RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:34

DATUM

2023-05-09

TID

11.00–12.10

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2022/23:33.

§ 2

EU:s elmarknadsdesign

Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Liljeberg, Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till dels förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1227/2011 och (EU) 2019/942 för att förbättra unionens skydd mot otillbörlig marknadspåverkan på grossistmarknaden för energi, COM(2023) 147, dels förordning om förordning om ändring av förordningarna (EU) 2019/943 och (EU) 2019/942 samt direktiven (EU) 2018/2001 och (EU) 2019/944 för att förbättra utformningen av unionens elmarknad COM(2023) 148 och faktapromemoria 2022/23:FPM73.

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian:

Regeringen välkomnar på ett övergripande plan kommissionens förslag till reform av utformningen av EU:s elmarknad. Regeringen anser att marknadsmekanismen på elmarknaden har fungerat väl i nuvarande elmarknadsdesign och att de delar av nuvarande elmarknadsdesign som fungerar väl behöver värnas, samtidigt som konsumenter och företag behöver ges bättre möjligheter att kunna stå emot extremt höga och volatila priser vid krissituationer. Exempelvis är det viktigt att i första hand främja en marknadsbaserad utveckling av olika prisstabilitetsinstrument. Den prissäkring som sker på existerande marknader bör värnas vid utformning av nya åtgärder. Det är även viktigt att åtgärder är riktade, baserade på en tillräcklig konsekvensanalys och inte medför onödig administrativ börda för myndigheter och företag.

Regeringen välkomnar ökad tydlighet kring möjligheten att införa direkta prisstöd för prisstabilitet och anser att dessa bör vara frivilliga för medlemsstaterna att införa. Vidare bör långtgående marknadsingripande åtgärder undvikas och en bredare tillämpning av reglerade priser för slutkunder bör övervägas med stor försiktighet. Om särskilda omständigheter föreligger anser regeringen även att överintäkter från överbelastning bör kunna användas för att stödja kunder.

Regeringen anser att all fossilfri elproduktion behövs för att minska Europas importberoende av energi och för att klara klimatomställningen. Vidare anser regeringen att elmarknadsdesignen ska stödja en fortsatt och ökad utbyggnad av fossilfri elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt. Det bör exempelvis inte vara tvingande för medlemsstater att kompensera enskilda kraftslag.

Regeringen anser att det är viktigt att EU:s elmarknadsdesign säkerställer ett robust elsystem och god försörjningstrygghet, något som är allt viktigare med en högre andel väderberoende elproduktion. Regeringen anser att stödsystem för flexibilitet bör värna befintliga marknader och omfatta alla fossilfria alternativ till flexibilitet, inklusive fossilfri elproduktion. Det är viktigt att detta sker i enlighet med statsstödsregelverket och inte riskerar att snedvrida konkurrensen.

Regeringen välkomnar en revidering av REMIT då såväl fysisk som finansiell energimarknad har utvecklats sedan förordningen kom. Regeringen anser att tydliga roller för nationella och européiska aktörer, såväl privata som offentliga, samt ökat samarbete mellan både nationella myndigheter och mellan EU-byråerna ACER och ESMA, är viktiga komponenter för välfungerande elmarknader utan insiderhandel och marknadsmanipulation.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

För att snabbare skydda hushåll och industri från prisvolatillitet på elmarknaden bör det tydligt framgå att marknadsinstrument som differenskontrakt och elköpsavtal ska vara tillgängliga även för befintlig produktion. Det skulle enligt vår mening inte påverka investeringsviljan i ny produktion, men skulle däremot göra det möjligt att på väsentligt kortare tid skapa nytta och stabilitet för kunderna.

Vi anser vidare att den inriktning som finns i kommissionens förslag om att återföra övervinster bör även generellt gälla vid omfattande inbetalningar av s.k. flaskhalsintäkter eller kapacitetsavgifter, som behöver kunna återföras till slutkund. Därutöver bör medlemsstaterna ha uttryckligt stöd för att införa intäktstak vid energikriser i enlighet med den förordning som beslutades under hösten 2022. Definitionerna för kris som uttrycks i förslaget (artikel 66 a) bör enligt vår mening inte bygga på statistik från den nödsituationen som rått på marknaden sedan hösten 2021.

Vi anser därtill att förslaget om att utveckla terminsmarknaden med regionala virtuella knytpunkter som kan täcka flera elområden riskerar att komplicera marknadsdesignen. Den stora stress som elderivatmarknaden utsattes för under 2022 behöver adresseras för att minska risken för fallissemang hos aktörerna och eliminera behov av statliga garantier.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag vill poängtera att elmarknadens konstruktion inte är gynnsam varken för medborgarna, företagen eller klimatet i sin nuvarande form. Jag anser att regeringens ståndpunkt bör vara att produktionskostnaden i medlemsstaterna i större utsträckning måste avspeglas i konsumentpriset som företag och privatpersoner måste betala för den el som produceras i Sverige.

Enligt min mening bör regeringen driva på för en tvåprismodell enligt modellen Sverigepriser eller den s.k. Beken-modellen som separerar den el som exporteras från den inhemska konsumtionen. Endast på det sättet kan vi få acceptans på hemmaplan för den betydande expansion av elproduktionen som krävs för att möta Sveriges ökade behov, samtidigt som den svenska kraftproduktionen bidrar till att tillgodose EU:s ökande efterfrågan på förnybar och billig el till förmån för konkurrenskraft och klimatmål.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens ståndpunkt i andra stycket bör ha följande lydelse:

/…/

Vidare bör långtgående marknadsingripande åtgärder undvikas och en bredare tillämpning av reglerade priser för slutkunder bör övervägas med stor försiktighet. Om särskilda omständigheter föreligger anser regeringen även att överintäkter från överbelastning bör kunna användas för att stödja kunder, men är även positiv till att kompensation ska kunna utdelas till producenter av havsbaserad vindkraft om dessa inte kunnat tilldelas nätanslutning inom given tidsram.

/…/

Jag anser därtill att regeringens ståndpunkt bör kompletteras med ytterligare ett stycke innan det sista stycket enligt följande:

/…/

Vidare är regeringen positiv till att nätföretagen föreslås kontinuerligt publicera tillgänglig nätkapacitet och anser att det är av vikt att den publicerade informationen presenteras på tillräckligt hög upplösningsnivå för att beskriva möjliga anslutningspunkter i både region- och lokalnät, samt att uppgifterna publiceras med tillräckligt hög frekvens.

/…/

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens ståndpunkt i stället bör ha följande lydelse:

Regeringen välkomnar på ett övergripande plan kommissionens förslag till reform av utformningen av EU:s elmarknad. Regeringen anser att marknadsmekanismen på elmarknaden har fungerat väl i nuvarande elmarknadsdesign och att de delar av nuvarande elmarknadsdesign som fungerar väl behöver värnas, samtidigt som konsumenter och företag behöver ges bättre möjligheter att kunna stå emot extremt höga och volatila priser vid krissituationer. Exempelvis är det viktigt att i första hand främja en marknadsbaserad utveckling av olika prisstabilitetsinstrument. Den prissäkring som sker på existerande marknader bör värnas vid utformning av nya åtgärder. Det är även viktigt att åtgärder är riktade, baserade på en tillräcklig konsekvensanalys och inte medför onödig administrativ börda för myndigheter och företag. Det är av största vikt att elmarknadsdesignen stödjer en fortsatt och ökad utbyggnad av förnybar elproduktion, eftersom regeringen anser att det endast är genom en snabbt utökad förnybar energiproduktion som Europa kan minska sitt importberoende av energi och klara klimatomställningen.

Regeringen välkomnar ökad tydlighet kring möjligheten att införa direkta prisstöd för prisstabilitet och anser att dessa bör vara frivilliga för medlemsstaterna att införa. Vidare bör långtgående marknadsingripande åtgärder undvikas och en bredare tillämpning av reglerade priser för slutkunder bör övervägas med stor försiktighet. Regeringen anser även att överintäkter från överbelastning bör kunna användas för att stödja kunder.

Regeringen anser att all förnybar elproduktion behövs för att minska Europas importberoende av energi och för att klara klimatomställningen. Vidare anser regeringen att elmarknadsdesignen ska stödja en fortsatt och ökad utbyggnad av förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt.

