Näringsutskottets yttrande

1983/84:1 y

om allemanssparande (prop. 1983/84:30)

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1983/84:30 om allemanssparandet jämte motioner, i de delar som rör näringsutskottets beredningsområde.

I propositionen framläggs dels vissa lagförslag rörande elt nytt sparsy­stem, allemanssparandet, och det nu förekommande skattesparsystemet, dels förslag om uppdrag och bemyndigande åt fullmäktige i riksgäldskon­toret med avseende på allemanssparandet samt om anslag till information om detta sparande. Lagförslagen avser

1.    lag om allemanssparande,

2. lag om skattelättnader för allemanssparande,

3. lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder,

4. lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa spar­former.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, nämligen 1983/ 84: 36 av Nils Åsling m. fl. (c), 1983/84: 37 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 1983/84:41 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp). Propositionen avstyrks i den förstnämnda motionen såvitt avser införandet av allemanssparande och i de båda sistnämnda i sin helhet. Därutöver innehåller motionerna komplet­terande yrkanden. I motion 1983/84:36 (c) hemställs att riksdagen skall dels reformera skattesparandet i enlighet med vad som förordas i motio­nen, dels ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om tillsättan­det av en parlamentarisk utredning och inrättande av utgiftsskattekonton. I motion 1983/84: 37 (m) hemställs att riksdagen skall hos regeringen begära förslag beträffande skattesparandet i enlighet med vad som anförs i denna motion. I motion 1983/84:41 (fp) hemställs att riksdagen skall dels besluta om sådan förändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder vad beträffar styrelsesammansättning som redovisas i motionen, dels ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av stimulanser till hushållens privata förmögenhetsuppbyggnad.

Näringsutskottet behandlar i sitt yttrande dels de aktuella sparsyste­mens betydelse för näringslivets kapitalförsörjning, dels de institutionella reglerna för de nuvarande aktiesparfonderna och de föreslagna kapital­sparfonderna.

1    Riksdagen 1983/84. 17 saml. Nr I y


NU 1983/84:1 y



NU 1983/84:1 y                                                                    2

Näringsutskottet

Allmänna synpunkter

Det nuvarande skattesparsystemet såväl som det föreslagna nya syste­met för allemanssparande syftar till att hushällens sparande skall öka. Allmänna samhällsekonomiska skäl talar för detta. En utgångspunkt för det nu framlagda förslaget är att den direkta statsupplåningen i större utsträckning än tidigare skall kunna baseras på hushållen. Men hushällen kan också, framhålls det i propositionen, spela en viktig roll för näringsli­vets försörjning med riskkapital. En investeringsexpansion i industrin är, säger finansministern i detta sammanhang, av strategisk betydelse för möjligheterna att på sikt öka industriproduktionen och stärka bytesbalan­sen. Samma uppfattning präglar motionerna i ämnet.

De innestående sparbeloppen inom skattesparandet uppgick den 31 mars 1983 till ca 14.1 miljarder kronor, varav ca 10.1 miljarder kronor på skattesparkonton och ca 4,1 miljarder kronor på skattefondkonton. dvs. i form av huvudsakligen aktiesparande. Antalet konton var ca 783000 resp. ca 591000 och det genomsnittliga sparbeloppet per konto ca 12900 kr. resp. ca 6900 kr. Att märka är att samtliga belopp för skattesparkontonas del är angivna inkl. ränta, för skattefondkontonas exkl. värdestegring. Det förhållandevis låga genomsnitisbeloppet inom skattefondssparandet för­klaras av att detta sparande till skillnad frän det övriga skattesparandet fick större omfattning först år 1981. Inkl. värdeökningen uppgick den samlade förmögenheten i skattesparfonderna den 31 mars 1983 till ca 8 miljarder kronor.

Den sparstimulans som är förenad med skattesparandet utgörs av förmå­ner i form av skattefri avkastning och värdestegring samt viss skattereduk­tion i procent av sparat belopp. Högst 600 kr. sammanlagt per månad får placeras i skattesparande, därav högst 400 kr. i banksparande. ! spararens prestation ingår att han binder sina sparmedel för en tid av fem år.

I propositionen uttalas att det nuvarande skattesparandet inte kan fort­leva efter år 1984, dä bindningstiden för det första årets sparande går ut. Regeringen åberopar också andra motiv för en översyn av skattesparan­det. De hänger samman med kritik som har riktats mot skattesparsystemet i vad gäller bl. a. omfattningen av skattelättnaderna, de fördelningspolitis­ka effekterna, andelsägarnas inflytande i aktiesparfonderna och fondernas placeringsregler. Regeringens förslag till ändringar i de båda sistnämnda avseendena tas upp senare i detta yttrande. De övriga kritikpunkterna ligger till grund för förslaget om övergång från "skattesparande" till "alle­manssparande", vilket näringsutskottet nu närmast behandlar.

Sparstimulansen i det föreslagna allemanssparandet utgörs i första hand av skattefrihet för ränta, utdelning och värdestegring på insatta medel. Därtill kommer en viss bonusränta, i huvudsak under år 1984. Insättningar­na föreslås liksom i skattesparsystemet maximerade till 600 kr. per månad.



NU 1983/84: ly                                                                         3

Totalt skall varje person kunna spara högst 30000 kr. - exkl. avkastning -i allemanssparandet. Om det visar sig behövligt får, sägs det i propositio­nen, frågan om en höjning av detta tak tas upp när sparsystemet har funnits någon tid.

Förslaget att skattesparandet skall ersättas med ett allemanssparande av angivet slag avvisas i de tre motionerna. Till följd av att sparstimulansen minskas och bindningen av sparmedlen slopas kommer, befarar motionä­rerna, det nya systemet att få en väsentligt sämre spareffekt än det nuva­rande. Därtill kommer att maximibeloppet för nysparande med sparstimu­lans sänks till 30000 kr. De nuvarande reglerna tillåter ett högre belopp. Motionärerna vill att skattesparsystemet skall bibehållas. När det gäller reglerna för skattesparfonder förordas i alla tre motionerna vissa ändring­ar, i huvudsak enligt regeringens förslag. Enligt motion 1983/84:41 (fp) bör skattesparandet i övrigt fortgå med oförändrade villkor. I motionerna 1983/ 84:37 (m) och 1983/84:36 (c) förordas också ett fortsatt skattesparande men antyds att vissa modifikationer bör göras för att inte full skattereduk­tion skall erhållas när tidigare insatta, efter fem år frigjorda sparmedel på nytt sätts in i skattesparandet.

Det är inte näringsutskottets sak att bedöma vilket mått av statlig spar­stimulans som är önskvärt och rimligt i det nuvarande samhällsekonomis­ka och statsfinansiella läget. Utskottet konstaterar att viktiga grundele­ment hos skattesparandet kommer att bibehållas vid övergången till alle­manssparande. Det blir alltjämt två former av sparande med sådan stimu­lans, den ena innebärande sparande i bank - varvid dock sparmedlen destineras till riksgäldskontoret, en ordning som f.ö. får stöd i motion 1983/84:37 (m) -. den andra innebärande riskvilligt sparande huvudsakli­gen i aktier. Näringsutskottet vill gärna vitsorda att det ligger ett värde i att den nödvändiga tillförseln av riskkapital till näringslivet till en inte ringa del sker direkt från hushållen, något som f. n. skattefondssparandet bidrar till. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att räkna med att övergången till allemanssparande får de negativa konsekvenser i detta hänseende som motionärerna befarar. De föreslagna kapitalsparfonderna får i allt väsentligt samma funktion som de nuvarande aktiesparfonderna. De ändringar närmare behandlade i det följande - som föreslås i förhål­lande till nuvarande fondregler är ägnade att minska spararnas tvekan inför aktiesparande. Det ökade intresse för sådant sparande som aktiefonds­sparandets utveckling vittnar om bör naturligen komma till uttryck också i ett omfattande kapitalfondssparande. Den minskade bindningen av de insatta medlen bör kunna resultera i ett tillflöde av nya sparare vilket kommer också kapitalfondssparandet till godo. Taket vid 30000 kr. för insättningar i allemanssparandet kan. såsom antyds i propositionen, kom­ma att höjas i ett senare skede.

