Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens verksamhet vid riksmötet 2001/02

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens beredningsområden

Konstitutionsutskottet och utrikesutskottet har vid två tillfällen under 2001/02 års riksmöte beslutat att bereda ärenden gemensamt genom deputerade i sammansatt utskott (sammansatta konstitutions- och utrikesutskotten, KUU). Ett fall avsåg ratifikationen av Nicefördraget och det andra EU:s framtidsfrågor.

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens sammansättning

De sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens sammansättning under riksmötet framgår av bilagorna 1 och 2.

Av utskottets sjutton ledamöter tillhörde sex av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna.

Per Unckel (m) har varit ordförande i de två sammansatta utskotten. Sören Lekberg (s), Göran Magnusson (s) och Göran Lennmarker (m) respektive Urban Ahlin (s), Göran Magnusson (s) och Bertil Persson (m) har varit vice ordförande.

Av bilagorna 1 och 2 framgår även utskottskansliets personalsammansättning.


Verksamhetens omfattning och inriktning

De sammansatta konstitutions- och utrikesutskotten (KUU) har under riksmötet 2001/02 behandlat proposition 2001/02:8 Nicefördraget och skrivelse 2001/02:115 EU:s framtidsfrågor samt 35 motioner med 108 yrkanden.

Betänkande 2001/02:KUU1 Nicefördraget och betänkande 2001/02:KUU2 EU:s framtidsfrågor har lämnats till kammaren.

Utskotten har sammanlagt haft 10 sammanträden och sammanträdestiden uppgick till 5 timmar och 50 minuter respektive 5 timmar och 30 minuter, totalt 11 timmar och 20 minuter.

De sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens ärendeberedning under riksmötet

Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet behandlar i betänkande 2001/02:KUU1 Nicefördraget regeringens proposition 2001/02:8 Nicefördraget samt vissa frågor som har att göra med unionens förberedelser inför nästa regeringskonferens. Därutöver behandlar utskottet i betänkandet vissa motioner väckta med anledning av propositionen och ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

I propositionen om Nicefördraget hade regeringen tagit upp resultatet av en fördragsöversyn som unionens medlemsländer har genomfört inom ramen för den regeringskonferens som ägde rum under år 2001. Regeringen hade där föreslagit att riksdagen skulle godkänna Nicefördraget och vissa ändringar i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges medlemskap i EU.

I betänkandet framhåller utskottet att Nicefördraget innebär ett väsentligt framsteg för de av Sverige starkt prioriterade strävandena att genomföra en utvidgning av EU. Vidare betonar utskottet att det är en fördel för utvidgningsprocessen att de grundläggande maktfrågorna har fått en lösning som möjliggör att nya länder blir medlemmar i EU.

Enligt utskottets mening betyder utvidgningen, och processen fram till denna, liksom det integrationsarbete som sker med andra länder i Europas närhet genom partnerskaps- och associationsavtal, att en grund skapas för en varaktig samarbets- och fredsordning i Europa och dess närområde. Utskottet betonar att utvidgningen innebär unika möjligheter att stärka fred och stabilitet, frihet och demokrati, välfärd och sysselsättning på den europeiska kontinenten. Redan förberedelserna i kandidatländerna för medlemskap har en mycket betydelsefull säkerhetspolitisk effekt. Särskilt viktigt att lyfta fram är, enligt utskottets mening, den säkerhetspolitiska betydelsen av samverkan och integration. Medvetenheten om integrationens betydelse för säkerheten utgör även grunden för utvidgningen av medlemskretsen liksom för att bredda och fördjupa det europeiska samarbetet.

Ett godkännande av Nicefördraget skulle innebära att beslutanderätt överläts till EG. Utskottet konstaterar i betänkandet att det sker i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 5 § regeringsformen.

Samtidigt konstaterar utskottet att samarbetet inte ändrar karaktär på grund av Nicefördraget. Samarbetet förblir i grunden mellanstatligt. Det överstatliga EG-samarbetet i den första pelaren vilar på de i mellanstatlig ordning överenskomna fördragen. Vidare konstateras i betänkandet att det ej sker någon överföring av beslutanderätt till EU. Utskottet framhåller att de förändringar som genomförs inte förändrar samarbetets karaktär i förhållande till vad som gällde när Sverige blev medlem i EU 1995. Därför avvisar utskottet i betänkandet motioner om att godkännandet av Nicefördraget skall underställas en folkomröstning.

Utskottet ser sammanfattningsvis goda skäl för att föreslå bifall till regeringens förslag till godkännande av Nicefördraget och ändring i anslutningslagen 1994:1500. Båda besluten skall av riksdagen i enlighet med 10 kap. regeringsformen fattas med tre fjärdedels majoritet av de röstande.

Fortlöpande information till och samråd med riksdagen har skett både under förberedelserna inför konferensen och under den period som konferensen pågick. Därutöver har ett flertal debatter i EU-frågor ägt rum.

Utskottet behandlar i betänkandet också motioner om förberedelserna inför nästa regeringskonferens.

