|
Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet beslutade den 22 mars 2022 att anmoda övriga utskott att senast den 3 maj yttra sig över regeringens skrivelse 2021/22:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Det har inte väckts några följd-motioner med anledning av skrivelsen.
Finansutskottet yttrar sig över de riksdagsskrivelser som avser finans-utskottets betänkanden. Vidare redovisar finansutskottet vissa uppgifter om regeringens redogörelser om tillkännagivanden i budgetpropositionerna.
Utskottets överväganden
Skrivelsen och vissa kompletterande uppgifter
Regeringen ska enligt 9 kap. 8 § riksdagsordningen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen.
Skrivelse 2021/22:75 avser riksdagsskrivelser från 2021 och äldre riksdagsskrivelser som tidigare inte har rapporterats som slutbehandlade av regeringen. Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 januari–31 december 2021. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljnings-arbete har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång, anför regeringen.
Sammanlagt uppgår antalet riksdagsskrivelser med anledning av finansutskottets betänkanden som redovisas i skrivelsen till 118 stycken. Över hälften av dessa, 66 stycken, härrör från riksmötet 2020/21 och 24 stycken från riksmötet 2021/22. Den äldsta riksdagsskrivelsen som rapporteras är från riksmötet 2007/08.
I följande tabell visas antalet redovisade riksdagsskrivelser per utskott i skrivelse 2021/22:75.
Tabell 1 Antal redovisade riksdagsskrivelser per utskott
Antal riksdagsskrivelser |
Procentuell andel |
|
Finansutskottet |
118 |
18 % |
Justitieutskottet |
97 |
15 % |
Socialutskottet |
64 |
10 % |
Miljö- och jordbruksutskottet |
58 |
9 % |
Näringsutskottet |
45 |
7 % |
Civilutskottet |
42 |
6 % |
Trafikutskottet |
37 |
6 % |
Konstitutionsutskottet |
35 |
5 % |
Skatteutskottet |
32 |
5 % |
Utbildningsutskottet |
29 |
4 % |
Socialförsäkringsutskottet |
28 |
4 % |
Försvarsutskottet |
22 |
3 % |
Kulturutskottet |
17 |
3 % |
Arbetsmarknadsutskottet |
16 |
2 % |
Utrikesutskottet |
13 |
2 % |
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet |
6 |
1 % |
Totalt |
659 |
100% |
Källa: Genomgång av det utskottsindelade registret i skr. 2021/22:75 s. 455–478. Antalet redovisade riksdagsskrivelser i skrivelsen är 660, varav en riksdagsskrivelse (rskr. 2020/21:397, s. 4 i skrivelsen) avser ett yrkande om misstroendeförklaring och således inte avser något betänkande.
Av tabellen framgår att finansutskottet är det utskott vars betänkanden lett till flest redovisade riksdagsskrivelser i skrivelsen. 18 procent av riksdags-skrivelserna rör betänkanden från finansutskottet. Ett betänkande kan leda till flera riksdagsskrivelser om flera departement ska vidta åtgärder med anledning av riksdagens beslut (enligt 11 kap. 23 § riksdagsordningen ska, om ett riksdagsbeslut kräver verkställighet, det organ som ska verkställa beslutet underrättas genom en riksdagsskrivelse). Detta är särskilt tydligt när riksdagen beslutar om ändringar av statens budget. Finansutskottet bereder ärenden om ändringar av statens budget, som alltså kan höra till flera olika departement. Över 40 av riksdagsskrivelserna som härrör från betänkanden från finansutskottet gäller ändringsbudgetar och har skickats till andra departement än Finansdepartementet. Därutöver har Finansdepartementet mottagit 18 riksdagsskrivelser om ändringsbudget (dvs. bland de 659 riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden som totalt redovisas i skrivelse 75).
Av de 118 riksdagsskrivelser som avser betänkanden från finansutskottet redovisas 84 som slutbehandlade och 34 som ej slutbehandlade. De vanligaste motiven till att riksdagsskrivelserna redovisas som slutbehandlade är att lagar utfärdats i enlighet med riksdagens beslut och att regleringsbrev beslutats med anledning av riksdagens beslut om ändringar i statens budget. Bland motiven för att redovisa riksdagsskrivelser som ej slutbehandlade är att riksdagens budgetbeslut inte redovisas som slutbehandlade förrän efter att årsredovisningen för staten lämnats till riksdagen i april varje år. Riksdagsskrivelser som redovisar lagar som utfärdats och regleringsbrev som beslutats behandlas inte ytterligare i det följande.
I flera fall hänvisas i skrivelse 75 till att regeringen i olika propositioner, bl.a. budgetpropositionen, har redovisat sin behandling av tillkännagivanden. Före budgetpropositionen för 2017 förekom bara redovisningar av enstaka tillkännagivanden i budgetpropositionerna. I följande tabell visas hur många tillkännagivanden som har behandlats i de sex senaste budgetpropositionerna. Uppgifterna avser samtliga volymer i budgetpropositionerna.
Tabell 2 Behandlingen i budgetpropositionerna för 2017–2022 av tillkännagivanden
BP |
Totalt |
Slutbehandlade |
Ej slutbehandlade |
Procent slutbehandlade |
BP22 |
100 |
62 |
38 |
62 % |
BP21 |
81 |
36 |
45 |
44 % |
BP20 |
126 |
67 |
59 |
53 % |
BP19 |
67 |
24 |
43 |
36 % |
BP18 |
111 |
48 |
63 |
43 % |
BP17 |
44 |
25 |
19 |
57 % |
Totalt |
529 |
262 |
267 |
50 % |
Källa: Genomgång av budgetpropositionerna.
Av tabellen framgår att regeringen numera mer regelmässigt redovisar behandlingen av tillkännagivanden i budgetpropositionen. Andelen som redovisades som slutbehandlade i budgetpropositionen för 2022 (BP22) var 62 procent.
I de följande redovisas inledningsvis 14 riksdagsbeslut, främst tillkänna-givanden, med anledning av regeringens förslag om extra ändringsbudgetar (dvs. utöver vårändringsbudgeten och höständringsbudgeten) och i andra frågor som rör pandemin. Av dessa beslut redovisar regeringen att 8 stycken är slutbehandlade och 6 ej slutbehandlade.
Därefter redovisas 27 övriga riksdagsskrivelser av intresse (nr 15–41). Av dessa är 10 slutbehandlade och 17 ej slutbehandlade.
Utskottsinitiativ. Proposition 2019/20:181 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, betänkande 2019/20:FiU61, Utvärdering av stöd till näringslivet.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid‑19 (bet. 2019/20:FiU61 s. 20 f.). Regeringen föreslog i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) att ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 skulle införas. Stödet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Regeringen beslutade den 17 december 2020 om regleringsbrev för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). I regleringsbrevet ges myndigheten i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av stödens sammanlagda effekter på företagen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2022. En första delredovisning av uppdraget lämnades den 1 juni 2021, vilket har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). En andra delredovisning lämnades den 27 december 2021. Tillväxtanalys redovisar i denna bl.a. att företagsstorlek i sig inte påverkar företags möjlighet att få stöd men att det på branschnivå kan finnas vissa skillnader. Exempelvis tycks reglerna för stöd till korttidsarbete ha passat tillverkningsindustrin särskilt väl jämfört med andra branscher. En tredje delredovisning ska lämnas senast den 1 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Proposition 2019/20:187 Extra ändringsbudget för 2020 – Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, betänkande 2019/20:FiU62, e) om Arlandas framtid.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Arlandas framtid (bet. 2019/20:FiU62 s. 17). Regeringskansliet gav under 2021 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian remitterades i september 2021 med en remisstid till den 20 december 2021. Vidare gav Regeringskansliet den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU38, punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen om Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förlängningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU38, punkt 2 om krisstöden för enskilda näringsidkare.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör åtgärda vissa brister i befintliga krisstöd för enskilda näringsidkare (bet. 2020/21:FiU38 s. 6). Regeringen har beslutat om förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020–september 2021. Av förordningen framgår att omsättningsstöd även kan beviljas till enskilda näringsidkare som har fått arbetslöshetsersättning. Vidare har det införts en möjlighet till alternativ jämförelseperiod för de enskilda näringsidkare som var föräldralediga eller sjukskrivna under 2019. Åtgärderna redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7) och regeringen bedömde att tillkännagivandet är slutbehandlat genom de åtgärder som vidtagits. Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU40, punkt 2 om sänkta kostnader för anstånd med skatteinbetalning.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om att sänka den årliga sammantagna räntekostnaden för anstånd med skatteinbetalningar (bet. 2020/21:FiU40 s. 18 f.). Den 1 april 2021 beslutade regeringen om propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166). I propositionen lämnas förslag om att nivån på anståndsavgiften ska sänkas från 0,2 procent till 0,1 procent på beviljat anståndsbelopp per kalendermånad. Regeringen ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU43, punkt 2 om stöd till civilsamhället.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett stöd som bättre når fram till det breda civilsamhället (bet. 2020/21:FiU43 s. 16). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:84, bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204), propositionen Vårändringsbudget för 2021 (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385) och propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:420) har medel tillförts för stöd till civilsamhällets organisationer för arbete med människor i socialt särskilt utsatta situationer, utsatta barn, våldsutsatta kvinnor och hbtqi-personer m.fl. I budgetpropositionen för 2022 lämnade regeringen förslag om ytterligare stöd till civilsamhället som innebar tillskott till anslagen 13:1 Stöd till idrotten, 13:3 Stöd till friluftsorganisationer och 14:1 Bidrag till folkbildningen (se prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitten 16.8 och 17.6). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet mot denna bakgrund var tillgodosett och slutbehandlat (se volym 1 a avsnitt 6.7 s. 123 f). Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU41, punkt 2 om möjlighet att vidta vissa marknadsföringsåtgärder med bibehållen arbetslöshetsersättning.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör möjliggöra för enskilda näringsidkare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta vissa marknadsföringsåtgärder. Regeringen har genom en ändring i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring beslutat att en företagare med bibehållen arbetslöshetsersättning kan vidta marknadsföringsåtgärder om dessa endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten. Regeringens ställningstagande har redovisats och tillkännagivandet ansetts slutbehandlat i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 s. 124). Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU41, punkt 3 om rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning.
Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning (bet. 2020/21:FiU41 s. 14). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU44, punkt 2 om garantistöd till kultur och idrott med anledning av coronaviruset.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om ett garantistöd till kultur och idrott (bet. 2020/21:FiU44 s. 13 f.). Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) fördes det upp ett nytt anslag 1:28 Evenemangsstöd på statens budget inom utgiftsområde 24 Näringsliv för stöd till evenemang som planerats men inte kunnat genomföras eller begränsats i stor utsträckning till följd av spridningen av covid-19. Därtill tillfördes medel till anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och 13:1 Stöd till idrotten inom utgiftsområde 17 Kultur, medier och trossamfund och fritid i syfte att stödja kulturaktörer och idrottsverksamheter. Regeringen har beslutat om förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Förordningen trädde i kraft den 10 augusti 2021 och omfattar arrangörer och deras underleverantörer. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 volym 1 a avsnitt 6.7 s. 124 f.) att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ, betänkande 2020/21:FiU46. Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset.
Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset a) (ändrade ramar och anslag):
Den 27 maj 2021 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela statsbidrag till regionerna för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen, fördela och betala ut prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre, fördela och betala ut prestationsbaserade medel till kommuner som utökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden samt administrera och betala ut statsbidrag till kommunerna för att öka specialistundersköterskekompetens om vård och omsorg om äldre och vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Uppdragen ska redovisas senast den 31 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Om ändringar i statens budget för 2021 – Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset b) (beställningsbemyndiganden):
Den 29 april 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 i fråga om anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU27 Förbättrat stöd till företag med anledning av pandemins konsekvenser.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen ska vidta åtgärder för förbättrat stöd till företag som drabbas av pandemins konsekvenser. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020–september 2021. Genom ändringen tillkom lönekostnader i förteckningen över fasta kostnader och försäljningsprovisioner beaktas som ytterligare en rörlig kostnadspost vid beräkning av täckningsbidraget. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen har redovisat de vidtagna åtgärderna och slutbehandlat tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (se prop. 2021/22:1 avsnitt 6.7). Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU52, punkt 3 om krisstödet till företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till de företag som fått stöd från Statens kulturråd under pandemin. Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020–september 2021. Ändringen innebär att det inte längre är ett krav att ett företag först uttömmer möjligheterna till andra alternativa stöd innan det kan söka omställningsstöd. Detta gör det möjligt för företag att välja att söka omställningsstöd framför andra stöd i de fall omställningsstödet är mer förmånligt. De nya bestämmelserna tillämpas på stödperioder fr.o.m. maj 2021. Regeringen har bedömt att den vidtagna åtgärden tillgodoser riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet är slutbehandlat när det gäller den aktuella punkten (se prop. 2021/22:1, avsnitt 6.7). Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU52, punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU52, punkt 2 om krisstödet till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om krisstöd till enskilda näringsidkare som varit sjukskrivna eller föräldralediga (bet. 2020/21:FiU52 s. 23). Regeringen beslutade den 1 juli 2021 om ändring i förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020–juni 2021 och den 3 november 2021 om ändring i förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020–september 2021 (förordningen är namnändrad). Förordningsändringen som beslutades den 1 juli 2021 möjliggjorde för enskilda näringsidkare som fått föräldrapenning eller sjukpenning under sammanlagt mer än 25 procent av antalet kalenderdagar under referensperioden 2019 att i stället tillämpa motsvarande månader 2018 (alternativ referensperiod). Denna ändring avsåg stödperioderna mars 2021–september 2021. Förordningsändringen som beslutades den 3 november 2021 innebar att den bestämmelsen även skulle gälla för stödperioderna augusti 2020–februari 2021 och att ansökningsperioden för de sistnämnda stödperioderna öppnades på nytt. Punkten är slutbehandlad.
I det följande redovisas riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från finansutskottet som inte har rört extra ändringsbudgetar med anledning av coronaviruset. Av de 19 tillkännagivanden som redovisas i skrivelsen och som behandlas här är 8 slutbehandlade och 11 ej slutbehandlade. Vidare redovisas 9 andra riksdagsbeslut om garantier m.m., varav 2 är slutbehandlade och 7 ej slutbehandlade. Redovisningen är kronologisk med den äldsta riksdagsskrivelsen, från riksmötet 2007/08, först.
Proposition 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, betänkande 2007/08:FiU11, punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt.
Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen gav den 3 juli 2008 i uppdrag åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag anmälde har regeringen den 18 januari 2010 ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget gav regeringen den 3 mars 2011 i uppdrag åt Riksgälds-kontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero om Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt and Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. I fråga om royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgäldskontoret i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis, detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen anförde i en skrivelse den 21 september 2011 att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen gav i uppdrag åt Riksgäldskontoret att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överensstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgäldskontoret överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalade 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN). I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgäldskontoret om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring av avtalet om royaltylånet i fråga om storleken på den royalty som GKN kvartalsvis betalar till Riksgäldskontoret. I juni 2021 återkallade GKN skriftligen denna hemställan. Fortsatta diskussioner förs med det berörda företaget. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2009/10:121, betänkande 2009/10:FiU35, punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c).
Regeringen har ett bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortfarande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2012/13:99, Vårändringsbudget för 2013, betänkande 2012/13:FiU21, punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande i fråga om likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning.
Proposition 2020/21:99 Vårändringsbudget för 2021, proposition 2020/21:202 Extra ändringsbudget för 2021, betänkande 2020/21:FiU21.
Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid en extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet (Näringsdepartementet) tills en eventuell försäljning sker. Ärendet bereds vidare. Punkterna är inte slutbehandlade.
För att utöka statens handlingsalternativ bemyndigade riksdagen under 2021 regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2013/14:1, Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, betänkande 2013/14:FiU1, punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Det planeras en översyn av 3:12-reglerna. Avsikten är att förslaget ska följas upp i samband med det. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2014/15:FiU32 En utredning om ett regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet i fråga om välfärdstjänster.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen ska låta utreda ett utvecklat och delvis nytt regelverk för säkerställande av valfrihet, mångfald och kvalitet vid utförande av välfärdstjänster (bet. 2014/15:FiU32 s. 6 f.). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslagit en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i de tidigare redogörelserna i skrivelse 75 för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir. 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk som bl.a. behandlade frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015, betänkande 2015/16:FiU41, punkt 2 om Riksbankens finansiella oberoende.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om Riksbankens finansiella oberoende med utgångspunkt från den s.k. Flamutredningens betänkande (SOU 2013:9) och remissynpunkterna på betänkandet (bet. 2015/16:FiU41 s. 37 f.). Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen om propositionen En ny riksbankslag (prop. 2021/22:41). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Proposition 2016/17:100, Riktlinjer för den ekonomiska politiken, betänkande 2016/17:FiU20, punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter för den ekonomiska politiken.
Riksdagen har med bifall till en motion tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.5), på samma sätt som i budgetpropositionen för 2020 och 2021, en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättningen, arbetslösheten och antalet arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Ärendet förväntas slutbehandlas under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Offentlig upphandling, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, betänkande 2017/18:FiU34, punkt 3 om små och medelstora företag
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att krav vid offentlig upphandling ska genomsyras av enkla, tydliga och likvärdiga villkor oavsett företagens storlek och företagsform (bet. 2017/18:FiU34 s. 14 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3412 yrkande 1. Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (dir. 2017:69) överlämnade den 14 juni 2018 sitt betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt (SOU 2018:44). I betänkandet behandlas bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Genom de förslag som lämnades i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:5 s. 73). Punkten är slutbehandlad.
Statlig förvaltning och statistikfrågor, motioner från allmänna motionstiden 2017/18, betänkande 2017/18:FiU25, punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.).
Regeringen redovisar en mängd åtgärder i skrivelse 2021/22:75 (s. 412–414). Regeringen anför vidare att den har för avsikt att slutbehandla tillkännagivandet i den kommande propositionen om en ny lag om tillgängliggörande av data som baseras på Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, betänkande 2017/18:FiU43, punkt 2 om generell tillståndsplikt.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med kompletterande lagstiftning så att likvärdiga krav ställs på privata och offentliga aktörer (bet. 2017/18:FiU43 s. 24 f.) och därmed bifallit några motioner. Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir. 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad.
Proposition 2017/18:158 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden, betänkande 2017/18:FiU43, punkt 4 om att värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers möjligheter, såsom kooperativ, (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit några motioner.
Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5) att den sedan 2015 tagit initiativ till ett antal åtgärder för att säkerställa kvalitet, valfrihet och mångfald inom välfärdsverksamheterna. Regeringen redovisade att den i propositionen Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden (prop. 2017/18:158) föreslog en utökad tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning inom välfärden, och att det vidtagits ett antal åtgärder som har redovisats i årliga redogörelser för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Som exempel nämndes arbetet inom ramen för den s.k. Välfärdsutredningen (dir. 2015:108) och Tillitsdelegationen samt ett regeringsuppdrag till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att analysera om myndighetens sanktionsmöjligheter är tillräckliga, som redovisades i oktober 2016. Därutöver anförde regeringen att den nyligen hade beslutat om lagrådsremissen Ett förenklat upphandlingsregelverk. I lagrådsremissen behandlades bl.a. frågor om ett förenklat regelverk för sådana upphandlingar som inte helt styrs av EU:s upphandlingsdirektiv. Regeringen anförde att den därmed ansåg att tillkännagivandena om likvärdiga krav på privata och offentliga aktörer var slutbehandlade, men att arbetet med att på andra sätt säkerställa kvalitet och mångfald, och att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor, skulle fortsätta. Regeringen angav vidare att den har gett IVO i uppdrag att analysera nuvarande regelverk för tillståndsprövning inom vård och omsorg samt möjligheten att förenkla ägar- och ledningsprövningar, och att IVO i april 2021 hade lämnat rapporten Analys av regelverket för tillståndsprövning – Slutrapport, som för närvarande bereds inom Regeringskansliet. Regeringen avser att slutbehandla tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet, betänkande 2017/18:FiU44, punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit en motion. Regeringen gav den 28 september 2021 Skolverket i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för fritidshemmen. Skolverket ska vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket ska vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket ska även identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för en effektiv skolutveckling. Vidare överlämnade regeringen den 2 november 2021 propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45) till riksdagen. Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bl.a. innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet är att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottsinitiativ. Betänkande 2018/19:FiU42 Stärkta åtgärder mot penningtvätt.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen snarast ska utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen om kommittédirektiv till utredningen Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Utredningen lämnade betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism den 31 maj 2021 (SOU 2021:42). Betänkandet har remissbehandlats och avsikten är att en lagrådsremiss och en proposition ska beslutas under våren 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2018/19:124 En effektivare flytträtt av försäkringssparande, betänkande 2019/20:FiU14, punkt 2 om ytterligare förändringar av avgiftsregler.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som tydligt skiljer fond- och depåförsäkringar från traditionella livförsäkringar när det gäller vilka avgifter som får tas ut vid flytt och återköp (bet. 2019/20:FiU14 s. 8 f.). I betänkandet anförs (s. 13) att ett lagförslag om fond- och depåförsäkringar bör vara utformat enligt riktlinjer i fyra punkter. Den 14 oktober 2020 beslutade regeringen om propositionen Avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2020/21:33) som behandlar tillkännagivandet när det gäller punkterna 1, 2 och 4 i finansutskottets riktlinjer. Riksdagen antog den 10 februari 2021 regeringens lagförslag (bet. 2020/21:FiU6, rskr 2020/21:188). Den 18 februari 2021 utfärdade regeringen lagen (2021:130) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), som trädde i kraft den 1 april 2021. Den del av tillkännagivandet som avser punkten 3 i riktlinjerna är tillgodosedd genom lagförslag som finns intagna i propositionen En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (prop. 2021/22:74) som beslutades den 16 december 2021. Punkten är slutbehandlad.
Betänkande 2019/20:FiU22, punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning.
Riksdagen har med delvis bifall till några motioner tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen gav den 20 december 2020 Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2019/20:79, betänkande 2019/20:FiU37, punkt 3 om utvärdering av lagstiftningens effekter.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2019/20:FiU37 s. 5 f.). Regeringen gav den 22 december 2020 Finansinspektionen i uppdrag att, i samverkan med Konsumentverket, följa upp och utvärdera lagstiftningen. Uppdraget redovisades den 1 juli 2021. Avsikten är att regeringen ska återkomma till riksdagen i frågan under 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Framställning 2019/20:RB3 Ändring i riksbankslagen till stöd för samarbete med internationella organ, betänkande 2020/21:FiU7, punkt 3 om värdlandsavtal med BIS.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen ska ingå ett värdlandsavtal med Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 3. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen om propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Punkt 4 om ändring i lagen (1976:66) om immunitet och privilegier.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier till följd av att BIS etablerar ett innovationscentrum i Sverige (bet. 2020/21:FiU7 s. 7 f.) och därmed bifallit Riksbankens framställning 2019/20:RB3 punkt 4. Den 11 mars 2021 beslutade regeringen om propositionen Värdlandsavtal mellan Sverige och Banken för internationell betalningsutjämning (prop. 2020/21:127). Tillkännagivandet är därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
Proposition. 2020/21:36 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning, betänkande 2020/21:FiU37, punkt 3 om särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen (bet. 2020/21:FiU37 s. 20 f.) och därmed delvis bifallit en motion. Regelverket om kapitaltäckning finns i EU:s tillsynsförordning och EU:s kapitaltäckningsdirektiv. Bestämmelserna om offentliga utvecklingsinstitut finns i förordningen och innebär att sådana institut undantas från bestämmelserna om bruttosoliditet. De aktuella bestämmelserna är sedan den 28 juni 2021 direkt tillämpliga i Sverige och det är i första hand upp till institutet att ta ställning till om det uppfyller villkoren för att behandlas som ett offentligt utvecklingsinstitut. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Betänkande 2020/21:FiU15 Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen, punkt 3 om översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämningssystemet.
Riksdagen har med bifall till två motioner tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15 s. 5 f.). Regeringen överväger att tillsätta en utredning för att se över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2020/21:1 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, betänkande 2020/21:FiU2, punkt 1 om ett övergripande mål om att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag till ett nytt övergripande mål om att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Målet kommer, i likhet med andra mål för utgiftsområden, att följas upp i kommande budgetpropositioner. Regeringens bedömning av måluppfyllelsen för 2021 har redovisats i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 2 avsnitt 6.4). Punkten är slutbehandlad.
Proposition 2019/20:188 Sveriges genomförande av Agenda 2030, betänkande 2020/21:FiU28, punkt 2 om uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 f.). Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med en skrivelse i enlighet med riksdagens tillkännagivande om det samlade nationella genomförandet av Agenda 2030. Punkten är inte slutbehandlad.
Vårändringsbudget för 2021 samt extra ändringsbudget (proposition 2020/21:99, proposition 2020/21:202, betänkande 2020/21:FiU21).
Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap: Punkt a) Riksdagen beslutade att anslaget 1:11 Försvarets materielverk även skulle få användas för myndighetens samhällsinvesteringar. Den 17 juni 2021 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad.
Punkt b) Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om anskaffning av Jas 39 Gripen som nytt stridsflygsystem: Den 20 september 2021 beslutade regeringen via budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap om ett ökat bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Anskaffning av material och anläggningar. Punkten är inte slutbehandlad.
Punkt c) Riksdagen godkänner som en riktlinje att utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt b) hanteras genom anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av Jas 39 Gripen och med ökade anslag under perioden 2026–2032. Finland aviserade i december 2021 att man inte kommer att anskaffa Jas 39 Gripen. Regeringen har inte fattat något beslut om utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt b). Punkten är inte slutbehandlad.
Vårändringsbudget för 2021 samt extra ändringsbudget, proposition 2020/21:99, proposition 2020/21:202, betänkande 2020/21:FiU21.
Punkt c) Riksdagen har beslutat att, i enlighet med regeringens förslag, återkalla bemyndigandet till regeringen att minska statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till lägst 37,3 procent av aktierna och rösterna i bolaget. Den 27 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i fråga om denna punkt. Punkten är slutbehandlad.
Betänkande 2021/22:FiU12 Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter, punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter.
Riksdagen har med delvis bifall till en motion tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22 FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2022 till Statens servicecenter angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e‑handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025. Vidare lämnas ett uppdrag om att Statens servicecenter ska redovisa anslutningsgraden och anslutningstakten till myndighetens lönerelaterade tjänster i förhållande till myndighetens planer för anslutningar, genom andra myndigheters självständiga beslut om anslutning till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. Redovisningen ska innehålla information om vilka åtgärder Statens servicecenter har vidtagit och planerar att vidta för att kunna uppnå en ökad anslutningsgrad och anslutningstakt. Regeringen avser att påbörja en uppföljning av hur bildandet av Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, i vilken utsträckning det inneburit besparingar av administrativa kostnader inom staten samt hur förutsättningarna för myndigheter att effektivisera sina verksamheter har påverkats. Vid denna uppföljning kommer även frågan om förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter att utredas. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2021/22:5 Ett förenklat upphandlingsverk, betänkande 2021/22:FiU14, punkt 2 om utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt. Den lagstiftning som införts efter förslag i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk (prop. 2021/22:5) trädde i kraft den 1 februari 2022. Behovet av en utvärdering av lagstiftningen kan avgöras först när de nya reglerna har börjat gälla. Upphandlingsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2021 ett återrapporteringskrav för redovisning i februari 2022. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder den vidtagit för att underlätta för idéburna organisationer, små företag och sociala företag att delta i offentlig upphandling samt analysera och bedöma i vilken utsträckning åtgärderna bidragit till detta. Myndigheten skulle även lämna förslag på ytterligare åtgärder. Uppdraget redovisades i februari 2022. Punkten är inte slutbehandlad.
Proposition 2021/22:1, betänkande 2021/22:FiU1, punkt 2 om rambeslutet – utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, d) avseende punkten b) om lagförslag om att sänka skatten på drivmedel.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen ska återkomma med lagförslag om att sänka skatten på drivmedel i överensstämmelse med utskottets förslag till beräkning av inkomsterna i statens budget för 2022. Regeringen överlämnade den 1 februari 2022 propositionen Sänkt energiskatt på bensin och diesel (prop. 2021/22:84) till riksdagen. Punkten är slutbehandlad.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, proposition 2021/22:1, betänkande 2021/22:FiU2, punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter.
Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under 2022–2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen får betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill inledningsvis välkomna regeringens redovisning i skrivelse 75. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnades till regeringen under 2021 och de riksdagsskrivelser som överlämnats tidigare och som inte slutredovisats i tidigare skrivelser. Utskottet noterar dock att de fyra äldsta riksdagsskrivelserna som avser betänkanden från finansutskottet, från riksmötena 2007/08–2013/14, kvarstår som ej slutredovisade.
Som framgått ovan är finansutskottet det utskott vars betänkanden har lett till flest riksdagsskrivelser som redovisas i skrivelse 75. Detta är en följd av att finansutskottet bereder ärenden om ändringsbudgetar, och det var en stor mängd extra ändringsbudgetar med anledning av coronaviruset under 2020 och 2021. Det är rimligt att betänkandena med ändringsbudgetar leder till många riksdagsskrivelser eftersom många departement kan vara berörda av riksdagens beslut om ändringsbudget.
I flera fall hänvisas i skrivelse 75 till att regeringen i olika propositioner, bl.a. budgetpropositionen, har redovisat sin behandling av tillkännagivanden. Finansutskottet har inte haft några invändningar mot regeringens redovisningar i olika propositioner. Utskottet vill påminna om sitt välkomnande av återrapporteringen i budgetpropositionen av regeringens behandling av tillkännagivanden (prop. 2021/22:1 finansplanen avsnitt 6.7, bet. 2021/22:FiU1 s. 147). Som framgått ovan redovisades behandlingen av totalt 100 tillkännagivanden i budgetpropositionen för 2022. Det förekommer alltså också att regeringen redovisar behandlingen av tillkännagivanden i andra propositioner, där den fråga som tillkännagivandet rör behandlas. Utskottet välkomnar regeringens återrapportering både i budgetpropositionen och i andra relevanta propositioner. Därigenom kan utskotten ta ställning till regeringens återrapportering i ett lämpligt sammanhang.
I förra årets yttrande anförde finansutskottet att det finns starka skäl att också i fortsättningen följa upp de bemyndiganden som riksdagen ger regeringen, en uppfattning som konstitutionsutskottet delade (yttr. 2020/21:FiU2y, bet. 2020/21:KU21 s. 28). Finansutskottet vidhåller sin uppfattning.
Finansutskottet anser att konstitutionsutskottet bör föreslå att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Stockholm den 28 april 2022
På finansutskottets vägnar
Åsa Westlund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Åsa Westlund (S), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Janine Alm Ericson (MP), Eva Lindh (S), Saila Quicklund (M), Kjell Jansson (M), David Perez (SD) och Mubarik Mohamed Abdirahman (S).