|
|
|||
1998/99 |
||||
FiU |
||||
|
|
|
||
Finansutskottet (FiU)
bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetregleringen samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. Utskottet
bereder dessutom ärenden om ramar för utgiftsområden och om beräkning av
statens inkomster.
Finansutskottet bereder vidare ärenden om penning- och
valutapolitiken, statsskuldspolitiken, kredit- och fondväsendet, det affärsmässiga
försäkringsväsendet samt Riksdagens
revisorer.
Inom finansutskottets beredningsområde faller också ärenden av
allmän betydelse för den kommunala ekonomin samt ärenden om statlig statistik,
redovisning, revision och rationalisering, om statens egendom och offentlig
upphandling och förvaltningsekonomiska ärenden som inte rör enbart visst
ämnesområde. Utskottet handlägger även budgettekniska ärenden, granskar
beräkningen av statens inkomster samt sammanställer statsbudgeten.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,
25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften
till Europeiska gemenskapen bereds av finansutskottet.
Finansutskottet hade
under riksmötet 1998/99 följande sammansättning:
Ledamöter
Jan Bergqvist (s)
Mats Odell (kd)
Lars Tobisson (m)
Bengt Silfverstrand (s)
Lisbet Calner (s)
Johan Lönnroth (v)
Lennart Hedquist (m)
Sonia Karlsson (s)
Fredrik Reinfeldt (m)
Carin Lundberg (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Siv Holma (v)
Per Landgren (kd)
Anna Åkerhielm (m)
Peter Eriksson (mp)
t.o.m. den 31 december 1998
Matz Hammarström (mp)
fr.o.m. den 1 januari 1999
Lena Ek (c)
Karin Pilsäter (fp)
(tjänstledig t.o.m. den 31 december 1998)
Camilla
Dahlin-Andersson (fp) ersättare t.o.m. den 31 december 1998
Suppleanter
Kjell Nordström (s)
Gunnar Axén (m)
Jörgen Andersson (s)
Cinnika Beiming (s)
Lars Bäckström (v)
Göran Hägglund (kd)
Catharina Hagen (m)
Reynoldh Furustrand
(s)
Per Bill (m)
Alf Eriksson (s)
Agneta Brendt (s)
Marie Engström (v)
Rose-Marie Frebran
(kd)
Carl Erik Hedlund (m)
Birger Schlaug (mp)
Agne Hansson (c)
Lars Leijonborg (fp)
Bo Lundgren (m)
fr.o.m. den 20 oktober 1998
Margit Gennser (m)
fr.o.m. den 20 oktober 1998
Stefan Attefall (kd)
fr.o.m. den 20 oktober 1998
Bo Könberg (fp)
fr.o.m. den 20 oktober 1998
Gudrun Lindvall (mp)
fr.o.m. den 20 oktober 1998
Rolf Kenneryd (c)
fr.o.m. den 18 december 1998
Ordförande i utskottet
var Jan Bergqvist och vice ordförande Mats Odell. Som framgår av redovisningen
tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata
samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet,
en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli
Utskottet biträddes av
ett kansli bestående av:
Ove Nilsson, kanslichef
Pär Elfvingsson, föredragande
Monica Hall, föredragande
Hans Hegeland, föredragande (tjänstgjorde även hos KU)
Ingvar Mattson, föredragande (tjänstgjorde även som sekreterare åt
Riksdagskommittén under våren 1999)
Per Mårtensson, föredragande
Jörgen Nilsson, föredragande
Guj Larsson, byrådirektör
Dagmar Åsander-Falkkloo, förste byråsekreterare
Malin Åslin,
byråassistent
Rickard Thymé,
byråassistent (tjänstledig för studier)
Under riksmötet
1998/99 höll utskottet 33 sammanträden. Sammanträdestiden under riksmötet
omfattade 42 timmar och 57 minuter.
I enlighet med den
beslutsordning som riksdagen fastställt för sin behandling av den statliga
budgeten lade finansutskottet under hösten 1998 fram förslag till ramar för
utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster i sitt s.k.
rambetänkande med anledning av regeringens budgetproposition (bet. FiU1). När
riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramarna för de 27
utgiftsområden som budgeten indelats i, skall dessa utgiftsramar vara styrande
för riksdagens fortsatta beredning av budgetförslaget.
