RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:25

DATUM

2024-02-15

TID

08.00 – 09.30 09.40 – 09.55

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472 vad gäller målen för fastställandet av fiskemöjligheter

Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 771 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 852-2023/24).

Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2).

S-, V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3.

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 2

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om välbefinnande hos hundar och katter samt deras spårbarhet

Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 769 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 852-2023/24).

Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 4).

V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 5.

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 3

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1255/97 och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1/2005

Utskottet överlade med statssekreterare Dan Ericsson, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 770 och

Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 852-2023/24).

Statssekreterare Dan Ericsson redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 6).

V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 7.

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

Jordbruks- och fiskeråd 26 februari 2024

Statssekreterare Dan Ericsson med medarbetare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 26 februari 2024.

§ 5

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2023/24:22 och 23.

§ 6

Riksrevisionens rapport om reduktionsplikten för bensin och diesel (MJU8)

Utskottet fortsatte beredningen av skrivelse 2023/24:44 och motioner.

Ärendet bordlades.

§ 7

Livsmedelspolitik (MJU9)


Utskottet fortsatte beredningen av motioner om livsmedelspolitik.

Ärendet bordlades.

§ 8

Utskottsinitiativ – förbjud import och uppfödning av varghybrider

Utskottet fortsatte beredningen av ett utskottsinitiativ från Socialdemokraterna om förbud av import och uppfödning av varghybrider.

Utskottet beslutade att inhämta information i ärendet från regeringen (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet), Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Ärendet bordlades.

§ 9

OECD:s Global Parliamentary Network (GPN-mötet)

Utskottet beslutade att Emma Nohrén och Marléne Lund Kopparklint deltar i OECD:s parlamentarikernätverks möte i Paris den 3 – 4 april 2024.

§ 10

Inbjudan till prisceremoni

Kanslichefen anmälde att talmannen bjudit in två av utskottets ledamöter att delta i en panel vid prisceremonin för riksdagens uppsatstävling onsdagen den 3 april 2024 kl. 10.00 – 11.15.

Frågan bordlades.

§ 11

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 27 februari 2024 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 27 februari 2024

Emma Nohrén



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2023/24:25

§ 1

§ 2 – 11

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

X

John Widegren (M)

X

X

Joakim Järrebring (S)

O

O

Staffan Eklöf (SD)

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

O

X

Kajsa Fredholm (V)

O

X

Stina Larsson (C)

O

X

Beatrice Timgren (SD)

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

Johanna Hornberger (M)

X

O

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C) tjl. t.o.m. 2024-05-31

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD) tjl. t.o.m. 2024-03-31

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Linus Lakso (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

X

-

Anette Rangdag (SD) t.o.m. 2024-03-31

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2023/24:25

Överläggning den 15 februari 2024 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472 vad gäller målen för fastställandet av fiskemöjligheter

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att de fleråriga planerna är viktiga verktyg för att uppnå målen i den gemensamma fiskeripolitiken om maximal hållbar avkastning, landningsskyldighet samt ekosystemansatsen. De fleråriga planerna har bidragit till att fiskemöjligheter har fastställts enligt en flerartsansats och under MSY-nivåer för att skydda svagare bestånd som fiskas samtidigt samt till införandet av tekniska åtgärder för att undvika oönskade bifångster och således bidragit till att förbättra förvaltningen jämfört med att enbart fastställa fiskemöjligheter enligt maximal hållbar avkastning. Regeringen avstod från att rösta när förslaget till ändring av de fleråriga planerna behandlades i Coreper den 20 december 2023 samt framförde tydlig kritik kring det tidspressade förfarandet. Regeringen anser att försiktighetsansatsen är en viktig del av fiskepolitiken och en omistlig del av de fleråriga planerna. Därför anser regeringen att försiktighetsansatsens roll i fiskeriförvaltningen, inklusive i förhållande till de fleråriga planerna, behöver förstärkas snarare än försvagas. Trots de mekanismer som finns inbyggda i den gemensamma fiskepolitiken uppvisar många fiskbestånd i europeiska vatten en oroande utveckling. Det gäller flera av bestånden i Östersjön, inklusive strömmingen Det är angeläget att lagstiftningen förtydligas i det avseendet. Regeringen konstaterar att EU-kommissionen i sitt förslag till ändring av de fleråriga planerna varken har föreslagit eller utrett möjligheten att införa någon alternativ säkerhetsklausul till artikel 4.6/4.7 som hade kunnat tillämpas för bestånd som befinner sig utanför säkra biologiska gränser men för vilka det finns vetenskaplig rådgivning om MSY-intervall. Regeringen anser att detta är en brist i förslaget. Regeringen anser också att förslaget borde ha konsekvensbedömts, vilket även gäller för eventuella alternativa förslag.

Frågan kommer nu att behandlas av Europaparlamentet och beroende på hur Europaparlamentet ställer sig till förslaget återkommer frågan till rådet antingen för ett nytt mandat eller för slutligt godkännande. Detta innebär således att nuvarande förordningsförslag kan komma att ändras. Hur regeringen avser ställa sig till frågan när den åter behandlas i rådet behöver regeringen därför återkomma till.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2023/24:25

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) 2016/1139, (EU) 2018/973 och (EU) 2019/472 vad gäller målen för fastställandet av fiskemöjligheter

S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att de fleråriga planerna är viktiga verktyg för att uppnå målen i den gemensamma fiskeripolitiken om maximal hållbar avkastning, landningsskyldighet samt ekosystemansatsen. De fleråriga planerna har bidragit till att fiskemöjligheter har fastställts enligt en flerartsansats och under MSY-nivåer för att skydda svagare bestånd som fiskas samtidigt samt till införandet av tekniska åtgärder för att undvika oönskade bifångster och således bidragit till att förbättra förvaltningen jämfört med att enbart fastställa fiskemöjligheter enligt maximal hållbar avkastning. Regeringen anser att försiktighetsansatsen är en viktig del av fiskepolitiken och en omistlig del av de fleråriga planerna. Därför anser regeringen att försiktighetsansatsens roll i fiskeri-förvaltningen, inklusive i förhållande till de fleråriga planerna, behöver förstärkas snarare än försvagas. Frågan kommer nu att behandlas av Europaparlamentet och oavsett hur Europaparlamentet ställer sig till förslaget så kommer regeringens ståndpunkt i den fortsatta hanteringen i ärendet att fortsatt vara att slå vakt om punkterna 4.6/4.7 då de säkerställer fleråriga planer som är en garanti o försiktighetsansats och därmed en avgörande del för att kunna säkerställa en hållbar långsiktig fiskeripolitik.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att de fleråriga planerna är viktiga verktyg för att uppnå målen i den gemensamma fiskeripolitiken om maximal hållbar avkastning, landningsskyldighet samt ekosystemansatsen. De fleråriga planerna har bidragit till att fiskemöjligheter har fastställts enligt en flerartsansats och under MSY-nivåer för att skydda svagare bestånd som fiskas samtidigt samt till införandet av tekniska åtgärder för att undvika oönskade bifångster och således bidragit till att förbättra förvaltningen jämfört med att enbart fastställa fiskemöjligheter enligt maximal hållbar avkastning. Regeringen avstod från att rösta när förslaget till ändring av de fleråriga planerna behandlades i Coreper den 20 december 2023 samt framförde tydlig kritik kring det tidspressade förfarandet. Regeringen anser att försiktighetsansatsen är en viktig del av fiskepolitiken och en omistlig del av de fleråriga planerna. Därför anser regeringen att försiktighetsansatsens roll i fiskeriförvaltningen, inklusive i förhållande till de fleråriga planerna, behöver förstärkas snarare än försvagas. Trots de mekanismer som finns inbyggda i den gemensamma fiskepolitiken uppvisar många fiskbestånd i europeiska vatten en oroande utveckling. Det gäller flera av bestånden i Östersjön, inklusive strömmingen. Det är angeläget att lagstiftningen förtydligas i det avseendet. Regeringen konstaterar att EU-kommissionen i sitt förslag till ändring av de fleråriga planerna varken har föreslagit eller utrett möjligheten att införa någon alternativ säkerhetsklausul till artikel 4.6/4.7 som hade kunnat tillämpas för bestånd som befinner sig utanför säkra biologiska gränser men för vilka det finns vetenskaplig rådgivning om MSY intervall. Regeringen anser att detta är en brist i förslaget. Regeringen anser också att förslaget borde ha konsekvensbedömts, vilket även gäller för eventuella alternativa förslag.

