den 24 februari
Interpellation 1999/2000:262 av Gudrun Lindvall (mp) till miljöminister Kjell Larsson om utsläpp från krematorier
Under motionstiden hösten 1998 skrev jag en motion om selenampull för att fånga kvicksilver i krematorier. Nu finns anledning att återkomma i frågan. Bakgrunden är denna:
Bakgrund
Vid kremering förångas det kvicksilver som finns i amalgamet i våra tänder. Faktum är att en stor del av det kvicksilver som kommer ut i naturen kommer från krematorier, ca 250 kg av 880 kg. Det gör krematorierna till den enskilt största kvicksilverkällan.
Selenampull kan rena
Olika tekniska lösningar för att förhindra kvicksilvret att följa med rökgaserna ut vid kremering har diskuterats. För några år sedan presenterade en liten firma en såväl genial som billig lösning @ en selenampull. Kvicksilver bildar nämligen en mycket stabil kemisk förening med selen, kvicksilverselenid (HgSe), en förening som är bland de stabilaste metallföreningar man känner. Även andra metaller som koppar, zink och kadmium bildar selenider och även de kan plockas upp om man använder selenampullen.
Tekniken är mycket enkel. Man placerar selenampullen på kistan vid kremeringen och renar sedan rökgaserna i en rökgasreaktor genom kondensering. Det märkliga är att tekniken inte används speciellt mycket. Den ifrågasätts fortfarande, flera år efter lyckade försök.
Rening med kolfilter fungerar inte
Ett tjugotal krematorier har i stället byggt filteranläggningar för ca 10 miljoner kronor. Leverantörerna av anläggningarna garanterar 95 % rening. Nu äntligen kommer rapporter från besiktningar och resultaten är katastrofala. Tidigare har man mätt utsläpp via skorstenen och där finner man inte mycket kvicksilver. Nu har man mätt Hg direkt efter ugnen, före filtret och efter filtret och kan konstatera att mycket lite av kvicksilvret kommer fram till filtret. Det går alltså inte att samla upp det för säker förvaring för det finns inte i kolfiltret.
Här några exempel:
Dessutom tyder resultat på att mycket av det kvicksilver som finns i kolet försvinner vid lagringen. Försök visar att ca 33 % försvinner på tre månader.
Man vet i dag inte vart kvicksilvret tar vägen. En liten hint kan försöken med selenampullen vara. I dessa försök fångar man nämligen mer kvicksilver än vad som lagts ut och vad som förväntats finnas i amalgamet. Sitter Hg på väggarna i anläggningen eller har det förångats genom ugnens väggar? Ingen vet i dag.
Utnyttja bra miljöteknik
Varför denna fastlåsning vid kolfilter enbart? Varför inte selenampull, när det ju visat sig binda inte bara kvicksilver på ett säkert sätt? Det räcker ju inte som i fallet med filteranläggningar att visa att det inte kommer ut Hg ur skorstenen, det måste ju finnas i kolfiltret så att det kan försvinna ur kretsloppet och förvaras säkert på SAKAB. Annars är risken uppenbar att det på en eller annan väg letar sig ut i naturen.
Vid försök i Trelleborg med selenampull har man nått följande resultat:
24,6 gram lades på kistor under fem kremeringar plus okänd mängd tandamalgam. Här finns inget kolfilter utan en förlängd kylslinga. Man återfann 34,6 gram efter ugnen och endast 1,9 gram i rökgaserna, en reduktion med 94,5 %. Kvicksilvret återfanns som HgSe (kvicksilverselenid) i kylslingan och kunde lätt tas till vara. Vid lagring upp till sju månader försvann ingenting. HgSe är stabil.
Selen @ en bristvara i svenska jordar
Många människor äter selentillskott eftersom de svenska jordarna är fattiga på det grundämnet. Det är därför mycket förvånande då ett argument mot selenampullen är att man är rädd för att all selen inte ska reagera med metaller vid förbränningen. Det finns mätserier även för detta och den oron tycks mig vara helt obefogad. Och som sagt @ vi äter selen för att jordarna är selenfattiga. I Finland gödslas med selen.
Använd selenampullen
Kvicksilver och andra metaller ska inte ut i kretsloppet. När det nu visats att kolfilteranläggningarna inte håller måttet finns det skäl att agera. Det måste klargöras vad som krävs för att förhindra att kvicksilvret kommer ut i naturen. Finns något skäl alls att använda kolfiltertekniken eller är en lång kylslinga bättre? Eller ska de båda teknikerna kombineras?
Det är ansvariga myndigheters jobb att komma med råd och anvisningar för att förhindra att kvicksilver kommer ut i naturen. Det tycks som om de råd som getts vad beträffar installation av kolfilterreningsanläggningar inte varit speciellt lyckade. Ytterst ansvarig för detta är naturligtvis regeringen, som bör agera när miljömålen inte klaras.
Jag vill därför fråga miljöministern: