Arbetsmarknadsutskottets
verksamhet
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde omfattar arbetsmarknadspolitik, arbetsrätt, arbetstid,
semester, arbetsmiljö samt jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet.
Anslag inom utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv ingår i
beredningsområdet. Den del av den statliga personalpolitiken som avser
anslagsfrågor m.m. överfördes såsom statliga arbetsgivarfrågor till
finansutskottets beredningsområde från den 1 september 2001.
Antalet ordinarie
ledamöter i utskottet var 17 och antalet suppleanter 22.
Utskottet hade
följande sammansättning.
Ledamöter
Sven-Erik Österberg
(s)
Hans Andersson (v)
Margareta Andersson
(c)
Mikael Odenberg (m)
Björn Kaaling (s)
Martin Nilsson (s)
Stefan Attefall (kd)
Kent Olsson (m)
Laila Bjurling (s)
Patrik Norinder (m)
Sonja Fransson (s)
Kristina Zakrisson (s)
Camilla Sköld Jansson
(v)
Maria Larsson (kd)
Henrik Westman (m)
Barbro Feltzing (mp)
Elver Jonsson (fp)
Suppleanter
Anders Karlsson (s)
Anna Kinberg (m)
Cinnika Beiming (s)
Bengt-Ola Ryttar (s)
Stig Sandström (v)
Rosita Runegrund (kd)
Ewa Thalén Finné (m)
Christer Skoog (s)
Anna Åkerhielm (m)
Sylvia Lindgren (s)
Ann-Marie Fagerström
(s)
Carlinge Wisberg (v)
Magnus Jacobsson (kd)
Rolf Gunnarsson (m)
Kerstin-Maria Stalin
(mp)
Agne Hansson (c)
Runar Patriksson (fp)
Ana Maria Narti (fp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Sofia Jonsson (c)
Claes-Göran Brandin
(s)
Helena Zakariasén (s)
Samtliga riksdagspartier hade ordinarie
företrädare i utskottet. Som framgår av förteckningen företrädde 6 av
ledamöterna Socialdemokraterna, 4 Moderaterna, 2 Vänsterpartiet och 2
Kristdemokraterna. Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de
gröna hade 1 ledamot vartdera.
I utskottets presidium
ingick Sven-Erik Österberg (s), ordförande, Hans Andersson (v), förste vice
ordförande, och Margareta Andersson (c), andre vice ordförande.
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Gunilla Upmark,
kanslichef
Claes-Göran Sundberg,
föredragande (t.o.m. maj 2002)
Eva Kvarfordt,
föredragande
Åsa Bokström,
föredragande (t.o.m. mars 2002)
Alexandra Oljans
Ahlin, utskottshandläggare (fr.o.m. december 2001)
Christina Hjortsberg,
byråassistent.
Utskottet avlämnade 11
betänkanden enligt följande.
AU1 Utgiftsområdena
13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
AU2
Offentliganställdas bisysslor
AU3 Jämställdhet
m.m.
AU4 Arbetsliv
AU5
Arbetsmarknadspolitiska frågor
AU6 Arbetsrätt
AU7 Tillsynen över
arbetslöshetsförsäkringen
AU8 Lag om
behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
AU9 Ändringar i
arbetsmiljölagen
AU10 Ett system för
individuell kompetensutveckling
AU11 Uppskov med
behandling av ärende
Följande kan nämnas om
ärendena.
I budgetbetänkandet AU1 Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv
behandlades budgetrelaterade frågor och frågor om den allmänna
inriktningen av politiken. Ramen för utgiftsområde 13 uppgick till 58,9 miljarder
kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 1 miljard kronor. Den betydligt
lägre ramen för utgiftsområde 14 jämfört med föregående budgetår, då ramen
uppgick till ca 8,5 miljarder kronor, förklaras av det ovan angivna
överflyttandet av statliga arbetsgivarfrågor till finansutskottets beredningsområde.
Förutom budgetpropositionen behandlades ett förslag (2000/01:RR7) från
Riksdagens revisorer om otraditionella medel och en skrivelse från regeringen
(skr. 2000/01:142) om Arbetsmarknadsverkets (AMV) organisation. Enligt
utskottet var osäkerheten stor om utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden.
