RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:16

DATUM

2023-12-07

TID

08.00 – 09.45

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur (MJU1)

Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2023/24:1 och motioner.

Utskottet justerade betänkande 2023/24:MJU1.

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.

§ 2

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel (MJU2)

Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2023/24:1 och motioner.

Utskottet justerade betänkande 2023/24:MJU2.

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde särskilda yttranden.

§ 3

Förslag till rådets förordning om fastställande för 2024, 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller djuphavsbestånd

Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 587 OCH Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 448-2023/24).

Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2).

V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3.

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 4

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder samt om ändring av förordning (EU) 2017/625

Utskottet överlade med landsbygdsminister Peter Kullgren, åtföljd av medarbetare från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 411 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2704-2022/23).

Landsbygdsminister Peter Kullgren redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 4).

MP-ledamoten anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 5.

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 5

Jordbruks- och fiskeråd den 10 – 11 december 2023

Statssekreterare Dan Ericsson med medarbetare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information inför Jordbruks- och fiskerådet den 10 – 11 december 2023.

§ 6

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2023/24:14.

§ 7

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande av förluster av plastpellets i syfte att minska mikroplastförorening

Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2023) 645.

Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 8

Inkomna EU-dokument

En sammanställning över EU-dokument som inkommit under perioden 7 november – 4 december 2023 anmäldes.

Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § RO att begära överläggning med regeringen, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, om

COM(2023) 727 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av rådets beslut 89/367/EEG om inrättande av en ständig kommitté för skogsbruk

och

COM(2023) 728 Proposal for a regulation of the European parliament and of the Council on a monitoring framework for resilient European forests

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 9

Beslut angående delegationer till långresor

Frågan om delegationer till utskottets långresor diskuterades.

Frågan bordlades.

§ 10

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 14 december 2023 kl. 09.00.

Vid protokollet

Justeras den 14 december 2023

Emma Nohrén



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2023/24:16

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4

§ 5

§ 6 – 8

§ 9 – 10

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

X

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

-

-

-

-

-

-

-

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

-

-

-

-

-

-

-

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

X

X

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

X

X

X

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

-

-

-

-

-

-

-

Kajsa Fredholm (V)

O

X

O

O

X

X

X

Stina Larsson (C)

X

O

O

X

O

X

X

Beatrice Timgren (SD)

X

X

X

X

X

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

Johanna Hornberger (M)

X

X

X

X

X

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

X

X

X

X

X

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

O

X

X

O

-

-

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C)

O

X

O

O

X

O

O

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

X

X

X

X

X

X

-

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

O

O

X

O

O

O

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2023/24:16

Överläggning den 7 december 2023 om kommissionens förslag till rådets förordning om fastställande för 2024, 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller djuphavsbestånd

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringens övergripande målsättning är att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Regeringen anser således att fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt, förenligt med målen om att uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedels-försörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Regeringens målsättning är därför också att åtgärderna ska vara i linje med Livsmedelsstrategin, miljökvalitetsmålen och Agenda 2030.

När det gäller fiskemöjligheter anser regeringen således att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet möjliggörs, att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten. För att uppnå detta anser regeringen att förvaltningsplaner är viktiga verktyg och att det är viktigt att fortsätta arbetet med att se över de planer som är inaktuella och upprätta nya planer för de bestånd som saknar dem.

Regeringen anser att kommissionen också bör verka för den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer i förhandlingar om fiskemöjligheter som delas med tredjeländer.

Regeringen delar bilden att fler insatser krävs för att värna det europeiska ålbeståndet. Eftersom ålens livscykel är lång och komplicerad kräver förvaltningen av ål en långsiktigt hållbar förvaltning. Regeringen förordar därför att EU:s ålförordning ses över som helhet eftersom förordningen täcker in hela ålens utbredningsområde, livsstadier och annan mänsklig påverkan på beståndet. Dessutom bör kontroll, övervakning, ansvarsfördelning och rapportering inom nationella ålförvaltningsplaner harmoniseras för att säkerställa förordningens genomförande. Regeringen stödjer att stängnings-perioden för ål harmoniseras med övriga medlemsstater i Östersjön och med angränsande havsområden för att maximera ålens möjlighet att vandra till Sargassohavet utan att fiskas upp på vägen. Ansvaret för att bevara ålen behöver fördelas jämlikt bland medlemsstaterna och ge jämlika förutsättningar för ett framtida hållbart ålfiske.


