RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:25

DATUM

2023-02-09

TID

08.00 – 09.15

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Kommissionens förslag om inrättande av en unionsram för certifiering av koldioxidupptag

Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 672 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1177-2022/23).

Klimat- och miljöministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med bilaga 2.

 

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

V-, C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 3.

§ 2

Kommissionens förslag om EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall

Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 677 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1177-2022/23).

Klimat- och miljöministern redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med bilaga 4.

 

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

SD- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 5.

§ 3

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2022/23:23.

§ 4

Förbättrad övervakning av antibiotikaanvändning för behandling av djur (MJU5)

Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2022/23:13.

Ärendet bordlades.

§ 5

Kemikaliepolitik (MJU6)

Utskottet fortsatte beredningen av motioner om kemikaliepolitik.

Ärendet bordlades.

§ 6

Vattenvård (MJU7)

Utskottet fortsatte beredningen av motioner om vattenvård.

Ärendet bordlades.

§ 7

Cirkulär ekonomi (MJU10)

Utskottet inledde beredningen av motioner om cirkulär ekonomi.

Ärendet bordlades.

§ 8

Regeringens konferens Living in the Bioeconomy 27 – 28 februari 2023


Utskottet beslutade att Staffan Eklöf (SD) och Jytte Guteland (S) deltar i regeringens konferens Living in the Bioeconomy den 27 – 28 februari 2023. Konferensen äger rum i Stockholm (Arlanda).

§ 9

Information om arbetet med rådsslutsatser för bioekonomi

Kanslichefen anmälde att landsbygdsminster Peter Kullgren kommer till utskottet torsdagen den 23 februari 2023 kl. 08.00 för att informera om regeringens arbete med rådsslutsatser för bioekonomi.

§ 10

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 14 februari 2023 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 16 februari 2023

Emma Nohrén



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2022/23:25

§ 1

§ 2 – 10

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

Martin Kinnunen (SD)

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

-

John Widegren (M)

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

Tomas Kronståhl (S)

O

X

Elsa Widding (SD)

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

X

Kajsa Fredholm (V)

X

O

Stina Larsson (C)

X

X

Beatrice Timgren (SD)

X

X

Elin Nilsson (L)

X

X

SUPPLEANTER

Björn Tidland (SD)

O

O

Johan Löfstrand (S)

X

X

Johanna Hornberger (M)

O

O

Sofia Skönnbrink (S)

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

O

X

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C)

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Vakant (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Cecilia Rönn (L)

Håkan Svenneling (V)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2022/23:25

Överläggning den 9 februari 2023 om kommissionens förslag om inrättande av en unionsram för certifiering av koldioxidupptag

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att den viktigaste åtgärden för att nå EU:s klimatmål 2050 är att mycket kraftigt minska utsläppen av fossila växthusgaser. Samtidigt står det klart att upptag och infångning av koldioxid på olika sätt också kommer att behövas. Regeringen stödjer kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid som stimulerar till ökade upptag av koldioxid i marksektorn, permanenta negativa utsläpp och hållbara kolflöden, inklusive kolinlagring i produkter. Regeringen avser att verka för att certifieringssystemet blir effektivt, användbart, transparent och upprätthåller en hög miljöintegritet samt bidrar till att möta ländernas åtagande inom ramen för Fit for 55. Samtidigt får inte förordningen utformas så att fossila bränslen och material fasas ut långsammare än vad som följer av Sveriges och EU:s klimatlagstiftning. Regeringen framhåller vikten av att ett nytt certifieringsramverk inte motverkar målen i livsmedelsstrategin eller en växande bioekonomi baserad på ökad tillgänglighet på bioråvara. Vidare anser regeringen att förslaget tydligare skulle lyfta den cirkulära ekonomins roll i att ersätta fossilt kol med kol från avfallsströmmar och förnybara källor vad gäller lagring av kol i produkter.

Regeringen bedömer att certifieringsramverket kan skapa bättre finansiella förutsättningar för utbyggnad av bio-CCS, vilket är positivt. Regeringen stöder förslagets inriktning att det ska finnas en tydlig skiljelinje mellan permanent och icke-permanent lagring och att kolinlagringscertifikat ska

värderas i förhållande till sin långsiktiga klimatnytta. Regeringen anser att förslaget kan bidra med ytterligare incitament och ökat intresse för upptag av koldioxid samt en bredare finansieringsgrund. Regeringen bedömer vidare att förslaget kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för

medlemsstaterna enligt revidering av Förordning 2018/841, den s.k. LULUCF-förordningen. Regeringen är försiktigt positiv till att certifiera kolinlagringsåtgärder även när dessa får stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och nationella stödsystem, förutsatt att det inte blir

konkurrenssnedvridande.

Regeringen anser att hållbarhetskraven inte bör hämma investeringsviljan för bio-CCS. Regeringen anser att förordningen ska ses som ett klimatinstrument som tar sikte på långsiktig klimatnytta och att överlappande lagstiftning i möjligaste mån bör undvikas. Regeringen avser därför verka för att

relaterade rättsakter och delegerade akter med bäring på förslaget inte ska innehålla någon ny detaljlagstiftning.

Regeringen anser att certifieringsramverket inte bör missgynna biologisk mångfald. Regeringen anser emellertid att lika stor vikt bör läggas vid förslagets sex hållbarhetsmål. Inget mål ska prioriteras framför det andra.

Regeringen delar kommissionens bedömning att det finns vissa svårigheter och risker med att certifiera och kontrollera komplicerade och geografiskt utspridda åtgärder. Regeringen är angelägen att riskerna hanteras samtidigt som den administrativa kostnaden bör minimeras och små och medelstora företag inte missgynnas. Exempelvis finns svårigheter kopplade till insatser i

jord- och skogsbruket; det gäller t.ex. hur hänsyn ska kunna tas till permanens, additionalitet och indirekta effekter som läckage. Regeringen bedömer att ytterligare övervägningar och analyser behövs i fråga om kravet på additionalitet och kraven för att sätta och uppdatera referensscenarion så

att länder och företag i framkant inte missgynnas. Regeringen anser att det är problematiskt om en åtgärd kan vara skäl för certifikat i ett område men inte i ett annat där åtgärden tillämpats under längre tid, när åtgärden i sig har samma kolinlagringseffekt.

Regeringen anser att förslagets definition av ”carbon removal” behöver tydliggöras så att alla vetenskapligt förankrade permanenta kolinlagringsmetoder inkluderas. Regeringen stöder inriktningen att definitionen av ”carbon removal” också kan inkludera minskade kolutsläpp från en s.k. biogen kolpool, exempelvis återvätning av dikade organogena jordar.

Regeringen avser verka för att substantiella frågor regleras direkt i förordningen varför delegerade akter bör undvikas, i synnerhet kopplade till hållbarhetskriterier och krav som behöver anpassas till regionala förhållanden. Regeringen avser vidare verka för att förordningen utformas så att hög miljöintegritet i enlighet med artikel 6 i Parisavtalet säkerställs och att den kan samexistera med Parisavtalets regelverk och Corsia (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Regeringen anser vidare att rollen för bio-CCS och infångad koldioxid från atmosfären

för permanent lagring (DACCS) i rapporteringen till EU:s klimatramverk behöver tydliggöras, så snart som möjligt.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2022/23:25

Kommissionens förslag om inrättande av en unionsram för certifiering av koldioxidupptag


V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att den viktigaste åtgärden för att nå EU:s klimatmål 2050 är att mycket kraftigt minska utsläppen av fossila växthusgaser. Samtidigt står det klart att upptag och infångning av koldioxid på olika sätt också kommer att behövas. Regeringen stödjer kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid som stimulerar till ökade upptag av koldioxid i marksektorn, permanenta negativa utsläpp och hållbara kolflöden, inklusive kolinlagring i produkter. Regeringen avser att verka för att certifieringssystemet blir effektivt, användbart, transparent och upprätthåller en hög miljöintegritet samt bidrar till att möta ländernas åtagande inom ramen för Fit for 55. Samtidigt får inte förordningen utformas så att fossila bränslen och material fasas ut långsammare än vad som följer av Sveriges och EU:s klimatlagstiftning. Regeringen framhåller vikten av att ett nytt certifieringsramverk inte motverkar målen i livsmedelsstrategin eller en växande bioekonomi baserad på ökad tillgänglighet på bioråvara. Vidare anser regeringen att förslaget tydligare skulle lyfta den cirkulära ekonomins roll i att ersätta fossilt kol med kol från avfallsströmmar och förnybara källor vad gäller lagring av kol i produkter.

