Konstitutionsutskottets yttrande 1989/90:KU2y

Tullregisterlag m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 7 november 1989 beslutat att bereda konstitu­tionsutskottet tillfålle att avge yttrande över proposition 1989/90:40 om tullregisterlag m.m. och eventuella motioner med anledning av propo­sitionen. Fyra motioner har väckts, nämligen l989/90:Sk912.

Konstitutionsutskottet begränsar sitt yttrande till de frågor som di­rekt berör utskottets ansvarsområde och som tas upp i motionerna Sk9 av Inger Schörling m.fl. (mp), SklO av Bo Hammar m.fl. (vpk) och Skl2 av Margitta Edgren m.fl. (fp).

Utskottet

Allmänt om innehållet i förslaget till tullregisterlag

Ett datasystem för hantering av olika typer av tullklareringsärenden skall tas i drift inom tullverket. Härigenom skapas ett mer effektivt och rationellt system för tullens import- och exportrutiner. Avsikten är att systemet skall införas etappvis. Den första etappen skall omfatta exportfunktioner och de transitfunktioner som berör exporten och börja genomföras den 1 juli 1990.

I propositionen föreslås införande av en tullregisterlag samt ändring­ar i tullagen (1987:1065) och lagen (1960:418) om straff för varu­smuggling. Förslagen syftar till att ge en rättslig grund för att den första etappen av systemet skall kunna tas i drift. Av propositionen framgår att regeringen avser att senare lägga fram förslag till specifika föreskrifter för importsystemet och de delar som återstår avseende transitsystemet.

I förslaget till tullregisterlag anges vilka typer av uppgifter som skall få finnas i registret. Regeringen eller den myndighet regeringen be­stämmer skall få ge de närmare föreskrifter som kan behövas om registerinnehållet. I förslaget anges t.ex. att registret får innehålla uppgifter rörande fysisk eller juridisk persons identitet. I propositio­nen anför föredraganden att detta kan gälla sådana uppgifter som namn, person- eller organisationsnummer, adress, telefon, post- eller bankgironummer.

Riksdagen 1989/90. 4 saml. Nrly


1989/90 KU2y


Enligt förslaget får tullregister föras och användas för                     1989/90:KU2y

1. fastställande, uppbörd, restitution och redovisning av tull, annan skatt och avgifter som skall betalas till tullverket,

2. fullgörande av övervaknings-, kontroll- och revisionsuppgifter inom tullmyndigheternas område,

3. planering och tillsyn av tullmyndigheternas verksamhet och

4. framställning av statistik och andra samlingar av uppgifter inom ramen för den verksamhet som tullmyndigheterna ansvarar för.

Det föreskrivs att bestämmelserna om tullregistret inte gäller det register som tullverket för i spaningssyfte med stöd av lagen (1965:94) om polisregister m.m. 1 propositionen anför föredraganden att tullre­gistret inte skall få användas för den typ av spaningsuppgifter för vilken spaningsregistret förs. Däremot skall det vara möjligt att hämta uppgifter ur ett ärende i samband med en tullmyndighets förundersök­ning avseende det ärendet.

Frågor som tas upp i motionerna

Utlämnande av personuppgift som kan användas för automatisk databehandling i vissa främmande länder

I propositionen anför föredraganden att uppgifterna i tullregistret även skall få användas för att upplylla tullmyndigheternas skyldighet i fråga om att tillhandahålla uppgifter till andra myndigheter och att detta även gäller sådan informationsskyldighet som en tullmyndighet kan ha gentemot en utländsk tullmyndighet enligt tullsamarbetsavtal. Enligt föredraganden finns det dock för närvarande inte någon avsikt att uppgifter skall översändas till utländska myndigheter i elektronisk form eller att i registret ta emot elektroniska uppgifter från utlandet. Han anför att en sådan utveckling kan bli möjlig i framtiden och att detta bör vara ett viktigt steg för att ytterligare effektivisera tullrutiner­na.

I ett yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över förslag till tullregisterlag m.m. har datainspektionen tagit upp frågan om utläm­nande av uppgifter till utlandet.

Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) fordras datainspektio­
nens medgivande till utlämnande av personuppgifter, om det kan antas
att uppgiften skall användas för automatisk databehandling i utlandet.
Något medgivande krävs dock inte, om personuppgiften skall användas
för automatisk databehandling enbart i en stat som har anslutit sig till
Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk data­
behandling av personuppgifter (Europarådskonventionen). Datainspek­
tionen anför att det kan antas att utländska tullmyndigheter har eller
kommer att införa ADB-stöd vid sin ärendehantering och konstaterar
att inspektionens medgivande fordras vid fullgörande av informations­
skyldighet genom tullsamarbetsavtal såvitt gäller länder som inte har
tillträtt konventionen. Datainspektionen måste utreda hur integritets­
skyddet är utformat i det berörda landet, och detta är en tidsödande
               .
process   som   förmodligen   kommer  att   kräva   medverkan   av  andra



myndigheter.  Enligt datainspektionens  uppfattning  borde detta  pro-         1989/90:KU2y

blem lösas inom ramen för tullregisterlagstiftningen. Datainspektionen anser att det är en allvarlig brist att dessa problem inte har analyserats i lagstiftningsärendet och är tveksam till om förslaget till tullregisterlag bör föreläggas riksdagen.

I propositionen konstaterar föredraganden att man självfallet måste fullfölja de förpliktelser som Sverige har åtagit sig mot andra stater i fråga om utlämnande av uppgifter i tullfrågor oavsett om uppgifter­na här förvaras på papper eller i elektronisk form. Han anför att den fråga som datainspektionen har väckt kommer att granskas ytterligare i det vidare lagstiftningsarbetet. Enligt hans mening är emellertid de problem som inspektionen pekar på inte av den omfattningen att de bör utgöra ett hinder för att införa tulldatasystemet enligt planerna. Han pekar därvid på att det inledningsvis bara kommer att vara ett begränsat antal uppgifter som registreras och att problemen bara kan uppstå när det är fråga om att lämna ut personuppgifter till länder som inte är anslutna till den nämnda konventionen. Om frågor om sådant utlämnande av uppgifter ändå skulle uppkomma innan en lösning har åstadkommits, får detta enligt föredraganden hanteras inom ramarna för den gällande lagstiftningen, även om ett sådant förfarande skulle vara omständligt.

I motion Skl2 yrkande 1 förklarar motionärerna att de delar datain­spektionens uppfattning och att frågan borde ha penetrerats i anslut­ning till lagstiftningsarbetet och eventuellt lösts i lagen.

Sökbegrepp

När ett visst ärende skall eftersökas i tullregistret måste vissa sökbe­grepp användas. 1 den föreslagna lagen anges de sökbegrepp som vanligen skall användas. Dessa grundläggande sökbegrepp skall vara tullidentifikationsnummer och person- eller organisationsnummer. Men även andra sökbegrepp skall kunna användas.

1 sitt yttrande pekar datainspektionen på att riskerna för integritets­intrång blir större ju friare sökbegrepp som kan användas. Inspektio­nen efterlyser en fullständig reglering i lag eller förordning av vilka sökbegrepp som skall få användas. I propositionen anför föredragan­den att det enligt hans mening inte finns skäl att i tullregisterlagen försöka göra en uttömmande reglering av vilka sökbegrepp som skall finnas i tulldatasystemet. I den mån det finns skäl att förbjuda använd­ningen av vissa sökbegrepp bör detta enligt föredraganden ske i en kommande förordning. Han pekar på att datainspektionen dessutom enligt 6 a § datalagen har möjlighet att meddela föreskrifter i detta avseende i den mån regering eller riksdag inte har lämnat sådana föreskrifter.

I motion SklO förklarar motionärerna att de delar datainspektionens uppfattning. De anser att sökbegreppen måste regleras ordentligt i lagen. Samma uppfattning framförs i motion Skl2 yrkande 2. I den motionen efterlyser motionärerna ett klarläggande om det är meningen att  uppgifter om  hela befolkningen  skall  föras in  i registret.  Enligt

1* Riksdagen 1989/90. 4 saml. Nrly


motionärerna  bör   personuppgifterna   begränsas  till  att  avse  sådana    1989/90:KU2y

personer som har eller inom de senaste sex åren har haft ärende hos

tullverket.

Även i motion Sk9 yrkande 3 tas frågan om sökbegreppet upp. Motionärerna förklarar att de delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen utom när det gäller användningen av person­nummer. De anser att den information som finns i de fyra sista siffrorna i personnumret inte kan vara nödvändig för tullens arbete och att det är stötande för den personliga integriteten att denna information skall kunna samköras med annan information.

Gallring av personuppgifter

Enligt den föreslagna tullregisterlagen skall, om inte något annat är föreskrivet, uppgifter som hör till ett tullregisterärende gallras ur registret sex år efter utgången av det kalenderår då uppgiften lämnades. Enligt motion Skl2 yrkande 3 riskerar man med detta förslag i genomsnitt ett halvt års onödig lagring av känsliga uppgifter. Enligt motionärerna bör den automatiska gallringen i stället ske direkt efter sex år.

Att hålla personuppgifterna aktuella

Förslaget till tullregisterlag innehåller inte någon bestämmelse om att personuppgifter som har förts in i registret skall hållas aktuella. I motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, anförs att personuppgifter­na måste hållas aktuella under de sex år som de finns införda i registret. Enligt motionärerna är det viktigt att nya ärenden som eventuellt kommer in under den tiden och som berör en viss person kommer att behandlas med korrekta och aktuella persondata.

Brottsspaning samköming

I förslaget till tullregisterlag regleras de fall där det för registrets funktion krävs att sambearbetning sker i tullregistret med uppgifter från andra personregister. Det gäller register hos riksskatteverket, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Om sambearbetning bör ske i andra fall får detta enligt vad som anförs i propositionen regleras i annan författning eller genom tillstånd från datainspektio­nen.

I propositionen konstateras att möjligheterna att snabbt kombinera maskjnläsbara uppgifter som lämnas vid olika tidpunkter och för olika syften kan ge resultat som framstår som oförutsedda och stötande. Föredraganden anför att det därför bör finnas en begränsning för i vilka fall som uppgifter från tullregjstret skall få lämnas ut i maskin­läsbar form till andra myndigheter. De fall där utlämnande av uppgif­ter från tullmyndigheter i dag skall ske i maskinläsbar form regleras i den föreslagna tullregisterlagen. Det gäller uppgifter till statens jord­bruksnämnd, kommerskollegium, riksskatteverket, länsskattemyndig-heterna och riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter i



registret lämnas ut i maskinläsbar form endast om detta följer av lag            1989/90:KU2y

eller förordning eller om regeringen eller den myndighet som rege­ringen bestämmer har medgett det.

I motion Sk 12 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, begär motionärerna att riksdagen skall som sin mening ge till känna vad som anförs i motionen om samköming. 1 denna del konstaterar motionärerna till en början att tullregistret inte skall användas för sådan brottsspaning som tullens spaningsregister används för. De anför vidare att det ingår i tullens ansvar för kontroll och övervakning och att detta innebär att tullens register torde komma att innehålla uppgifter om att någon kan misstänkas för brott. Motionärerna uttalar att obegränsade sökmöjlig­heter kan vara integritetskränkande genom att det går att göra sam­manställningar. De menar att uppgifterna i de flesta fäll är sekretes­skyddade och att tullen emellertid är skyldig att först använda alla tillåtna sökmöjligheter för att få fram uppgifter innan sekretessen prövas.

I motion Sk9 yrkande 2 tar motionärerna upp uttalandet i proposi­tionen att tullregistret inte skall användas i brottsspaningssyfte. De menar att det inte framgår hur denna begränsning skall efterlevas och hur man skall kontrollera att begränsningen efterlevs. De begär därför att regeringen skall undersöka hur man skall undvika att ett tullregist­er används för spaning inom eller utom landet.

Elektroniskt dokument

I förslaget till ändring i tullagen infors ett nytt begrepp i rättssystemet, det elektroniska dokumentet. Med elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Den närmare tekniska lösningen bör enligt före­draganden inte regleras i lag eftersom området befinner sig under utveckling. Det föreslås att generaltullstyrelsen skall kunna ge tillstånd till att tulldeklaration och andra uppgifter som skall avges enligt vissa tullförfattningar får avlämnas genom ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet. Elektroniska dokument skall ha samma ställning som pappersdokument i tullklareringssammanhang.

