Jordbruksutskottets yttrande
1986/87:3 y
om vissa åtgärder m.m. efter Tjernobylolyckan (prop. 1986/87:18 bil. 2)
JoU
1986/87:3 y
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 14 oktober 1986 anhållit om jordbruksutskottets yttrande över proposition 1986/87:18 (bilaga 2) om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan jämte eventuella motioner med anledning av proposi-fionen.
Jordbruksutskottet behandlar i förevarande yttrande de förslag regeringen framlagt i bilaga 2 efter föredragning av dåvarande jordbruksminister Svante Lundkvist - avseende åtgärder för bl. a. jordbruks- och renskötselföretag -samt av miljöminister Birgitta Dahl - avseende statens strålskyddsinstituts förslag till åtgärder. I anslutning härtill behandlar utskottet motioner med anledning av propositionen, i den mån de berör frågor inom utskottets beredningsområde.
Propositionen
Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition 1986/87:18 (bilaga 2) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer som i propositionen redovisats för ersättning på grund av radioakfivt nedfall,
2. fill Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall på tilläggsbudget I för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.,
3. fill Bidrag till statens strålskyddsinstitut på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.
Motioner
Motion 1986/87:N104 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen
till känna vad som i
motionen anförts om en helhetssyn på samerna och erforderliga åtgärder för
att skydda de samiska näringarna med anledning av både den inträffade och
ev. kommande kärnolyckor,
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om införande i skattelagstiftningen av s. k. renkonto fr. o. m. inkomståret 1986,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om uppräkning av prisstödet fill rennäringen för innevarande budgetår.
1 Riksdagen 1986/87. 16saml. Nr3 y
Mofion 1986/87:N105 av Lars V/erner m. fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i JoU 1986/87:3 y fråga (yrkande 6), att riksdagen beviljar de resurshöjningar som begärts av generaltullstyrelsen.
Motion 1986/87:N107 av Hans C»au och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas L att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett sammanhållet åtgärdsprogram, 2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett s. k.
renkonto fr.o.m. inkomståret 1986.
Motion 1986/87:N108 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om åtgärder i anledning av det radioaktiva nedfallet från Tjernobylolyckan.
Motion 1986/87:N109 av Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen tin känna att samma regler för ersättning skall gälla för fisket som gäller för jordbruk, trädgårdsnäring och rennäring.
Motion 1986/87:N110 av Paul Lestander m. fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till renkonto som kan tillämpas vid taxeringen av 1986 års inkomster,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till kompensation till samer för fördyrade levnadsomkostnader, skador på jakt och fiske för avsalu, föriuster för utebliven sommarslakt samt utvecklingsstöd till samebyar,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till riktad uppdragsforskning för framtagande av lämpliga typer av cesiumfritt renfoder, gärna som utvecklingsprojekt inom samebyarna.
Mofion 1986/87:N111 av Nils Häggström och Börje Hörnluiid (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena 2-4),
2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förstärkta resurser för forskning om effekterna av det radioaktiva nedfallet för de nordnorrländska länen i enlighet med vad som anförs i motionen,
3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att samhället skall svara för kostnaderna vid all provtagning av produkter och regelbundet redovisa värden för strålningsintensiteten för fisk och vilt m. m. i enlighet med vad som anförs i motionen,
4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i mofionen anförts om ersättning för föriuster och merkostnader med anledning av det radioaktiva nedfallet från olyckan i Tjernobyl till samer med kombinationssysselsättningar.
Motion 1986/87:N113 av Ivar Franzén m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga . (yrkande 7), att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om riktlinjerna för ersättning till enskilda, företag och områden för förluster och merkostnader på grund av radioaktivt nedfall som en följd av olyckan i Tjernobyl.
Motion 1986/87:N114 av Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng (c), vari JoU 1986/87:3 y yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena 4, 6-7 och 10)
4. att riksdagen beslutar att ett landsomfattande
förvaringssystem för
radioaktiva olyckor skall upprättas, ,,
6, att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad
som i motionen anförts om behovet av förstärkning av kompetensen hos
myndigheter, *
7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad
som i motionen anförts om långsiktiga forskningsinsatser kring livsmedels
produktion och de areella näringarna, '
10. att riksdagen beslutar att en monitor för mätning av radioaktivt jod permanent placeras i Gävle.
Motion 1986/87:N115 av Görel Thurdin och Martin Olsson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena 1, 2 och 6),
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppdrag ät fiskeristyrelsens utredningsavdelning i Härnösand att utföra forskningsprojekt om rehabilitering av fiskevatten i enlighet med mofionen,
2. att riksdagen beslutar att bland ersättningsberättigade grupper även inräkna fiskesamer och fiskevattenägare,
6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om forskning kring livsmedelsförsörjningen i samband med radioaktivt nedfall.
Hearing
Ordföranden i lantbruksstyrelsens renradiakgrupp,, avdelningsdirektör Bengt Ekendahl, har inför utskottet redogjort för renradiakgruppens verksamhet och i samband därmed besvarat frågor.
Uppvaktning
Representanter för Svenska samernas riksförbund har vid uppvaktning inför utskottet framfört synpunkter på följderna för rennäringen och - på sikt -den samiska kulturen av det radioaktiva nedfallet härrörande från Tjernobyl. I samband därmed har de överlämnat en till riksdagen ställd skrivelse vartill fogats avskrift av Riksförbundets skrivelse till regeringen från september 1986.
Utskottet
Ärendet är föranlett av följdverkningarna i Sverige av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen den 26 april 1986. Redan kort tid efter olyckan: stod det klart att nedfallet av radioakfiva ämnen i Sverige var väsentligt allvarligare och mera omfattande än i de flesta andra länder i Västeuropa. Det stod också klart att en rad åtgärder behövde vidtas i Sverige.för att begränsa de skadliga konsekvenserna och därnäst att för framtiden åstadkomma en bättre beredskap inför liknande situationer.
Regeringen tillsatte i maj en särskild grupp som fick i uppdrag att inom JoU 1986/87:3 y regeringskansliet initiera och samordna de åtgärder som visar sig befogade med anledning av det radioaktiva nedfallet. I gruppen, som leds av företrädare för statsrådsberedningen, ingår statssekreterare från jordbruks-, industri- samt civildepartementen.
På myndighetsplanet har regeringen lämnat uppdraget att samordna frågor rörande kontroll av skadeverkningarna, tillåtna riktvärden, åtgärder när riktvärdena överskrids samt ersättning till drabbade till en grupp generaldirektörer under ledning av naturvårdsverkets chef.
För de områden i landet där det radioaktiva nedfallet varit störst utfärdade lantbruksstyrelsen den 21 maj 1986 rekommendationer om åtgärder för att minska skadeverkningarna. Riktvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel anges av statens livsmedelsverk. Målsättningen har varit att hålla de radioaktiva ämnena i livsmedel på en så låg nivå att inga onödiga doser överförs till människan genom maten. Regeringen har beslutat att ersättning skall utgå för produkter från jordbruks- trädgårds- och renskötselföretag som inte får saluföras på grund av att dessa produkter innehåller högre halter av radioakfiva ämnen än riktvärdena (SFS 1986:621).
I avvaktan på att slutlig skadereglering kan ske beslutade regeringen den 29 maj 1986 att ställa 25 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för förskottsutbetalning till drabbade jordbrukare och till trädgårdsföretagen. Beslut har också fattats om ersättning till älgjägare.
Med stöd av regeringens beslut om ersättning har lantbruksstyrelsen beträffande jordbruks- och trädgårdsföretag beslutat i huvudsak följande.
Enligt lantbruksstyrelsens föreskrifter lämnas ersättning till jordbruksföretag för de kostnader som har orsakats av försenad betessläppning, för minskad avkastning i mjölkproduktionen till följd av detta och för mjölk som har kasserats. Vidare lämnas ersiittning för kasserade slaktdjurskroppar och för merkostnader och försämrat ekonomiskt utbyte av slaktdjur då slakten skett vid annan tidpunkt än vad den eljest skulle ha gjort. Ersättning ges också för foder som kasserats och för sanering av vallar.
Till trädgårdsföretag lämnas enligt lantbruksstyrelsens föreskrifter ersättning för produkter som omfattas av försäljningsförbud och för vissa frilandsodlade trädgårdsprodukler som kasserats. För sanering av vissa frilandsodlingar utgår ersättning för kostnader, förluster, merarbete och nytt växtmaterial.
De renskötande samerna är en grupp som har drabbats hårt av nedfallet från Tjernobyl.
1 fråga om renskötselföretag har statens livsmedelsverk och lantbruksstyrelsen efter samråd med Svenska samernas riksförbund beslutat i huvudsak följande. 'Renar från områden där förhöjda halter av radioaktiva ämnen uppmätts måste slaktas på kontrollslakteri. Beslutet omfattade till en början Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, men har nu utsträckts till att avse även Norrbottens län. Cesiumhalterna har nämligen ökat hos renarna under hösten när de övergått till att beta lav. Cesiumhalten i varje enskild renkropp undersöks. Vid för hc'ga halter av radioaktiva ämnen kasseras renkroppen. Renägarna erhåller ersättning motsvarande marknadspriset från slakteriföretagen enligt gängse rutiner för samthga slaktade renar, dvs.
även för sådana som inte godkänts,som livsmedel på grund av för hög JoU 1986/87:3 y cesiumhalt. Kontrollslakterierna erhåller sedermera ersättning från lantbruksstyrelsen för de renkroppar som inte kunnat godkännas som livsmedel av detta skäl. De erhåller också ersättning för sina hanteringskostnader för dessa renkroppar. Ersättning till renägare kan utgå även för tidigareläggning av slakt, utfodring av renar och för merkostnader för anskaffning av matrenar.
Enligt förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga halter av radioaktivitet lämnas ersättning för sådana älgar som förstörs eller tas om hand av slakteri. Ersättning utgår med 2 200 kr. för vuxen älg och 1 000 kr. för älgkalv.
Jordbruksministern framhåller att det är svårt att i dag beräkna det sammanlagda medelsbehovet för de av regeringen beslutade ersättningarna. Uppskattningsvis kan detta röra sig kring 250 milj. kr. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att detta belopp anvisas och att ersättningarna bestrids från ett nytt förslagsanslag under nionde huvudtiteln, betitlat Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i anslagsfrågan. Det fillstyrks.
Riktlinjer för ersättning
I propositionen framhålls att ersättningsfrågorna ännu inte har kunnat slutbehandlas för alla områden. Sveriges fiskares riksförbund har i skrivelse till regeringen yrkat att ersättning skall utgå fill bl. a. licensierade fiskeföretag för kostnader och förluster pä grund av det radioaktiva nedfallet. Till regeringen har vidare inkommit skrivelser från bl. a. Svenska samernas riksförbund, Sveriges fiskevattenägareförbund, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Nordisk Hotell- og Restaurantförbund och Sveriges köpmannaförbund, vilka begär ersättningar och åtgärder av skilda slag.
Enligt föredragandens mening kan inte i dag överblickas den fullständiga omfattningen och konsekvenserna av de skador som föranletts av Tjernobylolyckan. Han förordar därför att i den mån ytterligare krav reses om kompensation till följd av radioakfivt nedfall efter kärnkraftsolyckan bör frågor om ersättning prövas i huvudsak efter de principer som har tillämpats för tidigare beslut om ersättning. Regeringen bör i förekommande fall kunna ' besluta om ersättning frän anslaget.
De kostnader som myndigheterna har med anledning av kärnkraftsolyckan och som inte täcks genom särskilda anslag bör liksom hittills vid behov täckas genom överskridande av resp. myndighetsanslag. Mot den angivna bakgrunden föresläs i propositionen att riksdagen godkänner de riktlinjer som redovisats.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i industridepartementet överväger ersättningsbehoven hos olika vidareförädlingsföretag som drabbats av minskade eller uteblivna leveranser från råvaruproducen-terna. På grundval av en inventering från berörda länsstyrelser av uppkomna förluster hos i första hand företag som för sin verksamhet är beroende av
leveranser
frän renskötselföretag samt av bär, fisk och vilt kommer JoU
1986/87:3 y
regeringen enligt bilaga 3 till propositionen att ta ställning till
ersättningsprin
ciper i vad gäller olika verksamheter. Regeringen har sederrhera i avvaktan
på mer definitiva ställningstaganden, beslutat ge tillfälliga, ränte- och
amorteringsfria lån till vissa företag med akuta svårigheter. .
Riktlinjerna för ersättning diskuteras i flera motioner;
Enligt motion N113
av Ivar Franzén m. fl. (c) bör samfiiga enskilda företag och områden som til
följd av olyckan i Tjernobyl åsamkats kostnader och förluster ha rätt fill
ersättning (yrkande 5). Det måste ankomma på regeringen att fastställa
principerna för ersättning. Motionärerna understryker emellerfid att slentri
anmässig tillämpning av tidigare ersättningsregler inte får ske. Varje ansökan -
om ersättning från ett företag måste noggrant prövas utifrån förutsättningar
na i det aktuella fallet. Den konkreta prövningen bör ske av de regionala
organen i berörda områden. I motionen framhålls även att det radioaktiva ,
nedfallet påverkar den sociala och kulturella miljön för alla boende i de
drabbade områdena. Förstörda möjligheter till jakt och fiske, bär- och
svampplockning samt ökad oro för hur nedfallet påverkar hälsa och miljö på
lång sikt har givit invånarna i dessa områden en försämrad livskvalitet - eri
förlust som inte kan ersättas med ekonomiska anslag, hävdar motionärerna.
Ett likartat resonemang förs i motion N108 av John Andersson (vpk). 1
motionen erinras om att det radioaktiva nedfallet inneburit stora problem för
många människor, främst i skogslänens glesbygder. För t. ex. fjällbor som
har. en stor naturahushållning och vars enda inkomst utgörs av vad de kan
sälja av fisk och vilt har situationen blivit ohållbar. Om inte dessa människor
får hjälp måste de flytta, anser motionären och yrkar i nu berörd del på
omgående hjälp till fjällbefolkning och människor med likartade förhållaur
den. I motionen yrkas även att mätutrustning installeras i de hårt drabbade
kommunerna. All provtagning som människorna i området anser nödvändi
ga bör ske gratis. Utrustning såväl som provtagning bör bekostas av staten.
Samma uppfattning redovisas i motion. NI 11 av Nils Häggström och Börje
Hörnlund (c) som även anser att samhället bör regelbundet redovisa värden
för strålningsintensiteten för fisk och vilt m. m. (yrkande 3).
