|
Vårändringsbudget för 2019
Till finansutskottet
Finansutskottet har beslutat att ge samtliga utskott tillfälle att senast torsdagen den 23 maj 2019 yttra sig över Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99) och eventuella motioner, i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.
I yttrandet behandlar skatteutskottet regeringens förslag om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet (punkt 1), ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion (punkt 1), höjd kemikalieskatt (punkt 6) och i berörda delar regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna för 2019 (punkt 35). Utskottet behandlar även regeringens förslag till ändrat anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Vidare behandlas följdmotionerna 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD), 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) samt 2018/19:3907 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet, ändrad bränslebeskattning av viss värme-produktion samt höjd kemikalieskatt. Utskottet delar regeringens bedömning att flygskatten och mervärdesskattesatsen på naturguidning ska behållas. Utskottet har inte någon invändning mot att regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomsterna för 2019 godkänns i nu aktuella delar.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändrade anslag till Kronofogde-myndigheten.
I yttrandet finns tre avvikande meningar (M, SD, KD, V).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om avskaffad skatte-nedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet, ändrad bränsle-beskattning av viss värmeproduktion samt höjd kemikalieskatt. Riksdagen godtar regeringens bedömning att flygskatten och mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls. Riksdagen godkänner regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomster på statens budget för 2019.
Jämför avvikande mening 1 (M, KD), 2 (SD) och 3 (V).
Propositionen
Budgetpropositionen för 2019 lämnades av en övergångsregering, eftersom någon ny regering inte hade tillträtt när budgetpropositionen senast skulle överlämnas till riksdagen enligt riksdagsordningen. I väntan på att en ny regering skulle tillträda och lämna de förslag till ändringar av budgeten som följer av dess politiska inriktning var utgångspunkten att budgetpropositionen för 2019 skulle utgå från den för 2018 beslutade budgeten justerad utifrån ett antal generella principer. Endast sådana förändringar föreslogs som omfattades av någon av de generella principerna och som var förenliga med de övergripande riktlinjerna om att en övergångsregerings budgetproposition inte ska innehålla politiskt kontroversiella förslag eller förslag som har en partipolitisk inriktning. I januari 2019 tillträdde en ny regering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Delar av regeringens politik bygger också på det s.k. januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Samtidigt baseras den budget riksdagen har beslutat om för 2019 på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. Budgeten ger därmed uttryck för en delvis annan politisk inriktning än regeringens och januariavtalets. Detta motiverar att förslagen till ändringar i denna proposition är mer omfattande än normalt. I det förslag till ändringar av statens budget för 2019 som nu lämnas ingår flera åtgärder som syftar till att genomföra den sakpolitiska överenskommelsen. För dessa åtgärder lämnar regeringen också förslag om inkomstökningar eller minskningar av anslag som utgör en generell finansiering av förslagen. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 medförde att vissa verksamheter föreslogs få mer medel för 2019 än vad som motsvarade verksamheternas behov. De effekter av detta som återstår efter riksdagens behandling av budgeten omhändertas i det förslag som nu lämnas. Dessa utgiftsminskningar bidrar till finansieringen av förslagen i denna proposition. Slutligen innehåller förslaget också ändringar som syftar till att komplettera den budget som riksdagen beslutat med anledning av förändringar som inte var möjliga att förutse när budgetpropositionen beslutades. Också i förhållande till dessa åtgärder redovisar regeringen på vilket sätt och i vilken omfattning de olika förslagen har finansierats.
Regeringen föreslår att nedsättningen av energiskatt och koldioxidskatt för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet avskaffas. Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2019.
Klimatarbetet är en av regeringens prioriterade frågor. Klimatavtalet från Paris innebär att det finns ett globalt klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra med allt ambitiösare åtaganden utifrån förmåga. Genom avtalet ska samtliga länder sträva efter att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. För att minska utsläppen av koldioxid från gruvsektorn och bidra till en globalt hållbar utveckling samt för att bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045 föreslår regeringen att nedsättningarna av energi-skatt och koldioxidskatt med 89 procent respektive 40 procent vid förbrukning av gruvdiesel avskaffas. I likhet med bl.a. Naturskyddsföreningen och Energimyndigheten anser regeringen att förslaget ger incitament för gruvnäringen att använda järnväg, linbanor och transportband samt förbättrar konkurrenssituationen för eldrivna gruvtruckar. Regeringen gör därmed en annan bedömning än de remissinstanser som menar att alternativ saknas och att förändringarna bör införas stegvis.
Energiskatt ska tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. När sådan förbrukning sker inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska koldioxidskatt tas ut med 91 procent av den generella nivån. För förbrukning utanför EU ETS ska koldioxidskatt även fortsättningsvis tas ut med 100 procent av den generella nivån. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019.
Regeringen föreslår att koldioxidskatt tas ut med 91 procent av den generella koldioxidskattenivån för kraftvärmeanläggningar inom EU ETS. Detta är samma nivå som i dag gäller för annan fjärrvärmeproduktion inom EU ETS och innebär för kraftvärmeproduktion en höjning från nu gällande 11 procent. För värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar utanför EU ETS föreslår regeringen inte några förändringar av koldioxidskatten, dvs. full skatt tas ut även i fortsättningen. Även om användningen av fossila bränslen, vilket flera remissinstanser påtalat, redan är under avveckling gör regeringen bedömningen att förslaget kan påskynda övergången till andra bränslen. Regeringen avser att följa effekterna på kapacitetsförsörjningen i elsystemet.
Skatten på kemikalier i viss elektronik höjs till 11 kronor per kilogram för vitvaror och 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019. Det maximala skattebeloppet per vara höjs till 440 kronor. En av regeringens prioriteringar i miljöpolitiken är att minska före-komsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö, med särskilt fokus på barn och unga. Detta var ett av skälen till att kemikalieskattelagen infördes. Syftet med skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. När kemikalieskattelagen infördes angavs i förarbetena (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.3 s. 332) att skattenivåerna inledningsvis skulle sättas förhållandevis lågt. Skatt enligt kemikalieskattelagen har nu tagits ut i mer än ett och ett halvt år, och regeringen bedömer att det numera finnas ett utrymme att öka den inledningsvis lågt satta skatten. En väl avvägd ökning av skattesatsen bedöms kunna ge skatten en ökad styreffekt för att ytterligare driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Eftersom det sedan tidigare finns en möjlighet att göra avdrag på skatten med 50 eller 90 procent om varan inte innehåller vissa hälsofarliga kemikalier blir en ökning betydligt mer märkbar för de mest hälsofarliga varorna.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2018 sänktes mervärdesskattesatsen på förevisning av naturområden och dylikt, s.k. naturguidning, till 6 procent fr.o.m. den 1 januari 2018. Riksdagen tillkännagav i december 2018 (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62) bl.a. att mer-värdesskatten på naturguidning återigen bör höjas till 25 procent. Regeringen vill fortfarande främja möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst i mindre företag och utanför storstadsområdena. Den lägre mer-värdeskattesatsen på förevisning av naturområden utanför tätort samt av nationalparker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden bör enligt regeringen därför bestå. Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Den offentligfinansiella effekten för 2019 beräknas till 0,17 miljarder kronor. Regeringen avser således inte att vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkännagivandet.
I budgetpropositionen för 2018 föreslog regeringen att det skulle införas en skatt på flygresor för att bidra till att minska flygets klimatpåverkan. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Lagen (2017:1200) om skatt på flygresor trädde därför i kraft den 1 april 2018. Riksdagen beslutade den 12 december 2018 om ett tillkännagivande som innebär att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler när det gäller bl.a. avskaffad flygskatt samt att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 res. 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62). Flygets klimatpåverkan ska minska. Regeringen anser att det är rimligt att flyget även i fortsättningen står för åtminstone en del av sina klimatkostnader. Flygskatten bör därför behållas, och Regeringskansliet bereder nu frågan om att komplettera regleringen med att införa en reduktionsplikt för biodrivmedel i flyg. En hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som i dag sätter stopp för en skatt på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på flygresor. Mindre regionala flygplatser som påverkas negativt av flygskatten får ett särskilt stöd. Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019. Den offentligfinansiella effekten för 2019 beräknas till 0,79 miljarder kronor. Regeringen avser således inte att vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkännagivandet.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten minskas med 13 058 000 kronor. Anslaget används för Kronofogdemyndighetens förvaltningsutgifter. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades ca 13,1 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten bör minskas med 13 058 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.
