Socialutskottets yttrande
1987/88:1 y
om vissa alkoholpolitiska frågor
SoU
1987/88:1 y
Till skatteutskottet
Skatteutskoltet har berett socialutskottet tillfälle alt yttra sig över ell antal lill skatteulskottet hänvisade motioner på alkoholpolitikens område. Del gäller motionerna 1986/87:Sk386 av Alf Svensson (c) yrkande 5, såvitt avser höjning av skatten på spritdrycker, vin och starköl, 1986/87;SkSOl av Bo Hammar (vpk) och Tommy Franzén (vpk), 1986/87:Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m), 1986/87:Sk803 av Börje Stensson (fp) och Olle Grahn (fp), 1986/S7:Sk804 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m), 1986/87:Sk805 av Marianne Karlsson (c), 1986/87:Sk808 av andre vice talman Kari Erik Eriksson (fp) och Margareta Andrén (fp), 1986/87:Sk809 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), 1986/87:Sk810 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, c), 1986/87:Sk811 av Marianne Karlsson (c), såvitt avser avgifter för inköp av alkohol, 1986/87:Sk812 av Knut Billing (m) och Görel Bohlin (m), 1986/ 87:Sk813 av Barbro Nilsson m. fl. (s), 1986/87;Sk814 av Barbro Nilsson m. fl. (s), 1986/87:Sk815 av Lennart Brunander (c) och Kjell A. Maltsson (c), 1986/87:Sk816 av Göran Magnusson m.fl. (s), 1986/87:Sk817 av Bo Lundgren m. fl. (m), 1986/87:Sk818 av Jan Sandberg (m), 1986/87:Sk819 av Rune Thorén (c) och Ivar Franzén (c), 1986/87:Sk820 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m), 1986/87:Sk821 av Oskar Lindkvist m.fl. (s, c), 1986/87:Sk822 av Ulla Orring m. fl. (fp), 1986/87:Sk823 av Göran Magnusson m.fl. (s), 1986/87:Sk824 av Gudrun Norberg (fp) och Margareta Andrén (fp), 1986/87:Sk825 av Knut Wachtmeister (m), 1986/87:Sk826 av Christer Eirefélt (fp), 1986/87:Sk827 av Erik Holmkvist (m), 1986/87:Sk828 av Alf Svensson (c), 1986/87:Sk829 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp, c, vpk), 1986/87:Sk830 av Elver Jonsson (fp) och Olle Grahn (fp), 1986/ 87:Sk831 av Karin Ahriand (fp) och Bo Lundgren (m), 1986/87;Sk832 av Ulla Tilländer (c) och Gunilla André (c) och 1986/87:So239 av Lennart Alsén (fp), yrkande 1.
Motionerna berör frågor om allmänna alkoholpoliliska åtgärder, åldersgränser, alkoholhaltiga preparat, snabbvin, hembränning, skattefri införsel och försäljning, reglerna om försäljning och servering av alkohol, samt beskattningen av alkoholdrycker.
Flertalet av de frågor som tas upp i motionerna har behandlats i socialutskottets yttrande SoU 1986/87:2 y om vissa alkoholpoliliska frågor vari även lämnades en utförlig bakgrundsredovisning. I det följande hänvisas i stor utsträckning till det nämnda yttrandet.
1 Riksdagen 1987/88.12saml. Nrl y
Utskottet SoU 1987/88:1 y
Konsumtionsutvecklingen
Alkoholförsäljningen brukar mätas omräknad i liter ren alkohol per invånare 15 år och däröver. I mätningen ingår Systembolagels försäljning, försäljning av starköl till restauranger och försäljningen av öl klass II.
Under åren 1977-1984 minskade alkoholförsäljningen med drygt 20 %. Efler all ha varit ungefär oförändrad under 1985 ökade dock försäljningen under 1986 med 4,5 %. Starkölet ökade mest, med 13,2 %.