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2023/24:16

Förslag till rådets förordning om fastställande för 2024, 2025 och 2026 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om ändring av förordning (EU) 2023/194 vad gäller djuphavsbestånd

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att Sverige bör verka för ett totalförbud mot ålfiske inom hela EU och för alla livsstadier under hela året, i linje med ICES rekommendationer.

Den europeiska ålen är en akut hotad art som skulle gynnas av ett totalstopp av allt ålfiske inom hela EU. Annan dödlighet av ål, orsakad av människan, bör också minimeras och elimineras där så är möjligt. Med tanke på ålens akuta situation bör även andra skyddsåtgärder vidtas omgående, annars riskerar den europeiska ålen att helt försvinna.

Vänsterpartiet anser också att regeringen bör verka för en nollkvot för den västliga vårlekande sillen, samt för lägre kvoter för torskfisket i Skagerrak och Nordsjön.

Sverige bör driva följande övergripande ståndpunkter gällande fiskemöjligheter: TAC-nivåer och kvoter bör beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. TAC-nivåer och kvoter bör grundas på en ekosystembaserad fiskeförvaltning med betoning på resursens bevarande och dess betydelse i ekosystemets funktion. Föreslagna TAC-nivåer bör även grundas på vetenskapliga fångstråd om fiskeridödlighetsnivåer enligt maximal hållbar avkastning (MSY). De fiskemöjligheter som omfattas av flerårsplaner bör följa intervall för MSY som fastställts i planerna. För bestånd där MSY-råd inte finns att tillgå bör förslagen grundas på försiktighetsansatsen.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi anser att förvaltningsåtgärder ska beslutas i linje med den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer. Således ska fiske- och vattenbruksverksamheterna ska vara miljömässigt hållbara på lång sikt och förvaltas på ett kostnadseffektivt sätt, förenligt med målen om att värna biologisk mångfald, uppnå nytta i ekonomiskt, socialt och sysselsättningshänseende samt att bidra till att trygga livsmedelsförsörjningen som en del av ett hållbart livsmedelssystem samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas. Åtgärderna ska också vara i förenliga med miljökvalitetsmålen och Agenda 2030.

När det gäller fiskemöjligheter anser vi att det är angeläget att nå målen om beståndsstorlek över den nivå som kan ge maximalt hållbar avkastning (MSY), att den gemensamma fiskeripolitikens mål om landningsskyldighet genomförs, att fiskets negativa inverkan på de marina ekosystemen minimeras samt att den vetenskapliga rådgivningen och försiktighetsansatsen utgör grunden för besluten vilket bland annat innebär lägre kvoter än vad som framgår av MSY-ansatsen för målbestånd där betydande bifångst sker av utarmade bestånd.

Fångstkvoter, krav på användning och förbud mot vissa redskap och tidslig och rumslig förvaltning bör utgå från det svagaste beståndets behov för att vara livskraftigt. I den gemensamma fiskeri-politiken, GFP, framkommer tydligt att syftet ska vara att bygga upp bestånden till FMSY.

Stor obalans mellan fiskemöjligheter som naturligt förekommer i samma fångst bör undvikas samt att associerade åtgärder som tekniska regleringar är viktiga i syfte att undvika oönskade bifångster.

Därför är det viktigt att regeringen verkar för att minska plattfisket, där ökade fångster med vissa redskap medför att bifångsterna av torsk också ökar. De fisken som medför omfattande bifångster bör minska.

Sverige bör också vara drivande i arbetet med fasa ut kräfttrålarna mot burfiske. Det är inte rimligt att det redskap med de största bifångsterna av torsk ska sätta ribban för vilka redskap som får vara tillåtna.

Regeringen anser att kommissionen också bör verka för den gemensamma fiskeripolitikens mål och principer i förhandlingar om fiskemöjligheter som delas med tredjeländer.