Mot bakgrund av vad här sagts finner näringsutskottet att det från dess utgångspunkter inte finns någon invändning att rikta mot huvuddragen i



NU 1983/84:1 y                                                                       4

förslaget om allemanssparande. Utskottet avstyrker således de tre nämnda motionerna i den mån de går ut på att riksdagen skall avslå detta förslag.

Lagförslag

Aktiesparfondernas verksamhet regleras genom lagen (1978:428) om aktiesparfonder. Bestämmelserna i denna ersätter delvis och kompletterar i övrigt de bestämmelser om aktiefonder i allmänhet som finns i aktiefonds­lagen (1974:93). Om inte annat följer av de båda lagarna är vidare vad som i aktiebolagslagen (1975: 1385) och annorstädes är föreskrivet om aktiebo­lag giltigt också för de fondbolag som förvaltar aktiesparfonderna.

I propositionen om allemanssparande föreslär regeringen vissa ändring­ar i lagen om aktiesparfonder. Ett syfte är därvid att fondandelsägarnas inflytande i aktiesparfonderna skall öka. Bestämmelser om rätt för aktie­sparfonderna att i viss utsträckning förvärva av staten utfärdade obliga­tioner m. m. samt mera flexibla regler för s. k. företagsanknutna aktiespar­fonder ingår också i lagförslaget.

F. n. gäller att regeringen utser två av de minst sju ledamöterna i fondbo­lagets styrelse. Av de övriga utses minst hälften av fondandelsägarna eller intressesammanslutning för dem. I fortsättningen blir det obligatoriskt med en fondandelsägarstämma. och denna skall välja flertalet av styrelsens ledamöter, bland dem ordföranden. Stämman skall också välja suppleanter för denna grupp av ledamöter. Regeringen skall alltjämt utse två leda­möter. Till skillnad från nu blir fondbolagets ägare garanterad representa­tion genom en ledamot i bolagets styrelse. En valberedning ät fondandels-ägarstämman blir ett nytt obligatoriskt organ. En ny föreskrift blir också att endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har utsetts av fondan-delsägarstämman får delta i beslut om utövande av rösträtt för aktier i fonden. För de fondbolag som förvaltar företagsanknutna aktiesparfonder blir reglerna om styrelsesammansättning motsvarande, med den skillnaden att staten liksom hittills inte skall utse några ledamöter i dessa bolags styrelser.

De nu berörda lagändringarna blir enligt propositionen tillämpliga pä fondbolagen när dessa efter allemanssparandets införande fortsätter att förvalta redan befintliga aktiesparfonder. I sak godtas de. med vissa un­dantag, också i de motioner vari förslaget om allemanssparande avvisas och det nuvarande aktiefondssparandet föreslås bli bibehållet. Motion 1983/84: 36 (c) ger även formellt stöd åt det redovisade lagförslaget, efter­som detta inte omfattas av motionens avslagsyrkande. I motionerna 1983/ 84: 37 (m) och 1983/84:41 (fp) yrkas däremot avslag pä propositionen i dess helhet. I den förra hemställs emellertid att riksdagen skall hos regeringen begära vissa förslag beträffande skattesparandet, vilka delvis samman­faller med dem som här är aktuella. I den senare motionen föreslås att



NU 1983/84:1 y                                                                        5

riksdagen nu skall besluta om ändringar i lagen om aktiesparfonder vad beträffar styrelsesammansättningen.

De nyss antydda undantagen är följande. Enligt motion 1983/84:41 (fp) saknas numera anledning till att regeringen skall utse två ledamöter. Be­stämmelserna härom föreslås därför utgå. med samma fördelning i övrigt av de sju ledamotsplatserna som regeringen har angivit. Moderata sam­lingspartiet hävdar i motion 1983/84: 37 att förslaget om att fondandelsägar­na skall utse flertalet av styrelseledamöterna är olämpligt. Härigenom fråntas fondbolagets huvudman ett avgörande inflytande i frågor som rör administration, ekonomi, marknadsföring, personalärenden etc, säger motionärerna. De vill att bolagsstämman i fondbolaget skall få rätt att utse lika många styrelseledamöter som fondandelsägarstämman.

