Näringsutskottets yttrande 1986/87:3 y

om ledning av den statliga förvaltningen (prop. 1986/87:99)


NU 1986/87:3y


Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har dels hemställt om yttrande av näringsutskottet över proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, så­vitt avser affärsverken och deras bolag (bilaga 1 avsnitt 9), jämte motioner, dels berett näringsutskottet tillfälle att lämna yttrande över propositionen i övrigt jämte motioner.

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1986/87:99 är det huvudsakligen följande som helt eller delvis kommenteras äv nä­ringsutskottet:

I986/87:K108 av Inga-Britt Johansson m. fl. (s),

1986/87:K112 av Lars Werner m. fl. (vpk),

1986/87:KI 14 av Lennart Andersson m. fl. (s),

1986/87:KI 15 av Anders Björck m. fl. (m).

Frågor med anknytning till dem som behandlas i propositionen har också tagits upp i tre motioner som har hänvisats till näringsutskottet. Dessa mo­tioner är följande:

I986/87:N353 från allmänna motionstiden av Kjell Nordström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som [i motionen] anförts om att få till stånd en utveckling av de statliga företagens, verkens oeh myndigheternas årsredovisningar.

1986/87:N354 - från allmänna mofionstiden - av Cari Bildt m. fl. (m), vari såvitt här är i fråga hemställs (3) att riksdagen hos regeringen begär förslag till omorganisation av affärsverken i enlighet med vad som i motio­nen anförts.

1986/87:N152 - väckt med anledning av proposifion 1986/87:87 om sta­tens vattenfallsverk av Ivar Franzén m. fl. (c), vari såvitt här är i fråga hemställs (5) att riksdagen avslår proposition 1986/87:99 i den del som rör förslag om att regeringen skall bemyndigas, utan beloppsgränser, att be­sluta i bolagsfrågor i enlighet med vad som anförs i motionen.

Med det yttrande som här följer överlämnar näringsutskottet till konstitu­tionsutskottet under förutsättning av dess medgivande de båda sist-

1     Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 3 y


nämnda motionerna i angivna delar och motion I986/87:N353 såvitt den      NU 1986/87:3 y gäller andra verk och myndigheter än affärsverken. Såvitt denna motion gäller statliga företag, inkl. affärsverken, avser näringsutskottet att under förutsättning att riksdagen medger uppskov med behandlingen ta upp den i anslutning till 1987 års redogörelse för de statliga företagen.

Affärsverken och deras dotterbolag Inledning

Av de statliga affärsverken är tre domänverket, affärsverket FFV och statens vattenfallsverk hänförliga till näringsutskottets verksamhetsom­råde, de övriga till trafikutskottets. Näringsutskottets kommentarer röran­de affärsverken avser huvudsakligen de tre nämnda verken. Utskottet note­rar att trafikverken i högre grad än dessa kännetecknas av speciella förhål­landen, bl. a. monopolställning, som skiljer dem från statliga företag i övrigt.

De delarav regeringens förslag rörande affärsverkskoncernerna som inte särskilt berörs i det följande ger inte anledning till någon erinran från nä­ringsutskottets sida.

Affärsverkskoncernernas form och ställning

Såsom konstateras i propositionen driver affärsverken i betydande ut­sträckning dotterföretag i aktiebolagsform. Detta framgår närmare av 1986 ärs redogörelse för de statliga företagen (skr. 1986/87:20). Domänverket har sex helägda dotterbolag, främst Domänföretagen AB, som är moderbo­lag till 22 helägda bolag, av vilka åtskilliga i sin tur har helägda dotterbolag. Under affärsverket FFV utgör på motsvarande sätt FFV AB moderbolag i en koncern med bl. a. 27 helägda dotterbolag och ännu fler helägda dotter­dotterbolag. Helägda dotterbolag till statens vattenfallsverk är Svensk Energiverksgrupp AB, som äger ett dussintal lokala bolag helt eller till övervägande delen; därutöver har vattenfallsverket majoritetsintressen i ett flertal elproduktions- och eldistributionsföretag och i flera andra företag, bl. a. på kärnkraftsområdet. De anslutna bolagens omsättning i förhållande till resp. affärsverks år 1984 anges av verksledningskommittén (SOU 1985:41 s. 21 f.jfördomänverkets, affärsverket FFV:s och vattenfallsverkets del till resp. 48 %, 61 % och 30 %.

De "allmänna riktlinjer för förnyelsen av den statliga förvaltningen" som regeringen föreslår beträffande affärsverken och deras dotterbolag har i huvudsak följande innebörd. Ett affärsverk och dess bolag skall i olika sammanhang kunna behandlas som en sammanhållen grupp en affärs­verkskoncern. Mål och rikfiinjer som statsmakterna fastställer bör i stort gälla hela koncernen. Ett viktigt motiv för val av bolagsformen kan vara att åstadkomma en anpassning av villkoren för verksamheten till vad som gäl­ler för näringslivet i övrigt, t. ex. i fråga om ekonomisk styrning. Det bästa hos de bägge associationsformerna bör tas till vara i en kombination av verk



och bolag. De uppgiftei" som har tilldelats affärsverket bör därvid utgöra      NU 1986/87:3 y grunden för all verksamhet inom koncernen. Dotterbolagens verksamhet bör pä.ett naturligt sätt stödja eller komplettera verksamheten i affärsver­ket.

I fråga om styrningen uttalas att den i fortsättningen bör präglas av ökad
långsiktighet och koncentreras på fastställande av ekonomiska mål, ser-
vicemäl, m. m. Ett affärsverk skall gentemot sina bolag agera som ägare i
egenskap av moderföretag; regeringens styrning av bolagen skall ske ge-
   .      

nom verket.

Ett par av de motionsyrkanden som har föranletts av propositionen tar sikte på de riktlinjer som nu har diskuterats.

I motion 1986/87:K115 (m) begärs att riksdagen skall som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om framtida förändringar av affärsverken. Vad motionärerna ytterst syftar till är att väsentliga delar av den verksamhet som nu bedrivs i affärsverksform skall privatiseras. In­för en privatisering är det, anför de, väsentligt att affärsverken bättre anpas­sas till de förhållanden som råder pä en konkurrensutsatt marknad. Affärs­verken bör därför ombildas till aktiebolag, hävdar motionärerna. I den män de har monopolställning bör denna i regel successivt avvecklas. Förekom­mande myndighetsuppgifter bör överföras till normala förvaltningsmyn­digheter.

Moderata samlingspartiet har under allmänna motionstiden framfört lik­nande synpunkter i sin partimotion 1986/87:N354. Denna går ut pä en , omfattande privatisering äv statliga företag, bolag säväl som affärsverk. Domänverket, affärsverket FFV och statens vattenfallsverk hör till de före­tag som särskilt diskuteras i denna motion, de båda förstnämnda mera utförligt. Förutom yrkanden om riktlinjer för ändrat ägarengagemang i och om försäljning av statliga företag finns i denna motion ett yrkande om att riksdagen skall hos regeringen begära förslag till omorganisation av affärs­verken i enlighet med vad som anförts i motionen. Vad som avses med detta synes vara följande. De delar av affärsverken som inte är direkt myndighets­utövande bör föras över i aktiebolagsfornh. Verksamheten skulle därigenom utsättas för konkurrens och fä drivas på villkor jämförbara med dem som gäller för motsvarande privata företag. Beträffande statens vattenfallsverk uttalas särskilt att administrationen av näten för högspänningsdistribution även pä längre sikt bör ske i verksform. Motionärerna anser vidare att affärsverkens ledning bör till och avsättas på samma grunder som tilläm­pas inom det privata näringslivet och att deras lekmannastyrelser bör ersät­tas av styrelser med professionell kompetens. Det är såvitt gäller det nu redovisade yrkandet som näringsutskottet överlämnar motion 1986/ 87:N354 till konstitutionsutskottet för fortsatt beredning. Frågorna om af­färsverkens ledning och styrelser behandlas i ett senare avsnitt av detta yttrande.

Yrkanden om privatisering av statliga företag, däribland delar av de här berörda affärsverkskoncernerna, har väckts också från folkpartihåll och från centerhåll, både under allmänna motionstiden och med anledning av proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet. Särskilt kan

nämnas motionerna 1986/87:N323 (fp) oeh 1986/87:N386 (fp) och motio-         3

nerna I986/87:NI43 (c) och 1986/87:NI49 (fp). I den sistnämnda liksom

1*    Riksdagen 1986/87. 17 saml Nr 3 y


också i mofion 1986/87 :N 150 (m) föreslås särskilt au affärsverket FFV skall      NU 1986/87:3 y ombildas till aktiebolag. De tre borgerliga partierna har genom sina motio­ner gett uttryck för väsentligen samstämmiga uppfattningar om organisato­riska förhållanden inom den statliga affärsverkssektorn.

