Trafikutskottets verksamhet |
|
|||
1998/99 |
||||
TU |
||||
|
|
|
||
Trafikutskottet
handlägger frågor om väg-, järnväg-, sjö- och lufttransporter, trafiksäkerhet,
post och telekommunikationer, informationsteknik (IT) samt forskningsverksamhet
på kommunikationsområdet.
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer tillhör
trafikutskottets beredningsområde.
Ledamöter |
Suppleanter |
Monica Öhman (s), ordförande Claes-Göran
Brandin (s)
Sven Bergström (c), vice ordförande Jan-Evert
Rådhström (m)
Per-Richard Molén (m) Christina
Axelsson (s)
Jarl Lander (s) Lisbet
Calner (s)
Hans Stenberg (s) Sture
Arnesson (v)
Karin Svensson Smith (v) Magnus
Jacobsson (kd)
Johnny Gylling (kd) Lars
Elinderson (m)
Tom Heyman (m) Anita
Jönsson (s)
Krister Örnfjäder (s) Jeppe
Johnsson (m)
Lars Björkman (m) Berndt
Sköldestig (s)
Monica Green (s) Leif Jakobsson (s)
Inger Segelström (s) Lars
Ohly (v)
Stig Eriksson (v) Amanda
Grönlund (kd)
Tuve Skånberg (kd) Elizabeth
Nyström (m)
Birgitta Wistrand (m) Gunnar
Goude (mp)
Mikael Johansson (mp) Vivann
Gerdin (c)
Kenth Skårvik (fp) Elver
Jonsson (fp)
Per
Westerberg (m)
Fredrik
Reinfeldt (m)
Helena
Hillar Rosenqvist (mp)
Ordförande i utskottet
var Monica Öhman. Vice ordförande var Sven Bergström. Som framgår av
förteckningen tillhör sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra
Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en
Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.
Utskottet biträds av
ett kansli bestående av:
Anders Engdahl, kanslichef
Knut Gunnar Bergman, föredragande
Göran Nyström, föredragande
Gunnar Järnebeck, föredragande
Jan Högberg, byråsekreterare
Ann-Charlotte Eklund, byråassistent
Under riksmötet höll
utskottet 23 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade 33 timmar och
50 minuter.
Utskottet avlämnade 13 betänkanden till kammaren enligt följande
TU1 Utgiftsområde 22
Kommunikationer
(prop. 1998/99:1 bil.
22),
TU2 Förbud mot laserstörare
(prop. 1997/98:124 delvis),
TU3 Ändringar i lagen om
radiokommunikation m.m.
(prop. 1997/99:167),
TU4 Informationssamhället
inför 2000-talet
(skr. 1997/98:190, skr. 1998/99:2, skr. 1998/99:40),
TU5 Investeringsplaner för
trafikens infrastruktur (skr. 1998/99:8),
TU6 Sjöfart (motioner),
TU7 Luftfart (motioner),
TU8 Transportpolitik (skr.
1998/99:8),
TU9 Trafiksäkerhet m.m.
(motioner),
TU10 Yrkestrafik (motioner),
TU11 Postal infrastruktur
((prop. 1998/99:95),
TU12 Ändringar i telelagen
m.m. (prop. 1998/99:92),
TU13 Vissa trafikfrågor m.m.
(prop. 1998/99:91).
I de angivna
betänkandena behandlades totalt 7 propositioner och 4 skrivelser från
regeringen samt 23 motioner som väckts med anledning av de nämnda
propositionerna och skrivelserna, 301 motioner som väckts under den allmänna
motionstiden hösten 1998.
Yttranden till andra utskott
Utskottet har avgivit
2 yttranden, varav båda till finansutskottet.
TU1y 1999 års ekonomiska
vårproposition
(prop. 1998/99:100 utg. omr. 22 Kommunikationer),
TU2y Tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1999
(prop. 1998/99:100 utg.omr. 22 Kommunikationer).
I yttrandena behandlas
en proposition och sju motioner.
Under riksmötet
1998/99 har 127 inkomna skrivelser och 105 inkomna EU-dokument diarieförts.
Information, besök,
uppvaktningar m.m.
·
den 17 november 1998 av Sjöfartsverket om konsekvenserna för verket
av regeringens avsikt att besluta om en extra inleverans till statsbudgeten
under hösten 1998,
·
den 18 november 1998 av Kommunikationsdepartementet inför kommande
EU-möten med tele- och transportråden den 30 november 1998 och 1 december 1998,
·
den 10 februari 1999 av Markaryds kommun om E 4, förbifart Markaryd,
·
den 2 mars 1999 av statsråden Björn Rosengren och Mona Sahlin om Näringsdepartementets
organisation,
·
den 10 mars 1999 av Lunds universitet om utredningen Forskningspolitik
(SOU 1998:128),
·
den 10 mars 1999 av Jämtlands läns kommunikationsgrupp om Jämtlands
grusvägar,
·
den 11 mars 1999 av Statens järnvägar om SJ:s affärsplan m.m.,
·
den 18 mars 1999 arrangerade utskottet ett seminarium om trafiksäkerheten
på vägarna med deltagande av Vägverket, Statens väg- och transportforskningsinstitut,
Rikspolisstyrelsen samt Näringsdepartementet,
·
den 24 mars 1999 av Oxelösunds kommun, Nyköpings kommun, Länsstyrelsen Sörmland, Östsvenska
Handelskammare, Nyköping-
Oxelösunds näringsliv och Stockholm-Skavsta flygplats,
·
den 14 april 1999 av Näringsdepartementet inför kommande EU-möte
med telekommunikationsministrarna den 22 april 1999,
·
den 20 april 1999 av Posten AB och Post- och telestyrelsen som informerade
om proposition 1998/99:95 Postal infrastruktur,
·
den 21 april 1999 av Arbetsgruppen för bättre kommunikationer mellan
Oslo och Göteborg,
·
den 21 april 1999 av Arvidsjaurs, Vansbro, Kristinehamn och
Mullsjö kommuner om Inlandsvägen,
·
den 5 maj 1999 av KTH om forskningsprojektet Effektiva tågsystem,
·
den 20 maj 1999 arrangerade utskottet ett seminarium om asfalt-
och betongvägar med deltagande av KTH Byggkonstruktion, Cement- och Betong
Institutet, Cementa, Föreningen för Asfaltbeläggningar i Sverige, Skanska och
Vägverket,
·
den 1 juni 1999 av näringsminister Björn Rosengren och Vägverkets
generaldirektör Jan Brandborn, Vägverket om konsekvenserna för väginvesteringar
och väg- och underhåll av anslagstilldelningen till vägväsendet,
·
den 2 juni av Sveriges Redareförening om färjenäringens framtid.
Mellan utskottet och
Näringsdepartementet finns en överenskommelse om fortlöpande kontaktverksamhet
i samband med hanteringen av olika EU-frågor. Enligt överenskommelsen, som
skall ses mot bakgrunden av det starka internationella beroendet på transport-
och kommunikationsområdet, skall information, skriftlig eller muntlig, lämnas
så tidigt som möjligt. Tjänstemän från departementet har under riksmötet
1998/99 vid två tillfällen informerat utskottet inför kommande ministerrådsmöten.
Den 18 november 1998 fick utskottet information inför transportministermötet
den 30 november och den 1 december 1998. På dagordningen fanns frågor om bl.a.
det s.k. Eurovinjettsystemet, om förhandlingarna mellan EG och Schweiz om land-
och lufttransporter, om kombinerade transporter av varor samt största tillåtna
dimensioner och vikter för vissa vägfordon, om fördelning av
järnvägsinfrastruktur samt om uttag av avgifter för järnvägsinfrastrukturen
m.m., om transporter på inre vattenvägar, m.m., om integration av miljöfrågor,
om ersättning till passagerare som nekas ombordstigning i civil luftfart, om
statistik på lufttransportområdet, om flygplatsavgifter, om förhandlingar
mellan EG och USA samt mellan EG och vissa central- och östeuropeiska länder på
luftfartsområdet, om ICAO, om en europeisk säkerhetsmyndighet för civil
luftfart samt om bemanning av färjor och cabotage på sjötransportområdet m.m.
Den 18 april 1999 informerades utskottet inför telekommunikationsminstrarnas
möte den 22 april 1999. Dagordningen tog upp frågor om en gemensam ram för
elektroniska signaturer, om dataproblem som kan uppstå i samband med år 2000,
om läget på telekommunikationsmarknaden i EU, om förstärkning av den
internationella samordningen i informationssamhället, om förvaltningen av
Internet, om en grönbok om information från den offentliga sektorn samt om en
grönbok om radiospektrumpolitiken.
Verksamheten inom
kommunikationsområdet kräver betydande uppföljnings- och utvärderingsinsatser.
Beslutsfattandet är i stor utsträckning decentraliserat till verk och andra
myndigheter och bygger på en långtgående mål- och resultatstyrning. Den
avreglering som skett av flera områden ställer vidare krav på insatser för att
främja konkurrens och trygga att samhällsmål såsom regional balans uppnås.
Beredningsområdet kännetecknas dessutom av omfattande investeringar med
långsiktiga konsekvenser för samhällsstrukturen. Det innebär att
beslutsfattandet till stora delar grundas på strategiska bedömningar och
prognoser.
För att denna beslutsmodell skall kunna fungera ändamålsenligt
krävs en väl fungerande uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Under verksamhetsåret
har detta arbete skett i huvudsak enligt följande två huvudlinjer.
Den första
arbetsinrikningen innebär att utskottet i samband med beredningen av olika
ärenden granskar hur kraven på en effektiv mål- och resultatstyrning uppfylls.
En mer samlad översyn av uppföljning och utvärdering gjordes i samband med
behandlingen av budgetpropositionen för år 1999 (bet. 1998/99 TU1).
I betänkandet konstaterades att regeringens redovisning i 1999 års
budgetproposition för utgiftsområdet Kommunikationer gav riksdagen ett bättre
beslutsunderlag än tidigare. Utskottet delade vidare regeringens uppfattning
att om mål- och resultatstyrningen skall kunna fungera ändamålsenligt och effektivt
bör ett fortsatt utvecklingsarbete ske i en dialog med riksdagen. Utskottet
ansåg att bl.a. följande frågor borde behandlas i denna dialog:
Angeläget med mer
uppföljningsbara mål.
Resultatinformation
bör belysa även hållbar tillväxt och effektivitet.
Efterkalkyler bör
användas mer.
Resultat från
forsknings- och utvecklingsinsatser bör utvärderas och redovisas.
Effektivitet och
konkurrensförhållanden bör belysas genom internationella jämförelser.
Anslagsberäkningar
och regeringsförslag bör tydliggöras.
Utskottet framhöll
vidare att särskilda redovisningar borde lämnas för dels hur
trafiksäkerhetsmålen uppnås, dels hur det demokratiska inflytandet i
planeringsprocessen över investeringar i trafikens infrastruktur utvecklas.
Utskottet har även under verksamhetsåret i samband med
behandlingen av olika regeringsförslag och motioner förutsatt att vissa
särskilda frågor kommer att följas upp av regeringen och redovisas för
riksdagen. I betänkandet
1998/99:TU4 Informationssamhället inför 2000-talet förutsatte exempelvis
utskottet att regeringen särskilt belyser konsekvenserna av IT-utvecklingen på
bl.a. arbetsmarknads-,
socialförsäkrings- och utbildningsområdet liksom konsekvenser av utbyggd elektronisk handel och
eventuella hälsoeffekter av elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner.
Den andra huvudlinjen
i arbetet med uppföljning och utvärdering innebär att utskottet samverkar med
Riksdagens revisorer genom att bl.a. föreslå olika granskningsprojekt och efter
utförd granskning behandlar revisorernas förslag. Under verksamhetsåret har
revisorerna granskat Vägverkets möjligheter att uppfylla de av statsmakterna
fastställda vägpolitiska målen och uppgifterna. Inom miljöområdet har
revisorerna granskat hur Banverket och Vägverket beaktar miljöfrågor i sin
verksamhet och där även belyst regeringens roll. Revisorerna har vidare
beslutat genomföra en förstudie om infrastrukturinvesteringar där en granskning
sker av det beslutsunderlag som regeringen presenterar för riksdagen rörande
bl.a. samhällsekonomiska effekter och finansiering.
Utskottet har under
riksmötet företagit följande studiebesök och studieresor:
·
den 25 november 1998 besök hos Posten AB,
·
den 4 februari 1999 besök hos Luftfartsverket på Arlanda,
·
den 17 februari 1999 besök hos Svenska Åkeriförbundet,
·
den 3 mars 1999 besök hos Nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande,
·
den 45 mars 1999 studieresa till Gävleborgs län,
·
den 22 mars 1999 besök hos Näringsdepartementet,
·
den 24 mars 1999 besök hos Svenska Vägföreningen,
·
den 19 april 1999 studieresa i Mälardalen med Trafik i
Mälardalen och Storstockholms Lokaltrafik,
·
den 26 maj 1999 besök hos Industriförbundet,
·
den 1718 maj 1999 studieresa till Malmö för att studera Öresundsförbindelsen
och Citytunnelprojektet,
·
den 712 september studieresa till England.
Elanders Gotab, Stockholm
1999 |