Arbetsmarknadsutskottets verksamhet riksmötet 2000/01
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde omfattar arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt, arbetstid,
semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik och jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet. Anslag inom utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14
Arbetsliv ingår också i beredningsområdet.
Under riksmötet
ändrades benämningarna på utgiftsområdena samtidigt som ett stort antal anslag flyttades mellan
utgiftsområdena. Det tidigare utgiftsområdet 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet ändrade namn till Arbetsmarknad medan utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv fick benämningen
Arbetsliv. I det nya utgiftsområde
13 Arbetsmarknad ingår främst kontantstöd vid arbetslöshet och
arbetsmarknadspolitik, medan utgiftsområde 14 Arbetsliv omfattar
politikområdena arbetslivspolitik, jämställdhetspolitik och en del av
politikområdet effektiv statsförvaltning. Under senare delen av riksmötet
fattades ytterligare beslut om förändringar av arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde. Den del av den statliga personalpolitiken som avser
anslagsfrågor m.m. kommer fr. o. m. hösten 2002 att hänföras till finansutskottets
beredningsområde.
Antalet ordinarie ledamöter
i utskottet var 17 och antalet suppleanter 22.
Utskottet hade
följande sammansättning.
Sven-Erik Österberg
(s)
Hans Andersson (v)
Margareta Andersson
(c)
Mikael Odenberg (m)
Björn Kaaling (s)
Martin Nilsson (s)
Stefan Attefall (kd)
(till 00-10-09,
från 01-01-14)
Desirée Pethrus
Engström (kd)
(från 00-10-09, till 01-01-14)
Kent Olsson (m)
Laila Bjurling (s)
Patrik Norinder (m)
Sonja Fransson (s)
Kristina Zakrisson (s)
Camilla Sköld Jansson
(v)
Maria Larsson (kd)
Christel Anderberg (m)
Barbro Feltzing (mp)
Elver Jonsson (fp)
Anders Karlsson (s)
Henrik Westman (m)
Cinnika Beiming (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Stig Sandström (v)
Rosita Runegrund (kd)
Ewa Thalén Finné (m)
Christer Skoog (s)
Anna Åkerhielm (m)
Sylvia Lindgren (s)
Ann-Marie Fagerström
(s)
Carlinge Wisberg (v)
Magnus Jacobsson (kd)
Rolf Gunnarsson (m)
Ewa Larsson (mp)
Agne Hansson (c)
Runar Patriksson (fp)
Ana Maria Narti (fp)
Birger Schlaug (mp)
Sofia Jonsson (c)
Helena Zakariasén (s)
Claes-Göran Brandin
(s)
Samtliga riksdagspartier hade ordinarie företrädare i utskottet.
Som framgår av förteckningen företrädde 6 av ledamöterna Socialdemokraterna, 4
Moderaterna, 2 Vänsterpartiet och 2 Kristdemokraterna. Centerpartiet,
Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna hade 1 ledamot vartdera.
Sven-Erik Österberg
(s) valdes till ordförande i utskottet vid sammanträde den 5 september 2000.
Han efterträdde Johnny Ahlqvist (s) som lämnade riksdagen i slutet av juli
2000. Presidiet i övrigt bestod av Hans Andersson (v) som förste vice
ordförande och Margareta Andersson (c) som andre vice ordförande.
Utskottet biträddes av
ett kansli bestående av
Gunilla Upmark,
kanslichef
Claes-Göran Sundberg,
föredragande
Eva Kvarfordt,
föredragande
(distansarbetande från Bryssel hösten -00, praktiserande i
EU-parlamentet våren -01)
Åsa Bokström,
föredragande
(föräldraledig t.o.m. årsskiftet 00/01)
Anders Nauclér,
föredragande
(t.o.m. maj -01)
Christina Hjortsberg,
byråassistent
(fr.o.m. oktober -00)
Utskottet avlämnade 11
betänkanden enligt följande.
AU1 Utgiftsområdena
13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
AU2 Omorganisation
av Arbetarskyddsverket m.m.
AU3 Ändringar i
jämställdhetslagen m.m.
AU4 Undantag från
turordningen m.m.
AU5 Ändringar i
arbetslöshetsförsäkringen
AU6
Kompetensutveckling m.m.
