Konstitutionsutskottets yttrande 1985/86:5 y
om datapolitik och integritet, m.m.
KU 1985/86:5 y
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1984/85:220 om datapolitik jämte motioner såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.
Utskottet begränsar sitt yttrande över propositionen och de med anledning av dessa väckta motionerna till de delar som rör integritetsproblem och angränsande frågor.
Utskottet överlämnar i detta sammanhang med eget yttrande även vissa motioner som hänvisats till konstitutionsutskottet under den allmänna motionstiden 1985. Ifrågavarande motionsyrkanden sammanfaller i betydande grad med de till finansutskottet i anslutning till propositionen hänvisade . motionerna. I ett särskilt betänkande (KU 1985/86:8) behandlar konstitutionsutskottet vissa motionsyrkanden rörande reglering i grundlag av integritetsfrågor på dataområdet.
Motionsyrkandena
Till KU hänvisade motioner
I motion 1984/85:452 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas
11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn av reglerna för ansvarighet vid förande av dataregister.
I motion 1984/85:572 av Lena Öhrsvik (s) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av tryckfrihetsförordningens tillämpning på dataprogram och hithörande frågor.
I motion 1984/85:1177 av Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m) yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ändring i datalagen så att samköming av ADB-register, vilka berör företagsförhållanden, endast tillåts om Företagens uppgiftslämnardelegation tillstyrkt detta.
I motion 1984/85:1493 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tillämpning av en striktare praxis av skadeståndsregeln i datalagen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en komplettering av 10 §
1 Riksdagen 1985/86. 4saml. Nr5 y
datalagen om rätt till registerutdrag i enhghet med motionens förslag, KU 1985/86:5 y
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om samköming mellan register och personuppgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om datahantering och offentlighetsprincipen.
I motion 1984/85:2232 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkas
1. att systemet med särskilda registerlagar väsentligt utvidgas i syfte att ytterligare begränsa utrymmet föi' samköming,
2. att myndigheternas rätt att insamla, registrera, lagra och vidarebefordra personuppgifter begränsas,
3. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en delegation med uppgift att föreslå minskningar i medborgarnas uppgiftslämnande för att därigenom Stärka den enskildes integritetsskydd och rättssäkerhet,
4. att riksdagen beslutar med verkan fr. o. m. den 1 juli 1985 ändra 25 § datalagen, 23 § kreditupplysningslagen och 19 § inkassolagen (som samtliga har exakt samma lydelse) enligt följande som Motionärernas förslag betecknade förslag:
Nuvarande lydelse Motionärernas förslag
Talan mot datainspektionens be- Talan mot
datainspektionens be
slut föres hos regeringen genom be- slut föres hos regeringsrätten genom
svär. Justitiekanslern får föra talan besvär. Justitiekanslem får föra tä
ter att tillvarataga allmänna in- lan för att tillvarataga allmänna in
tressen, tressen.
I motion 1984/85:2717 av Gunnar Hökmark (m) yrkas
1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående den enskildes rätt till personuppgifter om sig själv,
2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående andra sökbegrepp än personnummer i SPAR,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att begränsa uppgiftslämnandet,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående olika välfärdssystems inverkan på den enskildes integritet,
5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär att särskild lag skall krävas för uppgiftsinsamling och registrering,
6. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som innebär att särskild registerförare skall finnas för personregister,
7. att riksdagen ger regeringen till känna att dispensgivning för datasam-kömingar bör vara mer restriktiv än vad som hittills varit fallet,
I motion 1984/85:2718 av Gunnar Hökmark (m) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att myndigheters kommersiella försäljning av statistik baserad på insamlade personuppgifter skall upphöra.
I motion 1984/85:2749 av Bengt ILindbom m. fl. (c) yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppskov med införande av nya regler i datalagen
m.fl. lagar i avvaktan på resultatet av DOK:s arbete, KU 1985/86:5 y
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om inriktningen av .offentliga sektorns utveckling,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en parlamentarisk utredning angående de framtida telekommunikationstjänsterna tillsätts i enlighet med vad som angetts i motionen.
tiU FiU hänvisade motioner över vilka KU yttrar sig.
I motion 1984185:3243 av Rune Rydén och Lennart Blom (m) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att systemet med särskilda registerlagar väsentligt utvidgas i syfte att ytterligare begränsa utrymmet för samkörningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att myndigheternas rätt att insamla, registrera, lagra och vidarebefordra personuppgifter begränsas,
3. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en delegation med uppgift att föreslå minskningar i medborgarnas uppgiftsskyldigheter och därigenom stärka den enskildes integritetsskydd och rättssäkerhet,
4. att riksdagen beslutar att regeringsrätten och icke regeringen skall vara besvärsinstans i frågor rörande datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen i enlighet med motiveringar och detaljförslag i motion 1984/85:2232.
