Interpellation 1999/2000:207 av Chatrine Pålsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om den icke-materiella välfärden
Enligt de senaste årens folkhälsorapporter är den fysiska hälsan hos befolkningen god. Den psykiska hälsan tenderar dock att bli allt sämre, också för våra barn och ungdomar. Detta är ytterst allvarligt.
Under de senaste decennierna har de materiella värdena betonats som det viktigaste för den generella välfärden. I välfärdsstatistiken har mätningarna i stort sett avsett kvadratmeteryta i bostaden, antalet bilar, mobiltelefoner, datorer etc. I sjukvården har kvaliteten oftast bedömts utifrån byggstandard, inventarier och teknisk utrustning. I äldrevården har det t.ex. varit mycket lättare att få ett larm installerat i sitt hem än några fler hemtjänsttimmar för att ge tid åt den enskilde. När ett barn förlorar en förälder så kan vederbörande tilldelas en "god man", inte för att se till barnets situation i sin helhet utan enbart för att bevaka de materiella tillgångarna. Stress är i dag vanligt förekommande både hos dem som har ett arbete, den som är arbetslös och även skolelever. Läkaren och debattören Christina Doctare menar att orsaken till stress och "utbrändhet" är att samhället genomsyras av ett ökat tempo och ständiga krav på lönsamhet. Vårdpersonalen är en kategori som ofta får stressrelaterade åkommor. Det drabbar inte bara dem utan även kvaliteten i vården. Detta är några exempel på att vi alltför ensidigt värderat materiell välfärd framför icke-materiell.
För att kunna tillgodogöra sig den materiella välfärden på ett bra sätt måste man även må bra i själen. Många upplever det som att det inte finns förståelse för den själsliga smärtan och ångesten. Det kanske inte finns någon att prata med vare sig i närmiljön eller i vården. Samtidigt är det lätt att glömma de stora behoven på detta område eftersom de inte är fysiskt påtagliga. Situationen inom psykiatrin innebär också att man tvingas vänta länge för att få den hjälp som man har behov av. Väntetiden kan vara ödesdiger för den behövande. Alltfler söker sig i dag till kyrkan för att få någon att prata med och rådfråga.
Det är lätt att överdrivna effektivitets- och produktivitetskrav leder till att många människor slås ut från exempelvis arbetsmarknaden. Om man inte uppfyller alla krav som ställs, byts man ut av någon annan. På så sätt finns det en risk att det skapas ett A-lag och B-lag. Den starke vinner.
Människor som har en praktisk begåvning värderas inte lika högt som de med en teoretisk läggning. Ändå behövs alla typer av kompetens för att ett samhälle ska fungera. Ingen är komplett i sig själv utan vi behöver komplettera varandra för att helheten ska fungera.
Alla människor har samma absoluta, unika och lika värde. Alla behövs. Det är viktigt att ha med dessa grundläggande värderingar i samhällsbyggandet. Men då måste vi även räkna med det sårbara, det oväntade och det oförutsägbara. Vi måste räkna med att vi är olika med olika förmågor. Vi måste förstå att vi också måste ha mänskligt stöd under livet.
Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande frågor till socialministern:
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att lyfta fram icke-materiell välfärd i vårt samhälle?
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att väntetiderna inom psykiatrin ska minska?
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att välfärdsstatistiken också ska omfatta immateriella värden som t.ex. omvårdnadskvalitet etc.?