Bostadsutskottets yttrande 1988/89:BoUly

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde


1988/89 BoUly


Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 8 november 1988 bereda bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. jämte de motioner som kunde komma att väckas med anledning av propositionen. I detta yttrande behandlas vad i bilaga 4 i propositionen föreslagits jämte mofioner med anknytning härtill.

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om en förändring av ränte­bidraget för sådan ombyggnad som genomförs med stöd av statliga bostads­lån. Utskottet föreslår emellertid vissa undantag. Bl.a. föreslår utskottet att nuvarande räntebidragsvillkor bör tillämpas vid ombyggnad av ålderdoms­hem och servicebostäder för äldre, för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och - under vissa förutsättningar - vid ombyggnad av t.ex. lokaler och kontor till bostäder. Även vid installation av hiss bör nuvarande räntebidragsvillkor tillämpas.

Beträffande övergångsbestämmelserna föreslår utskottet att i Stock­holms-, Uppsala-, Göteborgs- och Malmöområdena de av regeringen förordade räntebidragsförändringarna bör fillämpas i fråga om ombyggnader för vilka beslut om bostadslån lämnats efter den 26 oktober 1988. I övriga landet bör nu gällande villkor tillämpas i låneärenden som registrerats hos det kommunala förmedlingsorganet senast detta datum.

Vad i propositionen föreslagits om vidgning av ramen för tilläggslån avseende hus inom det s.k. miljonprogrammet samt om minskade räntesub­ventioner för hyres- och bostadsrättshus tillstyrks av utskottet.

.Avvikande meningar har avgivits om bl.a. avslag på regeringsförslagen.

Proposition 1988/89:47 bilaga 4

Med hänvisning till vad i bilaga 4 i propositionen anförts föreslås riksdagen

1. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om räntebidrag till ny-och ombyggnad av bostadshus,

2. medge att beslut om filläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom en ram av 165000000 kr. under budgetåret 1988/89,

3. godkänna att regeringen träffar avtal med Statens Bostadsfinansierings­aktiebolag om att bolaget skall utveckla ett ADB-system för låne- och

1 Riksdagen 1988/89. 19saml. Nrly


bidragshantering m.m. hos plan- och bostadsverket och länsbostadsnämn-     1988/89:BoUly derna,

4. medge att det under elfte huvudtiteln i statsbudgeten för budgetåret 1988/89 uppförda förslagsanslaget B 2. Länsbostadsnämnderna får belastas med utgifter för ADB-system för plan- och bostadsverket och länsbostads­nämnderna.

Motionerna

De med anledning av propositionen väckta motionerna som behandlas i detta yttrande är följande.

1988/89:Fi4 av Cari Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beträffande räntebidrag vid ombyggnad av bostadshus godkänner vad som i motionen förordats i denna del,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att medge att beslut om
tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom
en ram av 165 000 000 kr. under budgetåret 1988/89,

5. att riksdagen beslutar att räntebidrag för hus byggda före år 1975 skall
upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989.

1988/89;Fi9 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag vad gäller att minska räntesubventionerna i befintliga hyres- och bostadsrättshus med 300 milj. kr.,

2. att riksdagen avslår propositionens förslag vad gäller att höja räntan med 0,1 % vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byte av uttjänta va-ledningar är berättigade till räntestöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ramen för tilläggslån slopas fr.o.m. är 1989,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ombyggnads­räntan inte skall höjas när nya bostäder tillskapas genom ombyggnad av kontor, skolor, institutioner etc,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ombyggnads­räntan inte höjs vid ombyggnad av småhus med egen arbetsinsats (självbyg­geri),

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hissbidraget förlängs,

8.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
partsgemensam förbesiktning och hyresgästyttrande angående varsamheten
skall vara villkor för räntestöd enligt RBF och skatteavdrag fr.o.m. 1989,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att höjningen av
ombyggnadslåneräntan skall gälla för preliminära lånebeslut från den dag
riksdagen fattar beslut samt att länsbostadsnämnderna övergångsvis har att
ta sociala hänsyn.



1988/89;FilO av Yngve Wernersson och Göran Magnusson (båda s) vari     1988/89:BoUly yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de fastigheter som före den 26 oktober 1988 erhållit hyresgästintyg skall omfattas av hittillsvarande räntebidragsvillkor.

1988/89;Fill av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att byggnadsregleringen bör avvecklas,

5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beträffande ombygg­nadslån och räntebidrag i befintlig bebyggelse hos regeringen begär förslag om minskade bostadssubventioner i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om avsättningar till reparationsfonder,

8. att riksdagen, om regeringens förslag i denna del godkänns, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att förändringar i villkoren för ombyggnadslån gäller projekt för vilka ansökningar inkommit till förmedlingsorganet efter den 26 oktober 1988,

9. att riksdagen, om regeringens förslag i denna del godkänns, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om undantag från ändrade villkor för ombyggnadslån för ålderdomshem, gruppbostäder för åldersdementa och övergångsbostäder för flyktingar.

1988/89;Fil2 av Johnny Ahlqvist och Kurt Ove Johansson (båda s) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar, att i de fall ansökan om bostadslån för
ombyggnad ingivits senast den 26 oktober skall hittillsvarande regler om
räntestöd gälla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att dispenser skall ges för tillämpning av hittillsvarande regler för ombyggnadsprojekt, för vilka långt gående förberedelser genomförts före den 26 oktober,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om gränsdragningen mellan ombyggnad och underhåll.

1988/89;Fil3 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar - under förutsättning av bifall till proposition 1988/89:471 denna del-att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om tidpunkten för införandet av de nya lånevillkoren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i           ' motionen anförts om effekten av skilda lånevillkor för ombyggnad resp. nybyggnad.

1988/89:Fil4 av Irene Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen redovisats beträffande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt om behovet av åtgärder för att vidmakthålla det långsiktiga arbetet på detta område.

1988/89:Fil5 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen förordats om övergångsbestämmelsens utformning i vad gäller räntebidragen vid ombyggnad av bostäder.



1988/89:Fil6 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som     1988/89:BoU ly sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare undantag från de förändrade räntevillkoren för ombyggnad av bostadshus.

1988/89:Fil7 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår regering­ens förslag om nya regler för ombyggnadslån.

l988/89:Fil9 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de kvoteringar samt sociala och regionala bedömningar som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att ombyggnader av äldreboendet helt undantas ifrån höjningen av den garanterade räntan,

3. att riksdagen hos regeringen begär att övergångsbestämmelserna
utformas med beaktande av de i motionen framförda synpunkterna.

l988/89:Fi20 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag fastställa att låneansökningar som inkommit till kommunalt förmedlingsorgan före den 26 oktober skall behandlas i enlighet med då gällande regler vad avser beräkning av räntebidrag,

2. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag fastställa att ombyggnad av ålderdomshem även fortsättningsvis skall ske enligt de hittills gällande villkoren för räntebidrag,

3. att riksdagen beslutar att med tillägg till regeringens förslag, i de fall statligt ombyggnadslån söks för byggnadsprojekt och ansökningarna är inlämnade till kommunal byggnadsnämnd för prövning före den 26 oktober, dessa låneansökningar skall behandlas i enlighet med reglerna före den 26 oktober, oaktat låneansökan vid samma tidpunkt ej lämnats till förmedlings­organ.

1988/89:Fi21 av Cari Frick m.fl. (mp) vari yrkas

1.   att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:47 i motsvarande delar

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om       

bostadspolitiken,

2. att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för ombyggnad höjs med 0,1 %,

3. att riksdagen beslutar att kravet för ROT-bidrag på ombyggnad "som nybyggt" tas bort,

4. att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för nybyggnad och befintliga lån höjs med 0,1 %,

5. att riksdagen beslutar att stimulansbidrag införs för ombyggnad av kontor till bostäder i storstädernas centrala delar,

6. att riksdagen beslutar att dessa regler skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1989.

1988/89;Fi23 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen, därest förslaget om räntebidrag till ombyggnadslån bifalls, beslutar att ramen för fillstyrkan av tilläggslån till kulturhistoriskt värdefulla bostadshus ökas under innevarande budgetår med 50 milj. kr. fill 165 milj. kr. samt att konsekven-



serna av förslaget studeras särskilt under budgetåret vad gäller ombyggnads-    1988/89:BoUly verksamheten för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

1988/89;Fi24 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beträffande räntebidrag vid ombyggnad av bostadshus godkänner vad som i mofionen förordats i denna del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra skattefria avsättningar till reparationsfonder,

3. att riksdagen beslutar att räntebidrag för hus byggda före år 1975 skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989.

1988/89:Fi25 av Marianne Stålberg och Margareta Winberg (båda s) vari yrkas

1.     att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att övergångsreg­
lerna för den nu föreslagna ändringen i fråga om lån till ombyggnad av
bostadshus ges en sådan utformning att låneansökningar - ingivna till
förmedlingsorganet men ej behandlade fram fill den 26 oktober - prövas
enligt nu gällande regler,

2.     att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att undantag från de nya
reglema skall kunna medges inom sådana områden i landet där ombyggnads­
verksamheten inte inkräktar på nybyggnadsverksamheten.

1988/89;Fi26 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:47 i den del som avser villkoren för räntebidrag till ombyggnadsverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen under förutsättning av bifall till yrkande 1 beslutar avslå proposition 1988/89:47 även i den del som avser förslag om utökning av ramen för tilläggslån avseende åtgärder i hus yngre än 30 år i enlighet med vad som anförs i mofionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya riktlinjer för
ombyggnadsverksamheten i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:47 i denna del som sin mening ger regeringen fill känna vad som i mofionen anförs om inriktningen av det oprioriterade byggandet,

5. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:47 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om minskade räntesubventioner i hus ombyggda före 1975.

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen i övrigt anförs om bostadspolitikens inriktning, åtgärder för att minska obalanserna på bostadsmarknaden och stimulansen för nyproduktion av bostäder.

1988/89:Fi30 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att undanta ålderdomshem och äldre servicehus från den förestående höjningen av den garanterade räntan för lån vid ombyggnader.



19S8/89;Fi31 av Nils T Svensson och Sören Lekberg (båda s) vari yrkas        1988/89:BoUly

1. att riksdagen hos regeringen begär att övergångsbestämmelserna för räntebidragen till ombyggnad av bostadshus utformas på det sätt som förordas i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ombyggnad av lokaler etc. till bostäder.

1988/89:Fi32 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen med största uppmärksamhet följer utvecklingen av boendekostnaderna och håller hög beredskap vad gäller åtgärder därvidlag,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att räntestödet till ombyggnad av ålderdomshem fortsatt skall utgå enligt nu gällande regler,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om främjandet av hissinstallationer.

198S/89;Fi33 av Viola Furubjelke och Ingvar Björk (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om räntestödets betydelse för fullföljande av ombyggnadsprojekt som byggnadsminnesförklarats eller i detaljplan utpekats som kulturhisto­riskt värdefulla och åsatts skyddsbestämmelser.

1988/89;Fi34 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gällande räntebidragsvillkor skall gälla i ombyggnadsärenden som fanns registrerade hos det kommunala förmed­lingsorganet senast den 26 oktober 1988.

1988/89;Fi35 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c) vari yrkas att riksdagen - förutsatt att proposition 1988/89:47 vinner riksdagens bifall i denna del - som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om villkoren för prefabricerade till- och påbyggnader av småhus resp. ombyggnader av småhus i glesbygd.

Inkomna skrivelser m.m. med anledning av förslag i proposition 1988/89:47 bilaga 4

Skrivelser har inkommit från länsstyrelsen i Gotlands län, länsarbetsnämn­den i Östergötlands län, länsarbetsnämnden i Värmlands län, länsarbets­nämnden i Jämtlands län. Svenska kommunförbundet, Norrköpings kom­muns byggnadsnämnd, Malmö stads fastighetskontor, Tranemo kommun kommunalkontoret. Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Fastighetsäga­reförbundet, Byggentreprenörerna, HSB riksförbund, HSB Malmö, HSB Södra Västmanland, Riksbyggen Borås, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation, bostadsrättsföreningen Ull Uppsala, Stockholms kooperativa bostadsförening. Hyresgästernas riksförbund. Hyresgästför­eningen i Västra Sverige, Sveriges byggmästareförbund. Svenska byggnads­arbetareförbundet, Aspidistra AB m.fl., HBI konsult arkitektkontor. Skån­ska Göteborg, Enskedefältets trädgårdsstadsförening, Uno Adolfsson Ny­köping, Hans Eriksson Huddinge, Gunnar Granfinger Vadstena, Roland Hast Kiruna och Mats Ladeborn Varberg.



Vid muntliga föredragningar inför utskottet har företrädare för SABO,     1988/89:BoUly Fastighetsägareförbundet, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisa­tion och Hyresgästernas riksförbund lämnat synpunkter i ärendet.

Motiv för förslagen i propositionen och i motionerna

Åtgärder för att öka tillgången på byggresurser för nyproduktion av bostäder

Byggregleringar

Propositionen

1 propositionen redovisas att regeringen genom särskilda beslut infört vissa byggnadsregleringar. Syftet med regleringarna anges bl.a. vara att minska överefterfrågan inom byggsektorn och frigöra resurser för nyproduktion av bostäder.

Regeringsbesluten, i den del de rör bostadsbyggandet, har följande innebörd.

1. Nuvarande begränsningar av s.k. övrigt byggande (industri, handel, förvaltning, övriga hus samt kontor) i Stockholms- och Göteborgsområdet som infördes i november 1986 förlängs ett år, dvs. t.o.m. 1990.

2. Övrigt byggande i landet i övrigt minskas under år 1989 fill 95 % av 1988 års nivå.

3. Ombyggnadsramar för år 1989 avseende den statliga långivningen för ombyggnad av bostäder införs i hela landet.

Motionerna

I folkpartiets partimotion Fill yrkande 4 förslås att byggnadsregleringen avvecklas. Mofionärerna anser att den beslutade regleringen på en, enligt deras uppfattning, redan genomreglerad marknad är ett felaktigt sätt att försöka dämpa den tilltagande obalansen.

I motion Fi26 (c) yrkande 4 förordas ett riksdagens tillkännagivande fill regeringen om inriktningen av det oprioriterade byggandet. Motionärerna anser att regeringens beslut om begränsningarna av det oprioriterade byggandet fått en olycklig utformning. En neddragning av detta byggande bör bara ske i koncentrationsorter med ett klart dokumenterat nybyggnads­behov av bostäder. Bl.a. av regionalpolifiska skäl bör en särskild investe­ringsavgift på 25 % läggas på byggande av kontors- och industrilokaler.

Det bör noteras att i moderata samlingspartiets parfimotion Fi4 förslag förs fram om att regeringen inte skall ha möjligheter att använda lagen (1971; 1204) om byggnadstillstånd för att tillgripa byggnadsregleringar. Detta yrkande faller närmast under arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.



Räntestödet till ombyggnader                                     1988/89:BoUly

Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad

Propositionen

Åtgärder för att dämpa takten i ombyggandet av bostäder föreslås i propositionen. Där förordas att stödet till räntekostnader för sådana arbeten som finansieras med bostadslån till ombyggnad begränsas tills vidare. Förslaget innebär följande; Den garanterade räntan vid ombyggnad av bostadsrättshus och allmännyttigt ägda hyreshus för första året av lånetiden höjs från 2,6 % till 5,25 %. För enskilt ägda hyreshus höjs den garanterade räntan från 2,35 % till 5,1 % ochför egnahem från 4,9 % till 10 %.

De ändrade villkoren för räntebidrag som nu redovisats bör enligt propositionen tillämpas i fråga om ombyggnader för vilka preliminärt beslut om bostadslån lämnats efter den 26 oktober 1988, dock bör i fråga om hus som i huvudsak var evakuerade redan före denna tidpunkt hittillsvarande räntebidragsvillkor tillämpas oförändrade även om lånebeslutet meddelas efter den 26 oktober 1988. Efter medgivande av regeringen bör detsamma gälla i fråga om sådana etapper i pågående projekt för vilka ansökan om bostadslån lämnats in före denna tidpunkt. De nya villkoren skall inte heller tillämpas för sådana bostadslån till ombyggnad som lämnas för bostadsan-passningsändamål.

Motionerna

Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad

I fem motioner yrkas avslag på regeringsförslaget. Det gäller partimotioner­na från moderata samlingspartiet Fi4 yrkande 2 och från folkpartiet Fill yrkande 5 detta yrkande såvitt nu är i fråga samt motionerna Fil7 (c), Fi24 (m) yrkande 1 och Fi26 (c) yrkandena 1 och 3. Motionärerna anför bl.a. att det kan finnas skäl att vidta åtgärder för att få till stånd en annan inriktning av ombyggnadsverksamheten och styra denna mot mindre genomgripande ombyggnader. Vissa motionärer anför att regeringens förslag fått en alltför strikt utformning och att det förhindrar att angelägna ombyggnader kommer till stånd.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 2 föreslås att den garanterade räntan vid ombyggnader höjs med 0,1 %.

Undantag från regeringsförslaget om höjda garanterade räntor

I flera mofioner föreslås att nu gällande räntebidragsvillkor skall fillämpas även om preliminärt lånebeslut fattas efter den 26 oktober 1988.

Sålunda föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 5 såvitt nu är i fråga och i motion Fi31 (s) yrkande 2 att gällande villkor bör tillämpas om lokaler - t.ex. kontor och skolor - byggs om till bostäder. Syftet i propositionen om att tillskapa flera bostäder kommer ju då att förverkligas.

Inte heller borde föreslagna villkoren tillämpas beträffande ombyggnad av småhus i egen regi (självbyggeri) eftersom någon arbetskraft från byggar-



betsmarknaden ju  då inte  tas i  anspråk.  Förslag härom  förs fram  i     1988/89:BoUly vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 6.

1 några mofioner erinras om att riksdagen år 1987 beslutat att bostadslån för ombyggnad av ålderdomshem skulle utgå. De då beslutade reglerna bör gälla. Regeringens förslag avvisas på denna punkt i vänsterpartiet kommu­nisternas partimotion Fi9 yrkande 5 såvitt nu är i fråga samt i folkpartiets partimotion Fill yrkande 9.1 sistnämnda motion föreslås att också ombygg­nad av gruppbostäder för åldersdementa och ombyggnad av övergångsbostä­der för flyktingar skall ges nuvarande räntebidragsvillkor.

Även i motionerna Fil9 (s) yrkande 2, Fi20 (m) yrkande 2, Fi30 (s) och Fi32 (s) yrkande 2 föreslås att för ombyggnad av ålderdomshem nuvarande räntebidragsvillkor bör gälla.

I tre motioner föreslås att hissinstallation skall kunna sättas in som enda åtgärd och att denna skall anses som bostadsanpassningsåtgärd. Därmed bör nuvarande räntebidragsvillkor gälla. Detta förslag förs fram i motion Fil6 (s) denna motion såvitt nu är i fråga och i motion Fi32 (s) yrkande 3. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 7 föreslås att hissbidraget bör vara kvar så att därmed hiss kan installeras som enda åtgärd.

I mofion Fi35 (c) föreslås att gällande villkor bör tillämpas för till- och påbyggnad av småhus med prefabricerade element om åtgärderna gäller fastigheter i glesbygd. Inte sällan blir ju följden enligt motionärerna ett tillskott av bostäder. Nybyggnation kommer då till stånd i kombination med ombyggande.

I motion Fi33 (s) föreslås att för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt för hus som har byggnadsminneskvalitet gällande villkor bör tillämpas.

Sociala och regionala effekter bör vägas in, föreslås i mofion Fil9 (s) yrkande 1, när beslut fattas om nu gällande eller av regeringen förordade räntebidragsvillkor för ombyggnader skall tillämpas. En flexibel tillämpning av vilka villkor som skall gälla i det enskilda fallet förordas. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 9 såvitt nu är i fråga föreslås att länsbostadsnämnden övergångsvis bör kunna ta sociala hänsyn.

Det finns anledning att uppmärksamma konsekvenserna av de olika lånevillkoren för ny- resp. ombyggnad som anförs i motion Fil3 (c) yrkande 2. Att regeringen skall bemyndigas besluta om undantag från de föreslagna ombyggnadslåneräntorna om ombyggnadsverksamheten inte inkräktar på nybyggnadsverksamheten föreslås i motion Fi25 (s) yrkande 2.

Övergångsreglernas utformning avseende villkor för räntebidrag vid ombyggnad

I folkpartiets partimofion Fill yrkande 8 samt i mofionerna Fil2(s) yrkande 1, Fil5 (s), Fi20 (m) yrkande 1, Fi25 (s) yrkande 1 och Fi34 (s) föreslås att nuvarande räntebidragsvillkor bör gälla om låneansökan inkommit till förmedlingsorganet senast den 26 oktober 1988.

I motion Fil6 (s) föreslås såvitt nu är i fråga att nuvarande regler bör tillämpas för angelägna projekt som är färdigplanerade och upphandlade, för ärenden  i  vilka  länsbostadsnämnden  lämnat förhandsbesked samt för



ombyggnad av småhus där låneansökan inkommit till kommunen under     1988/89:BoUly 1988.

1 motion Fi20 (m) yrkande 3 föreslås att för ärenden som anhängiggjorts hos byggnadsnämnd före den 26 oktober 1988 skall tillämpas nuvarande räiitebidragsvillkor. Dessa villkor bör också gälla och dispenser ges om långt gående förberedelser genomförts, t.ex. om hyresgäsfintyg kan visas före den 26 oktober 1988, föreslås i motion Fil2 (s) yrkande 2. Ett liknande yrkande förs fram i motion FilO (s). I motion Fi31 (s) yrkande 1 föreslås att de nu gällande villkoren skall tillämpas om ansökan kommit in till förmedlingsor­ganet senast den 15 december 1988. Samma förslag men där datumet bör vara den 31 december 1988 förs fram i motion Fil3 (c) yrkande 1.

Kan fastighetsägare verifiera underhandskontrakt och upphandling bör nu gällande villkor tillämpas, föreslås i motion Fil9 (s) yrkande 3.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 9 föreslås att nuvarande räntebidragsvillkor bör gälla om preliminärt lånebeslut fattas före ett eventuellt riksdagsbeslut om ändrade villkor.

Som framgått ovan har i skilda motioner yrkats avslag på regeringsförsla­get om ändrade räntebidragsvillkor vid ombyggnad av bostäder. Förslag om ändrade övergångsbestämmelser framförs därför i vissa fall som andrahands-yrkanden och då under förutsättning av att regeringens förslag i frågan vinner riksdagens bifall.

Ramvidgning för beslut om tilläggslån i vissa fall

Propositionen

Med hänvisning till regeringsförslaget att höja den garanterade räntan vid ombyggnad föreslås i propositionen att delramen för tilläggslån till inneva­rande budgetår ökas med 50 milj. kr. till 165 milj. kr. Motivet till detta förslag är att vissa mycket angelägna upprustningar kommer att behöva genomföras inom det s.k. miljonprogrammets bostadsområden och att sådana upprust­ningar skulle kunna få komma att skjutas upp när ombyggnadsverksamheten begränsas.

Motionerna

Med hänvisning fill motionärernas inställning i huvudfrågan - de av regeringen föreslagna räntebidragsvillkoren för ombyggnader bör inte genomföras - yrkas i moderata samlingsparfiets parfimofion Fi4 yrkande 4 och i motion Fi26 (c) yrkande 2 avslag på förslaget om utökad ram för tilläggslån. Med oförminskade räntebidragsvillkor avseende ombyggnadslån är en ramökning inte erforderlig.

I motionerna Fil4 (s) och Fi23 (fp) yrkas att delramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ökas med 50 milj. kr. under innevarande budgetår på samma sätt som för miljonprogrammets hus. I den sistnämnda motionen föresläs också att de av regeringen föreslagna räntebidragsvillkoren studeras särskilt vad gäller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 4 föreslås att
tilläggslåneramen avskaffas både för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
         10



och för miljonprogrammets hus. Detta förslag bör ses mot bakgrund av     1988/89:BoU1y motionärernas principiella bedömning att behovet av tilläggslån kommer att öka kraftigt när ombyggnadslåneräntan böjs och en större andel av de angelägna projekten kommer att finansieras med hjälp av räntestöd (RBF).

Inriktningen av statens subventioner enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus

Gällande ordning

Räntestöd enligt räntebidragsförordningen (RBF) kan lämnas till förbättring av bostadshus enligt rubricerade förordning. Bidrag lämnas till ägare av hus med bostäder .som upplåts med hyres- eller bostadsrätt. Även i vissa andra fall kan bidrag lämnas. Räntebidrag lämnas för underhållsåtgärder i eller i anslutning till huset, dock inte för åtgärder i de enskilda lägenheterna. Bidrag lämnas också för vissa energisparåtgärder och för åtgärder som vidtas för att avhjälpa mera omfattande mögel-, röt-, fukt- eller korrosionsskador eller i vissa fall för att avhjälpa andra byggnadstekniska brister - också i lägenheter­na. Även för åtgärder i syfte att minska radondotterhalten kan bidrag lämnas. Det gäller främst åtgärder beträffande s.k. sjuka hus.

Bl.a. för allmännyttiga bostadsföretag är räntebidraget ett belopp som motsvarar produkten av ett på visst sätt framräknat räntebidragsunderlag och hälften av en räntesats som är 0,4 procentenheter högre än statslåncrän-tan. Till andra fastighetsägare lämnas ett bidrag som är 2 procentenheter lägre än det som tillämpas för allmännyttan. Privata fastighetsägare har att välja mellan räntestöd och direkta skatteavdrag.

Motionerna

I flera motioner behandlas ROT-stödet. I partimotionerna från moderata samlingspartiet Fi4 yrkande 3 och från folkpartiet Fill yrkande 7 samt i motion Fi24 (m) yrkande 2 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att skattefria avsättningar till reparationsfond borde införas i stället för ROT-stödet.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 3 föreslås ett riksdagens fillkännagivande om att räntestödet skall beviljas också för byte av uttjänta va-ledningar.

I motion Fil2 (s) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att reglerna för gränsdragning mellan ombyggnad och underhåll ses över. Eftersom ombyggnadsåtgärderna, vid ett riksdagens bifall fill regeringsför­slaget, kommer att minska kraftigt i omfattning kan det befaras att långsiktigt kvalitetshöjande åtgärder inte uppnås. Det finns bl.a. mot bakgrund härav anledning att se över gränsdragningen mellan ombyggnad och underhåll. ROT-stödet kan behöva utvidgas.

Att de förfaranderegler om hyresgästyttrande m.m. angående varsamhet som finns beträffande ombyggnadslångivning skall vara ett villkor för räntestöd och skatteavdrag fr.o.m. 1989 föreslås i vänsterpartiet kommunis­ternas partimotion Fi9 yrkande 8.


11



I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 3 föreslås att den förutsättning för     1988/89:BoUly ROT-stödet som ligger däri att vidtagna åtgärder skall ha en standard "som nybyggt" utgår.

Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus

Propositionen

De statliga räntesubventionerna i form av räntebidrag och räntelån för hyres-och böstadsrättshus minskas med 300 milj. kr. för tiden från den 1 juli 1989.

Motivet för förslaget är de marginalskattesänkningar som regeringen föreslagit. Ett förverkligande av dessa innebär bl.a. att värdet av avdrag för bl.a. räntor på bostadslån och underliggande kredit minskas. En minskning i motsvarande mån av de statliga räntesubventionerna i hyres- och bostads­rättshus bör därför genomföras.

Av den föreslagna minskningen om totalt 300 milj. kr. avses 100 milj. kr. falla på hus byggda eller ombyggda före år 1968. Riksdagen kommer under våren 1989 att föreläggas förslag om hur minskningen skall läggas ut på olika årgångar av bostadshus.

Med hänvisning till förändringarna av marginalskatterna föreslås i propo­sitionen också att den garanterade räntan höjs med 0,1 procentenheter vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus för projekt för vilka preliminärt lånebeslut meddelas efter utgången av år 1988.

Motionerna

1 miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 4 föreslås att den garanterade räntan höjs med 0,1 procentenheter för nybyggnad och befintliga lån. De förslag motionärerna för fram bör gälla från den 1 januari 1989.1 yrkande 5 i motionen lämnas förslag härom.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkandena 1 och 2 föreslås riksdagen avslå de nu redovisade regeringsförslagen. Bl.a. anför motionärerna att förslagen innebär hyreshöjningar för dem som redan lider av alltför höga hyror. Ett genomförande av regeringsförslaget motverkar också det övergripande inflationsbekämpningsmålet.

Regeringsförslaget avvisas också i folkpartiets partimotion Fil 1 yrkande 5 såvitt nu är i fråga samt i motion Fi26 (c) yrkande 5.

I partimotionen från folkpartiet och i c-motionen föreslås att riksdagen skall avvakta med sitt beslut och begära att regeringen redovisar sitt förslag i dess helhet. I fp-motionen förordas att de kommande regeringsförslagen skall utformas såsom partiet i januari i år föreslog i motion 1987/88;Bo230. Detta innebär bl.a. att en extra upptrappning av den garanterade räntan med 350 milj. kr. skall genomföras samt att räntebidragen för ombyggnad och underhåll minskas så att besparingseffekten på några år blir 300 milj. kr.

I moderata samlingspartiets partimofion Fi4 yrkande 5 och i motion Fi24 (m) yrkande 3 föreslås riksdagen besluta att räntebidrag för hus byggda före år 1975 skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989. Motionärerna accepterar i princip regeringsförslaget men finner det inte nog långtgående.

I miljöparfiets partimotion Fi21 yrkande 5 föreslås att ett stimulansbidrag          12



införs i avsikt att få till stånd en ombyggnad av kontor till bostäder i     1988/89:BoUly storstädernas centrala delar. I yrkande 6 i motionen föreslås att de av motionärerna föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 januari 1989.

Ett stimulansbidrag föreslås även i motion Fi26 (c) yrkande 6. I syfte att öka nybyggandet av mindre lägenheter och att hindra bostadsbristen framför allt för ungdomar förordar motionärerna ett stimulansbidrag om 30 000 kr. för varje påbörjad lägenhet upp till 60 m.

I mofion Fi32 (s) yrkande 1 föreslås riksdagen bl.a. uttala att regeringen med största uppmärksamhet bör följa utvecklingen av boendekostnaderna.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås bl.a. ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om bostadspolitiken. Motionärerna anför bl.a. att denna politik bör utformas så att hela Sverige skall leva, att arbete och bostäder skall fördelas rättvist över landet och att bostadsytan skall fördelas bättre.

Utskottet

Inledning

Inledningsvis behandlas olika förslag m.m. om byggnadsreglerande åtgär­der. Därefter tar utskottet upp frågor om höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostadshus och om tilläggslångivningen till det s.k. miljonprogrammets hus och till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt om utformning av de s.k. ROT-lånen (ROT = reparafion, ombyggnad, tillbyggnad), dvs. räntestöd enligt RBF. I det därefter följande avsnittet behandlas övriga förslag i propositionen och i motioner om minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus. Slutligen behandlar ut­skottet förslaget i propositionen om utvecklingen av ett ADB-system för låne- och bidragshanteringen m.m. inom plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna.

Byggnadsreglerande åtgärder

Regeringens beslut som sammanfattats ovan (s. 11-12) innebär i korthet följande såvitt förslagen kan anses falla inom bostadsutskottets berednings­område. Nuvarande begränsningar för s.k. övrigt byggande i Stockholms-och Göteborgsområdena förlängs ett år t.o.m. 1990. I övriga landet begränsas detta byggande under år 1989 till 95 % av 1988 års nivå. Ombyggnadsramar för år 1989 avseende den statliga långivningen för ombyggnad av bostäder införs i hela landet.

Det finns enligt utskottets mening skäl att vidta byggnadsreglerande åtgärder i avsikt att få till stånd ett ökat nybyggande av bostäder. Inte minst i storstadsregionerna bör olika åtgärder vidtas i detta syfte. Redan på denna grund avstyrker bostadsutskottet folkpartiets parfimotion Fill yrkande 4 om att byggregleringarna bör avvecklas.

Vad därefter rör frågan om hur regleringarna bör utformas, en fråga som
tas upp i motion Fi26 (c) yrkande 4, vill utskottet inte förneka att det kan
finnas skäl att ge regleringarna en regionalpolitisk inriktning. Enligt utskot-
        ,



tets uppfattning har också regeringens beslut givits denna inriktning. Det kan 1988/89:BoUly givetvis finnas anledning att överväga hur och i vilken omfattning regionalpo­litiska bedömningar skall komma till uttryck. Utskottet, som finner att de åtgärder regeringen nyligen beslutat vara i allt väsentligt väl avvägda, vill emellertid inte utesluta att det kan visa sig erforderligt att ytterligare åtgärder kan behövas för att nå syftet om ett ökat nybyggande av bostäder. Hur ett sådant beslut i så fall skall utformas får avgöras av regeringen. Om så blir aktuellt kan också övervägas de förslag som förs fram i motion Fi26 (c) yrkande 4 om en investeringsavgift i princip på annat byggande än bostadsbyggande. Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl att nu tillstyrka motionsförslaget.

Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostäder

Förslaget, som har redovisats ovan (s. 8), innebär enligt proposifionen att räntebidragen tdl nya ombyggnadsprojekt avseende bostäder som finansieras med bostadslån halveras.

I fem motioner yrkas avslag på regeringens förslag. Det gäller partimotio­ner från moderata samlingspartiet Fi4 yrkande 2 och från folkpartiet Fill yrkande 5 detta yrkande såvitt nu är i fråga samt motionerna Fil7 (c), Fi24 (in) yrkande ] och Fi26 (c) yrkandena 1 och 3. Sammanfattningsvis anser motionärerna att skäl kan finnas att få till stånd en annan inriktning av ombyggnadsverksamheten och styra den mot mindre genomgripande om­byggnader. Dock har regeringens förslag enligt vissa motionärer fått en alltför strikt utformning. Det förhindrar att angelägna ombyggnader kom­mer till stånd.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås att, den garanterade räntan vid ombyggnader höjs med 0,1 procentenheter.

Det är av stor vikt att planeringen av bostadsbyggandet och ombyggandet av bostäder ses i ett långsiktigt perspektiv. Inte minst betydelsefullt ärdet när det gäller att väga in sysselsättningsmässiga och regionalpolitiska aspekter. Det är betydelsefullt att olika åtgärder vidtas i syfte att få en så god framförhållning i hela planerings- och byggnadsprocessen som möjligt. Statsmakterna har också vidtagit olika åtgärder på skilda områden i syfte att skapa en planerings- och genomförandeprocess av bostadsbyggandet som innebär att detta byggande skall ske planmässigt och att därmed olika störningar skall minimeras eller helst helt elimineras. Här kan bl.a. nämnas lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m.

Det kan emellertid inträffa att den övergripande målsättningen av en långsiktig planering av bostadsbyggandet i vissa situationer kan få stå tillbaka. Det kan nämligen inträffa att åtgärder snabbt kan behöva vidtas då bostadsmarknaden kommer i obalans.

Enligt utskottets uppfattning gäller detta bostadsbyggandet för närvaran­de, inte miust i våra storstadsområden och i vissa andra regioner. Det är mot denna bakgrund det nu behandlade regeringsförslaget bör ses.

Det finns alltså, som framhålls i propositionen, skäl att minska överefter­
frågan inom byggsektorn och frigöra resurser för nyproduktion av bostäder.
       14



Olika åtgärder i den riktningen har tidigare vidtagits. Utskottet vill erinra om     1988/89:BoUly att ramar för ombyggnad av bostäder redan nu finns i de tre storstadsområde­na samt i två kommuner i Uppsala län.

Utskottet delar också uppfattningen i propositionen att det är motiverat att vidta ytterligare åtgärder i syfte att omfördela resurser från ombyggnad fill nybyggnad. Bl.a. finns anledning för riksdagen att notera vad i proposifionen anförts om att åtgärderna i de hus som byggs om kommer att begränsas väsentligt. Denna uppfattning har också vunnit gehör i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om en halvering av räntebi­dragen fill nya ombyggnadsprojekt. Utskottets ställningstagande grundas på vad nu anförts om behovet av en temporär omstrukturering inom byggsek­torn och behovet av att minska den överefterfrågan inom sektorn som onekligen finns. Utskottets ställningstagande skall också bedömas mot bakgrund av att utskottet nedan kommer att föreslå vissa undantag utöver dem som regeringen förordat samt ändringar när det gäller utformningen av övergångsbestämmelserna.

Vad nu förordats låter sig inte förenas med förslagen i partimotionerna från moderata samlingspartiet Fi4 yrkande 2, från folkpartiet Fil 1 yrkande 5 och från miljöparfiet Fi21 yrkande 2, de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga. Utskottets ställningstagande är oförenligt även med förslagen i motionerna Fil7 (c), Fi24 (m) yrkande 1 och Fi26 (c) yrkandena 1 och 3. Samtliga nu behandlade motioner avstyrks. Regeringens förslag om den garanterade räntan vid ombyggnad av bostadshus fillstyrks sålunda med de undantag utskottet föreslår nedan.

Den närmare utformningen av räntebidragsvillkoren vid ombyggnad av bostäder

Enligt regeringens uppfattning bör nu tillämpade räntebidragsvillkor gälla oförändrade om preliminärt lånebeslut fattats efter den 26 oktober 1988 i fråga om hus som redanföredenna tidpunkt vari huvudsak evakuerade och, efter dispens av regeringen, i fråga om etapper i pågående projekt för vilka ansökan om bostadslån har lämnats in före denna fidpunkt. Nu gällande räntebidragsvillkor föreslås fillämpas även efter denna tidpunkt för sådana bostadslån till ombyggnad som lämnas för bostadsanpassningsändamål.

Bostadsutskottet vill för sin del föreslå följande om utformningen av undantagen från de av regeringen föreslagna räntebidragsvillkoren.

Äldre villkor bör, förutom vad i propositionen förordats, tillämpas också i följande fall.

Riksdagen beslöt åren 1987 (BoU 1986/87:15) att bostadslån för ombygg­nad av ålderdomshem skulle kunna beviljas. Det ansågs av riksdagen angeläget att för sådana ombyggnader skulle kunna beviljas bostadslån så att därmed kostnaderna för dessa ombyggnader inte skulle bli alltför höga.

Bostadsutskottet delade socialutskottets uppfattning om att den omsorgs­
form som ålderdomshemmen representerar behövs som boendeform. Bo­
stadsutskottet betonade också att äldre personer liksom andra har rätt till en
modern bostad med tillräckliga utrymmen och utrustning.
                                    15



Bostadsutskottet finner det motiverat att den förutsättning för denna 1988/89:BoUly långivning som vägledde riksdagens beslut år 1987 inte förändras. Därför bör nuvarande räntebidragsvillkor gälla för dessa ombyggnader. Långivningen för ombyggnader av ålderdomshem regleras i ombyggnadslåneförordningen för bostäder (1986:693) och i förordningen (1988:684) med särskilda bestämmelser om bostadslån m.m. för ny- och ombyggnad av ålder­domshem.

Nu gällande räntebidragsvillkor bör också tillämpas för ombyggnad av sådana servicebostäder för äldre som kan få bostadslån enligt ombyggnadslå­neförordningen.

1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 5 och i folkpar­tiets partimotion Fi 11 yrkande 9 dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga samt i motionema Fil9 (s) yrkande 2, Fi20 (m) yrkande 2, Fi30 (s) och Fi32 (s) yrkande 2 föreslås att när bostadslån för ombyggnad av ålderdomshem och för servicebostäder beviljas skall äldre bestämmelser tillämpas.

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ger regeringen till känna att för ombyggnader av ålderdomshem och av servicehus för äldre nuvarande räntebidragsvillkor bör tillämpas.

Mot bakgrund av att ett av syftena med regeringens förslag är att skapa ytterligare bostäder föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 5 såvitt nu är i fråga och motion Fi31 (s) yrkande 2 att gällande räntebidragsvillkor skulle få gälla om lokaler - t.ex. kontor och skolor -byggs om till bostäder. Ett tillskott av lägenheter kommer ju då till stånd.

Det av motionärerna framförda förslaget bör vinna riksdagens anslutning. Ett tillkännagivande i frågan till regeringen bör därför göras.

Utskottet vill emellertid för sin del tillägga att även ombyggnad av bostadshus kan innebära ett nettotillskott av lägenheter t.ex. genom att vindar inreds till bostäder eller genom att lokaler i huset görs om till bostäder. Om tillskottet av bostäder är tillräckligt stort bör även i dessa fall nuvarande räntebidragsregler gälla. Åt regeringen bör uppdras att närmare överväga hur stort nettofillskottet av bostäder bör vara när lokaler m.m. och befintliga bostadshus byggs om och vilka regler i övrigt som kan behövas i samman­hanget. Även detta bör ges regeringen till känna.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 7 såvitt nu är i fråga och i motionerna Fil6 (s) såvitt nu är i fråga samt Fi32 (s) yrkande 3 föreslås att hiss skall kunna sättas in som enda åtgärd och att denna skall kunna anses som bostadsanpassningsåtgärd och att därmed nuvarande räntebidragsvillkor skall tillämpas. I partimotionen föreslås också att hissbi­draget förlängs. Motionärerna anser att det många gånger vore fördelaktigt om hiss kunde installeras som separat åtgärd.

Bostadsutskottet har flera gånger tidigare och senast i november 1988 i betänkandet 1988/89;BoUl framhållit vikten av att hissar installeras i våra bostäder i samband med ombyggnader. Ett fullföljande av denna uppfattning innebär sålunda att olika åtgärder bör vidtas så att inte den utveckling bryts som sedan några år pågår och som innebär att hissar i allt större omfattning installeras vid ombyggnad. Bostadsutskottet anser det väsentligt att det hissbidrag som finns liksom i dag kan kombineras med statliga bostadslån för hissinstallationer med oförändrade räntebidragsvillkor. Därför bör som



förordas i motionerna installation av hiss bedömas sorn ombyggnad för     1988/89:BoUly

bostadsanpassningsändamål. Hiss bör också kunna installeras som enda

åtgärd. Nuvarande räntebidragsvillkor bör alltså tillämpas. Riksdagen bör

med anledning av vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9

yrkande 7 samt i motionerna Fil6 (s) dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga

och Fi32 (s) yrkande 3 förordats som sin mening ge regeringen till känna vad

nu anförts.

Utskottet är däremot inte berett att nu fillstyrka förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 7 såvitt däri förordas ett riksda­gens fillkännagivande om att hissbidraget skall vara kvar. Utskottet vill erinra om att medel torde finnas så att de hissinstallationer som utförs under innevarande budgetår kan erhålla statligt hissbidrag. En bedömning av denna fråga bör lämpligen göras vid bostadsutskottets och riksdagens behandling av 1989 års hudgetproposition.

I motion Fi33 (s) föreslås att för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och för hus som har byggnadsminneskvalitet nu gällande räntebidragsvillkor för statliga ombyggnadslån bör tillämpas. Motionärerna torde avse sådana byggnader som finns upptagna i 2 § 1 och 2 i förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. För sådana hus kan det statliga ombyggnadslånet i vissa fall nämligen kombineras med tilläggslån. Frågan om filläggslångivningen behandlar utskottet nedan.

Vad gäller frågan om statliga ombyggnadslån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det inte sällan så att kostnaderna för att bygga om och restaurera sådan bebyggelse kan vara betydande. Ett tecken härpå är att de ovannämnda tilläggslånen ofta behövs som komplement till ombyggnadslå­nen för att ombyggnaden ekonomiskt skall kunna genomföras.

Vid bedömningen av frågan har bostadsutskottet fäst avseende vid de höga ombyggnadskostnader som ofta finns i dessa projekt och till angelägenheten av att denna bebyggelse kan rustas upp och vidmakthållas. Det kan inte uteslutas att en höjning av den garanterade räntan kan innebära att flera av de projekt för vilka en ombyggnad är aktuell inte kan bära en garanterad ränta som är väsentligt högre än den som nu tillämpas. Vid en avvägning mellan behovet av att minska takten i ombyggandet och att få till stånd angelägna ombyggnader av sådana hus som aktualiserats i motion Fi33 (s) har utskottet stannat för att föreslå att för de statliga ombyggnadslånen avseende dessa hus nu tillämpade räntebidragsvillkor bör gälla. Riksdagen bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen detta till känna.

Ett av motiven för regeringens förslag om höjda garanterade räntor är, som framgå» ovan, att minska efterfrågan på byggkapacitet. Med hänvisning till att någon lejd arbetskraft inte är aktuell vid ombyggnad av småhus med egen arbetsinsats (självbyggeri) föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 6 att för sådana ombyggnader nu gällande räntebi­dragsvillkor bör tillämpas.

1 motion Fi35 (c) föreslås också att nu gällande räntebidragsvillkor med
användande av en speciell byggteknik bör kunna få tillämpas för till- och
påbyggnad av småhus med prefabricerade element om åtgärden gäller
fastigheter i glesbygd.
                                                                                          1

2 Riksdagen 1988/89.19saml. Nrly


I två mofioner, Fil9 (s) yrkande 1 och Fi25 (s) yrkande 2, föreslås 1988/89:BoUly regeringen ges ett bemyndigande. Enligt förslaget i den förstnämnda motionen bör vid en bedömning om nuvarande räntebidragsvillkor skall tillämpas hänsyn tas tid sociala och regionala effekter. Enligt den sistnämnda motionen bör regeringen bemyndigas besluta att dessa villkor bör gälla om ombyggnadsverksamheten inte inkräktar på nybyggnadsverksamheten. Frå­gan om sociala effekter tas upp också i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 9 såvitt nu är i fråga.

Enligt bostadsutskottets uppfattning bör bemyndigande ges regeringen eller myndighet regeringen bestämmer att besluta att nu gällande räntebi­dragsvillkor skall kunna tillämpas vid ombyggnad om det är mofiverat från arbetsmarknadssynpunkt eller från bostadsförsörjningssynpunkt. Härvid bör även det i folkpartiets partimotion yrkande 9 såvitt nu är i fråga aktualiserade förslaget av genomgångslägenheter för flyktingar kunna beaktas. Riksdagen bör med anledning av denna motion och motionerna Fil9 (s) yrkande 1 och Fi25 (s) yrkande 2 som sin mening ge regeringen detta till känna. Bemyndigandet bör också omfatta vad i vänsterpartiet kommunis­ternas partimotion Fi9 yrkandena 6 och 9 detta yrkande såvitt nu är i fråga och i motion Fi35 (c) förordats om s.k. självbyggeri.

Ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att uppmärksamma effekterna av de skilda lånevillkoren förs fram i motion Fil3 (c) yrkande 2.

Ett tillkännagivande enligt motionsförslaget torde inte vara erforderligt. Att regeringen följer utfallet av de nya reglerna får anses självklart. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet gör samma bedömning av förslaget i motion Fi32 (s) yrkande 1. Enligt detta yrkande bör riksdagen uttala att regeringen med största uppmärksamhet skall följa utvecklingen av boendekostnaderna. Motionsyr­kandet avstyrks.

Utformning av övergångsbestämmelserna

I propositionen föreslås, med vissa ovan redovisade undantag, att de av regeringen föreslagna förändringarna för räntebidrag vid ombyggnad bör tillämpas i fråga om ombyggnader för vilka preliminärt beslut om bostadslån lämnats efter den 26 oktober 1988.

Enligt ombyggnadslåneförordningen (13 §) kan länsbostadsnämnd ge förhandsbesked huruvida en lånesökande har beaktansvärda skäl för att påbörja ombyggnadsarbetena utan att låneansökan har hunnit in fill nämnden.

Har förhandsbesked lämnats senast den 26 oktober 1988 är det enligt utskottets mening rimligt att nu gällande räntebidragsvillkor tillämpas i hela landet. Ett förslag med i huvudsak denna innebörd förs fram i motion Fil6 (s) såvitt nu är i fråga.

Riksdagen bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen detta till känna.

I flera motioner föreslås att avgörande för om de nu gällande eller de av
regeringen föreslagna villkoren skall gälla bör vara den dag låneansökan
inkommit till det kommunala förmedlingsorganet. Har ansökan registrerats
         g



hos förmedlingsorganet senast den 26 oktober 1988 bör nu gällande villkor    1988/89:BoUly

tillämpas. Förslag med i princip denna innebörd förs fram i folkpartiets

partimotion Fill yrkande 8 samt i motionerna Fil2 (s) yrkande 1, Fil5 (s),

Fi20(m) yrkande 1, Fi25 (s) yrkande 1 och Fi34(s). I motion Fil6(s) såvitt nu

är i fråga förslås bl.a.  att för angelägna projekt som är upphandlade

nuvarande räntebidragsvillkor bör tillämpas.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelser är uppenbarligen föresta­vat av motivet att de föreslagna åtgärderna så snabbt som möjligt skall få effekt, medan motionärernas förslag bärs upp av tanken att om en lånesökande lämnat in sin ansökan till det kommunala förmedlingsorganet denne då, kanske efter ett långt förberedelsearbete, haft anledning att räkna med och baserat sina kalkyler på att bl.a. gällande räntebidragsvillkor då skulle tillämpas.

Det finns enligt utskottets mening goda skäl för båda uppfattningarna. Det gäller då att finna en lösning som i rimlig omfattning tillgodoser de olika kraven. Utskottet har stannat för att föreslå följande.

Det förhåller sig onekligen så att aktiviteten på byggmarknaden är störst i de områden där det fanns ramar för ombyggnad enligt regeringsbeslut den 5 november 1987 dvs. i de tre storstadsområdena samt i Uppsala och Håbo kommuner. I dessa områden och kommuner finns därför anledning att vidta åtgärder så att det eftersträvade målet om att frigöra resurser för nyproduk­tionen snabbt får den effekt som regeringen uppenbarligen eftersträvar. I dessa områden börden av regeringen förordade övergångslösningen väljas. I övriga landet bör den övergångsbestämmelse som förordas i de nu redovisa­de motionerna gälla, dvs. nu gällande räntebidragsvillkor skall tillämpas i ärenden som registrerats hos det kommunala förmedlingsorganet senast den 26 oktober 1988. Vad utskottet nu med anledning av förslaget i propositionen och i mofionerna förordat om övergångsbestämmelsernas utformning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I propositionen föreslås att dagens räntebidragsregler skall tillämpas i fråga om sådana etapper i pågående projekt för vilka ansökan om bostadslån lämnats in före den 26 oktober. Enligt utskottets mening bör detta bemyndigande utvidgas till att avse också sådana etapper för vilka planering­en är långt framskriden utan att låneansökan formellt lämnats in. Därigenom undviks att pågående ombyggnadsarbete tvingas att avbrytas på grund av den praxis som tillämpas i en del låneärenden vid vissa länsbostadsnämnder. Även detta bör ges regeringen fill känna.

Vad utskottet föreslagit om undantag från regeringens förslag beträffande bostadslån för ombyggnad samt om utformning av övergångsbestämmelser­na innebär sammanfattningsvis följande.

Dagens räntebidragsvillkor kommer även fortsättningsvis att tillämpas i hela landet och oavsett när ansökan om bostadslån aktualiseras om förhands­besked givits av länsbostadsnämnd senast den 26 oktober 1988, om lånet avser ombyggnad av ålderdomshem och servicehus för äldre, om lånet gäller ombyggnad av lokaler, kontor m.m. till bostäder om ett nettotillskott av bostäder blir resultatet under förutsättning att tillskottet av bostäder är tillräckligt stort. Detta gäller också vid ombyggnad av bostadshus. Hur stort


19



tillskott som skall erfordras får avgöras av regeringen. Nu gällande villkor 1988/89:BoUly skall också tillämpas om hiss installeras. Ombyggnadslånet kan då kombine­ras med hissbidrag. Oförändrade villkor skall också tillämpas vid ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Regeringen har givits bemyndigan­de att besluta att nu gällande villkor skall kunna fillämpas vid ombyggnad om det bl.a. är motiverat av arbetsmarknadsskäl eller från bostadsförsörjnings­synpunkt, om det gäller genomgångsbostäder för flyktingar, om det gäller småhus med s.k. självbyggeri och i vissa fall om det gäller byggande med prefabricerade element.

Vad gäller övriga åtgärder, i den mån de inte föreslås undantagna redan i proposifionen, innebär utskottets beslut följande. I de tre storstadsområdena samt i Uppsala och Håbo kommuner skall preliminärt beslut om bostadslån för ombyggnad ha fattats senast den 26 oktober 1988 för att då gällande räntebidragsvillkor skall tillämpas. För landet i övrigt skall dessa villkor gälla om ansökan om ombyggnadslån registrerats hos det kommunala förmed­lingsorganet senast detta datum.

Vad i övriga motioner förordats om övergångsbestämmelsernas utform­ning avstyrks av utskottet. Det gäller vänsterpartiet kommunisternas par­timotion Fi9 yrkande 9 såvitt nu är i fråga samt motionerna FilO (s), Fil2 (s) yrkande 2, Fil3 (c) yrkande 1, Fil9 (s) yrkande 3, Fi20 (m) yrkande 3, miljöparfiets partimotion Fi21 yrkande 6 såvitt nu är i fråga och Fi31 (s) yrkande 1. Dessa förslag låter sig inte förenas med utskottets ställningstagan­de om övergångsbestämmelsernas utformning.

Vidgning av ramen för tilläggslångivningen

Under vissa förutsättningar kan tilläggslån utgå i kombination med bostads­lån för ombyggnad eller räntestöd. Bl.a. gäller detta för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Lån kan också utgå för att avhjälpa mera omfattande röt-, mögel-, fukt- och korrosionsskador i bostadshus yngre än 30 år (miljonprogrammets bostadsområden). Också för åtgärder i syfte att minska radondotterhalten kan tilläggslån beviljas. Tilläggslångivningens omfattning styrs av två delramar. För innevarande budgetår är de lika stora, 115 milj. kr. vardera för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och för miljonprogramhu­sen m.fl.

I propositionen föreslås att delramen avseende tilläggslångivningen för miljonprogrammets bostadsområden ökas med 50 milj. kr. för innevarande budgetår till 165 milj. kr. Därigenom skapas, enligt regeringens uppfattning, möjligheter att genomföra mycket angelägna uppmstningar i dessa områden utan att kostnaderna för sådana arbeten blir alltför betungande för de boende.

I moderata samlingspartiets partimotion Fi4 yrkande 4 och i motion Fi26 (c) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår förslaget om ramökning. Motions­förslagen är en följd av att motionärerna yrkat avslag också på förslaget om höjda garanterade räntor för bostadslån fill ombyggnad. Dessa motionsför­slag har utskottet avstyrkt ovan.

I vänsterpartiet kommunisternas parfimotion Fi9 yrkande 4 föreslås att de
båda delramarna slopas fr.o.m. 1989 medan i motionerna Fil4 (s) och Fi23
   20



(fp) föreslås att även delramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ökas     1988/89:BoUly med 50 milj. kr. för innevarande budgetår.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande om förändring av de garanterade räntorna för statliga ombyggnadslån avstyrker utskottet försla­gen i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 yrkande 4 och motion Fi26 (c) yrkande 2 om avslag på regeringsförslaget. Regeringens förslag fillstyrks.

Utskottet avstyrker också förslagen i motionerna Fil4 (s) och Fi23 (fp) om vidgning av delramen för kulturhistoriskt värdefud bebyggelse med hänvis­ning till att utskottet ovan föreslagit att nu gällande räntebidragsvillkor för ombyggnad av sådan bebyggelse skall tillämpas även i fortsättningen. Något behov av ökning av delramen kan därmed inte anses föreligga.

Även vad i vänsterpartiet kommunisternas parfimotion Fi9 yrkande 4 föreslås om att tilläggslåneramen helt skaU slopas avstyrker utskottet. Utskottet är inte berett att frångå tidigare och senast våren 1988 gjorda ställningstaganden därvidlag. Långivningen bör styras av ramar.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang aktualisera frågan om statens stöd tid s.k. sjuka hus, en fråga som för övrigt nyligen behandlats av utskottet (bet. ]988/89;BoU2). Utskottet beslöt då att ge regeringen till känna att bl.a. lån- och bidragsgivningen avseende sådana hus borde ses över. I avvaktan på att dessa överväganden och resultatet av dem blir klara är det nödvändigt att inom ramen för nu gällande stödsystem - bl.a. småhusskadefonden och tilläggslångivningen - bedöma statens åtgärder avseende dessa hus. Såvitt utskottet kan bedöma torde de föreskrifter m.m. som styr denna låne- och bidragsgivning nu vara till fyllest för att tillgodose berättigade krav på statens insatser i sammanhanget. Skulle så inte vara fallet bör riksdagen bemyndiga regeringen att genom dispens göra undantag från regelsystemet, allt i syfte att skapa rimliga möjligheter när det gäller att bedöma vilka statliga åtaganden som kan påfordras när det gäller "sjuka hus" och i avvaktan på att de av bostadsutskottet förordade mera långsikfiga övervägandena blir klara. Vad nu anförts om dispens m.m. bör riksdagen med anledning av regeringens förslag om en vidgning av tilläggslåneramen som sin mening ge regeringen till känna.

Inriktningen av statens subventioner enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus

Utskottet har ovan (s. 11) i sammanfattning redogjort för det s.k. RBF-stödet och för de motioner i vilka detta stöd behandlas. RBF-stödet kallas vanligen ROT-lån (ROT = reparation, ombyggnad, tillbyggnad).

I partimptionerna Fi4 yrkande 3 från moderata samlingspartiet och i Fill
yrkande 7 från folkpartiet samt i motion Fi24 (m) yrkande 2 föreslås i princip
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra
skattefria avsättningar till reparationsfonder. Ett yrkande med samma
innebörd som de nu aktuella behandlade utskottet våren 1988 (BoU
1987/88:10 s. 47). Utskottet anförde då att erfarenheterna av ROT-
finansieringssystemet i huvudsak varit goda och att det sammantaget väl fyllt
sin uppgift. Utskottet vill också erinra om att skatteutskottet våren 1988
           21



(SkU 1987,/S8;30 s. 12-13) behandlade en motion om skattefri avsättning för     1988/89:BoUly underhåll av hyresfastigheter. Skatteutskottet avstyrkte motionen bl.a. med hänvisning till att pågående överväganden rörande företagsbeskattningen även omfattar överväganden om beskattning av hyresfastigheter.

Bostadsutskottet, som vidhåller sitt tidigare ställningstagande, instämmer också i vad skatteutskottet anfört om att resultatet av pågående övervägan­den bör avvaktas. Motionerna avstyrks av bostadsutskottet.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 3 föreslås att den förutsättning för RBF-stöd som innebär att en ombyggnad skall anses "som nybyggnad" för att stöd skall utgå bör slopas.

Såvitt utskottet har sig bekant finns ingen sådan regel som förutsättning för stöd. Motionsyrkandet avstyrks.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 8 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att hyresgästyttrande och förbesiktning angående varsamheten skall vara villkor för RBF-stöd och skatteavdrag fr.o.m. 1989. Ett accepterande av motionärernas förslag innebär att de förfaranderegler som finns beträffande ombyggnadslångivningen kommer att finnas också i RBF-sammanhang.

Utskottet vill erinra om att som villkor för räntestöd - under vissa förutsättningar - gäller att fastighetsägare som får bidrag enligt RBF skall -om hyresgästorganisationen begär det - lämna information om de beräknade årliga kostnaderna och utgifterna för sådana underhållsåtgärder som fastig­hetsägaren avser att betala med hyresintäkter.

Även om denna informationsskyldighet inte helt kan jämföras med de förslag motionärerna för fram finner utskottet inte tillräckliga skäl nu föreligga att införa samma förfaranderegler för RBF-stödet och skatteavdra­get som finns när det gäller ombyggnadslångivningen. Mofionsyrkandet avstyrks sålunda.

I samma motion, vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9, föreslås i yrkande 3 att RBF-stöd skal! kunna utgå även för utbyte av va-ledningar (stambyten). 1 motion Fil2 (s) yrkande 3 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om gränsdragningen mellan ombyggnad och underhåll. I denna motion framhålls betydelsen av att angelägna åtgärder kan berättiga till räntestöd.

Även enligt utskottets mening finns goda skäl att överväga om inte också för sådana åtgärder som tas upp i partimotionen från vänsterpartiet kommunisterna RBF-stöd skall kunna utgå. Det kan också finnas anledning att överväga om gränsdragningen mellan ombyggnad och underhåll behöver justeras. Riksdagen bör med anledning av de båda motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts. Regeringen bör bemyndigas genomföra de av motionärerna aktualiserade förslagen utan riksdagens hörande.

Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus

Regeringsförslaget som redovisats ovan (s. 12) innebär bl.a. att de statliga
räntesubventionerna i form av räntebidrag och räntelån för hyres- och
bostadsrättshus minskas med 300 milj. kr. för tiden fr.o.m. den 1 juli 1989.
         22



Av besparingen avses 100 milj. kr. falla på hus byggda eller ombyggda före år 1988/89:BoUly 1968. Riksdagen avses våren 1989 få ta del av ett förslag om hur de föreslagna besparingarna skall läggas ut på olika årgångar av bostadshus. Skälet till regeringsförslaget är att eftersom värdet av ränteavdragen för villaägarna minskar vid ett riksdagens bifall till regeringsförslaget om sänkta marginal­skatter det är motiverat att de statliga subventionerna minskas också för hyres- och bostadsrättshus.

1 tre motioner yrkas avslag på regeringsförslaget. Det gäller vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 1, folkpartiets partimotion Fill yrkande 5 och motion Fi26 (c) yrkande 5.1 den förstnämnda motionen anförs att regeringsförslaget innebär ökade hyror för dem som redan lider av alltför höga hyror. Regeringsförslaget motverkar, enligt motionärerna, det övergri­pande inflafionsbekämpningsmålet. I de övriga två nu behandlade motioner­na anförs att regeringen i januari 1989 bör återkomma med förslag om hur besparingen bör läggas ut. I folkparfimotionen föreslås dessutom att det nya förslaget bör ges den profil som i januari i år förordades i parfimotionen Bo230 och som bl.a. innebär att en extra upptrappning av den garanterade räntan med 350 milj. kr. bör göras samt att räntebidragen för ombyggnad och underhåll minskas med 300 milj. kr. på några års sikt. I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkandena 2 och 4, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, föreslås att den garanterade räntan höjs med 0,1 procentenheter i samband med ombyggnad resp. för befintliga lån.

Utskottet finner det av regeringen valda fillvägagångssättet godtagbart. Även om det naturligtvis kan göras gällande att det är rimligt att begära att förslagen så långt möjligt skall ge de boende så god information som möjligt om kommande räntebidragsvillkor får detta önskemål stå tillbaka för uppfattningen om att det också är rimligt att regeringen i ett sammanhang, och då i samband med att budgetpropositionen presenteras, ger en samlad syn på hur villkoren bör utformas. Folkpartiets partimotion Fill yrkande 5, miljöpartiets partimotion Fi21 yrkandena 2 och 4, dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion Fi26 (c) yrkande 5 avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Inte heller kan utskottet instämma med mofivet i vänsterpartiet kommu­nisternas partimotion Fi9 om att en marginalskattesänkning för villaägarna inte skulle medföra att motsvarande "besparing" inte uppstår för hyres- och bostadsrättshusen. Yrkande 1 i motionen avstyrks sålunda.

Ett förslag som går längre än regeringens förs fram i moderata samlings­partiets parfimotion Fi4 yrkande 5 och i mofion Fi24 (m) yrkande 3. Riksdagen föreslås besluta att räntebidragen för hus byggda före år 1975 skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989.

Utskottet avstyrker förslaget med hänvisning till tidigare ställningstagan­de. Senast behandlade utskottet ett motsvarande yrkande våren 1988 (BoU1987/88;10s. 38-39).

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 5 föresläs att ett stimulansbidrag för ombyggnad av kontor till bostäder i storstädernas centrala delar införs. I motion Fi26 (c) yrkande 6 föreslås att ett stimulansbidrag om 30 000 kr. för varje påbörjad lägenhet upp till 60 m skall utgå.


23



Utskottet avstyrker motionerna. Resultat av de av regeringen nu föreslag-    1988/89:BoUly na och av bostadsutskottet ovan tillstyrkta åtgärderna får avvaktas.

Ett tillkännagivande om vad i miljöpartiets partimotion Fi21 anförs om bostadspolitiken begärs i motionen i yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Förslaget i motionen som är ganska allmänt hållet bör inte behandlas inom ramen för de trots allt ganska begränsade regeringsförslagen såvitt avser bostadsbyggan­det. Under våren 1989 kommer bostadsutskottet att behandla inriktningen av bostadspolitiken från ett mera övergripande perspektiv. Utskottet avstyrker med det anförda nu motionsyrkandet.

Regeringen föreslår också att den garanterade räntan vid nybyggnad höjs med 0,1 procentenheter för projekt som fått preliminärt lånebeslut efter utgången av år 1988. Regeringsförslaget har vunnit stöd i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 4 såvitt nu är i fråga.

Regeringsförslaget avstyrks i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 2.

Motivet för regeringsförslaget är detsamma som för upptrappning av den garanterade räntan för befintliga hus, nämligen de sänkta marginalskatterna som minskar värdet av villaägarnas avdrag.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget och miljöpartiets partimotion såvitt nu är i fråga. Motionsförslaget från vänsterpartiet kommunisterna avstyrks.

Förslaget i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 6 såvitt nu är i fråga om att förändringarna i räntebidragsreglerna skall träda i kraft den 1 januari 1989 avstyrks av administrativa skäl.

Låneförvaltningen

I propositionen i denna del föreslås riksdagen godkänna att regeringen träffar avtal med Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB om att bolaget skall utveckla ett ADB-system för låne- och bidragshanteringen m.m. hos plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna.

SBAB har åtagit sig att mot en fast ersättning av 31,2 milj. kr. svara för utveckling av systemet, konvertering och installation samt för utbildning av boverkets och länsbostadsnämndernas personal.

Genom ett överskridande av förslagsanslaget under elfte huvudtiteln i statsbudgeten för innevarande budgetår B2. Länsbostadsnämnderna avses ersättningen tillföras SBAB.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner avtalet.

Beträffande hur ersättningen skall tillföras SBAB finner utskottet att detta bör ske på vanligt sätt genom att medel anvisas och då lämpligen på tilläggsbudget I för budgetåret 1988/89. En sådan ordning ligger helt i linje med de budgetprinciper som bör tillämpas. Bostadsutskottet anser därför att finansutskottet bör föreslå riksdagen att "till Länsbostadsnämnderna på tilläggsbudget I till statsbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 31 200 000 kr."


24



Förslag till utformning av hemställan                 1988,/S9:BoUly

Om finansutskottet ansluter sig till vad bostadsutskottet ovan anfört bör hemställan utformas i enlighet med vad i bilaga till detta yttrande anges.

Stockholm den 24 november 1988 På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s) (t.o.m. avsnittet Utformning av övergångsbestämmelser­na), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp), Rune Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Jill Lindgren (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Ingela Gardner (m) och Sten-Ove Sundström (s) (fr.o.m. avsnittet Vidgning av ramen för tilläggslångivningen).

Avvikande meningar

1. Bostadspolitiska åtgärder

Knut Billing, Bertil Danielsson och Ingela Gardner (alla m) anser att utskottets yttrande under rubriken Utskottet bort ha följande lydelse;

Inledning

Utmärkande för den socialdemokratiska bostadspolitiken är inslaget av regleringar och andra ingrepp som snedvrider bostadsmarknaden. De på grund av ingreppen uppkomna obalanserna tas i sin tur till intäkt för nya ingrepp och nya regleringar. Den av socialdemokraterna sedan år 1982 förda bostadspolitiken belyser på ett mycket tydligt sätt hur planlös och ineffektiv en sådan politik är. Den provkarta på olika, ofta motverkande, åtgärder som kan visas upp sedan denna tidpunkt torde sakna motstycke. Inte minst gäller detta ombyggnadsverksamheten. Som framgår av nedanstående redovisning har dock allt byggande drabbats av regleringar i någon form.

Vid regeringsskiftet 1982 var bostadsmarknaden i huvudsak i god balans även om det fanns ett visst överskott på bostäder. I denna situation infördes hösten 1982 ett system med temporära hyresrabatter i form av särskilda statsbidrag vid ny- eller ombyggnad - allt i syfte att stimulera ny- och ombyggnadsverksamheten.

Hösten 1983 fastställdes ett fioårigt bostadsförbättringsprogram som bl.a.
syftade till att stimulera ombyggnad och upprustning av det befintliga
bostadsbeståndet. Detta program har sedermera utvärderats och så sent som
hösten 1986 företogs vissa smärre ändringar i programmet som bl.a. innebar
att lånemöjligheterna utökades ytterligare.
                                                         2S



I samband med utvärderingen av bostadsförbättringsprogrammet hösten 1988/89:BoUly 1986 bemyndigades också regeringen att införa rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på olika orter. Med stöd av detta bemyndi­gande har regeringen vid inte mindre än fyra olika tillfällen beslutat om särskilda ramar för bostadslån till ombyggnad- i Stockholms-, Uppsala-, Göteborgs- och Malmöområdet. Syftet med dessa ramar var att begränsa ombyggnadsverksamheten i dessa områden.

Hösten 1986 infördes också både en försöksverksamhet med bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad - återflyttningsbidrag och ett bidrag vid nybyggnad av vissa bostäder- nybyggnadsbidrag. Dessa stödformer avsåg att stimulera byggverksamheten.

Utöver de nu redovisade regleringarna m.m. av bostadsbyggandet har regeringen med användande av lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.m. begränsat byggnadsverksamheten avseende annat byggande än bo­stadsbyggande i Stockholms län samt i Göteborgs och Bohus län för åren 1987, 1988 och 1989.

Byggnadsreglerande åtgärder

Det framstår mot bakgrund av ovanstående redovisning av de socialdemo­kratiska ingreppen i byggmarknaden inte som förvånande att nya förslag som innebär nya allvarliga ingrepp läggs fram. Vad som behövs är dock inte nya regleringar utan en ökad frihet för bostadsmarknadens parter att med utgångspunkt i de behov och den efterfrågan som finns lösa de uppkomna problemen. Det är sålunda bara en avreglering som kan ge förutsättningar för en balanserad bostadsmarknad. Redan av detta skäl bör de byggnadsreg­lerande åtgärder som regeringen förordat avvisas.

Som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 har de hittillsvarande hyggregleringarna inte heller löst några problem. Det enda resultatet har i stället blivit att byråkratin frodas och att angeläget byggande kraftigt försenas eller inte alls kommer till stånd. I Stockholm är sålunda byggkvoten redan nu intecknad fram till år 1990. En effekt härav är t.ex. att nödvändig kommersiell och annan service inte kan erbjudas i vissa bostads­områden. Som en direkt följd av byggstoppet kan inte heller företag med en god lönsamhet och utveckling bygga ut sin verksamhet.

Enligt bostadsutskottet är det fel att genom byggregleringar eller andra regleringar bromsa produktiva investeringar. Dessa investeringar är natur­ligtvis till gagn för hela vårt land oavsett var de kommer till stånd. Nya arbetsplatser i storstadsområdena leder till en ökad sysselsättning även i övriga delar av landet utan att några regionalpolitiska styrmedel behöver tillgripas. Ingrepp av denna natur strider enligt utskottets mening även mot regeringens i andra sammanhang nyväckta intresse för avreglering. Bostads­utskottet delar sålunda den i motioner (m) och (fp) framförda uppfattningen att dagens byggnadsreglerande åtgärder bör avvecklas och att några nya regleringar inte bör komma till stånd.

Vad utskottet i denna del med anledning av folkpartiets partimotion Fill
yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion Fi26 (c) yrkande
     26

4 bör avslås av riksdagen.



Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostäder     1988/89;BoU] y m.m.

Regeringens förslag avseende räntebidrag tid nya ombyggnadsprojekt utgör ytterligare ett exempel på den ryckighet och kortsiktighet som präglar den socialdemokratiska bostadspolitiken. Sedan 1982 har ombyggnadverksam­heten ömsom stimulerats och ömsom bromsats pä ett sätt som nästan omöjliggjort ett långsiktigt målinriktat agerande för bostadsmarknadens parter. Även i jämförelse med de tidigare åtgärderna framstår dock förslaget till höjda garanterade räntor vid ombyggnad som ett av de mera dramatiska ingreppen.

Ett genomförande av den förordade höjningen av de garanterade räntorna skulle innebära att den för några år sedan högprioriterade ROT-verksamhe-ten i praktiken upphör. Detta därför att bruksvärdessystemet inte medger att de kostnadsökningar som skulle bli följden kan täckas genom höjda hyror. De som i första hand drabbas härav är alla de hyresgäster som bor i fastigheter med upprustningsbehov. Även fastighetsägarna drabbas genom ändrade planeringsförutsättningar och ofta dessutom genom ekonomiska avbräck. En annan grupp som skulle få svårigheter är alla de byggföretag som specialiserat sig på ombyggnader, eftersom de varken har personal eller utrustning för att kunna övergå till nybyggnad.

Som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 är det natur­ligtvis nödvändigt att det befintliga fastighetsbeståndet kan hållas i stånd genom modernisering och upprustning. Finansieringssystemet vid ombygg­nad får inte ges en sådan utformning att det blir ekonomiskt ogenomförbart att i fortsättningen renovera äldre fastigheter. Att på det sätt som regeringen föreslår favorisera nybyggnad framför ombyggnad medför en uppenbar risk för att vi kommer att drabbas av en ny rivningsvåg liknande den vi upplevde under 1960-talet och i början av 1970-talet. För att undvika en sådan utveckling måste finansieringsförutsättningarna vara desamma vid såväl ny-som ombyggnad.

Redan av de nu anförda skälen bör enligt bostadsutskottets mening förslaget till höjda garanterade räntor vid ombyggnad avvisas. Ett ytterligare skäl att inte genomföra förslaget är att den upprustning av äldre ålderdoms­hem som nu har påbörjats inte kommer att kunna fullföljas. Sedan riksdagen - efter en lång tids motstånd från socialdemokraterna - infört en möjlighet att modernisera ålderdomshem med hjälp av bostadslån har boendeförhållandena för de boende på dessa hem nu börjat förbättras. Det framstår mot bakgrund härav som helt orimligt att kommunerna - på grund av kraftigt försämrade finansieringsförutsättningar - nu skulle tvingas avbry­ta detta angelägna arbete.

Med hänvisning till det ovan anförda bör enligt bostadsutskottets mening
dagens finansieringsförutsättningar övergångsvis fortsätta att gälla. Rege­
ringens förslag avseende räntebidragen till nya omhyggnadsprojekt bör
sålunda avvisas i enlighet med vad som föreslås i moderata samlingspartiets
partimotion Fi4 yrkande 2 samt i motion Fi24 (m) yrkande 1. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att även förslagen i folkpartiets
partimotion Fill yrkande 5 såvitt nu är i fråga samt motionerna Fil7 (c) och
          27



Fi26 (c) yrkandena 1 och 3 är tillgodosedda. Ställningstagandet innebär     1988/89:BoUly vidare att miljöpartiets partimotion Fi2] yrkande 2 såvitt nu är i fråga bör avvisas av riksdagen.

Utskottets ovanstående ställningstagande innebär att regeringens förslag samt övriga motioner avseende den närmare utformningen av räntebidrags­villkoren vid ombyggnad, utformningen av övergångsbestämmelserna och vidgning av ramen för tilläggslångivningen m.m. saknar aktualitet. Iden mån förslagen inte kan anses tillgodosedda bör de därför avvisas av riksdagen.

Utskottet vill i detta sammanhang aktualisera frågan om statens stöd tdl s.k. sjuka hus, en fråga som för övrigt nyligen behandlats av utskottet (bet. 1988/89:BoU2). Utskottet beslöt då att ge regeringen fill känna att bl.a. lån-och bidragsgivningen avseende sådana hus borde ses över. I avvaktan på att dessa överväganden och resultatet av dem blir klara är det nödvändigt att inom ramen för nu gällande stödsystem - bl.a. småhusskadefonden och tilläggslångivningen - bedöma statens åtgärder avseende dessa hus. I den mån detta stödsystem inte kan anses vara till fyllest för att tillgodose berättigade krav på statens insatser i sammanhanget bör riksdagen bemyndi­ga regeringen att genom dispens göra undantag från regelsystemet, allt i syfte att skapa rimliga möjligheter när det gäller att bedöma vilka statliga åtaganden som kan påfordras när det gäller "sjuka hus" och i avvaktan på att de av bostadsutskottet förordade mera långsiktiga övervägandena blir klara. Vad nu anförts om dispens m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Inriktningen av det statliga stödet vid ombyggnad m.m.

Även om utskottet ovan avvisat regeringens förslag till ändrade räntebidrag vid ombyggnad m.m. finns det som framhålls i moderata samlingsparfiets partimotion Fi4 skäl att se över finansieringsreglerna vid ombyggnad. De subventioner som i dag utgår och de regler som i övrigt styr ombyggnadsverk­samheten har bl.a. lett till att reparafioner och ombyggnader i många fall blivit alltför omfattande. Andra skäl som talar för en genomgripande reformering av systemet är att stödet använts för at finansiera omotiverade sammanslagningar av smålägenheter och till att finansiera vanligt eftersatt underhåll.

Med hänvisning till det nu anförda kan bostadsutskottet ansluta sig till förslaget i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 att det nuvarande finansieringssystemet för ROT-verksamheten snarast bör avvecklas och ersättas med ett system med skattefria avsättningar tdl reparationsfond. Genom ett system med reparafionsfonder stimuleras fastighetsägaren till att genomföra underhålls- och reparationsåtgärder på ett mera varsamt sätt och till att ta ett ökat ansvar för bostadsförbättringsverksamheten, något som inte minst skulle gagna de boende. De särskilda reparationsfonderna bör vara fastighetsanknutna och medel från dem skall endast kunna lyftas för modernisering och renovering av fastigheten.

Vad bostadsutskottet i övrigt med anslutning till moderata samlingspar­
tiets partimotion Fi4 yrkande 4 samt motion Fi24 (m) yrkande 2 anfört om
finansieringen av ombyggnadsverksamheten genom skattefria avsättningar
       28



till reparationsfond m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till     l988/89:BoLny känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att förslaget i folkpartiets partimotion Fi 11 yrkande 7 i allt väsentligt är tillgodosett. Övriga motionsförslag avseende räntestödet vid förbättring av bostadshus m.m. avstyrks av utskottet.

Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus

Det finns, som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion Fi4, starka skäl som talar för att bostadssubvenfionerna bör minskas. Utskottet kan också konstatera att det förslag till minskade räntesubventioner för vissa årgångar hyres- och bostadsrättshus som regeringen nu för fram har stora principiella likheter med av moderata samlingspartiet tidigare föreslagna besparingar vad gäller räntebidragen. Till skillnad från de tidigare moderata besparingsförslagen är dock regeringens förslag utformat på ett sådant sätt att de faktiska effekterna för hus av olika årgångar eller med olika upplåtelseformer inte kan beräknas. Det är naturligtvis inte rimligt att riksdagen föreläggs ett förslag som endast utvisar den totala besparingen utan att den konkreta utformningen redovisas.

Även om regeringen inte redovisat den konkreta utformningen av sitt förslag kan utskottet konstatera att den förordade beparingen om 300 milj. kr. är helt otillräcklig. Statens kostnader för räntebidragen har under de senaste åren ökat snabbt och det är därför nödvändigt att av samhällsekono­miska skäl genomföra mera omfattande besparingar. Som anförs i moderata samlingsparfiets partimotion Fi4 bör dock dessa besparingar kopplas till en reformering av skattesystemet innefattande bl.a. rejäla skattesänkningar för alla - ett förslag med denna inriktning har också lagts fram i den nu aktuella partimotionen.