Regeringen anser att det är viktigt att EU:s elmarknadsdesign säkerställer ett robust elsystem och god försörjningstrygghet, något som är allt viktigare med en högre andel väderberoende elproduktion. Regeringen anser att stödsystem för flexibilitet bör omfatta alla förnybara alternativ till flexibilitet, inklusive förnybar elproduktion och effektreduktion. Det bör övervägas om det nya målet för efterfrågeflexibilitet och lagring bör vara bindande för varje medlemsstat och inte enbart indikativt. Det är viktigt att detta sker i enlighet med statsstödsregelverket och inte riskerar att snedvrida konkurrensen. Regeringen välkomnar även förslaget att införa möjligheten att upphandla topplastutjämningstjänster.

Regeringen ställer sig bakom förslaget att ge TSO:er möjlighet att ekonomiskt ersätta havsbaserade elproducenter som hindras från att leverera el på grund av begränsningar i elnätet.

Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 3

Svenska ordförandeskapet 2023

Statssekreterare Daniel Liljeberg, Klimat- och näringslivsdepartementet, åtföljd av medarbetare, lämnade information och svarade på frågor om svenska ordförandeskapet 2023.

Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 4

Övriga frågor

C-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om en parlamentarisk tillståndsberedning.

Frågan bordlades.

MP-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om

Energistadgefördraget (ECT).

Frågan bordlades.

§ 5

Ajournering av sammanträdet

Sammanträdet ajournerades mellan kl. 11.25–11.30.

§ 6

Den inre marknaden 30 år

Utskottet överlade med statssekreterare Christian Danielsson, Statsrådsberedningen.

Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande Den inre marknaden 30 år, COM(2023) 162 och faktapromemoria 2022/23:FPM74.

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt som även framgår av faktapromemorian:

Regeringen välkomnar meddelandet och den överblick som ges av arbetet under 30 år med att främja den fria rörligheten av varor, tjänster, personer och kapital i EU. En väl fungerande inre marknad är avgörande för Sveriges och EU:s konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Regeringen anser att den inre marknaden måste fortsätta att stärkas och utvecklas för dess medborgare och företag, där handelshinder minskar och det gemensamma regelverket gynnar konkurrenskraft. Att meddelandet lägger fokus på genomförandet och efterlevnaden av befintliga regler för den inre marknaden, särskilt för att åtgärda hinder för den gränsöverskridande handeln med tjänster ser regeringen mycket positivt på. I sammanhanget är det välkommet att SMET:s roll lyfts fram som ett viktigt instrument för avvärjandet av handelshinder. Betydande är även att den gröna och digitala omställningen lyfts fram i meddelandet eftersom denna behöver stärkas och anpassas till nya förutsättningar, särskilt med beaktande av den tekniska utvecklingen. Regeringen anser att de förslag som kommissionen aviserar behöver konkretiseras och diskuteras vidare med en tidsplan för det fortsatta arbetet. Det är viktigt att hitta synergier med förslagen från meddelandet om EU:s långsiktiga konkurrenskraft (Faktapromemoria FPM75). Uppföljningen som kommissionen föreslår välkomnas, att årligen rapportera och diskutera inre marknadens framsteg både i rådet och Europeiska rådet. Därutöver anser regeringen att det behövs en långsiktig plan och vision för hur den inre marknaden kan fortsätta att vara en stark och hållbar motor för arbetstillfällen, entreprenörskap och hållbar tillväxt under de kommande trettio åren. Det är mycket angeläget att stärka EU:s konkurrenskraft och den inre marknaden för att minska tillväxt- och innovationsklyftan mellan Europa och dess globala konkurrenter.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning ska Sverige agera för att förslagets ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten. Sverige kommer därutöver agera för att uppgifter i största möjliga mån ska finansieras över nationell budget framför EU-budgeten.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi välkomnar kommissionens meddelande och den överblick som ges över arbetet med att främja den fria rörligheten under 30 år. En väl fungerande inre marknad är avgörande för att säkra konkurrenskraften, skapa arbetstillfällen och utveckla den gränsöverskridande handeln. Därför är det positivt att meddelandet fokuserar på arbetet för att fortsatt undanröja handelshinder, stärka efterlevnaden av existerande regler och anpassa den inre marknaden till nya förutsättningar. Dessa aspekter är grundläggande för den fria rörligheten och för genomförandet av såväl den digitala som gröna omställningen.

I arbetet för att stärka Sveriges och EU:s långsiktiga konkurrenskraft spelar immaterialrätten en central roll. För att innovationskraften inom EU ska öka bör det, enligt vår mening, finnas ett större fokus på kunskapsbaserade tillgångar såsom patent, varumärken och upphovsrättigheter. Kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång behöver öka bland små- och medelstora företag samt inom universitets- och högskolevärlden. Därutöver behöver man göra mycket mer, både nationellt och inom EU, för att sätta stopp för allvarliga intrång i immateriella rättigheter. Ytterligare en viktig aspekt är att det immaterialrättsliga skyddet måste anpassas till den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering.

Vi delar kommissionens uppfattning om att EU måste fortsätta ta en ledande roll när det kommer till grön teknik och minskade koldioxidutsläpp. Den inre marknaden är avgörande för EU:s gröna omställning och den cirkulära ekonomin. Av den anledningen vill vi lyfta att hinder för handel med klimatsmarta varor och tjänster på den inre marknaden bör undanröjas. Det handlar bland annat om att stimulera innovation och att minska kostnaderna för att anta nya klimatlösningar.

Slutligen vill vi lyfta att test- och experimentmiljöer kan vara viktiga verktyg för att underlätta utvecklings- och införandeprocesser och öka dynamiken i den inre marknaden.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Enligt min mening behöver arbetsrätt, miljö och klimat sättas framför upprätthållandet av den inre marknaden. Även frågan om jämställdhet är viktig och bör lyftas fram.

Jag anser inte heller att den inre marknaden ska innebära att den nationella marknaden i samhällsbärande områden missgynnas. Tillväxt och vinster kan inte längre vara motorn, då de utgjort ett hinder för en positiv utveckling av arbetstagares löner och för stärkt arbetsrätt.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens ståndpunkt i stället bör ha följande lydelse:

Regeringen välkomnar meddelandet och särskilt att den gröna och digitala omställningen ges en central roll för EU:s framtida konkurrenskraft. Vidare välkomnar regeringen den överblick som ges av arbetet under 30 år med att främja den fria rörligheten av varor, tjänster, personer och kapital i EU. En väl fungerande inre marknad är avgörande för Sveriges och EU:s förutsättningar till en hållbar samhällsutveckling, grön omställning, ekonomisk utveckling och stärkt konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Regeringen anser att den inre marknaden måste fortsätta att stärkas och utvecklas för dess medborgare och företag, genom att driva den gröna omställningen, bidra till målen i Agenda 2030 och säkra klimatmålen. där Handelshinder som försvårar detta måste minska minskar och det gemensamma regelverket ska gynna gynnar konkurrenskraft.

/…/

Det är mycket angeläget att stärka EU:s konkurrenskraft och den inre marknaden för att minska tillväxt- och innovationsklyftan mellan Europa och dess globala konkurrenter. Regeringen ser klimatomställningen och målen i Agenda 2030 som språngbräda och avgörande för att stärka EU:s konkurrenskraft.

Regeringen anser att den inre marknaden ska säkerställa trygga levnadsförhållanden för EU:s befolkning genom att bidra till klimatmålen och Agenda 2030 samt att detta ska göras med god resurshushållning.

/…/

Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 7

EU:s långsiktiga konkurrenskraft

Utskottet överlade med statssekreterare Christian Danielsson, Statsrådsberedningen.

Underlaget utgjordes av kommissionens meddelande EU:s

konkurrenskraft på lång sikt – efter 2030, COM(2023) 168 och faktapromemoria 2022/23:FPM75.

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt som även framgår av faktapromemorian:

Konkurrenskraft är en prioritet för det svenska ordförandeskapet och regeringen har varit pådrivande för att detta initiativ ska tas fram. Det var bl.a. genom svensk försorg som Europeiska rådet den 15 december 2022 inbjöd kommissionen att förbereda en strategi om långsiktig konkurrenskraft och produktivitet. Uppmaningen upprepades vid Europeiska rådets extra möte den 9 februari 2023. Det är mot denna bakgrund välkommet att kommissionen har förberett detta initiativ som riktar ljuset mot de frågor som regeringen vill belysa med prioriteten om konkurrenskraft. Grundläggande handlar det om att EU har halkat efter ekonomiskt under lång tid och att det krävs en strategi och ett medvetet arbete för att sätta unionen på rätt kurs igen. Det är vidare välkommet att kommissionen föreslår en arbetsmetod för att sätta mål och att övervaka och följa upp utvecklingen inom ämnesområden som bedöms vara centrala för konkurrenskraft och produktivitet. När det gäller energiområdet anser regeringen att all fossilfri elproduktion behövs. Regeringen delar synen på vikten av det multilaterala regelbaserade handelssystemet.

Tillsammans med meddelandet om den inre marknaden 30 år utgör initiativet en grund för fortsatta diskussioner om detta tema under våren och framgent. Regeringen anser att meddelandet utgör en bra grund för det fortsatta arbetet med att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi välkomnar kommissionens meddelande för att främja EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Vi vill särskilt understryka att en rättvis handel är en förutsättning för att upprätthålla legitimiteten och acceptansen för frihandel. Det gäller särskilt att konkurrenskraften ska stärka arbetstagares rättigheter och bidra till anständiga arbetsvillkor för arbetstagare runt om i världen.

Vi välkomnar särskilt att kommissionen lyfter kompetensutveckling och omskolning av arbetskraft, ökad integrering av kvinnor och unga på arbetsmarknaden. Här är även satsningar på yrkesutbildning viktig. När det kommer till arbetskraftsinvandringen måste den utformas långsiktigt med fokus på brist på spetskompetens. Vi vill här särskilt lyfta den nordiska modellen med arbetsmarknadsparternas inflytande.

En stärkt social dialog mellan arbetsmarknadens partner skapar goda villkor för de anställda samtidigt som det värnar företagens konkurrenskraft. Därutöver är det viktigt att handelspolitiken är rättvis och bidrar till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030. På så sätt kan EU åstadkomma en mer inkluderande, hållbar och långsiktig konkurrenskraft.

Vidare vill vi understryka, särskilt vad gäller den del av meddelandet som avser finansiering, att EU:s fokus ska vara att stimulera den gröna omställningen och säkerställa den långsiktiga konkurrenskraften snarare än en subventionskapplöpning. Det vore inte bra för ett litet exportberoendeland som Sverige eller för Europas samlade konkurrenskraft. Vägen framåt för att klara den gröna omställningen är enligt vår mening ökad handel, investeringar och teknikutveckling.

Det är vidare positivt att kommissionen lyfter att EU:s försörjning av kritiska råmaterial bör stärkas, inte minst eftersom det är en förutsättning för att lyckas med klimatomställningen. Det är dock viktigt att det pågående lagstiftningsarbetet inom EU inte försämrar villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificeras som kritiska eller strategiska.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Innovation och forskning är drivkraften för det framtida näringslivet, och enligt min mening är det genom dem Sveriges och EU:s konkurrenskraft stärks. Det är också genom dem miljö- och klimatmålen måste mötas. Att dessa är underfinansierade gynnar så klart inte konkurrenskraften. Här i Sverige ser universitet och högskolor över möjligheten att stänga igen lokaler, och minska t.ex. lärarledda lektioner. Denna utveckling är inte gynnsam, i stället måste innovation och forskning stärkas även i kristider.

Det är bra att man ser över tillgången av kritiska råmaterial såsom metaller och mineral. Men om man avser att prospektera efter alla kritiska råmaterial så sker det ingen prioritering. Jag anser att det måste finnas en tydlig plan på vad som behövs och i vilken omfattning. Prioriteringen bör vara att effektivisera användandet av dessa kritiska råmaterial, skapa en mer hållbar produktion så att de totala uttagsvolymerna minskar, skapa krav på och förutsättningar för en hållbar konsumtion inom ramen för en cirkulär ekonomi. Därefter bör jungfrulig utvinning och förädling av metaller och mineral ses över för att ta ansvar för konsumtionen i Sverige och EU. Slutligen vill jag även beröra handeln med tredjeländer. Jag anser att det krävs ett omtag när det gäller handelsavtalen, där värden såsom mänskliga rättigheter, miljö, klimat, jämställdhet, urfolk och arbetares rättigheter prioriteras.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens ståndpunkt i stället bör ha följande lydelse:

Konkurrenskraft är en prioritet för det svenska ordförandeskapet och regeringen har varit pådrivande för att detta initiativ ska tas fram. Det var bl.a. genom svensk försorg som Europeiska rådet den 15 december 2022 inbjöd kommissionen att förbereda en strategi om långsiktig konkurrenskraft och produktivitet. Uppmaningen upprepades vid Europeiska rådets extra möte den 9 februari 2023. Det är mot denna bakgrund välkommet Regeringen välkomnar att kommissionen har förberett detta initiativ som riktar ljuset mot de frågor som regeringen vill belysa med prioriteten av den gröna omställningen för stärkt om konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt att fortsatt höja hållbarhetsstandarder i kombination med administrativ förenkling och smidigare tillståndsprocesser så att arbetet gemensamt bidrar till stärkt livskvalitet för den europeiska befolkningen. För konsumenter världen över är EU en garanti för att de produkter som köps inom unionen är säkra och av hög kvalitet och tillverkade med iakttagande av höga arbets- och miljöskyddsnormer. Detta är en konkurrensfördel för EU och bör därmed ständigt utvecklas. Grundläggande handlar det om att EU har halkat efter ekonomiskt under lång tid och att det krävs en strategi och ett medvetet arbete för att sätta unionen på rätt kurs igen. Det är vidare välkommet att kommissionen föreslår en arbetsmetod för att sätta mål och att övervaka och följa upp utvecklingen inom ämnesområden som bedöms vara centrala för konkurrenskraft och produktivitet. När det gäller energiområdet anser regeringen att all fossilfri elproduktion behövs. Regeringen delar synen på vikten av det multilaterala regelbaserade handelssystemet.

Regeringen noterar EU:s demografiska utmaningar och välkomnar att kommissionen framhåller vikten av att erkänna kompetens och kvalifikationer mellan medlemsländerna och hos tredjelandsmedborgare. Vidare anser regeringen att ett aktivt arbete för ökad jämställdhet och jämlikhet är centralt för att framåt trygga kompetensförsörjningen inom EU.

Regeringen anser att omställningen till en cirkulär ekonomi och ett resurseffektivt samhälle är centralt för EU:s framtida konkurrenskraft. Innovation och forskning är avgörande för att både stärka EU:s konkurrenskraft och för att möta de olika utmaningar EU står inför, inte minst klimatomställningen.

Tillsammans med meddelandet om den inre marknaden 30 år utgör initiativet en grund för fortsatta diskussioner om detta tema under våren och framgent. Regeringen anser att meddelandet utgör en bra grund för det fortsatta arbetet med att stärka EU:s långsiktiga konkurrenskraft.

Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 8

Konkurrenskraftsrådet (KKR)

Statssekreterare Sara Modig, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade

a) återrapport från konkurrenskraftrådets möte den 2 mars 2023

b) information inför rådsmötet den 22 maj 2023.

Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 9

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 11 maj 2023

kl. 10.00.

Vid protokollet

Bibi Junttila

Justeras den 11 maj 2023

Tobias Andersson



NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2022/23:34

§ 1

§ 2

§ 3–5

§ 6–7

§ 8–9

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

X

X

X

X

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.

X

X

X

X

X

Fredrik Olovsson (S)

X

X

Mats Green (M)

X

X

X

X

Monica Haider (S)

X

X

X

X

X

Jessica Stegrud (SD)

X

X

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

X

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

X

X

X

X

Marianne Fundahn (S)

O

O

O

O

O

Josef Fransson (SD)

Isak From (S)

X

X

X

X

Kjell Jansson (M)

Birger Lahti (V)

X

X

O

O

O

Camilla Brodin (KD)

X

X

X

X

X

Eric Palmqvist (SD)

X

X

X

X

X

Elin Söderberg (MP)

X

X

X

X

X

Louise Eklund (L)

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Sara Gille (SD)

O

O

O

O

O

Aida Birinxhiku (S)

X

X

X

X

X

Anna af Sillén (M)

X

X

X

X

X

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

O

O

O

X

X

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Helena Storckenfeldt (M)

Åsa Eriksson (S)

Lars Isacsson (S)

Fredrik Ahlstedt (M)

Lorena Delgado Varas (V)

O

O

X

X

X

Lili André (KD)

O

O

O

O

O

Rickard Nordin (C)

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

Daniel Riazat (V)

Anders Ådahl (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Emma Nohrén (MP)

Jakob Olofsgård (L)

Camilla Mårtensen (L)

Andrea Andersson Tay (V)

Marielle Lahti (MP)

Anette Rangdag (SD)

X

X

X

X

X

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit