Interpellation 2000/01:76 av Ola Karlsson (m) till statsrådet Ulrica Messing om kommunal näringsverksamhet
Kommuner och landsting bedriver en omfattande näringsverksamhet. Den sker både i traditionell förvaltningsform och i ett stort antal kommunala bolag.
Bo Helgesson i Borlänge vet konkret vad kommunal näringsverksamhet innebär. Hans bageri och kafé konkurrerar med kommunens arbetsmarknadsenhet som driver flera kaféer. Men kommunens bullar är 25 % billigare.
På de bullarna slipper kunden nämligen betala moms.
"Det kan inte vara meningen att kommunerna ska gå in i bransch efter bransch och snedvrida konkurrensen med skattepengar. Men det är lättare att ta ner månen än att få Borlänge kommun att ändra sig" säger han.
Kommunal näringsverksamhet hotar småföretagen. Riktiga jobb och småföretag slås ut av skattesubventionerad kommunal verksamhet. Det finns en lång rad exempel på näringsverksamhet som bedrivs i bolag eller förvaltningsform med kraftiga skattesubventioner. Det tvingar de privata småföretagen att konkurrera med verksamheter som bedrivs på helt andra ekonomiska villkor. Småföretagarna tvingas att med sina egna skattepengar betala den konkurrerande kommunala verksamheten.
Kommunal näringsverksamhet innebär ett stort risktagande för skattebetalarna. En betydande del av den kommunala närings- och bolagsverksamheten finns inom energi- och bostadsområdet. Det är områden som tidigare har varit starkt reglerade och det kommunala risktagandet har därför varit mycket litet. I dag är riskerna betydande, vilket vi sett många exempel på.
Kommunala bolag och näringsverksamhet leder till att resurser tas från den kommunala kärnverksamheten. När kommuner driver videouthyrning, solarieverksamhet, kaféer, resebyrå och åkerier, med hjälp av skattepengar, innebär det att pengar tas som annars kunde gått till skola, vård och omsorg eller minskat skatten för medborgarna.
Kommunala bolag är ett växande demokratiproblem. Medborgarna saknar fullgod insyn och möjlighet att laglighetspröva en femtedel av den verksamhet som garanteras av deras egna pengar. Alltför ofta söker kommunerna genom bolagsbildningar att kringgå kommunallagens restriktioner och ge sig ut på en marknad där de inte hör hemma.
Det finns en lång rad åtgärder som behöver vidtas för att avveckla de problem som kommunal näringsverksamhet medför. Kommunallagens regler behöver skärpas. Möjlighet att laglighetspröva beslut i kommunala bolag behöver införas. Konkurrenslagen behöver utvidgas och skärpas.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att problemen med kommunal näringsverksamhet avskaffas?