RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL

UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2022/23:22

DATUM

2023-01-31

TID

11.00 – 13:05

NÄRVARANDE

Se bilaga 1

§ 1

Kommissionens förslag till rådets förordning om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning)

Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 542 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1070-2022/23).

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med bilaga 2.

 

Överläggningen motiverade statssekreteraren att i ståndpunkten lägga till följande mening:Sverige ska verka för proportionalitet och för att konsekvenser på andra värden beaktas.”

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

V- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 3.

§ 2

Kommissionens förslag om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (omarbetning)

Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 541 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1070-2022/23).

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med bilaga 4.

 

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

SD-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 5.

§ 3

Kommissionens förslag till rådets förordning om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

Utskottet överlade med statssekreterare Daniel Westlén, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet.

Underlaget utgjordes av kommissionens förslag COM(2022) 540 och Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 1070-2022/23).

Statssekreteraren redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med bilaga 6.

 

Ordförande konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt.

SD-, V- och MP-ledamöterna anmälde avvikande ståndpunkter vilka framgår av bilaga 7.

§ 4

Information om avslutat tjeckiskt och nytt svenskt ordförandeskap

Skriftlig information om det avslutade tjeckiska och det nya svenska ordförandeskapet, i de delar de berörde klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris, ansvarsområde, hade lämnats och lades till handlingarna.

§ 5

Justering av protokoll

Utskottet justerade protokoll 2022/23:20.

§ 6

Subsidiaritetsprövning av förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning)

Utskottet inledde subsidiaritetsprövningen av COM(2022) 542.

Utskottet ansåg att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen.

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 7

Uppföljnings- och utvärderingsgruppens förslag till beslut om utvärdering

På förslag av utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp beslutade utskottet att påbörja en utvärdering av livsmedelsstrategin i enlighet med det förslag som presenterade av gruppens ordförande Joakim Järrebring (S).

§ 8

Mottagande av motionsyrkande

Utskottet beslutade att ta emot motion 2022/23:2110 yrkande 26 av Per Bolund m.fl. (MP) från näringsutskottet för behandling i miljö- och jordbruksutskottets skogspolitiska betänkande.

 

Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.

§ 9

Utskottsinitiativ (V) om djurvälfärd i djurparker

Utskottet fortsatte behandlingen av utskottsinitiativet om djurvälfärd i djurparker.

Utskottet beslutade att inte ta något initiativ. Mot beslutet reserverade sig V-ledamoten som anförde att utskottet borde ha tagit initiativ enligt förslaget.

§ 10

Besök från Ukraina

Kanslichefen informerade att det planerade besöket av en delegation från Ukraina torsdagen den 2 februari 2023 har ställts in.


§ 11

Jordbruks- och fiskerådet 27 februari 2023

Kanslichefen informerade att jordbruks- och fiskerådet den 27 februari 2023 har ställts in. Miljö- och jordbruksutskottets sammanträde torsdagen den 23 februari 2023 återgår därför till att börja på vanlig sammanträdestid kl. 10.00.

§ 12

Information från Havs- och vattenmyndigheten gällande ålfiskestopp

På förslag av Emma Nohrén (MP) beslutade utskottet att bjuda in Havs- och vattenmyndigheten för att lämna information om myndighetens arbete med genomförandet av Sveriges EU-rättsliga åtaganden avseende ål i enlighet med rådets förordning om fastställande för 2023 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten, samt om fastställande för 2023 och 2024 av sådana fiskemöjligheter avseende vissa djuphavsbestånd.

§ 13

Nästa sammanträde

Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 2 februari 2023 kl. 10.00.

Vid protokollet

Justeras den 7 februari 2023

Emma Nohrén



MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till

prot. 2022/23:22

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4–9

§ 10–13

LEDAMÖTER

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

Kjell-Arne Ottosson (KD), vice ordf.

X

X

X

X

X

Martin Kinnunen (SD)

-

X

X

X

X

Anna-Caren Sätherberg (S)

-

O

O

O

O

John Widegren (M)

X

X

X

X

X

Joakim Järrebring (S)

X

X

X

X

X

Staffan Eklöf (SD)

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

-

Helena Storckenfeldt (M)

X

X

X

X

X

Tomas Kronståhl (S)

X

X

X

X

X

Elsa Widding (SD)

X

X

X

X

X

Jytte Guteland (S)

X

X

X

X

X

Marléne Lund Kopparklint (M)

X

O

O

X

X

Kajsa Fredholm (V)

-

-

-

-

-

Stina Larsson (C)

X

X

X

X

X

Beatrice Timgren (SD)

-

-

-

-

-

Elin Nilsson (L)

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Björn Tidland (SD)

X

X

X

X

X

Johan Löfstrand (S)

-

O

O

O

X

Johanna Hornberger (M)

O

X

X

O

O

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

X

X

X

Patrik Jönsson (SD)

X

-

-

-

-

Isak From (S)

Oskar Svärd (M)

O

-

O

O

O

Marianne Fundahn (S)

Rashid Farivar (SD)

Markus Selin (S)

Camilla Brunsberg (M)

Andrea Andersson Tay (V)

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

O

-

-

-

-

Daniel Bäckström (C)

Jakob Olofsgård (L)

Rebecka Le Moine (MP)

Anna af Sillén (M)

Josef Fransson (SD)

Vakant (SD)

Nadja Awad (V)

Rickard Nordin (C)

Cecilia Engström (KD)

Dan Hovskär (KD)

Per Bolund (MP)

Elin Söderberg (MP)

Louise Eklund (L)

Cecilia Rönn (L)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

V = Votering

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2

till protokoll

2022/23:22

Överläggning den 31 januari 2023 om kommissionens förslag till rådets förordning om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning)

Preliminär svensk ståndpunkt

Sverige har under lång tid varit pådrivande för att få en ambitiös luftvårdspolitik. Ett skärpt luftkvalitetsdirektiv är ett viktigt verktyg för att minska luftföroreningshalterna, nå miljökvalitetsmålet Frisk luft, närma oss WHO:s nya riktlinjer för god luftkvalitet och därmed säkerställa ett effektivt skydd för såväl EU-medborgarnas hälsa som miljön. Luftkvalitetsdirektivet samverkar även med annan viktig EU-lagstiftning kring klimat, energi och miljö som EU:s klimatlag och Fit for 55-paket, Euro 7 utsläppsstandarder för fordon och krav på nollutsläppsfordon från 2035.

Sverige välkomnar kommissionens förslag till revidering av luftkvalitetsdirektiven i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående

ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning. Sverige avser att verka för en ambitiös linje i förhandlingarna så att direktivet inte urvattnas

och där samstämmigheten i politiken kan stärkas, samtidigt som bestämmelser om sanktioner och rätt till ersättning utformas på ett ändamålsenligt sätt för att undvika oförutsägbara och oproportionerliga budgetära konsekvenser för medlemsstaterna. Sverige ska även verka för att den administrativa bördan för berörda myndigheter, kommuner och regioner till följd av utökade krav begränsas. Föreslagna normer för enskilda föroreningar kan eventuellt behöva skärpas ytterligare för att ligga närmare WHO:s rekommenderade nivåer. Där det är möjligt ska luftkvalitetsarbetet

även ge samordningsvinster med arbetet med begränsning av utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande ämnen.

Sverige är försiktigt positiv till de föreslagna förbättringarna kring kontroll av luftkvalitet. Sverige kan behöva verka för mindre ändringar i de tekniska delarna av direktivet och behöver också undersöka i mer detalj om alla krav

är lämpliga samt tillräckligt väl anpassade och flexibla för svenska förhållanden.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen kring sanktioner, överklagande och skadestånd. Regeringen är i princip positiv till åtgärder som förbättrar möjligheterna för ett ambitiöst genomförande av luftkvalitetsnormerna och som säkerställer enskildas rättigheter, men de föreslagna reglerna behöver analyseras ytterligare vad gäller deras

effektivitet samt förhållande till svensk rättspraxis och principer för offentlig förvaltning.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning ska Sverige agera för att direktivets ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten.


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3

till protokoll

2022/23:22

Kommissionens förslag till rådets förordning om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning)


V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet välkomnar revideringen av luftkvalitetsdirektivet, men anser inte att förslaget är tillräckligt ambitiöst. De luftkvalitetsnormer som föreslås till 2030 ligger betydligt över WHO:s riktvärden och det finns ingen tydlig plan för hur dessa riktvärden ska kunna nås ens på sikt. Det finns risker att det system med åtgärdsprogram som föreslås inte effektivt styr mot mer kraftfulla åtgärder. Vi anser också att direktivet bör omfatta fler föroreningar, såsom black carbon, ammoniak och ultrafina partiklar.

De krav som direktivet ställer upp på regionala minskningar av luftföroreningshalter måste vara kopplade till en administrativ regionindelning för att få effekt. Det är också viktigt att exponeringsminskningarna även sker i områden med höga halter och inte bara som medel över bakgrundsnivåer i en stad. I städer finns ofta stora miljöorättvisor där personer med lägre inkomster bor i områden med högre luftföroreningshalter. Detta måste också avspeglas i miljöövervakningen.

Förslaget innefattar möjligheten för människor som drabbas av hälsoproblem till följd av luftföroreningar att få skadestånd för detta, vilket vi anser är viktigt. Luftföroreningar är den miljöfaktor som orsakar flest förtida dödsfall i Europa och försämrad hälsa för många fler. Att vidta kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar skulle spara mänskligt lidande, men också innebära stora samhällsvinster genom minskat vårdbehov och färre sjukskrivningsdagar.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiets ändringar och tillägg till ståndpunkten nedan, markerade med strykningar och ny text i rött:

Preliminär svensk ståndpunkt

Sverige har under lång tid varit pådrivande för att få en ambitiös luftvårdspolitik. Ett skärpt luftkvalitetsdirektiv är ett viktigt verktyg för att minska luftföroreningshalterna, nå miljökvalitetsmålet Frisk luft, närma oss WHO:s nya riktlinjer för god luftkvalitet och därmed säkerställa ett effektivt skydd för såväl EU-medborgarnas hälsa som miljön. Luftkvalitetsdirektivet samverkar även med annan viktig EU-lagstiftning kring klimat, energi och miljö som EU:s klimatlag och Fit for 55-paket, Euro 7 utsläppsstandarder för fordon och krav på nollutsläppsfordon från 2035.