Syftet med artikel 4.6/4.7 är att förhindra att fiskebestånd kollapsar. Att stryka denna artikel skulle innebära att regelverket för att förhindra överfiske försvagas ytterligare i ett läge då det skulle behöva förstärkas. Om artikel 4.6 hade tillämpats som det var tänkt skulle strömmingsfisket i centrala Östersjön och Bottniska viken ha stoppats 2024. Om så hade skett hade det minskat risken för att bestånden ska kollapsa. Medlemsstaterna valde dock att bryta mot lagen och tillåta fortsatt fiske. Istället för att inskärpa att medlemsländerna måste följa lagen föreslår kommissionen nu att lagen ska ändras som en anpassning till beslutet. Ett sådant agerande går emot allt rättsmedvetande och gör att skyddet för fiskebestånd som redan står på randen till kollaps urholkas. Regeringen avser därför rösta nej till förslaget.

Frågan kommer nu att behandlas av Europaparlamentet och beroende på hur Europaparlamentet ställer sig till förslaget återkommer frågan till rådet antingen för ett nytt mandat eller för slutligt godkännande.

Detta innebär således att nuvarande förordningsförslag kan komma att ändras. Hur regeringen avser ställa sig till frågan när den åter behandlas i rådet behöver regeringen därför återkomma till.


MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen anser att de fleråriga planerna är viktiga verktyg för att uppnå målen i den gemensamma fiskeripolitiken om maximal hållbar avkastning, landningsskyldighet samt ekosystemansatsen. De fleråriga planerna har bidragit till att fiskemöjligheter har fastställts enligt en flerartsansats och under MSY-nivåer för att skydda svagare bestånd som fiskas samtidigt samt till införandet av tekniska åtgärder för att undvika oönskade bifångster och således bidragit till att förbättra förvaltningen jämfört med att enbart fastställa fiskemöjligheter enligt maximal hållbar avkastning. Trots dessa åtgärder har vissa bestånd inte återhämtat sig.

Regeringen framför stark kritik kring det tidspressade förfarandet och anser att kommissionen ska dra tillbaka sitt förslag. Om kommissionen vill utvärdera artikel 4.6. så bör de göra det enligt gängse förfarande med remissinstanser, konsultationer och konsekvensutredningar. Regeringen avstod från att rösta när förslaget till ändring av de fleråriga planerna behandlades i Coreper den 20 december 2023 samt framförde tydlig kritik kring det tidspressade förfarandet. Regeringen anser att försiktighetsansatsen är en viktig del av fiskepolitiken och en omistlig del av de fleråriga planerna. Därför anser regeringen att försiktighetsansatsens roll i fiskeriförvaltningen, inklusive i förhållande till de fleråriga planerna, behöver förstärkas snarare än försvagas. Trots de mekanismer som finns inbyggda i den gemensamma fiskepolitiken uppvisar många fiskbestånd i europeiska vatten en oroande utveckling. Det gäller flera av bestånden i Östersjön, inklusive strömmingen. Det är angeläget att lagstiftningen förtydligas i det avseendet. Regeringen konstaterar att EU-kommissionen i sitt förslag till ändring av de fleråriga planerna varken har föreslagit eller utrett möjligheten att införa någon alternativ säkerhetsklausul till artikel 4.6/4.7 som hade kunnat tillämpas för bestånd som befinner sig utanför säkra biologiska gränser men för vilka det finns vetenskaplig rådgivning om MSY intervall. Regeringen anser att detta är en brist i förslaget. Regeringen anser också att förslaget borde ha konsekvensbedömts, vilket även gäller för eventuella alternativa förslag. Frågan kommer nu att behandlas av Europaparlamentet och beroende på hur Europaparlamentet ställer sig till förslaget återkommer frågan till rådet antingen för ett nytt mandat eller för slutligt godkännande. Detta innebär således att nuvarande förordningsförslag kan komma att ändras. Hur regeringen avser ställa sig till frågan när den åter behandlas i rådet behöver regeringen därför återkomma till

