den 9 februari

Interpellation 1999/2000:223 av Helena Bargholtz (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om vårdutbildningen

Ända sedan vårdutbildningarna flyttade in på högskolan, 1977, har deras högskolemässighet ifrågasatts.

Högskoleverket har utvärderat 84 medellånga vårdutbildningar, däribland sjuksköterske-, tandhygienist-, ortoped-, arbetsterapeut- och barnmorskeutbildningarna. Typiska kvinnoutbildningar.

Nio av de testade utbildningarna har befunnits icke-högskolemässiga. Sex av dem är så bristfälliga att rätten att ge yrkesexamen dras in den 1 juli. Det gäller barnmorskeprogrammet vid Mitthögskolan, sjuksköterskeprogrammet vid Växjö universitet, sociala omsorgsprogrammet vid Mälardalens Högskola samt tandhygienistprogrammen vid Hälsohögskolorna i Jönköping, Dalarna och Örebro. Dessa utbildningar är skyldiga att ge studenterna möjlighet att ta examen.

Tre utbildningar, bl.a. sjuksköterskeutbildningen vid Karolinska Institutet åläggs att komma med kraftfulla åtgärder senast i maj.

Vid en tidigare utvärdering 1995/96 blev 40 utbildningar underkända.

De flera hundra ungdomar som genomgår dessa utbildningar gör det naturligtvis i den tron att de ska få en ordentlig examen som leder till jobb. Det kan man med all rätt förvänta sig av en statlig högskoleutbildning. Ungdomarna investerar ju också mycket tid och pengar i dessa utbildningar. Besvikelsen blir därför mycket stor hos dessa ungdomar (och deras föräldrar) när det visar sig att de genomgår en undermålig utbildning. Detta är att lura dem!

Jag vill därför fråga utbildningsministern:

Vilka insatser är ministern beredd att göra för att tillförsäkra alla ungdomar som genomgår en högskoleutbildning att deras utbildning är fullt högskolemässig?