Skatteutskottets yttrande
1983/84:5 y
om löntagarfonder (prop. 1983/84:50)
Till finansutskottet
Utskottet
På grundval av tre remissbehandlade betänkanden och efter överläggningar med de politiska partierna och vissa andra organisationer lägger regeringen i propositionen fram förslag om inrättande av fem s. k. löntagarfondstyrelser inom ramen för allmänna pensionsfonden. Fondstyrelserna skall i första hand förvalta medel som bl, a, kommer från en speciell vinstdelningsskall. Medlen skall användas för alt köpa aktier i svenska industriföretag, och avkastningen skall tillföras ATP-systemel,
Skatteutskottet kommer i huvudsak att uppehålla sig vid förslaget om vinstdelningsskatt och i samband därmed ta upp vissa skattefrågor.
Förslaget i propositionen innebär bl. a. att svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter- med vissa undantag- skall betala en vinstdelningsskatt motsvarande 20 % av vinslen över viss nivå. En viktig nyhet är att vinstdelningen skall grundas på företagens reala vinst. Utgångspunkten för beräkningen är företagets beskattningsbara inkomst vid taxeringen till statlig inkomstskatt. Denna inkomst ändras sedan i tre steg. Först omvandlas den till ett belopp som bättre överensstämmer med del inkomstbelopp som i verkligheten tillfaller företagets ägare. Det sker genom att man å ena sidan minskar beloppet med beskattningsårets inkomstskatt och å andra sidan ökar det med påförd kommunalskatt, förlustavdrag och s. k. stimulansavdrag (avdrag för aktieutdelning, investeringsavdrag etc). Även förändringar i lagerreserv o. d. skall beaklas.
1 del andra steget omvandlas det sålunda framräknade nominella beloppet till ett realt resultat. Det sker genom att man gör dels ett mot årets inflation svarande avdrag på ingående lager, maskiner och andra inventarier, monetära tillgångar, årets nominella vinst och nyemitterat kapital, dels ett tillägg för årets inflationseffekter på ingående skulder inkl. avsättningar till investeringsfond. Avdrag och tillägg beräknas med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen under föregående år och med ledning av en på konsumentprisindex uträknad indexserie.
Underlaget för vinstdelningsskatten skall beräknas för varje företag för sig och bestämmas av taxeringsnämnden i samband med den årliga inkomsttaxeringen. Mindre vinster undantas från skatt. Vid fastställande av underlaget för vinstdelningen medges därför i ett tredje steg elt avdrag (s. k. fribelopp) pä antingen 500 000 kr. (fast fribelopp) eller 6 % av företagets lönesumma
1 Riksdagen 1983/84. ösaml. Nr5 y
SkU 1983/84:5 y
SkU 1983/84:5 y 2
(lönebaserat fribelopp). Företaget får självt välja mellan det fasta och det lönebaserade fribeloppet. Företag som ingår i en koncern e. d. kan få högst elt fast fribelopp.
Vinstdelningsskalten utgör 20 % av underlaget och är avdragsgill vid laxeringen året efter del den påförts. Skatten tas ut fr. o. m. 1985 års taxering eller-såvittgällerföretag med brutna räkenskapsår-fr. o. m. 1986 års taxering.
I samtliga de motioner som väckts med anledning av propositionen yrkas avslag på denna. Elt genomgående tema i motionerna är att ett redan i dag invecklat och svåröverskådligt skatte- och avgiftssystem genom vinstdelningsskalten kommer att ytterligare avsevärt kompliceras och att skatten kommer att leda till negativa effekter pä ekonomi och sysselsättning. Ett annat ofta återkommande argument är att skatten inte kommer att bidra vare sig till att sprida ägandet till löntagarna eller att skapa nytt riskkapital för företagen.
Skatleulskottel anser sig sakna anledning att gå in på den principiella frågan om ett löntagarfondsyslem bör införas eller inte, eftersom den prövas av finansutskottet. När det gäller val av metod för att finansiera fondsystemet torde enligt skatteutskottets mening den i propositionen valda modellen med ett realt vinstbegrepp i flertalet fall leda till ett för såväl det allmänna som företagen materiellt tillfredsställande resultat. En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga har också ställt sig i princip positiv lill elt beskattningssystem baserat på reala inkomster.
Utskottet vill inte bestrida vare sig att vinstdelningsskatten kommer att leda lill merarbete för såväl myndigheter som ett icke obetydligt antal företag eller alt bestämmelserna kommer ätt föranleda tillämpningssvårigheler i vart fall i inledningsskedet. Dessa bör emellertid inte överdrivas. Från administrativ synpunkt anser utskottet - i likhet med departementschefen - det vara en lämplig ordning att förfarandet i fråga om vinstdelningsskatten så nära som möjligt anknyter lill inkomsttaxeringen. Från rent redovisningsmässiga synpunkter torde några svårigheter inte uppkomma vid elt genomförande av propositionsförslaget.
Ett flertal organisationer och företag har i inkomna skrivelser och i samband med uppvaktningar i ärendet föreslagit olika ändringar i vinsldel-ningssyslemel. Sålunda har representanter för investmentbolagen begärt all förvallningsbolag skall undantas från vinstdelningsskatt. Till stöd för denna begäran har de bl. a. åberopat att en av de utgångspunkter som legal till grund för propositionen varit all kretsen av de förelag som omfattas av vinsldelningssystemel bör begränsas lill företag som kan ge och la emot koncernbidrag eller utnyttja investeringsfondssyslemel. Investmentbolagen har inte denna möjlighet och driver inte heller någon egentlig näringsverksamhet.
Utskottet anser för sin del all aktiebolagen - så som föreslås i propositionen-generellt bör omfattas av vinstdelningssystemet. Frågan om ett företag
SkU 1983/84:5 y 3
kan ge eller la emot koncernbidrag eller avsätta medel lill investeringsfond har enligt utskottets uppfattning betydelse endast när det gäller att bedöma om andra företagsformer än aktiebolag bör omfattas av vinstdelningen. Utskottet kan för sin del vitsorda att inveslmenlförelagen i förhållande till andra företag som också omfattas av systemet i viss mån intar en särställning eftersom de inte driver någon egentlig näringsverksamhet och saknar de möjligheter lill resullatutjämning inom vinsldelningssystemel som andra aktiebolag i allmänhet har.
Detta förhållande bör dock inte medföra att inveslmenlförelagen undantas från vinsldelningssystemel. En pålaga av vinstdelningsskallens natur bör enligt utskottets mening gälla med så få undantag som möjligt. Ett undantagande av förvaltningsbolagen från skattskyldighet kan bl. a. i situationer då bolaget ingår som moder- eller dotterföretag i en koncern skapa möjligheter lill skalteundandragande genom ekonomiska transaktioner av skilda slag. Utskottet anser således all förvallningsbolagen, i varje faU i elt inledningsskede och i avvaktan på närmare erfarenheter av den nya lagstiftningen, bör omfattas av bestämmelserna,
Fideikommissariernas intresseorganisation kritiserar i en till utskottet inlämnad skrivelse det förhållandet alt bildandel av fideikommissbolag med del föreslagna vinsldelningssystemel försvåras. Organisationen framhåller all bolagels förvärv av fast egendom regelmässigt sker mot reverser till betydande belopp och att till följd av inflationseffekterna på skulderna höga reala vinster uppkommer. Delta bör enligt organisationen avhjälpas genom alt skuld som uppkommit i samband med förvärv genom tillskott enligt lagen om fideikommiss utesluts vid beräkningen av del reala resultatet, lill den del skulden avser annal än byggnad.
Som utskottet anfört tidigare torde del inte kunna undvikas att övergången lill en real beskattning kommer alt innebära problem. Dessa bör enligt utskottets mening emellertid belysas närmare mot bakgrund av kommande erfarenheter av bestämmelserna. De skalleeffekter som organisationen påtalar utgör en naturlig följd av de nya principerna, och de åberopade omständigheterna utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skål för all nu delvis undanta fideikommissbolagen från vinsldelningsskatl,
Sveriges hotell- och reslaurangförbund (SHR) har vänt sig mol alt inflationsberäkningen för byggnader - i motsats till vad som föreslås för inventarier - konstruerats på ett sådant sätt all holellnäringen kommer att drabbas av vinsldelningsskatl i samband med lånefinansierade nyinvesteringar på ett helt annat sätt än exempelvis industriföretag som investerar i inventarier, Vinsldelningssystemel medför enligt förbundet också andra snedvridande effekter som kan leda till all byggnader för hotelländamål i framliden endast kan ägas av grupper som inte ingår i vinsldelningssystemel.
