Försvarsutskottets
verksamhet

riksmötet 1999/2000

1999/2000

FöU

Försvarsutskottets arbetsområde

Försvarsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av riksdagen om det militära och i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat utskotts beredningsansvar det civila försvaret samt ärenden om samordningen inom totalförsvaret. Med totalförsvaret avses enligt beredskapsförordningen (1993:242) den verksamhet som är nödvändig för att förbereda landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden. Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Försvarsutskottet bereder även ärenden om fredsräddningstjänsten och kustbevakningen.

Försvarsutskottets sammansättning m.m.

Försvarsutskottets sammansättning under verksamhetsåret framgår av bilaga 1. Av utskottets sjutton ledamöter har sex varit socialdemokrater medan fyra tillhört Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna. Henrik Landerholm (m) har varit ordförande och Tone Tingsgård (s) vice ordförande.

Av bilaga 1 framgår även personalsammansättningen vid försvarsutskottets kansli.

Verksamhetens omfattning och inriktning

Försvarsutskottets ärendeberedning under riksmötet

Försvarsutskottet har under riksmötet 1999/2000 behandlat 4 propositioner och 1 Riksdagens revisorers förslag samt 112 motioner. 8 betänkanden har lämnats till kammaren. 7 yttranden har lämnats till annat utskott.

I betänkande FöU1 Totalförsvarets budget för år 2000 behandlar försvarsutskottet budgetpropositionen för år 2000 avseende utgiftsområde 6 Totalförsvar jämte tillhörande motioner.

Regeringen har aviserat en proposition om förändrad inriktning av totalförsvaret. Utskottet återkommer i senare betänkanden med behandling av de


förslag som avges i denna proposition samt till vissa frågor som aktualiserats under den allmänna motionstiden.

Utgifterna för totalförsvaret uppgår till drygt 46,6 miljarder kronor, varav drygt 42,7 miljarder kronor för det militära försvaret. Vänsterpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna delar regeringens uppfattning om nivån på utgifterna för år 2000.

Moderata samlingspartiet anser att det är rimligt med en högre ambitionsnivå för utbildningen och materielanskaffningen samt bättre förmåner för pliktpersonal. Försvarsmakten bör kompenseras för effekterna av införandet av anslagsförordningen. Den s.k. teknikfaktorn, som kompenserar för teknisk fördyring, bör återinföras. Vidare bör utgifterna för fredsfrämjande truppinsatser föras över till utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Sammantaget skulle detta leda till en 3,5 miljarder kronor högre utgiftsnivå.

Kristdemokraterna anser också att utgiftsområde 6 Totalförsvar bör räknas upp. För att undvika materielförstöring, behålla kompetens, förbättra förmånerna till pliktpersonal och för att förstärka Kustbevakningen bör ytterligare knappt 1,4 miljarder kronor tillföras utgiftsområdet.

Miljöpartiet de gröna anser, trots att partiet står bakom förslaget till statsbudget, att nivån på militärutgifterna är otidsenlig. Det finns utrymme för stora utgiftsminskningar i nästa försvarsbeslut.

Utskottsmajoriteten förordar att riksdagen godkänner den inriktning av verksamheten vid Försvarsmakten och anvisar de anslag och bemyndiganden som regeringen föreslår för år 2000. Häremot reserverar sig Vänsterpartiet som förordar en annan medelsfördelning mellan anslagen. 430 miljoner kronor föreslås sålunda överföras från materielanskaffning till minröjning och en katastroffond.

Även Folkpartiet liberalerna reserverar sig till förmån för en annan fördelning mellan anslag. 500 miljoner kronor föreslås föras från anslaget Förbandsverksamhet och beredskap till anslaget för Fredsfrämjande truppinsatser.

Utskottsmajoriteten förordar vidare att riksdagen anvisar de anslag och bemyndiganden som regeringen föreslår för det civila försvaret för år 2000. Folkpartiet liberalerna förordar i en reservation en begränsning av bemyndigandet för skyddsrumsbyggande.

Kristdemokraterna förordar i en reservation att riksdagen återtar beslut från regeringen över de totalförsvarspliktigas dagersättning.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner dels ett samarbetsavtal om europeisk flygforskning, dels att det nationella flygtekniska forskningsprogrammet skall fortsätta på oförändrad ekonomisk nivå år 2000.

I betänkande FöU2 Det nya försvaret behandlas proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret jämte motioner, Riksdagens revisorers förslag 1998/99:RR7 Anpassningen av totalförsvaret jämte en motion samt ett antal motioner avgivna under den allmänna motionstiden under år 1999.

Försvarsplanering och försvarsekonomi

Utskottets majoritet avvisar Moderata samlingspartiets, Kristdemokraternas och Folkpartiet liberalernas förslag samt ett stort antal enskilda motionärers förslag att avslå regeringens proposition i dess helhet.

Om riksdagen avslår propositionen kan det nödvändiga reformarbetet inte påbörjas. 1996 års försvarsbeslut skulle därmed fortsätta att gälla som utgångspunkt för försvarsplaneringen, vilket enligt utskottets mening vore en orimlig ordning. Det skulle medföra att reformeringen av Försvarsmakten skjuts på framtiden. Utskottet konstaterar att regeringen och Försvarsmakten är överens om vilka åtgärder som nu behöver vidtas för att förändra För-svarsmakten mot bakgrund av de försvarspolitiska behoven och de ekonomiska förutsättningarna. Enligt utskottets majoritet bör därför den försvarspolitiska förändringsprocessen drivas vidare med huvudsaklig utgångspunkt i de förslag som regeringen lagt fram.

Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna utvecklar respektive partis synpunkter på försvarspolitiken i reservationer och särskilda yttranden.

Försvarsmaktens operativa förmåga

Riksdagen har tidigare beslutat att ett 20-tal s.k. operativa förmågor skall ligga till grund för utveckling, bibehållande och avveckling av olika förbandstyper inom Försvarsmakten. Utskottsmajoriteten föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till förändringar av de operativa förmågorna. Innebörden härav är att förmågorna jämfört med tidigare preciseras så att de bättre speglar Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter. Förmågorna skall också lättare kunna följas upp.

