Lagutskottets verksamhet riksmötet 2000/01

Lagutskottets beredningsområde

Lagutskottet bereder ärenden rörande äktenskapsbalken, föräldrabalken, ärvdabalken, handelsbalken, jordabalken, utsökningsbalken eller lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

Utskottet bereder vidare ärenden som gäller vissa i riksdagsordningen särskilt angivna rättsområden, nämligen försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt med undantag för bostadsrätt växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt samt lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.

I lagutskottets beredningsområde ingår således familjerätten (regler om t.ex. äktenskapsskillnad, faderskap, vårdnad, förmynderskap, arv, bodelning), associationsrätten (t.ex. aktiebolagslagen), förmögenhetsrätten (t.ex. avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen, skadeståndslagen), fastighetsrätten (regler om t.ex. köp av fast egendom, panträtt, servitut, arrende, dock ej hyresrätt), immaterialrätten (t.ex. upphovsrättslagen, patentlagen, varumärkeslagen) samt utsökningsrätten (regler om t.ex. utmätning, införsel, exekutiv försäljning).

Lagutskottet brukar sägas vara ett undantag från fackutskotts- eller ämnesområdesprincipen. Förslaget om att inrätta lagutskottet för beredning av den centrala civilrätten kom från Grundlagberedningen (SOU 1969:62 Ny utskottsorganisation). Beredningen pekade bl.a. på att den civilrättsliga lagstiftningen på skilda områden i viss mån följde likartade principer och fann att ett behov av överblick över hela detta lagstiftningsfält förelåg. Detta förhållande utgjorde enligt Grundlagberedningen skäl för att med avsteg från fackindelningsgrundsatsen förelägga beredningen av den centrala civilrätten samt utsöknings- och konkursrätten till ett speciellt civillagutskott. Fr.o.m. hösten 1996 har lagutskottet inte längre någon direkt roll när det gäller budgetarbetet.

Sammansättning m.m.

Under riksmötet 2000/01 hade lagutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Tanja Linderborg (v)

Marianne Carlström (s)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Stig Rindborg (m)

Rune Berglund (s)

Karin Olsson (s)

Henrik S Järrel (m)

Nikos Papadopoulos (s)

Elizabeth Nyström (m)

Marina Pettersson (s)

Christina Nenes (s)

Tasso Stafilidis (v)

Kjell Eldensjö (kd)

Berit Adolfsson (m)

Anders Berglöv (s)

Viviann Gerdin (c)

Ana Maria Narti (fp)

Som framgår av uppställningen tillhörde sju av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet och en Folkpartiet liberalerna.

Ordförande i utskottet var Tanja Linderborg, förste vice ordförande Rolf Åbjörnsson och andre vice ordförande Marianne Carlström.

Suppleanter

Anne-Katrine Dunker (m)

Christina Pettersson (t.o.m. den 22 mars 2001)

Lars Lilja (s) (fr.o.m. den 22 mars 2001)

Raimo Pärssinen (s)

Per Erik Granström (s)

Lena Olsson (v)

Chatrine Pålsson (kd)

Anders Sjölund (m)

Eva Arvidsson (s)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Ann-Kristine Johansson (s)

Kia Andreasson (mp)

Per Rosengren (v)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Tomas Högström (m)

Yvonne Ruwaida (mp)

Agne Hansson (c)

Siw Persson (-) (t.o.m. den 5 april 2001, dock ej under tiden den 20 november den 20 december 2000)

Ulf Nilsson (fp)

Anders Ygeman (s)

Amanda Agestav (kd) (fr.o.m. den 15 november 2000)

Christer Nylander (fp) (under tiden den 20 november 2000 den 20 december 2000)

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av kanslichefen Lars Haglind, föredragandena hovrättsassessorn Per Persson, hovrättsassessorn Åsa Hård af Segerstad (t.o.m. den 28 februari 2001), hovrättsassessorn Anders Norin (tjänstledig under tiden den 1 november 2000 den 13 mars 2001) och hovrättsassessorn Anders Bergene (under tiden den 1 januari den 30 juni 2001) samt byråassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.

Propositioner och motioner

Under riksmötet 2000/01 har utskottet behandlat sammanlagt 10 propositioner samt 17 motionsyrkanden som väckts med anledning av dessa. Vidare har utskottet behandlat ett förslag från Riksdagens revisorer.

Därutöver har utskottet behandlat 6 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden år 1999, 170 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden år 2000 och 2 motionsyrkanden som väckts med anledning av förslag från Riksdagens revisorer.

Sammanträden

Utskottet har sammanträtt vid sammanlagt 24 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 20 timmar och 20 minuter. I vissa ärenden har synpunkter framförts från olika organisationer och upplysningar lämnats av företrädare för Regeringskansliet.

Betänkanden

Utskottet avgav under riksmötet 24 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets hemställan. Betänkandena kan sammanfattas enligt följande.

Skadeståndsrätt

I betänkande 2000/01:LU19 Ersättning för ideell skada, m.m. behandlade utskottet regeringens i proposition 2000/01:68 framlagda förslag till ändringar i bl.a. skadeståndslagen (1972:207) jämte två med anledning av propositionen väckta motioner. Lagförslagen aktualiserade centrala frågeställningar på det skadeståndsrättsliga området och syftade till att stärka rätten till ersättning för ideell skada. Utskottet tillstyrkte de föreslagna lagändringarna och avstyrkte bifall till motionerna. Lagändringarna innebär bl.a. att anhöriga till den som dödas genom en skadeståndsgrundande handling får en lagstadgad rätt till ersättning för de psykiska besvär som han eller hon åsamkas genom dödsfallet och att rätten till ersättning för ideell skada vid personskada och för kränkning vid brott kan ärvas i större utsträckning än vad som varit fallet tidigare. Utskottet övervägde i betänkandet även 16 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000 i olika skadestånds- och försäkringsrättsliga frågor. Bland dessa kan nämnas ansvar för genmodifierade organismer, obligatorisk hundförsäkring, utvidgat ansvar för trafikförsäkringen och preskription av skadestånd. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. Till betänkandet var fogat tio reservationer och två särskilda yttranden.

Skadeståndsansvaret för innehavare av atomanläggningar regleras i atom-ansvarighetslagen (1968:45). I proposition 2000/01:43 föreslog regeringen vissa ändringar i lagen som bl.a. innebar ett utökat skadeståndsansvar för anläggningsinnehavarna och en höjning av det maximibelopp som står till förfogande enligt det s.k. gemensamma statsansvaret. Propositionen jämte fem motioner, varav två väckts med anledning av regeringens förslag och tre väckts under allmänna motionstiden år 1999 respektive år 2000, behandlades av utskottet i betänkande 2000/01:LU7 Ändringar i atomansvarighetslagen. Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte bifall till samtliga motioner. Två reservationer och ett särskilt yttrande avgavs.

I betänkande 2000/01:LU24 Ändring i atomansvarighetslagen tog utskottet initiativ till ändringar i atomansvarighetslagen i syfte att komplettera vissa ofullständigheter i lagtexten.

Familjerätt

Med anledning av tre motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000 förordade utskottet i betänkande 2000/01:LU11 Namnlagen att riksdagen av regeringen skulle begära en undersökning för att utröna huruvida de avvägningar mellan det allmännas intresse av namnstabilitet och enskildas önskemål att fritt välja namn som gjordes i samband med tillkomsten av namnlagen (1982:670) fortfarande kan anses bärkraftiga. Utskottets ställningstagande innebar även att för det fall det begärda utredningsarbetet skulle ge vid handen att det föreligger ett klart och uttalat behov av lagändringar på området bör regeringen ta upp frågan om vilka lagstiftningsåtgärder som är påkallade och meddela direktiv för ett sådant lagstiftningsarbete. I betänkandet behandlades även några motionsyrkanden, också dessa från den allmänna motionstiden år 2000, med krav på namnlagens avskaffande, införandet av retroaktiva namnbyten i vissa fall och avgiftsfria namnbyten för nya svenska medborgare. Dessa motionsyrkanden avstyrktes. Till betänkandet var fogad en reservation.

I betänkande 2000/01:LU13 Äktenskap, partnerskap och samboende var 45 motionsyrkanden på familjerättens område föremål för utskottets behandling. I motionerna förespråkades bl.a. ändrad lagstiftning i syfte att prioritera äktenskapet som samlevnadsform, äktenskap för personer av samma kön, upphävande av sambolagen och en förlängning av betänketiden inför äktenskapsskillnad. Två motionsyrkanden med krav på införande av s.k. civiläktenskap och avskaffande av den s.k. kyrkliga vigselns rättsliga verkan remissbehandlades. Utskottet avstyrkte bifall till samtliga yrkanden, de flesta med hänvisningar till tidigare ställningstaganden och pågående lagstiftningsarbete. Till betänkandet var fogat elva reservationer och elva särskilda yttranden.

Motionsspörsmål rörande den civilrättsliga lagstiftningen om barn och föräldrar behandlades av utskottet i betänkande 2000/01:LU15 Vissa frågor rörande föräldrabalken. Motionsyrkandena, omkring 40 st, var väckta under den allmänna motionstiden år 2000 och gällde bl.a. frågor om talerätt i mål om hävande av faderskap, homosexuellas möjligheter att adoptera och erhålla assisterad befruktning, vårdnad, umgänge, myndighetsåldern samt gode män och förvaltare. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, huvudsakligen med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående lagstiftningsarbete. Fyra reservationer och tre särskilda yttranden var fogade till betänkandet.

I betänkande 2000/01:LU14 Några frågor om arv och testamente övervägde utskottet tre motioner från den allmänna motionstiden år 2000 rörande arvsrättens utsträckning, laglottsinstitutet och utökade möjligheter till registrering av testamenten. Motionsyrkandena avstyrktes. Till betänkandet var fogat två reservationer och ett särskilt yttrande.

Internationell privaträtt

Europeiska unionens råd antog i maj 2000 en förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn, den s.k. Bryssel II-förordningen. En sådan rättsakt gäller direkt i EU:s medlemsstater, men kräver ofta nationella kompletterande regler. I proposition 2000/01:98 föreslog regeringen bl.a. att riksdagen skulle anta ett förslag till särskild lag med sådana kompletterande bestämmelser till den aktuella förordningen och att riksdagen skulle godkänna vissa nordiska överenskommelser på området. Utskottet ställde sig i betänkande 2000/01:LU22 Kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen, m.m. bakom regeringens förslag.

I 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000 aktualiserades en rad olika frågeställningar med anknytning till problematiken då en förälder utan lov för med sig sitt barn till ett annat land. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes av utskottet i betänkande 2000/01:LU16 Olovligt bortförda barn i internationella förhållanden med hänvisning till bl.a. tidigare ställningstaganden och pågående utredningsarbete.

Immaterialrätt

Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:LU8 Immaterialrättsliga frågor 17 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000. Motionsyrkandena rörde bl.a. patent, biotekniska uppfinningar, skydd för datorprogram, upphovsrätt i anställningsförhållanden, inskränkningar i upphovsrätten, s.k. följerätt (droit de suite) och s.k. arenarätt (droit de stade). Samtliga motions­yrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden samt pågående nationellt och internationellt arbete. Till betänkandet var sex reservationer och två särskilda yttranden fogade.

Regeringen föreslog i proposition 2000/01:13 vissa ändringar i patentlagen (1967:837) och växtförädlarrättslagen (1997:306) rörande bl.a. ombudskravet i patentärenden och den s.k. prioriteten mellan ansökningar enligt lagarna. För att förbereda införandet av elektronisk ingivning av patentansökningar föreslogs vidare avskaffandet av skriftlighetskravet på en patentansökan. Utskottet tillstyrkte i betänkande 2000/01:LU2 Ändringar i patentlagen och växtförädlarrättslagen bifall till lagförslagen.

Associations- och avtalsrätt m.m.

I betänkande 2000/01:LU9 Vissa associations- och avtalsrättsliga frågor behandlades åtta motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000. De associationsrättsliga motionsspörsmålen gällde nya associationsformer för vissa företag, könsfördelningen på ledande poster i företag och redovisning av anställningsförmåner. Motionerna på det avtalsrättsliga området aktualiserade frågor om jämkning av avtal mellan näringsidkare och internationella fullmakter. Utskottet avstyrkte bifall till samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet var fogat tre reservationer och två särskilda yttranden.

Med franchising avses en form av samverkan mellan två näringsidkare där den ene genom avtal upplåter rätten att mot ersättning sälja varor eller tjänster under visst namn eller kännetecken som tillhandahålls av den andre näringsidkaren. I betänkande 2000/01:LU17 Franchising övervägde utskottet två motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000 vari förespråkades lagstiftning på området. Utskottet avstyrkte yrkandena med hänvisning till tidigare ställningstagande och pågående arbete inom FN-organet UNIDROIT.

I betänkande 2000/01:LU1 Förlängd giltighetstid för registrering av revisionsbolag tillstyrkte utskottet regeringens i proposition 2000/01:18 framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om revisorer. Lagändringarna innebär att giltighetstiden för registreringar av revisionsbolag i avvaktan på en av regeringen aviserad proposition om bl.a. ägande av revisionsbolag förlängs till utgången av år 2001 och att Revisorsnämnden i enskilda fall ges möjlighet att förlänga giltighetstiden ytterligare, dock längst till utgången av år 2002.

För att i vissa fall kunna möjliggöra skydd mot insyn i en stiftelse i samband med utövande av tillsyn, exempelvis i fråga om hur Nobelpristagare utses, föreslog regeringen i proposition 2000/01:67 vissa ändringar i stiftelselagen (1994:1220). Utskottet tillstyrkte lagförslaget i betänkande 2000/01: LU20 Stiftelselagen undantag från viss tillsyn, m.m.

Utskottet ställde sig i betänkande 2000/01:LU23 Revisors yttrande om apportegendom m.m. bakom regeringens proposition 2000/01:87 med förslag till ändringar i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385). Lagändringarna innebär att det fortsättningsvis skall vara möjligt att anlita även andra auktoriserade eller godkända revisorer än bolagets egna vid granskningen av styrelsens redogörelse i samband med en apportemission och granskningen av en fusionsplan.

I betänkande 2000/01:LU21 Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall, m.m. behandlade utskottet regeringens i proposition 2000/01:105 framlagda förslag till ändringar i lagen (1985:354) om förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. och i lagen (1986:436) om näringsförbud. Med avstyrkande av en med anledning av propositionen väckt motion rörande s.k. singelföretag tillstyrkte utskottet bifall till de föreslagna lagändringarna. Ändringarna i rådgivningslagen innebär bl.a. att lagens tillämpningsområde utvidgas och en förlängning av den längsta tiden för ett rådgivningsförbud från fem år till tio år, medan ändringarna i näringsförbudslagen syftar till att förhindra ett kringgående av ett näringsförbud med hjälp av bulvaner. Utskottet avstyrkte i betänkandet även en motion från den allmänna motionstiden år 1999 om s.k. konkurskarantän och en motion från den allmänna motionstiden år 2000 angående oseriösa bolagsöverlåtelser.

Tre motionsyrkanden med krav på åtgärder från riksdagens sida rörande godtrosförvärv av stöldgods avstyrktes av utskottet i betänkande 2000/01: LU5 Godtrosförvärv med hänvisning till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet.

Konsumenträtt

I syfte att genomföra EG-direktivet (98/27/EG) om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas intressen föreslog regeringen i proposition 2000/01:34 införandet av en särskild lag om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och konsumentorganisationer samt vissa ändringar i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m. Propositionen, jämte två motioner, behandlades av utskottet i betänkande 2000/01:LU3 Talerätt för vissa utländska konsumentorgan. Utskottet tillstyrkte lagförslagen och avstyrkte bifall till motionsyrkandena. Till betänkandet var fogat två reservationer och ett särskilt yttrande.

Fastighetsrätt

Under hösten 1998 uppmärksammades några fall där lagfart beviljats på grundval av förfalskade fångeshandlingar. Efter ett initiativ från riksdagens sida våren 1999 lade regeringen i proposition 2000/01:61 fram förslag till ändringar i jordabalken med den innebörden att rätte ägaren till en fastighet skall ha rätt till ersättning av staten för sina kostnader för att få tillbaka lagfarten i fall då lagfart beviljats någon annan med stöd av förfalskade fångeshandlingar. Lagförslaget jämte en motion som väckts med anledning av propositionen behandlades i utskottets betänkande 2000/01:LU18 Förfalskade fångeshandlingar vid ansökan om lagfart. Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte bifall till motionen.

Utskottet övervägde i betänkande 2000/01:LU6 Bostadsarrende, m.m. två motioner från den allmänna motionstiden år 2000 rörande arrendelagstiftningen. Den ena motionen tog upp frågor om jordägarens rätt att säga upp arrendeavtalet och arrendeavgiftens storlek medan den andra motionen rörde spörsmålet med kreditsäkerhet i byggnader på annans mark. I betänkandet behandlades även en motion om utbildningskraven för fastighetsmäklare. Utskottet avstyrkte bifall till samtliga motioner. Till betänkandet var en reservation fogad.

Insolvens- och utsökningsrätt

På grundval av rapporten (1999/2000:11) Tillämpningen av skuldsaneringslagen överlämnade Riksdagens revisorer i oktober 2000 sin granskning till riksdagen med förslag angående tillämpningen av skuldsaneringslagen (förs. 2000/01:RR4). I rapporten föreslogs ett flertal tillkännagivanden om åtgärder i syfte att effektivisera handläggningen i skuldsaneringsärenden och att förbättra arbetet med att förebygga överskuldsättning. Revisorernas förslag jämte fem motioner, varav två väckts med anledning av förslaget och tre väckts under den allmänna motionstiden år 2000, behandlades av utskottet i betänkande 2000/01:LU12 Utvärdering av skuldsaneringslagen. Med delvis bifall till revisorernas förslag och delvis bifall till motionerna förordade utskottet att regeringen skulle ta initiativ till en förutsättningslös, samlad och övergripande utvärdering av skuldsaneringslagen.

Två motioner från den allmänna motionstiden år 2000 på det utsöknings- och insolvensrättsliga området var föremål för utskottets överväganden i betänkande 2000/01:LU10 Vissa utsöknings- och insolvensrättsliga frågor rörande fastigheter. Den ena motionen gällde exekutiv försäljning av fast egendom och i den andra motionen framfördes krav på att regeringen skall föranstalta om en rättslig översyn av problematiken med herrelösa fastigheter i konkurs (abandonering). Utskottet avstyrkte bifall till motionerna.

Sjörätt

Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:LU4 Sjöfylleri fyra motioner vari förespråkades införandet av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafik. Samtliga yrkanden avstyrktes med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Yttranden

I ett yttrande till skatteutskottet, 2000/01:LU1y Tullkontroll beträffande intrång i viss immateriell äganderätt, tillstyrkte utskottet regeringens proposition 1999/2000:126 med förslag till ny tullag såvitt avsåg de immaterialrättsliga och utsökningsrättsliga frågeställningarna som innefattades i lagförslaget. Två motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen i dessa delar avstyrktes av utskottet. Till yttrandet var fogat en avvikande mening.

Utskottet redovisade i yttrande 2000/01:LU2y Regeringens behandling av riksdagens skrivelser till konstitutionsutskottet resultatet av sin granskning av regeringens skrivelse 1999/2000:75 om behandlingen av riksdagens skrivelser såvitt avsåg utskottets beredningsområde. Skrivelsen föranledde inte någon erinran från utskottets sida.

EU-frågor

Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, immaterialrätten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av samarbetet inom EU.

Lagutskottet har vid sidan av ärendebehandlingen fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU på utskottets beredningsområde genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid fem tillfällen erhållit information från företrädare för Justitie- och Finansdepartementen om bl.a. prioriteringarna inför det svenska ordförandeskapet och pågående lagstiftningsärenden inom EU på utskottets beredningsområde.

Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas inom utskottets kansli sedan år 1996 en promemoria vari redogörs för aktuella EU-frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att utgöra underlag för utskottets arbete med EU-frågorna, och avsikten är att i en enda handling samla huvuddelen av all den aktuella EU-information som utskottet och dess kansli erhåller i olika sammanhang. Promemorians huvudsakliga syfte är att göra informationen mer överskådlig och att underlätta en analys och problemorientering av de aktuella EU-frågorna från svenska utgångspunkter. Ett annat syfte är att lyfta in frågorna på rätt plats i det svenska regelsystemet och få blick över vilka regeländringar som en viss fråga kan komma att aktualisera i framtiden. Promemorian, som uppdateras två gånger årligen, bygger bl.a. på regeringens skrivelser med berättelser om verksamheten i Europeiska unionen, dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.

Uppföljning och utvärdering

För närvarande pågår inom utskottet ett uppföljnings- och utvärderingsprojekt rörande samarbetssamtal inom socialtjänsten. Projektets syfte är att inför utskottets fortsatta arbete med familjerättsliga frågor få kunskap om dels hur verksamheten med samarbetssamtal bedrivs i praktiken, dels vilka problem och utvecklingstendenser som kan skönjas på området. Arbetet genomförs av en särskild arbetsgrupp med ledamöter för varje parti som är representerat i utskottet, biträtt av utskottets kansli.

Arbetsgruppen har hittills sammanträffat med företrädare för bl.a. Socialstyrelsen, Barnens rätt i samhället (BRIS) och olika föräldraorganisationer. Flertalet av gruppens ledamöter närvarade i juni 2001 vid en hearing anordnad av Regeringskansliet inför den planerade utvärderingen av 1998 års föräldrabalksreform. Arbetsgruppen har beslutat att fortsätta arbetet under hösten 2001.

Inför riksmötet 2001/02 har utskottet givit kansliet i uppdrag att närmare undersöka förutsättningarna för ett utvärderings- och uppföljningsprojekt rörande bl.a. villkoren för ansvarsförsäkringar.

Studieresor

I slutet av augusti och början av september 2000 företog utskottet två delegationsresor den ena till Australien och Nya Zeeland och den andra till Singapore, Sydkorea och Japan. Syftet med studieresorna var att studera sådana ämnesområden som är eller inom kort kommer att bli aktuella i utskottets beredningsarbete.

Delegationen som reste till Australien och Nya Zeeland studerade huvudsakligen familjerätt, lagstiftningen om franchising och vissa konsumenträttsliga frågor, medan studieresan till Singapore, Sydkorea och Japan var inriktad på frågor rörande industriellt rättsskydd, produktsäkerhet, produktansvar och internationella adoptioner.

Närmare redogörelser för de båda delegationsresorna och den information som inhämtades därvid finns i två reseberättelser som överlämnades till riksdagsstyrelsen i december 2000.

I mars 2001 företog en delegation bestående av fem av utskottets ledamöter en studieresa till Helsingfors varvid inhämtades erfarenheter av den finska lagstiftningen rörande förmånsrätt. Studieresan är redovisad i en reseberättelse som överlämnades till riksdagsstyrelsen i maj 2001.

Besök

Utskottet tog under riksmötet 2000/01 emot tre utländska delegationer en med företrädare för folkkongressen i Kina, en från slovakiska konstitutions- och lagutskottet samt därutöver utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden i Europaparlamentet (JURI).

I januari 2001 företog utskottet ett studiebesök hos Albihns, ett företag som biträder enskilda och näringslivet med att söka patent-, varumärkes- och mönsterskydd i Sverige och utlandet samt med annan teknisk och juridisk konsultation inom det industriella rättsskyddet.

Företrädare för utskottets kansli informerade vid två tillfällen tjänstemän inom domstolsväsendet om utskottet och dess arbete.

Elanders Gotab, Stockholm 2001