Försvarsutskottets verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvarsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av riksdagen
om det militära och i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat
utskotts beredningsansvar det civila försvaret samt ärenden om samordningen
inom totalförsvaret. Vad gäller frågor om statsbudgeten, bereder utskottet
ärenden som rör utgiftsområde 6 Totalförsvar. Med totalförsvaret avses enligt
beredskapsförordningen (1993:242) den verksamhet som är nödvändig för att förbereda
landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden.
Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den samhällsverksamhet som
då skall bedrivas. Försvarsutskottet bereder även ärenden om fredsräddningstjänsten
och kustbevakningen.
Försvarsutskottets
sammansättning under verksamhetsåret framgår av bilaga 1. Av utskottets sjutton
ledamöter har sex varit socialdemokrater medan fyra tillhört Moderata samlingspartiet,
två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet
liberalerna och en Miljöpartiet de gröna. Henrik Landerholm (m) har varit
ordförande och Tone Tingsgård (s) vice ordförande.
Av bilaga 1 framgår
även personalsammansättningen vid försvarsutskottets kansli.
Försvarsutskottet har
under riksmötet 2000/01 behandlat 4 propositioner utöver budgetpropositionen
för år 2001, 1 regeringens skrivelse och 2 Riksdagens revisorers förslag
samt 86 motioner. 11 betänkanden har lämnats till kammaren. 6 yttranden har
lämnats till annat utskott.
I betänkande FöU1
Totalförsvarsbudgeten för år 2001 tillstyrker utskottet regeringens
förslag till anslag, bemyndiganden, investeringsplaner och avgiftsuttag inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar. Folkpartiet liberalerna reserverar sig mot
utskottets ställningstagande. Folkpartiet vill omfördela 500 miljoner kronor från
anslaget till Försvarsmaktens anslag för förbandsverksamhet till
anslaget för internationella insatser.
I ett antal motioner bl.a. kommittémotioner av Moderata
samlingspartiet, Vänsterpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de
gröna som väckts under den allmänna motionstiden aktualiseras ett antal försvarspolitiska
planeringsfrågor med riktlinjer för hur nästa försvarsbeslut skall
förberedas.
Som ett väsentligt led i förberedelserna för försvarsbeslutet
verkar Försvarsberedningen. En säkerhetspolitisk och en försvarspolitisk
rapport väntas lämnas av Försvarsberedningen under våren 2001. Utskottet räknar
med att vissa av de frågor som aktualiseras i motionerna kommer att övervägas i
det sammanhanget. De partier som medverkar i Försvarsberedningen kommer att
påverka underlagsframtagandet. Parallellt med det arbete som Försvarsberedningen
bedriver utreds ett antal specialfrågor inom det försvarspolitiska området.
Offentliga utredningar omfattar Försvarsmaktens personalförsörjning, försvarets
materielförsörjning, försvarsforskningen samt de frivilliga försvars-organisationerna.
Vidare har Pliktutredningen nyligen avlåtit sitt betänkande. Utskottet bedömer
att regeringens ställningstagande till dessa 5 offentliga utredningar kommer
att redovisas i den kommande försvarspolitiska propositionen hösten 2001.
Utskottet ser därmed inget behov av att riksdagen nu uttalar sig
om ytterligare riktlinjer för hur försvarsbeslutet skall förberedas.
När det gäller det militära
försvaret förordar utskottet att riksdagen godkänner den av regeringen
föreslagna
inriktningen för förbandsverksamhet, stöd till samhället, beredskap, materiel-
och anläggningsförsörjning samt forskning och teknikutveckling för år 2001.
Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner investeringsplanen samt lämnar
regeringen begärda bemyndiganden för materiel- och
anläggningsanskaffning. I anslutning härtill behandlar utskottet 2
förslag från Riksdagens revisorer om en förbättrad redovisning av
bemyndiganden. Vidare föreslår utskottet att det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet förlängs med en treårsperiod t.o.m. år
2003.
Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet
liberalerna framför i skilda reservationer förslag till andra inriktningar för
förbandsverksamhet och materielförsörjning. Vänsterpartiet reserverar sig mot
delar av inriktningen av materielförsörjningen.
När det gäller det civila
försvaret anser utskottet att de medel som tagits från den civila
ekonomiska planeringsramen för att finansiera annan verksamhet inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar motsäger den långsiktiga inriktningen som
riksdagen angivit för försvarspolitiken. I ett kortsiktigt perspektiv inser utskottet
att det alltid kan diskuteras att få till stånd angelägna insatser. Men
långsiktigt måste, enligt utskottets mening, den fastlagda ominriktningen inom
totalförsvarsramen tydligt framgå. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att inriktningen inom det civila försvaret
fortsättningsvis skall utgå från den ekonomiska planeringsram som riksdagen en
gång lagt fast.
Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner det föreslagna
nya målet för funktionen Postbefordran.
Folkpartiet liberalerna har i en reservation föreslagit en lägre
bemyndiganderam för funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst än vad
utskottet tillstyrkt.
Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner det föreslagna målet för politik-området Skydd mot
olyckor.
I betänkandet FöU2 Den
militära flygutbildningen behandlar utskottet regeringens förslag i
proposition 2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning m.m. I
propositionen återkommer regeringen till riksdagen i de frågor om formen för
den framtida flygförarutbildningen som riksdagen beslutade i mars 2000.
