den 1 mars
Interpellation 1999/2000:271 av Bo Lundgren (m) till statsminister Göran Persson om försvarsövningen med Ryssland
Det efterhand upptrappade kriget i Tjetjenien har nu pågått i ett halvår. Bakgrunden var den omfattande terrorismen i Dagestan, med ursprung i Tjetjenien, och de terroristattentat som i slutet av sommaren skördade hundratals offer i Moskva och andra ryska städer. Attentaten anses ha sitt ursprung i Tjetjenien, även om inga bevis för detta har presenterats. Oron för vad som skulle hända i Ryssland i dess helhet om man inte fick situationen under kontroll före dumavalet i december var påtaglig.
Den ryska ledningen inledde en omfattande insats i Tjetjenien med både flyg och armé. Kriget har förts med stor brutalitet. Huvudstaden Groznyj ligger i ruiner. Den civila befolkningen utsätts för stort lidande och död. Det är fråga om väsentligt mer omfattande insatser än vad som kan vara berättigat för att bekämpa terrorism.
Det mänskliga priset för denna politik är mycket högt. De senaste veckorna har flera rapporter talat om avrättningar av civila. Det är inte bara avskyvärt i sig, utan reser dessutom allvarliga frågetecken när det gäller den allmänna respekten för mänskliga rättigheter i Ryssland.
Den ryska framfarten i Tjetjenien har väckt omfattande reaktioner. Den brutalitet som oskyldiga människor utsatts för och flyktingströmmar väcker med rätta avsky. Mycket oroande är också en tydlig rysk strävan att demonstrera militär makt i området.
Den amerikanska regeringen har krävt att Moskva omedelbart ska utreda påstådda övergrepp. Även OSSE har tagit upp frågan med den ryska regeringen.
Tjetjenien är en del av Ryssland. Terrorism ska bekämpas. Om våldsinsatser behövs ska de riktas mot terroristerna och inte mot en befolkning. I Rysslands internationella åtaganden ingår styrkebegränsningar, liksom regler för krigföring, som inte får brytas utan att det får konsekvenser.
Sedan i höstas pågår planeringen av en samövning i Östersjön mellan den svenska och ryska marinen i maj i år. Om övningen genomförs är det första gången någonsin som Sverige genomför en bilateral militär övning med den ryska krigsmakten.
I ett anförande inför Folk och Försvar i Sälen krävde jag att övningen skulle ställas in. I ett brev till statsministern den 24 januari begärde jag att Utrikesnämnden snarast skulle sammankallas för att diskutera frågan.
Jag fick aldrig något svar på min begäran och tog därför kontakt med Utrikesdepartementet inför Utrikesnämndens möte den 11 februari för att försäkra mig om att frågan skulle tas upp. Regeringen vidtog trots detta inga förberedelser.
I förra veckan uppgav tjänstemän från Försvarsdepartementet, efter ett besök i Moskva, att förberedelserna för övningen fortsätter som planerat och att det inte finns några signaler, beslut eller order från regeringen om att den ska avbrytas.
I ett brev till statsministern den 21 februari krävde jag att regeringen omedelbart ska avbryta planeringen av samövningen. Jag har ännu inte fått svar på detta brev.
Det är anmärkningsvärt att regeringen fortsätter planeringen. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att regeringens minst sagt cyniska förhoppning är att de brutala krigshandlingarna i Tjetjenien ska vara avslutade så att övningen kan genomföras som om ingenting hänt.
Det bör finnas en strävan att uppnå ett brett samförstånd om den svenska utrikespolitiken. Såvitt jag förstår finns i denna fråga en bred enighet om att planeringen bör avbrytas och att övningen inte bör genomföras.
Mot den bakgrunden vill jag fråga statsministern om regeringen är beredd att omedelbart avbryta förberedelserna för den planerade samövningen med den ryska Östersjömarinen.