Situationen för ålen är fortfarande alarmerande och den vetenskapliga rådgivningen har under snart 20 års tid varit nollkvot. Regeringens linje ska därför vara ett stopp för både yrkes- och fritidsfiske på ål i alla dess livsstadier i enlighet med den vetenskapliga rådgivningen. ICES förespråkar alltså även stopp för glasålsfiske för utsättning. Men trots detta förordar regeringen fortsatt fiske men med sex månaders fredningsperiod. Det anser vi i miljöpartiet är fel. Vi delar dock regeringens bild av att fler insatser krävs för att värna ålen och ålbeståndet. Regeringen förordar att EU:s ålförordning ses över som helhet för att även inkludera ålfiske i inlandsvatten och annan påverkan på ålbeståndet för att sammantaget värna ålbeståndet.

Ålförordningen inkluderar redan fiske i inlandsvatten och all annan påverkan, det framkommer också eftersom den svenska ålförvaltningsplanen fokuserar på fiskereglering i kust- och inlandsvatten. Samordning av insatser med vattendirektivet, livsmiljörestaurering och vattenkvalitet kan Sverige åtgärda utan att en omförhandling av hela förordningen på EU-nivå. Dock kan inte kommissionen lägga förslag på inlandsvatten, bara EU:s vatten inklusive kustområden. Medlemsländerna ansvarar för inlandsvatten.

Vi har också i ett sent skede fått reda på att man vid JoF den 10 – 11 december kommer att ta upp frågan om att stryka artikel 4.6 ur MAP:en. Det är en säkerhetsklausuls som ska säkerställa att fiskebestånden inte hamnar på för låga nivåer. Borttagningen av artikel 4.6 har föreslagits av kommissionen utan några stakeholderskonsultationer eller liknande förutom som en övrig punkt under förra mötet med Baltfish. Vi uppmanar regeringen att inte gå med på något på sittande möte samt att regeringen tar upp det olämpliga i att snabbehandla en så viktig fråga utan några som helst diskussioner innan. Det här är en fråga som fiskeindustrin drivit men det gynnar inte fiskarna i havet. Går man vidare med detta kommer förtroendet för fiskeripolitiken urholkas ytterligare.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2023/24:16

Överläggning den 7 december 2023 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder samt om ändring av förordning (EU) 2017/625

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att ordförandeskapets kompromisstext behåller de bärande delarna av förslaget och att texten har förbättrats genom ökad teknisk tydlighet och något minskad administration för forskare, företag och myndigheter. Regeringen anser att fortsatt stöd till ordförandeskapets ambition om fortsatta förhandlingar mot en allmän riktlinje kan ges.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5

till protokoll

2023/24:16

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om växter som framställts med vissa nya genomiska metoder och därav framställda livsmedel och foder samt om ändring av förordning (EU) 2017/625

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vi står fast vi vår tidigare avvikande ståndpunkt från överläggningen 2023-09-14 som löd:

Miljöpartiet ser positivt att vi får ett mer modernt regelverk för GMO och NGT som tar hänsyn till de

tekniksprång som skett sedan den nuvarande lagstiftningen togs fram. Regleringen måste vara

proportionerlig mot den risk som kan föreligga, och tillsammans med övrig relevant lagstiftning, bidra

till en mer proportionerlig riskbedömning med ett fokus på växtens egenskaper och ge vissa incitament

till användning av NGT för förädling för ett mer hållbart skogs- och jordbruk. Det finns dock ett antal

oklarheter i lagförslaget och vi ser ett behov av ett antal förändringar i förslaget. De främsta bristerna

rör konsumentinformation och konsekvenser för ekologiska odlare.

Såväl EU-direktivet som miljöbalken definierar en GMO som: “Med genetiskt modifierad organism

avses en organism där det genetiska materialet har ändrats på ett sätt som inte inträffar naturligt genom

parning eller naturlig rekombination.” vilket också bekräftas av rättsfallet i EU-domstolen 2018 (mål

C-528/16). EU-kommissionen bejakar också denna definition i förslaget till förordning, bland annat i

skäl 8 som lyder: ”It is therefore necessary to adopt a specific legal framework for GMOs obtained by

targeted mutagenesis and cisgenesis and related products when deliberately released into the

environment or placed on the market.”.

