den 21 november

Interpellation 2001/02:91 av Kent Olsson (m) till näringsminister Björn Rosengren om arbetslösheten

Regeringen verkar bry sig mer om statistiken över öppet arbetslösa än om den verkliga arbetslöshetens omfattning. Den öppna arbetslösheten har minskat under de senaste åren men Sverige har den högsta arbetslösheten i modern tid när konjunkturen vänder nedåt.

När nu även den öppna arbetslösheten ökar jämfört med motsvarande period förra året är det viktigt att ta ett helhetsgrepp över situationen på arbetsmarknaden. Regeringen måste ha koll på omfattningen av den verkliga arbetslösheten, och utifrån detta snabbt lägga fram konkreta åtgärder.

Fler personer än någonsin saknar ett riktigt jobb i ingången till en lågkonjunktur. Sammanlagt rör det sig, enligt Statistiska centralbyrån, om ungefär 700 000 människor. Det är personer som antingen är öppet arbetslösa, latent arbetssökande, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller undersysselsatta.

Regeringen verkar emellertid inte vara intresserad av denna verklighet. I stället räknar man bara de som är öppet arbetslösa eller i åtgärder. Min uppfattning är att alla som vill ha ett jobb men för närvarande inte har ett arbete är arbetslösa och ska få stöd att finna ett riktigt arbete.

Socialdemokraterna gillar att använda begreppet rättvisa. Ord som rättvisa och orättvisa används flitigt, framför allt i syfte att framställa oss moderater som särskilt elaka och orättvisa. Jag anser inte att det är särskilt rättvist att 700 000 människor tvingas gå arbetslösa.

Människors vardag och bekymmer tenderar att komma i skymundan i den politiska debatten. Det är fel och farligt. Det leder till att avståndet mellan folkvalda och medborgare ökar.

Med hänvisning till ovanstående vill jag till statsrådet Björn Rosengren ställa följande frågor:

1.Vilka initiativ avser statsrådet vidta för att redovisa den verkliga arbetslösheten?

2.Vilka initiativ avser statsrådet vidta för att alla som vill arbeta också ska få möjligheter att finna ett arbete?