Utbildningsutskottets yttrande

2020/21:UbU3y

 

Förslag till ändring i statens budget för 2021 – resurser till ökad personalkontinuitet och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen samt till fler boenden för äldre

Till finansutskottet

 

Finansutskottet beslutade 4 mars 2021 att ge bl.a. utbildningsutskottet tillfälle att senast den 23 mars 2021 yttra sig över förslaget till ändring i statens budget för 2021 – resurser till ökad personalkontinuitet och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen samt till fler boenden för äldre.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till den del av förslaget som avser fler yrkeshögskoleplatser för specialistundersköterskor, inklusive studie­stöd, med fokus på äldrevård och demensvård.

Utbildningsutskottet föreslår att finansutskottet avstyrker förslaget till utskottsinitiativ i denna del.

I yttrandet finns en avvikande mening (M, SD, V, KD).

 

 

 

Utskottets överväganden

Bakgrund

Finansutskottet beslutade den 4 mars 2021 att ge bl.a. utbildningsutskottet tillfälle att senast den 23 mars 2021 yttra sig över förslaget till ändring i statens budget för 2021 om resurser till ökad personalkontinuitet och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen samt till fler boenden för äldre.

Ledamöterna från Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna i finansutskottet har med stöd i bestämmelserna i 9 kap. 16 § riksdagsordningen begärt att finansutskottet ska föreslå ett utskottsinitiativ om ändring i statens budget för 2021 om resurser till ökad personalkontinuitet och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen samt till fler boenden för äldre.

Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till den del i förslaget som berör utskottets beredningsområde och som avser fler yrkeshögskoleplatser för specialistundersköterskor, inklusive studiestöd, med fokus på äldrevård och demensvård. Nedan sammanfattas denna del i förslaget.

Förslaget

Förslag till ändring i statens budget för 2021 – resurser till ökad personalkontinuitet och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen samt till fler boenden för äldre

Utskottsinitiativet innehåller bl.a. förslag till utökade anslag inom utgiftsområdena 15 och 16 för budgetåret 2021.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen godkänner utökade anslag enligt tabell 1.1.

 

 

I förslaget framförs bl.a. följande. Coronakommissionen pekar på ett antal strukturella brister inom äldreomsorgen som bidragit till de höga dödstalen till följd av pandemin. Bristerna har varit kända länge och blev tydligt blottlagda i krisen­­ – allt från bristen på skyddsutrustning till en underdimensionerad bemanning och otillräcklig medicinsk kompetens.

Coronakommissionen ger tydliga rekommendationer om åtgärder. Det handlar bl.a. om att stärka den medicinska kompetensen. Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet väljer därför att tillsammans ta initiativ till ett antal förslag för att börja åtgärda de akuta brister som Corona­kommissionen pekar på, men också för att påbörja arbetet med att avhjälpa de strukturella brister som varit kända under längre tid.

Förslaget om fler yrkeshögskoleplatser för specialistundersköterskor med fokus på äldrevård och demensvård skulle medföra utökade utgifter enligt tabellen nedan om det genomförs fullt ut.

 

Miljoner kronor

 

2021

2022

2023

Fler yrkeshögskoleplatser för specialistundersköterskor med fokus på äldrevård och demensvård

 

50

 

100

 

100

 

Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna anser att den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver stärkas omgående och föreslår därför att finansutskottet bl.a. avsätter 50 miljoner kronor[1] i statens budget för 2021 för att möjliggöra för fler undersköterskor att via yrkeshögskolan utbilda sig till specialistundersköterskor med fokus på äldrevård och demensvård. Specialistundersköterskor är en viktig länk mellan undersköterskan och sjuksköterskan, och kan i den rollen avlasta sjuksköterskorna inom äldre­omsorgen. Studierna ska bedrivas på deltid vid sidan av jobbet som undersköterska. Satsningen motsvarar ca 500 platser (250 årsplatser) med 70 procent lön (där staten står för 20 procent av lönen och arbetsgivaren för de 50 procent som undersköterskan fortsatt arbetar). Satsningen är dimensionerad utifrån att det under de senaste åren funnits flera sökanden per utbildningsplats.

Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna avser även att fortsatt föreslå bl.a. 100 miljoner kronor per år för att utbilda fler specialistundersköterskor. Till att börja med gäller det utöver det regeringen aviserat inom respektive område för innevarande budgetperiod, dvs. fram t.o.m. 2023.