För att minska arbetslösheten och öka arbetskraftsutbudet ansåg utskottet att
det behövdes åtgärder på bred front om målet om en sysselsättningsgrad år 2004
på 80 % i åldrarna 2064 år skall nås. Utskottet uttalade oro över ökningen av
sjukskrivningarna och ställde sig positivt till det arbete som påbörjats genom
regeringens s.k. elvapunktsprogram. Det belopp på 700 miljoner kronor som
hittills anvisats för tillfälliga personalförstärkningar överfördes permanent
till AMV. Den lägsta ersättningsnivån i aktivitetsstödet höjdes från 143 kr per
dag till 183 kr. Ersättningen till deltagare i kommunala ungdomsprogram (1619
år) gjordes enhetlig för ungdomar som inte fullgjort gymnasieskolan och
bestämdes till 1 360 kr per månad. För deltagare i ungdomsgarantin (2024
år) höjdes ersättningen till 3 160 kr per månad. Ett pendlingsbidrag infördes i
enlighet med ett förslag i den regionalpolitiska propositionen (prop.
2001/02:4).
I AU2
Offentliganställdas bisysslor behandlades regeringens förslag (prop.
2000/01:147) om ändringar i lagen om offentlig anställning med syftet att
skärpa kontrollsystemet för s.k. förtroendeskadliga bisysslor.
AU3 Jämställdhet m.m. omfattade ett stort
antal motionsyrkanden drygt 150 från de allmänna motionstiderna 2000 och
2001 om jämställdhetsfrågor, diskrimineringsfrågor i övrigt och
mångfaldsfrågor. Samtliga motioner avstyrktes, däribland flera med hänvisning
till en utredning om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning.
Även i AU4 Arbetsliv behandlades ett stort antal
motionsförslag, 111 stycken. Motionerna hade väckts under tre allmänna
motionstider, 1999, 2000 och 2001, och avsåg bl.a. frågor om ohälsa i
arbetslivet, arbetsmiljö och företagshälsovård. Utskottet såg utvecklingen av
ohälsan som ett av de största samhällsproblemen i dag. Motionerna avstyrktes
bl.a. med hänvisning till det nyssnämnda elvapunktsprogrammet för ökad hälsa i
arbetslivet och pågående samtal mellan regeringen och arbetsmarknadens parter i
dessa frågor.
AU5
Arbetsmarknadspolitiska frågor behandlade ca 120 motionsförslag från den
allmänna motionstiden 2001. Frågorna avsåg bl.a. arbetsförmedlingsverksamhet,
arbetsmarknadspolitiska program, arbetslöshetsförsäkring och särskilda grupper
på arbetsmarknaden. Utskottet föreslog ett tillkännagivande till regeringen om
behovet av ytterligare insatser inom ramen för det arbetsmarknadspolitiska
programmet aktivitetsgaranti för att stödja och hjälpa vissa grupper som står
långt utanför den reguljära arbetsmarknaden. I betänkandet behandlades även
delar av Riksdagens revisorers förslag angående svenskundervisning för
invandrare och invandrares arbetsmarknad (2000/01: RR12) och anslutande
motioner. I ett annat förslag om tillkännagivande till regeringen ansåg
utskottet att det borde övervägas noggrant vilka begrepp som är relevanta att
använda när det gäller personer med utländsk bakgrund.
AU6 Arbetsrätt avsåg bl.a.
regeringens förslag (prop. 2001/02:97) om en lag om förbud mot diskriminering
av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning.
Genom lagen genomfördes två EG-direktiv. Lagen, som är tvingande, förbjuder
diskriminering av de angivna kategorierna anställda i fråga om löne- och andra
anställningsvillkor. I samma ärende godkändes ILO-konventionen (nr 175) om
deltidsarbete. I betänkandet behandlades drygt 150 motionsförslag huvudsakligen
från allmänna motionstiden 2001 om bl.a. lönebildning, stridsåtgärder,
medicinska kontroller och om anställningsskydd och inflytande vid
strukturförändringar. Även motioner om arbetstid och ledighet behandlades.
