den 26 april

Interpellation 2000/01:420 av Stefan Attefall (kd) till finansminister Bosse Ringholm om dubbelbeskattning av boendet

I samband med den stora skattereformen 1991 sänktes inkomstskatten, och skatten på bl.a. boendet höjdes kraftigt.

Inför skattereformen analyserades beskattningen av boendet i två olika utredningar. I utredningen som kallades RINK (SOU 1989:33) drogs slutsatsen att bostäder skulle beskattas som en kapitalplacering. Att exempelvis köpa en villa eller en hyresfastighet skulle skattemässigt likställas med att köpa värdepapper. Därmed skulle ägande av hus beskattas med kapitalskatt. Utifrån vissa beräkningar kom man fram till att en fastighetsskatt på 1,5 % av taxeringsvärdet skulle motsvara en kapitalskatt på 30 %. Dessutom reavinstbeskattas försäljningen av en bostad på liknande sätt som försäljning av värdepapper.

I en annan utredning som kallades KIS (SOU 1989:35) drogs slutsatsen att kapital som placeras i nya bostäder i stället skulle beskattas som konsumtion. Full moms skulle läggas på byggande av hus eftersom fastigheter skulle beskattas som vilken konsumtion som helst. Samtidigt lades även full moms på uppvärmning, vatten, el, fastighetsskötsel etc.

I ivern över att åstadkomma en stor inkomstskattereform lade ansvariga politiker ihop dessa två utredningar och beskattade investeringar i nya bostäder både som en kapitalinvestering och som en konsumtionsutgift. Resultatet blev en skattechock som drabbade nyproduktionen hårt. Till detta kom att räntebidragen avvecklades under 1990-talet på grund av det statsfinansiella läget.

Effekten av denna politik blev att boendekostnaderna som andel av hushållens inkomster steg till vad som förmodligen är världens högsta nivå samtidigt som nyproduktionen föll till vad som förmodligen är världens lägsta nivå. Även ombyggandet sjönk kraftigt. Den uppgång som vi nu ser i nyproduktion av lägenheter är mycket blygsam, både i ett historiskt och internationellt perspektiv.

Genom ett dubbelfel i tänkandet i samband med skattereformen har vi fått den absurda situationen att nya bostäder beskattas både som konsumtion och kapital (även om fastighetsskatten är reducerad de första tio åren). Detta strider vad jag förstår mot skattesystemets principer. Inga andra varor eller tjänster beskattas på detta sätt. Uppgifter från byggbranschen gör gällande att skattetrycket på en ny hyreslägenhet till följd av detta uppgår till ca 65 % när full fastighetsskatt erläggs. Detta innebär att nya bostäder tillsammans med alkohol, tobak och bensin är belagda med en särskilt hög skatt.

Av hälso- och miljöskäl har vi i Sverige extra hög skatt på alkohol, tobak och energi. Men vilka principiella skäl finns det för att extrabeskatta boendet?

Min fråga till finansminister Bosse Ringholm är därför:

Vilka åtgärder tänker finansministern vidta för att komma till rätta med den rådande dubbelbeskattningen av boendet?