Socialutskottets yttrande

1981/82:2 y

över säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling, såvitt avser hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig (prop. 1981/82:102, bil. 5 jämte motioner)

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet har hemställt om yttrande från socialufskoftef över proposition 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalför­svarets fortsatta utveckling i vad avser regeringens i bil. 5 (socialdeparte­mentet) framlagda förslag - nämligen förslag om riktlinjer för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för tidsperioden 1982/83-1986/87 samt förslag om vissa anslag för budgetåret 1982/83 - jämte mofionsyrkanden i anslutning fill nämnda förslag. Försvarsutskottet har dessutom berett socialufskoffef tillfälle att yttra sig över propositionen i övrigt jämte därtill anknutna mofionsyrkanden.

Med anledning härav yttrar sig socialutskottet över - förutom förslagen i nämnda bilaga till propositionen - följande med anledning av propositionen väckta motioner, nämligen mofion 1981/82:2211 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Hans Lindblad (fp) i viss del, motion 1981/82:2262 av Gösta Bohman m.fl. (m), såvitt avser yrkande 26, mofion 1981/82:2270 av Göthe Knutson m. fl. (m, c), motion 1981/82:2276 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser yrkande 22, samt mofion 1981/82:2283 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser yrkande 15.

Utskoffef har den 1 april 1982 beslutat att - under förutsättning av försvarsutskottets samtycke - överflytta den under allmänna motionstiden år 1982 väckta motionen 1981/82:551 av Anita Bråkenhielm (m) om bered­skapsplaneringen av den kommunala socialtjänsten fill försvarsutskottet. Utskottets yttrande fill försvarsutskottet omfattar även denna mofion.

Utskottet

Den följande framställningen disponeras så atf först behandlas frågan om riktlinjer för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för tidsperioden 1982/83-1986/ 87, därefter frågan om vissa anslag för budgetåret 1982/83 samt slufligen i vissa motioner upptagna frågor om tjänsteplikt för personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

1 Riksdagen 1981/82. 12 saml. Nr 2 y


SoU 1981/82:2 y



SoU 1981/82:2 y                                                                     2

1. Riktlinjer för programmet hälso- och sjukvården sa/nt socialtjänsten i krig inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för tidsperioden 1982/83-1986/ 87

Regeringens förslag om riktlinjer för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för tidsperioden 1982/83-1986/87 bygger bl. a. på en av socialstyrelsen på uppdrag av regeringen utarbetad och fill regeringen år 1981 överlämnad programplan för femårsperioden samt på överväganden och förslag avseende planeringen för totalförsvarets olika delar under femårsperioden 1982-1987, som 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:6) redovisat i sitt slutbetänkande (Ds Fö 1981:14) Totalförsvaret 1982/1987. Detta betänkande avgavs efter def aff kommittén tagit del av bl. a. socialstyrelsens programplan.

Utskottet behandlar här i särskilda avsnitt frågor om planeringen för socialtjänsten i krig, om ekonomisk ram för anslag till investeringar för hälso-och sjukvården i krig undertidsperioden 1982/83-1986/87 samt om riktlinjer i övrigt för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig för nämnda tidsperiod.

Planeringen för socialtjänsten i krig. Kommunernas uppgifter och verksam­het inom totalförsvaret regleras bl. a. genom lagen (1964:63) om kommunal beredskap samt genom kommunala beredskapskungörelsen (1964:722). I dessa författningar förutsatts att den verksamhet, som kommunerna och landstingskommunerna enligt särskild lag eller författning eller eljest med stöd av kommunallagen (1977:179) bedriver i fred och som bedöms viktig från totalförsvarssynpunkf, i möjligaste mån skall upprätthållas under beredskapsfillslånd.

Riksnämnden för kömrriunal beredskap (RKB), som hör till kommunde­partemenfet och är administrativt knuten till civilförsvarsstyrelsen, har samordningsansvaret för den kommunala och landsfingskommunala bered­skapen. I allmänna ahyisningar utgivna av RKB (Civilförsvarssfyrelsens författningssamling CFSj 1977:5 B 3) ges de grundläggande förutsättningarna för kommunernas och landstingskommunernas organisation och resursfäck-ning av personal i krigstid. För de fackområden som ingår i krigsorganisa­tionen finns s. k. fackanvisningar, för socialtjänstens del utarbetade av socialstyrelsen och RKB gemensamt (SOSFS (M o S) 1978:1 bil. B). Arbetsmarknadsstyrelsen har det övergripande ansvaret för personalförsörj­ningen i krig.

Det påpekas i proposifionen aft socialtjänsten i krig får särskilt stor betydelse dels när def gäller att tillgodose vårdbehovet för patienter som av prioriteringsskäl inte kan beredas vård på sjukhus, vilket nödvändiggör en fördjupad samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården, dels när det gäller insatser med barnomsorg för atf möjliggöra ett effekfivt utnyttjande av personal inom totalförsvaret.



SoU 1981/82:2 y                                                                     3

Socialstyrelsens ansvar för socialtjänsten under krigsförhållanden bör enligt propositionen bygga på de riktlinjer som finns i fred, och myndighetens- uppgifter inför beredskaps- och krigsplanering av socialtjänsten är bl. a. att i samråd med kommunala huvudmän svara för övergripande planering och utarbeta föreskrifter och allmänna råd som skall bilda underlag för kommunernas beredskapsplanering.

Det framhålls i propositionen att det är angeläget aft fackanvisningarna för beredskapsplanläggning av socialtjänsten revideras så aft kommunerna kan genomföra den nödvändiga planeringen. Under programplaneperioden bör barnomsorgen prioriteras men också frågan om samverkan mellan social­tjänsten och hälso- och sjukvården, särskilt vad avser äldreomsorgen.

I mofion 1981/82:551 av Anita Bråkenhielm (m) framhålls att i en krigssituation kraven på den kommunala socialtjänsten kommer atf öka starkt vad gäller barn- och äldreomsorg. Det bör enligt motionären övervägas på vilket sätt - i samråd med sjukvårdshuvudman och primär­kommunal socialtjänst - beredskap för socialtjänstens uppgifter i krig skall planeras. Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig (USIK) eller annan lämplig instans bör enligt mofionären få i uppdrag aft överväga frågan om kommunernas beredskapsplanering för socialtjänsten i krig. Motionen utmynnar i här aktuell del i en begäran om åtgärder i syfte atf närmare klargöra formerna för beredskapsplanering för den kommunala socialtjän­sten.

Från arbetsmarknadsstyrelsen, riksnämnden för kommunal beredskap (RKB) och socialstyrelsen har utskottet under hand inhämtat bl. a. följande.

Samfliga kommuner i landet har en beredskapsplan som är upprättad under 1970-talef. 1 många fall omfattas inte barnomsorgen och äldreomsor­gen av planläggningen. Eff knappt 40-fal kommuner har reviderat sin planläggning. Planläggningen provas vart 3 år vid lokala ledningsövningar under ledning av länsstyrelsen och berörd militär myndighet.

Försök med olika modeller för planläggning, bl. a. vad gäller barnomsor­gen, har gjorts under de senaste åren. Som exempel kan nämnas att RKB tillsammans med Filipstads kommun provat en modell som sedan dokumen­terats och delgivits samfliga kommuner av socialstyrelsen. F. n. pågår en provplanläggning av främst personalplanerna i Sollentuna kommun. Projek­tet, som drivs av kommunen, arbetsmarknadsstyrelsen och RKB, följsockså av socialstyrelsen. Uppsala kommun gör en provplanläggning vad gäller äldreomsorgen under våren 1982. Även denna planläggning följs av socialstyrelsen. Arbetet är avsett aft ge underlag för nya allmänna anvisningar och fackanvisningar som avses vara klara den 1 juli 1983. Projekfresulfafen skall också ge arbetsmarknadsstyrelsen underlag för dess planeringsarbete vad gäller personaltillgången.

Diskussioner rörande beredskapsplaneringen inom socialtjänsten beträf-

1* Riksdagen 1981/82. 12 samt. Nr 2 y



SoU 1981/82:2 y                                                                     4

fande bl. a. personal och utformningen av nya anvisningar pågår sedan en fid mellan socialstyrelsen, RKB och Svenska kommunförbundet.

Totalförsvaret förutsäffer en väl fungerande barn- och äldreomsorg i krig. Ovan redovisade provplanläggningar och diskussioner, som skall ge underlag för nya allmänna anvisningar och fackanvisningar för beredskapsplanering av bl. a. socialtjänsten, tillgodoser enligt utskottets mening syftet med motion 1981/82:551 (m) i här aktuell del. Utskottet avstyrker därför motionen, såvitt här är i fråga.

Ekonomisk ra/n för a/islag till investeringar för hälso- och sjukvården i krig under tidsperioden 1982/83-1986/87. Under femte huvudtiteln är uppförda tre anslag som avser beredskapen för den civila hälso- och sjukvården, nämligen (1) anslaget H 4. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m., från vilket bekostas investeringar i beredskapslager m. m., (2) anslaget H 5. Driftkostnader för beredskapslagring m.m., från vilket bekostas förvaring och underhåll av beredskapsufrusfning samt drift av beredskapslager, samt (3) anslaget H 6. Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m. m., från vilket bekostas utbildning av personal som avses tjänstgöra inom den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

Regeringen uppdrog år 1979 åf statens förhandlingsnämnd aff förhandla med sjukvårdshuvudmännen om deras medverkan i hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Uppdraget, som avser både sjukvårdsmaferiel av förbrukningskarakfär och s. k. varaktig sjukvårdsufrustning, har hittills lett till atf försöksverksamhet med beredskapslagring av förbrukningsmateriel igångsatts hos vissa sjukvårdshuvudmän. Statens förhandlingsnämnd oeh Landstingsförbundet har under hösten 1981 enats om atf ta upp förhand­lingar om sjukvårdshuvudmännens medverkan vid lagring, upphandling och omsättning av s. k. varaktig sjukvårdsutrustning för beredskapsändamål.

I ovannämnda programplan för fidsperioden 1982/83-1986/87 redovisade socialstyrelsen inom en ekonomisk ram för tidsperioden av 222,1 milj. kr-vilken enligt regeringens anvisningar skulle vara utgångspunkt för socialsty­relsens programplanearbefe - den inriktning som socialstyrelsen förordade för investeringar under anslagen H4 och H 6. Ramen om 222,1 milj. kr. skulle enligt socialstyrelsen emellertid inte medge atf de brister som finns inom den civila hälso- och sjukvården skulle kunna avhjälpas under programplaneperioden. Socialstyrelsen framlade därför i programplanen eff alternafivt förslag om investeringar inom en ram av 370,6 milj. kr. för femårsperioden. Denna ram skulle enligt socialstyrelsen möjliggöra atf mål som 1978 års försvarskommitté angett för hälso- och sjukvården i krig skulle uppnås. De båda rambeloppen avsåg 1982 års löne- och prisnivå och innefattade inte kostnader för förrådsanläggningar.

1978 års försvarskommitté föreslog i sitt slutbetänkande aft socialstyrel­sens  alternativa  förslag  i  vissa  avseenden  skulle  läggas  fill  grund  för



SoU 1981/82:2 y                                                                     5

planeringen och medelstilldelningen för den kommande femårsperioden och förordade aft en medelsram om 320 milj. kr. skulle anvisas för denna tidsperiod för hälso-och sjukvårdsamt socialtjänst i krig, dvs. 64 milj. kr. per budgetår.

Föredragande statsrådet framhåller i proposifionen (bil. 5, s. 24) bl. a. aft sjukvårdshuvudmännen - mot bakgrund av aff de sedan den 1 juli 1981 har ansvaret för ledningen i krig inom sitt verksamhetsområde - bör se sjukvården i krig som en naturlig uppgift i direkt anslutning fill deras fredsfida ansvar och verksamhet och att detta bl. a. bör leda till att de själva ansvarar för förberedelser och erforderlig lagring inför en fredskrissituafion. Föredragande statsrådet framhåller vidare att sjukvårdshuvudmännen f. n. har en inycket låg försörjningsberedskap och aft det därför är angeläget aff åtgärder vidtas för aft åstadkomma förbättringar.

Enligt föredragande statsrådets mening bör formerna för ansvarsfördel­ningen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen prövas ytterligare. Mot denna bakgrund förklarar hon sig inte vara beredd aff fa ställning till 1978 års försvarskommiffés förslag om en femårig ekonomisk ram för hälso- och sjukvården i krig men föreslår att medel för budgetåret 1982/83 beräknas med utgångspunkt i kommitténs förslag och atf detsamma bör gälla för budgetåret 1983/84.

I mofion 1981/82:2262 (m) i här aktuell del (yrkande 26) och i motion 1981/82:2276 (s) i här aktuell del (yrkande 22) begärs aft riksdagen godkänner en femårig ekonomisk ram för investeringar för programmet hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig i överensstämmelse med 1978 års försvarskommiffés förslag. Ett eventuellt förändrat kostnadsansvar för investeringarna bör enligt de båda motionerna inte hindra aff storleken av den ekonomiska ramen fastställs.

I motion 1981/82:2283 (vpk) begärs i här aktuell del (yrkande 15 delvis) att medelsanvisningar för programmet skall ske enligt socialstyrelsens förslag. Mofionärerna framhåller bl. a. att de ökade anslag som socialstyrelsen begärt för beredskapen inom sjukvårdsområdet måste anses som minimi­krav.

Den civila hälso- och sjukvården kommer i krig aft utsättas för en avsevärt ökad och förändrad belastning. Grunden för verksamheten i krig är de resurser som finns under fredstid. De behöver dock kompletteras i olika avseenden för aff klara de ökade påfrestningarna i krig. 1978 års försvars­kommitté har konstaterat aft bristerna inom hälso- och sjukvårdens beredskap endast delvis har kunnat avhjälpas under den tid som gått sedan 1977 års försvarsbeslut togs (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311). Åtgärder för att förbättra denna beredskap är därför enligt utskottets mening inycket angelägna.

Oavsett om i propositionen förordad prövning av ansvarsfördelningen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen på området kommer till stånd och



SoU 1981/82:2 y                                                                     6

oavsett om en sådan prövning leder fill eff minskat kostnadsansvar för staten och ett ökat kostnadsansvar för sjukvårdshuvudmännen bör ställning redan nu fas fill storleken av en ekonomisk ram för investeringar för hälso- och sjukvården för hela fidsperioden 1982/83-1986/87 för aft uppbyggnaden av bättre beredskap skall få en fast grund. Utskottet förordar därför atf en ekonomisk ram för ändamålet för hela femårsperioden nu godkänns och aff denna i överensstämmelse med 1978 års försvarskommiffés förslag får avse ett belopp av 320 milj. kr. i 1982 års löne- och prisläge. Utskoffef fillstyrker således motionerna 1981/82:2262 (m) och 1981/82:2276 (s) i här aktuella delar.

Med återopande av def anförda tillstyrker utskottet aff riksdagen - med bifall till mofion 1981/82:2262 yrkande 26 och motion 1981/82:2276 yrkande 22 samt med anledning av regeringens förslag och motion 1981/82:2283 yrkande 15 delvis - godkänner vad utskoffef sålunda förordat i fråga om ekonomisk ram för investeringar för hälso- och sjukvården i krig under tidsperioden 1982/83-1986/87.

Riktlinjer i övrigt för programmet hälso- och sjukvården sa/nt socialtjänsten i krig inom verksamhetsområdet övrigt totalförsvar för tidsperioden 1982/ 83-1986/87. De i proposifionen föreslagna riktlinjerna i övrigt för nämnda program föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskoffef tillstyrker således aff de godkänns i denna del.

2. Anslagsfrågor för budgetåret 1982/83

Socialstyrelsen har - med utgångspunkt i sitt alfernafiva förslag fill ekonomisk ram för programmet för hälso- och sjukvården samt socialtjän­sten i krig - för budgetåret 1982/83 föreslagit en medelsanvisning under anslaget H 4 av 64 902 000 kr., därvid medel för investeringar i förrådsan­läggningar inräknats, samt under anslaget H 6 en medelsanvisning av 8 000 000 kr. Under anslaget H 5 har socialstyrelsen föreslagit en medelsan­visning av 41 785 000 kr.

Med utgångspunkt i 1978 års försvarskommiffés förslag fill ekonomisk ram för nämnda program föreslår regeringen aff för budgetåret 1982/83 56 802 000 kr. anvisas under anslaget H 4 och 7 085 000 kr. under anslaget H 6. Under anslaget H 5 föreslår regeringen en medelsanvisning av 36 240 000 kr.

I motion 1981/82:2283 (vpk) föreslås i här aktuell del (yrkande 15 delvis) atf riksdagen skall anvisa de anslag som socialstyrelsen begärt.

Utskottet har i det föregående förordat aff 1978 års försvarskommiffés förslag fill ekonomisk ram för här aktuellt program skall godkännas. Med hänsyn härtill tillstyrker,utskottet aft riksdagen - med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1981/82:2283 yrkande 15 delvis - under femte huvudtiteln för bädgefåref 1982/83 anvisar



SoU 1981/82:2 y                                                                  7

a) fill (H 4) Beredshapslagring för hälso- och sjukvården m. m. eff
reservationsanslag av 56 802 000 kr.,

b) till (H 5) Driftkostnader för beredskapslagring m. m. ett förslagsanslag av 36 240 000 kr.,

c) fill (H 6) Utbildning av personal för hälso- och sjukvård I krig m. m. ett förslagsanslag av 7 085 000 kr.

3. Vissa frågor om tjänsteplikt för personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjä/ist

Totalförsvarets personalförsörjning i krig tryggas genom bestämmelser om värnplikt för män i värnplikfslagen (1941:967), om civilförsvarsplikf i civilförsvarslagen (1960:74), om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdsperso­nal samt veferinärpersonal i lagen (1981:292) härom m. m. samt om allmän tjänsteplikt i allmänna fjänsfeplikfslagen (1959:83). Skyldighet aff delta i utbildning m. m, i fredstid föreligger för dem som är värnpliktiga och civilförsvarsplikfiga samt i fråga om fjänsfepliktig hälso- och sjukvårdsper­sonal samt veterinärpersonal för läkare.

Med anledning av motionsyrkanden behandlas i det följande fråga om tjänsteplikt för socialtjänsfpersonal samt fråga om skyldighet aff delta i utbildning i fred för viss hälso- och sjukvårdspersonal.

Tjänsteplikt för socialtjänstpersonal. Någon tjänsteplikt motsvarande den som gäller för personal inom hälso- och sjukvården finns inte för socialtjänstens personal.

I motion 1981/82:551 av Anita Bråkenhielm (m) framhålls aft situationen på personalsidan när det gäller den kommunala socialtjänstens barnomsorg och äldreomsorg i krigstid är betydligt allvarligare än exempelvis lokalfrågor. Hon anser atf def därför bör utredas om tjänsteplikt för socialtjänsfpersonal och eventuellt andra personer med lämplig vårdutbildning eller erfarenhet inom socialtjänsten bör införas i analogi med den tjänsteplikt som gäller för hälso- och sjukvårdspersonal.

