den 14 april

Interpellation 2004/05:515 av Carl B Hamilton (fp) till finansminister Pär Nuder om Sveriges företagsskatt

Fri rörlighet ska enligt EG-rätten gälla inom unionen. Den grundprincipen testas nu i ett antal mål på skatterättens område. Ett av flera för Sverige synnerligen viktiga mål är det så kallade Marks möjligheten till skattemässig resultatutjämning inom en företagsgrupp med i huvudsak helägda dotterföretag där både givare och mottagare av bidraget är skattskyldiga i Sverige. Marks på kort sikt ökad tillväxt om den ökade lönsamheten utnyttjas på rätt sätt och på längre sikt fler jobb i en koncern med större lönebetalningsförmåga. På lång sikt blir de offentliga finanserna större i takt med att svenska internationella koncerner får bättre lönsamhet och expansionsmöjligheter. En fortsatt utveckling mot en alltmer skatteneutral europeisk marknad är också nödvändig för att stå sig i konkurrensen med marknader som exempelvis USA och Asien.

På kort sikt kan de offentliga finanserna komma att tillfälligt försämras genom att svenska moderbolag skulle få avdrag för förluster i utländska dotterbolag.

Alternativet att undvika hela frågan genom att avskaffa möjligheten att utnyttja resultatutjämning inom alla koncerner inom Sverige får @ rimligen @ anses utesluten, dels därför att svenskt näringsliv är mera multinationellt än de flesta länders och dels för att företag måste kunna organisera sin verksamhet på ett ändamålsenligt, transparent och marknadsmotiverat sätt. Denna insikt har för övrigt föranlett det brittiska finansdepartementet att uttala att man inte kommer att dra in den nationella kvittningsmöjligheten. Skattesystemet i ett land ska inte tvinga företag att inlemma dotterbolag i ett enda företag om det ur verksamhetens synpunkt är mer rationellt med dotterbolagskonstruktioner, till exempel i fråga om ansvarsutkrävande, styrning, fokus och verksamhetsinriktning etcetera.

Tanken att olika skattekonstruktioner skulle speglas i långsiktiga rörelser i den svenska växelkursen tillhör dessutom mera läroboksvärlden än verkligheten med sina stora kapitalflöden. Minst 95 % av alla flöden saknar bindning till reala storheter som utrikeshandel.

En jämnare spelplan på företagsskatteområdet är både önskvärt och oundvikligt. En dom i M & S favör kommer även att aktualisera frågan om mera samordnade skatteregler inom EU. Det blir närmast akut att få fram ett enhetligt vinstbegrepp och konkreta regler för hur "vinst" ska definieras och beräknas. Det naturliga steget därefter blir att bestämma regler för en konsoliderad företagsskattebas inom EU och EES, och konkreta anvisningar utarbetas för hur den ska användas vid beskattning.

Frågor:

Vilka initiativ avser statsrådet att ta med anledning av generaladvokatens utlåtande?

Har statsrådet gjort beräkningar och gjort sig en uppfattning om de kortsiktiga, övergående, fiskala intäktsförändringarna för Sverige i det fall EG-domstolen följer generaladvokatens utlåtande?

Hur ska statsrådet främja målen om en god långsiktig resursallokering i näringslivet och rationell lokalisering av ekonomisk aktivitet genom att bejaka utfallet i en dom som går i M & S favör?

Vilka nya initiativ kommer statsrådet att ta för ett ökat svenskt engagemang för att få fram ett gemensamt vinstbegrepp inom EU, och en konsoliderad företagsskattebas inom EU?