Jordbruksutskottets yttrande 1989/90:JoU7y

Reformerad inkomst- och företagsbeskattning samt mervärdeskatt

m.m.


1989/90 JoU7y


Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 24 april 1990 berett jordbruksutskottet m.fl. utskott tillSlle att avge yttrande över propositionerna 1989/90:110 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning samt 1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. jämte motioner.

Jordbruksutskottet behandlar i detta yttrande främst regeringens för­slag i proposition 1989/90:110 om skogsbeskattningen och i proposi­tion 1989/90:111 om koldioxid- och svavelskatt jämte följande motio­ner.

1989/90.Skl08 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

14. att riksdagen beslutar att införa en koldioxidutsläppsrelaterad punktskatt i enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att bränsle för utrikes sjö- eller flygfart inte skall belastas med koldioxidskatt,

19. att riksdagen beslutar införa en schabloniserad koldioxidskatt på bränsle för inrikes flygtrafik i enlighet med vad som anförts i motio­nen,

22. att riksdagen beslutar att införa en svavelavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att inrätta en särskild fond för att admini­strera influtna svavelavgjfter,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande fondmedlens användningssätt.

1989/90:SkllO av Qaes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar införa en koldioxidskatt på 25 öre/kg från den 1 juli 1990 och att skatten sedan höjs fr.o.m. 1992 med 10 öre/kg per år upp till 65 öre/kg år 1995,

5. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om framtida koldioxidskatt på torv,

6. att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall tas ut även på fossila bränslen som används för produktion av elkraft,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag på beskattning även av den utrikes flygtrafiken i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 Riksdagen 1989/90. 16 saml. Nr 7y



11.                                                                                                att riksdagen hos regeringen begär att regeringen utreder frågan                                                                                  1989/90:JoU7y
om  hur en  koldioxidskatt  på  fossila drivmedel  inom sjöfarten  kan

utformas i syfte att återkomma med ett sådant förslag till riksdagen,

12.   att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om vikten av internationella initiativ och förhandlingar i syfte
att minska utsläpp av luftföroreningar från fartyg,

15. att riksdagen beslutar att en svavelskatt på 50 krAg svavel införs i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen hos regeringen begär förslag om medel för att få till stånd en radikal minskning av svavelutsläppen från industriella processer.

1989/90:Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

17.   att riksdagen beslutar att koldioxidskatt skall utgå på motoralko­
holer baserade på fossila bränslen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
koldioxidavgift skall utgå för bränslen som utnyttjas för elproduktion i
enlighet med vad som anförts i motionen. Därest detta yrkande ej
vinner riksdagens bifall beslutar att biobränslen och fiärrvärme
skall undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1989/90:Sk304 av Stina Gustavsson och Kersti Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avveckla skogsvårdsavgiften.

1989/90:Sk311 av Ulf Melin och Anders G Högmark (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsvårdsavgiftens avskaffande.

1989/90:Sk324 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar avveckla skogsvårdsavgiften.

1989/90:Sk337 av Ewy Möller och Bertil Danielsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skogsvårdsavgiftens avskaffande.

1989/90:Sk338 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften upphör från den I juli 1990.

1989/90:Sk349 av Sven-Olof Petersson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa skogsvårdsavgiften fr.o.m. den 1 juli 1990.

l989/90:Sk377  av  Lars  Ernestam  m.fl.  (fp)  vari yrkas att riksdagen beslutar sänka skogsvårdsavgiften från 0,8 %o till 0,5 %o. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo310.

1989/90:Sk378 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften slopas fr.o.m. den 1

juli 1990.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo312.

1989/90:Sk383  av  Agne  Hansson  m.fl.  (c)  vari  yrkas att  riksdagen

beslutar avskaffa skogsvårdsavgiften.                                                                2



1989/90:Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas                   1989/90:JoU7y

12. att riksdagen beslutar införa en råvaruskatt på fossila bränslen motsvarande 4 öre/kWh av bränslets energiinnehåll och en koldioxid­skatt på samma bränslen på 25 öre/kg koldioxid från den 1 juli 1990. Skatten skall uttas även på bränslen som används i elproduktion.

1989/90:Sk411 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att skogsvårdsavgiften upphör från den  1

juli 1990.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo315.

1989/90:Sk412 av Karin Starrin och Gunnar Björk (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skogsvårdsavgiften skall upphöra. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo243.

1989/90:Sk428 av Eva Björne (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avskafe skogsvårdsavgiften.

1989/90:Sk429 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär total översyn av skogsvårdsavgifterna i enlighet med vad som anförts i motionen.

1989/90:Sk434 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar införa punktskatter m.m., enligt de riktlin­jer för energibeskattning som utformats i motion 1989/90:Sk24 och betänkandet 1989/90:SkU10.

1989/90:Sk443 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att små biotoper undantas från skogsvårdsavgiften. Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo873.

1989/90:Sk448 av Rolf Kenneryd m.fl. (c, m) vari yrkas att riksdagen beslutar att avskaffa skogsvårdsavgiften fr.o.m. årsskiftet 19901991.

1989/90:Sk450 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av skogsvårdsavgiften, vilket finansie­ras genom motsvarande minskningar i eventuell bidragsgjvning till skogsbruket.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo271.

1989/90:Sk660 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det i motion 1989/90:N446 yrkande 1 begärda åtgärdsprogrammet skall innebära att riktlinjer för en miljöanpassad energibeskattning fastläggs som bygger på punktbe­skattning, koldioxidavgift och stimulerar effektiv användning och pro­duktion av energi, såsom utnyttjande av inhemsk förnybar energi som biobränslen, vind och sol, samt avskaffande av mervärdeskatten på energi.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:N446.



l989/90:Sk686 av Roy Ottosson  m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen   1989/90:JoU7y

beslutar  vad  i   motionen anförts om  införande av  miljöavgifter  på inrikes flygtrafik.

l989/90:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar införa en miljöavgift på svavel i enlighet

med vad som i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi213.

Utskottet

Naturvårdsverkets aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning (LUFT 90) m.m.

Naturvårdsverket framhåller i sitt aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning att en begränsning av koldioxidutsläppen i enlighet med miljömålen förutsätter att energihushållningen förbättras och att förnybara energislag används i betydande omfattning. Åtgärder med denna inriktning bidrar inte bara till att begränsa koldioxidutsläppen utan har fördelar med hänsyn till flera miljömål. En minskad ener­gianvändning innebär t.ex. mindre utsläpp med global, regional och lokal påverkan. Det innebär i allmänhet också mindre effekter vid utvinning och uttag av olika bränslen och mindre avfall. Naturvårds­verket lämnar ett antal förslag som syftar till en begränsning av de kJimatpåverkande utsläppen.

Beträffande utsläppen av svavel framhåller naturvårdsverket att den av regeringen föreslagna svavelskatten (se kommande avsnitt) samt en av verket föreslagen minskning av svavelhalten i dieselbränsle sam­mantaget kan väntas minska de totala svaveldioiddutsläppen med ca 75 % räknat mellan år 1980 och år 2000. En fortsatt minskning av svaveldioxidutsläppen från industrins processer föreslås med sikte på minst 80 % reduktion till år 2000. Med hänsyn till att miljöavgiftsut­redningen skall lämna förslag rörande avgifter på utsläppen av bl.a. svavel från industriprocesser i sitt slutbetänkande tar naturvårdsverket inte nu ställning till viss kompletterande avgift på svavelutsläppen från industrin. Inga förslag till nya åtgärder för att begränsa svaveldioxidut­släppen från förbränning i fasta anläggningar lämnas. Enligt natur­vårdsverket bör man följa effekterna av svavelskatten. Om utfallet blir sämre än förmodat får man överväga kompletterande åtgärder. Med hänsyn till att riksdagen år 1988 skärpte målet beträffande begränsning av svaveldioxidutsläppen till 80 % minskning mellan år 1980 och år 2000 anser naturvårdsverket att de generella svavelkrav som beslutades 1988 bör införas något snabbare än vad som förutsattes i tidigare aktionsplan 1987.

Beträffande sjöfartens miljöpåverkan anser naturvårdsverket det vara av största vikt att den linje som sjöfartsverket driver att snarast få till stånd internationella regler som begränsar utsläppen från fartyg fullföljs. Man måste räkna med att det tar relativt lång tid innan man



åstadkommit nödvändiga överenskommelser samtidigt som det är svårt 1989/90:JoU7y att införa nationella obligatoriska krav. Naturvårdsverket föreslår att hamnavgifterna skall differentieras med hänsyn till fartygens miljöpre­standa. Med hänsyn till att miljöavgiftsutredningen skall lämna förslag rörande ekonomiska styrmedel för att begränsa sjöfartens utsläpp av luftföroreningar avstår naturvårdsverket från att lämna förslag i detta hänseende.

Miljöavgiftsutredningen (MIA), tillkallad av chefen för miljö- och enerdepartementet, har att senast den 1 juli 1990 redovisa sitt slutbe­tänkande.

Naturvårdsverkets aktionsprogram redovisades den 30 mars 1990 och bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att förelägga riksdagen en miljöpolitisk proposition under första halvåret 1991 med utgångs­punkt bl.a. i nyssnämnda aktionsprogram.

Skogsvårdsavgiften

I sammanlagt 16 motioner framförs synpunkter på skogsvårdsavgiften. I flertalet av dessa motioner yrkas att skogsvårdsavgiften skall avskaffas. Vissa motionärer understryker även att de bidrag till skogsbruket som finansieras med avgiften bör slopas (Sk304 (c), Sk311 (m), Sk324 (c), Sk337 (m), Sk338 (c), Sk349 (c), Sk378 (m) yrkande 1, Sk383 (c), Sk411 (c) yrkande 1, Sk412 (c), Sk428 (m) yrkande 1, Sk448 (c, m) och Sk450 (m) yrkande 3). Enligt motion Sk377 (fp) bör riksdagen besluta att skogsvårdsavgiften skall sänkas till 0,5 %o. I motion Sk429 (vpk) framhålls behovet av en allmän översyn av skogsvårdsavgiften och i motion Sk443 (vpk) föreslås att små biotoper, intressanta av naturvårdsskäl, skall undantas från skogsvårdsavgift.

Utskottet har i samband med behandlingen av statsbudgeten för budgetåret 1990/91, nionde huvudtiteln, behandlat vissa frågor angåen­de statliga bidrag till skogsbruket och deras finansiering (1989/90:JoU14). Utskottet hänvisade till regeringsförklaringen den 7 mars 1990 vari statsministern uttalade att skogspolitikens mål och medel för ökad tillväxt skall utvärderas utifrån de förändrade krav som miljöpolitiken ställer. Utskottet konstaterade att det var naturligt att även finansieringsfrågorna genomgås i detta sammanhang. Med hänvis­ning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk304, Sk311, Sk324, Sk337, Sk338, Sk349, Sk378 yrkande 1, Sk383, Sk411 yrkande 1, Sk412, Sk428 yrkande 1, Sk443, Sk448 och Sk450 yrkande 3.

Med det anförda avstyrks även motion Sk377.

Motion Sk429 kan i allt väsentligt anses tillgodosedd med vad utskottet anfört ovan beträ&nde den aviserade utvärderingen av skogs­politikens mål och medel och bör inte föranleda någon riksdagens vidare åtgärd.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot de överväganden som
redovisats i regeringens förslag om den framtida skogsbeskattningen.
            5



Koldioxid- och svavelskatt m.m.                          l989/90.JoU7y

I motion Skl08 (m) yrkande 14 delvis framhålls att grunden för den svenska energibeskattningen bör vara en skatt på emissioner av koldi­oxid. Riksdagen bör därför införa en koldioxidutsläppsrelaterad punkt­skatt, och skatten bör omfatta alla förbränningsanläggningar och tas ut vid försäljning av bränsle på samma sätt som nu sker med punktskat­terna på energi. I motion SkllO (mp) yrkande 4 hemställs att riksda­gen beslutar att införa en koldioxidskatt på 25 öre/kg från den 1 juli 1990. Den föreslagna nivån på skatten är enligt motionärerna accepta­bel som ett första steg. Avgiften bör fr.o.m. år 1992 höjas med 10 öre/kg varje år upp till 65 öre/kg år 1995. En sådan successiv höjning av avgiftsnivån är motiverad med hänsyn till att koldioxidutsläppen måste minska. I motion Sk392 (mp) yrkas att en koldioxidskatt på 25 öre/kg koldioxid införs för fossila bränslen (yrkande 12 delvis). I motion Sk434 (c) yrkande 4 delvis ftamförs krav på en miljöanpassad punktbeskattning som bl.a. omfattar koldioxidskatt. Samma krav åter­kommer även i motion Sk660 (c) delvis. Motionärerna förordar bl.a. att skatteuttaget på energi skall bygga på miljöanpassad punktbeskatt­ning, kombinerat med bl.a. en koldioxidavgift på minst 25 öre/kg koldioxid. Detta gynnar effektivisering och begränsning av utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled.

Vid riksdagens behandling av miljöpolitiken inför 1990-talet (JoU 1987/88:23, rskr. 373) konstaterade jordbruksutskottet att några åsikts­skillnader inte föreligger om nödvändigheten av att minska luftförore­ningarna. Riksdagen fastslog bl.a. att regeringen borde klarlägga ener­gianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfåren och utarbeta ett program för att minska utsläppen till vad naturen tål. Som ett nationellt delmål borde anges att koldioxidutsläppen inte borde ökas utöver den nivå de då hade. Ekonomiska styrmedel borde i ökad omfattning komplettera de nuvarande styrmedlen. Avgifter på förore­nande utsläpp borde successivt kunna införas där så var praktiskt möjligt och där sådana avgifter gav avsedd effekt på miljön.

Utskottet anser i likhet med regeringen att en koldioxidskatt bör införas och att det skattepliktiga området bör omfatta de bränslen som vid förbränning tillför fossilt bundet kol till kretsloppet mellan atmo­sfären och biomassan. Koldioxidskatten bör som föreslagits motsvara 25 öre/kg utsläppt koldioxid. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i ifrågavarande del samt avstyrker motionerna Skl08 yrkande 14 i motsvarande del, SkllO yrkande 4, Sk392 yrkande 12 i motsvarande del, Sk434 yrkande 4 i motsvarande del och Sk660 i motsvarande del, samtliga i den mån de inte tillgodoses genom rege­ringsförslaget.

