Utrikesutskottets
|
|
|||
1999/2000 |
||||
UU |
||||
|
|
|
||
Utrikesutskottet skall
bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra
stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet
och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel
och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör
annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7
Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.
Utrikesutskottet hade
under riksmötet 1999/2000 följande sammansättning:
Ledamöter
Viola Furubjelke (s)
Göran Lennmarker (m)
Sören Lekberg (s)
Berndt Ekholm (s)
Lars Ohly (v)
Ingrid Näslund (kd) t.o.m. 000131
Holger Gustafsson (kd) fr.o.m. 000201
Bertil Persson (m)
Urban Ahlin (s) t.o.m.
000322
Marianne Jönsson (s) fr.o.m. 000329
Liselotte Wågö (m)
Carina Hägg (s)
Agneta Brendt (s)
Murad Artin (v)
Jan-Erik Ågren (kd)
Sten Tolgfors (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Marianne Andersson (c)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Suppleanter
Marianne Jönsson (s) t.o.m. 000329
Karin Enström (m)
Birgitta Ahlqvist (s)
Berit Jóhannesson (v)
Roy Hansson (m)
Ronny Olander (s)
Birgitta Wistrand (m)
Christina Axelsson (s)
Anders Berglöv (s)
Eva Zetterberg (v)
Åke Carnerö (kd)
Gustaf von Essen (m)
Lars Ångström (mp)
Agne Hansson (c)
Elver Jonsson (fp)
Carl Bildt (m) t.o.m.
990923
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Kenneth Lantz (kd) t.o.m. 000428
Gudrun Schyman (v)
Siw Persson (fp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Lena Ek (c)
Inger Lundberg (s)
Fanny Rizell (kd)
Lars Tobisson (m) fr.o.m. 990923
Håkan Juholt (s) fr.o.m.
991104
Urban Ahlin (s) fr.o.m.
000329
Rosita Runegrund (kd) fr.o.m. 000428
Ordförande i utskottet
var Viola Furubjelke (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m). Som framgår
av redovisningen tillhörde sex av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra
Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en
Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.
Kansli
Thomas Hörberg kanslichef
Thomas Belius föredragande
Jonas Lovén föredragande
Per Arne Ströberg föredragande
Margareta Holmberg byrådirektör
Kristin Laxhed tjl.
fr.o.m. 990901
Niklas Strååt byråassistent
fr.o.m 000515
Satu Saariniemi byråassistent
(tjänstgöring 50 % för UU och
50 % för FöU) t.o.m. 000430
Pia Lönnberg expeditionsassistent
(tjänstgöring 50 % för UU
och 50 % för EU-nämnden) t.o.m. 000831
Joachim Claesson expeditionsassistent
fr.o.m. 000911
Riksdagsstipendiaten
Katarina Barrling har under våren 2000 tjänstgjort vid utskottets kansli.
Under riksmötet
1999/2000 höll utskottet 34 allmänna sammanträden och 43 särskilda sammanträden
(föredragningar och besök i utskottet m.m.). Sammanträdestiden uppgick
till 63 timmar och 36 minuter respektive 45 timmar och 50 minuter,
totalt 109 timmar och 26 minuter. Förutom vid de särskilda sammanträdena har
föredragningar och besök i viss utsträckning också förekommit vid de allmänna
sammanträdena.
Ett av de allmänna
sammanträdena var en offentlig utfrågning (hearing), som arrangerades
tillsammans med konstitutionsutskottet och EU-nämnden, och som avsåg EU:s
stadga om grundläggande rättigheter.
Utskottet behandlade i
sina betänkanden 5 propositioner och 7 skrivelser från regeringen samt 2
redogörelser från Nordiska Rådets svenska delegation. 150 motioner med 575
yrkanden om olika åtgärder har behandlats.
Utskottet avlämnade 14
betänkanden till kammaren samt 1 utlåtande och 6 yttranden till andra utskott.
Till betänkandena
fogades sammanlagt 85 reservationer och 51 särskilda yttranden.
En jämförande
statistisk översikt finns fogad som bilaga till denna verksamhetsberättelse.
Utskottet fastställde
1998 en plan för inriktningen av verksamheten under hela valperioden 19982002.
Denna plan har i allt väsentligt följts vad avser den del som berör riksmötet
1999/2000. En utgångspunkt för utskottets arbete är att integrera
betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor och besök,
uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning.
Utrikesutskottet
uppmärksammade under året frågan om användning av kryptografi vid överföring
och lagring av information i elektronisk form samt när det gäller handel med
kryptoprodukter. I betänkande 1999/2000:UU3 Om kryptografi framhölls att
det för närvarande inte föreligger skäl att begränsa användningen av
kryptoteknik i Sverige och att importen av kryptoteknik skall förbli fri. Vid
kammarbehandlingen av ärendet återförvisades det till utskottet. Frågan om
kryptografi togs därför upp till förnyad beredning i betänkande 1999/2000:UU7.
Utskottet menade att förhållandena beträffande exportkontroll av
kryptoprodukter hade i icke oväsentlig grad förändrats sedan skrivelsen
underställdes riksdagen och motionerna väckts. Enligt utskottets bedömning hade
flertalet av de krav som motionsledes framförts redan tillgodosetts.
Utskottet ägnade även biståndsfrågor stor uppmärksamhet under
året. Under hösten 1999 behandlades i betänkande 1999/2000:UU2 Utgiftsområde 7
Internationellt bistånd regeringens budgetförslag och motioner
avseende biståndet och östsamarbetet. I betänkandet behandlades även Riksdagens
revisorers förslag angående utvecklingssamarbetet styrning, genomförande,
samordning och uppföljning. Regeringen gavs därvid till känna ett önskemål om
en bättre utformning av regeringens bemyndiganden, en utredning om formerna för
utvärderingsfunktionen inom biståndet samt de enskilda organisationernas roll i
samarbetet med Sida. Vidare behandlade utskottet i betänkande 1999/2000:UU11
Mänskliga rättigheter m.m. länder, områden och enskilda folk en rad
motioner angående mänskliga rättigheter och svensk utrikespolitik, motioner som
till stor del rörde förhållanden i utvecklingsländer och länder i Central- och
Östeuropa.
I betänkande 1999/2000:UU4 Ett forskningssamarbete med Västeuropeiska
försvarsmaterielgruppen (WEAG) och Finland ställde utskottet sig
bakom regeringens förslag om det föreslagna forskningssamarbetet.
Vad avser EU är utrikesutskottet dels fackutskott för frågor inom
den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt vissa frågor inom den
första pelaren, dels horisontellt ansvarigt när det gäller riksdagens
behandling av övergripande EU-frågor, t.ex. regeringens årliga skrivelse om
EU-politiken. EU-frågorna fortsätter att uppta en stor del av utskottets
arbete. Utskottet behandlade i betänkande 1999/2000:UU10 regeringens redogörelse
(skr. 1999/2000:60) för verksamheten inom Europeiska unionen under 1999. Vid
behandlingen av detta ärende bereddes övriga berörda utskott tillfälle att
yttra sig.
Utskottet framhåller i betänkandet att trots vissa svårigheter
fattades under 1999 många beslut av avgörande betydelse för unionens framtida
utveckling. Dessa bidrar sammantaget, enligt utskottets uppfattning, både till
en fördjupning och en utvidgning av den europeiska integrationen. Utskottet
konstaterar vidare att den 1 januari 1999 inleddes ett fördjupat samarbete
genom den ekonomiska och monetära unionens tredje fas. Detta utgör ett viktigt
fördjupningsprojekt, och utskottet menar att det ligger i svenskt intresse att
valutaunionen blir framgångsrik. Vid Europeiska rådets möte i december i
Helsingfors fattades det historiskt viktiga beslutet att ytterligare sex av de
länder som ansökt om medlemskap i EU skall få inleda förhandlingar. Detta
gäller Bulgarien, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Malta. Vidare
konstaterar utskottet att under 1999 trädde Amsterdamfördraget i kraft efter
att ha blivit godkänt av samtliga medlemsstaters parlament, och utskottet
understryker att detta utgör ett viktigt steg i fördjupningen av samarbetet.
Vidare framhåller utskottet i betänkandet att under 1999 togs de första stegen
mot en vidareutveckling av unionssamarbetet på de rättsliga och migrationspolitiska
områdena och att Sverige under året aktivt har verkat för att förstärka och ge
innehåll och struktur åt unionens arbete för en hållbar utveckling. Arbetet med
att utveckla en krishanteringskapacitet för unionen fortskred under året, och
ett antal viktiga beslut fattades av Europeiska rådet. Genom dessa beslut
erhåller EU en militär kapacitet att sätta in i förebyggande syfte eller för
att hantera kriser och även för att göra civila insatser inom ramen för en
krishanteringssituation. Utskottet välkomnar dessa steg som syftar till att förstärka
samarbetet inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i
enlighet med FN-stadgans principer. I betänkandet behandlas även frågor kring
Sveriges ordförandeskap i EU första halvåret år 2001.
I betänkande 1999/2000:UU8 tog utskottet ställning till
ett frihandelsavtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och
Sydafrika och i betänkande 1999/2000:UU14 till en överenskommelse om
en liberalisering av handeln med tjänster m.m. mellan Europeiska gemenskapen
och dess medlemsstater och Mexikos förenta stater. Utskottet tillstyrkte i båda
fallen propositionerna.
I betänkande 1999/2000:UU12 tog utskottet ställning
till regeringens årliga redogörelse för krigsmaterielexporten, denna gång
avseende exporten under åren 1998 och 1999 (skr. 1998/1999:128 respektive
1999/2000:110). Utskottet föreslog att skrivelserna skulle läggas till
handlingarna.
I betänkande 1999/2000:UU13 tillstyrkte utskottet
regeringens proposition om effektiv kontroll för att hindra spridning av
kärnvapen.
Utskottet ställde sig bakom regeringens syn på ekonomisk
utveckling och samarbete i Östersjöregionen i betänkande 1999/2000:UU6. Det nordiska
samarbetet under 1998 och 1999 behandlades av utskottet i betänkandena 1999/2000:UU5
respektive 1999/2000:UU9.
Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag
för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 1999/2000:UU1
innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan.
I yttrande 1999/2000:UU1y framförde utskottet sin
uppfattning till finansutskottet med anledning av motioner och regeringens
förslag i budgetpropositionen för år 2000 (volym 1) vad avser den ekonomiska
politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 2000 respektive
budgetförslagen såvitt avsåg utskottets beredningsområde.
Med anledning av den ekonomiska vårpropositionen framförde
utskottet sin uppfattning till finansutskottet (yttrande 1999/2000:UU5y) angående
regeringens förslag och motionsvis framförda förslag till preliminära ramar för
utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. På motsvarande sätt yttrade sig utskottet
till finansutskottet (yttrande 1999/2000:UU6y) om förslag till
tilläggsbudget för budgetåret 2000.
I yttrande 1999/2000:UU2y lämnade utskottet sina
synpunkter till konstitutionsutskottet med anledning av riksdagens skrivelser
till regeringen. Vidare framförde utskottet i yttrande 1999/2000:UU3y sin uppfattning
till konstitutionsutskottet med anledning av proposition 1998/99:143 om
nationella minoriteter i Sverige.
Den säkerhetspolitiska grunden för försvarsbeslutet (proposition
1999/2000:30 Det nya försvaret och följdmotioner) belystes i yttrande 1999/2000:UU4y
till försvarsutskottet.
I utlåtande till konstitutionsutskottet 1999/2000:UU1u tar utskottet
upp vissa folkrättsliga frågor vad gäller Natos krigshandlingar mot
Jugoslavien.