Våren 1999 behandlade finansutskottet förslag i den ekonomiska
vårpropositionen om utgiftstak för år 2002. Vidare tog utskottet ställning till
en preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för vart och ett av
åren 20002002 som riktlinje för regeringens fortsatta budgetarbete (bet.
FiU20).
Utskottet behandlade
under riksmötet 18 propositioner och skrivelser och 5 förslag och redogörelser
från olika riksdagsorgan med sammanlagt 142 yrkanden samt 173 motioner
med 514 yrkanden.
Under majjuni 1999 hänvisades ytterligare ett antal propositioner
m.m. till finansutskottet för behandling under riksmötet 1999/2000.
Utskottet avlämnade 28 betänkanden till kammaren och 5 yttranden
till andra utskott. Till 19 betänkanden var fogade sammanlagt 149 reservationer. Till 10 betänkanden
var fogade sammanlagt 28 särskilda yttranden.
Under riksmötet 1998/99 föreslog utskottet att riksdagen i fyra
fall skulle göra ändringar i regeringens framlagda lagförslag (bet. FiU1,
FiU14, FiU15 och FiU20).
Därutöver föreslog utskottet i fem fall att riksdagen som sin
mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört i viss fråga. I två
fall var tillkännagivandet föranlett av motionsyrkande. Detta gällde
utveckling av fördelningsstatistiken (bet. FiU2) och det förstärkta anställningsstödet
till långtidsarbetslösa (bet. FiU27). I övriga fall var tillkännagivandet
föranlett av förslag i propositioner (bet. FiU1 och FiU20) och förslag från
Riksdagens revisorer (bet. FiU17).
Fr.o.m. januari 1999
har Riksbanken genom grundlagsändring fått en mer oberoende ställning gentemot
riksdag och regering, vilket innebär att behovet att i efterhand granska och
utvärdera Riksbankens penningpolitik ökar. Finansutskottet avser därför att
varje år utföra en granskning i efterhand av den förda penningpolitiken under
de gångna tre åren. I samband med granskningen av Riksbankens förvaltning 1998
gjorde utskottet en utvärdering av den förda penningpolitiken under perioden
19961998 (bet. FiU23).
Riksdagen beslutade
våren 1998 om en ny ansvarsfördelning och beslutsordning för statens upplåning
och förvaltningen av statsskulden. Med den nya modellen har en tydligare
ansvarsfördelning skapats. Riksdagen har genom lag fastställt
statsskuldspolitikens övergripande mål. Regeringen har i uppgift att, med hänsyn
till det mål som riksdagen slagit fast, ange riktlinjer avseende hela
statsskuldsportföljen, dvs. inte enbart för valutaupplåningen som tidigare var
fallet. Riksgäldskontorets styrelse ansvarar därefter för att de övergripande
målen och riktlinjerna omsätts i operativa riktlinjer och delmål.
Riksgäldsdirektören ansvarar sedan för den löpande verksamheten, dvs.
upplåningen och skuldförvaltningen.
Riksdagen har i olika sammanhang pekat på vikten av att resultatet
följs upp och utvärderas och att resultatredovisningen till riksdagen
utvecklas. Genom den nya modellen lyfts utvärderingen av
statsskuldsförvaltningen fram. Från och med innevarande år skall regeringen
göra en utvärdering i form av en skrivelse till riksdagen, vilken skall lämnas
senast den 25 april. Regeringens skrivelse 1998/99:104 om utvärdering av
Riksgäldskontorets upplåning och skuldförvaltning budgetåren 1993/941998
behandlade utskottet i sitt betänkande 1998/99:FiU26.
Fredagen den 13
november 1998 höll finansutskottet en offentlig utfrågning med riksbankschefen
Urban Bäckström om den aktuella penningpolitiken och utvecklingen i svensk
ekonomi. Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 10 till
finansutskottets betänkande 1998/99:FiU1.
Ytterligare en offentlig utfrågning med riksbankschefen anordnades
torsdagen den 25 mars 1999 i samband med att Riksbanken lämnade en skriftlig
redogörelse till finansutskottet om penningpolitiken (motsvarande Riksbankens
första inflationsrapport för år 1999). Enligt riksbankslagen 6 kap.
4 § skall Riksbanken minst två gånger om året lämna en sådan redogörelse
till finansutskottet. Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 3 till
betänkande 1998/99:FiU23.
En intern utfrågning om den förda penningpolitiken under perioden
19961998 hölls också med riksbankschefen Urban Bäckström tisdagen den 18 maj
1999.
En offentlig utfrågning om utjämningssystemet för kommuner och
landsting anordnades torsdagen den 18 mars 1999. Inbjudna deltagare var Margot
Wikström och Johnny Magnusson, ordförande respektive vice ordförande i Svenska
Kommunförbundet, Lars Isaksson och Ralph Lédel, ordförande respektive
styrelseledamot i Landstingsförbundet, Lars Eric Ericsson, ordförande i
Kommunala utjämningsutredningen (deltog ej på grund av sjukdom), och Lennart
Tingvall, huvudsekreterare i utredningen,
samt professor Ernst Jonsson, Stockholms universitet, och ekonom Mats
Morin, LO. Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 2 till betänkande
1998/99:FiU25.
Under riksmötet har
finansutskottet därutöver anordnat tolv slutna utfrågningar.
Konjunkturinstitutet kallades till utskottet vid två tillfällen och informerade
därvid om konjunkturläget (november 1998 resp. mars 1999). Finansdepartementet
kallades till utskottet vid sju tillfällen. En av utfrågningarna med
Finansdepartementet gällde den ekonomiska utvecklingen och vissa förslag i
budgetpropositionen och en annan gällde vissa förslag i vårpropositionen. Vid
fem tillfällen informerade Finansdepartementet om aktuella EU-frågor, Agenda
2000, de finansiella perspektiven, det svenska konvergensprogrammet, m.m. Vid
ett av dessa tillfällen kommenterade Finansdepartementet också vissa
internationella finansmarknadsfrågor.
Tre av de interna utfrågningarna gällde aktuella ärenden i
utskottet, nämligen dels statlig fastighetsförvaltning med företrädare för
Statens fastighetsverk, dels fastighetsinvesteringsbolag med professor Lars
Vinell och direktör Carl-Johan Åberg och dels offentlig upphandling med
företrädare för Nämnden för offentlig upphandling, Finansdepartementet och
Riksdagens revisorer.
Utskottet har i flera betänkanden behandlat frågor
med anknytning till Europeiska unionen (EU). Utskottet har bl.a. behandlat
avgiften till Europeiska gemenskapen (bet. FiU5) och Europeiska revisionsrättens
rapporter (bet. FiU20). Utskottet har behandlat en proposition och ett förslag
från Riksdagens revisorer angående offentlig upphandling (bet. FiU6 och FiU17).
Utskottet har även behandlat propositioner om genomförande av EG-direktiv
avseende investerarskydd (bet. FiU15) och betalningsöverföringar inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (bet. FiU19). EU-frågor har också varit
aktuella i andra betänkanden, bl.a. i ärendet om ändrade försäkringsrörelseregler
(bet. FiU28). Vidare har utskottet avgivit ett yttrande till utrikesutskottet
om verksamheten i EU under 1998 i de delar som berör finansutskottets beredningsområde
(yttr. FiU3y).
Genom kammarkansliet
har utskottet fram t.o.m. juni 1999 erhållit ca 100 EU-dokument varav tio
faktapromemorior. Utskottet har vidare fortlöpande tagit del av material från
EU-nämnden bl.a. inför Ekofinrådets möten. Som framgått ovan har utskottet
inhämtat information från Regeringskansliet om olika EU-frågor vid interna
utfrågningar.
Som framgår nedan
har företrädare för utskottet deltagit i möten anordnade av Europaparlamentets
budgetutskott och av Europaparlamentets utskott för ekonomi, valutafrågor och
industripolitik.
Under riksmötet
1998/99 har utskottet gjort en betydande satsning inom området uppföljning och
utvärdering. Således har utskottet förutom det löpande arbetet med att
regelmässigt följa upp riksdagens beslut för första gången genomfört en
utvärdering av Riksbankens penningpolitik. Resultatet redovisade utskottet i
sitt betänkande om penningpolitiken och Riksbankens förvaltning 1998 (bet.
FiU23). Utvärderingen omfattade åren 19961998. Utskottet avser att även
fortsättningsvis varje år utföra en motsvarande granskning i efterhand av den
närmast föregående treårsperioden. Även för statsskuldspolitiken kommer, som
framgått ovan, ökad tyngdpunkt att läggas på uppföljning och utvärdering.
Dessutom har utskottet under våren 1999 beslutat att inom utskottet inrätta en
särskild arbetsgrupp, utvärderingsgruppen, med uppgift att aktivt arbeta med
olika uppföljnings- och utvärderingsprojekt. Vidare har finansutskottets kansli
fortsatt att svara för samordning av vissa för samtliga utskottskanslier
gemensamma utvecklingsuppgifter inom området.
Under perioden har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits när
det gäller mål- och resultatfrågor i anslutning till budgetprocessen. I sitt
betänkande med anledning av den ekonomiska vårpropositionen (bet. FiU20) angav
utskottet vissa generella krav på regeringens kommande redovisning av mål och
resultat i budgetpropositionen för år 2000. Utskottets uttalanden kan närmast
ses som ett led i en fortlöpande dialog mellan riksdagen och regeringen i dessa
frågor. Som ett av underlagen för utskottets ställningstagande hade riksdagens
utredningstjänst gjort en genomgång av utskottens behandling av mål- och
resultatfrågor i utgiftsbetänkandena hösten 1998. I samma betänkande tog
utskottet även upp frågan om regeringens återrapportering till riksdagen av
utfallet av Riksrevisionsverkets (RRV:s) verksamhet. I anslutning därtill
gjorde Riksdagens revisorers kansli på utskottets uppdrag en kartläggning av
hur RRV:s årliga rapport för år 1997 hade behandlats i Regeringskansliet och
hur RRV:s iakttagelser hade behandlats i riksdagen.
Den nyinrättade s.k.
Utvärderingsgruppen inom utskottet har under våren 1999 sammanträtt vid fyra
tillfällen. Gruppen består av Sven-Erik Österberg, ordförande, Bengt
Silfverstrand, Fredrik Reinfeldt, Carin Lundberg, Siv Holma och Per Landgren.
Gruppen kommer att under nästa riksmöte i första hand arbeta vidare med frågor
om styrning och resultatuppföljning av Finansinspektionens verksamhet sett ur
riksdagens perspektiv. Syftet är att resultatet av arbetet främst skall kunna
komma till användning i samband med beredningen av budgetpropositionerna för
åren 2000 och 2001. Gruppen har under vårens arbete bl.a. haft diskussioner om
styrnings- och resultatfrågor med företrädare för Finansinspektionen och för
Finansdepartementet.
En delegation från
finansutskottet gjorde den 15 och 16 februari 1999 ett av utskottets
återkommande besök vid OECD-sekretariatet i Paris för att ta del av det arbete
som bedrivs där vad gäller bedömningen av den internationella ekonomiska
utvecklingen och andra ekonomisk-politiska frågor.
Ordföranden Jan Bergqvist deltog den 3 november 1998 i ett
sammanträde som arrangerades av Europaparlamentets underutskott för monetära
frågor för att få i gång en dialog om den tredje etappen av EMU. Den 23
februari 1999 deltog ordföranden i ett möte arrangerat av utskottet för
ekonomi, valutafrågor och industripolitik för att behandla den ekonomiska
situationen i EU i syfte att utarbeta allmänna riktlinjer för medlemsstaternas
och gemenskapens ekonomiska politik.
Vice ordföranden Mats Odell och ledamoten Sonia Karlsson deltog i
en rundabordskonferens arrangerad av Europaparlamentets budgetutskott för att
behandla systemet med egna medel i Europeiska unionens budget.
Utskottet gjorde tre studiebesök under riksmötet: hos
Finansdepartementet (finansminister Erik Åsbrink) den 26 november 1998, hos
Sveriges riksbank den 10 mars och hos Riksgäldskontoret den 11 mars 1999.
Ett flertal utländska
delegationer besökte under riksmötet finansutskottet, bl.a. från Ryssland (vid
två tillfällen), USA, Litauen, tyska delstaten Baden-Württemberg,
Storbritannien samt Sri Lankas justitie- och biträdande finansminister.
Elanders Gotab, Stockholm
1999 |