Finansutskottet

Protokoll

Utskottssammanträde 2022/23:34

Datum

2023-02-21

Tid

kl. 11.00-12.06

Närvarande

Se bilaga 1

§ 1

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet, informerade utskottet.

Ledamöternas frågor besvarades.

§ 2

Ändrade regler för att främja central clearing inom EU
Utskottet överlade med statssekreterare Johan Almenberg, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet.

Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria och PPT-presentation (dnr. 718-2022/23).

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian och PPT-presentationen. (bilaga 2).

Ledamöternas frågor besvarades.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

§ 3

Noteringsakten

Utskottet överlade med statssekreterare Johan Almenberg, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet.

Underlaget utgjordes av Regeringskansliets faktapromemoria och PPT-presentation (dnr. 718-2022/23).

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian (bilaga 3).

Ledamöternas frågor besvarades.

Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

§ 4

Sveriges ordförandeskap i EU 2023

Statssekreteraren Johan Almenberg, åtföljd av medarbetare från Finansdepartementet, informerade utskottet.

Ledamöternas frågor besvarades.

§ 5

Anmälningar
Kanslichefen påminde om utskottets besök på Riksbanken 22 februari.

§ 6

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll nr 2022/23:33.

§ 7

Extra ändringsbudget för 2023 – Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter (FiU33)
Utskottet fortsatte behandlingen av prop. 2022/23:58 och motioner.

Utskottet justerade betänkande 2022/23:FiU33.

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.

§ 8

Övrigt

V-ledamoten anmälde ett förslag till utskottsinitiativ (bilaga 4).

Förslaget bordlades.

§ 9

Nästa sammanträde

Torsdag 23 februari kl. 10.30

Vid protokollet

Fanny Flyborg

Justeras av Edward Riedl 23 februari


Närvaro och voteringsförteckning Bilaga 1 till protokoll 2022/23:34

§ 1-9

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Oscar Sjöstedt (SD)

X

Gunilla Carlsson (S)

Edward Riedl (M) ordförande

X

Mikael Damberg (S) vice ordförande

X

Dennis Dioukarev (SD)

X

Björn Wiechel (S)

X

Ida Drougge (M)

X

Ingela Nylund Watz (S)

X

Charlotte Quensel (SD)

X

Adnan Dibrani (S)

X

Jan Ericson (M)

X

Ali Esbati (V)

Hans Eklind (KD)

X

Martin Ådahl (C)

X

David Perez (SD)

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

Carl B Hamilton (L)

X

Suppleanter

Mattias Eriksson Falk (SD)

O

Eva Lindh (S)

Adam Reuterskiöld (M)

O

Joakim Sandell (S)

Josef Fransson (SD)

Hanna Westerén (S)

X

Emma Ahlström Köster (M)

Fredrik Olovsson (S)

Ulf Lindholm (SD)

Peder Björk (S)

Lars Beckman (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Yusuf Aydin (KD)

O

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Cecilia Rönn (L)

O

Linus Lakso (MP)

Oliver Rosengren (M)

Ida Gabrielsson (V)

X

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

Katarina Luhr (MP)

Elin Söderberg (MP)

Juno Blom (L)

Anna Starbrink (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzalez Westling (V)

Marielle Lahti (MP) extra suppleant

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande


Bilaga 2

Regeringens ståndpunkt

Regeringen är positiv till att analysera och hantera finansiella stabilitetsrisker

förknippade med central clearing mot bakgrund av centrala motparters

betydelse för det finansiella systemet. Det är viktigt att regelverken ger

förutsättningar att hantera risker som kan uppstå genom förändringar på

marknaderna. Kommissionens målsättning att stärka konkurrenskraften hos

centrala motparter inom EU är i linje med Sveriges prioriteringar under EU-ordförandeskapet.

Regeringen anser att åtgärder som i praktiken innebär krav på att flytta

clearing till EU från tredjeland behöver baseras på tydligt identifierade

stabilitetsrisker och gedigen konsekvensanalys. Kravet på aktivt konto kommer enligt kommissionen att leda till kostnader för europeiska marknadsaktörer. Det är angeläget att EU-baserade aktörers konkurrenskraft inte försämras eller att nya finansiella

stabilitetsrisker skapas. Det är också viktigt att mandat för Esma och

kommissionen är väl avvägda och tydligt avgränsade när det gäller tekniska

tillsynsstandarder och andra delegerade akter.

Regeringen är positiv till att effektivisera och stärka tillsynsregelverket. Nya

eller förändrade uppgifter för behöriga myndigheter bör dock vara väl

avvägda, ha ett tydligt mervärde och en tydlig ansvarsfördelning samt inte

skapa onödig administrativ börda för berörda parter. Detta gäller även

inrättandet av nya organ. Regeringen är tveksam till om samtliga

tillsynsförslag uppfyller dessa kriterier. Regeringen anser vidare att det

slutgiltiga tillsynsansvaret bör kvarstå på nationell nivå för att motsvara

ansvaret för krishantering.

Regeringen välkomnar att förslagen beaktar lärdomar från den senaste tidens

utveckling på energiderivatmarknaderna och ser positivt på målsättningen att

stärka motståndskraften hos centrala motparter. Förslagen behöver dock

analyseras ytterligare för att säkerställa att åtgärder som vidtas är väl

avvägda.

Regeringen avser att agera för att de eventuella ekonomiska konsekvenserna

av förslaget begränsas för både statens budget och för EU-budgeten.

Bilaga 3

Regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens initiativ för att skapa förbättrade finansieringsmöjligheter för företag inom EU. Kommissionens målsättning att göra kapitalmarknaderna i EU mer konkurrenskraftiga är i linje med Sveriges prioriteringar under EU-ordförandeskapet. Regeringen välkomnar tydliga regler som bidrar till bättre regelefterlevnad och främjar välfungerande marknader. Enligt regeringens mening är god informationsgivning och högt investerarskydd framgångsfaktorer för ett starkt investeringsklimat och god kapitalförsörjning. Regeringen anser dock att det finns delar i förslaget som skulle kunna motverka dessa framgångsfaktorer. Det är därför viktigt att förslag om harmoniserade regellättnader för emittenter är väl avvägda och ändamålsenligt utformade.

Förutsättningarna för handelsplatser, särskilt de med fokus på små och medelstora företag, varierar inom EU. Till exempel är det i Sverige många små företag som noterar sina värdepapper på handelsplatser i jämförelse med många andra medlemsstater. I arbetet med att skapa en gemensam europeisk kapitalmarknad med ett gott noteringsklimat för företag i samtliga medlemsstater är det viktigt att regelverket inte har negativa effekter för svenska aktörer eller investerarskyddet, eftersom det riskerar att på sikt skada förtroendet för marknaden.

För att bevara förtroendet för kapitalmarknaderna är det av stor vikt att förhindra och motverka marknadsmissbruk. Som ett led i detta behöver myndigheter ha effektiva verktyg för att utreda marknadsmissbruk och bekämpa brott.

Regeringen stödjer sammanfattningsvis lättnader och förenklingar i regelverket under förutsättning att investerarskyddet fortsatt är högt och att god informationsgivning och ett starkt förtroende för kapitalmarknaderna upprätthålls.

Regeringen avser att agera för att förslagets ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten.

Bilaga 4

Förslag utskottsinitiativ

Följ EU:s förordning (EU 2022/18/54) och begränsa övervinster på el från 1 december 2022

Rådet enades den 30 september 2022 om en rad förslag för att komma till rätta med de höga energipriserna. Förslagen införs genom förordning (EU) 2022/1854. För att motverka stora övervinster hos vissa aktörer är en av åtgärderna ett tillfälligt tak för marknadsintäkter.

Enligt EU:s förordning (EU 2022/18/54) om övervinster på el skulle intäktstaket varit infört senast den 1 december 2022. Regeringen har dock dragit ut på processen och den tillfälliga skatten kommer att gälla mellan den 1 mars och den 30 juni 2023. Det gör att man agerar emot förordningens syfte och går miste om att komma till rätta med övervinsterna under vintern när elen dessutom var som dyrast. Därmed kan miljardbelopp plockas hem av elmarknadens aktörer, istället för att gå till de hushåll som kämpar för att kunna betala sina elräkningar.

