Socialutskottets yttrande

1987/88:5 y

om Sverige och den västeuropeiska integrationen (prop. 1987/88:66)


SoU

1987/88:5 y


Till Utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett socialutskottet tillfälle att yttra sig över proposi­tion 1987/88:66 om Sverige ocli den västeuropeiska integrationen jämte rnotioner.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1987/88:U2 av Göran Magnusson m.fl. (s), 1987/88:U3 av Lars Werner m.fl. (vpk), 1987/88:U4 av Grethe Lundblad m.fl. (s), 1987/88:U5 av Olof Johansson m.fl. (c), 1987/88:U6 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), 1987/88:U7 av Carl Bildt m.fl. (m), 1987/88:U522 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), 1987/88:U523 av Olle Göransson (s) och 1987/88:U524 av Alf Svensson (c).

Under allmänna motionstiden i år har väckts' motion l987/88:So409 yrkande 1 av Karin Falkmer (m), vilket samtidigt överlämnas till utrikesut­skottet. Även detta motionsyrkande behandlas i yttrandet.

I yttrandet behandlas frågor om arbetsmiljö, alkohol- och tobakspolitik.

Utskottet

EG och EFTA-länderna har under senare år inlett en alltmer omfattande verksamhet för att undanröja de s.k. icke-tariffära handelshindren, dvs. ändra hinder än tullar och kvantitativa begränsningar. Arbetet för att integrera den västeuropeiska marknaden omfattar bl.a. insatser för att minska skillnader i regler och konlrollordningar mellan länderna.

Frågor om tekniska hinder - hinder sorn har samband med produktkrav och produktgodkännandeordning - aktualiseras bl.a. på arbetsmiljöom­rådet.

I motion U3 av Lars Werner m.fl. (vpk) och motion U5 av Olof Johansson m.fl. (c) berörs arbetsmiljöfrågor inom integrationsarbetet.

EG-direktiv föreligger på åtskilliga arbelsmiljöområden. Vid sidan av harmonisering genom direktiv antagna av Rådet sker harmoniseringsarbetet nu i stor utsträckning genom den s.k. nya harmoniseringsmetoden. Metoden innebär att man skall begränsa harmoniseringen.av myndighetsföreskrifter lill väsentliga säkerhetskrav och överlåta tekniska delaljkrav ål de europeis­ka standardiseringsorganen (CEN och CENELEC). På områden där harmo­nisering via direktiv inte anses nödvändig skall gälla att en vara, som lagligen tillverkats och marknadsförts i en medlemsstat, skall kunna införas utan tekniska hinder i en annan medlemsstat.

1 Riksdagen 1987/88.12saml. NrS y



Genom ikraftträdandet den 1 juli 1987 av den s.k. enhetsakten kan direktiv SoU 1987/88:5 y med minimiföreskrifter på arbelsmiljöområdet nu antas inom EG med kvalificerad majoritet. Vid harmoniseringsarbetet skall Kommissionen efter­sträva en hög skyddsnivå i sina direktivförslag rörande hälsa och säkerhet, miljöskydd samt konsumentskydd. De medlemsländer som vill tillämpa strängare krav än EG beträffande bl.a. arbetsmiljö har möjlighet att utfärda nationella bestämmelser som avviker från EG-direktivet. Sådana avvikelser får dock inte utgöra dolda handelshinder eller godtycklig diskriminering.

Kommissionen har nyligen redovisat ell nytt handlingsprogram på arbets­miljöområdet. Med anledning av programmet antog EG:s arbelsmarknads-och socialministrar i december förra året en resolution om arbetsmiljö. I såväl Kommissionens handlingsprogram som rådsresolulionen betonas bl.a. vikten av etl aktivt deltagande och stöd från arbetsmarknadens parter i förberedelsen och genomförandel av åtgärder på området.

Sverige och övriga EFTA-länder är medlemmar i de europeiska slandardi-seringsorganen. Inom både EFTA och EG finns kommittéer för tekniska handelshinder som har gemensamma möten. Regelbundet genomförs möten angående arbetsmiljöfrågor mellan representanter för EG-kommissionen och svenska regerings- och myndighetsrepresentanter. I vissa arbetsmiljöfrå­gor bedrivs arbete för att nå föreskrifter både inom EG och i Sverige med utbyte av erfarenheter.

Sverige deltar också i Internationella arbetarorganisationens (ILO) verk­samhet på området. Genom svenska standardiseringsorgan är Sverige verksamt i de två världsomfattande standardiseringsorganen ISO och lEC. Den nordiska ämbetsmannakommittén för arbetsmiljöfrågor är forum för samarbete i ämnet mellan de nordiska länderna. Nordiska ministerrådet har nyligen beslutat att etl förslag lill nordisk arbetsmiljökonvenlion skall utarbetas. De nordiska slandardiseringsorganen samarbetar inom ramen för etl särskilt avtal.

