RIKSDAGEN

NÄRINGSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:11

DATUM

2022-11-24

TID

10.00–11.10

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2022/23:10.

§ 2

Upphovsrätten på den digitala inre marknaden (NU6)

Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2021/22:278 och motioner.

Utskottet justerade betänkande 2022/23:NU6.

V- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.

C-ledamoten anmälde ett särskilt yttrande.

§ 3

Förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet

Utskottet överlade med statssekreterare Sara Modig, åtföljd av medarbetare från Näringsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, COM(2022) 71 och regeringens överläggningspromemoria (dnr. NU-1.8.4-967-2022/23):

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian:

Regeringen anser att näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling och för många svenska företag är hållbarhetsfrågorna viktiga ur ett konkurrensperspektiv. Ambitionen att söka skapa harmoniserade EU-regler på området istället för det lapptäcke av nationella regler som håller på att uppstå på området är lovvärd. Det behöver dock göras på ett smart sätt och på ett sätt där de administrativa bördorna som direktivet ger upphov till står i proportion till de problem som förslaget tar sikte på.

Därvidlag är regeringen kritisk till delar av kommissionens förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Det är problematiskt att direktivet skulle riskera att leda till betydande ökade administrativa bördor för berörda företag inklusive för små- och medelstora företag som företagen som omfattas har en etablerad affärsrelation med.

För att begränsa dessa driver regeringen att direktivets omfattning och skyldigheter väsentligt begränsas. Regeringen anser att tröskelvärden för antal anställda och omsättning bör höjas så att färre företag omfattas av direktivet. Skyldigheter att upprätta och verkställa due-diligence processer bör begränsas till företagets leverantörskedja i stället för att omfatta hela värdekedjan. Även i övrigt bör företagens skyldigheter enligt direktivet tydliggöras, begränsas och förenklas.

Kommissionens förslag på utformningen av ett civilrättsligt skadeståndsansvar är därtill problematisk. Bedömningen av hur långt företagens ansvar sträcker sig är både oförutsägbart och rättsosäkert. Regeringen anser i första hand att det civilrättsliga skadeståndsansvaret bör utgå från direktivet. Det är positivt att dessa delar har begränsats i rådets förhandlingar och regeringen verkar för att de aktuella bestämmelserna ytterligare snävas in.

Den för nordiska förhållanden välfungerande, välförankrade och flexibla bolagsstyrningsmodellen bör värnas genom att regleringen på området alltjämt förbehålls medlemsstaterna. Det är därför välkommet att bestämmelserna om bolagsstyrning har strukits i det senaste kompromissförslag som föreligger.

Det förefaller finnas förutsättningar för det tjeckiska ordförandeskapet att uppnå sin målsättning att samla en kvalificerad majoritet för en allmän riktlinje. För att fortsatt kunna driva på för ett direktiv som så bra som möjligt motsvarar svenska synpunkter, framför allt när det gäller de administrativa bördorna för de företag som omfattas, anser regeringen att Sverige bör ställa sig bakom en allmän riktlinje om en sådan verkligen aktualiseras. På så sätt säkerställs bästa möjliga utgångspunkt för att värna svenska intressen i det fortsatta förhandlingarna.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi menar att näringslivet har en viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling och bidrar redan i dag i stor utsträckning till lösningar för ökad hållbarhet. För många svenska företag är hållbarhetsfrågorna viktiga ur ett konkurrensperspektiv.

Harmoniserade regler på området har fördelar i förhållande till en splittrad nationell regelgivning och kan bidra till konkurrensneutralitet och rättssäkerhet för företag på den inre marknaden. För att uppnå dessa mål är det av stor betydelse att regelverket också omfattar företag från tredje land som verkar på den inre marknaden.

Det är viktigt att syftet med direktivet uppnås så effektivt som möjligt. Krav och åtgärder ska vara proportionerliga och ändamålsenliga och exempelvis inte hamna i strid med svenska principer inom civilrätten. Direktivet får inte heller medföra oproportionerliga kostnad eller administrativ börda för svenska förtag och särskild hänsyn ska i sammanhanget tas till små och medelstora företag. De föreslagna tröskelvärdena för antal anställa och omsättning kan accepteras. Företagens skyldigheter enligt direktivet bör så lång som möjligt tydliggöras och förenklas.

Den för nordiska förhållanden väl fungerande bolagsstyrningsmodellen värnas genom att regleringen förbehålls medlemsstaterna.

Vi menar att det är viktigt att de delar i förslaget som ger fackföreningar och andra arbetstagarrepresentanter en roll i arbetet värnas i de fortsatta förhandlingarna.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag ser framemot implementeringen av direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, och tror att det kommer att stärka svenska företags konkurrensfördelar både i EU:s inre marknad och globalt. Flera svenska företag har krävt införandet av ett direktiv som innefattar mänskliga rättigheter och miljö. Regelverket ska syfta till att skapa harmoniserade regler, konkurrensneutralitet och rättssäkerhet för företag på EU:s inre marknad.

Regelverket bör även omfatta företag från tredje land som verkar på den inre marknaden under samma villkor som EU:s företag. Tröskeln bör likställas. Genom att ge tredjeländers företag konkurrensfördelar så underminerar man möjligheten för EU:s företag, som respekterar mänskliga rättigheter och miljömål, att skapa konkurrensfördelar och på det sättet driva fram arbetet för detta även på global nivå.

Det finns en oro kring den administrativa bördan och det är viktigt att medlemsländerna skapar strukturer och transparens som minskar företagens administrativa bördor generellt. Mänskliga rättigheter och miljömål får dock inte betraktas som hinder utan det är snarare ett sätt att modernisera och utveckla näringslivet. Regelverket bör ta hänsyn till företagens storlek men i bemärkelsen av information och rapportering.

Det är positivt att det föreslagna direktivet innefattar hållbarhetsrapportering och andra relaterade EU-förordningar för bl.a. den gröna taxonomin, hållbarhetsrelaterade upplysningar inom den finansiella tjänstesektorn, och konfliktmineraler samt förslagen om en ny batteriförordning och förordning mot avskogning. Det är även positivt att ambitionen i den gröna given och kommissionens arbete för att öka takten i klimatomställningen och omställningen till en cirkulär ekonomi beaktas.

Jag ser positivt på att internationella standarder för näringsverksamhet, särskilt FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag har beaktats i förslaget men anser att detta bör stärkas och tydliggöras ytterligare. Vidare bör alla företag och hela värdekedjan omfattas oavsett sektor eller storlek samt finanssektorn, men med en enklare version för små företag. Även förslagen om avslutande av affärsrelationer bör stärkas för att säkerställa mänskliga rättigheter. Det är grundläggande för regeringen att regelverket utgår från en riskbaserad analys och vedertagna begrepp och pro-cesser som företag redan använder för att genomföra tillbörlig aktsamhet i enlighet med de internationella instrumenten i sin verksamhet och sina värdekedjor. Direktivet bör utformas i enlighet med FN-principerna och begrepp som öppnar upp för tolkningar och därmed motverkar harmonisering bör undvikas, det gäller t ex ”etablerade affärsrelationer” kontraktsförsäkran med leverantörer och tredjepartsverifikation istället för egen due diligence. Dessutom behöver arbetstagarnas ställning liksom perspektivet om jämställdhet i arbetslivet lyftas, och stärkas, genderanalys bör ingå i due diligence, och arbetstagarorganisationernas och civilsamhällets roll bli tydligare.

Annex 1 till förslaget listar konventioner som ska omfattas av direktivet. Jag anser att det bör utökas med Parisavtalet och även andra miljökonventioner (t.ex. marint skydd, luftföroreningar och oljeutsläpp) samt ILO 169 och FN:s deklaration om människorättsförsvarare.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Jag anser att regeringens ståndpunkt bör vara följande:

Regelverket ska syfta till att skapa harmoniserade regler, konkurrensneutralitet och rättssäkerhet för företag på EU:s inre marknad. Regelverket bör även omfatta företag från tredje land som verkar på den inre marknaden. Regeringens utgångspunkt är att det ska föreligga samstämmighet mellan regelverken inom EU. Regelverket bör beakta det föreslagna direktivet om hållbarhetsrapportering och andra relaterade EU-förordningar för bl.a. den gröna taxonomin, hållbarhetsrelaterade upplysningar inom den finansiella tjänstesektorn, och konfliktmineraler samt förslagen om en ny batteriförordning och förordning mot avskogning. Även ambitionen i den gröna given och kommissionens arbete för att öka takten i klimatomställningen och omställningen till en cirkulär ekonomi bör beaktas. Direktivets skyldigheter bör ställas som krav vid offentlig upphandling och kreditgivning.

Regeringen ser positivt på att internationella standarder för näringsverksamhet, särskilt FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag har beaktats i förslaget men anser att detta bör stärkas ytterligare. T.ex. bör kraven på due diligence, konsultationer, tillgång till rättvisa, klagomålsfunktion, bevisbörda och gottgörelse vara i enlighet med FN:s principer. Vidare bör alla företag och hela värdekedjan omfattas oavsett sektor eller storlek samt finanssektorn, men med en enklare version för små företag. Även förslagen om avslutande av affärsrelationer bör stärkas för att säkerställa mänskliga rättigheter. Det är grundläggande för regeringen att regelverket utgår från en riskbaserad analys och vedertagna begrepp och processer som företag redan använder för att genomföra tillbörlig aktsamhet i enlighet med de internationella instrumenten i sin verksamhet och sina värdekedjor. Direktivet bör utformas i enlighet med FN-principerna och begrepp som öppnar upp för tolkningar och därmed motverkar harmonisering bör undvikas, det gäller t ex ”etablerade affärsrelationer” kontraktsförsäkran med leverantörer och tredjepartsverifikation istället för egen due diligence. Vidare bör systemet med ekonomiska sanktioner harmoniseras med ändamålsenliga intervall som leder till att FN-principerna följs. Dessutom behöver arbetstagarnas ställning liksom perspektivet om jämställdhet i arbetslivet lyftas, och stärkas, genderanalys bör ingå i due diligence, och arbetstagarorganisationernas och civilsamhällets roll bli tydligare.

Annex 1 till förslaget listar konventioner som ska omfattas av direktivet. Det bör utökas med Parisavtalet och även andra miljökonventioner (t.ex. marint skydd, luftföroreningar och oljeutsläpp) samt ILO 169 och FN:s deklaration om människorättsförsvarare.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 4

Konkurrenskraftsrådet (KKR)

Statssekreterare Sara Modig, åtföljd av medarbetare från Näringsdepartementet, lämnade

a) återrapport från rådsmöte den 29 september 2022

b) information inför rådsmötet den 1 december 2022

c) information inför det kommande svenska ordförandeskapet 2023.

Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli.

§ 5

Utskottets arbete med uppföljning, utvärdering, forsknings- och framtidsfrågor

Sekretariatschef Thomas Larue, Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat (RUFS), lämnade information om utskottets arbete med uppföljning, utvärdering, forsknings- och framtidsfrågor.

§ 6

Arbetsgrupp för uppföljning, utvärdering, forsknings- och framtidsfrågor

Utskottet beslutade att för valperioden inrätta en arbetsgrupp bestående av en ledamot per parti för att hantera frågor om uppföljning, utvärdering, forsknings- och framtidsfrågor.

§ 7

Inkomna EU-dokument

Anmäldes sammanställning över inkomna EU-dokument.

§ 8

Fråga om överläggning med regeringen

Utskottet beslutade att överlägga med regeringen dels om krisinstrument för den inre marknaden och tillhörande omnibusrättsakter, COM(2022) 459, COM(2022) 461 och COM(2022) 462, dels om förordning om förbud mot produkter som tillverkats genom tvångsarbete, COM(2022) 453.

§ 9

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 29 november 2022

kl. 11.00.

Vid protokollet

Bibi Junttila

Justeras den 29 november 2022

Tobias Andersson



NÄRINGSUTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1

till protokoll

2022/23:11

§ 1–2

§ 3–10

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

LEDAMÖTER

Tobias Andersson (SD), ordf.

X

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf.

Fredrik Olovsson (S)

X

X

Mats Green (M)

X

X

Monica Haider (S)

X

X

Jessica Stegrud (SD)

X

X

Mattias Jonsson (S)

X

X

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

X

O

Marianne Fundahn (S)

Alexander Christiansson (SD)

Isak From (S)

X

X

Kjell Jansson (M)

X

X

Birger Lahti (V)

O

O

Camilla Brodin (KD)

Eric Palmqvist (SD)

X

X

Elin Söderberg (MP)

X

X

Louise Eklund (L)

X

X

SUPPLEANTER

Josef Fransson (SD)

Aida Birinxhiku (S)

X

X

Anna af Sillén (M)

O

X

Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

O

O

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Per-Arne Håkansson (S)

Helena Storckenfeldt (M)

Åsa Eriksson (S)

Mattias Eriksson Falk (SD)

Lars Isacsson (S)

Erik Ottoson (M)

Lorena Delgado Varas (V)

X

X

Lili André (KD)

X

X

Rickard Nordin (C)

X

X

Helena Gellerman (L)

Linus Lakso (MP)

Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Ulf Lindholm (SD)

Daniel Riazat (V)

Niels Paarup-Petersen (C)

Dan Hovskär (KD)

Cecilia Engström (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Emma Nohrén (MP)

Jakob Olofsgård (L)

Camilla Mårtensen (L)

Marielle Lahti (MP)

Anette Rangdag (SD)

X

X

N = närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = omröstning med rösträkning

O = ledamöter som närvarande men inte deltagit