Lagutskottets verksamhet riksmötet 2000/01 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Lagutskottet bereder
ärenden rörande äktenskapsbalken, föräldrabalken, ärvdabalken, handelsbalken,
jordabalken, utsökningsbalken eller lagar som ersätter eller anknyter till
föreskrifter i dessa balkar, allt i den mån ärendena inte tillhör något annat
utskotts beredningsområde.
Utskottet bereder vidare ärenden som gäller vissa i
riksdagsordningen särskilt angivna rättsområden, nämligen
försäkringsavtalsrätt, bolags- och föreningsrätt med undantag för bostadsrätt
växel- och checkrätt, skadeståndsrätt, immaterialrätt, transporträtt,
konkursrätt, konsumenträtt, internationell privaträtt samt lagstiftning i andra
ärenden av allmänt privaträttslig beskaffenhet.
I lagutskottets beredningsområde ingår således familjerätten
(regler om t.ex. äktenskapsskillnad, faderskap, vårdnad, förmynderskap, arv,
bodelning), associationsrätten (t.ex. aktiebolagslagen), förmögenhetsrätten
(t.ex. avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen, skadeståndslagen),
fastighetsrätten (regler om t.ex. köp av fast egendom, panträtt, servitut,
arrende, dock ej hyresrätt), immaterialrätten (t.ex. upphovsrättslagen,
patentlagen, varumärkeslagen) samt utsökningsrätten (regler om t.ex. utmätning,
införsel, exekutiv försäljning).
Lagutskottet brukar sägas vara ett undantag från fackutskotts-
eller ämnesområdesprincipen. Förslaget om att inrätta lagutskottet för
beredning av den centrala civilrätten kom från Grundlagberedningen (SOU 1969:62
Ny utskottsorganisation). Beredningen pekade bl.a. på att den civilrättsliga
lagstiftningen på skilda områden i viss mån följde likartade principer och fann
att ett behov av överblick över hela detta lagstiftningsfält förelåg. Detta
förhållande utgjorde enligt Grundlagberedningen skäl för att med avsteg från
fackindelningsgrundsatsen förelägga beredningen av den centrala civilrätten
samt utsöknings- och konkursrätten till ett speciellt civillagutskott.
Fr.o.m. hösten 1996 har lagutskottet inte längre någon direkt roll när det
gäller budgetarbetet.
Under riksmötet
2000/01 hade lagutskottet följande sammansättning.
Tanja Linderborg (v)
Marianne Carlström (s)
Rolf Åbjörnsson (kd)
Stig Rindborg (m)
Rune
Berglund (s)
Karin
Olsson (s)
Henrik
S Järrel (m)
Nikos
Papadopoulos (s)
Elizabeth Nyström (m)
Marina
Pettersson (s)
Christina
Nenes (s)
Tasso
Stafilidis (v)
Kjell Eldensjö (kd)
Berit
Adolfsson (m)
Anders Berglöv (s)
Viviann Gerdin (c)
Ana Maria Narti (fp)
Som framgår av
uppställningen tillhörde sju av ledamöterna Socialdemokraterna, fyra Moderata
samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet
och en Folkpartiet liberalerna.
Ordförande i utskottet
var Tanja Linderborg, förste vice ordförande Rolf Åbjörnsson och andre vice
ordförande Marianne Carlström.
Anne-Katrine Dunker
(m)
Christina Pettersson
(t.o.m. den 22 mars 2001)
Lars Lilja (s)
(fr.o.m. den 22 mars 2001)
Raimo
Pärssinen (s)
Per Erik Granström (s)
Lena
Olsson (v)
Chatrine Pålsson (kd)
Anders Sjölund (m)
Eva
Arvidsson (s)
Marietta de
Pourbaix-Lundin (m)
Ann-Kristine
Johansson (s)
Kia
Andreasson (mp)
Per Rosengren (v)
Ingemar Vänerlöv (kd)
Tomas Högström (m)
Yvonne Ruwaida (mp)
Agne Hansson (c)
Siw Persson (-) (t.o.m. den 5 april 2001, dock ej under
tiden den 20 november den 20 december 2000)
Ulf
Nilsson (fp)
Anders Ygeman (s)
Amanda Agestav (kd)
(fr.o.m. den 15 november 2000)
Christer Nylander (fp)
(under tiden den 20 november 2000 den 20 december 2000)
Utskottet biträddes av
ett kansli bestående av kanslichefen Lars Haglind, föredragandena
hovrättsassessorn Per Persson, hovrättsassessorn Åsa Hård af Segerstad (t.o.m.
den 28 februari 2001), hovrättsassessorn Anders Norin (tjänstledig under tiden
den 1 november 2000 den 13 mars 2001) och hovrättsassessorn Anders Bergene (under tiden den 1
januari den 30 juni 2001) samt byråassistenterna Hana Svecova och Kerstin Rydegård.
Under riksmötet
2000/01 har utskottet behandlat sammanlagt 10 propositioner samt 17 motionsyrkanden
som väckts med anledning av dessa. Vidare har utskottet behandlat ett förslag
från Riksdagens revisorer.
Därutöver har utskottet behandlat 6 motionsyrkanden som väckts
under den allmänna motionstiden år 1999, 170 motionsyrkanden som väckts under
den allmänna motionstiden år 2000 och 2 motionsyrkanden som väckts med
anledning av förslag från Riksdagens revisorer.
Utskottet har
sammanträtt vid sammanlagt 24 tillfällen. Den totala sammanträdestiden uppgick
till 20 timmar och 20 minuter. I vissa ärenden har synpunkter framförts från
olika organisationer och upplysningar lämnats av företrädare för Regeringskansliet.
Utskottet avgav under
riksmötet 24 betänkanden till kammaren. I samtliga ärenden biföll riksdagen
utskottets hemställan. Betänkandena kan sammanfattas enligt följande.
I betänkande 2000/01:LU19
Ersättning
för ideell skada, m.m. behandlade utskottet regeringens i
proposition 2000/01:68 framlagda förslag till ändringar i bl.a.
skadeståndslagen (1972:207) jämte två med anledning av propositionen väckta
motioner. Lagförslagen aktualiserade centrala frågeställningar på det
skadeståndsrättsliga området och syftade till att stärka rätten till ersättning
för ideell skada. Utskottet tillstyrkte de föreslagna lagändringarna och
avstyrkte bifall till motionerna. Lagändringarna innebär bl.a. att anhöriga
till den som dödas genom en skadeståndsgrundande handling får en lagstadgad
rätt till ersättning för de psykiska besvär som han eller hon åsamkas genom
dödsfallet och att rätten till ersättning för ideell skada vid personskada och
för kränkning vid brott kan ärvas i större utsträckning än vad som varit fallet
tidigare. Utskottet övervägde i betänkandet även 16 motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden år 2000 i olika skadestånds- och försäkringsrättsliga
frågor. Bland dessa kan nämnas ansvar för genmodifierade organismer,
obligatorisk hundförsäkring, utvidgat ansvar för trafikförsäkringen och
preskription av skadestånd. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes. Till betänkandet
var fogat tio reservationer och två särskilda yttranden.
Skadeståndsansvaret för innehavare av atomanläggningar regleras i
atom-ansvarighetslagen (1968:45). I proposition 2000/01:43 föreslog regeringen
vissa ändringar i lagen som bl.a. innebar ett utökat skadeståndsansvar för
anläggningsinnehavarna och en höjning av det maximibelopp som står till
förfogande enligt det s.k. gemensamma statsansvaret. Propositionen jämte fem
motioner, varav två väckts med anledning av regeringens förslag och tre väckts
under allmänna motionstiden år 1999 respektive år 2000, behandlades av
utskottet i betänkande 2000/01:LU7 Ändringar i atomansvarighetslagen.
Utskottet tillstyrkte propositionen och avstyrkte bifall till samtliga
motioner. Två reservationer och ett särskilt yttrande avgavs.
I betänkande 2000/01:LU24 Ändring i atomansvarighetslagen
tog utskottet initiativ till ändringar i atomansvarighetslagen i syfte att
komplettera vissa ofullständigheter i lagtexten.
Med anledning av tre
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000 förordade utskottet i
betänkande 2000/01:LU11
Namnlagen
att riksdagen av regeringen skulle begära en undersökning för att
utröna huruvida de avvägningar mellan det allmännas intresse av namnstabilitet
och enskildas önskemål att fritt välja namn som gjordes i samband med
tillkomsten av namnlagen (1982:670) fortfarande kan anses bärkraftiga.
Utskottets ställningstagande innebar även att för det fall det begärda
utredningsarbetet skulle ge vid handen att det föreligger ett klart och uttalat
behov av lagändringar på området bör regeringen ta upp frågan om vilka
lagstiftningsåtgärder som är påkallade och meddela direktiv för ett sådant
lagstiftningsarbete. I betänkandet behandlades även några motionsyrkanden,
också dessa från den allmänna motionstiden år 2000, med krav på namnlagens
avskaffande, införandet av retroaktiva namnbyten i vissa fall och avgiftsfria
namnbyten för nya svenska medborgare. Dessa motionsyrkanden avstyrktes. Till
betänkandet var fogad en reservation.
I betänkande 2000/01:LU13 Äktenskap, partnerskap och samboende
var 45 motionsyrkanden på familjerättens område föremål för utskottets behandling.
I motionerna förespråkades bl.a. ändrad lagstiftning i syfte att prioritera
äktenskapet som samlevnadsform, äktenskap för personer av samma kön, upphävande
av sambolagen och en förlängning av betänketiden inför äktenskapsskillnad. Två
motionsyrkanden med krav på införande av s.k. civiläktenskap och avskaffande av
den s.k. kyrkliga vigselns rättsliga verkan remissbehandlades. Utskottet
avstyrkte bifall till samtliga yrkanden, de flesta med hänvisningar till
tidigare ställningstaganden och pågående lagstiftningsarbete. Till betänkandet
var fogat elva reservationer och elva särskilda yttranden.
Motionsspörsmål rörande den civilrättsliga lagstiftningen om barn
och föräldrar behandlades av utskottet i betänkande 2000/01:LU15 Vissa frågor rörande
föräldrabalken. Motionsyrkandena, omkring 40 st, var väckta under
den allmänna motionstiden år 2000 och gällde bl.a. frågor om talerätt i mål om
hävande av faderskap, homosexuellas möjligheter att adoptera och erhålla
assisterad befruktning, vårdnad, umgänge, myndighetsåldern samt gode män och
förvaltare. Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, huvudsakligen med hänvisning
till tidigare ställningstaganden och pågående lagstiftningsarbete. Fyra
reservationer och tre särskilda yttranden var fogade till betänkandet.
I betänkande 2000/01:LU14 Några frågor om arv och testamente övervägde
utskottet tre motioner från den allmänna motionstiden år 2000 rörande
arvsrättens utsträckning, laglottsinstitutet och utökade möjligheter till registrering
av testamenten. Motionsyrkandena avstyrktes. Till betänkandet var fogat två
reservationer och ett särskilt yttrande.
Europeiska unionens
råd antog i maj 2000 en förordning om domstols behörighet och om erkännande och
verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars
gemensamma barn, den s.k. Bryssel II-förordningen. En sådan rättsakt gäller
direkt i EU:s medlemsstater, men kräver ofta nationella kompletterande regler.
I proposition 2000/01:98 föreslog regeringen bl.a. att riksdagen skulle anta
ett förslag till särskild lag med sådana kompletterande bestämmelser till den
aktuella förordningen och att riksdagen skulle godkänna vissa nordiska
överenskommelser på området. Utskottet ställde sig i betänkande 2000/01:LU22
Kompletterande
bestämmelser till Bryssel II-förordningen, m.m. bakom regeringens
förslag.
I 13 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000
aktualiserades en rad olika frågeställningar med anknytning till problematiken
då en förälder utan lov för med sig sitt barn till ett annat land. Samtliga
motionsyrkanden avstyrktes av utskottet i betänkande 2000/01:LU16 Olovligt
bortförda barn i internationella förhållanden med hänvisning till
bl.a. tidigare ställningstaganden och pågående utredningsarbete.
Utskottet behandlade i betänkande 2000/01:LU8 Immaterialrättsliga
frågor 17 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000.
Motionsyrkandena rörde bl.a. patent, biotekniska uppfinningar, skydd för
datorprogram, upphovsrätt i anställningsförhållanden, inskränkningar i
upphovsrätten, s.k. följerätt (droit de suite) och s.k. arenarätt (droit de
stade). Samtliga motionsyrkanden avstyrktes, i huvudsak med hänvisning till
tidigare ställningstaganden samt pågående nationellt och internationellt
arbete. Till betänkandet var sex reservationer och två särskilda yttranden
fogade.
Regeringen föreslog i proposition 2000/01:13 vissa ändringar i
patentlagen (1967:837) och växtförädlarrättslagen (1997:306) rörande bl.a.
ombudskravet i patentärenden och den s.k. prioriteten mellan ansökningar enligt
lagarna. För att förbereda införandet av elektronisk ingivning av
patentansökningar föreslogs vidare avskaffandet av skriftlighetskravet på en
patentansökan. Utskottet tillstyrkte i betänkande 2000/01:LU2 Ändringar i
patentlagen och växtförädlarrättslagen bifall till lagförslagen.
I betänkande 2000/01:LU9 Vissa associations- och avtalsrättsliga
frågor behandlades åtta motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden år 2000. De associationsrättsliga motionsspörsmålen gällde nya
associationsformer för vissa företag, könsfördelningen på ledande poster i
företag och redovisning av anställningsförmåner. Motionerna på det
avtalsrättsliga området aktualiserade frågor om jämkning av avtal mellan
näringsidkare och internationella fullmakter. Utskottet avstyrkte bifall till
samtliga motionsyrkanden. Till betänkandet var fogat tre reservationer och två
särskilda yttranden.
Med franchising avses en form av samverkan mellan två
näringsidkare där den ene genom avtal upplåter rätten att mot ersättning sälja
varor eller tjänster under visst namn eller kännetecken som tillhandahålls av
den andre näringsidkaren. I betänkande 2000/01:LU17 Franchising övervägde
utskottet två motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2000 vari
förespråkades lagstiftning på området. Utskottet avstyrkte yrkandena med
hänvisning till tidigare ställningstagande och pågående arbete inom FN-organet
UNIDROIT.
I betänkande 2000/01:LU1 Förlängd giltighetstid för registrering
av revisionsbolag tillstyrkte utskottet regeringens i proposition
2000/01:18 framlagda förslag till lag om ändring i lagen (1995:528) om
revisorer. Lagändringarna innebär att giltighetstiden för registreringar av
revisionsbolag i avvaktan på en av regeringen aviserad proposition om bl.a.
ägande av revisionsbolag
förlängs till utgången av år 2001 och att Revisorsnämnden i enskilda fall ges
möjlighet att förlänga giltighetstiden ytterligare, dock längst till utgången
av år 2002.
För att i vissa fall kunna möjliggöra skydd mot insyn i en
stiftelse i samband med utövande av tillsyn, exempelvis i fråga om hur
Nobelpristagare utses, föreslog regeringen i proposition 2000/01:67 vissa
ändringar i stiftelselagen (1994:1220). Utskottet tillstyrkte lagförslaget i
betänkande 2000/01:
LU20 Stiftelselagen undantag från viss tillsyn, m.m.
Utskottet ställde sig i betänkande 2000/01:LU23 Revisors
yttrande om apportegendom m.m. bakom regeringens proposition
2000/01:87 med förslag till ändringar i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385).
Lagändringarna innebär att det fortsättningsvis skall vara möjligt att anlita
även andra auktoriserade eller godkända revisorer än bolagets egna vid
granskningen av styrelsens redogörelse i samband med en apportemission och
granskningen av en fusionsplan.
I betänkande 2000/01:LU21 Förbud mot juridiskt eller ekonomiskt
biträde i vissa fall, m.m. behandlade utskottet regeringens i
proposition 2000/01:105 framlagda förslag till ändringar i lagen (1985:354) om
förbud mot yrkesmässig rådgivning i vissa fall, m.m. och i lagen (1986:436) om
näringsförbud. Med avstyrkande av en med anledning av propositionen väckt motion
rörande s.k. singelföretag tillstyrkte utskottet bifall till de föreslagna
lagändringarna. Ändringarna i rådgivningslagen innebär bl.a. att lagens
tillämpningsområde utvidgas och en förlängning av den längsta tiden för ett
rådgivningsförbud från fem år till tio år, medan ändringarna i
näringsförbudslagen syftar till att förhindra ett kringgående av ett
näringsförbud med hjälp av bulvaner. Utskottet avstyrkte i betänkandet även en
motion från den allmänna motionstiden år 1999 om s.k. konkurskarantän och en
motion från den allmänna motionstiden år 2000 angående oseriösa bolagsöverlåtelser.
Tre motionsyrkanden med krav på åtgärder från riksdagens sida
rörande godtrosförvärv av stöldgods avstyrktes av utskottet i betänkande 2000/01: LU5
Godtrosförvärv
med hänvisning till pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet.
I syfte att genomföra
EG-direktivet (98/27/EG) om förbudsföreläggande för att skydda konsumenternas
intressen föreslog regeringen i proposition 2000/01:34 införandet av en särskild
lag om talerätt för vissa utländska konsumentmyndigheter och
konsumentorganisationer samt vissa ändringar i lagen (1970:417) om
marknadsdomstol m.m. Propositionen, jämte två motioner, behandlades av
utskottet i betänkande 2000/01:LU3 Talerätt för vissa utländska
konsumentorgan. Utskottet tillstyrkte lagförslagen och avstyrkte
bifall till motionsyrkandena. Till betänkandet var fogat två reservationer och
ett särskilt yttrande.
Under hösten 1998
uppmärksammades några fall där lagfart beviljats på grundval av förfalskade
fångeshandlingar. Efter ett initiativ från riksdagens sida våren 1999 lade
regeringen i proposition 2000/01:61 fram förslag till ändringar i jordabalken
med den innebörden att rätte ägaren till en fastighet skall ha rätt till
ersättning av staten för sina kostnader för att få tillbaka lagfarten i fall då
lagfart beviljats någon annan med stöd av förfalskade fångeshandlingar.
Lagförslaget jämte en motion som väckts med anledning av propositionen
behandlades i utskottets betänkande 2000/01:LU18 Förfalskade fångeshandlingar vid
ansökan om lagfart. Utskottet tillstyrkte propositionen och
avstyrkte bifall till motionen.
Utskottet övervägde i betänkande 2000/01:LU6 Bostadsarrende, m.m.
två motioner från den allmänna motionstiden år 2000 rörande arrendelagstiftningen.
Den ena motionen tog upp frågor om jordägarens rätt att säga upp arrendeavtalet
och arrendeavgiftens storlek medan den andra motionen rörde spörsmålet med
kreditsäkerhet i byggnader på annans mark. I betänkandet behandlades även en
motion om utbildningskraven för fastighetsmäklare. Utskottet avstyrkte bifall
till samtliga motioner. Till betänkandet var en reservation fogad.
