RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:32

DATUM

2024-03-21

TID

08.00 – 09.10 09.20 – 10.00 10.05 – 10.35

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Att säkra vår framtid Europas klimatmål för 2040 och vägen mot klimatneutralitet senast 2050 genom att bygga ett hållbart, rättvist och välmående samhälle

Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 63 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1420-2023/24).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2).

 

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Miljöråd 25 mars 2024

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information inför Miljörådet den 25 mars 2024.

§ 3

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Mot en ambitiös industriell koldioxidhantering för EU

Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari biträdd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 62 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1219-2023/24).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 4).

 

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 5.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 vad gäller normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, system för klimatet, miljön och djurskydd, ändringar av strategiska GJP-planer, översyn av strategiska GJP-planer och undantag från kontroller och sanktioner

Utskottet överlade med statssekreterare Dan Ericsson, biträdd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2024) 139 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1444-2023/24).

Statssekreterare Dan Ericsson redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 6).

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 7.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 5

Jordbruks- och fiskeråd 26 mars 2024

Statssekreterare Dan Ericsson, biträdd av medarbetare vid Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 26 mars 2024.

§ 6

Information om Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet

Statssekreterare Dan Ericsson, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information om Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet.

§ 7

Djurskydd (MJU11)

Utskottet fortsatte beredningen av motioner om djurskydd.

Utskottet justerade betänkande 2023/24:MJU11.

S-, SD-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde reservationer.

§ 8

Naturvård (MJU12)

Utskottet inledde beredningen av motioner om naturvård.

Ärendet bordlades.

§ 9

Jakt och viltvård (MJU14)

Utskottet inledde beredningen av motioner om jakt och viltvård.

Ärendet bordlades.

§ 10

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2023/24:30 och 31.

§ 11

Inkomna förfrågningar om att få träffa utskottet

Två förfrågningar om att få träffa utskottet hade inkommit. Utskottet beslutade i enlighet med presidiets förslag att ta emot en delegation från Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, i maj 2024. Den andra förfrågan avslogs i enlighet med presidiets förslag.

§ 12

Begäran om överläggning

Utskottet beslutade att begära en överläggning med regeringen (Klimat- och näringslivsdepartementet) om förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall COM(2023) 420.

§ 13

Redogörelse för konferens om cirkulär ekonomi

Ordförande Emma Nohrén (MP) samt ledamöterna Helena Storckenfeldt (M) och Jytte Guteland (S) lämnade en redogörelse för sitt deltagande i den konferens om cirkulär ekonomi inom ramen för den parlamentariska dimensionen av det belgiska ordförandeskapet som hölls i Bryssel den 17 – 18 mars 2024.

§ 14

Nästa sammanträde

Utskottet beslutade att ställa in sammanträdet tisdagen den 2 april 2024.

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 4 april 2024 kl. 10.00.

Vid protokollet

Justeras den 4 april 2024

Anna-Caren Sätherberg



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2023/24:32

§1

§ 2

§ 3

§ 4

§ 5 – 6

§ 7

§ 8

§ 9 – 14

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

-

-

-

-

-

-

-

-

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

X

X

X

X

X

X

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

X

X

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

-

-

O

X

X

X

X

-

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

X

X

X

X

X

X

Kajsa Fredholm (V)

-

-

-

-

-

-

-

-

Stina Larsson (C)

O

X

O

O

O

X

X

O

Beatrice Timgren (SD)

X

X

X

X

X

X

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

Johanna Hornberger (M)

O

O

O

O

-

-

O

X

Sofia Skönnbrink (S)

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

X

X

X

-

-

-

-

-

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

X

X

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C) tjl. t.o.m. 2024-05-31

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD) tjl. t.o.m. 2024-03-31

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

X

O

X

O

-

-

-

-

Cecilia Engström (KD)

X

X

X

X

X

X

X

X

Dan Hovskär (KD)

Linus Lakso (MP)

Elin Söderberg (MP)

O

O

O

-

-

-

-

-

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

O

X

X

O

O

X

Björn Petersson (S)

O

O

O

O

O

O

O

O

Anette Rangdag (SD) t.o.m. 2024-03-31

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2023/24:32


Överläggning den 21 mars 2024 om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Att säkra vår framtid Europas klimatmål för 2040 och vägen mot klimatneutralitet senast 2050 genom att bygga ett hållbart, rättvist och välmående samhälle

Preliminär svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande och att processen för att anta ett klimatmål för 2040 nu är inledd, men noterar att det faktiska lagförslaget kommer först efter att ny kommission har tillträtt. Det är centralt för EU:s omställning att ett 2040-mål antas i god tid, för att ge företag och hushåll bästa möjliga förutsättningar att bidra och anpassa sig till omställningen.

Sverige driver en ambitiös klimat-och miljöpolitik. Regeringen välkomnar därför ett klimatmål för EU till 2040 som skapar förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet inom unionen till 2050. Det kommande målet behöver vara baserat på bästa tillgängliga vetenskap och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Regeringen bedömer att ett EU-mål och nationellt fastställt bidrag (NDC) till Parisavtalet som ligger i linje med en ambitiös klimatpolitik ökar möjligheterna att påverka andra stora globala utsläppare att ställa om och därmed bidrar till att höja den globala ambitionsnivån. EU är och ska fortsatt vara en central aktör för att påverka såväl utsläppen inom unionen som att driva på omvärlden. Regeringen anser att alla parter till Parisavtalet, inklusive EU, bör följa beslutet från COP26 om femåriga tidsramar för sina NDC:er och anser vidare att EU:s klimatmål för 2040 ska möjliggöra detta. En global fråga kräver globala svar. Det är genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning. EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom Unionen som att driva på omvärlden. Utan engagemang från jättar som USA, Kina, Indien och Brasilien klarar vi inte denna globala utmaning. Det är vidare positivt att kommissionen förespråkar att EU ska bidra till att mekanismer för koldioxidprissättning, såsom utsläppshandelssystem, etableras i andra länder. Regeringen anser att 2040-klimatmålet och dess indikativa utsläppsbudget för 2030–2050 inte ska äventyra EU:s åtagande under Parisavtalet. Kommissionens rekommendation ligger i linje med ESABCC:s bedömning. Regeringen konstaterar att kommissionen har analyserat flera ambitiösa målnivåer som innebär en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet 2050. Regeringen analyserar fortsatt konsekvenserna av kommissionens rekommenderade målnivå samt de alternativa nivåerna, och har således inte tagit ställning i frågan om vilken målnivå som bedöms lämplig. Regeringen konstaterar dock att kommissionens konsekvensanalys anger en del åtgärder som regeringen bedömer har lägre potential i Sverige än i andra delar av EU.

Regeringen anser att fokus i det kommande ramverket bör riktas mot kostnadseffektiva styrmedel som exempelvis handel med utsläppsrätter.

Klimatomställningen behöver ske i hela EU, varje enskilt medlemsland bör ha ansvar att nå nettonollutsläpp. Ramverket bör därför utformas på ett sätt som innebär ökad konvergens mellan medlemsstater mot 2040.

Regeringen anser att EU:s klimatmål för 2040 bör skapa förutsättningar för minskad import av fossila bränslen, vilket i sin tur ökar såväl motståndskraften mot prischocker som försörjningstryggheten, samt bidra till att stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. En förutsättning för att EU ska lyckas med sina klimatmål på såväl kort som lång sikt är att en storskalig expansion av fossilfri el, innovation och cirkulär ekonomi möjliggörs.

Det nya klimatmålet för 2040 bör utformas så att det kan utgöra en drivkraft för nya jobb och tillväxt och regeringen bedömer att det är så vi enklast och mest effektivt driver på omvärlden. Klimatomställningen kan bara lyckas om den sker i en ekonomi som växer och där välståndet ökar. Legitimitet hos medborgarna är en förutsättning för omställningen. Det är därför viktigt att omställningen genomförs på ett sätt som innebär att konsekvenserna för hushåll och företag blir acceptabla.

Regeringens bedömning är att fortsatt snabb omställning såväl i Sverige och EU som globalt skapar förutsättningar för stärkt industriell konkurrenskraft och främjar teknikutveckling. Utgångspunkten för detta arbete bör fortsatt vara den strategi för långsiktig konkurrenskraft och produktivitet som lades fast under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Det innebär bland annat att den investeringsdagordning som förutskickas av kommissionen i huvudsak bör bestå av en mobilisering av privata investeringar, och ett fortsatt arbete med kapitalmarknadsunionen är därmed ett centralt inslag. Eventuella nya industripolitiska projekt som involverar det offentliga behöver fortsatt bedömas från fall till fall. Vidare behöver vidareutveckling av klimatmål och styrmedel följa principer om regelförenkling och tillväxtfrämjande regelverk. Här är inriktningen att lägga fast breda styrmedel och undvika alltför detaljerade regelverk. Det är även viktigt att undvika koldioxidläckage.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning anser regeringen att de budgetära konsekvenserna av eventuella åtgärder som vidtas på EU-nivå för att främja en rättvis omställning ska begränsas, inklusive nya eller utökade fonder. Om utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten skulle bli aktuella anser regeringen att dessa ska finansieras genom omprioriteringar inom den fleråriga budgetramen (MFF).

Regeringen välkomnar att kommissionen har utgått från en teknikneutral ansats i sitt meddelande. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas för att EU ska klara omställningen. Teknikutveckling och en massivt ökad användning av klimatneutral el är en förutsättning för omställningen i Sverige och i alla andra länder. Regeringen ser positivt på kommissionens initiativ om att påskynda utbyggnaden av små modulära reaktorer (SMR) och välkomnar i sammanhanget initiativet om en industriallians för SMR. Det kommande ramverket behöver vara utformat på ett sätt som säkerställer att klimatmålet nås med minskad regelbörda och detaljreglering för hur utsläppsreduktionen ska uppnås i energipolitiken. EU:s miljölagstiftning är viktig för miljöskyddet och för att konkurrensvillkoren inom EU ska vara lika men kan påverka möjligheten till investeringar som krävs för att klara delar av den gröna omställningen. Kommande EU-lagstiftning på miljöområdet bör, utöver kärnsyftena med förslagen, ta hänsyn till industrins behov för att kunna genomföra klimatomställningen samt EU:s konkurrenskraft och beredskapsförmåga. Det kommande klimatramverket behöver därför utgå från målet att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag. Regeringen stödjer det pågående arbetet med göra en översyn (REFIT) av EU-lagstiftningen i syfte att reducera regelbördan, och anser att relevant lagstiftning inom energi-och miljöområdet samlat ska ses över för att säkra ett effektivt och konkurrenskraftigt genomförande av klimatramverket.

Regeringen ser även positivt på att kommissionen framhåller att en ökad elektrifiering är en nyckelfaktor för klimatomställningen. En ökad elektrifiering är centralt för att minska utsläppen till i princip noll i flera sektorer, bland annat transportsektorn. Vägtransporterna ska ställas om, i huvudsak genom elektrifiering.

För regeringen är en hållbar bioekonomi och cirkulär ekonomi avgörande element i ett effektivt klimatarbete. Det är positivt att kommissionen i sitt meddelande uppmärksammar betydelsen av detta och regeringen kommer i det fortsatta arbetet att särskilt bevaka förutsättningarna för ett hållbart, aktivt och konkurrenskraftigt skogsbruk. Regeringen anser i det sammanhanget att befintliga åtaganden innebär ett oproportionerligt beting för Sverige i LULUCF-sektorn och kommer i det kommande arbetet och inom ramen för 2040-ramverket att verka för att en bättre balans uppnås. EU:s politik bortom 2030 bör även skapa förutsättning för en långsiktigt ökad och hållbar produktion av livsmedel, fossilfria material och bioenergi från jord-och skogsbruket, och bör inte leda till läckage, ineffektiva åtgärder eller snedvriden konkurrens. Regeringen bedömer att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Regeringen välkomnar även kopplingen som görs mellan mål för klimatarbetet och för biologisk mångfald. Regeringen konstaterar att såväl utsläppsminskningar som upptag av växthusgaser behövs för att nå EU:s klimatmål.

