Utbildningsutskottets yttrande
|
Utgiftsramar för utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning
Till finansutskottet
Finansutskottet har gett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan och skattefrågor) samt de motioner som kan komma att väckas om inkomster och utgiftsramar som berör utskottets beredningsområde. Utbildningsutskottet begränsar sitt yttrande till de förslag i propositionen och motionerna som gäller utgiftsramen för 2021 samt de preliminära utgiftsramarna för 2022 och 2023 för utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning.
Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens proposition i dessa delar och avstyrker motionerna.
I yttrandet finns fyra avvikande meningar (M, SD, V, KD).
Utskottets överväganden
I propositionens yrkande 7 i denna del föreslår regeringen att utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd ska uppgå till 28 313 111 000 kronor 2021. Regeringen föreslår även i yrkande 10 i denna del att utgifterna för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete preliminärt beräknas till 28 135 respektive 26 925 miljoner kronor för utgiftsområde 15.
I partimotion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del föreslås att utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd för 2021 höjs med 385 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 3 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
I partimotion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 i denna del föreslås att utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd för 2021 sänks med 112 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 6 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
I partimotion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 i denna del föreslås att utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd för 2021 höjs med 610 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 8 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
I partimotion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del föreslås att utgiftsramen för utgiftsområde 15 Studiestöd för 2021 sänks med 1 584 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 4 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
I följande tabeller redovisas dels förslaget till utgiftsram för utgiftsområdet för 2021 och de olika partiernas avvikelser i förhållande till regeringen, dels förslaget till preliminära utgiftsramar för utgiftsområdet åren därefter och de olika partiernas avvikelser i förhållande till regeringen.
Förslag till utgiftsram för utgiftsområde 15
Tusental kronor
År |
Regeringen |
M |
SD |
V |
KD |
2021 |
28 313 111 |
385 000 |
–112 000 |
610 000 |
–1 584 000 |
Förslag till preliminära utgiftsramar för utgiftsområde 15
Miljoner kronor
År |
Regeringen |
M |
SD |
V |
KD |
2022 |
28 135 |
395 |
250 |
710 |
–1 442 |
2023 |
26 925 |
445 |
350 |
710 |
–1 442 |
I propositionens yrkande 7 i denna del föreslår regeringen att utgiftsramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ska uppgå till 92 077 789 000 kronor 2021. Regeringen föreslår även i yrkande 10 i denna del att utgifterna för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete preliminärt beräknas till 90 800 respektive 89 518 miljoner kronor för utgiftsområde 16.
I partimotion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2 i denna del föreslås att utgiftsramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för 2021 sänks med 365 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 3 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
I partimotion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 i denna del föreslås att utgiftsramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för 2021 sänks med 1 339 990 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 6 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
I partimotion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 7 i denna del föreslås att utgiftsramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för 2021 höjs med 4 431 500 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 8 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
I partimotion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. (KD) yrkande 3 i denna del föreslås att utgiftsramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning för 2021 höjs med 115 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionens yrkande 4 i denna del lämnas även förslag om de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdet för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
I följande tabeller redovisas dels förslaget till utgiftsram för utgiftsområdet för 2021 och de olika partiernas avvikelser i förhållande till regeringen, dels förslaget till preliminära utgiftsramar för utgiftsområdet åren därefter och de olika partiernas avvikelser i förhållande till regeringen.
Förslag till utgiftsram för utgiftsområde 16
Tusental kronor
År |
Regeringen |
M |
SD |
V |
KD |
2021 |
92 077 789 |
–365 000 |
–1 339 900 |
4 431 500 |
115 000 |
Förslag till preliminära utgiftsramar för utgiftsområde 16
Miljoner kronor
År |
Regeringen |
M |
SD |
V |
KD |
2022 |
90 800 |
–990 |
–1 310 |
4 167 |
2 270 |
2023 |
89 518 |
–1 440 |
–1 310 |
4 167 |
1 920 |
Utskottets ställningstagande
Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer. Huvudprioriteringarna för politiken är att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan. Alla elever har rätt att utvecklas och skolan ska ge alla möjlighet att nå kunskapsmålen oavsett bakgrund och behov. Alla barn och elever ska få möta kunniga och kompetenta lärare. Den fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar.
Ett modernt utbildningssystem möjliggör ett livslångt lärande som ger varje människa möjlighet att kunna växa och fylla på med kunskap under hela livet oavsett var i landet den bor. Utbildning och bildning ger kunskaper och perspektiv som möjliggör personlig utveckling och skapar förutsättningar för ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle. Alla barn, unga och vuxna ska ges förutsättningar att pröva och utveckla sin förmåga och sina kunskaper till sin fulla potential oberoende av sociala och ekonomiska förhållanden, ålder, könstillhörighet och funktionsnedsättning.
Utbildning bidrar till kompetensförsörjningen i Sverige. Därmed är ett välfungerande studiemedelssystem viktigt för att säkra framtidens jobb och långsiktigt stärka Sveriges konkurrenskraft. Utbildning ger förutsättningar för enskilda arbetsmarknadsutsikter och för att arbetsmarknaden ska fungera väl.
Jämställdhetspolitikens delmål om jämställd utbildning präglar regeringens utbildningspolitik och arbetet inom utgiftsområdet. Genom utbildningspolitiken bidrar regeringens politik även till genomförandet av FN:s Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen och då särskilt mål 4 om God utbildning för alla.
För att stärka utbildningen och forskningen och ytterligare höja elevernas kunskapsresultat behövs fortsatta reformer. Bland annat följande reformer föreslås i budgetpropositionen för 2021:
– Det statliga stödet för bättre språkutveckling i förskolan förstärks.
– Det statliga stödet till skolor i områden med socioekonomiska utmaningar ökas med riktade satsningar som ska gå till förbättrad arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i utsatta områden.
– Det statliga stödet till skolväsendet förstärks tillfälligt. Det är en skolsatsning på t.ex. ökad undervisningstid, mer läxhjälp och bättre arbetsmiljö för lärare.
– Statens skolinspektion ges resurser för att myndigheten ska kunna genomföra fler inspektioner i syfte att öka kunskapsresultat och jämlikhet.
– Vuxenutbildningen byggs ut för att möta fler vuxna som behöver utbildning med hög kvalitet. Statsbidraget för yrkesvux ökas och yrkeshögskolans utbyggnad fortsätter.
– Medel ges för att skapa effektivare strukturer och ge bättre tillgång till distansutbildning fr.o.m. 2021.
– Åtgärder för fler lärare föreslås, bl.a. genom att yrkeslärarutbildningen byggs ut permanent, den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) utökas ytterligare och satsningarna för att stärka möjligheterna till validering inom KPU och vidareutbildning av obehöriga lärare och förskollärare (VAL) förlängs.
– Högskolan fortsätter att byggas ut och särskilt prioriteras utbildningar för verksamhetsområden där det råder stor brist på personal med rätt kompetens och där det krävs investeringar för att klara samhällets kompetensbehov.
– Forskning och innovation ges ökade statliga anslag och bl.a. föreslås en förstärkning av resurserna till Rymdstyrelsen.
– De s.k. basanslagen till lärosätena ökas så att lärosätena långsiktigt och i högre utsträckning bl.a. ska kunna göra strategiska forskningsprioriteringar, ta ansvar för forskningsinfrastruktur samt framgångsrikt kunna delta i och medfinansiera större EU-program.
– Resurser till studiemedel ökas bl.a. för att utöka antalet utbildningsplatser på regionalt yrkesvux, inom yrkeshögskolan samt universitet och högskola, tilläggslånet förstärks tillfälligt och studiestartsstödet ges ökade resurser.
Utbildningsutskottet anser att regeringens förslag är väl avvägda och föreslår att finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning för 2021 samt de preliminära utgiftsramarna för utgiftsområdena för åren därefter enligt budgetpropositionen. Motionsförslagen bör avstyrkas i motsvarande delar.
Stockholm den 3 november 2020
På utbildningsutskottets vägnar
Gunilla Svantorp
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunilla Svantorp (S), Roger Haddad (L), Kristina Axén Olin (M), Lars Püss (M), Patrick Reslow (SD), Caroline Helmersson Olsson (S), Fredrik Christensson (C), Daniel Riazat (V), Marie-Louise Hänel Sandström (M), Robert Stenkvist (SD), Linus Sköld (S), Gudrun Brunegård (KD), Michael Rubbestad (SD), Annika Hirvonen Falk (MP), Maria Nilsson (L), Roza Güclü Hedin (S) och Aylin Fazelian (S).
1. |
Utgiftsramar för utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning (M) |
|
Kristina Axén Olin (M), Lars Püss (M) och Marie-Louise Hänel Sandström (M) anför: |
Vår politik syftar till att bygga ett samhälle som tar tillvara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa samtidigt som vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Sverige borde ha världens bästa skola. Moderaterna vill lyfta svensk skola så att varje elev går ut nian med fullständiga betyg. En av de viktigaste reformerna för att motverka ett växande utanförskap är att höja kunskapsresultaten i svensk skola.
Svensk utbildningspolitik ska präglas av höga förväntningar, tydliga krav och fokus på kunskap. Skolans fokus på viktiga baskunskaper som att läsa, skriva och räkna måste öka. Vi vill öka undervisningstiden med en timme per dag med start på lågstadiet. Lovskola är ett sätt att ge elever som behöver det mer undervisningstid. Vi vill utöka satsningen på lovskola och införa en skyldighet för kommunerna att erbjuda lovskola i fyra veckor i årskurs 6 till årskurs 9. Lovskolan ska vara obligatorisk för alla elever som i dessa årskurser inte har tillräckliga betyg för att komma in på gymnasiet.
För att ytterligare stärka elevernas lärande vill vi införa en tioårig grundskola med skolstart i årskurs 1 vid sex års ålder. Detta innebär att dagens förskoleklass görs om till ny årskurs 1 och att lågstadiet blir fyraårigt. De kunskapskrav som finns för lågstadiet i dag ska finnas kvar och förändringen innebär att sexåringarna knyts till grundskolans personal, kompetens, läroplan och resurser.
Skickliga lärare ska ha bra betalt och Sveriges lärare ska känna sig trygga med att de riktade lönehöjningar som görs i dag ska fortsätta att gälla. För att göra läraryrket mer attraktivt behövs även möjligheter att göra karriär och utvecklas i yrket. För att minska personalomsättningen i förskolan och öka kvaliteten i det pedagogiska arbetet vill vi att satsningen på karriärtjänster på sikt ska breddas till att också innefatta karriärtjänster för förskollärare.
Vi föreslår ett omställningspaket för att förbättra möjligheterna att finansiera högre utbildning senare i livet. Paketet innehåller – likt det som presenterats i budgetpropositionen för 2021 – höjda åldersgränser för rätt till studiemedel och studiestartsstöd samt ändrade återbetalningsregler.
Högskolan och universiteten bör ges ett ytterligare förstärkt uppdrag att tillgodose behovet för yrkesverksamma i sitt utbud. Yrkeshögskolan är också en viktig del i det livslånga lärandet, som möjliggör både kompetensutveckling och karriärsväxling. Även inom yrkeshögskolan behöver tillgängligheten för yrkesverksamma förbättras genom fler fristående kurser samt kurser på deltid och distans. För att underlätta karriärbyten till bristyrken bör det också finnas möjlighet till förutbildningsarrangörer att erbjuda preparandutbildningar så att fler kan få behörighet till yrkeshögskolan. Vi ökar redan nu anslagen till forskning och innovation med anledning av vår forskningssatsning på nästa generationens kärnkraft.
Vi anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2020/21:3422 i denna del, medan regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas. Övriga motioner bör avstyrkas i berörda delar.
2. |
Utgiftsramar för utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning (SD) |
|
Patrick Reslow (SD), Robert Stenkvist (SD) och Michael Rubbestad (SD) anför: |
Ett fungerande utbildningssystem är en direkt förutsättning för demokrati, kultur och hela det svenska kunskapssamhället. När etnisk och religiös segregation raserar samhällets strävan mot ett någorlunda jämlikt samhälle framstår lika förutsättningar för unga människor alltmer som en utopi. Hur den tilltagande segregationen kan hanteras och i slutändan rullas tillbaka beror i hög grad på̊ hur väl utbildningskedjan fungerar, från förskola till högre utbildning. Många skolfrågor hanteras på kommunal nivå, men Sverigedemokraterna förespråkar ett statligt huvudmannaskap för skolan och en, i vissa avseenden, starkare statlig styrning.
Barn behöver ges goda förutsättningar och få uppmärksamhet och omsorg i förskolan. I många fall drabbas förskolepersonal av hög arbetsbelastning, underbemanning och för många bisysslor. En riktlinje bör vara max fem barn per förskolepersonal. Sverigedemokraterna förespråkar därutöver ett slopat karensavdrag för fritids-, skol- och förskolepersonal. Personalen utsätts konstant för smittorisk och genom slopat karensavdrag får förskolepersonal bättre möjlighet att stanna hemma i stället för att sprida smitta på sin arbetsplats.
Regeringens system med förstelärartjänster ska ersättas med en genomgripande reform med en karriärtrappa i flera steg. Lärarnas vidareutveckling sker stegvis med krav på prestation, vidareutbildning, ansvarstagande och mentorskap för yngre kollegor. Det långsiktiga målet är att de lärare som satsar på sitt yrke ska ha avsevärt bättre möjligheter till löneutveckling än vad som är fallet i dag. I samband med detta ska systemet med förstelärartjänster reformeras om.
Problemen med otrygghet, dålig studiero, hot och våld i skolan har ökat och måste åtgärdas. Elever som inte klarar av en normal undervisningssituation och inte är mottagliga för vuxenvärldens markeringar är ett arbetsmiljöproblem och förstör studieron för andra elever. De behöver extra stöd av särskilt kompetent personal och ska därför placeras i jourklass. Förberedelseskola är en skolform avsedd för elever som ännu inte tillägnat sig svenska. Nyanlända elever ska placeras i förberedelseskola tills de är redo att slussas in i den ordinarie verksamheten. Eftersom missförhållanden i många skolor vuxit i omfattning behövs en rejäl satsning på Skolinspektionen. Fler kontroller, oanmälda besök samt utökning av rutiner för kravställning och uppföljning behövs.
Gymnasieskolan i Sverige har stora problem med att många elever inte fullföljer sin utbildning. De tvååriga praktiska gymnasieprogrammen med minskat teoretiskt innehåll ska därför återinföras. Ungdomar som inte har fått jobb efter avslutad teoretisk utbildning kan erbjudas en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en s.k. teknikbrygga. Under två terminer stärker eleven sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man genomför en termin med betald praktik hos det lokala näringslivet. Staten skjuter till medel för en termins praktikperiod.
Det finns, över tid, en trend att anslagen per student på högskolor och universitet urholkas, till stor del på grund av ett s.k. produktivitetsavdrag. Sverigedemokraterna budgeterar för ett avskaffande av produktivitetsavdraget och skjuter därutöver till medel för att öka lärartätheten och öka antalet undervisningstimmar.
Vi anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2020/21:3128 i denna del, medan regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas. Övriga motioner bör avstyrkas i berörda delar.
3. |
Utgiftsramar för utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning (V) |
|
Daniel Riazat (V) anför: |
Vänsterpartiet anser att förskolan ska vara en rättighet och en möjlighet för alla barn. För att den jämlika förskolan ska fortsätta behöver barngruppernas storlek begränsas och personalens arbetsmiljö förbättras. Rätten till 30 timmars förskola behöver också utökas till alla barn. Vänsterpartiet vill återupprätta den jämlika och sammanhållna skolan. Skolan kan inte avskaffa klassamhället men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. Därför bör den tillföras mer resurser som fördelas efter behov, så att de barn som behöver stöd kan få det direkt och inte halkar efter. Fritidsverksamheten skapar viktiga sammanhang för social och demokratisk utveckling och innebär ett viktigt komplement till skoldagen. Vänsterpartiet föreslår en årlig satsning på fritidshemmen.
Vänsterpartiet anser att skolans mål ska vara att ge eleverna den bästa kunskapen – inte att generera vinst till privata bolag. För en likvärdig utbildning behövs ett slut på vinstintresset inom skolväsendet. Vi föreslår att den modell för vinstbegränsning som föreslogs i proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet införs. För att kunna skapa en likvärdig och bra skola i hela landet behöver staten återta huvudmannaskapet för skolan.
Komvux är en viktig andra chans för många människor. Vänsterpartiet vill utforma statsbidrag till utbildningsanordnare för inköp av kurslitteratur i klassrumsuppsättningar. När fler blir arbetslösa i coronapandemins spår är det viktigt att satsa på fler utbildningsplatser på högskolan, både hela program och kortare kurser för den som behöver vidareutbilda sig. Vänsterpartiet vill stärka kvaliteten på högre utbildning och föreslår en höjning av ersättningen per helårsstudent till lärosätena. Medel anslås även till studentkårerna för att stärka studentinflytandet och öka tryggheten för studenter. Sommarmånaderna är ofta särskilt svåra för studenter att få ekonomin att gå ihop. Vänsterpartiet vill därför införa ett semestertillägg i vårterminens studiemedel.
För att garantera en fungerande välfärd i hela landet vill Vänsterpartiet möta personalbristen genom fler utbildningsmöjligheter som kombinerar betalt arbete i välfärden med utbildning. Sedan några år tillbaka kan man i Dalarna studera till lärare på deltid samtidigt som man är anställd inom skolan på deltid. Detta kallas arbetsintegrerat lärande och är en modell som fått spridning i hela landet. Vänsterpartiet vill införa en modell liknande Dalamodellen i nationell skala för att möta personalbristen inom utbildningssektorns yrken, såsom lärare, förskollärare och lärare mot fritidshem.
Jag anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2020/21:3170 i denna del, medan regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas. Övriga motioner bör avstyrkas i berörda delar.
4. |
Utgiftsramar för utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning (KD) |
|
Gudrun Brunegård (KD) anför: |
En välfungerande ekonomisk politik ger oss resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola. Förskolan och barnomsorgen måste kunna möta varje barns behov av en trygg omsorg, gemenskap, lek och utveckling. Det är en självklarhet att alla föräldrar ska kunna välja den barnomsorg som är bäst för deras barn och själva hitta balansen mellan arbete och familjeliv. Kristdemokraterna föreslår en ny lag om att barn som är tre år och under inte ska behöva tillhöra grupper som är större än tolv barn. Staten behöver ta huvudansvaret för att säkra finansieringen, men även kommuner och föräldrar behöver bidra.
Skolan behöver fördjupa sitt kunskapsuppdrag. Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap, stimulera elevernas intellektuella utveckling och förbereda barn och unga för vuxenlivet. Skolan har också ett bildningsuppdrag. Kristdemokraterna anser att fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet. Alla elever som har behov av specialpedagogik ska få tillgång till det i skolan. Elever som har de största behoven ska få hjälp och stöd av de lärare som har den största kompetensen. Kristdemokraterna föreslår en satsning på specialpedagogiskt stöd, där lärare erbjuds att komplettera sin grundutbildning med en speciallärarutbildning med i huvudsak bibehållen lön (80 procent av lönen). Speciallärarlyftet syftar till att öka tillgången på speciallärarkompetens. Speciallärarlyftet är också ett sätt att öka karriärvägar för lärare och därmed öka statusen i yrket samt ett sätt att förbättra arbetsmiljön i klassrummet.
Kristdemokraterna vill ge elever mer lärarledd undervisningstid och anslår därför medel till detta syfte. Vi föreslår en satsning på att alla skolor mer aktivt ska involvera föräldrarna i barnens lärande. Denna satsning handlar bl.a. om särskilda utbildningsträffar för föräldrar där skolhuvudmännen ska erbjuda konkreta verktyg för föräldrarna att stötta sina barn.
Alla ska känna sig trygga med att det kommer att finnas en god vård och omsorg den dag man behöver det. Vi avsätter medel till yrkeshögskolan för att möjliggöra för fler undersköterskor att utbilda sig till specialistundersköterskor. Satsningen innebär ca 1 500 yrkeshögskoleplatser, och studierna ska bedrivas på deltid vid sidan av jobbet som undersköterska.
Kristdemokraterna tar tydligt ställning för kvalitet och excellens i högskola och forskning. Universiteten ska ha ett brett utbildningsutbud och bedriva statsfinansierad forskning, särskilt där man är nationellt eller t.o.m. internationellt ledande. Högskolorna ska ha ett bra utbud av grundutbildning och forskning.
För att ytterligare stödja språkutvecklingen och möjligheterna att nå kunskapsmålen hos nyanlända och andra elever med svenska som andraspråk föreslås en kompetenssatsning för lärare för att få fler med kompetens inom svenska som andraspråk. Verksamheten sfi med yrkesutbildning borde förstärkas kraftigt, och det måste bli lättare för nyanlända att få en plats på sfi med yrkesutbildning.
Jag anser att finansutskottet bör tillstyrka partimotion 2020/21:3530 i denna del, medan regeringens förslag i motsvarande delar i budgetpropositionen bör avstyrkas. Övriga motioner bör avstyrkas i berörda delar.