Trafikutskottets yttrande

2021/22:TU3y

 

Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet uppmanade den 22 mars 2022 övriga utskott att yttra sig över skrivelse 2021/22:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2021 och eventuella följdmotioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Trafikutskottet har vid behandlingen koncentrerat sig på de riksdagsskrivelser som har riktats till regeringen med anledning av utskottets betänkanden. Utskottet anser att regeringens redogörelse i allt väsentligt är korrekt och att den ger en rättvisande bild av hur riksdagens skrivelser från trafikutskottet har behandlats. Utskottet konstaterar dock liksom föregående år att det finns ett flertal tillkännagivanden som har beretts under lång tid och anser därför att det är mycket angeläget att regeringen agerar snabbare och respekterar de majoritetsbeslut som riksdagen har fattat i dessa frågor.

Utskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som har överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden den 1 januari–31 december 2021.

Inom trafikutskottets beredningsområde redovisas beslut och berednings­läget för sammanlagt 37 riksdagsskrivelser till regeringen med anledning av utskottets betänkanden. Av dessa har 11 skrivelser slutbehandlats under det gångna året, medan 26 skrivelser bereds vidare.

Riksdagsskrivelser till regeringen med anledning av trafikutskottets betänkanden

Riksmöte

Antal skrivelser

Slutbehandlade

Bereds vidare

2004/05

1

 

1

2005/06

1

 

1

2012/13

1

 

1

2013/14

1

 

1

2014/15

3

1

2

2015/16

1

 

1

2016/17

4

1

3

2017/18

3

 

3

2018/19

5

 

5

2019/20

4

1

3

2020/21

10

6

4

2021/22

3

2

1

Summa

37

11

26

Slutbehandlade tillkännagivanden

Inom trafikutskottets beredningsområde redovisas nio tillkännagivanden som slutbehandlade. Nedan följer en redovisning över det arbete som regeringen har utfört med anledning av tillkännagivandena.

Tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade

Riksdagsskrivelse

Tillkännagivande

 

 

 

2014/15:194

Sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet

2016/17:220

Luftfart

2019/20:218

Sjöfartsverkets verksamhetsform och finansiering

 

Särskilt om sjöfartsledernas miljöstyrande effekt

2019/20:223

Tillstånd för virkesupplag på allmän väg

2020/21:161

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

 

Möjlighet till distansutbildning

 

Transportstyrelsens handläggningstid

2020/21:409

Anslagskredit

Sjösäkerhet inom fritidsbåtslivet

I riksdagsskrivelse 2014/15:194 finns ett tillkännagivande där regeringen uppmanas att införa förarbevis och åldersgräns för framförande av vatten­skoter.

Regeringen påminner om att den i april 2019 beslutade om en ändring i förordningen om användning av vattenskoter, vilket innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordnings­ändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Vidare beskriver regeringen arbetet med att ta fram ett förslag om obligatoriskt förar­bevis för vattenskoter. Regeringen beslutade i april 2021 om propositionen Förar­bevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190), som bl.a. innehåller en ny lag om förarbevis för vattenskoter. Regeringen biföll sedermera regeringens förslag och lagarna träder i kraft den 1 maj 2022.

Regeringen konstaterar därmed sammanfattningsvis att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Luftfart

Riksdagsskrivelse 2016/17:220 innehåller ett tillkännagivande om att regeringen bör främja användningen av biodrivmedel i luftfarten genom lämpliga styrmedel och åtgärder, som t.ex. att undersöka möjligheten att differentiera start- och landningsavgifter baserat på bränsle.

Regeringen framhåller att det genom förslag i budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 24) gjordes en satsning på forskning om och utveckling av biobränsle för flyg. Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling ökades med 20 miljoner kronor för 2018, 30 miljoner kronor för 2019 och 50 miljoner kronor för 2020 för att stödja utvecklingen av biobränsle till flyg. Regeringen anger att den i februari 2018 uppdrog åt en särskild utredare att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen med hög klimatprestanda kan främjas för att bidra till övergången till ett fossilfritt energisystem och minskad klimat­påverkan samt att vid behov föreslå hur det eller de styrmedel som är lämpligast för att minska flygets utsläpp genom användning av hållbara bio­bränslen bör utformas. Utredaren skulle vidare bedöma dels vilken inblandning av biobränsle som är rimlig att uppnå när styrmedel som utredningen föreslår ska träda i kraft, med hänsyn till tillgång och pris på sådana bränslen samt efterfrågan i andra sektorer, dels förutsättningarna för att öka inblandningen av hållbara biobränslen över tid utifrån samma faktorer. Utredaren överlämnade i mars 2019 betänkandet Biojet för flyget (SOU 2019:11). Regeringen föreslog senare propositionen Reduktionsplikt för flygfotogen (prop. 2020/21:135). Riksdagen antog regeringens lagförslag, vilket införde en reduktions­plikt på flygfotogen fr.o.m. den 1 juli 2021.

Vidare återger regeringen att Transportstyrelsen i augusti 2019 uppdrogs att analysera möjligheterna till en differentiering av start- och landnings­avgifter mellan olika flighter och olika flygplanstyper utifrån deras miljö­prestanda, inklusive klimatpåverkan och användning av biojetbränsle. Uppdraget redovisades i juni 2020. Därtill uppdrog regeringen Trafikverket i regleringsbrevet för budgetåret 2020 att genomföra en förstudie som belyser i vilken utsträckning den av staten upphandlade flygtrafiken kan bidra till mål­sättningen att minska flygets klimatpåverkan samt tillgänglighet i hela landet, vilken redovisades i december 2020. Därefter beslutade regeringen i mars 2021 om propositionen Miljöstyrande start- och landnings­avgifter (prop. 2020/21:154), där regeringen föreslogs få meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obliga­toriskt att ta hänsyn till miljö- och klimat­styrande effekter vid fram­tagandet av start- och landnings­avgifter. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag och lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2021. Därutöver beslutade regeringen i juni 2021 om en ändring av förordningen om flygplatsavgifter som innebär att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimat­påverkan. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2021 och bestämmelserna om differentierade flygplats­avgifter tillämpades första gången vid beslut om 2022 års avgifter. Slutligen anger regeringen att en promemoria remitterades under hösten 2021, med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimat­deklarationer för resor, bl.a. flygresor.

Regeringen konstaterar att tillkänna­givandet därmed är slut­behandlat.

Sjöfartsverkets verksamhetsform och finansiering och särskilt om sjöfartsledernas miljöstyrande effekt

Riksdagsskrivelse 2019/20:218 innehåller två tillkännagivanden om sjöfarts­frågor. I det första tillkännagivandet uppmanar riksdagen regeringen att utreda förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform i syfte att hitta en bättre myndighetsorganisation och finansiering än den nuvarande. I det andra tillkännagivandet uppmanas regeringen att se över miljödifferentieringen av farledsavgifterna för att säkerställa att utformningen av dessa skapar incitament för ytterligare klimatåtgärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag.

När det gäller tillkännagivandet om Sjöfartsverkets verksamhets- och finansierings­­­form anger regeringen att Statskontoret i januari 2022 gavs i uppdrag att, med stöd av Statens väg- och transportforskningsinstitut, utvärdera Sjöfarts­verkets verksamhets- och finansieringsform och lämna förslag på hur Sjöfarts­verkets verksamhet kan organiseras och finansieras för att mer ändamåls­enligt styra mot en samhällsekonomiskt effektiv och lång­siktigt hållbar transport­försörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.

