Näringsutskottets yttrande
1983/84:1 y
om allemanssparande (prop. 1983/84:30)
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1983/84:30 om allemanssparandet jämte motioner, i de delar som rör näringsutskottets beredningsområde.
I propositionen framläggs dels vissa lagförslag rörande elt nytt sparsystem, allemanssparandet, och det nu förekommande skattesparsystemet, dels förslag om uppdrag och bemyndigande åt fullmäktige i riksgäldskontoret med avseende på allemanssparandet samt om anslag till information om detta sparande. Lagförslagen avser
1. lag om allemanssparande,
2. lag om skattelättnader för allemanssparande,
3. lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder,
4. lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.
Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, nämligen 1983/ 84: 36 av Nils Åsling m. fl. (c), 1983/84: 37 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och 1983/84:41 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp). Propositionen avstyrks i den förstnämnda motionen såvitt avser införandet av allemanssparande och i de båda sistnämnda i sin helhet. Därutöver innehåller motionerna kompletterande yrkanden. I motion 1983/84:36 (c) hemställs att riksdagen skall dels reformera skattesparandet i enlighet med vad som förordas i motionen, dels ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om tillsättandet av en parlamentarisk utredning och inrättande av utgiftsskattekonton. I motion 1983/84: 37 (m) hemställs att riksdagen skall hos regeringen begära förslag beträffande skattesparandet i enlighet med vad som anförs i denna motion. I motion 1983/84:41 (fp) hemställs att riksdagen skall dels besluta om sådan förändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder vad beträffar styrelsesammansättning som redovisas i motionen, dels ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av stimulanser till hushållens privata förmögenhetsuppbyggnad.
Näringsutskottet behandlar i sitt yttrande dels de aktuella sparsystemens betydelse för näringslivets kapitalförsörjning, dels de institutionella reglerna för de nuvarande aktiesparfonderna och de föreslagna kapitalsparfonderna.
1 Riksdagen 1983/84. 17 saml. Nr I y
NU 1983/84:1 y
NU 1983/84:1 y 2
Näringsutskottet
Allmänna synpunkter
Det nuvarande skattesparsystemet såväl som det föreslagna nya systemet för allemanssparande syftar till att hushällens sparande skall öka. Allmänna samhällsekonomiska skäl talar för detta. En utgångspunkt för det nu framlagda förslaget är att den direkta statsupplåningen i större utsträckning än tidigare skall kunna baseras på hushållen. Men hushällen kan också, framhålls det i propositionen, spela en viktig roll för näringslivets försörjning med riskkapital. En investeringsexpansion i industrin är, säger finansministern i detta sammanhang, av strategisk betydelse för möjligheterna att på sikt öka industriproduktionen och stärka bytesbalansen. Samma uppfattning präglar motionerna i ämnet.
De innestående sparbeloppen inom skattesparandet uppgick den 31 mars 1983 till ca 14.1 miljarder kronor, varav ca 10.1 miljarder kronor på skattesparkonton och ca 4,1 miljarder kronor på skattefondkonton. dvs. i form av huvudsakligen aktiesparande. Antalet konton var ca 783000 resp. ca 591000 och det genomsnittliga sparbeloppet per konto ca 12900 kr. resp. ca 6900 kr. Att märka är att samtliga belopp för skattesparkontonas del är angivna inkl. ränta, för skattefondkontonas exkl. värdestegring. Det förhållandevis låga genomsnitisbeloppet inom skattefondssparandet förklaras av att detta sparande till skillnad frän det övriga skattesparandet fick större omfattning först år 1981. Inkl. värdeökningen uppgick den samlade förmögenheten i skattesparfonderna den 31 mars 1983 till ca 8 miljarder kronor.
Den sparstimulans som är förenad med skattesparandet utgörs av förmåner i form av skattefri avkastning och värdestegring samt viss skattereduktion i procent av sparat belopp. Högst 600 kr. sammanlagt per månad får placeras i skattesparande, därav högst 400 kr. i banksparande. ! spararens prestation ingår att han binder sina sparmedel för en tid av fem år.
I propositionen uttalas att det nuvarande skattesparandet inte kan fortleva efter år 1984, dä bindningstiden för det första årets sparande går ut. Regeringen åberopar också andra motiv för en översyn av skattesparandet. De hänger samman med kritik som har riktats mot skattesparsystemet i vad gäller bl. a. omfattningen av skattelättnaderna, de fördelningspolitiska effekterna, andelsägarnas inflytande i aktiesparfonderna och fondernas placeringsregler. Regeringens förslag till ändringar i de båda sistnämnda avseendena tas upp senare i detta yttrande. De övriga kritikpunkterna ligger till grund för förslaget om övergång från "skattesparande" till "allemanssparande", vilket näringsutskottet nu närmast behandlar.
Sparstimulansen i det föreslagna allemanssparandet utgörs i första hand av skattefrihet för ränta, utdelning och värdestegring på insatta medel. Därtill kommer en viss bonusränta, i huvudsak under år 1984. Insättningarna föreslås liksom i skattesparsystemet maximerade till 600 kr. per månad.
NU 1983/84: ly 3
Totalt skall varje person kunna spara högst 30000 kr. - exkl. avkastning -i allemanssparandet. Om det visar sig behövligt får, sägs det i propositionen, frågan om en höjning av detta tak tas upp när sparsystemet har funnits någon tid.
Förslaget att skattesparandet skall ersättas med ett allemanssparande av angivet slag avvisas i de tre motionerna. Till följd av att sparstimulansen minskas och bindningen av sparmedlen slopas kommer, befarar motionärerna, det nya systemet att få en väsentligt sämre spareffekt än det nuvarande. Därtill kommer att maximibeloppet för nysparande med sparstimulans sänks till 30000 kr. De nuvarande reglerna tillåter ett högre belopp. Motionärerna vill att skattesparsystemet skall bibehållas. När det gäller reglerna för skattesparfonder förordas i alla tre motionerna vissa ändringar, i huvudsak enligt regeringens förslag. Enligt motion 1983/84:41 (fp) bör skattesparandet i övrigt fortgå med oförändrade villkor. I motionerna 1983/ 84:37 (m) och 1983/84:36 (c) förordas också ett fortsatt skattesparande men antyds att vissa modifikationer bör göras för att inte full skattereduktion skall erhållas när tidigare insatta, efter fem år frigjorda sparmedel på nytt sätts in i skattesparandet.
Det är inte näringsutskottets sak att bedöma vilket mått av statlig sparstimulans som är önskvärt och rimligt i det nuvarande samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. Utskottet konstaterar att viktiga grundelement hos skattesparandet kommer att bibehållas vid övergången till allemanssparande. Det blir alltjämt två former av sparande med sådan stimulans, den ena innebärande sparande i bank - varvid dock sparmedlen destineras till riksgäldskontoret, en ordning som f.ö. får stöd i motion 1983/84:37 (m) -. den andra innebärande riskvilligt sparande huvudsakligen i aktier. Näringsutskottet vill gärna vitsorda att det ligger ett värde i att den nödvändiga tillförseln av riskkapital till näringslivet till en inte ringa del sker direkt från hushållen, något som f. n. skattefondssparandet bidrar till. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att räkna med att övergången till allemanssparande får de negativa konsekvenser i detta hänseende som motionärerna befarar. De föreslagna kapitalsparfonderna får i allt väsentligt samma funktion som de nuvarande aktiesparfonderna. De ändringar närmare behandlade i det följande - som föreslås i förhållande till nuvarande fondregler är ägnade att minska spararnas tvekan inför aktiesparande. Det ökade intresse för sådant sparande som aktiefondssparandets utveckling vittnar om bör naturligen komma till uttryck också i ett omfattande kapitalfondssparande. Den minskade bindningen av de insatta medlen bör kunna resultera i ett tillflöde av nya sparare vilket kommer också kapitalfondssparandet till godo. Taket vid 30000 kr. för insättningar i allemanssparandet kan. såsom antyds i propositionen, komma att höjas i ett senare skede.
Mot bakgrund av vad här sagts finner näringsutskottet att det från dess utgångspunkter inte finns någon invändning att rikta mot huvuddragen i
NU 1983/84:1 y 4
förslaget om allemanssparande. Utskottet avstyrker således de tre nämnda motionerna i den mån de går ut på att riksdagen skall avslå detta förslag.
Lagförslag
Aktiesparfondernas verksamhet regleras genom lagen (1978:428) om aktiesparfonder. Bestämmelserna i denna ersätter delvis och kompletterar i övrigt de bestämmelser om aktiefonder i allmänhet som finns i aktiefondslagen (1974:93). Om inte annat följer av de båda lagarna är vidare vad som i aktiebolagslagen (1975: 1385) och annorstädes är föreskrivet om aktiebolag giltigt också för de fondbolag som förvaltar aktiesparfonderna.
I propositionen om allemanssparande föreslär regeringen vissa ändringar i lagen om aktiesparfonder. Ett syfte är därvid att fondandelsägarnas inflytande i aktiesparfonderna skall öka. Bestämmelser om rätt för aktiesparfonderna att i viss utsträckning förvärva av staten utfärdade obligationer m. m. samt mera flexibla regler för s. k. företagsanknutna aktiesparfonder ingår också i lagförslaget.
F. n. gäller att regeringen utser två av de minst sju ledamöterna i fondbolagets styrelse. Av de övriga utses minst hälften av fondandelsägarna eller intressesammanslutning för dem. I fortsättningen blir det obligatoriskt med en fondandelsägarstämma. och denna skall välja flertalet av styrelsens ledamöter, bland dem ordföranden. Stämman skall också välja suppleanter för denna grupp av ledamöter. Regeringen skall alltjämt utse två ledamöter. Till skillnad från nu blir fondbolagets ägare garanterad representation genom en ledamot i bolagets styrelse. En valberedning ät fondandels-ägarstämman blir ett nytt obligatoriskt organ. En ny föreskrift blir också att endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har utsetts av fondan-delsägarstämman får delta i beslut om utövande av rösträtt för aktier i fonden. För de fondbolag som förvaltar företagsanknutna aktiesparfonder blir reglerna om styrelsesammansättning motsvarande, med den skillnaden att staten liksom hittills inte skall utse några ledamöter i dessa bolags styrelser.
De nu berörda lagändringarna blir enligt propositionen tillämpliga pä fondbolagen när dessa efter allemanssparandets införande fortsätter att förvalta redan befintliga aktiesparfonder. I sak godtas de. med vissa undantag, också i de motioner vari förslaget om allemanssparande avvisas och det nuvarande aktiefondssparandet föreslås bli bibehållet. Motion 1983/84: 36 (c) ger även formellt stöd åt det redovisade lagförslaget, eftersom detta inte omfattas av motionens avslagsyrkande. I motionerna 1983/ 84: 37 (m) och 1983/84:41 (fp) yrkas däremot avslag pä propositionen i dess helhet. I den förra hemställs emellertid att riksdagen skall hos regeringen begära vissa förslag beträffande skattesparandet, vilka delvis sammanfaller med dem som här är aktuella. I den senare motionen föreslås att
NU 1983/84:1 y 5
riksdagen nu skall besluta om ändringar i lagen om aktiesparfonder vad beträffar styrelsesammansättningen.
De nyss antydda undantagen är följande. Enligt motion 1983/84:41 (fp) saknas numera anledning till att regeringen skall utse två ledamöter. Bestämmelserna härom föreslås därför utgå. med samma fördelning i övrigt av de sju ledamotsplatserna som regeringen har angivit. Moderata samlingspartiet hävdar i motion 1983/84: 37 att förslaget om att fondandelsägarna skall utse flertalet av styrelseledamöterna är olämpligt. Härigenom fråntas fondbolagets huvudman ett avgörande inflytande i frågor som rör administration, ekonomi, marknadsföring, personalärenden etc, säger motionärerna. De vill att bolagsstämman i fondbolaget skall få rätt att utse lika många styrelseledamöter som fondandelsägarstämman.