Det är viktigt att all genmodifiering kontrolleras, och prövningen bör vara proportionerlig utifrån

vilken risk den aktuella genmodifieringen medför. Genom lagstiftning, granskning och olika slags

kontrollmetoder ska säkerhet för människor och miljö upprätthållas. Det är därför bra att förslaget

differentierar mellan olika metoder och det är något som också många instanser har efterlyst. Men

denna differentiering får inte innebära att en genmodifierad växt undkommer prövning. De krav som

finns på märkning och spårbarhet i nuvarande GMO-lagstiftning ska givetvis även gälla för dessa

tekniker.

Vi anser att regler om spårbarhet och märkning ska omfatta samtliga kategorier. Jämfört med det

liggande förslaget behöver alltså mutagenes inkluderas samt att de märknings- och spårbarhetskrav

som finns i nuvarande lagstiftning även inkluderas i lagförslaget. Det är viktigt att dagens definition av

GMO bibehålls, och även inkluderar historiska metoder (mutagenes). Däremot kan tillståndsprövningen ses över i syfte att minska byråkrati och krångel och göras mer riskbaserad. Eftersom GMO är en kontroversiell fråga inom EU, är det viktigt att det även fortsättningsvis ska råda kvalificerad majoritet vid tillståndsärenden. Hänsyn måste tas till både de miljömässiga, ekonomiska och de sociala effekterna. Miljökriterier som försiktighetsprincipen och ”den som förorenar betalar” principen ska tillämpas.

Det är också mycket tydligt att förslaget inte har tagits fram i dialog med ekologiska odlares

organisationer då artikel 5.2 anger att kategori 1 NGT ska omfattas av artikel 5. f. iii samt artikel 11 i

EU:s förordning om ekologisk produktion samtidigt som lagförslaget ställer mycket låga krav då det

gäller spårbarhet och märkning. Givetvis måste även kategori 1 NGT omfattas av spårbarhets- och

märkningskrav genom hela livsmedels/foderkedjan, en fråga som samtidigt är av vikt ur ett

konsumentperspektiv.

Frågor som rör konsumentmakt och producenters rätt att inte lida skada av GMO-produkter saknas i

lagförslaget och här behöver komplettering ske. Dagens krav på märkning behöver också utökas då det

endast omfattar produkter som innehåller GMO. Ur konsumentperspektiv är det också viktigt med

märkning av t.ex. livsmedel som har producerats med hjälp av GMO, t.ex. kött och mejeriprodukter

från djur som utfodrats med foder som innehåller GMO. GMO ska vara spårbar, både för producent

och konsument, och tydliga regler för skadestånd ska finnas för producenter som certifierar sin vara

som GMO-fri men som drabbas av kontamination från intilliggande odlingar med GMO eller under

vidareförädling/hantering av varan.

Generellt anser vi att det är viktigt att all GMO-teknik har som syfte att bidra till hållbar utveckling.

Det ska därför inte vara möjligt att ge tillstånd för grödor som genmodifierats för att t.ex. bli

motståndskraftiga mot skadliga, kemiska bekämpningsmedel. Det finns idag ofta en övertro på att

GMO ska lösa alla problem som finns för att uppnå en hållbar utveckling, vilket lyser igenom i

kommissionens argumentation för lagförslaget. Förutom risker då det gäller ekologisk hållbarhet är

GMO ofta en tydlig komponent i en utveckling mot all större strukturrationalisering och allt större

vertikal integrering av jordbrukssektorn, där globala agroföretag får allt större inflytande och där

livsmedelsproduktionen blir allt mer sårbar. Det finns ytterligare problem med patent på grödor där

bönder både långsiktigt binder upp sig på grödor som de inte kan byta från och inte heller har rätt att

förädla. De hållbarhetsvinster som lyfts av de företag som är verksamma i GMO-sektorn inom

jordbruket kan ofta nås både enklare och billigare på andra sätt. Grundproblemet är här ofta sociala

orättvisor, och för att lösa det behövs en aktiv politik för social rättvisa, inte bara tekniska punktinsatser.