Finansutskottets yttrande 1989/90:FiU2y

Inkomstskatten för år 1990, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 16 november 1989 beslutat bereda finansut­skottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:50 om in­komstskatten för år 1990, m.m. jämte eventuella motioner.

Propositionen

1   propositionen   har   regeringen   efter   föredragning av  statsrådet Kjell-Olof Feldt föreslagit riksdagen att anta följande förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

4. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

5. lag om särskilda regler för nedskrivning av lager m.m.,

6. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

7. lag om upphävande av lagen (1966:172) om avdrag för avskriv­ning på skeppskontrakt m.m.,

8. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

9. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

10. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

11. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

12. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

13. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

14. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motor­fordon,

15. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),

16. lag om ändring i lagen (1989:474) om tillfålligt sparande,

17. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

18. lag om särskild insamling av uppgifter från bostadsrättsförening­ar m.fl.,

19. lag om ändring i lagen (1908:128 s.  1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,

20. lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt.

I Riksdagen 1989/90. 5 saml. Nr 2 y


1989/90 FiU2y


Motionerna                                                      i989/90:FiU2y

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts: 1989/90:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m), I989/90:Skl4 av Mona Saint Cyr och Margareta Gärd (m), 1989/90:Skl5 av Carl Bildt m.fl. (m), 1989/90:Skl6 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), 1989/90:Skl7 av Jens Eriksson (m),

1989/90:Skl8 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c), 1989/90;Sk]9 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c), 1989/90;Sk20 av Martin Olsson (c),

1989/90:Sk21 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c), l989/90:Sk22 av Sören Norrby (fp), 1989/90:Sk23 av Carl Bildt m.fl. (m), l989/90:Sk24 av Olof Johansson m.fl. (c), 1989/90:Sk25 av Gunhild Bolander (c), l989/90:Sk26 av Karl-Gösta Svenson och Bo Lundgren (m), 1989/90:Sk27 av Wiggo Komstedt (m), 1989/90:Sk28 av Stina Eliasson (c), 1989/90:Sk29 av Inger Schörling m.fl. (mp), 1989/90:Sk30 av Lars De Geer m.fl. (fp), l989/90:Sk31 av Åke Wictorsson (s), 1989/90.Sk32 av Lars Werner m.fl. (vpll), l989/90:Sk33 av Marianne Stålberg och Anita Modin (s), 1989/90:Sk34 av Agne Hansson (c), 1989/90;Sk35 av Börje Hörnlund m.fl. (c), 1989/90:Sk36 av Urs Hedfors m.fl. (s) och 1989/90:Sk37 av Pär Granstedt (c).

Utskottet

Avgränsning av yttrandet

Finansutskottet redovisar i detta yttrande en bedömning av det ekono­miska läget och anger vissa sammanfattande slutsatser med anledning härav. Därefter behandlar utskottet skatteförslagets allmänna inrikt­ning och motsvarande yrkanden i motionerna. Vidare behandlas de olika förslagen till utformning av inkomstskatteskalan. Vad gäller beskattningen av löneförmåner behandlar utskottet dessa utifi-ån all­männa utgångspunkter. Frågor om aktievinstbeskattningen behandlas med utgånpunkt i hur förslagen kan förväntfts påverka sparandet och kapitalbildningen. Utskottet tar också ställning till förslaget om regler för pensionsförsäkringsavdrag och till vissa principer för utvidgningen av den indirekta beskattningen men utgår från att skatteutskottet vid sin mer grundliga beredning av förslagen tar upp frågan om skattesat­sernas storlek. Frågor om företagsbeskattning behandlas i yttrandet utifrån allmänna utgångspunkter.



Finansutskottet redovisar vidare i detta yttrande vissa konsekvenser        1989/90:FiU2y av förslagen som påverkar balansen mellan staten och kommunerna. Därefter anger utskottet vissa synpunkter på finansieringen och några av förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter. Slutli­gen behandlas det tillfälliga obligatoriska sparandet.

Den internationella utvecklingen

1 konjunkturinstitutets (Kl) höstrapport gjordes en bedömning av den ekonomiska tillväxten i OECD-området som innebar en neddragning fi-ån drygt 4 % år 1988 till något mer än 3 % år 1989 och ca 2,5 % år 1990. Den lägre tillväxten i år och nästa år förklarades av en förväntad skärpning av finanspolitiken i Förenta Staterna och att investerings­konjunkturen går in i ett lugnare skede. För Västeuropa förutsattes en viss dämpning av produktionstillväxten innevarande år och år 1990. KI:s prognos för Västeuropa innebar emellertid endast en marginell neddragning av tillväxten, och för första gången sedan år 1982 skulle detta innebära att produktionstillväxten åren 1989 och 1990 blir högre i Västeuropa än i Förenta Staterna.

Finansutskottet ger i betänkande 10 med anledning av regeringens skrivelse om bedömningen av den ekonomiska utvecklingen en utförli­gare redovisning och bedömning av såväl den internationella ekono­miska utvecklingen som utvecklingen i Sverige.

Utskottet konstaterar att även om expansionstakten nu avtar något under inledningen av 1990-talet blir ändå slutsatsen att högkonjunktu­ren fortsätter.

En av de faktorer som kan bryta den förväntade positiva utveckling­en under 1990-talets två första år är som framhålls i regeringens skrivelse inflationen. Priserna steg i flertalet OECD-länder under första halvåret 1989 i snabbare takt än under det närmast föregående halv­året. Även de ihållande externa obalanserna mellan de stora industri­länderna skapar osäkerhet inför framtiden. Det kan inte uteslutas att man i de länder där finanspolitiken är för expansiv kan komma att tvingas till en penningpolitisk åtstramning som bl.a. får till följd att näringslivets investeringar hämmas.

Utvecklingen i Sverige

Regeringens syn på hur den realekonomiska utvecklingen kan förvän­tas bli under de två första åren av 1990-talet framgår av den försörj­ningsbalans som redovisas i tabell 1.



1989/90: FiU2y Tabell 1. Försörjningsbalans och nyckeltal

Procentuell vo

lymförändr ing

1988

1989

1990

1991

Rev.

Konj .

Reg.

Rev.

Konj .

Reg.

Reg.

Fin.pl.

ins t.

skr.

Fin.pl

. i nst.

skr.

skr.

apr.

ok t.

nov.

apr.

okt.

nov .

nov.

-S9

-89

-89

-89

-89

-89

-89

BNP

2,5

1,6

2,2

2,0

1,0

1.3

1,3

1,5

Import av varor ocli

tjänster

5,0

5,2

5,8

5,7

3,1

4,8

3,8

4,5

Ti 11 gäng

3,1

2,5

3,2

3,0

1,6

2,2

2,0

2,3

Privat konsumtion

2,6

0,8

1,2

1.2

0,5

1,7

1,3

3,0

Offent 1 ig konsumlion

1,3

1,6

1,8

1.6

1,5

1,4

1,4

1, 1

Brultoinvester ingår

5,4

4,0

8,2

6,9

0,0

2,0

2,4

05

Lager invesler ingår

0,4

0,4

0,2

0,3

0,2

0,0

0,0

0,0

Cxport av varor octi

tjänster

3,0

3,8

3,9

3,8

3,5

3,4

2,9

3,1

Användn i ng

3,1

2,5

3,2

3,0

1,6

2,2

2,0

2,3

Intiemsk efterfrågan

3,2

2,1

2,9

2,7

0,8

1,7

1,6

2,0

Nyckel tal:

Konsumentpr i s

dec.-dec . %

6,1

8,3

7,0

6,7

4,0

4,9

7,5

8

Arbets lösliet %

1,6

1,5

1.3

1,4

1,7

1,5

1,5

1,6

Timlön %

7,0

7,0

8,5

9,0

4,0

7,0

7,0*

7,0

Bytesbalans

(itiljarder kronor

-14,8

-17,0   -

21,8

-24,5

-17,0

-25,7

-32,7

-43,3

*   Den   nya  arbetsmiljöavgiften   drar   upp   timkostnadsökningen   1440  med ytterligare 0.7 procentenheter.

År 1990

Den väsentliga skillnaden i den ekonomiska utvecklingen mellan innevarande år och år 1990 är den sämre utvecklingen av utrikeshan­deln. Exportökningen väntas stanna vid knappt 3 %. Detta är till viss del en effekt av de nämnda tendenserna till en avmattning i den internationella konjunkturen. Det kraftigt stigande relativpriset för svensk export under de senaste åren kommer med stor sannolikhet att bidra till förluster av marknadsandelar samtidigt som kapacitetsbrist kommer att vara det främsta hindret för ökad produktion inom delar av industrin även under år 1990.

Pris- och löneökningarna fortsätter under år 1990 att ligga på en högre nivå i jämförelse med OECD-genomsnittet. Höjningen av de indirekta skatterna, som ingår som en del av den föreslagna skattere­formen, beräknas i skrivelsen höja prisnivån år 1990 med 2,5 %. Hushållens reala disponibla inkomster väntas öka med 2 %. På grund av den valda finansieringen av skattereformen påverkas de disponibla inkomsterna endast i mindre utsträckning under det första året. Ök­ningen i den privata konsumtionen väntas bli lika blygsam som under år 1988. I skrivelsen framhålls att hushållens investeringsbehov nu bör



ha nått sin kulmen samtidigt som benägenheten till skuldsättning har           1989/90:FiU2y

minskat. Incitamenten i det nya skattesystemet väntas påverka hushål­lens sparbenägenhet positivt.

Sammantaget innebär den här beskrivna utvecklingen under år 1990 att bruttonationalprodukten (BNP) ökar med något mer än 1  %.

År 1991

Lone- och prisökningarna antas ligga kvar på samma höga nivå som år 1990. Den antagna prisökningen på 8 % under loppet av år 1991 inkluderar effekterna av höjningen av de indirekta skatterna. Finansie­ringen av skattereformen väntas även år 1991 höja konsumentprisin­dex med ca 2,5 %.

Den mest iögonfallande förändringen i jämförelse med åren 1989 och 1990 är den kraftiga uppgången i den privata konsumtionen. Förklaringen till att den privata konsumtionen ökar med så mycket som 3 % är att hushållens reala disponibla inkomster stiger med drygt 4 %, vilket i sin tur blir ett resultat av skattereformen. Trots den relativt starka konsumtionsuppgången antas i skrivelsen att inkomstök­ningen ytterligare höjer sparkvoten. För första gången på flera år antar sparkvoten därigenom ett positivt värde. I skrivelsen betonas dock att bedömningen av sparkvoten är behäftad med mycket stor osäkerhet.

Eftersom den privata konsumtionen ökar väsentligt mer än under de föregående åren bidrar detta till en uppgång i importen. Även om exportökningen blir något större än år 1990 minskar överskottet i handelsbalansen. En bidragande orsak till detta är bl.a. en mindre gynnsam exportprisutveckling. Underskottet i bytesbalansen ökar kraf­tigt. På samma sätt som för åren 1989 och 1990 förklaras detta av ökade räntebetalningar och allt större underskott i transfererings- och tjänstebalansen.

Under år 1991 förutses en ytterligare minskning av investeringstill­växten. I skrivelsen framhålls att detta delvis beror på att effekterna av den något dämpade internationella konjunkturen förväntas slå igenom. Risk för försämrad konkurrenskraft och sämre lönsamhet för det svenska näringslivet påverkar också prognosbilden. Tillväxten i den totala produktionen väntas bli något högre år 1991 än 1990.

Sammanfattande slutsats

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse är det de i jämförelse med vår omvärld alltför höga pris- och löneökningarna som alltjämt är huvudproblemet i den svenska ekonomin. Även om det snabbt växande underskottet i bytesbalansen, som dock till en del kan ses som ett statistiskt redovisningsproblem, kan bli ett problem för den ekonomiska politiken är det främst en försämring av kostnadsläget och vår konkurrenskraft som oroar.

Utskottet ser den föreslagna skattereformen som ett led i ansträng­
ningarna att få ned takten på pris- och löneökningarna i nivå med våra
viktigaste handelspartners. Detta kräver att reformen kan genomföras
            5



utan att svåra obalanser  uppkommer  i ekonomin. Enligt utskottets 1989/90:FiU2y

mening medför detta att en stram finanspolitik är en nödvändighet även under de första åren av 1990-talet.

Skattetorslagets allmänna inriktning

Skattesystemet har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete de senaste åren. Fyra utredningar inkomstskatteutredningen (RINK), utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF), kommittén för indirekta skatter (KIS) och utredningen om inflationskorrigerad in­komstbeskattning (IBU) redovisade under sommaren sina förslag som sammantagna innebär en genomgripande skattereform. Utred­ningsförslagen har remissbehandlats. Förslagen och remissynpunkterna ligger till grund för den skattereform som nu föreläggs riksdagen.

I propositionen konstateras sammanfettningsvis att behovet av en genomgripande reform på ett övertygande sätt har klarlagts i utred-ningsbetänkandena. Det sägs bl.a. att den analys som gjorts av inkomst­skatten inom ramen för RlNK:s arbete entydigt visar att den olikformi­ga behandlingen av skilda slag av inkomster är huvudorsaken till vad som kan betecknas som inkomstbeskattningens kris. Olikformigheten är särskilt påtaglig när det gäller beskattningen av kapitalinkomster.

Huvuddragen i utredningarnas förslag har överlag tillstyrkts vid remissbehandlingen, och finansministern anser att skattereformen bör genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med skatteutredningarnas förslag.

Skatteutredningarnas förslag syftar till en samhällsekonomiskt effek­tiv beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls. Arbete och sparande skall ges en bättre skattemässig behandling medan förut­sättningarna för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad med hjälp av lån försämras. Skatten på arbetsinkomster lindras kraftigt och kapitalbeskattningen skärps. Marginaleffekterna på arbetsinkoms­ter sänks väsentligt. Den helt övervägande delen av inkomsttagarna kommer enbart att betala kommunalskatt. Statlig inkomstskatt tas ut med 20 % på inkomster i höga inkomstskikt. Kapitalinkomster beskat­tas med några få undantag efter en proportionell skattesats på 30 %.