Regeringen bedömer att certifieringsramverket kan skapa bättre finansiella förutsättningar för utbyggnad av bio-CCS, vilket är positivt. Regeringen stöder förslagets inriktning att det ska finnas en tydlig skiljelinje mellan permanent och icke-permanent lagring och att kolinlagringscertifikat ska värderas i förhållande till sin långsiktiga klimatnytta. Regeringen anser att förslaget kan bidra med ytterligare incitament och ökat intresse för upptag av koldioxid samt en bredare finansieringsgrund. Regeringen bedömer vidare att förslaget kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revidering av Förordning 2018/841, den s.k. LULUCF-förordningen. Regeringen är försiktigt positiv till att certifiera kolinlagringsåtgärder även när dessa får stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och nationella stödsystem, förutsatt att det inte blir konkurrenssnedvridande.

Regeringen anser att hållbarhetskraven inte bör hämma investeringsviljan för bio-CCS. Regeringen anser att förordningen ska ses som ett klimatinstrument som tar sikte på långsiktig klimatnytta och att överlappande lagstiftning i möjligaste mån bör undvikas. Regeringen avser därför verka för att relaterade rättsakter och delegerade akter med bäring på förslaget inte ska innehålla någon ny detaljlagstiftning.

Regeringen anser att certifieringsramverket inte bör missgynna biologisk mångfald. Regeringen anser emellertid att lika stor vikt bör läggas vid förslagets samtliga sex hållbarhetsmål. Inget mål ska prioriteras framför det andra.

För att ge incitament till synergier mellan unionens mål för klimat och mål för biologisk mångfald delar vi kommissionens bedömning att det dessutom behövs krav på skärpt övervakning av mark, så att man lättare skyddar naturbaserade koldioxidupptag och gör dem mer motståndskraftiga i hela unionen.

Regeringen delar kommissionens bedömning att det finns vissa svårigheter och risker med att certifiera och kontrollera komplicerade och geografiskt utspridda åtgärder. Regeringen är angelägen att riskerna hanteras samtidigt som den administrativa kostnaden bör minimeras och små och medelstora företag inte missgynnas. Exempelvis finns svårigheter kopplade till insatser i jord- och skogsbruket; det gäller t.ex. hur hänsyn ska kunna tas till permanens, additionalitet och indirekta effekter som läckage. Regeringen bedömer att ytterligare övervägningar och analyser behövs i fråga om kravet på additionalitet och kraven för att sätta och uppdatera referensscenarion så att länder och företag i framkant inte missgynnas. Regeringen anser att det är problematiskt om en åtgärd kan vara skäl för certifikat i ett område men inte i ett annat där åtgärden tillämpats under längre tid, när åtgärden i sig har samma kolinlagringseffekt.

Regeringen anser att förslagets definition av ”carbon removal” behöver tydliggöras så att alla vetenskapligt förankrade permanenta kolinlagringsmetoder inkluderas. Regeringen stöder inriktningen att definitionen av ”carbon removal” också kan inkludera minskade kolutsläpp från en s.k. biogen kolpool, exempelvis återvätning av dikade organogena jordar.

Regeringen avser verka för att substantiella frågor regleras direkt i förordningen varför delegerade akter bör undvikas, i synnerhet kopplade till hållbarhetskriterier och krav som behöver anpassas till regionala förhållanden. Regeringen avser vidare verka för att förordningen utformas så att hög miljöintegritet i enlighet med artikel 6 i Parisavtalet säkerställs och att den kan samexistera med Parisavtalets regelverk och Corsia (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Regeringen anser vidare att rollen för bio-CCS och infångad koldioxid från atmosfären för permanent lagring (DACCS) i rapporteringen till EU:s klimatramverk behöver tydliggöras, så snart som möjligt.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt

Första meningen i den föreslagna ståndpunkten ska ha följande lydelse:

Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att den viktigaste åtgärden för att nå EU:s klimatmål 2050 är att fasa ut utsläppen av fossila växthusgaser.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att den viktigaste åtgärden för att nå EU:s klimatmål 2050 är att mycket kraftigt minska fasa ut utsläppen av fossila växthusgaser. Samtidigt står det klart att upptag och infångning av koldioxid på olika sätt också kommer att behövas. Regeringen

