den 2 december
Interpellation 1999/2000:128 av Roy Hansson (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om idrott och fysisk aktivitet i skolan
Idrotten debatterades i riksdagen den 25 november 1999. I den debatten var alla som deltog eniga om idrottens betydelse och då inte minst idrotten för unga och i skolan.
Statsrådet Ulrika Messing: "Vi vill också att idrottsrörelsen ska bli en allt viktigare part i samarbetet med skolan. @ @ @ Vi vill bli ännu bättre på att främja idrott i skolan i samarbete med idrottsrörelsen och skolan eftersom idrotten i skolan når alla barn och alla ungdomar".
Lars Wegendal (s): "Skolan är den miljö där alla barn kommer i kontakt med motion och idrott. Skolan har därför, som i många andra fall, en central betydelse för att skapa ett intresse inom detta område".
Jag utgår från att statsrådet Ulrika Messing och Lars Wegendahl ger uttryck för regeringens inriktning i denna fråga.
Det är därför märkligt att det nu kommer signaler från Utbildningsdepartementet att nedmontera idrottsämnet i skolan. Det kan inte vara rimligt att ta bort idrottsämnet som obligatorisk kurs, som det nu föreslås inom natur- och samhällsvetenskapsprogrammet.
Det kan inte vara rätt att reducera ämnet idrott och hälsa som nu föreslås. Detta samtidigt som vi nås av larmsignaler om ungdomars sämre kondition, sämre hälsa och en ökning av ungdomar med övervikt.
Vid en europeisk jämförelse av idrottsämnet i skolan låg Sverige näst sist i statistiken. Det är en föga hedrande placering, när vi vet den fysiska rörelsens betydelse för folkhälsan.
Självfallet ska det vara så att varje skola ska ha så stor möjlighet som möjligt att utforma kursplaner men signaler från regering och central myndighet får inte innebära att ämnet idrott tas bort.
Det bör vara så att en framsynt rektor och skolenhet också satsar på idrott och fysisk rörelse i skolan.
Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att säkerställa att idrott och fysisk rörelse i skolan får en betydelsefull roll i undervisningen i den svenska skolan?