Enligt vad utskottet erfarit föranleds skillnaderna i beräkriingssätlet för inflationsavdragel mellan å ena sidan byggnader och å andra sidan inventarier m. m. av främst tekniska skäl. Avsikten är emellertid att resultatet på
SkU 1983/84:5 y 4
sikt skall bli likvärdigt. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt alt nu bedöma hur reglerna i detalj kommer att slå för olika branscher och hur de kommer alt påverka konkurrenssituationer mellan olika företag. Som framhålls i propositionen är det naturligt alt hithörande problem las upp till förnyad prövning efter någon tids erfaranhet av reglerna.
Representanter för PK-banken har i skrivelse till och vid uppvaktning inför utskottet framhållit all den konstruktion för fribeloppet som valts i propositionen medför att PK-banken i förhåUande lill övriga banker kommer i en ogynnsam situation. Man fäster därvid uppmärksamheten på den speciella samarbetsform som råder mellan PK-banken och den från vinsldelningssystemel undantagna postbanken och som innebär att PK-banken via en kostnadsersättning betalar för de banktjänster postverket utför. Av denna ersättning avser mellan 330 och 350 milj, kr, gottgörelse för direkta lönekostnader, som PK- banken inte kan la med i det underlag på vilket del lönebaserade fribeloppel beräknas.
Utskottet kan ha viss förståelse för de av PK-banken framförda synpunkterna. Vinstdelningssystemet bör emellertid enligt utskottets mening med hänsyn lill sin konstruktion gälla så genereUl som möjligt. Del torde f. ö. finnas många andra fall där företag köper tjänster av utomstående -exempelvis underleverantörer - och där således belopp som i realiteten utgör lönekostnader inte kan inräknas i underlaget för fribeloppel. Utskottet vill emellertid inte bestrida att del av PK-banken påtalade förhållandel kan innebära en olägenhet. Enligt utskottets mening bör man dock avvakta de närmare erfarenheterna av bestämmelserna innan man inför en dispensregel av den art banken åsyftar.
På grund av del anförda anser skatteutskottet sig böra förorda all finansulskollet tillstyrker förslaget om vinstdelningsskall och avstyrker de motionsyrkanden som innebär avslag på propositionen i denna del. Av vad ulskollel tidigare anfört och av uttalanden under remissbehandlingen av vinsldelningsförslagel framgår all kritik i vissa hänseenden kan riktas mol vinstdelningsskalten. Vid en samlad bedömning kan emellertid - som också lagrådet framhåUer - de påtalade olägenheterna inte anses vara av sådan styrka att man bör avslå från den reala vinslbeskatlningen. Med hänsyn lill all realbeskaltning är en principiell nyhet i det svenska skattesystemet är det av naturliga skäl angelägel all regeringen uppmärksamt följer utvecklingen av de nya bestämmelserna och efter någon tids erfarenhet lar upp förslagels olika detaljer lill förnyad prövning.
I två motioner som väckts med anledning av propositionen har ställts yrkanden som syftar till all underlätta personligt ägande av aktier. Sålunda begär Ulf Adelsohn m.fl. (m) i motion 204 ett tillkännagivande av riksdagen om skatlefondssparandets betydelse i sådant hänseende. Samma motionärer föreslår också vissa konkreta åtgärder för att främja aktiesparande, nämligen borttagande av dubbelbeskattningen av aktieutdelningar, andra och enklare regler för beskattning av reaUsalionsvinst saml stimulanser av aktiefondsspa-
SkU 1983/84:5 y 5
rande och förelagsanknulna vinstdelningssystem. Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) begär i motion 224 att skattereduktion för aktieutdelning återinförs, all dubbelbeskattningen av aktier slopas och all förmögenhetsskatten på arbetande kapital i mindre och medelstora förelag avskaffas.
Utskottet har nyligen haft alt ta ställning till Ukartade motionsyrkanden och vill i dessa frågor endast hänvisa till sitt yttrande 1983/84:1 y till finansulskollet om allemanssparandet och sitt betänkande 1982/83:55, Enligt utskottets uppfattning saknas skäl att i detta sammanhang ompröva dessa frågor. Utskottet anser således att finansutskottet bör avstyrka bifall lill alla dessa yrkanden.
Enligt 11 § e) lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall sådan fond återföras till beskattning om företagel vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk eller rörelse. Utskottet anser alt detta författningsrum bör ha samma lydelse som motsvarande bestämmelse i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt invesleringskonlo. Denna fråga bör enligt utskottets mening regleras samtidigt med de nu aktuella ändringarna i lagen. Utskottet kommer därför att tillställa finansutskottet förslag till författningsändring.
Stockholm den 1 december 1983
På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Caristein (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s)* , Karl Björzén (m)* , Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh (s) och Erkki Tammenoksa (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Avvikande mening
Knut Wachtmeister, Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Kari Björzén (m) och Kjell Johansson (fp) anser alt del avsnitt av utskottels yttrande som börjar på s. 2 med "Skatteutskottet anser" och slutar på s. 5 med "dessa yrkanden" bort ha följande lydelse:
Löntagarfondernas väsentligaste uppgift sägs i propositionen vara att skapa en fördelningspolitiskt acceptabel tillväxt- och stabiliseringspolilik. Genom vinstdelningen skall - menar man - fonderna bidra till alt minska de fördelningspoliliska motsättningarna och därmed ge lönlagarnas organisationer bättre förutsättningar att medverka till att bevara en hög lönsamhet i näringslivet. Fondernas inträde på aktiemarknaden kan enligt regeringens uppfattning motverka att en höjd efterfrågan på riskkapital verkar uppres-
SkU 1983/84:5 y 6
sande på kapitalavkastningskravet, vilket skulle hämma företagens expansionsförmåga.
Enligt utskottets mening kommer fonderna inte att kunna tillgodose det avsedda syftet. Tvärtom talar sannolikheten för att effekterna kommer att bli rakt motsatta dem man säger sig vilja uppnå.
De utredningar vilkas förslag ligger till grund för propositionen har - och det påpekas f. ö. också av lagrådet - inte varit förutsättningslösa i den meningen all de sakkunniga haft att ta ställning till om ett löntagarfondsyslem bör införas eller inte. Vinsldelningsgruppens arbete har remissbehandlats för sig och de båda andras- placeringsutredningens och fondgruppens-gemensamt. Det betyder att remissinstanserna inte varit i tillfälle att yttra sig över elt förutsättningslöst och samlat förslag lill löntagarfonder. Detta förhållande - liksom den anmärkningsvärt korta remisstiden - har också starkt kritiserats vid remissbehandlingen.
Den principiella frågan huruvida ett löntagarfondssystem över huvud taget bör införas eller inte prövas av finansutskottet. Skalteutskollet anser sig därför böra begränsa sig till alt granska den i propositionen föreslagna lösningen för att finansiera fondsystemet.
Vid en sådan granskning kan utskottet inledningsvis konstatera att regeringen vall en ulomordenlUgt komplicerad modell för beräkning av vinstdelningsskalten. Den skall nämligen fastställas i tre olika steg, av vilka ett innebär att det nominella resultatet (dvs. resultatet efter avdrag för årets inkomstskatt och tillägg för påförd kommunalskatt, förlust- och stimulans-avdrag samt avsättning lill lagerreserv) skall räknas om till elt s. k. realt resultat. För att få fram detta måste man göra ett mot årets inflation svarande avdrag på bl. a. lager, byggnader, inventarier och monetära tillgångar saml elt tillägg för årets inflationseffekler på ingående skulder. Att en sådan beräkningsmetod i ett i övrigt nominellt system kommer all leda lill ett orimligt merarbete för såväl berörda förelag som taxeringsmyndigheter säger sig självt. TiU saken hör också all beräkningen måste göras av en mängd förelag uteslutande i syfte att styrka all vinsldelningsskatl inte skall erläggas. Det måste därför antas att konsultföretagen får svårigheter all hinna med alla de uppdrag som den nya lagstiftningen kan väntas medföra.
Förslaget till vinstdelningsskatt strider således enUgt utskottets mening klart mot regeringens egna uttalanden ofn nödvändigheten av alt bestämmelser och administrativa rutiner på bl. a. skatteområdet inte utvecklas i en från kontrollsynpunkl komplicerad riktning (jfr Dir 1982:27). Redan av formella skäl bör därför förslaget om vinsldelningsskatl avvisas.
