|
||
1998/99 |
||
SfU |
||
|
|
|
Utskottet bereder
ärenden om allmän försäkring, arbetsskadeförsäkring och stöd åt barnfamiljer
samt ärenden som hänger samman med det nya ålders-pensionssystemet
(inkomstpension, premiepension och garantipension). Utskottet bereder även
ärenden om svenskt medborgarskap samt utlännings- och invandrarfrågor.
Till utskottets beredningsområde hör också ärenden som rör anslag
inom utgiftsområdena 8 Invandrare och flyktingar, 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk
trygghet för familjer och barn.
Den nya valperioden
inleddes för utskottets del den 20 oktober 1998 med att utskottet höll konstituerande
sammanträde. Under riksmötet 1998/99 hade utskottet följande sammansättning:
Berit Andnor (s),
ordförande
Bo Könberg (fp), vice
ordförande
Margit Gennser (m)
Maud Björnemalm (s)
Anita Jönsson (s)
Ulla Hoffmann (v)
Rose-Marie Frebran (kd)
Ulf Kristersson (m)
Mariann Ytterberg (s)
Gustaf von Essen (m)
Lennart Klockare (s)
Ronny Olander (s)
Carlinge Wisberg (v)
Fanny Rizell (kd)
Göran Lindblad (m)
Kerstin-Maria Stalin
(mp)
Birgitta Carlsson (c)
Mona Berglund Nilsson
(s)
Cecilia Magnusson (m)
Göte Wahlström (s)
Rinaldo Karlsson (s)
Claes Stockhaus (v)
Desirée Pethrus
Engström (kd), fr.o.m. 1999-05-06
Björn Leivik (m)
Karin Wegestål (s)
Cristina Husmark
Pehrsson (m)
Sonja Fransson (s)
Yilmaz Kerimo (s)
Kalle Larsson (v)
Ester Lindstedt-Staaf
(kd)
Carl G Nilsson (m)
Matz Hammarström (mp)
Ingegerd Saarinen
(mp), fr.o.m. 1999-01-01
Rolf Kenneryd (c)
Barbro Westerholm (fp)
Leif Carlson (m)
Thomas Julin (mp)
Kenneth Johansson (c),
fr.o.m. 1998-12-18
Kenneth Lantz (kd)
Utskottet biträddes av ett kansli bestående av
Karin Laan, kanslichef
Bengt Berglund, föredragande
Kerstin Stridsberg, föredragande
Kari Hasselberg, föredragande
Ann-Sofie Söderlund, byråassistent
Daniel Lindgren, byråassistent
Utskottet hade tidvis även extra föredragande.
Under riksmötet höll
utskottet 33 sammanträden och behandlade därvid åtta propositioner, en
regeringsskrivelse och 460 yrkanden i motioner jämte ett förslag från
Riksdagens revisorer.
Utskottet avlämnade tolv betänkanden till kammaren och sju
yttranden till annat utskott.
Bland de större ärenden som utskottet behandlade under riksmötet
kan nämnas utgiftsramar och anslag rörande utgiftsområdena 8 och 1012 (yttrande
1998/99:SfU1y och bet. 1998/99:SfU1 och 2), propositioner om medborgarskap och
identitet (bet. 1998/99:SfU3), verkställighet och återvändande en del av
asylprocessen (bet. 1998/99:SfU4), försäkringsmedicinska utredningar (bet.
1998/99:SfU8), beräkning av återbetalningsskyldighet för underhållsstöd till
barn med särlevande föräldrar (bet. 1998/99:SfU9) och vissa
premiepensionsfrågor (bet. 1998/99:SfU12). Det nämnda förslaget från Riksdagens
revisorer, som rör socialförsäkringens administration, behandlades i utskottets
betänkande 1998/99:SfU7.
I fyra fall föreslog utskottet att riksdagen skulle ge regeringen
till känna vad utskottet anfört. Utskottets förslag bifölls av riksdagen.
Tillkännagivandena innebar i korthet att regeringen skall återkomma till
riksdagen med
en skyndsam
utvärdering av de bestämmelser i utlänningslagen som trädde i kraft den 1
januari 1997 och som rör vissa anhörigas invandring,
en utredning av
bestämmelserna i utlänningslagen om människosmuggling,
en kartläggning av
hur många asylsökande ungdomar som utnyttjar den svenska skolundervisning som
står till buds, vilka resurser som behövs för att dessa skall kunna
tillgodogöra sig en gymnasial undervisning samt kostnaderna härför,
en redovisning dels av hur arbetet med att höja kvaliteten i
försäkringskassornas ärendehandläggning utvecklas, dels av hur arbetet med att
utveckla analysen av de regionala skillnaderna mellan kassorna fortgår.
Utskottet anordnade
den 18 februari 1999 en offentlig utfrågning om socialförsäkringen och EU. Vid
utfrågningen berördes bl.a. frågor om likheter och skillnader i
medlemsländernas sociala trygghetssystem, huruvida medlemskapet får effekter i
harmoniserande riktning för socialförsäkringssystemen och konsekvenser av EU:s
utvidgning på migrationsströmmar och socialförsäkringssystem.
Den 25 maj 1999 höll utskottet som ett led i utskottets arbete
med uppföljning och utvärdering av rehabiliterings- och samverkansfrågor en offentlig
utfrågning om Karolinska institutets projekt Hälsoekonomisk Utvärdering av
Rehabilitering, det s.k. HUR-projektet. Projektet går ut på att visa att det
med en tidig och korrekt diagnos och behandling samt individuellt anpassad
rehabilitering går att förkorta sjukskrivningstiden och minska antalet
förtidspensioner. Professor Åke Nygren vid Karolinska institutet och hans
medarbetare redovisade delprojekt rörande nacke/rygg, kranskärlssjukdomar och
astma.
Utskottet höll under riksmötet även slutna utfrågningar. Bl.a.
hölls en utfrågning av Justitieombudsmannen, Riksförsäkringsverket och
Försäkringskasseförbundet med anledning av Justitieombudsmannens tidigare
kritik av försäkringskassornas ärendehandläggning. Med anledning av de kraftigt
ökade sjukpenningkostnaderna höll utskottet en utfrågning av företrädare för Socialdepartementet och
Riksförsäkringsverket. Vidare hölls utfrågningar av företrädare för
Socialdepartementet om tidsplanen för det återstående beredningsarbetet med
pensionsreformen och företrädare för Premiepensionsmyndigheten rörande
förberedelsearbetet med det nya premiepensionssystemet (med anledning av
regeringens proposition 1998/99:98 om vissa premiepensionsfrågor).
Utskottet erhöll som ett led i beredningen av regeringens
proposition 1998/99:76 Försäkringsmedicinska utredningar m.m. information av företrädare
från Riksförsäkringsverkets sjukhus.
Utskottet inhämtade vidare information av Integrationsverket (även
i samband med ett studiebesök i Norrköping, se nedan) och Utlänningsnämnden om
respektive myndighets verksamhet samt erhöll vid en uppvaktning av
representanter från Sveriges Förenade Studentkårer information om frågor som
rör socialförsäkring och studerande.
Utskottet följer i det
löpande arbetet regelmässigt upp riksdagens beslut i frågor som aktualiseras.
Uppföljning sker främst genom att utskottet vid sina sammanträden får aktuella
och korta redovisningar från regeringen och berörda myndigheter som underlag
för diskussion och ställningstaganden. Som ett led i uppföljnings- och
utvärderingsverksamheten gör utskottet studiebesök och sammanträffar med
myndigheter och organisationer m.m. Under riksmötet hade utskottet en fördjupad
diskussion i dessa frågor och tog ställning till vilka uppföljningar och
utvärderingar som mer långsiktigt bör göras inom utskottets område. I arbetet
med uppföljning och utvärdering inbjöds Socialdepartementet att i mars 1999
delta i utskottets diskussion om mål- och resultatstyrning.
I samband med den långsiktiga planeringen under våren 1999 antog utskottet
en handlingsplan för det kommande arbetet med uppföljning och utvärdering. I
handlingsplanen ingår bl.a. följande:
·
Som ett första steg i arbetet med uppföljning/utvärdering av
rehabiliterings- och samverkansfrågor anordnade utskottet som redan nämnts en
offentlig utfrågning om HUR-projektet (Hälsoekonomisk Utvärdering av
Rehabilitering). Som ett andra steg avser utskottet att vid en senare tidpunkt
hålla en offentlig utfrågning om samverkan (Finsam, Socsam och Frisam m.m.),
dock tidigast under hösten 1999.
·
Utskottet avser att hålla en sluten utfrågning om Premiepensionsmyndighetens
verksamhet och fortsatta arbete med att skapa ett datasy-stem för
pensionsspararnas val av fonder och överföring av premiepensionsmedel till
fondförvaltare (delvis som en fortsättning på ovan nämnd utfrågning av
företrädare för Premiepensionsmyndigheten).