Samtliga motioner avstyrktes, främst med hänvisning till pågående
utredningsarbete.
I AU7 Tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen behandlades
proposition 2001/02:151. Denna
tillsyn kommer från den 1 januari 2003 att hållas samman i en fristående
myndighet, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Den nya myndigheten
övertar samtliga av Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nuvarande uppgifter i
förhållande till arbetslöshetskassorna utom utbetalningarna av statsbidrag. Den
skall också utöva tillsyn över myndigheterna inom AMV såvitt gäller deras
behandling av ärenden om arbetslöshetsersättning.
I AU8 Lag om behandling av personuppgifter i den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten godkändes regeringens förslag i
proposition 2001/02:144. En ny lag skall ersätta den nuvarande lagen om
arbetsförmedlingsregister. Lagen skall tillämpas i AMV:s verksamhet vid behandlingen
av personuppgifter om bl.a. arbetssökande. Utöver AMS och länsarbetsnämnderna
får under vissa förutsättningar Riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna,
Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna ha direktåtkomst till
personuppgifter.
Genom AU9 Ändringar i arbetsmiljölagen godkändes
förslagen i proposition 2001/02:145. När arbetsgivaren vidtar förebyggande
åtgärder skall en utgångspunkt vara att allt som kan leda till ohälsa eller
olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för sådant undanröjs.
Endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner skall få tillträde
till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. Dessa
ändringar i arbetsmiljölagen var föranledda av ett s.k. motiverat yttrande från
Europeiska kommissionen om Sveriges genomförande av ett EG-direktiv.
I AU10 Ett system för individuell kompetensutveckling godkändes
proposition 2001/02:175. Enligt riktlinjerna i propositionen skall en
utgångspunkt för systemet vara att individen deltar med ett eget sparande på
kompetenssparkonto med möjlighet att med vissa begränsningar
göra skattemässigt avdragsgilla insättningar. Arbetsgivaren skall stimuleras
att göra inbetalningar på en anställds kompetenssparkonto. Enligt propositionen
bör systemet träda i kraft den 1 januari 2003. Regeringen avser att återkomma
till riksdagen med den lagstiftning som behövs.
AU11 Uppskov med
behandling av ärende avsåg en skrivelse om Sveriges genomförande av EU:s
sysselsättningsstrategi (skr. 2001/02:187). I enlighet med förslag i
betänkandet har riksdagen medgivit att behandlingen av skrivelsen och
eventuella följdmotioner får uppskjutas.
Utskottet avlämnade 5
yttranden till andra utskott enligt följande.
AU1y Ramar för utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv (till finansutskottet)
AU2y Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkringen,
socialförsäkringen och studiestödet (till konstitutionsutskottet)
AU3y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till
regeringen (till
konstitutionsutskottet). Yttrandet avsåg regeringens skrivelse 2001/02:75 med
redogörelse för åtgärder huvudsakligen under år 2001 med anledning av
riksdagens skrivelser till regeringen.
AU4y Berättelse om verksamheten i Europeiska
unionen under år 2001 (till utrikesutskottet)
AU5y Tilläggsbudget för 2002 utgiftsområdena 13 och 14 (till finansutskottet)
I form av
protokollsutdrag yttrade sig utskottet dessutom dels till finansutskottet över
budgetpropositionen för 2002 avseende tilläggsbudget för år 2001 (prot.
2001/02:4 bil. 3 och 4), dels till konstitutionsutskottet med anledning av
regeringens skrivelse 2000/01:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen (prot. 2001/02:4 bil. 5; detta yttrande avsåg
regeringens åtgärder huvudsakligen under år 2000, jämför AU3y ovan).
a) Med anknytning till
ärendebehandling
Som framgått ovan hade
två av betänkandena direkt EU-anknytning. Den nya lagen om förbud mot
diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med
tidsbegränsad anställning (AU6) innebar som nämnts att två EG-direktiv
genomfördes. De två direktiven syftar i sin tur till att genomföra två ramavtal
om s.k. atypiska arbetstagare som träffats mellan arbetsmarknadsparterna på
Europanivå. Ändringarna i arbetsmiljölagen, AU9, var föranledda av
kommissionens synpunkter på Sveriges genomförande av ramdirektivet 89/391/EEG
om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i
arbetet. Kommissionen hade ansett att Sverige i ett antal hänseenden inte fullt
ut genomfört vissa av direktivets artiklar i lagstiftningen.
EU-relaterade frågor har behandlats även i andra ärenden.
EU-samarbetet på sysselsättningsområdet har berörts bl.a. i AU1 och i yttrande
AU4y till utrikesutskottet. I arbetsrättsbetänkandet AU6 kom utskottet med
anledning av motioner in på frågor om anställningsskydd och inflytande vid
strukturförändringar bl.a. i förhållande till övriga EU-länder. I ärendet
behandlades även en motion med allmänna synpunkter på arbetsmarknadsregleringar
på EU-nivå.
b) Ordförandeskapet i
N.C.E.O. (Network of Parliamentary Committees for Equal Opportunities for Women
and Men in the Parliaments of the E.U. Member States and the European Parliament)
Under år 2002 verkade
arbetsmarknadsutskottet som ordförande i detta nätverk, vilket bl.a. innebar
att arrangera den årliga konferensen, CCEO. Konferensen hölls i riksdagshuset
den 2527 oktober 2001. De drygt 60 deltagande parlamentarikerna kom från nio
EU-länder och tio kandidatländer. Teman för konferensen var
mainstreamingprincipen i jämställdhetsarbetet, löneskillnader och
lönediskriminering samt demografin och de låga födelsetalen i Europa.
c) I övrigt
Liksom tidigare år
följer utskottet EU:s arbete i frågor som rör beredningsområdet. Sedan hösten
1999 har det enligt en underhandsöverenskommelse med Näringsdepartementet
lämnats fortlöpande information från Regeringskansliet i olika EU-frågor enligt
ett på förhand uppgjort schema. Vid informationen deltar som regel den för
frågan ansvarige statssekreteraren, åtföljd av en eller flera tjänstemän.
Förutom information inför respektive återrapportering från rådsmöten lämnades
vid de sammanlagt åtta tillfällena information om bl.a. följande.
Det s.k.
höstpaketet om sysselsättningsstrategin
Aktuella
frågor om arbetsmiljö och arbetsrätt m.m.
Utvärdering
av sysselsättningsstrategin och, vid två tillfällen, arbetet med den nya
nationella handlingsplanen för sysselsättning (NAP)
Kommissionens
arbetsmiljöstrategi
Det
kommande danska ordförandeskapet
Arbetstidsdirektivet
EU-frågor är liksom
tidigare en stående punkt på dagordningen vid utskottets sammanträden, och
kompletterande information lämnas vid dessa tillfällen av en tjänsteman i
utskottet. Inkomna handlingar som bedöms vara av särskilt intresse anmäls. I
övrigt distribueras sådana handlingar till ledamöterna. Samtliga till kansliet
inkomna EU-anknutna dokument förs upp på en särskild lista, EU-listan.
En tidigare inom kansliet upprättad promemoria med en redovisning
av aktuella EU-frågor har uppdaterats under riksmötet.
Under våren 2002 godkände utskottet en promemoria, utarbetad av en
grupp ledamöter, med förslag om hur det fortsatta arbetet med EU-frågorna skall
kunna bedrivas i utskottet. Frågan om promemorian skall tas in som en del av
utskottets arbetsordning får avgöras sedan utskottet konstituerat sig efter
valet hösten 2002.
