Utrikesutskottets verksamhet |
|
|
|
|
|
|
|
|
Utrikesutskottet skall
bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra
stater och mellanfolkliga organisationer, bistånd till annat lands utveckling
samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt
samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan
samt
7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning (utgiftsområde 5
benämndes t.o.m. budgetåret 2001 Utrikesförvaltning och internationell samverkan).
Utrikesutskottet hade under riksmötet 2001/02 följande sammansättning:
Ledamöter
Viola Furubjelke (s) (t.o.m.
2001-12-31)
Urban Ahlin (s) (fr.o.m. 2002-01-01)
Göran Lennmarker (m)
Sören Lekberg (s)
Berndt Ekholm (s)
Lars Ohly (v)
Holger Gustafsson (kd)
Bertil Persson (m)
Marianne Jönsson (s)
Liselotte Wågö (m)
Carina Hägg (s)
Agneta Brendt (s)
Murad Artin (v)
Jan Erik Ågren (kd)
Sten Tolgfors (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Marianne Andersson (c)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Suppleanter
Birgitta Ahlqvist (s)
Karin Enström (m)
Inger Lundberg (s)
Ronny Olander (s)
Berit Jóhannesson (v)
Fanny Rizell (kd)
Roy Hansson (m)
Urban Ahlin (s) (t.o.m. 2002-01-01)
Birgitta Wistrand (m)
Christina Axelsson (s)
Anders Berglöv (s)
Eva Zetterberg (v)
Åke Carnerö (kd)
Gustaf von Essen (m)
Lars Ångström (mp)
Agne Hansson (c)
Elver Jonsson (fp)
Lars Tobisson (m) (t.o.m. 2001-12-31)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Rosita Runegrund (kd)
Gudrun Schyman (v)
Yvonne Ruwaida (mp)
Lena Ek (c)
Håkan Juholt (s)
Sven Hulterström (s) (fr.o.m.
2002-02-15)
Ordförande i utskottet
var Viola Furubjelke (s), t.o.m. 2001-12-31,
och vice ordförande Göran Lennmarker (m), t.o.m. 2001-12-31. Ordförande och vice ordförande
fr.o.m. 2002-01-01 var Urban Ahlin (s) respektive Bertil Persson (m). Som
framgår av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna,
fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en
Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.
Utrikesutskottets kansli hade under riksmötet 2001/02 följande
sammansättning:
Thomas Hörberg kanslichef
Thomas Belius föredragande
Håkan Jonsson föredragande (fr.o.m. 2002-03-11)
Per Arne Ströberg föredragande
Christer Thärn föredragande (t.o.m. 2002-08-03)
Lina van der Weyden (t.o.m. 2001-12-31)
Margareta Holmberg byrådirektör
Maria Stridsman byråassistent
Joachim Claesson byråassistent (t.o.m. 2002-08-26)
Jonas Hedenström byråassistent (fr.o.m. 2002-09-01)
Riksdagsstipendiaten
Patrik Öhberg har under våren 2002 tjänstgjort vid utskottets kansli.
Under riksmötet
2001/02 höll utskottet 35 allmänna sammanträden och 23 särskilda sammanträden
(vissa föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick
till 47 timmar och 20 minuter respektive 23 timmar och 50 minuter, totalt 71
timmar och 10 minuter.
Förutom vid de särskilda sammanträdena har föredragningar och
besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna sammanträdena. I sammansatt
utskott med konstitutionsutskottet (KUU) hölls 5 sammanträden om totalt 5
timmar och 30 minuter. I sammansatt utskott med försvarsutskottet (UFöU) hölls
9 sammanträden om totalt 9 timmar och 5 minuter.
Utskottet behandlade i
sina betänkanden 5 propositioner och 7 skrivelser. Vidare
behandlade utskottet 1 redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation samt
1 redogörelse för verksamheten inom Europarådets parlamentariska församling.
Totalt har 246 motioner med 828 yrkanden behandlats.
Utskottet avlämnade 15
betänkanden till kammaren, 1 utlåtande och 2 yttranden till
konstitutionsutskottet samt 1 yttrande till finansutskottet. Det sammansatta
konstitutions- och utrikesutskottet (KUU) behandlade 35 motioner med 108
yrkanden, och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) behandlade
32 motioner med 105 yrkanden.
En jämförande statistisk översikt finns fogad som bilaga till
denna verksamhetsberättelse.
Utskottet fastställde 1998 en plan för inriktningen av
verksamheten under hela valperioden 19982002. Denna plan har i det närmaste
kunnat följas vad avser den del som berör riksmötet 2001/02. De avvikelser som
förekommit, och som inneburit viss senareläggning av betänkanden samt av
verksamheten med uppföljning och utvärdering, har framför allt varit att
tillskriva sent inkomna propositioner och skrivelser samt, i viss utsträckning
personalläget vid utskottets kansli.
En utgångspunkt för utskottets långsiktiga arbete är att integrera
betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök,
uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning. Så har i stort utsträckning
kunna ske under riksmötet.
Utskottet ägnade
biståndsfrågorna stor uppmärksamhet under året. Hösten 2001 behandlades i
betänkande 2001/02:UU2
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd regeringens budgetförslag
och motioner avseende u-landsbiståndet och östsamarbetet.
Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag
för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 2001/02:UU1
innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5
Internationell samverkan.
I betänkande 2001/02:UU3 Partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapen
och dess medlemsstater och staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet
tillstyrkte utskottet regeringens förslag om ett partnerskapsavtal mellan
Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och staterna i Afrika, Västindien
och Stillahavsområdet, de s.k. AVS-staterna, undertecknat i Cotonou den 23 juni
2000. Vidare tillstyrkte utskottet regeringens förslag om godkännande av det
interna avtalet mellan företrädare för medlemsstaternas regeringar, församlade
i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för
finansprotokollet till partnerskapsavtalet samt det interna avtalet mellan
företrädare för samma medlemsstater om åtgärder och förfaranden för
genomförande av partnerskapsavtalet.
Utskottet behandlade, under längre tid och med delvis annorlunda
arbetsmetoder än de traditionella, i betänkandet 2001/02:UU4 Globalisering
ett antal motionsyrkanden från de allmänna motionstiderna 1999/2000, 2000/01
och 2001/02.
Betänkandet syftade till att ge ett bidrag till diskussionen om hur
en svensk politik kring globaliseringen kan utformas. Utskottet underströk att
globaliseringen inte i sig innebär ett hot, utan snarare erbjuder möjligheter
för länder som är beredda att bedriva en utvecklings- och tillväxtfrämjande
politik för att bl.a. bekämpa fattigdomen. Världssamfundet har därvid en viktig
uppgift i att stödja denna utveckling bl.a. genom att bidra till ett effektivt
globalt styrsystem av samverkande internationella organisationer. Utskottet
ansåg vidare att regeringen vid utformandet av en svensk globaliseringsstrategi
bör verka för att folkets valda representanter får vederbörliga
påverkansmöjligheter såväl i förberedelsefasen inför betydelsefulla internationella
konferenser som när dessa konferenser genomförs.
Utskottet behandlade regeringens skrivelse Berättelse om
verksamheten i Europeiska unionen under 2000 i betänkande 2001/02:UU5. Med anledning
av det svenska ordförandeskapet i EU första halvåret 2001 överlämnades
skrivelsen till riksdagen först i oktober 2001.
I betänkande 2001/02:UU6 behandlade utskottet
regeringens skrivelse Redogörelse för verksamheten inom Organisationen för
säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) under år 2000 och första halvåret 2001.
I betänkande 2001/02:UU7 behandlade
utskottet regeringens skrivelse Redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté m.m. under år 2000 och första halvåret 2001 samt redogörelse
2000/01:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska
församling. I betänkandet behandlas även 1 motion med anledning av skrivelsen
samt 2 motioner, som båda tar upp arbetssituationen vid Europadomstolen.
En rad motioner angående mänskliga rättigheter och svensk
utrikespolitik behandlades av utskottet i betänkande 2001/02:UU8 Mänskliga rättigheter m.m.
länder,
områden, enskilda folkgrupper och vissa FN-frågor. I betänkandet
behandlas såväl principiella och övergripande frågor som situationen i en rad
enskilda länder. Urvalet har styrts av de motioner som väckts och avspeglar
inte nödvändigtvis de frågor som utgör de stora huvudfårorna i svensk utrikes-
och biståndspolitik. Utskottet ställde sig bakom den av regeringen förda
politiken på MR-området. Arbetet för att främja respekten för de mänskliga
rättigheterna bör enligt utskottet utgöra en integrerad del i all utrikespolitik,
och utskottet betonade Sveriges ansvar i detta avseende. Sverige måste framföra
öppen och tydlig kritik när så är befogat.
Utskottet ställde sig i betänkande 2001/02:UU9 bakom
regeringens förslag om godkännande av Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten.
I betänkande 2001/02:UU10 behandlade utskottet
regeringens redogörelse för verksamheten inom Europeiska unionen under 2001
samt för det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens ministerråd första
halvåret 2001. Utskottet konstaterade att för svensk del präglades verksamheten
i EU under år 2001 till stor del av det svenska ordförandeskapet och framhöll
att under detta ordförandeskap gjordes avgörande framsteg på många samarbetsområden,
särskilt i frågor rörande utvidgningen, miljösamarbetet, EU:s civila och miltära
krishanteringsförmåga, öppenhetsfrågorna samt unionens handelsförbindelser med
länder i tredje världen. Vid Europeiska rådets möte i Göteborg togs avgörande
steg framåt i utvidgningsprocessen. Utskottet konstaterade att denna process är
oåterkallelig och att målsättningen är att slutföra förhandlingarna före
utgången av år 2002 med de kandidatländer som kommer att vara redo.
Vid Europeiska rådets möte i Laeken i december 2001 var
förberedelserna inför nästa regeringskonferens en viktig punkt på dagordningen.
Denna regeringskonferens skall behandla de mer djupgående frågorna om
EU-samarbetet i framtiden. Europeiska rådet enades om att sammankalla ett konvent
som en del av förberedelserna. Ledamöter från riksdagen deltar i detta konvent.
De frågor som skall diskuteras i konventet blev föremål för ett särskilt
betänkande av sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet (bet.
2001/02:KUU2).
En händelse av stor
betydelse inom EU under år 2001 var förberedelserna för att genomföra steg tre
i den ekonomiska och monetära unionen och att införa valutan euro som gemensamt
betalningsmedel från årsskiftet 2001/02. Under 2001 pågick ett intensivt
förberedelsearbete i de tolv länder som beslutat sig för att införa den
gemensamma valutan. Utskottet framhöll att det ligger i svenskt intresse att
införandet av den gemensamma valutan blir ett framgångsrikt projekt för de
deltagande länderna.
Utvecklingen inom EU påverkades även av yttre händelser. Detta
gäller inte minst arbetet under det belgiska ordförandeskapet under andra
halvåret 2001 som i hög grad präglades av terrorattackerna i USA den 11
september 2001. Med stöd i enhälliga resolutioner i FN:s säkerhetsråd
initierades ett antal åtgärder för att bekämpa terrorism. Utskottet välkomnade
de entydiga ställningstagandena från säkerhetsrådets sida. De lägger, menade
utskottet, en folkrättslig grund för det internationella samfundet, lett av FN,
att bekämpa internationell terrorism.
I betänkande 2001/02:UU11 tog utskottet ställning till
regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten, denna gång exporten
år 2001.
Det nordiska
samarbetet under 2001 behandlades av utskottet i betänkande 2001/02:UU12.
I betänkande 2001/02:UU13 föreslog utskottet jämlikt
tilläggsbestämmelsen till 5 kap. 10 § riksdagsordningen att till riksmötet
2002/03 uppskjuta behandlingen av vissa ärenden.
Utskottet tillstyrkte i betänkande 2001/02:UU14 regeringens
förslag om att godkänna stabiliserings- och associeringsavtalet mellan
Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och f.d. jugoslaviska
republiken Makedonien.
I betänkande 2001/02:UU15 tillstyrker utskottet
regeringens proposition om ett forskningssamarbete med Västeuropeiska
försvarsmaterielgruppen (WEAG) och fördraget om observationsflygningar.
I utlåtande 2001/02:UU1u, vilket ingick som underlag i
konstitutionsutskottets granskning av statsrådens ämbetsutövning, framförde
utskottet synpunkter till konstitutionsutskottet angående utrikespolitiskt
beslutsfattande.
