Sammansatta utrikes- och försvarsutskottens verksamhet vid
riksmötet 2001/02 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utrikes- och
försvarsutskotten har vid tre tillfällen under 2001/02 års riksmöte beslutat
att bereda ärenden gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott. Ett
betänkande avser Sveriges säkerhetspolitik och två betänkanden avser Sveriges
deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan.
De sammansatta
utrikes- och försvarsutskottens sammansättning under verksamhetsåret framgår av
bilagorna 13. Av utskottets sjutton ledamöter har sex varit socialdemokrater
medan fyra tillhört Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna,
en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.
Viola Furubjelke (s), Urban Ahlin (s) respektive Henrik Landerholm (m) har
varit ordförande vid de tre sammansatta utskotten.
Av bilagorna 13
framgår även personalsammansättningen vid de sammansatta utrikes- och
försvarsutskottens kansli.
Utskotten har under
riksmötet 2001/02 behandlat tre propositioner och 105 motioner. Tre betänkanden
har lämnats till kammaren.
I betänkandet 2001/02:UFöU1
Sveriges
säkerhetspolitik behandlas de delar av regeringens proposition
2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret som rör den svenska
säkerhetspolitikens nationella och internationella delar, vilket även omfattar
insatser för konfliktförebyggande internationell krishantering. I betänkandet
behandlas därutöver nordiskt samarbete inom försvarsmaterielområdet och ett
avtal som upprättas mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland för att
förstärka detta samarbete. I motsvarande delar behandlas motioner som väckts
med anledning av propositionen samt vissa motioner i säkerhetspolitiska frågor
från den allmänna motionstiden år 2001 samt ett yrkande från den allmänna motionstiden
år 2000.
Fred och säkerhet för
vårt eget land är ett övergripande mål för den svenska
säkerhets- och försvarspolitiken. Därtill kommer som ett grundläggande mål att
solidariskt bidra till en fredlig utveckling i omvärlden.
Sveriges säkerhetspolitik
syftar ytterst till att bevara vårt lands fred och självständighet. Vårt
säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen, och i former som vi själva väljer,
trygga en handlingsfrihet att, såsom enskild nation och i samverkan, kunna
utveckla vårt samhälle.
Det är Sverige självt
som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Den
sätter, bortsett från avtal om ömsesidigt stöd till försvar mot väpnat angrepp,
inga hinder för ett svenskt allsidigt och aktivt deltagande i internationellt
säkerhetssamarbete. Vi har i dag möjlighet att delta i alla former av
internationellt samarbete, med undantag endast för ett förpliktande samarbete i
de delar som gäller ömsesidigt stöd till försvar mot väpnat angrepp.
I
regeringsförklaringen, som presenterades i riksdagen den 18 september 2001,
bekräftar regeringen sin tidigare deklarerade avsikt att se över formuleringarna
från 1992 i de delar som rör den militära alliansfriheten och neutralitetsoptionen.
Utskottet framhåller i
betänkandet att det delar regeringens syn på behovet av att se över den
aktuella formuleringen. Vidare konstaterar utskottet att de flesta av de
behandlade säkerhetspolitiska motionerna tyder på att en viss samsyn existerar
mellan riksdagens partier på några delområden vad gäller Sveriges
säkerhetspolitiska linje. Det finns emellertid på andra delområden även
avvikande uppfattningar, framhåller utskottet och anför att de pågående
överläggningarna mellan företrädare för riksdagens partier, med undantag för
Folkpartiet liberalerna, är ett lämpligt forum för den fortsatta dialogen i
dessa frågor. Utskottet betonar att det inte ser någon anledning att föregripa
resultatet av regeringens överläggningar med de deltagande riksdagspartiernas
företrädare.
Vidare framhåller det
sammansatta utrikes- och försvarsutskottet att Sveriges säkerhetspolitik har såväl en
nationell som en internationell dimension.
I den nationella delen
skall vi kunna möta hot som direkt berör Sverige. Svårast bland dem är väpnade
angrepp riktade mot vårt lands frihet och självständighet. Vi skall också
förebygga och kunna hantera situationer som utan att direkt hota Sveriges fred
och självständighet ändå skulle kunna innebära snabba och allvarliga
försämringar av samhällets normala funktioner.