Utskottet finner regeringens här refererade förslag välmotiverade. Den ordningen att två styrelseledamöter utses av regeringen bör enligt utskot­tets mening bibehållas. Den infördes är 1978 på förslag av den dåvarande trepartiregeringen, med ekonomiminister Gösta Bohman som föredragan­de. De ifrågavarande ledamöterna borde, uttalades därvid (prop. 1977/ 78: 165 s. 38), utses sä att man skulle få en sä bred intresseförankring som möjligt. Bolagsstämman i fondbolaget får enligt regeringens nu framlagda förslag obligatoriskt en representant i fondbolagets styrelse. Genom en utökning av styrelsen kan bolagsstämman förstärka ägarrepresentationen. Detta bör, såsom anförs i propositionen, vara till fyllest. Den i motion 1983/84: 37 (m) föreslagna ordningen innebär att styrelsen måste ha jämnt antal ledamöter - med utslagsröst för ordföranden -, något som synes mindre lämpligt.

Beträffande styrelsen för fondbolag som förvaltar uteslutande en eller flera företagsanknutna aktiesparfonder skall enligt 10 § lagförslaget gälla att bolagsstämman väljer de ledamöter som inte skall väljas av fondandels­ägarstämman. Motsvarande bestämmelse om icke företagsanknutna aktie­sparfonder, dvs. 2 §, liksom 2 och 10 §§ i deras nuvarande lydelse lämnar utrymme för att det - enligt 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) - i bolagsordningen kan föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt än av bolagsstämman. I propositionen har inte angivits något skäl varför denna möjlighet nu skulle uteslutas för de företagsan­knutna aktiesparfondernas del. Utskottet anser att den bör bibehållas och förordar därför att 10 § utformas enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag                                         Utskottets förslag

10                                                §
Förvaltar ett fondbolag uteslu-
  Förvaltar ett fondbolag uteslu­
tande en eller flera företagsanknut-
tände en eller flera företagsanknut­
na aktiesparfonder, gäller i stället
na aktiesparfonder, gäller i stället
för 2 § andra stycket att styrelsen
för 2 S andra stycket att styrelsen
för fondbolaget skall bestå av minst
för fondbolaget skall bestå av minst



NU 1983/84:1 y


Regeringens förslag

fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolagsstämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Om ett-----------------------------

Utan hinder-----------------------


Utskottets förslag

fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Minst en ledamot skall väljas av bolags­stämman / fondbolaget. För de av fondandelsägarstämman valda le­damöterna skall stämman välja sup­pleanter.

denna fond. i bankbolaget.


Motionerna innehåller inga invändningar mot regeringens förslag till ändringar i 3 och 11 §§. Såvitt gäller 11 § förordas i motion 1983/84: 37 (m) uttryckligen ändringar enligt regeringens intentioner, bl. a. innebärande att en företagsanknuten aktiesparfond inte behöver placera mer än 25%, mot f. n. 100%. i värdepapper utgivna av det bolag (resp. den koncern) som fonden har anknytning till. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu angiven del. dock med en redaktionell ändring av 11 § enligt utskottets förslag i det följande:


Regeringens förslag


Utskot tets förslag



I en företagsanknuten aktiespar­fond skall minst tjugofem procent av fondens värde placeras i sådana värdepapper som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 och som har utfär­dats av det aktiebolag, i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller - om bolaget ingår som moderbolag i en koncern - i vars dotterbolag de är anställda. Den i 22 § aktiefondslagen (1974:931) föreskrivna begräns­ningen i fräga om en aktiefonds in­nehav av aktier i samma bolag gäl­ler ej för en företagsanknuten aktie­sparfond.

Av fondens------------------------


Minst tjugofem procent av en företagsanknuten aktiesparfonds värde skall placeras i sädana v.ärde-papper som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 och som har utfär­dats av det aktiebolag, i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller - om bolaget ingår som moderbolag i en koncern - i vars dotterbolag de  är anställda.

Den

22 §      aktiefondslagen

(1974:931) föreskrivna begräns­ningen i fräga om en aktiefonds in­nehav av aktier i samma bolag gäl­ler ej för en företagsanknuten aktie­sparfond.

anknuten til


Bestämmelser motsvarande dem som nu har behandlats finns i förslaget till lag om allemanssparande. De avser där de kapitalsparfonder och företagsanknutna kapitalsparfonder som föreslås inga i det nya sparsyste­met.

Utskottets ställningstagande blir i detta fall i sak detsamma som nyss har redovisats. Härav följer att utskottet föreslår alt 21 §. om styrelsen för sådana fondbolag som förvaltar företagsanknutna fonder, omformuleras



NU 1983/84:1 y                                                                        7

vad gäller val av andra ledamöter än dem som väljs av fondandelsägar­stämman. En redaktionell ändring i 13 och 21 §§, avsedd att skapa större överensstämmelse mellan dessa och motsvarande paragrafer i lagen om aktiesparfonder, bör också genomföras. Utskottet föreslår att 13 och 21 §§ utformas enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag                                         Utskottets förslag

13                                               §'

Styrelsen för fondbolaget  skall Styrelsen för fondbolaget  skall

bestå av minst sju ledamöter. Av bestå av minst sju ledamöter. Av

styrelseledamöterna väljs flertalet dessa väljs flertalet och bland dem

och bland dem styrelsens ordföran- ordföranden av en fondandelsägar-

de av en fondandelsägarstämma. stämma. Av de övriga ledamöterna

Av de övriga ledamöterna utses två utses två av regeringen och minst

av regeringen och minst en av bo- en av bolagsstämman i fondbolaget,

lagsstämman i fondbolaget. För de För de av fondandelsägarstämman

av  fondandelsägarstämman   valda valda ledamöterna skall stämman

ledamöterna  skall  stämman  välja              välja suppleanter,
suppleanter.

Intill dess----------------------------------------------- denna fond.

Fondandelsägarstämmans val--------------------- äger rum.

21 §

Styrelsen för fondbolaget  skall      Styrelsen för fondbolaget  skall

bestå av minst fem ledamöter. Av bestå av minst fem ledamöter. Av ledamöterna väljs flertalet och dessa väljs flertalet och bland dem bland dem styrelsens ordförande av ordföranden av fondandelsägar-fondandelsägarstämman. Övngfl/e- stämman. Minst en ledamot skall damöter väljs av bolagsstämman i väljas av bolagsstämman i fondho-fondholaget. Minst en ledamot laget. För de av fondandelsägar-skall väljas av bolagsstämman. För stämman valda ledamöterna skall de av fondandelsägarstämman stämman välja suppleanter, valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Om ett-------------------------------------------------- denna fond.

Utan hinder-------------------------------------------- i bankbolaget.

I övrigt har näringsutskottet ingenting att erinra mot förslaget till lag om allemanssparande.

Önskemål om utredning

Slutligen tar utskottet upp ett par uttalanden i motion 1983/84: 36 (c).

Motionärerna betecknar det som rimligt att storieken på aktiesparfon­derna begränsas. Utgångspunkten torde vara den maximering av antalet andelsägare i en kapitalsparfond - till 75000 - som anges i förslaget till lag om allemanssparande. Motionärernas önskan tycks vara att den pariamen-tariska utredning om skattesparande som de förordar skall pröva frågan



NU 1983/84:1 y                                                                        8

om en liknande begränsning för aktiesparfondernas del. Begränsningen skulle inte gälla för redan existerande fonder.

Förslaget om allemanssparande innebär att inga nya aktiesparfonder kommer att bildas. För kapitalsparfonder inom ramen för det nya sparsy­stemet skall, som nyss sagts, en begränsning av angiven art gälla. 1 den situation som motionärernas förslag lar sikte på skulle en motsvarande begränsning som inte träffade redan befintliga fonder sannolikt bli utan verkan. Det angivna önskemålet i motionen synes således inte ge anled­ning till någon åtgärd.

