den 20 januari

Interpellation 1999/2000:191 av Lennart Kollmats (fp) till socialminister Lars Engqvist om behandling av adoptionsärenden i läns- och tingsrätter

Av och till kommer det uppgifter i massmedier om att "äldre" par och "äldre" ensamstående av länsrätten fått tillstånd till internationell adoption. Detta trots att kommunens familjerättsutredning och även kommunens socialnämnd avstyrkt framställningen. De adoptionsutredningar som görs är grannlaga och djupgående och har barnets bästa som utgångspunkt.

Länsrätternas utslag har emellertid i många fall kommit till efter att rätten enbart tagit del av skriftligt material och utan att någon varit närvarande som företräder barnet.

Vid länsrätternas bedömningar verkar det som om den vuxnes/de vuxnas rätt att bli förälder/föräldrar väger tyngre än barnets intresse. Även om ett "äldre" par i nuläget säkert fungerar bra, måste bedömningen ske utifrån ett framtidsperspektiv på 15@20 år.

Det är inte bara i länsrätterna problem finns kring domar som berör barn utan även i tingsrätterna. Så länge vi inte har speciella familjedomstolar, borde ledamöterna i läns- och tingsrätter obligatoriskt genomgå utbildning i FN:s barnkonvention för att lära sig se till barnets bästa framför den vuxnes önskan.

Barnombudsmannen har uppmärksammat att tingsrätterna inte heller ser till barnets bästa när man fastställer vad föräldrar kommit överens om beträffande vårdnaden av barn.

Ett annat förhållande är att vid vårdnadstvister företräds oftast de vuxna av var sitt juridiskt ombud, medan barnen inte har någon juridisk expertis till sin hjälp.

Avser socialministern att ta några initiativ för att förstärka barnens situation vid domstolsförhandlingar?