Vidare framhåller regeringen att den i budgetpropositionen för 2020 angav att den ser behov av ett mer ändamålsenligt avgiftssystem som stärker sjöfartens konkurrens­kraft och har bättre förutsättningar att styra mot fossil­­­frihet. I reglerings­brevet för budget­året 2020 för Sjöfartsverket angav regeringen att som restriktion för höjningar av farledsavgifterna gäller för Sjöfarts­­verket att avgiftstarifferna får öka med högst konsumentprisindex med konstant skatt samt att medel som används till miljöincitament inte omfattas av restriktionen. Enligt regeringen medger detta utrymme för Sjöfarts­verket att öka miljö­incitamentet i farledsavgiften i syfte att åstad­komma ytterligare klimat­åtgärder, vilket Sjöfarts­verket genomförde vid den senaste avgifts­höjningen som trädde i kraft den 1 januari 2022. 

Regeringen konstaterar att tillkännagivandena är slutbehandlade.

Tillstånd för virkesupplag på allmän väg

Riksdagsskrivelse 2019/20:223 innehåller totalt tre tillkännagivanden. I ett av dessa anför riksdagen att regeringen bör verka dels för en återgång till en ordning där det inte tas ut några avgifter för tillstånd till virkesupplag utmed allmän väg, dels för att Trafikverket snarast underlättar administrationen för skogs­företagen i samband med ansökan om tillstånd för virkesupplag utmed allmän väg.

Regeringen framhåller att Trafikverket har genomfört förändringar i den operativa hanteringen av tillstånden för virkesupplag så att tillstånd som meddelas gäller över längre tid. Regeringen meddelar vidare att den genom beslut om ändring av vägförordningen tagit bort möjligheterna för den statliga väghållaren Trafik­verket att fr.o.m. den 1 januari 2022 ta ut avgifter för tillstånd för upplag av virke eller skogsbränsle utmed allmän väg.

Regeringen konstaterar sammantaget att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetens­bevis, möjlighet till distansutbildning och Transportstyrelsens handläggningstid

Riksdagsskrivelse 2020/21:161 innehåller totalt tre tillkännagivanden. I det första tillkännagivandet uppmanar riksdagen regeringen att skyndsamt se till att en möjlighet införs att förlänga giltighetstiden för yrkeskompetens­bevis och undantaget för utgångna yrkeskompetensbevis fram till utgången av 2021. I det andra tillkännagivandet hänvisas till vad utskottet anfört om utökade möjligheter till distans­­utbildning. I det tredje tillkännagivandet hänvisas till vad utskottet anfört om skyndsam hantering av ansökningar om att bedriva verksamhet som utbildnings­anordnare.

Regeringen hänvisar till att den i propositionen Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis (prop. 2020/21:195) föreslog en ändring som möjlig­gjorde en förlängning av giltighets­tiden för yrkesförarkompetensbevis med sex månader från och med det datum då bevisen går ut.

I fråga om tillkännagivandet om möjlighet till distansutbildning hänvisar regeringen till att den i januari 2021 beslutade en ändring i förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens som tillfälligt utökade möjligheten till distansutbildning vid fortbildning.

Relaterat till tillkännagivandet om Transportstyrelsens handläggningstid uppger regeringen att den har inhämtat information från Transportstyrelsen om hur myndigheten handlägger denna typ av ärenden. Regeringen förklarar att ett komplett ärende tar ca 1–3 veckor att handlägga och att ca 4 av 5 ansök­ningar behöver kompletteras på grund av ofullständiga utbildningsplaner. Regeringen anger också att Transports­tyrelsen arbetar med informations­insatser, dialog och e-tjänster för att minska handläggningstiden, liksom att det under våren 2021 planerades att en uppdatering av det digitala utbildnings­plans­stödet skulle tas i drift, vilket kan minska mängden kompletteringar och därmed även handläggnings­tiden. I propositionen Förlängd giltighetstid för yrkes­kompetens­bevis (prop. 2020/21:195) redogör regeringen för de nämnda uppgifterna och anför att den anser att de åtgärder som Transportstyrelsen vidtar för att skynda på hanteringen av ansökningar är tillräckliga och att ingen ytterligare åtgärd krävs.

Regeringen konstaterar att tillkännagivandena är slutbehandlade.

Anslagskredit

Riksdagsskrivelse 2020/21:409 innehåller totalt tre tillkännagivanden som handlar om framtidens infrastruktur. I ett av dessa anges att Trafik­verkets anslags­kredit bör höjas till 10 procent för både vidmakt­hållande och utveckling av statens infrastruktur.

Regeringen uppger att den maximala kreditnivån för enskilda ramanslag regleras i 8 § budgetlagen. Vidare anger regeringen att frågan om nivåerna på Trafikverkets anslagskredit analyserades i samband med beredningen av regleringsbrevet för budgetåret 2022. Regeringens beslut om regleringsbrevet för Trafikverket fattades den 16 december 2021. Av beslutet framgår att anslags­krediten för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastrukturhar höjts till 10 procent för budgetåret 2022.

Regeringen konstaterar att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Tillkännagivanden under fortsatt beredning

Regeringen uppger att 31 tillkännagivanden inom trafikutskottets berednings­­område är under fortsatt beredning. Nedan följer en redovisning av det arbete som regeringen har utfört med anledning av dessa tillkännagivanden och i förekommande fall en redovisning av den fortsatta berednings­processen.

Tillkännagivanden som redovisas vara under beredning

Riksdagsskrivelse

Tillkännagivande

 

 

 

2004/05:178

Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar

2012/13:259

Flygtrafikledningstjänst

2013/14:372

Underhåll av statens järnvägsinfrastruktur

2014/15:144

En strategi för luftfarten

2014/15:206

Lastbilars och bussars längd och vikt

2015/16:226

Bromma flygplats

2016/17:101

Regionala flygplatser

2016/17:185

En strategi för luftfarten

2016/17:238

Långa lastbilar

2017/18:104

En strategi för luftfarten

 

Regionala flygplatser

2017/18:198

Ett gemensamt europeiskt luftrum

2017/18:324

Självkörande fordon

2018/19:165

Fördjupad översyn av förarutbildningen

2018/19:176

Regional samverkan

2018/19:258

Inlandssjöfart och kustsjöfart

2018/19:259

Mätarställningen på bilar

2018/19:277

Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

2019/20:74

Instansordning vid överklagan

2019/20:223

Självkörande fordon

 

Tunga transporter

2019/20:323

Synfältsdefekter och dispens

2020/21:162

Översyn av väglagen

2020/21:334

Framtiden för Bromma och Arlanda flygplats

2020/21:379

Omfattning av lagen om förarbevis för vattenskoter

 

Utbildningsverksamhet

 

Utfärdare av förarbevis

2020/21:409

Särskilt om anskaffning av isbrytare

 

Utbyggnaden av laddinfrastruktur

2021/22:81

Det nationella basutbudet av flygplatser

Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar

Trafikutskottets äldsta tillkännagivande som fortfarande bereds finns i riksdags­skrivelse 2004/05:178 och rör sjösäkerhet. I tillkännagivandet fram­förs att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för obliga­torisk utbildning och förarbevis för att få framföra vissa fritidsbåtar.

Regeringen påminner inledningsvis om att frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsningar för fritidsbåtar behandlades i propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160). Regeringen hänvisar till att en departements­promemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritids­skepp utarbetades och remitterades under 2008. Vidare uppger regeringen att Havs- och vatten­myndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag om att kartlägga olägen­heter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och om att analysera behovet av särskild reglering för sådana farkoster lämnades 2013. Därtill anger regeringen att den under 2016 respektive 2018 remitterade dels en promemoria med förslag om obligatoriskt förarbevis för att få framföra vatten­­skoter, dels en promemoria med förslag om åldersgräns för att få framföra vattenskoter. I april 2019 beslutade regeringen om en ändring i förordningen om användning av vattenskoter som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år, och i april 2021 beslutade regeringen om propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190), där en ny lag om förarbevis för vattenskoter föreslås. Riksdagen antog de föreslagna lagarna i juni 2021. Lagarna innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat. Lagarna träder i kraft den 1 maj 2022.

Regeringen avser att fortsätta analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar eftersom flera remissinstanser förordar detta. Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Flygtrafikledningstjänst

I riksdagsskrivelse 2012/13:259 finns ett tillkännagivande om luftfartsfrågor. I skrivelsen tillkännages att den lokala flygtrafikledningen på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket.

Regeringen hänvisar till riksdagens beslut i juni 2014 om ändring i luftfarts­lagen som innebar att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återreglerades. I betänkandet som låg till grund för riksdags­­skrivelsen angavs att regeringen förväntades åtgärda tillkänna­givandet genom en ändring i luftfartsförordningen. Regeringen redovisar att det som kvarstår är ändringar i luftfarts­förordningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagråds­­remiss med ändringar i luftfarts­lagen. I sammanhanget anför regeringen att förslaget till förordnings­­ändringar fick kritik av remissinstanserna och att det därav inte var möjligt att besluta om förordnings­ändringarna. Regeringen lyfter fram att Luftfartsverket under våren 2019 redovisade uppdraget om en förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040. Mot bakgrund av eventuell inverkan av de kommande förslagen i rapporten inväntades rapporteringen av förstudien innan arbetet med förordnings­­ändringen fortsatte. Regeringen uppger att nästa steg i beredningen bedöms vara att ta fram en lämplig utformning av förordnings­ändringen och en konsekvens­analys av ändringen, liksom att förslaget behöver remiss­behandlas. Regeringen anger att inriktningen fortfarande är att ett förslag till en förordnings­ändring ska tas fram. Slutligen uppger regeringen att Transport­styrelsen har följt upp ett tidigare beslut om till­delning av luftrum i flygplatsers närhet och att det därvid fram­kommit att det finns behov av att tydliggöra vad som ska gälla för de flygplatser som har s.k. samfällda terminal­områden. Mot denna bakgrund anser regeringen att det finns förutsättningar för att bereda ett ställnings­tagande till hur denna fråga ska hanteras i förhållande till konkurrens­­utsättningen, men att ytterligare underlag från myndigheten kan behövas. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram ett sådant uppdrag till Transport­styrelsen.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Underhåll av statens järnvägsinfrastruktur

I riksdagsskrivelse 2013/14:372 finns ett tillkännagivande om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entre­prenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägar i takt med att underhålls­kontrakten löper ut.

Regeringen redovisar att frågan om underhåll av järnvägens infra­struktur behandlades av utredningen om järn­vägens organisation genom del­betänkandet från 2015 Koll på anlägg­ningen (SOU 2015:42). Regeringen fram­­håller att Trafikverket i maj 2016 fick i uppdrag att genomföra en fördjupad utredning av järnvägs­underhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för järnvägs­underhåll i egen regi. Trafikverket redovisade uppdraget i en delrapport i oktober 2016 och i en slut­rapport i februari 2017. Utöver förslag på möjliga åtgärder för att driva och under­­hålla det statliga järnvägs­nätet i egen regi, innehöll slutrapporten även förslag på vilken maskinell underhållsutrustning som bör ägas och förvaltas av Trafikverket. Regeringen gav återigen Trafik­verket i uppdrag i januari 2017 att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leverans­uppföljning och manuell underhållsbesiktning av järnvägs­under­håll. I slut­rapporten från 2018 konstaterar Trafikverket att man har uppfyllt uppdraget vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leverans­upp­följningar och att rekryteringsinsatser fortgår i fråga om manuella under­hålls­­besiktningar. Trafikverket framhöll att pågående utvecklings­­arbete avseende tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer att medföra att behoven av manuell underhållsbesiktning kommer att minska och vara utformad samt bedrivas i en annan form, liksom att den manuella underhålls­­­­besiktningen fortsättningsvis ska utföras av entre­­prenörer i en övergångs­period. Vidare gav regeringen en särskild utredare i mars 2018 i uppdrag att utreda hur ett över­förande av verksamhet som avser järnvägsunderhåll, i form av bas­under­håll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genom­föras. Regeringen beslutade 2018 och 2019 om två tilläggsdirektiv till utredaren för att analysera behovet av lång­siktiga marknads­­­­förutsättningar för bas­underhåll och föreslå eventuella föränd­ringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden. Utredaren ska vidare analysera om och, i så fall, hur en överföring kan ske samt beskriva vilka funkt­ioner, till vilken volym och var det är geografiskt ändamåls­enligt att Trafik­verket bedriver basunderhåll i egen regi. Uppdraget redovisades i betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) i mars 2020. Slutligen uppger regeringen att Trafikverket i december 2021 gavs i uppdrag att redovisa dels vilka kostnader som bedöms uppstå till följd av ett eventuellt genomförande av visst under­håll i egen regi, dels vilka konsekvenser detta bedöms medföra för övrig verksamhet. Trafik­verket redovisade uppdraget den 20 april 2022.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

En strategi för luftfarten

I riksdagsskrivelse 2014/15:144 finns ett tillkännagivande om att en luftfarts­strategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid. Regeringen redogjorde i skrivelse 2016/17:75 för att regeringen i januari 2017 antog En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem och därmed gjorde bedömningen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Trafik­utskottet framförde dock att regeringens bedömning var otillfredsställande (yttr. 2016/17:TU4y).

Riksdagen riktade sedermera i riksdagsskrivelse 2016/17:185 ett nytt tillkänna­givande till regeringen om att regeringen snarast borde utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft. Regeringen lämnade därefter i budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 22) en närmare redogörelse för flygstrategin och konstaterade att tillkännagivandet i och med detta var slutbehandlat. I budgetberedningen motsatte sig trafik­utskottet regeringens bedömning, varpå riksdagen beslutade om ett nytt lika­lydande tillkännagivande (rskr. 2017/18:104).

