Konstitutionsutskottets yttrande

1981/82:17 y

över  proposition   1981/82:160  om  ändring  i  skatteregisterlagen (1980:343) m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82:160 om ändring i skatteregisterlagen.

Skatteregisterlagen medger f. n. att det med hjälp av automatisk databe­handling förda centrala skatteregistret och de regionala skatteregistren används vid beskattning för vissa i lagen närmare angivna ändamål. Riks­skatteverket förfogar över det centrala registret och länsstyrelsen över det regionala registret för det egna länet. Länsstyrelse och lokal skattemyn­dighet förfogar dessutom över det centrala registret såvitt gäller uppgifter som hänför sig till länet resp. fögderiet.

Terminalåtkomst medges f n. samma myndigheter som har förfogande över registren, dvs. riksskatteverket, länsstyrelse och lokal skattemyn­dighet. Omfattningen av terminalåtkomsten är ingående reglerad i 10 § skatteregisterlagen.

Regeringen föreslår i den nu aktuella propositionen ändringar i skattere­gisterlagen av innebörd av registren skall få användas inte bara för beskatt­ning utan också i kronofogdemyndigheternas exekutiva verksamhet. För­slaget innebär inte att kronofogdemyndigheterna får förfoganderätt över registren men väl att de får terminalåtkomst till vissa uppgifter i det centrala registret. Vidare föreslås en ändring i sekretesslagen, som innebär en skärpning av sekretessen hos kronofogdemyndigheterna i vad avser uppgifter i det centrala skatteregistret om enskilds personliga eller ekono­miska förhållanden, dock endast så länge uppgiften inte tillförts ett mål hos kronofogdemyndighet. Skärpningen gäller skaderekvisitet. Liksom på skattesekretessområdet föreslås för ifrågavarande uppgifter en s. k. abso­lut sekretess, dvs. utan skaderekvisit.

I propositionen med förslag till skatteregisterlag (1979/80:146) avise­rades att kronofogdemyndigheterna skulle kunna få tillgång även till upp­gifterna i skatteregistren i den mån det behövdes för indrivningsverksam­heten.

Vid riksdagsbehandlingen berördes detta uttalande inte särskilt. Skat­teutskottet underströk dock allmänt att det "från rättssäkerhets- och inte­gritetssynpunkt var ett oavvisligt krav att systemet fick en sådan utform­ning att man så långt det var möjligt, eliminerade riskerna för att hemliga beskattningsuppgifter blev tillgängliga utanför den begränsade krets av myndigheter och tjänstemän som behövde den för beskattningsverksamhe­ten" (SkU 1979/80:56), 1    Riksdagen 1981/82, 4 saml. Nr 17 y


KU 1981/82:17 y



KU 1981/82:17 y                                                       2

Frågan om kronofogdemyndigheternas tillgång till olika register, bl. a. de centrala och regionala skafteregistren, togs upp av lagutskottet vid riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till utsökningsbalk (prop. 1980/81:8, LU 1980/81:23). I sitt av riksdagen godkända betänkan­de anförde lagutskottet bl. a. följande (s. 18 f.):

Enligt utskottets uppfaftning är det en nödvändig förutsättning för att indrivningen skall bli effektiv att kronofogdemyndigheternas möjligheter att erhålla tillgång till register som förs hos myndigheter och andra förbätt­ras. När det gäller möjligheten till ökad registeråtkomst pågår, som utskot­tet redovisat i det föregående, överiäggningar mellan regeringen och RSV. Utskottet vill understryka vikten av att dessa överiäggningar slutförs snabbt och att de leder till ett resultat som förbättrar kronofogdemyndighe­ternas effektivitet.

Även möjligheten för kronofogdemyndigheterna att utnyttja ADB i den exekutiva verksamheten bör vidgas. Utskottet instämmer i de synpunkter i frågan som civilutskottet anfört i sitt nyssnämnda betänkande och vill tillägga att den förenkling av handläggningsrutinerna som skulle bli följden av ett ökat utnyttjande av ADB skulle skapa utrymme för kronofogdemyn­digheterna att i större utsträckning än vad som nu är möjligt ägna sig åt mera komplicerade utsökningsmål. Kronofogdemyndigheterna skulle vi­dare få möjlighet att effektivare delta i bekämpandet av den ekonomiska broftsligheten.