När det gäller den
internationella delen av säkerhetspolitiken skall vi i samverkan med andra
stater aktivt verka för fred och ökad säkerhet. Genom att verka för en stärkt
internationell rättsordning och genom att medverka till konfliktförebyggande
samarbete och insatser, gemensam civil och militär krishantering samt försoning
och uppbyggnad efter kriser och konflikter kan vi bidra till ökad säkerhet i
omvärlden och därmed också för oss själva. I betänkandet betonar utskottet att
det är av avgörande betydelse även för Sveriges säkerhet att utvecklingen
globalt leder till fördjupad demokrati, öppenhet och välfärd och därmed till
ökad stabilitet och trygghet. Av central betydelse är FN:s breda insatser för
fred och säkerhet. Vidare lägger utskottet stor vikt vid att FN och de regionala
organisationerna på olika sätt tidigt kan förebygga och ingripa i lokala och
regionala konflikter. Utskottet framhåller även att det är Sveriges strävan att
samarbeta med Europas alla säkerhetsorganisationer. Utskottet framhåller i
betänkandet att med utgångspunkt i en bred syn på säkerhet formas
säkerhetspolitikens båda nationella och internationella dimensioner i ett
kontinuerligt samspel mellan flertalet politikområden.
Utskottet menar att Östersjöområdet
är ett av de områden i Europa som gynnats mest av det kalla krigets slut.
Demokrati och marknadsekonomi har ersatt kommunistisk diktatur och planekonomi,
och friheten har återupprättats för våra grannländer i öster. Handel,
investeringar och mänskliga kontakter blomstrar som i få andra delar av världen.
Ansvaret för att denna utveckling fortsätter att präglas av stabilitet och
säkerhet och att den stärks åvilar alla länder gemensamt. Säkerhet kan endast
byggas i samarbete. Utskottet välkomnar en utveckling i Sveriges närområde
liksom i Europa i dess helhet där varje land har rätt att självständigt välja
sin säkerhetspolitiska linje, där säkerheten ses som odelbar och bygger på
internationell samverkan. Goda grannrelationer måste bygga på ett utvecklat
förtroende och på ömsesidig respekt. EU-utvidgningen är central i denna
utveckling, betonar utskottet, och den prioriteras därför av Sverige. Den
transatlantiska länken har en viktig roll i den alleuropeiska freds-
och säkerhetsordning som Sverige strävar efter. Rysslands band till de
euro-atlantiska strukturerna måste fortsätta att utvecklas.
Riskerna för
konflikter som trappas upp till krig mellan stormakter och för invasionsföretag
riktade mot Sverige är små inom överskådlig tid. Den säkerhetspolitiska bilden
präglas i stället av nya utmaningar som risken för regionala och lokala kriser.
Denna typ av konflikter, som ofta är inomnationell till sin karaktär, kan
direkt eller indirekt beröra Sverige.
Inomstatliga konflikter kan bl.a. ha sin grund i religiösa eller
etniska motsättningar, motsättningar till följd av ojämn välfärdsfördelning,
brott mot de mänskliga rättigheterna eller brist på respekt för människors
demokratiska fri- och rättigheter. De kan även ha sin orsak i problem som rör
mer grundläggande fysiska livsbetingelser. Omfattande miljökatastrofer, liksom
exempelvis brist på vattenresurser, kan ge upphov till motsättningar både inom
och mellan stater. Internationell eller nationell terrorism kan slå ut
livsviktiga funktioner i vårt samhälle, särskilt infrastruktur som alltmer
bygger på störningskänslig högteknologi. Internationell terrorism, som
attackerna i USA den 11 september 2001, kan orsaka stor mänsklig och materiell
skada. Andra hot som får effekter även för flera länder parallellt och för
världssamfundet i stort är internationell kriminalitet, narkotikahandel och
spridning av massförstörelsevapen. Alla dessa möjliga hot ignorerar nationella
gränser och kräver i ökad utsträckning internationellt samarbete och globala
lösningar.
Utskottet framhåller i
betänkandet att det finns både politisk vilja och förmåga att förändra Sveriges
säkerhetspolitik för att möta de hot och utmaningar som landet i framtiden kan
ställas inför. Den nya helhetssynen på säkerhet och sårbarhet, vårt allt
bredare internationella säkerhetssamarbete för att förebygga och hantera olika
typer av hot, konflikter och kriser samt ominriktning av det svenska försvaret
är exempel på hur denna politiska vilja manifesteras i konkret handling.
Utskottet välkomnar
den försvarsindustriella förändringsprocess som inletts i Europa och i Norden
och anför att det nordiska samarbetsavtalet för försvarsmateriel främjar vitala
svenska säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om ett godkännande av avtalet av den 9 juni 2001 mellan
Danmark, Finland, Norge och Sverige om stöd för industrisamarbete inom
försvarsmaterielområdet.
Samtliga
motionsyrkanden besvaras eller avstyrks. Till betänkandet är fogat sjutton
reservationer och tolv särskilda yttranden. De partier som reserverat sig på
enskilda avsnitt i betänkandet är Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de
gröna.
Det sammansatta
utrikes- och försvarsutskottet behandlar i betänkandet 2001/02:UFöU2 Svenskt deltagande i en
säkerhetsstyrka i Afghanistan regeringens proposition 2001/02:60
Svenskt deltagande i en multinationell säkerhetsstyrka i Afghanistan.
Utskottet konstaterar i betänkandet att FN:s säkerhetsråd i
resolution 1386 från den 20 december 2001 bemyndigar upprättandet av en
multinationell styrka för att bistå den afghanska interimsmyndigheten med att
upprätthålla säkerheten i Kabul med omgivande områden. Säkerhetsrådet uppmanar
i beslutet FN:s medlemsstater att bidra med personal, utrustning och andra
resurser till denna styrka.
Utskottet föreslår i
betänkandet att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en väpnad styrka om
högst 45 personer till förfogande under högst sex månader som ett svenskt
bidrag till en multinationell säkerhetsstyrka i Afghanistan på grundval av
beslut av Förenta nationerna.
Det sammansatta
utrikes- och försvarsutskottet behandlar i betänkandet 2001/02:UFöU3 Fortsatt svenskt
deltagande i en internationell säkerhetsstyrka i Afghanistan
regeringens proposition 2001/02:179 Fortsatt svenskt deltagande i en
internationell styrka i Afghanistan vari regeringen föreslår att riksdagen
återigen beslutar att bemyndiga regeringen att ställa en väpnad styrka om högst
45 personer till den internationella styrkans (ISAF:s) förfogande under
förutsättning att Förenta nationernas säkerhetsråd ger fortsatt mandat för
styrkan och längst t.o.m. december månad 2002. Utskottet understryker i
betänkandet vikten av att regeringen håller riksdagen fortlöpande informerad om
hur ett fortsatt svenskt truppbidrag kan komma att utformas.
Utskottet konstaterar i betänkandet att FN:s säkerhetsråd i
resolution 1413 av den 23 maj 2002 beslutat att ge den internationella
säkerhetsstyrkan i Afghanistan fortsatt mandat under sex månader inom de ramar
som lades fast i resolution 1386 från den 20 december 2001. Styrkans uppgift
förblir densamma som utskottet tidigare noterat, dvs. att bistå den afghanska
interimsmyndigheten, och senare övergångsregeringen, med att upprätthålla
säkerheten i Kabul med omgivande områden. Insatsen utgör därmed en direkt uppföljning
av FN:s tidigare beslut. I betänkandet understryker utskottet att den
internationella säkerhetsstyrkan finns på plats på grundval av ett mandat från
FN:s säkerhetsråd. Det innebär även att det land som åtar sig ledningsansvaret,
för närvarande Storbritannien och senare Turkiet, agerar på FN:s uppdrag och
inom de ramar som FN beslutar. Utskottet noterar vidare att ingen ändring av
styrkans uppgifter har skett i jämförelse med vad som gällde vid riksdagens
tidigare beslut i januari 2002 (bet. 2001/02:UFöU2) om att bemyndiga regeringen
att bidra med svensk väpnad trupp till den internationella säkerhetsstyrkan i
Afghanistan.
Utskottet föreslår i betänkandet att riksdagen
bemyndigar regeringen att ställa en väpnad styrka om högst 45 personer till
förfogande som ett svenskt bidrag till den internationella säkerhetsstyrkan i
Afghanistan, dock längst t.o.m. den 20 december 2002.
Bilaga 1
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets
sammansättning 2001-10-25
Ledamöter
Viola Furubjelke (s),
ordf.
Henrik Landerholm (m),
vice ordf.
Tone Tingsgård (s),
vice ordf.
Carina Hägg (s)
Murad Artin (v)
Holger Gustafsson (kd)
Göran Lennmarker (m),
vice ordf.
Christer Skoog (s)
Olle Lindström (m)
Håkan Juholt (s)
Urban Ahlin (s)
Berit Jóhannesson (v)
Margareta Viklund (kd)
Sten Tolgfors (m)
Lars Ångström (mp)
Marianne Andersson (c)
Runar Patriksson (fp)
Suppleanter
Sören Lekberg (s)
Anna Lilliehöök (m)
Karin Wegestål (s)
Berndt Ekholm (s)
Stig Sandström (v)
Jan Erik Ågren (kd)
Bertil Persson (m)
Ola Rask (s)
Björn Leivik (m)
Berndt Sköldestig (s)
Agneta Brendt (s)
Eva Zetterberg (v),
andre vice talman
Åke Carnerö (kd)
Karin Enström (m)
Marianne Samuelsson
(mp)
Karl-Göran Biörsmark
(fp)
Sammansatta utrikes- och
försvarsutskottets kansli
Ingemar Wahlberg,
kanslichef
Thomas Hörberg,
kanslichef
Thomas Belius,
föredragande
Satu Saariniemi,
byråassistent
Bilaga 2
Det sammansatta utrikes- och
försvars-utskottets sammansättning 2002-01-16
Ledamöter
Urban Ahlin (s), ordf.
Henrik Landerholm (m),
vice ordf.
Christer Skoog (s)
Carina Hägg (s)
Lars Ohly (v)
Holger Gustafsson (kd)
Göran Lennmarker (m)
Karin Wegestål (s)
Olle Lindström (m)
Agneta Brendt (s)
Berndt Sköldestig (s)
Berit Jóhannesson (v)
Amanda Agestav (kd)
Karin Enström (m)
Lars Ångström (mp)
Marianne Andersson (c)
Runar Patriksson (fp)
Suppleanter
Sören Lekberg (s)
Björn Leivik (m)
Kurt Kvarnström (s)
Marianne Jönsson (s)
Murad Artin (v)
Jan Erik Ågren (kd)
Liselotte Wågö (m)
Ulla Wester (s)
Anna Lilliehöök (m)
Birgitta Ahlquist (s)
Nils-Göran Holmqvist
(s)
Stig Sandström (v)
Åke Carnerö (kd)
Sten Tolgfors (m)
Marianne Samuelsson
(mp)
Erik Arthur Egervärn
(c)
Karl-Göran Biörsmark
(fp)
Sammansatta utrikes- och
försvarsutskottets kansli
Thomas Hörberg,
kanslichef
Ingemar Wahlberg, kanslichef
Thomas Belius,
föredragande
Satu Saariniemi,
byråassistent
Bilaga 3
Det sammansatta utrikes- och
försvars-utskottets sammansättning 2002-05-31
Ledamöter
Henrik Landerholm (m),
ordf.
Berndt Ekholm (s),
vice ordf.
Håkan Juholt (s)
Sören Lekberg (s)
Lars Ohly (v)
Holger Gustafsson (kd)
Bertil Persson (m)
Christer Skoog (s)
Olle Lindström (m)
Carina Hägg (s)
Karin Wegestål (s)
Berit Jóhannesson (v)
Margareta Viklund (kd)
Sten Tolgfors (m)
Lars Ångström (mp)
Marianne Andersson (c)
Runar Patriksson (fp)
Suppleanter
Agneta Brendt (s)
Rolf Gunnarsson (m)
Ola Rask (s)
Marianne Nilsson (s)
Murad Artin (v)
Jan Erik Ågren (kd)
Liselotte Wågö (m)
Berndt Sköldestig (s)
Anna Lilliehöök (m)
Birgitta Ahlquist (s)
Kurt Kvarnström (s)
Stig Sandström (v)
Jan Orrenius (kd)
Karin Enström (m)
Marianne Samuelsson
(mp)
Erik Arthur Egervärn
(c)
Karl-Göran Biörsmark
(fp)
Sammansatta utrikes- och
försvarsutskottets kansli
Thomas Hörberg,
kanslichef
Ingemar Wahlberg,
kanslichef
Thomas Belius,
föredragande
Satu Saariniemi,
byråassistent
Innehållsförteckning
De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens arbetsområde...... 1
De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens sammansättning m.m. 1
Verksamhetens omfattning och inriktning................................. 1
De sammansatta utrikes- och försvarsutskottens ärende-beredning
under riksmötet 1
Bilaga 1
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets sammansättning
2001-10-25 6
Bilaga 2
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets sammansättning
2002-01-16 8
Bilaga 3
Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets sammansättning
2002-05-31 10
Elanders Gotab, Stockholm 2002 |
Elanders Gotab, Stockholm 2002 |