I motion 1984/85:3244 av Göthe Knutson m. fl. (m) yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om dataindustrin, telemonopolet och integritetsskyddet med avslag på propositionens förslag i motsvarande delar.
I motion 1984/85:3245 av Bengt Kindbom m. fl. (c) yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om målsättningen för och behovet av en helhetssyn på datapolitiken,
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppskov med införandet av nya tillämpningar baserade pä personnummer, samköming av dataregister m. m. i avvaktan på DOK:s förslag,
3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om bibehållande av datadelegationen,
I motion 1985/86:23 av Lars Tobisson m. fl. (m) yrkas
1. att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att systemet med
särskilda registerlagar väsentligt utvidgas i syfte att ytterligare begränsa
utrymmet för samkörningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att myndigheternas rätt att insamla, registrera, lagra och vidarebefordra personuppgifter begränsas,
3. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en delegation med uppgift att föreslå minskningar i medborgarnas uppgiftsskyldigheter och därigenom stärka den enskildes integritetsskydd,
5. att riksdagen beslutar att regeringsrätten och icke regeringen skall vara besvärsinstans i frågor rörande datalagen.
I motion 1985/86:24 av Sivert Andersson (s) yrkas KU 1985/86:5 y
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en snabb lagreglering av dataanvändningen i arbetslivet.
I motion 1985/86:25 av Björn Molin och Margitta Edgren (båda fp) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpning av datalagen för att åstadkomma ett förbättrat skydd för den personliga integriteten,
2. att riksdagen beslutar att socialstyrelsens arbete på ett centralt sluten-vårdsregister bör upphöra i avvaktan på data- och offentlighetskommitténs förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen och därmed data- och offentlighetskommittén till känna vad i motionen anförts om vidgad tillgång till offentUg information, med särskild uppmärksamhet på integritetskänsliga och sekretessbelagda uppgifter,
I motion 1985/86:26 av Gunnar Hökmark (m) yrkas
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer för den framtida datapolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående socialstyrelsens sluten vårdsregister,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående rätten att begära att den egna patientjournalen ej förs på data,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att begränsa myndigheters rätt att insamla, registrera, lagra och vidarebefordra personuppgifter,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående myndigheters försäljning av personuppgifter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående en striktare tillämpning av de krav offentlighetsprincipen ställer.
Data- och offentlighetskommittén (DOK)
Regeringen tillsatte våren 1984 en parlamentarisk utredning om användningen av personnummer både inom den offentliga och den enskilda sektorn (dir. 1984:27). Utredningen bör kartlägga den nuvarande ordningen och belysa de fördelar och nackdelar som är förenade med bruket av personnummer. Den bör bl. a. granska om användningen av personnummer kan medföra otillbörligt intrång i den personliga integriteten. Kommer den fram till att en viss användning av personnummer kan medföra risk för integritetskränkningar bör den ta ställning till hur detta hot skall kunna avvärjas och föreslå lämpliga åtgärder. I direktiven redogörs bl. a. för omfattningen och användningen av personnummer vid uppgiftslämnande. För att belysa i vilka olika sammanhang personnumiher används finns anledning att återge följande ur direktiven:
Personnumret används framför allt som hjälpmedel vid identifiering av personer. Det är också vanligt att personnumret används som sökbegrepp i ADB-stödda personregister och som kopplingsbegrepp när man vill samköra
flera personregister. KU 1985/86:5 y
Jag har redan sagt att personnumren utnyttjas i folkbokföringen. En omfattande användning av personnummer förekommer också inom andra delar av den offentliga sektorn, t. ex. inom skatteförvaltningen, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Även inom den enskilda sektorn används personnumren i betydande omfattning.
Ett flertal författningar innehåller regler om att personnummer skall eller bör anges i inlagor till myndigheter. Som exempel kan nämnas bestämmelser om taxering, skatt och uppbörd, tull, prisreglering, folk- och bostadsräkning, val, förundersökning, rättegång, lagsökning, utmätning, ordningsvakter, pass, jakt, vapen, inkassoverksamhet, kreditupplysning, arbetslöshetsförsäkring, försäkringsrörelse, aktiebolag, utiändska förvärv av svenska företag och fast egendom i Sverige, handel med skrot och begagnade varor, yrkestrafik, transportförmedling, biluthyrning och körkort.
I andra sammanhang inom såväl den offentliga som den enskilda sektorn kan krav på personnummer grundas på avtal av olika slag. Det förekommer inte sällan att den som beställer en vara eller tjänst krävs på uppgift om sitt personnummer. Den enskildes möjlighet att avstå från att uppge sitt personnummer är i praktiken ofta begränsad, om han vill ha varan eller tjänsten.