Även från materiell synpunkt kan emellertid grava anmärkningar riktas mol vinsldelningssystemel. Vinsldelningsmodellen i kombination med en bibehållen företagsbeskattning innebär en progressiv beskattning av bolagsvinster. Det torde inte kunna bestridas all en sådan beskattning kommer alt försämra förelagens likviditet, minska deras investeringsvilja och ha en negaliv inverkan på deras internationella konkurrensförmåga samtidigt som
SkU 1983/84:5 y 7
statens och kommunernas skatteunderlag påverkas negativt. 1 sammanhanget bör erinras om alt frågan om en progressiv bolagsskatt tidigare prövats bl. a. av företagsskalteberedningen men att tanken på en sådan skatt avvisats.
Vinstdelningsskalten är inte heller konkurrensneutral, och denna brist på neutralitet gäller såväl mellan företag som drivs i olika företagsformer som mellan olika förelag inom en och samma företagsform. Skatten kommer särskilt hårt att drabba företag med goda utvecklingsmöjligheter och låg kapitalbildning. Den kommer också alt ha olika effekter beroende på vilka slag av tillgångar som dominerar i ett förelag. Förelag med ett stort inslag av byggnader och markanläggningar i balansräkningen kommer - särskilt i samband med investeringar- alt drabbas hårt jämfört méd förelag med stora inventarietillgångar. Ett belopp motsvarande inflationen på nominella skulder kommer nämligen att betraktas som intäkt samtidigt som avskrivningen på byggnadsinvesteringarna blir obetydlig. Även om förelaget inte visar någon nominell vinst kan del således bli skyldigt betala vinstdelnings-skatt.
Andra påtagliga brister år all vinsldelningssystemel inte medger vare sig alt förelagen utjämnar förluster mellan olika år eller all de lämnar koncernbidrag i särskild ordning. En annan svaghet är att frågan vilka förelag som skall omfattas av vinsldelningssystemel uppenbarligen inte utretts tillfredsställande. Detta bestyrks f. ö. av vad som framkommit vid uppvaktning inför utskottet av representanter för investmentbolagen.
I den proposition med förslag till lag om skärpt realisationsvinstskatt och omsättningsskatt på aktier som nyligen behandlats av riksdagen understryker finansministern alt en god kursutveckling på börsen underlättar företagens försörjning med riskkapital och därför är av allmänt intresse. Han understryker också all elt brett intresse för aktiesparande är från allmänna utgångspunkter positivt och bör uppmuntras.
Riksdagen har genom flera beslut som på regeringens initiativ tagits under senare tid allvarligt försämrat möjligheterna för enskilt sparande i aktier. Mot den bakgrunden finner utskottet del myckel anmärkningsvärt all man nu lägger elt förslag som kommer alt ytterligare avsevärt minska intresset för aktiesparande och därmed försämra företagens möjligheter att erhålla riskvilligt kapital.
På grund av det anförda och vad som i övrigt framkommit vid uppvaktningar inför utskottet anser utskottet sig böra förorda alt förslaget om vinstdelningsskall avvisas också av materiella skäl.
Om finansutskottets majoritet skulle finna all elt syslem med löntagarfonder bör införas måste enligt skatteutskottets mening finansulskollet mot bakgrund av vad tidigare anförts under alla förhållanden välja en annan finansieringskälla än vinstdelningsskalten.
Av skalleutskotlels tidigare uttalanden framgår att utskottet anser det angeläget att man på olika sätt underlättar förelagandels villkor. De förslag
SkU 1983/84:5 y 8
till åtgärder i sådant syfte som läggs i parlimolionerna från m och fp är enligt utskottels mening värda beaktande. Utskottet anser därför all finansutskottet bör tillstyrka de i motionerna framförda förslagen om återinförande av skaltefondssparandet och av skattereduktion för aktieutdelning samt om stimulanser lill förelagsanknutna vinstdelningssyslem. Skatteutskottet anser också att förmögenhetsskatten på del arbetande kapitalet i små och medelstora företag bör las bort. Det sistnämnda får anses så myckel mer angeläget som förmögenhetsskatten avsevärt skärpts fr. o. m. 1984 års taxering. Den i folkparlimotionen aktualiserade frågan om dubbelbeskattning av aktier är värd att närmare pröva. Skatteutskottet föreslår därför alt finansutskottet tillstyrker en utredning av frågan.
minab/gotab Stockholm 1983 77352