 

Tidigare behandling i utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har tidigare under innevarande riksmöte behandlat och avstyrkt liknande yrkanden i budgetbetänkandet 2020/21:UbU1. I kommittémotion 2020/21:3626 av Gudrun Brunegård m.fl. (KD) yrkande 1 i denna del föreslog motionärerna i förhållande till regeringens förslag en höjning av anslaget 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning med 100 000 000 kronor för att möjliggöra för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor. Satsningen skulle innebära ca 1 500 yrkeshögskoleplatser och studierna skulle bedrivas på deltid vid sidan av jobbet som undersköterska. Ett liknande förslag fanns i yrkande 6 i partimotion 2020/21:3203 av Ebba Busch m.fl. (KD).

I utskottets ställningstagande anfördes följande (s. 46):

När det gäller frågor om satsningar på utbildning inom hälso- och sjukvården samt ökat stöd till vuxenutbildningen vill utskottet påminna om att det inom ramen för regeringens satsning på Äldreomsorgslyftet nu ges möjlighet för anställda inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre att utbilda sig till undersköterska eller vårdbiträde på betald arbetstid. I budgetpropositionen för 2021 anges att satsningen planeras omfatta sammanlagt ca 2,2 miljarder kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg under 2020 och 2021. I sammanhanget kan även nämnas att regeringen har ökat resurserna till Kunskapslyftet, bl.a. genom fler platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan. Satsningen på regionalt yrkesvux föreslås uppgå till 1 miljard kronor 2021. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att yrkesutbildningen för vuxna förstärks och byggs ut och att ytterligare medel tillförs yrkeshögskolan för en fortsatt ökning av platserna på såväl de ordinarie längre utbildningarna som kurser och kurspaket (korta utbildningar). Resurser till korta kurser föreslås öka med 100 miljoner kronor och resurser till fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan föreslås öka med 72 miljoner kronor. Utskottet delar regeringens bedömning att syftet att svara mot behovet av kvalificerad arbetskraft med eftergymnasial yrkesutbildning i hela landet därmed kan uppfyllas ännu bättre.

Pågående arbete

Aktuell lagrådsremiss

Regeringen vill införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor i syfte att stärka kvaliteten och säkerheten inom vård och omsorg. Lagrådsremissen Stärkt kompetens i vård- och omsorg reglering av undersköterskeyrket lämnades till Lagrådet den 4 mars 2021.

I lagrådsremissen föreslås att endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska ska få använda titeln i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och i verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions­hindrade. Den som saknar ett sådant bevis ska inte heller få använda en titel som kan förväxlas med yrkestiteln undersköterska. Grunden för att få en skyddad yrkestitel kommer att vara det nya utbildningsinnehållet i gymnasie­skolans vård- och omsorgsprogram. Vidare föreslås övergångsbestämmelser som innebär att den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska under en tioårsperiod räknat från ikraftträdandet ska få fortsätta att använda titeln även om han eller hon inte har fått bevis om rätt att använda den. Under samma tidsperiod ska även bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska kunna ges till den som har en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning enligt de bestämmelser om utbildnings-innehåll som gäller eller har gällt före den 1 juli 2023.

Lagändringarna föreslås enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 2023.

Kunskapslyft, äldreomsorgslyft och nationell samordnare

Inom ramen för Kunskapslyftet gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2018 en stor ökning av antalet platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolor och universitet och högskolor. Dessa medel gör att fler kommer att kunna få en yrkesutbildning för arbete inom bl.a. äldreomsorgen. För 2018 omfattar Kunskapslyftet totalt ca 10 miljarder kronor. År 2021 beräknas Kunskapslyftet omfatta totalt drygt 12 miljarder kronor.

För att direkt höja kompetensen finansierar regeringen under 2020 och 2021 också Äldreomsorgslyftet. Det syftar till att stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid. Staten kommer att finansiera kostnaden för den tid den anställde är frånvarande på grund av studier. Satsningen planeras att omfatta sammanlagt ca 2,2 miljarder kronor under 2020 och 2021.

Hösten 2019 tillsatte regeringen en nationell samordnare som ska främja en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre (dir. 2019:77). Samordnaren ska stödja kommunerna genom att bl.a. stimulera förändringsarbete för en mer attraktiv arbetsmiljö och stärkt ledarskap samt föreslå välfärdstekniska lösningar som kan avlasta personalen. Ett förändringsarbete ska stödjas med syftet att göra det möjligt att behålla och rekrytera personal, såväl män som kvinnor (lagrådsremissen Stärkt kompetens i vård- och omsorg – reglering av undersköterskeyrket s. 21).

