Utbildningsutskottet
Arbetsområde
Utbildningsutskottet (UbU) bereder ärenden om
högre utbildning och forskning
studiestöd
skolväsendet
förskoleverksamhet
skolbarnsomsorg
Sammansättning
Utbildningsutskottet
hade under riksmötet 1997/98 följande sammansättning:
Ledamöter
Jan Björkman (s)
Beatrice Ask (m)
Bengt Silfverstrand (s)
Eva Johansson (s)
Ingegerd Wärnersson (s)
Rune Rydén (m)
Agneta Lundberg (s)
Andreas Carlgren (c)
Torgny Danielsson (s)
Ulf Melin (m)
Margitta Edgren (fp), t.o.m. den 1 januari
1998
Ola Ström (fp), fr.o.m. den 1 januari 1998
Tomas Eneroth (s)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Majléne Westerlund Panke (s)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Gunnar Goude (mp)
Inger Davidson (kd)
Suppleanter
Nalin Baksi (s)
Nils-Erik Söderqvist (s)
Margareta E Nordenvall (m), t.o.m. den 22
september 1997
Catharina
Elmsäter-Svärd (m), fr.o.m. den 22 september 1997
Catherine Persson (s)
Krister Örnfjäder (s)
Tomas Högström (m)
Lena Sandlin (s)
Marie Wilén (c)
Margareta Sandgren (s)
Ulf Kristersson (m)
Ola Ström (fp), t.o.m. den 1 januari 1998
Barbro Westerholm (fp), fr.o.m. den 1 januari
1998
Berit Löfstedt (s)
Charlotta L Bjälkebring (v)
Kristina Zakrisson (s)
Chris Heister (m)
Kia Andreasson (mp)
Tuve Skånberg (kd)
Marie Granlund (s)
Berndt Sköldestig (s)
Per Unckel (m)
Sivert Carlsson (c)
Siri Dannaeus (fp)
Tanja Linderborg (v)
Ragnhild Pohanka (mp), ledig den 23
januariden 22 februari 1998
Michael Stjernström (kd)
Ersättare
Jan Lindholm (mp), den
23 januariden 22 februari 1998 under Ragnhild Pohankas ledighet.
Ordförande i utskottet
var Jan Björkman och vice ordförande var Beatrice Ask. Som framgår av
redovisningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna, medan
fyra tillhörde Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, en Folkpartiet
liberalerna, en Vänsterpartiet, en Miljöpartiet och en Kristdemokraterna.
Kansli
Utskottet biträddes av
ett kansli bestående av:
Olof Marcusson, kanslichef
Kristina Lindegren, föredragande
Eva Sjöberg, föredragande
Görel Sävborg-Lundgren, föredragande
Per-Erik Stéen, byråassistent
Annika Tuvelid, byråassistent
Verksamhet
Större ärenden
Som framgått av den
översiktliga redovisningen för ett år sedan av utskottets verksamhet under
riksmötet 1996/97 påbörjades beredningen av några ärenden under sommaruppehållet
1997, nämligen dels regeringens förslag om högskolans ledning, lärare och
organisation samt utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar m.m., dels
regeringens förslag om handlingsoffentlighet vid vissa stiftelser, i vilket
ärende utskottet skulle yttra sig till konstitutionsutskottet. Utskottet
beslutade slutligt i dessa ärenden några dagar efter det att riksmötet
återsamlats i mitten av september. Beträffande högskolans ledning m.m.