Utskottet finner regeringens här refererade förslag välmotiverade. Den ordningen att två styrelseledamöter utses av regeringen bör enligt utskottets mening bibehållas. Den infördes är 1978 på förslag av den dåvarande trepartiregeringen, med ekonomiminister Gösta Bohman som föredragande. De ifrågavarande ledamöterna borde, uttalades därvid (prop. 1977/ 78: 165 s. 38), utses sä att man skulle få en sä bred intresseförankring som möjligt. Bolagsstämman i fondbolaget får enligt regeringens nu framlagda förslag obligatoriskt en representant i fondbolagets styrelse. Genom en utökning av styrelsen kan bolagsstämman förstärka ägarrepresentationen. Detta bör, såsom anförs i propositionen, vara till fyllest. Den i motion 1983/84: 37 (m) föreslagna ordningen innebär att styrelsen måste ha jämnt antal ledamöter - med utslagsröst för ordföranden -, något som synes mindre lämpligt.
Beträffande styrelsen för fondbolag som förvaltar uteslutande en eller flera företagsanknutna aktiesparfonder skall enligt 10 § lagförslaget gälla att bolagsstämman väljer de ledamöter som inte skall väljas av fondandelsägarstämman. Motsvarande bestämmelse om icke företagsanknutna aktiesparfonder, dvs. 2 §, liksom 2 och 10 §§ i deras nuvarande lydelse lämnar utrymme för att det - enligt 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) - i bolagsordningen kan föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt än av bolagsstämman. I propositionen har inte angivits något skäl varför denna möjlighet nu skulle uteslutas för de företagsanknutna aktiesparfondernas del. Utskottet anser att den bör bibehållas och förordar därför att 10 § utformas enligt utskottets förslag i det följande:
Regeringens förslag Utskottets förslag
10 §
Förvaltar ett fondbolag uteslu- Förvaltar
ett fondbolag uteslu
tande en eller flera företagsanknut- tände
en eller flera företagsanknut
na aktiesparfonder, gäller i stället na
aktiesparfonder, gäller i stället
för 2 § andra stycket att styrelsen för
2 S andra stycket att styrelsen
för fondbolaget skall bestå av minst för
fondbolaget skall bestå av minst
NU 1983/84:1 y
Regeringens förslag
fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolagsstämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.
Om ett-----------------------------
Utan hinder-----------------------
Utskottets förslag
fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman / fondbolaget. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.
denna fond. i bankbolaget.
Motionerna innehåller inga invändningar mot regeringens förslag till ändringar i 3 och 11 §§. Såvitt gäller 11 § förordas i motion 1983/84: 37 (m) uttryckligen ändringar enligt regeringens intentioner, bl. a. innebärande att en företagsanknuten aktiesparfond inte behöver placera mer än 25%, mot f. n. 100%. i värdepapper utgivna av det bolag (resp. den koncern) som fonden har anknytning till. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu angiven del. dock med en redaktionell ändring av 11 § enligt utskottets förslag i det följande:
Regeringens förslag
Utskot tets förslag
I en företagsanknuten aktiesparfond skall minst tjugofem procent av fondens värde placeras i sådana värdepapper som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 och som har utfärdats av det aktiebolag, i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller - om bolaget ingår som moderbolag i en koncern - i vars dotterbolag de är anställda. Den i 22 § aktiefondslagen (1974:931) föreskrivna begränsningen i fräga om en aktiefonds innehav av aktier i samma bolag gäller ej för en företagsanknuten aktiesparfond.
