Interpellation 1999/2000:245 av Yvonne Andersson (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om betygssystemet
Skolverkets omdiskuterade rapport om skolans resultat måste tas på allvar ur alla perspektiv. Ett som inte uppmärksammats i tillräckling utsträckning är de beräkningar som Skolverkets rapport vilar på. Vad finns bakom dessa siffror?
Dagens betygssystem är målrelaterat. Det innebär att betygen är ett mått på hur väl eleven ligger till i förhållande till fastställda kriterier. Ett problem med detta är att kriterierna är vagt formulerade och det är den enskilda lärarens tolkning som ligger till grund för betygssättningen. Skillnaden mellan de två betygen Godkänd och Väl godkänd är som regel skillnaden mellan Viss insikt och Insikt, mellan Viss kännedom och Kännedom, mellan Behärskar relativt självständigt och Behärskar självständigt och mellan Viss förmåga och Förmåga. Det är den enskilda lärarens tolkning av var skiljelinjen går mellan att bedöma Viss insikt eller Insikt som avgör betygssättningen.
Skolverkets egen uppföljande betygsstatistik visar att när man t.ex. studerade betygssättningen i matematik kurs A på naturvetenskapsprogrammet visade det sig att på den ena "extremskolan" hade 81 % av alla elever fått betyget Mycket väl godkänd, på den andra "extremskolan" endast 10 %. Det är självklart att kunskapsnivåerna inte är så varierande när det gäller kärnämneskurser i matematik för naturvetare, utan skillnaden beror naturligtvis helt och hållet på hur skolorna och lärarna valt att tolka betygskriterierna.
Ett annat problem är att betygssystemet, som syftar till att avgöra i vilken grad en elev nått kursens mål, används för att jämföra elever. Vid antagningar till gymnasium och högskola överförs i dag betygen till ett poängvärde (meritvärde). I den funktionen brister systemet å det grövsta. I Skolverkets arbete översätts grundskolebetygen Godkänd till meritvärdet 160, Väl godkänd till värdet 240 och Mycket väl godkänd till värdet 320. När gymnasiebetygen används vid antagning till högskolan värderas de med Icke godkänd är 0, Godkänd är 10, Väl godkänd är 15 och Mycket väl godkänd är 20. Vid antagningen räknas medelvärde på betygen och eleverna jämförs genom detta. Detta är fel! Betygskonstruktionen är inte gjord för att överföras till medelvärdesberäkningar. Likväl hanteras betygen på detta felaktiga sätt. Bättre metoder finns t.ex. att beräkna antalet G eller VG och vikta dem i förhållande till deras betydelse för den sökta utbildningen eller att utveckla nationella prov som är till för att jämföra elever. Det är högst anmärkningsvärt och oacceptabelt att ett nytt betygssystem på grundskola och gymnasium införs utan att Skolverkets uppföljningssystem och antagningssystem mellan utbildningar har anpassats härtill.
På betyg som urvalsinstrument måste tre krav ställas. De ska ha ett gott prognosvärde, dvs. på ett bra sätt förutsäga individers studieförmåga. För det andra ska de ge "de rätta" signalerna nedåt i utbildningssystemet, dvs. visa att hårt arbete och goda bas- och ämneskunskaper premieras. För det tredje bör betygen uppfattas som rättvisa utan inslag av godtycke. Betygen måste bygga på att allmänheten litar på att alla behandlas efter samma måttstock. Hela tanken om det fria yrkesvalet bygger på att varje människa kan skapa sin egen framtid, och att utbildningssystemet bemöter var och en på ett rättvist och förutsägbart sätt. När det gäller dagens betygssystem i grundskolan och gymnasieskolan brister det i alla dessa tre avseenden.
De nya betygen används på ett felaktigt sätt. Detta leder till orättvisor och godtycke vid fördelning av utbildningsplatser.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att skapa en samordning mellan det nya betygssystemet och uppföljnings- och antagningssystemen?