den 27 april
Interpellation 1999/2000:383 av Lennart Hedquist (m) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om det inomkommunala utjämningssystemet
Det inomkommunala utjämningssystemet har varit i kraft i nästan fyra år. De negativa effekterna av systemets grundkonstruktion visar sig alltmer.
En allvarlig aspekt är självfallet att uppbyggnaden entydigt strider mot den svenska grundlagens lydelse att kommun endast får ta ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Att ta ut skatt för skötseln av andra kommuners angelägenheter strider mot grundlagen. Trots vad utredningen om den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd anförde om en ny lydelse av grundlagen som skulle göra inomkommunal utjämning tillåten har regeringen inte framlagt något förslag. Vi moderater avvisar självfallet en grundlagsändring. Vi anser bestämt att dagens grundlagsvidriga system snarast måste avvecklas och ersättas med ett nytt skatteutjämningssystem. Det är synnerligen otillfredsställande att vi i dag har ett system som strider mot den svenska grundlagen. Senast har grundlagsexperten Erik Holmberg påpekat detta i en rättsinlaga.
Synnerligen allvarliga är också de verkningar som dagens skatteutjämningssystem har på tillväxtbefrämjande åtgärder i olika kommuner. De positiva effekterna av en relativ skattekraftstillväxt i alla kommuner konfiskeras. I flertalet fall till nästan 100 %. För vissa kommuner uppstår pomperipossaeffekter där mer än 100 % av en relativ skattekraftstillväxt konfiskeras men det är naturligtvis nästan lika orimligt att 95@99 % av en relativ skattekraftsökning inte får behållas. Marginaleffekter som dessa anses med rätta som groteska om det gäller privatpersoner, men är alltså fastställda i lag i utjämningssystemet. Vi moderater hävdar att ett utjämningssystem måste konstrueras så att det ger incitament till tillväxt i alla kommuner. Ett sådant system låter sig väl förenas med en hög utjämningsgrad, som är nödvändig för att säkra att kommuner med för sina uppgifter otillräcklig skattekraft erhåller tillräckliga bidrag.
Det inträffar inte sällan att en kommun med låg skattekraft erhåller en relativ höjning av sin skattekraft, bl.a. i samband med befolkningsminskning eller minskad arbetslöshet. Denna skattekraftsökning konfiskeras av systemet.
Vi kan ta den befolkningsmässigt lilla kommunen Malå i Västerbottens inland som ett talande exempel. Malå var den kommun som i fjol ökade sin relativa skattekraft näst mest i hela landet nämligen med 4,4 procentenheter. Bakgrunden torde vara två omständigheter. Å ena sidan minskade befolkningen med 120 personer till 3 713 @ mest ungdomar och personer utan arbete. Å andra sidan gick Assi Domäns anläggning för fullt med extra skift som ledde till att mångas inkomstnivå höjdes. Sammantaget steg därmed skattekraften betydligt per invånare. Men för Malå kommun innebär det inte några ökade intäkter. Tvärtom drabbas intäktssidan i Malå kommun av befolkningsminskningen utan att kommunen som kommun har någon glädje av den ökade skattekraften. Ett sådant system är perverst i sin uppbyggnad!
Förra året hade ca 130 kommuner en ökning av sin relativa skattekraftstillväxt, varav ett trettiotal hade en ökning som översteg 1 procentenhet. Deras tillväxt konfiskerades av utjämningssystemet.
Det är vidare känt att åtgärder som ger skattekraftstillväxt som regel är förenade med kommunala kostnader. I dag får dessa kostnader bäras av kommunen medan intäkterna tas om hand av det kollektiva inomkommunala utjämningssystemet. Det är symtomatiskt att kommuner i tillväxtområden protesterar mot systemets effekter t.ex. när det gäller bostadsbyggande. Regeringen har av någon outgrundlig anledning låtsats inte känna till förhållandet.
Det är som nämnts inte svårt att förändra systemet så att dessa orimliga effekter bortfaller och kostnaden för detta är i relation till de positiva verkningarna för tillväxten i landet mycket blygsam. Alla kommuner borde få fullt incitament att bidra till ekonomisk tillväxt!
Mot den redovisade bakgrunden vill jag ställa följande frågor till biträdande finansminstern:
Vad avser regeringen göra med förslaget (avlämnat i september 1996) från utredningen om den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd?
Om grundlagen ej avses ändras på denna punkt @ när ska nuvarande system ersättas av ett nytt?
Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta för att ge alla kommuner fullt incitament till att bidra med ekonomisk tillväxt?