syften ska eftersökas, oavsett den teknik som tillämpas för en tjänst i onlinemiljön. För leverantörer som brister i sina skyldigheter enligt förordningen ska sanktioner kunna utfärdas.
7 (33)
I en andra del innebär förslaget att ett europeiskt centrum för att förebygga och motverka sexuella övergrepp mot barn
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i justitieutskottet den 16 juni 2022.
Fortsatt behandling av ärendet: Det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd under januari till juni 2023 kommer att arbeta aktivt med förslaget. Målsättningen är att kunna nå partiella överenskommelser.
Faktapromemoria: 2021/22:FPM99
7. Övriga frågor – aktuella lagstiftningsförslag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard
8.Rysslands angrepp mot Ukraina
a)Situationen för ukrainska flyktingar i EU
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Den 4 mars 2022 beslutade rådet att aktivera direktivet om tillfälligt skydd (massflyktsdirektivet) till förmån för personer som flyr
8 (33)
Ukraina till följd av Rysslands invasion. Vid det extrainsatta
28 mars 2022 presenterade kommissionen en tiopunktsplan för starkare EU- samordning för att välkomna de människor som flyr kriget i Ukraina. I tiopunktsplanen har kommissionen samlat prioriterade åtgärder på kort sikt kopplade till bland annat koordinering avseende transport- och informationshubbar, beredskapsplanering, skydd av barn på flykt, förhindrande av människohandel, stöd till Moldavien, hantering av säkerhetsrelaterade aspekter och finansiering. Planen fick ett brett stöd bland medlemsstaterna. Åtgärder kopplade till tiopunktsplanen har sedan den presenterades diskuterats bl.a. inom ramen för den solidaritetsplattform som etablerats till följd av aktiveringen av direktivet och i rådets krishanteringsmekanism (IPCR). Vid
Vid
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar kommissionens arbete med samordning kopplat till situationen i Ukraina och aktiveringen av massflyktsdirektivet, bland annat genom arbetet i solidaritetsplattformen. EU behöver stå enat i mottagandet av skyddsbehövande från Ukraina. Sverige kommer som ordförande fortsätta detta arbete.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Tidigare behandlad vid samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Diskussionerna väntas fortsätta i bland annat
Faktapromemoria: -
9 (33)
b) Dialog om den inre säkerheten
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Vid tidigare ministermöten för rättsliga och inrikes frågor har ministrarna diskuterat hur Rysslands aggression mot Ukraina kan komma att påverka EU:s inre säkerhet. Exempelvis har människohandel, smuggling av skjutvapen och annan allvarlig brottslighet nämnts som potentiella risker mot EU:s inre säkerhet.
Vid det senaste ministermötet i oktober så informerade EU:s samordnare för kampen mot terrorism om resultatet av sitt besök i Ukraina i slutet av september i år. Ministrarna enades om att inleda strukturerad dialog med Ukraina för att operationalisera samarbetet med de ukrainska myndigheterna. Vid aktuellt möte kommer diskussionen att handla om den strukturerade dialogen, vad den ska omfatta och hur den ska struktureras. Det har föreslagits att dialogen ska omfatta prioriterade områden som gränssäkerhet, vapensmuggling, våldsbejakande utländska stridande och övriga säkerhetsrisker.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan välkomna diskussion om krigets påverkan på den inre säkerheten. Regeringen välkomnar åtgärder som syftar till att hantera de säkerhetshot som uppstår på grund av kriget. Regeringen välkomnar en strukturerad dialog mellan EU och Ukraina. Det är samtidigt viktigt att nya initiativ koordineras med pågående stöd för att maximera effekten av EU:s åtgärder och undvika duplicering.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 6 oktober 2022 och samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Diskussionerna väntas fortsätta i RIF- rådet och i den övriga rådsstrukturen.
Faktapromemoria: -
10 (33)
9.Migrationens yttre dimension och situationen längs de huvudsakliga migrationsrutterna
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Med anledning av utvecklingen längs med den centrala Medelhavsrutten hölls ett extrainsatt rådsmöte för rättsliga och inrikes frågor den 25 november för att diskutera den aktuella migrationssituationen längs med samtliga rutter. KOM hade inför mötet presenterat en handlingsplan med åtgärder för att hantera situationen på Medelhavet.