Regeringen välkomnar att avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) lyfts fram som viktiga tekniker för att nå klimatmålen. För att skala upp teknikerna bör incitament skapas inom EU:s klimatramverk till 2040, genom att medlemsstater ges möjlighet att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från bio-CCS och DACCS. En sådan incitamentsstruktur får inte leda till att länder som redan har kommit långt i utbyggnaden av tekniker för negativa utsläpp missgynnas. I detta sammanhang välkomnas kommissionens meddelande om industriell koldioxidförvaltning (COM(2024) 62) som identifierar åtgärder för CCUS. Regeringen menar också att bio-CCS som sker fram till 2030 bör kunna tillgodoräknas inom EU:s klimatramverk.




MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2023/24:32

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Att säkra vår framtid Europas klimatmål för 2040 och vägen mot klimatneutralitet senast 2050 genom att bygga ett hållbart, rättvist och välmående samhälle

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande och att processen för att anta ett klimatmål för år 2040 nu är inledd, men noterar att det faktiska lagförslaget kommer först efter att ny kommission har tillträtt. Regeringen välkomnar ett klimatmål för EU till år 2040 som skapar förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet inom unionen till år 2050. Det kommande målet behöver vara baserat på bästa tillgängliga vetenskap och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

Regeringen bedömer att ett EU-mål och nationellt fastställt bidrag (NDC) till Parisavtalet som ligger i linje med en ambitiös klimatpolitik ökar möjligheterna att påverka andra stora utsläppare att ställa om och därmed bidrar till att höja den globala ambitionsnivån. En global fråga kräver globala svar. Det är genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning. EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom Unionen som att driva på omvärlden. Utan engagemang från jättar som USA, Kina, Indien och Brasilien klarar vi inte denna globala utmaning. Regeringen konstaterar att kommissionen har analyserat flera ambitiösa målnivåer som innebär en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet år 2050.

Sveriges klimatmål är att nå nettonoll år 2045 och regeringen anser därför att målnivån för hela unionen bör vara en nettominskning med 95% till år 2040.

Regeringen fortsätter sin analys av konsekvenserna inklusive hur klimatomställningen ska fungera för vanligt folk.

Regeringen välkomnar att kommissionen har utgått från en teknikneutral ansats i sitt meddelande. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas för att EU ska klara omställningen. Regeringen anser att fokus i det kommande klimatramverket för att implementera 2040-målet bör riktas mot kostnadseffektiva styrmedel.

Klimatomställningen behöver ske i hela EU, och ramverket bör därför utformas på ett sätt som innebär ökad konvergens mellan medlemsstater. En förutsättning för att EU ska lyckas med sina klimatmål på såväl kort som lång sikt är att en storskalig expansion av fossilfri el, energieffektivisering, innovation, bioekonomi och cirkulär ekonomi möjliggörs.

Regeringens bedömning är att fortsatt snabb omställning såväl i Sverige och EU som globalt skapar förutsättningar för stärkt industriell konkurrenskraft och främjar teknikutveckling. Det nya klimatmålet för år 2040 bör utformas så att det kan utgöra en drivkraft för nya jobb och tillväxt.

Delaktighet för medborgarna är en förutsättning för omställningen. Det är därför viktigt att omställningen genomförs på ett sätt som innebär att konsekvenserna för hushåll och företag blir acceptabla.

En ökad elektrifiering är centralt för att minska utsläppen till i princip noll i flera sektorer. För regeringen är en hållbar bioekonomi och cirkulär ekonomi avgörande element i ett effektivt klimatarbete. Det är viktigt att EU:s politik bortom 2030 utformas för att möjliggöra ett hållbart och aktivt skogsbruk och att skogen som nationell kompetens värnas.

Regeringen konstaterar att såväl utsläppsminskningar som upptag av växthusgaser behövs för att nå klimatmålen. Regeringen välkomnar vidare att avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) lyfts fram som viktiga tekniker för att nå klimatmålen. För att skala upp teknikerna bör incitament skapas inom EU:s klimatramverk till år 2040, genom att medlemsstater ges möjlighet att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från bio-CCS och DACCS. En sådan incitamentsstruktur får inte leda till att länder som redan har kommit långt i utbyggnaden av tekniker för negativa utsläpp missgynnas.

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning anser regeringen att de budgetära konsekvenserna av eventuella åtgärder som vidtas på EU-nivå ska begränsas.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverige välkomnar att kommissionen inlett processen för att anta ett klimatmål för 2040. Vi delar kommissionens bedömning att klimatförändringarna har intensifierats och att kostnaderna för dessa ökar. EU:s klimatambitioner måste skärpas och utsläppsminskningar krävs i närtid för att leva upp till Parisavtalet och den senaste forskningen. Enligt Parisavtalet ska rika länder gå före och genomföra utsläppsminskningar i högre takt än genomsnittet. Vi anser att EU därför bör höja sin klimatambition och anta en målsättning om att nå nära nollutsläpp till 2040. EU behöver upprätta en utsläppsbudget för att begränsa de kumulativa utsläppen i närtid och fram till 2040. Relevant lagstiftning inom klimatområdet bör uppdateras så att utsläppsminskningar sker i enlighet med Parisavtalet till 2030 och 2035 och med sikte på nära nollutsläpp senast 2040. En sådan inriktning skapar även förutsättningar för en stark utveckling av grön teknik inom EU och en stark europeisk industri.

För att lyckas med nollutsläpp till 2040 måste den folkliga förankringen inom EU stärkas och det krävs ett bestående fokus på att klimatomställningen sker rättvist. Överkomliga energipriser och förbättrad tillgång för medborgarna till varor, transporter och tjänster med låg klimatpåverkan i kombination med omfördelningsåtgärder är nödvändiga åtgärder för en sådan omställning. Synergier mellan klimatåtgärder och ökad biologisk mångfald måste tillvaratas för att stärka ekosystemen i ett förändrat klimat och för att bättre rusta samhället mot extremväder och kriser.

IPCC betonar att en ökning av kolsänkan ska ske i tillägg till, inte i stället för, kraftiga utsläppsminskningar. Därför bör det inte finnas flexibilitet mellan LULUCF och andra sektorer (ESR och ETS) så att upptag i växande skogar kan ”kompensera” för fossila utsläpp. EU bör öka målsättningen till 2040 om att stärka kolsänkan i skog och mark och otillräckliga nationella åtgärder för att minska utsläppen inom EU:s regelverk till 2040 bör inte längre vara möjliga att kompensera med ökad kolinlagring i naturen.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande och att processen för att anta ett klimatmål för 2040 nu är inledd. Det är centralt för EU:s omställning att ett 2040-mål antas i god tid, för att ge företag och hushåll bästa mjöliga förutsättningar att bidra och anpassa sig till omställningen.

