Lagutskottets yttrande

1983/84: 5 y

om förslag till ändringar i hyreslagstiftningen (prop. 1983/84:137)

Till bostadsutskottet

Bostadsutskoitet har beslutat bereda lagulskollel tillfälle alt yttra sig över proposition 1983/84: 137 med förslag till ändringar i hyreslagstift­ningen jämte motioner med anledning av propositionen.

1 propositionen föreslår regeringen (jusliliedepartementel) efter hörande av lagrådet atl riksdagen antar i propositionen framlagda förslag lill

1,    lag om ändring i jordabalken,

2, lag om ändring i lagen (1973: 188) om arrendenämnder och hyres­nämnder,

3, lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978: 304),

4, lag om ändring! lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken,

5, lagom ändring i bostadsrältslagen (1971:479),

6, lag om ändring i bosladsanvisningslagen (1980: 94),

7, lag om ändring i ulsökningsbalken.

Förslagen i propositionen innebär vissa ändringar av reglerna i 12 kap. jordabalken (hyreslagen) om bruksvärdesyslemel saml slopande av syste­mel med bränsle- och va-klausuler. Vidare föreslås all hyrestiden som huvudregel skall vara obestämd och att bestämmelserna om uppsägnings­lid förenklas. Propositionen innehåller också förslag lill nya regler i fråga om förfarandel vid förlängnings- och villkorslvisler. Sålunda skall enligl förslagel del alllid åligga den part som begär en ändring av hyresförhållan­det atl hänskjuta tvisten lill hyresnänmden. En nyhet är vidare all hyres­nämndernas prövning av s. k. massärenden förenklas. Förslagen i proposi­tionen innebiir också atl hyresgästernas ställning förbättras vid exekutiv försäljning av fasligheten och att deras rättigheter när det galler gemen­samma utrymmen i fastigheten stärks.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

Med anledning av propositionen har väckls motionerna 1983/84:2766-2771.

Förslaget till ändring i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder har av bostadsutskoliel överiämnats lill lagutskottet och kommer att behand­las i betänkandet LU 1983/84:35 tillsammans med de i proposition 1983/ 84: 136 framlagda förslagen till ändringar i arrendelagstiftningen.

Lagulskollel har beslulal avge yllrande över lagförslagen 1, 4, 5 och 7 i propositionen och motionerna dock med undantag för frågor om bruks-värdessystemel, värme- och va-klausuler och hyresförhandlingsordning­en, Lagulskollel har vidare beslulal att lill bostadsulskottel med yttrande 1    Riksdagen 1983/84. 8 saml. Nr 5 v


LU 1983/84:5 y



LU 1983/84:5 y                                                                        2

överlämna motionerna 1982/83:891 och 1221 samt 1983/84: 926, yrkande 4, 1527, 1531 och 2115, yrkande 2, Lagutskottet får anföra följande,

Allinänna synpunkter

Till grund för förslagen i propositionen ligger hyresrälisutredningens slutbetänkande (SOU 1981:77) Hyresrätt 3 Bruksvärde, hyresprocess m.m. Belänkandet, som remissbehandlats, innefattar en allmän översyn av hyreslagen, I betänkandet framläggs - förulom de förslag som lagils upp i propositionen - förslag om en förslärkning av andrahandshyresgäs-lernas ställning och om ändrade regler belräffande handläggningen av hyreslvister. Enligt propositionen bör dessa förslag inte genomföras nu,

1 utredningens uppdrag har även ingått uppgiften att överväga vilka ändringar som bör göras i hyreslagens systematik för att nå större över-skådlighel och lättillgänglighet, I sill belänkande (s, 314 och 315) konstate­rar utredningen all del är förenat med vissa faror att genomföra alltför omfallande förenklingar i hyreslagen och alt man därför inskränkt sig till atl försöka förenkla de bestämmelser som ansetts vara i behov av sakliga ändringar.

Enligt utskottets mening är del beklagligt att hyresrälisutredningens arbete inte resulterat i ell förslag till en mera lättillgänglig utformning av hyreslagen. De nuvarande hyresbestämmelserna är komplicerade och svåröverskådliga. De tillgodoser inte de krav som kan slällas på en modern författning och särskilt inte kraven på en lagstiftning som angår en för människor i allmänhet så viktig fråga som deras bosläder. De nu föreslagna ändringarna medför trots alt de innebär vissa förenklingar all regel­systemet blir än mer svåröverskådligt och komplicerat. Utskottet anser därtor att del hade varil värdefullt om hyresrätlsutredningen i enlighet med sina direktiv kunnat åstadkomma elt förslag lill en betydligt förenklad lagstiftning på områdei. Ulskottel kan emellertid inte bortse från atl, som utredningen påpekar, alltför omfattande förenklingar kan medföra faror för osäkerhet i rättstillämpningen. Enligt utskollets mening får man därför t, v, godta den nuvarande utformningen av hyreslagstiftningen,

1 det följande kommer utskottet atl la upp de frågor som aktualiserats genom motionerna eller som eljest tilldragit sig utskollets uppmärksamhet, Ulskottel vill emellertid redan i förevarande sammanhang uttala sin till­fredsställelse över atl spörsmålen om hyresgästernas ställning vid exekutiv försäljning av fastigheten och deras rättigheter beträffande gemensamma utrymmen i fastigheten fått en lösning i enlighet med vad riksdagen tidigare uttalat (se LU 1980/81: 23 s, 35 resp, LU 1977/78: 27 och 1981/82:8),

Prövningen av andra hyresvillkor än hyran

Enligt 48 8 Iredje slycket hyreslagen gäller f, n, att vid tvist om andra hyresvillkor än hyran sädana villkor som ställs upp av hyresvärden skall



LU 1983/84:5 y                                                                        3

gälla om de inle strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är obilliga,

I propositionen föreslås all del nuvarande företrädel för villkor som hyresvärden ställer upp slopas, 1 stället skall av hyresvärden eller av hyresgästen uppställda villkor gälla i den män det är skäligt med hänsyn till hyresavtalels innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt (55 8 tredje slyckel),

I motion 1983/84:2770 (m) yrkas (yrkande 3) atl riksdagen med avslag på propositionen i denna del beslutar alt nuvarande ordning bibehålls. Enligt motionärerna har några olägenheter med gällande regel inte påvisats. Vi­dare framhålls att propositionen inle ger någon ledning hur man skall förfara i fall då parternas yrkanden avser ändring i samma hyresvillkor och alltså är oförenliga och båda yrkandena är skäliga. Motionärerna påpekar också att förslagel kommer all medföra ökade kostnader, något som är särskilt otillfredsställande i tider dä hyreshöjningar måste hållas tillbaka.

Utskottet erinrar om att en liknande regel föreslås i propositionen när det gäller tvister om hyrans storlek. Förslagen om jämställdhet mellan parterna vid tvister om olika hyresvillkor överensstämmer med vad som sedan 1979 gäller vid jordbruks- och bostadsarrenden. Som utskottet fram­höll vid införandet av reglerna i arrendelagstiftningen (LU 1978/79:23) uppnår man genom den föreslagna lagändringen det från principiell syn­punkt tillfredsställande resultatet atl parternas jämställdhet i avtalsförhål­landet kommer till klarare uttryck. En ytterligare fördel är atl hyresgästen med den föreslagna ordningen i princip kan få ett helt nytt villkor infört i avtalet, en rättighet som f, n, inte anses föreligga.

Enligt utskottels mening talar alltså starka skäl för förslaget i propositio­nen. Motionärernas farhågor för all den nya regeln skall leda lill kostnads­ökningar och tillämpningssvårigheler anser ulskottel överdrivna. Utskot­tet tillstyrker därför bifall till propositionen i aktuell del och avstyrker yrkande 3 i motion 2770,

Besittningsskydd

Enligt 46 8 hyreslagen har en hyresgäst rätt lill föriängning av hyresavtal som sagts upp av hyresvärden. Besittningsskyddet gäller emellertid inte i vissa närmare angivna fall. Ett sådant fall är när huset skall rivas och det inte är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

I motion 1983/84:1527 (m) framhålls att evakueringen av rivningsfastig­heter f. n. tar mycket lång tid. I de fall hyrestiden är ett år och löper ut den 30 september måste uppsägningen av hyresgästerna ske senasl den 30juni, annars förlängs avtalet på ytterligare ett år. Vidare måste hyresvärden i regel skaffa hyresgästen en annan lägenhet. Har uppsägning skett i rätt tid har hyresgästen möjlighet att få uppsägningen prövad i hyresnämnden, vars beslut kan överklagas till bosladsdomstolen. Vägrar hyresgästen alt flytta trots all avtalet inte förlängts måste hyresvärden ansöka hos domstol ti    Riksdagen 1983/84. 8saml. Nr5 y



LU 1983/84:5 y                                                                        4

om avhysning och sedan hos kronofogdemyndigheien om verkstiillighei. Enligt motionärerna medför de nuvarande reglerna sioia kostnader vid nyproduktionen av bostäder. Motionärerna anser del angelägel att dessa kostnader undanröjs. De förordar därför all lagstiftningen ändras så atl i rivningsfallen en uppsägningstid om tre månader skall gälla samt alt hyres­gästen inle skall ha rätt till förlängning och lill ersätiningslägenhel. Vidare bör besvärsreglerna göras mindre förmånliga för hyresgäsien. 1 motionen yrkas atl vad som anförts belräffande behovet av ändrade regler om besittningsskydd när fastighet skall rivas skall ges regeringen till känna.

1 likhet med motionärerna anser ulskoilet del angelägel all kosinaderna för evakueringen av rivningsfastigheier och därmed också för nyproduk­tionen av bosläder hälls nere. F. n. tar del i många fall lång lid innan en rivningsfastighet kan evakueras. En av orsakerna härtill är atl hyresavta­len beträffande bostäder som regel gäller ell år och löper ui den 1 oktober. Hyresavtalen kan alliså bringas atl upphöra försl vid denna lidpunkl på årel och uppsägning måsle ske före uigången av jimi månad, om avlalel inte skall föriängas, I propositionen föreslås emellertid en ändrad ordning. Förslagen innebär atl hyrestiden skall vara obestämd om inle parterna kommer överens om annat. Om hyrestiden är obestämd skall enligl propo­sitionen avtalet kunna bringas atl upphöra vid ell månadsskifte när som helsl under årel, om uppsägning sker minsl lie månader i förväg eller, när del gäller lokaler, minsl nio månader i förväg,

Enligl ulskotiels mening innebär den föreslagna ordningen en inle ovä­sentlig fördel för en hyresvärd vars faslighel skall rivas och därför måsle utrymmas. Som närmare redovisas i propositionen (se s. 97) underlättas också i övrigt förtärandet i evakueringsfallen. Utskottet förordar atl försla­gel om hyrestidens längd genomförs, varigenom motionärernas önskemål i viss mån tillgodoses. Ulskoltet är däremot av rättssäkerhetsskäl och av hänsyn lill hyresgästerna inte berett atl tillstyrka atl reglerna om besitt­ningsskydd och om fullföljd av talan ändras i enlighet med motionen. 1 den män motion 1527 inle tillgodoses genom propositionen bör den alltså avslås.

Också när det gäller hyresavtal om tjänste- och pcrsonatbosiäder är besiUningsskyddel inskränkt. 1 46 8 7-9 hyreslagen finns bestämmelser om hyresgästens räll lill förlängning av avtalet när hyresförhållandet beror av anställningsförhållande och anställningen upphört. 1 vissa fall, i, ex, när anställningen är förenad med bosladslvång, föreligger över huvud tagel inget besittningsskydd, 1 andra fall åter, t, ex. då del är fråga om porlvakls-och fastigheisskölarbosläder, gäller an hyresavtalet upphör om del inte är oskäligt mot hyresgäsien. Reglerna om besittningsskydd vid hyra av perso­nal- och tjänslebostäder är i princip tvingande, dvs, hyresvärden och hyresgästen kan inte avtala om mindre förmånliga villkor för hyresgästen. Enligt 67 8 gäller emellertid att man i kollektivavtal kan komma överens om villkor för hyra av personal- och tjänslebostäder som strider moi



LU 1983/84:5 y                                                                       5

besiiiningsskyddsreglerna och moi vissa andra beslämmelser som ställts upp i hyresgästens intresse, 1 propositionen föresläs all 67 8 blir tillämplig även pä de nya bestämmelserna om hyrestidens längd.

Regeln i 67 8 hyreslagen kritiseras i motionerna 1982/83:891 (vpk) och 1983/84:2769 (vpk). Motionärerna anser alt bestämmelsen strider mot den grundläggande tanken bakom hyreslagstiftningen och är oskälig mot hyres­gästerna, I båda motionerna yrkas atl 67 8 skall upphävas (yrkande 2 i motion 2769),

I motion 1982/83: 1221 (s) begärs en översyn av bestämmelserna om personal- och ijänstebosläder i enlighet med vad som förordas i motionen. Motionärerna pekar på all särbestämmelserna i fråga om dem som är anslällda för skölsel och tillsyn av bostadsfasligheter konserverar det gamla portvaktssyslemet och därt'ör är otidsenliga. Vidare anförs atl reg­lerna motverkar en bostadspolitisk utveckling, Enligl motionärerna kan del vara nödvändigt att också de andra beslämmelserna om personal- och tjänslebostäder ses över. Översynen bör ske i samarbete med parterna på arbetsmarknaden.

Som framhålls i propositionen har utvecklingen under senare år innebu­rit alt sambandet mellan anställning och bostad inte har samma betydelse som då reglerna i hyreslagen kom till. Det finns därför enligt utskottets mening anledning all överväga om beslämmelserna är lämpligt utformade, Ell ställningstagande i frågan kan dock ske försl efler en närmare utred­ning av spörsmålet. En sådan utredning bör snarast komma lill stånd. Det fär ankomma på regeringen alt bestämma de närmare formerna för utred-' ningsarbelets bedrivande. Utskottet vill dock understryka viklen av att utredningen sker i samarbete med parterna pä arbetsmarknaden. Utskottet förordar all riksdagen med bifall till motion 1221 och med anledning av motionerna 891 och 2769 yrkande 2 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskotlet sålunda anfört,

Utskotlet tillstyrker alt förslagel lill ändring i 67 8 hyreslagen genom­förs,

I motion 1983/84:2766 (m) las upp frågan om hyresvärds möjligheter att avlägsna ordningsstörande hyresgäster.

Enligl 25 8 hyreslagen är en hyresgäst skyldig att iaktta allt som fordras för all bevara sundhet, ordning och skick inom faslighelen. Gör hyresgäs­ten inte del, och vidtas inte rättelse utan dröjsmål efler tillsägelse, är hyresrätten förverkad och hyresvärden således berältigad att säga upp hyresavtalet. Det krävs dock alt det som ligger hyresgästen lill last inle är av ringa belydelse. En hyresgäst som åsidosätter sina skyldigheter kan också förvägras förlängning av hyresavtalet. Vägrar hyresgästen att flytta sedan hyresrätten har upphört kan han eller hon avhysas från lägenheten,

I hälsoskyddsförordningen (1983:616) finns en bestämmelse om att den som brukar en bostadslägenhet skall se till att sanitär olägenhet inte åsam­kas närboende genom orenlighel, störande ljud eller annan störning.



LU 1983/84:5 y                                                                        6

Motionärerna framhåller all del blivit allt vanligare alt hyresgäster slörs på grund av buller från andra hyresgäsler. Med gällande regler lar det enligl motionärerna myckel lång lid innan en hyresvärd kan avlägsna en hyresgäst som stör ordningen i fastigheten, Della förhållande drabbar övriga hyresgäster. Motionärerna anser alt hyresvärdarna bör få ökade möjligheter all avlägsna hyresgäsler som slör de andra boende och yrkar (yrkande 2) att del anförda skall ges regeringen till känna.

Utskottet vill för sin del framhålla alt det är angeläget alt man kommer till rälla med del problem som tagils upp i motionen. Utskottet erinrar om all utskottet vid 1982/83 års riksmöte behandlade en motion om ålgärder moi bullersiörningar i flerfamiljshus. Remissyiiranden över motionen in­hämtades från Sveriges faslighelsägareförbund och Sveriges allmännylliga bostadsföretag. I sill av riksdagen godkända betänkande LU 1982/83:8 framhöll utskottet bl. a. all del syntes vara möjligt atl redan med nuvaran­de lagreglering komma lill rälla med de problem som logs upp i motionen. Som ett exempel på della hänvisade ulskoliei lill en i belänkandel redovi­sad dom från hovrätten för Nedre Norriand. I likhet med de instanser som yttrat sig över motionen ansåg ulskoliei all del inle då förelåg något uttalat behov av ytterligare reglering. Med del anförda avstyrkte ulskottel bifall lill motionen.

Spörsmålet om ålgärder mot bullerstörningar i hyreshus har också varit föremål för en fråga till bosladsministern i år. Bosiadsministern besvarade frågan den 15 mars 1984 (rd 1983/84:99 s, 12) och framhöll därvid all del inle fanns något behov av ändrade regler på området.

Sedan riksdagen år 1982 prövade behovel av nya möjligheter till ingri­panden mot ordningsstörande hyresgäsler har enligl utskottets mening inte framkommit några nya omständigheter som bör föranleda elt ändrat ställ­ningstagande från riksdagens sida, Ulskoliei vidhåller alliså uppfallningen atl gällande beslämmelser ger hyresvärdarna tillräckliga möjligheter alt komma till rätta med problemet. Del finns i sammanhanget anledning all framhålla att de nya reglerna om hyrestiden och om uppsägning som föreslås i propositionen (se ovan s, 4) ger hyresvärdarna någol bällre möjligheter att ingripa mot störande hyresgäster. Som ovan berörts kan sådana störande beteenden från en hyresgästs sida, som inle i och för sig ulgör anledning lill förverkande av hyresrätten, medföra atl hans hyresav­tal inle bör förlängas, F, n, löper hyresavtalen i allmänhet ul den I oktober varje år, men med de nya reglerna kan hyresförhållandet bringas att upphöra när som helst under året. 1 fortsättningen behöver alltså hyresvär­den inte avvakta en viss lidpunkt på året för all fä frågan om förlängning av hyresavtalet prövad ulan kan ingripa snabbare.

Med hänvisning lill del anförda förordar utskottet all motion 2766 yr­kande 2 avslås.



LUI 983/84:5 y                                                                        7

Andnihandshyresgästenuis ställning

Enligt 39 8 hyreslagen får en hyresgäst inle utan hyresvärdens samtycke upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand. Bosladshyresgäster, sorii under viss lid inle är i tillfiille alt använda lägenheten, får dock göra en sådan upplåtelse, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Till­stånd skall liimnas, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och hyresvärden inle har befogad anledning att vägra samtycke (40 8 hyreslagen).

Andrahandshyresgästen har inle någon självständig rätt gentemot hyres­värden. Delta innebär atl han inle har någon rätt atl stanna kvar i lägenhe-len, om förslahandshyresgäslens avlal med hyresvärden upphör, I förhål­landet mellan förstahands- och andrahandshyresgästen gäller emellertid besiiiningsskyddsreglerna.

Som inledningsvis berörts föreslår hyresrältsulredningen alt andra-handshyresgäslcrnas ställning skall förstärkas, Förslagel innebär all and­rahandshyresgästen får en räll atl överta hyresavtalet och få det förlängt, om förslahandshyresgiistens rätt till bosladslägenhelen upphör sedan and-rahandshyresgäslen boll i lägenhelen i minsl tre år. Rätten atl överta avlalel gäller dock bara om det inle är uppenbart obilligl moi hyresvärden och andra bosladssökande. Dessulom krävs all andrahandshyresgästen skäligen kan godtas som hyresgäst.

Någon ändring av gällande regler föreslås dock inte i propositionen.

I motionerna 198.3/84:2769 (vpk) och 198.3/84:2771 (fp) framhålls all utredningens förslag bör genomföras. Motionärerna i motion 2769 (yr­kande 4) yrkar all riksdagen skall anla utredningens förslag lill laglexl, och i motion 2771 (yrkande 7) yrkas all regeringen skall förelägga riksdagen elt förslag lill regler om slärkl slällning för andrahandshyresgäslerna.

Också i motion 1983/84: 2768 (s) framhålls angelägenheten av all hyres­rälisutredningens förslag genomförs. Motionärerna förordar en lösning så alt andrahandshyresgästen får möjlighet all för egen del begära förlängning av hyresavtalet, när avtalet mellan värden och förslahandshyresgästen upphör. Enligt motionärerna bör del kommunala bosladsförsörjningsin-iressel kunna tillgodoses genom alt hyresgästens ansökan om förlängning hos hyresnämnden kommuniceras med kommunen. Kommunens intresse atl förfoga över lägenhelen kan sedan vägas in när hyresnämnden avgör ärendet. Motionärerna yrkar (yrkande 3) all riksdagen beslutar införa en bestämmelse i hyreslagen som syftar lill all stärka andrahandshyresgäster-nas slällning på sätt som anges i motionen.

Utskottet vill för sin del framhålla all andrahandshyresgästens rättsliga slällning är svag, Ulskoltet har därför förståelse för motionärernas önske­mål alt hyresrättsulredningens förslag skall genomföras. Enligt utskollets mening har emellertid delta förslag beiydande nackdelar. Sålunda är som närmare ulvecklas i propositionen (s. 106) risken stor all förslagel, om det genomförs, leder lill systematiska andrahandsupplålelser och en ökad s, k.



