den 28 mars

Interpellation 1999/2000:323 av Maud Ekendahl (m) till justitieminister Laila Freivalds om frivården

Kriminalvårdens uppgift är att främja den dömdes anpassning i samhället och genom olika åtgärder och insatser förhindra återfall i kriminalitet. Kriminalvården utgör tillsammans med polisen, åklagarmyndigheterna och domstolsväsendet en del av samhällsskyddet.

Frivården genomför kriminalvård i frihet. Genom alternativa påföljder som t.ex. samhällstjänst, kontraktsvård, övervakning samt genom intensivövervakning (fotboja) verkställer frivården påföljder utanför anstalt. En plats i anstalt kostar samhället mellan 1 368 och 2 127 kr per dygn medan en frivårdspåföljd kostar ca 142 kr per dygn. Verkställighet med intensivövervakning har en kostnad på ca 592 kr per dygn. Under ett år genomgår ungefär 13 000 personer kriminalvård i frihet. Frivårdens styrka och professionalitet är arbetet som inriktar sig på brottsbehandlande insatser som ska förhindra återfall i kriminalitet. I arbetet ligger attitydförändrande samtal och påverkansprogram som ska hjälpa klienten att hantera aggressivitet, självkontroll, lösa mellanmänskliga problem, strukturerat tänkande samt ge dem ett s.k. socialt perspektiv.

Frivården har hittills bidragit med besparingar i form av intensivövervakning, övervakning, kontraktsvård och samhällstjänst.

Vid flera tillfällen har justitieministern tydligt markerat att frivården är ett bra alternativ till fängelse och att frivården har lyckats väl med de nya påföljderna. Vidare känner jag till att justitieministern sagt att viktiga hörnstenar i en fortsatt utveckling av frivården är att värna om en human människosyn, fortsätta utvecklingen av ett aktivt påverkansarbete och att fler program måste utvecklas.

Även generaldirektör Bertel Österdahl har vid flera tillfällen uttryckt att "Frivården är navet i kriminalvården".

Trots detta görs neddragningar inom frivården på olika sätt.

Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:

Är det regeringens fortsatta viljeinriktning att antalet verkställigheter inom frivården ska utökas?

Hur ska detta åstadkommas genom de resursminskningar som sker inom frivården?