Sverige välkomnar kommissionens förslag till revidering av luftkvalitetsdirektiven i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning. Sverige avser att verka för en ambitiös linje i förhandlingarna så att direktivet inte urvattnas och där samstämmigheten i politiken kan stärkas, samtidigt som bestämmelser om sanktioner och rätt till ersättning utformas på ett ändamålsenligt sätt för att undvika oförutsägbara och oproportionerliga budgetära konsekvenser för medlemsstaterna. Sverige ska även verka för att den administrativa bördan för berörda myndigheter, kommuner och regioner till följd av utökade krav begränsas. Föreslagna normer för enskilda föroreningar kan eventuellt behöva behöver skärpas ytterligare för att ligga närmare överensstämma med WHO:s rekommenderade nivåer. Där det är möjligt ska luftkvalitetsarbetet även ge samordningsvinster med arbetet med begränsning av utsläpp av luftföroreningar och klimatpåverkande ämnen.

Sverige är försiktigt positiv till de föreslagna förbättringarna kring kontroll av luftkvalitet. Sverige kan behöva verka för mindre ändringar i de tekniska delarna av direktivet och behöver också undersöka i mer detalj om alla krav är lämpliga samt tillräckligt väl anpassade och flexibla för svenska förhållanden.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslagen kring sanktioner, överklagande och skadestånd. Regeringen är i princip positiv till åtgärder som förbättrar möjligheterna för ett ambitiöst genomförande av luftkvalitetsnormerna och som säkerställer enskildas rättigheter, men de föreslagna reglerna behöver analyseras ytterligare vad gäller deras effektivitet samt förhållande till svensk rättspraxis och principer för offentlig förvaltning.

Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning ska Sverige agera för att direktivets ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och EU-budgeten.

Det nuvarande luftkvalitetsdirektivet har många brister i design och genomförande och gränsvärdena är inte alls i linje med WHO:s riktlinjer och den senaste vetenskapen, därför är en revidering välkommen.

De nya luftkvalitetsnormerna bör anpassas fullt ut till WHO:s riktlinjer. Många av de föreslagna gränsnivåerna i det nya förslaget, med målår till 2030, är fortfarande högre än de nivåer som rekommenderas av WHO, och är snarare i linje med rekommendationerna från WHO från 2005, istället för de som kom 2021.

Det finns i liggande förslag för många möjligheter att skjuta åtgärder på framtiden. Dessa möjligheter måste begränsas så mycket som möjligt, och det behövs mer fokus på ”hot spots” för luftföroreningar. Rättviseaspekten av att geografiska områden med låg medelinkomst och hög föroreningsgrad inte ska hamna på efterkälken i arbetet med en bättre luftkvalitet bör adresseras av förslaget. Genomförandet av luftkvalitetslagstiftningen bör stärkas genom föreliggande översyn, inte försvagas.

Påföljder om lagstiftningen inte följs bör förtydligas, och fungera på ett avskräckande sätt.

Både målvärden; ”target values” och “average exposure targets” bör ersättas med gränsvärden (“limit values”), eftersom dessa visat sig vara de mest verkställbara och mer rättvisa. Detta gäller för till exempel målvärdet som satts för ozon, och de genomsnittliga exponeringsvärdena som satts för fina partiklar (PM2.5) och kvävedioxid. Det senare går i dagsläget emot allas rätt till ren luft (den internationellt erkända mänskliga rättigheten sedan 2022), då en genomsnittlig exponering innebär att vissa utsätts för högre värden än andra, och det är därtill svårare att verkställa.

Direktivet bör även utvidgas så att det även inkluderar kol (black carbon), ammoniak samt ökar takten med fina partiklar (ultra fine particles)



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4

till protokoll

2022/23:22

Överläggning den 31 januari 2023 om kommissionens förslag till rådets förordning om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (omarbetning)

Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionens förslag till omarbetat avloppsdirektiv är i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilken innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning.

Regeringen delar kommissionens syn att en revidering av direktivet är viktig för genomförandet av handlingsplanen för nollföroreningar. Regeringen ser att förslaget särskilt innebär en ökad nytta vad gäller minskad övergödning, bättre resurshushållning, dagvattenhantering, lokal avloppsplanering och

hantering av uppkommande problem såsom läkemedelsrester och mikroplast i miljön.

Regeringens målsättning är att revideringen av avloppsdirektivet bidrar till att miljö- och klimatmål nås både i Sverige och inom EU. Regeringen är generellt positiv till att direktivet utökas till att även innefatta förbättrad resursanvändning. Närmare analyser behövs dock om hur förslaget påverkar

olika myndigheter, kommuner, företag, hushåll och andra aktörer i samhället.

Regeringen välkomnar att förslaget utgår från grundläggande miljörättsliga principer såsom försiktighetsprincipen, principen om förebyggande åtgärder, att åtgärder ska vidtas vid källan och att förorenaren ska betala. Regeringen ämnar verka för att slutresultatet även är i linje med dessa principer.

Regeringen anser att reglering som är alltför komplicerad eller inte leder till ökad miljönytta bör undvikas. Regeringen noterar att direktivet generellt håller en hög detaljeringsnivå, vilket tillsammans med höga krav på bevisning kan riskera att medföra oproportionerliga kostnader eller orimliga

administrativa bördor för olika aktörer. Detta gäller exempelvis krav för mindre tätorter. Regeringen ämnar verka för en mer flexibel utformning av kraven på genomförandeåtgärder utan minskad ambitionsnivå vad gäller miljönytta.

Regeringen anser att det är viktigt att gränsdragningen är tydlig gentemot andra direktiv och avser bland annat verka för att kraven i avloppsdirektivet är samstämmiga med kraven i ramdirektivet för vatten. Direktivet bör utformas på ett sådant sätt att befolkningstillväxt inte hindras.

Regeringen är generellt positiv till skärpta krav för att minimera spridningen av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara kemikalier i vattenmiljön, inklusive mikroplaster. Regeringen ställer sig positiv till förslagets ansats när det gäller att införa avancerad rening för reningsverk av en viss storlek och

att förorenarna ska vara med och stå för kostnaderna. Samtidigt anser regeringen att medlemsländerna bör ges möjlighet att utforma styrmedel och säkerställa principen om att förorenaren betalar.

Regeringen anser att det är positivt att direktivet lyfter behovet av att producera och ta tillvara biogas i reningsverken. Det bör dock inte ställas krav på att biogasproduktionen ska utgöra en viss andel av reningsverkens energiförbrukning. Regeringen anser vidare att det finns vissa osäkerheter när det gäller möjligheten att kombinera utökade krav på kväverening och avancerad rening med högre krav på energieffektivitet.

Regeringen är positiv till en rimlig generell skärpning av utsläppskrav för fosfor. Detta för att bättre motsvara bästa möjliga teknik och för att det sannolikt är en av de mest effektiva miljöåtgärderna för avlopp i Europa. Det är tekniskt möjligt och motiveras av reduktionsbehov i exempelvis Östersjön.

Vidare ämnar regeringen verka för att undvika krav på kväverening som inte är proportionerliga eller motiverade ur miljösynpunkt.

Regeringen ämnar verka för att direktivet ska främja giftfria kretslopp samt ökad utvinning och återanvändning av kritiska ämnen ur avloppsslam. Om detta inte kan uppnås, bör regeringen verka för att direktivet inte ska försvårar medlemsländernas möjligheter att utvinna kritiska ämnen ur

avloppsslam och återanvända dessa.

Regeringen konstaterar att förslaget innehåller nya krav på utökad övervakning bland annat gällande flera hälsoparametrar. Regeringen anser generellt att krav på övervakning bara bör införas om kraven är nödvändiga och kan utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen ser bland annat positivt på förslagen om att övervaka mikroplaster och anser att åtgärder som minskar spridningen av mikroplaster behövs.

Regeringen avser att verka för att direktivet utformas på ett sätt som går att förena med grundläggande svenska processrättsliga regler och principer. Regeringen avser vidare att bevaka att regler om skadestånd, preskription och sanktioner blir väl avvägda.

Regeringen noterar att förslaget ger kommissionen befogenhet att anta både delegerade akter och genomförandeakter i syfte att bland annat effektivisera lagstiftningsarbetet. Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningsarbetet är effektivt och att regleringen följer den tekniska och

vetenskapliga ut vecklingen. Samtidigt är det viktigt att kommissionen inte ges mer befogenhet än nödvändigt. Regeringen avser bevaka att de befogenheter som kommissionen ges är ändamålsenliga och proportionerliga.

Regeringen anser att föreslagna genomförandetider genomgående är alltför korta med hänsyn till de omfattande kraven i förslaget. Regeringen ämnar verka för att rimlig tid ges för att genomföra åtgärder ges så att kraven blir möjliga att uppfylla.


MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 5

till protokoll

2022/23:22

Kommissionens förslag till rådets förordning om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (omarbetning)

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna anser att skärpta avloppsregler är positivt för att förbättra vattendragens och havens miljö. Samtidigt är miljövärden inte de enda värden som måste beaktas för att föra en god politik som gynnar medborgarna. Åtgärder för miljön måste vara balanserade mot påverkan på andra värden. För att så ska ske måste Sverige i EU-arbetet systematiskt undersöka om andra värden påverkas direkt såväl som indirekt av de föreslagna åtgärderna, inte minst näringsverksamhet, ekonomi, social situation och förutsättningarna för landsbygden.

Det finns skrivningar i den svenska ståndpunkten som är resultatet av försök att se andra värden och att se till att balans råder. Den nuvarande regeringen har ett bättre fokus på denna viktiga aspekt än den förra mandatperiodens regeringar. Men befintliga exempel säkerställer inte att regeringen kommer att tillämpa ett sådant synsätt för frågor som kommer att dyka upp framgent och lagförslag i EU har ju visat sig att vara en föränderlig materia under förhandlingarnas gång. För att proportionalitet och beaktandet av andra värden som står i konflikt med det man vill uppnå alltid ska vara regeringens ledstjärna bör följande mening läggas in i den svenska ståndpunkten.

”Sverige ska verka för proportionalitet och för att konsekvenser på andra värden beaktas.”

Eftersom regeringen motsatte sig ett sådant tillägg lämnar Sverigedemokraterna denna avvikande ståndpunkt.

C-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Centerpartiets tillägg till ståndpunkten markerat med rött

Regeringen är generellt positiv till skärpta krav för att minimera spridningen av läkemedelsrester, PFAS och andra svårnedbrytbara kemikalier i vattenmiljön, inklusive mikroplaster. Regeringen ställer sig positiv till förslagets ansats när det gäller att införa avancerad rening för reningsverk av en viss storlek och att förorenarna ska vara med och stå för kostnaderna. Samtidigt anser regeringen att medlemsländerna bör ges möjlighet att utforma styrmedel och säkerställa principen om att förorenaren betalar.

V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet välkomnar förslaget och delar i huvudsak de synpunkter som framförs i regeringens ståndpunkt, men anser att listan över vilka ämnen som ska mätas även bör inkludera PFAS, eftersom reningsverken annars riskerar att fastna i tekniker som inte renar PFAS.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Miljöpartiets ändringar och tillägg till ståndpunkten nedan, markerade med strykningar och ny text i rött:

Regeringen välkomnar att kommissionens förslag till omarbetat avloppsdirektiv är i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilken innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning.

Regeringen delar kommissionens syn att en revidering av direktivet är viktig för genomförandet av handlingsplanen för nollföroreningar. Regeringen ser att förslaget särskilt innebär en ökad nytta vad gäller minskad övergödning, bättre resurshushållning, dagvattenhantering, lokal avloppsplanering och hantering av uppkommande problem såsom läkemedelsrester och mikroplast i miljön.

Regeringens målsättning är att revideringen av avloppsdirektivet bidrar till att miljö- och klimatmål nås både i Sverige och inom EU. Regeringen är generellt positiv till att direktivet utökas till att även innefatta förbättrad resursanvändning. Närmare analyser behövs dock om hur förslaget påverkar olika myndigheter, kommuner, företag, hushåll och andra aktörer i samhället.

Regeringen välkomnar att förslaget utgår från grundläggande miljörättsliga principer såsom försiktighetsprincipen, principen om förebyggande åtgärder, att åtgärder ska vidtas vid källan och att förorenaren ska betala. Regeringen ämnar verka för att slutresultatet även är i linje med dessa principer.

Regeringen anser att reglering som är alltför komplicerad eller inte leder till ökad miljönytta bör undvikas. Regeringen noterar att direktivet generellt håller en hög detaljeringsnivå, vilket tillsammans med höga krav på bevisning kan riskera att medföra oproportionerliga kostnader eller orimliga administrativa bördor för olika aktörer. Detta gäller exempelvis krav för mindre tätorter. Regeringen ämnar verka för en mer flexibel utformning av kraven på genomförandeåtgärder utan minskad ambitionsnivå vad gäller miljönytta.

Regeringen anser att det är viktigt att gränsdragningen är tydlig gentemot andra direktiv och avser bland annat verka för att kraven i avloppsdirektivet är samstämmiga med kraven i ramdirektivet för vatten. Direktivet bör utformas på ett sådant sätt att befolkningstillväxt inte hindras. Direktivet bör utformas på ett sådant sätt att uppgradering och utbyggnad och nybyggnation av reningsverk som har kapacitet för fler personekvivalenter inte hindras så länge som belastningen på miljön inte totalt blir större än det de ersätter/andra lösningar.

Regeringen är generellt positiv till skärpta krav för att minimera spridningen av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara kemikalier i vattenmiljön, inklusive mikroplaster. Regeringen ställer sig positiv till förslagets ansats när det gäller att införa avancerad rening för reningsverk av en viss storlek och att förorenarna ska vara med och stå för kostnaderna. Samtidigt anser regeringen att medlemsländerna bör ges möjlighet att utforma styrmedel och säkerställa principen om att förorenaren betalar.

Regeringen anser att det är positivt att direktivet lyfter behovet av att producera och ta tillvara biogas i reningsverken. Det bör dock inte ställas krav på att biogasproduktionen ska utgöra en viss andel av reningsverkens energiförbrukning. Regeringen anser vidare att det finns vissa osäkerheter när det gäller möjligheten att kombinera utökade krav på kväverening och avancerad rening med högre krav på energieffektivitet.

Regeringen är positiv till en rimlig generell skärpning av utsläppskrav för fosfor. Detta för att bättre motsvara bästa möjliga teknik och för att det sannolikt är en av de mest effektiva miljöåtgärderna för avlopp i Europa. Det är tekniskt möjligt och motiveras av reduktionsbehov i exempelvis Östersjön. Vidare ämnar regeringen verka för att undvika krav på kväverening som inte är proportionerliga eller motiverade ur miljösynpunkt.

Regeringen ämnar verka för att direktivet ska främja giftfria kretslopp samt ökad utvinning och återanvändning av kritiska ämnen ur avloppsslam. Om detta inte kan uppnås, bör regeringen verka för att direktivet inte ska försvårar medlemsländernas möjligheter att utvinna kritiska ämnen ur avloppsslam och återanvända dessa.

Regeringen konstaterar att förslaget innehåller nya krav på utökad övervakning bland annat gällande flera hälsoparametrar. Regeringen anser generellt att krav på övervakning bara bör införas om kraven är nödvändiga och kan utformas på ett kostnadseffektivt sätt. Regeringen ser bland annat positivt på förslagen om att övervaka mikroplaster och anser att åtgärder som minskar spridningen av mikroplaster behövs.

Regeringen avser att verka för att direktivet utformas på ett sätt som går att förena med grundläggande svenska processrättsliga regler och principer. Regeringen avser vidare att bevaka att regler om skadestånd, preskription och sanktioner blir väl avvägda.