Näringsutskottet kommer att behandla frågor om försäljning, helt och delvis, av statliga företag i ett kommande betänkande på grundval av pro­position 1986/87:74 och ett stort antal motioner, bl. a. de nyss nämnda. I anslutning till proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvalt­ningen bör motionsyrkanden om affärsverken enligt näringsutskottets upp­fattning tas upp endast såvitt de avser organisatoriska frågor i övrigt. De båda yrkanden i motionerna 1986/87: K115 (m) och 1986/87: N354 (m) som nyss har redovisats närmare gäller sådana frågor. Det gör också ett annat av proposition 1986/87:99 föranlett yrkande som återstår att nämna.

Det härrör frän vänsterpartiet kommunisterna, som i motion 1986/ 87:K112 begär att riksdagen skall som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om "bolagisering". Affärsverken bör utvecklas utifrån en väl definierad syn på "public service", menar motionärerna; . insynen i verksamheten och det offentliga ansvaret för denna bör inte mins­kas genom bolagsbildning. Därför motsätter de sig en ytterligare omform-ning av affärsverkens rörelse lill bolag.

Som redan inledningsvis har antytts förekommer det inget mera omfat­tande inslag av myndighetsuppgifter hos de affärsverk som näringsutskot­tet här behandlar. Egendomsförvaltning, skogsbruk och virkesförädling är i huvudsak de aktiviteter som bedrivs inom domänverkskoncernen. Affärs­verket FFV och dess bolag är väsentligen att betrakta som en vanlig indu­strikoncern. Statens vattenfallsverks särart i jämförelse med andra kraflfö-retag ligger förutom i dess storlek oeh dess därav följande roll som mark­nadsledare främst i att verket svarar för överföring av elenergi på stor­kraftnätet och att det har vissa totalförsvarsuppgifter.

Någon sammanblandning av myndighetsuppgifter och affärsmässiga uppgifter som motiverar särskilda organisatoriska åtgärder av det slag som åsyftas i motionerna I986/87:K115 (m) och 1986/87:N354 (m) kan inte anses föreligga för dessa tre affärsverks del. Detta innebär också att stats­makterna i annat sammanhang förutsättningslöst kan pröva frågan om om­bildning av dessa verk eller delar därav till aktiebolag. De organisatoriska förändringar med avseende på myndighetsutövning som en sådan ombild­ning skulle föranleda synes vara av marginell natur. En'annan sak är att näringsutskottet inte nu ser några skäl för ingrepp i den rådande arbetsför­delningen mellan affärsverk och bolag inom den sektor som här berörs.

Vadgällerdet nyss refererade yrkande i motion l986/87:K112(vpk)som riktar sig mot "bolagisering" vill näringsutskottet framhålla att det inte nu finns något förslag om en sådan utveckling. Betydande delar av de tre af­färsverkskoncernerna drivs redan i bolagsform, vilket synes vara allmänt accepterat. Förslag om ändrad företagsform för ytterligare delar av verk­samheten bör, om sådana framläggs, prövas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Något sådant allmänt uttalande som motionärerna före­språkar finns det enligt näringsutsköttets uppfattning inte motiv för.

I de riktlinjer för affärsverken och deras bolag som regeringen anger i     .          4



propositionen ingår att regeringen skall kunna fastställa allmänna och ge- NU 1986/87:3 y mensamma bestämmelser för affärsverkskoncernerna i en särskild förord­ning, som skall kunna kompletteras med verksspecifika instruktioner. Det framhålls att i förordningen kan föreskrivas att affärsverken skall verka för att riksdagens och regeringens riktlinjer för affärsverkskoncernen följs i hela koncernen.

1 detta sammanhang bör ett yrkande i motion 1986/87 :K115 (m) observe­ras. Riksdagen föreslås som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om risken för bristande kontrollsystem för affärsverken. Det är risk för, menar motionärerna, att affärsverken utvecklas i ett rättsligt vakuum där varken offentligrättsliga eller aktiebolagsrättsliga kontroll­funktioner fungerar. Regeringen bör, anför de, beakta denna fara vid utar­betandet av framtida instruktioner. Synpunkter pä arbetet med författ­ningsbestämmelser finns också i motion 1986/87:K1I3 (c). Det yrkande i denna motion som går ut på att förslag till en ny verksordning bör föreläg­gas riksdagen skall, enligt talesmän för motionen i näringsutskottet, också gälla den tilltänkta gemensamma förordningen för affärsverkskoncerner­na.

Näringsutskottet har ingenting att erinra mot att regeringen, om den sä finner lämpligt, utformar författningsbestämmelser för affärsverkskoncer­nerna enligt de principer som den har uttalat sig för i propositionen. Ett centralt inslag i författningsregleringen måste givetvis vara att markera till-lämpningsomrädena för och belysa samspelet mellan offentligrättsliga och bolagsrättsliga föreskrifter. Näringsutskottet finner inte att riksdagen här­vidlag behöver göra något särskilt påpekande för regeringen enligt det nämnda yrkandet i motion 1986/87:KI 15 (m). Inte heller synes det, såsom har hävdats i anslutning till motion 1986/87:K113 (c), finnas skäl för att beträffande författningsregleringen pä detta område tillämpa någon annan kompetensfördelning mellan riksdagen och regeringen än den som normalt gäller.

Hur en affärsverkskoncern skall organiseras bör, sägs det i propositio­nen, normalt kunna beslutas av verket med koncernstyrelsen som instans. Den grundsatsen utesluter inte, framhålls det, att regeringen vid behov ut­färdar direktiv i organisationsfrågor. 1 enlighet med denna bedömning föreslär regeringen att riksdagen skall avstå frän vissa beslutsbefogenheter genom ett generellt bemyndigande för regeringen. Detta skulle innebära att regeringen får, med beaktande av de riktlinjer som riksdagen har godkänt för affärsverkens investeringar, verksamhet och finansiering, besluta i frå­gor som rör (ie/5 affärsverkskoncernernas organisation, dels affärsverkens förvärv, bildande, avyttring, ombildning eller nedläggning av aktiebolag. Regeringen skulle i sin tur kunna delegera sådana beslut till affärsverken. Del framhålls i propositionen att bolagsbildning kan innebära att verksam­het som ankommer på ett affärsverk kan komma att överföras till ett bolag. Beslut av denna innebörd skulle emellertid meddelas av regeringen.

Tidigare har rriera begränsade bemyndiganden lämnats regeringen med avseende på särskilda affärsverk. För domänverkets del fastställdes organi­satoriska riktlinjer år 1968 (prop. 1968:103, JoU 1968:32, rskr. 1968:269).



Affärsverket FFV:s nuvarande organisation är baserad på ett riksdagsbe NU 1986/87:3 y slutar 1979 (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr. 1978/79:447). Riksdagens bemyndiganden för regeringen när det gäller vattenfallsverket .finns redovisade i propositionen (s. 111). Vissa beloppsgränser har satts för regeringens befogenheter att besluta om bildande av aktiebolag eller för­värv av aktier i bolag inom vattenfallsverkets verksamhetsområde.

Som inledningsvis nämnts har frän centerpartiets sida i motion 1986/ 87:NI52, närmast med hänsyn till vad som nu gäller för vattenfallsverket, begärts att riksdagen skall avslå regeringens hemställan om bemyndigande att utan beloppsgränser besluta i bolagsfrågor. Riksdagen bör, säger motio­närerna, inte avhända sig den kontrollmöjlighet som kravet pä ett årligt bemyndigande innebär. Vänsterpartiet kommunisternas idet föregående behandlade yrkande mot ytterligare bolagsbildning pä affärsverkens områ­de får också anses inrymma att det föreslagna bemyndigandet skall avvisas.

Näringsutskottet saknar inte förståelse för de motiv som regeringen an­ger för sitt förslag på denna punkt. Det tilltänkta bemyndigandet för rege­ringen att besluta i bolagsfrågor och andra frågor rörande affärsverkskon­cernernas organisation finner näringsutskottet emellertid väl vittgående. Mera genomgripande förändringar i dessa koncerners struktur, t. ex. över­föring av en verksamhet frän ett affärsverk till ett bolag, bör enligt närings­utskottets mening inte genomföras utan att riksdagen har fält ta ställning i saken. Bemyndiganden till regeringen i organisations- och bolagsfrågor bör liksom hittills ta sikte på ett särskilt affärsverks förhållanden och sålunda inte innebära att riksdagen generellt avhänder sig sitt inflytande. Erforder­lig rörelsefrihet för regeringen och affärsverkskoncernerna när det gäller åtgärder pä detta område kan liksom hittills åstadkommas genombemyndi-ganden med beloppsgränser eller andra restriktioner. Näringsutskottet an­ser att riksdagen i stället för att lämna det begärda bemyndigandet bör göra ett uttalande till regeringen av nu aiigiven innebörd. Därmed skulle det berörda yrkandet i motion I986/87:N152 (c) tillgodoses liksom också mot­ion 1986/87:KI 12 (vpk) i motsvarande del.

