Trafikutskottets yttrande

2020/21:TU2y

 

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2019

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet beslutade den 10 september 2020 att ge övriga utskott tillfälle att senast den 3 november yttra sig över de iakttagelser om riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisas i en promemoria som är utarbetad inom utskottet. Konstitutionsutskottets uppföljning omfattar i huvudsak de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under perioden den 1 januari–31 december 2019. Trafikutskottets yttrande har sin utgångspunkt i de sju subsidiaritetsprövningar som utskottet genomförde under 2019.

 

 

 

Utskottets överväganden

Bakgrund

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 ska riksdagen enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdagsordningen (RO) pröva om ett utkast till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt 7 kap. 8 § andra stycket RO ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser.

Vid sammanträdet den 10 september 2020 beslutade konstitutionsutskottet att ge övriga utskott tillfälle att senast den 3 november yttra sig över iakttagelserna i den promemoria som upprättats inom utskottet. Promemorian omfattar de subsidiaritetsprövningar som genomfördes i riksdagen under perioden den 1 januari–31 december 2019. I promemorian uppmärksammas även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritetsprövningar. Konstitutions­utskottet önskar särskilt följande kommentarer och bedömningar:

  1. En kommentar om det samlade utfallet av genomförda subsidiaritets-prövningar på olika politikområden under 2019 jämfört med 2018 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande.
  2. En samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsi­diaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen.
  3. En kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritets­principen.
  4. Kommentarer om i vilken utsträckning utskottet använder sig av IPEX[1], kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner eller om utskottet haft några kontakter med sina motsvarigheter i andra nationella parlament för inhämtande och utlämnande av information.
  5. Kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritets-prövningarna fungerar och eventuella förslag eller önskemål till förbättringar.

Trafikutskottets subsidiaritetsprövningar 2019

Trafikutskottet subsidiaritetsprövade följande sju utkast till lagstiftningsakter under 2019. Utskottet ansåg att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för grundläggande flygförbindelser med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen (COM(2018) 893)

      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa aspekter på luftfartssäkerhet med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen (COM(2018) 894)

      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för att säkerställa grundläggande förbindelser vad gäller godstransporter på väg med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen, (COM(2018) 895)

      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2015/757 för att ta vederbörlig hänsyn till det globala systemet för insamling av uppgifter om fartygs förbrukning av eldningsolja (COM(2019) 38)

      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa aspekter av järnvägssäkerhet och järnvägsförbindelser med anledning av Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen (COM(2019) 88)

      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (COM(2019) 208)

      Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2019/501 och förordning (EU) 2019/502 vad gäller deras tillämpningsperioder (COM(2019) 396).

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottets uppföljning av hur subsidiaritetsprincipen tillämpas gör det möjligt för riksdagen att försäkra sig om att subsidiaritetsprincipen tillämpas på ett korrekt sätt och att besluten fattas på rätt nivå. Utskottet välkomnar detta. Nedan följer utskottets kommentarer och bedömningar med anledning av konstitutionsutskottets frågor.

 

En kommentar om det samlade utfallet av genomförda subsidiaritets­prövningar på olika politikområden under 2019 jämfört med 2018 samt sedan Lissabonfördraget trädde i kraft

Liksom i tidigare yttranden till konstitutionsutskottet kan utskottet konstatera att dess beredningsområde präglas av internationellt samarbete såväl inom EU som inom andra internationella forum. För att lösa gränsöverskridande problem bedöms åtgärder på unionsnivå många gånger vara nödvändiga, vilket sett över tid har resulterat i ett förhållandevis stort antal utkast till lagstiftnings­akter från EU-kommissionen som utskottet har haft att subsidiaritetspröva.

Under 2019 subsidiaritetsprövade utskottet sju utkast till lagstiftningsakter och gjorde bedömningen att inget av dessa utkast stred mot subsidiaritets­principen, vilket kan jämföras med 2018 när utskottet subsidiaritetsprövade 17 utkast till lagstiftningsakter och gjorde bedömningen att två utkast stred mot subsidiaritetsprincipen. Antalet subsidiaritetsprövningar som utskottet genom­förde under 2019 var därmed betydligt lägre än under 2018, och utfallet skilde sig även något åt. Det lägre antalet subsidiaritets­prövningar under 2019 kan ses mot bakgrund av den nya institutionella cykeln i EU-institutionerna som inleddes med valet till Europaparlamentet i maj 2019. I sedvanlig ordning minskade antalet utkast till lagstiftningsakter som kommissionen antog inför valet till Europaparlamentet. Därtill hör att den nya von der Leyen-kommissionen tillträdde ovanligt sent, först i december 2019. De utkast till lagstiftningsakter som kommissionen antog inom utskottets berednings­område under 2019 antogs vidare inte inom ramen för kommissionens reformagenda; merparten av utkasten antogs i stället i särskild ordning som en förberedelse för att Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (fortsättningsvis Storbritannien) skulle utträda ur EU utan ett avtal på utträdesdagen och rörde begränsade och tillfälliga ändringar i den befintliga lagstiftningen.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 t.o.m. den 31 december 2019 har utskottet subsidiaritetsprövat 117 utkast till lagstiftnings-akter, vilket utgör 13 procent av alla utkast som har subsidiaritetsprövats av riksdagen. Ungefär hälften av utkasten har rört transportpolitik, 30 har rört tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och 15 har rört transeuropeiska nät. Under nämnda period har utskottet lämnat 10 utlåtanden med motiverade yttranden, endast finansutskottet och skatteutskottet har lämnat fler utlåtanden (17 respektive 12 utlåtanden). Av utskottets utlåtanden har fem rört transportpolitik, tre har rört tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och ytterligare tre har rört transeuropeiska nätverk (ett av utkasten hade två rättsliga grunder), dvs. de politikområden som utskottet har prövat flest utkast till lagstiftningsakter inom. De sammanlagt tio utlåtandena med motiverade yttranden visar att även om det många gånger är lämpligt att fatta beslut på unionsnivå inom utskottets beredningsområde behöver det likväl inte alltid vara så.

En samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till subsidiaritetsprincipen

Utskottets beredningsområde är som tidigare nämnts internationellt präglat med många gränsöverskridande frågor som i stor utsträckning förutsätter överstatliga regleringar. EU har mot denna bakgrund getts betydande beslutskompetens inom både transport- och telekomområdet. Utrymmet för nationell lagstiftning inom utskottets beredningsområde är därmed till viss del redan upptaget eller intecknat och har varit så en längre tid. Andelen nya initiativ jämfört med förenklingsinitiativ, förordningar jämfört med direktiv och beslut liksom förekomsten av delegerade akter kan rimligtvis ge ytterligare fingervisning om utvecklingen av utrymmet för nationella åtgärder inom utskottets beredningsområde till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU.

En genomgång visar att samtliga utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2019 har rört frågor där det redan finns lagstiftning på unionsnivå och att utrymmet för nationella åtgärder därmed redan har varit begränsat. Merparten, fem av sju, utkast till lagstiftnings­akter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2019 antogs av kommissionen som en förberedelse för att Storbritannien skulle träda ut ur EU utan ett avtal på utträdesdagen och rörde begränsade och tillfälliga ändringar i den befintliga lagstiftningen. De övriga två utkasten kan klassas som s.k. förenklingsinitiativ och innebar också endast mindre ändringar och omarbetningar av den befintliga lagstiftningen. Exempelvis innebar ett av dessa utkast en anpassning av den befintliga lagstiftningen till en internationell överenskommelse inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen (IMO); lagutrymmet var följaktligen redan begränsat genom internationella åtaganden i andra forum.

Under 2019 var samtliga sju utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade utkast till förordningar. Detta kan ses mot bakgrund av att utkasten rörde ändringar av mer brådskande karaktär, t.ex. i fråga om brexit, och där en förordning innebar bättre möjligheter till att snabbt införliva rättsakten i den nationella lagstiftningen jämfört med ett direktiv. Generellt kan konstateras att förordningar per definition är direkt tillämpliga i nationell lagstiftning och på så sätt verkar mer inskränkande på medlemsstaternas utrymme för nationella åtgärder än direktiv.

I tre utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2019 föreslogs att kommissionen skulle ges befogenhet att anta delegerade akter, dvs. komplettera eller göra tillägg till icke väsentliga delar av lagstift­ningsakter. Därtill kan nämnas att ett utkast till lagstiftningsakt hade sin bakgrund i att EU-domstolens tribunal (i praktiken en första instans inom EU-domstolen) ogiltigförklarat en del av kommissionens förordning (EU) 2016/646. Tribunalen ansåg att kommissionen hade överskridit sin befogenhet att anta icke-lagstiftningsakter med allmän räckvidd som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av en lagstiftningsakt. Med anledning av tribunalens beslut om att delvis upphäva kommis­sionens förordning (EU) 2016/646 föreslog kommissionen i stället att de aktuella bestämmelserna skulle överföras till förordning (EG) nr 715/2007 som beslutas enligt ordinarie lagstiftningsförfarande och därmed även subsidiaritetsprövas av de nationella parlamenten. Trots att delegeringen av befogenhet att anta s.k. icke-lagstiftningsakter är föremål för strikta gränser har det således förekommit att kommissionen överskridit sin befogenhet.

Sammantaget synes utrymmet för nationella åtgärder inom utskottets berednings­område inte ha minskat nämnvärt under 2019 även om det nationella handlingsutrymmet oundvikligen minskar över tid till följd av att gemensamma EU-bestämmelser införs. I sammanhanget kan det framhållas att utskottet har gjort bedömningen att merparten av kommissionens utkast till lag­stiftningsakter mellan 2009 och 2019 har varit förenliga med subsidiaritets­principen. Vidare har utskottet vid olika tillfällen välkomnat och efterfrågat EU-åtgärder, t.ex. i betänkande 2019/20:TU6 Yrkestrafik och taxi, där utskottet angav att de regeländringar som behövs för att det ska råda konkurrens på lika villkor vid gränsöverskridande transporter behöver göras på EU-nivå.

Slutligen ser utskottet positivt på att kommissionen under de senaste åren har betonat behovet av att stärka tillämpningen och upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen i EU:s beslutsfattande som ett led i en mer övergripande agenda för bättre lagstiftning. Utskottet har tidigare uppmärksammat att kommissionen i meddelandet En starkare roll för subsidiaritets- och proportionalitets­principerna i EU:s beslutsfattande (COM(2018) 703) angav att den planerar att vidta ett antal åtgärder i detta syfte. Eftersom den nya von der Leyen-kommissionen tillträdde först i december 2019, dvs. efter att de utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2019 antagits av kommissionen, återstår dock att se hur den nya kommissionen i praktiken kommer att arbeta för att stärka subsidiaritetsprincipens tillämpning och upprätthållande.

En kommentar till kommissionens motiveringar i fråga om subsidia­ri­tets­principen

