Redogörelse till riksdagen
2017/18:RR1
Riksrevisionens årsredovisning för 2017
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2017. Årsredovisningen beslutades den 16 februari 2018 av Stefan Lundgren.
Stockholm den 16 februari 2018
Stefan Lundgren
Riksrevisor med administrativt ansvar
1
2017/18:RR1
Grundläggande bestämmelser
13 kap.
9 kap.
Lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter
Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
Beslut, intygande och underskrift
Riksrevisorn med administrativt ansvar fattar beslut om Riksrevisionens årsredovisning enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Stockholm den 16 februari 2018
Stefan Lundgren
Riksrevisor med administrativt ansvar
2
2017/18:RR1
3
2017/18:RR1
Förord
Riksrevisionen är en viktig del av riksdagens kontrollmakt. Genom en oberoende granskning ska Riksrevisionen bidra till att offentliga medel används ändamålsenligt och effektivt och därigenom främja legitimiteten hos och tilliten till statlig verksamhet.
Jag och mina kollegor tillträdde som riksrevisorer den 15 mars. Vår främsta prioritet var att återupprätta förtroendet för myndigheten. Ytterst beror förtroendet på hur väl Riksrevisionen genomför sitt uppdrag, det vill säga att göra relevanta granskningar som präglas av objektivitet och opartiskhet, av tydliga och välmotiverade revisionsfrågor samt av god kvalitet i granskningarnas analyser. Men förtroende förutsätter också att myndigheten har en betryggande intern styrning och kontroll, bland annat genom att verksamheten är ändamålsenligt organiserad med tydliga ansvarsförhållanden och befogenheter, att det finns genomarbetade interna regelverk som efterlevs samt att Riksrevisionens arbete präglas av våra värdeord: öppenhet, professionalism och oberoende.
När det gäller verksamheten har Riksrevisionen under 2017 levererat enligt sitt uppdrag med goda resultat. Den årliga revisionen av 2016 års årsredovisningar slutfördes på utsatt tid och i enlighet med god revisionssed. Inom effektivitetsrevisionen publicerades 37 granskningsrapporter, i huvudsak i enlighet med granskningsplanen 2016/17. Det är något fler granskningar än under tidigare år. I det internationella samarbetet har Riksrevisionen ökat aktivitetsnivån 2017 jämfört med 2016, bland annat genom ett nytt uppdrag inom ramen för EUROSAI. Även i det internationella utvecklingssamarbetet har aktivitetsnivån höjts, vilket innebär att anslaget för den verksamheten i sin helhet har förbrukats.
Under 2017 påbörjade vi en intern bred översyn av Riksrevisionens ledning, styrning och kontroll. En viktig vägledning i det arbetet har varit det medskick som konstitutionsutskottets beredningsdelegation gav oss tre riksrevisorer i samband med utnämnandet. I detta arbete har vi prioriterat att utveckla och implementera en struktur för Riksrevisionens styrande dokument och en ny arbetsordning, som tydligt reglerar vår interna organisation, vårt ansvar och våra befogenheter. Inte minst har arbetsfördelningen mellan riksrevisorn med administrativt ansvar och de två andra riksrevisorerna förtydligats. Vi har strävat efter att förstärka riksrevisorn med administrativt ansvars roll och preciserat vilka uppgifter som är administrativa. Vi har också sett till att inslaget av kollektivt beslutsfattande minskat samtidigt som vi håller fast vid vår oberoende roll i granskningsverksamheten.
En annan prioritet har varit att besluta om en intern föreskrift med regler för prövning av jäv och oberoende samt att etablera nya rutiner för rekryteringar och hanteringen av allmänna handlingar. Dessutom har vi inlett ett arbete med fokus på vår värdegrund och statstjänstemannarollen.
4
FÖRORD 2017/18:RR1
Vi har strävat efter att främja ökad parlamentarisk insyn i Riksrevisionen. I samråd med det parlamentariska rådet har vi därför i ökad utsträckning tagit upp frågor om verksamhetens inriktning och interna förhållanden för information och diskussion på rådets möten.
Under året har vi även ägnat utrymme åt den årliga revisionens utveckling, bland annat genom att initiera ett utvecklingsarbete angående granskning av ledningars förvaltning av myndigheter.
Riksrevisionens granskningsplan är under utveckling. Den ska öppet redovisa de analyser som ligger till grund för revisionens inriktning. Samtidigt ska planen bidra till en tydligare styrning av verksamheten. Ett exempel är att granskningsplanen för 2017/18 definierar olika fokusområden som utgångspunkter för granskning. De har valts utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, och avses leda till fler breda granskningar i viktiga samhällsfrågor.
Tillsammans med riksrevisorerna Helena Lindberg och Ingvar Mattson vill jag avslutningsvis framföra ett tack till vår personal för engagemang och goda arbetsinsatser under 2017.
Stefan Lundgren
Riksrevisor med administrativt ansvar
5
2017/18:RR1
Om Riksrevisionen
Uppdrag och mandat
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kontrollmakt med uppgift att granska den verksamhet som staten bedriver. Myndigheten har ett starkt mandat för att bedriva en oberoende granskning av statlig verksamhet. Riksrevisionen genomför granskningen som årlig revision och som effektivitetsrevision och utgår från lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen är också Sveriges nationella revisionsorgan med uppgifter nationellt och internationellt. Vidare har Riksrevisionen ett uppdrag att stärka revisionsmyndigheter i utvecklingsländer.
Riksrevisionens verksamhet är indelad i fyra verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision, nationellt revisionsorgan och internationellt utvecklingssamarbete.
Organisation och ledning
Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Deras ansvar och uppgifter framgår bland annat av regeringsformen och Riksrevisionens instruktion1. En av riksrevisorerna är riksrevisor med administrativt ansvar.
Riksrevisorn med administrativt ansvar svarar för den administrativa ledningen av myndigheten genom att se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att den hushållar väl med statens medel. Riksrevisorn med administrativt ansvar undertecknar ensam Riksrevisionens årsredovisning.
Riksdagen valde i mitten av februari tre nya riksrevisorer: Stefan Lundgren, Helena Lindberg och Ingvar Mattson. Stefan Lundgren valdes till riksrevisor med administrativt ansvar. Riksrevisorerna tillträdde sitt uppdrag den 15 mars 2017. I samband med det lämnade riksrevisorn med administrativt ansvar, Margareta Åberg, sitt uppdrag.
Riksrevisionen är indelad i sju avdelningar och 16 enheter. Myndigheten har kontor i Stockholm, Uppsala och Jönköping.
1 13 kap.
6
OM RIKSREVISIONEN | 2017/18:RR1 |
Figur 1 Riksrevisionens organisation per den 31 december 2017
Styrning och kontroll
Under året åtgärdades flera av de brister som funnits i den interna styrningen och kontrollen av myndigheten. Riksrevisionen tog fram en ny arbetsordning för att tydliggöra ansvar och befogenheter inom myndigheten. Det gäller exempelvis gränsdragningen mellan riksrevisorn med administrativt ansvar och övriga riksrevisorer liksom riksrevisorerna emellan. Arbetsordningen slår också fast vilken typ av styrande dokument som ska finnas i myndigheten, vad de ska innehålla och hur de ska tas fram. Vidare tydliggör arbetsordningen grundläggande handläggningsregler inom myndigheten. Beslut har också fattats om en intern föreskrift för allmänna handlingar med mera. Ytterligare åtgärder för att stärka styrning och kontroll inkluderar en intern föreskrift om jäv och oberoende. Riksrevisionen har också sett över riktlinjerna för rekrytering, representation och lönesättning.
En riskanalys har gjorts för att identifiera de omständigheter som utgör en risk för att Riksrevisionens verksamhetsmål inte ska uppnås. Merparten av de identifierade riskerna ligger inom en risknivå som ledningen har bedömt som acceptabel. Riskanalysen visar dock på några kritiska risker. Kontrollåtgärder för dessa risker har vidtagits.
7
2017/18:RR1
Resultatredovisning
Sammanfattning
Under 2017 slutfördes den årliga revisionen av 2016 års årsredovisningar i rätt tid och i enlighet med god revisionssed. Totalt lämnades 231 revisionsberättelser. Effektivitetsrevisionen följde under året den inriktning av revisionen som riksrevisorerna beslutat om. Totalt publicerades 37 effektivitetsgranskningar. De viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen redovisas i Riksrevisorernas årliga rapport (se s.22). Det internationella utvecklingssamarbetet bedöms ha bidragit till att stärka de nationella revisionsorganens förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella standarder.
Ekonomisk översikt
Verksamhetens2 kostnader uppgick till 372,6 miljoner kronor under 2017, vilket är en ökning med 12,7 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Ökningen av kostnaderna jämfört med 2016 förklaras främst av ökande personalkostnader inom alla verksamhetsgrenar utom nationellt revisionsorgan där personalkostnaderna istället var lägre än föregående år. Kostnaderna för extern kompetens ökade något medan övriga intäkter och driftkostnader var oförändrade jämfört med tidigare år.
Tabell 1 Verksamhetens kostnader och andra intäkter än av anslag,
2017 | 2016 | 2015 | |
Intäkter (andra än av anslag) | 559 | 528 | 420 |
Årlig revision | 362 | 321 | 228 |
Effektivitetsrevision | 88 | 108 | 0 |
Nationellt revisionsorgan | 7 | 13 | 2 |
Internationellt utvecklingssamarbete | 102 | 86 | 190 |
Kostnader | 372 644 | 359 937 | 347 495 |
Årlig revision | 166 546 | 160 651 | 152 728 |
Effektivitetsrevision | 148 114 | 140 904 | 132 216 |
Nationellt revisionsorgan | 14 907 | 17 465 | 27 251 |
Internationellt utvecklingssamarbete | 43 077 | 40 917 | 35 300 |
Riksrevisionen, nettokostnader | 372 085 | 359 409 | 347 074 |
2Från och med 2017 redovisar Riksrevisionen återigen verksamheten under fyra verksamhetsgrenar. Syftet är att förtydliga verksamheten inom det nationella revisionsorganet samt övriga instruktionsenliga uppgifter.
3På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
8
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Användningen av extern kompetens inom stödverksamheten, verksamhetsutvecklingen och nationellt revisionsorgan förändrades inte nämnvärt jämfört med föregående år. Inom effektivitetsrevisionen minskade användningen av konsultinsatser inom granskningarna något och inom det internationella utvecklingssamarbetet ökade användningen av konsulter i samarbetsländerna och avser främst stöd till ledarskapsutveckling.
Tabell 2 Extern kompetens tkr
2017 | 2016 | 2015 | |
Kärnverksamheten | 19 007 | 16 936 | 15 365 |
Årlig revision | 8 754 | 8 256 | 9 083 |
Effektivitetsrevision | 4 517 | 5 601 | 4 109 |
Nationellt revisionsorgan | 443 | 672 | 287 |
Internationellt utvecklingssamarbete | 5 293 | 2 407 | 1 886 |
Verksamhetsutveckling | 1 038 | 1 289 | 8 643 |
Stödverksamheten | 15 788 | 14 870 | 9 669 |
Kompetensutveckling | 518 | 848 | 157 |
Kompetens- och resursförstärkning | 15 270 | 14 022 | 9 512 |
Summa | 35 833 | 33 095 | 33 677 |
4 På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
9
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
Anslag
Årets anvisade medel för anslaget 1:15 Riksrevisionen uppgick till 324,2 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2017 uppgick till 333,6 miljoner kronor. Anslagsbelastningen var 330,0 miljoner kronor, vilket innebar ett utgående anslagssparande om 3,6 miljoner kronor.
Årets anvisade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete var 50 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2017 uppgick till 50 miljoner kronor. Anslagsbelastningen var 51,4 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten utnyttjades med 1,4 miljoner kronor.
Det totala anslagsutfallet uppgick till 381,4 miljoner kronor. Förvaltningsanslaget har under året belastats med pensionsutgifter för tidigare riksrevisorer vilka uppgick till 0,9 miljoner kronor. Inom biståndsanslaget lämnade Riksrevisionen transfereringar till samarbetspartner på 8,5 miljoner kronor. Transfereringarna utgjordes främst av kontantbidrag, exempelvis för lönekostnader avseende lokalanställda specialister och kostnader för kompetensutveckling såsom kurser och material. Under 2017 uppgick kontantbidragen till 7,7 miljoner kr.
Tabell 3 Anslagsredovisning 2017,(mnkr )
Totalt | Utgående | Nyttjande | ||
disponibelt | Anslagsbe- | anslags- | av anslags- | |
Anslag | belopp | lastning | sparande | kredit |
1:15 Riksrevisionen | 333,6 | 330,0 | 3,6 | – |
1:5 Riksrevisionen: | ||||
Internationellt utvecklings- | ||||
samarbete | 50,0 | 51,4 | – | 1,4 |
10
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Årlig revision
Granskningsverksamheten ska hålla hög kvalitet och vara relevant. För årlig revision innebär det att revisionen ska utföras i enlighet med god revisionssed, enligt internationella standarder och att revisionsberättelserna ska lämnas i tid. Riksrevisionen arbetar förebyggande genom att ha en löpande dialog med myndighetsledningarna om de brister som Riksrevisionen identifierar under granskningen i syfte att undvika väsentliga fel i årsredovisningarna.
Riksrevisionen följer god revisionssed och tillämpar International Standards of Supreme Audit Institutions (ISSAI) för finansiell revision i de delar som bedöms utgöra god revisionssed för statlig revision. När det gäller myndigheternas resultatredovisningar följer revisionen en intern instruktion som kompletterar ISSAI – Riksrevisionens instruktion för revisorns granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen (RRI).
Resultat och bedömning
Under 2017 slutförde Riksrevisionen inom den årliga revisionen granskningen av myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2016. Totalt lämnades 231 revisionsberättelser. År 2017 var det tredje året då den årliga revisionen tillämpade Riksrevisionens instruktion5 för granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen. För 15 myndigheter lämnade Riksrevisionen en modifierad revisionsberättelse6 för räkenskapsåret 2016. Några myndigheter fick fler än ett modifierat uttalande i sin revisionsberättelse.
Av tabell 4. Modifierade revisionsberättelser, framgår att 21 modifierade uttalanden i form av reservationer, avvikande meningar eller avstående från uttalande lämnades i revisionsberättelserna för myndigheter för räkenskapsåret 2016. Därutöver modifierades revisionsberättelsen för en stiftelse.
För räkenskapsåret 2016 lämnade Riksrevisionen även 13 upplysningar. Den vanligaste orsaken till upplysningar i revisionsberättelsen är oklarheter i frågan om full kostnadstäckning utifrån 5 § avgiftsförordningen (1992:191) och villkor för bemyndiganden.
Riksrevisionens uttalanden om ledningens bedömning av intern styrning och kontroll görs för de myndigheter som omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll och föranledde för 2016 inga modifieringar i revisionsberättelserna.
5Riksrevisionens instruktion för revisorns granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen (RRI)
6Med modifierad revisionsberättelse avses att en anmärkning har lämnats på årsredovisningen.
11
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
Tabell 4 Modifierade revisionsberättelser
Räkenskapsåret | Räkenskapsåret | Räkenskapsåret | ||||
2016 | 2015 | 2014 | ||||
Enligt Riksrevisionens | Antal | uttalanden | Antal | uttalanden | Antal | uttalanden |
uppfattning; | med reservation el- | med reservation el- | med reservation el- | |||
ler avvikande meler avvikande me- | ler avvikande me- | |||||
ning | ning | ning | ||||
är årsredovisningen i alla väsentliga av- | ||||||
seenden upprättad enligt ramverket för | ||||||
redovisning och tillämpliga regerings- | ||||||
beslut | 5 | 5 | 3 | |||
ger årsredovisningen i alla väsentliga | ||||||
avseenden en rättvisande bild av myn- | ||||||
dighetens ekonomiska resultat, finansie- | ||||||
ring och finansiella ställning | 3 | 3 | 4 | |||
har myndigheten i alla väsentliga avse- | ||||||
enden lämnat en resultatredovisning | ||||||
och information i övrigt som är förenlig | ||||||
med och stödjer en rättvisande bild i | ||||||
årsredovisningen som helhet | 2 | 1 | – | |||
har baserat på vår revision av årsredo- | ||||||
visningen, i alla väsentliga avseenden, | ||||||
anslag och inkomster använts i enlighet | ||||||
med av riksdagen beslutade ändamål | ||||||
och i överensstämmelse med tillämpliga | ||||||
föreskrifter | 9 | 9 | 8 | |||
har det vid vår revision av årsredovis- | ||||||
ningen inte framkommit något som | ||||||
skulle tyda på att ledningen i sin be- | ||||||
dömning av intern styrning och kontroll | ||||||
inte har följt förordningen om intern | ||||||
styrning och kontroll. | – | – | – | |||
Inget uttalande görs | ||||||
på grund av att det förhållande som be- | ||||||
skrivs är så betydelsefullt har Riksrevis- | ||||||
ionen inte kunnat inhämta tillräckliga | ||||||
och ändamålsenliga revisionsbevis som | ||||||
grund för våra revisionsuttalanden. | ||||||
Följaktligen avstår Riksrevisionen | ||||||
från att uttala sig om årsredovisningen. | 1 | - | 1 | |||
Uttalande om förvaltning i | ||||||
revisionsberättelse för stiftelse | ||||||
Som en följd av de förhållanden som | ||||||
beskrivs är det Riksrevisionens uppfatt- | ||||||
ning att styrelseledamoten eller verk- | ||||||
ställande direktören har handlat i strid | ||||||
med stiftelseförordnandet, vilket skulle | ||||||
kunna föranleda ersättningsskyldighet | ||||||
för styrelseledamot eller verkställande | ||||||
direktör. | 1 | 1 | - |
12
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Internt utvecklingsarbete
Som ett led i arbetet med att digitalisera myndigheten togs under 2017 flera initiativ inom årlig revision. Förutsättningarna för en digitaliserad inhämtning av redovisningsdata hämmas av att det saknas standardiserade informationsformat. Riksrevisionen fortsatte under 2017 samarbetet med Ekonomistyrningsverket för att ta fram en standard för uttag av redovisningsinformation från de granskade myndigheternas ekonomisystem. Under 2017 avtalade myndigheten med Ekonomistyrningsverket om regelbundna leveranser av Hermesdata som ett underlag för en löpande riskanalys. Riksrevisionen organiserade under 2017 centrala uttag av redovisningsdata från Statens servicecenter.
Kvalitetsarbete
Vid den årliga revisionen finns ett råd som består av erfarna ansvariga revisorer samt juridisk kompetens med uppgift att bidra till kvalitetssäkring. Rådet bistår revisorerna med bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som anses kunna påverka utformningen av revisionsberättelser och med råd i andra frågor av principiellt intresse. Dessutom genomför rådet årligen en intern kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter utifrån fastställda kvalitetskriterier. En revisionsakt för varje ansvarig revisor ska på detta sätt kontrolleras minst vart tredje år. Under 2017 kontrollerades nio ansvariga revisorers akter; sex av dessa revisorer var nya i sin roll. Kvalitetskontrollen visade att revisionen i allt väsentligt var utförd och dokumenterad i enlighet med ISSAI:s krav på finansiell revision och Riksrevisionens instruktionför granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen7.
Den externa uppföljningen i form av en enkät till alla myndigheter visade att nio av tio myndigheter helt eller delvis instämmer i påståendet att myndighetens samlade bedömning av revisionens genomförande är positiv. Riksrevisionen ser dock ett fortsatt behov av kunskapsöverföring mellan revisorerna.
Kostnader
Den totala kostnaden för den årliga revisionen ökade med cirka 5,9 miljoner kronor jämfört med 2016 till följd av högre lönekostnader. Kostnaderna för revision av myndigheter har ökat något, medan kostnaderna för områdesbevakning samt metodutveckling och utbildning är på samma nivå som föregående års kostnader. Det är främst personalkostnaderna som har ökat dels på grund av övertidsersättning i samband med årsredovisningsgranskningen under årets första kvartal, dels på grund av en förändring inom kompetensprofilen för verksamhetsgrenen.
7 Ibid
13
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
Tabell 5 Kostnader för årlig revision (ÅR)
2017 | 2016 | 2015 | |
Revision av myndigheter m.fl. | 154 840 | 149 752 | 152 169 |
Revision av övriga organisationer | 505 | 467 | 331 |
Områdesbevakning ÅR | 3 086 | 2 682 | |
Metodutveckling och utbildning ÅR | 7 753 | 7 429 | |
Summa | 166 184 | 160 330 | 152 500 |
Tabell 6 Antal redovisade timmar inom årlig revision (ÅR)
2017 | 2016 | 2015 | |
Revision av myndigheter m.fl. | 122 075 | 122 293 | 125 787 |
Revision av övriga organisationer | 906 | 819 | 908 |
Områdesbevakning ÅR | 2 170 | 2 411 | 2 069 |
Metodutveckling och utbildning ÅR | 5 769 | 5 513 | 0 |
Summa | 130 920 | 131 036 | 128 764 |
Avgifter och resultatutfall för den årliga revisionen
Årlig revision är avgiftsbelagd; intäkterna från revisionen av myndigheterna redovisas mot inkomsttitel och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Med anledning av att ökade kostnader under 2017 har både intäkter och kostnader för revision av myndigheter blivit högre än budget. Antalet fakturerade revisionstimmar under 2017 uppgick till 120 000 timmar och är oförändrat jämfört med 2016.
Tabell 7 Resultat inom årlig revision
Budget | 2017 | 2016 | 2015 | ||
Avgiftsintäkter | 150 000 | 152 | 946 | 153 471 | 156 446 |
Kostnader | 149 000 | 154 | 840 | 149 752 | 152 169 |
Årets överskott/underskott |
1 000 | 3 719 | 4 277 | ||
Ackumulerat |
8På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
9På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
14
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Avgifter och resultatutfall för den avgiftsfinansierade verksamheten
Riksrevisionen granskar Council of the Baltic Sea States. Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som Riksrevisionen kan bedriva enligt instruktionen. Överskottet inom verksamheten beror främst på flera fakturerade timmar för granskning av räkenskapsåret 2016. Under 2017 vidtogs åtgärder för att minska överskottet, men detta har inte nått önskat resultat under räkenskapsåret.
Tabell 8 Resultat för avgiftsfinansierad verksamhet
Budget | 2017 | 2016 | 2015 | |
Avgiftsintäkter | 200 | 256 | 197 | 220 |
Kostnader | 250 | 186 | 118 | 178 |
Årets överskott/underskott |
70 | 79 | 42 | |
Ackumulerat |
498 | 618 | 548 | 469 |
15
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
Effektivitetsrevision
Effektivitetsrevisionen ska enligt lag främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget samt genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och statliga åtaganden i övrigt, men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Riksrevisionens granskning ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Effektivitetsrevisionen ska huvudsakligen inriktas på att granska hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta, men som ett led i effektivitetsrevisionen får Riksrevisionen också lämna förslag om alternativa insatser för att nå avsedda resultat.10
Riksrevisionen följer de internationella standarderna (ISSAI) för effektivitetsrevision.
Resultat och bedömning
Under 2017 publicerades 37 granskningsrapporter, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Av de 37 granskningsrapporterna inleddes fem under 2015, 27 under 2016 och fem under 2017. Under 2017 fattades beslut om att inleda 40 granskningar. Vid årsskiftet 2017/18 pågick 43 granskningar.
I tabell 9 Fördelning av rapporter utifrån granskningens inriktning redovisas en fördelning av publicerade granskningsrapporter 2017 och 2016 utifrån lagens tre typer av effektivitetsrevision: granskning av hushållning, granskning av resursutnyttjande samt granskning av måluppfyllelse och samhällsnytta (en granskning kan utgöra flera typer av granskning). Sammantaget bedömer Riksrevisionen att effektivitetsgranskningarna under året i huvudsak levde upp till bredden i lagens krav och inriktningen i granskningsplanen 2016/17.
Tabell 9 Fördelning av rapporter utifrån granskningens inriktning
Granskning av: | 2017 | 2016 |
Hushållning | 11 | 6 |
Resursutnyttjande | 14 | 16 |
Måluppfyllelse och samhällsnytta | 25 | 27 |
10 4 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
16
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Publicerade granskningar 2017 per utskott
Årets granskningsrapporter visar en bred spridning över riksdagens utskott. Särskilt många granskningar genomfördes inom Socialförsäkringsutskottets område, vilket bland annat föranleddes av fokus på flykting- och migrationsfrågor. Planering och genomförande av granskningar inom de utskottsområden som inte täcktes in under året pågår.
Tabell 10 Publicerade granskningar 2017 per utskott
Utskott | Granskningar |
Arbetsmarknadsutskottet | Effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande |
utbildning RiR 2017:20 | |
Arbetsförmedlingens Arbetsmarknadsutbildning - små regionala | |
skillnader i effekter RiR 2017:21 | |
Matchningen på den svenska arbetsmarknaden - sökandesamman- | |
sättningens betydelse? RiR 2017:26 | |
Civilutskottet | Bruksvärdessystemets effekter på inkomster RiR 2017:24 |
Tillsyn av ställföreträdare och överförmyndare - statens bristande | |
ansvar för samhällets mest utsatta RiR 2017:33 | |
Avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag RiR | |
2017:35 | |
Finansutskottet | Internrevisionen vid myndigheter RiR 2017:5 |
Regeringens medelfristiga makroprognoser RiR 2017:11 | |
Tillgänglighet till SCB:s data RiR 2017:14 | |
Parallellgranskning: Regeringens hantering av rekommendationer | |
från EU, IMF och OECD, RiR 2017:22 | |
Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket RiR 2017:32 | |
Försvarsutskottet | Strålsäkerhetsmyndighetens kärnkraftstillsyn RiR 2017:17 |
Finansieringssystemet för omhändertagande av kärnavfall RiR | |
2017:31 | |
Justitieutskottet | Effektivitet och produktivitet hos svenska tingsrätter RiR 2017:6 |
Den forensiska organisationen inom Polismyndigheten RiR | |
2017:16 | |
Näringsutskottet | Statens bolagsinnehav - Aktualiteten i det statliga bolagsinnehavet |
RiR 2017:1 | |
Samlade stödet till solenergi RiR 2017:29 | |
Omvandlingen av Kiruna och Malmberget - bristande underlag | |
hos regeringen och LKAB RiR 2017:34 | |
Statligt ägda bolag med samhällsuppdrag - regeringens styrning | |
RiR 2017:37 | |
Skatteutskottet | Regeringens skatteutgiftsredovisning - som riksdagen vill ha den? |
RiR 2017:12 | |
Folkbokföringen - ett kvalitetsarbete i uppförsbacke RiR 2017:23 | |
Socialförsäkringsutskottet | Lärdomar av flyktingsituationen hösten 2015 - beredskap och han- |
tering RiR 2017:4 | |
Bilaga 1. Lärdomar av flyktingvågen 1992 |
17
2017/18:RR1 | RESULTATREDOVISNING | |
Utskott | Granskningar | |
Pensionssystemets redovisning av inkomstpensionssystemets fi- | ||
nansiella ställning och långsiktiga utveckling (Orange rapport) | ||
RiR 2017:7 | ||
Bostadsbidraget - ur ett fördelnings- och arbetsmarknadsperspek- | ||
tiv RiR 2017:9 | ||
Kommunersättningar för migration och integration - ett ogenom- | ||
tänkt system RiR 2017:10 | ||
Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut RiR 2017:25 | ||
Socialutskottet | Staten och SKL - en slutrapport om statens styrning på vårdområ- | |
det RiR 2017:3 | ||
Överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling? | ||
RiR 2017:19 | ||
Trafikutskottet | Trafikverkets underhåll av vägar RiR 2017:8 | |
Bredband i världsklass? - Regeringens insatser för att uppfylla det | ||
bredbandspolitiska målet RiR 2017:13 | ||
2017:27 | ||
Utbildningsutskottet | Samisk utbildning - dags för en omstart RiR 2017:15 | |
Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet - högre lön men sämre | ||
sammanhållning RiR 2017:18 | ||
Varför sparar lärosätena? En granskning av myndighetskapital vid | ||
universitet och högskolor RiR 2017:28 | ||
Statsbidrag till skolan RiR 2017:30 | ||
Utrikesutskottet | Exportkontrollen av krigsmateriel RiR 2017:2 | |
Sida - finansierad myndighetssamverkan - goda förutsättningar för | ||
kostnadseffektivitet RiR 2017:36 |
18
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Granskningar som lades ner utan avlämnande av rapport
Åtta granskningar lades ner utan granskningsrapport under året, vilket är i paritet med tidigare år. Det finns olika förklaringar till varför granskningar inte alltid fullföljs och att de ibland också läggs ned sent i processen. Det kan till exempel bero på dataproblem, metodologiska problem eller ändrade förutsättningar för att revisionsobjekt redan har vidtagit åtgärder.
Den totala kostnaden för nedlagda granskningar 2017 var 11,6 miljoner kronor, en minskning från 16,3 miljoner kronor för 2016. Flera av granskningarna avslutades utan granskningsrapport efter att arbetet varit vilande. Det har skett en minskning av kostnader på grund av att färre timmar har arbetats när det har visat sig att en granskning inte kunnat ge resultat.
Under 2017 lades inledda granskningar av förvaltningen av
Tabell 11 Granskningar som avslutats utan avlämnande av rapport
2017 | 2016 | 2015 | |
Total kostnad i tkr | 11 608 | 16 336 | 7 097 |
Antal timmar | 10 722 | 15 141 | 6 866 |
Antal ej publicerade rapporter | 8 | 7 | 6 |
Kvalitetsarbete
Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring ingår i granskningsprocessen. Utöver att projektledaren och enhetschefen har ett kvalitetsansvar bidrar ämnessakkunniga på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Ett seminarium hålls tidigt i samband med att frågor, bedömningsgrund och metodval har utarbetats. Vid detta seminarium deltar även två externa referenspersoner för att säkerställa relevant och djup sakkunskap inom det område granskningen avser. Vidare hålls ytterligare ett internt seminarium där rapportutkastet kommenteras utifrån fastställda kvalitetskriterier. Efter ytterligare bearbetning får granskningsobjekten, vanligen regeringen och en eller flera myndigheter, möjlighet att faktagranska och i övrigt lämna synpunkter på rapportutkastet. När även dessa synpunkter har beaktats fattar ansvarig riksrevisor beslut om granskningsrapporten.
19
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
Kostnader
Den totala kostnaden för effektivitetsrevisionen ökade med cirka 7,2 miljoner kronor jämfört med 2016. Det är kostnaden för granskning och omvärldsbevakning som har ökat, vilket beror på högre personalkostnader. Ökningen beror dels på en förändrad kompetensprofil inom avdelningen, dels på fler arbetade timmar inom verksamhetsgrenen. Kostnaderna för metodutveckling och utbildning minskade något efter en större inledande satsning i samband med omorganisationen 2016.
Tabell 12 Kostnader för effektivitetsrevisionen (EFF)
2017 | 2016 | 2015 | |
Granskning | 117 323 | 110 204 | 111 726 |
Omvärldsbevakning EFF | 27 823 | 26 315 | 20 490 |
Metodutveckling och ut- | |||
bildning EFF | 2 880 | 4 277 | |
Summa | 148 026 | 140 796 | 132 216 |
Tabell 13 Redovisade timmar för effektivitetsrevisionen
2017 | 2016 | 2015 | |
Granskning | 94 397 | 91 759 | 102 252 |
Omvärldsbevakning EFF | 24 921 | 23 406 | 20 913 |
Metodutveckling och ut- | |||
bildning EFF | 2 216 | 2 671 | 4 482 |
Summa | 121 534 | 117 836 | 127 647 |
11På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
12På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
20
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Kostnader och timmar per publicerad granskning
Årets kostnad för pågående granskningar är högre än tidigare år på grund av ett ökat antal granskningar. Kostnaden per publicerad granskning är lägre än tidigare, vilket främst beror på att genomsnitt antal timmar per granskning minskade.
Tabell 14 Kostnader för granskningar
2017 | 2016 | 2015 | |
Upparbetad kostnad vid årets början | 51 861 | 65 776 | 43 593 |
Årets kostnad för granskningar | 117 323 | 110 204 | 111 726 |
Upparbetad kostnad vid årets slut | 50 696 | 51 861 | 65 776 |
Kostnad för årets avslutade granskningar | 118 488 | 124 119 | 89 543 |
varav publicerade granskningar | 106 880 | 107 783 | 82 446 |
varav granskningar som inte resulterat i rapport | 11 608 | 16 336 | 7 097 |
Antal publicerade granskningar | 37 | 33 | 22 |
Styckkostnad för årets avslutade granskningar | 3 202 | 3 761 | 4 070 |
Genomsnittligt antal arbetade timmar för anställd personal per granskning är lägre än 2016 och har minskat successivt även jämfört med åren innan. Det kan förklaras av en viss produktivitetsökning och att fler granskningar av mer avgränsad karaktär genomfördes.
Tabell 15 Redovisade timmar för anställd personal för granskningar
2017 | 2016 | 2015 | |
Upparbetade timmar vid årets början | 43 586 | 61 689 | 37 847 |
Årets timmar för granskningar | 94 397 | 91 759 | 102 252 |
Upparbetade timmar vid årets slut | 42 193 | 43 586 | 61 689 |
Timmar för årets avslutade granskningar | 95 790 | 109 862 | 78 410 |
varav publicerade granskningar | 85 068 | 94 721 | 71 544 |
varav granskningar som inte resulterat i rapport | 10 722 | 15 141 | 6 866 |
Antal publicerade granskningar | 37 | 33 | 22 |
Snitt timmar för årets avslutade granskningar | 2 589 | 3 329 | 3 564 |
21
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
Nationellt revisionsorgan
Riksrevisionen är nationellt revisionsorgan, vilket bland annat innebär att Riksrevisionen samverkar i revisionsfrågor nationellt och internationellt. Inom denna verksamhetsgren redovisas även myndighetsövergripande uppgifter.
Resultat och bedömning nationell samverkan
Granskningsplanen, årliga rapporten, uppföljningsrapporten och remisser
Varje år lämnar Riksrevisionen till riksdagen i enlighet med lag riksrevisorernas granskningsplan13 och en årlig rapport14. Dessutom lämnar Riksrevisionen årligen en uppföljningsrapport avseende resultat av den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen till riksdagen.
Granskningsplanen ger en samlad bild av det kommande årets granskningar, både inom effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Under 2017 lämnades granskningsplanen till riksdagen i oktober som en redogörelse.
Den årliga rapporten sammanfattar de viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Under 2017 lämnades rapporten till riksdagen i maj som en redogörelse.
Riksrevisionen följer upp om granskningsrapporterna från effektivitetsrevisionen har medfört några åtgärder från regeringen eller andra granskade organisationer, företrädesvis förvaltningsmyndigheterna. Uppföljningsrapporten för 2017 lämnades till riksdagen i april och innehåller en djupare uppföljning av 20 rapporter från
Under året lämnade Riksrevisionen 37 remissyttranden.
Riksrevisionens råd
Parlamentariska rådet
Enligt riksdagsordningen ska riksdagen för varje valperiod välja ett parlamentariskt råd för Riksrevisionen. Rådet ska bestå av en riksdagsledamot från varje partigrupp.
Under 2017 hölls fem sammanträden. Riksrevisionens parlamentariska råd följde under året granskningsverksamheten. Rådet fick en redogörelse för förslaget till budget för Riksrevisionen av riksrevisorn med administrativt ansvar. Vidare fick rådet information om Riksrevisionens årsredovisning för 2016,
134 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
1412 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
22
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
riksrevisorernas årliga rapport, Riksrevisionens strategiska inriktning och Riksrevisionens granskningsplan 2017/18. Därutöver redovisades Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete för rådet. Under året lades betoningen på en dialog med rådet om såväl inriktning som myndighetens interna förhållanden.
Det parlamentariska rådet informerades löpande om de åtgärder som riksrevisorerna genomfört sedan de tillträdde, bland annat med anledning av konstitutionsutskottets beredningsdelegations medskick till riksrevisorerna.
Det parlamentariska rådet bestod under perioden
Jörgen Hellman (S), ordförande
Göran Pettersson (M), vice ordförande
David Lång (SD)
Agneta Börjesson (MP)
Mia Sydow Mölleby (V)
Christer Nylander (L)
Aron Modig (KD)
Vetenskapliga rådet
Enligt Riksrevisionens instruktion ska det finnas ett vetenskapligt råd vid myndigheten. Rådet ska bidra med ämneskunskaper och stöd i frågor om metod och metodutveckling.
Under 2017 hölls fyra sammanträden med det vetenskapliga rådet. Bedömningar av granskningsrapporter var ett genomgående tema på sammanträdena. Rådet bereddes också tillfälle att kommentera och ge synpunkter på Riksrevisionens myndighetsövergripande dokument, såsom myndighetens granskningsplan och årliga rapport.
Under 2017 utgjordes vetenskapliga rådet av
Shirin Ahlbäck Öberg, docent
Maria Börjesson, professor
Bino Catasùs, professor
Robert Eriksson, professor
Per Molander, teknologie doktor
Eva Mörk, professor
Jonas Vlachos, professor
John Hassler, professor
Gunn Johansson, professor
23
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
Externa kontakter och seminarier
Riksrevisionens externa kommunikation i Sverige tar till största delen sin utgångspunkt i myndighetens granskningsresultat.
Webbplatsen är en av de främsta kanalerna för att informera om Riksrevisionens uppdrag, arbete och resultaten av myndighetens granskning. Webbplatsen har cirka 14 000 besök per vecka. Riksrevisionens nyhetsbrev når 1 600 prenumeranter när en granskning publiceras. Riksrevisionen använder sig också av Twitter för att kommunicera, och där är antalet följare 1 350.
En annan viktig del i den externa kommunikationen är externa kontakter och seminarier. Utöver kontakter med riksdagens utskott, Regeringskansliet, myndigheter och andra intressenter i samband med varje enskild granskningsrapport eller inom ramen för den årliga revisionen har Riksrevisionen under året deltagit på ett antal arenor.
Under 2017 var det ett särskilt fokus på revision. Riksdagen arrangerade tre seminarier på temat revision, och Riksrevisionen medverkade vid samtliga. Riksrevisionen deltog även i Revisorsinspektionens seminarier och ett seminarium anordnat av Transparency International.
Riksrevisionen tog initiativ till ett möte med nya myndighetschefer för att skapa kunskap och kontakt.
På temat förtroendet för Riksrevisionen medverkade Riksrevisionen vid
Resultat och bedömning internationell samverkan
I internationella sammanhang är Riksrevisionen bland annat medlem i International Organisation of Supreme Audit Institutions (INTOSAI) och utför åtaganden på
EU
Under året medverkade Riksrevisionen i kontaktkommitténs möte och i flera arbetsgrupper inom ramen för kommittén. I egenskap av ordförande i nätverket för EU:s kontaktpersoner var Riksrevisionen värd för nätverkets årliga möte. Riksrevisionen ledde ett arbete med att utveckla kontaktkommitténs arbetsformer samt arbetet med en gemensam rapport inom ramen för Fiscal Po- licy Network. Rapporten publicerades i oktober. Riksrevisionen har vidare verkat som medordförande i nätverket för högre revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer (JWAA). Riksrevisionen medverkade även i genomförandet av Europeiska revisionsrättens granskningsbesök i Sverige.
INTOSAI
Inom ramen för INTOSAI är Riksrevisionens största åtagande vice ordförandeskapet i INTOSAI:s kommitté för kapacitetsutveckling (CBC). 2017 års möte ägde rum i Washington D.C. och samordnades med styrgruppen för
24
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
INTOSAI:s samarbete med givarsamfundet. Ett av mötets teman var utveckling av revisionsmyndigheter i bräckliga stater.
Övriga aktiviteter
Riksrevisionen deltog även i vissa andra internationella forum varav det nordiska samarbetet var det mest omfattande. Under 2017 tog Riksrevisionen emot ett antal studiebesök från bland andra revisionsmyndigheter och parlament.
Kostnader
Den totala kostnaden för verksamhetsgrenen nationellt revisionsorgan minskade med cirka 2,5 miljoner kronor jämfört med 2016. Det är främst kostnaden för övriga avrapporteringar som var lägre på grund av lägre kostnad för den årliga rapporten, men även på grund av att Riksrevisionen under året inte lämnade andra rapporter15 än de instruktionsenliga rapporterna, granskningsplanen, årliga rapporten och uppföljningsrapporten. Förändringen bestod av lägre lönekostnader med anledning av färre arbetade timmar. Under året har även nya former för kontakter med råden utvecklats och förändrats och redovisas nu under verksamhetsgrenen nationellt revisionsorgan16.
Tabell 16 Redovisade kostnader för Nationellt revisionsorgan
2017 | 2016 | 2015 | |
Internationell samverkan | 10 849 | 10 631 | 15 894 |
Övrig avrapportering | 3 159 | 6 221 | 10 871 |
Utbyte med Riksrevisionens råd | 740 | ||
Externa kontakter och seminarium | 152 | 600 | 484 |
Summa | 14 900 | 17 452 | 27 249 |
Tabell 17 Redovisade timmar för Nationellt revisionsorgan
2017 | 2016 | 2015 | |
Internationell samverkan | 7 749 | 8 474 | 13 089 |
Övrig avrapportering | 3 105 | 5 551 | 8 987 |
Utbyte med Riksrevisionens råd | 140 | ||
Externa kontakter och seminarium | 155 | 646 | 979 |
Summa | 11 149 | 14 671 | 23 055 |
152016 – Två rapporter: Effekter och omfattning av företagsstöd och Utveckling av BP och ÅR granskning.
2016 – Två rapporter: Årsredovisning för staten inkl. redogörelse och Utveckling av BP och ÅR granskning.
16Under 2016 och 2017 redovisades kostnaderna för Riksrevisionens råd under myndighetens ledning och inte inom någon verksamhetsgren.
17På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
18På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
25
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
Internationellt utvecklingssamarbete
Det internationella utvecklingssamarbetet syftar till att stärka andra länders nationella revisionsorgan, både avseende kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella revisionsstandarder.
Resultat och bedömning internationellt utvecklingssamarbete
Utvecklingssamarbetet sker i globala, regionala och bilaterala program i Af- rika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. På global nivå fokuserade arbetet på kapacitetsutveckling inom ramen för
Tabell 18 Redovisade kostnader och transfereringar inom internationellt utvecklingssamarbete,
2017 | 2016 | 2015 | |
Globala insatser | 1 700 | 1 478 | 1 541 |
16 794 | 17 288 | 17 712 | |
Regionalt Östafrika | 2 704 | 1 918 | 608 |
Regionalt västra Balkan | 2 046 | 2 343 | 1 476 |
ASEANSAI | 1 018 | 349 | 55 |
Kenya | 2 694 | 2 213 | 1 762 |
Tanzania, Sustainability Project | 3 063 | 2 444 | 3 780 |
Uganda | 1 420 | 1 901 | 1 179 |
Zimbabwe | 3 275 | 979 | 0 |
Bosnien | 0 | 2 199 | 2 486 |
Kosovo | 4 606 | 1 403 | 1 607 |
Georgien | 1 394 | 2 470 | 1 605 |
Moldavien | 2 037 | 1 652 | 1 430 |
Kambodja | 2 640 | 3 141 | 2 131 |
Palestina | 2 231 | 1 360 | 800 |
Nya samarbeten m.m. | 1 256 | 55 | 3 591 |
Metodutveckling IU | 2 547 | 2 597 | 0 |
Summa internationellt utvecklingssamar- | |||
bete | 51 425 | 45 790 | 41 763 |
varav myndighetsgemensamma kostnader | 10 627 | 14 170 | 12 454 |
19 På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
26
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Under 2017 tecknade Riksrevisionen ett samarbetsavtal med ASEANSAI och revisionsmyndigheten i Zimbabwe, och projekten har därefter utvecklats påtagligt. Riksrevisionen beslutade under 2017 också att pröva förutsättningarna för ett samarbete med revisionsmyndigheten i Afghanistan, och en avsiktsförklaring mellan myndigheterna undertecknades i oktober.
Finansiell revision och regelefterlevnadsrevision
Inom finansiell revision och regelefterlevnadsrevision stöttar Riksrevisionen våra partner i att införa internationella revisionsstandarder. Under 2017 arbetade Riksrevisionen med finansiell revision och regelefterlevnadsrevision i Kambodja, Kenya, Moldavien, Tanzania och Uganda samt i
Exempel på resultat under 2017:
Riksrevisionen har bistått
Inom ASEANSAI har 129 finansiella revisorer från Filippinerna, Indonesien, Kambodja, Laos, Malaysia, Myanmar, Thailand och Vietnam coachats och utbildats i att i sin tur utbilda revisorer i de egna revisionsmyndigheterna.
Effektivitetsrevision
Även inom effektivitetsrevisionen låg fokus på implementeringen av internationella standarder med en blandning av utbildningar och handledning av team. Under 2017 arbetade Riksrevisionen med effektivitetsrevision i Georgien, Kambodja, Kenya, Kosovo, Palestina, Tanzania och Uganda samt i
Exempel på resultat under 2017:
Det regionala parallellgranskningsprojektet (PPA II) med sex deltagande revisionsmyndigheter från västra Balkan slutfördes under 2017.
Inom
Under hösten utbildade Riksrevisionen 32 projektledare inom effektivitetsrevisionen från våra samarbetspartner i Kenya, Tanzania, Uganda och Zimbabwe.
Kommunikation, HR och ledarskap
Riksrevisionen fokuserade sitt stöd på intern och extern kommunikation, årlig och strategisk planering, utveckling av effektiva processer inom HR samt ledarskap i förändringsprocesser.
Exempel på resultat under 2017:
Med stöd från Riksrevisionen har den kenyanska revisionsmyndigheten utvecklat samarbetet mellan avdelningarna för effektivitetsrevision, PR, kommunikation och parlamentskontakter.
27
2017/18:RR1 RESULTATREDOVISNING
I Kosovo har det nationella revisionsorganet med stöd från Riksrevisionen inlett ett omfattande förändringsarbete vad gäller ledningsstrukturen och initierat ett ledarskapsutvecklingsprogram för alla mellanchefer.
Ett brett utvecklingsprogram för alla chefer har påbörjats inom revisionsmyndigheten i Zimbabwe.
Kvalitetsarbete
Innan ett samarbete inleds görs en strukturerad prövning utifrån en gemensam modell av om Riksrevisionen och samarbetspartnern tillsammans kan uppnå uthålliga resultat. Varje ny samarbetsfas kvalitetsgranskas inför beslut. Efter varje handledning eller utbildning görs en utvärdering av de genomförda aktiviteterna. I slutet av varje projektfas görs en utvärdering av de uppnådda resultaten.
Kostnader
Den totala kostnaden för det internationella utvecklingssamarbetet ökade med 2,1 miljoner kronor jämfört med 2016. Det är främst användningen av extern kompetens som har ökat, men även kostnaderna för egen personal och resekostnaderna i samband med missionerna har ökat.
Under 2017 ökade aktivitetsnivån i det internationella utvecklingssamarbetet påtagligt och anslaget har utnyttjats till fullo.
Inom utvecklingssamarbetet kompletterar egen verksamhet och transfereringar varandra. Balansen dem emellan beror på vilka förutsättningar och behov som finns inom respektive projekt. De flesta projekt bygger uteslutande på egen verksamhet, vilket huvudsakligen innebär kostnader för utbildningar, workshoppar och coachningar som Riksrevisionens medarbetare genomför tillsammans med våra samarbetspartner.
I samarbetet med den regionala afrikanska organisationen
28
RESULTATREDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Tabell 19 Redovisade kostnader för internationellt utvecklingssamarbete
2017 | 2016 | 2015 | |
Internationellt utvecklingssamarbete | 40 428 | 38 233 | 35 110 |
Metodutveckling internationellt utvecklingssamarbete | 2 547 | 2 597 | 0 |
Summa Verksamhetskostnader | 42 975 | 40 831 | 35 110 |
Transfereringar | 8 450 | 4 960 | 5 607 |
Summa Anslagsbelastning | 51 425 | 45 790 | 40 717 |
Tabell 20 Redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete
2017 | 2016 | 2015 | |
Internationellt utvecklingssamarbete | 24 617 | 23 924 | 25 259 |
Metodutveckling internationellt utvecklingssamarbete | 1 998 | 1 831 | 0 |
Summa | 26 615 | 25 755 | 25 259 |
Övrigt
Ett årligt samråd hölls med Sida den 23 november.
20På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
21På grund av omorganisation och förändringar i verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen för 2016 och 2015 räknats om.
29
2017/18:RR1
Personal
Antal anställda, personalförändring och personalomsättning
Totalt hade Riksrevisionen 336 tillsvidare- eller visstidsanställda den 31 december 2017, exklusive riksrevisorer. Utöver anställda i tjänst så var 22 personer tjänstlediga vid årets utgång. Av de 314 anställda i tjänst 2017 så arbetar 24 personer vid kontoret i Jönköping och 19 personer vid kontoret i Uppsala.
Tabell 21 Antal anställda i tjänst per den 31 december 201722
2017 | 2016 | 2015 | |
Anställda i tjänst | 314 | 305 | 306 |
varav tillsvidareanställda | 305 | 295 | 299 |
varav visstidsanställda | 9 | 10 | 7 |
Medelåldern var 44 år. Medelåldern för kvinnor var 43,6 år och män 44,4 år.
Könsfördelningen inom Riksrevisionen har under det senaste året varit 58 procent kvinnor och 42 procent män. Vid kontoret i Jönköping är könsfördelningen 70 procent kvinnor och 30 procent män och vid kontoret i Uppsala är den 58 procent kvinnor och 42 procent män. Generationsväxlingen har medfört att flera äldre män har ersatts av yngre kvinnor, därav den större skillnaden i könsfördelningen.
Tabell 22 Könsfördelning av antal anställda i tjänst per den 31 december 201723
2017 | 2016 | 2015 | |
Anställda i tjänst | 314 | 305 | 306 |
varav kvinnor | 181 | 175 | 181 |
varav män | 133 | 130 | 125 |
22Exklusive riksrevisorer
23Exklusive riksrevisorer
30
PERSONAL 2017/18:RR1
Antalet chefer har ökat med åtta under den senaste treårsperioden. Andelen kvinnliga chefer har ökat från 50 procent till cirka 60 procent. Under 2017 rekryterades sju chefer varav fem kvinnor och två män.
Tabell 23 Antal chefer fördelat på kvinnor och män24
Totalt | 23 | 24 | 16 |
varav kvinnor | 14 | 13 | 8 |
varav män | 9 | 11 | 8 |
Personalförändringar
Under 2017 nyanställdes 59 personer. Antalet nyanställda är i nivå med 2016. Antalet tjänstlediga och entledigade har under samma period minskat med drygt 10 procent. Några medarbetare återkom i tjänst efter tjänstledigheter.
Tabell 24 Personalförändring,
2017 | 2016 | 2015 | |
Nyanställda | 59 | 61 | 50 |
Tjänstlediga/entledigade26 | 45 | 57 | 37 |
Pension | 5 | 5 | 13 |
Personalomsättning
Personalomsättningen under 2017 var 15 procent, vilket var en minskning jämfört med 17 procent 2016, men något högre än 2015 då personalomsättningen uppgick till 12 procent Tabell 25 Personalomsättning i antal per den 31 december
Tabell 25 Personalomsättning i antal per den 31 december
2017 | 2016 | 2015 | |
Avdelningen för årlig revision | 16 | 17 | 20 |
Avdelningen för effektivitetsrevision | 20 | 25 | 18 |
Internationella avdelningen | 1 | 5 | 3 |
Stödverksamheten/Ledningen | 12 | 10 | 9 |
Hela myndigheten | 49 | 57 | 50 |
24Exklusive riksrevisorer
25Jämförelsesiffrorna för 2016 och 2015 har räknats om och innehåller även visstidsanställda.
