Finansutskottets yttrande
1983/84:1 y
över förslag 1982/83:25 om organisationen av riksdagens förvaltningskontor
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 10 maj 1983 beslutat bereda finansulskottet tillfälle alt avge yttrande över förslag 1982/83:25 om organisationen av riksdagens förvaltningskontor.
Förslaget berör dels förvaltningskontorets organisatoriska uppbyggnad, dels vissa ekonomiadministrativa frågor inom riksdagsförvaltningen. Utskollel begränsar sitt yttrande till i huvudsak de ekonomi-administrativa frågorna.
I skilda sammanhang har utskotlet tidigare uttalat atl det är nödvändigt att den ekonomi-administrativa nivån inom riksdagsförvaltningen höjs. Utskottet har därvid betonat att det krav som ställs på statliga myndigheter vad gäller planering, budgetering, redovisning och uppföljning av verksamheten givetvis också bör gälla för riksdagens egna organ.
De förslag som förvaltningskontoret nu lägger fram beträffande såväl budgetarbetet som revisionen av riksdagsförvaltningen ulgör ett betydelsefullt och nödvändigt steg i denna riktning.
Förvaltningsstyrelsens förslag till förändringar innebär krav på personalförstärkningar som har kostnadsberäknats till sammanlagt 1,3 milj. kr. Etl resurstillskott av denna omfattning är anmärkningsvärt om man gör jämförelse med den äterhällsamhet som numera kännetecknar övrig statlig förvaltning. En given utgångspunkt bör vara att erforderliga förstärkningar i första hand åstadkoms genom omdisponeringar av tillgängliga resurser. Endasl om detta inte är möjligt bör nya tjänster få inrättas.
Utskottet förutsätter att såväl RFK-utredningen som förvallningsstyrelsen noga har övervägt denna fråga. Utskottet är därför berett atl tillstyrka det föreslagna tillskottet av personal till den nyinrättade ekonomienheten och till riksgäldskontorets revisionsenhet. Vad beträffar förstärkningen av revisionsenhelen avser utskottet, under förutsättning all konstitutionsutskottet inte har något atl erinra, att anvisa medel härför pä tilläggsbudget för budgetårel 1983/84.
Den budgetprocess som förvallningsstyrelsen vill få till stånd är uppbyggd kring tre delmoment, nämligen anslagsanvisningar, fördjupad granskning av anslagsframställningarna samt utfärdande av anslagsdirektiv. För förvaltningskontorels enheter föreslås dessutom ett decentraliserat budget- och kostnadsansvar med internbudgetering, verksamhetsplanering och kost-
1 Riksdagen 1983/84. 5 saml. Nr I y
FiU 1983/84:1 y
FiU 1983/84:1 y 2
nadsuppföljning. Den organisatoriska basen för budgetfrågor föreslås ligga i förvaltningskontorets nya ekonomienhet som skall ha ett samordnande ansvar för dessa frågor inom riksdagsförvaltningen.
Enligl utskottets mening bör budgetfrågor och ekonomi-administrativa frågor ges en så långt möjligt enhetlig behandling inom riksdagsförvaltningen. Den nya ekonomienheten kan härvid fylla en viktig funktion. Med den nya enheten tillskapas nämligen en instans som gör det möjligt för förvaltningsstyrelsen att utfärda för hela riksdagsområdet gemensamma ekonomi-administrativa föreskrifter. En sådan utveckling bör enligt utskottets uppfattning eftersträvas.
Den enhetliga behandlingen bör självklart också omfatta riksdagsorganens anslagsframställningar, vilka bör underkastas en gemensam och likformig prövning. I detta hänseende intar riksbanken en särställning, eftersom frågan om anslagsäskanden inte är aktuell för bankens del. Utskottet finner inga skäl som talar för att riksbankens behov av förvallningsmedel skall vara undantagen riksdagens prövning. Frågan kan dock inle aktualiseras i detta sammanhang.
Utskottet vill emellertid betona att den granskning som ekonomienheten skall svara för bör inriktas på rent tekniska frågor såsom pris- och löneomräkningar samt andra kostnadsberäkningar. Övergripande policy-frågor bör - såsom förvallningsstyrelsen framhåller - inte prövas av förvallningsstyrelsen utan bör beredas direkt av berört fackutskott, vars synpunkter måste bilda utgångspunkt för förvallningsstyrelsens ställningstagande.
Utskottet tillstyrker att förvaltningsstyrelsens befogenheter enligt RO 9:4 utreds särskilt. 1 avvaktan på att denna fråga klarläggs finner utskotlet det lämpligt att riksgäldskontoret liksom tidigare vänder sig direkt lill riksdagen och finansutskottet med sin anslagsframställning. Utskottet ser det därvid som naturligt alt remittera anslagsframställningen lill förvaltningskontoret för teknisk granskning.
Vad så revisionen anbelangar har utskottet redan tillstyrkt alt en ny handläggartjänst inrättas vid riksgäldskontorets revisionsenhet, Utskottet förutsätter att den nya tjänsten avdelas för i första hand redovisningsrevision av den inre riksdagsförvaltningen och de mindre riksdagsverken.
Utskottet kan också tillstyrka liksdagens revisorers och förvaltningsstyrelsens förslag atl riksdagens revisorers motsvarande granskning skall utsträckas fill att omfatta hela riksdagsförvaltningen. Den i sammanhanget föreslagna ändringen av fidpunkterna för avlämnandet av revisorernas berättelser bör dock jämkas. Enligt förslaget skall revisorerna lägga fram berättelser över sin granskning av riksbanken och Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond senast den 1 april varje år. Övriga berättelser föreslås bli avlämnade senast den 1 december. Den sistnämnda tidpunkten har utskottet inget att erinra mot. Däremot bör berättelserna över granskningen av riksbanken och
FiU 1983/84:1 y 3
Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond liksom hittills avlämnas senasi den 1 mars.
Stockholm den 18 oktober 1983
På finansutskottets vägnar ARNE GADD
Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp). Paul Jansson (s), Nils Åsling (c), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik Hermansson (vpk), Gerd Engman (s) och Anders Andersson (m).
Avvikande mening
Lennart Blom, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Anders Andersson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 1 som börjar med "Förvaltningsstyrelsens förslag" och slutar med "budgetåret 1983/84" bort ha följande lydelse:
Förvaltningsstyrelsens förslag till förändringar innebär krav på personal-förstärkningar som har kostnadsberäknats till sammanlagt 1,3 milj. kr. Ett resurstillskott av denna omfattning är anmärkningsvärt om man gör jämförelse med den återhållsamhet som numera kännetecknar övrig statlig förvaltning. En given utgångspunkt bör vara att erforderliga förstärkningar i första hand åstadkoms genom omdisponeringar av tillgängliga resurser.
Endast under förutsättning all en förnyad prövning av frågan om inrättandet av nya tjänster kommer till stånd är utskottet berett atl tillstyrka det föreslagna lillskottet av personal till den nyinrällade ekonomienhelen och lill riksgäldskontorets revisionsenhet. Vad beträffar förstärkningen av revisionsenheten avser utskottet, under förutsättning alt den fortsatta prövningen inte föranleder till annat, att anvisa medel härför pä tilläggsbudget för budgetåret 1983/84.
minab/gotab Stockholm 1983