Med anledning av regeringens förslag till preliminära ramar för
utgiftsområde 5 Internationell samverkan samt utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd framförde utskottet i yttrande 2001/02:UU1y sin uppfattning till finansutskottet.
I yttrande 2001/02:UU2y framförde utskottet sin
uppfattning till konstitutionsutskottet med anledning av regeringens förslag om
utlandsmyndigheter, och i yttrande 2001/02:UU3y redovisade utskottet sin
mening till konstitutionsutskottet om riksdagens skrivelser till regeringen.
Ett register över utskottets betänkanden och yttranden finns i riksdagstrycket
för 2001/02, Protokoll, Bihang, band E 6.
Vad gäller EU-frågorna
har utrikesutskottet som ansvarigt fackutskott att följa dessa inom sitt
primära beredningsområde, vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar
av samarbetet inom den första pelaren.
Detta sker genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer
från olika EU-organ och de samrådsorgan där Sverige deltar samt genom
föredragningar. Utrikesutskottets ordförande representerar utskottet i de
regelbundet återkommande mötena mellan företrädare för EU-staternas
utrikesutskott respektive biståndsutskott och återrapporterar till utskottet
från dessa möten.
Under året har utrikesrådet för politiska frågor i
Utrikesdepartementet (eller dennes ställföreträdare) vid ett flertal tillfällen
redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför
utrikesministrarnas rådsmöten. Utrikesministern, handelsministern,
biståndsministern och kabinettssekreteraren har vid olika tillfällen fört
samtal med utskottet i frågor av här aktuellt slag. Dessa samtal och
föredragningar har kompletterats med mer tematiska föredragningar inom
utskottets beredningsområde. Sålunda har föredragningar ägt rum som bl.a.
handlat om EU:s medlemsländer och unionens utvidgning, om arbetet med en stadga
för EU om de grundläggande rättigheterna, om försvarsmaterielsamverkan inom EU
och om stödet till ansökarländerna.
På biståndsområdet har statsrådet Jan O Karlsson och
statssekreteraren Gun-Britt Andersson vid flera tillfällen givit utskottet
föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten.
Företrädare för UD har bl.a. informerat utskottet om frågor
rörande svensk policy avseende samarbetet om frågor rörande bistånd och miljö,
om FN:s konferenser om hiv/aids, rasism och barntoppmötet samt om regeringens
arbete med MR-frågor och med stabilitetspakten för västra Balkan.
Flertalet av utskottets betänkanden berör aspekter på EU, och
arbetet i det sammansatta konstitutions- och uytrikesutskottet (KUU) har
uteslutande ägnats EU
Utskottet har under
riksmötet på olika sätt i betänkandearbetet, i samband med besök och resor
samt i form av särskilda studier följt upp av riksdagen tidigare fattade
beslut.
En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a.
besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av
uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik.
Även ärendeberedningen kan innehålla delar med anknytning till
uppföljning och utvärdering, och i betänkandena görs i vissa fall
särredovisningar av frågor som har väckts i utskottet. Under riksmötet har
utskottet bl.a. utvärderat Årsredovisning för staten i de delar som rör
utskottets beredningsområde samt statens garantiåtaganden inom Sidas område
(båda utvärderingarna redovisas i yttrandet 2001/02:UU1y till finansutskottet)
som berör myndigheter finansierade över utgiftsområdena 5 och 7.
Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken
omfattning regeringen har beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort med
anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev
granskades i syfte att få en bild av hur regeringen har omsatt riksdagens
budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom
utskottets beredningsområde.
Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning
av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets
budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år. Expeditionschefen
i Utrikesdepartementet har under riksmötet också för utskottet redovisat olika
aspekter av utrikesförvaltningens arbete.
Utskottets kansli hade under året ett fortsatt samarbete med
Utrikesdepartementet i frågor med anknytning till redovisningen i
budgetpropositionen av mål och resultat. Samverkan med Riksdagens revisorer har
också genomförts vad gäller granskningen inom utskottets beredningsområde.
Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som
erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och
utvärdering.
Föredragningar ägde
under riksmötet rum av statssekreteraren för biståndsfrågor inför
världstoppmötet i Johannesburg liksom inför allmänna rådets möte med Östersjöstaternas
råd i Sankt Petersburg. Vidare tog utskottet emot en grupp representanter för
Utrikesdepartementet och näringslivet för en föredragning om
utvecklingsfinansiering inför toppmötet i Mexico City. Utskottet tog emot
representanter för Utrikes- och Försvarsdepartementen samt Försvarsmakten för
föredragningar om den svenska insatsstyrkan i Afghanistan samt en föredragning
om Mellanösternkonflikten inför allmänna rådets möte.
Den 5 mars 2002 genomförde utrikesutskottet en offentlig
utfrågning för att debattera en förstärkt svensk politik för globalt samarbete
och de olika aktörernas roll. Anledningen till utfrågningen var att världens
regeringar har åtagit sig att halvera fattigdomen till år 2015 och att den
biståndspolitiska kommittén GLOBKOM hade lagt fram sitt förslag till den
framtida utformningen av det svenska utvecklingssamarbetet. Medverkande i
utfrågningen var bl.a. biståndsminister Jan O Karlsson, Maj-Lis Lööw,
ordförande i GLOBKOM, deltagare från svenskt näringsliv samt enskilda
organisationer.
Den 12 april 2002 genomförde utrikesutskottet och EU-nämnden, i
samarrangemang med regeringens EU 2004-kommitté, en offentlig utfrågning om
EU:s framtidsfrågor. I utfrågningen deltog Michel Barnier, EU-kommissionär med
ansvar för bl.a. EU:s framtidsfrågor och en av kommissionens företrädare i EU:s
framtidskonvent. För att allmänheten och företrädare för olika intressen skulle
ha möjlighet att komma till tals inför framtidsdebatten om EU arrangerades
inför utfrågningen en möjlighet att bidra med underlag till frågor till
kommissionären Barnier och panelen genom att sända in frågor via e-post eller
brev.
Besök och resor är
tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på
utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse
bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll
och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.
Under riksmötet 2001/02 mottog utskottet 12 besök (jämfört med 41
under föregående riksmöte). Bland besökarna kan nämnas FN:s flyktingkommissarie
Dr. Ruud Lubbers, talmannen i det jugoslaviska parlamentet Dragoljub Micunovic,
den brittiske Europaministern Peter Hain, Dr. Ibrahim Rugova, vid
besökstillfället ledare för oppositionspartiet Democratic League of Kosovo, El
Salvadors vicepresident Carlos Quintanilla Schmidt, El Salvadors
utrikesminister Maria Eugenia Brizuela de Avila, Ugandas miljöminister Dr.
Ruhakana Rugunda, Amine Kherbi, biträdande minister vid utrikesministeriet i
Algeriet, samt Dr. Gershon Baskin och Dr. Zakaria Al Qaq från Israel Palestine
Center for Research and Information.
Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot delegationer
från den ryska statsduman, det belgiska representanthusets utrikesutskott samt
en baltisk delegation med parlamentariker som ingår i Nordiska rådets utbytesprogram.
På sedvanligt sätt tog utskottet även emot utrikesministern,
biståndsministern, handelsministern, kabinettssekreteraren, statssekreteraren
för biståndsfrågor, utrikesrådet för politiska frågor, UD:s expeditions- och
budgetchefer samt UD:s säkerhetspolitiska rapportörer.
Utskottet tog även emot Utrikesdepartementets handläggare under
utbildning (HUB2001).
Utöver besök av ovan nämnda slag tog ordföranden och vice
ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal besök.
Vissa besökare på tjänstemannanivå har mottagits av utskottets kansli.
En delegation från utskottet följde under en vecka arbetet vid
FN:s MR-kommission i Genève. Utskottet besökte Moskva bl.a. för möten med
utrikesutskotten i de båda kamrarna i den ryska Duman. Vidare var utskottet
representerat vid de möten som hölls i Spanien och Belgien mellan ordförandena
i EU-staternas utrikes- och/eller biståndsutskott.
Utskottet besökte också myndigheter och organisationer i
Stockholm, bl.a. Utrikesdepartementet.
Förutom de för
utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande
utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna i
synnerhet efter händelserna den 11 september 2001 satt sin prägel på
utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte minst sådan
den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella organisationer och på andra
mellanstatliga samarbetsområden.
Utskottets ambition är att nära följa frågor av större
utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i
centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a.
förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under
året bl.a. var fallet i samband med svenska truppinsatser i Afghanistan, och
ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så
småningom skall göras till föremål för riksdagens beslut. Det senare har
återkommande varit fallet på EU-området.
Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom
ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en
långsiktig plan för bevakning av olika frågor. Utskottets främsta instrument
för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är föredragningar i
utskottet.
Under förra
valperioden inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då denna verksamhet utföll väl beslöt utskottet att även
under innevarande valperiod bedriva en liknande verksamhet, denna gång med
inriktning på folkrätt. Som ett led i sina kontakter med forskarvärlden har
utskottet också under en stor del av våren 2001 varit värd för årets riksdagsstipendiat
(forskarstuderande i statsvetenskap).
Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former,
bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd
till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell
anknytning.
Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna
ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet
2001/02 har detta bl.a. tagit sig uttryck i pressmeddelanden och i riktad
direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om
utskottets ställningstaganden i olika betänkanden.
I samband med de offentliga utfrågningarna som utskottet
organiserat har särskilda informationssatsningar gjorts riktade mot medier och
allmänhet. Viss försöksverksamhet med s.k. e-demokrati har också gjorts.
Även verksamheten inom det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet
(KUU) och det sammanssatta utrikes- och försvarsutskottet (UFöU) uppmärksammades
särskilt på riksdagens hemsida.
|
Helt eller
delvis behandlade propositioner, skrivelser och berättelser, riksmötet
2001/02, i respektive utskotts betänkanden |
Helt eller
delvis behandlade motioner, riksmötet 2001/02, i
respektive utskotts betänkanden |
Helt eller
delvis behandlade motionsyrkanden, riksmötet 2001/02, i respektive
utskottsbetänkanden |
KU |
23 |
544 |
837 |
FiU |
15 |
235 |
634 |
SkU |
21 |
515 |
715 |
JuU |
23 |
425 |
748 |
LU |
19 |
270 |
487 |
UU |
121 |
246 |
828 |
FöU |
6 |
155 |
358 |
SfU |
14 |
348 |
831 |
SoU |
17 |
705 |
1 386 |
KrU |
5 |
479 |
863 |
UbU |
10 |
605 |
1 193 |
TU |
11 |
800 |
1 344 |
MJU |
16 |
644 |
1 483 |
NU |
13 |
352 |
852 |
AU |
9 |
381 |
543 |
BoU |
8 |
258 |
484 |
KUU |
2 |
35 |
108 |
UföU |
3 |
32 |
105 |
S:a |
199 |
4 1962 |
13 774 |
Källa:
Riksdagens utredningstjänst (RUT)
1 Under året
behandlades även redogörelser för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté,
Nordiska rådets svenska delegation samt Organisationen för säkerhet och samarbete
i Europa (OSSE).
2 Denna siffra redovisar antalet motioner behandlade av respektive
utskott av de motioner som lämnades in under riksmötet 2001/02. Det går inte
att få fram det totala antalet behandlade motioner i databaserna och de är
alltför många till antalet för att en manuell kontroll skall kunna genomföras.
Utöver dessa har 1 441 motionsyrkanden från riksmötet 2000/01, 350 motionsyrkanden
från riksmötet 1999/2000 och 4 motionsyrkanden från riksmötet 1998/99
behandlats under riksmötet 2001/02.
1 Utskottet................................................................................. 1
1.1 Utrikesutskottets beredningsområde................................... 1
1.2 Utrikesutskottets sammansättning...................................... 1
1.3 Utskottets kansli............................................................... 2
2 Utskottets verksamhet.............................................................. 3
2.1 Verksamhetens omfattning och
inriktning............................ 3
2.2 Ärenden som behandlats av
utrikesutskottet....................... 4
2.3 EU-frågor......................................................................... 6
2.4 Uppföljning och utvärdering............................................... 7
2.5 Offentliga och interna utfrågningar..................................... 8
2.6 Besöksverksamhet och resor............................................. 9
2.7 Utrikesutskottets omvärldsbevakning
m.m.......................... 9
2.8 Övrig verksamhet........................................................... 10
Bilaga
Vissa uppgifter rörande verksamheten under riksmötet 2001/02 11
Innehållsförteckning.................................................................. 12
Elanders Gotab, Stockholm 2002 |
Elanders Gotab, Stockholm 2002 |