RIKSDAGEN NÄRINGSUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:31 |
DATUM | 2023-04-25 |
TID | 11.00–12.20 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
§ 1 | Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2022/23:30. |
§ 2 | Svenska ordförandeskapet 2023 Statssekreterare Sara Modig, Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om svenska ordförandeskapet 2023. |
§ 3 | Förslaget om kritiska råmaterial Utskottet överlade med statssekreterare Sara Modig, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till förordning som etablerar ett ramverk för att säkerställa en säker och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och ändrar förordning (EU) 168/2013, (EU) 2018/858, 2018/1724 och (EU) 2019/1020, COM(2023) 160, faktapromemoria 2022/23:FPM77. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: Regeringen välkomnar den europiska kritiska råmaterialakten och dess ambition. En säker tillgång till hållbart producerade råmaterial är en förutsättning för att lyckas med klimatomställningen. Regeringen anser att det kommer behövas såväl ökad produktion inom EU från både primära och sekundära källor som bibehållen och utvecklad tillgång till globala marknader för att säkra EU:s försörjning av råmaterial. Regeringen anser att förordningen, om den utformas väl, har förutsättning att bli ett viktigt verktyg i det avseendet. Sverige har stor geologisk potential och kompetens inom återvinning, och därmed en unik position när det gäller att bidra till Europas försörjning av kritiska och strategiska råmaterial. Regeringen anser att åtgärder behövs för att stärka EU:s försörjning av kritiska råmaterial. Genom ökad produktion och minskade ensidiga importberoenden kan risken för störningar i leveranssäkerheten minska, vilket är viktigt mot bakgrund av den ökande efterfrågan och geopolitiska spänningar. EU:s industri är idag till stor del beroende av import av många råmaterial och är i vissa fall mycket sårbar i försörjningskedjan. Detta är olyckligt utifrån ett säkerhets- och försvarspolitiskt perspektiv och beroendet behöver skyndsamt reduceras. Regeringen välkomnar därför ambitionen om ökad kapacitet inom EU, speciellt gällande utvinning och återvinning, och ser med fördel indikativa snarare än bindande riktmärken. Regeringen anser att återvinning av kritiska råmaterial är ett nödvändigt komplement till utvinning och import för att säkra de resurser som behövs för klimatomställningen och elektrifieringen. Samtidigt bidrar det till en resurseffektivitet som är bland annat miljömässigt önskvärd. Regeringen välkomnar därför att cirkularitet utgör en viktig del av förslaget och att det innehåller bestämmelser om ökad cirkularitet för att möjliggöra för högre återvinningsgrad av kritiska råmaterial samt för att ta tillvara på innehållet i utvinningsavfall. Regeringen ser positivt på att utveckla nationella program och redovisa åtgärder för att öka insamling av avfall som kan innehålla kritiska råmaterial. Regeringen anser att försörjningen av kritiska råmaterial också behöver säkras genom diversifierad import. Det är därför viktigt att EU:s internationella handelsavtal och partnerskap, som kan vara kostnadseffektiva verktyg, främjar en hållbar försörjning av råmaterial. Regeringen ser det i sammanhanget som positivt att kommissionen har kommunicerat en ambitionshöjning rörande tecknandet av internationella handelsavtal som gynnar råmaterialförsörjningen (COM(2023) 165 final). Det är positivt att kommissionen har utvecklat den kritiska råmateriallistan så att den även omfattar även strategiskt viktiga råmaterial. Det är dock viktigt att förordningen inte försämrar villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. Mot bakgrund av att tidsaspekten i tillståndsprövningen kan vara ett investeringshinder välkomnar regeringen förslagets ambitioner att effektivisera och strömlinjeforma tillståndsprocesserna, med hänsyn till miljölagstiftningen. Hänsyn måste också tas till medlemsstaternas olika förutsättningar och processordningar. Vidare får det inte introducera nya osäkerheter för verksamhetsutövare eller ske på bekostnad av det bredare behovet av regelförenklingar för alla företag, inte bara de utvalda företag som är del av strategiska projekt. Regeringen är tveksam till att avsaknad av beslut i vissa fall ska leda till att tillståndsansökan ska betraktas som godkänd. Regeringen ser positivt på att förslaget lyfter befintliga möjligheter att göra vissa undantag från EU-lagstiftningen. Vidare bör förordningen främja prospektering av alla mineral och metaller samt öka resurseffektiviteten. Bestämmelserna i förordningen ska vara ändamålsenliga och inte medföra en oproportionerlig administrativ börda vare sig för företag eller medlemsstater. Det gäller inte minst bestämmelser som innebär krav på företag respektive medlemsstater att rapportera information. Det är även viktigt att åtgärder som vidtas inte snedvrider konkurrensen eller har en negativ påverkan på den inre marknadens funktion eller handeln med tredje land. Regeringen anser också att det är av stor vikt att förslaget inte bryter mot EU:s åtaganden i WTO eller EU:s handelsavtal. Regeringen anser att det är viktigt att de nationella säkerhets- och försvarsbehoven beaktas i det fortsatta arbetet, inklusive möjligheten för medlemsstaterna att vidta de åtgärder de anser nödvändiga för att skydda nationell säkerhet. Att samla en stor mängd information kring tex nyckelaktörer, företag som tillverkar strategiska teknologier, produktionskapacitet och strategiska lager kan tydliggöra sårbarheter och utgöra företagskänslig information. Det är därför viktigt att hanteringen av sådan information utformas och görs genomförs på ett sätt som beaktar risker och säkerhetsbehov. Förslaget berör bestämmelser i ett stort antal miljörättsakter, som tex avfalls, vatten- och kemikalielagstiftning. Regeringen anser att gällande EU-rättsakter bör vara samstämmiga. M-, KD och L-ledamöterna delade regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt i femte stycket bör ha följande lydelse: De flesta kritiska råmaterial och strategiska råmaterial är kopplade till s.k. bärande eller huvudmetaller som nickel, zink, järn, guld och koppar. Regeringen vill betona att utvinna kritiska metaller som biprodukter är inte bara resurseffektivt, utan produktionen blir också mindre känslig för marknadsmanipulation och instabila marknader som ofta är förknippade med kritiska råmaterial och strategiska råmaterial. Det är positivt att kommissionen har utvecklat den kritiska råmateriallistan så att den även omfattar även strategiskt viktiga råmaterial. Det är dock viktigt att förordningen inte försämrar villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. Det är dock viktigt att kontinuerligt utveckla listan och även inkludera basmetaller. Regeringen anser vidare att det är viktigt att förordningen förbättrar villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Inledningsvis önskar vi betona att vi i huvudsak är positiva till förslaget och regeringens hållning i faktapromemorian. Akten pekar på en rad viktiga omständigheter som vi välkomnar och vi anser att regeringen i huvudsak, initialt i processen, har gjort rimliga avvägningar i promemorian. Vi vill dock framföra följande. Mycket händer inom forskning och teknikutveckling. Dessutom kan omvärldsfaktorer och det säkerhetspolitiska läget snabbt förändras och därmed också förutsättningarna för råvaruförsörjningen. Därför bör uppdateringen av listan över kritiska råmaterial ske vartannat år i stället för vart fjärde år som är föreslaget. Listan över strategiska råvaror bör dessutom begränsas till att ange ämnenas kemiska grundämnesbeteckning då användningsområdena kan komma att ändras genom exempelvis nya tekniska landvinningar. Industrin har heller ingen möjlighet att styra över hur råvarorna används nedströms i värdekedjan. Beträffande ämnet grafit bör det särskilt framgå om det rör sig om naturlig grafit. Regeringen bör bevaka och verka för att även de basmetaller som Sverige producerar och som kan anses ha en betydelse för utvecklingen av förnybar energi, elektromobilitet, försvar- och rymdindustrin också förs upp på listorna över strategiska råmaterial eller kritiska råmaterial. Det bör vara tillräckligt att strategiska råmaterial utvinns som en biprodukt för att ett projekt ska kunna klassas som strategiskt. Likaledes bör detta samband klargöras avseende prospektering där kritiska råmaterial ofta förekommer tillsammans med metaller som koppar, zink, järn och guld. Det bör således tydliggöras i artikel 18 att ökade prospekteringsinsatser inte ska begränsas till kritiska råmaterial. EU bör i arbetet med att bevaka dessa frågor verka för ett brett fokus som minimerar risken för snäva tolkningar som kan leda till andra framtida beroenden. Arbetet med förslaget till förordning om kritiska råmaterial bör också stämmas av mot annan EU-lagstiftning så att dessa styr mot samma mål snarare än att stå i motsats till varandra. Statusen som strategiskt projekt ska endast kunna återkallas om företaget som bedriver projektet har lämnat oriktiga uppgifter. Att råvaran tas bort från listan över kritiska råmaterial/strategiska råmaterial efter projektets start ska inte i väsentlig mening ändra förutsättningarna för verksamheten då branschen präglas av långa investeringshorisonter. Regeringen bör agera för att säkerställa att införandet av den s.k. europeiska råmaterialstyrelsen inte kommer att bli kostnadsdrivande för medlemsländerna. Vidare bör regeringen göra avvägningar som syftar till att överstatlig beslutanderätt beträffande råvaruförsörjningen endast blir aktuell i särskilt angelägna fall. V-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: När det gäller frågan om tillståndsprocesser anser jag att regeringen bör motsätta sig att avsaknad av beslut i vissa fall ska kunna leda till att vissa ansökningar och vissa delsteg i en tillståndsprocess ska betraktas som godkända. C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt i sjätte stycket bör ha följande lydelse: Mot bakgrund av att tidsaspekten i tillståndsprövningen kan vara ett investeringshinder välkomnar regeringen förslagets ambitioner att effektivisera och strömlinjeforma tillståndsprocesserna, med hänsyn till miljölagstiftningen. Hänsyn måste också tas till medlemsstaternas olika förutsättningar och processordningar. Vidare får det inte introducera nya osäkerheter för verksamhetsutövare eller ske på bekostnad av det bredare behovet av regelförenklingar för alla företag, inte bara de utvalda företag som är del av strategiska projekt. Regeringen är tveksam till att avsaknad av beslut i vissa fall ska leda till att tillståndsansökan ska betraktas som godkänd. Regeringen ser positivt på att medlemsstater ska utse en behörig nationell myndighet som ska vara kontaktpunkt för verksamhetsutövaren och ansvara för att underlätta och samordna tillståndsprocesser. Regeringen ser positivt på möjligheten att i avsaknad av beslut i vissa fall ska leda till att tillståndsansökan ska betraktas som godkänd. MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt bör ha följande lydelse: Regeringen välkomnar den europiska kritiska råmaterialakten och dess ambition. En säker tillgång till hållbart producerade råmaterial är en förutsättning för att lyckas med klimatomställningen. Regeringen anser att det kommer behövas såväl ökad produktion inom EU från både primära och sekundära källor som bibehållen och utvecklad tillgång till globala marknader för att säkra EU:s försörjning av råmaterial. Regeringen konstaterar även att ett aktivt arbete med energieffektivisering, resurseffektivisering och transporteffektiv samhällsplanering kan bidra till att uppnå samma samhällsfunktioner till lägre behov av kritiska råmaterial. Resurseffektivitet bör därför genomgående främjas. Regeringen anser att förordningen, om den utformas väl, har förutsättning att bli ett viktigt verktyg i det avseendet. Sverige har stor geologisk potential och kompetens inom återvinning, och därmed en unik position när det gäller att bidra till Europas försörjning av kritiska och strategiska råmaterial. Regeringen anser att åtgärder behövs för att stärka EU:s försörjning av kritiska råmaterial. Genom ökad produktion och minskade ensidiga importberoenden kan risken för störningar i leveranssäkerheten minska, vilket är viktigt mot bakgrund av den ökande efterfrågan och geopolitiska spänningar. EU:s industri är idag till stor del beroende av import av många råmaterial och är i vissa fall mycket sårbar i försörjningskedjan. Detta är olyckligt utifrån ett säkerhets- och försvarspolitiskt perspektiv och beroendet behöver skyndsamt reduceras. Regeringen välkomnar därför ambitionen om ökad kapacitet inom EU, och välkomnar bindande mål för återvinning men inte för utvinning. speciellt gällande utvinning och återvinning, och ser med fördel indikativa snarare än bindande riktmärken. Regeringen anser att återvinning av kritiska råmaterial, övergång till en cirkulär ekonomi och ett mer resurseffektivt samhälle är ett nödvändigt nödvändiga komplement till utvinning och import för att säkra de resurser som behövs för klimatomställningen och elektrifieringen. Samtidigt bidrar det till en resurseffektivitet som är bland annat miljömässigt önskvärd. Regeringen välkomnar därför att cirkularitet utgör en viktig del av förslaget och att det innehåller bestämmelser om ökad cirkularitet för att möjliggöra för högre återvinningsgrad av kritiska råmaterial samt för att ta tillvara på innehållet i utvinningsavfall, men vill se ett högre mål om återvinning 2030 än i förslaget. Regeringen ser positivt på att utveckla nationella program och redovisa åtgärder för att öka insamling av avfall som kan innehålla kritiska råmaterial. Regeringen anser att försörjningen av kritiska råmaterial också behöver säkras genom diversifierad import. Det är därför viktigt att EU:s internationella handelsavtal och partnerskap, som kan vara kostnadseffektiva verktyg, främjar en hållbar försörjning av råmaterial. Regeringen ser det i sammanhanget som positivt att kommissionen har kommunicerat en ambitionshöjning rörande tecknandet av internationella handelsavtal som gynnar råmaterialförsörjningen (COM(2023) 165 final). Alla EU:s handelsavtal ska ställa höga krav på miljö och mänskliga rättigheter. Det är positivt att kommissionen har utvecklat den kritiska råmateriallistan så att den även omfattar även strategiskt viktiga råmaterial. Det är dock viktigt att förordningen inte försämrar villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. Mot bakgrund av att tidsaspekten är central för klimatomställningen i tillståndsprövningen kan vara ett investeringshinder välkomnar regeringen förslagets ambitioner att effektivisera och strömlinjeforma tillståndsprocesserna, med hänsyn till miljölagstiftningen. Hänsyn måste också tas till medlemsstaternas olika förutsättningar och processordningar. Vidare får det inte introducera nya osäkerheter för verksamhetsutövare eller ske på bekostnad av det bredare behovet av regelförenklingar för alla företag, inte bara de utvalda företag som är del av strategiska projekt. Regeringen motsätter sig är tveksam till att avsaknad av beslut i vissa fall ska leda till att tillståndsansökan ska betraktas som godkänd. Regeringen ser positivt på att förslaget lyfter befintliga möjligheter att göra vissa undantag från EU-lagstiftningen. Vidare bör förordningen främja prospektering av alla mineral och metaller samt öka resurseffektiviteten. /…/ Förslaget berör bestämmelser i ett stort antal miljörättsakter, som tex avfalls, vatten- och kemikalielagstiftning. Regeringen anser att ett starkt arbete för miljömässig och social hållbarhet är en förutsättning för att trygga en hållbar tillgång på strategiska och kritiska råmaterial. Regeringen anser att gällande EU-rättsakter bör vara samstämmiga. Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli. |
§ 4 | Net Zero Industry Act Utskottet överlade med statssekreterare Sara Modig, Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av kommissionens förslag till förordning som etablerar ett ramverk för att stärka det europeiska ekosystemet för produktion av nettonolltekniker och produkter (förordning om nettonollindustrin), COM(2023) 161, faktapromemoria 2022/23:FPM78. Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med faktapromemorian: För att klara samhällets och näringslivets klimatomställning och samtidigt stärka industrins konkurrenskraft i en osäker omvärld behöver produktionen av nettonolltekniker inom EU utvecklas och öka. Regeringen välkomnar EU-kommissionens förslag i den utsträckning det gör EU mer attraktivt för gröna investeringar och produktion av nettonolltekniker och produkter samt minskade sårbarheter i värdekedjorna. De delar av förslaget som innebär att tillståndsförfaranden förenklas och påskyndas generellt samt främjar innovation kan bidra till detta. Samtidigt är regeringen kritisk till andra delar av förslaget. Huruvida åtgärderna i den föreslagna förordningen sammantaget kommer att leda till en snabbare och mer effektiv grön omställning kommer att bero på slutlig utformning. Rätt utformad skulle förordningen om nettonollindustrin kunna bidra till att unionens klimatmål uppnås. Regeringen beklagar att förordningen inte åtföljdes av en konsekvensanalys och ser fram emot den kommande analys som EU-kommissionen ska presentera inom tre månader från det att förslaget lades fram. Regeringen ska verka för att förordningen på ett kostnadseffektivt sätt förenklar och möjliggör för samhällets och näringslivets klimatomställning, bidrar till förenkling och minskad regelbörda, stärkt konkurrenskraft och säker fossilfri energiförsörjning. Regeringen ska verka för att förordningen utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt där den inre marknadens funktionssätt värnas och hänsyn tas till nationella förutsättningar, inklusive produktionsförutsättningar och svenska förvaltningsrättsliga principer. Regeringen lägger stor vikt vid inre och yttre diversifiering genom öppenhet, högt konkurrenstryck och multilateral samverkan som möjliggör för företagen att dra nytta av en bredare bas underleverantörer, både inom och utom EU:s gränser. Regeringen noterar att förslaget innehåller ett urval av tekniker som kan möjliggöra klimatomställningen. Regeringen är negativ till att det införs särskilda lösningar för vissa tekniker eftersom det kan medföra regulatorisk osäkerhet. Regeringen ska verka för ett teknikneutralt tillämpningsområde av förordningen och bilagorna, för att främja fossilfria tekniker som är avgörande för klimatomställningen och säker energiförsörjning. Detta inkluderar s.k. SMR-teknik och konventionell kärnkraft. Sverige förordar att förslaget inte innehåller bindande mål för produktionskapacitet av nettonolltekniker. Regeringen anser att globala marknader kan vara ett kostnadseffektivt verktyg för att öka tillgången till de tekniker som behövs för den gröna omställningen. Förslaget bör inte utformas på ett sätt som åsidosätter marknadsekonomiska principer, motverkar frihandel eller förskjuter fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna. Regeringen välkomnar ambitionen i förenklingsförslagen som nämns i förordningen samt åtgärderna som vidtas för att effektivisera och förenkla tillståndsprocesser. Samtidigt måste förordningen säkerställa att administrativ börda för företag och myndigheter inte onödigtvis ökar, att åtgärder blir ändamålsenliga, kostnadseffektiva och genomförbara. Hänsyn ska tas till miljölagstiftning och nationell kompetens gällande bland annat fysisk planering. Regeringen värnar det kommunala självstyret. Därtill får förordningen inte introducera nya osäkerheter för verksamhetsutövare eller ske på bekostnad av det bredare behovet av en ambitiös regelförenklingspolitik med generella förenklingar och ett samstämmigt EU-regelverk. Regeringen är tveksam till att avsaknad av beslut i vissa fall ska kunna leda till att vissa ansökningar och vissa delsteg i en tillståndsprocess ska betraktas som godkända. Regeringen välkomnar att infångning och lagring av koldioxid (CCS) ingår i förordningens räckvidd. Regeringen anser att förordningens regler om offentlig upphandling bör utformas så att nödvändig flexibilitet bibehålls, för att undvika komplexitet och fördyringar för upphandlande myndigheter och enheter, och för att kunna utforma upphandlingsförfarandet på ett sätt som främjar global konkurrens, innovation och konkurrenskraftig grön omställning. Regeringen anser vidare att förslagen inom stärkt kompetens bör utformas proportionerligt på ett sätt som skapat mervärde och medför ett så pass effektivt genomslag som möjligt, genom redan existerande utbildnings- och forskningsinfrastruktur. Medlemsstaternas nationella befogenheter på utbildningsområdet ska värnas. Regeringen kommer att göra en närmare analys av hela förslaget innan den tar närmare ställning till dess enskilda delar. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. S-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att regeringens ståndpunkt i fjärde och femte stycket bör ha följande lydelse: Regeringen noterar att förslaget innehåller ett urval av tekniker som kan möjliggöra klimatomställningen. Regeringen är negativ till att det införs särskilda lösningar för vissa tekniker eftersom det kan medföra regulatorisk osäkerhet. Regeringen ska verka för ett teknikneutralt tillämpningsområde av förordningen och bilagorna, för att främja fossilfria tekniker som är avgörande för klimatomställningen och säker energiförsörjning. Detta inkluderar s.k. SMR-teknik och konventionell kärnkraft. Regeringen noterar att förslaget innehåller ett urval av tekniker som kan möjliggöra klimatomställningen. Regeringen är negativ till att det införs särskilda lösningar för vissa tekniker eftersom det kan medföra regulatorisk osäkerhet. Regeringen ska verka för ett teknikneutralt tillämpningsområde av förordningen och bilagorna, för att främja fossilfria tekniker som även innefattar Bioindustri och bioenergi från skogsbruk, som är avgörande för klimatomställningen och säker energiförsörjning. Sverige förordar att förslaget inte innehåller bindande mål för produktionskapacitet av nettonolltekniker. Regeringen anser att globala marknader kan vara ett kostnadseffektivt verktyg för att öka tillgången till de tekniker som behövs för den gröna omställningen. Förslaget bör inte utformas på ett sätt som åsidosätter marknadsekonomiska principer, motverkar frihandel eller förskjuter fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna. Regeringen välkomnar ambitionen i förenklingsförslagen som nämns i förordningen samt åtgärderna som vidtas för att effektivisera och förenkla tillståndsprocesser. Samtidigt måste förordningen säkerställa att administrativ börda för företag och myndigheter inte onödigtvis ökar, att åtgärder blir ändamålsenliga, kostnadseffektiva och genomförbara. Hänsyn ska tas till miljölagstiftning och nationell kompetens gällande bland annat fysisk planering. Regeringen värnar det kommunala självstyret. Därtill får förordningen inte introducera nya osäkerheter för verksamhetsutövare eller ske på bekostnad av det bredare behovet av en ambitiös regelförenklingspolitik med generella förenklingar och ett samstämmigt EU-regelverk. Regeringen är tveksam till att avsaknad av beslut i vissa fall ska kunna leda till att vissa ansökningar och vissa delsteg i en tillståndsprocess ska betraktas som godkända. Regeringen motsätter sig att avsaknad av beslut i vissa fall ska kunna leda till att vissa ansökningar och vissa delsteg i en tillståndsprocess ska betraktas som godkända. V-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: När det gäller frågan om förslagets tillämpningsområde anser jag att regeringen bör verka för ett teknikneutralt tillämpningsområde av förordningen och bilagorna, för att främja fossilfria tekniker som även innefattar bioindustri och bioenergi från skogsbruk, som är avgörande för klimatomställningen och säker energiförsörjning. Därtill anser jag att meningen om SMR-teknik och konventionell kärnkraft ska strykas ur regeringens ståndpunkt. När det gäller frågan om tillståndsprocesser anser jag vidare att regeringen bör motsätta sig att avsaknad av beslut i vissa fall ska kunna leda till att vissa ansökningar och vissa delsteg i en tillståndsprocess ska betraktas som godkända. C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt i fjärde och femte stycket bör ha följande lydelse: Regeringen noterar att förslaget innehåller ett urval av tekniker som kan möjliggöra klimatomställningen. Regeringen är negativ till att det införs särskilda lösningar för vissa tekniker eftersom det kan medföra regulatorisk osäkerhet. Regeringen ska verka för ett teknikneutralt tillämpningsområde av förordningen och bilagorna, för att främja fossilfria tekniker som är avgörande för klimatomställningen och säker energiförsörjning. Detta inkluderar s.k. SMR-teknik och konventionell kärnkraft. Sverige förordar att förslaget inte innehåller bindande mål för produktionskapacitet av nettonolltekniker. Regeringen anser att globala marknader kan vara ett kostnadseffektivt verktyg för att öka tillgången till de tekniker som behövs för den gröna omställningen. Förslaget bör inte utformas på ett sätt som åsidosätter marknadsekonomiska principer, motverkar frihandel eller förskjuter fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna. Regeringen välkomnar ambitionen i förenklingsförslagen som nämns i förordningen samt åtgärderna som vidtas för att effektivisera och förenkla tillståndsprocesser. Samtidigt måste förordningen säkerställa att administrativ börda för företag och myndigheter inte onödigtvis ökar, att åtgärder blir ändamålsenliga, kostnadseffektiva och genomförbara. Hänsyn ska tas till miljölagstiftning och nationell kompetens gällande bland annat fysisk planering. Regeringen värnar det kommunala självstyret. Därtill får förordningen inte introducera nya osäkerheter för verksamhetsutövare eller ske på bekostnad av det bredare behovet av en ambitiös regelförenklingspolitik med generella förenklingar och ett samstämmigt EU-regelverk. Regeringen är tveksam till att avsaknad av beslut i vissa fall ska kunna leda till att vissa ansökningar och vissa delsteg i en tillståndsprocess ska betraktas som godkända. Regeringen ser positivt på att medlemsstater ska utse en behörig nationell myndighet som ska vara kontaktpunkt för verksamhetsutövaren och ansvara för att underlätta och samordna tillståndsprocesser. Regeringen ser positivt på möjligheten att i avsaknad av beslut i vissa fall ska leda till att tillståndsansökan ska betraktas som godkänd. MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Jag anser att regeringens ståndpunkt bör ha följande lydelse:
Samtidigt vill regeringen lyfta vikten av övergång till en cirkulär ekonomi, ökad resurseffektivitet och nya material. Samtidigt är regeringen kritisk till andra delar av förslaget. Huruvida åtgärderna i den föreslagna förordningen sammantaget kommer att leda till en snabbare och mer effektiv grön omställning kommer att bero på slutlig utformning. Rätt utformad skulle förordningen om nettonollindustrin kunna bidra till att unionens klimatmål uppnås. Regeringen beklagar att förordningen inte åtföljdes av en konsekvensanalys och ser fram emot den kommande analys som EU-kommissionen ska presentera inom tre månader från det att förslaget lades fram. Regeringen ska verka för att förordningen på ett kostnadseffektivt sätt förenklar och möjliggör för samhällets och näringslivets klimatomställning, bidrar till förenkling och minskad regelbörda, stärkt konkurrenskraft och säker förnybar fossilfri energiförsörjning. Regeringen ska verka för att förordningen utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt där den inre marknadens funktionssätt värnas och hänsyn tas till nationella förutsättningar, inklusive produktionsförutsättningar och svenska förvaltningsrättsliga principer. Regeringen lägger stor vikt vid inre och yttre diversifiering genom öppenhet, högt konkurrenstryck och multilateral samverkan som möjliggör för företagen att dra nytta av en bredare bas underleverantörer, både inom och utom EU:s gränser. Regeringen noterar att förslaget innehåller ett urval av tekniker som kan möjliggöra klimatomställningen. Regeringen är negativ till att det införs särskilda lösningar för vissa tekniker eftersom det kan medföra regulatorisk osäkerhet. Regeringen ska verka för ett teknikneutralt tillämpningsområde av förordningen och bilagorna, för att främja fossilfria tekniker som är avgörande för klimatomställningen och säker energiförsörjning. Detta inkluderar s.k. SMR-teknik och konventionell kärnkraft. Sverige förordar att förslaget inte innehåller bindande mål för produktionskapacitet av nettonolltekniker. Regeringen anser att globala marknader kan vara ett kostnadseffektivt verktyg för att öka tillgången till de tekniker som behövs för den gröna omställningen. Förslaget bör inte utformas på ett sätt som åsidosätter marknadsekonomiska principer, motverkar frihandel eller förskjuter fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna. Regeringen välkomnar ambitionen i förenklingsförslagen som nämns i förordningen samt åtgärderna som vidtas för att effektivisera och förenkla tillståndsprocesser. Samtidigt måste förordningen säkerställa att administrativ börda för företag och myndigheter inte onödigtvis ökar, att åtgärder blir ändamålsenliga, kostnadseffektiva och genomförbara. Hänsyn ska tas till miljölagstiftning och nationell kompetens gällande bland annat fysisk planering. Regeringen värnar det kommunala självstyret. Därtill får förordningen inte introducera nya osäkerheter för verksamhetsutövare eller ske på bekostnad av det bredare behovet av en ambitiös regelförenklingspolitik med generella förenklingar och ett samstämmigt EU-regelverk. Regeringen motsätter sig är tveksam till att avsaknad av beslut i vissa fall ska kunna leda till att vissa ansökningar och vissa delsteg i en tillståndsprocess ska betraktas som godkända. /…/ Vid sammanträdet närvarade även en tjänsteman från EU-nämndens kansli. |
§ 5 | Handelsaspekterna av industriplanen i den gröna given för nettonollåldern Statssekreterare Håkan Jevrell, Utrikesdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om handelsaspekterna av industriplanen i den gröna given för nettonollåldern. |
§ 6 | Regeringskansliets hantering av Riksrevisionens rekommendationer gällande Kommerskollegiums arbete Statssekreterare Håkan Jevrell, Utrikesdepartementet, lämnade information och svarade på frågor om Regeringskansliets hantering av Riksrevisionens rekommendationer gällande Kommerskollegiums arbete. |
§ 7 | Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 27 april 2023 kl. 10.00. |
Vid protokollet Bibi Junttila Justeras den 27 april 2023 Tobias Andersson |
| NÄRVAROFÖRTECKNING | Bilaga 1 till protokoll 2022/23:31 | ||||||||||||||
§ 1–4 | § 5–7 | |||||||||||||||
N | V | |||||||||||||||
LEDAMÖTER | ||||||||||||||||
Tobias Andersson (SD), ordf. | X | X | ||||||||||||||
Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordf. | X | X | ||||||||||||||
Fredrik Olovsson (S) | ||||||||||||||||
Mats Green (M) | X | X | ||||||||||||||
Monica Haider (S) | X | X | ||||||||||||||
Jessica Stegrud (SD) | X | X | ||||||||||||||
Mattias Jonsson (S) | ||||||||||||||||
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) | X | X | ||||||||||||||
Marianne Fundahn (S) | ||||||||||||||||
Josef Fransson (SD) | ||||||||||||||||
Isak From (S) | X | X | ||||||||||||||
Kjell Jansson (M) | ||||||||||||||||
Birger Lahti (V) | X | X | ||||||||||||||
Camilla Brodin (KD) | X | X | ||||||||||||||
Eric Palmqvist (SD) | X | X | ||||||||||||||
Elin Söderberg (MP) | X | X | ||||||||||||||
Louise Eklund (L) | X | X | ||||||||||||||
SUPPLEANTER | ||||||||||||||||
Sara Gille (SD) | ||||||||||||||||
Aida Birinxhiku (S) | X | X | ||||||||||||||
Anna af Sillén (M) | ||||||||||||||||
Daniel Vencu Velasquez Castro (S) | X | X | ||||||||||||||
Mattias Bäckström Johansson (SD) | ||||||||||||||||
Per-Arne Håkansson (S) | ||||||||||||||||
Helena Storckenfeldt (M) | ||||||||||||||||
Åsa Eriksson (S) | X | X | ||||||||||||||
Lars Isacsson (S) | ||||||||||||||||
Fredrik Ahlstedt (M) | ||||||||||||||||
Lorena Delgado Varas (V) | ||||||||||||||||
Lili André (KD) | ||||||||||||||||
Rickard Nordin (C) | O | |||||||||||||||
Helena Gellerman (L) | ||||||||||||||||
Linus Lakso (MP) | ||||||||||||||||
Ann-Sofie Lifvenhage (M) | ||||||||||||||||
Mattias Karlsson i Norrhult (SD) | ||||||||||||||||
Ulf Lindholm (SD) | ||||||||||||||||
Daniel Riazat (V) | ||||||||||||||||
Anders Ådahl (C) | ||||||||||||||||
Dan Hovskär (KD) | ||||||||||||||||
Cecilia Engström (KD) | ||||||||||||||||
Rebecka Le Moine (MP) | ||||||||||||||||
Emma Nohrén (MP) | ||||||||||||||||
Jakob Olofsgård (L) | ||||||||||||||||
Camilla Mårtensen (L) | ||||||||||||||||
Andrea Andersson Tay (V) | ||||||||||||||||
Marielle Lahti (MP) | ||||||||||||||||
Anette Rangdag (SD) | X | X | ||||||||||||||
N = närvarande | X = ledamöter som deltagit i handläggningen | |||||||||||||||
R = omröstning med rösträkning | O = ledamöter som närvarande men inte deltagit |