stödjer kommissionens ambition att utveckla ett effektivt regelverk för certifiering av upptag och infångning av koldioxid som stimulerar till ökade upptag av koldioxid i marksektorn, permanenta negativa utsläpp och hållbara kolflöden, inklusive kolinlagring i produkter. Regeringen avser att verka för att certifieringssystemet blir effektivt, användbart, transparent och upprätthåller en hög miljöintegritet samt bidrar till att möta ländernas åtagande inom ramen för Fit for 55. Samtidigt får inte förordningen utformas så att fossila bränslen och material fasas ut långsammare än vad som följer av Sveriges och EU:s klimatlagstiftning. Regeringen framhåller vikten av att ett nytt certifieringsramverk inte motverkar målen i livsmedelsstrategin eller en växande hållbar bioekonomi baserad på ökad tillgänglighet på bioråvara inom ramarna för funktionella ekosystem där internationella avtal om biologisk mångfald uppfylls och EU:s rättsakter på naturområdet följs. Vidare anser regeringen att förslaget tydligare skulle lyfta den cirkulära ekonomins roll i att ersätta fossilt kol med kol från avfallsströmmar och förnybara källor vad gäller lagring av kol i produkter.

Regeringen bedömer att certifieringsramverket kan skapa bättre finansiella förutsättningar för utbyggnad av bio-CCS, vilket är positivt. Regeringen stöder förslagets inriktning att det ska finnas en tydlig skiljelinje mellan permanent och icke-permanent lagring och att kolinlagringscertifikat ska

värderas i förhållande till sin långsiktiga klimatnytta. Regeringen anser att förslaget kan bidra med ytterligare incitament och ökat intresse för upptag av koldioxid samt en bredare finansieringsgrund. Regeringen bedömer vidare att förslaget kan bidra till att uppnå det nationella åtagande som gäller för medlemsstaterna enligt revidering av Förordning 2018/841, den s.k. LULUCF-förordningen. Regeringen är försiktigt positiv till att certifiera kolinlagringsåtgärder även när dessa får stöd inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och nationella stödsystem, förutsatt att det inte blir

konkurrenssnedvridande.

Regeringen anser att hållbarhetskraven inte bör hämma investeringsviljan för bio-CCS. Regeringen anser att förordningen ska ses som ett klimatinstrument som tar sikte på långsiktig klimatnytta och att överlappande lagstiftning i möjligaste mån bör undvikas. Regeringen avser därför verka för att relaterade rättsakter och delegerade akter med bäring på förslaget inte ska

innehålla någon ny detaljlagstiftning.

Regeringen anser att certifieringsramverket inte bör missgynna biologisk mångfald. Regeringen anser emellertid att lika stor vikt bör läggas vid förslagets samtliga sex hållbarhetsmål. Inget mål ska prioriteras framför det andra.

Regeringen delar kommissionens bedömning att det finns vissa svårigheter och risker med att certifiera och kontrollera komplicerade och geografiskt utspridda åtgärder. Regeringen är angelägen att riskerna hanteras samtidigt som den administrativa kostnaden bör minimeras och små och medelstora företag inte missgynnas. Exempelvis finns svårigheter kopplade till insatser i jord- och skogsbruket; det gäller t.ex. hur hänsyn ska kunna tas till permanens, additionalitet och indirekta effekter som läckage. Regeringen bedömer att ytterligare övervägningar och analyser behövs i fråga om kravet på additionalitet och kraven för att sätta och uppdatera referensscenarion så att länder och företag i framkant inte missgynnas. Regeringen anser att det är problematiskt om en åtgärd kan vara skäl för certifikat i ett område men inte i ett annat där åtgärden tillämpats under längre tid, när åtgärden i sig har samma kolinlagringseffekt.

Regeringen anser att förslagets definition av ”carbon removal” behöver tydliggöras så att alla vetenskapligt förankrade permanenta kolinlagringsmetoder inkluderas. Regeringen stöder inriktningen att definitionen av ”carbon removal” också kan inkludera minskade kolutsläpp från en s.k. biogen kolpool, exempelvis återvätning av dikade organogena jordar.

Regeringen avser verka för att substantiella frågor regleras direkt i förordningen varför delegerade akter bör undvikas, i synnerhet kopplade till hållbarhetskriterier och krav som behöver anpassas till regionala förhållanden. Regeringen avser vidare verka för att för-ordningen utformas så att hög miljöintegritet i enlighet med artikel 6 i Parisavtalet säkerställs och att den kan samexistera med Parisavtalets regelverk och Corsia (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Regeringen anser vidare att rollen för bio-CCS och infångad koldioxid från atmosfären för permanent lagring (DACCS) i rapporteringen till EU:s klimatramverk behöver tydliggöras, så snart som möjligt.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2022/23:25

Överläggning den 9 februari 2023 om kommissionens förslag om EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall

Preliminär svensk ståndpunkt:
Regeringen välkomnar kommissionens förslag och ser det som en viktig del för att nå ett mer resurseffektivt, fossilfritt och självförsörjande samhälle i EU och Sverige där förpackningar och förpackningsmaterial ingår i giftfria, högkvalitativa kretslopp och där förpackningsavfallet minimeras. Detta är en förutsättning för att nå de nationella och internationella miljö- och klimatmålen samt de globala målen i Agenda 2030. Regeringens ambition är en lagstiftning som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till en grön omställning och till att uppnå klimat- och miljömålen. En utveckling till en hållbar, kretslopps- och biobaserad ekonomi med ny teknik och nya lösningar främjar även företagens konkurrenskraft och exportmöjligheter.

Regeringen välkomnar förtydligandet av avfallshierarkin och vill se ambitiösa åtgärder och mål om förebyggande av avfall, avfallsminskning, minskad nedskräpning, ökad återanvändning samt högkvalitativ och giftfri materialåtervinning. Detta eftersom det skapar förutsägbarhet för näringslivet med avseende på investeringar, lika villkor för ekonomiska aktörer, konkurrensneutralitet och minskar klimat- och miljöpåverkan. Regeringen menar att målen bör utformas på ett kostnadseffektivt sätt, och undvika oproportionerliga kostnader för medlemsstater med höga nivåer av återvinning. Regeringen välkomnar också hållbarhetskravet för plastförpackningar om andel återvunnen plast, eftersom det är viktigt för att främja marknaden för återvunnet material. Regeringen välkomnar också märknings-kravet om biobaserad plast, för att minska risken för misstolkning av konsumenter. Regeringen anser att biobaserad plast kan ingå för att uppnå kravet om andel återvunnen plast, eftersom den är av förnybar råvara och därför ersätter fossilbaserad plast, vilket är i linje med kommissionens meddelande om biobaserade, bionedbrytbara och komposterbara plaster, som presenterades 30 november 2022. Regeringen välkomnar även den flexibilitet som följer av att det lämnas till medlemsstaterna att införa åtgärder för att uppfylla målet om minskad mängd förpackningsavfall per capita. Det bör undvikas att ekonomiska styrmedel riktas direkt mot slutkonsument.

Regeringen ser positivt på att krav på obligatorisk komposterbarhet för plastförpackningar begränsas till ett fåtal förpackningstyper som hanteras tillsammans med matavfall, eftersom för övriga förpackningstyper ska materialåtervinningsbarhet premieras. Regeringen anser att förslaget dessutom bör adressera märkningen av komposterbara plastförpackningar, då studier visar att nuvarande produktinformation misstolkas av konsumenter och bidrar till ökad plastnedskräpning. Regeringen anser även att förslaget bör omfatta aspekter av förpackningsdesignen som kan kopplas till nedskräpning, exempelvis att vissa förpackningar inte bör delas upp i flera delar när den öppnas. Regeringen välkomnar att förpackningar ämnade för industriella avfallsbehandlingsanläggningar för bioavfall gäller både kompostering och rötning. Regeringen välkomnar också att bionedbrytbarhet inbegriper att förpackningen inte lämnar några mikro- eller nanoplaster efter sig.

Regeringen välkomnar harmoniserande regler för märkning av förpackningsmaterialets sammansättning i syfte att främja avfallssortering. Regeringen anser dock att det är av vikt att möjlighet till flexibilitet avseende märkning finns för pantsystem, utökat producentansvar och insamlingsfraktioner då det underlättar för befintliga nationella lösningar.

Regeringen anser att det är av vikt att bibehålla en viss flexibilitet gällande avfallshanteringssystemet eftersom stora investeringar har gjorts och görs nationellt avseende infrastruktur för insamling och omhändertagande av förpackningsavfall. Regeringen anser att förordningens regler om grön offentlig upphandling ska bidra till minskad miljöpåverkan från offentlig konsumtion. Reglerna bör i övrigt utformas så att nödvändig flexibilitet bibehålls för upphandlande myndigheter och enheter att utforma upphandlingsförfarandet på ett sätt som främjar konkurrens och innovation.

Regeringen anser att det är viktigt att förslagets definitioner blir tydliga och heltäckande.

Förslaget ansluter till flera andra lagstiftningar och regeringen anser att det är viktigt att dessa är samstämmiga och att det är tydligt hur de förhåller sig till varandra.

Regeringen anser att de befogenheter kommissionen ges att anta följdlagstiftning som förslaget innehåller ska vara lämpliga och proportionerliga i förhållande till förordningens syfte. Regeringen anser att väsentliga aspekter som avses regleras i så stor utsträckning som möjligt regleras i förordningen. Regeringen bedömer att det är viktigt att medlemsstaternas kompetens respekteras.

Regeringen anser att de tidsramar som fastställs i förordningen ska vara rimliga och genomförbara samtidigt som de medger ett effektivt införande av reglerna, inklusive investeringstrygghet för näringslivet.

Förslaget väntas inledningsvis förhandlas under det svenska EU-ordförandeskapet som pågår 1 januari 2023 till 30 juni 2023.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5

till protokoll

2022/23:25

Kommissionens förslag om EU-förordning om förpackningar och förpackningsavfall

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Regeringen välkomnar syftet med kommissionens förslag och ser det som en viktig del för att nå ett mer resurseffektivt, fossilfritt och självförsörjande samhälle i EU och Sverige där förpackningar och förpackningsmaterial ingår i giftfria, högkvalitativa kretslopp och där förpackningsavfallet minimeras.

Detta är en förutsättning för att nå de nationella och internationella miljö- och klimatmålen samt de globala målen i Agenda 2030. Regeringens ambition är en lagstiftning som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till en grön omställning och till att uppnå klimat- och miljömålen. En utveckling till en hållbar, kretslopps- och biobaserad ekonomi med ny teknik och nya lösningar främjar även företagens konkurrenskraft och exportmöjligheter.

Regeringen välkomnar förtydligandet av avfallshierarkin och vill se ambitiösa åtgärder och mål om förebyggande av avfall, avfallsminskning, minskad nedskräpning, ökad återanvändning samt högkvalitativ och giftfri materialåtervinning. Regeringen anser att återanvändning och möjligheten till återvinning kommer att vara viktiga åtgärder för att nå syftet med förslaget där särskild hänsyn måste tas till den höga återvinningsgraden för fiberbaserade förpackningar. Av hänsyn till livscykelperspektiv kan det vara lämpligt med vissa undantag från avfallshierarkin. Regeringen anser att ett undantag för mindre företag bör övervägas.

Detta eftersom det skapar förutsägbarhet för näringslivet med avseende på investeringar, lika villkor för ekonomiska aktörer, konkurrensneutralitet och minskar klimat- och miljöpåverkan.

Regeringen menar att målen bör utformas på ett kostnadseffektivt sätt, och undvika oproportionerliga kostnader för medlemsstater med höga nivåer av återvinning. Regeringen välkomnar också hållbarhetskravet för plastförpackningar om andel återvunnen plast, eftersom det är viktigt för att främja marknaden för återvunnet material. Regeringen stöder arbetet med att minska användandet av icke nödvändiga förpackningar så som ett förbud mot överdriven förpackning. När det kommer till matförpackningar är det viktigt att minskat användande av förpackningsmaterial inte leder till ökat livsmedelssvinn eller riskerar livsmedelssäkerheten. Regeringen anser att kommissionens konsekvensanalys vad gäller förslagets påverkan på matavfall som otillräcklig.

Regeringen noterar att förslaget om att förbjuda användandet av engångsförpackningar på restauranger och caféer behöver en fördjupad konsekvensanalys. Det bör övervägas att möjliggöra för undantag från förbudet om det finns lämpliga alternativ med en bättre miljönytta. Regeringen anser att återfyllning av gästers egna matlådor eller muggar måste fortsätta vara frivilligt för att skydda livsmedelshygien och företags ansvar för säkra livsmedel.

Det är viktigt att målen för återanvändning baseras på vetenskaplig grund och att de verkligen får en reell miljö- och klimateffekt. Det kan vidare vara lämpligt att genomföra en utvärdering av den faktiska miljö-och klimateffekten år 2030 med möjlighet att revidera målen för år 2040 utifrån vad denna utvärdering visar.

Regeringen välkomnar också märkningskravet om biobaserad plast, för att minska risken för misstolkning av konsumenter. Regeringen anser att biobaserad plast kan ingå för att uppnå kravet om andel återvunnen plast, eftersom den är av förnybar råvara och därför ersätter fossilbaserad plast, vilket är i linje med kommissionens meddelande om biobaserade, bionedbrytbara och komposterbara plaster, som presenterades 30 november 2022. Regeringen välkomnar även den flexibilitet som följer av att det lämnas till medlemsstaterna att införa åtgärder för att uppfylla målet om minskad mängd förpackningsavfall per capita. Det bör undvikas att ekonomiska styrmedel riktas direkt mot slutkonsument.

