Utrikesutskottets verksamhet vid riksmötet 2000/01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utrikesutskottets ansvarsområde och sammansättning
Utrikesutskottet skall
bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra
stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet
och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel
och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör
annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7
Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.
Utrikesutskottet hade
under riksmötet 2000/01 följande sammansättning:
Ledamöter
Viola Furubjelke (s)
Göran Lennmarker (m)
Sören Lekberg (s)
Berndt Ekholm (s)
Lars Ohly (v)
Holger Gustafsson (kd)
Bertil Persson (m)
Marianne Jönsson (s)
Liselott Wågö (m)
Carina Hägg (s)
Agneta Brendt (s)
Murad Artin (v)
Jan Erik Ågren (kd)
Sten Tolgfors (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Marianne Andersson (c)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Suppleanter
Birgitta Ahlqvist (s)
Karin Enström (m)
Inger Lundberg (s)
Ronny Olander (s)
Berit Jóhannesson (v)
Fanny Rizell (kd)
Roy Hansson (m)
Urban Ahlin (s)
Birgitta Wistrand (m)
Christina Axelsson (s)
Anders Berglöv (s)
Eva Zetterberg (v)
Åke Carnerö (kd)
Gustaf von Essen (m)
Lars Ångström (mp)
Agne Hansson (c)
Elver Jonsson (fp)
Lars Tobisson (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Rosita Runegrund (kd)
Gudrun Schyman (v)
Siw Persson (fp) (t. o. m. 010504)
Yvonne Ruwaida (mp)
Lena Ek (c)
Håkan Juholt (s)
Ordförande i utskottet
var Viola Furubjelke (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m). Som framgår
av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra
Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en
Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli
Thomas Hörberg kanslichef
Thomas Belius föredragande
Jonas Lovén föredragande
(t.o.m. 000930)
Per Arne Ströberg föredragande
Christer Thärn föredragande
(fr.o.m. 010401)
Lina van der Weyden föredragande
(fr.o.m. 010101)
Margareta Holmberg byrådirektör
Kristin Laxhed byråassistent
(t.o.m. 010620)
Niklas Strååt byråassistent
(t.o.m. 010631)
Maria Stridsman byråassistent
(fr.o.m. 010801)
Jimmy Lee Ormi byråassistent
(tjänstgöring 50 % för UU och 50 % för FöU
t.o.m. 010101)
Joachim Claesson expeditionsassistent
(tjänstgöring 50 % för UU och 50
% för EU-nämnden; 100 % för UU fr.o.m. 010801)
Riksdagsstipendiaten
Tomas Johansson har under våren 2001 tjänstgjort vid
utskottets kansli.
Verksamhetens
omfattning och inriktning
Under riksmötet
2000/01 höll utskottet 35 allmänna sammanträden och 51 särskilda sammanträden
(föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick till 52
timmar och 35 minuter respektive 52 timmar och 30 minuter, totalt 105
timmar och 5 minuter. Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar
och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena. I
sammansatt utskott med konstitutionsutskottet (KUU) hölls 7 sammanträden om
totalt 10 timmar och 50 minuter.
Utskottet behandlade i
sina betänkanden 7 propositioner och 6 skrivelser från regeringen samt 1
redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation och 1 redogörelse från
Europarådets svenska delegation. 222 motioner med 848 yrkanden om olika
åtgärder har behandlats.
Utskottet avlämnade 14
betänkanden till kammaren samt 5 yttranden till andra utskott. Det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet behandlade 8 motioner med 24 yrkanden.
En jämförande
statistisk översikt finns fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse.
Utskottet fastställde
1998 en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 19982002.
Denna plan har i det närmaste kunnat följas vad avser den del som berör
riksmötet 2000/01. De avvikelser som förekommit, och som inneburit viss
senareläggning av ett betänkande samt av verksamheten med uppföljning och
utvärdering, har framför allt varit att tillskriva personalvakanser vid
utskottets kansli.
En utgångspunkt för
utskottets långsiktiga arbete är att integrera betänkandearbetet med den
verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och
utvärdering samt omvärldsbevakning.
Utskottet ägnade biståndsfrågor stor
uppmärksamhet under året. Under hösten 2000 behandlades i betänkande 2000/01:UU2
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd regeringens budgetförslag
och motioner avseende u-landsbiståndet och östsamarbetet.
Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag
för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 2000/01:UU1
innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan.
Vidare behandlade utskottet i betänkande 2000/01:UU10 Mänskliga rättigheter m.m.
länder,
områden och enskilda folkgrupper en rad motioner angående mänskliga
rättigheter och svensk utrikespolitik, motioner som till stor del rörde
förhållanden i utvecklingsländer och länder i Central- och Östeuropa.
I betänkande 2000/01:UU7 ställde sig utskottet bakom
den av regeringen förda politiken på barnområdet i de fall som aktualiseras av
motionerna. Utskottet ansåg att arbetet för att främja respekten för barn och
arbetet för att uppfylla kraven i barnkonventionen även fortsättningsvis bör
utgöra en viktig och integrerad del i svensk utrikes- och biståndspolitik.
I betänkande 2000/01:UU3 Exportkontroll m.m. av produkter med
dubbla användningsområden tillstyrkte utskottet regeringens förslag
till ny lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av
tekniskt bistånd.
I betänkande 2000/01:UU4 En säkerhetsordning för 2000-talet behandlade
utskottet frågor rörande säkerhetsordningen på global nivå, en alleuropeisk
säkerhetsordning och svensk säkerhetspolitik. Utifrån ett globalt perspektiv
avhandlades främst folkrättsliga problem och frågor med anknytning till FN. I
sin diskussion om en europeisk säkerhetsordning fokuserade utskottet på ett
antal betydelsefulla organisationer, särskilt EU, Europarådet, OSSE och Nato.
Därutöver ägnade utskottet konflikten på västra Balkan speciell uppmärksamhet.
Efter en behandling av utgångspunkterna för Sveriges säkerhetspolitik belyste
utskottet även svenskt deltagande i det europeiska säkerhetssamarbetet med
tonvikt på krishantering. Avslutningsvis gjordes ett perspektivskifte, varvid
den internationella säkerhetsordningen belystes utifrån det bredare
säkerhetspolitiska begreppet. Härvid relaterades säkerhetspolitiken till områden
som bistånd, utrikeshandel och miljö. Varje avsnitt inleddes med en
sammanfattning av utskottets huvudsakliga synsätt och ställningstaganden.
Utskottet beredde de här aktuella frågorna under längre tid och
med delvis annorlunda arbetsmetoder än de traditionella.
I betänkande 2000/01:UU5 tog utskottet ställning för
svenskt medlemskap i Interamerikanska investeringsbanken och i betänkande 2000/01:UU6
för ett avtal mellan Europeiska gemenskapens medlemsstater och Schweiz om godkännande
av avtal om fri rörlighet för personer. Avtalet förutsatte vissa lagändringar
som även de tillstyrktes av utskottet.
I betänkande 2000/01:UU8 ställde sig utskottet bakom
regeringens förslag angående den försvarsindustriella förändringsprocess som
har inletts i Europa. Utskottet framhöll att försvarsindustrins
internationalisering är en förutsättning för att industrikapacitet skall kunna
bevaras i Sverige och för att säkra den svenska försvarsmaktens
materielförsörjning med bibehållande av Sveriges traditionella militära
alliansfrihet och säkerhetspolitiska handlingsfrihet.
I betänkande 2000/01:UU9 behandlade utskottet
regeringens proposition 2000/01:119 Europa i omvandling Sveriges
utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Utskottet ställde sig bakom
den av regeringen förda politiken och underströk att riksdagen vid ett flertal
tillfällen hade uttalat att integrationen av länderna i Central- och Östeuropa
i europeiska politiska och ekonomiska strukturer är ett övergripande mål för
unionens medlemsländer och för Sverige. Utskottet underströk att Sverige aktivt
stöder EU:s östutvidgning. Genom Sveriges utvecklingssamarbete kan ett framtida
medlemskap i EU underlättas för de länder som söker medlemskap. Utvecklingssamarbetet
kan även underlätta för länder som ej söker medlemskap i EU att närmare knytas
till det europeiska samarbetet.
Utskottet menade att det alltjämt är viktigt att de central- och
östeuropeiska staterna i mån av behov får internationellt stöd för att
fullfölja övergången till demokrati och marknadsekonomi. Vid utformningen av
Sveriges stöd till Central- och Östeuropa är det särskilt viktigt att de nya
samarbetsformerna med Ryssland, Ukraina och övriga länder i f.d. Sovjetunionen
utformas med detta i åtanke. Utskottet underströk betydelsen av att en stark
och stabil nordeuropeisk region, karakteriserad av ett fördjupat regionalt
samarbete, kan utvecklas i en fruktbar samverkan med andra delar av Europa och
världen.
I betänkande 2000/01:UU11 behandlade utskottet arbetet
med att stärka det internationella miljöarbetet. Utskottet underströk därvid
att hanteringen av dagens globala miljöhot påverkar framtida generationers
möjligheter att skapa ett samhälle byggt på en miljömässigt hållbar utveckling,
social rättvisa och ekonomisk tillväxt. Betänkandet visade på bred politisk
samsyn beträffande betydelsen av miljöarbete.
I betänkande 2000/01:UU12 föreslog utskottet, efter
försvarsutskottets hörande, genom ett s.k. utskottsinitiativ att riksdagen
medger ett utökat mandat för den svenska fredsstyrkan i Kosovo.
Det nordiska samarbetet under 2000 behandlades av utskottet i
betänkande 2000/01:UU13.
I betänkande 2000/01:UU14 tog utskottet ställning till
regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten, denna gång avseende
exporten år 2000. Betänkandet kommer att debatteras i kammaren under hösten
2001.
I yttrande 2000/01:UU1y framförde utskottet sin
uppfattning till finansutskottet med anledning av regeringens förslag till
preliminära ramar för utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell
samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
I yttrande 2000/01:UU2y framförde utskottet sin
uppfattning till finansutskottet med anledning av regeringens förslag i den
ekonomiska vårpropositionen och med anledning av väckta följdmotioner.
I yttrande 2000/01:UU3y framförde utskottet sin
uppfattning om en global skatt på valutatransaktioner, s.k. Tobinskatt.
I yttrande 2000/01:UU4y framförde utskottet sin
uppfattning angående regeringens tilläggsbudget för år 2001 (prop.
2000/01:100) respektive budgetförslagen såvitt avsåg utskottets
beredningsområde.
I yttrande 2000/01:UU5y framförde utskottet sin
uppfattning till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens förslag (prop.
2000/01:100 yrkandena 6 och 10) samt väckta följdmotioner om
ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 1
Rikets styrelse respektive utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och
internationell samverkan samt i förslag till lag om ändring i
tilläggsbestämmelserna till riksdagsordningen.
Ett register över
utskottets betänkanden och yttranden finns i riksdagstrycket för 2000/01,
Protokoll, Bihang, band E 6.
Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU)
behandlade EU:s framtidsfrågor (bet. 2000/01:KUU1). Utskottet redovisar det
arbete som pågår eller planeras i Sverige och i andra av EU:s medlemsstater som
ett led i förberedelserna inför nästa regeringskonferens, som skall hållas
2004. Utskottet konstaterar i sin bedömning att diskussionen om frågor som rör
EU:s legitimitet är av central betydelse och måste gå vidare. I frågor som
gäller offentlighetsprincipen framhåller utskottet den grundläggande betydelse
som öppenhet och insyn har i ett demokratiskt samhälle. Som ett led i sitt
arbete öppnade det sammansatta utskottet en hemsida på Internet till vilken
allmänheten kunde insända synpunkter på de aktuella frågorna.
Besök och resor är
tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på
utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse
bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll
och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.
Under riksmötet 2000/01 mottog utskottet 41 besök (jämfört med 32
under föregående riksmöte). Bland besökarna kan nämnas Colombias president
Andres Pastrana, FN:s biträdande generalsekreterare Louise Fréchette,
EU-kommissionären Chris Patten, OAU:s generalsekreterare Salim A. Salim, chefen
för FN:s utvecklingsprogram Mark Malloch Brown, Turkiets vice talman Nefat
Arseven, Chiles senats talman Andrés Zaldívar Larráin samt chefsåklagaren vid
Haagtribunalen, Carla del Ponte.
Utrikesministrarna från Ukraina, Angola, Egypten,
Förbundsrepubliken Jugoslavien, Uganda, Bosnien, Makedonien, Albanien, Kinas
vice utrikesminister samt Irans vice utrikesminister besökte utskottet.
Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot en delegation
från OECD/DAC-sekretariatet, Sloveniens EU-chefsförhandlare, en ekumenisk
delegation från Kuba, en representant för Georgiens president, Cyperns kabinettssekreterare,
FN:s specielle rapportör om mänskliga rättigheter i Iran, FN:s
generalsekreterares särskilda sändebud till Burma och en brittisk rådgivare i
Cypernfrågan. Utskottet tog också emot ett antal parlamentariska delegationer,
bl.a. från Slovakien, Storbritannien, Norge, Ungern, Italien, Kroatien,
Tjeckien, Nato, VEU och Europaparlamentet.
På sedvanligt sätt tog utskottet även emot utrikesministern,
biståndsministern, handelsministern, kabinettssekreteraren, statssekreteraren
för biståndsfrågor och UD:s säkerhetspolitiska rapportörer samt, i samband med
UD:s chefsmöte, Sveriges beskickningschefer i utlandet.
I samband med ärendeberedning uppvaktades utskottet också av olika
intresseorganisationer. Utöver besök av ovan nämnda slag tog ordföranden och
vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal
besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå har mottagits av utskottets kansli.
En delegation från utskottet följde under en vecka arbetet vid
FN:s MR-kommission i Genève.
Vidare representerade utskottets ordförande Sverige vid de möten
som hölls i Frankrike mellan ordförandena i EU-staternas utrikesutskott och
även vid ett möte i Frankrike mellan ordförandena i biståndsutskotten.
Utskottet besökte också myndigheter och organisationer i
Stockholm, bl.a. Utrikesdepartementet och Sida.
Omvärldsbevakning: föredragningar, det svenska ordförandeskapet
m.m.
Förutom de för
utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande
utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna satt sin
prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte
minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella
organisationer.
Utskottets ambition är att nära följa frågor av större
utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i
centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a.
förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under
året bl.a. var fallet i samband med svenska truppinsatser på Balkan, och ett
gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så
småningom skall göras till föremål för riksdagens beslut. Det senare har
återkommande varit fallet på EU-området.
Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom
ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en
långsiktig plan för bevakning av olika frågor. Utskottets främsta instrument
för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är föredragningar i utskottet.
Vad gäller EU-frågorna har utrikesutskottet som ansvarigt
fackutskott att fördjupa sitt kunnande inom sitt primära beredningsområde,
vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den
första pelaren.
Utskottets ledamöter följer även utvecklingen inom EU genom att
fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de
samrådsorgan där Sverige deltar. Utrikesutskottets ordförande representerar,
som ovan nämnts, utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan
företrädare för EU-staternas utrikesutskott respektive biståndsutskott och
återrapporterar till utskottet från dessa möten.
Under året har utrikesrådet för politiska frågor i
Utrikesdepartementet (eller dennes ställföreträdare) vid ett flertal tillfällen
redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför
utrikesministrarnas rådsmöten. Vidare har utrikesministern, försvarsministern
och kabinettssekreteraren vid olika tillfällen fört samtal med utskottet i frågor
av här aktuellt slag.
Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer
tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. Sålunda har
föredragningar ägt rum som handlat om EU:s Medelhavspolitik och
Barcelonaprocessen, om regeringskonferensen mellan EU:s medlemsländer, om
arbetet med en stadga för EU om de grundläggande rättigheterna, om
försvarsmaterielsamverkan inom EU, om unionens utvidgning och stödet till
ansökarländer, om frågor rörande bistånd och miljö, om FN:s konferenser om
hiv/aids, rasism och barntoppmötet samt om regeringens arbete med MR-frågor och
med stabilitetspakten för västra Balkan.
Den 12 oktober 2000 genomförde utskottet, tillsammans med konstitutionsutskottet
och EU-nämnden, en offentlig utfrågning om EU:s regeringskonferens med
deltagande av bl.a. utrikesministern, Sveriges chefsförhandlare och
miljökommissionärens kabinettschef.
På biståndsområdet har
statsrådet Maj-Inger Klingvall och statssekreteraren Gun-Britt Andersson vid
flera tillfällen givit utskottet föredragningar inför de europeiska
biståndsministrarnas rådsmöten samt om Loméprocessen. Vidare har företrädare
för departementet informerat bl.a. om frågor rörande svensk policy avseende
samarbetet med länder i Nordafrika och Mellanöstern.
Ordförandemöten
Med anledning av det
svenska ordförandeskapet i EU har utrikesutskottet, som tidigare nämnts, varit
värd för två möten som ägt rum inom ramen för ett informellt nätverk av
ordförandena i EU-ländernas utrikes- och biståndsutskott.
Utrikesutskottets
ordförande var under två dagar värd för den konferens mellan ordförandena i
EU-ländernas utrikesutskott som ägde rum i Stockholm.
Vid konferensen
presenterades det svenska ordförandeskapets program inom det utrikes- och
säkerhetspolitiska området av Sveriges utrikesminister Anna Lindh. Europeiska
rådets generalsekreterare Javier Solana deltog i denna del av programmet. Även
Jugoslaviens president Vojislav Koštunica deltog i en session av mötet. Under
konferensen behandlades frågor rörande säkerhet i norra Europa och i
Östersjöregionen och samarbetet mellan EU och Ryssland.
Statsminister Göran
Persson satte
in den svenska utrikespolitiken under det svenska ordförandeskapet i ett större
sammanhang, och vice statsminister Lena Hjelm-Wallén presenterade under en session
Sveriges och ordförandeskapets syn på EU:s utvidgning. Under konferensens andra
dag deltog även ordförandena i kandidatländernas utrikesutskott.
I början av juni genomfördes, under två dagar,
en konferens i Söderköping mellan ordförandena i EU-ländernas biståndsutskott.
I konferensen deltog EU:s kommissionär för biståndsfrågor Poul Nielson, chefen
för FN:s utvecklingsprogram (UNDP) Mark Malloch Brown och biståndsminister
Maj-Inger Klingvall.
Teman för konferensen
var bland annat: EU-ordförandeskapets program inom det biståndspolitiska
området; behovet av samordning av biståndsinsatserna mellan EU-länderna och
kraven på samordning av biståndet mellan EU:s och FN:s olika organ; den svenska
utredningen Globkoms arbete med ny svensk biståndspolitik; de kommande
FN-konferenserna om hiv/aids, rasism och FN:s barntoppmöte.
Utskottet har under
riksmötet på olika sätt i betänkandearbetet, i samband med besök och resor
samt i form av särskilda studier följt upp av riksdagen tidigare fattade
beslut.
En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a.
besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av
uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik.
Även ärendeberedningen kan innehålla delar som har bäring på
uppföljning och utvärdering, och i betänkandena görs i vissa fall speciella
särredovisningar av frågor som har väckts i utskottet. Under riksmötet har
utskottet bl.a. utvärderat Årsredovisning för staten i de delar som rör
utskottets beredningsområde samt statens garantiåtaganden inom Sidas område
(båda utvärderingarna redovisas i yttrandet 2000/01:UU2y till finansutskottet)
och Riksrevisionsverkets rapporter i de delar som berör myndigheter
finansierade över utgiftsområdena 5 och 7. Frågan om garantiåtaganden har
bedrivits som ett särskilt projekt, och ytterligare redovisning av vad som
framkommit kan förväntas ske.
Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken
omfattning regeringen har beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort med
anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev
granskades i syfte att få en bild av hur regeringen har omsatt riksdagens
budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom
utskottets beredningsområde.
Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning
av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets
budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år. Expeditionschefen
har under riksmötet också för utskottet redovisat olika aspekter av utrikesförvaltningens
arbete. En speciell tvärpolitisk arbetsgrupp bestående av representanter för
utskottet och Utrikesdepartementet har behandlat frågan om departementets
förslag till principer för Sveriges diplomatiska närvaro i utlandet. I samband
med dessa kontakter med Utrikesdepartementet har utskottet särskilt fått
målstyrningen inom utrikesförvaltningen belyst.
Under riksmötet har utskottet avslutat sin granskning av användningen
av biståndsmedel i den s.k. Sydafrikasatsningen.
Utskottets kansli hade under året ett fortsatt samarbete med
Utrikesdepartementet i frågor med bäring på redovisningen i budgetpropositionen
av mål och resultat. Samverkan med Riksdagens revisorer har också genomförts
vad gäller granskningen inom utskottets beredningsområde.
Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som
erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och
utvärdering.
Under våren genomförde utskottet en första fas i sin granskning av
hur integrationen av utrikes- och biståndsförvaltningens fältorganisationer
hade utfallit.
Under förra
valperioden inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då denna
verksamhet utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod
bedriva en liknande verksamhet, denna gång med fokus på folkrätten, vilket
avspeglats i ett antal betänkanden under riksmötet. Som ett led i sina
kontakter med forskarvärlden har utskottet också under en stor del av våren
2001 varit värd för årets riksdagsstipendiat (forskarstuderande i statsvetenskap).
Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former,
bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd
till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell anknytning.
Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna
ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 2000/01 har detta bl.a.
tagit sig uttryck i pressmeddelanden och i riktad direktinformation till
svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om utskottets
ställningstaganden i olika betänkanden. En särskild presskonferens anordnades i
samband med justeringen av bet. 2000/01:UU2 om biståndsbudgeten. I samband med
de två utskottsordförandekonferenserna under EU-ordförandeskapet gjordes särskilda
informationssatsningar riktade mot medier och berörda myndigheter. Båda konferenserna
avslutades med pressmöten.
På informationssidan gjordes också särskilda satsningar via
Internet. Inför ordförandeskapet i EU lades bl.a. material som belyser
utskottets verksamhet och ställningstaganden, både på svenska och i
översättning, ut på riksdagens hemsida. Även verksamheten inom det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) uppmärksammades särskilt på hemsidan.
|
Helt eller delvis behandlade prop. /skr. i
resp. utskotts bet. |
Behandlade motionsyrkanden |
KU |
10 |
589 |
FiU |
17 |
636 |
SkU |
24 |
634 |
JuU |
26 |
507 |
LU |
10 |
195 |
UU |
13[1] |
848 |
FöU |
6 |
221 |
SfU |
15 |
644 |
SoU |
15 |
1115 |
KrU |
2 |
444 |
UbU |
10 |
1340 |
TU |
9 |
438 |
MJU |
10 |
894 |
NU |
5 |
598 |
AU |
10 |
509 |
BoU |
4 |
343 |
KUU |
- |
24 |
S:a |
166[2] |
9 979 |
Källa: Riksdagens utredningstjänst (RUT).
Utrikesutskottets ansvarsområde och sammansättning................... 1
Utrikesutskottets sammansättning m.m.................................... 1
Verksamhetens omfattning och inriktning...................................... 3
Ärendeberedning................................................................... 3
Besöksverksamhet och resor.................................................. 6
Omvärldsbevakning: föredragningar, det svenska ordförandeskapet
m.m. 7
Uppföljning och utvärdering.................................................... 9
Övrig verksamhet................................................................ 10
Vissa uppgifter rörande verksamheten under riksmötet 2000/01 11
Innehållsförteckning.................................................................. 12
Elanders Gotab, Stockholm 2001 |
[1] Utrikesutskottet har därutöver behandlat 2 redogörelser.
[2] En sammanräkning av antalet helt eller delvis behandlade propositioner och skrivelser i tabellen ovan stämmer inte med det egentliga antalet propositioner och skrivelser då en del av dessa behandlats i flera utskott. Under rubriken summa redovisas antalet behandlade propositioner och skrivelser riksmötet 2000/01 totalt. Det är alltså inte en summering av uppgifterna ovan. Summan 166 avser antalet propositioner och skrivelser behandlade i utskottsbetänkanden. Utöver dessa tillkommer en proposition som enbart behandlades i ett yttrande. Övriga propositioner och skrivelser behandlade i yttranden överensstämmer med de propositioner och skrivelser som behandlades i betänkanden under samma riksmöte.