den 25 april

Interpellation 2000/01:406 av Carina Hägg (s) till socialminister Lars Engqvist om kvinnobrist i vårdbolags styrelse

Vi kan inte överlåta jämställdheten till marknaden. Vi vet att i de styrelser som tillsatts är det nästan alltid fler män än kvinnor och denna snedfördelning av makten kan innebära att vi snabbt går tillbaka när det gäller jämställdheten. Därför är det viktigt att vi både vågar se dagens snedfördelning och är beredda att vidta åtgärder.

I den undersökning som jag tidigare gjort och redovisat för regeringen så fann jag att Praktikertjänsts styrelse bestod av tretton personer, nio män och fyra kvinnor. Bure Hälsa och Sjukvårds styrelse av sex män, Partena Cares styrelse av sju män, M&M Medicals styrelse av tre män, ISS Care Services styrelse av tre män, Carema Vård och Omsorg AB:s styrelse av sex personer, en kvinna och fem män. Ceratus hade då inte utsett sin styrelse än och andra vårdbolag valde att inte svara på mina frågor. Man kan utgå från att de som vägrade att svara inte hade något positivt resultat att redovisa. Bilden av hur den manliga makten stärks inom den privata vårdbranschen blev tydlig.

Inom politiken har vi sedan länge fört en hård kamp och en aktiv diskussion om hur viktigt det är att både kvinnor och män deltar på samma nivå. Vi socialdemokrater har inom den direkta politiken infört "varannan damernas". Även andra politiska partier har förändrat sin könsfördelning i olika representativa församlingar. Detta har visat sig vara ett viktigt redskap och visat sig fungera utmärkt.

Men nu görs förändringar i maktstrukturerna. Och jag beklagar att vi även har politiska företrädare som tycks vackla. Men besluten av sjukvården tas fortfarande av politiska företrädare som är valda enligt ovanstående princip. Om det i stället kommer in en privat vårdgivare, där merparten av styrelseledamöterna är män, innebär det de facto en tillbakagång ur jämställdhetssynpunkt.

Därför är det oerhört viktigt att vi inte kortsiktigt begränsar debatten till att bara resonera om kronor och ören, utan att vi också ser till helheten i de olika driftsformerna som finns. Det gäller inte bara den direkta vården utan även hur, och i vilka församlingar, besluten för vården ska tas. Den analysen bör finnas med innan man går vidare i debatten om privatisering. Utöver vård och omsorg finns viktiga samhällsfunktioner som transport och kommunikation samt kultur att lyfta fram även här.

Regeringen har som ett av delmålen i jämställdhetspolitiken att den ska vara en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i alla sammanhang. Men vi måste också aktivt verka för att denna inriktning får genomslag i det praktiska arbetet, alltså även i de församlingar där politiska beslut fattas på entreprenad.

Vi kan inte lämna över till marknaden att själv besluta om jämställdheten. Man kan privatisera verksamhet och avhända sig styrmedel, men det politiska ansvaret för att driva på jämställdheten ligger kvar. Regeringen har genom socialminister Lars Engqvist framfört att situationen givetvis inte är tillfredsställande. Socialministern har även framfört att detta är en viktig aspekt att ha med sig i den fortsatta diskussionen kring en ökad mångfald inom hälso-och sjukvårdssektorn.

Nu har jag gjort en uppföljning av min tidigare undersökning. Den säger att Praktikertjänst fortfarande har tretton personer i sin styrelse, tio män och tre kvinnor. Capio AB:s, (tidigare Bure Hälsa och Sjukvård) styrelse består av sex personer, fem män och en kvinna.

Partena Care AB:s styrelse består av sex personer, fem män och en kvinna, ISS Care Partners (tidigare ISS Care Service) styrelse består av sex personer, tre män och tre kvinnor. Carema Vård och Omsorg AB:s styrelse består av åtta personer, sju män och en kvinna och slutligen har jag tittat på Förenade Care A/S (tidigare Curatus Senior AB) styrelse som består av endast två personer, båda är män.

Jag vill även understryka att representationen när det gäller jämställdhet i styrelserna ger en bild av hur man ser på jämställdheten i stort inom sin verksamhet. Tillsättandet av styrelse påverkar hela verksamheten. I de dialoger jag haft med företrädare för privat vård så har inte den önskade medvetenheten om jämställdhet framkommit.

Med anledning av att utvecklingen är oroande så vill jag framföra följande frågor.

Vad har den dialog som socialministern föranstaltat om innehållit och konkret resulterat i? Kommer socialministern att vidta några åtgärder med anledning av bristen på jämställdhet inom vårdbolagens styrelser?