När konsumtionen var som störst, 1976, uppgick helårskonsumlionen mätt i ren alkohol lill 7,7 liter. Försäljningen minskade sedan så att konsumtionen
1984 stannade vid 6,01 liter. Konsumtionen första halvåret var då 2,86 liter.
1985 och 1986 ökade helårskonsumtionen lill 6,07 liter resp. 6,34 liter. Enligt uppgifter från socialstyrelsen har emellertid försäljningen ånyo
minskal från 2,93 liter mätt i ren alkohol första halvåret 1986 till 2,89 liter första halvåret 1987. Delta motsvarar en procentuell minskning med 1,6 %.
Enligl samma uppgifter minskade försäljningen - räknat i liter försålda drycker - av spritdrycker under första halvåret 1987 med 6,3 % till 2,85 liter per invånare 15 år och däröver. Försäljningen avspritdrycker till restauranger minskade med 10,5 % och i övrigt med 6,1 %. Vinförsäljningen minskade med 1,9 % under första halvåret. Minskningen var särskilt stor för starkvin, 8,3 %. Även vinförsäljningen lill restaurangerna minskade. I detta fall med 5 %. Minskningen i detaljhandeln var 1,6 %.
Försäljningen av starköl ökade däremot under första halvåret med 7,7 %. På delaljhandelsidan utgjorde ökningen 3,8 %. Försäljningen till restauranger ökade med 18,4 %. Ölförsäljningen (klass II) ökade med 2,4 %, medan försäljningen av lättöl minskade med 2,0 %.
Det kan också anmärkas all enligt Systembolagets statistik för första halvåret i år försäljningen av alkoholfria drycker ökade med 10,1 %.
Spritdryckernas andel av försäljningen mätt i ren alkohol minskade från 40,3 % till 38,3 %. Vinets andel minskade från 28 % fill 27,8 %. Starkölels andel av försäljningen ökade från 15,2 % lill 16,6 %. Även ölets (klass II) andel ökade.
Hittills i år (från mitten av december fill mitten av augusti) har konsumentprisindex stigit med 3,5 %. Priset på spritdrycker ökade med 11,6 % första halvåret i år, eller med 7,8 % i reala priser. Motsvarande reala prisökningar för vin och starköl var 6,4 % resp. 5,6 %.
Ungdomars drogvanor undersöksbl. a. genom des. k. skolungdomsundersökningarna och vid mönstring inför värnplikten. Undersökningen 1986 av drogvanorna i årskurs 9 visar att ungdomarnas konsumtion är lika hög som tidigare år.
Andelen inskrivningsskyldiga som känner sig berusade någon gång i veckan har sjunkit från 6,1 % är 1985 fill 5,3 % år 1986. År 1977 var andelen 20 %.
Andelen värnpliktiga som uppger alt de aldrig är berusade har minskat obetydligt, från 15,9 % år 1985 fill 15,7 % år 1986. Andelen var högst år 1983, då 18 % uppgav att de aldrig drack sig berusade.
Starköl och sprit är de drycker som oftast används i berusningssyfte. SoU 1987/88:1 y Andelen som under 1980-lalel uppgav alt de brukar berusa sig på sprit låg hela liden omkring 50 %, medan motsvarande uppgift för starköl ökade från 51 % år 1981 till 63 % år 1986. Nästan var tionde inskriven uppgav att de brukar berusa sig på "hembränt" eller denaturerad sprit, medan något färre uppgav snabbvin eller annat hemgjort vin som berusningsdryck.
Sifos ungdomsundersökning i början av 1986 visade att alkoholkonsumtionen bland 12-25-åringar var något högre än i motsvarande undersökning årel före och alt en nedåtgående trend därmed brutits. Den studie som gjordes i början av 1987 visar ungefär samma nivå som 1986.
Uppföljningen av alkoholpolitiken
Socialstyrelsen har som central myndighet ell övergripande ansvar för insatser på drogområdel. Socialstyrelsen har bl.a. i år i rapporten Alkohol och sjukvård (Socialstyrelsen redovisar 1987:5) presenterat ell underlag för hälsopolitiska program för all tidigt upptäcka och ta hand om patienter med hög alkoholkonsumtion. Avsikten är att man inom primärvården skall kunna utarbeta lokala program i nämnda syfte.