Ett register över utskottets betänkanden och yttranden finns i
riksdagstrycket för 1999/2000, Protokoll,
Bihang, Band E 6.
Som nämnts ovan är en utgångspunkt för utskottets arbete att
integrera betänkandearbetet med den verksamhet som bedrivs inom områdena resor
och besök, uppföljning och utvärdering samt omvärldsbevakning. Detta har gjorts
i en rad av de ovan nämnda betänkandena. Utskottet söker också i görligaste mån
relatera olika sakfrågor inom sitt beredningsområde till varandra. Under
riksmötet har utskottet i detta syfte inlett arbetet på ett större betänkande
(En säkerhetsordning för 2000-talet) som beräknas bli färdigställt under
riksmötet 2000/01 och som bl.a. behandlar större frågekomplex rörande folkrätt,
FN, OSSE, Europarådet och konflikthantering.
Besöken och resorna är
tidskrävande och ställer stora krav på utskottets ledamöter och på
utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse
bl.a. för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll
och som ett led i utskottets uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.
Under riksmötet 1999/2000 mottog utskottet 32 besök. Bland
besökarna kan nämnas Maltas premiärminister, Nigerias premiärminister samt
utrikesministrarna från Colombia, Kap Verde, Marocko, Slovenien, Tjeckien, Turkiet,
Ungern och Zimbabwe.
Talmännen från Finland, Italien (deputeradekammaren) och Åland,
presidenten i Europarådets parlamentariska församling, vice talmannen från Australien
(med parlamentarisk delegation), generalsekreterarna i Nato och PLO:s
exekutivkommitté, Guatemalas kulturminister, Sloveniens EU-minister, Zambias
justitieminister samt högre företrädare för DAC-sekretariatet och UNDP (två
besök) besökte också utskottet.
Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot ett antal
parlamentariska delegationer. Dessa kom från Cypern, El Salvador,
Europaparlamentet, Frankrike, Guatemala, Kina (flerdagarsbesök), Lettland,
Serbien (oppositionspolitiker), Tyskland och. Vitryssland. Utskottet mottog
också, inom ramen för ett större besök i riksdagen, cheferna för Sveriges
myndigheter i utlandet.
I samband med ärendeberedning uppvaktades utskottet också av olika
intresseorganisationer m.fl. Utöver besök av ovan nämnda slag tar ordföranden
och vice ordföranden, som företrädare för utskottet, emot ett betydande antal
besök. Vissa besökare på tjänstemannanivå, bl.a. från Angola, Polen och
Storbritannien, har mottagits av utskottets kansli.
En delegation från
utskottet besökte under våren 2000 Warszawa som en uppföljning till och
fortsättning av Polen-året 1999. En annan utskottsdelegation följde under en
vecka arbetet vid FN:s MR-kommission i Genève. En delegation besökte Murmansk i
nordvästra Ryssland. Utskottet besökte, inom ramen för sitt arbete med
EU-frågor, med en delegation Bryssel bl.a. för samtal med EU:s
biståndskommissionär.
Vidare representerade utskottets ordförande Sverige vid de möten
som hölls i Finland, Portugal och Frankrike mellan ordförandena i EU-staternas
utrikesutskott. Hon medverkade därutöver i ett möte i Helsingfors mellan
ordförandena i EU-staternas biståndsutskott.
Utskottet besökte också myndigheter och organisationer i
Stockholm, bl.a. Utrikesdepartementet, Sida och Rädda Barnen.
Förutom de för
utskottet grundläggande säkerhetspolitiska frågorna har det omfattande
utrikespolitiska samarbetet inom EU och de globala säkerhetsfrågorna satt sin
prägel på utskottets löpande arbete med att följa omvärldsutvecklingen, inte
minst sådan den avspeglar sig i arbetet inom olika internationella
organisationer. Till följd av den tydliga tempohöjningen på det utrikespolitiska
området har utskottets omvärldsbevakning fått en alltmer framskjuten plats.