Det skattebortfall som den sänkta beskattningen av arbetsinkomster leder till finansieras genom skärpt beskattning av kapitalinkomster, av en breddad bas för arbetsinkomstbeskattningen, av höjd indirekt be­skattning, vissa besparingar och hänsyn till dynamiska effekter. Bl.a. föreslås att det mervärdeskattepliktiga området utvidgas till att omfatta energi och vissa tjänster.

På företagsskatteområdet är huvudinriktningen av förslagen en sänkt formell skattesats och begränsningar i reserveringsmöjligheterna.

1 propositionen föreslås nu att cirka en tredjedel av skattesänkning­arna genomförs och finansieras fr.o.m. år 1990. Bedömningen av det ekonomiska läget för de närmaste åren gör att åtgärderna enligt propositionen bör finansieras i sin helhet och finansieringen bör ske



med den inriktning som utredningen angett (skärpt kapitalbeskattning,        1989/90:FiU2y

breddad bas för beskattning av arbetsinkomster och en höjd, breddad indirekt beskattning).

1 motion Sk29 (mp) begärs att riksdagen skall göra vissa uttalanden om skattereformen, skatternas funktion i fördelningspolitiken och som miljöpolitiskt styrmedel.

I motion Sk24 (c) begärs en fördelningspolitisk analys av reformen.

Finansutskottet delar i huvudsak den kritik av det nuvarande skattesy­stemet som framförs i utredningarna. Det gäller såväl de problem som sammanhänger med höga skattesatser på arbetsinkomster som den olikformiga behandlingen av skilda inkomster. Som framhålls i propo­sitionen överstiger skattelättnaden för ränteutgifter Tlen samlade in­komstbeskattningen av räntor, utdelningar och reavinster m.m. Det innebär att kapitalinkomstbeskattningen av fysiska personer leder till ett skattebortfell på 510 miljarder kronor för stat och kommun, trots att hushållens nettoförmögenhet på i storleksordningen 1 500 miljar­der kronor torde ge en real avkastning på ca 3045 miljarder kronor. Olikformigheten gör sig gällande även för andra inkomstslag.

Olikformigheter och komplicerade skatteregler missgynnar personer med bristande kunskaper om skattesystemet. Genom att skapa en mer likformig beskattning av olika typer av kapitalinkomster och olika typer av arbetsersättning samt likvärdig beskattning av kapital- och arbetsinkomster minskar också incitamenten till skatteplanering och skattefusk. Det blir inte heller lika fördelaktigt att låna, vilket främjar sparande. Hushållens räntekänslighet kan förväntas öka, vilket kom­mer att öka de penningpolitiska instrumentens effektivitet.

Även på företagsbeskattningens område leder olikformigheterna till att valet mellan olika handlingsalternativ styrs utifrån skatteövervägan­den. Val av företagsform, investeringsobjekt och finansieringsform påverkas i alltför hög grad av skatteeffekterna.

Utskottet vill vad gäller skatteomläggningens allmänna inriktning också peka på vårt ökande internationella beroende. Den ekonomiska integrationen ökar arbetskraftens rörlighet, vilket minskar möjligheter­na för Sverige att upprätthålla en från omvärlden väsentligt avvikande inkomstbeskattning. Många industriländer har genomfört omfattande skattereformer under senare år, som inneburit sänkta skattesatser för både företag och enskilda. Skillnaderna i formella skattesatser mellan Sverige och flertalet övriga industriländer har därför snarast ökat under senare år.

Finansutskottet ställer sig med det anförda utifrån sina utgångspunk­ter bakom den allmänna inriktningen av skatteförslaget och att ett första steg tas redan år 1990. Utskottet delar således inte den inriktning av skattepolitiken som förordas i motion Sk29 yrkandena 1 3. De bör därför avstyrkas av skatteutskottet.

Finansutskottet anser inte heller att riksdagen hos regeringen bör begära en särskild analys av reformens fördelningspolitiska effekter. Det ingår i bl.a. SCB:s uppgifter att genomföra fördelningspolitiska studier av  individer,  hushåll  och  regioner.  Utskottet  utgår från  att



regeringen  följer  den  fördelningspolitiska  utvecklingen  och  föreslår         1989/90:FiU2y

åtgärder med anledning härav om det kan anses befogat. Motion Sk24 yrkande 22 bör därför avstyrkas.

Inkomstbeskattningen

Enligt propositionens förslag sänks inkomstskatten genom att grundbe­loppet i den statliga skatteskalan sänks fi'ån 5 till 3 % för beskattnings­bara inkomster upp till 75 000 kr. samt från 17 till 10 % för inkoms­ter däröver. Det innebär att den högsta marginalskatten blir 65 % vid en kommunal utdebitering på 30 %. Det skattemässiga värdet av underskottsavdrag sänks genom förslaget från 47 till 40 %.

f motionerna Sk24 (c), Sk29 (mp) och Sk32 (vpk) yrkas att en särskild skattereduktion eller höjt grundavdrag införs för år 1990. Syftet är att åstadkomma en annan fördelningspolitisk profil än som föreslås i propositionen. I de två sistnämnda motionerna lägger man samtidigt fram förslag till en skatteskala som inte innebär lika långt­gående marginalskattesänkningar i de högre inkomstskikten som pro­positionens förslag.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Den offentliga sektorn kräver en finansiering som innebär ett högt skatteuttag. Ett högt skatteuttag behöver inte nödvändigtvis innebära höga skattesatser. Höga skattesatser medför en rad problem. De kan inbjuda till skatte­fusk och avancerad skatteplanering samt bidra till att skapa en utbredd informell ekonomi eller grå ekonomi med byte av tjänster eller lågproduktiv egenverksamhet. Det leder till en snedvridning av kon­kurrensförhållanden och till ett inefliektivt resursutnyttjande. Innebör­den är vidare att utbytet av extra arbetsinsatser blir litet och att inkomstbortfallet vid minskad arbetsinsats också blir litet. Det kan således hämma arbetsutbudet och rörligheten på arbetsmarknaden. Starkt progressiva skattesatser leder till höga nominella lönekrav i avtalsförhandlingarna, vilket driver upp kostnadsutvecklingen och för­sämrar vår internationella konkurrenskraft. Med lägre marginalskatte­satser blir utbytet av varje nominell löneökning större, vilket bör ha en dämpande effekt på pris- och lönestegringstakten.

Sänkta marginalskatter bör således medverka till att minska skattesy­stemets snedvridande effekter. Det bör leda till att ekonomins anpass­ningsförmåga förbättras och att utbudet av arbete och andra produkti­va resurser på sikt ökar. Utskottet anser det särskilt glädjande att resurserna i högre grad kan komma att inriktas på samhällsekono­miskt produktiva insatser i stället för att användas för skatteplanering och andra mer skaitemässigt motiverade insatser.

Som fi-amgått av vad utskottet redovisat om det ekonomiska läget
befinner sig Sverige i en situation med högt kapacitetsutnyttjande och
stor brist på arbetskraft inom vissa branscher och sektorer. Det är
därför särskilt värdefullt att ett steg tas redan år 1990 mot lägre
marginalskatter på arbetsinkomster. Det kan leda till att arbetskraftssi­
tuationen på sikt förbättras.
                                                                              



De förslag till skatteskalor som föreslås i motionerna Sk29 (mp) och  1989/90:FiU2y

Sk32 (vpk) innebär inte lika stora sänkningar av marginalskatterna som föreslås i propositionen. Det innebär att de positiva effekter som utskottet tillskrivit sänkta skattesatser inte kan förväntas bli lika stora med motionärernas förslag. Förslagen om skattereduktion i motioner­na Sk24 (c) och Sk32 (vpk) anser utskottet ha vissa kortsiktiga fördel­ningspolitiska fördelar men de medför samtidigt, med den avtrappning som föreslås, att marginaleffekterna förstärks. Utskottet vill därför föreslå att skatteutskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyr­ker motionerna Sk24 yrkande 3, Sk29 yrkandena 4 och 5 samt Sk32 yrkandena 1 och 2.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka nödvändigheten av att skattereformens intentioner inte urholkas genom att kommunerna höjer sina utdebiteringar. Förutsättningen för att huvuddelen av in­komsttagarna skall få bibehålla en marginalskatt på ca 30 % och högsta marginalskatt runt 50 % är att den kommunala utdebiteringen inte höjs ytterligare. Den genomsnittliga utdebiteringen för riket väntas för år 1990 uppgå till drygt 31 kr. Det kan i detta sammanhang nämnas att det kommunala skatteutjämningssystemet kommer att ses över. Utskottet återkommer till detta.

Finansutskottet har med det anförda velat peka på flera av de fördelar som ett lägre inkomstskatteuttag är förenat med. Som utskottet återkommer till måste i nuvarande ekonomiska läge varje inkomst-bortfell för staten finansieras. Utskottet övergår därmed till att behand­la förslagen till finansiering av de sänkta inkomstskatterna.

Beskattning av löneförmåner

Det framgår av propositionen att en av huvudtankarna i skatterefor­men är att olika typer av arbetsersättning skall beskattas på ett enhet­ligt sätt. En neutral beskattning av naturaförmåner och andra ersätt­ningar i samband med anställning innebär att det för den anställde leder till samma beskattningsresultat om han får lönen i pengar och köper sig det som förmånen avser eller om han får förmånen direkt från arbetsgivaren. Utifrån detta synsätt föreslås i propositionen änd­ringar i lagstiftningen vad gäller värderingen av bilförmån, beskatt­ningen av kostnadsersättningar och förmånen att till underpris få förvärva värdepapper.

Finansutskottet anser att det är i överensstämmelse med reformens huvudlinjer att eftersträva en neutral beskattning av arbetsinkomster, dvs. att åstadkomma att alla arbetsinkomster beskattas lika oavsett om de utges i form av kontantlön eller som förmån av annat slag. Det innebär att ersättning som egentligen är lön inte av skattemässiga skäl bör kunna utges som kostnadsersättningar som är skattefria. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund propositionens förslag om beskattning av kostnadsersättningar.

1 flera motioner tas frågan om bilersättningens storlek upp liksom
värdet av utnyttjandet av fri bil. I motion Sk24 (c) föreslås att förmåns-
          



värdet av ft-i bil skall sättas högre än som föreslås i propositionen men        l989/90;FiU2y

samtidigt föreslås att avdragsbeloppet för att använda egen bil i tjänsten skall vara högre.

Det ankommer inte på finansutskottet att ta ställning till vilket värde förmån av fri bil skall värderas till eller vilken storlek avdraget för att använda egen bil i tjänsten bör uppgå till. Utskottet tillstyrker däremot att utgångspunkten för beräkning av avdraget bör vara att bilen används för körning såväl privat som i tjänsten. Vidare talar förenklingsskäl för att kostnaderna för att använda egen bil i tjänsten schabloniseras. I annat fall finns risk att skattemässiga överväganden kommer att spela alltför stor roll vid val av bil och utnyttjande av bil i tjänsten. Finansutskottet tillstyrker därför utifrån dessa utgångspunkter propositionens förslag och avstyrker motionerna Sk23 yrkandena 5 och 7, Sk24 yrkandena 4, 5 och 12 samt Sk29 yrkande 9.

Finansutskottet har inte från sina utgångspunkter något att erinra mot förslagen om beskattningen av förmånliga förvärv av värdepapper från arbetsgivaren. Motion Sk23 yrkande 6 avstyrks därför av utskottet.

Beskattning av aktievinster

Sänkningen av skattesatserna på förvärvsinkomster som föreslås i pro­positionen leder till att skatteuttaget på reavinster på aktier minskar i alla inkomstskikt. I det högsta skiktet blir skatten därigenom 26 % . och i det skikt där marginalskatten är 40 % blir reavinstskatten 16 %. Avsikten är att kapitalinkomster, i enlighet med RlNK;s förslag, fr.o.m. år 1991 skall beskattas med en enhetlig skattesats på 30 %. För att skatteuttaget på reavinster vid aktieförsäljning år 1990 inte skall avvika alltför mycket från uttaget året därefter föreslås därför en mindre höjning av den skattepliktiga andelen av reavinst på aktier som inne­hafts i mer än två år.

I motion Sk23 (m) yrkas avslag på detta förslag med motiveringen att hänsyn inte tas till inflationens effekter. Sverige har redan högre beskattning av riskvilligt sparande än omvärlden.

Ett uttalat syfte med den omläggning som planeras för år 1991 är att den skall stimulera sparande. Enligt finansutskottets mening är det angeläget att de förändringar som genomförs under övergångstiden inte motverkar detta syfte. En tillfållig sänkning av aktievinstbeskattningen, som skulle bli följden av sänkta marginalskatter med i övrigt oföränd­rade regler, skulle kunna stimulera till en ökad avyttring av aktier i syfte att ta hem realiserade vinster vid ett skattemässigt fördelaktigt tillSlle. Ett sådant beteende skulle få negativa effekter på aktiesparan­det och på kapitalbildningen. Med propositionens förslag kommer beskattningen att uppgå till mellan 20 och 32 % beroende på inkomst. Det kan sägas vara en stegvis anpassning till vad som kommer att gälla fr.o.m. år 1991. Utskottet tillstyrker därför att en begränsad höjning görs år 1990 av skatteuttaget och avstyrker därmed motion Sk23 yrkandena 8 och 9.

10



Skattemässiga villkor för pensionsförsäkringar      i989/90:FiU2y

l propositionen föreslås att avdragsrätten för pensionsförsäkringar be­gränsas till 75 % av det belopp som skulle vara avdragsgillt enligt nuvarande regler. Som motiv anförs att det inför en kraftig skattesänk­ning blir särskilt lönsamt att göra avdrag för pensionsförsäkringspre­mie eftersom utfallande belopp som beskattas senare träffas av en lägre skattesats.

1 motion Sk 14 av Mona Saint Cyr och Margareta Gärd (båda m) och Sk23 (m) yrkas avslag på förslaget. I två motioner, Sk29 (mp) och Sk32 (vpk), yrkas på skärpt beskattning av pensionsförsäkringar och pensionsfonder.

Finansutskottet anser det rimligt att åtgärder vidtas för att motverka att skattereformen skall stimulera alltför omfattande skattemässiga om­dispositioner vid själva övergången. Utskottet anser att propositionens förslag innebär en mjukare övergång till det lägre skatteuttaget och tillstyrker därför förslaget samt avstyrker motionerna Skl4 och Sk23 yrkandena 10 och 11. Att 1990 införa den av vpk och mp föreslagna avkastningsskatten bedömer utskottet inte som tekniskt möjligt. Ut­skottet avstyrker därmed motionerna Sk29 yrkande 11 och Sk32 yr­kande 16.

Gruntdavdrag för inkomst av kapital m.m.

l motion Sk23 (m) yrkande 19 föreslås utan närmare motivering att man från den 1 januari 1990 inte skall medge grundavdrag för inkomst av kapital. Utskottet anser propositionens förslag vad avser kapitalbe­skattningen väl avvägt och avstyrker därmed yrkandet.

1 samma motion föreslås också att överskott och underskott i in­komstslaget kapital beskattas på ett enhetligt sätt redan 1990 också för de inkomsttagare som har inkomster över den s.k. brytpunkten (yrkan­de 22). Regeringen bör därför ges i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med förslag till den tekniska utformningen av ett sådant förslag. Motionärerna föreslår också att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om sparstimulerande åtgärder med den inriktning som anförts i motionen samt i motion l988/89:Fi602 (yrkande 23).

Vad beträffar det förstnämnda yrkandet vill utskottet anföra följan­de. Med de förslag som redovisas i propositionen kommer det skatte­mässiga värdet av avdrag att minska med 7 procentenheter nästa år. Samtidigt minskar skatteuttaget i det högsta skatteskiktet med 7 pro­centenheter. I så måtto är alltså förslaget om ändrad beskattning av överskott och underskott i inkomstslaget kapital neutralt. Regeringen har aviserat att den i början av nästa år kommer att lägga fram förslag om skattereformens slutliga utformning. I det sammanhanget kommer man att föreslå att kapitalinkomster skall beskattas med en proportio­nell statlig skatt på 30 %. Samtidigt kommer förslag att läggas fram som innebär att värdet av underskottsavdrag begränsas till 30 %. Den av motionärerna begärda förändringen kommer därmed att genomfö-

11



ras.   Med   hänsyn   härtill  är det enligt  finansutskottets  mening  inte        1989/90:FiU2y

påkallat att nu begära något särskilt initiativ från regeringens sida i denna fråga.

Motionärerna återkommer också till de förslag till sparstimulerande åtgärder som man fört fram tidigare i år i motion 1988/89:Fi602. På förslag av finansutskottet avslogs dessa förslag av riksdagen så sent som i maj. Finansutskottet finner inte anledning att nu ompröva sin tidigare redovisade uppfattning i fi-ågan (1988/89:FiU31, res. m, fp, c). Utskottet föreslår därför att skatteutskottet avstyrker motion Sk23 yrkandena 22 och 23.

Indirekta skatter

Avsikten är att KIS förslag om breddning av skattebasen för mer­värdeskatt så att i huvudsak all konsumtion av varor och tjänster skall beskattas skall föreläggas riksdagen i vår. Förslaget kommer att kunna träda i kraft den 1 januari 1991. I propositionen sägs emellertid att vissa av förslagen till basbreddningar bör kunna träda i kraft redan under år 1990. I syfte att finansiera de sänkta inkomstskatterna föreslås därför att energiområdet samt vatten, avloppsrening och sophämtning iTiomsbeläggs samt att serverings- och hotelltjänster beläggs med mer­värdeskatt utan reduceringsregler. Vidare föreslås i propositionen en ändring av försäljningsskatten på motorfordon.

1 motioner från centerpartiet (Sk24, Sk28 och Sk35), miljöpartiet (Sk29) samt vänsterpartiet kommunisterna (Sk32) yrkas avslag på förslaget till att momsbeLägga energi. I stället yrkas på bl.a. förändring­ar av olika punktskatter, som skatt på el, olja, kol och bensin. Motionärerna betonar dessa skatters styreffekter på energikonsumtio­nen. I partimotion Sk23 från moderata samlingspartiet anförs att beslut om den framtida energibeskattningen bör anstå till nästa år och gälla fr.o.m. 1991.

I två motioner, Sk23 (m) och Sk32 (vpk), yrkas avslag på förslaget att momsbelägga vatten, avlopp och sophämtning.

Finansutskottet har inte något att erinra mot att mervärdeskatt införs på energiområdet. Det innebär att konsumtionen av energi jämställs med annan privat konsumtion. Det är en fördel sett från allmän effektivitetssynpunkt eftersom en generellt utformad mervärde­skatt minskar snedvridningseffekterna. Om konsumenterna kan välja mellan olika varor och tjänster, av vilka en del är belagda med full mervärdeskatt, andra med en lägre skatt och andra åter är skattefria, snedvrids konkurrensen med samhällsekonomiska förluster som följd. Undantagen från full skattskyldighet leder till konkurrens- och kon­sumtionssnedvridningar och dubbelbeskattningseffekter och gynnar egenregiverksamhet. Detta medför försämrad resursallokering. Försla­gen bör genomföras i den takt som föreslås i propositionen.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sk23 yrkande 12 i
här berörd del, Sk24 yrkandena 611, 13 och 18, Sk28 i här berörd
del, Sk29 yrkandena 7,  12,  13,  16-18, Sk32 yrkandena 7-9 samt
                   ,

11-13 och Sk35.



Förslaget om mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster avslås i          1989/90;FiU2y

motioner från moderata samlingspartiet (Sk23), centerpartiet (Sk24, Sk25, Sk28 och Sk34), vänsterpartiet kommunisterna (Sk32) och mil­jöpartiet (Sk29). Som skäl för detta åberopas förslagets konsekvenser för hotell- och restaurangnäringen och därmed på turistnäringen och den svenska bytesbalansen. Uti&ån samma utgångspunkter kräver man i två motioner, Sk30 av Lars De Geer (fp) och Sk33 av Marianne Ståhlberg och Anita Modin (s), att regeringen noggrant följer utveck­lingen för turistnäringen i utsatta regioner.

Utskottet anser utifrån sin principiella uppfattning att även dessa tjänster bör beläggas med oreducerad mervärdeskatt. Det kan enligt utskottet förutsättas att regeringen noggrant följer utvecklingen för turistnäringen i de utsatta regionerna. Utskottet anser således att dessa motioner inte behöver föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Samtliga här berörda motioner bör därför avstyrkas.

I motion Sk23 (m) anförs att eftersom osäkerheten är stor om den fi-amtida indirekta beskattningen inom EG är det felaktigt att nu höja uttaget av mervärdeskatt. Det får till följd att vi fjärmar oss än mer från vad som gäller i de olika EG-länderna.

Finansutskottet anser att propositionens förslag innebär ett närman­de till vad som gäller inom EG. Det är sannolikt att om ett avtal om samarbete träffas mellan Sverige och EG kan en basbreddning bli aktuell i syfte att möjliggöra ett deltagande i den inre marknaden. Det innebär att vissa reduceringsregler kan komma att avvecklas. Finansut­skottet anser därmed att motion Sk23 yrkande 12 i berörd del bör avstyrkas av skatteutskottet.

Vad finansutskottet nu anfört innebär att utskottet tillstyrker princi­pen om breddning av basen för mervärdeskatt.

Förslaget om utvidgad försäljningsskatt på motorfordon m.m. föranle­der inte någon erinran från finansutskottets sida. Motionsyrkandena Sk23 yrkande 12 i här berörd del och Sk27 bör därför avstyrkas.

Företagsbeskattning, allmänt

Förslaget till ny företagsbeskattning lades fram av URF. Förslaget har mottagits positivt av remissinstanserna. Finansministern ställer sig i propositionen bakom de principer som UFtF:s betänkande bygger på. De innebär en kraftig sänkning av bolagsskattesatsen kopplad till en betydande begränsning av reserveringsmöjligheterna. Det sägs också att en förutsättning för en sådan sänkning är att investeringsfonderna slopas liksom de generösa reglerna för nedskrivning av lager.

I motion Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att förslagen i
propositionen får retroaktiv verkan och kraftigt förändrar förutsätt­
ningarna för företagens verksamhet. Motionärerna föreslår därför att
vissa delar av förslaget skall skjutas upp ett år till att gälla från
taxeringen 1991 medan andra delar avslås och föreslås bli upptagna i
samband med övriga förändringar av företagsbeskattningen 1991. I
motion Sk24 (c) förslås vissa uppmjukningar i övergångsbestämmelser-
         . -.

na för avskaffandet av investeringsfonderna.



Finansutskottet ansluter sig till de föreslagna principerna för före- 1989/90:FiU2y

tagsbeskattningen innebärande lägre skattesats och mer begränsade reserveringsmöjligheter. Ett sådant system har flera fördelar. Det mins­kar bl.a inlåsningen av kapital i företag som inte längre är lika vinstrika som tidigare, samtidigt som det ger mer likvärdiga skattemäs­siga villkor för olika typer av investeringar och finansieringsformer. Utskottets slutsats är att detta kommer att leda till en bättre fungerande marknad för kapital och investeringar.

Övergången till en lägre skattesats skapar emellertid vissa problem. Företagen kommer sannolikt att med hjälp av olika typer av boksluts­dispositioner och andra åtgärder försöka skjuta upp beskattningen till den tidpunkt då den nya lägre skattesatsen gäller. Företagen har mycket stora obeskattade reserver i form av lagerreserver och investe­ringsfonder. Det är därför önskvärt att få till stånd en mjukare över­gång. Propositionens förslag alt redan nu ta ett första steg förefaller därför vara välmotiverat. Fördelarna härav uppväger de olägenheter som ett ingrepp under löpande år kan innebära. Utskottet anser därför att motionerna Skl3 och Sk24 yrkande 19 bör avstyrkas av skatteut­skottet.

Konsekvenser för stat och kommun

I propositionen sägs att skattereformen bör ge ett balanserat utfall inte bara för den offentliga sektorn utan också i förhållandet mellan stat och kommun. Därvid bör beaktas förändringarna både av den direkta skatten och den indirekta skatten. I propositionen sägs därför att åtgärder bör vidtas för att bibehålla balansen. Det kan ske genom reducering av kommunernas skatteunderlag eller genom annan föränd­ring. Enligt propositionen beräknas effekterna av höjningarna år 1990 av de indirekta skatterna bli förhållandevis små. Förändringarna av inkomstskatten för år 1990 påverkar utbetalningarna till kommunerna först år 1992. Det bedöms därför lämpligt att lägga förslag till åtgärder i detta avseende i samband med förslag till inkomstskatt m.m. för år 1991, när det går att bättre beräkna effekterna för kommunerna av både 1990 och 1991 års ändringar.

I motion Sk29 (mp) begärs att kommunerna ges full beskattningsrätt av företagen. Som motiv anges att kommunerna har stora kostnader för företagen i kommunen.

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.

Under år 1990 påverkas kommunerna främst av breddningen av mervärdeskatten. Dessutom påverkas utgifterna för KBT genom de förslag som påverkar hyrorna. Om nu aviserade förslag om breddning av mervärdeskatten för år 1991 genomförs kommer effekterna för kommunerna att bli större. KIS har i sitt betänkande lagt fram förslag som innebär att man skulle kunna komma till rätta med de brister i konkurrensneutralitet som finns när det gäller kommunal upphand­ling och egenregiverksamhet för egna behov. Det innebär att kommu-

14



nerna skall medges generellt avdrag för ingående mervärdeskatt. Det        1989/90:FiU2y skulle tillföra kommunerna betydande inkomster. Även andra förslag som aviserats kommer att påverka den kommunala ekonomin.

Det finns således som anförs i propositionen goda skäl för att avvakta de förändringar som kan komma att genomföras för år 1991 innan beslut fattas om vilka åtgärder som bör vidtas för att återupprät­ta balansen mellan staten och kommunerna. Det förefaller mot denna bakgrund inte tillrådligt att genomföra de förändringar i den kommu­nala företagsbeskattningen som föreslås i motion Sk29 (mp) yrkande 25. Utskottet vill därför avstyrka denna motion.

I motion Sk24 begärs att en utredning tillsätts om den kommunala skatteutjämningen. Som utskottet nämnt kommer en sådan utredning att tillsättas. Motionärernas önskemål om en utredning är således helt tillgodosett. Det finns därför inte någon anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Yrkande 21 i motion Sk24 avstyrks därför av utskottet.

Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter

Den i propositionen föreslagna sänkningen av inkomstskatten år 1990 beräknas ge ett budgetbortfall på 23,4 miljarder kronor utöver det skattebortfall som skulle uppkommit vid indexering av 1989 års skatte­skalor. I propositionen understryks att skattebortfallet bör finansieras i sin helhet. Finansieringen av skattesänkningarna år 1990 bör därvid, framhålls det, ha samma inriktning som finansieringen av reformen i stort, dvs. skärpt kapitalbeskattning, basbreddningar i fråga om in­komst av tjänst samt ökat uttag av indirekta skatter.

I enlighet härmed föreslås att bortfallet på 23,4 miljarder kronor skall täckas genom höjda indirekta skatter på sammanlagt 11,9 miljar­der kronor, främst i form av ett breddat mervärdeskatteuttag på energi, vatten, avlopp och sophämtning samt hotell- och restaurangtjänster. Därjämte föreslås skärpt beskattning av kapitalinkomster med 8,4 mil­jarder kronor samt att basen för inkomstbeskattningen breddas, vilket väntas öka den offentliga sektorns inkomster med 3,5 miljarder kro­nor. Inkomstförstärkningarna uppgår därmed till 23,8 miljarder kro­nor, vilket ger utrymme för vissa fördelningspolitiska åtgärder på 0,4 miljarder kronor riktade till de sämst ställda pensionärerna och studerande.

De i propositionen anvisade finansieringskällorna omfattar de delar
av skatteomläggningen som inte utgör en direkt inflationsanpassning
av skatteskalan. Redan tidigare har emellertid regeringen i statsbudge­
ten för innevarande budgetår reserverat medel för en skatteomläggning
under år 1990. I kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:150,
bil. 1, s. 15) framhålls sålunda att "den statliga inkomstskatten bör
sänkas 1990 genom förändringar av skatteskalan med ungefår samma
inriktning och utformning som för innevarande år". Medel för en
sådan skatteomläggning har satts av under den särskilda budgetposten
        ,

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.