Folkrörelserna spelar en viktig roll på området. Samarbetet med dem sker dels inom Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), dels genom del alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet) som är knutet till regeringen.
Socialutskottet uttalade förra årel alt det alkohol- och narkotikapolitiska rådets roll som initiativtagare på drogområdet varit mera oklar och inte manifesterat sig i form av några formliga förslag från rådets sida. Utskottet framhöll alt det är synnerligen angeläget all det finns ell organ på drogområdet som på etl effektivt sätt följer händelseutvecklingen och snabbi kan föreslå regeringen lämpliga åtgärder. Regeringen borde överväga om det alkohol- och narkolikapolitiska rådet kunde få den ledande och pådrivande roll som utskottet efterlyst. I annat fall borde andra organisationsformer övervägas för att effektivisera och samordna samhällets alkoholpolitik (SoU 1986/87:2 y, s. 31).
Regeringen beslutade härefter hösten 1986 att en särskild
berednings
grupp skulle inrättas inom del alkohol- och narkolikapolitiska rådet för att
utveckla opinionsbildningen mot alkohol och droger, och i samband därmed
tillkallades en ny ordförande i rådet. 1 beredningsgruppen, som benämns
Beredningsgruppen för opinionsbildning mot alkohol och narkotika (BO
MAN), ingår representanter för rådet samt ledamöter som har särskild insikt
i ungdomars situation och kunskap om olika opinionsbildande insatsers
betydelse för ungdomars beteende. Syftet med förändringarna är att
intensifiera och utveckla de opinionsbildande insatserna och att effektivisera
arbetet, bl.a. genom en ökad samverkan mellan olika myndigheter och
organisationer. Regeringen har utfärdat särskilda riktlinjer enligt vilka
insatserna skall ha sin utgångspunkt i ungdomarnas levnadsvillkor och
värderingar. Beredningsgruppen skall också uppmärksamma olika vuxen
grupper i sitt arbete, särskilt då vuxna i ungdomarnas närhet. Bland särskilda
frågor som bör tas upp nämns det fortsatta arbetet med att skapa drogfria
miljöer, kopplingen mellan våld och missbruk och den oregistrerade SoU 1987/88:1 y konsumtionen (av hembränt m. m.). Avsikten är att arbetet skall slutföras före sommaren 1988. Beredningsgruppen skall kontinuerligt redovisa sitt arbete i rådet och löpande lämna förslag till socialdepartementet om behovet av insatser.
Beredningsgruppen har tagit ett initialiv för att öka medvetenheten hos ungdomen om alkoholens skadeverkningar. Satsningen, som inleds under hösten i år med en annons- och affischkampanj, riktar sig till ungdomar i de övre tonåren. Ungdomarna skall bl. a. nås i gymnasieskolorna, på militära förband och på arbetsplatserna. Ungdomsförbund och studieförbund skall engageras i informationsarbetet. Kampanjen genomförs i samarbete med bl. a. socialstyrelsen och Systembolaget.
Utskottets bedömning
Utskottet vill inledningsvis peka på alt den oroande ökning av alkoholkonsumtionen som kunde skönjas förra året inte tycks ha fortsatt, utan kurvan har ånyo kunnat vändas nedåt. Konsumtionen är dock fortfarande högre än åren 1984-1985. Inte minsl det fortsatt höga alkoholmissbruket bland ungdomar inger oro. Ansträngningarna att minska alkoholkonsumtionen måste därför intensifieras om del av Världshälsoorganisafionen uppställda målet om en konsumtionsminskning med 25 % från år 1984 till år 2000 skall kunna uppnås.
Ett flertal motioner tar upp frågan om olika alkoholrestriktioner, såsom inköpsbegränsning och registrering. Det gäller motion Sk819 av Rune Thorén och Ivar Franzén (båda c) yrkande 2, motion Sk828 av Alf Svensson (c) yrkande 1, motion SkSll av Marianne Karlsson (c) yrkande 2. Även i motion Sk809 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1 berörs hithörande frågor.
När del gäller inköpsbegränsningar är det som skatteutskottet tidigare påpekat en påtaglig risk att svårigheterna med en alkoholransonering skapar negativa attityder mol alkoholpolitiska strävanden över lag. Socialutskottet har för sin del framhållit som angelägel all inte ge underlag för en sådan negaliv opinionsbildning. Alkoholpolitiken måste, som utskottet anförde förra året, ses som en gemensam strävan, grundad på väl belagd medicinsk och social erfarenhet, inte som krångel och onödig kontroll. Därför kan inte utskottet nu ställa sig bakom förslag om en allmän inköpsbegränsning. Det är i första hand en fortsatt målmedveten upplysnings- och opinionsbildnings-verksamhet som behövs. Utskottet avstyrker således de motionsförslag som sy fiar lill alt nu införa olika former av inköpsbegränsningar eller registrering.
1 motion Sk819 av Rune Thorén och Ivar Franzén (båda c) yrkandena I och 3 föreslås att en alkoholkommission tillsätts.
Utskottet efterlyste förra hösten en effektivisering av den centrala ledningen av samhällets alkoholpolitik. Regeringen vidtog härefter vissa förändringar inom del alkohol- och narkotikapolitiska rådet (AN-rådet), avsedda att förslärka rådels roll som initiativtagare och pådrivande kraft. Bl.a, beslutades att en särskild beredningsgrupp, den s.k. BOMAN-
gruppen, skulle inrättas inom rådet för att utveckla opinionsbildningen mot SoU 1987/88:1 y droger.
Det är enligt utskottets mening för tidigt att avgöra om AN-rådet i sin nya form kan få den ledande och pådrivande roll som krävs för en effektiv och samordnad alkoholpolitik. Utskottet vill emellertid understryka vikten av ett fortsatt intensifierat arbete på drogområdel. Utskottet utgår från att rådet tar de initiativ som krävs för att säkerställa en fortsatt minskning av totalkonsumtionen av alkohol.
Önskemålet om en alkoholkommission får anses tillgodosett genom det anförda.
I motion Sk814 av Barbro Nilsson m.fl. (s) framhålls det nödvändiga i att de statliga förelagen på alkoholområdet är lojala med den av riksdagen beslutade alkoholpolitiken. Motionärerna anför bl. a. alt Vin-& Spritcentralen och Pripps kringgår reklamförbudet genom pressträffar och marknadsföring av såväl lättöl som annat öl under samma namn.
Socialutskottet anser det för sin del självklart att de statliga företagen på alkoholområdet följer den av staten fastställda alkoholpolitiken. Utskottet utgår från att regeringen är medveten om behovet av ett konsekvent handlande från statens sida.
En sänkt åldersgräns från 20 till 18 år för inköp på Systembolaget föreslås i motion Sk802 av Sten Andersson i Malmö (m) och motion Sk818 av Jan Sandberg (m).
Utskottet har tidigare uttalat att en sänkt inköpsålder skulle motverka de alkoholpolitiska strävandena alt begränsa ungdomars tillgång till alkohol och har dessutom understrukit vikten av alt upprätthålla den nuvarande 20-årsgränsen genom beslulsamma åtgärder mot langning lill ungdomar i lägre åldrar. Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således motionsförslaget.
I motion Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkande 2 och motion Sk809 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2 begärs åtgärder mot missbruk av teknisk sprit.
För försäljningen av alkoholhaltiga preparat gäller samma regler som för handel i allmänhet med del undantaget att preparaten inte får säljas om det finns särskild anledning att anta all varan skall användas i berusningssyfte [7 § lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat]. En viss skärpning av bestämmelsen föreslås i alkoholhandelsutredningens slutbetänkande Handel med teknisk sprit m. m. (SOU 1986:35). Utredningens förslag övervägs fortfarande inom regeringskansliet.
Alkoholhaltiga preparat skall i princip vara denalurerade, dvs. ämnen skall tillsättas för att förhindra missbruk. För en vidare redogörelse för vidtagna åtgärder m.m. rörande alkoholhaltiga preparat hänvisas till förra årets yttrande (SoU 1986/87:2 y s. 14 f.).
Socialutskottet ser allvarligt på missbruket av T-röd och liknande preparat. Problemet är visserligen komplicerat med hänsyn till att teknisk sprit har ett brett användningsområde och alt fullgoda ersättningsmedel ännu inte finns. Utskottet anser det emellertid nödvändigt med ytteriigare åtgärder,
bl.a. i fråga om hanteringen på försäljningsställena, och när det gäller SoU 1987/88:1 y
utvecklingen av ersättningsmedel som inte är baserade på sprit. Detta gäller
oberoende av när ställningslagande kan ske lill alkoholhandelsutredningens
förslag. Det ankommer i första hand på socialstyrelsen att bevaka och driva
på utvecklingen på området. Utskottet förutsätter att styrelsen kommer att
ägna dessa frågor särskild uppmärksamhet. Motionerna avstyrks med
hänvisning lill del anförda.
I motion Sk805 av Marianne Karlsson (c) yrkande 1 begärs förbud mot tillverkning och försäljning av snabbvinsatser. Begränsningar i handeln krävs i motion Sk822 av Ulla Orring m.fl. (fp) och motion Sk830 av Elver Jonsson och Olle Grahn (båda fp).
När frågan tidigare behandlats i riksdagen har konstaterats att svårigheter föreligger alt med bibehållen rätt till hemtillverkning av vin förbjuda saluförandel av vinsalser. Problemen sammanhänger bl.a. med all de ingredienser som ingår i snabbvin kan köpas separat. Man har inte heller ansett det som en framkomlig väg att försöka genomföra en beskattning av snabbvinerna. Samtidigt råder allmän enighet om alt hemtillverkning av vin i många fall innebär avsevärda problem från alkoholpolitisk synpunkt och om att saluföringen av snabbvinsatser ter sig slötande i fiera hänseenden. Skatteutskottet erinrade emellertid förra året om att del inte är tillåtet alt rikta marknadsföringen av vinsatser lill ungdomar under 20 år och om att alkoholhandelsutredningen föreslagit all man genom frivilliga överenskommelser söker få till stånd en ytterligare begränsning eller nedtoning av marknadsföringen (SkU 1986/87:4 s. 12), Man ansåg alt kommande ställningstaganden till utredningsförslaget borde avvaktas och utgick också från att förhållandena på detta område skulle komma all uppmärksammas i arbetet inom AN-rådet.
Socialutskottet ansluter sig till skatteutskottets bedömning och anser sålunda inte all det för närvarande finns skäl för åtgärder från riksdagens sida i frågan,
I motion Sk824 av Gudrun Norberg och Margareta Andrén (båda fp) begärs en skärpt lagstiftning mot hembränning. Motionärerna vill även att den opinionsbildande beredningsgruppen inom AN-rådet angriper hembränningen. Hembränningen uppmärksammas även i motion Sk809 av Bengt Westerberg 111. fl. (fp).
Uiskottei vill erinra om att alkoholhandelsutredningen föreslagit all reglerna för hantering av aktivt kol skärps, eftersom kolet ofta används för rening vid olovlig tillverkning av sprit. Utredningsförslaget bereds fortfarande inom regeringskansliet.
Utskottet ser liksom motionärerna allvarligt på hembränning och utgår från att frågan om skärpta regler övervägs.
Av regeringens riktlinjer för AN-rådets arbete framgår alt den oregistrerade konsumtionen av alkohol (av hembränl m. m.) är en fråga för rådet. Något riksdagens uttalande kan inte anses erforderligt.
I motion Sk8l7 av Bo Lundgren m. fl. (m) begärs en ny skalleklass för öl av niellanölstyp. Även i motion SkSOl av Bo Hammar och Tommy Franzén
(båda vpk) hemställs om en ny skalteklass för öl av mellanölstyp. Enligt den SoU 1987/88:1 y senare motionen skall det nya ölet emellertid endast få säljas på Systembolaget.
Socialutskottet anförde beträffande återinförande av mellanöl i yttrande SoU 1984/85; ly (s. 9) att när mellanölet förbjöds från den 1 juli 1977 det helt avgörande argumentet härför var ungdomens missbruk av mellanöl. Mellanölet hade visat sig vara en inkörsport för alkoholkonsumtion i allt lägre åldrar. Enligt utskottets mening talade de alkoholpoliliska skälen fortfarande mycket starkt mot alt tillåta allmän försäljning av mellanöl.
Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därför mofion Sk817 (m). Inte heller kan utskottet tillstyrka förslaget i motion Sk801 (vpk) om försäljning av mellanöl på Systembolaget.
Takten på prishöjningarna tas främst upp i motion Sk803 av Börje Stensson och Olle Grahn (båda fp) yrkande 2, motion Sk809av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 3, motion Sk8I6 av Göran Magnusson m.fl. (s), motion Sk828 av Alf Svensson (c) yrkande 3 och motion Sk832 av Ulla Tilländer och Gunilla André (båda c).
När del gäller beskatlningsfrågorna innebär 1977 års alkoholpoliliska beslut att prismekanismen bör utnyttjas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument i syfte inte endast att hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker utan också att styra konsumtionen över lill de svagare dryckerna. Enligt dessa riktlinjer måste därför priserna på alkoholdrycker vara höga och följa med i den allmänna prisutvecklingen.
Skatterna på alkoholdrycker höjdes senast den 1 januari 1987. Priset på spritdrycker höjdes med drygt 11 % och priset på viner och starköl med närmare 6 % (prop. 1986/87:66, SkU 1986/87:18).
Vid behandlingen av alkoholpoliliska motioner förra hösten konstaterade socialutskottet att alkoholpriserna släpat efter den allmänna prisutvecklingen och uttalade alt del vore önskvärt med mer kontinuerliga höjningar av alkoholpriserna för all undvika dramatiska förändringar (SoU 1986/87:2 y s. 30). Även skatteutskotiet ansåg alt justeringar av beskattningen i fortsättningen borde genomföras med kortare intervall (SkU 1986/87:4 s. 10).
Utskottet vill nu tillägga följande.
Beskattningen är ett centralt alkoholpolitiskt instrument, som måste kunna nyttjas så att det ger bästa möjliga effekt på dryckesvanorna. Andra hänsyn än rent alkoholpolitiska bör principiellt inte få influera på reglernas utformning eller på takten i prishöjningarna. En självklar utgångspunkt måste vara att prishöjningarna minsl skall motsvara höjningen av den allmänna prisnivån. Höjningarna bör dessutom företas med relativt korta tidsintervall. Det är en angelägen uppgift för AN-rådet att diskutera utformningen av alkoholbeskaltningen mol bakgrund av del övergripande målet om en 25-procentig minskning av lotalkonsumlionen som riksdagen tidigare ställt sig bakom. Utskottet förutsätter all rådet lar de initiativ lill förändringar som dess överväganden kan ge anledning till.
Utskottet anser med hänvisning lill del anförda all motionerna inte påkallar något initialiv av riksdagen.
Vad som i övrigt anförs i de remitterade motionerna föranleder inget SoU 1987/88:1 y uttalande från socialutskottets sida.
Stockholm den 27 oktober 1987
På socialutskottels vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande; Daniel Tarschys (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s), Göte Jonsson (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tilländer (c), Anita Persson (s), Gunnar Ström (s), Per Arne Agiert (fp), Ann-Calhrine Haglund (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Rosa Östh (c), Inga Lantz (vpk), Claes Rensfeldt (s) och Karin Falkmer (m).
gotab Stockholm 1987 13846