Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens verksamhet vid
riksmötet 2001/02 |
|
|
|
Konstitutionsutskottet
och utrikesutskottet har vid två tillfällen under 2001/02 års riksmöte beslutat
att bereda ärenden gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott (sammansatta
konstitutions- och utrikesutskotten, KUU). Ett fall avsåg ratifikationen av
Nicefördraget och det andra EU:s framtidsfrågor.
De sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottens sammansättning under riksmötet framgår av
bilagorna 1 och 2.
Av utskottets sjutton ledamöter tillhörde sex av ledamöterna
Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två
Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en
Miljöpartiet de gröna.
Per Unckel (m) har varit ordförande i de två sammansatta
utskotten. Sören Lekberg (s), Göran Magnusson (s)
och Göran Lennmarker (m) respektive Urban Ahlin (s), Göran Magnusson (s) och
Bertil Persson (m) har varit vice ordförande.
Av bilagorna 1 och 2 framgår även utskottskansliets
personalsammansättning.
De sammansatta
konstitutions- och utrikesutskotten (KUU) har under riksmötet 2001/02 behandlat
proposition 2001/02:8 Nicefördraget och skrivelse 2001/02:115 EU:s
framtidsfrågor samt 35 motioner med 108 yrkanden.
Betänkande 2001/02:KUU1 Nicefördraget och betänkande 2001/02:KUU2
EU:s framtidsfrågor har lämnats till kammaren.
Utskotten har sammanlagt haft 10 sammanträden och
sammanträdestiden uppgick till 5 timmar och 50 minuter respektive 5 timmar och
30 minuter, totalt 11 timmar och 20 minuter.
Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet behandlar i
betänkande 2001/02:KUU1
Nicefördraget regeringens proposition 2001/02:8 Nicefördraget samt
vissa frågor som har att göra med unionens förberedelser inför nästa
regeringskonferens. Därutöver behandlar utskottet i betänkandet vissa motioner
väckta med anledning av propositionen och ett antal motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden.
I propositionen om Nicefördraget hade regeringen tagit upp
resultatet av en fördragsöversyn som unionens medlemsländer har genomfört inom
ramen för den regeringskonferens som ägde rum under år 2001. Regeringen hade
där föreslagit att riksdagen skulle godkänna Nicefördraget och vissa ändringar
i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges medlemskap i EU.
I betänkandet framhåller utskottet att Nicefördraget innebär ett
väsentligt framsteg för de av Sverige starkt prioriterade strävandena att
genomföra en utvidgning av EU. Vidare betonar utskottet att det är en fördel
för utvidgningsprocessen att de grundläggande maktfrågorna har fått en lösning
som möjliggör att nya länder blir medlemmar i EU.
Enligt utskottets mening betyder utvidgningen, och processen fram
till denna, liksom det integrationsarbete som sker med andra länder i Europas
närhet genom partnerskaps- och associationsavtal, att en grund skapas för en
varaktig samarbets- och fredsordning i Europa och dess närområde. Utskottet
betonar att utvidgningen innebär unika möjligheter att stärka fred och stabilitet,
frihet och demokrati, välfärd och sysselsättning på den europeiska kontinenten.
Redan förberedelserna i kandidatländerna för medlemskap har en mycket
betydelsefull säkerhetspolitisk effekt. Särskilt viktigt att lyfta fram är,
enligt utskottets mening, den säkerhetspolitiska betydelsen av samverkan och
integration. Medvetenheten om integrationens betydelse för säkerheten utgör
även grunden för utvidgningen av medlemskretsen liksom för att bredda och
fördjupa det europeiska samarbetet.
Ett godkännande av Nicefördraget skulle innebära att
beslutanderätt överläts till EG. Utskottet konstaterar i betänkandet att det
sker i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 5 § regeringsformen.
Samtidigt konstaterar utskottet att samarbetet inte ändrar
karaktär på grund av Nicefördraget. Samarbetet förblir i grunden
mellanstatligt. Det överstatliga EG-samarbetet i den första pelaren vilar på de
i mellanstatlig ordning överenskomna fördragen. Vidare konstateras i
betänkandet att det ej sker någon överföring av beslutanderätt till EU.
Utskottet framhåller att de förändringar som genomförs inte förändrar
samarbetets karaktär i förhållande till vad som gällde när Sverige blev medlem
i EU 1995. Därför avvisar utskottet i betänkandet motioner om att godkännandet
av Nicefördraget skall underställas en folkomröstning.
Utskottet ser sammanfattningsvis goda skäl för att föreslå bifall
till regeringens förslag till godkännande av Nicefördraget och ändring i
anslutningslagen 1994:1500. Båda besluten skall av riksdagen i enlighet med 10
kap. regeringsformen fattas med tre fjärdedels majoritet av de röstande.
Fortlöpande information till och samråd med riksdagen har skett
både under förberedelserna inför konferensen och under den period som
konferensen pågick. Därutöver har ett flertal debatter i EU-frågor ägt rum.
Utskottet behandlar i betänkandet också motioner om
förberedelserna inför nästa regeringskonferens.
Riksdagen underströk vid sin behandling under våren 2001 av denna
fråga betydelsen av en stark ställning för de nationella parlamenten i arbetet
inför nästa regeringskonferens. Utskottet anser i linje med vad riksdagen ansåg
då, att ett konvent som i huvudsak är baserat på de nationella parlamenten, och
där dessa är brett representerade, bör kunna lämna värdefulla bidrag i arbetet
inför det nya fördraget. Konventets arbetsmetoder bör ge företrädarna för de
nationella parlamenten utrymme också för deras ordinarie parlamentariska
uppdrag och för samråd med andra grupper i de frågor som diskuteras i konventet.
Utskottet anser vidare, i likhet med vad riksdagen tidigare framhållit, att ett
eget kvalificerat och i förhållande till EU:s institutioner självständigt
sekretariat måste stå till konventets förfogande. Vidare kan särskilda sekretariatsresurser
behöva sättas av inom konventets ram för de nationella parlamentens räkning.
Dagordningen för konventet måste inte nödvändigtvis begränsas till de frågor
som nämns i Niceförklaringen. Arbetet i konventet bör mynna ut i ett brett
underlag för den följande regeringskonferensens arbete. Regeringen bör enligt
utskottets uppfattning verka för en utformning av konventet enligt vad
utskottet anfört, och utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen detta
till känna.
De motioner som
behandlas i betänkandet avslås eller besvaras. Vänsterpartiet och Miljöpartiet
har reserverat sig mot ett godkännande av fördraget. Särskilda yttranden på
enskilda avsnitt i betänkandet har lämnats av Vänsterpartiet, Folkpartiet och
Miljöpartiet.
Det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet behandlar i betänkande 2001/02:KUU2 EU:s framtidsfrågor dels
regeringens skrivelse 2001/02:
115 EU:s framtidsfrågor, dels ett antal motionsyrkanden inom samma sakområde.
I en bakgrundstext beskrivs den pågående framtidsdebatten inom EU
samt Europeiska konventet och dess mandat och arbete.
Den svenska inställningen i debatten om
EU:s allmänna inriktning bör enligt utskottet vägledas av tre principer:
en pragmatisk
grundhållning snarare än ett politiskt slutmål,
en därav följande
nedtoning av terminologifrågorna samt
stöd för den rådande
ordningen för EU:s grundvalar, såsom dessa beskrivs i regeringsskrivelsen.
Ordningen för den
kommande fördragsrevisionen först ett brett konvent, därefter en traditionell
regeringskonferens och sist godkännande av alla medlemsstater, i enlighet med
deras konstitutionella regler och traditioner ger enligt utskottet en god
kombination av bred förankring, hög legitimitet och konstitutionell stringens.
Tillsättandet av EU 2004-kommittén bidrar ytterligare till förankringen.
