|
|
|
1999/2000 |
||
FöU |
||
|
|
|
Försvarsutskottet bereder ärenden som skall
beslutas av riksdagen om det militära och i den mån sådana ärenden inte
tillhör något annat utskotts beredningsansvar det civila försvaret samt
ärenden om samordningen inom totalförsvaret. Med totalförsvaret avses enligt
beredskapsförordningen (1993:242) den verksamhet som är nödvändig för att
förbereda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till
krigsförhållanden. Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den
samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Försvarsutskottet bereder även
ärenden om fredsräddningstjänsten och kustbevakningen.
Försvarsutskottets sammansättning under
verksamhetsåret framgår av bilaga 1. Av utskottets sjutton ledamöter har sex
varit socialdemokrater medan fyra tillhört Moderata samlingspartiet, två
Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet
liberalerna och en Miljöpartiet de gröna. Henrik Landerholm (m) har varit
ordförande och Tone Tingsgård (s) vice ordförande.
Av bilaga 1 framgår även
personalsammansättningen vid försvarsutskottets kansli.
Försvarsutskottet har under riksmötet
1999/2000 behandlat 4 propositioner och 1 Riksdagens revisorers förslag samt
112 motioner. 8 betänkanden har lämnats till kammaren. 7 yttranden har lämnats
till annat utskott.
I betänkande FöU1 Totalförsvarets budget för år 2000
behandlar försvarsutskottet budgetpropositionen för år 2000 avseende
utgiftsområde 6 Totalförsvar jämte tillhörande motioner.
Regeringen har aviserat en proposition om förändrad inriktning av
totalförsvaret. Utskottet återkommer i senare betänkanden med behandling av de
förslag som avges i denna proposition samt
till vissa frågor som aktualiserats under den allmänna motionstiden.
Utgifterna för
totalförsvaret uppgår till drygt 46,6 miljarder kronor, varav drygt 42,7
miljarder kronor för det militära försvaret. Vänsterpartiet, Centerpartiet,
Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna delar regeringens uppfattning
om nivån
på utgifterna för år 2000.
Moderata
samlingspartiet anser att det är rimligt med en högre ambitionsnivå för
utbildningen och materielanskaffningen samt bättre förmåner för pliktpersonal.
Försvarsmakten bör kompenseras för effekterna av införandet av
anslagsförordningen. Den s.k. teknikfaktorn, som kompenserar för teknisk
fördyring, bör återinföras. Vidare bör utgifterna för fredsfrämjande truppinsatser
föras över till utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sammantaget skulle
detta leda till en 3,5 miljarder kronor högre utgiftsnivå.
Kristdemokraterna
anser också att utgiftsområde 6 Totalförsvar bör räknas upp. För att undvika
materielförstöring, behålla kompetens, förbättra förmånerna till pliktpersonal
och för att förstärka Kustbevakningen bör ytterligare knappt 1,4 miljarder
kronor tillföras utgiftsområdet.
Miljöpartiet de gröna
anser, trots att partiet står bakom förslaget till statsbudget, att nivån på
militärutgifterna är otidsenlig. Det finns utrymme för stora utgiftsminskningar
i nästa försvarsbeslut.
Utskottsmajoriteten förordar att riksdagen godkänner
den
inriktning
av verksamheten vid Försvarsmakten och anvisar de anslag och bemyndiganden som
regeringen föreslår för år 2000. Häremot reserverar sig
Vänsterpartiet som förordar en annan medelsfördelning mellan anslagen. 430
miljoner kronor föreslås sålunda överföras från materielanskaffning till
minröjning och en katastroffond.
Även Folkpartiet
liberalerna reserverar sig till förmån för en annan fördelning mellan anslag.
500 miljoner kronor föreslås föras från anslaget Förbandsverksamhet och
beredskap till anslaget för Fredsfrämjande truppinsatser.
Utskottsmajoriteten förordar vidare att
riksdagen anvisar
de anslag och bemyndiganden som regeringen föreslår för det civila försvaret
för år 2000. Folkpartiet liberalerna förordar i en reservation en
begränsning av bemyndigandet för skyddsrumsbyggande.
Kristdemokraterna
förordar i en reservation att riksdagen återtar beslut från regeringen över de
totalförsvarspliktigas dagersättning.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
dels ett samarbetsavtal om europeisk flygforskning, dels att det nationella
flygtekniska forskningsprogrammet skall fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå
år 2000.
I betänkande FöU2 Det nya försvaret
behandlas proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret jämte motioner,
Riksdagens revisorers förslag 1998/99:RR7 Anpassningen av totalförsvaret jämte en
motion samt ett antal motioner avgivna under den allmänna motionstiden under år
1999.
Försvarsplanering och försvarsekonomi
Utskottets majoritet
avvisar Moderata samlingspartiets, Kristdemokraternas och Folkpartiet
liberalernas förslag samt ett stort antal enskilda motionärers förslag att
avslå regeringens proposition i dess helhet.
Om riksdagen avslår propositionen kan det
nödvändiga reformarbetet inte påbörjas. 1996 års försvarsbeslut skulle därmed
fortsätta att gälla som utgångspunkt för försvarsplaneringen, vilket enligt
utskottets mening vore en orimlig ordning. Det skulle medföra att reformeringen
av Försvarsmakten skjuts på framtiden. Utskottet konstaterar att regeringen och
Försvarsmakten är överens om vilka åtgärder som nu behöver vidtas för att
förändra För-svarsmakten mot bakgrund av de försvarspolitiska behoven och de
ekonomiska förutsättningarna. Enligt utskottets majoritet bör därför den
försvarspolitiska förändringsprocessen drivas vidare med huvudsaklig
utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet
liberalerna utvecklar respektive partis synpunkter på försvarspolitiken i
reservationer och särskilda yttranden.
Försvarsmaktens operativa förmåga
Riksdagen har tidigare
beslutat att ett 20-tal s.k. operativa förmågor skall ligga till grund för
utveckling, bibehållande och avveckling av olika förbandstyper inom
Försvarsmakten. Utskottsmajoriteten föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag till
förändringar av de operativa förmågorna. Innebörden härav är att
förmågorna jämfört med tidigare preciseras så att de bättre speglar
Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter. Förmågorna skall också lättare kunna
följas upp.
De operativa förmågorna hänför sig till
·
försvar mot väpnat angrepp i fyra beredskapsanknutna tidsperspektiv,
nämligen grundläggande försvarsförmåga och grundberedskap, grundläggande
försvarsförmåga på kort sikt (ett år), förmåga till anpassning på medellång
sikt (fem år) respektive förmåga till anpassning på lång sikt (mer än tio år),
·
förmåga att hävda svensk
territoriell integritet,
·
förmåga att bidra till
fred och säkerhet i omvärlden samt
·
förmåga att
kunna stärka
det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.
