Utrikesutskottets verksamhet

riksmötet 2001/02

1 Utskottet

1.1 Utrikesutskottets beredningsområde

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan samt
7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning (utgiftsområde 5 benämndes t.o.m. budgetåret 2001 Utrikesförvaltning och internationell samverkan).

1.2 Utrikesutskottets sammansättning

Utrikesutskottet hade under riksmötet 2001/02 följande sammansättning:

Ledamöter

Viola Furubjelke (s) (t.o.m. 2001-12-31)

Urban Ahlin (s) (fr.o.m. 2002-01-01)

Göran Lennmarker (m)

Sören Lekberg (s)

Berndt Ekholm (s)

Lars Ohly (v)

Holger Gustafsson (kd)

Bertil Persson (m)

Marianne Jönsson (s)

Liselotte Wågö (m)

Carina Hägg (s)

Agneta Brendt (s)

Murad Artin (v)

Jan Erik Ågren (kd)

Sten Tolgfors (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Marianne Andersson (c)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Suppleanter

Birgitta Ahlqvist (s)

Karin Enström (m)

Inger Lundberg (s)

Ronny Olander (s)

Berit Jóhannesson (v)

Fanny Rizell (kd)

Roy Hansson (m)

Urban Ahlin (s) (t.o.m. 2002-01-01)

Birgitta Wistrand (m)

Christina Axelsson (s)

Anders Berglöv (s)

Eva Zetterberg (v)

Åke Carnerö (kd)

Gustaf von Essen (m)

Lars Ångström (mp)

Agne Hansson (c)

Elver Jonsson (fp)

Lars Tobisson (m) (t.o.m. 2001-12-31)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Rosita Runegrund (kd)

Gudrun Schyman (v)

Yvonne Ruwaida (mp)

Lena Ek (c)

Håkan Juholt (s)

Sven Hulterström (s) (fr.o.m. 2002-02-15)

Ordförande i utskottet var Viola Furubjelke (s), t.o.m. 2001-12-31, och vice ordförande Göran Lennmarker (m), t.o.m. 2001-12-31. Ordförande och vice ordförande fr.o.m. 2002-01-01 var Urban Ahlin (s) respektive Bertil Persson (m). Som framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.

1.3 Utskottets kansli

Utrikesutskottets kansli hade under riksmötet 2001/02 följande sammansättning:

Thomas Hörberg kanslichef

Thomas Belius föredragande

Håkan Jonsson föredragande (fr.o.m. 2002-03-11)

Per Arne Ströberg föredragande

Christer Thärn föredragande (t.o.m. 2002-08-03)

Lina van der Weyden (t.o.m. 2001-12-31)

Margareta Holmberg byrådirektör

Maria Stridsman byråassistent

Joachim Claesson byråassistent (t.o.m. 2002-08-26)

Jonas Hedenström byråassistent (fr.o.m. 2002-09-01)

Riksdagsstipendiaten Patrik Öhberg har under våren 2002 tjänstgjort vid utskottets kansli.

2 Utskottets verksamhet

2.1 Verksamhetens omfattning och inriktning

Under riksmötet 2001/02 höll utskottet 35 allmänna sammanträden och 23 särskilda sammanträden (vissa föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick till 47 timmar och 20 minuter respektive 23 timmar och 50 minuter, totalt 71 timmar och 10 minuter.

Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena. I sammansatt utskott med konstitutionsutskottet (KUU) hölls 5 sammanträden om totalt 5 timmar och 30 minuter. I sammansatt utskott med försvarsutskottet (UFöU) hölls 9 sammanträden om totalt 9 timmar och 5 minuter.

Utskottet behandlade i sina betänkanden 5 propositioner och 7 skrivelser. Vidare behandlade utskottet 1 redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation samt 1 redogörelse för verksamheten inom Europarådets parlamentariska församling.

Totalt har 246 motioner med 828 yrkanden behandlats.

Utskottet avlämnade 15 betänkanden till kammaren, 1 utlåtande och 2 yttranden till konstitutionsutskottet samt 1 yttrande till finansutskottet. Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) behandlade 35 motioner med 108 yrkanden, och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) behandlade 32 motioner med 105 yrkanden.

En jämförande statistisk översikt finns fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse.

Utskottet fastställde 1998 en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 19982002. Denna plan har i det närmaste kunnat följas vad avser den del som berör riksmötet 2001/02. De avvikelser som förekommit, och som inneburit viss senareläggning av betänkanden samt av verksamheten med uppföljning och utvärdering, har framför allt varit att tillskriva sent inkomna propositioner och skrivelser samt, i viss utsträckning personalläget vid utskottets kansli.

En utgångspunkt för utskottets långsiktiga arbete är att integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning. Så har i stort utsträckning kunna ske under riksmötet.

2.2 Ärenden som behandlats av utrikesutskottet

Utskottet ägnade biståndsfrågorna stor uppmärksamhet under året. Hösten 2001 behandlades i betänkande 2001/02:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd regeringens budgetförslag och motioner avseende u-landsbiståndet och östsamarbetet.

Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 2001/02:UU1 innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

I betänkande 2001/02:UU3 Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ett partnerskapsavtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, de s.k. AVS-staterna, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag om godkännande av det interna avtalet mellan företrädare för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet samt det interna avtalet mellan företrädare för samma medlemsstater om åtgärder och förfaranden för genomförande av partnerskapsavtalet.

Utskottet behandlade, under längre tid och med delvis annorlunda arbetsmetoder än de traditionella, i betänkandet 2001/02:UU4 Globalisering ett antal motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 1999/2000, 2000/01 och 2001/02. Betänkandet syftade till att ge ett bidrag till diskussionen om hur en svensk politik kring globaliseringen kan utformas. Utskottet underströk att globaliseringen inte i sig innebär ett hot, utan snarare erbjuder möjligheter för länder som är beredda att bedriva en utvecklings- och tillväxtfrämjande politik för att bl.a. bekämpa fattigdomen. Världssamfundet har därvid en viktig uppgift i att stödja denna utveckling bl.a. genom att bidra till ett effektivt globalt styrsystem av samverkande internationella organisationer. Utskottet ansåg vidare att regeringen vid utformandet av en svensk globaliseringsstrategi bör verka för att folkets valda representanter får vederbörliga påverkansmöjligheter såväl i förberedelsefasen inför betydelsefulla internationella konferenser som när dessa konferenser genomförs.

Utskottet behandlade regeringens skrivelse Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2000 i betänkande 2001/02:UU5. Med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU första halvåret 2001 överlämnades skrivelsen till riksdagen först i oktober 2001.

I betänkande 2001/02:UU6 behandlade utskottet regeringens skrivelse Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2000 och första halvåret 2001.

I betänkande 2001/02:UU7 behandlade utskottet regeringens skrivelse Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under år 2000 och första halvåret 2001 samt redogörelse 2000/01:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. I betänkandet behandlas även 1 motion med anledning av skrivelsen samt 2 motioner, som båda tar upp arbetssituationen vid Europadomstolen.

En rad motioner angående mänskliga rättigheter och svensk utrikespolitik behandlades av utskottet i betänkande 2001/02:UU8 Mänskliga rättigheter m.m. länder, områden, enskilda folkgrupper och vissa FN-frågor. I betänkandet behandlas såväl principiella och övergripande frågor som situationen i en rad enskilda länder. Urvalet har styrts av de motioner som väckts och avspeglar inte nödvändigtvis de frågor som utgör de stora huvudfårorna i svensk utrikes- och biståndspolitik. Utskottet ställde sig bakom den av regeringen förda politiken på MR-området. Arbetet för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna bör enligt utskottet utgöra en integrerad del i all utrikespolitik, och utskottet betonade Sveriges ansvar i detta avseende. Sverige måste framföra öppen och tydlig kritik när så är befogat.

Utskottet ställde sig i betänkande 2001/02:UU9 bakom regeringens förslag om godkännande av Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten.

I betänkande 2001/02:UU10 behandlade utskottet regeringens redogörelse för verksamheten inom Europeiska unionen under 2001 samt för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd första halvåret 2001. Utskottet konstaterade att för svensk del präglades verksamheten i EU under år 2001 till stor del av det svenska ordförandeskapet och framhöll att under detta ordförandeskap gjordes avgörande framsteg på många samarbetsområden, särskilt i frågor rörande utvidgningen, miljösamarbetet, EU:s civila och miltära krishanteringsförmåga, öppenhetsfrågorna samt unionens handelsförbindelser med länder i tredje världen. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg togs avgörande steg framåt i utvidgningsprocessen. Utskottet konstaterade att denna process är oåterkallelig och att målsättningen är att slutföra förhandlingarna före utgången av år 2002 med de kandidatländer som kommer att vara redo.

Vid Europeiska rådets möte i Laeken i december 2001 var förberedelserna inför nästa regeringskonferens en viktig punkt på dagordningen. Denna regeringskonferens skall behandla de mer djupgående frågorna om EU-samarbetet i framtiden. Europeiska rådet enades om att sammankalla ett konvent som en del av förberedelserna. Ledamöter från riksdagen deltar i detta konvent. De frågor som skall diskuteras i konventet blev föremål för ett särskilt betänkande av sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (bet. 2001/02:KUU2).

En händelse av stor betydelse inom EU under år 2001 var förberedelserna för att genomföra steg tre i den ekonomiska och monetära unionen och att införa valutan euro som gemensamt betalningsmedel från årsskiftet 2001/02. Under 2001 pågick ett intensivt förberedelsearbete i de tolv länder som beslutat sig för att införa den gemensamma valutan. Utskottet framhöll att det ligger i svenskt intresse att införandet av den gemensamma valutan blir ett framgångsrikt projekt för de deltagande länderna.

Utvecklingen inom EU påverkades även av yttre händelser. Detta gäller inte minst arbetet under det belgiska ordförandeskapet under andra halvåret 2001 som i hög grad präglades av terrorattackerna i USA den 11 september 2001. Med stöd i enhälliga resolutioner i FN:s säkerhetsråd initierades ett antal åtgärder för att bekämpa terrorism. Utskottet välkomnade de entydiga ställningstagandena från säkerhetsrådets sida. De lägger, menade utskottet, en folkrättslig grund för det internationella samfundet, lett av FN, att bekämpa internationell terrorism.

I betänkande 2001/02:UU11 tog utskottet ställning till regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten, denna gång exporten år 2001.

Det nordiska samarbetet under 2001 behandlades av utskottet i betänkande 2001/02:UU12.

I betänkande 2001/02:UU13 föreslog utskottet jämlikt tilläggsbestämmelsen till 5 kap. 10 § riksdagsordningen att till riksmötet 2002/03 uppskjuta behandlingen av vissa ärenden.

Utskottet tillstyrkte i betänkande 2001/02:UU14 regeringens förslag om att godkänna stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

I betänkande 2001/02:UU15 tillstyrker utskottet regeringens proposition om ett forskningssamarbete med Västeuropeiska försvarsmaterielgruppen (WEAG) och fördraget om observationsflygningar.

I utlåtande 2001/02:UU1u, vilket ingick som underlag i konstitutionsutskottets granskning av statsrådens ämbetsutövning, framförde utskottet synpunkter till konstitutionsutskottet angående utrikespolitiskt beslutsfattande.

Med anledning av regeringens förslag till preliminära ramar för utgiftsområde 5 Internationell samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd framförde utskottet i yttrande 2001/02:UU1y sin uppfattning till finansutskottet.

I yttrande 2001/02:UU2y framförde utskottet sin uppfattning till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens förslag om utlandsmyndigheter, och i yttrande 2001/02:UU3y redovisade utskottet sin mening till konstitutionsutskottet om riksdagens skrivelser till regeringen.

Ett register över utskottets betänkanden och yttranden finns i riksdagstrycket för 2001/02, Protokoll, Bihang, band E 6.

2.3 EU-frågor

Vad gäller EU-frågorna har utrikesutskottet som ansvarigt fackutskott att följa dessa inom sitt primära beredningsområde, vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den första pelaren.

Detta sker genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de samrådsorgan där Sverige deltar samt genom föredragningar. Utrikesutskottets ordförande representerar utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan företrädare för EU-staternas utrikesutskott respektive biståndsutskott och återrapporterar till utskottet från dessa möten.

Under året har utrikesrådet för politiska frågor i Utrikesdepartementet (eller dennes ställföreträdare) vid ett flertal tillfällen redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför utrikesministrarnas rådsmöten. Utrikesministern, handelsministern, biståndsministern och kabinettssekreteraren har vid olika tillfällen fört samtal med utskottet i frågor av här aktuellt slag. Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. Sålunda har föredragningar ägt rum som bl.a. handlat om EU:s medlemsländer och unionens utvidgning, om arbetet med en stadga för EU om de grundläggande rättigheterna, om försvarsmaterielsamverkan inom EU och om stödet till ansökarländerna.

På biståndsområdet har statsrådet Jan O Karlsson och statssekreteraren Gun-Britt Andersson vid flera tillfällen givit utskottet föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten.

Företrädare för UD har bl.a. informerat utskottet om frågor rörande svensk policy avseende samarbetet om frågor rörande bistånd och miljö, om FN:s konferenser om hiv/aids, rasism och barntoppmötet samt om regeringens arbete med MR-frågor och med stabilitetspakten för västra Balkan.

Flertalet av utskottets betänkanden berör aspekter på EU, och arbetet i det sammansatta konstitutions- och uytrikesutskottet (KUU) har uteslutande ägnats EU

2.4 Uppföljning och utvärdering

Utskottet har under riksmötet på olika sätt i betänkandearbetet, i samband med besök och resor samt i form av särskilda studier följt upp av riksdagen tidigare fattade beslut.

En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik.

Även ärendeberedningen kan innehålla delar med anknytning till uppföljning och utvärdering, och i betänkandena görs i vissa fall särredovisningar av frågor som har väckts i utskottet. Under riksmötet har utskottet bl.a. utvärderat Årsredovisning för staten i de delar som rör utskottets beredningsområde samt statens garantiåtaganden inom Sidas område (båda utvärderingarna redovisas i yttrandet 2001/02:UU1y till finansutskottet) som berör myndigheter finansierade över utgiftsområdena 5 och 7.

Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken omfattning regeringen har beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort med anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev granskades i syfte att få en bild av hur regeringen har omsatt riksdagens budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom utskottets beredningsområde.

Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år. Expeditionschefen i Utrikesdepartementet har under riksmötet också för utskottet redovisat olika aspekter av utrikesförvaltningens arbete.

Utskottets kansli hade under året ett fortsatt samarbete med Utrikesdepartementet i frågor med anknytning till redovisningen i budgetpropositionen av mål och resultat. Samverkan med Riksdagens revisorer har också genomförts vad gäller granskningen inom utskottets beredningsområde.

Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och utvärdering.

2.5 Offentliga och interna utfrågningar

Föredragningar ägde under riksmötet rum av statssekreteraren för biståndsfrågor inför världstoppmötet i Johannesburg liksom inför allmänna rådets möte med Östersjöstaternas råd i Sankt Petersburg. Vidare tog utskottet emot en grupp representanter för Utrikesdepartementet och näringslivet för en föredragning om utvecklingsfinansiering inför toppmötet i Mexico City. Utskottet tog emot representanter för Utrikes- och Försvarsdepartementen samt Försvarsmakten för föredragningar om den svenska insatsstyrkan i Afghanistan samt en föredragning om Mellanösternkonflikten inför allmänna rådets möte.

Den 5 mars 2002 genomförde utrikesutskottet en offentlig utfrågning för att debattera en förstärkt svensk politik för globalt samarbete och de olika aktörernas roll. Anledningen till utfrågningen var att världens regeringar har åtagit sig att halvera fattigdomen till år 2015 och att den biståndspolitiska kommittén GLOBKOM hade lagt fram sitt förslag till den framtida utformningen av det svenska utvecklingssamarbetet. Medverkande i utfrågningen var bl.a. biståndsminister Jan O Karlsson, Maj-Lis Lööw, ordförande i GLOBKOM, deltagare från svenskt näringsliv samt enskilda organisationer.

Den 12 april 2002 genomförde utrikesutskottet och EU-nämnden, i samarrangemang med regeringens EU 2004-kommitté, en offentlig utfrågning om EU:s framtidsfrågor. I utfrågningen deltog Michel Barnier, EU-kommissionär med ansvar för bl.a. EU:s framtidsfrågor och en av kommissionens företrädare i EU:s framtidskonvent. För att allmänheten och företrädare för olika intressen skulle ha möjlighet att komma till tals inför framtidsdebatten om EU arrangerades inför utfrågningen en möjlighet att bidra med underlag till frågor till kommissionären Barnier och panelen genom att sända in frågor via e-post eller brev.

2.6 Besöksverksamhet och resor

Besök och resor är tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Under riksmötet 2001/02 mottog utskottet 12 besök (jämfört med 41 under föregående riksmöte). Bland besökarna kan nämnas FN:s flyktingkommissarie Dr. Ruud Lubbers, talmannen i det jugoslaviska parlamentet Dragoljub Micunovic, den brittiske Europaministern Peter Hain, Dr. Ibrahim Rugova, vid besökstillfället ledare för oppositionspartiet Democratic League of Kosovo, El Salvadors vicepresident Carlos Quintanilla Schmidt, El Salvadors utrikesminister Maria Eugenia Brizuela de Avila, Ugandas miljöminister Dr. Ruhakana Rugunda, Amine Kherbi, biträdande minister vid utrikesministeriet i Algeriet, samt Dr. Gershon Baskin och Dr. Zakaria Al Qaq från Israel Palestine Center for Research and Information.

Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot delegationer från den ryska statsduman, det belgiska representanthusets utrikesutskott samt en baltisk delegation med parlamentariker som ingår i Nordiska rådets utbytesprogram.

På sedvanligt sätt tog utskottet även emot utrikesministern, biståndsministern, handelsministern, kabinettssekreteraren, statssekreteraren för biståndsfrågor, utrikesrådet för politiska frågor, UD:s expeditions- och budgetchefer samt UD:s säkerhetspolitiska rapportörer.

Utskottet tog även emot Utrikesdepartementets handläggare under utbildning (HUB2001).

Utöver besök av ovan nämnda slag tog ordföranden och vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå har mottagits av utskottets kansli.

En delegation från utskottet följde under en vecka arbetet vid FN:s MR-kommission i Genève. Utskottet besökte Moskva bl.a. för möten med utrikesutskotten i de båda kamrarna i den ryska Duman. Vidare var utskottet representerat vid de möten som hölls i Spanien och Belgien mellan ordförandena i EU-staternas utrikes- och/eller biståndsutskott.

Utskottet besökte också myndigheter och organisationer i Stockholm, bl.a. Utrikesdepartementet.

2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning m.m.

Förutom de för utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna i synnerhet efter händelserna den 11 september 2001 satt sin prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella organisationer och på andra mellanstatliga samarbetsområden.

Utskottets ambition är att nära följa frågor av större utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a. förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under året bl.a. var fallet i samband med svenska truppinsatser i Afghanistan, och ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så småningom skall göras till föremål för riksdagens beslut. Det senare har återkommande varit fallet på EU-området.

Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en långsiktig plan för bevakning av olika frågor. Utskottets främsta instrument för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är föredragningar i utskottet.

2.8 Övrig verksamhet

Under förra valperioden inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då denna verksamhet utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod bedriva en liknande verksamhet, denna gång med inriktning på folkrätt. Som ett led i sina kontakter med forskarvärlden har utskottet också under en stor del av våren 2001 varit värd för årets riksdagsstipendiat (forskarstuderande i statsvetenskap).

Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former, bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell anknytning.

Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 2001/02 har detta bl.a. tagit sig uttryck i pressmeddelanden och i riktad direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om utskottets ställningstaganden i olika betänkanden.

I samband med de offentliga utfrågningarna som utskottet organiserat har särskilda informationssatsningar gjorts riktade mot medier och allmänhet. Viss försöksverksamhet med s.k. e-demokrati har också gjorts.

Även verksamheten inom det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) och det sammanssatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) uppmärksammades särskilt på riksdagens hemsida.


Bilaga

Vissa uppgifter rörande verksamheten under riksmötet 2001/02

Helt eller delvis behandlade propositioner, skrivelser och berättelser, riksmötet 2001/02, i respektive utskotts betänkanden

Helt eller delvis behandlade motioner, riksmötet 2001/02, i respektive utskotts betänkanden

Helt eller delvis behandlade motionsyrkanden, riksmötet 2001/02, i respektive utskottsbetänkanden

KU

23

544

837

FiU

15

235

634

SkU

21

515

715

JuU

23

425

748

LU

19

270

487

UU

121

246

828

FöU

6

155

358

SfU

14

348

831

SoU

17

705

1 386

KrU

5

479

863

UbU

10

605

1 193

TU

11

800

1 344

MJU

16

644

1 483

NU

13

352

852

AU

9

381

543

BoU

8

258

484

KUU

2

35

108

UföU

3

32

105

S:a

199

4 1962

13 774

Källa: Riksdagens utredningstjänst (RUT)

1 Under året behandlades även redogörelser för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté, Nordiska rådets svenska delegation samt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

2 Denna siffra redovisar antalet motioner behandlade av respektive utskott av de motioner som lämnades in under riksmötet 2001/02. Det går inte att få fram det totala antalet behandlade motioner i databaserna och de är alltför många till antalet för att en manuell kontroll skall kunna genomföras. Utöver dessa har 1 441 motionsyrkanden från riksmötet 2000/01, 350 motionsyrkanden från riksmötet 1999/2000 och 4 motionsyrkanden från riksmötet 1998/99 behandlats under riksmötet 2001/02.


Innehållsförteckning

1 Utskottet................................................................................. 1

1.1 Utrikesutskottets beredningsområde................................... 1

1.2 Utrikesutskottets sammansättning...................................... 1

1.3 Utskottets kansli............................................................... 2

2 Utskottets verksamhet.............................................................. 3

2.1 Verksamhetens omfattning och inriktning............................ 3

2.2 Ärenden som behandlats av utrikesutskottet....................... 4

2.3 EU-frågor......................................................................... 6

2.4 Uppföljning och utvärdering............................................... 7

2.5 Offentliga och interna utfrågningar..................................... 8

2.6 Besöksverksamhet och resor............................................. 9

2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning m.m.......................... 9

2.8 Övrig verksamhet........................................................... 10

Bilaga

Vissa uppgifter rörande verksamheten under riksmötet 2001/02 11

Innehållsförteckning.................................................................. 12

Elanders Gotab, Stockholm 2002

Elanders Gotab, Stockholm 2002