Bostadsutskottets yttrande
1987/88:7 y
om inbetalning på likviditetskonto (prop. 1987/88:150 bilaga 3)
BoU
1987/88: 7 y
Till finansutskottet
Finansutskottet har bere;tt bostadsutskottet tillfälle att yftra sig om vissa sparfrägor. I anslutning härtill har bostadsutskottet beslutat behandla vad i proposition 1987/88; 150 föreslagits om inbetalning pä likviditetskonto under budgetåret 1988/89 jämte motioner.
I yttrandet BoU 1987/88:6 y behandlar bostadsutskottet bl.a. vad i propositionen och i motioner föreslagits om bosparande.
Propositionen
Regeringen föreslår riksdagen att anta ett i propositionen inlaget förslag till Lag om inbetalning på likviditetskonto under'budgetåret 1988/89. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1988. Förslaget kan sammanfattas enligt följande.
Med hänvisning till alt det finns anledning att genomföra en likviditetsindragning frän större företag under budgetåret 1988/89 föreslås i propositionen att vissa större företag pä likviditetskonto skall inbetala ett belopp som motsvarar 15% av den del av företagets likvida tillgångar som överstiger 50 milj. kr. enligt balansräkningen för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 januari 1988. Som likvida tillgångar räknas omsättningstillgångar i form av kassa- och banktillgodohavanden, aktier och andra andelar samt obligationer och andra värdepapper.
Företagen skall senast den 31 augusti 1988 ha betalt in 90% av beloppet och senast den 31 januari 1989 återstoden. Inbetalning skall ske pä räntebärande konto i riksbanken. Inbetalda medel skall jämte årlig ränta återbetalas senast den 2 juli 1990. Om synnerliga skäl finns kan regeringen befria ett förelag frän skyldigheten att betala in medelpå likviditetskonto.
Riksdagen 1987/88. 19 saml. Nr7y
Motionerna BoU 1987/88: 7 y
Förslaget i sin helhet avvisas i de båda partimotionerna Fi22 (m) yrkande 12 och Fi28 (fp) yrkande 11 samt i motion Fi26 (m) yrkande 1.
Enligt motion Fi21 (s) innebär förslaget om likviditetskonton att närmare ett trettiotal allmännyttiga bostadsföretag kommer att behöva göra inbetalningar på likviditelskonto. Eftersom dessa företag arbetar efter självkostnadsprincipen och inte är vinslsyftande finns det enligt motionären inte likvida tillgångar i företagen av en storlek som inte kan motiveras av den löpande verksamheten med förvaltning och byggande. Med hänvisning bl.a. härtill hemställs att allmännyttiga bostadsföretag och motsvarande skall undantas från tillämpningen av lagen om inbetalning på likviditetskonto.
För bl. a. HSB:s riksförbund och Riksbyggen leder förslaget om likviditetskonton, enligt motion Fi23 (s), till mycket kraftiga likviditetsindragningar. Den huvudsakliga förklaringen härtill är att en stor del av kapitalflödet inom dessa organisationer är centraliserat till resp. riksorganisation. Likvida medel i medlemsorganisationerna, bl.a. i form av medlemmarnas sparande, samlas således i riksorganisationen, som tjänstgör som en form av clearingorgan. Det är enligt motionärernas mening inte rimligt att en central clearing- och inläningsverksamhet av denna typ skall drabbas av likviditetsindragningar. Mot bakgrund härav hemställs att bl.a. HSB:s riksförbund och Riksbyggen skall undants från likviditetsindragningar.
Utskottet
Utskottet behandlar propositionen och motionerna såvitt rör avsättning till likviditetskonto för allmännyttiga bostadsföretag samt för HSB och Riksbyggen.
Del finns enligt bostadsutskottets uppfattning goda skäl för riksdagen att stödja förslagen i motionerna Fi2l (s) och i Fi23 (s) om att allmännyttiga bostadsföretag resp. HSB och Riksbyggen inte skall vara skyldiga att göra inbetalning på likviditetskonto. Till motiv för sitt ställningstagande vill utskottet anföra följande.