Regeringen ser positivt på att krav på obligatorisk komposterbarhet för plastförpackningar begränsas till ett fåtal förpackningstyper som hanteras tillsammans med matavfall, eftersom för övriga förpackningstyper ska materialåtervinningsbarhet premieras. Regeringen anser att förslaget dessutom bör adressera märkningen av komposterbara plastförpackningar, då studier visar att nuvarande produktinformation misstolkas av konsumenter och bidrar till ökad plastnedskräpning. Regeringen anser även att förslaget bör omfatta aspekter av förpackningsdesignen som kan kopplas till nedskräpning, exempelvis att vissa förpackningar inte bör delas upp i flera delar när den öppnas. Regeringen välkomnar att förpackningar ämnade för industriella avfallsbehandlingsanläggningar för bioavfall gäller både kompostering och rötning. Regeringen välkomnar också att bionedbrytbarhet inbegriper att förpackningen inte lämnar några mikro- eller nanoplaster efter sig.

Regeringen välkomnar harmoniserande regler för märkning av förpackningsmaterialets sammansättning i syfte att främja avfallssortering. Regeringen anser dock att det är av vikt att möjlighet till flexibilitet avseende märkning finns för pantsystem, utökat producentansvar och insamlingsfraktioner då det underlättar för befintliga nationella lösningar. Konsekvenserna av att införa en obligatorisk återanvändningskvot för öl och läsk behöver analyseras noggrannare.

Regeringen anser att det är av vikt att bibehålla en viss flexibilitet gällande avfallshanteringssystemet eftersom stora investeringar har gjorts och görs nationellt avseende infrastruktur för insamling och omhändertagande av förpackningsavfall. Regeringen anser att förordningens regler om grön offentlig upphandling ska bidra till minskad miljöpåverkan från offentlig konsumtion. Reglerna bör i övrigt utformas så att nödvändig flexibilitet bibehålls för upphandlande myndigheter och enheter att utforma upphandlingsförfarandet på ett sätt som främjar konkurrens och innovation.

Regeringen anser att det är viktigt att förslagets definitioner blir tydliga och heltäckande.

Förslaget ansluter till flera andra lagstiftningar och regeringen anser att det är viktigt att dessa är samstämmiga och att det är tydligt hur de förhåller sig till varandra.

Regeringen anser att de befogenheter kommissionen ges att anta följdlagstiftning som förslaget innehåller ska vara lämpliga och proportionerliga i förhållande till förordningens syfte. Regeringen anser att väsentliga aspekter som avses regleras i så stor utsträckning som möjligt regleras i förordningen. Regeringen bedömer att det är viktigt att medlemsstaternas kompetens respekteras. Regeringen motsätter sig beslut som öppnar upp för en negativ lista som kan leda fram till förbud av dubbelsidigt laminerade dryckesförpackningar. Återanvändningsmålet för dryckeskartong bör ses över då det i nuvarande form riskerar att leda fram till ökad användning av glas och plast vilket skulle motverka den gröna omställningen.

Regeringen anser att de tidsramar som fastställs i förordningen ska vara rimliga och genomförbara samtidigt som de medger ett effektivt införande av reglerna, inklusive investeringstrygghet för näringslivet.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Regeringen välkomnar kommissionens förslag och ser det som en viktig del för att nå ett mer resurseffektivt, fossilfritt och självförsörjande samhälle i EU och Sverige där förpackningar och förpackningsmaterial ingår i giftfria, högkvalitativa kretslopp och där förpackningsavfallet minimeras. Detta är en förutsättning för att nå de nationella och internationella miljö- och klimatmålen samt de globala målen i Agenda 2030. Vi anser dock att ambitionen borde vara ännu högre än kommissionens förslag, det är inte tillräckligt att bara sakta ner trenden med ökande förpackningsvolymer, den måste vändas. Vi anser att den ökning av förpackningsvolymerna på 20% som skett under det senaste decenniet borde vara det första minskningsmålet för att sedan öka. Regeringens ambition är en lagstiftning som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till en grön omställning och till att uppnå klimat- och miljömålen. En utveckling till en hållbar, kretslopps- och biobaserad ekonomi med ny teknik och nya lösningar främjar även företagens konkurrenskraft och exportmöjligheter.