Den begärda utredningen skulle enligt motionärerna vidare undersöka möjligheterna att inrätta företagsanknutna aktiesparfonder i icke börsno­terade företag. Sädana möjligheter saknas f. n. Förslaget till lag om alle­manssparande tillåter inte heller företagsanknutna kapitalsparfonder av motsvarande slag.

Av vad nyss sagts framgår att förslaget saknar aktualitet vad gäller aktiesparfonder. Utskottet finner inte skäl för någon utredning om före-tagsanknutet fondsparande av angivet slag och avstyrker alltså motionen även i denna del.

Stockholm den 16 november 1983

Pä näringsutskottets vägnar TAGE SUNDKVIST

Närvarande: Tage Sundkvisl (c), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Wesler­berg (m). Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c), Sture Thun (s), Bo Finnkvist (s), Sylvia Pettersson (s) och Ulla Voss-Schrader (m).

Avvikande meningar

1. Allmänna synpunkter

Tage Sundkvisl (c). Erik Hovhammar (m), Slen Svensson (m), Per Weslerberg (m), Chrisier Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla Voss-Schrader (m) anser atl den del av yttrandet - under rubriken Allmänna synpunkter - som börjar med "Det är" och slular med "detta förslag" borl ha följande lydelse:

Näringsutskottet delar den i alla tre mofionerna uttryckta uppfattningen att riksdagen bör avslä regeringens förslag om allemanssparande och be­sluta atl elt skallesparande av nuvarande typ skall vidmakthållas. I vad män därvid vissa ändringar bör genomföras belräffande sparslimulansens omfallning och konstruktion är en fråga som faller utanför näringsutskot-



NU 1983/84: ly                                                         9

tets område. Utskottet vill underslryka alt skattefondssparandet har visat sig vara en utomordentligt effektiv väg att åstadkomma etl tillskott av riskkapital till näringslivet, inte minst därigenom alt stora nya grupper har engagerats i aktiesparande. Regeringens förslag innebär att etl framgångs­rikt system slås sönder. Sparstimulansen blir otillräcklig, och aktiesparan­dels relativa position i sparsystemet försvagas jämfört med vad som nu gäller. Det är uppenbar fara för atl allemanssparandet kommer alt leda lill brist på riskkapital för näringslivet. Symtomatiskt är atl regeringen har funnit särskilda, mycket kostnadskrävande informations- och utbildnings­insatser nödvändiga för atl allemanssparandet - och i synnerhet sparandet i kapitalsparfonder - skall vinna anslutning. Dessa insatser kan avvaras om det hittillsvarande sparsystemet bibehålls. Därigenom skapas också förutsättningar för en betydande ytterligare ökning av hushållens bidrag till näringslivets försörjning med riskkapital. En viktig bieffekt är atl nya grupper inom befolkningen genom sitt akliesparande får vidgad inblick i näringslivets förhållanden. Del föreslagna nya sparsystemet, allemans­sparandet, innebär en inbjudan till placering av medel från skatlesparan-det, något som kommer att kraftigt reducera andelen nysparande inom systemet.

2. Sammansättningen av aktiesparfondernas styrelser

Erik Hovhammar, Slen Svensson, Per Weslerberg och Ulla Voss-Schrader (alla m) anser atl den del av yttrandet - under rubriken Lagför­slag - som börjar med "Utskotlet finner" och slutar med "i bankbolaget" (i förslag till ändrad lydelse av 10 § lagen om aktiesparfonder) borl ha följande lydelse:

Såsom anförs i motion 1983/84:41 (fp) bör regeln att regeringen skall utse vissa styrelseledamöter slopas. Representationen för fondbolagets ägare bör på de grunder som framgår av motion 1983/84:37 (m) stärkas. Utskottet ansluter sig till uppfattningen alt bolagsstämman bör utse lika många styrelseledamöter som fondandelsägarstämman. Detla förutsätter en föreskrift om alt styrelsen skall ha jämnt antal ledamöter. Minimiantalet bör enligt utskottets mening bestämmas till sex. Samma bör gälla för förelagsanknulna aktiesparfonder. Särbestämmelsen för dessa i 10 § första stycket blir därmed överflödig. Utskottet föreslår sålunda atl 2 och 10 §§ samt övergångsbestämmelserna utformas enligt alternativt förslag i det följande:



NU 1983/84:1 y


10


Regeringens förslag                      A Iternativt förslag

2 §

Aktiesparfond förvaltas----- della ändamål.

Styrelsen för fondbolaget  skall      Styrelsen för fondbolaget skall

bestå av minst sju ledamöter. Av      bestå  av jämnt  antal  ledamöter, dessa skall flertalet och bland dem      minst sex. Av dessa skall hälften ordföranden väljas av en fondan-     väljas    av     en    fondandelsägar-delsägarstämma, som skall hållas     stämma, som skall hållas årligen, ärligen. Av de övriga ledamöterna      För de av fondandelsägarstämman utses två av regeringen och minst      valda ledamöterna skall stämman en av bolagsstämman i fondbola-      välja suppleanter. get. För de av fondandelsägarstäm­man valda ledamöterna skall stäm­man välja suppleanter.

Fondandelsägarstämmans val-- en fondandelsägarstämma.

I beslut------- av fondandelsägarstämman.

10 §

Förvaltar ett fondbolag uteslu­tande en eller flera företagsanknut­na aktiesparfonder, gäller i stället för 2 § andra stycket att styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolags­stämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstäm­man. För de av fondandelsägar­stämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Om etl--------------------------------------------------- denna fond.

Ulan hinder--------------------------------------------- i bankbolagel.

Denna dag---------------------------------------------- 1 april 1984.

En styrelse i fondbolag, vilken     En styrelse i fondbolag, vilken

valts   före   lagens   ikraftträdande, valts   före   lagens   ikraftträdande,

kvarstår utan hinder av 2 § andra kvarstår ulan hinder av 2 § andra

stycket och 10 § första stycket un- stycket under den tid valet avser,

der dentid valet avser. Bestämmel- Bestämmelserna  i  2§  tredje och

serna i 2 § tredje och fjärde stycke- fjärde styckena tillämpas inte förr-

na tillämpas inte förrän styrelse en- än styrelse enligt denna lag första

ligt denna  lag första gängen  har                  gängen har valts,
valts.

De styrelseledamöter - halva antalet - som inte enligt 2 § skall väljas av fondandelsägarstämman kommer, såsom föreskrivs i 8 kap. 1 § aktiebo­lagslagen, normall alt väljas av bolagsstämman. Liksom f. n. bör del emel-



NU 1983/84:1 y                                                                       11

lertid inte föreligga hinder för alt del i bolagsordningen kan föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

3. Sammansättningen av aktiesparfondernas styrelser

Tage Sundkvist (c), Chrisier Eirefelt (fp) och Ivar Franzén (c) anser alt den del av yttrandet - under rubriken Lagförslag - som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "i bankbolaget" (i förslag lill ändrad lydelse av 10 § lagen om aktiesparfonder) borl ha följande lydelse:

Såsom anförs i motion 1983/84:41 (fp) bör regeln all regeringen skall uise vissa slyrelseledamöler slopas. Minimiantalet ledamöter bör därvid bestämmas till fem. Särbestämmelsen i 10 § första stycket för de företags­anknutna aktiesparfonderna blir därmed öveiflödig. Det kan f. ö. anmärkas all denna bestämmelse utesluter möjligheten all del - enligt 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975: 1385) i bolagsordningen kan föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses pä annat sätt än av bolagsstämman. I propositionen har inle angivits något skäl för denna skillnad i förhållande till nuläget och lill den föreslagna lydelsen av 2 §. Utskottet föreslär alt 2 och 10 §§ saml övergångsbestämmelserna utformas enligt alternativt för­slag i det följande:

Regeringens förslag                      Alternativt förslag

2 §

Aktiesparfond förvallas----- detla ändamål.

