Finansutskottets yttrande

1987/88:2 y

om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m. (prop. 1987/88:11)


FiU

1987/88:2 y


Till näringsutskottet

Näringsufskottet har den 17 november beslutat bereda finansutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1987/88:11 om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m. jämte de med anledning av propositio­nen väckta motionerna 1987/88:N] av Cari Bildt m.fl. (m), 1987/88:N2 av Olof Johansson m.fl. (c), 1987/88:N3 av Lars Werner m.fl. (vpk), 1987/88:N4 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) och 1987/88:N5 av AlfSvensson (c). Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.

Sparandet i AP-fonderna                ,

I den långtidsutredning (SOU 1987:3) som publicerades våren 1987 konstate­rades att det år 1995 behövs ett stabilt överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande. Utredningens utgångspunkt är att bytesbalansens saldo skall vara positivt. För att kunna expandera ekonomin och trygga sysselsätt­ningen med bibehållen balans i utrikesbetalningarna krävs att industrin byggs ut. Denna utbyggnad måste finansieras. Detta torde medföra en viss nedgång i företagens finansiella sparande. Samtidigt är, enligt utredningen, en viss uppgång i hushällens finansiella sparande möjlig till följd av den goda inkomstutveckling som ligger i utredningens balansalternativ. Denna för­bättring är emellertid inte tillräcklig. Därför måste också den offentliga sektorns sparande fortsätta atf förbättras.

Sedan utredningen publicerades har den bedömning av hushållssparandet för 1987,1988 och 1989 som långtidsutredningen utgått ifrån visat sig vara väl optimistisk. De prognoser som konjunkturinsfitutet och finansdepartemen­tet publicerat under hösten 1987 visar på ett lägre privat finansiellt sparande. Det innebär ett större krav på offentligt sparande för att upprätthålla en positiv balans i utrikesbetalningarna.

I de kalkyler som gjorts i långtidsutredningen över socialförsäkringssek torns finansiella sparande har utgångspunkten varit, liksom för offenfliga sektorn i övrigt, oförändrade avgifter för åren framöver från den nivå riksdagen beslutat, samtidigt som utbetalningarna har skrivits fram med hänsyn tagen till existerande regler och demografiska faktorer; Resultatet av dessa beräkningar visar ett kontinuerligt fallande sparande för socialförsäk­ringssektorn. Denna nedgång i sparandet förklaras av det försämrade relativa sparandet i ATP-systemet. Det framgår också av kalkylerna att denna problematik, även under gynnsamma ekonomiska betingelser, yfterli-

1 Riksdagen 1987/88. Ssaml. Nr2 y


gare förvärras bortom den tidshorisont utredningens kalkyler täcker.      FiU 1987/88:2 y

Ett viktigt motiv som åberopades när AP-fonden bildades var atf avsättningarna till fonden skulle kompensera den nedgång i hushållssparan­det som befarades bli följden när hela systemet infördes. Av detta skäl och för att undvika återkommande anpassningar av avgiftsuttaget byggdes det under systemets två första decennier upp en betydande reserv. Avgifterna översteg under denna period utbetalningarna. Fonden kan endast användas fill att utjämna inkomsfunderskott under vissa perioder i systemet. Långtids­utredningens kalkyler tyder dock på att sparandet i systemet - om ingenting görs - kommer atf försämras. Utredningen drar av defta slutsatsen att statsbudgeten måste förstärkas kraftigt.

Utskoftet anser dock, i likhet med vad som anförts av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, att mycket talar för att det posifiva finansiella sparandet som krävs i den offentliga sektorn - för finansiell balans i den svenska ekonomin - bör ske i AP-fonden. Det skulle innebära aft AP-fonden kan bibehålla sin funktion som buffert vid svängningar av tillfällig natur i avgiftsinkomster och pensionsutbetalningar. För detta krävs atf ATP-systemets inkomster förstärks. Det är därför nödvändigt att avgifterna höjs. Det skulle emellertid kunna inkräkta på löneutrymmet och försvåra en dämpning av pris- och lönestegringarna, vilket utskottet anser vara en av de mest angelägna uppgifterna för den ekonomiska polifiken de närmaste åren. Den absolut viktigaste förutsättningen för aft kunna klara framtidens pensionsutbetalningar är att ekonomin i stort utvecklas balanserat och med tillväxt. Utskottet redovisar utförligt förslag fill inriktning av en sådan politik i annat sammanhang (FiU 1987/88:5 om den ekonomiska politiken på medellång sikt).

Behovet av ökade arbetsgivaravgifter och därmed inteckningar av löneök­ningsufrymmet kan minskas om AP-fonden ges utvidgade placeringsmöj­lighefer som kan förbättra avkastningen på dess kapital. Det är mot den bakgrunden som förslagen i proposition 1987/88:11 om ändringar i reglemen­tet för allmänna pensionsfonden, m.m. skall ses.

Förvärv av fast egendom

I propositionen föreslås att första-tredje fondstyrelserna skall få möjlighet atf förvärva fast egendom eller samfiiga akfier i fastighetsbolag upp till en viss andel, 5 %, av fondens tillgångar.

I motion N1 (m) yrkas avslag på förslaget med motiveringen att fonden inte kan förväntas missgynnas av atf den avstår från vissa slags placeringar. I ett långsiktigt perspektiv utjämnas nämligen avkasfningsskillnaderna genom att kapitalmarknaden fungerar effektivt. Fonderna saknar dessutom enligt mofionärerna förutsättningar att ta ett aktivt ägaransvar för fastigheterna.

I motion N4 (fp) accepteras att fonderna får göra långsiktiga placeringar i fast egendom. Däremot avvisas förslaget att fonderna skulle få köpa fastigheter via indirekt ägande av fastighetsbolag. Det skulle kunna leda till atf fonderna förvärvar företag med även annan verksamhet än atf förvalta fast egendom.



I motion N5 (c) avvisas förslaget om möjlighet atf.placera medel i fast      FiU 1987/88:2 y egendom. Motionären anser atf passivt institutionellt ägande av.bostadsfas­tigheter inte bör uppmuntras: Förslaget driver upp fastighetspriserna.

Enligt utskottets mening bör ett genomförande av propositionens förslag' bidra till att öka avkastningen pä det i fonderna placerade kapitalet. Det är riktigt som framhålls i såväl jjropositionen som i motionerna att fastigheter normalf ger en mycket låg direktavkastning, men sett över en längre tid har värdeutvecklingen varit sådan att de totalt sett gett en mycket gynnsam avkastning. Detärsannoliktatf detta kommer atf gälla även i framtiden. Som nämns i proposifionen har de enskilda försäkringsbolagen denna möjlighet och de har förvärvat betydande fastighetsfillgångar. Det är genom att alla aktörer på kapitalmarknaden får möjlighet atf göra ändamålsenliga place­ringar som marknaden fungerar effektivt och inte genom aft, såsom förordas i motion NI (m), lägga särskilda restrikfioner på de största placerarna.

Utskottet ser inte från sina utgångspunkter anledning att behandla frågan om huruvida placeringar i fast egendom bör ske direkt eller indirekt genom ägande av fastighetsbolag.

Utskottet tillstyrker med det anförda för sin del propositionens förslag. Det innebär att utskottet från sina utgångspunkter avstyrker motionerna NI (m) yrkande 1 i berörd del, N4 (fp) yrkande 3 och N5 (c) yrkande 1 i berörd del.

Utskottet kan inte heller från sina utgångspunkter tillstyrka yrkande 3 i motion N2 (c) atf riksdagen genom uttalande skall binda fondstyrelsernas placeringar till vissa geografiska områden. Det skulle kunna motverka det uttalade syftet att nå en totalt sett gynnsam avkastning.

Direktlån till bolag och ekonomiska föreningar

I propositionen föreslås atf första-tredje fondstyrelserna skall få möjlighet atf lämna direktlån fill bolag och föreningar utan borgensförbindelse av staten, av kommun eller därmed jämförlig samfällighet. Sådan ufiåning får dock enligt förslaget inte översfiga 5 % av anskaffningsvärdet av de tillgångar som varje fondstyrelse förvaltar.

I motionerna NI (m), N4 (fp) och N5 (c) yrkas aft riksdagen avslår defta
förslag. Motionärerna ifrågasätter om fonderna kan höja sin avkastning
genom atf bedriva direkflåneverksamhet. Det kommer att kräva en mer
omfattande administration för att fonderna skall kunna göra kredit-och   . .
säkerhetsbedömningar.  Förlustriskerna gör att graden av säkerhet för
   . .

placeringar undergrävs. Lånen kan också enligt motionärerna leda fill aft
styrelserna får ett oacceptabelt inflytande över näringslivet.
      .

Finansutskottet anser aft förslaget om direkflån till bolag och föreningar är en anpassning fill de förhållanden som i dag råder på marknaden. Avregle­ringen på kreditmarknaden har bidragit till att åferlånen minskat. Det är därför naturligt atf nya finansieringsformer skapas som är bättre anpassade till dagens marknadssituation. Det skulle också innebära att förutsättningar­na blir mer jämställda med dem som gäller för försäkringsbolagen.

Farhågorna atf direktlån till företag medför ökade administrationskostna­der för fonden får infe överdrivas. De företag som kan komma i fråga är



större företag som har obligationsmarknaden som alternativ. Det kommer      FiU 1987/88:2 y sannolikt att bli fråga om ett begränsat antal lån uppgående till stora belopp. För kreditbedömning och kredituppföljning torde tillgänglig expertis kunna utnyttjas.

Förslaget kan komma att leda till stora förändringar i konkurrensen på marknaden. Det ligger dock i fondstyrelsernas intresse att hantera de nya möjligheterna med stor försiktighet så att störningar på marknaden undviks.

Den avreglering av kreditmarknaden som redan skett och den pågående expansionen inom penningmarknaden har redan medfört stora förändringar. Den har inneburit att placerarnas verksamhet förskjutits från en sektorförde-lad nettokreditgivning till en förmögenhetsförvaltning baserad på övervä­ganden om risk och förväntad avkastning för skilda slag av tillgångar.

