Lagutskottets verksamhet riksmötet 2001/02

Lagutskottets beredningsområde

Lagutskottet bereder ärenden rörande äktenskapsbalken, föräldrabalken, ärvdabalken, handelsbalken, jordabalken, utsökningsbalken eller lagar som ersätter eller anknyter till föreskrifter i dessa balkar, allt i den mån ärendena inte tillhör något annat utskotts beredningsområde.

Vidare bereder utskottet ärenden som gäller vissa i riksdagsordningen särskilt angivna rättsområden, nämligen försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt med undantag för bostadsrätt växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt, konkursrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt samt lagstiftning i andra ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.

I lagutskottets beredningsområde ingår således familjerätten (regler om t.ex. äktenskapsskillnad, faderskap, vårdnad, förmynderskap, arv, bodelning), associationsrätten (t.ex. aktiebolagslagen), förmögenhetsrätten (t.ex. avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen, skadeståndslagen), fastighetsrätten (regler om t.ex. köp av fast egendom, panträtt, servitut, arrende, dock ej hyresrätt), immaterialrätten (t.ex. upphovsrättslagen, patentlagen, varumärkeslagen) samt utsökningsrätten (regler om t.ex. utmätning, införsel, exekutiv försäljning).

Lagutskottet brukar sägas vara ett undantag från fackutskotts- eller ämnesområdesprincipen. Förslaget om att inrätta lagutskottet för beredning av den centrala civilrätten kom från Grundlagberedningen (SOU 1969:62, Ny utskottsorganisation). Beredningen pekade bl.a. på att den civilrättsliga lagstiftningen på skilda områden i viss mån följde likartade principer och fann att ett behov av överblick över hela detta lagstiftningsfält förelåg. Detta förhållande utgjorde enligt Grundlagberedningen skäl för att med avsteg från fackindelningsgrundsatsen förlägga beredningen av den centrala civilrätten samt utsöknings- och konkursrätten till ett speciellt civillagutskott. Från och med hösten 1996 har lagutskottet inte längre någon direkt roll när det gäller budgetarbetet.

Sammansättning m.m.

Under riksmötet 2001/02 hade lagutskottet följande sammansättning.

Ledamöter

Tanja Linderborg (v)

Rolf Åbjörnsson (kd)

Marianne Carlström (s)

Christel Anderberg (m)

Rune Berglund (s)

Karin Jeppsson (s)

Henrik S Järrel (m)

Nikos Papadopoulos (s)

Elizabeth Nyström (m)

Marina Pettersson (s)

Christina Nenes (s)

Tasso Stafilidis (v)

Kjell Eldensjö (kd)

Berit Adolfsson (m)

Anders Berglöv (s)

Viviann Gerdin (c)

Ana Maria Narti (fp)

Som framgår av uppställningen tillhörde sju av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet och en Folkpartiet liberalerna.

Ordförande i utskottet var Tanja Linderborg, förste vice ordförande Rolf Åbjörnsson och andre vice ordförande Marianne Carlström.

Suppleanter

Raimo Pärssinen (s)

Anne-Katrine Dunker (m) (t.o.m. den 31 december 2001)

Lars Lilja (s)

Per Erik Granström (s)

Lena Olsson (v)

Chatrine Pålsson (kd)

Anders Sjölund (m)

Eva Arvidsson (s)

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Ann-Kristine Johansson (s)

Kia Andreasson (mp)

Per Rosengren (v)

Ingemar Vänerlöv (kd)

Tomas Högström (m) (t.o.m. den 22 mars 2002)

Yvonne Ruwaida (mp) (t.o.m. den 2 november 2001)

Agne Hansson (c)

Ulf Nilsson (fp)

Anders Ygeman (s)

Amanda Agestav (kd) (t.o.m. den 8 april 2002 och fr.o.m. den 15 juni 2002)

Stig Rindborg (m) (fr.o.m. den 8 oktober 2001)

Gudrun Lindvall (mp) (fr.o.m. den 2 november 2001)

Petra Gardos (m) (fr.o.m. den 1 januari 2002)

Lennart Bolander (m) (fr.o.m. den 22 mars 2002)

Jan Orrenius (kd) (under tiden den 9 april14 juni 2002)

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av kanslichefen Lars Haglind, föredragandena hovrättsassessorn Per Persson (t.o.m. den 14 maj 2002), hovrättsassessorn Anders Norin, hovrättsassessorn Helén Törnqvist och hovrättsassessorn Monika Hall (fr.o.m. den 1 september 2002) samt byråassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.

Propositioner och motioner

Under riksmötet 2001/02 behandlade utskottet sammanlagt 17 propositioner samt 76 motionsyrkanden som väcktes med anledning av dessa. Vidare behandlades 2 skrivelser från regeringen och 1 förslag från Riksdagens revisorer. Skrivelserna föranledde 60 motionsyrkanden och revisorernas förslag 1 motionsyrkande.

Därutöver behandlade utskottet 1 motionsyrkande som väckts under den allmänna motionstiden år 1999, närmare 50 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000 och drygt 300 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001.

Sammanträden

Utskottet sammanträdde vid sammanlagt 31 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick till 37 timmar. I flera ärenden framfördes synpunkter från olika organisationer och inhämtades upplysningar av företrädare för Regeringskansliet.

Betänkanden

Utskottet avgav under riksmötet 33 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen utskottets förslag till riksdagsbeslut. Betänkandena kan sammanfattas enligt följande.

Familjerätt

I betänkande 2001/02:LU27 Partnerskap och adoption, m.m. behandlade utskottet regeringens proposition 2001/02:123 jämte 30 motioner, varav 11 hade väckts med anledning av propositionen och 19 under den allmänna motionstiden år 2001. I propositionen föreslog regeringen lagändringar med innebörd att registrerade partner ges möjlighet att prövas som adoptivföräldrar samt att registrerade partner och homosexuella sambor skall kunna utses att som särskilt förordnade vårdnadshavare gemensamt utöva vårdnaden om ett barn. Vidare aviserades en utredning om det rättsliga föräldraskapet för lesbiska kvinnor innan de ges möjlighet till assisterad befruktning. Därutöver innehöll propositionen ett lagförslag om tillfällig föräldrapenning till homosexuella sambor. Utskottet inhämtade yttranden från socialförsäkringsutskottet och socialutskottet. Lagutskottets majoritet föreslog att riksdagen skulle anta de i propositionen framlagda lagförslagen. Med anledning av 3 motionsyrkanden förordade utskottet ett tillkännagivande om att det i propositionen aviserade utredningsarbetet om det rättsliga föräldraskapet borde påskyndas. Vidare föreslog utskottet att riksdagen skulle bifalla 1 motionsyrkande om ett tillkännagivande om lagstiftningsåtgärder i syfte att hindra äktenskap respektive partnerskap mellan adoptant och adoptivbarn. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. I betänkandet finns elva reservationer och ett särskilt yttrande.

Med anledning av 6 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001 föreslog utskottet i betänkande 2001/02:LU13 Åldersgränser för äktenskap, m.m. ett tillkännagivande om att lagstiftningsåtgärder omgående bör komma till stånd i syfte att förhindra barnäktenskap och arrangerade äktenskap.

Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU1 Underhåll till barn som fyllt 18 år att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2001/02:134 till ändringar i bl.a. föräldrabalkens bestämmelser om underhållsskyldighet. Genom ändringen är det rättsliga skyddet för barn mellan 18 och 21 år numera stärkt på så sätt att föräldrarna alltid är underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår efter det att barnet fyllt 18 år oavsett ett studieavbrott.

Motionsspörsmål om den civilrättsliga lagstiftningen om barn och föräldrar behandlades av utskottet i betänkande 2001/02:LU9 Faderskap, vårdnad och umgänge, m.m. De drygt 30 motionsyrkandena, som hade väckts under den allmänna motionstiden år 2001, gällde faderskap, vårdnad, umgänge, förfarandet i mål om vårdnad och umgänge samt frågeställningar med aknytning till olovligt bortförda barn i internationella förhållanden. Med förslag till bifall till en motion och delvis bifall till en annan motion förordade utskottet ett tillkännagivande som gäller vårdnaden om barn när den ena föräldern gjort sig skyldig till grov brottslighet mot den andra föräldern. Övriga motionsyrkanden avstyrktes. Åtta reservationer och två särskilda yttranden finns i betänkandet. I sammanhanget kan nämnas att regeringen den 27 juni 2002 beslutat om direktiv till en parlamentarisk kommitté som skall utvärdera gällande bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge (dir. 2002:89).

I betänkande 2001/02:LU8 Äktenskap, partnerskap och samboende, m.m. var närmare 40 motioner föremål för utskottets behandling. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden och pågående lagstiftningsarbete. I betänkandet finns nio reservationer och nio särskilda yttranden.

Motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001 i olika frågor rörande föräldrabalkens regler om förmyndare, god man och förvaltare ansågs av utskottet i betänkande 2001/02:LU7 Förmyndare, gode män och förvaltare inte böra föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet förutsatte att regeringen snarast initierar en tidigare aviserad utvärdering av de aktuella bestämmelserna. I sammanhanget kan nämnas att regeringen den 4 april 2002 beslutat om direktiv till en särskild utredare som skall utvärdera 1995 års förmynderskapsreform (dir. 2002:55).

Betänkande 2001/02:LU14 Vissa frågor rörande ärvdabalken och namnlagen tog upp dels arvsrättsliga frågor om Allmänna arvsfondens rätt till arv, avsrätt för kusiner och laglott, dels namnrättsliga frågor om enskildas möjligheter att fritt välja namn och införande av en borgerlig namngivningsceremoni för barn. Samtliga motionsyrkanden, som var från den allmänna motionstiden år 2001, avstyrktes. Utskottsmajoritetens ställningstagande föranledde tre reservationer och ett särskilt yttrande.

Internationell privaträtt

Lagen (1990:272) om vissa internationella frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden innehåller bestämmelser om svensk domstols behörighet att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden när det finns anknytning till ett annat land. I betänkande 2001/02:LU4 Internationella frågor om makars och sambors förmögenhetsförhållanden föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag i proposition 2000/01:148 som innebar att lagen blir tillämplig även för sambor och homosexuella sambor samt att det i lagen tas in bestämmelser om erkännande och verkställighet av utländska avgöranden om makars och nämnda sambors förmögenhetsförhållanden.

EG-förordningen (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen) trädde i kraft den 1 mars 2002 och är direkt tillämplig i Sverige. I proposition 2001/02:146 föreslog regeringen en lag med kompletterande bestämmelser till denna förordning. Lagförslaget innehöll också kompletterande regler till Brysselkonventionen från år 1968 och Luganokonventionen från år 1988. Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU25 Verkställighet av utländska domar på privaträttens område att riksdagen skulle anta regeringens lagförslag.

Fastighetsrätt

Utskottet föreslog i betänkande 2001/02:LU23 Redovisningen av Svenska kyrkans fastigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2001/02:136 till lag om lagfart i vissa fall för Svenska kyrkan m.m. Genom den nya lagen kan kyrkan numera på ett enkelt sätt få lagfart på den fasta egendom som överfördes till kyrkan eller dess organisatoriska delar i och med statkyrka­­reformen år 1995. Vidare blir redovisningen i fastighetsregistrets inskrivningsdel mer fullständig eftersom dessa förvärv inte tidigare har kunnat lagföras enligt tidigare lagfartsbestämmelser.

Efter att en motion om bostadsarrende blivit föremål för remissbehandling beslutade utskottet i betänkande 2001/02:LU15 Arrenderättsliga frågor, m.m. att föreslå avslag på motionen. Övriga motioner som behandlades i betänkandet gällde arrenderättens förverkande, friköp av historiska arrenden, kreditsäkerhet i byggnader på annans mark samt fastighetsmäklare. Också dessa motioner avstyrktes. Två reservationer och ett särskilt yttrande lämnades.

Allmän förmögenhetsrätt

EG-direktivet om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner antogs den 29 juni 2000. Direktivet kan beskrivas som ett åtgärdspaket för att stävja dröjsmål med betalningar i affärslivet och berör flera rättsområden. Regeringen gjorde i proposition 2001/02:132 bedömningen att svensk rätt redan i dag till stor del uppfyller direktivets krav. Vissa lagändringar ansågs dock påkallade. Ändringar föreslogs i bl.a. räntelagen (1975:635) och lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Lagförslagen innebar att diskontot ersätts av en referensränta baserad på Riksbankens reporänta. Med anledning av propositionen väcktes en motion om ett tillkännagivande om ytterligare lagstiftning. Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU30 Direktivet om sena betalningar att riksdagen skulle anta lagförslagen och avslå motionen. Betänkandet innehåller en reservation till förmån för motionen.

Skadeståndsrätt

I betänkande 2001/02:LU31 Ersättning för trafikskador utomlands föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2001/02:133 till ändring i bl.a. trafikskadelagen (1975:1410) i syfte att genomföra EG:s fjärde direktiv om motorfordonsförsäkring (2000/26/EG). De nya bestämmelserna gör det enklare att begära ersättning för en trafikskada som har inträffat i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) än där den skadelidande är bosatt.

Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) beslutade den 18 oktober 2000 att höja ansvarsbeloppen dels i 1992 års protokoll till 1969 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja, dels i 1992 års protokoll till 1971 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. När dessa höjningar träder i kraft måste ansvarsbeloppen i sjölagen (1994:1009) och i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden höjas i motsvarande mån. Efter att regeringen i proposition 2001/02:139 föreslagit sådana höjningar förordade utskottet i betänkande 2001/02:LU32 Höjda ansvarsbelopp vid oljeskador till sjöss att riksdagen skulle godkänna resolutionerna och anta lagförslagen.

I betänkande 2001/02:LU10 Ersättningsrättsliga frågor behandlade utskottet 26 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001 i olika försäkrings- och skadeståndsrättsliga frågor. Vissa av de försäkringsrättsliga frågorna var föremål för en fördjupad behandling inom ramen för ett särskilt utvärderingsprojekt. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes med hänvisning till pågående arbete.

Konsumentpolitik

I proposition 2000/01:135 föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna dels regeringens förslag till mål för konsumentpolitiken, dels regeringens förslag att delmål skall anges i konsumentpolitiken och dels regeringens förslag om mål för Konsumentverket. Förslagen innebar att de nationella målen för konsumentpolitiken skall vara att konsumenternas ställning och inflytande på marknaden skall stärkas (inflytandemålet), att hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt (hushållningsmålet), att konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas (säkerhetsmålet), att sådana konsumtions- och produktionsmönster skall utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling (miljömålet) samt att konsumenterna skall ha tillgång till god vägledning, information och utbildning (kunskapsmålet). Kunskapsmålet var nytt medan inflytandemålet byggde på det tidigare marknadsmålet. Övriga mål var oförändrade. Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU2 Handlingsplan för konsumentpolitiken 20012005 bifall till propositionen samt avslag på de 40 motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen och de 34 motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden år 2000 respektive år 2001.

En lägesrapport om det arbete som bedrivs för att uppnå miljömålet i konsumentpolitiken lämnades av regeringen i skrivelse 2001/02:68. Fyra motioner väcktes med anledning av denna. Skrivelsen föranledde inga erinringar från utskottets sida i betänkande 2001/02:LU18 Konsumenterna och miljön. Utskottet avstyrkte bifall till samtliga motioner. Tio reservationer och tre särskilda yttranden finns i betänkandet.

I betänkande 2001/02:LU28 Mål och inriktning för det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU behandlade utskottet regeringens skrivelse 2001/02:148. Utskottet hade inget att erinra mot regeringens upplägg av det svenska arbetet med konsumentfrågor i EU de kommande fem åren. I skrivelsen upptogs även frågor om bl.a. harmonisering av konsumentskyddet, tillsyn och konsumentinflytande jämte spörsmål som rör konumenternas hälsa och säkerhet, ekonomiska och rättsliga frågor samt ekologiskt hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Samtliga 32 motionsyrkanden väckta med anledning av skrivelsen samt de 2 motionsyrkandena väckta under den allmänna motionstiden år 2000 respektive år 2001 avstyrktes. Majoritetens ställningstaganden föranledde elva reservationer och fem särskilda yttranden.

Konsumenträtt

Resegarantilagen (1972:204) ger konsumenter ett skydd mot förluster som en researrangörs betalningsinställelse eller betalningsoförmåga kan medföra. De företag som anordnar och förmedlar resor som omfattas av denna lag skall ställa säkerhet för sin verksamhet. I proposition 2001/02:138 föreslog regeringen, i syfte att stärka konsumentskyddet, en utvidgning av tillämpningsområdet för resegarantilagen. I ärendet ägde en uppvaktning rum av företrädare för tre branschorganisationer. Vidare utfrågades företrädare för Justitiedepartementet. Utskottet ställde sig bakom lagförslaget i betänkande 2001/02:LU24 Utökad resegaranti för konsumenter. Ett särskilt yttrande finns i betänkandet.

I betänkande 2001/02:LU33 Ändringar i konsumentköplagen behandlade utskottet regeringens proposition 2001/02:134. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag till ändringar i konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen och marknadsföringslagen. Ändringarna syftade till att i svensk rätt genomföra EG-direktivet 1999/44/EG den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier (det s.k. konsumentköpsdirektivet). Därutöver tillstyrktes förslag till ytterligare ändringar i konsumentköplagen i syfte att stärka konsumenternas skydd mot säljarens borgenärer. Enligt tidigare lagstiftning krävdes att konsumenten hade fått varan i sin besittning för att vara sakrättsligt skyddad. Enligt det av riksdagen antagna lagförslaget skall detta skydd gälla redan i och med köpeavtalet.

Utskottet förordade i betänkande 2001/02:LU21 Fortsatt giltighet av lagen om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2001/02:113 om att förlänga lagens giltighetstid till utgången av år 2004.

Närmare 50 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000 och 2001 togs upp till behandling i betänkande 2001/02:LU16 Konsumenträttsliga frågor. Yrkandena gällde bl.a. elektronisk handel, olika former av marknadsföring, resegarantilagen, nätverksförsäljning, god fastighetsmäklarsed, kreditprövning och borgensåtaganden. Med hänvisning till bl.a. tidigare ställningstaganden samt pågående utrednings- och beredningsarbete föreslog utskottet att samtliga motionsyrkanden skulle avslås. I betänkandet finns tio reservationer och fem särskilda yttranden.

Näringsrätt

I betänkande 2001/02:LU29 Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, m.m. föreslog utskottet att riksdagen skulle anta regeringens i proposition 2001/02:150 framlagda förslag till en lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster samt ändringar i bl.a. konsumentkreditlagen och marknadsföringslagen. Förslagen syftade till att genomföra EG-direktivet 2000/31/EG den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster (det s.k. e-handelsdirektivet).

Insolvens- och utsökningsrätt m.m.

Förmånsrättskommittén överlämnade den 18 februari 1999 till justitieministern sitt huvudbetänkande (SOU 1999:1) Nya förmånsrättsregler. Förslaget innebar i huvuddrag 1) att förmånsrätten för skatter och avgifter avskaffas och att förbudet mot att återvinna skattebetalningar upphävs, 2) att löneförmånsrätten och lönegarantin reformeras samt 3) att företagshypoteket omvandlas till en ny företagsinteckning med allmän förmånsrätt som utvidgas till att gälla all egendom som tillhör den person som har tagit ut inteckningen men samtidigt begränsas till att gälla i enbart som mest hälften av denna egendoms värde. Betänkandet remissbehandlades, och i mars 2000 anordnade Justitedepartementet ett remissmöte om betänkandet. I utskottets betänkande 2001/02:LU26 Ändringar i förmånsrättsordningen, m.m. förordade utskottet med förslag till delvis bifall till 3 motioner ett tillkännagivande om att regeringen under hösten 2002 bör återkomma med lagförslag enligt Förmånsrättskommitténs förslag om en ny förmånsrättsordning innefattande även kommitténs förslag om lönegaranti vid företagsrekonstruktion, såvida inte detta står i konflikt med EG-rätten. Utskottet ansåg att frågan om staten vid utdelning i konkurs skall ha rätt till ränta på utbetalat lönegarantibelopp bör behandlas i det sammanhanget, och utskottet tillstyrkte därmed en motion i ämnet. Däremot fann utskottet att kommitténs förslag om att upphäva återvinningsförbudet i fråga om skatter och avgifter och om att avskaffa statens företräde vid löneutmätning behöver utredas ytterligare. Övriga motionsyrkanden om företagsrekonstruktion och skuldsanering avstyrktes.

Utskottet föreslog i betänkande 2001/02:LU20 Återvinning av säkerhet i konkurs att riksdagen skulle anta regeringens förslag i proposition 2001/02:57 till ändringar i konkurslagen (1987:672) och lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Förslagen innebar att det i konkurslagen införs ett undantag från återvinning när en säkerhet har ställts på ett sätt som kan anses ordinärt. Samtidigt upphävdes bestämmelsen om återvinning av s.k. tilläggssäkerheter i lagen om finansiella instrument.

