Utrikesutskottets verksamhet vid

riksmötet 2000/01

Utrikesutskottets ansvarsområde och sammansättning

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.

Utrikesutskottets sammansättning m.m.

Utrikesutskottet hade under riksmötet 2000/01 följande sammansättning:

Ledamöter

Viola Furubjelke (s)

Göran Lennmarker (m)

Sören Lekberg (s)

Berndt Ekholm (s)

Lars Ohly (v)

Holger Gustafsson (kd)

Bertil Persson (m)

Marianne Jönsson (s)

Liselott Wågö (m)

Carina Hägg (s)

Agneta Brendt (s)

Murad Artin (v)

Jan Erik Ågren (kd)

Sten Tolgfors (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Marianne Andersson (c)

Karl-Göran Biörsmark (fp)


Suppleanter

Birgitta Ahlqvist (s)

Karin Enström (m)

Inger Lundberg (s)

Ronny Olander (s)

Berit Jóhannesson (v)

Fanny Rizell (kd)

Roy Hansson (m)

Urban Ahlin (s)

Birgitta Wistrand (m)

Christina Axelsson (s)

Anders Berglöv (s)

Eva Zetterberg (v)

Åke Carnerö (kd)

Gustaf von Essen (m)

Lars Ångström (mp)

Agne Hansson (c)

Elver Jonsson (fp)

Lars Tobisson (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Rosita Runegrund (kd)

Gudrun Schyman (v)

Siw Persson (fp) (t. o. m. 010504)

Yvonne Ruwaida (mp)

Lena Ek (c)

Håkan Juholt (s)

Ordförande i utskottet var Viola Furubjelke (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m). Som framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.

Kansli

Thomas Hörberg kanslichef

Thomas Belius föredragande

Jonas Lovén föredragande (t.o.m. 000930)

Per Arne Ströberg föredragande

Christer Thärn föredragande (fr.o.m. 010401)

Lina van der Weyden föredragande (fr.o.m. 010101)

Margareta Holmberg byrådirektör

Kristin Laxhed byråassistent (t.o.m. 010620)

Niklas Strååt byråassistent (t.o.m. 010631)

Maria Stridsman byråassistent (fr.o.m. 010801)

Jimmy Lee Ormi byråassistent (tjänstgöring 50 % för UU och 50 % för FöU t.o.m. 010101)

Joachim Claesson expeditionsassistent (tjänstgöring 50 % för UU och 50 % för EU-nämnden; 100 % för UU fr.o.m. 010801)

Riksdagsstipendiaten Tomas Johansson har under våren 2001 tjänstgjort vid utskottets kansli.

Verksamhetens omfattning och inriktning

Under riksmötet 2000/01 höll utskottet 35 allmänna sammanträden och 51 särskilda sammanträden (föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick till 52 timmar och 35 minuter respektive 52 timmar och 30 minuter, totalt 105 timmar och 5 minuter. Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena. I sammansatt utskott med konstitutionsutskottet (KUU) hölls 7 sammanträden om totalt 10 timmar och 50 minuter.

Utskottet behandlade i sina betänkanden 7 propositioner och 6 skrivelser från regeringen samt 1 redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation och 1 redogörelse från Europarådets svenska delegation. 222 motioner med 848 yrkanden om olika åtgärder har behandlats.

Utskottet avlämnade 14 betänkanden till kammaren samt 5 yttranden till andra utskott. Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet behandlade 8 motioner med 24 yrkanden.

En jämförande statistisk översikt finns fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse.

Utskottet fastställde 1998 en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 19982002. Denna plan har i det närmaste kunnat följas vad avser den del som berör riksmötet 2000/01. De avvikelser som förekommit, och som inneburit viss senareläggning av ett betänkande samt av verksamheten med uppföljning och utvärdering, har framför allt varit att tillskriva personalvakanser vid utskottets kansli.

En utgångspunkt för utskottets långsiktiga arbete är att integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning.

Ärendeberedning

Utskottet ägnade biståndsfrågor stor uppmärksamhet under året. Under hösten 2000 behandlades i betänkande 2000/01:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd regeringens budgetförslag och motioner avseende u-landsbiståndet och östsamarbetet.

Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 2000/01:UU1 innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan.

Vidare behandlade utskottet i betänkande 2000/01:UU10 Mänskliga rättigheter m.m. länder, områden och enskilda folkgrupper en rad motioner angående mänskliga rättigheter och svensk utrikespolitik, motioner som till stor del rörde förhållanden i utvecklingsländer och länder i Central- och Östeuropa.

I betänkande 2000/01:UU7 ställde sig utskottet bakom den av regeringen förda politiken på barnområdet i de fall som aktualiseras av motionerna. Utskottet ansåg att arbetet för att främja respekten för barn och arbetet för att uppfylla kraven i barnkonventionen även fortsättningsvis bör utgöra en viktig och integrerad del i svensk utrikes- och biståndspolitik.

I betänkande 2000/01:UU3 Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla användningsområden tillstyrkte utskottet regeringens förslag till ny lag om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

I betänkande 2000/01:UU4 En säkerhetsordning för 2000-talet behandlade utskottet frågor rörande säkerhetsordningen på global nivå, en alleuropeisk säkerhetsordning och svensk säkerhetspolitik. Utifrån ett globalt perspektiv avhandlades främst folkrättsliga problem och frågor med anknytning till FN. I sin diskussion om en europeisk säkerhetsordning fokuserade utskottet på ett antal betydelsefulla organisationer, särskilt EU, Europarådet, OSSE och Nato. Därutöver ägnade utskottet konflikten på västra Balkan speciell uppmärksamhet. Efter en behandling av utgångspunkterna för Sveriges säkerhetspolitik belyste utskottet även svenskt deltagande i det europeiska säkerhetssamarbetet med tonvikt på krishantering. Avslutningsvis gjordes ett perspektivskifte, varvid den internationella säkerhetsordningen belystes utifrån det bredare säkerhetspolitiska begreppet. Härvid relaterades säkerhetspolitiken till områden som bistånd, utrikeshandel och miljö. Varje avsnitt inleddes med en sammanfattning av utskottets huvudsakliga synsätt och ställningstaganden.

Utskottet beredde de här aktuella frågorna under längre tid och med delvis annorlunda arbetsmetoder än de traditionella.

I betänkande 2000/01:UU5 tog utskottet ställning för svenskt medlemskap i Interamerikanska investeringsbanken och i betänkande 2000/01:UU6 för ett avtal mellan Europeiska gemenskapens medlemsstater och Schweiz om godkännande av avtal om fri rörlighet för personer. Avtalet förutsatte vissa lagändringar som även de tillstyrktes av utskottet.

I betänkande 2000/01:UU8 ställde sig utskottet bakom regeringens förslag angående den försvarsindustriella förändringsprocess som har inletts i Europa. Utskottet framhöll att försvarsindustrins internationalisering är en förutsättning för att industrikapacitet skall kunna bevaras i Sverige och för att säkra den svenska försvarsmaktens materielförsörjning med bibehållande av Sveriges traditionella militära alliansfrihet och säkerhetspolitiska handlingsfrihet.

I betänkande 2000/01:UU9 behandlade utskottet regeringens proposition 2000/01:119 Europa i omvandling Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Östeuropa. Utskottet ställde sig bakom den av regeringen förda politiken och underströk att riksdagen vid ett flertal tillfällen hade uttalat att integrationen av länderna i Central- och Östeuropa i europeiska politiska och ekonomiska strukturer är ett övergripande mål för unionens medlemsländer och för Sverige. Utskottet underströk att Sverige aktivt stöder EU:s östutvidgning. Genom Sveriges utvecklingssamarbete kan ett framtida medlemskap i EU underlättas för de länder som söker medlemskap. Utvecklingssamarbetet kan även underlätta för länder som ej söker medlemskap i EU att närmare knytas till det europeiska samarbetet.

Utskottet menade att det alltjämt är viktigt att de central- och östeuropeiska staterna i mån av behov får internationellt stöd för att fullfölja övergången till demokrati och marknadsekonomi. Vid utformningen av Sveriges stöd till Central- och Östeuropa är det särskilt viktigt att de nya samarbetsformerna med Ryssland, Ukraina och övriga länder i f.d. Sovjetunionen utformas med detta i åtanke. Utskottet underströk betydelsen av att en stark och stabil nordeuropeisk region, karakteriserad av ett fördjupat regionalt samarbete, kan utvecklas i en fruktbar samverkan med andra delar av Europa och världen.

I betänkande 2000/01:UU11 behandlade utskottet arbetet med att stärka det internationella miljöarbetet. Utskottet underströk därvid att hanteringen av dagens globala miljöhot påverkar framtida generationers möjligheter att skapa ett samhälle byggt på en miljömässigt hållbar utveckling, social rättvisa och ekonomisk tillväxt. Betänkandet visade på bred politisk samsyn beträffande betydelsen av miljöarbete.

I betänkande 2000/01:UU12 föreslog utskottet, efter försvarsutskottets hörande, genom ett s.k. utskottsinitiativ att riksdagen medger ett utökat mandat för den svenska fredsstyrkan i Kosovo.

Det nordiska samarbetet under 2000 behandlades av utskottet i betänkande 2000/01:UU13.

I betänkande 2000/01:UU14 tog utskottet ställning till regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten, denna gång avseende exporten år 2000. Betänkandet kommer att debatteras i kammaren under hösten 2001.

I yttrande 2000/01:UU1y framförde utskottet sin uppfattning till finansutskottet med anledning av regeringens förslag till preliminära ramar för utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

I yttrande 2000/01:UU2y framförde utskottet sin uppfattning till finansutskottet med anledning av regeringens förslag i den ekonomiska vårpropositionen och med anledning av väckta följdmotioner.

I yttrande 2000/01:UU3y framförde utskottet sin uppfattning om en global skatt på valutatransaktioner, s.k. Tobinskatt.

I yttrande 2000/01:UU4y framförde utskottet sin uppfattning angående regeringens tilläggsbudget för år 2001 (prop. 2000/01:100) respektive budgetförslagen såvitt avsåg utskottets beredningsområde.

I yttrande 2000/01:UU5y framförde utskottet sin uppfattning till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens förslag (prop. 2000/01:100 yrkandena 6 och 10) samt väckta följdmotioner om ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse respektive utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt i förslag till lag om ändring i tilläggsbestämmelserna till riksdagsordningen.

Ett register över utskottets betänkanden och yttranden finns i riksdagstrycket för 2000/01, Protokoll, Bihang, band E 6.

Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) behandlade EU:s framtidsfrågor (bet. 2000/01:KUU1). Utskottet redovisar det arbete som pågår eller planeras i Sverige och i andra av EU:s medlemsstater som ett led i förberedelserna inför nästa regeringskonferens, som skall hållas 2004. Utskottet konstaterar i sin bedömning att diskussionen om frågor som rör EU:s legitimitet är av central betydelse och måste gå vidare. I frågor som gäller offentlighetsprincipen framhåller utskottet den grundläggande betydelse som öppenhet och insyn har i ett demokratiskt samhälle. Som ett led i sitt arbete öppnade det sammansatta utskottet en hemsida på Internet till vilken allmänheten kunde insända synpunkter på de aktuella frågorna.

Besöksverksamhet och resor

Besök och resor är tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Under riksmötet 2000/01 mottog utskottet 41 besök (jämfört med 32 under föregående riksmöte). Bland besökarna kan nämnas Colombias president Andres Pastrana, FN:s biträdande generalsekreterare Louise Fréchette, EU-kommissionären Chris Patten, OAU:s generalsekreterare Salim A. Salim, chefen för FN:s utvecklingsprogram Mark Malloch Brown, Turkiets vice talman Nefat Arseven, Chiles senats talman Andrés Zaldívar Larráin samt chefsåklagaren vid Haagtribunalen, Carla del Ponte.

Utrikesministrarna från Ukraina, Angola, Egypten, Förbundsrepubliken Jugoslavien, Uganda, Bosnien, Makedonien, Albanien, Kinas vice utrikesminister samt Irans vice utrikesminister besökte utskottet.

Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot en delegation från OECD/DAC-sekretariatet, Sloveniens EU-chefsförhandlare, en ekumenisk delegation från Kuba, en representant för Georgiens president, Cyperns kabinettssekreterare, FN:s specielle rapportör om mänskliga rättigheter i Iran, FN:s generalsekreterares särskilda sändebud till Burma och en brittisk rådgivare i Cypernfrågan. Utskottet tog också emot ett antal parlamentariska delegationer, bl.a. från Slovakien, Storbritannien, Norge, Ungern, Italien, Kroatien, Tjeckien, Nato, VEU och Europaparlamentet.

På sedvanligt sätt tog utskottet även emot utrikesministern, biståndsministern, handelsministern, kabinettssekreteraren, statssekreteraren för biståndsfrågor och UD:s säkerhetspolitiska rapportörer samt, i samband med UD:s chefsmöte, Sveriges beskickningschefer i utlandet.

I samband med ärendeberedning uppvaktades utskottet också av olika intresseorganisationer. Utöver besök av ovan nämnda slag tog ordföranden och vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå har mottagits av utskottets kansli.

En delegation från utskottet följde under en vecka arbetet vid FN:s MR-kommission i Genève.

Vidare representerade utskottets ordförande Sverige vid de möten som hölls i Frankrike mellan ordförandena i EU-staternas utrikesutskott och även vid ett möte i Frankrike mellan ordförandena i biståndsutskotten.

Utskottet besökte också myndigheter och organisationer i Stockholm, bl.a. Utrikesdepartementet och Sida.

Omvärldsbevakning: föredragningar, det svenska ordförandeskapet m.m.

Förutom de för utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna satt sin prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella organisationer.

Utskottets ambition är att nära följa frågor av större utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a. förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under året bl.a. var fallet i samband med svenska truppinsatser på Balkan, och ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så småningom skall göras till föremål för riksdagens beslut. Det senare har återkommande varit fallet på EU-området.

Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en långsiktig plan för bevakning av olika frågor. Utskottets främsta instrument för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är föredragningar i utskottet.

Vad gäller EU-frågorna har utrikesutskottet som ansvarigt fackutskott att fördjupa sitt kunnande inom sitt primära beredningsområde, vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den första pelaren.

Utskottets ledamöter följer även utvecklingen inom EU genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de samrådsorgan där Sverige deltar. Utrikesutskottets ordförande representerar, som ovan nämnts, utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan företrädare för EU-staternas utrikesutskott respektive biståndsutskott och återrapporterar till utskottet från dessa möten.

Under året har utrikesrådet för politiska frågor i Utrikesdepartementet (eller dennes ställföreträdare) vid ett flertal tillfällen redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför utrikesministrarnas rådsmöten. Vidare har utrikesministern, försvarsministern och kabinettssekreteraren vid olika tillfällen fört samtal med utskottet i frågor av här aktuellt slag.

Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. Sålunda har föredragningar ägt rum som handlat om EU:s Medelhavspolitik och Barcelonaprocessen, om regeringskonferensen mellan EU:s medlemsländer, om arbetet med en stadga för EU om de grundläggande rättigheterna, om försvarsmaterielsamverkan inom EU, om unionens utvidgning och stödet till ansökarländer, om frågor rörande bistånd och miljö, om FN:s konferenser om hiv/aids, rasism och barntoppmötet samt om regeringens arbete med MR-frågor och med stabilitetspakten för västra Balkan.

Den 12 oktober 2000 genomförde utskottet, tillsammans med konstitutionsutskottet och EU-nämnden, en offentlig utfrågning om EU:s regeringskonferens med deltagande av bl.a. utrikesministern, Sveriges chefsförhandlare och miljökommissionärens kabinettschef.

På biståndsområdet har statsrådet Maj-Inger Klingvall och statssekreteraren Gun-Britt Andersson vid flera tillfällen givit utskottet föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten samt om Loméprocessen. Vidare har företrädare för departementet informerat bl.a. om frågor rörande svensk policy avseende samarbetet med länder i Nordafrika och Mellanöstern.

Ordförandemöten

Med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU har utrikesutskottet, som tidigare nämnts, varit värd för två möten som ägt rum inom ramen för ett informellt nätverk av ordförandena i EU-ländernas utrikes- och biståndsutskott.

Utrikesutskottets ordförande var under två dagar värd för den konferens mellan ordförandena i EU-ländernas utrikesutskott som ägde rum i Stockholm.

Vid konferensen presenterades det svenska ordförandeskapets program inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området av Sveriges utrikesminister Anna Lindh. Europeiska rådets generalsekreterare Javier Solana deltog i denna del av programmet. Även Jugoslaviens president Vojislav Koštunica deltog i en session av mötet. Under konferensen behandlades frågor rörande säkerhet i norra Europa och i Östersjöregionen och samarbetet mellan EU och Ryssland.

Statsminister Göran Persson satte in den svenska utrikespolitiken under det svenska ordförandeskapet i ett större sammanhang, och vice statsminister Lena Hjelm-Wallén presenterade under en session Sveriges och ordförandeskapets syn på EU:s utvidgning. Under konferensens andra dag deltog även ordförandena i kandidatländernas utrikesutskott.

I början av juni genomfördes, under två dagar, en konferens i Söderköping mellan ordförandena i EU-ländernas biståndsutskott. I konferensen deltog EU:s kommissionär för biståndsfrågor Poul Nielson, chefen för FN:s utvecklingsprogram (UNDP) Mark Malloch Brown och biståndsminister Maj-Inger Klingvall.

Teman för konferensen var bland annat: EU-ordförandeskapets program inom det biståndspolitiska området; behovet av samordning av biståndsinsatserna mellan EU-länderna och kraven på samordning av biståndet mellan EU:s och FN:s olika organ; den svenska utredningen Globkoms arbete med ny svensk biståndspolitik; de kommande FN-konferenserna om hiv/aids, rasism och FN:s barntoppmöte.

Uppföljning och utvärdering

Utskottet har under riksmötet på olika sätt i betänkandearbetet, i samband med besök och resor samt i form av särskilda studier följt upp av riksdagen tidigare fattade beslut.

En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik.

Även ärendeberedningen kan innehålla delar som har bäring på uppföljning och utvärdering, och i betänkandena görs i vissa fall speciella särredovisningar av frågor som har väckts i utskottet. Under riksmötet har utskottet bl.a. utvärderat Årsredovisning för staten i de delar som rör utskottets beredningsområde samt statens garantiåtaganden inom Sidas område (båda utvärderingarna redovisas i yttrandet 2000/01:UU2y till finansutskottet) och Riksrevisionsverkets rapporter i de delar som berör myndigheter finansierade över utgiftsområdena 5 och 7. Frågan om garantiåtaganden har bedrivits som ett särskilt projekt, och ytterligare redovisning av vad som framkommit kan förväntas ske.

Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken omfattning regeringen har beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort med anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev granskades i syfte att få en bild av hur regeringen har omsatt riksdagens budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom utskottets beredningsområde.

Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år. Expeditionschefen har under riksmötet också för utskottet redovisat olika aspekter av utrikesförvaltningens arbete. En speciell tvärpolitisk arbetsgrupp bestående av representanter för utskottet och Utrikesdepartementet har behandlat frågan om departementets förslag till principer för Sveriges diplomatiska närvaro i utlandet. I samband med dessa kontakter med Utrikesdepartementet har utskottet särskilt fått målstyrningen inom utrikesförvaltningen belyst.