Det kommande målet behöver vara baserat på bästa tillgängliga vetenskap och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Regeringen bedömer att ett EU-mål och nationellt fastställt bidrag (NDC) till Parisavtalet som ligger i linje med en ambitiös klimatpolitik ökar möjligheterna att

påverka andra stora globala utsläppare att ställa om och därmed bidrar till att höja den globala ambitionsnivån. EU är och ska fortsatt vara en central aktör för att påverka såväl utsläppen inom unionen som att driva på omvärlden.

Regeringen anser att alla parter till Parisavtalet, inklusive EU, bör följa beslutet från COP26 om femåriga tidsramar för sina NDC:er och anser vidare att EU:s klimatmål för 2040 ska möjliggöra detta. Det är genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning. Det är vidare positivt att kommissionen förespråkar att EU ska bidra till att mekanismer för koldioxidprissättning, såsom utsläppshandelssystem, etableras i andra länder.

Regeringen anser att 2040-klimatmålet och dess indikativa utsläppsbudget för 2030–2050 inte ska äventyra EU:s åtagande under Parisavtalet. Därför förordar regeringen ett mål om att minska klimatutsläppen med 95% till 2040, helt i enlighet med det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar (ESABCC) som föreslagit att EU till 2040 bör uppnå en netto-minskning om 90–95 procent jämfört med 1990.

Klimatomställningen behöver ske i hela EU, varje enskilt medlemsland bör ha ansvar att nå nettonollutsläpp. Ramverket bör därför utformas på ett sätt som innebär ökad konvergens mellan medlemsstater mot 2040. Regeringen anser att EU:s klimatmål för 2040 bör skapa förutsättningar för

minskad import av fossila bränslen, vilket i sin tur ökar såväl motståndskraften mot prischocker som försörjningstryggheten, samt bidrar till att stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. En förutsättning för att EU ska lyckas med sina klimatmål på såväl kort som lång sikt är att en storskalig expansion av fossilfri el, innovation och cirkulär ekonomi möjliggörs samtidigt som de av EU beslutade målen om energieffektivisering, utbyggnad av förnybar energi och ekodesignkrav är avgörande.

Legitimitet hos medborgarna är en förutsättning för omställningen. Det är därför viktigt att omställningen genomförs på ett sätt som innebär att konsekvenserna för hushåll och företag blir acceptabla samtidigt som det nationella ledarskapet från politiken behöver öka för att skapa vilja och acceptans för omställningen.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning anser regeringen att om utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten skulle bli aktuella anser regeringen att dessa ska finansieras genom omprioriteringar

inom den fleråriga budgetramen (MFF).

Regeringen ser även positivt på att kommissionen framhåller att en ökad elektrifiering är en nyckelfaktor för klimatomställningen. En ökad elektrifiering är centralt för att minska utsläppen till i princip noll i flera sektorer, bland annat transportsektorn. Energieffektivisering, lagring, flexibilitet och snabbt utbyggd produktion är särskilt viktigt för att frigöra kapacitet för att kunna påskynda elektrifieringen. Vägtransporterna ska ställas om, i huvudsak genom elektrifiering och på vägen dit via förnybara flytande och gasformiga bränslen. Det är därför avgörande att kunna differentiera skatter och avgifter utifrån klimatpåverkan i dessa bränslen. För regeringen är också en hållbar bioekonomi och cirkulär ekonomi avgörande element i ett effektivt klimatarbete. Det är positivt att kommissionen i sitt meddelande uppmärksammar betydelsen av detta och regeringen kommer i det fortsatta arbetet att särskilt bevaka förutsättningarna för ett hållbart, aktivt och konkurrenskraftigt skogsbruk.

EU:s politik bortom 2030 bör skapa förutsättning för en långsiktigt ökad och hållbar produktion av livsmedel, fossilfria material och bioenergi från jord- och skogsbruket, och bör inte leda till läckage, ineffektiva åtgärder eller snedvriden konkurrens. Regeringen bedömer att ett aktivt skogsbruk med

hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta.

Regeringen välkomnar även kopplingen som görs mellan mål för klimatarbetet och för biologisk mångfald. Regeringen konstaterar att såväl utsläppsminskningar som upptag av växthusgaser

behövs för att nå EU:s klimatmål. Regeringen välkomnar att avskiljning, användning och lagring av

koldioxid (CCUS) lyfts fram som viktiga tekniker för att nå klimatmålen. För att skala upp teknikerna bör incitament skapas inom EU:s klimatramverk till 2040, genom att medlemsstater ges möjlighet att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från bio-CCS och DACCS samtidigt som företag och organisationer kan bokföra minskningarna för sina egna klimatmål. En eventuell incitamentsstruktur får inte leda

till att länder som redan har kommit långt i utbyggnaden av tekniker för negativa utsläpp missgynnas. I detta sammanhang välkomnas kommissionens meddelande om industriell koldioxidförvaltning

(COM(2024) 62) som identifierar åtgärder för CCUS. Regeringen menar också att bio-CCS som sker fram till 2030 bör kunna tillgodoräknas inom EU:s klimatramverk.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande och att processen för att anta ett klimatmål för 2040 nu är inledd, men noterar att det faktiska lagförslaget kommer först efter att ny kommission har tillträtt. Det är centralt för EU:s omställning att ett 2040-mål antas i god tid, för att ge företag och hushåll bästa möjliga förutsättningar att bidra och anpassa sig till omställningen.

Sverige driver en ambitiös klimat- och miljöpolitik. Regeringen ser behov av välkomnar därför ett klimatmål för EU till 2040 som skapar förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet inom unionen till innan 2050. Det kommande målet behöver vara baserat på bästa tillgängliga vetenskap och vara i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Regeringen bedömer att ett EU-mål och nationellt fastställt bidrag (NDC) till Parisavtalet som ligger i linje med en ambitiös klimatpolitik ökar möjligheterna att påverka andra stora globala utsläppare att ställa om och därmed bidrar till att höja den globala ambitionsnivån. EU är och ska fortsatt vara en central aktör för att påverka såväl utsläppen inom unionen som att driva på omvärlden.

Regeringen anser att alla parter till Parisavtalet, inklusive EU, bör följa beslutet från COP26 om femåriga tidsramar för sina NDC:er och anser vidare att EU:s klimatmål för 2040, och därmed även 2035, ska möjliggöra detta. En global fråga kräver globala svar. Det är genom internationellt samarbete, kunskapsutbyte och frihandel som vi kan åstadkomma en framgångsrik omställning. EU är en central aktör såväl för att påverka utsläppen inom Unionen som att driva på omvärlden, samt att minska de utsläpp EU-invånare bidrar till utanför EU. Utan engagemang från jättar som USA, Kina, Indien och Brasilien klarar vi inte denna globala utmaning. Det är vidare positivt att kommissionen förespråkar att EU ska bidra till att mekanismer för koldioxidprissättning, såsom utsläppshandelssystem, etableras i andra länder.

Regeringen anser att 2040-klimatmålet och dess indikativa utsläppsbudget för 2030–2050 inte ska äventyra EU:s åtagande under Parisavtalet. Kommissionens rekommendation är inte ens i linje med ligger i linje med ESABCC:s bedömning, trots att denna enligt klimatlagen ska ligga till grund för 2040-målet.

Regeringen konstaterar att kommissionen har analyserat flera ambitiösa målnivåer som innebär en samhällsekonomiskt effektiv bana mot klimatneutralitet 2050. Regeringen analyserar fortsatt konsekvenserna av kommissionens rekommenderade målnivå samt de alternativa nivåerna, och

har således inte tagit ställning i frågan om vilken målnivå som bedöms lämplig. Regeringen konstaterar dock att kommissionens konsekvensanalys anger en del åtgärder som regeringen bedömer har lägre potential i Sverige än i andra delar av EU.

Regeringen anser att fokus i det kommande ramverket bör riktas mot kostnadseffektiva styrmedel som exempelvis handel med utsläppsrätter. Klimatomställningen behöver ske i hela EU, varje enskilt medlemsland bör ha ansvar att nå nettonollutsläpp. Ramverket bör därför utformas på ett sätt som innebär ökad konvergens mellan medlemsstater mot 2040. Regeringen anser att EU:s klimatmål för 2040 bör skapa förutsättningar för minskad import av fossila bränslen i närtid, och total utfasning av fossila bränslen till 2040, vilket i sin tur ökar såväl motståndskraften mot prischocker som försörjningstryggheten, samt bidra till att stärka EU:s och Sveriges konkurrenskraft. En förutsättning för att EU ska lyckas med sina klimatmål på såväl kort som lång sikt är att en storskalig expansion av förnybar fossilfri el, innovation och cirkulär ekonomi möjliggörs. Det nya klimatmålet för 2040 bör utformas så att det kan utgöra en drivkraft för nya jobb och tillväxt och bättre välstånd och regeringen bedömer att det är så vi enklast och mest effektivt driver på omvärlden. Klimatomställningen kan bara lyckas om den sker i en ekonomi som växer och där välståndet ökar. Legitimitet hos medborgarna är en förutsättning för omställningen. Det är därför viktigt att omställningen genomförs på ett sätt som innebär att konsekvenserna för hushåll och företag blir acceptabla.

Regeringens bedömning är att fortsatt snabb omställning såväl i Sverige och EU som globalt skapar förutsättningar för stärkt industriell konkurrenskraft och främjar teknikutveckling. Utgångspunkten för detta arbete bör fortsatt vara den strategi för långsiktig konkurrenskraft och produktivitet som lades fast under det svenska ordförandeskapet våren 2023. Det innebär bland annat att den investeringsdagordning som förutskickas av kommissionen i huvudsak bör bestå av en mobilisering av privata investeringar, och ett fortsatt arbete med kapitalmarknadsunionen är därmed ett centralt inslag. Eventuella nya industripolitiska projekt som involverar det offentliga behöver fortsatt bedömas från fall till fall. Vidare behöver vidareutveckling av klimatmål och styrmedel följa principer om regelförenkling och tillväxtfrämjande regelverk. Här är inriktningen att lägga fast breda styrmedel och undvika alltför detaljerade regelverk. Det är även viktigt att undvika koldioxidläckage. Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning anser regeringen att de budgetära konsekvenserna av eventuella åtgärder som vidtas på EU-nivå för att främja en rättvis omställning ska begränsas, inklusive nya eller

utökade fonder. Om utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten skulle bli aktuella anser regeringen att dessa ska finansieras genom omprioriteringar inom den fleråriga budgetramen (MFF). Regeringen välkomnar att kommissionen har utgått från en teknikneutral ansats i sitt meddelande. Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas för att EU ska klara omställningen. Teknikutveckling och en massivt ökad användning av förnybart klimatneutral el är en förutsättning för omställningen i Sverige och i alla andra länder. Regeringen ser positivt på kommissionens initiativ om att påskynda utbyggnaden av små modulära reaktorer (SMR) och välkomnar i sammanhanget initiativet om en industriallians för SMR. Regeringen anser att kommissionens meddelande överskattar kärnkraftens roll, då de hänvsar till den lansering av SMR Alliance som snart ska komma, medan i själva verket alla scenarier i kommissionens analys av olika scenarier pekar på en nedåtgående trend för kärnkraft.

Det kommande ramverket behöver vara utformat på ett sätt som säkerställer att klimatmålet nås med minskad regelbörda och detaljreglering för hur utsläppsreduktionen ska uppnås i energipolitiken. EU:s miljölagstiftning är viktig för miljöskyddet och för att konkurrensvillkoren inom EU ska vara lika men kan påverka möjligheten till investeringar som krävs för att klara delar av den gröna omställningen. Kommande EU-lagstiftning på miljöområdet bör, utöver kärnsyftena med förslagen, ta hänsyn till industrins behov för att kunna genomföra klimatomställningen samt EU:s konkurrenskraft och beredskapsförmåga. Det kommande klimatramverket behöver därför utgå från målet att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag. Regeringen stödjer det pågående arbetet med göra en översyn (REFIT) av EU-lagstiftningen i syfte att reducera regelbördan, och anser att relevant lagstiftning inom energi- och miljöområdet samlat ska ses över för att säkra ett effektivt och konkurrenskraftigt genomförande av klimatramverket.