På grundval av
rapporten (1999/2000:11) Tillämpningen av skuldsaneringslagen överlämnade
Riksdagens revisorer i oktober 2000 sin granskning till riksdagen med förslag
angående tillämpningen av skuldsaneringslagen (förs. 2000/01:RR4). I rapporten
föreslogs ett flertal tillkännagivanden om åtgärder i syfte att effektivisera
handläggningen i skuldsaneringsärenden och att förbättra arbetet med att
förebygga överskuldsättning. Revisorernas förslag jämte fem motioner, varav två
väckts med anledning av förslaget och tre väckts under den allmänna
motionstiden år 2000, behandlades av utskottet i betänkande 2000/01:LU12
Utvärdering av skuldsaneringslagen. Med delvis bifall till
revisorernas förslag och delvis bifall till motionerna förordade utskottet att
regeringen skulle ta initiativ till en förutsättningslös, samlad och övergripande
utvärdering av skuldsaneringslagen.
Två motioner från den allmänna motionstiden år 2000 på det
utsöknings- och insolvensrättsliga området var föremål för utskottets
överväganden i betänkande 2000/01:LU10 Vissa utsöknings- och insolvensrättsliga
frågor rörande fastigheter. Den ena motionen gällde exekutiv
försäljning av fast egendom och i den andra motionen framfördes krav på att
regeringen skall föranstalta om en rättslig översyn av problematiken med
herrelösa fastigheter i konkurs (abandonering). Utskottet avstyrkte bifall till
motionerna.
Utskottet behandlade i
betänkande 2000/01:LU4
Sjöfylleri fyra motioner vari förespråkades införandet av dels en
promillegräns även för sjöfylleri som inte är att anse som grovt brott, dels en
möjlighet att utföra rutinmässiga nykterhetskontroller i sjötrafik. Samtliga
yrkanden avstyrktes med hänvisning till pågående utredningsarbete.
I ett yttrande till
skatteutskottet, 2000/01:LU1y Tullkontroll beträffande intrång i viss immateriell
äganderätt, tillstyrkte utskottet regeringens proposition
1999/2000:126 med förslag till ny tullag såvitt avsåg de immaterialrättsliga
och utsökningsrättsliga frågeställningarna som innefattades i lagförslaget. Två
motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen i dessa delar
avstyrktes av utskottet. Till yttrandet var fogat en avvikande mening.
Utskottet redovisade i yttrande 2000/01:LU2y Regeringens behandling av
riksdagens skrivelser till konstitutionsutskottet resultatet av sin
granskning av regeringens skrivelse 1999/2000:75 om behandlingen av riksdagens
skrivelser såvitt avsåg utskottets beredningsområde. Skrivelsen föranledde inte
någon erinran från utskottets sida.
Flertalet av de
rättsområden som omfattas av utskottets beredningsansvar har direkt anknytning
till EG:s regelverk. Detta gäller bl.a. konsumenträtten, immaterialrätten,
associationsrätten, transporträtten, försäkringsavtalsrätten, insolvens- och
utsökningsrätten samt den internationellt privaträttsliga lagstiftningen. Under
senare tid har även familjerätten och den allmänna förmögenhetsrätten kommit
att beröras av samarbetet inom EU.
Lagutskottet har vid sidan av ärendebehandlingen fortlöpande
följt lagstiftningsarbetet inom EU på utskottets beredningsområde genom att
bl.a. ta del av dokument från de olika EU-institutionerna, faktapromemorior och
handlingar med anknytning till EU-nämndens sammanträden. Utskottet har vid fem
tillfällen erhållit information från företrädare för Justitie- och Finansdepartementen
om bl.a. prioriteringarna inför det svenska ordförandeskapet och pågående
lagstiftningsärenden inom EU på utskottets beredningsområde.
Som ett led i arbetet med att följa verksamheten inom EU upprättas
inom utskottets kansli sedan år 1996 en promemoria vari redogörs för aktuella
EU-frågor på utskottets beredningsområde. Promemorian är avsedd att utgöra
underlag för utskottets arbete med EU-frågorna, och avsikten är att i en enda
handling samla huvuddelen av all den aktuella EU-information som utskottet och
dess kansli erhåller i olika sammanhang. Promemorians huvudsakliga syfte är att
göra informationen mer överskådlig och att underlätta en analys och
problemorientering av de aktuella EU-frågorna från svenska utgångspunkter. Ett
annat syfte är att lyfta in frågorna på rätt plats i det svenska regelsystemet
och få blick över vilka regeländringar som en viss fråga kan komma att
aktualisera i framtiden. Promemorian, som uppdateras två gånger årligen, bygger
bl.a. på regeringens skrivelser med berättelser om verksamheten i Europeiska
unionen, dokument från de olika EU-institutionerna, ministerrådspromemorior och
rapporter från ministerrådsmöten, faktapromemorior samt underhandskontakter med
tjänstemän vid Regeringskansliet och olika myndigheter.
För närvarande pågår
inom utskottet ett uppföljnings- och utvärderingsprojekt rörande
samarbetssamtal inom socialtjänsten. Projektets syfte är att inför utskottets
fortsatta arbete med familjerättsliga frågor få kunskap om dels hur
verksamheten med samarbetssamtal bedrivs i praktiken, dels vilka problem och
utvecklingstendenser som kan skönjas på området. Arbetet genomförs av en
särskild arbetsgrupp med ledamöter för varje parti som är representerat i
utskottet, biträtt av utskottets kansli.
Arbetsgruppen har hittills sammanträffat med företrädare för bl.a.
Socialstyrelsen, Barnens rätt i samhället (BRIS) och olika
föräldraorganisationer. Flertalet av gruppens ledamöter närvarade i juni 2001
vid en hearing anordnad av Regeringskansliet inför den planerade utvärderingen av 1998 års
föräldrabalksreform. Arbetsgruppen har beslutat att fortsätta arbetet under
hösten 2001.
Inför riksmötet
2001/02 har utskottet givit kansliet i uppdrag att närmare undersöka
förutsättningarna för ett utvärderings- och uppföljningsprojekt rörande bl.a.
villkoren för ansvarsförsäkringar.
I slutet av augusti
och början av september 2000 företog utskottet två delegationsresor den ena
till Australien och Nya Zeeland och den andra till Singapore, Sydkorea och
Japan. Syftet med studieresorna var att studera sådana ämnesområden som är
eller inom kort kommer att bli aktuella i utskottets beredningsarbete.
Delegationen som reste till Australien och Nya Zeeland studerade
huvudsakligen familjerätt, lagstiftningen om franchising och vissa
konsumenträttsliga frågor, medan studieresan till Singapore, Sydkorea och Japan
var inriktad på frågor rörande industriellt rättsskydd, produktsäkerhet,
produktansvar och internationella adoptioner.
Närmare redogörelser för de båda delegationsresorna och den
information som inhämtades därvid finns i två reseberättelser som överlämnades
till riksdagsstyrelsen i december 2000.
I mars 2001 företog en delegation bestående av fem av utskottets
ledamöter en studieresa till Helsingfors varvid inhämtades erfarenheter av den
finska lagstiftningen rörande förmånsrätt. Studieresan är redovisad i en
reseberättelse som överlämnades till riksdagsstyrelsen i maj 2001.
Utskottet tog under
riksmötet 2000/01 emot tre utländska delegationer en med företrädare för
folkkongressen i Kina, en från slovakiska konstitutions- och lagutskottet samt
därutöver utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden i Europaparlamentet
(JURI).
I januari 2001 företog utskottet ett studiebesök hos Albihns, ett
företag som biträder enskilda och näringslivet med att söka patent-,
varumärkes- och mönsterskydd i Sverige och utlandet samt med annan teknisk och
juridisk konsultation inom det industriella rättsskyddet.
Företrädare för
utskottets kansli informerade vid två tillfällen tjänstemän inom
domstolsväsendet om utskottet och dess arbete.
Elanders Gotab, Stockholm
2001 |