Riksdagen underströk vid sin behandling under våren 2001 av denna fråga betydelsen av en stark ställning för de nationella parlamenten i arbetet inför nästa regeringskonferens. Utskottet anser i linje med vad riksdagen ansåg då, att ett konvent som i huvudsak är baserat på de nationella parlamenten, och där dessa är brett representerade, bör kunna lämna värdefulla bidrag i arbetet inför det nya fördraget. Konventets arbetsmetoder bör ge företrädarna för de nationella parlamenten utrymme också för deras ordinarie parlamentariska uppdrag och för samråd med andra grupper i de frågor som diskuteras i konventet. Utskottet anser vidare, i likhet med vad riksdagen tidigare framhållit, att ett eget kvalificerat och i förhållande till EU:s institutioner självständigt sekretariat måste stå till konventets förfogande. Vidare kan särskilda sekretariatsresurser behöva sättas av inom konventets ram för de nationella parlamentens räkning. Dagordningen för konventet måste inte nödvändigtvis begränsas till de frågor som nämns i Niceförklaringen. Arbetet i konventet bör mynna ut i ett brett underlag för den följande regeringskonferensens arbete. Regeringen bör enligt utskottets uppfattning verka för en utformning av konventet enligt vad utskottet anfört, och utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen detta till känna.

De motioner som behandlas i betänkandet avslås eller besvaras. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har reserverat sig mot ett godkännande av fördraget. Särskilda yttranden på enskilda avsnitt i betänkandet har lämnats av Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet.


Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet behandlar i betänkande 2001/02:KUU2 EU:s framtidsfrågor dels regeringens skrivelse 2001/02:
115 EU:s framtidsfrågor, dels ett antal motionsyrkanden inom samma sakområde.

I en bakgrundstext beskrivs den pågående framtidsdebatten inom EU samt Europeiska konventet och dess mandat och arbete.

Den svenska inställningen i debatten om EU:s allmänna inriktning bör enligt utskottet vägledas av tre principer:

en pragmatisk grundhållning snarare än ett politiskt slutmål,

en därav följande nedtoning av terminologifrågorna samt

stöd för den rådande ordningen för EU:s grundvalar, såsom dessa beskrivs i regeringsskrivelsen.

Ordningen för den kommande fördragsrevisionen först ett brett konvent, därefter en traditionell regeringskonferens och sist godkännande av alla medlemsstater, i enlighet med deras konstitutionella regler och traditioner ger enligt utskottet en god kombination av bred förankring, hög legitimitet och konstitutionell stringens. Tillsättandet av EU 2004-kommittén bidrar ytterligare till förankringen.

Konventets sammansättning och mandat motsvarar i bärande delar vad som i tidigare utskottsbetänkanden ansetts önskvärt. Utskottet välkomnar att kandidatländerna fullt ut deltar i arbetet.

Det sammansatta konstitutions- och utrikesutskottet är i grunden positivt inställt till en förenkling av fördragen. Vad benämningen konstitution beträffar är terminologi inte den springande punkten för utskottet. Utskottet är inte övertygat om att det är möjligt att föreskriva en förenklad ändringsprocedur för någon del av ett grundfördrag eller en konstitution.

I betänkandet understryks att EU i sitt beslutsfattande skall uppfylla högt ställda krav på rättssäkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Sverige bör med all kraft verka för att EU eller EG kan anslutas till Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Att göra EU:s stadga för grundläggande rättigheter bindande kan studeras, försåvitt Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och den praxis som utvecklats i anslutning till denna konvention kan värnas.

Dagens system för avgränsning av kompetenser mellan EU och medlemsstaterna är, enligt utskottet, rimligt. Befogenheterna anges i fördraget, men på ett flexibelt sätt som tillåter en försiktig utveckling och som garanterar det nationella valet av beslutsnivå inom landet. De nationella parlamentens möjlighet till påverkan av den egna regeringens agerande bör utgöra fokus för diskussionen om dessa parlaments roll inom EU-systemet. Utskottet är tveksamt till värdet av en andra kammare inom Europaparlamentet.

Den nuvarande institutionella strukturen är en lämplig grund för diskussioner om förbättringar. Utskottet uppmärksammar processen för reformering av ministerrådet och Europeiska rådet. Tiden är nu, enligt utskottet, mogen för öppna möten när rådet agerar lagstiftare. Utskottet framhåller också vikten av att ansträngningar görs inom det begränsade utrymme som finns för att se vilka nya områden som kan bli föremål för omröstning med kvalificerad majoritet. Detta kan övervägas för de sakfrågor som i dag ligger inom tredje pelaren.

Utskottet avstyrker eller anser besvarade motioner om en utträdesparagraf, om EU:s jordbrukspolitik och försvarspolitik samt motioner som syftar till ett övergripande svenskt program, med mellanstatlig inriktning, för EU:s framtid.

De svenska representanterna i Europeiska konventet har, konstaterar utskottet, ett personligt mandat, vilket i betänkandet betecknas som liggande i konventets och i riksdagens intresse.

Huruvida folkomröstning i Sverige bör genomföras i samband med fördragsändringar inom EU-samarbetet får avgöras från fall till fall.

I betänkandet finns 21 reservationer och 7 särskilda yttranden. Samtliga partier som inte står bakom utskottets ställningstaganden beträffande övergripande frågor om EU:s allmänna inriktning, dvs. (m), (v), (kd), (c), (fp) och (mp), redovisar i separata reservationer respektive partis inställning i den delen. Flera partier reserverar sig också mot de ställningstaganden utskottet gör i frågor rörande kompetensfördelning och subsidiaritet [(m), (v), (c), (fp) och (mp)] respektive institutionernas roller och beslutsfattande [(v), (kd), (c), (fp) och (mp)].


Övrig anslutande verksamhet

Den 12 april 2002 genomförde utrikesutskottet och EU-nämnden, i samarrangemang med regeringens EU 2004-kommitté, en offentlig utfrågning om EU:s framtidsfrågor.

Till utfrågningen hade Michel Barnier, EU-kommissionär med ansvar för bl.a. EU:s framtidsfrågor och en av kommissionens företrädare i EU:s framtidskonvent, inbjudits. För att allmänheten och företrädare för olika intressen skulle ha möjlighet att komma till tals inför framtidsdebatten om EU arrangerades inför utfrågningen en möjlighet att bidra med underlag till frågor till kommissionären Barnier och panelen genom att sända in frågor via e-post eller brev.

Verksamheten inom de sammansatta konstitutions- och utrikesutskotten (KUU) har särskilt uppmärksammats på riksdagens hemsida och en sammanfattning av betänkande 2001/02:KUU2 EU:s framtidsfrågor har översatts till engelska och franska.


Bilaga 1

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets sammansättning den 16 oktober 2001 (behandling av prop. 2001/02:8 Nicefördraget)

Ledamöter

Per Unckel (m), ordförande

Sören Lekberg (s), vice ordförande

Göran Magnusson (s), vice ordförande

Göran Lennmarker (m), vice ordförande

Kerstin Kristiansson Karlstedt (s)

Kenneth Kvist (v)

Ingvar Svensson (kd)

Berndt Ekholm (s)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Pär Axel Sahlberg (s)

Birgitta Ahlqvist (s)

Lars Ohly (v)

Holger Gustafsson (kd)

Lars Tobisson (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Åsa Torstensson (c)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Suppleanter

Viola Furubjelke (s)

Inger René (m)

Anders Bengtsson (s)

Britt-Marie Lindkvist (s)

Mats Einarsson (v)

Inger Strömbom (kd)

Bertil Persson (m)

Carina Hägg (s)

Margareta Nachmanson (m)

Mats Berglind (s)

Marianne Jönsson (s)

Eva Zetterberg (v)

Jan Erik Ågren (kd)

Sten Tolgfors (m)

Per Lager (mp)

Marianne Andersson (c)

Helena Bargholtz (fp)

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets kansli

Bertil Wennberg, kanslichef

Thomas Hörberg, kanslichef

Margareta Landerholm, föredragande

Thomas Belius, föredragande

Kerstin Siverby, byrådirektör


Bilaga 2

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets sammansättning den 18 april 2002 (behandling av skr. 2001/02:115 EU:s framtidsfrågor)

Ledamöter

Per Unckel (m), ordförande

Urban Ahlin (s), vice ordförande

Göran Magnusson (s), vice ordförande

Bertil Persson (m), vice ordförande

Sören Lekberg (s)

Kenneth Kvist (v)

Ingvar Svensson (kd)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Inger René (m)

Birgitta Ahlqvist (s)

Pär Axel Sahlberg (s)

Lars Ohly (v)

Holger Gustafsson (kd)

Göran Lennmarker (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Marianne Andersson (c)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Suppleanter

Berndt Ekholm (s)

Lars Hjertén (m)

Anders Bengtsson (s)

Carina Hägg (s)

Mats Einarsson (v)

Björn von der Esch (kd)

Sten Tolgfors (m)

Britt-Marie Lindkvist (s)

Nils Fredrik Aurelius (m)

Agneta Brendt (s)

Mats Berglind (s)

Eva Zetterberg (v)

Jan Erik Ågren (kd)

Karin Enström (m)

Per Lager (mp)

Åsa Torstensson (c)

Helena Bargholtz (fp)

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets kansli

Bertil Wennberg, kanslichef

Thomas Hörberg, kanslichef

Håkan Jonsson, föredragande

Maria Stridsman, byråassistent


Innehållsförteckning

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens beredningsområde 1

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens sammansättning 1

Verksamhetens omfattning och inriktning...................................... 2

De sammansatta konstitutions- och utrikesutskottens ärendeberedning under riksmötet 2

Övrig anslutande verksamhet...................................................... 6

Bilaga 1

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets sammansättning den 16 oktober 2001 (behandling av prop. 2001/02:8 Nicefördraget)................................................................... 7

Bilaga 2

Sammansatta konstitutions- och utrikesutskottets sammansättning den 18 april 2002 (behandling av skr. 2001/02:115 EU:s framtidsfrågor........................................................... 9

Elanders Gotab, Stockholm 2002