Antalet irreguljära gränspassager på de huvudsakliga migrationsrutterna vid Medelhavet har ökat med mer än en tredjedel under 2022 jämfört med samma period föregående år. Ökningen är störst på den centrala Medelhavsrutten. Höga nivåer har även registrerats på västra
På uppmaning av Europeiska rådet har Kommissionen och EU:s utrikestjänst, i nära samarbete med medlemsstaterna, under det senaste året tagit fram handlingsplaner för prioriterade ursprungs- och transitländer som omvandlats i konkreta åtgärder genom den operativa samordningsmekanismen för externa migrationsfrågor (MOCADEM). Arbetet utgör en central del av genomförandet av de externa delarna av migrations – och asylpakten.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar ett fördjupat samarbete med prioriterade tredjeländer längs med de huvudsakliga migrationsrutterna för att motverka grundorsaker till irreguljär migration och tvångsfördrivning och för att stärka ursprungs- och transitländers egen kapacitet att hantera alla aspekter av migration, inklusive återvändande genom artikel 25a i viseringskodexen.
Regeringen kan vid behov framhålla betydelsen av att fördjupa samarbetet med prioriterade tredjeländer längs med de huvudsakliga migrationsrutterna och noterar kommissionens handlingsplan för den centrala Medelhavsrutten som ett konkret bidrag till att hantera aktuella utmaningar. Regeringen avser under sitt ordförandeskap att bygga vidare på de ansträngningar som gjorts och ta arbetet vidare för att hitta konkreta lösningar och åtgärder.
11 (33)
Beträffande det ökade migrationstrycket på västra Balkan understryker regeringen vikten av att ytterligare steg tas för tillnärmande till EU:s viseringspolitik. Regeringen framhåller det brådskande behovet av en översyn av suspenderingsmekanismen i syfte att säkerställa att EU har tillgång till en fullt tillämpbar mekanism, inklusive för denna situation. Regeringen framhåller också vikten av att minska det totala irreguljära migrationstrycket till EU.
Regeringen betonar också vikten av EU:s insatser för att bevaka sin yttre gräns.
Regeringen understryker vikten av att arbeta vidare med lagstiftningsarbetet inom migrations- och asylpakten parallellt med fortsatta åtgärder i den externa dimensionen.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 22 november och 1 oktober 2020 samt överläggning med socialförsäkringsutskottet den 24 november, 5 november 2020, den 8 december 2020, den 28 september 2021 och den 15 februari 2022. Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Förhandlingar och diskussioner om förslagen i migrations- och asylpakten fortlöper i rådsstrukturen (främst arbetsgruppen för externa migrationsfrågor (EMWP), den operativa samordningsmekanismen för extern migration (MOCADEM), rättsrådgivarkretsen och den strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl (SCIFA)).
Faktapromemoria:
10. Asyl och migration
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Vid rådsmötet förväntas medlemsstaterna ta del av en lägesrapport om ordförandeskapets arbete med migrations- och asylpakten.
12 (33)
Arbetet bygger vidare på den gradvisa ansats för förhandlingarna som det franska ordförandeskapet introducerade. Det handlar främst om att lösa upp de långvariga låsningarna kring frågorna om ansvarsfördelning och solidaritet, som regleras i förslaget till asyl- och migrationshanteringsförordning. Utöver akterna kopplade till asylreformen pågår också förhandlingar om nya förslag på området laglig migration som aviserades i pakten. I den externa dimensionen, det vill säga EU:s samarbete med tredjeländer kopplat till migration, har det tjeckiska ordförandeskapet fortsatt att omsätta EU:s målsättningar i operativa åtgärder i tredjeland. Vid rådsmötet förväntas ordförandeskapet söka stöd för att föra arbetet med frågorna om ansvar och solidaritet vidare på teknisk nivå. Inget underlag har ännu distribuerats.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kan uttrycka stöd för att förhandlingarna tas vidare på teknisk nivå. Det är viktigt att förslagen angående ansvar och solidaritet utformas på ett ändamålsenligt sätt som tar hänsyn till tidigare asylmottagande. Det är därutöver viktigt att sekundära förflyttningar motverkas. Ett övergripande mål för regeringen är att få till stånd ett reformerat gemensamt europeiskt asylsystem som innebär ett lägre asylrelaterat migrationstryck för Sverige än vad Sverige kan uppnå med dagens lagstiftning. Medlemsstaterna måste också fullt ut tillämpa det gemensamma regelverket.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till socialförsäkringsutskottet den 1 oktober 2020 samt överläggning med socialförsäkringsutskottet den 5 november 2020, den 8 december 2020, den 28 september 2021 och den 15 februari 2022. Information till socialförsäkringsutskottet den 4 mars 2021, den 3 juni 2021, den 28 september 2021, den 15 februari 2022, 31 maj 2022, den 14 juni 2022, den 6 oktober 2022 samt den 17 november 2022. Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Frågorna kommer att behandlas i asylarbetsgruppen, den operativa samordningsmekanismen för extern migration (MOCADEM), rättsrådgivarkretsen och den strategiska kommittén för invandring, gränser och asyl (SCIFA).
13 (33)
Faktapromemoria: 2020/21:FPM19
11.Samarbete mellan behöriga myndigheter som arbetar med bekämpning av terrorism
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Frågan om hur terrorismhotet mot Europa bäst ska bekämpas är högt prioriterat inom EU. Vid dagordningspunkten väntas ordföranden i
CTG är ett mellanstatligt samarbetsforum för säkerhetstjänster med ansvar för terrorismbekämpning i EU:s medlemsstater samt Norge, Schweiz och Storbritannien. CTG informerar återkommande rådet om sitt arbete.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Samråd med
Fortsatt behandling av ärendet: Det
Faktapromemoria: -
12.Rådets rekommendation om den kritiska infrastrukturens motståndskraft
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd:
Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade den 18 oktober förslaget till rådsrekommendation om åtgärder för att stärka motståndskraften hos
14 (33)
kritisk infrastruktur i EU. Förslaget har under hösten förhandlats i rådsarbetsgruppen för civilskydd. Syftet med rådsrekommendationen är att hitta former för frivilligt samarbete kring ökad motståndskraft i kritisk infrastruktur.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: Coreper den 7 december 2022 och allmänna rådet den 13 december 2022. Uppföljning av rådsrekommendationen under det svenska ordförandeskapet.
Faktapromemoria: -
13. Övriga frågor
a)Ministerkonferens i Pragprocessen (Prag den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet förväntas återrapportera från ministerkonferensen inom ramen för den s.k. Pragprocessen som hölls 24– 25 oktober 2022.
b)Ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan (Tirana den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från
ordförandeskapet
15 (33)
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet förväntas återrapportera från ministermötet mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Tirana den
c)Ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (Washington den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte på området för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA den 15 december 2022.
d)Beredskap mot skogsbränder i samband med unionens civilskyddsmekanism
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd:
Förslagets innehåll: Kommissionen kommer att informera om den senaste utvecklingen vad gäller EU:s beredskap för att bekämpa skogsbränder med resurser inom ramen för civilskyddsmekanismen/rescEU.
Efter en sommar av stora och förödande skogsbränder genomfördes i september 2022 ett informellt ministermöte om vikten av ytterligare förstärkningar av beredskapen för skogsbränder på kort och lång sikt. Erfarenheterna där befintliga resurser inte räckte till pekar också på ett
16 (33)
behov av ytterligare åtgärder för att stärka upp beredskapen för brandbekämpning både från luften och marken. Vid mötet fanns konsensus kring ett antal olika åtgärder som kommissionen och det tjeckiska ordförandeskapet nu arbetar vidare med, med målsättningen att stärka skogsbrandsberedskapen redan till nästa sommar 2023.
e)Unionens civilskyddsmekanism och hanteringen av de utmaningar som följer av kriget i Ukraina
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd:
Förslagets innehåll: Kommissionen kommer att presentera medlemsstaternas respons till Ukraina via den så kallade civilskyddsmekanismen.
f) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av den svenska delegationen
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard
Förslagets innehåll: Den 14 december presenterar statministern prioriteringarna och arbetsprogrammet för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd den 1 januari - 30 juni 2023. Europas inre och yttre säkerhet lyfts i regeringens
17 (33)
Ett särskilt fokus kommer ligga på det
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kommer att presentera inriktningen för arbetet på
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
9 december rättsliga frågor
14.
a)Förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis
b)Direktivet om rättsliga företrädare för insamling av bevisning
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Förordningen syftar till att ge brottsbekämpande myndigheter inom EU ett ändamålsenligt och effektivt verktyg för att få tillgång till elektronisk bevisning. Förordningen kommer att möjliggöra för en rättslig myndighet i en medlemsstat att vända sig direkt till alla tjänsteleverantörer som finns representerade i EU. Direktivet reglerar tjänsteleverantörers skyldighet att utse en rättslig representant för insamlande av bevisning.
Rådet beslutade om allmän riktlinje avseende kommissionens förslag till förordning i december 2018 och i mars 2019 avseende förslaget till direktiv.
18 (33)
Den 11 december 2020 antog Europaparlamentet sin ståndpunkt avseende båda förslagen. Trepartsmötena med Europaparlamentet inleddes i början på 2021. Fokus i samtalen har framförallt varit på i vilken utsträckning myndigheter i den andra staten ska involveras i samband med att en order om utlämnande av elektronisk bevisning översänds direkt till en tjänsteleverantör.
Förslag till svensk ståndpunkt: -
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 24 maj 2018. Information till justitieutskottet vid flera tillfällen, senast den 2 juni 2022 och den 6 oktober 2022. Överläggning i konstitutionsutskottet den 22 november 2018. Samråd har ägt rum med EU- nämnden vid flera tillfällen, senast den 3 juni 2022 och den 7 oktober 2022.
Fortsatt behandling av ärendet: Trepartsmöten förväntas kunna avslutas innan årsskiftet.
Faktapromemoria: 2017/18:FPM88
15. Direktivet om återvinning och förverkande av tillgångar
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer.
Förslagets innehåll: För att åstadkomma ett regelverk som ska bidra till att göra det svårare för kriminella organisationer att bedriva sina ofta gränsöverskridande verksamheter, har kommissionen den 25 maj 2022 presenterat ett förslag till direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande. Det innebär en skärpning och sammanslagning av reglerna om återvinning av tillgångar och förverkande som för närvarande finns i ett rådsbeslut och ett direktiv.
Förslaget innehåller bestämmelser om bl.a. spårning och identifiering av tillgångar, frysning och förverkande, hantering av tillgångar, och strategiskt ramverk för återtagande av tillgångar. Dessutom finns det regler som ger möjlighet till återtagande av tillgångar när det är nödvändigt för att förhindra, upptäcka eller utreda överträdelser av EU:s sanktionsbeslut.
19 (33)
På det nu aktuella rådsmötet ska vissa utvalda frågor om direktivet diskuteras.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar förslaget till direktiv om återvinning av tillgångar och förverkande. Direktivet är ett viktigt instrument för att bekämpa organiserad brottslighet. Regeringen uppskattar de ansträngningar som har gjorts för att föra arbetet framåt och är tacksam över att ta över ordförandeskapet med ett så gynnsamt utgångsläge. Regeringen ser fram emot att driva förhandlingarna vidare i högt tempo och en fortsatt konstruktiv anda.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning i justitieutskottet den 16 juni 2022.
Fortsatt behandling av ärendet: Det svenska ordförandeskapet kommer att föra förhandlingarna i rådet framåt med utgångspunkt i de framsteg som gjorts under det tjeckiska ordförandeskapet.
Faktapromemoria: 2021/22:FPM101.
16. Framsteg i lagstiftningsärenden
a) Direktivet om straffrättsliga påföljder till skydd för miljön
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje
Ansvarigt statsråd: Romina Pourmokhtari
Förslagets innehåll: Kommissionen presenterade ett förslag till reviderat direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser i december 2021. Det nu gällande direktivet är från 2008 (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG av den 19 november 2008 om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser). Förslaget till reviderat direktiv är mer omfattande jämfört med det nu gällande och innebär bl.a. att fler gärningar ska anses som miljöbrott (brottskategorier) och att bestämmelserna om påföljder skärps genom att det anges miniminivåer för den övre gränsen för straff, både för fysiska personer och för juridiska personer.
20 (33)
På RIF i juni antogs en delvis allmän riktlinje som omfattade brottskategorierna. Då hölls också en politisk diskussion om sanktioner.
Förslaget har fortsatt behandlats i rådsarbetsgruppen under sommaren och hösten. Under det svenska ordförandeskapet kommer trepartssamtal att föras mellan kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Sverige kommer företräda rådet i dessa samtal.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar de ansträngningar som har gjorts av ordförandeskapet för att nå en balanserad överenskommelse i rådet och kan ställa sig bakom förslaget till allmän riktlinje.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Information till justitieutskottet den 2 juni och den 6 oktober 2022. Samråd med EU- nämnden den 3 juni och den 7 oktober 2022.
Fortsatt behandling av ärendet: Europaparlamentet har ännu inte antagit sin ståndpunkt. När så har skett kan trepartsmöten inledas.
Faktapromemoria: 2021/22:FPM58.
b)Förordning om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning
c)Direktiv om digitalisering av rättsligt samarbete
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Allmän riktlinje
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Den 1 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om digitalisering av rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i gränsöverskridande civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga frågor. Samtidigt presenterades ett tillhörande direktiv med följdändringar i andra rättsakter. Förslagen omfattar rättsligt samarbete enligt 23 existerande rättsakter. Kommunikationen mellan behöriga myndigheter i ärenden enligt dessa rättsakter föreslås som huvudregel ske elektroniskt
21 (33)
genom ett
I den nu aktuella
ORDF:s målsättning är att mötet för rättsliga och inrikes frågor
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar förslagen till allmänna inriktningar och avser ställa sig bakom dem.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med justitieutskottet den 24 mars 2022. Information till justitieutskottet den 10 november 2022.
Fortsatt behandling av ärendet: Troligen inleds trepartsmöten under våren 2023.
Faktapromemoria: 2021/22:FPM40
17.Direktiv mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
22 (33)
Förslagets innehåll: I april 2022 presenterade kommissionen förslag till ett direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade rättsprocesser och rättegångsmissbruk, så kallade munkavleprocesser eller SLAPPs (Strategic lawsuits against public participation). Direktivet innehåller i huvudsak processrättsliga regler som är tillämpliga på civilrättsliga frågor med gränsöverskridande följder. I direktivet finns bestämmelser om bl.a. tidig avvisning av en uppenbart ogrundad talan, skadestånd, ställande av säkerhet för rättegångskostnader och skadestånd samt böter. Förslaget har diskuterats i rådsarbetsgruppen för civilrättsliga frågor sedan i våras.
Förslag till svensk ståndpunkt: Det är viktigt att journalister, människorättsförsvarare och andra som utövar sin yttrande- och informationsfrihet kan skyddas från munkavleprocesser i andra länder. Direktivet kan bidra till att öka det skyddet och regeringen har därför välkomnat förslaget.
En viktig utgångspunkt för regeringen i förhandlingsarbetet är att direktivet utformas så att det ger ett adekvat skydd, utan att det blir mer långtgående och detaljerat än vad som är nödvändigt.
Regeringen välkomnar de ansträngningar som har gjorts av ordförandeskapet för att komma framåt i förhandlingarna.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Överläggning med konstitutionsutskottet och justitieutskottet den 10 november 2022.
Fortsatt behandling av ärendet: Fortsatt förhandling i rådsarbetsgrupp. Allmän riktlinje kan bli aktuell på
Faktapromemoria: 2021/22:FPM93
18. Övriga frågor – aktuella lagstiftningsförslag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
23 (33)
19. Kampen mot antisemitism
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Diskussion
Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg
Förslagets innehåll: En lunchdiskussion väntas hållas om EU:s och medlemsstaternas arbete mot antisemitism. Diskussionen väntas bl.a. beröra förebyggande arbete, antisemitism online och underrapportering av antisemitiska incidenter.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen välkomnar diskussionen då arbetet mot antisemitism är en prioriterad fråga. Regeringen avser att i diskussionen lyfta vikten av ett systematiskt arbete mot antisemitism, med utgångspunkt i EU:s strategi mot antisemitism och för judiskt liv samt i den svenska nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
20.Slutsatser om kampen mot strafflöshet avseende brott begångna i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Slutsatserna innehåller olika uppmaningar till EU- medlemsstaterna, EU:s byråer och organ, EU:s institutioner samt Ukraina som syftar till att de allvarliga internationella brott som begås i Ukraina med anledning av Rysslands aggressionskrig mot landet, på ett effektivt och samordnat sätt ska kunna utredas och åtalas. Slutsatserna framhåller bl.a. den internationella brottmålsdomstolens betydelse samt vikten av ett starkt
24 (33)
internationellt samarbete mellan berörda aktörer, där inte minst Eurojusts, Folkmordsnätverkets, Europols, och European Union Advisory Mission (EUAM) Ukrainas viktiga roller belyses. Betydelsen av att inrätta specialiserade krigsbrottsenheter i medlemsstaterna, vilket Sverige har mycket goda erfarenheter av, betonas också. Det har i stort rått bred samsyn mellan medlemsstaterna om slutsatsernas innehåll. Dessa har tillkommit som ett led i alla de initiativ som tagits nationellt och internationellt samt inom EU sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 och som syftar till ansvarsutkrävande för de internationella brotten som begås i Ukraina.
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen avser att rösta ja till att slutsatserna antas.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet:
Faktapromemoria: -
21.Slutsatser om att öka kapaciteten i det europeiska rättsliga nätverket mot
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Godkännande
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Det europeiska rättsliga nätverket mot
Nätverket har sedan 2016 anordnat två plenarsammanträden per år och har upprättat fem undergrupper om
25 (33)
nätverkets verksamhet. Behovet av ett sekretariat har också lyfts upp av ministerrådet 2019. Trots detta har något sekretariat inte ännu inrättats.
Ordförandeskapet har nu lagt fram förslag till rådets slutsatser som innehåller skrivningar om att inrätta en permanent supportstruktur för nätverket, vilket skulle stödja nätverkets verksamhet.
I förslaget till rådets slutsatser framförs att det europeiska rättsliga nätverket mot
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen stödjer förslaget att öka kapaciteten i det europeiska rättsliga nätverket mot
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
22.EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Riktlinjedebatt
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Av artikel 6.2 i
Förhandlingarna om EU:s anslutning till Europakonventionen inleddes i juli 2010 mellan EU och Europarådet. I april 2013 nåddes en överenskommelse
26 (33)
på förhandlarnivå mellan samtliga konventionsparter och EU om ett utkast till anslutningsavtal.
I december 2014 slog
Rådet antog i oktober 2019 kompletterande förhandlingsdirektiv och uttryckte sitt stöd för att förhandlingarna om anslutningsavtalet mellan EU och Europarådet snabbt skulle återupptas.
Förhandlingarna mellan EU och Europarådet återupptogs under hösten 2020. Alltsedan dess har takten i förhandlingarna varit hög. Preliminära överenskommelser har nåtts på tio av de elva invändningar som EU- domstolen har pekat på som problematiska. Den sista frågan som återstår rör
Sedan våren 2022 har intensiva diskussioner förts inom EU om att invändningen på
Parallellt med förhandlingarna om ett anslutningsavtal diskuteras internt inom unionen de s.k.
27 (33)
institution som ska uppträda som ombud för unionen inför Europadomstolen.
Regeringens övergripande målsättning är att anslutningen ska ske så snart som möjligt och att den ska bidra till att stärka såväl den enskildes ställning som Europakonventionen och Europadomstolen. Den enskildes ställning stärks genom att anslutningen skapar en mekanism för extern kontroll av att åtgärder av EU:s institutioner och organ är förenliga med de grundläggande fri- och rättigheterna enligt Europakonventionen. Riksdagen har återkommande tydligt uttryckt önskemål om en anslutning, bl.a. genom att ge tillkänna att regeringen ”med all kraft bör verka” för en sådan (bet. 2000/01:KUU1).
