Utrikesutskottet skall
bereda ärenden om rikets förhållanden till och överenskommelser med andra
stater och mellanfolkliga organisationer, Sveriges representation i utlandet
och bistånd till annat lands utveckling samt ärenden i övrigt om utrikes handel
och internationellt ekonomiskt samarbete, allt i den mån ärendena icke tillhör
annat utskotts beredning.
Ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan samt 7
Internationellt bistånd tillhör utrikesutskottets beredning.
Utrikesutskottet hade
under riksmötet 1997/98 följande sammansättning:
Ledamöter
Viola Furubjelke (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Göran Lennmarker (m)
Nils T Svensson (s)
Berndt Ekholm (s)
Inger Koch (m)
Urban Ahlin (s)
Helena Nilsson (c)
Carina Hägg (s)
Bertil Persson (m)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Tone Tingsgård (s)
Eva Zetterberg (v)
Agneta Brendt (s)
Lars Hjertén (m)
Bodil Francke Ohlsson (mp) tjl.
1998-04-1406-05
Ingrid Näslund (kd)
Eva Thede (mp)
(ersättare för Bodil
Francke Ohlsson (1998-04-1406-05)
Suppleanter
Magnus Johansson (s)
Sonia Karlsson (s)
Carl Bildt (m)
Bengt Silfverstrand (s)
Inger Lundberg (s)
Sten Tolgfors (m)
Ingegerd Wärnersson (s)
Marianne Andersson (c)
Ronny Olander (s)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Kerstin Heinemann (fp)
Christina Axelsson (s)
Hans Andersson (v)
Håkan Juholt (s)
Gustaf von Essen (m)
Marianne Samuelsson (mp)
Tuve Skånberg (kd)
Anders Ygeman (s)
Henrik Landerholm (m)
Ingbritt Irhammar (c) t.o.m. 1998-05-01
Lennart Rohdin (fp)
Gudrun Schyman (v)
Yvonne Ruwaida (mp)
Michael Stjernström (kd)
Anders Svärd (c)
(ersätter Ingbritt
Irhammar fr.o.m. 1998-05-01)
Ordförande i utskottet
var Viola Furubjelke (s) och vice ordförande Göran Lennmarker (m). Som framgår
av redovisningen tillhörde åtta av utskottets ledamöter Socialdemokraterna,
fyra Moderata samlingspartiet, en Centerpartiet, en Folkpartiet liberalerna, en
Vänsterpartiet, en Miljöpartiet de gröna och en Kristdemokraterna.
Kansli
Thomas Hörberg, kanslichef
Anneli Lindahl Kenny,
föredragande
Thomas Belius,
föredragande
Fredrik Jörgensen,
föredragande
Margareta Holmberg,
1:e byråsekreterare
Kristin Laxhed,
byråassistent
Satu Saariniemi,
byråassistent (tjänstg. 50 % för UU och 50 % för FöU)
Pia Lönnberg,
expeditionsassistent (tjänstg. 50 % för UU och 50 % för EU-nämnden)
Under riksmötet
1997/98 höll utskottet 28 allmänna sammanträden och 53 särskilda sammanträden
(föredragningar och besök till utskottet). Sammanträdestiden uppgick till 56
timmar och
30 minuter respektive 57 timmar och 55 minuter, totalt 114
timmar och 25 minuter.
Utskottet behandlade 7 propositioner och 12 skrivelser från
regeringen samt 2 redogörelser, varav 1 från Nordiska rådets svenska delegation
och 1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling. Vidare
behandlades två rapporter från Riksdagens revisorer. 166 motioner med 818
yrkanden om olika åtgärder har behandlats. 31 av dessa var från motioner
ställda till annat utskott.
Utskottet avlämnade 25 betänkanden till kammaren och 3 yttranden
till andra utskott.
Till betänkandena fogades sammanlagt 152 reservationer och 61
särskilda yttranden.
Ärendeberedning
Utskottet behandlade
under hösten i betänkande 1997/98:UU8 vissa säkerhetspolitiska frågor samt
regeringens förslag om Sveriges deltagande i Euro-atlantiska partnerskapsrådet
(EAPR) och det fördjupade PFF-samarbetet. Utskottet fann att EAPR och PFF, från
ett allmänt säkerhetspolitiskt perspektiv, är viktiga beståndsdelar i strävan
att bygga en gemensam säkerhetsordning utan att nya skiljelinjer etableras och
där gamla kan överbryggas. EAPR skall utgöra den politiska ramen för samarbetet
inom PFF för att förbättra Natos och partnerländernas förmåga att delta i
internationella krishanteringsinsatser.
I betänkande 1997/98:UU16 avhandlade utskottet nedrustningsfrågor
med anledning av motioner från innevarande och föregående riksmötens allmänna
motionstid. Utskottet förespråkade ett fortsatt aktivt svenskt agerande på
området med bl.a. målsättningen att åstadkomma ett avskaffande av kärnvapen.
Vidare ansåg utskottet att Sverige bör fortsätta att verka för en universell
uppslutning kring de konventioner som reglerar användningen av antipersonella
minor.
Utskottet tillstyrkte i betänkande 1997/98:UU19 regeringens
proposition angående lag om exportkontroll av vissa strategiska produkter.
Lagen innebär bl.a. krav på exporttillstånd för produkter som är eller kan vara
avsedda att användas som komponenter i krigsmaterial som olovligen har förts ut
ur landet eller har vidareexporterats i strid mot lämnat tillstånd.
Utskottet tog också
ställning till regeringens årliga redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten (bet. 1997/98:UU3).
EU-frågorna fortsätter
att uppta en stor del av utskottets arbete. Riksdagen godkände på grundval av
utskottets beredning (bet. 1997/98:UU13) Amsterdamfördraget. Genom detta
överförs ytterligare beslutsbefogenheter till EG. Det var enligt utskottets
uppfattning tillfredsställande att Petersbergsuppgifterna till följd av ett
svensk-finskt initiativ förts in i fördraget, vilket innebär att samarbetet
kommer att utvecklas vad gäller humanitära, fredsbevarande och fredsfrämjande
insatser. Som underlag för utskottets överväganden låg bl.a. ett antal
yttranden från andra utskott.
Vidare behandlade
utskottet regeringens redogörelse för verksamheten i Europeiska unionen. Även
till detta betänkande (1997/98:UU20) inhämtades yttranden från andra utskott.
Det konstaterades att unionen fattat beslut i många avgörande frågor under
1997. En viktig milstolpe var beslutet att fördjupa utvidgningsprocessen genom
att inleda genomgången av unionens regelverk med samtliga kandidatländer.
Utskottet har vidare behandlat partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland
respektive Moldova samt ett EuropaMedelhavsinterimsavtal mellan EG och PLO
(betänkandena 1997/98:UU5, 1997/98:UU6 och 1997/98:UU10).
Även biståndsfrågor ägnades en stor del
av utskottets uppmärksamhet under året. Inledningsvis behandlades under hösten
i betänkande 1997/98:UU2 regeringens budgetförslag avseende utgiftsområde 7
Internationellt bistånd samt motioner angående biståndets nivå i förhållande
till BNI och biståndets inriktning. Vidare tog utskottet ställning dels till en
skrivelse i vilken regeringen redovisat hur man avser att ge bekämpandet av
fattigdom en starkare och tydligare profil i utvecklingssamarbetet (bet.
1997/98:UU9), dels till en skrivelse angående demokrati och mänskliga
rättigheter i Sveriges utvecklingssamarbete (bet. 1997/98:UU15). I betänkande
1997/98:UU14 En förnyad svensk Afrikapolitik inför 2000-talet ställde sig
utskottet bakom regeringens synsätt som syftar till att utveckla ett närmare
och mer jämbördigt samarbete partnerskap mellan Sverige och Afrika.
Utskottet tillstyrkte i betänkande 1997/98:UU12 regeringens
förslag angående inriktningen av Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och
Öst-europa under de kommande tre åren. Tidigare fastställda mål för samarbetet
och inriktningen av detta skall ligga fast, men med en ytterligare betoning av
åtgärder för att främja den sociala situationen i samarbetsländerna.
I betänkande 1997/98:UU17 välkomnade utskottet regeringens
initiativ att för första gången presentera en sammanhållen svensk politik för
främjandet av de mänskliga rättigheterna. Det lades fast att detta arbete skall
utgöra en integrerad del i all utrikespolitik. Utskottet gav också sitt stöd
till regeringens ambition att ägna större uppmärksamhet åt genomförandet av de
sociala och ekonomiska rättigheterna.
Utskottet tog i betänkande 1997/98:UU11 ställning till regeringens
skrivelse Sverige i Förenta nationerna samt motionsyrkanden rörande svensk
FN-politik. Det konstaterades att det råder stor samstämmighet mellan regering
och riksdag om vikten av att hålla en hög svensk FN-profil.
Utskottet tog vidare
ställning till samarbetet inom Europarådet och Organisationen för säkerhet och
samarbete i Europa (OSSE) i betänkandena 1997/98:UU21 respektive 1997/98:UU22.
Även det nordiska samarbetet var föremål för utskottets behandling (bet. 1997/98:UU18).
I betänkande
1997/98:UU4 tog utskottet ställning till regeringens förslag till lag om EG:s
förordning om skydd mot extraterritoriell lagstiftning som antas av tredje
land. Förordningen tillkom som svar på den amerikanska lagstiftning som antogs
1996 syftande till sanktioner i anledning av handel med och investeringar i
Kuba, Iran och Libyen.
Utskottet tog i
betänkande 1997/98:UU24 initiativ till en ändring i lagen om vissa
internationella sanktioner. Genom ändringen kan överträdelser mot sanktioner
som EG beslutat om mot Förbundsrepubliken Jugoslavien straffbeläggas.
Initiativet tillkom enär straffbestämmelserna i lagen (1996:95) om vissa
internationella sanktioner inte är tillämpliga på sanktioner som beslutats
endast av EG. Dittillsvarande lag krävde ett beslut av FN. Den nya lagen gavs
tidsbegränsad giltighet från den 1 juli 1998 till den 31 december 1998, och
regeringen uppmanades återkomma med en proposition som kan behandlas så att en
ny lag kan träda i kraft till årsskiftet.
Förutom ovan nämnda
betänkande avseende regeringens budgetförslag för utgiftsområde 7
Internationellt bistånd behandlade utskottet i betänkande 1997/98:UU1
innehållet i regeringens förslag till anslag under utgiftsområde 5
Utrikesförvaltning och internationell samverkan. I yttrande 1997/98:UU1y tog
utskottet vidare ställning till regeringens förslag till ramar för utgiftsområdena
5 och 7. I yttrandena 1997/98:UU2y och 1997/98:UU3y behandlades regeringens
förslag till tilläggsbudget respektive budgetförslagen i vårpropositionen
såvitt avsåg utskottets beredningsområde.
Under riksdagsåret
beredde utskottet två förslag från Riksdagens revisorer dels angående Sveriges
deltagande i internationella mellanstatliga organisationer (bet. 1997/98:UU7),
dels angående utrikesförvaltningen (bet. 1997/98:UU23). Vad gäller förstnämnda
förslag påpekade utskottet att flera av de av revisorerna uppmärksammade
förhållandena är föremål för studier, varför det fanns skäl för riksdagen att
anstå med mer långtgående ställningstaganden. Beträffande revisorernas förslag
rörande utrikesförvaltningen ansåg utskottet beträffande revisorernas krav på
en generell översyn av utrikesförvaltningen det inte påkallat att föreslå en
sådan. Samtidigt förutsatte utskottet att regeringen vidtar vissa förändringar
inom ramen för den nuvarande organisationen, särskilt vad gäller utlandsmyndigheterna.
Resor och besöksverksamhet
I mars genomförde
utskottet, delat i två grupper, studiebesök i Litauen respektive Lettland.
Under besöken diskuterades huvudsakligen den fortsatta europeiska integrationen
och de baltiska staternas vidare agerade beträffande Natos och EU:s respektive
utvidgningsprocesser.
Utskottet besökte i början av 1998 Sida samt företog i maj ett
studiebesök i Söderköping/Linköping vid Katastrofmedicinskt centrum och Saab.
Utskottets ordförande företog på inbjudan av det algeriska
parlamentet en resa till Algeriet i maj. Vidare representerade ordföranden
Sverige vid de möten som hållits mellan ordförandena i EU-staternas
utrikesutskott i Luxemburg och London.
Utskottet fortsatte att ta emot ett stort antal besökande. Under
riksmötet uppgick antalet besök, trots hårdare prioriteringar, till 43 stycken.
Besöken är fortsatt tidskrävande och ställer stora krav på utskottets och
utskottskansliets personella resurser. Samtidigt är de av central betydelse för
att komplettera den information som utskottet inhämtar på annat håll. Ett antal
av årets besök innebar planläggning och genomförande av hela Sverigebesöket.