Regeringen noterar att förslaget ger kommissionen befogenhet att anta både delegerade akter och genomförandeakter i syfte att bland annat effektivisera lagstiftningsarbetet. Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningsarbetet är effektivt och att regleringen följer den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Samtidigt är det viktigt att kommissionen inte ges mer befogenhet än nödvändigt. Regeringen avser bevaka att de befogenheter som kommissionen ges är ändamålsenliga och proportionerliga.

Regeringen anser att föreslagna genomförandetider genomgående är alltför korta med hänsyn till de omfattande kraven i förslaget. Regeringen ämnar verka för att rimlig tid ges för att genomföra åtgärder ges så att kraven blir möjliga att uppfylla.

Det behöver förtydligas att olika miljögifter utöver läkemedelsrester, som PFAS, ska täckas in av förslaget. Regeringen nämner inte PFAS som en ämnesgrupp som bör adresseras av förslaget. Även andra farliga ämnen, som PFAS, bör läggas till som indikatorsubstans och mätas, och den avancerade reningen som reningsverken ska installera, måste även klara att rena bort exempelvis PFAS där det behövs. Uppströmsarbete är centralt för att minska belastningen av miljögifter totalt sett, men det är ett faktum att dessa gifter redan finns i omlopp i stor mängd, och även med ett framgångsrikt uppströmsarbete kommer avloppsrening vara en viktig pusselbit för att minska mängden gifter i omlopp. Detta bör regeringen förtydliga, och driva på inom den fortsatta hanteringen inom rådet. Idag är endast läkemedelssubstanser inkluderade som indikatorsubstanser. Om inte PFAS nämns specifikt finns en risk att reningsverken fastar i tekniker som inte renar PFAS, tex UV-ljus. För att rena bort PFAS kan en kombination av tekniker krävas.

Det är viktigt att ambitionsnivån i förslaget inte sänks. Om förslaget genomförs skulle fosfortillförseln minska med 5 - 10%, vilket är nödvändigt för att kunna vända den negativa utvecklingen i Östersjön.

Ett snabbt genomförande är centralt, allvarliga effekter till följd av exponering för miljögifter för både människors hälsa och för våra ekosystem är välkända.

Producentansvaret som föreslås bör bli starkt, med få undantag och många inkluderade branscher. Även textilindustrin bör inkluderas, eftersom textilindustrin ger upphov till en mängd mikroföroreningar, spridning av mikroplaster och miljögifter.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 6

till protokoll

2022/23:22

Överläggning den 31 januari 2023 om kommissionens förslag om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens

område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område

Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till revidering av ramdirektivet för vatten, prioämnes-direktivet och grundvattendirektivet i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning.

Regeringen avser att i förhandlingarna verka för att samstämmigheten i politiken kan stärkas.

Regeringen är positiv till att fler ämnen och ämnesgrupper med problematiska effekter på miljön och människors hälsa läggs till i förteckningarna över vattenföroreningar som ska kontrolleras i ytvatten och grundvatten. Om listan inte hålls uppdaterad och relevant medför det att vattenkvalitet relaterad till kemisk förorening riskerar att inte leda till kostnadseffektiva åtgärder utan enbart blir en administrativ börda för Sverige. Det är av vikt att EU-direktiv som beaktar utsläpp från källa till vatten och hav harmoniseras bättre så att de olika rättsakterna effektivt styr mot det övergripande målet att skydda människors hälsa och miljön.

Regeringen är positiv till att processen för att ta fram vetenskapligt underlag förbättras och att ECHA får en central roll i arbetet med att ge kontinuerligt vetenskapligt stöd och ta fram och uppdatera gränsvärden. En bättre sammanhållen bedömning av kemikalierisker i all relevant EU-lagstiftning, i linje med ambitionen i EU:s kemikaliestrategi, bedöms leda till effektivare processer, resursbesparing, ökad transparens och förutsägbarhet. Flera av förslagen syftar också till att likrikta genomförandet och tillämpningen av direktiven inom EU. Detta anser regeringen är positivt eftersom det främjar

likvärdiga konkurrensvillkor mellan verksamheter i olika medlemsstater.

Regeringen noterar kommissionens förslag om att uppdatera bilaga I och II i grundvattendirektivet respektive listan av prioriterade ämnen och listan över särskilda förorenande ämnen med harmoniserade gränsvärden i prioämnesdirektivet genom delegerade akter. Syftet med att överlåta befogenhet till kommissionen är att effektivisera lagstiftningsarbetet, exempelvis när regelverket kan komma att behöva uppdateras till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningen följer den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och bedömer att det hitintills varit vanligt med omfattande fördröjningar av uppdateringar. Samtidigt är det viktigt att medlemsstaternas kompetens respekteras och att kommissionen inte ges större befogenhet än nödvändigt för att uppnå syftet med regleringen. Regeringen avser bevaka att de befogenheter som kommissionen ges är ändamålsenliga och proportionerliga.

Regeringen är positiv till effektbaserade metoder eftersom det förbättrar förutsättningarna för att mäta effekter på miljön eller människors hälsa och identifiera lämpliga åtgärder. Särskilt välkomnar regeringen att kommissionen föreslår att lägga till en större grupp av PFAS och ett antal aktiva läkemedelssubstanser. Regeringen understryker generellt vikten av att användningen av alla PFAS-ämnen fasas ut i linje med EU:s kemikaliestrategi.

Regeringen stödjer införandet av PFAS och läkemedel i bilaga I och II i grundvattendirektivet. Regeringen ser inte ett behov av att reglera ickerelevanta metaboliter i bilaga I som separat grupp från bekämpningsmedel i Sverige, men konstaterar att det inte finns hinder för att fortsatt använda låga

tröskelvärden för dessa ämnen i Sverige.

Regeringen stödjer införandet av en obligatorisk bevakningslista för grundvatten. Förslaget ligger i linje med nollvisionen om utsläpp och kommer att stärka skyddet för Europas grundvatten. Den frivilliga bevakningslistan har fungerat väl avseende informationsdelning inom genomförande-strategin, men det har saknats stöd från kommissionen avseende exempelvis datalagring. Med en obligatorisk lista kommer en infrastruktur kring arbetet att byggas upp som underlättar i det praktiska

arbetet, samt att kvaliteten av insamlade data och efterföljande utvärdering bedöms bli bättre.

Regeringen är angelägen att övervakningen ska bli ändamålsenlig och kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt utan onödig administrativ börda. Regeringen välkomnar att kvalitetssäkrade övervakningsresultat görs mer tillgänglig för EU:s institutioner, medlemsstater och allmänhet i stort. Det bidrar till en ökad transparens och återanvändning av data, kunskapsspridning, innovation, effektivare åtgärdsarbete och förbättrade riskbedömningar av kemikalier.



MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 7

till protokoll

2022/23:22

Kommissionens förslag om ändring av direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och direktiv 2008/105/EG om miljökvalitets-normer inom vattenpolitikens område

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Sverigedemokraterna anser att skärpta regler för kemikalier och grundvatten är positivt för att förbättra hälsa och miljö. Sverigedemokraterna har själva agerat för att åstadkomma det. Regler för ett snabbare agerande för nya kemikaliehot är också positivt. Samtidigt är miljövärden inte de enda värden som måste beaktas för att föra en god politik som gynnar medborgarna. Åtgärder för miljön måste vara balanserade mot påverkan på andra värden. För att så ska ske måste Sverige i EU-samarbetet systematiskt undersöka om andra värden påverkas direkt såväl som indirekt av de föreslagna åtgärderna, inte minst livsmedelsproduktion, ekonomi, social situation och förutsättningarna för landsbygden.

Det finns skrivningar i den svenska ståndpunkten som är resultatet av försök att se andra värden och att se till att balans råder. Den nuvarande regeringen har ett bättre fokus på denna viktiga aspekt än den förra mandatperiodens regeringar. Men befintliga exempel säkerställer inte att regeringen kommer att tillämpa ett sådant synsätt för frågor som kommer att dyka upp framgent och lagförslag i EU har ju visat sig att vara en föränderlig materia under förhandlingarnas gång. Inte minst här, eftersom det föreliggande förslaget ska möjliggöra för EU att snabbare svara på nya, otillräckligt hanterade kemikaliehot. För att proportionalitet och beaktandet av andra värden som står i konflikt med det man vill uppnå alltid ska vara regeringens ledstjärna bör följande mening läggas in i den svenska ståndpunkten.

”Sverige ska verka för proportionalitet och för att konsekvenser på andra värden beaktas.”

Eftersom regeringen motsatte sig ett sådant tillägg lämnar Sverigedemokraterna denna avvikande ståndpunkt.


V-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Vänsterpartiet välkomnar de föreslagna revideringarna, men anser att ambitionsnivån bör höjas ytterligare. Det är bra att fler substanser omfattas, men vi menar att kemikalier konsekvent bör läggas till gruppvis och inte som enskilda ämnen eftersom listan annars riskerar att snabbt bli inaktuell. Vi anser också att regleringarna bör adressera vilka effekter som kan uppstå till följd av att många olika kemikalier blandas i miljön. Kostnaderna för övervakningen läggs fortsatt på skattebetalarna istället för på dem som förorenar. I enlighet med principen om att förorenaren betalar bör man se över möjligheten att producenter och importörer av ämnen som är farliga för människor och miljö bidrar till kostnaderna för övervakningen.

Det är även viktigt att regler för hur föroreningar i yt- och grundvatten ska åtgärdas fortsätter att vara en central del i ramdirektivet för vatten och att det finns tydliga miljökvalitetsnormer som anger koncentrationer i yt- och grundvatten som inte får överskridas för att skydda människors hälsa och miljön, samt att det finns tydliga tidsramar för när målen ska vara uppnådda. För att detta ska bli verklighet är det dessutom avgörande att EU:s kemikaliepolitik har högt ställda ambitioner och arbetar aktivt för att fasa ut farliga kemiska ämnen från marknaden.

MP-ledamoten anmälde följande avvikande ståndpunkt:

MP:s tillägg till ståndpunkten markerat med rött

Regeringen välkomnar kommissionens förslag till revidering av ramdirektivet för vatten, prioämnesdirektivet och grundvattendirektivet i linje med de övergripande målsättningarna i den europeiska gröna given, vilket innebär att omvandla EU till en rättvis och välmående ekonomi som är modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig och där ekonomisk tillväxt är frikopplad från resursanvändning. Regeringen avser att i förhandlingarna verka för att samstämmigheten i politiken kan stärkas.

Regeringen är positiv till att fler ämnen och ämnesgrupper med problematiska effekter på miljön och människors hälsa läggs till i förteckningarna över vattenföroreningar som ska kontrolleras i ytvatten och grundvatten. Om listan inte hålls uppdaterad och relevant medför det att vattenkvalitet relaterad till kemisk förorening riskerar att inte leda till kostnadseffektiva åtgärder utan enbart blir en administrativ börda för Sverige. Det är av vikt att EU-direktiv som beaktar utsläpp från källa till vatten och hav harmoniseras bättre så att de olika rättsakterna effektivt styr mot det övergripande målet att skydda människors hälsa och miljön.

Regeringen är positiv till att processen för att ta fram vetenskapligt underlag förbättras och att ECHA får en central roll i arbetet med att ge kontinuerligt vetenskapligt stöd och ta fram och uppdatera gränsvärden. En bättre sammanhållen bedömning av kemikalierisker i all relevant EU-lagstiftning, i linje med ambitionen i EU:s kemikaliestrategi, bedöms leda till effektivare processer, resursbesparing, ökad transparens och förutsägbarhet. Flera av förslagen syftar också till att likrikta genomförandet och tillämpningen av direktiven inom EU. Detta anser regeringen är positivt eftersom det främjar likvärdiga konkurrensvillkor mellan verksamheter i olika medlemsstater.

Regeringen noterar kommissionens förslag om att uppdatera bilaga I och II i grundvattendirektivet respektive listan av prioriterade ämnen och listan över särskilda förorenande ämnen med harmoniserade gränsvärden i prioämnesdirektivet genom delegerade akter. Syftet med att överlåta befogenhet till kommissionen är att effektivisera lagstiftningsarbetet, exempelvis när regelverket kan komma att behöva uppdateras till följd av den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Regeringen instämmer i att det är viktigt att lagstiftningen följer den tekniska och vetenskapliga utvecklingen och bedömer att det hitintills varit vanligt med omfattande fördröjningar av uppdateringar. Samtidigt är det viktigt att medlemsstaternas kompetens respekteras och att kommissionen inte ges större befogenhet än nödvändigt för att uppnå syftet med regleringen. Regeringen avser bevaka att de befogenheter som kommissionen ges är ändamålsenliga och proportionerliga.

Regeringen är positiv till effektbaserade metoder eftersom det förbättrar förutsättningarna för att mäta effekter på miljön eller människors hälsa och identifiera lämpliga åtgärder. Särskilt välkomnar regeringen att kommissionen föreslår att lägga till en större grupp av PFAS och ett antal aktiva läkemedelssubstanser. Regeringen understryker generellt vikten av att användningen av alla PFAS-ämnen fasas ut i linje med EU:s kemikaliestrategi.

Regeringen stödjer införandet av PFAS och läkemedel i bilaga I och II i grundvattendirektivet. Regeringen ser inte ett behov av att reglera icke- relevanta metaboliter i bilaga I som separat grupp från bekämpningsmedel i Sverige, men konstaterar att det inte finns hinder för att fortsatt använda låga tröskelvärden för dessa ämnen i Sverige.

Regeringen stödjer införandet av en obligatorisk bevakningslista för grundvatten. Förslaget ligger i linje med nollvisionen om utsläpp och kommer att stärka skyddet för Europas grundvatten. Den frivilliga bevakningslistan har fungerat väl avseende informationsdelning inom genomförandestrategin, men det har saknats stöd från kommissionen avseende exempelvis datalagring. Med en obligatorisk lista kommer en infrastruktur kring arbetet att byggas upp som underlättar i det praktiska arbetet, samt att kvaliteten av insamlade data och efterföljande utvärdering bedöms bli bättre.

Regeringen är angelägen att övervakningen ska bli ändamålsenlig och kan genomföras på ett kostnadseffektivt sätt utan onödig administrativ börda. Regeringen välkomnar att kvalitetssäkrade övervakningsresultat görs mer tillgänglig för EU:s institutioner, medlemsstater och allmänhet i stort. Det bidrar till en ökad transparens och återanvändning av data, kunskapsspridning, innovation, effektivare åtgärdsarbete och förbättrade riskbedömningar av kemikalier.

Det är positivt att fler substanser lagts till, men det är mycket oroväckande att de flesta tilläggen handlar om enskilda ämnen och inte grupper av ämnen. Det kan medföra att listan snabbt kan bli utdaterad, eftersom ämnen som förbjuds ofta snabbt ersätts av snarlika ämnen med samma, giftiga egenskaper.

Det är mycket oroväckande att cocktaileffekter inte är tillräckligt inkluderade i förslaget. För att inkludera cocktaileffekter kan blandningsbedömningar, som exempelvis breda kemiska analyser av dricksvattnet, vara nödvändigt.

Effektbaserade metoder borde kunna tillämpas bredare än enbart i anslutning till östrogen effekt av hormonstörande ämnen.

Det krävs också förstärkta insatser för att hitta ”hotspots” i landskapet, för att kunna vidta riktade åtgärder mot föroreningskällor. Det behöver direktivet adressera.

Det är mycket bra att kommissionen föreslås kunna lägga till ämnen och uppdatera gränsvärden utefter vetenskaplig utveckling, detta välkomnas starkt och är en förutsättning för att visionen om nollutsläpp ska nås.