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen ser positivt på de framsteg som har gjorts i förhandlingarna mellan EU och Europarådet. Det är viktigt att ta tillvara det momentum som nu finns i förhandlingarna och driva på arbetet för att lösa det som kvarstår så att en anslutning kan komma till stånd så snart som möjligt. Regeringen bör ställa sig bakom den målsättning som uttalats inom förhandlingarna om att EU och Europarådet ska vara överens om ett nytt avtalsutkast i vår och framhålla betydelsen av EU också ställer sig bakom den.
Datum för tidigare behandling i riksdagen: Senaste tillfället som EU- nämnden informerades var den 3 juni 2022. Samråd ägde rum bl.a. 2010, 2019 och 2021. Överläggning med konstitutionsutskottet ägde rum 2010 och utskottet har därefter informerats löpande. Senaste tillfället var den 30 maj 2022.
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
28 (33)
23. Övriga frågor
a)EU Ministerforumet om rättsliga och inrikes frågor mellan EU och länderna på västra Balkan (Tirana den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Ordförandeskapet förväntas återrapportera från ministermötet mellan EU och länderna på västra Balkan som hölls i Tirana den
b)EU Ministermötet mellan EU och USA om rättsliga och inrikes frågor (Washington den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Information från ordförandeskapet om ministermöte på området för rättsliga och inrikes frågor mellan EU och USA den 15 december 2022.
c) Konferens om visselblåsning (Prag den
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från
ordförandeskapet
29 (33)
Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg
Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet väntas informera om den konferens om visselblåsning som hölls i Prag den
d)Workshop om digitalisering av rättsväsendet (Bryssel den 24 oktober 2022)
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Det tjeckiska ordförandeskapet anordnade den 24 oktober 2022 en Workshop på ämnet digitalisering av rättsligt samarbete. Inför seminariet hade ordförandeskapet skickat ut ett tankepapper i vilket det föreslogs att det tas fram en icke juridiskt bindande färdplan om digitalisering av rättsligt samarbete som omfattar berörda aktörers, t.ex. medlemsstaternas och EU:s institutioners, arbete på området. Vid seminariet deltog tjänstemän från bl.a. medlemsstaterna och EU:s institutioner.
e)Rekommendation om processuella rättigheter för misstänkta och tilltalade som är frihetsberövade före rättegång och om materiella förvarsförhållanden
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Vid mötet förväntas kommissionen informera om en ny rekommendation om rättigheter och förhållanden vid häktning. På
30 (33)
det gäller förhållanden i häkte och alternativ till häktning. Därefter har kommissionen i ett dokument aviserat att den under fjärde kvartalet 2022 avser att publicera en
f)2022 års rapport om tillämpningen av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från kommissionen.
Ansvarigt statsråd: Paulina Brandberg
Förslagets innehåll: Kommissionen förväntas informera om sin rapport om civila samhällets roll i genomförande av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
g) Det kommande ordförandeskapets arbetsprogram
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Föredragning av den svenska delegationen
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Den 14 december presenterar statministern prioriteringarna och arbetsprogrammet för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd den 1 januari - 30 juni 2023. Europas inre och yttre säkerhet lyfts i regeringens
31 (33)
Ett särskilt fokus kommer ligga på det
Förslag till svensk ståndpunkt: Regeringen kommer att presentera inriktningen för arbetet på
Datum för tidigare behandling i riksdagen: -
Fortsatt behandling av ärendet: -
Faktapromemoria: -
32 (33)
I anslutning till rådets möte: Schengenrådet
1.Fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien, Kroatien och Rumänien
a)Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien
b)Rådets beslut om fullständig tillämpning av Schengenregelverket i Kroatien
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: (ev.) Antagande
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 3.
2.Tillståndet i Schengenområdet
a)Schengenbarometern
b)Schengenrådets cykel
c)Inre säkerhet: motverka smuggling av migranter
d)Interoperabilitet
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Lägesrapport
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer
Förslagets innehåll: Se ovan, punkten 4.
3. Övriga frågor – Aktuella lagstiftningsförslag
Vilken typ av behandling förväntas i rådet: Information från ordförandeskapet
Ansvarigt statsråd: Gunnar Strömmer och Maria Malmer Stenergard
33 (33)