LU 1983/84:5 y                                                                        8

svart handel med andrahandskonlrakl. Del finns vidare risk för all hyres­värdarna och förslahandshyresgästerna blir mindre villiga all ställa lägen­heter lill förfogande för andrahandsuthyrning. En sådan utveckling är av flera skäl inte önskvärd. Bl,a, skulle del innebära att evakueringen av rivningsfastigheier försvårades.

Utskottet vill också i likhet med föredragande statsrådet peka på atl förslaget på ell betänkligt sätt naggar de kommunala bostadsförsörjnings­ambitionerna i kanten. Genom en andrahandsupplåtelse kan hyresvärden och hyresgästen kringgå reglerna om skyldighet för hyresvärden all låla bostadsförmedlingen anvisa en ny hyresgäst. Som framhålls i propositio­nen ger förslagel andrahandshyresgäslerna en möjlighet att la sig förbi den ordinarie kön i bostadsförmedlingen. Också andra skäl lalar mot förslagel. Bl, a, innebär det inte någon lösning av problemen i de fall andrahandshy­resgästen i sin tur upplåter lägenhelen lill en Iredje person.

På grund av del anförda anser utskottet alt motionärernas önskemål inle bör tillgodoses. Motionerna 2768. yrkande 3. 2769, yrkande 4. och 2771, yrkande 7. bör därför avslås.

I motion 1983/84: 2769 (vpk) las upp en fråga om rätlen för hyresgäst all ha andra personer inneboende i lägenheten.

Enligt 41 8 byteslagen får hyresgäsien inle inrymma utomstående i lä­genheten om det kan medföra men för hyresvärden.

Motionärerna yrkar (yrkande 1) alt bestämmelsen skall upphävas, 1 motionen anförs all, eftersom redan det förhållandel all del bor utomståen­de personer i lägenhelen kan anses innebära men för värden, bör regeln slopas. Enligt motionärerna bör hyresgäsien själv få bestämma vilka han vill inhysa i lägenhelen. och hyresvärdens möjligheter alt ingripa i vissa situationer bör regleras i andra paragrafer.

Enligl ulskotiels mening synes motionärernas yrkande grunda sig på en missuppfattning av innebörden i lagrummet, 41 8 innebär i praktiken att en hyresgäst har rätt atl ha inneboende i sin lägenhet. Regeln är tvingande och hyresvärden kan alltså inle hindra atl det bor utomstående i lägenheten, Endasl om del medför men för värden har han räll alt motsätta sig inne­boendet. Vad som skall anses medföra men framgår inle av senare förarbe­ten, Atl ha alltför många personer boende i en mindre lägenhet torde emellertid kunna vara etl men. Ett annal exempel kan vara all de innebo­ende slör ordningen i huset. Del krävs vidare alt hyresvärdens men inte är av ringa belydelse. Om inneboendet medför men för hyresvärden som inle är av ringa belydelse kan hyresvärden säga lill hyresgäsien all ulan dröjs­mål rätta sig. Följer inte hyresgästen tillsägelsen är hyresrällen förverkad.

Som framgår av det anförda skulle ett lillmölesgående av motionärernas önskemål medföra att hyresgästerna gick miste om sin nuvarande rättighet atl ha inneboende. Med hänsyn härtill och då bestämmelsen får anses innebära en lämplig avvägning mellan hyresgästernas och hyresvärdens intressen bör yrkande I i motion 2769 avslås.



LU 1983/84: 5 y                                                                       9

Ulskoltet vill i delta sammanhang peka på all i specialmoliveringen till 41 8 (propositionen s, 128) anförs att ordet men har bylls ut moi pålag-1ig olägcnhet". Någol sådanl byte har dock inle skett i lagtexten. Eftersom lagrådsremissens lagförslag inle lagils med i propositionen framgår inle klart av proposilionen om lagrådsremissen innehöll någol förslag till utby­te, Ulskoltet har inhämlal all så dock var fallet. Anledningen lill atl man i propositionen återgått till den ursprungliga laglexlen anges inte närmare i slulprotokollel. Det enda uttalande som kan anlas ha beröring med frågan är uttalandet på s, 232 alt vissa ändringar av redaktionell natur bör göras i några av lagförslagen. Det anförda ger utskottet anledning att stryka under viklen av atl slulprotokollel ger upplysning om huruvida man i propositio­nen frångår etl i lagiådsremissen framlagt och närmare kommenleral för­slag.

Hyresövcrtåtclscr

Enligl 34 8 hyreslagen får hyresrällen till en bosladslägenhel under vissa föruisäliningar överiålas till en hyresgäsien niirslåendc. Av 35 8 följer alt hyresgästen får byta sin bostadslägenhet mot en annan boslad om hyres­nämnden lämnar lillsiånd lill överiålelsen. Tillstånd skall lämnas om hyres­gästen har beaktansvärda skiil för bytet och detta kan ske utan olägenhet för hyresvärden. Mot hyresnämndens beslut i ärenden om överlåtelse av hyresrätt får lalan inle föras.

1 propositionen föreslås atl som en ytterligare förutsättning för hyres-överlåtelse enligt 35 8 skall gälla all inle heller andra särskilda skäl lalar moi bylet. Enligl utlalanden i proposilionen (s. 128) avser ändringen all ge slöd ål den praxis som uivecklais och som innebär all byte vägrats när del varit känt all otillåten ersätining har förekommil. Ändringsförslagel föran­leder inle någon erinran från ulskollets sida.

1 motion 1983/84: 2766 (m) yrkas (yrkande 1) atl hyreslagen ändras så all hyresnämndens beslul i hyiesärenden kan överklagas. Motionärerna fram­håller alt bytesärendena avgörs snabbt i hyresnämnderna och att hyresvär­darna inle alltid hinner kontrollera uppgifterna som kommer fram. Detta förhållande i förening med all besluten inte kan överklagas utnyttjas allt­mer för genomförande av skenbylen. Motionärerna påpekar alt hyresvär­den i och för sig har möjlighet atl senare säga upp den nye hyresgästen men för all uppsägningen skall bli gillig krävs att den nye hyresgästen känt till den föregåendes transaktion, någol som inle alllid kan slyrkas, Ell yllerli-gare skäl för en fullföljdsrätl är enligt motionärerna rällssäkerhelsinlressel och intresset av atl få till stånd en enhetlig praxis i bytesärenden när del gäller tolkningen av kravel på beaktansvärda skäl.

Utskottet erinrar om atl begränsningen av rällen alt föra talan mot hyresnämndens beslul i bytesärenden infördes år 1973 (prop, 1973: 23, LU 1973: 13), Ulskottel framhöll i lagsliflningsärendel all det var angeläget att handläggningsförfarandel var sådant alt tillståndsfrågan snabbt kan avgö-



LU 1983/84:5 y                                                                       10

ras. Varje dröjsmål ökar uppenbarligen risken för atl motparten i bytes­transaktionen drar sig ur bytet, Ulskottel ansåg atl eninstanssyslemet kunde förväntas komma all medföra betydande tidsvinster, I fråga om rältssäkerhetsaspekterna på en begränsad lalerätl framhöll utskottet alt bylesärendena regelmässigt är av enkel beskaffenhet och inle kräver några mera ingående undersökningar, Ulskoltet ansåg att om man. som föreslogs i den då aktuella propositionen, samlidigl införde möjlighet till muntlig bevisning inför hyresnämnden kunde kravet på rältssäkerhet anses tillgo­dosett.

Enligl ulskotiels mening har de skäl som sålunda anfördes för all byles­ärendena inle bör få överklagas allljäml giltighet. Ulskottel vill särskilt understryka viklen av all bylesfrågan kan avgöras snabbi. Både hänsynen lill hyresgästerna och processekonomiska skäl lalar således för all nuva­rande ordning bibehålls. En nackdel är emellertid som motionärerna påpe­kar alt förfarandereglerna kan ulnylljas för skenbyten och andra otillfreds­ställande transaktioner. Betydelsen härav bör dock inte överdrivas. Om det efter bytet visar sig att ohederliga eller på annat sålt inkorrekla meto­der använts för att skaffa hyresgästen bostaden, har hyresvärden möjlighet atl få den nye hyresgästens rätt alt bo kvar i lägenhelen prövad i samband med en förlängningstvist, I flera rättsfall (se rällsfall från bosladsdomsto­len 38:78, 40:80 och 2:81) har bostadsdomstolen förklarat atl i sådana fall hyresförhållandet bör upplösas, om inle särskilda skäl lalar emol det, Ulskoltet vill också peka på atl de nya reglerna om hyrestiden innebär all hyresvärden kan säga upp avlalel lill upphörande vid en tidigare lidpunkt än vad som f, n, i allmänhet är möjligt och alt alltså förlängningsfrågan kan aktualiseras snabbare.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet atl yrkande I i motion 2766 inle bör föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida,

I 38 8 hyreslagen finns beslämmelsei' om hyresgästernas ansvar mot värden i samband med byten. När hyresgäsien överlåter sin hyresrätt med hyresvärdens samtycke eller hyresnämndens tillstånd gäller all han i prin­cip är fri från förpliktelser enligl hyresavtalet för tiden efler överlåtelsen. För förpliktelser som avser liden före överlåtelsen svarar den nye hyres­gästen tillsammans med den förutvarande, om inle annat avtalats med hyresvärden.

Regeln om gemensamt ansvar, som gällt sedan 1969, har motiverats bl. a. med att det är lättare för en hyresvärd alt acceptera en överiåtelse av hyresrätten om han kan vända sig mot den nye hyresgästen med krav på en gammal fordran, t. ex. på bränsleersällning eller retroaktiv hyra. Fordring­en blir också säkrare om anspråket kan riktas mot den nye hyresgäsien,

I motion 1983/84: 2768 (s) framhålls att bestämmelsen i dag måste anses som oskälig, eftersom de allra flesta hyresgäsler inle torde känna till att man tar pä sig ansvaret för den tidigare hyresgästens skulder lill hyresvär­den. Vidare påpekar motionärerna att skälen för bestämmelsen numera



LU 1983/84: Sy                                                                       11

inle är bärande. Sålunda föreslås i proposilionen atl systemet med bräns­leklausuler förbjuds, och retroaktiva hyror förekommer endast i undan­tagsfall. Motionärerna yrkar därför (yrkande 2) atl regeln i 38 § om den tillträdande hyresgästens ansvar för gamla hyresskulder skall slopas,

Lllskottel erinrar om atl ifrågavarande bestämmelse är tillämplig vid överlåtelser av både bostadslägenheter och lokaler. När det gäller ford­ringar på grund av hyresavtal om bostadslägenheter kan utskottet i och för sig dela motionärernas uppfattning att behovet av bestämmelsen i dag är mindre än vid regelns tillkomst. Sålunda bygger den nuvarande ordningen för förhandlingar om hyresvillkor pä tanken all retroaktiva hyreshöjningar bör undvikas så långt del är möjligt. Genomförs förslagel i propositionen om slopande av syslemet med bränsleklausuler minskar behovel av regeln ytleriigare. Fortfarande kan dock hyrorna höjas retroaktivt, Utskotlet vill i sammanhanget peka på alt enligt propositionen hyresnämnden skall få något större möjligheter än f, n. all bestämma om retroaktiva hyreshöj­ningar.

Enligt utskottets mening har den ifrågavarande bestämmelsen fortfaran­de en funktion atl fylla vid byten av bostadslägenheter. Ett slopande av regeln kan nämligen befaras minska hyresvärdens vilja att godkänna byten särskilt i tider dä förhandlingar om hyreshöjningar pågår. När del gäller överlåtelser av lokaler anser utskottet att skälen för bestämmelsen inle förlorat sin bärkraft. På grund av del anförda förordar utskotlet alt yr­kande 2 i motion 2768 inle föranleder någon ålgärd från riksdagens sida,

Atgärdsföreläggande

Enligt 16 8 hyreslagen kan hyresnämnden på ansökan av hyresgäsien förelägga hyresvärden all inom viss lid avhjälpa brisier beträffande en bostadslägenhet, s,k, reparationsföreläggande. Föreläggandel, som kan förenas med vite, kan meddelas dels när lägenheten skadas under hyresti­den Ulan atl hyresgäsien är ansvarig för skadan, dels när hyresvärden inle fullgör sin skyldighet all utföra sedvanliga reparationer som behövs på grund av lägenhetens förslitning, dels ock när hinder eller men på annat sätt uppslår i nylljanderällen ulan hyresgästens vållande,

1 proposilionen föreslås atl benämningen "reparationsföreläggande" byts ul mot "atgärdsföreläggande" samt all sådant föreläggande skall kunna avse även brisier i gemensamma utrymmen. Vidare föreslås all ansökan om atgärdsföreläggande skall kunna riktas mot den för vilken lagfart på faslighelen redan är beviljad eller sökl även om faslighelen överlåtits före ansökningen, Förslagel syftar lill all förebygga svårigheter vid ägarskiften eller bulvanförhållanden. I samma syfte föreslås.också en särskild bestämmelse om att rättegångsbalkens regler om verkan av atl tvisleföremålel överlåts och om Iredje mans dellagande i rättegången skall gälla i fall då fastigheten överläts före ansökningen eller under dess be­handling i hyresnämnden.



LU 1983/84: Sy                                                                       12

I motion 1983/84: 1531 (s) som väckls under allmänna motionstiden i år begärs dels atl reparalionsföreläggande alllid skall kunna riktas mot den som har fått eller sökt lagfart på fastigheten, dels att rättegångsbalkens regler om verkan av atl tvisleföremålel överlåts och om iredje mans dellagande i rättegången skall gälla, dels ock att reparationsföreläggande skall bli gällande mot den som efter beslutets meddelande förvärvar fas­lighelen.

Som framgår av redogörelsen ovan tillgodoser propositionen motionä­rernas två första önskemål. Utskotlet tillstyrker all förslagel lill ändring av 16 8 hyreslagen genomförs. Någon vidare ålgärd med anledning av motio­nen i denna del är således inte erforderlig.

När det härefter gäller frågan om elt atgärdsföreläggande bör gälla även moi den som efler del alt föreläggandel meddelats förvärvar fastighelen vill utskottet framhålla att ett sådant föreläggande liksom andra typer av vitesföreläggande som riktar sig mot en person i hans egenskap av ägare lill viss egendom i allmänhet inte gäller mot en ny ägare av egendomen. Etl nytt föreläggande måste alltså ges om fastigheten överlåts. 1 vissa lagar, bl. a. lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m, (LPI), bostadssaneringslagen (1973:531). hälsoskyddslagen (1982: 1080) och naturvårdslagen (1964:822) finns emellertid särskilda be­stämmelser om all elt föreläggande blir giltigt också mot en ny faslighels-ägare. Själva vitet gäller dock inle mot denne ulan etl nytt vite måste sällas ul.

Frågan om en effeklivisering av vilesinslilutel har utretts av viieskom-millén som 1982 avlämnade belänkandel (SOU 1982:21) Ell effektivare vite. Pä grundval av belänkandel beslöt regeringen hösten 1983 en lagråds­remiss med förslag lill lag om vilen m.m. Förslagel innebär bl, a, all viie skall kunna bestämmas till ett visst belopp för varje tidsperiod under vilken etl föreläggande med vite inte efterkoms eller för varje gång en viss åtgärd inle utförs eller elt förbud överträds, s, k, löpande vite. Vidare föreslås en generell bestämmelse om att i de fall elt vitesföreläggande riktar sig till någon i hans egenskap av ägare eller innehavare av viss egendom denne skall kunna föreläggas, eventuellt vid vite, all lämna den myndighet som beslutat vilesföreläggandel uppgift om namn och adress på den till vilken egendomen överlåtits, I lagrådsremissen föreslås också atl LPI, bostads­saneringslagen, hälsoskyddslagen och naturvärdslagen ändras sä alt före­lägganden med löpande vite under vissa förutsättningar blir gällande mot en ny ägare eller innehavare.

1 yttrande över förslagen i lagrådsremissen kritiserar lagrådel dessa i åtskilliga hänseenden och förordar all de inle i det remillerade skickel föreläggs riksdagen till ställningslagande.

Sedan lagrådet avgivit sitt yttrande har inom justitiedepartementet upp-rällals en promemoria med förslag lill slulligl ställningstagande av rege­ringen i lagstiftningsfrågan. Promemorian jämte lagrådsremissen och lagrå­dets yttrande remissbehandlas f, n.



LU 1983/84: Sy                                                                       13

Enligl utskottets mening finns del skäl som talar för att ett åtgärdsföre­läggande liksom förelägganden enligt bostadssaneringslagen m,fl. författ­ningar bör kunna bli gällande också mot den som efter det atl föreläggandel meddelats förvärvar fastighelen. Det är nämligen angeläget alt en hyres­värd inte genom en överlåtelse av fastigheten skall kunna undandra sig eller förhala nödvändiga reparationsarbeten, I förevarande lagstiftnings­ärende saknas emellertid underlag för en närmare prövning av frågan om en sådan bestämmelse som förordas av motionärerna bör införas. Bl,a, bör statsmakternas ställningstagande till utformningen av nya regler om viten avvaktas. Det får därför ankomma på regeringen alt i lämpligt sam­manhang ta upp spörsmålet till närmare överväganden. Utskottet anser alt vad som sålunda anförts med anledning av motion 1531 bör ges regeringen lill känna,

I motion 1983/84: 2770 (m) tas upp frågan om åtgärdsföreläggande skall kunna avse annat än rent fysiska brister i fastighetens skötsel. I sill belänkande föreslog hyresrättsutredningen att elt föreläggande skulle med­delas hyresvärden då han eftersätter sina åligganden också i andra hänse­enden än sådana som avser fysiska hinder i nyttjanderätten. Några bestäm­melser härom logs emellertid inte med i det lill lagrådet remitterade försla­get till ändring i hyreslagen. Enligt uttalanden i lagrådsremissen borde ingripanden i dessa fall inte ske genom åtgärdsföreläggande ulan med stöd av bosladsförvaltningslagen (1977:792),

Lagrådet framhåller i sitt yttrande (s, 223) alt de hinder och men i nylljanderällen som inte är att hänföra lill en fysisk brist kan vara av olika slag. Del kan t. ex. röra sig om brist i vallentillförseln eller värmehållning­en utan atl delta har samband med något fel i ledningarna eller värmesyste­met. Det kan också enligl lagrådel vara fråga om sådant som undermålig trappstädning eller störande uppträdande av en medhyresgäst. För alt komma till rätta med hinder och men av della slag, fortsätter lagrådel, torde den enskilde hyresgästen inle alltid vara betjänt av de möjligheter till ingripande mot hyresvärden som bosladsförvaltningslagen ger, Lagrådel hänvisar härvidlag till all ansökan om särskild förvaltning får enligt 29 8 nämnda lag göras endast av kommun eller organisation av hyresgäsler,

Lagrådel påpekar att om förhållandena är sädana atl del föreligger en sanitär olägenhet, erbjuder 18 och 19 88 hälsoskyddslagen möjlighet att genom vitesföreläggande förmå hyresvärden alt vidta rättelse. På grund härav och då den föreslagna lydelsen av 16 8 inte utesluter atl atgärdsföre­läggande meddelas även när bristen inle är av rent fysisk natur, får det enligl lagrådel anses godtagbart atl särskilda beslämmelser för dessa fall inle upptas i förslaget.

I slutprotokollet (s. 230) förklarar föredragande statsrådet all han godtar vad lagrådel uttalat om användningen av atgärdsföreläggande,

I motion 2770 (m) yrkas (yrkande 4) att rik.sdagen skall ullala att inslilu-tet atgärdsföreläggande skall begränsas till atl gälla fysiska hinder i nyltjan-



LU 1983/84: Sy                                                                       14

derätten, Enligl motionärerna är lagrådets inställning all exempelvis stör­ningar av en medhyresgäst skall kunna omfattas av åtgärdsföreläggande inle rimlig. Motionärerna anser att hyresvärden och hyresgästerna har elt gemensamt intresse alt lösa problemet och atl det är svårt atl länka sig något fall där hyresvärden underiåter att försöka rätta till missförhållan­dena. En lagreglering är därför olämplig och överflödig.

Utskottet vill framhålla att en hyresgäst, vars lägenhet är bristfällig, enligl gällande regler har möjlighet atl - förulom alt ansöka om repara­tionsföreläggande - anmoda hyresvärden att avhjälpa brislen och om anmaningen inte följs självmbestyra atl felet rällas lill på värdens bekost­nad. Hyresgäsien har också räll all häva avlalel. all få hyran nedsatt och att få skadestånd. Som motionärerna framhåller har i praxis bullerstörning­ar ansetts som ell sådant fel i lägenhetens skick som ger hyresgästen rätt all häva avtalet m.m. Även andra olägenheter som inte har rent fysiska orsaker har hänförts hit, exempelvis varmvattenransonering.

Till skillnad frän motionärerna anser ulskoliei all del inle är orimligt all hyresgäsien kan ansöka om atgärdsföreläggande beträffande i princip sam­ma slags hinder och men i nylljanderällen som ger hyresgäsien räll all häva avtalet eller andra rälligheler moi värden. Ulskottel vill också peka på all ell atgärdsföreläggande många gånger kan vara ell bällre medel för hyresgäsien att få hinder och men i nylljanderällen undanröjda än de övriga rättigheter hyreslagen ger honom. Så kan exempelvis vara fallet då olägenheten består i att en medhyresgäst uppträder störande. Enligl ut­skottets mening bör riksdagen således inte göra några uttalanden som utesluter atl atgärdsföreläggande får meddelas också när brislen inte är av rent fysisk natur. En annan sak är att del i praktiken kan vara omöjligt att utfärda förelägganden som inle avser en konkrel eller besiämd ålgärd ulan snarasl upprätthållande av en viss servicenivå, l.ex. tillhandahållande av varmvatten.

Men det anförda godtar utskottet i likhet med föredragande statsrådet vad lagrådet uttalat. Motion 2770 yrkande 4 bör alliså avslås.

Hyresprocessen

Som inledningsvis redovisals framlägger hyresrältsulredningen i betän­kandet förslag till nya bestämmelser om handläggningen av hyreslvister. Förslaget innebär alt i princip alla hyreslvister enligt hyreslagen skall prövas av hyresnämnderna i första instans och med bosladsdomstolen som slutinstans. Vidare föresläs atl vissa typer av mål förs över från faslighets-domslolarna till hyresnämnderna. Utredningen föreslår också en sårskild lag. hyresprocesslagen, som skall reglera handläggningen vid hyresnämn­derna och i bosladsdomslolen. Förslagel till hyresprocesslag bygger på rättegångsbalken och medför atl hyresnämnderna i fortsättningen skall betraktas som domstolar.

Vid remissbehandlingen av belänkandel har bl. a. Svea hovrält. dom-



LU 1983/84:5 y                                                                       15

siolsverket, riksrevisionsverkel och rätlegångsulredningen (Ju 1977:06) uttalat sig mot förslagel all alla hyreslvister skall föras över lill hyresnämn­derna. Dessa instanser förespråkar i slällel all hyresnämnderna förs sam­man med fastighetsdomstolarna. En sådan ordning förordas också av bosladsdomslolen och Sveriges advokalsamfund. Kritik moi förslaget lill hyresprocesslag framförs av bl. a. rätlegångsulredningen, som anser atl en reformerad räitegångsbalk i huvudsak bör kunna användas även för hand­läggningen av hyreslvister.

1 proposilionen uttalar föredragande statsrådet atl han inte nu har för avsikt all la slällning lill uiredningens förslag om handläggningen av hyres­lvister och atl han i stället förordar all nuvarande ordning behålls tills vidare.

1 motion 1983/84: 2771 (fp) yrkas (yrkande I) atl riksdagen hos regering­en begär förslag om ny hyresprocesslag. Enligt motionärerna finns det behov av en sådan reform som utredningen föreslagit.

Ulskoilet anser i likhet med föredragande statsrådet atl tiden inte ännu är mogen för elt ställningstagande till frågan om en ändring av reglerna om hyresprocessen. Bl. a. finns del sålunda anledning atl avvakta resultatet av rätiegångsulredningens arbete med en reform av förfarandet vid de all­männa domstolarna. Ulskottel vill också hänvisa lill atl rätiegångsutred-ningen skall överväga kompetensfördelningen mellan de allmänna domsto­larna och fastighetsdomstolarna. Ulskoliei delar därför uppfallningen atl reglerna om handläggningen av hyreslvister f. n. inle bör ändras och av­styrker alltså bifall till motion 2771 yrkande 1.

1 motionerna 1983/84:926 (m) och 1983/84:2115 (fp) yrkas (yrkande 4 resp. 2) alt hyresnämndernas och bosiadsdomstolens uppgifter skall över­föras på de allmänna domstolarna. 1 båda motionerna (motiveringarna finns i motionerna 1983/84: 923 och 198.3/84: 2115) anges syftet med yrkan­dena vara all hyresmålen skall handläggas ulan intresseledamöter. Enligl motionärerna är den nuvarande ordningen inle lillfredsslällande från rätls-säkerheissynpunki.

Motioner om att iniresseledamöter inie skall delta vid avgörande av hy resmål har prövats av riksdagen vid både 1979/80 och 1982/83 års riks­möten. På hemställan av lagutskottet har motionerna avslagits av riksda­gen (se LU 1979/80:32 och 1982/83: 19). Utskottet har därvid bl. a. fram­hållit att del inte finns något behov av atl ändra reglerna för sammansäil-ningen av hyresnämnderna och bosladsdomslolen. Några nya omsiändi-geter som bör föranleda riksdagen alt nu inta en annan ställning i frågan har inle framkommit. På grund härav och mot bakgrund av vad som ovan redovisals belräffande rältegångsutredningens arbete anser uiskoitei att de nu aktuella motionsyrkandena bör avslås.

Övrigt

Enligt 8 8 femte slycket förslagel till ändring i hyreslagen gäller stäm­ningsansökan med yrkande att hyresförhållandet skall upphöra och ansö-



LU 1983/84: Sy                                                                   16

kan om avhysning som uppsägning när delgivning skett. Enligt utskottets mening bör den redaktionella ändringen ske atl ordet "och" byts ut mot "eller".

I övrigt föranleder propositionen och motionerna inte några uttalanden eller erinringar från utskottets sida.

Stockholm den 3 maj 1984

På lagutskottets vägnar PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Martin Ols­son (c). Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Allan Ekström (m), Marianne Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Nic Grönvall (m), Sigvard Persson (c), Per Israelsson (vpk), Inga-Britl Johansson (s) och Berit Löfstedt (s).

Avvikande meningar

1. Per-Olof Strindberg, Mona Saint Cyr, Allan Ekström och Nic Grönvall
(alla m) anser att den del av ulskollets yttrande på s, 3 som börjar med
"Ulskottel erinrar" och sluiar med "motion 2770" bort ha följande ly­
delse:

Som framhålls i motion 2770 är såviii känt några olägenheter inte för­knippade med den nuvarande regeln om företräde för hyresvärdens vill­kor, Någol behov av ändring föreligger således inte. Redan detta utgör skäl för all avslå förslagel i propositionen. Mot förslaget kan vidare anföras tungt vägande invändningar. Särskilt allvariigt är att förslaget kommer alt medföra besvär och kostnader för hyresvärdarna i en lid då del gäller alt hålla tillbaka hyreshöjningar. Utskottet vill vidare peka på all den föreslag­na ordningen leder lill rättsosäkerhet i de fall dä parternas yrkanden är motstridiga men var för sig skäliga. Någon som helsl vägledning för hur sådana silualioner skall bedömas finns inte i proposilionen, och del blir omöjligl alt förutse vilkel av yrkandena som bör ges företräde.

Sammantaget anser utskottet således atl proposilionen i denna del bör avslås. Slällningstagandel innebär alt utskottet tillstyrker bifall lill motion 2770 yrkande 3. 1 enlighet härmed bör första meningen i 55 8 Iredje slycket förslagel lill ändring i hyreslagen ges samma lydelse som nuvarande första meningen i 48 8 Iredje slycket.

