Arbetsmarknadsutskottets
|
|
|||
1999/2000 |
||||
AU |
||||
|
|
|
||
Arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde omfattar arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt, arbetstid,
semester, arbetsmiljö, statlig personalpolitik samt jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet.
Till beredningsområdet hör ärenden om anslag inom utgiftsområdena
13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Antalet ordinarie
ledamöter i utskottet var 17 och antalet suppleanter 22. Utskottet hade
följande sammansättning.
Ledamöter Johnny Ahlqvist
(s) (t.o.m. 00-07-31) Sven-Erik
Österberg (s) (fr.o.m. 00-08-01) Hans Andersson (v) Margareta
Andersson (c) Mikael Odenberg
(m) Björn Kaaling (s) Martin Nilsson (s) Stefan Attefall
(kd) Kent Olsson (m) |
Laila Bjurling (s) Patrik Norinder
(m) Sonja Fransson (s) Kristina Zakrisson
(s) Camilla Sköld (v) Maria Larsson (kd) Christel Anderberg
(m) Barbro Johansson
(mp) Elver Jonsson (fp) |
Suppleanter Anders Karlsson (s) Henrik Westman (m) Cinnika Beiming
(s) Bengt-Ola Ryttar
(s) Sven-Erik
Sjöstrand (v) (t.o.m. 99-09-20) Rosita Runegrund
(kd) Ewa Thalén Finné
(m) Christer Skoog (s) Anna Åkerhielm (m) Sylvia Lindgren
(s) Ann-Marie
Fagerström (s) Carlinge Wisberg
(v) |
Magnus Jacobsson
(kd) Rolf Gunnarsson
(m) Ewa Larsson (mp) Agne Hansson (c) Runar Patriksson
(fp) Helena Bargholtz
(fp) Birger Schlaug
(mp) Sofia Jonsson (c) Stig Sandström (v)
Ana Maria Narti
(fp) (fr.o.m. 99-10-01) Claes-Göran
Brandin (s) (fr.o.m. 99-11-04) Helena Zakariasén
(s) (fr.o.m. 99-11-04) |
Ordförande i utskottet
var fram till slutet av juli 2000 Johnny Ahlqvist (s), förste vice ordförande
Hans Andersson (v) och andre vice ordförande Margareta Andersson (c). Johnny
Ahlqvist lämnade riksdagen den 1 augusti 2000. Vid sammanträde den 5 september
2000 valdes Sven-Erik Österberg (s) till ny utskottsordförande.
Samtliga riksdagspartier hade ordinarie företrädare i utskottet.
Som framgår av förteckningen företrädde 6 av ledamöterna Socialdemokraterna, 4
Moderata samlingspartiet, 2 Vänsterpartiet och 2 Kristdemokraterna.
Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna hade 1 ledamot
vartdera.
Utskottet biträddes av
ett kansli bestående av
Gunilla Upmark,
kanslichef
Claes-Göran Sundberg,
föredragande (föräldraledig till mitten av december 1999)
Eva Kvarfordt,
föredragande
Åsa Bokström,
föredragande (föräldraledig från november 1999)
Anders Nauclér,
föredragande (från november 1999)
Gina Borg,
byråassistent
Jimmy Lee Ormi, byråassistent
(augusti 1999februari 2000)
Marie Hedström,
byråassistent (från mars 2000, tjänstgjorde även i bostadsutskottet).
Under en kortare
period hösten 1999 tjänstgjorde som föredragande även Marianne Bjernbäck,
Riksdagens utredningstjänst.
Riksmötet sträckte sig
från den 14 september 1999 till den 19 september 2000. Utskottets första
sammanträde hölls den 9 september 1999 och vårens sista den 25 maj 2000. Totalt
hölls under den tiden 29 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 33
timmar och 15 minuter.
Betänkanden
Utskottet avlämnade 8
betänkanden till kammaren enligt följande.
