Utrikesutskottets arbetsområde

Utrikesutskottet skall bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör annat utskotts beredning.

Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7 Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.

Utrikesutskottets sammansättning m.m.

Utrikesutskottet hade under riksmötet 1997/98 följande sammansättning:

Ledamöter

Viola Furubjelke (s)

Inga-Britt Johansson (s)

Göran Lennmarker (m)

Nils T Svensson (s)

Berndt Ekholm (s)

Inger Koch (m)

Urban Ahlin (s)

Helena Nilsson (c)

Carina Hägg (s)

Bertil Persson (m)

Karl-Göran Biörsmark (fp)

Tone Tingsgård (s)

Eva Zetterberg (v)

Agneta Brendt (s)

Lars Hjertén (m)

Bodil Francke Ohlsson (mp) tjl. 1998-04-1406-05

Ingrid Näslund (kd)

Eva Thede (mp)

(ersättare för Bodil Francke Ohlsson (1998-04-1406-05)


Suppleanter

Magnus Johansson (s)

Sonia Karlsson (s)

Carl Bildt (m)

Bengt Silfverstrand (s)

Inger Lundberg (s)

Sten Tolgfors (m)

Ingegerd Wärnersson (s)

Marianne Andersson (c)

Ronny Olander (s)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Kerstin Heinemann (fp)

Christina Axelsson (s)

Hans Andersson (v)

Håkan Juholt (s)

Gustaf von Essen (m)

Marianne Samuelsson (mp)

Tuve Skånberg (kd)

Anders Ygeman (s)

Henrik Landerholm (m)

Ingbritt Irhammar (c) t.o.m. 1998-05-01

Lennart Rohdin (fp)

Gudrun Schyman (v)

Yvonne Ruwaida (mp)

Michael Stjernström (kd)

Anders Svärd (c)

(ersätter Ingbritt Irhammar fr.o.m. 1998-05-01)

Ordförande i utskottet var Viola Furubjelke (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m). Som framgår av redovisningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, fyra Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna, en Vänsterpartiet, en Miljöpartiet de gröna och en Kristdemokraterna.

Kansli

Thomas Hörberg, kanslichef

Anneli Lindahl Kenny, föredragande

Thomas Belius, föredragande

Fredrik Jörgensen, föredragande

Margareta Holmberg, 1:e byråsekreterare

Kristin Laxhed, byråassistent

Satu Saariniemi, byråassistent (tjänstg. 50 % för UU och 50 % för FöU)

Pia Lönnberg, expeditionsassistent (tjänstg. 50 % för UU och 50 % för EU-nämnden)


Verksamhetens omfattning

Under riksmötet 1997/98 höll utskottet 28 allmänna sammanträden och 53 särskilda sammanträden (föredragningar och besök till utskottet). Sammanträdestiden uppgick till 56 timmar och 30 minuter respektive 57 timmar och 55 minuter, totalt 114 timmar och 25 minuter.

Utskottet behandlade 7 propositioner och 12 skrivelser från regeringen samt 2 redogörelser, varav 1 från Nordiska rådets svenska delegation och 1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. Vidare behandlades två rapporter från Riksdagens revisorer. 166 motioner med 818 yrkanden om olika åtgärder har behandlats. 31 av dessa var från motioner ställda till annat utskott.

Utskottet avlämnade 25 betänkanden till kammaren och 3 yttranden till andra utskott.

Till betänkandena fogades sammanlagt 152 reservationer och 61 särskilda yttranden.

Ärendeberedning

Utskottet behandlade under hösten i betänkande 1997/98:UU8 vissa säkerhetspolitiska frågor samt regeringens förslag om Sveriges deltagande i Euro-atlantiska partnerskapsrådet (EAPR) och det fördjupade PFF-samarbetet. Utskottet fann att EAPR och PFF, från ett allmänt säkerhetspolitiskt perspektiv, är viktiga beståndsdelar i strävan att bygga en gemensam säkerhetsordning utan att nya skiljelinjer etableras och där gamla kan överbryggas. EAPR skall utgöra den politiska ramen för samarbetet inom PFF för att förbättra Natos och partnerländernas förmåga att delta i internationella krishanteringsinsatser.

I betänkande 1997/98:UU16 avhandlade utskottet nedrustningsfrågor med anledning av motioner från innevarande och föregående riksmötens allmänna motionstid. Utskottet förespråkade ett fortsatt aktivt svenskt agerande på området med bl.a. målsättningen att åstadkomma ett avskaffande av kärnvapen. Vidare ansåg utskottet att Sverige bör fortsätta att verka för en universell uppslutning kring de konventioner som reglerar användningen av antipersonella minor.

Utskottet tillstyrkte i betänkande 1997/98:UU19 regeringens proposition angående lag om exportkontroll av vissa strategiska produkter. Lagen innebär bl.a. krav på exporttillstånd för produkter som är eller kan vara avsedda att användas som komponenter i krigsmaterial som olovligen har förts ut ur landet eller har vidareexporterats i strid mot lämnat tillstånd.

Utskottet tog också ställning till regeringens årliga redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten (bet. 1997/98:UU3).

EU-frågorna fortsätter att uppta en stor del av utskottets arbete. Riksdagen godkände på grundval av utskottets beredning (bet. 1997/98:UU13) Amsterdamfördraget. Genom detta överförs ytterligare beslutsbefogenheter till EG. Det var enligt utskottets uppfattning tillfredsställande att Petersbergsuppgifterna till följd av ett svensk-finskt initiativ förts in i fördraget, vilket innebär att samarbetet kommer att utvecklas vad gäller humanitära, fredsbevarande och fredsfrämjande insatser. Som underlag för utskottets överväganden låg bl.a. ett antal yttranden från andra utskott.

Vidare behandlade utskottet regeringens redogörelse för verksamheten i Europeiska unionen. Även till detta betänkande (1997/98:UU20) inhämtades yttranden från andra utskott. Det konstaterades att unionen fattat beslut i många avgörande frågor under 1997. En viktig milstolpe var beslutet att fördjupa utvidgningsprocessen genom att inleda genomgången av unionens regelverk med samtliga kandidatländer. Utskottet har vidare behandlat partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland respektive Moldova samt ett EuropaMedelhavsinterimsavtal mellan EG och PLO (betänkandena 1997/98:UU5, 1997/98:UU6 och 1997/98:UU10).

Även biståndsfrågor ägnades en stor del av utskottets uppmärksamhet under året. Inledningsvis behandlades under hösten i betänkande 1997/98:UU2 regeringens budgetförslag avseende utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt motioner angående biståndets nivå i förhållande till BNI och biståndets inriktning. Vidare tog utskottet ställning dels till en skrivelse i vilken regeringen redovisat hur man avser att ge bekämpandet av fattigdom en starkare och tydligare profil i utvecklingssamarbetet (bet. 1997/98:UU9), dels till en skrivelse angående demokrati och mänskliga rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete (bet. 1997/98:UU15). I betänkande 1997/98:UU14 En förnyad svensk Afrikapolitik inför 2000-talet ställde sig utskottet bakom regeringens synsätt som syftar till att utveckla ett närmare och mer jämbördigt samarbete partnerskap mellan Sverige och Afrika.

Utskottet tillstyrkte i betänkande 1997/98:UU12 regeringens förslag angående inriktningen av Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och Öst-europa under de kommande tre åren. Tidigare fastställda mål för samarbetet och inriktningen av detta skall ligga fast, men med en ytterligare betoning av åtgärder för att främja den sociala situationen i samarbetsländerna.

I betänkande 1997/98:UU17 välkomnade utskottet regeringens initiativ att för första gången presentera en sammanhållen svensk politik för främjandet av de mänskliga rättigheterna. Det lades fast att detta arbete skall utgöra en integrerad del i all utrikespolitik. Utskottet gav också sitt stöd till regeringens ambition att ägna större uppmärksamhet åt genomförandet av de sociala och ekonomiska rättigheterna.

Utskottet tog i betänkande 1997/98:UU11 ställning till regeringens skrivelse Sverige i Förenta nationerna samt motionsyrkanden rörande svensk FN-politik. Det konstaterades att det råder stor samstämmighet mellan regering och riksdag om vikten av att hålla en hög svensk FN-profil.

Utskottet tog vidare ställning till samarbetet inom Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i betänkandena 1997/98:UU21 respektive 1997/98:UU22. Även det nordiska samarbetet var föremål för utskottets behandling (bet. 1997/98:UU18).

I betänkande 1997/98:UU4 tog utskottet ställning till regeringens förslag till lag om EG:s förordning om skydd mot extraterritoriell lagstiftning som antas av tredje land. Förordningen tillkom som svar på den amerikanska lagstiftning som antogs 1996 syftande till sanktioner i anledning av handel med och investeringar i Kuba, Iran och Libyen.

Utskottet tog i betänkande 1997/98:UU24 initiativ till en ändring i lagen om vissa internationella sanktioner. Genom ändringen kan överträdelser mot sanktioner som EG beslutat om mot Förbundsrepubliken Jugoslavien straffbeläggas. Initiativet tillkom enär straffbestämmelserna i lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner inte är tillämpliga på sanktioner som beslutats endast av EG. Dittillsvarande lag krävde ett beslut av FN. Den nya lagen gavs tidsbegränsad giltighet från den 1 juli 1998 till den 31 december 1998, och regeringen uppmanades återkomma med en proposition som kan behandlas så att en ny lag kan träda i kraft till årsskiftet.

Förutom ovan nämnda betänkande avseende regeringens budgetförslag för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 1997/98:UU1 innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan. I yttrande 1997/98:UU1y tog utskottet vidare ställning till regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena 5 och 7. I yttrandena 1997/98:UU2y och 1997/98:UU3y behandlades regeringens förslag till tilläggsbudget respektive budgetförslagen i vårpropositionen såvitt avsåg utskottets beredningsområde.

Under riksdagsåret beredde utskottet två förslag från Riksdagens revisorer dels angående Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga organisationer (bet. 1997/98:UU7), dels angående utrikesförvaltningen (bet. 1997/98:UU23). Vad gäller förstnämnda förslag påpekade utskottet att flera av de av revisorerna uppmärksammade förhållandena är föremål för studier, varför det fanns skäl för riksdagen att anstå med mer långtgående ställningstaganden. Beträffande revisorernas förslag rörande utrikesförvaltningen ansåg utskottet beträffande revisorernas krav på en generell översyn av utrikesförvaltningen det inte påkallat att föreslå en sådan. Samtidigt förutsatte utskottet att regeringen vidtar vissa förändringar inom ramen för den nuvarande organisationen, särskilt vad gäller utlandsmyndigheterna.

Resor och besöksverksamhet

I mars genomförde utskottet, delat i två grupper, studiebesök i Litauen respektive Lettland. Under besöken diskuterades huvudsakligen den fortsatta europeiska integrationen och de baltiska staternas vidare agerade beträffande Natos och EU:s respektive utvidgningsprocesser.

Utskottet besökte i början av 1998 Sida samt företog i maj ett studiebesök i Söderköping/Linköping vid Katastrofmedicinskt centrum och Saab.

Utskottets ordförande företog på inbjudan av det algeriska parlamentet en resa till Algeriet i maj. Vidare representerade ordföranden Sverige vid de möten som hållits mellan ordförandena i EU-staternas utrikesutskott i Luxemburg och London.

