Utbildningsutskottets yttrande 1984/85:1 y
över proposition 1984/85:59 om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m. jämte motioner
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbelsmarknadsutskottet har den 13 november 1984 beslutat bereda utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1984/85:59 om ny organisation för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen m. m. jämte motioner (1984/85:177-188). Utskottet begränsar sitt yttrande över propositionen till de delar där föredragande statsrådet behandlar kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen (AMU), ansvar för kursplaner och lärarnas kompetens (prop. s. 21-25) saml samarbetet med det övriga utbildningsväsendet m. m. (prop. s. 333). Motsvarande begränsning görs beträffande motionerna.
I propositionen framhålls vikten av att arbetsmarknadsutbildningen fortsätter sina ansträngningar att erbjuda kursdeltagarna en kvalitelsmässigt god utbildning. Föredragande statsrådet föreslår att den nya AMU-myndig-helen skall ha ansvar för kvaliteten i kursinnehållet och undervisningen. De kurser som AMU-organisationen anordnar för arbetsmarknadsverkets räkning (länsarbetsnämnderna) skall bygga på kursplaner som har beslutats av den nya centrala myndigheten. Denna bör samverka med skolöverstyrelsen (SÖ) i det centrala kursplanearbetet i syfte dels att undvika att resurser för kursplanearbete dubbleras, dels att säkerställa en viss jämförbarhet mellan AMU:s och den kommunala vuxenutbildningens yrkesutbildningar. Innan den centrala AMU-organisationen utarbetar kursplaner för AMU bör den undersöka om det redan finns någon kursplan inom det reguljära utbildningsväsendet som kan ligga till grund för arbetet. Den regionala AMU-organisationen skall ha möjlighet att anpassa de centralt fastställda kursplanerna efter regionala behov. Den bör även kunna få utarbeta försökskursplaner och bedriva utbildning i enlighet med dessa under en viss tid.
För att tillgodose behov av samråd och samarbete på central nivå bör enligt föredragande statsrådet några av de tjänster som till följd av omorganisationen kommer i fräga för den nya centrala myndigheten finnas kvar på SÖ.
I avsnittet om personalens uppgifter i den nya organisationen knyter föredragande statsrådet an till kravet på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen. För att upprätthålla en god kvalitet bör - anser statsrådet - kompetenskraven för de nya lärartjänsterna vara behörighet för lärartjänst pä motsvarande nivä inom det allmänna skolväsendel eller utbildning och erfarenhet som kan bedömas likvärdig med dessa krav.
Utifrån kravet på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen och utbildningens
1 Riksdagen 1984/85. 14 saml. Nr 1 v
UbU 1984/85:1 y
UbU 1984/85:1 y 2
jämförbarhet med motsvarande utbildningar i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen begärs i motionerna 1984/85:179 (vpk) yrkande 4,1984/85:184 (fp) yrkande 1 i motsvarande del och 1984/85:188 (m) yrkande 4 i motsvarande del beslut av riksdagen som syftar till att säkerställa nödvändig kompetens och viss behörighet för AMU-lärarna. Enligt motionerna 1984/85:179 och 1984/85:188 bör behörighetskraven i princip vara desamma som gäller för det allmänna skolväsendel. Ett likartat krav pä behörighet, men med hänvisning till AMU:s viktiga roll för utbildningsmäs-sigt eftersatta grupper, framförs i motion 1984/85:181 (s) yrkande 2 i motsvarande del. Likaså med hänvisning till arbetsmarknadsutbildningens sociala mäl föreslås i motion 1984/85:186 (fp) yrkande 1 ett uttalande av riksdagen om behörighetskrav för anställning som lärare i AMU. Enligt motion 1984/85:188 yrkande 4 i motsvarande del bör behovet av kontinuerlig fortbildning tillgodoses. I motion 1984/85:184 yrkande 1 i motsvarande del slutligen framhålls alt kursplanerna inom AMU bör utformas pä sådant sätt att AMU-elevernas utbildning bedöms likvärdig med gymnasieskolans på arbetsmarknaden.
För egen del vill utskottet anföra följande.
Utskottet instämmer till fullo i det som i både propositionen och motionerna har anförts om krav på god kvalitet i den framtida arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet utgår från att målsättningen för det kommande arbetet med omorganisationen av AMU bl. a. skall vara att utbildningen i kvalitativt hänseende bibehålls på minst nuvarande nivå. Detta är angelägel inte bara sett ur allmän utbildningspolitisk synvinkel. Del gagnar även AMU:s övergripande mål och syften på bästa sätt. Det föreslagna samarbetet mellan SÖ och den nya centrala myndigheten betraktar utskottet som ett viktigt och angeläget led i strävan efter kvalitet i utbildningen. Det är viktigt att de centrala resurserna för läroplansarbetet avseende yrkesinriktad utbildning inte splittras. Den kompetens som finns inom SÖ bör därför utnyttjas. Utskottet utgär frän att detta beaktas i organisationskommitténs arbete.
1 likhet med motionärerna vill ulskoltel även se högt ställda krav på kompelens hos lärarna som en nödvändig förutsättning för tillfredsställande kvalitet på utbildningen inom AMU. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av de i propositionen framförda förslagen om samverkan pä det regionala och lokala planet med det övriga utbildningsväsendet - till vilka utskottet återkommer i del följande - finner utskottet del motiverat att AMU-lärarnas kompetens i vad gäller såväl pedagogisk skicklighet som yrkeskunnande bör motsvara det som krävs för behörighet för lärartjänst på jämförbar nivä inom det alhuänna skolväsendet. Med hänsyn till AMU:s ofta speciella villkor - del kan t. ex. gälla alt snabbt behöva tillgodose krav på udda och fillfälliga yrkesutbildningar - får vad ulskoltel nyss har anfört emellertid inte utesluta möjligheten att för ett föreliggande speciellt behov anlita lärare i AMU som äger en utbildning eller en erfarenhet som inte är
UbU 1984/85: ly 3
densamma som behöriga lärare inom del allmänna skolväsendet har men som är jämförbar härmed.
Det bör enligt utskottet vara en uppgift för organisationskommittén att i samråd med berörda myndigheter på central nivå föreslå en sådan reglering av AMU-lärarnas behörighet som fyller de krav pä kompelens som utskottet har angivit i det föregående.
Beträffande fortbildning och vidareutbildning av lärare inom AMU utgår utskottet från alt det inom ramen för del utvecklingsarbete som skall bedrivas inom AMU-organisationen och som avses ha regional eller lokal förankring kommer att göras insatser för personalutveckling. Utskottet utgår från alt organisationskommittén uppmärksammar de krav pä kompletterande utbildning som kan ställas av lärare som i dag tjänstgör inom AMU men som inte anses fylla de behörighetskrav för lärartjänst som vid omorganisa-fionen kommer i fråga.
Sammanfattningsvis finner utskottet alt vad utskottet nu har anfört om krav på kvalitet i arbetsmarknadsutbildningen och därmed sammanhängande behov av visst samarbete mellan AMU och SÖ samt lärarnas inom AMU kompetens ligger väl i linje såväl med vad föredragande statsrådet har anfört i frågan som med de synpunkter och förslag som framförts i motionerna 1984/85:179 yrkande 4, 1984/85:181 yrkande 2 i motsvarande del, 1984/ 85:184 yrkande 1, 1984/85:186 yrkande 1 och 1984/85:188 yrkande 4 i motsvarande del. Utskottet finner det emellertid angeläget alt organisationskommittén beaktar de synpunkter som här anförts.
I det avsnitt av propositionen vari samarbete med del övriga utbildningsväsendet behandlas erinrar föredragande statsrådet om riksdagens beslut om åliggande för länsskolnämnderna att ta initiativ till samråd om utbudet av utbildning i gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och AMU i länet (prop. 1983/84:116, UbU 1983/84:29, rskr 1983/84:412). Såväl länsarbetsnämnden som den nya regionala AMU-organisationen föresläs nu ingå i detta samråd. Förslaget syftar till en samplanering av det regionala utbildningsutbudet som skall leda till ett så effektivi utnyttjande som möjligt av de samlade utbildningsresurserna. En dubblering av utbildningsresurser bör därmed kunna undvikas.
Föredragande statsrådet förordar en samverkan mellan AMU och övriga utbildningsanordnare som innebär att tillgängliga resurser samulnyttjas- det kan röra sig om såväl lokaler och utrustning som lärare och övrig personal. I den mån gymnasieskolan kommer att få lediga utbildningsresurser som överensstämmer med AMU:s behov finner statsrådet del naturligt all dessa kan utnyttjas av AMU-organisafionen. Omvänt bör gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen kunna utnyttja ledig kapacitet hos AMU. Samverkan mellan AMU-organisationen och övriga utbildningsanordnare föreslås ordnas genom köp resp. försäljning. Härvid skall prissättningen utgå från att full kostnadstäckning skall uppnås. Gällande bestämmelser för
UbU 1984/85:1 y 4
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen medger f. n. inte uppdragsutbildning. Föredragande statsrådet anser att en anpassning till det som nu föresläs i propositionen måste ske.
Enligt föredragande statsrådet bör även en samordning av de berörda utbildningsformerna ske på sådant sätt att samundervisning i gemensamma grupper inom en ulbildningsform skall kunna anordnas. Då länsarbetsnämnden bedömer att det föreligger behov av alt ordna sammanhållna förberedande kurser i allmänna ämnen, bör strävan vara all anlita den kommunala vuxenutbildningen. Föredragande statsrådet finner del inte motiverat alt AMU-organisationen skall svara för allmän teoretisk utbildning av förberedande karaktär. Kommunerna bör efter beställning från länsarbetsnämnd eller AMU-organisation kunna anordna sådan utbildning.
I några motioner tas frågor upp rörande det i propositionen förordade samarbetet mellan AMU och del övriga utbildningsväsendet. Nödvändigheten av en samordning och ett samutnyltjande av alla utbildningsresurser, inkl. företagens utbildningskapacitet, understryks i motion 1984/85:185 (c) yrkande 1 c. Det är först genom att effektivt och samordnat utnyttja den kapacitet som finns som det blir möjligt att nå högt ställda mål såväl i kvalitativt som ekonomiskt hänseende, när det gäller AMU. Motionärerna framhåller också alt ledig utbildningskapacitet i gymnasieskolan måste utnyttjas i sammanhanget. Även i motion 1984/85:184 (fp) yrkande 4 berörs möjligheten till köp av ledigbliven utbildningskapacitet inom gymnasieskolan. Motionärerna framhåller därjämte vikten av att köpa utbildning av företag. I motionen behandlas ocksä den föreslagna ordningen med myndigheters köp av utbildning av varandra. Samtliga kostnader, även de som hänför sig fill central ledning och administration, bör tas med vid beräkningen av utbildningskostnaderna i samband med ett upphandlingsförfarande. Härigenom tillmötesgås kravet på konkurrensneutralitet (yrkande 2). Enligt mofion 1984/85:188 (m) yrkande 3 bör AMU inte ha ett afitför brett utbud av utbildningar. Förutom de grundläggande teoretiska utbildningar som enligt propositionen föreslås föras över till den kommunala vuxenutbildningen bör enligt motionärerna även andra kurser i AMU:s nuvarande kursutbud åvila skolväsendet i den män de har en sådan längd och uppläggning att de väl stämmer med den kommunala vuxenutbildningens allmänna förutsättningar. Riksdagen föresläs besluta att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen har anförts om den principiella ansvarsfördelningen mellan AMU-myndigheterna och skolväsendet (yrkande 3). Även i denna motion berörs frågan om konkurrens mellan skolväsendet och AMU. För att ett system med konkurrens skall kunna fungera bör de reella kurskostnaderna alltid redovisas.
Utskottet vill mot bakgrund av det som anförs i propositionen och motionerna för egen del anföra följande.
Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet har förordat beträffande ett föreskrivet reguljärt samarbete pä regional och lokal nivä mellan AMU
UbU 1984/85:1 y 5
och det övriga utbildningsväsendet. Härvid delar utskottet såväl statsrådets som motionärernas uppfattning att det är angelägel att utnyttja befintliga utbildningsresurser så effektivt som möjligt. Det som i förevarande hänseende anförs i propositionen och motionerna stämmer väl överens med vad utskottet under del förra riksmötet anförde i sitt av riksdagen godkända belänkande UbU 1983/84:29 om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/ 84:116).
Enligt regeringens förslag skall arbetsmarknadsverket kunna köpa tjänster i form av utbildning av såväl den nya AMU-organisationen som den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolan. De regionala AMU-myndigheterna (uppdragsmyndigheterna) och del kommunala skolväsendet kommer, som utskottet ser det, att konkurrera med varandra. Syftet härmed är självfallet att åstadkomma lägre kostnader för ifrågavarande utbildning.
Enligt utskottet finns emellertid risk för att ett konkurrensförhållande leder fill konflikt med målsättningen att etablera ett reguljärt samarbete mellan utbildningsanordnarna. Ambitionen hos en utbildningsanordnare att själv anordna utbildningar som kan erbjudas av en annan utbildningsanordnare bör enligt utskottets mening underordnas strävan till samarbete i olika former över gränserna för de skilda skolformerna. En sädan inriktning pä verksamheten minskar enligt utskottets bedömning inte möjligheterna att hålla kostnaderna nere.
Utskottet ifrågasätter inte AMU:s uppgift att tillhandahålla utbildningar som snabbt kan tillgodose akuta önskemål och sådana utbildningar som fyller de särskilda krav som kommer i fräga mot bakgrund av AMU:s övergripande mäl och syften. Utskottet finner emellertid skäl att peka på att gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen skall ge yrkesutbildningar som svarar mot samhällets behov, även när dessa förändras. I sammanhanget bör erinras om de lokalt arbetsmarknadsanknulna specialkurserna och verksamheten med regionalt beslutade högre specialkurser.
Utskottet vill stryka under vad i propositionen anförs om att arbetsmarknadsutbildning inte bör anordnas, om arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft kan täckas genom del ordinarie utbildningsväsendets försorg.
Utskottet fäster arbetsmarknadsutskottets uppmärksamhet på att ett ökat ianspräktagande av gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens resurser kan medföra behov av en omfattning pä organisationen (årselevplatser resp. undervisningstimmar) som inte kan motiveras utifrån storleken på ungdomskullarna m. m. Utskottet utgår från all förslaget om full kostnadstäckning vid prissättning av erbjudna utbildningar skall kunna finansiera en bibehållen eller i förekommande fall en utökad organisafion som betingas av utbildningar för AMU.
Utskottet har inget att erinra mot att bestämmelserna för gymnasieskolan ses över i syfte att där möjliggöra uppdragsutbildning. Riksdagen har under innevarande riksmöte beslutat om uppdragsutbildning anordnad inom kommunal vuxenutbildning (prop. 1983/84:169, UbU 1984/85:1, rskr
UbU 1984/85:1 y 6
1984/85:11, jfr även prop. 1984/85:37 om vuxenutbildningslag).
Även beträffande de i förevarande sammanhang behandlade frågorna om samarbete mellan AMU och det övriga utbildningsväsendet finner utskottet att vad i mofionema 1984/85:184 yrkandena 2 och 4,1984/85:185 yrkande 1 c och 1984/85:188 yrkande 3 har anförts i huvudsak stämmer överens med förslagen i propositionen. Utskottet anser att arbetsmarknadsutskottet med hänvisning härfill bör avstyrka motionerna och därjämte tillstyrka proposition 1984/85:59 i motsvarande del.
I mofion 1984/85:187 (s) yrkande 2 åberopas folkhögskolornas erfarenheter av utbildning för vuxna. Motionärerna förordar att AMU-organisatio-nens samverkan med andra utbildningsanordnare även skall inkludera folkhögskolorna.
Utskottet finner, liksom föredragande statsrådet, det naturligt att det i det enskilda fallet liksom hittills bör vara möjligt för länsarbetsnämnden alt bevilja utbildningsbidrag för förberedande studier vid folkhögskola. Utskottet är emellertid inte berett att i delta sammanhang tillstyrka förslag om sådant samarbete som innebär att folkhögskola tillhandahåller utbildning ål AMU eller länsarbetsnämnd på uppdragsbasis. Utskottet vill framhälla att folkhögskolan har till uppgift alt främja allmän medborgerlig bildning (2 § folkhögskoleförordningen, 1977:551). Det bör även påpekas alt folkhögskolorna står principiellt fria i förhällande till utbildningssystemet i övrigt. Arbetsmarknadsutskottet föreslås med hänvisning till del anförda avstyrka motion 1984/85:187 yrkande 2. I sammanhanget vill utskottet peka på att regeringen har riksdagens bemyndigande att - i den män arbetsmarknadsskäl så påkallar - anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att i samband med omorganisationen av arbetsmarknadsutbildningen föra över ansvaret för den nuvarande grundutbildningen av vuxna zigenare inom AMU fill grundutbildning för vuxna (grundvux).
Stockholm den 27 november 1984
På utbildningsutskottets vägnar GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Björn Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c), Ingvar Johnsson (s), Sören Häggroth (s), Linnea Hörlén (fp) och Lars-Erik Ahlinder (m).
UbU 1984/85:1 y 7
Avvikande mening
Per Unckel, Rune Rydén, Gunnar Hökmark och Lars-Erik Ahlinder (alla m) anser
dels alt den del av utskottels yttrande på s. 5 som börjar "Enhgt utskottet" och slutar "kostnaderna nere" bort utgå.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar "Utskottet vill" och slutar "utbildningsväsendets försorg" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill stryka under vad i propositionen anförs om alt arbetsmarknadsutbildning inte bör anordnas, om arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft kan täckas genom det ordinarie utbildningsväsendets försorg. Utskottet vill vidare framhålla att AMU:s främsta uppgift på yrkesutbildningens område skall vara att svara för det utbildningsbehov som med hänsyn till konjunkturen varierar över tiden. Utskottet anser därför all förutom den grundläggande teorefiska utbildning som regeringen i propositionen föreslår skall föras över till den kommunala vuxenutbildningen, även andra kurser inom AMU:s nuvarande kursutbud bör åvila skolväsendel i den mån de har en sådan längd och uppläggning alt de väl stämmer med skolväsendets allmänna förutsättningar.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar "Även beträffande" och slutar "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Vad utskottet i det föregående har anfört om samarbete mellan AMU och det övriga utbildningsväsendet anser utskottet att riksdagen med bifall till motion 1984/85:188 yrkande 3 och med anledning av proposition 1984/85:59 samt motionerna 1984/85:184 yrkandena 2 och 4 samt 1984/85:185 yrkande 1 c som sin mening bör ge regeringen till känna.
minab/gotab Stockholm 1984 79361