De operativa förmågorna hänför sig till

· försvar mot väpnat angrepp i fyra beredskapsanknutna tidsperspektiv, nämligen grundläggande försvarsförmåga och grundberedskap, grundläggande försvarsförmåga på kort sikt (ett år), förmåga till anpassning på medellång sikt (fem år) respektive förmåga till anpassning på lång sikt (mer än tio år),

· förmåga att hävda svensk territoriell integritet,

· förmåga att bidra till fred och säkerhet i omvärlden samt

· förmåga att kunna stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Utskottet betonar, liksom regeringen i propositionen, att Försvarsmakten skall utformas så att den kan utgöra en gemensam resurs för alla slags operativa uppgifter. Organisationen skall vara flexibel och kunna anpassas till nya uppgifter och framtida villkor. Hot om omfattande militära angrepp skall inom ramen för den s.k. anpassningsprincipen kunna mötas genom en förmåga till upprustning. De närtida kraven på att kunna möta ett militärt angrepp skall kunna tillgodoses med för tillfället disponibla resurser.

Förmågan att kunna delta i internationella fredsfrämjande insatser prioriteras högt. Försvarsutskottet instämmer i regeringens, utrikesutskottets och i vissa motionärers åsikt att Sveriges förmåga måste förbättras när det gäller att snabbt kunna delta i internationella fredsfrämjande insatser.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet förordar i en gemensam reservation en högre ambition när det gäller förmågan till internationell minröjning.

Med anledning av förslag om anpassningsprincipens tillämpning, avgivna av Riksdagens revisorer samt i vissa motioner, har utskottet övervägt om det finns skäl för riksdagen att besluta om särskilda åtgärder. Utskottet ser inte något sådant behov. Kristdemokraterna reserverar sig mot utskottsmajoriteten.

Försvarsmaktens krigsförband

Grunden för det militära försvarets utveckling skall även framgent vara förmågan till väpnad strid. Behovet att försvara Sverige vid ett väpnat angrepp ställer de största anspråken på våra totalförsvarsförberedelser och därmed även på det militära försvaret. Utgångspunkten för utvecklingen av krigsförbandens organisation, utrustning och beredskap är de olika operativa förmågor som riksdagen har beslutat. Vidare skall det i krigsorganisationen på olika sätt byggas in en förmåga att successivt förändra förbandens antal, sammansättning och beredskap m.m. mot bakgrund av bl.a. förändringarna i det säkerhetspolitiska läget. Utskottet anser att regeringens förslag till inriktning av organisationen fram t.o.m. år 2004 bör bifallas och ligga till grund för fortsatt planering och erforderliga åtgärder fram till nästa försvarsbeslut.

Utskottet delar regeringens mening att markstridskrafterna skall ha hög förmåga till väpnad strid. Vapenverkan, rörlighet och skydd bör vidareutvecklas liksom förmågan till underrättelseinhämtning och ledningskrigföring. De operativt rörliga markstridsförbanden bör i likhet med regeringens förslag inriktas mot en struktur som omfattar en armédivisionsstab med tillhörande förband, bland dem bl.a. jägar-, fallskärmsjägar- och luftvärnsbataljoner. Vidare bör sex armébrigadledningar, sexton mekaniserade bataljoner, sex stadsskyttebataljoner samt understödsförband m.m. skapas. Med denna organisatoriska inriktning jämte omläggningen av utbildningssystemet för markstridsförbanden kommer fyra armébrigader att kunna organiseras omedelbart efter en mobilisering. Under förutsättning av att det nya utbildningssystemet förverkligas och utbildningen ges erforderliga resurser, bedömer utskottet att markstridskrafternas beredskap och förmåga till väpnad strid kommer att förbättras jämfört med rådande läge. Avvägningen mellan markstridskrafternas olika funktioner synes rimlig förutom dimensioneringen av antalet artilleri- och luftvärnsförband. Artilleri- och luftvärnsfunktionen bör ägnas särskild uppmärksamhet i det fortsatta utredningsarbetet, t.ex. inför nästa försvarsbeslut hösten 2001.

Utskottet anser att hotet om en stort upplagd kustinvasion syftande till en ockupation av Sverige är ytterst avlägset. Förband och vapensystem inom marinstridskrafterna vars huvuduppgift är att ingripa mot en kustinvasion kan därför reduceras avsevärt eller helt utmönstras. Utskottet ställer sig sålunda bakom förslaget att reducera antalet ytstridsfartyg och ubåtar. Antalet patrullbåtar av Kaparenklassen bör avvecklas i takt med att ytstridsfartyg av Visbyklassen tillförs marinstridskrafterna. Det bör inte organiseras en särskild flottiljledning för en internationell sjöstyrka. Det fasta sjöfrontsartilleriet bör helt utgå. Kustförsvarsförbanden bör vara rörliga och inriktas mot tre amfibiebataljoner.

Utskottet anser beträffande flygstridskrafterna att stridsflygförbanden tills vidare bör inriktas mot åtta divisioner JAS 39 Gripen fr.o.m. år 2005. Parallellt med ombeväpningen till Gripensystemet bör Viggensystemet successivt avvecklas. De två extra JA 37-divisioner som behövs för att bedriva en kontinuerlig flygförarutbildning under ombeväpningsperioden skall avvecklas snarast efter det att ombeväpningen till Gripensystemet är genomförd.

Två helikopterbataljoner bör kunna ligga till grund för planeringen. Anskaffningen av nya helikoptrar sker inom ramen för ett nordiskt samarbete. Det innebär att Sverige inte fullt ut nu förfogar över besluten om vilka typer och när nya helikoptrar kommer att införas i Försvarsmakten. Utskottet bejakar en planering som leder fram till att ett luftburet förband på sikt kan organiseras. Ekonomiska och praktiska förutsättningar får dock avgöra i vilken takt detta kan åstadkommas.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det utöver operativt rörliga markstridsförband vilka skall kunna genomföra väpnad strid i hela landet måste organiseras även mer lokalt bundna markstridsförband. De nationella skyddsstyrkorna som regeringen för närvarande kallar dem skall med varierande beredskap ha förmåga att skydda befolkningen och infrastrukturen samt att stödja de operativt rörliga förbanden. Territorialförsvarsförband, hemvärnsförband och vissa andra delar av dagens militära försvar bör inordnas i denna organisation.

Utskottet delar regeringens och flera motionärers mening att det finns osäkerheter om hur skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar skall ordnas. De s.k. nationella skyddsstyrkornas närmare uppgifter, utformning, ledning och beredskap är ännu oklar. Utskottet förutsätter därför att regeringen återkommer med fördjupat underlag i dessa frågor senast i samband med nästa försvarsbeslut. I det sammanhanget bör övervägas de frivilliga försvarsorganisationernas roll för dessa förbands personalförsörjning och utbildning.