Utskottet anser i likhet med vad riksbanksfullmäktige anför att direkflå-nen inte är avsedda att ersätta den finansiering av bostäder som i dag sker genom bostadsinstifuten.

Utskottet tillstyrker för sin del propositionens förslag om direktlån och avstyrker därmed i berörd del yrkande 1 i mofion NI (m), yrkande 2 i mofion N4 (fp) och i berörd del yrkande 1 i motion N5 (c).

Placering av likvida medel, handel med riskkapitalinstrument och förvärv av andelar i kommanditbolag

I propositionen föreslås att fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall ha rätt att placera fondmedel i värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden, i standardiserade köp- och säljoptioner avseende akfier samt som riskkapital i svenska kommanditbolag.

I motion NI (m) yrkas avslag på dessa förslag. Aft låta löntagarfonderna handla med optioner skulle enligt motionärerna bara öka riskerna för att fondernas ofta oprofessionella ledning och styrelse skulle göra sådana affärer att fondernas fillgångar kommer i fara. Tills riksdagen kan fatta beslut om avveckling av löntagarfonderna är det väsentligt atf de medel de förvaltar skyddas. Inte heller den fjärde fondstyrelsen bör enligt mofionärerna få handla med optioner.

I motion N4 (fp) anförs att man motsätter sig alla förslag avseende löntagarfonderna som bidrar till aft deras medel ökar så atf de i ännu större grad kan köpa upp svenska företag.

1 motionerna N2 (c) och N5 (c) accepteras förslagen i den del de avser fjärde AP-fonden men avvisas i den del de avser löntagarfonderna.

I mofion N3 (vpk) avvisas förslaget atf fonderna skall få möjlighet aft placera i riskkapitalinstrument som optioner. Förslagen leder inte till någon förändring av det ekonomiska systemet. Ett nytt fondsystem bör utvecklas i stället, anser motionärerna.

Som utskoftet anfört inledningsvis är det angeläget att fondstyrelserna ges möjlighet aft placera sina medel så att de ger en god avkastning. Detta kräver atf fonderna kan agera med de instrument som är allmänt förekommande på marknaden. Det torde t.ex. numera vara ganska vanligt att avtal om akfieköp innefattar någon form av optionsavtal. Det skulle minska fondernas möj­ligheter att kurssäkra sina affärer om fonderna inte skulle få ingå optionsavtal



avseende aktier. Det är enligt utskottets mening rimligt att fondstyrelserna      FiU 1987/88:2 y

har samma förutsättningar för sin verksamhet som andra placerare redan

har. Utskottet vill, i likhet med föredragande statsrådet i proposifionen,

understryka att syftet med fondstyrelsernas engagemang i optionshandeln

givetvis är aft begränsa riskerna. Instrumenten får inte användas på ett

sådant sätt atf riskerna på fondstyrelsernas placeringar ökar.

Utskottet anser således från sina utgångspunkter att näringsutskottet bör avstyrka motionerna NI (m) yrkande 1 i berörd del, N2 (c) yrkande 1, N3 (vpk) yrkande 2 samt N5 (c) yrkande 1 i berörd del.

Ramen för innehav av utländska värdepapper

I propositionen föreslås att ramen för fjärde fondens utlandsplaceringar behålls fill 1 % av tillgångarna.

I motion N2 (c) och i mofion N5 (c) yrkas att ramen i enlighet med fjärde fondstyrelsens förslag utvidgas till 2 %.

Finansutskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att det nu infe finns tillräckliga skäl för att föreslå en förändring av fjärde fondstyrelsens möjligheter att köpa utländska aktier. En sådan bör anstå fills en utvärdering kan göras av den utökning av möjligheterna för svenska placerare atf förvärva utländska aktier som riksbanken aviserade den 12 november 1987.

Utskottet avstyrker därmed motion N2 (c) yrkande 4 och N5 (c) yrkande 2.

Placering av ytterligare pensionsmedel i aktier och riskkapitalinstrument (en femte AP-fond)

I propositionen aviseras att regeringen senare skall föreslå att en ny fondstyrelse skall inrättas av samma typ som fjärde fondstyrelsen för att placera ytteriigare AP-fondmedel i aktier och i vissa riskkapitalinstrument. Man bör av marknadsskäl inte låta fjärde fondstyrelsens andel av aktiemark­naden bli särskilt mycket större, anförs det i propositionen.

Detta förslag skall enligt mofionerna NI (m), N2 (c) och N4 (fp) inte genomföras. Det offentliga ägandet på aktiemarknaden är redan stort. Det innebär enligt mofionärerna en ökad politisk kontroll av näringslivet och hämmar den ekonomiska fillväxten.

Även i motion N3 (vpk) anförs atf en femte AP-fond inte bör inrättas. AP-fondens inriktning måste förändras i grunden. Löntagarfonderna bör omvandlas fill samhällsfonder och bl.a. användas för atf befrämja samhälls­ekonomiska målsättningar, främja regional balans, stödja löntagarkollekfiva företag och nya samhälleliga industrier, motverka transnationalisering och indusfriutflyftning m.m.

Utskottet anser, som framgått, att starka skäl talar för att åtgärder vidtas som kan bidra fill att öka avkastningen på AP-fondens medel. De medel som tillförts fjärde AP-fonden har förvaltats på ett effekfivf sätt och därmed bidragit fill att stärka AP-fondsysfemet. Utskottet har därför från sina utgångspunkter inte något aft erinra mot atf ytteriigare en sådan fond inrättas. Huruvida det bör ske genom den nuvarande fjärde fondstyrelsen eller genom en ny fondstyrelse ankommer på näringsufskottet aft bedöma.



Utskottet avstyrker för sin del motionerna NI (m) yrkande 2, N2 (c) yrkande      FiU 1987/88:2 y 2 samt N4 (fp) yrkande 1.

Utskottet vill med anledning av mofion N3 (vpk) anföra att AP-fondsysfemet inkl. löntagarfonderna bör bestå i sin nuvarande form. De kan naturligtvis som framgår av proposifionen utvecklas i vissa avseenden. Att helt omvandla dem i den riktning motionärerna föreslår skulle innebära att en väsentlig del av ATP-systemet förändras och i vissa stycken spolieras. Det' kan utskottet inte acceptera. Utskottet avstyrker därför mofion N3 (vpk) yrkande 1.

Övriga frågor

Riksdagens insyn i fondförvaltningen

I proposifionen föreslås att den granskning som riksdagen gör av fjärde fondstyrelsens årsredovisning skall utsträckas till aft avse samtliga fondsty­relser. Fondernas medel skall inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna ekonomiska polifiken och med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt förvaltas på ett sådant sätt att de blir till största möjliga nytta för försäkringen för tilläggspension. I samband med att kompletteringsproposi­tionen föreläggs riksdagen brukar regeringen också redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Enligt föredragan­dens mening vore det naturligt atf riksdagen i detta sammanhang får möjlighet aft ta ställning också till fondstyrelsernas verksamhet. Fondmedlen representerar en inte oväsentlig del av kapitalflödet i samhällsekonomin och det är därför viktigt att förvaltningen av dessa medel kommer att diskuteras i ett sammanhang där de rätteligen hör hemma.

Finansutskottet vill med anledning härav anföra atf det av den redovisning av fondstyrelsernas verksamhet som skall lämnas fill riksdagen under våren, bör framgå vilket behov som föreligger aft anpassa ATP-avgiftsuttaget fill utbetalningarna. Det är naturligt att riksdagen med utgångspunkt i bedöm­ningarna av den ekonomiska utvecklingen och inriktningen av den ekono­miska politiken tar ställning till det framfida avgiftsuttaget redan under vårsessionen. Detta bör enligt utskottets mening göras samlat i ett samman­hang. Det vore med tanke på arbetsbelastningen i kammaren under riksmötets slutskede önskvärt att detta kunde ske redan under april eller senast i mitten av maj. Det skulle i så fall kräva atf redogörelsen lämnades fill riksdagen redan den 1 april.

Fondstyrelsernas demokratiska förankring

Förslaget om utseende av fondstyrelsernas ledamöter föranleder infe någon erinran från utskottets sida.

Redovisning efter reala principer

Finansutskottet tillstyrker från sina utgångspunkter atf fondstyrelsernas förvaltningsberättelser kompletteras med en redovisning efter reala princi­per. En balansräkning efter sådana principer torde ge ett bättre uttryck för det långsikfiga avkastningskravet.



Stockholm den 26 november 1987                                     FiU 1987/88:2 y

På finansutskottets vägnar Arne Gadd

Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Christer Nilsson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Arne Kjörnsberg (s), Margitta Edgren (fp), Leif Marklund (s) och Gunvor Norberg (c).

Avvikande meningar

1. Sparandet i AP-fonderna

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser aft den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med rubriken "Sparandet i AP-fonderna" och på s. 2 slutar med "skall ses" bort ha följande lydelse:

AP-fonderna

ATP-systemet är ett s.k. fördelningssystem. Det finns därmed inget strikt samband mellan vad en person betalat in i avgifter och storleken på hans pension. Nägon fondering av medel behöver egentligen inte göras, eftersom pensionerna betalas med avgifter som samtidigt flyter in från den förvärvsar­betande generationen. Under en uppbyggnadsperiod skapades emellertid en fond. Det finns dock infe någon koppling mellan fondens storlek eller mellan förräntningen av medlen i AP-fonden och de framtida pensionsutbefalning-arna.'

AP-fonden har fått två huvudsyften: dels aft i kollekfiv form svara för en stor del av sparandet i ekonomin, dels att stärka det statliga och fackliga inflytandet i näringslivet. Enligt utskottets mening är inte någon av funktio­nerna önskvärd.

I Sverige har sparandet alltmera förskjutits från individuellt sparande fill kollektivt sparande. Den privata sparkvoten är negativ, dvs. hushållen konsumerar för mer än de tjänar. Det är en allvarUg företeelse.

