Bostadsutskottets yttrande

1984/85:4 y

om riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m.m. (prop. 1984/85:32)

Till justitieutskottet

Justitieutskottet har hemställt om yttrande från bostadsutskottet med anledning av proposition 1984/85: 32 om riktlinjer för det framtida arbetet mot ekonomisk brottslighet m.m. jämte de med anledning av propositio­nen väckta motionerna 1984/85:93 (fp), 94 (vpk), 95 (c) och 96 (m).

Bostadsutskottet behandlar i yttrandet de frågor i propositionen och motionerna som har anknytning till utskottets beredningsområde.

Propositionen

1 propositionen hänvisas till skilda förslag av den s. k. eko-kommis­sionen. Dessa förslag är efter remissbehandling under beredning i rege­ringskansliet. Det aviseras att förslagen efter hand skall bli föremål för proposition till riksdagen. Enligt vad föredragande statsrådet, vice statsmi­nistern I. Carlsson, anför i propositionen, är det viktigt att se de olika åtgärderna i ett sammanhang. Resursbehovet behöver bedömas i relation till alla de insatser som erfordras. Kampen mot den ekonomiska brottslig­heten för också med sig en rad principiella frågor som kräver generella ställningstaganden. Regeringen har därför beslutat bereda riksdagen tillfäl­le att ta del av en samlad framställning av de problem som kampen mot ekonomisk brottslighet reser och den allmänna inriktning som reformarbe­tet bör ha. Utöver vad som anförs av vice statsministern består propositio­nen också av anföranden av justitieministern och finansministern.

1 propositionen behandlas resursbehovet för de myndigheter som har uppgifter av betydelse för bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten. Vikten av samarbete mellan de myndigheter som kan komma i kontakt med ekonomisk brottslighet betonas. Av de myndigheter som åsyftas är det länsstyrelserna, särskilt deras skatteavdelningar, och de lokala skatte­myndigheterna samt kronofogdemyndigheterna, som kan beröras av åtgär­der inom bostadsutskottets beredningsområde.

Finansministern tar upp vissa lönefrågor inom skatteförvaltningen (s. 76) med anledning av ett förslag av eko-kommissionen om att förbättra lönesituationen för vissa statliga tjänster inom skatte-, revisions- och pro­cessområdet. Bakgrunden till förslaget är att tjänstemän inom de angivna områdena i besvärande utsträckning lämnat sina anställningar till förmån för bättre betalda uppdrag i enskild tjänst. Finansministern delar kommis­sionens uppfattning att åtgärder behöver vidtas för att förbättra löneläget 1    Riksdagen 1984/85. 19 saml. Nr4y


BoU 1984/85:4 y



BoU 1984/85:4 y                                                       2

för vissa tjänster inom skatteadministrationen. Han hänvisar till avtalsupp­görelsen inom den stafiiga sektorn för 1984 och 1985, vilken innehåller bestämmelser om särskilda medel för att rekrytera eller behålla kvalifi­cerad personal inom marknadskänsliga grupper, samt uttrycker förhopp­ningen att härigenom visats på en väg till lösning på de problem som har påtalats av kommissionen. Finansministern finner det angeläget att insat­serna på dessa områden intensifieras och aviserar att frågan om hur åtgär­derna skall finansieras inom ramen för anvisade medel får lösas i det kommande budgetarbetet då en samlad bedömning av resursläget för hela skatteförvaltningen sker.

Beträffande vidgat samarbete mellan myndigheterna på skatte- och avgiftsområdet hänvisas i propositionen till förslag som har lagts fram av eko-kommissionen. Flera av förslagen avser samverkan mellan skatte- och kronofogdemyndigheter i registerfrågor och i frågor om utlämnande av uppgifter mellan myndigheterna. Sålunda har kommissionen föreslagit att kronofogdemyndigheter och lokala skattemyndigheter skall bli skyldiga att lämna resp. länsstyrelse uppgifter som har betydelse för mervärdeskattere­gistreringen och vidare att ett nytt ADB-register upprättas över vissa särskilt kvalificerade skattegäldenärer. Finansministern anför att flera av förslagen kan genomföras utan författningsändringar och att en del av dem redan är satta i praktisk tillämpning. De förslag som fordrar författnings­ändring, däribland förslaget om myndighetssamarbete i registerfrågor, bör enligt finansministerns bedömning kunna beaktas i samband med den förestående författningsregleringen av de exekuUva registren. Vissa andra frågor kommer att övervägas inom finansdepartementet.