Betänkande 2001/02:LU19 Näringsförbud, m.m. tog upp 14 motionsyrkanden i frågor om näringsförbud, s.k. herrelösa fastigheter, indrivning och godtrosförvärv. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes av utskottet. I sammanhanget kan upplysas att utskottet samtidigt beslutade att föreslå att tillämpningen av lagen (1986:436) om näringsförbud granskas av Riksdagens revisorer. Ett särskilt yttrande lämnades.

Associations- och avtalsrätt m.m.

I regeringens proposition 2000/01:150 föreslogs dels ändringar i bestämmelserna om likvidation, dels nya bestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385) för att förhindra vissa oseriösa förfaranden i aktiebolag. Syftet med de föreslagna ändringarna var att komma till rätta med bl.a. problemen med styrelselösa bolag och s.k. målvakter. I betänkande 2001/02:LU5 Likvidation av aktiebolag m.m. föreslog utskottet att lagförslagen skulle antas och att den med anledning av propositionen väckta motionen skulle avslås. Utskottsmajoritetens ställningstagande föranledde två reservationer.

I betänkande 2001/02:LU11 Associationsrättsliga frågor behandlade utskottet 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001 om nya företags- och associationsformer, kooperativ verksamhet, könsfördelningen i bolagsstyrelser och på ledande poster i företag, kapitalskyddet i aktiebolag, aktiekapitalets storlek, vissa redovisningsfrågor och tillsyn över stiftelser. Samtliga yrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden samt pågående utrednings- och beredningsarbete. Tre reservationer och fyra särskilda yttranden finns i betänkandet.

Fem motioner från den allmänna motionstiden år 2001 innehöll 6 yrkanden vari förordades lagstiftning om franchising och 2 yrkanden om jämkning av avtalsvillkor mellan näringsidkare. Motionyrkandena var föremål för remissbehandling. I betänkande 2001/02:LU12 Franchising och avtalsvillkor mellan näringsidkare konstaterade utskottet att det inte fanns tillräckliga skäl att frångå riksdagens tidigare ställningstaganden i de aktuella frågorna, och utskottet avstyrkte därför bifall till samtliga yrkanden.

Utskottet ställde sig i betänkande 2001/02:LU3 Revisorer bakom regeringens lagförslag i proposition 2000/01:146. Därmed förordades en ny revisorslag och en del följdändringar i annan lagstiftning. Den nya revisorslagen innehåller en definition av begreppet revisionsverksamhet samt därutöver ett flertal nyheter som bl.a. syftar till att garantera revisorers och revisionsverksamhetens oberoende. Vidare klargörs Revisorsnämndens befogenheter att öva tillsyn över revisorer och revisionsbolag. Därutöver behandlades i samma betänkande Riksdagens revisorers förslag angående Revisorsnämnden. Riksdagens revisorers förslag och 2 motioner avstyrktes. Utskottet föreslog på eget initiativ en viss följdändring i försäkringsrörelselagen. I betänkandet lämnades tre reservationer.

Immaterialrätt

I betänkande 2001/02:LU22 Genomförande av direktivet om mönsterskydd m.m. behandlade utskottet proposition 2001/02:121. Propositionen innehöll förslag till ändringar i mönsterskyddslagen (1970:485) föranledda av EG-direktivet om mönsterskydd och vissa andra ändringar i lagen som gäller bl.a. bestämmelserna om granskning i samband med registrering av ett mönster och invändningsförfarandet. En motion med anledning av propositionen och en motion från den allmänna motionstiden år 2001 behandlades också. Den ena motionen tog främst upp frågan om mönsterskydd för reservdelar och den andra motionen behandlade frågan om skydd mot plagiering och piratkopiering av mönster. Utskottet förordade i betänkandet att riksdagen skulle anta förslagen i propositionen och avslå motionerna. I betänkandet finns en reservation.

I betänkande 2001/02:LU17 Immaterialrättsliga frågor behandlade utskottet 26 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2001. Yrkandena gällde patentintrångsförsäkring, enklare skydd för uppfinningar, tilläggsskydd för läkemedel, patent på biotekniska uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, skydd för datorprogram, ersättning för kopiering, ersättning till STIM, statens engagemang i STIM, följerätt (droit de suite) och s.k. arenarätt (droit de stade). Utfrågning ägde rum med företrädare för Svenska Uppfinnareföreningen. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till tidigare ställningstaganden samt pågående nationellt och internationellt arbete. Fem reservationer och ett särskilt yttrande finns i betänkandet.

Sjörätt

I betänkande 2001/02:LU6 Sjöfylleri behandlade utskottet 3 motioner väckta under den allmänna motionstiden år 2001. I motionerna förespråkades införandet av dels en promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafiken. Yrkandena avstyrktes med hänvisning till pågående arbete i Regeringskansliet.

Yttranden

Utskottet redovisade i yttrande 2001/02:LU1y Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen till konstitutionsutskottet resultatet av sin granskning av regeringens skrivelse 2000/01:75 om behandlingen av riksdagens skrivelse såvitt avsåg lagutskottets beredningsområde. Skrivelsen föranledde inte någon erinran från utskottets sida.

I yttrande 2001/02:LU2y Rätt till arv för judiska efterlevande till socialutskottet övervägde lagutskottet en motion väckt enligt 3 kap. 15 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt. I motionen anfördes utifrån ett konkret fall att gällande lagstiftning utgör hinder mot att egendom i Sverige som tillhört Förintelsens offer kan överlämnas till offrens släktingar och att egendomen i stället tillfaller Allmänna arvsfonden. I motionen begärdes tillkännagivande om en ändring i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Med hänsyn till att det inom Justitiedepartementet pågick lagstiftningsarbete i syfte att undanröja eventuella lagliga hinder mot att efterlevande till förintelseoffer kan få sina anspråk tillgodosedda, ansåg utskottet att motionen inte borde föranleda någon riksdagens vidare åtgärd. En avvikande mening avgavs. Socialutskottets majoritet var av samma uppfattning som lagutskottet.

EU-frågor

Flertalet av de rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, immaterialrätten, associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under senare tid har även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit att beröras av samarbetet inom EU.

Lagutskottet har vid sidan av ärendebehandlingen fortlöpande följt lagstiftningsarbetet inom EU på utskottets beredningsområde genom att bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid sju tillfällen fått information från företrädare för Justitiedepartementet om bl.a. pågående lagstiftningsarbete inom EU på utskottets beredningsområde. Vidare har två föredragande besökt företrädare för den svenska representationen och olika EU-institutioner i Bryssel.

Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas inom utskottets kansli sedan år 1996 en promemoria i vilken en redogörelse lämnas för aktuella frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att vara ett underlag för utskottets arbete med EU-frågorna, och avsikten är att i en enda handling samla huvuddelen av den aktuella EU-information som utskottet och dess kansli får i olika sammanhang. Syftet med promemorian är i huvudsak att göra informationen mer överskådlig och att underlätta en analys och problemorientering av de aktuella EU-frågorna från svenska utgångspunkter. Ett annat syfte är att lyfta in frågorna på rätt plats i det svenska regelsystemet och få blick över vilka regeländringar som en viss fråga kan komma att aktualisera i framtiden. Promemorian, som uppdaterades under hösten 2001, bygger bl.a. på regeringens skrivelser med berättelser om verksamheten i Europeiska unionen, dokument från de olika EU-institutionerna, mininsterrådspromemorior och rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.

Uppföljning och utvärdering

Den 29 november 2001 beslutade utskottet att påbörja ett utvärderingsprojekt rörande vissa försäkringsfrågor. Projektet bedrevs i en särskild arbetsgrupp. Inom ramen för utvärderingsprojektet ägde utfrågningar rum med företrädare för Konsumenternas Försäkringsbyrå, Sveriges Försäkringsförbund, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) samt Finansinspektionen.

Den information som arbetsgruppen inhämtade i samband med utfrågningarna finns redovisade i betänkande 2001/02:LU10 Ersättningsrättsliga frågor.

Studiebesök och resor

Bland de studiebesök utskottet gjorde under riksmötet 2001/02 kan nämnas besök hos Patent- och registreringsverket, Konsumentverket och Svenska Bankföreningen.

Kansliet tog emot en delegation från Moldavien som informerades om den svenska lagstiftningsprocessen.

Två föredragande gjorde under riksmötet 2001/02 studieresor till Bryssel och sammanträffade där med företrädare för den svenska representationen samt företrädare för och tjänstemän vid Europeiska rådet, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet.

Elanders Gotab, Stockholm 2002