Finansutskottet

Protokoll

Utskottssammanträde 2022/23:9

Datum

2022-10-27

Tid

kl. 10.30-10.58

Närvarande

Se bilaga 1

§ 1

EU:s årsbudget 2023

Utskottet överlade med statssekreteraren Johanna Lybeck Lilja, åtföljd av medarbetare från finansdepartementet.

Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr. 718-2022/23).

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2).

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

§ 2

Översyn av EU:s budgetförordning

Utskottet överlade med statssekreteraren Johanna Lybeck Lilja, åtföljd av medarbetare från finansdepartementet.

Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr. 718-2022/23).

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 3).

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.


§ 3

Ändring i bestämmelser om avgifter för årlig revision (FiU1y)

Utskottet fortsatte beredningen av yttrande till konstitutionsutskottet över framst. 2021/22:RR6.

Utskottet justerade yttrande 2022/23:FiU1y.

§ 4

Riksrevisorns årliga rapport 2022 (FiU9)

Utskottet fortsatte behandlingen av redog. 2021/22:RR5.

Utskottet justerade betänkande 2022/23:FiU9.

§ 5

Medgivande för Riksbanken att ingå avtal om lån till Internationella valutafonden (FiU8)
Utskottet fortsatte behandlingen av framst. 2021/22:RB3.

Ärendet bordlades.


§ 6

Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna (FiU13)
Utskottet fortsatte behandlingen av skr. 2021/22:248.

Ärendet bordlades.

§ 7

Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FiU15)
Utskottet fortsatte behandlingen av proposition 2021/22:251 och motion.

Ärendet bordlades.

§ 8

Kommissionens arbetsprogram 2023
Utskottet behandlade frågan om yttrande till utrikesutskottet över Kommissionens arbetsprogram 2023, COM(2022) 548.

Utskottet beslutade att inte yttra sig.

§ 9

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2022/23:4, 5, 6, 7, 8.

§ 10

Övrigt

Utskottet fortsatte behandlingen av tidigare bordlagt förslag från V-ledamoten till utskottsinitiativ om retroaktiv indexering för att möta inflationen.

Ordförande konstaterade att det inte fanns stöd för förslaget till utskottsinitiativ.

§ 11

Nästa sammanträde

Tisdag 8 november kl. 11.00

Edward Riedl

Justeras den 8 november


Närvaro och voteringsförteckning Bilaga 1 till protokoll 2022/23:9

§1-11

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Oscar Sjöstedt (SD)

Gunilla Carlsson (S)

Edward Riedl (M) ordförande

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

Björn Wiechel (S)

X

Vakant (M)

Ingela Nylund Watz (S)

X

Charlotte Quensel (SD)

X

Adnan Dibrani (S)

X

Jan Ericson (M)

X

Ali Esbati (V)

X

Vakant (KD)

Martin Ådahl (C)

X

David Perez (SD)

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

Carl B Hamilton (L)

X

Suppleanter

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

Eva Lindh (S)

X

Adam Reuterskiöld (M)

Joakim Sandell (S)

O

Josef Fransson (SD)

Hanna Westerén (S)

Boriana Åberg (M)

Mathias Tegnér (S)

Ulf Lindholm (SD)

Peder Björk (S)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Hans Eklind (KD)

X

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Cecilia Rönn (L)

Linus Lakso (MP)

Oliver Rosengren (M)

X

Ida Gabrielsson (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Magnus Jacobsson (KD)

Larry Söder (KD)

Elin Söderberg (MP)

Juno Blom (L)

Anna Starbrink (L)

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande


Bilaga 2 till protokoll 2022/23:9

Förslag till svensk ståndpunkt

Regeringen verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Målet innebär att regeringen ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär också strikt budgetdisciplin, d.v.s. att verka för en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och därmed den svenska avgiften till EU. Det övergripande målet i arbetet med 2023 års EU-budget är därmed, liksom tidigare år, att nå en så restriktiv budget som möjligt som med god marginal ryms inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027.

Otillräckliga marginaler riskerar att leda till krav på utnyttjande av särskilda instrument som leder till utgifter utöver budgetramen. Det lämnar heller inga möjligheter att omhänderta och finansiera oförutsedda händelser inom givna ramar, vilket är problematiskt.

Åtaganden bör begränsas så att det finns utrymme för oförutsedda åtaganden under det löpande budgetåret. Det är också viktigt att åtaganden begränsas för att inte ytterligare underblåsa den stora mängden utstående åtaganden, reste à liquider (RAL) som kommer att påverka medlemsstaternas avgifter under kommande år. Åtagandenivån för 2023 bör därför skapa utrymme för att möjliggöra att betala redan ingångna åtaganden.

Betalningsanslagen ska baseras på realistiska och väl underbyggda och verifierade prognoser och spegla tidigare genomförande. Avbetalning av RAL måste alltid baseras på ett konstaterat behov. Utöver detta krävs ytterligare marginaler för att skapa beredskap för andra oförutsedda utgifter under det löpande budgetåret.


Bilaga 3 till protokoll 2022/23:9

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens övergripande intention att förenkla och tydliggöra budgetförordningen, som tidigare kommunicerats i fakta-pm (2021/22:FPM103). Regeringen välkomnar också förslag som främjar transparenta och förutsebara regelverk och en minskad administrativ börda.

Regeringen anser att revideringen i huvudsak bör användas till tekniska ändringar, till att EU-budgeten på ett bättre sätt kan uppnå önskade resultat och hur genomförandet kan effektiviseras och förenklas samt till att förordningen kan anpassas till andra, redan beslutade förordningar på olika sakområden.

Regeringen avser verka för att principerna om sund ekonomisk förvaltning ska vara styrande för budgetförordningens utformning och att förslagen ska vara ändamålsenliga samt främja ett ändamålsenligt och effektivt budgetgenomförande.

Regeringens ståndpunkt är att förvaltningen ska ha tillgång till ändamålsenliga riskbedömningsverktyg, men att resurserna ska användas effektivt. Regeringen har därför verkat för att det ska vara upp till varje medlemsstat att besluta om vilka system som används. Regeringen bedömer preliminärt att det är viktigt att värna kostnadseffektiva system, men att det är viktigt att beakta förhandlingsläget och att det också finns fördelar med gemensamma europeiska system för att kunna beivra brott och fusk i hela EU.

Regeringen anser att revideringen av budgetförordningen inte ska användas för att möjliggöra ökade utgifter på EU-budgeten eller för att luckra upp utgiftstakens begränsande funktion.

Regeringen är skeptisk till att möjliggöra avsteg från principen om att negativa inkomster inte får förekomma i EU-budgeten, vilken framgår av artikel 48 budgetförordningen. Regeringen vill samtidigt värna kommissionens kapacitet att agera som en stark aktör mot lagstiftningsbrott på den inre marknaden.