Justitieutskottets verksamhet

riksmötet 2001/02

1 Utskottet

1.1 Utskottets beredningsområde

Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom

domstolsväsendet,

åklagarväsendet,

polisväsendet,

kriminalvården samt

Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Utskottet bereder vidare ärenden rörande brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Till utskottets beredningsområde hör också ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Utgiftsområdet överensstämmer i huvudsak med politikområdet Rättsväsendet.

1.2 Utskottets sammansättning

Under riksmötet 2001/02 hade justitieutskottet följande sammansättning.

Ledamöter:

Fredrik Reinfeldt (m), ordförande

Ingvar Johnsson (s), vice ordförande

Märta Johansson (s)

Margareta Sandgren (s)

Alice Åström (v)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Anders G Högmark (m), t.o.m. 2002-01-13

Text Box: 1 Riksdagen 2001/02. 7 saml. JuU Verksamhet
Rättelse s. 13
Maud Ekendahl (m)

Ann-Marie Fagerström (s)

Jeppe Johnsson (m)

Helena Zakariasén (s)

Morgan Johansson (s)

Yvonne Oscarsson (v)

Ragnwi Marcelind (kd)

Anita Sidén (m), fr.o.m. 2002-01-14

Kia Andreasson (mp)

Gunnel Wallin (c)

Johan Pehrson (fp)

Suppleanter:

Göran Norlander (s)

Anita Sidén (m), t.o.m. 2002-01-13

Lennart Bolander (m), fr.o.m. 2002-01-14

Yilmaz Kerimo (s)

Eva Johansson (s)

Sven-Erik Sjöstrand (v)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Cecilia Magnusson (m)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Karin Enström (m)

Paavo Vallius (s)

Nalin Pekgul (s)

Sture Arnesson (v)

Kjell Eldensjö (kd)

Lars Björkman (m)

Thomas Julin (mp)

Margareta Andersson (c)

Helena Bargholtz (fp)

Barbro Feltzing (mp)

Rigmor Stenmark (c)

Dan Kihlström (kd)

Anders G Högmark (m), fr.o.m. 2002-01-14

Utskottets presidium bestod av ordföranden Fredrik Reinfeldt (m) och vice ordföranden Ingvar Johnsson (s). Som framgår av uppställningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Miljöpartiet de gröna, en
Centerpartiet och en Folkpartiet liberalerna.

1.3 Utskottets kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av

Cecilia Nordenfelt, kanslichef

Kristina Svartz, föredragande, tjl. fr.o.m. 2002-08-01

Sven Johannisson, föredragande, tjl. t.o.m. 2002-04-24

Elisabet Wass Löfstedt, föredragande, tjl. fr.o.m. 2002-03-31

Anders Nauclér, föredragande, t.o.m. 2002-07-26

Mats Torgils, föredragande, fr.o.m. 2002-01-14

Roger J Karlsson, föredragande, fr.o.m. 2002-03-18 t.o.m. 2002-06-02

Kerstin Carlsson, byråassistent, t.o.m. 2001-10-19

Agneta Bengtsson, byråassistent t.o.m. 2002-02-05

Inge-Marie Hellberg, byråassistent, fr.o.m. 2001-10-22

Frida Unenge, byråassistent, fr.o.m. 2002-03-01

2 Utskottets verksamhet

2.1 Ärenden som behandlats av utskottet

2.1.1 Inledning

Utskottet behandlade under riksmötet 20 propositioner, varav två delvis, tre skrivelser och ett förslag från Riksdagens revisorer. I samband härmed behandlades också motioner väckta under den allmänna motionstiden åren 2000 och 2001 eller med anledning av propositionerna eller skrivelserna.

Utskottet avgav under riksmötet 29 betänkanden och sex yttranden. Inne-hållet i dessa beskrivs kortfattat nedan. I sex av betänkandena (bet. 2001/02:JuU6, JuU7, JuU9, JuU10, JuU11 och JuU13) behandlade utskottet ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden åren 2000 och 2001.

Nedan följer en redogörelse av utskottets ställningstaganden samt avgivna reservationer, avvikande meningar och särskilda yttranden.

