|
Skattefrågor i budgetpropositionen för 2019
Till finansutskottet
Finansutskottet har gett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över avsnittet Förslag till statens budget för 2019, finansplan och skattefrågor i proposition 2018/19:1 Budgetpropositionen för 2019 samt de motioner som kan komma att väckas med anledning av detta avsnitt.
I yttrandet finns fem avvikande meningar (M, SD, C, KD, L).
Sammanfattning
Utskottet måste för första gången pröva förslag som lagts av en övergångsregering. Utskottet har inget att invända mot budgetpropositionens förslag till förstärkning av det förhöjda grundavdraget för dem som fyllt 65 år eller till förslag om förhöjda socialavgifter för 2019. De alternativa budgetförslag som lämnats i riksdagen ger inte utskottet anledning att nu göra en annan bedömning. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag om förändrade skatter och avgifter och avstyrker samtliga motionsförslag. Utskottet tillstyrker vidare regeringens beräkningar av statsbudgetens inkomster för 2019 och de preliminära beräkningarna av statens inkomster för 2020 och 2021.
Ändringar i skatte- och avgiftsregler
Sverigedemokraternas motionsförslag
Kristdemokraternas motionsförslag
Offentliga sektorns skatteintäkter
1.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2019 (M)
2.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2019 (SD)
3.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2019 (C)
4.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2019 (KD)
5.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2019 (L)
Skattefrågor i budgetpropositionen för 2019 (M, KD)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till förstärkning av det förhöjda grundavdraget för dem som fyllt 65 år samt förändrade nivåer för socialavgifterna. Motionärernas förslag till skattepolitiska riktlinjer och ändringar i skattelagstiftningen avstyrks.
Jämför avvikande mening 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (KD) och 5 (L).
Detta är första gången som en övergångsregering lämnar en budgetproposition till riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Någon särskild reglering om hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas finns inte. I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod (Statsrådsberedningens promemoria En övergångsregerings befogenheter, SB PM 1990:1, reviderad 2014-07-07). Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning. När det särskilt gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senaste beslutade budgeten ska fortsätta att gälla om riksdagen inte beslutat om en ny budget. Vid framtagandet av denna proposition har övergångsregeringen därför bedömt att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning.
Övergångsregeringen har, efter kontakter med företrädare för Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna, tagit fram särskilda principer för utformningen av budgetpropositionen. Förslagen ska utgå från den budget som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Följande generella justeringar görs:
– Anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål har pris- och löneomräknats på sedvanligt sätt. Anslag som avser regelstyrda transfereringssystem har justerats utifrån ändrad makroekonomisk utveckling liksom ändrade volymer (t.ex. antal personer som omfattas).
– Anslag har justerats till följd av beslutade lagar och förordningar, internationella avtal, civilrättsligt bindande avtal eller EU-rättsakter.
– Anslag har justerats med anledning av att riksdagen beslutat att flytta ändamål och verksamheter mellan utgiftsområden.
– Anslag har justerats om det krävts för att nödvändiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas.
– För att verksamhet som baseras på ett beställningsbemyndigande för kommande år ska ges förutsättningar att bedrivas i samma omfattning 2019–2021 har anslagsnivåerna för alla år justerats med hänsyn till nivån på beräknade infrianden av de ekonomiska åtagandena 2019.
– Lagförslag som är politiskt okontroversiella, och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslagen.
Mot bakgrund av de begränsningar som gäller för en övergångsregering omfattar regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken endast en bedömning av utsikterna för svensk ekonomi och en uppföljning av de budgetpolitiska målen. Någon redovisning av den framtida politiska inriktningen lämnas inte. Ramarna för statens verksamhet 2019 framgår i stället av förslaget till statens budget för 2019.
Regeringen lämnar förslag på skatte- och avgiftsområdet med effekter för budgetåret 2019 och framåt inom två huvudområden: skatt på arbetsinkomster (skatter på förvärvsinkomster och socialavgifter m.m.) och skatt på konsumtion m.m. (energi- och miljöskatter).
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning
Förstärkning av det förhöjda grundavdraget för dem som fyllt 65 år
Regeringen föreslår att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år förstärks. Detta ska enligt förslaget ske genom att grundavdragsbeloppet höjs för alla med en fastställd förvärvsinkomst mellan 207 000 och 1 177 000 kronor per år. Det förhöjda grund-avdraget minskas samtidigt för förvärvsinkomster som överstiger 1 182 000 kronor per år. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Regeringen har tagit fram särskilda principer för utformningen av denna proposition. Den princip som tillämpats i beslutet att inkludera detta förslag i propositionen innebär att lagförslag som är politiskt okontroversiella, och som inte kan genomföras under pågående budgetår, har inkluderats i de fall det råder politisk samsyn om förslaget.
Som skäl för förslagen anger regeringen att pension i dag i flera fall be-skattas hårdare än löneinkomst. Så som tidigare aviserats föreslås nu en sänkning av skatten för personer över 65 år genom att det förhöjda grundavdraget förstärks.
Höjd skatt i vissa fall
Enligt nuvarande regler har pensionärer över 65 år i vissa fall lägre skatt än personer under 65 år som arbetar. Detta gäller pensionärer över 65 år med inkomster som överstiger 1 182 000 kronor per år (ca 97 500 kronor per månad). För dem innebär den föreslagna ändringen att skatten höjs. Detta berör enligt regeringen ca 8 500 personer.
Sveriges Läkarförbund motsätter sig förslaget om höjd skatt för personer med sådana inkomster. Regeringen anser emellertid – mot bakgrund av syftet med ändringen – att det är rimligt att också minska sådana skillnader i beskattningen som innebär att pensionärer över 65 år i vissa fall har lägre skatt.
Även vid inkomster som understiger 207 000 kronor per år har pensionärer över 65 år något lägre skatt än arbetande under 65 år. Denna marginella skillnad, som beror på att skilda avrundningsregler gäller för avdrag (det förhöjda grundavdraget) och skattereduktioner (jobbskatteavdraget), lämnas oförändrad.
Förstärkningens utformning
Den senaste förstärkningen av det förhöjda grundavdraget 2018 utformades så att personer som är äldre än 65 år med fastställd förvärvsinkomst upp till ca 207 000 kronor per år (drygt 17 200 kronor i månaden) inte betalar högre skatt än personer med arbetsinkomst som är yngre än 65 år. För att ytterligare minska skatteskillnaden mellan pension och lön för högre inkomster än så föreslås att det förhöjda grundavdraget förstärks för inkomster mellan 207 000 kronor och 1 177 000 kronor per år (mellan ca 17 200 kronor och 98 100 kronor per månad). Det förhöjda grundavdraget minskas samtidigt för förvärvsinkomster som överstiger 1 182 000 kronor per år (ca 97 500 kronor per månad) då utformningen av avdraget anpassas för att närma sig utformningen av jobbskatteavdraget. För inkomster som överstiger 1 182 000 kronor per år har som nämnts ovan pensionärer över 65 år med nuvarande regler lägre skatt än personer under 65 år som arbetar.
Det förhöjda grundavdraget för dem som har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång kommer med förslaget att vara oförändrat för inkomster upp till 4,45 prisbasbelopp (ca 206 900 kronor). I inkomstintervallet 4,45 till 9,15 prisbasbelopp (ca 207 000–425 500 kronor) förstärks grundavdraget, för att minska skillnaden i beskattning mellan en person med pensionsinkomst och en löntagare med jobbskatteavdrag i intervallet, genom en långsammare avtrappning. För inkomster som överstiger 9,15 prisbasbelopp (425 500 kronor och uppåt) trappas grundavdraget av med en snabbare takt än tidigare, och för inkomster som överstiger 13,54 men inte 34 prisbasbelopp (ca 629 700–1 581 000 kronor) införs ett nytt långsammare avtrappningsintervall med avsikten att beskattningen av förvärvsinkomster för personer över 65 år ska närma sig den som gäller en löntagare under 65 år med jobbskatteavdrag.
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.
Förändrade nivåer för socialavgifter
Socialavgifterna tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och betalas antingen som arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas av arbetsgivare, medan egenavgifter betalas av främst enskilda näringsidkare.
Sjukförsäkringsavgiften är en av de sex avgifter som tillsammans utgör socialavgifterna. Sjukförsäkringsavgiften bör tas ut med en avgiftssats som innebär att de förväntade intäkterna från avgiften motsvarar de förväntade utgifterna. Utgifterna inom sjukförsäkringen förväntas inte öka i samma utsträckning som intäkterna från sjukförsäkringsavgiften 2019. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att sjukförsäkringsavgiften sänks med 0,80 procentenheter till 3,55 procent i arbetsgivaravgifterna och till 3,64 procent i egenavgifterna.
Prognoserna visar att efterlevandepensionsavgiften kan sänkas till 0,6 procent för att intäkterna ska motsvara de förväntade utgifterna 2019. Regeringen föreslår därför att efterlevandepensionsavgiften sänks med 0,10 procentenheter till 0,60 procent i arbetsgivaravgifterna och i egenavgifterna.
Eftersom justeringen av delavgifterna ska göras inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag höjs den allmänna löneavgiften till 11,62 procent.
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2019.
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
Höjda och miljödifferentierade vägavgifter inom eurovinjettsamarbetet
Vägavgiften bör höjas och differentieringen efter vilka krav på utsläpp av föroreningar som ett fordons motor uppfyller bör utvidgas till att även omfatta nyare avgaskrav. Det kommande förslaget bör träda i kraft den dag regeringen bestämmer, vilket bedöms kunna vara den 1 juli 2019.
Övriga skattefrågor
Den 1 januari 2019 införs en ny reglering av spelmarknaden som bygger på ett licenssystem (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr. 2017/18:363). Omregleringen innebär även att beskattningen av spelverksamhet förändras.
Den 1 januari 2019 träder nya skatteregler för företagssektorn i kraft (prop. 2017/18:245, bet. 2017/18:SkU25, rskr. 2017/18:398). Ändringarna aviserades i budgetpropositionen för 2018, men har sedan dess förändrats avseende både utformningen av regeländringarna och de offentligfinansiella effekterna. Ändringarna medför ökade skatteintäkter från företagssektorn med 920 miljoner kronor 2019 jämfört med vad som tidigare aviserats. Detta har beaktats i inkomstberäkningarna.
Tidigare aviserade förslag
Vissa åtgärder som redovisas i denna proposition har redan aviserats och budgeterats i budgetpropositionen för 2018 och i den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Det gäller förslaget om sänkt skatt 2019 för personer över 65 år och nya skatteregler för företagssektorn. Eventuella skillnader i budgeteffekter av förslagen mot tidigare aviserade effekter redovisas i tabell 6.9.
I budgetpropositionen för 2018 aviserades även ytterligare sänkning av skatten 2020 för personer över 65 år. Något förslag om detta lämnas inte i denna proposition. Detta har beaktats i inkomstberäkningarna.
I budgetpropositionen för 2018 aviserade regeringen att bestämmelser om beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige borde införas den 1 januari 2019. Det aviserades vidare att ett sådant regelverk skulle medföra en skatteintäktsökning om ca 420 miljoner kronor per år. Något förslag rörande beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige lämnas inte i denna proposition. Detta har beaktats i inkomstberäkningarna.
I budgetpropositionen för 2016 och 2017 aviserade regeringen förslag om att ytterligare sänka reklamskatten fr.o.m. 2019. Något förslag om detta lämnas inte i denna proposition. Detta har beaktats i inkomstberäkningarna.
Skattepolitiska riktlinjer
Moderaterna utökar jobbskatteavdraget så att det lönar sig bättre för fler att gå från bidrag till arbete. Ett tredubblat RUT-avdrag bidrar till att skapa fler enklare jobb. Men det ska också löna sig att ha arbetat. Moderaterna anför att i deras budget får alla pensionärer sänkt skatt, inklusive den miljon pensionärer som har lägst pension. Moderaternas skattesänkning för pensionärer uppgår till 5,8 miljarder kronor 2019, och man vill sänka skatten ytterligare för Sveriges pensionärer under mandatperioden.
Den statliga inkomstskatten bör omfatta färre än i dag, och skattesystemet bör öka drivkrafterna för entreprenörskap. Att den förra regeringen, efter hård kritik från Alliansen, valde att dra tillbaka förslaget om högre skatt för entreprenörer är därför bra för företagsklimatet, men mycket återstår att göra.
Svenska företag vittnar om problem med rekrytering och tillgång till kapital i framför allt tidiga faser. Därför är det centralt att se över hur investeringar och företagande kan löna sig bättre i Sverige. För snabbväxande globala bolag krävs också bättre villkor för internationella rekryteringar. Därför vill Moderaterna se bättre regler för personaloptioner i tillväxtföretag. Det förslag som presenterades i den förra budgetpropositionen är otillräckligt, och Moderaterna vill gå längre.
All forskning visar att drivkrafterna till arbete och för investeringar är centrala. Då spelar skattenivåerna en avgörande roll. Vill Moderaterna att fler ska arbeta mer och att fler investeringar ska hamna i Sverige behöver det bli mer lönsamt, och därför måste skatterna på arbete och investeringar bli lägre. Dessutom behöver skattesystemet bli mindre komplicerat. Skattesystemet har förändrats uppemot 600 gånger sedan skattereformen på 90-talet. Många av dessa förändringar är bra men vi behöver komma tillbaka till ett enklare och mer tillväxtorienterat skattesystem. Moderaterna vill därför inleda arbetet med en ny större skattereform som gör att skattesystemet i större utsträckning än i dag belönar ansträngning, minimerar särbehandling och kryphål samt stärker legitimiteten. Fler investeringar ska hamna i Sverige genom att villkoren blir mer konkurrenskraftiga.
Moderaterna vill avskaffa överindexeringen av drivmedelsskatter och tar nu steg i den riktningen. Moderaterna stoppar den rödgröna regeringens dieselskattehöjning på lantbruket.
Fördelen med att ta ett större grepp om skatterna är att man kan hantera olika effekter av skatteförändringarna som en helhet. Fördelningseffekterna behöver beaktas, och det görs bäst inom ramen för en större förändring. Ska reformen få brett stöd kommer också vissa skatter att behöva höjas, främst på konsumtion och miljöfarlig verksamhet. Alla skattehöjningar ger dock negativa effekter, och totalt sett behöver skattetrycket minskas. För att det ska vara möjligt behöver fler komma i arbete och bidragskostnaderna minska.
Den förra regeringen stoppade en utredning av skatterna på entreprenörskap. Utredningen bör återupptas med ett explicit uppdrag att se över skatterna som påverkar företagande.
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning
Sänkta inkomstskatter
Moderaterna föreslår att skatten på förvärvsinkomster ska sänkas genom att jobbskatteavdraget förstärks med 10 miljarder kronor. Förstärkningen av jobbskatteavdraget innebär enligt Moderaterna att nuvarande nivåer i jobbskatteavdraget höjs för dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp. Förstärkningen motsvarar enligt motionen en skattelättnad med upp till 2 520 kronor per år vid en genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt. Moderaterna yrkar att riksdagen beslutar att förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Höjd nedre skiktgräns
Moderaterna föreslår att den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska höjas till 490 700 kronor för beskattningsåret 2019 inklusive den årliga uppräkningen. Förslaget ska enligt motionen beslutas av riksdagen för att träda i kraft den 1 januari 2019.
Sänkt skatt på pension
Moderaterna föreslår att regeringens förslag om sänkt skatt för personer över 65 år som framgår av budgetpropositionen (prop. 2018/19:1) ska avslås.
Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år ska enligt Moderaterna i stället förstärkas ytterligare. Det ska ske genom att grundavdragsbeloppet höjs för alla som har fyllt 65 år med en fastställd förvärvsinkomst mellan 51 615 kronor och 1 170 800 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget för denna grupp ska samtidigt minskas för förvärvsinkomster som överstiger 1 175 000 kronor per år. Ändringarna ska enligt Moderaterna beslutas av riksdagen för att kunna träda i kraft den 1 januari 2019.
Utbyggt RUT- och ROT-avdrag
Moderaterna föreslår att den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den särskilda begränsningen av skattereduktionen för RUT-tjänster ska enligt Moderaternas förslag tas bort. Skattereduktionen för ROT-tjänster får enligt förslaget uppgå till högst 50 000 kronor. Moderaterna föreslår att regeringen ska återkomma till riksdagen med lagförslag om detta som kan träda i kraft den 1 juli 2019.
Moderaterna anser vidare att en utredning ska tillsättas för att bredda antalet tjänster som berättigar till RUT-avdrag. Denna utredning bör även se över ett mer generöst RUT-avdrag för äldre.
Slopad rätt till avdrag för medlemsavgift till fackförbund
En skattereduktion för fackföreningsavgifter med 25 procent av den sammanlagda avgift som en medlem under året har betalat till en svensk eller motsvarande utländsk arbetstagarorganisation, förutsatt att den sammanlagda avgiften under året uppgår till minst 400 kronor, återinfördes genom bestämmelser som trädde i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:127, bet. 2017/18:SkU21, rskr. 2017/18:287). Möjligheten till skattereduktion för medlemsavgift till fackförbund ska enligt Moderaterna avskaffas fr.o.m. den 1 april 2019. Regeringen ska återkomma med ett lagförslag om detta.
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Regler om särskild löneskatt för äldre gällde mellan 1991 och 2007 och återinfördes genom budgetpropositionen för 2016. Särskild löneskatt infördes då på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt infördes även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten bestämdes till 6,15 procent. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51).
Den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. ska enligt Moderaternas förslag slopas för personer som fyllt 65 år. Regeringen ska enligt Moderaternas förslag återkomma med lagförslag som kan träda i kraft den 1 juli 2019.
Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter
Beskattning vid generationsskiften
Moderaternas politik för företagande och entreprenörskap utgår från insikten att det endast är ett fåtal nystartade företag som växer snabbt och kan bidra till tillväxt i någon större omfattning. Dessa företag är också svåra att identifiera på förhand. Statens främsta roll är därför att skapa ett generellt gott klimat för investeringar, företagande och entreprenörskap.
Det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar för ägarskiften i befintliga fåmansföretag för att möjliggöra att upparbetade värden i företag med tillväxtpotential tillvaratas. Det är samtidigt angeläget att förhindra kringgåenden av de s.k. 3:12-reglerna. Det är dock orimligt att det är skattemässigt missgynnat att överlåta sitt företag till närstående jämfört med någon annan. Alternativet blir då i många fall att entreprenören lägger ned företaget i stället. I ett läge med många äldre företagare är det en skadlig ordning som behöver ändras. Alliansregeringen tillsatte därför 2014 en utredning för att komma till rätta med detta. Utredningen presenterade sina förslag i november 2016, men den förra regeringen valde att inte lägga fram förslagen. Moderaterna väljer därför att lägga fram utredningens förslag i denna budgetmotion och föreslår att riksdagen beslutar att förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
Sänkt dieselskatt
Befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle i arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna ökas från 143 öre per liter till 193 öre per liter fr.o.m. den 1 juli 2019. För perioden den 1 januari 2019 t.o.m. 31 december 2019 ökas befrielsen med ytterligare 50 öre per liter till 243 öre per liter.
Moderaterna vill också öka befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle i arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna från 143 öre per liter till 193 öre per liter fr.o.m. den 1 juli 2019, samt med ytterligare 50 öre från 193 öre till 243 öre på dieselbränsle som förbrukas under perioden den 1 januari 2019 t.o.m. 31 december 2019.
Frysning av överindexeringen av bensin- och dieselskatt
Moderaterna föreslår att skattesatserna för bensin och dieselbränsle 2019 omräknas med konsumentprisindex (KPI), inte KPI plus 2 procentenheter. Ändringen träder i kraft den 1 juli 2019.
Avskaffad flygskatt
År 2018 införde den förra regeringen en flygskatt, trots att flygskatter, utformade som en fast avgift per resenär, har visat sig ha omfattande negativa samhällsekonomiska effekter. Moderaterna föreslår därför att flygskatten avskaffas från den 1 juli 2019.
Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt
Höjd moms för naturguider
Mervärdesskatten på förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden föreslås höjas från 6 procent till 25 procent från den 1 juli 2019. Moderaterna anser att den skattesats på 6 procent som tillämpas i dag ökar komplexiteten i skattesystemet, saknar sysselsättningseffekter och riskerar att bryta mot EU-rätten.
Höjd moms på mindre reparationer
Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs från 12 procent till 25 procent från den 1 juli 2019. Moderaterna anser att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne inte borde ha sänkts och föreslår nu att skattesatsen återförs till normalskattesatsen 25 procent. Förslaget väntas minska företagens och Skatteverkets administrativa börda. Sysselsättningseffekterna bedöms bli försumbara.
Skattepolitiska riktlinjer
Sverigedemokraterna budgeterar för substantiella skattelättnader på inkomst av tjänst liksom på inkomst av tidigare tjänst, dvs. pension. I grunden avskaffas därmed själva begreppet inkomst av pension. Sverigedemokraterna menar att skattesatsen ska vara densamma vare sig arbetet utförs i dag eller utfördes för många år sedan genom ett jobbskatteavdrag för både inkomst av tjänst och pension. Sverige har i dag ett förhållandevis högt skattetryck i ett internationellt perspektiv. Kännetecknande är också att dessa skatter tas ut redan från tämligen låga inkomstnivåer.
Sverigedemokraterna satsar 25 miljarder kronor årligen på att dels öka jobbskatteavdraget, dels inkludera samtliga beskattningsbara pensionsinkomster i det. Det innebär samtidigt att det förhöjda grundavdraget för äldre slopas, eftersom det är mindre omfattande än jobbskatteavdraget.
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning
Sänkta inkomstskatter
Sverigedemokraterna föreslår skattelättnader på inkomst av tjänst och pension. Jobbskatteavdraget ska enligt Sverigedemokraterna ökas.
Sänkt skatt för personer över 65 år
Sverigedemokraterna anser att den s.k. pensionärsskatten bör avskaffas. Vidare föreslås att jobbskatteavdraget ska ökas för äldre, med tydligt fokus på de lägsta inkomsterna. Sverigedemokraterna menar att skattesatsen ska vara densamma vare sig arbetet utförs i dag eller utfördes för många år sedan och föreslår ett jobbskatteavdrag för både inkomst av tjänst och pension. Jobbskatteavdraget ska enligt Sverigedemokraterna inkludera samtliga beskattningsbara pensionsinkomster. Samtidigt föreslås att det förhöjda grundavdraget för äldre slopas, eftersom det enligt Sverigedemokraterna är mindre omfattande än jobbskatteavdraget.
Förändrat RUT- och ROT-avdrag
Sverigedemokraterna vill utvidga dagens RUT-avdrag till att omfatta näst intill samtliga tjänster som utförs i eller i anslutning till bostaden. Komplicerade gränsdragningar ska undvikas. Sverigedemokraterna vill även höja taket på skattereduktionen till 50 000 kronor för personer under 65 år och till 100 000 kronor för personer över 65 år.
Såväl RUT-avdrag som ROT-avdrag ska enligt Sverigedemokraterna begränsas till att endast medges för arbeten som utförs i Sverige.
ROT-avdrag ska medges även för installation av och abonnemang på hemlarm.
Skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård
Enligt ett förslag i budgetpropositionen för 2018 slopades skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands. Som en konsekvens av detta slopades även avdragsförbudet för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet. Skattefriheten bestod dock för förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. De ändrade bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54).
Sverigedemokraterna motsätter sig den beskattning avseende förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och förmån av vård och läkemedel utomlands som infördes genom budgetpropositionen för 2018. Förmånsbeskattningen bör enligt Sverigedemokraterna avskaffas.
Sänkt särskild inkomstskatt (SINK)
Sverigedemokraterna anser att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta ska sänkas från 25 procent till 20 procent.
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.
Sänkta arbetsgivaravgifter
Sverigedemokraterna föreslår att den allmänna löneavgiften avskaffas helt för samtliga företag avseende de tre första anställda upp till ett takbelopp motsvarande den löneavgift som ska utgå på en lön om 300 000 kronor per anställd. Företag som betalar ut mer lön än 300 000 kronor eller som har fler än tre anställda ska endast betala allmän löneavgift på de delar som överstiger takbeloppet.
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Regler om särskild löneskatt för äldre gällde mellan 1991 och 2007 och återinfördes genom budgetpropositionen för 2016. Särskild löneskatt infördes då på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt infördes även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten bestämdes till 6,15 procent. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Den särskilda löneskatten för äldre ska enligt Sverigedemokraterna slopas.
Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter
Höjd fastighetsskatt för vindkraft
Vindkraften har i dag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, i stället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock sedan tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår) inte överskrids enligt kommissionens förordning om stöd av mindre betydelse. För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och undanröja administration för efterlevnaden av statsstödsreglerna föreslår Sverigedemokraterna att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för exempelvis kärnkraft- och kraftvärmeverk.
Sverigedemokraterna föreslår därför att riksdagen beslutar att punkten f i 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt upphävs.
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst
Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för människor att bo och leva i de bostadsformer som passar den egna livssituationen bäst. Sverigedemokraternas vision är ett fungerande samhälle där alla människor bor trivsamt på den plats de önskar och det är lätt att flytta och hitta ny bostad.
Sverigedemokraterna ser ett behov av långsiktig planering för tillgång på bostäder, regelförenklingar inom byggprocessen och samspel med infrastrukturen. Det behövs breda åtgärder för att aktivera flyttkedjan, och Sverigedemokraterna vill underlätta för fler flyttkedjor inom bostadsbeståndet genom slopat tak och slopad tidsgräns för användande av uppskovsbeloppet.
Återställd beskattning av investeringssparkonto och kapitalförsäkring
Regeringens straffbeskattning på småsparande genom de två höjningarna av schablonbeloppet på investeringssparkontot och kapitalförsäkringen är olycklig ur flera perspektiv. Det blir mindre lönsamt att spara, samtidigt som lånande är kraftigt skattesubventionerat genom ränteavdragen. Det skapar dessutom en stor osäkerhet kring en vanlig och populär sparform att två gånger på kort tid höja skatten. Många ser också sparformen som ett alternativt pensionssparande, vilket försämras när en allt större avgift går till skatten. Det offentliga ålderspensionssystemet levererar inte, och framtida pensioner kommer att understiga hälften av slutlönen. Sverigedemokraterna vill därför återställa den senaste skattehöjningen på investeringssparkontot och kapitalförsäkringen.
Nytt system för beskattning av privat pensionssparande
Sverigedemokraterna föreslår ett nytt system för beskattning av privat pensionssparande. Systemet är baserat på det nuvarande systemet för tjänstepension. Inget skatteavdrag ska ske vare sig vid insättning till sparandet eller vid uttag av pension. I stället ska det sparade beloppet schablonbeskattas med motsvarande 15 procent av föregående års statslåneränta per år. För 2018 motsvarar detta enligt Sverigedemokraterna 0,08 procent. Ett premietak på ett prisbasbelopp ska gälla, motsvarande 45 500 kronor för 2018.
Nedtrappat ränteavdrag
Sverigedemokraterna anser att den nuvarande utformningen av ränteavdraget är problematisk på flera sätt. I budgetmotionen föreslås att ränteavdragen trappas ned från nuvarande 30 till 25 procent under en femårsperiod, dvs. 1 procentenhet per år. Därefter ska en grundlig analys ske av den privata skuldsättningens utveckling och trend.
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
Sänkt dieselskatt
Sverigedemokraterna vill höja återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk så att svenska bönder ligger på samma skattenivå som danska bönder.
Nej till flygskatt
Sverigedemokraterna vill avskaffa den införda flygskatten.
Nej till kilometerskatt
En ytterligare skatt baserad på avstånd, dvs. en skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer, är planerad. Sverigedemokraterna motsätter sig kilometerskatten.
Nej till Bonus–malus
Från och med den 1 juli 2018 ändrades beskattningen för personbilar så att fordon med högre utsläpp av koldioxid får en högre skatt medan bilar som drivs med elektricitet eller har mycket låga utsläpp av koldioxid får en reducerad skatt eller i vissa fall även en bonus. Det är dock inte klarlagt att de bilar som kommer att åtnjuta bonus ger de effekter för klimat eller miljö som utlovats, och även om så vore fallet är kostnadseffektiviteten för att minska utsläpp av växthusgaser mycket låg. Därför avskaffas reformen, och beskattningen av personbilar återgår till det regelverk som gällde 2017.
Sänkt nivå för reduktionsplikt
Sverigedemokraterna föreslår att nivån för reduktionsplikten sänks kraftigt så att enbart biodrivmedel med fullgoda klimategenskaper premieras. Samtidigt resulterar denna förändring också i en prisreduktion för konsumenten på minst 70 öre per liter drivmedel för både bensin och diesel.
Avskaffad kemikalieskatt
Effekterna av kemikalieskatten, som uppgår till som högst 320 kronor per vara, medför att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska webbplatser. Sverigedemokraterna vill avskaffa kemikalieskatten.
Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt
Höjd restaurangmoms
Den nedsatta momsen på restaurang- och cateringtjänster samt på hämtmat infördes av den tidigare alliansregeringen i en förhoppning att restaurangbranschen skulle kunna anställa fler. Sverigedemokraterna vill återställa dessa båda momssatser och använder i stället utrymmet till att sänka skatten på arbetsinkomster för främst låg- och medelinkomsttagare. En parlamentarisk utredning som ser över möjligheterna att ytterligare växla skatter mellan konsumtion och arbetsinkomster och som främst tar sikte på fördelningspolitiska effekter bör tillsättas. Moms på burkar och plastflaskor bör också höjas.
Skattepolitiska riktlinjer
Skatter och regler måste utgå från de små och växande företag som står för huvuddelen av dagens jobbtillväxt. Skattesystemet bör reformeras, med högre skatter på miljöfarliga utsläpp och lägre skatter på arbete och företagande.
För Centerpartiet är grön skatteväxling en central del av både miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Högre skatter på miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, företagande och investeringar. Det ger bättre förutsättningar för svenska företag att bidra till svensk ekonomi och sysselsättning, samtidigt som utsläpp och miljöpåverkan minskar. Genom att växla miljöskatter mot sänkt skatt på arbete sjunker också de höga kostnaderna för att anställa och arbeta. På så sätt stärks svenska företags konkurrenskraft samtidigt som vi rustar svensk ekonomi för den globala gröna omställningen.
Sverige har ett högt skattetryck på en rad utsläpp, men ändå en förhållandevis låg andel miljöskatter i förhållande till det totala skatteuttaget. Det finns fortfarande utrymme att höja miljöskatterna på utsläpp och resursförbrukning.
Det är ett prioriterat arbete att Sverige fortsätter att driva på inom EU för att det ska vara möjligt att fortsätta att skattebefria förnybara drivmedel från koldioxidskatt, så att dessa kan fortsätta att vara viktiga delar av klimatomställningen av den svenska fordonsflottan. Subventioner till fossila bränslen bör fasas ut så att de bär sina fulla miljökostnader.
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning
Sänkta inkomstskatter
Centerpartiet vill se en bred inkomstskattesänkning riktad mot låg- och medelinkomsttagare och föreslår en förstärkning av jobbskatteavdraget som medför 2 000 kronor i sänkt skatt per person och år.
Lägre marginalskatter
Centerpartiet anser att det är viktigt att gradvis göra marginalskattekurvan mindre brant. Partiet motsätter sig därför de förändringar som den tidigare regeringen gjorde i fråga om slopad uppräkning av skiktgränser och utfasning av jobbskatteavdraget.
Utbyggt RUT-avdrag
Centerpartiet anser att RUT-avdraget bör byggas ut ytterligare. Fler tjänster bör inkluderas. Det innebär också enligt Centerpartiet mindre svåra gränsdragningar för RUT-tjänsterna. Dessutom bör taket för RUT-avdrag höjas. Det bör också utredas om äldre ska ges större avdrag än övriga.
Slopad rätt till avdrag för medlemsavgift till fackförbund
En skattereduktion för fackföreningsavgifter med 25 procent av den sammanlagda avgift som en medlem under året har betalat till en svensk eller motsvarande utländsk arbetstagarorganisation, förutsatt att den sammanlagda avgiften under året uppgår till minst 400 kronor, återinfördes genom bestämmelser som trädde i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:127, bet. 2017/18:SkU21, rskr. 2017/18:287). Skattereduktionen för medlemsavgift till fackförbund ska enligt Centerpartiet slopas.
Referensräntan vid ränteförmån
En anställd eller uppdragstagare som får förmån av ett räntefritt lån eller ett lån där räntan understiger marknadsräntan ska enligt 11 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, beskattas för värdet av förmånen som intäkt av tjänst. Vid beräkning av värdet av ränteförmånen används en jämförelseränta som framgår av 61 kap. 15 och 16 §§ IL.
Referensräntan (jämförelseräntan) som gäller för ränteförmån ska enligt Centerpartiet höjas.
Avdrag för övriga utgifter
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska enligt 12 kap. 1 § IL dras av som kostnad. Av 2 § tredje stycket samma kapitel framgår att vissa övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Det gäller bl.a. utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder. I sin budgetmotion föreslår Centerpartiet att rätten till avdrag för sådana s.k. övriga utgifter ska tas bort.
Slopad skattefrihet för förmån av parkeringsavgift och trängselskatt
Centerpartiet anser att förmåner av parkeringsavgift och trängselskatt inte längre ska vara skattefria.
Personaloptioner
En skattskyldig som på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor ska enligt 10 kap. 11 § första stycket IL ta upp förmånen som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker. Denna regel kallas värde-pappersregeln och gäller t.ex. en köpoption eller en teckningsoption som utgör ett värdepapper. Av bestämmelsens andra stycke framgår att om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. I budgetpropositionen för 2018 föreslogs vissa lättnader i beskattningen av personaloptioner som i huvudsak trädde i kraft den 1 januari 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54).
Centerpartiet vill reformera optionsbeskattningen. De lättnader i beskattningen av personaloptioner som genomfördes av den tidigare regeringen är enligt Centerpartiet för begränsade och medför praktiska svårigheter.
Grönt avdrag
Centerpartiet föreslår att de delar av stöden till solceller, laddboxar och energilagring som går till hushåll ersätts med ett enkelt grönt avdrag. Stödet blir i praktiken ett förstärkt ROT-avdrag för gröna investeringar. Grönt avdrag skulle göra klimatinvesteringar både billigare och snabbare att få på plats. Även energideklarationer och smarta elmätare bör ingå. I samband med att grönt avdrag införs avskaffas de stöd som nämnts ovan för hushåll, men de finns kvar för företag, organisationer och andra juridiska personer.
Översyn av skattevillkor för frivillig räddningspersonal
Svensk krisberedskap och svenskt totalförsvar är beroende av civilsamhället och ett frivilligengagemang bland befolkningen. Vid de flesta samhällskriser visar det sig ofta att samhällsengagemanget är stort, och det finns många som vill hjälpa till. Det finns en kraft i det som måste värnas och fångas upp. De frivilliga försvarsorganisationerna och civilsamhällets engagemang i svensk krisberedskap och totalförsvar är också viktigt för folkförankringen. Centerpartiet vill därför se över stöd och skattevillkor för frivillig räddningspersonal, t.ex. fjällräddning och brandvärn.
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.
Sänkt skatt för äldre som arbetar
Regler om särskild löneskatt för äldre gällde mellan 1991 och 2007 och återinfördes genom budgetpropositionen för 2016. Särskild löneskatt infördes då på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt infördes även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten bestämdes till 6,15 procent. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51).
Centerpartiet föreslår att den särskilda löneskatten för äldre, som infördes genom budgetpropositionen för 2016, avskaffas helt.
Inträdesjobb
Centerpartiet föreslår att det införs en ny anställningsform, inträdesjobb, som innebär att nyanlända samt ungdomar utan gymnasieexamen ges möjlighet att ta ett arbete till 70 procent av gällande ingångslön samtidigt som inga socialavgifter behöver betalas av arbetsgivaren.
Ingångsavdrag
Ett annat förslag från Centerpartiet är att det införs ett s.k. ingångsavdrag. Det ska innebära att det inte behöver betalas några arbetsgivaravgifter på lön till en person under de första åren efter att han eller hon gör entré på svensk arbetsmarknad, upp till ett visst takbelopp.
Sommarjobbsavdrag
Centerpartiet anser också att arbetsgivaravgiften ska slopas helt för ersättning till personer under 18 år, ett s.k. sommarjobbsavdrag.
Ingen arbetsgivaravgift för den första anställda
Arbetsgivaravgiften ska enligt Centerpartiets budgetmotion slopas helt avseende ersättning till en enmansföretagares första anställda, de första åren.
Ingångsföretag
Centerpartiet föreslår att en ny företagsform införs för små företag med begränsad omsättning. Ett s.k. ingångsföretag ska fungera som en enskild firma gör i dag men ska inte behöva betala vare sig inkomstskatt, egenavgifter eller mervärdesskatt. I stället ska en schablonmässigt beräknad skatt tas ut baserat på omsättningen.
Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter
Fastighetsskatt på affärslokaler
På många orter runt om i landet finns mängder av affärslokaler som gapar tomma, men som skulle kunna användas till livsmedelsbutiker eller annan kommersiell service. Centerpartiet vill därför att den som startar verksamhet i en tom lokal ska slippa fastighetsskatten.
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst
För att uppnå ökad rörlighet och bättre fungerande flyttkedjor krävs ekonomiska incitament. Alliansen har tidigare föreslagit att taket för uppskov ska tas bort. På längre sikt bör uppskovsreglerna och kapitalvinstbeskattningen reformeras inom ramen för en bredare översyn av skatterna för att köpa, äga och sälja sin bostad. Särskilt viktigt är att de bostäder som innehas av äldre som vill växla ned i boende kommer ut på bostadsmarknaden och att ägarna inte avskräcks av höga kapitalvinstskatter. Det kan därför finnas skäl att se på system som minskar flyttskatter särskilt på långvarigt ägda fastigheter.
Nedtrappat ränteavdrag
Centerpartiet tycker att det är önskvärt med en bred, långsiktig och blocköverskridande överenskommelse vad gäller beskattningen för att köpa, äga och sälja sin bostad. Det är naturligt att en sådan översyn bl.a. innefattar kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av bostad så att den inte i alltför stor utsträckning minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är också viktigt att den innefattar ränteavdragen.
Avskaffad fastighetsskatt på vindkraft
På grund av låga elpriser befinner sig många förnybara kraftproducenter i en ansträngd ekonomisk situation. För att stärka arbetet med att skapa ett helt förnybart elsystem vill Centerpartiet avskaffa fastighetsskatten på vindkraft.
Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter
Förenklade 3:12-regler
Sedan den stora skattereformen på 1990-talet beskattas kapitalinkomster lägre än arbetsinkomster. Tanken med reformen var att den skulle gynna företagsamhet. I syfte att förhindra att småföretagare skulle utnyttja regelverket genom att klassa egentliga arbetsinkomster som kapitalinkomster infördes de s.k. 3:12-reglerna. I stället för att gynna företagsamhet har komplexiteten i regelverket snarare bidragit till att småföretagare belastas med ännu mer regelkrångel, kombinerat med svårigheter att sätta företagets kapital i arbete. Sedan 2006 har regelverket kring 3:12 successivt förenklats, men reglerna anses allmänt höra till de mest tekniskt komplexa beskattningsreglerna i Sverige för fysiska personer. Utformningen av 3:12-reglerna bör bygga på principen att företagsamhet är någonting som bör uppmuntras, och reglerna bör därför inte ha en striktare utformning än nödvändigt.
Centerpartiet vill på kort sikt förenkla regelverket ytterligare. På längre sikt bör klyftan mellan beskattningen av kapital- respektive arbetsinkomster minska, vilket skulle möjliggöra än större regelförenklingar.
Ingångsföretag
Centerpartiet föreslår att en ny företagsform införs för riktigt små företag med begränsad omsättning: ingångsföretag. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag, men med ordentliga regelförenklingar. Ingångsföretagen ska inte betala vare sig inkomstskatt, egenavgifter eller moms. I stället för vanliga skatter och avgifter betalas en schablonmässigt beräknad skatt, baserad på omsättningen.
Översyn av skattelagstiftningen för en jämställd idrott
Idrott är bra för både det fysiska och det psykiska välbefinnandet, och det är viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar idrotta tidigare så att effektiva åtgärder kan sättas in. Centerpartiet vill se en nationell jämförelse av hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor. Centerpartiet vill att den befintliga skattelagstiftning som i dag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag ses över.
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
Grön bilbonus
Centerpartiet vill införa en grön bilbonus, som ger de bästa bilarna en bonus på upp till 100 000 kronor uppdelat på ett fåtal nivåer av CO2-utsläpp. Den gröna bilbonusen finanserias genom att de som köper bilar med höga utsläpp får betala en extra avgift vid köptillfället.
Ökad andel el i kollektivtrafiken
För att påskynda introduktionen av eldrivna bussar i kollektivtrafiken anser Centerpartiet att busstrafiken bör ha samma skatteförhållanden som tågtrafiken.
Sedan 2011 finns i lagen om skatt på energi en möjlighet till nedsättning av energiskatten för el. Nedsättningen omfattar dock enbart större fartyg vars bruttodräktighet, ett jämförelsetal för fartygs storlek, överstiger 400. Nedsättningen av energiskatten på el bör gälla även för mindre fartyg.
Ökad miljöstyrning i fordonsskatten
Centerpartiet och Alliansen ökade miljöstyrningen i fordonsskatten genom att höja den del av skatten som beror på fordonets koldioxidutsläpp. Centerpartiet anser att den utsläppsbaserade delen av skatten bör förstärkas samtidigt som grundbeloppet sänks. På så sätt får miljövänliga bilar lägre fordonsskatt, medan bilar med höga utsläpp får högre skatt. Fordonsskatten tas i dag endast ut i 30 år. Detta innebär en skattebefrielse för bilar som ofta har en dålig miljöprestanda. Centerpartiet föreslår därför att fordonsskatten förlängs, genom att det år från vilket bilar befrias från fordonsskatt tills vidare låses.
Slopat skatteundantag för fossilgas
För att stimulera en ökad användning av förnybar metangas, s.k. biogas, i stället för fossil sådan anser Centerpartiet att naturgasen som används i transportsektorn bör beskattas enligt samma princip som fossil bensin och diesel, med koldioxidskatt efter innehåll av fossilt kol och med energiskatt efter energiinnehåll.
Förändring av flygskatten
Dagens flygskatt gör ingen skillnad mellan plan som flyger på mer eller mindre miljövänligt bränsle. Därtill blir skatten högre för bolag med hög kabinfaktor – som genomför effektiva flygningar med välfyllda plan och få tomma stolar – då skatten tas ut per resenär och inte baseras på utsläpp. Allt detta bidrar till att göra skatten ineffektiv. Centerpartiet föreslår i stället att det ställs krav på obligatorisk inblandning av förnybart flygbränsle för alla flygplan som tankas i Sverige. Givet att denna typ av bränsle är dyrare än traditionellt flygbränsle blir effekten att flygresor blir något dyrare, men till skillnad från enligt regeringens förslag gynnas bolag med hög kabinfaktor och låg bränsleförbrukning, vilket i sin tur gynnar en grön omställning av flyget.
Slopad nedsättning av koldioxid- och energiskatt
Centerpartiet anser att nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel till fordon som används i gruvindustriell verksamhet bör slopas.
Skatt på avfallsförbränning
För att styra mot en ökad återvinning och mer resurseffektivitet vill Centerpartiet att en punktskatt på förbränning av avfall införs. Liknande avgifter finns i flera andra EU-länder.
Skatt på kväveoxid
Kväveoxider bildas vid förbränning och bidrar till försurning och luftföroreningar. För att minska dessa utsläpp infördes 1992 en kväveoxidavgift. Avgiften omfattar energiproduktion för uppvärmning av byggnader, elproduktion och industriella processer. För att öka miljöstyrningen anser Centerpartiet att kväveoxidavgiften bör göras om till en skatt.
Breddad kemikalieskatt
För att snabbare nå målet om en giftfri vardag anser Centerpartiet att kemikalieskatten bör breddas till att omfatta fler varor.
Miljöskatt på plastpåsar
För att uppnå målet i EU:s direktiv om förpackningar och förpackningsavfall, och minska användningen av tunna plastpåsar, vill Centerpartiet att en miljöskatt på plastpåsar införs.
Slopad energiskatt på egenanvändning av solel
För att åstadkomma en mer flexibel elmarknad är det viktigt att det lönar sig att planera sin elanvändning. Mer närproducerad el ökar också flexibiliteten, gör systemet mindre sårbart och kan ge sänkta kostnader, inte minst på landsbygden. För att öka den närproducerade elproduktionen vill Centerpartiet slopa skatten för egenanvändning av solel samt införa möjligheten till skatteavdrag om du är bosatt i en lägenhet men andelsägare i en mikroproduktionsanläggning.
Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt
Sänkt biomoms
Centerpartiet har kämpat emot höjningen av moms på biobiljetter som hotar många biografer och den tillgängliga kultur de erbjuder. Momsen på biobiljetten måste återställas, men under den tid det tar att göra det måste effekterna av höjningen snabbt bromsas på ett ändamålsenligt sätt.
Övriga skattefrågor
Centerpartiet föreslår att skatte- och tulltilläggen höjs, vilket väntas medföra ökade intäkter om 340 miljoner kronor per år.
Centerpartiet föreslår vidare att lantbruk som bedrivs som aktiebolag ska kunna ompröva sina deklarationer sex år tillbaka, vilket redan i dag är möjligt för enskilda näringsidkare, för att på så sätt kunna ändra sina deklarationer och frigöra resurser genom att skjuta upp skatten.
Centerpartiet vill även att dagens anståndsregler, som normalt gäller en till två månader vid ekonomiska problem som företaget inte har kunnat påverka, ska ändras till ett år för företag inom berörda näringar (jordbruk och skogsbruk).
Skattepolitiska riktlinjer
Kristdemokraterna vill se satsningar på äldre genom sänkt skatt på pensioner och slutligen borttagen skillnad i beskattning av löntagare och pensionärer. För seniorer som vill jobba slopas Socialdemokraternas skattehöjningar och jobbskatten sänks.
Kristdemokraterna föreslår också breda skattesänkningar som uppmuntrar till jobb och sänker marginalskatter, samt skattesänkningar och stöd för att stärka barnfamiljers och pensionärers ekonomi. Kristdemokraterna sänker också skatten på sparande och återinför skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer för att stärka civilsamhällets möjligheter att hjälpa behövande.
Det friska åldrandet, de äldre som en viktig resurs och ett välfungerande samspel mellan generationerna är viktiga beståndsdelar i Kristdemokraternas seniorpolitik. Därför vill man skapa fler möjligheter för äldre att arbeta längre än till 65 år och förbättra pensionärernas ekonomi, genom att bl.a. ta bort skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst och pensionsinkomst samt borttagen särskild löneskatt för äldre. Dessutom vill man införa fördubblat jobbskatteavdrag för personer över 64 år.