Utskottet betonar, liksom regeringen i propositionen, att Försvarsmakten
skall utformas så att den kan utgöra en gemensam resurs för alla slags operativa uppgifter. Organisationen
skall vara flexibel och kunna anpassas till nya uppgifter och framtida villkor.
Hot om omfattande militära angrepp skall inom ramen för den s.k.
anpassningsprincipen kunna mötas genom en förmåga till upprustning. De närtida
kraven på att kunna möta ett militärt angrepp skall kunna tillgodoses med för
tillfället disponibla resurser.
Förmågan att kunna delta i internationella fredsfrämjande insatser
prioriteras högt. Försvarsutskottet instämmer i regeringens, utrikesutskottets
och i vissa motionärers åsikt att Sveriges förmåga måste förbättras när det
gäller att snabbt kunna delta i internationella fredsfrämjande insatser.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet förordar i en gemensam reservation
en högre ambition när det gäller förmågan till internationell minröjning.
Med anledning av förslag om anpassningsprincipens tillämpning, avgivna
av Riksdagens revisorer samt i vissa motioner, har utskottet övervägt om det
finns skäl för riksdagen att besluta om särskilda åtgärder. Utskottet ser inte
något sådant behov. Kristdemokraterna reserverar sig mot utskottsmajoriteten.
Försvarsmaktens krigsförband
Grunden för det militära försvarets utveckling
skall även framgent vara förmågan till väpnad strid. Behovet att
försvara Sverige vid ett väpnat angrepp ställer de största anspråken på våra
totalförsvarsförberedelser och därmed även på det militära försvaret. Utgångspunkten
för utvecklingen av krigsförbandens organisation, utrustning och beredskap är
de olika operativa förmågor som riksdagen har beslutat. Vidare skall det i
krigsorganisationen på olika sätt byggas in en förmåga att successivt förändra
förbandens antal, sammansättning och beredskap m.m. mot bakgrund av bl.a.
förändringarna i det säkerhetspolitiska läget. Utskottet anser att regeringens
förslag till inriktning av organisationen fram t.o.m. år 2004 bör bifallas
och ligga till grund för fortsatt planering och erforderliga åtgärder fram till
nästa försvarsbeslut.
Utskottet delar
regeringens mening att markstridskrafterna skall ha hög förmåga
till väpnad strid. Vapenverkan, rörlighet och skydd bör vidareutvecklas liksom
förmågan till underrättelseinhämtning och ledningskrigföring. De operativt
rörliga markstridsförbanden bör i likhet med regeringens förslag inriktas
mot en struktur som omfattar en armédivisionsstab med tillhörande förband,
bland dem bl.a. jägar-, fallskärmsjägar- och luftvärnsbataljoner. Vidare bör
sex armébrigadledningar, sexton mekaniserade bataljoner, sex
stadsskyttebataljoner samt understödsförband m.m. skapas. Med denna
organisatoriska inriktning jämte omläggningen av utbildningssystemet för
markstridsförbanden kommer fyra armébrigader att kunna organiseras
omedelbart efter en mobilisering. Under förutsättning av att det nya utbildningssystemet
förverkligas och utbildningen ges erforderliga resurser, bedömer utskottet att
markstridskrafternas beredskap och förmåga till väpnad strid kommer att
förbättras jämfört med rådande läge. Avvägningen mellan markstridskrafternas
olika funktioner synes rimlig förutom dimensioneringen av antalet artilleri-
och luftvärnsförband. Artilleri- och luftvärnsfunktionen bör ägnas särskild
uppmärksamhet i det fortsatta utredningsarbetet, t.ex. inför nästa
försvarsbeslut hösten 2001.
Utskottet anser att hotet om en stort upplagd kustinvasion
syftande till en ockupation av Sverige är ytterst avlägset. Förband och
vapensystem inom marinstridskrafterna vars huvuduppgift är att ingripa mot en
kustinvasion kan därför reduceras avsevärt eller helt utmönstras. Utskottet
ställer sig sålunda bakom förslaget att reducera antalet ytstridsfartyg och ubåtar.
Antalet patrullbåtar av Kaparenklassen bör avvecklas i takt med att
ytstridsfartyg av Visbyklassen tillförs marinstridskrafterna. Det bör inte
organiseras en särskild flottiljledning för en internationell sjöstyrka. Det
fasta sjöfrontsartilleriet bör helt utgå. Kustförsvarsförbanden bör vara
rörliga och inriktas mot tre amfibiebataljoner.
Utskottet anser beträffande flygstridskrafterna att
stridsflygförbanden tills vidare bör inriktas mot åtta divisioner JAS 39 Gripen
fr.o.m. år 2005. Parallellt med ombeväpningen till Gripensystemet bör
Viggensystemet successivt avvecklas. De två extra JA 37-divisioner som behövs
för att bedriva en kontinuerlig flygförarutbildning under ombeväpningsperioden
skall avvecklas snarast efter det att ombeväpningen till Gripensystemet är genomförd.
Två helikopterbataljoner bör kunna ligga till grund för
planeringen. Anskaffningen av nya helikoptrar sker inom ramen för ett nordiskt
samarbete. Det innebär att Sverige inte fullt ut nu förfogar över besluten om
vilka typer och när nya helikoptrar kommer att införas i Försvarsmakten. Utskottet
bejakar en planering som leder fram till att ett luftburet förband på sikt kan
organiseras. Ekonomiska och praktiska förutsättningar får dock avgöra i vilken
takt detta kan åstadkommas.
Utskottet anser i
likhet med regeringen att det utöver operativt rörliga markstridsförband
vilka skall kunna genomföra väpnad strid i hela landet måste organiseras även
mer lokalt bundna markstridsförband. De nationella skyddsstyrkorna som
regeringen för närvarande kallar dem skall med varierande beredskap ha förmåga
att skydda befolkningen och infrastrukturen samt att stödja de operativt
rörliga förbanden. Territorialförsvarsförband, hemvärnsförband och vissa andra
delar av dagens militära försvar bör inordnas i denna organisation.
Utskottet delar regeringens och flera motionärers mening att det
finns osäkerheter om hur skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar skall
ordnas. De s.k. nationella skyddsstyrkornas närmare uppgifter, utformning,
ledning och beredskap är ännu oklar. Utskottet förutsätter därför att regeringen
återkommer med fördjupat underlag i dessa frågor senast i samband med nästa
försvarsbeslut. I det sammanhanget bör övervägas de frivilliga försvarsorganisationernas
roll för dessa förbands personalförsörjning och utbildning.
Utskottet anser att innebörden av vissa av de i propositionen
aviserade nya
förbandstyperna är oklar. Regeringen bör därför återkomma med ett
förtydligande över vilka nya förbandstyper som bör organiseras och vilka
operativa behov de avser att tillgodose.
Däremot anser utskottet
att Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag att organisera en miljöbrigad,
eller miljöförband i övrigt, inom totalförsvaret bör avvisas.
Totalförsvarsplikten kan inte användas för att personalförsörja sådana enheter.
Hemvärnet har en viktig roll
i skyddet av viktiga samhällsfunktioner bl.a. för att säkra ledningssystemets
funktion. Hemvärnet skall med hög beredskap bevaka och skydda viktiga
totalförsvarsobjekt mot sabotage. Hemvärnet får en betydligt mer framskjuten
position i det svenska försvaret än hittills bl.a. för att lokalt upprätthålla
den militära närvaron som är viktig för medborgarnas allmänna försvarsvilja. En
stor del av de markstridsförband som framgent kommer att finnas gripbara med
kort varsel utgörs av hemvärnsförband.
Försvarsmaktens förmåga att anpassa organisationens numerär, sammansättning
och beredskap är av grundläggande försvarspolitisk betydelse. Utskottet delar
därför regeringens uppfattning att planer och förberedelser i övrigt måste
studeras ytterligare för att bedöma realismen i Försvarsmaktens förmåga i dessa
avseenden. Regeringen bör därför i försvarsbeslutspropositionen år 2001
redovisa inom vilka tidsförhållanden och förutsättningar i övrigt som
Försvarsmakten på nytt kan organisera två armébrigader jämte understöds- och
underhållsförband, en amfibie- och två kustartilleribataljoner, två ubåtar samt
upp till 12 stridsflygdivisioner. En sådan redovisning inför
försvarsbeslutsperioden 20022004 skulle tydliggöra vilka handlingsmöjligheter
och i vilka tidsperspektiv som statsmakterna kan besluta om en annan
numerär eller sammansättning av Försvarsmakten.
Nästa försvarsbeslut
avses fattas hösten 2001 avseende försvarsbeslutsperioden 20022004. Utskottet
konstaterar att underlaget för ställningstaganden till krigsorganisationens
långsiktiga inriktning behöver preciseras på ett antal punkter innan ett mer
detaljerat ställningstagande görs av utvecklingen fram t.o.m. år 2004. Fortsatt
beredning kan innebära att det kan visa sig motiverat att på några punkter
justera inriktningen.
I en reservation redovisar Moderata samlingspartiet en annan syn
på krigsorganisationens utveckling.
Försvarets ledning
Ledningsfunktionernas
utveckling skall ingå som en del i den genomgripande förändringen av
totalförsvaret.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag
att lägga
ned nuvarande
·
Armé-, Marin-
och Flygvapencentrum,
·
militärområdesstaber,
fördelningsstaber och Gotlands militärkommando,
·
försvarsområdesstaber,
·
marinkommandon
och flygkommandon samt
·
civilbefälhavarorganisationen.
Moderata samlingspartiet reserverar sig mot att nu avveckla
civilbefälhavarna. Tillsammans med Kristdemokraterna förordar Moderaterna i en
annan reservation att det tillsätts en parlamentarisk utredning om
ledningsorganisationen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag att på central nivå inrätta en s.k. operativ insatsledning. Utskottet anser
att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett samlat förslag till
ledningsorganisation på central nivå i vilket uppgifternas närmare fördelning
inom högkvarteret och den operativa insatsledningen framgår, liksom den
operativa insatsledningens lokalisering.
Utskottet föreslår vidare bifall till regeringens förslag att inrätta
s.k. militärdistriktsstaber i Göteborg, Strängnäs, Visby och Boden.
Vänsterpartiet förordar andra lösningar.
När det gäller informationskrigföring och IT-säkerhet
anser utskottet att det inom området krävs ett samlat grepp som bl.a. lägger
fast ansvaret på myndighetsnivå. Regeringen bör snarast återkomma till
riksdagen med förslag till åtgärder inom ramen för ett samlat ansvarstagande.
Försvarsmaktens organisation i fred
Utskottet konstaterar
att beredningen av Försvarsmaktens framtida organisation i fred ger vid handen
att omfattande
förändringar av organisationen kommer att behöva ske.
Utskottet delar
regeringens uppfattning att Försvarsmaktens organisation i stort bör
bestå av sex mekaniserade förband, en enhet för internationell utbildning, ett
förband för respektive specialtruppslag kompletterat med utbildningskapacitet i
Norrland för att säkerställa vinterkompetens, två jägarförband, två
kustartilleriförband, två baser för utbildning av sjöstridskrafter och
möjlighet för tidsbegränsad basering på ytterligare en plats, två helikopterförband
och en mindre helikopterenhet samt på sikt två militärhögskolor. Utskottet
anser att det bör finnas fyra flygflottiljer i stället för fem, som regeringen
förordat.
Utskottet föreslår
att riksdagen bifaller regeringens förslag att lägga ned
·
IB 1 Kungsängen, IB 2 Kristinehamn, IB 12 Eksjö, IB 16 Halmstad,
NB 13 Falun, NB 21 Sollefteå, MekB 8 Hässleholm,
·
A 3 Hässleholm, A 7 Gotland, A 8 Boden,
·
Lv 2 Gotland, Lv 3 Norrtälje, Lv 7 Boden,
·
S 3 Boden,
·
Ing 3 Boden,
·
T 3 Sollefteå,
·
K 1 Stockholm, I 22 Kiruna,
·
KA 2 Karlskrona, KA 3 Gotland,
·
Norrlands helikopterbataljon Boden, Göta helikopterbataljon
Ronneby,
·
F 10 Ängelholm.
Utskottet anser att Örlogsskolorna
i Karlskrona bör flyttas till Kungsholmen där en utökad verksamhet
skall genomföras jämfört med vad som nu är fallet vid Örlogsskolorna.
Utskottet anser att
tidpunkten 2003 inte nu behöver preciseras som en bortre gräns när det gäller
Försvarsmaktens eget behov av helikoptrar på Säve.
Utskottet anser i
likhet med regeringen och Försvarsmakten att flygstridskrafterna för att
lösa uppgiften att försvara vårt land i framtiden skall bestå av åtta
divisioner JAS 39 Gripen. I propositionen anger regeringen att dessa åtta
divisioner bör fördelas på fyra flottiljer. Utskottet instämmer i
detta.
I propositionen
beskriver regeringen ett antal andra uppgifter som också skall hanteras av
Försvarsmakten. Så är t.ex. utbildningen av nya flygförare, omskolningen till
Gripensystemet och exportstödet känsligt för störningar under de närmaste åren
vilket ställer särskilda krav på flottiljkapaciteten. Utskottet anser att
formen för den framtida flygförarutbildningen, såväl grundläggande taktisk
flygutbildning (GTU) som grundläggande flygutbildning (GFU), bör ses över.
Syftet är att uppnå ökad internationell samverkan kring utbildningen samt i de
delar där det är lämpligt integrerad militär och civil flygförarutbildning.
Utskottet anser
vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen rörande exportstöd och utbildning av flygförare.
Detta bör ges regeringen till känna.
Utskottet har inget
att erinra mot regeringens förslag att Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm läggs ned
den 31 december 2002. Riksdagen bör således godkänna förslaget.
På F 16 finns i dag
två Viggendivisioner och den grundläggande taktiska flygutbildningen. Som
tidigare beskrivits skall regeringen återkomma till riksdagen med förslag om
den framtida taktiska flygutbildningen.
I konsekvens med
utskottets ställningstagande när det gäller antalet flygdivisioner föreslår
utskottet att Viggendivisionerna vid F 16 i Uppsala läggs ned senast den
31 december 2003. Utskottet gör bedömningen att de fyra kvarvarande
flottiljerna har de långsiktigt bästa förutsättningarna för att bedriva en
rationell och miljöanpassad verksamhet. Vad utskottet ovan anfört om
nedläggning vid F 16 i Uppsala bör ges regeringen till känna.
Moderata samlingspartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot
den föreslagna lösningen av flygstridskrafternas framtida organisation.
Utskottet föreslår
att riksdagen godkänner regeringens förslag att grundorganisationen skall ha
den omfattning
och lokalisering avseende ett femtiotal organisationsenheter som
framgår av sammanställningen (s. 133). Utskottet anser dock att lokaliseringen
av den operativa insatsledningen skall avgöras senare.
Anskaffning av materiel, m.m. Forskning och
teknikutveckling
Utskottsmajoriteten föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag till inriktning av Försvarsmaktens anskaffning av materiel
och anläggningar. Även den föreslagna inriktningen för forskning och
teknikutveckling bör godkännas. Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet förordar i reservationer en delvis annan
inriktning.
Utskottet delar
regeringens uppfattning att Försvarsmaktens materielförsörjning måste bli mer
flexibel. Försvarsmaktens försörjning med materiel bör kunna förändras och
anpassas för att möta nya hotsituationer och förändrade krav på det militära
försvaret. Dagens situation med ofta mycket långsiktiga bindningar i
materielkontrakten bör successivt förändras i riktning mot en ökad satsning på
forsknings- och utvecklingsprojekt samt prototypframtagning, vid behov följt av
en begränsad serieanskaffning med optioner för ytterligare anskaffningar.
För att
Försvarsmaktens materielplanering skall kunna bli en integrerad del av ett
anpassningsförsvar måste den långsiktiga planeringen innehålla ett ekonomiskt
utrymme för framtida alternativa anskaffningsmöjligheter. Detta utrymme får
inte vara bundet till specifika objekt eller system.
Utskottsmajoriteten
anser liksom regeringen att en internationellt väl inte-grerad försvarsindustri
bidrar till att säkerställa en oberoende och för våra behov anpassad
materielförsörjning.
Utskottet föreslår
att riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden som avser enskilda
materielsystem eller förhållanden vid försvarsindustrin.
Avveckling av materiel, mark och anläggningar
De förestående förändringarna av
Försvarsmaktens krigsorganisation och nedläggningen av fredsförband kommer att
medföra ett omfattande behov av att avveckla mark, anläggningar och lokaler.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens begäran om ett bemyndigande
att sälja materiel, mark och anläggningar som inte längre behövs.
Utskottet anser,
liksom regeringen, att Försvarsmaktens överskottsförnödenheter i
första hand skall utnyttjas inom de frivilliga försvarsorganisationerna, för
humanitära insatser, för militärt säkerhetsfrämjande materielsamarbete och för
att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.
Utskottet anser att
effekterna av att tillämpa kapitalkostnader för försvarets
fastigheter och anläggningar bör granskas.
Personal
Utskottet anser sig inte nu kunna göra några
uttalanden om Försvarsmaktens befälsbehov i den nya organisationen. För
ett ställningstagande i denna fråga anser utskottet att det långsiktiga behovet
av officerare måste prövas inför försvarsbeslutet år 2001. Senast
Försvarsmaktens befälsbehov fick en utomstående prövning var av
Befälsbehovsutredningen som redovisade sina ställningstaganden år 1985.
Försvarsmaktens behov av officerare såväl totalt som på olika nivåer bör
därför på nytt genomlysas. Enligt utskottet bör detta ske av den nu tillsatta
Personalförsörjningsutredningen, som bör ges tilläggsdirektiv om detta.
Därigenom kan riksdagen inför nästa försvarsbeslut få ett betydligt bättre
underlag i ärendet än vad som nu är fallet.
Civil och militär samverkan
Utskottet anser i likhet med regeringen
att det är värdefullt med en regional försöksverksamhet för att belysa
möjligheterna till ytterligare samverkan mellan Försvarsmakten och civila
myndigheter. Utskottet bedömer att detta bör kunna prövas inom ramen för en
försöksverksamhet och att Gotland bör göras till försöksområde för samordning
av militär och civil krishantering.
I betänkande FöU3 Lag om
försvarsunderrättelseverksamhet behandlar utskottet regeringens
förslag till lag om försvarsunderrättelseverksamhet. I proposition 1999/2000:25
redovisar regeringen utan att begära ett beslut av riksdagen de fyra
grundprinciper som bör ligga till grund för försvarsunderrättelsetjänstens
bedrivande. Utskottet har inget att invända mot dessa principer.
Utskottet anser att
riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om försvarsunderrättelseverksamhet.
Även om lagform inte är obligatorisk anser utskottet i likhet med regeringen
att det är viktigt att i ett demokratiskt samhälle de grundprinciper som styr
försvarsunderrättelseverksamheten också skall komma till uttryck i lag. Det är
därför angeläget att riksdagen lägger fast ramarna för denna verksamhet och
anger dess huvudsakliga uppgifter och arbetsformer. Genom lagen ger riksdagen
de fasta utgångspunkterna för den närmare regleringen av verksamheten, som
sedan kan ske med stöd av regeringens förordningsmakt.
Därmed markeras vikten
av en väl fungerande underrättelseverksamhet som bedrivs utifrån i ett
demokratiskt samhälle godtagbara grundprinciper. Det bidrar till ett högt
förtroende för verksamheten och en förståelse för dess betydelse för det
svenska försvaret.
Utskottet behandlar i betänkande FöU4
Totalförsvarsplikten, m.m. vad regeringen i proposition 1999/2000:30
Det nya försvaret anfört om totalförsvarspliktiga samt om den s.k.
Pliktutredningen. Propositionen innehåller i dessa delar inga förslag till
riksdagen. Utskottet behandlar vidare 14 motioner med sammanlagt 17 yrkanden som
rör totalförsvarsplikten, avgivna dels under den allmänna motionstiden, dels
med anledning av proposition 1999/2000:30.
Pliktutredningen har
nyligen slutredovisat sitt uppdrag till regeringen. Utredningen har behandlat
flertalet av de frågor som aktualiseras i de avgivna motionerna. Utredningen
föreslår flera genomgripande förändringar i pliktsystemet. Utskottet
förutsätter att regeringen, efter att ha remissbehandlat och prövat vad
utredningen har anfört, till riksdagen redovisar ett helhetsförslag för pliktsystemet
och dess tillämpning. Utskottet tar därför inte nu ställning till
motionsyrkandenas enskildheter utan föreslår att samtliga motionsyrkanden
avslås.
Utskottet behandlar i betänkande FöU5
Samhällets räddningstjänst, m.m. 13 motioner från den allmänna
motionstiden med yrkanden som har beröring med samhällets räddningstjänst. Det
är frågor som bl.a. rör det allmänna säkerhetsmedvetandet, transport av farligt
gods, monopolet inom sotningsväsendet, gemensam teknik för radiokommunikation
m.m.
Frågan om transport av
farligt gods, som i dagarna fått ökad aktualitet genom den
allvarliga gasololyckan vid bangården i centrala Borlänge, uppmärksammas
särskilt av utskottet. Utskottet utgår ifrån att regeringen följer frågan om
transport av farligt gods med uppmärksamhet och återkommer till riksdagen med
en redovisning i denna angelägna fråga.
När det gäller monopolet
inom sotningsväsendet kan utskottet konstatera att denna fråga under
lång tid varit föremål för ett omfattande utrednings- och beredningsarbete.
Utskottet utgår ifrån att frågan kommer att beredas skyndsamt inom
Regeringskansliet och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i
ärendet, senast under nästa riksmöte. Utskottet anser att detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
En reservation (s, v, c) om monopolet inom
sotningsväsendet har fogats till betänkandet.
Utskottet behandlar i betänkande FöU6
Försvarsforskningens organisation regeringens proposition
1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. i de delar
som rör försvarsforskningens organisation. Utskottet föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag till organisatoriska förändringar rörande
försvarsforskningen.
Inga motioner har
väckts med anledning av propositionen i dessa delar.
I betänkande FöU7 Organisations- och ledningsfrågor i
Försvarsmakten behandlas proposition 1999/2000:97 Vissa
organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. såvitt avser regeringens
förslag nr 4 om att lägga ned Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum,
Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum samt förslag nr 5 om
att regeringen i stället för riksdagen framgent skall besluta om vissa utpekade
organisationsenheter.
Utskottet anser att
förslaget att lägga ned vissa skolor och centrum i huvudsak bör bifallas av
riksdagen. Verksamheten som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att
inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Flygvapnets
Uppsalaskolor bör dock inte läggas ned och Flygskolan inte inordnas i Upplands
flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt
om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare anser utskottet att den
framtida Amfibiestridsskolan skall ha en från amfibieregementena fristående
ställning och sålunda inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm.
Det är rimligt att
det bör ankomma på regeringen att framgent besluta om Försvarsmaktens
underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Riksdagen bör således redan nu
godkänna regeringens förslag i denna del.
För ett antal
enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns
tekniska skola bör dock riksdagen även fortsättningsvis besluta om väsentliga
förändringar.
Detta underlättar enligt utskottets mening riksdagens uppföljning av det
omfattande organisationsbeslut som fattades den 30 mars 2000.
Det innebär dock
inte att detaljnivån för riksdagens organisationsbeslut en gång för alla är
given, utan utskottet kan komma att förorda andra detaljeringsnivåer för
riksdagens beslut i sådana ärenden. Sådana överväganden aktualiserar även
frågan hur ansvarsgränserna bör vara mellan riksdagen och regeringen även i
andra avseenden som rör det militära försvarets utveckling. Regeringens förslag
i denna del bör således anstå till dess att riksdagen tagit ställning till
vilka frågor inom det försvarspolitiska området som bör avgöras av riksdagen
respektive av regeringen utan riksdagens hörande.
I tre motioner
föreslås att militärdistriktsenheten i Dalarna skall benämnas
Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som
regeringen redovisar som sin beslutsavsikt. Mot bakgrund av den betydelse som
traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade
försvarsviljan anser utskottet att motionsförslagen i denna del bör
tillstyrkas.
Utskottet behandlar i betänkande FöU8
Logistik- och underhållstjänsten inom Försvarsmakten vad regeringen
i proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom försvarsmakten,
m.m. har anfört om utformning av Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet,
m.m. Regeringens bedömningar och förslag härom kompletterar det förslag till
förändringar av det militära försvaret som förelades riksdagen i proposition
1999/2000:30 Det nya försvaret.
Utskottet behandlar
vidare fyra motioner med sex yrkanden som avgivits med anledning av
propositionen.
Utskottet godtar
utvecklingen av en ny försvarsmaktsgemensam organisation för underhållstjänst
och stödverksamhet med de uppgifter och de tidsförhållanden som regeringen
anger. Som ett led i denna utveckling bör nuvarande underhållsregementen läggas
ned. Innan regeringen eller Försvars-makten fattar beslut i avgörande
strukturfrågor, inklusive frågan om Muskövarvets framtid, bör emellertid
regeringen återkomma till riksdagen med ett fullständigt och mer genomarbetat förslag
till underhållsorganisation.
Den helt dominerande delen av utskottets
beredningsområde rör totalförsvaret och dess verksamhet, dvs. den nationella
försvarspolitiken. Det är inte en fråga för EU. I hit hörande frågor har
Sverige full suveränitet. Genom att dessa frågor står utanför EU:s överstatliga
berednings- och beslutsformer har försvarsutskottet som ett riksdagsorgan
hittills endast i begränsad omfattning berörts av EU-frågornas behandling i
riksdagen. Genom att de s.k. Petersbergsuppgifterna (humanitära insatser,
räddningsinsatser och fredsbevarande och fredsfrämjande insatser) kom att
inarbetas i Amsterdamfördraget har de säkerhets- och försvarspolitiska frågorna
fått en mer framträdande ställning i Europeiska unionen jämfört med tidigare
förhållanden. Försvarsminister Björn von Sydow har vid olika tillfällen
informerat utskottet om hur arbetet inom EU fortskrider med uppbyggnaden av en
egen militär och civil krishanteringsförmåga som en följd av besluten vid
toppmötena i Helsingfors och Feira.
Ledamöter
Henrik Landerholm (m), ordf.
Tone Tingsgård (s), vice ordf.
Christer Skoog (s)
Karin Wegestål (s)
Stig Sandström (v)
Åke Carnerö (kd)
Olle Lindström (m)
Britt Bohlin (s)
Rolf Gunnarsson (m)
Ola Rask (s)
Håkan Juholt (s)
Berit Jóhannesson (v)
Margareta Viklund (kd)
Anna Lilliehöök (m)
Lars Ångström (mp)
Erik Arthur Egervärn (c)
Runar Patriksson (fp)
Suppleanter
Laila Bäck (s)
Björn Leivik (m)
Berndt Sköldestig (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Amanda Agestav (kd)
Lars Lindblad (m)
Ulla Wester (s)
Gunnar Hökmark (m)
Ingegerd Sahlström (s)
Majléne Westerlund Panke (s)
Mats Einarsson (v)
Erling Wälivaara (kd)
Liselotte Wågö (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Rigmor Stenmark (c)
Eva Flyborg (fp)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Ingegerd
Saarinen (mp)
Agne Hansson (c)
Lennart Klockare (s)
Försvarsutskottets kansli
Ingemar Wahlberg, kanslichef
Jörgen Thulstrup, föredragande
Susanne Lindstedt,
föredragande
Mona
Johansson, byråassistent
Satu Saariniemi, byråassistent
(tjänstg. 50 % för FöU och 50 % för UU)
|
Orienterande
genomgångar och uppvaktningar |
Föredragande |
|
|
|
1. |
Utskottet uppvaktas av representanter
från Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet. 1999-09-23 |
Från Värnpliktsrådet: Ordf. Jakob
Wide, gen.sekr. Johan Åsberg, Johan Engström ansvarig för Milo S och Jakob
Nobuoka ansvarig för Milo M. Från Civilpliktsrådet: Ordf. Jonas Hellberg samt
vice ordf. Stefan Sandberg |
2. |
Underrättelseorientering
av MUST. 1999-10-12 |
Genmj Håkan Syrén och övlt Bertil
Höckerdahl |
3. |
Arbetsgruppen för
grundorganisationsförändringar inom Försvarsmakten redogör för regeringens
uppdrag att ta fram förslag till hur den nya grund-organisationen, efter
nedskärningarna, bör utformas. 1999-10-21 |
Dep.råd Dan Ohlsson och Jan-Olof
Lind, kanslirådet Johan Appelberg, genlt Hans Berndtson, öv 1. Göran
Gunnarsson samt öv Jan Salestrand |
4. |
Representanter från Nationellt Flygtekniskt
Forum lämnar information om Forums förslag till utveckling av svensk flygteknik. 1999-10-21 |
Anders Gustavsson, FFA, Arne
Wieslander, Volvo Aero, och Ulf Edlund, SAAB |
5. |
Fö och UD informerar försvars- och
utrikesutskotten i riksdagens förstakammarsal om försvarsindustriellt samarbete inom
sexnationersgruppen och utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga. 1999-10-26 |
Föredragande från Fö: Statssekr. Lena
Jönsson, dep.råd Christofer Gyllenstierna, öv Lars Fagerberg. Föredragande
från UD: Statssekr. Sven-Eric Söder, bitr. utrikesråd Sven-Olof Petersson och
dep.råden Robert Rydberg och Paul Beijer |
6. |
Högkvarteret redovisar förslaget till
Försvarsmaktens nya ledningsstruktur samt besvarar ledamöternas frågor. 1999-11-02 |
Genmj Johan Kihl och kmd 1 Stefan
Engdahl från Högkvarteret |
7. |
Försvarsutskottets offentliga
utfrågning om sexuella trakasserier mot kvinnor inom försvaret. 1999-11-17 |
Försvarsmaktens högkvarter |
8. |
Redogörelse för läget beträffande
informationssystemet ORION.
1999-11-25 |
Ingvar Åkesson |
9. |
Försvarsdepartementets representanter
presenterar proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret. 1999-11-25 |
Statssekr. Lena Jönsson åtföljd av
dep.råd Dan Ohlsson, kansliråd Johan Appelberg, dep.råd Ola Hedin,
militärsakkunnige Ingvar Hellquist, militärsakkunnige Ossi Koukkula, kmdkn
Leif Nylander och övlt Nils Fransson |
10. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-11 |
Gotlands militärkommando MKG,
Gotlands kustartilleriregemente KA 3: Mj Ludvig Balassa, Mj Mats Ljungblom, Mj Göran Karlström |
11. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-11 |
Sveriges
reservofficersförbund SROF: Förbundsordf.
Michael Zell, vice förbundsordf. Magnus Ruding, förbundsordf. i svenska
flottans reserv-officersförbund Per-Anders Emilsson, generalsekreteraren Lars
Ekeman |
12. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-11 |
Bodens kommun och garnison: Kommunstyrelsens
ordf. Christian Lindgren, kommunstyrelsens vice ordf. Hans Rolfs, kommunchefen
Ulf Öhman, öv 1. garnisonschefen Ulf Nordlander |
13. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-11 |
Linköpings kommun, Motala kommun, Malmens
officersförening: Kommunstyrelsens ordf. i Linköping Lars-Erik
Johnsson, kommunalrådet i Linköping Sven Lindgren, informationschefen i
Linköping Anders Lindkvist, kommunstyrelsens ordf. i Motala Johan Andersson,
kn Hans Bertil Karlsson, Malmen, kn Mikael Åström, Malmen |
14. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-11 |
Frivilligorganisationernas samarbetskommitté
FOS: Björn Andersson Ordf. FOS Ulf Johansson Anders M Johansson, Civilförsvarsförbundet |
15. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-12 |
Länsstyrelsen Dalarna, Falu kommun,
Dalregementet I 13: Länsrådet Inger Eriksson, kommunalrådet
Bjarne Harrung, vice ordf. i kommunförbundet Per-Erik Aarnsedt, öv 1. Rolf
Dahlström |
16. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-12 |
Karlskrona kommun, Sydkustens
marinkommando MKS, Marinens officersförening Syd, Karlskrona
kustartilleriregemente KA 2: Kommunalrådet Mats Johansson Chefen för strategisk planering Tore
Almlöf, öv 1. Bo Wranker Öv Günter Villman, Göran Löfgren |
17. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-12 |
Personalorganisationerna vid Skånska
flygflottiljen F10: Mj Karin Lünner Bladh Kn Jörgen Olsson Mj Christian Ziese Hans-Bertil Sinclair |
18. |
Med anledning av regeringens
proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till
nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande
kommuner, garnisoner och förbund.
2000-01-12 |
Hässleholms kommun, Officersför-eningen vid
Hässleholms garnison, LO: Kommunstyrelsens ordf. Bengt Andersson,
kommunfullmäktiges ordf. Lars Olsson, kanslichefen Per Hildingsson, Sven-Erik
Olsson Rune Stensby |
19. |
Information om Försvarsmaktens
preliminära ställningstaganden inför den på regeringens uppdrag framtagna redovisningen
om förutsättningarna för en ökning av de framtida internationella
insatsförmågorna.
2000-01-27 |
Överbefälhavaren, gen Owe Wiktorin,
åtföljd av genmj Bo Waldemarsson och öv Jan-Erik Jacobsson |
20. |
ÖCB kommenterar skrivelse
1999/2000:33 Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda
omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvars-makten
och i samband därmed motioner som rör ett eventuellt beslut att utlokalisera
ÖCB till Sollefteå. 2000-01-27 |
Generaldirektör Sture Ericson |
21. |
Redovisning angående frågeställningarna
kring flygvapnets framtida organisation. 2000-02-01 |
Överbefälhavaren, gen Owe Wiktorin
åtföljd av genlt Hans Berndtson, öv Jan Salestrand, öv Arne Hedén och öv
Anders Johansson från HKV samt från Fö enhetschef Dan Ohlsson, dep.råd
Jan-Olof Lind samt kansliråd Johan Appelberg |
22. |
Information
angående luftutrymmet för civil och militär flygtrafik främst över Sverige,
trafikutveckling och ökningen av trafikvolymen. 2000-02-03 |
Luftfartsverkets representanter generaldirektör
Ingmar Skogö och Lennart Jönsson, Anders Österlund samt Alf Månsson |
23. |
Redogörelse för utförd prövning av
och jämförelse av miljökonsekvensfrågor mellan F 10, F 16 och F 17 samt kostnader
i samband med åtgärder som bör vidtas. 2000-02-03 |
Generaldirektör Jane Cederqvist och
juristen Folke Borg från Fortifikationsverket |
24. |
Med anledning av regeringens förslag
till nedläggning av F 10 informeras om utgångspunkterna m.m. för Försvarsmaktens
överväganden i underlaget till regeringen 1999-05-19. 2000-02-08 |
Genmj Jan Jonsson, Flygvapnet,
åtföljd av mj Jan Berg |
25. |
Försvarsdepartementets och
Försvarsmaktens representanter redovisar ekonomiskt underlag och strukturbesparingar.
2000-02-08 |
Föredragande från Fö: Dep.råd Dan
Ohlsson och kanslirådet Kaj Person. Föredragande från FM: Genlt Hans
Berndtson, öv Jan Salestrand, kmd 1. Göran Gunnarsson och avd.dir. Jan Borling |
26. |
Försvarsdepartementets
representanter redovisar förutsättningar för Försvarsmaktens internationella
insatser, personalförsörjning och kostnader samt de konstitutionella frågorna. 2000-02-10 |
Enhetschefen MIL, Dan Ohlsson,
kanslirådet Jan Nyrén jurist, dep.sekr. Ola Hedin, Maj Johansson chef
rättssekretariatet, Maria Hedegård rättssakkunnig |
27. |
Departementet fortätter sin föredragning med
redovisning av materielfrågor samt utvecklingen av informationssystem. 2000-02-10 |
Föredragande: Ossi Koukkula, militärsakkunig,
dep.råd Jan-Olof Lind Övriga deltagare: Dep.sekr. Johan
Raeder och Anna-Lena Sand-Svensson |
28. |
Försvarsmaktens representanter redogör för
ett nytt ubildningssystem.
2000-02-10 |
Föredragande: Genlt Hans Berndt-son,
kmd 1. Göran Gunnarsson, öv Jan Salestrand och öv Arne Hedén. Övriga deltagare: Mj Dennis Gyllensporre,
övlt Thomas Andersson |
29. |
Information om olika överväganden avseende
organisation av flygstridskrafterna. 2000-02-10 |
MBS genlt Kenneth Harrskog |
30. |
Redovisning av
uppdrag till Karlskrona kommun att bedöma miljökonsekvenserna vid nedläggning
av något av förbanden KA1, KA 2 eller KA 4. 2000-02-10 |
Professorn i miljökonsekvensbedömning
Lars Emmelin från Högskolan i Karlskrona |
31. |
Aktuell
redogörelse för det säkerhetspolitiska och militärstrategiska läget m.m. 2000-02-15 |
Genmj Håkan Syrén, chef för militära
underrättelsetjänsten MUST, kmd Carl-Gustaf Dybeck och örlogskapten Jan
Schmidt |
32. |
Tal om flygledning och säkerhet i
förhållande till olika placeringar av grundförarutbildningen av piloter. 2000-02-15 |
Professor Roland Akselsson från Lunds
universitets avdelning för riskforskning |
33. |
Information om förslaget till
Försvarsmaktens nya ledningssystem samt om förändringarna inom det civila
försvarets ledning.
2000-02-17 |
Dep.råd Dan
Ohlsson och Åke Sundin, dep.sekr Ola Hedin och kanslirådet Ulrika Gradin,
samtliga Fö samt ÖB gen Owe Wiktorin och kmd 1. Stefan Engdahl, FM |
34. |
Arbetslägesredovisning över det
budgetunderlag som FM skall presentera för regeringen den 1 mars 2000. 2000-02-22 |
ÖB, gen Owe Wiktorin, genmj Bo Waldemarsson
och öv Jan Erik Jakobsson. Närvarande var även dep. råd Dan Ohlsson, Fö och
dep.sekr. Erica Wass |
35. |
Information om EU:s försvarsministermöte
i Portugal. 2000-02-24 |
Försvarsminister Björn von Sydow och
dep.sekr. Eino Örnfeldt, Fö |
36. |
Information dels om Försvars-maktens
verksamhet inom minröjningsområdet, dels om budgetunderlaget för år 2000. 2000-03-07 |
Genmj Bo
Waldemarsson, öv Jan-Erik Jakobsson, övlt Olof Karelius, övlt Kjell Jönsson
från Försvars-maktens högkvarter |
37. |
Information om Saab
AB-koncernen. 2000-04-06 |
Direktör Gert Schyborger och direktör
Ingemar Andersson |
38. |
Information om beredningsläget
beträffande sotningsmonopolet.
200-04-11 |
Dep.råd Christina Salomonson och
statssekr. Yvonne Gustafsson |
39. |
Information om Allmänna rådets möte
20 mars. 2000-04-11 |
Försvarsminister Björn von Sydow och
dep.sekr. Erik Windmar |
40. |
Information om Försvarsmaktens
organisation för underhåll och service. 2000-04-27 |
Genmj Lars Frisk, Försvarsmakten |
41. |
Information angående WEAG. 2000-05-11 |
Försvarsminister Björn von Sydow, åtföljd av dep.sekr. Herman Jentzen, Fö |
42. |
Information angående rapport om
Kosovokriget ur ett svenskt totalförsvarsperspektiv. 2000-05-23 |
Öv 1. Bo Pellnäs |
43. |
Information om JK:s granskning av IS
ORION. 2000-05-23 |
Expeditions- och rättschef I Ingvar Åkesson,
Fö |
44. |
Aktuell underrättelseorientering. 2000-05-23 |
Genmj Håkan Syrén, övlt Bertil
Höckerdahl och övlt Bo Fahlander från MUST |
45. |
Offentlig utskottsutfrågning om
Revolution in Military Affairs. Redogörelse för Försvarsmaktens
arbete och syn på begreppet Revolution in Military Affairs (RMA). Information om teknik och taktik från
industriella utgångspunkter för RMA. 2000-05-25 |
Genmj Johan Kihl, Försvarsmakten Direktör Svante Berg, Ericsson Microwave
Systems AB |
46. |
Offentlig utskottsutfrågning om
Informationskrigföring och Informationsoperationer. Redogörelse för begreppen
Informationskrigföring och Informationsoperationer m.m. Redogörelse bl.a. för
Stats-kontorets arbete med frågor som rör Informationskrigföring och Informationssäkerhet. Redogörelse för arbetsläget och
kommande arbete för Sårbarhets- och säkerhetsutredningen. Ett sammandrag av
utskottets arbete med frågor rörande Informationskrigföring och
Informationsoperationer. 2000-05-30 |
Utredningschef Lars Nicander, Försvarshögskolan Avdelningschef Connie van der
Capellen, Statskontoret Utredare Åke Petterson, Fö Ledamot Håkan Juholt (s) |
|
|
|
|
|
|
|
Resmål |
Datum |
1. |
Utskottsresa (mindre delegation) till
Bosnien för bl.a. besök hos den svenska utlandsstyrkan |
1999-10-2124 |
2. |
Utskottsresa (mindre delegation) till
Bosnien för bl.a. besök hos den svenska utlandsstyrkan |
1999-11-1316 |
3. |
Seminarium på Internationella kommandot SWEDINT om datorstyrda internationella övningen Viking 99 |
1999-12-01 |
4. |
Besök på Armémuseum |
1999-12-14 |
5. |
Deltagande i Centralförbundet Folk och Försvars årliga
rikskonferens i Sälen |
2000-01-2326 |
6. |
Studieresa till Singapore |
2000-05-0207 |
7. |
Studiebesök hos Riksdagens revisorer |
2000-05-10 |
8. |
Studieresa till TysklandPolenLitauen |
2000-09-0312 |
Henrik Landerholm (m), ordf. |
P 10/Fo 43, MekB 10 |
Tone Tingsgård (s),
vice ordf. |
Räddningsverkets skola Sandö, I 21/Fo 23, NB
21, T 3, F 16 |
Christer Skoog (s) |
I 1/Fo 44, IB 1, F 17, Göta helikopterbataljon, MKS/Fo 15, 3.
Ytstridsflottiljen, KA 2 |
Karin Wegestål (s) |
P 2/Fo 14, MekB 8, A 3, MekB 7,
Räddningsverkets skola Revingehed |
Stig Sandström (v) |
GJ 67, Räddningsverkets skola Skövde |
Åke Carnerö (kd) |
P 4, MekB 9, T 2, Markstridsskolan, F 10, KBV |
Olle Lindström (m) |
MekB 19, Ing 3 |
Britt Bohlin (s) |
KBV, F 7 |
Rolf Gunnarsson (m) |
A 8, I 20/Fo 61,
Göta helikopterbataljon, |
Ola Rask (s) |
SWEDINT, 2. Ytstridsflottiljen, örlogsskolorna, 1.
ubåtsflottiljen, 2. minkrigsavd., Svea helikopterbataljon |
Håkan Juholt (s) |
MKG, KA 3, MekB 18, SWEDINT,
A 7, Lv 2 |
Berit Jóhannesson (v) |
MKV/Fo 32, KA 4, Göta helikopterbataljon |
Margareta Viklund (kd) |
Lv 7, S 3 |
Anna Lilliehöök (m) |
F 4, MKO, K 1, KA 1, Räddningsverkets skola Revingehed |
Lars Ångström (mp) |
Ing 2, SWEDEC |
Erik Arthur Egervärn (c) |
MKN, NB 5, F 4, K 3, FJS |
Runar Patriksson (fp) |
I 2/Fo 52, IB 2, A 9, I 3/Fo 51, Försvarsmusikcentrum |
|
|
Suppleanter |
Kontaktförband (motsv.) |
Laila Bäck (s) |
I 13/Fo 53, NB 13 |
Björn Leivik (m) |
I 22/GJ 66, Lv 6 |
Berndt Sköldestig (s) |
Uhreg M, I 12/Fo 17, IB 12, Helikopterflottiljstaben, Östgöta
helikopterbataljon |
Amanda Agestav (kd) |
K 3, FJS |
|
|
Suppleanter |
Kontaktförband (motsv.) |
Erling Wälivaara (kd) |
Uhreg N, Norrlands helikopterbataljon, F 21 |
Rigmor Stenmark (c) |
S 1/Fo 47 |
Eva Flyborg (fp) |
K 4 |
Carl Fredrik Graf (m) |
I 16/Fo 31, IB 16, Försvarsmaktens Halmstadsskolor |
|
|
Kansli |
Kontaktförband (motsv.) |
Ingemar Wahlberg (kanslichef) |
I 1/Fo 44, IB 1 |
Jörgen Thulstrup (föredragande) |
Lv 3, Uhreg S |
Susanne Lindstedt (föredragande) |
KA 1, MKO, Räddningsverkets skola Rosersberg |
Innehållsförteckning
Försvarsutskottets arbetsområde............................................. 1
Försvarsutskottets sammansättning m.m.................................. 1
Verksamhetens omfattning och inriktning................................. 1
Försvarsutskottets ärendeberedning under riksmötet............. 1
EU-frågornas behandling i försvarsutskottet.................... 12
Bilaga 1
Försvarsutskottets sammansättning m.m............................ 13
Bilaga 2
Orienterande genomgångar (interna utfrågningar) och uppvakt-ningar
inför utskottet 15
Bilaga 3
Utskottets resor och studiebesök under verksamhetsåret..... 22
Bilaga 4
Utskottets kontaktverksamhet gentemot förband................. 23
Elanders Gotab, Stockholm
2000 |