den 20 november

Interpellation 2000/01:129 av Desirée Pethrus Engström (kd) till socialminister Lars Engqvist om migrän

Den 14 november presenterade Anders Raak, företagsläkare vid Saab i Linköping, en undersökning om vad huvudvärk hos personalen kostar näringslivet. Omräknat på alla anställda skulle produktionsbortfallet bli tre dagar per anställd och år, en kostnad motsvarande 7 200 kr per person. Kostnaderna för huvudvärken för Saab beräknar Raak till 36 miljoner kronor om året. Om motsvarande siffror användes på Sverige som helhet skulle kostnaderna för nedsatt produktion bli 14 miljarder kronor per år!

Detta innebär alltså att det, förutom att det lindrar mänskligt lidande, är lönsamt att sätta in åtgärder för att komma till rätta med detta problem, för annars riskerar migrän att slå ut människor ur arbetsliv och social gemenskap.

Migrän @ ett dolt handikapp

Ungefär en miljon människor i Sverige lider av svår huvudvärk. Ungefär 850 000 av dessa lider av migrän. I snitt har de drabbade 1,3 migränanfall i månaden. För 350 000 svenskar är migrän ett än större handikapp, eftersom de får migränanfall många gånger per månad. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. Var femte kvinna och var åttonde man lider av migrän. Migrän kan därför anses vara en folksjukdom.

Migränbehandling är inte enbart en angelägenhet för landstingen, eftersom kostnader för mediciner och sjukskrivningar drabbar staten. Det är därför viktigt att staten deltar i arbetet för att förbättra situationen för migräniker. Även om ingen regelrätt bot finns så kan antalet anfall minskas och smärtan lindras genom rätt medicinering. Information och rådgivning kan lära de drabbade att leva med sin sjukdom på bästa möjliga sätt och därmed förhindra sjukskrivningsperioder.

Anders Raak förvånades när han i sin utredning upptäckte att så få söker hjälp inom vården @ mindre än 5 % av de som uppgivit att de led av huvudvärk. Han menar att ett skäl till detta kan vara att migrän fortfarande ses som en åkomma man inte gärna talar om, vilket gör det än mer angeläget för staten att lyfta detta problem och vidta åtgärder.

Effektiv medicinering nödvändig

Trots problemets storlek görs få satsningar från stat och landsting på denna folksjukdom. Medicinkostnaderna kostar, enligt tidigare beräkningar, samhället ca 650 miljoner kronor per år, sjukskrivningskostnaderna är höga och många får dessutom förtidspension som en följd av migränproblemen.

Försäkringskassan har en viktig funktion i att ordna effektiv rehabilitering och landstingens läkare behöver ge undervisning om hur en migräniker bör leva och vilka effektiva mediciner som finns. Visserligen är fortfarande en del av medicinerna för migräniker dyra, men de som får effektiva mediciner kan vara i arbete i stället för sjukskrivna, vilket är kostnadseffektivt.

I ljuset av detta är det märkligt att Läkemedelsverket och Socialstyrelsen menar att migräniker ska använda billigare, mindre effektiva mediciner. Dessutom jämför de migränmedicin med s.k. komfortmediciner som Viagra och Xenical. Denna jämförelse är inte rimlig, då många migräniker lider av extrem smärta. Dessa människor ska inte behöva oroa sig för att samhället ska begränsa möjligheterna till medicinering. Samhället måste slå fast att migräniker har rätt till den medicinering som kan lindra handikappet bäst.

Migränskola och annat förebyggande arbete kan lindra

För många migräniker skulle förebyggande behandlingar minska antalet anfall och därmed medicinkonsumtionen. I dag finns det dock bara ett rehabiliteringscenter för migräniker @ Sommarsol i Vejbystrand i Skåne. Där får migräniker under två veckor lära sig hur de bäst lever med migrän och hur förebyggande behandling kan lindra. Denna utbildning och behandling kan bryta migränikernas onda smärtcirkel, varför försäkringskassorna borde satsa på att köpa platser på sådana rehabiliteringscentra. Få migräniker får i dag tillgång till adekvat rehabilitering.

Bäst vore om migräniker liksom diabetiker snabbt efter diagnos fick en utbildning på sin sjukdom en s.k. migränskola. Den kan finnas på primärvårdsnivå eller på specialistklinik och bör erbjudas patienten inom en viss tid efter diagnos (jmf. med diabetesskola).

Det är också av största vikt att försäkringskassan snabbt agerar och lägger upp en individuell rehabiliteringsplan för att minska antalet migränanfall för den som har hög sjukfrånvaro, och därigenom förebygga långa sjukskrivningar. Många migräniker hamnar, eftersom de är rädda för att vara borta från jobbet, i en ond cirkel av smärta som riskerar att bli kronisk. Dessa blir så småningom sjukpensioneringsfall.

Migrän @ en stor kostnad för den enskilde

Migrän innebär en stor kostnad för den enskilde. Förutom medicinkostnaden så drabbas migränikern av karensdagar och lönebortfall vid sjukdom. Dessutom har ofta migräniker kostnader för olika behandlingar, t.ex. avspänning genom massage och sjukgymnastik. Höjningen av högkostnadsskyddet från den 1 juli 1999 innebar också en svår ekonomisk stöt för migräniker. De ska nu klara av att betala 1 800 kr för medicinerna per år i stället för 1 300 kr. För långtidssjukskrivna, sjukpensionärer eller människor som på grund av sin migrän arbetar deltid slår detta extra hårt. Det finns anledning att se över detta, och kanske erbjuda migräniker gratis medicin då de alltså har andra stora kostnader som är relaterade till sjukdomen.

Barn är särskilt drabbade

Barn tillhör en grupp som är särskilt drabbad av huvudvärk. Undersökningar visar att av skolbarn mellan 7 och 15 år lider 4@6 % av migrän och ytterligare 6 % av spänningshuvudvärk. Fortfarande har många av dessa barn svårt att få förståelse för sina problem i skolan, vilket leder till mobbning. Kunskapsluckor hos lärarkåren gör att det faktiskt finns lärare som tror att barnen simulerar eller försöker skolka. Trots utbredningen och det angelägna ämnet sker också väldigt lite forskning kring barn och migrän. Läkemedlen som finns är anpassade för, och får i stort sett bara användas av, vuxna. Här måste staten gå in och initiera ytterligare forskning.

Nationell information om migrän och migränikers situation

Migrän och migränikers situation bör tas upp i det nationella folkhälsoprogrammet som regeringen arbetar med. En nationell informationskampanj bör initieras kring problemen med svår huvudvärk då det finns ett stort behov av att ge information om migrän till allmänhet, arbetsgivare, försäkringskassor och läkare för att motverka många av de fördomar och det dåliga bemötande som många migräniker drabbas av. Information bör också integreras i befintliga program, t.ex. Folkhälsoinstitutets arbete med kvinnors hälsa.

Mot bakgrund av det anförda @ vad avser socialministern och regeringen göra för att komma till rätta med det lidande och de samhällsekonomiska kostnader som migrän innebär?

Vad avser socialministern och regeringen göra för barn som drabbas av migrän?