den 24 mars

Interpellation 1999/2000:313 av Christel Anderberg (m) till jordbruksminister Margareta Winberg om konkurrensneutralitet för veterinärer

Jordbruksverket är chefsmyndighet för distriktsveterinärorganisationen (DVO) som är avpassad främst för att tillgodose behovet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos hästar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas är en distriktsveterinär skyldig att även ge djursjukvård för övriga djur.

DVO finansieras till största delen av uppdragsgivarna och i övrigt genom anslag över statsbudgeten. Av den senaste budgetpropositionen framgår att DVO, som tidigare gått med underskott, har visat en positiv ekonomisk utveckling sedan 1997. Under 1998 ökade antalet debiterade förrättningar från 251 600 år 1997 till 278 400 eller med ca 26 800.

I Sverige finns runt 1 800 veterinärer, varav ca 375 privatpraktiserande och 400 knutna till olika djursjukhus. De privatpraktiserande veterinärerna är oftast småföretagare som med egna medel bekostat stora investeringar i utrustningar och kliniker. De är utsatta för illojal konkurrens från den statliga DVO:n, vars tjänster är kraftigt skattesubventionerade.

Till bilden hör också att det är olämpligt att Jordbruksverket i egenskap av kontrollmyndighet bedriver affärsverksamhet som innefattar att med hjälp av statliga subventioner konkurrera med de veterinärer man är satt att övervaka.

Konkurrensrådet har nu prövat konkurrensfrågan. I sitt yttrande av den 24 februari 2000 gör rådet bedömningen att konkurrens på lika villkor mellan privata och statliga veterinärer inte föreligger. Rådet kritiserar också sammanblandningen av myndighetsutövning och affärsverksamhet, liksom utformningen av bidraget till avlägset boende djurägare. Enligt Konkurrensrådet bör statsmakterna precisera vad de statliga anslagen ska användas till, varvid utgångspunkten bör vara att anslagen enbart får användas till att täcka merkostnaderna som uppkommer av det statliga åtagandet och inte för att täcka sådana kostnader som privata veterinärer måste finansiera med kundintäkter.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder statsrådet ämnar vidtaga för att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan statliga och privata veterinärer.