Motionerna

I motion 95 (c) aktualiseras ett tidigare av riksdagen behandlat förslag om inrättande av lokala samhällsmyndigheter. Dessa skulle vara till för att underlätta kontakterna mellan företag och myndigheter. Enligt förslags­ställarna skulle det finnas en lokal samhällsmyndighet per kommun eller fögderi. Myndigheten skulle bestå av de nuvarande lokala skattemyndighe­terna men skulle dessutom ha hand om mervärdeskatt samt handels- och aktiebolagsregistren. Det skulle i princip vara möjligt för den enskilde att genom en enda kontakt få besked i olika skatte- och registerfrågor samt att fullgöra sin uppgiftsskyldighet i dessa sammanhang.

I samma motion förs också fram förslag om avdragsrätt för reparationer på schablontaxerade småhus. Enligt motionärerna skulle småhusägaren genom en sådan reform få ett starkt motiv att begära kvitto av den hantver­kare som han anlitat och hantverkarens inkomst skulle härigenom kunna kontrolleras.



BoU 1984/85:4 y                                                       3

Utskottet

Beträffande vissa lönefrågor inom skatteförvaltningen har bostadsut­skottet ingen erinran mot vad som anförs i propositionen. Det är naturligt att det ifrågavarande resursbehovet bedöms i sammanhang med övriga resursfrågor för skatteförvaltningen och i samband med sedvanlig budget­behandling.

Frågan om vidgat samarbete mellan myndigheterna på skatte- och av­giftsområdet kan ses i visst sammanhang med den vidare frågan om infor­mationsutbyte och anmälningsskyldighet mellan myndigheter i brottsbe-kämpande syfte. Någon allmän skyldighet för en myndighet att lämna annan myndighet uppgift som har betydelse för att motverka eller beivra brottslig verksamhet finns inte. Vad som gäller i ett enskilt fall är beroende av bl. a. om uppgiften skyddas av sekretess eller ej. Om det finns en skyldighet att lämna uppgiften enligt lag och förordning hindrar dock inte sekretessen att uppgiften lämnas ut. Till följd av riksdagens beslut under våren 1984 om vissa ändringar i sekretesslagen gäller vidare att myndighe­terna även utan en sådan föreskriven uppgiftsskyldighet får lämna ut uppgifter som angår misstankar om allvarligare brott till polis och åklagare (prop. 1983/84:142, KU 29, SFS 1984:316). Bostadsutskottet vill erinra om dessa bestämmelser, som har betydelse bl. a. på skatte- och avgiftsområ­det. I den aktuella frågan om samverkan mellan skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna pågår arbete inom skatteindrivningsutredning-en(B 1981:02). Denna utredning har redan i sitt betänkande (Ds Fi 1984:4) Indrivning av skatt m. m. behandlat formerna för visst samarbete mellan kronofogdemyndigheterna och länsstyrelserna. Det framhölls i betänkan­det att detta samarbete är särskilt betydelsefullt med tanke på att länssty­relserna är den dominerande uppdragsgivaren i förhållande till exekutions­väsendet. Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet. I sammanhanget kan nämnas att ADB-registret för exe­kutionsväsendet, det s. k. REX-systemet, numera är utbyggt till att omfat­ta alla landets kronofogdemyndigheter.

Bostadsutskottet erinrar om att frågor om organisafionen på beskatt­nings- och indrivningsområdet har behandlats av bostadsutskottet i yttran­de (BoU 1984/85: 1 y) till skatteutskottet med anledning av riksdagens revisorers förslag 1983/84:24 angående vissa åtgärder på beskattnings- och indrivningsområdet. Bostadsutskottet anförde då sammanfattningsvis bl. a. att pågående överväganden rörande kronofogdemyndigheternas ställ­ning i förhållande till skattemyndigheterna och om indelningen i kronofog­dedistrikt borde avvaktas. Skatteutskottet anslöt sig till bostadsutskottets uppfattning. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med skatteutskot­tets betänkande (SkU 1984/85: 3).

Enligt vad bostadsutskottet har inhämtat kan förslag rörande författ­ningsreglering av de exekutiva registren och därmed sammanhängande



BoU 1984/85:4 y                                                       4

frågor om samarbete i registerfrågor mellan skatte- och indrivningsmyn­digheterna komma att föreläggas riksdagen under våren 1985. Bostadsut­skottet har ingen erinran mot vad som anförs i propositionen i den nu aktuella delen.

Förslaget om att inrätta lokala samhällsmyndigheter är, som också påpekas i mofion 95 (c), inte nytt för riksdagen. Ett enigt bostadsutskott fann vid sin senaste behandling av förslaget under våren 1984 (BoU 1984/ 85:26 s. 8) att ett ställningstagande borde anstå tills då pågående utred­ningsarbete avslutats och övervägandena med anledning därav fullbordats. Sedan bostadsutskottets betänkande avgavs har regeringen tillsatt en sär­skild utredningsman med direktiv (Dir 1982:22) att utreda frågan om hur en effektiv styrning och samordning av skatteförvaltningen skall utformas. Utgångspunkten för utredningen är en utbrytning av länsstyrelsernas skat­teavdelningar från länsstyrelserna och upprättande av fristående länsskat­temyndigheter. Därmed måste också övervägas vilken ställning de lokala skattemyndigheterna skall ha i förhållande till länsskattemyndigheterna.

I motionen föreslås även att handelsregistren och aktiebolagsregistret skall föras till de tänkta lokala samhällsmyndigheterna. Frågor om dessa register faller inte inom bostadsutskottets beredningsområde. Frågan om en anknytning av registren till skatteadministrationen omfattas inte heller av de nyss omtalade utredningsdirektiven. Bostadsutskottet finner ändå att motionens syfte genom det pågående utredningsarbetet får anses vara i inte ringa grad tillgodosett. Det är i vart fall för tidigt för riksdagen att nu ta någon ställning i sak till hur en omorganisation av skatteförvaltningen bör ske och vilka arbetsuppgifter som i framtiden bör knytas till skattemyndig­heterna. Resultat av pågående utredningsarbete bör sålunda avvaktas. Enligt bostadsutskottets uppfattning bör justitieutskottet därför föreslå riksdagen att avslå motion 95 (c) såvitt nu är i fråga.

Beträffande den i motion 95 (c) väckta frågan om avdragsrätt för repara­tioner på schablontaxerade småhus hänvisar bostadsutskottet till direkti­ven (Dir 1982:94) för bostadskommittén (Bo 1982:02). I direktiven erinras om att förslaget om en sådan avdragsrätt satts i samband med önskemål om att komma till rätta med att vissa uppdragstagares inkomster inte blir kända för taxeringsmyndigheterna och sålunda undgår beskattning. Det framhålls i direktiven att förslaget om en avdragsrätt för reparationer för åtskilliga komplikationer med sig, men anförs också att förslaget bör beaktas när man överväger vilka fördelar en mer konventionell beskattning kan ha framför schablonmetoden.

Enligt lagen (1982:1006, ändrad 1983:856) om avdrags- och uppgifts­skyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar gäller att bl. a. en små­husägare är skyldig att i sin självdeklaration lämna uppgifter om ersättning­ar om I 000 kr. eller mer som han har betalat ut till en uppdragstagare för arbeten på bl. a. mark och byggnader. Om uppgifterna inte lämnas, är han i princip betalningsskyldig för uppdragstagarens skatt med intill 50% av det



BoU 1984/85:4y                                                        5

oredovisade beloppet. Motionens syfte att tvinga uppdragstagare att redo­visa sina inkomster är alltså enligt den nämnda lagen tillgodosett på det sättet att vetskapen hos en uppdragstagare om att hans uppdragsgivare -småhusägaren - är skyldig att lämna uppgift till skattemyndigheterna är avsedd att fungera som en påtryckning pä uppdragstagaren att själv ta upp inkomsten till beskattning. Skillnaden mellan motionen och den nu gällan­de ordningen är att småhusägaren genom att kunna utnyttja en avdragsrätt kan antas bli mer positivt intresserad av att lämna uppgifterna. Om detta antagande är riktigt och fördelarna med ett system med avdragsrätt för reparationskostnader överväger nackdelarna i form bl. a. av en omständli­gare taxeringskontroll, är frågor som bostadskommittén har att ta ställning till. Bostadsutskottet finner inte heller att motion 95 (c) i nu aktuellt avseende f. n. bör tillstyrkas av riksdagen.

Stockholm den 12 december 1984

På bostadsutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Thure Jadestig (s). Magnus Persson (s). Bertil Danielsson (m), Len­nart Nilsson (s), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Erik Olsson (m), Agne Hansson (c), Jan-Eric Virgin (m), Lars Andersson (s), Bengt-Ola Ryttar (s) och Olle Grahn (fp).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984