den 21 mars

Interpellation 2000/01:331 av Harald Nordlund (fp) till jordbruksminister Margareta Winberg om mobila slakterier

Långa transporter av slaktdjur har sedan länge ifrågasatts. Hotet om mul- och klövsjuka har tills vidare kortsiktigt stoppat transporter av levande djur och nu finns en risk att köttbrist kommer att drabba konsumenterna. Dessa båda olägenheter, transporterna och köttbristen, skulle kunna undvikas om det fanns tillgång till mobila slakterier.

I dag är våra slakterier få och stora. Orsakerna till detta är lätta att förstå. Stordriftsfördelar och koncentrerade investeringar förväntas ge bättre priser och ökad lönsamhet, men permanentar också en struktur som inte upplevs som positiv av och för konsumenterna. Vi har långa transporter även inom riket. Jag utgår ifrån att det framför allt är föreningsrörelsens i och för sig förståeliga lönsamhets- och avkastningskrav, som ligger bakom detta. Men slakterierna sitter i dag fast i en dyrbar infrastruktur och det sätt på vilket slakterinäringen nu är organiserad har visat sig överraskande sårbar. Mobila slakterier används i dag i liten skala och huvudsakligen vid renslakt. På ett fåtal gårdar finns godkända utrymmen, för styckning och kyl, som används vid hantering av älg. Dessutom finns gårdsbutiker vars lokaler och hygieniska förhållande inspekteras av kommunernas miljö- och hälsoskyddsorganisation.

Min fråga till jordbruksministern är följande:

Har jordbruksministern för avsikt att på något sätt påverka, förändra eller stimulera näringen till en förändring i riktning mot mobil och lokal slakteriverksamhet?