Försvarsutskottets verksamhet

Riksmötet 2000/01

Försvarsutskottets arbetsområde

Försvarsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av riksdagen om det militära och i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat utskotts beredningsansvar det civila försvaret samt ärenden om samordningen inom totalförsvaret. Vad gäller frågor om statsbudgeten, bereder utskottet ärenden som rör utgiftsområde 6 Totalförsvar. Med totalförsvaret avses enligt beredskapsförordningen (1993:242) den verksamhet som är nödvändig för att förbereda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Försvarsutskottet bereder även ärenden om fredsräddningstjänsten och kustbevakningen.

Försvarsutskottets sammansättning m.m.

Försvarsutskottets sammansättning under verksamhetsåret framgår av bilaga 1. Av utskottets sjutton ledamöter har sex varit socialdemokrater medan fyra tillhört Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna. Henrik Landerholm (m) har varit ordförande och Tone Tingsgård (s) vice ordförande.

Av bilaga 1 framgår även personalsammansättningen vid försvarsutskottets kansli.

Verksamhetens omfattning och inriktning

Försvarsutskottets ärendeberedning under riksmötet

Försvarsutskottet har under riksmötet 2000/01 behandlat 4 propositioner utöver budgetpropositionen för år 2001, 1 regeringens skrivelse och 2 Riksdagens revisorers förslag samt 86 motioner. 11 betänkanden har lämnats till kammaren. 6 yttranden har lämnats till annat utskott.

I betänkande FöU1 Totalförsvarsbudgeten för år 2001 tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag, bemyndiganden, investeringsplaner och avgiftsuttag inom utgiftsområde 6 Totalförsvar. Folkpartiet liberalerna reserverar sig mot utskottets ställningstagande. Folkpartiet vill omfördela 500 miljoner kronor från anslaget till Försvarsmaktens anslag för förbandsverksamhet till anslaget för internationella insatser.

I ett antal motioner bl.a. kommittémotioner av Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna som väckts under den allmänna motionstiden aktualiseras ett antal försvarspolitiska planeringsfrågor med riktlinjer för hur nästa försvarsbeslut skall förberedas.

Som ett väsentligt led i förberedelserna för försvarsbeslutet verkar Försvarsberedningen. En säkerhetspolitisk och en försvarspolitisk rapport väntas lämnas av Försvarsberedningen under våren 2001. Utskottet räknar med att vissa av de frågor som aktualiseras i motionerna kommer att övervägas i det sammanhanget. De partier som medverkar i Försvarsberedningen kommer att påverka underlagsframtagandet. Parallellt med det arbete som Försvarsberedningen bedriver utreds ett antal specialfrågor inom det försvarspolitiska området. Offentliga utredningar omfattar Försvarsmaktens personalförsörjning, försvarets materielförsörjning, försvarsforskningen samt de frivilliga försvars-organisationerna. Vidare har Pliktutredningen nyligen avlåtit sitt betänkande. Utskottet bedömer att regeringens ställningstagande till dessa 5 offentliga utredningar kommer att redovisas i den kommande försvarspolitiska propositionen hösten 2001.

Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen nu uttalar sig om ytterligare riktlinjer för hur försvarsbeslutet skall förberedas.

När det gäller det militära försvaret förordar utskottet att riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna inriktningen för förbandsverksamhet, stöd till samhället, beredskap, materiel- och anläggningsförsörjning samt forskning och teknikutveckling för år 2001. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner investeringsplanen samt lämnar regeringen begärda bemyndiganden för materiel- och anläggningsanskaffning. I anslutning härtill behandlar utskottet 2 förslag från Riksdagens revisorer om en förbättrad redovisning av bemyndiganden. Vidare föreslår utskottet att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet förlängs med en treårsperiod t.o.m. år 2003.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna framför i skilda reservationer förslag till andra inriktningar för förbandsverksamhet och materielförsörjning. Vänsterpartiet reserverar sig mot delar av inriktningen av materielförsörjningen.

När det gäller det civila försvaret anser utskottet att de medel som tagits från den civila ekonomiska planeringsramen för att finansiera annan verksamhet inom utgiftsområde 6 Totalförsvar motsäger den långsiktiga inriktningen som riksdagen angivit för försvarspolitiken. I ett kortsiktigt perspektiv inser utskottet att det alltid kan diskuteras att få till stånd angelägna insatser. Men långsiktigt måste, enligt utskottets mening, den fastlagda ominriktningen inom totalförsvarsramen tydligt framgå. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inriktningen inom det civila försvaret fortsättningsvis skall utgå från den ekonomiska planeringsram som riksdagen en gång lagt fast.

Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner det föreslagna nya målet för funktionen Postbefordran.

Folkpartiet liberalerna har i en reservation föreslagit en lägre bemyndiganderam för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst än vad utskottet tillstyrkt.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner det föreslagna målet för politik-området Skydd mot olyckor.

I betänkandet FöU2 Den militära flygutbildningen behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m. I propositionen återkommer regeringen till riksdagen i de frågor om formen för den framtida flygförarutbildningen som riksdagen beslutade i mars 2000. Regeringen föreslår bl.a. att Flygvapnets Uppsalaskolor och Upplands flygflottilj skall läggas ned och att Flygstridsskolan inrättas i Uppsala.

Utskottet behandlar vidare 16 motioner med sammanlagt 45 förslag som har anknytning till propositionen. Härav har 6 motioner väckts med anledning av propositionen och 10 under den allmänna motionstiden.

Utskottet anser att riksdagens tidigare fattade beslut att åtta JAS 39 Gripendivisioner skall fördelas på fyra flottiljer alltjämt skall gälla. Utskottet bedömer att det inte är en långsiktig lösning att etablera JAS 39 Gripenverksamhet i Uppsala. Inte heller annan militär flygverksamhet är långsiktigt lämplig i Uppsala. Utskottet föreslår därför att Upplands flygflottilj bör läggas ned den 31 december 2003. Utskottet anser vidare att riksdagens beslut att lägga ned F 10 i Ängelholm den 31 december 2002 skall ligga fast. De fyra flottiljer som därmed bör finnas kvar är F 4 i Östersund, F 7 i Såtenäs, F 17 i Kallinge och F 21 i Luleå.

Utskottet anser att Försvarsmaktens samlade flygutbildning skall förläggas till någon eller några av de fyra kvarvarande och här nämnda flottiljerna.

Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen bör bifalla regeringens förslag att lägga ned Upplands flygflottilj F 16 och ett motionsyrkande med samma innebörd. Ställningstagandet innebär vidare att riksdagen bör delvis bifalla 5 motionsförslag och avslå övriga motionsförslag.

I betänkandet finns 4 reservationer och 1 särskilt yttrande.

I betänkande FöU3 Försvarsmaktens fartygsunderhåll, m.m. föreslår utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

När det gäller det framtida fartygsunderhållet anser utskottet att det är viktigt att Sverige även i fortsättningen har tillgång till kompetens att producera och underhålla stridsfartyg anpassade till specifika svenska förhållanden. Det kvalificerade underhållet har betydelse för kompetensutveckling och förmåga till nyproduktion av kvalificerade stridsfartyg och ubåtar. Den fortsatta inriktningen bör sålunda vara att ansvaret för att genomföra det framtida kvalificerade marina fartygsunderhållet läggs på civil varvsindustri, för att dess kompetens skall kunna vidareutvecklas. Regeringens förslag bör således bifallas.

Den föreslagna inriktningen innebär att Muskö örlogsvarv, som i dag drivs av Försvarsmakten, då inte kan få en sådan beläggning att verksamheten även på sikt kan drivas rationellt grundad enbart på det marina fartygsunderhållet.

Det föreligger inte längre några principiella skäl mot att Muskövarvets verksamhet bedrivs av annan än staten. Det bör således prövas om verksamheten vid Muskö örlogsvarv kan överlåtas till civil industri. Om sådan överlåtelse inte är möjlig, bör i andra hand en annan verksamhetsform prövas, t.ex. ett aktiebolag helt eller delvis ägt av staten.

Genom att föra över varvsverksamheten vid Muskö örlogsvarv från Försvarsmakten till civil ägo skapas förutsättningar för att bredda basen för civilt underhåll och därmed möjligheterna att dels på ett rationellare sätt underhålla fartygsförbanden i Stockholmsområdet, dels bevara arbetstillfällena där.

I betänkande FöU4 Försvarshögskolan behandlar utskottet Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR10 angående Försvarshögskolan i det nya försvaret.

Försvarhögskolans (FHS) helt dominerande uppgift är att vidareutbilda Försvarsmaktens officerare så att dess krigs- och grundorganisation kan bemannas. Därmed torde syftet med den utbildning som Försvarshögskolan bedriver för Försvarsmakten stå helt klar. Därför behöver inte riksdagen nu ta något initiativ till en uppföljning och utvärdering av den utbildning och forskning som Försvarsmakten beställer, på det sätt som revisorerna föreslår. Däremot anser utskottet att det är lämpligt att Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) vid vissa tillfällen redovisar en analys av den utbildning och forskning som Försvarshögskolan genomfört på dessa myndigheters uppdrag. Sådan redovisning behöver dock inte ske årligen. Riksdagens revisorers förslag bör i detta avseende delvis bifallas.

Utskottet bejakar att högskolan vänder sig till en bredare krets av uppdragsgivare än hittills, vilket föreslås av revisorerna. Detta bör dock i första hand ske om det motiveras av att bättre kunna tillgodose de behov som ställs av regeringen, eller av Försvarshögskolans huvudavnämare Försvarsmakten och ÖCB. Utskottet delar därmed inte revisorernas förslag att regeringen bör uppdra åt Försvarshögskolan att aktivt öka sina ansträngningar att söka sig till intressenter både i Sverige och i andra länder.