I samtliga utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2019 finns en motivering i fråga om subsidiaritetsprincipen. I tre fall är kommissionens motiveringar dock mycket kortfattade och omfattar endast någon enstaka mening. Dessa tre utkast till lagstiftningsakter antogs som förberedelse för att Storbritannien skulle utträda ur EU utan ett avtal på utträdesdagen, och innebar förvisso begränsade och tillfälliga ändringar i den befintliga lagstiftningen men kommissionens motiveringar kan likväl rent principiellt bedömas som otillfredsställande. I övriga utkast till lagstiftnings­akter är kommissionens motiveringar något mer utvecklade. Utskottet har vid upprepade tillfällen påtalat vikten av att kommissionen, i egenskap av det organ som utreder och lägger fram förslag, lämnar fullgoda motiveringar i subsidiaritetsfrågan. Det är därmed angeläget att kommissionen fortsätter sitt arbete med att säkerställa att varje utkast till lagstiftningsakt åtföljs av en förbättrad motivering generellt sett, inklusive av en mer ingående motivering av hur initiativet svarar mot subsidiaritetsprincipen. Utskottet noterar att kommissionen t.ex. har angett att den har för avsikt att börja tillämpa den bedömningsmetod som arbetsgruppen för subsidiaritet, proportionalitet och ”göra mindre, mer effektivt” rekommenderat för att på ett tydligare sätt presentera sin bedömning av bl.a. subsidiaritetsprincipen. Även här återstår det dock att se hur von der Leyen-kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med frågan.

Endast i ett utkast till lagstiftningsakt underbygger kommissionen sin motivering i fråga om subsidiaritetsprincipen med en konsekvensanalys. I de fem utkast till lagstiftningsakter som antogs mot bakgrund av Storbritanniens utträde ur EU anger kommissionen att en konsekvensanalys inte behövs på grund av den exceptionella situation och den begränsade period under vilken Storbritanniens status ändras. Utskottet har tidigare påtalat vikten av att kommissionen underbygger sina motiveringar med konsekvensanalyser och är alltjämt av den åsikten.

Kommentarer om i vilken utsträckning utskottet använder sig av IPEX, kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner eller om utskottet har haft kontakt med andra nationella parlament för inhämtande och utlämnande av information

IPEX används av utskottets kansli i samband med vissa mer komplexa subsidiaritetsprövningar för att få en överblick av ärendegången i andra nationella parlament, främst i fråga om vilka parlament som genomför en prövning samt var i prövningen de befinner sig. Under 2019 har dock nyttan av IPEX varit begränsad eftersom de subsidiaritetsprövningar som utskottet har genomfört har varit relativt okomplicerade. Dessutom finns relevant information oftast inte tillgänglig i IPEX förrän subsidiaritetsprövningen är inne i ett sent skede, alternativt redan avslutad. Utskottet anser fortfarande att IPEX kan förbättras t.ex. i fråga om en mer konsekvent tillämpning av vilken information som läggs in i systemet, i vilket skede informationen läggs in samt på vilket språk.

Utskottets kansli har löpande kontakt med riksdagens representant vid EU:s institutioner, och utskottet bedömer att kontakten fungerar mycket väl. Liksom under föregående år har riksdagens representant bevakat ett antal frågor å utskottets vägnar. Under 2019 har bevakningen dock inte främst fokuserat på utskottets subsidiaritetsprövningar utan snarare på valet till Europaparlamentet och den efterföljande tillsättningen av den nya kommissionen. Eftersom utskottet ansåg att de utkast till lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövades under 2019 inte stred mot subsidiaritets­principen har utskottets kansli inte haft någon information att lämna till riksdagens representant för att sprida till andra nationella parlament. Frågan om kompletterande informationsutbyte på politisk nivå med andra nationella parlament har följaktligen inte heller varit aktuell.

Kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetspröv­ningarna fungerar och eventuella förslag eller önskemål till förbättringar

Utskottet har väl inarbetade rutiner för sina subsidiaritetsprövningar och anser att subsidiaritetsprövningarna överlag fungerar väl. Under 2019 fattade utskottet beslut vid första beredningstillfället vid samtliga subsidiaritets­prövningar, vilket till mångt och mycket hade att göra med ärendenas okomplicerade och brådskande karaktär. Liksom i tidigare sammanhang kan utskottet konstatera att regeringens bedömning av subsidiaritetsprincipens tillämpning är viktig för utskottets subsidiaritetsprövningar, särskilt vid mer komplexa subsidiaritetsärenden, eftersom regeringen är det organ som förhandlar om förslagen inom EU och därför många gånger har mer ingående kunskap om det enskilda lagförslaget än utskottet. Under 2019 fanns regeringens bedömning av subsidiaritetsprincipens tillämpning tillgänglig när utskottet fattade beslut i fyra subsidiaritetsprövningar, vilket kan jämföras med föregående år när den fanns tillgänglig vid samtliga 17 subsidiaritets­prövningar. Vid dessa fyra subsidiaritetsprövningar inkom regeringen på eget bevåg med en faktapromemoria i ett tidigt skede av beredningen, i övrigt ansåg utskottet inte att det fanns någon anledning att begära in regeringens bedömning av subsidiaritetsprincipens tillämpning.

Eftersom tidsfristen för en subsidiaritetsprövning är relativt knapp är det viktigt med god framförhållning i fråga om planering. Utskottet har av denna anledning upprepade gånger påpekat vikten av att kommissionen tidigt tillhandahåller pålitlig och detaljerad information om planeringen för varje enskilt initiativ. Information om kommissionens planering inom ramen för dess reformagenda kan bl.a. hittas i kommissionens arbetsprogram, samman­trädesplan samt färdplaner och inledande konsekvensanalyser. De utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2019 antogs dock inte inom ramen för kommissionens reformagenda. I stället antogs det stora flertalet utkast hastigt och i särskild ordning som en förberedelse för vad som ansågs vara en ökad eventualitet att Storbritannien skulle träda ut ur EU utan ett avtal på utträdesdagen, vilket delvis kan förklara den bristande informa­tionen från kommissionens sida. I sammanhanget kan det konstateras att även under 2020 har det stora flertalet av de utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövat antagits i särskild ordning och utan föregående information från kommissionen, denna gång mot bakgrund av en annan brådskande anledning: covid-19-pandemin. Pandemin har haft en stor påverkan på kommissionens arbete att kommissionen i maj 2020 antog ett reviderat arbetsprogram för 2020 (COM(2020) 440), där tidsplanen för några av de föreslagna åtgärderna ses över på grund av krisens karaktär och omfattning. För utskottets del ser det i nuläget inte ut som att krisen kommer att påverka de nya initiativ inom utskottets beredningsområde som kommissionen aviserade i sitt ursprungliga arbetsprogram och som utskottet har att subsidiaritetspröva framöver.

Utskottets subsidiaritetsprövningar underlättas om kommissionen anpassar sin planering så att utkast till lagstiftningsakter inte frekvent antas i omfattande paket i nära anslutning till stundande sommar- och juluppehåll i kammaren. En sådan planeringsmässig anpassning har kommissionen dock inte gjort de senaste åren. Det innebär att utskottet i förekommande fall har haft att hantera ett flertal subsidiaritetsprövningar samtidigt, vilket i vissa fall kan påverka de praktiska möjligheterna att hinna fördjupa sig i de enskilda ärendena inom de givna tidsramarna. Utskottet har i tidigare sammanhang påpekat att subsidiaritetsärenden som löper under kammarens sommar- och juluppehåll är särskilt utmanande eftersom de ofta innebär att utskottet måste frångå sin ordinarie beredningsprocess. Därtill hör att Regeringskansliets möjlighet att bistå med underlag är mer ansträngd under sommaren och julen. Det är därmed positivt att kommissionen under 2019 endast antog ett utkast till lagstiftnings­akt inför ett stundande uppehåll i kammaren, vilket kan jämföras med sommaren 2018 när kommissionen antog 13 utkast till lagstiftningsakter inför det stundande sommaruppehållet. I sammanhanget välkomnar utskottet att kommissionen i november 2019 bekräftade att den avser att göra ett uppehåll i åttaveckorsfristen för de nationella parlamentens subsidiaritets­prövningar mellan den 20 december och den 10 januari, vilket länge har efterfrågats av utskottet.

I ett av de utkast till lagstiftningsakter som utskottet subsidiaritetsprövade under 2019 föreskrev kommissionen ett undantag från den tidsfrist på åtta veckor som avses i artikel 4 i protokoll nummer 1 om de nationella parlamentens roll i EU, vilket gjorde det möjligt för EU-institutionerna att fatta beslut om lagstiftnings­akten innan de nationella parlamenten hade hunnit genomföra sina subsidiaritetsprövningar. Samma undantag har även föreskrivits vid ett flertal av utskottets subsidiaritetsprövningar under 2020; i början av oktober 2020 hade sju sådana undantag föreskrivits av kommissionen, sex av dem med anledning av covid-19-pandemin och ett med anledning av brexit. Den 8 april 2020 översände kommissionens vice ordförande Maroš Šefčovič ett brev till riksdagens talman Andreas Norlén där han noterade att de nationella parlamenten, under de rådande omständigheterna, kan ha svårt att hinna genomföra sina subsidiaritets­prövningar inom den åttaveckorsfrist som anges i protokoll nummer 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och att kommissionen därför i möjligaste mån kommer att ta hänsyn till nationella parlaments motiverade yttranden inom ramen för subsidiaritets­prövningen även om de med anledning av covid-19-krisen kommer in efter att tidsfristen har gått ut. Utskottet har tidigare påmint om att de nationella parlamentens subsidiaritetsprövningar, och den parlamentariska förankring som de innebär, är en viktig del av EU-institutionernas demokratiska legitimitet. I samman­hanget kan det konstateras att samtliga utskottets subsidiaritetsprövningar under 2020 har ägt rum inom den tidsfrist som anges i protokoll nummer 2 till fördragen. Därtill har utskottet valt att subsidiaritetspröva de utkast till lagstiftningsakter som har hanterats skyndsamt av unionen innan en överens­kommelse har nåtts och innan rättsakten har antagits i EU-institutionerna, vilket ställt krav på en snabb hantering. Som exempel kan nämnas fyra utkast till lagstiftningsakter som antogs mot bakgrund av covid-19-pandemin och som hänvisades till utskottet för subsidiaritets­prövning den 12 maj, utskottet fattade beslut i sin subsidiaritets­prövning två dagar senare, dvs. den 14 maj, varpå EU-institutionerna antog rättsakterna den 25 maj. Förslag som hanteras skyndsamt av EU-institutionerna innebär följaktligen en viss utmaning eftersom det ställer krav på en skyndsam hantering även av utskottet, och det kan innebära att utskottet måste frångå sin ordinarie beredningsprocess. Att de utkast till lagstiftningsakter som har hanterats skyndsamt av EU-institutionerna under 2019 och 2020 endast har inneburit begränsade ändringar i den befintliga lagstiftningen har gjort utskottets subsidiaritetsprövningar hanterbara, de korta ledtiderna till trots. Det kan i sammanhanget konstateras att i de fall utskottet under föregående år har haft att subsidiaritetspröva utkast till lagstiftningsakter som krävt särskilt snabb hantering har detta kunnat härledas till interna, ofta planeringsmässiga, orsaker inom kommissionen. Under 2019 och 2020 kan dock kravet på en snabb hantering i ett flertal av utskottets subsidiaritetsprövningar härledas till externa och mer förmildrande orsaker i form av brexit och covid-19-pandemin.

Stockholm den 22 oktober 2020

På trafikutskottets vägnar

Jens Holm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jens Holm (V), Anders Åkesson (C), Teres Lindberg (S), Denis Begic (S), Maria Stockhaus (M), Jasenko Omanovic (S), Sten Bergheden (M), Jimmy Ståhl (SD), Anders Hansson (M), Thomas Morell (SD), Johan Büser (S), Elin Gustafsson (S), Helena Gellerman (L), Patrik Jönsson (SD), Emma Berginger (MP), Åsa Coenraads (M) och Hampus Hagman (KD).

 

 

 


[1] Interparliamentary EU Information Exchange.