Konventets sammansättning och mandat motsvarar i bärande delar vad
som i tidigare utskottsbetänkanden ansetts önskvärt. Utskottet välkomnar att
kandidatländerna fullt ut deltar i arbetet.
Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet är i grunden
positivt inställt till en förenkling av fördragen. Vad benämningen konstitution
beträffar är terminologi inte den springande punkten för utskottet. Utskottet
är inte övertygat om att det är möjligt att föreskriva en förenklad
ändringsprocedur för någon del av ett grundfördrag eller en konstitution.
I betänkandet understryks att EU i sitt beslutsfattande skall
uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för de mänskliga
rättigheterna och grundläggande friheterna. Sverige bör med all kraft verka för
att EU eller EG kan anslutas till Europakonventionen om mänskliga rättigheter
och grundläggande friheter. Att göra EU:s stadga för grundläggande rättigheter
bindande kan studeras, försåvitt Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna
och grundläggande friheterna och den praxis som utvecklats i anslutning till denna
konvention kan värnas.
Dagens system för avgränsning av kompetenser mellan EU och medlemsstaterna
är, enligt utskottet, rimligt. Befogenheterna anges i fördraget, men på ett
flexibelt sätt som tillåter en försiktig utveckling och som garanterar det
nationella valet av beslutsnivå inom landet. De nationella parlamentens möjlighet
till påverkan av den egna regeringens agerande bör utgöra fokus för
diskussionen om dessa parlaments roll inom EU-systemet. Utskottet är tveksamt till
värdet av en andra kammare inom Europaparlamentet.
Den nuvarande institutionella strukturen är en lämplig grund för
diskussioner om förbättringar. Utskottet uppmärksammar processen för
reformering av ministerrådet och Europeiska rådet. Tiden är nu, enligt
utskottet, mogen för öppna möten när rådet agerar lagstiftare. Utskottet
framhåller också vikten av att ansträngningar görs inom det begränsade
utrymme som finns för att se vilka nya områden som kan bli föremål för
omröstning med kvalificerad majoritet. Detta kan övervägas för de sakfrågor som
i dag ligger inom tredje pelaren.
Utskottet avstyrker eller anser besvarade motioner om en
utträdesparagraf, om EU:s jordbrukspolitik och försvarspolitik samt motioner
som syftar till ett övergripande svenskt program, med mellanstatlig inriktning,
för EU:s framtid.
De svenska representanterna i Europeiska konventet har,
konstaterar utskottet, ett personligt mandat, vilket i betänkandet betecknas
som liggande i konventets och i riksdagens intresse.
Huruvida folkomröstning i Sverige bör genomföras i samband med fördragsändringar
inom EU-samarbetet får avgöras från fall till fall.
I betänkandet finns 21
reservationer och 7 särskilda yttranden. Samtliga partier som inte står bakom
utskottets ställningstaganden beträffande övergripande frågor om EU:s allmänna
inriktning, dvs. (m), (v), (kd), (c), (fp) och (mp), redovisar i separata
reservationer respektive partis inställning i den delen. Flera partier
reserverar sig också mot de ställningstaganden utskottet gör i frågor rörande
kompetensfördelning och subsidiaritet [(m), (v), (c), (fp) och (mp)] respektive
institutionernas roller och beslutsfattande [(v), (kd), (c), (fp) och (mp)].
Den 12 april 2002
genomförde utrikesutskottet och EU-nämnden, i samarrangemang med regeringens EU
2004-kommitté, en offentlig utfrågning om EU:s framtidsfrågor.
Till utfrågningen hade Michel Barnier, EU-kommissionär med ansvar
för bl.a. EU:s framtidsfrågor och en av kommissionens företrädare i EU:s framtidskonvent,
inbjudits. För att allmänheten och företrädare för olika intressen skulle ha
möjlighet att komma till tals inför framtidsdebatten om EU arrangerades inför
utfrågningen en möjlighet att bidra med underlag till frågor till
kommissionären Barnier och panelen genom att sända in frågor via e-post eller
brev.
Verksamheten inom de sammansatta konstitutions- och
utrikesutskotten (KUU) har särskilt uppmärksammats på riksdagens hemsida och en
sammanfattning av betänkande 2001/02:KUU2 EU:s framtidsfrågor har översatts
till engelska och franska.
Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets sammansättning
den 16 oktober 2001 (behandling av prop. 2001/02:8 Nicefördraget)
Ledamöter
Per Unckel
(m), ordförande
Sören
Lekberg (s), vice ordförande
Göran
Magnusson (s), vice ordförande
Göran
Lennmarker (m), vice ordförande
Kerstin
Kristiansson Karlstedt (s)
Kenneth
Kvist (v)
Ingvar
Svensson (kd)
Berndt
Ekholm (s)
Nils Fredrik
Aurelius (m)
Pär Axel
Sahlberg (s)
Birgitta
Ahlqvist (s)
Lars Ohly
(v)
Holger Gustafsson
(kd)
Lars
Tobisson (m)
Marianne
Samuelsson (mp)
Åsa
Torstensson (c)
Karl-Göran
Biörsmark (fp)
Suppleanter
Viola
Furubjelke (s)
Inger René
(m)
Anders
Bengtsson (s)
Britt-Marie
Lindkvist (s)
Mats
Einarsson (v)
Inger
Strömbom (kd)
Bertil
Persson (m)
Carina Hägg
(s)
Margareta
Nachmanson (m)
Mats
Berglind (s)
Marianne
Jönsson (s)
Eva
Zetterberg (v)
Jan Erik
Ågren (kd)
Sten
Tolgfors (m)
Per Lager
(mp)
Marianne
Andersson (c)
Helena
Bargholtz (fp)
Sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottets kansli
Bertil Wennberg, kanslichef
Thomas Hörberg, kanslichef
Margareta Landerholm, föredragande
Thomas Belius, föredragande
Kerstin Siverby, byrådirektör
Bilaga 2
Ledamöter
Per Unckel (m), ordförande
Urban Ahlin (s), vice ordförande
Göran Magnusson (s), vice ordförande
Bertil Persson (m), vice ordförande
Sören Lekberg (s)
Kenneth Kvist (v)
Ingvar Svensson (kd)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Inger René (m)
Birgitta Ahlqvist (s)
Pär Axel Sahlberg (s)
Lars Ohly (v)
Holger Gustafsson (kd)
Göran Lennmarker (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Marianne Andersson (c)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Suppleanter
Berndt Ekholm (s)
Lars Hjertén (m)
Anders Bengtsson (s)
Carina Hägg (s)
Mats Einarsson (v)
Björn von der Esch (kd)
Sten Tolgfors (m)
Britt-Marie Lindkvist (s)
Nils Fredrik Aurelius (m)
Agneta Brendt (s)
Mats Berglind (s)
Eva Zetterberg (v)
Jan Erik Ågren (kd)
Karin Enström (m)
Per Lager (mp)
Åsa Torstensson (c)
Helena Bargholtz (fp)
Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets kansli
Bertil Wennberg, kanslichef
Thomas Hörberg, kanslichef
Håkan Jonsson, föredragande
Maria Stridsman, byråassistent
Sammansatta konstitutions- och
utrikesutskottens beredningsområde 1
Sammansatta konstitutions- och
utrikesutskottens sammansättning 1
Verksamhetens omfattning och inriktning...................................... 2
De sammansatta konstitutions- och
utrikesutskottens ärendeberedning under riksmötet 2
Övrig anslutande verksamhet...................................................... 6
Bilaga 1
Sammansatta konstitutions- och
utrikesutskottets sammansättning den 16 oktober 2001 (behandling av
prop. 2001/02:8 Nicefördraget)................................................................... 7
Bilaga 2
Sammansatta konstitutions- och
utrikesutskottets sammansättning den 18 april 2002 (behandling av
skr. 2001/02:115 EU:s framtidsfrågor........................................................... 9
Elanders Gotab, Stockholm
2002 |