RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:7

DATUM

2023-10-19

TID

07.45 – 09.00

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Förslag till rådets förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2024 och om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 492, Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 147-2023/24) och regeringens (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) kommenterade dagordning.

Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2).

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3.

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Jordbruks- och fiskeråd 23 – 24 oktober 2023

Landsbygdsminister Peter Kullgren med medarbetare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 23 – 24 oktober 2023.

§ 3

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att ställa in sammanträdet tisdagen den 24 oktober 2023.

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 26 oktober 2023 kl. 10.00.

Vid protokollet

Justeras den 26 oktober 2023

Emma Nohrén



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2023/24:7

§ 1

§ 2 – 3

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

-

-

Martin Kinnunen (SD)

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

-

-

John Widegren (M)

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

-

-

Tomas Kronståhl (S)

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

Kajsa Fredholm (V)

-

-

Stina Larsson (C)

O

O

Beatrice Timgren (SD)

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

X

X

Johanna Hornberger (M)

Sofia Skönnbrink (S)

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

X

Daniel Bäckström (C)

O

-

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

X

X

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

X

X

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2023/24:7

Överläggning den 19 oktober 2023 om kommissionens förslag till förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2024 och om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

Preliminär svensk ståndpunkt:

Kommenterad dagordning
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer.

I linje med angivna ståndpunkter i faktapromemoria 2023/24:FPM3 Förslag till förordning om fiskemöjligheter i Östersjön anser regeringen att Sverige bör verka för försiktigt satta fiskemöjligheter, så att fiskbeståndet ges möjlighet till återhämtning, i enlighet med den fleråriga planen. Regeringen anser att förslaget i delar kan behöva justeras i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket och den råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion.

Regeringen kommer att verka för att regeringens övergripande målsättning återspeglas i den slutliga kompromissen.

Överläggningspromemoria
Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Därtill ska de bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem. Fiskbeståndet bör stärkas samtidigt som ett långsiktigt hållbart småskaligt fiske värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin och Agenda 2030.

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringens utgångspunkt är att läget för flera fiskbestånd, däribland Östersjötorsken och Östersjösillen, är allvarligt. Regeringen stödjer kompletterande åtgärder som är i linje med Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön. Därtill anser regeringen att åtgärder ska vara ändamålsenliga och grundas på vetenskapliga råd. Regeringen analyserar fortfarande detaljerna i kommissionens förslag inklusive en djupare analys avseende förslagets effekter för havsmiljön, bestånden och de svenska fiskerinäringarna. Regeringen anser att förslaget inte oproportionerligt ska drabba det svenska lokala kustnära fisket och råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion. Detta i syfte att långsiktigt möjliggöra det hållbara fisket för humankonsumtion och värna Östersjöns ekologiska balans genom livskraftiga fiskbestånd. Givet beståndssituationen för torsk stödjer regeringen åtgärder för skydd av torskens lek, och anser att utformningen ska återspegla bästa tillgängliga vetenskap och omfatta de djup där torsk potentiellt leker samtidigt undvika de negativa effekterna för det svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk i områden och djup där torsk inte leker. Regeringen anser att regleringen av fiskemöjligheterna för lax bör utformas och fiskemöjligheter fastställas på en nivå som medger ett fortsatt hållbart fiske på de hållbara laxbestånden och odlad lax samtidigt som skyddet för de svaga laxbestånden ökas ytterligare och förekomst av laxsjukdomar beaktas.

När det gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och det faktum att fritidsfisket i betydande omfattning bidrar till fiskedödligheten för dessa bestånd anser regeringen att det för närvarande finns ett mervärde i att reglera fritidsfisket av torsk och lax i vissa områden i Östersjön inom ramen för denna förordning.

När det gäller kontroll och efterlevnad konstaterar regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt element för att säkerställa ett hållbart fiske och understryker vikten av att fiskets aktörer konkurrerar på lika villkor genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen anser således att det är angeläget att medlemsstaterna kommer till rätta med de fall av bristfällig regelefterlevnad som påträffas och stödjer att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EU:s fiskerikontrollmyndighet (EFCA) fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå hållbart fiske.

Sverige bör verka för försiktigt satta fiskemöjligheter, så att fiskbeståndet ges möjlighet till återhämtning, i enlighet med den fleråriga planen. I ljuset av avsaknad av förslag på fiskemöjligheter för de flesta av bestånden i Östersjön samt avsaknad av en konsekvensanalys behöver en komplettering av EU-kommissionens förslag komma innan en slutlig position från regeringen kan beslutas. Regeringen anser att förslaget i delar kan behöva justeras i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket och den råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion.


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2023/24:7

Kommissionens förslag till förordning om fastställande av fiskemöjligheterna för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd i Östersjön för 2024 och om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller vissa fiskemöjligheter i andra vatten

S- och C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Förslag på tillägg till den svenska ståndpunkten:
Regeringen avser följa kommissionens förslag men samtidigt verka för ett undantag för det småskaliga kustnära fisket efter sill/strömming i Östersjön, Bottenhavet samt Bottniska viken.

Regeringen kommer att verka för att felrapporteringen ska stävjas och fiskerikontrollerna ska öka.

Regeringen ska verka för att bifångster av sill/strömming vid fiske efter skarpsill kraftigt ska minska.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverige bör som miniminivå ställa sig bakom kommissionens förslag men verka för att skärpa förslagen för att stärka bestånden. Undantag bör göras för att tillåta det småskaliga, kustnära fisket att fortsätta, men det industriella blandfisket på sill och skarpsill för fiskmjöl måste stoppas. Det är nödvändigt att ekosystemansatsen tillämpas och försiktighetsprincipen är utgångspunkten för ett hållbart fiske.

Sverige bör verka för nollkvoter för torskbestånden. Kommissionen har i dessa delar föreslagit en bifångstkvot, men att det riktade fisket förbjuds. Det är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. När det gäller skarpsill bör Sverige verka för att stänga det industriella fisket då detta innebär att betydande mängder sill/strömming fångas som bifångst eller felrapporteras. Utan minskat skarpsillsfiske kan sillen inte skyddas. Bifångstkvoter för sill/strömming bör minskas för att främja sillens återhämtning.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett sätt som är förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende. Därtill ska de bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem. Fiskbeståndet bör stärkas samtidigt som ett långsiktigt hållbart småskaligt fiske värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin och Agenda 2030.

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten och att den fleråriga Östersjöplanen för torsk, sill och skarpsill ska tillämpas för de bestånd som omfattas av planen.

Regeringens utgångspunkt är att läget för flera fiskbestånd, däribland Östersjötorsken och Östersjösillen, är mycket allvarligt. Regeringen stödjer kompletterande åtgärder som är i linje med Östersjöplanen för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön. Därtill anser regeringen att åtgärder ska vara ändamålsenliga och grundas på vetenskapliga råd. Kommissionen har lagt ett förslag som följer den fleråriga förvaltningsplanen och som även ICES lyfter i sin rådgivning. Kommissionens förslag bör följas, dock kan vissa undantag ges för småskaligt kustnära fiske till humankonsumtion. Regeringen analyserar fortfarande detaljerna i kommissionens förslag inklusive en djupare analys avseende förslagets effekter för havsmiljön, bestånden och de svenska fiskerinäringarna. Regeringen anser att förslaget inte oproportionerligt ska drabba det svenska lokala kustnära fisket och råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion. Detta i syfte att långsiktigt möjliggöra det hållbara fisket för humankonsumtion och värna Östersjöns ekologiska balans genom livskraftiga fiskbestånd.

I artikel 4.6 i MAP, står att ”Fiskemöjligheterna ska under alla omständigheter fastställas på ett sätt som säkerställer att sannolikheten är mindre än 5 % för att lekbeståndets biomassa understiger B lim”. Det vetenskapliga underlaget visar att man även vid nollkvot 2024 inte med 95% säkerhet kommer nå Blim för sill. Givet det allvarliga läget för sillbestånden bör därför även skarpsill ges nollkvot eller nära noll för att undvika bifångster av sill. Regeringen bör reglera fiskemöjligheter i svenska vatten så att småskaligt kustnära fiske för humankonsumtion ges företräde och att storskaligt industrifiske förbjuds. Sverige bör verka för att förbjuda industrifiske i hela Östersjön. Vidare ska regeringen agera kraftfullt mot fusk och felrapporteringar och utöka fiskerikontrollen.

Givet beståndssituationen för torsk stödjer regeringen åtgärder för skydd av torskens lek, och anser att utformningen ska återspegla bästa tillgängliga vetenskap och omfatta de djup där torsk potentiellt leker samtidigt undvika de negativa effekterna för det svenska småskaliga kustnära fisket efter andra arter än torsk i områden och djup där torsk inte leker. Regeringen ser mycket allvarligt på de bifångster av torsk som ministerrådet beslutat om år efter år, och som bidrar till en successiv försvagning av ett redan mycket svagt bestånd. Förra årets bifångstkvot på den västra torsken uppskattades exempelvis uppgå till så mycket som omkring en fjärdedel av lekbiomassan. Det finns heller inget stöd i den fleråriga förvaltningsplanen att tillåta bifångster på sköra bestånd, detta framkommer av artikel 4.6. Den vetenskapliga rådgivningen slår vidare fast att det finns fiskeredskap som mycket framgångsrikt minskar bifångsterna av torsk, men att dessa inte används. Regeringen anser att bifångster av torsk ska villkoras med att sådana fiskeredskap används.

Regeringen anser att regleringen av fiskemöjligheterna för lax bör utformas och fiskemöjligheter fastställas på en nivå som medger ett fortsatt hållbart fiske på de hållbara laxbestånden och odlad lax samtidigt som skyddet för de svaga laxbestånden ökas ytterligare och förekomst av laxsjukdomar beaktas.

När det gäller fritidsfiske anser regeringen generellt att reglering av fritidsfiske i första hand är varje medlemsstats ansvar och att EU-lagstiftning på detta område endast bör övervägas i specifika fall och om den kan tillföra mervärde. Givet beståndssituationen för vissa av Östersjöns bestånd och det faktum att fritidsfisket i betydande omfattning bidrar till fiskedödligheten för dessa bestånd anser regeringen att det för närvarande finns ett mervärde i att reglera fritidsfisket av torsk och lax i vissa områden i Östersjön inom ramen för denna förordning.

När det gäller kontroll och efterlevnad konstaterar regeringen att regelefterlevnaden är ett viktigt element för att säkerställa ett hållbart fiske och understryker vikten av att fiskets aktörer konkurrerar på lika villkor genom att kontrollkraven uppfylls på ett likvärdigt sätt i medlemsstaterna. Regeringen anser således att det är angeläget att medlemsstaterna kommer till rätta med de fall av bristfällig regelefterlevnad som påträffas och stödjer att medlemsstaterna tillsammans med kommissionen och EU:s fiskerikontrollmyndighet (EFCA) fortsätter sitt arbete i syfte att uppnå hållbart fiske.

Sverige bör verka för försiktigt satta fiskemöjligheter, så att fiskbeståndet ges möjlighet till återhämtning, i enlighet med den fleråriga planen. I ljuset av avsaknad av förslag på fiskemöjligheter för de flesta av bestånden i Östersjön samt avsaknad av en konsekvensanalys behöver en komplettering av EU-kommissionens förslag komma innan en slutlig position från regeringen kan beslutas. Regeringen anser att förslaget i delar kan behöva justeras i syfte att mildra de negativa effekterna för det svenska lokala kustnära fisket och den råvaruförsörjning till den svenska beredningsindustrin som har som syfte att leverera produkter till humankonsumtion.