Vissa uppgifter om
|
|
|||
1998/99 |
||||
UbU |
||||
|
|
|
||
Arbetsområde
Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om
högre utbildning och forskning
studiestöd
skolväsendet
förskoleverksamhet
skolbarnsomsorg
Sammansättning
Utbildningsutskottet hade under riksmötet 1998/99 följande
sammansättning:
Ledamöter
Jan Björkman (s)
Britt-Marie Danestig (v)
Beatrice Ask (m)
Eva Johansson (s)
Inger Lundberg (s)
Yvonne Andersson (kd)
Lars Hjertén (m)
Majléne Westerlund Panke (s)
Tomas Högström (m)
Torgny Danielsson (s)
Tomas Eneroth (s), ledig den 8 aprilden 13 juni 1999
Lennart Gustavsson (v)
Erling Wälivaara (kd)
Per Bill (m)
Gunnar Goude (mp)
Sofia Jonsson (c)
Barbro Westerholm (fp)
Suppleanter
Nalin Pekgul (s)
Anders Sjölund (m)
Nils-Erik Söderqvist (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Kalle Larsson (v)
Helena Höij (kd), t.o.m. den 4 maj 1999
Ulla-Britt Hagström (kd), fr.o.m. den 20 oktober 1998
Anita Sidén (m)
Krister Örnfjäder (s)
Catharina Elmsäter-Svärd (m)
Catherine Persson (s)
Agneta Lundberg (s)
Camilla Sköld (v)
Gunilla Tjernberg (kd)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Birgitta Sellén (c)
Ulf Nilsson (fp)
Sten Tolgfors (m), fr.o.m. den 20 oktober 1998
Yvonne Ångström (fp), fr.o.m. den 20 oktober 1998
Matz Hammarström (mp), fr.o.m. den 20 oktober 1998
Erik Arthur Egervärn (c), fr.o.m. den 18 december 1998
Ersättare
RosMarie Jönsson Neckö (s), den 8 aprilden 13 juni 1999
under Tomas Eneroths ledighet.
Ordförande i utskottet var Jan Björkman,
förste vice ordförande var Britt-Marie Danestig och andre vice ordförande var
Beatrice Ask. Som framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets
ledamöter Socialdemokraterna, medan fyra tillhörde Moderata samlingspartiet,
två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet
liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av:
Olof Marcusson, kanslichef
Kristina Lindegren, föredragande
Eva Sjöberg, föredragande
Görel Sävborg-Lundgren, föredragande
Annelie Jonsson, byråassistent
Annika Tuvelid, byråassistent
Verksamhet
Större ärenden
När den nyvalda riksdagen samlats gällde det för utskottet
att först av allt ta itu med budgetpropositionen, som till följd av valet
anlände senare än vanligt. För första gången sattes den nya budgetprocessen på
prov under ett valår. Tiden för utskottens behandling av regeringens
budgetförslag var två till tre veckor kortare än de närmast föregående åren, om
man skulle hinna med ett riksdagsbeslut om budgeten före juluppehållet.
Budgetbehandlingen visade sig avlöpa både smidigt och snabbt. Till detta
medverkade inte minst utskottets beslut vid första sammanträdet att avstå från
att yttra sig till finansutskottet över ramarna för utskottets båda utgiftsområden
och att man var överens om att under hösten enbart behandla sådana
motionsyrkanden i vilka föreslogs omedelbara beslut av riksdagen att ändra i
regeringens förslag till anslag m.m. för det närmast följande budgetåret.
Naturligtvis bidrog det förhållandet till en smidig hantering av
anslagsfrågorna att Socialdemokraterna, som inte heller den nu påbörjade
mandatperioden hade en egen majoritet i riksdagen, stöddes av Vänsterpartiet
och Miljöpartiet. Utskottet kunde slutligt justera sina budgetbetänkanden i
månadsskiftet november/december och tillstyrkte då regeringens förslag till
anslagsbelopp på alla punkter. Det innebar bl.a. medel för inrättande av en
till Skolverket knuten nationell inspektionsnämnd som ett led i
kvalitetssäkringsarbetet i skolan, medel om 340 miljoner kronor för det första
året i en treårig satsning på IT i skolan samt fortsatt utbyggnad av den
grundläggande högskoleutbildningen. Högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro,
numera benämnda universitet, samt högskolan i Karlskrona/Ronneby skulle få egna
anslag till forskning och forskarutbildning. Egna anslag till forskning fick
även Mitthögskolan och Malmö högskola. I särskilda yttranden redovisade
Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet var för sig sina
förslag till ändringar i majoritetens förslag till riksdagsbeslut.
Ett ärende hade skjutits upp från
föregående riksmöte, nämligen propositionen med förslag om förändringar i
gymnasieskolan. Den kom till riksdagen i maj under det föregående riksmötet i
så god tid att motionstiden hann gå ut före sommaruppehållet. Situationen i
gymnasieskolan hade diskuterats mycket såväl i fackpress som i dagspress. Många
talade om en kris. Regeringen var angelägen om att lägga fram förslag till
åtgärder för att som det uttrycktes i propositionen befästa och förstärka
kvaliteten i gymnasieskolans utbildning. Regeringen föreslog att det skulle
införas en gymnasieexamen och att bestämmelser om nationella kursprov i
kärnämneskurser skulle införas. En gemensam struktur för de nationella och
specialutformade programmen föreslogs och möjligheten skulle framhållas att
låta undervisningen på det individuella programmet inriktas mot ett nationellt
eller specialutformat program. Bland övriga förslag i propositionen kan nämnas
att det i skollagen skulle föreskrivas att lärlingsutbildning skulle vara en
studiemöjlighet inom nationella och specialutformade program samt att ämnet
idrott och hälsa skulle ha lika stor omfattning på alla program. När utskottet
i januari och februari tog upp ärendet till behandling hade stämningarna lagt
sig. Trots reservationer på ett stort antal punkter kunde man i utskottet
iaktta en viss samsyn när det gällde de aktuella förändringarna. Mot bakgrund
av att gymnasiereformen kritiserats framför allt för att kärnämnena var
gemensamma för alla nationella och specialutformade program diskuterades
utförligt vilka åtgärder som borde vidtas för en positiv utveckling av
arbetssätt och undervisning i dessa ämnen. Utskottets majoritet föreslog ett
uttalande av riksdagen att möjligheten att etappindela kärnämnena borde prövas.
Hela kärnämneskursen skulle inte behöva slutföras i början av
gymnasiestudierna. Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet var väl med
på detta men menade i en gemensam reservation att man borde gå längre.
Kärnämnena, främst svenska, engelska och matematik, skall kunna läsas med olika
ambitionsnivå och takt. Kravet på att alla program skall leda till
högskolebehörighet var orimligt, ansåg de. En stor majoritet av utskottet
ställde sig i princip bakom tanken på en gymnasieexamen, men menade att frågan
borde beredas ytterligare, varför regeringen borde återkomma med ett utvecklat
förslag. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vidhöll sin uppfattning att en ordning
med examen skulle få negativa effekter på arbetet i skolan. Utskottets
majoritet ställde sig också bakom förslaget om lärlingsutbildningen, men ansåg
att frågor med anknytning till utbildningens innehåll och struktur borde
beredas ytterligare. Även här reserverade sig Moderaterna, Kristdemokraterna och
Folkpartiet till förmån för sin uppfattning att en helt ny lärlingsutbildning
borde införas, där skolan och arbetslivet delar på ansvaret för utbildningen.
På utskottets förslag hade riksdagen
vid behandlingen av regeringens förslag om utbildning i form av förskoleklass
hösten 1997 begärt att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag
till bestämmelser om förskoleklass i enskild regi. Dessa borde utformas på ett
sätt som liknade reglerna för fristående skolor när det gäller tillståndsgivning,
bidrag och tillsyn av verksamheten. En proposition med sådant förslag anlände
under vintern och behandlades av utskottet under våren. I korthet innebar det
att utbildning i förskoleklass som anordnas av godkända fristående skolor
skulle godkännas av Skolverket och stå under dess tillsyn. Kraven för
godkännande borde anpassas i huvudsak till vad som gäller för fristående
skolor. Också i fråga om bidrag till fristående skola för förskoleklass
föreslogs en reglering som stämde överens med den som gäller för fristående
skolor, bl.a. att Skolverket beslutar om rätt till bidrag. När det gällde andra
enskilda huvudmän som vill anordna föreskoleklass skulle liksom hittills
kommunen pröva frågan om godkännande av utbildningen och ha tillsyn över denna.
Kommunen skulle även fortsättningsvis bedöma om kommunen kunde lämna bidrag
till sådan enskild huvudman för utbildningen i förskoleklass. Utskottets majoritet
ställde sig helt bakom det som regeringen hade föreslagit och tillstyrkte
lagförslagen. I gemensamma reservationer vände sig Moderaterna, Kristdemokraterna,
Centerpartiet och Folkpartiet mot att olika regler skulle gälla för samma typ
av verksamhet och förordade att samma regler med Skolverket som beslutande
myndighet och tillsynsmyndighet skulle gälla för samtliga fristående
förskoleklasser, oavsett om dessa drevs av fristående skolor eller i annan
enskild regi.
Under april och maj anlände ett antal
propositioner i så god tid att motionstiden hann gå ut i god tid före
riksdagens sommaruppehåll. En gällde vissa övergripande forskningsfrågor, en
annan innehöll förslag som rörde funktionshindrade elever och förslag om
förändringar beträffande specialskolan. En tredje rörde ett antal skilda frågor
på skolområdet. Slutligen anlände före sommaren regeringens skrivelse med
utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning. Även motionstiden på
skrivelsen hann att gå ut i god tid före sommaruppehållet. Utskottets ambition
var att hinna med slutbehandlingen i utskottet av alla de nu nämnda ärendena
innan det i början på nästa riksmöte skulle bli dags att behandla
budgetpropositionen. Under sommaren fördes en tämligen intensiv debatt i
medierna om ett av regeringsförslagen, nämligen vad som i propositionen om
funktionshindrade elever rörde Ekeskolan i Örebro. Vid ett nästan dagslångt
sammanträde den 24 augusti kunde utskottet ta preliminär ställning till det
allra mesta av regeringsförslagen och motionerna. Då resultatet av dessa
överläggningar kommer att visa sig först en bit in på nästa riksmöte, i början
av oktober, i form av justerade betänkanden, faller det utanför ramen för denna
krönika att redovisa det i det här sammanhanget.
Uppföljning och utvärdering
Kort tid före sommaruppehållet år 1998 uppdrog utskottet
åt kansliet att så långt de egna resurserna det medgav i uppföljningssyfte
granska universitetens och högskolornas utbildning och fortbildning i pedagogik
för lärarna samt formerna för att nominera rektor för universitet/högskola.
Såvitt avser det sistnämnda hade reglerna ändrats så att valförsamling inte
längre var obligatorisk. På skolområdet fick kansliet i uppdrag att genom
inhämtande av uppgifter från myndigheter och organisationer söka ställa samman
och redovis erfarenheter av hur undervisningen om alkohol, narkotika och tobak
(ANT-undervisningen) bedrivs. Resultatet av de fullföljda uppdragen redovisades
för det nyvalda utskottet i oktober och finns, beträffande frågorna om
pedagogisk utbildning för högskolans lärare och ANT-undervisningen i skolan,
publicerade i serien Utredningar från riksdagen (1998/99:URD2). Som en direkt
följd av vad som framkom i den förra frågan, vilket i vissa avseenden var
nedslående, kunde utskottet senare konstatera att regeringen i berört hänseende
avsevärt skärpt skrivningarna i regleringsbrevets avsnitt om högskolornas
verksamhetsmål och återrapportering. Beträffande ANT-undervisningen gavs en
splittrad och oklar bild av hur effektiv den nuvarande behandlingen av
ANT-frågorna i skolan är. Diskussionen i utskottet mynnade ut i att man ville
fortsätta att följa utvecklingen, t.ex. i form av en offentlig utfrågning.
När det gäller nomineringsproceduren
vid tillsättandet av universitets/högskolerektor var erfarenheterna än så länge
alltför ringa för att ge ett klart utslag beträffande användandet av
valförsamling. Föreskriften om obligatorisk valförsamling togs bort den 1
januari 1998.
På begäran av utskottet informerade
utbildningsinspektörer från Skolverket vid utskottets sammanträde den 4
februari om sitt granskningsuppdrag avseende kvaliteten i skolans arbete. Inte
minst rörde deras erfarenheter, som inhämtats från besök i femton kommuner,
skolledarnas arbetssituation. Likaledes på utskottets initiativ lämnade
Skolverket den 11 maj muntlig information till utskottet om verkets redovisning
till regeringen av ett uppdrag om undervisningen i samtidshistoria.
EU-frågorna
Utskottskansliet har fortlöpande bevakat inkommande
dokument från EU-organen samt EU-nämndens dagordningar med bilagor. Dokument
som bedömts vara av särskilt intresse har distribuerats till utskottets
ledamöter. Det gäller i första hand kommenterade dagordningar till
ministerrådsmöten på utbildnings- och forskningsområdena samt
Utbildningsdepartementets återrapporter efter dessa.
Under tiden för det gångna riksmötet
har beslut fattats gemensamt av Europaparlamentet och ministerrådet om det
femte ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration
(19982002) och rådet har beslutat om delprogrammen för genomförandet av
ramprogrammet. Likaså har beslut fattats om inrättande av den andra etappen av
gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning, Leonardo da Vinci. Däremot har
det visat sig behövas förlikningsförhandlingar med Europaparlamentet om utformningen
av den andra etappen av gemenskapens åtgärdsprogram för utbildning, Sokrates.
Dock hoppas man att beslut härom skall vara taget före kommande årsskifte, så
att båda de nya programmen kan starta samtidigt den 1 januari 2000.
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
informerade utskottet muntligen den 17 november om aktuella utbildningsfrågor
inför ministerrådsmöte i december.
Som även framgår av det följande
gjordes en delegationsresa till Bryssel i mars i syfte att ge nyvalda ledamöter
inblick i EU-samarbetet.
Utskottet besökte det svenska
EU-programkontoret den 20 april.
Sammanträdestid
Under riksmötet 1998/99 höll utskottet 23 sammanträden.
Sammanträdestiden omfattade 33 timmar. Utskottet har såväl under
sammanträdestid som vid sidan om tagit emot uppvaktningar.
Antal motionsyrkanden, förslag till beslut m.m.
Utskottet avgav betänkanden över dels tre propositioner
med sammanlagt 18 förslag, dels 769 motionsyrkanden. Utskottet har dessutom
föreslagit riksdagen att lägga en skrivelse från regeringen, två redogörelser
från Riksbankens Jubileumsfond samt en redogörelse från Riksdagens revisorer
till handlingarna. Behandlingen av tre propositioner, en skrivelse från
regeringen, ett förslag från Riksdagens revisorer och 159 motionsyrkanden
uppsköts till nästa riksmöte.
Utskottet avlämnade tolv betänkanden
till kammaren och fem yttranden till andra utskott. Under riksmötet föreslog
utskottet i tre fall att riksdagen skulle göra ändringar i regeringens förslag
eller i annat hänseende som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört i viss fråga.
I elva betänkanden fanns reservationer
till 209 punkter i utskottets hemställan av totalt 332. Till nio betänkanden
var fogade sammanlagt 23 särskilda yttranden.
Resor och
studiebesök
Den 2123 mars 1999 gjordes en delegationsresa till
Bryssel. Syftet med resan var att bereda nyvalda ledamöter tillfälle att på platsen
skaffa sig
kännedom om EU-samarbetet.
På inbjudan av Länsstyrelsen i
Jönköpings län reste utskottet till Jönköping den 89 februari 1999. Förutom
besök på högskolan gjordes också besök på Internationella handelshögskolan,
Ingenjörshögskolan, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation,
Hälsohögskolan, Kålgårdsskolan (förskola och grundskola) samt Erik
Dahlbergsgymnasiet. Den 67 september 1999 gjordes en tvådagarsresa. Den första
dagen besökte utskottet Högskolan i Kalmar, och den andra dagen Högskolan i
Karlskrona/Ronneby.
Inför behandlingen av regeringens
aviserade proposition Elever med funktionshinder ansvar för utbildning och
stöd (prop. 1998/99:105) gjordes tre delegationsresor under våren 1999. Den 15
mars ledde utskottets ordförande en delegation till Örebro där man besökte
såväl Ekeskolan som universitetet. Den 16 mars ledde utskottets förste vice
ordförande en delegation till Hällsboskolan och den 13 april besökte en
delegation Tomteboda Resurscenter under ledning av utskottets andre vice ordförande.
I Stockholm besökte utskottet under
hösten Skolverket den 26 november och Lärarnas Riksförbund den 8 december.
Under våren gjordes besök hos Industriförbundet den 16 mars, Svenska EU
Programkontoret den 20 april, Folkbildningsrådet (och dess medlemmar
Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och
Landstingsförbundet) den 27 april
samt Länsstyrelsen i Stockholms län den 20 maj.
Elanders Gotab, Stockholm
1999 |