Utskottets ambition är att nära följa frågor av större
utrikespolitisk betydelse samt att så tidigt som möjligt få en inblick i
centrala beslutsprocesser av betydelse för Sverige. Härigenom skapas bl.a.
förutsättningar för snabba ställningstaganden när så erfordras, vilket under
senare år bl.a. varit fallet i samband med svenska truppinsatser på Balkan, och
ett gott beslutsläge när resultaten av långdragna utrikespolitiska processer så
småningom skall göras till föremål för riksdagens beslut. Det senare har
återkommande varit fallet på EU-området.
Som ett underlag för sin omvärldsbevakning har utskottet, inom
ramen för sin ovan nämnda verksamhetsplanering för valperioden, fastställt en
långsiktig plan för bevakning av olika frågor. Utskottets främsta instrument
för att i praktiken förverkliga nämnda ambitioner är genom föredragningar i
utskottet.
Vad gäller EU-frågorna har utrikesutskottet som ansvarigt
fackutskott att fördjupa sitt kunnande inom det primära beredningsområdet,
vilket innefattar den andra pelaren och vissa delar av samarbetet inom den
första pelaren.
Utskottets ledamöter följer även utvecklingen inom EU genom att
fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de
samrådsorgan där Sverige deltar. Utrikesutskottets ordförande representerar,
som ovan nämnts, utskottet i de regelbundet återkommande mötena mellan
företrädare för EU-staternas utrikesutskott respektive biståndsutskott och
återrapporterar till utskottet från dessa möten.
Under året har utrikesrådet för politiska frågor i
Utrikesdepartementet (eller dennes ställföreträdare) vid ett flertal tillfällen
redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter inför
utrikesministrarnas rådsmöten. Vidare har utrikesministern, försvarsministern
och kabinettssekreteraren vid olika tillfällen fört samtal med utskottet i
frågor av här aktuellt slag.
Dessa samtal och föredragningar har kompletterats med mer
tematiska föredragningar inom utskottets beredningsområde. Sålunda har
föredragningar ägt rum om EU:s Medelhavspolitik och Barcelonaprocessen, om den
nordliga dimensionen och den gemensamma strategin för Ryssland, om regeringskonferensen,
om arbetet med en stadga för EU om de grundläggande rättigheterna, om
försvarsmaterielsamverkan inom EU, om unionens utvidgning och stödet till
ansökarländer, om frågor rörande bistånd och miljö, om Östersjösamarbetet, om
FN:s millennieförsamling samt om regeringens arbete med MR-frågor och med
stabilitetspakten för västra Balkan.
På biståndsområdet har statsrådet Maj-Inger Klingvall och
statssekreteraren Gun-Britt Andersson vid flera tillfällen givit utskottet
föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten samt om
Loméprocessen. Vidare har företrädare för departementet informerat bl.a. om
frågor rörande svensk policy avseende samarbetet med länder i Nordafrika och
Mellanöstern. Även föredragningar av Sida har ägt rum.
Som nämnts ovan har utskottet särskilt följt arbetet inom EU med
framtagande av en stadga rörande mänskliga rättigheter (den s.k. chartan).
Förutom genom en särskild föredragning har detta skett genom en offentlig utfrågning,
tillsammans med konstitutionsutskottet och EU-nämnden, och genom framtagande av
ett särskilt underlagsmaterial.
Under året har förberedelser inletts för olika insatser i
riksdagen våren 2001 med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU.
Utskottet har under
riksmötet på olika sätt följt upp av riksdagen tidigare fattade beslut. En
betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a.
besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av
uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik.
Även ärendeberedningen kan innehålla delar som har bäring på uppföljning och
utvärdering. I betänkanden görs i vissa fall speciella redovisningar av frågor
som väckts i utskottet.