Motionerna
I partimotion 2018/19:3085 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 7 föreslås att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster för 2019 med de ändringar som motionärerna lägger fram i sin motion. I yrkandena 1 och 6 föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag till avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet, ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion samt höjd kemikalieskatt. Motionärerna delar inte regeringens bedömning att mervärdesskattesatsen på naturguidning och flygskatten ska behållas. Motionärerna anför vidare bl.a. att man i grunden är positivt inställda till att gruvindustrins skattereduktioner av energiskatt och koldioxidskatt för diesel fasas ut men motsätter sig däremot att det sker så snabbt som regeringen föreslår. Sverigedemokraterna har i stället en egen modell där man stegvis avvecklar skattenedsättningen för gruvdieseln under tre års tid för att branschen ska ges en möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Motionärerna anför också att utvärderingar av kemikalieskatten visar på omfattande intäktsbortfall för den svenska handeln och en högre andel inköp från utlandet som resultat, vilket har slagit hårt mot svenska arbetstillfällen. Kemikalieskatten kan uppgå till ett pålägg på över 300 kronor per vara och har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska webbplatser.
I partimotion 2018/19:3094 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkandena 7–9 föreslås att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster för 2019 med de ändringar som motionärerna lägger fram i sin motion. Motionärerna yrkar avslag på regeringens förslag till avskaffad nedsättning för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruv-industriell verksamhet. I stället föreslår motionärerna att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om att avskaffa nedsättningen med en tredjedel för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet. I yrkande 1 föreslår motionärerna att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt regeringens förslag med de ändringar som framgår av motionen. Motionärerna avvisar bl.a. regeringens förslag till besparing på Kronofogdemyndigheten.
I gemensam partimotion 2018/19:3907 av Ulf Kristersson m.fl. (M, KD) yrkande 2 föreslås att riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster för 2019 med de ändringar som motionärerna lägger fram i sin motion. Motionärerna föreslår vidare i yrkandena 3 och 8 att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del det avser kraftvärmeverk samt höjd kemikalieskatt. Motionärerna anser också att flygskatten ska avskaffas och att momsen på naturguider bör vara på samma nivå som angavs i den budget som riksdagen beslutade.
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag till avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet, ändrad bränsle-beskattning av viss värmeproduktion samt höjd kemikalieskatt. Utskottet delar regeringens bedömning att skatten på flygresor samt mervärdesskattesatsen på naturguidning ska behållas. Utskottet har inte heller någon invändning mot regeringens förslag om ändrad beräkning av inkomster på statens budget för 2019 och tillstyrker att den godkänns. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagens anvisning för 2019 på anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten ändras på det sätt som regeringen föreslår.
Stockholm den 16 maj 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Helena Bouveng (M), Bo Broman (SD), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M) och Sultan Kayhan (S).
1. |
Vårändringsbudget för 2019 (M, KD) |
|
Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Boriana Åberg (M), Hampus Hagman (KD) och Kjell Jansson (M) anför: |
Den ekonomiska politiken syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser samt reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta ökar välståndet i samhället. Dessutom ökar det skatteintäkterna som finansierar välfärden. När fler kommer i arbete ökar resurserna så att vi kan säkerställa kortare köer i vården, mer kunskap i skolan, fler poliser i hela landet och ett Sverige som håller ihop.
Ett av målen för den ekonomiska politiken är att stabilisera konjunktur-svängningarna. Att arbetslösheten är hög under en period kan i sig leda till ökad arbetslöshet längre fram. För att kunna driva en aktiv stabiliseringspolitik som mildrar effekterna för de mest utsatta, dämpar uppgången i arbetslöshet och undviker besparingar i lågkonjunktur krävs betydande överskott i högkonjunktur. Lågkonjunkturer och kriser slår alltid hårdast mot dem som redan är mest utsatta och i störst behov av att välfärden fungerar samt en trygg ekonomi.
Moderaternas och Kristdemokraternas budget tog därför sikte på att ta tag i Sveriges problem, även om höstens regeringsbildning drog ut på tiden. Samhällsproblemen tog inte paus för att Sverige saknade regering. Den budget som riksdagens röstade igenom stärkte svensk ekonomis långsiktiga förmåga till tillväxt och jobbskapande och stärkte trygghet och välfärd genom reformer och stora resurstillskott till polis, försvar, vård och äldreomsorg.