Under riksmötet har utskottet avslutat sin granskning av användningen av biståndsmedel i den s.k. Sydafrikasatsningen.

Utskottets kansli hade under året ett fortsatt samarbete med Utrikesdepartementet i frågor med bäring på redovisningen i budgetpropositionen av mål och resultat. Samverkan med Riksdagens revisorer har också genomförts vad gäller granskningen inom utskottets beredningsområde.

Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och utvärdering.

Under våren genomförde utskottet en första fas i sin granskning av hur integrationen av utrikes- och biståndsförvaltningens fältorganisationer hade utfallit.

Övrig verksamhet

Under förra valperioden inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då denna verksamhet utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod bedriva en liknande verksamhet, denna gång med fokus på folkrätten, vilket avspeglats i ett antal betänkanden under riksmötet. Som ett led i sina kontakter med forskarvärlden har utskottet också under en stor del av våren 2001 varit värd för årets riksdagsstipendiat (forskarstuderande i statsvetenskap).

Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former, bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell anknytning.

Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 2000/01 har detta bl.a. tagit sig uttryck i pressmeddelanden och i riktad direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om utskottets ställningstaganden i olika betänkanden. En särskild presskonferens anordnades i samband med justeringen av bet. 2000/01:UU2 om biståndsbudgeten. I samband med de två utskottsordförandekonferenserna under EU-ordförandeskapet gjordes särskilda informationssatsningar riktade mot medier och berörda myndigheter. Båda konferenserna avslutades med pressmöten.

På informationssidan gjordes också särskilda satsningar via Internet. Inför ordförandeskapet i EU lades bl.a. material som belyser utskottets verksamhet och ställningstaganden, både på svenska och i översättning, ut på riksdagens hemsida. Även verksamheten inom det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) uppmärksammades särskilt på hemsidan.


Vissa uppgifter rörande verksamheten under riksmötet 2000/01

Helt eller delvis behandlade prop. /skr. i resp. utskotts bet.

Behandlade motionsyrkanden

KU

10

589

FiU

17

636

SkU

24

634

JuU

26

507

LU

10

195

UU

13[1]

848

FöU

6

221

SfU

15

644

SoU

15

1115

KrU

2

444

UbU

10

1340

TU

9

438

MJU

10

894

NU

5

598

AU

10

509

BoU

4

343

KUU

-

24

S:a

166[2]

9 979

Källa: Riksdagens utredningstjänst (RUT).


Innehållsförteckning

Utrikesutskottets ansvarsområde och sammansättning................... 1

Utrikesutskottets sammansättning m.m.................................... 1

Verksamhetens omfattning och inriktning...................................... 3

Ärendeberedning................................................................... 3

Besöksverksamhet och resor.................................................. 6

Omvärldsbevakning: föredragningar, det svenska ordförandeskapet m.m. 7

Uppföljning och utvärdering.................................................... 9

Övrig verksamhet................................................................ 10

Vissa uppgifter rörande verksamheten under riksmötet 2000/01 11

Innehållsförteckning.................................................................. 12

Elanders Gotab, Stockholm 2001



[1] Utrikesutskottet har därutöver behandlat 2 redogörelser.

[2] En sammanräkning av antalet helt eller delvis behandlade propositioner och skrivelser i tabellen ovan stämmer inte med det egentliga antalet propositioner och skrivelser då en del av dessa behandlats i flera utskott. Under rubriken summa redovisas antalet behandlade propositioner och skrivelser riksmötet 2000/01 totalt. Det är alltså inte en summering av uppgifterna ovan. Summan 166 avser antalet propositioner och skrivelser behandlade i utskottsbetänkanden. Utöver dessa tillkommer en proposition som enbart behandlades i ett yttrande. Övriga propositioner och skrivelser behandlade i yttranden överensstämmer med de propositioner och skrivelser som behandlades i betänkanden under samma riksmöte.