den 15 februari
Interpellation 2000/01:254 av Carl-Erik Skårman (m) till justitieminister Thomas Bodström om Lagrådets yttrande
Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen, ICJ-S, har framfört kritik mot regeringens sätt att vid upprepade tillfällen avfärda och ignorera Lagrådets yttranden.
Skrivelsen från ICJ-S (refererad av TT för cirka två månader sedan) lyder som följer:
"Uttalande om lagrådet, domstolstrots och kommunal demokrati
Regeringsformen (RF) tas numera på större allvar än tidigare i svenska domstolar. Den senaste tidens utveckling ger dock anledning till reflexioner om hur det egentligen är ställt, inte minst vad avser regeringens och riksdagens syn på grundlagens regler om lagråd (RF 8:18) samt kommunalt självstyre och kommunal demokrati (RF 1:1 och 7).
RF 8:18 påbjuder att Sverige skall ha ett lagråd som granskar lagförslags grundlagsenlighet, hur dessa förhåller sig till den övriga rätten etc. Granskningen skall endast vara juridisk, d.v.s. inte avse några politiska lämplighetsfrågor, och borde såtillvida vara föga kontroversiell: Vem vill ha dåliga lagar? Under senare tid har vi dock flera gånger kunnat bevittna hur lagrådet nonchalerats i olika avseenden. Ett sådant exempel är förslaget om tillfälligt stopp för utförsäljning av allmännyttiga bostäder (prop 1998/99:122). Lagrådet var här inte nådigt i sin kritik bl.a. mot lagens retroaktiva tillämpning, men lagen antogs med mindre ändringar.
Ett annat exempel är lagförslaget om bostadsförsörjningsfrågor (prop 2000/01:26), enligt vilket regeringen skall beredas tillfälle att ingripa i en kommunal fullmäktigeförsamlings beslutanderätt. Lagrådets kritik var återigen skarp: Bl.a. framhölls, att den kommunala självstyrelsens innersta kärna måste vara att 'de folkvalda i form av fullmäktige skall kunna dryfta och besluta i frågor rörande den egna kommunen.' Lagförslaget innefattar genombrott för helt nya principer, som rubbar balansen mellan lokal demokrati och styret på riksplanet. Trots lagrådets avstyrkande tycks regeringen inte ha insett de principiella betänkligheterna. I samma anda fast mer drastiskt, är Allbo-kommitténs förslag (SOU 2000:104), till slutlig lösning på problemet med kommuner som säljer sina bostäder, att det skall krävas 2/3 majoritet i kommunfullmäktige för att få igenom beslut om privatisering.
Ytterligare ett exempel är förslaget om att stoppa utförsäljning av landstingens akutsjukhus (prop 2000/01:36). Lagrådet var kritiskt även mot detta förslag och kom med skarp kritik, vilken av ansvarigt statsråd avfärdades som 'juridiska spetsfundigheter'.
Att lagrådet på detta sätt nonchaleras och marginaliseras är oroande. I debatten har hävdats att Sverige inte behöver någon författningsdomstol, bl.a. för att det finns ett lagråd, som utför granskningar i förväg. Resonemanget förutsätter dock att lagrådets mening också respekteras. Om så inte sker faller idén om lagrådets konstitutionella uppgift, särskilt med tanke på att lagar som kan strida mot grundlagen ändå måste följas av domstolarna så länge felet inte är uppenbart (RF 11:14). Detta visar tydliga svagheter i den svenska normkontrollen.
Samtidigt remissbehandlas nu ett lagförslag om Kommunalt domstolstrots (Ds 2000:53). Det är, som Juristkommissionen anfört i sin rättspolitiska plattform, viktigt att införa effektiva sanktioner mot kommuner som inte följer lagar och domar. Särskilt viktigt för enskilda är att rättighetslagstiftning respekteras av kommunerna. Mot bakgrund av den senaste händelseutvecklingen framstår det samtidigt som angeläget att värna den kommunala självstyrelsen.
Svenska Avdelningen av Internationella Juristkommissionen anser därför att dessa båda frågor borde behandlas i ett sammanhang, varvid även den närmare innebörden av grundlagsskyddet för den kommunala självstyrelsen borde bli föremål för utredning. Tills så skett anser Juristkommissionen att lagrådets yttranden i ämnet bör tillmätas större vikt än vad som varit fallet under de senaste åren, då de i flera fall frångåtts."
Frågor med anledning av ICJ-S:s skrivelse:
Rättssäkerheten tar sikte på den enskilda människans rättsliga säkerhet och är väsentlig för att medborgarna ska kunna sätta sin tillit till den dömande verksamheten. En central rättssäkerhetsaspekt är att rättstillämpningen inte får vara godtycklig eftersom den då förlorar förutsebarhet. Rättstillämpningen måste stödjas på i förväg kända rättsnormer och att alla ska vara lika inför lagen.
I Sverige har vi inte någon författningsdomstol som kontrollerar att lag inte stiftas i strid mot grundlagen. I stället har vi Lagrådet vars funktion är att utöva denna kontroll. Vid ett flertal tillfällen har regeringen ignorerat eller avfärdat Lagrådets yttranden. Detta handlande riskerar att bli ett hot mot rättssäkerheten. Följden av att Lagrådets yttranden ignoreras är minskad rättssäkerhet för medborgarna.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till statsrådet:
1.Vilka åtgärder kommer statsrådet vidta för att Lagrådets yttranden ska ges den vikt de förtjänar och för att Lagrådets yttranden inte ska avfärdas?
2.Eller kommer statsrådet i stället att se över möjligheterna att införa författningsdomstol så att rättssäkerheten i framtiden kan vidmakthållas och grundlagens regler följas fullt ut?