den 22 mars
Interpellation 1999/2000:312 av Margareta Cederfelt (m) till finansminister Bosse Ringholm om Stockholmsregionens straffbeskattning
Systemet med statlig utjämning missgynnar Stockholmsregionen. Systemet bygger på att kommuner och landsting med en beskattningsbar inkomst över riksgenomsnittet betalar en avgift. De landsting och kommuner som befinner sig under riksgenomsnittet erhåller bidrag.
Inkomstutjämningen syftar till att alla kommuner och landsting ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar. De nya reglerna kommer att gälla fr.o.m. 2004.
Elva av Stockholms läns kommuner drabbas av mer än hundraprocentiga marginaleffekter. Det innebär att kommunerna får mindre pengar om skatteintäkterna ökar.
I det justerade förslaget kommer kommuner och landsting få behålla 5 % av skillnaden mellan rikets och den egna tillväxten. Effekterna är marginella för de drabbade kommunerna i Stockholmsregionen samt Stockholms läns landsting.
Bland landstingen är det endast Stockholms läns landsting som betalar avgifter, alla andra landsting erhåller bidrag. För Stockholms läns landsting innebär det att landstinget ska betala 3,8 miljarder kronor i bidrag om tre år när reformen är helt genomförd.
Generellt är inkomstnivåerna högre i Stockholmsregionen än övriga landet, emellertid är även levnadsomkostnaderna högre. Exempelvis är hyra, taxeringsvärde, resor m.m. betydligt kostsammare i Stockholmsregionen än i landets övriga regioner. Detta gör att många invånare i Stockholm har mindre kvar i plånboken när de nödvändiga utgifterna är betalda. Därutöver tillkommer en särskild straffskatt. Stockholmsregionen kommer att betala 8,7 miljarder kronor i utjämningsskatt.
Med anledning av ovanstående vill jag därför ställa följande fråga till finansministern:
Vilka åtgärder ämnar finansministern vidta för att det statliga utjämningssystemet inte missgynnar Stockholmsregionen?