Med anledning av de ofta framförda synpunkterna att ett ökat användan­de av ADB hos myndigheterna skulle leda till ett opåkallat intrång i den personliga integriteten vill utskottet erinra om att civilutskottet nyligen i yttrande till justitieutskottet med anledning av motionsyrkanden om åtgär­der mot den ekonomiska brottsligheten enhälligt anfört att befogade hän­syn till den personliga integriteten inte träds för när även med vidgade möjligheter till effektiv samordning av åtgärder mot ekonomisk brottslig­het med anknytning till näringsverksamhet (CU 1980/81:1 y). Med åtgärder avser utskottet bl. a. en samordning mellan REX-systemet och andra ADB-system i avsikt att ge kronofogdemyndigheterna möjlighet aU hämta information om gäldenärerna ur olika register. I sitt yttrande hänvisar civilutskottet vidare till departementschefens uttalande i föreliggande pro­position (s. 370) om införskaffandet av uppgifter rörande gäldenärens tillgångar genom kontroll av tillgängliga register. Civilutskottet förutsätter att regeringen utan riksdagens uttryckliga anhållan därom undersöker hur denna kontroll skall utföras så effektivt som möjligt.

Lagutskottet delar civilutskottets uppfattning att hänsynen till den en­skildes integritet inte lägger hinder i vägen för en ökad användning av ADB inom exekutionsväsendet, exempelvis i form av en samordning mellan REX-systemet och andra ADB-register, i första hand de centrala och regionala skatteregistren.

Som framhålls i motion 894 kan ett förverkligande av önskemålen om ökad användning av ADB inom exekutionsväsendet komma att nödvändig­göra såväl ytterligare investeringar i dataterminaler m. m. som vissa för-faUningsändringar. Enligt utskottets mening är det angeläget aft det erfor-derUga förberedelsearbetet härför kommer i gång snabbt.

Vad utskottet i det föregående anfört om kronofogdemyndigheternas tillgång till registerinformation och om användning av ADB inom exeku­tionsväsendet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.



KU 1981/82:17 y                                                      3

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker bifall till mo­tion 894 i denna del (yrkande 3).

Utskottet får för sin del anföra följande.

Propositionens förslag innebär en utvidgning av användningsområdet för det centrala skatteregistret. Redan när skatteregisterlagen tillkom förut­sattes att tillgång till skatteregistren i framtiden skulle kunna medges kronofogdemyndigheterna. Behovet härav underströks av ett enhälligt lagutskott vid behandlingen av utsökningsbalken.

Med de begränsningar som regeringsförslaget innebär i fråga om krono­fogdemyndigheternas terminalåtkomst kan mot bakgrund av de intressen utskottet har att bevaka tungt vägande skäl inte anföras mot att det cen­trala skatteregistret får användas även av kronofogdemyndigheterna. Ut­skottet fäster därvid särskilt avseende vid att det är fråga om uppgifter som kronofogdemyndigheterna redan i dag kan få del av på annat sätt. Delvis rör det sig om uppgifter som inte är sekretesskyddade i annan verksamhet än hos skattemyndigheterna.

Utskottet har heller inte något att erinra mot den föreslagna ändringen av sekretesslagen.

Stockholm den 22 april 1982

På konstitutionsutskottets vägnar BERTIL FISKESJÖ

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Anders Björck (m), Torkel Lindahl (fp), Olle Svensson (s), Per Unckel (m), Yngve Ny­quist (s), Wivi-Anne Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Kurt Ove Johansson (s), Bengt Kindbom (c), Daniel Tarschys (fp), Kerstin Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c) och Sture Thun (s).

Avvikande mening

av Anders Björck, Per Unckel och Gunnar Biörck i Värmdö (alla m), vilka ansett att utskottet fr. o. m. det stycke på denna sida som börjar "Proposi­tionens förslag" t. o. m. utskottstextens slut bort anföra följande:

Propositionens förslag innebär att användningsområdet för det centrala skatteregistret utvidgas avsevärt. Detta leder till att integritetskänsliga uppgifter kommer att spridas till en betydligt större krets än som från böljan var avsett. Det är dessutom i vissa delar fråga om tillgång till uppgifter som inte är "färdiga", dvs. de är fortfarande att betrakta som arbetsmaterial hos beskattningsmyndigheterna. Om regeringsförslaget skulle bifallas av riksdagen kommer kronofogdemyndigheterna således i viss utsträckning att som underlag för sin verksamhet bygga på uppgifter som måste betraktas som osäkra..Från rättssäkerhetssynpunkt är detta naturligtvis inte tillfredsställande.



KU 1981/82:17 y                                                      4

Datainspektionen har i sitt yttrande över det förslag från riksskattever­ket som utgör underlag för propositionen anfört en rad kritiska synpunkter pä förslaget. Även om regeringsförslaget inte är lika långtgående kvarstår dock datainspektionens kritik i viktiga hänseenden.

Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet kritiskt till propositio­nen så länge konsekvenserna av dess förslag inte säkert låter sig över­blickas.

Norstedts Tryckeri, Stockriolm 1982