Finansutskottet (FiU)
bereder ärenden om riktlinjer för den ekonomiska politiken och
budgetregleringen samt ärenden som rör Riksbankens verksamhet. FiU bereder
dessutom ärenden om ramar för utgiftsområden och om beräkning av statens
inkomster.
FiU bereder vidare ärenden om penning- och valutapolitiken, statsskuldspolitiken,
kredit- och fondväsendet, det affärsmässiga försäkringsväsendet samt Riksdagens revisorer.
Inom utskottets beredningsområde faller också ärenden av allmän
betydelse för den kommunala ekonomin samt ärenden om statlig statistik, redovisning,
revision och rationalisering, om statens egendom och upphandling i allmänhet
och förvaltningsekonomiska ärenden i övrigt som inte rör enbart visst
ämnesområde. FiU handlägger även budgettekniska ärenden, granskar beräkningen
av statens inkomster samt sammanställer statsbudgeten.
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,
25 Allmänna bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor m.m. samt 27 Avgiften
till Europeiska gemenskapen bereds av FiU.
Finansutskottet hade
under riksmötet 1997/98 följande sammansättning:
Ledamöter
Jan Bergqvist (s)
Per-Ola Eriksson (c)
Sören Lekberg (s)
Lars Tobisson (m)
Lisbet Calner (s)
Bo Nilsson (s)
Lennart Hedquist (m)
Arne Kjörnsberg (s)
Sonia Karlsson (s)
Fredrik Reinfeldt (m)
Anne Wibble (fp)
t.o.m. den 30 november 1997
Carl B Hamilton
(fp) fr.o.m. den 1 december 1997
Susanne Eberstein (s)
Johan Lönnroth (v)
Kristina Nordström (s)
Per Bill (m)
Roy Ottosson (mp)
Mats Odell (kd)
Suppleanter
Kjell Nordström (s)
Sven-Erik Österberg (s)
Göran Lindblad (m)
fr.o.m. den 18 september 1997
Nils T Svensson (s)
Göran Magnusson (s)
Anna Åkerhielm (m)
Leif Marklund (s)
Karin Israelsson (c)
Carin Lundberg (s)
Stig Rindborg (m)
Karin Pilsäter (fp)
Per Olof Håkansson (s)
Lars Bäckström (v)
Pär Nuder (s) t.o.m.
den 19 oktober 1997
Cinnika Beiming (s)
fr.o.m. den 20 oktober 1997
Tom Heyman (m)
Ronny Korsberg (mp)
Michael Stjernström (kd)
Bengt Kronblad (s)
Anita Johansson (s)
fr.o.m. den 20 oktober 1997
Margit Gennser (m)
Bo Lundgren (m)
Andreas Carlgren (c)
Lars Leijonborg (fp)
t.o.m. den 31 december 1997
Anders Johnson (fp)
fr.o.m. den 1 januari 1998
Ulla Hoffmann (v)
Ewa Larsson (mp)
Tuve Skånberg (kd)
Ordförande i utskottet
var Jan Bergqvist och vice ordförande Per-Ola Eriksson. Som framgår av
redovisningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra
Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna, en
Vänsterpartiet, en Miljöpartiet de gröna och en Kristdemokraterna.
Kansli
Utskottet biträddes av
ett kansli bestående av:
Ove Nilsson, kanslichef
Pär Elfvingsson, föredragande
Monica Hall, föredragande
Hans Hegeland, föredragande (tjänstledig 80 % under tiden 1
januari-15 april 1998)
Ingvar Mattson, föredragande
(tjänstgjorde även hos KU under våren 1998)
Per Mårtensson, föredragande
Jörgen Nilsson, föredragande
Guj Larsson, byrådirektör
Rickard Thymé, byråassistent
Dagmar Åsander-Falkkloo, byråassistent
Sammanträdestid
Under riksmötet
1997/98 höll utskottet 33 sammanträden. Sammanträdestiden under riksmötet
omfattade 41 timmar och 45 minuter.
Antal ärenden, förslag till beslut m.m.
I enlighet med den
beslutsordning som riksdagen fastställt för sin behandling av den statliga
budgeten lade finansutskottet under hösten 1997 fram förslag till ramar för
utgiftsområden och en beräkning av statsbudgetens inkomster i sitt s.k. rambetänkande
med anledning av regeringens budgetproposition (bet. FiU1). När riksdagen
behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramarna för de 27
utgiftsområden som budgeten indelats i, skall dessa utgiftsramar vara styrande
för riksdagens fortsatta beredning av budgetförslaget.