De som kan och vill jobba ska också ha ett arbete att gå till. Det är viktigt för den enskildes ekonomi och för samhällsekonomin, men det ligger också ett värde i att alla får möjlighet att tillhöra en arbetsgemenskap. Så är det inte i dag. Försörjning i form av bidrag och ersättningar leder till utanförskap, men också till lägre tillväxt. I budgeten utökades jobbskatteavdraget med 10 miljarder kronor så att det lönar sig bättre för fler att gå från bidrag och ersättningar till arbete. Taket i RUT höjdes så att fler jobb utan högre kvalifikationskrav – s.k. enkla jobb – kan skapas. Med vår budget behövde också färre betala statlig inkomstskatt. Då lönar det sig bättre att utbilda sig och ta sig an fler arbetsuppgifter. Det gör också att breda yrkesgrupper som lärare och sjuksköterskor slipper betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Vi tog också bort den särskilda löneskatt som arbetsgivare betalat för anställda över 65 år. För att värna tillväxt, kompetensförsörjning och den enskildes ekonomi måste vi ta vara på de äldre som vill och kan stanna kvar längre i arbetslivet.
Ett land med långa avstånd måste hållas samman. De som är beroende av bilen för jobb och försörjning ska inte missgynnas för att de bor utanför storstäderna. Samtidigt är det viktigt att stärka jord- och skogsbrukets förutsättningar, inte minst med tanke på sommarens torka och bränder. Vi stoppade den rödgröna regeringens planerade dieselskattehöjning 2019 och införde en permanent sänkning av dieselskatten för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Därutöver föreslog vi en ytterligare tillfällig sänkning av skatten på diesel för dessa branscher under andra halvåret 2019.
Moderaterna och Kristdemokraterna anser att flygskatten ska avskaffas samt att skatteförslagen om höjd kemikalieskatt samt höjd skatt i viss värmeproduktion bör avslås. Samtidigt bör momsen på naturguider vara på samma nivå som angavs i den budget som riksdagen beslutat.
2. |
Vårändringsbudget för 2019 (SD) |
|
Bo Broman (SD), David Lång (SD) och Eric Westroth (SD) anför: |
Regeringen går fram med en sänkning av mervärdesskatten på naturguider från 25 procent till 6 procent. Även om naturguidning främjar lokalturism och därmed ger positiva effekter för lokalsamhällen är det problematiskt att prioritera en specifik bransch genom skatteincitament i form av nedsatt moms. Regeringen applicerar alltså olika momssatser beroende på bransch och politiska prioriteringar. Detta riskerar att leda till ökad byråkrati och gränsdragningsproblematik. Sverigedemokraterna vill se över momssystemet i sin helhet och arbeta för ett system som undviker snedvridande incitament för konsumtionen och tar sin utgångspunkt i en jämnt applicerbar beskattning.
Den s.k. kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik och vitvaror. Skatten baseras på varans vikt och tar liten hänsyn till i vilken utsträckning miljön belastas eller om kunden utsätts för ohälsosamma ämnen. Utvärderingar av kemikalieskatten visar på omfattande intäktsbortfall för den svenska handeln och en högre andel inköp från utlandet som resultat, vilket har slagit hårt mot svenska arbetstillfällen. Kemikalieskatten, som kan uppgå till ett pålägg på över 300 kronor per vara, har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska webbplatser. De uteblivna intäkterna har försämrat förutsättningarna för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har flyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige. Följden blir att svenska arbetstillfällen går förlorade, vilket innebär lägre skatteintäkter. Vilka konkreta fördelar detta har inneburit för miljön har ingen kunnat svara på. Rent generellt tolkar vi det som att skatten har sålts in till allmänheten som ”gynnsam för miljön” när det egentliga syftet verkar vara att beskatta konsumenterna.
Ändrad bränslebeskattning av värmeproduktion innebär i realiteten en skattehöjning för kraftvärme, vilket slår mot industrin och elkonsumenterna. Det är vår uppfattning att kraftvärmeindustrin i mycket hög grad har anpassat sig till samhällets miljökrav. Det som regeringen nu föreslår kommer att leda till minskad kraftvärmeproduktion och ökad import av el. Med tanke på att Tyskland och Danmark har en betydande andel kolkraft i sin elproduktion innebär ökad import, för svensk del, en ökning av utsläppen av växthusgaser.
Flygskatten syftar till att reducera utsläpp av växthusgaser och verka för en minskning av flygresandet i en regional, europeisk och global kontext. Vid resor från en svensk flygplats varierar skatten mellan 60 och 400 kronor beroende på destination. Även efter att flygskatten nu har införts beräknas antalet flygresenärer öka, även om ökningen dämpas relativt. Av de resor som uteblir kommer en del att byta transportslag. Syftet med flygskatten, att minska utsläppen av växthusgaser, blir därmed mindre tydligt. Den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en svensk flygskatt är mycket små ur ett globalt perspektiv samtidigt som konsekvenserna för vissa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står därmed inte i proportion till kostnaderna. Flygsektorn ingår redan i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införandet av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Dessutom är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD. Vi vill därmed avskaffa den införda flygskatten och vi vill även se över driftsstödet som är kopplat till merkostnader som uppstått till följd av flygskatten, samt administrativa kostnader.
Sverigedemokraterna är i grunden positivt inställda till att gruvindustrins skattereduktioner av energiskatt och koldioxidskatt för diesel fasas ut. Vi motsätter oss däremot att det sker så snabbt som regeringen föreslår. Sverigedemokraterna har i stället en egen modell där vi stegvis avvecklar skattenedsättningen för gruvdieseln under tre års tid för att branschen ska ges en möjlighet att anpassa sig till de nya förutsättningarna.
3. |
Vårändringsbudget för 2019 (V) |
|
Tony Haddou (V) anför: |
Regeringen lämnar normalt förslag till ändringsbudget till riksdagen två gånger per år, först samtidigt med den ekonomiska vårpropositionen i april och sedan samtidigt med budgetpropositionen i september. Ändringsbudgetarna innebär att regeringen lämnar förslag till ändringar i en redan beslutad budget, dvs. förslag till ändringar under ett pågående budgetår. Förslagen bör dock i normalfallet begränsas till att omfatta ändringar på grund av händelser som inte var kända när budgetpropositionen lades fram. Det kan handla om olika typer av oundvikligheter, t.ex. att arbetslösheten ökat och därmed utgifterna för det anslag där arbetslöshetsersättningen ligger. När Vänsterpartiet är i renodlad opposition brukar vi inte motionera på ändringsbudgetarna eftersom vi inte kan ta ansvar för delar i en helhet som vi inte påverkat och som inte är vår politik. Vårändringsbudgeten för 2019 skiljer sig emellertid från en vanlig ändringsbudget. I och med att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation vann bifall i riksdagen har regeringen valt att lägga fram en bredare ändringsbudget. Det finns inget formellt som hindrar regeringen från att göra detta, utan den kan i princip höja och sänka vilka anslag den vill. Regeringen har också möjlighet att under budgetåret ändra i de flesta skatter, dock inte inkomstskatterna. Detta är bakgrunden till varför vi väljer att motionera på denna ändringsbudget.
Regeringen lägger i vårändringsbudgeten fram en rad förslag på ändrade inkomster. Bland annat föreslås att skatten på flygresor behålls och att mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls, detta trots att det fanns tillkännagivanden i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation om att skatten på flygresor skulle slopas och momsen på naturguidning återställas. Detta är bra, och Vänsterpartiet stöder dessa förslag i regeringens proposition. Vi finner det dock anmärkningsvärt att regeringen gått vidare med en rad andra skatteförslag från Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation, såsom slopad skattereduktion för medlemskap i fackförening (prop. 2018/19:45), höjt tak för RUT-avdrag (prop. 2018/19:89) samt skattereduktion för gåvor (prop. 2018/19:92). Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag, och vi presenterar vår syn på dessa förslag i separata motioner.
Vänsterpartiet anser att miljöskadliga subventioner ska avskaffas och står därför bakom att skattesubventioner av det här slaget avskaffas. Vänsterpartiet anser dock att skattesubventionerna för diesel i gruvorna ska fasas ut i tre steg i stället för att avskaffas på en gång så som regeringen föreslår. Regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi i den del som avser avskaffad nedsättning för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet bör avslås. Detta bör riksdagen besluta. Det behövs tydliga och långsiktiga regler för näringslivet. Att med så kort framförhållning som regeringen föreslår avskaffa en subvention som denna får ekonomiska konsekvenser för dem som berörs. Det finns mindre aktörer som kommer att drabbas hårt, och alternativ till diesel saknas för tillfället. Genom att fasa ut skattesubventionen i tre steg skapas förutsättningar för de företag och aktörer som påverkas att anpassa sig och börja göra nödvändiga investeringar, förändra driftsformen eller vidta andra åtgärder för att minska dieselanvändandet. Mot bakgrund av ovanstående bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag om avskaffande av skattenedsättningen för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet med en tredjedel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vi avvisar också besparingar på bl.a. Kronofogdemyndigheten.