26Antal entledigade under 2016 har korrigerats jmf årsredovisningen 2016
31
2017/18:RR1 PERSONAL
Inom den årliga revisionen rekryteras många nyutexaminerade ekonomer varav många väljer att söka sig vidare till andra tjänster inom några år. Det är normalt inom branschen, men det resulterar i relativt hög personalomsättning. Riksrevisionen har de senaste åren verkat för att minska personalomsättningen inom den årliga revisionen. Riksrevisionens bedömning är att det arbetet har lett till en positiv utveckling då personalomsättningen minskat trots stor efterfrågan på finansiella revisorer på arbetsmarknaden.
Inom effektivitetsrevisionen var personalomsättningen fortsatt hög, vilket påverkar verksamheten negativt. Effektivitetsrevision innefattar viktiga moment som är unika för Riksrevisionen och granskningarna pågår ofta uppemot ett år. När bemanningen i en granskning byts ut krävs ofta omfattande omtag innan nya medarbetare har satt sig in i Riksrevisionens arbetssätt och i den specifika granskningen. Därmed bidrar hög personalomsättning till förseningar och ibland till att granskningar läggs ned.
Kompetensförsörjning
Under året var rekrytering en central del i Riksrevisionens arbete med kompetensförsörjning. Rekryteringsbehovet är dock fortfarande stort. Som stöd för rekryteringsprocessen omarbetade och förtydligade Riksrevisionen myndighetens styrdokument för rekrytering.
I huvudsak kan Riksrevisionen rekrytera den kompetens som verksamheten behöver. Det är dock en utmaning att attrahera erfarna revisorer till den årliga revisionen i allmänhet och till verksamhetsorterna Uppsala och Jönköping i synnerhet. Inom några sakområden har det varit mycket svårt att rekrytera erfarna medarbetare till effektivitetsrevisionen. Riksrevisionen tog under året emot praktikanter från universitet och högskolor för att dels synliggöra Riksrevisionen som en attraktiv arbetsgivare, dels möjliggöra för studenter att få en arbetslivsförankring under sin studietid.
Under året påbörjades arbetet med att ta fram en ny kompetensförsörjningsstrategi. Det syftar till att klargöra myndighetens kompetensbehov och formerna för kompetensförsörjning med utgångspunkt i planerad utveckling och inriktning av verksamheten.
Utbildning
Under året gavs 16 kurser inom det femåriga utbildningsprogram som Riksrevisionen anordnar inom årlig revision. Syftet är att säkerställa att revisorerna har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra och tillämpa revision inom statlig verksamhet. Revisorprovet genomfördes i samarbete med Revisorsinspektionen. Under 2017 godkändes en av fyra revisorer som genomförde provet, 2016 godkändes sex av nio revisorer och under 2015 godkändes tre av sex revisorer som genomförde provet.
32
PERSONAL 2017/18:RR1
Inom ramen för effektivitetsrevisionen gavs sju kurser inom metodkunskap under 2017. Därutöver hölls kurser i internationella standarder. Kursen är obligatorisk för alla medarbetare vid effektivitetsrevisionen.
Chefs- och ledarskapsutveckling
Under 2017 fortsatte Riksrevisionen sin kompetensutveckling för myndighetens chefer. Modellen Utvecklande ledarskap, som Riksrevisionen har satsat på sedan 2016, fortsatte under 2017 för att alla chefer ska genomgå samma ledarskapsutbildning. Vidare genomfördes utbildningen Utveckling, grupp, ledare (UGL) för blivande ledare, projektledare och ansvariga revisorer vid flera tillfällen under verksamhetsåret.
33
2017/18:RR1 PERSONAL
Arbetsmiljö och hälsa
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron under 2017 låg på samma nivå som tidigare år, det vill säga på en stabil och inte särskilt hög nivå.
I åldersgruppen 29 år och yngre sjönk sjuktalen något för männen. I åldersgruppen
Tabell 26 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid
2017 | 2016 | 2015 | |
Sjukfrånvaro totalt | 2,8 | 2,8 | 2,9 |
varav: | |||
Kvinnor | 3,6 | 3,4 | 3,9 |
Män | 1,6 | 1,8 | 1,5 |
Anställda 29 år och yngre | 1,7 | 1,6 | 1,4 |
varav: | |||
Kvinnor | 2,0 | 1,9 | 1,4 |
Män | 1,4 | 1,2 | 1,4 |
Anställda |
2,5 | 2,9 | 3,2 |
varav: | |||
Kvinnor | 3,3 | 3,7 | 4,5 |
Män | 1,4 | 1,7 | 1,1 |
Anställda 50 år och äldre | 3,7 | 3,0 | 2,8 |
varav: | |||
Kvinnor | 5,0 | 3,6 | 3,6 |
Män | 2,0 | 2,2 | 2,1 |
Av total sjukfrånvaro avser: | |||
Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 37,2 | 45,9 | 51,8 |
varav: | |||
Kvinnor | 43,8 | 49,6 | 59,7 |
Män | 16,6 | 36,0 | 24,0 |
Andelen långtidssjuka av total ordinarie arbetstid | 1,0 | 1,3 | 1,5 |
34
PERSONAL 2017/18:RR1
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Värdegrund
Riksrevisionen startade under hösten 2017 ett värdegrundsarbete som syftar till att förtydliga statstjänstemannarollen, den statliga värdegrunden och myndighetens värdeord.
Medarbetarenkät
Under våren 2017 gjordes en medarbetarundersökning som ett komplement till den organisatoriska och sociala skyddsronden som genomfördes under hösten 2016.
Resultatet har tagits om hand inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet.
35
2017/18:RR1
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
(tkr) | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 |
Låneram Riksgäldskontoret | |||||
Beviljad i anslagsdirektiv | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
Utnyttjad | 7 956 | 7 048 | 8 160 | 6 026 | 3 204 |
Kontokredit Riksgäldskontoret | |||||
Beviljad i anslagsdirektiv | 37 400 | 36 966 | 35 445 | 35 073 | 34 228 |
Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Räntekonto Riksgäldskontoret | |||||
Ränteintäkter | 45 | 43 | 18 | 209 | 286 |
Räntekostnader | – | – | – | – | – |
Avgiftsintäkter | |||||
Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
Beräknat belopp enligt | |||||
anslagsdirektiv* | 200 | 100 | 100 | 150 | 200 |
Avgiftsintäkter** | 412 | 423 | 297 | 329 | 427 |
Avgiftsintäkter som inte disponeras | |||||
Beräknat belopp enligt | |||||
anslagsdirektiv*** | 150 000 | 154 834 | 140 500 | 121 800 | 123 400 |
Avgiftsintäkter | 152 946 | 153 471 | 156 446 | 139 247 | 131 742 |
Anslagskredit | |||||
Beviljad | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks- | |||||
revisionen, ramanslag | 9 726 | 9 590 | 9 433 | 9 322 | 15 114 |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks- | |||||
revisionen: Internationellt utveck- | |||||
lingssamarbete, ramanslag | 1 500 | 1 500 | 1 200 | 1 200 | 1 200 |
Utnyttjad | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks- | |||||
revisionen, ramanslag | – | – | – | – | – |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks- | |||||
revisionen: Internationellt utveck- | |||||
lingssamarbete, ramanslag | 1 424 | – | 842 | – | – |
Anslagssparande | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riks- | |||||
revisionen, ramanslag | 3 553 | 9 398 | 14 635 | 18 595 | 16 003 |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riks- | |||||
revisionen: Internationellt utveck- | |||||
lingssamarbete, ramanslag | – | 3 368 | – | 921 | 528 |
Bemyndiganden | |||||
Tilldelade bemyndiganden | – | 20 000 | 25 000 | 20 000 | 22 000 |
36
FINANSIELL REDOVISNING | 2017/18:RR1 | |||||
(tkr) | 2017 | 2016 | 2015 | 2014 | 2013 | |
Utestående åtaganden | – | 0 | 21 280 | 5 594 | 17 325 | |
Personal | ||||||
Antalet årsarbetskrafter (st.) | 274 | 281 | 284 | 269 | 281 | |
Medelantalet anställda (st.) | 311 | 309 | 309 | 298 | 310 | |
Driftskostnad per årsarbetskraft | 1 345 | 1 268 | 1 219 | 1 226 | 1 106 | |
Kapitalförändring | ||||||
Årets kapitalförändring | 935 | 1 118 | 37 | |||
Balanserad kapitalförändring | 561 | 524 | 535 |
*Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.
