den 28 november

Interpellation 2000/01:154 av Ingegerd Saarinen (mp) till statsminister Göran Persson om produktionskrav vid offentlig upphandling

Genom Amsterdamfördraget har Hållbar utveckling blivit ett av de prioriterade områdena inom unionen och miljöfrågor ska integreras i övriga politikområden. Ministerrådet har i samband med översynen av EU:s femte handlingsprogram för miljön och hållbar utveckling, träffat en politisk överenskommelse om att reglerna för offentlig upphandling bör ses över i syfte att öka möjligheterna att ta miljöhänsyn. Statsministern har i regeringsförklaringen den 19 september 2000 uttalat att "Miljökrav skall ställas vid all offentlig upphandling". Regeringen har också uttalat att offentlig upphandling är ett av flera instrument som ska användas i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling. Vidare innebär miljöbalkens hänsynsregler att alla som bedriver verksamhet ska ta hänsyn till miljön i vid mening. Detta gäller också för offentliga organisationers verksamhet t.ex. när det gäller upphandling. Miljökrav bör därför få ett tydligt genomslag i den offentliga upphandlingen.

I ett brev från de nordiska miljöministrarna ställt till EU-kommissionärerna Frits Bolkestein och Margot Wallström, den 22 februari 2000 uppmanade de nordiska miljöministrarna EG-kommissionen att underlätta för den offentliga sektorn att ställa miljökrav genom att i direktiv eller tolkningsmeddelanden inarbeta Amsterdamfördragets principer om hållbar utveckling. Detta torde bl.a. innebära, anfördes det i brevet, att det i tolkningsmeddelandet bör framgå att: EU:s miljöledningssystem EMAS och motsvarande miljöledningssystem kan användas som ett mått på anbudsgivares tekniska förmåga. Miljönytta av en tjänst eller vara tillåts beaktas vid anbudsutvärderingen oavsett om den tillfaller annan än den upphandlande enheten om detta motiveras av internationella avtal på området, t.ex. klimatkonventionen. Miljöpåverkan uppstår på många sätt under en varas eller tjänsts hela livscykel. Miljöministrarna ansåg vidare i sitt brev, står det i brevet, att det är önskvärt med en långtgående miljöanpassning i alla dessa skeenden. Möjligheterna att ställa transparenta miljökrav på produkter i hela livscykeln, inklusive transporter, bör därför analyseras närmare. Inom de nordiska länderna pågår ett omfattande arbete i syfte att utveckla miljöhänsyn vid offentlig upphandling.

I Sverige arbetar för närvarande den statliga Upphandlingskommittén, som enligt sina direktiv ska ta fram riktlinjer för det svenska arbetet med upphandlingsfrågor i Europeiska unionen. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande i början av nästa år. En fråga av stor betydelse är om det ska gå att ställa krav på inte bara en varas egenskaper, utan även på hur den producerats. Till exempel kan nämnas frågan om grön el och frågan om djurskydd. Ska det bli möjligt att ställa krav på att när det gäller el ska denna ha framställts genom förnybar produktion och på att djuren inte utsatts för lidande innan de hamnar på våra middagsbord? Ska det gå att ställa krav på att barn inte använts för att producera varan?

Kommissionen arbetar sedan åtskilliga år med tolkningsmeddelande av nuvarande direktiv beträffande vilka miljökrav som går att ställa. Detta arbete skulle varit färdigt för flera år sedan. Ett förslag till tolkningsmeddelande lämnades i somras. Synpunkter på tolkningsmeddelandet ska vara inne senast den 15 december. Vid rådsmötet i februari, under det svenska ordförandeskapet, ska de synpunkter som inkommit behandlas. Finansdepartementet kommer där att föra fram Sveriges svar. Parallellt med detta håller direktivet om upphandling på att ändras. Se ovan.

Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling, EKU-delegationen, ska enligt direktiven (dir. 1998:8), arbeta pådrivande för att den offentliga upphandlingen ska vara ett instrument för att åstadkomma en ekologiskt hållbar utveckling. Delegationen har i sitt remissvar angående förslag till ändringar av direktiven om offentlig upphandling bl.a. föreslagit att artikel 24 ändras så att det blir möjligt att ställa krav på att varan är tillverkad med miljöanpassade och resurseffektiva tillverkningsprocesser. Ändringen bör göras så att den inte uppmuntrar diskriminering.

EKU-delegationen har också ställt krav på att det vid offentlig upphandling bör kunna ställas krav som riktar sig mot hela livscykeln.

1.Delar regeringen EKU-delegationens uppfattning om att artikel 24 bör ändras så att det går att ställa krav på hur en vara producerats?

2.Vilka synpunkter kommer Sverige att lämna angående förslag till tolkningsmeddelande, kommer Sverige där driva att det ska gå att ställa krav på t.ex. grön el?

3.Vilken hållning kommer Sverige att ha när det gäller frågan om det vid offentlig upphandling ska gå att ställa krav på hur en vara producerats?