Regeringen välkomnar förtydligandet av avfallshierarkin och vill se ambitiösa åtgärder och mål om förebyggande av avfall, avfallsminskning, minskad nedskräpning, ökad återanvändning samt högkvalitativ och giftfri materialåtervinning. Detta eftersom det skapar förutsägbarhet för näringslivet med avseende på investeringar, lika villkor för ekonomiska aktörer, konkurrensneutralitet och minskar klimat- och miljöpåverkan. Regeringen menar att målen bör utformas på ett kostnadseffektivt sätt, och undvika oproportionerliga kostnader för medlemsstater med höga nivåer av återvinning. Regeringen välkomnar också hållbarhetskravet för plastförpackningar om andel återvunnen plast, eftersom det är viktigt för att främja marknaden för återvunnet material. Regeringen välkomnar också märkningskravet om biobaserad plast, för att minska risken för misstolkning av konsumenter. Regeringen anser att biobaserad plast kan ingå för att uppnå kravet om andel återvunnen plast, eftersom den är av förnybar råvara och därför ersätter fossilbaserad plast, vilket är i linje med kommissionens meddelande om biobaserade, bionedbrytbara och komposterbara plaster, som presenterades 30 november 2022. Regeringen välkomnar även den flexibilitet som följer av att det lämnas till medlemsstaterna att införa åtgärder för att uppfylla målet om minskad mängd förpackningsavfall per capita. Det bör undvikas att ekonomiska styrmedel riktas direkt mot slutkonsument.

Regeringen ser positivt på att krav på obligatorisk komposterbarhet för plastförpackningar begränsas till ett fåtal förpackningstyper som hanteras tillsammans med matavfall, eftersom för övriga förpackningstyper ska materialåtervinningsbarhet premieras. Regeringen anser att förslaget dessutom bör adressera märkningen av komposterbara plastförpackningar, då studier visar att nuvarande produktinformation misstolkas av konsumenter och bidrar till ökad plastnedskräpning. Regeringen anser även att förslaget bör omfatta aspekter av förpackningsdesignen som kan kopplas till nedskräpning, exempelvis att vissa förpackningar inte bör delas upp i flera delar när den öppnas. Regeringen välkomnar att förpackningar ämnade för industriella avfallsbehandlingsanläggningar för bioavfall gäller både kompostering och rötning. Regeringen välkomnar också att bionedbrytbarhet inbegriper att förpackningen inte lämnar några mikro- eller nanoplaster efter sig.

Regeringen välkomnar harmoniserande regler för märkning av förpackningsmaterialets sammansättning i syfte att främja avfallssortering. Regeringen anser dock att det är av vikt att möjlighet till flexibilitet avseende märkning finns för pantsystem, utökat producentansvar och insamlingsfraktioner då det underlättar för befintliga nationella lösningar. Regeringen anser att det är av vikt att bibehålla en viss flexibilitet gällande avfallshanteringssystemet eftersom stora investeringar har gjorts och görs nationellt avseende infrastruktur för insamling och omhändertagande av förpackningsavfall. Regeringen anser att förordningens regler om grön offentlig upphandling ska bidra till minskad miljöpåverkan från offentlig konsumtion. Reglerna bör i övrigt utformas så att nödvändig flexibilitet bibehålls för upphandlande myndigheter och enheter att utforma upphandlingsförfarandet på ett sätt som främjar konkurrens och innovation.

Regeringen anser att det är viktigt att förslagets definitioner blir tydliga och heltäckande.

Förslaget ansluter till flera andra lagstiftningar och regeringen anser att det är viktigt att dessa är samstämmiga och att det är tydligt hur de förhåller sig till varandra.

Regeringen anser att de befogenheter kommissionen ges att anta följdlagstiftning som förslaget innehåller ska vara lämpliga och proportionerliga i förhållande till förordningens syfte. Regeringen anser att väsentliga aspekter som avses regleras i så stor utsträckning som möjligt regleras i förordningen. Regeringen bedömer att det är viktigt att medlemsstaternas kompetens respekteras.

Regeringen anser att de tidsramar som fastställs i förordningen ska vara rimliga och genomförbara samtidigt som de medger ett effektivt införande av reglerna, inklusive investeringstrygghet för näringslivet.

Förslaget väntas inledningsvis förhandlas under det svenska EU-ordförandeskapet som pågår 1 januari 2023 till 30 juni 2023.