I motion Sk9 yrkande 4 anför motionärerna att det är otillfredsstäl­lande att det inte finns bestämmelser i lagen som närmare anger den tekniska lösningen av elektroniska dokument. Regeringen bör enligt motionärerna analysera formerna för elektroniska dokument och pro­blemet med ansvaret för dessa.

Regleringen av frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses ha kommit in till myndigheten

1 förslaget till ändring i tullagen finns en bestämmelse som anger när

ett elektroniskt dokument i förvaltningsrättslig mening skall anses ha

kommit in till en tullmyndighet. Av praktiska skäl som redovisas i

propositionen anses den bestämmelsen inte helt kunna överensstämma

med tryckfrihetsförordningens föreskrifter om när en upptagning som              5

avser personregister blir att betrakta som allmän handling. 1 proposi-



tionen tar föredraganden upp frågan om bestämmelsen bör föras in i           1989/90:KU2y

förvaltningslagen (1986:223). Han anför att det i och för sig finns skäl som talar för en sådan lösning men anser att det dock nu är lämpligare att placera bestämmelsen i den lagstiftning som avser det enda förvalt­ningsområde som hittills är aktuellt. En placering av bestämmelsen i förvaltningslagen bör enligt föredraganden ske först när man har fått en bättre bild av hur utvecklingen på andra förvaltningsområden i det här avseendet kommer att bli.

Enligt motion Skl2 yrkande 5 bör frågan om när ett elektroniskt dokument skall anses ha kommit in till myndigheten regleras i förvalt­ningslagen.

Utskottets bedömning

Utskottet vill inledningsvis anföra följande.

Trots att förevarande lagstiftningsärende avser ett begränsat och mycket speciellt förvaltningsområde rör det några principiellt viktiga frågor inom den offentliga rätten när det gäller ADB-användning, såsom dokumentbegreppet, offentlighetsprincipen, integritetsskyddet och anhängiggörandet av ärenden med användning av datateknik. Frågor av detta slag har behandlats av data- och offentlighetskommit­tén (DOK). När det gäller DOK:s arbete hänvisar utskottet till utskot­tets betänkande om datafrågor, 1988/89:KU28. Utgångspunkten för DOK:s arbete har varit att behandla dessa frågor ur ett brett perspektiv för hela den offentliga förvaltningen. Frågorna bereds för närvarande inom regeringskansliet och har därför inte kunnat prövas av riksdagen. Enligt utskottets mening hade det varit till fördel om riksdagen hade kunnat ta ställning till dessa principiella frågor i ett vidare samman­hang än vad som kan bli fallet i detta ärende. En datorisering av tullklareringsärendena är emellertid angelägen och bör inte fördröjas. Utskottet motsätter sig därför inte att datoriseringen ges rättslig grund genom den föreslagna lagstiftningen. Utskottet vill dock betona att det inte är givet att de lösningar som valts på detta förvaltningsområde också kan användas på andra förvaltningsområden. Utskottet vill också understryka att de lösningar som kan komma att väljas för förvaltning­en i stort kan medföra att ändringar måste göras på det nu aktuella området.

Utskottet övergår så till att behandla de speciella frågor som har väckts i motionerna.

När det gäller den fråga om utlämnande av uppgifter till utlandet som
tas upp i motion Skl2 yrkande 1 får utskottet anföra följande. Som
framgår av propositionen kommer det till en början endast att vara
fråga om ett begränsat antal fall där personuppgifter kommer att
lämnas ut till stater som inte är anslutna till Europarådskonventionen.
I dessa fall kommer integritetsintressena att tas till vara i samband med
att datainspektionen prövar frågan om utlämnande enligt 7 kap. 16 §
sekretesslagen. Som datainspektionen har anfört kommer detta att bli
byråkratiskt  tungrott  och   med  tiden  vålla  inspektionen  och  andra
            

myndigheter åtskilligt arbete. Utskottet utgår från att regeringen kom-



mer att beakta frågan i det vidare lagstiftningsarbetet och att regeringen    1989/90:KU2y

kommer att förelägga riksdagen förslag till  hur dessa problem skall

lösas.