Regeringen föreslår bl.a. att Flygvapnets Uppsalaskolor och Upplands flygflottilj
skall läggas ned och att Flygstridsskolan inrättas i Uppsala.
Utskottet behandlar vidare 16 motioner med sammanlagt 45 förslag
som har anknytning till propositionen. Härav har 6 motioner väckts med
anledning av propositionen och 10 under den allmänna motionstiden.
Utskottet anser att riksdagens tidigare fattade beslut att åtta
JAS 39 Gripendivisioner skall fördelas på fyra flottiljer alltjämt skall gälla.
Utskottet bedömer att det inte är en långsiktig lösning att etablera JAS 39
Gripenverksamhet i Uppsala. Inte heller annan militär flygverksamhet är
långsiktigt lämplig i Uppsala. Utskottet föreslår därför att Upplands
flygflottilj bör läggas ned den 31 december 2003. Utskottet anser vidare att
riksdagens beslut att lägga ned F 10 i Ängelholm den 31 december 2002 skall
ligga fast. De fyra flottiljer som därmed bör finnas kvar är F 4 i Östersund, F
7 i Såtenäs, F 17 i Kallinge och F 21 i Luleå.
Utskottet anser att Försvarsmaktens samlade flygutbildning skall
förläggas till någon eller några av de fyra kvarvarande och här nämnda flottiljerna.
Utskottets ställningstagande innebär att riksdagen bör bifalla
regeringens förslag att lägga ned Upplands flygflottilj F 16 och ett
motionsyrkande med samma innebörd. Ställningstagandet innebär vidare att
riksdagen bör delvis bifalla 5 motionsförslag och avslå övriga motionsförslag.
I betänkandet finns 4
reservationer och 1 särskilt yttrande.
I betänkande FöU3
Försvarsmaktens fartygsunderhåll, m.m. föreslår utskottet att
riksdagen bifaller regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos
kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller
krigsfara m.m.
När det gäller det framtida
fartygsunderhållet anser utskottet att det är viktigt att Sverige
även i fortsättningen har tillgång till kompetens att producera och underhålla
stridsfartyg anpassade till specifika svenska förhållanden. Det kvalificerade
underhållet har betydelse för kompetensutveckling och förmåga till nyproduktion
av kvalificerade stridsfartyg och ubåtar. Den fortsatta inriktningen bör
sålunda vara att ansvaret för att genomföra det framtida kvalificerade marina
fartygsunderhållet läggs på civil varvsindustri, för att dess kompetens skall
kunna vidareutvecklas. Regeringens förslag bör således bifallas.
Den föreslagna inriktningen innebär att Muskö örlogsvarv, som i
dag drivs av Försvarsmakten, då inte kan få en sådan beläggning att
verksamheten även på sikt kan drivas rationellt grundad enbart på det marina
fartygsunderhållet.
Det föreligger inte längre några principiella skäl mot att
Muskövarvets verksamhet bedrivs av annan än staten. Det bör således prövas om
verksamheten vid Muskö örlogsvarv kan överlåtas till civil industri. Om sådan
överlåtelse inte är möjlig, bör i andra hand en annan verksamhetsform prövas,
t.ex. ett aktiebolag helt eller delvis ägt av staten.
Genom att föra över varvsverksamheten vid Muskö örlogsvarv från Försvarsmakten
till civil ägo skapas förutsättningar för att bredda basen för civilt underhåll
och därmed möjligheterna att dels på ett rationellare sätt underhålla
fartygsförbanden i Stockholmsområdet, dels bevara arbetstillfällena där.
I betänkande FöU4
Försvarshögskolan behandlar utskottet Riksdagens revisorers förslag
1999/2000:RR10 angående Försvarshögskolan i det nya försvaret.
Försvarhögskolans
(FHS) helt dominerande uppgift är att vidareutbilda Försvarsmaktens
officerare så att dess krigs- och grundorganisation kan bemannas. Därmed torde
syftet med den utbildning som Försvarshögskolan bedriver för Försvarsmakten stå
helt klar. Därför behöver inte riksdagen nu ta något initiativ till en
uppföljning och utvärdering av den utbildning och forskning som Försvarsmakten
beställer, på det sätt som revisorerna föreslår. Däremot anser utskottet att
det är lämpligt att Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB)
vid vissa tillfällen redovisar en analys av den utbildning och forskning som
Försvarshögskolan genomfört på dessa myndigheters uppdrag. Sådan redovisning
behöver dock inte ske årligen. Riksdagens revisorers förslag bör i detta avseende
delvis bifallas.
Utskottet bejakar att högskolan vänder sig till en bredare krets
av uppdragsgivare än hittills, vilket föreslås av revisorerna. Detta bör dock i
första hand ske om det motiveras av att bättre kunna tillgodose de behov som
ställs av regeringen, eller av Försvarshögskolans huvudavnämare Försvarsmakten
och ÖCB. Utskottet delar därmed inte revisorernas förslag att regeringen bör
uppdra åt Försvarshögskolan att aktivt öka sina ansträngningar att söka
sig till intressenter både i Sverige och i andra länder.
Utskottet delar revisorernas mening att det kan vara lämpligt med
en översyn av Försvarshögskolans styrelses ställning och sammansättning. En
sådan översyn bör vara klar när förordnandet för den nuvarande styrelsen löper
ut. Utskottet är emellertid inte nu berett att ta ställning till om styrelsen
bör ha det ansvar och den sammansättning som revisorerna föreslår.
Utskottet delar revisorernas uppfattning att det kan vara
motiverat med en översyn av styr- och finansieringsformerna. Det centrala i
Försvarshögskolans verksamhet är enligt utskottets mening att utbilda
Försvarsmaktens officerare i förmågan att leda militära förband i väpnad strid.
Därför ligger det inte i totalförsvarets intresse att ge Försvarshögskolan en ställning
som statlig högskola, underställd högskolelagen och högskoleförordningen.
Utskottet bedömer att utbildningen och forskningen vid Försvarshögskolan även
fortsättningsvis kan bedrivas med hög kvalitet och med hög relevans för
avnämarna även utan att FHS har examensrätt enligt högskoleförordningen.
Utskottet är dock medvetet om att det kan finnas vissa fördelar t.ex. från
kvalitetssäkringssynpunkt både för FHS som utbildningsinrättning och för
vissa elever om FHS ges rätt att ge examen i vissa ämnen.
En sådan rätt innebär sannolikt att de nuvarande styr- och
finansieringsformerna kan behöva ändras. Om införandet av en examensrätt i sig
ger sådana fördelar att det motiverar en ändring av den nuvarande ordningen,
bör därför prövas i den översyn av styr- och finanseringsformerna som utskottet
bejakar.
Utskottet anser att
det i översynen även bör övervägas om det är lämpligt med en
tyngdpunktsförskjutning mot en friare forskning inom FHS efter de principer som
finns i högskolelagen.
Utskottet behandlar i
betänkande
FöU5 Beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred vad regeringen i delar
av skrivelse 2000/01:52 anfört om beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört i
denna fråga.
I betänkandet framhåller utskottet den avgörande betydelsen av en säker
elförsörjning för samhällets funktionsförmåga. Det är inte bara de
vitala samhällsfunktionerna som är beroende av en säker tillgång på el, utan
hela vårt samhälle bygger i dag på att det finns en fungerande elförsörjning.
Utskottet förutsätter att de olika initiativ som regeringen nu tagit kommer att
leda till att elkonsumenterna tillförsäkras en säker elförsörjning och att
beredskapen säkerställs så att konsekvenserna av ett elavbrott minimeras.
Utskottet har vid
riksdagens fem senaste riksmöten behandlat frågan om IT-säkerhet. Redan våren 1996 gav
riksdagen i ett tillkännagivande regeringen i uppdrag att bl.a. organisera
ett mer samlande och samordnande ansvar för IT-säkerhetsfrågorna.
Utskottet välkomnar de initiativ som regeringen nu tagit i IT-säkerhetsarbetet
och utgår ifrån att regeringen, senast vid nästa riksmöte, återkommer med
förslag till hur bl.a. en tvärsektoriell samordning för IT-säkerhet och skydd
mot informationskrigföring skall genomföras.
I betänkandet behandlas 19 motionsyrkanden som bl.a. rör
personalresurser och ansvar vid en svår påfrestning, IT-säkerhet och
elförsörjning.
Utskottet föreslår att
motionsyrkandena avslås av riksdagen och att regeringens skrivelse i berörda
delar läggs till handlingarna.
Utskottet behandlar i
betänkande FöU6 Civil och militär internationell krishantering 10
motioner med sammanlagt 27 förslag. Samtliga motioner har anknytning till civil
och militär internationell krishantering. De har väckts under den allmänna motionstiden.
Förslagen avser förmågan till internationella insatser,
finansiering och beslutsfattande för sådana insatser, resursfrågor, samordning
mellan civila och militära insatser samt förmåns- och personalfrågor.
Utskottet avstyrker samtliga motioner, huvudsakligen med motivet
att motionsförslagen redan beaktats eller förväntas beaktas i pågående
utrednings- och beredningsarbete.
Till utskottsbetänkandet har fogats en bilaga med utskrifter från
en offentlig utskottsutfrågning den 19 december 2000 om civil och militär
krishantering inom Europeiska unionen.
Försvarsutskottet
behandlar i betänkande FöU7 Översvämningar, katastroffond m.m.
bl.a. den del av regeringens skrivelse 2000/01:52 Beredskapen mot svåra påfrestningar
på samhället i fred som handlar om översvämningar och dammbrott jämte motioner.
Utskottet behandlar även motionsyrkanden som rör ersättningsfrågor i samband
med inträffade naturkatastrofer. Ett flertal motioner föreslår inrättandet av
en katastroffond.
Utskottet konstaterar att frågan om dammsäkerheten och det
förebyggande arbetet för att bl.a. minska skadorna vid höga flöden har fått
stor aktualitet med anledning av förra årets allvarliga och omfattande
översvämningar i norra Svealand och södra Norrland samt västra Sverige. De av
regeringen initierade åtgärderna på detta område ser utskottet som absolut
nödvändiga. Utskottet inser att det påbörjade åtgärdsarbetet är omfattande och
komplicerat och bedömer att detta arbete kommer att leda fram till att
säkerheten i våra dammanläggningar ökar och konsekvenserna av översvämningar
och höga flöden i våra vattendrag minskar.
När det gäller ersättningsfrågan i samband med naturkatastrofer
e.d. anser utskottet att det inte finns tillräckliga skäl att nu initiera
ytterligare åtgärder på området utan vill i första hand avvakta resultatet av
det pågående översynsarbetet m.m. inom Regeringskansliet.
Samtliga
motionsyrkanden avstyrks av utskottet. Vänsterpartiet har lämnat ett särskilt
yttrande som rör inrättandet av en katastroffond.
Försvarsutskottet
behandlar i betänkande FöU8 Samhällets räddningstjänst bl.a. den
del av regeringens skrivelse 2000/01:52 Beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred som handlar om kommunal räddningstjänst jämte motioner.
Utskottet behandlar även motionsyrkanden som rör ett gemensamt system för
radiokommunikation och yrkanden om psykologiskt omhändertagande vid katastrofer.
Med anledning av frågan om ett gemensamt system för radiokommunikation
baserat på TETRA-standard konstaterar utskottet bl.a. att det upphandlingsuppdrag
som Statskontoret fått i detta ärende inte kan fullföljas. Eftersom tiden är
lämplig för att införa ett gemensamt system för många användare skulle det
enligt utskottet därför vara synnerligen olyckligt om regeringen inte snarast
hittar en lösning som leder till att Statskontoret kan fullfölja sitt uppdrag
inom de givna tidsramarna. Vad utskottet i betänkandet anfört i denna fråga bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Motionsyrkandena om
radiokommunikationssystemet baserat på TETRA-standard föreslår utskottet delvis
bifallas av riksdagen. Övriga motionsyrkanden bör inte bifallas av riksdagen.
Utskottet behandlar i
betänkande FöU9 Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret, m.m. regeringens
proposition 2000/01:113 Vissa ledningsfrågor inom det militära försvaret m.m.
samt 4 motioner med 11 förslag som avgivits med anledning av propositionen.
Utskottet behandlar också 5 motioner med 6 förslag som hör till ärendet men som
avgivits under den allmänna motionstiden under hösten 2000.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att
lokalisera den operativa insatsledningen till Täby/Näsbypark.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner regeringens
förslag om utformning av den nya organisationsenheten för Försvarsmaktens
underhålls-tjänst och stödverksamhet.
Samtliga motioner avstyrks.
I betänkandet finns 5
reservationer.
I betänkande FöU10 Vissa
organisationsfrågor i Försvarsmakten behandlas 9 motioner med
sammanlagt 16 yrkanden som väckts under allmänna motionstiden och i vilka det
läggs förslag som rör Försvarsmaktens organisation i fred.
Flera motionsförslag berör Försvarsmaktens organisation på västkusten.
Utskottet anser att riksdagens tidigare beslut om basering av helikoptrar på
Säve inte bör omprövas. Någon ytterligare precisering från riksdagens sida av
vilken verksamhet som bör bedrivas på Säve efter år 2003 behövs inte. Det bör
ankomma på ansvariga myndigheter, inte på riksdagen, att besluta om var
enskilda helikoptrar skall baseras för att kunna uppfylla kraven på beredskap,
m.m. Om ytterligare en bas för fartygsförband upprättas genom att fartygsförband
baseras permanent i Göteborg även om den är av förhållandevis begränsad
omfattning medför det en organisationsstruktur som blir mindre rationell och
kostnadseffektiv än den nu beslutade.
Utskottet förutsätter att Försvarsmaktens helikopterförband och
sjöstridskrafter genom en återkommande övningsverksamhet i västerhavet, genom
såväl nationella som internationella övningar, upprätthåller erforderlig kunskap
om de särskilda förhållanden som råder längs västkusten.
Utskottet anser att riksdagen inte bör ta initiativet till en
utredning syftande till att utlokalisera Försvarsmaktens verksamhet i Stockholm
till förorterna. Utskottet bedömer att den nuvarande lokaliseringen av
Försvarsmaktens högkvarter är ändamålsenlig. En flyttning av högkvarteret
medför fördyringar som inte ger försvarseffekt, samt medför sannolikt även ett
behov av nyinvesteringar. En alternativanvändning av marken t.ex. för
bostadsändamål är inte en fråga för riksdagen att ta ställning till. När det
gäller kasernområdet vid Lidingövägen (f.d. Livgardets dragoners kasern)
bedömer utskottet att detta behövs även för förläggning av förband t.ex. av
beredskapsskäl eller i samband med statsceremoniell verksamhet.
Utskottet pekar på den stora betydelse och de gynnsamma
förutsättningar till övningar och skarpskjutningar som finns på Älvdalens
skjutfält. Det torde finnas få platser i Europa som har liknande
förutsättningar. Utskottet har inget att invända mot att t.ex. Älvdalens
skjutfält får disponeras för främmande makt att t.ex. bedriva materielförsök
eller övningar. Om det finns praktiska förutsättningar att låta främmande förband,
t.ex. från Norge, öva på Älvdalens skjutfält utöver det behov av skjutfältet
som Försvarsmakten har bör regeringen och Försvarsmakten bedöma.
Utskottet har tidigare med tillfredsställelse noterat att Sverige
under senare år höjt sin profil när det gäller minröjning. Totalförsvarets
ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC) har inrättats i Eksjö,
och där pågår materiel- och metodutveckling. Förmågan till minröjning
prioriteras högt, liksom samverkan med andra länder härom, och betydande medel
satsas årligen inom detta område. Utskottet ser därför för närvarande inte
något behov av en ytterligare ambitionshöjning utifrån rent försvarspolitiska
motiv. Utskottet är således inte berett att ta ställning till om verksamheten i
Eksjö bör utvecklas på det sätt som föreslås i den rapport vilken åberopas i en
motion och som lämnats till regeringen. Regeringen får pröva detta och vid
behov återkomma till riksdagen.
Det är angeläget att pröva en rad olika åtgärder som leder till
att hemvärnets rekrytering främjas och dess numerär upprätthålls. Hemvärnet har
stor betydelse eftersom det utgör huvuddelen av markstridskrafterna och har förmåga
att verka med militära förband inom en rad olika konfliktnivåer utan att t.ex.
behöva mobilisera andra krigsförband. Utskottet utesluter inte att Lapplandsjägargruppen
(G 66) i Kiruna
liksom andra militärdistriktsenheter kan få en roll om utbildningen för
hemvärnets behov behöver utökas. Utskottet anser att riksdagen bör avvakta
regeringens redovisning av de s.k. nationella skyddsstyrkorna varav hemvärnet
utgör huvuddelen och deras utbildningsbehov.
Förutsättningarna för
att upprätthålla en regional närvaro med allsidiga förband är begränsade. Inom
markstridskrafterna är utbildningen inom vissa truppslag koncentrerad till ett
fredsförband. Under stor del av utbildningstiden bedrivs verksamheten på låg
taktisk nivå i direkt anslutning till regementena. Ingen eller en
mycket ringa repetitionsutbildning kommer att genomföras. Inom
marinstridskrafterna råder i stort motsvarande förhållanden. Endast i samband
med de större slutövningarna kan utbildning bedrivas i allsidiga förband och då
endast inom ett
regionalt område. Med den organisationsstruktur som är fastlagd och den
utbildningsvolym som verksamheten för närvarande omfattar främst inom
markstridskrafterna finns inga realistiska förutsättningar att åstadkomma det
som eftersträvas i motionen beträffande regional närvaro och en integrerad verksamhet.
I betänkande FöU11
Sprängämnesinspektionen m.m. behandlas regeringens förslag om vissa
ändringar m.m. i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2001 och innebär att
Sprängämnesinspektionen kan läggas ned den 30 september 2001 och att
verksamheten där kan föras över till Statens räddningsverk den 1 oktober
2001.
Enligt vad utskottet kan bedöma är Sprängämnesinspektionen en väl
fungerande organisation med en hög kompetens hos de anställda. Utskottet anser
därför att organisationsförändringen bör genomföras med hänsyn till detta. För
att undvika kompetensförluster m.m. som kan vara till men för verksamheten
torde en fortsatt lokalisering till Stockholm av den verksamhet som
Sprängämnesinspektionen bedrivit också vara lämplig.
Utskottet, som utgår ifrån att organisationsförändringen verkligen
leder till en totalt sett tydligare och effektivare myndighetsstruktur till
gagn för hela säkerhetsarbetet och till att dubbelarbete undviks, är angeläget
om att få en redovisning av hur det fortsatta arbetet med att integrera de båda
myndigheterna fortskrider. Detta gäller inte minst hur personalens intressen i
möjligaste mån kan tillgodoses. Uppdraget som regeringen bl.a. därvidlag avser
att ge Räddningsverket bör fortlöpande redovisas till riksdagen.
Utskottet har i övrigt inget att anföra i detta ärende utan
föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1988:868) om brandfarliga och explosiva varor.
Till utskottets
förslag har fogats 1 reservation gemensam av (m) och (v).
Med anledning av
Sveriges ordförandeskap i EU, samt besluten inom EU att organisera en
internationell krishanteringsförmåga, anordnades den 13 mars en konferens i
riksdagen för ordförandena i EU-ländernas nationella försvarsutskott samt
Europaparlamentet. Teman för konferensen var bl.a. de nationella parlamentens
inflytande på beslutsprocesserna rörande EU:s krishanteringsinsatser samt
finansieringen av sådana.
Under konferensen medverkade försvarsminister Björn von Sydow och
överbefälhavaren general Johan Hederstedt.
BILAGA 1
Ledamöter
Henrik Landerholm (m), ordf.
Tone Tingsgård (s), vice ordf.