I motion Skl08 (m) framhålls att koldioxidskatten bör omfatta alla

koldioxidemissioner från fossila bränslen. Det innebär att även råolja

och spillolja bör beskattas (yrkande 14 delvis). Enligt motion SkllO

(mp) yrkande 6 skall koldioxidskatt även tas ut på fossila bränslen som

används för produktion av elkraft. Motionärerna i motion Skll3 (c)                      6

yrkande 18 anser att en lika beskattning av bränslen måste ske oavsett



om de utnyttjas för produktion av el eller värme. Detta innebär bl.a.        1989/90:JoU7y att en koldioxidavgift skall utgå för bränslen som utnyttjas för elpro­duktion. Därest detta yrkande ej vinner riksdagens bifall bör biobräns­len och fjärrvärme undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattela­gen.

Avsikten med koldioxidskatten är i första hand att minska koldiox­idutsläppen. Som anförs i propositionen är det väsentligt att dä i första hand skattebelägga de produkter som står för den största sammantagna andelen utsläpp. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att skäl kan finnas att senare överväga en utvidgning av det skatteplik­tiga området till t.ex. råoljor och spilloljor. Ett eventuellt förslag om sådan utvidgning måste dock föregås av en kartläggning av ett sådant förslags konsekvenser. Utskottet avstyrker således motionerna Skl08 yrkande 14 i motsvarande del, SkllO yrkande 6 och Skll3 yrkande 18.

I motion Skl08 (m) framhålls att etanol och metanol i Sverige huvudsakligen framställs från icke-fossila råvaror. I den mån fossila råvaror helt eller delvis används måste koldioxidskatt erläggas (yrkande 14 delvis). Även i motion Skll3 (c) yrkas att koldioxidskatt skall utgå på motoralkoholer baserade på fossila bränslen (yrkande 17).

I propositionen framhålls att beskattning av motoralkoholer beroen­de på hur de framställs inte är en lämplig lösning. Antingen skall dessa skattebeläggas oberoende av framställningssätt eller helt undantas. Ut­skottet anser i likhet med föredragande statsrådet att användningen är så begränsad att dessa bränslen bör undantas från beskattning. Ett undantag för dessa bränslen torde dessutom främja utvecklingen av förnybara motorbränslen. 1 propositionen understryks för övrigt att en utveckling mot en betydande användning av fossilbaserade motoralko­holer bör föranleda en omprövning av detta ställningstagande. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Skl08 yrkande 14 i motsvaran­de del och Skll3 yrkande 17.

Två motioner tar upp frågan om en framtida koldioxidskatt på torv. I motion Skl08 (m) framhålls att torvbränslen utgör ett särfall. Torv kan i strikt mening inte betraktas som ett fossilt bränsle men det finns många likheter. Man kan enligt motionärerna hävda att det vid mått­ligt uttag av torv sker en nettotillväxt av torvtillgångarna i Sverige. Samtidigt finns det med hänsyn till de stora miljövärdena anledning att ha en försiktig inställning till exploatering av de svenska torvtillgångar­na. Regeringen bör därför ta initiativ till en fortsatt utredning angåen­de framtida koldioxidbaserad beskattning avseende torv (yrkande 14 delvis). Enligt motionärerna i motion SkllO (mp) bör på sikt även torveldning beläggas med koldioxidskatt. Vid torvbrytning uppkommer metanutsläpp som bidrar till den s.k. växthuseffekten. Effekten motsva­ras av den som åstadkoms av den koldioxid som uppkommer vid förbränning av torven. Regeringen bör återkomma med förslag till koldioxidavgift även på torv om torveldningen tenderar att öka i någon betydande grad (yrkande 5).

Som framhålls i propositionen råder stor osäkerhet om nettoeffekten               7

av utsläppen av bl.a. koldioxid vid brytning och förbränning av torv.



Miljöavgiftsutredningen anser att torv under en övergångstid bör un-           1989/90:JoU7y

dantas från koldioxidskatt. En skatt på torv skulle enligt utredningen

förändra   de   ekonomiska   förutsättningarna   för   torvanvändare   och

torvproducenter samtidigt som stora investeringar, delvis med statligt

stöd, har gjorts. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att

ett förslag om koldioxidskatt på torv förutsätter en närmare utredning

av frågan. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna

Skl08 yrkande 14 i motsvarande del och SkllO yrkande 5.

I motion Skl08 (m) yrkande 19 framförs krav på en schabloniserad koldioxidskatt på bränsle för inrikes flygtrafik. Enligt motionärerna skall man så nära som möjligt följa den verkliga bränsleförbrukningen för aktuell plantyp. Skatten skall motsvara 46 öre/kg koldioxid. Där­emot anser motionärerna att den utrikes flygfarten inte skall belastas med koldioxidskatt (yrkande 18 delvis). I motion Sk686 (mp) delvis framhålls att dagens lagstiftning om miljöskatt på inrikes flygtrafik inte tillämpas på koldioxid. För att utvecklingen skall gå i rätt riktning kräver motionärerna att koldioxidavgift införs på inrikes flygtrafik. Motionärerna föreslår en avgift på 25 öre/kg. Enligt motion SkllO (mp) skall flyget belastas med samma miljöskatter och miljöavgifter som andra trafikslag. En koldioxidskatt för utrikesflyget motsvarande den för inrikesflyget bör enligt motionärerna införas. Skatten kan baseras på exempelvis undervägs- eller landningsavgifter, och avgiftsni­vån bör vara densamma som för inrikesflyget. Avgiftsnivån bör höjas med motsvarande 10 öre/kg koldioxid och år fr.o.m. år 1992 till 65 öre/kg år 1995. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag (yrkande 10).

I propositionen föreslås att koldioxidskatt införs på inrikes flygtrafik. Skatten tas ut i den ordning som gäller för uttagande av befintlig miljöskatt på utsläpp av kolväten och kväveoxider enligt lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik. Skatten motsvarar 79 öre/kg förbrukat flygbränsle. Skatten tas ut efter flygplanstyp och förbrukad mängd flygbränsle och schablonberäknas efter den aktuella flygplanstypens genomsnittliga bränsleförbrukning. Jordbruksutskottet anser att regeringens förslag till koldioxidskatt på bränsle för inrikes flygtrafik i allt väsentligt tillgodoser motion Sk686 i motsvarande del. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag i denna del och avstyr­ker detta motionsyrkande. Vidare avstyrks motion Skl08 yrkande 19.

Jordbruksutskottet har tidigare framhållit att luftfartens miljöpåver­kan har viktiga internationella aspekter. Sveriges internationella åta­ganden på luftfartens område utgör emellertid ett hinder mot att belägga den utrikes luftfarten med pålagor liknande dem för den inrikes trafiken (1988/89:JoU3y). Frågan om koldioxidskatt på bränsle för utrikes flygtrafik är föremål för miljöavgiftsutredningens övervä­ganden. Utredningens slutbetänkande väntas under sommaren 1990. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Skl08 yrkande 18 i motsvarande del och SkllO yrkande 10.

I motion Skl08 (m) yrkas att utrikes sjöfart inte skall belastas med                    8

koldioxidskatt (yrkande 18 delvis). Motionärerna i motion SkllO (mp)



anser att koldioxidskatten skall omfatta sjöfarten. Det ankommer på 1989/90:JoU7y regeringen att utreda och snarast möjligt föreslå införandet av en koldioxidskatt på fossila drivmedel inom sjöfarten (yrkande 11). Mo­tionärerna framhåller även att regeringen bör driva frågan om miljö­skatt på sjöfartens område i internationella fora. Internationella initia­tiv och förhandlingar är mycket viktiga för att minska luftförorening­arna från fartyg (yrkande 12).

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att det är angelä­get att begränsa svavelutsläppen från sjöfarten. Åtgärder avseende sjö­fartens svavelutsläpp bör utformas i ett internationellt samarbete om någon miljöeffekt skall kunna uppnås. Utskottet erinrar om att sjö­fartsverket har i uppdrag att föreslå åtgärder mot sjöfartens miljöpåver­kan. Enligt uppgift kommer detta uppdrag att redovisas i maj 1990. När det gäller bunkeroljor kommer miljöavgiftsutredningen att åter­komma till frågan om beskattning av dessa bränslen i sitt slutbetänkan­de. Utskottet anser att ett ställningstagande i dessa frågor bör avvaktas och är således inte berett att tillstyrka de förslag om koldtoxidskatt m.m. som föreslås i motionerna Skl08 yrkande 18 i återstående del och SkllO yrkandena 11 och 12. Utskottet avstyrker motionerna i berörda delar.

I motion Skl08 (m) framhålls att den av regeringen föreslagna svavel­skatten visserligen kommer att ha en styrande effekt men att influtna medel tillfaller statskassan. I stället för en svavelskatt bör därför en svavelavgift införas. Intäkterna från en sådan avgift bör återföras till miljöförbättrande åtgärder (yrkande 22). En särskild fond bör enligt motionärerna skapas för att administrera influtna medel. Naturvårds­verket bör vara huvudman för denna fond. Fonden bör inte ackumule­ra kapital (yrkande 23). De årligen influtna fondmedlen bör i första hand användas för sjö- och skogsmarkskalkning, åtgärder för att för­bättra vattenkvaliteten i försurningsskadade vattentäkter samt forskning (3Tkande 24). Motionärerna i motion SkllO (mp) instämmer i rege­ringens förslag att införa en svavelskatt av miljöskäl på alla svavelhalti-ga bränslen (med minst 0,1 % svavelhalt). Motionärerna anser dock att den föreslagna nivån på 30 krAg svavel är för låg. Med hänsyn till det mycket allvarliga försurningsläget i mark och vatten föreslås att en skatt på 50 krikg svavel införs (yrkande 15). Beträffande de industriel­la processernas framtida svavelbeskattning lämnar regeringen inga för­slag utan hänvisar till att frågan kommer att behandlas i miljöavgiftsut­redningen. Oavsett om utredningen lägger fram något förslag i frågan är det enligt motionärerna angeläget att regeringen återkommer med förslag till åtgärder för att fa en radikal minskning av svavelutsläppen från industriella processer (yrkande 16). I motionerna Sk660 (c) delvis och Sk698 (c) yrkande 2 framförs krav på en avgift på utsläpp av svavel i samband med förbränning. Motionärerna förordar ett skatteut­tag på energi som bygger på miljöanpassad punktbeskattning, kombi­nerat  ined bl.a. avgifter på svavel. Detta gynnar effektivisering och



begränsning av utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled           1989/90:JoU7y

samtidigt som möjligheterna att nå målet om en hållbar utveckling med ekologisk balans ökar.

Vid riksdagens behandling av miljöpolitiken inför 1990-talet (JoU 1987/88:23, rskr. 373) konstaterade jordbruksutskottet att några åsikts­skillnader inte förelåg i fråga om nödvändigheten av att bl.a. minska de försurande utsläppen. Målet måste vara att utsläppen på sikt ned­bringas till en nivå som naturen tål och som medger en god livsmiljö. Riksdagen fastslog bl.a. att de svenska utsläppen av svavel skall minska med 65 % till år 1995, räknat från 1980 års nivå. Samtidigt fastställdes ett mål att svavelutsläppen skulle minskas med 80 % från 1980 års nivå fram till sekelskiftet.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet inget att erinra mot den av regeringen föreslagna skatten på svavel i kolbränsle och olja samt torvbränsle. I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att en förutsättning för att utsläppen skall minska på ett kostnadseffektivt sätt är att skatten per enhet förorening är lika för alla utsläppskällor. Syftet med svavelskatt bör vara att svavelfattigare bränslen används samt att reningsåtgärder vidtas. Utskottet anser i likhet med föredragande stats­rådet att det kan finnas skäl att utvidga det skattepliktiga området till att även omfatta råolja och spillolja. Från miljösynpunkt är det dock mest väsentligt i detta första steg att införa miljörelaterade skatter och att skattebelägga stora produktgrupper som sammantagna står för den större andelen svavelutsläpp. För en utvidgning av skatteplikten krävs en närmare utredning om konsekvenserna. Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna nivån på svavelskatten. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Skl08 yrkandena 22, 23 och 24, SkllO yrkande 15, Sk660 i motsvarande del och Sk698 yrkande 2 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med regeringens förslag.

Miljöavgiftsutredningen avser att i sitt slutbetänkande behandla frå­gan om ekonomiska styrmedel för att begränsa utsläpp från industriel­la processer. Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att ett slutligt ställningstagande till frågan om de industriella processernas framtida svavelbeskattning med hänsyn härtill bör avvaktas. Motion SkllO yrkande 16 avstyrks.

Stockholm den 15 maj 1990 Karl Erik Olsson


Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Hans Gustafeson (s), Håkan Ström­berg (s), Sven Eric Lorentzon (m), Lars Ernestam (), Martin Seger­stedt (s), Jens Eriksson (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Åke Selberg (s), Ingvar Eriksson (m), Bengt Rosén (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (vpk), Åsa Domeij (mp), inge Carls­son (s) och Kaj Larsson (s).


10



Avvikande meningar

1. Skogsvårdsavgift

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Som anförs i motionerna Sk311 och Sk337 är det för de kombinerade skogs- och jordbruksföretagen av utomordentlig vikt att skogsbruket har en god och uthållig lönsamhet. Lönsamheten urholkas av nuvaran­de skogsvårdsavgifter samtidigt som ett lönsamt skogsbruk är en förut­sättning för en levande landsbygd. Vi anser att skogsvårdsavgifterna bör avskaffias. I samband därmed bör även de bidrag som finansieras med avgiften slopas. Utskottet borde således ha tillstyrkt motionerna Sk311 och Sk337.

2. Skogsvårdsavgift

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anför:

Skogsvårdsavgiften höjdes 1984 från 0,5 %o till 0,8 %o. Folkpartiet motsatte sig denna höjning som bidrog till att ge skogsvårdsavgiften en fiskal karaktär. Sambandet mellan avgiftens storlek och de statsutgifter avgiften var tänkt att finansiera försvagades. Vi förordar en sänkning av skogsvårdsavgiften till 1984 års nivå, dvs. 0,5 %o. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Sk377.

3. Skogsvårdsavgift

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Centern har i motioner till de senaste årens riksmöten krävt att skogsvårdsavgiften tas bort och att de skogliga bidragen, med undantag för dem som har regionalpolitisk karaktär, avskaffias. Genom riksda­gens beslut med anledning av proposition 1983/84:40 släpptes princi­pen att skogsvårdsavgiften endast fick användas för bidrag som är tillgängliga för alla skogsägare. Nu används skogsvårdsavgiftsmedel för att finansiera alla bidrag inom det skogliga stödområdet. Ett ytterligare motiv för att avskaffa avgiften är den negativa effekt som den också får om man beräknar dess konsekvenser under en omloppstid på mellan 80 och 100 år. Avgiftens totala storlek svarar mot 40 % av nettot vid avverkningen. Skogsvårdsavgiften bör således slopas, och detta gäller även de bidrag som finansieras med avgiften. Undantag bör endast göras för bidrag av regionalpolitisk karaktär. Utskottet borde således ha tillstyrkt motionerna Sk304, Sk324, Sk338, Sk349, Sk383, Sk411 yr­kande 1, Sk412 och Sk448.


1989/90:JoU7y


11



4. Skogsvårdsavgift                                          l989/90:JoU7y

Annika Åhnberg (vpk) anför:

Riksdagen bör i enlighet med motion Sk429 hos regeringen begära en översyn av skogsvårdsavgiften. Utbetalade medel för skogliga åtgärder står inte i rimlig proportion till de inbetalade avgifterna. Vidare har kritik riktats mot olika skogsägares möjligheter att få tillgång till medel. Dessutom innebär skogsvårdsavgiften en extra beskattning på hälften eller mer av skogsbrukets nettoavkastning.

5. Koldioxidskatt

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Grunden för den svenska energibeskattningen bör vara en skatt på emissioner av koldioxid. Riksdagen bör därför införa en koldioxidut­släppsrelaterad punktskatt som omfattar alla förbränningsanläggningar och tas ut vid försäljning av bränsle på samma sätt som nu sker med punktskatterna på energi. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion SklOS yrkande 14 i berörd del.

6. Koldioxidskatt

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Som anförs i berörda delar av motionerna Sk434 yrkande 4 och Sk660 bör en miljöanpassad punktbeskattning som bl.a. omfattar koldioxid­skatt införas. Skatteuttaget på energi skall kombineras med bl.a. en koldioxidavgift på minst 25 öre/kg koldioxid. Detta gynnar effektivise­ring och begränsning av utsläpp i produktion, distribution och kon­sumtionsled.

7. Koldioxidskatt

Åsa Domeij (mp) anför:

Riksdagen bör i enlighet med vad som föreslås i regeringens proposi­tion och i motionerna SkllO yrkande 4 och Sk392 yrkande 12 i motsvarande del besluta att införa en koldioxidskatt på 25 öre/kg för fossila bränslen. Den av regeringen föreslagna skattenivån är accepta­bel som ett första steg. Avgiften bör fr.o.m. år 1992 höjas med 10 öre/kg varje år upp till 65 öre/kg år 1995. En sådan successiv höjning av avgiftsnivån är motiverad med hänsyn till att koldioxidutsläppen måste minska.

12



8. Koldioxidskattens tillämpningsområde            l989/90:JoU7y

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Koldioxidskatten bör omfatta alla koldioxidemissioner från fossila bränslen. Det innebär enligt vår mening att även rå- och spillolja bör beskattas. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion SklOS yrkande 14 i berörd del.

9. Koldioxidskattens tillämpningsområde

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Som anförs i motion Skll3 yrkande 18 bör en lika beskattning av bränslen ske oavsett om de utnyttjas för produktion av el eller värme. Detta innebär bl.a. att en koldioxidavgift skall utgå för bränslen som utnyttjas för elproduktion. Därest detta yrkande ej vinner riksdagens bifall bör enligt vår mening biobränslen och fjärrvärme undantas från skatteplikt enligt mervärdeskattelagen.

10.   Koldioxidskattens tillämpningsområde

Åsa Domeij (mp) anför:

Som anförs i motion SkllO yrkande 6 bör koldioxidskatten även tas ut på fossila bränslen som används för produktion av elkraft.

11.   Motoralkoholer

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Etanol och metanol framställs i Sverige huvudsakligen från icke-fossila råvaror. I den mån fossila råvaror helt eller delvis används skall enligt vår mening koldioxidskatt erläggas. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion SklOS yrkande 14 i motsvarande del.

12.   Motoralkoholer

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Annika Åhnberg (vpk) anför:

Enligt vår mening bör koldioxidskatt utgå på motoralkoholer baserade på fossila bränslen. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion Skll3 yrkande 17.

13.   Koldioxidskatt på torv

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

13

Som anförs i motion SklOS yrkande l4 i motsvarande del utgör torvbränslen ett särfall. Torv kan i strikt mening inte betraktas som ett



fossilt bränsle men det finns många likheter. Man kan som motionä-       1989/90:JoU7y

rerna hävda att det vid måttligt uttag av torv sker en nettotillväxt av torvtillgångarna i Sverige. Samtidigt finns det med hänsyn till de stora miljövärdena anledning att ha en försiktig inställning till exploatering av de svenska torvtillgångarna. Regeringen bör därför enligt vår me­ning ta initiativ till en fortsatt utredning angående framtida koldioxid-baserad beskattning avseende torv.

14.   Koldioxidskatt på utrikes flygtrafik

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Som framhålls i motion SklOS yrkande 18 i motsvarande del bör den utrikes flygfarten inte belastas med koldioxidskatt. Riksdagen bör en­ligt vår mening göra ett uttalande härom i enlighet med motionen.

15.   Koldioxidskatt på utrikes flygtrafik

Annika Åhnberg (vpk) och Åsa Domeij (mp) anför:

Flyget skall belastas med samma miljöskatter och miljöavgifter som andra trafikslag. En koldioxidskatt för utrikesflyget kan enligt vår mening baseras på exempelvis undervägs- eller landningsavgifter. Av­giftsnivån bör vara densamma som för inrikesflyget. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion SkllO yrkande 10.

16.   Koldioxidskatt på utrikes sjöfart

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Vi anser i likhet med vad som anförs i motion SklOS yrkande 18 i återstående del att riksdagen bör besluta att undanta utrikes sjöfart från koldioxidbeskattning.

17.   Koldioxidskatt på utrikes sjöfart

Annika Åhnberg (vpk) och Asa Domeij (mp) anför:

Vi anser att koldioxidskatten skall omfatta sjöfarten. Det ankommer på regeringen att utreda och snarast möjligt föreslå införandet av en kotdioxidskatt på fossila drivmedel inom sjöfarten. Samtidigt bör rege­ringen driva frågan om miljöskatt på sjöfartens område i internationel­la fora. Internationella initiativ och förhandlingar är mycket viktiga för att minska luftföroreningarna från fartyg. Vi anser således att utskottet borde ha tillstyrkt motion SkllO yrkandena 11 och 12.

14



18.                                                                 Svavelskatt  i989/90.JoU7y

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anför:

Den av regeringen föreslagna svavelskatten kommer visserligen att ha en styrande effekt men de medel som inflyter tillfaller statskassan. Enligt vår mening borde en svavelavgift införas i stället för en svavel­skatt. Intäkterna från en sådan avgift skulle återföras till miljöförbät­trande åtgärder. En särskild fond bör skapas för att administrera influtna medel. Naturvårdsverket bör vara huvudman för denna fond. Fonden bör inte ackumulera kapital. De årligen influtna fondmedlen bör i första hand användas för sjö- och skogsmarkskalkning, åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i försurningsskadade vattentäkter samt forskning. Enligt vår mening borde utskottet således ha tillstyrkt motion SklOS yrkandena 22, 23 och 24.

19.   Svavelskatt

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

Som framhålls i motionerna Sk660 i motsvarande del och Sk698 yrkande 2 bör ett skatteuttag på energi bygga på miljöanpassad punkt­beskattning, kombinerat med bl.a. avgifter på svavel. I motsats till en skatt på svavel gynnar en avgift effektivisering och begränsning av utsläpp i produktion, distribution och konsumtionsled samtidigt som möjligheterna att nå målet om en hållbar utveckling med ekologisk balans ökar. Vi anser därför att utskottet borde ha tillstyrkt ett riks­dagsbeslut om införande av en avgift i stället för den skatt som föreslås i propositionen på utsläpp av svavel i samband med förbränning.

20.   Svavelskatt

Åsa Domeij (mp) anför:

Jag instämmer i regeringens förslag att av miljöskäl införa en svavel­skatt på alla svavelhaltiga bränslen med minst 0,1 % svavelhalt. Den föreslagna nivån på 30 krikg svavel är dock för låg. Med hänsyn till det mycket allvarliga försurningsläget i mark och vatten bör en skatt på 50 krVkg svavel införas. Utskottet borde således ha tillstyrkt motion SkllO yrkande 15.

15



gotah  96716, Stockholm 1990