Finansutskottets yttrande 1988/89:FiUly

Inkomstskatten för år 1989, extra avdrag för folkpensionärer, uppbörd av B-skatt och kvarskatteavgift på fyllnadsinbetalningar, m.m. (prop. 1988/89:46)


1988/89 FiUly


Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 8 november 1988 beslutat bereda finansutskottet tillfälle atf yttra sig över proposifion 1988/89:46 om inkomstskatten för år 1989, extra avdrag för folkpensionärer, uppbörd av B-skatt och kvarskatte­avgift på fyllnadsinbetalningar, m.m. jämte motionerna 1988/89:Skl9-Sk26.

Frågor inom finansutskottets ansvarsområde

Finansutskottet tar i detta yttrande upp några av de samhällsekonomiska utgångspunkterna och effekterna av förslagen fill inkomstskatter för år 1989, folkpensionärernas extra avdrag, uppbörd av B-skatt och kvarskatteavgift på fyllnadsinbetalningar. Utskottet gör också vissa beräkningar av de stafsfinan-siella effekterna av förslagen i propositionen och i mofionerna.

Samhällsekonomisk bakgrund

Den svenska ekonomin har utvecklats betydligt starkare än vad som kunde förutses i våras. I finansplanen beräknades den samlade produktionstillväx­ten i Sverige, BNP, öka med 1,7 % år 1988. I den reviderade finansplanen justerades prognosen upp till 2,2 % och enligt den bedömning som konjunk­turinsfitutet gjorde i sin oktoberrapport beräknas ökningen bli 2,8 %.

Orsaken till atf tillväxten blivit betydligt starkare än väntat beror främst på utvecklingen av den internationella konjunkturen. BNP-fillväxten i OECD-området beräknas bli ca 4 % mellan 1987 och 1988. Uppsvinget i konjunktu­ren har lett fill en kraftig expansion av väridshandeln. Den ökar med ca 8 % och har förstärkts av efterfrågans inriktning på investeringsvaror. En viss utjämning tycks ha skett av obalanserna mellan de tre stora industriländerna framför allt räknat i reala termer och genom aft underskottet i USA:s handels- och bytesbalans minskat oväntat snabbt under första halvåret i år. I Västtyskland tenderar dock överskottet snarast att öka återigen. Trots atf efterfrågan vuxit kraftigt har löneökningstakten hittills endast accelererat måttligt även i de länder där kapacitefsutnyffjandet är högst som t.ex. i USA. Även ökningen av konsumentpriserna har varit måttlig. För år 1988 beräknas ökningstakten inom OECD-området bli ca 3 3/4 % och för år 1989 förutses enligt konjunkturinstitutet en uppgång på ca 4 1/4%.

1 Riksdagen 1988/89. 5 saml. Nr ly


För Sveriges del har den reala utrikesbalansen trots den gynnsamma 1988/89:FiUly internationella konjunkturen fortsatt atf försämras första halvåret i år. Tillväxten i BNP har varit för svag i förhållande fill ökningen av den inhemska efterfrågan. Trots en kraftig sysselsättningsökning, som bidragit till att pressa ned arbetslösheten ytterligare, har tillgången på produktionsre­surser utgjort en påtaglig restriktion för tillväxten under år 1988. Det finns därför en påtaglig risk att efterfrågan dels i högre grad riktas mot utlandet och bidrar till atf försämra bytesbalansen, dels driver upp priserna.

Den totala inhemska efterfrågan väntas öka med 3,5 % år 1988 aft jämföra med en produktionstillväxt på 2,8 %. Det innebär att importen väntas öka med drygt 5,5 %. Produktivitetstillväxten antas bli fortsatt svag och syssel­sättningsökningen räknat i antal arbetstimmar beräknas uppgå fill 2 % under år 1988. För år 1989 torde ökningen till följd av utbudsbegränsningar enligt konjunkturinstitutets bedömning infe kunna bli mer än hälften så stor.

Under år 1988 förutses lönenivån stiga med 7,5 %. Den ligger dock betydligt över genomsnittet för våra största konkurrentländer. Samfidigt är som nämnts produktivitetstillväxten låg. Det innebär att lönekostnadsut­vecklingen blir hög och därmed ett hot mot näringslivets konkurrensför­måga.

Det saknas i dagsläget underlag för prognoser över löneutvecklingen år 1989. I konjunkturinstitutets höstrapport och i proposition 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. görs en schablonmässig framskriv­ning av löneökningarna med 7 %. Konsumentpriserna beräknas under denna förutsättning stiga med knappt 6 %. I propositionen understryks dock atf denna utveckling, om den realiseras, infe är förenlig med den ekonomiska polifikens långsikfiga mål. Politiken måste därför ges en sådan inriktning atf inflationstendenser i all möjlig utsträckning hålls tillbaka.

Den privata konsumfionen beräknas i år och nästa år öka väsentligt långsammare än under de närmast föregående åren. De senaste årens nedgång av sparkvoten skulle därmed avstanna, men hushållssparandet blir alltjämt negafivt.

Den mest angelägna uppgiften för den ekonomiska polifiken för närvaran­de är atf begränsa inflationen. Pris- och löneökningarna är högre i Sverige än i våra konkurrentländer. Sparandet är för lågt och def finns tendenser fill överhettning på arbetsmarknaden. Def framstår därför som särskilt angelä­get atf åtgärder vidtas som kan bidra fill att öka arbetskraftsutbudet, ta bort flaskhalsar i ekonomin, förbättra rörligheten samt atf dämpa kostnadsut­vecklingen. Genom atf förändra skattesystemet kan sparande och arbetsut­bud sfimuleras och rörligheten på arbetsmarknaden ökas.

Utskottet kommer att i ett särskilt betänkande 1988/89:FiU10 behandla de åtgärder som bör vidtas samtidigt med dem på skatteområdet för att sfimulera utbudssidan i ekonomin.

Inkomstskatten för år 1989

I propositionen föreslås en justering av inkomstskatteskalan som innebär att skatteuttaget sänks med 3 procentenheter i alla inkomstintervall, utom det första där den stafiiga skaften utgår med 5 %. Def första infervallefs övre gräns föreslås däremot bli höjt från 70 000 kr. till 75 000 kr. Det innebär att i



def utvidgade skiktet sänks skatteuttaget från 20 %till5 %. Sänkningarna av 1988/89:FiUly
skattesatserna ger en skattesänkning i inkomstskikten över 100 000 kr. på
mellan 3,4 % och 4,6 %. Med hjälp av tabell 2 i proposifionen kan beräknas
att vid antaganden om genomsnittliga underskoftsavdrag, en löneökning på
7 % och en genomsnittlig prisökning på 6 % - vilket motsvarar antagandena
i proposition 1988/89:46 - får inkomsttagarna i intervallet 70 000-300 000 kr.
          . .

en real inkomstökning efter skatt på upp till 1,5 % till följd av skattesänk­ningen. Av tabellen framgår också som ett beräkningsalternafiv aft om löne-och prisökningen skulle bli lägre, t.ex. 4 resp; 3 %, så får dels flera inkomsttagare del av realinkomstökningen, dvs. även de med inkomster under 70 000 kr., dels blir det reala utfallet för samfliga större - över 2 % i intervallet 130 000-150 000 kr.

Det statliga inkomstbortfallet i budgeten beräknar utskottet till 3,1 miljarder kronor för breddningen av det första inkomstintervallet och fill 6,6 miljarder kronor för övriga justeringar i inkomstskafteskalan.

I motion Skl9 (m) anförs dels att inkomsfskaffeskalan bör inflationsjuste-ras, vilket innebär att basenheten räknas upp med 6 %, dels att vissa justeringar bör göras i hela inkomstskafteskalan som innebär större sänk­ningar av skaftesatsen än vad regeringen föreslår främst i de högsta inkomstskikten. Tekniskt sett görs sänkningarna i skalan för det s.k. tilläggsbeloppet. Därigenom påverkas inte värdet av underskotfsavdragen. Mofionärernas förslag innebär aft skaften sänks även i def första inkomstin­tervallet. En inkomsttagare med 70 000 kr. i beskattningsbar inkomst får en sänkning med 350 kr. medan en med 300 000 kr. får ca 12 800 kr. i lägre skaft.

I motion Skl9 (m) sägs vidare atf studier som gjorts visar att en sänkning av marginaleffekterna i skatte- och bidragssystemet kan beräknas ha en mycket positiv effekt på utbudet av arbetskraft och därmed den ekonomiska tillväxten. Den högre ekonomiska tillväxten leder fill större statsinkomster. Resultatet av de studier som gjorts visar aft en sänkning av den storleksord­ning som mofionärerna förordar för år 1989 t.o.m. kan komma att ge överskott för statskassan. Det kan emellertid ta tid innan dessa effekter slår igenom fullt ut. Därför kan sänkningarna av marginalskatter mötas med vissa besparingar. Mofionärerna avser att återkomma med förslag till sådana åtgärder i januari vid behandlingen av budgetproposifionen.

I motion Sk23 (fp) föreslås dels att inkomstskatteskalan inflafionsjusteras, dels att skattesatsen i intervallen över 7 basenheter sänks med 4 procentenhe­ter. Skaftesänkningen i kronor räknat blir därmed för inkomsttagare med 100 000 kr., 200 000 kr. resp. 300 000 kr. i årsinkomst ca 1 100 kr., 6 300 kr. resp. 11 600 kr. Motionärerna hänvisar till mofiveringen i den med anledning av proposifion 1988/89:47 väckta mofionen Fill (fp). I denna sägs att effekterna på den inhemska efterfrågan av dessa och andra förslag som motionärerna för fram sammantaget innebär en viss dämpning. Den påspädning av efterfrågan som sänkningen av inkomstskaften innebär uppvägs nämligen, enligt mofionärerna, av den redan beslutade höjningen av oljeskatten och av de av motionärerna föreslagna sparfrämjande åtgärderna samt av motionärernas förslag om reducerade bostadssubventioner. Motio­närerna för också fram ett förslag om ett förvärvsavdrag för pensionärer som



förutses få omedelbara effekter på arbetsutbudet.                      1988/89:FiUly

I mofion Sk26 (c) accepteras regeringens förslag fill justering av inkomst­skaften men, säger motionärerna, en isolerad sänkning av marginalskatter­na, så som föreslås i propositionen, innebär att höginkomsttagarna får de största skattesänkningarna medan låginkomsttagare, deltidsarbetande och många småföretagare inte får någon sänkning alls. Detta skapar inflations­drivande spänningar i ekonomin. Lönerörelsen försvåras såväl av inflations­hotet som av den bristande rättvisan. Def är därför .enligt motionärerna nödvändigt atf även låginkomsttagarna får bättre villkor. Motionärerna föreslår därför att en särskild skattereduktion om 1 000 kr. lika för alla skattebetalare införs. Kostnaden härför bör enligt mofionärerna finansieras genom höjd oljeskatt, höjd kolskatt, genom införandet av en uranskaft samt genom lika beskattning av värme och el vid kondenskraffproduktion.

Genom åtgärderna åstadkoms enligt mofionärerna en viss finanspolitisk åtstramning i förhållande till regeringens förslag. Behovet aft finansiera marginalskattesänkningen måste slutligt bedömas när man kan se vilka konkreta effekter som uppstår av bl.a. skatteomläggningen. Om t.ex. löner och priser fortsätter aft sfiga snabbare än i omvärlden kan en ytterligare finansiering av skattereformen bli nödvändig, sägs det i motion Sk26 (c).

I motion Sk20 (vpk) accepteras proposifionens förslag till breddning av det första intervallet i inkomstskafteskalan till 75 OOOkr. Övriga justeringar av inkomsfskaffeskalan avvisas av fördelningspolitiska skäl. Motionärerna delar inte uppfattningen aft sänkta marginalskaffer skulle verka återhållande på löneökningarna. Det är inte troligt att höginkomsttagarna accepterar låga löneökningar. Därmed kan omfattande marginalskatfesänkningar leda fill kompensatoriska löneökningskrav och därmed rnotverkar åtgärden sina syften. Motionärerna föreslår i stället att en skattereduktion införs som är 500 kr. upp fill 65 000 kr., ökar till 2 000 kr. mellan 65 000 kr. och 85 000 kr. i inkomst och utgår med 2 000 kr. fill 180 000 kr., och trappas av däröver så att den är helt reducerad vid 300 000 kr.

1 motion Sk24 (mp) avstyrks den föreslagna marginalskattesänkningen. Breddningen av def första skatfeinfervallef accepteras och därutöver krävs aft grundavdraget skall höjas väsentligt.

Utskottet redovisar i följande tabell de totala kostnaderna för propositio­nens och motionernas förslag.



Tabell 1. Beräknade kostnader för förslag i proposition 1988/89:46 samt i motioner       1988/89:FiUly Miljarder kronor

Åtgärd

Propo­sition

Motione

:rna

(m)

(fp)

(c)

(vpk)

(mp)

Breddning av inkomstskikt

3,1

_

_

3,1

3,1

3,1

Justering av skatteskala

6,6

11,7

9,6

6,6

-

-

Indexreglering av skatteskala

-

4,7

4,8

-

-

-

Skattereduktion och slopande

av grundbelopp

-

-

-

6,3

8,5

-

Grundavdrag

-

-

-

Extra avdrag för pensionärer'

0,2

0,6

0,6

0,2

06

0,2

Av motionärerna föreslagen

finansiering (motionärer-

nas beräkning)

- Höjd oljeskatt

-

-

-

-3,6

-

-

- Höjd kolskatt

-

-

-0,8

-

-

- Uranskatt

_

-

-

-2,0

~

-

- Lika beskattning av värme

och  el   vid  kondenskraft-

produktion

-

-

-.

- 1,0

-

-

SUMMA

9,9

17,0

15,0

8,8

\1,1

3,3

' Kostnaden härför drabbar i första hand kommunerna. Den kostnad som anges i tabellen avser såväl statens som kommunernas kostnader.

I propositionen föreslås inte någon finansiering av inkomstskattesänkningen. Utskottet konstaterar aft det inte heller i någon av de väckta motionerna framförs något krav på finansiering av de av regeringen framlagda förslagen till justering av inkomstskatterna i de fall förslagen accepteras av mofionärer­na. Infe heller har någon finansiering föreslagits för de alternafiv fill marginalskattesänkningar som läggs fram i andra mofioner. I motion Skl9 (m) hänvisas fill den bedömning man kommer atf göra när budgetpropositio­nen läggs fram. I motion Fill (fp) hänvisas vad gäller finansiering bl.a. till den höjning av oljeskaften som riksdagen beslutade om i våras. Vidare hänvisas till förslag om sparstimulerande åtgärder vars konkreta innehåll riksdagen torde få ta ställning till längre fram. Det är således inte några förslag som kan förväntas innebära någon ytterligare dämpning av efterfrå­gan för år 1989.1 motion Sk26 (c) har dock, som nämnts, finansieringsvägar angetts för det förslag om en särskild skattereduktion som framläggs. Enligt mofionärerna innebär finansieringen också en viss finanspolifisk åtstram­ning.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i såväl propositionen som i flera av motionerna att det centrala problemet för den svenska ekonomin för närvarande är att pris- och löneökningarna är högre i Sverige än i omvärlden. En justering av inkomsfskatfeskalan innebärande marginalskatfesänkningar skulle kunna underlätta för parterna på arbetsmarknaden att träffa överens­kommelser om löneökningar på en relativt låg nivå, som likväl ger en real ökning av inkomsterna efter skatt och hänsyn tagen till inflafionen.

Om marginalskattesänkningen skulle finansieras genom höjningar av andra skatter, skulle det påverka prisnivån och därmed driva på kostnadsut­vecklingen ytterligare samfidigt som def reala utbytet för löntagarna av inkomstskattesänkningen skulle falla bort. Utskottet anser därför med stöd

1* Riksdagen 1988/89. 5.samt. Nr ly


av vad som anförs i propositionen och i flera mofioner att skatteutskottet i     1988/89: FiU ly dagsläget bör avstå från aft ange finansieringsvägar, för de föreslagna marginalskattesänkningarna.

Def finns dock som ufskottet ser det en mycket stor risk för att den inhemska efterfrågan skall komma att utvecklas alltför kraftigt under år 1989 med överhetfningstendenser som följd, vilket i sin tur kan driva upp kostnaderna ytterligare. Utskottet anser därför atf finanspolitiken i 1989/90 års statsbudget måste ges en stram inriktning.

Behovet av ytterligare åtsframningsåtgärder får bedömas sedan effekterna av avtalsförhandlingarna kan överblickas. Skulle lönerna även nästa år stiga snabbt trots marginalskattesänkningen kommer köpkraften att växa alltför ' kraftigt, vilket allvarligt skulle skada den samhällsekonomiska balansen. I ett sådant läge måste en verkningsfull åtstramning av den ekonomiska politiken vidtas.

Vad gäller marginalskattesänkningens storiek finns det som utskottet ser     <

det inte anledning aft förorda en större marginalskafiesänkning än den som
föreslås i propositionen. En sådan skulle dels öka inkomstbortfallet för staten
och driva upp efterfrågan, dels riskera atf de fördelningspolitiska effekterna
blev sådana att risk för kompensationskrav från andra grupper, som inte
berörs i lika hög grad av marginalskatfejusteringarna, växte sig starka och
drev upp lönekosfnadsökningarna. Utskottet finner mot denna bakgrund
propositionens förslag väl avvägt mellan de fö'slag som innebär större
marginalskatfesänkningar och de som innebär ett generellt avdrag eller en
skaftereduktion. Denna senare typ av åtgärder ger svagare incitament till
ökade arbetsinsatser och ökat sparande.
                                      ,  

Utskottet tillstyrker således från sina utgångspunkter proposifionens förslag och avstyrker de motioner som yrkar avslag på denna (Sk21 (vpk) yrkande 1) eller yrkar på en alternativ utformning av skatterna för 1989 (Skl9 .; (m) yrkande 2, Sk21 (vpk) yrkande 3, Sk23 (fp) yrkande 1, Sk24 (mp) yrkandena 1 och 3 samt Sk26 (c) yrkandena 1 och 2). Yrkande 2 i mofion Sk21 (vpk) torde vara tillgodosett med utskottets ställningstagande.

I mofion Sk23 (fp) yrkas atf def automatiska inftationsskyddet av skatteskalan återinförs.

Utskottet anser i likhet med mofionärerna aft skatteskalan måste anpassas till inflationsutvecklingen. Detta kan ske antingen genom atf basenheten räknas upp med den beräknade inflationsutvecklingen eller genom att skatteskalan justeras på annat sätt. Utskottet anser aft den utvidgning av första skafteskikfet i skalan som föreslås i propositionen kan accepteras som en inflationsanpassning för år 1989.

Frågor om den framtida inkomstbeskattningen utreds för närvarande i en parlamentarisk kommitté (RINK, Fi 1987:07). Finansutskottet anser mot denna bakgrund atf yrkande 2 i motion Sk23 (fp) bör avstyrkas av skaffeufskoffet.

Även de frågor om skattepolitikens allmänna inriktning på längre sikt som tas upp i motionerna Sk 19 (m) och Sk26 (c) är föremål för överväganden i de arbetande skatfeutredningarna. Förutom den nämnda utredningen arbetar en kommitté med företagsbeskattningen (Fi 1985:06) och en med den



indirekta beskattningens omfattning och utformning (Fi 1987:06). Utskottet     1988/89:FiUly ser därför inte skäl för riksdagen att nu vidta några åtgärder med anledning av vad som anförs i motion Skl9 (m) yrkande 1 eller i motion Sk26 (c) yrkande

3.                                                     '                                                  .

Extra avdrag för folkpensionärer, m.m.

I propositionen föreslås att det extra avdraget för pensionärer skall trappas av med en enhetlig procentsats som är så avpassad aft avdraget för ensamstående faller bort helt om den taxerade inkomsten överstiger 85 000 kr. i stället för som nu i tre olika skikt, där avdraget är helt borta vid en taxerad inkomst överstigande 85 400 kr. år 1988. För gift pensionär sker avtrappningen med samma procentsats som för ensamstående.

I propositionen föreslås även aft om förmögenhet överstiger 100 000 kr. skall det extra avdraget för folkpensionärer avtrappas med 10 % av överskjutande förmögenhetsvärde i stället för aft som nu börja reduceras resp. helt falla bort vid förmögenheter överstigande 90 000 kr. resp. 150 000 kr.

Vidare föreslås att inkomstprövningen av det kommunala bostadstillägget (KBT) fill ålderspensionärer med låg pension förändras så, att det inte reduceras för pensionärer som vid sidan av sin pension har arbetsinkomster.

I mofionerna Skl9 (m) och Sk23 (fp) avslås förslagen till ändrade avtrappningsregler för de extra avdragen med hänvisning till atf avdragen i vissa inkomsfintervall blir mindre i förhållande fill nuvarande regler. Förslagen innebär inte heller någon hållbar lösning på frågan om pensionä­rernas marginaleffekter. Vidare anser motionärerna aft förmögenhetsinne­hav infe bör påverka storleken av det extra avdraget. Vid fastställande av KBT bör bortses från inkomster av förvärvsarbete och inkomster av rörelse.

I motion Sk26 (c) accepteras förslagen om de extra avdragen under förutsättning att en skaftereduktion om 1 000 kr. införs. Förmögenhetsinne­hav bör enligt motionärerna inte påverka det extra avdragets storlek. KBT bör fastställas utan hänsynstagande till förvärvsinkomster, inkomster av jordbruk och rörelse.

Även i motion Sk20 (vpk) yrkas avslag på reglerna för extra avdrag med hänvisning till atf de i vissa intervall leder fill skattehöjningar. Vidare bör förmögenhet i form av egna hem eller fritidshus inte få påverka extra avdragefs storlek eller storleken på KBT.

I motion Sk24 (mp) accepteras förslagen vad gäller folkpensionärernas extra avdrag. Dessutom anförs att folkpensionen bör höjas.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

En utgångspunkt för pensionärernas extra avdrag är atf en ålderspensionär med minimiförmånerna folkpension och pensionstillskott skall få ett så stort extra avdrag att förmånerna blir helt befriade från skatt. En annan utgångspunkt har varit att ålderspensionärer, som har inkomster som väsenfiigt överstiger minimiförmånerna, inte skall beskattas väsenfiigt lindrigare än andra förvärvsarbetande i yrkesverksam ålder med samma inkomster. Dessa två utgångspunkter gör med nödvändighet att avtrappning­en ger betydande marginaleffekter. Det har dessutom av bl.a. tekniska skäl



ansetts önskvärt med en enhetlig avfrappningsprocent. Skulle avtrappningen l"o8/89:FiUly utsträckas till högre inkomstskikt tillkommer inkomstskafteskalans växande marginaleffekter. Def ter sig därför som lämpligt att avtrappningen inte utsträcks längre än fill den övre gränsen i def lägsta inkomstskatteinfervallet där den statliga skatten är endast 5 %. I skiktet närmast däröver stiger den till 20 % (enligt 1988 års skatteskala) eller till 17 % (enligt förslag i proposifio­nen för 1989). Genom att den övre gränsen i det första intervallet nu enligt propositionen föreslås höjd till 7,5 basenheter, dvs. 75 000 kr., kan avtrappningen utsträckas till en taxerad inkomst på 85 000 kr. vid ett grundavdrag på 10 000 kr. Avtrappningsprocenten skulle därmed vid ett basbelopp på 27 900 kr. för år 1989 bli 67 %.

Det leder dess värre till aft avdraget blir lägre i vissa intervall jämfört med nuvarande regler beroende på att man hittills har haft fre olika avtrappnings-satser. Eftersom jämkningen av det extra avdraget på grund av förmögen­hetsinnehav enligt propositionen skall justeras samtidigt och avtrappningen av de kommunala bostadstilläggen (KBT) avskaffas för arbetsinkomster samt basbeloppet räknas upp, torde inte någon pensionär få det sämre år 1989 än år 1988. De sammantagna effekterna av förslagen innebär flera fördelar. De mycket höga marginaleffekterna på förmögenhefsavkasfningen justeras så att de infe längre kommer atf kunna uppgå fill 100 % i något inkomst- eller förmögenhefsskikt vid en förmögenhetsavkastning av minst 9 %. Vidare kommer den pensionär som kan och så önskar att kunna öka sina arbetsinkomster utan atf det kommunala bostadstillägget minskar. Det innebär en sänkning av marginaleffekten med 33 %. Utskottet anser att def är värdefullt atf pensionärer som gör en viktig samhällsinsats kan få en rimlig nettoersätfning.

Mot bakgrund av förslagens samlade effekter fillstyrker utskottet proposi­tionens förslag till avtrappning av de extra avdragen. Ufskottet avstyrker således från sin utgångspunkt mofionerna Skl9 (m) yrkande 3, Sk23 (fp) yrkande 3 samt Sk20 (vpk) yrkande 4.

Aft såsom föreslås i motionerna Skl9 (m), Sk23 (fp) och Sk26 (c) helt bortse från förmögenhetsinnehav vid fastställande av det extra avdraget torde vid stora förmögenhetsinnehav te sig orättfärdigt. Utskottet anser därför att skatteutskottet bör avstyrka mofionerna Skl9 (m) yrkande 4, Sk23 (fp) yrkande 4 samt Sk26 (c) yrkande 7.

Förslaget att undanta förmögenhet som härrör från egna hem eller fritidshus vid beräkning av det extra avdraget har enligt utskottet vissa fördelningspolitiska fördelar. Utskottet saknar emellertid underlag för att bedöma de samlade effekterna av detta förslag och överiåter därför fill skaffeutskottef aft ta ställning i denna fråga.

Utskottet har också svårt atf se att arbetsutbudet skulle öka nämnvärt om de kommunala bostadstilläggen (KBT) infe heller skulle påverkas av inkomster av jordbruk och rörelse. 1 vart fall torde sambandet mellan arbetsinsats och ekonomiskt utfall vara svagare i dessa förvärvskällor än vid rena arbetsinkomster. Finansutskottet anser sig därför från sina utgångs­punkter inte ha tillräckligt underlag för att tillstyrka motionerna Ski9 (m) yrkande 7 och Sk26 (c) yrkande 6.

I motionerna Sk24 (mp) och Sk26 (c) fas frågan om folkpensionens storlek



upp. Det är en stor och betydelsefull fråga. Den bör prövas samlat med övriga frågor av budgetpolitisk vikt i anslutning fill budgetprövningen av förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Motionsyrkandena Sk26 (c) yrkande 4 och Sk24 (mp) yrkande 2 om att nu pröva dessa frågor bör därför avstyrkas av skatteutskottet.

Uttaget av preliminär B-skatt

I propositionen föreslås att uttaget av preliminär B-skatt som regel fortfaran­de skall motsvara 120 % av den slutliga skaften året före inkomståret. Om den slutliga skatten understiger den preliminära B-skatt som för samma inkomstår har debiterats enligt bestämmelserna i 13 § uppbördslagen (UBL), skall preliminär B-skatt tas ut med belopp som svarar mot 110 % ay den slutliga skatten. Preliminär B-skatt får dock inte fastställas till lägre belopp än som svarar mot den preliminära B-skatt som senast fastställts för året före inkomståret.

I motion Skl9 (m) föreslås att om inte preliminär självdeklaration lämnas skall den preliminära B-skatten motsvara den slutliga skaften för föregående års inkomst.

I motion Sk23 (fp) föreslås att det generella uppräkningstalet bestäms till 110 % i stället för 120 % som nu fillämpas.

Uppbörden av B-skatt framgår av följande tabell.

Tabell 2. Uttag av preliminär B-skatt


1988/89:FiUly


Fysiska personer

Inkomstår

Preliminär

Slutlig

Under-

Uttagsandel

B-skatt

skatt

uttag

(%)

1982

9 500

12 000

3 500

79,2

1983

11 926

14 726

2 800

81,0

1984

12 843

15 493

2 650

82,9    .

1985

14 442

17 683

3 241

81,7

1986?

14 967

18 443

3 476

81,2

1987?

16 100

20 311

4211

79,3

Juridiska personer

Verksamhets-

Preliminär

Slutlig

Under-

Uttagsande!

år

B-skatt

skatt

uttag

(%)

1983

8 240

12 782

4 542

64,5

1984

10 276

15 482

5 206

66,4

1985

10 165

17 791

7 626

57,1

1986P

12 84]

26 667

13 826

48,2

1987?

16 100

29 277

13 177

55,0

P = RRVrs prognos.

Av tabellen framgår aft uttaget av preliminär B-skatt för fysiska personer de senaste åren varierat mellan 79 och 83 % av den slutliga skaften. För juridiska personer har uttaget varit endast 48-66 %.

Utskottet anser att av såväl sfafsfinansiella skäl som rättviseskäl bör det preliminära uttaget av skaft så långt möjligt överensstämma med det slutliga uttaget av skatt. Ufskottet ser därför inte skäl atf ändra den generella regeln om 120 % uppräkning av den slutliga skatten året före inkomståret. Om den



slutliga skaften visar sig understiga den.preliminära beräknad efter denna    1988/89:FiUly

regel bör, som föreslås i propositionen, uppräkningen motsvara 110 % av

den slutliga skatten. Def bör dock vara möjligt aft i enskilda fall kunna göra

avvikelser från huvudregeln om man därigenom kan åstadkomma en bättre

överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt. Utskottet tillstyrker

därmed från sina utgångspunkter propositionens förslag och avstyrker

motionerna Skl9 (m) yrkande 9 och Sk23 (fp) yrkande 7.

Avgift på fyllnadsinbetalningar

I propositionen föreslås aft en kvarskatteavgift om 2 % skall fas ut på fyllnadsinbetalningar av preliminär skaft som görs under fiden den 19 januari - 30 april året efter inkomståret. Vid bestämmande av underiaget för beräkning av den nya avgiften skall ett belopp på 20 000 kr. räknas av. Den nuvarande avgiften på fyllnadsinbetalningar som görs mellan den 1 maj och den 30 juni året efter inkomståret, bl.a. om anstånd getts med självdeklara­tionen, höjs från 2 till 4 % på den del som överstiger 20 000 kr. På belopp som betalas efter den 30 april - eller i vissa fall den 30 juni - föreslås atf kvarskatteavgift skall utgå med 10 % oavsett beloppefs storlek.

Förslaget avstyrks i mofionerna Skl9 (m), Sk23 (fp) och Sk25 av Stig Bertilsson (m). Som mofiv anförs bl. a. att det är orimligt att fa ut avgift innan skyldighet föreligger att lämna deklaration.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen atf ekonomis­ka incitament bör införas för att- åstadkomma en bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig debitering av skaft, dvs. för atf minska omfattningen av fyllnads- och kvarskafteinbefalningar. Det är rimligt att skatteinbetalningar som görs efter inkomstårets utgång beläggs med en avgift som motsvarar kreditkosfnaden. Eftersom det kan vara svårt för den skatfskyldige atf redan i januari exakt beräkna sin slutliga skatt bör viss toleransgräns införas innan avgift utgår. Det fribelopp om 20 000 kr. som föreslås i propositionen ter sig därför som rimligt. Ufskottet tillstyrker således atf de föreslagna avgifterna införs på fyllnadsinbetalningar som överstiger 20 000 kr. Utskottet anser därför atf skaffeutskottef bör avstyrka motionerna Skl9 (m) yrkande 10, Sk23 (fp) yrkande 8, Sk24 (mp) yrkande 4 och Sk25 (m).

Stockholm den 22 november 1988 På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon


Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Hans Petersson (vpk), Carl Frick (mp), Marianne Cariström (s), Sonia Karlsson (s), Gunilla André (c), Inger René (m) och Margareta Jonback (fp)-


10



Avvikandemeningar                               i988/89:Fiuiy

1. Samhällsekonomisk bakgrund

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Inger René (m) och Margareta Jonback (fp) anser atf den del av utskottets yttrande under avsnittet Samhällsekonomisk bakgrund som börjar med "Den svenska" och slutar med "arbetsmarknaden ökas" bort ha följande lydelse:

I finansplanen utgick regeringen i sitt huvudalternativ från aft lönesteg­ringen skulle stanna vid 4 % under 1988. I den reviderade finansplanen höjde regeringen prognosen till 6 %. Utskottet konstaterar nu att regeringen återigen tvingats ändra sig och revidera upp prognosen för 1988 till 7,5 %. Än en gång har def således visat sig aft regeringen varit alltför optimistisk och felbedömt lönekostnadsufvecklingen, medan den prognos som gjordes i motionerna 1987/88:Fi223 (m) och Fi232 (fp) i januari visat sig bli i allt väsentligt korrekt.

Regeringen förutspår lönekostnadsökningar såväl 1989 som 1990 på 7 %. Med hänsyn till betydande flaskhalsproblem i ekonomin och i frånvaro av omläggning av den ekonomiska politiken, främst ny skattepolitik, kan löneökningarna under åtminstone 1989 komma att bli ännu större.

Trots det försämrade kostnadsläget har exporten utvecklats bättre än väntat. Den främsta förklaringen är den oväntade styrka som världsekono­min uppvisat under 1988. Trots den högre exporfsiffran förlorar emellertid Sverige andelar på världsmarknaden. Därmed fortsätter den negafiva trend för exporten som inleddes under andra halvåret 1984, efter def aft de omedelbara devalveringseffekterna ebbat ut. För närvarande torde emeller­tid inte försämringen av kostnadsläget utgöra den viktigaste hämskon för exportutvecklingen. Snarare är det restriktioner på ekonomins utbudssida, bl.a. bristen på arbetskraft, som betyder mest, vilket ytterligare understryker behovet av tillräckligt kraftfulla marginalskatfesänkningar för 1989.

Förutom en snabb ökning av den privata konsumtionen, beroende på ett för dåligt hushållssparande, ökar den inhemska efterfrågan också fill följd av bl.a. en alltför snabb expansion i kommunsektorn. Enligt regeringens, bedömning fortsätter den kommunala verksamheten atf växa nästan dubbelt så snabbt som vad riksdagen fastställt som önskvärt.

En fortsatt hög inhemsk efterfrågan ligger bakom den stora importökning­en under 1988, Regeringen räknar också med aft importen ökar snabbare än exporten såväl 1989 som 1990. Därmed ökar underskottet i bytesbalansen successivt till 18 miljarder 1990. Att inte underskottet växer snabbare beror på förväntad gynnsam utveckling för de svenska exportpriserna i förhållande till importpriserna. De senaste årens lägre råoljepriser och prisvinster för svenskt näringsliv på exportmarknaden kan dock inte vänfas bestå. Med tanke på att den reala handelsbalansen sedan flera år genomgår en fortlöpande försämring, är det inte osannolikt att bytesbalansen kommer atf försvagas mera än vad regeringen anger, vid oförändrad ekonomisk politik.

Enligt regeringens bedömning stiger BNP med 2,8 % 1988, vilket är lågt i
förhållande till tillväxttakten i OECD-området. Under 1989 och 1990
förutses en successiv dämpning av tillväxten ner mot drygt 1 %. Detta
      U



belyser tiilväxfhindrens negativa inverkan på möjligheterna att uppnå en     1988/89:FiUly högre eller i vart fall en lika hög fillväxt som i andra viktiga industriländer. Den låga siffran visar också att svensk ekonomi står inför nya kostnadspro­blem.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att den svenska ekonomins balansproblem fortsätter aft förstärkas. Möjligheten ter sig mycket avlägsen atf - i enlighet med den under hösten 1987 fastlagda ekonomiska poUfiken på medellång sikt - fram fill början av 1990-falef arbeta upp överskott i bytesbalansen, som skulle kunna användas för amorteringar av utlandsskul­den. Med nuvarande inriktning av den ekonomiska politiken är risken i stället påtaglig atf byfesbalansunderskotfef accelererar, tillväxten stagnerar och arbetslösheten ökar i början av 1990-talef.

För atf vända utvecklingen och undvika den försvagning som ekonomin annars går mot förordar utskottet en politik som innebär en fast växelkurs, fullständigt slopande av valutaregleringen, begränsning av de offenfiiga utgifternas ökningstakt, sänkning av skattetrycket genom en långtgående marginalskaftereform, avreglering av både den offentliga sektorn och def privata näringslivet, utförsäljning av statliga företag och åtgärder som leder till ett ökat hushållssparande.

2. Samhällsekonomisk bakgrund

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Samhällsekonomisk bakgrund som börjar med "Den mest" och slutar med "arbetsmarknaden ökas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den ekonomiska polifiken måste inriktas på att främja resurshushållning och förbättra miljön. Miljöhänsyn måste byggas in i det ekonomiska systemet. Det är också nödvändigt aft få ned löne- och kosfnadsökningstakfen. Inkomstskatterna bör sänkas för alla skattebetalare så atf incitament skapas för låga löneökningar. Det totala skaftetrycket måste sänkas. För att begränsa den inhemska efterfrågan bör kraftiga sparstimulan­ser införas för hushållen i form av personliga investeringskonton. Genom en stramare finanspolifik skapas möjligheter för att sänka räntan. Produktivi­tetsutvecklingen måste förbättras för atf vi skall få en långsiktig ekonomisk tillväxt i Sverige. Flaskhalsarna i produkfionen måste elimineras, men de rörlighefsstimulerande åtgärderna måste ha en regionalpolitisk profil. De kvarvarande delarna av valufaregleringen bör avvecklas efter hand för att åstadkomma en lägre ränta och därmed stimulera investeringarna.


3. Samhällsekonomisk bakgrund

Hans Petersson (vpk) anser atf den del av utskottets yttrande under avsnittet Samhällsekonomisk bakgrund som börjar med "Under år 1988" och slutar med "i ekonomin" bort ha följande lydelse:

Skattepolitiken för närmast påföljande år bör enligt utskottets mening presenteras i samband med att budgetpropositionen läggs i januari. I januari


12



1988 saknades sådana förslag från regeringen. Man avstod medvetet från atf     1988/89:FiUly lägga fram förslag om skatteskalorna för 1989, därför att man på så sätt kunde föra en "friare" debatt under valrörelsen.

Alla partier utom regeringspartiet lade fram skatteförslag. Från vänster­parfiet kommunisterna lades ett förslag med låginkomstprofil som också finansierades i den beräkning av den ekonomiska utvecklingen som gjordes i motionen.

Man kan nu se hur en stor del av de borgerliga partiernas skatteförslag -som hårt kritiserats av regeringen - nu genomförs av socialdemokraterna. De skatteskalor som föreslås ger mest i skattelättnad åt dem som har de högsta inkomsterna. Som skäl för denna politik anges att man vill lägga en grund för ett löneavtal på låg nivå eftersom prisutvecklingen är oroande. Socialdemo­kraterna hävdar aft denna pris- och löneutveckling är def centrala problemet inom den svenska ekonomin. Utskottet anser att frågor som miljöförstöring­en, utslitning och utslagning av de arbetande, transnationaliseringen av ekonomin, den offentliga sektorns utarmning och de regionala problemen är av större vikt för den framtida ekonomiska utvecklingen. I detta samman­hang finns det alla skäl aft närmare studera sambandet lön-pris-profit på ett' mera djupgående sätt än vad som sker i såväl de borgerligas som regeringens ekonomiska politik.

Dessutom är, enligt utskottets uppfattning, prisökningarna i första hand en följd av en total avsaknad av regionalpolitik och av företagens vinstjakt/ prissättning. Denna högprispolitik har givit rekordvinster inom industrin. Överskott av kapital satsas i spekulation och i lånekarusellen. Den vanlige inkomsttagaren pressas genom att priserna för mat och bostad ökar mest. Många hushåll med svag ekonomi har lockats att lånefinansiera viss konsumtion. För dessa är framtiden redan intecknad genom amorteringar och räntebetalningar. Tvärt emot regeringens ekonomisk-politiska strategi skulle stora skattesänkningar för de högst avlönade innebära att låg- och medelinkomsttagare tvingades försöka kompensera sig via bättre löneavtal, särskilt som de stora bolagsvinsterna lämnas helt orörda. Utskottet anser därför def nödvändigt aft skatfepoHtiken. ses ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Skatterna på arbetsinkomster bör minska och ersättas med beskattning i produktionsledet.

4. Samhällsekonomisk bakgrund

Carl Frick (mp) anser aft den del av utskottets yttrande under avsnittet Samhällsekonomisk bakgrund som börjar med "Den privata" och slutar med "alltjämt negafivt" bort ha följande lydelse:

Det är också angeläget aft hushållssparandet ökar och att sparvillkoren görs förmånligare. Ett ökat sparande bidrar fill atf konsumtionen och resursförbrukningen minskar.

5. Inkomstskatten för år 1989

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Inger René (alla m) anser att den del av           ,     13

utskottets yftrande under avsnittet Inkomstskatten för år 1989 som börjar



med "Det finns" och slutar med."yrkande 3" bort ha följande lydelse:      1988/89:FiUly

Def är som utskottet ser def inte ändamålsenligt aft genom särskilda skattehöjningar strama åt ekonomin. Bakom dagens öyerhettningsproblem ligger inte främst en för stor konsumfionsökning utan en för Hten produk­tionstillväxt, vilket i sin tur sammanhänger med restriktioner på ekonomins utbudssida, framför allt det hårda skattetrycket.

Däremot anser utskottet att finanspolitiken i 1989/90 års statsbudget måste ges en stram inriktning genom att de offentliga utgifternas ökningstakt hålls tillbaka så att de växer långsammare än ekonomins långsiktiga tillväxttakt.

Vad gäller marginalskaftesänkningens storiek förordar utskottet en större sänkning än den som föreslås i proposifionen. En sådan skulle dels i större, utsträckning underlätta den kommande avtalsrörelsen, dels minska flask­halsproblemen på arbetsmarknaden och därigenom bl.a. dämpa löneglid­ningen, dels medge en högre tillväxttakt i ekonomin. Utskottet förordar mot denna bakgrund aft def förslag som framförs i motion Skl9 (m) genomförs.

Utskottet tillstyrker således från sina utgångspunkter förslagen i motion Skl9 (m) och avstyrker propositionens förslag och de motioner som yrkar på en alternafiv utformning.av skatterna för 1989 [Sk21 (vpk) yrkande 3, Sk23. (fp) yrkande 1, Sk24 (mp) yrkandena 1 och 3 samt Sk26 (c) yrkandena 1 och 2]-

6. Inkomstskatten för år 1989

Anne Wibble och Margareta Jönback (båda fp) anser att den del av

utskottets yttrande under avsnittet Inkomstskatten för år 1989 som börjar   '

med "I propositionen föreslås inte" och slutar med "utskottets ställningsta­gande" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar aft någon finansiering av förslaget till sänkt inkomst­skatt inte föreslås i propositionen. I själva verket finns inte ens någon beräkning i propositionen av hur stort bortfallet av statsinkomster blir. Utskottet finner detta anmärkningsvärt, särskilt mot bakgrund av den kritik regeringen så sent som i våras riktat mot förslag från oppositionen som påståtts vara ofinansierade.

Utskottet har därför gjort egna beräkningar över effekterna på statsbudge­ten av förslagen i proposifionen resp. de olika motionerna. Dessa redovisas ovan i tabell 1.

Utskottet kan inte bedöma huruvida de i tabellen beräknade bortfallen av statsinkomster kommer aft skapa underskott i budgeten eller inte, eftersom regeringen inte har redovisat några uppgifter för vare sig förväntade statsinkomster eller statsutgifter. Utskottet konstaterar emellertid att den budgetprognos (nr 1) som riksrevisionsverket avgivit redovisar ett överskott för budgetåret 1988/89 på drygt 5 miljarder kronor, vilket kan väntas bli ännu större i senare prognoser.

Utskottet ser inget egenvärde i stora budgetöverskott. Polifiken bör i
stället inriktas på att den nödvändiga ökningen av det totala sparandet i
samhället sker i den privata sektorn, dvs. företagen och hushållen. Utskottet
konstaterar att den förda ekonomiska politiken inneburit en kraftig överfö-
  14



ring av sparandet från den privata sektorn fill den offenfiiga sektorn, vilket     1988/89:FiUly utskottet inte anser önskvärt.

Sammanfattningsvis anser utskottet aft statsbudgetens utveckling såvitt nu kan bedömas infe föranleder några krav på finansiering av de framlagda förslagen. Utskottet återkommer till denrta fråga med en mer fullständig analys när regeringens budgetförslag presenterats.

Ufskottet vill emellertid betona att det framför allt är den samhällsekono­miska utvecklingen som är kritisk. En stramare finanspolitik borde ha satts in tidigt i år. T.ex. skulle de förslag som lagts fram i motion Fi232 (fp) från januari resp. motion Fi28 (fp) från aprilha medfört aft dagens överhettnings-problem skulle varit betydligt mindre. Nuläget kännetecknas av att den inhemska efterfrågan är betydligt större än produktionen, vilket visar sig i stigande priser och stigande underskott i affärerna med utlandet.

Ufskottet finner det anmärkningsvärt aft regeringens proposition inte alls tar upp och diskuterar problemet med den samhällsekonomiska balansen. I motion Sk23 (fp) hänvisas till parfimotion Fi 11 (fp), och utskottet instämmer i den analys som där görs.

En marginalskattesänkning med 4 procentenheter för alla heltidsarbetan­de i kombination med återinfört irtflationsskydd innebär oförändrade eller sänkta marginalskatter för alla inkomsttagare. Regeringens proposition däremot leder fill höjda marginalskatter för väsentliga grupper, totalt ungefär 300 000 personer, på grund av avsaknaden av inflationsskydd. Enligt utskottets mening innebär därför förslagen i mofion Sk23 (fp) till skaffesänk- ning väsentligt bättre förutsättningar för avtal på låg nominell nivå än propositionens förslag.

Utskottet konstaterar också aft motion Fill (fp) innehåller ytterligare förslag som leder till en bättre balans mellan produktion och efterfrågan i ekonomin. Produktionen kan förväntas öka på grund av stimulanserna för förvärvsarbete för personer över 65 år. Efterfrågan kan förväntas dämpas något på grund av förslagen om stimulanser till hushållens sparande och de andra åtgärder som föreslås i motion Fill (fp). Sammantaget leder detta till en bättre samhällsekonomisk balans redan under år 1989.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion Sk23 (fp) yrkande 1.


7. Inkomstskatten för år 1989

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anser

dels att den del av utskottefs yttrande under avsnittet Inkomstskaften för år 1989 som börjar med "Utskottet anser i likhet med vad" och slutar med "föreslagna marginalskaftesänkningarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i såväl proposifionen som i flera av motionerna att det centrala problemet för den svenska ekonomin för närvarande är att pris- och löneökningarna är högre i Sverige än i omvärlden. En justering av inkomstskafteskalan innebärande marginalskatfesänkningar tillsammans med generell skattereduktion för alla skulle kunna underlätta för parterna på arbetsmarknaden atf träffa överenskommelser om löneök-


15



ningar på en relativt låg nivå, som likväl ger en real ökning av inkomsterna    1988/89:FiUly efter skatt och med hänsyn tagen till inflationen.

Om den föreslagna marginalskattesänkningen i sin helhet skulle finan­
sieras genom höjningar av andra skatter, skulle det påverka prisnivån och
därmed driva på kostnadsutvecklingen ytterligare samtidigt som det reala
utbytet för löntagarna av inkomstskattesänkningen skulle falla bort. Utskot­
tet anser därför med stöd av vad som anförs i propositionen och i flera
motioner att skafteufskoffet i dagsläget bör avstå från att ange finansierings­
vägar för de föreslagna marginalskaftesänkningarna.
                  -

dels aft den del av utskottets yftrande under avsnittet Inkomstskaften för år 1989 som börjar med "Vad gäller" och slutar med "utskottets ställningsta­gande" bort ha följande lydelse:

Vad gäller.marginalskaftesänkningens storlek finns det som utskottet ser . def infe anledning atf förorda en större marginalskatfesänkning än den som föreslås i propositionen. För att motverka de negativa fördelningspolitiska effekterna av förslaget, främst i de lägsta inkomstskikten, bör emellertid en generell skattereduktion om 1 000 kr. införas på def sätt som föreslås i motion Sk26 (c). Därigenom minskar de fördelningspolitiska spänningarna och risken för kraftiga kompensatoriska löneökningskrav.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionen att den generella skattereduktionen bör finansieras på följande sätt: Oljeskatfen bör höjas med ytterligare 300 kr./m olja (3,6 miljarder kronor) och en motsvarande höjning av kolskatten (0,8 miljarder kronor). Vidare bör en uranskatf införas (2 rniljarder kronor) och en likvärdig beskattning av värme och el vid kondenskraffproduktion genomföras (1 miljard kronor).

Genom förslagen åstadkoms en viss finanspolifisk åtstramning samtidigt som inkomstskatten sänks och förnyelsen av vårt energisystem främjas.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet från sina utgångspunkter tillstyrker motion Sk26 (c) yrkandena 1 och 2.

8. Inkomstskatten för år 1989

Hans Petersson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Inkomstskatten för år 1989 som börjar med "I propositionen föreslås inte" och slutar med "utskottets ställningstagande" bort ha följande lydelse:

I proposifionen anges att syftet med skatteförslaget är att bromsa höga löneökningar och stärka industrins konkurrenskraft.

Kännetecknande för alla omläggningar av skatteskalan under 1980-talet har varit atf höginkomsttagare har gynnats. Skafteomläggningarna förutsatte att höginkomsttagare skulle visa återhållsamhet med lönekrav. Någon större sådan återhållsamhet har dessa emellertid inte visat, och därmed har tendenserna till ökade inkomstklyftor förstärkts.

Samtidigt som omläggningen av skafteskalorna har gynnat höginkomstta­
garna har def under 1980-falet skett en mycket snabb förmögenhetstillväxt i
företagssektorn och bland de hushåll som har kunnat göra placeringar på
finans- och kapitalmarknaden. Detta har medfört atf inkomst- och förmö­
genhetsklyftan har vuxit under 1980-talef.
                                            16



Utskottet anser att regeringen i sin strävan att dämpa inflationen alltför     1988/89:FiUly ensidigt betonar lönebildningens roll.

Utskottet anser att skattepolitiken måste ses i ett fördelningsperspektiv. Hela skattesystemet är dock föremål för utredningar, som förväntas lägga fram förslag under våren 1989. Det kan därför finnas skäl atf avvakta med större skattepolitiska förändringar under hösten 1988.

En enkel reform och beslut om en skattereduktion för 1989 bör dock kunna tas. Genom en skatterediiktion i enlighet med förslag i motion Sk21 (vpk) tillgodoses några av de intentioner som regeringen redovisar i sin proposi­tion, bl.a. angående visst utrymme för lägre löneökningskrav. Samtidigt är motionärernas förslag fördelningspolitiskt positivt för låg- och normalin­komsttagare. Förslaget påverkar inte heller underskottsavdragen för nor­malinkomsttagare som bor i egna hem, och förslaget ger fullständig handlingsfrihet för skattepolitiken under kommande år.

Utskottet tillstyrker därför från sina utgångspunkter motion Sk21 (vpk) yrkandena 1, 2 och 3.

9. Inkomstskatten för år 1989

Carl Frick (mp) anser

dels aft den del av utskottets yttrande under avsnittet Inkomstskatten för år 1989 som börjar med "Utskottet anser i likhet med vad" och slutar med "föreslagna marginalskattesänkningarna" bort ha följande lydelse:

De centrala problemen i svensk ekonomi är de som har aft göra med vår levnadsstils inflytande på miljö och framtid. De åtgärder som nu beslutas har långsiktiga konsekvenser för våra livsförutsättningar. Def är därför av avgörande strategisk betydelse för de kommande generationernas möjlighe­ter att få goda och drägliga liv att vi nu anpassar vår ekonomiska politik till vad natur och människor tål.

Att då som regeringen föreslå åtgärder som får till följd att konsumfionen i landet ökar motverkar det som vi borde arbeta för.

Marginalskattesänkningar som i första hand gynnar höginkomsttagare kan komma att medföra omfattande kompensationskrav från dem som inte gynnas, och då drivs inflatipnsspiralen ännu ett steg vidare.

Målet för finanspolitiken måste vara att försöka dämpa den totala materiella förbrukningen som drabbar naturen. Dämpningen måste göras på ett socialt acceptabelt sätt så aft utsatta grupper inte kommer ännu mera i kläm. Utsatta grupper är också de som oftast drabbas av dålig arbetsmiljö och dålig yttre miljö.

dels att den del av utskottets yttrande under avsnittet Inkomstskatten för år 1989 som börjar med "Behovet av" och slutar med "utskottefs ställningsta­gande" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att marginalskatten inte skall sänkas för höginkomsttagare
för närvarande. Ur fördelningssynpunkt måste det vara riktigare att se fill att
höja grundavdraget så att_ deltidsarbetande och låginkomsttagare kan
gynnas.
                                                                                         



Däremot godtar utskottet den utvidgning av det första intervallet som     1988/89FiUly föreslås i propositionen. Därigenom ges också inkomsttagare med mellan 70 000 och 75 000 kr. en viss skattesänkning.

Utskottet fillstyrker således motionerna Sk24 (mp) yrkandena 1 och 3 samt Sk21 (vpk) yrkande 2. Def innebär att utskottet avstyrker motionerna Skl9 (m) yrkande 2, Sk21 (vpk) yrkandena 1 och 3, Sk23 (fp) yrkande 1 samt Sk26 (c) yrkandena 1 och 2.

10. Automatiskt inflationsskydd

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Jnger René (m) och Margareta Jonback (fp) anser att den del av utskottefs yftrande under avsnittet Inkomstskaften för år 1989 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "av skatteutskottet" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna aft skatteskalan måste anpassas till inflationsutvecklingen. En sådan anpassning måste omfatta hela skatte­skalan eftersom många inkomsttagare annars får höjd marginalskatt. I enlighet med vad som föreslås i motion Sk23 (fp) bör sålunda det automatiska inflationsskyddet återinföras. Finansutskottet anser därför atf yrkande 2 i denna motion bör biträdas av skatteutskottet.

11. Skattepolitikens allmänna inriktning

Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Inger René (alla m) anser att den del av utskottefs yttrande under avsnittet Inkomstskaften för år 1989 som börjar med "Även de frågor" och som slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

De frågor om skattepolitikens allmänna inriktning på längre sikt som tas upp i motionerna Skl9 (m) och Sk26 (c) är visserligen föremål för överväganden i de arbetande skatfeutredningarna. Utskottet anser emeller­tid det vara angeläget för riksdagen atf redan nu ange riktlinjerna för en sådan skattereform. De förslag som framförs i motion Sk26 (c) är dock inte tillräckligt långtgående. Mot denna bakgrund förordar finansutskottet att yrkande 1 i motion Skl9 (m) dllstyrks av skatfeutskottet.


12. Skattepolitikens allmänna inriktning

Anne Wibble och Margareta Jonback (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Inkomstskaften för år 1989 som börjar med "Även de frågor" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

I motion Sk23 (fp) hävdas aft en rejäl skattereform med kraftigt sänkta marginalskatter är nödvändig. Ambitionen bör därvid vara aft marginalskat­ten för de flesta heltidsarbetande inte' skall överstiga 40 % och i inget inkomstläge vara högre än 50 %.

Finansutskottet vill föreslå skatteutskottet att med anledning av vad som anförs i motionerna Skl9 (m) yrkande 1 och Sk26 (c) yrkande 3 utforma riktlinjer för de kommande årens skaftepolitik i enlighet riied vad utskottet här anfört.


18



13. Skattepolitikens allmänna inriktning             1988/89:FiUly

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Inkomstskatten för år 1989 som börjar med "Även de frågor" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening bör skattepolitiken under de närmaste åren ges en sådan allmän inriktning atf arbete och hushållning stimuleras. I enlighet härmed bör skatten på arbete lindras, skatten på ändliga naturresur­ser skärpas och avgifter införas på miljöförstörande verksamhet. Skaftesyste­met bör också bidra till att stimulera hushållssparandet. Centern anser att regeringen motarbetat aktiva insatser på det sparpolitiska området.

För att motverka kompensationstänkande bör nödvändiga marginalskaf-tesänkningar kombineras med fördelningspolitiska insatser som kan bidra till att åtgärderna vinner allmän tilltro och respekt. Det är som utskottet ser det också angeläget att man kan upprätthålla en grundläggande samhällsservice och rättvisa villkor för människor i landets olika delar. För aft åstadkomma regional utjämning bör skattepolitiken kompletteras med en förstärkt kommunal skatteutjämning.

Enligt utskottets mening bör den nu sittande inkomstskatteutredningen arbeta med detta syfte. Finansutskottet vill i enlighet härmed föreslå skatteutskottet att med anledning av vad som anförs i motionerna Skl9 (m) . yrkande 1 och Sk26 (c) yrkande 3 biträda det i den sistnämnda mofionen framförda förslaget till inriktning och mål för det fortsatta reformarbetet på det skattepolitiska området.

14. Skattepolitikens allmänna inriktning

Carl Frick (mp) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Inkomstskatten för år 1989 som börjar med "Även de frågor" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte dela den allmänna inriktning av skattepolitiken på längre sikt som föreslås i motionerna Skl9 (m) och Sk26 (c). Skattepolitikens allmänna inriktning måste vara sådan att den gynnar hushållning med både ' allmänna och förnybara resurser. Vidare måste skattepolitiken ses som ett viktigt fördelningspolitiskt instrument för att se till att inte de sämst ställda i samhället får det sämre.

Utskottet avstyrker därför motionerna Skl9 (m) yrkande 1 och Sk26 (c) yrkande 3.

15. Extra avdrag för folkpensionärer

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Inger René (m), och Margareta Jonback (fp) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Extra avdrag för folkpensionärer som börjar med "En utgångs­punkt" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag innebär att skatten höjs för ett stort antal pensionä­
rer. Höjningen sker i flera inkomstskikt och blir i vissa inkomstlägen nära
     19



1 300 kr. En skattehöjning för dessa grupper kan emellerfid inte accepteras   . 1988/89:FiUly av utskottet.

Propositionens förslag innebär inte heller någon varaktig lösning påfrågan om pensionärernas Orimliga marginaleffekter, vilket framgår av motion Skl9 (m). Om några år skulle marginaleffekterna återigen ligga kring eller strax över 100 %. Det kan inte accepteras.

Utskottet är väl medvetet om svårigheterna att konstruera en avtrappning som löser problemen med det nuvarande systemet. Frågan om pensionärer­nas marginaleffekter måste lösas i ett sammanhang utan skaftehöjningar för stora grupper av pensionärer. Den bör behandlas i den nu arbetande inkomstskatteutredningen. I avvaktan härpå får nuvarande system vara kvar. Ufskottet anser således att skatteutskottet bör tillstyrka motionerna Skl9 (m) yrkande 3 och Sk23 (fp) yrkande 3.

16. Extra avdrag för folkpensionärer

Gunnar Björk och Gunilla André (båda c) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Extra avdrag för folkpensionärer som börjar med "Det leder" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Förslaget innebär om man ser def isolerat atf skatten höjs i några intervall, men tillsammans med en generell skaftereduktion, som föreslås i motion Sk26 (c), kan resultatet ändå accepteras av utskottet. Om dessutom innehav av förmögenhet inte längre beaktas vid fastställande av extra avdrag blir marginaleffekterna av kapitalavkastning betydligt rimligare än för närva­rande.

Vad utskottet anfört innebär att utskottet från sina utgångspunkter tillstyrker mofion Sk26 (c) yrkande 5.

17. Extra avdrag för folkpensionärer

Hans Petersson (vpk) anser aft den del av utskottefs yttrande under avsnittet Extra avdrag för folkpensionärer som börjar med "En utgångspunkt" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Propositionens förslag innebär att skaften höjs för ett stort antal pensionä­rer. Eftersom deras möjligheter aft kompensera sig på annat sätt är mycket små anser utskottet att förslaget inte bör genomföras. De kommer inte heller aft få del av de omfattande marginalskattesänkningar som föreslås i propositionen. Utskottet ställer sig därför mycket tveksamt fill förslagens fördelningspolitiska effekter.

Hela inkomstskatfesysfemet är föremål för en total översyn vari också ingår att lösa problemet med beskattningen av pensionärer. Def förefaller därför olämpligt att gå in och ändra på avtrappningsregler och liknande innan detta arbete är avslutat. Ett enklare sätt att tillfälligt lösa marginalproblemef vore att införa ett tjänsteavdrag på t.ex: 10 000 kr.

Utskottet avstyrker således från sina utgångspunkter propositionens
förslag i denna del, vilket innebär atf skaffeufskoffet bör tillstyrka motion
Sk20 (vpk) yrkandena 1 och 4.
                                                           20



18. Förmögenhetsinnehav och extra avdrag                1988/89:FiUly

Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunilla André (c), Inger René (m) och Margareta Jonback (fp) anser att den del av utskottets yftrande under avsnittet Extra avdrag för pensionärer som börjar med "Att såsom" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

I motionerna Skl9 (m), Sk23 (fp) och Sk26 (c) yrkas atf förmögenhetsinne­hav inte skall påverka storleken av det extra avdraget. I mofion Sk20 (vpk) krävs att förmögenhet som härrör från innehav av eget hem eller fritidshus inte skall påverka det extra avdragets storlek.

De nuvarande reglerna om avtrappning av def extra avdraget vid förmögenhetsinnehav leder som framgår av propositionen till orimliga marginaleffekter på kapitalavkastning. Proposifionens förslag fill föränd­ringen innebär inte särskilt långtgående förbättringar. Det enda rimliga enligt utskottets uppfattning är att avskaffa avtrappningen gentemot förmö­genheten. Därigenom likställs pensionärer med andra inkomsttagare vad avser skaften på sparbelopp.

Utskottet anser således att skaffeufskoffet bör tillstyrka mofionerna Sk 19 (m) yrkande 4, Sk22 (c) yrkande 1, Sk23 (fp) yrkande 4 och Sk26 (c) yrkande 7.

19. Kommunalt bostadstillägg

Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunilla André (c), Inger René (m) och Margareta Jonback (fp) anser atf den del av utskottets yttrande under avsnittet Extra avdrag för pensionärer som börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att de kommunala bostadstill-läggen (KBT) inte skall reduceras för ålderspensionärer som har arbetsin­komster. Avsikten är aft uppmuntra även personer över 65 år fill fortsatt förvärvsarbete genom aft marginaleffekten minskas från över 90 % till 60%.

Utskottet ser emellertid inte något skäl till atf undanta äldre egenföretaga­re, hantverkare eller jordbrukare från möjligheten aft göra fortsatta arbetsinsatser med rimliga ersättningar utan konfiskatoriska marginaleffek­ter. Inkomster av rörelse och jordbruk bör således jämställas med inkomst av tjänst vid fastställande av KBT. Utskottet anser också att förmögenhetsinne­havet inte skall få ha någon inverkan på KBT.

Ufskottet anser således att skafteufskoffet bör tillstyrka motionerna Skl9 (m) yrkandena 5 och 7, Sk22 (c) yrkande 2 och Sk26 (c) yrkande 6.

20. Folkpensionens storlek

Gunnar Björk (c), Carl Frick (mp) och Gunilla André (c) anser att den del av

utskottets yttrande under avsnittet Extra avdrag för pensionärer som börjar     21



med "I motionerna Sk24" och slutar med "av skafteufskoffet" bort ha      1988/89:FiUly följande lydelse:

I motionerna Sk24 (mp) och Sk26 (c) fas frågan om folkpensionernas storlek upp. Detta är en fråga som är väl så vikfig som frågan om pensionärernas extra avdrag. Enligt utskottet är värdet av folkpensionerna och pensionstillskotten alltför låga. Många pensionärer tvingas trots att de är gamla och slitna att ta ett deltidsarbete för att få ekonomin att gå ihop. Utskottet anser därför aft skafteufskoffet med bifall till motion Sk24 yrkande 4 och med anledning av mofion Sk26 (c) yrkande 7 skall föreslå riksdagen aft som sin mening ge regeringen fill känna vad finansutskottet här anfört om behovet av atf höja folkpensionen.

21. Uttaget av preliminär B-skatt

Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunilla André (c) och Inger René (m) anser att den del av utskottefs yttrande under avsnittet Uttaget av preliminär B-skatt som börjar med "Uppbörden av B-skatt" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet får för sin del anföra följande. Den uppmjukning som regering­en föreslår i fråga om fillämpningen av reglerna för debitering av preliminär B-skatt är visserligen ett steg i rätt riktning. Förslaget är emellertid krångligt och inte tillräckligt långtgående. Enligt utskottefs mening bör man i stället återgå fill tidigare gällande principer, vilka innebar att preliminär B-skatt fogs ut med ett belopp motsvarande den slutliga skaften för föregående år såvida infe den skaftskyldige själv hade avlämnat preliminär självdeklara­tion. Finansutskottet vill med hänsyn härtill föreslå skafteufskoffet aft på denna punkt avstyrka propositionens förslag samt biträda den mening som kommer till uttryck i motion Sk 19 (m) yrkande 9.

22. Uttaget av preliminär B-skatt

Anne Wibble och Margareta Jonback (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande under avsnittet Uttaget av preliminär B-skatt som börjar med "Uppbörden av B-skatt" och slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Riksskatteverket (RSV) har undersökt hur väl uppbörden av preliminär B-skatt stämmer överens med den slutligt debiterade skatten. Som en följd härav har verket föreslagit aft uttaget av preliminär B-skatt skall begränsas till 110 % för fysiska personer och dödsbon. För övriga juridiska personer bör. enligt RSV:s mening uttaget vara oförändrat 120 %.

Finansutskottet finner för sin del atf RSV:s förslag i fråga om fysiska
personer och dödsbon är väl avvägt. Preliminär B-skatt bör således enligt
schablonregeln tas ut med 110 % för fysiska personer och dödsbon. För
övriga juridiska personer har man visserligen kunnat konstatera ett underuf-
tag av preliminär B-skatt. Enligt utskottets mening torde emellertid detta
hänga samman med atf många juridiska personer upprättar preliminära
deklarationer och därför i prakfiken inte taxeras enligt schablonen 120 %.
          22



Om schablonen sätts till 110 % även för denna kategori skattskyldiga torde 1988/89:FiUly man emellertid automatiskt uppnå en bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt, och ett mindre antal skulle begära jämkning av det debiterade beloppet. Av denna anledning vill utskottet i motsats till RSV och regeringen föreslå att preliminär B-skatt för såväl fysiska som juridiska personer debiteras med ett belopp som motsvarar 110 % av den slutliga skaften året före inkomståret. Utskottet tillstyrker därmed från sina utgångs­punkter motion Sk23 (fp) yrkande 7 och avstyrker proposifionen i motsva­rande del.

23. Avgift på fyllnadsinbetalningar

Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Inger René (m) och Margareta Jonback (fp) anser aft den del av utskottets yttrande under avsnittet Avgift på fyllnadsinbetalningar som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "och Sk25 (m)" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för egen del framhålla följande. Såsom påpekas i några motioner framstår det som orimligt och för det allmänna rättsmedvetandet direkt stötande att ta ut en kvarskatteavgift redan innan def föreligger skyldighet att avlämna självdeklaration. Många skattskyldiga kan på ett så tidigt stadium ha svårt atf överblicka vilken slutlig skaft de skall erlägga, inte minst eftersom de då ännu inte erhållit alla kontrolluppgifter för deklaratio­nen. Enligt utskottets mening bör de som på ett korrekt sätt och vid föreskriven tidpunkt fullgör sin deklarationsskyldighet alltid kunna göra en fyllnadsinbetalning utan att påföras särskild avgift. För fysiska personer bör därför inte heller i fortsättningen några kvarskaffeavgifter utgå före den 30 april året efter inkomståret.

Vad finansutskottet här anfört innebär aft utskottet för sin del inte är berett att biträda propositionens förslag i denna del utan tillstyrker Sk 19 (m) yrkande 10 och Sk23 (fp) yrkande 8 och Sk25 (m).


23



Innehåll


1988/89:FiUly


Frågor inom finansutskottets ansvarsområde  ...............         1

Samhällsekonomisk bakgrund.........................................         1

Inkomstskaften för år 1989 ............................................         2

Justering av inkomstskafteskalan...................................         2

Automatiska inflationsskyddet .......................................         6

Skattepolitikens allmänna inriktning................................         6

Extra avdrag för folkpensionärer, m.m............................         7

Extra avdrag...................................................................         7

Förmögenhefsinnehav vid fastställande av det extra avdraget ...       8

De kommunala bostadstilläggen ....................................         8

Folkpensionens storlek...................................................         8

Uttaget av preliminär B-skatt..........................................         9

Avgift på fyllnadsinbetalningar........................................ ..... 10

Avvikande meningar

1. Samhällsekonomisk bakgrund (m, fp)...........................       11

2. Samhällsekonomisk bakgrund (c)  ...............................       12

3. Samhällsekonomisk bakgrund (vpk).............................       12

4. Samhällsekonomisk bakgrund (mp).............................. ..... 13

5. Inkomstskatten för år 1989 (m) .................................. ..... 13

6. Inkomstskatten för år 1989 (fp)................................... ..... 14

7. Inkomstskatten för år 1989 (c).....................................       15

8. Inkomstskaften för år 1989 (vpk).................................       16

9. Inkomstskaften för år 1989 (mp)..................................       17

10. Automatiskt inflationsskydd (m, fp)  ...........................       18

11. Skattepolitikensallmännainriktning(m)  ......................       18

12. Skattepolitikens allmänna inriktning (fp) ....................       18

13. Skattepolitikens allmänna inriktning (c).......................       19

14. Skattepolitikens allmänna inriktning (mp) ..................       19

15. Extra avdrag för folkpensionärer (m, fp).....................       19

16. Extra avdrag för folkpensionärer (c) ...........................       20

17. Extra avdrag för folkpensionärer (vpk)........................ ..... 20

18. Förmögenhefsinnehav och extra avdrag (m, fp, c) ..... ..... 21

19. Kommunalf bostadstillägg (m, fp, c)............................ ..... 21

20. Folkpensionens storlek (c, mp).................................... ..... 21

21. Uttaget av preliminär B-skatt (m, c)............................ ..... 22

22. Uttaget av preliminär B-skatt (fp)................................      22

23. Avgift på fyllnadsinbetalningar (m, fp) ........................ ..... 23


gotab    Stockholm 1988 16219


24