UTBILDNINGSUTSKOTTET |
PROTOKOLL | UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:9 |
DATUM | 2022-11-15 |
TID | 11:00–12:10 |
NÄRVARANDE | Se bilaga 1 |
Medgivande att närvara Utskottet medgav att föredragande Caroline Jender Pamrin från EU-nämndens kansli fick närvara vid dagens sammanträde. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-överläggning om rådsslutsatser om forskningsinfrastruktur Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om rådsslutsatser om forskningsinfrastruktur. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 823-2022/23) Rådsdokument ST 13573/22 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen välkomnar förslaget till rådsslutsatser om forsknings-infrastruktur. Regeringen betonar att den primära rollen för forskningsinfrastruktur är att stödja excellent forskning och innovation och hjälpa europeiska forskare att konkurrera på världsnivå. Regeringen betonar att det är vetenskaplig kvalitet som ska styra utvecklingen av forskningsinfrastruktur och inte den geografiska spridningen och placeringen av dessa. Regeringen välkomnar ansatsen till långsiktig hållbar driftscykel av forskningsinfrastruktur. Regeringen framhåller vikten av att underlätta industrins tillgång till forskningsinfrastruktur för att stärka den europeiska konkurrenskraften. Det är av stor betydelse att synen på forskningsinfrastruktur och dess nytta vidgas och att näringslivets möjlighet att delta i både uppbyggnad och användning ökas, för att kunna bidra till att lösa samhällsutmaningar. Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom rådsslutsatserna. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-överläggning om rådsrekommendation om de vägledande principerna för kunskapsutnyttjande Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om de vägledande principerna för kunskapsutnyttjande. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 824-2022/23) Rådsdokument ST 13804/21 COM(2022)391 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att förslaget till rådsrekommendation kan bidra till att olika aktörer bättre kan dra nytta av resultaten från forskning och innovation. Regeringen betonar att förslaget är en icke-bindande rekommendation och att utvecklingen av nationella processer och policyverktyg, till exempel nationella färdplaner, ska ske på frivillig basis och anpassas till nationella och regionala förhållanden. Regeringen framhåller vikten av immateriella tillgångar och rättigheter för ett ökat värdeskapande och nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Regeringen anser att öppen vetenskap och öppen innovation kan accelerera kunskapsutnyttjandet och i förlängningen gynna användningen av resultat och data för ökad samhällsnytta och ökad konkurrenskraft. Regeringen anser att Sverige kan ställa sig bakom rådsrekommendationen. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-överläggning om vetenskaplig rådgivning Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om vetenskaplig rådgivning. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 825-2022/23) Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen betonar att vetenskaplig rådgivning och beslutsfattande på vetenskaplig grund är av grundläggande betydelse för att möta samhällsutmaningar, hantera kriser och stärka demokratin. Regeringen anser att framför allt expert- och analysmyndigheter och expertråd har en viktig roll att bistå med vetenskapligt grundade underlag. Vidare är det universitet och högskolors uppgift att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och att verka för att deras kunskap och kompetens kommer samhället till nytta. Regeringen framhåller vikten av att alla aktörer i samhället har tillgång till forskning av hög kvalitet och att samhällets förtroende för forskning och beslutsfattande är hög. Regeringen anser att öppen vetenskap är en nyckelfaktor för att fler grupper i samhället ska få tillgång till och nyttja oberoende och vetenskapligt grundad kunskap, vilket kan bidra till stärkt motståndskraft mot desinformation och kunskapsresistens. Regeringen anser att vetenskap och forskning ska stå fri från politisk styrning. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-överläggning om nyttjande av europeiska rymddata Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om nyttjande av europeiska rymddata. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 826-2022/23) Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att investeringarna i de europeiska rymdprogrammen ska ge största möjliga samhällsnytta, där bl.a. möjligheterna att bidra till Agenda 2030 tas till vara. Åtkomsten till data, tjänster och information ska därför vara användarvänlig för att främja användning och utveckling av tjänster för olika samhällssektorer och politikområden. I dessa sammanhang är det viktigt att nationell säkerhet värnas samt sekretess, säkerhetsskydd och skyddet för den personliga integriteten upprätthållas. Regeringen anser att Rymdstyrelsen, i samråd med berörda myndigheter, när det är lämpligt, bör arbeta för att sprida information om tjänster och data från satellitnavigering och jordobservationer till potentiella användare för att dra full nytta av investeringarna i rymdverksamhet. Regeringen anser att öppen tillgång till rymddata främjar framväxten av innovativa företag och även kan bidra till utveckling av tjänster för offentlig sektor. Regeringen anser att det är viktigt att skydda rymdmiljön och bidra till ett långsiktigt hållbart och fredligt nyttjande av rymden. För att säkerställa tillgången till rymden för olika aktörer och framtida generationer bör ett europeiskt oberoende tillträde till rymden främjas. Den svenska rymdbasen Esrange uppgraderas i syfte att möjliggöra uppskjutning av satelliter och kan härvidlag utgöra ett bidrag. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-information om övriga punkter på Konkurrenskraftrådet (KKR) Statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om övriga punkter inom forskning och rymd som finns med på KKR:s dagordning den | ||
EU-överläggning om rådsbeslut om ett Europaår för kompetens 2023 Utskottet överlade med statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om ett Europaår för kompetens 2023. Underlag för överläggningen Faktapromemoria från Regeringskansliet (2022/23:FPM12) Rådsdokument ST 13874/22 COM(2022) 526 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen anser att en förutsättning för ett konkurrenskraftigt EU är att kunna möta arbetsgivares efterfrågan på arbetskraft med rätt kompetens och ser därför positivt på att EU sätter ljuset på omskolning och fort- och vidareutbildning. Detta är också nödvändigt för den gröna och digitala omställningen, och för ett motståndskraftigt EU som kan möta utmaningar med innovationskraft, produktivitet och tillväxt. Regeringen är positiva till att tillgång till lärandemöjligheter och reella möjligheter till kompetensutveckling under hela arbetslivet lyfts fram i initiativet. Det stärker möjligheterna till ett långt och framgångsrikt arbetsliv som tar tillvara på även äldre personers kompetens och erfarenheter, kan bidra till integration, tillvarata den fulla potentialen i kvinnors arbetskraftsdeltagande och öka möjligheterna att unga som varken arbetar eller studerar kan träda in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att arbetet på EU-nivå utgår från en grundläggande respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, för nationella system avseende arbetsmarknad och utbildning samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Initiativ på EU-nivå bör därför framför allt utgå ifrån medlemsstaternas egna åtgärder på området och fokusera på kunskaps- och erfarenhetsutbyten dem emellan. Regeringen stödjer därmed kommissionens inriktning gällande flexibilitet i frågan om innebörden av nationella samordnare för europaåret för kompetens. Regeringen välkomnar vidare att vikten av dialog med arbetsmarknadens parter, berörda myndigheter och utbildningsanordnare lyfts fram som ett av målen i initiativet. Det är en förutsättning i arbetet med att främja kompetenshöjning och omställningsförmåga på arbetsmarknaden. Som utgångspunkt ska utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten i form av nya initiativ, nya åtaganden eller ambitionshöjningar finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF) i enlighet med förordningen om denna. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-information om ändring av förordningen om gemensamma företag under Horisont Europa gällande det gemensamma halvledarföretaget Statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om en ändring av förordningen om gemensamma företag under Horisont Europa gällande det gemensamma halvledarföretaget. | ||
EU-information om förslag till förordning om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027 Statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om förslaget till förordning om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023–2027. | ||
Allmän information inför det svenska ordförandeskapet, forskning och rymd Statssekreterare Maria Nilsson, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om det svenska ordförandeskapet och prioriterade frågor på forsknings- och rymdområdet. | ||
EU-överläggning om rådsslutsatser om att stödja välmående inom digital utbildning Utskottet överlade med statsrådet Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om rådsslutsatser om att stödja välmående inom digital utbildning. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 836-2022/23) Rådsdokument WK 14575/2022 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen kan stödja arbete som syftar till att främja en högkvalitativ, jämställd och tillgänglig digital utbildning för alla elever och studenter. Regeringen stödjer också samarbete som syftar till att öka elevers välmående inom digital utbildning och förebygga och motverka t.ex. mobbning på internet. Regeringen kan ställa sig bakom att olika lärandeverktyg, vilka kan vara både analoga och digitala, kan användas i undervisningen. Det är även viktigt att säkerställa lärares kompetens när det gäller att använda digitala verktyg i den pedagogiska undervisningen. Det är också viktigt att elever och lärare även har tillgång till läroböcker, alltså tryckta läromedel, och inte enbart är hänvisade till digitala hjälpmedel i undervisningen. Regeringen är positiv till initiativ för att genomföra omställningen mot ett mer digitalt och grönt samhälle och att bidra till återhämtning från covid-19-pandemin. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-överläggning om rådsrekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång Utskottet överlade med statsrådet Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om en rådsrekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 837-2022/23) Rådsdokument ST 13412/22 COM(2022) 316 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen stödjer arbete som betonar vikten av att alla ska ha samma tillgång till inkluderande och jämlik utbildning av hög kvalitet. Regeringen ställer sig även bakom insatser för att fler barn och elever ska kunna tillgodogöra sig och lyckas nå målen i grundskolan liksom arbete för att minska andelen elever som inte blir behöriga till gymnasieskolan och därmed också minska risken för skolavhopp. Det kan bland annat handla om insatser för att höja baskunskaper inom läs- och skrivförmåga men också om möjligheterna till stöd via speciallärare och en elevhälsa av god kvalité. Det är av största vikt att arbeta för ett jämlikt och jämställt utbildningssystem som utjämnar livschanser och bidrar till sammanhållning, demokratiska värderingar, inkludering och gemenskap. Detta främjar livslångt lärande för alla, oavsett exempelvis bakgrund, kön, ålder, funktionsnedsättning och bostadsort. Regeringen anser det värdefullt med ett fortsatt erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna om jämlikhet i utbildning, vilket innebär diskussioner både om erfarenheter från nationella insatser och möjliga åtgärder på EU-nivå. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Ledamoten från Vänsterpartiet lämnade en avvikande ståndpunkt enligt följande: ”Jag och Vänsterpartiet ställer oss bakom stora delar av regeringens förslag till ståndpunkt, men har en avvikande ståndpunkt med anledning av att skolområdet är nationell kompetens samt att ländernas lagstiftning och skolsystem varierar från land till land. EU har länge utökat sina befogenheter över skolområdet och detta är något vi vänder oss emot. ” Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-överläggning om rådsrekommendation om europeiska mål om förskoleverksamhet och barnomsorg: Barcelonamål till 2030 Utskottet överlade med statsrådet Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om en rådsrekommendation om europeiska mål om förskoleverksamhet och barnomsorg: Barcelonamål till 2030. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 838-2022/23) Rådsdokument ST 14034/22 COM(2022) 442 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen är positiv till kommissionens förslag till rådsrekommendation om förskoleverksamhet och barnomsorg och är positiv till att gemensamma utmaningar och möjligheter lyfts fram på EU-nivå. Regeringen delar kommissionens ambition att skapa en tillgänglig omsorg av god kvalitet till överkomliga avgifter. Det är viktigt att barns bästa beaktas och att rättvisa arbetsvillkor inom förskola och barnomsorg främjas. Regeringen ser positivt på att kommissionen betonar förskoleverksamhetens och barnomsorgens betydelse för jämställdheten i samhället. Regeringen är även positiv till att rekommendationen tar stor hänsyn till de behov av stöd som barn och föräldrar med funktionsnedsättning kan ha. Det är centralt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlems-staterna avseende bland annat utbildning, arbetsmarknad och lönebildning, inklusive parternas autonomi respekteras. En restriktiv budgethållning är viktig, såväl avseende hur EU-medel används som dess påverkan på medlemsstaternas budget. Det är viktigt att uppföljningen av rekommendationen är proportionerlig i förhållande till syftet och att befintliga strukturer för rapportering så som den europeiska planeringsterminen används i möjligaste mån. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-överläggning om det europeiska utbildningsområdet i tider av ryskt angrepp mot Ukraina Utskottet överlade med statsrådet Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, om det europeiska utbildningsområdet i tider av ryskt angrepp mot Ukraina. Underlag för överläggningen Promemoria från Utbildningsdepartementet (dnr 840-2022/23) Rådsdokument ST 13903/22 Regeringens förslag till svensk ståndpunkt Regeringen stödjer att kommissionen tar initiativ på utbildningsområdet för att ge stöd åt behövande som flyr det ryska anfallskriget mot Ukraina. Regeringen stödjer också EU-samarbete som stärker krishanteringsarbete genom att medlemsstaterna kan dra nytta av varandras arbete genom utbyte av erfarenheter och bästa praxis. Fortsatt samarbete inom ramen för och utveckling av EEA är värdefullt för att upprätthålla alla barns rätt till utbildning och för att säkerställa rätten till utbildning för barn som flyr krig och katastrofer. Fördjupade internationella samarbeten är viktigt för att stärka kvaliteten i utbildningen och för att bygga förtroende för varandras utbildningssystem. Samarbeten och förtroende mellan länder och utbildningssystem borgar för ett motståndskraftigt och starkt Europa där utbildnings- och vetenskapsdiplomati är av central betydelse. Det är viktigt att betona värdet av tillgång till inkluderande och jämlik utbildning av hög kvalitet inom EEA. Regeringen menar att kvaliteten ska sättas först och det är av högsta vikt att barn och unga som flyr Ukraina får tillgång till utbildning av hög kvalitet. Regeringen menar också att de studiesociala frågorna måste prioriteras. De som flyr undan det ryska anfallskriget mot Ukraina behöver komma till trygga sammanhang där de kan få det stöd de behöver för att klara av sin utbildning. Trygghet och studiero är grunden till utbildning av hög kvalitet och skolan ska vara en inkluderande plats för alla barn, elever och studenter. Regeringen strävar efter att EU-enighet ska upprätthållas. I den mån det är aktuellt på utbildningsområdet och med hänsyn till de nationella förutsättningarna verkar Sverige för ett gemensamt, effektivt och tydligt agerande från EU:s sida. Överläggningen Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. Ledamöterna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lämnade en avvikande ståndpunkt om ett tillägg i regeringens ståndpunkt enligt följande. ”Det är viktigt med stöd till folkbildningsinsatser bl.a. för att flyktingar från Ukraina ska få lära sig språket i vistelselandet.” Denna paragraf förklarades omedelbart justerad. | ||