AU7 Vissa
arbetsrättsliga frågor m.m.
AU8 ILO-konventionerna nr 181 och 182 samt vissa frågor om privat
arbetsförmedling och bemanningsföretag
AU9 Arbetstid och
ledighet från anställning m.m.
AU10 Rätt att arbeta
till 67 års ålder
AU11 Vissa ändringar
i lagen om rättegången i arbetstvister och lagen
om Forskarskattenämnden
Följande kan nämnas
särskilt om ärendena.
Budgetbetänkandet AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
utgick från en ändrad indelning i utgiftsområden enligt vad som redovisats
ovan. Ramen för utgiftsområde 13 uppgick till 63 miljarder kronor och ramen för
utgiftsområde 14 till 8,5 miljarder kronor. Förutom budgetpropositionen
behandlades ett förslag från Riksdagens revisorer om arbetslinjens tillämpning
för de äldre samt drygt 160 motionsyrkanden. I betänkandet konstaterade
utskottet att målet om att halvera arbetslösheten år 2000 uppnåddes i oktober
2000 då 4,0 % av arbetskraften var
arbetslös enligt SCB:s statistik. Den lägsta ersättningsnivån för dem som
deltar i arbetsmarknadspolitiska program höjdes från 103 till 143 kr per dag.
Utskottet bedömde att det finns ett behov av ett samlat grepp över insatserna
för stöd till arbetshandikappade. Arbetsmiljöverket (tidigare
Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen) fick en anslagsökning med 70
miljoner kronor bl.a. för personalförstärkningar.
I AU2 Omorganisation av Arbetarskyddsverket m.m. godkändes
regeringens förslag att myndigheterna inom Arbetarskyddsverket, d.v.s. Arbetarskyddsstyrelsen
och Yrkesinspektionen, skulle ombildas till den nya myndigheten Arbetsmiljöverket
från den 1 januari 2001.
I betänkandet AU3
Ändringar i jämställdhetslagen m.m. godkändes att lagens
diskrimineringsförbud samordnas med övrig lagstiftning mot diskriminering i
arbetslivet i fråga om skyddsnivå, terminologi och struktur. Diskrimineringsförbudet
utvidgas till att gälla under hela anställningsförfarandet, oberoende av om
något anställningsbeslut fattas och oberoende av om det finns någon
jämförelseperson. En enhetlig bevisregel infördes. Dessa lagändringar innebar
delvis en anpassning till EG-rätten.
Arbetsgivare skall varje år kartlägga och analysera löner och
anställningsvillkor och undersöka om det finns löneskillnader mellan kvinnor
och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt och som
har samband med könstillhörighet. Arbetsgivare med minst tio anställda skall
varje år redovisa resultatet i en handlingsplan. Kollektivavtalsbundna
arbetstagarorganisationer får rätt till den information om löner m.m. som
behövs för att kunna samverka vid kartläggningen och analysen. Centrala
fackliga organisationer får rätt att göra framställning om vitesföreläggande
hos Jämställdhetsnämnden respektive Nämnden mot diskriminering.
AU4 Undantag från turordningen m.m. avsåg
två ändringar i anställningsskyddslagens (LAS) regler om turordning vid
uppsägning på grund av arbetsbrist. Den ena ändringen grundades på ett förslag
i regeringens s.k. IT-proposition och innebar ett förstärkt anställningsskydd
vid distansarbete. Enbart den omständigheten att arbetstagaren har sin
arbetsplats i bostaden skall inte medföra att arbetsplatsen utgör en egen
driftsenhet. Den andra ändringen om undantag från turordningen för två
arbetstagare var ursprungligen föranledd av en begäran från riksdagen enligt
motioner av Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och
Miljöpartiet. På grundval av denna begäran lade regeringen sedan fram en
proposition. I enlighet med utskottets förslag fick undantagsregeln en i viss
mån annan utformning än vad regeringen föreslagit. Arbetsgivare med högst tio
arbetstagare skall få göra undantag från turordningen för totalt två personer
som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta
verksamheten.
I AU5 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen m.m. tillstyrkte
utskottet regeringens förslag i propositionen En rättvisare och tydligare
arbetslöshetsförsäkring. Den arbetssökande skall under de första 100 dagarna av
arbetslösheten kunna begränsa sitt arbetssökande, och under denna tid skall
ersättningen också kunna vara högre. En allmän förutsättning för rätt till
ersättning skall vara att den arbetssökande medverkar till att en individuell
handlingsplan upprättas. Endast s.k. reguljärt arbete skall vara kvalificerande
för ersättning. Möjligheten till återkvalificering slopades. Ersättning skall
kunna utges under längst 300 ersättningsdagar men med möjlighet till
förlängning med ytterligare längst 300 dagar. Den som är eller riskerar att bli
långtidsinskriven skall inom 27 månader erbjudas s.k. aktivitetsgaranti.
Sanktionsreglerna ändrades. Ersättningen trappas ned för den som avvisar ett
lämpligt arbete. Sker det en tredje gång skall ersättningsrätten upphöra helt.
I AU9 Arbetstid och ledighet från anställning m.m. avstyrkte
utskottet ett antal motioner om arbetstid med hänvisning till en nyligen
tillsatt utredning. Med anledning av motioner om förstärkt skydd för
föräldralediga ansåg utskottet att i första hand ändringar i föräldraledighetslagen
och LAS borde övervägas.
I betänkandet AU10 Rätt att arbeta till 67 års ålder tillstyrkte
utskottet regeringens förslag om ändringar i LAS. Mot bakgrund av det nya
pensionssystemet och en överenskommelse mellan de partier som står bakom pensionsreformen
skall arbetstagare ges möjlighet att fortsätta sitt förvärvsarbete högre upp i
åren. Det sker genom en tvingande regel i LAS som ger arbetstagaren rätt men
inte skyldighet att stanna kvar i anställningen till 67 år. Lagändringen
träder i kraft den 1 september 2001 men kollektivavtal med avvikande regler får
tillämpas till utgången av år 2002.
AU11 Vissa ändringar
i lagen om rättegången i arbetstvister och lagen om Forskarskattenämnden avsåg lagändringar
bl.a. till följd av att Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) bytt namn till
Svenskt Näringsliv.
Utskottet avlämnade 3
yttranden till andra utskott enligt följande.
AU1y Föräldraförsäkring och
föräldraledighet (till
socialförsäkringsutskottet)
AU2y Preliminära ramar för
utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv åren 20022004 (till finansutskottet)
AU3y Proposition 2000/01:100 2001 års ekonomiska vårproposition (ändring
i riksdagsordningen) (till
konstitutionsutskottet)
I form av
protokollsutdrag yttrade sig utskottet dessutom till finansutskottet dels över budgetpropositionen för 2001
i fråga om ramar m.m., dels över förslag i samma proposition om tilläggsbudget
för år 2000. Likaledes genom protokollsutdrag lämnade utskottet yttranden till
konstitutionsutskottet dels över ett förslag i budgetpropositionen om ändring i
riksdagsordningen, dels med anledning av regeringens skrivelse med redogörelse
för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Under slutet av våren
2001 remitterades propositionen 2000/01:147 Offentliganställdas bisysslor och
skrivelsen 2000/01:142 Arbetsmarknadsverkets organisation till utskottet. I
övrigt är två förslag från Riksdagens revisorer och anknytande motioner ännu
inte behandlade. Det gäller 2000/01:RR7 Otraditionella medel i
arbetsmarknadspolitiken och 2000/01:RR12 Svenskundervisning för invandrare och
invandrarnas arbetsmarknad (del av). Därutöver är ett antal motioner från
föregående års allmänna motionstider om arbetsmiljö respektive jämställdhet och
diskriminering ännu inte behandlade av utskottet.
a) Med anknytning till
ärendebehandling
Det enda ärendet med
direkt anknytning till EU var AU3 Ändringar i jämställdhetslagen m.m. Delar av
de genomförda lagändringarna innebar en anpassning till EG-rätten på området. I
arbetsrättsbetänkandet AU7 behandlades en motion som avsåg vilken hållning
Sverige bör inta i fråga om den arbetsrättsliga regleringen på EU-nivå. Även i
AU8, som avsåg godkännande av ett antal ILO-konventioner, kom utskottet till
viss del in på EU-relaterade frågor. Motioner om personaluthyrning och privat
arbetsförmedling avstyrktes bl.a. med hänvisning till pågående förhandlingar på
Europanivån om ett regelverk för personaluthyrningsbranschen. Betänkandet AU9 Arbetstid
och ledighet från anställning m.m. berörde bl.a. frågan om genomförandet av de
s.k. deltids- respektive visstidsdirektiven. Även i detta betänkande behandlades
en motion om hur Sverige bör förhålla sig till EU-regleringen på området.
b) I övrigt
Liksom tidigare år
följer utskottet EU:s arbete i frågor som rör beredningsområdet. Sedan hösten
1999 har det enligt en underhandsöverenskommelse med Näringsdepartementet
lämnats fortlöpande information från Regeringskansliet i olika EU-frågor enligt
ett på förhand uppgjort schema, i princip varannan vecka i anslutning till
utskottssammanträden. Regeringskansliet har representerats växelvis av den för
frågan ansvariga statssekreteraren och av en eller flera opolitiska tjänstemän.
Följande kan nämnas.
Den 17 oktober
information om sysselsättningsriktlinjerna, det nya diskrimineringsdirektivet
och direktivet om information och samråd
Den 24 oktober information och samråd om sysselsättningsarbetet
inför det svenska ordförandeskapet
Den 9 november information om förslaget till arbetsmiljödirektiv
om vibrationer, förslaget om socialpolitisk agenda och arbetet med direktiv om
Europabolag och på jämställdhetsområdet information och samråd om det femte
handlingsprogrammet för jämställdhet, uppföljningen av 1995 års Pekingkonferens
och planeringen på detta område för det svenska ordförandeskapet
Den 14 december information om arbetsprogrammet för ESP-rådet
under det svenska ordförandeskapet och om konferensen Worklife 2000 samt rapport
från toppmötet i Nice
Den 15 februari information om arbetet i ESP-rådet under det
svenska ordförandeskapet, återrapport från det informella ministerrådsmötet i
Norrköping och från konferensen
Worklife 2000 och information om det stundande informella ministermötet i Luleå
Den 8 mars återrapporter från ministermötet i Luleå och ESP-rådets
möte, information inför toppmötet i Stockholm och inledande information om arbetet
med den nationella handlingsplanen för sysselsättning (NAP)
Den 29 mars återrapportering från toppmötet i Stockholm
Den 19 april fortsatt information om den nationella
handlingsplanen för sysselsättning
Den 31 maj information inför ESP-rådets möte i juni och inför
toppmötet i Göteborg.
EU-frågor är liksom
tidigare en stående punkt på dagordningen vid utskottets sammanträden. Vid
dessa anmäler en föredragande inkomna handlingar som bedöms vara av särskilt
intresse. I övrigt distribueras sådana handlingar till ledamöterna. Samtliga
till kansliet inkomna EU-anknutna dokument förs upp på en särskild lista,
EU-listan. Två nyhetsbrev, Nästa vecka från Europaparlamentet, och EU
direkt från Europeiska kommissionens representation i Sverige vidarebefordras
successivt till ledamöterna.
En tidigare inom kansliet upprättad promemoria med en redovisning
av aktuella EU-frågor har uppdaterats två gånger under riksmötet.
Parallellt med att
det inrättats två utskottsgrupper för uppföljning och utvärdering (se nedan)
har en delegation om fyra ledamöter, biträdda av en föredragande som
sekreterare, tillsatts för att i ett första steg komma med förslag om hur
utskottets arbete med EU-frågorna skall kunna utvecklas.
Här skall också nämnas att arbetsmarknadsutskottet under
kalenderåret 2001 kommer att fungera som ordförande i nätverket för
jämställdhetsutskott inom EU, NCEO (Network of Parliamentary Committees for
Equal Opportunities for Women and Men in the Parliaments of the E.U. Member
States and the European Parliament). Detta innebär bl.a. att Riksdagen kommer
att stå för en nätverkskonferens under hösten 2001.
Våren 2001 tillsattes
två utskottsdelegationer med fyra ledamöter vardera för att arbeta med
uppföljning och utvärdering. Varje grupp assisteras av en föredragande som
sekreterare. Den socialdemokratiske ledamoten i respektive grupp fungerar som sammankallande.
Arbetet har inletts men inte hunnit resultera i några rapporter eller liknande
under riksmötet.
Sedan lång tid tillbaka gör kansliet en sammanställning av den
månatliga AKU-statistiken som distribueras till ledamöterna i form av ett
plånboksinlägg. Sedan några år tillbaka görs genom kansliets försorg också en
sammanställning varje eller varannan vecka i form av ett nyhetsbrev, AU-Hänt,
som distribueras med e-post. Där redovisas förutom sådant som har direkt anknytning
till ärendehanteringen bl.a. olika statistiska data, prognoser, utredningar,
rapporter m.m. med anknytning till beredningsområdet som bedöms vara av
intresse.
I anslutning till
beredningen av propositionen om ändringar i jämställdhetslagen (AU3) uppvaktade
företrädare för JämO, LO, TCO, SACO, SAF, Kommunförbundet, Landstingsförbundet
och SAV.
I samband med behandlingen av ändringarna i
arbetslöshetsförsäkringen (AU5) uppvaktades utskottet av företrädare för
Småföretagarnas, Säljarnas, Petroleumhandlarnas,
Svensk Handels och Arbetsgivares respektive Arbetsgivarnas arbetslöshetskassor.
AMS generaldirektör Anders L Johansson informerade som vanligt
under hösten utskottet om situationen på arbetsmarknaden. Vid ett tillfälle
under våren deltog han tillsammans med statssekreteraren Jan Grönlund i en information
om Arbetsmarknadsverkets organisation.
Som förutsatts i propositionen om lönebildningen våren 2000 (prop.
1999/2000:32, AU5) redogjorde Medlingsinstitutets chef Anders Lindström för
utvecklingen inom lönebildningens område m.m. i anslutning till ett utskottssammanträde
i december.
Från våren 2001 kan följande noteras.
Chefen för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
(IFAU) Susanne Ackum Agell med medarbetare lämnade information om institutets
organisation och verksamhet.
Utskottet uppvaktades om de s.k. Socsam-försöken av personer
verksamma i projekten och av företrädare för Svenska Kommunförbundet.
Justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren med medarbetare
informerade om iakttagelser m.m. på utskottets beredningsområde.
Den 5 april
arrangerade utskottet en hearing under rubriken Ohälsa i arbetet vad är
problemet? med inledande anföranden av Arbetsmiljöverkets generaldirektör
Kenth Pettersson, LO:s andre vice ordförande Ulla
Lindqvist, TCO:s ordförande
Sture Nordh, forskaren Annika Härenstam, Arbetslivsinstitutet, verkställande
direktören Jarl-Erik Rollén, KEFA Hightech AB, och chefsbarnmorskan Gun
Herman Jonasson, Karolinska sjukhuset.
Ledamöter och delar av
utskottets kansli deltog när riksdagen höll Öppet hus för allmänheten en lördag
i oktober.
Utskottet besökte det
ombildade Arbetsmiljöverket februari. Under våren gjorde utskottet också
studiebesök hos Arbetslivsinstitutet, Samhall och TCO.
Utskottet har inte
gjort någon utrikes resa under riksmötet. I november deltog dock två ledamöter
och kanslichefen i en konferens för det ovannämnda nätverket för
jämställdhetsutskott inom EU (NCEO). Konferensen (CCEO) hade arrangerats av
tyska förbundsdagen och hölls i Berlin.
Företrädare för
utskottet har sammanträffat med utländska parlamentariker vid tre tillfällen.
Den 21 november togs en delegation emot från Europaparlamentets utskott för
sysselsättning och sociala frågor. Den 29 mars besöktes utskottet av en
delegation från Vietnams nationalförsamling och den 29 maj av en delegation
från Irlands parlament.
Riksmötet sträckte sig
från den 12 september 2000 till den 18 september 2001. Utskottets första
sammanträde hölls den 5 september och det sista den 31 maj 2001. Totalt hölls
under den tiden 26 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 36
timmar och 5 minuter.
I förhållande till föregående riksmöte var betänkandena fler, 11
jämfört med 8, medan yttrandena var färre, 3 jämfört med 5. Den totala sammanträdestiden
var ungefär 3 timmar kortare.
Elanders Gotab, Stockholm
2001 |