Regeringen informerar om att infrastrukturministern i mars 2018 höll ett uppföljnings­möte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flyg­­strategi. Regeringen tillsatte under 2018 en utredning om styrmedel för att främja användningen av biobränsle för flyget. Inom Regeringskansliet påbörjades även ett arbete med den flygplatsöversyn som aviserades i flyg­strategin. Regeringen pekar också på att Luftfartsverket i maj 2018 upp­drogs att genomföra en fördjupad studie om utformningen av det svenska luft­rummet, benämnt Luftrum 2040. Luftfarts­verket redovisade i maj 2019 uppdraget i rapporten Fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet. Vidare uppdrog regeringen i maj 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara bio­bränslen för flyg. Där ingick också uppdrag om att myndigheten ska verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att inter­nationell bunkring vid svenska flyg­platser i möjligaste mån med förnybara drivmedel. I samman­hanget lyfter regeringen fram att Statens energimyndighet i regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrogs att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg och uppdraget vidgades till att omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och ladd­infrastruktur. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transport­styrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg, s.k. drönare, vilket redovisades i juni 2019.

Vidare fortsatte regeringen under 2019 att bedriva arbetet med luftfarts­politiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. I sammanhanget framhåller regeringen att Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019 (ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete finns under rubriken Bromma flygplats som behandlar riksdagsskrivelse 2015/16:226). På internationell nivå framhåller regeringen att generalförsamlingen för Interna­­tionella civila luftfarts­organisationen (Icao) ägde rum under hösten 2019. Regeringen beskriver att Sverige var mycket aktivt i både för­beredelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins priori­teringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredje­land.

Under 2020 påverkades luftfarten av covid-19-pandemin. Regeringen vidtog en rad stödåtgärder för flyg­branschen, såsom statliga kreditgarantier under 2020 för svenska flygföretag, kapitaltillskott till SAS AB och Swedavia AB, tillskott till Luftfartsverket, extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa regionala flygplatser. Riksdagen har efter förslag från regeringen även avsatt 75 miljoner kronor för att förstärka ambulans­flygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin. Därtill uppdrogs Trafik­verket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskaps­flygplatser t.o.m. den 28 februari 2021. När det gäller arbetet på EU-nivå framhåller regeringen att olika åtgärder beslutades för att förhindra att flygbolagen förlorar oanvända start- och landnings­tider. Utöver detta präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU samt det gemensamma europeiska luftrummet som presenterades i september 2020. Regeringen informerar vidare om att Infrastruktur­­­departementet mottog redovisningar av tre olika regerings­uppdrag inom luftfarts­området. Transport­styrelsen redovisade uppdraget om miljö­­styrande start- och landnings­­­avgifter. Trafikanalys redovisade uppdraget att samordna ett myndighets­­gemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumen­t­verket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimat­­deklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av lång­väga resor med buss, tåg, flyg eller färja. Därtill redovisade Trafikanalys ett kunskaps­­­underlag om eldrivna flygplan.

Under 2021 såg regeringen ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskaps­flygplatser för att tillgodose behovet av tillgäng­lighet för samhällsviktiga luft­farts­transporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulans­flyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överens­kommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021. Uppdraget har förlängts flera gånger, slutligen t.o.m. den 31 december 2021. Regeringen pekar också på att Trafikverket i december 2021 uppdrogs att förhandla och ingå överenskommelser om att flyg­platser ska vara beredskaps­flygplatser under 2022. För att tillgodose behovet av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa regionala flygplatser med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på dessa linjer t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021. Efter förslag från regeringen fattade riksdagen under 2021 beslut dels om kredit­garantier, dels om att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångs­tider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av pandemin. När det gäller arbetet på EU-nivå lyfter regeringen särskilt fram att rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överens­kommelse gällande omarbetningen av det gemensamma europeiska luft­rummet. Vidare pekar regeringen på att det regleras grundläggande lufttrafik­rättigheter inom handels- och samarbets­avtalet mellan EU och Storbritannien med anledning av landets utträde. Regeringen framhåller också att Sverige har ingått ett samförståndsavtal med Storbritannien om ytterligare trafik­rättigheter för frakt som innebär att lufttrans­portföretag från Storbritannien får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära och icke reguljära lufttransport­tjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Storbritannien. Regeringen tillägger att motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Storbritannien. När det gäller miljö- och klimat­arbetet nämner regeringen att EU-kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säker­ställande av lika villkor för hållbar luftfart, vilket innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flyg­bränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget började behandlas i rådet under hösten 2021 och treparts­­förhandlingar förväntas inledas hösten 2022. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl, vilket gör det möjligt för regeringen att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Därtill framhåller regeringen att den i juni 2021 beslutade om ändring av förordningen om flygplats­avgifter så att start- och landnings­avgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimat­påverkan. Regeringen pekar också på att en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimat­deklarationer för resor, bl.a. flygresor, remitterades under hösten 2021.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Lastbilars och bussars längd och vikt

Riksdagsskrivelse 2014/15:206 innehåller ett tillkännagivande som behandlar lastbilars längd och vikt. I tillkännagivandet framförs att regeringen skyndsamt behöver utarbeta nödvändiga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet. Det behövs enligt tillkännagivandet också en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter.

Regeringen beslutade i februari 2017 om propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att införa en ny bärighetsklass i lagen om vägtrafikdefinitioner. Regeringen återger att den i februari 2018 beslutade om nödvändiga ändringar i trafikförordningen och vägmärkesförordningen. Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018 och de första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik samma år. Regeringen uppger att Trafik­verkets ambition är att det statliga vägnätet som har bärighetsklass BK4 ska utvecklas från nuvarande ca 20 procent till att uppemot 40 procent av vägnätet ska vara upp­låtet för BK4 vid slutet av 2025. Regeringen tillägger att den i november 2017 fattade beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna trädde i kraft den 1 februari 2018 och bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker samt konstruktioner. Därutöver anger regeringen att Trafik­verket i augusti 2018 fick i uppdrag att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet. Uppdraget redovisades i mars 2019. Inom Regeringskansliet bereds förslag till ändringar i dels trafik­förordningen, dels vägmärkes­förordningen för att möjlig­göra att på vissa utpekade vägar föra fordonståg som är upp till 34,5 meter långa. Regeringen anger att den avser att hantera frågan vidare under våren 2022.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Bromma flygplats

Riksdagsskrivelse 2015/16:226 innehåller ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats.

Regeringen påminner inledningsvis om att den i december 2015 beslutade att begränsa det uppdrag som hade getts till den statliga samordnaren för Bromma flygplats under 2014, till att pröva förutsättningarna för att utveckla flyg­kapaciteten och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholms­regionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade i april 2016 rapporten Mer flyg och bostäder, vilken remiss­behandlades. Regeringen beslutade i januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem. Vidare pekar regeringen på att Arlandarådet inrättades i maj 2017 r att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luft­­rummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken, liksom till­gången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlanda­rådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. Regeringen lyfter fram att förutsättningarna för flyget har förändrats påtagligt sedan dess, framför allt med anledning av pandemin och eftersom flygandet minskade även före pandemin. I sammanhanget lyfter regeringen fram att Swedavia AB har konstaterat att det inte finns behov av ytterligare kapacitets­utbyggnad i form av en rullbana på Arlanda flygplats under de närmaste åren. Regeringen framhåller också att Swedavia AB i september 2020 redovisat en konsekvens­analys avseende den fortsatta driften av Bromma flygplats, som innehåller bedömningen att det under rådande marknads­förut­sättningar inte är affärs­mässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare. Därefter uppdrog regeringen i april 2021 åt en s.k. bokstavs­utredare att ta fram underlag inför en avveckling av driften av och verksamheterna vid Bromma flygplats. Arbetet redovisades i augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet. Regeringen fram­håller att promemorian remissbehandlades samtidigt som Swedavia AB:s samman­fattning av konsekvensanalysen avseende den fortsatta driften av Bromma flygplats.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Regionala flygplatser

I riksdagsskrivelse 2016/17:101 finns ett tillkännagivande där regeringen uppmanas att värna de regionala flygplatserna i sin aviserade flygstrategi.

Regeringen framhåller att den i januari 2017 beslutade om en nationell flygstrategi där man bl.a. understryker betydelsen av de regionala icke-statliga flygplatserna i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. I budgetpropositionen för 2018 (utg.omr. 22) angav regeringen att tillkännagivandet i och med detta var slutbehandlat. Trafikutskottet motsatte sig regeringens bedömning, varpå riksdagen i riksdagsskrivelse 2017/18:104 återigen riktade ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna.

Regeringen uppmärk­sammar att EU-kommissionen i maj 2017 antog omarbetade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige har lämnat till kommissionen och innebär bl.a. att drifts­stöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. Enligt regeringen ska de nya reglerna genomföras i Sverige för att skapa ökad förut­sägbarhet och stabilitet när det gäller möjligheterna till offentligt ekonomiskt stöd till små regionala flygplatser. Regeringen hänvisar även till Regerings­kansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke-statliga flygplatserna som ska tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser i enlighet med den nationella flygstrategin 2018. På grund av pandemin uppger regeringen att arbetet tillfälligt har nedprioriterats eftersom mer akuta åtgärder för flyg­platserna har behövts. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt drift­sstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser. I december 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överens­kommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 då pandemin visat på ett behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfarts­transporter för hälso- och sjukvård. Uppdraget har förlängts flera gånger. Regeringen uppdrog vidare åt Trafikverket i december 2021 att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022. Regeringen anger att översynen kommer att ligga till grund för att tydliggöra statens ansvar och roll som stödgivare till icke-statliga flygplatser med utgångspunkt i de transportpolitiska målen. Enligt regeringen omfattar översynen de stöd som staten i dag bidrar med till icke-statliga flygplatser och den statligt upphandlade flygtrafiken.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

En strategi för luftfarten

I riksdagsskrivelse 2016/17:185 finns ett tillkännagivande om att en luft­strategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid. Se ovanstående redo­visning av tillkännagivandet om en strategi för luftfarten (rskr. 2014/15:144) för en närmare redogörelse av regeringens arbete med tillkännagivandet.

Långa lastbilar

När det gäller väg- och fordonsfrågor finns ett tillkännagivande i riksdags­skrivelse 2016/17:238, där riksdagen uppmanar regeringen att skyndsamt se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet.

Se ovanstående redo­­visning av tillkännagivandet om lastbilars längd och vikt (rskr. 2014/15:206) för en närmare redo­görelse av regeringens arbete med tillkänna­givandet.

En strategi för luftfarten och regionala flygplatser

Riksdagsskrivelse 2017/18:104 innehåller två tillkännagivanden om luftfarts­­frågor, ett där riksdagen anför att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrens­kraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid, och ett om regionala flygplatser och behovet av en nationell flygstrategi.

Se ovanstående redo­­visning av tillkännagivandena om en strategi för luft­farten och regionala flyg­­platser (rskr. 2014/15:144 och 2016/17:101) för en närmare redo­görelse av regeringens arbete med tillkänna­givandena.

Ett gemensamt europeiskt luftrum

I riksdagsskrivelse 2017/18:198 finns ett tillkännagivande om att regeringen bör prioritera arbetet med EU-initiativet om ett gemensamt europeiskt luftrum (Single European Sky, SES) för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet.

Regeringen redovisar att regeringens flygstrategi från 2017 anger att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luft­rummet i samverkan med andra länder. Enligt regeringen är ett fullt genom­­förande av SES är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effekt­iviteten i flygtrafik­tjänsten, liksom för att möjliggöra kortare och mer energi­­effektiva rutter. Regeringen konstaterar att Sverige i jämförelse med andra EU-medlemsstater i hög grad uppnår målen på EU-nivå. I samman­hanget uppger regeringen att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrums­block, vilket erbjuder inte­grerade och operationella undervägs­tjänster till luftrumsanvändarna, som ett led i att uppfylla de europeiska målen. Inom det svensk-danska gemen­samma luft­rummet, och tillsammans med Estland, Finland, Lettland och Norge, erbjuds fri ruttplanering för att möjliggöra kortast möjliga flygväg mellan två orter. Regeringen framhåller att EU-kommissionen i mars 2019, inför den tredje referens­perioden för prestationer och avgiftssättning 2020–2024, fattade beslut om genomförand­eregler. På grund av pandemin fastställdes aldrig prestations­­planen. Kommissionen beslutade i stället i oktober 2020 att särskilda regler ska gälla för prestations­systemen under 2020 och 2021. Medlems­­staterna presenterade i november 2021 sina reviderade förslag till prestations­planer utifrån de särskilda reglerna.

Regeringen förklarar att ärendet bedöms kunna slutbehandlas efter det att kommissionen har godkänt Sveriges förslag till reviderad prestationsplan. Kommissionen har meddelat sin avsikt att besluta om godkännande av medlems­­­staternas prestations­­planer under april 2022. Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Självkörande fordon

I riksdagsskrivelse 2017/18:324 finns ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon.

Regeringen påminner om att en särskild utredare 2015 gavs i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förar­stödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg. Utredaren överlämnade i mars 2018 slutbetänkandet Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16). Regeringen fram­håller även att det pågår intensiva internationella processer inom både UNECE och EU gällande strategiska överväganden för införandet av automatiserad körning. I samman­hanget lyfter regeringen fram att EU-kommissionen har antagit dels en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet, dels en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet. Vidare anger regeringen att en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inrättades i augusti 2018. Detta arbete inbegriper automatiserad körning på väg men också automati­seringen inom hela transportområdet. Därutöver tillägger regeringen att en s.k. bokstavs­­utredare i juni 2020 gavs i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor, dels om ansvarsfördelning vid automatiserad körning av väg­fordon, dels om främjandet av ökad användning av geostaket. Bokstavs­utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automat­iserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket, vilken senare har remissbehandlats.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Fördjupad översyn av förarutbildningen

I riksdagsskrivelse 2018/19:165 finns ett tillkännagivande om dels behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio stycken och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över.

Regeringen framhåller att Trafikverket och Transportstyrelsen har genom­fört en översyn av förarutbildningen och i januari 2019 överlämnat en rapport med förslag om ett nytt förar­utbildningssystem för personbil. Regeringen tillägger att Statens väg- och transportforsknings­institut under 2018 utvärderade begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Slutsatsen var att begränsningen troligen inte har haft avsedd effekt, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledar­tillstånd. Regeringen uppdrog i september 2019 åt Transport­styrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildnings­verksamhet, där det ingick att överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller en godkänd trafik­skolas fordon får användas vid prov. Uppdraget redovisades i rapporten Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildnings­verksamhet. Regeringen beslutade i juli 2021 en ändring i körkortsförordningen som innebär att vid kör­prov för körkorts­behörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehas av Trafik­verket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola. Regeringen tillägger att den samtidigt beslutade en ändring i vägtrafikdataförordningen som innebär ett krav på registrering av den elev som ett handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transportstyrelsen att begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem stycken. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Regeringen beslutade i januari 2022 om lagrådsremissen Åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet på transport­­området.

