den 1 mars
Interpellation 1999/2000:273 av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Lars-Erik Lövdén om bostäders utformning
Hushållens möjligheter att välja den bostad som passar bäst är begränsade. En bostad förutsätts vanligen bebos av en rad olika hushåll med skilda krav. Det är inte bara hushållsstorlek och utrymmesstandard som är betydelsefulla mått på kvalitet för de boende. Det är också viktigt att ta hänsyn till livsform och livsstil. Dagens bostadsnormer har varit alltför likriktade. Ända fram till 1994 gällde starkt bindande föreskrifter.
En undersökning benämnd "De boendes användning och värdering av nya lägenheter" av Ulla Westerberg & Jan Eriksson publicerades i mars 1998. I de 1 229 lägenheter som ingår i undersökningen bor det 2 300 människor. Drygt 40 % av de boende förvärvsarbetar och var fjärde studerar, går i skola eller finns i förskola. Nära en tredjedel av de boende antas vistas i bostaden större delen av sin vakna tid. 15 % av alla hushåll har svarat att något fysiskt eller psykiskt handikapp finns. Astma- och allergiproblem är den största gruppen, följd av rörelsehinder, nedsatt hörsel eller dövhet.
Arbetshypotesen i undersökningen är att det finns en svensk boendekultur som formats av ett levnadsmönster och sociala förhållanden men som håller på att förändras. Detta leder också till ändrade krav på bostäder. Förvaringsutrymmen har blivit mer och mer efterfrågade. Av alla bostadens rum får badrummet högst betyg. Kökets roll har tonats ned. Hälften uppger vardagsrummet som favoritplats, medan en femtedel väljer köket. Öppna planlösningar och genomgångsrum i kombination med krympta rums- och lägenhetsytor är det som i olika avseenden bedöms vara sämst.
Majoriteten som besvarat enkäten instämmer helt i påståendet "för mig är bostaden en del av mig själv och min identitet". De bostäder som uppfattas som ovanliga får en bättre helhetsbedömning, upplevs mycket intressanta av dem som besvarat enkäten. Detta är ett tecken på att människor har tröttnat på likriktning.
Det är viktigt att kontinuerligt följa upp och utvärdera det svenska bostadsbeståndet med parametrar som grundläggande användbarhet, mångsidighet @ valfrihet, tillgänglighet, karaktär och ytekonomi. En viktig mätare för trivseln är också möblerbarheten.
Cirka 30 % av disponibel inkomst går i stort till hyra. Många har en hyra som motsvarar 50 %, t.o.m. upp till 70 % av disponibel inkomst. Vad gäller lägenheter och service har jämställdhet och ägande varit eftersatta områden. Användbarhet, mångfald, valfrihet, karaktär osv. innebär att bostäders utformning måste påverkas i lika hög grad av kvinnor som män. I dag är bostadssektorn dominerad av män inom de flesta områden. Valfrihet till ägande är också en betydelsefull faktor för att kunna leva upp till människors önskemål. Riksdagen har gett regeringen till känna att en utredning av införande av s.k. ägarlägenheter ska genomföras.
Med anledning av det anförda vill jag ställa följande frågor till statsrådet Lars-Erik Lövdén:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att öka möjligheterna till kvinnors deltagande i planering av bostäders utformning?
Vilka direktiv är statsrådet beredd att ge den utredning som ska se över frågan om möjligheter till s.k. ägarlägenheter?