Styrelsen  för fondbolaget  skall     Styrelsen  för fondbolaget  skall

beslå av minst sju ledamöter. Av bestå av minst fem ledamöter. Av dessa skall flertalet och bland dem dessa skall flertalet och bland dem ordföranden väljas av en fondan- ordföranden väljas av en fondan­delsägarstämma, som skall hållas delsägarslämma, som skall hållas årligen. Av de övriga ledamöterna årligen. Minst en ledamot skall val-utses två av regeringen och minst jas av bolagsstämman i fondbola-en av bolagsstämman i fondbolaget. get. För de av fondandelsägarstäm-För de av fondandelsägarstämman man valda ledamöterna skall stäm-valda ledamöterna skall stämman man välja suppleanter, välja suppleanter.

Fondandelsägarstämmans val-- en fondandelsägarstämma.

I beslut------- av fondandelsägarstämman.

10 § Förvaltar ett fondbolag uteslu­tande en eUer flera företagsanknut­na aktiesparfonder, gäller i stället för 2 § andra stycket att styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolags-



NU 1983/84: ly                                                                        12

Regeringens förslag                      Alternativt förslag

stämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstäm­man. För de av fondandelsägar­stämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.

Om etl-------------------------------------------------- denna fond.

Utan hinder-------------------------------------------- i bankbolagel.

Denna dag---------------------------------------------- 1 april 1984.

En styrelse i fondbolag, vilken    En styrelse i fondbolag, vilken

valts   före   lagens   ikraftträdande, valls   före   lagens   ikraftträdande,

kvarstår ulan hinder av 2 § andra kvarstår utan hinder av 2 § andra

stycket och 10 § första stycket un- stycket under den tid valel avser,

der den lid valel avser. Bestämmel- Bestämmelserna  i 2§  iredje och

serna i 2 § iredje och fjärde stycke- Qärde styckena tillämpas inle förr-

na tillämpas inle förrän siyrelse en- än slyrelse enligt denna lag förslå

ligl denna lag förslå gången  har                   gången har valts,
valls.

4. Förslag till lag om allemanssparande

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Weslerberg (m), Chrisier Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla Voss-Schrader (m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Lagförslag -som börjar med "Utskottels slällningstagande" och slutar med "om alle­manssparande" bort ha följande lydelse:

Av vad som tidigare har anförts framgår att näringsutskoltet - i enlighet med yrkanden i de tre motionerna - tar avstånd frän förslagel om alle­manssparande. Någon särskild kommentar från ulskoltets sida till försla­gel lill lag om allemanssparande är därför inte motiverad. Del kan emeller­tid noteras att de anmärkningar mol förslaget till lag om ändring i lagen om aktiesparfonder som har framförts i det föregående i sak ocksä är tillämpli­ga på motsvarande punkter i förslaget lill lag om allemanssparande.

5. Maximering av antalet andelsägare i aktiesparfond

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Ulla Voss-Schrader (m) anser alt den del av yttrandet -under rubriken Önskemål om utredning - som börjar med "Förslaget om" och slular med "någon ålgärd" borl ha följande lydelse:

Ulskollel finner ingen anledning till en sådan begränsning och avstyrker alltså motionen i nu angiven del.



NU 1983/84: ly                                                                    13

6. Maximering av antalet andelsägare i aktiesparfond

Tage Sundkvisl (c) och Ivar Franzén (c) anser atl den del av yllrandet under rubriken Önskemål om utredning - som börjar med "Förslaget om" och slutar med "någon ålgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att frågan om en sådan begränsning prö­vas med sikte på en komplettering av lagen om aktiesparfonder i della avseende.

7. Företagsanknutna aktiesparfonder i icke börsnoterade företag

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Weslerberg (m), Chrisier Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla Voss-Schrader anser att den del av yttrandet - under rubriken Önskemål om utredning - som börjar med "Av vad" och slular med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner motionärernas förslag välbefogat och anser att riksda­gen bör göra en framställning lill regeringen om att den angivna frågan skall utredas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983