Våren 1998 behandlade finansutskottet förslag i den ekonomiska
vårpropositionen om utgiftstak för år 2001. I samband därmed föreslog utskottet
också en nedjustering av de utgiftstak som beslutats tidigare för åren 1999 och
2000. Vidare tog utskottet ställning till en preliminär fördelning av utgifterna
på utgiftsområden för vart och ett av åren 1999-2001 som riktlinjer för
regeringens fortsatta budgetarbete.
Utskottet behandlade
under riksmötet 17 propositioner och skrivelser och 4 förslag och redogörelser
från olika riksdagsorgan med sammanlagt 175 yrkanden samt 267 motioner med 811
yrkanden.
Under maj månad hänvisades ytterligare ett antal propositioner
m.m. till finansutskottet. Riksdagen beslöt den 5 juni 1998 att uppskjuta
behandlingen av dessa och eventuellt nytillkommande ärenden till nästa riksmöte
(bet. FiU30).
Utskottet avlämnade 30 betänkanden till kammaren och 4 yttranden
till andra utskott. Till 19 betänkanden var fogade sammanlagt 255
reservationer. Till 14 betänkanden var fogade sammanlagt 34 särskilda
yttranden.
Under riksmötet 1997/98 föreslog utskottet att riksdagen i 13 fall
skulle göra ändringar i regeringens framlagda lagförslag (bet. FiU1, FiU7,
FiU20, FiU28 och FiU29).
Vidare föreslog utskottet i samband med behandlingen av
budgetpropositionen ändrad beräkning av en inkomsttitel (bet. FiU1).
I samband med behandlingen av vårpropositionen tog utskottet
initiativ till en sänkning av fastighetsskatten fr.o.m. 1999 års taxering och
en motsvarande sänkning av utgiftstaket för 1999-2001 samt minskning av
budgeteringsmarginalen (bet. FiU20).
Därutöver föreslog utskottet i 9 fall att riksdagen som sin mening
skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört i viss fråga (bet. FiU1,
FiU7, FiU11, FiU13, FiU20, FiU25 och FiU27). I två fall var tillkännagivandet
föranlett av motionsyrkanden. Detta gällde dels en förändring av nuvarande
fastighetstaxeringssystem (bet. FiU1), dels skadestånd vid upphandling (bet.
FiU7). I ett fall tog utskottet initiativ till ett tillkännagivande om att
direktiven till aktuella verk och bolag för ändamålsfastigheter bör utformas så
att de går ut på att fastighetsverksamheten är ett stöd till den verksamhet som
bedrivs i lokalerna med beaktande av effektivitetskrav (bet. FiU25).
Offentliga utfrågningar m.m.
Torsdagen den 23
oktober 1997 höll finansutskottet en offentlig utfrågning med riksbankschefen
Urban Bäckström om den aktuella penningpolitiken och utvecklingen i svensk
ekonomi. Protokoll från utfrågningen återfinns som bilaga 18 till
finansutskottets betänkande 1997/98:FiU1 (del 2).
Ytterligare en offentlig utfrågning med riksbankschefen anordnades
den 12 mars 1998. Protokoll från denna utfrågning återfinns som bilaga 17 i
betänkande 1997/98:FiU20 (del 2).
Under året har finansutskottet därutöver anordnat tio slutna
utfrågningar. Konjunkturinstitutet kallades till utskottet vid fyra tillfällen
och informerade därvid om konjunkturläget (hösten 1997 resp. våren 1998), om
utvecklingen på de finansiella marknaderna och om den ekonomiska krisen i
Asien. En utfrågning med Finansdepartementet gällde de offentliga finansernas
konjunkturkänslighet. Två andra utfrågningar med Finansdepartementet gällde
aktuella ärenden i utskottet, nämligen resultatinformation som underlag för
styrning av statlig verksamhet och lånefinansieringen av Botniabanan. Utskottet
kallade även riksgäldsdirektören Thomas Franzén till en utfrågning om
förvaltningen av statsskulden. Vidare informerade Finansdepartementet vid två
tillfällen om vissa EU-frågor - EG-budgeten, den institutionella ramen kring
Ekofin, EMU-processen och Agenda 2000 (de finansiella perspektiven).
EU-frågor
Utskottet har i flera betänkanden behandlat frågor
med anknytning till EU. Bland annat har utskottet behandlat frågor om Sverige
och den ekonomiska och monetära unionen (bet. FiU9), avgiften till Europeiska
gemenskapen (bet. FiU5) och Europeiska revisionsrättens rapporter (bet. FiU20).
Utskottet har fram
t.o.m. juni 1998 erhållit ca 100 EU-dokument genom kammarkansliet. Vidare har
utskottet fortlöpande tagit del av material från EU-nämnden, bl.a. inför
Ekofin-rådets möten. Som framgått ovan har utskottet inhämtat information från
Regeringskansliet om vissa EU-frågor vid slutna utfrågningar. Utskottet har
också inhämtat material om pågående aktiviteter inom statistikområdet resp.
finansmarknadsområdet.
Utskottet har under
våren 1998 även haft överläggningar med ordföranden och den svenske ledamoten i
Europeiska revisionsrätten.
Uppföljning och utvärdering m.m.
Finansutskottets
kansli har under året fortsatt att svara för samordningen av vissa för samtliga
utskottskanslier gemensamma utvecklingsuppgifter inom området uppföljning och
utvärdering. Det har bl.a. gällt samordning av personella resurser,
metodutveckling och utbildningsfrågor inom ramen för den s.k. Utvärderingsgruppens
arbete.
Utvecklingsarbetet
har under verksamhetsåret koncentrerats till mål- och resultatfrågor i
anslutning till budgetprocessen. Sedan början av år 1997 har ett samlat
utvecklingsarbete bedrivits inom Regeringskansliet för att förbättra den
ekonomiska styrningen. Arbetet har skett i nära kontakt med utskottsorganisationen
i riksdagen. Vid möten utgiftsområdesvis under såväl 1997 som 1998 mellan
företrädare för samtliga departement och utskottskanslier har utformningen av
budgetpropositionen från mål- och resultatsynpunkt för respektive utgiftsområde
diskuterats.
På tjänstemannaplanet gjordes inom riksdagen i september 1997 en
utbildningssatsning inom området i Utvärderingsgruppens regi. Då genomfördes
två heldagsseminarier med utskottskanslierna. Sammanlagt deltog ett 50-tal
chefer och föredragande från samtliga sexton kanslier. Syftet var att närmare
koppla ihop utskottens uppföljnings- och utvärderingsarbete med behandlingen av
budgeten och annat beredningsarbete i utskotten. Avsikten var också att öka
medvetenheten och kunskaperna om resultatåterföreing och resultatanalys som en
viktig del i styrningen av statsförvaltningen och av budgetprocessen. I
seminarierna medverkade företrädare för Finansdepartementets budgetavdelning,
RRV, Riksdagens revisorer liksom externa konsulter.
I mars 1998 gjordes en uppföljning av utbildningen hösten 1997 i
form av fyra kortare seminarier med vardera fyra utskottskanslier. Därvid
diskuterades bl.a. erfarenheterna av höstens budgetarbete och vilka krav på
resultatinformation som bör ställas på den budgetproposition som lämnas hösten
1998. Som underlag för diskussionerna låg bl.a. en genomgång som gjorts inom
finansutskottets kansli av samtliga utgiftsbetänkanden. Därvid framgick att
flertalet utskott behandlat mål- och resultatfrågor i samband med sin beredning
av budgetförslaget för år 1998 men att variationen mellan utskotten var mycket
stor när det gäller såväl omfattning som inriktning.
Mot bakgrund av detta utvecklingsarbete tog finansutskottet i sitt
betänkande med anledning av vårpropositionen upp ett antal generella frågor som
rör riksdagens syn på regeringens redovisning av mål och resultat i nästkommande
budgetförslag (bet. FiU20 s. 213 f). Utskottet uttalade därvid, efter hörande
av övriga utskott, vissa krav på resultatinformationen i budgetpropositionen
för år 1999.
Studieresor och studiebesök
En delegation från
finansutskottet gjorde den 9 och 10 februari 1998 ett av utskottets
återkommande besök vid OECD-sekretariatet i Paris för att ta del av det arbete
som bedrivs där vad gäller bedömningen av den internationella ekonomiska
utvecklingen och andra ekonomisk-politiska frågor.
Ledamoten Sören Lekberg deltog den 14 april 1998 i en konferens
arrangerad av Europaparlamentets utskott för ekonomi, valutafrågor och industripolitik
om den tredje etappen av EMU.
Utskottet gjorde tre studiebesök under våren - hos Sveriges
Industriförbund den 4 mars,
Kommunförbundet den 5 mars och Riksdagens revisorer den 18 mars 1998.
Ett flertal utländska
parlamentariska delegationer, bl.a. från Sydafrika (vid två tillfällen),
Ryssland, Danmark, Litauen och Tjeckien besökte finansutskottet under riksmötet
1997/98. Utskottet besöktes även av en delegation från Europeiska revisionsrätten.
När riksdagen lördagen den 7 februari 1998 anordnade Öppet hus för
allmänheten fanns företrädare för finansutskottet närvarande i utskottets sessionssal
och svarade på frågor från ett stort antal besökare. Fredagen den 24 april
anordnade riksdagen Öppet hus för Regeringskansliets tjänstemän. Finansutskottets
kansli informerade därvid ett 40-tal tjänstemän om utskottets verksamhet.
Elanders Gotab, Stockholm
1998 |