Lagutskottets verksamhet riksmötet 2001/02 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lagutskottets beredningsområde
Lagutskottet bereder ärenden rörande äktenskapsbalken,
föräldrabalken, ärvdabalken, handelsbalken, jordabalken, utsökningsbalken eller
lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, allt i den
mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.
Vidare bereder utskottet ärenden som gäller vissa i
riksdagsordningen särskilt angivna rättsområden, nämligen
försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt med undantag för bostadsrätt
växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt,
konkursrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt samt lagstiftning i andra
ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.
I lagutskottets beredningsområde ingår således familjerätten
(regler om t.ex. äktenskapsskillnad, faderskap, vårdnad, förmynderskap, arv,
bodelning), associationsrätten (t.ex. aktiebolagslagen), förmögenhetsrätten
(t.ex. avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen, skadeståndslagen),
fastighetsrätten (regler om t.ex. köp av fast egendom, panträtt, servitut,
arrende, dock ej hyresrätt), immaterialrätten (t.ex. upphovsrättslagen,
patentlagen, varumärkeslagen) samt utsökningsrätten (regler om t.ex. utmätning,
införsel, exekutiv försäljning).
Lagutskottet brukar sägas vara ett undantag från fackutskotts-
eller ämnesområdesprincipen. Förslaget om att inrätta lagutskottet för
beredning av den centrala civilrätten kom från Grundlagberedningen (SOU
1969:62, Ny utskottsorganisation). Beredningen pekade bl.a. på att den
civilrättsliga lagstiftningen på skilda områden i viss mån följde likartade
principer och fann att ett behov av överblick över hela detta lagstiftningsfält
förelåg. Detta förhållande utgjorde enligt Grundlagberedningen skäl för att
med avsteg från fackindelningsgrundsatsen förlägga beredningen av den
centrala civilrätten samt utsöknings- och konkursrätten till ett speciellt
civillagutskott. Från och med hösten 1996 har lagutskottet inte längre någon
direkt roll när det gäller budgetarbetet.
Sammansättning m.m.
Under riksmötet 2001/02 hade lagutskottet följande sammansättning.
Ledamöter
Tanja Linderborg (v)
Rolf Åbjörnsson (kd)
Marianne Carlström (s)
Christel Anderberg (m)
Rune Berglund (s)
Karin Jeppsson (s)
Henrik S Järrel (m)
Nikos Papadopoulos (s)
Elizabeth Nyström (m)
Marina Pettersson (s)
Christina Nenes (s)
Tasso Stafilidis (v)
Kjell Eldensjö (kd)
Berit Adolfsson (m)
Anders Berglöv (s)
Viviann Gerdin (c)
Ana Maria Narti (fp)
Som framgår av
uppställningen tillhörde sju av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderata
samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet
och en Folkpartiet liberalerna.
Ordförande i utskottet var Tanja Linderborg, förste vice
ordförande Rolf Åbjörnsson och andre vice ordförande Marianne Carlström.
Suppleanter
Raimo Pärssinen (s)
Anne-Katrine Dunker
(m) (t.o.m. den 31 december 2001)
Lars Lilja (s)
Per Erik Granström (s)
Lena Olsson (v)
Chatrine Pålsson (kd)
Anders Sjölund (m)
Eva Arvidsson (s)
Marietta de
Pourbaix-Lundin (m)
Ann-Kristine Johansson
(s)
Kia Andreasson (mp)
Per Rosengren (v)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Tomas Högström (m)
(t.o.m. den 22 mars 2002)
Yvonne Ruwaida (mp)
(t.o.m. den 2 november 2001)
Agne Hansson (c)
Ulf Nilsson (fp)
Anders Ygeman (s)
Amanda Agestav (kd)
(t.o.m. den 8 april 2002 och fr.o.m. den 15 juni 2002)
Stig Rindborg (m)
(fr.o.m. den 8 oktober 2001)
Gudrun Lindvall (mp)
(fr.o.m. den 2 november 2001)
Petra Gardos (m)
(fr.o.m. den 1 januari 2002)
Lennart Bolander (m)
(fr.o.m. den 22 mars 2002)
Jan Orrenius (kd)
(under tiden den 9 april14 juni 2002)
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av kanslichefen Lars
Haglind, föredragandena hovrättsassessorn Per Persson (t.o.m. den 14 maj 2002),
hovrättsassessorn Anders Norin, hovrättsassessorn Helén Törnqvist och hovrättsassessorn
Monika Hall (fr.o.m. den 1 september 2002) samt byråassistenterna Hana Svecova
och Kerstin Rydegård.
Propositioner och motioner
Under riksmötet 2001/02 behandlade utskottet sammanlagt 17
propositioner samt 76 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa.
Vidare behandlades 2 skrivelser från regeringen och 1 förslag från Riksdagens
revisorer. Skrivelserna föranledde 60 motionsyrkanden och revisorernas förslag
1 motionsyrkande.
Därutöver behandlade utskottet 1 motionsyrkande som väckts under
den allmänna motionstiden år 1999, närmare 50 motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden år 2000 och drygt 300 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
år 2001.
Sammanträden
Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 31 tillfällen. Den totala
sammanträdestiden uppgick till 37 timmar. I flera ärenden framfördes synpunkter
från olika organisationer och inhämtades upplysningar av företrädare för Regeringskansliet.
Betänkanden
Utskottet avgav under riksmötet 33 betänkanden till kammaren. I
samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Betänkandena kan sammanfattas enligt följande.
Familjerätt
I betänkande 2001/02:LU27
Partnerskap och adoption, m.m. behandlade utskottet regeringens proposition
2001/02:123 jämte 30 motioner, varav 11 hade väckts med anledning av
propositionen och 19 under den allmänna motionstiden år 2001. I propositionen
föreslog regeringen lagändringar med innebörd att registrerade partner ges
möjlighet att prövas som adoptivföräldrar samt att registrerade partner och
homosexuella sambor skall kunna utses att som särskilt förordnade
vårdnadshavare gemensamt utöva vårdnaden om ett barn. Vidare aviserades en
utredning om det rättsliga föräldraskapet för lesbiska kvinnor innan de ges
möjlighet till assisterad befruktning. Därutöver innehöll propositionen ett
lagförslag om tillfällig föräldrapenning till homosexuella sambor. Utskottet
inhämtade yttranden från socialförsäkringsutskottet och socialutskottet.
Lagutskottets majoritet föreslog att riksdagen skulle anta de i propositionen
framlagda lagförslagen. Med anledning av 3 motionsyrkanden förordade utskottet
ett tillkännagivande om att det i propositionen aviserade utredningsarbetet om
det rättsliga föräldraskapet borde påskyndas. Vidare föreslog utskottet att
riksdagen skulle bifalla 1 motionsyrkande om ett tillkännagivande om
lagstiftningsåtgärder i syfte att hindra äktenskap respektive partnerskap
mellan adoptant och adoptivbarn. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet
finns elva reservationer och ett särskilt yttrande.
Med anledning av 6 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
år 2001 föreslog utskottet i betänkande 2001/02:LU13 Åldersgränser för äktenskap, m.m. ett
tillkännagivande om att lagstiftningsåtgärder omgående bör komma till stånd i
syfte att förhindra barnäktenskap och arrangerade äktenskap.
Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU1 Underhåll till barn som
fyllt 18 år att riksdagen skulle anta regeringens förslag i
proposition 2001/02:134 till ändringar i bl.a. föräldrabalkens bestämmelser om
underhållsskyldighet. Genom ändringen är det rättsliga skyddet för barn mellan
18 och 21 år numera stärkt på så sätt att föräldrarna alltid är
underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår efter det att barnet
fyllt 18 år oavsett ett studieavbrott.
Motionsspörsmål om den civilrättsliga lagstiftningen om barn och
föräldrar behandlades av utskottet i betänkande 2001/02:LU9 Faderskap, vårdnad och
umgänge, m.m. De drygt 30 motionsyrkandena, som hade väckts under
den allmänna motionstiden år 2001, gällde faderskap, vårdnad, umgänge,
förfarandet i mål om vårdnad och umgänge samt frågeställningar med aknytning
till olovligt bortförda barn i internationella förhållanden. Med förslag till
bifall till en motion och delvis bifall till en annan motion förordade
utskottet ett tillkännagivande som gäller vårdnaden om barn när den ena
föräldern gjort sig skyldig till grov brottslighet mot den andra föräldern.
Övriga motionsyrkanden avstyrktes. Åtta reservationer och två särskilda
yttranden finns i betänkandet. I sammanhanget kan nämnas att regeringen den 27
juni 2002 beslutat om direktiv till en parlamentarisk kommitté som skall
utvärdera gällande bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge (dir. 2002:89).
I betänkande 2001/02:LU8 Äktenskap, partnerskap och samboende,
m.m. var närmare 40 motioner föremål för utskottets behandling.
Samtliga motionsyrkanden avstyrktes i huvudsak med hänvisning till tidigare
ställningstaganden och pågående lagstiftningsarbete. I betänkandet finns nio
reservationer och nio särskilda yttranden.
Motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001 i olika
frågor rörande föräldrabalkens regler om förmyndare, god man och förvaltare
ansågs av utskottet i betänkande 2001/02:LU7 Förmyndare, gode män och förvaltare
inte böra föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet förutsatte att
regeringen snarast initierar en tidigare aviserad utvärdering av de aktuella
bestämmelserna. I sammanhanget kan nämnas att regeringen den 4 april 2002
beslutat om direktiv till en särskild utredare som skall utvärdera 1995 års
förmynderskapsreform (dir. 2002:55).
Betänkande 2001/02:LU14 Vissa frågor rörande ärvdabalken och namnlagen
tog upp dels arvsrättsliga frågor om Allmänna arvsfondens rätt till arv, avsrätt
för kusiner och laglott, dels namnrättsliga frågor om enskildas möjligheter att
fritt välja namn och införande av en borgerlig namngivningsceremoni för barn.
Samtliga motionsyrkanden, som var
från den allmänna motionstiden år 2001, avstyrktes. Utskottsmajoritetens
ställningstagande föranledde tre reservationer och ett särskilt yttrande.
Internationell privaträtt
Lagen (1990:272) om
vissa internationella frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden innehåller
bestämmelser om svensk domstols behörighet att pröva frågor om makars
förmögenhetsförhållanden när det finns anknytning till ett annat land. I
betänkande 2001/02:LU4
Internationella frågor om makars och sambors förmögenhetsförhållanden
föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag i
proposition 2000/01:148 som innebar att lagen blir tillämplig även för sambor
och homosexuella sambor samt att det i lagen tas in bestämmelser om erkännande
och verkställighet av utländska avgöranden om makars och nämnda sambors
förmögenhetsförhållanden.
EG-förordningen (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande
och verkställighet av vissa utländska domar på privaträttens område (Bryssel
I-förordningen) trädde i kraft den 1 mars 2002 och är direkt tillämplig i
Sverige. I proposition 2001/02:146 föreslog regeringen en lag med kompletterande
bestämmelser till denna förordning. Lagförslaget innehöll också kompletterande
regler till Brysselkonventionen från år 1968 och Luganokonventionen från år
1988. Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU25 Verkställighet av utländska domar på
privaträttens område att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.
Fastighetsrätt
Utskottet föreslog i betänkande 2001/02:LU23 Redovisningen av Svenska
kyrkans fastigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel att
riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2001/02:136 till lag om
lagfart i vissa fall för Svenska kyrkan m.m. Genom den nya lagen kan kyrkan
numera på ett enkelt sätt få lagfart på den fasta egendom som överfördes till
kyrkan eller dess organisatoriska delar i och med statkyrkareformen år 1995.
Vidare blir redovisningen i fastighetsregistrets inskrivningsdel mer
fullständig eftersom dessa förvärv inte tidigare har kunnat lagföras enligt
tidigare lagfartsbestämmelser.
Efter att en motion om bostadsarrende blivit föremål för
remissbehandling beslutade utskottet i betänkande 2001/02:LU15 Arrenderättsliga frågor,
m.m. att föreslå avslag på motionen. Övriga motioner som behandlades
i betänkandet gällde arrenderättens förverkande, friköp av historiska arrenden,
kreditsäkerhet i byggnader på annans mark samt fastighetsmäklare. Också dessa
motioner avstyrktes. Två reservationer och ett särskilt yttrande lämnades.
Allmän förmögenhetsrätt
EG-direktivet om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner
antogs den 29 juni 2000. Direktivet kan beskrivas som ett åtgärdspaket för att
stävja dröjsmål med betalningar i affärslivet och berör flera rättsområden.
Regeringen gjorde i proposition 2001/02:132 bedömningen att svensk rätt redan i
dag till stor del uppfyller direktivets krav. Vissa lagändringar ansågs dock
påkallade. Ändringar föreslogs i bl.a. räntelagen (1975:635) och lagen
(1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Lagförslagen innebar att
diskontot ersätts av en referensränta baserad på Riksbankens reporänta. Med
anledning av propositionen väcktes en motion om ett tillkännagivande om
ytterligare lagstiftning. Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU30 Direktivet om sena
betalningar att riksdagen skulle anta lagförslagen och avslå
motionen. Betänkandet innehåller en reservation till förmån för motionen.
Skadeståndsrätt
I betänkande 2001/02:LU31 Ersättning för trafikskador utomlands
föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition
2001/02:133 till ändring i bl.a. trafikskadelagen (1975:1410) i syfte att
genomföra EG:s fjärde direktiv om motorfordonsförsäkring (2000/26/EG). De nya
bestämmelserna gör det enklare att begära ersättning för en trafikskada som har
inträffat i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än
där den skadelidande är bosatt.
Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) beslutade den 18
oktober 2000 att höja ansvarsbeloppen dels i 1992 års protokoll till 1969 års
internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom
olja, dels i 1992 års protokoll till 1971 års internationella konvention om
upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av
förorening genom olja. När dessa höjningar träder i kraft måste ansvarsbeloppen
i sjölagen (1994:1009) och i lagen (1973:1199) om ersättning från den
internationella oljeskadefonden höjas i motsvarande mån. Efter att regeringen i
proposition 2001/02:139 föreslagit sådana höjningar förordade utskottet i
betänkande
2001/02:LU32 Höjda ansvarsbelopp vid oljeskador till sjöss att
riksdagen skulle godkänna resolutionerna och anta lagförslagen.
I betänkande 2001/02:LU10 Ersättningsrättsliga frågor
behandlade utskottet 26 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001
i olika försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. Vissa av de
försäkringsrättsliga frågorna var föremål för en fördjupad behandling inom
ramen för ett särskilt utvärderingsprojekt. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes
med hänvisning till pågående arbete.
Konsumentpolitik
I proposition 2000/01:135 föreslog regeringen att riksdagen skulle
godkänna dels regeringens förslag till mål för konsumentpolitiken, dels
regeringens förslag att delmål skall anges i konsumentpolitiken och dels
regeringens förslag om mål för Konsumentverket. Förslagen innebar att de
nationella målen för konsumentpolitiken skall vara att konsumenternas ställning
och inflytande på marknaden skall stärkas (inflytandemålet), att hushållen
skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser
effektivt (hushållningsmålet), att konsumenternas hälsa och säkerhet skall
skyddas (säkerhetsmålet), att sådana konsumtions- och produktionsmönster skall
utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt
hållbar utveckling (miljömålet) samt att konsumenterna skall ha tillgång till
god vägledning, information och utbildning (kunskapsmålet). Kunskapsmålet var
nytt medan inflytandemålet byggde på det tidigare marknadsmålet. Övriga mål var
oförändrade. Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU2 Handlingsplan för
konsumentpolitiken 20012005 bifall till propositionen samt avslag
på de 40 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och de 34
motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden år 2000 respektive
år 2001.
En lägesrapport om det arbete som bedrivs för att uppnå miljömålet
i konsumentpolitiken lämnades av regeringen i skrivelse 2001/02:68. Fyra motioner
väcktes med anledning av denna. Skrivelsen föranledde inga erinringar från
utskottets sida i betänkande 2001/02:LU18 Konsumenterna och miljön. Utskottet
avstyrkte bifall till samtliga motioner. Tio reservationer och tre särskilda
yttranden finns i betänkandet.
I betänkande 2001/02:LU28 Mål och inriktning för det svenska
arbetet med konsumentfrågor i EU behandlade utskottet regeringens
skrivelse 2001/02:148. Utskottet hade inget att erinra mot regeringens upplägg
av det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU de kommande fem åren. I skrivelsen
upptogs även frågor om bl.a. harmonisering av konsumentskyddet, tillsyn och
konsumentinflytande jämte spörsmål som rör konumenternas hälsa och säkerhet,
ekonomiska och rättsliga frågor samt ekologiskt hållbara konsumtions- och
produktionsmönster. Samtliga 32 motionsyrkanden väckta med anledning av skrivelsen
samt de 2 motionsyrkandena väckta under den allmänna motionstiden år 2000
respektive år 2001 avstyrktes. Majoritetens ställningstaganden föranledde elva
reservationer och fem särskilda yttranden.
Konsumenträtt
Resegarantilagen (1972:204) ger konsumenter ett skydd mot
förluster som en researrangörs betalningsinställelse eller betalningsoförmåga
kan medföra. De företag som anordnar och förmedlar resor som omfattas av denna
lag skall ställa säkerhet för sin verksamhet. I proposition 2001/02:138 föreslog
regeringen, i syfte att stärka konsumentskyddet, en utvidgning av tillämpningsområdet
för resegarantilagen. I ärendet ägde en uppvaktning rum av företrädare för tre
branschorganisationer. Vidare utfrågades företrädare för Justitiedepartementet.
Utskottet ställde sig bakom lagförslaget i betänkande 2001/02:LU24 Utökad resegaranti för
konsumenter. Ett särskilt yttrande finns i betänkandet.
I betänkande 2001/02:LU33 Ändringar i konsumentköplagen
behandlade utskottet regeringens proposition 2001/02:134. Utskottet tillstyrkte
regeringens förslag till ändringar i konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen
och marknadsföringslagen. Ändringarna syftade till att i svensk rätt genomföra
EG-direktivet 1999/44/EG den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning
av konsumentvaror och härmed förknippade garantier (det s.k. konsumentköpsdirektivet).
Därutöver tillstyrktes förslag till ytterligare ändringar i konsumentköplagen i
syfte att stärka konsumenternas skydd mot säljarens borgenärer. Enligt tidigare
lagstiftning krävdes att konsumenten hade fått varan i sin besittning för att
vara sakrättsligt skyddad. Enligt det av riksdagen antagna lagförslaget skall
detta skydd gälla redan i och med köpeavtalet.
Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU21 Fortsatt giltighet av
lagen om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa
tvister att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition
2001/02:113 om att förlänga lagens giltighetstid till utgången av år 2004.
Närmare 50 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000
och 2001 togs upp till behandling i betänkande 2001/02:LU16 Konsumenträttsliga frågor.
Yrkandena gällde bl.a. elektronisk handel, olika former av marknadsföring,
resegarantilagen, nätverksförsäljning, god fastighetsmäklarsed, kreditprövning
och borgensåtaganden. Med hänvisning till bl.a. tidigare ställningstaganden
samt pågående utrednings- och beredningsarbete föreslog utskottet att samtliga
motionsyrkanden skulle avslås. I betänkandet finns tio reservationer och fem
särskilda yttranden.
Näringsrätt
I betänkande 2001/02:LU29 Lag om elektronisk handel och andra
informationssamhällets tjänster, m.m. föreslog utskottet att
riksdagen skulle anta regeringens i proposition 2001/02:150 framlagda förslag
till en lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster
samt ändringar i bl.a. konsumentkreditlagen och marknadsföringslagen. Förslagen
syftade till att genomföra EG-direktivet 2000/31/EG den 8 juni 2000 om vissa
rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster (det s.k.
e-handelsdirektivet).
Insolvens- och utsökningsrätt m.m.
Förmånsrättskommittén överlämnade den 18 februari 1999 till
justitieministern sitt huvudbetänkande (SOU 1999:1) Nya förmånsrättsregler.
Förslaget innebar i huvuddrag 1) att förmånsrätten för skatter och avgifter
avskaffas och att förbudet mot att återvinna skattebetalningar upphävs, 2) att
löneförmånsrätten och lönegarantin reformeras samt 3) att företagshypoteket
omvandlas till en ny företagsinteckning med allmän förmånsrätt som utvidgas
till att gälla all egendom som tillhör den person som har tagit ut inteckningen
men samtidigt begränsas till att gälla i enbart som mest hälften av denna
egendoms värde. Betänkandet remissbehandlades, och i mars 2000 anordnade
Justitedepartementet ett remissmöte om betänkandet. I utskottets betänkande 2001/02:LU26
Ändringar i förmånsrättsordningen, m.m. förordade utskottet med
förslag till delvis bifall till 3 motioner ett tillkännagivande om att regeringen
under hösten 2002 bör återkomma med lagförslag enligt Förmånsrättskommitténs
förslag om en ny förmånsrättsordning innefattande även kommitténs förslag om
lönegaranti vid företagsrekonstruktion, såvida inte detta står i konflikt med
EG-rätten. Utskottet ansåg att frågan om staten vid utdelning i konkurs skall
ha rätt till ränta på utbetalat lönegarantibelopp bör behandlas i det
sammanhanget, och utskottet tillstyrkte därmed en motion i ämnet. Däremot fann
utskottet att kommitténs förslag om att upphäva återvinningsförbudet i fråga om
skatter och avgifter och om att avskaffa statens företräde vid löneutmätning
behöver utredas ytterligare. Övriga motionsyrkanden om företagsrekonstruktion
och skuldsanering avstyrktes.
Utskottet föreslog i betänkande 2001/02:LU20 Återvinning av säkerhet i
konkurs att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition
2001/02:57 till ändringar i konkurslagen (1987:672) och lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument. Förslagen innebar att det i konkurslagen
införs ett undantag från återvinning när en säkerhet har ställts på ett sätt
som kan anses ordinärt. Samtidigt upphävdes bestämmelsen om återvinning av s.k.
tilläggssäkerheter i lagen om finansiella instrument.
Betänkande 2001/02:LU19 Näringsförbud, m.m. tog upp
14 motionsyrkanden i frågor om näringsförbud, s.k. herrelösa fastigheter,
indrivning och godtrosförvärv. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes av
utskottet. I sammanhanget kan upplysas att utskottet samtidigt beslutade att
föreslå att tillämpningen av lagen (1986:436) om näringsförbud granskas av
Riksdagens revisorer. Ett särskilt yttrande lämnades.
Associations- och avtalsrätt m.m.
I regeringens proposition 2000/01:150 föreslogs dels ändringar i
bestämmelserna om likvidation, dels nya bestämmelser i aktiebolagslagen
(1975:1385) för att förhindra vissa oseriösa förfaranden i aktiebolag. Syftet
med de föreslagna ändringarna var att komma till rätta med bl.a. problemen med
styrelselösa bolag och s.k. målvakter. I betänkande 2001/02:LU5 Likvidation av aktiebolag
m.m. föreslog utskottet att lagförslagen skulle antas och att den
med anledning av propositionen väckta motionen skulle avslås. Utskottsmajoritetens
ställningstagande föranledde två reservationer.
I betänkande 2001/02:LU11 Associationsrättsliga frågor
behandlade utskottet 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001
om nya företags- och associationsformer, kooperativ verksamhet,
könsfördelningen i bolagsstyrelser och på ledande poster i företag,
kapitalskyddet i aktiebolag, aktiekapitalets storlek, vissa redovisningsfrågor
och tillsyn över stiftelser. Samtliga yrkanden avstyrktes, i huvudsak med
hänvisning till tidigare ställningstaganden samt pågående utrednings- och
beredningsarbete. Tre reservationer och fyra särskilda yttranden finns i betänkandet.
Fem motioner från den allmänna motionstiden år 2001 innehöll 6
yrkanden vari förordades lagstiftning om franchising och 2 yrkanden om jämkning
av avtalsvillkor mellan näringsidkare. Motionyrkandena var föremål för remissbehandling.
I betänkande 2001/02:LU12 Franchising och avtalsvillkor mellan näringsidkare
konstaterade utskottet att det inte fanns tillräckliga skäl att frångå
riksdagens tidigare ställningstaganden i de aktuella frågorna, och utskottet
avstyrkte därför bifall till samtliga yrkanden.
Utskottet ställde sig i betänkande 2001/02:LU3 Revisorer bakom
regeringens lagförslag i proposition 2000/01:146. Därmed förordades en ny revisorslag
och en del följdändringar i annan lagstiftning. Den nya revisorslagen
innehåller en definition av begreppet revisionsverksamhet samt därutöver ett
flertal nyheter som bl.a. syftar till att garantera revisorers och revisionsverksamhetens
oberoende. Vidare klargörs Revisorsnämndens befogenheter att öva tillsyn över
revisorer och revisionsbolag. Därutöver behandlades i samma betänkande
Riksdagens revisorers förslag angående Revisorsnämnden. Riksdagens revisorers
förslag och 2 motioner avstyrktes. Utskottet föreslog på eget initiativ en viss
följdändring i försäkringsrörelselagen. I betänkandet lämnades tre reservationer.
Immaterialrätt
I betänkande 2001/02:LU22 Genomförande av direktivet om
mönsterskydd m.m. behandlade utskottet proposition 2001/02:121.
Propositionen innehöll förslag till ändringar i mönsterskyddslagen (1970:485)
föranledda av EG-direktivet om mönsterskydd och vissa andra ändringar i lagen
som gäller bl.a. bestämmelserna om granskning i samband med registrering av ett
mönster och invändningsförfarandet. En motion med anledning av propositionen
och en motion från den allmänna motionstiden år 2001 behandlades också. Den ena
motionen tog främst upp frågan om mönsterskydd för reservdelar och den andra
motionen behandlade frågan om skydd mot plagiering och piratkopiering av
mönster. Utskottet förordade i betänkandet att riksdagen skulle anta förslagen
i propositionen och avslå motionerna. I betänkandet finns en reservation.
I betänkande 2001/02:LU17 Immaterialrättsliga frågor
behandlade utskottet 26 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001.
Yrkandena gällde patentintrångsförsäkring, enklare skydd för uppfinningar,
tilläggsskydd för läkemedel, patent på biotekniska uppfinningar, upphovsrättsligt
skydd, skydd för datorprogram, ersättning för kopiering, ersättning till STIM,
statens engagemang i STIM, följerätt (droit de suite) och s.k. arenarätt (droit
de stade). Utfrågning ägde rum med företrädare för Svenska Uppfinnareföreningen.
Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till tidigare
ställningstaganden samt pågående nationellt och internationellt arbete. Fem
reservationer och ett särskilt yttrande finns i betänkandet.
Sjörätt
I betänkande 2001/02:LU6 Sjöfylleri behandlade
utskottet 3 motioner väckta under den allmänna motionstiden år 2001. I
motionerna förespråkades införandet av dels en promillegräns även för
sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra
rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken. Yrkandena avstyrktes med
hänvisning till pågående arbete i Regeringskansliet.
Yttranden
Utskottet redovisade i yttrande 2001/02:LU1y Redogörelse för
behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen till
konstitutionsutskottet resultatet av sin granskning av regeringens skrivelse
2000/01:75 om behandlingen av riksdagens skrivelse såvitt avsåg lagutskottets
beredningsområde. Skrivelsen föranledde inte någon erinran från utskottets
sida.
I yttrande 2001/02:LU2y Rätt till arv för judiska efterlevande
till socialutskottet övervägde lagutskottet en motion väckt enligt 3 kap. 15 §
riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt. I motionen anfördes
utifrån ett konkret fall att gällande lagstiftning utgör hinder mot att
egendom i Sverige som tillhört Förintelsens offer kan överlämnas till offrens
släktingar och att egendomen i stället tillfaller Allmänna arvsfonden. I
motionen begärdes tillkännagivande om en ändring i lagen (1994:243) om Allmänna
arvsfonden. Med hänsyn till att det inom Justitiedepartementet pågick lagstiftningsarbete
i syfte att undanröja eventuella lagliga hinder mot att efterlevande till
förintelseoffer kan få sina anspråk tillgodosedda, ansåg utskottet att motionen
inte borde föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. En avvikande mening
avgavs. Socialutskottets majoritet var av samma uppfattning som lagutskottet.
EU-frågor
Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets
beredningsansvar har direkt anknytning till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a.
konsumenträtten, immaterialrätten, associationsrätten, transporträtten,
försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den
internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även
familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av
samarbetet inom EU.
Lagutskottet har vid sidan av ärendebehandlingen fortlöpande
följt lagstiftningsarbetet inom EU på utskottets beredningsområde genom att
bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och
handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid sju
tillfällen fått information från företrädare för Justitiedepartementet om bl.a.
pågående lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde. Vidare har
två föredragande besökt företrädare för den svenska representationen och olika
EU-institutioner i Bryssel.
Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas
inom utskottets kansli sedan år 1996 en promemoria i vilken en redogörelse
lämnas för aktuella frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är
avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna, och
avsikten är att i en enda handling samla huvuddelen av den aktuella EU-information
som utskottet och dess kansli får i olika sammanhang. Syftet med promemorian är
i huvudsak att göra informationen mer överskådlig och att underlätta en analys
och problemorientering av de aktuella EU-frågorna från svenska utgångspunkter.
Ett annat syfte är att lyfta in frågorna på rätt plats i det svenska regelsystemet
och få blick över vilka regeländringar som en viss fråga kan komma att
aktualisera i framtiden. Promemorian, som uppdaterades under hösten 2001,
bygger bl.a. på regeringens skrivelser med berättelser om verksamheten i
Europeiska unionen, dokument från de olika EU-institutionerna, mininsterrådspromemorior
och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter
med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.
Uppföljning och utvärdering
Den 29 november 2001 beslutade utskottet att påbörja ett
utvärderingsprojekt rörande vissa försäkringsfrågor. Projektet bedrevs i en
särskild arbetsgrupp. Inom ramen för utvärderingsprojektet ägde utfrågningar
rum med företrädare för Konsumenternas Försäkringsbyrå, Sveriges
Försäkringsförbund, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) samt
Finansinspektionen.
Den information som arbetsgruppen inhämtade i samband med
utfrågningarna finns redovisade i betänkande 2001/02:LU10 Ersättningsrättsliga
frågor.
Studiebesök och resor
Bland de studiebesök utskottet gjorde under riksmötet 2001/02 kan
nämnas besök hos Patent- och registreringsverket, Konsumentverket och Svenska
Bankföreningen.
Kansliet tog emot en delegation från Moldavien som informerades om
den svenska lagstiftningsprocessen.
Två föredragande gjorde under riksmötet 2001/02 studieresor till
Bryssel och sammanträffade där med företrädare för den svenska representationen
samt företrädare för och tjänstemän vid Europeiska rådet, Europeiska kommissionen
och Europaparlamentet.
Elanders Gotab, Stockholm
2002 |