den 9 december
Interpellation 1999/2000:141 av Gudrun Lindvall (mp) till miljöminister Kjell Larsson om flygplats på Södertörn
Luftfartsverket har fått regeringens uppdrag att utreda flygplatsfrågorna i Stockholmsområdet. Bakgrunden till utredningen är befarad kapacitetsbrist om dryga tio år då Bromma enligt gällande avtal ska läggas ned. Kapacitetsbrist befaras också för Arlanda, som snart har tre landningsbanor. Det finns svårigheter att bygga en fjärde bana på grund av gällande avtal med Sigtuna kommun, som ger kommunen rätt att säga nej till ett sådant bygge. Luftfartsverket räknar med att antalet passagerare år 2010 ska bli 25 miljoner och ca 32 miljoner år 2020. Dagens nivå ligger kring 16 miljoner. Det rör sig om en fördubbling på 20 år.
Dessa förhållanden har föranlett Luftfartsverket att föreslå en flygplats på Södertörn. I närheten av Södertälje finns två förslag:
2. Transporter och miljö
Flygtransporter är de i särklass mest energikrävande. Med tanke på Sveriges internationella åtaganden när det gäller minskning av växthusgaser måste alternativ till flygtransporter ha högsta nationella prioritet.
I Sverige har vi ju utvecklat det unika tåget X 2000, som gör det möjligt att snabbt komma mellan stora tätorter. Innan man planerar för utbyggd flygplatskapacitet måste vi i Sverige bygga ut och förbättra den spårburna trafiken så att den på de flesta destinationer i södra Sverige och långt upp i Norrland kan bli ett verkligt alternativ till flyget. På detta sätt kan behovet av flygplatskapacitet minska för stora delar av inrikesflyget.
Den nya Arlandabanan och möjligheterna att angöra Arlanda också från norr gör det också möjligt att minska behovet av anslutningsflyg för dem som vill färdas utomlands med flyg. Många boende i Mälardalen från Eskilstuna, Strängnäs, Mariefred, Nykvarn och Södertälje kan inom kort ta sig direkt till Arlanda med snabbtåg på Svealandsbanan. Även resande som kommer från Malmö- och Göteborgshållen med X 2000 kan komma direkt till Arlanda.
3. Hall @ en ny flygplats på Södertörn?
Enligt Luftfartsverkets utredningar föreslås en första rullbana vid Hall. Den är i rapporter beräknad för fyra (4) miljoner passagerare per år. Den föreslagna banan har en långt större kapacitet. Det finns också skissat en andra start- och landningsbana (rullbana på fackspråk) vid Hall något söder om den första. Det betyder att Hallalternativet i framtiden kan få en kapacitet som motsvarar den som Arlanda har i dag.
Det finns en mängd skäl mot lokaliseringen vid Hall.
3.1. Bullerfrågorna
I förlängningen av rullbanorna västerut ligger Pershagen @ en del av Södertälje. Stora delar kommer att läggas under bullermattor med mycket höga ljudnivåer. Beräkningar visar på 90 till 100 decibel. Stora delar av centrala Södertälje får också höga bullernivåer. I nordöst ligger tättbebyggda områden inom Botkyrka kommun, som går samma öde till mötes.
När flygplan svänger söderut kommer mycket känslig verksamhet under starkt buller. Det gäller de antroposofiska verksamheterna i Järna, som tar hand om många personer med olika funktionshinder @ de är ofta mycket störningskänsliga. Detta område är dessutom klassat som ett område av riksintresse för kulturminnesvård i kommunens översiktsplan @ ett beslut som Riksantikvarieämbetet bekräftat.
3.2 Fågelsträck och kollisionsrisker
Över Mörkö och Grödinge går flera stora fågelsträck. Här sträcker såväl stora måsar som gäss, änder, vadare och småfågel såväl vår som höst. Det är alldeles uppenbart att detta kommer att leda till konflikter. Att placera en flygplats på ett ställe där den så påtagligt kommer att kollidera med fågelsträcken utgör ett hot mot såväl flygsäkerhet som den biologiska mångfalden.
3.3. Natur och friluftsliv
Grödinge är en grön lunga för många i södra delarna av Stockholms län. Där kan man i dag fortfarande finna tysta och stilla oaser, samtidigt som det är nära till tätorter. Många åker ut på fritiden för att vandra, bada, fiska, plocka bär och svamp eller för att bara finna ro en stund. En storflygplats med dess buller, utsläpp, vägar m.m. gör detta omöjligt. Stockholmsområdet skulle förlora ännu ett stort stycke natur trots att kunskapen ökar om sådana lungors betydelse.
3.4. Trafikförsörjningen
Trafikförsörjningen är mycket besvärlig för en flygplats vid Hall. Med en bana som enligt LVF initialt har en kapacitet på fyra miljoner passagerare per år ska ca 11 000 människor ta sig till och från flygplatsen varje dag året runt @ en enorm trafikökning. Till detta kommer att ca 4 000 anställda ska åka till och från sina arbeten varje dag. Det betyder att vi kan räkna med att de flesta dagar ska mer än 20 000 resor göras till och från flygplatsen. Det finns ingen pendeltågstrafik, som skulle kunna mata in passagerare och personal till och från flygplatsen. De närmaste stationerna ligger i Östertälje och i Tumba.
Det finns heller inte någon station för fjärrtåg i närheten av den tänkta flygplatsen. Den närmaste ligger vid Södertälje syd, som ligger på andra sidan Hallsfjärden. Om stationen skulle flyttas från Södertälje syd till Hall skulle detta få förödande konsekvenser för Södertälje.
3.5 Hälsoskäl
En nyligen offentliggjord undersökning visar att människor, som bor nära Arlanda, är sjukare än på andra platser. Det gäller antalet fall av högt blodtryck. Man kan inte finna andra skäl än just flygplatsen. Det kan inte vara riktigt att utsätta så många människor i södra Stockholm för den risken.
I undersökningen, som utförts av Stockholms läns miljömedicinska enhet, har forskarna kopplat ihop Luftfartsverkets uppgifter om flygbullernivåer i olika områden med uppgifter från en omfattande enkät bland 15 000 kvinnor och män i Stockholms län. Av svaren framgår att högt blodtryck är 60 % vanligare bland dem som bor i områden där flygbullernivån överstiger 55 decibel än bland dem som bor i områden med lägre bullernivåer.
4. Prövning enligt miljöbalken
En flygplats av den planerade storleken ska bedömas utifrån miljöbalkens regler. Det gäller hänsynsreglerna såväl som andra paragrafer. Det är regeringen som har sista avgörandet. Som anförs ovan finns det många miljöskäl som talar emot den planerade lokaliseringen.
Jag vill därför fråga miljöministern:
Är det miljöministerns bedömning att en flygplats på Södertörn kombineras med de miljömål, som finns vad avser växthusgaser eller finns risk att en sådan försvårar att målen nås?
Vilken tyngd kommer människors tillgång till natur och förekomst av ett fågelsträcksområde att ha vid bedömningen av ev. lokalisering av flygplatsen?
Hur påverkar ett riksintresse som Ytterjärna och dess verksamhet flygplatslokaliseringen?
Hur avser miljöministern agera för att minska Storstockholms miljöproblem orsakade av trafiken @ såväl väg som flyg?
Vilken vikt kommer de nya undersökningar vad avser hälsa och flygbuller att ha vid eventuell lokalisering av en ny flygplats i Storstockholmsområdet?