Ledningsfunktionerna

Koncernstyrelsernas roll inom affärsverken har delvis behandlats i det fö­
regående. Beträffande styrelsernas sammansättning och ledningsfunktio­
nerna i övrigt inom verk och bolag innehåller propositionen vidare i huvud­
sak följande. Affärsverken skall ledas av styrelser som också är koncernsty­
relser. Styrelsens ordförande som bör vara en annan person än verksche­
fen skall utses av regeringen för ett år i sänder. En styrelseledamot skall
kunna entledigas från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Personalföreträ­
dare i styrelserna skall ha samma ställning som övriga ledamöter i dessa.
Verkschefen, som också skall vara koncernchef, skall även i fortsättningen
utses av regeringen. Däremot skall styrelsen i ett affärsverk kunna genom
ett särskilt delegeringsbeslut av regeringen fä ansvaret att på förslag av
verkschefen utnämna chefer som lyder direkt under denne. Viss-
tidsförordnade affärsverkschefer skall kunna skiljas från sin tjänst med
omedelbar verkan. Ett avsnitt av riktlinjerna anger restriktioner för perso-
                r



nalunioner mellan verk och bolag. Huvudtanken är att de viktigaste dotter-      NU 1986/87:3 y bolagens styrelser i regel skall ha verkschefen eller någon annan chefstjäns­teman som ordförande men att det i övrigt skall iakttas återhållsamhet med personalunioner.

Sammansättningen av och uppgifterna för styrelserna hos centrala myn­digheter diskuteras utförligt i flera av de motioner som har föranletts av propositionen, nämligen motionei-na 1986/87:KI 15 (m), I986/87:KI 11 (fp) och 1986/87:K1I2 (vpk). Synpunkterna i de båda förstnämnda är dock uppenbarligen inte avsedda att tillämpas pä affärsverken. Från vänsterpar­tiet kommunisternas sida har däremot klargjorts att vad som i den sist­nämnda motionen anförs om att partiet är anhängare av den parlamentari­ska lekmannastyrelsens princip delvis är tillämpligt också på affärsverken. Intresseföreträdare i affärsverksstyrelserna vill man inte acceptera, och ett parlamentariskt inslag bör, anser man, normalt ingå i ett affärsverks styrel­se av de tre här berörda verken är dét för närvarande endast affärsverket FFV som helt klart har ett sådant inslag i sin styrelse. De önskemål rörande äffärsverksstyrelserna som vid årets början har framförts i motion 1986/ 87:N354 (m) har nämnts i det föregående. Delvis tillgodoses de enligt rikt­linjerna i propositionen; ett krav frän motionärernas sida som kan behöva kommenteras ytterligare är det som går ut på att "lekmannastyrelserna" skall ersättas av styrelser med professionell kompetens.

Först går näringsutskottet in pä frågan om koncernstyrelsernas samman­sättning.

Näringsutskottet ansluter sig på denna punkt till riktlinjerna i propositio­nen. Dessa innebär att det liksom hittills blir regeringens sak att för varje affärsverk fastställa hur styrelsen bör vara komponerad. Det är uppenbart att affärsverksstyrelsernas uppgift att bära ansvar för en omfattande ekono­misk verksamhet medför att vissa särskilda krav måste ställas pä dem som skall ingå i en sådan styrelse.

Näringsutskottet kan inte finna att de tre här aktuella verksstyrelsernas sammansättning ger fog för uttalandet i motion 1986/87:N354 (m) om att styrelser med professionell kompetens borde träda i stället för nuvarande "lekmannastyrelser". Tvärtom synes kravet på sådan kompetens t. ex. ekonomisk eller teknisk sakkunskap och erfarenhet frän näringshvet eller andra viktiga samhällsfunktioner ha beaktats pä ett påtagligt sätt. Någon regel enligt vänsterpartiet kommunisternas önskemål om att affärs­verksstyrelserna bör innehålla ett parlamentariskt inslag vill näringsutskot­tet inte förorda; även härvidlag bör avgörandet som nu ligga hos regering­en.