Utskottet har också nära följt Riksdagens revisorers verksamhet
inom utskottets beredningsområde, bl.a. genom att erhålla orienteringar om
pågående förstudier m.m. Utskottets kansli har under hand samverkat med revisorernas
kansli i frågor rörande för utskottet relevanta granskningsprojekt.
Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken
omfattning regeringen beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort i
anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev
granskades i syfte att få en bild av hur regeringen omsatt riksdagens
budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom
utskottets beredningsområde. Särskilt intresse har under riksmötet ägnats den
ekonomiska redovisningen i propositioner och i regeringens skrivelse med
årsredovisning för staten samt vad som framkommit i den statliga revisionen och
i Europeiska revisionsrättens rapporter. Begränsningsbeloppens effekter på
biståndet och reservationsläget studerades speciellt. Utskottets överväganden
med anledning härav har bl.a. redovisats i yttrandena 1999/2000:UU5y och 1999/2000:UU6y till finansutskottet.
Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning
av Utrikesdepartementets expeditionschef, där denne gick igenom departementets
budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år. Expeditionschefen
har under riksmötet också för utskottet redovisat olika aspekter av
utrikesförvaltningens arbete.
Utskottets kansli hade under året ett fortsatt samarbete med
Utrikesdepartementet i frågor rörande redovisningen i budgetpropositionen av
mål och resultat.
Våren 2000 genomfördes studier beträffande biståndsarbetet inom
EU. Dessa har följts upp i samtal på EU-nivå.
Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som
erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och
utvärdering.
Under förra
valperioden inledde utskottet systematiska kontakter med forskarsamhället. Då denna
verksamhet utföll väl beslöt utskottet att även under innevarande valperiod
bedriva en liknande verksamhet, denna gång med fokus på folkrätten. I enlighet
härmed har utskottet under riksmötet 1999/2000 vid upprepade tillfällen haft
seminarier/föredragningar med folkrättslig inriktning (allmän folkrätt,
Kosovoproblematiken ur folkrättslig synvinkel och folkrätt på MR-området). Som
ett led i sina kontakter med forskarvärlden har utskottet också under en stor
del av våren 2000 varit värd för årets riksdagsstipendiat (forskarstuderande i
statsvetenskap).
Utskottet och dess kansli har under riksmötet i olika former,
bl.a. till följd av sin samordnande roll inom delar av EU-arbetet, lämnat stöd
till andra riksdagsorgan i frågor med utrikespolitisk och internationell
anknytning. Under riksmötet har kansliets tjänstemän i betydande omfattning
medverkat som experter i Riksdagskommitténs arbete med EU-frågor.
Enligt sin verksamhetsplan skall utskottet under valperioden ägna
ökat intresse åt informationsfrågor. Under riksmötet 1999/2000 har detta
bl.a. tagit sig uttryck i utgivande av pressmeddelanden och i riktad
direktinformation till svenska ambassader och andra utlandsmyndigheter om
utskottets ställningstaganden i olika frågor. Ett flertal ledamöter har
deltagit i pressdebatter som initierats med anledning av studieresor som
utskottet företagit. Utskottet har också utarbetat visst material avsett att
belysa riksdagsledamöternas roll i den utrikespolitiska beslutsprocessen och
innebörden härav. Som en förberedelse inför Sveriges kommande ordförandeskap i
EU har utskottet tagit fram
underlag på engelska om sin beredning av EU-ärenden, vilket avses läggas ut på
riksdagens hemsida.
Siffrorna inom
parentes anger det aritmetiska medelvärdet (heltalsavrundat) och har beräknats
efter 16 utskott. Uppgifter för UFöU redovisas separat i förekommande fall.
|
1999/2000 |
1998/99 |
1997/98 |
|
|
|
|
Behandlade propositioner, skrivelser m.m.[i] |
|
|
|
- UU |
15 |
12 |
19 |
- UFöU |
- |
2 |
- |
- totalt |
15 (11) |
14 (11) |
19 (13) |
|
|
|
|
Behandlade motioner [ii] |
|
|
|
- UU |
150 |
111 |
197 |
- UföU |
- |
13 |
- |
- totalt |
150 (222) |
123[iii](174) |
197 (269) |
|
|
|
|
Behandlade motionsyrkanden |
|
|
|
- av UU |
575 |
460 |
859 |
- av UFöU |
- |
40 |
- |
- totalt |
575 (551) |
500 (455) |
859 (775) |
|
|
|
|
|
|
|
|
- UU |
14 |
13 |
25 |
- UföU |
- |
2 |
- |
- totalt |
14 (17) |
13 (16) |
25 (22) |
|
|
|
|
Avgivna utlåtanden |
1 (0) |
- |
- |
|
|
|
|
Avgivna yttranden 6 |
|
|
|
- UU |
6 |
2 |
3 |
- UföU |
- |
0 |
- |
- totalt |
6 (7) |
2 (4) |
3 (7) |
|
|
|
|
Offentliga utskottsutfrågningar 7 |
|
|
|
- UU |
1 |
0 |
1 |
- UföU |
- |
0 |
- |
- totalt |
1 (2) |
0 (1) |
1 (2) |
|
|
|
|
Antal sammanträden 8 |
|
|
|
- UU |
77 |
68 |
81 |
- UFöU |
- |
8 |
- |
- totalt |
77 (34) |
76 (34) |
81 (37) |
|
|
|
|
Sammanträdestid (timmar) 9 |
|
|
|
- UU |
109 |
101 |
114 |
- UFöU |
- |
8 |
- |
- totalt |
109 (53) |
109 (47) |
114 (50) |
Anm.: Uppgifterna framtagna av Riksdagens utredningstjänst
(RUT). P.g.a. delvis annorlunda metodik är här redovisade siffror ej helt
jämförbara med de uppgifter som redovisats i tidigare verksamhetsberättelser.
1 Källor: Utskottsdatabaserna i Rixlex, exv. UU9798, KU9798 etc. (riksmötena 1997/98 och 1998/99), Sakreg 9900 i Rixlex (riksmötet 1999/2000).
2 Källor: Utskottsdatabaserna
i Rixlex, exv. UU9798, KU9798
etc. (riksmötena 1997/98 och 1998/99). Sökmetod: t reg=$, markera "y" och "d
y", s och ubeslut=$ och dok=m. För sista riksmötet innan val, dvs 1997/98
får man lägga till sökbegreppet s och inte ubeslut=uppskov. Sökmetoden ger
antalet behandlade motionsyrkanden. Sökresultatet har skrivits ut i format
"kortis" sorterat: "år, usk, nr, ynr". Dubbla poster har
uteslutits. Varje siffra har tagits fram en gång vilket gör att man inte kan
utesluta att något smärre fel förekommer i sammanställningen.
Sakreg 9900 i Rixlex (riksmötet 1999/2000). Sökmetod: Som ovan men med tillägget s och bnr=UU$ (avser utrikesutskottets behandlade motioner).
5 Källor:
Riksdagskommittén, Uppföljning, utvärdering och revision, Expertgrupp 19
(riksmötena 1997/98 och 1998/99), Riksdagens webbsida http:www.riksdagen.se
debatt/9900/Utskott/index.htm (riksmötet 1999/2000).
6 Källa: Riksdagen i siffror (för respektive år).
7 Källor: Riksdagskommittén, Uppföljning, utvärdering och revision, Expertgrupp 19 (riksmötena 1997/98 och 1998/99), Helgonät, Utskotten, Kallelser (riksmötet 1999/2000).
8 Källa: Riksdagen i siffror (för respektive år).
9Antalet sammanträden och uppgift om sammanträdestid omfattar även s.k. särskilda sammanträden (föredragningar, besök m.m.). Antalet allmänna sammanträden uppgår till 34 och sammanträdestiden för dessa till ca 64 timmar.
Elanders Gotab, Stockholm 2000
Elanders Gotab, Stockholm 2000