Vad beträffar de allmännyttiga bostadsföretagen bör erinras om att dessa företag arbetar efter självkostnadsprincipen och att de inte är vinst-syftande. De likvida tillgångar som finns hos dessa företag - och med dem ur låne- och skattesynpunkl jämförbara företag - är därför av en storlek som kan motiveras av den löpande verksamheten med förvaltning och byggande. Dessa företag har vidare tillagts ett speciellt ansvar för den bostadspolitik som omfattas av en stor riksdagsmajoritet. Bostadsutskottet har vid åtskilliga tillfällen och senast hösten 1987 (se BoU 1987/88: 3, s. 7 och 12) framhållit den betydelse dessa företag har för ett genomförande av den sociala bostadspolitiken. Det kan inte uteslutas att en likviditetsindragning för en del av dessa företag skulle kunna innebära att vissa angelägna bostadsinvesteringar skulle komma att försenas. Riksdagen bör inte medverka till att sä kan bli fallet.
Vad
äter rör HSB och Riksbyggen är förhållandet följande. Inom dessa BoU
1987/88: 7 y
organisationer är en stor del av kapitalflödena kanaliserade till resp. riksor
ganisation. Likvida medel i HSB samlas upp i riksorganisationen. Därut
över sker en omfattande Inlåning av medlemsorganisationernas sparade
medel till riksorganisationerna. Inlåningsverksamhet bedrivs genom spar- '
kassor, som riktar sig till oi"ganisationens fysiska medlemmar. Såvitt rör kapitaluppsamling i riksorganisation är förhållandena likartade beträffande Riksbyggen. Som anförs i motion Fi23 (s) arbetar de inlånade medlen i organisationerna. En stor del mäste hällaslikvida med hänsyn till verksamheten och som beredskap mot utflöden av inlånat kapital. Genom uppsamling av medlemsorganisationernas kassaflöden och kapitaltillgångar samlas likviditeten hos riksorganisationerna.
De motiv som vägleder lagförslaget i.propositionen är enligt utskottets uppfattning inte tillämpliga pä de bostadsföretag och bostadsorganisationer som aktualiserats i motionerna Fi21 (s) och Fi23 (s). Utskottet delar motionärernas uppfattning att sådana företag och organisationer bör undantas från krav på inbetalning till likviditelskonto. Om inte vad nu anförts kan anses vara sädana synnerliga skäl för befrielse från att betala in pä likviditetskonto som anges i lagförslagets I § sistastycke bör finansutskottet enligt bostadsutskottets mening föreslå riksdagen sådana ändringar i lagförslaget alt intentionerna med vad bostadsutskottet nu förordat kommer att förverkligas. I annat fall bör riksdagen genom ett tillkännagivande med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om undantag från skyldigheten att betala in på likviditetskonto. Ett sådant tillkännagivande innebär sålunda att ytterligare motiv tillförs lagen; motiv som alltså kommer att vägleda regeringens handlande när det gäller att medge befrielse från skyldigheten att betala in medel på likviditetskonto.
Vad i partimotionerna frän moderata samlingspartiet och folkpartiet samt i motion Fi26 (m) föreslagils om avslag på det nu behandlade lagförslaget är - vid ett accepterande av bostadsutskottets uppfattning - i praktiken tillgodosett såvitt motionerna behandlas i detta yttrande.
Stockholm den 19 maj 1988 På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Eriing Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Kari-Göran Biörsmark (fp), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Berit Bolander (s), Margareta Gärd (m), Britta Sundin (s), Jan Sandberg (m), och Eva Rydén (c).
Avvikande mening BoU 1987/88:7 y
Inbetalning på likviditetskonto
Eriing Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Margareta Gärd (m) och Jan Sandberg (m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utskottet börjar med "Det finns" och slutar med "detta yttrande" bort ha följande lydelse;
Bostadsutskottet
anser alt den av regeringen föreslagna lagen om inbe
talning på likviditetskonto bör avslås i sin helhet i enlighet med vad som
föreslås i de båda partimotionerna Fi22 (m) yrkande 12 och Fi28 (fp)
yrkande 11 samt i motion Fi26 (m) yrkande 1. Vid en riksdagens anslutning
till denna ståndpunkt kommer förslagen i motionerna Fi21 (s) och Fi23 (s)
att bli tillgodosedda. Motionerna bör därför avstyrkas av riksdagen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988