Skatteutskottets yttrande
1984/85:5 y
om inriktningen av elbeskattningen
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över yrkande 4 i mofion 1984/85:2863 av Birgitta Hambraeus (c), som väckt mofionen med anledning av proposifion 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken. Skatteutskottet får med anledning härav anföra följande.
I motionen yrkas att energiskatten på el skall utformas med tanke på aft åstadkomma ett pris som motsvarar den långsiktiga marginalkostnaden. Samfidigt bör enligt mofionären dispens medges för sådan elanvändning som inte innebär en låsning vid en alltför hög elanvändningsnivå i framfiden. Härigenom skulle enligt motionären undvikas att man binder sig vid en större användning av el än som kan levereras på lång sikt. Hon befarar att kärnkraftsavvecklingen annars kan komma att försvåras.
Den allmänna energiskatten på elektrisk kraft uppgår sedan den 1 december 1984 normalt till 7,2 öre per kWh. Inom vissa glesbygdskommuner i norra Sverige är skatten reducerad till 6,2 öre per kWh. Vidare är skatten reducerad till 5 öre per kWh för den del av kraftförbrukningen i industriell verksamhet som överstiger 40000 kWh under ett år. Regeringen har dessutom till utgången av år 1985 medgett nedsättning av energiskatten på elkraft, eldningsolja, gasol och fasta bränslen för viss industriell tillverkning till 1,5% av de fillverkade produkternas försäljningsvärde.
Utskottet vill betona det vanskliga i att beräkna den långsiktiga marginalkostnaden detta bestyrks även av utredningen om taxor och priser på energi (SOU 1981:69) men det torde vara uppenbart att beskattningen av el skulle öka avsevärt om den utformades med utgångspunkt i en sådan princip. För att uppnå det av motionären avsedda energipolitiska syftet borde en sådan skattehöjning slå igenom även för den delen av industrin som f. n. åtnjuter nedsättning av energiskatten. Detta skulle emellertid enligt utskottets uppfattning för stora delar av landets utlandskonkurrerande industri medföra menliga kostnadsnackdelar. Vidare skulle skattehöjningen innebära en enligt utskottets mening oacceptabel fördyring av elkonsumtionen för främst hushållen. Dessutom skulle avvägningen mellan skattebelastningen på el och skattebelastningen på olja rubbas på ett olämpligt sätt. Det bör vidare framhållas att systemet med skatteåterbäring för el som används i avkopplingsbara elpannor i fjärrvärmenät tillkommit bl. a. i det syfte mofionären vill uppnå. Avsikten med denna skattestimulans är nämligen just att utan en låsning vid en alltför hög elanvändningsnivå i framtiden ta till vara
1 Riksdagen 1984/85. 6 saml. Nr5 y
SkU 1984/85:5 y
SkU 1984/85:5 y , 2
för uppvärmning tillgänglig elenergi. Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att näringsutskottet bör avstyrka motionen.
Stockholm den 11 april 1985
På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s), Göran Riegnell (m)* och Torgny Larsson (s).
' Ej närvarande vid justeringen.
minab/gotab Stockholm 1985 82568