Enligt en skattning från Energimarknadsinspektionen (DN 20/2) handlar det om 6,1 miljarder kronor enbart i januari och februari. Det beror visserligen på vilket scenario man utgår från, men det är ändå tydligt att det handlar om betydande summor.

Regeringen hänvisar till att det är omöjligt att ta ut skatt från den av EU avsedda tidsperioden med hänvisning till retroaktivitetsförbudet i grundlagen avseende skatt och avgifter. Men till skillnad från ett direktiv har en EU förordning direkt rättsverkan i ett EU-land utan att införlivas i nationell lagstiftning.

En förordning träder i kraft tjugo dagar efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, om inget annat föreskrivs i förordningen. Eftersom en förordning är direkt tillämplig krävs inga nationella genomförandeåtgärder för att dess bestämmelser ska få direkt effekt, utan när den träder i kraft får den omedelbart och enhetligt rättslig effekt i alla medlemsstater och kan åberopas av enskilda inför en nationell domstol likt en nationell lag. Detta hindrar dock inte medlemsstaterna från att vidta genomförandeåtgärder som anses nödvändiga för att anpassa den nationella lagstiftningen till unionsrätten i enlighet med principen om lojalt samarbete. När en förordning träder i kraft undanröjer den dock automatiskt tillämpligheten för alla motstridande nationella lagar och andra författningar.

Retroaktivitetsförbudet inom skatterätten framgår av 2 kap. 10 § 2 st. 1 meningen RF och har följande

lydelse: ”Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.” Det skulle därför kunna uppfattas som att retroaktivitetsförbudet skulle gälla övervinster då den exakta utformningen inte var på plats den 1 december p.g.a. regeringens senfärdighet.

Enligt 2 kap. 10 § 2 st. 2-4 meningen RF får dock retroaktivitetsförbudet under vissa

förutsättningar bortses ifrån. Lagtexten har följande utformning: ”Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta (egen kursivering). Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.”

Det finns ingen anledning att förmoda att Sverige skulle vara undantaget bestämmelserna i förordningen. Eftersom förordningen gällt från 1 december 2022 kan saken rimligtvis inte falla under retroaktivitetsförbudet. Att alla detaljer i lagen inte måste vara klarlagda faller under 2 kap. 10§ RF om att ett sådant förslag var att vänta. Företagen skulle därmed vara medvetna vid tidpunkten för införandet av EU förordningen att övervinsterna skulle beskattas och enligt de principer som framgår av förordningen. Regeringen har därmed haft full möjlighet att fortfarande beskatta övervinsterna enligt den ursprungliga EU förordningen. Att inte göra så innebär att regeringen undgått att genomföra en rimlig beskattning av elbolagens övervinster till förmån för de svenska hushållen. Vår bedömning är att detta också strider mot EU-rätten.

I EU:s förordning konstateras att taket för marknadsintäkter inte bör fastställas under marknadsaktörernas rimliga förväntningar på den genomsnittliga elprisnivån under de timmar då efterfrågan på el var som högst, före Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Priserna inom EU varierar stort. Taket på högst 180 EUR per MWh är satt långt över de ursprungliga förväntningarna på marknaden i hela unionen. Utifrån svenska förhållanden blir ett sådant tak oerhört högt. Trots det har regeringen valt den högsta möjliga nivå som förordningen tillåter. I svenska pengar blir taket 1957 kronor per MWh. I andra länder, som t.ex. Nederländerna har man valt att göra annorlunda. Där är intäktstaket satt till 130 EUR per MWh, vilket beräknas ge betydligt mer pengar tillbaka till elanvändarna.

Förslag till beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen att man ska återkomma för att uppfylla de krav som ställs i förordningen (EU 2022/1854) och att den tillfälliga skatten på vissa elproducenters överintäkter därmed ska gälla hela tidsperioden, dvs 1 december 2022 till 30 juni 2023 och att man i samband med detta även bör anpassa intäktstaket efter svenska förhållanden.