- AU1 Budgetpropositionen för år 2000, utgiftsområdena 13 Ekonomisk
trygghet vid arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (prop. 1999/2000:1, 100 motioner med 202
yrkanden,
33 reservationer och 7 särskilda yttranden),
- AU2 Företagshälsovård m.m. (prop. 1998/99:120, 21 motioner med 43 yrkanden, 12 reservationer och 3 särskilda yttranden); i
betänkandet finns ett yttrande från socialutskottet,
- AU3 Ändrade bestämmelser för överprövning av vissa personalärenden (prop. 1998/99:138),
- AU4 Utvidgning av lagen om europeiska företagsråd till att avse Storbritannien
(prop. 1999/2000:16),
- AU5 Lönebildning och arbetsrätt (prop. 1999/2000:32, 39 motioner med 99 yrkanden, 38
reservationer och 5 särskilda yttranden),
- AU6 Jämställdhetspolitiken (skr. 1999/2000:24, 17 motioner med 73 yrkanden, 27 reservationer
och 5 särskilda yttranden),
- AU7 Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98, 8 motioner med 53
yrkanden, 34 reservationer och 5 särskilda yttranden),
- AU8 Obligatorisk mammaledighet (prop. 1999/2000:87, 3 motioner med lika många yrkanden, 1
reservation och 1 särskilt yttrande).
Yttranden till andra utskott
Utskottet avlämnade 5
yttranden till andra utskott enligt följande.
- AU1y På ungdomars villkor, till kulturutskottet (prop. 1998/99:115, 4 avvikande meningar
och 1 särskilt yttrande),
- AU2y Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1999, till utrikesutskottet (skr. 1999/2000:60, 2
avvikande meningar och 2 särskilda yttranden),
- AU3y Preliminära ramar för utgiftsområdena 13 Ekonomisk trygghet vid
arbetslöshet och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv åren 20012003, till finansutskottet (prop. 1999/2000:100, 5
avvikande meningar),
- AU4y Tilläggsbudget för 2000 Utgiftsområde 14
Arbetsmarknad och arbetsliv, till finansutskottet (prop. 1999/2000:100, 3
avvikande meningar),
- AU5y Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken, till socialutskottet (prop. 1999/2000:79, 1
avvikande mening och 2 särskilda yttranden).
I form av
protokollsutdrag yttrade sig utskottet dessutom till finansutskottet med
anledning av budgetpropositionen, dels i fråga om arbetsmarknadsläget, uppföljningen
av det s.k. sysselsättningsmålet, regionala variationer i arbetsmarknadssituationen
och reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen, dels i fråga om förslaget till
tilläggsbudget för 1999. I anslutning till det förstnämnda yttrandet avgavs en
avvikande mening, också i form av protokollsutdrag. Likaledes i form av
protokollsutdrag lämnade utskottet hösten 1999 ett yttrande till
konstitutionsutskottet med anledning av regeringens skrivelse med redogörelse
för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
I förhållande till föregående riksmöte var betänkandena färre, 8
jämfört med 9, medan yttrandena var fler, 5 jämfört med 3. Den totala sammanträdestiden
var ungefär två timmar kortare.
Det totala sidoomfånget av betänkanden och yttranden under
riksmötet 1999/2000 var 655, jämfört med 672 föregående riksmöte.
Bland betänkandena kan
följande nämnas särskilt.
- I budgetbetänkandet AU1 tillstyrktes
regeringens förslag till anslag på utgiftsområdena 13 och 14 med totalt 30,6
respektive 46,1 miljarder kronor. Utskottet godtog förslaget om medel för en
försöksverksamhet med bristyrkesutbildning för anställda. Den grupp som kan
komma i fråga för det förstärkta anställningsstödet utvidgades. Utskottet
föreslog också vissa andra uppmjukningar av reglerna för detta stöd. Den
arbetsmarknadspolitiska åtgärden OTA, som är under utfasning, föreslogs få en
något längre avvecklingstid i avvaktan på kommande förslag om insatser för
personer som stått länge utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Utskottet
föreslog en förutsättningslös översyn av verksamheten som rör
personaluthyrnings- och bemanningsföretag.
- Betänkandet AU2 om företagshälsovård gällde
bl.a. ett förtydligande av arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen att
tillhandahålla företagshälsovård och en renodling av företagshälsovårdens
uppgifter.
- Betänkandet AU5 Lönebildning och arbetsrätt
var uppdelat i två huvudavsnitt; det ena avsåg regeringens proposition om
lönebildningen och det andra arbetsrättsliga frågor i övrigt med undantag för
turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd som sköts upp till senare
behandling. Propositionen tillstyrktes av utskottet. En ny myndighet,
Medlingsinstitutet, inrättades från den 1 juni 2000. Den har till uppgift att
medla i arbetstvister och på olika sätt verka för en väl fungerande
lönebildning. Vissa ändringar gjordes i medbestämmandelagens konfliktregler;
bl.a. förlängdes varseltiden för stridsåtgärder och Medlingsinstitutet fick
möjlighet att under vissa förutsättningar besluta att varslade stridsåtgärder
skall skjutas upp i högst 14 dagar. På förslag av en utskottsmajoritet
bestående av företrädarna för Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Miljöpartiet återinfördes det förbud mot stridsåtgärder mot
enmans- och familjeföretag som gällde under år 1994. I den andra delen av betänkandet föreslog utskottet en
utredning av arbetsrätten.
- I betänkandet AU6 behandlades regeringens
skrivelse om jämställdhetspolitiken med en redovisning av hur
jämställdhetsarbetet utvecklats inom en rad olika politikområden sedan år 1996
då den förra skrivelsen lades fram. Motioner med anknytning till
jämställdhetslagen sköts upp för att behandlas i anslutning till den i slutet
av maj 2000 framlagda propositionen om ändringar i jämställdhetslagen m.m., som
kommer att tas upp under hösten 2000.
- Betänkandet AU7 gällde regeringens
propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt.
Utskottet ställde sig bakom förslaget om en aktivitetsgaranti, som syftar till
att ge arbetslösa som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna bättre
förutsättningar att få arbete och bryta rundgången mellan arbete och
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ett nytt särskilt anställningsstöd infördes för
långtidsinskrivna arbetslösa över 57 år. Genom en ändring i lagen om
arbetslöshetsförsäkring förtydligades kravet på arbetslösa att vara aktivt
arbetssökande. I propositionen fanns också en redogörelse för de
regelförenklingar som kommer att genomföras i fråga om de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna (programmen).
- I betänkandet AU8 tillstyrktes förslaget om en
ändring i föräldraledighetslagen som innebär att två veckor av den i lagen
föreskrivna mammaledigheten om totalt 14 veckor skall vara obligatoriska. På
detta sätt genomfördes uttryckligen ett EG-direktiv på området.
Ännu inte behandlade ärenden
Under slutet av våren
2000 remitterades 4 propositioner och ett förslag från Riksdagens revisorer
till utskottet; 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare
arbetslöshetsförsäkring, 1999/2000:141 Lag om ändring i arbetsmiljölagen m.m.,
1999/2000:143 Ändringar i jämställdhetslagen m.m., 1999/2000:144 Undantag från
turordningen och 1999/2000:RR13 Riksdagens revisorers förslag angående
arbetslinjens tillämpning för de äldre. Tidigare hade trafikutskottet till
arbetsmarknadsutskottet överlämnat den del av den s.k. IT-propositionen
1999/2000:86 som avser driftsenhetsbegreppet i lagen om anställningsskydd.
Dessa ärenden, liksom motioner som väckts med anledning av dem
eller som väckts under den allmänna motionstiden 1999 och rör samma frågor,
kommer att behandlas under nästa riksmöte. Utöver detta är motioner väckta
under den allmänna motionstiden och som avser kompetensutveckling respektive
arbetstid ännu inte behandlade av utskottet.
Utfrågningar m.m.
Näringsminister Björn
Rosengren lämnade vid sammanträdet den 16 november information om vidtagna och
planerade åtgärder för att lägga om arbetsmarknadspolitiken.
Vid ett antal tillfällen under riksmötet lämnades information och
upplysningar av myndighetsföreträdare och andra. AMS nyutnämnde generaldirektör
Anders L Johansson informerade utskottet en gång under hösten och en gång under
våren. I anslutning till behandlingen under våren av förslaget i den
arbetsmarknadspolitiska propositionen om en aktivitetsgaranti lämnades på
utskottets begäran upplysningar av de vid AMS projektansvariga Monica Harrysson och
Håkan Ryberg samt av departementsrådet Mats Wadman och departementssekreteraren
Johannes Sjögren, Näringsdepartementet. Företrädare för KLYS, Konstnärliga och
Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, uppvaktade vid samma sammanträde med
anledning av vissa förslag i propositionen. Under senvåren fick utskottet
information om verksamheten vid Samhall Resurs AB av verkställande
direktören Wiveca Kristoffersson, åtföljd av tjänstemän i bolaget.
Hearing
Den 2 november 1999
höll utskottet tillsammans med socialförsäkringsutskottet en offentlig
utfrågning om samverkan mellan försäkringskassa och arbetsmarknadsmyndighet med
deltagande av bl.a. Riksförsäkringsverkets generaldirektör Anna Hedborg och
direktören Levi Svenningsson från AMS
samt ett antal ansvariga för olika sådana projekt.
EU-frågor
a) Med anknytning till
ärendebehandling
Två betänkanden hade
direkt anknytning till olika EU-direktiv, AU4 Utvidgning av lagen om
europeiska företagsråd till att avse Storbritannien, som baserades på det s.k.
utvidgningsdirektivet, och AU8 Obligatorisk mammaledighet. Det senare ärendet
innebar ett uttryckligt genomförande av en artikel, 8.2, i EG-direktivet om
åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare
som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar. Den svenska ståndpunkten
hade tidigare varit att svensk nationell lagstiftning i förening med praxis
redan uppfyllde direktivets krav i denna del. Denna ståndpunkt hade emellertid
inte godtagits av Europeiska kommissionen, som genom ett s.k. motiverat
yttrande uppmanat den svenska regeringen att uppfylla sina skyldigheter.
EU-anknutna frågor har också tagits upp i budgetbetänkandet AU1,
det arbetsrättsliga betänkandet AU5, jämställdhetsärendet AU6 liksom
självfallet i yttrandet AU2y till utrikesutskottet om verksamheten i EU under
1999. Sådana frågor berörs även i yttrandet till socialutskottet över
propositionen om handikappolitiken.
b) I övrigt
Liksom tidigare år följer
utskottet EU:s arbete i frågor som berör beredningsområdet. Under det gångna
riksmötet har det enligt en underhandsöverenskommelse med Näringsdepartementet
lämnats löpande muntlig information från regeringskansliet i olika EU-frågor
enligt ett på förhand uppgjort schema, i princip varannan vecka.
Regeringskansliet har representerats växelvis av den för frågan ansvariga
statssekreteraren och av en eller flera opolitiska tjänstemän. Följande kan
nämnas.
·
Den 16 september bl.a. information om förslaget till
sysselsättningsriktlinjer för år 2000
·
Den 14 oktober ytterligare information om
sysselsättningsriktlinjerna, immigrations- och integrationsfrågor och ett nytt
handlingsprogram för lika möjligheter för kvinnor och män m.m.
·
Den 2 december information om förberedelserna inför det svenska ordförandeskapet
i EU första halvåret 2001
·
Den 16 december information om det s.k. diskrimineringspaketet
·
Den 10 februari information om den s.k. medbeslutandeproceduren
och arbetstidsdirektivet
·
Den 24 februari information om aktuella strukturfondsfrågor
·
Den 9 mars information om det extra sysselsättningstoppmötet i
Lissabon
·
Den 23 mars fortsatt information om det s.k.
diskrimineringspaketet och om den svenska handlingsplanen för sysselsättning
(NAP)
·
Den 6 april information om det s.k. arbetsutrustningsdirektivet
och en avrapportering från det ovannämnda mötet i Lissabon
·
Den 27 april ytterligare information om den svenska
handlingsplanen för sysselsättning
·
Den 11 maj information om aktuella frågor på jämställdhetsområdet
·
Den 25 maj ytterligare information om det s.k.
diskrimineringspaketet
EU-frågor är liksom
tidigare en stående punkt på dagordningen vid utskottens sammanträden. Vid
dessa tillfällen anmäler en föredragande inkomna handlingar m.m. som bedöms
vara av särskilt intresse. I övrigt distribueras sådana handlingar till
ledamöterna. Samtliga till kansliet inkomna EU-anknutna dokument förs upp på en
särskild lista, EU-listan. En tidigare inom kansliet upprättad promemoria med
en redovisning av aktuella EU-frågor uppdaterades under våren. Avsikten är att
uppdatering skall ske halvårsvis i anslutning till skifte av ordförandeskap
inom unionen.
Det kan också nämnas att två EU-anknutna publikationer successivt
vidarebefordras till ledamöterna, nämligen dels nyhetsbrevet Nästa vecka från
Europaparlamentet, dels nyhetsbrevet EU Direkt från Europeiska kommissionens
representation i Sverige.
Studiebesök, inrikes resor m.m.
Tidigt under hösten,
den 910 september 1999, gjorde utskottet en länsresa till Västra Götalands län
med besök i Göteborg och Trollhättan. Efter information i Växahuset om
arbetsmarknadsläget i länet m.m. fick utskottet bl.a. se exempel på olika
samverkansprojekt mellan arbetsmarknadsmyndighet, försäkringskassa och
socialtjänst. I programmet ingick ett besök på Arbetsmarknadstorget på
Hisingen. På inbjudan av SAAB gjorde utskottet nästa dag ett studiebesök på
företagets fabrik i Trollhättan. Under eftermiddagen besöktes Film i Väst i
Trollhättan. Det kan nämnas att höstens första sammanträde hölls i anslutning
till besöket.
I början av mars besökte delar av utskottet Fittja i Botkyrka
kommun för att bl.a. studera det s.k. Fittjaprojektet.
Under våren var utskottet inbjudet för information och
överläggning till Riksdagens revisorer och till SACO.
Under en
tiodagarsperiod i månadsskiftet februari/mars 2000 besökte utskottet USA och
Kanada för att studera förhållandena på dessa länders arbetsmarknader,
lagstiftningsfrågor m.m. Inledningsvis hade utskottet ett gemensamt program i Washington
men delade sedan in sig i två delegationer. Den ena gruppen fullföljde sitt
program i USA, medan den andra fortsatte programmet i Kanada. Studieresorna
kommer att redovisas i särskilda reseberättelser.
Utvärderingar m.m.
Någon studie eller
liknande har inte utförts genom kansliets försorg under det gångna riksmötet,
men utskottet har på olika sätt intensifierat sin bevakning av uppföljningar,
utvärderingar, granskningar, analyser m.m. som har beröring med utskottets
beredningsområde. Dessutom följer utskottet utvecklingen på arbetsmarknaden
genom arbetsmarknadsstatistiken. Sedan länge gör utskottskansliet en
sammanställning av den månatliga AKU-statistiken som distribueras till
ledamöterna. Sedan något år tillbaka görs genom kansliets försorg också en
sammanställning varje eller varannan vecka i form av ett nyhetsbrev, AU-Hänt.
Där redovisas förutom sådant som har direkt anknytning till ärendehanteringen
bl.a. olika statistiska data, utredningar, rapporter m.m. enligt ovan som
bedöms vara av intresse.
Utskottet tog emot ett
antal utländska besök. Nämnas kan bl.a. en delegation hösten 1999 från den
italienska senaten, som togs emot av arbetsmarknadsutskottet och
socialförsäkringsutskottet gemensamt. Under våren besöktes utskottet bl.a. av
två olika delegationer från tyska Bundestag och av en delegation bestående av
parlamentariker från Ryssland och de baltiska länderna.
Elanders Gotab, Stockholm
2000 |