Regeringen avser att under våren 2022 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Regional samverkan

I riksdagsskrivelse 2018/19:176 finns ett tillkännagivande om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastruktur­investeringar.

Regeringen redovisar att den i juni 2017 uppdrog åt Trafikverket att kart­gga hur verkets och kommunernas samarbete ser ut vad gäller Trafikverkets roll i samhällsplaneringen och kopplingen till de kommunala planerings­processerna enligt plan- och bygglagen, med ett särskilt fokus på kopplingen mellan planeringen av infrastrukturprojekt och bostadsbyggande. I redo­visningen av uppdraget identifierades ett antal förbättringsförslag, vilka verket arbetar vidare med. I propositionen En samlad politik för klimatet – klimat­politisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogör regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande målsättningarna med planeringen samt att roller och ansvar är väl definierade. I propositionen aviserar regeringen vidare att frågan om en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastruktur­planering ska analyseras vidare. Regeringen lyfter också fram att Boverket under 2020 publicerat en ny nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av gods­transporter, som riktar sig till kommuner, länsstyrelser samt regionala organ och som tar sikte på att underlätta den lokala och regionala infrastruktur­planeringen. Regeringen uppdrog också i juni 2020 åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastruktur­planeringen för en ny planperiod. I uppdraget betonar regeringen bl.a. att den nationella infrastruktur­­planeringen bör samspela väl med den fysiska samhälls­­­­planeringen i stort, vilket innebär att Trafikverket ska beskriva samord­ningen med annan fysisk planering på lokal och regional nivå. Inriktnings­underlaget redovisades i oktober 2020 och utgjorde underlag för propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151), vilken regeringen beslutade om i april 2021. Regeringen anför i propositionen att Trafik­verket i samhällsplaneringen ska säkra att den statliga transport­infrastrukturen utformas så att den möjliggör en samverkan med övrig infrastruktur och främjar ett effektivt nyttjande av alla trafikslag. Regeringen gav senare i juni 2021 Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen, där det anges att regeringens proposition Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) ska utgöra utgångspunkten för arbetet. Uppdraget redovisades i november 2021. Därutöver uppdrog regeringen åt Stats­kontoret i april 2021 att utvärdera förhandlings­uppdrag som metod att lösa stora samhälls­­utmaningar som kräver att statlig transport­infrastruktur­planering samordnas med lokal och regional samhällsplanering. Uppdraget ska redovisas senast den 6 augusti 2022.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Inlandssjöfart och kustsjöfart

I riksdagsskrivelse 2018/19:258 finns ett tillkännagivande om att regeringen bör fortsätta att prioritera arbetet med att främja vattenvägarna och underlätta för mer pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter.

Regeringen påminner om att Trafikverket i maj 2019 överlämnade ett regerings­uppdrag i rapporten Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart62 åtgärder för ökad inrikes sjöfart och närsjöfart 2019. Femton av förslagen rör inlandssjöfart. Regeringen uppger att Transportstyrelsen, Trafikverket och Sjöfartsverket arbetar med att genomföra förslagen. Sjöfartsverket och Trafik­verket utreder dessutom vilka åtgärder som krävs för att göra de nya områdena för inre vattenvägar farbara för inlandssjöfart. Regeringen framhåller även att Transportstyrelsen tidigare pekat ut ytterligare ett antal inre vattenvägar i Sverige och informerat EU-kommissionen om dessa. I sammanhanget uppger regeringen att EU-kommissionen antog en delegerad akt i april 2021 med reviderade bilagor till direktiv (EU) 2016/1629 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, där de nya utpekade inre vattenvägarna återfinns, vilket innebär att fartyg som är certifierade nu har fler inre vattenvägar i Sverige att segla på.

Regeringen uppger även att Trafikverket 2019 utsåg en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart inom ramen för den nationella gods­transport­­strategin. Samordnarens uppdrag löper t.o.m. 2024. Vidare framhåller regeringen att Trafikverket i september 2021 redo­visade rapporten Tilläggs­uppdrag hamnar som tagits fram inom ramen för den nationella samordnarens arbete, vars fokus är hamnars utveckling för att öka omställningen till fossilfrihet hos sjöfartssektorn samt hur hamnars avgifts­­uttag påverkar konkurrenskraften för sjöfarten. Regeringen lyfter också fram att Trafik­verket i januari 2022 gavs i uppdrag att bl.a. föra en dialog med Sveriges Hamnar och Sjöfartsverket med målsättningen att få till stånd en likvärdig tillämpning av hamn- och farledsavgifterna när det gäller miljö- och klimatstyrningsincitamenten.

Slutligen påminner regeringen om att den i budgetpropositionen för 2021 föreslog en förlängning av möjligheten att ansöka om s.k. ekobonus t.o.m. 2022. Efter regeringens förslag avsatte riksdagen för detta ändamål 50 miljoner kronor per år för 2021 och 2022. Regeringen tillägger att det i budget­propositionen för 2022 föreslogs en förlängd och breddad ekobonus om totalt 300 miljoner kronor under perioden 2022–2024, vilket bl.a. skulle riktas till sjö­transporter i syfte att påskynda effektiviseringen vid omlastning av gods och stimulera till nya transport­­lösningar. Riksdagen avsatte för detta ändamål 100 miljoner kronor för 2022.

Regeringen anger att den avser att återkomma till riksdagen under 2022. Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Mätarställningen på bilar

I riksdagsskrivelse 2018/19:259 finns ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktnings­­­protokollet.

Regeringen uppger att frågan hanteras av Transportstyrelsen på föreskrifts­nivå. Därtill anger regeringen att Transportstyrelsen i april 2021 gavs i uppdrag att utreda och, om lämpligt, föreslå författningsförslag så att mani­pulering av mätar­ställningar kriminaliseras. Inom ramen för uppdraget ska Transport­­­styrelsen också genomföra åtgärder så att ett fordons vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterad vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktnings­­protokollet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

I riksdagsskrivelse 2018/19:277 finns ett tillkännagivande om tillämpningen av fyrstegsprincipen.

Regeringen redovisar att Trafikverket har genomfört ett omfattande utvecklings­­­arbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslags­över­gripande åtgärdsvalsstudier i enlighet med fyrstegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur – tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30).

Vidare har regeringen i propositionen En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transport­­­efterfrågan och val av transportsätt (steg 1) och åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av den befintliga infrastrukturen (steg 2). Regeringen anger också att den i juni 2020 uppdrog åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastruktur­planeringen för en ny plan­period. Uppdraget omfattar att ta fram scenarion baserade på antaganden om bl.a. steg 1-åtgärder, där regeringen understryker att den avser att i större utsträckning prioritera kostnads­effektiva steg 1-åtgärder och steg 2-åtgärder.

Regeringen uppger att Trafik­verket redovisade inriktnings­underlaget i oktober 2020 och att det utgjorde underlag för infrastrukturpropositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) som överlämnades till riksdagen i april 2021. Regeringen framhåller att propositionen anger att fyrstegs­principen ska vara vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och att den är en viktig utgångspunkt för förslagen till ekonomiska ramar och deras fördelning. I propositionen görs även förtydliganden om fyrstegs­principen, exempelvis att statliga åtgärder enligt principens första steg huvud­sakligen är åtgärder som inte hanteras inom ramen för infrastruktur­planeringen, såsom ekonomiska och administrativa styrmedel. Andra s.k. steg 1- och steg 2-åtgärder kan inrymmas i infrastruktur­planeringen. Därtill anger regeringen att Trafikverket i juni 2021 uppdrogs att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Uppdraget redovisades i november 2021, och Trafikverket redogör för hur myndigheten har utarbetat planförslaget utifrån ett trafikslags­­övergripande synsätt och att fyrstegs­principen har tillämpats för att säker­ställa en god resurshus­hållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Regeringen framhåller därtill att förslaget till en ny nationell plan har remiss­behandlats och att ett beslut om att fastställa en ny nationell plan för transport­­infrastrukturen under våren 2022 har fattats. Slutligen påminner regeringen om att Trafikverket enligt sin instruktion ansvarar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhälls­­ekonomiska analyser inom transport­­området, liksom att Trafikanalys enligt sin instruktion ska följa Trafik­­verkets arbete med att utveckla modeller för samhällsekonomiska analyser och den internationella modell­utvecklingen på området. Regeringen meddelar att den tar del av Trafik­analys redovisning och avser att vid behov återkomma med kompletterande regeringsuppdrag.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Instansordning vid överklagan

I riksdagsskrivelse 2019/20:74 finns ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd att använda radio­sändare till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet.

Regeringen anger att frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Regeringen framhåller samtidigt att ytterligare överväganden krävs, varför frågan inte behandlas i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136).

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Självkörande fordon och tunga transporter

I riksdagsskrivelse 2019/20:223 finns det två tillkännagivanden som inte är slutbehandlade. I det första tillkännagivandet anför riksdagen att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon och ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar. I det andra tillkännagivandet uppmanas regeringen att verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg.

Vad gäller tillkännagivandet om självkörande fordon, påminner regeringen om att den i augusti 2020 beslutade förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon, dels ändring i samma förordning, vilket innebär att förordningen om försöks­­verksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtyd­li­ganden görs när det gäller förutsättningarna för tillstånd till försöks­verk­samhet. Vidare lyfter regeringen fram att en s.k. bokstavs­utredare i juni 2020 uppdrogs att utreda och utvärdera vissa frågor om dels ansvars­­fördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket. Därtill framhåller regeringen att före­­trädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet inom både UNECE och EU för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling pekar regeringen på att Trafikverket löpande tar fram underhålls­planer för bl.a. markeringar och skyltar. Slutligen framhåller regeringen att Trafikverket i oktober 2021 gavs i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väg­infrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behovet av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förar­stödjande teknik, vilket ska redovisas senast den 29 juli 2022.

När det gäller tillkännagivandet om tunga transporter, hänvisar regeringen till att Trafikverket har initierat och finansierar ett projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar utvecklandet av en digital undantags­­process (dispenshantering), vars syftet är att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Projektet redovisades i en rapport i oktober 2021 och innehåller en rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer. Rapporten analyseras inom Regerings­­­kansliet.

Punkterna är enligt regeringen inte slut­behandlade.

Synfältsdefekter och dispens

I riksdagsskrivelse 2019/20:323 finns ett tillkännagivande som handlar om synfältsdefekter och dispens. Tillkännagivandet innebär att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas.

Regeringen uppger att Transportstyrelsen har analyserat användandet av simulator som grund för att kunna bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven när det gäller syn ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras. Regeringen framhåller att den i september 2021 gav Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de medicinska kraven för horisontellt synfält för körkort. I uppdraget ingår även att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av underlaget för att bedöma körförmågan. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2022.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Översyn av väglagen

I riksdagsskrivelse 2020/21:162 finns ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykel­vägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik.

Regeringen återger att den i maj 2018 i den nationella trafikslags­övergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029 uppdrog åt Trafikverket att utreda om, och i så fall hur, frågan om markåtkomst utgör ett hinder för tillkomsten av cykelvägar eller i genomförandet av regionala cykelplaner. Trafikverket redovisade uppdraget i januari 2021.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Framtiden för Bromma och Arlanda flygplats

I riksdagsskrivelse 2020/21:334 finns ett tillkännagivande om att regeringen bör få i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholms­området baserat på tillförlitliga prognoser samt att regeringen bör åter­komma senast i december 2021 med en plan för Arlandas utveckling.

Regeringen uppger att Regeringskansliet i april 2021 uppdrog åt en s.k. bokstavs­utredare att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget i augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats – underlag för avveckling av drift och verksamhet, vilken har remissbehandlats. Regeringen återger att den i budget­propositionen för 2022 (utg.omr. 22) konstaterade att arbetet med tillkänna­givandet inte kommer att kunna ske inom den tid som anges i tillkänna­givandet och att regeringen avser att återkomma i frågan. Slutligen anger regeringen att en bokstavsutredare i februari 2022 fick i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholms­området baserat på till­förlitliga prognoser. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2022.

Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Omfattning av lagen om förarbevis för vattenskoter, utbildningsverksamhet och utfärdare av förarbevis

I riksdagsskrivelse 2020/21:379 finns det totalt tre tillkännagivanden som relaterar till förarbevis för vattenskoter. I det första tillkännagivandet hänvisas till det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon. I det andra tillkännagivandet hänvisas till det som utskottet anfört om att båtlivets befintliga utbildnings­organisation och andra externa aktörer ska ges möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis. I det tredje tillkännagivandet hänvisas till det som utskottet anfört om att båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination ska ges möjlighet att utfärda förar­bevis.

Regeringen påminner om att den i juni 2021 utfärdade de lagar riksdagen antagit (SFS 626 och 627). Regeringen framhåller även att lagen om förarbevis för vattenskoter träder i kraft den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av dessa regeländringar innan nya regler tas fram. Punkterna är enligt regeringen inte slut­behandlade.

Särskilt om anskaffning av isbrytare och utbyggnaden av laddinfrastruktur

I riksdagsskrivelse 2020/21:409 finns det två tillkännagivanden som inte är slutbehandlade. I det första tillkännagivandet anges att nya isbrytare bör finansieras inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transport­­infrastrukturen m.m. I det andra tillkännagivandet hänvisas till det som utskottet anfört om utbyggnaden av laddinfrastruktur.

När det gäller tillkännagivandet om anskaffning av isbrytare framhåller regeringen att den kommer att ta ställning till om isbrytarinvesteringen ska finansieras inom den nationella transportsportinfrastrukturplanen under våren 2022. Regeringen påminner också om att anslagsändamålet för anslaget 1:1 Utveckling av statens transport­infrastruktur i och med budgetpropositionen för 2022 har utvidgats så att anslaget kan finansiera en sådan investering om regeringen så beslutar (utg.omr. 22).

