den 28 april

Interpellation 1999/2000:385 av Lars Björkman (m) till näringsminister Björn Rosengren om vägarnas standard

Den senaste tiden har rapporterna om den allt uslare standarden på landets vägnät duggat tätt. Avstängda vägar på grund av tjällossning är ett återkommande problem. Hälften av vägarna i Dalsland avstängda, 40 % i Jämtland, 25 % i Västerbotten är bara några exempel på hur den dåliga bärigheten slår ut viktiga transporter för näringslivets och landets behov. Dessa vägar med relativt liten trafik har stor betydelse för ekonomin i företagen och därmed även för landets ekonomi. Enbart för skogsindustrin kostar bärighetsproblemen bortåt en miljard kronor årligen. Även för privatbilismen är de dåliga vägarna en stor kostnad i ökat slitage och tidsförluster.

På de livligt trafikerade vägarna är problemen i första hand trafiksäkerhetsmässiga. Förutom farliga korsningar, smala vägar och andra problem tillkommer en alltmer nedsliten asfalt och spårig vägbana. Runt storstäderna, framför allt Stockholm, tillkommer dessutom köproblem och dålig framkomlighet som årligen kostar enorma summor för trafikanterna. Förbindelserna mellan storstadstriangeln har länge varit prioriterade, liksom övriga Europavägar. Det brådskar med att genomföra de nödvändiga åtgärderna för att dessa ska bli trafiksäkerhetsmässigt och framkomlighetsmässigt i fullgott skick. Förbifart runt Stockholm måste komma högt på prioriteringslistan.

Behovet av medel för drift och underhåll är skriande. Även till nyinvesteringar och reinvesteringar. Bärighetssatsningarna som delvis finansierades av höjda fordonsskatter har avslutats, medan skatterna står kvar @ liksom behovet av ökad bärighet. Standarden på det enskilda vägnätet har kraftigt försämrats de senaste åren på grund av minskade statliga anslag.

Uppräkningen av behoven blir en lång lista. Och att vägarna och vägstandarden är viktiga för landets ekonomi är ett omvittnat faktum. Fortsätter förfallet kan det få ödesdigra konsekvenser för utvecklingen och ekonomin. En strategi för att komma till rätta med problemen borde därför ligga högt upp på statsmakternas prioriteringslista.

Jag vill därför ställa följande frågor till näringsministern:

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att hindra att den dåliga standarden på landets vägnät blir en hämsko för företagens utveckling?

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att inte den dåliga vägstandarden ska leda till ökad utflyttning från landsbygden?

Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att inte olyckskurvan i trafiken ska stiga ytterligare?