Allmänna pensionsfonden utgör en oerhörd koncentration av inflytande. Ingen annan institution kan jämföras med AP-fonden beträffande tillgångar. Första-tredje fondstyrelserna disponerar över ca 280 miljarder kronor. Tillsammans utgör den fjärde AP-fondstyrelsen och de fem löntagarfondsty­relserna en inflytelserik grupp på den svenska aktiemarknaden. Vid årsskif­tet hade den fjärde fondstyrelsen fillgångar värderade fill 12,13 miljarder kronor, därav 11,25 miljarder i form av akfier. Detta gör den fjärde fondstyrelsen till en av de absolut största ägarna på den svenska aktiemark­naden.

Avkastningen på AP-fondens fillgångar anges i proposifionen som ett av de grundläggande problemen i systemet. Det är enligt utskottefs mening infe



riktigt. Fondens avkastning är som nämnts inte avgörande för möjligheten aft      FiU 1987/88:2 y betala ut framtida pensioner.

Problemet är i stället att vi för att trygga framtidens pensioner måste ha en god ekonomisk fillväxt i Sverige. Ökad tillväxt innebär att belastningen för de arbetande generationerna aft finansiera pensionerna blir mindre.

För att åstadkomma en ökad tillväxt måste skattepolitiken ändras så atf arbete och privat sparande stimuleras. Men de åtgärder som föreslås i propositionen kommer att minska tillväxten. Varje ökning av den politiker-styrda ekonomin, som i detta fall en utvidgning av fondkomplexet, minskar effektiviteten och framtidstron inom näringslivet. Det innebär därmed också ett hot mot framtidens pensioner.

2. Sparandet i AP-fonderna

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser atf den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med "Utskottet anser" och slutar med "skall ses" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser dock, i likhet med vad som anförts av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, atf mycket talar för att det positiva finansiella sparandet som krävs i den offenfiiga sektorn - för finansiell balans i den svenska ekonomin - bör ske i AP-fonden. Det skulle innebära att AP-fonden kan bibehålla sin funktion som buffert vid svängningar av fillfällig natur i avgiftsinkomster och pensionsutbefalningar. För detta krävs att ATP-systemets inkomster förstärks. Det är därför nödvändigt aft avgifterna höjs. Även andra finansieringskällor kan användas som t.ex. särskild ATP-avgift (skaft) på spekulafion, t.ex. aktier,- optioner m.m. En sådan finansiering har dessutom fördelen att det skulle bidra till att försvåra finans-och spekulafionsverksamhet.

3. Förvärv av fast egendom

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "gynnsam avkastning" bort ha följande lydelse:

Förslaget bygger på antagandet att fondstyrelserna genom denna form av placeringar skulle kunna höja avkastningen på det kapital de förvalfar. Men fasfigheter ger normalt mycket låg direkt avkastning. Mot bakgrund av den värdestegring som skett kan man möjligtvis säga atf det under ett antal år varit fördelaktigt atf äga fastigheter. Det finns emellertid inte något som visar atf placeringar i fastigheter i framfiden skulle uppvisa bättre totalavkastning än andra placeringar.

På lång sikt finns det snarast anledning aft anta att avkastningen av olika slags placeringsobjekt, efter justering för skilda riskgrader, blir lika. I ett långsiktigt perspektiv kommer nämligen avkasfningsskillnader att utjämnas, eftersom mera kapital strömmar fill högavkastande placeringsobjekf och- därmed sänker avkastningen.

Eftersom AP-fondernas placeringar är långsikfiga, kan man förvänta sig



aft fonden inte missgynnas av aft avstå från vissa slags placeringar. Så fort      FiU 1987/88:2 y något blir känt som förändrar den förväntade framtida avkastningen av ett slags placeringar kommer kapitalmarknadens aktörer att agera, så att skillnaderna elimineras.

Om det således egentligen infe finns någon anledning för fondstyrelserna att köpa fast egendom, finns det däremot enligt utskottet goda skäl för att fondstyrelserna inte skall bli fastighetsägare. För att kunna tillgodogöra sig eventuell värdeökning skulle fondstyrelserna vara tvungna att förhållandevis ofta sälja och köpa fastigheter.

Att äga fastigheter innebär att man tar ett aktivt ansvar för egendomen. Även om regeringen förutser att förvaltningsbolag kommer atf förvalta fastigheterna, återstår likväl ett ägaransvar som fondstyrelserna inte har förutsättningar för.

AP-fondens inträde på fasfighetsmarknaden kommer att medföra höjda fastighetspriser. Det finns vidare en risk för atf fondstyrelserna engagerar sig i fasfighetsprojekt av polifiskä skäl.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionens förslag och mofion N2 (c) yrkande 3 samt tillstyrker mofion NI (m) yrkande 1 i berörd del. Det innebär atf också yrkande 3 i motion N4 (fp) och yrkande 1 i berörd del i mofion N5 (c) är tillgodosedda.

4. Förvärv av fast egendom

Anne Wibble och Margitta Edgren (båda fp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet ser" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det emellertid anledning att ställa sig tveksam till att låta fonderna få köpa fastigheter via indirekt ägande av fastighetsbolag. Det förekommer att fastighetsbolag även bedriver annan verksamhet. Det skulle således kunna komma atf medföra aft fonderna kom att placera medel på sätt som inte medges i pensionsreglementef. Utskottet ser inte skäl aft medge sådana placeringar och yrkar atf proposifionen avslås i denna del. Utskoftet tillstyrker med detta motion N4 (fp) yrkande 3. Motionerna NI (m) yrkande 1 och N5 (c) yrkande 1 i berörda delar avstyrks dock av utskoftet.

5. Förvärv av fast egendom

Gunnar Björk och Gunvor Norberg (båda c) anser atf den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "gynnsam avkastning" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid atf AP-fonderna inte bör medverka till att öka koncentrafionseffekferna med sina fastighetsköp. Det-är angeläget att förvärven ges en balanserad geografisk fördelning. Vad utskottet nu anfört om inriktningen av fastighetsköp bör näringsutskottef med anledning av mofion N2 (c) yrkande 3 föreslå riksdagen aft som sin mening ge regeringen till känna.



6. Direktlån till bolag och ekonorniska föreningar   ,      FiU 1987/88:2 y

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), FiHp Fridolfsson (m) och Margitta Edgren (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Finansutskottet anser" och på s. 4 slutar med "motion N5 (c)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med mofionärerna atf det kan ifrågasättas om fonderna verkligen skulle kunna öka sin avkastning genom att ge direktlån fill företag. Det bör noteras att det inte ställs några särskilda krav på säkerhet för lånen. Fonderna måste således göra en kredit- och säkerhetsbedömning. Detta kommer atf öka fondernas kostnader oavsett om man anlitar utomstående experfis eller bygger upp en egen admlnistrafion. På sikt kan även kreditförluster uppkomma.

Lånen skulle ändra fondernas karaktär ay pensionsmedelsförvaltare med placeringar i instrument med mycket hög grad av säkerhet.

En stor remissopinion anser att fondstyrelserna infe skulle kunna förmedla kapital effektivare än bankerna. Tillkomstenavenny stor långivare kommer . . emellertid atf kraftigt påverka kreditmarknadens struktur. Det finns också en risk aft AP-fondernas styrelser får ett oacceptabelt inflytande över de företag till vilka de lånat ut stora belopp. Det finns som utskottet ser det inte skäl att vidga fondernas inflytande i det privata näringslivet. Utskottet anser från sina utgångspunkter att näringsutskottet bör tillstyrka mofionerna NI (m) yrkande 1 i berörd del, N4 (fp) yrkande 2 och N5 (c) yrkande 1 i berörd del.

7. Placering av likvida medel, handel med riskkapitalinstrumenten och förvärv av andelar i kommanditbolag

Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Margitta Edgren (fp) och Gunvor Norberg (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som utskottet" och på s. 5 slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör löntagarfonderna avvecklas. Det finns därför inte skäl atf vidga deras möjligheter att göra placeringar. Utskoftet anser därför atf propositionens förslag i denna del bör avstyrkas av näringsutskot­tet, vilket innebär att motionerna N2 (c) yrkande 1 och N5 (c) yrkande 1 i berörd del bör tillstyrkas av näringsufskottet. Därmed tillgodoses också de önskemål som framförs i motion N4 (fp).

Utskottet godtar att vissa ändringar görs i reglementet för fjärde fondsty­relsen. Det förefaller rimligt aft fjärde fondstyrelsen får möjlighet atf utnyttja de placeringsmöjlighefer som marknaden erbjuder. Syftet med fondstyrelsens engagemang i optionshandeln är givetvis att begränsa risker­na. Instrumenten får infe användas på ett sådant sätt att riskerna för fondstyrelsernas placeringar ökar. Utskottet avstyrker således mofionerna NI (m) yrkande 1 i berörd del och N3 (vpk) yrkande 2.


10



8.                                                 Placering av likvida medel, handel med       <   <,     FiU. 1987/88:2 y
riskkapitalinstrument och förvärv av andelar i

kommanditbolag

LarsTobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att den del av,
utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som utskottet" och på s. 5 slutar        .
;
med "berörd del" bort ha följande lydelse:
                      .i

Utskottet vill anföra atf handeln med optioner är ett vikfigt inslag på en väli
fungerande värdepappersmarknad. Väl avvägda opfionsaffärer fungerar
som en försäkring mot sjunkande kurser. Det finns också möjligheter atf
göra mycket stora vinster samtidigt som riskerna ökar.
      :.

Utskottet instämmer i de farhågor som anförs i mofion NI (m) för att låta löntagarfonderna handla med optioner. Det skulle bara öka riskerna för att  . fondernas ofta oprofessionella' ledning skulle  göra sådana affärer att fondernas fillgångar kommer i fara.

Tills riksdagen kan fatta beslut om avveckling av löntagarfonderna är det        -
väsentligt att de medel de förvaltar skyddas. Ej hellerden fjärde.fondstyrel-i
sen bör få handla med optioner.
                        .         ; :   .

Utskottet avstyrker således propositionens förslag och tillstyrker motion NI (m) yrkande 1 i berörd del. Det innebär att motionerna N2 (c) yrkande 1, N3 (vpk) yrkande 2 samt N5 (c) yrkande 1 till vissa delar är tillgodosedda.