Arbetarskyddsstyrelsen har i en skrivelse hösten 1987 lill regeringen pekat
på ett behov av vissa ändringar i arbelsmiljölagen. Genom ändringarna
skulle styrelsen kunna utforma sina föreskrifter om kontroll på ett mer
ändamålsenligt sätt för att undanröja tekniska handelshinder, anförs del. En
arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet har tillsatts som skall se
över arbetsmiljölagen med utgångspunkt bl.a. från den aktualiserade frågan
om tekniska handelshinder. Arbetet avses vara avslutat i augusti 1988.
Frågan om internationellt samarbete på bl.a. arbelsmiljöområdet har
behandlats av utredningen om vissa frågor inom området kontroll genom
teknisk provning som nyligen redovisat sitt betänkande Provning och
kontroll i internationell samverkan (SOU 1988:6). Utredningen har haft att
ta ställning till om det mol bakgrund av den internationella utvecklingen
behövs några förändringar i det svenska systemet för provning och kontroll
av produkter. I utredningen betonas att myndigheterna i allt större utsträck­
ning kommer att behöva utnyttja resultat från del europeiska slandardise-
ringsarbetet i sin regelskapande verksamhet och alt de därför måste följa och
vid behov delta i sådant standardiseringsarbete. Utredningen uppmärksam­
mar också frågan om arbetsmarknadens parters och särskilt de fackliga
organisationernas möjligheter lill insyn i och påverkan på det europeiska
           

harmoniseringsarbetet.



Iden nu aktuella propositionen anförs (s. 85 f.) bl.a. att del är självklart att SoU 1987/88:5 y den höga ambitionsnivå som Sverige har när del gäller områden som yttre miljö, arbetsmiljö och konsumentskydd skall vara vägledande också för Sveriges deltagande i det europeiska intégrationsarbetet. En av de viktigaste uppgifterna är därför att verka för att gemensamma regler på dessa områden uppfyller tillräckliga krav från bl.a. miljö-, säkerhets- och hälsosynpunkt. Det framhålls att det är angeläget att svenska myndigheter går igenom EG:s gemensamma regler och lar hänsyn lill dessa när man utfärdar egna föreskrifter, så alt inte hinder för handeln skapas oavsiktligt. Del är viktigt, anförs det, all identifiera de delar som vi har svårt att acceptera från svensk sida och skälen för detta. Ett sådant arbete har inletts. Det innebär ingen ändring i de arbetsformer vi har i Sverige. Beslut om svenska regler kommer som hittills att tas av riksdag och regering och ansvariga myndigheter. Det är angeläget att också arbetsmarknadens parter aktivt medverkar i arbetet i större utsträckning än hittills.

Föredragande statsrådet uttalar vidare bl.a. (s. 90).

Sammantaget verkar dock inte problemen med den nya harmoniseringsme­toden uppstå fortare och vara fler än att Sverige kan klara av dem allt eftersom de uppstår. Utgångspunkten bör vara att svenska lillämpningsför-fattningar för produkter som berörs av den nya harmoniseringsmetoden så långt som möjligt harmoniseras med EG-reglerna så att onödiga handelshin­der inte uppstår. Enskilda EG-länder har som tidigare nämnts medgetts rätt att tillämpa strängare arbetsmiljöregler än de direkfiv som antagits enligt den nya harmoniseringsmetoden, om detta anses nödvändigt bl.a. med hänsyn fill människors liv och hälsa. Sverige måste i samarbetet med EG också förbehålla sig rätten alt utfärda de arbelsmiljöregler som anses nödvändiga för alt säkerställa medborgarens liv och hälsa. Den nuvarande samverkan med arbetsmarknadens parter måste också kunna bibehållas.

En samordning mellan Sverige, EFTA-länderna och EG bör, anför statsrå­det, i största möjliga utsträckning ske inom ramen för internationella organisationer och slandardiseringsorgan, genom nordiskt samarbete, samt bilateralt med EG inom ramen för vårt arbetsmiljöavtal. Möjligheten att träffa kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter som reglerar arbetsmil­jöförhållanden kan eventuellt påverkas genom en ökad integration, anförs del.

Utskottet delar regeringens bedömning om vikten av internationell samverkan på arbetsmiljöområdet. Denna samverkan får, som anförs i propositionen, inte rubba den höga ambitionsnivån i fråga om en god arbetsmiljö. "Onödiga" handelshinder som orsakas av en specifik svensk organisation av arbetet på området bör emellertid undvikas. Utskottet vill vidare framhålla det angelägna i alt berörda myndigheter och arbetsmarkna­dens parter bereds möjlighet all på ett tidigt stadium följa eller delta i standardiserings- och föreskriftsarbete.

I sammanhanget kan även erinras om att Sverige redan enligl gällande avtal med GATT och EFTA saml frihandelsavtal med EG har alt överväga om tekniska föreskrifter som innebär handelshinder är nödvändiga för att skydda liv och hälsa (jfi SoU 1985/86:12 och 1986/87:14).



I motion U2 av Göran Magnusson m.fi. (s) begärs att alkohol och tobak skall      SoU 1987/88:5 y undantas från integrationsarbetet med EG. Karin Falkmer (m) framhåller i motion So409 yrkande 1 - som väckts under allmänna motionstiden i år - att Sverige bör samarbeta med EG-länderna i kampen mol cancer och ansluta sig lill en gemensam europeisk strategi mot tobakens skadeverkningar.

EG-kommissionen presenterade för ett år sedan etl brett upplagt hand­lingsprogram mot cancer. Inom ramen för programmet föreslås åtgärder för alt minska tobaksrökningen. Som eftersträvansvärda mål har angivits bl.a. att medlemsländerna senast den 1 januari 1993 skall ha förbjudit tobaksrek­lam, försäljning av tobaksvaror på flygplatser och färjor samt rökning i offentliga lokaler. Även pris- och skatleproblemaliken tas upp. Yllerligare moment i programmet är bl.a. TV-informalion och proklamerandet av år 1989 som "cancerår". En särskild kommitté som beslår av ledande cancerfor­skare inrättades för arbetet med programmet. Sverige är sedan 1987 representerat i kommittén genom en observatör.

I etl förslag från Kommissionen till direktiv angående harmonisering av , i punktskatter på cigaretter hänvisas lill att det är nödvändigt med en skaltenivå som är förenlig med kommissionens hälsopolitik så som den angetts i bl.a. handlingsprogrammet mot cancer. Aktionsprogrammet har förelagts hälsovårdsminislerkommittén. Arbetet fortgår även inom Kommis­sionen som helt nyligen har lagt fram förslag lill harmoniseringsdirektiv angående begränsning av tjärinnehåll resp. medicinska varningstexter på tobaksvaror.

Även i frågan om alkoholdrycker har Kommissionen lagt fram förslag om harmonisering av beskattningen. På alkoholområdel föreslås en beskatt­ningsnivå som skiljer sig kraftigt från den svenska.

I sammanhanget kan anmärkas att Världshälsoorganisationens (WHO) Europaregion år 1984 antog en resolution om bl.a. en målsättning all minska lotalkonsumlionen av alkohol med 25 % fram lill år 2000. Även EG-länderna medverkade i resolutionen.

I propositionen anges (s. 108 f.) all utsikten att snabbt nå enighet om Kommissionens förslag beträffande harmonisering av punktskatter på ifråga­varande områden har satts i fråga. Det konstateras alt en anpassning till EG;s skattesatser skulle kunna strida mot svensk alkoholpolitik.

Utskottet konstaterar all del inom EG-organen bedrivs ell relativt omfattande arbete som syftar till alt begränsa lobakskonsumlionen. Enligt utskottets mening är det värdefullt med ell samarbete mellan EG och Sverige i fråga om åtgärder för att uppnå en sådan konsumtionsbegränsning. Del anförda ligger väl i linje med motion So409 (m) yrkande 1, som därför inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Riksdagens alkoholpolitiska beslut år 1977 innebär bl.a. att prismekanismen bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolifiskt instrument. Enligt dessa riktlinjer måste därför priserna på alkoholdrycker vara höga och minst följa rned i den allmänna prisutvecklingen: Utskottet förutsätter att integrations-arbetet i förhållande till EG inte bedrivs på ett sådant sätt alt det försvårar en , effektiv svensk alkoholpolitik. Det sagda hindrar självfallet inte ell interna­tionellt samarbete på alkoholområdet syftande till minskad konsumtion.



Utöver det anförda föranleder propositionen och motionerna inte några      SoU 1987/88:5 y uttalanden från socialutskottets sida.

Stockholm den 1 mars 1988 På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m), Ulla Tilländer (c), Anita Persson (s), Blenda Littmarck (m), Gunnar Ström (s), Aina Westin (s), Ann-Calhrine Haglund (m), Rosa Östh (c), Ingrid Andersson (s), Erik Jansson (s), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Maud Björnemalm (s) och Lars-Ove Hagberg (vpk).

Avvikande mening

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "1986/87:14)" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att Sverige vid en "harmonisering" på arbelsmil­jöområdet kommer i direkt konflikt med EG-ländernas krav och interna politik. Inom arbelsmiljöområdet är det särskilt viktigt att bevara den nationella självständigheten för lagsfiftning, föreskrifter m.m. och möjlighe­ter att förstärka de demokratiska rättigheterna på arbetsplatserna för de arbetande och deras fackliga organisationer. Utskottet motsätter sig därför starkt en "harmonisering" på arbetsmiljöområdet.