Kort om yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har enligt sin instruktion (2011:1162) i uppgift att verka för att behoven av eftergymnasial yrkes­utbildning tillgodoses (sådan som inte är utbildning enligt högskolelagen [1992:1434] eller en utbildning som kan leda till en examen enligt lagen [1993:792] om tillstånd att utfärda vissa examina).

Målen för yrkeshögskolan finns i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan.

I lagen om yrkeshögskolan finns bestämmelser som syftar till att säkerställa att eftergymnasiala yrkesutbildningar som svarar mot arbetslivets behov kommer till stånd, att statens stöd för eftergymnasiala yrkesutbildningar fördelas effektivt, att eftergymnasiala yrkesutbildningar håller hög kvalitet och att behovet av eftergymnasiala yrkesutbildningar som avses leda till förvärvs­­­­­arbete för de studerande, eller till en ny nivå inom deras yrke, tillgodoses inom smala yrkesområden (1 §). Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska bl.a. ge sådana teoretiska, praktiska och erfarenhetsbaserade kunskaper som krävs för att eleverna självständigt och i arbetslag ska kunna utföra kvalificerade uppgifter i arbetslivet. Utbildningarna ska också utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare (6 §).

Av förordningen om yrkeshögskolan framgår att det för att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs bl.a. att utbildningen svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning i de utbildningsformer som anges i myndighetens instruktion (se ovan). En yrkeshögskoleutbildning kan vidare alternativt medverka till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället (1 kap. 3 §).

Det är MYH som beslutar om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan. Beslutet ska avse en viss tid (1 kap. 4 § förordningen om yrkeshögskolan). MYH ska vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället. Dessutom ska myndigheten ta hänsyn till i vilken grad en utbildning finansieras av arbetslivet och har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering (5 kap. 5 § förordningen om yrkeshögskolan).

Yrkeshögskoleutbildningar med specialisering för undersköterskor mot äldre/demens

Det finns för närvarande 24 yrkeshögskoleutbildningar med specialisering för undersköterskor mot äldre/demens (som avslutas i år eller framåt). Inom yrkeshögskolan finns även specialistutbildning för undersköterskor mot palliativ vård och välfärdsteknik. 22 utbildningar för undersköterskor mot äldre/demens har start under 2021. Specialistutbildning för undersköterskor mot äldre/demens är den största utbildningsinriktningen för undersköterskor (källa: MYH, dnr 1462-2020/21).

Dagens utbildningsvägar till undersköterskeyrket

Av lagrådsremissen Stärkt kompetens i vård- och omsorg – reglering av   undersköterskeyrket framgår följande om yrkesgruppen undersköterska (s. 12 och 17­­18). Undersköterskor är en av de allra största yrkesgrupperna i Sverige. En majoritet av undersköterskorna är anställda i kommun eller hos privata utförare av kommunalt finansierad verksamhet (ca 64 procent). De flesta arbetar där med omsorg om äldre inom hemtjänst eller i särskilt boende. De är även verksamma i verksamheter för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Undersköterskor är också anställda inom den region­finansierade hälso- och sjukvården (ca 26 procent).

De som i dag arbetar som undersköterska har i många fall antingen genom­gått en gymnasieutbildning inom vård och omsorg eller någon form av vuxenutbildning med motsvarande kursinnehåll. En av utbildningsvägarna till undersköterskeyrket är gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram som omfattar 2 500 gymnasiepoäng. Vilka kurser som ingår i gymnasieprogrammet är numera likvärdigt över landet. Programmets innehåll har dock skiftat över tid. Programmet, som tidigare bl.a. haft namnet omvårdnadsprogrammet, har ändrats flera gånger sedan början av 1990-talet. I perioder har det innehållit en hög andel valbara kurser vilket fört med sig att skolhuvudmän har kunnat välja bort kurser av betydelse för vård- och omsorgsverksamheterna. Eleverna har därför haft varierande kunskaper med sig ut i arbetslivet trots en fullständigt genomförd gymnasieutbildning. Utbildning till undersköterskeyrket kan även ges inom komvux. Vidare utbildas undersköterskor på olika folkhögskolor.