Under de nu angivna förutsättningarna är det enligt bostadsutskottets mening både möjligt och ekonomiskt motiverat att avveckla räntebidragen för fastigheter färdigställda före år 1975. Dessa fastigheter har producerats till kostnader som ligger långt under de för dagens nyprodukfion. De aktuella fasfigheterna bör därför väl kunna bära den ökning av kapitalkostnaderna som en avveckling av räntebidragen innebär.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till moderata samlingsparfiets partimotion Fi4 yrkande 5 samt motion Fi24 yrkande 3 anfört om räntebidrag för befintiiga hyres- och bostadsrättshus bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag jämte hithörande övriga motioner bör avstyrkas.

Även vad i motioner föreslagits beträffande stimulansbidrag och tillkänna­givande om bostadspolitiken avstyrks av utskottet.

Vad som i propositionen föreslagits beträffande räntebidrag förnya hyres-och bostadsrättshus, dvs. att den garanterade räntan vid nybyggnad skall höjas med 0,1 procentenheter, kan utskottet emellertid ställa sig bakom. Däremot bör vad som i motion Fi2l yrkande 6 föreslagits beträffande ikraftträdande av förändringarna i räiuebidragsbestämmeberna avslås av riksdagen.



Låneförvaltningen                                            1988/89:BoUly

1 propositionen i denna del föreslås riksdagen godkänna att regeringen träffar avtal med Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB om att bolaget skall utveckla ett ADB-system för låne- och bidrågshanteringen m.m. hos plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna.

SBAB har åtagit sig att mot en fast ersättning av 31,2 milj. kr. svara för utveckling av systemet, konvertering och installation samt för utveckling av boverkets och länsbostadsnämndernas personal.

Genom ett överskridande av förslagsanslaget under elfte huvudtiteln i statsbudgeten för innevarande budgetår B 2. Länsbostadsnämnderna avses ersättningen tillföras SBAB.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner avtalet.

Beträffande hur ersättningen skall tillföras SBAB finner utskottet att detta bör ske pä vanligt sätt genom att medel anvisas och då lämpligen på tilläggsbudget 1 för budgetåret 1988/89. En sådan ordning ligger helt i linje med de budgetprinciper som bör tillämpas. Bostadsutskottet anser därför att finansutskottet bör föreslå riksdagen att "till Länsbostadsnämnderna på filläggsbudget I till statsbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 31 200 000 kr".

Förslag till utformning av hemställan

Om finansutskottet ansluter sig fill vad bostadsutskottet ovan anfört bör hemställan utformas i enlighet med följande.

Utskottet hemställer

1.            beträffande byggnadsreglerande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1988/89;Fill yrkande 4 och med avslag på motion 1988/89:Fi26 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.            beträffande räntebidrag tid nya ombyggnadsprojekt m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89;Fi4 yrkandena 2 och 4 samt 1988/89;Fi24 yrkande 1 och med avslag på proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkandena 1 och 2, det förstnämnda av dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, samt motionerna 1988/89;Fi9 yrkandena 4-7 och 9, 1988/89;Fi]0, 1988/89;Fill yrkandena 5, 8 och 9, det förstnämnda av dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, 1988/89;Fil2 yrkandena 1 och 2, 1988/89;Fil3, 1988/89;Fil4, 1988/89:Fil5, 1988/ 89;Fil6, 1988/89;Fil7, 1988/89;Fil9, 1988/89:Fi20, 1988/89;Fi21 yr­kande 2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1988/89;Fi23,1988/89;Fi25, 1988/89;Fi26 yrkandena 1-3, 1988/89;Fi30, 1988/89;Fi31, 1988/ 89;Fi32, 1988/89;Fi33, 1988/89:Fi34 och 1988/89;Fi35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.            beträffande statens stöd till s.k. sjuka hus

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4.            beträffande skattefria avsättningar till reparationsfond

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi4 yrkande 3,                   30



1988/89;Fill yrkande7och 1988/89;Fi24yrkande2som sin meningger     1988/89:BoUly regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.            beträffande viss förutsättning för RBF-stöd

att riksdagen avslår motion 1988/89;Fi21 yrkande 3,

6. beträffande vissa förfaranderegler för RBF-stödet att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi9 yrkande 8,

7. beträffande viss översyn och utvidgningar av RBF-stödet

att riksdagen avslår motionerna l988/89:Fi9 yrkande 3 och 1988/ 89:Fil2 yrkande 3,

8.         beträffande räntebidrag för befintiiga hyres- och bostadsrättshus
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89;Fi4 yrkande 5 och 1988/89;Fi24 yrkande 3 och med avslag på proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt motionerna 1988/89:Fi9 yrkande 1, 1988/89:Fill yrkande 5, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1988/89;Fi21 yrkandena 1, 2, 4 och 5, de tre förstnämnda av dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och 1988/89;Fi26 yrkandena 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9.            beträffande räntebidrag för nya hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen godkänner förslaget i proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motion 1988/89:21 yrkande 4 såvitt nu är i fråga samt avslår motion 1988/89;Fi9 yrkande 2,

10.        beträffande ikraftträdande av förändringarna i räntebidragsbe­
stämmelserna

att riksdagen avslår motion 1988/89;Fi21 yrkande 6,

11.           beträffande avtal med SBAB

att riksdagen godkänner vad i proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 3 föreslagits,

12.           beträffande ersättning tid SBAB

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 4 till Länsbostadsnämnderna på filläggs­budget I till statsbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 31 200 000 kr.

2. Byggnadsreglerande åtgärder

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Byggnadsreglerande åtgärder börjar med "Det finns" och slutar med "fillstyrka motionsförslaget" bort ha följande lydelse;

Bostadsmarknaden, som är en av de mest genomreglerade marknaderna, visar på ett mycket påtagligt sätt effekterna av den socialdemokratiska regeringens förkärlek för regleringar. De ständiga ingreppen har gett en marknad i obalans, vilket i sin tur tas till intäkt för nya ingrepp och nya regleringar. Denna utveckling kan naturligtvis inte fortgå. Det är inte möjligt att i längden rätta till fel och brister i den generella finanspolitiken genom selektiva regleringar.

De hittillsvarande byggregleringarna har inte heller löst några problem.
Det enda resultatet har i stället blivit att byråkratiskt krångel och att
                 31



angeläget byggande kraftigt försenas eller inte alls kommer till stånd. I 1988/89:BoUly Stockholm är sålunda byggkvoten redan nu intecknad fram till år 1990. Även i Göteborg råder motsvarande förhållande. En effekt härav är t.ex. att nödvändig kommersiell och annan service inte kan erbjudas i vissa bostads­områden. Som en direkt följd av byggstoppet hindras expansiva och arbetsskapande företag att vidareutveckla och bygga ut sin verksamhet.

Enligt bostadsutskottet är det fel att genom byggregleringar eller andra regleringar bromsa produktiva investeringar. Dessa investeringar är natur­ligtvis till gagn för hela vårt land oavsett var de kommer till stånd. Nya arbetsplatser i storstadsområdena leder till en ökad sysselsättning även i övriga delar av landet utan att några regionalpolitiska styrmedel behöver tillgripas. Ingrepp av denna natur strider enligt utskottets mening även mot regeringens i andra sammanhang nyväckta intresse för avreglering. Bostads­utskottet delar sålunda den i motioner (m) och (fp) framförda uppfattningen att dagens byggnadsreglerande åtgärder bör avvecklas och att några nya regieringar inte bör komma till stånd.

Vad utskottet i denna del med anledning av folkpartiets partimotion Fill yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag samt motion Fi26 (c) yrkande 4 bör avslås av riksdagen.

3. Byggnadsreglerande åtgärder

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Byggnadsreglerande åtgärder börjar med "Det finns" och slutar med "fillstyrka motionsförslaget" bort ha följande lydelse;

Utvecklingen på bostadsmarknaden är det mest tydliga exemplet på de negativa effekterna av den hittills förda koncentrationspolitiken. En nödvän­dig förutsättning för att komma till rätta med den uppkomna situationen och finna en varaktig lösning på bostadsbristen och på de bostadssociala problemen är därför en offensiv närings- och regionalpolitik - en politik som måste baseras på en decentralistisk grundsyn. Erforderliga bostadspolitiska åtgärder måste därför anpassas till målsättningen att skapa balans mellan och inom regioner. Samtidigt kan naturligtvis inte människor som fill följd av den förda koncentrationspolitiken har tvingats till koncentratipnsorterna försät­tas i en ohållbar social situafion på grund av svårigheterna att på dessa orter finna en bra bostad till ett rimligt pris. Parallellt med insatser för att bryta koncentrationsutvecklingen måste därför bostadspolitiska åtgärder vidtas som syftar till att lösa de bostadsbehov som koncentrationen framtvingat.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening de
byggnadsreglerande åtgärderna inte ges den inriktning som regeringen
förordat. I enlighet med förslaget i motion Fi26 (c) bör åtgärderna i stället
utformas på ett sådant sätt att de motverkar överhettningen i storstadsområ­
dena och andra koncentrationsorter. Regeringens åtgärder ger inte den
avsedda omprioriteringen i koncentrationsorterna medan de hämmar en
utveckling i glesbygdsregioner. Någon generell begränsning av det opriorite­
rade byggandet bör därför inte komma till stånd. Åtgärderna bör i stället ges
     32



en mera regionalpolitisk prägel.  En neddragning av det oprioriterade     1988/89:BoUly byggandet bör därför åstadkommas främst i koncentrationsorter med ett klart dokumenterat nybyggnadsbehov av bostäder.

För att åstadkomma den förordade begränsningen av byggandet på koncentrationsorter bör enligt bostadsutskottets mening införas en särskild investeringsavgift för byggande av kontors- och industrilokaler om 25 % i enlighet med förslaget i motion Fi26 (c). Intäkterna av den förordade avgiften bör återföras till regionen för investeringar i bl.a. bostäder.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion Fi26 (c) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag, fill den del det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet ovan anfört, samt folkpartiets partimotion Fill yrkande 4 bör avstyrkas av riksdagen.

4.     Byggnadsreglerande åtgärder

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Byggnadsreglerande åtgärder börjar med "Det finns" och slutar med "fillstyrka motionsförslaget" bort ha följande lydelse:

Vad därefter rör frågan om hur regleringarna bör utformas, en fråga som tas upp i motion Fi26 (c) yrkande 4, vill utskottet instämma i att det finns skäl att ge regleringarna en tydligare regionalpolitisk inriktning. Överhettningen i Stockholms län vad gäller kontorsbyggandet bidrar både till en storstadskon­centration och till orimliga boendekostnader inom detta område. En investeringsavgift för s.k. övrigt byggande bör tas ut med 25 %. Avgifterna bör återföras till regionens bostadsbyggande som kompensation för de höjda bygg- och boendekostnader som blir följden av regeringens övriga förslag. Detta bör ges regeringen till känna.

5.     Räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostäder börjar med "Det är" och slutar med "föreslår nedan" bort ha följande lydelse:

Regeringsförslaget om höjda garanterade räntor vid ombyggnad av bostäder har tillkommit för att minska ombyggnadsverksamheten. Innan detta förslag närmare granskas vill utskottet kortfattat göra en tillbakablick som belyser ryckigheten i den socialdemokratiska bostadspolitiken sedan regeringsskiftet hösten 1982.

I avsikt att upprätthålla en då alltför hög nyproduktion av bostäder föreslog regeringen hösten 1982 att temporära hyresrabatter fill bl.a. nybyggnad av bostäder skulle kunna utgå. Följden blev att antalet tomma lägenheter ökade. Hösten 1983 kom så regeringen med sitt i stor hast utarbetade förslag om det s.k. ROT-programmet. Nu var det dags att raskt gå från nyproduktion till ombyggnad av bostäder. Hösten 1986, just när ROT-programmet hade börjat avsätta konkreta resultat, kom det första regeringsbeslutet om vissa byggnadsreglerande åtgärder, ett beslut som följdes upp och skärptes hösten 1987. Och nu, hösten 1988, kom regerings-

3 Riksdagen 1988/89.19saml. Nrly


33


förslaget om en halvering av räntebidraget till ombyggnad av sådana     1988/89:BoUly bostäder som byggs om med stöd av statliga bostadslån. Folkpartiet har vid samtliga tillfällen reserverat sig mot de nu åsyftade regerings- och riksdags­besluten.

Den brist på långsiktighet och framförhållning som regeringens bostadspo­litik innebär har starkt bidragit till att förvärra bostadsbristen i våra storstadsregioner och i andra överhettade områden. Den är också den främsta orsaken till den stora ökningen av byggkostnaderna som har varit under det senaste året. Den ryckighet som är ett resultat av regeringens oförmåga och ovilja drabbar ytterst de boende i allmänhet och inte minst de ungdomar som söker sin första bostad. De höga boendekostnaderna har fört med sig att det nu kan förmärkas vissa avsättningssvårigheter också i områden där bostadsbristen är svår.

Upphovet till de problem som regeringen nu med drastiska metoder försöker komma till rätta med är också att räntebidragen vid ombyggnad under en lång tid har legat på en för hög nivå. En följd härav är att ombyggnaderna har blivit alltför omfattande och därmed också dyra och kapitalkrävande. Det finns med hänsyn härtill i och för sig starka skäl som talar för att bostadssubventionerna vid såväl ny- som ombyggnad behöver minskas. Detta måste dock ske på ett mera varsamt och planmässigt sätt. Att som regeringen föreslår i ett slag drastiskt förändra finansieringsförutsätt­ningarna vid ombyggnad skulle däremot få oöverskådliga konsekvenser för ombyggnadsverksamheten. Exempel på sådana konsekvenser är en kraftigt ökad rivning av äldre hus och ett totalt stopp av den ombyggnad av ålderdomshem som riksdagen så sent som våren 1987 beslutat att stödja.

Utskottet tvingas sålunda konstatera att det nu framlagda regeringsförsla­get skulle få oöverskådliga konsekvenseroch vara till men för de boende, för de som är sysselsatta i byggprocessen och för byggföretagen. I skrivelser bl.a. från SABO, HSB, Riksbyggen, Fasfighetsägareförbundet, Byggentreprenö­rerna, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisafion och Byggnadsar­betareförbundet kritiseras regeringsförslaget. Utskottet instämmer i denna kritik, en kritik som också förs fram i partimotioner från folkpartiet, moderata samlingspartiet och miljöpartiet samt i motioner från centerpartiet och moderata samlingspartiet.

Den nödvändiga minskningen av bostadssubventionerna till bl.a. ombygg­nad måste således ske under mera avvägda och planerade former. I enlighet med förslaget i folkpartiets partimotion Fill måste minskningen dessutom kombineras med andra åtgärder t.ex. i form av höjda barnbidrag och flerbarnstillägg. Även andra åtgärder som underlättar en minskning av subventionerna måste vidtas. En sådan möjlig åtgärd är skattefria avsättning­ar till särskilda reparationsfonder. Genom att ett system med reparationsfon­der tillskapas ges fastighetsägarna bättre möjligheter att på ett planmässigt och effektivt sätt underhålla sitt fastighetsbestånd samtidigt som behovet av statliga medel för denna verksamhet minskar eller helt bortfaller.

I folkparfiets parfimotion Fill förs fram ett förslag där hänsyn tas till
berätfigade intressen på bostadsmarknaden - ett förslag som innebär
besparingar på flera sektorer. Detta förslag innebär, som framgått ovan,
bl.a. en upptrappning av den garanterade räntan och minskade räntebidrag
            



till ombyggnad och underhåll, minskningar som är av väsentligt mindre     1988/89:BoU]y

omfattning än regeringens förslag och där effekten slås ut över en längre

period.

Riksdagen bör med anledning av den ovannämnda partimotionen från folkpartiet som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om utformningen av bostadssubventionerna. Ett förslag i enlighet med vad där anförs bör föreläggas riksdagen i januari 1989. Övriga motioner som behandlas i detta avsnitt får till viss del anses tillgodosedda med anledning av vad nu anförts. Regeringsförslaget avstyrks såvitt nu är i fråga.

6. Räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostäder börjar med "Det är" och slutar med "föreslår nedan" bort ha följande lydelse:

Det mest betecknande för den socialdemokratiska politik som förts sedan år 1982 är bristen på långsikughet och god framförhållning. Olika, ofta varandra motverkande åtgärder har avlöst varandra i en strid ström. Den ena dagen har de garanterade räntorna trappats upp, nästa dag har de trappats ned. På samma sätt har olika stödformer som hyresrabatter och nybyggnads­bidrag introducerats för att komma till rätta med effekterna av den förda politiken. Inte minst har ombyggnadsverksamheten drabbats av de ständiga kursväxlingarna. Till detta kommer flera ändringar av fastighetsskatten.

Resultatet av den förda politiken har blivit en växande bostadsbrist, stigande produktionskostnader, ökande boendekostnader och osäkra finan­sieringsvillkor för byggverksamheten. Det säger sig självt att en sådan politik måste ge upphov till stora svårigheter för byggindustrin, bostadsföretagen, planerare, fastighetsägare och inte minst för de boende.

De av regeringen förordade höjningarna av de garanterade räntorna är enligt bostadsutskottets mening ytterligare ett utslag av kortsiktighet och brist på framförhållning. Som framhålls i centerpartiets partimotiön Fi26 förefaller förslaget dessutom bygga på en bristfällig analys av dess konse­kvenser. Det är naturligtvis inte rimligt att genomföra ett så drastiskt och långtgående förslag utan att fullt ut klargöra konsekvenserna. En effekt som inte synes ha beaktats är att generella åtgärder av detta slag slår olika hårt i olika delar av landet. Det kan sålunda med fog ifrågasättas om bostadsbristen i koncentrationsorterna skall få leda till att ombyggnadsverksamheten i hela landet skall fördyras på ett så dramatiskt sätt. I många kommuner är ombyggnads- och upprustningsverksamheten det primära sättet att tillgodo­se det aktuella bostadsbehovet.

Som framhålls i motion Fi26 (c) innebär regeringens förslag att den Ombyggnadsverksamhet som tidigare ansetts så angelägen inte längre kommer till stånd. Ett slående exempel härpå är ombyggnaden av ålder­domshem som riksdagen - genom initiativ bl.a. från centerpartiet - så sent som våren 1987 skapat ekonomiska förutsättningar för. Andra exempel på


35



angelägna ombygnader som inte kommer att kunna genomföras är  1988/89:BoUly

- ombyggnad av vindar till smålägenheter

- ombyggnader m.m. av s.k. sjuka hus

- byggande av servicelokaler som förskolor m.m.

- ombyggnader av skolor, kontor och andra lokaler fill bostäder

Det är också oklart hur de förordade lånevillkoren kan komma att påverka möjligheterna att förverkliga ombyggnadsprojekt som är berättigade till tilläggslån, t.ex. ombyggnader av kulturminneshus och miljonprogrammets bostäder.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag fill försämrade räntebi­dragsvillkor radikalt förändrade förutsättningar för en verksamhet som samhället vid upprepade tillfällen under senare år förklarat önskvärd och som därför stimulerats på olika sätt. Det är mot bakgrund härav naturligtvis inte rimligt att på grundval av en uppenbarligen bristfällig beredning abrupt genomföra så dramatiska förändringar. Som framhålls i motion Fi26 (c) skapar panikåtgärder av detta slag bara svårigheter - inte minst när det gäller den kommunala planeringen.

I enlighet med förslaget i motion Fi26 (c) bör målsättningen för bostadspo­litiken vara att öka tillskottet av bostäder. Det spelar härvid naturligtvis inte någon roll om detta sker genom ny- eller ombyggnad. Det är naturligtvis viktigt att inte de sociala målen uppges t.ex. genom att av sociala skäl nödvändiga ombyggnader eller förbättringar av boendemiljön stoppas.

Enligt bostadsutskottets mening bör sålunda ombyggnader av bostäder som är nödvändiga av bl.a. kvalitets- eller miljöskäl eller av sociala skäl kunna genomföras enligt dagens regler för ombyggnadslån. Detsamma bör gälla ombyggnader som ger ett tillskott av bostäder, t.ex. inredning av vindar till ungdomslägenheter. Däremot bör inte ombyggnader som bedöms som luxuösa, ersätter normalt underhåll eller leder till sammanslagning av lägenheter komma i fråga för ombyggnadslån. Vid en sådan utformning av lånereglerna bör enligt utskottets mening resurser kunna frigöras också för en angelägen nyproduktion av bostäder.

Med hänvisning till det nu anförda bör riksdagen med avslag på regering­ens förslag som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet med anledning av motion Fi26 (c) yrkandena 1 och 3 anfört. Utskottets ställningstagande innebär att övriga motioner - i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet nu anfört - bör avvisas av riksdagen.

7. Räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostäder börjar med "Det är" och slutar med "föreslår nedan" bort ha följande lydelse;

Trots regleringar av annat byggande än bostadsbyggande byggs det i våra
storstadsområden kontor och lokaler m.m. i en så stor omfattning att
bostadsbyggandet blir kraftigt lidande. Det är uppenbarligen så att byggan­
det av bostäder har en låg prioritet såväl hos politiker som byggare i dessa
områden. En följd härav är att bostadsköerna växer och att spekulationen på
     36



bostadsmarknaden ökar i takt med att priser och efterfrågan ökar. Ett av de    1988/89:BoUly

grundläggande skälen till den uppkomna situationen är den ohämmade

storstadstillväxten. Som framhålls i miljöparfiets partimofion Fi21 måste

därför denna fillväxt stoppas. Samfidigt måste också åtgärder vidtas för att

kommma till rätta med bostadssituationen i storstäderna. En sådan åtgärd är

att avbryta den kontorisering som i dag är så vanlig och i stället åstadkomma

en "bostadisering", dvs. ombyggnad av kontor m.m. till bostäder.

På sikt måste också hela bostadsfinansieringssystemet ses över bl.a. med sikte på att minska bostadssubvenfionerna. Bostadsutskottet kan mot bakgrund härav ansluta sig till förslaget i miljöpartiets partimofion Fi21 yrkande 2 om att räntebidragen vid ombyggnad skall höjas med 0,1 procentenheter. Detta bör ges regeringen till känna. Regeringens förslag samt övriga motioner bör därför avvisas av riksdagen.

8. Utformningen av Övergångsbestämmelserna

Vid bifall till utskottets yttrande under rubriken Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostäder

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utformning av övergångsbestämmelserna börjar med "Regeringens förslag" och slutar med "övergångsbestämmelser­nas utformning" bort ha följande lydelse;

Som konstateras i folkpartiets partimotion Fill har regeringens förslag till ikraftträdande av de ny villkoren för räntebidrag vid ombyggnad närmast retroaktiv karaktär. Det är naturligtvis inte rimligt att den byggande mitt i ett planerings- och förberedelseskede plötsligt ges helt nya finansieringsförut­sättningar - förutsättningar som denne inte kunnat förutse och därmed inte heller kunnat ta hänsyn till. Genom att en ombyggnad är en tidsmässigt lång process med många inblandade parter är det normala att planeringen är långt framskriden och avsevärda kostnader nedlagda redan innan en formell läneansökan tillställs länsbostadsnämnden. Ofta sker också underhandskon­takter mellan den byggande och förmedlingsorganet resp. länsbostadsnämn­den redan i ett tidigt skede. Det är heller inte ovanligt att nämnden i samband härmed har lämnat muntligt besked om hur man ser på låneansökan och att förhandsbesked om igångsättning lämnats.

Det framstår enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund av det nu anförda som helt orimligt att de av regeringen förordade reglerna skall träda i kraft den 26 oktober 1988. I stället bör ikraftträdandereglerna utformas i enlighet med förslaget i folkpartiets partimotion Fill. De nya räntebidrags­reglerna bör sålunda gälla för ombyggnadsprojekt för vilka ansökningar om lån inkommit till det kommunala förmedlingsorganet efter den 26 oktober 1988.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till folkpartiets partimotion Fill yrkande 9 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens förslag samt övriga motioner - i den mån de inte är tillgodosed­da genom utskottets ställningstagande - bör avvisas av riksdagen.


37



9. Utformningen av övergångsbestämmelserna            1988/89:BoUly

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Utformning av övergångsbestämmelserna börjar med "Regering­ens förslag" och slutar med "övergångsbestämmelsernas utformning" bort ha följande lydelse;

Bostadsutskottet delar den i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 6 såvitt nu är i fråga framförda uppfattningen att de nya reglerna för räntebidrag vid ombyggnad m.m. bör träda i kraft den 1 januari 1989. Inte minst principiella skäl talar för att ikraftträdandetidpunkten bör ligga efter det att riksdagen fattat sitt beslut. Regeringens förslag jämte övriga motioner bör sålunda avvisas av riksdagen.

10.     Beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre
än 30 år

Under förutsättning av bifall till någon av de avvikande meningarna 5 eller 6

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Leif Olsson (fp) och Rune Thorén (c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vidgning av ramen för tilläggslängivningen börjar med "Med hänvisning" och slutar med "förslag tillstyrks" bort ha följande lydelse;

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner från folkpartiet och centerparfiet om avslag på regeringsförslaget om minskade räntebidrag vid ombyggnad. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill motionerna Fi4 (m) yrkande 4 och Fi26 (c) yrkande 2 om avslag på regeringens förslag om vidgning av tilläggslåneramen för de s.k. miljonprogramshusen.

11.     Slopande av tilläggslåneramen

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vidgning av ramen för tilläggslångivningen börjar med "Med hänvisning" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse;

Med hänvisning till utskottets ställningstagande om förändring av de garanterade räntorna för statliga ombyggnadslån i viss omfattning avstyrker utskottet förslagen i motionerna Fi4 (m) yrkande 4 och Fi26(c) yrkande 2 om avslag på regeringsförslaget. Motionerna Fil4 (s) och Fi23 (fp) föreslår en vidgning av delramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med hänvis­ning till regeringens förslag att höja ombyggnadslåneräntan även för sådana objekt. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 4 föreslås att tilläggslåneramen höjs kraftigt eller slopas helt med tanke på de stora angelägna behoven både i kulturhistoriskt intressant bebyggelse och i miljonprogramsområdena. Utskottets beslut att inte höja ombyggnadslåne­räntan för "kuiturkåkarna" tillgodoser delvis syftet i vpk-motionen. Efter­som varje ansökan prövas noggrant är en generell ram för tilläggslånen emellertid lika litet motiverad som för ombyggnadslånen. Vad gäller bostadsområden yngre än 30 år - t. ex. de miljonprogramsområden som drabbats av sjuka-hus-sjukan har för utskottet klargjorts att behovet kraftigt överstiger de av regeringen förslagna ramarna. Enbart Enskededalen i Stockholm eller ett par områden i Göteborg skulle behöva ta i anspråk den


38



ökade ramen. Regeringen bör ges till känna vad i vänsterpartiet kommunis-     1988/89:BoUly temas partimotion Fi9 yrkande 4 föreslås om att ramen för tilläggslångivning­en helt skall slopas.

12.    Skattefria avsättningar till reparationsfond

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Inriktningen av statens subventioner enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus börjar med "I partimotionerna" och slutar med "av bostadsutskottet" bort ha följande lydelse;

I folkparfiets partimotion Fill framförs förslag i avsikt att minska subventionerna. En sådan åtgärd är att införa ett system med skattefria avsättningar till reparationsfond. Sådana fonder innebär ökade möjligheter att bevara lägenheter och fastigheter. Därmed minskar behovet av statliga medel till underhåll och ombyggnader. Ett förslag om avsättningar fill reparationsfonder skulle öka fastighetsägarens ansvar för sin fastighet och bidra till att underhålls- och reparationsåtgärderna kommer att genomföras med större varsamhet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om avsättning i enlighet med vad nu anförts.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av vad i partimotionerna från moderata samlingspartiet och folkpartiet - motion Fi4 yrkande 3 resp. Fill yrkande 7 - och i motion Fi24 (m) yrkande 2 föreslagits som sin mening ge regeringen till känna.

13.    Vissa förfaranderegler för RBF-stödet

Jan Strömdahl (vpk) och Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Inriktningen av statens subventioner enligt förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus börjar med "Även om" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse;

Denna informationsskyldighet kan dock inte jämföras med det krav på samråd med hyresgästerna vid bostadsförbättring som knutits till bygglov och ombyggnadslån. Ett villkor för bygglov är hyresgästintyg eller hyresnämnds­beslut och ett villkor för ombyggnadslån är ett yttrande från organisation av hyresgäster att kravet på varsamhet tillgodosetts. Dessutom förutsätter ombyggnadslånet att samrådet inleds med en noggrann förbesiktning vid vilken parterna klarlägger de brister och kvaliteter som föreligger. De omfattande underhålls- och reparationsåtgärder som kan genomföras med statliga subventioner via räntestöd och skatteavdrag får inte undandras de boendes påverkansmöjligheter. Det är trots allt deras hem det handlar om. Utskottet finner det självklart att ett tillkännagivande i enlighet med vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 8 till regeringen föreslagits bör göras.


39



14.                                                                            Räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus                                                         1988/89:BoUly

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Utskottet finner" och slutar med "s. 38-39" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan med anledning av folkpartiets partimotion Fill redogjort för de negativa konsekvenser som skulle bli följden av ett genomförande av regeringens ogenomtänkta och i all hast utarbetade förslag fill ändrade ombyggnadslåneräntor. Samma kritik kan riktas mot förslaget om upptrappning av de garanterade räntorna för hyres- och bostadsrättshus. Utskottets kritik gäller bl.a. regeringens tillvägagångssätt för att uppnå en besparing om 300 milj. kr. Riksdagen föreslås godkänna att besparingen görs. Däremot skall riksdagen inte förrän senare få ta ställning fill hur besparingen skall läggas ut på olika årgångar av hus. Detta är märkligt och helt emot den ordning som tillämpats tidigare. Ett fullständigt förslag bör föreläggas riksdagen. Med det nu anförda har utskottet inte tagit ställning fill om en höjning av de garanterade räntorna skall ske per den 1 juli 1989.

Ett genomarbetat förslag i linje med vad i folkpartiets partimotion Fill yrkande 5 såvitt nu är i fråga föreslagits bör föreläggas riksdagen våren 1989. Därmed tillgodoses i allt väsentligt vad i moderata samlingspartiets partimo­tion Fi4 yrkande 5 samt i motionerna Fi24 (m) yrkande 3 och Fi26 (c) yrkande 5 föreslagits. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringsförslaget samt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 1, miljöpartiets partimotion Fi21 yrkandena 2 och 4 båda yrkandena såvitt nu är i fråga avstyrks.

15.     Räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Utskottet finner" och slutar med "s. 38-39" bort ha följande lydelse;

I motion Fi26 (c) anförs följande.

Regeringens förslag om en minskning av de statliga räntesubventionerna i form av räntebidrag och räntelån för hyres- och bostadsrättshus med 300 milj. kr. från den 1 juli 1989 är bristfälligt redovisat. Det framgår inte av propositionen hur denna minskning skall läggas ut på aktuella årgångar i bostadsbeståndet. Det framgår inte heller vilka konsekvenser åtgärden får för de boendes hyreskostnader. Föredraganden aviserar endast att i annat sammanhang återkomma i denna del.

Enligt vår mening måste för att en sådan besparing skall kunna ske - även om den kan motiveras utifrån de effekter marginalskattesänkningen får för egnahemsägarnas underskottsavdrag - vid beslutstillfället klart framgå vilka konsekvenser för de boende som blir följden. Vi anser därför att något beslut i denna del inte bör fattas innan förslaget redovisats i sin helhet och propositionen därför avslås i denna del.

Utskottet delar denna uppfattning. Riksdagen bör med bifall till motion Fi26

(c) yrkande 5, med anledning av moderata samlingspartiets partimotion Fi4       40



yrkande 5 och folkpartiets partimotion Fill yrkande 5 såvitt nu är i fråga samt     1988/89:BoUly motion Fi24 yrkande 3 avslå regeringens förslag såvitt nu är i fråga, vänsterpartiet kommunisternas parfimotion Fi9 yrkande 1 och miljöpartiets partimotion Fi21 yrkandena 2 och 4 dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga.

16.    Räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Utskottet finner" och slutar med "s. 38-39" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att regeringens tillvägagångssätt är oacceptabelt. Ett förslag om att dra in 300 milj. kr. utan att tala om vilka som drabbas borde inte få läggas på riksdagens bord. Klart är dock att hyrorna höjs och att inflationen får ytterligare näring om regeringens förslag förverkligas. Klart är också att det inte kan försvaras som en rättviseåtgärd gentemot villaägarna. Som boverket visat och utskottet tagit del av gynnas egnahemsägarna genomsnittligt jämfört med hyresgästfamiljerna av den föreslagna marginal­skattesänkningen med ca 500-1 300 kr. per år trots minskad avdragsrätt. Den extra hyreshöjningen kan beräknas öka klyftan med ca 200-400 kr. per år. Utskottet avvisar regeringens förslag och de övriga förslag som försämrar situationen för hyresgästerna, dvs. motionerna Fill yrkande 5, Fi21 (mp) yrkandena 2 och 4 de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga samt Fi26 (c) yrkande 5. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 1 tillstyrks sålunda.

Av vad nu anförts framgår att utskottet inte heller kan stödja förslagen i moderata samlingspartiets parfimotion Fi4 yrkande 5 och i mofion Fi24 (m) yrkande 3. Förslagen i dessa mofioner torde innebära en besparing på räntebidragsanslaget om ca 1 miljard kronor. En besparing i denna storleks­ordning kan utskottet på inga villkor stödja.

17.    Räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Utskottet finner" och slutar med "s. 38-39" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen redan i nu förevarande samman­hang klargöra sin avsikt om hur den i propositionen föreslagna besparingen om 300 milj. kr. skall läggas ut. Liksom för nya hus bör den garanterade räntan för befintliga hus höjas med 0,1 procentenheter. Riksdagen bör föreläggas ett förslag om hur höjningen skall fördelas på årgångar med denna inriktning.

Riksdagen bör med bifall fill miljöparfiets parfimofion Fi21 yrkandena 2 och 4 båda yrkandena såvitt nu är i fråga och med anledning av regeringens förslag såvitt nu är i fråga samt med avslag på övriga i detta sammanhang behandlade motioner som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts.


41



18.                                                                             Stimulansbidrag 1988/89:BoUly

Under förutsättning av bifall tdl avvikande mening 5

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "får avvaktas" bort ha följande lydelse;

Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om höjda garanterade räntor. Ett riksdagens beslut i enlighet med utskottets förslag får anses innebära att ombyggnadsverksamheten kommer att hållas på en lämplig nivå. Något behov av särskilda stimulansbidrag finns då inte. Utskottet avstyrker med det anförda vad i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 5 och motion Fi26 (c) yrkande 6 föreslagits om stimulansbidrag.

19.     StiiTiulansbidrag

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "får avvaktas" bort ha följande lydelse;

Som anförs i motion Fi26 (c) yrkande 6 krävs särskilda stimulansbidrag för byggande av mindre lägenheter i syfte att framför allt lindra bostadsbristen för ungdomar. Ett särskilt stimulansbidrag till kommunerna om 30 000 kr. för varje påbörjad lägenhet på upp till 60 m bör införas. För detta ändamål bör regeringen i 1989 års budgetproposition ta upp ett anslag om 150 milj. kr. vilket motsvarar en produktion av 5 000 lägenheter.

Vad nu anförts bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna. Miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 5 får därmed anses vara tillgodosedd.

20.     Stimulansbidrag

Jan Strömdahl (vpk) och Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "får avvaktas" bort ha följande lydelse;

Storstäderna växer oavbrutet, och kommunerna i dessa områden sfimule-ras ständigt att växa. I dessa kommuner byggs kontor, hotell, konferensloka­ler, bilparkeringar och kringservice i en omfattning som inte är acceptabel. Trots att byggregleringar sedan år 1986 funnits avseende visst byggande i våra storstadsområden är tillväxten av kontor och andra lokaler stor. Bostadsbris­ten i dessa områden och i andra koncentrationsorter är besvärande.

Visserligen kan, genom utskottets beslut, kontor byggas om till bostäder med samma räntevillkor som hittills har gällt. Föreslagna åtgärder i avsikt att öka bostadsbyggandet är dock inte tillräckliga. Som anförs i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 5 bör ett stimulansbidrag införas för ombyggnad av kontor och andra lokaler till bostäder i storstädernas centrala delar. Förslaget i motion Fi26 (c) yrkande 6, som går i samma riktning, kommer därmed att tillgodoses i allt väsentligt.


42



Vad nu anförts med anledning av motionerna bör riksdagen som sin     1988/89:BoUly mening ge regeringen till känna.

21.    Tillkännagivande om bostadspolitiken

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Ett tillkännagivande" och slutar med "nu motionsyrkandet" bort ha följande lydelse;

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen ge regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadspoliti­ken. Motionären anser att den befintliga bostadsytan skall fördelas jämnare bland befolkningen, att den rivningsvåg skall förhindras som kan bli följden av sämre finansieringsförutsättningar för ombyggnader. Äldre bebyggelse skall bevaras och rustas upp på ett mera varsamt sätt än i dag. Vad utskottet nu med anledning av motionen förordat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vidare bör bostadsfinansieringssystemet bl.a. utformas så att bostadsbi­draget "görs om" till ett behovsprövat bastillägg, som i glesbygden alterna­fivt kan användas till att täcka stora resekostnader e.d. samt att grundavdra­get i beskattningen höjs mycket kraffigt för alla. Detta är enligt miljöpartiet en förutsättning för att bostadssubventionerna kraffigt skall reduceras -vilket miljöparfiet anser vara rikfigt.

22.    Räntebidrag för nya hyres- och bostadsrättshus

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "vänsterpartiet kommunisterna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringsförslaget och miljöpartiets partimotion be­träffande höjningen av den garanterade räntan för nyproducerade hyres- och bostadsrättshus med hänvisning till de motiveringar som anförts med anledning av förslaget att dra in 300 milj. kr. från befintliga hyres- och bostadsrättshus.

Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 2 tillstyrks sålunda.

23.    Ikraftträdande av förändringarna i
räntebidragsbestämmelserna

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Minskade subvenfioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med "Förslaget i" och slutar med "administrativa skäl" bort ha följande lydelse; De förslag som utskottet ovan föreslagit bör snabbt genomföras. Som föreslås i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 6 såvitt nu är i fråga bör de träda i kraft den 1 januari 1989. Detta bör ges regeringen till känna.


43



24.                                                                            Vissa förutsättningar för statligt stöd till ombyggnad av                                                           1988/89:BoUly
bostäder

Jill Lindgren (rnp) anför;

Det inträffar tyvärr alltför ofta att ombyggnader och åtgärder av underhålls-karaktär görs alltför genomgripande, inte sällan mot de boendes önskan. Tillämpningen av de regler som styr verksamheten behöver uppenbarligen ses över. Större hänsyn bör också tas till det enskilda husets kvaliteter. Sålunda händer det alltför ofta att t.ex. fullt fungerande köksinredningar och solida trädörrar m.m. byts trots att detta inte är erforderligt. Ibland kan det vara relativt enkla åtgärder som behövs för att höja husets standard och de boendes önskemål om förbättringar. Miljöpartiet,kommer under allmänna motionstiden i januari 1989 att lämna förslag till hur de regler som styr ombyggnads- och underhållsverksamheten bör utformas så att varsamheten bättre än i dag beaktas. Avsteg från nybyggnadsstandard skall fillåtas. Förnyelsen av den befinthga bebyggelsen skall ske genom varsam ombygg­nad. Ombyggnad skall prioriteras framför nybyggnad.

Miljöpartiet kommer i januari 1989 också att presentera förslag till ändringar i det statliga bostadssubventionssystemet som innebär att ombygg­nader som tar sikte på ett ekologiskt byggande och ett byggande som innebär energisparande skall premieras. Vad det gäller är bl.a. att ta till vara de insikter som finns om det nära sambandet mellan energianvändning i bostäder och miljöföroreningar orsakade av förbränning. Sådana förore­ningar har stadigt ökat under de senaste åren. Detta faktum har bl.a. konstaterats av Bmndtlandkommissionen. Även avfallshanteringen från hushållen spelar en stor roll ur energi- och miljösynpunkt. Förslag kommer att läggas fram om ändringar i ombyggnadsreglerna så att ombyggnader som leder till mer effektiv resursanvändning, t. ex. energisparåtgärder, solvärme­teknik och källsortering av sopor, undantas från räntehöjningar och i fortsättningen får genomföras med de statliga räntebidrag som gällde före den 26 oktober 1988.

25.     Behandlingsfråga

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Leif Olsson (fp) och Rune Thorén (c) anför:

Vi har i avvikande meningar bl.a. när det gäller höjningen av de garanterade räntorna vid ombyggnad av bostäder med stöd av statliga bostadslån ansett att regeringens förslag bör avstyrkas.

Bostadsutskottets majoritet har i princip accepterat regeringens förslag men föreslår betydande undantag. Sålunda skall de garanterade räntor som gällde före den 26 oktober 1988 tillämpas i hela landet och oavsett när ansökan om ombyggnadslån aktualiseras när det gäller ombyggnad av ålderdomshem och servicebostäder för äldre, ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, installation av hiss och - under vissa förutsättningar -vid ombyggnad av lokaler, kontor och bostadshus om ett visst nettotillskott av bostäder blir följden av ombyggnaden. Även andra undantag föreslås av bostadsutskottet.


44



Vid ett riksdagens bifall till utskottets förslag i huvudfrågan anser vi att de     1988/89:BoUly av utskottets majoritet föreslagna undantagen bör genomföras. Vi har därför avstått från att - ens som andrahandsyrkanden - föra fram vår uppfattning i avvikande meningar.


45



Bostadsutskottets förslag till utformning av hemställan     1988/89:BoUly

Bilaga

Utskottet hemställer

1.            beträffande byggnadsreglerande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89;Fill yrkande 4 och 1988/ 89:Fi26 yrkande 4,

2.         beträffande räntebidrag tid nya ombyggnadsprojekt såvitt frågan
inte behandlas i moment 3-8 nedan

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89;Fi4 yrkande 2, 1988/89;Fill yrkande 5, detta yrkande såvitt nu är i ftåga, 1988/ 89;Fil7, 1988/89;Fi21 yrkande 2 såvitt nu är i fråga, 1988/89;Fi24 yrkande 1 och 1988/89:Fi26 yrkandena 1 och 3 godkänner vad i proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga förordats,

3.         beträffande ombyggnader av ålderdomshem och servicebostäder
för äldre

att riksdagen med anledning av mofionerna 1988/89:Fi9 yrkande 5, 1988/89;Fill yrkande 9, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, 1988/ 89;Fil9 yrkande 2, 1988/89;Fi20 yrkande 2, 1988/89:Fi30 och 1988/ 89;Fi32 yrkande 2 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

4.         beträffande ombyggnader av lokaler m.m. som ger ett tillskott av
lägenheter

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89;Fi9 yrkande 5 såvitt nu är i fråga och 1988/89;Fi31 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.            beträffande hissinstallationer

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi9 yrkande 7, 1988/89;Fil6, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, samt 1988/89;Fi32 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6.            beträffande en förlängning av hissbidraget

att riksdagen avslår motion 1988/89;Fi9 yrkande 7 såvitt nu är i fråga,

7.         beträffande ombyggnadslån för kulturhistoriskt värdefull bebyg­
gelse

att riksdagen med anledning av motion 1988/89;Fi33 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8.         beträffande självbyggeri, byggande med prefabricerade element
och hänsyn till sociala och regionala effekter samt genomgångsbostäder
för flyktingar

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89;Fi9 yrkandena 6 och 9 det sistnämnda såvitt nu är i fråga, 1988/89:Fill yrkande 9 såvitt nu är i fråga, 1988/89;Fil9 yrkande 1, 1988/89;Fi25 yrkande 2 och 1988/89;Fi35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9.             beträffande effekterna av lånevillkoren

att riksdagen avslår motion 1988/89;Fil3 yrkande 2,


46



10.                                                                                      beträffande uttalande att regeringen skall följa utvecklingen av     1988/89:BoUly
boendekostnaderna
                                                              Bilaga

att riksdagen avslår mofion 1988/89;Fi32 yrkande 1,

11.   beträffande låneärenden i vilka förhandsbesked lämnats

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Fil6 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12.   beträffande utformningen av övergångsbestämmelserna

att riksdagen med anledning av förslaget i proposifion 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motionerna 1988/89;Fill yrkande 8,1988/89:Fil2 yrkande 1,1988/89;Fil5,1988/89;Fi]6, denna motion såvitt nu är i fråga, 1988/89:Fi20 yrkande 1, 1988/89;Fi25 yrkande 1 och 1988/89;Fi34 samt med avslag på motionerna 1988/ 89;Fi9 yrkande 9 såvitt nu är i fråga, 1988/89;Fil0, 1988/89;Fil2 yrkande 2, 1988/89:Fil3 yrkande 1, 1988/89;Fil9 yrkande 3, 1988/ 89;Fi20 yrkande 3 och 1988/89:Fi31 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13.    beträffande beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är
yngre än 30 år

att riksdagen med bifall fill regeringens förslag i proposition 1988/ 89:47 bilaga 4 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1988/89;Fi4 yrkande 4 och 1988/89:Fi26 yrkande 2 medger att beslut orn tilläggslån för sådana bostadshus får meddelas inom en ram av 165 000 000 kr. under budgetåret 1988/89,

14.    beträffande vidgning av delramen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse

att riksdagen avslår mofionerna 1988/89;Fil4 och 1988/89;Fi23,

15. beträffande slopande av tdläggslåneramen att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi9 yrkande 4,

16. beträffande statens stöd tid s.k. sjuka hus

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17.   beträffande skattefria avsättningar tid reparationsfond

att riksdagen avslår motionerna 1988/89;Fi4 yrkande 3, 1988/89;Fil] yrkande 7 och 1988/89:Fi24 yrkande 2,

18. beträffande viss förutsättning för RBF-stöd att riksdagen avslår motion 1988/89;Fi21 yrkande 3,

19. beträffande vissa förfaranderegler för RBF-stödet att riksdagen avslår motion 1988/89;Fi9 yrkande 8,

20. beträffande viss översyn och utvidgningar av RBF-stödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89;Fi9 yrkande 3 och 1988/89:Fil2 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21.    beträffande räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus
att riksdagen med godkännande av förslaget i proposition 1988/89:47
bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga avslår mofionerna 1988/89;Fi4
yrkande 5, 1988/89:Fi9 yrkande 1, 1988/89:Fill yrkande 5, 1988/
89:Fi21 yrkandena 2 och 4, de tre sist nämnda yrkandena såvitt nu är i
fråga, 1988/89;Fi24 yrkande 3 och 1988/89;Fi26 yrkande 5,


47



22. beträffande stimulansbidrag                                       1988/89:BoUly att riksdagen avslår mofionerna 1988/89;Fi21 yrkande 5 och 1988/     Bilaga 89;Fi26 yrkande 6,

23. beträffande tillkännagivande om bostadspolitiken

att riksdagen avslår mofion 1988/89:Fi21 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

24.         beträffande räntebidrag för nya hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med godkännande av förslaget i proposifion 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motion 1988/89:Fi21 yrkande 4 såvitt nu är i fråga avslår motion 1988/89;Fi9 yrkande 2,

25.      beträffande ikraftträdande av förändringarna i räntebidragsbe­
stämmelserna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi21 yrkande 6,

26.         beträffande avtal med SBAB

att riksdagen godkänner vad i proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 3 föreslagits,

27.         beträffande ersättning tid SBAB

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 4 till Länsbostadsnämnderna på tilläggs­budget I till statsbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret 1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 31 200 000 kr.


gotab    Stockholm 1988 16267


48