Miljöpartiet de Gröna delar inte kommissionens resonemang om att en strykning av artikel 4.6 och motsvarande artikel 4.7 inte innebär någon ändring beträffande tillämpningen av berörda planer.

EU-kommissionen påpekar i skälen till förslaget att artikeln som handlar om risken att bestånden hamnar under säkra biologiska gränser inte ska överskrida 5 procent varje kvotår är inkonsekvent i förhållande till andra artiklar i planerna. Vi håller inte med. Artikel 4.6 är en kontrollstation, en broms som slår in, om inte åtgärderna inom de fleråriga förvaltningsplanerna ger förväntat resultat och det är en 5% risk eller större att bestånden kollapsar, dvs, att lekbeståndets biomassa understiger B-lim. Att ta bort artikel 4.6 innebär ett ökat risktagande med våra gemensamma fiskebestånd och biologisk mångfald.

Med hänsyn till att västra sillen och västra torsken har kollapsat sedan MAPpen antogs, i samband med som man kan konstatera i efterhand, för högt satta kvoter, borde nivån för risk för kollaps snarast sänkas.

Kommissionens resonemang om att artikel 4.6 är identisk med andra artiklar är fel, den är unik och fyller sin funktion. Då flerårsplanerna inte räcker till så går artikel 4.6 in som en broms för att förhindra att bestånden kollapsar. Hade vi följt de vetenskapliga råden tidigare och haft flerårsplaner som säkerställer långsiktigt hållbara bestånd hade den aldrig behövts åberopas. Tyvärr har den inte tillämpats tidigare. Hade den gjort det så hade förmodligen utvecklingen av tex torskbestånden i Östersjön sett annorlunda ut.

Eftersom ordförandeskapet ändå valt att ta vidare frågan kommer regeringen att rösta mot förslaget att avskaffa artikel 4.6. i den GFP och aktivt arbeta för att få fler länder med sig.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2023/24:25

Överläggning den 15 februari 2024 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om välbefinnande hos hundar och katter samt deras spårbarhet

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar förslagets målsättningar. Det är angeläget att en god djurvälfärd kan upprätthållas vid avel, hållande och handel med hundar och katter inom unionen och vid införsel från tredjeländer.

Det finns i dag en betydande olaglig handel med hundar och katter under förhållanden som är skadliga för djurens hälsa och välfärd. Brist på spårbarhet och uteblivna eller bristfälliga vaccinationer utgör en allvarlig risk för överföring av zoonoser, såsom rabies, echinokockinfektion, brucellos och leishmanios, och därmed risker även för folkhälsan.

Samtidigt som en EU-gemensam lagstiftning för att motverka olaglig handel och smuggling behöver införas måste även de administrativa bördor och andra kostnader som förslaget kan föranleda stå i proportion till djurskyddsnyttan och vara kostnadseffektiva. Regeringen anser att förordningen bör utformas på ett sätt som är förenligt med Sveriges grundläggande förvaltningsrättsliga, straffrättsliga och processrättsliga regler och principer.

Det är angeläget för regeringen att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning, och utfallet av de förestående förhandlingarna om detta förordningsförslag, blir genomgripande och resulterar i ett regelverk som innebär en förbättring av djurvälfärden inom EU. Det är även viktigt för regeringen att verka för en väl fungerande inre marknad genom en mer likvärdig tillämpning och bättre efterlevnad av ny lagstiftning, som är ändamålsenlig och inte blir för administrativt betungande för företag, och därmed en mer jämlik konkurrenssituation inom unionen.



MILJMILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5

till protokoll

2023/24:25

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om välbefinnande hos hundar och katter samt deras spårbarhet

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar förslagets målsättningar. Det är angeläget att en god djurvälfärd kan upprätthållas vid avel, hållande och handel med hundar och katter inom unionen och vid införsel från tredjeländer. 

Det finns i dag en betydande olaglig handel, inte minst online, med hundar och katter under förhållanden som är skadliga för djurens hälsa och välfärd. Brist på spårbarhet och uteblivna eller bristfälliga vaccinationer utgör en allvarlig risk för överföring av zoonoser, såsom rabies, echinokockinfektion, brucellos och leishmanios, och därmed risker även för folkhälsan.

Samtidigt som en EU-gemensam lagstiftning för att motverka olaglig handel och smuggling behöver införas måste även de administrativa bördor och andra kostnader som förslaget kan föranleda stå i proportion till djurskyddsnyttan och vara kostnadseffektiva. Regeringen anser att förordningen bör utformas på ett sätt som är förenligt med Sveriges grundläggande förvaltningsrättsliga, straffrättsliga och processrättsliga regler och principer.

Det är angeläget för regeringen att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning, och utfallet av de förestående förhandlingarna om detta förordningsförslag, blir genomgripande och resulterar i ett regelverk som innebär en förbättring av djurvälfärden inom EU. Det är även viktigt för regeringen att verka för en väl fungerande inre marknad genom en mer likvärdig tillämpning och bättre efterlevnad av ny lagstiftning, som är ändamålsenlig och inte blir för administrativt betungande för företag, och därmed en mer jämlik konkurrenssituation inom unionen.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Preliminär svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar förslagets målsättningar. Det är angeläget att en god djurvälfärd kan upprätthållas vid avel, hållande och handel med hundar och katter inom unionen och vid införsel från tredjeländer.

Det finns i dag en betydande olaglig handel, inklusive onlinehandel, med hundar och katter under förhållanden som är skadliga för djurens hälsa och välfärd. Brist på spårbarhet och uteblivna eller bristfälliga vaccinationer utgör en allvarlig för överföring av zoonoser, såsom rabies, echinokockinfektion, brucellos och leishmanios, och därmed risker även för folkhälsan.

Samtidigt som en EU-gemensam lagstiftning för att motverka olaglig handel och smuggling behöver införas måste även de administrativa bördor och andra kostnader som förslaget kan föranleda stå i proportion till djurskyddsnyttan och vara kostnadseffektiva. Regeringen anser att förordningen bör utformas på ett sätt som är förenligt med Sveriges grundläggande förvaltningsrättsliga, straffrättsliga och processrättsliga regler och principer.

Det är angeläget för regeringen att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning, och utfallet av de förestående förhandlingarna om detta förordningsförslag, blir genomgripande och resulterar i ett regelverk som innebär en förbättring av djurvälfärden inom EU. Det är även viktigt för regeringen att verka för en väl fungerande inre marknad genom en mer likvärdig tillämpning och bättre efterlevnad av ny lagstiftning, som är ändamålsenlig och inte blir för administrativt betungande för företag, och därmed en mer jämlik konkurrenssituation inom unionen.



MILJMILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6

till protokoll

2023/24:25

Överläggning den 15 februari 2024 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1255/97 och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1/2005

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar förslagets målsättning. Det är angeläget att en ny förordning om skydd av djur under transport tillförsäkrar en god djurvälfärd under transport samtidigt som behov av en likvärdig tillämpning, bättre efterlevnad och mer jämlika konkurrensvillkor inom unionen beaktas.

Samtidigt måste även de administrativa bördor och andra kostnader som förslaget föranleder stå i proportion till djurskyddsnyttan och vara kostnadseffektiva. Regeringen anser vidare att förordningen bör utformas på ett sätt som är förenligt med Sveriges grundläggande förvaltningsrättsliga, straffrättsliga och processrättsliga regler och principer.

Sedan den nuvarande transportförordningen antogs 2004 har vetenskapen utvecklats och ny teknik möjliggör ett effektivare genomförande av regler. EU-medborgare lägger även större vikt vid djurens välbefinnande. Risker för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors och djurs hälsa har även blivit en alltmer aktuell fråga, såsom zoonotiska hälsohot och antimikrobiell resistens. Medlemsstaterna har ofta utmaningar med tolkningen av bestämmelser vilket leder till skillnader mellan medlemsstaterna i efterlevnad av transportreglerna. Dessutom har medlemsstaterna antagit nationella regler på området, och nivån avseende kontroller och sanktioner varierar, med snedvridningar på den inre marknaden och av konkurrensvillkoren för berörda aktörer som följd.

Det är av ovan nämnda skäl angeläget för regeringen att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning, blir genomgripande och resulterar i ett regelverk som innebär en förbättring av djurvälfärden inom EU. Det är även viktigt för regeringen att verka för en väl fungerande inre marknad genom en mer likvärdig tillämpning och bättre efterlevnad av ny lagstiftning, som är ändamålsenlig och inte blir för administrativt betungande för företag, och därmed en mer jämlik konkurrenssituation inom unionen. Ökade kostnader för företag bör stå i proportion till djurskyddsnyttan.



MILJMILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7

till protokoll

2023/24:25

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av rådets förordning (EG) nr 1255/97 och upphävande av rådets förordning (EG) nr 1/2005

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar förslagets målsättning. Det är angeläget att en ny förordning om skydd av djur under transport tillförsäkrar en god djurvälfärd under transport samtidigt som behov av en likvärdig tillämpning, bättre efterlevnad och mer jämlika konkurrensvillkor inom unionen beaktas.

Samtidigt måste även de administrativa bördor och andra kostnader som förslaget föranleder stå i proportion till djurskyddsnyttan och vara kostnadseffektiva. Regeringen anser vidare att förordningen bör utformas på ett sätt som är förenligt med Sveriges grundläggande förvaltningsrättsliga, straffrättsliga och processrättsliga regler och principer.

Sedan den nuvarande transportförordningen antogs 2004 har vetenskapen utvecklats och ny teknik möjliggör ett effektivare genomförande av regler. EU-medborgare lägger även större vikt vid djurens välbefinnande. Risker för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors och djurs hälsa har även blivit en alltmer aktuell fråga, såsom zoonotiska hälsohot och antimikrobiell resistens. Medlemsstaterna har ofta utmaningar med tolkningen av bestämmelser vilket leder till skillnader mellan medlemsstaterna i efterlevnad av transportreglerna. Dessutom har medlemsstaterna antagit nationella regler på området, och nivån avseende kontroller och sanktioner varierar, med snedvridningar på den inre marknaden och av konkurrensvillkoren för berörda aktörer som följd.

Det är av ovan nämnda skäl angeläget för regeringen att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning, blir genomgripande och resulterar i ett regelverk som innebär en förbättring av djurvälfärden inom EU. Det är även viktigt för regeringen att verka för en väl fungerande inre marknad genom en mer likvärdig tillämpning och bättre efterlevnad av ny lagstiftning, som är ändamålsenlig och inte blir för administrativt betungande för företag, och därmed en mer jämlik konkurrenssituation inom unionen. Ökade kostnader för företag bör stå i proportion till djurskyddsnyttan.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Tillägg efter det tredje stycket i ståndpunkten som slutar med ”…berörda aktörer som följd.”

Svensk djurskyddslagstiftning är ett föredöme på många sätt. EU:s regelverk bör närma sig svenska regler när det gäller transporttider och utrymme för djuren. Idag orsakas stort lidande för djur i transport framförallt på grund av regler som inte efterlevs och där upprepande överträdelser inte får några konsekvenser för utövaren. Det bör införas EU-gemensamma minimistraff för den som inte följer de regler som idag säkerställer att djur har tillräckligt med frisk luft, mat, vatten och pauser under transport.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar förslagets målsättning. Det är angeläget att en ny förordning om skydd av djur under transport tillförsäkrar en god djurvälfärd under transport. Det är viktigt att få en likvärdig tillämpning, bättre efterlevnad och mer jämlika konkurrensvillkor inom unionen utan att tumma på djurväldfärden. Samtidigt måste även de administrativa bördor och andra kostnader som förslaget föranleder stå i proportion till djurskyddsnyttan och vara kostnadseffektiva. Regeringen anser vidare att förordningen bör utformas på ett sätt som är förenligt med Sveriges grundläggande förvaltningsrättsliga, straffrättsliga och processrättsliga regler och principer.

Sedan den nuvarande transportförordningen antogs 2004 har vetenskapen utvecklats och ny teknik möjliggör ett effektivare genomförande av regler. EU-medborgare lägger även större vikt vid djurens välbefinnande. Risker för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors och djurs hälsa har även blivit en alltmer aktuell fråga, såsom zoonotiska hälsohot och antimikrobiell resistens. Medlemsstaterna har ofta utmaningar med tolkningen av

bestämmelser vilket leder till skillnader mellan medlemsstaterna i efterlevnad av transportreglerna. Dessutom har medlemsstaterna antagit nationella regler på området, och nivån avseende kontroller och sanktioner varierar, med snedvridningar på den inre marknaden och av konkurrensvillkoren för berörda aktörer som följd på bekostnad av djurens välmående. En hög djurvälfärd samt djurens välmående måste stå i centrum vid utformning av nytt regelverk.

Det är av ovan nämnda skäl angeläget för regeringen att översynen av EU:s djurskyddslagstiftning, blir genomgripande och resulterar i ett regelverk som innebär en förbättring av djurvälfärden inom EU. Regeringen välkomnar starkt förslaget men ser generella behov av förstärkningar i nuvarande skrivningar:

-Krav på temperatur under transport – beakta EFSA:s rekommendationer och strikt följa temperaturgränserna på 0ºC -30ºC. Särskilt varma dagar ska transporter enbart ske nattetid om temperaturgränserna tillåter det. Kommissionens förslag går utöver gränserna 0ºC -30ºC.

-Transporttider: Ett centralt område för förslaget som måste förstärkas och följa vetenskapliga rekommendationer, per art. En absolut gräns på maximalt 8 timmar, för alla typer av transport, och lägre, art-specifika tider och avstånd, särskilt för fjäderfä och kaniner, på 4 timmar.

-Gällande diande samt sårbara djur behöver förslaget förstärkas. Diande och sårbara djur ska inte transporteras alls.

-Export av djur till tredje land– ett övergripande förbud måste vara på plats till 2025 alternativt att transport till tredje land endast får ske om mottagarlandet har motsvarande strikta djurskyddslagar.

-Transporter till sjöss: på denna punkt är det nödvändigt att kommissionens förslag förstärks, en stor brist i förslaget att transporter till sjöss inte räknas in i transporttiden, vilket även medför oklarheter i hur vissa delar i förslaget som syftar till att öka kontrollen för långa resor faktiskt kommer att efterlevas till sjöss. Det behövs ett centralt certifieringssystem för skepp inom EU, och en maxtid för transporter till sjöss om 8 timmar.

-Djur som inte täcks ännu eller där betydande förstärkningar krävs: Fisk för fiskodlingar, kanin och fjäderfä täcks generellt dåligt av förslaget, detta har även EP fört fram, här behövs skärpningar. Även laboratorie-djur behöver täckas av förslaget.

Det är även viktigt för regeringen att verka för en väl fungerande inre marknad genom en mer

likvärdig tillämpning och bättre efterlevnad av ny lagstiftning, som är ändamålsenlig och inte blir för administrativt betungande för företag, och därmed en mer jämlik konkurrenssituation inom unionen. Ökade kostnader för företag bör stå i proportion till djurskyddsnyttan.