Redogörelse till riksdagen

2017/18:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2017

Sammanfattning

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond överlämnar i enlighet med sina stadgar härmed årsredovisning och förvaltningsberättelse för 2017. Därutöver ges en översikt över den forskningsstödjande verksamheten under samma tid.

Stockholm den 27 februari 2018

Göran Blomqvist

Verkställande direktör

1

2017/18:RJ1

Innehållsförteckning  
Förord ............................................................................................................. 3
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2017........................... 5
Arbetssätt, stödformer och kvalitetsbedömning ........................................... 5
Beviljade forskningsanslag........................................................................... 7
Riktade satsningar ...................................................................................... 18
Övriga bidrag till forskning och kulturliv................................................... 23
Internationellt samarbete ............................................................................ 24
Rönnbergska donationerna ......................................................................... 26
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader ..................................... 26
Uppföljning och utvärdering ...................................................................... 26
Open access ................................................................................................ 27
Forskningskommunikation ......................................................................... 27
Förvaltningsberättelse................................................................................... 29
Finansiell verksamhet ................................................................................... 38
Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag ................................. 44
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) 2017 ................................................. 46
Resultaträkning (KSEK) 2017.................................................................... 48
Balansräkning (KSEK) 2017-12-31 ........................................................... 49
Specificering förändring eget kapital (KSEK)............................................ 51
Kassaflödesanalys (KSEK) ........................................................................ 52
Redovisnings- och värderingsprinciper ........................................................ 53
Värdering materiella anläggningstillgångar................................................ 53
Värdering finansiella anläggningstillgångar............................................... 54
Värdering övriga finansiella instrument ..................................................... 55
Beviljade forskningsmedel ......................................................................... 55
Eget kapital................................................................................................. 55
Inkomstskatter ............................................................................................ 56
Skattestatus................................................................................................. 56
Noter (KSEK) 2017-12-31............................................................................ 59
Bilagor  
Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK) .......................................... 77
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde  
(KSEK) 2017 ................................................................................................ 79

2

2017/18:RJ1

Förord

Som fristående stiftelse har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) ansvaret för att utveckla sin verksamhet och för att förvalta kapitalet på ett sådant sätt så att RJ:s höga ambitioner som forskningsfinansiär kan förverkligas. RJ:s främsta uppgift är att finansiera forskning av högsta kvalitet och att särskilt stödja den avancerade forskningen och internationella samarbeten.

Sammansättningen av RJ:s styrelse är en av historiska skäl betingad, men en fortsatt välfungerande kombination av fyra representanter för vetenskapen, sex för riksdagen samt två personer med särskild sakkunskap inom förmögenhetsförvaltning. Vetenskapens representanter har det primära ansvaret för att RJ-finansierad forskning håller hög internationell kvalitet. Den ekonomiska expertisen i styrelsen bidrar främst till förvaltningen av stiftelsekapitalet. Att riksdagsledamöter medverkar innebär en tydlig samhällskoppling och medför även att resultaten av forskning har lättare att nå beslutsfattare. Styrelsen värnar gemensamt om samhällets kunskapsförsörjning, på solid vetenskaplig grund, och att RJ fortsatt ska kunna utvecklas som en ledande forskningsfinansiär inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området.

Jubileumsfondens stöd är utformat för att ge forskarna tid och frihet att pröva nya, djärva forskningsidéer. RJ beviljar bidrag till både bestämda forskningsuppgifter, i form av projekt och program, och till framstående individer som ges flerårig finansiering. Beredningsgrupperna och kansliet följer noga de olika insatserna och utvärderar hur de fungerar. Med riktade, så kallade proaktiva satsningar, vill RJ stödja forskningens utveckling och nyorientering. RJ genomför sina insatser både i egen regi och i samarbete med andra finansiärer och lärosätena. Samarbete leder ofta till större genomslag än vad en aktör på egen hand kan åstadkomma.

Arbetet i både styrelsen och beredningsgrupperna blir alltmer proaktivt. Se- dan drygt ett år tillbaka arbetar styrelsen med att ta fram en ny forskningsstrategisk plan, som i första hand är avsedd att gälla perioden 2019–2023. Avsikten är att främja sådana satsningar och finansieringsformer där RJ kan utnyttja sina möjligheter som en självständig stiftelse med stark ekonomi. Styrelsen har vidare initierat en översyn av RJ:s berednings- och beslutsprocesser i syfte att transparens, legitimitet och effektivitet ska genomsyra dessa processer. I det arbetet ingår att ta ställning till riksdagsledamöternas fortsatta roll i beredningsgrupperna. Peer review-processen och uppföljningsformerna ska utvecklas ytterligare. RJ:s styrelse har också utsett en rekryteringsgrupp med stark förankring i styrelsen, som har till uppgift att rekrytera en ny vd för RJ när den nuvarande går i pension vid årsskiftet 2018/19.

Samverkan med övriga samhället och tillgängliggörande av forskningen engagerar humanister och samhällsvetare. RJ:s webbplats används både för att berätta om resultaten av den forskning som RJ finansierar och för att ge plats åt den nödvändiga diskussionen om vetenskap och forskningspolitik.

3

2017/18:RJ1 FÖRORD

Under 2017 antog RJ:s styrelse nya stadgar, som riksdagen sedan fastställde i november. Stadgeändringen påverkar inte ändamålsparagrafen, som har kunnat behållas oförändrad sedan stadgarna kom till 1964. Också i övrigt har grundprinciperna i stadgarna kunnat bibehållas. Förändringarna som gjorts säkerställer att RJ:s styrelse och kansli har nödvändiga möjligheter att kunna betala skäliga ersättningar till de forskare som anlitas som experter i beredningsgrupperna. Förändringarna förtydligar vidare reglerna för val av styrelseledamöter och suppleanter i fråga om längden på uppdragen. Avsikten är att underlätta den praktiska tillämpningen av reglerna i samband med val.

Genom stadgeändringen, arbetet med den forskningsstrategiska planen och översynen av berednings- och beslutsprocesserna räknar vi med att RJ:s förmåga att möta och tillgodose forskningens behov och möjligheter ska kunna förbättras ytterligare.

Maarit Jänterä-Jareborg Göran Blomqvist
Styrelseordförande Verkställande direktör

4

2017/18:RJ1

Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2017

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning genom anslag till enskilda forskare och forskargrupper. Enligt 2 § andra stycket RJ:s stadgar ska företräde ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Sedan 1990-talet innebär denna formulering att RJ ger bidrag till forskning som har tyngdpunkten inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och religionsvetenskap. Många forskningsprojekt är gränsöverskridande i meningen att forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Att främja kontakter med internationell forskning har en framträdande plats i RJ:s verksamhet.

Stadgarna uppmanar vidare RJ att utnyttja sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som inledningsvis har varit unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ utformar anslagen så att de attraherar de främsta forskarna och de bästa idéerna. RJ tar även ansvar för hela forskningsprocessen genom att bevilja stöd till tryckning, översättning, internationellt samarbete och publicering med open access, så att forskningsresultaten sprids och blir öppet tillgängliga. Det är viktigt att hålla i minnet att de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten också kan ha strategisk betydelse. Denna insikt vägleder RJ:s arbete med forskningskommunikation och samverkan. Inom dessa och andra områden gör flexibla samarbeten med lärosäten och finansiärer det möjligt att medverka i insatser som i sin tur innebär att RJ:s bidrag får långt större effekt än om stiftelsen skulle arbeta på egen hand.

I årsberättelsen ges en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2017. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (rj.se).

Arbetssätt, stödformer och kvalitetsbedömning

Målet för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde möjlighet att nå en framträdande ställning internationellt.

RJ arbetar efter två linjer. För det första finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, det vill säga fritt idéstöd enligt den så kallade bottom-up-principen. I den gällande stödordningen, som introducerades 2005, finns stödformer avpassade för såväl individuella forskare som för mindre och större grupper: RJ Program, RJ Projekt, RJ Infrastruktur för forskning samt RJ Forskningsinitiering. RJ utlyser anslag till Program, Projekt och Infrastruktur för forskning en gång per år, men forskarna kan söka medel till Forskningsinitiering – vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk – under hela året. RJ gör för det andra, som komplement till de forskarinitierade projekten, riktade insatser som kan utveckla och stärka svensk forskning inom humaniora

5

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017
  och samhällsvetenskap. Inspiration till sådana riktade insatser kan komma från
  flera håll, exempelvis från utvärderingar av pågående verksamheter, konferen-
  ser, beredningsgrupper eller från styrelsen.
  Grundläggande för RJ:s arbete är den ingående kvalitetsbedömning som
  beredningsgrupper och externa sakkunniga gör. Alla ansökningar bedöms i
  förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I
  alla sammanhang prioriteras ansökningar med internationell anknytning. Om
  ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor prövas de på samma sätt
  som ansökningar till Vetenskapsrådet (VR). Frågor om jäv hanteras i enlighet
  med de riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. RJ följer upp och utvärderar
  anslagen (se s. 26) och omprövar fortlöpande sina stöd- och arbetsformer. Sty-
  relsen fattar beslut om forskningsmedel såvida inte attest- och delegationsord-
  ningen anger något annat.
  Tillgång till kvalificerad sakkunskap är en förutsättning för beslutens kva-
  litet och trovärdighet. I allt större omfattning anlitar RJ utländska forskare.
  Därigenom minskas riskerna för jäv, och förutsättningarna stärks för att inter-
  nationellt gångbara kvalitetsnormer används. Ansökningarna till RJ Program,
  RJ Projekt och RJ Infrastruktur för forskning bereds i två steg. Programansök-
  ningar bedöms i första omgången av en särskild beredningsgrupp med leda-
  möter enbart från utlandet. De ansökningar som väljs ut granskas därpå av
  sakkunniga inom det specifika området som rekryteras världen över, varefter
  beredningsgruppen genomför en utfrågning med de berörda forskargrupperna.
  Ansökningar till RJ Projekt och RJ Infrastruktur för forskning behandlas i den
  första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka
  ansökningar som bör gå vidare. De sökande som går vidare lämnar in en
  längre, mer utvecklad ansökan, som sedan bedöms av minst två externa sak-
  kunniga, oftast från andra länder. Deras utlåtanden ingår i underlaget för be-
  redningsgruppernas slutliga ställningstagande. Inför beslutet om de infrastruk-
  turella projekten genomförs vid behov även en utfrågning av de sökande.
  I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens le-
  damöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal
  svenska och icke-svenska forskare. Forskarna utses för fyra år. Grupperna för-
  nyas successivt genom att hälften av ledamöterna byts ut vartannat år. För de
  riktade utlysningarna utses särskilda bedömargrupper med ledamöter som har
  kompetens inom det aktuella området.
  De regelbundna uppföljningarna och utvärderingarna av beviljade anslag
  säkerställer att projekten kan genomföras som planerat. Alla beviljade projekt
  ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor, vilket normalt betyder att
  projektledaren ska lämna in både en vetenskaplig och en ekonomisk slutredo-
  visning senast tre månader efter att projektet har avslutats.

6

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

Beviljade forskningsanslag

Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2017 per donation (belopp tkr)

Jubileumsdonationen 147 941
Kulturvetenskapliga donationen 278 918
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade 600
sjukdomar  
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga 200
barnaåren  
Summa 427 659

Som framgår av tabell 1 beviljade RJ nästan 428 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål under 2017. Anslagen fördelas på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen enligt tabell 2 och 3. Alla nya anslag till RJ Projekt och RJ Program beviljas i form av engångsanslag. Beslutet innebär att medel sätts av ur årets budget och att den sökande får rekvirera medel i takt med att arbetet framskrider. Produktionsstöd till böcker, bidrag till publicering med open access och översättningsbidrag kan beviljas för forskning som finansieras av RJ. Dessa kostnader finansieras inom de årliga budgetramarna. Genom att erbjuda forskarna bidrag till översättning vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att bidra till den internationella vetenskapliga diskussionen.

Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2017 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)

Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 5–6) 147 941
Samarbete med riksdagen 0
Summa 147 941

Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2017 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)

Infrastruktur för forskning (ytterligare specifikation ges i tabell 7) 40 460
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) 120 635
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) 79 746
Forskningsinitiering 16 847
Internationellt samarbete 12 997
Övriga bidrag till forskning och kulturliv 8 233
Summa 278 918

Projekt

Hos RJ är ett projekt en avgränsad forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. Till den senare kategorin räknas 2017 de anslag som är större än 4,2 miljoner kronor,

7

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017
  vilket är drygt 41 procent (16 av 39) av de nya projektanslagen. Projekten ger
  viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer.
  Denna stödform gynnar den fria grundforskningen, den öppnar för nyoriente-
  ring av forskningen och gör det möjligt för forskare att anta riskfyllda forsk-
  ningsutmaningar. Med varje anslag följer dels ett bidrag till kostnader för pub-
  licering med open access, dels ett bidrag till internationalisering. Avsikten är
  att den som får ett projektanslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning
  och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara
  mycket högt. I flera fall söker forskarna därför anslag även hos andra finansiä-
  rer för samma eller liknande forskning. Oftast väljer forskarna RJ:s anslag,
  men fyra forskare tackade nej till RJ med hänvisning till att Vetenskapsrådet
  beviljar något högre bidrag till så kallade indirekta kostnader och finansiering
  för fyra år.
  Därmed har följande 39 projekt (2016 var det 38) fått finansiering av RJ
  under 2017.

8

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

Projektanslag år 2017 (belopp kr)

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Professor Kimmo Kulturell variation i synen på norm- Institutionen för arkeo-  
Eriksson brytare och informella straffare logi och antikens kultur,  
    Wallenberglaboratoriet,  
    Stockholms universitet 3 368 000
Docent Lena Folkhälsovetenskap, global hälsa, Cedar – enheten  
Karlsson socialmedicin och epidemiologi för demografi och  
    åldrandeforskning,  
    Umeå universitet 3 963 000
Professor Urban Den nordiska hushållsstaten: variationer Akademin Humaniora  
Claesson på ett tema av Luther och medier,  
    Högskolan Dalarna,  
    Falun 4 434 000
Fil.dr Tove Vad skyltar berättar om sociala föränd- Institutionen för språk  
Rosendal ringar, makt och identitetsskapande i och litteratur,  
  Rwandas språkliga landskap Göteborgs universitet 2 232 000
Docent Maria Kvinnor i svensk film: om kön, film och Statsvetenskapliga  
Jansson representation institutionen,  
    Stockholms universitet 6 666 000
Dr Liesbeth Dynastipolitik omvärderad: Dynastier OW-Instituut  
Geevers och statsbildning i de habsburgska och Geschiedenis,  
  oldenburgska monarkierna 1500–1700 Universiteit Leiden 2 740 000
Docent Andreea Mötet mellan läraren och eleven och Institutionen för national-  
Mitrut effekter på studieresultatet ekonomi med statistik,  
    Handelshögskolan vid  
    Göteborgs universitet 2 871 000
Professor Modellering av institutionell dynamik av Institutionen för sam-  
Giangiacomo Bravo allmänningar genom historien (MIDI) hällsstudier, Linnéuniver-  
    sitetet Växjö 4 626 000
PhD Lisa Effekten av hyperartikulation på tidig Institutionen för  
Gustavsson språkutveckling (HELD) lingvistik, Stockholms  
    universitet 4 584 000
PhD Maria Bortfall och generaliserbarhet i studier Cedar – enheten  
Josefsson av kognitivt åldrande – ett befolknings- för demografi och  
  perspektiv åldrandeforskning,  
    Umeå universitet 2 117 000
PhD Martin Ljunge Finansiella beslut och integration bland Institutet för Näringslivs-  
  invandrare i Sverige: kulturens roll, forskning  
  flockbeteende och genus   4 399 000
Fil.dr Andreas Frick Rädslor och hjärnans mognad Institutionen för psyko-  
    logi, Uppsala universitet 3 177 000
PhD Maria Örats politik i Egypten: En ljudstudie Centrum för Mellan-  
Malmström om konkurrerande maskuliniteter östernstudier, Lunds  
    universitet 2 596 000
Docent Martin Kolk Demografisk och ekonomisk utveckling Demografiska avdel-  
  under tre sekler: Longitudinella mikro- ningen, Stockholms  
  data för 1800–2007 från Sverige och universitet  
  Taiwan   2 709 000
Professor Ola Arbetsvillkor i slutet av arbetslivet, Institutet för social forsk-  
Sjöberg vägar till pension och hälsa efter ning (Sofi), Stockholms  
  pensionering universitet 2 407 000
Fil.dr Ann-Sofi Hem till gården. Idyllens ideologi och Kultur och samhälle,  
Ljung Svensson estetik i ett svenskt litterärt och populär- Malmö högskola  
  kulturellt perspektiv   2 230 000

9

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017  
         
  Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
        belopp
  Fil.dr Ingeborg Sam-vettet och Det Hela: Sara Lidmans Litteraturvetenskapliga  
  Löfgren litterära filosofi institutionen, Uppsala  
      universitet 2 107 000
  Professor Anandi Grunderna för epistemisk normativitet Filosofiska institutionen,  
  Hattiangadi   Stockholms universitet 7 050 000
  Professor Margrit Protesens mening och betydelse: biotek- Tema Genus, Linköpings  
  Shildrick nologi och förkroppsligande i en posthu- universitet  
    man framtid   2 223 000
  Docent Kristina Föräldrars strategier kring barns utbild- Socialhögskolan, Lunds  
  Göransson ning i Kina, Sydkorea och Singapore: universitet  
    En jämförande etnografisk studie   4 962 000
  Professor Stefan Monsterhändelser: Den kollektiva Remeso, Linköpings  
  Jonsson protestens estetiska dimensioner universitet, Campus  
      Norrköping 3 288 000
  Dr Annika En neurofysiologisk studie av hur tyskar Institutionen för svenska  
  Andersson och engelsmän bearbetar det svenska språket, Linnéuniversite-  
    språkets placeringsverb tet Växjö 1 992 000
  Fil.dr Thomas Språkbearbetning i diskurs: Samverkan Institutionen för ling-  
  Hörberg mellan produktion och förståelse av vistik, Stockholms  
    grammatiska funktioner i korta berättel- universitet  
    ser   2 295 000
  Docent Hans Effekterna av finansiella kriser på före- Nationalekonomiska  
  Grönqvist tagens efterfrågan på arbete: Lärdomar institutionen, Uppsala  
    från den svenska 90-talskrisen universitet 4 222 000
  Docent Anna Källén Kod, Narrativ, Historia: Samtida me- Institutionen för kultur  
    ningsskapande kring forntida DNA och estetik, Stockholms  
      universitet 7 793 000
  Docent Staffan Från ovan: Sven Hedins expeditioner Institutionen för kultur  
  Bergwik och världen i överblick 1900–1935 och estetik, Stockholms  
      universitet 2 351 000
  Fil.dr Erik Wallrup Det affektiva skiftet i den gustavianska Kungl. Musikaliska  
    tidens musik Akademien 1 658 000
  Professor Tomas Blyghetens personkemi: Serotonin- Institutionen för psyko-  
  Furmark dopamininteraktioner vid social ångest logi, Uppsala universitet 5 049 000
  Fil.dr Gilbert Att lära sig fokusera: Hur stockholmska Institutionen för svenska  
  Ambrazaitis och skånska barn producerar och uppfat- språket, Linnéuniversite-  
    tar kontrastiv intonation tet Växjö 4 505 000
  Universitetslektor Nätvärde. En longitudinell studie av Institutionen för strate-  
  Nils Gustafsson kvinnors och mäns sociala nätverk i gisk kommunikation,  
    svensk civilekonomutbildning och Lunds universitet,  
    dessas effekt på karriärresultat Campus Helsingborg 5 668 000
  PhD Elena Utveckling av lexikala och grammatiska Institutionen för svenska  
  Volodina kompetenser i invandrarsvenska språket, Göteborgs uni-  
      versitet 5 542 000
  Professor Gregor Digitaliserad krigföring: ansvar, avsikt Juridiska institutionen,  
  Noll och rättssäkerhet Lunds universitet 2 906 000
  Professor Värdeskapande i kampen mot antibioti- Företagsekonomiska  
  Francesco karesistens: En undersökning av nä- institutionen, Uppsala  
  Ciabuschi ringslivsaktörers roller i sektoröverskri- universitet  
    dande internationella partnerskap   6 541 000
  Fil.dr Johan Hur globala mentala tillstånd påverkar Umeå centrum för funk-  
  Eriksson medvetandet – ett neurobiologiskt per- tionell hjärnavbildning  
    spektiv (UFBI), Umeå  
      universitet 3 736 000

10

  ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1
         
Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat  
      belopp  
Professor David Den muslimska huvudfåran: en del av Institutionen för historia    
Thurfjell svensk sekularitet? och samtidsstudier,    
    Södertörns högskola 6 615 000  
Universitetslektor Att leva på Mars: Vetenskapen och Avdelningen för    
Sabine Höhler fiktionen om terraformning och jordens historiska studier av    
  framtid vetenskap, teknik och    
    miljö, Kungliga Tekniska    
    högskolan (KTH) 1 360 000  
Fil.dr Johan Stiftvalsen som musikarkiv Högskolan för scen    
Norrback   och musik, Göteborgs    
    universitet 2 752 000  
PhD Elainie Musikalitetens evolution: synkronisering Filosofiska institutionen,    
Madsen av beteenden och uppfattning av rytm Lunds universitet    
  hos schimpanser   5 211 000  
Docent Katarina Vabbande föräldrar på en ojämställd ar- Institutet för social forsk-    
Boye betsmarknad. Varierar tillfällig föräldra- ning (Sofi), Stockholms    
  penning för vård av barn och dess löne- universitet    
  effekt med socioekonomisk position och      
  familjesituation?   2 237 000  
Summa     147 182 000  

Med tanke på att projektanslagen i Sverige anses ha stor betydelse för den individuella karriären är det viktigt att analysera hur anslagen fördelas på sökande av olika kön och karriärålder. RJ:s styrelse beslöt under 2017 att anlita externa experter för att analysera beredningsprocesserna ur ett jämställdhetsperspektiv som även inkluderar intersektionella inslag, det vill säga maktordningar som ålder, etnicitet och vetenskaplig status. Analysen av beredningsarbete och andra processer, instruktioner, utlysnings- och informationstexter med mera förväntas tillföra insikter som de kvantitativa analyserna inte kan ge och säkerställa att inga ovidkommande hänsyn påverkar besluten.

De årliga talen är relativt små och måste tolkas med försiktighet, men RJ:s databas gör det möjligt att följa utvecklingen under längre tid, vilket också sker i den årliga uppföljningen av jämställdhetspolicyn. År 2017 kom 626 ansökningar in (2016 var det 596). Av dessa har 283 (45 procent) kvinnliga projektledare och 343 (55 procent) manliga. Av de 39 beviljade anslagen har 19 kvinnliga projektledare och 20 manliga, i procent blir det 49 respektive 51. Den genomsnittliga storleken på de beviljade anslagen är cirka 3,8 miljoner kronor.

RJ har även studerat anslagsbesluten utifrån så kallad karriärålder, vilken anger antalet år som har gått sedan forskaren avlade doktorsexamen. För kvinnliga projektledare som fick anslag 2017 är karriäråldern i genomsnitt ett år lägre än för manliga. På det hela taget fortsätter sökande med lägre karriärålder att klara sig bra i konkurrensen. RJ:s policy är att i första hand bedöma ansökningarnas kvalitet och originalitet och inte forskarnas tidigare prestationer (så kallad track record). Denna princip har genom åren vanligtvis visat sig vara gynnsam för de yngre forskarnas möjligheter att framgångsrikt konkurrera om anslag.

11

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017
  De begränsningar i rätten att söka projektanslag som RJ:s styrelse införde
  under 2014 har efter tre års försöksverksamhet blivit en permanent regel. En
  forskare får därmed enbart vara med i en enda ansökan som projektledare eller
  som projektdeltagare. Vidare får forskare som medverkat i ansökan som pro-
  jektledare eller projektdeltagare och har fått avslag två år i följd inte söka nästa
  år. Avsikten med båda åtgärderna är att uppmana de sökande att noga överväga
  vilken forskningsidé som är deras bästa och att satsa på den. På så sätt kan
  förhoppningsvis ansökningarnas genomsnittliga kvalitet öka och arbetsbördan
  för beredningsgrupperna minska. Några oförutsedda, negativa effekter av be-
  gränsningsreglerna har inte kunnat ses. Som resultat av åtgärderna har antalet
  ansökningar sedan 2013 minskat med drygt 300, från 925 till 626. Beviljande-
  kvoten är fortfarande låg: Jämförbara internationella forskningsfinansiärer har
  på basis av lång erfarenhet angett lägst 10–12-procentiga beviljandekvoter
  som önskvärda.
  Som framgår av tabell 4 och 5 är anslagens spridning på lärosäten (eller
  motsvarande) och på olika ämnen stor.

12

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

Tabell 4 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2017 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön

    Beviljade ansökningar Totala antalet ansökningar
Ämne Antal Kvinnor Män Belopp Antal Kvinnor Män
Annan data- och informations- 0       1    
vetenskap         1
Antikvetenskap 0       5 4 1
Arbetslivsstudier 0       3 2 1
Arkeologi 0       19 8 11
Arkitektur 0       1   1
Biblioteks- och informations- 0       2    
vetenskap       2  
Bildkonst 0       1 1  
Design 0       2   2
Didaktik 0       9 5 4
Ekonomisk geografi 0       1   1
Ekonomisk historia 1   1 2 709 13 3 10
Etik 0       1   1
Etnologi 0       5 1 4
Filmvetenskap 1 1   6 666 4 1 3
Filosofi 1 1   7 050 24 11 13
Folkhälsovetenskap, global hälsa, 1       5    
socialmedicin och epidemiologi 1   3 963 2 3
Företagsekonomi 2   2 12 209 38 15 23
Genusstudier 0       7 7  
Globaliseringsstudier 0       3 1 2
Historia 2 1 1 7 174 55 22 33
Historia och arkeologi 0       1   1
Hälso- och sjukvårdsorganisation, 0       3    
hälsopolitik och hälsoekonomi       1 2
Idé- och lärdomshistoria 1   1 2 351 12 1 11
Internationell migration och 0       7    
etniska relationer (Imer)       3 4
Juridik (exklusive juridik och 1       7    
samhälle)   1 2 906 2 5
Juridik och samhälle 0       9 6 3
Jämförande språkvetenskap och 5       26    
lingvistik 3 2 19 158 17 9
Klimatforskning 0       1   1
Kommunikationsvetenskap 0       3 1 2
Konstvetenskap 0       8 6 2
Kulturgeografi 0       10 6 4
Kulturstudier 1 1   7 793 8 6 2
Litteraturstudier 0       7 4 3
Litteraturvetenskap 3 2 1 7 625 20 10 10
Lärande 0       2 2  
Medicinsk etik 0       1   1
Medievetenskap 0       14 5 9

13

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017      
         
      Beviljade ansökningar Totala antalet ansökningar
  Ämne Antal Kvinnor Män Belopp Antal Kvinnor Män
  Musik 0       1 1  
  Musikvetenskap 2   2 4 410 8 1 7
  Mänsklig interaktion med IKT 0       1 1  
  Nationalekonomi 3 1 2 11 492 36 9 27
  Neurovetenskaper 0       1 1  
  Pedagogik 0       15 7 8
  Pedagogiskt arbete 0       5 2 3
  Psykiatri 0       1 1  
  Psykologi (exklusive tillämpad 5       33    
  psykologi) 1 4 17 447 9 24
  Religionshistoria 0       7 1 6
  Religionsvetenskap 1   1 6 615 14 5 9
  Sannolikhetsteori och statistik 0       1   1
  Socialantropologi 2 2   7 558 12 8 4
  Socialt arbete 0       7 4 3
  Sociologi (exklusive socialt arbete,              
  socialpsykologi och socialantropo- 2       35    
  logi) 1 1 4 644 21 14
  Språkstudier 1 1   1 992 24 16 8
  Statsvetenskap (exklusive studier              
  av offentlig förvaltning och globa- 0       39    
  liseringsstudier)       16 23
  Studier av offentlig förvaltning 0       4 2 2
  Teatervetenskap 0       3 2 1
  Teknikhistoria 1 1   1 360 3 1 2
  Tillämpad psykologi 0       9 4 5
  Tvärvetenskapliga studier 0       17 11 6
  Övrig annan humaniora 2 2   7 434 5 3 2
  Övrig annan samhällsvetenskap 1   1 4 626 7 2 5
  Summa 39 19 20 147 182 626 283 343

14

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

Tabell 5 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2017 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare Beviljat belopp Antal
Föreningen för Göteborgs internationella orgelakademi 2 752 1
Göteborgs universitet 10 645 3
Högskolan Dalarna, Falun 4 434 1
Institutet för Näringslivsforskning 4 399 1
Kungliga Tekniska högskolan, (KTH) 1 360 1
Linköpings universitet 3 288 1
Linnéuniversitetet, Växjö 11 123 3
Lunds universitet 24 083 6
Malmö högskola 2 230 1
Stockholms universitet 45 341 12
Södertörns högskola 6 615 1
Umeå universitet 9 816 3
Uppsala universitet 21 096 5
Summa 147 182 39
Produktionsstöd 485 8
Översättning 162 1
Övrigt 112 3
Summa 759 12
Summa total 147 941 51

Program

Program är RJ:s stödform för forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp under sex till åtta år. År 2017 utlystes RJ Program för trettonde gången, och totalt har nu 34 forskargrupper beviljats programstöd sedan starten 2005. Under året skickades 37 programansökningar in, vilket är mer än det genomsnittliga antalet ansökningar. Beredningsgruppen beslutade att föra sju av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Av dessa beviljades följande:

Gustaf Arrhenius, 40,9 miljoner kronor till Klimatetik och framtida generationer, med Institutet för Framtidsstudier, Stockholm, som anslagsförvaltare

Karl G Johansson, 44,6 miljoner kronor till Texttraditionens möjligheter. Variation och förändring i medeltidens handskriftskultur, med Universitetet i Oslo som anslagsförvaltare

Håkan Johansson, 35,2 miljoner kronor till Civilsamhälleseliter? En jämförande studie av sammansättningen, reproduktionen, integrationen och ifrågasättandet av eliter i europeiska civilsamhällen, med Lunds universitet som anslagsförvaltare.

15

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017

Tabell 6 Antalet programansökningar 2017 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna

Ämne Antal Kvinnor Män Sökt Antal Beviljat
        belopp beviljade belopp
Arbetslivsstudier 2 1 1 59 182    
Beroendelära 1   1 26 621    
Didaktik 1 1   13 318    
Ekonomisk historia 1 1   18 901    
Etik 1   1 31 485    
Filosofi 2   2 57 044 1 40 930
Folkhälsovetenskap, global            
hälsa, socialmedicin och            
epidemiologi 1   1 25 092    
Företagsekonomi 1   1 37 958    
Genusstudier 1   1 39 638    
Historia 2 1 1 77 749    
Internationell migration och            
etniska relationer (Imer) 2   2 72 512    
Juridik och samhälle 1   1 35 171    
Kulturstudier 2 2   72 266    
Lärande 2   2 54 209    
Mänsklig interaktion med            
IKT 1 1   29 441    
Nationalekonomi 3 1 2 111 552    
Psykologi (exklusive tilläm-            
pad psykologi) 1   1 25 075    
Socialantropologi 1 1   34 027    
Socialt arbete 1   1 31 010 1 35 150
Sociologi (exklusive socialt            
arbete, socialpsykologi och            
socialantropologi) 1   1 34 453    
Språkstudier 1   1 40 206 1 44 555
Statsvetenskap (exklusive            
studier av offentlig förvalt-            
ning och globaliseringsstu-            
dier) 3 2 1 95 003    
Teknikhistoria 1 1   29 644    
Tvärvetenskapliga studier 3 1 2 101 087    
Övrig annan humaniora 1 1   34 834    
Summa 37 14 23 1 187 478 3 120 635

Infrastruktur för forskning

Beredningsgruppen i RJ Infrastruktur för forskning har sedan några år tillbaka agerat aktivt och tagit del av utvecklingen inom området infrastruktur för att kunna återkoppla till de strategiska val RJ ska göra i framtiden. Som ett led i att inhämta information från omvärlden har gruppen gjort ett antal studiebesök under 2016, exempelvis på UK Data Service/UK Data Archive (University of Essex, Colchester), UK National Archives (Kew) och Rutherford Appleton

16

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

Laboratory (STFC, Harwell Oxford, Didcot). Under hösten 2017 gjorde gruppen ett studiebesök på GWDG (Gesellschaft für wissenschaftliche Datenverarbeitung mbH) vid Georg-August-Universität Göttingen och Max-Planck- Gesellschaft. Nästa steg i denna process blir att anordna en workshop i februari 2018 för att utreda behov och potential av en särskild utlysning med fokus på nya kombinationer av kvalitativa och kvantitativa metoder för att hantera skiftande material.

RJ erbjöd i samarbete med universitetet i Oxford platser på en kurs om digital humaniora. Intresset för sommarkursen var stort, trots ett utökat antal platser blev den snabbt fullbokad. Sommarkursen erbjuder föreläsningar av experter inom området varvat med möjligheten att välja mellan åtta olika workshoppar som löper under en veckas tid.

Anslag till infrastruktur för forskning 2017 (belopp kr)

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Professor CSES Sverige modul V+VI 2018-2023 Statsvetenskapliga  
Henrik Ekengren   institutionen, Göteborgs  
Oscarsson   universitet 5 221 000
Docent Peter Biblioteket vid Leufstabruk Universitetsbiblioteket,  
Sjökvist   Uppsala universitet 1 890 000
Docent Patrik Hemmuseum som digitalt kulturarv. Thielska Galleriet  
Steorn Thielska Galleriet   4 336 000
Docent Niclas Digitalt multimediaarkiv för austro- Språk- och litteratur-  
Burenhult asiatiskt immateriellt kulturarv Fas II: centrum, Lunds  
  Spirande multidisciplinära arbetsytor universitet 6 748 000
Fil.dr Andreas 60 år av globala miljöförändringar Nationalekonomiska in-  
Madestam 1939–1999: digitalisering av 1,6 miljo- stitutionen, Stockholms  
  ner historiska flygbilder universitet 10 703 000
Professor Databasen Gender and Work (GaW): Historiska institutionen,  
Maria Ågren en infrastruktur för frågor om arbete, Uppsala universitet  
  vardagsliv och genus i det förflutna   4 264 000
Fil.dr Margareta Kartlägga våldet i Syrien – färdigställa Institutionen för freds- och  
Sollenberg UCDP GED konfliktforskning, Uppsala  
    universitet 2 499 000
Professor Den svenska patentdatabasen, Företagsekonomiska  
Fredrik Tell 1746–1975 institutionen, Uppsala  
    universitet 4 799 000

17

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017

Tabell 7 Beviljade ansökningar inom infrastruktur för forskning fördelade efter anslagsförvaltare 2017 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare Beviljat belopp Antal
Göteborgs universitet 5 221 1
Lunds universitet 6 748 1
Stockholms universitet 10 703 1
Thielska Galleriet 4 336 1
Uppsala universitet 13 452 4
Summa 40 460 8

Forskningsinitiering

För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om stöd till vetenskapliga möten och nya nätverk ger RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser, arbetskonferenser om nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser för nya forskningsprogram. Under året beviljades 82 av 128 ansökningar.

Forskarna Lars Geschwind och Johan Söderlind har under 2017 på uppdrag av RJ utvärderat stödformen Forskningsinitiering. Utvärderingen är på det hela taget positiv, och utvärderarnas övergripande slutsats är att stödformen har en positiv inverkan på svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och bör fortsätta att vara en del av RJ:s stödformer. Denna stödform har under de senaste tio åren tydligt bidragit till att stimulera svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och lett till att hundratals forskare och forskargrupper har fått möjlighet att utveckla och förbättra sin forskning genom i första hand internationella kontakter. Genom stödformens fokus på vetenskapliga möten och initieringen av ny forskning är den betydelsefull och dessutom relativt unik i Sverige. Beredningen av ansökningarna är snabb, och de beviljade beloppen prutas inte ned i normalfallet, vilket gör att stödformen Forskningsinitiering är uppskattad och uppfattas som flexibel och generös.

Riktade satsningar

Riktade insatser, som inom RJ också kallas tematiska eller proaktiva, används för att utveckla och förstärka svensk forskning. De är av varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre forskare till utlysningar inom angelägna forskningsområden. Insatserna ger också utrymme för att pröva nya lösningar och alternativa arbetsformer. För de riktade utlysningarna gäller att de sökande inom givna ramar fritt får formulera sina frågor, det vill säga bottom-up-prin- cipen tillämpas i betydande utsträckning.

18

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

Tabell 8 Riktade insatser 2017 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)

Flexit VIII 11 826
RJ Sabbatical IV 17 104
Global Challenges III 18 000
Kommunikationsprojekt 4 300
Pro Futura XII 24 000
RJ 1 Year Research Grant 2 000
Övrigt 2 516
Summa 79 746

Pro Futura

Sedan ett antal år tillbaka driver RJ Pro Futura, ett karriärprogram inom humaniora och samhällsvetenskap, i samarbete med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study). Det är ett spetsforskningsprogram inriktat på juniora forskare som ges möjlighet att forska under mycket goda villkor under fem till sju år. Under den tiden ska Pro Futura-forskaren vistas dels vid det nominerande lärosätet, dels vid SCAS samt vid ett utländskt institut för avancerade studier eller vid ett annat spetsforskningsinstitut. När Pro Futura-perioden är avslutad och efter ytterligare en granskning får forskaren en tillsvidareanställning vid det universitetet som nominerade henne eller honom. Inbjudan att nominera har skickats till ett antal svenska och nordiska universitet samt till Tartu universitet i Estland. Universiteten kan nominera högst fyra personer varav en andel av dessa ska ha doktorsexamen från eller vara verksam vid ett annat lärosäte än det nominerande. Avsikten är att på detta sätt bidra till såväl nationell som internationell rörlighet.

Följande forskare beviljades medel:

Helen Anne Curry, history of modern science and technology, föreslagen av University of Cambridge

Terje Falck-Ytter, psykologi, föreslagen av Uppsala universitet

Hazem Kandil, sociologi, föreslagen av University of Cambridge

Aryo Makko, historia, föreslagen av Stockholms universitet

Julia Uddén, neurovetenskap, psykologi och lingvistik, föreslagen av Stockholms universitet.

Sedan ett par år tillbaka kan urvalskommittén utse forskare som inte kan erbjudas plats i programmet men som ter sig mycket lovande. Dessa erbjuds ett års forskningstid för att vidareutveckla och fördjupa en forskningsidé. Från och med årets omgång benämns anslaget till dessa forskare RJ 1 Year Research Grant. De utvalda forskarna är:

Ronald van den Berg, föreslagen av Uppsala universitet, som kommer att studera de teorier och modeller som finns för beslutsfattande

19

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017
  Temi Odumosu, föreslagen av Malmö högskola, som kommer att studera
  nordiskt slaveri och kolonisation.

Europe and Global Challenges

Tanken med Europe and Global Challenges är att europeiska forskare ska stimuleras att samarbeta med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna typ av satsning kommer att få betydelse för internationaliseringen av svensk och europeisk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.

Årets utlysning gjordes i samarbete med två av Europas främsta forskningsfinansiärer, tyska Volkswagen Stiftung och brittiska Wellcome Trust. Gensvaret i forskarsamhället blev som tidigare stort, och drygt 300 forskargrupper skickade in ansökningar. Dessa bedömdes sedan av en internationell panel som utsåg 14 till en tätgrupp och slutligen valde ut sex projekt som beviljades anslag, varav två finansieras av RJ:

Erik Berglöf: The Responsible Deal: Where and How to Best Protect and Integrate Syrian Refugees, London School of Economics and Political Science, 8 700 000 kronor

Jenny Phillimore: Sexual and Gender-based Violence in the Refugee Crisis: vulnerabilities, inequalities and responses, Institute for Research into Superdiversity, Birmingham University, 8 500 000 kronor.

Flexit

Flexit-programmet är en satsning som söker nya flexibla lösningar för att sprida forskning och forskare utanför universitet och högskolor. Tjänsterna är sedan 2014 utformade så att två år av projektet bedrivs på företaget eller organisationen utanför akademin, och det tredje året bedrivs på ett lärosäte.

Under 2017 utlystes och tillsattes följande fem Flexit-tjänster:

Ola Segnestam Larsson, vid Bräcke diakoni: Värde- och medskapande inom idéburen vård och omsorg

Sofia Lindström, vid Kulturförvaltningen, Göteborgs stad: Deltagardrivna processer i offentlig verksamhet

Paula Mulinari, vid Stadskontoret, Malmö stad: Malmö funkar inte utan vårt arbete. En studie om utlandsfödda kvinnors arbetsmarknadsdeltagande

Catrine Kostenius, vid FoUI, Norrbottens Kommuner: Forskning om samverkande hälsoarbete för barn och unga

Ulrika Bergmark, vid Utbildningsförvaltningen, Piteå kommun: Integration av forskning i skolundervisningen.

Under året arrangerade RJ nätverksmöten då Flexit-forskarna samlades för att utbyta information och erfarenheter. I december utlystes fyra nya Flexit-tjäns- ter med följande organisationer: Stadsledningsförvaltningen, Helsingborgs

20

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

stad, Myndigheten för tillgängliga medier, Kulturförvaltningen, Region Skåne samt Riksteatern.

RJ Sabbatical

RJ Sabbatical är en försöksverksamhet som innebär att tillsvidareanställda lektorer och professorer vid svenska lärosäten kan slutföra vetenskapliga arbeten och skriva större verk och synteser. Genom att uppmuntra forskarna att tillbringa delar av tiden utomlands vill RJ stärka svensk forsknings och utbildnings internationella kontakter. Stödet gäller forskning som omfattar hela forskarens anställning, där enda undantaget kan vara doktorandhandledning i begränsad omfattning.

I den fjärde utlysningen beviljades följande forskare medel:

Orsi Husz, Uppsala universitet: Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser

Olle Sundström, Umeå universitet: Den sovjetiska etnografins ande: attityder till schamanska världsåskådningar inom sovjetisk forskning och revolutionärt omvandlingsarbete. Ett bokprojekt

Ulf Olsson, Stockholms universitet: Paradoxografi: Strindbergs sena verk

Maria Koptjeskaja Tamm, Stockholms universitet: Temperatur i språket: typologi, evolution och utvidgade användningar

Anders Gustafsson, Karlstads universitet: Kundupplevelse – olika perspektiv och sätt att fånga den

Fredrik Sjöholm, Lunds universitet: Globalisering och arbetsmarknaden

Andrea Joslyn Nightingale, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU): Demokratiska landskap: politik, subjektivitet och ekologier inom miljöstyrning

Tobias Pontara, Göteborgs universitet: Tarkovskijs ljudspår: Musikens och ljudets betydelse i Andrej Tarkovskijs filmer

Johan Tralau, Uppsala universitet: Den politiska filosofins ursprung i den grekiska antiken

Susanne Kjällander, Stockholms universitet: Digitala verktyg i förskolan. En interdisciplinär RCT-studie (randomized controlled trial) med AAA- lab, Stanford University

Blazenka Scheuer, Lunds universitet: Bin, getingar och vesslor: zoomorfa bilder och delegitimering av profetissor i den babyloniska Talmud och i den hebreiska Bibeln

Caroline Kerfoot, Stockholms universitet: Språk, ras, identitet och epistemisk tillgänglighet i flerspråkiga skolor

Elisabeth Ahlsén, Göteborgs universitet: Pragmatikbaserad neurolingvistik

Ingar Brinck, Lunds universitet: Frågor om konst och praktik: I dialog med tingen

Markus Heide, Uppsala universitet: USA-mexikanska gränsen som ifrågasatt utrymme: Film och populärkultur, 1990 till nutid.

21

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017

Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning

År 2012 tog RJ initiativ till en satsning på forskning om forskning. Bakom satsningen Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning står även Formas, Forte och Vetenskapsrådet. Under 2017 har det samarbetet mellan programmen intensifierats. En årlig programkonferens har arrangerats, och forskarna har också träffats i andra sammanhang samtidigt som koordinatorn upprätthåller kontinuerlig kontakt med samtliga aktörer som är knutna till programmet. Ett samarbete med danska Novo Nordisk Fonden, som finansierar angränsande forskning, har också initierats.

Programmet har hittills producerat 14 vetenskapliga artiklar samt synliggjorts vid konferenser och genom ett flertal debattinlägg och offentliga framträdanden.

Swedish Foundations Starting Grant

Swedish Foundations Starting Grant är ett samarbete mellan RJ och ett antal andra stiftelser för att stärka de svenska ansökningarna till det europeiska forskningsrådet ERC (European Research Council). Med satsningen vill man erbjuda finansiering för de svenska ansökningar som uppfyller alla kriterier för hög vetenskaplig kvalitet men som ERC inte har medel för att finansiera. I årets stiftelseutlysning fanns det inte några ansökningar inom humaniora och samhällsvetenskap, inte heller några svenska reserver till ERC Consolidator Grant inom RJ:s ämnesområden. Under 2016 fick Oksana Mont, vid Internationella miljöinstitutet i Lund, Swedish Foundations Starting Grant för sin ansökan till ERC Consolidator Grant. Under 2017 tilldelades hon ERC Consolidator Grant.

Kommunikationsprojekt

RJ beslutade att avsätta fyra miljoner kronor till en satsning på ett kommunikationsprojekt. Syftet var att uppmuntra forskare att sprida sina resultat, samverka mer och att öka förtroendet för forskning samt att minska utbredningen av faktaresistens.

Idén skulle utgå från forskare, men huvudsökande behövde inte vara disputerad utan även andra kunde söka (exempelvis journalister och museifolk) men då komplettera ansökan med ett vetenskapligt råd. Beredningsgruppen bedömde ansökningarna efter deras originalitet, genomförbarhet, angelägenhet och det avtryck de förväntas göra.

Följande elva ansökningar beviljades medel:

Johannes T Aalders, Göteborgs universitet: Drawing-Conclusions: Att kommunicera en studie om oljeutvinning i Kenya genom kollaborativa serieteckningar

22

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

Erik Berggren, Linköpings universitet Campus Norrköping: Lobby. Kunskapsutbyte och kommunikation om flyktingmottagande och integration genom utställningar och dialog

Maja Bäckvall, Uppsala universitet: The Rune Cast: en podcast om runologi

Isabelle Dussauge, Uppsala universitet: Fostret: En animerad historisk kortfilm

Gro Einarsdottir, Statens museer för världskultur: Att motivera åtgärder genom att associera personliga fördelar med hållbar konsumtion

Robert Marc Friedman, Universitet i Oslo: Lise Meitner: En moralsk forskares kamp. Manus for en animerad film om vetenskap, kön och värden

Sara Kristoffersson, Konstfack: Ett varumärke för alla. Om det kooperativa förbundets design och reklam

Michele Micheletti, Stockholms universitet: Fest-i-Val: Ungdomars förståelse och relation till valåret 2018

Nils Olsson, Göteborgs universitet: NubuWeb – ett nordiskt online-arkiv för avantgarde och experimentell litteratur och konst

Meike Wagner, Stockholms universitet: Förmodernitet på scen: Rousseaus teater

Johan Östling, Svenska Dagbladet: Konsten att förmedla kunskap. Under Strecket som en digital resurs i ett nytt medielandskap.

Digitalisering

Vetenskapsrådet har fått regeringens uppdrag att stödja datadriven forskning. Delar av satsningen rör digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar för forskning, främst inom humaniora och samhällsvetenskap, men även inom andra vetenskapliga områden med högt värde för forskning. RJ bidrar till uppdraget, tillsammans med Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien. Under året bjöd därför de tre organisationerna in till ett seminarium för att diskutera framtida satsningar på digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar för forskning. Syftet med de gemensamma satsningarna är att ge ökad tillgång till stora digitala datavolymer som kan uppmuntra till nya frågeställningar och metodutveckling. De tre organisationerna planerar nu tillsammans hur fortsatta satsningar bör göras för att bäst svara mot forskningens behov.

Övriga bidrag till forskning och kulturliv

Till denna budgetpost förs kostnaderna för RJ:s forskningsförberedande insatser, liksom för utvärderingar av stödformer och riktade satsningar. Den innehåller också en rad forskningsinformativa insatser: medlemskapen i Internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg, Vetenskap Allmänhet (VA), forskning.se och Swecris samt RJ:s medverkan under politikerveckan i Almedalen och Forskartorget vid Bok och Bibliotek (Bokmässan) i Göteborg.

23

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017
  Under 2017 finansierades ett utvecklingsarbete där externa experter anlitades
  för att förbättra stiftelsens stödformer, beredningsprocesser och rutiner vad
  gäller jämställdhetsarbete. Organisationen Kriterium kvalitetsmärker veten-
  skapliga böcker med en certifiering som ska säkerställa och visa att en
  vetenskaplig bok genomgått en kontrollerad peer review-process. Med ett
  bidrag till Kriterium vill RJ fortsätta att stödja och driva på utvecklingen mot
  publicering med open access, det vill säga att böcker blir fritt tillgängliga i
  digital form. Ett annat bidrag delfinansierade en förstudie för att belysa möj-
  ligheter och utmaningar med ett digitalt humanioralabb på Kungl. biblioteket.
  Yttterligare en långsiktig satsning är anslaget till akademisk ledarskaps-
  utbildning för Pro Futura-forskare. Mindre bidrag lämnades bland annat till
  forskning, popularisering och publicering inom kulturarvsområdet, till ge-
  nomförandet av March for Science, till ett halvdagsseminarium om hög-
  skolereformen 1977, till temadagen Bilden av Bysans – genom en resa i tid
  och rum, till den så kallade nationalgåvan till svenska bibliotek i form av
  Islänningasagorna och till en slutkonferens för forskningsprogrammet Styr-
  ning och granskning av det offentliga.

Internationellt samarbete

Svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter har under senare år fått alltmer uppmärksamhet. Därför var det förvånande att den senaste forskningspropositionen i stor omfattning saknade dessa perspektiv. RJ har under 2017 träffat regeringens utredare av Ökad internationalisering av universitet och högskolor och diskuterat erfarenheter av olika slags insatser. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint) fortsätter också att lägga fram nya analyser och rekommendationer. RJ har under senare år kunnat se en ökad medverkan av internationella forskare i ansökningarna, och detta trots att inga formella krav på internationellt samarbete ställs i utlysningarna. Utvecklingen är positiv, och RJ stöder den genom att på olika sätt underlätta kontakterna mellan forskarna.

RJ stöder internationalisering genom stödformernas utformning och genom att medverka i internationellt samarbete. Insatserna är inriktade både på individuell forskarrörlighet och strategiska partnerskap. Andra aspekter gäller finansiering av internationella samarbeten och att stödja svenska forskare i konkurrensen om internationell finansiering. I RJ:s pågående strategiska arbete kommer de internationella insatserna att få en framskjuten position.

Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ i deras forskningsforum som arbetar både med att lyfta fram stiftelsernas roll som forskningsfinansiärer och att effektivisera stiftelsernas arbetsformer. Stiftelsesamverkan på europeisk nivå förväntas öka i betydelse, särskilt när brexit blir verklighet. Också inom Norden stöder RJ insatser för att stärka stiftelsers och civilsamhällets samarbete och informationsutbyte.

RJ:s insatser är tidsbegränsade och av olika karaktär:

24

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

Medlemsavgifter eller arbetsinsatser in natura inom intresse- och samarbetsorganisationer för stiftelser och dylikt, till exempel EFC.

Medverkan i uppbyggnaden av institut för avancerade studier har funnits på RJ:s agenda i cirka 25 år. Avsikten har varit att förbättra förutsättningarna för ökat forskningssamarbete mellan å ena sidan Sverige och andra forskningsstarka nationer, å andra sidan de delar av världen där vetenskapen inte är lika väl utvecklad. RJ:s åtaganden i Stellenbosch Institute for Advanced Studies (Stias) upphör vid utgången av 2017. RJ har därmed beviljat Stias bidrag under mer än 10 år. Bidrag till denna typ av institutioner måste pågå under 5 till 10 år för att vara meningsfulla. RJ överväger därför noga varje engagemang och är restriktiv med att binda sig för basfinansiering. En annan typ av insats är Summer Program in Social Sciences som Institute for Advanced Study i Princeton, SCAS i Uppsala och École des Hautes Études en Sciences Sociales i Paris har arrangerat med RJ som en av finansiärerna. Syftet har varit att öka kontakterna med yngre forskare i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika, och de preliminära resultaten av insatsen, som avslutades 2017, är mycket uppmuntrande.

Samfinansiering av forskningsprojekt har hittills ägt rum inom främst regionala studier, kultur, värdering, säkerhet och utveckling. En ny satsning förbereds på temat Global issues – integrating different perspectives, med ett större antal deltagande stiftelser än tidigare i samverkan under en längre tid med flera utlysningar.

Gästprofessurer, postdok-tjänster och andra liknande anställningar samt kostnader för forskarutbyte. RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldtstiftung i Bonn om utbyte av gästforskare. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. RJ:s styrelse har tidigare förlängt gästprofessuren vid Humboldt-Univer- sität zu Berlin med ytterligare tre år från hösten 2017. Det behövs flexibla stödformer som gör det möjligt för svenska forskare att göra både kortare och längre utlandsvistelser, liksom att utveckla samarbeten med utländska forskare som inte har för avsikt att flytta till Sverige. I rapporten Free to think 2017, publicerad av det internationella nätverket Scholars at Risk (SAR), presenteras resultat som visar att antalet angrepp på forskare ökar. Under 2017 har RJ beviljat ett treårigt anslag till den svenska avdelningen av SAR. Avsikten är att göra det möjligt för svenska lärosäten att ta emot hotade forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.

Bidrag till olika slags insatser som syftar till att få fram fler framgångsrika svenska ansökningar till det europeiska forskningsrådet ERC.

Breda, komparativa perspektiv på forskningen kan inspirera utvecklingsarbetet inom svensk humaniora och samhällsvetenskap. En av beredningsgrupperna har tagit initiativ som syftar till att ytterligare lyfta fram de internationella perspektiven både som en möjlighet och en nödvändighet, under 2017 bland annat genom workshopen From the European to the

25

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017

Global Crisis of Values and Democracy. Under 2018 presenteras resultaten av International Panel on Social Progress, där RJ har finansierat en del av Institutet för Framtidsstudiers medverkan.

Rönnbergska donationerna

De båda donationer som RJ under 1990-talet tog emot från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal, ingår nu i RJ:s förmögenhet och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ delar ut avkastningen vart tredje år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Under perioden 2018–2020 får dr Giola Santoni och dr Irene Franco stöd för forskning om åldersrelaterade sjukdomar samt dr Maria Eleni Kastriti för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.

Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader

Lärosätena erhåller sedan flera år ett bidrag vars storlek är kopplad till den arbetstidsvolym som RJ finansierar. För en heltidsanställning i ett år betalades under 2017 ett bidrag på 150 000 kronor ut för lokalkostnader och indirekta kostnader. Genom att anslagen betalas ut i takt med att forskarna använder dem kan de ligga kvar i RJ:s förvaltning, där de bidrar till avkastningen och effektiviserar resursutnyttjandet.

Uppföljning och utvärdering

RJ genomför både årliga uppföljningar och enskilda utvärderingar för att fastställa att resultaten av forskningsstödet svarar mot stiftelsens ändamål, för att kontrollera att anslagen använts på avsett vis, för att ge information internt och externt om RJ:s forskningsstödjande verksamhet samt för att bidra till kvalitetssäkringen av RJ:s arbete.

För uppföljning och slutredovisning av stödformerna RJ Projekt, RJ Infrastruktur för forskning och RJ Program finns fastställda rutiner. Samtliga projekt och infrastrukturprojekt som har hunnit ungefär halvvägs lämnar en skriftlig redovisning och träffar också den ansvariga beredningsgruppen. Dessa uppföljningar har visat sig vara betydelsefulla såväl för projektledarna som för beredningsgrupperna och för RJ. Stödformen Program följs upp första gången efter två år och sedan med en halvtidsutvärdering efter fyra år inför utbetalningen av resterande medel. Tvåårsuppföljningarna görs av RJ:s ordförandekommitté. Halvtidsutvärderingarna genomförs av två externa internationella sakkunniga samt ordförandekommittén. Vid båda typerna av uppföljning presenterar programmen dessutom sin forskning vid en utfrågning. Program som varar längre än sju år följs även upp efter sex år.

RJ har gett en grupp externa experter i uppdrag att utvärdera RJ:s spetsforskningssatsning Pro Futura. Gruppen konstaterar att Pro Futura är ett ytterst värdefullt inslag i svensk forskarrekrytering och forskaromvårdnad och

26

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017 2017/18:RJ1

att programmet under åren har visat sig vara ett redskap för att främja både kvalitet och rörlighet. Experterna rekommenderar att programmet fortsätter och att det utformas med större flexibilitet så att det tar bättre hänsyn till att Pro Futura-forskarna har olika erfarenheter och behov. Experterna betonar vikten av transparens och tydlighet kring urvalsprocesser och kriterier för urval.

Open access

Enligt RJ:s riktlinjer för publicering med open access ska forskare som får anslag av RJ publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och konferenspublikationer så att de blir öppet tillgängliga på internet. RJ uppmuntrar forskarna att även publicera monografier och bokkapitel så att även de blir öppet tillgängliga på internet. För att stödja forskarna ger RJ ett separat publiceringsbidrag för open access. Projektledarna kan ansöka om ytterligare medel under projekttiden. Det går också att ansöka om stöd till publicering med open access efter att slutredovisningen är gjord.

RJ följer årligen upp hur forskarna som har beviljats projektmedel uppfyller RJ:s krav på publicering med open access. Även i slutredovisningen ska forskarna redovisa hur de har säkerställt publicering med open access. Uppföljningarna visar att forskarna har god kunskap om publiceringsformen. RJ planerar att förändra sitt stöd till publicering med open access under 2018.

RJ ingår i ett särskilt nätverk för forskningsfinansiärer, vilket fokuserar på open access-frågor. RJ gör också andra insatser för att driva på utvecklingen mot open access såsom stöd till portalen Kriterium och till Open Library of Humanities. RJ deltar också med en ledamot i Kungl. bibliotekets forumgrupp för open access och publiceringsfrågor.

Forskningskommunikation

I linje med stiftelsens ändamål att främja samhällsvetenskap och humaniora arbetar RJ strategiskt för att lyfta fram den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen och göra den tillgänglig för andra samhällsfunktioner och grupper.

RJ deltog under 2017 i detta syfte i en rad styrgrupper för forskningskommunikation och information, exempelvis forskning.se, Forskartorget, Swecris och Vetenskap Allmänhet samt medverkade i en rad redaktionsråd.

Ännu en omgång av Kommunikationsprojektet utlystes, vilket resulterade i att elva projekt fick medel, se sid 22–23.

RJ för även ut forskningsresultaten och lyfter fram forskningspolitiska frågor via konferenser, skriftserier och andra arrangemang. Bland dessa kan nämnas Bokmässan med scenen Forskartorget, Almedalen, Vetenskapsfestivalen och riksdagsföreningen Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare (Rifo).

Förutom en mängd forskningsresultat var årsbokens tema, religion, och samverkan återkommande ämnen under dessa arrangemang.

27

2017/18:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2017
  Det har även ägnats tid åt att sprida och diskutera just samverkan runt om
  på landets lärosäten samt med bland annat Utbildningsdepartementet, Kungl.
  biblioteket och Vetenskapsrådet.
  Det nya samarbetet med humorklubben Oslipat har rönt stor uppmärksam-
  het. De fem kvällar som arrangerades i Stockholm och Malmö var fullsatta.
  Såväl Vetenskapsmedia, Sveriges Radio, Vetenskapsfestivalen och den inter-
  nationella konferensen PCST har, liksom en rad andra finansiärer, intresserat
  sig för satsningen.
  RJ:s webbplats är navet som kommunikationen baseras på. Här samlas in-
  formation om utlysningar och diskussioner samt forskningspresentationer.
  Webbplatsen uppdateras dagligen med omvärldsbevakning, artiklar om vår
  forskning, bokpresentationer och debatter. Dessutom har ett tjugotal press-
  meddelanden publicerats. Informationen på webbplatsen sprids med hjälp av
  RJ:s Twitter-sida, Facebook-sida, nyhetsbrev samt på Youtube. RJ har under
  året även profilerat sig som arbetsgivare via Linkedin, i och med rekryteringen
  av ny personal.

28

2017/18:RJ1

Förvaltningsberättelse

Ändamål

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma Riksbankens 300-årsjubileum 1968 genom att främja ett angeläget nationellt ändamål. I samband med utskiftningen av löntagarfonderna beslutade riksdagen 1993 att tillföra en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Utöver det har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de ursprungliga stadgarna den 2 december 1964, och dessa reviderades den 1 januari 1988. Riksdagens avsikt var då att förtydliga RJ:s ställning som en fristående stiftelse. Förändringen innebar bland annat att framtida stadgeändringar skulle antas av RJ:s styrelse och därefter fastställas av riksdagen samt att RJ:s styrelse övertog det fulla ansvaret för förvaltningen av de finansiella tillgångarna från Riksbanken. RJ:s styrelse antog de nuvarande stadgarna den 8 juni 2017, och riksdagen fastställde dem den 16 november 2017. Revideringen innebär två förtydliganden: dels av stadgarnas distinktion mellan arvoden och ersättning, dels av mandatperiodernas längd och utformning för styrelseledamöter och suppleanter.

RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:

Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,

att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt

att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Nya stadgar antogs av styrelsen och fastställdes därefter av riksdagen den 16 november 2017.

Rekryteringen av en ny vd från den 1 januari 2019 förbereddes och påbörjades.

29

2017/18:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
  Styrelsen utredde och diskuterade den framtida relationen mellan uppdrag
  i styrelsen och uppdrag i beredningsgrupperna.
  Styrelsen reviderade policyn för fördelning av bostadslägenheter i syfte att
  stärka kontrollen över hur lediga lägenheter används.
  Arbetet med ett nytt strategiskt ramverk för RJ:s arbete som forskningsfi-
  nansiär drevs med hjälp av externa experter vidare inom styrelsen och
  kansliet.
  Anslagsprocessen förändrades genom att forskarna från och med 2017 får
  rekvirera beviljade anslag halvårsvis i takt med att de kan styrka de kost-
  nader de har haft.
  ROT-projektet om fastigheten Rekryten 6 avslutades, och grundförstärk-
  ningen av fastigheten Styrpinnen 23 med bland annat RJ:s kanslilokaler
  förbereddes.
  Styrelsen beslutade om en långsiktig investering i det delägda, onoterade
  fastighetsbolaget Intea Fastigheter AB som investerar i social infrastruk-
  tur, till exempel universitet, högskolor och rättsväsendet.

Ledning

Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Genom att i princip hälften av ledamöterna utnämns vartannat år förnyas styrelsen undan för undan. Styrelsen beslutar om budget, strategier för forskningsfinansiering och den finansiella verksamheten, delegationsregler samt anslag till forskning. Den sammanträdde fyra gånger, fattade ett beslut per capsulam och genomförde en styrelsekonferens. Vid den senare diskuterades rekrytering av en ny vd, forskningsstrategi med mera. Styrelsen konkretiserar i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet hur de ändamål som anges i stadgarna ska fyllas.

Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande, sammanträdde sex gånger under året och fattade ett beslut per capsulam. Till arbetsutskottet har styrelsen bland annat delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering, produktionsstöd för böcker, samarbete med riksdagen och vissa frågor om uthyrning av lägenheter i RJ:s fastigheter.

RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, består av två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra tillfällen, då den har behandlat dels specifika ärenden enligt en fastställd årskalender, dels olika typer av löpande förvaltningsfrågor. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.

Vd:n svarar enligt den årligen fastställda attest- och delegationsordningen för den löpande verksamheten och för ledningen av RJ:s kansli.

Årets budget och anslag

Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett så kallat stresstest. Budgeten för 2017 omfattade totalt cirka 545 miljoner kronor,

30

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2017/18:RJ1

varav 490 miljoner kronor avsåg nya forskningsanslag. Hela detta utrymme har inte utnyttjats, utan anslagen till forskning uppgår till nästan 428 miljoner. Det ligger i sakens natur att de belopp som budgeteras för olika insatser är ungefärliga och måste anpassas till de behov som verkligen finns. Vissa budgetposter har under 2017 inte kunnat tas i anspråk fullt ut beroende på att lämpliga användningsområden inte har hunnit förberedas. Styrelsens strategiarbete har inte heller kommit så långt att det planerade utrymmet för nya insatser har tagits i anspråk. Liksom tidigare beräknas storleken på RJ:s bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader utifrån volymen på den sammanlagda forskningstid som RJ finansierar, en modell som har fungerat väl.

RJ stöder sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och religionsvetenskap. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva i form av de ordinarie stödformerna Projekt, Program, Infrastruktur för forskning och Forskningsinitiering. Dels görs riktade insatser som i enlighet med stadgarna syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning. RJ låter forskarinitiativen ta större delen av det ekonomiska utrymmet för ny forskning, vilket under senare år har inneburit cirka 75 procent av den årliga budgeten. De riktade insatserna har under 2017 varit fokuserade på att stärka olika faser av den akademiska karriären, säkerställa att RJ:s policy för en jämställd fördelning av anslagen uppnås och utveckla forskningens infrastrukturer. Andra insatser har gjorts för att förbättra resultatens spridning och forskningens samverkan, följa upp och utvärdera insatserna, samarbeta med andra finansiärer inom och utom Sverige för att nå ökad effekt samt att främja forskarnas rörlighet mellan samhällssektorer och länder.

Stadgarna ger RJ stort utrymme att arbeta probleminriktat och flexibelt. Goda resultat i finansförvaltningen under lång tid i kombination med en positiv utveckling på finansmarknaden har genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser. Ett mått på detta är att RJ för femårsperioden 2013–2017 har uppnått en så kallad fullföljdsgrad på 148 procent. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ, till exempel Pro Futura, RJ Sabbatical, de stora programmen och Flexit. Tack vare RJ:s arbete har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. Anslagen utformas på ett sådant sätt att de bästa forskarna ska välja att söka dem. RJ inriktar sig därför på hela forskningsprocessen och ger bidrag till produktionsstöd till böcker, översättning och kostnader för publicering med så kallad open access, vilken innebär att resultaten blir fritt tillgängliga i digital form. Genom att aktivt söka samfinansiering av angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis Vetenskapsrådet, Vitterhetsakademien och internationella forskningsstiftelser) kan RJ:s bidrag få större effekt än om de hade varit isolerade insatser.

Större delen av RJ:s anslag får genom styrelsens beslut direkt en mottagare (lagstiftningens term är destinatär). Återstoden är så kallade ramanslag. I det

31

2017/18:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
  fallet beslutar styrelsen att en eller flera utlysningar ska göras senare och öron-
  märker samtidigt ett visst belopp för fördelning på mottagare. I takt med att
  besluten om anslag fattas och kontrakt skrivs med mottagare och anslagsför-
  valtare redovisas beloppen mot eget kapital och skuld.
  RJ:s styrelse har beslutat att lärosätena från 2017 får rekvirera medel i takt
  med att de kan styrka att de har haft kostnaderna, vilket ökar RJ:s kontroll över
  att anslagen används på det sätt som avsetts. Denna ordning, liksom motsva-
  rande tidigare lösningar, ger RJ betydande ekonomiska fördelar genom att i
  genomsnitt cirka 1 miljard kronor (under 2017 var det 1,3 miljarder kronor)
  av de beviljade anslagen ligger kvar i RJ:s förvaltning och bidrar till stiftelsens
  totala avkastning. Så har det varit under en följd av år. Rutinerna ökar i viss
  mån kansliets administrativa arbete, men hittills i rimlig omfattning. Samtidigt
  motverkar åtgärden att lärosätena samlar på sig stora beviljade men oförbru-
  kade belopp, som i statens förvaltning genererar ingen eller mycket låg avkast-
  ning.
  a. Ordinarie stödformer
  Till Program, Projekt och Infrastruktur för forskning kom 2017 sammanlagt
  703 nya ansökningar in (2016 kom det 670). Inom dessa stödformer beviljades
  totalt cirka 309 miljoner kronor, att jämföra med de uppskattningsvis 3,2 mil-
  jarder kronor som forskarna sökte. Till anslagen för program kom 37 ansök-
  ningar (2016 kom det 38), varav 3 (samma antal 2016) slutligen finansierades.
  I programmen utnyttjar svenska forskare i allt större omfattning möjligheterna
  att finansiera också internationella kollegers medverkan. Av de 40 (36 under
  2016) ansökningarna om infrastruktur för forskning beviljades medel till 8
  (2016 beviljades 7). Stödformen Projekt ger forskare i olika stadier av karriä-
  ren möjlighet att pröva nya idéer. Antalet ansökningar var 626 (2016 var det
  596), varav 39 (38 under 2016) fick anslag, de flesta för tre år. Ytterligare 4
  projekt, som hade beviljats anslag, valde i stället finansiering från en annan
  finansiär, oftast med hänvisning till att denna gav större bidrag till de indirekta
  kostnaderna. Några negativa effekter av reglerna som begränsar möjligheterna
  att söka projektanslag hos RJ har inte kunnat ses. Beviljandekvoten för projekt
  sjönk till 6,2 procent (2016 var det 6,4 procent), vilket kan jämföras med bot-
  tennoteringen 4,5 procent 2013. Isolerad kan den låga siffran ge anledning till
  oro, men den bör bedömas bland annat i ljuset av att forskarna lämnar samma
  eller en liknande ansökan också till andra finansiärer. Den faktiska möjlig-
  heten att i Sverige erhålla projektanslag är därför större än vad RJ:s siffror
  indikerar.
  b. Riktade insatser
  En av RJ:s uppgifter enligt stadgarna är att förnya och förstärka forskningen
  och forskningssystemet. De riktade insatserna fyller en viktig funktion och bi-
  drar till RJ:s roll som igångsättare, katalysator. Syftet med den treåriga för-

32

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2017/18:RJ1

söksverksamheten RJ Sabbatical har varit både att inspirera till ett mer flexibelt system för forskningsfinansiering och att stärka den akademiska karriären genom anslag till lektorer och professorer för att de ska kunna slutföra forskning och skriva större verk och synteser. Många kvinnor har sökt, och de har varit framgångsrika i konkurrensen, så RJ Sabbatical har bidragit positivt till jämställdheten. Styrelsen har beslutat om ytterligare en utlysning i väntan på ett eventuellt beslut om att permanenta RJ Sabbatical inom det framtida strategiska ramverket. Flexit-programmet är inriktat på samverkan genom att öka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan organisationer och näringsliv. Samverkan och rörlighet inspirerar till nya forskningsfrågor, stärker kreativiteten och möjliggör karriärväxling för individerna. Under hösten 2017 har ett ambitiöst ledarskapsprogram för forskarna inom Pro Futura-programmet sjösatts. Av den treåriga försöksverksamheten med kommunikationsprojekt återstår en utlysning. RJ:s avsikt med det initiativet är att kunna stödja nya sätt att föra ut forskningens resultat och relevans till beslutsfattare, medierna och en intresserad allmänhet. Under 2017 inleddes diskussionerna med Vetenskapsrådet och Vitterhetsakademien om samarbete för att stödja digitalisering av kulturarvet och främja både datadriven forskning och nya användningar av digitala tekniker i forskningen. Initiativet knyter an till RJ:s och Vitterhetsakademiens tidigare satsning på Samlingarna och forskningen, liksom till RJ:s stöd till konferenser med samma syften. RJ finansierar slutligen ett antal konferenser och liknande som genomförs i egen regi eller som samarbeten. Under 2017 handlade de bland annat om artificiell intelligens och automatiskt beslutsfattande, om Östasienforskning och om rösträttsreformerna för cirka 100 år sedan.

Anslagsprocess och kvalitetsbedömning

RJ:s beslut om anslag vilar enbart på direkta bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och internationella standard. Denna princip gynnar av erfarenhet resultatens långsiktiga värde och nytta. Föreskrifterna på webbplatsen om hur anslag från RJ får kombineras med anslag från andra finansiärer har under året förtydligats ytterligare. Ledamöterna i beredningsgrupperna, liksom de externa sakkunniga, får skriftliga och muntliga instruktioner inför bedömningsarbetet. De ansökningar som går vidare från det första granskningssteget prövas därefter alltid av särskilt sakkunniga inom området, i de flesta fall av utländska forskare. Anvisningarna om jäv har på förekommen anledning förtydligats för de externa sakkunniga.

Internationellt

Svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter har under senare år fått större uppmärksamhet. Internationalisering är kvalitetsdrivande och förnyar och förstärker svensk forsknings kontakter och genomslag. Stiftelsens anslag utformas på ett sådant sätt att de kan förnya och förstärka den svenska

33

2017/18:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

forskningens kontakter och genomslag i andra länder. RJ beviljar särskilda bidrag till internationalisering direkt inom flera stödformer, vilket minskar behovet av särskilda beslut om finansiering.

I RJ:s pågående strategiska arbete kommer de internationella insatserna att uppmärksammas ytterligare. RJ stöder internationalisering genom stödformernas utformning och genom att medverka i internationellt samarbete. Insatserna är inriktade både på individuell forskarrörlighet och strategiska partnerskap. RJ har under 2017 träffat regeringens utredare för ökad internationalisering av universitet och högskolor och diskuterat behov och erfarenheter av olika slags insatser. Det behövs flexibla stödformer som gör det möjligt för svenska forskare att göra både kortare och längre utlandsvistelser, liksom för att utveckla samarbeten med utländska forskare som inte har för avsikt att flytta till Sverige. RJ har under senare år sett en ökad medverkan av internationella forskare i ansökningarna, trots att inga formella krav på internationellt samarbete ställs i utlysningarna. Detta är en positiv utveckling. En av beredningsgrupperna har tagit initiativ som lyfter fram de internationella perspektiven både som en möjlighet och en nödvändighet, under 2017 bland annat genom workshopen From the European to the Global Crisis of Values and Democracy.

Andra aspekter gäller finansiering av internationella samarbeten och att stödja svenska forskare i konkurrensen om internationell finansiering, till exempel genom Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC). Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ i det forskningsforum som inriktar sig både på att lyfta fram stiftelsernas roll som forskningsfinansiärer och på att effektivisera stiftelsernas arbetsformer. Stiftelsesamverkan på europeisk nivå förväntas öka i betydelse, särskilt om brexit förverkligas, en fråga som under året bland annat diskuterades med EU:s forskningskommissionär. En ny satsning förbereds på temat Global Issues– Integrating Different Perspectives, med ett större antal deltagande stiftelser än tidigare som skulle samverka under flera år med koordinerade utlysningar. Också inom Norden stöder RJ stiftelsers och civilsamhällets samarbete och informationsutbyte. I rapporten Free to think 2017 visas att angreppen på forskare ökar. Under året har RJ beviljat ett treårigt anslag till den svenska avdelningen av nätverket Scholars at Risk. Avsikten är att underlätta för svenska lärosäten att ta emot hotade forskare inom humaniora och samhällsvetenskap från andra länder.

Information och samverkan

RJ:s insatser inom information och samverkan vägleds av övertygelsen om att förtroendet för forskningen främjas av de resultat som kommer till den intresserade allmänheten, medier, beslutsfattare och andra forskare. Arbetet med att sprida innehållet i skriften Kunskapens nya rörelser till lärosätes- och fakultetsledningar, medier och beslutsfattare har varit omfattande, och gensvaret starkt. Konferensen New Infrastructures of Knowledge behandlade temat från ett internationellt perspektiv på hur förändringar i medier återverkar på forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap och leder till behov av

34

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2017/18:RJ1

nya former för samverkan. Den pågående försöksverksamheten med kommunikationsprojekt visar RJ:s ambition att stödja forskarnas egna initiativ och intresse för samverkan. Samma strävan ligger bakom att RJ under flera år har drivit på det nationella arbetet för att öka publiceringen med open access, det vill säga öppen digital tillgång till vetenskapliga publikationer på nätet. RJ samordnar detta arbete med tryckbidrag och annat produktionsstöd som behövs övergångsvis under teknikförändringen. RJ:s webbplats informerar om utlysningar och om vilka projekt som erhållit anslag. Webbplatsen är ett viktigt instrument för den utåtriktade informationen, liksom Facebook-sidan, årsberättelsen, årsboken, det elektroniska nyhetsbrevet, Youtube-kanalen samt de många publika arrangemang som RJ medverkar i. Den används också för fortsatt debatt om aktuella frågor, nyhetsbevakning, information om bokutgivning, konferenser och mycket annat. Årsboken Religionen tur och retur diskuterades bland annat i Rifo (Sällskapet Riksdagsledamöter och Forskare) och på Bokmässan i Göteborg, liksom under Almedalsveckan, där även program om kulturarv, samverkan, förtroendet för kunskap och ungdomars samhällsengagemang drog många åhörare. Samarbetet med komikerklubben Oslipat rönte positiv uppmärksamhet för sin blandning av innehållslig kvalitet och en okonventionell form för spridning av resultat. RJ medverkar även till forskningskommunikation genom bidragen till Vetenskap Allmänhet (VA), forskning.se och Swecris, liksom under politikerveckan i Almedalen, Forskartorget på Bokmässan samt vid åtskilliga konferenser.

Kvalitetssäkring och måluppfyllelse

Grundvalen för kvalitetssäkringen är den bedömning som görs av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Därutöver följer RJ upp och utvärderar de anslag som beviljats för att säkerställa att resultaten av forskningsstödet motsvarar syftet och stiftelsens ändamål. Det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i många fall dock först på sikt. Efter att projektet har avslutats lämnar forskarna ekonomisk redovisning och en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och projektets publikationer. Med hjälp av detta material har den kommunikationsansvariga skrivit en rapport om förändringar i forskarnas publiceringsmönster. För uppföljning och slutredovisning av de ordinarie stödformerna Projekt, Infrastruktur för forskning och Program finns fastställda rutiner. Under 2017 har sammanlagt 33 projekt och 9 infrastrukturprojekt följts upp. Tre projekt fick besvara ytterligare frågor skriftligt innan samtliga projekt fick klartecken för fortsatt stöd. Några problem och svagheter som har observerats tidigare år återkom även 2017, främst svårigheterna att kombinera forskningen som RJ finansierar med undervisning och annat institutionsarbete. I ett fall ifrågasatte RJ om inte forskarna hade erhållit dubbel finansiering för samma projekt, men efter ingående utredning beslutade RJ att inte vidta några åtgärder. Möjligen uppstår situationer som denna genom att andra finansiärer till skillnad från RJ tenderar att betrakta projektanslag som tillskott till finansieringen av forskning

35

2017/18:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
  som pågår hela tiden. RJ å sin sida ser projekt som en avgränsad forsknings-
  uppgift och där RJ finansierar de kostnader som forskaren har beräknat som
  nödvändiga för att lösa uppgiften. RJ går inte heller in och förhandlar med
  forskaren om projektets slutliga utformning, utan finansieringen gäller det pro-
  jekt som har prövats av en beredningsgrupp och av de externa sakkunniga.
  Stödformen Program följs upp första gången efter två år och sedan med en
  halvtidsutvärdering efter fyra år. Under 2017 har 3 program följts upp efter två
  år och lika många har halvtidsutvärderats. Resultaten är genomgående goda,
  men i ett fall har styrelsen villkorat fortsatt anslag till att åtgärder vidtas med
  anledning av utvärderarnas kritiska synpunkter.
  Under året har två större utvärderingar genomförts och en har påbörjats,
  samtliga utförda av externa experter. Gruppen som granskade Pro Futura kon-
  staterar att programmet är ett ytterst värdefullt inslag i svensk forskarrekry-
  tering och forskaromvårdnad. Den rekommenderade att programmet fortsät-
  ter men att det utformas med större flexibilitet så att det tar bättre hänsyn till
  Pro Futura-forskarnas olika erfarenheter och behov. Analysen av stödformen
  Forskningsinitiering, det vill säga konferenser, nätverk och liknande veten-
  skapliga möten, visar dess unika egenskaper och positiva inverkan på forsk-
  ningen. Den årliga kvantitativa uppföljningen av jämställdhetspolicyn kom-
  pletterades under 2017 med en kvalitativ analys av beredningsprocesserna ur
  ett jämställdhetsperspektiv som utfördes av externa experter. Deras uppdrag
  inkluderade även intersektionella inslag, det vill säga maktordningar som ål-
  der, etnicitet och vetenskaplig status. Expertrapporten beräknas bli klar under
  det första kvartalet 2018. RJ:s avsikt är att säkerställa att inga ovidkommande
  hänsyn påverkar besluten om forskningsanslag.
  Utöver de uppföljningar och utvärderingar som nämns ovan genomfördes
  under 2017 en sista konferens med de forskare som fick anslag i satsningarna
  Forskning om förmodernitet, Samlingarna och forskningen samt Styrning och
  granskning av det offentliga.

Administration

Styrelsen har fastställt en instruktion för internrevisionen som kompletteras med en årlig plan. Ytterligare analyser inför övergången till årsredovisning enligt regelverket K3 har genomförts. De olika it-stödens funktionalitet och säkerhet kontrolleras och förbättras fortlöpande. Ansökningssystemet Tekla har fått nya funktioner, främst en kraftfull funktion för textredigering, inför 2018 års ansökningar. Inom kapitalförvaltningen vidareutvecklas den elektroniska hanteringen av alla transaktioner. Övergången till digital hantering av samtliga handlingar i forskningsadministrationen går vidare. Anslagsprocessen har förändrats genom att forskarna från 2017 får rekvirera beviljade anslag i takt med att de kan styrka de kostnader de har haft. Vid alla it-förändringar prioriteras en uppdaterad, säker it-struktur. ROT-projektet om hyresfastigheten Rekryten 6 har avslutats varigenom 6 helt nya lägenheter har tillförts

36

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2017/18:RJ1

och 24 lediga lägenheter har kunnat lämnas till bostadsförmedlingen. Fastigheten Styrpinnen 23, där RJ:s kansli sitter, måste grundförstärkas under 2018, och kansliet söker därför andra, temporära lokaler. Behovet av översättning till och kommunikation på engelska har ökat starkt, och under året har bland annat RJ English Style Guide färdigställts av RJ:s översättningsbyrå. Beskrivningarna av arbetsrutiner inom kansliet ses över vid behov. Personalhandboken för kansliets personal uppdateras och kompletteras när det behövs med riktlinjer och policydokument. Kansliets proaktiva arbete har bland annat understötts med en workshop om omvärldsanalys och en presentation av forskarrön om hur olika forskningsstöd, bedömningssätt med mera fungerar. Forskningsavdelningens anställda har goda möjligheter att delta i forskningspolitiska seminarier och liknande. Ordföranden, vd eller kansliets personal har deltagit i en rad lokala informationsmöten om RJ som forskningsfinansiär, samt i dialogmöten med pågående statliga utredningar eller universitets- och fakultetsledningar om aktuella och kommande forskningsfrågor.

Personal

I slutet av 2017 hade RJ:s kansli 17 anställda (2016 var det 18). Under året slutade 3 anställda, och 2 nyanställningar gjordes och 1 rekrytering påbörjades. Två anställda var föräldralediga under en del av året och ersattes av två konsulter. Rekryteringen av en efterträdare till vd, som går i pension vid årsskiftet 2018/19, har påbörjats.

37

2017/18:RJ1

Finansiell verksamhet

Resultat och avkastning

Årets resultat uppgick till 690 mkr (617 mkr)1. Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2017 till 1 197 mkr (970 mkr), se not 12. Under året beviljade RJ 428 mkr (438 mkr) till forskningsmedel.

Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 279 mkr. Administrationskostnaderna för RJ:s verksamhet var under året 47 mkr2 (44 mkr), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital till marknadsvärde.

Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2017 till 1 2 4 8 mkr (1 018 mkr), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 9,8 procent (8,1), vilket översteg RJ:s jämförelseindex med 1,4 procentenheter. RJ:s aktiva förvaltning hade ett framgångsrikt år med en avkastning som överträffade jämförelseindex inom svenska aktier, internationella aktier, räntebärande placeringar och taktisk allokering. Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index bidrog under året positivt till totalavkastningen med 0,4 procentenheter.

RJ:s aktieportföljer gav under året 11,9 procent (10,4) i avkastning. Räntebärande placeringar gav en avkastning på 0,5 procent (1,4) och hedgefonder 0,1 procent mätt i svenska kronor (3,4). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning på 11,4 procent (15,0). Delägda onoterade fastighetsbolag och fastighetsfonder gav 21,4 procent (18,8) i avkastning. Valutasäkringar av utländska tillgångar redovisas separat och påverkade under året totalavkastningen positivt med +0,7 (–0,5) procentenheter.

Den svenska aktieportföljen gav under 2017 en avkastning på 12,2 procent (7,2), vilket översteg jämförelseindex SIX Portfolio Return med 2,7 procentenheter. Överavkastningen mot jämförelseindex har skapats i såväl aktieurvalet som i portföljens sektorallokering. Aktieurvalet i sektorerna industri, cykliska konsumentföretag, teknologi och finans bidrog mest till att avkastningen översteg index. Enskilda aktier i småbolagsdelen uppvisade under året ett högt bidrag till att avkastningen översteg index.

Den internationella aktieportföljen gav under året en totalavkastning på 11,5 procent (13,5), vilken översteg jämförelseindex med 0,8 procentenheter. Störst positiv inverkan på avkastning jämfört med index hade aktieurvalet i sektorerna finans, fastigheter, industri och teknologi, medan hälsovård och konsument uppvisade ett negativt bidrag. Sektorallokeringen har under året bidragit positivt till överavkastningen där portföljen varit positionerad med en övervikt i teknologi och finans och underviktad i fastighetsaktier och samhälls-

1Siffror inom parentes avser 2016.

2Till det kommer den interna hyran.

38

FINANSIELL VERKSAMHET 2017/18:RJ1

nyttiga varor och tjänster. Vid utgången av året var den internationella aktieportföljen fördelad på USA med 54 procent (53), Västeuropa 25 procent (25), Asien exklusive Japan 10 procent (10), Japan 8 procent (7), Kanada 2 procent

(3) och Brasilien 1 procent (2).

Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid bolag som är bäst i sin klass med rimlig värdering är en viktig del i den övergripande strategin.

Under 2017 uppgick avkastningen i ränteportföljen till 0,5 procent (1,4), vilket överstiger jämförelseindex med 0,5 procentenheter. Obligationsportföljen, som har säkerställda svenska bostadsobligationer som jämförelseindex, uppvisade en avkastning på 0,5 procent (1,8), vilket översteg jämförelseindex med 0,1 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande tillgångar uppgick under året till 0,4 procent (0,7), vilket översteg jämförelseindex med 1,2 procentenheter. Under hela året var Riksbankens reporänta –0,5 procent, vilket har medfört att statsskuldväxlar och statsobligationer med löptider som är kortare än fem år samt även bankkonton med svenska kronor har gett en negativ avkastning. I denna marknadsmiljö med negativa räntor på statspapper har RJ uppnått en positiv avkastning i ränteportföljen genom att investera i säkerställda bostadsobligationer samt företagsobligationer med rörlig och fast ränta samtidigt som vi helt har avstått från investeringar i statspapper.

RJ:s fastighetsinvesteringar består dels av helägda fastigheter i Stockholms innerstad, dels av delägda onoterade fastighetsbolag och fastighetsfonder som främst investerar i Sverige men som även äger en del fastigheter i övriga Norden. Det totala marknadsvärdet på RJ:s fastighetsinvesteringar uppgick i slutet av 2017 till cirka 2,6 miljarder kronor, vilket motsvarade drygt 18 procent av de totala tillgångarna.

Den direktägda fastighetsportföljen, som är investerad i bostäder och kontor i Stockholms innerstad, gav under året en avkastning på 11,4 procent (15,0). Fastigheternas marknadsvärde har bedömts genom externa värderingar utförda av Cushman Wakefield, vilka bygger på kassaflödesanalyser. Portföljen består av 76 procent bostadsfastigheter och 24 procent kontorsfastigheter. Fastigheterna är till en mindre del finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 0,9 procent (0,8). Inga köp eller försäljningar av direktägda fastigheter genomfördes under året.

RJ:s investeringar i delägda onoterade fastighetsbolag och fastighetsfonder är den tillgångsklass som har gett högst avkastning under de senaste tre helåren, och för helåret 2017 uppgick avkastningen till 21,4 procent (18,8). I slutet av mars gick RJ in som delägare i fastighetsbolaget Intea Fastigheter AB med ett investeringsåtagande på 250 mkr. Intea är inriktat på långsiktigt ägande av social infrastruktur. Portföljen består av fastigheter med över 90 procent offentliga hyresgäster, såsom universitet, högskolor och rättsväsendet. Under 2017 har Midstar Hotels AB, där RJ äger 14,9 procent, förvärvat tio hotellfastigheter. Midstar ägde i slutet av året 23hotellfastigheter i Sverige, Norge och

39

2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
  Danmark. Fastighetsfonderna Areim II, Areim III, saminvesteringar i Areim
  Brädstapeln och Areim Obligo samt Profi IV uppvisade under året och från
  investeringstidpunkten en mycket god avkastning.
  Under 2017 blev avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder 0 , 1
  procent (3,4) mätt i svenska kronor och cirka 2,2 procent i lokal valuta. Under
  året har försvagningen av USA-dollarn mot svenska kronan påverkat den re-
  dovisade avkastningen i tillgångsslaget negativt med cirka –20 mkr eller –2,1
  procentenheter. Eftersom RJ under året har valutasäkrat ungefär hälften av
  dollarexponeringen beräknas hedgefonder i svenska kronor uppvisa en av-
  kastning på cirka 1,2 procent om hänsyn tas till vinster på valutaterminer.
  Under året avvecklade RJ fyra innehav och minskade investeringarna i
  ytterligare tre hedgefonder vilket innebär försäljningar av fondandelar till
  ett värde av 327 mkr. Försäljningarna syftade till att minska RJ:s externa
  förvaltningskostnader. RJ:s riskjusterade avkastning i tillgångsslaget är på
  lång sikt tillfredsställande med positiv avkastning varje helår under peri-
  oden 2002–2017. Exempelvis uppgår RJ:s genomsnittliga årliga avkast-
  ning under de senaste tio åren till 5,6 procent med en standardavvikelse på
  4,1 procent och en Sharpekvot på 1,57.
  För diversifiering investerar RJ i internationella aktier och alternativa in-
  vesteringar som denomineras i andra valutor än svenska kronor. Finansavdel-
  ningen valutasäkrar normalt 25 till 75 procent i dollar, euro, pund och yen, där
  50 procent utgör neutral position. Per den 31 december 2017 hade RJ 28,5
  (29,5) procent av totalportföljen denominerad i utländsk valuta, och den
  öppna valutapositionen uppgick till 16,8 (20,7) procent. Jämfört med helåret
  2016 har säkringsgraden för dollarexponeringen ökat från i genomsnitt 35
  procent till 48 procent. Detta beslut har bidragit till att portföljen i utökad
  grad har skyddats från värdenedgången i dollarn som under året föll 10,4
  procent mot den svenska kronan. Under året har i genomsnitt 54 procent av
  euroexponeringen säkrats till svenska kronor, medan valutasäkringen för in-
  vesteringar i pund och yen har uppgått till 53 respektive 49 procent. Under
  året uppgick det redovisade nettoresultatet på valutaterminer till 99 mkr (–
  104). Kronförstärkningen har lett till vinster på valutaterminerna.

Finansiell ställning

För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposternas upplupna anskaffningsvärde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga sidan 79. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 3 718 mkr (3 211).

RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 8 991 mkr till 9 247 mkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 12 202 mkr till 12 965 mkr. I slutet av året utgjorde det balanserade resultatet till marknadsvärdet 17,3 gånger årets beviljade forskningsmedel om hänsyn också tas till stiftelsens administrationskostnader, att jämföra

40

FINANSIELL VERKSAMHET 2017/18:RJ1

med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.

Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2017 utgjorde aktier 54 procent (55), räntebärande placeringar 23 procent (22), direktägda fastigheter 9 procent (9), fastighetsfonder 9 procent (6) och hedgefonder 5 procent (8).

Av tillgångarna var 29 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2017 uppgick till 1705 mkr (1 672), medförde dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 17 procent av de totala tillgångarna.

Långsiktig måluppfyllelse

RJ:s finansförvaltning har med betydande marginal uppfyllt de avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, det vill säga konsumentprisindex plus 4 procent. Detta mål gällde för perioden 2003–2016. För tioårsperioden 2017–2026 har styrelsen fastställt ett mål om en real avkastning på i genomsnitt 3 procent per år. Avkastningen ska även fortsättningsvis utvärderas dels ackumulerat från 2003, dels över rullande femårsperioder, dels kalenderårsvis.

RJ:s finansiella resultat uppgick för perioden 2003–2017 till 12 408 mkr. Den genomsnittliga realavkastningen för perioden 20032017 uppgick till 8,4 procent per år jämfört med det genomsnittliga avkastningsmålet 3,9 procent per år. Detta innebär att den reala avkastningen för perioden 2003–2017 uppgick till sammanlagt 237,0 procent, vilket överstiger de långsiktiga målen med 158,7 procentenheter.

RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Referensportföljen föreslås av finansdirektören i ett beslutsunderlag och fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 till 2017 har referensportföljen gett en realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 129,6 procentenheter.

Därutöver överträffade den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 20032017 referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 29,1 procentenheter. Detta kan hänföras till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna internationella aktier, svenska aktier och räntebärande placeringar.

Samtliga tillgångsslag som jämförs med marknadsindex uppnådde under perioden 2003–2017 en avkastning som översteg sina respektive jämförelseindex. Fastigheter och hedgefonder, som inte jämförs med index, uppnådde för perioden 20032017 en genomsnittlig årlig real avkastning på 7,0 respektive 5,2 procent.

41

2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET

Risker och riskhantering

RJ genomför årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:

marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt hedgefondsrisker

kreditrisker, inklusive motpartsrisker

likviditetsrisker.

Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen där stiftelsens finansdirektör har ett övergripande placerings- och resultatansvar för RJ:s kapitalförvaltning. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, back-office och controller.

Tillämpning av etisk policy

RJ har sedan 2003 arbetat med etiska krav på investeringarna som utgår från placeringspolicyn, vilken anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt. Detta bygger på FN:s Global Compact som är väl etablerat med cirka 9 700 företag som medlemmar i 161 länder.

Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som inte har följt RJ:s etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att stiftelsen avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ inte investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet.

Den 1 oktober 2013 bytte RJ jämförelseindex för den internationella aktieportföljen till DJSI World Diversified Index som är ett globalt aktieindex inriktat på hållbara företag. Syftet med bytet var att förstärka den etiska profilen i RJ:s kapitalförvaltning. DJSI bygger på omfattande hållbarhetsanalyser av alla bolag som är kandidater att ingå i indexet. Det är Robeco SAM som genomför analyserna i samarbete med indexleverantören. Information om indexet finns på sustainability-indices.com. Dessutom avstår RJ sedan slutet av 2013 från att investera i tobaksaktier.

42

FINANSIELL VERKSAMHET 2017/18:RJ1

Finansavdelningen har integrerat hållbarhetsanalysen i de löpande investeringsbesluten eftersom det är faktorer som kan ha stor betydelse för bolagens långsiktiga värdeutveckling och framför allt för deras varumärken. I den placeringspolicy som trädde i kraft den 1 januari 2017 har det även formellt fastställts att RJ ska integrera hållbarhet i investeringsanalyser i den löpande förvaltningen av stiftelsens tillgångar.

43

2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET

Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.

Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.

44

FINANSIELL VERKSAMHET 2017/18:RJ1

45

2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET

Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) 2017

Tillgång Intäkt/kostnad 2017 2016
Fastigheter Intäkter 41 849 38 003
  Avskrivningar –10 480 –5 539
  Räntekostnader –391 –359
  Övriga kostnader –19 061 –19 164
  Återföring nedskrivning 10 700
  Avsättning till periodiseringsfonder –3 650
  Återföring från periodiseringsfonder 2 591 2 250
  Löpande fastighetskostn Rekryten –6 434 –292
  Skatt på årets resultat –1 715 –2 409
  Förändring av orealiserade vinster 38 455 188 838
  Summa Fastigheter 44 814 208 378
Aktier Utdelningar 216 917 214 453
  Realisationsvinster/förluster 413 391 414 771
  Återföring nedskrivningar 110 618 123 887
  Nedskrivningar, aktier –199 376 –110 618
  Förändring av orealiserade vinster, ak- 328 495 62 452
  tier    
  Summa Aktier 870 045 704 945
Aktier och aktieägartill- Utdelning, fastighetsfonder 6 395 2 084
skott, fastighetsfonder      
  Återförd nedskrivning Midstart, aktier 289
  och aktieägartillskott    
  Räntekostnader Areim –3966
  Förändring av orealiserade vinster, fas- 163 897 91 639
  tighetsfonder, aktier och aktieägartill-    
  skott    
  Summa Aktier och aktieägartill- 166 326 94 012
  skott, fastighetsfonder    
Hedgefonder      
  Realisationsvinster/förluster 51 217 35 805
  Förändring av orealiserade vinster –47 269 –3 366
  Summa Hedgefonder 3 948 32 439
Onoterade fastighets- Utdelningar 10 042
fonder      
  Återföring nedskrivningar 2 433
  Realisationsvinster/förluster 20 –863
  Förändring av orealiserade vinster 14 041 23 249
  Summa Onoterade fastighetsfonder 24 103 24 819

46

    FINANSIELL VERKSAMHET 2017/18:RJ1
         
Tillgång Intäkt/kostnad 2017 2016  
Vinstandelslån Ränteintäkter –9 593  
  Realisationsvinster/förluster –541 23 925  
  Förändring av orealiserade vinster –1 318 –5 900  
  Summa Vinstandelslån –1 859 8 432  
Räntebärande lån, Areim Ränteintäkter 12 708 9 240  
och Profi        
  Summa Räntebärande lån, Areim 12 708 9 240  
  och Profi      
Räntebärande        
Bankmedel Ränteintäkter 60 45  
  Räntekostnader –285 –310  
  Valutakursvinster/förluster –778 701  
Certifikat Ränteintäkter 15 334  
  Återföring nedskrivningar 261  
  Förändring av orealiserade vinster 21 10  
Floating–rate notes Ränteintäkter 3 143 4 618  
  Realisationsvinster/förluster –26  
  Nedskrivningar –3 539  
  Återförd nedskrivning 7 636  
  Förändring av orealiserade vinster 5 281  
Obligationer Ränteintäkter 6 744 53 121  
  Realisationsvinster/förluster 15 200 –15 418  
  Återföring nedskrivningar 11 255  
  Nedskrivningar –15 593  
  Förändring av orealiserade vinster 3 238  
  Summa Räntebärande tillgångar 32 639 43 095  
Valutaterminer Ränteintäkter 149 2 004  
  Räntekostnader –25 328 –15 455  
  Valutakursvinster/förluster 121 612 –86 529  
  Förändring av orealiserade vinster 2 188 –4 026  
  Summa Valutaterminer 98 621 –104 006  
Finansiella kostnader Finansiella kostnader –3 732 –3 816  
  Summa Finansiella kostnader –3 732 –3 816  
         
  Finansiellt resultat 1 247 613 1 017 538  

47

2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET

Resultaträkning (KSEK) 2017

  Not 2017 2016
Stiftelsens intäkter      
Utdelningar 1 233 354 216 537
Ränteintäkter 2 22 819 59 769
Hyresintäkter 3 37 604 33 803
Övriga intäkter   77 60
Summa stiftelsens intäkter   293 854 310 169
Stiftelsens kostnader      
Finansiella kostnader 5 –3 732 –3 816
Fastighetskostnader 3 –25 494 –8 755
Personalkostnader 8, 9 –27 411 –28 526
Externa kostnader 10 –19 355 –15 281
Avskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggnings- 3,15 –10 552 –5 610
tillgångar      
Summa stiftelsens kostnader   –86 544 –61 988
Förvaltningsresultat   207 310 248 181
Finansiella poster      
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella 4 390 529 473 944
anläggningstillgångar      
Resultat från avyttring och nedskrivning av övriga finansiella   261
instrument      
Valutakursresultat m.m 7 120 833 –85 828
Räntekostnader 6 –29 970 –16 124
Summa finansiella poster   481 392 372 253
Resultat före bokslutsdispositioner   688 702 620 434
Bokslutsdispositioner      
Förändring av periodiseringsfonder 3 2 591 –1 400
Resultat före skatt   691 293 619 034
Skatt på årets resultat 3 –1 715 –2 409
Årets resultat   689 578 616 625

För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 12

48

    FINANSIELL VERKSAMHET 2017/18:RJ1
Balansräkning (KSEK) 2017-12-31      
  Not 2017-12-31 2016-12-31  
Tillgångar        
Anläggningstillgångar        
Materiella anläggningstillgångar        
Fastigheter 14, 15 349 113 262 568  
Pågående nyanläggningar och förskott 16 77 278  
Inventarier 11 165 163  
Summa materiella anläggningstillgångar   349 278 340 009  
Finansiella anläggningstillgångar        
Obligationer 17 1 994 451 1 726 150  
Floating-rate notes 18 972 561 759 667  
Aktier 19 5 424 349 5 457 360  
Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder 20 522 323 323 246  
Hedgefonder 20 612 619 888 656  
Vinstandelslån 20 1 611 4 600  
Räntebärande lån, fastighetsfonder 20 214 692 92 628  
Onoterade fastighetsfonder 20 250 000 250 994  
Summa finansiella anläggningstillgångar   9 992 606 9 503 301  
Summa anläggningstillgångar   10 341 884 9 843 310  
Omsättningstillgångar        
Kortfristiga fordringar 21 77 589 3 232  
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 30 119 25 493  
Certifikat 23 200 049 370 893  
Kassa och bank   96 065 73 078  
Summa omsättningstillgångar   403 822 472 696  
Summa tillgångar   10 745 706 10 316 006  
Eget kapital och skulder        
Bundet eget kapital 25      
Stiftelsekapital   2 747 899 2 699 444  
Fritt eget kapital 25      
Kulturvetenskapliga donationen   1 987 116 1 952 077  
Balanserat resultat   4 511 880 4 339 010  
Summa eget kapital   9 246 895 8 990 531  
Obeskattade reserver        
Periodiseringsfonder 26 8 161 10 752  
Summa obeskattade reserver   8 161 10 752  

49

2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET      
  Avsättningar      
  Avsättningar för pensioner   323 351
  Avsättning skatter   8 759
  Summa avsättningar   9 082 351
  Långfristiga skulder      
  Inteckningslån 27 45 050 45 050
  Summa långfristiga skulder   45 050 45 050
  Kortfristiga skulder      
  Beviljade ej utbetalda forskningsmedel   1 283 441 1 214 768
  Leverantörsskulder   5 405 17 866
  Övriga kortfristiga skulder 28 135 593 25 237
  Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 12 079 11 451
  Summa kortfristiga skulder   1 436 518 1 269 322
  Summa skulder och avsättningar   1 498 811 1 325 475
  Summa eget kapital och skulder   10 745 706 10 316 006

Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.

50

FINANSIELL VERKSAMHET 2017/18:RJ1

Specificering förändring eget kapital (KSEK)

  Bundet eget Fritt eget kapital Eget kapital
  kapital 1)      
    Kulturvetenskap- Balanserat  
    liga donationen resultat  
Utgående balans 2016-12-31     4 339 010  
Justering K3     –18 058  
Eget kapital 2017-01-01 2 699 444 1 952 077 4 320 952 8 972 473
Avsättning för bevarande av 48 455 35 040 –83 495
donationernas realvärde 2)        
Årets resultat     689 578 689 578
Återbetalade forskningsmedel     12 502 12 502
Beviljade forskningsmedel 3)     –427 659 –427 659
Eget kapital 2016-12-31 2 747 899 1 987 117 4 511 878 9 246 894

1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.

3)Se not 32.

51

2017/18:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET

Kassaflödesanalys (KSEK)

  2017 2016
Kassaflöde från den löpande verksamheten    
Årets resultat 689 578 616 625
Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar –10 700
Avskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggnings- 7 5 610
tillgångar    
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar –129 750 –145 500
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 199 376 129 750
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar –479 287 –458 194
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder –2 591 1 400
Förändring av avsättningar till pensioner –28 –30
Förändringar räntefordran –4 640 7 038
Förändringar ränteskuld 1 –10
Kassaflöde från den löpande verksamheten före    
förändringar av rörelsekapital 272 666 145 989
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital    
Förändring av kortfristiga fordringar 96 501 215 969
Förändring av kortfristiga skulder 98 525 27 236
Kassaflöde från den löpande verksamheten 467 692 389 194
Kassaflöde från investeringsverksamheten    
Förvärv av materiella anläggningstillgångar –9277 –142
Pågående nyanläggningar och förskott –63 877
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar –4 663 988 –4 415 866
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 4 575 043 4 467 643
Kassaflöde från investeringsverksamheten –98 222 –12 242
Kassaflöde från anslagsverksamheten    
Årets utbetalda anslag –346 483 –391 357
Kassaflöde från anslagsverksamheten –346 483 –391 357
Årets kassaflöde 22 987 –14 405
Kassa, bank vid årets ingång 73 078 87 483
Kassa, bank vid årets utgång 96 065 73 078

52

2017/18:RJ1

Redovisnings- och värderingsprinciper

Från och med 2017 har årsredovisningen upprättats enligt Årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) med tillämpning av kapitel 11, finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet. Tidigare tillämpades Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med kapitel 35. Med stöd av 3 kap. 5§ fjärde stycket årsredovisningslagen har jämförelsetalen inte räknats om. De poster och belopp som redovisades i årsredovisningen för 2016 (enligt tidigare regler) utgör jämförelsetal i årsredovisningen för 2017. Effekterna av övergången visas i balansräkningen nedan.

Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars verkliga värde samt årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.

Information om balansposters bokförda värde och jämförande verkliga värden återfinns i en separat bilaga.

Värdering materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Avskrivningarna ingår i resultaträkningens poster Resultat fastigheter och Avskrivningar inventarier. RJ:s mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

53

2017/18:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
  Följande avskrivningstider, komponenter och nyttjandeperioder tillämpas på
  fastigheter:

För inventarier tillämpas avskrivning på 5 år och för datorer avskrivning på 3 år.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler och aktieägartillskott) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Hedgefonder, vinstandelslån och onoterade fastighetsfonder värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Från och med 2017 värderas räntebärande värdepapper (inklusive floatingrate notes och aktieägarlån) kollektivt var grupp för sig till upplupet anskaffningsvärde. Upplupen ränta på kupongobligationer och aktieägarlån redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Från och med 2017 redovisas obligationer och floating-rate notes enligt K3, kapitel 11. Vid köp beräknas ett över-/undervärde som sedan periodiseras linjärt över i obligationens fall hela löptiden, i floating-rate notes fall tiden fram till nästa ränteförfall. Vid försäljning beräknas reavinsten som skillnaden mellan över-/underkurs vid försäljningen och kvarstående över-/underkurs.

Anskaffningsvärdet vid försäljning beräknas efter övergången till K3 enligt FIFO-principen (first in first out).

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

54

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 2017/18:RJ1

Värdering övriga finansiella instrument

Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets

princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt verkligt värde redovisas detta som skuld, och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Certifikat värderas kollektivt enligt LVP. Det innebär att om kollektivet certifikat har ett upplupet anskaffningsvärde som är högre än det verkliga värdet görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Kortfristiga skulder redovisas till anskaffningsvärde. Långfristiga skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället. Beviljade anslag som ska betalas ut av kommande års avkastning tas upp som eventualförpliktelse. Det innebär att det finns anslag som beviljats innevarande år, men som RJ åtagit sig att betala ut i framtiden, ur kommande års avkastning. Upplysningar om beslutade ramanslag utan slutlig förmånstagare lämnas i en not.

Eget kapital

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är inte tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. En- ligt ett styrelsebeslut 1992 ska det balanserade resultatet som lägst uppgå till

55

2017/18:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER
  ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfatt-
  ning.

Inkomstskatter

Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning.

Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten är hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatteeffekten i eget kapital.

Den uppskjutna skatteskulden beror på temporära skillnader för fastigheter, vilka uppkommer genom olika aktiveringsprinciper, skattemässigt och redovisningsmässigt samt skattemässiga avskrivningar som är högre än de redovisningsmässiga. Den uppskjutna skatteskulden som redovisas av RJ beror på att de skattemässiga värdena för förvaltningsfastigheterna efter övergången till K3 avviker från redovisade värden. Skatten beräknas som 22 % av skillnaden mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga restvärdet för förvaltningsfastigheter.

Skattestatus

Stiftelsens ändamål är allmännyttigt och uppfyller även i övrigt kraven för inskränkt skattskyldighet. Detta innebär att RJ endast är skattskyldig för fastighetsinkomster och eventuella andra rörelseinkomster.

56

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER 2017/18:RJ1

K3-konverteringens ingångsbalansräkning per 2017-01-31 har upprättats enligt följande

  Not UB 2016 Justering IB 2017
    enl. tidigare princip   enl. K3-reglerna
Tillgångar        
Anläggningstillgångar        
Materiella anläggningstillgångar        
Fastigheter 15 262 568 2 488 265 056
Pågående nyanläggningar och förskott   77 278 0 77 278
Inventarier   163 0 163
Summa materiella anläggnings-        
tillgångar   340 009 2 488 342 497
Finansiella anläggningstillgångar        
Obligationer 17 1 726 150 –17 331 1 708 819
Floating-rate notes 18 759 667 –2 667 757 000
Aktier   5 457 360 0 5 457 360
Aktier, aktieägartillskott, fastighetsfonder   323 246 0 323 246
Hedgefonder   888 656 0 888 656
Vinstandelslån   4 600 0 4 600
Räntebärande lån, fastighetsfonder   92 628 0 92 628
Onoterade fastighetsfonder   250 994 0 250 994
Summa finansiella anläggnings-        
tillgångar   9 503 301 –19 998 9 483 303
Summa anläggningstillgångar   9 843 310 –17 510 9 825 800
Omsättningstillgångar        
Kortfristiga fordringar   3 232 0 3 232
Förutbetalda kostnader och        
upplupna intäkter   25 493 0 25 493
Certifikat   370 893 0 370 893
Valutaterminer      
Kassa och bank   73 078 0 73 078
Summa omsättningstillgångar   472 696   472 696
Summa tillgångar   10 316 006 0 10 298 496
Eget kapital och skulder        
Bundet eget kapital 25      
Stiftelsekapital   2 699 444 0 2 699 444
Fritt eget kapital 25      
Kulturvetenskapliga donationen   1 952 077 0 1 952 077
Balanserat resultat   4 339 010 –18 058 4 320 952
Summa eget kapital   8 990 531 –18 058 8 972 473

57

2017/18:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER      
         
  Not UB 2016 Justering IB 2017
    enl. tidigare princip   enl. K3-reglerna
         
  Obeskattade reserver      
  Periodiseringsfonder 10 752 0 10 752
  Summa obeskattade reserver 10 752   10 752
  Avsättningar      
  Avsättningar för pensioner 351 0 351
  Avsättningar skatter 0 548 548
  Summa avsättningar 351 548 899
  Långfristiga skulder      
  Inteckningslån 45 050 0 45 050
  Summa långfristiga skulder 45 050 0 45 050
  Kortfristiga skulder      
  Beviljade ej utbetalda forskningsmedel 1 214 768 0 1 214 768
  Leverantörsskulder 17 866 0 17 866
  Valutaterminer    
  Övriga kortfristiga skulder 25 237 0 25 237
  Upplupna kostnader och förutbetalda in-      
  täkter 11 451 0 11 451
  Summa kortfristiga skulder 1 269 322 0 1 269 322
  Summa skulder och avsättningar 1 325 475 548 1 326 023
  Summa eget kapital och skulder 10 316 006 –17 510 10 298 496

58

2017/18:RJ1

Noter (KSEK) 2017-12-31

Not 1 Utdelningar 2017 2016
  Aktier 216 917 214 453
  Alternativa placeringar 16 437 2 084
  Summa 233 354 216 537
       
Not 2 Ränteintäkter 2017 2016
  Bankmedel 60 45
  Certifikat 15 334
  Floating-rate notes 3 143 4 618
  Obligationer 6 744 53 121
  Räntebärande lån, Areim och Profi 12 708 9 240
  Valutaterminer 149 2 004
  Vinstandelslån –9 593
  Summa 22 819 59 769
       
Not 3 Resultat fastigheter 2017 2016
  Hyresintäkter 37 604 33 803
  Avskrivningar –10 480 –5 538
  Återförd nedskrivning 10 700
  Övriga kostnader –19 061 –19 164
  Löpande fastighetskostnader, Rekryten –6 434 –292
  Resultat fastigheter före bokslutsdispositioner    
  och skatt 1 629 19 509
  Avsättning till periodiseringsfond –3 650
  Återföring från periodiseringsfond 2 591 2 250
  Skatt på årets resultat –1 715 –2 409
  Summa 2 505 15 700

Se även not 6, 14, 15 och 16.

59

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31    
         
  Not 4 Resultat från avyttring och nedskrivning    
    av finansiella instrument 2017 2016
    Realisationsresultat obligationer 15 200 –15 418
    Återförd nedskrivning obligationer 11 255
    Nedskrivning obligationer –15 593
    Realisationsresultat aktier 413 391 414 771
    Återförd nedskrivning aktier 110 618 123 887
    Nedskrivning aktier –199 376 –110 618
    Återförd nedskrivning Midstar, aktier och    
    aktieägartillskott 289
    Realisationsresultat floating-rate notes –26
    Återförd nedskrivning floating-rate notes 7 636
    Realisationsresultat hedgefonder 51 217 35 805
    Realisationsresultat, onoterade fastighets-    
    fonder 20 –863
    Realisationsresultat Sveafastigheter Fund    
    III –541 23 925
    Återförd nedskrivning, onoterade fastig-    
    hetsfonder 2 433
    Nedskrivning floating-rate notes –3 539
    Summa 390 529 473 944
         
  Not 5 Finansiella kostnader 2017 2016
    Depåavgift 1 064 1 054
    Övriga finansiella kostnader 2 668 2 762
    Summa 3 732 3 816
         
  Not 6 Räntekostnader 2017 2016
    Areim 3966
    Bankmedel 285 310
    Fastigheter 391 359
    Valutaterminer 25 328 15 455
    Summa 29 970 16 124
         
  Not 7 Valutakursresultat m.m. 2017 2016
    Valutakursresultat orealiserat –779 701
    Valutakursresultat valutaterminer 121 612 –86 529
    Summa 120 833 –85 828

60

    NOTER (KSEK) 2017-12-31 2017/18:RJ1
         
Not 8 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2017 2016  
  Löner och andra ersättningar      
  Styrelse och verkställande direktör 3 847 3 673  
  Övriga anställda 13 156 13 911  
  Summa 17 003 17 584  
  Sociala kostnader 8 807 10 148  
  – varav pensionskostnader 3 210 3 814  

Av pensionskostnader avser 0 (757) verkställande direktör.

Pensionskostnader eller pensionsförmåner för styrelseledamöter förekommer inte.

Not 9 Medelantal anställda 2017 2016
  Kvinnor 11 11
  Män 7 7
  Summa 18 18
       
Not 10 Ersättning till revisorer (inkl. moms) 2017 2016
  PwC    
  Internrevisionsuppdrag 453 313
  Rådgivning 117 85
  Riksrevisionen    
  Externrevisionsuppdrag 1 213 650
  Summa 1 783 1 048
       
Not 11 Inventarier 2017-12-31 2016-12-31
  Ingående anskaffningsvärden 4 430 4 322
  Inköp 75 142
  Försäljningar och utrangeringar –34
  Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 4 505 4 430
  Ingående avskrivningar –4 267 –4 230
  Försäljningar och utrangeringar 34
  Årets avskrivningar –72 –71
  Utgående ackumulerade avskrivningar –4 339 –4 267
  Utgående restvärden enligt plan 165 163

61

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31      
           
  Not 12 Årets resultat inklusive förändring av      
    orealiserade vinster 2017 2016  
    Årets resultat 689 578 636 134  
    Förändring av orealiserade vinster,      
    se nedan 507 029 352 896  
    Summa 1 196 607 989 030  
    Förändring av orealiserade vinster 2017 2016 Förändring
    Fastigheter 919 887 881 432 38 455
    Obligationer 3 238 3 238
    Floting-rate notes 5 281 5 281
    Aktier 2 268 959 1 940 464 328 495
    Fastighetsfonder, aktier och aktieägar-      
    tillskott 292 389 128 492 163 897
    Hedgefonder 167 311 214 580 –47 269
    Onoterade fastighetsfonder 37 290 23 249 14 041
    Vinstandelslån, Sveafastigheter 3 250 4 568 –1 318
    Certifikat 31 10 21
    Valutaterminer 20 367 18 179 2 188
    Summa 3 718 003 3 210 974 507 029

Se även not 25.

Not 13 Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2017 uppgick till 322,11. Motsvarande indexvärde för 2016 var 316,43. Mellan 2016 och 2017 ökade således konsumentprisindex med 1,795 %. Det indexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 699 444 x 1,795 % = 48 455 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 952 077 x 1,795 % = 35 040.

Se vidare not 25 och rapporten Specificering förändring eget kapital.

62

        NOTER (KSEK) 2017-12-31 2017/18:RJ1
       
Not 14 Fastigheter Bokfört värde Verkligt värde 1)  
  Styrpinnen 23, Stockholm   113 597    
  Brännaren 7, Stockholm     12 961    
  Sländan 2, Stockholm     6 085    
  Rekryten 6, Stockholm   106 401    
  Snöklockan 1, Stockholm     17 355    
  Jasminen 4, Stockholm     12 088    
  Apelträdet 5, Stockholm     11 775    
  Hjorten 17, Stockholm     13 848    
  Sånglärkan 12, Stockholm     55 004    
  Marknadsvärde samtliga fastigheter       1 269 000  
  Summa   349 114 1 269 000  
Fastigheterna ägs till 100 %.          
1) Marknadsvärdet för fastigheterna baseras på externa värderingar utförda av Cushman  
Wakefield (f.d. DTZ). Värderingarna utförs vid varje årsskifte för samtliga fastigheter.  
             
Not 15 Fastigheter     2017-12-31 2016-12-31  
  Byggnader          
  Ingående anskaffningsvärden     276 928 276 928  
  Årets anskaffning/omklassificering     94 537  
  Utrangering ROT Rekryten     –11 445    
  Effekt av övergång till K3     3 388    
  Utgående ackumulerade anskaffningsvärden   363 408 276 928  
  Ingående avskrivningar     –110 979 –105 441  
  Återföring avskrivningar utrangering ROT Rekryten 7 594  
  Årets avskrivningar     –6 629 –5 538  
  Effekt av övergång till K3     –900    
  Utgående ackumulerade avskrivningar     –110 914 –110 979  
  Ingående nedskrivningar     –10 700  
  Återförd nedskrivning     10 700  
  Utgående ackumulerade nedskrivningar      
  Mark          
  Ingående anskaffningsvärden     96 619 96 619  
  Utgående ackumulerade anskaffningsvärden   96 619 96 619  
  Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark 349 113 262 568  
  Taxeringsvärden, byggnader     272 527 272 527  
  Taxeringsvärden, mark     375 776 375 776  

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 6 och 16.

63

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31      
       
  Not 16 Pågående nyanläggningar och förskott 2017-12-31 2016-12-31
    Ingående anskaffningsvärde   13 402
    Under året nedlagda kostnader, Rekryten 63 876
    Omklassificering   –77 278
    Utgående ackumulerade anskaffningsvärden –77 278 77 278
           
  Not 17 Obligationer Nominellt Upplupet an- Verkligt
      belopp skaffningsvärde värde 1)
    Svenska nominella obligationer, bostad    
    Förfalloår      
    2019 472 000 492 908 494 278
    2020 407 000 449 283 449 739
    2021 543 000 564 523 565 203
    2022 230 000 272 563 270 676
    2023 44 000 45 765 45 441
    Summa 1 696 000 1 825 042 1 825 337
    Svenska nominella obligationer, företag    
    Förfalloår      
    2018 11 400 11 452 11 477
    2019 85 000 84 954 86 236
    2020 28 000 27 946 29 320
    2023 30 000 31 062 31 430
    2025 14 000 13 995 13 889
    Summa 168 400 169 409 172 352
    Summa total 1 864 400 1 994 451 1 997 689
    Obligationer 2017-12-31   2016-12-31
    Ingående anskaffningsvärden 1 726 150   1 884 508
    Justering K3 –32 924  
    Återförd nedskrivning 15 593  
    IB enligt K3 1 708 819  
    Investeringar 1 465 000   860 588
    Försäljningar –1 209 000   –1 003 353
    Förändring av över-/underkurs 29 632    
    Nedskrivning   –15 593
    Redovisat värde 1 994 451   1 726 150

1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av företagsobligationer.

64

    NOTER (KSEK) 2017-12-31 2017/18:RJ1
         
Not 18 Floating-rate notes Nominellt Upplupet an- Verkligt  
  belopp skaffningsvärde värde 1)  
Svenska floating-rate notes        
Förfalloår        
2018 300 000 300 000 300 365  
2019 224 000 224 000 225 317  
2020 252 000 252 561 254 650  
2021 32 000 32 000 32 809  
2022 64 000 64 000 64 276  
2024 20 000 20 000 20 592  
2025 80 000 80 000 79 834  
Summa 972 000 972 561 977 843  
Floating-rate notes 2017-12-31 2016-12-31    
Ingående anskaffningsvärden 759 668 748 897    
Justering K3 –6 207      
Återförd nedskrivning 3 539      
IB enligt K3 757 000      
Investeringar 299 000 100 136    
Försäljningar –84 000 –85 826    
Förändring av över/underkurs 561    
Nedskrivning -3 539    
Redovisat värde 972 561 759 668    

1) Floating-rate notes marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av floating-rate notes.

65

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31      
         
  Not 19 Aktier Antal Anskaffnings- Verkligt
      värde värde 1)
  Svenska aktier      
  ABB 450000 94 752 99 135
  Alfa Laval 245 000 35 531 47 481
  Assa Abloy B 630 000 62 861 107 352
  AstraZeneca SDB 70 000 37 521 39 795
  Atlas Copco B 930 000 175 890 292 577
  Atrium Ljungberg AB B 400 000 52 120 52 120
  Autoliv SDB 75 000 60 927 78 525
  Balco 625 000 35 000 38 750
  Beijer Alma AB B 130 135 20 632 34 095
  Betsson AB B 200 000 11 707 12 100
  Boliden 280 000 74 388 78 568
  CellaVision 180 000 20 158 25 875
  Coor Service 550 000 20 305 34 375
  CTT Systems 121 043 18 785 20 214
  Dometic 550 000 36 028 45 953
  Electrolux B 175 000 30 732 46 253
  Elekta B 350 000 23 713 23 713
  Ericsson B 1 800 000 96 930 96 930
  Essity AB B 650 000 8 956 151 450
  Fabege 280 000 31 150 48 888
  Fagerhult 210 000 21 105 21 105
  Fenix Outdoor International B 70 000 4 986 68 250
  Hennes Mauritz B 730 000 123 589 123 589
  Hexagon AB B 290 000 78 792 119 161
  Hexpol 450 000 37 418 37 418
  Holmen B 90 000 28 182 39 240
  ICA Gruppen 205 000 56 549 61 070
  Industrivärden C 290 000 46 608 58 725
  Indutrade 121 000 12 291 27 056
  Investor B 425 000 79 710 158 993
  Inwido AB 150 000 12 005 12 563
  JM B 60 000 11 214 11 214
  Kindred Group 500 000 45 752 58 700
  Kinnevik B 250 000 59 015 69 325
  Kungsleden 600 000 28 741 35 700
  Nolato B 75 000 13 616 40 425
  Nordea 2 250 000 143 877 223 424
  Pandox AB 100 000 12 490 15 850
  SAAB AB B 130 000 51 870 51 870
  Sandvik 930 000 89 454 133 641

66

    NOTER (KSEK) 2017-12-31 2017/18:RJ1
         
Not 19 Aktier Antal Anskaffnings- Verkligt  
    värde värde 1)  
SCA B 600 000 50 730 50 730  
SEB A 1 350 000 90 946 130 005  
Securitas B 350 000 49 287 50 120  
Skanska B 440 000 74 329 74 800  
SKF B 300 000 48 159 54 660  
SOBI 250 000 26 349 28 075  
Svenska Handelsbanken A 850 000 77 143 95 370  
Swedbank A 800 000 114 585 158 320  
Tele2 B 850 000 84 688 85 680  
Telia Co. 900 000 32 895 32 895  
Trelleborg B 150 000 23 563 28 500  
Troax 157 397 14 135 43 835  
Volvo B 1 400 000 127 960 213 779  
ÅF B 200 000 24 652 36 180  
Summa svenska aktier   2 744 771 3 824 417  
         
Internationella aktier Antal Anskaffnings- Verkligt  
    värde värde 1)  
Australien        
Iluka resources 400 000 18 132 25 996  
Wespac Banking Group 120 000 24 040 24 040  
Brasilien        
ITAU Unibanco (American Deposit        
Receipts) 407 000 28 707 43 298  
Danmark        
Danske Bank 90 000 21 298 28 680  
Novo Nordisk B 50 000 22 060 22 060  
Frankrike        
BNP Paribas 50 000 19 199 30 609  
Kering 6 500 18 856 25 121  
LVMH 13 500 17 448 32 580  
Schneider Electric 4 000 2 355 2 787  
Total 126 000 47 258 57 055  
Holland        
ING Groep 400 000 44 077 60 284  
NN Group NV 56 000 18 986 19 892  
Unilever NL 68 000 26 917 31 400  
Hongkong        
AIA Group 600 000 19 135 41 874  
China Mobile 409 500 33 981 33 981  
CK Asset Holdings LTD 310 000 18 291 22 170  

67

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31      
         
  Not 19 Aktier Antal Anskaffnings- Verkligt
      värde värde 1)
  Japan      
  Itochu 420 000 36 661 64 161
  Keyence Corp 8 000 26 334 36 681
  Nidec Corp 36 000 23 293 41 344
  Nippon Telegraph Telephone 50 000 19 253 19 253
  Panasonic 470 000 40 449 56 316
  Seven I Holdings Co 98 000 27 715 33 337
  Tokio Marine HLD Inc 53 000 18 579 19 793
  Toyota Motor 61 400 27 160 32 171
  Kanada      
  Roghers Communications Inc 23 000 6 582 9 604
  Toronto-Dominion Bank 151 000 47 330 72 501
  Kina      
  Alibaba Group 33 000 22 901 46 565
  China Construction Bank 4 000 000 23 852 30 156
  Norge      
  Norsk Hydro 261 583 13 647 16 264
  Olav Thon 100 000 16 254 16 254
  Schweiz      
  Nestlé 112 000 40 609 78 798
  Roche 25 000 45 570 51 738
  Singapore      
  DBS Group 300 000 25 109 45 630
  Spanien      
  Banco Santander 742 190 34 490 39 990
  Industria de Diseno textil 95 000 27 135 27 135
  Storbritannien      
  Astra Zeneca 34 000 18 253 19 230
  Prudential 210 000 25 278 44 195
  Reckitt Benckiser 66 000 38 579 50 435
  Royal Dutch Shell B 361 000 77 798 100 016
  Vodafone Group 800 000 20 502 20 764
  Sverige      
  Atlas Copco B 70 000 22 022 22 022
  Boliden 100 000 27 088 28 060
  Volvo B 260 000 38 936 39 702
  Sydkorea      
  Samsung 500 2 534 9 810
  Samsung Electronics (Global      
  Deposit Receipts) 9 500 38 614 93 134

68

    NOTER (KSEK) 2017-12-31 2017/18:RJ1
         
Not 19 Aktier Antal Anskaffnings- Verkligt  
    värde värde 1)  
Tyskland        
Daimler 28 000 16 984 19 495  
Kion group AG 35 000 13 140 24 775  
Linde AG Bearer Shares 10 000 14 282 19 142  
Siemens 24 000 22 292 27 414  
USA        
3M 24 000 16 957 46 226  
Abbvie 20 000 15 828 15 828  
Alexion Pharmaceuticals 14 000 13 701 13 701  
Alphabet Inc. Class A 2 500 5 367 21 551  
Alphabet Inc. Class C 3 107 10 599 26 605  
Anthem Inc. 16 000 26 050 29 461  
Apple Inc. 104 000 97 161 144 026  
ATT Inc. 135 000 42 953 42 953  
Bank of America 250 000 34 886 60 393  
Biogen 10 000 25 247 26 070  
Blackstone 170 000 20 673 44 545  
Boston Scientific Corp 120 000 24 344 24 344  
Bristol Myers Squibb 42 000 21 062 21 062  
Broadcom Ltd 17 000 33 336 35 739  
CBRE Group 62 000 18 024 21 974  
Celgene 29 000 24 766 24 766  
Cisco Systems 217 000 34 266 68 012  
Citigroup 98 000 27 025 59 674  
Comcast Corp. 155 000 32 383 50 800  
DowDuPont 92 000 41 203 53 619  
Electronic Arts 32 000 22 102 27 512  
Eli Lilly Co 49 000 33 867 33 867  
Exxon Mobil 35 000 22 277 23 956  
Facebook Inc. 15 000 20 073 21 660  
Fedex Corp. 25 000 36 184 51 052  
General Electric 30 000 4 284 4 284  
Halliburton co 60 000 20 724 23 995  
Home Depot 40 000 48 134 62 039  
Ingersoll Rand 32 000 17 368 23 356  
Intel 50 000 7 160 18 887  
International Flavors Fragrances 14 000 14 232 17 484  
Johnson Johnson 12 000 6 107 13 720  
JPMorgan Chase 120 000 38 568 105 015  
Medtronic Inc. 29 000 15 757 19 163  
Merck US 100 000 41 482 46 047  

69

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31      
         
  Not 19 Aktier Antal Anskaffnings- Verkligt
      värde värde 1)
  Microsoft Corp. 222 000 45 024 155 401
  Mondelez International 143 000 29 818 50 085
  Nike 117 000 34 678 59 888
  Oracle 50 000 17 452 19 345
  Pepsi Co. 49 000 26 723 48 086
  Procter Gamble Co. 84 000 57 858 63 158
  Rockwell Automation Inc. 27 000 26 004 43 383
  Starbucks 99 000 30 937 46 527
  Thermo Fisher Scientific Inc. 20 000 31 077 31 077
  United Health Group 25 000 36 568 45 102
  United Parcel Service 30 000 28 660 29 251
  Valero 30 000 17 652 22 564
  Visa Inc. 33 000 11 411 30 791
  Walt Disney 85 000 37 920 74 782
  Wells Fargo 96 000 34 893 47 662
  WestRock 40 000 18 788 20 691
  Summa internationella aktier   2 679 578 3 868 891
  Summa aktier totalt   5 424 349 7 693 308
  Aktier   2017-12-31 2016-12-31
  Ingående anskaffningsvärden   5 567 978 5 255 529
  Investeringar   2 476 475 2 803 890
  Försäljningar   –2 420 729 –2 491 441
  Utgående anskaffningsvärden   5 623 724 5 567 978
  Ingående nedskrivningar   –110 618 –123 887
  Återförd nedskrivning   110 618 123 887
  Årets nedskrivning   –199 376 –110 618
  Utgående nedskrivningar   –199 376 –110 618
  Redovisat värde   5 424 348 5 457 360

1) Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

70

    NOTER (KSEK) 2017-12-31 2017/18:RJ1
         
Not 20 Alternativa placeringar Antal Anskaffnings- Verkligt  
  andelar värde värde 1)  
Hedgefonder        
Ambrosia 987 081 100 000 102 697  
Blackstone Partners OS 5 638 64 754 72 915  
Brummer Multi-Strategy 23 104 50 823 56 178  
Carve 68 702 70 000 92 896  
Madrague 38 721 53 401 60 075  
Manticore 17 237 30 972 42 307  
Nektar 55 015 95 151 138 351  
Observatory 46 460 85 625 137 318  
Ram One 55 063 61 893 77 193  
Summa, hedgefonder   612 619 779 930  
Vinstandelslån        
Sveafastigheter Fund II   300 767  
Sveafastigheter Fund III   1 311 4 094  
Summa, vinstandelslån   1 611 4 861  
Onoterade fastighetsfonder        
Skandia/Thule 226 665 250 000 287 290  
Summa, onoterade fastighets-        
fonder   250 000 287 290  
Aktier och aktieägartillskott,        
fastighetsfonder        
Aktier och aktieägartillskott   522 323 814 712  
Räntebärande lån   214 692 214 692  
Summa, fastighetsfonder   737 015 1 029 404  
Summa, alternativa placeringar   1 601 245 2 101 485  
Hedgefonder   2017-12-31 2016-12-31  
Ingående anskaffningsvärden   888 654 791 230  
Investeringar   269 755  
Försäljningar   –276 035 –172 329  
Utgående anskaffningsvärden   612 619 888 656  
Redovisat värde   612 619 888 656  
Vinstandelslån   2017-12-31 2016-12-31  
Ingående anskaffningsvärden   4 600 80 762  
Investeringar   1 246  
Försäljningar   –2 989 –77 408  
Utgående anskaffningsvärden   1 611 4 600  
Redovisat värde   1 611 4 600  

71

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31      
         
  Not 20 Alternativa placeringar Antal Anskaffnings- Verkligt
  andelar värde värde 1)
  Onoterad fastighetsfond   2017-12-31 2016-12-31
  Ingående anskaffningsvärden   250 994 49 223
  Investeringar   250 000
  Försäljningar   –994 –48 229
  Utgående anskaffningsvärden   250 000 250 994
  Ingående nedskrivningar   –2 433
  Återförd nedskrivning   2 433
  Årets nedskrivning  
  Utgående nedskrivningar  
  Redovisat värde   250 000 250 994
  Aktier och aktieägartillskott,      
  fastighetsfonder   2017-12-31 2016-12-31
  Ingående anskaffningsvärden   323 246 312 062
  Investeringar   280 395 94 250
  Försäljningar   –81 318 –83 066
  Utgående anskaffningsvärden   522 323 323 246
  Ingående nedskrivningar   289 –289
  Återförd nedskrivning   –289 289
  Årets nedskrivning  
  Utgående nedskrivningar  
  Redovisat värde   522 323 323 246
  Räntebärande lån, fastighetsfonder   2017-12-31 2016-12-31
  Ingående anskaffningsvärden   92 628 104 422
  Investeringar   143 118 36 002
  Försäljningar   –21 054 –47 796
  Utgående anskaffningsvärden   214 692 92 628
  Redovisat värde   214 692 92 628
  Kvarstående investeringsåtaganden i fastig-    
  hetsfonder och delägda fastighetsbolag   2017-12-31 2016-12-31
  Kvarstående åtagande i Sveafastigheter      
  Fund II (vinstandelslån).      
  Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2019.   2 560 2 560
  Kvarstående åtagande i Sveafastigheter      
  Fund III (vinstandelslån).      
  Åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2017. 11 230 13 140

72

        NOTER (KSEK) 2017-12-31 2017/18:RJ1
  Kvarstående åtagande i fastighetsfonden        
         
  Areim.     48 435 60 663  
  Kvarstående åtagande i fastighetsfonden   17 192 17 192  
  Areim Brädstapeln.          
  Kvarstående åtagande i fastighetsfonden        
  Areim III.          
  Åtagandet gäller t.o.m. den 14 december 2019.   153 998 216 703  
  Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Profi.        
  Åtagandet gäller t.o.m. den 26 november 2021.   46 875 57 284  
  Kvarstående åtagande i Midstar Hotels.        
  Åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2028.   12 645 113 352  
  Kvarstående åtagande i Intea.   100 677  
  Summa     393 612 480 894  
1) Hedgefonder, vinstandelslån, onoterade fastighetsfonder och fastighetsfonder marknads-  
värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respek-  
tive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.  
             
Not 21 Kortfristiga fordringar     2017-12-31 2016-12-31  
  Hyresfordringar m.m.     982 57  
  Löneförskott     1 1  
  Skattefordran 2015     1 229  
  Skattefordran 2016     223 598  
  Skattefordran 2017     2 998  
  Uppskjuten skattefordran     6 497    
  Sålda ej betalda värdepapper   49 770 1 347  
  Övriga     17 118  
  Summa     77 589 3 232  
         
Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2017-12-31 2016-12-31  
  Upplupna räntor     29 817 25 178  
  Förutbetalda kostnader     302 315  
  Summa     30 119 25 493  
           
Not 23 Certifikat Nominellt belopp Anskaffnings- Verkligt  
        värde värde 1)  
  Förfall 2018          
  Företagscertifikat          
  Kvartal 1 125 000   125 044 125 039  
  Kvartal 2 75 000   75 005 75 041  
  Kvartal 3      
  Kvartal 4      
  Summa 200 000   200 049 200 080  

1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.

73

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31        
       
  Not 24 Valutaterminer Nominellt belopp Marknadsvärde 1)
  Köpt/såld valuta        
  Förfallomånad 2018-01        
  SEK/EUR   157 072   –3 209
  SEK/GBP   57 934   –1 665
  SEK/JPY   101 504   –166
  SEK/USD   268 112   –1 840
  Förfallomånad 2018-02        
  SEK/EUR   16 820   106
  SEK/USD   325 962   7 886
  Förfallomånad 2018-03        
  SEK/EUR   149 372   1 868
  SEK/GBP   56 283   1 170
  SEK/JPY   52 450   1 634
  SEK/USD   519 632   14 583
  Summa   1 705 141   20 367
  1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste be-
  talkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet va-
  lutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande ned-
  skrivning görs.        
         
  Not 25 Eget kapital, marknadsvärde 5)      
    Bundet eget Fritt eget kapital Eget
    kapital 1)     kapital
      Kulturveten- Balanserat  
      skapliga resultat  
      donationen    
  Utgående balans 2016-12-31   7 549 985  
  Justering K3     –18 058  
  Eget kapital 2017-01-01 2 699 444 1 952 077 7 531 927 12 183 448
  Avsättning för bevarande        
  av donationernas real-        
  värde 2) 48 455 35 040 –83 495
  Årets resultat inklusive        
  förändring av orealiserade        
  vinster 3)     1 196 607 1 196 607
  Återbetalade forsknings-        
  medel     12 502 12 502
  Beviljade forsknings-        
  medel 4)     –427 659 –427 659
  Eget kapital 2017-12-31 2 747 899 1 987 117 8 229 882 12 964 898

1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer) Se not 13.

3)Se not 12.

4)För beviljade forskningsmedel, se not 32.

74

    NOTER (KSEK) 2017-12-31 2017/18:RJ1
5) Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar  
nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.    
         
Not 26 Periodiseringsfonder   2016  
  Periodiseringsfond 2011 2 591  
  Periodiseringsfond 2012 1 055 1 055  
  Periodiseringsfond 2013 1 578 1 578  
  Periodiseringsfond 2015 1 879 1 879  
  Periodiseringsfond 2016 3 649 3 649  
  Summa 8 161 10 752  
         
Not 27 Inteckningslån      
  Räntesats Förfallodag Belopp  
    Räntebindning    
  3 mån. rörligt 90 dagar, rörligt 7 100  
  3 mån. rörligt 2018-02-01 18 000  
  3 mån. rörligt 2018-03-20 19 950  
  Summa   45 050  
         
Not 28 Övriga kortfristiga skulder 2017-12-31 2016-12-31  
  Personalens källskatt 1 320 1 228  
  Förvaltade medel för samprojekt 14 097 20 101  
  Moms hyror redovisningskonto 623 609  
  Ej likviderade affärer 119 213 3 299  
  Övrigt 340    
  Summa 135 593 25 237  
         
Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda      
  intäkter 2017-12-31 2016-12-31  
  Sociala avgifter 1 221 1 115  
  Intjänade ej uttagna semesterdagar 618 1 913  
  Särskild löneskatt på pensionsförsäkrings-    
  premier 720 852  
  Upplupna räntor 32 31  
  Förutbetald hyresintäkt 3 997 3 871  
  Övriga upplupna kostnader, fastigheter 130 572  
  Övriga upplupna kostnader 5 361 3 097  
  Summa 12 079 11 451  

75

2017/18:RJ1 NOTER (KSEK) 2017-12-31    
         
  Not 30 Ställda säkerheter 2017 2016
    För egna avsättningar och skulder    
    Avseende skuld för inteckningslån    
    och derivathandel    
    Fastighetsinteckningar 49 371 49 371
    Summa 49 371 49 371
         
  Not 31 Eventualförpliktelser 2017 2016
    Beviljade anslag att utgå ur kommande    
    års avkastning 3 700 4 550
    Summa 3 700 4 550
         
  Not 32 Beviljade medel till forskning 2017 2016
    Medel från Jubileumsdonationen 147 941 142 712
    Medel från Kulturvetenskapliga donationen 278 918 294 633
    Medel från Erik Rönnbergs donation för    
    forskning om åldrande och åldersrelaterade    
    sjukdomar 600 600
    Medel från Erik Rönnbergs donation för    
    forskning om sjukdomar under de tidiga    
    barnaåren 200 200
    Summa 427 659 438 145
  För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verk-
  samheten under 2017 (s. 5–28).    
         
  Not 33 Ramanslag   2016
    Ej utnyttjade ramanslag 40 705 59 262
    Summa 40 705 59 262
         
  Not 34 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut    
    Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut.  

76

avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donat-

2017/18:RJ1

BILAGA 1

Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fyra donationer:

Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)

Kulturvetenskapliga donationen

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet ''Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2016'').

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala

ionerna.

Vid ingången av 2016 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1. Jubileumsdonationen 8 496 554 69,74 %
2. Kulturvetenskapliga donationen 3 650 185 29,90 %
3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande    
  och åldersrelaterade sjukdomar 28 071 0,23 %
4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar    
  under de tidiga barnaåren 8 638 0,0 7%
  Totalt eget kapital vid ingången av 2017 12 183 448  

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2017 (bokföringsmässigt resultat + förändring av orealiserade vinster = 689 578 + 507 029 = 1 196 607) ska proportioneras ut på de olika donationerna.

77

2017/18:RJ1 DONATIONERNAS MARKNADSVÄRDE (BELOPP I KSEK)  
  1. Jubileumsdonationen  
    Ingående värde 8 496 554
    Andel av årets totala avkastning 834 496
    Årets anslag och återbetalade anslag –289 524
    Marknadsvärde 2017-12-31 9 041 526
  2. Kulturvetenskapliga donationen  
    Ingående värde 3 650 185
    Andel av årets totala avkastning 358 506
    Årets anslag och återbetalade anslag –124 382
    Marknadsvärde 2017-12-31 3 884 309
  3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
    Ingående värde 28 071
    Andel av årets totala avkastning 2 757
    Årets anslag och återbetalade anslag –957
    Marknadsvärde 2017-12-31 29 871
  4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
    Ingående värde 8 638
    Andel av årets totala avkastning 848
    Årets anslag och återbetalade anslag –294
    Marknadsvärde 2017-12-31 9 192
    Totalt eget kapital till marknadsvärde 2017-12-31 12 964 898

78

2017/18:RJ1

BILAGA 2

Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde (KSEK) 2017

  Not   2017-12-31   2016-12-31
    Bokförda Marknadsvär- Bokförda Marknads-
Tillgångar   värden den värden värden
Anläggningstillgångar          
Materiella anläggningstillgångar          
Fastigheter 14,15 349 113 1 269 000 262 568 1 144 000
Pågående nyanläggningar och för-          
skott 16     77 278 77 278
Inventarier 11 165 165 163 163
Summa materiella          
anläggningstillgångar   349 278 1 269 165 340 009 1 221 441
Finansiella anläggningstillgångar          
Obligationer 17 1 994 451 1 997 689 1 726 150 1 726 150
Floating-rate notes 18 972 561 977 842 759 667 759 667
Aktier 19 5 424 349 7 693 307 5 457 360 7 397 824
Aktier och aktieägartillskott, fastig-          
hetsfonder 20 522 323 814 712 323 246 451 738
Hedgefonder 20 612 619 779 930 888 656 1 103 238
Vinstandelslån 20 1 611 4 861 4 600 9 168
Räntebärande lån, fastighetsfonder 20 214 692 214 692 92 628 92 628
Onoterade fastighetsfonder 20 250 000 287 290 250 994 274 242
Summa finansiella          
anläggningstillgångar   9 992 606 12 770 323 9 503 301 11 814 655
Summa anläggningstillgångar   10 341 884 14 039 488 9 843 310 13 036 096
Omsättningstillgångar          
Kortfristiga fordringar 21 77 589 77 589 3 232 3 232
Förutbetalda kostnader och upp-          
lupna intäkter 22 30 119 30 119 25 493 25 493
Certifikat 23 200 049 200 080 370 893 370 903
Valutaterminer 24 - 20 367 - 18 179
Kassa och bank   96 065 96 065 73 078 73 078
Summa omsättningstillgångar   403 822 424 220 472 696 490 885
Summa tillgångar   10 745 706 14 463 708 10 316 006 13 526 981

79

2017/18:RJ1 BALANSPOSTERS BOKFÖRDA VÄRDE OCH JÄMFÖRANDE MARKNADSVÄRDE (KSEK) 2017  
           
    Not 2017-12-31 2016-12-31    
      Bokförda Marknadsvär- Bokförda Marknads-
      värden den värden värden
  Eget kapital och skulder          
  Bundet eget kapital 25        
  Stiftelsekapital   2 747 899 2 747 899 2 699 444 2 699 444
  Fritt eget kapital 25        
  Kulturvetenskapliga donationen   1 987 116 1 987 116 1 952 077 1 952 077
  Balanserat resultat   4 511 880 8 229 882 4 339 010 7 549 985
  Summa eget kapital   9 246 895 12 964 897 8 990 531 12 201 506
  Obeskattade reserver          
  Periodiseringsfonder 26 8 161 8 161 10 752 10 752
  Summa obeskattade reserver   8 161 8 161 10 752 10 752
  Avsättningar          
  Avsättningar för pensioner   323 323 351 351
  Avsättning skatter   8 759 8 759 - -
  Summa avsättningar   9 082 9 082 351 351
  Långfristiga skulder          
  Inteckningslån 27 45 050 45 050 45 050 45 050
  Summa långfristiga skulder   45 050 45 050 45 050 45 050
  Kortfristiga skulder          
  Beviljade ej utbetalda forsknings-          
  medel   1 283 441 1 283 441 1 214 768 1 214 768
  Leverantörsskulder   5 405 5 405 17 866 17 866
  Övriga kortfristiga skulder 28 135 593 135 593 25 237 25 237
  Upplupna kostnader och förutbe-          
  talda intäkter 29 12 079 12 079 11 451 11 451
  Summa kortfristiga skulder   1 436 518 1 436 518 1 269 322 1 269 322
  Summa skulder och avsättningar   1 498 811 1 498 811 1 325 475 1 325 475
  Summa eget kapital och skulder   10 745 706 14 463 708 10 316 006 13 526 981
80 Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018