Jöräbruksutskottets yttrande
1986/87:2y: ;
om nybyggnation av fiskefartyg som är lämpliga för minröjning
JoU
1986/87:2 y
Till försvarsutskottet ,
Försvarsutskottet har genom beslut den 10 april 1986 berett jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över motion 19.85/86:Fö312 av Göthe Knutson (m) om nybyggnation av fiskefartyg som är lämpliga för minröjning. Med anledning härav får utskottet anföra följande.
I motionen konstateras att fiskefartyg i stor omfattning tagits i anspråk av försvaret som hjälpminsvepare.För minröjning krävs att minsveparen är byggd av trä eller annat,jcke-magnetiskt material. Varje år försvinner ett antal fartyg i minröjningsorganisationen av åldersskäl. Eftersom tillskottet av lämpliga nya fiskefartyg är mycket litet krymper antalet hjälpminsvepare för varje år. Enligt motionen kommer behovet av hjälpminsvepare även i den framtida organisationen att vara betydande. Mot den bakgrunden yrkas i motionen bl. a. att riksdagen uttalar att speciella lån och lånevillkor för fiskerinäringen är nödvändiga för att stimulera till anskaffning av nya fiskefartyg lämpliga för minröjning i krig (yrkande 2). Fiskerilånen för fartygsanskaffning måste ses som en kombinerad insats. De generösare villkor som är nödvändiga för att den svenska fiskeflottan skall hålla modern standard är också nödvändiga för att trygga ett mycket angeläget behov i vårt försvar, anför mofionären.
I den svenska fiskeflottan finns enligt fiskeristyrelsens statistik för närvarande 495 skepp (dvs. fartyg över 12 meters längd). Av dessa är 81 byggda under den senaste tioårsperioden. Uppgifter om hjälpminsvepare ingår icke i fiskeristyrelsens statistik och ej heller uppgifter om i vilket material fartygen är byggda. Det stora flertalet nyare fiskefartyg torde dock vara byggda i stål. Inom fiskeristyrelsen har projekt drivits tidigare i syfte att få fram fiskefartyg av plast som skulle kunna utrustas som hjälpminsvepare (Jfr JoU 1982/83:7 s. 2 ff). Dessa projekt har dock varit mindre framgångsrika. Enligt uppgift från fiskeristyrelsen har överläggningar nyligen ånyo förts, denna gång med ett utländskt skeppsvarv, om konstruktion av fiskefartyg i plast.
Fiskerinäringen erhåller visst statligt stöd. Stödet utgör ett led i fiskeripolitiken.
Målet för fiskeripolitiken som fastställdes år 1978 är att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en ekonomisk och en social standard som är jämförbar med den som erbjuds inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna
1 Riksdagen 1986/87.16 samt. Nr2y
erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. Vidare anges som mål att.fisket JoU 1986/87:2 y
inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna
skall bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestämmas av
möjligheterna till lönsam och stabil avsättning. Hänsyn skall tas till behovet
av sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområden där fisket har stor
regionalpolitisk betydelse.
En del av det statliga stödet lill näringen utgår i form av fiskerilån, lånegaranti och statsbidrag vid förvärv av nytt fiskefartyg eller begagnat fartyg med hög standard. Reglerna härför återfinns i förordningen (1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket. Enligt förordningen lämnas stöd endast till åtgärder som är önskvärda från allmän synpunkt och företagsekonomiskt motiverade. Vid en bedömning av önskvärdheten från allmän synpunkt skall beaktas behovet av en tillfredsställande arbetsmiljö och av sysselsättning i kust- och skärgårdsområden. Nu ifrågavarande stöd lämnas icke till investeringar i de allra största fiskefartygen som kan komma i fråga ' för s. k. varvstöd.
Utskottet ställer sig självfallet positivt till att fartyg som i fredstid nyttjas av fiskerinäringen kan tas ut till militiir användning i krigsorganisationen. Som framgår av den tidigare redogörelsen förs också diskussioner i fiskeristyrelsen om möjligheten att få fram fartyg i material som skulle göra dem lämpliga att utnyttjas som hjälpminsvepare.
Utskottet får vidare betona att det stafiiga stödet till fiskerinäringen är helt grundat i den svenska fiskeripolitiken. Motionärens tes att fiskerilånen måste ses som en kombinerad insats saknar grund i gällande fiskeripolitik.
Utskottet avstyrker således motionen till den del som denna utmynnar i förslag att det nuvarande stödet till yrkesfisket förses med villkor om anpassning av fartygen efter militära krav. Om däremot särskilda stödformer utarbetas för att uppmuntra yrkesfiskarna att anskaffa fartyg i sådana material som gör dem lämpliga att tjänstgöra i krigsorganisationen möter ett sådant förfarande givetvis inga invändningar från jordbruksutskottets sida. Utskottet förutsätter därvid att stödet icke kommer att belasta jordbrukshuvudtiteln.
Stockholm den 21 oktober 1986
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karisson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), John Andersson (vpk) och Leif Marklund (s).
gotab Stockholm 1986 11582