den 1 februari

Interpellation 1999/2000:209 av Carl Fredrik Graf (m) till finansminister Bosse Ringholm om företagsflykten från Sverige

Svenska företag får i en aldrig tidigare skådad takt nya utländska ägare. Svenska företag flyttar i en aldrig tidigare takt utomlands. Sammanslagningar och uppköp av storföretag har inneburit att ledningsfunktioner flyttat från Sverige vilket i sin tur påverkar förläggningen av kvalificerade arbeten.

Astra Zeneca och Pharmacia & Upjohn är bara två i raden av företag som valt att flytta ut ur Sverige för att i stället etablera sig där företagsklimatet är bättre. Exempel på andra "utflyttare" är ABB, AGA, Akzo Nobel, Autoliv, Avesta Sheffield, BTL, Esab, Esselte, Ikea, Linjebuss, Nordbanken, SCA Hygiene, Saab Automobile, Securitas, Stora Enso, Swebuss, Tetra Laval Group, Partena, PLM, P&U, Preem Petroleum och Volvo Personvagnar.

Enligt Handelns utredningsinstitut (HUI) ökade det utländska ägandet av svenska börsföretag från 8 % till en dryg tredjedel under 1990-talet. Dessutom tros 10@20 % av de svenska storföretagen flytta huvudkontoret under de närmaste åren. HUI menar i sin rapport att en av konsekvenserna av bara de uppköp och flyttar som skett på 1990-talet är att 60 000 jobb försvinner från Sverige.

Detta har fått och kommer att få konsekvenser för den framtida svenska arbetsmarknaden. I första hand påverkas arbetsmarknaden för tekniker, forskare, kvalificerade ekonomer och IT-bolag. I nästa skede medför det att arbetsmarknaden i den konkurrensutsatta sektorn totalt sett minskar.

Moderata samlingspartiet är mycket positivt till internationalisering. Samtidigt inser vi den akuta vikten av att det svenska klimatet för arbete och företagande är så konkurrenskraftigt att företag och arbetskraft väljer att verka i Sverige. Vi har därför presenterat en rad förslag i syfte att skapa ett konkurrenskraftigare Sverige. Regeringen har konsekvent motsatt sig dessa, och i stället valt att blunda för problemet.

En faktor som har stor betydelse för var företagen lokaliseras är skattebelastningen.

Det svenska skattetrycket 1999 var enligt OECD preliminärt 56,4 % av BNP. Det finska 47,0 % av BNP, det brittiska 39,7 % av BNP medan skattetrycket i USA var 30,1 % av BNP, allt enligt samma källa.

Det samlade skattetrycket påverkar prisnivån i respektive land @ ju högre skatter desto högre priser.

Vissa skatter som skatterna på arbete avgör inte bara individernas levnadsstandard utan också vilken frihet de har att utforma sina liv.

Den svenska dubbelbeskattningen av aktieutdelningar gör det också oförmånligt att äga aktier i Sverige.

Som framgår av uppräkningen ovan är skatterna i Sverige extremt höga i en internationell jämförelse. Flera undersökningar har visat att detta är ett av de viktigaste skälen till företagsflykten från Sverige.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag finansminister Bosse Ringholm:

Vad avser regeringen vidta för åtgärder för att Sverige ska återfå attraktionskraften vid lokalisering av företags huvudkontor?