Våren 2001 tillsattes
två utskottsdelegationer med 4 ledamöter vardera för att arbeta med uppföljning
och utvärdering. Varje grupp har assisterats av en föredragande som
sekreterare. Den socialdemokratiska ledamoten i respektive grupp har fungerat
som sammankallande. Under våren 2002 lade grupperna fram var sin rapport. Den
ena, benämnd Tillfälliga personalförstärkningar inom Arbetsmarknadsverket,
hade till syfte att belysa hur man inom AMV använt de medel som avsatts för att
särskilt stärka ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk
bakgrund. Studien avsåg åren 2000 och 2001. Syftet var också att finna några
exempel på hur berörd personal arbetat med målgruppen liksom att ta fram
statistiskt material som visar eller indikerar resultatet av satsningen. I den
andra rapporten, Individuella handlingsplaner, har arbetsgruppen redovisat utvecklingen
av de individuella handlingsplanerna från år 1996 och framåt. För att
underlätta för den arbetssökande att få ett nytt arbete skall länsarbetsnämnden
upprätta en individuell handlingsplan där skyldigheter och planerade
aktiviteter anges. Inom ramen för uppföljningen utförde SCB på riksdagens
uppdrag en intervjuundersökning med arbetsförmedlare och arbetssökande.
Sedan lång tid tillbaka gör kansliet en sammanställning av den
månatliga AKU-statistiken som distribueras till ledamöterna i form av ett
plånboksinlägg. Sedan 1998 görs genom kansliets försorg också en
sammanställning med några veckors mellanrum i form av ett nyhetsbrev, AU-Hänt,
som distribueras med e-post. Där redovisas förutom sådant som har direkt
anknytning till ärendehanteringen bl.a. olika statistiska data, prognoser,
utredningar, rapporter m.m. med anknytning till beredningsområdet.
Under riksmötet har
muntlig information lämnats till utskottet enligt följande.
Generaldirektören Anne-Marie Qvarfort,
Europeiska Socialfonden, ESF,
om myndighetens verksamhet
Generaldirektören Anders Lindström med
medarbetare, Medlingsinstitutet, om institutets verksamhet, lönebildningen m.m.
(vid två tillfällen)
Generaldirektören
Anders L Johansson med medarbetare om arbetsmarknadsläget m.m. (vid tre
tillfällen; ett av dem tillsammans med statssekreteraren Jan Grönlund enligt
nedan)
Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström med
medarbetare om myndighetens verksamhet m.m.
Statssekreteraren Jan Grönlund om
hittillsvarande erfarenheter av aktivitetsgarantin
Handläggaren
Gunilla Sahlin, Svenskt Näringsliv, sektionschefen Boel Callermo och
förhandlaren Lars-Gösta Andréen, Svenska Kommunförbundet, om funktionshindrade
på arbetsmarknaden.
Den 16 maj 2002
arrangerade utskottet en utfrågning under rubriken Arbetsmarknaden för
människor med funktionshinder där inledande anföranden hölls av Karin Westlund,
Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, Tiina Nommi-Södergren, förste vice
ordförande Synskadades Riksförbund, Lars Lööw, Handikappombudsmannen, Göran
Sevebrant, VD Samhall AB, och Lennart Ålund, förmedlingsenheten, AMS.
Utskottet gjorde under
hösten studiebesök hos Prevent och hos Kommunförbundet och under våren hos Riksdagens
revisorer.
Ledamöter i utskottet deltog under våren i det studiebesök som
Stockholms stad arrangerat för riksdagen.
I början av januari
besökte utskottet i två delegationer Nederländerna respektive Irland.
Reseberättelser har överlämnats till riksdagsstyrelsen.
Senare i januari deltog ordföranden och en föredragande i ett av
Europaparlamentet arrangerat möte i Bryssel mellan sysselsättnings- och socialutskotten
inom EU.
Företrädare för
utskottet har sammanträffat med utländska parlamentariker vid ett antal
tillfällen. Under hösten mottogs det finska arbetsmarknads- och
jämställdhetsutskottet och under våren bl.a. en delegation av kvinnliga parlamentariker
från Rwanda och en delegation av politiker, forskare m.fl. från Makedonien och
Kosovo.
Utskottets första
sammanträde hölls den 27 september 2001 och det sista den 13 juni 2002. Totalt
hölls under den tiden 26 sammanträden. Den totala sammanträdestiden omfattade
34 timmar och 40 minuter. Totalt behandlades 698 motionsyrkanden. Betänkandena
omfattade 692 sidor.
Antalet betänkanden var lika stort som under föregående riksmöte.
Den totala sammanträdestiden var ungefär 1,5 timmar kortare.
Elanders Gotab, Stockholm
2002 |