Interpellation 1999/2000:404 av Ingvar Eriksson (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om förändring av inhysningssystem för värphöns
Regering och riksdag har beslutat att till årsskiftet 2002/2003 ska inhysning av värphöns i nuvarande bursystem ha upphört. Under 1997 skedde en besiktning av samtliga buranläggningar i produktion.
Vid besiktningen skedde en poängsättning baserad på ett flertal parametrar. Utifrån detta skedde en poängsättning i procent för varje produktionsanläggning. Denna procent låg till grund för hur många ytterligare hönsomgångar som fick produceras i anläggningen. Enligt ett fastställt dispensprogram krävs 87 % för att få producera ägg med tre hönsomgångar, 75 % för två omgångar och 67 % för en omgång.
Den förändring av inhysningssystemet för värphöns som i stort kan komma att bli aktuell, är den inredda buren, den s.k. trivselburen, med sandbad, sittpinne osv. Problemet i dagsläget är att ännu finns ingen "trivselbur" godkänd för insättning. Det första fabrikatet kan förväntas bli godkänt sommaren 2000, övriga fabrikat tidigast under 2001.
Anläggningar med beviljade 1@2 hönsomgångar och omfattande 500 000@800 000 hönsplatser ska enligt nuvarande plan bytas under 1999@2000. Övriga burplatser ca 3 700 000 stycken ska vara bytta under 2002.
Totalkostnaden för byte av inredning kan beräknas till 500 000 000@700 000 000 kr.
De senaste årens äggpris, som legat på 6:80@7:00 kr/kg till producent, ger inget som helst utrymme att genomföra den enorma investering som krävs om riksdagens beslut ska kunna genomföras. Det låga kilopriset innebär att rörliga kostnader inte i alla lägen är helt betalda. En situation som är helt omöjlig om äggproduktionen ska kunna fortsätta i Sverige.
Omställningen som riksdagen beslutat om synes omöjligen kunna ske enligt uppgjorda planer. En revidering av omställningsplanen måste komma till stånd annars slås den största delen av svensk äggproduktion ut. Anledningen till detta är att näringens möjlighet till investeringar är mycket begränsade samt att våra konkurrenter i EU har avsevärt lägre kostnader bl.a. på grund av lägre djurskyddskrav. Ska Sverige kunna behålla tätpositionen @ djurskyddsmässigt @ också framöver inom EU vad gäller äggproduktionen måste omställningsplanen revideras tidsmässigt.
Att beakta i sammanhanget är att omställningen inom EU går betydligt långsammare än i Sverige.
Jag vill med anledning av detta fråga jordbruksministern följande:
Kommer regeringen att medge den nödvändiga revideringen av tidsplanen för omställningen av äggproduktionen i Sverige?
Kommer regeringen med hänsyn till den kärva ekonomiska situationen inom svensk äggproduktion med förslag om ekonomisk stimulans i form av bidrag, lån eller borgen @ i syfte att möjliggöra en förtida omställning av äggproduktionen i Sverige?