Finansutskottets yttrande
1984/85:3 y
om avskaffande av riksdagens lönedelegation, m. m. (prop. 1984/ 85:83 bil. 2 och prop. 1984/85:100 bil. 2)
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har beslutat bereda finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:83 om ändring i regeringsformen m. m. såvitt avser förslag om att riksdagens lönedelegation avskaffas och alt dess uppgifter förs över till finansutskottet (bilaga 2).
Regeringen har senare i proposition 1984/85:100 bilaga 2 Gemensamma frågor under punkt 3 begärt bemyndigande att utan all höra riksdagens lönedelegation godkänna dels avtal om de anställningsvillkor som skall gälla för statens arbetstagare, dels de avtal i övrigt som nu fillhör riksdagens prövning, allt under förutsättning att avtalen inte gäller generell reglering av ifrågavarande tjänstemäns anställningsvillkor i samband med de allmänna avtalsrörelserna eller annars är av mer avsevärd, självständig statsfinansiell betydelse.
Av den utredning. Riksdagen och statstjänstemannens anställningsvillkor (Ds C 1983:2), som ligger till grund för regeringens ställningslagande i denna fråga framgår att lönedelegationen inte fungerat på det sätt som man tänkte sig när den inrättades. De statsfinansiella ochlönepolitiska huvudlinjerna har endast delvis bhvit uppmärksammade. Enligt utredningen har lönedelegationen vid sina ställningstaganden lämnat den stalsfinansiella aspeklen åsido. De direktivuttalanden som gjorts har avsett de lönepolitiska frågorna och varit mycket allmänt hållna. Enligt utredningsmannen finns del principiellt sett inga gränser för lönedelegafionen att ställa preciserade krav rörande statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjer i förhandlingarna. I realiteten har emellertid delegafionen rört sig inom ganska snäva gränser. Under avtalsrörelserna har lönedelegafionen ställts eller ställt sig vid sidan av skeendet. Förhandlingsresultatet har godtagits omgående med endast ett fåtal kritiska markeringar från oppositionshåll.
Utredningsmannen har på ett förberedande stadium framfört tanken att lönedelegationen helt skulle avskaffas och regeringen ges befogenhet att godkänna de avtal som nu måste underställas delegationen. Denna lösning har emellertid avvisats av flertalet partigrupper. Utredningsmannen har därför föreslagit vissa begränsade förändringar som regeringen ställt sig bakom. Förslagen innebär att regeringen genom bemyndigande ges ökade befogenheter att godkänna kollektivavtal om anställningsvillkor för statligt
1 Riksdagen 1984/85.5 saml. Nr 3 y
FiU 1984/85:3 y
FiU 1984/85:3 y 2
anställda. Delegationen avskaffas och de kvarvarande arbetsuppgifterna överläs av finansutskollel.
Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande. Staten har i egenskap av arbetsgivare ett stort ansvar för lönebildningen och samhällsekonomin. Statens agerande i avtalsförhandlingarna har självfallet stor stalsfinansiell betydelse men påverkar också indirekt avtalsområden utanför den statliga sektorn. Därigenom får statens handlande som arbetsgivare stora konsekvenser för samhällsekonomin. Lönekostnads- och prisutvecklingen är avgörande för vårt lands internationella konkurrenskraft och påverkar produktion och sysselsättning.
Övergripande samhällsekonomiska frågor av denna typ behandlar utskottet vid flera tillfällen varje år i anslutning till all utskottet tar ställning till regeringens förslag till allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken. Utskottet ser del därför som naturligt att utskottet också tar upp de stalsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjerna i samband med en avtalsrörelse. Utskottet vill därför inte motsätta sig att lönedelegafionen avskaffas och alt vissa av dess uppgifter läggs på finansutskollel. Utskottet utgår därvid från att följande förutsättningar gäller.
Utskottet förutsätter alt regeringen samtidigt i den utsträckning den föreslagit bemyndigas alt ulan riksdagens ställningslagande få godkänna kollektivavtal på det statligt reglerade området. För finansutskottet skulle i så fall återstå att ta ställning till avtal som gäller generell reglering av statliga tjänstemäns anställningsvillkor i samband med de allmänna avtalsrörelserna eller som annars är av mer avsevärd, självständig stalsfinansiell betydelse.
Vidare förutsätts all ulskoileis arbete och ställning i övrigt inte påverkas av alt dessa nya arbetsuppgifter tillkommer. Finansutskottet kan vad beträffar förhandlingsfrägorna komma att fatta beslut påViksdagens vägnar. Hittills har utskottets ställningstaganden alltid underställts riksdagen för beslut. 1 den mån särskilda klarlägganden måste göras rned anledning härav utgår finansutskollel från att detta sker vid konslitutionsutskottets slutliga behandling av frågan.
Av de förutsättningar som utskottet lar för givna följer att antalet ärenden som finansutskollel får all behandla till följd av de nya arbetsuppgifterna sannolikt blir relativt få. Endast vid några tillfällen vart eller vartannat år kommer dessa frågor all tas upp i utskottet. Den viktigaste uppgiften, som utskottet ser det, skulle bestå i att i samband med de allmänna avtalsrörelserna mottaga information från och samråda med statsråd som regeringen utser saml godkänna de centrala uppgörelser som avtalsförhandlingarna utmynnar i. I den mån även andra avtal med mera avsevärd, självständig betydelse för de statliga anställningsförmånernas nivå blir aktuella, kan de behöva prövas av utskottet i varje enskilt fall i den utsträckning som omständigheterna kräver. Av delta följer all ulskotlel regelmässigt på förhand bör orienteras om och reellt tillfrågas inför alla förhandlingar som beräknas utmynna i avtal som skall underställas riksdagen. Den faktiska omfattningen och praktiska
FiU 1984/85:3 y 3
utformningen av dessa överläggningar med statsråd som regeringen utser får prövas efter hand. En strävan bör självfallet vara all uppnå smidiga och väl fungerande arbetsformer så att inte förhandlingarna försenas eller försvåras.
I propositionen föreslås att en tystnadspliktsbestämmelse motsvarande den som nu gäller för arbetet i lönedelegalionen införs i riksdagsordningen för finansutskottets del när del gäller förhandlingsfrågorna. Vidare föreslås att föreskrifterna om förhandlingssekreless i sekretesslagen ändras så alt de i stället för att avse lönedelegalionen avser förhandlingsfrågor hos finansutskottet.
Utskottet har inte något all erinra mot dessa förslag. Tystnadsplikten för ledamöter, suppleanter och tjänstemän i finansutskollel mofiveras med att utskottet kan komma att få information, vars röjande skulle kunna försälla staten i en försämrad förhandlingsposition. Det bör vid konsfilulionsutskot-tels behandling av frågan klarläggas på vilket sätt utskottets överläggningar, uttalanden och beslut bör utformas och redovisas för att stå i överensstämmelse med gällande regler. När del gäller godkännande av avtal förutsätter utskottet att samma regler gäller som för behandlingen av andra ärenden i utskottet.
Det är naturligt all utskottet så snart löneförhandlingarna avslutats lar upp och redovisar förhandlingsfrågorna för riksdagen. Om förhandlingarna har avslutals under våren bör utskottet kunna la upp dessa frågor i anslutning till behandlingen av regeringens reviderade finansplan. Därigenom skulle regeringens och utskottets agerande i förhandlingarna kunna komma all behandlas av riksdagen i den finansdebatl som brukar äga rum i början av juni varje år. Om förhandlingarna inte avslutats till dess bör en redovisning ske så snart som möjligt därefter. Övergripande ekonomisk-politiska frågor brukar behandlas av riksdagen vid flera tillfällen under året. Någon särskild årsredogörelse från finansutskottet till riksdagen torde inte behövas.
Skulle finansutskottet överskrida sill kompetensområde genom att t. ex. godkänna ell avtal som det inte är behörigt att godkänna har, såsom utredningsmannen påpekar, det grundläggande felet på slalsmaktsnivå begåtts av regeringen, när den ställt sig positiv till arbetsgivarverkets framställning om godkännande av ifrågavarande avtal eller motsvarande. Med den långtgående delegering av avtalsfrågor fill regeringen som förutsätts ske är del mer sannolikt alt ifrågasättande av utrymmet för avtalsreglering snarare kan ske beträffande ärenden som inte går vidare fill finansutskottet. Det blir en uppgift för konstitutionsutskottet all inom ramen för sin dechargegranskning studera regeringens beslut på detta område.
De avtal som enligt nuvarande praxis redovisas för riksdagen under "Gemensamma frågor" i budgetpropositionen blir i huvudsak de som enligt den föreslagna ändrade kompetensfördelningen mellan riksdag och regering skall underställas finansutskottet. Enligt utskottels mening är det lämpligt alt fortsättningsvis alla avtal etc. som hänskjuts för godkännande på riksdagens vägnar blir redovisade på detta sätt. Därigenom kommer också finansutskot-
FiU 1984/85:3 y 4
tets beslut att tas upp av riksdagen i samband med att denna del av budgetpropositionen behandlas.
Regeringen har inte tagit ställning till utredarens förslag beträffande förhandlingsfrågor på riksdagens förvaltningsområde. Finansutskottet förutsätter att konstitutionsutskottet tar upp dessa frågor till prövning på eget initiativ. Tilläggsbestämmelsen 8.5.1 till riksdagsordningen, som enligt propositionens förslag skulle kvarstå med ändrad lydelse, borde i enlighet med utredarens förslag utgå.
Stockholm den 19 mars 1985
På finansutskottets vägnar PAUL JANSSON
Närvarande: Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel Nilsson (s), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland (m), Gerd Engman (s), Margareta Gärd (m) och Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).
Avvikande mening
Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anför:
I den utredning om statstjänstemännens anställningsvillkor som gjorts sägs att lönedelegationen inte fungerat på det sätt som man tänkt sig genom att den lämnat de statsfinansiella aspekterna åsido. Utredningsmannen säger att lönedelegationen ställts eller ställt sig vid sidan av skeendet. Finansutskottet som nu föreslås ta över en del av lönedelegationens tidigare uppgifter förutsätts agera genom att ta upp de statsfinansiella och lönepolitiska huvudlinjerna i samband med en avtalsrörelse. Vad detta kommer att innebära i sak kommer praxis att utvisa. Jag vill emellertid redan nu peka på faran alt finansutskottet kan komma att medverka till en statlig inkomstpolitik som begränsar de avlalsslutande parternas handlingsutrymme.
mlnab/gotab Stockholm 1985 82400