I de med anledning av proposition 1989/90:50 väckta partimotionerna         1989/90;FIU2y

biträds propositionens förslag till ny skatteskala för år 1990 av modera­ta samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet. Centerpartiet föreslår i detta sammanhang också att en särskild skattereduktion på 500 kr. införs för inkomster upp till 140 000 kr. Även vänsterpartiet kommu­nisterna och miljöpartiet de gröna föreslår att inkomstskatten sänks under år 1990 i ungefår samma omfattning som övriga partier föreslår. Deras förslag till skattesänkningar har dock en delvis annan inriktning. Miljöpartiet de gröna föreslår dessutom att arbetsgivaravgifterna sänks i bl.a. Norrland och på Gotland samt att medel avsätts för särskilda satsningar inom trafik- och energiområdet.

Vad beträffar finansieringen av skatteomläggningen biträds regering­ens förslag av folkpartiet.

Centerpartiet anser i likhet med vad som sägs i propositionen att skattereformens första steg bör totalfinansieras. Partiets förslag överens­stämmer med regeringens vad beträffar den utökade kapitalbeskatt­ningen samt med vissa jämkningar också med propositionens förslag om breddad bas för inkomstskatter. Däremot awisar centerpartiet förslagen om mervärdeskatt på energi, liksom skärpningen på hotell-och restaurangtjänster. I stället föreslår man skärpt eller ny skatt på el, koldioxidutsläpp, uran och spillvärme. Den av centerpartiet föreslagna skattereduktionen på 500. kr. är enligt vad som sägs i motion Sk24 redan finansierad genom den energiskattehöjning som ingick i en uppgörelse med regeringen våren 1989 och som för 1990 beräknas motsvara 3 miljarder kronor.

Moderata samlingspartiet utgår från att inkomstskattesänkningen år 1990 uppgår till 19,3 miljarder kj-onor och att den behöver finansie­ras. Resterande del är en inflationskompensation som, enligt vad som sägs i motionen, självfallet inte skall finansieras. Moderata samlingspar­tiet förordar att marginalskattesänkningarna pareras genom en kombi­nation av -s.k.  dynamiska  effekter   som   man   räknar   med  skall  tillföra  den

offentliga sektorn ökade inkomster på 5,8 miljarder kronor under

1990, - minskade offentliga utgifter på 7,8 miljarder kronor under år 1990

och -strukturförändringar i skattesystemet som väntas öka det offentligas

inkomster med 5,7 miljarder kronor.

Vänsterpartiet kommunisterna awisar helt förslagen om breddad mervärdeskatt. 1 stället föreslår man att vissa punktskatter höjs med sammanlagt 12 miljarder kronor år 1990. Utöver propositionens för­slag om breddad bas för inkomst- och kapitalbeskattningen föreslår vänsterpartiet kommunisterna bl.a. att fastighetsbeskattningen skall omfatta även industrifastigheter samt att man redan år 1990 skall ta ut en avkastningsskatt på pensionsfonder.

Även miljöpartiet de gröna föreslår att en avkastningsskatt skall tas
ut på pensionsfonder redan år 1990. Man vill också ändra avdragen för
resor till och från arbetet. 1 övrigt godtar man i allt väsentligt regering-
          16

ens förslag till  kapitalbeskattning och  beskattning av  löneförmåner.



Miljöpartiet de gröna godtar likaså att mervärdeskatt tas ut på vatten, 1989/90;FiU2y avloppsrening och sophantering men awisar övriga förslag till moms­breddning. I stället föreslår man att en rad andra punktskatter på fi-ämst energiområdet höjs. Miljöpartiet de gröna räknar med att deras förslag till inkomstförstärkningar under 1990 skall uppgå till 40 miljar­der kronor, varav två tredjedelar hänför sig till skärpt indirekt beskatt­ning.

Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Utskottet har i det föregående redovisat sin syn på det ekonomiska läget och på utvecklingen i Sverige. Av vad utskottet där anfört framgår att finans­politiken måste utformas med största stramhet under kommande år. Ett grundläggande krav är därför att 1990 års skattesänkningar finan­sieras i sin helhet. En sådan lösning förordas bl.a. i propositionen och av folkpartiet i motion Skl6.

Moderata samlingspartiet har i sitt finansieringsalternativ finansierat 1990 års marginalskattesänkning med 19,3 miljarder kronor. Resteran­de del utgör endast en inflationskompensation. Därtill kommer att man som enda parti tillgodoräknar sig dynamiska effekter på samman­lagt 5,8 miljarder kronor. Vidare föreslår man att skattesänkningarna till en del skall finansieras med utgiftsnedskärningar på 7,8 miljarder kronor. Dessa nedskärningar ger emellertid enligt utskottets mening ingen eller endast begränsad effekt under kalenderåret 1990. Samman­taget innebär detta att det moderata förslaget leder till att statsfinanser­na försvagas med närmare 10 miljarder kronor. En efterfrågestimulans av denna omfattning är oacceptabel i rådande situation.

Finansutskottet föreslår därför att skatteutskottet avstyrker motion Sk23 (m) i här berörd del.

Centerpartiets förslag innefattar en skattereduktion på 500 kr. för låg- och medelinkomsttagare. I motion Sk24 (c) framhålls att detta förslag är finansierat genom den uppgörelse som centerpartiet under våren 1989 ingick med regeringen om energibeskattningen och som för 1990 väntas ge ett budgettillskott på 3 miljarder kronor. Som finansutskottet nyss anfört måste 1990 års skatteomläggning finansieras i sin helhet. Denna uppfattning har även centerpartiet givit uttryck för i motion Sk24. Det är i rådande läge enligt utskottets mening inte lämpligt att på det sätt motionen innebär stimulera efterfrågan ytterli­gare. Utskottet anser därför att skatteutskottet bör avstyrka motionärer­nas förslag om inriktningen av skattereformens första och andra steg (Sk24 yrkande 2).

De alternativa förslag som förs fram av dels vänsterpartiet kommu­nisterna i motion Sk32, dels miljöpartiet de gröna i motion Sk29 är enligt vad motionärerna själva framhåller i sin helhet finansierade. Förslagen awiker, inte minst vad gäller utformningen av skatteskalan, fi-ån vad som förordas i propositionen och övriga partimotioner.

På grund av den korta tid som stått till buds för detta yttrande har finansutskottet inte hunnit med att göra en fristående bedömning av förslagens budgetpolitiska effekter.

17

2 Riksdagen 1989/90. 5 saml. Nr 2 y



Utskottet har inledningsvis beskrivit sin syn på det ekonomiska läget.           1989/90:FiU2y

Av denna beskrivning framgår att kapacitetsutnyttjandet är mycket högt och bristen på arbetskraft är påtaglig. Den sänkning av inkomst­skatten som utskottet förordat i det föregående får i det läget inte leda till en påspädning av efterfrågan, utan den måste finansieras både genom höjningar av andra skatter och. genom vissa besparingar. Ut­skottet ansei" i likhet med vad som anförts i propositionen och i flera motioner att det skattebortfall som motsvarar kompensation för infla­tionsskydd av skatteskalan inte behöver finansieras. 1 annat fall skulle skatteuttaget höjas i reala termer. Priiicipen om totalflnähsiering ac­cepteras i flera motioner. I motion Sk24 (c) avvisas emellertid delar av propositionens finansieringsalternativ,' nämligen rnervärdeskatt på energi med motiveringen att det leder till omedelbara effekter på konsumentpriserna. Det sägs i motionen vara en dålig finansieringsväg ur stabiliseringspolitisk synvinkel. I stället förordas höjda punktskatter.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Propositionens förslag till finansiering av inkomstskattesänkningarna leder till tillfållig höjning av konsumentprisindex de år den genomförs. Den beräknas i propositionen uppgå till ca 2,5 % för år 1990. Enligt SPK:s i dagarna redovisade undersökning uppgår den direkta effekten till 2,9 %. Som konstateras i motion Sk 16 (fp) är denna prishöjning en ofrånkomlig effekt av själva skatteomläggningen.

De andra alternativ till finansiering som finns, t.ex. höjda punktskat­ter, leder också till prisökningar. Även besparingar kan få denna effekt. Det kan t.o.m. hävdas att även om finansiering saknas kommer prisnivån att drivas upp via en förstärkt efterfrågan. Detta leder, som också framhålls i motion Skl6, till att den underliggande inflationstak­ten drivs upp, vilket är än värre. En finansiering med höjda punktskat­ter slår dessutom på exportpriserna vilket kan försvåra exporten. Med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft är därför enligt utskottets uppfattning moms att föredra framför punktskatter. Utskottet avstyrker därmed motion Sk24 yrkande I.

Utskottet vill i detta sammanhang instämma i vad finansministern anfört och som också uttalas i motion Skl6 (fp), nämligen att den tillfålliga prisökning som blir en övergångseffekt av skattereformen inte får leda till kompensationskrav från löntagarorganisationerna i avtalsförhandlingarna. Löntagarna har ju redan fått kompensation för denna prishöjning genom de sänkta inkomstskatterna.

Utskottet vill också i detta sammanhang beröra skattereformens effekter på arbetsmarknaden och det höga kapacitetsutnyttjandet. Som utskottet framhållit kan sänkta skattesatser på sikt väntas få positiva effekter på arbetskraftsutbudet. Därigenom kan överhettningen på ar­betsmarknaden komma att dämpas. Det bör på sikt bidra till att dämpa löneökningstakten, och därmed kan även inflationen få ett lugnare förlopp.

Skattereformen bör enligt finansutskottets bedömning bidra till en bättre ekonomisk utveckling i Sverige. Den innebär ett väsentligt steg för  att  främja  arbete  och  sparande.   Den   löser  självfallet   inte  alla



ekonomisk-politiska problem. Vad finansutskottet anfört om skattere-   u    1989/90:FiU2y formens ekonomiska effekter med anledning av vad som sägs i propo­sitionen och i motion Skl6 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Obligatoriskt sparande

I propositionen föreslås att personer, vars obligatoriska sjjarande under 1990 väntas understiga 1 000 kr., inte skall'behöva erlägga något sparbelopp. Dessutom föreslås att sparbelopp söm under inkornståret 1989 understiger 300 kr. skall återbetalas senast'i juni 1990.

I fyra partimotioner begär moderata samlingspartiet, folkpartiet, vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet de gröna var för sig att det tillfålliga obligatoriska sparandet avskaffas. Folkpartiets yrkande innefattar dessutom krav på att inbetalade sparbelopp för år 1989 återbetalas.

På förslag av finansutskottet (1988/89;FiU30) har riksdagen beslutat att
ett tillfålligt obligatoriskt sparande skall äga rum under perioden
september 1989 december 1990. Syftet härmed var att minska
utrymmet för konsumtion och dämpa tendenserna till en ökad infla­
tion. Enligt finansutskottets tidigare redovisade uppfattning borde un­
dantagen från sparkravet vara få för att den avsedda effekten skulle
uppnås och för att sparandet skulle vara så fördelningspolitiskt neu­
tralt som möjligt.
                                          ,      

De tidigare redovisade skälen för ett obligatoriskt sparande är allt­jämt giltiga, och utskottet anser inte att vunna erfarenheter motiverar någon mer genomgripande förändring av sparandet. Skatteutskottet bör därför enligt finansutskottets mening avstyrka de förslag om.en avveck­ling av sparandet som framförs i motion Sk 16 (fp) yrkande 2, Sk23 (m) yrkande 14, Sk29 (mp) yrkande 29 och Sk32 (vpk) yrkande 17.

Såsom framhålls i propositionen kan det dock vara befogat att göra undantag för dem som har ett lågt sparande. Om som i propositionen föreslås gränsen sätts vid ett sparande på 1 000 kr. kan det samlade sparandet under 1990 väntas minska med endast 1,2;miljarder kronor. Därmed är minskningen inte större än att den kan antas ha endast mindre betydelse för den ekonomiska åtstramningen i stort. Å andra sidan skulle ett stort antal personer komma att undantas från sparkra­vet, bl.a. mer än hälften av antalet ålderspensionärer. Till saken hör också att det samlade sparandet blivit större än man tidigare räknat med. Enligt finansutskottets mening talar starka fördelningspolitiska skäl således för att skatteutskottet bör biträda det i propositionen (mom. 16) framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1989:474) om tillfålligt sparande.

Stockholm den 30 november 1989

19



På finansutskottets vägnar                                                              l989/90;FiU2y

Anna-Greta Leijon

Närvarande; Anna-Greta Leijon (s), Lars Tobisson (m), Arne Anders­son i Gamleby (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Jan Björkman (s), Ing-Britt Nygren (m), Maria Hed (s), Ingela Mårtensson (fp) och Gunilla André (c).

Avvikande meningar 1. Det ekonomiska läget

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansut­skottets yttrande som i avsnittet Sammanfattande slutsats börjar med "Som framgått" och slutar med "av 1990-talet" bort ha följande lydelse;

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse kommer underskottet i bytesbalansen att fortsätta att växa kraftigt. Med mera realistiska bedömningar av pris- och löneutvecklingen är det sannolikt att bytesbalansunderskottet blir ännu större. Denna utveck­ling kommer att bli ett allt större problem för den ekonomiska politiken. Den tvingar oss till ett högt ränteläge, vilket motverkar investeringarna. Slutsatsen av utskottets bedömning är att någon ytter­ligare påspädning av efterfrågan inte kan tillåtas. Omläggningen av skattesystemet får därför inte leda till en allmän köpkraftspåspädning. Reformen måste totalfinansieras. Den del som motsvarar inflationsju­steringen av skatteskalorna skall dock inte finansieras. Den höjning som gjordes av energiskatten i våras skall också utnyttjas för finansie­ring av skattesänkningarna. I annat fall stiger den totala skattekvoten. Det är också angeläget att reformen finansieras på ett sätt som inte driver på inflationen. Utskottet vill också understryka att reformen måste få en fördelningspolitisk profil som gör att alla samhällsgrupper får del av skattesänkningarna. Det är utskottets bestämda uppfattning att alla folkgrupper måste känna sig delaktiga i en reform av denna omfattning. Låg- och mellaninkomsttagare skall inte tvingas betala höginkomsttagarnas skattesänkningar. I annat fall rubbas den samhälls­ekonomiska balansen genom att krav reses på kompenserande löne-och transfereringsökningar. I förlängningen skulle detta leda till nya skattehöjningar och till att reformen vittrar sönder. Det är därför utskottets uppfattning att skattereformens stabilitet är avhängig det fördelningspolitiska utfallet.

20



2. Det ekonomiska läget                                    i9S9/90:FiU2y

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Sammanfattande slutsats börjar med "Som framgått" och slutar med "av 1990-talet" bort ha följande lydelse;

Vad gäller regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen på kort sikt kan den enligt utskottets uppfattning på kort sikt godtas. Det förefaller emellertid mer sannolikt att såväl inflationen som den genomsnittliga löneökningen blir större än vad som anges i regering­ens bedömning.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att en mängd långsik­tiga problem tillsammans med den nuvarande felaktiga inriktningen av den ekonomiska politiken kommer att försvåra en gynnsam ekono­misk utveckling under 1990-talets inledande år.

De problem som särskilt utgör hinder för en god ekonomisk utveck­ling är bl.a. följande:

- Bytesbalansunderskottet ökar kraftigt. Men det är i och för sig inte det negativa avkastningsnettot som inger bekymmer för framtiden, utan framför allt att utlandsinvesteringarnas avkastning förmodligen inte kommer att nå Sverige. Dessutom innebär en alltför hög grad av utlandsinvesteringar, på bekostnad av strategiskt viktiga nyinveste­ringar i alla nyckelbranscher i Sverige, att svåra strukturella natio­nella problem kommer att förstärkas.

- Bristen på arbetskraft är ett centralt ekonomiskt problem. Avsakna­den av demokratiska rättigheter på arbetsplatserna innebär att lö­nearbetare slås ut ur arbetslivet i alltför hög grad. Utvecklingen med alltmer ensidiga och monotona arbeten sliter ut människor och tar inte till vara den mänskliga kapaciteten.

- Den offentliga sektorns påtvingade spariver är även en orsak till bristande effektivitet i vård och omsorg. Alltför länge har människor slagits ut från arbetsmarknaden i stället för att rehabiliteras.

-Bristen på en planerad energipolitik bromsar den ekonomiska ut­vecklingen. Energialternativen ligger fortfarande i träda samtidigt som miljöproblemen utgör en växande fara för en sund ekonomisk utveckling.

-Regeringens inflationsbekämpning genom att angripa de arbetandes löneökningar, främst de i exportindustrin, har misslyckats. En ny inflationsbekämpningsstrategi är nödvändig, som riktar sin udd mot vinst, monopol och spekulationsintressena.

-Skatteomläggningens positiva effekter kan ifrågasättas. Förutom den fördelningspolitiskt ogynnsamma utformningen, vilken skapar nya motivationsproblem, är de s.k. dynamiska effekterna mycket tvek­samma.

21

3 Riksdagen 1989/90. 5 saml. Nr 2 y


3. Det ekonomiska läget                                    l989/90:FiU2y

Carl Frick (mp) anser

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Den inter­nationella utvecklingen börjar med "En av de faktorer" och slutar med "investeringar hämmas" bort ha följande lydelse:

En av de faktorer som kan bryta den förväntade negativa utveckling­en för natur, miljö och människor under 1990-talets två första år är en miljörelaterad ekonomisk politik som också kan hålla inflationen i schack. Priserna steg i flertalet OECD-länder under första halvåret 1989 i snabbare takt än under det närmast föregående halvåret. Även de ihållande externa obalanserna mellan de stora industriländerna skapar osäkerhet inför framtiden. Det kan inte uteslutas att man i de länder där finanspolitiken är för expansiv och miljöförstörande kan komma att tvingas till en penningpolitisk åtstramning som bl.a. får till följd att näringslivets investeringar och konsumtionen hålls tillbaka.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet År 1991 börjar med "Den mest" och slutar med "år 1990" bort ha följande lydelse:

Den mest iögonfallande förändringen i jämförelse med åren 1989 och 1990 är den beklagliga kraftiga uppgången i den privata konsum­tionen. Förklaringen till att den privata konsumtionen ökar med så mycket som 3 % är att hushållens reala disponibla inkomster beräk­nas stiga med drygt 4 %, vilket i sin tur blir ett resultat av skatterefor­men. Trots den ur miljösynpunkt orimliga konsumtionsuppgången antas i skrivelsen att inkomstökningen ytterligare höjer sparkvoten. För första gången på flera år antar sparkvoten därigenom ett positivt värde. I skrivelsen betonas dock att bedömningen av sparkvoten är behäftad med mycket stor osäkerhet.

Eftersom den privata konsumtionen ökar väsentligt mer än under de föregående åren bidrar detta såväl till en uppgång i importen som en ökning av de ekologiska obalanserna. Även om exportökningen blir något större än år 1990 minskar överskottet i handelsbalansen. En bidragande orsak till detta är bl.a. en mindre gynnsam exportprisut­veckling. Underskottet i bytesbalansen ökar kraftigt. På samma sätt som för åren 1989 och 1990 förklaras detta av ökade räntebetalningar och allt större underskott i transfererings- och tjänstebalansen.

Under år 1991 förutses en ytterligare minskning av investeringstill­växten. I skrivelsen framhålls att detta delvis beror på att verkningarna av den något dämpade internationella konjunkturen förväntas slå igenom. Risk för försämrad konkurrenskraft och sämre lönsamhet för det svenska näringslivet påverkar också prognosbilden. Tillväxten i den totala produktionen väntas bli något högre år 1991 än 1990. Enligt utskottets mening tar inte regeringen de ekologiska störningarnas in­verkan på landets ekonomi på allvar. Hade regeringen gjort det hade den föreslagit en politik som leder till minskning i varukonsumtionen.

22



deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Sammanfat-        1989/90;FiU2y tände slutsats börjar med "Som framgått" och slutar med "av 1990-ta-let" bort ha följande lydelse:

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse är det bl.a. de i jämförelse med vår omvärld alltför höga pris- och löneökningarna som är ett av huvudproblemen i den svenska ekono­min. Det snabbt växande underskottet i bytesbalansen är ett problem för den ekonomiska politiken samtidigt som en försämring av kost­nadsläget och vår konkurrenskraft oroar. Utskottet finner det anmärk­ningsvärt att oron över att bytesbalansunderskottet växer inte utlöser åtgärder. Den politik som föreslås med skattereformen som huvudin­grediens leder till snabbt ökande konsumtion och import samtidigt som vi inte kan öka vår export nämnvärt på grund av arbetskraftsbrist. Utskottet hade förväntat sig åtgärder som hade bidragit till att minska vår import. Utskottet vill i detta sammanhang peka på den stora importen av fossila bränslen, som kan minskas genom att energispa­rande åtgärder sätts in inom samhällslivets alla sektorer. Åtgärder för att minska konsumtionen av drivmedel är speciellt viktiga. Utskottet är dessutom mycket oroat av de ständigt ökande ekologiska obalanserna i Sverige. Dessa kommer att bli än större med den skatteomläggning som nu aviseras. De ekologiska obalanserna medför att produktionsför­mågan i de biologiska systemen avtar. Därmed hotas vår försörjning med baslivsmedel. Samtidigt kommer skogarnas produktivitetsminsk­ningar att påverka skogsindustrin framöver.

Utskottet har svårt att se den föreslagna skattereformen som ett led i ansträngningarna att 6 ned takten på pris- och löneökningarna i nivå med våra viktigaste handelspartner. Reformen kan inte genomföras utan att svåra obalanser uppkommer i ekonomin, de ekologiska syste­men och inom den offentliga sektorn. Enligt utskottets mening medför detta att en stram finanspolitik kombinerad med en framsynt miljöpo­litik är en absolut nödvändighet även under de första åren av l990-ta-let. Ett huvudmål för den ekonomiska politiken måste vara att på ett socialt ansvarsfullt sätt minska den materiella förbrukningen i Sverige.

4. Skatteförslagets allmänna inriktning

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansut­skottets yttrande som i avsnittet Skatteförslagets allmänna inriktning börjar med "Finansutskottet ställer" och slutar med "av skatteutskot­tet" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar uppfattningen som framförs i motionerna Sk24
(c) och Sk29 (mp) att skatterna är ett viktigt fördelningspolitiskt
instrument. Utskottet kan godta förslaget till utformning av inkomst­
skatteskala i propositionen men anser att vissa kompletteringar måste
göras. Regeringens förslag ger enligt utskottets mening ett alltför litet
utbyte i låg- och mellaninkomstgrupperna och bör därför kombineras
med en särskild skattereduktion i dessa intervall. Utskottet anser att
            ,,

detta är en bättre lösning än  som föreslås i  motion Sk29 (mp)



att föreslå högre marginalskatter kombinerade med ett utökat 1989/90:FiU2y grundavdrag. Finansutskottet anser därför att yrkandena 1 och 2 i motion Sk29 bör avslås av riksdagen. När det gäller finansieringen anser utskottet att den bör ske genom ökade punktskatter på energi i stället för med en basbreddning av mervärdeskatten. Det är viktigt att punktskatter används som ett styrmedel i miljöpolitiken och för att begränsa slöseriet av ändliga råvaror. Utskottet delar således uppfatt­ningen som framförs i motionerna från centerpartiet och miljöpartiet i dessa delar. Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom resonemang­et i motion Sk29 om förslagens dynamiska effekter. Motion Sk29 yrkande 3 avstyrks därför av utskottet.

5. Skatteförslagets allmänna inriktning

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Skatteförslagets allmänna inriktning börjar med "Fi­nansutskottet delar" och slutar med "av skatteutskottet" bort ha följan­de lydelse:

Enligt finansutskottets mening kan de positiva effekter som skat­teomläggningen sägs ha enligt utredningarna och propositionen ifråga­sättas. Förutom den fördelningspolitiskt ogynnsamma utformningen, vilken skapar nya motivationsproblem, är de s.k. dynamiska effekterna mycket tveksamma. Den omfattande övergången från direkt beskatt­ning till konsumtionsbeskattning får inte enbart en engångseffekt på inflationen, utan den ökade och breddade momsen är en regressiv skatt som i sig ökar inflationen. Utskottet tvingas också konstatera att skatteomläggningens dämpande effekt på spekulationsekonomin är obetydlig.

Propositionens förslag till omläggning innebär vidare en ökning av boendekostnaderna. Det kan innebära att det nödvändiga bostadsbyg­gandet stoppas upp, vilket i sin tur försämrar den sociala och ekono­miska utvecklingen.

Utskottet vill mot denna bakgrund starkt motsätta sig den allmänna inriktning som skatteomläggningen får enligt propositionen. Utskottet anser att skatteomläggningen i stället bör utgå från följande principer. Skatten bör utgå från bärkraft. Detta förutsätter ett progressivt skattesy­stem med högre skatteuttag på högre inkomster än på låga inkomster. Det innebär att utskottet anser att marginalskatten bör sänkas endast i låg- och mellaninkomstskikten. Vidare bör en särskild skattereduktion införas.

Finansieringen bör ske genom höjd och breddad skatt på kapital
samt högre skatt på vissa lågt beskattade eller obeskattade löneförmå­
ner. Fastighetsskatt på industrifastigheter bör införas. Utskottet vill
också förorda ökad beskattning på alkohol och tobak. Miljöskäl och
energibesparing talar för en ökad energibeskattning; däremot awisar
utskottet energimoms. Den är ett dåligt alternativ såväl fördelningspoli­
tiskt som miljömässigt. Moms på energi drabbar endast hushåll och ej
            , ,
företag.



Utskottet delar således inte den inriktning av skattepolitiken som 1989/90;FiU2y

förordas i motion Sk29 yrkandena 1 3. De bör således avstyrkas av skatteutskottet.

6. Skatteförslagets allmänna inriktning

Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Skatteförslagets allmänna inriktning börjar med "Utskottet vill" och slutar med "av skatteutskottet" bort ha följande lydelse:

Den planerade ekonomiska integrationen med den västeuropeiska ekonomiska gemenskapen syftar till att öka arbetskraftens, varors och tjänsters samt kapitalets rörlighet. Det är utskottets mening att den av regeringen planerade anpassningen till EG en anpassning som innebär att Sverige i flera avseenden måste avsäga sig sin suveränitet över skattelagstiftningen och den ekonomiska politiken är i många stycken djupt olycklig. Utskottet awisar härmed regeringens nuvaran­de kapitulationsplaner på detta område.

Finansutskottet ställer sig med det anförda utifrån sina utgångspunk­ter inte bakom den allmänna inriktningen av skatteförslaget eller att ett första steg tas på föreslaget sätt redan år 1990. Utskottet delar således den inriktning av skattepolitiken som förordas i motion Sk29 yrkandena 1 3. De bör därför tillstyrkas av skatteutskottet.

7. Fördelningspolitisk analys

Ivar Franzén (c), Lars~Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp) och Gu­nilla André (c) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Skatteförslagets allmänna inriktning börjar med "Finansut­skottet anser" och slutar med "därför avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Som ett fördelningspolitiskt mål för skattereformen har angivits att låg- och mellaninkomsttagare inte skall betala höginkomsttagarnas skattesänkningar. Det finns emellertid undersökningar som kan tolkas som att så trots allt blir fallet. Mot denna bakgrund anser finansutskot­tet, i likhet med vad som anförs i motion Sk24 (c), att skatteomlägg­ningens fördelningspolitiska effekter bör analyseras. Studierna bör omfatta såväl individer, hushåll som regioner. Det finns i det samman­hanget anledning att särskilt studera de förändringar som föreslås beträffande boendet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Sk24 yrkande 22 om en fördelningspolitisk utredning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

25



8. Inkomstbeskattningen                                  i989/90:FiU2y

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansut­skottets yttrande som i avsnittet Inkomstbeskattningen börjar med "De förslag" och slutar med "sänkta inkomstskatterna" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i motioner från centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet kommunisterna att in­komstbeskattningen bör ha en annan fördelningspolitisk profil än som föreslås i propositionen. Det är nödvändigt att skattesänkningen blir större i låg- och mellaninkomstskikten. Utformningen av skatteskalan anser utskottet, i likhet med vad som anförs i motion Sk24 (c), bör tillstyrkas. Som utskottet redovisat kan sänkta marginalskatter bidra till att lösa flera av de problem som kännetecknat den svenska ekonomin en längre tid. För att få en bättre fördelningspolitisk profil bör emellertid justeringen av skatteskalan kombineras med en skattereduk­tion. Den bör utformas på det sätt som föreslås i motion Sk24, dvs. utan några avtrappningsregler. Utskottet awisar därför de skatteskalor och den skattereduktion/grundavdrag som föreslås i motionerna Sk29 och Sk32. Utskottet förordar således att skatteutskottet tillstyrker mo­tion Sk24 yrkande 3.

9. Inkomstbeskattningen

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Inkomstbeskattningen börjar med "Utskottet vill med" och slutar med "sänkta inkomstskatterna" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att en sänkning av inkomstskatten bör ske men den bör sänkas på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Försla­get i propositionen tillgodoser inte detta krav. Skattesatserna bör sänkas i låg- och mellaninkomstskikten. 1 skikten däröver bör det nuvarande marginalskatteuttaget bibehållas. För att skapa en bättre fördelningsprofil bör en särskild skattereduktion införas i enlighet med vad som föreslås i motion Sk32 (vpk). Därigenom skapas väsentliga skattelättnader för låg- och mellaninkomsttagare. Vid 90 000 kr. i inkomst blir enligt motionsförslaget skattelättnaden 4 000 kr. och vid 140 000 kr. blir den 4 600 kr. Utskottet tillstyrker från sin utgångs­punkt en sådan uppläggning och tillstyrker motion Sk32 yrkandena I och 2. Därmed avstyrker utskottet propositionens förslag och förslagen i motionerna Sk24 yrkande 3 och Sk29 yrkandena 4 och 5.

10. Inkomstbeskattningen

Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Inkomstbeskattningen börjar med "Utskottet vill med" och slutar med "sänkta inkomstskatterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Den offentliga                   -,/-

sektorn kräver en finansiering som innebär ett högt skatteuttag. Höga



skattesatser medför en rad problem. De kan inbjuda till skattefusk och         1989/90:FiU2y

avancerad skatteplanering samt bidra till att skapa en grå ekonomi. Det kan leda till en snedvridning av konkurrensförhållanden och till ett ineffektivt resursutnyttjande. Starkt progressiva skattesatser leder till höga nominella lönekrav i avtalsförhandlingarna, vilket driver upp kostnadsutvecklingen och försämrar vår internationella konkurrens­kraft. Med lägre marginalskattesatser blir utbytet av varje nominell löneökning större, vilket bör kunna ha en dämpande effekt på pris-och lönestegringstakten.

Sänkta marginalskatter kan medverka till att minska skattesystemets snedvridande effekter. Utskottet anser att sänkta marginalskatter måste utformas så att de redan väl beställda inte gynnas ytterligare. De måste kombineras med ökade grundavdrag för att ge en socialt rimligare profil.

Som har framgått av vad utskottet redovisat om det ekonomiska läget befinner sig Sverige i en situation med högt kapacitetsutnyttjande med stor brist på kvalificerad arbetskraft i flera branscher. Detta får dock inte enligt utskottet leda till att vi genom en orättSrdig skattepo­litik tvingar deltidsarbetande till heltidsarbete och att vi också tvingar människor att ta ut övertid i form av pengar i stället för kompensa­tionsledighet för att kunna klara sin ekonomi. Det är detta som är meningen med det nya skatteförslaget som socialdemokrater och delar av borgerligheten nu vill genomföra. Man döljer sina avsikter genom att tala om dynamiska effekter och ökat arbetskraftsutbud. Enligt utskottet skulle det föreliggande skatteförslaget få så allvarliga sociala och miljökonsekvenser att det inte bör införas.

De förslag till skatteskalor som föreslås i motionerna Sk29 (mp) och Sk32 (vpk) innebär mindre sänkningar av marginalskatterna än som föreslås i propositionen. Förslagen om skattereduktion i motionerna Sk24 (c) och Sk32 (vpk) anser utskottet ha vissa kortsiktiga fördel-ningspoUtiska fördelar. Utskottet vill därför föreslå att skatteutskottet avstyrker propositionens förslag och avstyrker motionerna Sk24 yrkan­de 3 samt Sk32 yrkandena 1 och 2. Utskottet föreslår att skatteutskottet tillstyrker motion Sk29 yrkandena 4 och 5.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka nödvändigheten av att kommunerna är återhållsamma med sina skattehöjningar. Utskottet är samtidigt medvetet om att kommunerna har hamnat i en svår ekonomisk situation eftersom de på senare år har pålagts alltmer utvidgade och kostsamma uppgifter. Någon form av kommunalt skatte­stopp kan utskottet inte ställa sig bakom. Det kan i detta sammanhang nämnas att det kommunala skatteutjämningssystemet kommer att ses över. Utskottet återkommer till detta.

Som utskottet återkommer till måste i nuvarande ekonomiska läge varje inkomstbortfall för staten finansieras. Utskottet övergår därmed till att behandla förslagen till finansiering av de sänkta inkomstskatter­na.

27



11. Beskattning av löneförmåner                         i989/90:FiU2y

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansut­skottets yttrande som i avsnittet Beskattning av löneförmåner börjar med "Det ankommer" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att en rimlig balans måste upprätthållas mel­lan skatteuttaget för olika typer av ersättning för bilkostnader. Med regeringens förslag till beskattning rubbas den balansen, till nackdel för egen bil i tjänsten. Finansutskottet delar bedömningen i propositio­nen att nuvarande ersättningsbelopp och avdi"agsregler för egen bil i många fall innebär en överkompensation. Med ett så lågt avdragsbe­lopp som 11 kr. per mil, vilket är propositionens förslag, kommer många dock att avstå från att använda den egna bilen och i stället utnyttja dyrare fårdsätt. Många arbetsgivare skulle samtidigt tvingas att anskaffa tjänstebilar. Privatbilarna skulle komma att utnyttjas på ett ur samhällsekonomisk synpunkt sämre sätt. Möjligheterna att få avdrag för egen bil i tjänsten är av stor betydelse för många yrkesgrupper, t.ex. distriktssköterskor, hemsamariter, lantbrevbärare m.fl. Utskottets slut­sats är därför att åtgärder för att åstadkomma en bättre balans mellan bilförmån och egen bil i tjänsten är påkallade.

Såväl värdet av bilförmån som avdragsbeloppet för användandet av egen bil i tjänsten bör som föreslås i motion Sk24 enligt utskottets mening höjas. Det ankommer på skatteutskottet att utifrån dessa allmänna utgångspunkter ta ställning till vilket värde förmån av bil skall värderas till eller vilken storlek avdraget för att använda egen bil i tjänsten bör uppgå till. Enligt finansutskottet talar starka skäl för att också frågan om avdragen för resor mellan bostad och arbetsplats bör anpassas till dessa förändringar. Denna fråga bör prövas av skatteut­skottet i detta sammanhang.

12. Beskattning av löneförmåner

Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Beskattning av löneförmåner börjar med "Det ankommer" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Det ankommer inte på finansutskottet att ta ställning till vilket värde förmån av fri bil skall värderas till eller vilken storlek avdraget för att använda egen bil i tjänsten bör uppgå till. Utskottet vill däremot starkt betona vikten av att vi inte skattevägen gynnar ett slösaktigt beteende. Det är därför av stor vikt att reglerna för värdesättning av förmånen av fri bil sätts så att så många som möjligt finner det vara ointressant att utnyttja denna möjlighet. Utskottet anser att det är ett oskick att reglerna nu är utformade så att de som har fri bil kan åka på sin fritid utan att betala för drivmedlet. Utskottet förutsätter att regeringen inom kort kommer med förslag som kan eliminera denna anomali.

Vidare talar förenklingsskäl för att kostnaderna för att använda egen             28

bil i tjänsten schabloniseras. I annat fall finns risk att skattemässiga



överväganden  kommer att spela alltför stor roll vid val av bil och   1989/90:FiU2y

utnyttjande av bil i tjänsten. Finansutskottet tillstyrker därför utifrån dessa utgångspunkter motion Sk29 yrkande 9 och avstyrker proposi­tionens förslag i berörd del samt motionerna Sk23 yrkandena 5 och 7 och Sk24 yrkandena 4, 5 och 12.

13. Skattemässiga villkor för pensionsförsäkringar

Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Skattemässiga villkor för pen­sionsförsäkringar börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "yrkande 16" bort ha följande lydelse;

Finansutskottet anser det rimligt att åtgärder vidtas för att motverka att skattereformen skall stimulera till alltför omfattande skattemässiga omdispositioner vid själva övergången. Enligt utskottets mening bör därför den av miljöpartiet de gröna och vänsterpartiet kommunisterna föreslagna avkastningsskatten genomföras. Utskottet tillstyrker därmed motionerna Sk29 yrkande 11 och Sk32 yrkande 16 samt avstyrker motionerna Sk23 yrkandena 10 och 11 samt Skl4.

14. Energibeskattning m.m.

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta skatter börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "och Sk35" bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening är valet av finansieringsform inte acceptabel ur vare sig fördelningspolitisk eller energi- och miljöpoli­tisk synvinkel.

Det finns Qera svårigheter med att kombinera moms med punktskat­ter. Möjligheterna minskar att styra energianvändningen inom indu­strin. Det är sannolikt också så som regeringen framhöll i proposition 1983/84:28 att "övergången till mervärdeskatt på energi allvarligast drabbar låginkomsttagare som företrädesvis bor i hyreshus".

De beräkningar som genomfördes inför skatteutredningarna visar också att införande av moms innebär att kostnaderna övervältras från industrin till hushållen.

Enligt finansutskottets mening kan således inte förslaget om införan­de av energimoms accepteras. Förslaget skulle innebära att möjlighe­terna att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål. kraftigt försvåras. Utrymmet för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik skulle minska.

Energimoms innebär även att kostnader som i dag bärs av konsu­menterna i utlandet vältras över på de svenska konsumenterna. Den drabbar framför allt boendet som också genom ökade andra pålagor

29

4 Riksdagen 1989/90. 5 saml. Nr 2 y


får bära en stor del av skatteomläggningen. Ökade boendekostnader        1989/90:FiU2y medför behov av ökade bostadssubventioner, vilket ökar transferering­arna i ekonomin.

Förslagen till omläggning av energibeskattningen innebär även att möjligheterna för biobränslen kraftigt försämras, eftersom någon skatt i dag inte utgår vid användningen av dessa bränslen.

Förslaget om införande av moms på energi måste således avslås och punktskatterna på energi anpassas därefter. Enligt utskottets mening bör det i stället vara så att skatte- och avgiftsuttaget på energi bygger på miljöanpassad punktbeskattning kombinerat med miljöavgifter och en koldioxidskatt som gynnar effektiviseringar och inhemsk förnybar mil­jövänlig energi. Belastningen på olika energislag måste därefter anpas­sas efter vilka möjliga alternativ som står till buds. Detta innebär att någon ökad skattebelastning på bensin inte bör ske utöver vad ett införande av en generell koldioxidskatt motiverar och att förändringar­na i kilometerskatten anpassas till detta.

Med det här angivna förslaget till finansiering av skattereformens första steg år 1990, som överensstämmer med förslagen i motion Sk24, finns det inte något behov av att inordna energiområdet i mervärde­skattesystemet. Utskottet tillstyrker från sin utgångspunkt förslagen i motion Sk24 och avstyrker därmed propositionens förslag.

Förslagen om mervärdeskatt på vatten, avloppsrening och sophämt­ning innebär ökade boendekostnader. Förslagen bör därför ses i sam­manhanget av hur samtliga förslag påverkar boendekostnaderna. Ut­skottet anser att starka skäl talar för en lägre beskattning av boendet som föreslås i motion Sk24 (c). Under förutsättning av att dessa förslag genomförs kan vidgningen av mervärdeskatten i detta avseende godtas av finansutskottet.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta skatter börjar med "1 motion Sk23" och slutar med "för mervärde­skatt" bort utgå.


15. Energibeskattning m.m.

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta skatter börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "och Sk35" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser inte att mervärdeskatt skall införas på ener­giområdet. Detta innebär i praktiken att industrin inte behöver betala mervärdeskatt. Propositionen uttrycker det så här: "Mervärdeskatt på energi innebär att industrin som är mervärdeskattskyldig helt och hållet kan lyfta av skatten på energiråvaror, medan t.ex. hushållen som inte är mervärdeskattskyldiga får betala skatten fullt ut."

Utskottet anser att den kompensation som regeringen vill ge hushål­len för denna omfördelning vissa kommuner i norra delen av landet skall få lägre skatt på el är helt otillräcklig.


30



Utskottet förordar i stället höjningar av punktskatterna på energjom-        1989/90;FiU2y rådet i väntan på miljöavgiftsutredningens slutbetänkande sommaren 1990. Dessa punktskatter belastar då både industrin, hushållen, ener­giproducenter och energikonsumenter.

Punktskatterna skall vara så konstruerade att förnyelsebara energi­källor blir lönsamma och hushållning av energi uppmuntras. Dessa mål kan dock endast nås till fullo med korrekt utformade miljöavgif­ter.

Enligt finansutskottets mening uppfyller förslagen i motion Sk32 dessa krav. De tillstyrks därför av utskottet. Därmed tillgodoses motio­nerna Sk28 och Sk35 i berörda delar. Det innebär att utskottet avstyrker motionerna Sk24 yrkandena 611, 13 och 18 samt Sk29 yrkandena 7, 12 och 1618.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta skatter börjar med "I motion Sk23 (m)" och slutar med "för mer­värdeskatt" bort utgå.