I motionerna N104 av Martin Olsson och Karin Israelsson
(c), N107 av
Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (m) och NI 10 av Paul Lestander m. fl.
(vpk) framhålls särskilt de problem samerna och rennäringen drabbats av på
grund av Tjernobylolyckan. I motionerna erinras om att Svenska samernas
riksförbund vänt sig till regeringen i en särskild skrivelse och begärt vissa
åtgärder utöver dem som hittills vidtagits eller beslutats. Vägledande för
samhällets hela insatser måste vara att åter bygga upp en framtidstro hos de
renskötande samerna och att samhällets insatser präglas av en helhetssyn,
framhålls det i motion N107. Ett sammanhållet åtgärdsprogram bör utarbe- , ,
tas av ett centralt organ, lämpligen, laritbruksstyrelsens renradiakgrupp (yrkande 1). Ett motsvarande yrkande framläggs i motion N104, yrkande 1. Enligt motion NllO bör riksdagen hemställa om förslag till kompensation till samer för fördyrade levnadsomkostnader, skador på jakt och fiske för avsalu, förluster för utebliven sommarslakt samt utvecklingsstöd till samebyar (yrkande-2).
I motion Nlll (c) framhällsatt hänsyn bör tas till en speciell grupp samer.
nämligen sådana som blott delvis livnär sig på renskötseln och i övrigt har JoU 1986/87:3 y inkomster från fiske, jakt, bärplockning och turism, när ersättningen till drabbade fördelas (yrkande 4). Enligt mofion NI 15 av Görel Thurdin och Martin 0|sson (c) bör bland ersättningsberättigade grupper även inräknas fiskesamer och fiskevattenägare.
Enligt motion N109 av Jens Eriksson (m) bör riksdagen som sin mening uttala att samma regler för ersättning skall gälla för fisket som gäller för jordbruk, trädgårdsnäring och rennäring. Enligt motionärens mening ger uttalanden i proposifionen om ersättning åt fiske icke någon garanti för likvärdig behandling med.de nämnda näringarna.
Utskottet får för egen del anföra följande.
Enligt utskottets mening har ersättningen till jordbruksföretag, trädgårdsföretag, rennäringsföretag och älgjägare för förluster och merkostnader till följd av radioaktivt nedfall fungerat förhållandevis väl, med hänsyn tagen till det oväntade i den situation som uppstod eftet Tjernobylkatastrofen. Utskottet delar regeringens uppfattning att man även vid framfida bedö-mingar av ersättningsbehoven i huvudsak bör följa de principer som därvid har tillämpats, nämligen att förluster och merkostnader ersätts.
Som framhålls i flera motioner kommer frågorna i fortsättningen att i många fall bli mer svårbedömda. Det blir nödvändigt att vid bestämmande av ersättningen ta hänsyn fill sociala och kulturella aspekter som har att göra med livskvaliteten och människors oro för de långsiktiga följderna av det radioaktiva nedfallet. Som även framhålls i motion N108 gäller detta icke minst fjällbefolkningen - som till stor del levt på naturahushållningsbasis -och människor med likartade förhållanden. Utskottet utgår från att hjälpen i sådana fall lämnas både snabbt och effektivt. Den radioaktiva nedsmutsningen av mark, växter och vatten förväntas kunna pågå i flera är i stora delar av landet. Om det inte är möjligt att fastställa ersättningsbehovet omedelbart bör myndigheterna kunna föranstalta om förskottsbetalning.
När det gäller fisket och de garantier som efterlysts i flera motioner får utskottet erinra om att den omfattande radioaktiviteten i sjöar och vattendrag kunnat konstateras först på sensommaren. Som svar på en fråga i riksdagen har jordbruksminister Mats Hellström meddelat att de ansökningar om ersättning som inkornmit från fisket och fiskberedningsindustrin samt de inventeringar som genomförts av länsstyrelserna nu bereds i regeringskansliet med inriktning pä att besked skall kunna lämnas till de skadedrabbade utan onödig tidsfördröjning.
Den fråga som väckts i motionerna N108 och Nlll om kommunernas utrustning med mätinstrument och gratis provtagning har även tagits upp i en interpellationsdebatt i riksdagen. Miljöministern framhöll därvid att regeringen avser att se till att kommunerna skall få bästa möjliga utrustning för att kunna hjälpa människor med information, mätningar och annat. Samtidigt påpekade hon att kommunerna på sina håll har utnyttjat sin kommunala självbestämmafiderätt och tar ut avgifter för analyser, medan statens analyser är gratis.
När det gäller regeringens allmänna inställning i ersättningsfrågan förkla-rade miljöministern att den särskilda statssekreterargruppen och den särskil-
da gruppen av generaldirektörer har till uppgift att följa utvecklingen och JoU 1986/87:3 y
föreslå de ytterligare insatser som behövs. Själv hade hon vid besök i de
berörda områdena haft samtal med företrädare för bl. a. kommuner,
länsstyrelser och lantbruksnämnder och därvid sökt sprida känslan av att alla
måste arbeta för att ge en bra hjälp till de drabbade. Hon försäkrade att
arbetets inriktning är att ge bästa tänkbara hjälp till de drabbade grupperna.
