Lagutskottets yttrande
1987/88:4 y
om förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m. (prop. 1987/88:10)
LU
1987/88:4 y
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1987/88:10 med förslag till lag om styrelserepresentation för de privatanställda, m. m. jämte motioner.
Med anledning av propositionen har väckts mofionerna 1987/88:A5 av Lars Werner m. fl. (vpk), 1987/88: A6 av Magnus Persson (s), 1987/88: A7 av Ove Karlsson (s), 1987/88:A8 av Bengt-Ola Ryttar och Ove Karlsson (s), 1987/88:A9 av Alf Wennerfors m. fl. (m), 1987/88: AIO av Christer Eirefélt (fp), 1987/88:A11 av Jan-Erik Wikström (fp) och Göthe Knutson (m), 1987/88:A12 av Börje Hörnlund m. fl. (c) och 1987/88; A13 av Elver Jonsson m.fl. (fp).
I propositionen läggs fram förslag till ny lagstiftning om styrelserepresenta-fion för anställda. Vidare föreslås vissa ändringar i bl. a. aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreiiingar och bostadsrättslägen (1971:479).
Lagutskottet har beslutat att avge yttrande över propositionen såvitt avser ändringar i aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar och bostadsrättslagen samt mofionerna A8, A9 och AIO.
Lagutskottet får anföra följande.
Enligt 15 kap. 1 och 4-6 §§ aktiebolagslagen (ABL) kan styrelseledamöter bli skadeståndsskyldiga för skada som de uppsåtligen eller av oaktsamhet fillfogar bolaget och tredje man.
Vid sidan av detta skadeståndsansvar kan ett personligt betalningsansvar inträda för bl. a. styrelseledamöter enligt 13 kap. 2 § ABL. Ilagrummet finns bestämmelser om tvångsHkvidation av ett aktiebolag när bolagets eget kapital undersfiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Enligt paragrafens första stycke är styrelsen vid befarad kapitalförlust skyldig att vidta vissa åtgärder för att bolaget skall försåttas i likvidation. Fullgör styrelsen inte sina åligganden blir styrelseledamöterna solidariskt betalningsansvariga för bolagets förpliktelser som uppkommer efter den tidpunkt då åtgärden skulle ha vidtagits. Till skillnad från vad som följer av reglerna i 15 kap. ABL uppkommer ansvarigheten enligt 13 kap. 2 § vare sig den skada som drabbar borgenärerna har orsakssammanhang med styrelseledamöternas underlåtenhet eller ej. En annan ski|lnad är att betalningsansvaret vid underlåtenhet att försätta bolaget i likvidation inte kan jämkas. Liknande bestämmelser finns i
1 Riksdagen 1987/88. 8 saml. Nr 4 y
bankaktiebolagslagen (1987:618) och försäkringsrörelselagen (1982:713). , LU 1987/88:4 y
I propositionen föreslås att 13 kap. 2 § ABL ändras så att betalningsansvaret för en styrelseledamot skall inträda endast när ledamoten uppsåtligen , eller av oaktsamhet underlåtit att vidta de i paragrafen föreskrivna åtgärder-:. na. Den nya bestämmelsen har utformats som en presumtionsregel, vilket innebär att styrelseledamoten går fri från ansvar bara om han kan bevisa att hans underlåtenhet inte berott på egen försummelse.
I modon A8 (s) framhålls att det finns betydande skillnader mellan det styrelseuppdrag som arbetstagarnas representanter har och det som de av bolagsstämman utsedda ledamöterna skall fullgöra. Enligt motionärerna bör de anställdas styrelserepresentanter helt undantas från betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § ABL eller i vart fall bli ansvariga i endast börsnoterade företag. I den mån ett generellt betalningsansvar skall gälla för arbetstagarle-damöterna bör någon presumdonsregel inte uppställas.
I modon A9 (m) yrkas såvitt nu är i fråga att riksdagen dels avslår förslaget dll ändring i ABL, dels som sin mening ger regeringen till känna att frågan , om styrelseledamots betalningsansvar bör bli föremål för fortsatt utrednings- ,; arbete. Modonärerna hävdar att uppdraget som styrelseledamot ställer krav på ansvarskänsla och helhjärtad arbetsinsats och det är angeläget att detta krav inte urholkas. Motionärerna är därför inte beredda att utan närmare, utredning godta den nu föreslagna uppmjukningen av styrelseledamöternas betalningsansvar.
Vad först gäller den i motion A9 upptagna frågan vill lagutskottet erinra om att dll grund för förslaget om ändring i ABL ligger en inom justitiedeparr tementet utarbetad promemoria vilken remissbehandlats. Förslaget i promemorian om införande av ett presumtionsansvar läggs fram från den utgångspunkten att rättsläget är oklart när det gäller frågan om det krävs att en styrelseledamot varit försumlig för att han skall ådra sig betalningsansvar. Av, propositionen framgår att det stora flertalet remissinstanser ansett att promemorian är ägnad att läggas till grund för vad ett klarläggande av detta spörsmål bör innebära. Med hänsyn härtill anser lagutskottet i Hkhet med departementschefen att det inte behövs någon ytterligare utredning av frågan.
Enligt lagutskottets mening får förslaget i propositionen anses innebära en skälig avvägning mellan å ena sidan borgenärernas intresse av att styrelseledamöterna har ett personligt betalningsansvar när de underlåter att vidta likvidationsåtgärder efter en kapitalförlust och å andra sidan styrelseledamöternas intresse av att inte behöva bU betalningsskyldiga när de fullgjort vad som rimligen kan begäras av dem. Utskottet kan inte dela modonärernas uppfattning att den föreslagna lagändringen skulle medföra någon uppmjukning av de krav på ansvarskänsla ni. m. som bör ställas på styrelseledamöter. På grund av det anförda tillstyrker utskottet att det införs en presumtionsre-. , gel när det gäller styrelseledamöternas betalningsansvar enligt 13 kap.;2 § ABL. Motion A9 i denna del bör således avslås.
Vad härefter angår önskemålet i modon A8 om särskilda bestämmelser rörande arbetstagarrepresentantérnas betaliiingsansvar vill lagutskottet un- , derstryka att det är vikdgt att de styrelseledamöter som företräder de anställda deltar i bolagsstyrelsens arbete på samma villkor som gäller för, ,
övriga styrelseledamöter och att de betraktas som fullvärdiga ledamöter i LU 1987/88:4 y bolagsstyrelsen. Om särskilda regler för arbetstagarledamöternas betalningsansvar skulle införas och därmed avsteg göras från likställdhetsprincipen skulle det som framhålls i propositionen kunna få till följd att arbetstagarledamöternas arbete betraktades som mindre seriöst, något som lätt skulle få negativa konsekvenser för samarbetet och insynsmöjligheterna i företaget. Med hänsyn till det anförda är lagutskottet lika litet som departementschefen berett att förorda en särreglering beträffande arbetsta-garledamöterna. Lagutskottet förordar således att arbetsmarknadsutskottet avstyrker bifall dll modon A8.
Enligt 8 kap. 4 § ABL skall styrelseledamot och verkställande direktör vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i annat nordiskt land. När medborgare i annat nordiskt land skall vara styrelseledamöter krävs dock att minst hälften av antalet styrelseledamöter ärbosatta i Sverige. Från kravet på medborgarskap och bosättning kan kommerskollegium ge dispens. Krav på medborgarskap och bosättning i Sverige för valbarhet till uppdrag som styrelseledamot finns också i andra associationsrättsliga lagar. Bl. a. uppställs i 6 kap. 4 § föreningslagen ett valbarhetskrav som motsvarar ABL:s.
I propositionen förordas att valbarhetskravet i ABL och föreningslagen skall upprätthållas också i fortsättningen när det gäller arbetstagarledamö-ter. Någon motsvarande ändring föreslås inte i ABL.
I motion AIO (fp) framhålls att den grundläggande principen bör vara att bolagsstämman utan hänsyn till medborgarskap skall kunna utse de mest lämpade personerna dll styrelseledamöter. Medborgarskapskravet i ABL bör därför slopas. Motionärerna yrkar att det anförda ges regeringen till känna.
Lagutskottet vill erinra om att reglerna i ABL om kvalifikationskrav på styrelseledamöter och verkställande direktör fick sin nuvarande utformning år 1984 (prop. 1983/84:184, LU 1984/85:8) och trädde i kraft den 1 januari 1985. Samtidigt infördes särskilda regler i lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. som ger regeringen möjlighet att bestämma att bl.a. styrelseledamöter i krigsmaterielindustrin skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Tidigare gällde enligt ABL att nordiska medborgare liksom medborgare i andra länder endast kunde vara styrelseledamot eller verkställande direktör efter dispens.
Det av motionären upptagna spörsmålet har nyligen aktualiserats hos regeringen genom en skrivelse som kommerskollegium ingivit i anslutning till myndighetens anslagsframställning för budgetåret 1988/89. I skrivelsen föreslår kommerskollegium att kravet på medborgarskap slopas i bl. a. ABL och föreningslagen samt att bosättningskravet utformas så att endast hälften av antalet styrelseledamöter behöver vara bosatta här i landet.
Enligt
lagutskottets mening kräver frågan om ett slopande av behörighets
villkoret i ABL ingående överväganden med hänsyn särskilt till den
betydelse nadonalitetskravet har inom krigsmaterielföretagen och försvars
industrin i övrigt. Regeringens ställningstagande till spörsmålet bör inte nu
föregripas genom något uttalande i saken från riksdagens sida. Lagutskottet ,
förordar därför att motion AIO avslås.
Utöver det anförda föranleder proposidohen och motionerna inte några , LUT987/88:4 y uttalanden från lagutskottets sida.
Stockholm den 19 november 1987
På lagutskottets vägnar
Per-Olof Strindberg
Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson (s). Stig Gustafsson (s), Mardn Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Berit Löfstedt (s), Hans Rosengren (s), Ewy Möller (m), Kjell-Arne Welin (fp), Eva Rydén (c), Barbro Sandberg (fp) och Krister Andersson (s).
Avvikandemening
Per-Olof Strindberg, Allan Ekström och Ewy Möller (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Vad först" och slutar med "således avslås" bort ha följande lydelse:
Vad först gäller den i motion A9 upptagna frågan vill lagutskottet erinra om att skadeståndsreglerna i ABL liksom bestämmelserna om personligt, betalningsansvar för styrelseledamöter m. fl. fyller en viktig funkdon i det, akdebolagsrättsliga regelsystemet. För borgenärerna och bolagets ägare är det av väsentlig betydelse att de kan hållas skadeslösa om bolagets ledning tillfogar dem skada. Som berörs av modonärerna ger reglerna också uttryck för att bolagsledningen har ett ansvar gentemot bolaget och borgenärerna, och understryker därmed vikten av att ledningen handlar i deras intressen. För borgenärerna är det av särskild stor vikt att bolagets eget kapital inte urholkas, och i ABL har därför uppställts speciella bestämmelser som skall skydda det egna kapitalet, bl. a. reglerna om tvångslikvidation i 13 kap. 2 § ABL.
Utskottet vill vidare peka på att likvidationsreglerna har nära samband med andra rättsregler som gäller vid ekonomiska krissituadoner i företag. Statens industriverk (SIND) har i yttrande till regeringen i juni 1987 och i sin rapport 1985:7 berört frågorna om sambandet mellan dessa regler. SIND uttalar i sin skrivelse angelägenheten i att regeringen snarast möjligt och i ett sammanhang ser över lagstiftningen inom de nu berörda områdena.
Mot den angivna bakgrunden delar lagutskottet motionärernas uppfattning att en ändring av bestämmelserna om betalningsansvar vid underlåtna likvidationsåtgärder inte bör genomföras innan spörsmålet blivit föremål för en genomgripande översyn. I sammanhanget vill utskottet erinra om att frågor rörande styrelseledamöters m.fl. personliga betalningsansvar för juridiska personers skulder har utretts av betalningsansvarskommittén (Ju 1984:09) som inom den närmaste framtiden väntas avlämna ett betänkande i ämnet. Att utan närmare samordning med ställningstagandet till kommitténs förslag nu genomföra en förändring av betalningsansvaret vid uteblivna
likvidadonsåtgärder är enligt lagutskottets mening inte lämphgt. LU 1987/88:4 y
På grund av det anförda anser lagutskottet att förslaget i propositionen såvitt avser ändring i 13 kap. 2 § ABL liksom motsvarande förslag till ändringar i bankaktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen bör avslås samt att riksdagen hos regeringen bör begära att frågan om styrelseledamöters betalningsansvar vid underlåtna likvidationsåtgärder blir föremål för närmare utredning. Lagutskottet förordar således att arbetsmarknadsutskottet dllstyrker bifall till modon A9 i denna del.
Särskilt yttrande
Martin Olsson (c), Kjell-Arne Welin (fp), Eva Rydén (c) och Barbro Sandberg (fp) anför:
1983 uttalade lagutskottet i anledning av motioner om betalningsansvarsgenombrott att en övergripande utredning borde företas av betalningsansvaret för juridiska personers skulder. Den sedermera tillsatta betalningsansvarskommittén, som behandlat dessa frågor, kommer inom den närmaste tiden att avge sitt betänkande. Självklart hade det funnits starka skäl för att avvakta kommitténs betänkande och remissyttranden över detta innan ställning tas dll eventuella lagändringar. Vi har dock inte velat motsätta oss ett genomförande av regeringens förslag i propositionen att nu något begränsa styrelseledamöters betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § ABL, eftersom nuvarande rättsläge anses oklart. Vi förutsätter att ett genomförande av detta regeringsförslag inte skall hindra att frågan om betalningsansvar prövas i hela dess vidd när resultatet av kommitténs arbete föreligger.