När det gäller frågan om huruvida uppgifter om hela befolkningen (motion Skl2 yrkande 2) skall föras in i registret vill utskottet peka på de föreskrifter i den föreslagna lagen som anger för vilka ändamål tullregistret får föras och som utskottet har redogjort för i det föregående. Av dessa föreskrifter framgår att det självfallet inte är fråga om att uppgifter om hela befolkningen skall föras in i registret.

1 lagförslaget anges tre grundläggande sökbegrepp, nämligen tulliden­tifikationsnummer och person- eller organisationsnummer. Ytterligare sökbegrepp skall emellertid kunna användas. Enligt propositionen skall den ytterligare regleringen av användningen av sökbegreppen ske genom förordning och myndighetsföreskrifter. Frågan om vilka sökbe­grepp som skall få användas i ett register är av stor betydelse för skyddet av den enskildes integritet. Enligt utskottets mening bör därför som krävs i motionerna SklO och Skl2 yrkande 2 användning­en av sökbegreppen regleras i lagen. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning.

När det gäller frågan om användning av personnummer konstaterar utskottet att tullregistret enligt den föreslagna lagen får sambearbetas med register hos riksskatteverket i fråga om registrerade skattskyldiga samt med register hos kommerskollegium och statens jordbruksnämnd i fråga om import- och exportlicenser. Utskottet har ingen erinran mot en sådan sambearbetning. För sambearbetningen är det givetvis angelä­get att juridiska och fysiska personer kan identifieras enligt gängse förfaringssätt. Detta innebär enligt utskottet att de fyra sista siffrorna i personnumret inte såsom krävs i motion Sk9 yrkande 3 kan avvaras utan stora olägenheter. Personnumret bör därför få användas i registret.

Enligt utskottets mening torde det gallringsförfarande som motionä­rerna föreslår i motion Skl2 yrkande 3 vara alltför omständligt i förhållande till den fördel det skulle innebära från integritetssynpunkt. Utskottet anser mot denna bakgrund att gallringen bör ske på det sätt som föreslås i propositionen.

När det gäller kravet att hålla personuppgifter aktuella, som förs fram i motion Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, är det enligt utskottets mening självklart att gamla eller felaktiga uppgifter i registret som härrör från ett ärende kommer att rättas i samband med behandlingen av ett nytt ärende.

I motionerna Skl2 yrkande 4, såvitt nu är i fråga, och Sk9 yrkande 2 tas frågan om användningen av tullregbtret i brottsspanings­syfte upp. I propositionen anförs att tullregistret inte skall kunna användas för brottsspaning. Utskottet delar denna uppfattning och finner att den föreslagna lagen om tullregister har utformats så att någon sådan användning inte blir möjlig. Enligt lagen får nämligen tullregistret bara användas för de ändamål som anges  i  lagen. Som



framgår av utskottets redogörelse i det föregående är brottsspaning inte    1989/90:KU2y

något sådant ändamål. Det saknas därmed lagliga förutsättningar för att använda tullregistret för brottsspaning.

I motion Sk9 yrkande 4 krävs att det i lagen tas in uttömmande bestämmelser om elektronbkt dokument. Hur den närmare tekniska lösningen av elektroniskt dokument bör regleras bör emellertid enligt utskottets mening lämpligen inte bestämmas i lag. Utskottet delar alltså den bedömning som gjorts i propositionen.

Enligt motion Skl2 yrkande 5 bör bestämmelsen om när ett elektro­nbkt dokument skall anses ha kommit in till myndigheten tas in i förvaltningslagen och inte som föreslås i propositionen i tulla­gen. Som princip bör enligt utskottet gälla att föreskrifter om anhäng-iggörande av ärenden hos förvaltningsmyndigheterna med användande av ADB-teknik tas in i förvaltningslagen. Sådana bestämmelser måste dock kunna tillämpas på olika typer av myndigheter, och som framgår av vad utskottet anfört inledningsvis har riksdagen ännu inte förelagts förslag om detta. I förevarande fall är bestämmelsen utformad så att den endast kan tillämpas på ärenden hos tullmyndigheterna. Utskottet delar därför bedömningen att föreskriften bör tas in i tullagen. Det är angeläget att frågan om en reglering av elektroniska dokument i förvaltningsförfarandet får en generell lösning på grundval av DOK:s olika förslag. Föreskriften i tullagen bör då ersättas med en allmän bestämmelse i förvaltningslagen.

