Interpellation 1999/2000:391 av Johnny Gylling (kd) till miljöminister Kjell Larsson om import av entusiastfordon
Sverige har en restriktiv hållning till import av bilar av årsmodellerna 1989@1992 från övriga EU-länder. Bakgrunden till detta är att Sverige införde krav på katalysator redan från 1989 års modell medan flera EU-länder avvaktade. De som i dag vill importera en sådan bil utan katalysator får mycket svårt att göra det utan att i efterhand bygga om bilen med modern avgasrening. Naturvårdsverket hävdar i sin rapport Environmental consequenses of private car import into Sweden of used passenger cars of year models 1989@1992 from other countries within the European Union att det skulle importeras 3 000 bilar varje månad av dessa årsmodeller om det skulle bli fritt fram. Vidare hävdas i rapporten att luftföroreningarna skulle öka med 60 % från den svenska bilparken.
I Sverige finns det hundratusentals bilentusiaster och tusentals bilrelaterade klubbar. Många av bilentusiasterna ägnar sin tid och sitt intresse åt att renovera, vårda och ställa ut sina bilar. De flesta av dessa entusiastfordon används inte som bruksbilar utan körs till och från utställningar och liknande. Enligt min mening är det inte dessa bilar man ska jaga som "miljöbovar" utan det handlar i stället om att få bort de äldre, orenade bruksbilarna som finns på våra vägar. Höjd skrotningspremie kan vara en väg att gå. Naturvårdsverket ägnar uppenbarligen stor energi åt att försöka hindra enskilda bilister att importera enstaka bilar som inte uppfyller bilavgasförordningen.
Om man exempelvis vill importera en bil av årsmodell 1988 som råkar lämnat fabriken 1989 så faller den under kraven på katalysatorrening i Sverige. Det finns i dag exempel på att bilägare vägrats dispens trots att fordonets tillverkare intygar att årsmodellen är 1988. Det finns också exempel på beslut i länsrätten att bilägare måste få importera en sådan bil utan att Sverige kan ställa krav på restriktioner med hänvisning till artikel 30 i Romfördraget. Slutligen finns det exempel på att Naturvårdsverket överklagat sådan dom, trots att man vet att det handlar om entusiastbilar som knappast körs mer än ett par hundra mil om året. I sin överklagan skriver verket att "bilavgaser är en dominerande källa till utsläpp av luftföroreningar i Sverige" trots att det är allmänt känt att både svavel- och koldioxidutsläpp orsakas till största del av andra källor än bilismen.
Jag menar att vi måste ta bilismens miljöhot på allvar och övergå till icke-fossila bränslen så snart som möjligt. Men om svenska myndigheter ägnar stor kraft åt att förhindra bilimport så bidrar detta negativt till förståelsen för miljöproblemen hos bilentusiasterna. Förmodligen är utsläppen från en vanlig gräsklippare under en säsong betydligt värre än de 100-tal mil en entusiastbil avverkar på ett år.
När det gäller Naturvårdsverkets påstående om att importen skulle öka till 3 000 per månad så vill jag hänvisa till följande statistik:
Det fanns i februari i år 28 544 privatimporterade personbilar i Sverige av årsmodell 1988 och tidigare. År 1999 privatimporterades 2 039 sådana bilar. Totalt privatimporterades drygt 40 000 personbilar år 1999. Naturvårdsverket antar alltså att privatimporten skulle fördubblas om man släppte avgasrestriktionerna för årsmodellerna 1989@1992.
Jag anser att det är tämligen uppenbart att privatimport av tio år gamla bilar inte kan vara intressant ur ett ekonomiskt perspektiv. Det handlar naturligtvis mera om speciella bilar som entusiaster i Sverige drömt om att äga och köra. Naturvårdsverket avslutar nämnda rapport med följande mening (fritt översatt från engelska): "Allmänintresset för årsmodell 1989@1992 kommer att avta inom några år och därmed kommer den tänkta negativa miljöpåverkan att gradvis försvinna".
Miljöministern har tidigare besvarat min fråga 1999/2000:240 i liknande ärende med att det inte är motiverat att underlätta import av dessa fordon utan modern avgasrening. Med anledning av ovanstående fakta undrar jag då följande: