Civilutskottets yttrande

1980/81:3 y

över förslag att slopa mervärdeskatten vid byggande av vissa hyres-och bostadsrättshus

Till skatteutskottet Motioner m. m.

Skalteutskottet har berett civilutskottet tillfälle att yttra sig över förslaget i motion 1980/81:85 (s) yrkande 9. Där föreslås att riksdagen beslutar att mervärdeskatten slopas för de hyres- och bostadsrättslägenheter som påbörjas fr. o. m. den 1 december 1980 till utgången av år 1981. Enligt vad utskollei inhämtat avser förslaget endast nybyggnad. Motiveringarna för förslaget har tagits in i motion 1980/81:71 (s). Motionsförslagets huvudsyfte anges där vara alt stimulera bygginitiativen genom en temporär sänkning av byggherrens produktionskostnader. 1 den senare motionen sägs vidare att man, för att motverka eventuella kostnadsökningar förorsakade av denna och andra samtidigt föreslagna stimulansåtgärder, kräver att kostnadskon­trollen skärps. Ett sådant förslag förs fram genom den till civilutskottet hänvisade motionen 1980/81:76 (s) yrkande 4. Delta sistnämnda motions­förslag behandlas i utskottet betänkande CU 1980/81:5.

Vidare har i motion 1980/81:109 (vpk) yrkande 5 föreslagits att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag snarast om att bostadsbyggande och sanering i allmännyttig regi undantas från mervärdeskatt (moms). Mofionen har i även denna del hänvisats till civilutskottel.

Civilulskottet har beslutat att med detta yttrande överlämna nämnda motionsyrkande till skatteutskottets fortsatta beredning.

Tidigare beslut, gällande ordning m. m.

Enligt kungörelsen (1974:113, ändrad 1974:665 och 1975:876) kunde kompensation utgå för skatt enligt förordningen (1968:430) om mervärde­skatt som belöper på sådan nybyggnad eller ombyggnad av bostadshus som avslutades under år 1974 eller påbörjades under nämnda år och avslutades före utgången av år 1975. Senare öppnades möjlighet till kompensafion även för vissa flerfamiljshus som påbörjats före år 1974 och avslutats under år 1975. Reducerad kompensation utgick i fråga om sådan nybyggnad av enfamiljshus som avslutades under december månad 1973 och senare även vid nybyggnad av enfamiljshus som avslutats under tiden januari-november 1973 och som ingick i viss gruppbebyggelse. Riksskatteverket hade att pröva ansökningar om kompensation - efter yttrande från länsbostadsnämnd om detta inte ansågs uppenbart obehövligt. Kompensationen utgick vid nybygg-

1 Riksdagen 1980/81. 19 saml. Yltr. nr 3


CU 1980/81:3 y



CU 1980/81:3 y                                                                        2

nad med ett fast schablonbelopp för enfamiljshus och i övrigt med ett belopp per kvadratmeter bostadslägenhetsyla. Vid ombyggnad utgick kompensa­tion för den skatt som styrktes belasta ombyggnaden inom ett maximibelopp per kvadratmeter. Kompensationen betalades kontant till fastighetsägaren ellerenligt uppdrag till långivare. Kungl. Maj:t meddelade i anslutning till de nämnda bestämmelserna föreskrifter bl. a. om minskning av låneunderlaget för bostadslån då kompensation utgick.

Under åren 1978 och 1979 påbörjades nybyggnad av ca 17 000 resp. ca 17 700 lägenheter i hyres- och bostadsrätlshus. Motsvarande siffra för år 1980 kan beräknas komma att uppgå till ca 16 000 lägenheter. Byggnadskoslnaden exklusive mark per lägenhet i genomsnitt under senare tid kan nu beräknas lill 240 000 kr. för här aktuella typer av lägenheter. Den mervärdeskatt som faller på det byggande som avses i (s)-molionen kan beräknas lill ca 11 % av byggkostnaden.

Om 17 000 lägenheter i hyres- och bostadsrättshus påbörjas under den i (s)-motionen angivna perioden och genomsnittlig byggkostnad då antas vara 300 000 kr/lägenhet skulle skattebortfallet kunna uppskattas till storleksord­ningen 550 milj. kr. Samtidigt sjunker behovet av medel för bostadslån med ca 160 milj. kr. Vid en garanterad räntesats av 3 % skulle räntekostnaden för genomsnittslägenheten under elt första år sjunka med ca 1 000 kr.

Utskottet

Motionsförslagens syfte är alt sänka byggherrens kostnader genom att staten avstår från intäkter i form av mervärdeskall. De faktiska byggkost­naderna sänks däremot inte - snarare befaras i (s)-molionen att ett genomförande av dessa förslag kan bidra till att driva upp kostnaderna. Fastighetens ägare får en sänkning av sina kapitalkostnader under husels hela brukningstid. Den avsedda sänkningen av boendekostnadsnivån kan temporärt uppnås, men dess effekter är även efter en kortare tid knappast beslående. Beslående för längre tid är emellertid de märkbara effekter på statsbudgeten som uppkommer i en situation då ansträngningar måste göras för att uppnå besparingar. Enligt civilutsköttets mening bör skalteutskottet därför avstyrka motionerna 1980/81:85 (s) yrkande 9 och 109 (vpk) yrkande 5.

Stockholm den 20 november 1980

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON



CU 1980/81:3 y                                                                        3

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s), Karin Ahrland (fp), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Bertil Dahlén (fp), Jan Eric Virgin (m), Per Olof Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s) och Ingrid Andersson (s).

Avvikande mening

Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Per Olof Håkansson, Margareta Palmqvist och Ingrid Andersson, alla (s), anser att utskottets yttrande på s. 2 bort lyda:

Förslaget alt slopa mervärdeskatten för visst bostadsbyggande i den socialdemokratiska motionen är ett bland flera som har del gemensamma syftet att stimulera byggandet av hyres- och bostadsrältslägenheter. Mot ett sådant syfte borde rimligen inga befogade invändningar kunna riktas. Vad det nu gäller är närmast att vidta konkreta åtgärder som kan ge en sålunda önskad effekt. En vägran all ställa sig bakom sådana åtgärder innebår i sak alt man accepterar den nuvarande och mycket oroande utvecklingen inom bostadsbyggandet. Denna utveckling är oroande inte endast från bostadsso­ciala utgångspunkter ulan även med hänsyn till arbetsmarknaden och leder även lill att hejda nedrustningen av produktionsapparaten.

Nedgången av bostadsbyggandet beror i väsentliga delar på utvecklingen av produktionskostnaderna och därmed boendekostnaderna i relation lill förväntad disponibel inkomst. Det är därför naturligt att söka stimulansåt­gärder bland sådana som nedbringar byggherrens kostnader och därmed påverkar även boendekostnadsnivån.

Ett slopande av mervärdeskatten enligt motionsförslagel är en åtgärd som ger snabba effekter och är lätt att genomföra. Formerna kan väljas att verka genom skatteseklorn eller genom den bostadspolitiska organisationen - i del senare fallet blir det då endast en beräkningsmässig anknytning till skattereglerna. De budgetmässiga effekterna för staten blir, vägda mot del angelägna syftet, relativt begränsade.

Med hänsyn till del anförda föreslår civilulskottet att skatteutskottet tillstyrker förslaget i motion 1980/81:85 (s) yrkande 9 i lämplig form. Därmed tillgodoses också i väsentliga delar förslaget i motion 1980/81:109 (vpk) yrkande 5.



GOTAB 659.55    Slockholn