den 6 april

Interpellation 1999/2000:341 av Elver Jonsson (fp) till statsrådet Ulrica Messing om ungdomens livschanser

För dagens ungdom framträder två tydliga scenarier.

Aldrig förr har så många möjligheter erbjudits unga människor att få utbildning, att resa, att träna och möta nya språk, att få utbildning och fortbildning på hög nivå @ ofta i internationell miljö. Den nya tekniken och andra delar av arbetsmarknaden har erbjudit unga goda ekonomiska villkor som gett en god start.

Aldrig förr har dagens ungdomsgeneration varit så "påkostad" i rent ekonomiska termer. Ändå är iakttagelsen att väldigt många slås ut innan de ens har kommit in i vuxenvärlden eller arbetslivet. Enligt senaste nyhetsrapporteringen är vart tjugonde barn deprimerat och äter medicin för det. Stora grupper lämnar grundskolan utan att klara de enklaste räkneexempel, att uttrycka sig i tal och skrift eller att förstå en dagstidning. Orsakerna kan vara många: det höga tidstempot, den ökade urbaniseringen, familjesplittringen och en allmän rotlöshet. Influenser av destruktiva saker i inte minst våldsutbudet i videobranschen har säkerligen sin del i försämringen.

Många ungdomar känner oro inför framtiden. De ser delade bilder om stora möjligheter men också att snabbt kunna hamna "på fel sida" stressar många.

Att kunna möta vuxenlivet med goda förutsättningar handlar om flera saker: om möjlighet att gå ur skolan med en stabil grund för att kunna förstå och forma sitt liv, att kunna möta en arbetsmarknad som efterfrågar insatsen och att det står i paritet med det man klarar av att prestera. Det tredje området som starkt kan bidra till en sönderslagen framtid är att alltför många debuterar med alkohol och andra droger flera år före det t.ex. är tillåtet att t.ex. inhandla och konsumera alkohol.

Arbetets värde

Att kunna få och erhålla ett eget arbete har flera plusposter. Tillfredsställelsen att kunna försörja sig själv, att kunna vara en del i en samhällsgemenskap där det sker en rättvis fördelning som kommer de icke arbetsföra till rimlig del. I Sverige har vi en starkt uppdelad och könssegregerad arbetsmarknad, mer än i de flesta andra västländer. Ofta faller det ut till pojkarnas fördel och flickornas nackdel. De traditionellt manliga arbetena, det må vara teknik eller förmanskap, är ofta favoriserade i olika former. Den arbetsmarknad som kvinnor dominerar är starkt monopoliserad och det har varit mer eller mindre yrkesförbud för att starta egen verksamhet på den sektor där det varit starka kvinnliga inslag. Därtill kommer att vi har tappat flera hundra tusen industriarbetsplatser de senaste 15 åren @ arbetsplatser som inte kommer tillbaka.

Andelen sysselsatta är långt under de tal vi hade för 10@15 år sedan. Service- och tjänstesektorn har inte fått den utbyggnad som skulle vara rimlig till den efterfrågan som finns. Skatte- och regelverk har lagt hinder i vägen och det har funnits en politisk ovilja att underlätta för en sådan sektor att växa. Det gäller inte minst att starta eget inom vårdsektorn, att underlätta för småföretag att ge hushållsnära tjänster eller för ungdomar att kunna erhålla värdefull praktik under längre eller kortare tid i en sektor som blivit alltmera en ur skattesynpunkt "svartmarknad". Den gynnsamma mix som skulle kunna åstadkommas om de mycket kvalificerade arbeten inom t.ex. hightech skulle kunna @ under vissa tider @ blandas med verksamheter som är till synes enkla men oerhört viktiga för många människor att kunna tillgodogöra sig ett sådant tjänsteutbud.

Skolans roll allt viktigare

För barns fostran och vägledning under tidiga ungdomsår är det primärt lagt på föräldrarna men också skolan har en viktig roll vad gäller fostrande och utbildning i färdigheter för yrkes- och vuxenliv. Det är illavarslande att läraryrket under senare år har tappat sin goda status att vara ett intressant arbete. Förr var det ofta ett förstahandsval då det gäller yrkesval. Numera finns också lärarkurser som inte kan fylla alla sina platser. Löne- och arbetsvillkor torde ha medverkat till den negativa trenden.

Att betona lärarnas roll och viktiga funktion måste prövas och uppvärderas. Detta som ett viktigt led i att kunna ge likvärdiga färdigheter och kunskaper för dagens unga generation att kunna med framgång möta arbets- och vuxenlivets många krav.

Allvarlig drogutveckling

Det kommersiella trycket och lössläppta profitintresset på alkoholområdet har drabbat många ungdomar hårt. Alltför många startar alltför tidigt, en del t.o.m. före man når tonåren. Många föräldrars aningslösa insikt eller brist på sådan medverkar till att många ungdomar inte får tydliga signaler om vad som gäller beträffande lagstiftning eller andra krav i ett modernt samhälle. Men även det ökade internationella utbytet med andra regler och skattesatser på spirituosa spelar säkerligen in i en ökad konsumtion.

Framför allt har förändringen i vårt eget land haft stor påverkan. Det gäller inte minst kommunernas slapphet när det gäller en missriktad generös tillståndsgivning. Krogutbudet har mera setts som en näringspolitisk service än som en socialpolitisk insats. Denna attitydförändring från många kommuner har spelat en olycklig utveckling i händerna. Många ungdomar lägger sig till med konsumtionsvanor som slår ut dem både från studielivet som ett arbetsliv de aldrig hunnit påbörja. En kurator vid ett av våra universitet fällde omdömet: Jag räknar med att var tionde student inte kommer ut i arbetslivet på grund av en för hög öl- och annan alkoholkonsumtion. Samma iakttagelse finns också i samband med den militära mönstringen. En sådan förändring av ungdomars havererade möjligheter i så ökad grad kommer självfallet att slå hårt både mot samhället i stort men framför allt på samhällsekonomi och andra mänskliga värden som får katastrofala följder. Det synes angeläget att statsmakten och andra samhällsorgan tar krafttag för att rädda unga människor undan den alltför tidiga debuten av ett kommersiellt tryck från pub- och krogvärlden.

Politiskt ansvar

De tecknade interiörerna från arbetsliv, skola och fritid kan synas alltför mörka. Det gäller visserligen den mindre delen av ungdomen. Men alltför många för att vi stillatigande kan åse en utveckling som drar åt fel håll. Här finns självfallet ett föräldra- och vuxenansvar i största allmänhet men ett politiskt ansvar i synnerhet. Det är hög tid för att såväl lagstiftare som regering vidtar åtgärder som kan leda till en förbättring.

Senaste veckornas, månadernas, rapporter om övergrepp ofta riktade mot flickor är så alarmerande att regeringen måste vidta åtgärder som garanterar en förbättrad situation för de unga. Även här handlar det om jämställdhet i ett samhälle som fortfarande har mansdominans.

Med det anförda vill jag ställa följande fråga till statsrådet och ungdomsministern Messing:

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta i avsikt att ge ungdomar fler goda livschanser genom att

  1. öppna för en bredare arbetsmarknad som skulle ge värdefull praktik och fortbildning inför arbets- och vuxenliv?
  2. ge stöd och tydliga signaler till föräldrar och lärare i den pedagogiska och fostrande rollen som skulle ge fler ungdomar goda kunskaper och färdigheter att möta arbets- och vuxenliv?
  3. ge föräldrar stöd och olika samhällsorgan tydliga besked om värdet av att tidiga barn- och ungdomsår är fria från alkohol och andra droger?