Utskottet anser att innebörden av vissa av de i propositionen aviserade nya förbandstyperna är oklar. Regeringen bör därför återkomma med ett förtydligande över vilka nya förbandstyper som bör organiseras och vilka operativa behov de avser att tillgodose.

Däremot anser utskottet att Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag att organisera en miljöbrigad, eller miljöförband i övrigt, inom totalförsvaret bör avvisas. Totalförsvarsplikten kan inte användas för att personalförsörja sådana enheter.

Hemvärnet har en viktig roll i skyddet av viktiga samhällsfunktioner bl.a. för att säkra ledningssystemets funktion. Hemvärnet skall med hög beredskap bevaka och skydda viktiga totalförsvarsobjekt mot sabotage. Hemvärnet får en betydligt mer framskjuten position i det svenska försvaret än hittills bl.a. för att lokalt upprätthålla den militära närvaron som är viktig för medborgarnas allmänna försvarsvilja. En stor del av de markstridsförband som framgent kommer att finnas gripbara med kort varsel utgörs av hemvärnsförband.

Försvarsmaktens förmåga att anpassa organisationens numerär, sammansättning och beredskap är av grundläggande försvarspolitisk betydelse. Utskottet delar därför regeringens uppfattning att planer och förberedelser i övrigt måste studeras ytterligare för att bedöma realismen i Försvarsmaktens förmåga i dessa avseenden. Regeringen bör därför i försvarsbeslutspropositionen år 2001 redovisa inom vilka tidsförhållanden och förutsättningar i övrigt som Försvarsmakten på nytt kan organisera två armébrigader jämte understöds- och underhållsförband, en amfibie- och två kustartilleribataljoner, två ubåtar samt upp till 12 stridsflygdivisioner. En sådan redovisning inför försvarsbeslutsperioden 20022004 skulle tydliggöra vilka handlingsmöjligheter och i vilka tidsperspektiv som statsmakterna kan besluta om en annan numerär eller sammansättning av Försvarsmakten.

Nästa försvarsbeslut avses fattas hösten 2001 avseende försvarsbeslutsperioden 20022004. Utskottet konstaterar att underlaget för ställningstaganden till krigsorganisationens långsiktiga inriktning behöver preciseras på ett antal punkter innan ett mer detaljerat ställningstagande görs av utvecklingen fram t.o.m. år 2004. Fortsatt beredning kan innebära att det kan visa sig motiverat att på några punkter justera inriktningen.

I en reservation redovisar Moderata samlingspartiet en annan syn på krigsorganisationens utveckling.

Försvarets ledning

Ledningsfunktionernas utveckling skall ingå som en del i den genomgripande förändringen av totalförsvaret.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att lägga ned nuvarande

· Armé-, Marin- och Flygvapencentrum,

· militärområdesstaber, fördelningsstaber och Gotlands militärkommando,

· försvarsområdesstaber,

· marinkommandon och flygkommandon samt

· civilbefälhavarorganisationen.

Moderata samlingspartiet reserverar sig mot att nu avveckla civilbefälhavarna. Tillsammans med Kristdemokraterna förordar Moderaterna i en annan reservation att det tillsätts en parlamentarisk utredning om ledningsorganisationen.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att på central nivå inrätta en s.k. operativ insatsledning. Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett samlat förslag till ledningsorganisation på central nivå i vilket uppgifternas närmare fördelning inom högkvarteret och den operativa insatsledningen framgår, liksom den operativa insatsledningens lokalisering.

Utskottet föreslår vidare bifall till regeringens förslag att inrätta s.k. militärdistriktsstaber i Göteborg, Strängnäs, Visby och Boden. Vänsterpartiet förordar andra lösningar.

När det gäller informationskrigföring och IT-säkerhet anser utskottet att det inom området krävs ett samlat grepp som bl.a. lägger fast ansvaret på myndighetsnivå. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder inom ramen för ett samlat ansvarstagande.

Försvarsmaktens organisation i fred

Utskottet konstaterar att beredningen av Försvarsmaktens framtida organisation i fred ger vid handen att omfattande förändringar av organisationen kommer att behöva ske.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Försvarsmaktens organisation i stort bör bestå av sex mekaniserade förband, en enhet för internationell utbildning, ett förband för respektive specialtruppslag kompletterat med utbildningskapacitet i Norrland för att säkerställa vinterkompetens, två jägarförband, två kustartilleriförband, två baser för utbildning av sjöstridskrafter och möjlighet för tidsbegränsad basering på ytterligare en plats, två helikopterförband och en mindre helikopterenhet samt på sikt två militärhögskolor. Utskottet anser att det bör finnas fyra flygflottiljer i stället för fem, som regeringen förordat.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag att lägga ned

· IB 1 Kungsängen, IB 2 Kristinehamn, IB 12 Eksjö, IB 16 Halmstad, NB 13 Falun, NB 21 Sollefteå, MekB 8 Hässleholm,

· A 3 Hässleholm, A 7 Gotland, A 8 Boden,

· Lv 2 Gotland, Lv 3 Norrtälje, Lv 7 Boden,

· S 3 Boden,

· Ing 3 Boden,

· T 3 Sollefteå,

· K 1 Stockholm, I 22 Kiruna,

· KA 2 Karlskrona, KA 3 Gotland,

· Norrlands helikopterbataljon Boden, Göta helikopterbataljon Ronneby,

· F 10 Ängelholm.

Utskottet anser att Örlogsskolorna i Karlskrona bör flyttas till Kungsholmen där en utökad verksamhet skall genomföras jämfört med vad som nu är fallet vid Örlogsskolorna.

Utskottet anser att tidpunkten 2003 inte nu behöver preciseras som en bortre gräns när det gäller Försvarsmaktens eget behov av helikoptrar på Säve.

Utskottet anser i likhet med regeringen och Försvarsmakten att flygstridskrafterna för att lösa uppgiften att försvara vårt land i framtiden skall bestå av åtta divisioner JAS 39 Gripen. I propositionen anger regeringen att dessa åtta divisioner bör fördelas på fyra flottiljer. Utskottet instämmer i detta.