När det gäller formerna för tillsättning av de chefer som lyder direkt under verkschefen ansluter sig näringsutskottet till regeringens förslag. Det bör alltså vara möjligt för regeringen att i den utsträckning den finner det lämpligt delegera till ett affärsverks styrelse att utnämna sådana chefer. Det måste kunna förutsättas att verksstyrelsernas utnämningspolitik kommer att präglas av en sådan omsorg om de högre tjänstemännens självständighet och integritet som i motion 1986/87:KI 12 (vpk) med rätta framställs som angelägen.   ,



Arbetsgivarfunktionen                                                 NU 1986/87:3 y

1 fråga om arbetsgivarfunktionen uttalas i propositionen att statens arbets­givarverks (SAV:s) arbetsgivaransvar även fortsättningsvis bör omfatta af­färsverken och att affärsverkens dotterbolag bör anslutas till Arbetsgivarför­eningen SFO. Affärsverkens koppling till SAV betecknas av regeringen som tvingande. Huvuddelen av affärsverkens dotterbolag är, framhålls det, re­dan anslutna till SFO. Regeringen betonar vikten av att staten driver en så långt som möjligt sammanhållen personalpolitik inom affärsverkskoneer-nerna.

Tre motioner innehåller kritik mot att arbetsgivarfunktionen inom af­färsverkskoncernerna förutsätts vara tudelad på angivet sätt. En ordning med en arbetsgivarorganisation för affärsverket och en annan för dessa dotterbolag är självklart orationell och skapar problem för alla parter, heter detimotion 1986/87:KI08 (s). Argumentafionen i motion I986/87:KI 14(s) innefattar bl. a. följande. Valet av framtida associationsform underlättas genom ett gemensamt, övergripande arbetsgivaransvar inom koncernerna. De anställda har ett berättigat intresse av en sammanhållen personalpolitik. Genom en sådan kan också organisationsstridigheter lättare undvikas; I motion 1986/87:KI 12 (vpk) sägs att det är destruktivt att förändra viktiga avtalsförhållanden genom byte av arbetsgivarorganisation. Även här var­nas för gränsdragningsstrider mellan fackliga organisationer. I var och en av de tre motionerna påyrkas att riksdagen skall uttala sig till regeringen i enlighet med motionärernas synpunkter. Den sistnämnda motionen inne­håller också ett yrkande om att "regeringens förslag rörande arbetsgivaror­ganisation för delar av den statliga sektorn" skall avslås.

Gentemot motion I986/87:K1I2 (vpk) vill näringsutskottet först fram­hålla att regeringens förslag inte går ut på att något av de tre aktuella affärs­verken skulle genom att "byta arbetsgivarorganisation förändra viktiga av­talsförhållanden". Domänverkets och affärsverket FFV:s dotterbolag är redan, enligt vad näringsutskottet har erfarit, undantagslöst anslutna till SFO. Ordningen med olika organisationstillhörighet för affärsverket och bolagen tillämpas också för vattenfallsverkets del, varvid bolagen i regel tillhör SFO. Näringsutskottet vill understryka regeringens nyss citerade ut­talande om att staten bör driva en sä långt som möjligt sammanhållen per­sonalpolitik inom affärsverkskoncernerna. Liksom föredragande statsrådet förutsätter näringsutskottet att SAV beaktar de särskilda villkor som gäller för verksamheten i affärsverken. Det är, vill näringsutskottet betona, en angelägen uppgift för regeringen att tillse att arbetsgivarfunktionen för af­färskoncernernas del utövas pä ett både för arbetsgivar- och för arbetstagar-parten tillfredsställande sätt. Med det sagda avstyrker näringsutskpttet mot­ionsyrkandena i detta ämne.

Övrigt

De redogörelser och förslag rörande bl. a. verksamhetsplanering, myndig­heternas ledning och chefsförsörjning samt revision som lämnas i övriga



delarav propositionen är av stort intresse med hänsyn till den förvaltnings-      NU 1986/87:3 y

verksamhet som näringsutskottet har anledning att närmare följa. Eftersom

de liksom motstridande synpunkter från oppositionspartiernas sida är av

generell karaktär avstår näringsutskottet emellertid frän att göra ytterligare

kommentarer.

Som inledningsvis nämnts överlämnar näringsutskottet viss del av mo­tion 1986/87:N353 (s) till konstitutionsutskottet. Motionen går i denna del ut på en utveckling av förvaltningsmyndigheternas årsredovisningar, ett ämne som i propositionen berörs dels av civilministern under rubriken Verksamhetsplanering och budgetfrågor (bilaga I avsnitt 4.2, s. 34), dels av statsrådet Bengt K. Å. Johansson under rubrikerna Utveckling av budget­processen och Fortsatt försök med fördjupade anslagsframställningar och treåriga budgetramar (bilaga 2 avsnitten 2 och 3, s. 149 f.).

Stockholm den 23 april 1987

Pä näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s). Hädar Cars (fp), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svens­son (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Mats Lindberg (s) och Elving Andersson (c).

Avvikande meningar

1. Affärsverkskoncernernas form och ställning

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Hädar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c) anser att den del av yttrandet under rubriken Affärsverkskoncernernas form och ställning som börjar med "Någon sammanblandning" och slutar med "motiv för" bort ha följande lydelse:

De förhållanden som nu har nämnts talar starkt för att större delen av domänverkets, affärsverket FFV:s och statens vattenfallsverks i ämbets­verksform bedrivna rörelse bör föras över i bolagsform för att få utvecklas enligt de villkor som eljest gäller pä marknaderna för sådana varor oeh tjänster som verken producerar. Riksdagen får, som tidigare har sagts, snart tillfälle att ta ställning till konkreta förslag i detta avseende. En sådan re­form bör emellertid inledas med en grundlig översyn av varje affärsverks uppgifter i syfte att särskilja vilka som är av myndighetskaraktär eller eljest främmande för en affärsrörelse och därför bör undantas vid övergäng till bolagsform. Riksdagen bör begära att regeringen omgående föranstaltar om en sådan översyn. Därmed skulle de nu aktuella yrkandena i motioner­na l986/87:Kll5(m)och 1986/87:N354 (m) bli tillgodosedda.



Det nyss refererade yrkandet i motion I986/87:KI 12 (vpk) riktar sig mot      NU 1986/87:3 y en sådan överföring av verksamhet till bolagsform som näringsutskottet just har framhållit vara önskvärd och avstyrks följaktligen.

2. Affärsverkskoncernernas form och ställning

Jörn Svensson anser att den del av yttrandet under rubrikenAffärsverks-koncernernas form och ställning som börjar med "Någon samman­blandning" och slutar med "motiv för" bort ha följande lydelse:

De förhållanden som nu har nämnts får emellertid inte tas til) intäkt för
att ytterligare delar av domänverkets, affärsverket FFV:s och statens vat­
tenfallsverks rörelse skall föras över i bolagsform. Även dessa verk har i hög
grad public-service-funktioner, vilka motiverar en driftsform som ger goda
       ,   ,

möjligheter till insyn för allmänheten och till infiytande frän statsmakter­nas sida. Domänverkets förvaltning av skogar och andra marker får inte främst styras av lönsamhetskrav. Domänkoncernens hårdhänta ingrepp i de fjällnära skogarna är ett aktuellt exempel på vad som kan hända när kortsynta företagsekonomiska överväganden får bestämma inriktningen av en statlig verksamhet. Affärsverket FFV är en ledande leverantör av för­svarssystem och underhällstjänster till det svenska försvaret. Den senaste tidens händelser pä krigsmaterielområdet utgör skäl nog mot en ökad kom­mersialisering av FFV:s verksamhet. Statens vattenfallsverk spelar en cen­tral roll i energipolitiken, vilket kommer till uttryck bl. a. i en instruktions­bestämmelse om att verket inom sitt verksamhetsområde skall arbeta för en avveckling av kärnkraften till senast är 2010! Inför den mera aktiva kärn­kraftsavveckling som nu måste sättas i gäng bör statsmakterna givetvis inte genom ytterligare övergång till bolagsdrift försämra sina möjligheter att utnyttja vattenfallsverket som ett instrument för energipolitiken. Av det sagda följer att riksdagen bör instämma i det berörda yrkandet i motion 1986/87:KII2 (vpk) och i ett uttalande till regeringen ta avstånd från en ytterligare överföring av de nämnda affärsverkens aktiviteter till bolag.

