Redogörelse till riksdagen
2017/18:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2017
Sammanfattning
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond överlämnar i enlighet med sina stadgar härmed årsredovisning och förvaltningsberättelse för 2017. Därutöver ges en översikt över den forskningsstödjande verksamheten under samma tid.
Stockholm den 27 februari 2018
Göran Blomqvist
Verkställande direktör
1
2017/18:RJ1
2
2017/18:RJ1
Förord
Som fristående stiftelse har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) ansvaret för att utveckla sin verksamhet och för att förvalta kapitalet på ett sådant sätt så att RJ:s höga ambitioner som forskningsfinansiär kan förverkligas. RJ:s främsta uppgift är att finansiera forskning av högsta kvalitet och att särskilt stödja den avancerade forskningen och internationella samarbeten.
Sammansättningen av RJ:s styrelse är en av historiska skäl betingad, men en fortsatt välfungerande kombination av fyra representanter för vetenskapen, sex för riksdagen samt två personer med särskild sakkunskap inom förmögenhetsförvaltning. Vetenskapens representanter har det primära ansvaret för att
Jubileumsfondens stöd är utformat för att ge forskarna tid och frihet att pröva nya, djärva forskningsidéer. RJ beviljar bidrag till både bestämda forskningsuppgifter, i form av projekt och program, och till framstående individer som ges flerårig finansiering. Beredningsgrupperna och kansliet följer noga de olika insatserna och utvärderar hur de fungerar. Med riktade, så kallade proaktiva satsningar, vill RJ stödja forskningens utveckling och nyorientering. RJ genomför sina insatser både i egen regi och i samarbete med andra finansiärer och lärosätena. Samarbete leder ofta till större genomslag än vad en aktör på egen hand kan åstadkomma.
Arbetet i både styrelsen och beredningsgrupperna blir alltmer proaktivt. Se- dan drygt ett år tillbaka arbetar styrelsen med att ta fram en ny forskningsstrategisk plan, som i första hand är avsedd att gälla perioden
Samverkan med övriga samhället och tillgängliggörande av forskningen engagerar humanister och samhällsvetare. RJ:s webbplats används både för att berätta om resultaten av den forskning som RJ finansierar och för att ge plats åt den nödvändiga diskussionen om vetenskap och forskningspolitik.
3
2017/18:RJ1 FÖRORD
Under 2017 antog RJ:s styrelse nya stadgar, som riksdagen sedan fastställde i november. Stadgeändringen påverkar inte ändamålsparagrafen, som har kunnat behållas oförändrad sedan stadgarna kom till 1964. Också i övrigt har grundprinciperna i stadgarna kunnat bibehållas. Förändringarna som gjorts säkerställer att RJ:s styrelse och kansli har nödvändiga möjligheter att kunna betala skäliga ersättningar till de forskare som anlitas som experter i beredningsgrupperna. Förändringarna förtydligar vidare reglerna för val av styrelseledamöter och suppleanter i fråga om längden på uppdragen. Avsikten är att underlätta den praktiska tillämpningen av reglerna i samband med val.
Genom stadgeändringen, arbetet med den forskningsstrategiska planen och översynen av berednings- och beslutsprocesserna räknar vi med att RJ:s förmåga att möta och tillgodose forskningens behov och möjligheter ska kunna förbättras ytterligare.
Maarit |
Göran Blomqvist |
Styrelseordförande | Verkställande direktör |
4
2017/18:RJ1
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2017
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning genom anslag till enskilda forskare och forskargrupper. Enligt 2 § andra stycket RJ:s stadgar ska företräde ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Sedan
Stadgarna uppmanar vidare RJ att utnyttja sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som inledningsvis har varit unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ utformar anslagen så att de attraherar de främsta forskarna och de bästa idéerna. RJ tar även ansvar för hela forskningsprocessen genom att bevilja stöd till tryckning, översättning, internationellt samarbete och publicering med open access, så att forskningsresultaten sprids och blir öppet tillgängliga. Det är viktigt att hålla i minnet att de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten också kan ha strategisk betydelse. Denna insikt vägleder RJ:s arbete med forskningskommunikation och samverkan. Inom dessa och andra områden gör flexibla samarbeten med lärosäten och finansiärer det möjligt att medverka i insatser som i sin tur innebär att RJ:s bidrag får långt större effekt än om stiftelsen skulle arbeta på egen hand.
I årsberättelsen ges en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2017. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (rj.se).
Arbetssätt, stödformer och kvalitetsbedömning
Målet för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde möjlighet att nå en framträdande ställning internationellt.
RJ arbetar efter två linjer. För det första finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, det vill säga fritt idéstöd enligt den så kallade
5
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 |
och samhällsvetenskap. Inspiration till sådana riktade insatser kan komma från | |
flera håll, exempelvis från utvärderingar av pågående verksamheter, konferen- | |
ser, beredningsgrupper eller från styrelsen. | |
Grundläggande för RJ:s arbete är den ingående kvalitetsbedömning som | |
beredningsgrupper och externa sakkunniga gör. Alla ansökningar bedöms i | |
förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I | |
alla sammanhang prioriteras ansökningar med internationell anknytning. Om | |
ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor prövas de på samma sätt | |
som ansökningar till Vetenskapsrådet (VR). Frågor om jäv hanteras i enlighet | |
med de riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. RJ följer upp och utvärderar | |
anslagen (se s. 26) och omprövar fortlöpande sina stöd- och arbetsformer. Sty- | |
relsen fattar beslut om forskningsmedel såvida inte attest- och delegationsord- | |
ningen anger något annat. | |
Tillgång till kvalificerad sakkunskap är en förutsättning för beslutens kva- | |
litet och trovärdighet. I allt större omfattning anlitar RJ utländska forskare. | |
Därigenom minskas riskerna för jäv, och förutsättningarna stärks för att inter- | |
nationellt gångbara kvalitetsnormer används. Ansökningarna till RJ Program, | |
RJ Projekt och RJ Infrastruktur för forskning bereds i två steg. Programansök- | |
ningar bedöms i första omgången av en särskild beredningsgrupp med leda- | |
möter enbart från utlandet. De ansökningar som väljs ut granskas därpå av | |
sakkunniga inom det specifika området som rekryteras världen över, varefter | |
beredningsgruppen genomför en utfrågning med de berörda forskargrupperna. | |
Ansökningar till RJ Projekt och RJ Infrastruktur för forskning behandlas i den | |
första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka | |
ansökningar som bör gå vidare. De sökande som går vidare lämnar in en | |
längre, mer utvecklad ansökan, som sedan bedöms av minst två externa sak- | |
kunniga, oftast från andra länder. Deras utlåtanden ingår i underlaget för be- | |
redningsgruppernas slutliga ställningstagande. Inför beslutet om de infrastruk- | |
turella projekten genomförs vid behov även en utfrågning av de sökande. | |
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens le- | |
damöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal | |
svenska och |
|
nyas successivt genom att hälften av ledamöterna byts ut vartannat år. För de | |
riktade utlysningarna utses särskilda bedömargrupper med ledamöter som har | |
kompetens inom det aktuella området. | |
De regelbundna uppföljningarna och utvärderingarna av beviljade anslag | |
säkerställer att projekten kan genomföras som planerat. Alla beviljade projekt | |
ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor, vilket normalt betyder att | |
projektledaren ska lämna in både en vetenskaplig och en ekonomisk slutredo- | |
visning senast tre månader efter att projektet har avslutats. |
6
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | 2017/18:RJ1 |
Beviljade forskningsanslag
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2017 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen | 147 941 |
Kulturvetenskapliga donationen | 278 918 |
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade | 600 |
sjukdomar | |
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga | 200 |
barnaåren | |
Summa | 427 659 |
Som framgår av tabell 1 beviljade RJ nästan 428 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål under 2017. Anslagen fördelas på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen enligt tabell 2 och 3. Alla nya anslag till RJ Projekt och RJ Program beviljas i form av engångsanslag. Beslutet innebär att medel sätts av ur årets budget och att den sökande får rekvirera medel i takt med att arbetet framskrider. Produktionsstöd till böcker, bidrag till publicering med open access och översättningsbidrag kan beviljas för forskning som finansieras av RJ. Dessa kostnader finansieras inom de årliga budgetramarna. Genom att erbjuda forskarna bidrag till översättning vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att bidra till den internationella vetenskapliga diskussionen.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2017 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna |
147 941 |
Samarbete med riksdagen | 0 |
Summa | 147 941 |
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2017 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Infrastruktur för forskning (ytterligare specifikation ges i tabell 7) | 40 460 |
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) | 120 635 |
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) | 79 746 |
Forskningsinitiering | 16 847 |
Internationellt samarbete | 12 997 |
Övriga bidrag till forskning och kulturliv | 8 233 |
Summa | 278 918 |
Projekt
Hos RJ är ett projekt en avgränsad forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. Till den senare kategorin räknas 2017 de anslag som är större än 4,2 miljoner kronor,
7
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 |
vilket är drygt 41 procent (16 av 39) av de nya projektanslagen. Projekten ger | |
viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer. | |
Denna stödform gynnar den fria grundforskningen, den öppnar för nyoriente- | |
ring av forskningen och gör det möjligt för forskare att anta riskfyllda forsk- | |
ningsutmaningar. Med varje anslag följer dels ett bidrag till kostnader för pub- | |
licering med open access, dels ett bidrag till internationalisering. Avsikten är | |
att den som får ett projektanslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning | |
och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara | |
mycket högt. I flera fall söker forskarna därför anslag även hos andra finansiä- | |
rer för samma eller liknande forskning. Oftast väljer forskarna RJ:s anslag, | |
men fyra forskare tackade nej till RJ med hänvisning till att Vetenskapsrådet | |
beviljar något högre bidrag till så kallade indirekta kostnader och finansiering | |
för fyra år. | |
Därmed har följande 39 projekt (2016 var det 38) fått finansiering av RJ | |
under 2017. |
8
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1
Projektanslag år 2017 (belopp kr)
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
belopp | |||
Professor Kimmo | Kulturell variation i synen på norm- | Institutionen för arkeo- | |
Eriksson | brytare och informella straffare | logi och antikens kultur, | |
Wallenberglaboratoriet, | |||
Stockholms universitet | 3 368 000 | ||
Docent Lena | Folkhälsovetenskap, global hälsa, | Cedar – enheten | |
Karlsson | socialmedicin och epidemiologi | för demografi och | |
åldrandeforskning, | |||
Umeå universitet | 3 963 000 | ||
Professor Urban | Den nordiska hushållsstaten: variationer | Akademin Humaniora | |
Claesson | på ett tema av Luther | och medier, | |
Högskolan Dalarna, | |||
Falun | 4 434 000 | ||
Fil.dr Tove | Vad skyltar berättar om sociala föränd- | Institutionen för språk | |
Rosendal | ringar, makt och identitetsskapande i | och litteratur, | |
Rwandas språkliga landskap | Göteborgs universitet | 2 232 000 | |
Docent Maria | Kvinnor i svensk film: om kön, film och | Statsvetenskapliga | |
Jansson | representation | institutionen, | |
Stockholms universitet | 6 666 000 | ||
Dr Liesbeth | Dynastipolitik omvärderad: Dynastier | ||
Geevers | och statsbildning i de habsburgska och | Geschiedenis, | |
oldenburgska monarkierna |
Universiteit Leiden | 2 740 000 | |
Docent Andreea | Mötet mellan läraren och eleven och | Institutionen för national- | |
Mitrut | effekter på studieresultatet | ekonomi med statistik, | |
Handelshögskolan vid | |||
Göteborgs universitet | 2 871 000 | ||
Professor | Modellering av institutionell dynamik av | Institutionen för sam- | |
Giangiacomo Bravo | allmänningar genom historien (MIDI) | hällsstudier, Linnéuniver- | |
sitetet Växjö | 4 626 000 | ||
PhD Lisa | Effekten av hyperartikulation på tidig | Institutionen för | |
Gustavsson | språkutveckling (HELD) | lingvistik, Stockholms | |
universitet | 4 584 000 | ||
PhD Maria | Bortfall och generaliserbarhet i studier | Cedar – enheten | |
Josefsson | av kognitivt åldrande – ett befolknings- | för demografi och | |
perspektiv | åldrandeforskning, | ||
Umeå universitet | 2 117 000 | ||
PhD Martin Ljunge | Finansiella beslut och integration bland | Institutet för Näringslivs- | |
invandrare i Sverige: kulturens roll, | forskning | ||
flockbeteende och genus | 4 399 000 | ||
Fil.dr Andreas Frick | Rädslor och hjärnans mognad | Institutionen för psyko- | |
logi, Uppsala universitet | 3 177 000 | ||
PhD Maria | Örats politik i Egypten: En ljudstudie | Centrum för Mellan- | |
Malmström | om konkurrerande maskuliniteter | östernstudier, Lunds | |
universitet | 2 596 000 | ||
Docent Martin Kolk | Demografisk och ekonomisk utveckling | Demografiska avdel- | |
under tre sekler: Longitudinella mikro- | ningen, Stockholms | ||
data för |
universitet | ||
Taiwan | 2 709 000 | ||
Professor Ola | Arbetsvillkor i slutet av arbetslivet, | Institutet för social forsk- | |
Sjöberg | vägar till pension och hälsa efter | ning (Sofi), Stockholms | |
pensionering | universitet | 2 407 000 | |
Fil.dr |
Hem till gården. Idyllens ideologi och | Kultur och samhälle, | |
Ljung Svensson | estetik i ett svenskt litterärt och populär- | Malmö högskola | |
kulturellt perspektiv | 2 230 000 |
9
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | |||
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
belopp | ||||
Fil.dr Ingeborg | Litteraturvetenskapliga | |||
Löfgren | litterära filosofi | institutionen, Uppsala | ||
universitet | 2 107 000 | |||
Professor Anandi | Grunderna för epistemisk normativitet | Filosofiska institutionen, | ||
Hattiangadi | Stockholms universitet | 7 050 000 | ||
Professor Margrit | Protesens mening och betydelse: biotek- | Tema Genus, Linköpings | ||
Shildrick | nologi och förkroppsligande i en posthu- | universitet | ||
man framtid | 2 223 000 | |||
Docent Kristina | Föräldrars strategier kring barns utbild- | Socialhögskolan, Lunds | ||
Göransson | ning i Kina, Sydkorea och Singapore: | universitet | ||
En jämförande etnografisk studie | 4 962 000 | |||
Professor Stefan | Monsterhändelser: Den kollektiva | Remeso, Linköpings | ||
Jonsson | protestens estetiska dimensioner | universitet, Campus | ||
Norrköping | 3 288 000 | |||
Dr Annika | En neurofysiologisk studie av hur tyskar | Institutionen för svenska | ||
Andersson | och engelsmän bearbetar det svenska | språket, Linnéuniversite- | ||
språkets placeringsverb | tet Växjö | 1 992 000 | ||
Fil.dr Thomas | Språkbearbetning i diskurs: Samverkan | Institutionen för ling- | ||
Hörberg | mellan produktion och förståelse av | vistik, Stockholms | ||
grammatiska funktioner i korta berättel- | universitet | |||
ser | 2 295 000 | |||
Docent Hans | Effekterna av finansiella kriser på före- | Nationalekonomiska | ||
Grönqvist | tagens efterfrågan på arbete: Lärdomar | institutionen, Uppsala | ||
från den svenska |
universitet | 4 222 000 | ||
Docent Anna Källén | Kod, Narrativ, Historia: Samtida me- | Institutionen för kultur | ||
ningsskapande kring forntida DNA | och estetik, Stockholms | |||
universitet | 7 793 000 | |||
Docent Staffan | Från ovan: Sven Hedins expeditioner | Institutionen för kultur | ||
Bergwik | och världen i överblick |
och estetik, Stockholms | ||
universitet | 2 351 000 | |||
Fil.dr Erik Wallrup | Det affektiva skiftet i den gustavianska | Kungl. Musikaliska | ||
tidens musik | Akademien | 1 658 000 | ||
Professor Tomas | Blyghetens personkemi: Serotonin- | Institutionen för psyko- | ||
Furmark | dopamininteraktioner vid social ångest | logi, Uppsala universitet | 5 049 000 | |
Fil.dr Gilbert | Att lära sig fokusera: Hur stockholmska | Institutionen för svenska | ||
Ambrazaitis | och skånska barn producerar och uppfat- | språket, Linnéuniversite- | ||
tar kontrastiv intonation | tet Växjö | 4 505 000 | ||
Universitetslektor | Nätvärde. En longitudinell studie av | Institutionen för strate- | ||
Nils Gustafsson | kvinnors och mäns sociala nätverk i | gisk kommunikation, | ||
svensk civilekonomutbildning och | Lunds universitet, | |||
dessas effekt på karriärresultat | Campus Helsingborg | 5 668 000 | ||
PhD Elena | Utveckling av lexikala och grammatiska | Institutionen för svenska | ||
Volodina | kompetenser i invandrarsvenska | språket, Göteborgs uni- | ||
versitet | 5 542 000 | |||
Professor Gregor | Digitaliserad krigföring: ansvar, avsikt | Juridiska institutionen, | ||
Noll | och rättssäkerhet | Lunds universitet | 2 906 000 | |
Professor | Värdeskapande i kampen mot antibioti- | Företagsekonomiska | ||
Francesco | karesistens: En undersökning av nä- | institutionen, Uppsala | ||
Ciabuschi | ringslivsaktörers roller i sektoröverskri- | universitet | ||
dande internationella partnerskap | 6 541 000 | |||
Fil.dr Johan | Hur globala mentala tillstånd påverkar | Umeå centrum för funk- | ||
Eriksson | medvetandet – ett neurobiologiskt per- | tionell hjärnavbildning | ||
spektiv | (UFBI), Umeå | |||
universitet | 3 736 000 |
10
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | 2017/18:RJ1 | |||
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
belopp | ||||
Professor David | Den muslimska huvudfåran: en del av | Institutionen för historia | ||
Thurfjell | svensk sekularitet? | och samtidsstudier, | ||
Södertörns högskola | 6 615 000 | |||
Universitetslektor | Att leva på Mars: Vetenskapen och | Avdelningen för | ||
Sabine Höhler | fiktionen om terraformning och jordens | historiska studier av | ||
framtid | vetenskap, teknik och | |||
miljö, Kungliga Tekniska | ||||
högskolan (KTH) | 1 360 000 | |||
Fil.dr Johan | Stiftvalsen som musikarkiv | Högskolan för scen | ||
Norrback | och musik, Göteborgs | |||
universitet | 2 752 000 | |||
PhD Elainie | Musikalitetens evolution: synkronisering | Filosofiska institutionen, | ||
Madsen | av beteenden och uppfattning av rytm | Lunds universitet | ||
hos schimpanser | 5 211 000 | |||
Docent Katarina | Vabbande föräldrar på en ojämställd ar- | Institutet för social forsk- | ||
Boye | betsmarknad. Varierar tillfällig föräldra- | ning (Sofi), Stockholms | ||
penning för vård av barn och dess löne- | universitet | |||
effekt med socioekonomisk position och | ||||
familjesituation? | 2 237 000 | |||
Summa | 147 182 000 |
Med tanke på att projektanslagen i Sverige anses ha stor betydelse för den individuella karriären är det viktigt att analysera hur anslagen fördelas på sökande av olika kön och karriärålder. RJ:s styrelse beslöt under 2017 att anlita externa experter för att analysera beredningsprocesserna ur ett jämställdhetsperspektiv som även inkluderar intersektionella inslag, det vill säga maktordningar som ålder, etnicitet och vetenskaplig status. Analysen av beredningsarbete och andra processer, instruktioner, utlysnings- och informationstexter med mera förväntas tillföra insikter som de kvantitativa analyserna inte kan ge och säkerställa att inga ovidkommande hänsyn påverkar besluten.
De årliga talen är relativt små och måste tolkas med försiktighet, men RJ:s databas gör det möjligt att följa utvecklingen under längre tid, vilket också sker i den årliga uppföljningen av jämställdhetspolicyn. År 2017 kom 626 ansökningar in (2016 var det 596). Av dessa har 283 (45 procent) kvinnliga projektledare och 343 (55 procent) manliga. Av de 39 beviljade anslagen har 19 kvinnliga projektledare och 20 manliga, i procent blir det 49 respektive 51. Den genomsnittliga storleken på de beviljade anslagen är cirka 3,8 miljoner kronor.
RJ har även studerat anslagsbesluten utifrån så kallad karriärålder, vilken anger antalet år som har gått sedan forskaren avlade doktorsexamen. För kvinnliga projektledare som fick anslag 2017 är karriäråldern i genomsnitt ett år lägre än för manliga. På det hela taget fortsätter sökande med lägre karriärålder att klara sig bra i konkurrensen. RJ:s policy är att i första hand bedöma ansökningarnas kvalitet och originalitet och inte forskarnas tidigare prestationer (så kallad track record). Denna princip har genom åren vanligtvis visat sig vara gynnsam för de yngre forskarnas möjligheter att framgångsrikt konkurrera om anslag.
11
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 |
De begränsningar i rätten att söka projektanslag som RJ:s styrelse införde | |
under 2014 har efter tre års försöksverksamhet blivit en permanent regel. En | |
forskare får därmed enbart vara med i en enda ansökan som projektledare eller | |
som projektdeltagare. Vidare får forskare som medverkat i ansökan som pro- | |
jektledare eller projektdeltagare och har fått avslag två år i följd inte söka nästa | |
år. Avsikten med båda åtgärderna är att uppmana de sökande att noga överväga | |
vilken forskningsidé som är deras bästa och att satsa på den. På så sätt kan | |
förhoppningsvis ansökningarnas genomsnittliga kvalitet öka och arbetsbördan | |
för beredningsgrupperna minska. Några oförutsedda, negativa effekter av be- | |
gränsningsreglerna har inte kunnat ses. Som resultat av åtgärderna har antalet | |
ansökningar sedan 2013 minskat med drygt 300, från 925 till 626. Beviljande- | |
kvoten är fortfarande låg: Jämförbara internationella forskningsfinansiärer har | |
på basis av lång erfarenhet angett lägst |
|
som önskvärda. | |
Som framgår av tabell 4 och 5 är anslagens spridning på lärosäten (eller | |
motsvarande) och på olika ämnen stor. |
12
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1
Tabell 4 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2017 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | ||||||
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män |
Annan data- och informations- | 0 | 1 | |||||
vetenskap | 1 | ||||||
Antikvetenskap | 0 | 5 | 4 | 1 | |||
Arbetslivsstudier | 0 | 3 | 2 | 1 | |||
Arkeologi | 0 | 19 | 8 | 11 | |||
Arkitektur | 0 | 1 | 1 | ||||
Biblioteks- och informations- | 0 | 2 | |||||
vetenskap | 2 | ||||||
Bildkonst | 0 | 1 | 1 | ||||
Design | 0 | 2 | 2 | ||||
Didaktik | 0 | 9 | 5 | 4 | |||
Ekonomisk geografi | 0 | 1 | 1 | ||||
Ekonomisk historia | 1 | 1 | 2 709 | 13 | 3 | 10 | |
Etik | 0 | 1 | 1 | ||||
Etnologi | 0 | 5 | 1 | 4 | |||
Filmvetenskap | 1 | 1 | 6 666 | 4 | 1 | 3 | |
Filosofi | 1 | 1 | 7 050 | 24 | 11 | 13 | |
Folkhälsovetenskap, global hälsa, | 1 | 5 | |||||
socialmedicin och epidemiologi | 1 | 3 963 | 2 | 3 | |||
Företagsekonomi | 2 | 2 | 12 209 | 38 | 15 | 23 | |
Genusstudier | 0 | 7 | 7 | ||||
Globaliseringsstudier | 0 | 3 | 1 | 2 | |||
Historia | 2 | 1 | 1 | 7 174 | 55 | 22 | 33 |
Historia och arkeologi | 0 | 1 | 1 | ||||
Hälso- och sjukvårdsorganisation, | 0 | 3 | |||||
hälsopolitik och hälsoekonomi | 1 | 2 | |||||
Idé- och lärdomshistoria | 1 | 1 | 2 351 | 12 | 1 | 11 | |
Internationell migration och | 0 | 7 | |||||
etniska relationer (Imer) | 3 | 4 | |||||
Juridik (exklusive juridik och | 1 | 7 | |||||
samhälle) | 1 | 2 906 | 2 | 5 | |||
Juridik och samhälle | 0 | 9 | 6 | 3 | |||
Jämförande språkvetenskap och | 5 | 26 | |||||
lingvistik | 3 | 2 | 19 158 | 17 | 9 | ||
Klimatforskning | 0 | 1 | 1 | ||||
Kommunikationsvetenskap | 0 | 3 | 1 | 2 | |||
Konstvetenskap | 0 | 8 | 6 | 2 | |||
Kulturgeografi | 0 | 10 | 6 | 4 | |||
Kulturstudier | 1 | 1 | 7 793 | 8 | 6 | 2 | |
Litteraturstudier | 0 | 7 | 4 | 3 | |||
Litteraturvetenskap | 3 | 2 | 1 | 7 625 | 20 | 10 | 10 |
Lärande | 0 | 2 | 2 | ||||
Medicinsk etik | 0 | 1 | 1 | ||||
Medievetenskap | 0 | 14 | 5 | 9 |
13
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | |||||||
Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | |||||||
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män | |
Musik | 0 | 1 | 1 | |||||
Musikvetenskap | 2 | 2 | 4 410 | 8 | 1 | 7 | ||
Mänsklig interaktion med IKT | 0 | 1 | 1 | |||||
Nationalekonomi | 3 | 1 | 2 | 11 492 | 36 | 9 | 27 | |
Neurovetenskaper | 0 | 1 | 1 | |||||
Pedagogik | 0 | 15 | 7 | 8 | ||||
Pedagogiskt arbete | 0 | 5 | 2 | 3 | ||||
Psykiatri | 0 | 1 | 1 | |||||
Psykologi (exklusive tillämpad | 5 | 33 | ||||||
psykologi) | 1 | 4 | 17 447 | 9 | 24 | |||
Religionshistoria | 0 | 7 | 1 | 6 | ||||
Religionsvetenskap | 1 | 1 | 6 615 | 14 | 5 | 9 | ||
Sannolikhetsteori och statistik | 0 | 1 | 1 | |||||
Socialantropologi | 2 | 2 | 7 558 | 12 | 8 | 4 | ||
Socialt arbete | 0 | 7 | 4 | 3 | ||||
Sociologi (exklusive socialt arbete, | ||||||||
socialpsykologi och socialantropo- | 2 | 35 | ||||||
logi) | 1 | 1 | 4 644 | 21 | 14 | |||
Språkstudier | 1 | 1 | 1 992 | 24 | 16 | 8 | ||
Statsvetenskap (exklusive studier | ||||||||
av offentlig förvaltning och globa- | 0 | 39 | ||||||
liseringsstudier) | 16 | 23 | ||||||
Studier av offentlig förvaltning | 0 | 4 | 2 | 2 | ||||
Teatervetenskap | 0 | 3 | 2 | 1 | ||||
Teknikhistoria | 1 | 1 | 1 360 | 3 | 1 | 2 | ||
Tillämpad psykologi | 0 | 9 | 4 | 5 | ||||
Tvärvetenskapliga studier | 0 | 17 | 11 | 6 | ||||
Övrig annan humaniora | 2 | 2 | 7 434 | 5 | 3 | 2 | ||
Övrig annan samhällsvetenskap | 1 | 1 | 4 626 | 7 | 2 | 5 | ||
Summa | 39 | 19 | 20 | 147 182 | 626 | 283 | 343 |
14
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1
Tabell 5 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2017 (belopp tkr)
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi | 2 752 | 1 |
Göteborgs universitet | 10 645 | 3 |
Högskolan Dalarna, Falun | 4 434 | 1 |
Institutet för Näringslivsforskning | 4 399 | 1 |
Kungliga Tekniska högskolan, (KTH) | 1 360 | 1 |
Linköpings universitet | 3 288 | 1 |
Linnéuniversitetet, Växjö | 11 123 | 3 |
Lunds universitet | 24 083 | 6 |
Malmö högskola | 2 230 | 1 |
Stockholms universitet | 45 341 | 12 |
Södertörns högskola | 6 615 | 1 |
Umeå universitet | 9 816 | 3 |
Uppsala universitet | 21 096 | 5 |
Summa | 147 182 | 39 |
Produktionsstöd | 485 | 8 |
Översättning | 162 | 1 |
Övrigt | 112 | 3 |
Summa | 759 | 12 |
Summa total | 147 941 | 51 |
Program
Program är RJ:s stödform för forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp under sex till åtta år. År 2017 utlystes RJ Program för trettonde gången, och totalt har nu 34 forskargrupper beviljats programstöd sedan starten 2005. Under året skickades 37 programansökningar in, vilket är mer än det genomsnittliga antalet ansökningar. Beredningsgruppen beslutade att föra sju av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Av dessa beviljades följande:
Gustaf Arrhenius, 40,9 miljoner kronor till Klimatetik och framtida generationer, med Institutet för Framtidsstudier, Stockholm, som anslagsförvaltare
Karl G Johansson, 44,6 miljoner kronor till Texttraditionens möjligheter. Variation och förändring i medeltidens handskriftskultur, med Universitetet i Oslo som anslagsförvaltare
Håkan Johansson, 35,2 miljoner kronor till Civilsamhälleseliter? En jämförande studie av sammansättningen, reproduktionen, integrationen och ifrågasättandet av eliter i europeiska civilsamhällen, med Lunds universitet som anslagsförvaltare.
15
2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017
Tabell 6 Antalet programansökningar 2017 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Sökt | Antal | Beviljat |
belopp | beviljade | belopp | ||||
Arbetslivsstudier | 2 | 1 | 1 | 59 182 | ||
Beroendelära | 1 | 1 | 26 621 | |||
Didaktik | 1 | 1 | 13 318 | |||
Ekonomisk historia | 1 | 1 | 18 901 | |||
Etik | 1 | 1 | 31 485 | |||
Filosofi | 2 | 2 | 57 044 | 1 | 40 930 | |
Folkhälsovetenskap, global | ||||||
hälsa, socialmedicin och | ||||||
epidemiologi | 1 | 1 | 25 092 | |||
Företagsekonomi | 1 | 1 | 37 958 | |||
Genusstudier | 1 | 1 | 39 638 | |||
Historia | 2 | 1 | 1 | 77 749 | ||
Internationell migration och | ||||||
etniska relationer (Imer) | 2 | 2 | 72 512 | |||
Juridik och samhälle | 1 | 1 | 35 171 | |||
Kulturstudier | 2 | 2 | 72 266 | |||
Lärande | 2 | 2 | 54 209 | |||
Mänsklig interaktion med | ||||||
IKT | 1 | 1 | 29 441 | |||
Nationalekonomi | 3 | 1 | 2 | 111 552 | ||
Psykologi (exklusive tilläm- | ||||||
pad psykologi) | 1 | 1 | 25 075 | |||
Socialantropologi | 1 | 1 | 34 027 | |||
Socialt arbete | 1 | 1 | 31 010 | 1 | 35 150 | |
Sociologi (exklusive socialt | ||||||
arbete, socialpsykologi och | ||||||
socialantropologi) | 1 | 1 | 34 453 | |||
Språkstudier | 1 | 1 | 40 206 | 1 | 44 555 | |
Statsvetenskap (exklusive | ||||||
studier av offentlig förvalt- | ||||||
ning och globaliseringsstu- | ||||||
dier) | 3 | 2 | 1 | 95 003 | ||
Teknikhistoria | 1 | 1 | 29 644 | |||
Tvärvetenskapliga studier | 3 | 1 | 2 | 101 087 | ||
Övrig annan humaniora | 1 | 1 | 34 834 | |||
Summa | 37 | 14 | 23 | 1 187 478 | 3 | 120 635 |
Infrastruktur för forskning
Beredningsgruppen i RJ Infrastruktur för forskning har sedan några år tillbaka agerat aktivt och tagit del av utvecklingen inom området infrastruktur för att kunna återkoppla till de strategiska val RJ ska göra i framtiden. Som ett led i att inhämta information från omvärlden har gruppen gjort ett antal studiebesök under 2016, exempelvis på UK Data Service/UK Data Archive (University of Essex, Colchester), UK National Archives (Kew) och Rutherford Appleton
16
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | 2017/18:RJ1 |
Laboratory (STFC, Harwell Oxford, Didcot). Under hösten 2017 gjorde gruppen ett studiebesök på GWDG (Gesellschaft für wissenschaftliche Datenverarbeitung mbH) vid
RJ erbjöd i samarbete med universitetet i Oxford platser på en kurs om digital humaniora. Intresset för sommarkursen var stort, trots ett utökat antal platser blev den snabbt fullbokad. Sommarkursen erbjuder föreläsningar av experter inom området varvat med möjligheten att välja mellan åtta olika workshoppar som löper under en veckas tid.
Anslag till infrastruktur för forskning 2017 (belopp kr)
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
belopp | |||
Professor | CSES Sverige modul V+VI |
Statsvetenskapliga | |
Henrik Ekengren | institutionen, Göteborgs | ||
Oscarsson | universitet | 5 221 000 | |
Docent Peter | Biblioteket vid Leufstabruk | Universitetsbiblioteket, | |
Sjökvist | Uppsala universitet | 1 890 000 | |
Docent Patrik | Hemmuseum som digitalt kulturarv. | Thielska Galleriet | |
Steorn | Thielska Galleriet | 4 336 000 | |
Docent Niclas | Digitalt multimediaarkiv för austro- | Språk- och litteratur- | |
Burenhult | asiatiskt immateriellt kulturarv Fas II: | centrum, Lunds | |
Spirande multidisciplinära arbetsytor | universitet | 6 748 000 | |
Fil.dr Andreas | 60 år av globala miljöförändringar | Nationalekonomiska in- | |
Madestam | stitutionen, Stockholms | ||
ner historiska flygbilder | universitet | 10 703 000 | |
Professor | Databasen Gender and Work (GaW): | Historiska institutionen, | |
Maria Ågren | en infrastruktur för frågor om arbete, | Uppsala universitet | |
vardagsliv och genus i det förflutna | 4 264 000 | ||
Fil.dr Margareta | Kartlägga våldet i Syrien – färdigställa | Institutionen för freds- och | |
Sollenberg | UCDP GED | konfliktforskning, Uppsala | |
universitet | 2 499 000 | ||
Professor | Den svenska patentdatabasen, | Företagsekonomiska | |
Fredrik Tell | institutionen, Uppsala | ||
universitet | 4 799 000 |
17
2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017
Tabell 7 Beviljade ansökningar inom infrastruktur för forskning fördelade efter anslagsförvaltare 2017 (belopp tkr)
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Göteborgs universitet | 5 221 | 1 |
Lunds universitet | 6 748 | 1 |
Stockholms universitet | 10 703 | 1 |
Thielska Galleriet | 4 336 | 1 |
Uppsala universitet | 13 452 | 4 |
Summa | 40 460 | 8 |
Forskningsinitiering
För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om stöd till vetenskapliga möten och nya nätverk ger RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser, arbetskonferenser om nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser för nya forskningsprogram. Under året beviljades 82 av 128 ansökningar.
Forskarna Lars Geschwind och Johan Söderlind har under 2017 på uppdrag av RJ utvärderat stödformen Forskningsinitiering. Utvärderingen är på det hela taget positiv, och utvärderarnas övergripande slutsats är att stödformen har en positiv inverkan på svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och bör fortsätta att vara en del av RJ:s stödformer. Denna stödform har under de senaste tio åren tydligt bidragit till att stimulera svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och lett till att hundratals forskare och forskargrupper har fått möjlighet att utveckla och förbättra sin forskning genom i första hand internationella kontakter. Genom stödformens fokus på vetenskapliga möten och initieringen av ny forskning är den betydelsefull och dessutom relativt unik i Sverige. Beredningen av ansökningarna är snabb, och de beviljade beloppen prutas inte ned i normalfallet, vilket gör att stödformen Forskningsinitiering är uppskattad och uppfattas som flexibel och generös.
Riktade satsningar
Riktade insatser, som inom RJ också kallas tematiska eller proaktiva, används för att utveckla och förstärka svensk forskning. De är av varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre forskare till utlysningar inom angelägna forskningsområden. Insatserna ger också utrymme för att pröva nya lösningar och alternativa arbetsformer. För de riktade utlysningarna gäller att de sökande inom givna ramar fritt får formulera sina frågor, det vill säga
18
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1
Tabell 8 Riktade insatser 2017 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Flexit VIII | 11 826 |
RJ Sabbatical IV | 17 104 |
Global Challenges III | 18 000 |
Kommunikationsprojekt | 4 300 |
Pro Futura XII | 24 000 |
RJ 1 Year Research Grant | 2 000 |
Övrigt | 2 516 |
Summa | 79 746 |
Pro Futura
Sedan ett antal år tillbaka driver RJ Pro Futura, ett karriärprogram inom humaniora och samhällsvetenskap, i samarbete med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study). Det är ett spetsforskningsprogram inriktat på juniora forskare som ges möjlighet att forska under mycket goda villkor under fem till sju år. Under den tiden ska Pro
Följande forskare beviljades medel:
Helen Anne Curry, history of modern science and technology, föreslagen av University of Cambridge
Terje
Hazem Kandil, sociologi, föreslagen av University of Cambridge
Aryo Makko, historia, föreslagen av Stockholms universitet
Julia Uddén, neurovetenskap, psykologi och lingvistik, föreslagen av Stockholms universitet.
Sedan ett par år tillbaka kan urvalskommittén utse forskare som inte kan erbjudas plats i programmet men som ter sig mycket lovande. Dessa erbjuds ett års forskningstid för att vidareutveckla och fördjupa en forskningsidé. Från och med årets omgång benämns anslaget till dessa forskare RJ 1 Year Research Grant. De utvalda forskarna är:
Ronald van den Berg, föreslagen av Uppsala universitet, som kommer att studera de teorier och modeller som finns för beslutsfattande
19
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 |
Temi Odumosu, föreslagen av Malmö högskola, som kommer att studera | |
nordiskt slaveri och kolonisation. |
Europe and Global Challenges
Tanken med Europe and Global Challenges är att europeiska forskare ska stimuleras att samarbeta med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna typ av satsning kommer att få betydelse för internationaliseringen av svensk och europeisk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Årets utlysning gjordes i samarbete med två av Europas främsta forskningsfinansiärer, tyska Volkswagen Stiftung och brittiska Wellcome Trust. Gensvaret i forskarsamhället blev som tidigare stort, och drygt 300 forskargrupper skickade in ansökningar. Dessa bedömdes sedan av en internationell panel som utsåg 14 till en tätgrupp och slutligen valde ut sex projekt som beviljades anslag, varav två finansieras av RJ:
Erik Berglöf: The Responsible Deal: Where and How to Best Protect and Integrate Syrian Refugees, London School of Economics and Political Science, 8 700 000 kronor
Jenny Phillimore: Sexual and
Flexit
Under 2017 utlystes och tillsattes följande fem
Ola Segnestam Larsson, vid Bräcke diakoni: Värde- och medskapande inom idéburen vård och omsorg
Sofia Lindström, vid Kulturförvaltningen, Göteborgs stad: Deltagardrivna processer i offentlig verksamhet
Paula Mulinari, vid Stadskontoret, Malmö stad: Malmö funkar inte utan vårt arbete. En studie om utlandsfödda kvinnors arbetsmarknadsdeltagande
Catrine Kostenius, vid FoUI, Norrbottens Kommuner: Forskning om samverkande hälsoarbete för barn och unga
Ulrika Bergmark, vid Utbildningsförvaltningen, Piteå kommun: Integration av forskning i skolundervisningen.
Under året arrangerade RJ nätverksmöten då
20
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | 2017/18:RJ1 |
stad, Myndigheten för tillgängliga medier, Kulturförvaltningen, Region Skåne samt Riksteatern.
RJ Sabbatical
RJ Sabbatical är en försöksverksamhet som innebär att tillsvidareanställda lektorer och professorer vid svenska lärosäten kan slutföra vetenskapliga arbeten och skriva större verk och synteser. Genom att uppmuntra forskarna att tillbringa delar av tiden utomlands vill RJ stärka svensk forsknings och utbildnings internationella kontakter. Stödet gäller forskning som omfattar hela forskarens anställning, där enda undantaget kan vara doktorandhandledning i begränsad omfattning.
I den fjärde utlysningen beviljades följande forskare medel:
Orsi Husz, Uppsala universitet: Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser
Olle Sundström, Umeå universitet: Den sovjetiska etnografins ande: attityder till schamanska världsåskådningar inom sovjetisk forskning och revolutionärt omvandlingsarbete. Ett bokprojekt
Ulf Olsson, Stockholms universitet: Paradoxografi: Strindbergs sena verk
Maria Koptjeskaja Tamm, Stockholms universitet: Temperatur i språket: typologi, evolution och utvidgade användningar
Anders Gustafsson, Karlstads universitet: Kundupplevelse – olika perspektiv och sätt att fånga den
Fredrik Sjöholm, Lunds universitet: Globalisering och arbetsmarknaden
Andrea Joslyn Nightingale, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Demokratiska landskap: politik, subjektivitet och ekologier inom miljöstyrning
Tobias Pontara, Göteborgs universitet: Tarkovskijs ljudspår: Musikens och ljudets betydelse i Andrej Tarkovskijs filmer
Johan Tralau, Uppsala universitet: Den politiska filosofins ursprung i den grekiska antiken
Susanne Kjällander, Stockholms universitet: Digitala verktyg i förskolan. En interdisciplinär
Blazenka Scheuer, Lunds universitet: Bin, getingar och vesslor: zoomorfa bilder och delegitimering av profetissor i den babyloniska Talmud och i den hebreiska Bibeln
Caroline Kerfoot, Stockholms universitet: Språk, ras, identitet och epistemisk tillgänglighet i flerspråkiga skolor
Elisabeth Ahlsén, Göteborgs universitet: Pragmatikbaserad neurolingvistik
Ingar Brinck, Lunds universitet: Frågor om konst och praktik: I dialog med tingen
Markus Heide, Uppsala universitet:
21
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 |
Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning
År 2012 tog RJ initiativ till en satsning på forskning om forskning. Bakom satsningen Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning står även Formas, Forte och Vetenskapsrådet. Under 2017 har det samarbetet mellan programmen intensifierats. En årlig programkonferens har arrangerats, och forskarna har också träffats i andra sammanhang samtidigt som koordinatorn upprätthåller kontinuerlig kontakt med samtliga aktörer som är knutna till programmet. Ett samarbete med danska Novo Nordisk Fonden, som finansierar angränsande forskning, har också initierats.
Programmet har hittills producerat 14 vetenskapliga artiklar samt synliggjorts vid konferenser och genom ett flertal debattinlägg och offentliga framträdanden.
Swedish Foundations Starting Grant
Swedish Foundations Starting Grant är ett samarbete mellan RJ och ett antal andra stiftelser för att stärka de svenska ansökningarna till det europeiska forskningsrådet ERC (European Research Council). Med satsningen vill man erbjuda finansiering för de svenska ansökningar som uppfyller alla kriterier för hög vetenskaplig kvalitet men som ERC inte har medel för att finansiera. I årets stiftelseutlysning fanns det inte några ansökningar inom humaniora och samhällsvetenskap, inte heller några svenska reserver till ERC Consolidator Grant inom RJ:s ämnesområden. Under 2016 fick Oksana Mont, vid Internationella miljöinstitutet i Lund, Swedish Foundations Starting Grant för sin ansökan till ERC Consolidator Grant. Under 2017 tilldelades hon ERC Consolidator Grant.
Kommunikationsprojekt
RJ beslutade att avsätta fyra miljoner kronor till en satsning på ett kommunikationsprojekt. Syftet var att uppmuntra forskare att sprida sina resultat, samverka mer och att öka förtroendet för forskning samt att minska utbredningen av faktaresistens.
Idén skulle utgå från forskare, men huvudsökande behövde inte vara disputerad utan även andra kunde söka (exempelvis journalister och museifolk) men då komplettera ansökan med ett vetenskapligt råd. Beredningsgruppen bedömde ansökningarna efter deras originalitet, genomförbarhet, angelägenhet och det avtryck de förväntas göra.
Följande elva ansökningar beviljades medel:
Johannes T Aalders, Göteborgs universitet:
22
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | 2017/18:RJ1 |
Erik Berggren, Linköpings universitet Campus Norrköping: Lobby. Kunskapsutbyte och kommunikation om flyktingmottagande och integration genom utställningar och dialog
Maja Bäckvall, Uppsala universitet: The Rune Cast: en podcast om runologi
Isabelle Dussauge, Uppsala universitet: Fostret: En animerad historisk kortfilm
Gro Einarsdottir, Statens museer för världskultur: Att motivera åtgärder genom att associera personliga fördelar med hållbar konsumtion
Robert Marc Friedman, Universitet i Oslo: Lise Meitner: En moralsk forskares kamp. Manus for en animerad film om vetenskap, kön och värden
Sara Kristoffersson, Konstfack: Ett varumärke för alla. Om det kooperativa förbundets design och reklam
Michele Micheletti, Stockholms universitet:
Nils Olsson, Göteborgs universitet: NubuWeb – ett nordiskt
Meike Wagner, Stockholms universitet: Förmodernitet på scen: Rousseaus teater
Johan Östling, Svenska Dagbladet: Konsten att förmedla kunskap. Under Strecket som en digital resurs i ett nytt medielandskap.
Digitalisering
Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att stödja datadriven forskning. Delar av satsningen rör digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar för forskning, främst inom humaniora och samhällsvetenskap, men även inom andra vetenskapliga områden med högt värde för forskning. RJ bidrar till uppdraget, tillsammans med Kungl.
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
Till denna budgetpost förs kostnaderna för RJ:s forskningsförberedande insatser, liksom för utvärderingar av stödformer och riktade satsningar. Den innehåller också en rad forskningsinformativa insatser: medlemskapen i Internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg, Vetenskap Allmänhet (VA), forskning.se och Swecris samt RJ:s medverkan under politikerveckan i Almedalen och Forskartorget vid Bok och Bibliotek (Bokmässan) i Göteborg.
23
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 |
Under 2017 finansierades ett utvecklingsarbete där externa experter anlitades | |
för att förbättra stiftelsens stödformer, beredningsprocesser och rutiner vad | |
gäller jämställdhetsarbete. Organisationen Kriterium kvalitetsmärker veten- | |
skapliga böcker med en certifiering som ska säkerställa och visa att en | |
vetenskaplig bok genomgått en kontrollerad peer |
|
bidrag till Kriterium vill RJ fortsätta att stödja och driva på utvecklingen mot | |
publicering med open access, det vill säga att böcker blir fritt tillgängliga i | |
digital form. Ett annat bidrag delfinansierade en förstudie för att belysa möj- | |
ligheter och utmaningar med ett digitalt humanioralabb på Kungl. biblioteket. | |
Yttterligare en långsiktig satsning är anslaget till akademisk ledarskaps- | |
utbildning för Pro |
|
forskning, popularisering och publicering inom kulturarvsområdet, till ge- | |
nomförandet av March for Science, till ett halvdagsseminarium om hög- | |
skolereformen 1977, till temadagen Bilden av Bysans – genom en resa i tid | |
och rum, till den så kallade nationalgåvan till svenska bibliotek i form av | |
Islänningasagorna och till en slutkonferens för forskningsprogrammet Styr- | |
ning och granskning av det offentliga. |
Internationellt samarbete
Svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter har under senare år fått alltmer uppmärksamhet. Därför var det förvånande att den senaste forskningspropositionen i stor omfattning saknade dessa perspektiv. RJ har under 2017 träffat regeringens utredare av Ökad internationalisering av universitet och högskolor och diskuterat erfarenheter av olika slags insatser. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint) fortsätter också att lägga fram nya analyser och rekommendationer. RJ har under senare år kunnat se en ökad medverkan av internationella forskare i ansökningarna, och detta trots att inga formella krav på internationellt samarbete ställs i utlysningarna. Utvecklingen är positiv, och RJ stöder den genom att på olika sätt underlätta kontakterna mellan forskarna.
RJ stöder internationalisering genom stödformernas utformning och genom att medverka i internationellt samarbete. Insatserna är inriktade både på individuell forskarrörlighet och strategiska partnerskap. Andra aspekter gäller finansiering av internationella samarbeten och att stödja svenska forskare i konkurrensen om internationell finansiering. I RJ:s pågående strategiska arbete kommer de internationella insatserna att få en framskjuten position.
Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ i deras forskningsforum som arbetar både med att lyfta fram stiftelsernas roll som forskningsfinansiärer och att effektivisera stiftelsernas arbetsformer. Stiftelsesamverkan på europeisk nivå förväntas öka i betydelse, särskilt när brexit blir verklighet. Också inom Norden stöder RJ insatser för att stärka stiftelsers och civilsamhällets samarbete och informationsutbyte.
RJ:s insatser är tidsbegränsade och av olika karaktär:
24
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | 2017/18:RJ1 |
Medlemsavgifter eller arbetsinsatser in natura inom intresse- och samarbetsorganisationer för stiftelser och dylikt, till exempel EFC.
Medverkan i uppbyggnaden av institut för avancerade studier har funnits på RJ:s agenda i cirka 25 år. Avsikten har varit att förbättra förutsättningarna för ökat forskningssamarbete mellan å ena sidan Sverige och andra forskningsstarka nationer, å andra sidan de delar av världen där vetenskapen inte är lika väl utvecklad. RJ:s åtaganden i Stellenbosch Institute for Advanced Studies (Stias) upphör vid utgången av 2017. RJ har därmed beviljat Stias bidrag under mer än 10 år. Bidrag till denna typ av institutioner måste pågå under 5 till 10 år för att vara meningsfulla. RJ överväger därför noga varje engagemang och är restriktiv med att binda sig för basfinansiering. En annan typ av insats är Summer Program in Social Sciences som Institute for Advanced Study i Princeton, SCAS i Uppsala och École des Hautes Études en Sciences Sociales i Paris har arrangerat med RJ som en av finansiärerna. Syftet har varit att öka kontakterna med yngre forskare i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika, och de preliminära resultaten av insatsen, som avslutades 2017, är mycket uppmuntrande.
Samfinansiering av forskningsprojekt har hittills ägt rum inom främst regionala studier, kultur, värdering, säkerhet och utveckling. En ny satsning förbereds på temat Global issues – integrating different perspectives, med ett större antal deltagande stiftelser än tidigare i samverkan under en längre tid med flera utlysningar.
Gästprofessurer,
Bidrag till olika slags insatser som syftar till att få fram fler framgångsrika svenska ansökningar till det europeiska forskningsrådet ERC.
Breda, komparativa perspektiv på forskningen kan inspirera utvecklingsarbetet inom svensk humaniora och samhällsvetenskap. En av beredningsgrupperna har tagit initiativ som syftar till att ytterligare lyfta fram de internationella perspektiven både som en möjlighet och en nödvändighet, under 2017 bland annat genom workshopen From the European to the
25
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 |
Global Crisis of Values and Democracy. Under 2018 presenteras resultaten av International Panel on Social Progress, där RJ har finansierat en del av Institutet för Framtidsstudiers medverkan.
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader
Lärosätena erhåller sedan flera år ett bidrag vars storlek är kopplad till den arbetstidsvolym som RJ finansierar. För en heltidsanställning i ett år betalades under 2017 ett bidrag på 150 000 kronor ut för lokalkostnader och indirekta kostnader. Genom att anslagen betalas ut i takt med att forskarna använder dem kan de ligga kvar i RJ:s förvaltning, där de bidrar till avkastningen och effektiviserar resursutnyttjandet.
Uppföljning och utvärdering
RJ genomför både årliga uppföljningar och enskilda utvärderingar för att fastställa att resultaten av forskningsstödet svarar mot stiftelsens ändamål, för att kontrollera att anslagen använts på avsett vis, för att ge information internt och externt om RJ:s forskningsstödjande verksamhet samt för att bidra till kvalitetssäkringen av RJ:s arbete.
För uppföljning och slutredovisning av stödformerna RJ Projekt, RJ Infrastruktur för forskning och RJ Program finns fastställda rutiner. Samtliga projekt och infrastrukturprojekt som har hunnit ungefär halvvägs lämnar en skriftlig redovisning och träffar också den ansvariga beredningsgruppen. Dessa uppföljningar har visat sig vara betydelsefulla såväl för projektledarna som för beredningsgrupperna och för RJ. Stödformen Program följs upp första gången efter två år och sedan med en halvtidsutvärdering efter fyra år inför utbetalningen av resterande medel. Tvåårsuppföljningarna görs av RJ:s ordförandekommitté. Halvtidsutvärderingarna genomförs av två externa internationella sakkunniga samt ordförandekommittén. Vid båda typerna av uppföljning presenterar programmen dessutom sin forskning vid en utfrågning. Program som varar längre än sju år följs även upp efter sex år.
RJ har gett en grupp externa experter i uppdrag att utvärdera RJ:s spetsforskningssatsning Pro Futura. Gruppen konstaterar att Pro Futura är ett ytterst värdefullt inslag i svensk forskarrekrytering och forskaromvårdnad och
26
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 | 2017/18:RJ1 |
att programmet under åren har visat sig vara ett redskap för att främja både kvalitet och rörlighet. Experterna rekommenderar att programmet fortsätter och att det utformas med större flexibilitet så att det tar bättre hänsyn till att Pro
Open access
Enligt RJ:s riktlinjer för publicering med open access ska forskare som får anslag av RJ publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och konferenspublikationer så att de blir öppet tillgängliga på internet. RJ uppmuntrar forskarna att även publicera monografier och bokkapitel så att även de blir öppet tillgängliga på internet. För att stödja forskarna ger RJ ett separat publiceringsbidrag för open access. Projektledarna kan ansöka om ytterligare medel under projekttiden. Det går också att ansöka om stöd till publicering med open access efter att slutredovisningen är gjord.
RJ följer årligen upp hur forskarna som har beviljats projektmedel uppfyller RJ:s krav på publicering med open access. Även i slutredovisningen ska forskarna redovisa hur de har säkerställt publicering med open access. Uppföljningarna visar att forskarna har god kunskap om publiceringsformen. RJ planerar att förändra sitt stöd till publicering med open access under 2018.
RJ ingår i ett särskilt nätverk för forskningsfinansiärer, vilket fokuserar på open
Forskningskommunikation
I linje med stiftelsens ändamål att främja samhällsvetenskap och humaniora arbetar RJ strategiskt för att lyfta fram den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen och göra den tillgänglig för andra samhällsfunktioner och grupper.
RJ deltog under 2017 i detta syfte i en rad styrgrupper för forskningskommunikation och information, exempelvis forskning.se, Forskartorget, Swecris och Vetenskap Allmänhet samt medverkade i en rad redaktionsråd.
Ännu en omgång av Kommunikationsprojektet utlystes, vilket resulterade i att elva projekt fick medel, se sid
RJ för även ut forskningsresultaten och lyfter fram forskningspolitiska frågor via konferenser, skriftserier och andra arrangemang. Bland dessa kan nämnas Bokmässan med scenen Forskartorget, Almedalen, Vetenskapsfestivalen och riksdagsföreningen Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo).
Förutom en mängd forskningsresultat var årsbokens tema, religion, och samverkan återkommande ämnen under dessa arrangemang.
27
2017/18:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 |
Det har även ägnats tid åt att sprida och diskutera just samverkan runt om | |
på landets lärosäten samt med bland annat Utbildningsdepartementet, Kungl. | |
biblioteket och Vetenskapsrådet. | |
Det nya samarbetet med humorklubben Oslipat har rönt stor uppmärksam- | |
het. De fem kvällar som arrangerades i Stockholm och Malmö var fullsatta. | |
Såväl Vetenskapsmedia, Sveriges Radio, Vetenskapsfestivalen och den inter- | |
nationella konferensen PCST har, liksom en rad andra finansiärer, intresserat | |
sig för satsningen. | |
RJ:s webbplats är navet som kommunikationen baseras på. Här samlas in- | |
formation om utlysningar och diskussioner samt forskningspresentationer. | |
Webbplatsen uppdateras dagligen med omvärldsbevakning, artiklar om vår | |
forskning, bokpresentationer och debatter. Dessutom har ett tjugotal press- | |
meddelanden publicerats. Informationen på webbplatsen sprids med hjälp av | |
RJ:s |
|
året även profilerat sig som arbetsgivare via Linkedin, i och med rekryteringen | |
av ny personal. |
28
2017/18:RJ1
Förvaltningsberättelse
Ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma Riksbankens
RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Nya stadgar antogs av styrelsen och fastställdes därefter av riksdagen den 16 november 2017.
Rekryteringen av en ny vd från den 1 januari 2019 förbereddes och påbörjades.
29
2017/18:RJ1 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE |
Styrelsen utredde och diskuterade den framtida relationen mellan uppdrag | |
i styrelsen och uppdrag i beredningsgrupperna. | |
Styrelsen reviderade policyn för fördelning av bostadslägenheter i syfte att | |
stärka kontrollen över hur lediga lägenheter används. | |
Arbetet med ett nytt strategiskt ramverk för RJ:s arbete som forskningsfi- | |
nansiär drevs med hjälp av externa experter vidare inom styrelsen och | |
kansliet. | |
Anslagsprocessen förändrades genom att forskarna från och med 2017 får | |
rekvirera beviljade anslag halvårsvis i takt med att de kan styrka de kost- | |
nader de har haft. | |
|
|
ningen av fastigheten Styrpinnen 23 med bland annat RJ:s kanslilokaler | |
förbereddes. | |
Styrelsen beslutade om en långsiktig investering i det delägda, onoterade | |
fastighetsbolaget Intea Fastigheter AB som investerar i social infrastruk- | |
tur, till exempel universitet, högskolor och rättsväsendet. |
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Genom att i princip hälften av ledamöterna utnämns vartannat år förnyas styrelsen undan för undan. Styrelsen beslutar om budget, strategier för forskningsfinansiering och den finansiella verksamheten, delegationsregler samt anslag till forskning. Den sammanträdde fyra gånger, fattade ett beslut per capsulam och genomförde en styrelsekonferens. Vid den senare diskuterades rekrytering av en ny vd, forskningsstrategi med mera. Styrelsen konkretiserar i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet hur de ändamål som anges i stadgarna ska fyllas.
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande, sammanträdde sex gånger under året och fattade ett beslut per capsulam. Till arbetsutskottet har styrelsen bland annat delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering, produktionsstöd för böcker, samarbete med riksdagen och vissa frågor om uthyrning av lägenheter i RJ:s fastigheter.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, består av två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra tillfällen, då den har behandlat dels specifika ärenden enligt en fastställd årskalender, dels olika typer av löpande förvaltningsfrågor. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Vd:n svarar enligt den årligen fastställda attest- och delegationsordningen för den löpande verksamheten och för ledningen av RJ:s kansli.
Årets budget och anslag
Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett så kallat stresstest. Budgeten för 2017 omfattade totalt cirka 545 miljoner kronor,
30
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 2017/18:RJ1 |
varav 490 miljoner kronor avsåg nya forskningsanslag. Hela detta utrymme har inte utnyttjats, utan anslagen till forskning uppgår till nästan 428 miljoner. Det ligger i sakens natur att de belopp som budgeteras för olika insatser är ungefärliga och måste anpassas till de behov som verkligen finns. Vissa budgetposter har under 2017 inte kunnat tas i anspråk fullt ut beroende på att lämpliga användningsområden inte har hunnit förberedas. Styrelsens strategiarbete har inte heller kommit så långt att det planerade utrymmet för nya insatser har tagits i anspråk. Liksom tidigare beräknas storleken på RJ:s bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader utifrån volymen på den sammanlagda forskningstid som RJ finansierar, en modell som har fungerat väl.
RJ stöder sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av
Stadgarna ger RJ stort utrymme att arbeta probleminriktat och flexibelt. Goda resultat i finansförvaltningen under lång tid i kombination med en positiv utveckling på finansmarknaden har genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser. Ett mått på detta är att RJ för femårsperioden
Större delen av RJ:s anslag får genom styrelsens beslut direkt en mottagare (lagstiftningens term är destinatär). Återstoden är så kallade ramanslag. I det
31
2017/18:RJ1 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE |
fallet beslutar styrelsen att en eller flera utlysningar ska göras senare och öron- | |
märker samtidigt ett visst belopp för fördelning på mottagare. I takt med att | |
besluten om anslag fattas och kontrakt skrivs med mottagare och anslagsför- | |
valtare redovisas beloppen mot eget kapital och skuld. | |
RJ:s styrelse har beslutat att lärosätena från 2017 får rekvirera medel i takt | |
med att de kan styrka att de har haft kostnaderna, vilket ökar RJ:s kontroll över | |
att anslagen används på det sätt som avsetts. Denna ordning, liksom motsva- | |
rande tidigare lösningar, ger RJ betydande ekonomiska fördelar genom att i | |
genomsnitt cirka 1 miljard kronor (under 2017 var det 1,3 miljarder kronor) | |
av de beviljade anslagen ligger kvar i RJ:s förvaltning och bidrar till stiftelsens | |
totala avkastning. Så har det varit under en följd av år. Rutinerna ökar i viss | |
mån kansliets administrativa arbete, men hittills i rimlig omfattning. Samtidigt | |
motverkar åtgärden att lärosätena samlar på sig stora beviljade men oförbru- | |
kade belopp, som i statens förvaltning genererar ingen eller mycket låg avkast- | |
ning. | |
a. Ordinarie stödformer | |
Till Program, Projekt och Infrastruktur för forskning kom 2017 sammanlagt | |
703 nya ansökningar in (2016 kom det 670). Inom dessa stödformer beviljades | |
totalt cirka 309 miljoner kronor, att jämföra med de uppskattningsvis 3,2 mil- | |
jarder kronor som forskarna sökte. Till anslagen för program kom 37 ansök- | |
ningar (2016 kom det 38), varav 3 (samma antal 2016) slutligen finansierades. | |
I programmen utnyttjar svenska forskare i allt större omfattning möjligheterna | |
att finansiera också internationella kollegers medverkan. Av de 40 (36 under | |
2016) ansökningarna om infrastruktur för forskning beviljades medel till 8 | |
(2016 beviljades 7). Stödformen Projekt ger forskare i olika stadier av karriä- | |
ren möjlighet att pröva nya idéer. Antalet ansökningar var 626 (2016 var det | |
596), varav 39 (38 under 2016) fick anslag, de flesta för tre år. Ytterligare 4 | |
projekt, som hade beviljats anslag, valde i stället finansiering från en annan | |
finansiär, oftast med hänvisning till att denna gav större bidrag till de indirekta | |
kostnaderna. Några negativa effekter av reglerna som begränsar möjligheterna | |
att söka projektanslag hos RJ har inte kunnat ses. Beviljandekvoten för projekt | |
sjönk till 6,2 procent (2016 var det 6,4 procent), vilket kan jämföras med bot- | |
tennoteringen 4,5 procent 2013. Isolerad kan den låga siffran ge anledning till | |
oro, men den bör bedömas bland annat i ljuset av att forskarna lämnar samma | |
eller en liknande ansökan också till andra finansiärer. Den faktiska möjlig- | |
heten att i Sverige erhålla projektanslag är därför större än vad RJ:s siffror | |
indikerar. | |
b. Riktade insatser | |
En av RJ:s uppgifter enligt stadgarna är att förnya och förstärka forskningen | |
och forskningssystemet. De riktade insatserna fyller en viktig funktion och bi- | |
drar till RJ:s roll som igångsättare, katalysator. Syftet med den treåriga för- |
32
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 2017/18:RJ1 |
söksverksamheten RJ Sabbatical har varit både att inspirera till ett mer flexibelt system för forskningsfinansiering och att stärka den akademiska karriären genom anslag till lektorer och professorer för att de ska kunna slutföra forskning och skriva större verk och synteser. Många kvinnor har sökt, och de har varit framgångsrika i konkurrensen, så RJ Sabbatical har bidragit positivt till jämställdheten. Styrelsen har beslutat om ytterligare en utlysning i väntan på ett eventuellt beslut om att permanenta RJ Sabbatical inom det framtida strategiska ramverket.
Anslagsprocess och kvalitetsbedömning
RJ:s beslut om anslag vilar enbart på direkta bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och internationella standard. Denna princip gynnar av erfarenhet resultatens långsiktiga värde och nytta. Föreskrifterna på webbplatsen om hur anslag från RJ får kombineras med anslag från andra finansiärer har under året förtydligats ytterligare. Ledamöterna i beredningsgrupperna, liksom de externa sakkunniga, får skriftliga och muntliga instruktioner inför bedömningsarbetet. De ansökningar som går vidare från det första granskningssteget prövas därefter alltid av särskilt sakkunniga inom området, i de flesta fall av utländska forskare. Anvisningarna om jäv har på förekommen anledning förtydligats för de externa sakkunniga.
Internationellt
Svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter har under senare år fått större uppmärksamhet. Internationalisering är kvalitetsdrivande och förnyar och förstärker svensk forsknings kontakter och genomslag. Stiftelsens anslag utformas på ett sådant sätt att de kan förnya och förstärka den svenska
33
2017/18:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
forskningens kontakter och genomslag i andra länder. RJ beviljar särskilda bidrag till internationalisering direkt inom flera stödformer, vilket minskar behovet av särskilda beslut om finansiering.
I RJ:s pågående strategiska arbete kommer de internationella insatserna att uppmärksammas ytterligare. RJ stöder internationalisering genom stödformernas utformning och genom att medverka i internationellt samarbete. Insatserna är inriktade både på individuell forskarrörlighet och strategiska partnerskap. RJ har under 2017 träffat regeringens utredare för ökad internationalisering av universitet och högskolor och diskuterat behov och erfarenheter av olika slags insatser. Det behövs flexibla stödformer som gör det möjligt för svenska forskare att göra både kortare och längre utlandsvistelser, liksom för att utveckla samarbeten med utländska forskare som inte har för avsikt att flytta till Sverige. RJ har under senare år sett en ökad medverkan av internationella forskare i ansökningarna, trots att inga formella krav på internationellt samarbete ställs i utlysningarna. Detta är en positiv utveckling. En av beredningsgrupperna har tagit initiativ som lyfter fram de internationella perspektiven både som en möjlighet och en nödvändighet, under 2017 bland annat genom workshopen From the European to the Global Crisis of Values and Democracy.
Andra aspekter gäller finansiering av internationella samarbeten och att stödja svenska forskare i konkurrensen om internationell finansiering, till exempel genom Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC). Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ i det forskningsforum som inriktar sig både på att lyfta fram stiftelsernas roll som forskningsfinansiärer och på att effektivisera stiftelsernas arbetsformer. Stiftelsesamverkan på europeisk nivå förväntas öka i betydelse, särskilt om brexit förverkligas, en fråga som under året bland annat diskuterades med EU:s forskningskommissionär. En ny satsning förbereds på temat Global Issues– Integrating Different Perspectives, med ett större antal deltagande stiftelser än tidigare som skulle samverka under flera år med koordinerade utlysningar. Också inom Norden stöder RJ stiftelsers och civilsamhällets samarbete och informationsutbyte. I rapporten Free to think 2017 visas att angreppen på forskare ökar. Under året har RJ beviljat ett treårigt anslag till den svenska avdelningen av nätverket Scholars at Risk. Avsikten är att underlätta för svenska lärosäten att ta emot hotade forskare inom humaniora och samhällsvetenskap från andra länder.
Information och samverkan
RJ:s insatser inom information och samverkan vägleds av övertygelsen om att förtroendet för forskningen främjas av de resultat som kommer till den intresserade allmänheten, medier, beslutsfattare och andra forskare. Arbetet med att sprida innehållet i skriften Kunskapens nya rörelser till lärosätes- och fakultetsledningar, medier och beslutsfattare har varit omfattande, och gensvaret starkt. Konferensen New Infrastructures of Knowledge behandlade temat från ett internationellt perspektiv på hur förändringar i medier återverkar på forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap och leder till behov av
34
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 2017/18:RJ1 |
nya former för samverkan. Den pågående försöksverksamheten med kommunikationsprojekt visar RJ:s ambition att stödja forskarnas egna initiativ och intresse för samverkan. Samma strävan ligger bakom att RJ under flera år har drivit på det nationella arbetet för att öka publiceringen med open access, det vill säga öppen digital tillgång till vetenskapliga publikationer på nätet. RJ samordnar detta arbete med tryckbidrag och annat produktionsstöd som behövs övergångsvis under teknikförändringen. RJ:s webbplats informerar om utlysningar och om vilka projekt som erhållit anslag. Webbplatsen är ett viktigt instrument för den utåtriktade informationen, liksom
Kvalitetssäkring och måluppfyllelse
Grundvalen för kvalitetssäkringen är den bedömning som görs av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Därutöver följer RJ upp och utvärderar de anslag som beviljats för att säkerställa att resultaten av forskningsstödet motsvarar syftet och stiftelsens ändamål. Det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i många fall dock först på sikt. Efter att projektet har avslutats lämnar forskarna ekonomisk redovisning och en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och projektets publikationer. Med hjälp av detta material har den kommunikationsansvariga skrivit en rapport om förändringar i forskarnas publiceringsmönster. För uppföljning och slutredovisning av de ordinarie stödformerna Projekt, Infrastruktur för forskning och Program finns fastställda rutiner. Under 2017 har sammanlagt 33 projekt och 9 infrastrukturprojekt följts upp. Tre projekt fick besvara ytterligare frågor skriftligt innan samtliga projekt fick klartecken för fortsatt stöd. Några problem och svagheter som har observerats tidigare år återkom även 2017, främst svårigheterna att kombinera forskningen som RJ finansierar med undervisning och annat institutionsarbete. I ett fall ifrågasatte RJ om inte forskarna hade erhållit dubbel finansiering för samma projekt, men efter ingående utredning beslutade RJ att inte vidta några åtgärder. Möjligen uppstår situationer som denna genom att andra finansiärer till skillnad från RJ tenderar att betrakta projektanslag som tillskott till finansieringen av forskning
35
2017/18:RJ1 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE |
som pågår hela tiden. RJ å sin sida ser projekt som en avgränsad forsknings- | |
uppgift och där RJ finansierar de kostnader som forskaren har beräknat som | |
nödvändiga för att lösa uppgiften. RJ går inte heller in och förhandlar med | |
forskaren om projektets slutliga utformning, utan finansieringen gäller det pro- | |
jekt som har prövats av en beredningsgrupp och av de externa sakkunniga. | |
Stödformen Program följs upp första gången efter två år och sedan med en | |
halvtidsutvärdering efter fyra år. Under 2017 har 3 program följts upp efter två | |
år och lika många har halvtidsutvärderats. Resultaten är genomgående goda, | |
men i ett fall har styrelsen villkorat fortsatt anslag till att åtgärder vidtas med | |
anledning av utvärderarnas kritiska synpunkter. | |
Under året har två större utvärderingar genomförts och en har påbörjats, | |
samtliga utförda av externa experter. Gruppen som granskade Pro Futura kon- | |
staterar att programmet är ett ytterst värdefullt inslag i svensk forskarrekry- | |
tering och forskaromvårdnad. Den rekommenderade att programmet fortsät- | |
ter men att det utformas med större flexibilitet så att det tar bättre hänsyn till | |
Pro |
|
Forskningsinitiering, det vill säga konferenser, nätverk och liknande veten- | |
skapliga möten, visar dess unika egenskaper och positiva inverkan på forsk- | |
ningen. Den årliga kvantitativa uppföljningen av jämställdhetspolicyn kom- | |
pletterades under 2017 med en kvalitativ analys av beredningsprocesserna ur | |
ett jämställdhetsperspektiv som utfördes av externa experter. Deras uppdrag | |
inkluderade även intersektionella inslag, det vill säga maktordningar som ål- | |
der, etnicitet och vetenskaplig status. Expertrapporten beräknas bli klar under | |
det första kvartalet 2018. RJ:s avsikt är att säkerställa att inga ovidkommande | |
hänsyn påverkar besluten om forskningsanslag. | |
Utöver de uppföljningar och utvärderingar som nämns ovan genomfördes | |
under 2017 en sista konferens med de forskare som fick anslag i satsningarna | |
Forskning om förmodernitet, Samlingarna och forskningen samt Styrning och | |
granskning av det offentliga. |
Administration
Styrelsen har fastställt en instruktion för internrevisionen som kompletteras med en årlig plan. Ytterligare analyser inför övergången till årsredovisning enligt regelverket K3 har genomförts. De olika
36
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 2017/18:RJ1 |
och 24 lediga lägenheter har kunnat lämnas till bostadsförmedlingen. Fastigheten Styrpinnen 23, där RJ:s kansli sitter, måste grundförstärkas under 2018, och kansliet söker därför andra, temporära lokaler. Behovet av översättning till och kommunikation på engelska har ökat starkt, och under året har bland annat RJ English Style Guide färdigställts av RJ:s översättningsbyrå. Beskrivningarna av arbetsrutiner inom kansliet ses över vid behov. Personalhandboken för kansliets personal uppdateras och kompletteras när det behövs med riktlinjer och policydokument. Kansliets proaktiva arbete har bland annat understötts med en workshop om omvärldsanalys och en presentation av forskarrön om hur olika forskningsstöd, bedömningssätt med mera fungerar. Forskningsavdelningens anställda har goda möjligheter att delta i forskningspolitiska seminarier och liknande. Ordföranden, vd eller kansliets personal har deltagit i en rad lokala informationsmöten om RJ som forskningsfinansiär, samt i dialogmöten med pågående statliga utredningar eller universitets- och fakultetsledningar om aktuella och kommande forskningsfrågor.
