Justitieutskottets verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet
Rättsväsendet. Politik-området innefattar bl.a. myndigheter inom
domstolsväsendet,
åklagarväsendet,
polisväsendet,
kriminalvården samt
Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.
Utskottet bereder vidare ärenden rörande brottsbalken och
rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med
föreskrifter i dessa balkar.
Till utskottets beredningsområde hör
också ärenden om anslag inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Utgiftsområdet
överensstämmer i huvudsak med politikområdet Rättsväsendet.
Under riksmötet 2001/02 hade justitieutskottet följande
sammansättning.
Ledamöter:
Fredrik Reinfeldt (m), ordförande
Ingvar Johnsson (s), vice ordförande
Märta Johansson (s)
Margareta Sandgren (s)
Alice Åström (v)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Anders G Högmark (m), t.o.m. 2002-01-13
Maud Ekendahl (m)
Ann-Marie Fagerström (s)
Jeppe Johnsson (m)
Helena Zakariasén (s)
Morgan Johansson (s)
Yvonne Oscarsson (v)
Ragnwi Marcelind (kd)
Anita Sidén (m), fr.o.m. 2002-01-14
Kia Andreasson (mp)
Gunnel Wallin (c)
Johan Pehrson (fp)
Suppleanter:
Göran Norlander (s)
Anita Sidén (m), t.o.m. 2002-01-13
Lennart Bolander (m), fr.o.m. 2002-01-14
Yilmaz Kerimo (s)
Eva Johansson (s)
Sven-Erik Sjöstrand (v)
Rolf Åbjörnsson (kd)
Cecilia Magnusson (m)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Karin Enström (m)
Paavo Vallius (s)
Nalin Pekgul (s)
Sture Arnesson (v)
Kjell Eldensjö (kd)
Lars Björkman (m)
Thomas Julin (mp)
Margareta Andersson (c)
Helena Bargholtz (fp)
Barbro Feltzing (mp)
Rigmor Stenmark (c)
Dan Kihlström (kd)
Anders G Högmark (m), fr.o.m. 2002-01-14
Utskottets presidium bestod av ordföranden Fredrik
Reinfeldt (m) och vice ordföranden Ingvar Johnsson (s). Som framgår av
uppställningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra
Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en
Miljöpartiet de gröna, en
Centerpartiet och en Folkpartiet liberalerna.
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Cecilia Nordenfelt, kanslichef
Kristina Svartz, föredragande, tjl. fr.o.m. 2002-08-01
Sven Johannisson, föredragande, tjl. t.o.m. 2002-04-24
Elisabet Wass Löfstedt, föredragande, tjl. fr.o.m. 2002-03-31
Anders Nauclér, föredragande, t.o.m. 2002-07-26
Mats Torgils, föredragande, fr.o.m. 2002-01-14
Roger J Karlsson, föredragande, fr.o.m. 2002-03-18 t.o.m.
2002-06-02
Kerstin Carlsson, byråassistent, t.o.m. 2001-10-19
Agneta Bengtsson, byråassistent t.o.m. 2002-02-05
Inge-Marie Hellberg, byråassistent, fr.o.m. 2001-10-22
Frida Unenge, byråassistent, fr.o.m. 2002-03-01
Utskottet behandlade under riksmötet 20 propositioner,
varav två delvis, tre skrivelser och ett förslag från Riksdagens revisorer. I
samband härmed behandlades också motioner väckta under den allmänna
motionstiden åren 2000 och 2001 eller med anledning av propositionerna eller
skrivelserna.
Utskottet avgav under riksmötet 29
betänkanden och sex yttranden. Inne-hållet i dessa beskrivs kortfattat nedan. I
sex av betänkandena (bet. 2001/02:JuU6, JuU7, JuU9, JuU10, JuU11 och JuU13)
behandlade utskottet ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden
åren 2000 och 2001.
Nedan följer en redogörelse av
utskottets ställningstaganden samt avgivna reservationer, avvikande meningar
och särskilda yttranden.
Utskottet föreslog att riksdagen skulle godkänna
regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 2001/02:1) om anslag till
rättsväsendet för år 2002 sammanlagt knappt 24 miljarder kronor. De tyngsta
anslagen är polisväsendet, domstolsväsendet och kriminalvården. Riksdagen gav,
med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att vidta de åtgärder som
krävs för att snarast överföra Nationella insatsstyrkan från Polismyndigheten i
Stockholms län till Rikspolisstyrelsen. I denna del reserverade sig (s) och
(mp). Nationella insatsstyrkans huvuduppgift är att bekämpa terrorism i landet.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg 44 reservationer (s), (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt
15 särskilda yttranden (m), (kd), (c) och (fp).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:133) om tillträde till det andra tilläggsprotokollet till konventionen
om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (bedrägerikonventionen).
Bedrägerikonventionen syftar bl.a. till en bättre överensstämmelse mellan
EU-ländernas bestämmelser om bedrägerier. Det andra tilläggsprotokollet rör
bl.a. penningtvätt och ansvar för juridiska personer.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet föreslog att giltighetstiden skulle förlängas
för lagen med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och för
lagen om hemlig
kameraövervakning (prop. 2001/02:17). Lagarna är viktiga för bekämpningen av
brott som rör landets yttre och inre säkerhet. Lagarna skall gälla till utgången
av år 2004 i avvaktan på att förslag tas fram för att bestämmelserna skall bli
permanenta.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:26) om att godkänna en ändring i Europolkonventionen som innebär att
Europols behörighet utvidgas till att omfatta penningtvätt i allmänhet,
oberoende av vilken typ av brott som vinningen av penningtvätten härrör från.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:32) om privilegier och immunitet för Europeiska unionens institut för
säkerhetsstudier och Europeiska unionens satellitcentrum samt för deras organ
och personal.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (mp).
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motioner
från den allmänna motionstiden år 2001 om olika kriminalvårdsfrågor, bl.a.
verkställighetsinnehållet, permissionsreglerna och påföljderna för psykiskt
störda lagöverträdare.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg 17 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt två
särskilda yttranden (m) och (c).
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motioner
från den allmänna motionstiden åren 2000 och 2001 om processrättsliga frågor.
Motionerna behandlade bl.a. rätten till domstolsprövning, åtalsfrågor samt
frågor om vittnen, sakkunniga och ombud samt om straffprocessuella tvångsmedel.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg 29 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp).
Utskottet föreslog att regeringens årliga skrivelse om den
ekonomiska brottsligheten (skr. 2001/02:40) skulle läggas till handlingarna. I
skrivelsen redovisas de åtgärder som vidtagits inom ramen för regeringens
strategi för samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Utskottet
föreslog vidare att ett antal motioner och ett förslag från Riksdagens revisorer
rörande ekobrottsbekämpningen (förs. 2001/02:RR11) skulle avslås.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg 17 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt ett
särskilt yttrande (fp).
Utskottet föreslog att motioner från den allmänna
motionstiden år 2001 om unga lagöverträdare skulle avslås. Bland annat
behandlades frågor om brottsförebyggande åtgärder i vid bemärkelse, t.ex. genom
åtgärder som stärker familjen, ett nytt påföljdssystem för unga och om den
slutna ungdomsvården.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg fem reservationer (m), (kd), (mp), (c) och (fp) samt tre
särskilda yttranden (m), (v), (kd), (c) och (fp).
Utskottet föreslog att motioner från den allmänna
motionstiden åren 2000 och 2001 om brott och påföljder för brott skulle avslås.
Bland annat behandlades frågor om människohandel, vålds- och sexualbrott mot
barn, högmålsbrott, djurplågeri, livstidsstraffet och domstolarnas
straffmätning.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg 14 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt fyra
särskilda yttranden (m), (kd), (mp), (c) och (fp).
Utskottet föreslog att riksdagen skulle avslå motioner
från den allmänna motionstiden åren 2000 och 2001 bl.a. om stöd i olika former
åt brottsoffer. Bland annat behandlades frågor om skydd för utsatta kvinnor,
besöksförbud, samverkan mellan myndigheter i kampen mot våldsbrott och frågor
om brottsskadeersättning.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg 20 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt ett
särskilt yttrande (kd).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:59) om att straffet för övergrepp i rättssak skulle skärpas genom att
straffskalorna anpassas till dem som gäller för mened. Straffet blir fängelse i
högst fyra år eller, om brottet är ringa, böter eller fängelse i högst sex
månader. För grovt brott blir straffet lägst två och högst åtta år. Övergrepp i
rättssak kan föreligga bl.a. om någon med våld, hot om våld eller på annat sätt
angriper vittnen eller förhörspersoner i en rättegång. Syftet med de skärpta
straffen är att motverka att vittnen drar sig för att medverka vid rättegångar.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg ett särskilt yttrande (v), (mp) och (fp).
Utskottet föreslog att motioner från den allmänna
motionstiden år 2001 om polisfrågor skulle avslås. Motionerna behandlade bl.a.
ordning och säkerhet vid demonstrationer, kostnaden för att bevaka evenemang,
polisens organisation, arbetsförhållanden och utrustning, polisens möjligheter
att utfärda ordningsbot samt internationellt polissamarbete.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg 22 reservationer (m), (v), (kd), (mp), (c) och (fp) samt två
särskilda yttranden (m), (kd), (c) och (fp).
Utskottet föreslog att regeringens skrivelse (skr.
2001/02:54) om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll under
perioden den 1 juli 2000 till den 30 juni 2001 skulle läggas till handlingarna.
Skrivelsen innehåller även en beskrivning av utvecklingen av den
internationella terrorismen under samma period.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:71) om att godkänna ett utkast till rambeslut om gemensamma
brottsutredningsgrupper inom EU. Avsikten är att en sådan tillfällig grupp
skall kunna inrättas i de fall en medlemsstat har en komplicerad
brottsutredning som har kopplingar till andra medlemsstater eller när flera
medlemsstater genomför brottsutredningar som kräver samordnade och gemensamma
åtgärder. Utredningsgruppen skall bestå av företrädare för de aktuella
staternas behöriga myndigheter som åklagare, poliser och tjänstemän som har
ansvar för tull och kustbevakning.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (mp) och ett särskilt yttrande (v).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:107) om att som komplement till det vanliga rättegångsförfarandet
införa en möjlighet till grupprättegång fr.o.m. den 1 januari 2003. Med
grupptalan menas att någon utan rättegångsfullmakt för talan för medlemmarna i
en grupp. Gruppmedlemmarna är inte parter i målet och behöver inte medverka
aktivt. En dom i målet gäller för och mot alla som ingår i gruppen. Grupptalan
skall kunna väckas av enskilda personer, organisationer eller myndigheter.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (m).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:88)
om lagstiftning som krävs för att Sverige skall kunna fullgöra de förpliktelser
som enligt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen gäller för
samarbete med domstolen.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet föreslog att regeringens skrivelse (skr.
2001/02:52) om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig
kameraövervakning vid förundersökning i brottmål under år 2000 skulle läggas
till handlingarna.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:86) om att godkänna ett utkast till beslut om inrättande av
samarbetsorganet Eurojust. Eurojust syftar bl.a. till att effektivisera
åklagarsamarbetet inom EU och därmed förstärka kampen mot grov gränsöverskridande
brottslighet.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg tre reservationer (v) och (mp).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:92) om att medborgarskapskravet för att bli advokat skall avskaffas.
Medborgarskapskravet tas bort även för ledamöter av styrelser och nämnder med
stark anknytning till svenska naturtillgångar.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:155) om att godkänna ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och
Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor. Avtalet reglerar
frågor om immunitet och privilegier för organisationen och dess personal.