Stockholm den 30 november 1989 På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Torgny Larsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Rosa-Lill Wåhlstedt (s).

Avvikande meningar 1. Sökbegreppet

Olle Svensson, Catarina Rönnung, Kurt Ove Johansson, Sture Thun, Sören Lekberg, Torgny Larsson, Ulla Pettersson och Rosa-Lill Wåhl­stedt (alla s) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Frågan om vilka sökbe­grepp" och slutar med "förslag till lagstiftning" bort ha följande lydelse:



Utskottet anser att det inte är möjligt att i ett sammanhang uttöm-  l989/90:KU2y

mande reglera alla de sökbegrepp som skall få användas, vilket krävs i motionerna SklO och Skl2 yrkande 2. Enligt utskottets mening är det emellertid viktigt att användningen av sökbegrepp begränsas med hän­syn till kraven på integritet. Från denna utgångspunkt finner utskottet att det är lämpligt att bestämmelser om att de nämnda grundläggande sökbegreppen får användas ges i lagen. Om fråga uppstår om använd­ning av andra sökbegrepp som är av samma centrala betydelse från integritetssynpunkt, bör detta enligt utskottets mening därför också regleras i lagen. 1 de fall där integritetsintressena inte gör sig lika starkt gällande bör regleringen kunna handhas av regeringen och datainspek­ tionen. I detta sammanhang vill utskottet liksom föredraganden i propositionen peka på det ansvar att ta till vara integritetsintressena som dafainspektionen har då inspektionen meddelar föreskrifter med stöd av 6 och 6 a §§ datalagen.

2. Personnummer

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "När det gäller frågan om användning av personnummer" och slutar med "få användas i registret" bort ha följande lydelse:

När det gäller användningen av personnummer anser utskottet att den information som innefattas i de fyra sista siffrorna inte behövs för tullens arbete. Dessa siffror är inte nödvändiga för de fall där sambear­betning skall kunna göras enligt den föreslagna lagen. Om fullständiga personnummer får användas i registret, öppnar det möjligheter för sådana samkörningar med annan information som är stötande för den personliga integriteten. I likhet med vad som anförs i motion Sk9 yrkande 3 anser utskottet därför att de fyra sista siffrorna i person­numret inte bör få användas i tullregistret.

3. Brottsspaning

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Utskottet delar denna uppfattning" och slutar med "tullregistret för brottsspaning" bort ha följande lydelse:

Det är dock inte förklarat hur denna begränsning skall efterlevas och hur man skall kontrollera att begränsningen efterlevs. Utskottet vill särskilt peka på att svenska tullmyndigheter till följd av tullsamar­betsavtal med andra länder tillhandahåller uppgifter till utländsk tull­myndighet, vars regler kan vara av annan beskaffenhet än de svenska. Det fordras enligt utskottets mening säkra garantier för att tullregistret inte används för spaning inom eller utom landet. Utskottet anser att regeringen för riksdagen bör redovisa hur sådana garantier kan skapas.



4. Elektroniskt dokument                                    i989/90:KU2y

Hans Leghammar (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken "Utskottets bedömning" som börjar med "Hur den närmare tekniska" och slutar med "som gjorts i propositionen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det helt otillfredsställande att den teknis­ka lösningen av elektroniskt dokument inte regleras i lagen. 1 lagen bör det finnas klara och entydiga former för hur ansvaret för ett elektroniskt dokument skall åvila en viss person.

Särskilt yttrande

Hans Leghammar (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna anser att det på detta stadium är fel att införa det föreslagna tullregistret. Propositionen bör därför avslås i sin helhet. Regeringen bör återkomma med en ny proposition i frågan när den kritik som framförts i motion Sk9 har kunnat bemötas på ett tillfreds­ställande sätt. Trots denna huvudinställning har partiet inte velat avstå från att ta ställning till de olika delar i propositionen som hör tiil utskottets ansvarsområde.

10