Regeringen ser även positivt på att kommissionen framhåller att en ökad elektrifiering är en nyckelfaktor för klimatomställningen. En ökad elektrifiering är centralt för att minska utsläppen till i princip noll i flera sektorer, bland annat transportsektorn. Vägtransporterna ska ställas om, i huvudsak genom elektrifiering. För regeringen är en hållbar bioekonomi och cirkulär ekonomi avgörande element i ett effektivt klimatarbete. Det är positivt att kommissionen i sitt meddelande uppmärksammar betydelsen av detta och regeringen kommer i det fortsatta arbetet att särskilt bevaka förutsättningarna för ett hållbart, aktivt och konkurrenskraftigt skogsbruk. Regeringen anser i det sammanhanget att befintliga åtaganden innebär ett oproportionerligt beting för Sverige i LULUCF-sektorn bör höjas och kommer i det kommande arbetet och inom ramen för 2040-ramverket att verka för detta att en bättre balans uppnås. EU:s politik bortom 2030 bör även skapa förutsättning för en långsiktigt ökad och hållbar produktion av livsmedel, fossilfria material och i mindre utsträckning än idag bioenergi från jord- och skogsbruket, och bör inte leda till läckage, ineffektiva åtgärder eller snedvriden konkurrens. Regeringen bedömer att både skydd av skog och ett mer naturnära aktivt skogsbruk kan bidra med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara där den gör bäst nytta och ersätter fossilt ger högsta långsiktiga klimatnytta. Regeringen välkomnar även kopplingen som görs mellan mål för klimatarbetet och för biologisk mångfald. Regeringen konstaterar att såväl utsläppsminskningar som upptag av växthusgaser behövs för att klara klimatkrisen nå EU:s klimatmål.

Regeringen välkomnar att avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) lyfts fram som viktiga tekniker för att nå klimatmålen. För att skala upp teknikerna bör incitament skapas inom EU:s klimatramverk till 2040, genom att separata målsättningar sätts för negativa utsläpp, utan att urvattna målsättningar om absoluta utsläppsminskningar medlemsstater ges möjlighet att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från bio-CCS och DACCS. En sådan incitamentsstruktur får inte leda till att länder som redan har kommit långt i utbyggnaden av tekniker för negativa utsläpp missgynnas. I detta sammanhang välkomnas kommissionens meddelande om industriell koldioxidförvaltning (COM(2024) 62) som identifierar åtgärder för CCUS. Regeringen menar också att bio-CCS som sker fram till 2030 bör kunna tillgodoräknas inom EU:s klimatramverk.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2023/24:32

Överläggning den 14 mars 2024 om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Mot en ambitiös industriell koldioxidhantering för EU

Preliminär svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om industriell koldioxidförvaltning och ser positivt på att avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) ges en tydlig roll i EU:s omställning till klimatneutralitet. Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), från såväl fossilt, biogent eller atmosfäriskt ursprung, samt avskiljning och användning av koldioxid (CCU) är viktiga tekniker som kommer behövas i såväl Sverige som resten av världen för att kunna klara de klimatmål som länderna satt upp. CCUS är ett viktigt element i EU:s klimatramverk till 2040 och för att EU och dess medlemsstater ska kunna nå klimatneutralitet 2050 och negativa utsläpp därefter. Kommissionen har identifierat viktiga områden där åtgärder behöver vidtas för att främja CCUS. Regeringen analyserar fortfarande de föreslagna åtgärderna.

Regeringen välkomnar att kommissionen för en dialog med medlemsstater och intressenter i det fortsatta arbetet. Avvägningar behöver göras om åtgärder ska ske på EU- respektive medlemsstatsnivå.

Fokus för klimatpolitiken är att på ett samhällseffektivt sätt ta bort de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och att därutöver skapa stora volymer negativa utsläpp. CCS på fossil koldioxid bör användas när det är relevant. Åtgärder som vidtas för att främja CCUS bör undvika inlåsning i en fortsatt användning av fossila bränslen och råvaror. Vid användandet av CCS och CCU bör hänsyn bl.a. tas till cirkulär ekonomi, resurseffektivitet, samhällsekonomisk effektivitet samt klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv.

Det är viktigt med tydliga regler för rapportering och bokföring för CCUS. Därutöver bör transparens och spårbarhet säkerställas. Regeringen anser att det är viktigt att åtgärder för att främja CCUS utformas så att berörda näringars internationella konkurrenskraft värnas.

Det är positivt att åtgärder identifieras i syfte att skapa gynnsamma förhållanden för industriell koldioxidförvaltning. Regeringen analyserar volymerna om CCUS som presenteras i meddelandet.

För att skala upp teknikerna bör incitament skapas inom EU:s klimatramverk till 2040, genom att medlemsstater ges möjlighet att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från bio-CCS och DACCS. En sådan incitamentsstruktur får inte leda till att länder som redan har kommit långt i utbyggnaden av tekniker för negativa utsläpp missgynnas. Regeringen menar också att bio-CCS som sker före 2030 bör kunna tillgodoräknas inom EU:s klimatramverk.

Det är positivt att det skapas förutsättningar för transport och lagring av koldioxid inklusive transnationella samarbeten. Infrastruktur för transport av koldioxid är viktig och behoven och val av transportsätt kan skilja sig för

olika medlemsstater. I fråga om en EU-gemensam investeringsatlas där potentiella lagringsplatser framgår bör frågor om sekretess beaktas.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning anser regeringen att de budgetära konsekvenserna av eventuella åtgärder som föreslås i nästa steg ska begränsas. Om utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten skulle bli aktuella anser regeringen att dessa ska finansieras genom omprioriteringar inom den fleråriga budgetramen (MFF).


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5

till protokoll

2023/24:32

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Mot en ambitiös industriell koldioxidhantering för EU

S- och C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om industriell koldioxidförvaltning och ser positivt på att avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) ges en tydlig roll i EU:s omställning till klimatneutralitet. Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), från såväl fossilt, biogent eller atmosfäriskt ursprung, samt avskiljning och användning av koldioxid (CCU) är viktiga tekniker som kommer behövas i såväl Sverige som resten av världen för att kunna klara de klimatmål som länderna satt upp. CCUS är ett viktigt element i EU:s klimatramverk till 2040 och för att EU och dess medlemsstater ska kunna nå klimatneutralitet 2050 och negativa utsläpp därefter. Kommissionen har identifierat viktiga områden där åtgärder behöver vidtas för att främja CCUS. Regeringen analyserar fortfarande de föreslagna åtgärderna.

Regeringen välkomnar att kommissionen för en dialog med medlemsstater och intressenter i det fortsatta arbetet. Avvägningar behöver göras om åtgärder ska ske på EU- respektive medlemsstatsnivå.

Fokus för klimatpolitiken är att på ett samhällseffektivt sätt ta bort de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och att därutöver skapa stora volymer negativa utsläpp. CCS på fossil koldioxid bör användas när det är relevant. Åtgärder som vidtas för att främja CCUS bör undvika inlåsning i en fortsatt användning av fossila bränslen och råvaror. Vid användandet av CCS och CCU bör hänsyn bl.a. tas till cirkulär ekonomi,

resurseffektivitet, samhällsekonomisk effektivitet samt klimatpåverkan utifrån ett livscykel-perspektiv.

Det är viktigt med tydliga regler för rapportering och bokföring för CCUS. Därutöver bör transparens och spårbarhet säkerställas. Det är också av särskild vikt att bokföringen av utsläppsminskningar sker likvärdigt inom hela EU. Regeringen anser att samma metodik kring ”dubbla anspråk” som sker för utsläppsminskningar ska gälla även för CCUS, det vill säga att företag och andra kan göra anspråk på minskningen av växthusgaser via CCUS för sitt klimatmål och respektive stat gör anspråk i förhållande till NECP/NDC. På så sätt undviks dubbelräkning. Regeringen anser att det är viktigt att åtgärder för att främja CCUS utformas så att berörda näringars internationella konkurrenskraft värnas.

Det är positivt att åtgärder identifieras i syfte att skapa gynnsamma förhållanden för industriell koldioxidförvaltning. Regeringen analyserar volymerna om CCUS som presenteras i meddelandet.

För att skala upp teknikerna bör incitament skapas inom EU:s klimatramverk till 2040, genom att medlemsstater ges möjlighet att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från bio-CCS och DACCS. En sådan incitamentsstruktur får inte leda till att länder som redan har kommit långt i utbyggnaden av tekniker för negativa utsläpp missgynnas. Regeringen menar också att bio-CCS som sker före 2030 bör kunna tillgodoräknas inom EU:s klimatramverk.

Det är positivt att det skapas förutsättningar för transport och lagring av koldioxid inklusive transnationella samarbeten. Infrastruktur för transport av koldioxid är viktig och behoven och val av transportsätt kan skilja sig för olika medlemsstater. I fråga om en EU-gemensam investeringsatlas där potentiella lagringsplatser framgår bör frågor om sekretess beaktas.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning anser regeringen att de budgetära konsekvenserna av eventuella åtgärder som föreslås i nästa steg ska begränsas. Om utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten skulle bli aktuella anser regeringen att dessa ska finansieras genom omprioriteringar

V- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om industriell koldioxidförvaltning och ser positivt på att avskiljning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) ges en tydlig roll i EU:s omställning till klimatneutralitet. Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), från såväl fossilt, biogent eller atmosfäriskt ursprung, samt avskiljning och användning av koldioxid (CCU) är viktiga tekniker som kommer behövas i såväl Sverige som resten av världen för att kunna klara klimatutmaningen och uppnå negativa utsläpp vilket kräver handling nu i närtid, samtidigt som vi konstaterar att de klimatmål som länderna satt upp till 2030 och 2040 kan och bör nås genom utsläppsminskningar. CCUS är ett viktigt element i EU:s klimatramverk till 2040 och för att EU och dess medlemsstater ska kunna nå klimatneutralitet 2050 och negativa utsläpp därefter. Kommissionen har identifierat viktiga områden där åtgärder behöver vidtas för att främja CCUS. Regeringen analyserar fortfarande de föreslagna åtgärderna.

Regeringen välkomnar att kommissionen för en dialog med medlemsstater och intressenter i det fortsatta arbetet. Avvägningar behöver göras om åtgärder ska ske på EU- respektive medlemsstatsnivå.

Fokus för klimatpolitiken är att på ett samhällseffektivt sätt ta bort de utsläpp som kan tas bort, minska de utsläpp som inte går att ta bort helt och att därutöver skapa stora volymer negativa utsläpp. CCS på fossil koldioxid bör endast användas för oundvikliga utsläpp när det är relevant. Åtgärder som vidtas för att främja CCUS bör undvika inlåsning i en fortsatt användning av fossila bränslen och råvaror. Vid användandet av CCS och CCU bör hänsyn bl.a. tas till cirkulär ekonomi, resurseffektivitet, samhällsekonomisk effektivitet samt klimatpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv.

Det är viktigt med tydliga regler för rapportering och bokföring för CCUS. Därutöver bör transparens och spårbarhet säkerställas. Regeringen anser att det är viktigt att åtgärder för att främja CCUS utformas så att berörda näringars internationella konkurrenskraft värnas.

Det är positivt att åtgärder identifieras i syfte att skapa gynnsamma förhållanden för industriell koldioxidförvaltning. Regeringen är kritiska till analyserar volymerna om CCUS som presenteras i meddelandet, som kräver vidare analys, då de riskerar att väsentligt överskatta den potentiella volymen och klimatnyttan, vilket riskerar ge en skev bild av vilka åtgärder som krävs för att nå våra klimatmål.

För att skala upp teknikerna bör incitament skapas inom EU:s klimatramverk till 2040, genom att sätta upp specifika målsättningar för negativa utsläpp utöver målen för utsläppsminskningar medlemsstater ges möjlighet att tillgodoräkna sig negativa utsläpp från bio-CCS och DACCS. En sådan incitamentsstruktur får inte leda till att länder som redan har kommit långt i utbyggnaden av tekniker för negativa utsläpp missgynnas. Regeringen menar också att bio-CCS som sker före 2030 bör kunna tillgodoräknas inom EU:s klimatramverk.

Det är positivt att det skapas förutsättningar för transport och lagring av koldioxid inklusive transnationella samarbeten, men kostnadseffektiviteten jämte klimatnyttan måste analyseras noggrant när det gäller finansiering och åtgärder. Infrastruktur för transport av koldioxid är viktig och behoven och val av transportsätt kan skilja sig för olika medlemsstater. I fråga om en EU-gemensam investeringsatlas där potentiella lagringsplatser framgår bör frågor om sekretess beaktas.

