den 31 januari
Interpellation 2000/01:230 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om bokstavsbarnens behov
I dag arbetar Socialstyrelsen med ett State of the art-dokument som ska vara en kunskapsgenomgång av diagnoser som DAMP, ADHD och Aspergers syndrom.
Ytterligare insikt och kunskaper behöver dock tillföras utifrån ett tvärvetenskapligt synsätt för att dessa barn ska få den optimala inlärningsmiljön och uppnå goda resultat.
När vi i dagligt tal benämner vårdkedja så talar vi om dess styrka, om kedjan som inte är starkare än dess svagaste länk. Många är de barn som i dag kallas bokstavsbarn men utan diagnos och en fullständig vårdplanering och uppföljning.
Det finns tydliga tecken som visar att alltfler barn deltar i särskolans verksamhet och farhågor finns att skolans bristande förmåga är en starkt bidragande faktor till denna ökning. Oron sprider sig att skolans bristande kunskap gör att alltfler barn skrivs in i särskolans verksamheter.
Andelen elever i den obligatoriska särskolan har ökat från 8 200 läsåret 1992/93 till nästan 12 500 läsåret 1999/2000, vilket ger en ökning på nästan 50 %. I grundskolan ökade eleverna under samma tid med ca 18 %. Elevökningen, som tilltagit under de senaste åren, är störst inom grundsärskolan där ökningen under de senaste åtta åren är 62 %. Särskolans s.k. elevkrets är vid och det finns elever som befinner sig i gråzonen. Det är också i denna grupp som den största ökningen sker.
40 % av kommunerna rapporterade till Skolverket på en förfrågan att elevgruppen i särskolan har förändrats. Barn med DAMP/ADHD och koncentrationssvårigheter har tillkommit liksom barn med emotionella svårigheter. Det finns också en överrepresentation av elever med invandrarbakgrund.
Min fråga till skolministern är:
Vilka åtgärder ämnar skolministern vidta för att skapa en skolmiljö som gör att dessa barn tas om hand på ett professionellt sätt så att skolan kan vara den hållbara länken i en vårdkedja?