Personal
I slutet av 2017 hade RJ:s kansli 17 anställda (2016 var det 18). Under året slutade 3 anställda, och 2 nyanställningar gjordes och 1 rekrytering påbörjades. Två anställda var föräldralediga under en del av året och ersattes av två konsulter. Rekryteringen av en efterträdare till vd, som går i pension vid årsskiftet 2018/19, har påbörjats.
37
2017/18:RJ1
Finansiell verksamhet
Resultat och avkastning
Årets resultat uppgick till 690 mkr (617 mkr)1. Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2017 till 1 197 mkr (970 mkr), se not 12. Under året beviljade RJ 428 mkr (438 mkr) till forskningsmedel.
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 279 mkr. Administrationskostnaderna för RJ:s verksamhet var under året 47 mkr2 (44 mkr), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital till marknadsvärde.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2017 till 1 2 4 8 mkr (1 018 mkr), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 9,8 procent (8,1), vilket översteg RJ:s jämförelseindex med 1,4 procentenheter. RJ:s aktiva förvaltning hade ett framgångsrikt år med en avkastning som överträffade jämförelseindex inom svenska aktier, internationella aktier, räntebärande placeringar och taktisk allokering. Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index bidrog under året positivt till totalavkastningen med 0,4 procentenheter.
RJ:s aktieportföljer gav under året 11,9 procent (10,4) i avkastning. Räntebärande placeringar gav en avkastning på 0,5 procent (1,4) och hedgefonder 0,1 procent mätt i svenska kronor (3,4). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning på 11,4 procent (15,0). Delägda onoterade fastighetsbolag och fastighetsfonder gav 21,4 procent (18,8) i avkastning. Valutasäkringar av utländska tillgångar redovisas separat och påverkade under året totalavkastningen positivt med +0,7
Den svenska aktieportföljen gav under 2017 en avkastning på 12,2 procent (7,2), vilket översteg jämförelseindex SIX Portfolio Return med 2,7 procentenheter. Överavkastningen mot jämförelseindex har skapats i såväl aktieurvalet som i portföljens sektorallokering. Aktieurvalet i sektorerna industri, cykliska konsumentföretag, teknologi och finans bidrog mest till att avkastningen översteg index. Enskilda aktier i småbolagsdelen uppvisade under året ett högt bidrag till att avkastningen översteg index.
Den internationella aktieportföljen gav under året en totalavkastning på 11,5 procent (13,5), vilken översteg jämförelseindex med 0,8 procentenheter. Störst positiv inverkan på avkastning jämfört med index hade aktieurvalet i sektorerna finans, fastigheter, industri och teknologi, medan hälsovård och konsument uppvisade ett negativt bidrag. Sektorallokeringen har under året bidragit positivt till överavkastningen där portföljen varit positionerad med en övervikt i teknologi och finans och underviktad i fastighetsaktier och samhälls-
1Siffror inom parentes avser 2016.
2Till det kommer den interna hyran.
38
FINANSIELL VERKSAMHET | 2017/18:RJ1 |
nyttiga varor och tjänster. Vid utgången av året var den internationella aktieportföljen fördelad på USA med 54 procent (53), Västeuropa 25 procent (25), Asien exklusive Japan 10 procent (10), Japan 8 procent (7), Kanada 2 procent
(3) och Brasilien 1 procent (2).
Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid bolag som är bäst i sin klass med rimlig värdering är en viktig del i den övergripande strategin.
Under 2017 uppgick avkastningen i ränteportföljen till 0,5 procent (1,4), vilket överstiger jämförelseindex med 0,5 procentenheter. Obligationsportföljen, som har säkerställda svenska bostadsobligationer som jämförelseindex, uppvisade en avkastning på 0,5 procent (1,8), vilket översteg jämförelseindex med 0,1 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande tillgångar uppgick under året till 0,4 procent (0,7), vilket översteg jämförelseindex med 1,2 procentenheter. Under hela året var Riksbankens reporänta
RJ:s fastighetsinvesteringar består dels av helägda fastigheter i Stockholms innerstad, dels av delägda onoterade fastighetsbolag och fastighetsfonder som främst investerar i Sverige men som även äger en del fastigheter i övriga Norden. Det totala marknadsvärdet på RJ:s fastighetsinvesteringar uppgick i slutet av 2017 till cirka 2,6 miljarder kronor, vilket motsvarade drygt 18 procent av de totala tillgångarna.
Den direktägda fastighetsportföljen, som är investerad i bostäder och kontor i Stockholms innerstad, gav under året en avkastning på 11,4 procent (15,0). Fastigheternas marknadsvärde har bedömts genom externa värderingar utförda av Cushman Wakefield, vilka bygger på kassaflödesanalyser. Portföljen består av 76 procent bostadsfastigheter och 24 procent kontorsfastigheter. Fastigheterna är till en mindre del finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 0,9 procent (0,8). Inga köp eller försäljningar av direktägda fastigheter genomfördes under året.
RJ:s investeringar i delägda onoterade fastighetsbolag och fastighetsfonder är den tillgångsklass som har gett högst avkastning under de senaste tre helåren, och för helåret 2017 uppgick avkastningen till 21,4 procent (18,8). I slutet av mars gick RJ in som delägare i fastighetsbolaget Intea Fastigheter AB med ett investeringsåtagande på 250 mkr. Intea är inriktat på långsiktigt ägande av social infrastruktur. Portföljen består av fastigheter med över 90 procent offentliga hyresgäster, såsom universitet, högskolor och rättsväsendet. Under 2017 har Midstar Hotels AB, där RJ äger 14,9 procent, förvärvat tio hotellfastigheter. Midstar ägde i slutet av året 23hotellfastigheter i Sverige, Norge och
39
2017/18:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
Danmark. Fastighetsfonderna Areim II, Areim III, saminvesteringar i Areim | |
Brädstapeln och Areim Obligo samt Profi IV uppvisade under året och från | |
investeringstidpunkten en mycket god avkastning. | |
Under 2017 blev avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder 0 , 1 | |
procent (3,4) mätt i svenska kronor och cirka 2,2 procent i lokal valuta. Under | |
året har försvagningen av |
|
dovisade avkastningen i tillgångsslaget negativt med cirka |
|
procentenheter. Eftersom RJ under året har valutasäkrat ungefär hälften av | |
dollarexponeringen beräknas hedgefonder i svenska kronor uppvisa en av- | |
kastning på cirka 1,2 procent om hänsyn tas till vinster på valutaterminer. | |
Under året avvecklade RJ fyra innehav och minskade investeringarna i | |
ytterligare tre hedgefonder vilket innebär försäljningar av fondandelar till | |
ett värde av 327 mkr. Försäljningarna syftade till att minska RJ:s externa | |
förvaltningskostnader. RJ:s riskjusterade avkastning i tillgångsslaget är på | |
lång sikt tillfredsställande med positiv avkastning varje helår under peri- | |
oden |
|
ning under de senaste tio åren till 5,6 procent med en standardavvikelse på | |
4,1 procent och en Sharpekvot på 1,57. | |
För diversifiering investerar RJ i internationella aktier och alternativa in- | |
vesteringar som denomineras i andra valutor än svenska kronor. Finansavdel- | |
ningen valutasäkrar normalt 25 till 75 procent i dollar, euro, pund och yen, där | |
50 procent utgör neutral position. Per den 31 december 2017 hade RJ 28,5 | |
(29,5) procent av totalportföljen denominerad i utländsk valuta, och den | |
öppna valutapositionen uppgick till 16,8 (20,7) procent. Jämfört med helåret | |
2016 har säkringsgraden för dollarexponeringen ökat från i genomsnitt 35 | |
procent till 48 procent. Detta beslut har bidragit till att portföljen i utökad | |
grad har skyddats från värdenedgången i dollarn som under året föll 10,4 | |
procent mot den svenska kronan. Under året har i genomsnitt 54 procent av | |
euroexponeringen säkrats till svenska kronor, medan valutasäkringen för in- | |
vesteringar i pund och yen har uppgått till 53 respektive 49 procent. Under | |
året uppgick det redovisade nettoresultatet på valutaterminer till 99 mkr (– | |
104). Kronförstärkningen har lett till vinster på valutaterminerna. |
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposternas upplupna anskaffningsvärde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga sidan 79. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 3 718 mkr (3 211).
RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 8 991 mkr till 9 247 mkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 12 202 mkr till 12 965 mkr. I slutet av året utgjorde det balanserade resultatet till marknadsvärdet 17,3 gånger årets beviljade forskningsmedel om hänsyn också tas till stiftelsens administrationskostnader, att jämföra
40
FINANSIELL VERKSAMHET | 2017/18:RJ1 |
med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2017 utgjorde aktier 54 procent (55), räntebärande placeringar 23 procent (22), direktägda fastigheter 9 procent (9), fastighetsfonder 9 procent (6) och hedgefonder 5 procent (8).
Av tillgångarna var 29 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2017 uppgick till 1705 mkr (1 672), medförde dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 17 procent av de totala tillgångarna.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ:s finansförvaltning har med betydande marginal uppfyllt de avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, det vill säga konsumentprisindex plus 4 procent. Detta mål gällde för perioden
RJ:s finansiella resultat uppgick för perioden
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Referensportföljen föreslås av finansdirektören i ett beslutsunderlag och fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 till 2017 har referensportföljen gett en realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 129,6 procentenheter.
Därutöver överträffade den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 20032017 referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 29,1 procentenheter. Detta kan hänföras till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna internationella aktier, svenska aktier och räntebärande placeringar.
Samtliga tillgångsslag som jämförs med marknadsindex uppnådde under perioden
41
2017/18:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
Risker och riskhantering
RJ genomför årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
marknadsrisker inklusive
kreditrisker, inklusive motpartsrisker
likviditetsrisker.
Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen där stiftelsens finansdirektör har ett övergripande placerings- och resultatansvar för RJ:s kapitalförvaltning. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör,
Tillämpning av etisk policy
RJ har sedan 2003 arbetat med etiska krav på investeringarna som utgår från placeringspolicyn, vilken anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt. Detta bygger på FN:s Global Compact som är väl etablerat med cirka 9 700 företag som medlemmar i 161 länder.
Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som inte har följt RJ:s etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att stiftelsen avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ inte investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet.
Den 1 oktober 2013 bytte RJ jämförelseindex för den internationella aktieportföljen till DJSI World Diversified Index som är ett globalt aktieindex inriktat på hållbara företag. Syftet med bytet var att förstärka den etiska profilen i RJ:s kapitalförvaltning. DJSI bygger på omfattande hållbarhetsanalyser av alla bolag som är kandidater att ingå i indexet. Det är Robeco SAM som genomför analyserna i samarbete med indexleverantören. Information om indexet finns på
42
FINANSIELL VERKSAMHET | 2017/18:RJ1 |
Finansavdelningen har integrerat hållbarhetsanalysen i de löpande investeringsbesluten eftersom det är faktorer som kan ha stor betydelse för bolagens långsiktiga värdeutveckling och framför allt för deras varumärken. I den placeringspolicy som trädde i kraft den 1 januari 2017 har det även formellt fastställts att RJ ska integrera hållbarhet i investeringsanalyser i den löpande förvaltningen av stiftelsens tillgångar.
43
2017/18:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
44
FINANSIELL VERKSAMHET | 2017/18:RJ1 |
45
2017/18:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) 2017
Tillgång | Intäkt/kostnad | 2017 | 2016 |
Fastigheter | Intäkter | 41 849 | 38 003 |
Avskrivningar | |||
Räntekostnader | |||
Övriga kostnader | |||
Återföring nedskrivning | – | 10 700 | |
Avsättning till periodiseringsfonder | – | ||
Återföring från periodiseringsfonder | 2 591 | 2 250 | |
Löpande fastighetskostn Rekryten | |||
Skatt på årets resultat | |||
Förändring av orealiserade vinster | 38 455 | 188 838 | |
Summa Fastigheter | 44 814 | 208 378 | |
Aktier | Utdelningar | 216 917 | 214 453 |
Realisationsvinster/förluster | 413 391 | 414 771 | |
Återföring nedskrivningar | 110 618 | 123 887 | |
Nedskrivningar, aktier | |||
Förändring av orealiserade vinster, ak- | 328 495 | 62 452 | |
tier | |||
Summa Aktier | 870 045 | 704 945 | |
Aktier och aktieägartill- | Utdelning, fastighetsfonder | 6 395 | 2 084 |
skott, fastighetsfonder | |||
Återförd nedskrivning Midstart, aktier | – | 289 | |
och aktieägartillskott | |||
Räntekostnader Areim | – | ||
Förändring av orealiserade vinster, fas- | 163 897 | 91 639 | |
tighetsfonder, aktier och aktieägartill- | |||
skott | |||
Summa Aktier och aktieägartill- | 166 326 | 94 012 | |
skott, fastighetsfonder | |||
Hedgefonder | |||
Realisationsvinster/förluster | 51 217 | 35 805 | |
Förändring av orealiserade vinster | |||
Summa Hedgefonder | 3 948 | 32 439 | |
Onoterade fastighets- | Utdelningar | 10 042 | – |
fonder | |||
Återföring nedskrivningar | – | 2 433 | |
Realisationsvinster/förluster | 20 | ||
Förändring av orealiserade vinster | 14 041 | 23 249 | |
Summa Onoterade fastighetsfonder | 24 103 | 24 819 |
46
FINANSIELL VERKSAMHET | 2017/18:RJ1 | |||
Tillgång | Intäkt/kostnad | 2017 | 2016 | |
Vinstandelslån | Ränteintäkter | – | ||
Realisationsvinster/förluster | 23 925 | |||
Förändring av orealiserade vinster | ||||
Summa Vinstandelslån | 8 432 | |||
Räntebärande lån, Areim | Ränteintäkter | 12 708 | 9 240 | |
och Profi | ||||
Summa Räntebärande lån, Areim | 12 708 | 9 240 | ||
och Profi | ||||
Räntebärande | ||||
Bankmedel | Ränteintäkter | 60 | 45 | |
Räntekostnader | ||||
Valutakursvinster/förluster | 701 | |||
Certifikat | Ränteintäkter | 15 | 334 | |
Återföring nedskrivningar | – | 261 | ||
Förändring av orealiserade vinster | 21 | 10 | ||
Ränteintäkter | 3 143 | 4 618 | ||
Realisationsvinster/förluster | – | |||
Nedskrivningar | – | |||
Återförd nedskrivning | – | 7 636 | ||
Förändring av orealiserade vinster | 5 281 | – | ||
Obligationer | Ränteintäkter | 6 744 | 53 121 | |
Realisationsvinster/förluster | 15 200 | |||
Återföring nedskrivningar | – | 11 255 | ||
Nedskrivningar | – | |||
Förändring av orealiserade vinster | 3 238 | – | ||
Summa Räntebärande tillgångar | 32 639 | 43 095 | ||
Valutaterminer | Ränteintäkter | 149 | 2 004 | |
Räntekostnader | ||||
Valutakursvinster/förluster | 121 612 | |||
Förändring av orealiserade vinster | 2 188 | |||
Summa Valutaterminer | 98 621 | |||
Finansiella kostnader | Finansiella kostnader | |||
Summa Finansiella kostnader | ||||
Finansiellt resultat | 1 247 613 | 1 017 538 |
47
2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
Resultaträkning (KSEK) 2017
Not | 2017 | 2016 | |
Stiftelsens intäkter | |||
Utdelningar | 1 | 233 354 | 216 537 |
Ränteintäkter | 2 | 22 819 | 59 769 |
Hyresintäkter | 3 | 37 604 | 33 803 |
Övriga intäkter | 77 | 60 | |
Summa stiftelsens intäkter | 293 854 | 310 169 | |
Stiftelsens kostnader | |||
Finansiella kostnader | 5 | ||
Fastighetskostnader | 3 | ||
Personalkostnader | 8, 9 | ||
Externa kostnader | 10 | ||
Avskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggnings- | 3,15 | ||
tillgångar | |||
Summa stiftelsens kostnader | |||
Förvaltningsresultat | 207 310 | 248 181 | |
Finansiella poster | |||
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella | 4 | 390 529 | 473 944 |
anläggningstillgångar | |||
Resultat från avyttring och nedskrivning av övriga finansiella | – | 261 | |
instrument | |||
Valutakursresultat m.m | 7 | 120 833 | |
Räntekostnader | 6 | ||
Summa finansiella poster | 481 392 | 372 253 | |
Resultat före bokslutsdispositioner | 688 702 | 620 434 | |
Bokslutsdispositioner | |||
Förändring av periodiseringsfonder | 3 | 2 591 | |
Resultat före skatt | 691 293 | 619 034 | |
Skatt på årets resultat | 3 | ||
Årets resultat | 689 578 | 616 625 |
För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 12
48
FINANSIELL VERKSAMHET | 2017/18:RJ1 | |||
Balansräkning (KSEK) |
||||
Not | ||||
Tillgångar | ||||
Anläggningstillgångar | ||||
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Fastigheter | 14, 15 | 349 113 | 262 568 | |
Pågående nyanläggningar och förskott | 16 | – | 77 278 | |
Inventarier | 11 | 165 | 163 | |
Summa materiella anläggningstillgångar | 349 278 | 340 009 | ||
Finansiella anläggningstillgångar | ||||
Obligationer | 17 | 1 994 451 | 1 726 150 | |
18 | 972 561 | 759 667 | ||
Aktier | 19 | 5 424 349 | 5 457 360 | |
Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | 20 | 522 323 | 323 246 | |
Hedgefonder | 20 | 612 619 | 888 656 | |
Vinstandelslån | 20 | 1 611 | 4 600 | |
Räntebärande lån, fastighetsfonder | 20 | 214 692 | 92 628 | |
Onoterade fastighetsfonder | 20 | 250 000 | 250 994 | |
Summa finansiella anläggningstillgångar | 9 992 606 | 9 503 301 | ||
Summa anläggningstillgångar | 10 341 884 | 9 843 310 | ||
Omsättningstillgångar | ||||
Kortfristiga fordringar | 21 | 77 589 | 3 232 | |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 30 119 | 25 493 | |
Certifikat | 23 | 200 049 | 370 893 | |
Kassa och bank | 96 065 | 73 078 | ||
Summa omsättningstillgångar | 403 822 | 472 696 | ||
Summa tillgångar | 10 745 706 | 10 316 006 | ||
Eget kapital och skulder | ||||
Bundet eget kapital | 25 | |||
Stiftelsekapital | 2 747 899 | 2 699 444 | ||
Fritt eget kapital | 25 | |||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 987 116 | 1 952 077 | ||
Balanserat resultat | 4 511 880 | 4 339 010 | ||
Summa eget kapital | 9 246 895 | 8 990 531 | ||
Obeskattade reserver | ||||
Periodiseringsfonder | 26 | 8 161 | 10 752 | |
Summa obeskattade reserver | 8 161 | 10 752 |
49
2017/18:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET | |||
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner | 323 | 351 | ||
Avsättning skatter | 8 759 | – | ||
Summa avsättningar | 9 082 | 351 | ||
Långfristiga skulder | ||||
Inteckningslån | 27 | 45 050 | 45 050 | |
Summa långfristiga skulder | 45 050 | 45 050 | ||
Kortfristiga skulder | ||||
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 283 441 | 1 214 768 | ||
Leverantörsskulder | 5 405 | 17 866 | ||
Övriga kortfristiga skulder | 28 | 135 593 | 25 237 | |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 12 079 | 11 451 | |
Summa kortfristiga skulder | 1 436 518 | 1 269 322 | ||
Summa skulder och avsättningar | 1 498 811 | 1 325 475 | ||
Summa eget kapital och skulder | 10 745 706 | 10 316 006 |
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.
50
FINANSIELL VERKSAMHET | 2017/18:RJ1 |
Specificering förändring eget kapital (KSEK)
Bundet eget | Fritt eget kapital | Eget kapital | ||
kapital 1) | ||||
Kulturvetenskap- | Balanserat | |||
liga donationen | resultat | |||
Utgående balans |
4 339 010 | |||
Justering K3 | ||||
Eget kapital |
2 699 444 | 1 952 077 | 4 320 952 | 8 972 473 |
Avsättning för bevarande av | 48 455 | 35 040 | – | |
donationernas realvärde 2) | ||||
Årets resultat | 689 578 | 689 578 | ||
Återbetalade forskningsmedel | 12 502 | 12 502 | ||
Beviljade forskningsmedel 3) | ||||
Eget kapital |
2 747 899 | 1 987 117 | 4 511 878 | 9 246 894 |
1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3)Se not 32.
51
2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
Kassaflödesanalys (KSEK)
2017 | 2016 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
Årets resultat | 689 578 | 616 625 |
Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar | – | |
Avskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggnings- | 7 | 5 610 |
tillgångar | ||
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar | ||
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar | 199 376 | 129 750 |
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar | ||
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder | 1 400 | |
Förändring av avsättningar till pensioner | ||
Förändringar räntefordran | 7 038 | |
Förändringar ränteskuld | 1 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före | ||
förändringar av rörelsekapital | 272 666 | 145 989 |
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
Förändring av kortfristiga fordringar | 96 501 | 215 969 |
Förändring av kortfristiga skulder | 98 525 | 27 236 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 467 692 | 389 194 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
Förvärv av materiella anläggningstillgångar | ||
Pågående nyanläggningar och förskott | – | |
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | ||
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar | 4 575 043 | 4 467 643 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
Kassaflöde från anslagsverksamheten | ||
Årets utbetalda anslag | ||
Kassaflöde från anslagsverksamheten | ||
Årets kassaflöde | 22 987 | |
Kassa, bank vid årets ingång | 73 078 | 87 483 |
Kassa, bank vid årets utgång | 96 065 | 73 078 |
52
2017/18:RJ1
Redovisnings- och värderingsprinciper
Från och med 2017 har årsredovisningen upprättats enligt Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) med tillämpning av kapitel 11, finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet. Tidigare tillämpades Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med kapitel 35. Med stöd av 3 kap. 5§ fjärde stycket årsredovisningslagen har jämförelsetalen inte räknats om. De poster och belopp som redovisades i årsredovisningen för 2016 (enligt tidigare regler) utgör jämförelsetal i årsredovisningen för 2017. Effekterna av övergången visas i balansräkningen nedan.
Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars verkliga värde samt årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.
Information om balansposters bokförda värde och jämförande verkliga värden återfinns i en separat bilaga.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.
När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.
Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.
Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.
I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp.
Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens poster Resultat fastigheter och Avskrivningar inventarier. RJ:s mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.
53
2017/18:RJ1 | REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER |
Följande avskrivningstider, komponenter och nyttjandeperioder tillämpas på | |
fastigheter: |
För inventarier tillämpas avskrivning på 5 år och för datorer avskrivning på 3 år.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler och aktieägartillskott) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterade fastighetsfonder värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Från och med 2017 värderas räntebärande värdepapper (inklusive floatingrate notes och aktieägarlån) kollektivt var grupp för sig till upplupet anskaffningsvärde. Upplupen ränta på kupongobligationer och aktieägarlån redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Från och med 2017 redovisas obligationer och
Anskaffningsvärdet vid försäljning beräknas efter övergången till K3 enligt
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
54
REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER | 2017/18:RJ1 |
Värdering övriga finansiella instrument
Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets
princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt verkligt värde redovisas detta som skuld, och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt LVP. Det innebär att om kollektivet certifikat har ett upplupet anskaffningsvärde som är högre än det verkliga värdet görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Kortfristiga skulder redovisas till anskaffningsvärde. Långfristiga skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället. Beviljade anslag som ska betalas ut av kommande års avkastning tas upp som eventualförpliktelse. Det innebär att det finns anslag som beviljats innevarande år, men som RJ åtagit sig att betala ut i framtiden, ur kommande års avkastning. Upplysningar om beslutade ramanslag utan slutlig förmånstagare lämnas i en not.
Eget kapital
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är inte tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. En- ligt ett styrelsebeslut 1992 ska det balanserade resultatet som lägst uppgå till
55
2017/18:RJ1 | REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER |
ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfatt- | |
ning. |
Inkomstskatter
Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.
Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning.
Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatteeffekten i eget kapital.
Den uppskjutna skatteskulden beror på temporära skillnader för fastigheter, vilka uppkommer genom olika aktiveringsprinciper, skattemässigt och redovisningsmässigt samt skattemässiga avskrivningar som är högre än de redovisningsmässiga. Den uppskjutna skatteskulden som redovisas av RJ beror på att de skattemässiga värdena för förvaltningsfastigheterna efter övergången till K3 avviker från redovisade värden. Skatten beräknas som 22 % av skillnaden mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga restvärdet för förvaltningsfastigheter.
Skattestatus
Stiftelsens ändamål är allmännyttigt och uppfyller även i övrigt kraven för inskränkt skattskyldighet. Detta innebär att RJ endast är skattskyldig för fastighetsinkomster och eventuella andra rörelseinkomster.
56
REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 2017/18:RJ1
Not | UB 2016 | Justering | IB 2017 | |
enl. tidigare princip | enl. |
|||
Tillgångar | ||||
Anläggningstillgångar | ||||
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Fastigheter | 15 | 262 568 | 2 488 | 265 056 |
Pågående nyanläggningar och förskott | 77 278 | 0 | 77 278 | |
Inventarier | 163 | 0 | 163 | |
Summa materiella anläggnings- | ||||
tillgångar | 340 009 | 2 488 | 342 497 | |
Finansiella anläggningstillgångar | ||||
Obligationer | 17 | 1 726 150 | 1 708 819 | |
18 | 759 667 | 757 000 | ||
Aktier | 5 457 360 | 0 | 5 457 360 | |
Aktier, aktieägartillskott, fastighetsfonder | 323 246 | 0 | 323 246 | |
Hedgefonder | 888 656 | 0 | 888 656 | |
Vinstandelslån | 4 600 | 0 | 4 600 | |
Räntebärande lån, fastighetsfonder | 92 628 | 0 | 92 628 | |
Onoterade fastighetsfonder | 250 994 | 0 | 250 994 | |
Summa finansiella anläggnings- | ||||
tillgångar | 9 503 301 | 9 483 303 | ||
Summa anläggningstillgångar | 9 843 310 | 9 825 800 | ||
Omsättningstillgångar | ||||
Kortfristiga fordringar | 3 232 | 0 | 3 232 | |
Förutbetalda kostnader och | ||||
upplupna intäkter | 25 493 | 0 | 25 493 | |
Certifikat | 370 893 | 0 | 370 893 | |
Valutaterminer | – | |||
Kassa och bank | 73 078 | 0 | 73 078 | |
Summa omsättningstillgångar | 472 696 | 472 696 | ||
Summa tillgångar | 10 316 006 | 0 | 10 298 496 | |
Eget kapital och skulder | ||||
Bundet eget kapital | 25 | |||
Stiftelsekapital | 2 699 444 | 0 | 2 699 444 | |
Fritt eget kapital | 25 | |||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 952 077 | 0 | 1 952 077 | |
Balanserat resultat | 4 339 010 | 4 320 952 | ||
Summa eget kapital | 8 990 531 | 8 972 473 |
57
2017/18:RJ1 | REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER | |||
Not | UB 2016 | Justering | IB 2017 | |
enl. tidigare princip | enl. |
|||
Obeskattade reserver | ||||
Periodiseringsfonder | 10 752 | 0 | 10 752 | |
Summa obeskattade reserver | 10 752 | 10 752 | ||
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner | 351 | 0 | 351 | |
Avsättningar skatter | 0 | 548 | 548 | |
Summa avsättningar | 351 | 548 | 899 | |
Långfristiga skulder | ||||
Inteckningslån | 45 050 | 0 | 45 050 | |
Summa långfristiga skulder | 45 050 | 0 | 45 050 | |
Kortfristiga skulder | ||||
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 214 768 | 0 | 1 214 768 | |
Leverantörsskulder | 17 866 | 0 | 17 866 | |
Valutaterminer | – | |||
Övriga kortfristiga skulder | 25 237 | 0 | 25 237 | |
Upplupna kostnader och förutbetalda in- | ||||
täkter | 11 451 | 0 | 11 451 | |
Summa kortfristiga skulder | 1 269 322 | 0 | 1 269 322 | |
Summa skulder och avsättningar | 1 325 475 | 548 | 1 326 023 | |
Summa eget kapital och skulder | 10 316 006 | 10 298 496 |
58
2017/18:RJ1
Noter (KSEK)
Not 1 | Utdelningar | 2017 | 2016 |
Aktier | 216 917 | 214 453 | |
Alternativa placeringar | 16 437 | 2 084 | |
Summa | 233 354 | 216 537 | |
Not 2 | Ränteintäkter | 2017 | 2016 |
Bankmedel | 60 | 45 | |
Certifikat | 15 | 334 | |
3 143 | 4 618 | ||
Obligationer | 6 744 | 53 121 | |
Räntebärande lån, Areim och Profi | 12 708 | 9 240 | |
Valutaterminer | 149 | 2 004 | |
Vinstandelslån | – | ||
Summa | 22 819 | 59 769 | |
Not 3 | Resultat fastigheter | 2017 | 2016 |
Hyresintäkter | 37 604 | 33 803 | |
Avskrivningar | |||
Återförd nedskrivning | – | 10 700 | |
Övriga kostnader | |||
Löpande fastighetskostnader, Rekryten | |||
Resultat fastigheter före bokslutsdispositioner | |||
och skatt | 1 629 | 19 509 | |
Avsättning till periodiseringsfond | – | ||
Återföring från periodiseringsfond | 2 591 | 2 250 | |
Skatt på årets resultat | |||
Summa | 2 505 | 15 700 |
Se även not 6, 14, 15 och 16.
59
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
Not 4 | Resultat från avyttring och nedskrivning | |||
av finansiella instrument | 2017 | 2016 | ||
Realisationsresultat obligationer | 15 200 | |||
Återförd nedskrivning obligationer | – | 11 255 | ||
Nedskrivning obligationer | – | |||
Realisationsresultat aktier | 413 391 | 414 771 | ||
Återförd nedskrivning aktier | 110 618 | 123 887 | ||
Nedskrivning aktier | ||||
Återförd nedskrivning Midstar, aktier och | ||||
aktieägartillskott | – | 289 | ||
Realisationsresultat |
– | |||
Återförd nedskrivning |
– | 7 636 | ||
Realisationsresultat hedgefonder | 51 217 | 35 805 | ||
Realisationsresultat, onoterade fastighets- | ||||
fonder | 20 | |||
Realisationsresultat Sveafastigheter Fund | ||||
III | 23 925 | |||
Återförd nedskrivning, onoterade fastig- | ||||
hetsfonder | – | 2 433 | ||
Nedskrivning |
– | |||
Summa | 390 529 | 473 944 | ||
Not 5 | Finansiella kostnader | 2017 | 2016 | |
Depåavgift | 1 064 | 1 054 | ||
Övriga finansiella kostnader | 2 668 | 2 762 | ||
Summa | 3 732 | 3 816 | ||
Not 6 | Räntekostnader | 2017 | 2016 | |
Areim | 3966 | – | ||
Bankmedel | 285 | 310 | ||
Fastigheter | 391 | 359 | ||
Valutaterminer | 25 328 | 15 455 | ||
Summa | 29 970 | 16 124 | ||
Not 7 | Valutakursresultat m.m. | 2017 | 2016 | |
Valutakursresultat orealiserat | 701 | |||
Valutakursresultat valutaterminer | 121 612 | |||
Summa | 120 833 |
60
NOTER (KSEK) |
2017/18:RJ1 | |||
Not 8 | Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | 2017 | 2016 | |
Löner och andra ersättningar | ||||
Styrelse och verkställande direktör | 3 847 | 3 673 | ||
Övriga anställda | 13 156 | 13 911 | ||
Summa | 17 003 | 17 584 | ||
Sociala kostnader | 8 807 | 10 148 | ||
– varav pensionskostnader | 3 210 | 3 814 |
Av pensionskostnader avser 0 (757) verkställande direktör.
Pensionskostnader eller pensionsförmåner för styrelseledamöter förekommer inte.
Not 9 | Medelantal anställda | 2017 | 2016 |
Kvinnor | 11 | 11 | |
Män | 7 | 7 | |
Summa | 18 | 18 | |
Not 10 | Ersättning till revisorer (inkl. moms) | 2017 | 2016 |
PwC | |||
Internrevisionsuppdrag | 453 | 313 | |
Rådgivning | 117 | 85 | |
Riksrevisionen | |||
Externrevisionsuppdrag | 1 213 | 650 | |
Summa | 1 783 | 1 048 | |
Not 11 | Inventarier | ||
Ingående anskaffningsvärden | 4 430 | 4 322 | |
Inköp | 75 | 142 | |
Försäljningar och utrangeringar | – | ||
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4 505 | 4 430 | |
Ingående avskrivningar | |||
Försäljningar och utrangeringar | – | 34 | |
Årets avskrivningar | |||
Utgående ackumulerade avskrivningar | |||
Utgående restvärden enligt plan | 165 | 163 |
61
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
||||
Not 12 | Årets resultat inklusive förändring av | ||||
orealiserade vinster | 2017 | 2016 | |||
Årets resultat | 689 578 | 636 134 | |||
Förändring av orealiserade vinster, | |||||
se nedan | 507 029 | 352 896 | |||
Summa | 1 196 607 | 989 030 | |||
Förändring av orealiserade vinster | 2017 | 2016 | Förändring | ||
Fastigheter | 919 887 | 881 432 | 38 455 | ||
Obligationer | 3 238 | – | 3 238 | ||
5 281 | – | 5 281 | |||
Aktier | 2 268 959 | 1 940 464 | 328 495 | ||
Fastighetsfonder, aktier och aktieägar- | |||||
tillskott | 292 389 | 128 492 | 163 897 | ||
Hedgefonder | 167 311 | 214 580 | |||
Onoterade fastighetsfonder | 37 290 | 23 249 | 14 041 | ||
Vinstandelslån, Sveafastigheter | 3 250 | 4 568 | |||
Certifikat | 31 | 10 | 21 | ||
Valutaterminer | 20 367 | 18 179 | 2 188 | ||
Summa | 3 718 003 | 3 210 974 | 507 029 |
Se även not 25.
Not 13 Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2017 uppgick till 322,11. Motsvarande indexvärde för 2016 var 316,43. Mellan 2016 och 2017 ökade således konsumentprisindex med 1,795 %. Det indexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 699 444 x 1,795 % = 48 455 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 952 077 x 1,795 % = 35 040.
Se vidare not 25 och rapporten Specificering förändring eget kapital.
62
NOTER (KSEK) |
2017/18:RJ1 | |||||
Not 14 | Fastigheter | Bokfört värde Verkligt värde 1) | ||||
Styrpinnen 23, Stockholm | 113 597 | |||||
Brännaren 7, Stockholm | 12 961 | |||||
Sländan 2, Stockholm | 6 085 | |||||
Rekryten 6, Stockholm | 106 401 | |||||
Snöklockan 1, Stockholm | 17 355 | |||||
Jasminen 4, Stockholm | 12 088 | |||||
Apelträdet 5, Stockholm | 11 775 | |||||
Hjorten 17, Stockholm | 13 848 | |||||
Sånglärkan 12, Stockholm | 55 004 | |||||
Marknadsvärde samtliga fastigheter | 1 269 000 | |||||
Summa | 349 114 | 1 269 000 | ||||
Fastigheterna ägs till 100 %. | ||||||
1) Marknadsvärdet för fastigheterna baseras på externa värderingar utförda av Cushman | ||||||
Wakefield (f.d. DTZ). Värderingarna utförs vid varje årsskifte för samtliga fastigheter. | ||||||
Not 15 | Fastigheter | |||||
Byggnader | ||||||
Ingående anskaffningsvärden | 276 928 | 276 928 | ||||
Årets anskaffning/omklassificering | 94 537 | – | ||||
Utrangering ROT Rekryten | ||||||
Effekt av övergång till K3 | 3 388 | |||||
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 363 408 | 276 928 | ||||
Ingående avskrivningar | ||||||
Återföring avskrivningar utrangering ROT Rekryten | 7 594 | – | ||||
Årets avskrivningar | ||||||
Effekt av övergång till K3 | ||||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||||
Ingående nedskrivningar | – | |||||
Återförd nedskrivning | – | 10 700 | ||||
Utgående ackumulerade nedskrivningar | – | – | ||||
Mark | ||||||
Ingående anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | ||||
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | ||||
Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark | 349 113 | 262 568 | ||||
Taxeringsvärden, byggnader | 272 527 | 272 527 | ||||
Taxeringsvärden, mark | 375 776 | 375 776 |
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 6 och 16.
63
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
||||
Not 16 | Pågående nyanläggningar och förskott | ||||
Ingående anskaffningsvärde | – | 13 402 | |||
Under året nedlagda kostnader, Rekryten | – | 63 876 | |||
Omklassificering | – | ||||
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 77 278 | ||||
Not 17 | Obligationer | Nominellt | Upplupet an- | Verkligt | |
belopp | skaffningsvärde | värde 1) | |||
Svenska nominella obligationer, bostad | |||||
Förfalloår | |||||
2019 | 472 000 | 492 908 | 494 278 | ||
2020 | 407 000 | 449 283 | 449 739 | ||
2021 | 543 000 | 564 523 | 565 203 | ||
2022 | 230 000 | 272 563 | 270 676 | ||
2023 | 44 000 | 45 765 | 45 441 | ||
Summa | 1 696 000 | 1 825 042 | 1 825 337 | ||
Svenska nominella obligationer, företag | |||||
Förfalloår | |||||
2018 | 11 400 | 11 452 | 11 477 | ||
2019 | 85 000 | 84 954 | 86 236 | ||
2020 | 28 000 | 27 946 | 29 320 | ||
2023 | 30 000 | 31 062 | 31 430 | ||
2025 | 14 000 | 13 995 | 13 889 | ||
Summa | 168 400 | 169 409 | 172 352 | ||
Summa total | 1 864 400 | 1 994 451 | 1 997 689 | ||
Obligationer | |||||
Ingående anskaffningsvärden | 1 726 150 | 1 884 508 | |||
Justering K3 | – | ||||
Återförd nedskrivning | 15 593 | – | |||
IB enligt K3 | 1 708 819 | – | |||
Investeringar | 1 465 000 | 860 588 | |||
Försäljningar | |||||
Förändring av |
29 632 | ||||
Nedskrivning | – | ||||
Redovisat värde | 1 994 451 | 1 726 150 |
1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av företagsobligationer.
64
NOTER (KSEK) |
2017/18:RJ1 | |||
Not 18 |
Nominellt | Upplupet an- | Verkligt | |
belopp | skaffningsvärde | värde 1) | ||
Svenska |
||||
Förfalloår | ||||
2018 | 300 000 | 300 000 | 300 365 | |
2019 | 224 000 | 224 000 | 225 317 | |
2020 | 252 000 | 252 561 | 254 650 | |
2021 | 32 000 | 32 000 | 32 809 | |
2022 | 64 000 | 64 000 | 64 276 | |
2024 | 20 000 | 20 000 | 20 592 | |
2025 | 80 000 | 80 000 | 79 834 | |
Summa | 972 000 | 972 561 | 977 843 | |
Ingående anskaffningsvärden | 759 668 | 748 897 | ||
Justering K3 | ||||
Återförd nedskrivning | 3 539 | |||
IB enligt K3 | 757 000 | |||
Investeringar | 299 000 | 100 136 | ||
Försäljningar | ||||
Förändring av över/underkurs | 561 | – | ||
Nedskrivning | – | |||
Redovisat värde | 972 561 | 759 668 |
1)
65
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
Not 19 Aktier | Antal | Anskaffnings- | Verkligt | |
värde | värde 1) | |||
Svenska aktier | ||||
ABB | 450000 | 94 752 | 99 135 | |
Alfa Laval | 245 000 | 35 531 | 47 481 | |
Assa Abloy B | 630 000 | 62 861 | 107 352 | |
AstraZeneca SDB | 70 000 | 37 521 | 39 795 | |
Atlas Copco B | 930 000 | 175 890 | 292 577 | |
Atrium Ljungberg AB B | 400 000 | 52 120 | 52 120 | |
Autoliv SDB | 75 000 | 60 927 | 78 525 | |
Balco | 625 000 | 35 000 | 38 750 | |
Beijer Alma AB B | 130 135 | 20 632 | 34 095 | |
Betsson AB B | 200 000 | 11 707 | 12 100 | |
Boliden | 280 000 | 74 388 | 78 568 | |
CellaVision | 180 000 | 20 158 | 25 875 | |
Coor Service | 550 000 | 20 305 | 34 375 | |
CTT Systems | 121 043 | 18 785 | 20 214 | |
Dometic | 550 000 | 36 028 | 45 953 | |
Electrolux B | 175 000 | 30 732 | 46 253 | |
Elekta B | 350 000 | 23 713 | 23 713 | |
Ericsson B | 1 800 000 | 96 930 | 96 930 | |
Essity AB B | 650 000 | 8 956 | 151 450 | |
Fabege | 280 000 | 31 150 | 48 888 | |
Fagerhult | 210 000 | 21 105 | 21 105 | |
Fenix Outdoor International B | 70 000 | 4 986 | 68 250 | |
Hennes Mauritz B | 730 000 | 123 589 | 123 589 | |
Hexagon AB B | 290 000 | 78 792 | 119 161 | |
Hexpol | 450 000 | 37 418 | 37 418 | |
Holmen B | 90 000 | 28 182 | 39 240 | |
ICA Gruppen | 205 000 | 56 549 | 61 070 | |
Industrivärden C | 290 000 | 46 608 | 58 725 | |
Indutrade | 121 000 | 12 291 | 27 056 | |
Investor B | 425 000 | 79 710 | 158 993 | |
Inwido AB | 150 000 | 12 005 | 12 563 | |
JM B | 60 000 | 11 214 | 11 214 | |
Kindred Group | 500 000 | 45 752 | 58 700 | |
Kinnevik B | 250 000 | 59 015 | 69 325 | |
Kungsleden | 600 000 | 28 741 | 35 700 | |
Nolato B | 75 000 | 13 616 | 40 425 | |
Nordea | 2 250 000 | 143 877 | 223 424 | |
Pandox AB | 100 000 | 12 490 | 15 850 | |
SAAB AB B | 130 000 | 51 870 | 51 870 | |
Sandvik | 930 000 | 89 454 | 133 641 |
66
NOTER (KSEK) |
2017/18:RJ1 | |||
Not 19 Aktier | Antal | Anskaffnings- | Verkligt | |
värde | värde 1) | |||
SCA B | 600 000 | 50 730 | 50 730 | |
SEB A | 1 350 000 | 90 946 | 130 005 | |
Securitas B | 350 000 | 49 287 | 50 120 | |
Skanska B | 440 000 | 74 329 | 74 800 | |
SKF B | 300 000 | 48 159 | 54 660 | |
SOBI | 250 000 | 26 349 | 28 075 | |
Svenska Handelsbanken A | 850 000 | 77 143 | 95 370 | |
Swedbank A | 800 000 | 114 585 | 158 320 | |
Tele2 B | 850 000 | 84 688 | 85 680 | |
Telia Co. | 900 000 | 32 895 | 32 895 | |
Trelleborg B | 150 000 | 23 563 | 28 500 | |
Troax | 157 397 | 14 135 | 43 835 | |
Volvo B | 1 400 000 | 127 960 | 213 779 | |
ÅF B | 200 000 | 24 652 | 36 180 | |
Summa svenska aktier | 2 744 771 | 3 824 417 | ||
Internationella aktier | Antal | Anskaffnings- | Verkligt | |
värde | värde 1) | |||
Australien | ||||
Iluka resources | 400 000 | 18 132 | 25 996 | |
Wespac Banking Group | 120 000 | 24 040 | 24 040 | |
Brasilien | ||||
ITAU Unibanco (American Deposit | ||||
Receipts) | 407 000 | 28 707 | 43 298 | |
Danmark | ||||
Danske Bank | 90 000 | 21 298 | 28 680 | |
Novo Nordisk B | 50 000 | 22 060 | 22 060 | |
Frankrike | ||||
BNP Paribas | 50 000 | 19 199 | 30 609 | |
Kering | 6 500 | 18 856 | 25 121 | |
LVMH | 13 500 | 17 448 | 32 580 | |
Schneider Electric | 4 000 | 2 355 | 2 787 | |
Total | 126 000 | 47 258 | 57 055 | |
Holland | ||||
ING Groep | 400 000 | 44 077 | 60 284 | |
NN Group NV | 56 000 | 18 986 | 19 892 | |
Unilever NL | 68 000 | 26 917 | 31 400 | |
Hongkong | ||||
AIA Group | 600 000 | 19 135 | 41 874 | |
China Mobile | 409 500 | 33 981 | 33 981 | |
CK Asset Holdings LTD | 310 000 | 18 291 | 22 170 |
67
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
Not 19 Aktier | Antal | Anskaffnings- | Verkligt | |
värde | värde 1) | |||
Japan | ||||
Itochu | 420 000 | 36 661 | 64 161 | |
Keyence Corp | 8 000 | 26 334 | 36 681 | |
Nidec Corp | 36 000 | 23 293 | 41 344 | |
Nippon Telegraph Telephone | 50 000 | 19 253 | 19 253 | |
Panasonic | 470 000 | 40 449 | 56 316 | |
Seven I Holdings Co | 98 000 | 27 715 | 33 337 | |
Tokio Marine HLD Inc | 53 000 | 18 579 | 19 793 | |
Toyota Motor | 61 400 | 27 160 | 32 171 | |
Kanada | ||||
Roghers Communications Inc | 23 000 | 6 582 | 9 604 | |
151 000 | 47 330 | 72 501 | ||
Kina | ||||
Alibaba Group | 33 000 | 22 901 | 46 565 | |
China Construction Bank | 4 000 000 | 23 852 | 30 156 | |
Norge | ||||
Norsk Hydro | 261 583 | 13 647 | 16 264 | |
Olav Thon | 100 000 | 16 254 | 16 254 | |
Schweiz | ||||
Nestlé | 112 000 | 40 609 | 78 798 | |
Roche | 25 000 | 45 570 | 51 738 | |
Singapore | ||||
DBS Group | 300 000 | 25 109 | 45 630 | |
Spanien | ||||
Banco Santander | 742 190 | 34 490 | 39 990 | |
Industria de Diseno textil | 95 000 | 27 135 | 27 135 | |
Storbritannien | ||||
Astra Zeneca | 34 000 | 18 253 | 19 230 | |
Prudential | 210 000 | 25 278 | 44 195 | |
Reckitt Benckiser | 66 000 | 38 579 | 50 435 | |
Royal Dutch Shell B | 361 000 | 77 798 | 100 016 | |
Vodafone Group | 800 000 | 20 502 | 20 764 | |
Sverige | ||||
Atlas Copco B | 70 000 | 22 022 | 22 022 | |
Boliden | 100 000 | 27 088 | 28 060 | |
Volvo B | 260 000 | 38 936 | 39 702 | |
Sydkorea | ||||
Samsung | 500 | 2 534 | 9 810 | |
Samsung Electronics (Global | ||||
Deposit Receipts) | 9 500 | 38 614 | 93 134 |
68
NOTER (KSEK) |
2017/18:RJ1 | |||
Not 19 Aktier | Antal | Anskaffnings- | Verkligt | |
värde | värde 1) | |||
Tyskland | ||||
Daimler | 28 000 | 16 984 | 19 495 | |
Kion group AG | 35 000 | 13 140 | 24 775 | |
Linde AG Bearer Shares | 10 000 | 14 282 | 19 142 | |
Siemens | 24 000 | 22 292 | 27 414 | |
USA | ||||
3M | 24 000 | 16 957 | 46 226 | |
Abbvie | 20 000 | 15 828 | 15 828 | |
Alexion Pharmaceuticals | 14 000 | 13 701 | 13 701 | |
Alphabet Inc. Class A | 2 500 | 5 367 | 21 551 | |
Alphabet Inc. Class C | 3 107 | 10 599 | 26 605 | |
Anthem Inc. | 16 000 | 26 050 | 29 461 | |
Apple Inc. | 104 000 | 97 161 | 144 026 | |
ATT Inc. | 135 000 | 42 953 | 42 953 | |
Bank of America | 250 000 | 34 886 | 60 393 | |
Biogen | 10 000 | 25 247 | 26 070 | |
Blackstone | 170 000 | 20 673 | 44 545 | |
Boston Scientific Corp | 120 000 | 24 344 | 24 344 | |
Bristol Myers Squibb | 42 000 | 21 062 | 21 062 | |
Broadcom Ltd | 17 000 | 33 336 | 35 739 | |
CBRE Group | 62 000 | 18 024 | 21 974 | |
Celgene | 29 000 | 24 766 | 24 766 | |
Cisco Systems | 217 000 | 34 266 | 68 012 | |
Citigroup | 98 000 | 27 025 | 59 674 | |
Comcast Corp. | 155 000 | 32 383 | 50 800 | |
DowDuPont | 92 000 | 41 203 | 53 619 | |
Electronic Arts | 32 000 | 22 102 | 27 512 | |
Eli Lilly Co | 49 000 | 33 867 | 33 867 | |
Exxon Mobil | 35 000 | 22 277 | 23 956 | |
Facebook Inc. | 15 000 | 20 073 | 21 660 | |
Fedex Corp. | 25 000 | 36 184 | 51 052 | |
General Electric | 30 000 | 4 284 | 4 284 | |
Halliburton co | 60 000 | 20 724 | 23 995 | |
Home Depot | 40 000 | 48 134 | 62 039 | |
Ingersoll Rand | 32 000 | 17 368 | 23 356 | |
Intel | 50 000 | 7 160 | 18 887 | |
International Flavors Fragrances | 14 000 | 14 232 | 17 484 | |
Johnson Johnson | 12 000 | 6 107 | 13 720 | |
JPMorgan Chase | 120 000 | 38 568 | 105 015 | |
Medtronic Inc. | 29 000 | 15 757 | 19 163 | |
Merck US | 100 000 | 41 482 | 46 047 |
69
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
Not 19 Aktier | Antal | Anskaffnings- | Verkligt | |
värde | värde 1) | |||
Microsoft Corp. | 222 000 | 45 024 | 155 401 | |
Mondelez International | 143 000 | 29 818 | 50 085 | |
Nike | 117 000 | 34 678 | 59 888 | |
Oracle | 50 000 | 17 452 | 19 345 | |
Pepsi Co. | 49 000 | 26 723 | 48 086 | |
Procter Gamble Co. | 84 000 | 57 858 | 63 158 | |
Rockwell Automation Inc. | 27 000 | 26 004 | 43 383 | |
Starbucks | 99 000 | 30 937 | 46 527 | |
Thermo Fisher Scientific Inc. | 20 000 | 31 077 | 31 077 | |
United Health Group | 25 000 | 36 568 | 45 102 | |
United Parcel Service | 30 000 | 28 660 | 29 251 | |
Valero | 30 000 | 17 652 | 22 564 | |
Visa Inc. | 33 000 | 11 411 | 30 791 | |
Walt Disney | 85 000 | 37 920 | 74 782 | |
Wells Fargo | 96 000 | 34 893 | 47 662 | |
WestRock | 40 000 | 18 788 | 20 691 | |
Summa internationella aktier | 2 679 578 | 3 868 891 | ||
Summa aktier totalt | 5 424 349 | 7 693 308 | ||
Aktier | ||||
Ingående anskaffningsvärden | 5 567 978 | 5 255 529 | ||
Investeringar | 2 476 475 | 2 803 890 | ||
Försäljningar | ||||
Utgående anskaffningsvärden | 5 623 724 | 5 567 978 | ||
Ingående nedskrivningar | ||||
Återförd nedskrivning | 110 618 | 123 887 | ||
Årets nedskrivning | ||||
Utgående nedskrivningar | ||||
Redovisat värde | 5 424 348 | 5 457 360 |
1) Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
70
NOTER (KSEK) |
2017/18:RJ1 | |||
Not 20 Alternativa placeringar | Antal | Anskaffnings- | Verkligt | |
andelar | värde | värde 1) | ||
Hedgefonder | ||||
Ambrosia | 987 081 | 100 000 | 102 697 | |
Blackstone Partners OS | 5 638 | 64 754 | 72 915 | |
Brummer |
23 104 | 50 823 | 56 178 | |
Carve | 68 702 | 70 000 | 92 896 | |
Madrague | 38 721 | 53 401 | 60 075 | |
Manticore | 17 237 | 30 972 | 42 307 | |
Nektar | 55 015 | 95 151 | 138 351 | |
Observatory | 46 460 | 85 625 | 137 318 | |
Ram One | 55 063 | 61 893 | 77 193 | |
Summa, hedgefonder | 612 619 | 779 930 | ||
Vinstandelslån | ||||
Sveafastigheter Fund II | 300 | 767 | ||
Sveafastigheter Fund III | 1 311 | 4 094 | ||
Summa, vinstandelslån | 1 611 | 4 861 | ||
Onoterade fastighetsfonder | ||||
Skandia/Thule | 226 665 | 250 000 | 287 290 | |
Summa, onoterade fastighets- | ||||
fonder | 250 000 | 287 290 | ||
Aktier och aktieägartillskott, | ||||
fastighetsfonder | ||||
Aktier och aktieägartillskott | 522 323 | 814 712 | ||
Räntebärande lån | 214 692 | 214 692 | ||
Summa, fastighetsfonder | 737 015 | 1 029 404 | ||
Summa, alternativa placeringar | 1 601 245 | 2 101 485 | ||
Hedgefonder | ||||
Ingående anskaffningsvärden | 888 654 | 791 230 | ||
Investeringar | – | 269 755 | ||
Försäljningar | ||||
Utgående anskaffningsvärden | 612 619 | 888 656 | ||
Redovisat värde | 612 619 | 888 656 | ||
Vinstandelslån | ||||
Ingående anskaffningsvärden | 4 600 | 80 762 | ||
Investeringar | – | 1 246 | ||
Försäljningar | ||||
Utgående anskaffningsvärden | 1 611 | 4 600 | ||
Redovisat värde | 1 611 | 4 600 |
71
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
Not 20 Alternativa placeringar | Antal | Anskaffnings- | Verkligt | |
andelar | värde | värde 1) | ||
Onoterad fastighetsfond | ||||
Ingående anskaffningsvärden | 250 994 | 49 223 | ||
Investeringar | – | 250 000 | ||
Försäljningar | ||||
Utgående anskaffningsvärden | 250 000 | 250 994 | ||
Ingående nedskrivningar | – | |||
Återförd nedskrivning | – | 2 433 | ||
Årets nedskrivning | – | – | ||
Utgående nedskrivningar | – | – | ||
Redovisat värde | 250 000 | 250 994 | ||
Aktier och aktieägartillskott, | ||||
fastighetsfonder | ||||
Ingående anskaffningsvärden | 323 246 | 312 062 | ||
Investeringar | 280 395 | 94 250 | ||
Försäljningar | ||||
Utgående anskaffningsvärden | 522 323 | 323 246 | ||
Ingående nedskrivningar | 289 | |||
Återförd nedskrivning | 289 | |||
Årets nedskrivning | – | – | ||
Utgående nedskrivningar | – | – | ||
Redovisat värde | 522 323 | 323 246 | ||
Räntebärande lån, fastighetsfonder | ||||
Ingående anskaffningsvärden | 92 628 | 104 422 | ||
Investeringar | 143 118 | 36 002 | ||
Försäljningar | ||||
Utgående anskaffningsvärden | 214 692 | 92 628 | ||
Redovisat värde | 214 692 | 92 628 | ||
Kvarstående investeringsåtaganden i fastig- | ||||
hetsfonder och delägda fastighetsbolag | ||||
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter | ||||
Fund II (vinstandelslån). | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2019. | 2 560 | 2 560 | ||
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter | ||||
Fund III (vinstandelslån). | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2017. | 11 230 | 13 140 |
72
NOTER (KSEK) |
2017/18:RJ1 | |||||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden | ||||||
Areim. | 48 435 | 60 663 | ||||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden | 17 192 | 17 192 | ||||
Areim Brädstapeln. | ||||||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden | ||||||
Areim III. | ||||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 14 december 2019. | 153 998 | 216 703 | ||||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Profi. | ||||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 26 november 2021. | 46 875 | 57 284 | ||||
Kvarstående åtagande i Midstar Hotels. | ||||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2028. | 12 645 | 113 352 | ||||
Kvarstående åtagande i Intea. | 100 677 | – | ||||
Summa | 393 612 | 480 894 | ||||
1) Hedgefonder, vinstandelslån, onoterade fastighetsfonder och fastighetsfonder marknads- | ||||||
värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respek- | ||||||
tive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs. | ||||||
Not 21 | Kortfristiga fordringar | |||||
Hyresfordringar m.m. | 982 | 57 | ||||
Löneförskott | 1 | 1 | ||||
Skattefordran 2015 | – | 1 229 | ||||
Skattefordran 2016 | 223 | 598 | ||||
Skattefordran 2017 | 2 998 | – | ||||
Uppskjuten skattefordran | 6 497 | |||||
Sålda ej betalda värdepapper | 49 770 | 1 347 | ||||
Övriga | 17 118 | – | ||||
Summa | 77 589 | 3 232 | ||||
Not 22 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | |||||
Upplupna räntor | 29 817 | 25 178 | ||||
Förutbetalda kostnader | 302 | 315 | ||||
Summa | 30 119 | 25 493 | ||||
Not 23 | Certifikat | Nominellt belopp | Anskaffnings- | Verkligt | ||
värde | värde 1) | |||||
Förfall 2018 | ||||||
Företagscertifikat | ||||||
Kvartal 1 | 125 000 | 125 044 | 125 039 | |||
Kvartal 2 | 75 000 | 75 005 | 75 041 | |||
Kvartal 3 | – | – | ||||
Kvartal 4 | – | – | ||||
Summa | 200 000 | 200 049 | 200 080 |
1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
73
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
||||
Not 24 Valutaterminer | Nominellt belopp | Marknadsvärde 1) | |||
Köpt/såld valuta | |||||
Förfallomånad |
|||||
SEK/EUR | 157 072 | ||||
SEK/GBP | 57 934 | ||||
SEK/JPY | 101 504 | ||||
SEK/USD | 268 112 | ||||
Förfallomånad |
|||||
SEK/EUR | 16 820 | 106 | |||
SEK/USD | 325 962 | 7 886 | |||
Förfallomånad |
|||||
SEK/EUR | 149 372 | 1 868 | |||
SEK/GBP | 56 283 | 1 170 | |||
SEK/JPY | 52 450 | 1 634 | |||
SEK/USD | 519 632 | 14 583 | |||
Summa | 1 705 141 | 20 367 | |||
1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste be- | |||||
talkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet va- | |||||
lutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande ned- | |||||
skrivning görs. | |||||
Not 25 Eget kapital, marknadsvärde 5) | |||||
Bundet eget | Fritt eget kapital | Eget | |||
kapital 1) | kapital | ||||
Kulturveten- Balanserat | |||||
skapliga | resultat | ||||
donationen | |||||
Utgående balans |
7 549 985 | ||||
Justering K3 | |||||
Eget kapital |
2 699 444 | 1 952 077 | 7 531 927 | 12 183 448 | |
Avsättning för bevarande | |||||
av donationernas real- | |||||
värde 2) | 48 455 | 35 040 | – | ||
Årets resultat inklusive | |||||
förändring av orealiserade | |||||
vinster 3) | 1 196 607 | 1 196 607 | |||
Återbetalade forsknings- | |||||
medel | 12 502 | 12 502 | |||
Beviljade forsknings- | |||||
medel 4) | |||||
Eget kapital |
2 747 899 | 1 987 117 | 8 229 882 | 12 964 898 |
1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer) Se not 13.
3)Se not 12.
4)För beviljade forskningsmedel, se not 32.
74
NOTER (KSEK) |
2017/18:RJ1 | |||
5) Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar | ||||
nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden. | ||||
Not 26 | Periodiseringsfonder | 2016 | ||
Periodiseringsfond 2011 | – | 2 591 | ||
Periodiseringsfond 2012 | 1 055 | 1 055 | ||
Periodiseringsfond 2013 | 1 578 | 1 578 | ||
Periodiseringsfond 2015 | 1 879 | 1 879 | ||
Periodiseringsfond 2016 | 3 649 | 3 649 | ||
Summa | 8 161 | 10 752 | ||
Not 27 | Inteckningslån | |||
Räntesats | Förfallodag | Belopp | ||
Räntebindning | ||||
3 mån. rörligt | 90 dagar, rörligt | 7 100 | ||
3 mån. rörligt | 18 000 | |||
3 mån. rörligt | 19 950 | |||
Summa | 45 050 | |||
Not 28 | Övriga kortfristiga skulder | |||
Personalens källskatt | 1 320 | 1 228 | ||
Förvaltade medel för samprojekt | 14 097 | 20 101 | ||
Moms hyror redovisningskonto | 623 | 609 | ||
Ej likviderade affärer | 119 213 | 3 299 | ||
Övrigt | 340 | |||
Summa | 135 593 | 25 237 | ||
Not 29 | Upplupna kostnader och förutbetalda | |||
intäkter | ||||
Sociala avgifter | 1 221 | 1 115 | ||
Intjänade ej uttagna semesterdagar | 618 | 1 913 | ||
Särskild löneskatt på pensionsförsäkrings- | ||||
premier | 720 | 852 | ||
Upplupna räntor | 32 | 31 | ||
Förutbetald hyresintäkt | 3 997 | 3 871 | ||
Övriga upplupna kostnader, fastigheter | 130 | 572 | ||
Övriga upplupna kostnader | 5 361 | 3 097 | ||
Summa | 12 079 | 11 451 |
75
2017/18:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
Not 30 | Ställda säkerheter | 2017 | 2016 | |
För egna avsättningar och skulder | ||||
Avseende skuld för inteckningslån | ||||
och derivathandel | ||||
Fastighetsinteckningar | 49 371 | 49 371 | ||
Summa | 49 371 | 49 371 | ||
Not 31 | Eventualförpliktelser | 2017 | 2016 | |
Beviljade anslag att utgå ur kommande | ||||
års avkastning | 3 700 | 4 550 | ||
Summa | 3 700 | 4 550 | ||
Not 32 | Beviljade medel till forskning | 2017 | 2016 | |
Medel från Jubileumsdonationen | 147 941 | 142 712 | ||
Medel från Kulturvetenskapliga donationen | 278 918 | 294 633 | ||
Medel från Erik Rönnbergs donation för | ||||
forskning om åldrande och åldersrelaterade | ||||
sjukdomar | 600 | 600 | ||
Medel från Erik Rönnbergs donation för | ||||
forskning om sjukdomar under de tidiga | ||||
barnaåren | 200 | 200 | ||
Summa | 427 659 | 438 145 | ||
För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verk- | ||||
samheten under 2017 (s. |
||||
Not 33 | Ramanslag | 2016 | ||
Ej utnyttjade ramanslag | 40 705 | 59 262 | ||
Summa | 40 705 | 59 262 | ||
Not 34 | Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut | |||
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. |
76
2017/18:RJ1
BILAGA 1
Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fyra donationer:
Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet ''Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2016'').
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala
ionerna.
Vid ingången av 2016 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1. | Jubileumsdonationen | 8 496 554 | 69,74 % |
2. | Kulturvetenskapliga donationen | 3 650 185 | 29,90 % |
3. | Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande | ||
och åldersrelaterade sjukdomar | 28 071 | 0,23 % | |
4. | Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar | ||
under de tidiga barnaåren | 8 638 | 0,0 7% | |
Totalt eget kapital vid ingången av 2017 | 12 183 448 |
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2017 (bokföringsmässigt resultat + förändring av orealiserade vinster = 689 578 + 507 029 = 1 196 607) ska proportioneras ut på de olika donationerna.
77
2017/18:RJ1 | DONATIONERNAS MARKNADSVÄRDE (BELOPP I KSEK) | ||
1. | Jubileumsdonationen | ||
Ingående värde | 8 496 554 | ||
Andel av årets totala avkastning | 834 496 | ||
Årets anslag och återbetalade anslag | |||
Marknadsvärde |
9 041 526 | ||
2. | Kulturvetenskapliga donationen | ||
Ingående värde | 3 650 185 | ||
Andel av årets totala avkastning | 358 506 | ||
Årets anslag och återbetalade anslag | |||
Marknadsvärde |
3 884 309 | ||
3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | |||
Ingående värde | 28 071 | ||
Andel av årets totala avkastning | 2 757 | ||
Årets anslag och återbetalade anslag | |||
Marknadsvärde |
29 871 | ||
4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren | |||
Ingående värde | 8 638 | ||
Andel av årets totala avkastning | 848 | ||
Årets anslag och återbetalade anslag | |||
Marknadsvärde |
9 192 | ||
Totalt eget kapital till marknadsvärde |
12 964 898 |
78
2017/18:RJ1
BILAGA 2
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde (KSEK) 2017
Not | |||||
Bokförda | Marknadsvär- | Bokförda | Marknads- | ||
Tillgångar | värden | den | värden | värden | |
Anläggningstillgångar | |||||
Materiella anläggningstillgångar | |||||
Fastigheter | 14,15 | 349 113 | 1 269 000 | 262 568 | 1 144 000 |
Pågående nyanläggningar och för- | |||||
skott | 16 | 77 278 | 77 278 | ||
Inventarier | 11 | 165 | 165 | 163 | 163 |
Summa materiella | |||||
anläggningstillgångar | 349 278 | 1 269 165 | 340 009 | 1 221 441 | |
Finansiella anläggningstillgångar | |||||
Obligationer | 17 | 1 994 451 | 1 997 689 | 1 726 150 | 1 726 150 |
18 | 972 561 | 977 842 | 759 667 | 759 667 | |
Aktier | 19 | 5 424 349 | 7 693 307 | 5 457 360 | 7 397 824 |
Aktier och aktieägartillskott, fastig- | |||||
hetsfonder | 20 | 522 323 | 814 712 | 323 246 | 451 738 |
Hedgefonder | 20 | 612 619 | 779 930 | 888 656 | 1 103 238 |
Vinstandelslån | 20 | 1 611 | 4 861 | 4 600 | 9 168 |
Räntebärande lån, fastighetsfonder | 20 | 214 692 | 214 692 | 92 628 | 92 628 |
Onoterade fastighetsfonder | 20 | 250 000 | 287 290 | 250 994 | 274 242 |
Summa finansiella | |||||
anläggningstillgångar | 9 992 606 | 12 770 323 | 9 503 301 | 11 814 655 | |
Summa anläggningstillgångar | 10 341 884 | 14 039 488 | 9 843 310 | 13 036 096 | |
Omsättningstillgångar | |||||
Kortfristiga fordringar | 21 | 77 589 | 77 589 | 3 232 | 3 232 |
Förutbetalda kostnader och upp- | |||||
lupna intäkter | 22 | 30 119 | 30 119 | 25 493 | 25 493 |
Certifikat | 23 | 200 049 | 200 080 | 370 893 | 370 903 |
Valutaterminer | 24 | - | 20 367 | - | 18 179 |
Kassa och bank | 96 065 | 96 065 | 73 078 | 73 078 | |
Summa omsättningstillgångar | 403 822 | 424 220 | 472 696 | 490 885 | |
Summa tillgångar | 10 745 706 | 14 463 708 | 10 316 006 | 13 526 981 |
79
2017/18:RJ1 | BALANSPOSTERS BOKFÖRDA VÄRDE OCH JÄMFÖRANDE MARKNADSVÄRDE (KSEK) 2017 | |||||
Not |
||||||
Bokförda | Marknadsvär- | Bokförda | Marknads- | |||
värden | den | värden | värden | |||
Eget kapital och skulder | ||||||
Bundet eget kapital | 25 | |||||
Stiftelsekapital | 2 747 899 | 2 747 899 | 2 699 444 | 2 699 444 | ||
Fritt eget kapital | 25 | |||||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 987 116 | 1 987 116 | 1 952 077 | 1 952 077 | ||
Balanserat resultat | 4 511 880 | 8 229 882 | 4 339 010 | 7 549 985 | ||
Summa eget kapital | 9 246 895 | 12 964 897 | 8 990 531 | 12 201 506 | ||
Obeskattade reserver | ||||||
Periodiseringsfonder | 26 | 8 161 | 8 161 | 10 752 | 10 752 | |
Summa obeskattade reserver | 8 161 | 8 161 | 10 752 | 10 752 | ||
Avsättningar | ||||||
Avsättningar för pensioner | 323 | 323 | 351 | 351 | ||
Avsättning skatter | 8 759 | 8 759 | - | - | ||
Summa avsättningar | 9 082 | 9 082 | 351 | 351 | ||
Långfristiga skulder | ||||||
Inteckningslån | 27 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | |
Summa långfristiga skulder | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | ||
Kortfristiga skulder | ||||||
Beviljade ej utbetalda forsknings- | ||||||
medel | 1 283 441 | 1 283 441 | 1 214 768 | 1 214 768 | ||
Leverantörsskulder | 5 405 | 5 405 | 17 866 | 17 866 | ||
Övriga kortfristiga skulder | 28 | 135 593 | 135 593 | 25 237 | 25 237 | |
Upplupna kostnader och förutbe- | ||||||
talda intäkter | 29 | 12 079 | 12 079 | 11 451 | 11 451 | |
Summa kortfristiga skulder | 1 436 518 | 1 436 518 | 1 269 322 | 1 269 322 | ||
Summa skulder och avsättningar | 1 498 811 | 1 498 811 | 1 325 475 | 1 325 475 | ||
Summa eget kapital och skulder | 10 745 706 | 14 463 708 | 10 316 006 | 13 526 981 |
80 | Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018 |