EU-information om kommande lunchdiskussion i rådet för Utbildning, ungdom, kultur och idrott (UUKI) Statsrådet Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om en planerad lunchdiskussion i rådet för UUKI den 28 november 2022. | ||
EU-information om övriga punkter på UUKI Statsrådet Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om övriga punkter inom utbildningsområdet som planeras att tas upp i rådet för UUKI den 28 november 2022. | ||
Information om det svenska ordförandeskapets prioriteringar på utbildningsområdet Statsrådet Lotta Edholm, biträdd av medarbetare från Utbildningsdepartementet, informerade om det svenska ordförandeskapets prioriteringar på utbildningsområdet. | ||
Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2022/23:8. | ||
Inkomna EU-dokument Inkomna EU-dokument anmäldes enligt bilaga 2 | ||
Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen (UbU1y) Utskottet fortsatte behandlingen av fråga om yttrande till konstitutionsutskottet över uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Utskottet justerade yttrande 2022/23:UbU1y. | ||
Rutiner Utskottet behandlade frågor om delegationer till presidium och ordföranden samt om arbetsformer. Utskottet beslutade om delegationer till presidium och ordförande enligt bilaga 3. Utskottet ställde sig bakom arbetsformer enligt bilaga 4. | ||
Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 22 november 2022 | ||
Vid protokollet Lotta Lann Justeras tisdagen den 22 november 2022 Fredrik Malm |
UTBILDNINGSUTSKOTTET | NÄRVAROFÖRTECKNING | Bilaga 1 till protokoll 2022/23:9 | |||||||||||||||
§ 1–11 | § 12-14 | § 15-22 | |||||||||||||||
N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | N | V | ||||
LEDAMÖTER | |||||||||||||||||
Fredrik Malm (L), ordförande | X | X | X | ||||||||||||||
Åsa Westlund (S), vice ordförande | X | X | X | ||||||||||||||
Patrick Reslow (SD) | X | X | X | ||||||||||||||
Josefin Malmqvist (M) | X | X | X | ||||||||||||||
Linus Sköld (S) | |||||||||||||||||
Robert Stenkvist (SD) | X | X | X | ||||||||||||||
Caroline Helmersson Olsson (S) | X | X | X | ||||||||||||||
Noria Manouchi (M) | X | X | |||||||||||||||
Mats Wiking (S) | X | X | X | ||||||||||||||
Jörgen Grubb (SD) | X | X | X | ||||||||||||||
Aylin Fazelian (S) | X | X | X | ||||||||||||||
Marie-Louise Hänel Sandström (M) | X | X | X | ||||||||||||||
Daniel Riazat (V) | X | X | X | ||||||||||||||
Mathias Bengtsson (KD) | X | X | X | ||||||||||||||
Muharrem Demirok (C) | X | X | X | ||||||||||||||
Anders Alftberg (SD) | X | X | X | ||||||||||||||
Camilla Hansén (MP) | X | X | X | ||||||||||||||
SUPPLEANTER | |||||||||||||||||
Victoria Tiblom (SD) | |||||||||||||||||
Rose-Marie Carlsson (S) | X | X | X | ||||||||||||||
Oliver Rosengren (M) | O | X | |||||||||||||||
Niklas Sigvardsson (S) | O | O | O | ||||||||||||||
Lars Andersson (SD) | |||||||||||||||||
Azadeh Rojhan (S) | |||||||||||||||||
Kalle Olsson (S) | |||||||||||||||||
Lars Wistedt (SD) | |||||||||||||||||
Anna Wallentheim (S) | |||||||||||||||||
Johan Hultberg (M) | |||||||||||||||||
Samuel Gonzalez Westling (V) | |||||||||||||||||
Dan Hovskär (KD) | |||||||||||||||||
Anders Ådahl (C) | O | O | O | ||||||||||||||
Robert Hannah (L) | |||||||||||||||||
Jan Riise (MP) | |||||||||||||||||
Peter Ollén (M) | |||||||||||||||||
Mats Arkhem (SD) | |||||||||||||||||
Sara-Lena Bjälkö (SD) | |||||||||||||||||
Ciczie Weidby (V) | |||||||||||||||||
Niels Paarup-Petersen (C) | |||||||||||||||||
Lili André (KD) | |||||||||||||||||
Magnus Jacobsson (KD) | |||||||||||||||||
Leila Ali Elmi (MP) | |||||||||||||||||
Amanda Lind (MP) | |||||||||||||||||
Louise Eklund (L) | |||||||||||||||||
Lina Nordquist (L) | |||||||||||||||||
N = Närvarande | X = ledamöter som deltagit i handläggningen | ||||||||||||||||
V = Votering | O = ledamöter som härutöver har varit närvarande |