Enligt regeringens mening vore det emellertid fel att redan nu genom alltför
detaljerade beslut låsa sig. I stället vill man vara öppen för de insatser som
behövs och vara beredd att göra dem. Systemet med förskottsbetalning har
redan utnyttjats för ersättningen till jordbrukare, trädgårdsmästare och
samer. Det kan finnas fler som behöver hjälp med motsvarande system,
förklarade miljöministern.
Den näringsgren som i sin helhet drabbats hårdast av det radioakfiva nedfallet från Tjernobyl är rennäringen. Eftersom rennäringen utgör en bas för den samiska kulturen innebär det inträffade ett hot mot hela denna folkminoritets kultur och traditioner. I proposifionen framhåller miljöministern att bevarandet och utvecklandet av den samiska kulturen är en angelägen uppgift. Denna utgångspunkt har väglett de insatser som från samhällets sida har vidtagits för samerna med anledning av reaktorolyckan i Tjernobyl.
Motionsyrkandena om ytterligare åtgärder till förmån för rennäringen och den samiska kulturen tar samtliga sin utgångspunkt i den tidigare omnämnda skrivelsen till regeringen från Svenska samernas riksförbund, SSR. Vid sin uppvaktning hos utskottet underströk SSR:s representanter ytterligare vikten av att ett samlat ätgärdsprogram antas till följd av Tjernobylolyckan och dess konsekvenser. Delegationen uppehöll sig bl. a. vid yrkandet om att mandatet för lantbruksstyrelsens renradiakgrupp utvidgas till att omfatta» frågor rörande fördyrade levnadsomkostnader, jakt och fiske för avsalu, konsekvenserna av slaktstoppet under sommaren, ökad administration inom samebyarna och SSR samt utvecklingsstöd till samebyarna. Vidare berördes frågan om renforskningens organisation och lokalisering, införande av renkonto, höjning av prisstödet till rennäringen och initiativ till en gemensam nordisk samisk utredning.
Utskottet får för sin del anföra följande.
Lantbruksstyrelsens renradiakgrupp är sammansatt av företrädare för lantbruksstyrelsen, lantbruksuniversitetet och samernas riksförbund. Till gruppen har även knutits en veterinär och en renägare. Gruppen har enligt sina direktiv att utreda frågan om ersättning från staten till renägare som drabbas av inkomstbortfall och/eller merkostnader till följd av det radioaktiva nedfallet i Sverige. Arbetsgruppen skall även undersöka förutsättningarna att genom olika åtgärder (tillskottsutfodring etc.) minska de genom nedfallet uppkomna konsekvenserna för rennäringen. Den skall i sitt arbete hålla kontakt med vederbörande centrala myndigheter som jordbruksnämnden, livsmedelsverket, strålskyddsinstitutet och statens veterinärmedicinskaan-stalt.
Inom ramen för sitt uppdrag har gruppen enligt vad utskottet inhämtat vid hearing föranstaltat om full ersättning till renägare för slaktade djur som
kasserats. En omfattande rådgivning har utgått med ledning av mät- och JoU 1986/87:3 y analysresultat om var bete bäst bör bedrivas med hänsyn till radioaktiviteten i fodret, när ersättningsfoder bör sättas in osv. För att minska fördyrade levnadsomkostnader har gruppen föranstaltat om bidrag för inköp, forsling och infrysning av matrenar. En tjänsteman på samernas riksförbunds kansli har avdelats för att på heltid ägna sig åt de frågor som föranletts av det radioaktiva nedfallet. Utskottet utgår från att riksförbundets kostnader för vederbörande kommer att ersättas av statsmedel från det nu föreslagna anslaget. Pä förslag av gruppen har en överenskommelse träffats mellan lantbruksstyrelsen och domänverket om flyttning av högst 5 000 renar frän de svårast drabbade områdena i Jämtland till betesmarker i Älvdalen för att nedbringa radioaktiviteten i renkropparna. Frågor om ersättning för minskat utbyte av fiske och jakt har icke behandlats av gruppen då dessa frågor i stor utsträckning berör andra grupper än de renskötande samerna. Förluster i samband med den ekonomiskt viktigaste jakten, av älg, ersätts som tidigare framhållits enligt den särskilda förordningen i ämnet.
Övriga frågor om ersättning till följd av minskat utbyte av jakt och fiske bereds, som tidigare nämnts, i regeringens kansli. Utskottet utgår frän att de vidare frågor som innefattas i förslaget om utvecklingsstöd till samebyarna och om en plan för ett sammanhållet åtgärdsprogram är av den dimensionen att de görs till föremål för en samlad bedömning i den interdepartementala statssekreterargruppen. Denna torde även i övrigt vara rätt forum för samordning av åtgärder som berör flera departement. Utskottet betonar vikten av att arbetet sker med stor skyndsamhet och att ersättningsbesluten där så är lämpligt delegeras till vederbörande länsorgan. Näringsutskottet bör enligt jordbruksutskottets uppfattning föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning av mofionerna N104 yrkande 1, N107 yrkande 1 och NllO yrkande 2.
I övrigt bör de motionsyrkanden som framställts om riktlinjerna för ersättning icke föranleda något särskilt uttalande frän riksdagens sida.
Med de modifikationer som föranleds av utskottets ställningstagande till motionerna N104, N107 och NllO i nu berörd del tillstyrker utskottet regeringens förslag fill riktlinjer för ersättning på grund av radioaktivt nedfall.
I motion N104 yrkas att prisstödet till rennäringen räknas upp för innevarande budgetår. Utskottet får med anledning härav erinra om att riksdagen under budgetbehandlingen av innevarande års budget uttalade att prisstödet fill rennäringen bör justeras årligen i enlighet med de principer som fastställts för Norrlandsstödet. Samtidigt godkändes regeringens förslag om prisstöd för budgetåret 1986/87 (prop. 1986/87:100 bil. 11, JoU 13 p. 10:1 och 3). Med anledning av riksdagsbeslutet har lantbruksstyrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 äskat en höjning av anslaget fill prisstöd åt rennäringen med 36 % eller 4,7 milj. kr. Enligt utskottets mening bör frågan om prisstöd icke blandas samman med anslaget för att täcka ersättningsbehovet till följd av reaktorkatastrofen i Tjernobyl. Motionen avstyrks således i nu berörd del (yrkande 3).
I motionerna N104 (c), N107 (m) och NllO (vpk) framställs yrkanden att riksdagen begär införande i skattelagstiftningen om s. .k. renkonto. Med
anledning av nämnda motionsyrkanden får utskottet anföra följande. JoU 1986/87:3 y
Samernas.riksförbund har i sin tidigare redovisade framställning hemställt om en ändring av rennäringens beskattning genom att renkonto införs från inkomståret 1986.
Till stöd för framställningen anförs att behovet av ett sådant konto - att jämföra med skogskontot - redan tidigare funnits men att det accentuerats till följd av konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet. För det område som berörs av slakt- och försäljningsrestriktionerna är det av betydelse från såväl renägarnas som samhällets synpunkt att ökad slakt stimuleras, varigenom samhällets kostnader för utfodring och/eller transport av renar i motsvarande mån minskar. För det icke nedfallsdrabbade området gäller av andra skäl att stimulera till ökad slakt, framhåller riksförbundet. Den kassation av renar som kommer att ske innebär att renköttet förlorar marknadsandelar som det kan bli kostbart att ta igen senare. Genorn ett ökat slaktunderlag kan nedgången från det nedfallsdrabbade området motverkas. Samtidigt kan enligt skrivelsen det redan tidigare kända behovet av minskat antal renar i bl. a. Norrbottens län tillgodoses.
Utskottet delar den uppfattning som framförts i såväl riksförbundets skrivelse som i motionerna att renägarna och staten efter Tjernobyl har ett gemensamt intresse av att antalet renar nedbringas. Utskottet finner det även angeläget att en ökad utslaktning under de närmaste åren icke skall få till följd en skärpt beskattning av de redan hårt drabbade renägarna. Utskottet utgår från att förslaget om införande av ett renkonto är ägnat att jämna ut beskattningen under åren. Näringsutskottet bör således enligt utskottets uppfattning tillstyrka motionerna i nu berörda delar.
Statens Strålskyddsinstitut m. m.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl föranledde betydande
insatser av bl. a.
berörda myndigheter. Regeringen har, också vidtagit åtgärder för. att
säkerställa en fullgod beredskap för framtiden. Bl. a. har energirådet fått i
uppdrag att göra en översyn av beredskapen. Inom ramen för denna översyn
har statens strålskyddsinstitut (SSI) i skrivelse den 15 augusfi 1986 lämnat
förslag till beredskapsförbättrande åtgärder. 1 förevarande del av propositio
nen tar miljöministern upp de åtgärder som bör behandlas under nionde
huvudfiteln och som bör genomföras under innevarande budgetår. Åtgärder
na innefattar bl. a. automatisering av institutets gammamätstationer, kom
plettering av befintliga mätinstrument på mejerier, iitbildningsinsatser för
befattningshavare i kommuner och länsstyrelser, information till allmänhe
ten innefattande en informationsbroschyr fill hushållen, resursförbättringar
för att stärka beredskapen, forskning m. rn. Sammanfattningsvis innebär de
av SSI föreslagna åtgärderna en kostnad av 28 milj. kr., varav den svenska
kärnkraftsindustrin föreslås svara för 3 milj. kr. genom en höjning av den
särskilda avgiften som den betalar enligt förordningen (1976:247) om vissa
avgifter till statens strålskyddsinstilut. Miljöministern finner SSLs förslag
väl
avvägda. De föreslagna åtgärderna och uppdragen bör genomföras redan nu.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen riksdagen att anvisa 25
milj. kr. på tilläggsbudget I till bidrag till statens strålskyddsinstitut. 10
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om anslag. Det JoU 1986/87:3 y tillstyrks således.
1 några motioner framläggs förslag om utbyggnad av mätningsresurserna
för den radioakfiva strålningen. Enligt motion N105 av Lars Werner m.fl. (vpk) bör påpekanden från generaltullstyrelsen om ökade resurser för kontroll av importerade grönsaker och andra livsmedel uppmärksammas (yrkande 6). I motion N108 (vpk) efterlyses som tidigare nämnts att mätinstrument installeras i de hårt drabbade kommunerna. Enligt mofion NI 14 (c) bör ett landsomfattande förvarningssystem för radioaktiva olyckor upprättas (yrkande 4). Myndigheternas kompetens bör stärkas (yrkande 6). En monitor för radioaktivt jod bör placeras permanent i Gävle (yrkande 10).
Utskottet vill först beträffande strålningsmätberedskapen erinra om att flera olika, landsomfattande system enligt strålskyddsinstitutet fanns i beredskap när Tjernobylolyckan inträffade, nämligen SSLs fasta mätstationer för gammastrålning, FOA:s fasta mätstafioner för mätning av radioaktiva ämnen i luft, SGAB:s (Sveriges geologiska AB) flygmätningar och SSLs mätningar av radioaktiva ämnen i mejerimjölk. Dessa mätsystem kunde snabbt sättas i gång, vilket ledde till att SSI redan 24 fimmar efter larm kunde presentera en bedömning att de högsta nivåerna i landet för markbestrålning låg på ca 100 gånger bakgrundsstrålningen, en bedömning som visade sig hålla även när mer omfattande mätningar gjorts. De omfattande mätningarna var en huvudanledning till att utländska massmedia och ambassader sökte . sig till Sverige som var det land som kunde, erbjuda bäst information.
Den största svagheten i mätberedskapssystemet yar enligt strålskyddsinstitutet att det förutsatte information i förväg om att utsläpp skett i omvärlden. Den snabbaste av komponenterna, SSLs gammastationer, avlästes en gäng . per dygn, vilket alltså i sämsta fall kunde leda till en fördröjning av 24 timmar innan larm slogs efter det att en förhöjd strålnivå registrerats. Denna svarstid har nu minskats, och helautomatiska larmsystem är under konstruktion. En annan lärdom är att bättre resurser behövs för kompletterande lokala mätningar, t. ex. via kommuner och länsstyrelser. Detta håller nu på att utredas.
Den pågående utredningen av behovet av mätinstrument innefattar enligt vad utskottet erfarit även livsmedelsverkets samt miljö- och hälsoskyddsnämndernas behov av mätutrustning. Det torde i första hand ligga på livsmedelskontrollen att svara för att importerade livsmedel icke har för hög radioakfivitet. I den mån tullverket har behov av egna instrument bör överläggningar härom tas upp mellan myndigheterna. I nuvarande läge avråder strålskyddsinstitutet kommunerna från att skaffa sig egna instrument. Enligt institutets uppfattning finns det tillräcklig laboratorieexpertis för dagens behov. Vidare krävs det i många fall mycket ingående kunskaper för att rätt bedöma mätresultaten.
Enligt utskottets bedömning bör det ligga på de närmast
berörda
myndigheterna, nämligen strålskyddsinstitutet och livsmedelsverket, att
bedöma behoyet och placeringen av mätinstrument. Som framgår av
propositionen och av vad som anförts i det föregående pågår en utbyggnad av
mätresurserna, fi-amför allt för att förbättra beredskapen inför ev. framtida
olycksfall. Befattningshavare i kommuner och länsstyrelser skall utbildas i 11
mätteknik. Något uttalande i frågan från riksdagens sida med anledning av JoU 1986/87:3 y motionerna i nu berörd del påkallas icke, enligt utskottets mening.
I motionerna tas även upp en diskussion om behovet av forskning på olika områden som aktualiseras av det radioaktiva nedfallet efter Tjernobylolyckan. Enligt motion Nlll (c) bör särskilda forskningsresurser tilldelas olika forskningsinstitutioner i Umeå för att klarlägga såväl de omedelbara som långsiktiga effekterna av det radioaktiva nedfallé't i den nordnorrländska miljön (yrkande 2). Enligt motion NI 14 (c) bör långsiktiga forskningsinsatser kring livsmedelsproduktion och de areella näringarna öka. I motion NI 15 (c) yrkas att forskningsprojekt startas pä alla områden som avser vår livsmedelsförsörjning i samband med radioaktivt nedfall (yrkande 6). Motionärerna yrkar även att fiskeristyrelsens utredningsavdelning i Härnösand får i uppdrag att utföra forskningsprojekt om rehabilitering av fiskevatten i det mest nedfallsdrabbade området (yrkande 1). I motion NllO (vpk) lämnas förslag om riktad uppdragsforskning för framtagande av lämpliga typer av cesiumfritt renfoder, gärna som utvecklingsprojekt inom samebyarna (yrkande 3). Slutligen begärs i motion N108 (vpk) att en probleminventering görs i ett hårt drabbat område med fullständig redovisning över de problem och önskemål som människorna där upplever som mycket påtagliga och som på ett lämpligt sätt kan åtgärdas.
Utskottet finner för sin del att de förslag som framförs i motionerna i flera fall är väl underbyggda. Vi har nu ett sällan förekommande fillfälle att öka kunskaperna om radioaktiva ämnens uppträdande i naturen. Regeringen har också i propositionen föreslagit anslag till forskning och studier till en sammanlagd kostnad av 11,8 milj. kr. Bland dessa forskningsinsatser märks upptags- och omsättningsmätningar med inriktning pä jordbruksmark, radioekologiska mätningar av bl. a. renlav, aktivitetsmätningar på regnvat-ten, dagvatten och reningsverk, beteendevetenskäpliga studier (människors oro) samt projekt angående radioaktiva ämnen i renar m.m. De nu igångsatta forskningsprojekten syftar bl. a. till att få fram metoder för att minska upptaget av radioaktivt cesium m. m. i växter och djur som kan användas som livsmedel.
Enligt utskottets mening går den forskning som beskrivits i propositionen till stora delar i linje med förslagen i motionerna. Det torde i första hand åvila berörda myndigheter och forskningsorgan att prioritera ämnesområdena för forskningen. Någon ytteriigare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna synes icke erforderlig.
Stockholm den 18 november 1986
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
12
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad JoU 1986/87:3 y
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Kerstin ,
Gellerman (fp), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Leif Marklund
(s), Kaj Larsson (s) och Ivar Virgin (m).
Avvikande meningar
1. Renkonto
Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margareta Winberg, Leif Marklund och Kaj Larsson (alla s) an.ser att fjärde stycket på s. 10 bort ha följande lydelse:
Utskottet har förståelse för behovet av någon form av resultatutjämning vid en eventuellt onormalt hög utslaktning av ren med anledning av Tjernobylolyckan. Detta behov har accentuerats av det klimat som just nu råder i Norrbotten och Västerbotten. Regn som fryser och bildar en tjock isskorpa på marken kan medföra att betning blir mycket svår. Det finns således flera skäl som nu talar för en utjämning av inkomster över flera år.
Den parallell som i sammanhanget dragits mellan skogskonto och renkonto är dock inte relevant. Bakgrunden till skogskonton är det faktum att skogsuttag görs med långa tidsintervaller medan renslakt normalt återkommer varje år med relativt obetydliga fluktuationer i inkomster som resultat. Enligt vad utskottet erfar medger nuvarande skatteregler, med både en gynnsam lagervärdering samt enligt supplementärregel I en förmånlig nedskrivning av lagret, en spridning av inkomsterna på flera år. Detta synes enligt utskottets mening tillgodose det behov som uppenbarligen finns i dag.
Utskottet vill även erinra om motion N108 av John Andersson (vpk) som visar på andra jgruppers behov av stöd och hjälp som följd av kärnkraftsolyckan. Ett införande av renkonto för samerna skulle kunna bidra till en orättvisa gentemot dessa grupper i fjällområdena.
Utskottet avstyrker således, med hänvisning till det anförda, motionsyrkandena om införande av renkonto.
2. Riktlinjer för ersättning m. m. >
Jan Jennehag (vpk) anser
dels beträffande riktlinjerna för ersättning att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Som framhålls" och slutar med "om förskottsbetalning" bort ha följande lydelse:
Som framhålls-- (= utskottet)--- om förskottsbetalning.
Näringsut
skottet bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motion N108.
dels beträffande mätningsresurser att den del av
utskottets yttrande som på
s. 11 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 12 slutar
"utskottets mening"
bort ha följande lydelse: 13
Som framhålls i motion N105 är det angeläget att
importerade lika väl som JoU 1986/87:3 y
svenska grönsaker och andra livsmedel undersöks i strålningshänseende.
Utskottet tillstyrker således yrkande 6 i motion N105. Utskottet biträder
även förslaget i motion N108,att kommunerna i de mest drabbade områdena
får tillgång till mätinstrument och att allmänheten ges tillfälle till gratis
provtagning. .
dels beträffande forskning att den del av utskottets yttrande på s.l2 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "icke erforderlig" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder de förslag om forskning söm framförts i ett par motioner. Näringsutskottet bör således föreslå att riksdagen gör ett uttalande om angelägenheten av att en probleminventering görs i linje med vad som . föreslagits i motion N108. En riktad uppdragsforskning för att få fram lämpliga typer av cesiumfritt renfoder bör utföras i enlighet med förslaget i motion NllO.
14