I propositionen beskriver regeringen ett antal andra uppgifter som också skall hanteras av Försvarsmakten. Så är t.ex. utbildningen av nya flygförare, omskolningen till Gripensystemet och exportstödet känsligt för störningar under de närmaste åren vilket ställer särskilda krav på flottiljkapaciteten. Utskottet anser att formen för den framtida flygförarutbildningen, såväl grundläggande taktisk flygutbildning (GTU) som grundläggande flygutbildning (GFU), bör ses över. Syftet är att uppnå ökad internationell samverkan kring utbildningen samt i de delar där det är lämpligt integrerad militär och civil flygförarutbildning.

Utskottet anser vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen rörande exportstöd och utbildning av flygförare. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag att Skånska flygflottiljen (F 10) i Ängelholm läggs ned den 31 december 2002. Riksdagen bör således godkänna förslaget.

På F 16 finns i dag två Viggendivisioner och den grundläggande taktiska flygutbildningen. Som tidigare beskrivits skall regeringen återkomma till riksdagen med förslag om den framtida taktiska flygutbildningen.

I konsekvens med utskottets ställningstagande när det gäller antalet flygdivisioner föreslår utskottet att Viggendivisionerna vid F 16 i Uppsala läggs ned senast den 31 december 2003. Utskottet gör bedömningen att de fyra kvarvarande flottiljerna har de långsiktigt bästa förutsättningarna för att bedriva en rationell och miljöanpassad verksamhet. Vad utskottet ovan anfört om nedläggning vid F 16 i Uppsala bör ges regeringen till känna.

Moderata samlingspartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot den föreslagna lösningen av flygstridskrafternas framtida organisation.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att grundorganisationen skall ha den omfattning och lokalisering avseende ett femtiotal organisationsenheter som framgår av sammanställningen (s. 133). Utskottet anser dock att lokaliseringen av den operativa insatsledningen skall avgöras senare.

Anskaffning av materiel, m.m. Forskning och teknikutveckling

Utskottsmajoriteten föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till inriktning av Försvarsmaktens anskaffning av materiel och anläggningar. Även den föreslagna inriktningen för forskning och teknikutveckling bör godkännas. Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet förordar i reservationer en delvis annan inriktning.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Försvarsmaktens materielförsörjning måste bli mer flexibel. Försvarsmaktens försörjning med materiel bör kunna förändras och anpassas för att möta nya hotsituationer och förändrade krav på det militära försvaret. Dagens situation med ofta mycket långsiktiga bindningar i materielkontrakten bör successivt förändras i riktning mot en ökad satsning på forsknings- och utvecklingsprojekt samt prototypframtagning, vid behov följt av en begränsad serieanskaffning med optioner för ytterligare anskaffningar.

För att Försvarsmaktens materielplanering skall kunna bli en integrerad del av ett anpassningsförsvar måste den långsiktiga planeringen innehålla ett ekonomiskt utrymme för framtida alternativa anskaffningsmöjligheter. Detta utrymme får inte vara bundet till specifika objekt eller system.

Utskottsmajoriteten anser liksom regeringen att en internationellt väl inte-grerad försvarsindustri bidrar till att säkerställa en oberoende och för våra behov anpassad materielförsörjning.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden som avser enskilda materielsystem eller förhållanden vid försvarsindustrin.

Avveckling av materiel, mark och anläggningar

De förestående förändringarna av Försvarsmaktens krigsorganisation och nedläggningen av fredsförband kommer att medföra ett omfattande behov av att avveckla mark, anläggningar och lokaler. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens begäran om ett bemyndigande att sälja materiel, mark och anläggningar som inte längre behövs.

Utskottet anser, liksom regeringen, att Försvarsmaktens överskottsförnödenheter i första hand skall utnyttjas inom de frivilliga försvarsorganisationerna, för humanitära insatser, för militärt säkerhetsfrämjande materielsamarbete och för att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred.

Utskottet anser att effekterna av att tillämpa kapitalkostnader för försvarets fastigheter och anläggningar bör granskas.

Personal

Utskottet anser sig inte nu kunna göra några uttalanden om Försvarsmaktens befälsbehov i den nya organisationen. För ett ställningstagande i denna fråga anser utskottet att det långsiktiga behovet av officerare måste prövas inför försvarsbeslutet år 2001. Senast Försvarsmaktens befälsbehov fick en utomstående prövning var av Befälsbehovsutredningen som redovisade sina ställningstaganden år 1985. Försvarsmaktens behov av officerare såväl totalt som på olika nivåer bör därför på nytt genomlysas. Enligt utskottet bör detta ske av den nu tillsatta Personalförsörjningsutredningen, som bör ges tilläggsdirektiv om detta. Därigenom kan riksdagen inför nästa försvarsbeslut få ett betydligt bättre underlag i ärendet än vad som nu är fallet.

Civil och militär samverkan

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är värdefullt med en regional försöksverksamhet för att belysa möjligheterna till ytterligare samverkan mellan Försvarsmakten och civila myndigheter. Utskottet bedömer att detta bör kunna prövas inom ramen för en försöksverksamhet och att Gotland bör göras till försöksområde för samordning av militär och civil krishantering.

I betänkande FöU3 Lag om försvarsunderrättelseverksamhet behandlar utskottet regeringens förslag till lag om försvarsunderrättelseverksamhet. I proposition 1999/2000:25 redovisar regeringen utan att begära ett beslut av riksdagen de fyra grundprinciper som bör ligga till grund för försvarsunderrättelsetjänstens bedrivande. Utskottet har inget att invända mot dessa principer.

Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens förslag till lag om försvarsunderrättelseverksamhet. Även om lagform inte är obligatorisk anser utskottet i likhet med regeringen att det är viktigt att i ett demokratiskt samhälle de grundprinciper som styr försvarsunderrättelseverksamheten också skall komma till uttryck i lag. Det är därför angeläget att riksdagen lägger fast ramarna för denna verksamhet och anger dess huvudsakliga uppgifter och arbetsformer. Genom lagen ger riksdagen de fasta utgångspunkterna för den närmare regleringen av verksamheten, som sedan kan ske med stöd av regeringens förordningsmakt.

Därmed markeras vikt­en av en väl fungerande underrättelseverksamhet som bedrivs utifrån i ett demokratiskt samhälle godtagbara grundprinciper. Det bidrar till ett högt förtroende för verksamheten och en förståelse för dess betydelse för det svenska försvaret.

Utskottet behandlar i betänkande FöU4 Totalförsvarsplikten, m.m. vad regeringen i proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret anfört om totalförsvarspliktiga samt om den s.k. Pliktutredningen. Propositionen innehåller i dessa delar inga förslag till riksdagen. Utskottet behandlar vidare 14 motioner med sammanlagt 17 yrkanden som rör totalförsvarsplikten, avgivna dels under den allmänna motionstiden, dels med anledning av proposition 1999/2000:30.

Pliktutredningen har nyligen slutredovisat sitt uppdrag till regeringen. Utredningen har behandlat flertalet av de frågor som aktualiseras i de avgivna motionerna. Utredningen föreslår flera genomgripande förändringar i pliktsystemet. Utskottet förutsätter att regeringen, efter att ha remissbehandlat och prövat vad utredningen har anfört, till riksdagen redovisar ett helhetsförslag för pliktsystemet och dess tillämpning. Utskottet tar därför inte nu ställning till motionsyrkandenas enskildheter utan föreslår att samtliga motionsyrkanden avslås.

Utskottet behandlar i betänkande FöU5 Samhällets räddningstjänst, m.m. 13 motioner från den allmänna motionstiden med yrkanden som har beröring med samhällets räddningstjänst. Det är frågor som bl.a. rör det allmänna säkerhetsmedvetandet, transport av farligt gods, monopolet inom sotningsväsendet, gemensam teknik för radiokommunikation m.m.

Frågan om transport av farligt gods, som i dagarna fått ökad aktualitet genom den allvarliga gasololyckan vid bangården i centrala Borlänge, uppmärksammas särskilt av utskottet. Utskottet utgår ifrån att regeringen följer frågan om transport av farligt gods med uppmärksamhet och återkommer till riksdagen med en redovisning i denna angelägna fråga.

När det gäller monopolet inom sotningsväsendet kan utskottet konstatera att denna fråga under lång tid varit föremål för ett omfattande utrednings- och beredningsarbete. Utskottet utgår ifrån att frågan kommer att beredas skyndsamt inom Regeringskansliet och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i ärendet, senast under nästa riksmöte. Utskottet anser att detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

En reservation (s, v, c) om monopolet inom sotningsväsendet har fogats till betänkandet.

Utskottet behandlar i betänkande FöU6 Försvarsforskningens organisation regeringens proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. i de delar som rör försvarsforskningens organisation. Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag till organisatoriska förändringar rörande försvarsforskningen.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen i dessa delar.

I betänkande FöU7 Organisations- och ledningsfrågor i Försvarsmakten behandlas proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom Försvarsmakten, m.m. såvitt avser regeringens förslag nr 4 om att lägga ned Flygvapnets Uppsalaskolor, Försvarsmaktens ledningscentrum, Rikshemvärnscentrum och Försvarsmaktens underhållscentrum samt förslag nr 5 om att regeringen i stället för riksdagen framgent skall besluta om vissa utpekade organisationsenheter.

Utskottet anser att förslaget att lägga ned vissa skolor och centrum i huvudsak bör bifallas av riksdagen. Verksamheten som bedrivs vid dessa kommer i allt väsentligt att inordnas i andra organisationsenheter inom Försvarsmakten. Flygvapnets Uppsalaskolor bör dock inte läggas ned och Flygskolan inte inordnas i Upplands flygflottilj. En kommande redovisning av regeringen om behov av exportstöd samt om framtida flygutbildning bör avvaktas. Vidare anser utskottet att den framtida Amfibiestridsskolan skall ha en från amfibieregementena fristående ställning och sålunda inte inordnas i Amfibieregementet i Vaxholm.

Det är rimligt att det bör ankomma på regeringen att framgent besluta om Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum i Uppsala. Riksdagen bör således redan nu godkänna regeringens förslag i denna del.

För ett antal enheter samt för Syd- och Ostkustens örlogsbaser, Muskö örlogsvarv samt Arméns tekniska skola bör dock riksdagen även fortsättningsvis besluta om väsentliga förändringar. Detta underlättar enligt utskottets mening riksdagens uppföljning av det omfattande organisationsbeslut som fattades den 30 mars 2000.

Det innebär dock inte att detaljnivån för riksdagens organisationsbeslut en gång för alla är given, utan utskottet kan komma att förorda andra detaljeringsnivåer för riksdagens beslut i sådana ärenden. Sådana överväganden aktualiserar även frågan hur ansvarsgränserna bör vara mellan riksdagen och regeringen även i andra avseenden som rör det militära försvarets utveckling. Regeringens förslag i denna del bör således anstå till dess att riksdagen tagit ställning till vilka frågor inom det försvarspolitiska området som bör avgöras av riksdagen respektive av regeringen utan riksdagens hörande.

I tre motioner föreslås att militärdistriktsenheten i Dalarna skall benämnas Dalregementsgruppen i stället för Dalagruppen som regeringen redovisar som sin beslutsavsikt. Mot bakgrund av den betydelse som traditioner och benämningar har inte minst för den lokalt förankrade försvarsviljan anser utskottet att motionsförslagen i denna del bör tillstyrkas.

Utskottet behandlar i betänkande FöU8 Logistik- och underhållstjänsten inom Försvarsmakten vad regeringen i proposition 1999/2000:97 Vissa organisatoriska frågor inom försvarsmakten, m.m. har anfört om utformning av Försvarsmaktens underhållstjänst och stödverksamhet, m.m. Regeringens bedömningar och förslag härom kompletterar det förslag till förändringar av det militära försvaret som förelades riksdagen i proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret.

Utskottet behandlar vidare fyra motioner med sex yrkanden som avgivits med anledning av propositionen.

Utskottet godtar utvecklingen av en ny försvarsmaktsgemensam organisation för underhållstjänst och stödverksamhet med de uppgifter och de tidsförhållanden som regeringen anger. Som ett led i denna utveckling bör nuvarande underhållsregementen läggas ned. Innan regeringen eller Försvars-makten fattar beslut i avgörande strukturfrågor, inklusive frågan om Muskövarvets framtid, bör emellertid regeringen återkomma till riksdagen med ett fullständigt och mer genomarbetat förslag till underhållsorganisation.

EU-frågornas behandling i försvarsutskottet

Den helt dominerande delen av utskottets beredningsområde rör totalförsvaret och dess verksamhet, dvs. den nationella försvarspolitiken. Det är inte en fråga för EU. I hit hörande frågor har Sverige full suveränitet. Genom att dessa frågor står utanför EU:s överstatliga berednings- och beslutsformer har försvarsutskottet som ett riksdagsorgan hittills endast i begränsad omfattning berörts av EU-frågornas behandling i riksdagen. Genom att de s.k. Petersbergsuppgifterna (humanitära insatser, räddningsinsatser och fredsbevarande och fredsfrämjande insatser) kom att inarbetas i Amsterdamfördraget har de säkerhets- och försvarspolitiska frågorna fått en mer framträdande ställning i Europeiska unionen jämfört med tidigare förhållanden. Försvarsminister Björn von Sydow har vid olika tillfällen informerat utskottet om hur arbetet inom EU fortskrider med uppbyggnaden av en egen militär och civil krishanteringsförmåga som en följd av besluten vid toppmötena i Helsingfors och Feira.


Försvarsutskottets sammansättning m.m.

Ledamöter

Henrik Landerholm (m), ordf.

Tone Tingsgård (s), vice ordf.

Christer Skoog (s)

Karin Wegestål (s)

Stig Sandström (v)

Åke Carnerö (kd)

Olle Lindström (m)

Britt Bohlin (s)

Rolf Gunnarsson (m)

Ola Rask (s)

Håkan Juholt (s)

Berit Jóhannesson (v)

Margareta Viklund (kd)

Anna Lilliehöök (m)

Lars Ångström (mp)

Erik Arthur Egervärn (c)

Runar Patriksson (fp)

Suppleanter

Laila Bäck (s)

Björn Leivik (m)

Berndt Sköldestig (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Amanda Agestav (kd)

Lars Lindblad (m)

Ulla Wester (s)

Gunnar Hökmark (m)

Ingegerd Sahlström (s)

Majléne Westerlund Panke (s)

Mats Einarsson (v)

Erling Wälivaara (kd)

Liselotte Wågö (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Rigmor Stenmark (c)

Eva Flyborg (fp)

Anders Björck (m)

Carl Fredrik Graf (m)

Ingegerd Saarinen (mp)

Agne Hansson (c)

Lennart Klockare (s)

Försvarsutskottets kansli

Ingemar Wahlberg, kanslichef

Jörgen Thulstrup, föredragande

Susanne Lindstedt, föredragande

Mona Johansson, byråassistent

Satu Saariniemi, byråassistent (tjänstg. 50 % för FöU och 50 % för UU)


Orienterande genomgångar (interna utfrågningar) och uppvaktningar inför utskottet

Orienterande genomgångar och uppvaktningar

Föredragande

1.

Utskottet uppvaktas av representanter från Värnpliktsrådet och Civilpliktsrådet.

1999-09-23

Från Värnpliktsrådet: Ordf. Jakob Wide, gen.sekr. Johan Åsberg, Johan Engström ansvarig för Milo S och Jakob Nobuoka ansvarig för Milo M. Från Civilpliktsrådet: Ordf. Jonas Hellberg samt vice ordf. Stefan Sandberg

2.

Genmj Håkan Syrén och övlt Bertil Höckerdahl

3.

1999-10-21

Dep.råd Dan Ohlsson och Jan-Olof Lind, kanslirådet Johan Appelberg, genlt Hans Berndtson, öv 1. Göran Gunnarsson samt öv Jan Salestrand

4.

Representanter från Nationellt Flygtekniskt Forum lämnar information om Forums förslag till utveckling av svensk flygteknik. 1999-10-21

Anders Gustavsson, FFA, Arne Wieslander, Volvo Aero, och Ulf Edlund, SAAB

5.

Fö och UD informerar försvars- och utrikesutskotten i riksdagens förstakammarsal om

försvarsindustriellt samarbete inom sexnationersgruppen och utvecklingen av EU:s krishanteringsförmåga.

1999-10-26

Föredragande från Fö: Statssekr. Lena Jönsson, dep.råd Christofer Gyllenstierna, öv Lars Fagerberg. Föredragande från UD: Statssekr. Sven-Eric Söder, bitr. utrikesråd Sven-Olof Petersson och dep.råden Robert Rydberg och Paul Beijer

6.

Högkvarteret redovisar förslaget till Försvarsmaktens nya ledningsstruktur samt besvarar ledamöternas frågor.

1999-11-02

Genmj Johan Kihl och kmd 1 Stefan Engdahl från Högkvarteret

7.

Försvarsutskottets offentliga utfrågning om sexuella trakasserier mot kvinnor inom försvaret. 1999-11-17

Försvarsmaktens högkvarter

8.

Redogörelse för läget beträffande informationssystemet ORION. 1999-11-25

Ingvar Åkesson

9.

Försvarsdepartementets representanter presenterar proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret. 1999-11-25

Statssekr. Lena Jönsson åtföljd av dep.råd Dan Ohlsson, kansliråd Johan Appelberg, dep.råd Ola Hedin, militärsakkunnige Ingvar Hellquist, militärsakkunnige Ossi Koukkula, kmdkn Leif Nylander och övlt Nils Fransson

10.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-11

Gotlands militärkommando MKG, Gotlands kustartilleriregemente KA 3: Mj Ludvig Balassa,

Mj Mats Ljungblom,

Mj Göran Karlström

11.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-11

12.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-11

Bodens kommun och garnison:

13.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-11

Linköpings kommun, Motala kommun, Malmens officersförening:

Kommunstyrelsens ordf. i Linköping Lars-Erik Johnsson, kommunalrådet i Linköping Sven Lindgren, informationschefen i Linköping Anders Lindkvist, kommunstyrelsens ordf. i Motala Johan Andersson, kn Hans Bertil Karlsson, Malmen, kn Mikael Åström, Malmen

14.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-11

Frivilligorganisationernas samarbetskommitté FOS:

Björn Andersson

Ordf. FOS Ulf Johansson

Anders M Johansson, Civilförsvarsförbundet

15.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-12

Länsstyrelsen Dalarna, Falu kommun, Dalregementet I 13:

Länsrådet Inger Eriksson, kommunalrådet Bjarne Harrung, vice ordf. i kommunförbundet Per-Erik Aarnsedt, öv 1. Rolf Dahlström

16.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-12

Karlskrona kommun, Sydkustens marinkommando MKS, Marinens officersförening Syd, Karlskrona kustartilleriregemente KA 2:

Kommunalrådet Mats Johansson

Chefen för strategisk planering Tore Almlöf, öv 1. Bo Wranker

Öv Günter Villman, Göran Löfgren

17.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-12

Personalorganisationerna vid Skånska flygflottiljen F10:

Mj Karin Lünner Bladh

Kn Jörgen Olsson

Mj Christian Ziese

Hans-Bertil Sinclair

18.

Med anledning av regeringens proposition 1999/2000:30 Det nya försvaret och däri framförda förslag till nedläggningar inom försvaret uppvaktas utskottet av företrädare för följande kommuner, garnisoner och förbund. 2000-01-12

Hässleholms kommun, Officersför-eningen vid Hässleholms garnison, LO:

Kommunstyrelsens ordf. Bengt Andersson, kommunfullmäktiges ordf. Lars Olsson, kanslichefen Per Hildingsson, Sven-Erik Olsson

Rune Stensby

19.

Information om Försvarsmaktens preliminära ställningstaganden inför den på regeringens uppdrag framtagna redovisningen om förutsättningarna för en ökning av de framtida internationella insatsförmågorna. 2000-01-27

Överbefälhavaren, gen Owe Wiktorin, åtföljd av genmj Bo Waldemarsson och öv Jan-Erik Jacobsson

20.

ÖCB kommenterar skrivelse 1999/2000:33 Utvecklingsprogram för kommuner med särskilda omställningsproblem främst på grund av strukturomvandlingar inom Försvars-makten och i samband därmed motioner som rör ett eventuellt beslut att utlokalisera ÖCB till Sollefteå.

2000-01-27

Generaldirektör Sture Ericson

21.

Redovisning angående frågeställningarna kring flygvapnets framtida organisation.

2000-02-01

Överbefälhavaren, gen Owe Wiktorin åtföljd av genlt Hans Berndtson, öv Jan Salestrand, öv Arne Hedén och öv Anders Johansson från HKV samt från Fö enhetschef Dan Ohlsson, dep.råd Jan-Olof Lind samt kansliråd Johan Appelberg

22.

Luftfartsverkets representanter generaldirektör Ingmar Skogö och Lennart Jönsson, Anders Österlund samt Alf Månsson

23.

Redogörelse för utförd prövning av och jämförelse av miljökonsekvensfrågor mellan F 10, F 16 och F 17 samt kostnader i samband med åtgärder som bör vidtas. 2000-02-03

Generaldirektör Jane Cederqvist och juristen Folke Borg från Fortifikationsverket

24.

Med anledning av regeringens förslag till nedläggning av F 10 informeras om utgångspunkterna m.m. för Försvarsmaktens överväganden i underlaget till regeringen 1999-05-19.

2000-02-08

Genmj Jan Jonsson, Flygvapnet, åtföljd av mj Jan Berg

25.

Försvarsdepartementets och Försvarsmaktens representanter redovisar ekonomiskt underlag och strukturbesparingar.

2000-02-08

Föredragande från Fö: Dep.råd Dan Ohlsson och kanslirådet Kaj Person. Föredragande från FM: Genlt Hans Berndtson, öv Jan Salestrand, kmd 1. Göran Gunnarsson och avd.dir. Jan Borling

26.

Enhetschefen MIL, Dan Ohlsson, kanslirådet Jan Nyrén jurist, dep.sekr. Ola Hedin, Maj Johansson chef rättssekretariatet, Maria Hedegård rättssakkunnig

27.

Departementet fortätter sin föredragning med redovisning av materielfrågor samt utvecklingen av informationssystem.

2000-02-10

Föredragande: Ossi Koukkula, militärsakkunig, dep.råd Jan-Olof Lind

Övriga deltagare: Dep.sekr. Johan Raeder och Anna-Lena Sand-Svensson

28.

Försvarsmaktens representanter redogör för ett nytt ubildningssystem. 2000-02-10

Föredragande: Genlt Hans Berndt-son, kmd 1. Göran Gunnarsson, öv Jan Salestrand och öv Arne Hedén.

Övriga deltagare: Mj Dennis Gyllensporre, övlt Thomas Andersson

29.

Information om olika överväganden avseende organisation av flygstridskrafterna.

2000-02-10

MBS genlt Kenneth Harrskog

30.

2000-02-10

Professorn i miljökonsekvensbedömning Lars Emmelin från Högskolan i Karlskrona

31.

Aktuell redogörelse för det säkerhetspolitiska och militärstrategiska läget m.m.

2000-02-15

Genmj Håkan Syrén, chef för militära underrättelsetjänsten MUST, kmd Carl-Gustaf Dybeck och örlogskapten Jan Schmidt

32.

Tal om flygledning och säkerhet i förhållande till olika placeringar av grundförarutbildningen av piloter. 2000-02-15

Professor Roland Akselsson från Lunds universitets avdelning för riskforskning

33.

Information om förslaget till Försvarsmaktens nya ledningssystem samt om förändringarna inom det civila försvarets ledning. 2000-02-17

Dep.råd Dan Ohlsson och Åke Sundin, dep.sekr Ola Hedin och kanslirådet Ulrika Gradin, samtliga Fö samt ÖB gen Owe Wiktorin och kmd 1. Stefan Engdahl, FM

34.

Arbetslägesredovisning över det budgetunderlag som FM skall presentera för regeringen den 1 mars 2000. 2000-02-22

ÖB, gen Owe Wiktorin, genmj Bo Waldemarsson och öv Jan Erik Jakobsson. Närvarande var även dep. råd Dan Ohlsson, Fö och dep.sekr. Erica Wass

35.

Information om EU:s försvarsministermöte i Portugal.

2000-02-24

Försvarsminister Björn von Sydow och dep.sekr. Eino Örnfeldt, Fö

36.

Information dels om Försvars-maktens verksamhet inom minröjningsområdet, dels om budgetunderlaget för år 2000.

2000-03-07

Genmj Bo Waldemarsson, öv Jan-Erik Jakobsson, övlt Olof Karelius, övlt Kjell Jönsson från Försvars-maktens högkvarter

37.

Information om Saab AB-koncernen. 2000-04-06

Direktör Gert Schyborger och direktör Ingemar Andersson

38.

Information om beredningsläget beträffande sotningsmonopolet. 200-04-11

Dep.råd Christina Salomonson och statssekr. Yvonne Gustafsson

39.

Information om Allmänna rådets möte 20 mars.

2000-04-11

Försvarsminister Björn von Sydow och dep.sekr. Erik Windmar

40.

Information om Försvarsmaktens organisation för underhåll och service. 2000-04-27

Genmj Lars Frisk, Försvarsmakten

41.

Information angående WEAG.

2000-05-11

Försvarsminister Björn von Sydow, åtföljd av dep.sekr. Herman Jentzen, Fö

42.

Information angående rapport om Kosovokriget ur ett svenskt totalförsvarsperspektiv.

2000-05-23

Öv 1. Bo Pellnäs

43.

Information om JK:s granskning av IS ORION.

2000-05-23

Expeditions- och rättschef I Ingvar Åkesson, Fö

44.

Aktuell underrättelseorientering. 2000-05-23

Genmj Håkan Syrén, övlt Bertil Höckerdahl och övlt Bo Fahlander från MUST

45.

Offentlig utskottsutfrågning om Revolution in Military Affairs.

Redogörelse för Försvarsmaktens arbete och syn på begreppet Revolution in Military Affairs (RMA).

Information om teknik och taktik från industriella utgångspunkter för RMA.

2000-05-25

Genmj Johan Kihl, Försvarsmakten

Direktör Svante Berg, Ericsson Microwave Systems AB

46.

Offentlig utskottsutfrågning om Informationskrigföring och Informationsoperationer.

Redogörelse för begreppen Informationskrigföring och Informationsoperationer m.m. Redogörelse bl.a. för Stats-kontorets arbete med frågor som rör Informationskrigföring och Informationssäkerhet.

Redogörelse för arbetsläget och kommande arbete för Sårbarhets- och säkerhetsutredningen. Ett sammandrag av utskottets arbete med frågor rörande Informationskrigföring och Informationsoperationer.

2000-05-30

Utredningschef Lars Nicander, Försvarshögskolan

Avdelningschef Connie van der Capellen, Statskontoret

Utredare Åke Petterson, Fö

Ledamot Håkan Juholt (s)


Utskottets resor och studiebesök under verksamhetsåret

Resmål

Datum

1.

Utskottsresa (mindre delegation) till Bosnien för bl.a. besök hos den svenska utlandsstyrkan

1999-10-2124

2.

Utskottsresa (mindre delegation) till Bosnien för bl.a. besök hos den svenska utlandsstyrkan

1999-11-1316

3.

Seminarium på Internationella kommandot

SWEDINT om datorstyrda internationella övningen Viking 99

1999-12-01

4.

Besök på Armémuseum

1999-12-14

5.

Deltagande i Centralförbundet Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen

2000-01-2326

6.

Studieresa till Singapore

2000-05-0207

7.

Studiebesök hos Riksdagens revisorer

2000-05-10

8.

Studieresa till TysklandPolenLitauen

2000-09-0312


Utskottets kontaktverksamhet gentemot förband

Henrik Landerholm (m), ordf.

P 10/Fo 43, MekB 10

Tone Tingsgård (s), vice ordf.

Räddningsverkets skola Sandö, I 21/Fo 23, NB 21, T 3, F 16

Christer Skoog (s)

I 1/Fo 44, IB 1, F 17, Göta helikopterbataljon, MKS/Fo 15, 3. Ytstridsflottiljen, KA 2

Karin Wegestål (s)

P 2/Fo 14, MekB 8, A 3, MekB 7, Räddningsverkets skola Revingehed

Stig Sandström (v)

GJ 67, Räddningsverkets skola Skövde

Åke Carnerö (kd)

P 4, MekB 9, T 2, Markstridsskolan, F 10, KBV

Olle Lindström (m)

MekB 19, Ing 3

Britt Bohlin (s)

KBV, F 7

Rolf Gunnarsson (m)

A 8, I 20/Fo 61, Göta helikopterbataljon,

Ola Rask (s)

SWEDINT, 2. Ytstridsflottiljen, örlogsskolorna, 1. ubåtsflottiljen, 2. minkrigsavd., Svea helikopterbataljon

Håkan Juholt (s)

MKG, KA 3, MekB 18, SWEDINT, A 7, Lv 2

Berit Jóhannesson (v)

MKV/Fo 32, KA 4, Göta helikopterbataljon

Margareta Viklund (kd)

Lv 7, S 3

Anna Lilliehöök (m)

F 4, MKO, K 1, KA 1, Räddningsverkets skola Revingehed

Lars Ångström (mp)

Ing 2, SWEDEC

Erik Arthur Egervärn (c)

MKN, NB 5, F 4, K 3, FJS

Runar Patriksson (fp)

I 2/Fo 52, IB 2, A 9, I 3/Fo 51, Försvarsmusikcentrum

Suppleanter

Kontaktförband (motsv.)

Laila Bäck (s)

I 13/Fo 53, NB 13

Björn Leivik (m)

I 22/GJ 66, Lv 6

Berndt Sköldestig (s)

Uhreg M, I 12/Fo 17, IB 12, Helikopterflottiljstaben, Östgöta helikopterbataljon

Amanda Agestav (kd)

K 3, FJS

Suppleanter

Kontaktförband (motsv.)

Erling Wälivaara (kd)

Uhreg N, Norrlands helikopterbataljon, F 21

Rigmor Stenmark (c)

S 1/Fo 47

Eva Flyborg (fp)

K 4

Carl Fredrik Graf (m)

I 16/Fo 31, IB 16, Försvarsmaktens Halmstadsskolor

Kansli

Kontaktförband (motsv.)

Ingemar Wahlberg (kanslichef)

I 1/Fo 44, IB 1

Jörgen Thulstrup (föredragande)

Lv 3, Uhreg S

Susanne Lindstedt (föredragande)

KA 1, MKO, Räddningsverkets skola Rosersberg


Innehållsförteckning

Försvarsutskottets arbetsområde............................................. 1

Försvarsutskottets sammansättning m.m.................................. 1

Verksamhetens omfattning och inriktning................................. 1

Försvarsutskottets ärendeberedning under riksmötet............. 1

EU-frågornas behandling i försvarsutskottet.................... 12

Bilaga 1

Försvarsutskottets sammansättning m.m............................ 13

Bilaga 2

Orienterande genomgångar (interna utfrågningar) och uppvakt-ningar inför utskottet 15

Bilaga 3

Utskottets resor och studiebesök under verksamhetsåret..... 22

Bilaga 4

Utskottets kontaktverksamhet gentemot förband................. 23

Elanders Gotab, Stockholm 2000