den 26 april
Interpellation 2000/01:427 av Lars Leijonborg (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om lärarutbildningen på universitetet
En studie från Högskoleverket, som presenterades på Dagens Nyheters debattsida av universitetskansler Sigbrit Franke och professor Ulf P Lundgren, visar att studerande vid lärarhögskolorna ägnar minst tid åt lärande av alla högskolestuderande. En rimlig skattning är enligt undersökningen att ett bättre nyttjande av tid för lärande inom lärarutbildningarna skulle kunna innebära en förkortning av nuvarande tid för lärarutbildning med ett läsår.
I Högskoleverkets undersökning ger de studerande uttryck för att kraven i utbildningen sätts alldeles för lågt. "Kraven som ställs på oss är skrattretande låga" skriver en av de studerande i en kommentar till enkäten. Tidigare undersökningar och reportage som granskat bl.a. Lärarhögskolan i Stockholm bekräftar denna bild. "Studietakten är så låg att man lätt kan arbeta halvtid", sade en student i en DN-intervju. "Nivån på utbildningen är så låg att det i stort sett inte går att misslyckas", lyder en annan kommentar. I ett debattinlägg i studenttidningen för Lärarhögskolan i Stockholm frågar vice kårordförande Jakob Mangano vad som krävs för att bli underkänd. "Att en student misshandlar sina elever under sin lärarpraktik?" undrar han retoriskt.
Utbildningsminister Östros har nyligen besökt Lärarhögskolan i Stockholm. Vid besöket sade ministern att han själv blir upprörd "om jag går en högskoleutbildning och inte känner att den är krävande." Östros sade också: "Jag har en gammaldags syn och skulle nog driva upp tempot rejält om jag fick bestämma."
Självfallet ska inte en minister avgöra hur en viss kurs ska läggas upp. Men statsrådets resonemang är ändå märkligt passivt. Undersökningens resultat beror ju på politiskt fattade beslut. Det var den förra lärarutbildningsreformen som gavs en olycklig utformning. Den innebar att ämneskunskapernas andel av utbildningstiden minskade. Våra farhågor om att det skulle leda till en sjunkande kvalitet och för lågt ställda krav har besannats, vilket bl.a. framgår av den nu aktuella undersökningen.
Nu har beslut fattats om att lärarutbildningen ska göras om genom flera nya steg i den förödande riktning som försämrade lärarutbildningen redan förra gången. Den nya lärarutbildningen innebär att ytterligare steg tas mot införandet av en "enhetslärare". Ett och ett halvt år av utbildningstiden ska vara gemensam för blivande gymnasielärare och förskollärare. Regeringen låter en enda "enhetlig" lärarexamen ersätta åtta tidigare examensbeteckningar för lärare. Det finns en uppenbar risk för att skillnaderna i utbildningsinnehåll kommer att minska för de olika lärarkategorierna, vilket kommer att leda till växande kvalitetsproblem i den skola där morgondagens lärare ska vara verksamma.
Ett sätt att mildra effekterna av både den gamla och den nya lärarutbildningen vore att införa en kvalitetsskärpande konkurrens. Rektorn vid Kungliga tekniska högskolan (KTH), Anders Flodström, och skolborgarrådet i Stockholm, Jan Björklund (fp), har framfört ett förslag om att en lärarutbildning inrättas vid KTH. Universitetskanslern konstaterar i debattartikeln att det "skulle kanske ge en önskvärd konkurrens. KTH utnyttjar tiden för lärande klart mer än vad som sker inom lärarutbildningen."
Frågan är nu om statsrådet Östros tagit intryck av den kritik han själv, eleverna och universitetskanslern riktar mot lärarutbildningarnas uttunnade kunskapskrav och om han @ i så fall @ är beredd att verka för att fler följer KTH:s exempel och tar initiativ till konkurrerande lärarutbildningar.
Jag vill fråga statsrådet Östros:
Är statsrådet beredd att aktivt verka för att nya lärarutbildningar, i linje med den KTH:s rektor initierat, inrättas på universiteten?