9.     Placering av likvida medel, handel med
riskkapitalinstrument och förvärv av andelar i
kommanditbolag

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som utskottet" och på s. 5 slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör inte AP-fondernas engagemang i privata företag fördjupas ytterligare. Fjärde fondstyrelsen och löntagarfonderna har inte, på det sätt utskottet ansett önskvärt, lyckats bidra till att förändra det ekonomiska systemet. De har snarare förstärkt sambandet mellan staten och det privata kapitalet. Fonderna har infe heller medfört större makt för de anställda eller några positiva sysselsättningseffekter.

Det är inte förvånande att fonderna misslyckats med att öka samhällets och de anställdas inflytande över företagen. Fondernas medel har använts för aktieköp i etablerade privata börsföretag. En stor del av medlen har använts till finansiering av företag med omfattande kapitalexport och en stor del av sin sysselsättning utomlands.

Fondema har opererat på marknaden på samma sätt som andra aktieäga­re. Huvudmålet har varit aft skapa högsta möjliga förräntning av kapitalet vilket snarare förstärker än förändrar det ekonomiska systemet. Utskottet ser mot denna bakgrund inte skäl att låta fonderna i än högre grad, genom' optionsinstrument m.m., vara med öch spela med i detta spel.

Utskottet avstyrker därför propositionens förslag i denna del och föreslår. aft näringsufskottet tillstyrker motion N3 yrkande 2. Det innebär att också

11



berörda delar av yrkande 1 i mofion NI (m), yrkande 1 i mofion N2 (c) samt      FiU 1987/88:2 y yrkande 1 i mofion N5 (c) blir tillgodosedda.

10. Ramen för innehav av utländska värdepapper

Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Margitta Edgren (fp) och Gunvor Norberg (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser atf målet för AP-fondernas placeringspolifik måste vara aft erhålla god och säker avkastning på pensionssparandet. Ett sätt aft minska riskerna är atf sprida aktieplaceringarna till flera länder. Utskottet fillstyrker därför atf fjärde AP-fonden bör få utöka ramen för sina ut landsplaceringar från nuvarande 1 % till 2 %. Defta kräver enligt utskottet att också valutaregleringen i dessa avseenden avskaffas.

Utskottet tillstyrker med det anförda mofion N2 (c) yrkande 4 och N5 (c) yrkande 2.

11. Ramen för innehav av utländska värdepapper

Lars Tobisson, Rune Rydén och Filip Fridolfsson (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "november 1987" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet ser för sin del inte några skäl aft nu ändra fjärde fondstyrelsens möjligheter att köpa utländska aktier.

12. Placering av ytterligare pensionsmedel i aktier och riskkapitalinstrument (en femte AP-fond)

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Margitta Edgren (fp) och Gunvor Norberg (c) anser atf den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "N3 (vpk) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Det finns för närvarande sex stora offentliga institutioner med uppgift att placera medel på akfiemarknaden - fjärde fondstyrelsen och de fem löntagarfonderna. Genom att inrätta en ny, femte fondstyrelse kommer AP-fondsystemet att inom en snar framtid ha en placeringskapacitet som uppgår fill mer än 10 % av det samlade börsvärdef. Det är fillräckligt för aft kunna kontrollera flertalet av Sveriges största börsnoterade företag. Det innebär således en kraftig maktkoncentration.

Utskottet anser att det offenfiiga ägandet på aktiemarknaden redan är för stort. Det främjar infe företagen eller effekfiviteten i ekonomin aft med hjälp av skatter och avgifter från företagen bygga upp stora offentliga fonder och placera medlen på aktiemarknaden. Det finns därför inte skäl att inrätta en ny fond för offentliga aktie- och företagsköp. I stället bör det offentliga ägandet minskas genom en avveckling av löntagarfonderna.

Utskoftet anser atf näringsufskottet med anledning av motionerna NI (m)          12



yrkande 2, N2 (c) yrkande 2 och N4 (fp) yrkande 1 bör föreslå att riksdagen      FiU 1987/88:2 y som sin mening ger regeringen till känna atf något förslag om en ny femte fondstyrelse för aktieköp inte bör föreläggas riksdagen.

13. Placering av ytterligare pensionsmedel i aktier och riskkapitalinstrument (en femte AP-fond)

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser atf den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet anser" och på s. 6 slutar med "N3 (vpk) yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion N3 (vpk) aft AP-fondsystemet bör förändras i grunden. Frågan om en fjärde eller femte fond är ovidkommande. Den viktiga frågan gäller hur ett fondsystem skall utformas, som verkligen har udden riktad mot storfinansens makt - ett fondsystem, som tjänar en självständig polifik i de lönarbetandes kollektiva intresse och inte binder upp dem vid de villkor det borgerliga samhället sätter upp.

En utgångspunkt måste vara aft fonderna inte ensamma kan dominera försöken aft skapa en motpol till den kapitalisfiska maktstrukturen. De måste vara en del av en mer omfattande strategi syftande till att genombryta storkapitalets ledande ställning i samhället. Därför är det nödvändigt atf även överföra storbankerna i samhällelig ägo. Det är också nödvändigt att nationalisera stiftelser och investmentbolag. Fonderna måste också kombi­neras med en skatte- och fördelningspolitik, som angriper de oförtjänta och spekulativa värde- och förmögenhetsökningarna, och som stärker sådana offentliga verksamheter, vilka har betydelse för de breda folklagrens levnadsförhållanden.

Löntagarfonderna tillhör en av de kapitalkällor som skulle kunna omvand­las och utgöra grunden för ett fondsystem som satte samhällsintresset främst - samhällsfonder.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion N3 (vpk) att samhällsfonder bör inrättas för atf i första hand inriktas på att genomföra ett långsiktigt program för nyindustrialisering i nationell skala. När det privata storkapitalet i så hög grad undandrar sig denna uppgift, måste de lönarbetan-de själva påtaga sig den. Fonderna skall med denna inriktning i första hand sättas in för att stärka och utveckla den offentligägda och kooperativa industrin för att ge denna rollen av spjutspets i den fortsatta industriella utveckhngen. Fonderna skall alltså inte uppträda som aktieköpare i privatfö­retag på den privata aktiemarknadens villkor och med accepterande av de ramar, som det kapitalistiska näringslivets ledande krafter redan dragit upp.

Målsättningen för hela AP-fondsystemet, och löntagarfonderna i synner­het, är atf vara ett verktyg för atf förskjuta maktförhållandena i samhället till de arbetandes fördel. Följande målinriktning bör därför gälla:

a) Fonderna skall främja samhällsekonomiska målsättningar.

b) Fonderna skall främja regional balans, med arbete, service och en god miljö i alla delar av landet.

13



c)    Fonderna skall stödja löntagarkollekfiva företag och nya samhälleliga      FiU 1987/88:2 y
industrier.

d)    Fonderna skall aktivt motverka transnationalisering och indusfriutflyft­
ning.

Med denna inriktning kan det nuvarande näringslivsanpassade löntagar-fondsysfemet omvandlas fill ett system med samhällsfonder.

Finansutskottet anser att riksdagen med anledning av motion N3 (vpk) yrkande 1 hos regeringen bör begära ett förslag till ny inriktning av AP-fondsysfemet och löntagarfondsystemet i enlighet med vad utskottet här anfört.

14. Övriga frågor. Riksdagens insyn i fondförvaltningen, fondstyrelsernas dernokratiska förankring samt redovisning efter reala principer

Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Gunnar Björk (c), Margitta Edgren (fp) och Gunvor Norberg (c) anser atf den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Finansutskottet vill" och slutar med "långsiktiga avkastningskravet" bort ha följande lydelse: Utskottet noterar aft regeringen i propositionen avvisar förslaget från riksrevisionsverket (RRV) atf inrätta en särskild nämnd med uppgift att ta ställning till om ett visst handlande är förenligt med intentionerna i fondreglementet och i övrigt vara normgivande för fonderna. RRV konstate­rar i sin granskning aft såväl fondstyrelserna som revisorerna gjort olika tolkningar av fondreglementet. Utskottet anser det anmärkningsvärt atf förslaget om nämnd avvisas i propositionen. Eftersom frågan om insyn och kontroll för närvarande är föremål för överväganden och utredningar i flera sammanhang, anser utskottet att RRV:s förslag bör övervägas på nyft i positiv anda när ställning skall tas till dessa kommande förslag.

Fondstyrelsernas demokratiska förankring

Utskottet anser att löntagarfonderna skall avvecklas. Det finns därför inte anledning aft införa direkta val. Utskottet konstaterar att den undanmanöver i form av löfte om direktval som gjordes vid löntagarfondernas införande nu visar sig vara just en undanmanöver, ett tomt löfte.

Real redovisning

Regeringen föreslår att fondstyrelserna och löntagarfondstyrelserna skall komplettera sin redovisning med en real redovisning.

Utskottet anser atf detta är en tämligen ointressant fråga. Löntagarfonder­na blir inte bättre med real redovisning. De bör avvecklas i stället.


14



15. Övriga frågor. Fondstyrelsernas demokratiska förankring <      FiU 1987/88:2 y

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "Förslaget om" och slutar med "utskottets sida" bort ha följande lydelse:

Löntagarfonderna utgör ett väsenfiigt inslag i den insfitutionella kapital­uppbyggnaden i Sverige. Hur de agerar och vilka riktlinjer de följer har stor betydelse för samhällsutvecklingen och maktförhållandena. Enligt utskottets mening fordrar detta att fondernas övergripande polifik skall utformas enligt mer demokrafiska principer än nu. Det bör finnas ett direkt folkligt inflytande, och fondernas politik bör vara föremål för demokrafisk diskus­sion och demokratiska procedurer. För ett sådant ändamål är olika praktiska vägar tänkbara. Styrelserna kan ställas under ett valt representantskap., Valen fill det sistnämnda kan tänkas ske endera med allmän rösträtt (en fjärde valsedel) eller med valkorporationer grundade i de fackliga organisa­tionerna. Även andra metoder för demokrafiska val är tänkbara. Dessa frågor bör ytterligare bearbetas och förslag framläggas. Näringsufskottet bör föreslå att riksdagen ger regeringen fill känna vad finansutskottet här anfört.


15



gotab   Stocitholm 1987 14002