den 20 april

Interpellation 2000/01:396 av Carl Erik Hedlund (m) till finansminister Bosse Ringholm om rättssäkerheten

Respekten för lagstiftningen hos allmänheten fordrar en objektiv och saklig hantering av lagarna från myndigheter. Detta gäller inte minst skatteområdet. Skattemoralen förutsätter att skattemyndigheten även tillvaratar medborgarnas intressen. Myndigheten får absolut inte utvecklas till partisk fogde som ensidigt företräder den starkes, dvs. statens, rätt. Under mina år som riksdagsledamot har jag träffat många medborgare som känt sig orättvist behandlade av myndighetsföreträdare. I Svenska Dagbladet den 18 april 2001 refereras ett skattemål där en idrottsklubb stämt staten för ett skadeståndskrav riktat mot skattekontoret i Ludvika. Klubben anser att man genom felaktiga informationer förorsakats en stor förlust. Det finns fler liknande fall.

Orsaken till missnöjet bland främst mindre företagare kan delvis hänga samman med att skattelagstiftningen är komplicerad, men som medborgare har man rätt att ställa höga anspråk på myndigheter. Det är en av grundpelarna i en rättsstat. Oväld och kompetens ska prägla myndighetspersoners agerande, i annat fall eroderar allmänhetens förtroende snabbt. Det finns anledning att utreda hur det förhåller sig inom t.ex. skatteområdet.

För ett antal år sedan fick skattemyndigheterna ökade resurser för att kunna genomföra skatterevisioner. Skattemyndigheter har också genomfört ett stort antal revisioner, vilkas avkastningsresultat mätts i form av beslut om upptaxering inklusive skattetillägg och ränta. Skattemyndigheters måttstock och avkastningskrav tar ej hänsyn till ett slutgiltigt taxeringsbeslut i domstolar och någon uppföljning har mig veterligen inte skett.

I massmedierna har uppmärksammats ett antal fall där det har ifrågasatts om inte objektivitetsprincipen på detta sätt satts ur spel och därmed också rättssäkerheten. Skattemyndigheten får ett egenintresse att ta in så mycket skatt som möjligt, påföra skattetillägg och ränta. Detta leder till ett jävsförhållande för skattemyndigheten i strid med bl.a. grundlag, förvaltningslag, taxeringslag och RSV:s "Handledning vid skatterevision".

Anstånd med betalning efter skatterevision för den skattskyldige nekas ofta av skattemyndigheten med motiveringen: "Skattemyndigheten anser att rätten inte kommer att ändra beslutet varför anstånd inte meddelas." Det är således samma myndighet som beslutat om en upptaxering som bedömer utfallet av en rättsprövning! Den enskilde medborgarens rätt att få saken prövad har åsidosatts av en part i målet.

Skattskyldiga i form av enskilda personer, företag, idrottsklubbar m.fl. har satts i konkurs före rättslig prövning. Skattskyldiga som följt skattemyndighetens anvisningar men sedan av samma myndighet upptaxerats har dessutom i många fall fått rätt vid domstolsprövning av sakfrågorna. Ett antal exempel gavs bl.a. i TV-programmet "Uppdrag granskning" den 31 januari 2001.

Skattemyndighetens serviceskyldighet

RSV har det övergripande ansvaret för skatteförvaltningens verksamhet. Myndigheter har en serviceskyldighet gentemot enskilda enligt 4 § förvaltningslagen. Denna serviceskyldighet innebär att myndigheten ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp i fråga som rör myndighetens verksamhetsområde.

För att den skattskyldige ska kunna göra rätt för sig krävs att skattemyndigheter lämnar erforderliga anvisningar och råd om hur skatteområdets lagar och förordningar ska tillämpas, och att myndigheterna sedan står för de anvisningar och råd som har getts.

Den förenkling av skattesystemet som eftersträvades i den stora skattereformen år 1990 har blivit betydligt reducerad. Dagens skattelagstiftning är fortfararande komplicerad. Detta gäller inte minst på den indirekta beskattningens område. RSV ger därför tillsammans med berörda skattemyndigheter den skattskyldige skriftlig information i form av broschyrer, blanketter med information och anvisningar, rekommendationer, föreskrifter, handledning mm.

Det är dock minst lika viktigt ur rättssäkerhetssynvinkel att de skattskyldiga kan få erforderlig muntlig hjälp och information dvs. att de kan ringa och ställa frågor samt att diskutera olika problemställningar med skatteförvaltningen.

Under de senaste åren har företrädare för bransch- och arbetsgivarorganisationer samt företrädare för ideella organisationer påtalat för bl.a. RSV hur skattemyndigheten (SKM) och Särskilda Skattekontoret i Ludvika (SSK/RSV) hanterar vissa frågor avseende mervärdesskatten, reklamskatten och artistskatten. Den kritik som därvid framkommit har vid ett flertal tillfällen behandlats i såväl TV som i tidningar.

Vid tidigare skatterevisioner under 1990-talet avseende artistskatten, reklamskatten och momsen har den reviderade fått godkänt när man följt praxis och de anvisningar som SKM och SSK/RSV givit. Sedan ett antal år underkänner samma myndigheter sina egna tidigare besked och tillämpningar utan att lagstiftningen ändrats. Med andra ord synes det som var rätt ena dagen vara fel nästa dag. SKM och SSK/RSV har också beslutat att beskattning ska gälla retroaktivt och påför skattetillägg och ränta trots att de skattskyldiga i tidigare revisioner och vid direkta förfrågningar hos SKM och SSK/RSV fått klartecken beträffande viss tillämpning.

De berörda företagen och organisationerna har utgått från anvisningar lämnade av SKM och SSK/RSV, och har rimligen inte haft någon avsikt att göra annat än vad lagstiftningen tillåter.

RSV:s anvisningar och blanketter beträffande reklamskatten (RSL)

För skattskyldiga av reklamskatt (RSL) finns en blankett om betalningsbefrielse, som varit så felaktigt och bristfälligt utformad att den misslett den skattskyldige och därmed bedömningen av vilka publikationer som kan anses ha varit återbetalningsberättigade för reklamskatt. RSV:s blankett 5479 (utgåva 1@6) har varit felaktigt utformad alltsedan dess första utgåva på 1970-talet, något som skattskyldiga och branschföreträdare påpekat vid ett flertal tillfällen. De har kunnat redovisa i vilka delar blanketten brustit i olika utgåvor. Först efter upprepade påpekanden om blankettens brister och felaktigheter har RSV fr.o.m. juli 2000 (utgåva 7) åtgärdat blankettens brister. Bättre sent än aldrig.

Sedan cirka fyra år har ett flertal skatterevisioner initierats av Särskilda Skattekontoret i Ludvika (SSK/RSV) där SSK/RSV hävdar att de skattskyldiga lämnat oriktiga uppgifter när ansökan om betalningsbefrielse på RSV:s blankett 5479 (utgåva 1@6) lämnats in.

I proposition 1991/92:93 s. 117 sägs bl.a. beträffande befrielsemöjligheten att den ska tillämpas restriktivt och främst vid fel av beskattningsmyndigheten.

Även om muntliga och skriftliga svar inte är bindande för SSK/RSV borde det vara uteslutet att efterbeskatta en skattskyldig som bevisligen följt myndighetens råd och anvisningar. Det är stötande för rättskänslan när SSK/RSV efterbeskattar skattskyldiga när man själv begått fel. Och det undergräver allmänhetens tilltro till myndigheter.

Skattemyndighetens tjänsteanteckningar

SSK/RSV har beträffande artistskatten (LSI) samt beträffande reklamskatten (RSL) i olika ärenden refererat till sina tjänsteanteckningar. När de skattskyldiga begärt att få granska sina akter hos myndigheten har det visat sig att SSK/RSV i flera fall, över huvud taget, ej fört några tjänsteanteckningar. Detta trots att de skattskyldiga, per telefon, vänt sig till myndigheten för att få anvisningar och råd i komplicerade skattefrågor. Denna generella kritik mot avsaknaden av tjänsteanteckningar är relevant när det gäller att avgöra sannolikheten för att vissa svar har lämnats till de skattskyldiga som ringt till SSK/RSV och ställt frågor om LSI och RSL.

Det hävdas också att SKM ska ha utelämnat viktig information som skattemyndigheten erhållit. Information som ej passat ihop med skattemyndighetens egna syften inför den rättsliga prövningen.

Förfördelade skattebetalare hävdar att SSK/RSV och SKM har plockat bort underlag som inte passat myndigheternas syften. Skattemyndigheter vet mycket väl vilka underlag som är av vikt för olika ärenden vid rättslig prövning. Enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223) har den skattskyldige rätt att få ta del av allt material med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

De skattskyldiga ska ha berövats sin lagliga rätt till partsinsyn, en grundläggande rättighet som är nödvändig för att part ska kunna bevaka sina intressen i ett ärende. Det ska observeras att rätten att ta del av det som tillförts ärendet gäller allt material, dvs. såväl allmänna handlingar som övriga handlingar som tillhör ärendets handläggning.

Ovanstående exempel beträffande skattemyndighetens rutiner, agerande m.m. innebär att skattemyndigheten och de skattskyldiga är indragna i ett stort antal rättsliga processer som kommer att pågå under åtskilliga år i svenska och internationella domstolar. Detta till stora kostnader för den svenska staten som dessutom riskerar att stämmas för brott beträffande bl.a. bristande tjänsteansvar och för brott mot Europakonventionens sjätte artikel.

Ovanstående uppgifter har jag så långt det för mig varit möjligt granskat. De stämmer dessutom överens med tidigare påståenden från företagare i skilda delar av landet. Det är inte min avsikt att diskutera de enskilda fallen, men de är symtom på något som inte är bra i förhållandet mellan skattebetalare och myndigheter. Min uppfattning är att det borde ligga i allas intresse att utreda huruvida och i vilken utsträckning som skattemyndigheter åsidosätter sin uppgift att på ett opartiskt sätt utföra sina uppgifter.

Jag har därför följande frågor till finansministern:

1.På vilket sätt ämnar finansministern förvissa sig om att skattemyndighetens agerande är i överensstämmelse med de lagar som styr skattemyndighetens verksamhet?

2.På vilket sätt avser finansministern att försäkra sig om att innehållet i skattemyndighetens revisionspromemorior inte styrs av ackordsliknande system?

3.Vilka åtgärder ämnar finansministern vidta för att stärka den enskilde medborgarens ställning gentemot skattemyndigheten i syfte att rättssäkerheten ska öka?

4.Är finansministern beredd att föreslå att skattetilläggen i dess nuvarande omfattning slopas?