Utbildningsutskottet

Arbetsområde

Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om

högre utbildning och forskning

studiestöd

skolväsendet

förskoleverksamhet

skolbarnsomsorg

Sammansättning

Utbildningsutskottet hade under riksmötet 1997/98 följande sammansättning:

Ledamöter

Jan Björkman (s)

Beatrice Ask (m)

Bengt Silfverstrand (s)

Eva Johansson (s)

Ingegerd Wärnersson (s)

Rune Rydén (m)

Agneta Lundberg (s)

Andreas Carlgren (c)

Torgny Danielsson (s)

Ulf Melin (m)

Margitta Edgren (fp), t.o.m. den 1 januari 1998

Ola Ström (fp), fr.o.m. den 1 januari 1998

Tomas Eneroth (s)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

Majléne Westerlund Panke (s)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Gunnar Goude (mp)

Inger Davidson (kd)


Suppleanter

Nalin Baksi (s)

Nils-Erik Söderqvist (s)

Margareta E Nordenvall (m), t.o.m. den 22 september 1997

Catharina Elmsäter-Svärd (m), fr.o.m. den 22 september 1997

Catherine Persson (s)

Krister Örnfjäder (s)

Tomas Högström (m)

Lena Sandlin (s)

Marie Wilén (c)

Margareta Sandgren (s)

Ulf Kristersson (m)

Ola Ström (fp), t.o.m. den 1 januari 1998

Barbro Westerholm (fp), fr.o.m. den 1 januari 1998

Berit Löfstedt (s)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Kristina Zakrisson (s)

Chris Heister (m)

Kia Andreasson (mp)

Tuve Skånberg (kd)

Marie Granlund (s)

Berndt Sköldestig (s)

Per Unckel (m)

Sivert Carlsson (c)

Siri Dannaeus (fp)

Tanja Linderborg (v)

Ragnhild Pohanka (mp), ledig den 23 januariden 22 februari 1998

Michael Stjernström (kd)

Ersättare

Jan Lindholm (mp), den 23 januariden 22 februari 1998 under Ragnhild Pohankas ledighet.

Ordförande i utskottet var Jan Björkman och vice ordförande var Beatrice Ask. Som framgår av redovisningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, medan fyra tillhörde Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna, en Vänsterpartiet, en Miljöpartiet och en Kristdemokraterna.

Kansli

Utskottet biträddes av ett kansli bestående av:

Olof Marcusson, kanslichef

Kristina Lindegren, föredragande

Eva Sjöberg, föredragande

Görel Sävborg-Lundgren, föredragande

Per-Erik Stéen, byråassistent

Annika Tuvelid, byråassistent

Verksamhet

Större ärenden

Som framgått av den översiktliga redovisningen för ett år sedan av utskottets verksamhet under riksmötet 1996/97 påbörjades beredningen av några ärenden under sommaruppehållet 1997, nämligen dels regeringens förslag om högskolans ledning, lärare och organisation samt utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m., dels regeringens förslag om handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser, i vilket ärende utskottet skulle yttra sig till konstitutionsutskottet. Utskottet beslutade slutligt i dessa ärenden några dagar efter det att riksmötet återsamlats i mitten av september. Beträffande högskolans ledning m.m. tillstyrkte utskottet samtliga förslag i propositionen, vilka bl.a. innebär att högskolestyrelsernas ansvar för de långsiktiga frågorna och för den interna resursfördelningen förtydligas. Vidare skall rektor inte längre vara ordförande i högskolestyrelsen. Till ordförande bör regeringen utse någon som inte är anställd vid högskolan. När det gäller tjänsteorganisationen för lärarna ansåg utskottet liksom regeringen att tillsvidareanställda lektorer som har professorskompetens skall anställas som professorer. Deras kompetens skall prövas på samma sätt som när en anställning som professor har utlysts. De mindre och medelstora högskolorna skall inte behöva Högskoleverkets tillstånd att få anställa professorer. Utskottet ställde sig också bakom förslaget om nya principer för fördelningen av resurser till forskning och forskarutbildning vid universiteten. Resurserna skall i fortsättningen fördelas till fyra större vetenskapsområden humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt respektive tekniskt i stället för som hittills till ett flertal fakulteter. Moderaternas och Folkpartiets representanter motsatte sig förslaget om indelning i vetenskapsområden. De menade att det inte är tillräckligt utrett vilka konsekvenser förslaget kommer att få. Mindre forskningsområden, menade de, kan få svårare att hävda sig i den föreslagna organisationen. I övrigt hade samtliga partier utom Socialdemokraterna från majoriteten avvikande uppfattningar i en rad avgränsade frågor.

Fullständig enighet rådde däremot i utskottet om att tillstyrka regeringens förslag om utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar. Moderaterna krävde emellertid att regeringen skulle återkomma med en kompletterande utredning för att senare eventuellt vidga kretsen av berättigade till teckenspråksutbildning. Vänsterpartiet förordade i sammanhanget nu med sikte på barn till hörande föräldrar en utredning om teckenspråksundervisning inom ramen för modersmålsundervisningen.

Under riksmötet 1996/97 hade riksdagen antagit en ny bestämmelse i stiftelselagen av innebörd att regeringen skulle kunna ändra stiftelseförordnandena för stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel. Riksdagen godkände samtidigt förslaget i den då aktuella forskningspolitiska propositionen att riktlinjen för regeringens beslut om ändrade stiftelseförordnanden skulle vara att regeringen skall utse och entlediga ledamöterna i stiftelsernas styrelser. Stiftelser är privaträttsliga subjekt och som sådana inte underkastade den offentlighetsprincip som gäller för myndigheter. I samband med ändringen i stiftelselagen uttalades det av regeringen att stiftelser som har bildats av det allmänna borde förvaltas enligt riktlinjer som har utformats med respekt för demokratiska principer och att medlen borde hanteras så att offentlig insyn garanteras. Mot den bakgrunden hade regeringen nu föreslagit att reglerna om handlingsoffentlighet genom en ändring i sekretesslagen skall bli tillämpliga på stiftelser som har bildats med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna, inklusive Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping vilka ju tillkommit med hjälp av löntagarfondsmedel. Ifrågavarande proposition hade remitterats till konstitutionsutskottet, som beredde utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen. Utskottet delade regeringens bedömning att respekten för demokratiska principer kräver att öppenhet kan garanteras och hade inget att erinra mot att konstitutionsutskottet tillstyrkte lagförslaget. Moderaterna gjorde en annan bedömning och anförde i en avvikande mening att det inte fanns något reellt behov av ändrade regler, då offentlighetsprincipen i praktiken redan tillämpas av stiftelserna.

Höstens huvudärende var som sig bör behandlingen av regeringens budgetförslag för följande kalenderår. Även denna gång hade Centerpartiet gjort upp med regeringen och hade inget avvikande budgetförslag. Samtliga övriga oppositionspartier gick fram med var sitt budgetalternativ. I enlighet med den nya ordningen för riksdagens budgetarbete lämnade utskottet först ett yttrande till finansutskottet över förslagen till utgiftsramar. Majoriteten i utskottet, bestående av Socialdemokraternas och Centerpartiets företrädare, ställde sig bakom regeringens förslag medan övriga partiers företrädare i avvikande meningar stod fast vid sina respektive alternativ. Regeringsförslaget när det gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning präglades av den under år 1997 påbörjade stora satsningen på vuxenutbildning och av den i vårpropositionen 1997 aviserade ytterligare utbyggnaden av högskolan. I budgetpropositionen föreslogs att en del av utbyggnaden skulle ske redan våren 1998, i stället för som aviserat hösten 1998. På studie-stödsområdet (utgiftsområde 15) föreslogs en höjning av studiebidraget i studiehjälpen, i konsekvens med att regeringen samtidigt föreslog höjning av barnbidragsbeloppet (en sak som behandlades av socialutskottet).

Utbildningsutskottet fortsatte sitt arbete med förslagen till anslagsbelopp inom de två utgiftsområdena. Inom studiestödsområdet föreslog regeringen en besparing genom stramare villkor för studiestöd vid utlandsstudier, ett förslag som mötte mycket kritik. Utskottet nådde enighet om att frågan om förutsättningarna för att få studiestöd vid utlandsstudier borde behandlas tillsammans med förslag om ett nytt studiestödssystem. Regeringen meddelade i budgetpropositionen att förslag om ett sådant skulle komma senare, med sikte på genomförande år 2000. Utskottet föreslog därför ett annat sätt att år 1998 göra den besparing på 26 miljoner kronor som regeringen avsett med sitt förslag om utlandsstudierna. Moderaterna motsatte sig höjningen av studiebidraget. De, liksom Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, förde i skilda särskilda yttranden fram sina förslag till anslagsbelopp inom utgiftsområdet.

Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning tillstyrkte utskottet regeringens förslag till anslagsbelopp på alla punkter. Miljöpartiet reserverade sig och övriga oppositionspartier, utom Centerpartiet, pläderade i särskilda yttranden för sina egna förslag. En mycket livlig debatt ägnades regeringens förslag till reform av forskarutbildningen. Förslaget gällde bl.a. en skärpning av reglerna för antagning av doktorander när det gäller studie-finansieringen. Socialdemokraternas, Centerpartiets och Folkpartiets företrädare i utskottet kom överens om att regeringen borde föreskriva att universiteten inom ramen för sina fakultetsanslag skulle avsätta större belopp till studiefinansiering i forskarutbildningen sammanlagt 50 miljoner kronor mer än vad regeringen angivit i propositionen.

Samma dag som budgetpropositionen lade regeringen fram en proposition om förskoleklass och andra skollagsfrågor. Där föreslogs bl.a. att sexårsverksamheten i förskolan skulle omvandlas till en egen skolform, kallad förskoleklass, som kommunerna skulle vara skyldiga att anordna för alla sexåringar. Förskoleklassen skulle däremot inte vara obligatorisk för barnen. Utskottet tillstyrkte i slutet av november regeringens förslag. Ett annat förslag i samma proposition gällde obligatorium för kommunerna att i grundskolan och motsvarande skolformer erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Detta hade riksdagen år 1995 begärt förslag om. Moderaterna, Centern och Folkpartiet reserverade sig även denna gång mot lagstiftning om saken.

I början av våren 1998 behandlade utskottet ett stort antal motioner i olika frågor, väckta under allmänna motionstiden. I mars kom så två viktiga förslag från regeringen angående läroplaner. Förskolan, dvs. den pedagogiska verksamheten för barn i åldern 15 år, föreslogs för första gången få en bindande läroplan. Samtliga partier utom Moderaterna ställde sig bakom detta. Enligt regeringens förslag skulle läroplanen inledas med den värdegrund som verksamheten skall bygga på, något som utskottet också ställde sig positivt till. Mer kontroversiell var frågan huruvida en del av riktlinjerna i läroplanen skulle vända sig till förskolläraren eller till hela arbetslaget. Regeringen hade valt det senare, och därmed gått ifrån Barnomsorg och skolakommitténs förslag att de riktlinjer som inte vänder sig till alla som arbetar i förskolan skulle riktas endast till förskolläraren. Utskottets majoritet, som på denna punkt bestod av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, tillstyrkte regeringens förslag medan samtliga övriga partier reserverade sig. Den andra läroplanspropositionen gällde en revidering av Lpo 94 så att denna läroplan skulle kunna gälla både för den obligatoriska skolan och för förskoleklassen samt kunna tillämpas av fritidshemmet (ny benämning på skolbarnsomsorgen). Alla partier ställde sig bakom att en sådan revidering skulle göras, även om Moderaterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna hade särskilda synpunkter på vad som skulle beaktas.

Under senare delen av våren yttrade sig utskottet över flera ärenden som bereddes av andra utskott. Resultatet av EU:s regeringskonferens, Amsterdamfördraget, visade sig innebära vissa förändringar i beslutsprocessen inom EU när det gäller ramprogram för forskning och vissa yrkesutbildningsfrågor. Utskottet yttrade sig om detta till utrikesutskottet och tillstyrkte att riksdagen skulle ratificera fördraget. En proposition om förvaltning av statens fastigheter och statliga myndigheters lokalförsörjning tog upp frågor som utbildningsutskottet tidigare intresserat sig för, varför utskottet yttrade sig över propositionen till finansutskottet. Liksom regeringen underströk utskottet i sitt yttrande det positiva i lokalförsörjningsreformen, som innebar att ett delegerat och marknadsorienterat system hade ersatt en centralstyrd lokalförsörjningsmodell. I en proposition om regional tillväxt lade regeringen fram förslag som syftade till att göra utbildning både på gymnasial nivå och på högskolenivå lättare tillgänglig för människor i alla delar av landet. Statens skolor för vuxna föreslogs få en särskild roll i detta sammanhang. Vidare föreslog regeringen att en delegation skulle inrättas för IT-baserad distansutbildning med särskild regionalpolitisk betydelse och att ett särskilt utvecklingscentrum på området skulle inrättas. Av de redan beslutade ytterligare utbildningsplatserna inom högskolan skulle senast år 2000 minst 1 500 platser avdelas för decentraliserad utbildning och distansutbildning i första hand inom stödområde 1. I ett antal motioner fanns invändningar mot eller kompletteringar till regeringens förslag. Utskottet yttrade sig till arbetsmarknadsutskottet över förslagen och avstyrkte samtliga motioner. I yttrandet markerades att utskottet utgick från att högskolan även framdeles kommer att ha ansvar för distansutbildning och att dess ansvar för fortbildning och vidareutbildning kommer att bestå. Frågan om folkbildningens roll när det gäller behörighetsgivande vuxenutbildning och folkbildningens samverkan med högskola och forskning togs upp i regeringens proposition om folkbildning, som behandlades av kulturutskottet. Utbildningsutskottet yttrade sig över propositionen och därtill hörande motioner i dessa delar och gjorde samma bedömning som regeringen, att betyg inte heller i fortsättningen borde förekomma inom folkbildningen. Utskottet markerade också att det måste vara högskolorna som har ensamrätt att utfärda betyg och kurs- och examensbevis för den utbildning de bedriver.

Den ekonomiska vårpropositionen lades fram i mitten av april. Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att arbetslösa som deltar i Kunskapslyftet skulle kunna få särskilt utbildningsbidrag under ett andra studieår. För att stärka Centrala studiestödsnämnden (CSN), som under Kunskapslyftets första år haft mycket stora svårigheter att klara av sina arbetsuppgifter, föreslog regeringen vissa omdispositioner av anslag samt en höjning av expeditionsavgifterna i återbetalningssystemet. I yttrandet till finansutskottet påtalade utbildningsutskottet att det sistnämnda var orealistiskt såvitt gäller budgetåret 1998, men att regeringen redan upptäckt detta och avsåg att återkomma med ett annat förslag. Utskottet tillstyrkte regeringens preliminära förslag till utgiftsramar för åren 19992001. Av oppositionspartierna hade samtliga utom Miljöpartiet egna alternativ för utgiftsområde 15 Studiestöd och samtliga utom Centerpartiet egna alternativ för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

Uppföljning och utvärdering

Utskottet hade under föregående år låtit genomföra en analys av planerings- och styrsystemet för högskolan. Denna följdes upp genom att utskottet den
4 november 1997 höll ett seminarium tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond med temat Planering av högskoleutbildning vad är önskvärt och vad är möjligt? En utskrift av vad som sades vid seminariet finns publicerad i serien Utredningar från riksdagen (1997/98:URD3).

I slutet av maj fattade utskottet beslut om att uppdra åt kansliet att så långt dess egna resurser det medger i uppföljningssyfte granska universitetens och högskolornas utbildning och fortbildning i pedagogik för lärarna samt formerna för att nominera rektor för universitet/högskola (efter att reglerna ändrats så att valförsamling inte längre är obligatorisk).

På skolområdet fick kansliet i uppdrag att genom inhämtande av uppgifter från myndigheter och organisationer söka ställa samman och redovisa erfarenheter av hur undervisningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT-undervisningen) bedrivs.

Resultatet av dessa uppföljningar kommer att redovisas för utskottet under nästa riksmöte.

EU-frågorna

Utskottskansliet har fortlöpande bevakat inkommande dokument från EU-organen samt EU-nämndens dagordningar med bilagor. Dokument som bedömts vara av särskilt intresse har distribuerats till utskottets ledamöter. Det gäller i första hand kommenterade dagordningar till ministerrådsmöten på utbildnings- och forskningsområdena samt Utbildningsdepartementets återrapporter efter dessa.

Utbildningsminister Carl Tham besökte utskottet i oktober och talade om utvecklingen när det gäller 5:e ramprogrammet för forskning. Statsrådet Ylva Johansson besökte utskottet i april och talade om aktuella frågor på skolområdet.

Sammanträdestid

Under riksmötet 1997/98 höll utskottet 24 sammanträden. Sammanträdestiden omfattade 33 timmar och 30 minuter.

Antal motionsyrkanden, förslag till beslut m.m.

Utskottet avgav betänkanden över dels 7 propositioner med sammanlagt 58 förslag, dels 1 026 yrkanden i motioner. Utskottet har dessutom föreslagit riksdagen att lägga 2 redogörelser från Riksbankens Jubileumsfond samt 1 redogörelse från Riksdagens revisorer till handlingarna. Behandlingen av 1 proposition, 1 skrivelse från regeringen och 45 motionsyrkanden uppsköts till nästa riksmöte.

Utskottet avlämnade 20 betänkanden till kammaren och 11 yttranden till andra utskott. Under riksmötet föreslog utskottet i 9 fall att riksdagen skulle göra ändringar i regeringens förslag eller i annat hänseende som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i viss fråga. Härav utgjorde 1 fall ändring av anslagsbelopp som förordats i proposition.

Till 18 betänkanden var fogade sammanlagt 136 reservationer. Till 10 betänkanden var fogade sammanlagt 28 särskilda yttranden.

Resor och studiebesök

Den 20 mars 1998 gjordes två besök delegationsvis. Det ena gick till Norrtälje kommun och det andra till Tyresö kommun. På båda ställena informerade man sig i huvudsak om barnomsorg och skola.

I Stockholm besökte utskottet under hösten Sveriges Universitetslärarförbund den 10 december 1997. Under våren besökte utskottet Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och Folkbildningsrådet den 12 maj 1998.

Elanders Gotab, Stockholm 1998