2.1.2 Betänkanden

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet (JuU1)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 2001/02:1) om anslag till rättsväsendet för år 2002 sammanlagt knappt 24 miljarder kronor. De tyngsta anslagen är polisväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att snarast överföra Nationella insatsstyrkan från Polismyndigheten i Stockholms län till Rikspolisstyrelsen. I denna del reserverade sig (s) och (mp). Nationella insatsstyrkans huvuduppgift är att bekämpa terrorism i landet.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 44 reservationer (s), (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt 15 särskilda yttranden (m), (kd), (c) och (fp).

Andra tilläggsprotokollet till bedrägerikonventionen (JuU2)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:133) om tillträde till det andra tilläggsprotokollet till konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (bedrägerikonventionen). Bedrägerikonventionen syftar bl.a. till en bättre överensstämmelse mellan EU-ländernas bestämmelser om bedrägerier. Det andra tilläggsprotokollet rör bl.a. penningtvätt och ansvar för juridiska personer.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag och lagen om hemlig kameraövervakning (JuU3)

Utskottet föreslog att giltighetstiden skulle förlängas för lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och för lagen om hemlig
kameraövervakning (prop. 2001/02:17). Lagarna är viktiga för bekämpningen av brott som rör landets yttre och inre säkerhet. Lagarna skall gälla till utgången av år 2004 i avvaktan på att förslag tas fram för att bestämmelserna skall bli permanenta.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Utvidgning av Europols behörighet (JuU4)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:26) om att godkänna en ändring i Europolkonventionen som innebär att Europols behörighet utvidgas till att omfatta penningtvätt i allmänhet, oberoende av vilken typ av brott som vinningen av penningtvätten härrör från.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Privilegier och immunitet för Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier och Europeiska unionens satellitcentrum (JuU5)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:32) om privilegier och immunitet för Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier och Europeiska unionens satellitcentrum samt för deras organ och personal.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (mp).

Kriminalvårdsfrågor (JuU6)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motioner från den allmänna motionstiden år 2001 om olika kriminalvårdsfrågor, bl.a. verkställighetsinnehållet, permissionsreglerna och påföljderna för psykiskt störda lagöverträdare.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 17 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt två särskilda yttranden (m) och (c).

Processrättsliga frågor (JuU7)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motioner från den allmänna motionstiden åren 2000 och 2001 om processrättsliga frågor. Motionerna behandlade bl.a. rätten till domstolsprövning, åtalsfrågor samt frågor om vittnen, sakkunniga och ombud samt om straffprocessuella tvångsmedel.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 29 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp).

Den ekonomiska brottsligheten (JuU8)

Utskottet föreslog att regeringens årliga skrivelse om den ekonomiska brottsligheten (skr. 2001/02:40) skulle läggas till handlingarna. I skrivelsen redovisas de åtgärder som vidtagits inom ramen för regeringens strategi för samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Utskottet föreslog vidare att ett antal motioner och ett förslag från Riksdagens revisorer rörande ekobrottsbekämpningen (förs. 2001/02:RR11) skulle avslås.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 17 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt ett särskilt yttrande (fp).

Unga lagöverträdare (JuU9)

Utskottet föreslog att motioner från den allmänna motionstiden år 2001 om unga lagöverträdare skulle avslås. Bland annat behandlades frågor om brottsförebyggande åtgärder i vid bemärkelse, t.ex. genom åtgärder som stärker familjen, ett nytt påföljdssystem för unga och om den slutna ungdomsvården.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg fem reservationer (m), (kd), (mp), (c) och (fp) samt tre särskilda yttranden (m), (v), (kd), (c) och (fp).

Straffrättsliga frågor (JuU10)

Utskottet föreslog att motioner från den allmänna motionstiden åren 2000 och 2001 om brott och påföljder för brott skulle avslås. Bland annat behandlades frågor om människohandel, vålds- och sexualbrott mot barn, högmålsbrott, djurplågeri, livstidsstraffet och domstolarnas straffmätning.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 14 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt fyra särskilda yttranden (m), (kd), (mp), (c) och (fp).

Våldsbrott och brottsoffer (JuU11)

Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motioner från den allmänna motionstiden åren 2000 och 2001 bl.a. om stöd i olika former åt brottsoffer. Bland annat behandlades frågor om skydd för utsatta kvinnor, besöksförbud, samverkan mellan myndigheter i kampen mot våldsbrott och frågor om brottsskadeersättning.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 20 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt ett särskilt yttrande (kd).

Övergrepp i rättssak, m.m. (JuU12)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:59) om att straffet för övergrepp i rättssak skulle skärpas genom att straffskalorna anpassas till dem som gäller för mened. Straffet blir fängelse i högst fyra år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex månader. För grovt brott blir straffet lägst två och högst åtta år. Övergrepp i rättssak kan föreligga bl.a. om någon med våld, hot om våld eller på annat sätt angriper vittnen eller förhörspersoner i en rättegång. Syftet med de skärpta straffen är att motverka att vittnen drar sig för att medverka vid rättegångar.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg ett särskilt yttrande (v), (mp) och (fp).

Polisfrågor (JuU13)

Utskottet föreslog att motioner från den allmänna motionstiden år 2001 om polisfrågor skulle avslås. Motionerna behandlade bl.a. ordning och säkerhet vid demonstrationer, kostnaden för att bevaka evenemang, polisens organisation, arbetsförhållanden och utrustning, polisens möjligheter att utfärda ordningsbot samt internationellt polissamarbete.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg 22 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt två särskilda yttranden (m), (kd), (c) och (fp).

Särskild utlänningskontroll (JuU14)

Utskottet föreslog att regeringens skrivelse (skr. 2001/02:54) om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under perioden den 1 juli 2000 till den 30 juni 2001 skulle läggas till handlingarna. Skrivelsen innehåller även en beskrivning av utvecklingen av den internationella terrorismen under samma period.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Godkännande av rambeslut om gemensamma brottsutredningsgrupper inom EU (JuU15)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:71) om att godkänna ett utkast till rambeslut om gemensamma brottsutredningsgrupper inom EU. Avsikten är att en sådan tillfällig grupp skall kunna inrättas i de fall en medlemsstat har en komplicerad brottsutredning som har kopplingar till andra medlemsstater eller när flera medlemsstater genomför brottsutredningar som kräver samordnade och gemensamma åtgärder. Utredningsgruppen skall bestå av företrädare för de aktuella staternas behöriga myndigheter som åklagare, poliser och tjänstemän som har ansvar för tull och kustbevakning.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (mp) och ett särskilt yttrande (v).

Lag om grupprättegång (JuU16)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:107) om att som komplement till det vanliga rättegångsförfarandet införa en möjlighet till grupprättegång fr.o.m. den 1 januari 2003. Med grupptalan menas att någon utan rättegångsfullmakt för talan för medlemmarna i en grupp. Gruppmedlemmarna är inte parter i målet och behöver inte medverka aktivt. En dom i målet gäller för och mot alla som ingår i gruppen. Grupptalan skall kunna väckas av enskilda personer, organisationer eller myndigheter.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (m).

Sveriges samarbete med Internationella brottmålsdomstolen (JuU17)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:88) om lagstiftning som krävs för att Sverige skall kunna fullgöra de förpliktelser som enligt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen gäller för samarbete med domstolen.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Hemlig teleavlyssning, m.m. (JuU18)

Utskottet föreslog att regeringens skrivelse (skr. 2001/02:52) om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2000 skulle läggas till handlingarna.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust, m.m. (JuU19)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:86) om att godkänna ett utkast till beslut om inrättande av samarbetsorganet Eurojust. Eurojust syftar bl.a. till att effektivisera åklagarsamarbetet inom EU och därmed förstärka kampen mot grov gränsöverskridande brottslighet.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg tre reservationer (v) och (mp).

Avskaffande av medborgarskapskrav för advokater m.fl. (JuU20)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:92) om att medborgarskapskravet för att bli advokat skall avskaffas. Medborgarskapskravet tas bort även för ledamöter av styrelser och nämnder med stark anknytning till svenska naturtillgångar.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Värdlandsavtal för Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor, m.m. (JuU21)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:155) om att godkänna ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor. Avtalet reglerar frågor om immunitet och privilegier för organisationen och dess personal. Regeringen gavs även möjlighet att tillsammans med Stockholms stad ombilda institutet Stockholms Internationella Vatteninstitut (SIWI) till stiftelse.

Riksdagen godkände utskottets förslag.

Godkännande av rambeslut om åtgärder mot terrorism (JuU22)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:135) om att godkänna ett utkast till rambeslut om bekämpande av terrorism som utarbetats inom Europeiska unionen. Rambeslutet innehåller bl.a. bestämmelser om vilka gärningar som skall utgöra terroristbrott i medlemsstaternas nationella lagstiftning samt vilka straffrättsliga påföljder dessa gärningar skall kunna leda till.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (v) och (mp) samt två särskilda yttranden (m) och (fp) respektive (c).

Kallelser av barn och ungdomar till domstolssammanträde, m.m. (JuU23)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:111) om nya be-
stämmelser om vitesföreläggande m.m. till ungdomar som inte har fyllt 18 år och som kallas till ett domstolssammanträde. Förslaget innebär vidare att fler personer i den unges nätverk skall kunna involveras i processen när någon som är under 18 år misstänks för brott.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (m).

Snabbare lagföring (JuU24)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:147) om att lagföringen skall bli snabbare. Genomströmningstiderna i brottmål skall förkortas genom att åklagarens rätt att bl.a. utfärda stämning och inhämta personalia utvidgas. Den brottsutredande verksamheten skall bli mer effektiv bl.a. genom utvidgade möjligheter till hämtning till förhör och en möjlighet att under förundersökningen kalla en person till förhör vid påföljd av vite.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (m) samt ett särskilt yttrande (kd).

Sveriges tillträde till Förenta nationernas internationella konvention om bekämpande av finansiering av terrorism (JuU25)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:149) om Sveriges tillträde till FN:s konvention om bekämpande av terrorism. Genom en ny lag blir det straffbart att finansiera särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall. Lagen tar sikte på terroristbrottslighet. Det blir förbjudet att samla in, tillhandahålla eller ta emot pengar eller andra tillgångar i syfte att finansiera de brott som FN:s konvention anger skall vara straffbara. Tillgångar som har varit föremål för brott enligt den nya lagen kan förverkas.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (mp).

Medling med anledning av brott (JuU26)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:126) om antagande av en ny lag om medling med anledning av brott. Lagen skall främst tillgodose kraven på rättssäkerhet när medling med anledning av brott anordnas av stat eller kommun. Syftet med medlingen är i första hand att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medlingen skall vara fri-
villig för båda parter.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg fem reservationer (m) och (kd).

Straffansvaret för gränsöverskridande människohandel (JuU27)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:124) om att i brottsbalken införa ett nytt brott, människohandel för sexuella ändamål. Syftet är att stärka det straffrättsliga skyddet mot gränsöverskridande handel med människor som syftar till att de skall utnyttjas för sexuella ändamål. Beslutet utgör ett första steg i riktning mot en utökad kriminalisering av alla former av
människohandel.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (mp).

Godkännande av rambeslut om åtgärder för att bekämpa människohandel (JuU28)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:99) om att godkänna ett utkast till rambeslut som utarbetats inom EU om åtgärder för att bekämpa människohandel som syftar till sexuell exploatering eller arbetskraftsexploatering.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (mp) samt två särskilda yttranden (c) och (fp).

Godkännande av rambeslut om en europeisk arresteringsorder (JuU29)

Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:118) om att godkänna ett utkast till rambeslut om en europeisk arresteringsorder och om överlämnande mellan medlemsstaterna. Utkastet till rambeslut bygger på att de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna erkänner varandras bedömningar och beslut. Rambeslutet innebär även att kravet på dubbel straffbarhet avskaffas för ett antal allvarliga brott. Syftet med rambeslutet är att göra utlämningsförfarandet mellan EU:s medlemsstater enklare och mer effektivt.

Riksdagen godkände utskottets förslag. I ärendet förelåg en reservation (v) och (mp) samt ett särskilt yttrande (m) och (fp).

2.1.3 Yttranden till andra utskott

Utskottet har som ovan nämnts avgett sex yttranden till andra utskott.

I oktober 2001 avgavs yttrande till finansutskottet (JuU1y). Det yttrandet gällde budgetpropositionen i vad avsåg fördelningen av utgifterna på olika utgiftsområden för år 2002 och den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2003 och 2004. Utskottet tillstyrkte i yttrandet regeringens förslag. I ärendet förelåg fyra avvikande meningar (m), (kd), (c) och (fp).

Därefter avgavs yttrande till försvarsutskottet angående polisens radiokommunikationssystem, den s.k. TETRA-frågan (JuU2y). Utskottet uttalade att polisen, med hänsyn till bl.a. tidsfaktorn, måste ges möjlighet att på egen hand utveckla ett nytt radiokommunikationssystem i storstadslänen. I ärendet förelåg en avvikande mening (m), (kd), (c) och (fp).

Ett yttrande avgavs till miljö- och jordbruksutskottet (JuU3y). I detta behandlades frågor om svensk domsrätt och om brottsutredningar vid oljeutsläpp. Utskottet tillstyrkte i yttrandet regeringens förslag.

Vidare avgavs yttrande till konstitutionsutskottet om en föreslagen utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Yttrandet omfattade även bl.a. ett förslag om att upphäva lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer (JuU4y). Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte väckta motioner. I fråga om uniformslagen konstaterade utskottet att lagen anses överspelad och att hithörande gärningar numera bedöms som hets mot folkgrupp. I ärendet förelåg två avvikande meningar (m) och (c).

Ett yttrande avgavs till socialutskottet om propositionen Nationell narkotikahandlingsplan (prop. 2001/02:91). Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (JuU5y). I ärendet förelåg 15 avvikande meningar (m), (kd), (c) och (fp) samt fyra särskilda yttranden (m), (kd), (c) och (fp).

I det sista yttrandet (JuU6y), som avgavs till utrikesutskottet, behandlades regeringens skrivelser 2001/02:105 Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen första halvåret 2001 och 2001/02:160 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2001. Utskottet uttalade bl.a. att det ser positivt på utvecklingen av det straffrättsliga samarbetet inom unionen. Den grova brottsligheten är ofta gränsöverskridande, och ett utökat rättsligt och polisiärt samarbete är en förutsättning för en effektiv bekämpning av denna typ av brottslighet. Vidare uttalade utskottet att det sammantaget anser att regeringens information och förankring av EU-arbetet inom ut-
skottets beredningsområde för närvarande fungerar fullt tillfredsställande.

2.2 EU-frågor

Utskottet har löpande följt arbetet inom EU i de frågor som rör utskottets beredningsområde. Utskottets ledamöter har därvid på olika sätt informerats om innehållet i material som kommit in till riksdagen, t.ex. faktapromemorior. För en förteckning av samtliga faktapromemorior som inkommit till utskottet under riksmötet 2001/02, se bilaga 1.

Av de 29 betänkanden och sex yttranden som utskottet har avgett under riksmötet har nio betänkanden respektive ett yttrande till annat utskott varit omedelbart relaterade till Sveriges medlemskap i EU (JuU2, JuU4, JuU5, JuU15, JuU19, JuU22, JuU27, JuU28 och JuU29 samt JuU6y).

På inbjudan av utskottet har regeringen vid sju tillfällen under riksmötet 2001/02 lämnat EU-information inför utskottet.

Utskottet inrättade under riksmötet 1998/99 en arbetsgrupp som närmare skulle följa EU:s arbete i de frågor som berör utskottets beredningsområde (nedan EU-gruppen). I EU-gruppen ingår en företrädare för varje parti. Gruppen bistås av en föredragande från utskottets kansli.

Vid sju av EU-gruppens totalt åtta sammanträden under riksmötet har företrädare för Justitiedepartementet deltagit och lämnat information om pågående arbete inom EU. Vid ett av EU-gruppens sammanträden informerade bl.a. chefsåklagaren Björn Blomqvist, Sveriges nationella medlem i Eurojust, om Eurojusts verksamhet.

Under hösten 2001 beslöt EU-gruppen, i likhet med föregående riksmöte, att närmare följa upp ett par förslag som har lagts fram inom EU. Syftet var att få en bättre bild av arbetet inom EU, inte minst det förhandlingsarbete som föregår de förslag regeringen överlämnar till riksdagen för godkännande. Sådan uppföljning utfördes beträffande bl.a. rambesluten om åtgärder mot terrorism respektive den europeiska arresteringsordern.

2.3 Uppföljning och utvärdering

Under riksmötet 2001/02 har utskottets uppföljningsgrupp, som består av en representant från varje parti, hållit fem sammanträden.

Under hösten 2001 studerade uppföljningsgruppen frågan om rekryteringen till domarbanan närmare. Bakgrunden var de senaste årens nedgång i antalet sökande till domaryrket och att ett ökat antal yngre jurister begärt sitt entledigande från tjänst i domstol. Uppföljningsgruppen har tagit del av de rapporter och förslag som utarbetats från olika arbetsgrupper inom domstolsväsendet. För att inhämta synpunkter på rekryteringsutvecklingen och synen på framtiden samt de åtgärder som föreslagits höll gruppen tre sammanträden. Till det första sammanträdet bjöds företrädare in från Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Stockholm och Kammarrätten i Göteborg. Vid ett andra sammanträde deltog representanter för yngreföreningarna vid samma överrätter. Slutligen sammanträffade uppföljningsgruppen med generaldirektören och personaldirektören för Domstolsverket. Synpunkterna har samlats i en PM (dnr 2000/01:7818) som presenterats för utskottet som beslutat att uppföljningsgruppen under den kommande mandatperioden halvårsvis skall inhämta uppgifter om dels rekryteringsutvecklingen, dels pågående åtgärder och redovisa detta till utskottet. En första sådan redovisning lämnades i juni 2002.

Vidare har uppföljningsgruppen företagit ett antal mer begränsade studier rörande pågående arbete i olika aktuella frågor. Detta gäller bl.a. frågan om beläggningen i häktena, placeringen av unga i häkte samt möjligheten till gemensamhetssittning för kvinnor i häkte.

Uppföljningsgruppen beredde också frågan om avlämnande av granskningsförslag till Riksdagens revisorer. Arbetet resulterade i ett förslag till revisorerna rörande avskrivningar av anmälda brott.

Utskottet granskade även hur regeringen bedömt det lagstiftningsbehov som antagna rambeslut och vissa internationella åtaganden medfört samt hur den slutliga versionen av några rambeslut har överensstämt med de utkast till rambeslut som riksdagen godkänt. Utskottet kunde konstatera att regeringen korrekt bedömt lagstiftningsbehovet i de aktuella godkännandepropositionerna. Utskottet kunde också konstatera att det inte fanns några sakliga ändringar mellan utkasten till de rambeslut som godkänts av riksdagen och de senare i rådet antagna rambesluten.

Vidare har utskottet på sedvanligt sätt gjort en granskning inom utskottets beredningsområde av regeringens åtgärder med anledning av riksdagens skrivelser till regeringen liksom av de regleringsbrev som givits myndigheterna inom rättsväsendet. Utskottet har därvid inte funnit anledning till kritik.

Avslutningsvis bör det framhållas att utskottets inhämtande av information i samband med ärendeberedning samt besök, studiebesök och utfrågningar utgör en väsentlig del av utskottets arbete med utvärdering och uppföljning.

2.4 Offentliga och interna utfrågningar, m.m.

I samband med behandlingen av yttrandet till försvarsutskottet om polisens radiokommunikationssystem, den s.k. TETRA-frågan, hade utskottet en intern utfrågning där representanter från Rikspolisstyrelsen medverkade.

På utskottets begäran har, vid olika sammanträden, information lämnats av representanter för ett antal myndigheter. I samband med beredningen av budgetpropositionen (prop. 2001/02:1, bet. JuU1) lämnade sålunda företrädare för Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Säkerhetspolisen och Kriminalvården information om respektive myndighets verksamhet.

Vidare har utskottet mottagit ett stort antal skrifter från enskilda, organisationer och myndigheter.

2.5 Resor och besök, m.m.

Ledamöter från utskottet deltog i en konferens i Bryssel den 1516 oktober 2001 om parlamentarisk övervakning av polisen. Den 1623 januari 2002 besökte en delegation från utskottet Lettland och Litauen för att studera olika frågor inom utskottets beredningsområde med anknytning till respektive lands anslutning till EU, bl.a. hur förberedelserna inför utvidgningen fortskrider inom rättsväsendet i dessa länder. En ledamot deltog i Nordiska rådets seminarium i Oslo den 13 mars 2002 om organiserad brottslighet i Norden. En ledamot deltog i ett seminarium i Madrid den 2728 juni 2002 om Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

Utskottet företog vidare två studiebesök under riksmötet. I februari 2002 besökte utskottet Säkerhetspolisen och i mars 2002 besöktes Brottsförebyggande rådet.

Under riksmötet har utskottet tagit emot ett flertal internationella besök.

2.6 Vissa kvantitativa uppgifter om utskottets verksamhet

Under riksmötet 2001/02 har utskottet hållit 32 sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till totalt 23 timmar och 30 minuter.

Utskottet har under riksmötet behandlat 20 propositioner, varav en delvis, tre skrivelser, ett förslag från Riksdagens revisorer jämte 835 yrkanden i 425 motioner. Utskottet avlämnade i anledning härav 29 betänkanden till kammaren. Till 20 av betänkandena fogades sammanlagt 186 reservationer och i 13 av betänkandena avgavs sammanlagt 36 särskilda yttranden. Utskottet har vidare avlämnat sex yttranden till andra utskott. Till fyra av yttrandena avgavs sammanlagt 22 avvikande meningar och till ett av dessa yttranden avgavs fyra särskilda yttranden.

Som en jämförelse visas här en tabell över motsvarande uppgifter för de senaste fem åren.

Antal inkomna propositioner och skrivelser

1997/98

1998/99

1999/2000

2000/01

2001/02

17

22

18

26

23

Antal inkomna motioner respektive motionsyrkanden

1997/98

1998/99

1999/2000

2000/01

2001/02

Följdmotioner

50

22

36

30/90

29/49

Allmän motionstid

117

88

114

158/464

252/705

Riksmöte

1997/98

1998/99

1999/2000

2000/01

2001/02

Propositioner

17

22

18

21

20

Motioner

167

110

180

188

281

Betänkanden

25

27

23

32

29

Reservationer

261

120

201

128

186


Bilaga

Förteckning över inkomna faktapromemorior

Regeringens promemoria nr 2001/02:14

Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av terrorism.

Regeringens promemoria nr 2001/02:18

Faktapromemoria om ett initiativ från Frankrike, Storbritannien och Sverige till ett utkast till ett rambeslut om ömsesidigt erkännande av bötesstraff.

Regeringens promemoria nr 2001/02:19

Förslag till rådets rambeslut om en europeisk arresteringsorder och om överlämnande mellan medlemsstaterna.

Regeringens promemoria nr 2001/02:20

Faktapromemoria om ett initiativ från Belgien, Frankrike, Spanien och Storbritannien inför rådets antagande av ett utkast till rambeslut om gemen-
samma utredningsgrupper.

Regeringens promemoria nr 2001/02:23

Faktapromemoria om Irlands begäran om att få delta i delar av Schengenregelverket.

Regeringens promemoria nr 2001/02:24

Förslag till rådets beslut om ändring av artikel 40 (fortsatt övervakning) i Schengenkonventionen.

Regeringens promemoria nr 2001/02:25

Faktapromemoria om initiativ från Belgien och Sverige om rättslig grund för finansieringen av utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem.

Regeringens promemoria nr 2001/02:31

Kommissionens förslag till rambeslut om illegal narkotikahandel.

Regeringens promemoria nr 2001/02:35

Faktapromemoria om initiativ från Nederländerna till förslag till rådets beslut rörande åtgärder mot misstänkta krigsförbrytare.

Regeringens promemoria nr 2001/02:45

Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet.

Regeringens promemoria nr 2001/02:64

Faktapromemoria om kommissionens grönbok om straffrättsligt skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen och inrättande av en europeisk åklagare.

Regeringens promemoria nr 2001/02:65

Kommissionens förslag till rådets och Europaparlamentets direktiv om straffrättsligt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen.

Regeringens promemoria nr 2001/02:66

Kommissionens förslag till direktiv om rättshjälp m.m. i gränsöverskridande civilrättsliga tvister.

Elanders Gotab, Stockholm 2002