Utskottet fortsatte att ta emot ett stort antal besökande. Under riksmötet uppgick antalet besök, trots hårdare prioriteringar, till 43 stycken. Besöken är fortsatt tidskrävande och ställer stora krav på utskottets och utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse för att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll. Ett antal av årets besök innebar planläggning och genomförande av hela Sverigebesöket. Detta var fallet med ett besök i november av talmannen i det palestinska rådet med delegation samt i maj när Estlands utrikesutskott besökte Sverige. Utskottet var också värd för ett besök från Moçambique där RIK hjälpte till med planering och genomförande. Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot ett stort antal andra parlamentariska delegationer. Dessa kom från Ungerns utrikesutskott, Kuwaits parlament, en blandad grupp från de baltiska parlamenten, tjeckiska försvarsutskottet samt Mongoliets och Sydafrikas talmän. Vidare tog utskottet i maj emot en delegation från Natos parlamentariska församlings försvarsutskott. Under hösten var utskottet också värd för ett besök av International IDEA:s personal i riksdagen. Bland årets besök kan även nämnas SADC:s generalsekreterare och utrikesministrarna från Elfenbenskusten, Turkiet, Albanien, Kenya och Bulgarien. På sedvanligt sätt tog utskottet också emot UD:s säkerhetspolitiska rapportörer.

Offentlig utfrågning

I mars anordnade utskottet en offentlig utfrågning på temat Interna konflikter det civila samhällets roll. Utfrågningen kan ses som ett led i ett under mandatperioden pågående studieprojekt för att fördjupa utskottets kunskaper i den nya säkerhetspolitiska situation som följt i det kalla krigets spår och det nya bredare säkerhetsbegreppet. En annan anledning för att anordna utfrågningen var att markera 50-årsjubiléet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Utskottets ledamöter ställde frågor till en expertpanel bestående av Ove Bring, Christina Doctare, Anita Klum, Anders Möllander, Peter Wallensteen och Jan Öberg. Diskussionen sammanfattades av Anders Mellbourn. Frågorna till panelen fokuserade på hur världssamfundet kan förhindra att öppna konflikter bryter ut och, om så sker, hur få ett snabbt slut på oroligheterna. I detta sammanhang belystes folkrätt/humanitär rätt i interna konflikter. Vidare behandlades förutsättningarna för att skapa en hållbar fred och åstadkomma försoning mellan stridande parter. Det civila samhällets roll före, under och efter konflikter diskuterades också liksom de erfarenheter man kan dra av tidigare konflikter och hur världssamfundets agerande kan förbättras.

Föredragningar

Vid sidan av frågor rörande säkerhetspolitiken, de mänskliga rättigheterna och biståndspolitiken har Europafrågorna tagit en betydande del av utskottets tid i anspråk. En stor del av betänkandearbetet har, som framgått ovan, varit relaterat till EU-frågorna, men även ett flertal av utskottet initierade föredragningar har rört detta område. Som ansvarigt fackutskott har utrikesutskottet att fördjupa sitt kunnande inom det primära beredningsområdet, vilket innefattar både den andra pelaren och delar av den första. Under hela riksmötet har således UD:s olika enheter, liksom departementets politiska ledning, regelbundet lämnat föredragningar kring centrala europeiska teman. Inom ramen för denna verksamhet har utskottet vid upprepade tillfällen fört samtal med utrikesministern. Utrikesrådet för politiska frågor, Ulf Hjertonsson, har inför utrikesministrarnas rådsmöten redogjort för aktuella frågor och svenska ståndpunkter, och tjänstemän från olika departement har givit en allsidig belysning av frågor rörande EU:s utvidgning. Vidare har statssekreterare Gunnar Lund och hans medarbetare redovisat resultaten och uppföljningen av regeringskonferensen (IGC). Utvidgningsfrågan har också belysts i en föredragning av den särskilde utredaren ambassadör Sverker Åström.

På biståndsområdet har statsrådet Pierre Schori och andra företrädare för Utrikesdepartementet vid flera tillfällen givit utskottet föredragningar inför de europeiska biståndsministrarnas rådsmöten samt om Loméprocessen. Statssekreterare Mats Karlsson har informerat utskottet om departementets arbete med frågor rörande svensk policy avseende MR-frågor i biståndet och utvecklingssamarbetet med Afrika.

Tematiska föredragningar har under riksmötet också gjorts beträffande Östersjöfrågorna, Barcelonaprocessen och utrikeshandelspolitiken.

Utskottets ledamöter följer även utvecklingen inom EU genom att fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de samrådsorgan där Sverige deltar. Utrikesutskottets ordförande representerar, som nämnts ovan, utskottet i de halvårsvis återkommande mötena mellan företrädare för EU-staternas utrikesutskott. Vid motsvarande möten mellan ordförandena i EU-staternas biståndsutskott, som inleddes under det brittiska ordförandeskapet, har utskottet också varit representerat genom sin ordförande.

På motsvarande sätt som under förra riksmötet har utskottet följt arbetet i FN:s säkerhetsråd, liksom övriga FN-relaterade frågor. Inom ramen för detta arbete har utskottet regelbundet erhållit föredragningar av tjänstemän i utrikesdepartementet om arbetet i säkerhetsrådet.

Seminarie- och symposieverksamheten, bl.a. i Utrikesdepartementets regi, inom utskottets verksamhetsområde är väl utvecklad. I många fall kanaliseras inbjudningar till denna typ av aktiviteter via utskottet till dess ledamöter. Även om utskottet som sådant inte deltar är uppslutningen från ledamöternas sida ofta stor, och en värdefull återkoppling till utskottets arbete är vanligt förekommande.

Uppföljning och utvärdering

Utskottet har under riksmötet på olika sätt följt upp tidigare av riksdagen fattade beslut, liksom regeringens agerande i anledning av dessa.

En betydande del av utskottets ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa särredovisas därför inte under denna rubrik. Även ärendeberedningen kan innehålla delar som har bäring på uppföljning och utvärdering.

Utskottet behandlade i betänkande 1997/98:UU7 Mellanstatliga organisationer den studie från Riksdagens revisorer, Sveriges medlemskap i mellanstatliga organisationer, som ursprungligen hade initierats av utskottet inom ramen för dess uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Också i betänkande 1997/98:UU23 Utrikesförvaltningen behandlade utskottet ett förslag från Riksdagens revisorer där utvärderingsperspektivet var framträdande.

Utskottet har även i övrigt nära följt Riksdagens revisorers verksamhet inom utskottets beredningsområde och därvid erhållit orientering om pågående förstudier m.m. Utskottets kansli har också under hand samverkat med revisorernas kansli i frågor rörande för utskottet relevanta granskningsprojekt.

Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken omfattning regeringen beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort i anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev granskades i syfte att få en bild av hur regeringen omsatt riksdagens budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom utskottets beredningsområde.

Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning av Utrikesdepartementets expeditionschef Dag Klackenberg, där denne gick igenom departementets budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år. Expeditionschefen har under riksdagsåret också för utskottet redovisat olika aspekter av utrikesförvaltningens arbete. Dessa frågor blev också belysta i en föredragning av utrikesförvaltningens inspektörer.

Utskottets kansli hade under året ett samarbete med Utrikesdepartementet i frågor med bäring på redovisningen av mål och effekter i budgetpropositionen.

Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och utvärdering.

Utskottet har slutfört ett projekt syftande till en granskning och utvärdering av de sex större FN-konferenser som genomförts under 1990-talet. Avrapporteringen av detta projekt kommer att ske under nästa riksmöte.

Under riksmötet har utskottet också, i form av föredragningar och seminariediskussioner, fortsatt det tidigare under valperioden inledda s.k. konflikthanteringsprojektet inom vilket aspekter på och metoder för (svenskt) deltagande i konflikthanteringsinsatser gjorts till föremål för studier. Slutrapporten från detta projekt kommer att publiceras under nästa riksmöte.

Elanders Gotab, Stockholm 1998