Christer Skoog (s)
Karin Wegestål (s)
Stig Sandström (v)
Åke Carnerö (kd)
Olle Lindström (m)
Britt Bohlin (s)
Rolf Gunnarsson (m)
Ola Rask (s)
Håkan Juholt (s)
Berit Jóhannesson (v)
Margareta Viklund (kd)
Anna Lilliehöök (m)
Lars Ångström (mp)
Erik Arthur Egervärn (c)
Runar Patriksson (fp)
Suppleanter
Laila Bäck (s)
Björn Leivik (m)
Berndt Sköldestig (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Amanda Agestav (kd)
Lars Lindblad (m)
Ulla Wester (s)
Gunnar Hökmark (m)
Ingegerd Sahlström (s)
Majléne Westerlund Panke (s)
Mats Einarsson (v)
Erling Wälivaara (kd)
Liselotte Wågö (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Rigmor Stenmark (c)
Eva Flyborg (fp)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Ingegerd Saarinen (mp)
Agne Hansson (c)
Lennart Klockare (s)
Försvarsutskottets kansli
Ingemar Wahlberg,
kanslichef
Jörgen Thulstrup,
föredragande
Susanne Lindstedt,
föredragande
Mona
Johansson, byråassistent t.o.m. 2001-03-30
Satu Saariniemi,
byråassistent
Jimmy Lee Ormi, byråassistent fr.o.m. 2000-09-25
(tjänstg. 50 % för FöU
och 50 % för UU)
Bilaga 2
|
Orienterande genomgångar och uppvaktningar |
Föredragande |
|
|
|
1. |
Information inför
det informella mötet mellan EU:s försvarsministrar. Ett antal
ledamöter från utrikesutskottet deltog vid informationen. 2000-09-21 |
Försvarsminister Björn von Sydow, åtföljd av kabinettssekreterare
Hans Dahlgren, UD samt dep.sekr. Erik Windmar, Fö |
2. |
Information efter
det informella ministermötet mellan EU:s försvarsministrar. 2000-10-04 |
Försvarsminister Björn von Sydow, åtföljd av dep.sekr. Magnus
Bergman, Fö |
3. |
Riksrevisionsverket redovisar rapporten
Från hot till skrot. 2000-11-07 |
Revisionsdirektörer Eero Marttinen och Göran Hyltander från
Riksrevisionsverket |
4. |
Försvarsmakten kommenterar Riksrevisionsverkets rapport Från
hot till skrot. 2000-11-07 |
Genmj Göran Gunnarsson och övlt Hans-Ove Gertz från
Försvarsmakten |
5. |
Fö redovisar Försvarsmaktens
materielplanering för åren 2001 2004 samt ger vissa kommen-tarer till
Riksrevisionsverkets rapport Från hot till skrot. 2000-11-07 |
Statssekr. Yvonne Gustafsson åtföljd av dep.råd Jan-Olof Lind,
mil. sakkunnig Ossi Koukkula, dep.sekr. Mikael Granholm, kansliråd Maria
Domeij från
Försvarsdepartementet |
6. |
Information om
regeringens kommande beslut om vilka styrkor som Sverige avser anmäla till
att kunna ingå i EU:s krishanteringsförmåga. Ett antal
ledamöter från utrikesutskottet deltog vid informationen. 2000-11-07 |
Försvarsminister Björn von Sydow åtföljd av dep.råd Krister
Bringéus, UD, dep.sekr. Ola Hedin, Fö, och dep.sekr. Anders Hedgren, Fö |
7. |
Utskottet uppvaktas av representanter från Värnpliktsrådet. 2000-11-09 |
Ordf. Anders Huszar, Erik Björkman och Andreas Wallner |
8. |
Aktuell underrättelseorientering av MUST. 2000-11-09 |
Genmj Håkan Syrén åtföljd av övlt Bo Fahlander |
9. |
Information om
förändringar i anslagsfördelningarna för åren 20022003 i budgetproposi-tionen
för 2001 utgiftsområde 6 Totalförsvar. 2000-11-16 |
Statssekr. Yvonne Gustafsson åtföljd av kk Reidar Ljöstad |
10. |
Offentlig utskottsutfrågning om säkerheten under plikt-tjänstgöring. Redogörelse bl.a. för olycksutvecklingen under värnplikts-tjänstgöringen. Redogörelse för olycksutvecklingen under tjänstgöring med civilplikt. Redogörelse för olycksutvecklingen inom den
militära miljön i förhållande till andra arbetsmiljöer. Redogörelse för värnpliktsrådets syn på utbildning och säkerhet. Redogörelse för försäkringsskyddet. Redogörelse för Pliktutredningens förslag. 2000-11-21 |
Öv Andrus Toom, Försvarsmaktens högkvarter Stf. utb.chef Lars Bjergestam, Räddningsverket Statistiker Lotta Lundholm, Arbetarskyddsstyrelsen Ordf. Anders Huszár, Värnpliktsrådet Försvarsjurist Hans Thormar, Försvarsmaktens högkvarter Statssekreterare Yvonne Gustafsson,
Försvarsdepartementet |
11. |
Information om översvämningsläget i bl.a.
Arvika och Säffle. 2000-11-23 |
Statssekr. Yvonne
Gustafsson åtföljd av dep.råd Birgitta Ågren, pol. sakkunnig Magnus Edin och
dep.sekr. Anna Svensson, Fö, samt försvarsdirektörerna Lennart Olofsson och
Roland Skogberg från Länsstyrelsen i Västra Götaland resp. i Värmland |
12. |
Redogörelse för innehållet i regeringens proposition 2000/01:35
Samverkan mellan civil och militär flygutbildning. 2000-11-23 |
Statssekr. Yvonne
Gustafsson åtföljd av kansliråd Johan Appelberg och dep.råd Dan Ohlsson |
13. |
Information om beredskapsläget inom Försvarsmakten. 2000-11-30 |
Genmj Björn
Hedskog åtföljd av öv 1. gr Roland Ekenberg, kk Peter Bager, övlt P-O Sjöberg
och mj Torgny Fälthammar |
14. |
Offentlig
utskottsutfrågning om civil och militär krishantering inom Europeiska
unionen. Övergripande
redogörelse om utvecklingen av krishantering i EU och Nato. Redogörelse för krishantering i EU och
Sverige samt den folkliga legitimiteten. Redogör för
krishantering och konsekvenserna för nationellt försvar. Redogör för olika scenarier för
krishantering. 2000-12-19 |
Ambassadör Anders
Oljelund, chef för Sveriges delegation vid Nato och VEU Gen.sekr. Ulla
Gudmundson, Centralförbundet Folk och Försvar Öv 1. gr Bo
Pellnäs Avdelningschef Jan
Foghelin, FOA |
15. |
Orientering om läget i frågan om riskerna
med utarmat uran. 2001-01-16 |
Fljam Stefan Engdahl åtföljd av stabsläkare William Bergöö, Försvarsmaktens
hkv, och kk P-O Rossander, Swedint |
16. |
Information med anledning av proposition
2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning. 2001-01-25 |
Utredare Nils-Eric Svensson och chefen för TFHS Karl-Gustaf Lundberg
från Region Skåne |
17. |
Information med anledning av proposition 2000/01:35 Samverkan
mellan civil och militär flygutbildning. 2001-01-25 |
Chefen för Krigsflygskolan övlt Lennart Rasmusson åtföljd av
övlt Stephan P:son Tyrling och mj Henric Svensson från Krigsflygskolan |
18. |
Information med anledning av proposition
2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning. 2001-01-25 |
Öv Anders Johansson åtföljd av öv Peter Vretman, öv Lars Lundell
och övlt Jan-Erik Pettersson från Försvarsmaktens högkvarter |
19. |
Information dels med anledning av proposition 2000/01:35
Samverkan mellan civil och militär flygutbildning, dels med anledning av
proposition 2000/01:53 Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m. 2001-01-30 |
Representanter från Fö: Dep.råd Dan Ohlsson åtföljd av dep.råd
Jan-Olof Lind, kansliråd Johan Appelberg och mil. sakkunnig Ossi Koukkula
samt dep.sekr. Maria Domeij och Marie Holmberg |
20. |
Information om datasystemet ELVIRA. 2001-02-01 |
Representanter från ÖCB gen.dir. Sture Eriksson åtföljd av
överdir. Bo Riddarström, samt medarbetare |
21. |
Information med
anledning av Riksdagens revisorers förslag 1999/2000:RR10 Försvarshögskolan i
det nya försvaret samt om informationsrapporten Försvarsmaktens personalförsörjning. 2001-02-06 |
Representanter från Riksdagens revisorer kanslichef Åke Dahlberg
åtföljd av revisionsdirektör Richard Norberg |
22. |
Information avseende den ekonomiska
situationen. 2001-02-08 |
Representanter från Försvarsmaktens hkv genlt Hans Berndtson
åtföljd av genmj
Göran Gunnarsson samt representanter från Fö statssekr. Yvonne Gustafsson
åtföljd av dep.råd Dan Ohlsson och kk Reidar Ljöstad |
23. |
Information rörande NSHP/HKP 14 projektet. 2001-02-08 |
Representanter från Försvarets ma-terielverk Birgitta Böhlin,
Bertil Björkman, Wilhelm af Donner, Steve Danneteg och Kristina Aremark |
24. |
Information med anledning av proposition 2000/01:49 Ett ramavtal om åtgärder för att underlätta
omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. 2001-02-15 |
Representanter från Fö dep.råd Jan-Olof Lind och öv Lars
Fagerberg samt representanter från UD dep.råd Paul Beijer och dep.sekr.
Daniel Ohlsson |
25. |
Information från Försvars-maktens
Halmstadsskolor. 2001-02-15 |
Representanter från Försvarsmaktens Halmstadsskolor övlt
Lars-Göran Hansson, övlt Mats Nilsson och övlt Krister Bengtsson samt öv
Johan Rydén från Militärhögskolan i Halmstad |
26. |
Information med anledning av proposition 2000/01:53 Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll. 2001-02-20 |
Representanter från Kockums, vd Hans Hedman och informationschef
Kjell Göthe |
27. |
Redovisning av Försvarsmaktens
årsredovisning för år 2000, det ekonomiska läget för år 2001 samt
budgetunderlaget m.m. för åren 20022004. 2001-03-06 |
Genlt Hans Berntsson åtföljd av genlt Johan Kihl, genlt
Bengt-Arne Johansson samt genmj Göran Gunnarsson, samtliga från Högkvarteret |
28. |
Redovisning av läget på västra Balkan inför övervägandena om
utvidgat mandat för den svenska KFOR-styrkan. 2001-03-13 |
Kabinettsekreterare Hans Dahlgren, UD |
29. |
Redovisning av försvarsmaktens synpunkter på
flygflottiljfrågan. 2001-03-13 |
ÖB, gen Johan Hederstedt åtföljd av generalinspektör genmj Mats Nilsson samt genlt Hans
Berndtson |
30. |
Information om förutsättningarna för en utvidgning av den
svenska KFOR-styrkans mandat. 2001-03-15 |
Genlt Johan Kihl åtföljd av övlt Johan Svensson, Försvarsmaktens hkv |
31. |
Informerar utskottet om det förestående
regeringsbeslutet att utöka det svenska bidraget till KFOR-styrkan. 2001-03-22 |
Pol. sakkunnig Jerry Wiklund och mil. sakkunnig Sverker Ulving,
Fö |
32. |
Informerar utskottet inför EU:s kommande försvarschefsmöte. 2001-03-22 |
Genlt Johan Kihl åtföljd av övlt Anders Waldén samt mj Bo Holmberg,
Försvarsmaktens hkv |
33. |
Orienterar utskottet om aktuella ärenden för SRV. 2001-03-27 |
Gd Christina Salomonsson, Statens räddningsverk |
34. |
Orienterar utskottet om vissa
försäkringsfrågor i samband med naturkatastrofer och större olyckor. 2001-03-27 |
Vd Gunnar Holmgren
samt Staffan Moberg, Försäkringsförbundet |
35. |
Rapporterar om EU:s försvars-chefsmöte. 2001-03-29 |
ÖB, gen Johan Hederstedt |
36. |
Information angående elavbrott och elsäkerhet. 2001-03-29 |
Gen.dir. Sture Ericsson och överdir. Bo Riddarström, ÖCB |
37. |
Information angående utredning om nationella skyddsstyrkor. 2001-03-29 |
Genmj Paul Degerlund |
38. |
Information inför mötet mellan EU:s försvarsministrar fredagen
den 6 april 2001. 2001-04-03 |
Försvarsminister Björn von Sydow |
39. |
Information angående dammsäkerhet och översvämningar, m.m. 2001-04-03 |
Statssekr. Lars
Rekke och dep.sekr. Torgny
Edvardsson från Näringsdepartementet, dep.sekr. Anna Svensson från Fö,
dep.sekr. Olof Molin från Miljödepartementet samt Olle Mill från Affärsverket Svenska Kraftnät |
40. |
Redovisar Försvarsmaktens yttrande och synpunkter med anledning av
utskottets beslut den 15 mars 2001. 2001-04-17 |
ÖB, gen Johan Hederstedt åtföljd av genlt Hans Berndtson, genmj Mats Nilsson, genmj Lars Frisk, öv Lars
Lundell och bgen Jan Andersson |
41. |
Fö kommenterar proposition 2000/01:113 Vissa ledningsfrågor inom
det militära försvaret m.m. 2001-04-19 |
Dep.råd Dan Ohlsson och dep.sekr. Ola Hedin, Fö |
42. |
Utskottet uppvaktas med anledning av
regeringens proposition 2000/01:77 Integrering av verksamheter inom politik-området
Skydd mot olyckor. 2001-04-24 |
Representanter för Kemikontoret, vd Owe Fredholm, Svenska
Petroleum-institutet, vd Tommy Nordin och Svenska Gasföreningen, vd Gustaf
Malmberg |
43. |
Utskottet uppvaktas med anledning av regeringens proposition
2000/01:35 Samverkan mellan civil och militär flygutbildning. 2001-04-24 |
Representanter för Östersunds kommun och arbetarorganisationerna
F 4. Kommunstyrelsens ordf. Jens Nilsson (s), vice ordf. Per
Söderberg (c), gruppledare (m) Per Jonsson, stadsarkitekt Siv Reuterswärd och
kommundir. Bengt Marsh samt Robin Nordlander och Gertrud Hagman |
44. |
Information angående FMV och byggnaden Tre Vapen. 2001-05-03 |
Gen.dir. Birgitta Böhlin från Försvarets materielverk |
45. |
Redovisning av det ekonomiska läget för år 2001. 2001-05-08 |
Genlt Hans Berndtsson och genmj Göran Gunnarsson, Högkvarteret |
46. |
Information till utskottet. 2001-05-08 |
Genlt Håkan Syrén, övlt Sven Olof Lundgren, Håkan Hedlund samt
avd.dir. Mats Sandberg, MUST |
47. |
Information om läget i hemvärnet m.m. 2001-05-10 |
Representanter från Rikshemvärnsrådet: Ordf.
och Rikshemvärnschef genmj Mats Welff och 2. vice ordf. hemvärnskretschef
Bertil Gustafsson och hemvärnsbataljonchef Per-Ove Eriksson, stf
hemvärnsbataljonchef och ordf. i Hemvärnsbefälets Riksförbund Lars Hedsäter
samt hemvärnsbataljonchef Bengt Runner |
48. |
Information om kommande möte mellan EU:s försvarsministrar. 2001-05-10 |
Försvarsminister Björn von Sydow åtföljd av dep.sekr. Ditte
Christensen |
49. |
Utskottet uppvaktas av representanter från Civilpliktsrådet. 2001-05-17 |
Ordf. Erik Sörstedt, vice ordf. Karl-Emil Kihlberg och Oscar
Samuelsson |
50. |
Informerar utskottet inför det förestående CHOD-mötet den 23
maj. 2001-05-17 |
ÖB, gen Johan Hederstedt, samt övlt Anders Waldén,
Försvarsmaktens hkv |
|
|
|
Bilaga 3
|
Resmål |
Datum |
1. |
Utskottsresa till Bryssel för att bl.a.
besöka de nya institutionerna samt studera det aktuella läget i EU:s
framväxande försvarspolitik |
2000-11-2628 |
2. |
Besök på Försvarets radioanstalt, FRA |
2000-12-19 |
3. |
Deltagande i Centralförbundet Folk och Försvars årliga
rikskonferens i Sälen |
2001-01-2124 |
4. |
Besök på Försvarshögskolan, FHS |
2001-02-06 |
5. |
Studieresa till Militärdistrikt Norr, MD N, för att bl.a.
studera Nationella skyddsstyrkorna, Hemvärnet och Frivilliga
Försvarsorganisationers framtida uppgifter. |
2001-08-2830 |
|
|
|
Försvarsutskottets arbetsområde................................................. 1
Försvarsutskottets sammansättning m.m.................................. 1
Verksamhetens omfattning och inriktning................................. 1
Försvarsutskottets ärendeberedning under riksmötet............ 1
Sveriges ordförandeskap inom Europeiska unionen.............. 9
Bilaga 1
Försvarsutskottets sammansättning m.m..................................... 10
Bilaga 2
Utfrågningar och uppvaktningar.................................................. 12
Bilaga3
Utskottets resor och studiebesök under verksamhetsåret.............. 20
Innehållsförteckning.................................................................. 21
Elanders Gotab, Stockholm
2001 |