den 28 april

Interpellation 1999/2000:395 av Per Bill (m) till utbildningsminister Thomas Östros om studiemedel och internationalisering

I en alltmer global värld blir det allt viktigare att svenska studenter får erfarenheter från utländska universitet medan utländska studenter får möjlighet att studera vid svenska universitet.

I dagsläget möjliggörs de flesta svenska studenters utlandsstudier av de studiemedel som staten administrerar via CSN. Dagens studiemedelssystem slår snett.

Före internationaliseringens tidevarv förlade Göteborgs universitet i mitten av 70-talet en av sina institutioner till University of Sussex i England för att möjliggöra för studenter att studera utomlands. Studenter som ville läsa engelska utomlands sökte till Göteborgs universitet på vanligt sätt och blev antagna vid den engelska institutionen.

Enligt CSN:s regeltillämpning innebär detta att de aktuella studenterna läser i Sverige och inte utomlands. Detta medför att dessa får ca 1 700 kr mindre i studiemedel än övriga svenska studenter som studerar direkt vid University of Sussex.

Göteborgs universitets internationella satsning på att förlägga en hel institution till ett utländskt universitet äventyras på grund av dessa regler. Det belopp som i dag utgår i studiemedel räcker inte för de studerande. Det gör att föräldrar måste hjälpa till. Det i sin tur förstärker den sociala snedrekryteringen. Det kan knappast vara rimligt att vissa studenter missgynnas ekonomiskt för att de valt att studera vid sitt eget universitets utlandsfilial.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern:

Avser utbildningsministern att verka för att fler svenska studenter ska få möjlighet att studera utomlands på lika villkor oavsett på vilka grunder de blivit antagna?

Vad avser utbildningsministern göra för att rätta till de ovan nämnda missförhållandena?