Som ett resultat av att uppgifter om personnummer lämnas till myndigheter, företag etc. förekommer sädana uppgifter i ett stort antal ADB-register både inom den offentliga och den enskilda sektorn.
Inom den offentliga sektorn förs register med personnummer över t. ex. skattskyldiga, fastighetsägare, vissa funktionärer i aktiebolag, bilägare, körkortsinnehavare, straffade, patienter, blodgivare, bostadssökande och elabonnenter.
Inom den enskilda sektorn förs register med personnummer över t. ex. anställda, köpare, prenumeranter, hyresgäster, leverantörer, kontokortsinnehavare och föreningsmedlemmar.
I tilläggsdirektiv (dir. 1984:48) till DOK har dess utredningsuppgifter vidgats. Utredningsuppdraget sammanfattas av justitieministern pä följande sätt:
Under senare år har användningen av ADB inom den offentliga sektorn blivit alltmer utbredd. Detta har medfört vissa problem vid tillämpningen av bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet. Problemen hänger framför allt samman med att tryckfrihetsförordningens (TF:s) bestämmelser härom är utformade i första hand med tanke på traditionella pappersdokument.
Mot denna bakgmnd föreslår jag att data- och offentlighetskommittén (DOK), som utreder användningen av personnummer i samhället också får i uppdrag att utreda de problem som är förenade med offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar.
En central uppgift för kommittén bör vara att undersöka hur TF:s bestämmelser om allmänna handlingar har fungerat vid tillämpningen på ADB-upptagningar och att föreslå de ändringar som kan vara befogade. Kommittén bör särskilt överväga åtgärder för att stärka offentlighetsprincipen när det gäller dess egentliga syfte att ge medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i myndigheternas verksamhet.
Vidare bör kommittén överväga om det finns skäl att begränsa möjlighe-tema att få ut uppgifter från myndigheterna för andra ändamål, t. ex. att göra massuttag ur ADB-register för kommersiella syften.
filand andra frågor som kommittén skall ta upp kan nämnas frågan om
rättelse av felaktiga uppgifter i ADB-register och om rätten till skadestånd KU 1985/86:5 y när ett ADB-register innehåller oriktiga uppgifter.
Utredningsuppdraget anges vidare i tilläggsdirektiven som följer:
En primär uppgift för kommittén bör vara att analysera gmndlagsbestäm-melserna om offentiighetsprincipen och ADB, att undersöka hur de har fungerat i praktiken och att lägga fram förslag till de ändringar som kan behövas.
Kommittén bör också behandla en rad andra frågor, som jag skall ta upp i det följande. Kommittén bör emellertid ha relativt fria händer att gå in även på andra frågor som har anknytning till huvudfrågorna.
Kommittén bör särskilt överväga åtgärder för att stärka offentlighetsprincipen när det gäller dess egentliga syfte att ge medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i myndigheternas verksamhet. En utgångspunkt bör härvid vara att allmänheten även i fortsättningen i princip skall ha tillgäng till myndigheternas ADB-upptagningar i samma utsträckning som myndigheterna själva.
För detta ändamål bör kommittén överväga åtgärder för att underlätta för allmänheten att utnyttja de insyndsmöjligheter som offentlighetsprincipen ger. Jag vill särskilt understryka vikten av att myndigheternas ADB-system anpassas efter offentlighetsprincipen och inte tvärtom. Man bör alltså eftersträva att ADB-systemen ges en god offentlighetsstruktur.
Som bakgrund till kommitténs arbete vill jag också nämna att riksdagen helt nyligen har behandlat ett antal motioner med anknytning till kommitténs uppdrag. I betänkandet 1984/85:7 har konstitutionsutskottet tagit upp dels frågor om användning av personnummer och samköming av dataregister o. d., dels frågor om myndigheternas försäljning av ADB-uppgifter, rättelse av felaktiga uppgifter m. m.
Utskottet hänvisade vid sin behandling av motionerna dels till DOK:s pågående arbete, dels till de väntade tilläggsdirektiven om offentlighetsprincipen och ADB. I enlighet med utskottets hemställan beslöt riksdagen att motionerna skulle anses besvaraiJe med vad utskottet anfört.
Med anledning av motionerna om samköming av personregister m. m. vill jag erinra om att kommittén enligt sina ursprungUga direktiv skall föreslå åtgärder för att undanröja de risker för integritetskränkningar som användningen av ADB kan visa sig medföra. Bl. a. skall kommittén överväga om det finns skäl att föreslå ändringar i datalagens och sekretesslagens regler till skydd för den personliga integriteten.
Utskottets överväganden
I propositionen redovisas regeringens arbete pä dataområdet och föreslås att riksdagen godkänner vissa riktlinjer för den framtida datapolitiken.
Några avsnitt i propositionen berör konstitutionsutskottets beredningsområde. Det är i första hand kapitel 7 i det inledande avsnittet om datatekniken och den personliga integriteten och kapitlen 2-4 i justitiedepartementets avsnitt om offentlighet och sekretess, rättelse i myndigheternas ADB-register och integritetsfrågorna.
Flertalet följdmotioner med anledning av propositionen behandlar problem som har anknytning till nu nämnda delar av propositionen. Till konstitutionsutskottet har under den allmänna motionstiden 1985 remitterats elva motioner i datafrågor. Dessa motioner har ännu inte behandlats av
utskottet. Med undantag av några motionsyrkanden som syftar till gmndlags- KU 1985/86:5 y
ändringar, vilka utskottet behandlar i annat sammanhang, överlämnar
utskottet med eget yttrande motionerna till finansutskottet för att de skall
kunna behandlas i anslutning till propositionen. Utskottet vill understryka
att de frågor som tas upp i dessa motioner hksom i flertalet följdmotioner till
propositionen tillhör konstitutionsutskottets beredningsområde. Den nu
tillämpade handläggningsordningen är emellertid enligt utskottets mening
att föredra av praktiska skäl i det läge som uppstått genom att propositionen
remitterats till finansutskottet.
De motioner som utskottet med finansutskottets medgivande överlämnar till finansutskottet är: 1984/85:452, yrkande 11, 572,1177,1493, 2232, 2717, yrkandena 1-7, 2718 och 2749. Utskottets yttrande omfattar samtUga motioner utom yrkande 3 i motion 2749. Detta yrkande tillhör inte i första hand utskottets beredningsområde.
Hösten 1984 behandlade konstitutionsutskottet ett stort antal motionsyrkanden i datafrågor; många med väsentligt samma innehåll som de nu aktuella motionerna (KU 1984/85:7). Det viktigaste syftet med flertalet av motionerna var då som nu att stärka skyddet för människornas integritet i datasamhället. Utskottet pekade på en rad insatser som gjorts på området men konstaterade att det trots dessa insatser utan tvekan fanns en oro i samhället för datorernas förmåga att lagra information om den enskilda människan. Som anförs i den nu aktuella propositionen (s. 24 f.) är diskussionen framför allt koncentrerad till de olika risker för integritets-kränkningar som kan uppkomma till följd av datateknikens användning inom den offenthga sektorn, där den mest inträngande och känsliga informationen om den enskilde finns.
Alla viktiga integritetsfrågor får enligt utskottets mening anses omfattas av direktiven till den år 1984 tillsatta data- och offentlighetskommittén, som är parlamentariskt sammansatt. Kommittén skall enligt sina direktiv (1984:24 och 1984:48) utreda användningen av personnummer och de problem som är förenade med offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-upptagningar. Därvid ingår bl. a. att undersöka hur tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar har fungerat vid tillämpningen på ADB- . upptagningar och att föreslå de ändringar som kan vara befogade. Bland de frågor som särskilt tas upp i direktiven kan dessutom nämnas massuttag, myndighetemas försäljningsverksamhet, rättelse i ADB-register och skadeståndsfrågor. Det framhålls att kommittén emellertid bör ha relativt fria händer att gå in även på andra frågor som har anknytning till huvudfrågorna. Avsikten är att utredningsuppdraget skall vara slutfört så snart som möjUgt. I den mån kommittén kommer att framlägga förslag till grundlagsändringar skall förslag föreläggas riksdagen senast hösten 1986.
Regeringens redovisning av integritetsfrågoma i propositionen föranleder mot bakgrund av det arbete som pågår inom data- och offentlighetskommittén inte någon annan kommentar från utskottets sida än att det får anses tillfredsställande att den viktiga frågan om rättelse i felaktiga dataregister på regeringens uppdrag behandlats av datainspektionen och lett till att denna utfärdat allmänna råd om tillämpningen av 8 § datalagen (1973:289). Dessa innebar sammanfattningsvis följande:
Vid varje registerånsvarig myndighet bör finnas en tjänsteman med uppgift KU 1985/86:5,y att ta emot felanmälningar. Denne skall i samråd med för verksamheten ansvariga tjänstemän inom myndigheten verka för
- att varje personregister är utformat på sådant sätt att rättelser och kompletteringar kan ske enligt bestämmelserna i datalagen,
- att den registrerade alltid underrättas om de åtgärder en anmälan om felaktighet föranlett,
- att anmälda fel alltid behandlas utan dröjsmål och att de registrerade alltid underrättas om orsaken till att en felanmälan inte kan utredas och åtgärdas inom tre arbetsdagar,
- att den registrerade får upplysning om sin rätt till skadestånd enligt 23 § datalagen eller' att anmälan kan ske till justitiekanslern (JK) enligt skadeståndslagen,
- att allmänheten underrättas om vilka personregister myndigheten för,
- att rutinen för tillämpningen av 10 § datalagen är utformad så att lagenligt begärda registerbesked expedieras utan dröjsmål och utan att orsaka myndigheten onödiga kostnader,
- att myndigheten fortlöpande fullgör sin förteckningsskyldighet enligt sekretesslagen och datalagen,
-att hålla chefen för myndigheten underrättad om de problem som framkommer vid myndighetens tillämpning av datainspektionens råd.
I motion 1985/86:26, yrkande 1 har yrkats avslag på propositionen. Det anförda innebär att utskottet avstyrker motionsyrkandet i den del det tar sikte på utskottets beredningsområde.
Frågan om felaktiga databeslut och dess konsekvenser för den enskilde tas upp i motionerna 1984/85:452, yrkande 11 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) och 1493, yrkande 1 av Bengt Westerberg m. fl. (fp). Vissa andra frågor som har samband med registeransvaret och rätten till registerutdrag behandlas i. motionerna 1984/85:1493, yrkande: 2 och 2717, yrkandena 1 och 6 av Gunnar Hökmark (m).
De nu redovisade av datainspektionen utfärdade anvisningarna får tillsammans med det uppdrag som i hithörande frågor lämnats data- och offentlighetskommittén anses tillgodose nu berörda motionsyrkanden.
Motionema 1984/85:572 av Lena Öhrsvik och 1493, yrkande 4 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) samt motionerna 1985/86:25, yrkande 3 av Bjöm Molin och Margitta Edgren (båda i:p) och 26, yrkande 7 av Gunnar Hökmark (m) behandlar frågor med anknytning till offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-material. Dessa frågor har varit föremål för utredning tidigare och lett till vissa ändringar i tryckfrihetsförordningen (prop. 1981/82:37, KU 1981/82:21).
Många problem kvarstår emellertid när det gäller att tillämpa reglerna om allmänna handlingars offentlighet på datalagrat material. Dessa problem skall som framgår av det föregående utredas av data- och offentlighetskommittén, som därvid är oförhindrad att föreslå de gmndlagsändringar som den anser befogade. Utskottet anser att kommitténs förslag bör avvaktas och förordar att motionsyrkandena anses besvarade härmed.
Vad nu sagts om att arbetet i data- och offentlighetskommittén bör avvaktas gäller enligt utskottets mening också de problem som vållas av samköming av olika dataregister - motionerna 1984/85:1177 av Christer Eirefelt (fp) och Lars Ahlström (m), 1493, yrkande 3 av Bengt Westerberg
m. fl. (fp), 2232, yrkande 1 av Lars Tobisson m. fl. (m) och 3243, yrkande 1 av KU 1985/86:5 y Rune Rydén och Lennart Blom (båda m) samt 1985/86:23, yrkande 1 av Lars Tobisson m.fl. (m) - kraven på begränsningar i uppgiftslämnandet till myndigheter-motionerna 1984/85:2232, yrkandena 2 och 3 av Lars Tobisson m. fl. (m), 2717, yrkandena 3 och 5 av Gunnar Hökmark (m) och 3243, yrkandena 2 och 3, 1985/86:23, yrkandena 2 och 3 samt 26, yrkande 5 av Gunnar Hökmark (m) - samt myndigheternas försäljning av datauppgifter -motionerna 1984/85:2718 och 1985/86:26, yrkande 6, båda av Gunnar Hökmark (m). Detsamma gäller motion 2717, yrkande 2 om andra sökbegrepp än personnummer och yrkande 4 om olika välfärdssystems inverkan på den enskildes integritet, motion 1984/85:3244, yrkande 2 av Göthe Knutson m.fl. (m) i den del som avser integritetsskyddet samt motion 1985/86:25, yrkande 1 av Björn Molin och Margitta Edgren om ett ökat skydd för den personliga integriteten. Samtliga dessa motioner får således anses besvarade med hänvisning till data- och offentlighetskommitténs arbete.
Utskottet vill beträffande myndigheternas uppgiftsinsamlande tillägga att såväl konstitutionsutskottet som finansutskottet i tidigare sammanhang framhållit att det självfallet bör vara en utgångspunkt för alla myndigheter att så långt möjligt begränsa uppgiftsinsamlandet (KU 1984/85:29, FiU 1984/ 85:6 y).
I motion 1984/85:2717, yrkande 7, begärs ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att regeringen bör vara mindre generös med dispenser för datasamkörningar än vad som hittills varit fallet. Enligt motionen har regeringen vid ett antal tillfällen gett tillstånd till datasamkörningar i strid mot datainspektionens beslut.
Under 1983/84 års riksmöte behandlade utskottet vid sin granskning av regeringen bl. a. regeringens handläggning av vissa datafrågor. Utskottet uttalade därvid i sitt av riksdagen godkända granskningsbetänkande (KU 1983/84:30 s. 27) att tillstånd till samköming i vissa granskade fall fick ses som en icke avsedd fördjupning av det statliga person- och adressregistret (SPAR). Regeringsbesluten i fråga var därför enligt utskottets mening betänkliga från integritetssynpunkt. Utskottet, som har för avsikt att också fortsättningsvis bevaka regeringens praxis i dataärenden, anser det inte i förevarande sammanhang påkallat med något tillkännagivande av den innebörd som föreslås i motionen. Utskottet vill också erinra om det arbete som enligt vad som redovisats i det föregående pågår inom data- och offentlighetskommittén. Motionsyrkandet får anses besvarat härmed.
I motion 1984/85:2749, yrkande 1 och 3245, yrkande 2 båda av Bengt Kindbom m. fl. (c) begärs ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att nya regler eller nya "tillämpningar" baserade på personnummer, samkör-ning av dataregister m.m. inte bör införas innan data- och offentlighetskommitténs förslag föreligger.
Enligt utskottets mening är det knappast möjligt eller ens lämpligt att generellt "låsa" tillämpningen av datalagen och hithörande lagstiftning eller ny lagstiftning under en längre tid. Utskottet fömtsätter dock att såväl regeringen som övriga tillämpande myndigheter noggrant bevakar integritetsproblemen. Att sä är fallet bestyrks enligt utskottets mening av de
uttalanden kring integritetsfrägorna som görs i förevarande proposition. KU 1985/86:5 y Med det anförda avstyrks motionsyrkandena.
, Enligt motion
1984/85:2232, yrkande 4 av Lars Tobisson m. fl. (m), motion
1984/85:3243, yrkande 4 av Rune Rydén m.fl. (m) och motion 1985/86:23,
yrkande 5 av Lars Tobisson m. fl. (m) bör regeringsrätten och inte regeringen
vara besvärsinstans vid talan mot datainspektionens beslut enligt datala
gen (1973:289), kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen
(1974:182). Ett motionsyrkande med samma innehåll prövade utskottet vid
1984/85 års riksmöte (KU 1984/85:7). Utskottet konstaterade att föredragan
de statsrådet vid datalagens tillkomst 1973 uttalat viss sympati för att .
överprövningen skulle ligga hos re geringsrätten men att han på grund av den
pohtiska betydelse som datainspektionens beslut hade dock stannat för att
förorda regeringen som besvärsinstans. Utskottet förklarade sig dela bedöm
ningen att datainspektionens beslut ofta hade betydande politiska inslag och
ansåg det därför motiverat att behålla regeringen som besvärsinstans.
Utskottet har fortfarande samma uppfattning i frågan och avstyrker således
motionsyrkandena.
I motion 1985/86:24 av Sivert Andersson (s) begärs en snabb lagreglering av dataanvändningen i arbetslivet. Det framhålls i motionen att datatekniken medför alltmer avancerade övervakningssystem för att upptäcka störningar i produktionen. Ibland innebär detta mycket ingående analyser av individernas arbete och spilltider, t. ex. registrering av toalettbesök, närgångna prestationsmätningar, samtal med arbetskamrater o. d.
En motion med motsvarande frågeställning behandlade konstitutionsutskottet i förra årets databetänkande (KU 1984/85:7). Utskottet framhöll då att dataeffektutredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1984:20) berörde problem som sammanhänger med datatekniken och de anställdas integritet. Bl. a. förordade utredningen en viss skärpning av datalagen för att tillgodose integritetsbehoven.
I förevarande proposition (s. 97) uttalar arbetsmarknadsministern med anledning av en skrivelse från Svenska metallindustriarbetareförbundet följande i frågan:
Enligt min mening är frågan pm arbetstagarnas integritetsskydd i samband med införande av ny teknik i hög grad en fråga om medbestämmande vid förändringar av arbetets organisation. Det är därmed i första hand genom förhandlingar och avtal som lösningar skall sökas på problem av den art som förbundet tar upp. Medbestämmandeavtal har också träffats för samtliga sektorer av arbetsmarknaden och för vissa branscher gäller särskilda avtal om införande av ny teknik. I de frågor som ligger vid sidan om datalagen är det naturligt att eventuella.kompletteringar görs i avtal av nyss nämnt slag. Jag delar förbundets uppfattning om behovet av ytterligare forskning och utveckUngsarbete rörande integritetsaspekterna vid införandet av ny teknik.
Som
utskottet uttalade förra året är det viktiga integritetsproblem som det
här är fråga om. System som leder till långtgående kontroll av de anställda
bör givetvis inte fä förekomma. Om de av arbetsmarknadsministern anvisade
vägarna inte kan ge resultat får givetvis andra sätt prövas. Lagstiftning kan
därvid bli nödvändig. Med det anförda får motionen anses besvarad.
I motion 1985/86:25, yrkande 2 av Björn MoUn och Margitta Edgren (båda 10
fp) begärs beslut av riksdagen om att socialstyrelsens arbete på ett centralt KU 1985/86:5 y slutenvårdsregister bör upphöra i avvaktan på data- och offentlighetskommitténs förslag. Även motion 1985/86:26, yrkande 3 av Gunnar Hökmark (m) behandlar ifrågavarande register.
Justitiekanslern (JK) har den 16 september 1985 anfört besvär över datainspektionens beslut den 26 augusti 1985, vari socialstyrelsen getts tillstånd att inrätta och föra personregister, "slutenvårdsregistret för hela riket". Regeringen har ännu inte prövat ärendet. Med anledning av att JK i sina besvär begärt att regeringen skall meddela verkställighetsförbud har socialstyrelsen underrättat regeringen att den tills vidare inte avser att iilrätta registret.
Data- och offentlighetskommittén har till uppdrag att också utreda de integritetsproblem som föreligger inom sjukvården.
Mot bakgmnd av det anförda får enligt utskottets mening fömtsättas att frågan om det aktuella registret inte tas upp förrän data- och offentlighetskommitténs förslag föreligger. Med det anförda får motionsyrkandena anses tillgodosedda.
Även den i motion 1985/86:26, yrkande 4 upptagna frågan om rätt att begära att den egna patientjournalen inte förs på data får anses omfattas av kommitténs uppdrag. Motionsyrkandet bör anses besvarat härmed.
Avslutningsvis
vill utskottet något kommentera frågorna om den mera
övergripande bevakningen av utvecklingen på dataområdet. Det är frågor
som berörs i flera motioner. Konkreta yrkanden härom finns i första hand i
motionerna 1984/85:2749, yrkande 2 och 3245, yrkande 1 båda av Bengt
Kindbom m.fl. (c). '
Som uttalas i propositionen griper datafrågorna in på nästan alla samhällsområden. Vikten av att det från statsmakternas sida skapas instrument som gör det möjligt att följa utvecklingen kan därför inte nog understrykas. Datadelegationen har haft detta som sin huvuduppgift. Häri har ingått att främja kunskapsinhämtande på området och att uppnå en positiv utveckling av dataanvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll. Dessa uppgifter skall enligt propositionen övertas av en statsrådsgrupp, biträdd av en referensgrupp som representerar de politiska partierna, myndigheterna, näringslivet och arbetsmarknadens parter.
Enligt utskottets bedömning bör det finnas möjligheter för en så allsidigt sammansatt grupp med representanter för regeringen i ledningen att finna effektiva former för denna viktiga verksamhet. Det får fömtsättas att gruppen ges tillräckliga resurser för att kunna uppnå meningsfulla resultat.
Med det anförda får de nu aktuella motionsyrkandena anses besvarade. Yrkande 3 i motion 3245 om bibehållande av datadelegationen avstyrks.
Stockholm den 21 november 1985
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
11
Närvarande: Olle Svensson (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Birgit Friggebo KU 1985/86:5 y (fp), Bertil Fiskesjö (c), Kurt Ove Johansson (s), Hans Nyhage (m), Sture Tliun (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sören Lekberg (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Kristina Svensson (s), Ingela Mårtensson (fp) och Gunnar Hök.mark (m).
Avvikande meningar
1. Hans Nyhage, Gunnar Biörck i Värmdö och Gunnar Hökmark (alla m) anser att utskottet
beträffande avslag på propositionen bort anföra följande:
De uttalanden i propositionen som berör utskottets beredningsområde - dvs. i första hand integritetsfrågorna - innehåller inga konkreta förslag. Den attityd som uttalandena ger uttryck för visar att regeringen anser frågan om den enskildes integritet vara en avvägningsfråga. Mycket långtgående integritetskränkningar skulle således bh möjliga om samhällets intresse kräver det. En sådan inställning kan inte accepteras. Enligt utskottets mening får inte samhällsintressena drivas sä långt att den enskilda människans berättigade krav på personlig frihet och okränkbarhet sätts åsido. Utskottet behandlar i ett särskilt betänkande behovet av ett i regeringsformen stadgat integritetsskydd.
Med det anförda anser utskottet att uttalandena i propositionen i berörda delar inte kan godtas. Utskottet tillstyrker således motion 1985/86:26, yrkande 1 av Gunnar Hökmark, i den del den hänför sig till utskottets beredningsområde.
beträffande begränsningar i myndigheternas uppgiftsinhämtande bort anföra följande
Flera motioner tar upp frågan om begränsningar i uppgiftslämnandet till statliga myndigheter.
Enligt utskottets mening är detta ett område som hittills inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet av statsmakterna. Det är uppenbart att många statliga myndigheter påtar sig en a\sevärd överinsamling av uppgifter. Det är enligt utskottets mening nödvändigt med en skärpt praxis sä att en mer ingående prövning av behovet av uppgifterna sker innan beslut fattas om insamling och lagring av data om enskilda medborgare. Dessa frågor måste bedömas vara av en sådan vikt att de bör anförtros åt en särskilt utsedd delegation. Utskottet tillstyrker därför motionerna 1984/85:2232, yrkandena 2 och 3 och 2717, yrkandena 3 och 5 samt 1985/86:23, yrkandena 2 och 3 och 26, yrkande 5.
beträffande besvärsinslans vid besvär över datainspektionens beslut
Enligt motionerna 1984/85:2232 och 3243 samt 1985/86:23 bör regeringsrätten och inte regeringen vara besvärsinstans vid besvär över datainspektionens beslut.
Vid datalagens tillkomst uttalade föredragande statsrådet viss sympati för 12
att överprövningen skulle ligga hos regeringsrätten, men ansåg dock att
datainspektionens beslut hade sådan pohtisk betydelse både när det gällde KU 1985/86:5 y att förebygga risker för otillbörliga inträng i personlig integritet och när det gällde att göra avvägningar mot samhällsekonomiska intressen att regeringen (Kungl. Maj:t) borde vara besvärsinstans.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för att flytta besvärsprövningen av ifrågavarande ärenden till regeringsrätten, som med hänsyn till sin övriga verksamhet har särskild kompetens att bedöma frågorna.
Det får också enligt utskottets mening anses olämpligt att frågor om mänskliga fri- och rättigheter, dit besvär över datalagen kan höra, blir föremål för bedömningar av regeringar med växlande politiska åsiktsinrikt-ningar. Genom att lägga besvärsprövningen hos regeringsrätten undviker man varje antydan till misstanke om att ovidkommande synpunkter tillåtits påverka avgörandet av ett besvärsärende på ifrågavarande område. Motionema bör därför bifallas i nu aktuella delar.
2. Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) samt Nils Bemdtson (vpk) anser att utskottet
beträffande frågan om att avvakta data- och offentlighetskommitténs arbete bort anföra följande
I ett par motioner begärs ett tillkännagivande till regeringen av innebörd att nya regler eller nya tillämpningar, baserade på personnummer, samköming av dataregister m. m. inte bör införas innan data- och offentlighetskommitténs förslag föreligger.
Som framhållits i det föregående ingår alla viktiga integritetsfrågor i data-och offentlighetskommitténs uppdrag. Detta uppdrag får bl. a. ses som ett försök att få ett samordnat grepp av och söka lösningar till de problem som användningen av ADB skapat på detta område. Som anförs i motionerna är det därför angeläget att medan utredningen pågår ingen ny integritetskrän-kande praxis tillämpas eller nya regler tillskapas, som ytterligare inskränker den personliga integriteten. Detta bör med anledning av motionerna 2749, yrkande 1 och 3245, yrkande 2 ges regeringen till känna.
beträffande daladelegaiionen bort anföra följande
Datadelegationen har hittills haft som huvuduppgift att följa utvecklingen på dataområdet. Avsikten är nu att delegationen skall ersättas med en statsrådsgrupp, förstärkt med en särskild referensgrupp.
Enligt utskottets uppfattning kan en statsrådsgrupp sådan som den föreslagna inte uppfylla de krav på samordning och initiativ inom dataområdet som måste ställas. Som anförs i motion 1984/85:3245 bör datafrågorna handläggas med utgångspunkten att mänga parter, grupper och enskilda ges möjlighet att påverka utvecklingen och användningen av datatekniken. Det finns en risk att statsrådsgruppen endast kommer att utnyttjas för information vid de tillfällen som den själv finner lämpliga.
Utskottet anser därför att datadelegationen bör fortsätta sin verksamhet.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 3245, yrkande 3.
13