Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1985/86:3 y
om anslag till statens arbetsgivarverk
AU 1985/86:3 y
Till finansutskottet
I betänkande FiU 1985/86:17 har finansutskottet behandlat bl. a. regeringens framställning om anslag för budgetåret 1986/87 lill statens arbetsgivarverk. Sedan belänkandet pä denna punkt återförvisats.för ytterligare beredning har arbetsmarknadsutskottet beretts fillfälle att yttra sig över det aktuella förslaget till anslag.
Som moliv för återförvisning av ärendet har anförts all en lill arbetsmarknadsutskottet remitterad motion innehåller yrkanden om beräkningen av anslaget lill statens arbetsgivarverk och alt dessa yrkanden inte har behandlats av finansutskottet.
Arbetsmarknadsutskottet får med anledning härav anföra följande.
Den åsyftade motionen är 1985/86;A742 av Birgit Friggebo och Kerstin Ekman (fp). I denna yrkas
1. att riksdagen beslutar alt som sin mening ge regeringen fill känna att MBL i regeringskansliet bör reduceras enligt de riktlinjer som anges i motionen,
2. alt riksdagen beslutar avskaffa statens förhandlingsråd (FHR),
3. att riksdagen beslutar minska anslaget D 13. Statens arbetsgivarverk med 2 milj. kr.
Ordningen med förhandlingar och information enligt medbestämmandelagen i regeringsärendena har tilldragit sig ett betydande intresse i riksdagen. Den har sålunda tagits upp av konsfitulionsutskottet i två granskningsbelän-kanden, KU 1978/79:30 resp. 1983/84:30.1 det senare betänkandet uttalade sig KU för en omprövning av verksamhetens omfattning och inriktning. Vidare har återkommande framställts motionsyrkanden om begränsningar av denna förhandlings- och informafionsverksamhet. Senast har yrkanden av del slaget behandlats av utskottet i betänkande AU 1985/86:6, som avgjordes i kammaren den 10 december 1985.1 del belänkandet konstaterade utskottet att arbetsgivarverket fått ett förhandlingsuppdrag i frågan och utskottet framhöll viklen av att förhandlingsarbetet snarast fullföljs.
Samma frågor har därefter i januari i år tagits upp på nytt inle bara i den nyssnämnda motionen A742 utan också i arbetsrältsliga kommittémotioner från moderata samlingspartiet och centerparfiet, 1985/86:A748 resp. 1985/ 86;A745.1 dessa motioner sätts frågan in i ell bredare perspektiv, nämligen medbestämmandelagens fillämpning på hela den offentliga sektorn och avgränsningen av tillämpningen mot den politiska demokratin. Arbetsmark-
1 Riksdagen 1985/8Ö. 18 saml. Nr3)
nadsulskoltel anser att den aktuella frågan om förhandlings- och informa- AU 1985/86:3 y
lionsverksamhelen i regeringskansliet liksom tidigare skett bör hanteras i ett
sådant slörre arbelsrätlsligt sammanhang och inte som en delfråga i den
statliga budgetprocessen. Del är utskottets avsikt att behandla frågan i höst i
ett sammanhållet belänkande om medbestämmande i arbetslivet. För en
sådan handläggningsordning lalar ett ytterligare skäl.
Ordningen för kontakterna enligl medbeslämmandelagen i regeringsärenden är närmare reglerad genom olika avlal mellan staten och de statsanställdas organisationer, framför allt 1977 års avtal om viss förhandlingsverksamhet och information och del s. k. tjänstelillsältningsavtalet men också genom bl. a. kommittéavtalet och det statliga medbestämmandeavtalet. Både konstitutionsulskoltet och arbetsmarknadsutskottet har, som ovan sagts, förulskickat en omprövning av omfattning och inriktning av den hittillsvarande förhandlings- och informationsverksamheten. Med hänsyn till vad nu sagts bör omprövningen i första hand komma lill stånd genom förhandlingar och nya avtal. Detta är också den handlingslinje som ligger bakom regeringens förhandlingsuppdrag till statens arbetsgivarverk.
Vill man inle gå fram förhandlingsvägen eller visar sig denna oframkomlig återstår möjligheten att riksdagen ingriper genom lagstiftning, närmast då genom ändringar i och tillägg till medbestämmandelagen eller lagen om offentlig anställning. Lagstiftningen skulle för att fä avsedd effekt behöva innefatta bestämmelser som sätter de ovannämnda avtalen ur kraft. Utskottet anser att det är olämpligt all i rådande läge tillgripa en lagstiftningsåtgärd med sådan innebörd. Man bör först avvakta möjligheterna all nå resultat förhandlingsvägen. Även det nu anförda är skäl för uppskov till hösten med all behandla motionsyrkandena om medbestämmandelagens tillämpning i regeringskansliet.
När det gäller det andra yrkandet i motionen, avskaffande av slatens förhandlingsråd, kan kort och gott konstateras att motionärernas önskemål härom redan är uppfyllt. Förhandlingsrådet upphörde nämligen - för övrigt på myndighetens egel förslag - med utgången av juni i förra året. Den förhandlings- och informationsverksamhet förhandlingsrådet svarade för liksom dess personal överlogs av arbetsgivarverket. En viss personalreduk-fion genomfördes i anslutning fill organisationsändringen, bl. a. indrogs tjänsten som generaldirektör.
Arbetsmarknadsutskottet gör sammanfattningsvis följande bedömning.
Den besparing pä arbetsgivarverkets anslag som mofionärerna vill uppnå förutsätter alt förhandlings- och informationsverksamheten avseende regeringsärendena kan bringas att omgående upphöra. Med utskottets ståndpunkt - att riksdagens prövning av den frågan lämpligen bör anstå till i höst -har denna förutsättning för besparingen fallit. Den andra i mofionen angivna förutsättningen, all statens förhandUngsråd avskaffas, bygger som nyss påvisats pä ett renl misstag om faktiska förhållanden. Motionärerna har därigenom också kommit att förbise att en del av den önskade besparingseffekten redan uppnåtts genom den personalreduktion som skedde när förhandlingsrådet upphörde. Dessutom framgår del inle av motionen i vad mån den föreslagna anslagsnedskärningen lämnar utrymme för uppsägningslöner och andra personalavvecklingskostnader enligt anställningsskyddsla-
gen och det statliga trygghetsavtalet för den personal vid arbetsgivarverket AU 1985/86:3 y som skulle bli övertalig vid genomförande av mofionens förslag.
Med det anförda överiämnas yrkande 3 i motion 1985/86:A742 till finansutskottet för handläggning. Yrkandet avstyrks på de ovan angivna skälen. Det synes lämpligt att yrkande 2 i samma motion handläggs samtidigt varför även det yrkandet överlämnas till finansutskottet. Del ligger i sakens natur alt yrkandet avstyrks av arbetsmarknadsutskottet.
Stockholm den 15 maj 1986
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Alf Wennerfors (m), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Slen Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp), Sonja Rembo (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Mona Sahlin (s), Anders G Högmark (m), Sigge Godin (fp), Monica Öhman (s), Karl-Erik Persson (vpk) och Görel Thurdin (c).
Särskilt yttrande
Charlotte Branting (fp) och Sigge Godin (fp) anför:
Informations- och förhandlingsverksamhelen i regeringskansliet har en betydande omfattning, men man kan, som konstitutionsutskotlet har gjort i sitt granskningsarbete, ifrågasätta om insatserna i form av lid och resurser står i proportion till de uppnådda resultaten, delta oavsett om man ser verksamheten från arbetslagar- eller arbetsgivarsynpunkt.
Den nuvarande ordningen kan också kritiseras från den politiska demokratins synpunkt. Den innefattar att det i den politiska beslutsprocessen har förts in elt åläggande att förhandla med personalorganisationerna som ett moment i denna process. Förhandlingarna förs visserligen av ett ämbetsverk - tidigare statens förhandlingsräd och numera statens arbetsgivarverk - men under direkt medverkan av tjänstemän från regeringens kansli. Förhandlingarna kommer dessutom in i ett sent stadium av beslutsprocessen och rör sig därmed inte om några preliminära ståndpunkter utan om regeringens slufiiga ställningstaganden.
Som påpekas i förevarande yttrande till finansutskottet har både konstitutionsutskotlet och arbetsmarknadsutskottet i fidigare sammanhang förutskickat att det skall ske en omprövning av omfattningen och inriklningen av den hittillsvarande förhandlings- och informationsverksamheten i regeringskansliet. Regeringen uppdrog den 14 februari 1985 åt arbetsgivarverket att pä statens vägnar ta upp förhandlingar med de berörda personalorganisationerna. Förhandlingarna skall syfta fill nya kollektivavtal om medbestämmande vid beredningen av regeringsärendena.
Trots all det nu har gäll drygt ett år sedan arbetsgivarverket fick sill förhandlingsuppdrag har något resultat inte kunnat redovisas. I årets
budgetproposition (bilagan Gemensamma frågor) konstateras endast att AU 1985/86:3 y förhandlingar har inletts. Med tanke på alt såväl praktiska som principiella skäl talar för att den nuvarande förhandlings- och informationsverksamheten avskaffas eller i varje fall starkt reduceras kan en så långsam takt i handläggningen inte godtas. Vi har mot den bakgrunden begärt att arbetsmarknadsutskottet skall ta upp fill beredning de i motion A742 liksom i motionerna A745 och A748 aktualiserade frågorna om medbestämmandelagen och dess tillämpning i regeringskansliet. Vi har därmed avsett att beredningen skulle leda till att riksdagen föreslås ta förnyade initiativ som påskyndar övergången fill en ny ordning på detta område i kanslihuset. I denna handläggningsfråga har vi emellerfid blivit överröstade av utskottets majoritet, som har föredragit att uppskjuta beredningen av ärendet till hösten.
Eftersom utskotlsmajoritetens ställningslagande leder till att någon sakprövning av förhandlings- och informationsverksamheten i regeringskansliet nu inte kommer till stånd utan denna verksamhet fortgår tills vidare i oförändrad omfattning finns uppenbarligen inte förutsättningar att genomföra den anslagsminskning som molion A742 syftar till. Kostnadsfrågan kan emellerfid aktualiseras på nytt i samband med kommande behandling i höst av medbestämmandefrågorna, och vi kommer självfallet att bevaka densamma i del sammanhanget.
gotab Stockholm 1986 11010