2. Per-Olof Strindberg (m). Martin Olsson (c), Mona Saint Cyr (m), Allan
Ekström (m), Marianne Karlsson (c). Nic Grönvall (m) och Sigvard Pers­
son (c) anser atl den del av ulskollets yllrande på s. 5 som börjar med
"Som framhålls" och sluiar med "sålunda anfört" bort ha följande ly­
delse:


LU 1983/84:5 y                                                                      17

Som framhålls i propositionen innebär den utveckling som har skett under senare år atl sambandet mellan anställning och bostad inte har samma betydelse som tidigare. 1 del nu aktuella lagsliflningsärendel sak­nas emellertid underlag för ett ställningstagande i frågan huruvida hyresla­gens beslämmelser om tjänste- och personalbostäder är lämpligt utformade med hänsyn till denna utveckling. I propositionen uttalar föredragande statsrådet att frågan bör övervägas ytterligare i annat sammanhang. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna 891. 1221 och 2769 yrkande 2 inle påkallar någon ålgärd från riksdagens sida.

3. Per-Olof Strindberg (m), Martin Olsson (c), Mona Saint Cyr (m), Allan Ekström (m), Marianne Karlsson (c), Nic Grönvall (m) och Sigvard Pers­son (c) anser att den del av utskottets yttrande på s, 8 som börjar med 'Utskottet vilT' och slutar med "tredje person" bort utgå,

4. Per-Olof Strindberg (m). Martin Olsson (c), Mona Saint Cyr (m), Allan Ekström (m). Marianne Karlsson (c), Nic Grönvall (m) och Sigvard Pers­son (c) anser alt den del av utskottets yttrande på s, 10 som börjar med "Enligt utskottets" och sluiar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller är nuvarande ordning, innebärande förbud atl överklaga hyresnämndens beslul, förenad med beiydande ölägenheter. Som regel kan niimligen hyresgästernas uppgifter inle kontrolleras av värden innan ärendet avgörs av hyresnämnden. Detta förhållande kan utnyttjas av hyresgäsler till att genomföra skenbyten och andra mindre korrekta transaktioner. Visserligen har hyresvärden i sådana fall möjlighe­ter all få hyresgästens rätt atl bo kvar prövad vid en förlängningsivisl, men för välden är del ofta svåri all styrka alt den nya hyresgiisien varil i ond tro. För hyresvärden är således nuvarande regler inle lillfredsslällande. Överklagandeförbudet kan dock vara lill nackdel även för hyresgästerna. För den som vill byta till sig en lägenhet måste det nämligen vara bättre om hans rätt till byiei blir slulgiltigi avgjord innan han flyttar in än om som f. n. kan bli fallet han efter intlyliningen vägras förlängning av hyresavtalet. Det finns följaktligen så myckel mindre anledning alt bibehålla dagens överkla­gandeförbud som etl sådanl förbud inger allvariiga beiänkligheter från rällssäkerhelssynpunkl. Ulskottel tillstyrker således bifall till motion 2766 yrkande 1.

5. Per-Olof Strindberg, Mona Sainl Cyr, Allan Ekslröm och Nic Grönvall
(alla m) anser all den del av ulskollets yllrande på s, 13 som börjar med
'Enligt utskottets" och sluiar med fill känna bort ha följande lydelse:

Enligl utskottets mening saknas i förevarande lagstiftningsärende under­lag för bedömning av frågan, huruvida en sådan bestämmelse som förordas i motionen bör införas. Med hänsyn härtill och lill det ovan redovisade



LU 1983/84:5 y                                                       18

arbetet med ny lagstiftning om viten bör motion 1531 i denna del inte föranleda något initiativ från riksdagens sida,

6. Per-Olof Strindberg, Mona Sainl Cyr, Allan Ekström och Nic Grönvall
(alla m) anser atl den del av utskottets yttrande på s, 14 som börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "alltså avslås" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna ställer sig utskottet avvisande till tanken alt del vilessanktionerade föreläggandel skall kunna omfatta annal än rent fysiska brister. Under remissbehandlingen har sålunda flera instanser ifrå­gasatt om del är möjligt att utfärda föreläggande som inte avser en konkrel och besiämd åtgärd utan som syftar till all uppnå en viss servicenivå, t. ex, tillhandahållande av varmvatten eller utförande av trappstädning. Ett före­läggande av sistnämnda typ skulle behöva beslå under en obestämd tid, eftersom avsikten är att lägenheterna alltid skall ha tillgång lill varmvatten eller all trapporna skall hållas städade. Som närmare utvecklas i proposi­tionen (s. 123) kan också behovel av en sådan utvidgning ifrågasättas när del gäller brisier i servicenivån. När del gäller andra typer av olägenheter som inle har rent fysiska orsaker t, ex, störande medhyresgäster torde som motionärerna framhåller hyresvärden ofta ha eget intresse av att undanröja olägenheten, Inle heller i dessa fall finns del således något behov av utvidgning, I sammanhanget vill utskottet vidare peka på att del kan uppkomma svårigheter i rättstillämpningen om lagrådels uttalande godtas. Om hyresnämnden på ansökan av en hyresgäst förelägger värden all exempelvis vidta åtgärder mot en störande medhyresgäst och hyresvärden till efterkommande av föreläggandet väcker lalan mot den sistnämnda med yrkande all hyresrätten skall vara förverkad, skall domstolen då anse sig bunden av beslulel om föreläggandel eller kan domstolen förklara alt hyresrällen inle är förverkad och har hyresvärden, om hans talan inte skulle bifallas, gjort vad han kan för atl följa föreläggandel?

Sammfattningsvis anser utskottet sålunda all atgärdsföreläggande inle bör få avse annal än fysiska brisier. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 2770 yrkande 4 godkänna.

7. Per-Olof Strindberg, Mona Sainl Cyr, Allan Ekslröm och Nic Grönvall
(alla m) anser att den del av utskoltets yttrande som på s, 15 börjar med
"Motioner om" och slutar med "bör avslås" bort ha följande lydelse;

Enligt utskottets mening är det angeläget alt de instanser som handläg­ger hyresmål har en sammansättning som garanterar all målen avgörs objektivt och opartiskt. Utvecklingen under senare är har emellertid visat atl allmänheten inle längre uppfattar partsrepresentanterna i hyresnämn­derna och bostadsdomstolen som oväldiga och fristående från politiska och korporativa krafter, Etl exempel härpå är de allt vanligare målen där företrädare för Hyresgästernas riksförbund deltar vid avgörande av frågan, huruvida andra hyresgästföreningar skall ges förhandlingsrätt eller inte.



LU 1983/84: Sy                                                       19

Atl hyresnämndernas och bosiadsdomstolens integritet och oberoende i den dömande verksamheten således ifrågasätts är enligt utskottets mening betänkligt och ägnat atl undergräva förtroendet för rättssäkerheten. Ut­skottet vill också i likhet med motionärerna i motion 926 peka på atl parlsrepresentalionen i de aktuella instanserna har en konserverande in­verkan på organisationsslrukluren.

Sammanfattningsvis anser utskottet att starka principiella och sakliga skäl talar för all nuvarande ordning bör ändras i enlighet med förslaget i motionerna 926 och 2115, En sådan reform är av begränsad omfattning och bör kunna ske redan nu utan att resultatet av rältegångsutredningens arbete behöver avvaktas. Förslag till erforderlig lagstiftning bör därför snarasl föreläggas riksdagen. Vad utskotlet anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 926, yrkande 4, och 2115, yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984