·
Utskottet avser vidare att fortsätta att följa dels den av
Justitieombudsmannen initierade frågan om försäkringskassornas ärendehandläggning,
dels hur man inom försäkringskassorna arbetar med frågor som rör bemötandet av
den försäkrade.
Samarbetet inom EU
berör utskottets beredningsområde vad gäller personers fria rörlighet och bl.a.
möjligheterna att uppnå en samordning av medlemsstaternas
socialförsäkringssystem så att arbetstagare och deras familjemedlemmar som
flyttar mellan medlemsländerna inte går miste om förmåner på grund härav. Under
riksmötet har utskottet följt frågorna inom detta område genom kontinuerliga
kontakter med Socialdepartementet samt information från departementet inför
ministerrådsmötena. Utskottet har som redovisats ovan även anordnat en
offentlig utfrågning om socialförsäkringen och EU.
Utskottet har vidare följt utvecklingen på det asyl- och
invandringspolitiska området och därvid haft en fortlöpande dialog med
Utrikesdepartementet innebärande bl.a. information inför ministerrådsmötena.
Exempel på frågor som särskilt uppmärksammats av utskottet är det
österrikiska ordförandeskapets strategidokument om migrations- och asylpolitik,
det påbörjade arbetet angående antagande av miniminormer i asylprocessen och
frågor om tillfälligt skydd för fördrivna personer. Utskottet har också
erhållit information om flyktingläget i Kosovo och om förberedelserna i Sverige
för mottagande av flyktingar från närområdet.
I och med att Amsterdamfördraget trätt i kraft den 1 maj 1999 har
stora delar av asyl- och invandringspolitiken flyttats över från den tredje
pelaren till gemenskapsrätten inom den första pelaren. Utskottet har därvid
uppmärksammat den handlingsplan som upprättats för att genomföra fördragets bestämmelser
om upprättande av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
I övrigt har utskottet avgett yttrande (1998/99:SfU4y) till
utrikesutskottet över regeringens skrivelse 1998/99:60 Berättelse om
verksamheten i Europeiska unionen 1998.
Som framgått ovan har
utskottet under riksmötet vid sammanträden fått information om verksamheten vid
olika myndigheter och organisationer inom utskottets område. Under riksmötet
besökte utskottet också Riksförsäkringsverket och Försäkringskasseförbundet.
Den 1112 februari 1999 besökte utskottet Integrationsverket och
Invandrarverket i Norrköping och erhöll i samband därmed information om myndigheternas
verksamhet.
Den 11 mars 1999 besökte utskottet Invandrarverkets enheter i
Carlslund (förvar, gruppboende och mottagningsenheten) och fick information om
verksamheten med mottagande av asylsökande m.fl.
Den 2223 mars 1999 besökte en delegation av
utskottet Bryssel, där utskottet sammanträffade med företrädare för såväl
EU-kommissionen som EU-parlamentet och Sveriges ständiga representation vid EU
samt tjänstemän vid rådet.
Dessutom var utskottet inbjudet till information vid Länsstyrelsen
i Stockholms län och AMF Försäkring.
Den 822 augusti 1999 gjorde utskottet en studieresa till Nya
Zeeland. På ut- respektive hemresan gjordes kortare stopp i Singapore och
Bangkok i Thailand. Nya Zeeland och Sverige jämfördes förr ofta med varandra.
Båda länderna hade väl utbyggda välfärdssystem och starka
fackföreningsrörelser. Under 1980-talet råkade Nya Zeeland in i allvarliga
ekonomiska svårigheter vilket ledde till en omfattande ekonomisk avreglering av
arbetsmarknaden och
omstruktureringar av välfärdssystemen. Med beaktande av att Sverige cirka tio
år efter Nya Zeeland råkade in i en liknande ekonomisk kris var det av särskilt
värde att kunna jämföra olika sätt att möta kriserna. Även i Singapore och
Thailand informerade sig utskottet om de sociala trygghetssystemen och i
Singapore också om gästarbetarsystemet.
Under riksmötet tog
utskottet emot följande utländska besök:
ledamöter från det tyska delstatsparlamentet i Baden-Würtemberg,
en delegation från Tjeckien rörande romernas situation.
Under det föregående
riksmötet gjorde utskottet en studieresa till bl.a. Litauen. Bl.a. som ett
resultat därav besökte två av utskottets tjänstemän den 1415 september 1998
det litauiska parlamentet och informerade social- och arbetsmarknadsutskottet
om det svenska socialförsäkringssystemet.
Elanders Gotab, Stockholm
1999 |
Elanders Gotab, Stockholm
1999 |