Arbetsmarknadsutskottets yttrande
|
Utgiftsramar för utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Till finansutskottet
Finansutskottet har gett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor) samt de motioner som har väckts i de delar de rör inkomster och utgiftsramar som berör utskottets beredningsområde.
Arbetsmarknadsutskottet begränsar sitt yttrande till de förslag i budgetpropositionen och motionerna som gäller utgiftsramarna för 2020 och de preliminära utgiftsramarna för 2021 och 2022 för utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens proposition och avstyrker motionerna i dessa delar.
I yttrandet finns fyra avvikande meningar (M, SD, V, KD).
Utskottets överväganden
I propositionens yrkande 6 i denna del föreslår regeringen att utgiftsramen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering ska uppgå till 10 065 663 000 kronor 2020 och att utgiftsramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ska uppgå till 77 164 287 000 kronor 2020.
Förslaget innebär en minskning med 4 660 miljoner kronor för utgiftsområde 13 och en minskning med 1 103 miljoner kronor för utgiftsområde 14 i förhållande till ramen för innevarande budgetår inklusive redan beslutade[1] och föreslagna[2] ändringsbudgetar (tab. 7.4 i propositionen).
Vidare föreslår regeringen i yrkande 9 att utgifterna för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete preliminärt ska beräknas till 8 159 respektive 7 701 miljoner kronor för utgiftsområde 13 och till 77 416 respektive 78 385 miljoner kronor för utgiftsområde 14.
För utgiftsområde 13 anger regeringen att utgifterna för nyanländas etablering kommer att minska till stor del som en följd av de minskade antal personer som blir mottagna i kommunerna.
För utgiftsområde 14 anger regeringen att utgifterna minskar bl.a. till följd av att den beslutade budgeten för 2019 innebar minskade utgifter för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Vidare anges att utgifterna kommer att öka på grund av den makroekonomiska utvecklingen, främst genom att antalet personer som är arbetslösa kommer att öka.
I propositionen lyfter regeringen fram ett antal viktiga reformer och vilka effekter dessa får för anslagsnivåerna och utgiftsramarna i förhållande till 2019 års ekonomiska vårproposition (tab. 7.16 i propositionen). Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Regeringen understryker att i en föränderlig tid leds Sverige nu av ett brett samarbete som med handlingskraft och långsiktighet, med januariavtalet som grund, tar sig an samhällsproblem, bl.a. arbetslöshet och bristande integration.
Inom utgiftsområde 13 framhåller regeringen att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ska bekämpas. Fortsatta satsningar föreslås därför på dessa områden.
När det gäller etableringen av nyanlända invandrare föreslås bl.a. bidrag till kommuner som haft ett högt flyktingmottagande.
Vidare inom utgiftsområdet föreslås ökade medel för återinrättandet av Jämställdhetsmyndigheten.
Inom utgiftsområde 14 vidtar regeringen ett antal åtgärder för att fler ska komma i arbete. För nyanlända och långtidsarbetslösa avser regeringen att införa etableringsjobb, även för företag utan kollektivavtal och för bemanningsföretag.
För att förbättra effektiviteten i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska Arbetsförmedlingen reformeras. Ett nytt system ska införas, där fristående aktörer matchar arbetssökande med lediga jobb och rustar dem för dessa jobb. Som en del i reformeringen föreslås ökade medel till upphandlade matchningstjänster.
Inom etableringsprogrammet avser regeringen att införa ett intensivår som ska bestå av en kedja av språkintensiva och yrkesnära insatser som ges parallellt eller efter varandra under en relativt kort sammanhängande period.
För att underlätta omställning på arbetsmarknaden föreslår regeringen också att det införs en möjlighet för anställda att utveckla sin kompetens eller utveckla ny kompetens i syfte att stärka sin fortsatta anställningsbarhet, s.k. utvecklingstid.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har presenterat var sin budgetmotion för 2020. I sina respektive motioner lämnar dessa partier förslag till nivåer på utgiftsramar för 2020 för utgiftsområdena 13 och 14 som skiljer sig från regeringens förslag. Partiernas förslag, liksom förslagen till preliminära utgiftsramar för respektive utgiftsområde åren därefter, framgår av tabellerna 1–4 nedan.
Tabell 1 Förslag till utgiftsram för utgiftsområde 13
Tusental kronor
År |
Regeringen |
M |
SD |
V |
KD |
2020 |
10 065 663 |
−1 004 000 |
−4 909 585 |
+1 910 000 |
−43 300 |
Källor: prop. 2019/20:1, mot. 2019/20:3060 (M), mot. 2019/20:2682 (SD), mot. 2019/20:2915 (V) och mot. 2019/20:3341 (KD).
Tabell 2 Förslag till utgiftsram för utgiftsområde 14
Tusental kronor
År |
Regeringen |
M |
SD |
V |
KD |
2020 |
77 164 287 |
−3 027 356 |
−5 169 092 |
+5 234 000 |
−3 022 000 |
Källor: prop. 2019/20:1, mot. 2019/20:3060 (M), mot. 2019/20:2682 (SD), mot. 2019/20:2915 (V) och mot. 2019/20:3341 (KD).
Tabell 3 Förslag till preliminära utgiftsramar för utgiftsområde 13
Miljoner kronor
År |
Regeringen |
M |
SD |
V |
KD |
2021 |
8 159 |
−1 280 |
−5 492 |
+2 260 |
–67 |
2022 |
7 701 |
−1 853 |
–7 160 |
+2 510 |
–69 |
Källor: prop. 2019/20:1, mot. 2019/20:3060 (M), mot. 2019/20:2682 (SD), mot. 2019/20:2915 (V) och mot. 2019/20:3341 (KD).
Tabell 4 Förslag till preliminära utgiftsramar för utgiftsområde 14
Miljoner kronor
År |
Regeringen |
M |
SD |
V |
KD |
2021 |
77 416 |
−4 007 |
−12 101 |
+5 433 |
+1 736 |
2022 |
78 385 |
−4 810 |
–13 916 |
+5 408 |
+1 395 |
Källor: prop. 2019/20:1, mot. 2019/20:3060 (M), mot. 2019/20:2682 (SD), mot. 2019/20:2915 (V) och mot. 2019/20:3341 (KD).
Nedan redovisas partiernas viktigaste skiljelinjer i förhållande till regeringens förslag med betoning på de delar som påverkar de alternativa ramnivåerna.
I partimotion 2019/20:3060 av Ulf Kristersson m.fl. framhåller Moderaterna att ett bejakande av öppenhet mot omvärlden inte är detsamma som oreglerad invandring. Partiet uttrycker det som att med en rättssäker och reglerad invandring ska följa att ett nej ska vara ett nej. Ett ja ska bära löfte om en riktig möjlighet att bygga sin framtid i vårt land. Moderaterna anser att Sverige i dag misslyckas när det gäller båda delarna, vilket leder till ett växande utanförskap där de som har rätt att stanna löper stor risk att fastna i bidragsberoende på en alltmer tudelad arbetsmarknad.
För utgiftsområde 13 föreslår Moderaterna en ram som är 1 004 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Moderaterna vill införa ett volymmål för asylmottagandet med sikte på ett betydligt lägre mottagande än i dag och därmed minskade utgifter för ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet. Förslaget innebär även minskade utgifter för etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare inom utgiftsområde 14.
Moderaterna vill avskaffa Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation och avvisar dessutom förslaget om statsbidrag till segregation.
För utgiftsområde 14 föreslår Moderaterna en utgiftsram som är 3 027 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Moderaterna konstaterar att parterna på arbetsmarknaden kommit överens om etableringsjobb, en reform som regeringen har valt att stödja. Moderaterna för sin del hade föredragit förslaget från de tidigare allianspartierna om s.k. inträdesjobb, en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Partiet motsätter sig dock inte det förslag som nu ligger på bordet men om det inte får avsedd effekt kommer partiet att öppna upp för att inträdesjobben införs.
Moderaterna anser att den effektivisering av arbetsmarknadspolitiken som inleddes när riksdagen sa ja till ett gemensamt förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna bör fortsätta. Moderaterna håller med om att Arbetsförmedlingen behöver göras om men oroas av att regeringen och stödpartierna tycks oeniga kring hur omstruktureringen ska gå till. Partiet anser att ogenomtänkta förändringar som genomförs utan att nya system finns på plats riskerar att inte bara slå mot de som använder Arbetsförmedlingens tjänster, utan att även vältra över ett stort ansvar på Sveriges kommuner.
För att nyanlända invandrare snabbare ska börja försörja sig själva krävs det förändringar av etableringsprogrammet, bl.a. tydligare krav på att lära sig svenska och på att utbilda sig för att möta kraven på svensk arbetsmarknad.
Moderaterna anser vidare att Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända invandrares etablering inte är tillfredsställande. Därför bör de kommuner som vill kunna ta över ansvaret för integrationen och etableringen av nyanlända invandrare. Partiet avvisar förslaget om ökade medel till Arbetsförmedlingen.
Arbetslöshetsförsäkringen bör enligt Moderaterna präglas av en tydlig arbetslinje, och Moderaterna föreslår därför en stramare försäkring som upprätthåller drivkrafterna att gå från bidrag till arbete.
Moderaterna föreslår bl.a. också att Myndigheten för arbetsmiljökunskap avskaffas.
I partimotion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. inleder Sverigedemokraterna med att beskriva den svenska integrationspolitiken som misslyckad. Detta gäller särskilt nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden, trots att politikområdet varit prioriterat under flera mandatperioder. Av detta misslyckande drar partiet slutsatsen att inflödet av migranter som vid ankomsten står långt från arbetsmarknaden måste minska radikalt.
Sverigedemokraterna anser att den svenska modellen visserligen har varit framgångsrik i att reglera villkoren mellan arbetstagare och större företag. Merparten av arbetsmarknadspolitiken anser man dock vara mycket kostsam och ineffektiv. Detta leder Sverigedemokraterna till slutsatsen att det krävs reformer som innebär mindre pengar till arbetsmarknadsåtgärder och bättre villkor i synnerhet för mindre företag.
För utgiftsområde 13 föreslår Sverigedemokraterna en ram som är 4 910 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Som en konsekvens av partiets förslag på det migrationspolitiska området föreslås bl.a. en halvering av anslaget till kommunersättningar vid flyktingmottagande.
Sverigedemokraterna föreslår att myndigheterna Diskrimineringsombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation läggs ned och avvisar förslaget om statsbidrag till segregation.
För att underlätta för barn som växer upp i utanförskapsområden föreslår Sverigedemokraterna att förskolan under vissa omständigheter ska vara obligatorisk.
För utgiftsområde 14 föreslår Sverigedemokraterna en ram som är 5 169 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Sverigedemokraternas ambition är att avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och öppna matchningen på arbetsmarknaden för privata aktörer. Sverigedemokraterna kommer noggrant att följa upp januaripartiernas arbete med reformeringen av Arbetsförmedlingen.
Eftersom Sverigedemokraterna har som målsättning att minska utgifterna för arbetsmarknadsåtgärder avvisas nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsutbildningar.
Arbetslöshetsförsäkringen bör enligt Sverigedemokraterna betraktas som en del av de grundläggande socialförsäkringssystemen och därmed vara helt statligt finansierad. Partiet föreslår ökade medel till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.
Dessutom vill Sverigedemokraterna att regeringen i samarbete med arbetsmarknadens parter ska se över möjligheten att skapa en modell för lärlingsanställningar. Partiet föreslår också bl.a. starta-eget-bidrag för yrkesverksamma.
I stället för de regionala skyddsombuden vill Sverigedemokraterna införa s.k. arbetsmiljörådgivare som ska höra till Arbetsmiljöverket.
Vänsterpartiet konstaterar i partimotion 2019/20:2915 av Jonas Sjöstedt m.fl. att den svenska arbetsmarknaden har utvecklats starkt under de senaste tio åren. Utvecklingen av den sammanlagda arbetslösheten döljer emellertid enligt partiet framväxten av en alltmer tudelad arbetsmarknad. En växande andel av de arbetslösa tillhör de grupper som har betydligt sämre jobbchanser än andra. Mot denna bakgrund anser Vänsterpartiet att den ideologiskt motiverade privatiseringen och besparingarna på arbetsmarknadspolitiken framstår som illa genomtänka och helt felaktiga.
För utgiftsområde 13 föreslår Vänsterpartiet en utgiftsram som är 1 910 miljoner kronor högre än regeringens förslag. I detta ligger bl.a. en höjning av kommunersättningar vid flyktingmottagande.
För utgiftsområde 14 föreslår Vänsterpartiet en utgiftsram som är 5 234 miljoner kronor högre än regeringens förslag.
Vänsterpartiet anser att en sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Partiet ställer sig kritiskt till de nedskärningar som träffat myndigheten i och med den nu gällande budgeten, liksom till den privatisering av delar av verksamheten som regeringen, Liberalerna och Centerpartiet kommit överens om.
Vänsterpartiet anser att arbetsmarknadspolitiken behöver förändras men att arbetsförmedlingsverksamheten ska behållas i offentlig regi. Partiet vill satsa mer på effektiva, individanpassade arbetsmarknadsåtgärder utformade efter den enskildes behov. Till förslagen hör bl.a. att fler arbetslösa borde ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning samt utökade medel till subventionerade anställningar.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen anser Vänsterpartiet att den täcker få arbetslösa och endast försäkrar låga löner. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring behöver flera åtgärder vidtas, bl.a. en höjning av högsta dagpenningen och grundbeloppet och en indexering av ersättningsbeloppen till löneutvecklingen.
När det gäller arbetsmiljön menar Vänsterpartiet att det finns stora brister, vilket leder till skador, sjukdomar och dödsfall. Vänsterpartiet vill därför genomföra en bred arbetsmiljösatsning med fokus på Arbetsmiljöverkets arbete, skyddsombudsverksamheten och företagshälsovården.
Enligt Kristdemokraterna i partimotion 2019/20:3341 av Ebba Busch Thor m.fl. hör tudelningen på arbetsmarknaden till en av Sveriges mest angelägna utmaningar. Partiet anser att det måste öppnas upp för fler typer av jobb, och då går det inte att benämna jobb som fina eller fula. För att bredda arbetsmarknaden för grupper som har svårast att komma in på den måste kostnaderna för att anställa sänkas kraftfullt.
För utgiftsområde 13 föreslår Kristdemokraterna en utgiftsram som är 43 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Kristdemokraterna vill avskaffa Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation. Partiet anser att det finns ett behov av samordning på jämställdhetspolitikens område men föreslår i stället en delegation för jämställdhet.
För utgiftsområde 14 föreslår Kristdemokraterna en utgiftsram som är 3 022 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Kristdemokraterna ställer sig kritiska till det stora antalet olika stöd och anställningsformer med olika villkor, utformning och tidsgränser som finns inom arbetsmarknadspolitiken. För mindre nogräknade företag ger de statliga arbetsmarknadsåtgärderna en möjlighet att maximera lönsamheten, vilket snedvrider konkurrensen och tränger undan osubventionerade jobb.
Kristdemokraterna hänvisar till att de tillsammans med Moderaterna påbörjade en effektivisering av arbetsmarknadsåtgärderna i och med det gemensamma förslaget till budget som riksdagen röstade ja till 2018. Kristdemokraterna vill nu gå vidare med ett antal åtgärder.
När det gäller nystartsjobben anser partiet att det måste bli mer förmånligt för arbetsgivaren att använda dessa och föreslår därför att lönetaket höjs och tillför dessutom medel för fler nystartsjobb.
Kristdemokraterna anser att introduktionsjobben bör avskaffas, och avvisar därför regeringens utökade anslag till detta anställningsstöd.
Vidare när det gäller personer som står långt från arbetsmarknaden konstaterar Kristdemokraterna att parterna på svensk arbetsmarknad kommit överens om etableringsjobb, en reform som regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna har valt att stödja. Kristdemokraterna för sin del hade föredragit förslaget från de tidigare allianspartierna om s.k. inträdesjobb, en förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Partiet anser emellertid att det förslag som nu ligger på bordet bör välkomnas och utvärderas. Om det inte fungerar i praktiken kommer partiet att driva på för att inträdesjobben införs.
När det gäller Arbetsförmedlingen pekar Kristdemokraterna på att myndigheten dras med låga resultat till höga kostnader år efter år. Arbetsförmedlingen bör därför avvecklas i dess nuvarande form. Förändringen innebär att matchningen på arbetsmarknaden öppnas för fristående aktörer men att det sker under sträng kontroll och kontinuerlig utvärdering. Partiet avvisar förslaget om ökade medel till Arbetsförmedlingen.
Personer med funktionsnedsättning och som finns i särskilda subventionerade anställningar påverkas inte av reformeringen av Arbetsförmedlingen. För dessa personer kan insatser ges bl.a. av arbetsintegrerande sociala företag till vilka Kristdemokraterna vill ge utökat stöd.