Relaterat till tillkännagivandet om utbyggnaden av laddinfrastruktur anger regeringen att den i budgetpropositionen för 2022 (utg.omr. 20) föreslog att det s.k. klimatklivet för bl.a. stöd till laddinfrastruktur ska förstärkas kraftigt. Regeringen föreslog även att medel tillförs för att genomföra en elektrifierings­­strategi (utg.omr. 21). Regeringen lyfter också fram att den föreslog att tidigare aviserade stöd på 550 miljoner kronor under 2022 tillförs insatser för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena och 50 miljoner för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar (utg.omr. 21). I sammanhanget tillägger regeringen att riksdagen beslutat om att flytta anslaget för dessa satsningar till utgiftsområde 20 och inom det utgifts­området skapa ett nytt anslag benämnt Laddinfrastruktur som uppgår till 600 miljoner kronor. Vidare uppger regeringen att Trafik­verket i november 2021 redovisade ett förslag till nationell plan för transport­infrastrukturen för perioden 2022–2033, där det redogörs för hur det fortsatta genom­förandet av den plan för elektri­fiering av delar av det statliga vägnätet som Trafikverket redovisade i februari 2021 bör ske. Därtill redovisar regeringen att Elvägsutredningen i september 2021 överlämnade betänkandet Regler för statliga elvägar (SOU 2021:73). Slutligen pekar regeringen att EU-kommissionen i juni 2021 presenterat ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel. Regeringen förklarar att förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och att trepartsförhandlingar förväntas inledas under hösten 2022.

Punkterna är enligt regeringen inte slut­behandlade.

Det nationella basutbudet av flygplatser

I riksdagsskrivelse 2021/22:81 finns ett tillkännagivande där det anförs att regeringen bör hämta in riksdagens godkännande innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

Ärendet bereds. Punkten är enligt regeringen inte slutbehandlad.

Övriga ärendetyper

Regeringen redovisar inte bara beredningsläget för riksdagens tillkänna­givanden utan för alla skrivelser där riksdagen meddelat regeringen sina beslut. Lagstiftningsärendena, dvs. regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar till följd av riksdagens beslut, utgör ett viktigt inslag i regeringens redogörelse. Av de totalt elva slutbehandlade skrivelserna är fem lagstiftnings­ärenden. Riksdagsskrivelse 2021/22:98 om utgifts­område 22 Kommunikationer innehåller ett exempel på ytterligare en ärende­typ. I skrivelsen har riksdagen godkänt regeringens förslag om anslagen för 2022, varpå regeringen har fattat beslut om regleringsbrev.

En av de ännu inte slutbehandlade skrivelserna handlar om riksdagens god­kännande av det regeringen föreslog om krav på förarbevis för att få framföra vissa fritidsbåtar (rskr. 2005/06:308). Därtill redovisar regeringen att punkten om ekonomiska planeringsramar för 2022–2033 i riksdagsskrivelse 2020/21:409 inte är slutbehandlad. Regeringen anför bl.a. att den avser att återkomma till riksdagen om den nationella planen för transport­infrastrukturen för perioden 2022–2033 i en skrivelse i juni 2022.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tagit del av regeringens redogörelse i skrivelse 2021/22:75 i de delar som berör utskottets beredningsområde. I årets skrivelse redovisar regeringen beredningsläget för 37 riksdagsskrivelser inom utskottets berednings­­­­­område, varav 11 har slutbehandlats under det gångna året och 26 bereds vidare. Under rubrikerna slutbehandlade tillkännagivanden respektive tillkänna­­givanden under fortsatt behandling återfinns totalt 29 skrivelser. Dessa skrivelser innehåller sammanlagt 39 tillkänna­­givanden, varav 9 redovisas vara slut­behandlade och 30 bereds vidare. Utskottet anser att regeringens redogörelse i allt väsentligt verkar ge en formellt korrekt och rättvisande bild av hur riksdagens skrivelser inom trafikutskottets berednings­område har behandlats.

Utskottet påminner om att ett av de slutbehandlade tillkännagivandena (rskr. 2014/15:194) redovisades som slutbehandlat redan i proposition 2020/21:190 om förarbevis för vatten­skoter och att ytterligare två tillkännagivanden (rskr. 2016/17:220 och 2019/20:223) redovisades som slutbehandlade i budget­propositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) inom utgiftsområde 22. Trafik­utskottet hade vid behandlingen av regeringens proposition om förarbevis för vattenskoter, liksom budget­propositionen för 2022, inte några invändningar mot regeringens bedömning (bet. 2020/21:TU12 och 2021/22:TU1).

Utskottet kan liksom tidigare år konstatera att regeringen lämnar utförliga redogörelser för sin behandling av riksdagens tillkännagivanden. Utskottet noterar även att redogörelserna främst innehåller information om vidtagna åtgärder. I vissa fall finns även en redogörelse för den fortsatta beredningen av ett ärende, liksom när ett tillkännagivande kan tänkas vara slut­behandlat. Utskottet vill, liksom förra året, understryka vikten av att regeringen i möjligaste mån redovisar planerade åtgärder och när ett tillkännagivande kan antas vara slutbehandlat. Utskottet noterar att redogörelserna för samtliga tillkänna­givanden innehåller uppdateringar i förhållande till förra årets skrivelse. Utskottet ser positivt på detta och förutsätter att regeringen även fortsättningsvis förser riksdagen med uppdaterad och tillräcklig information för att kunna följa regeringens hantering av de ännu inte slutbehandlade tillkänna­givandena.

Inom trafikutskottets beredningsområde anges att 30 av totalt 39 tillkänna­givanden är under fortsatt beredning. Av dessa hör 18 tillkännagivanden till äldre riksmöten (t.o.m. 2018/19) och 12 till nyare riksmöten (fr.o.m. 2019/20). Utskottet konstaterar att det finns ett antal tillkännagivanden som har beretts under lång tid, varav många sträcker sig tillbaka till början av förra mandat­perioden. Utskottet är medvetet om att handläggningstiden kan bero på tillkänna­­­givandets innehåll men anser likväl, liksom förra året, att regeringens senfärdighet när det gäller hanteringen av många av de tillkänna­givanden som en majoritet i riksdagen ställt sig bakom är otillfredsställande inte minst mot bakgrund av det parlamentariska läget. Flertalet av de tillkänna­givanden som är under fortsatt beredning avser förändringar som påverkar infrastruktur av stor betydelse för Sveriges invånare och företagens konkurrens­­­kraft. Det är därför mycket angeläget att regeringen agerar snabbare och respekterar de majoritetsbeslut som riksdagen har fattat i dessa frågor.

Stockholm den 28 april 2022

På trafikutskottets vägnar

Jens Holm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jens Holm (V), Anders Åkesson (C), Teres Lindberg (S), Jasenko Omanovic (S), Anders Hansson (M), Thomas Morell (SD), Elin Gustafsson (S), Helena Gellerman (L), Patrik Jönsson (SD), Åsa Coenraads (M), Richard Herrey (M), Noria Manouchi (M), Elin Lundgren (S), Robert Halef (KD), Axel Hallberg (MP) och Stefan Plath (SD).