Av fondens------------------------
Minst tjugofem procent av en företagsanknuten aktiesparfonds värde skall placeras i sädana v.ärde-papper som avses i 3 § första stycket 1 eller 2 och som har utfärdats av det aktiebolag, i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller - om bolaget ingår som moderbolag i en koncern - i vars dotterbolag de är anställda.
Den |
22 § aktiefondslagen
(1974:931) föreskrivna begränsningen i fräga om en aktiefonds innehav av aktier i samma bolag gäller ej för en företagsanknuten aktiesparfond.
anknuten til
Bestämmelser motsvarande dem som nu har behandlats finns i förslaget till lag om allemanssparande. De avser där de kapitalsparfonder och företagsanknutna kapitalsparfonder som föreslås inga i det nya sparsystemet.
Utskottets ställningstagande blir i detta fall i sak detsamma som nyss har redovisats. Härav följer att utskottet föreslår alt 21 §. om styrelsen för sådana fondbolag som förvaltar företagsanknutna fonder, omformuleras
NU 1983/84:1 y 7
vad gäller val av andra ledamöter än dem som väljs av fondandelsägarstämman. En redaktionell ändring i 13 och 21 §§, avsedd att skapa större överensstämmelse mellan dessa och motsvarande paragrafer i lagen om aktiesparfonder, bör också genomföras. Utskottet föreslår att 13 och 21 §§ utformas enligt utskottets förslag i det följande:
Regeringens förslag Utskottets förslag
13 §'
Styrelsen för fondbolaget skall Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst sju ledamöter. Av bestå av minst sju ledamöter. Av
styrelseledamöterna väljs flertalet dessa väljs flertalet och bland dem
och bland dem styrelsens ordföran- ordföranden av en fondandelsägar-
de av en fondandelsägarstämma. stämma. Av de övriga ledamöterna
Av de övriga ledamöterna utses två utses två av regeringen och minst
av regeringen och minst en av bo- en av bolagsstämman i fondbolaget,
lagsstämman i fondbolaget. För de För de av fondandelsägarstämman
av fondandelsägarstämman valda valda ledamöterna skall stämman
ledamöterna
skall stämman välja välja suppleanter,
suppleanter.
Intill dess----------------------------------------------- denna fond.
Fondandelsägarstämmans val--------------------- äger rum.
21 §
Styrelsen för fondbolaget skall Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst fem ledamöter. Av bestå av minst fem ledamöter. Av ledamöterna väljs flertalet och dessa väljs flertalet och bland dem bland dem styrelsens ordförande av ordföranden av fondandelsägar-fondandelsägarstämman. Övngfl/e- stämman. Minst en ledamot skall damöter väljs av bolagsstämman i väljas av bolagsstämman i fondho-fondholaget. Minst en ledamot laget. För de av fondandelsägar-skall väljas av bolagsstämman. För stämman valda ledamöterna skall de av fondandelsägarstämman stämman välja suppleanter, valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.
Om ett-------------------------------------------------- denna fond.
Utan hinder-------------------------------------------- i bankbolaget.
I övrigt har näringsutskottet ingenting att erinra mot förslaget till lag om allemanssparande.
Önskemål om utredning
Slutligen tar utskottet upp ett par uttalanden i motion 1983/84: 36 (c).
Motionärerna betecknar det som rimligt att storieken på aktiesparfonderna begränsas. Utgångspunkten torde vara den maximering av antalet andelsägare i en kapitalsparfond - till 75000 - som anges i förslaget till lag om allemanssparande. Motionärernas önskan tycks vara att den pariamen-tariska utredning om skattesparande som de förordar skall pröva frågan
NU 1983/84:1 y 8
om en liknande begränsning för aktiesparfondernas del. Begränsningen skulle inte gälla för redan existerande fonder.
Förslaget om allemanssparande innebär att inga nya aktiesparfonder kommer att bildas. För kapitalsparfonder inom ramen för det nya sparsystemet skall, som nyss sagts, en begränsning av angiven art gälla. 1 den situation som motionärernas förslag lar sikte på skulle en motsvarande begränsning som inte träffade redan befintliga fonder sannolikt bli utan verkan. Det angivna önskemålet i motionen synes således inte ge anledning till någon åtgärd.
Den begärda utredningen skulle enligt motionärerna vidare undersöka möjligheterna att inrätta företagsanknutna aktiesparfonder i icke börsnoterade företag. Sädana möjligheter saknas f. n. Förslaget till lag om allemanssparande tillåter inte heller företagsanknutna kapitalsparfonder av motsvarande slag.
Av vad nyss sagts framgår att förslaget saknar aktualitet vad gäller aktiesparfonder. Utskottet finner inte skäl för någon utredning om före-tagsanknutet fondsparande av angivet slag och avstyrker alltså motionen även i denna del.
Stockholm den 16 november 1983
Pä näringsutskottets vägnar TAGE SUNDKVIST
Närvarande: Tage Sundkvisl (c), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Weslerberg (m). Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén (c), Sture Thun (s), Bo Finnkvist (s), Sylvia Pettersson (s) och Ulla Voss-Schrader (m).
Avvikande meningar
1. Allmänna synpunkter
Tage Sundkvisl (c). Erik Hovhammar (m), Slen Svensson (m), Per Weslerberg (m), Chrisier Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla Voss-Schrader (m) anser atl den del av yttrandet - under rubriken Allmänna synpunkter - som börjar med "Det är" och slular med "detta förslag" borl ha följande lydelse:
Näringsutskottet delar den i alla tre mofionerna uttryckta uppfattningen att riksdagen bör avslä regeringens förslag om allemanssparande och besluta atl elt skallesparande av nuvarande typ skall vidmakthållas. I vad män därvid vissa ändringar bör genomföras belräffande sparslimulansens omfallning och konstruktion är en fråga som faller utanför näringsutskot-
NU 1983/84: ly 9
tets område. Utskottet vill underslryka alt skattefondssparandet har visat sig vara en utomordentligt effektiv väg att åstadkomma etl tillskott av riskkapital till näringslivet, inte minst därigenom alt stora nya grupper har engagerats i aktiesparande. Regeringens förslag innebär att etl framgångsrikt system slås sönder. Sparstimulansen blir otillräcklig, och aktiesparandels relativa position i sparsystemet försvagas jämfört med vad som nu gäller. Det är uppenbar fara för atl allemanssparandet kommer alt leda lill brist på riskkapital för näringslivet. Symtomatiskt är atl regeringen har funnit särskilda, mycket kostnadskrävande informations- och utbildningsinsatser nödvändiga för atl allemanssparandet - och i synnerhet sparandet i kapitalsparfonder - skall vinna anslutning. Dessa insatser kan avvaras om det hittillsvarande sparsystemet bibehålls. Därigenom skapas också förutsättningar för en betydande ytterligare ökning av hushållens bidrag till näringslivets försörjning med riskkapital. En viktig bieffekt är atl nya grupper inom befolkningen genom sitt akliesparande får vidgad inblick i näringslivets förhållanden. Del föreslagna nya sparsystemet, allemanssparandet, innebär en inbjudan till placering av medel från skatlesparan-det, något som kommer att kraftigt reducera andelen nysparande inom systemet.
2. Sammansättningen av aktiesparfondernas styrelser
Erik Hovhammar, Slen Svensson, Per Weslerberg och Ulla Voss-Schrader (alla m) anser atl den del av yttrandet - under rubriken Lagförslag - som börjar med "Utskotlet finner" och slutar med "i bankbolaget" (i förslag till ändrad lydelse av 10 § lagen om aktiesparfonder) borl ha följande lydelse:
Såsom anförs i motion 1983/84:41 (fp) bör regeln att regeringen skall utse vissa styrelseledamöter slopas. Representationen för fondbolagets ägare bör på de grunder som framgår av motion 1983/84:37 (m) stärkas. Utskottet ansluter sig till uppfattningen alt bolagsstämman bör utse lika många styrelseledamöter som fondandelsägarstämman. Detla förutsätter en föreskrift om alt styrelsen skall ha jämnt antal ledamöter. Minimiantalet bör enligt utskottets mening bestämmas till sex. Samma bör gälla för förelagsanknulna aktiesparfonder. Särbestämmelsen för dessa i 10 § första stycket blir därmed överflödig. Utskottet föreslår sålunda atl 2 och 10 §§ samt övergångsbestämmelserna utformas enligt alternativt förslag i det följande:
NU 1983/84:1 y
10
Regeringens förslag A Iternativt förslag
2 §
Aktiesparfond förvaltas----- della ändamål.
Styrelsen för fondbolaget skall Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst sju ledamöter. Av bestå av jämnt antal ledamöter, dessa skall flertalet och bland dem minst sex. Av dessa skall hälften ordföranden väljas av en fondan- väljas av en fondandelsägar-delsägarstämma, som skall hållas stämma, som skall hållas årligen, ärligen. Av de övriga ledamöterna För de av fondandelsägarstämman utses två av regeringen och minst valda ledamöterna skall stämman en av bolagsstämman i fondbola- välja suppleanter. get. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.
Fondandelsägarstämmans val-- en fondandelsägarstämma.
I beslut------- av fondandelsägarstämman.
10 §
Förvaltar ett fondbolag uteslutande en eller flera företagsanknutna aktiesparfonder, gäller i stället för 2 § andra stycket att styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolagsstämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.
Om etl--------------------------------------------------- denna fond.
Ulan hinder--------------------------------------------- i bankbolagel.
Denna dag---------------------------------------------- 1 april 1984.
En styrelse i fondbolag, vilken En styrelse i fondbolag, vilken
valts före lagens ikraftträdande, valts före lagens ikraftträdande,
kvarstår utan hinder av 2 § andra kvarstår ulan hinder av 2 § andra
stycket och 10 § första stycket un- stycket under den tid valet avser,
der dentid valet avser. Bestämmel- Bestämmelserna i 2§ tredje och
serna i 2 § tredje och fjärde stycke- fjärde styckena tillämpas inte förr-
na tillämpas inte förrän styrelse en- än styrelse enligt denna lag första
ligt
denna lag första gängen har gängen har valts,
valts.
De styrelseledamöter - halva antalet - som inte enligt 2 § skall väljas av fondandelsägarstämman kommer, såsom föreskrivs i 8 kap. 1 § aktiebolagslagen, normall alt väljas av bolagsstämman. Liksom f. n. bör del emel-
NU 1983/84:1 y 11
lertid inte föreligga hinder för alt del i bolagsordningen kan föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.
3. Sammansättningen av aktiesparfondernas styrelser
Tage Sundkvist (c), Chrisier Eirefelt (fp) och Ivar Franzén (c) anser alt den del av yttrandet - under rubriken Lagförslag - som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "i bankbolaget" (i förslag lill ändrad lydelse av 10 § lagen om aktiesparfonder) borl ha följande lydelse:
Såsom anförs i motion 1983/84:41 (fp) bör regeln all regeringen skall uise vissa slyrelseledamöler slopas. Minimiantalet ledamöter bör därvid bestämmas till fem. Särbestämmelsen i 10 § första stycket för de företagsanknutna aktiesparfonderna blir därmed öveiflödig. Det kan f. ö. anmärkas all denna bestämmelse utesluter möjligheten all del - enligt 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975: 1385) i bolagsordningen kan föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall utses pä annat sätt än av bolagsstämman. I propositionen har inle angivits något skäl för denna skillnad i förhållande till nuläget och lill den föreslagna lydelsen av 2 §. Utskottet föreslär alt 2 och 10 §§ saml övergångsbestämmelserna utformas enligt alternativt förslag i det följande:
Regeringens förslag Alternativt förslag
2 §
Aktiesparfond förvallas----- detla ändamål.
Styrelsen för fondbolaget skall Styrelsen för fondbolaget skall
beslå av minst sju ledamöter. Av bestå av minst fem ledamöter. Av dessa skall flertalet och bland dem dessa skall flertalet och bland dem ordföranden väljas av en fondan- ordföranden väljas av en fondandelsägarstämma, som skall hållas delsägarslämma, som skall hållas årligen. Av de övriga ledamöterna årligen. Minst en ledamot skall val-utses två av regeringen och minst jas av bolagsstämman i fondbola-en av bolagsstämman i fondbolaget. get. För de av fondandelsägarstäm-För de av fondandelsägarstämman man valda ledamöterna skall stäm-valda ledamöterna skall stämman man välja suppleanter, välja suppleanter.
Fondandelsägarstämmans val-- en fondandelsägarstämma.
I beslut------- av fondandelsägarstämman.
10 § Förvaltar ett fondbolag uteslutande en eUer flera företagsanknutna aktiesparfonder, gäller i stället för 2 § andra stycket att styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter samt att flertalet och bland dem ordföranden skall väljas av fondandelsägarstämman. Övriga ledamöter väljs av bolags-
NU 1983/84: ly 12
Regeringens förslag Alternativt förslag
stämman i fondbolaget. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja suppleanter.
Om etl-------------------------------------------------- denna fond.
Utan hinder-------------------------------------------- i bankbolagel.
Denna dag---------------------------------------------- 1 april 1984.
En styrelse i fondbolag, vilken En styrelse i fondbolag, vilken
valts före lagens ikraftträdande, valls före lagens ikraftträdande,
kvarstår ulan hinder av 2 § andra kvarstår utan hinder av 2 § andra
stycket och 10 § första stycket un- stycket under den tid valel avser,
der den lid valel avser. Bestämmel- Bestämmelserna i 2§ iredje och
serna i 2 § iredje och fjärde stycke- Qärde styckena tillämpas inle förr-
na tillämpas inle förrän siyrelse en- än slyrelse enligt denna lag förslå
ligl denna
lag förslå gången har gången har valts,
valls.
4. Förslag till lag om allemanssparande
Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Weslerberg (m), Chrisier Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla Voss-Schrader (m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Lagförslag -som börjar med "Utskottels slällningstagande" och slutar med "om allemanssparande" bort ha följande lydelse:
Av vad som tidigare har anförts framgår att näringsutskoltet - i enlighet med yrkanden i de tre motionerna - tar avstånd frän förslagel om allemanssparande. Någon särskild kommentar från ulskoltets sida till förslagel lill lag om allemanssparande är därför inte motiverad. Del kan emellertid noteras att de anmärkningar mol förslaget till lag om ändring i lagen om aktiesparfonder som har framförts i det föregående i sak ocksä är tillämpliga på motsvarande punkter i förslaget lill lag om allemanssparande.
5. Maximering av antalet andelsägare i aktiesparfond
Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp) och Ulla Voss-Schrader (m) anser alt den del av yttrandet -under rubriken Önskemål om utredning - som börjar med "Förslaget om" och slular med "någon ålgärd" borl ha följande lydelse:
Ulskollel finner ingen anledning till en sådan begränsning och avstyrker alltså motionen i nu angiven del.
NU 1983/84: ly 13
6. Maximering av antalet andelsägare i aktiesparfond
Tage Sundkvisl (c) och Ivar Franzén (c) anser atl den del av yllrandet under rubriken Önskemål om utredning - som börjar med "Förslaget om" och slutar med "någon ålgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att frågan om en sådan begränsning prövas med sikte på en komplettering av lagen om aktiesparfonder i della avseende.
7. Företagsanknutna aktiesparfonder i icke börsnoterade företag
Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per Weslerberg (m), Chrisier Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla Voss-Schrader anser att den del av yttrandet - under rubriken Önskemål om utredning - som börjar med "Av vad" och slular med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner motionärernas förslag välbefogat och anser att riksdagen bör göra en framställning lill regeringen om att den angivna frågan skall utredas.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983