Detta var fallet med ett besök i november av talmannen i det palestinska rådet
med delegation samt i maj när Estlands utrikesutskott besökte Sverige.
Utskottet var också värd för ett besök från Moçambique där RIK hjälpte till med
planering och genomförande. Förutom de ovan nämnda besöken tog utskottet emot ett
stort antal andra parlamentariska delegationer. Dessa kom från Ungerns
utrikesutskott, Kuwaits parlament, en blandad grupp från de baltiska
parlamenten, tjeckiska försvarsutskottet samt Mongoliets och Sydafrikas talmän.
Vidare tog utskottet i maj emot en delegation från Natos parlamentariska
församlings försvarsutskott. Under hösten var utskottet också värd för ett
besök av International IDEA:s personal i riksdagen. Bland årets besök kan även
nämnas SADC:s generalsekreterare och utrikesministrarna från Elfenbenskusten,
Turkiet, Albanien, Kenya och Bulgarien. På sedvanligt sätt tog utskottet också
emot UD:s säkerhetspolitiska rapportörer.
Offentlig utfrågning
I mars anordnade
utskottet en offentlig utfrågning på temat Interna konflikter det civila samhällets
roll. Utfrågningen kan ses som ett led i ett under mandatperioden pågående
studieprojekt för att fördjupa utskottets kunskaper i den nya
säkerhetspolitiska situation som följt i det kalla krigets spår och det nya
bredare säkerhetsbegreppet. En annan anledning för att anordna utfrågningen var
att markera 50-årsjubiléet av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna. Utskottets ledamöter ställde frågor till en expertpanel
bestående av Ove Bring, Christina Doctare, Anita Klum, Anders Möllander, Peter
Wallensteen och Jan Öberg. Diskussionen sammanfattades av Anders Mellbourn.
Frågorna till panelen fokuserade på hur världssamfundet kan förhindra att öppna
konflikter bryter ut och, om så sker, hur få ett snabbt slut på oroligheterna.
I detta sammanhang belystes folkrätt/humanitär rätt i interna konflikter.
Vidare behandlades förutsättningarna för att skapa en hållbar fred och
åstadkomma försoning mellan stridande parter. Det civila samhällets roll före,
under och efter konflikter diskuterades också liksom de erfarenheter man kan
dra av tidigare konflikter och hur världssamfundets agerande kan förbättras.
Föredragningar
Vid sidan av frågor
rörande säkerhetspolitiken, de mänskliga rättigheterna och biståndspolitiken
har Europafrågorna tagit en betydande del av utskottets tid i anspråk. En stor
del av betänkandearbetet har, som framgått ovan, varit relaterat till
EU-frågorna, men även ett flertal av utskottet initierade föredragningar har
rört detta område. Som ansvarigt fackutskott har utrikesutskottet att fördjupa
sitt kunnande inom det primära beredningsområdet, vilket innefattar både den
andra pelaren och delar av den första. Under hela riksmötet har således UD:s
olika enheter, liksom departementets politiska ledning, regelbundet lämnat
föredragningar kring centrala europeiska teman. Inom ramen för denna verksamhet
har utskottet vid upprepade tillfällen fört samtal med utrikesministern.
Utrikesrådet för politiska frågor, Ulf Hjertonsson, har inför
utrikesministrarnas rådsmöten redogjort för aktuella frågor och svenska
ståndpunkter, och tjänstemän från olika departement har givit en allsidig
belysning av frågor rörande EU:s utvidgning. Vidare har statssekreterare Gunnar
Lund och hans medarbetare redovisat resultaten och uppföljningen av
regeringskonferensen (IGC). Utvidgningsfrågan har också belysts i en
föredragning av den särskilde utredaren ambassadör Sverker Åström.
På biståndsområdet har
statsrådet Pierre Schori och andra företrädare för Utrikesdepartementet vid
flera tillfällen givit utskottet föredragningar inför de europeiska
biståndsministrarnas rådsmöten samt om Loméprocessen. Statssekreterare Mats
Karlsson har informerat utskottet om departementets arbete med frågor rörande
svensk policy avseende MR-frågor i biståndet och utvecklingssamarbetet med Afrika.
Tematiska
föredragningar har under riksmötet också gjorts beträffande Östersjöfrågorna,
Barcelonaprocessen och utrikeshandelspolitiken.
Utskottets ledamöter följer även utvecklingen inom EU genom att
fortlöpande ta del av den dokumentation som inkommer från olika EU-organ och de
samrådsorgan där Sverige deltar. Utrikesutskottets ordförande representerar,
som nämnts ovan, utskottet i de halvårsvis återkommande mötena mellan
företrädare för EU-staternas utrikesutskott. Vid motsvarande möten mellan
ordförandena i EU-staternas biståndsutskott, som inleddes under det brittiska
ordförandeskapet, har utskottet också varit representerat genom sin ordförande.
På motsvarande sätt
som under förra riksmötet har utskottet följt arbetet i FN:s säkerhetsråd, liksom
övriga FN-relaterade frågor. Inom ramen för detta arbete har utskottet
regelbundet erhållit föredragningar av tjänstemän i utrikesdepartementet om
arbetet i säkerhetsrådet.
Seminarie- och
symposieverksamheten, bl.a. i Utrikesdepartementets regi, inom utskottets
verksamhetsområde är väl utvecklad. I många fall kanaliseras inbjudningar till
denna typ av aktiviteter via utskottet till dess ledamöter. Även om utskottet
som sådant inte deltar är uppslutningen från ledamöternas sida ofta stor, och
en värdefull återkoppling till utskottets arbete är vanligt förekommande.
Uppföljning och utvärdering
Utskottet har under
riksmötet på olika sätt följt upp tidigare av riksdagen fattade beslut, liksom
regeringens agerande i anledning av dessa.
En betydande del av utskottets
ovan redovisade aktiviteter, bl.a. besöksverksamheten, resor samt EU- och
FN-bevakningen, innehåller element av uppföljning och utvärdering. Dessa
särredovisas därför inte under denna rubrik. Även ärendeberedningen kan
innehålla delar som har bäring på uppföljning och utvärdering.
Utskottet behandlade i betänkande 1997/98:UU7 Mellanstatliga
organisationer den studie från Riksdagens revisorer, Sveriges medlemskap i
mellanstatliga organisationer, som ursprungligen hade initierats av utskottet
inom ramen för dess uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. Också i betänkande
1997/98:UU23 Utrikesförvaltningen behandlade utskottet ett förslag från
Riksdagens revisorer där utvärderingsperspektivet var framträdande.
Utskottet har även i övrigt nära följt Riksdagens revisorers
verksamhet inom utskottets beredningsområde och därvid erhållit orientering om
pågående förstudier m.m. Utskottets kansli har också under hand samverkat med
revisorernas kansli i frågor rörande för utskottet relevanta granskningsprojekt.
Under riksmötet granskade utskottet på vilket sätt och i vilken
omfattning regeringen beaktat de tillkännagivanden som riksdagen gjort i
anledning av förslag från utrikesutskottet. Regeringens regleringsbrev
granskades i syfte att få en bild av hur regeringen omsatt riksdagens
budgetbeslut i form av anvisningar till underlydande myndigheter inom
utskottets beredningsområde.
Liksom fallet varit tidigare år, erhöll utskottet en föredragning
av Utrikesdepartementets expeditionschef Dag Klackenberg, där denne gick igenom
departementets budgetarbete och redogjorde för bokslutet för föregående år.
Expeditionschefen har under riksdagsåret också för utskottet redovisat olika
aspekter av utrikesförvaltningens arbete. Dessa frågor blev också belysta i en
föredragning av utrikesförvaltningens inspektörer.
Utskottets kansli hade under året ett samarbete med
Utrikesdepartementet i frågor med bäring på redovisningen av mål och effekter i
budgetpropositionen.
Även utskottets besök hos myndigheter och organisationer som
erhåller stöd över statsbudgeten har utgjort led i arbetet med uppföljning och
utvärdering.
Utskottet har slutfört ett projekt syftande till en granskning och
utvärdering av de sex större FN-konferenser som genomförts under 1990-talet.
Avrapporteringen av detta projekt kommer att ske under nästa riksmöte.
Under riksmötet har utskottet också, i form av föredragningar och
seminariediskussioner, fortsatt det tidigare under valperioden inledda s.k.
konflikthanteringsprojektet inom vilket aspekter på och metoder för (svenskt)
deltagande i konflikthanteringsinsatser gjorts till föremål för studier.
Slutrapporten från detta projekt kommer att publiceras under nästa riksmöte.
Elanders Gotab, Stockholm
1998 |