16. Energibeskattning m.m.

Carl Frick (mp) anser

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta skatter börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "och Sk35" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att det är orimligt att införa mervärdeskatt på energiområdet. Det skulle innebära att konsumtionen av energi skulle öka inom industrin och att en stor del av energibeskattningen skulle läggas på hushållen eftersom mervärdeskatten inte är avdragsgill för hushållen. Den extra skattebelastningen för hushållen blir enligt ut­skottets överslagsberäkningar 8 400 milj. kr. per år eller ca 1 000 kr. per svensk och år.

Regeringens förslag om mervärdeskatt på energi är inkonsekvent när det samtidigt kombineras med ett förslag om att priset på elkraft skall sänkas med 2 öre/kWh. Det innebär som utskottet ser det att regering­en nu i praktiken har skrinlagt tankarna på att avveckla kärnkraften. Billigare elkraft innebär att förbrukningen stimuleras när vi i stället borde eftersträva en minskad förbrukning.

Utskottet kan inte acceptera att regeringen på detta sätt går emot
riksdagsbeslut och gjvna löften i kärnkraftsfrågan. Det är utskottets
bestämda uppfattning att situationen nu fordrar att de förslag som
framförs i motion Sk29 måste genomföras. De i motion Sk29 framlag­
da förslagen till punktskattehöjningar kan sedan utan svårigheter om­
vandlas till skatter på energiråvaran. En politik måste nu påbörjas som
minskar konsumtionen i stället för en politik med nuvarande inrikt­
ning som ökar konsumtionen. Utskottet konstaterar att regeringen vill
fortsätta sin politik att gynna de industrier som slösar med energi
genom att bibehålla storförbrukarsubventionen på 1,7 % av produk-
      

temas saluvärde. Eftersom  merparten av de industrier som åtnjuter



denna  rabatt exporterar  huvuddelen  av sin  produktion  måste detta         1989/90:FiLi2y

innebära en snedvridning av konkurrenssituationen som måste vara en avvikelse från GATT-överenskommelser och EG-tankarna. Det är ut­skottets mening att denna industrisubvention måste avvecklas på sätt som anges i motion Sk29.

Det har länge hävdats i Sverige att en målsättning för trafikpolitiken måste vara konkurrensneutralitet mellan de olika trafikslagen. Denna vilja har aldrig manifesterats i verkligheten på annat sätt än att järnvägarna skall kunna betala sina kostnader. De andra trafikslagen har alla på olika sätt subventionerats av samhället i strid med de marknadsekonomiska principer som sägs skola vara de som skall styra på den svenska marknaden. Det är utskottets mening att det nu i anslutning till skattereformen är dags att ändra på dessa anomalier i den svenska ekonomiska politiken och trafikpolitiken. Detta ställnings­tagande från utskottets sida innebär att utskottet avvisar regeringens förslag att inte skattebelägga flygbränslen.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionen och motionerna Sk23 yrkande 12 i här berörd del, Sk24 yrkandena 611, 13 och 18, Sk28, Sk32 yrkandena 79 samt 11-13 och Sk35. Utskottet tillstyrker däremot med det anförda motion Sk29 yrkandena 7, 12, 16, 17 och 18.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta skatter börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "för mer­värdeskatt" bort ha följande lydelse:

I motion Sk23 (m) anförs att eftersom osäkerheten är stor om den framtida indirekta beskattningen inom EG är det felaktigt att nu höja uttaget av mervärdeskatt. Det får till följd att vi fjärmar oss än mer från vad som gäller i de olika EG-länderna.

Finansutskottet anser att propositionens förslag innebär ett närman­de till vad som gäller inom EG. Om ett avtal om samarbete träffas mellan Sverige och EG fordras det en momsbasbreddning i syfte att möjliggöra ett deltagande i den inre marknaden. Det innebär att momssatserna kommer att reduceras för att anpassas på det sätt som beskrivs i regeringens proposition 1987/88:66 om Sverige och den västeuropeiska integrationen. I denna proposition anförs följande. "För att förverkliga den gemensamma marknaden inom EG krävs som tidigare beskrivits en långtgående harmonisering av framför allt den indirekta beskattningen. Om Sveriges gränser mot EG ska öppnas på samma sätt, krävs även för svensk del en anpassning av både skatte­struktur och skattenivåer. Det skulle exempelvis innebära behov av sänkningar av mervärdeskatten och flera punktskatter."

Utskottet vill även understryka att sänkta momssatser kommer att påverka den svenska statsbudgeten mycket negativt. Skattebortfallet kommer att bli mycket stort. Det kommer att gå ut över den offentliga sektorn som redan nu har stora ekonomiska problem.

Som utskottet ser det är de föreslagna momsbasbreddningarna en inledning till att momssatserna kommer att börja sänkas inom kort för

32



att vara en del av den anpassning till EG som regeringen eftersträvar.          1989/90:FiU2y

Också folkpartiets förslag att  momssatserna skall  börja sänkas visar enligt utskottets mening tydligt vilken inriktning skattereformen har.

Det ligger inte inom finansutskottets kompetensområde att bedöma de sociala konsekvenserna av de föreslagna momsbreddningarna, men utskottet vill ändå framföra sin starka oro över dessa konsekvenser och hur dessa kommer att påverka den svenska ekonomin.

Finansutskottet anser därmed att motion Sk23 yrkande 12 i berörd del bör avstyrkas av skatteutskottet.

Vad finansutskottet nu anfört innebär att utskottet avstyrker den i propositionen angivna grundprincipen om breddning av basen för mervärdeskatt.

17. Mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster

Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp) och Gu­nilla André (c) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta skatter börjar med "Utskottet anser" och slutar med "därför avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är hotell- och restaurangtjänsterna viktiga för samhällsekonomin, vilket även betonas i motionerna Sk29 (mp) och Sk32 (vpk). En stark turistnäring stärker bytesbalansen mot utlan­det. Bytesbalansen uppvisar i dag ett betydande underskott, och ten­densen är vikande. Det s.k. turistnettot står därvidlag för en av de största minusposterna.

Turismen är också viktig för regionalpolitiken. Näringen står redan i dag för en betydande del av sysselsättningen i glesbygdsområdena. Näringen har också en stor framtidspotential som komplement och alternativ till mer traditionella näringsgrenar i dessa områden.

Det bör också, som framhålls i motion Sk24 (c), uppmärksammas att de nämnda tjänsterna främjar kultur och gemenskap i samhällsli­vet. En höjning av momssatsen för dessa tjänster kommer att påverka branschen negativt.

Finansutskottet anser mot denna bakgrund att propositionens förslag i denna del bör avslås.

18. Företagsbeskattning, allmänt

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansut­skottets yttrande som i avsnittet Företagsbeskattning börjar med "Över­gången till" och slutar med "av skatteutskottet" bort ha följande lydelse;

För att få till stånd en smidig övergång till det nya systemet för
företagsbeskattning bör vissa justeringar göras i propositionens förslag
vad gäller utnyttjande av medel i investeringsfonder. De företag som
före den 1 mars 1990 ansöker om att få ta i anspråk medel som avsatts
i bokslutet per den 31 december 1984 bör få följa de äldre bestämmel-
         33

serna. Utskottet tillstyrker således motion Sk24 yrkande 19. Proposi-



tionens förslag i övrigt vad gäller företagsbeskattningen tillstyrks av 1989/90:FiU2y

utskottet.

19. Konsekvenser för stat och kommun

Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Konsekvenser för stat och kommun börjar med "Det finns" och slutar med "denna motion" bort ha följande lydelse:

Kommunerna har emellertid redan stora kostnader som beror på den miljöpåverkan som industrierna har. Kraven på att komma till rätta med miljöproblemen kommer att öka. Det kommer att bli en kommunal angelägenhet som kräver mycket stora resurser. Ett sätt att få medel till det nödvändiga arbetet är att kommunerna återfår sin beskattningsrätt för företag. Det förefaller mot denna bakgrund vara tillrådligt att genomföra de förändringar i den kommunala företagsbe­skattningen som föreslås i motion Sk29 (mp) yrkande 25. Utskottet tillstyrker därför detta motionsyrkande.

20. Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Finansut­skottet får" och slutar med "motion Skl6" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Utskottet har i det föregående redovisat sin syn på det ekonomiska läget och på utvecklingen i Sverige. Av vad utskottet där anfört framgår att finans­politiken måste utformas med största stramhet under kommande år. Ett grundläggande krav är därför såsom framhålls i motion Sk24 (c) att 1990 års skattesänkningar finansieras i sin helhet.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Center­partiets förslag" och slutar med "(Sk24 yrkande 2)" bort utgå.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Utskottet vill med" och slutar med "Sk24 yrkande 1" bort ha följande lydelse;

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. En viktig princi­
piell utgångspunkt för finansieringen av skattesänkningarna är att den
skall ske på ett sätt som innebär att det samlade skatteuttaget från
höginkomsttagarna, till följd av marginalskattesänkningarna, inte mins­
kar. Reformens fördelningspolitiska helhet skall således beakta att
inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ej skall öka till följd av refor­
men. Utskottet delar således uppfattningen som framförs i motion
Sk24 (c).
                                                                                                            34



Finansieringen skall innebära skärpt beskattning av kapitalinkoms- 1989/90;FiU2y ter, breddad bas för inkomster under inkomstslaget tjänst samt av höjd indirekt beskattning. Återhållsamhet skall iakttas vid finansiering via beskattning av nödvändighetskonsumtion såsom boende, livsmedel och kultur. SärskJld återhållsamhet bör iakttas vid finansiering via regres-sivt verkande mervärdeskatt. På miljö- och energiområdet skall ej mervärdeskatt införas utan beskattning ske genom punktskatter.

Enligt utskottets mening kan därför inte förslaget om införande av energimoms accepteras. Förslaget skulle innebära att möjligheterna att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras. Utrymmet för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik skulle minska.

Utskottet anser i likhet med vad som framförs i motion Sk24 (c) att energimoms innebär att även kostnader som i dag bärs av konsumen­terna i utlandet vältras över på de svenska konsumenterna. Den drabbar framför allt boendet som också genom ökade andra pålagor får bära en stor del av skatteomläggningen. Ökade boendekostnader medför behov av ökade bostadssubventioner, vilket ökar transferering­arna i ekonomin.

Skattereformens första steg år 1990 ger i inledningsskedet en påspäd­ning av hushållens köpkraft. Skattesänkningen ger en omedelbar likvi-ditetspåverkande effekt medan finansieringen verkar i motsatt riktning först med en viss tidsfördröjning. Detta beror på att man enligt propositionen kommer att genomföra en del av finansieringen med början först den 1 mars 1990.

Denna påspädningseffekt bör enligt utskottet av konjunkturpolitiska skäl hållas tillbaka. Finansutskottet vill därför i likhet med vad som föreslås i motion Sk24 (c) förorda att den absoluta merparten av finansieringen förläggs till den 1 januari.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Sk24 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Skattere­formen bör" och slutar med "till känna" bort utgå.

21. Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Finansutskottet får" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet tillstyrker från sina utgångspunkter en justering av
inkomstskatteskalan och införandet av en skattereduktion i enlighet
med de förslag som framförs i motion Sk32 (vpk). Sänkningen av
inkomstskatten och skattereduktionen/låglönerabatten beräknas leda
till ett budgetbortfall på 26,0 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker att
detta finansieras som föreslås i motion Sk32 genom skärpt kapitalbe-
           35

skattning  (12,7   miljarder),   basbreddning  av   inkomst  av   tjänst  (3,5



miljarder) samt  punktskatter  (12,3  miljarder).  Dessa förslag ger en           1989/90:FiU2y

sammanlagd budgetförstärkning på 28,5 miljarder kronor. En del av inkomstförstärkningen bör kunna användas till miljösatsningar nästa år.

Utskottet anser att den finansiering utskottet förordat inte är lika inflationsdrivande som propositionens förslag till utvidgad mervärde­skatt. Detta innebär att hushållens inkomster inte kommer att urhol­kas lika snabbt. Utskottet anser det särskilt angeläget att undvika höjda boendekostnader. Över huvud taget bör inte skattehöjningar genomfö­ras på varor och tjänster av nödvändighetskaraktär. Skatterna bör differentieras vilket medger en styrning av konsumtionen.

22. Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter

Carl Frick (mp) anser

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Finansut­skottet föreslår" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Den efterfrågestimulans som förslaget i motion Sk23 (m) innebär kommer att medföra en markant försämring av vår miljö och vara i strid med utskottets uttalade mening att vi nu måste sträva efter att på ett socialt ansvarsfullt sätt minska den materiella förbrukningen. Fi­nansutskottet föreslår därför att skatteutskottet avstyrker motion Sk23 (m) i här berörd del.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "De alter­nativa" och slutar med "budgetpolitiska effekter" bort ha följande lydelse;

Utskottet vill kraftigt understryka att hänsyn måste tas till den rådande ekologiska situationen och hur den nu försämras. Det är utskottets mening att vi i den ekonomiska politiken måste ta hänsyn till den fysiska verkligheten, människors psykiska tillstånd och sociala situationer.

De i motion Sk29 (mp) framlagda förslagen att minska bytesbalans­underskottet bör därför genomföras. Utskottet vill särskilt betona vik­ten av att överkonsumtionen av fossila bränslen inom bl.a. transport­sektorn angrips. Utskottet tillstyrker härmed motion Sk29 och avstyr­ker propositionen samt motionerna Sk32, Sk24, Sk23 och Skl6 i berörda delar.

deb att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Utskottet vill med" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Propositionens
förslag till finansiering av inkomstskattesänkningarna leder till tillfållig
höjning av konsumentprisindex de år den genomförs. Den beräknas i
             36

propositionen uppgå till ca 2,5 % för år 1990. Enligt SPK:s i dagarna



redovisade undersökning uppgår den direkta effekten till 2,9 %. Som 1989/90;FiU2y konstateras i motion Skl6 (fp) är denna prishöjning en ofrånkomlig effekt av själva skatteomläggningen. Det alternativ till finansiering som redovisas i motion Sk29 (mp) innebär att två tredjedelar skall finansie­ras genom miljörelaterade skatter framför allt inom energiområdet. Syftet är att minska den materiella konsumtionen och minska miljö­förstöringen. Även denna finansiering leder till prisökningar. Men utskottet vill understryka att fördelen med detta alternativ är att miljöförstörelsen minskar. Genom en sänkt materiell konsumtion le­der denna finansiering till minskad förbrukning av fossila bränslen och därmed till en förbättring av såväl handels- som bytesbalansen.

Även besparingar kan bidra till prishöjningar. Det kan t.o.m. hävdas att även om finansiering saknas så kommer prisnivån att drivas upp via en förstärkt efterfrågan. Detta leder, som också framhålls i motion Skl6, till att den underliggande inflationstakten drivs upp, vilket är än värre tillsammans med en accelererande miljöförstöring. Utskottet avstyrker mot här angiven bakgrund motion Sk24 yrkande 1.

Utskottet vill i detta sammanhang betona att den tillfålliga prisök­ning som blir en övergångskonsekvens av skattereformen måste leda till måttfullhet från löntagarorganisationerna i avtalsförhandlingarna så att inte den materiella konsumtionen ökas än mer, vilket ofrånkomli­gen får till följd att miljöförstöringen sker i allt snabbare takt.

Utskottet vill också i detta sammanhang beröra skattereformens inverkan på arbetsmarknaden och det höga kapacitetsutnyttjandet. Som utskottet framhållit är verkningarna av sänkta inkomstskattesatser på arbetskraftsutbudet inte lätta att förutse. Det finns dock en allvarlig risk för att många som nu arbetar deltid av ekonomiska skäl tvingas till heltidsarbete. Det påverkar deras sociala situation negativt. Mer arbete och intensivare arbete leder till fler utslagna på grund av utslitning i monotona arbeten. Om fler människor tvingas till merar­bete kan i och för sig överhettningen på arbetsmarknaden komma att dämpas. Men de tänkta "vinsterna" med ökat arbetskraftsutbud måste enligt utskottet ställas mot de totala förluster i välbefinnande som medborgarna gör med den av regeringen föreslagna politiken. Den ökade förslitningen och merarbetet, som blir följden om regeringens förslag genomförs, leder till en ökad belastning på den offentliga sektorn. Detta skulle ske i en tid då man samtidigt planerar att minska den offentliga sektorns resurser och möjligheter att fungera bra. Sänkta momssatser, som är priset för den enligt regeringen nödvändiga ovill­korliga EG-anpassningen, skulle undergräva finansieringen av den offentliga sektorn. Utskottet vill bestämt avvisa en politik med denna inriktning.

Den föreslagna skattereformen kommer enligt finansutskottets be­
dömning att bidra till en sämre ekonomisk utveckling i Sverige. Den
innebär ett väsentligt steg för att tvinga människor till mera arbete och
ökad förslitning samt en accelererande miljöförstöring. Den löser
självfallet inte de ekonomiska, politiska, sociala och miljöproblem som
vi har i Sverige. I stället förvärras dessa problem. Vad finansutskottet
           37

anfört  om  den   i   propositionen  föreslagna  skattereformens   negativa



ekonomiska, sociala och miljöpolitiska effekter med anledning av vad      1989/90:FiU2y

som sägs motion Sk29 (mp) bör riksdagen som sin mening ge regering­en till känna.

23. Obligatoriskt sparande

Lars De Geer och Ingela Mårtensson (båda fp) anser att den del av finansutskottets yttrande i avsnittet Obligatoriskt sparande som börjar med "På förslag" och slutar med "tillfålligt sparande" bort ha följande lydelse;

Finansutskottet avstyrkte i våras motionskrav från socialdemokrater­na och centern om införande av ett tvångssparande. Förslaget ansågs vara ett inslag i en stabiliseringspolitisk åtstramning som utskottet motsatte sig. Utskottet förordade i stället en annan ekonomisk politik med bl.a. en väsentlig sänkning av marginalskatterna redan år 1990 samt en begränsning av de offentliga utgifterna.

Utskottet anförde då också att ett tvångssparande inte är särskilt verkningsfullt i stabiliseringspolitiskt hänseende, annat än för hushåll som har dålig kreditvärdighet eller som saknar sparmedel. Den fördel­ningspolitiska effekten av ett tvångssparande blir därmed omvänd. Utskottet tolkar förslaget i propositionen om slopat sparkrav för in­komster under ca 100 000 kr. som ett erkännande av detta förhållan­de.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det obligatoriska sparandet bör upphöra från den 1 januari 1990 och att inbetalade medel för 1989 bör återbetalas. Utskottet ställer sig därmed bakom yrkandena i motio­nerna Skl6 yrkande 2, Sk23 yrkande 14, Sk29 yrkande 29 och Sk32 yrkande 17 om att avskaffa det tillfålliga sparandet.

24. Obligatoriskt sparande

Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande i avsnittet Obligatoriskt sparande som börjar med "På förslag" och slutar med "tillSlligt sparande" bort ha följande lydelse;

Finansutskottet anser att det obligatoriska sparandet är förknippat
med många problem. Det är .sannolikt inte särskilt verkningsfullt i
stabiliseringspolitiskt hänseende. En stor del av hushållen kan möta
sparkravet med minskat frivilligt sparande och ökad skuldsättning. Det
är sannolikt endast människor som har dålig kreditvärdighet eller som
är utan sparmedel som berörs. Den fördelningspolitiska effekten med
tvångssparande blir därmed omvänd. Förslaget i propositionen om
slopat sparkrav för inkomster under 100 000 kr. tolkar utskottet som
ett halvhjärtat erkännande av detta förhållande. Utskottet anser mot
denna bakgrund att det obligatoriska sparandet bör upphöra från den
1 januari 1990, och inbetalade belopp för 1989 bör återbetalas. Utskot­
tet ställer sig därmed bakom yrkandena i motionerna Skl6 yrkande 2,
       38



Sk23 yrkande   14, Sk29 yrkande 29 och  Sk32 yrkande  17 om att       1989/90;FiU2y

avskaffa det tillfålliga obligatoriska sparandet.

Särskilda yttranden 1. Skatteförslaget

Lars Tobisson, Rune Rydén och Ing-Britt Nygren (alla m) anför;

Under den allmänna motionstiden i januari i år föreslog moderata samlingspartiet som ett första steg i en genomgripande skattereform att marginalskatterna i de inkomstlägen där heltidsarbetande befinner sig skulle sänkas med 7 procentenheter. Sänkningen var fullt finansierad med bl.a. besparingar på statsbudgetens inkomstsida. Dessa motionsför­slag avslogs dock av riksdagsmajoriteten. Resultatet blev detsamma, när förslagen upprepades i maj i anslutning till kompletteringsproposition­en.

Den 2 oktober presenterade de moderata och folkpartistiska ledamö­terna i riksdagens skatteutskott ett gemensamt förslag till s.k. utskotts­initiativ angående ett första steg i en skattereform år 1990. Utöver marginalskattesänkningar förordades som en viktig del av finansiering­en utgiftsbesparingar, vilket skulle medföra en viss sänkning av det samlade skattetrycket. Tanken på ett sådant utskottsinitiativ avvisades dock av utskottsmajoriteten med de socialdemokratiska ledamöterna i spetsen.

Mot denna bakgrund var det överraskande att statsministern påföl­jande dag i regeringsförklaringen aviserade att en betydande del av den till år 1991 planerade skatteomläggningen skulle tidigareläggas till år 1990. Proposition i frågan kom dock att dröja till den 13 november. Där förordades samma marginalskattesänkningar som vi hade föreslagit redan i januari. Finansieringen bestod däremot nästan uteslutande av höjningar av andra skatter, vilket innebar att Sveriges rekordhårda skattetryck skulle bibehållas.

Finansutskottets behandling av ärendet kunde inte påbörjas förrän motionstiden utlöpt den 28 november kl. 17.00. Tid för ställningsta­gande till det omfattande materialet var avdelad den 29 november mellan kl. 08.00 och 09.00 (då sammanträdet måste brytas på grund av arbetsplenum). Utskottets yttrande till skatteutskottet slutjusterades se­dan den 30 november. Textförslaget hade blivit tillgängligt för oss först efter 01.00 under natten, men trots detta var sammanträdet tidigarelagt till kl. 09.30. Skälet uppgavs vara att skatteutskottet hade påbörjat det ställningstagande för vilket finansutskottets yttrande skulle utgöra un­derlag redan kl. 08.00 samma morgon.

Den sena tidpunkten för propositionens framläggande och den bråd-
störtade handläggningen därefter utgör naturligtvis ett stort problem
för de medborgare och företag vilkas ekonomiska förhållanden starkt
påverkas av de  långtgående förslagen till ändrade skatteregler. Men
      39



dessutom har de ledamöter av finansutskottet som stått utanför den vid         1989/90;FiU2y

sidan av riksdagen framförhandlade majoriteten haft stora svårigheter att hinna ta del av och bilda sig en välgrundad uppfattning om alla framlagda förslag.

Mot denna bakgrund har vi avstått från att utforma en alternativ betänkandetext. Vi anser oss kunna göra detta så mycket mera som det har meddelats vid sammanträde med utskottet att skatteutskottet var mån om snabb leverans endast av majoritetsskrivningen de avvikan­de meningarna var det inte så noga med utan de kunde dröja några dagar.

Vi nöjer oss därför med att nu tillstyrka motionerna 1989/90:Sk23 av Carl Bildt m.fl. (m), 1989/90:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och 1989/90:Skl4 av Mona Saint Cyr och Margareta Gärd (m) samt avstyr­ka propositionen och övriga motionsyrkanden i den mån de strider däremot.

2. Företagsbeskattning

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Jag anser i likhet med vad som anförs i motion Sk32 att företagssek­torn borde kunna svara för en stor del av finansieringen av skatteom­läggningen. Framför allt borde skatteuttaget öka från de stora börsbola­gen. Det finns enligt min mening utrymme för att successivt höja företagsbeskattningen. Det är positivt att företagens reserveringsmöjlig­heter begränsas. Vi avser inom vänsterpartiet kommunisterna återkom­ma under allmänna motionstiden med förslag i denna riktning.

3. Konsekvenser för stat och kommun

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Enligt vänsterpartiet kommunisternas mening råder det redan en bety­dande obalans mellan stat och kommun. Staten har genom reducering­ar av skatteunderlag, t.ex. slopandet av kommunernas beskattningsrätt av företag, samt urholkade statsbidrag, berövat kommunsektorn mil­jardbelopp. Storstädernas ekonomiska kris är ett exempel på detta faktum. Balansen behöver återställas genom förbättrat kommunalt skatteunderlag, skatteutjämning eller ökade statsbidrag.

Vi avser att återkomma med yrkanden om detta under den allmän­na motionstiden.

40



Innehållsförteckning

Propositionen.............................................................             1

Motionerna   .............................................................. ............ 2

Utskottet   .................................................................             2

Avgränsning av yttrandet   ........................................             2

Den internationella utvecklingen   .............................             3

Utvecklingen i Sverige   ..............................................             3

År 1990.......................................................................             4

År 1991.......................................................................             5

Sammanfattande slutsats   ....................................... ............ 5

Skatteförslagets allmänna inriktning.......................... ............ 6

Inkomstbeskattningen................................................             8

Beskattning av löneförmåner   .................................. ............ 9

Beskattning av kostnadsersättningar.........................             9

Förmån av bil  ............................................................           10

Avdrag för kostnad för egen bil i tjänsten  ................           10

Beskattning av förmånliga förvärv av värdepapper

från arbetsgivaren   ................................................... .......... 10

Beskattning av aktievinster  ...................................... .......... 10

Skattemässiga villkor för pensionsförsäkringar   ....... .......... 11

Grundavdrag för inkomst av kapital m.m.................... .......... 11

Indirekta skatter  .......................................................           12

Momsbeläggning av energi   ......................................           12

Momsbeläggning av vatten, avlopp och sophämt­
ning ...........................................................................
          12

Mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster ....              13

Utvidgad försäljningsskatt på motorfordon m.m. ...               13

Företagsbeskattning, allmänt.....................................           13

Konsekvenser för stat och kommun   .........................           14

Utredning om den kommunala skatteutjämningen  .       15
Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska ef­
fekter   .......................................................................
          15

Obligatoriskt sparande   ............................................           19

Avvikande meningar

1. Det ekonomiska läget (c)   ......................................           20

2. Det ekonomiska läget (vpk)   ..................................           21

3. Det ekonomiska läget (mp).....................................           22

4. Skatteförslagets allmänna inriktning (c)   ...............           23

5. Skatteförslagets allmänna inriktning (vpk)   ...........           24

6. Skatteförslagets allmänna inriktning (mp)...............           25

7. Fördelningspolitisk analys (c, vpk, mp)   .................           25

8. Inkomstbeskattningen (c)   ....................................           26

9. Inkomstbeskattningen (vpk)   ................................           26

10. Inkomstbeskattningen (mp)................................... ......... 26

11. Beskattning av löneförmåner (c)............................ ......... 28

12. Beskattning av löneförmåner (mp)   ...................... ......... 28

13.         Skattemässiga   villkor   för   pensionsförsäkringar

(vpk, mp)   ................................................................. ......... 29

14.       Energibeskattning m.m. (c)............................. ......... 29


1989/90;FiU2y

41



15. Energibeskattning m.m. (vpk)....................... ....... 30        1989/90:FiU2y

16. Energibeskattning m.m. (mp)  ......................         31

17. Mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster (c,

vpk, mp)...................................................... ....... 33

18. Företagsbeskattning, allmänt (c)   ................        33

19. Konsekvenser för stat och kommun (mp)........ ....... 34

20. Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska

effekter (c)   ................................................ ....... 34

21.     Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska

effekter (vpk)   .............................................        35

22.     Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska

effekter (mp).................................................        36

23. Obligatoriskt sparande (fp)...........................        38

24. Obligatoriskt sparande (vpk, mp)   ................ ...... 38

Särskilda yttranden

1. Skatteförslaget (m)   ................................... ...... 39

2. Företagsbeskattning (vpk).............................        40

3. Konsekvenser för stat och kommun (vpk)   ......        40

42