Regeringen gavs även möjlighet att tillsammans med Stockholms stad ombilda
institutet Stockholms Internationella Vatteninstitut (SIWI) till stiftelse.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:135) om att godkänna ett utkast till rambeslut om bekämpande av
terrorism som utarbetats inom Europeiska unionen. Rambeslutet innehåller bl.a.
bestämmelser om vilka gärningar som skall utgöra terroristbrott i
medlemsstaternas nationella lagstiftning samt vilka straffrättsliga påföljder
dessa gärningar skall kunna leda till.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (v) och (mp) samt två särskilda yttranden (m)
och (fp) respektive (c).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:111) om nya be-
stämmelser om vitesföreläggande m.m. till ungdomar som inte har fyllt 18 år och
som kallas till ett domstolssammanträde. Förslaget innebär vidare att fler
personer i den unges nätverk skall kunna involveras i processen när någon som
är under 18 år misstänks för brott.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (m).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:147) om att lagföringen skall bli snabbare. Genomströmningstiderna i
brottmål skall förkortas genom att åklagarens rätt att bl.a. utfärda stämning
och inhämta personalia utvidgas. Den brottsutredande verksamheten skall bli mer
effektiv bl.a. genom utvidgade möjligheter till hämtning till förhör och en
möjlighet att under förundersökningen kalla en person till förhör vid påföljd
av vite.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (m) samt ett särskilt yttrande (kd).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:149) om Sveriges tillträde till FN:s konvention om bekämpande av
terrorism. Genom en ny lag blir det straffbart att finansiera särskilt
allvarlig brottslighet i vissa fall. Lagen tar sikte på terroristbrottslighet.
Det blir förbjudet att samla in, tillhandahålla eller ta emot pengar eller
andra tillgångar i syfte att finansiera de brott som FN:s konvention anger
skall vara straffbara. Tillgångar som har varit föremål för brott enligt den
nya lagen kan förverkas.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (mp).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop. 2001/02:126)
om antagande av en ny lag om medling med anledning av brott. Lagen skall främst
tillgodose kraven på rättssäkerhet när medling med anledning av brott anordnas
av stat eller kommun. Syftet med medlingen är i första hand att gärningsmannen
skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en
möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medlingen skall vara fri-
villig för båda parter.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg fem reservationer (m) och (kd).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:124) om att i brottsbalken införa ett nytt brott, människohandel för
sexuella ändamål. Syftet är att stärka det straffrättsliga skyddet mot
gränsöverskridande handel med människor som syftar till att de skall utnyttjas
för sexuella ändamål. Beslutet utgör ett första steg i riktning mot en utökad
kriminalisering av alla former av
människohandel.
Riksdagen godkände utskottets förslag. I
ärendet förelåg en reservation (mp).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:99) om att godkänna ett utkast till rambeslut som utarbetats inom EU om
åtgärder för att bekämpa människohandel som syftar till sexuell exploatering
eller arbetskraftsexploatering.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (mp) samt två särskilda yttranden (c) och
(fp).
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag (prop.
2001/02:118) om att godkänna ett utkast till rambeslut om en europeisk
arresteringsorder och om överlämnande mellan medlemsstaterna. Utkastet till
rambeslut bygger på att de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna erkänner
varandras bedömningar och beslut. Rambeslutet innebär även att kravet på dubbel
straffbarhet avskaffas för ett antal allvarliga brott. Syftet med rambeslutet
är att göra utlämningsförfarandet mellan EU:s medlemsstater enklare och mer
effektivt.
Riksdagen godkände utskottets förslag.
I ärendet förelåg en reservation (v) och (mp) samt ett särskilt yttrande (m)
och (fp).
Utskottet har som ovan nämnts avgett sex yttranden till
andra utskott.
I oktober 2001 avgavs yttrande till
finansutskottet (JuU1y). Det yttrandet gällde budgetpropositionen i vad avsåg
fördelningen av utgifterna på olika utgiftsområden för år 2002 och den
preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 2003
och 2004. Utskottet tillstyrkte i yttrandet regeringens förslag. I ärendet
förelåg fyra avvikande meningar (m), (kd), (c) och (fp).
Därefter avgavs yttrande till
försvarsutskottet angående polisens radiokommunikationssystem, den s.k.
TETRA-frågan (JuU2y). Utskottet uttalade att polisen, med hänsyn till bl.a.
tidsfaktorn, måste ges möjlighet att på egen hand utveckla ett nytt
radiokommunikationssystem i storstadslänen. I ärendet förelåg en avvikande
mening (m), (kd), (c) och (fp).