Kristdemokraterna ställer sig kritiska till den tidigare höjningen av taket i arbetslöshetsförsäkringen. Partiet föreslår en sänkning av taket i ersättningen till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter till 680 kronor per dag.
Utskottet lämnar i det följande sin övergripande bedömning av ramnivåerna och kommenterar vissa reformer för att senare, i betänkandena 2019/20:AU1 och 2019/20:AU2, återkomma till en mer detaljerad behandling av regeringens förslag inom utgiftsområdena 13 och 14.
Utskottet vill inleda med att konstatera att sysselsättningsgraden är historiskt sett hög bland både kvinnor och män. På samma gång är arbetslösheten emellertid fortfarande alltför hög inom vissa grupper, och arbetssökande saknar alltför ofta den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Bristande utbildning är ett problem och något som i hög grad försvårar matchningen på arbetsmarknaden.
Liksom regeringen anser utskottet att såväl utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken behöver utvecklas för att möta arbetsgivarnas behov av utbildad arbetskraft och underlätta anställning av dem som står långt från arbetsmarknaden. För att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska komma i arbete välkomnar utskottet att regeringen avser att införa etableringsjobb i enlighet med parternas förslag. Av budgetpropositionen framgår att även företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag ska omfattas av etableringsjobben.
Utskottet vill inskärpa att nyanländas etablering i det svenska samhället måste förbättras. Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är alltjämt för stor. Kvinnor och män, oavsett bakgrund, ska möta samma förväntningar och möjligheter att försörja sig genom eget arbete. Takten i nyanländas etablering på arbetsmarknaden måste öka, särskilt bland kvinnor, och kunskaperna i svenska måste stärkas.
Som en del i en nystart för att nyanlända ska komma snabbare in på arbetsmarknaden välkomnar utskottet att regeringen avser att inom etableringsprogrammet införa ett intensivår som ska bestå av en kedja av språkintensiva och yrkesnära insatser som ges parallellt eller efter varandra under en relativt kort sammanhängande period.
Utskottet vill också betona vikten av att föräldralediga ges bättre möjligheter att få kontinuitet i sin språkundervisning och utskottet välkomnar därför ökade medel för detta ändamål.
När det gäller etableringen av nyanlända vill utskottet också uppmärksamma och välkomna förslaget om bidrag till kommuner som haft ett högt flyktingmottagande.
Som ett led i att utveckla arbetsmarknadspolitiken och förbättra effektiviteten i insatserna för de arbetslösa behöver Arbetsförmedlingen reformeras. Ett nytt system behöver införas där fristående aktörer ska matcha och rusta arbetssökande för de lediga jobben. Som utskottet tidigare framhållit är det viktigt att reformeringen sker på ett ansvarsfullt sätt. Tidigare dåliga erfarenheter av försök med privata aktörer såsom jobbcoacher och etableringslotsar får inte upprepas. Enskilda människor får inte komma i kläm.
När det gäller mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck ställer sig utskottet givetvis bakom de fortsatta satsningarna på dessa områden.
Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ökade statsbidrag för arbetet med att motverka och minska segregation.
Utskottet övergår nu till att kommentera vissa av de förslag som framförs i oppositionspartiernas motioner. Det är de viktigaste skiljelinjerna gentemot regeringens politik och utskottets uppfattning om politikens inriktning som ligger i fokus. Utskottet kan inledningsvis konstatera att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna i sina respektive budgetmotioner för utgiftsområde 13 föreslår utgiftsramar som är lägre eller väsentligt lägre än regeringens. Vänsterpartiet föreslår en väsentligt högre ramnivå än regeringen. För utgiftsområde 14 föreslår Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna väsentligt lägre ramnivåer än regeringen. Vänsterpartiet föreslår en väsentligt högre ramnivå än regeringen.
När det gäller flyktingmottagandet kan utskottet konstatera att Sverigedemokraternas förslag i praktiken innebär att integrationspolitiken helt slopas. Sverigedemokraterna förespråkar också s.k. återvandring, dvs. att personer på olika sätt ska förmås att återvända till sina gamla hemländer. Moderaterna för sin del uttrycker sig i termer av volymmål för asylmottagandet med sikte på ett betydligt lägre mottagande. Det är utskottets uppfattning att Sverige ska fortsätta att vara ett land som tar ansvar för människor på flykt, samtidigt som det svenska flyktingmottagandet måste vara långsiktigt hållbart. Fler länder måste också ta ett större ansvar. Utskottet välkomnar i sammanhanget att regeringen har tillsatt en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar. Utskottet kommer givetvis att följa kommitténs arbete med stort intresse.
När det gäller arbetsmarknadspolitiken konstaterar utskottet att förslagen från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna följer den tidigare förda politiken med fortsatt kraftiga neddragningar till Arbetsförmedlingen och programinsatserna. Utskottet anser inte att en sådan inriktning skulle underlätta en aktiv arbetsmarknadspolitik, vilket i sin tur riskerar att göra det svårare för personer med relativt svag ställning på arbetsmarknaden att komma i arbete.
Tvärtom, menar utskottet, behöver arbetsmarknadspolitiken utvecklas. Det är därför välkommet att regeringen nu föreslår ett antal satsningar, bl.a. till arbetsmarknadsutbildning och till upphandlade matchningstjänster som ger bättre förutsättningar för goda resultat. Detta är också viktigt för att på ett ordnat sätt kunna reformera Arbetsförmedlingen. Här vill utskottet uppmärksamma att regeringen och dess samarbetspartier nu arbetar med att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för en väl fungerande verksamhet för såväl arbetssökande som myndighetens personal.
När det gäller Vänsterpartiets förslag kan utskottet i och för sig sympatisera med den positiva inställningen till arbetsmarknadsutbildningar men i övrigt ligger partiets resonemang långt från de överväganden utskottet anser är nödvändiga.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen och oppositionspartiernas förslag anser utskottet visserligen att det finns behov av ytterligare åtgärder på området. Alldeles för många har inte tillgång till det viktiga skydd som arbetslöshetsförsäkringen innebär, antingen om det beror på att fler arbetslösa i dag har en svag anknytning till arbetsmarknaden och inte har kunnat arbeta tillräckligt mycket för att kunna få ersättning eller om försäkringen inte är utformad för att möta dagens arbetsliv där fler går in och ut ur arbete. Som utskottet tidigare noterat pågår för närvarande en utredning om en ny arbetslöshetsförsäkring med inriktningen att försäkringen ska grundas på inkomstuppgifter i stället för arbetsvillkor (A 2018:01). Utredningen ska också enligt tilläggsdirektiv särskilt analysera och föreslå hur arbetslöshetsersättningen kan trappas ned tydligt i takt med arbetslöshetens längd. Denna inriktning bygger på januariavtalets skrivningar om att arbetslöshetsförsäkringen ska reformeras i linje med en flexicuritymodell och öppnas för fler som arbetat, baseras på inkomster och trappas ned samt fasas ut i takt med arbetslöshetens längd. Utskottet menar att utredningen om arbetslöshetsförsäkringen bör avvaktas och avvisar därför de olika förslagen om förändringar i nuläget.
Tydliga och viktiga skillnader jämfört med regeringens politik märks också när delar av oppositionen argumenterar för att avskaffa Jämställdhetsmyndigheten. Utskottet anser att medel behöver tillföras för att fullfölja återinrättandet av Jämställdhetsmyndigheten och för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter – bl.a. uppföljning, analys, samordning och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska delmålen. Även Delegationen mot segregation behöver tillföras medel för att kunna fullgöra sina uppgifter – bl.a. att bidra till långsiktighet i arbetet mot segregation.
Sammantaget finner utskottet att de förslag till ramar för utgiftsområdena 13 och 14 som regeringen lägger fram är väl avvägda. Jämfört med oppositionens förslag i respektive partimotion ger regeringens förslag betydligt bättre förutsättningar för att kunna förverkliga en politik som leder till ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet på lång sikt och en snabbare etablering av nyanlända invandrare i det svenska samhället.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för 2020 samt de preliminära utgiftsramarna för respektive utgiftsområde för åren därefter. Motionsförslagen bör avstyrkas i motsvarande delar.
Stockholm den 22 oktober 2019
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anna Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Johansson (S), Mats Green (M), Patrik Björck (S), Saila Quicklund (M), Josefin Malmqvist (M), Ebba Hermansson (SD), Johan Andersson (S), Sofia Damm (KD), Serkan Köse (S), Alexander Christiansson (SD), Maria Nilsson (L), Marianne Pettersson (S), Alireza Akhondi (C), Ciczie Weidby (V), Linda Lindberg (SD) och Annika Hirvonen Falk (MP).
Avvikande meningar
1. |
Utgiftsramar för utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (M) |
|
Mats Green (M), Saila Quicklund (M) och Josefin Malmqvist (M) anför: |
Vi kan konstatera att Sverige under alltför lång tid haft en hög nivå på asylinvandringen, utan att ta verkligt ansvar för att de som invandrar också blir en del av samhället. Eftersom antalet människor som kommer till Sverige påverkar våra möjligheter att lyckas med integrationen anser vi att Sverige bör införa ett volymmål för asylmottagandet, vilket skulle innebära ett betydligt lägre mottagande än i dag.
Sverige behöver återigen bli möjligheternas land, där man kan börja med nästan ingenting och ta sig nästan hur långt som helst. Ett ja till att stanna i Sverige ska också betyda ett ja till att kunna komma in i samhället. Så är det inte alltid i dag.
Den som är ny i Sverige behöver gå snabbare från etablering till egen försörjning. Det behövs en ny integrationspolitik och detta kräver förändringar av etableringsprogrammet. Det behövs tydligare krav på att lära sig svenska och på att utbilda sig för att möta kraven på svensk arbetsmarknad. Närmare hälften av alla som är inskrivna i etableringsuppdraget har en förgymnasial utbildning. Allt för många som invandrat till Sverige fastnar i dag i bidragsförsörjning.
Nedan uppmärksammar vi några av de reformer Moderaterna har på utgiftsområdena 13 och 14, viktiga skillnader gentemot regeringens förslag i budgetpropositionen och utskottets uppfattning om politikens inriktning. I de kommande betänkandena 2019/20:AU1 och 2019/20:AU2 återkommer vi med en mer fullständig redogörelse för vår politik för jämställdhet och nyanlända invandrares etablering samt arbetsmarknad och arbetsliv.
För utgiftsområde 13 föreslår Moderaterna en ram som är 1 004 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Vi föreslår ett volymmål för asylmottagandet som skulle innebära minskade utgifter för ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet. Segregation bör motverkas genom reformer som leder till att fler människor arbetar och genom förbättrad integration och vi avvisar därför förslaget om särskilda medel till åtgärder mot segregation. I linje med detta anser vi att Delegationen mot segregation bör avskaffas.
När det gäller Jämställdhetsmyndigheten håller vi inte med utskottet om att den bör få ytterligare medel för att fortsätta att bedriva sin verksamhet. Vi anser att ett aktivt jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla relevanta myndigheter för att få genomslag. En särskild myndighet för jämställdhetsfrågor kan få motsatt effekt genom att arbetet inom andra myndigheter och aktörer sidoordnas och nedprioriteras.
För utgiftsområde 14 föreslår Moderaterna en utgiftsram som är 3 027 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Vi anser att den effektivisering av arbetsmarknadspolitiken som inleddes när riksdagen sa ja till ett gemensamt förslag från Moderaterna och Kristdemokraterna bör fortsätta. Till skillnad från utskottet anser vi att Sverige inte kan vänta på nödvändiga reformer. Arbetsförmedlingens insatser måste bli mer kostnadseffektiva och träffsäkra, det gäller inte minst extratjänsterna som har visat sig vara en mycket dyr insats som sällan leder till arbete.
Vi håller visserligen med utskottet om att Arbetsförmedlingen behöver reformeras men oroas av att regeringen och stödpartierna tycks oeniga kring hur omstruktureringen ska gå till. Ogenomtänkta förändringar som genomförs utan att nya system finns på plats riskerar inte bara att slå mot de som använder Arbetsförmedlingens tjänster, utan även att vältra över ett stort ansvar på Sveriges kommuner. Mot denna bakgrund framhåller vi att regeringen och dess stödpartier nu har ett ansvar för att skapa långsiktiga förutsättningar för en väl fungerande verksamhet.
För att säkra att arbetslöshetsförsäkringen förblir en försäkring som ger tillfällig ersättning under perioder då människor drabbas av arbetslöshet anser vi att den bör präglas av en tydlig arbetslinje. För att stärka arbetslöshetsförsäkringen roll som omställningsförsäkring föreslår Moderaterna en stramare försäkring som upprätthåller drivkrafterna att gå från bidrag till arbete.
Moderaterna föreslår bl.a. också att Myndigheten för arbetsmiljökunskap avskaffas.
Avslutningsvis kan vi konstatera att parterna på arbetsmarknaden kommit överens om etableringsjobb, en reform som regeringen och dess stödpartier har valt att stödja. Det vilar nu ett stort ansvar på parterna och regeringen för att dessa etableringsjobb ska kunna få den effekt som har beskrivits. Om inte detta sker är Moderaterna öppna för att införa en ny förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen i syfte att stärka integrationen och för att fler ska kunna lämna utanförskap för jobb.
Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi att partimotion 2019/20:3060 (M) bör tillstyrkas i berörda delar. Regeringens förslag i motsvarande delar bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.
2. |
Utgiftsramar för utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (SD) |
|
Ebba Hermansson (SD), Alexander Christiansson (SD) och Linda Lindberg (SD) anför: |
Sverige har misslyckats med integrationen av nyanlända migranter, inte minst på arbetsmarknaden, trots att detta har varit en uttalad politisk prioritering under flera mandatperioder. Man kan befara att många av de asylsökande som fick uppehållstillstånd under migrationskrisen inte kommer in på arbetsmarknaden, vilket i sin tur resulterar i högre jämviktsarbetslöshet, sämre offentliga finanser och en överhängande risk för ett permanent utanförskap och segregation. Vi anser därför att inflödet av migranter som står långt från arbetsmarknaden radikalt måste minska.
Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik vilar på en pragmatisk grund och följer inga dogmer i form av klassisk höger- eller vänsterpolitik. Den svenska modellen har visat sig framgångsrik i att reglera villkoren mellan arbetstagare och större företag, men vi vill se en större flexibilitet och bättre villkor för små och medelstora företag som förenas med en trygg arbetsmiljö.
Nedan uppmärksammar vi några av de reformer Sverigedemokraterna har på utgiftsområdena 13 och 14, viktiga skillnader gentemot regeringens förslag i budgetpropositionen och utskottets uppfattning om politikens inriktning. I de kommande betänkandena 2019/20:AU1 och 2019/20:AU2 återkommer vi med en mer fullständig redogörelse för vår politik för jämställdhet och nyanlända invandrares etablering samt arbetsmarknad och arbetsliv.
För utgiftsområde 13 föreslår Sverigedemokraterna en ram som är 4 910 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Vi håller inte med utskottet när det gäller behovet av en jämställdhetsmyndighet. Det är fortfarande Sverigedemokraternas uppfattning att myndigheten bör avvecklas.
När det gäller jämställdhetsåtgärder vill Sverigedemokraterna stärka arbetet för bl.a. kvinnofrid samt utöka kvinnojourernas arbete. Vi anser även att det finns behov av jourverksamhet med specialistkompetens för dem som utsätts för hedersvåld. Sverigedemokraterna satsar därför mer än regeringen på detta område.
Delegationen mot segregation bör avvecklas och vi avvisar förslaget om statsbidrag till segregation. För att underlätta för barn som växer upp i utanförskapsområden anser vi att förskolan under vissa omständigheter ska vara obligatorisk.
För utgiftsområde 14 föreslår Sverigedemokraterna en ram som är ca 5 169 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Arbetsförmedlingen har som myndighet lågt förtroende hos både arbetsgivare och arbetssökande. Myndigheten tenderar att vara extremt dyr och ineffektiv. Sverigedemokraternas ambition är att avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och öppna matchningen på arbetsmarknaden för privata aktörer. En sådan förändring måste dock ske under sträng kontroll och kontinuerlig utvärdering, så att det episka misslyckandet som blev resultatet av Alliansens jobbcoacher inte upprepas. Sverigedemokraterna kommer noggrant att följa upp januaripartiernas arbete med reformeringen av Arbetsförmedlingen.
Arbetslöshetsförsäkringen bör enligt Sverigedemokraterna betraktas som en del av de grundläggande socialförsäkringssystemen och vara helt statligt finansierad. Därmed skulle kravet på medlemskap i en arbetslöshetskassa kunna avskaffas och försäkringen bli tillgänglig för flera. För att öka den ekonomiska tryggheten för den anställde anser vi att ersättningsnivåerna inom arbetslöshetsförsäkringen bör höjas.
I ett internationellt perspektiv finns det många framgångsrika exempel på lärlingsanställningar. Sverigedemokraterna föreslår att regeringen i samarbete med arbetsmarknadens parter ser över möjligheterna att skapa en lämplig modell för lärlingsanställningar. Utgångspunkten ska vara att den som deltar i denna utbildningsinsats ska kunna kombinera gymnasiestudier med möjligheten att lära sig ett yrke hos en arbetsgivare. Insatsen ska kunna erhållas efter behov och inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande.
De regionala skyddsombuden utses och anställs av fackförbunden, vilkas nära band till socialdemokratin medför att de inte längre i första hand fokuserar på att försvara medlemmarnas intressen, utan istället driver socialdemokratins frågor i en facklig kontext. Den som har en annan politisk uppfattning hindras aktivt av facket från att erhålla förtroendeposter trots att de har kunskap och engagemang samt medarbetarnas förtroende. Sverigedemokraterna vill istället se ett system med oberoende arbetsmiljörådgivare, helt fristående från arbetstagarorganisationerna och underställda Arbetsmiljöverket.
Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi att partimotion 2019/20:2682 (SD) bör tillstyrkas i berörda delar. Regeringens förslag i motsvarande delar bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.
3. |
Utgiftsramar för utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (V) |
|
Ciczie Weidby (V) anför: |
Vänsterpartiet vill ha ett samhälle för alla, inte bara för några få. Det kräver en politik som ger alla, oavsett bakgrund, samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad. Vi vill föra en politik för inkludering – en politik som motverkar segregation och underlättar etablering i samhället. En politik som lägger grunden för grön omställning och ett mer jämlikt samhälle.
En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Myndigheten ska fokusera på att rusta de arbetssökande och matcha dem mot de jobb som finns och växer fram. Insatserna ska vara individuellt anpassade och effektiva. Samrådet mellan Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter bör stärkas i syfte att ta till vara parternas unika kompetens om arbetsmarknadens funktionssätt. Myndighetens samverkan med kommuner, regioner och näringsliv bör utvecklas. Verksamheten ska bedrivas i offentlig regi utan vinstintresse, och antalet privata aktörer bör begränsas.
Nedan uppmärksammar jag några av de reformer Vänsterpartiet har på utgiftsområdena 13 och 14, viktiga skillnader gentemot regeringens förslag i budgetpropositionen och utskottets uppfattning om politikens inriktning. I de kommande betänkandena 2019/20:AU1 och 2019/20:AU2 återkommer jag med en mer fullständig redogörelse för vår politik för jämställdhet och nyanlända invandrares etablering samt arbetsmarknad och arbetsliv.
För utgiftsområde 13 föreslår Vänsterpartiet en ram som är 1 910 miljoner kronor högre än regeringens förslag.
Vänsterpartiet vill införa en amnesti för de ensamkommande barn och unga som varit i Sverige i över ett år. Förslaget innebär att en del personer som idag väntar på beslut om uppehållstillstånd får sin ansökan beviljad vilket innebär ökade kostnader för kommunmottagandet.
Liksom utskottet ställer sig Vänsterpartiet bakom regeringens förslag om ökade medel för återinrättandet av Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation.
För utgiftsområde 14 föreslår Vänsterpartiet en ram som är ca 5 234 miljoner kronor högre än regeringens förslag.
Arbetsförmedlingen genomgår nu mycket stora förändringar. Kraftiga nedskärningar i form av uppsägningar och nedläggningar av lokala kontor är ett resultat av den budget som högerpartierna drev igenom i december 2018. Utöver detta har regeringen, Liberalerna och Centerpartiet kommit överens om att privatisera stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet.
Till skillnad från utskottet säger jag nej till dessa försämringar. Jag vill i stället att Arbetsförmedlingen ska reformeras i en helt annan riktning och att detta ska ske på basis av en seriös och genomtänkt diskussion om den samlade arbetsmarknadspolitiken. Det kräver förutom ändringar av Arbetsförmedlingens uppdrag en större samverkan med andra myndigheter och instanser, där den enskildes behov och samhällets vilja att stödja står i centrum. Med dagens kaotiska situation som utgångspunkt vill Vänsterpartiet i dagsläget höja anslagen till myndigheten och behålla Arbetsförmedlingen i offentlig regi.
Arbetsmarknadsutbildning är ett av de viktigaste verktygen i en aktiv arbetsmarknadspolitik. Den leder i hög utsträckning till arbete och ger långsiktigt positiva effekter på deltagarnas arbetsinkomster. Trots detta har antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning minskat de senaste åren. Vänsterpartiet anser att fler arbetslösa borde ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning. Det är visserligen bra att regeringen nu föreslår utökade medel för denna åtgärd men jag anser att det krävs ytterligare satsningar. Antalet platser behöver utökas, samtidigt som kvaliteten på utbildningarna behöver förbättras och i högre grad än i dag riktas mot bristyrken. Särskild vikt bör läggas på att erbjuda utbildningar till kvinnor som fortfarande är underrepresenterade i arbetsmarknadsutbildningarna.
En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen och avgörande för den enskildes trygghet och handlingsutrymme. Under den borgerliga regeringen 2006–2014 raserades målmedvetet och strategiskt viktiga delar av arbetslöshetsförsäkringen, men under förra mandatperioden genomförde Vänsterpartiet och regeringen viktiga förbättringar. För att återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring – fortfarande täcker den få arbetslösa och försäkrar endast låga löner – anser jag till skillnad från regeringen och utskottet att fler åtgärder måste vidtas. Vänsterpartiet föreslår bl.a. en höjning av högsta dagpenningen och grundbeloppet.
Alla människor har rätt att arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö som ger yrkesmässig och personlig utveckling – en arbetsmiljö som gör det möjligt att avsluta sitt yrkesliv med bibehållen fysisk och psykisk hälsa. I dag finns det stora brister i arbetsmiljön på svensk arbetsmarknad, vilket leder till skador, sjukdomar och dödsfall. För att motverka detta krävs satsningar för en bättre arbetsmiljö. Vänsterpartiet vill därför genomföra en bred arbetsmiljösatsning med fokus på Arbetsmiljöverkets arbete, skyddsombudsverksamheten och företagshälsovården.
Mot bakgrund av det ovan anförda anser jag att partimotion 2019/20:2915 (V) bör tillstyrkas i berörda delar. Regeringens förslag i motsvarande delar bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.
4. |
Utgiftsramar för utgiftsområdena 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (KD) |
|
Sofia Damm (KD) anför: |
Många av de som lämnas efter, utanför arbetsmarknaden, är nyanlända som ofta saknar gymnasieutbildning och har bristande språkkunskaper. Samtidigt förändras jobbens karaktär snabbt på arbetsmarknaden. En allt större del av jobben kräver högre utbildning och specialistkompetens. För att kunna inkludera fler finns ett behov av både mer yrkesutbildning och fler jobb som inte kräver höga kvalifikationer. Vad som behövs är en kraftfull sänkning av kostnader och byråkratiska hinder för att bredda arbetsmarknaden till grupper som har svårast att komma in.
Kristdemokraterna föreslår att den utbildning (sfi och samhällsorientering) som nyanlända erbjuds förläggs redan till asyltiden. Avsikten med detta s.k. asylprogram är att förkorta etableringstiden och bryta den passivitet och den otydlighet om framtiden som den utdragna handläggningen av asylansökan i dag innebär. Utöver utbildningstiden ska asylsökande ha ett arbetskrav vid det egna asylboendet, det kan t.ex. gälla lokalvård och trädgårdsarbete. Den som inte deltar i utbildningen eller uppfyller arbetskravet kan få sin dagersättning nedsatt.
Nedan uppmärksammar jag några av de reformer Kristdemokraterna har på utgiftsområdena 13 och 14, viktiga skillnader gentemot regeringens förslag i budgetpropositionen och utskottets uppfattning om politikens inriktning. I de kommande betänkandena 2019/20:AU1 och 2019/20:AU2 återkommer jag med en mer fullständig redogörelse för vår politik för jämställdhet och nyanlända invandrares etablering samt arbetsmarknad och arbetsliv.
För utgiftsområde 13 föreslår Kristdemokraterna en ram som är 43 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
När det gäller Jämställdhetsmyndigheten håller jag inte med utskottet om att den bör få ytterligare medel för att fortsätta att bedriva sin verksamhet. Jag anser att ett aktivt jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla relevanta myndigheter för att få genomslag. En särskild myndighet för jämställdhetsfrågor kan få motsatt effekt genom att arbetet inom andra myndigheter och aktörer sidoordnas och nedprioriteras. Kristdemokraterna anser att Jämställdhetsmyndigheten bör avskaffas och föreslår i stället en delegation för jämställdhet.
Kristdemokraterna satsar mer än regeringen på särskilda jämställdhetsåtgärder, bl.a. tillskjuter Kristdemokraterna ett betydande belopp till Länsstyrelsen i Östergötland för att stärka arbete mot hedersvåld och förtryck
När det gäller segregation anser Kristdemokraterna att den kan brytas genom att få fler att klara skolan och komma i egen försörjning. Att som regeringen prioritera arbetet vid en Delegationen mot segregation anser Kristdemokraterna är en felaktig prioritering och föreslår därför att den avskaffas.
För utgiftsområde 14 föreslår Kristdemokraterna en ram som är ca 3 022 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.
Jag anser att den effektivisering av arbetsmarknadspolitiken som inleddes när riksdagen sa ja till ett gemensamt förslag från Kristdemokraterna och Moderaterna bör fortsätta. Till skillnad från den inriktning utskottet förespråkar anser jag att Arbetsförmedlingens insatser måste bli mer kostnadseffektiva och träffsäkra, det gäller inte minst extratjänsterna som har visat sig vara en mycket dyr insats som sällan leder till arbete.
Jag håller visserligen med utskottet om att Arbetsförmedlingen behöver reformeras men oroas av att regeringen och stödpartierna tycks oeniga kring hur omstruktureringen ska gå till. Ogenomtänkta förändringar som genomförs utan att nya system finns på plats riskerar inte bara att slå mot de som använder Arbetsförmedlingens tjänster, utan även att vältra över ett stort ansvar på Sveriges kommuner. Mot denna bakgrund framhåller jag att regeringen och dess stödpartier nu har ett ansvar för att skapa långsiktiga förutsättningar för en väl fungerande verksamhet.
När det gäller personer med funktionsnedsättning anser jag inte att de ska påverkas av reformeringen av Arbetsförmedlingen. För dessa personer kan insatser ges bl.a. av arbetsintegrerande sociala företag till vilka Kristdemokraterna vill ge utökat stöd.
När det gäller arbetslöshetsförsäkringen anser att Kristdemokraterna att den tidigare höjningen av ersättningsnivåer riskerar att leda till ökad arbetslöshet. Kristdemokraterna föreslår därför en sänkning av taket i ersättningen till 760 kronor per dag under de 300 första dagarna och därefter till 680 kronor per dag.
När det gäller nystartsjobben anser Kristdemokraterna att det måste bli mer förmånligt för arbetsgivaren att använda dessa och föreslår därför att lönetaket höjs och tillför dessutom medel för fler nystartsjobb.
Kristdemokraterna anser att introduktionsjobben bör avskaffas, och avvisar därför regeringens utökade anslag till detta anställningsstöd.
Mot bakgrund av det ovan anförda anser jag att partimotion 2019/20:3341 (KD) bör tillstyrkas i berörda delar. Regeringens förslag i motsvarande delar bör avstyrkas, likaså övriga oppositionspartiers förslag.
[1] Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).
[2] Höständringsbudget för 2019 (prop. 2019/20:2).