RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2023/24:5

DATUM

2023-10-05

TID

08.00 – 09.25

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Miljöråd 16 oktober 2023

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, Klimat- och näringslivsdepartementet, med medarbetare lämnade information inför Miljörådet den 16 oktober 2023.

§ 2

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om markövervakning och markresiliens (lag om markövervakning)

Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 416 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2704-2023/24).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 2).

 

V- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 3.

Ordförande konstaterade att det i övrigt fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

§ 3

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall

Utskottet överlade med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2023) 420 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 2704-2023/24).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemorian (bilaga 4).

 

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde de avvikande ståndpunkter som framgår av bilaga 5.

Ordförande konstaterade att det i övrigt fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

§ 4

Information om det spanska EU-ordförandeskapet

Information om det spanska EU-ordförandeskapet, i de delar som det berörde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris ansvarsområde, lämnades och lades till handlingarna.

§ 5

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2023/24:3.

§ 6

Inbjudan till öppet sammanträde i trafikutskottet


Kanslichefen anmälde en inbjudan från trafikutskottet till utskottets ledamöter att närvara vid det öppna sammanträde om artificiell intelligens som trafikutskottet anordnar i Förstakammarsalen torsdagen den 9 november 2023 kl. 08.45 – 12.00.

§ 7

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum tisdagen den 17 oktober 2023 kl. 11.00.

Vid protokollet

Justeras den 17 oktober 2023

Emma Nohrén



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2023/24:5

§ 1 – 7

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

Martin Kinnunen (SD)

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

X

John Widegren (M)

X

Joakim Järrebring (S)

X

Staffan Eklöf (SD)

X

Malin Larsson (S)

X

Helena Storckenfeldt (M)

X

Tomas Kronståhl (S)

X

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

Jytte Guteland (S)

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

Kajsa Fredholm (V)

O

Stina Larsson (C)

X

Beatrice Timgren (SD)

X

Elin Nilsson (L)

X

SUPPLEANTER

Runar Filper (SD)

Johan Löfstrand (S)

Johanna Hornberger (M)

O

Sofia Skönnbrink (S)

Patrik Jönsson (SD)

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

Magnus Oscarsson (KD)

Daniel Bäckström (C)

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Jessica Stegrud (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Helena Gellerman (L)

Håkan Svenneling (V)

Anders Karlsson (C)

O

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2023/24:5

Överläggning den 5 oktober 2023 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen anser att marken är en viktig resurs som behöver värnas och att den på sina håll är hotad till skada för klimatet, den biologiska mångfalden, människors hälsa, livsmedelsproduktionen och den cirkulära ekonomin. Markens många ekosystemtjänster behöver upprätthållas. God markhälsa ökar till exempel förutsättningarna för att marken ska kunna fungera som kolsänka och bidrar till att upprätthålla en långsiktig produktion av livsmedel och skogsråvaror. Regeringen är dock tveksam till om det behövs en gemensam EU-lagstiftning.

Mot bakgrund av att direktivet kan komma att reglera frågor som ligger inom nationell kompetens, avser regeringen att beakta och värna om att kompetensfördelningen i fördraget respekteras, såväl som subsidiaritets-och proportionalitetsprincipen och vikten av att respektera och ge utrymme för olika nationella och lokala förutsättningar i form av stor flexibilitet. Det är till exempel viktigt i förhållande till den fysiska planeringen och anpassning till svenska jordarter och markslag. Det är särskilt viktigt att förslaget utformas på ett sätt så att det möjliggör, och inte försvårar, en ökad samhällsutbyggnad. Regeringen kommer i det fortsatta arbetet värna det kommunala självstyret, det kommunala planmonopolet och den militära tillväxten inom totalförsvaret. Vidare värnar regeringen om de berörda företagens konkurrenskraft i Sverige som övriga EU på både kort och lång sikt.

Regeringen bedömer att kommissionens konsekvensbeskrivning inte till fullo tar hänsyn till Sveriges särskilda förutsättningar med stora ytor av skog och fjäll. Indelningen i markdistrikt och utpekande av behöriga myndigheter kan bli svårt att genomföra i Sverige.

Regeringen ser en stor risk för att förslaget till direktiv medför oproportionerligt höga kostnader. Regeringen avser därför att verka för att förslaget ska vara ändamålsenligt, ge ett tydligt mervärde och möjliggöra ett kostnadseffektivt arbete. Regeringen avser att verka för att föreslaget direktiv fortsatt respekterar att medlemsländer har kommit olika långt i arbetet och att medlemsländer har olika lokala förutsättningar. Regeringen avser verka för att förslaget samordnas med andra pågående EU-initiativ så att synergieffekter tas tillvara och överlappande eller snarlika krav undviks. Det är viktigt att förslaget inte påverkar de åtgärder regeringen vidtar för att förenkla tillståndsprövning av olika verksamheter.

När det gäller förorenad mark så ställer sig regeringen preliminärt positiv till högre ambitionsnivåer för medlemsländerna inom EU då det finns en stor variation i hur länderna arbetat med förorenade områden samt hur långt länderna har kommit. Sverige har redan kommit långt i sitt arbete med identifiering och undersökning av förorenade områden, vilket behöver beaktas.

Föreslaget direktiv bedöms på ett övergripande plan vara i linje med hur preciseringen om förorenade områden är skriven i miljömålet om en Giftfri miljö avseende att förorenade områden ska vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Principen om att förorenaren betalar är en fortsatt viktig utgångspunkt att bevaka. Det finns vissa oklarheter som behöver redas ut för att se hur förslaget förhåller sig till det svenska systemet i praktiken, och regeringen avser bevaka att det nationella arbetet inte påverkas negativt av förslaget eller kräver för stora justeringar. Förslaget bör inte utvecklas till att medföra generella krav på efterbehandling för pågående verksamhet eller för misstänkt förorenade områden om det inte finns skäl för detta enligt tillsynsmyndigheten.

Det behöver tydliggöras hur försvarsmyndigheternas och verksamhetsutövares inom det civila totalförsvarets förorenade områden förhåller sig till förslaget. Regeringen avser att verka för att förslaget inte hindrar utbyggnaden av totalförsvaret och att undantag införs för mark som nyttjas av det militära och civila försvaret. Regeringen anser att det behövs ett undantag för att försvarsmyndigheternas potentiellt förorenade/identifierat förorenade markobjekt inte ska finnas i föreslaget offentligt register eftersom de omfattas av försvarssekretess.

Förslagen i direktivet har inte något uttryckligt generellt undantag för naturligt höga bakgrundsnivåer av naturligt förekommande ämnen vid definition av markförorening, vilket skulle kunna försvåra Sveriges uppfyllande av direktivet. Likaså är det otydligt hur historiska långväga diffusa nedfall av förorenande ämnen som har ackumulerats i till exempelvis skog ska hanteras. Det behöver analyseras och förtydligas vilka undantag som kan komma att behövas.

Regeringen anser att kommissionen inte bör ges befogenhet att genomföra skärpningar av krav på medlemsstaterna i direktivet genom delegerade akter eller genomförandeakter. Det bör förtydligas hur kommissionens aviserade utvärdering av genomförandet av direktivet och översyn av behovet av åtgärdskrav ska hanteras. Det bör säkerställas att medlemsstaterna ges möjlighet till medbestämmande/inflytande över ändringar som följer.

Mot bakgrund av regeringens budgetrestriktiva hållning bör Sverige verka för att kostnaderna begränsas både på EU-budgeten och statsbudgeten. Om förslaget medför ökade kostnader för den nationella budgeten ska dessa i första hand finansieras genom omprioriteringar inom berörda anslag i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67).

Regeringen anser att gemensamma bestämmelser om påföljder och sanktioner inom EU kan vara positivt för att främja miljöskyddet och åstadkomma likvärdiga förutsättningar i medlemsstaterna. Det är dock viktigt att direktivet inte låser medlemsstaterna vid en viss lagteknisk lösning utan ger medlemsstaterna frihet vid genomförandet. Regeringen kommer mot denna bakgrund inte stödja specifika uträkningar avseende sanktioner. Dessa regler bör utformas på samma sätt som i andra befintliga direktiv.

Regeringen avser att verka för att direktivet utformas på ett sätt som går att förena med grundläggande svenska processrättsliga regler och principer.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2023/24:5

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om övervakning av markhälsa och resiliens

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

I motsats till regeringen välkomnar Vänsterpartiet att det införs ett direktiv. God markhälsa har central betydelse för den biologiska mångfalden såväl som för klimatet och vårt samhälles förmåga att anpassa sig till klimatkrisen. Friska jordar har större förmåga att ta upp och lagra kol samt hålla vatten och klara torka. Kostnaden för att inte agera blir betydligt högre än de kostnader som direktivet medför. Vi anser dock att ambitionsnivån i direktivet behöver höjas. Exempelvis saknas bindande mål. Vi instämmer med regeringen i att principen om att förorenaren ska betala är en viktig utgångspunkt.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiet håller med regeringen om att marken är en viktig resurs som behöver värnas och att den på sina håll är hotad till skada för klimatet, den biologiska mångfalden, människors hälsa, livsmedelsproduktionen och den cirkulära ekonomin. Markens många ekosystemtjänster behöver upprätthållas. God markhälsa ökar till exempel förutsättningarna för att marken ska kunna fungera som kolsänka och bidrar till att upprätthålla en långsiktig produktion av livsmedel och skogsråvaror.

Till skillnad mot regeringen välkomnar Miljöpartiet förslaget om en ny gemensam EU-lagstiftning på detta område. Regeringens ståndpunkt innehåller många hängslen och livremmar, ett eventuellt direktiv ska varken få kosta något eller påverka någon och medlemsstaterna ska ha frihet vid genomförandet. Miljöpartiet invänder mot detta. Lagstiftningen får inte vara så flexibel att den blir verkningslös. Vi har sett att frivilliga åtgärder inte har lett någon vart, då våra marker utarmas mer och mer för varje år som går. Redan 2006 presenterade kommissionen förslag på lagstiftning för att säkerställa friska jordar men fick då inte stöd av medlemsstaterna. Miljöpartiet hoppas att man nu kan gå i mål med ett rättsligt bindande ramverk likt det som efterfrågades i Europaparlamentets resolution om skydd av EU:s jordar som antogs 2021.

Enligt kommissionen så lider EU:s markekosystem av långvarig försämring, och 60 –70 % av dessa är i dåligt skick, vilket innebär att de tillhandahåller färre ekosystemtjänster. Marken ger oss 95% av vår mat, hyser över 25% av världens biologiska mångfald, och är den största landbaserade kolsänkan på jorden. Europeiska miljöbyrån, EEA, har identifierat bristen på ett bindande EU-ramverk för att skydda europeiska mark- och jordresurser som ett tomrum i EU:s miljöskydd. Det finns redan bred ramverkslagstifting för att skydda luft och vatten, men inte jord.

Miljöpartiet vill att regeringen arbetar för ett rättsligt bindande gemensamt ramverk för att öka markhälsan och återupprätta den i alla jordar, inklusive skogsmark. Det är viktigt att vi får ett adekvat övervakningsprogram på plats för de jordar som saknar sådana så att tillstånd och effekt av åtgärder kan mätas. Vidare behöver regelverken kring förorenad mark utformas på så sätt att går att identifiera förorenade platser och att de listas i ett register och det ska finnas krav på att de ska saneras om de är av oacceptabel risk.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2023/24:5

Överläggning den 5 oktober 2023 om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv med ändring av avfallsdirektivet 2008/98/EG

Preliminär svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar förslaget till reviderat avfallsdirektiv som hanterar mat-och textilavfall eftersom dessa områden har stor påverkan på miljö och klimat. Reglerna bör utformas med en hög miljö-och klimatambition och på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som hänsyn tas till näringsidkarnas legitima intressen. Mål och kriterier bör baseras på vetenskaplig grund och reglerna bör sträva efter en balans mellan effektivt miljöskydd och administrativ börda. En viktig utgångspunkt är att i regelverket så långt möjligt, givet dess syfte, utformas så att de medför en så liten regelbörda som möjligt för företagen samt så låga kostnader som möjligt för företagens administration och genomförande.

Regeringen anser att det är positivt att det blir harmoniserade regler som bidrar till att skapa lika konkurrensvillkor för textilproducenter i hela EU. Det är därmed viktigt att reglerna på lämpligt sätt även omfattar e-handel av textil. Regeringen anser vidare att tekniska krav på producentansvarets utformning samt krav på marknadskontroll och övrig tillsyn bör ha tillräcklig flexibilitet samt i den mån det är möjligt utgå från befintliga horisontella bestämmelser om marknadskontroll och för att krav på producentansvar för textilier ska kunna anpassas till andra bestämmelser om angränsande producentansvar.

Regeringen anser att det bör noga övervägas vilken textil som omfattas av kraven. Syftet bör vara att åstadkomma ett effektivt system som ger hög klimat-och miljönytta samtidigt som det är praktiskt genomförbart.

Regeringen välkomnar att hänsyn tas till textilavfallets särart och den existerande infrastruktur och insamling som sociala företag har byggt upp men anser att förslaget bör utformas med syftet att nå en balans mellan ett välfungerande producentansvar och hänsyn till socialt företagande. Syftet bör vara att främja en mer hållbar textilproduktion och god hantering av textilavfall samtidigt som företagande med samhällsnytta värnas.

Regeringen anser att det är viktigt att tillräcklig tid ges för att sätta producentansvarssystemet på plats och att en rimlig omställningstid för samtliga inblandade aktörer tillgodoses.

Regeringen välkomnar de bestämmelser som föreslås i fråga om transporter av begagnad textil. Det är viktigt att bekämpa olagliga transporter till tredjeländer av vad som bör ses som textilavfall, men som idag skickas som icke-avfall. Regeringen anser att bestämmelserna bör utformas för att så långt som möjligt vara tydliga i fråga om vilka transporter som är tänkta att omfattas av bestämmelserna, att de hänger samman med andra bestämmelser i direktivet samt överensstämmer med vad som föreslås i den nya avfallstransportförordningen.

Minskat livsmedelsavfall är i linje med de etappmål i miljömålssystemet som redan har beslutats, och regeringen välkomnar bindande mål. Regeringen anser att målnivåer och målår ska sättas på en realistisk nivå, att tidigare påvisad minskning av livsmedelsavfall får räknas in i målet och att uppföljningsmetoder och inrapporteringssystem ska utformas utan en alltför stor administrativ börda för företag och för myndigheter. Regeringen är positiv till ett förtydligande av kraven i de nationella programmen men vill värna om flexibiliteten för medlemsstaten att välja vilka åtgärder som är mest effektiva att genomföra.

Mot bakgrund av vår budgetrestriktiva hållning bör Sverige verka för att kostnaderna begränsas både på EU-budgeten och statsbudgeten. Om förslaget medför ökade kostnader för den nationella budgeten ska dessa i första hand finansieras genom omprioriteringar inom berörda anslag i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67).



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5

till protokoll

2023/24:5

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv med ändring av avfallsdirektivet 2008/98/EG

S- och C-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

I den svenska ståndpunkten angående textil, tredje stycket, andra meningen, skriver regeringen:
”Syftet bör vara att åstadkomma ett effektivt system som ger hög klimat- och miljönytta samtidigt som det är praktiskt genomförbart.”

 

Centerpartiet och Socialdemokraterna vill ersätta den meningen med:

 ”Syftet ska vara att åstadkomma ett effektivt system där man tar tillvara ny innovation och snabb teknikutveckling och samtidigt ska det ge en hög klimat- och miljönytta.”

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet anser att ståndpunkten borde ha följande lydelse:

Regeringen välkomnar förslaget till reviderat avfallsdirektiv som hanterar mat- och textilavfall eftersom dessa områden har stor påverkan på miljö och klimat. Reglerna bör utformas med en hög miljö- och klimatambition och på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som hänsyn tas till näringsidkarnas legitima intressen. Mål och kriterier bör baseras på vetenskaplig grund och reglerna bör sträva efter en balans mellan effektivt miljöskydd och administrativ börda. En viktig utgångspunkt är att i regelverket så långt möjligt, givet dess syfte, utformas så att de medför en så liten regelbörda som möjligt för företagen samt så låga kostnader som möjligt för företagens administration och genomförande.

Regeringen anser att det är positivt att det blir harmoniserade regler som bidrar till att skapa lika konkurrensvillkor för textilproducenter i hela EU. Det är därmed viktigt att reglerna på lämpligt sätt även omfattar e-handel av textil. Regeringen anser vidare att tekniska krav på producentansvarets utformning samt krav på marknadskontroll och övrig tillsyn bör ha tillräcklig flexibilitet samt i den mån det är möjligt utgå från befintliga horisontella bestämmelser om marknadskontroll och för att krav på producentansvar för textilier ska kunna anpassas till andra bestämmelser om angränsande producentansvar.

Regeringen anser att direktivet bör innehålla mål för att förebygga textilavfall, samt för insamling, återanvändning och återvinning.

Regeringen anser att det bör noga övervägas vilken textil som omfattas av kraven. Syftet bör vara att åstadkomma ett effektivt system som ger hög klimat- och miljönytta samtidigt som det är praktiskt genomförbart.

Regeringen välkomnar att hänsyn tas till textilavfallets särart och den existerande infrastruktur och insamling som sociala företag har byggt upp men anser att förslaget bör utformas med syftet att nå en balans mellan ett välfungerande producentansvar och hänsyn till socialt företagande. Syftet bör vara att främja en mer hållbar textilproduktion och god hantering av

textilavfall samtidigt som företagande med samhällsnytta värnas.

Regeringen anser att det är viktigt att tillräcklig tid ges för att sätta producentansvarssystemet på plats och att en rimlig omställningstid för samtliga inblandade aktörer tillgodoses.

Regeringen välkomnar de bestämmelser som föreslås i fråga om transporter av begagnad textil. Det är viktigt att bekämpa olagliga transporter till tredjeländer av vad som bör ses som textilavfall, men som idag skickas som icke-avfall. Regeringen anser att bestämmelserna bör utformas för att så långt som möjligt vara tydliga i fråga om vilka transporter som är tänkta att

omfattas av bestämmelserna, att de hänger samman med andra bestämmelser i direktivet samt överensstämmer med vad som föreslås i den nya avfallstransportförordningen.

Minskat livsmedelsavfall är i linje med de etappmål i miljömålssystemet som redan har beslutats, och regeringen välkomnar bindande mål, men anser att målen bör höjas och att livsmedelsavfall som uppstår i primärproduktion bör inkluderas. Regeringen anser att målnivåer och målår ska sättas på en realistisk nivå, att tidigare påvisad minskning av livsmedelsavfall får räknas in i målet och att uppföljningsmetoder och inrapporteringssystem ska utformas utan en alltför stor administrativ börda för företag och för myndigheter. Regeringen är positiv till ett förtydligande av kraven i de nationella programmen men vill värna om flexibiliteten för medlemsstaten att välja vilka åtgärder som är mest effektiva att genomföra.

Mot bakgrund av vår budgetrestriktiva hållning bör Sverige verka för att kostnaderna begränsas både på EU-budgeten och statsbudgeten. Om förslaget medför ökade kostnader för den nationella budgeten ska dessa i första hand finansieras genom omprioriteringar inom berörda anslag i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67).

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiet är i stort positiv till regeringens ståndpunkt men vi vill att följande saker också ska ingå tydligare;

Regeringen ska verka för att det blir kraftfulla miljöanpassade (eco-modulated) avgifter, som är tillräckligt höga för att styra mot mindre och miljömässigt bättre textilier samt att de miljöanpassade avgifterna bör, som en minimum, anpassas till ekodesignförordningen.

Systemet måste effektivt verkställa avfallshierarkin, där avgifterna utformas på ett sätt som säkerställer förebyggande av avfall som första prio. Efter återanvändning bör reglerna återspegla prioritering av högkvalitativ textil-till-textil-återvinning. Kostnaderna för reparation och tillverkning bör inkluderas i beräkningen av avgifterna och en stor del av avgifterna bör användas för åtgärder för förebyggande av avfall och förberedelse för återanvändning.