Ett yttrande avgavs till miljö- och
jordbruksutskottet (JuU3y). I detta behandlades frågor om svensk domsrätt och
om brottsutredningar vid oljeutsläpp. Utskottet tillstyrkte i yttrandet
regeringens förslag.
Vidare avgavs yttrande till
konstitutionsutskottet om en föreslagen utvidgning av tillämpningsområdet för
bestämmelserna om hets mot folkgrupp. Yttrandet omfattade även bl.a. ett
förslag om att upphäva lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer
(JuU4y). Utskottet tillstyrkte regeringens förslag och avstyrkte väckta
motioner. I fråga om uniformslagen konstaterade utskottet att lagen anses
överspelad och att hithörande gärningar numera bedöms som hets mot folkgrupp. I
ärendet förelåg två avvikande meningar (m) och (c).
Ett yttrande avgavs till socialutskottet
om propositionen Nationell narkotikahandlingsplan (prop. 2001/02:91). Utskottet
tillstyrkte regeringens förslag (JuU5y). I ärendet förelåg 15 avvikande
meningar (m), (kd), (c) och (fp) samt fyra särskilda yttranden (m), (kd), (c)
och (fp).
I det sista yttrandet (JuU6y), som
avgavs till utrikesutskottet, behandlades regeringens skrivelser 2001/02:105
Redogörelse för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen första
halvåret 2001 och 2001/02:160 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen
under 2001. Utskottet uttalade bl.a. att det ser positivt på utvecklingen av
det straffrättsliga samarbetet inom unionen. Den grova brottsligheten är ofta
gränsöverskridande, och ett utökat rättsligt och polisiärt samarbete är en
förutsättning för en effektiv bekämpning av denna typ av brottslighet. Vidare
uttalade utskottet att det sammantaget anser att regeringens information och
förankring av EU-arbetet inom ut-
skottets beredningsområde för närvarande fungerar fullt tillfredsställande.
Utskottet har löpande följt arbetet inom EU i de frågor
som rör utskottets beredningsområde. Utskottets ledamöter har därvid på olika
sätt informerats om innehållet i material som kommit in till riksdagen, t.ex.
faktapromemorior. För en förteckning av samtliga faktapromemorior som inkommit
till utskottet under riksmötet 2001/02, se bilaga 1.
Av de 29 betänkanden och sex yttranden
som utskottet har avgett under riksmötet har nio betänkanden respektive ett
yttrande till annat utskott varit omedelbart relaterade till Sveriges
medlemskap i EU (JuU2, JuU4, JuU5, JuU15, JuU19, JuU22, JuU27, JuU28 och JuU29
samt JuU6y).
På inbjudan av utskottet har regeringen
vid sju tillfällen under riksmötet 2001/02 lämnat EU-information inför
utskottet.
Utskottet inrättade under riksmötet
1998/99 en arbetsgrupp som närmare skulle följa EU:s arbete i de frågor som
berör utskottets beredningsområde (nedan EU-gruppen). I EU-gruppen ingår en
företrädare för varje parti. Gruppen bistås av en föredragande från utskottets
kansli.
Vid sju av EU-gruppens totalt åtta
sammanträden under riksmötet har företrädare för Justitiedepartementet deltagit
och lämnat information om pågående arbete inom EU. Vid ett av EU-gruppens
sammanträden informerade bl.a. chefsåklagaren Björn Blomqvist, Sveriges
nationella medlem i Eurojust, om Eurojusts verksamhet.
Under hösten 2001 beslöt EU-gruppen, i
likhet med föregående riksmöte, att närmare följa upp ett par förslag som har
lagts fram inom EU. Syftet var att få en bättre bild av arbetet inom EU, inte
minst det förhandlingsarbete som föregår de förslag regeringen överlämnar till
riksdagen för godkännande. Sådan uppföljning utfördes beträffande bl.a.
rambesluten om åtgärder mot terrorism respektive den europeiska arresteringsordern.
Under riksmötet 2001/02 har utskottets uppföljningsgrupp,
som består av en representant från varje parti, hållit fem sammanträden.
Under hösten 2001 studerade uppföljningsgruppen frågan om
rekryteringen till domarbanan närmare. Bakgrunden var de senaste årens nedgång
i antalet sökande till domaryrket och att ett ökat antal yngre jurister begärt
sitt entledigande från tjänst i domstol. Uppföljningsgruppen har tagit del av
de rapporter och förslag som utarbetats från olika arbetsgrupper inom domstolsväsendet.
För att inhämta synpunkter på rekryteringsutvecklingen och synen på framtiden
samt de åtgärder som föreslagits höll gruppen tre sammanträden. Till det första
sammanträdet bjöds företrädare in från Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och
Blekinge, Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Stockholm och
Kammarrätten i Göteborg. Vid ett andra sammanträde deltog representanter för
yngreföreningarna vid samma överrätter. Slutligen sammanträffade
uppföljningsgruppen med generaldirektören och personaldirektören för
Domstolsverket. Synpunkterna har samlats i en PM (dnr 2000/01:7818) som
presenterats för utskottet som beslutat att uppföljningsgruppen under den
kommande mandatperioden halvårsvis skall inhämta uppgifter om dels rekryteringsutvecklingen,
dels pågående åtgärder och redovisa detta till utskottet. En första sådan
redovisning lämnades i juni 2002.
Vidare har uppföljningsgruppen
företagit ett antal mer begränsade studier rörande pågående arbete i olika
aktuella frågor. Detta gäller bl.a. frågan om beläggningen i häktena,
placeringen av unga i häkte samt möjligheten till gemensamhetssittning för
kvinnor i häkte.
Uppföljningsgruppen beredde också
frågan om avlämnande av granskningsförslag till Riksdagens revisorer. Arbetet
resulterade i ett förslag till revisorerna rörande avskrivningar av anmälda
brott.
Utskottet granskade även hur regeringen
bedömt det lagstiftningsbehov som antagna rambeslut och vissa internationella
åtaganden medfört samt hur den slutliga versionen av några rambeslut har
överensstämt med de utkast till rambeslut som riksdagen godkänt. Utskottet
kunde konstatera att regeringen korrekt bedömt lagstiftningsbehovet i de
aktuella godkännandepropositionerna. Utskottet kunde också konstatera att det
inte fanns några sakliga ändringar mellan utkasten till de rambeslut som
godkänts av riksdagen och de senare i rådet antagna rambesluten.
Vidare har utskottet på sedvanligt sätt
gjort en granskning inom utskottets beredningsområde av regeringens åtgärder
med anledning av riksdagens skrivelser till regeringen liksom av de
regleringsbrev som givits myndigheterna inom rättsväsendet. Utskottet har
därvid inte funnit anledning till kritik.
Avslutningsvis bör det framhållas att
utskottets inhämtande av information i samband med ärendeberedning samt besök,
studiebesök och utfrågningar utgör en väsentlig del av utskottets arbete med
utvärdering och uppföljning.
I samband med behandlingen av yttrandet till
försvarsutskottet om polisens radiokommunikationssystem, den s.k. TETRA-frågan,
hade utskottet en intern utfrågning där representanter från Rikspolisstyrelsen
medverkade.
På utskottets begäran har, vid olika
sammanträden, information lämnats av representanter för ett antal myndigheter.
I samband med beredningen av budgetpropositionen (prop. 2001/02:1, bet. JuU1)
lämnade sålunda företrädare för Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten,
Rikspolisstyrelsen, Domstolsverket, Säkerhetspolisen och Kriminalvården
information om respektive myndighets verksamhet.
Vidare har utskottet mottagit ett stort
antal skrifter från enskilda, organisationer och myndigheter.
Ledamöter från utskottet deltog i en konferens i Bryssel
den 1516 oktober 2001 om parlamentarisk övervakning av polisen. Den 1623 januari
2002 besökte en delegation från utskottet Lettland och Litauen för att studera
olika frågor inom utskottets beredningsområde med anknytning till respektive
lands anslutning till EU, bl.a. hur förberedelserna inför utvidgningen
fortskrider inom rättsväsendet i dessa länder. En ledamot deltog i Nordiska
rådets seminarium i Oslo den 13 mars 2002 om organiserad brottslighet i Norden.