tillstyrkte utskottet samtliga förslag i propositionen, vilka bl.a. innebär att
högskolestyrelsernas ansvar för de långsiktiga frågorna och för den interna
resursfördelningen förtydligas. Vidare skall rektor inte längre vara ordförande
i högskolestyrelsen. Till ordförande bör regeringen utse någon som inte är
anställd vid högskolan. När det gäller tjänsteorganisationen för lärarna ansåg
utskottet liksom regeringen att tillsvidareanställda lektorer som har
professorskompetens skall anställas som professorer. Deras kompetens skall
prövas på samma sätt som när en anställning som professor har utlysts. De
mindre och medelstora högskolorna skall inte behöva Högskoleverkets tillstånd
att få anställa professorer. Utskottet ställde sig också bakom förslaget om nya
principer för fördelningen av resurser till forskning och forskarutbildning vid
universiteten. Resurserna skall i fortsättningen fördelas till fyra större
vetenskapsområden humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt,
naturvetenskapligt respektive tekniskt i stället för som hittills till ett
flertal fakulteter. Moderaternas och Folkpartiets representanter motsatte sig
förslaget om indelning i vetenskapsområden. De menade att det inte är
tillräckligt utrett vilka konsekvenser förslaget kommer att få. Mindre
forskningsområden, menade de, kan få svårare att hävda sig i den föreslagna
organisationen. I övrigt hade samtliga partier utom Socialdemokraterna från
majoriteten avvikande uppfattningar i en rad avgränsade frågor.
Fullständig enighet rådde däremot i utskottet om att tillstyrka
regeringens förslag om utbildning i teckenspråk för vissa föräldrar.
Moderaterna krävde emellertid att regeringen skulle återkomma med en
kompletterande utredning för att senare eventuellt vidga kretsen av berättigade
till teckenspråksutbildning. Vänsterpartiet förordade i sammanhanget nu med
sikte på barn till hörande föräldrar en utredning om teckenspråksundervisning
inom ramen för modersmålsundervisningen.
Under riksmötet 1996/97 hade riksdagen antagit en ny bestämmelse i
stiftelselagen av innebörd att regeringen skulle kunna ändra stiftelseförordnandena
för stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel. Riksdagen godkände samtidigt
förslaget i den då aktuella forskningspolitiska propositionen att riktlinjen
för regeringens beslut om ändrade stiftelseförordnanden skulle vara att
regeringen skall utse och entlediga ledamöterna i stiftelsernas styrelser.
Stiftelser är privaträttsliga subjekt och som sådana inte underkastade den
offentlighetsprincip som gäller för myndigheter. I samband med ändringen i
stiftelselagen uttalades det av regeringen att stiftelser som har bildats av
det allmänna borde förvaltas
enligt riktlinjer som har utformats med respekt för demokratiska principer och
att medlen borde hanteras så att offentlig insyn garanteras. Mot den bakgrunden
hade regeringen nu föreslagit att reglerna om handlingsoffentlighet genom en
ändring i sekretesslagen skall bli tillämpliga på stiftelser som har bildats
med medel som härrör från avvecklingen av löntagarfonderna, inklusive Chalmers
tekniska högskola och Högskolan i Jönköping vilka ju tillkommit med hjälp av
löntagarfondsmedel. Ifrågavarande proposition hade remitterats till
konstitutionsutskottet, som beredde utbildningsutskottet tillfälle att yttra
sig över propositionen. Utskottet delade regeringens bedömning att respekten
för demokratiska principer kräver att öppenhet kan garanteras och hade inget
att erinra mot att konstitutionsutskottet tillstyrkte lagförslaget. Moderaterna
gjorde en annan bedömning och anförde i en avvikande mening att det inte fanns
något reellt behov av ändrade regler, då offentlighetsprincipen i praktiken
redan tillämpas av stiftelserna.
Höstens huvudärende var som sig bör behandlingen av
regeringens budgetförslag för följande kalenderår. Även denna gång hade
Centerpartiet gjort upp med regeringen och hade inget avvikande budgetförslag.
Samtliga övriga oppositionspartier gick fram med var sitt budgetalternativ. I
enlighet med den nya ordningen för riksdagens budgetarbete lämnade utskottet
först ett yttrande till finansutskottet över förslagen till utgiftsramar.
Majoriteten i utskottet, bestående av Socialdemokraternas och Centerpartiets
företrädare, ställde sig bakom regeringens förslag medan övriga partiers
företrädare i avvikande meningar
stod fast vid sina respektive alternativ. Regeringsförslaget när det
gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning präglades av den
under år 1997 påbörjade stora satsningen på vuxenutbildning och av den i
vårpropositionen 1997 aviserade ytterligare utbyggnaden av högskolan. I
budgetpropositionen föreslogs att en del av utbyggnaden skulle ske redan våren
1998, i stället för som aviserat hösten 1998. På studie-stödsområdet
(utgiftsområde 15) föreslogs en höjning av studiebidraget i studiehjälpen, i
konsekvens med att regeringen samtidigt föreslog höjning av barnbidragsbeloppet
(en sak som behandlades av socialutskottet).
Utbildningsutskottet fortsatte sitt arbete med förslagen till
anslagsbelopp inom de två utgiftsområdena. Inom studiestödsområdet föreslog
regeringen en besparing genom stramare villkor för studiestöd vid
utlandsstudier, ett förslag som mötte mycket kritik. Utskottet nådde enighet om
att frågan om förutsättningarna för att få studiestöd vid utlandsstudier borde
behandlas tillsammans med förslag om ett nytt studiestödssystem. Regeringen
meddelade i budgetpropositionen att förslag om ett sådant skulle komma senare,
med sikte på genomförande år 2000. Utskottet föreslog därför ett annat sätt att
år 1998 göra den besparing på 26 miljoner kronor som regeringen avsett med sitt
förslag om utlandsstudierna. Moderaterna motsatte sig höjningen av
studiebidraget. De, liksom Folkpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna,
förde i skilda särskilda yttranden fram sina förslag till anslagsbelopp inom
utgiftsområdet.
Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
tillstyrkte utskottet regeringens förslag till anslagsbelopp på alla punkter.
Miljöpartiet reserverade sig och övriga oppositionspartier, utom Centerpartiet,
pläderade i särskilda yttranden för sina egna förslag. En mycket livlig debatt
ägnades regeringens förslag till reform av forskarutbildningen. Förslaget
gällde bl.a. en skärpning av reglerna för antagning av doktorander när det
gäller studie-finansieringen. Socialdemokraternas, Centerpartiets och
Folkpartiets företrädare i utskottet kom överens om att regeringen borde
föreskriva att universiteten inom ramen för sina fakultetsanslag skulle avsätta
större belopp till studiefinansiering i forskarutbildningen sammanlagt 50
miljoner kronor mer än vad regeringen angivit i propositionen.
Samma dag som budgetpropositionen lade regeringen fram en
proposition om förskoleklass och andra skollagsfrågor. Där föreslogs bl.a. att
sexårsverksamheten i förskolan skulle omvandlas till en egen skolform, kallad
förskoleklass, som kommunerna skulle vara skyldiga att anordna för alla sexåringar.
Förskoleklassen skulle däremot inte vara obligatorisk för barnen. Utskottet
tillstyrkte i slutet av november regeringens förslag. Ett annat förslag i samma
proposition gällde obligatorium för kommunerna att i grundskolan och
motsvarande skolformer erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Detta hade riksdagen
år 1995 begärt förslag om. Moderaterna, Centern och Folkpartiet reserverade sig
även denna gång mot lagstiftning om saken.
I början av våren 1998 behandlade utskottet ett stort antal
motioner i olika frågor, väckta under allmänna motionstiden. I mars kom så två
viktiga förslag från regeringen angående läroplaner. Förskolan, dvs. den
pedagogiska verksamheten för barn i åldern 15 år, föreslogs för första gången
få en bindande läroplan. Samtliga partier utom Moderaterna ställde sig bakom
detta. Enligt regeringens förslag skulle läroplanen inledas med den värdegrund
som verksamheten skall bygga på, något som utskottet också ställde sig positivt
till. Mer kontroversiell var frågan huruvida en del av riktlinjerna i
läroplanen skulle vända sig till förskolläraren eller till hela arbetslaget.
Regeringen hade valt det senare, och därmed gått ifrån Barnomsorg och
skolakommitténs förslag att de riktlinjer som inte vänder sig till alla som
arbetar i förskolan skulle riktas endast till förskolläraren. Utskottets
majoritet, som på denna punkt bestod av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet,
tillstyrkte regeringens förslag medan samtliga övriga partier reserverade sig.
Den andra läroplanspropositionen gällde en revidering av Lpo 94 så att denna
läroplan skulle kunna gälla både för den obligatoriska skolan och för
förskoleklassen samt kunna tillämpas av fritidshemmet (ny benämning på
skolbarnsomsorgen). Alla partier ställde sig bakom att en sådan revidering
skulle göras, även om Moderaterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna hade
särskilda synpunkter på vad som skulle beaktas.
Under senare delen av våren yttrade sig utskottet över flera
ärenden som bereddes av andra utskott. Resultatet av EU:s regeringskonferens,
Amsterdamfördraget, visade sig innebära vissa förändringar i beslutsprocessen
inom EU när det gäller ramprogram för forskning och vissa yrkesutbildningsfrågor.
Utskottet yttrade sig om detta till utrikesutskottet och tillstyrkte att riksdagen
skulle ratificera fördraget. En proposition om förvaltning av statens
fastigheter och statliga myndigheters lokalförsörjning tog upp frågor som
utbildningsutskottet tidigare intresserat sig för, varför utskottet yttrade sig
över propositionen till finansutskottet. Liksom regeringen underströk utskottet
i sitt yttrande det positiva i lokalförsörjningsreformen, som innebar att ett
delegerat och marknadsorienterat system hade ersatt en centralstyrd lokalförsörjningsmodell.
I en proposition om regional tillväxt lade regeringen fram förslag som syftade
till att göra utbildning både på gymnasial nivå och på högskolenivå lättare
tillgänglig för människor i alla delar av landet. Statens skolor för vuxna
föreslogs få en särskild roll i detta sammanhang. Vidare föreslog regeringen
att en delegation skulle inrättas för IT-baserad distansutbildning med särskild
regionalpolitisk betydelse och att ett särskilt utvecklingscentrum på området
skulle inrättas. Av de redan beslutade ytterligare utbildningsplatserna inom
högskolan skulle senast år 2000 minst 1 500 platser avdelas för decentraliserad
utbildning och distansutbildning i första hand inom stödområde 1. I ett antal
motioner fanns invändningar mot eller kompletteringar till regeringens förslag.
Utskottet yttrade sig till arbetsmarknadsutskottet över förslagen och avstyrkte
samtliga motioner. I yttrandet markerades att utskottet utgick från att
högskolan även framdeles kommer att ha ansvar för distansutbildning och att
dess ansvar för fortbildning och vidareutbildning kommer att bestå. Frågan om
folkbildningens roll när det gäller behörighetsgivande vuxenutbildning och
folkbildningens samverkan med högskola och forskning togs upp i regeringens
proposition om folkbildning, som behandlades av kulturutskottet. Utbildningsutskottet
yttrade sig över propositionen och därtill hörande motioner i dessa delar och
gjorde samma bedömning som regeringen, att betyg inte heller i fortsättningen
borde förekomma inom folkbildningen. Utskottet markerade också att det måste
vara högskolorna som har ensamrätt att utfärda betyg och kurs- och examensbevis
för den utbildning de bedriver.
Den ekonomiska vårpropositionen lades fram i mitten av april.
Utskottet tillstyrkte regeringens förslag att arbetslösa som deltar i
Kunskapslyftet skulle kunna få särskilt utbildningsbidrag under ett andra
studieår. För att stärka Centrala studiestödsnämnden (CSN), som under
Kunskapslyftets första år haft mycket stora svårigheter att klara av sina
arbetsuppgifter, föreslog regeringen vissa omdispositioner av anslag samt en
höjning av expeditionsavgifterna i återbetalningssystemet. I yttrandet till
finansutskottet påtalade utbildningsutskottet att det sistnämnda var
orealistiskt såvitt gäller budgetåret 1998, men att regeringen redan upptäckt
detta och avsåg att återkomma med ett annat förslag. Utskottet tillstyrkte
regeringens preliminära förslag till utgiftsramar för åren 19992001. Av
oppositionspartierna hade samtliga utom Miljöpartiet egna alternativ för
utgiftsområde 15 Studiestöd och samtliga utom Centerpartiet egna alternativ för
utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Uppföljning och
utvärdering
Utskottet hade under
föregående år låtit genomföra en analys av planerings- och styrsystemet för
högskolan. Denna följdes upp genom att utskottet den
4 november 1997 höll ett seminarium tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond
med temat Planering av högskoleutbildning vad är önskvärt och vad är möjligt?
En utskrift av vad som sades vid seminariet finns publicerad i serien Utredningar
från riksdagen (1997/98:URD3).
I slutet av maj fattade utskottet beslut om att uppdra åt kansliet
att så långt dess egna resurser det medger i uppföljningssyfte granska
universitetens och högskolornas utbildning och fortbildning i pedagogik för
lärarna samt formerna för att nominera rektor för universitet/högskola (efter
att reglerna ändrats så att valförsamling inte längre är obligatorisk).
På skolområdet fick kansliet i uppdrag att genom inhämtande av
uppgifter från myndigheter och organisationer söka ställa samman och redovisa
erfarenheter av hur undervisningen om alkohol, narkotika och tobak
(ANT-undervisningen) bedrivs.
Resultatet av dessa uppföljningar kommer att redovisas för
utskottet under nästa riksmöte.
EU-frågorna
Utskottskansliet har
fortlöpande bevakat inkommande dokument från EU-organen samt EU-nämndens
dagordningar med bilagor. Dokument som bedömts vara av särskilt intresse har
distribuerats till utskottets ledamöter. Det gäller i första hand kommenterade
dagordningar till ministerrådsmöten på utbildnings- och forskningsområdena samt
Utbildningsdepartementets återrapporter efter dessa.
Utbildningsminister Carl Tham besökte utskottet i oktober och
talade om utvecklingen när det gäller 5:e ramprogrammet för forskning.
Statsrådet Ylva Johansson besökte utskottet i april och talade om aktuella
frågor på skolområdet.
Sammanträdestid
Under riksmötet
1997/98 höll utskottet 24 sammanträden. Sammanträdestiden omfattade 33 timmar
och 30 minuter.
Antal
motionsyrkanden, förslag till beslut m.m.
Utskottet avgav
betänkanden över dels 7 propositioner med sammanlagt 58 förslag, dels
1 026 yrkanden i motioner. Utskottet har dessutom föreslagit riksdagen att
lägga 2 redogörelser från Riksbankens Jubileumsfond samt 1 redogörelse från
Riksdagens revisorer till handlingarna. Behandlingen av 1 proposition, 1
skrivelse från regeringen och 45 motionsyrkanden uppsköts till nästa riksmöte.
Utskottet avlämnade 20 betänkanden till kammaren och 11 yttranden
till andra utskott. Under riksmötet föreslog utskottet i 9 fall att riksdagen
skulle göra ändringar i regeringens förslag eller i annat hänseende som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört i viss fråga. Härav
utgjorde 1 fall ändring av anslagsbelopp som förordats i proposition.
Till 18 betänkanden var fogade sammanlagt 136 reservationer. Till
10 betänkanden var fogade sammanlagt 28 särskilda yttranden.
Resor och
studiebesök
Den 20 mars 1998
gjordes två besök delegationsvis. Det ena gick till Norrtälje kommun och det
andra till Tyresö kommun. På båda ställena informerade man sig i huvudsak om
barnomsorg och skola.
I Stockholm besökte utskottet under hösten Sveriges
Universitetslärarförbund den 10 december 1997. Under våren besökte utskottet
Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och
Folkbildningsrådet den 12 maj 1998.
Elanders Gotab, Stockholm
1998 |