En grundförutsättning för att fler ska komma i arbete är att det lönar sig att gå från utanförskap till arbete. Detta är den huvudsakliga tanken bakom jobbskatteavdraget, som har varit Alliansens viktigaste redskap för att öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Att kombinera sänkta arbetsgivaravgifter för äldre över 65 med ett fördubblat jobbskatteavdrag för samma grupp har varit mycket effektivt för att öka såväl arbetsutbud som efterfrågan på arbetskraft och därmed sysselsättningen. Kristdemokraterna föreslår att det dubbla jobbskatteavdraget, som i dag alltså finns för de som är 65 år eller äldre, utvecklas till att gälla grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en kraftig skattelättnad för unga upp till 23 år och för nyanlända under de första fem åren i Sverige. Det innebär att de grupper som kan komma i fråga för Alliansens inträdesjobb med Kristdemokraternas förslag skulle få en kraftig skattelättnad.
Personer som varit borta länge från arbetsmarknaden kan i dag få nystartsjobb där arbetsgivaren får borttagen arbetsgivaravgift. För denna grupp personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning, vill Kristdemokraterna också ge dubbelt jobbskatteavdrag baserat på hur länge man varit frånvarande från arbetsmarknaden. För att fler ska ta examen från högre studier tidigare föreslår Kristdemokraterna också en period med dubbelt jobbskatteavdrag för de som tar akademisk examen och börjar jobba före 25 års ålder.
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning
Höjd nedre skiktgräns
Kristdemokraterna föreslår att den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska höjas, i ett första steg till en nivå motsvarande en månadslön på 40 500 kronor.
Dubbelt jobbskatteavdrag för vissa grupper på arbetsmarknaden och äldre
Kristdemokraterna föreslår att ett dubbelt jobbskatteavdrag införs för vissa grupper på arbetsmarknaden och för äldre. Det dubbla jobbskatteavdraget ska enligt Kristdemokraternas förslag erbjudas följande grupper:
• personer under 23 år
• personer som tar en akademisk examen före sin 25-årsdag
• personer som vistats i Sverige i högst fem år
• personer som varit arbetslösa i mer än ett år
• personer som är 64 år eller äldre.
Det dubbla jobbskatteavdraget ska för samtliga ovannämnda grupper vara utformat så att det ges fullt ut avseende arbetsinkomster upp till 18 000 kronor och därefter trappas ned för arbetsinkomster upp till 26 000 kronor. För inkomster över 26 000 kronor ska endast det ordinarie jobbskatteavdraget medges. När det gäller personer som tar en akademisk examen före sin 25-årsdag ska det dubbla jobbskatteavdraget medges under två år efter examen. För personer som varit arbetslösa i mer än ett år ska skattereduktionen medges under en tid som förhåller sig till den tid som personen varit arbetslös. För varje månads arbetslöshet över ett år ska personen medges två månaders dubbelt jobbskatteavdrag. En person som varit arbetslös i 18 månader får alltså dubbelt jobbskatteavdrag under ett år, och en person som varit arbetslös i två år får skattereduktionen under två år.
Återställt jobbskatteavdrag
Genom ett förslag i budgetpropositionen för 2016 ändrades reglerna om jobbskatteavdrag så att jobbskatteavdraget trappas av för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år vid arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp per år. Avtrappningstakten för jobbskatteavdraget är 3 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 13,54 prisbasbelopp. För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt på 3 procent. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Kristdemokraterna föreslår att jobbskatteavdraget ska återställas för de som tjänar över 50 000 kronor per månad.
Jobbskatteavdrag för föräldrar
Kristdemokraterna föreslår ett jobbskatteavdrag för föräldrar. För 2019 ska skattereduktion ges med 250 kronor per förälder och månad. I ett andra steg ska skattereduktionen höjas till 500 kronor per förälder och månad 2021.
Utjämna skillnaden i beskattning för arbetande och pensionärer
Skillnaden mellan beskattning av förvärvsinkomst och pensionsinkomst ska helt tas bort, menar Kristdemokraterna.
Utbyggt RUT-avdrag
Kristdemokraterna vill att takbeloppet för RUT-avdrag tredubblas till 75 000 kronor. Avdraget ska också kunna medges för fler tjänster, t.ex. tillsyn av hem vid resa eller frånvaro, tvätt av kläder utanför hemmet, flytt av bohag inom bostaden, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall och plantering av växter i trädgård.
Slopad rätt till avdrag för medlemsavgift till fackförbund
En skattereduktion för fackföreningsavgifter med 25 procent av den sammanlagda avgift som en medlem under året har betalat till en svensk eller motsvarande utländsk arbetstagarorganisation, förutsatt att den sammanlagda avgiften under året uppgår till minst 400 kronor, återinfördes genom bestämmelser som trädde i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:127, bet. 2017/18:SkU21, rskr. 2017/18:287). Skattereduktionen för medlemsavgift till fackförbund ska enligt Kristdemokraterna tas bort.
Ändrade regler om personaloptioner
Kristdemokraterna föreslår mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag. Många småföretagare jobbar långa timmar med låg lön i början och har därför sällan möjlighet att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner. För att underlätta små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill Kristdemokraterna göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap.
Höjt förmånsvärde för bilar
Kristdemokraterna vill se ett höjt förmånsvärde och en ändrad konstruktion för beskattningen av bilförmån. Den ska innebära att beskattningen ökar för bilar över 7,5 prisbasbelopp.
Återinför gåvoskatteavdraget
Alliansregeringen införde den 1 januari 2012 en avdragsrätt för privatpersoners gåvor till ideell verksamhet med social inriktning eller som främjar forskning. Skattereduktion medgavs med 25 procent av gåvobeloppet och uppgick till högst 1 500 kronor per person och år. Ett år efter att avdraget infördes hade det totala givandet till landets 90-kontoorganisationer ökat från 5,2 till 5,8 miljarder kronor, enligt Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (Frii). Under samma period ökade den genomsnittliga månadsgåvan från 131 kronor per månad till 170 kronor per månad. Siffrorna visade att en tydlig trend var på gång, där fler människor valde att ge pengar till välgörande ändamål.
Kristdemokraterna ser mycket allvarligt på att den rödgröna regeringen tog bort möjligheten att göra skatteavdrag för den som skänker pengar till välgörande ändamål. Trots omfattande protester från hjälporganisationer valde regeringen att slopa detta avdrag den 1 januari 2016, efter vilket det inte längre var möjligt att få skattereduktion.
Kristdemokraterna anser att gåvoskatteavdraget bör återinföras i enlighet med det förslag som presenterades i budgetpropositionen för 2012. Lagändringen ska gälla från den 1 januari 2019.
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år ska enligt Kristdemokraterna avskaffas. Kristdemokraterna vill att de aktuella reglerna återställs till hur de såg ut innan de ändrades genom budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51) och att riksdagen beslutar att förslaget träder i kraft den 1 januari 2019.
Slopat växa-stöd
Den 1 januari 2017 infördes ett tillfälligt s.k. växa-stöd för enskilda näringsidkare som anställer en första person. Det tillfälliga växa-stödet innebär att enskilda näringsidkare som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016 bara ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger 25 000 kronor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna gäller t.o.m. den 31 december 2021 (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:49).
Genom ett förslag i budgetpropositionen för 2018 utvidgades definitionen av begreppet enmansföretag i detta sammanhang till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare.
Kristdemokraterna vill ta bort växa-stödet.
Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter
Återställd beskattning av investeringssparkonto
Kristdemokraterna anser att sparande och investeringar ska främjas. Den dåvarande rödgröna regeringen höjde skatten på sparande på investeringssparkontot två gånger under den förra mandatperioden. I en normal räntemiljö är det en väsentlig försämring av sparformen. Att ändra förutsättningarna i sämre riktning underminerar också de långsiktiga spelreglerna i sparformen. Intresset för sparande riskerar att minska när lönsamheten för spararna försämras genom politiska beslut. Kristdemokraterna vill därför sänka skatten till nivån före höjningen.
Nedtrappat ränteavdrag
Kristdemokraterna eftersträvar en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning, under förutsättning att statens ökade inkomster oavkortat går tillbaka till hushållen samt under förutsättning att reformer samtidigt genomförs så att fler hushåll med stabila inkomster kan etablera sig på den ägda bostadsmarknaden. En långsam nedtrappning av ränteavdraget ökar värdet av sparande och amortering och minskar skulduppbyggnad, vilket över tid minskar riskerna i ekonomin och för hushållen. Kristdemokraterna vill påbörja avtrappningen av ränteavdraget i budgeten tillsammans med en sänkning av taket för fullt ränteavdrag från 100 000 kronor till 75 000 kronor.
Bosparande
Sveriges unga vuxna behöver få incitament att spara mer till sitt första boende. En nackdel med de traditionella bosparsystemen är att pengarna sätts in på ett vanligt räntekonto. Med dagens – och förväntat låga framtida – räntor blir avkastningen på pengarna låg, och i takt med att ekonomin växer går spararen miste om tillväxt på pengarna. Kristdemokraterna vill därför utreda en alternativ modell för bosparande, som kan fungera inom systemet för investeringssparkonto (ISK). Det ska möjliggöra att insättningarna kan ske i, företrädesvis, fonder. På så sätt kan avkastningen på pengarna på lång sikt överstiga den på sparkontot. Bosparandet ska kunna ske mellan 18 och 34 års ålder och vara avdragsgillt upp till en fjärdedels prisbasbelopp, vilket innebär ca 11 200 kronor per år i sparande. Används sparandet till andra inköp än bostad sker en retroaktiv beskattning.
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst
En bromskloss på bostadsmarknaden är den bristande rörligheten. Genom ökad rörlighet kan ett stort antal bostäder tillgängliggöras på kort sikt. Kristdemokraterna vill att taket för uppskov på kapitalvinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad, utan både reavinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov.
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
Sänkt skatt på diesel
Totalt uppgår koldioxidskatten och energiskatten för diesel inom jordbruket till 4,30 kronor per liter. Kristdemokraterna föreslår att den totala dieselskatten inom jordbruket sänks till 2,80 kronor per liter. Ett villkor för att få ta del av sänkningen ska vara att jordbrukaren i fråga till minst 30 procent använder icke-fossilt bränsle.
Skatt på plastpåsar
Krafttag behövs för att minska användningen av konventionella plaster i engångsartiklar och ersätta dem med biologiskt nedbrytbara alternativ. Kristdemokraterna föreslår därför införandet av en ny skatt på plastpåsar i detaljhandeln på 1 krona per påse.
Skatt på avfallsförbränning
Kristdemokraterna inför en skatt på avfallsförbränning på 100 kronor per ton förbränt avfall, i syfte att styra mot ökad materialåtervinning.
Slopad nedsättning av energi- och koldioxidskatt
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har riktat kritik mot de svenska reglerna som innebär att vissa delar av industrin antingen är undantagna från energi- och koldioxidskatterna eller är berättigade till nedsättningar av dessa skatter. Förra året minskades nedsättningarna av koldioxidskatten för diesel i gruvindustriell verksamhet, och Kristdemokraterna föreslår att dessa nedsättningar i nästa steg slopas helt.
Avskaffad flygskatt
Kristdemokraterna anser att den flygskatt som förra regeringen införde bör avskaffas, och finansierar detta i sin budget. I enlighet med detta tillbakavisar man också regeringens försök att något kompensera regionala flygplatser för införandet av denna skatt.
Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt
Höjda momsskattesatser
Kristdemokraterna föreslår att alla momssatser ska höjas med 1 procentenhet. Momshöjningar är en mindre snedvridande skatt, och momshöjningen används för att delvis finansiera skattesänkningar på arbete.
Höjd moms för naturguider
Den tidigare regeringen införde en sänkt moms på naturguidning. Kristdemokraterna anser att det är en nedsättning av momsen som inte bidrar till ökad sysselsättning. Moms på naturguidning bör därför höjas.
Skattepolitiska riktlinjer
Skattesystemet har blivit oöverskådligt och ogenomträngligt, och avstegens konsekvenser för andra delar av skattesystemet kan ofta inte bedömas. Ansvaret för strukturella reformer inom skattepolitiken åligger nästkommande regering. Skatten på jobb och företagande behöver sänkas och slöseri med skattepengar upphöra. Skatten på klimat- och miljöskadlig verksamhet behöver höjas så att var och en bär de egna kostnaderna. Skattesystemet måste bli enklare och överskådligt. Fastighetsbeskattningen behöver reformeras i riktning mot ökad rörlighet samtidigt som skattepolitiken bör bidra till att stabilisera prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Därför vill Liberalerna se en bred och fullt finansierad skattereform. Liberalernas skattepolitiska förslag utvecklas närmare i Liberalernas budgetmotion för 2019.
Liberalerna vill att betydligt färre ska betala statlig skatt och att den högsta marginalskatten ska närma sig snittet i OECD. Ambitionen måste vara att som minst återgå till den förra skattereformens princip där enbart 15 procent av löntagarna betalade statlig skatt.
Liberalerna vill därför ytterligare sänka skatten på ett sådant sätt att det breddar arbetsmarknaden med fler lågtröskeljobb, och samtidigt göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Det handlar bl.a. om att sänka beskattningen på en ny anställningsform för låga inkomster och om att vidareutveckla RUT-avdraget. Sverige behöver också genomföra riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden för äldre och gör det mer lönsamt att stanna kvar i arbetslivet längre.
Dessa och andra skattesänkningar kan med fördel göras också i väntan på en genomgripande skattereform.
Om företag och deras nyckelmedarbetare beskattas hårdare i Sverige än i våra konkurrentländer är risken att investeringarna sker utomlands i stället. Om skatten inte är tillräckligt låg är också risken att nya företag inte får kraft att växa fram där gamla på grund av relativt låg produktivitet fått lägga ned. En skattereform bör därför dels sänka bolagsskatten, dels inkludera reformer för att underlätta företagande, finansiering och rekrytering. Sänkt optionsbeskattning, moderniserad expertskatt, sänkt skatt för forskningsintensiva företag och skattefritt sparande på investeringssparkonto är några exempel på reformer som Liberalerna vill genomföra de kommande åren. Kapitalinkomstskatten bör på sikt ta steg mot ökad enhetlighet.
Liberalerna vill bl.a. sänka skatten också på låga inkomster för att möjliggöra sparande, införa ett skattegynnat bosparande och sänka de olika flyttskatterna för att öka rörligheten. Samtidigt måste skattesystemet bidra till att dämpa och stabilisera prisutvecklingen på bostäder samt göras rättvisare genom att ränteavdragen på bostadslån stegvis trappas ned.
Att smutsa ned utan att själv stå för konsekvenserna är oetiskt och staten måste korrigera för detta genom att internalisera miljöskadlig verksamhets externa effekter. Bland de skattebaser som kan beskattas hårdare genom skatter eller avgifter finns exempelvis fordon och utsläpp från flyg. Liberalerna har bl.a. föreslagit en omvänd miljöbilsbonus och avskaffade undantag från dieselbeskattning för jordbruks- och gruvnäringen. Staten ska aldrig subventionera sådant som skadar klimatet. Liberalerna stöder inte den nuvarande flygskatten som förhindrar resandet i sig, utan vill att Sverige ska driva på för en europeisk flygskatt som främjar flyg med lägre klimat- och miljöpåverkan.
Skatt på arbetsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning
Höjd nedre skiktgräns och avskaffad värnskatt
Liberalerna föreslår att den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska höjas till en nivå motsvarande en månadslön på ungefär 44 400 kronor. Den förhöjda statliga skatten som tas ut på inkomster över den övre skiktgränsen, s.k. värnskatt, ska enligt Liberalerna avskaffas.
