Kulturutskottets yttrande

1980/81:6 y

med anledning av proposition 1980/81:127 om folkbildning m.m. jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 26 mars 1981 berett kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1980/81: 127 om folkbildning m.m. samt de med anledning av propositionen väckta motionerna i de delar som rör kulturutskottets verksamhetsområde. Kulturutskottet får med anledning härav anföra följande.

I propositionen föreslås ett nytt statsbidragssystem för folkbildningen och anvisande av ett samlat folkbildningsanslag - Bidrag till folkbildning - om 781915000 kr. Inom ramen för detta anslag, som föreslås få för­slagsanslags natur, har under en obetecknad anslagspost beräknats ett belopp av 70 milj. kr. till bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. Denna anslagspost är avsedd till kulturverksamhet inom studieför­bund och andra föreningar. Den ersätter dels anslaget Bidrag till kulturpro­gram inom föreningslivet m. m, och anslagsposten Experiment och utveck­lingsarbete inom kulturell verksamhet bland amatörer under anslaget Bi­drag till kulturverksamhet inom organisationer, dels en del av den medels­anvisning som hittills disponerats för studiecirkelverksamhet inom det estetiska området.

Utskottet har ingen erinran mot att en medelsanvisning med rubriken Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. träder i stället för bl. a. nyssnämnda kulturprogramanslag resp. anslagspost till experiment och utvecklingsarbete. Utskottet tillstyrker därför den i propositionen före­slagna lagen om upphävande av förordningen (1974; 454) om statsbidrag till kulturprogram inom föreningslivet.

Syftet med det nya bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. är att det skall utgöra ett stöd dels för anordnandet av kulturprogram i folkbildningen och det övriga föreningslivet, dels för förberedelse i vid mening för sådana program. Utskottet har ingen erinran häremot och inte heller mot den precisering i övrigt av anslagsändamålet som gjorts i propo­sitionen.

Utskottet ansluter sig till förslaget att en omfattande verksamhet som i dag bedrivs i form av kör-, musik-, teater- eller danscirklar men som inte naturiigt låter sig anpassas fill de regler som kommer att gälla för studiecir­kelverksamhet i framtiden bör erhålla stöd i form av bidrag till kulturverk­samhet.

Utskottet vill understryka det i propositionen gjorda uttalandet att det ligger i kulturverksamhetens natur att den inte bör låsas i på förhand 1    Riksdagen 1980/81. 13 saml. Yttr. nr 6


KrU 1980/81:6 y



KrU 1980/81:6 y                                                        2

reglerade former. Bidragsreglerna bör därför utformas så att det blir möj­ligt att ta upp nya verksamhetsformer och i övrigt pröva nya vägar för arbetet. Den nya stödformen bör alltså göra det möjligt att utan hinder av bidragsreglerna utforma verksamheten på det sätt som är lämpligast. Detta innebär att arrangörerna får ökad frihet att arbeta med utgångspunkt i sina egna behov och intressen.

I propositionen har betonats att befintliga kulturinstitutioner bör utnytt­jas för projektarbete. Det bör sålunda ligga inom ramen för institutionernas reguljära verksamhet att ge stöd och service ät bildningsarbetet pä kultur­området. Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna medelsanvisningen av 70 milj. kr. till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. Av detta belopp bör 2,25 milj. kr. ställas till länsbildningsförbundens förfogande för fördel­ning till föreläsningsföreningar och andra föreningar inom resp. bildnings­förbunds verksamhetsområde för samma ändamål som nu gäller för bidra­get till kulturprogram inom föreningslivet. Fördelningen av beloppet mel­lan länsbildningsförbunden bör bestämmas av Folkbildningsförbundet. Av vad utskottet nu anfört om länsbildningsförbunden och Folkbildningsför­bundet följer att utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna lagen om ändring i lagen (1976: 1046) orn överiämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande huvuddelen av det föreslagna anslagsbeloppet 70 milj. kr. uttalas i propositionen att det av tillsynsmyndigheten bör fördelas mellan studieförbunden med hänsyn tagen till de kostnader resp. studieförbund under de tre närmast föregående åren har haft för den avsedda verksamhe­ten. En huvudprincip vid fördelningen inom studieförbunden bör enligt propositionen vara att avdelningarna erhåller en kostnadsram som står i proportion till de utgifter avdelningen under tidigare år har haft för verk­samheten. Huvuddelen av de tillgängliga bidragen bör fördelas på avdel­ningarna utan föregående ansökan med precisering av verksamhetsplaner. Inom denna ram bör sedan avdelningen själv få planera och genomföra verksamheten i enlighet med sina värderingar och sina bedömningar av de lokala fömtsättningarna.

Invändningar mot de i propositionen sålunda angivna fördelningsprinci­perna har gjorts i motion 2049 av Olof Palme m.fl. (s). Mofionärerna framhåller att bidraget liksom folkbildningsstödet i dess helhet i första hand skall främja en verksamhet som stärker folkrörelsernas arbete och vänder sig till kulturellt och utbildningsmässigt eftersatta grupper. En fördelning av bidraget mellan studieförbunden enbart grundat pä redovi­sade kostnader främjar inte en sådan utveckling. MoUonärerna föreslår därför att arrangemang som anordnats i samverkan med medlemsorganisa­tion eller annan organisation som studieförbundet stadigvarande samarbe­tar med ges en större vikt vid bidragsfördelningen. Motsvarande bör gälla arrangemang i glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller invandrar-organisation. Tillsynsmyndigheten bör enligt motionen ges i uppdrag att



KrU 1980/81:6 y                                                       3

utforma bidragsregler i enlighet med de i motionen anförda synpunkterna. Yrkande 4 i mofionen innebär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen fill känna vad i mofionen anförts om principerna för fördelning av anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m.

Vad som anförts i mofionen har inte övertygat utskottet om att de av motionärerna antydda fördelningsgrunderna skulle ge ett för bidragssyftet värdefullare resultat än en fördelning enligt de i propositionen angivna principerna. Utskottet vill också framhålla att vad som sägs i propositio­nen ger utrymme för en viss flexibilitet. Mellan studieförbunden bör för­delningen sålunda ske "med hänsyn" till vissa tidigare kostnader, medan det i fråga om fördelningen inom förbunden anges att en fördelning i proportion till tidigare utgifter skall vara "huvudprincip". Utskottet anser inte att riksdagen bör göra det i motion 2049 yrkande 4 angivna uttalandet.

I propositionen uttalas att bidragsgivningen bör grundas pä de faktiska kostnaderna. Detta förutsätter avgränsningar dels i fråga om vilka kultur-akfiviteter som innefattas, dels i fråga om vilka kostnadsfaktorer som får räknas in. Utskottet har ingen erinran mot att vissa faktiska kostnader får utgöra bidragsunderlag och inte heller mot vad i propositionen anförts om avgränsning av aktiviteter resp. kostnader. Utskottet ansluter sig till för­slaget i propositionen att bidrag för varje program eller projekt normalt bör utgå med högst 75% av bidragsunderlaget med möjlighet till bidrag med 100% i fråga om program och projekt som genomförs i stödområdena 3-6 eller som riktar sig till handikappade eller invandrare.

Utskottet vill i anslutning till det nu sagda framhålla vikten av att bidragsreglerna blir enkla och inte alltför detaljerade. De bör utformas så att handläggningsordningen blir smidig och samtidigt med beaktande av den på flera ställen i propositionen framförda synpunkten att bidragsmotta­garna inom givna ramar bör ha stor frihet att själva bestämma hur mot­tagna bidrag skall användas.

I fråga om ansvaret för tillsynen av de statliga bidragen till folkbild­ningen betonas i propositionen att det finns fördelar och nackdelar med att ha detta ansvar samlat hos en myndighet resp. med att ha det delat mellan två myndigheter. I propositionen förordas det senare alternativet. Skol­överstyrelsen föreslås bli tillsynsmyndighet för det statliga stödet till stu­diecirkelverksamheten och för de bidrag som i huvudsak är ämnade att stödja denna, medan statens kulturråd föreslås bli tillsynsmyndighet för det nya bidraget till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. I propositio­nen uttalas att denna ståndpunkt innebär en markering av att folkbildning­en befinner sig i skärningspunkten mellan utbildningspolitik och kulturpoli­tik. Som särskilt betydelsefullt framhålls att kulturrådet får ett eget klart angivet ansvar för en viktig del av folkbildningen. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att det enligt utskottets mening finns anledning att överväga om anslagsposten Kulturverksamhet i folkbildningen m.m. bör skiljas ut till ett självständigt anslag.

I mofion 2065 av Hans Nyhage m.fl. (m) förordas att tillsynsansvaret



KrU 1980/81:6 y                                                                       4

knyts till en och inte till två myndigheter. Motionärerna har bl. a. framhållit att det i propositionen föreslagits en ännu starkare integration mellan studiecirkelverksamheten och den hittillsvarande kulturprogramverksam­heten än vad folkbildningsutredningen tänkte sig. I motionen har också framhållits att huvuddelen av de aktiviteter som avses inrymda inom begreppet kulturverksamhet i folkbildningen m.m. ingår i den hittillsva­rande cirkelverksamheten. Med endast en tillsynsmyndighet kommer man enligt motionärerna att utan tvekan få bättre överblick över den samlade verksamheten och dämtöver säkerligen en administrativt och ekonomiskt fördelaktigare organisation.

Utskottet vill för egen del framhålla att den verksamhet som avses få stöd ur nu ifrågavarande anslagspost naturligt ligger inom kulturrådets verksamhetsområde och att det för rådet är värdefullt att fä en överblick över densamma. Utskottet vill också betona värdet - även sett från riksdagens synpunkt av en samlad överblick över de totala insatserna på kulturområdet. Det begränsade merarbete som en fördelning av tillsyns­uppgiften på tvä myndigheter kan föranleda anser utskottet inte utgöra tillräckliga skäl mot en sådan uppdelning.

Utskottet ansluter sig därför i fråga om tillsynsansvaret till den uppfatt­ning som uttalats i propositionen. Utskottet avstyrker alltså motion 2065.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att tillsynsmyndighe­ten noga följer utvecklingen av nu ifrågavarande kulturverksamhet inom folkbildningen. Det finns anledning att därvid bl. a. uppmärksamma even­tuella effekter både i fråga om kulturarbetarnas arbetsmarknad och i fråga om den kommunala bidragsgivningen.

Vad som anförts och föreslagits i proposition 127 och de med anledning av denna väckta motionerna 2030, 2043, 2049 samt 2063 2067 har inte gett kulturutskottet anledning till andra uttalanden än som framgår av det föregående. Sammanfattningsvis får utskottet tillstyrka mom. 1, 2 och 5 samt såvitt gäller kultumtskottets verksamhetsområde mom. 10 och 11 i hemställan i avsnitt 9 i propositionen ävensom anvisande av 70 milj. kr. till bidrag till kulturverksamhet i folkbildningen m. m. Utskottet av­styrker motionerna 2049 yrkande 4 och 2065.

Stockholm den 7 april 1981

På kulturutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Karl-Eric Norrby (c), Åke Green (s), Kerstin Anér (fp), Tyra Johansson (s), Ingrid Diesen (m), Lars-Ingvar Sörenson (s), Olle Eriksson (c), Hans Alsén (s), Lars Ahlmark (m), Catarina Rönnung (s), Anna Eliasson (c), Bertil Hans­son (fp), Elisabeth Fleetwood (m) och Ing-Marie Hansson (s).



KrU 1980/81:6 y                                                                   5

Avvikande meningar

1. Principerna för fördelning av bidrag till kulturverksamhet i folkbild­
ningen m.m.

Georg Andersson, Åke Green, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Hans Alsén, Catarina Rönnung och Ing-Marie Hansson (alla s) anför följande.

Vi delar den i motion 2049 uttalade uppfattningen att bidraget till kultur­verksamhet inom folkbildningen m. m. liksom folkbildningsstödet i dess helhet bör användas så att det främjar en verksamhet som stärker folkrö­relsernas arbete och vänder sig till kulturellt och utbildningsmässigt efter­satta gmpper. Denna synpunkt bör vara avgörande när det gäller att fördela bidraget mellan studieförbunden. Fördelningen bör därför inte, som föreslagits i propositionen och tillstyrkts av utskottet, grundas enbart på redovisade kostnader. Vi tillstyrker motionärernas förslag att arrange­mang som anordnats i samverkan med medlemsorganisation eller annan organisafion som studieförbundet stadigvarande samarbetar med bör ges en större vikt vid bidragsfördelningen. Motsvarande bör gälla arrangemang i glesbygd eller i samverkan med handikapp- eller invandrarorganisation. Blivande bidragsregler bör utformas i enlighet med dessa synpunkter. Vad vi nu anfört innebär att vi instämmer i de synpunkter som i denna fråga anförts i motion 2049. Vi anser därför att riksdagen bör bifalla yrkande 4 i denna motion.

2. Tillsynsmyndigheten

Ingrid Diesen, Lars Ahlmark och Elisabeth Fleetwood (alla m) anför följande.

Ett av huvudsyftena med det nya bidraget Kulturverksamhet i folkbild­ningen m.m. är att möjliggöra en integration mellan cirkelstudier och andra aktiviteter, t. ex. förberedande av en utställning, ett musikarrange­mang, en teaterföreställning, en bygdebeskrivning etc. Åven eljest skall ett nära samspel mellan cirkelstudier och kulturverksamhet kunna äga mm. Mot den bakgrunden är det såväl administrativt som ekonomiskt olämpligt att två skilda myndigheter har att utforma föreskrifter, ge råd, utöva kontroll och i övrigt hantera det statliga stödet. Skolöverstyrelsen bör därför ges det samlade tillsynsansvaret för folkbildningen. Vi anser således att riksdagen bör bifalla motion 2065.

Kulturutskottet aktualiserar även frågan om anslagsposten Kulturverk­samhet i folkbildningen m.m. bör skiljas ut till ett särskilt anslag. Enligt vår uppfattning bör detta ej tas upp till prövning innan erfarenhet har vunnits av den faktiska belastningen pä denna anslagspost resp. anslags­posten för studiecirkelverksamhet. Eventuellt behövlig omfördelning mel­lan dessa anslagsposter skulle kunna försväras av en uppdelning i skilda anslag.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981