Skatteutskottets yttrande
|
Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har bett bl.a. skatteutskottet att senast tisdagen den 3 maj yttra sig över regeringens skrivelse 2021/22:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 samt eventuella följdmotioner. Inga följdmotioner har väckts med anledning av skrivelsen.
Skatteutskottet har beslutat att yttra sig över redogörelsen i de delar som avser riksdagsskrivelser som utskottet medverkat till och som inte var slutbehandlade den 31 december 2021.
Följande fyra riksdagsskrivelser har enligt redogörelsen ännu inte slutbehandlats:
– 2011/12:170 om Öresundsavtalet
– 2013/14:186 om ändring av beställningsbemyndiganden och
överlåtelse av fastighet
– 2018/19:299 om beskattning av uthyrning av vårdpersonal
– 2021/22:101 om riskskatt för kreditinstitut.
Utskottets överväganden
Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen. Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 januari–31 december 2021. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens slut.
Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna.
Av de riksdagsskrivelser som tas upp i regeringens redogörelse avser de flesta ärendena lagstiftning som utskottet beredde under 2021 och där regeringens åtgärd har varit att utfärda den lagstiftning som riksdagen antagit. Dessa riksdagsskrivelser är i och med detta slutbehandlade.
Enligt redogörelsen slutbehandlades tre tillkännagivanden från skatteutskottet under 2021.
Det första tillkännagivandet avser riksmötet 2001/02 och handlar om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning (bet. 2001/02:SkU20). Tillkännagivandet har enligt skrivelsen slutbehandlats i samband med propositionen Avskaffad reklamskatt (prop. 2021/22:20).
Det andra tillkännagivandet avser riksmötet 2017/18 och handlar om att kemikalieskatten ska utvärderas (bet. 2017/18:SkU10 s. 34 f.). Det har enligt skrivelsen slutbehandlats genom det uppdrag som regeringen den 28 november 2019 gav Skatteverket och Kemikalieinspektionen att utvärdera kemikalieskattens effekter (Fi2019/04008). Resultatet av utvärderingen redovisades i två rapporter. Den första delen redovisades den 1 oktober 2020 och innehåller myndigheternas bedömning. Den andra delen redovisades, efter att myndigheterna ansökt om och beviljats förlängd svarstid, den 17 maj 2021 och innehåller förslag till förändringar.
Det tredje tillkännagivandet avser riksmötet 2020/21 och handlar om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda (bet. 2020/21:SkU32 s. 5). Enligt skrivelsen har tillkännagivandet slutbehandlats genom propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:166) där förslag lämnas om att den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen och för gåvor till anställda som gällde under en del av 2020 förlängs till att gälla även under 2021. För gåvor föreslås skattefriheten gälla upp till ett sammantaget värde om 2 000 kronor per anställd. Förslagen innebär att riksdagens tillkännagivande tillgodoses. Den 1 april 2021 utfärdade regeringen den lag som riksdagen antagit (SFS 2021:300).
Fyra riksdagsskrivelser har redovisats som inte slutbehandlade. Det handlar om ärenden som redovisas nedan och som tas upp i tidsordning.
När det gäller Öresundsavtalet, dvs. riksdagens tillkännagivande i riksdagsskrivelse 2011/12:170, beslutade riksdagen den 15 mars 2012 med bifall till en reservation (S, MP och V) om ett tillkännagivande om att skatteavtalet med Danmark bör förhandlas om för att förbättra balansen mellan bosättningskommun och arbetskommun när man beskattar gränspendlare i Öresundsregionen.
I skrivelse 2021/22:75 uppger regeringen att ett gemensamt arbete med Danmark pågår för att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512, bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet. Utvärderingen är i slutskedet och ställning kan tas till om det utjämningsbelopp som överförs från Danmark till Sverige till sin storlek är tillräckligt för att möjliggöra kompensation för de kostnader som pendlarna medför för hemkommunerna. I budgetpropositionen för 2022 anges att regeringen tagit kontakt med den danska regeringen för att förbereda en eventuell omförhandling av Öresundsavtalet. Under hösten 2021 återupptogs arbetet och behov av att utvidga utjämningsordningens omfattning lyftes från den svenska regeringens sida. Frågan ingår nu som en del i ett svenskt förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal. Avsikten är att slutbehandla tillkännagivandet under 2022.
Utskottet vill framhålla att den nuvarande regeringen och tidigare regeringar under lång tid har utvärderat avtalet. Utskottet anser att det är bra att regeringen nu tagit ytterligare steg för att tillkännagivandet ska kunna slutbehandlas under 2022.
Riksdagen behandlade våren 2014 en proposition om förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm. Riksdagen beslutade den 26 mars 2014 bl.a. att bemyndiga regeringen att utan ersättning överlåta fastigheten Järfälla Barkarby 4:1 till Järfälla kommun. I ärendet anförde skatteutskottet, utan att föreslå ett tillkännagivande till regeringen, att utskottet instämde i det som försvarsutskottet hade anfört om en analys av de operativa konsekvenserna, en bedömning av merkostnaderna och en dialog med Försvarsmakten i samband med överlåtelsen av den aktuella fastigheten. Skatteutskottet hade i övrigt inget att invända mot att regeringen bemyndigades att överlåta fastigheten.
I skrivelsen uppger regeringen att Fortifikationsverket tidigare har tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten om en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Regeringen håller sig fortsatt informerad i frågan.
Utskottet ser ingen anledning att rikta någon kritik mot regeringens sätt att handlägga frågan.
I samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018/19 beslutade riksdagen den 19 juni 2019 i enlighet med utskottets förslag om ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7).
I skrivelsen uppger regeringen att den den 27 februari 2020 beslutade om kommittédirektivet Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (dir. 2020:20). Utredningen lämnade sitt betänkande Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (SOU 2021:40) den 1 juni 2021. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet utgår från att regeringen, efter att utredningen lämnade sitt betänkande i juni 2021, snarast återkommer i ärendet.
Riksdagen beslutade den 14 december 2021 om propositionen Riskskatt för kreditinstitut (prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11, rskr. 2021/22:101). Den 16 december 2021 utfärdade regeringen de lagar som riksdagen antagit (SFS 2021:1256–1259). I samband med riksdagens beslut om propositionen beslutade riksdagen om bifall till tre tillkännagivanden i punkterna 2, 3 och 4.
Tillkännagivandet i punkten 2 avser att regeringen ska undanta kreditinstitutet Kommuninvest från riskskatten och kompensera kommun- och regionsektorn. I punkten 3 avser tillkännagivandet att regeringen ska utreda möjligheten att ändra lagen om riskskatt så att inte lokalt förankrad bankverksamhet drabbas. Tillkännagivandet i punkten 4 avser att regeringen ska följa frågan om huruvida riskskatten snedvrider konkurrensen mellan svenska och utländska banker.
I skrivelsen uppger regeringen att ärendet bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet noterar att regeringen i vårändringsbudgeten för 2022 (prop. 2021/22:99) behandlar tillkännagivandet i punkten 2. Regeringen föreslår att ett nytt anslag 1:6 Tillfälligt stöd för ökade kostnader för finansiering förs upp på statens budget med 300 000 000 kronor. Regeringen anser att anslaget bör få användas för utgifter för kompensation till kommuner och regioner för ökade kostnader för finansiering. Regeringen uppger att tillkännagivandet i övrigt bereds inom Regeringskansliet.
Utskottet konstaterar att tillkännagivandena är relativt nya och ser därför ingen anledning att rikta någon kritik mot regeringens sätt att handlägga frågorna.
Stockholm den 26 april 2022
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Jasmin Farid (M), Hannah Bergstedt (S), Helena Vilhelmsson (C), Hanna Gunnarsson (V) och Annika Hirvonen (MP).