Mot bakgrund av principen om att förorenaren skall betala och Sveriges budgetrestriktiva hållning anser regeringen att de budgetära konsekvenserna av eventuella åtgärder som föreslås i nästa steg ska begränsas. Om utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten skulle bli aktuella anser regeringen att dessa ska finansieras genom omprioriteringar inom den fleråriga budgetramen (MFF).



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6

till protokoll

2023/24:32

Överläggning den 21 mars 2024 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 vad gäller normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, system för klimatet, miljön och djurskydd, ändringar av strategiska GJP-planer, översyn av strategiska GJP-planer och undantag från kontroller och sanktioner

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar ett ökat fokus på jordbrukets lönsamhet och konkurrenskraft. Regeringen delar EU-kommissionens utgångspunkt om vikten av att genomföra genomgripande förenklingar för jordbrukssektorn.

Åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken har bidragit till ökad hållbarhet genom stärkta inkomster och ökad konkurrenskraft, liksom insatser för miljön och klimatet som bidrar till både EU:s och Sveriges mål för området. Det finns samtidigt behov av att göra politiken mer effektiv. De regler som finns kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken behöver bland annat vara flexibla och anpassade till lokala och regionala förhållanden. Det gäller även förslag till ny lagstiftning som följer av den gröna given.

Regeringen anser att det krävs ett omfattande arbete för att åstadkomma verklig förenkling som märks på gårdsnivå. Även om de detaljerade reglerna oftast fastställs på nationell nivå så är de grundade i gemensam EU-lagstiftning eller riktlinjer från EU-kommissionen. Det är därför nödvändigt med genomgripande förändringar i utformningen av lagstiftningen och riktlinjer på EU-nivå på både kort och lång sikt så att de blir anpassade och fungerar i praktiken för enskilda företag. Regeringen anser att grundförordningarna för GJP behöver öppnas. Detta bör göras begränsat och med fokus på förenkling för företagen och på ett sätt som samtidigt säkerställer en stabilitet och kontinuitet i genomförandet av politiken.

Det förslag som presenterats av kommissionen uppfyller ovan och regeringen anser därför att Sverige kan stödja kommissionens samlade förslag även om regeringen önskat mer långtgående förslag i vissa delar. Det gäller exempelvis förslag om att ta bort sanktioner för verksamhetskraven då dessa villkor även sanktioneras genom nationellt rättsförfarande. Regeringen anser även att grundvillkor likt GAEC 7, som påverkar hela odlingssystemet, bör undvikas helt.

Regeringen kan stödja förslaget om en nedre gräns, 10 hektar, för kontroller och sanktioner kopplade till grundvillkoren. När det gäller förändringen av GAEC 8 om miljöytor och att det i stället kan uppfyllas genom införande av ecoschemes hade regeringen önskat mer tid för införande för att säkerställa ett effektivt genomförande av kravet att tillhandahålla miljöersättningar. Det hade därför varit positivt med flexibilitet att införa detta krav till och med 2026. Regeringen anser även att artikel 120 bör pausas helt under kvarvarande period och att inga obligatoriska krav bör ställas på MS att i sina strategiska planer justera dem när ny lagstiftning beslutas.

Regeringen anser att åtgärder som vidtas ska finansieras genom omprioriteringar inom befintliga ekonomiska ramar och program.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7

till protokoll

2023/24:32

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2021/2115 och (EU) 2021/2116 vad gäller normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, system för klimatet, miljön och djurskydd, ändringar av strategiska GJP-planer, översyn av strategiska GJP-planer och undantag från kontroller och sanktioner

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar regelförenklingar för lantbrukare som kan minska den administrativa bördan. Men det är viktigt att påpeka att föreslagna förändringar inte ska ändra förutsättningarna för att nå antagna miljö- och klimatmål. EU:s gemensamma jordbrukspolitik behöver ses över så att den överensstämmer med EU:s gröna giv och strategin ”Från jord till bord”. Direktstöd behöver fasas ut och omdirigeras för att stödja jordbrukare i en rättvis omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem som främjar miljö, klimat, förbättrad djuromsorg och landsbygdsutveckling.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiet delar EU-kommissionens utgångspunkt om vikten av att genomföra genomgripande förenklingar för jordbrukssektorn. De regler som finns kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken behöver bland annat vara flexibla och anpassade till lokala och regionala förhållanden och möjliggöra att lantbruket både uppnår ekonomisk lönsamhet och klimat- och miljömål.

Vi anser dock att EU-kommissionens förslag bortser från en rad helt centrala parametrar för jordbrukets motståndskraft och behov av klimatanpassning vilket hotar matsäkerheten på medellång till lång sikt. Flera av förslagen går helt emot strategierna Från jord till bord, strategin för biologisk mångfald och markstrategin. De medel som tidigare införts för att genomföra klimatanpassning och ökad motståndskraft - konditionaliteter – försvagas ytterligare, från en redan svag utformning.

Miljöpartiet anser att vissa av förslagen kan leda till ökad användningen av kemiska bekämpningsmedel, vilket kommissionen i andra lagförslag redan argumenterat starkt för att den måste minska, med starkt underbyggt stöd i vetenskapen.

Utsattheten och konkurrensnackdelarna för svenska bönder kan öka betydligt genom flera av förslagen då svenska bönder redan har en högre nivå på miljöhänsyn och lägre användning av bekämpningsmedel än sina europeiska kollegor. Flera delar av kommissionens förslag kommer kunna förstärka dessa konkurrensnackdelar, exempelvis genom att göra det frivilligt för medlemsstaterna att återinföra de saknade GAECs som frivilliga eco-schemes, från att ha varit obligatoriska villkor i unionens gemensamma jordbrukspolitik. Förslaget kan därför också skapa missnöje hos svenska bönder.

Vi anser att man måste säkerställa att inget av förslagen går emot redan fattade beslut inom den gröna given utan istället ser till att underlätta genomförandet av dessa och förstärka miljö- och klimatarbetet liksom arbetet med att klimatanpassa jordbruket och öka den biologiska mångfalden.