Sänkt inkomstskatt för utomlands bosatta
För fysiska personer som är bosatta utomlands tas särskild inkomstskatt ut med 25 procent av skattepliktig inkomst. Det framgår av lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Liberalerna vill sänka den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta.
Förstärkt jobbskatteavdrag
En skattesänkning på alla låga arbetsinkomster ska enligt Liberalerna införas. I praktiken ska alla arbetstagare få en skattesänkning på i snitt ca 580 kronor per år.
Genom ett förslag i budgetpropositionen för 2016 ändrades reglerna om jobbskatteavdrag så att jobbskatteavdraget trappas av för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år vid arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp per år. Avtrappningstakten för jobbskatteavdraget är 3 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 13,54 prisbasbelopp. För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt på 3 procent. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51). Liberalerna vill återställa den avtrappning som trädde i kraft 2016.
Sänkt skatt och förhöjt jobbskatteavdrag för äldre
Liberalerna vill avskaffa skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst och pensionsinkomst och ställer sig bakom budgetpropositionens förslag på sänkt skatt för personer över 65 år.
Liberalerna föreslår också att åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre justeras ned två år för att även inkludera personer som vid årets ingång är 63 år.
Bosparande
Det ska bli lättare att spara ihop till sin första bostad. Liberalerna vill därför att ett skattegynnat bosparande införs fr.o.m. 2020. Liberalernas modell innebär att den som sparar på ett bosparkonto ska kunna få skatteavdrag motsvarande 20 procent av ett takbelopp om 20 000 kronor som sparas under året.
Slopad rätt till avdrag för medlemsavgift till fackförbund
En skattereduktion för fackföreningsavgifter med 25 procent av den sammanlagda avgift som en medlem under året har betalat till en svensk eller motsvarande utländsk arbetstagarorganisation, förutsatt att den sammanlagda avgiften under året uppgår till minst 400 kronor, återinfördes genom bestämmelser som trädde i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:127, bet. 2017/18:SkU21, rskr. 2017/18:287). Skattereduktionen för medlemsavgift till fackförbund ska enligt Liberalerna tas bort.
Lägre skatt på personaloptioner
Liberalerna vill sänka skatten på personaloptioner. Personaloptioner ska också enligt Liberalernas förslag vara kvalificerade, och därmed skattegynnade, under fler förutsättningar än i dag. Förvärv av andelar genom kvalificerade personaloptioner ska då inte förmånsbeskattas, utan när andelarna säljs ska kapitalvinsten beskattas.
Utvidgat RUT-avdrag
Liberalerna föreslår att RUT-avdraget vidgas till att även omfatta tvätt-, hämt- och trygghetstjänster. Takbeloppet för den sammanlagda skattereduktionen avseende RUT-arbete ska enligt Liberalerna tredubblas.
Återinförd avdragsrätt för gåvor till ideella aktörer
Liberalerna vill återinföra möjligheten till avdrag för gåvor som ges till ideella aktörer.
Höjt förmånsvärde för icke-miljöbilar
Förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar ska enligt Liberalerna höjas med 20 procent eller som mest 16 000 kronor per år. I och med det kan förmånsvärdet för miljöbilar enligt Liberalerna återställas till den tidigare nivån.
Skattefrihet för förmån av privat hälso- och sjukvård
Enligt ett förslag i budgetpropositionen för 2018 slopades skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och för förmån av vård och läkemedel utomlands. Som en konsekvens av detta slopades även avdragsförbudet för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet. Skattefriheten bestod dock för förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. De ändrade bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:FiU1, rskr. 2017/18:54).
Liberalerna vill återinföra skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård.
Regionalt anpassat reseavdrag
Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska enligt 12 kap. 26 § IL dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han eller hon behöver använda ett transportmedel. Liberalerna vill att reseavdraget reformeras för att huvudsakligen inriktas mot de mer glest befolkade delarna av landet och föreslår därför en regional anpassning av reseavdraget. Avdraget ska göras mer generöst i kommuner där kollektivtrafiken kan antas vara mindre väl utbyggd, och stramas åt i kommuner där det finns större möjligheter att använda kollektivtrafik.
Skatt på arbetsinkomster – socialavgifter m.m.
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Regler om särskild löneskatt för äldre gällde mellan 1991 och 2007 och återinfördes genom budgetpropositionen för 2016. Särskild löneskatt infördes då på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt infördes även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten bestämdes till 6,15 procent. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51).
Den särskilda löneskatten för äldre ska slopas.
Avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling
Av 31 § socialavgiftslagen (2000:980) följer att vid beräkning av arbetsgivaravgifterna på avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för denna person. Avdraget får inte medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften enligt 26 §. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor.
Liberalerna anser att takbeloppet för det sammanlagda avdraget ska tas bort.
Slopad regional nedsättning av arbetsgivaravgifter
Bestämmelser om regional differentiering av socialavgifter finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) som trädde i kraft den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12, rskr. 2001/02:122). Av lagen följer att vid beräkning av den allmänna löneavgiften och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftsställe i ett visst stödområde som definieras i lagen eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftsställe. Stödområdet består i huvudsak av norra Sveriges inland samt delar av Dalarnas och Värmlands län.
Liberalerna föreslår att den regionala nedsättningen av arbetsgivaravgifterna slopas.
Skatt på kapitalägande – kapital- och egendomsskatter
Ändrade regler för beskattning av investeringssparkonto
En höjning av skatten på investeringssparkonton skickar en mycket oönskad signal om att det inte ska löna sig att spara. Såväl den enskildes trygghet och handlingsfrihet som samhällsekonomins stabilitet gynnas av att hushållen har besparingar i enkelt likviderbara medel. Liberalerna vill därför återställa den tidigare skattenivån för investeringssparkonton. För att ytterligare stimulera ett brett sparande föreslår Liberalerna dessutom att den som sparar på investeringssparkonton inte ska behöva betala någon skatt alls på de första 100 000 kronorna.
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst
Den svenska fastighetsbeskattningen präglas av mycket höga skatter vid försäljning och inköp av bostäder. Det bidrar bl.a. till lägre rörlighet på bostadsmarknaden och en större bostadsbrist än vad som annars vore fallet. Räntan på den uppskjutna kapitalvinstbeskattningen gör uppskov och bostadsbyten mindre gynnsamma och påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Liberalerna föreslår därför att uppskovsbeloppet inte beläggs med ränta. Liberalerna föreslår också att taket på uppskovsbeloppet ska avskaffas.
Nedtrappat ränteavdrag
Sänkt flyttskatt bör kompenseras med en gradvis nedtrappning av ränteavdraget. Under en tioårsperiod bör ränteavdraget sänkas från 30 till 20 procent av räntebeloppet, vilket bidrar till att kyla ned bostadsmarknaden och förhindra överhettning.
Höjd fastighetsskatt på obebyggd tomtmark
I linje med resonemangen i bl.a. SOU 2015:48 föreslår Liberalerna att den statliga fastighetsskatten på obebyggd tomtmark ska höjas för sådan mark som är avsatt för byggnation av hyresfastigheter. Detta ökar drivkrafterna för markägare att snabbare bebygga detaljplanelagd mark avsedd för flerfamiljsfastigheter.
Höjd fastighetsskatt på kommersiella lokaler
I dagens läge med ett omfattande behov av nya bostäder måste skattesystemet skapa incitament för markägare och byggherrar att bygga bostäder i stället för att använda marken för andra ändamål. Liberalerna föreslår därför en höjning av fastighetsskatten för kommersiella lokaler med 0,5 procent.
Skatt på kapitalanvändning – företagsskatter
Ändrade regler för periodiseringsfonder
Liberalerna föreslår förändringar av systemet med periodiseringsfonder fr.o.m. med den 1 januari 2020. Förslaget innebär införandet av en gemensam maxgräns för periodiseringar på 30 procent för alla företag. För ett företags fem första verksamhetsår höjs avdraget för periodiseringsfonder till 50 procent.
Skatt på konsumtion m.m. – energi- och miljöskatter
Omvänd miljöbonus
Enligt principen om att förorenaren ska betala föreslår Liberalerna en omvänd miljöbilsbonus. Miljöbilsbonusen bör utformas som en förhöjd skatt på bilar med negativ klimatpåverkan, i stället för en särskild premie på bilar med låg klimatpåverkan. Liberalerna föreslår därför en omvänd miljöbilsbonus där bilar som inte skulle vara berättigade till en miljöbilspremie enligt gällande regelverk skulle få en förhöjd fordonsskatt med 2 000 kronor per år under de första fem åren.
Slopade skattelättnader till fossila bränslen
Subventioner eller skattelättnader till fossila bränslen måste successivt tas bort. Sveriges bönder behöver ett krisstöd på grund av torkan, men ett långsiktigt arbete mot de klimatförändringar som leder till extremväder måste bygga på minskad användning av fossila bränslen. Genom Liberalernas gröna skatteväxling sänker man i stället skatten på jobb och företagande. Liberalerna vill också ta bort skattelättnader till diesel inom gruvindustriell verksamhet.
Dubbdäcksavgift
Liberalerna föreslår att en dubbdäcksavgift enligt norsk modell införs för att minska det utsläpp av partiklar som användningen av dubbdäck medför.
Läckageskatt
Användningen av handelsgödsel bidrar till övergödning av vattenområden. Även förekomsten av kadmium i handelsgödsel är ett oroande miljöproblem. Det är därför angeläget att användningen av sådan gödsel minskar och att jordbrukets allmänna miljöpåverkan sjunker. För att uppnå detta syfte bör en ny läckageskatt för jordbruket införas.
Nej till flygskatt på resande
Den nuvarande flygskatten beskattar alla flygresor lika oavsett utsläppsnivåer eller hur mycket biodrivmedel som finns i tanken. Liberalerna vill i stället öka flygbolagens incitament att minska sina utsläpp genom en avgift på flygets koldioxidutsläpp.
Skatt på plastpåsar
Liberalerna är positiva till EU-kommissionens förslag kring en ny EU-avgift som baseras på den plast som inte återvinns i respektive medlemsland. Det kommer att driva på medlemsstaterna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter. Liberalerna vill redan nu införa en nationell plastavgift på plastpåsar för att styra konsumtionen mot mer återvinning och förnybara råvaror.
Skatt på konsumtion m.m. – mervärdesskatt
Höjd moms för naturguider
Liberalerna föreslår att mervärdesskatten på förevisning av naturområden (naturguidning) återställs till sin tidigare nivå. Liberalerna prioriterar skattesänkningar som varaktigt skapar fler jobb, minskar utanförskapet och bidrar till ett hållbarare samhälle före symbolsatsningar.
Slopade regler om gruppregistrering för moms
Möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt har gjort det möjligt för företag i den finansiella sektorn att undkomma kostnaden för ingående mervärdesskatt. De legala kraven på den finansiella sektorn utgör inte tillräckliga skäl för att den finansiella sektorn ur skattehänseende ska gynnas. Inte heller i övrigt finns tillräckliga skäl för att behålla möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt. Därför bör reglerna om gruppregistrering för mervärdesskatt för företag inom den finansiella sektorn slopas. Även möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden bör slopas.
Moms på vissa alkoholhaltiga drycker
Liberalerna anser att det är rimligt att drycker med alkoholhalt mellan 2,25 och 3,5 volymprocent beskattas som alkohol och inte som livsmedel. Skattesatsen höjs därmed.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har för första gången att pröva förslag som lagts av en övergångsregering. Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till riktlinjer framtagna av Statsrådsberedningen. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden och inte lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning. När det särskilt gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senaste beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall riksdagen inte beslutat om en ny budget.
Skatteutskottet ställde sig i yttrande till finansutskottet (2017/18:SkU1y) bakom den skattepolitiska inriktning samt de förslag om bl.a. ändrade inkomstskatter som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018.
Utskottet har inget att invända mot budgetpropositionens förslag till förstärkning av det förhöjda grundavdraget för dem som fyllt 65 år eller till förslag om förhöjda socialavgifter för 2019. De alternativa budgetförslag som lämnats i riksdagen föranleder inte utskottet att nu göra en annan bedömning.
Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag om förändrade skatter och avgifter och avstyrker samtliga motionsförslag.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag. Utskottet avstyrker motionärernas lagförslag.
Jämför avvikande mening 1 (M), 2 (SD) och 4 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag (punkterna 16 –18).
Utskottets beredning
Under utskottets beredning av förslag till ändringar i skatte- och avgiftsregler hörde utskottet vid sina sammanträden den 4 respektive den 5 december 2018 Skatteverket och företrädare för finansdepartementet om administrationen av ändrade regler samt utformningen av lagförslag.
Skatteverket beskrev utmaningarna med att bl.a. införa ändringar i skattetabeller sent i december, och att detta får följdverkningar för t.ex. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten men även för företag som är arbetsgivare. Myndigheten lämnade beskedet att de förslag som lämnats i budgetpropositionen samt i de olika partiernas budgetförslag och som föreslås att riksdagen beslutar ska träda i kraft den 1 januari 2019 är möjliga att administrera för Skatteverket, med undantag för förslaget att slopa löneskatten för äldre. I det fallet ansåg Skatteverket att ett ikraftträdande var möjligt tidigast den 1 juli 2019. Myndigheten betonade samtidigt att man inte kunde uttala sig med säkerhet förrän man hade tagit del av den av riksdagen antagna lagtexten.
Företrädare för Finansdepartementet redogjorde för sina synpunkter på motionsförslag om bl.a. att sänka skatt för pensionärer, generationsskiften i fåmansföretag, skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet, att slopa den särskilda löneskatten för äldre samt att höja fastighetsskatten på vindkraftverk. Enligt Finansdepartementet var synpunkterna på förslagen rörande skatte-reduktion för gåvor till ideell verksamhet, att slopa den särskilda löneskatten för äldre samt höjd fastighetsskatt på vindkraftverk av sådan art att dessa förslag skulle behöva mer beredning innan dessa kunde utfärdas som lag. Därför vore det enligt Finansdepartementet ogenomförbart att kunna utfärda dessa förslag som lag med ikraftträdande den 1 januari 2019.
Motionerna
Moderaterna föreslår i partimotion 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 8 – 11 ändringar i 57 kap. 4, 4 a och 5 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 §, 67 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2377 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 3 att punkten f i 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska upphävas.
Kristdemokraterna föreslår i partimotion 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 7 och 8 ändringar i l och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, införande av ny lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, ändringar i 1 kap. 11 och 16 §§, 67 kap. 1–2 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) samt nya paragrafer i 67 kap. 20–26 §§ samma lag samt nya rubriker närmast före 67 kap. 20, 23–26 §§ samma lag, samt ändringar i 22 kap. 1 §, 31 kap. 33 § och 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244), nya paragrafer i form av 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 § samma lag, samt nya rubriker närmast före 22 kap. 22 § och 23 kap. 7 § samma lag.
Utskottets ställningstagande
Regeringens lagförslag och motionärernas yrkanden om lagändringar i motionerna 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M), 2018/19:2377 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) och 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) har behandlats i sak genom de ställningstaganden som redovisas i det tidigare avsnittet. Utskottet delar de synpunkter som framkommit under beredningen av ärendet.
Utskottet tillstyrker att regeringens lagförslag antas av riksdagen och avstyrker motionsförslagen.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens inkomstberäkning för 2019 och preliminära inkomstberäkningar för 2020 och 2021 och avstyrker motionsförslagen om att godkänna Moderaternas, Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Kristdemokraternas och Liberalernas inkomstberäkningar.
Jämför avvikande mening 1 (M), 2 (SD), 3 (SD), 4 (KD) och 5 (L).
Propositionen
Övergångsregeringen föreslår (punkt 4 och 5) att riksdagen godkänner den beräkning av statsbudgetens inkomster för 2019 som regeringen redovisar och de preliminära inkomstberäkningar som regeringen redovisar för 2020 och 2021.
Motionerna
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina partimotioner att riksdagen godkänner den inkomstberäkning som redovisas i respektive motion. Sådana yrkanden framställs i partimotionerna 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkandena 5 och 6, 2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4, 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6 och 2018/19:2988 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i de föregående avsnitten tillstyrkt regeringens förslag och godtagit de bedömningar och övriga ställningstaganden som regeringen redovisat. Utskottet tillstyrker att regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2019 och den preliminära beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2020 och 2021 godkänns. Motionärernas inkomstberäkningar avstyrks.
Stockholm den 6 december 2018
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Cecilia Widegren (M), Hillevi Larsson (S), Bo Broman (SD), Peter Persson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S) och Jörgen Berglund (M).
1. |
|
|
Cecilia Widegren (M), Boriana Åberg (M), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M) anför: |
Moderaternas budgetmotion utgår från Sveriges problem och utmaningar från den politik som vi gick till val på och ger Sverige en ny riktning, som bryter med de senaste årens reformtrötthet. Vi vill att fler ska arbeta mer, varför skatterna på arbete måste bli lägre. Moderaternas politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Sveriges välstånd vilar ytterst på att människor anstränger sig, driver företag och tar risker. Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga bygger inte minst på att vi är ett land där det lönar sig att arbeta och att välja de mest krävande utbildningarna. Drivkrafterna för utbildning och entreprenörskap måste därför hela tiden värnas. Dagens höga marginalskatter straffar dem som gör det, vilket vi inte har råd med. För att stärka drivkrafterna för utbildning och företagande föreslår vi att färre ska betala höga marginalskatter. Vi vill också under mandatperioden ta steg för att avskaffa värnskatten. Principen om ”hälften kvar” hade brett stöd för 30 år sedan. Det borde den ha även i dag.
De större prioriterade reformerna i vår budgetmotion är förstärkt jobbskatteavdrag, sänkta anställningskostnader för äldre som arbetar, utökat RUT-avdrag, att färre personer ska betala statlig inkomstskatt och att underlätta för entreprenörers generationsskiften.
De som kan och vill jobba ska göra det. Bidragsförsörjning leder till utanförskap, men också till lägre tillväxt och högre skatter. Vi utökar därför jobbskatteavdraget så att det lönar sig bättre för fler att gå från bidrag till arbete. Jobbskatteavdraget förstärks med 10 miljarder kronor, vilket innebär att skatten på förvärvsinkomster sänks för personer som inte fyllt 65 år. Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Vi föreslår vidare att den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska höjas till 490 700 kronor avseende beskattningsåret inklusive den årliga uppräkningen. Förslaget ska träda i kraft den 1 januari 2019.
För att möjliggöra ett längre arbetsliv och skapa fler jobb för äldre föreslår vi att den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. ska slopas för personer som fyllt 65 år. Regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att den särskilda löneskatten för äldre tas bort från den 1 juli 2019.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om sänkt skatt för personer över 65 år som framgår av budgetpropositionen (prop. 2018/19:1). Vi vill i stället att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år ska förstärkas ytterligare. Det ska ske genom att grundavdragsbeloppet höjs för alla som har fyllt 65 år med en fastställd förvärvsinkomst mellan 51 615 kronor och 1 170 800 kronor per år. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019. Våra skattesänkningar för pensionärer uppgår till 5,2 miljarder kronor för 2019. RUT-avdraget bör ändras, och vi föreslår att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som kan träda i kraft den 1 juli 2019 med följande innebörd. Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Den särskilda begränsningen av skattereduktionen för RUT-tjänster ska tas bort. Skattereduktionen för ROT-tjänster ska enligt förslaget uppgå till högst 50 000 kronor. Vi anser vidare att en utredning ska tillsättas för att bredda antalet tjänster som berättigar till RUT-avdrag. Denna utredning bör även se över ett mer generöst RUT-avdrag för äldre.
Det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar för ägarskiften i befintliga fåmansföretag för att möjliggöra att upparbetade värden i företag med tillväxtpotential tillvaratas. Det är samtidigt angeläget att förhindra kringgåenden av de s.k. 3:12-reglerna. Det är dock orimligt att det är skattemässigt missgynnat att överlåta sitt företag till närstående jämfört med någon annan. I ett läge med många äldre företagare är det en skadlig ordning som behöver ändras. Alliansregeringen tillsatte därför 2014 en utredning för att komma till rätta med detta. Utredningen presenterade sina förslag i november 2016, men den förra regeringen valde att inte lägga fram förslagen. Moderaterna väljer därför att lägga fram utredningens förslag avseende generationsskifte i denna budgetmotion och föreslår att regeringen ska återkomma med ett lagförslag med denna inriktning.
Vi vill avskaffa överindexeringen av drivmedelsskatter genom att skattesatserna för bensin och dieselbränsle 2019 omräknas med konsumentprisindex (KPI), inte KPI plus 2 procentenheter. Ändringen ska träda i kraft den 1 juli 2019. Vi ökar befrielsen från koldioxid- och energiskatt för dieselbränsle i arbetsmaskiner i jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna från 143 öre per liter till 193 öre per liter fr.o.m. den 1 juli 2019, samt med ytterligare befrielse med 50 öre från 193 öre till 243 öre på dieselbränsle som förbrukas under perioden den 1 januari 2019 t.o.m. den 31 december 2019.
Den förra regeringen införde en flygskatt, trots att flygskatter, utformade som en fast avgift per resenär, har visat sig ha omfattande negativa samhällsekonomiska effekter. Vi föreslår därför att flygskatten ska avskaffas från den 1 juli 2019.
Mervärdesskatten på förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden ska höjas från 6 procent till 25 procent från den 1 juli 2019. Vi anser att den skattesats på 6 procent som tillämpas i dag ökar komplexiteten i skattesystemet, saknar sysselsättningseffekter och riskerar att bryta mot EU-rätten.
Moderaterna anser att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne inte borde ha sänkts och föreslår nu att skattesatsen återförs till normalskattesatsen 25 procent. Mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne höjs därmed från 12 procent till 25 procent från den 1 juli 2019. Förslaget väntas minska företagens och Skatteverkets administrativa börda. Sysselsättningseffekterna bedöms bli försumbara.
En skattereduktion för fackföreningsavgifter med 25 procent av den sammanlagda avgift som en medlem under året har betalat till en svensk eller motsvarande utländsk arbetstagarorganisation, förutsatt att den sammanlagda avgiften under året uppgår till minst 400 kronor, återinfördes genom bestämmelser som trädde i kraft den 1 juli 2018. Möjligheten till skattereduktion för medlemsavgift till fackförbund ska avskaffas fr.o.m. den 1 april 2019. Regeringen ska återkomma med ett lagförslag om detta.
Enligt vår mening bör således finansutskottet med bifall till motion 2018/19:2934 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) avstyrka propositionen.
2. |
|
|
Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD) anför: |
Sverigedemokraterna har budgeterat för substantiella skattelättnader i fråga om inkomst av tjänst liksom i fråga om inkomst av tidigare tjänst, dvs. pension. I grunden avskaffas därmed själva begreppet inkomst av pension, och vi menar att skattesatsen ska vara densamma vare sig arbetet utförs i dag eller utfördes för många år sedan genom att man utformar ett jobbskatteavdrag för inkomst av både tjänst och pension. Sverige har i dag ett förhållandevis högt skattetryck i ett internationellt perspektiv. Kännetecknande är också att dessa skatter tas ut redan från tämligen låga inkomstnivåer. Det förhöjda grundavdraget för äldre slopar vi eftersom det är mindre omfattande än jobbskatteavdraget.
Vi går fram med en alternativ politik där frivillighet, flexibilitet, incitament och möjligheter står i fokus. I stället för piskor fokuserar våra förslag på ekonomiska och andra incitament som gör det mer attraktivt för de äldre som vill och kan stanna kvar på arbetsmarknaden ytterligare ett par år. Vi sänker deras skatter, gör det billigare för företagen att anställa äldre samt gör det möjligt för äldre att gå ned till deltid i den mån de själva vill.
Vi återinför även möjligheten för individen att spara privat till sin pension, vilket i kombination med förslag om sänkt skatt på investeringssparkonto (ISK) medför att även dagens 90-talister får en möjlighet att bygga en god ekonomisk trygghet och kan se fram emot sin pension.
De senaste årens sänkning av pensionärsskatten är ett steg i rätt riktning, men det går alldeles för långsamt, och sänkningen skulle ha införts för länge sedan. I stället anser Sverigedemokraterna att pensionärsskatten bör avskaffas omgående. Därutöver föreslår vi att förändringar i det ordinarie jobbskatteavdraget även bör innefatta pensionärer. Sverigedemokraterna vill också slopa den särskilda löneskatten för äldre.
Ett viktigt verktyg för att främja möjligheten att stanna kvar på arbetsmarknaden ett par år efter ordinarie pensionsålder är ekonomiska incitament i form av minskad lönebeskattning, som låter arbetstagaren behålla mer pengar från sitt arbete vid månadens slut. Vi ökar därför jobbskatteavdraget för äldre med tydligt fokus på de lägsta inkomsterna där arbetsinkomster upp till 180 000 kronor per år i praktiken blir helt skattefria.
Den allmänna löneavgiften har höjts successivt och ligger i dag på 10,72 procent. Denna löneskatt uppfattas som djupt orättvis av många företagare och hämmar deras incitament och möjligheter att nyanställa. Sverigedemokraterna vill gå i motsatt riktning och helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag för de tre första anställda med ett takbelopp om 300 000 kronor i lön per anställd. Företag med en högre lönesumma än 300 000 kronor per anställd eller fler än tre anställda ska betala allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara besparingar för egenföretagare utan även kraftiga incitament att nyanställa.
Under 2018 införde den rödgröna regeringen tillsammans med passivt stöd från Alliansen en förmånsbeskattning på privata sjukvårdsförsäkringar. Privata sjukvårdsförsäkringar som ger tillgång till privat sjukvård vid sidan av den ordinarie offentliga vården har medfört en avlastning från vårdköerna. En ökad beskattning på privat sjukvård kan medföra att allt fler väljer att ställa sig i de ordinarie vårdköerna och därigenom ytterligare belasta den redan problemfyllda offentliga vården med längre väntetider. Sverigedemokraterna motsätter sig därför sjukvårdsskatten.
Den nuvarande utformningen av ränteavdraget är problematisk på flera sätt. Sverigedemokraterna föreslår därför att ränteavdragen ska trappas ned från nuvarande 30 procent till 25 procent under en femårsperiod, dvs. med 1 procentenhet per år. Därefter ska en grundlig analys genomföras av den privata skuldsättningens utveckling och trend.
Höjningen av den särskilda inkomstskatten för individer som är bosatta utomlands slår särskilt hårt mot många pensionärer som uppburit pension från arbete i offentlig sektor eller tjänstepension från privat sektor och på ålderns höst väljer att spendera tid utomlands. Sverigedemokraterna vill därför att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta ska sänkas till 20 procent.
RUT-avdraget är ett välbeprövat och i stor utsträckning självfinansierat avdrag som dels har medfört att branscher med mycket svart arbetskraft har blivit lagliga, dels att fler lågutbildade och utrikesfödda getts en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna vill höja taket på avdraget till 50 000 kronor per år för personer under 65 år samt till 100 000 kronor per år för personer över 65 år. Detta gör dels att familjer ges en större möjlighet att ta del av tjänster såsom läxläsning, dels att pensionärer ges en större möjlighet att använda sig av avdraget för att få hjälp med dagliga saker som att laga mat, flytta möbler eller städa. Vi föreslår även att både RUT- och ROT-avdraget ska begränsas till arbeten utförda inom Sverige. Sverigedemokraterna vill också utvidga dagens ROT-avdrag till att även gälla installation av och abonnemang på hemlarm.
Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för människor att bo och leva i de bostadsformer som passar den egna livssituationen bäst. Sverigedemokraternas vision är ett fungerande samhälle där alla människor bor trivsamt på den plats de önskar och det är lätt att flytta och hitta ny bostad. Samtidigt har det blivit svårare att finansiera sitt boende på grund av nyproduktionens höga hyror och marknadens prisutveckling. Sverigedemokraterna ser ett behov av långsiktig planering för tillgång på bostäder, regelförenklingar inom byggprocessen och samspel med infrastrukturen. Vidare behövs breda åtgärder för att aktivera flyttkedjan, och Sverigedemokraterna vill underlätta för fler flyttkedjor inom bostadsbeståndet genom slopat tak på uppskovsbeloppet och slopad tidsgräns för användande av uppskovet.
Regeringens straffbeskattning på småsparande genom de två höjningarna av schablonbeloppet på investeringssparkontot och kapitalförsäkringen är olycklig ur flera perspektiv. Det blir mindre lönsamt att spara, samtidigt som lånande är kraftigt skattesubventionerat genom ränteavdragen. Vi menar också att det skapar en stor osäkerhet kring en vanlig och populär sparform att två gånger på kort tid höja skatten. Många ser sparformen som ett alternativt pensionssparande, vilket försämras när en allt större avgift går till skatten. Det offentliga ålderspensionssystemet levererar inte, och framtida pensioner kommer att understiga hälften av slutlönen. Sverigedemokraterna vill därför återställa den senaste skattehöjningen på investeringssparkontot och kapitalförsäkringen.
I dag saknas i praktiken helt och hållet möjligheter och incitament att spara till sin egen pension, vilket riskerar att leda till stora inkomstklyftor längre fram. Vi föreslår därför ett helt nytt och skattemässigt väldigt gynnsamt system för privat pensionssparande, som baseras på hur det nuvarande systemet för tjänstepension är uppbyggt. Inget skatteavdrag görs när sparandet äger rum, men man beskattas inte heller när man tar ut sitt sparkapital i form av pension. I stället utgår en låg schablonbeskattning motsvarande 15 procent av föregående års statslåneränta per år. Pengarna kan tas ut tidigast från 55 års ålder och under en period om minst fem år.
Vindkraften har i dag en reducerad fastighetsskatt och betalar enbart 0,2 procent, i stället för den normala industrifastighetsskatten om 0,5 procent. Skatteverket har dock sedan tidigare meddelat i ett ställningstagande att fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk är lägre än för övriga elproduktionsenheter, vilket kan vara ett statligt stöd (otillåtet statsstöd) enligt artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Fastighetsskatten för elproduktionsenhet med vindkraftverk får därför endast beräknas med den lägre skattesatsen om takbeloppet (200 000 euro för en period om tre beskattningsår). För att inte snedvrida konkurrensen mellan de olika kraftslagen och motverka efterlevnaden av statsstödsreglerna föreslår vi att fastighetsskatten på vindkraftverk ska justeras till den nivå som råder för övriga industrifastigheter, vilket även är den nivå som råder för t.ex. kärnkraft- och kraftvärmeverk.
Sverigedemokraterna vill höja återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk så att svenska bönder ligger på samma skattenivå som danska bönder.
Den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en svensk flygskatt är enligt Sverigedemokraterna mycket liten ur ett globalt perspektiv samtidigt som konsekvenserna för vissa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står därmed inte i proportion till de negativa konsekvenserna. Flygsektorn ingår redan i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita är dessutom redan bland de lägsta inom OECD. Vi vill därför avskaffa den införda flygskatten, och vi vill även se över driftsstödet som är kopplat till merkostnader som uppstått till följd av flygskatten samt administrativa kostnader.
En ytterligare skatt baserad på avstånd, dvs. en skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer, är planerad. Detta kan bli nådastöten för många svenska åkerier eftersom det kan innebära en fördubbling av skattetrycket. Sverigedemokraterna motsätter sig därför kilometerskatten.
Den 1 juli 2018 ändrades beskattningen för personbilar så att fordon med högre utsläpp av koldioxid får en högre skatt medan bilar som drivs med elektricitet eller har mycket låga utsläpp av koldioxid får en reducerad skatt eller i vissa fall även en bonus. Sverigedemokraterna menar att det inte är klarlagt att de bilar som kommer att åtnjuta bonus ger de effekter för klimat eller miljö som utlovats, och även om så vore fallet är kostnadseffektiviteten för att minska utsläpp av växthusgaser mycket låg. Vi föreslår därför att bonus–malus avskaffas och att beskattningen av personbilar återgår till det regelverk som gällde 2017.
Kemikalieskatten, som uppgår till högst 320 kronor per vara, har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska webbplatser. De uteblivna intäkterna har försämrat förutsättningarna för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Sverigedemokraterna vill därför avskaffa kemikalieskatten.
Sverigedemokraterna föreslår också att nivån för reduktionsplikten ska sänkas kraftigt så att enbart biodrivmedel med fullgoda klimategenskaper premieras. Förändringen resulterar samtidigt i en prisreduktion för konsumenten på minst 70 öre per liter drivmedel för både bensin och diesel.
Den nedsatta momsen på restaurang- och cateringtjänster samt på hämtmat infördes av den tidigare alliansregeringen i en förhoppning att restaurangbranschen skulle kunna anställa fler. Sverigedemokraterna vill återställa dessa båda momssatser och använder i stället utrymmet åt att sänka skatten på arbetsinkomster för främst låg- och medelinkomsttagare. En parlamentarisk utredning bör tillsättas som ser över möjligheterna att ytterligare växla mellan skatter på konsumtion respektive på arbetsinkomster och som främst tar sikte på fördelningspolitiska effekter. Vi vill också höja mervärdesskatten på burkar och plastflaskor.
Enligt vår mening bör finansutskottet bifalla motion 2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) och avstyrka propositionen.
3. |
|
|
Per Åsling (C) anför: |
Centerpartiets skattepolitik
Centerpartiets budgetmotion syftar till att uppnå framför allt tre saker. För det första måste Sverige hålla ihop. Det kräver att arbetsmarknaden öppnas upp för de som i dag står utanför, genom att det blir billigare att anställa, enklare att starta företag och att Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Också den regionala klyvningen måste brytas, med utbyggd infrastruktur i hela landet, regelförenklingar för byggande och minskat regelkrångel för småföretag.
För det andra måste vi säkra tryggheten i hela landet. Var man än bor och arbetar i Sverige måste man kunna känna sig trygg. Det kräver en välfärd som fungerar och finns i hela landet och en polis som klarar av både vardagsbrott och grövre brottslighet. Även försvaret måste förstärkas. I stället för att detaljstyra våra kommuner och landsting vill Centerpartiet kraftigt öka de generella statsbidragen till dessa, så att kommuner och landsting själva får redskapen att klara sina utmaningar.
För det tredje måste den gröna omställningen skyndas på. Sverige ska vara ett föredöme inom miljö- och klimatpolitiken, genom att visa att det går att förena ökad tillväxt med minskade utsläpp. Transporterna, vars utsläpp inte minskat tillräckligt snabbt, behöver ställa om snabbare. Därför vill Centerpartiet bl.a. införa en grön bilbonus för personbilar, premier för transporter som minskar utsläppen och krav på biobränsleinblandning för både flyg och tunga transporter. Vi vill också stärka både lokala och internationella insatser för att skydda hav och vattendrag från övergödning och nedsmutsning, för att säkra både en hållbar vattenmiljö och tillgången till rent dricksvatten.
Givet konjunkturläget anser Centerpartiet att den ekonomiska politiken bör vara försiktigt åtstramande och säkerställa att det finanspolitiska ramverkets mål, särskilt överskottsmålet, nås. Politiken bör fokusera på att genomföra reformer som stärker den svenska ekonomins långsiktiga tillväxtförmåga och sänker jämviktsarbetslösheten. Sparsamhet med våra gemensamma resurser under högkonjunktur gör att vi har möjlighet att klara välfärden även under lågkonjunktur.
Till dess att en ny regering tillträtt styrs Sverige av en övergångsregering. Övergångsregeringen har nu presenterat en övergångsbudget. Denna har tagits fram utifrån ett antal principer, som stämts av med partierna i Alliansen. Centerpartiets bedömning är att budgetpropositionen i stort avspeglar dessa principer och att övergångsregeringen alltså har agerat på ett sätt som är förenligt med dess begränsade mandat.
Det betyder inte att budgeten innehåller de reformer som Sverige behöver framåt. Tvärt om är budgeten en prolongering av tidigare regeringars beslut. Det stora reformbehovet kvarstår.
Centerpartiet hade inte motsatt sig att budgeten, i brett samförstånd, också hade innehållit relativt okontroversiella reformer på områden där behovet av långsiktiga planeringsförutsättningar är stort. Specifikt råder det relativt bred enighet om att Försvarsmakten, Polismyndigheten samt kommunerna behöver resurstillskott. Det råder också relativt bred enighet om att Sveriges bönder behöver stöd efter sommarens svåra torka. Det är också åtgärder som hade underlättat långsiktig planering och därmed effektivitet. I Centerpartiets rammotion föreslås därför förstärkningar på dessa områden.
De flesta övriga reformer som Sverige behöver kan beslutas relativt snabbt i en ändringsbudget, när en ny regering har tillträtt. Detta gäller dock inte förändringar av inkomstskatterna, som måste beslutas före årsskiftet. Centerpartiet föreslår därför i rammotionen också sänkta inkomstskatter.
Därtill finns ett antal stora och akuta utmaningar som Sverige står inför. Att förbättra integrationen, påskynda den gröna omställningen och värna tryggheten är exempel på sådana. I Centerpartiets budgetmotion föreslås också ett antal första steg för att komma till rätta med dessa problem.
Skatter och regler måste utgå från de små och växande företag som står för huvuddelen av dagens jobbtillväxt. Skattesystemet bör reformeras, med högre skatter på miljöfarliga utsläpp och lägre skatter på arbete och företagande.
Svensk ekonomi behöver lägre trösklar till arbetsmarknaden och fler jobb utan utbildningskrav. Centerpartiet presenterar i sin budgetmotion ett antal konkreta reformer för att åstadkomma detta.
Inträdesjobb är en ny anställningsform som innebär att nyanlända samt ungdomar utan gymnasieexamen ges möjlighet att ta ett arbete till 70 procent av gällande ingångslön samtidigt som inga socialavgifter behöver betalas av arbetsgivaren. Anställningen gäller i maximalt tre år och kan kombineras med nystartsjobb. Inträdesjobben är en kraftfull och helt nödvändig åtgärd för att minska klyvningen på arbetsmarknaden och ge fler chansen att komma in i samhället och få en arbetsgemenskap.
Även ungdomar som har, eller är på väg att ta, en gymnasieexamen har en svårare situation på arbetsmarknaden än andra. Det finns också äldre personer som av olika anledningar gör en sen entré på arbetsmarknaden. För att fler ska få ett enklare inträde på svensk arbetsmarknad vill Centerpartiet därför att ett ingångsavdrag införs. Det innebär att ingen arbetsgivaravgift ska betalas på lönen upp till ett tak under de första åren som en person gör entré på svensk arbetsmarknad.
Sommarjobb är för många ungdomar ett sätt att få arbetslivserfarenhet, referenser och en förbättrad privatekonomi. Vi vet att sommarjobb minskar risken att bli arbetslös senare i livet. Att göra det lättare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden är viktigt. Inte minst gäller det för de ungdomar som i dag varken arbetar eller studerar. För att underlätta för ungdomar att göra entré på arbetsmarknaden anser Centerpartiet att ett sommarjobbsavdrag bör införas. Avdraget innebär att arbetsgivaravgiften slopas helt för personer under 18 år.
Ett annat sätt att göra det lättare att komma in på arbetsmarknaden är att utvidga RUT-avdraget för hushållsnära tjänster. RUT-avdraget skapar arbetstillfällen och möjlighet att starta företag för människor som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. Det frigör tid för köparen, som hen kan använda för att öka sitt arbetsutbud och som dessutom underlättar för RUT-köparen i dennes vardag. Det minskar också svartarbetet, vilket bidrar till en högre skattemoral och ökar tryggheten för de som i stället kan jobba vitt. Centerpartiet anser att RUT-avdraget bör byggas ut ytterligare. För det första bör fler tjänster inkluderas, vilket också innebär att det blir mindre svåra gränsdragningar för RUT-tjänsterna. För det andra bör taket i RUT höjas. För det tredje bör det utredas om äldre bör ges ett större avdrag än övriga, detta då äldre är flitiga användare av avdraget men ofta har knappa resurser.
För många människor, såväl inrikes födda som nyanlända, skulle småskaligt företagande kunna vara en språngbräda till den svenska arbetsmarknaden och det svenska samhället. Att starta företag är dock ofta både dyrt och krångligt. Det gäller särskilt för personer med liten erfarenhet av svenska lagar, regler, myndigheter och ett ofta komplicerat myndighetsspråk. Utomeuropeiskt födda företagare anser i högre grad att lagar och regleringar utgör ett problem än vad inrikes födda företagare gör. I länder med högre administrativa hinder för företagande är också en lägre andel av de utrikes födda egenföretagare. Att minska den lagstadgade administrativa bördan för småskaligt företagande har därför potential att bidra till integrationen. Centerpartiet föreslår att en ny företagsform införs för riktigt små företag med begränsad omsättning. Ett sådant s.k. ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag, men med ordentliga regelförenklingar. Ingångsföretagen ska inte betala vare sig inkomstskatt, egenavgifter eller moms. I stället för vanliga skatter och avgifter betalas en schablonmässigt beräknad skatt, baserad på omsättningen.
Den som startar verksamhet i en affärslokal som står tom ska enligt vårt förslag slippa fastighetsskatten.
Höga kostnader för att anställa är vad småföretag själva anser vara ett av de största hindren för tillväxt. Centerpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften tas bort helt under de första åren när en enmansföretagare, oavsett bolagsform, anställer sin första medarbetare. Centerpartiet vill också reformera optionsbeskattningen så att svenska företag får goda förutsättningar att använda sig av personaloptioner och förenkla de s.k. 3:12-reglerna ytterligare. På längre sikt bör klyftan mellan beskattningen av kapital- respektive arbetsinkomster minska, vilket skulle möjliggöra än större regelförenklingar.
Centerpartiet anser att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv och därmed över de pengar de själva arbetat ihop. Den långsiktiga inriktningen på vår skattepolitik är därför att sänka skatterna på arbete och företagande. Lägre skatter ökar människors självbestämmande och gör det mer lönsamt att driva företag och arbeta. På sikt stärker det därmed även hela landets ekonomi. Arbete och företagande bygger Sverige. Centerpartiet vill se en bred inkomstskattesänkning riktad mot låg- och medelinkomsttagare och föreslår en förstärkning av jobbskatteavdraget som medför 2 000 kronor i sänkt skatt per person och år.
I Sverige är skatterna på arbete, företagande och specialisering höga i ett internationellt perspektiv. Det gör Sverige mindre attraktivt för såväl inhemsk som utländsk specialiserad arbetskraft och minskar incitamenten att utbilda och vidareutbilda sig. Ett antal utredningar har visat att sänkt statlig inkomstskatt leder till fler arbetade timmar, karaktäriseras av hög självfinansieringsgrad och bidrar till en ökad effektivitet i ekonomin. För Centerpartiet är det därför viktigt att gradvis göra marginalskattekurvan mindre brant. Centerpartiet motsätter sig därför de sänkta skiktgränserna och utfasningen av jobbskatteavdraget som den förra regeringen införde.
En av de största utmaningarna på svensk arbetsmarknad är att allt fler kommer att behöva arbeta allt längre. Forskning visar att Sverige behöver fler äldre som vill, kan och får arbeta längre för att klara välfärdens finansiering. Givet de äldres förbättrade hälsa är detta en rimlig och uppnåelig målsättning, som dock kräver en väl avvägd reformpolitik. För personer som arbetar efter att de fyllt 65 år införde alliansregeringen ett förstärkt jobbskatteavdrag. Utvärderingar av reformen visar att sannolikheten att arbeta för de berörda grupperna ökat. Med fler arbetade timmar förstärks den svenska ekonomin långsiktigt. Tyvärr höjde Socialdemokraterna och Miljöpartiet kostnaderna för att anställa personer över 65 år genom att införa en särskild löneskatt för dessa, vilket slår mot sysselsättningen för denna grupp. Centerpartiet vill därför avskaffa den skatten helt.
Vi i Centerpartiet vill slopa rätten till avdrag för medlemskap i fackförbund och rätten till avdrag för s.k. övriga utgifter. Referensräntan som gäller för ränteförmån bör höjas. Det finns en kraft i människors samhällsengagemang som måste värnas och fångas upp. Därför är det angeläget att se över stöd och skattevillkor för frivillig räddningspersonal, exempelvis fjällräddning och brandvärn.
Skattelagstiftningen som i dag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag ska ses över.
Det finns enligt oss i Centerpartiet även skäl att se över flyttskatter, särskilt på långvarigt ägda fastigheter. Kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av bostad bör ses över. En sådan översyn bör också innefatta ränteavdragen.
För Centerpartiet är grön skatteväxling en central del av både miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Högre skatter på miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, företagande och investeringar. Det ger bättre förutsättningar för svenska företag att bidra till svensk ekonomi och sysselsättning, samtidigt som utsläpp och miljöpåverkan minskar. Genom att växla miljöskatter mot sänkt skatt på arbete sjunker också de höga kostnaderna för att anställa och arbeta. På så sätt stärks svenska företags konkurrenskraft samtidigt som vi rustar svensk ekonomi för den globala gröna omställningen. Sverige har ett högt skattetryck på en rad utsläpp, men ändå en förhållandevis låg andel miljöskatter i förhållande till det totala skatteuttaget. Det finns fortfarande utrymme att höja miljöskatterna på utsläpp och resursförbrukning.
Sverige ska vara ett föredöme inom miljö- och klimatpolitiken, genom att visa att det går att förena ökad tillväxt med minskade utsläpp. Transporterna, vars utsläpp inte minskat tillräckligt snabbt, behöver ställa om snabbare. Därför vill Centerpartiet bl.a. införa en grön bilbonus för personbilar, införa samma skatteförhållanden för busstrafiken som för tågtrafiken när det gäller eldrift, öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen, slopa skattefriheten för förmån av parkeringsavgift och trängselskatt, ge tydligare incitament för val av förmånsbilar och slopa skatteundantaget för fossilgas. Nedsättningen av koldioxid- och energiskatt som gäller fordon i gruvindustriell verksamhet ska slopas. Sverige ska fortsätta att driva på i EU för att det ska fortsätta vara möjligt att skattebefria förnybara drivmedel från koldioxidskatt.
En punktskatt på förbränning av avfall bör införas, och kväveoxidavgiften bör göras om till en skatt. Kemikalieskatten bör breddas till att omfatta fler varor, och en miljöskatt på plastpåsar ska införas. Energiskatten på egenanvändning av solel ska slopas, och det ska införas möjlighet till ett skatteavdrag för den som är bosatt i lägenhet och som är delägare i en mikroproduktionsanläggning. Centerpartiet vill också avskaffa fastighetsskatten på vindkraft.
Den nuvarande flygskatten är ineffektiv. Centerpartiet föreslår i stället krav på biobränsleinblandning för både flyg och tunga transporter.
Det finns i dag ett relativt stort antal stöd riktade till hushållen, som är ämnade att stimulera investeringar i grön teknik. Stöden har vitt skilda villkor och ansökningsprocesser vilket leder till långa väntetider, köer och osäkerhet, vilket missgynnar gröna investeringar. Det som behövs i stället är ett enkelt och snabbt incitament som skapar långsiktiga och tydliga spelregler och som kan svara upp mot det breda och snabbt växande intresse som nu finns i hela landet. Vi föreslår därför att vissa stöd till hushåll ska ersättas med ett enkelt grönt avdrag.
Mervärdesskattenivån för biobiljetter måste enligt oss återställas. Vi föreslår också att skatte- och tulltilläggen höjs, att lantbruksaktiebolag ska kunna ompröva sina deklarationer sex år tillbaka och att tidsfristen för anstånd med betalning av skatt ska ändras till ett år för lantbruksföretag.
Enligt min mening bör alltså finansutskottet med bifall till motion 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. (C) avstyrka propositionen.
4. |
|
|
Hampus Hagman (KD) anför: |
Kristdemokraterna ser mycket allvarligt på att den rödgröna regeringen tog bort möjligheten att göra skatteavdrag för den som skänker pengar till välgörande ändamål. Trots omfattande protester från hjälporganisationer valde regeringen att slopa detta avdrag den 1 januari 2016, efter vilket det inte längre är möjligt att få skattereduktion. Jag anser att gåvoskatteavdraget bör återinföras i enlighet med det förslag som presenterades i budgetpropositionen för 2012. Jag har emellertid hörsammat de synpunkter som har framkommit under beredningen och ändrar därför mitt yrkande till att regeringen ska återkomma med förslag som kan träda i kraft den 1 juli 2019.
Vidare ska den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år avskaffas. Kristdemokraterna vill att de aktuella reglerna återställs till hur de såg ut innan de ändrades genom budgetpropositionen för 2016. Jag har även i detta fall hörsammat de synpunkter som har framkommit under beredningen och ändrar också här mitt yrkande till att regeringen ska återkomma med förslag som kan träda i kraft den 1 september 2019.
Kristdemokraterna föreslår i sin budgetmotion breda skattesänkningar som uppmuntrar till jobb och sänker marginalskatter, samt skattesänkningar och stöd för att stärka barnfamiljers och pensionärers ekonomi. Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska höjas, i ett första steg till en nivå motsvarande en månadslön på 40 500 kronor.
För seniorer som vill jobba slopas Socialdemokraternas skattehöjningar, och jobbskatten sänks. Vi menar samtidigt att skillnaden mellan beskattning av förvärvsinkomst och pensionsinkomst helt ska tas bort.
Kristdemokraterna sänker också skatten på sparande och återinför skattereduktionen för gåvor till ideella organisationer för att stärka civilsamhällets möjligheter att hjälpa behövande.
En grundförutsättning för att fler ska komma i arbete är att det lönar sig att gå från utanförskap till arbete. Detta är den huvudsakliga tanken bakom jobbskatteavdraget, som har varit Alliansens viktigaste redskap för att öka sysselsättningen och minska utanförskapet. Att kombinera sänkta arbetsgivaravgifter för äldre över 65 med ett fördubblat jobbskatteavdrag för samma grupp har varit mycket effektivt för att öka såväl arbetsutbud som efterfrågan på arbetskraft och därmed sysselsättningen. Kristdemokraterna föreslår att det dubbla jobbskatteavdraget, som i dag alltså finns för de som är 65 år eller äldre, utvecklas till att gälla grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en kraftig skattelättnad för unga upp till 23 år och för nyanlända under de första fem åren i Sverige. Det innebär att de grupper som kan komma i fråga för Alliansens inträdesjobb med Kristdemokraternas förslag skulle få en kraftig skattelättnad.
Personer som varit borta länge från arbetsmarknaden kan i dag få nystartsjobb där arbetsgivaren får borttagen arbetsgivaravgift. För denna grupp personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning vill vi också ge dubbelt jobbskatteavdrag baserat på hur länge man varit frånvarande från arbetsmarknaden. För att fler ska ta examen från högre studier tidigare inför vi också en period med dubbelt jobbskatteavdrag för de som tar akademisk examen och börjar jobba före 25 års ålder.
Kristdemokraterna föreslår att jobbskatteavdraget ska återställas för de som tjänar över 50 000 kronor per månad. Dessutom föreslår vi ett jobbskatteavdrag för föräldrar. För 2019 ska skattereduktion ges med 250 kronor per förälder och månad. I ett andra steg ska skattereduktionen höjas till 500 kronor per förälder och månad 2021.
Vi kristdemokrater vill att takbeloppet för RUT-avdrag tredubblas till 75 000 kronor. Avdraget ska också kunna medges för fler tjänster, t.ex. tillsyn av hem vid resa eller frånvaro, tvätt av kläder utanför hemmet, flytt av bohag inom bostaden, hämtning och lämning av återvinning, bortforsling av trädgårdsavfall och plantering av växter i trädgård.
Skattereduktionen för medlemsavgift till fackförbund ska tas bort.
För att underlätta små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill Kristdemokraterna göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap.
Vidare vill Kristdemokraterna ta bort det tillfälliga s.k. växa-stöd som infördes på regeringens förslag för enskilda näringsidkare som anställer en första person.
Kristdemokraterna anser att sparande och investeringar ska främjas. Den dåvarande rödgröna regeringen höjde skatten på sparande på investeringssparkontot två gånger under den förra mandatperioden. I en normal räntemiljö är det en väsentlig försämring av sparformen. Att ändra förutsättningarna i sämre riktning underminerar också de långsiktiga spelreglerna för sparformen. Kristdemokraterna vill sänka skatten till nivån före höjningen.
En långsam nedtrappning av ränteavdraget ökar värdet av sparande och amortering och minskar skulduppbyggnaden, vilket över tid minskar riskerna i ekonomin och för hushållen. Kristdemokraterna vill påbörja avtrappningen av ränteavdraget i budgeten tillsammans med en sänkning av taket för fullt ränteavdrag från 100 000 kronor till 75 000 kronor. Kristdemokraterna eftersträvar en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning av ränteavdraget, under förutsättning att statens ökade inkomster oavkortat går tillbaka till hushållen samt under förutsättning att reformer samtidigt genomförs så att fler hushåll med stabila inkomster kan etablera sig på den ägda bostadsmarknaden.
Kristdemokraterna vill därför utreda en alternativ modell för bosparande, som kan fungera inom systemet för investeringssparkonto (ISK). Det ska möjliggöra att insättningarna kan ske i, företrädesvis, fonder. Vidare vill vi att taket för uppskov på kapitalvinstskatten tas bort om man köper ny bostad.
Kristdemokraterna föreslår att den totala dieselskatten inom jordbruket sänks till 2,80 kronor litern. Ett villkor för att få ta del av sänkningen ska vara att jordbrukaren i fråga till minst 30 procent använder icke-fossilt bränsle.
Kristdemokraterna föreslår att en ny skatt på plastpåsar i detaljhandeln införs på 1 krona per påse.
I syfte att styra mot ökad materialåtervinning inför Kristdemokraterna en skatt på avfallsförbränning på 100 kronor per ton förbränt avfall.
OECD har riktat kritik mot de svenska reglerna som innebär att vissa delar av industrin antingen är undantagna från energi- och koldioxidskatterna eller är berättigade till nedsättningar av dessa skatter. Förra året minskades nedsättningarna av koldioxidskatten för diesel i gruvindustriell verksamhet, och Kristdemokraterna föreslår att dessa nedsättningar i nästa steg helt slopas.
Kristdemokraterna anser att den flygskatt som förra regeringen införde bör avskaffas, och vi finansierar detta i vår budget.
Kristdemokraterna föreslår att alla momssatser ska höjas med 1 procentenhet. Mervärdesskatt är en mindre snedvridande skatt, och momshöjningen används för att delvis finansiera skattesänkningar på arbete. Moms på naturguidning bör därför höjas.
Enligt min mening bör således finansutskottet med bifall till motion 2018/19:2991 av Ebba Busch Thor m.fl. (KD) avstyrka propositionen.
5. |
|
|
Joar Forssell (L) anför: |
Liberalerna vill att marginalskatterna sänks och att den högsta marginalskatten ska närma sig snittet i OECD. Som ett led i detta föreslår vi i årets budgetmotion att den förhöjda statliga skatten som tas ut på inkomster över den övre skiktgränsen, s.k. värnskatt, avskaffas från den 1 januari 2019. Vidare vill Liberalerna avskaffa den avtrappning av jobbskatteavdraget som trädde i kraft 2016. Genom ett förslag i budgetpropositionen för 2016 ändrades reglerna om jobbskatteavdrag så att jobbskatteavdraget trappas av för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år vid arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp per år. Avtrappningstakten för jobbskatteavdraget är 3 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 13,54 prisbasbelopp. En motsvarande avtrappning görs för personer som har fyllt 65 år. I Liberalernas budgetmotion föreslår vi att avtrappningen av jobbskatteavdraget, som ytterligare höjer marginalskatten i vissa inkomstskikt, ska tas bort. De skatteförändringar Liberalerna föreslår avseende avskaffad värnskatt och återställande av avtrappningen av jobbskatteavdraget förutsätter lagändring för att kunna träda i kraft den 1 januari 2019.
Liberalerna vill att betydligt färre ska betala statlig skatt, och ambitionen måste vara att som minst återgå till den förra skattereformens princip där enbart 15 procent av löntagarna betalade statlig skatt. Liberalerna vill därför ytterligare sänka skatten på ett sådant sätt att det breddar arbetsmarknaden med fler lågtröskeljobb, och samtidigt göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. I praktiken ska alla arbetstagare få en skattesänkning på i snitt ca 580 kronor per år. Det handlar vidare bl.a. om att sänka beskattningen på en ny anställningsform för låga inkomster och om att vidareutveckla RUT-avdraget. Sverige behöver också genomföra riktade skattesänkningar som breddar arbetsmarknaden för äldre och gör det mer lönsamt att stanna kvar i arbetslivet längre.
Liberalerna vill avskaffa skillnaden i beskattning mellan arbetsinkomst och pensionsinkomst och ställer sig bakom budgetpropositionens förslag på sänkt skatt för personer över 65 år. Liberalerna föreslår också att åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre justeras ned två år för att även inkludera personer som vid årets ingång är 63 år.
Liberalerna vill bl.a. sänka skatten också på låga inkomster för att möjliggöra sparande, införa ett skattegynnat bosparande och sänka de olika flyttskatterna för att öka rörligheten. Samtidigt måste skattesystemet bidra till att dämpa och stabilisera prisutvecklingen på bostäder samt göras rättvisare genom att ränteavdragen på bostadslån stegvis trappas ned.
Att smutsa ned utan att själv stå för konsekvenserna är oetiskt, och staten måste korrigera för detta genom att internalisera miljöskadlig verksamhets externa effekter. Bland de skattebaser som kan beskattas hårdare genom skatter eller avgifter finns exempelvis fordon och utsläpp från flyg. Liberalerna har bl.a. föreslagit en omvänd miljöbilsbonus och avskaffade undantag från dieselbeskattning för jordbruks- och gruvnäringen. Staten ska aldrig subventionera sådant som skadar klimatet. Vi liberaler stöder inte den nuvarande flygskatten som förhindrar resandet i sig, utan vill att Sverige ska driva på för en europeisk flygskatt som främjar flyg med lägre klimat- och miljöpåverkan.
Liberalerna föreslår att den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt ska höjas till en nivå motsvarande en månadslön på ungefär 44 400 kronor. Vidare vill Liberalerna sänka den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta.
Skattereduktionen för medlemsavgift till fackförbund ska enligt Liberalerna tas bort.
Liberalerna vill sänka skatten på personaloptioner. Personaloptioner ska också enligt Liberalernas förslag vara kvalificerade, och därmed skattegynnade, under fler förutsättningar än i dag.
Liberalerna föreslår att RUT-avdraget vidgas till att även omfatta tvätt-, hämt- och trygghetstjänster. Takbeloppet för den sammanlagda skattereduktionen avseende RUT-arbete ska enligt Liberalerna tredubblas.
Liberalerna vill återinföra möjligheten till avdrag för gåvor som ges till ideella aktörer.
Förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar ska enligt Liberalerna höjas med 20 procent eller som mest 16 000 kronor per år.
Liberalerna vill återinföra skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård.
Liberalerna vill att reseavdraget reformeras för att huvudsakligen inriktas mot de mer glest befolkade delarna av landet och föreslår därför en regional anpassning av reseavdraget.
Regler om särskild löneskatt för äldre gällde mellan 1991 och 2007 och återinfördes genom budgetpropositionen för 2016. Den särskilda löneskatten för äldre ska slopas.
Liberalerna vill återställa den tidigare skattenivån för investeringssparkonton. För att ytterligare stimulera ett brett sparande föreslår Liberalerna dessutom att den som sparar på investeringssparkonton inte ska behöva betala någon skatt alls på de första 100 000 kronorna.
Räntan på den uppskjutna kapitalvinstbeskattningen gör uppskov och bostadsbyten mindre gynnsamma och påverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Liberalerna föreslår därför att uppskovsbeloppet inte beläggs med ränta. Liberalerna föreslår också att taket på uppskovsbeloppet ska avskaffas.
Sänkt flyttskatt bör kompenseras med en gradvis nedtrappning av ränteavdraget. Under en tioårsperiod bör ränteavdraget sänkas från 30 till 20 procent av räntebeloppet.
Den statliga fastighetsskatten på obebyggd tomtmark ska höjas för sådan mark som är avsatt för byggnation av hyresfastigheter. Vidare föreslår Liberalerna en höjning av fastighetsskatten för kommersiella lokaler med 0,5 procent.
Liberalerna föreslår en omvänd miljöbilsbonus där bilar som inte skulle vara berättigade till en miljöbilspremie enligt gällande regelverk skulle få en förhöjd fordonsskatt med 2 000 kronor per år under de första fem åren.
Genom Liberalernas gröna skatteväxling sänker man skatten på jobb och företagande. Vi vill också ta bort skattelättnader till diesel inom gruvindustriell verksamhet. Vidare vill Liberalerna att en dubbdäcksavgift enligt norsk modell införs för att minska det utsläpp av partiklar som användningen av dubbdäck medför.
En ny läckageskatt för jordbruket bör införas.
Liberalerna säger nej till flygskatt på resande.
Liberalerna vill införa en nationell plastavgift på plastpåsar för att styra konsumtionen mot mer återvinning och förnybara råvaror.
Mervärdesskatten på förevisning av naturområden (naturguidning) bör återställas till sin tidigare nivå.
Reglerna om gruppregistrering för mervärdesskatt för företag inom den finansiella sektorn slopas. Även möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt för företag i inkomstskatterättsliga kommissionärsförhållanden bör slopas.
Liberalerna anser att det är rimligt att drycker med alkoholhalt mellan 2,25 och 3,5 volymprocent beskattas som alkohol och inte som livsmedel. Skattesatsen höjs därmed.
Enligt min mening bör alltså finansutskottet med bifall till motion 2018/19:2998 av Jan Björklund m.fl. (L) avstyrka propositionen.
Cecilia Widegren (M), Boriana Åberg (M), Hampus Hagman (KD), Kjell Jansson (M) och Jörgen Berglund (M) anför:
Moderaterna och Kristdemokraterna redogör i våra respektive avvikande meningar för de synpunkter som föranleds av berörda delar av budgetpropositionen för 2019 och våra respektive budgetmotioner. Vi har därutöver aviserat vår avsikt att i finansutskottet avge en gemensam reservation baserat på förslagen i dessa motioner med fokus på viktiga och prioriterade reformer för Sverige.