Skolverket har, i samråd med branschkunniga, utformat s.k. nationella yrkespaket. Nationella yrkespaket är förslag på innehåll i sammanhållna  yrkesutbildningar och beskriver vilken specifik kombination av kurser som motsvarar kompetenskraven på nationell nivå för olika yrkesområden. Det nationella yrkespaket som är utformat för arbete som undersköterska innehåller i huvudsak samma omfattning av ämnen som vård- och  omsorgsprogrammets programgemensamma ämnen och omfattar i dag  1 500 gymnasiepoäng. De sammanhållna yrkesutbildningarna kan anordnas inom kom­vux och på gymnasieskolans introduktionsprogram.

Undersköterskeutbildning kan även ges genom att en privat eller offentlig aktör köper en viss utbildning av komvux, s.k. uppdragsutbildning.  Arbetsförmedlingen är ett exempel på en offentlig aktör som tillhandhåller  sådan uppdragsutbildning. Arbetsgivare kan även själva upphandla uppdrags­utbildningar.

Enligt 4 kap. 12 § gymnasieförordningen ska arbetsplatsförlagt lärande  (APL) förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. Det är däremot inte alla vuxenutbildningar som erbjuder APL.

Vård- och omsorgscollege

Eftersom framför allt vuxenutbildningen inom vård och omsorg saknar nationell reglering har arbetsmarknadens parter ­i detta sammanhang Kommunal, Sveriges Kommuner och Regioner, Vårdföretagarna, Sobona och arbetsgivarföreningen KFO (sedan den 1 januari 2021 Fremia) utvecklat en regional och lokal samverkan med tydliga nivåer för och krav på såväl gymnasial ungdomsutbildning som vuxenutbildning. Samarbetet har varit framgångsrikt och har på tio år fått spridning helt eller delvis i 218 kommuner och 19 regioner. Yrkespaket för utbildning till undersköterska vid vård- och omsorgscollege består av 1 500 gymnasiepoäng och innefattar såväl APL som gymnasiearbete. Vård- och omsorgscollege har utarbetat riktlinjer för validering som innebär att den reella kompetensen bedöms av yrkeslärare vid komvux i förhållande till gymnasieskolans nationella mål. Vård- och omsorgs­utbildning inom vård- och omsorgscollege finns på 140 gymnasieskolor och ges av drygt 180 vuxenutbildare över landet (lagrådsremissen Stärkt kompetens i vård- och omsorg – reglering av   undersköterskeyrket s. 18).

 

 

Utskottets ställningstagande

 

Utskottet vill inledningsvis instämma i att frågan om kompetensen inom äldrevården, bl.a. hos den viktiga yrkesgruppen undersköterskor, är oerhört angelägen. Det har inte minst det senaste årets pandemi visat. Regeringen och riksdagen har också vidtagit åtgärder och gjort satsningar inom detta område, bl.a. genom olika former av utbyggd utbildning (se bl.a. prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1, rskr. 2020/21:141).

Utbildningsutskottet har tidigare under innevarande riksmöte i budget­betänkande 2020/21:UbU1 behandlat motionsyrkanden som liknar det nu aktuella förslaget om fler platser till yrkeshögskoleutbildning. Utskottet avstyrkte då yrkandena med hänvisning till de satsningar som gjorts inom Kunskapslyftet och Äldreomsorgslyftet.

Utskottet vill även nu när det gäller frågor om satsningar på utbildning inom hälso- och sjukvården samt ökat stöd till vuxenutbildningen påminna om att det inom ramen för regeringens satsning på Äldreomsorgslyftet ges möjlighet för anställda inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre att utbilda sig till undersköterska eller vårdbiträde på betald arbetstid. I budgetpropositionen för 2021 angavs att satsningen planeras omfatta sammanlagt ca 2,2 miljarder kronor inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg under 2020 och 2021. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1, rskr. 2020/21:141).

Utskottet vill vidare hänvisa till flera åtgärder som regeringen och riksdagen vidtagit. Inom ramen för Kunskapslyftet gjorde regeringen i budgetpropositionen för 2018 en stor ökning av antalet platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolor, universitet och högskolor. Dessa medel gör att fler kommer att kunna få en yrkesutbildning för arbete inom bl.a. äldreomsorgen. För 2018 omfattar Kunskapslyftet totalt ca 10 miljarder kronor. År 2021 beräknas Kunskapslyftet omfatta totalt drygt 12 miljarder kronor. 

En omfattande platsutbyggnad inom yrkeshögskolan har inletts inom ramen för Kunskapslyftet. I budgetpropositionen för 2021 tillfördes ytterligare medel för en fortsatt ökning av platserna på såväl de ordinarie längre utbildningarna som kurser och kurspaket (korta utbildningar). Yrkeshögskolan når 50 000 årsplatser på ordinarie utbildningar redan 2021, vilket innebär en fördubbling av antalet årsplatser sedan 2014 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 16 s. 127).

Vidare tillsatte regeringen hösten 2019 en nationell samordnare som ska främja en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre. Regeringen vill även införa en skyddad yrkestitel för undersköterskor i syfte att stärka kvaliteten och säkerheten inom vård och omsorg. Lagrådsremissen Stärkt kompetens i vård- och omsorg – reglering av   undersköterskeyrket lämnades till Lagrådet den 4 mars 2021. 

Som framgår ovan har regeringen och riksdagen vidtagit flertalet åtgärder inom detta område. Utskottet utesluter inte att det kan komma att behövas ytterligare åtgärder men anser mot ovanstående bakgrund att finansutskottet nu bör avstyrka förslaget i den del som avser fler yrkeshögskoleplatser för specialistundersköterskor, inklusive studiestöd, med fokus på äldrevård och demensvård.

 

 

Stockholm den 23 mars 2021

På utbildningsutskottets vägnar

Gunilla Svantorp

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Svantorp (S), Roger Haddad (L), Kristina Axén Olin (M), Pia Nilsson (S), Lars Püss (M), Patrick Reslow (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Daniel Riazat (V), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Robert Stenkvist (SD), Linus Sköld (S), Christian Carlsson (KD), Tomas Kronståhl (S), Michael Rubbestad (SD), Annika Hirvonen (MP), Maria Nilsson (L) och Niels Paarup-Petersen (C).

 

 

 

Avvikande mening

 

Förslag till ändring i statens budget för 2021 – resurser till ökad personalkontinuitet och medicinsk kompetens inom äldreomsorgen samt till fler boenden för äldre  (M, SD, V, KD)

Kristina Axén Olin (M), Lars Püss (M), Patrick Reslow (SD), Daniel Riazat (V), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Robert Stenkvist (SD), Christian Carlsson (KD) och Michael Rubbestad (SD) anför:

 

Coronaviruset har slagit hårt mot Sverige. Fram till den 21 februari 2021 har 11 717 personer avlidit i covid-19 enligt Socialstyrelsens statistik. Det är mångdubbelt fler än i våra grannländer. Särskilt äldre har drabbats. 90 procent av dem som dött var över 70 år, och 50 procent var över 85 år. Nära hälften bodde i särskilt boende, och ytterligare en fjärdedel hade hemtjänst.

De höga dödstalen bland Sveriges äldre har sin grund i den höga allmänna smittspridningen och strukturella brister inom äldreomsorgen, enligt Corona­kommissionens bedömning. Regeringen dröjde med att vidta åtgärder för att dämpa smittspridningen inom äldreomsorgen, trots att det tidigt stod klart att sköra äldre utgjorde en särskild riskgrupp. När åtgärder väl vidtogs var de i flera avseenden otillräckliga. Coronakommissionen bedömer att regeringen har misslyckats med ambitionen att särskilt skydda de äldre.

Vidare pekar Coronakommissionen på ett antal strukturella brister inom äldreomsorgen som bidrar till de höga dödstalen. Bristerna har varit kända länge och blev tydligt blottlagda i krisen. Coronakommissionen beskriver äldreomsorgen som en resursmässigt eftersatt sektor.

Coronakommissionen ger tydliga rekommendationer om åtgärder. Det handlar bl.a. om att stärka den medicinska kompetensen.

Coronakommissionen konstaterar att Sverige står mitt uppe i en stor och omfattande kris. Regeringens svar är att tillsätta en utredning som ska redovisa sina förslag om ett och ett halvt år. Återigen förefaller handlingskraften dröja och det kan vi inte tillåta.

Vi delar uppfattningen i förslaget att den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen behöver stärkas omgående.

Mot denna bakgrund anser vi att finansutskottet bör tillstyrka förslaget i den del som avser fler yrkeshögskoleplatser för specialistundersköterskor, inklusive studiestöd, med fokus på äldrevård och demensvård.

 

 


[1] 22,1 miljoner kronor avsätts under utgiftsområde 9 anslag 4:5 till kommunerna för lönekostnader, 4,2 respektive 0,6 miljoner kronor avsätts för studiemedel och avsättning för kreditförluster under utgiftsområde 15, anslag 1:2 respektive 1:3. Slutligen avsätts 23,1 miljoner kronor i statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning under utgiftsområde 16 anslag 1:19.