3. Författningsbestämmelser för affärsverkskoncernerna

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Hädar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c) anser att den del av yttrandet under rubriken Affärsverkskoncernernas form och ställning som börjar med "Näringsutskottet har" och slutar med "normalt gäller" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har ingenting att erinra mot att regeringen, om den så finner lämpligt, inriktar sig på att författningsbestämmelser för affärsverks­koncernerna skall utformas enligt de principer som den har uttalat sig för i propositionen. Dock anser näringsutskottet i linje med de tankegångar , som kommer till uttryck i motion 1986/87 :K113 (c) ätten för affärsverks­koncernerna gemensam förordning inte bör utfärdas förrän riksdagen har fått tillfälle att yttra sig över ett förslag till denna författning. De farhågor för oklarheter beträffande tillämpligheten av olika slags författningsbe­stämmelser som framförs i motion I986/87:KI 15 (m)börriksdagen instäm-



ma i genom ett uttalande till ledning för regeringens fortsatta arbete med      NU 1986/87:3 y saken.

4. Affärsverksstyrelserna

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Hädar Cars (fp), Per Westerberg (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del åv yttrandet under rubri­ken Ledningsfunktionerna som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med "hos regeringen" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill på denna punkt understryka vad som sägs i motion 1986/87:N354(m)om att affärsverksstyrelserna i första hand måste känne­tecknas av professionell kompetens. Särskild vikt bör läggas vid att perso­ner med erfarenhet från kvalificerade poster inom näringslivet kommer att ingå i styrelserna. Med vad nu sagts tar näringsutskottet avstånd från väns­terpartiet kommunisternas önskemål om en regel av innebörd att affärs­verksstyrelserna bör innehålla ett parlamentariskt inslag.

5. Affärsverksstyrelserna

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet under rubriken Led­ningsfunktionerna som börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slu­tar med "hos regeringen" bort ha följande lydelse:

Det är uppenbart att affärsverksstyrelsernas uppgift att bära ansvar för en omfattande ekonomisk verksamhet medför att vissa särskilda krav måste ställas på dem som skall ingå i en sådan styrelse. Detta innebär dock långt ifrån att de privatkapitalistiska koncernernas styrelser bör bli mönsterbil­dande. Affärsverkskoncernerna svarar, som har framhållits i det föregåen­de, för viktiga samhälleliga uppgifter som måste hanteras i enlighet med ett folkligt mandat. Riksdagen bör följaktligen slå fast att affärsverksstyrelser­na i konsekvens med vad som sägs i motion 1986/87:K112(vpk) måste innehålla ett markant parlamentariskt inslag. Av det sagda följer att nä­ringsutskottet tar avstånd från de synpunkter på styrelsesammansättningen som torgförs i motion 1986/87:N354 (m).

6. Tillsättning av vissa chefer

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet under rubriken Led­ningsfunktionerna som börjar med "När det" och slutar med "som ange­lägen" bort ha följande lydelse:

När det gäller formerna för tillsättning av de chefer som lyder direkt under verkschefen ansluter sig näringsutskottet till vad som sägs i motion I986/87:K112 (vpk). Självständighet och ansvar hos denna kategori högre tjänstemän gynnas bäst om utnämningarna även fortsättningsvis verkställs av regeringen. En sådan möjlighet till delegation av utnämningsrätten som föreslås i propositionen bör riksdagen alltså inte medge.

7. Arbetsgivarfunktionen

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per Westerberg (alla m) anser att i avsnittet Arbetsgivarfunktionen bort tillfogas ett sista stycke av följande lydelse:



Näringsutskottet vill tillägga att det enligt dess mening bör fä ankomrna      NU 1986/87:3 y på affärsverkskoncernernas styrelser att utan direktiv frän statsmakterna bestämma genom vilka organ arbetsgivarfunktionen skall utövas på olika nivåer inom koncernen.

8. Arbetsgivarfunktionen

Jörn Svensson (vpk) anser att den del ay yttrandet under rubriken Ar­
betsgivarfunktionen som börjar med "Gentemot motion" och slutar med
"detta ämne" bort ha följande lydelse:
                                .            ,

Näringsutskottet vill starkt understryka vad som bl. a. i motion 1986/
87: K112 (vpk) sägs om vikten ay att den statliga sektorn uppträder enhetligt
när det gäller tillhörighet till arbetsjgivarorganisation. Riksdagen bör göra
ett sådant uttalande till regeringen som föresläs i denna motion oeh avslå
regeringens förslag i avsnittet om arbetsgivarfunktionen för affärsverken
och deras dotterbolag.
                           .

Svenskt Tryck Stockholm 1987