Enligt uppgifter som utskottet under hand inhämtat från tjänstemän vid arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen och riksnämnden för kommunal beredskap har man hos dessa myndigheter följande syn på frågor om tillgodoseende av personalbehovet inom barnomsorg och äldreomsorg i krig.

Eft sysfem med registrering m. m. av socialtjänstens personal som en särskild tjänsteplikt för denna personal skulle medföra innebär en tämligen omfattande byråkrati, som i vart fall f. n. infe anses behövhg för aff tillgodose personalbehovet.

I första hand räknar man med att den personal som finns i fred skall finnas kvar i krigstid, då anställningsavtalen beräknas fortsätta aff gälla även under



SoU 1981/82:2 y                                                                     8

krigstillstånd. Huvudparten av de anställda utgörs av kvinnor, och bortfallet på grund av värnpliktstjänstgöring blir därför mycket begränsat. Vid en undersökning som gjorts i Uppsala kommun har man kunnat konstatera aft endast 12 % av berörd personal blir aktuell för värnpliktstjänstgöring, civilförsvarsfjänstgöring eller tjänstgöring i frivilliga försvarsorganisationer. Vid en undersökning i Kristianstads kommun har man beräknat aft 95 % av personalen kommer att finnas kvar i sin vanliga tjänst. Vissa kommuner sluter avtal med befattningshavare som pensioneras om atf de under viss tid efter pensioneringen skall stå fill förfogande för tjänstgöring vid beredskaps-tillstånd. I den mån personalbehovet inte täcks på sätt nu sagts räknar man med aff genom arbetsförmedlingen kunna rekrytera personal. Som en sista utväg för att täcka personalbehovet beräknas tjänsteplikt enligt allmänna tjänsfeplikfslagen (1959:83) kunna tillgripas.

Med hänsyn till den nu lämnade redovisningen anser ufskoffet det infe erforderiigf att frågan om speciell tjänsteplikt för socialtjänsfpersonal utreds. Utskoffef förutsätter dock aff man fortlöpande uppmärksammar frågan om hur socialtjänstens behov av personal skall tillgodoses under krig med hänsyn bl. a. fill aff andelen kvinnor bland de anställda inom bl. a. barnomsorgen kan beräknas minska. Utskottet avstyrker sålunda motion 1981/82:551 även i här aktuell del.

Skyldighet att delta i utbildning i fred för viss hälso- och sjukvårdspersonal. Personal som omfattas av den särskilda tjänsteplikten för hälso- och sjukvårdspersonal m. fl. krigsplaceras inte bara inom den civila hälso- och sjukvården utan även inom försvarsmaktens sjukvård, där denna personal skall tjänstgöra tillsammans med personal som inkallas med stöd av värnplikfslagen.

I mofion 1981/82:2270 (m, c) påpekas aff i försvarsmaktens krigsorgani­sation för sjukvård bl. a. kvinnor ingår och atf dessa i motsats fill värnpliktig personal i denna organisation infe är underkastade utbildningsplikf under fredstid. Mofionärerna begär därför förslag om införande av utbildningsplikf i fred för kvinnlig sjukvårdspersonal.

I motion 1981/82:2211 (m, fp) görs ett likartat påpekande som i motion 1981/82:2270 (m, c). Härutöver påpekas del alt även inom andra verksam­hetsområden - därvid civilbefälhavarnas kanslier nämns - personal är krigsplacerad som inte kan inkallas fill tjänstgöring i fredstid. Motionärerna begär skyndsam ändring av nuvarande pliktlagstiftning så att viktig personal inom bl. a. den militära sjukvårdsorganisationen kan inkallas till tjänstgöring i fred oberoende av kön.

Utskottet lar upp motion 1981/82:2211 (m, fp) fill behandling endast i vad den avser utskottets beredningsområde, dvs. frågan om utbildningsplikt under fredstid för hälso- och sjukvårdspersonal.



SoU 1981/82:2 y                                                                     9

Som nämnts i inledningen till detta avsnitt föreligger för personal som omfattas av tjänsteplikten för hälso- och sjukvårdspersonal skyldighet aft delta i utbildning m. m. i fredstid endast för läkare.

Genom tilläggsdirektiv år 1979 har den med stöd av ett regeringens bemyndigande år 1976 tillkallade utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig (USIK) fått i uppdrag aft göra en översyn av hur den fredsfida utbildningen för personalen inom hälso- och sjukvården bäst skall komma totalförsvaret till godo. En utgångspunkt för utbildningen för totalförsvarets hälso- och sjukvård bör enligt tilläggsdirektiven vara atf den i så stor utsträckning som möjligt förankras och bedrivs som en del av den reguljära utbildningen för fredssjukvården. Def påpekas aff flertalet anställda inom sjukvården under sin yrkesutbildning infe får någon särskild utbildning om de svårigheter som sjukvården utsätts för vid katastrof eller krig och aft det bör ankomma på utredningen atf pröva behovet av särskild utbildning för dessa grupper samt ange hur den i princip bör organiseras.

Inom ramen för nämnda utredningsarbete behandlar USIK frågan om utbildningsplikf för olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal. I ovannämnda programplan har socialstyrelsen framhållit behovet av samträ­ning för civil hälso- och sjukvårdspersonal som' är krigsplacerad vid militära fälfsjukhus med personal som kan inkallas fill dessa sjukhus enligt värnplikfslagen samt framhållit angelägenheten av aff USIK utreder möjligheterna att arrangera sådan samträning. Enligt vad utskoffef inhämtat behandlar USIK även denna fråga.

USIK beräknas redovisa sitt utredningsuppdrag enligt tilläggsdirektiven under sommaren 1982.

Utskoffef anser atf starka skäl talar för att utbildning i fred för här aktuell hälso- och sjukvårdspersonal kan ske. Med hänsyn till def pågående utredningsarbetet inom USIK är emellertid något riksdagens initiativ med anledning av ovannämnda motioner infe erforderiigf. Utskottet avstyrker därför mofion 1981/82:2270 samt motion 1981/82:2211, såvitt den behandlas av utskottet.

Stockholm den 22 april 1982

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Rune Gustavsson (c), Mårten Werner (m), Kjell Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m). Stig Alftin (s), Gunhild Bolander (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s) och Georg Karisson (s).



SoU 1981/82:2 y                                                                    10

Avvikande mening

beträffande ekonomisk ram för anslag tdl investeringar för hälso- och sjukvården i krig under tidsperioden 1982/83-1986/87 och beträffande anslagsfrågor för budgetåret 1982/83 av Gabriel Romanus (fp), Rune Gustavsson (c), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp) och Gunhild Bolander (c) som anser

dels aff det avsnitt i utskottets yftrande som börjar på s. 5 med "Den civila" och slutar på s. 6 med "tidsperioden 1982/83-1986/87" bort ha följande lydelse:

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet aff formerna för ansvarsfördelningen mellan staten och sjukvårdshuvudmännen bör prövas ytterligare och aff ställning därför infe bör fas nu fill 1978 års försvarskom­mittés förslag om en femårig ekonomisk ram för investeringar för hälso- och sjukvärden i krig. Medel för budgetåren 1982/83 och 1983/84 bör emellerfid såsom föredragande statsrådet föreslagit beräknas med utgångspunkt i kommitténs förslag.

Utskottet avstyrker således motion 1981/82:2262 yrkande 26, motion 1981/82:2276 yrkande 22 och motion 1981/82:2283 yrkande 15 delvis.

dels atf def avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 6 med "Utskottet har" och slutar på s. 7 med "7 085 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående anslutit sig till föredragande statsrådets
mening atf medel för investeringar för hälso- och sjukvården i krig för
budgetåret 1982/83 beräknas med utgångspunkt i 1978 års försvarskommittés
förslag fill ekonomisk ram för tidsperioden 1982/83-1986/87. Med hänsyn
---- (= utskottets. 6 och 7)-- 7 085 000 kr.  .