Konstitutionsutskottets yttrande 1986/87:1 y
med anledning av motioner om förhållanden mellan tryckfrihet och upphovsrätt
KU
1986/87: l.y.
Till lagutskottet -
Lagutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle,att yttra sig över motionerna 1985/86:L245 av Karin Ahrland och Birgit Friggebo (båda fp) och 1985/86:L254 av Nic Grönvall (m).
Motionerna
I motion 1985/86:L245 yrkas, att riksdagen beslutar all
hos regeringen begära
särskild utredning av förhållandel mellan de upphovsrättsliga och tryckfri
hetsrättsliga reglerna i enlighet med de utgångspunkter som angivits i
motionen. ' ' '. :
I motionen påtalas den vidsträckta innebörd som begreppet
"verk":fått i'
upphovsrättslagsliftningen. Som utgångspunkt anges ett högsta domstolsavr;
görande från 1985, vari ett s.k. manifest, ett utkasl.till ett arbetsprogram
för
verksamheten vid Göteborgs stadsteater, tillerkänts upphovsrättsligt skydd
trots alt detta skyddsintresse enligt domstolen inte gjorde sig starkt gällande
medan det förelåg ett betydande allmänintresse av att manifestet publicera-:
des som ett led i nyhetsförmedlingen och som underlag för den pågående
kulturpolitiska debatten angående stadsteaterverksamhetens mål och upp
läggning. Det är enligt motionen inte tillfredsställande att upphovsrätten till
en sådan handling som manifestet skall hindra publicering när det finns ett
påtagligt intresse av information och offentlig debatt. I motionen ges också
andra exempel på fall där det enligt motionärernas uppfattning skulle vara
olyckligt om upphovsrätten hindrade publicering. För att förbättra förhållan
dena föreslås att den upphovsrätlsliga kränkningen under vissa förhållanden
skall kunna vara straffri och att den tilltalade ges möjlighet att få frågan öm
intressekollision prövad i tryckfrihetsrältslig ordning av en jury. 1
motionen,:
kritiseras också den nuvarande ordningen att i upphovsrältslagen reglera näp
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet skall ta över upphovs
rätten. . , i '
I motion 1985/86;L254.av Nic Grönvall (m) hemställs,.att
riksdagen hos
regeringen begär förslag om garantier för tryckfriheten också i de fall då
litterär upphovsrätt kan hävdas till tryckta alster som innehåller information
av stort allmänt intresse. '
Också denna motion tar det i det föregående nämnda avgörandet av högsta domstolen som utgångspunkt. I motionen påtalas, att genom den utvidgning
\ Riksdagen 1986/87. 4saml. Nrl y
av skyddet för den litterära upphovsrätten som uppkomrnit i praxis under, KU 1986/87:1 y senare år kan texter som är av stort allrhänl intresse och sörh ärförernål för samhällsdebatt kunna undandras publicering. Enligt motionen måste den lagkonflikt som här föreligger lösas på ett sådant sätt att tryckfriheten i vissa . fall prioriteras i förhållande till upphovsrålten. , ,, . , ,,.,,,'...
Gällande rätt rörande Upphovsrätt i allmänhet
Tryckfriheten sådan den garanteras i tryckfrihetsförordningen (TF) har till syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning (1 kap. 1 §) ~
Enligt 1 kap. 3 § TF får missbruk av tryckfriheten inte
medföra ansvar i
annan ordning eller i annat fall än som stadgas i förordningen. Detta innebär
dock inte att frågan om ansvaret för innehållet'i tryckt skrift regleras
uteslutande av TF. Är innehållet brottsligt i annat hänseende ån som ett
överskridande av yttrandefrihetens gränser kan ansvar utkrävas enligt
allmän lag (yttrandet kan t. ex. utgöra bedrägeri eller anstiftan till något
förmögenhetsbrott). Beträffande skyddet för upphovsrätten tinns en särskild
bestämmelse i 1 kap. 8 § andra stycket TF, vari görs en hänvisning till lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk vad gäller den
rätt som tillkommer upphovsman till sådant
verk mm. Även 2 kap.
regeringsformen innehåller ett förbehåll för upphovsrätten (19 §). : :
Upphovsrätt föreligger enligt 1 kap. 1 § upphovsrättslagen
bl.a. för den
som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk, vare sigdet utgör
skönlittera-'
lur eller beskrivande framställning i'skrift eller; tal: Enligt: 2 § innefattar
upphovsrätten i princip ensamrätt'att förfoga över verket genom att
framställa exemplar av del eller genom alt göra det tillgängligt för. allmän- .
heten. /". ''' - :'. .
Enligt förarbetena till upphovsrättslagen (prop. ,1960:17, LU 1960:41 och . 43) ligger i ordet "verk" ett krav på att den produkt av andligt arbete som det är fråga om skall ha höjt sig till en viss grad-av andlig självständighet och originalitet, varmed inte åsyftas någon litterär eller konstnärlig värdesättning. Det är endast verket såsom resultat av en individuellformgivning som är skyddat inte de uttrycksmedel som använts även 'öm dé är högst \ karakteristiska för upphovsmannen.
.Yttrandefrihetsutredningen
'Yttrandefrihetsutredningen tog i
sitt betänkande Värna yttrandefriheten:
också upp frågan om förfoganderätten enligt upphovsrättslagen..Utredning- . .\
en ansåg
sig inte böra föreslå någon ändring i gällande regler med hänsyn till.:
att frågan då var föremål för rättegång. Utredningens förslag blev därför att
förbehållet för upphovsrätten i'tryckfrihetsförordningen fick behålla sin
nuvarande innebörd. ; ' ; . ' .
Dets. k. manifestmålet :KU1986/87:l,y
Målet handlade om ansvar och skadestånd för ansvarige utgivaren för Göteborgsposten därför alt tidningen utan författarens medgivande publice-, rat ett förslag till en för de anställda vid Göteborgs stadsteater, som drivs i bolagsform, gemensam överenskommelse, kallad manifest, om en konstnär-Hg målsättning för teatern. Samtliga domstolar (tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen) fann att manifestet var att anse som ett litterärt verk i upphovsrättslagens mening.
Bernkonventionen
Sverige
har tillträtt 1886. års, .Bernkonvention för skydd ay litterära och
konstnärliga verk. Enligt artikel 1 i konventionen bildar deländer för vilka ,
konventionen gäller en union för skydd av upphovsmäns rättigheter till deras
litterära och konstnärhga verk. Enligt artikel 2 omfattar uttrycket ''litterära
och konstnärliga verk" alla alster på (det. litterära, vetenskapliga och
konstnärliga området,.oavsett på vilket sätt och i vilken form de kommit till ,
uttryck. . .,. . y , . ,
Unionsländerna
har i sin lagstiftning rätt att föreskriya att litterära och
konstnärhga verk inte skall åtnjuta skydd, om de inte "upptagits på ett
materiellt underlag". (Härmed torde avses t.ex..muntliga spontana fram
ställningar som inte nedtecknats.)
Upphovsrätt till allmänna handlingar
I
princip saknas upphovsrätt till allmänna handlingar hos myndigheter. Vissa,
sådana handlingar, 1. ex. officiella kartor, bildkonst och musikaliska verk kan
dock åtnjuta skydd. Allmänt gäller dock att,en. allmän handling skall utan ;
hinder av upphovsrätt
tillhandahållas i dén ordning 2 kap. tryckfrihetsför
ordningen stadgar. Bestämmelserna pm, allmänna handlingars förhållande .
till upphovsrätten är intagna i upphoysräftslagen (jfr 9, 24 och 24 a §§). -
Bernkonventionen
medger undantag från det upphovsrätlsliga skyddet för
officiella texter. ..;.,..
Enligt
vad yttrandefrihetsutredningen utlalade, i,sitt i det föregående
anmärkta betänkande var det en egendomlighet att rätten att få tillgång till
allmänna handlingar som är föiremål för upphovsrätt saknade grundlags
skydd. ,,..,. .,-, .,, /,',.,... ,
Konstitutionsutskottets Överväganden
I
motionerna.påtalas de hinder i.tryckfriheten som kan föranledas av det
upphovsrättsliga skyddet. , . . ,:
Allmänt
vill utskottet med anledning avmotionerna framhålla det stora
värde som vår rättsordning tillmäter yttrande-,och informationsfriheten.
Utskottels grundinställning är att dessa rättigheter alltid bör tillgodoses i
vidaste möjliga omfattning. ., , ,,
Det kan konstateras att en begränsning i förhållande till upphovsrätten är
förutseddsåväli tryckfrihetsförordningen som i regeringsformens kapitel om KU 1986/87:1 y
medborgerliga fri- och rättigheter. Båda dessa grundlagar beaktar genom
uttryckliga bestämmelser författares m. fl. rätt till sina verk. Upphovsrätten
är lagfäst i upphovsrältslagen (1960:729). Sverige har vidare anslutit sig till
1886 års Bernkonvention för skydd av litterära och konstnärliga verk, vilken i
flera viktiga avseenden innehåller ett skydd som motsvarar upphövsrättsla- ,
gens.
Utskottet vill emellertid framhålla att dé i motionerna aktualiserade problemen inte kan anses vara av renodlat upphovsrältslig natur. Om en handling som enligt huvudregeln är upphovsrättsligt skyddad förvaras hos ett offentligrättsligt organ, kan under de förutsättningar som anges i 2 kap. TF handlingen bli allmän och offentlig. I så fall saknas i stor utsträckning upphovsrätt till handlingen. Iriorh den offentliga sektorn har bolagsformen blivit allt vanligare. En verksamhet sorti t: ex. i én kommun bedrivs direkt av kommunen kan i en annan drivas av ett kommunalf bolag: Offentlighetsprincipen gäller i det första fallet men inte i del ändi-a.
Frågan om handlingsoffentlighet utanför rnyndighetsområdét har varit föremål för utredning, och vissa förslag tilT ändringar i det nuvarande regelsystemet föreslogs i betänkandet SOU 1983:61. Även yttrandefrihetsul-redningen har i sitt betänkande'(SOU 1983:70) föreslagit en viss utvidgning ' av offentlighetsprincipen väd gäller meddelarfriheten. För närvarande är yttrandefrihetsfrågorna under beredning i justiliedeparlemehtet och eri proposition i ämnet kan väntas i början av nästa år. Det kan förutsättas att även frågan om offentlighetsprincipens tillämpning utanför myndighetssektorn kommer att tas upp i detta sammanhang.
Ytteriigare en fråga som har anknytning till de problem
som behandlas i
motionerna berörs i yltrahdefrihetsutredningens betänkande. Det gäller den -
s. k. instruktionen i 1 kap. 4 §TF. Bestämmelsen föreskriver ätt alla som har
att vaka över TF;s efterlevnad skall ha "i åtanke alt tryckfriheten utgör
grundval för ett fritt sariihällsskick, alltid fästa sin uppmärksamhet mera på
ämnets och tankens än på'uttryckéls lagstridighet, på syftet än på framställ
ningssättet, samt i tvivelsmål hellre fria än fälla".
Yttrandefrihetsutredning
en konstaterade att det utanför TF:s tilläriipningsområde inte finns någon -
uttrycklig lagregel om rätt och skyldighet att beakta yttrandefrihets- och
informationsfrihetsintressena i fall av kollision mellan dessa och något annat
av.rättsordningen skyddat intresse.'Som exempel på sådana intressekollisio
ner pekade utredningen på mål som rör intrång i upphovsrätt och mål som rör
sättet för anskaffande av uppgifter för publicering; de målen handläggs som
vanliga brottmål och instruktionen är inte tillämplig där. Enligt utredningen
är det en brist i gällande rätt alt något formellt stöd för att beakta
yttrande-
och informationsfrihetsintressen i vanliga brottmål saknas. Yttrandefrihets
utredningen föreslog därför att én bestämmelse motsvarande 1 kap: 4 § TF . -
skulle införas i yttrandefrihetsgrundlagen och i tryckfrihetsförordningen för
att tillgodose detta syfte; Även denna fråga får utskottet anledning att
återkomma till i samband'med behandlingen av ytlrahdefrihetsproposi-
tionen. ''.'., , '.,.,
Utskottet vill slutligen erinra om alt upphovsrättslagen inte hindrar ätt innehållet i en upphovsrättsligt skyddad handling refereras i tryckt skrift.
Häri ligger enligt utskottets mening en betydande fördel från yttrande- och KU 1986/87:1 y informationssynpunkt.
Sammanfattningsvis anser utskottet mot bakgrund av det anförda att några åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena inte nu är påkallade.
Stockholm den 13 november 1986
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Ingela Mårtensson (fp), Margitta Edgren (fp), Bo Hammar (vpk) och Ture Ångqvist (s).
Avvikande mening
av Ingela Mårtensson och Margitta Edgren (båda fp) som anser att utskottet fr. o. m. det stycke på s. 4 som börjar "Utskottet vill" till yttrandets slut bort anföra följande:
Även om vissa frågor som tagits upp i motionerna kommer att övervägas vid behandlingen av yttrandefrihetspropositionen kan det inte förutsättas att man i detta sammanhang annat än marginellt kan lösa de problem från yttrande- och informationsfrihelssynpunkt som aktualiserats i det s. k. manifeslmålet. Enligt utskottels mening är det därför motiverat att särskilt utreda förhållandet mellan det upphovsrättsliga och det tryckfrihetsrättshga regelsystemet. Utredningen bör ha som inriktning alt en upphovsrättslig kränkning skall kunna vara straffri i sådana fall där det föreligger ett påtagligt intresse av information och debatt. Utredningen bör också enligt utskottets mening undersöka förutsättningarna för att ge den tilltalade möjlighet att få den nämnda intressekollisionen prövad i tryckfrihetsrättslig ordning av en jury.
Med det anförda förordar utskottet att motionerna tillstyrks.