den 25 januari
Interpellation 2000/01:221 av Ola Karlsson (m) till statsrådet Mona Sahlin om frekvensutrymme för mobila tele- och datatjänster
Resultatet av de digitala radio- och TV-sändningarna i marknätet har lett till, förutom kraftigt ökade kostnader, att ett allt större frekvensområde används för radio och TV, medan utrymmet för framtida tjänster inom mobila tele-, Internet- och bredbandstjänster minskar kraftigt. Detta riskerar att skada Sveriges IT-utveckling.
Användningen av frekvenser blir allt viktigare för IT-utvecklingen. Mobila tele-, Internet- och bredbandstjänster kommer att öka kraftigt med åtföljande behov av frekvensutrymme. Hela frekvensbandet är inte lämpligt för mobila sändningar på grund av känslighet för störningar och de lämpliga frekvensbanden borde därför i första hand tillförsäkras just tjänster som kräver mobilitet (rörlighet). Band 4@5, 470@862 MHz, är, enligt PTS, mycket väl lämpat för mobila teletjänster men blockeras i dag till stor del av digital TV och vissa analoga TV-sändningar.
Ett av regeringens argument inför startandet av digitala sändningar av TV och radio i marknätet var behovet av effektivare frekvensanvändning. Genom att använda digital teknik kan samma antal kanaler sändas på ett betydligt mindre frekvensområde. Det utrymme som används för en analog TV-kanal kan med digital teknik rymma 4@6 kanaler. Tanken sades vara att med en snabb övergång till digitala sändningar kunna släcka ned de analoga för att dessa frekvensutrymmen bl.a. skulle kunna användas till mobila teletjänster. Vidare skulle kostnaderna för sändningarna kunna sänkas kraftigt.
Digitala radiosändningar med den s.k. DAB-tekniken startade Sveriges Radio, SR, 1995. Det finns i dag 500@2 000 DAB-mottagare ute i marknaden. Det låga antalet beror både på kostnaden, flera tusen kronor per mottagare, och det dåliga utbudet. SR betalar 70 miljoner kronor per år enbart för att sända ut de digitala signalerna. Kostnaden per lyssnare har alltså blivit 50 000@100 000 kr varje år. Det är i dag svårt att se några tecken på att konsumenternas intresse tar fart. Det är snarare andra digitala tekniker som ökar, t.ex. nätradio, dvs. radio över Internet.
Regeringen beslutade i november 1997 att sändningar med digital TV i marknätet skulle få inledas i fem områden med totalt halva befolkningen. Sändningarna startade den 1 april 1999. De statliga bolagen talade entusiastiskt om att till årsskiftet 1999/2000 skulle ca 90 000 mottagare vara sålda, utan behov av några subventioner. Resultatet blev ca 2 000 trots subventioner.
Sedan starten har utbudet fördubblats. Försäljningen av mottagare har ersatts med kraftigt subventionerad uthyrning. Massiva marknadsföringsinsatser med särskilda OS-kanaler har genomförts. Utöver det hade Boxer enbart år 2000 ca 50 miljoner kronor i marknadsföringskostnader. Trots alla insatser är konsumenternas intresse mycket lågt vilket bekräftas av det statliga företaget Teracom.
I dagarna meddelade Teracom att man behöver ytterligare 600 miljoner kronor för utbyggnad av sitt nät. Orsaken till att man vill bygga ut är att dagens 18 kanaler lockar få tittare. "Konsumenterna efterfrågar ett mer varierat utbud än vad vi kan erbjuda i dag", säger Jan Danielsson vd på Teracom.
Resultatet hittills är alltså få tittare och lyssnare, trots subventioner, miljardinvesteringar och massiv reklam. Dubbla sändningskostnader och inte sänkta, kraftigt utökad frekvensanvändning och inte minskad som utlovats.
Frågan om det digitala marknätet handlar därför inte bara om bortkastade miljarder och försök till politisk kontroll över TV. Det handlar även om möjligheterna att bygga ut andra mobila tjänster. Frekvensutrymmet i etern är begränsat och det ska räcka till TV, radio, personradiotrafik, mobilteletjänster och radiobaserat bredband. Det gör det angeläget och nödvändigt att utnyttja frekvenserna effektivt och till rätt saker. Digital TV och DAB-radio i marknätet riskerar att låsa upp breda frekvensområden som annars kan användas till mobila Internettjänster. Det riskerar att skada IT-utvecklingen i Sverige.
Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att säkra att de tjänster som är viktiga för IT-utvecklingen och måste sändas i etern garanteras tillräckliga frekvensområden?