Utskottet delar revisorernas mening att det kan vara lämpligt med en översyn av Försvarshögskolans styrelses ställning och sammansättning. En sådan översyn bör vara klar när förordnandet för den nuvarande styrelsen löper ut. Utskottet är emellertid inte nu berett att ta ställning till om styrelsen bör ha det ansvar och den sammansättning som revisorerna föreslår.

Utskottet delar revisorernas uppfattning att det kan vara motiverat med en översyn av styr- och finansieringsformerna. Det centrala i Försvarshögskolans verksamhet är enligt utskottets mening att utbilda Försvarsmaktens officerare i förmågan att leda militära förband i väpnad strid. Därför ligger det inte i totalförsvarets intresse att ge Försvarshögskolan en ställning som statlig högskola, underställd högskolelagen och högskoleförordningen. Utskottet bedömer att utbildningen och forskningen vid Försvarshögskolan även fortsättningsvis kan bedrivas med hög kvalitet och med hög relevans för avnämarna även utan att FHS har examensrätt enligt högskoleförordningen. Utskottet är dock medvetet om att det kan finnas vissa fördelar t.ex. från kvalitetssäkringssynpunkt både för FHS som utbildningsinrättning och för vissa elever om FHS ges rätt att ge examen i vissa ämnen.

En sådan rätt innebär sannolikt att de nuvarande styr- och finansieringsformerna kan behöva ändras. Om införandet av en examensrätt i sig ger sådana fördelar att det motiverar en ändring av den nuvarande ordningen, bör därför prövas i den översyn av styr- och finanseringsformerna som utskottet bejakar.

Utskottet anser att det i översynen även bör övervägas om det är lämpligt med en tyngdpunktsförskjutning mot en friare forskning inom FHS efter de principer som finns i högskolelagen.

Utskottet behandlar i betänkande FöU5 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred vad regeringen i delar av skrivelse 2000/01:52 anfört om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört i denna fråga.

I betänkandet framhåller utskottet den avgörande betydelsen av en säker elförsörjning för samhällets funktionsförmåga. Det är inte bara de vitala samhällsfunktionerna som är beroende av en säker tillgång på el, utan hela vårt samhälle bygger i dag på att det finns en fungerande elförsörjning. Utskottet förutsätter att de olika initiativ som regeringen nu tagit kommer att leda till att elkonsumenterna tillförsäkras en säker elförsörjning och att beredskapen säkerställs så att konsekvenserna av ett elavbrott minimeras.

Utskottet har vid riksdagens fem senaste riksmöten behandlat frågan om IT-säkerhet. Redan våren 1996 gav riksdagen i ett tillkännagivande regeringen i uppdrag att bl.a. organisera ett mer samlande och samordnande ansvar för IT-säkerhetsfrågorna. Utskottet välkomnar de initiativ som regeringen nu tagit i IT-säkerhetsarbetet och utgår ifrån att regeringen, senast vid nästa riksmöte, återkommer med förslag till hur bl.a. en tvärsektoriell samordning för IT-säkerhet och skydd mot informationskrigföring skall genomföras.

I betänkandet behandlas 19 motionsyrkanden som bl.a. rör personalresurser och ansvar vid en svår påfrestning, IT-säkerhet och elförsörjning.

Utskottet föreslår att motionsyrkandena avslås av riksdagen och att regeringens skrivelse i berörda delar läggs till handlingarna.

Utskottet behandlar i betänkande FöU6 Civil och militär internationell krishantering 10 motioner med sammanlagt 27 förslag. Samtliga motioner har anknytning till civil och militär internationell krishantering. De har väckts under den allmänna motionstiden.

Förslagen avser förmågan till internationella insatser, finansiering och beslutsfattande för sådana insatser, resursfrågor, samordning mellan civila och militära insatser samt förmåns- och personalfrågor.

Utskottet avstyrker samtliga motioner, huvudsakligen med motivet att motionsförslagen redan beaktats eller förväntas beaktas i pågående utrednings- och beredningsarbete.

Till utskottsbetänkandet har fogats en bilaga med utskrifter från en offentlig utskottsutfrågning den 19 december 2000 om civil och militär krishantering inom Europeiska unionen.

Försvarsutskottet behandlar i betänkande FöU7 Översvämningar, katastroffond m.m. bl.a. den del av regeringens skrivelse 2000/01:52 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred som handlar om översvämningar och dammbrott jämte motioner. Utskottet behandlar även motionsyrkanden som rör ersättningsfrågor i samband med inträffade naturkatastrofer. Ett flertal motioner föreslår inrättandet av en katastroffond.

Utskottet konstaterar att frågan om dammsäkerheten och det förebyggande arbetet för att bl.a. minska skadorna vid höga flöden har fått stor aktualitet med anledning av förra årets allvarliga och omfattande översvämningar i norra Svealand och södra Norrland samt västra Sverige. De av regeringen initierade åtgärderna på detta område ser utskottet som absolut nödvändiga. Utskottet inser att det påbörjade åtgärdsarbetet är omfattande och komplicerat och bedömer att detta arbete kommer att leda fram till att säkerheten i våra dammanläggningar ökar och konsekvenserna av översvämningar och höga flöden i våra vattendrag minskar.

När det gäller ersättningsfrågan i samband med naturkatastrofer e.d. anser utskottet att det inte finns tillräckliga skäl att nu initiera ytterligare åtgärder på området utan vill i första hand avvakta resultatet av det pågående översynsarbetet m.m. inom Regeringskansliet.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet. Vänsterpartiet har lämnat ett särskilt yttrande som rör inrättandet av en katastroffond.

Försvarsutskottet behandlar i betänkande FöU8 Samhällets räddningstjänst bl.a. den del av regeringens skrivelse 2000/01:52 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred som handlar om kommunal räddningstjänst jämte motioner. Utskottet behandlar även motionsyrkanden som rör ett gemensamt system för radiokommunikation och yrkanden om psykologiskt omhändertagande vid katastrofer.

Med anledning av frågan om ett gemensamt system för radiokommunikation baserat på TETRA-standard konstaterar utskottet bl.a. att det upphandlingsuppdrag som Statskontoret fått i detta ärende inte kan fullföljas. Eftersom tiden är lämplig för att införa ett gemensamt system för många användare skulle det enligt utskottet därför vara synnerligen olyckligt om regeringen inte snarast hittar en lösning som leder till att Statskontoret kan fullfölja sitt uppdrag inom de givna tidsramarna. Vad utskottet i betänkandet anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motionsyrkandena om radiokommunikationssystemet baserat på TETRA-standard föreslår utskottet delvis bifallas av riksdagen. Övriga motionsyrkanden bör inte bifallas av riksdagen.

Utskottet behandlar i betänkande FöU9 Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret, m.m. regeringens proposition 2000/01:113 Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret m.m. samt 4 motioner med 11 förslag som avgivits med anledning av propositionen. Utskottet behandlar också 5 motioner med 6 förslag som hör till ärendet men som avgivits under den allmänna motionstiden under hösten 2000.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att lokalisera den operativa insatsledningen till Täby/Näsbypark.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner regeringens förslag om utformning av den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens underhålls-tjänst och stödverksamhet.

Samtliga motioner avstyrks.

I betänkandet finns 5 reservationer.

I betänkande FöU10 Vissa organisationsfrågor i Försvarsmakten behandlas 9 motioner med sammanlagt 16 yrkanden som väckts under allmänna motionstiden och i vilka det läggs förslag som rör Försvarsmaktens organisation i fred.

Flera motionsförslag berör Försvarsmaktens organisation på västkusten. Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut om basering av helikoptrar på Säve inte bör omprövas. Någon ytterligare precisering från riksdagens sida av vilken verksamhet som bör bedrivas på Säve efter år 2003 behövs inte. Det bör ankomma på ansvariga myndigheter, inte på riksdagen, att besluta om var enskilda helikoptrar skall baseras för att kunna uppfylla kraven på beredskap, m.m. Om ytterligare en bas för fartygsförband upprättas genom att fartygsförband baseras permanent i Göteborg även om den är av förhållandevis begränsad omfattning medför det en organisationsstruktur som blir mindre rationell och kostnadseffektiv än den nu beslutade.

Utskottet förutsätter att Försvarsmaktens helikopterförband och sjöstridskrafter genom en återkommande övningsverksamhet i västerhavet, genom såväl nationella som internationella övningar, upprätthåller erforderlig kunskap om de särskilda förhållanden som råder längs västkusten.

Utskottet anser att riksdagen inte bör ta initiativet till en utredning syftande till att utlokalisera Försvarsmaktens verksamhet i Stockholm till förorterna. Utskottet bedömer att den nuvarande lokaliseringen av Försvarsmaktens högkvarter är ändamålsenlig. En flyttning av högkvarteret medför fördyringar som inte ger försvarseffekt, samt medför sannolikt även ett behov av nyinvesteringar. En alternativanvändning av marken t.ex. för bostadsändamål är inte en fråga för riksdagen att ta ställning till. När det gäller kasernområdet vid Lidingövägen (f.d. Livgardets dragoners kasern) bedömer utskottet att detta behövs även för förläggning av förband t.ex. av beredskapsskäl eller i samband med statsceremoniell verksamhet.

Utskottet pekar på den stora betydelse och de gynnsamma förutsättningar till övningar och skarpskjutningar som finns på Älvdalens skjutfält. Det torde finnas få platser i Europa som har liknande förutsättningar. Utskottet har inget att invända mot att t.ex. Älvdalens skjutfält får disponeras för främmande makt att t.ex. bedriva materielförsök eller övningar. Om det finns praktiska förutsättningar att låta främmande förband, t.ex. från Norge, öva på Älvdalens skjutfält utöver det behov av skjutfältet som Försvarsmakten har bör regeringen och Försvarsmakten bedöma.

Utskottet har tidigare med tillfredsställelse noterat att Sverige under senare år höjt sin profil när det gäller minröjning. Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) har inrättats i Eksjö, och där pågår materiel- och metodutveckling. Förmågan till minröjning prioriteras högt, liksom samverkan med andra länder härom, och betydande medel satsas årligen inom detta område. Utskottet ser därför för närvarande inte något behov av en ytterligare ambitionshöjning utifrån rent försvarspolitiska motiv. Utskottet är således inte berett att ta ställning till om verksamheten i Eksjö bör utvecklas på det sätt som föreslås i den rapport vilken åberopas i en motion och som lämnats till regeringen. Regeringen får pröva detta och vid behov återkomma till riksdagen.

Det är angeläget att pröva en rad olika åtgärder som leder till att hemvärnets rekrytering främjas och dess numerär upprätthålls. Hemvärnet har stor betydelse eftersom det utgör huvuddelen av markstridskrafterna och har förmåga att verka med militära förband inom en rad olika konfliktnivåer utan att t.ex. behöva mobilisera andra krigsförband. Utskottet utesluter inte att Lapplandsjägargruppen (G 66) i Kiruna liksom andra militärdistriktsenheter kan få en roll om utbildningen för hemvärnets behov behöver utökas. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta regeringens redovisning av de s.k. nationella skyddsstyrkorna varav hemvärnet utgör huvuddelen och deras utbildningsbehov.

Förutsättningarna för att upprätthålla en regional närvaro med allsidiga förband är begränsade. Inom markstridskrafterna är utbildningen inom vissa truppslag koncentrerad till ett fredsförband. Under stor del av utbildningstiden bedrivs verksamheten på låg taktisk nivå i direkt anslutning till regementena. Ingen eller en mycket ringa repetitionsutbildning kommer att genomföras. Inom marinstridskrafterna råder i stort motsvarande förhållanden. Endast i samband med de större slutövningarna kan utbildning bedrivas i allsidiga förband och då endast inom ett regionalt område. Med den organisationsstruktur som är fastlagd och den utbildningsvolym som verksamheten för närvarande omfattar främst inom markstridskrafterna finns inga realistiska förutsättningar att åstadkomma det som eftersträvas i motionen beträffande regional närvaro och en integrerad verksamhet.

I betänkande FöU11 Sprängämnesinspektionen m.m. behandlas regeringens förslag om vissa ändringar m.m. i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001 och innebär att Sprängämnesinspektionen kan läggas ned den 30 september 2001 och att verksamheten där kan föras över till Statens räddningsverk den 1 oktober 2001.

Enligt vad utskottet kan bedöma är Sprängämnesinspektionen en väl fungerande organisation med en hög kompetens hos de anställda. Utskottet anser därför att organisationsförändringen bör genomföras med hänsyn till detta. För att undvika kompetensförluster m.m. som kan vara till men för verksamheten torde en fortsatt lokalisering till Stockholm av den verksamhet som Sprängämnesinspektionen bedrivit också vara lämplig.

Utskottet, som utgår ifrån att organisationsförändringen verkligen leder till en totalt sett tydligare och effektivare myndighetsstruktur till gagn för hela säkerhetsarbetet och till att dubbelarbete undviks, är angeläget om att få en redovisning av hur det fortsatta arbetet med att integrera de båda myndigheterna fortskrider. Detta gäller inte minst hur personalens intressen i möjligaste mån kan tillgodoses. Uppdraget som regeringen bl.a. därvidlag avser att ge Räddningsverket bör fortlöpande redovisas till riksdagen.

Utskottet har i övrigt inget att anföra i detta ärende utan föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.

Till utskottets förslag har fogats 1 reservation gemensam av (m) och (v).

Sveriges ordförandeskap inom Europeiska unionen

Med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU, samt besluten inom EU att organisera en internationell krishanteringsförmåga, anordnades den 13 mars en konferens i riksdagen för ordförandena i EU-ländernas nationella försvarsutskott samt Europaparlamentet. Teman för konferensen var bl.a. de nationella parlamentens inflytande på beslutsprocesserna rörande EU:s krishanteringsinsatser samt finansieringen av sådana.

Under konferensen medverkade försvarsminister Björn von Sydow och överbefälhavaren general Johan Hederstedt.


BILAGA 1

Försvarsutskottets sammansättning m.m.

Ledamöter

Henrik Landerholm (m), ordf.

Tone Tingsgård (s), vice ordf.

Christer Skoog (s)

Karin Wegestål (s)

Stig Sandström (v)

Åke Carnerö (kd)

Olle Lindström (m)

Britt Bohlin (s)

Rolf Gunnarsson (m)

Ola Rask (s)

Håkan Juholt (s)

Berit Jóhannesson (v)

Margareta Viklund (kd)

Anna Lilliehöök (m)

Lars Ångström (mp)

Erik Arthur Egervärn (c)

Runar Patriksson (fp)

Suppleanter

Laila Bäck (s)

Björn Leivik (m)

Berndt Sköldestig (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Amanda Agestav (kd)

Lars Lindblad (m)

Ulla Wester (s)

Gunnar Hökmark (m)

Ingegerd Sahlström (s)

Majléne Westerlund Panke (s)

Mats Einarsson (v)

Erling Wälivaara (kd)

Liselotte Wågö (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Rigmor Stenmark (c)

Eva Flyborg (fp)

Anders Björck (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Ingegerd Saarinen (mp)

Agne Hansson (c)

Lennart Klockare (s)

Försvarsutskottets kansli

Ingemar Wahlberg, kanslichef

Jörgen Thulstrup, föredragande

Susanne Lindstedt, föredragande

Mona Johansson, byråassistent t.o.m. 2001-03-30

Satu Saariniemi, byråassistent

Jimmy Lee Ormi, byråassistent fr.o.m. 2000-09-25

(tjänstg. 50 % för FöU och 50 % för UU)


Bilaga 2

Utfrågningar och uppvaktningar

Orienterande genomgångar och uppvaktningar

Föredragande

2000-09-21

Försvarsminister Björn von Sydow, åtföljd av kabinettssekreterare Hans Dahlgren, UD samt dep.sekr. Erik Windmar, Fö

Försvarsminister Björn von Sydow, åtföljd av dep.sekr. Magnus Bergman, Fö

Riksrevisionsverket redovisar rapporten Från hot till skrot.

2000-11-07

Revisionsdirektörer Eero Marttinen och Göran Hyltander från Riksrevisionsverket

Försvarsmakten kommenterar Riksrevisionsverkets rapport Från hot till skrot.

2000-11-07

Genmj Göran Gunnarsson och övlt Hans-Ove Gertz från Försvarsmakten

Fö redovisar Försvarsmaktens materielplanering för åren 2001 2004 samt ger vissa kommen-tarer till Riksrevisionsverkets rapport Från hot till skrot.

2000-11-07

Statssekr. Yvonne Gustafsson åtföljd av dep.råd Jan-Olof Lind, mil. sakkunnig Ossi Koukkula, dep.sekr. Mikael Granholm, kansliråd Maria Domeij från Försvarsdepartementet


Information om regeringens kommande beslut om vilka styrkor som Sverige avser anmäla till att kunna ingå i EU:s krishanteringsförmåga.

2000-11-07

Försvarsminister Björn von Sydow åtföljd av dep.råd Krister Bringéus, UD, dep.sekr. Ola Hedin, Fö, och dep.sekr. Anders Hedgren, Fö


Utskottet uppvaktas av representanter från Värnpliktsrådet.

2000-11-09

Ordf. Anders Huszar, Erik Björkman och Andreas Wallner

Aktuell underrättelseorientering av MUST.

2000-11-09

Genmj Håkan Syrén åtföljd av övlt Bo Fahlander

Information om förändringar i anslagsfördelningarna för åren 20022003 i budgetproposi-tionen för 2001 utgiftsområde 6 Totalförsvar.

2000-11-16

Statssekr. Yvonne Gustafsson åtföljd av kk Reidar Ljöstad

Offentlig utskottsutfrågning om säkerheten under plikt-tjänstgöring.

Redogörelse bl.a. för olycksutvecklingen under värnplikts-tjänstgöringen.

Redogörelse för olycksutvecklingen under tjänstgöring med civilplikt.

Redogörelse för olycksutvecklingen inom den militära miljön i förhållande till andra arbetsmiljöer.

Redogörelse för värnpliktsrådets syn på utbildning och säkerhet.

Redogörelse för försäkringsskyddet.

Redogörelse för Pliktutredningens förslag.

2000-11-21

Öv Andrus Toom, Försvarsmaktens högkvarter

Stf. utb.chef Lars Bjergestam, Räddningsverket

Statistiker Lotta Lundholm, Arbetarskyddsstyrelsen

Ordf. Anders Huszár, Värnpliktsrådet

Försvarsjurist Hans Thormar, Försvarsmaktens högkvarter

Statssekreterare Yvonne Gustafsson, Försvarsdepartementet

Information om översvämningsläget i bl.a. Arvika och Säffle.

2000-11-23


Redogörelse för innehållet i regeringens proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning.

2000-11-23

Information om beredskapsläget inom Försvarsmakten.

2000-11-30

Redogörelse för krishantering i EU och Sverige samt den folkliga legitimiteten.

Redogör för olika scenarier för krishantering.

2000-12-19

Orientering om läget i frågan om riskerna med utarmat uran.

2001-01-16

Fljam Stefan Engdahl åtföljd av stabsläkare William Bergöö, Försvarsmaktens hkv, och kk P-O Rossander, Swedint

Information med anledning av proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning.

2001-01-25

Utredare Nils-Eric Svensson och chefen för TFHS Karl-Gustaf Lundberg från Region Skåne

Information med anledning av proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning.

2001-01-25

Chefen för Krigsflygskolan övlt Lennart Rasmusson åtföljd av övlt Stephan P:son Tyrling och mj Henric Svensson från Krigsflygskolan

Information med anledning av proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning.

2001-01-25

Öv Anders Johansson åtföljd av öv Peter Vretman, öv Lars Lundell och övlt Jan-Erik Pettersson från Försvarsmaktens högkvarter


Information dels med anledning av proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning, dels med anledning av proposition 2000/01:53 Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m.

2001-01-30

Representanter från Fö: Dep.råd Dan Ohlsson åtföljd av dep.råd Jan-Olof Lind, kansliråd Johan Appelberg och mil. sakkunnig Ossi Koukkula samt dep.sekr. Maria Domeij och Marie Holmberg

Information om datasystemet ELVIRA.

2001-02-01

Representanter från ÖCB gen.dir. Sture Eriksson åtföljd av överdir. Bo Riddarström, samt medarbetare

2001-02-06

Representanter från Riksdagens revisorer kanslichef Åke Dahlberg åtföljd av revisionsdirektör Richard Norberg

Information avseende den ekonomiska situationen.

2001-02-08

Representanter från Försvarsmaktens hkv genlt Hans Berndtson åtföljd av genmj Göran Gunnarsson samt representanter från Fö statssekr. Yvonne Gustafsson åtföljd av dep.råd Dan Ohlsson och kk Reidar Ljöstad

Information rörande NSHP/HKP 14 projektet.

2001-02-08

Representanter från Försvarets ma-terielverk Birgitta Böhlin, Bertil Björkman, Wilhelm af Donner, Steve Danneteg och Kristina Aremark

Information med anledning av proposition 2000/01:49 Ett ramavtal om åtgärder för att underlätta omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin.

2001-02-15

Representanter från Fö dep.råd Jan-Olof Lind och öv Lars Fagerberg samt representanter från UD dep.råd Paul Beijer och dep.sekr. Daniel Ohlsson



Information från Försvars-maktens Halmstadsskolor.

2001-02-15

Representanter från Försvarsmaktens Halmstadsskolor övlt Lars-Göran Hansson, övlt Mats Nilsson och övlt Krister Bengtsson samt öv Johan Rydén från Militärhögskolan i Halmstad

Information med anledning av proposition 2000/01:53 Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll.

2001-02-20

Representanter från Kockums, vd Hans Hedman och informationschef Kjell Göthe

Redovisning av Försvarsmaktens årsredovisning för år 2000, det ekonomiska läget för år 2001 samt budgetunderlaget m.m. för åren 20022004.

2001-03-06

Genlt Hans Berntsson åtföljd av genlt Johan Kihl, genlt Bengt-Arne Johansson samt genmj Göran Gunnarsson, samtliga från Högkvarteret

Redovisning av läget på västra Balkan inför övervägandena om utvidgat mandat för den svenska KFOR-styrkan.

2001-03-13

Kabinettsekreterare Hans Dahlgren, UD

Redovisning av försvarsmaktens synpunkter på flygflottiljfrågan.

2001-03-13

ÖB, gen Johan Hederstedt åtföljd av generalinspektör genmj Mats Nilsson samt genlt Hans Berndtson

Information om förutsättningarna för en utvidgning av den svenska KFOR-styrkans mandat.

2001-03-15

Genlt Johan Kihl åtföljd av övlt Johan Svensson, Försvarsmaktens hkv

Informerar utskottet om det förestående regeringsbeslutet att utöka det svenska bidraget till KFOR-styrkan.

2001-03-22

Pol. sakkunnig Jerry Wiklund och mil. sakkunnig Sverker Ulving, Fö

Informerar utskottet inför EU:s kommande försvarschefsmöte.

2001-03-22

Genlt Johan Kihl åtföljd av övlt Anders Waldén samt mj Bo Holmberg, Försvarsmaktens hkv


Orienterar utskottet om aktuella ärenden för SRV.

2001-03-27

Gd Christina Salomonsson, Statens räddningsverk

Orienterar utskottet om vissa försäkringsfrågor i samband med naturkatastrofer och större olyckor.

2001-03-27

Rapporterar om EU:s försvars-chefsmöte.

2001-03-29

ÖB, gen Johan Hederstedt

Information angående elavbrott och elsäkerhet.

2001-03-29

Gen.dir. Sture Ericsson och överdir. Bo Riddarström, ÖCB

Information angående utredning om nationella skyddsstyrkor.

2001-03-29

Genmj Paul Degerlund


Information inför mötet mellan EU:s försvarsministrar fredagen den 6 april 2001.

2001-04-03

Försvarsminister Björn von Sydow

Information angående dammsäkerhet och översvämningar, m.m.

2001-04-03

Statssekr. Lars Rekke och dep.sekr. Torgny Edvardsson från Näringsdepartementet, dep.sekr. Anna Svensson från Fö, dep.sekr. Olof Molin från Miljödepartementet samt Olle Mill från Affärsverket Svenska Kraftnät

Redovisar Försvarsmaktens yttrande och synpunkter med anledning av utskottets beslut den 15 mars 2001.

2001-04-17

ÖB, gen Johan Hederstedt åtföljd av genlt Hans Berndtson, genmj Mats Nilsson, genmj Lars Frisk, öv Lars Lundell och bgen Jan Andersson


Fö kommenterar proposition 2000/01:113 Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret m.m.

2001-04-19

Dep.råd Dan Ohlsson och dep.sekr. Ola Hedin, Fö

Utskottet uppvaktas med anledning av regeringens proposition 2000/01:77 Integrering av verksamheter inom politik-området Skydd mot olyckor.

2001-04-24

Representanter för Kemikontoret, vd Owe Fredholm, Svenska Petroleum-institutet, vd Tommy Nordin och Svenska Gasföreningen, vd Gustaf Malmberg

Utskottet uppvaktas med anledning av regeringens proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning.

2001-04-24

Representanter för Östersunds kommun och arbetarorganisationerna F 4.

Kommunstyrelsens ordf. Jens Nilsson (s), vice ordf. Per Söderberg (c), gruppledare (m) Per Jonsson, stadsarkitekt Siv Reuterswärd och kommundir. Bengt Marsh samt Robin Nordlander och Gertrud Hagman

Information angående FMV och byggnaden Tre Vapen.

2001-05-03

Gen.dir. Birgitta Böhlin från Försvarets materielverk


Redovisning av det ekonomiska läget för år 2001.

2001-05-08

Genlt Hans Berndtsson och genmj Göran Gunnarsson, Högkvarteret

Information till utskottet.

2001-05-08

Genlt Håkan Syrén, övlt Sven Olof Lundgren, Håkan Hedlund samt avd.dir. Mats Sandberg, MUST

Information om läget i hemvärnet m.m.

2001-05-10

Representanter från Rikshemvärnsrådet: Ordf. och Rikshemvärnschef genmj Mats Welff och 2. vice ordf. hemvärnskretschef Bertil Gustafsson och hemvärnsbataljonchef Per-Ove Eriksson, stf hemvärnsbataljonchef och ordf. i Hemvärnsbefälets Riksförbund Lars Hedsäter samt hemvärnsbataljonchef Bengt Runner


Information om kommande möte mellan EU:s försvarsministrar.

2001-05-10

Försvarsminister Björn von Sydow åtföljd av dep.sekr. Ditte Christensen


Utskottet uppvaktas av representanter från Civilpliktsrådet.

2001-05-17

Ordf. Erik Sörstedt, vice ordf. Karl-Emil Kihlberg och Oscar Samuelsson

Informerar utskottet inför det förestående CHOD-mötet den 23 maj.

2001-05-17

ÖB, gen Johan Hederstedt, samt övlt Anders Waldén, Försvarsmaktens hkv


Bilaga 3

Utskottets resor och studiebesök under verksamhetsåret

Resmål

Datum

1.

Utskottsresa till Bryssel för att bl.a. besöka de nya institutionerna samt studera det aktuella läget i EU:s framväxande försvarspolitik

2000-11-2628

2.

Besök på Försvarets radioanstalt, FRA

2000-12-19

3.

Deltagande i Centralförbundet Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen

2001-01-2124

4.

Besök på Försvarshögskolan, FHS

2001-02-06

5.

Studieresa till Militärdistrikt Norr, MD N, för att bl.a. studera Nationella skyddsstyrkorna, Hemvärnet och Frivilliga Försvarsorganisationers framtida uppgifter.

2001-08-2830


Innehållsförteckning

Försvarsutskottets arbetsområde................................................. 1

Försvarsutskottets sammansättning m.m.................................. 1

Verksamhetens omfattning och inriktning................................. 1

Försvarsutskottets ärendeberedning under riksmötet............ 1

Sveriges ordförandeskap inom Europeiska unionen.............. 9

Bilaga 1

Försvarsutskottets sammansättning m.m..................................... 10

Bilaga 2

Utfrågningar och uppvaktningar.................................................. 12

Bilaga3

Utskottets resor och studiebesök under verksamhetsåret.............. 20

Innehållsförteckning.................................................................. 21

Elanders Gotab, Stockholm 2001