**Avgiftsintäkterna för uppdragsverksamheten 2017 uppgick till 256 000 kr.
***Avser beräknade avgiftsintäkter för offentligrättslig verksamhet (årlig revision).
37
2017/18:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||
Finansiell redovisning | ||||
Resultaträkning | ||||
(tkr) | Not | 2017 | 2016 | |
Verksamhetens intäkter | ||||
Intäkter av anslag | 373 020 | 360 526 | ||
Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 412 | 423 | |
Finansiella intäkter | 2 | 147 | 106 | |
Summa | 373 579 | 361 055 | ||
Verksamhetens kostnader | ||||
Kostnader för personal | 3 | |||
Kostnader för lokaler | ||||
Övriga driftskostnader | 4 | |||
Finansiella kostnader | 5 | |||
Avskrivningar och nedskrivningar | ||||
Summa | ||||
Verksamhetsutfall | 935 | 1 118 | ||
Uppbördsverksamhet | ||||
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 6 | 152 946 | 153 471 | |
Medel som tillförts statens budget från upp- | ||||
bördsverksamhet | ||||
Saldo | 0 | 0 | ||
Transfereringar | ||||
Medel som erhållits från statens budget för | ||||
finansiering av bidrag | 8 450 | 4 960 | ||
Lämnade bidrag | 7 | |||
Saldo | 0 | 0 | ||
Årets kapitalförändring | 8 | 935 | 1 118 |
38
FINANSIELL REDOVISNING | 2017/18:RR1 | |||
Balansräkning | ||||
(tkr) | Not | |||
TILLGÅNGAR | ||||
Immateriella anläggningstillgångar | ||||
Balanserade utgifter för utveckling | 9 | 0 | 0 | |
Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | 10 | |||
tillgångar | 2 364 | 3 012 | ||
Summa | 2 364 | 3 012 | ||
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 11 | 141 | 208 | |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 12 | 6 628 | 6 279 | |
Summa | 6 769 | 6 487 | ||
Kortfristiga fordringar | ||||
Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 25 268 | 21 785 | ||
Övriga kortfristiga fordringar | 13 | 47 | 27 | |
Summa | 25 315 | 21 812 | ||
Periodavgränsningsposter | 14 | |||
Förutbetalda kostnader | 9 581 | 8 880 | ||
Övriga upplupna intäkter | 12 611 | 15 329 | ||
Summa | 22 192 | 24 209 | ||
Avräkning med statsverket | ||||
Avräkning med statsverket | 15 | |||
Summa | ||||
Kassa och bank | ||||
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 36 130 | 45 182 | ||
Kassa och bank | 147 | 79 | ||
Summa | 36 277 | 45 261 | ||
SUMMA TILLGÅNGAR | 58 061 | 57 553 |
39
2017/18:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||
(tkr) | Not | |||
KAPITAL OCH SKULDER | ||||
Myndighetskapital | 16 | |||
Statskapital | 35 | 35 | ||
Balanserad kapitalförändring | ||||
Kapitalförändring enligt resultaträkningen | 8 | 935 | 1 118 | |
Summa | ||||
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner och liknande | 17 | |||
förpliktelser | 2 295 | 3 415 | ||
Övriga avsättningar | 18 | 912 | 1 000 | |
Summa | 3 207 | 4 415 | ||
Skulder m.m. | ||||
Lån i Riksgäldskontoret | 19 | 7 956 | 7 048 | |
Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 8 706 | 8 056 | ||
Leverantörsskulder | 13 403 | 12 730 | ||
Övriga kortfristiga skulder | 20 | 5 366 | 5 177 | |
Summa | 35 431 | 33 011 | ||
Periodavgränsningsposter | 21 | |||
Upplupna kostnader | 19 846 | 21 485 | ||
Summa | 19 846 | 21 485 | ||
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER | 58 061 | 57 553 | ||
Ansvarsförbindelser | Inga | Inga |
40
FINANSIELL REDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag (tkr)
Anslag | Ingående | Årets tilldel- Indrag- | Totalt | Utgifter | Utgående | |
överförings- | ning enligt | ning | disponi- | över- | ||
belopp | anslagsdi- | belt | förings- | |||
rektiv | belopp | belopp | ||||
Utgiftsområde 2 an- | ||||||
slag 1:15 Riksrevis- | ||||||
ionen, ramanslag | 9 398 | 324 200 | – | 333 599 | 3 553 | |
Utgiftsområde 7 | ||||||
anslag 1:5 Riksrevis- | ||||||
ionen: Internationellt | ||||||
utvecklingssamar- | ||||||
bete, ramanslag | 3 368 | 50 000 | 50 000 | |||
Summa | 12 766 | 374 200 | 2 129 |
Anslagskrediten för anslaget 1:15 uppgår till 9 726 000 kronor och för anslaget 1:5 till 1 500 000 kronor.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
Inkomsttitel | Beräknat belopp | Inkomster |
2558 Avgifter för årlig revision | 150 000 | 152 946 |
Summa | 150 000 | 152 946 |
41
2017/18:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Tilläggsupplysningar och noter
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, förkortad
Undantag från kostnadsmässig anslagsredovisning
Från och med 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning för avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med finansutskottets betänkande 2013/14:FiU35. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.
Avgiftsbelagd verksamhet
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa som följer av lönenivån för dem som granskar. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande vidarefaktureras separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att ett enskilt revisionsobjekt inte ska påverkas av personalsammansättningen inom den årliga revisionens team, det vill säga revisionsobjektet ska inte belastas med resekostnader på grund av att teamet består av personal från olika kontor i landet.
Nettokostnader i resultatredovisningen
Riksrevisionen har valt att redovisa nettokostnader i tabellerna om inget annat anges. Nettokostnad är verksamhetens kostnader minus intäkter. Intäkter från anslag och intäkter från den årliga revisionen som redovisas mot inkomsttitel ingår däremot inte i verksamhetens nettokostnader.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: In- ternationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen. Transfereringen särredovisas i tabell 19 när det gäller kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet.
42
FINANSIELL REDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Myndighetens gemensamma kostnader
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas i redovisningen i sin helhet mellan de fyra verksamhetsgrenarna. Riksrevisionen har två typer av gemensamma kostnader, myndighetsgemensamma och verksamhetsgemensamma kostnader.
Myndighetsgemensamma kostnader avser myndighetsövergripande kostnader, såsom kostnader för myndighetens ledning och lokaler, eller kostnader för flera verksamhetsgrenar. De administrativa kostnader som uppkommer inom myndigheten är myndighetsgemensamma kostnader och dessa fördelas mellan de fyra verksamhetsgrenarna. Om en myndighetsgemensam kostnad går att hänföra till en specifik verksamhetsgren belastar den endast den verksamhetsgrenen.
Verksamhetsgemensamma kostnader är kostnader som uppkommer för att stödja en specifik verksamhetsgren.
Fördelningen av kostnader mellan verksamhetsgrenarna beräknas utifrån redovisad tid för de respektive verksamhetsgren. Hänsyn tas också till kostnadens nytta för den enskilda verksamhetsgrenen. Slutlig fördelning av kostnaderna beräknas i samband med årsbokslutet.
För att få en enkel och tydlig fördelning av de gemensamma kostnaderna klassificeras alla kostnader som ska fördelas mellan verksamhetsgrenarna med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna utformas för en eller flera verksamhetsgrenar utifrån verksamhetsinnehållet. På det sättet möjliggör modellen en spårbarhet på verifikationsnivå och modellen är transparent med avseende på vilka kostnader som belastar de olika verksamhetsgrenarna och anslagen.
Fördelningsnycklar för myndighetsgemensamma kostnader:
Kostnader som belastar samtliga verksamhetsgrenar (avser. båda anslagen)
Kostnader som fördelas mellan alla verksamhetsgrenar, exkl. avgiftsfinansierade slutprestationer (avser båda anslagen)
Kostnader som fördelas mellan alla verksamhetsgrenar, exkl. internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsfinansierade slutprestationer (avser förvaltningsanslaget)
Kostnader som fördelas mellan alla verksamhetsgrenar exkl. internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsbelagd verksamhet (avser förvaltningsanslaget)
Fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader sker månadsvis för att löpande ge en korrekt fördelning mellan anslagen.
43
2017/18:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Tabell Fördelning av myndighetens gemensamma kostnader (tkr)
Verksamhetsgren/uppdrag | ÅR | EFF | IU | NR | RiR totalt |
Verksamhetens egna kostnader | 93 121 | 85 539 | 32 348 | 10 105 | 221 113 |
Verksamhetens del av gemensamma | 73 063 | 62 487 | 10 627 | 4 795 | 150 972 |
kostnader | |||||
Summa per verksamhet (kostnader | 166 184 | 148 026 | 42 975 | 14 900 | 372 085 |
och bidrag) | |||||
% av myndighetens nettokostnader | 45% | 40% | 12% | 4% | - |
% av myndighetens gemensamma | 48% | 41% | 7% | 3% | - |
kostnader |
Exempel på gemensamma kostnader som inte belastar det internationella utvecklingssamarbetet eller den avgiftsfinansierade verksamheten är myndighetsgemensamma utvecklingsprojekt och kostnader som uppstår med anledning av Riksrevisionens roll som statlig arbetsgivare. Det kan till exempel röra pensionskostnader för tidigare riksrevisorer, samverkan med personalorganisationer och avsättningar med anledning av trygghetsavtalet m.m.
Av de gemensamma kostnaderna 2017 har 10,6 miljoner kronor belastat anslaget 1:5 Internationellt utvecklingssamarbete, vilket är 4,4 miljoner mindre än föregående år. För 2017 uppgår det internationella utvecklingssamarbetets andel av de gemensamma kostnaderna till 21 procent av biståndsanslagets omfattning och 7 procent av myndighetens gemensamma kostnader. Minskningen av belastningen är en effekt av den nya fördelningsmodellen.
Ny verksamhetsgren
Till årsredovisningen 2017 har verksamhetsgrenen Nationellt revisionsorgan tillkommit. Det har inneburit att kostnader har flyttats dit från övriga verksamhetsgrenar, och jämförelsetalen för tidigare år har räknats om.
44
FINANSIELL REDOVISNING | 2017/18:RR1 |
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kronor redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
Tillämpade avskrivningstider:
balanserade utgifter för utveckling | ||
rättigheter och andra immateriella tillgångar | ||
förbättringsutgifter på annans fastighet | ||
maskiner, inventarier, installationer m.m. |
Fordringar och skulder
Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 5 januari. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kronor.
Avsättningar
Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension och chefspension. Avsättningar har även gjorts för lokala omställningsmedel och trygghetsmedel enligt lokalt tecknade avtal mellan Riksrevisionen och personalorganisationerna.
45
2017/18:RR1 FINANSIELL REDOVISNING
Noter
(tkr)
Resultaträkning
Not 1 | Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2017 | 2016 |
Intäkter av uppdragsverksamhet | 256 | 197 | |
Intäkter enligt 6 kap. 2 § |
84 | 218 | |
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 73 | 8 | |
Summa | 412 | 423 | |
Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatre- | |||
dovisningens tabell: Resultat för avgiftsfinansierad verksamhet |
|||
Not 2 | Finansiella intäkter | 2017 | 2016 |
Ränteintäkter avseende räntekontot i | |||
Riksgäldskontoret | 45 | 43 | |
Kursvinster | 83 | 59 | |
Övriga finansiella intäkter | 19 | 4 | |
Summa | 147 | 106 | |
Not 3 | Kostnader för personal | 2017 | 2016 |
Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pen- | |||
sionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal | 173 883 | 165 566 | |
Arvode till råd och ej anställd personal exklusive ar- | |||
betsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter | |||
enligt lag och avtal | 2 606 | 2 830 | |
Summa lönekostnader | 176 489 | 168 396 | |
Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter | |||
enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | 105 413 | 103 777 | |
Summa | 281 902 | 272 173 | |
Not 4 | Övriga driftskostnader | 2017 | 2016 |
Summa | 60 359 | 57 468 |
Ökningen 2017 beror bland annat på ökade behov av konsultstöd inom internationellt utvecklingssamarbete samt behov av att täcka upp för vakanser i verksamheten.
46
FINANSIELL REDOVISNING | 2017/18:RR1 | |||
Not 5 | Finansiella kostnader | 2017 | 2016 | |
Räntekostnader avseende lån i | ||||
Riksgäldskontoret | 212 | 244 | ||
Räntekostnader | 4 | 9 | ||
Kursförluster | 33 | 34 | ||
Övriga finansiella kostnader | 21 | 23 | ||
Summa | 270 | 310 | ||
Not 6 | Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 2017 | 2016 | |
Offentligrättslig verksamhet | ||||
Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig revi- | ||||
sion enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig | ||||
verksamhet m.m. | 152 946 | 153 471 | ||
Summa intäkter av avgifter m.m. som inte dispone- | 152 946 | 153 471 | ||
ras | ||||
Kostnader för avgifter som redovisas mot inkomst- | 154 840 | 149 752 | ||
titel 2558 | ||||
Not 7 | Lämnade bidrag | 2017 | 2016 | |
Lämnade bidrag till projekt inom det internation- | ||||
ella utvecklingssamarbetet | ||||
7 176 | 4 159 | |||
Bosnien | 0 | 483 | ||
Moldavien | 0 | 43 | ||
Kosovo | 108 | 78 | ||
Regionalt västra Balkan | 626 | 197 | ||
Zimbabwe | 540 | 0 | ||
Summa | 8 450 | 4 960 |
Ökningen under 2017 avser främst den regionala organisationen
47
2017/18:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||
Not 8 | Årets kapitalförändring | 2017 | 2016 | |
Avgiftsfinansierad verksamhet | ||||
– internationella uppdrag | 69 | 79 | ||
Anslagsfinansierad verksamhet | ||||
– periodiseringsdifferens | 866 | 1 039 | ||
Summa | 935 | 1 118 | ||
Kapitalförändringen visar dels ett överskott i den internationella uppdragsverksamheten, dels | ||||
en periodiseringsdifferens mellan de kostnader som Riksrevisionen redovisar och de utgifter | ||||
som avräknats statsbudgeten. Periodiseringsdifferensen avser årets förändring av avsättning | ||||
till tidigare riksrevisorers chefspensioner som redovisas utgiftsmässigt från och med 2015 | ||||
enligt Riksdagsskrivelse 2013/14:299. | ||||
Balansräkning | ||||
Not 9 | Balanserade utgifter för utveckling | 2017 | 2016 | |
Ingående anskaffningsvärde | 17 444 | 17 444 | ||
Utgående anskaffningsvärde | 17 444 | 17 444 | ||
Ingående ackumulerade avskrivningar | ||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||
Bokfört värde | 0 | 0 | ||
Not 10 | Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | 2017 | 2016 | |
tillgångar | ||||
Ingående anskaffningsvärde | 7 041 | 6 309 | ||
Årets anskaffningar | 354 | 732 | ||
Utgående anskaffningsvärde | 7 395 | 7 041 | ||
Ingående ackumulerade avskrivningar | ||||
Årets avskrivningar | ||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||
Bokfört värde | 2 364 | 3 012 | ||
Not 11 | Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2017 | 2016 | |
Ingående anskaffningsvärde | 16 335 | 16 607 | ||
Årets anskaffningar | 0 | 0 | ||
Årets utrangeringar | 0 | |||
Utgående anskaffningsvärde | 16 335 | 16 335 | ||
Ingående ackumulerade avskrivningar | ||||
Årets avskrivningar | ||||
Årets utrangeringar | 0 | 272 | ||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||
Bokfört värde | 141 | 208 |
48
FINANSIELL REDOVISNING | 2017/18:RR1 | |||
Not 12 | Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2017 | 2016 | |
Ingående anskaffningsvärde | 30 408 | 27 814 | ||
Årets anskaffning | 2 846 | 3 447 | ||
Årets utrangeringar | ||||
Utgående anskaffningsvärde | 31 036 | 30 408 | ||
Ingående ackumulerade avskrivningar | ||||
Årets avskrivningar | ||||
Årets utrangeringar | 2 200 | 853 | ||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||
Bokfört värde | 6 628 | 6 279 | ||
Not 13 | Övriga kortfristiga fordringar | 2017 | 2016 | |
Kundfordringar för revision av andra organisationer | 0 | 5 | ||
Övriga kortfristiga fordringar | 47 | 22 | ||
Summa | 47 | 27 | ||
Not 14 | Periodavgränsningsposter | 2017 | 2016 | |
Förutbetalda kostnader | ||||
Förutbetalda hyreskostnader | 6 171 | 6 140 | ||
Övriga förutbetalda kostnader | 3 410 | 2 740 | ||
Summa förutbetalda kostnader | 9 581 | 8 880 | ||
Övriga upplupna intäkter | ||||
Upplupna intäkter årlig revision | 12 611 | 15 186 | ||
Övriga upplupna intäkter | 0 | 143 | ||
Summa övriga upplupna intäkter | 12 611 | 15 329 | ||
Summa periodavgränsningsposter | 22 192 | 24 209 | ||
Not 15 | Avräkning med statsverket | 2017 | 2016 | |
Uppbörd | ||||
Ingående balans | ||||
Redovisat mot inkomsttitel | ||||
Uppbördsmedel som betalats till | ||||
icke räntebärande flöde | 150 681 | 155 446 | ||
Skulder avseende uppbörd | ||||
Anslag i räntebärande flöde | ||||
Ingående balans | ||||
Redovisat mot anslag | 381 469 | 365 486 | ||
Anslagsmedel som tillförts räntekonto | ||||
Återbetalning av anslagsmedel | 3 368 | 5 202 | ||
Fordringar/skulder avseende anslag i räntebä- | ||||
rande flöde |
49
2017/18:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | ||||||
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | |||||||
Ingående balans | 0 | 0 | |||||
Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 151 739 | 156 494 | |||||
Utbetalningar i icke räntebärande flöde | |||||||
Betalningar hänförbara till anslag och inkomst- | |||||||
titlar | |||||||
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | |||||
Summa avräkning med statsverket | |||||||
Not 16 Förändring av myndighetskapital | |||||||
Statskapital | Balanserad | Balanserad | Kapitalför- | Summa | |||
kapitalför- | kapitalför- | ändring | |||||
ändring av- | ändring | enligt | |||||
giftsfinansi- | anslagsfinan- | resultaträk- | |||||
erad verk- | sierad verk- | ningen | |||||
samhet | samhet | ||||||
Utgående ba- | 35 | 603 | 1 118 | ||||
lans 2016 | |||||||
Ingående ba- | 35 | 603 | 1 118 | ||||
lans 2017 | |||||||
Föregående års | 0 | 79 | 1039 | 0 | |||
kapitalföränd- | |||||||
ring | |||||||
Årets kapital- | 0 | 0 | 0 | 935 | 935 | ||
förändring | |||||||
Summa årets | 0 | 0 | 0 | 935 | 935 | ||
kapitalföränd- | |||||||
ring | |||||||
Utgående ba- | 35 | 682 | 935 | ||||
lans 2017 | |||||||
Statskapital avser konst som under 2008 överfördes från Statens konstråd. | |||||||
Not 17 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser | 2017 | 2016 | ||||
Ingående avsättning | 3 415 | 3 651 | |||||
Årets pensionskostnad | 435 | 919 | |||||
Årets pensionsutbetalningar | |||||||
Summa utgående avsättning | 2 295 | 3 415 |
I 2017 års utgående avsättning för pensioner ingår pensionskostnader för tidigare riksrevisorers chefspension med 1 211 000 (2 077 000). Avsättningen redovisas utgiftsmässigt, det vill säga avräknas mot anslag vid utbetalning. Avsättning har gjorts enligt god redovisningssed utifrån kända framtida utbetalningar per den 31 december 2017 för hela perioden tills riksrevisorerna uppnår ålderspensionsåldern 65 år. Riksrevisionens avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension kan högst uppgå till 5 637 000 (7 128 000) om den nuvarande anställningen hos annan arbetsgivare upphör. Avsättningen omprövas vid ändrade förhållanden och i samband med årsbokslut. 1 547 000 av årets pensioner bedöms regleras nästa år, varav 923 000 som avser tidigare riksrevisorers chefspension kommer att belasta anslaget.
50
FINANSIELL REDOVISNING | 2017/18:RR1 | |||
Not 18 | Övriga avsättningar | 2017 | 2016 | |
Avsättning till trygghetsmedel | ||||
Ingående avsättning | 847 | 989 | ||
Årets avsättning | 530 | 505 | ||
Årets utnyttjade medel | ||||
Summa utgående avsättning till trygghetsmedel | 912 | 847 | ||
Övriga avsättningar | ||||
Ingående avsättning | 153 | 1 103 | ||
Årets avsättning | 0 | 0 | ||
Årets utnyttjade medel | ||||
Summa utgående övriga avsättningar | 0 | 153 | ||
Summa | 912 | 1 000 | ||
Not 19 | Lån i Riksgäldskontoret | 2017 | 2016 | |
Ingående skuld | 7 048 | 8 160 | ||
Årets nya lån | 4 441 | 1 601 | ||
Årets amorteringar | ||||
Utgående skuld | 7 956 | 7 048 | ||
Beviljad låneram | 15 000 | 15 000 | ||
Not 20 | Övriga kortfristiga skulder | 2017 | 2016 | |
Personalens källskatt | 5 305 | 5 079 | ||
Övriga kortfristiga skulder | 61 | 98 | ||
Summa | 5 366 | 5 177 | ||
Not 21 | Periodavgränsningsposter | 2017 | 2016 | |
Upplupna kostnader | ||||
Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 18 871 | 19 626 | ||
Övriga upplupna kostnader | 975 | 1 859 | ||
Summa | 19 846 | 21 485 |
51
2017/18:RR1
Uppgifter om ledande befattningshavare
Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag dessa personer haft som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska även redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som har betalats ut till dessa personer under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som har avtalats för var och en.
Uppgifter om andra uppdrag för ledande befattningshavare
RIKSREVISORER
Stefan Lundgren | – |
Helena Lindberg | – |
Ingvar Mattson | – |
Margareta Åberg27 | Styrelsesuppleant i Boutique Look AB |
Uppgifter om andra uppdrag för ledamöter i Riksrevisionens parlamentariska råd
UPPGIFTER FÖR ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR 2017
Agneta Börjesson | Ledamot i riksbanksfullmäktige |
Jörgen Hellman | Ordförande i AB Vänersborgsbostäder |
Styrelsesuppleant i Nymö Norregård Sixten | |
Johnsson Co AB | |
David Lång | – |
Aron Modig | – |
Christer Nylander | Ordförande i Liberal Information AB |
Göran Pettersson | Styrelseledamot i Hallstavik Invest AB |
Mia Sydow Mölleby | – |
27 Riksrevisor tom
52
UPPGIFTER OM LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE | 2017/18:RR1 |
Ersättningar och förmåner som har betalats ut under 2017
(kronor) | |
RIKSREVISORER | |
Stefan Lundgren | 1 398 850 |
Helena Lindberg | 1 216 451 |
Ingvar Mattson | 1 310 387 |
Margareta Åberg | 641 150 |
LEDAMÖTER I DET PARLAMENTARISKA RÅDET | |
Agneta Börjesson | 17 126 |
Jörgen Hellman, ordförande | 78 630 |
17 126 | |
David Lång | 16 426 |
Aron Modig | 16 076 |
Christer Nylander | 16 426 |
Göran Pettersson, vice ordförande | 59 410 |
Mia Sydow Mölleby | 16 776 |
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018 | 53 |