En ledamot deltog i ett seminarium i Madrid den 2728 juni 2002 om Internationella
brottmålsdomstolen (ICC).
Utskottet företog vidare två
studiebesök under riksmötet. I februari 2002 besökte utskottet Säkerhetspolisen
och i mars 2002 besöktes Brottsförebyggande rådet.
Under riksmötet har utskottet tagit
emot ett flertal internationella besök.
Under riksmötet 2001/02 har utskottet hållit 32
sammanträden. Sammanträdestiden uppgick till totalt 23 timmar och 30 minuter.
Utskottet har under riksmötet behandlat
20 propositioner, varav en delvis, tre skrivelser, ett förslag från Riksdagens
revisorer jämte 835 yrkanden i 425 motioner. Utskottet avlämnade i anledning
härav 29 betänkanden till kammaren. Till 20 av betänkandena fogades sammanlagt
186 reservationer och i 13 av betänkandena avgavs sammanlagt 36 särskilda
yttranden. Utskottet har vidare avlämnat sex yttranden till andra utskott. Till
fyra av yttrandena avgavs sammanlagt 22 avvikande meningar och till ett av
dessa yttranden avgavs fyra särskilda yttranden.
Som en jämförelse visas här en tabell
över motsvarande uppgifter för de senaste fem åren.
Antal inkomna propositioner och
skrivelser
1997/98 |
1998/99 |
1999/2000 |
2000/01 |
2001/02 |
17 |
22 |
18 |
26 |
23 |
Antal inkomna motioner respektive
motionsyrkanden
|
1997/98 |
1998/99 |
1999/2000 |
2000/01 |
2001/02 |
Följdmotioner |
50 |
22 |
36 |
30/90 |
29/49 |
Allmän motionstid |
117 |
88 |
114 |
158/464 |
252/705 |
Riksmöte |
1997/98 |
1998/99 |
1999/2000 |
2000/01 |
2001/02 |
Propositioner |
17 |
22 |
18 |
21 |
20 |
Motioner |
167 |
110 |
180 |
188 |
281 |
Betänkanden |
25 |
27 |
23 |
32 |
29 |
Reservationer |
261 |
120 |
201 |
128 |
186 |
Bilaga
Regeringens promemoria
nr 2001/02:14
Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av
terrorism.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:18
Faktapromemoria om ett initiativ från Frankrike, Storbritannien
och Sverige till ett utkast till ett rambeslut om ömsesidigt erkännande av bötesstraff.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:19
Förslag till rådets rambeslut om en europeisk
arresteringsorder och om överlämnande mellan medlemsstaterna.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:20
Faktapromemoria om ett initiativ från Belgien, Frankrike,
Spanien och Storbritannien inför rådets antagande av ett utkast till rambeslut
om gemen-
samma utredningsgrupper.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:23
Faktapromemoria om Irlands begäran om att få delta i delar
av Schengenregelverket.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:24
Förslag till rådets beslut om ändring av artikel 40
(fortsatt övervakning) i Schengenkonventionen.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:25
Faktapromemoria om initiativ från Belgien och Sverige om
rättslig grund för finansieringen av utvecklingen av andra generationen av
Schengens informationssystem.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:31
Kommissionens förslag till rambeslut om illegal
narkotikahandel.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:35
Faktapromemoria om initiativ från Nederländerna till
förslag till rådets beslut rörande åtgärder mot misstänkta krigsförbrytare.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:45
Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av
rasism och främlingsfientlighet.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:64
Faktapromemoria om kommissionens grönbok om
straffrättsligt skydd av Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen och
inrättande av en europeisk åklagare.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:65
Kommissionens förslag till rådets och Europaparlamentets
direktiv om straffrättsligt skydd av gemenskapens ekonomiska intressen.
Regeringens promemoria
nr 2001/02:66
Kommissionens förslag till direktiv om rättshjälp m.m. i
gränsöverskridande civilrättsliga tvister.
Elanders Gotab, Stockholm
2002 |