Interpellation 2000/01:244 av Roy Hansson (m) till försvarsminister Björn von Sydow om folkbokföringslagens konsekvenser för Försvarsmakten
En enskild officer har i sitt anställningsavtal skyldighet att genomföra tjänsteresa och därmed vara beredd att tjänstgöra på annan ort än hemorten. I samband med sådan tjänstgöring har flera officerare och blivande officerare "tvångsskrivits" på tillfällig arbetsort av lokala skattemyndigheter. För ensamstående officer, som är kommenderad till Militärhögskolan eller Försvarshögskolan eller är tidsbegränsat placerad på förband, skola eller stab, är risken för "tvångsskrivning" uppenbar och detta i enlighet med gällande regelverk.
I den tidigare lagstiftningen fanns ett undantag för den som gick på t.ex. högskola genom att eleven då kunde vara mantalsskriven på hemorten.
På senare tid verkar det som vissa lokala skattemyndigheter bedriver klappjakt på militär personal genom att bl.a. begära in elevlistor från exempelvis Militärhögskolan. Begär en officer tillfällig eftersändning av post för en tid om mer än sex månader är Postverket skyldigt att informera den lokala skattemyndigheten. Ensamstående blir då skriven på den anmälda tillfälliga adressen.
Konsekvenser för anställda
Nu är det inte bara eleverna på Militärhögskolan och Försvarshögskolan som drabbas av "tvångsskrivning" utan även officerare med tidsbegränsad placering vid en skola eller en stab. Därtill kan det också drabba en officer vars kommendering sträcker sig mer än sex månader. De som vanligtvis drabbas är ensamstående officerare utan försörjningsplikt.
"Tvångsskriver" den lokala skattemyndigheten en officer betyder det att det inte medges avdrag för dubbel bosättning eller fördyrande levnadsomkostnader. Därmed blir traktamentet som Försvarsmakten betalar skattepliktigt i alla dess delar och avdrag för hemresa efter fullgjord arbetsvecka medges inte. Detta oavsett om officeren har bostad på hemorten och reser hem över helgen.
Konsekvenser för Försvarsmakten
Enligt min mening är det nödvändigt med en justering av lagen, eller ändring av lagens tillämpning, för att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter.
Resultatet av "tvångsskrivning" kan bli att officerare kan känna sig tvingade att lämna Försvarsmakten om det av olika skäl sker kommendering till annan tjänstgöringsort.
Vidare innebär tillämpningen av den s.k. tvåårsregeln, dvs. avslag på pendlingsmöjligheten, att det kommer att bli svårt att försörja vissa förband med personal. Ett exempel på just detta är situationen vid SWEDINT. För att Försvarsmakten ska kunna genomföra sina uppgifter krävs en möjlighet att tillfälligt beordra officerare till tjänstgöring på annan ort än hemorten. Det är inte rimligt att en välutbildad officer lämnar Försvarsmakten för att bestämmelser och tillämpning av bestämmelser inte tillgodoser förhållanden inom Försvarsmakten.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till försvarsministern: