Redogörelse till riksdagen 2014/15:RJ1
2014/15:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2014
1
2
VD:S FÖRORD | 2014/15:RJ1 |
Vd:s förord
Årsberättelse 2014
Den 2 december 2014 hade 50 år gått sedan Sveriges riksdag fastställde stadgarna för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Som en illustration till vad RJ har åstadkommit under ett halvsekel överlämnades skriften 50 år av nyfikenhet till talmannen. Genom personligt valda inblickar och med ett helikopterperspektiv belyser journalisten MarieLouise Samuelsson vad fonden har åstadkommit.
Ekonomiskt blev 2014 ett gott år. Värdepappersportföljen gav cirka 12,9 procent i avkastning, vilket är positivt och stärker RJ:s finansiella position. Ekonomin ger oss möjlighet att fortsätta som aktiv finansiär av framstående forskning. I detta sammanhang vill jag understryka att RJ genom så kallat fullföljdskrav de senaste fem åren i genomsnitt har delat ut 50 procentenheter mer än vad som är lagstadgat för stiftelser (som innebär att cirka 80 procent av utdelningar och räntor ska användas för stiftelsens ändamål). Detta har varit möjligt tack vare att den aktiva kapitalförvaltningen genererar intäkter genom lönsamma investeringar. En av RJ:s viktigaste uppgifter gentemot forskarvärlden är att säkerställa att avvägningen mellan de årliga anslagen och den långsiktiga utdelningskapaciteten är hållbar. RJ:s anslagsnivå har under en lång period kunnat öka i jämn takt, och det är önskvärt att fortsätta på det viset. Under året beviljades cirka 524 miljoner kronor till nya forskningsanslag, varav 100 miljoner kronor till den särskilda jubileumssatsningen i anslutning till
I riksdagens motivering 1964 till beslutet att inrätta RJ framhålls att bristen på kunskap om de verkningar som tekniska, ekonomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos enskilda människor blivit besvärande.
Sådana spörsmål står alltjämt i centrum för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Under 2014 har RJ tillsammans med både inhemska och internationella aktörer arbetat vidare med frågor om hur denna forskning kan flytta fram positionerna i en alltmer globaliserad värld. Stödet till Humanities World Report 2015 ska ses i detta sammanhang. Förhoppningsvis inspirerar rapporten både den inomvetenskapliga och externa diskussionen om forskningen. Iakttagelsen att digitaliseringen än så länge bara har satt få och svaga spår i forskningen verkar det finnas anledning för humanister att uppmärksamma världen över, och gärna börja samarbeta kring.
Att finansiera idéer som forskarna självständigt formulerar är kärnan i RJ:s verksamhet. Sådana insatser gynnar den fria grundforskningen. De ger utrymme för nya riktningar inom forskningen och nödvändigt risktagande. RJ:s riktade, tematiska initiativ kompletterar det fria idéstödet, men även i detta fall överlåter vi åt forskarna att med stor frihet formulera sina forskningsfrågor
3
2014/15:RJ1 | VD:S FÖRORD |
inom temat för utlysningen. Förutom jubileumssatsningen Nya utsikter för | |
humaniora och samhällsvetenskap kunde forskningsprogrammet Samhällets | |
långsiktiga kunskapsförsörjning lanseras i samarbete med Vetenskapsrådet, | |
Forte och Formas. Samarbete och samfinansiering kan ge våra insatser extra | |
tyngd, vilket dock måste ställas mot risken för krångel av allehanda slag. Med | |
Vitterhetsakademien fungerar dock samarbetet smidigt! Med Samlingarna | |
och forskningen vill vi få till stånd fler samarbeten mellan minnesinstitution- | |
erna och forskningen vid universitet och högskolor. En tredje utlysning av | |
Europe and Global Challenges har kunnat förverkligas tillsammans med | |
Volkswagen Stiftung och Wellcome Trust. Med RJ Sabbatical försöker vi att | |
– med ledande forskningsuniversitet som förebild – utveckla ett flexibelt | |
finansieringssystem genom anslag till lektorer och professorer som ges möj- | |
lighet att slutföra forskning och skriva större verk och synteser. Slutligen ska | |
nämnas att kansliet efter en extern utvärdering av områdesgruppernas arbete | |
fick i uppdrag av styrelsen att inventera andra arbetsformer som lämpar sig för | |
idégenerering. Till denna viktiga fråga återkommer vi under 2015. | |
Ulf Heyman visar i rapporten Effekten av högskolesektorns forskningsfi- | |
nansiering sedan 2009 att andelen extern finansiering i Sverige fortsätter att | |
öka. Detta trots riksdagens ambition i de senaste forskningspropositionerna att | |
öka andelen basanslag för lärosätena. Sverige tillhör fortsatt de nationer som | |
har absolut störst andel externfinansiering, sammanfattar Heyman och an- | |
knyter till de förklaringar som Gunnar Öquist och Mats Benner gav i en | |
mycket uppmärksammad rapport från 2012 om orsakerna till Sveriges relativa | |
svagheter i förhållande till andra, jämförbara länder. Även om RJ i första hand | |
ska fortsätta finansiera ansökningar som kommer direkt från forskarna, finns | |
starka skäl att intensifiera dialogen med ledningarna för lärosäten, fakulteter | |
och institutioner. Rimligtvis borde det vara möjligt att skapa ännu större mer- | |
värden genom RJ:s externa initiativ om de samvarierade ännu mera med läro- | |
sätenas interna åtaganden; erfarenheterna av Pro Futura tyder på detta. RJ är | |
under alla omständigheter även i fortsättningen öppen för sådant partnerskap, | |
samarbete och samfinansiering som ger insatserna ökad tyngd. | |
Ledamöterna i RJ:s styrelse utses för fyra år, och vartannat år ersätts eller | |
omförordnas ungefär hälften av dem. Under 2014 innebar detta bland annat att | |
professor Daniel Tarschys uppdrag som ordförande upphörde efter åtta år. Att | |
få samarbeta med Daniel är i alla avseenden ett privilegium. Hans mångsidiga | |
erfarenheter, rörliga intellekt, aldrig sinande uppslagsrikedom, rättframhet, ge- | |
nerositet, anspråkslöshet och humor är källor till glädje för alla som kommer i | |
kontakt med honom. Nu hälsar jag professor Maarit |
|
men till uppdraget som ordförande. Jag är förvissad om att hon kommer att | |
göra betydelsefulla insatser också för RJ. |
4
VD:S FÖRORD | 2014/15:RJ1 |
Avslutningsvis går min tacksamhet till alla er som medverkar i RJ:s arbete och gör det möjligt att nå framgång: beredningsgrupperna, sakkunniga, finanskommittén, kansliets anställda samt styrelsen. Ert omdöme, ert engagemang och er insiktsfullhet är grundvalen för RJ:s arbete.
Göran Blomqvist, vd
5
2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2014
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning genom att bevilja anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Detta innebär att RJ i första hand ger anslag åt forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Stiftelsen finansierar gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer, vilka RJ förvaltar.
Avsikten är att de beviljade beloppen ska vara så stora att RJ:s anslag attraherar de främsta forskarna och finansierar de bästa idéerna. RJ arbetar med ett begränsat antal ordinarie stödformer, avpassade för såväl individuella forskare som för mindre och större grupper. Därutöver finansieras tematiska, riktade insatser. RJ tar fasta på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning, internationellt samarbete och publicering med open access. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som är unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. Med tanke på den nutida debattens ensidiga inriktning är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Samarbete med andra finansiärer kring angelägen forskning kan ge bidragen från RJ stor hävstångseffekt.
I det följande ges i första hand en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2014. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (www.rj.se).
Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning
Målsättningen för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde förutsättningar att nå en framträdande ställning internationellt. RJ arbetar därför efter två linjer: Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, den så kallade
6
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
komplement till de forskarinitierade projekten gör RJ tematiska, proaktiva insatser.
Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur för forskning sker i två steg. Programansökningar bedöms i första omgången av en särskild panel med enbart utländska ledamöter. De ansökningar som väljs ut då granskas därpå av externa, internationella sakkunniga, varefter panelen genomför en utfrågning med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den inledande omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att lämna in en längre, mer utvecklad ansökan, som sedan bedöms av minst två externa sakkunniga. Deras utlåtanden ingår sedan i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten genomförs vid behov även en utfrågning med de sökande.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Forskarna utses för fyra år. Grupperna förnyas successivt genom att hälften av ledamöterna byts ut vartannat år. För de riktade, tematiska utlysningarna utses däremot från fall till fall särskilda bedömargrupper med ledamöter som besitter särskild kompetens inom det aktuella området.
Grundläggande för RJ:s arbete är den ingående kvalitetsbedömning som beredningsgrupper och externa sakkunniga gör. Alla ansökningar bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationella standarder. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor ska dessa prövas efter samma normer och på samma sätt som vid ansökan till Ve- tenskapsrådet (VR). Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse. Frågor om jäv hanteras i enlighet med riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. RJ följer även upp och utvärderar anslagen (se s. 33) och prövar fortlöpande sina arbetsformer.
Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor, vilket normalt betyder att anslagsmottagarna senast 15 månader efter projekttidens slut ska lämna in både en vetenskaplig och en ekonomisk slutredovisning.
7
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2014 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen | 171 275 |
Kulturvetenskapliga donationen | 351 504 |
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade | |
sjukdomar | 600 |
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga | |
barnaåren | 200 |
Totalt beslutat 2014 | 523 579 |
Avgår ramanslag redovisat i ansvarsförbindelser | |
Summa skuldförda anslag | 409 579 |
Beviljade forskningsanslag
Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat 524 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Produktionsstöd till böcker och översättningsbidrag kan beviljas för forskning som finansieras av RJ och bekostas inom de årliga budgetramarna. Med översättningsanslagen till
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2014 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna |
157 830 |
Samarbete med riksdagen | 1 290 |
500 | |
Arvode till sakkunniga | 918 |
Ersättning till adjungerade | 4 193 |
Konferenser, information | 4 306 |
Områdesgruppen Mål och resultat i offentlig verksamhet | 232 |
Områdesgruppen Vardagslivets och kulturens medialisering | 581 |
Områdesgruppen Teknik, institution, förändring | 1 425 |
Summa | 171 275 |
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2014 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Infrastruktur för forskning (ytterligare specifikation ges i tabell 7) | 37 583 |
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) | 100 171 |
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) | 173 904 |
Forskningsinitiering | 13 740 |
Internationellt samarbete | 20 010 |
Övriga bidrag till forskning och kulturliv | 5 651 |
8
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 | |
Arvode till sakkunniga | 445 | |
Totalt beslutat 2014 | 351 504 | |
Beslutade ramanslag ur Riktade insatser redovisat i ansvarsförbin- | ||
delser | ||
Summa skuldförda anslag | 237 504 |
Program
Program är RJ:s stödform för forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp och upp till åtta års finansiering. 2014 utlystes medel till program för tionde gången och totalt har nu 25 forskargrupper beviljats programstöd. År 2014 kom 31 ansökningar in om programmedel, vilket är något mer än det genomsnittliga antalet ansökningar. Beredningsgruppen beslutade att föra sju av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och utfrågningar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen RJ:s styrelse att bevilja följande:
Professor Jan Teorell, 36 miljoner kronor till programmet Statsbyggnad och den globala ordningens ursprung under och efter det långa
Professor
Docent Maria Larsson, 26 miljoner kronor till programmet Vårt unika doftsinne, vid Stockholms universitet.
Stundtals har en viss oro uttryckts för att program som stödform inte skulle passa humanistisk forskning. En genomgång av alla beviljade program sedan starten 2005 visar på en synnerligen jämn fördelning mellan humanistiskt och samhällsvetenskapligt baserade program. Av totalt 240 inskickade är 124 att betrakta som samhällsvetenskapliga och 106 som humanistiska, medan 10 kan kategoriseras som både och. Av de 25 beviljade ansökningarna är 12 att betrakta som i huvudsak samhällsvetenskapliga och 13 som humanistiska.
En analys av könsfördelningen inom stödformen program från 2005 till och med 2014 ger vid handen att 30 procent av de sökande forskningsledarna är kvinnor och 70 procent män. Bland de beviljade programmen har 24 procent kvinnor som forskningsledare och 76 procent män. En ganska stor övervikt av män således, men ganska nära en reflektion av söktrycket.
Varje program har dock i genomsnitt tolv projektdeltagare som får del av anslagen, så att enbart titta på forskningsledarna riskerar att bli missvisande. Om man i stället tar med hela forskargruppen och tittar på samtliga projektdeltagare blir bilden något annorlunda: 38 procent av samtliga beviljade projektdeltagare är kvinnor och 62 procent män. Detta följer i stort sett söktrycket inom stödformen (41 procent respektive 59 procent). Det sker med andra ord ingen avgörande snedvridning med avseende på kön i beredningsprocessen.
9
2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
Tabell 4 Antalet programansökningar 2014 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Sökt | Antal | Beviljat |
belopp | beviljade | belopp | ||||
arkeologi | 2 | 1 | 1 | 49 573 | ||
filosofi | 2 | 2 | 64 949 | 1 | 34 300 | |
företagsekonomi | 2 | 2 | 48 310 | |||
genusstudier | 1 | 1 | 30 059 | |||
juridik och samhälle | 1 | 1 | 28 949 | |||
kulturstudier | 1 | 1 | 24 565 | |||
litteraturvetenskap | 2 | 2 | 61 746 | |||
nationalekonomi | 4 | 1 | 3 | 94 712 | ||
psykologi (exklusive till- | ||||||
lämpad psykologi) | 1 | 1 | 22 728 | 1 | 26 000 | |
sociologi (exklusive | ||||||
socialt arbete, socialpsy- | ||||||
kologi och socialantropo- | ||||||
logi) | 4 | 1 | 3 | 122 090 | ||
statsvetenskap (exklusive | ||||||
studier av offentlig för- | ||||||
valtning och globalise- | ||||||
ringsstudier) | 4 | 4 | 124 533 | 1 | 36 000 | |
tillämpad psykologi | 1 | 1 | 51 605 | |||
tvärvetenskapliga studier | 6 | 2 | 4 | 190 791 | ||
Summa | 31 | 9 | 22 | 914 610 | 3 | 96 300 |
Konferens | 3 | 130 | ||||
Övrigt | 2 | 3 741 | ||||
Summa | 5 | 3 871 | ||||
Totalt | 31 | 22 | 914 610 | 8 | 100 171 |
Projekt
Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. Den senare kategorin erhöll cirka en tredjedel av anslagen 2014, över 3,6 miljoner kronor. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer. Denna stödform gynnar den fria grundforskningen, den ger uppslag till ny inriktning av forskningen, och den ger möjlighet till nödvändigt risktagande. Med varje anslag följer dels ett bidrag till kostnader för publicering med open access, dels ett bidrag till internationalisering. Avsikten är att den som får ett
10
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
Nedanstående nya projekt har under 2014 fått finansiering av RJ:
Projektanslag år 2014 (belopp kr)
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
belopp | |||
Fil.dr Lisbeth | Ledarskapsparadoxen inom EU:s | Centrum för Europa- | |
Aggestam | utrikespolitik | forskning (CERGU), | |
Göteborgs universitet | 2 915 000 | ||
Professor | Historiska institutio- | ||
Svante Norrhem | nen, | ||
Lunds universitet | 2 540 000 | ||
Fil.dr Andreas | Om tre centrala modeller i fornnor- | Religionshistoriska | |
Nordberg | disk religionsforskning | institutionen, | |
Stockholms universitet | 2 199 000 | ||
Professor Håkan Kollektivboende och hållbar stads- | Institutionen för socio- | ||
Thörn | utveckling: fallstudier från Dan- | logi och arbetsveten- | |
mark, Tyskland, Spanien och Sve- | skap, | ||
rige | Göteborgs universitet | 5 584 000 | |
Docent Anna- | Samverkan mellan kognitiva sy- | Språk- och litteratur- | |
Lena Wiklund | stem: språkbearbetning av satsflätor | centrum, | |
i svenska | Lunds universitet | 6 105 000 | |
Professor | Var det bara inbillning? Gränslandet | Institutionen för neuro- | |
Henrik Ehrsson | mellan inbillning och verklig per- | vetenskap, | |
ception | Karolinska Institutet | 3 698 000 | |
Docent Jens | Skada: Begreppet och dess relevans | Filosofiska institu- | |
Johansson | tionen, | ||
Uppsala universitet | 7 129 000 | ||
Professor Matti | Varats lätthet: en metaontologisk | Filosofiska institu- | |
Eklund | undersökning | tionen, | |
Uppsala universitet | 4 066 000 | ||
Professor Lars | Globaliseringen av FoU i multina- | Företagsekonomiska | |
Inge Ivarsson | tionella företag: Behov av nya för- | institutionen, | |
klaringsmodeller | Handelshögskolan vid | ||
Göteborgs universitet | 3 699 000 | ||
Docent Johan | Skandinaviens roll i de europeiska | Institutionen för histo- | |
Ling | kopparnätverken under bronsåldern | riska studier, | |
Göteborgs universitet | 6 400 000 | ||
Professor Olle | Den hinduiska receptionen av perso- | Centrum för teologi | |
Qvarnström | arabiska kunskapstraditioner och | och religionsveten- | |
jainismens roll som kulturför- | skap, | ||
medlare | Lunds universitet | 3 431 000 | |
Fil.dr Vaike | Känna, forma, dela: att mäta och fö- | Sektionen för Hälsa | |
Fors | reställa kroppen i en medialiserad | och Samhälle, | |
värld | Högskolan i Halmstad | 5 711 000 | |
Docent Marie | Länkade televisionshistorier. Medi- | Institutionen för kom- | |
Cronqvist | ala nätverk och programutbyte mel- | munikation och me- | |
lan Sverige och DDR ca |
dier, | ||
Lunds universitet | 2 337 000 | ||
Fil.dr Tomas | Att skapa mening med god sovje- | Språk- och litteratur- | |
Sniegon | tisk kommunistisk diktatur genom | centrum, | |
Stalins terror, Chrusjtjovs reformer | Lunds universitet | ||
och Brezjneverans stagnation | 1 336 000 |
11
2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
Projektledare Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
belopp |
Fil.dr Mikael | Att skapa och förfalska Hitler: en |
Nilsson | kritisk studie av Hitlers bordssamtal, |
dess ursprung, tillförlitlighet och | |
äkthet | |
Fil.dr Berndt | Art and Governmentalization: Ac- |
Carl Andreas | |
Clavier | ance in the City of Malmö, Sweden |
Professor Maria | Det berättande djuret: Samtidigheter |
Olaussen | som narrativ strategi |
PhD Johanna | Institutioner och arbetsutbud över |
Wallenius | livscykeln: en makroekonomisk |
analys av utbildningsfinansiering, | |
familjepolitik och pension | |
PhD Erik Han- | Rewriting the city: graffiti and the |
nerz | subcultural appropriation of space |
Professor Denny | Är barndomstrauma en bestäm- |
Vågerö | ningsfaktor för nästa generations ut- |
veckling? Hypoteser om transgene- | |
rationell överföring |
Professor Håkan | Informella finansiella marknader i |
Lindgren | Sverige |
rade på mikrodata | |
Docent Johan | Rumsliga perspektiv på mellanhän- |
Jansson | der och kuratorer i värdeskapande |
processer | |
Docent Kari | Med kameran som vapen: samtida |
poulos | Palestina and Syrien |
Fil.dr Pernilla | Kärlek, kropp och begär – fråge- |
Myrne | ställningar kring erotisk kärlek och |
kvinnors sexualitet i medeltida ara- | |
Doktor Ole | Estetikk og Mobilitet på Bronseal- |
Christian | derens Balkan |
Aslaksen | |
Docent Anna | Medeas rörelse. Sjuttonhundratalets |
Cullhed | transkulturella scen |
Professor | Multivariat regressionsanalys med |
Dietrich von | rang restriktioner på parametrar och |
Rosen | med tillämpningar inom området |
Small Area Estimation | |
Docent Daniel | Genus i internationella förhand- |
Naurin | lingar |
Historiska institutionen,
Uppsala universitet
2 124 000 | |
Konst, kultur och kom- | |
munikation, | |
Malmö högskola | 4 357 000 |
Institutionen för språk | |
och litteratur, | |
Linnéuniversitetet | |
Växjö | 1 974 000 |
Handelshögskolan i | |
Stockholm | |
3 948 000 | |
Sociologiska institu- | |
tionen (socialantropo- | |
logi och pedagogik), | |
Lunds universitet | 1 895 000 |
Health Equity Studies, | |
Stockholms universitet | |
1 810 000 | |
Handelshögskolan i | |
Stockholm | |
2 329 000 | |
Kulturgeografiska in- | |
stitutionen, | |
Uppsala universitet | 5 377 000 |
Institutionen för | |
mediestudier (IMS), | |
Stockholms universitet | 5 487 000 |
Institutionen för språk | |
och litteraturer, | |
Göteborgs universitet | |
2 066 000 | |
Institutionen för histo- | |
riska studier, | |
Göteborgs universitet | 2 005 000 |
Institutionen för kultur | |
och kommunikation, | |
Linköpings universitet | 2 609 000 |
Biometri och informa- | |
tik, | |
Sveriges | |
lantbruksuniversitet | 3 432 000 |
Centrum för Europa- | |
forskning (CERGU), | |
Göteborgs universitet | 3 033 000 |
12
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
belopp | |||
Docent Camilla | Att skipa rättvisa efter massvåld: | Institutionen för glo- | |
Orjuela | Migranters engagemang i transitio- | bala studier, | |
nell rättvisa | Göteborgs universitet | 1 737 000 | |
Professor | Att hantera överflöd: Strategier och | Handelshögskolan vid | |
Barbara | praktiker | Göteborgs universitet | |
Czarniawska | 4 977 000 | ||
Docent Hjalmar | Att rekonstruera tidigmodern far- | Avdelningen för veten- | |
Fors | maci: Globala handelsnätverk, sub- | skapshistoria, | |
stanser och praktiker | Uppsala universitet | 3 115 000 | |
Professor Jonas | Asymmetriska trender under olika | ||
Ljungberg | växelkurssystem: konsekvenser för | institutionen, | |
konvergens och tillväxt | Lunds universitet | 3 529 000 | |
Docent Anna | Om internationalisering och lärande | Företagsekonomiska | |
Jonsson | i praktiken – en studie om hur lokala | institutionen, | |
nationella företag förvärvar stora | Handelshögskolan vid | ||
multinationella företag | Göteborgs universitet | 2 588 000 | |
Professor | Främlingsfientlighet i ett föränder- | Sociologiska institu- | |
Mikael Hjerm | ligt Europa | tionen, | |
Umeå universitet | 3 551 000 | ||
Professor Maria | Konfliktrelaterat sexuellt våld och | Institutionen för glo- | |
Stern | dess skiftande former, sammanhang | bala studier, | |
och logiker | Göteborgs universitet | 5 273 000 | |
PhD Gerald | Assimilation bortom staten: Dubbel | Hugo |
|
Roche | exponering för Tibets språkliga | rum, | |
minoriteter | Uppsala universitet | 2 078 000 | |
Professor | Kontextkänslighet som en transdia- | Institutionen för juri- | |
Steven Linton | gnostisk mekanism: Att förstå kopp- | dik, psykologi och so- | |
lingen mellan långvarig smärta och | cialt arbete, | ||
emotionellt lidande | Örebro universitet | 2 494 000 | |
Fil.dr Rögnval- | Vetenskaplig essentialism: Aristote- | Filosofiska institu- | |
dur Ingthorsson | lianismen moderniserad | tionen, | |
Lunds universitet | 2 136 000 | ||
Docent Håkan | Måltiden i upplevelseekonomin – en | Institutionen för kul- | |
Jönsson | studie av måltidsordningen i | turvetenskaper, avd. et- | |
svenska hem | nologi, | ||
Lunds universitet | 1 569 000 | ||
PhD Valgeir | Undersökning av vaskulära hypote- | Psykologiska institu- | |
Thorvaldsson | ser för äldres kognition: Koordine- | tionen, | |
rade analyser av |
Göteborgs universitet | ||
riabilitet i fyra svenska longitudi- | |||
nella studier | 1 902 000 | ||
Professor Ata | Ett interaktivt |
Institutionen för kli- | |
Ghaderi | gram för prevention av ätstörningar | nisk neurovetenskap, | |
på bred front | Karolinska Institutet | 3 174 000 | |
Fil.dr Simon | Ett exempel för alla tider? Historie- | Institutionen för idé- | |
Larsson | teorin i samtida ekonomiskt tän- | och lärdomshistoria, | |
kande | Uppsala universitet | 1 949 000 |
13
2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
belopp | |||
Fil.dr Anja | Migration och korruption: Securi- | Institutionen för glo- | |
Karlsson Franck | tization, inre gränskontroll och var- | bala studier, | |
dagskorruption i Malaysia och | Göteborgs universitet | ||
Grekland | 2 446 000 | ||
Doktor Robert | Hur |
Ratio | |
Demir | innovationer kommer till stånd | 2 394 000 | |
Professor Torun | Kompensation mellan värme och | Psykologiska institu- | |
Lindholm | kompetens i strategisk självpresen- | tionen, | |
tation | Stockholms universitet | 2 310 000 | |
Professor Daniel |
Institutionen för bete- | ||
Västfjäll | kering: Psykologin bakom beslutet | endevetenskap och lä- | |
att donera | rande (IBL), | ||
Linköpings universitet | 3 560 000 | ||
Docent Jessica | Fördelar, spänningar och motsägel- | Centrum för socialve- | |
Storbjörk | sefulla incitament i välfärdssyste- | tenskaplig alkohol- och | |
met: New Public Management i | drogforskning, Sorad, | ||
svensk missbruks- och beroende- | Stockholms universitet | ||
vård | 3 759 000 | ||
Professor | Unilateral klimatpolitik och wto | Institutet för närings- | |
Henrik Horn | livsforskning | 2 041 000 | |
Summa | 156 178 000 |
Fördelningen på olika ämnesområden för ansökningar respektive beviljade anslag visas i tabell 5. I fråga om könsfördelningen kan ett antal iakttagelser göras. Av 713 ansökningar svarar männen för cirka 57 procent och kvinnorna för 43 procent. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga sökande (projektledare) har under senare år i stort sett varit stabil, och de beviljade anslagen har motsvarat söktryckets könsmässiga fördelning. De beviljade anslagen för 2014 avviker dock från ansökningarnas könsfördelning på så sätt att endast 33 procent tillfallit kvinnor och 67 procent män. Statistiken över samtliga projektdeltagare som beviljats medel visar på en viss utjämning genom att 40 procent av projektdeltagarna är kvinnor och 60 procent män. De angivna talen är små och måste tolkas med försiktighet, men RJ följer utvecklingen noga. Den genomsnittliga storleken på de beviljade anslagen är även den i stort sett lika och knappt 400 000 kronor högre för kvinnliga projektledare. Anslagsbesluten bör även studeras i fråga om så kallad karriärålder för de forskare som fått sina ansökningar beviljade. Begreppet karriärålder anger antalet år som gått sedan doktorsexamen avlades. För kvinnor var den 2014 i genomsnitt 11,3 år (samma 2013), för män däremot 14,5 år (2013: 10,7 år). Medianvärdet för sökande är dock lägre för båda könen: för kvinnor 10 år och för män 12. Karriäråldern har ökat i förhållande till de senaste åren, vilket innebär att yngre forskare inte har klarat sig lika bra som tidigare. Det är i och för sig inte egendomligt, eftersom erfarenhet rimligtvis bör öka förmågan att skriva ansökningar av hög kvalitet. Å andra sidan bygger RJ:s långsiktiga policy och mångåriga erfarenhet på att en bedömning som i första hand avser ansökningarnas kvalitet
14
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
och originalitet (och inte tidigare prestationer, så kallad track record), är positiv för de yngre forskarnas möjligheter att framgångsrikt konkurrera om anslag. Om denna utveckling fortsätter kan RJ behöva överväga insatser för att förbättra de yngre forskarnas möjligheter.
De begränsningar i rätten att söka projektanslag som infördes under 2014 får full effekt under 2015. En forskare får från 2014 enbart ingå i en enda ansökan som projektledare eller som projektdeltagare. Från 2015 kan den forskare som i egenskap av projektledare eller projektdeltagare har fått avslag två år i följd inte söka följande år. Avsikten med båda åtgärderna är att uppmana de sökande att noga överväga vilken forskningsidé som är deras bästa och att satsa på den. På så sätt kan ansökningarnas genomsnittliga kvalitet öka och arbetsbördan för beredningsgrupperna förhoppningsvis minska.
Som framgår av tabell 5 och 6 är de beviljade anslagens spridning på lärosäten (eller motsvarande) och på olika ämnen stor.
Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2014 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | ||||||
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män |
antikvetenskap | 7 | 5 | 2 | ||||
arbetslivsstudier | 6 | 3 | 3 | ||||
arkeologi | 2 | 2 | 8 405 | 24 | 10 | 14 | |
arkitektur | 1 | 1 | |||||
design | 1 | 1 | |||||
didaktik | 11 | 5 | 6 | ||||
ekonomisk geografi | 2 | 2 | 9 076 | 6 | 1 | 5 | |
ekonomisk historia | 2 | 2 | 5 858 | 22 | 3 | 19 | |
etik | 4 | 3 | 1 | ||||
etnologi | 1 | 1 | 1 569 | 13 | 8 | 5 | |
filmvetenskap | 5 | 4 | 1 | ||||
filosofi | 3 | 3 | 13 331 | 21 | 2 | 19 | |
folkhälsovetenskap, | 11 | 7 | 4 | ||||
global hälsa, socialme- | |||||||
dicin och epidemiologi | |||||||
företagsekonomi | 3 | 2 | 1 | 9 959 | 47 | 16 | 31 |
genusstudier | 1 | 1 | 5 273 | 7 | 4 | 3 | |
gerontologi, medicinsk/ | 1 | 1 | |||||
hälsovetenskaplig | |||||||
inriktning | |||||||
globaliseringsstudier | 1 | 1 | 2 446 | 8 | 3 | 5 | |
historia | 5 | 1 | 4 | 11 452 | 53 | 17 | 36 |
hälso- och sjukvårdsor- | 1 | 1 | |||||
ganisation, hälsopolitik | |||||||
och hälsoekonomi | |||||||
idé- och lärdomshistoria | 1 | 1 | 1 949 | 17 | 6 | 11 | |
idrottsvetenskap | 1 | 1 |
15
2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | ||||||
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män |
internationell migration | 1 | 1 | 1 737 | 5 | 2 | 3 | |
och etniska relationer | |||||||
(IMER) | |||||||
juridik (exklusive juri- | 8 | 4 | 4 | ||||
dik och samhälle) | |||||||
juridik och samhälle | 7 | 7 | |||||
jämförande språkveten- | 1 | 1 | 6 105 | 21 | 13 | 8 | |
skap och lingvistik | |||||||
kommunikationsveten- | 4 | 3 | 1 | ||||
skap | |||||||
konstvetenskap | 9 | 7 | 2 | ||||
kulturgeografi | 7 | 3 | 4 | ||||
kulturstudier | 1 | 1 | 5 711 | 8 | 5 | 3 | |
litteraturstudier | 1 | 1 | 2 066 | 10 | 10 | ||
litteraturvetenskap | 2 | 2 | 4 583 | 43 | 24 | 19 | |
lärande | 10 | 6 | 4 | ||||
medievetenskap | 1 | 1 | 5 487 | 11 | 6 | 5 | |
musik | 1 | 1 | |||||
musikvetenskap | 4 | 1 | 3 | ||||
1 | 1 | ||||||
tion (interaktions- | |||||||
design) | |||||||
mänsklig interaktion | 2 | 1 | 1 | ||||
med IKT | |||||||
nationalekonomi | 2 | 1 | 1 | 5 989 | 35 | 8 | 27 |
pedagogik | 9 | 4 | 5 | ||||
pedagogiskt arbete | 3 | 2 | 1 | ||||
psykologi (exklusive | |||||||
tillämpad psykologi) | 5 | 1 | 4 | 13 964 | 36 | 10 | 26 |
religionshistoria | 2 | 2 | 5 630 | 8 | 1 | 7 | |
religionsvetenskap | 19 | 7 | 12 | ||||
sannolikhetsteori och | |||||||
statistik | 1 | 1 | 3 432 | 2 | 2 | ||
scenkonst | 1 | 1 | |||||
socialantropologi | 1 | 1 | 2 078 | 12 | 7 | 5 | |
socialt arbete | 14 | 8 | 6 | ||||
sociologi (exklusive so- | |||||||
cialt arbete, socialpsy- | |||||||
kologi och socialantro- | |||||||
pologi) | 4 | 1 | 3 | 14 789 | 39 | 19 | 20 |
språkstudier | 15 | 7 | 8 | ||||
språkteknologi (språk- | |||||||
vetenskaplig databe- | |||||||
handling) | 3 | 1 | 2 |
16
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1
Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | ||||||
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män |
statsvetenskap (exklu- | |||||||
sive studier av offentlig | |||||||
förvaltning och globali- | |||||||
seringsstudier) | 2 | 1 | 1 | 5 948 | 54 | 21 | 33 |
systemvetenskap, in- | |||||||
formationssystem och | |||||||
informatik med sam- | |||||||
hällsvetenskaplig inrikt- | |||||||
ning | 4 | 1 | 3 | ||||
teknikhistoria | 4 | 2 | 2 | ||||
tillämpad psykologi | 1 | 1 | 3 174 | 4 | 1 | 3 | |
tvärvetenskapliga stu- | |||||||
dier | 1 | 1 | 1 810 | 19 | 9 | 10 | |
övrig annan humaniora | 1 | 1 | 4 357 | 7 | 4 | 3 | |
övrig annan samhälls- | |||||||
vetenskap | 7 | 4 | 3 | ||||
Summa | 48 | 16 | 32 | 156 178 | 713 | 309 | 404 |
Tabell 6 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2014 (belopp tkr)
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Göteborgs universitet | 44 625 | 13 |
Handelshögskolan i Stockholm | 6 277 | 2 |
Högskolan i Halmstad | 5 711 | 1 |
Institutet för näringslivsforskning | 2 041 | 1 |
Karolinska Institutet | 6 872 | 2 |
Linköpings universitet | 6 169 | 2 |
Linnéuniversitetet i Växjö | 1 974 | 1 |
Lunds universitet | 24 878 | 9 |
Malmö högskola | 4 357 | 1 |
Ratio | 2 394 | 1 |
Stockholms universitet | 15 565 | 5 |
Sveriges lantbruksuniversitet SLU | 3 432 | 1 |
Umeå universitet | 3 551 | 1 |
University of Melbourne | 2 078 | 1 |
Uppsala universitet | 23 760 | 6 |
Örebro universitet | 2 494 | 1 |
Summa | 156 178 | 48 |
Produktionsstöd | 865 | 7 |
Översättning | 125 | 1 |
Övrigt | 662 | 3 |
17
2014/15:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Summa | 1 652 | 11 |
Summa total | 157 830 | 59 |
Infrastruktur för forskning
Infrastruktur för forskning rör insatser för att möjliggöra framtida forskning inom samhällsvetenskap och humaniora. Anslag kan beviljas för åtgärder som exempelvis etablering av nya forskningsmiljöer eller skapande av plattformar där samarbete mellan forskarsamhället och andra institutioner utvecklas.
Forskningen genomgår för närvarande förändringar. Bland annat byggs forskargrupper upp just kring befintliga eller tillkommande infrastrukturer och Vetenskapsrådet lägger om sina infrastrukturella bidrag. RJ:s anslag kan därför förväntas öka i betydelse. Mot denna bakgrund, och för att minska arbetsbelastningen på ordförandegruppen som hittills har handlagt ansökningarna, har en särskild beredningsgrupp inrättats. Den träder i funktion under 2015.
År 2014 beviljade RJ 13 ansökningar om infrastrukturellt stöd. Det största anslaget gick till Nyckeln till Uppåkra: digitalisering av ett unikt arkeologiskt kulturarv. Projektet avser att i en databas kvalitetssäkra arkeologiskt dokumentationsmaterial, samt att med digital fototeknik dokumentera 28 000 metallföremål från undersökningarna från järnåldersbebyggelsen från cirka 100 före Kristus till 1000 efter Kristus i Uppåkra, Skåne.
Anslag till infrastruktur för forskning 2014 (belopp kr)
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
belopp | |||
Fil.dr Daniel | Digitalisering och katalogisering | Uppsala universi- | |
Solling | av stambokssamlingen vid Upp- | tetsbibliotek | |
sala universitetsbibliotek | 3 795 000 | ||
Professor Lars | Svenskt översättarlexikon – natio- | Södertörns högskola | |
Kleberg | nell biobibliografisk databas | 3 063 000 | |
Professor |
Den vetgirige lappmarksprästen | Umeå universitet | |
Edlund | – Digitalisering och transkribering | ||
av J.A. Nenséns uppteckningar | |||
från |
|||
kens liv och kultur | 2 622 000 | ||
Docent Petra | Vetenskaplig utgivning av klas- | Svenska Vitterhets- | |
Söderlund | siska svenska författares verk | samfundet | 1 242 000 |
Bibliotekarie Hans | Analys och teckentolkning av ta- | Statistiska central- | |
Ljungberg | beller i SCB:s digitaliserade sta- | byrån SCB | |
tistik | 2 500 000 | ||
Förste bibliotekarie | Katalogisering av äldre disserta- | Södertörns högskola | |
Jan Hjalmarsson | tioner | 405 000 | |
Professor Åsa | European Values Study | Mittuniversitetet | |
Bengtsson | 4 944 000 |
18
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 2014/15:RJ1
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
belopp | |||
Professor Mats | Nyckeln till Uppåkra: digitali- | Lunds universitet | |
Roslund | sering av ett unikt arkeologiskt | ||
kulturarv | 5 014 000 | ||
Bibliotekarie Catta | Utbildningsforskning och reform- | Linnéuniversitetet i | |
Torhell | politik under 50 år – speglad i | Växjö | |
Torsten Huséns arbetsbibliotek | 267 000 | ||
Fil.dr Jenny | Arbetarrörelsens digitala omvand- | Uppsala universitet | |
Jansson | ling: bevarandet av organisations- | ||
material i den digitala tidsåldern | 3 614 000 | ||
Fil.dr Jacqueline | Alvastra pålbyggnad – en arkeolo- | Historiska museet | |
Taffinder | gisk resurs | 4 363 000 | |
Jur.dr Richard Zajac | Insamling, digitalisering och till- | Folke Bernadotte- | |
Sannerholm | gängliggörande av arkiv från ut- | akademin | |
landsveteraner | 3 230 000 | ||
Fil.dr Margareta | Ny användarplattform för kon- | Uppsala universitet | |
Sollenberg | fliktdata – nya möjligheter för | ||
forskningen | 2 414 000 | ||
Summa | 37 473 000 |
Tabell 7 Beviljade ansökningar inom infrastruktur för forskning fördelade efter anslagsförvaltare 2014 (belopp tkr)
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Folke Bernadotteakademin | 3 230 | 1 |
Historiska museet | 4 363 | 1 |
Linnéuniversitetet i Växjö | 267 | 1 |
Lunds universitet | 5 014 | 1 |
Mittuniversitetet | 4 944 | 1 |
Statistiska centralbyrån SCB | 2 500 | 1 |
Svenska Vitterhetssamfundet | 1 242 | 1 |
Södertörns högskola | 3 468 | 2 |
Umeå universitet | 2 622 | 1 |
Uppsala universitet | 9 823 | 3 |
Summa | 37 473 | 13 |
Konferens | 110 | 1 |
Summa | 110 | 1 |
Summa total | 37 583 | 14 |
Forskningsinitiering
För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större och mindre vetenskapliga möten samt till uppbyggnad av vetenskapliga nätverk
19
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
beviljar RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett | |
stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och | |
utomlands, arbetskonferenser om nya forskningsområden, seminarieverksam- | |
het, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram. | |
Under året behandlades 143 ansökningar och av dessa beviljades 84. Vi ser | |
det som mycket positivt att kunna bidra till att så många vetenskapliga möten | |
och nätverk kan komma till stånd. Särskilt positivt är att det internationella | |
utbytet hela tiden växer. Internationaliseringen är en tydlig trend och i dag är | |
det endast i undantagsfall RJ får in ansökningar om forskningsinitiering utan | |
internationellt deltagande. | |
Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ dessutom regelmässigt | |
egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstöd- | |
jande organ inom eller utom landet. | |
RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exem- | |
pelvis RJ:s stöd till utgivningen av tidskriften Forskning Framsteg (FF) | |
och till föreningen Vetenskap Allmänhet. Bidragen till FF har lämnats | |
sedan 1979 men styrelsen har beslutat att 2015 blir det sista året. RJ beviljade | |
under 2014 ett treårigt anslag till Vetenskap Allmänhet för att i samarbete | |
med |
|
der till forskning och forskare utvecklas över tid. Avsikten med projektet Ve- | |
tenskapen i samhället är att fördjupa studierna av vilka faktorer som påverkar | |
förtroendet för forskare, forskning och forskningsbaserad kunskap. Sedan | |
1966 har RJ även deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. De | |
sammanlagt 157 Nobelsymposier som genomförts har ägnats åt vetenskapliga | |
genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse. Sympo- | |
sierna har en mycket stark internationell ställning. |
Områdesgrupper
RJ inrättar så kallade områdesgrupper i syfte att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning. De består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Områdesgrupperna har gett betydelsefulla förslag till nya initiativ. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande.
Områdesgrupperna har under RJ:s historia producerat betydelsefulla förslag till nya initiativ och tematiska utlysningar. Efter en utvärdering 2013 har rutinerna förtydligats. Styrelsen har vidare gett kansliet i uppdrag att inventera andra arbetsformer som lämpar sig för idégenerering och att återkomma till styrelsen med konkreta förslag. Dessa ska motsvara RJ:s ambition att kunna arbeta flexibelt och effektivt. Insatserna ska kunna gälla såväl utomvetenskapligt som inomvetenskapligt motiverade forskningsfrågor. Ärendet kommer att behandlas av styrelsen under 2015.
Under 2014 har tre områdesgrupper varit verksamma (uppgifter om gruppernas sammansättning finns dels på RJ:s webbplats, dels i slutet av årsberättelsen).
20
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet (MoR)
Områdesgruppen, som startade sin verksamhet 2011, har under året haft sammanträden, konferenser och seminarier samt tagit initiativ till två utlysningar. Den ena fokuserar på samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning och genomförs i samverkan med statliga forskningsfinansiärer. Den andra utlysningen avser att stärka forskningen om styrning och granskning av offentlig verksamhet och genomfördes under våren 2014. Områdesgruppen hade sitt sista möte våren 2014.
Områdesgruppen för teknik, institution, förändring
Områdesgruppen har nu varit verksam i drygt tre år. Arbetet med den programskrift som syftar till att klargöra och avgränsa områdesgruppens ansvarsområde har färdigställts under året.
För att ytterligare gynna initiativ till ny forskning och nya forskningssamarbeten inom områdesgruppens tema har forskare utanför områdesgruppen bjudits in att söka medel till nya nätverk och gästforskare. Nätverken består av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, men kan även inkludera andra ämnen och omfattar deltagare från flera olika lärosäten. Nätverksstödet varar i maximalt tre år. Anslag beviljas också för att bekosta en månads vistelse vid ett svenskt lärosäte för en utländsk forskare inom områdesgruppens tema. Tiden ska ägnas åt att slutföra pågående vetenskapliga arbeten, föreläsningar samt att delta vid seminarieverksamheten vid den specifika forskningsmiljön. Under året har tre nätverk och en gästforskarvistelse beviljats medel:
Jonas Anselm, nätverket SweMineTechNet – Swedish Mineral Technology Network
Cecilia Åsberg, nätverket Posthumanities International Network, PIN
Francis Lee, nätverket Algorithms as Devices of Power and Valuation.
Kerstin Sandell har beviljats medel för att professor Catherine Westfall, Michigan State University, ska vistas vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet, och bland annat studera anläggningarna ESS and MAX IV.
Linköpings universitet har beviljats medel för att starta en sommarskola inom
Områdesgruppen för vardagslivets och kulturens medialisering
Områdesgruppen som under 2014 var inne på sitt tredje verksamhetsår sammanträdde två gånger, och åkte på projektbesök till två starka forskningsmiljöer inom medialisering. Vid Köpenhamns universitet besökte man forskargrupperna The mediatization of culture: The challenge of new media och Kulturens medialisering, båda under ledning av Stig Hjarvard. Till Bremen bjöds gruppen in av Andreas Hepps forskningsgrupp vid ZEMKI: Center for
21
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
Media Communication and Information Research. Under hösten arbetade Jo- | |
han Fornäs och André Jansson med förberedelser för en konferens i april 2015 | |
i samarbete med ECREA TWG Mediatization: Mediatisation of Culture and | |
Everyday Life: Comparisons, Histories and Critiques. Gruppen fortsätter att | |
utlysa medel för nätverk inom forskningsområdet och för närvarande finns | |
fyra aktiva nätverk. |
Riktade satsningar
Riktade insatser används för att utveckla och förstärka svensk forskning. De har varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre forskare till utlysningar inom angelägna forskningsområden.
Tabell 8 Riktade insatser 2014 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Pro Futura IX | 25 000 |
Forskningsprogrammet Samlingarna och forskningen | 20 000 |
Nobel Science and Humanities Program. The Networks – Challenges for | |
Mankind | 14 500 |
Övrigt | 404 |
Summa skuldförda anslag | 59 904 |
Forskningssatsning i samband med |
100 000 |
Europe and Global Challenges III | 10 000 |
Gästforskare vid de svenska forskningsinstituten i Medelhavsområdet | 4 000 |
Beslutade ramanslag redovisat i ansvarsförbindelser | 114 000 |
Totalt beslutat 2014 | 173 904 |
Pro Futura
Pro Futura är ett spetsforskningsprogram som RJ driver tillsammans med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) där forskare ges möjlighet att forska under mycket goda villkor under fem till sju år. I år har inbjudan att nominera skickats till 23 lärosäten i Sverige, Danmark, Estland, Finland och Norge. Universiteten inbjuds att nominera högst fyra personer. Om lärosätet väljer att nominera tre personer ska minst en av dessa ha doktorsexamen från, och vara verksam vid, ett annat lärosäte än det som ställer förslaget. Om man väljer att nominera fyra personer ska minst en av de nominerade ha doktorsexamen från och vara verksam vid universitet utanför Sverige. Avsikten är att forskarna genom Pro
22
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
kvinnor som män, antagits. I årets omgång nominerades 28 forskare varav 10 gick vidare till intervju. RJ:s styrelse har därefter beslutat att 4 forskare ska antas, nämligen Angela Breitenbach, filosofi, föreslagen av University of Cambridge, Stephanie
Europe and Global Challenges
Sedan ett antal år har RJ haft ett nära samarbete med tyska Volkswagen Stiftung och italienska Compagnia di San Paolo bland annat kring forskningsprogrammet inom europeisk utrikes- och säkerhetspolitik. Erfarenheterna har varit många och positiva. Tillsammans har tre forskningsfinansiärer åstadkommit en insats på europeisk nivå som de var för sig inte hade varit mäktiga. Därför beslöt samma stiftelser att vidareutveckla forskningssamarbetet i ett nytt forskningsprogram.
Den övergripande tanken med forskningsprogrammet Europe and Global Challenges har varit att europeiska forskare ska stimuleras att samarbeta med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna typ av satsning kommer att få betydelse för internationaliseringen av svensk och europeisk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Programmet utlystes första gången 2010 och eftersom gensvaret i forskarsamhället var mycket stort utlyste de tre stiftelserna programmet en andra gång under 2012. Totalt har tio olika forskargrupper finansierats inom programmet.
Från och med i år har programmet även en ny samarbetspartner i brittiska Wellcome Trust. Samtidigt har Compagnia di San Paolo dragit sig ur satsningen. Wellcome Trust är en av världens största forskningsstiftelser som i första hand finansierar hälsorelaterad forskning och biomedicin. Deras ambition är att öka insatserna inom humaniora och samhällsvetenskap och de har identifierat Europe and Global Challenges som ett högintressant samarbetsprojekt. RJ, Volkswagen Stiftung och Wellcome Trust har därför gemensamt utlyst programmet en tredje gång.
Skatteforskning
RJ har beslutat om att under hösten 2015 genomföra en avslutande skattekonferens i riksdagen där de kvarvarande och pågående projekten i tidigare skatteforskningsutlysning presenterar sina resultat. Inom ramen för den andra utlysningen 2010/11 om skatteforskning har sju projekt utvärderats under våren 2014. Slutsatsen är att samtliga sju projekt har utvecklats väl och att de ska få fortsatt finansiering för den kvarvarande projektperioden.
23
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
Flexit
Henrietta Huzells uppföljning från 2013 ledde till flera förändringar av de två utlysningarna under 2014:
Tjänsterna är utformade så att två år av projektet bedrivs på ett företag eller en organisation utanför akademien och det tredje året på ett lärosäte.
Både juniora och seniora forskare kan nu söka.
Stödet till medverkande ökas genom introduktionskurser och liknande.
I den första utlysningen medverkade både organisationer och företag: Indevelop, Röda Korset, VTI och Volante. Tre tjänster tillsattes: De gick till Christoffer Laurell (Volante), Björn Lidenstam (VTI) och Malin Gawell (Röda Korset). I höstens utlysning ingick organisationerna FOU Välfärd Norrbotten, Vårdanalys och SVID. En tredje utlysning sjösattes i november, med deadline den 12 februari 2015, där sex organisationer och företag medverkar: ABB Corporate Research, Hyresgästföreningen, Invigos,
Riksdagsforskning
Under 2014 avslutades seminarieserien som inleddes 2012 i samarbete med riksdagen. I februari presenterade professor Mats Sjölin (Linnéuniversitetet) sin forskning: Party Government in Flux: Changing Conditions for the Party Groups in the Swedish Riksdag, det sista i raden av totalt fyra projekt. Samtliga projekt förväntas slutredovisa under 2015.
RJ Sabbatical
Med RJ Sabbatical kan tillsvidareanställda lektorer och professorer inom humaniora och samhällsvetenskap få anslag i upp till två år för att forska färdigt och för att skriva synteser. Stödet kan avse ansökningar som ska resultera i såväl enstaka tidskriftsartiklar som monografier. En första utlysning genomfördes under året med ett mycket högt söktryck. En andra utlysning har gjorts med sista ansökningsdag i februari 2015. En sista utlysning i försöksverksamheten görs under 2016.
Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap
RJ:s styrelse beslutade under året att avsätta 100 miljoner kronor till en jubileumsutlysning kopplad till RJ:s
24
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning
Under året utlystes forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang. Programmet beräknas pågå under sex år med eventuell förlängning till tio år och omfatta cirka 80 miljoner kronor. Programmet är ett samarbete mellan RJ, Vetenskapsrådet, Formas och Forte. En internationell referensgrupp bestående av forskare och praktiker knyts till programmet och en koordinator ansvarar för att hålla samman projekten inom programmet.
Styrning och granskning av det offentliga
RJ utlyste i april 2014 anslag till Styrning och granskning av det offentliga.
Utlysningen av 40 miljoner kronor, som beslöts av RJ:s styrelse den 28 november 2013, kan ses som en avslutning av områdesgruppen Mål och resultat i offentlig verksamhets strategiska arbete. Totalt skickades 71 ansökningar in. Styrelsen beslutade att bifalla 9 ansökningar.
Samlingarna och forskningen
Vitterhetsakademien och RJ har med utgångspunkt i erfarenheterna av programmet för
Forskning om förmodernitet
Inom RJ:s satsning på forskning om förmodernitet pågår för närvarande åtta projekt, varav fem har följts upp under året med mycket gott resultat. Beviljade projekt ska ordna konferenser eller workshoppar under den tid som projekten pågår. Den första konferensen hölls på Sigtunastiftelsen i augusti 2014. Konferensen, som samlade ett sextiotal deltagare, hade titeln Practices and Performances. Between Materiality and Morality in
Nobel Science and Humanities Program. The Networks – Challenges for Mankind
Planeringen av ett nytt Nobel Center i Stockholm pågår för fullt. Nätverken inom programmet Nobel Science and Humanities Program kommer att bestå av
25
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
Nätverken innebär långvariga kontakter mellan forskare från hela världen och | |
ger förutsättningar för både djupgående och överraskande samarbeten. Dessu- | |
tom ger de svensk vetenskap tillgång till världsledande forskare. Nobelcentret | |
avser att dra nytta av deltagarnas närvaro genom att arrangera både offentliga | |
arrangemang, till exempel temadagar för allmänheten, och aktiviteter för po- | |
litiker och andra beslutsfattare. RJ har beviljat medel till ett av de tre inledande | |
nätverken med 2,9 miljoner kronor om året i fem år, sammanlagt 14,5 miljoner | |
kronor. |
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
Erfarenhetsmässigt har det varit svårt att på ett naturligt sätt inrymma vissa angelägna ändamål under övriga budgetposter. Kostnaderna för utvärderingar av stödformer och riktade satsningar finansieras här. RJ har även lämnat bidrag till dataköp för forskningsområdet Det civila samhällets ekonomi och organisering under perioden
Internationellt samarbete
RJ:s möjligheter att stödja svensk forsknings internationella samarbeten ökar i betydelse. Vetenskapsrådet genomför en omfattande analys av de internationella förbindelserna, och när den blir klar under 2015 kan ytterligare insatser från RJ vara motiverade. Resultatet av tidigare undersökningar tyder på att svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i större utsträckning än kollegerna i andra länder väljer att samarbeta med sina landsmän. En betydande del av den humanistiska forskningen är dessutom nationell till sin karaktär. Olika forskningsfrågor förutsätter givetvis skilda arbetssätt. Så länge frågeställningarna är generella behöver det inte vara en svaghet att empirin är nationell. Ett onyanserat krav på internationalisering kan rent av resultera i alltför generella problemformuleringar eller allmänt hållna jämförelser. Likafullt förefaller svensk forskning behöva nya nätverk av forskare för att öka samarbetena. Det treåriga stödet åt Sveriges unga akademi för att stärka dess internationella aktiviteter ska ses i detta sammanhang, liksom den vikt som fästs vid de internationella kontakterna i RJ:s jubileumssatsning och i besluten om RJ Sabbatical.
26
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
RJ:s internationella insatser är inriktade både på individuell forskarmobilitet och strategiska partnerskap. Vidare växer stiftelsernas betydelse som forskningsfinansiärer i Europa. Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ sedan starten 2007 i ett nätverk som går under benämningen Research Forum som – i kontakt med EU, Science Europe och den europeiska universitetssammanslutningen EUA – arbetar både med att lyfta fram stiftelsernas roll som forskningsfinansiärer och att effektivisera arbetsformerna.
Nätverket utgör en plattform för forskningsfinansierande stiftelser att samarbeta och ta lärdom av varandra. Forumets uppdrag är att underlätta ett effektivare stöd till forskning genom gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte och att skapa ett brett nätverk av oberoende forskningsfinansierande stiftelser i Europa.
Forumet arrangerade hösten 2014 en välbesökt konferens i Warszawa på temat Towards a new concept of excellence in research?. Där diskuterades frågor om hur högkvalitativ forskning kan identifieras och risk hanteras av forskningsfinansiärer.
På ett möte med nordiska stiftelseorganisationer i samband med EFC-
Stiftelsernas betydelse som forskningsfinansiärer växer i Europa i takt med att behoven ökar och staternas anslag inte förväntas kunna växa i samma takt som hittills. Stiftelserna gjorde betydande insatser vid tillkomsten av Europeiska forskningsrådet (EFR; engelsk förkortning är ERC). Ansträngningarna för att stärka EFR:s positioner fortsätter. RJ har tidigare beviljat ett bidrag till oberoende vetenskapligt studium av de arbetsformer som EFR har utvecklat under sina inledande verksamhetsår.
Framgångarna i den hårda konkurrensen om
– de socioekonomiska disciplinerna är mest framgångsrika: nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi. Från de humanistiska ämnena kommer relativt få ansökningar, och med två undantag har de inte fått anslag. Det finns en risk för att detta ses som uttryck för bristande kvalitet. Vetenskapsrådet kommer under 2015 att presentera statistik som möjliggör en fördjupad diskussion av de frågor som berörs här.
Mot den bakgrund som tecknas här är det viktigt att RJ uppmärksammar möjligheterna att utveckla svensk humaniora och samhällsvetenskap. Breda, komparativa kartläggningar med internationella utblickar är ett viktigt hjälpmedel. RJ är av den anledningen en av finansiärerna av Humanities World
27
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
Report 2015 och World Social Science Report 2016. Under 2014 har RJ till- | |
sammans med både inhemska och internationella aktörer bearbetat frågor om | |
hur forskningen kan flytta fram positionerna i en alltmer globaliserad värld. I | |
juni genomförde RJ och Volkswagen Stiftung konferensen Global Humani- | |
ties i Hannover. | |
RJ:s alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. De har olika karaktär, främst | |
av dessa fyra slag: | |
Medlemsavgifter eller arbetsinsatser inom intresse- och | |
samarbetsorganisationer för stiftelser och dylikt | |
Vid EFC:s 25:e Annual General Assembly (AGA) and Conference i Sarajevo | |
var temat Rethinking Europe: Solidarity, civil society and political govern- | |
ance. Under Autumn Assembly, som ägde rum i Bryssel den |
|
kretsade arbetet kring filantropi i Europa, Euro Philantopics, då bland annat | |
ungdomsarbetslöshet, migration och cirkulär ekonomi behandlades. EFC sva- | |
rar för stiftelsesektorns kapacitetsuppbyggnad (capacity building) genom ut- | |
bildningsprogrammet European Learning Lab, som ger professionell utveck- | |
ling för och stärkta kontakter mellan stiftelsernas handläggare. Under 2014 har | |
RJ och organisationen Stiftelser i Samverkan (SiS) engagerat sig i den svenska | |
diskussionen om förslaget till europeisk stiftelsestadga bland annat genom | |
upprepade kontakter med Justitiedepartementet. Förhoppningarna om en så- | |
dan stadga, vilken eventuellt skulle kunna främja transnationellt stiftelsear- | |
bete, grusades dock när det visade sig vara omöjligt för EU:s medlemsstater | |
att enas om innehållet. | |
European Science Foundation (ESF) har spelat en viktig roll för utveck- | |
lingsarbetet inom forskningspolitik och policy. Organisationen kommer att er- | |
sättas av Science Europe, där enbart statliga forskningsråd kan vara medlem- | |
mar, så RJ:s medlemskap upphör vid utgången av 2015. RJ:s årliga bidrag till | |
Euroscience Open Forum (ESOF) upphörde under 2013, men eftersom medel | |
återstod deltog vi i arbetet under 2014. En eventuell fortsättning bör inte gälla | |
basfinansiering utan vara inriktad på punkt- och programstöd inom humaniora | |
och samhällsvetenskap. Detsamma gäller redan för Academia Europaea (AE), | |
som till och med 2014 har ett årligt bidrag för sin utåtriktade informations- | |
verksamhet. RJ bidrar även till ett treårigt symposieprogram/summer school | |
för yngre forskare inom humaniora i AE:s regi. | |
Medverkan i uppbyggnaden utomlands av institut för avancerade | |
studier | |
RJ har ett långvarigt och väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu | |
Berlin. RJ beviljade 2012 ett femårigt anslag till Stellenbosch Institute for Ad- | |
vanced Studies (STIAS) för att utveckla STIAS panafrikanska arbete. Insatser | |
för att etablera denna typ av institutioner måste pågå under fem till tio år för | |
att vara meningsfulla. RJ ska därför noga överväga varje engagemang och vara | |
restriktiv med att binda sig för sådan basfinansiering. Däremot bör instituten |
28
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
och deras forskare kunna söka anslag för exempelvis konferenser och projekt på RJ:s gängse villkor.
Samfinansierade forskningsprojekt inom regionala studier, kultur, värdering, säkerhet och utveckling
Styrelsen har under året beslutat att förlänga finansieringen av ett nätverkssamarbete mellan indiska och europeiska forskare, kallat IEARN, som är placerat vid Institut dÉtudes Avancées i Nantes. New Europe College i Bukarest har under tre år medel till Europe next to Europe. Brittiska Wellcome Trust har beslutat att inleda ett samarbete med RJ och Volkswagen Stiftung kring en tredje utlysning av Europe and Global Challenges. Samarbetet med Svenska litteratursällskapet fortsätter kring svenskan i Finland. Ett antal forskningsstiftelser i flera länder och statliga forskningsråd fortsätter kontakterna om gemensamma insatser i fråga om den humanistiska forskningen. Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU) fortsätter planenligt utbyggnaden av det internationella postdokprogram som RJ beslöt att delfinansiera 2012. Centrets arbete med att få status som excellensmiljö pågår.
Gästprofessurer, postdoktjänster och andra liknande anställningar samt kostnader för forskarutbyte
Det behövs flexibla stödformer som möjliggör korta utlandsvistelser och utveckling av samarbeten med utländska forskare som inte har för avsikt att flytta till Sverige. Styrelsens beslut att under de kommande åren anslå medel till forskningsvistelser vid de svenska Medelhavsinstituten ska ses i detta sammanhang. I syfte att få fram fler framgångsrika svenska ansökningar till ERC har bidrag beviljats till forskarnätverk som behöver få tid till att vässa sina projekt. Dag
Inom ERC anses samarbetet rent av vara förebildligt i utformningen för samarbeten mellan forskare från olika länder och discipliner. Inom RJ har det även inspirerat till finansieringen av ett nytt tvåårigt
29
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
Åren 2012 till 2014 har SCAS med uppbackning från RJ tecknat avtal med | |
framstående inrättningar, till exempel National Humanities Institute, Radcliffe | |
Institute vid Harvard och CRASSH vid Cambridge University. I centrum står | |
RJ:s och SCAS Pro |
|
Study in the Behavioral Sciences (CASBS) vid Stanford University och Insti- | |
tute for Advanced Study (IAS) i Princeton. Sedan tidigare utfäster sig RJ att | |
bidra till att täcka inbjudna forskares kostnader för vistelserna. Under 2013– | |
2014 medverkade en svensk humanist i IAS Princetons utveckling av forsk- | |
ningstemat Environmental Turn and the Human Sciences. IAS, SCAS och | |
École des hautes études en sciences sociales (EHESS) har – med RJ som en | |
av finansiärerna – beslutat att under tre år genomföra en så kallad summer | |
school inom samhällsvetenskaperna. Denna vänder sig till unga forskare från | |
Latinamerika, Mellanöstern och subsahariska Afrika och är ett försök att för- | |
nya arbetsformerna inom instituten för avancerade studier och att bredda deras | |
geografiska rekrytering av forskare. SCAS medverkan är viktig – och en fram- | |
gång för SCAS. Under 2014 har SCAS och den kinesiska vetenskapsakade- | |
mien för samhällsvetenskaper (CASS) fördjupat sina kontakter och tecknat av- | |
tal om forskarutbyte. | |
RJ har sedan 1989 ett avtal med |
|
utbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och |
|
svenska forskare i Tyskland. För 2014 utsågs professorerna Margit Meyer (in- | |
stitutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet) och Tho- | |
mas Saalfeld (statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet). | |
RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller | |
avtal är tidsbegränsade. |
Samarbete med riksdagen
Medel har beviljats till Riksdagsundersökningen 2014, som blir den tionde i ordningen. Den genomförs av forskare knutna till Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet och har till syfte att särskilt fokusera på två teman: responsivitet och flernivådemokrati. Anslaget föreslås belasta budgetposten Samarbete med riksdagen. Den
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under
30
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm.
Under perioden
Under 2014 utsågs följande forskare som blir de sista att ta emot stipendiet (mottagande lärosäte inom parentes): fil.dr Robert Aman (Sciences Po, Paris); fil.dr Anna Hedlund (Max
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader
Frågan om lokalkostnader har behandlats ingående i tidigare årgångar av RJ:s årsberättelser.
RJ tog, tillsammans med övriga stiftelser i Stiftelser i samverkan 2011 fram rapporten Samordning av forskningsstiftelsers agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor som ligger till grund för RJ:s modell.
Lärosätena erhåller ett bidrag i form av ett krontalstillägg i stället för tidigare procentpåslag på lönekostnaderna. Bidragets storlek är kopplad till den av RJ finansierade arbetstidsvolymen. För heltidsanställning (100 procent) i ett år (12 månader) har under 2014 ett bidrag betalats ut om 145 000 kronor. Arbetstidsvolymen i ett treårigt projekt med en
Forskningskommunikation: webbplats, årsbok med mera
RJ arbetar strategiskt för att öka värderingen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Det långsiktiga arbetet har under 2014 konkretiserats genom aktiv medverkan i en rad nationella styrgrupper för forskningskommunikation (som forskning.se, Expertsvar, Forskning Framsteg, Forskartorget
31
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
och Swecris), samt genom en rad nya projekt internt. För att stärka den svenska | |
forskningskommunikationen i sin helhet har RJ dessutom stött organisationer | |
som Vetenskap Allmänhet, samt gett stöd åt recensionsskriften Respons och | |
medverkat i en rad recensions- och redaktionsråd. | |
Det är framför allt forskningens resultat som främjar förtroendet för forsk- | |
ningen. I syfte att sprida resultaten och stärka förtroendet för våra stora forsk- | |
ningsprogram har den kommunikationsansvarige tagit initiativ till en slutkon- | |
ferens och en skriftserie där programmen presenteras kortfattat på svenska. Tre | |
skrifter har presenterats under 2014. | |
2014 var också året då en ny, mer användarvänlig version av RJ:s webb | |
lanserades. På webbplatsen presenteras inte bara alla utlysningar och projekt | |
som har fått medel, utan också pågående forskning, debatter, RJ:s stöd till | |
bokutgivning och böcker, konferenser samt information om RJ:s verksamhet. | |
I synnerhet forskningsnyheter och debatten har varit välbesökta, men även ny- | |
hetsbevakningen har blivit mer besökt. Under 2014 har dessutom RJ:s | |
vidareutveckla den engelska delen av webbplatsen. RJ arbetar aktivt för att | |
sprida den digitala informationen till målgrupperna, främst via |
|
dan och nyhetsbrevet som har utvecklats under året. | |
För åttonde året i rad arrangerade RJ tillsammans med ett antal andra forsk- | |
ningsfinansiärer SAMspråk under Almedalsveckan – ett arrangemang som | |
syftar till att nå politiker och sammanföra dessa med forskare. Planer finns på | |
att utöka aktiviteterna under Almedalsveckan 2015. Under 2014 presenterade | |
kommunikationsavdelningen också detta arbete på den internationella konfe- | |
rensen PCST. Under en välbesökt session presenterade RJ sitt arbete mot po- | |
litiker och beslutsfattare, samtidigt som nya kontakter knöts. | |
För att sprida forskningens resultat i en vidare krets har RJ återigen varit en | |
av huvudarrangörerna på Bok- och biblioteksmässans Forskartorg. Förutom | |
en rad presentationer på Forskartorget anordnades ett par större seminarier, ett | |
med utgångspunkt i RJ:s årsbok om marknader, andra i samarbete med andra | |
aktörer. Forskartorget har på försök haft en rad seminarier i Umeå, 2014 års | |
Kulturhuvudstad. | |
Årsboken Alla dessa marknader handlade om dagens alla marknader och | |
hur de är organiserade. Den har uppmärksammats i press och tv samt genom | |
en rad seminarier. Nämnas kan en |
|
hetsinslag på TV4. Boken presenterades också på det återkommande årsboks- | |
seminariet den 2 december, som i år sammanföll med RJ:s |
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds
Under året lanserades jubileumssatsningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap och den 6 maj presenteras de beviljade projekten. En rad
32
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 | 2014/15:RJ1 |
andra satsningar har också sjösatts för att tillsammans utgöra en bukett av initiativ med anledning av jubileet: Samhällets kunskapsförsörjning och RJ Sabbatical kan särskilt nämnas.
Två seminarier utgör stommen i firandet. Det första genomfördes den 2 december 2014 med anledning av att det då gått 50 år sedan riksdagsbeslutet om RJ. Jubileumsskriften 50 år av nyfikenhet (finns att ladda ner på rj.se) överräcktes till riksdagens talman. Under det välbesökta seminariet i riksdagens hölls två paneldebatter – ett om marknadiseringen och ett om stiftelsernas roll i forskningsfinansieringen.
Den 6 maj 2015 planeras en internationell konferens då årsboken, som med anledning av jubileet tar upp frågor om forskningens framtid och förutsättningar, står i fokus. Under dagen kommer ett antal internationella forskare delta (bland andra Ellen Lust och Robert Darnton) i samtal och debatter på temat. Årsboken kommer av denna anledning att ges ut på både svenska och engelska.
Uppföljning och utvärdering
RJ har höga ambitioner vad gäller uppföljning och utvärdering och insatserna har ett flerfaldigt syfte:
att fastställa att resultaten av forskningsstödet svarar mot stiftelsens ändamål
att kontrollera att anslagen använts på avsett vis
att ge information, internt och externt samt
bidra till kvalitetssäkringen av RJ:s arbete.
Uppföljningen av de ordinarie stödformerna projekt, infrastrukturprojekt och program görs enligt en fastställd mall. För RJ:s uppföljningar och utvärderingar gäller att de alltid genomförs av externa sakkunniga och att återkoppling alltid ges till dem som deltagit i uppföljningen eller utvärderingen.
Under året har ambitionerna höjts ytterligare genom att samtliga projekt och infrastrukturprojekt numera inte endast lämnar en skriftlig redovisning efter halva tiden utan också träffar den ansvariga beredningsgruppen. Syftet med uppföljningen är att stämma av att projektet fortskrider som tänkt och att ge klartecken till att det kan fortsätta. För projektledaren har uppföljningen visat sig betydelsefull då den ger tillfälle att sammanfatta och reflektera över hur projektet går och dessutom få synpunkter från ledamöterna i beredningsgrupperna. Under 2014 har sammanlagt 36 projekt och 9 infrastrukturprojekt följts upp. Åtta av projekten har därefter följts upp genom ytterligare frågor som besvarats skriftligt. Samtliga uppföljningar har resulterat i fortsatt stöd. Ytterligare en ambitionshöjning är att slutredovisningarna från samtliga projekt och projekt för infrastruktur för forskning läses av respektive beredningsgrupp. Även projekt inom ramen för RJ:s riktade satsningar följs upp på liknande sätt.
33
2014/15:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2014 |
För stödformen program görs en första uppföljning efter två år och en halvtidsutvärdering efter fyra år inför utbetalningen av resterande medel. Programmen presenterar dessutom sin forskning vid en utfrågning. För program med en längre varaktighet än sju år genomförs efter sex år ytterligare en uppföljning. Under året har tre program lägesrapporterat efter två år och samtliga har bedömts fortskrida tillfredsställande:
Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen (Christina Thomsen Thörnqvist)
Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, (Catrin Norrby) samt
Segregation: Mikromekanismer och makrodynamik (Peter Hedström).
Två program har halvtidsutvärderats. För det första, Dementia: agency, personhood and everyday life
De frågor RJ ställer i samband med uppföljningarna rör även frågor om hur forskarna uppfyller RJ:s krav på publicering open access. Kravet innebär att
Vetenskapsrådet har regeringens uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information, både vetenskapliga publikationer och forskningsdata. RJ är positiv till förslagets inriktning, men är bland annat kritisk till att införandet av riktlinjerna ska dröja till 2025 och anser att det bör finnas preciserade delmål för tiden fram till genomförandet.
Under året har RJ tillsammans med Vetenskapsrådet utvärderat litteraturvetenskaplig forskning.
En utvärdering av RJ:s spetsforskningsprogram Pro Futura påbörjades förra året, men beslut har fattats att avvakta med den.
34
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 2014/15:RJ1 |
Förvaltningsberättelse
Ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens
RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Valen sker vartannat år då beslut om halva antalet ledamöter fattas. Under året har riksdagen utsett en ny ordförande och styrelsen valt en ny viceordförande. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under 2014. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar ändamålen ovan i stadgarna i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet.
35
2014/15:RJ1 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE |
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ord- | |
förande, har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrel- | |
sen bland annat delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och pro- | |
duktionsstöd för böcker. | |
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella | |
frågor, har två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra | |
tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan. | |
Arbetssätt, budget | |
RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik | |
och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa an- | |
sökningar från forskarna själva inom ramen för de ordinarie stödformerna pro- | |
jekt, program, infrastruktur för forskning och forskningsinitiering, dels görs | |
riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess | |
internationella ställning. I avvägningen sätter RJ den så kallade |
|
principen främst och låter forskarinitiativen utgöra större delen av utrymmet | |
för ny forskning, vilket innebär cirka 75 procent av den årliga budgeten. | |
Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett så | |
kallat stresstest. Budgeten för 2014 omfattade totalt 556 miljoner kronor. Cirka | |
516 miljoner avsåg nya forskningsanslag, varav 100 miljoner avsattes till en | |
särskild Jubileumssatsning med anledning av RJ:s |
|
har RJ sammanlagt beviljat nya forskningsanslag om 410 miljoner kronor, | |
vartill kommer 114 miljoner vilka har beviljats som så kallade ramanslag för | |
senare fördelning på anslagsmottagare, så kallade destinatärer (se vidare i Års- | |
berättelsens avdelning Översikt över den forskningsstödjande verksamheten | |
under 2014). Totalbeloppet 524 miljoner kronor innebär att budgeten totalt är | |
överskriden med knappt 6 miljoner kronor. Alla utgifter prövas noga, och en- | |
bart de ansökningar som uppfyller högt ställda kvalitetskrav beviljas medel. | |
När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger, görs som under 2014 | |
omfördelningar mellan budgetposterna. Överskridandet av budgeterat belopp | |
för forskningsmedel uppstod som följd av att något fler forskare än vanligt | |
hade slutligen accepterat RJ:s anslag i stödformen projekt. | |
Vissa kostnader som hittills utan invändningar har redovisats som forsk- | |
ningsmedel, kommer från 2015 i stället att behandlas som en administrations- | |
kostnad. Efter påpekande av revisorerna har RJ beslutat att tolka Bokförings- | |
nämndens uttalande Redovisning i avkastningsstiftelser (BFN U 95:3) så att | |
kostnaderna för arvoden till adjungerade och sakkunniga samt kostnaderna för | |
RJ:s externa information, vilka 2014 sammanlagt uppgår till cirka 8,6 miljoner | |
kronor, inte uppfyller definitionen på anslag enligt BFN. I sak kommer för- | |
ändringen inte att påverka storleken på det belopp som RJ sammanlagt beviljar | |
till direkta forskningsanslag. |
36
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 2014/15:RJ1 |
Ordinarie stödformer
Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2014 till 713 (2013: 925). Beredningsgrupperna valde ut 107 (2013: 114) av dessa, vilka därefter inbjöds att skicka in en fullständig ansökan. 48 (2013: 42) ansökningar kunde beviljas anslag, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar till de stora programanslagen var 31 (2013: 23), varav sju valdes ut för vidare behandling och tre (2013: 3) slutligen finansierades. Av 46 (2013: 33) ansökningar om infrastruktur för forskning fördes 18 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 13 (2013: 11) beviljats medel. Beviljandekvoten för projektansökningarna ligger kring 6,7 procent, vilket innebär att konkurrensen om projektanslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer. Likafullt rör det sig om en uppgång som resultat av att RJ:s styrelse har infört två begränsningar i möjligheterna att söka anslag i stödformen projekt. Restriktionerna innebär att en sökande från 2014 endast får ingå i en enda ansökan. Vidare får de sökande som två år i följd fått avslag på en projektansökan i den första ansökningsomgången inte söka det därpå följande året; denna inskränkning får effekt på 2015 års ansökningar. Som framgår av siffrorna ovan fick åtgärderna redan 2014 önskad effekt genom att antalet ansökningar minskade med cirka 200 i jämförelse med föregående år.
Riktade insatser
En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar så kallade områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning. Tre grupper har varit verksamma under hela eller delar av 2014 (se nedan om utvärdering av områdesgrupperna). RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom Sverige. Under 2014 har RJ tillsammans med både inhemska och internationella aktörer bearbetat frågor om hur forskningen kan flytta fram positionerna i en alltmer globaliserad värld. I juni genomförde RJ och Volkswagen Stiftung konferensen Global Humanities i Hannover.
Bland de riktade forskningssatsningarna bör nämnas den särskilda jubileumssatsningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap med anledning av RJ:s
37
2014/15:RJ1 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE |
forskarna visar mycket goda resultat och beskrivs inte enbart skämtsamt som | |
professorskuvös! Programmet bidrar till forskarrörlighet och internationella | |
samarbeten, till exempel genom att bjuda in framstående universitet i grann- | |
länderna att också nominera. Tack vare avtal med ett antal mycket framstående | |
utländska forskningsmiljöer kan Pro |
|
(fellows) utan att först behöva genomgå den formella ansökningsprocessen, ett | |
viktigt erkännande av programmets kvalitet. Under året kunde RJ och Volks- | |
wagen Stiftung i Hannover enas med brittiska Wellcome Trust om en tredje | |
utlysning av Europe and Global Challenges. Finansiärerna betonar denna | |
gång ännu starkare än tidigare betydelsen av att europeiska forskare söker | |
samarbete med kolleger från andra världsdelar kring vår tids stora utmaningar. | |
Syftet med den treåriga försöksverksamheten i RJ Sabbatical är att bidra till | |
ett mera flexibelt system för forskningsfinansiering genom anslag till lektorer | |
och professorer för att slutföra forskning och att skriva större verk och synte- | |
ser; gensvaret var mycket positivt. Flexitprogrammet, som är inriktat på att | |
öka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig | |
forskning, å andra sidan näringslivet, har med ledning av en tidigare utvärde- | |
ring kunnat vidareutvecklas och erhållit en starkare respons från företag, orga- | |
nisationer och forskare. | |
Kvalitetsbedömningen | |
RJ vinnlägger sig om hög kvalitet i granskningsprocessen. Varje ansökan be- | |
döms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell stan- | |
dard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationella anknytningar | |
särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till | |
kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning | |
för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: | |
styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansök- | |
ningar är publicerade på RJ:s webbplats (www.rj.se). För att reducera jävspro- | |
blemen anlitas allt fler |
|
ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår extern sak- | |
kunnigbedömning, i flertalet fall av utländska experter. Vid behov arrangeras | |
så kallade hearingar med de sökande för att skaffa ett fullgott beslutsunderlag. | |
Anslagens utformning | |
Avsikten är att RJ:s anslag ska vara utformade på ett sådant sätt att de bästa | |
forskarna söker och väljer dem. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen | |
och ger bidrag till produktionsstöd till böcker, översättning och kostnader för | |
publicering med så kallad open access. Goda resultat i finansförvaltningen har | |
genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade | |
insatser, vilka vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta | |
och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ, till exempel | |
Pro Futura. Tack vare RJ:s former för bedömning och övriga åtgärder har kva- | |
liteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att |
38
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 2014/15:RJ1 |
tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att aktivt söka samfinansiering av angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis Vetenskapsrådet, Vitterhetsakademien och Volkswagen Stiftung) kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna får en bredare förankring i forskningssystemet.
RJ är restriktiv med att bevilja schablonmässiga och ospecificerade bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader, vilket inneburit att utbetalningarna till sådana kostnader under senare år har reducerats. Storleken på bidragen till program och projekt beräknas med ledning av volymen på den forskningstid som finansieras. Till infrastrukturprojekt, där RJ förutsätter ett omfattande engagemang från anslagsförvaltarna, beviljas inga bidrag till indirekta kostnader och lokalkostnader. Det har varit möjligt att nå samförstånd om bidragen med berörda lärosäten.
Flertalet av RJ:s anslagsbeslut gäller en bestämd mottagare och en anslagsförvaltare med vilka ett kontrakt om anslagets användning tecknas. Ordningen genom vilken forskarna därefter rekvirerar anslag i takt med förbrukningen motverkar att lärosätena har stora beviljade men oförbrukade anslag som genererar ingen eller mycket låg avkastning. För RJ ger denna och övriga ovannämnda åtgärder betydande ekonomiska vinster.
En mindre del av RJ:s anslag är så kallade ramanslag, det vill säga styrelsen beviljar och avsätter ett visst belopp för senare fördelning på mottagare när ansöknings- och bedömningsprocessen är genomförd. Tidigare år har dessa ramanslag i sin helhet redovisats som en skuld i balansräkningen (under Kortfristiga skulder, beslutade ej utbetalade forskningsmedel). Vid 2014 års utgång uppgår ännu icke fördelade ramanslag till 166 miljoner kronor. Från och med 2014 års årsredovisning ska ramanslagen i stället tas upp i ansvarsförbindelserna, vilka sedan successivt kommer att skuldföras i takt med att specifika beslut om anslag fattas och kontrakt skrivs med mottagare och anslagsförvaltare.
Internationellt
RJ:s bidrag syftar till att förnya och förstärka den svenska forskningens förbindelser och genomslag i andra länder. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet och fortsätter att i skilda former agera bland annat inom ramen för de europeiska stiftelsernas Forum for Philanthropy and Research Funding. Stödet till World Humanities Report 2015, vilken publicerades i slutet av 2014, syftar till att för första gången ge en kvalificerad presentation av aktuella trender inom och globala utmaningar för den humanistiska forskningen. Rapporten har följts upp vid konferenser i Sverige och utomlands. RJ fortsätter vara en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC) och European Science Foundation (ESF); den senare organisationen lämnar RJ tillsammans med övriga svenska medlemmar med utgången av 2015. Som exempel på forskningssamarbete med andra stiftelser kan nämnas
Europe and Global Challenges och Nordiska rum; det senare programmet
39
2014/15:RJ1 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE |
har utvärderats under 2014. Andra insatser syftar till att utveckla de nordiska | |
samarbetena, bygga ut europeiska forskares kontakter med indiska kolleger | |
samt öka möjligheterna för svenska forskare att vistas i ledande internationella | |
miljöer. RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser | |
eller avtal är tidsbegränsade. | |
Information | |
RJ fortsätter att bygga ut och förbättra kommunikationen av humanistisk och | |
samhällsvetenskaplig forskning med den intresserade allmänheten, journa- | |
lister, beslutsfattare och forskare. I grunden ligger en övertygelse om att det är | |
resultaten som främjar förtroendet för forskningen. Tekniska uppdateringar | |
har genomförts för att webbplatsen ska klara expanderande innehåll och allt | |
tätare uppdateringar. Från att tidigare främst ha använts för information om | |
utlysningar och om vilka projekt som erhållit anslag, används webbplatsen nu- | |
mera även för debatt om aktuella frågor, nyhetsbevakning, blogg, information | |
om bokutgivning, konferenser och mycket annat. Arbetet med att bygga ut den | |
engelska delen av webbplatsen har gått vidare genom att anvisningar till de | |
sökande och ansökningsformulär översätts. Webbplatsen är ett viktigt instru- | |
ment för den utåtriktade informationen, liksom Facebooksidan, årsberättelsen, | |
årsboken, det elektroniska nyhetsbrevet och den under 2014 öppnade | |
narium, vilket 2014 genomfördes i anslutning till |
|
den 2 december. Tidigare beslut om att resultaten av de stora programsatsning- | |
arna ska presenteras i en populärvetenskaplig skrift och vid ett symposium har | |
förverkligats. RJ deltar bland annat i utvecklingen av forskningskommunika- | |
tionen genom forskning.se, Expertsvar och Swecris, i politikerveckan i Alme- | |
dalen, i Forskartorget vid Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga | |
konferenser. Styrelsen har beslutat att bidraget till Forskning Framsteg ska | |
upphöra vid utgången av 2015. | |
Måluppfyllelse och kvalitetssäkring | |
En jämförelse av de inledningsvis citerade stadgarna med redovisningen av | |
genomförda verksamheter visar hur RJ utnyttjar möjligheterna att agera flexi- | |
belt i syfte att stärka humaniora och samhällsvetenskap, hur stora och långsik- | |
tiga projekt stöds, hur nya forskningsuppgifter uppmärksammas samt hur kon- | |
takterna med internationell forskning främjas. Det bestående vetenskapliga | |
värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i | |
flertalet fall först på sikt. Genom att säkerställa att de ansökningar som beviljas | |
medel håller högsta vetenskapliga kvalitet läggs en grund. Under anslagspe- | |
rioden görs uppföljningar och utvärderingar med flera syften: att kontrollera | |
att anslagen används på avsett vis, att fastställa att resultaten svarar mot stif- | |
telsens ändamål, att kunna ge information internt och externt om verksamheten | |
samt att bidra till kvalitetssäkringen av arbetet. RJ:s styrelse behöver också |
40
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE | 2014/15:RJ1 |
inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att justera eller komplettera stödformer och arbetssätt.
De uppföljningar och projektbesök som respektive beredningsgrupp och den så kallade ordförandegruppen gör har således en kvalitetshöjande funktion. RJ:s erfarenheter är goda, och insatserna uppskattas även av forskarna som en möjlighet att få återkoppling på sitt arbete. Från 2014 följs av detta skäl samtliga projekt upp inte endast skriftligt utan också med ett projektbesök efter ungefär halva projekttiden. För beredningsgrupperna innebär detta givetvis att en större arbetsinsats krävs. Under 2014 har 36 projekt och nio infrastrukturprojekt granskats. Åtta av projekten har därefter följts upp genom ytterligare skriftliga frågor. När svaren godkänts har besked om fortsatt stöd givits. Ytterligare en ambitionshöjning under 2014 är att slutredovisningarna läses av respektive beredningsgrupp. Tre program har lägesrapporterat efter två år och ett efter sex år; alla fortskrider tillfredsställande. Två program har halvtidsutvärderats under medverkan av externa sakkunniga. Redan beviljat anslag ska i ett av fallen betalas ut för ett år (2015), medan anslag för det avslutande året är beroende av att vissa svagheter åtgärdas. Projekten inom RJ:s riktade satsningar följs upp på motsvarande sätt som övriga anslag. Efter avslutad projekttid ska forskarna lämna en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i.
Förutom dessa löpande åtgärder genomför RJ även samlade utvärderingar av sina särskilda insatser och då uteslutande med anlitande av extern expertis. Under 2014 redovisades resultaten av utvärderingarna av samnordiska Nordiska rum, av RJ:s så kallade områdesgrupper samt av litteraturvetenskaplig forskning; den senare genomfördes tillsammans med Vetenskapsrådet. En påbörjad utvärdering av RJ:s spetsforskningsprogram Pro Futura fick avbrytas och har senarelagts. Som ett av flera resultat av de här nämnda och tidigare genomförda utvärderingar har köns- och karriäråldersstatistiken vidareutvecklats.
Administration
41
2014/15:RJ1 | FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE |
felaktigheter. Systemen för ekonomiadministration har vidareutvecklats både | |
för att underlätta forskarnas rekvisition av anslag och ge RJ möjlighet till suc- | |
cessiv kontroll av förbrukningen. Övergången till digital hantering av samtliga | |
handlingar i forskningsadministrationen fortskrider. Vid alla |
|
prioriteras en säker, uppdaterad |
|
och en |
|
Visma och ansökningssystemet Tekla har flyttats över till en virtuell server | |
och backupen har ersatts av en virtuell backup. Förändringarna innebär att RJ | |
nu totalt har två fysiska servrar. Arbetet har fortsatt att med hjälp av skatteju- | |
rister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad | |
europeiska stater, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver. Of- | |
fentliga upphandlingar av informationstjänster och internrevision har genom- | |
förts. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet pågår kontinuerligt. | |
Den så kallade årskalendern för forskningsavdelningen och administrationen | |
aktualiseras fortlöpande, liksom schemat över hur forskarna får kombinera | |
olika stödformer, i båda fallen med syftet att öka säkerheten och effektiviteten | |
i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal ajourförs och | |
kompletteras fortlöpande med de riktlinjer och policydokument som behövs. | |
Personal | |
I slutet av 2014 hade RJ:s kansli 18 anställda (2013: 18). Under året har en | |
anställd slutat och en nyanställning gjorts. |
42
FINANSIELL VERKSAMHET | 2014/15:RJ1 |
Finansiell verksamhet
Resultat och avkastning
Årets resultat uppgick till 534 mnkr (753 mnkr)1. Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2014 till 1 373 mnkr (1 499 mnkr), se not 12. Under året beviljade RJ 410 mnkr (330 mnkr) till forskningsmedel varav 100 mnkr avser en särskild jubileumssatsning av engångskaraktär i samband med
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 300 mnkr (312 mnkr). Administrationskostnaderna för hela RJ:s verksamhet var under året 38 mnkr (36 mnkr), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2014 till 1 412 mnkr (1 535 mnkr), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 12,9 procent (15,4), vilket översteg RJ:s jämförelseindex med 0,8 procentenheter.
Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index bidrog under året positivt till totalavkastningen med 0,4 procentenheter. Detta är hänförligt till en övervikt i aktier och i hedgefonder samt till en undervikt i räntebärande placeringar.
RJ:s aktieportföljer avkastade under året 21,6 procent (25,3 procent). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 3,2 procent (1,9) och hedgefonder 10,5 procent (9,7). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning före skatt på 7,3 procent (4,6 procent) och fastighetsfonder (inklusive vinstandelslån) avkastade 23,1 procent (1,7 procent). Valutasäkringar av utländska tillgångar redovisas separat och har under året påverkat totalavkastningen negativt med
Den svenska aktieportföljen gav under 2014 en avkastning på 16,9 procent (27,0 procent). Den svenska aktieportföljen utvecklades 1,0 procentenhet bättre än jämförelseindex SIX Portfolio Return Index för året som helhet. Den positiva avvikelsen från index förklaras av en fördelaktig branschsammansättning och ett framgångsrikt aktieurval i flertalet branscher.
Den internationella aktieportföljen har under året gett en totalavkastning på 26,0 procent (23,4 procent), vilket översteg jämförelseindex med 0,1 procentenheter. Vid utgången av året var den internationella aktieportföljen fördelad på Nordamerika 60 procent (58), Västeuropa exklusive Storbritannien 17 procent (17), Storbritannien 8 procent (10), Japan 8 procent (8), Asien exklusive Japan 6 procent (6) och Latinamerika 1 procent (1). En positivt bidragande orsak till avkastningen är en fördelaktig branschsammansättning.
Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning.
1 Siffror inom parentes avser 2013.
43
2014/15:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid |
|
aktievärdering är en viktig del i den övergripande strategin. | |
RJ:s ränteförvaltning har haft ytterligare ett framgångsrikt år och ränteport- | |
följen som helhet har nu överträffat jämförelseindex tio helår i rad. Under 2014 | |
uppgick avkastningen i ränteportföljen till 3,2 procent (1,9), vilket överstiger | |
jämförelseindex med 0,2 procentenheter. Obligationsportföljen, som har sä- | |
kerställda svenska bostadsobligationer som jämförelseindex, uppvisade en av- | |
kastning på 4,6 procent (2,0), vilket understeg jämförelseindex med 0,1 pro- | |
centenheter. Avkastningen på korta räntebärande tillgångar uppgick under året | |
till 1,3 procent (1,9 procent), vilket översteg jämförelseindex med 0,8 procent- | |
enheter. Under året har den svenska inflationen varit överraskande låg samti- | |
digt som inflationsförväntningarna har dämpats vilket bidragit till att Riksban- | |
ken under året i två steg sänkt styrräntan från 0,75 procent till 0 procent sam- | |
tidigt som den framtida räntebanan har justerats ned. Under året har den fem- | |
åriga statsobligationsräntan sjunkit från 1,8 procent till drygt 0,1 procent sam- | |
tidigt som den femåriga bostadsobligationsräntan sjunkit från 2,3 till 0,6 pro- | |
cent. En positivt bidragande orsak till avkastning jämfört med index under året | |
är exponering mot kreditrisk i svenska obligationer med god kreditvärdighet. | |
Den direktägda fastighetsportföljen, som är investerad i bostäder och kon- | |
tor i Stockholms innerstad, gav under året en totalavkastning på 7,3 procent | |
(4,6). Marknadsvärdet för fastigheter har bedömts genom kassaflödesanalys | |
och genom externa värderingar utförda av DTZ. Under året ökade marknads- | |
värdet på bostadsfastigheterna med 7,3 procent till ett genomsnittligt värde på | |
ca 34 000 kronor per kvadratmeter. Marknadsvärderingen av kontorsfastighet- | |
erna ökade under året med 3,4 procent. Portföljen består av 72 procent bo- | |
stadshus och 28 procent kontorsfastigheter. Fastigheterna är till en mindre del | |
finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick | |
till 1,9 procent (2,1). Inga köp eller försäljningar av direktägda fastigheter har | |
genomförts under året. | |
I mars gick RJ in som saminvesterare i fastigheten Brädstapeln 16, mer | |
känd som |
|
att investera 100 mnkr. Huvudägare i fastigheten är fastighetsfonden AREIM | |
Fond II där RJ också är en av delägarna. Genom denna investering ökar stif- | |
telsens exponering mot kontorsmarknaden i centrala Stockholm. I december | |
gick RJ in som delägare i det onoterade fastighetsbolaget Profi IV med ett | |
totalt investeringsåtagande om 100 mnkr. Profi IV är inriktad på kommersiella | |
fastigheter med utvecklingspotential i Storstockholm. Avkastningen på RJ:s | |
investeringar i fastighetsfonder uppgår under året till 23,1 procent. Innehav av | |
vinstandelslån har från 2014 omvärderats till marknadsvärden baserat på | |
Sveafastigheters rapportering som grundar sig på externa värderingar. Därmed | |
värderas RJ:s samtliga tillgångar till marknadsvärde i helårsbokslutet 2014. | |
Under 2014 blev avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder 10,5 | |
procent mätt i svenska kronor. Portföljen består av 11 innehav fördelade på 6 | |
olika investeringsstrategier. Under året uppvisar alla 6 investeringsstrategierna |
44
FINANSIELL VERKSAMHET | 2014/15:RJ1 |
en positiv avkastning. Högst avkastning erhölls under året i Rhenman Healthcare Equity Long/Short och i den trendföljande fonden Lynx som avkastade 51,7 respektive 27,6 procent. RJ:s totala investeringar i hedgefonder har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder, dvs. under perioden 2002 till 2014.
RJ valutasäkrar en del av de utländska tillgångarna till svenska kronor genom att använda valutaterminer. Enligt placeringspolicyn som gällt under 2014 får den öppna valutapositionen maximalt uppgå till 20 procent av de totala tillgångarna. I slutet av året uppgick den öppna valutapositionen till 19 procent (18) av placeringstillgångarna. Drygt 11 procentenheter avser exponering mot
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga sidan
RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 8 191 mnkr till 8 324 mnkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 10 418 mnkr till 11 392 mnkr. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 16,6 (17,6) gånger årets beviljade forskningsmedel, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2014 utgjorde aktier 57 procent (56), räntebärande placeringar 25 procent (27), direktägda fastigheter 7 procent (7), fastighetsfonder 3 procent (2) och hedgefonder 8 procent (8).
Av tillgångarna var 31 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2014 uppgick till 1 506 mnkr (1 403), medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 19 procent av de totala tillgångarna.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ:s finansförvaltning har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, det vill säga konsumentprisindex plus 4 procent.
45
2014/15:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET | |
Under perioden 2003 till 2014 uppgår det finansiella resultatet till 9 336 | ||
mnkr. Den genomsnittliga realavkastningen för perioden 20032014 uppgår | ||
till 8,5 procent per år jämfört med avkastningsmålet 4,0 procent per år. Detta | ||
innebär att den reala avkastningen för perioden 20032014 uppgår till sam- | ||
manlagt 166,9 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 106,8 pro- | ||
centenheter. | ||
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Refe- | ||
rensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken re- | ||
alavkastningsmålet kan uppnås. Den föreslås av finansförvaltningen i ett be- | ||
slutsunderlag utarbetat av RJ:s finansdirektör och fastställs av finanskommit- | ||
tén. Under perioden från startåret 2003 har referensportföljen gett en realav- | ||
kastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 84,0 pro- | ||
centenheter. | ||
Därtill har den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansav- | ||
delning under perioden 20032014 överträffat referensportföljens jämförelse- | ||
index med sammanlagt 22,8 procentenheter. Detta är hänförligt till överav- | ||
kastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföl- | ||
jerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar. | ||
Samtliga tillgångsslag som jämförs med marknadsindex har för perioden | ||
20032014 uppnått en avkastning som överstiger sina respektive jämförelse- | ||
index. Fastigheter och hedgefonder, som ej jämförs med index, har för peri- | ||
oden 20032014 uppnått en genomsnittlig årlig real avkastning på 5,6 respek- | ||
tive 5,9 procent. | ||
Risker och riskhantering | ||
RJ genomför årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario | ||
med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida ut- | ||
delningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer: | ||
marknadsrisker inklusive |
||
hedgefondsrisker | ||
kreditrisker, inklusive motpartsrisker | ||
likviditetsrisker. |
Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen som leds av stiftelsens finansdirektör. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, controller och
46
FINANSIELL VERKSAMHET | 2014/15:RJ1 |
Tillämpning av etisk policy
RJ har sedan 2003 arbetat med etiska krav på investeringarna som utgår från placeringspolicyn vilken anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt.
Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som ej följt våra etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att vi avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ ej investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet.
Från 1 oktober 2013 har RJ bytt jämförelseindex för den internationella aktieportföljen till DJSI World Diversified Index som är ett globalt aktieindex med en etisk profil. Syftet med detta är att förstärka den etiska profilen i RJ:s kapitalförvaltning. Vidare avstår RJ sedan slutet av 2013 från att investera i tobaksaktier.
Den finansiella verksamheten – tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas – i form av stapeldiagram – utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått – den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
47
2014/15:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
Total avkastning i % av eget kapital vid årets ingång
50% |
40% |
30% |
20% |
10% |
0% |
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 |
Real avkastning i % av eget kapital vid årets ingång
50% |
40% |
30% |
20% |
10% |
0% |
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 |
48
FINANSIELL VERKSAMHET | 2014/15:RJ1 |
Marknadsvärderat eget kapital (mnkr)
12 000 |
10 000 |
8 000 |
6 000 |
4 000 |
2 000 |
0 |
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 |
Beviljade forskningsmedel (mnkr)
500 |
400 |
300 |
200 |
100 |
0 |
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 |
49
2014/15:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET | |||
Finansiellt resultat (tkr) 2014 | ||||
Tillgång | Intäkt/kostnad | 2014 | 2013 | |
Fastigheter | Intäkter | 34 595 | 34 758 | |
Avskrivningar | ||||
Räntekostnader | ||||
Övriga kostnader | ||||
Avsättning till periodiseringsfonder | – | |||
Skatt på årets resultat | ||||
Förändring av orealiserade vinster | 56 468 | 27 969 | ||
Summa fastigheter | 61 270 | 31 786 | ||
Aktier | Utdelningar | 180 150 | 183 955 | |
Realisationsvinster/förluster | 466 084 | 370 756 | ||
Återföring nedskrivningar | 109 095 | 233 278 | ||
Nedskrivningar, aktier | ||||
Nedskrivning Areim och Profi, aktier och | ||||
aktieägartillskott | ||||
Återförd nedskrivningar Areim aktier och tillskott | 4 031 | – | ||
Räntekostnader Areim och Profi | – | |||
Förändring av orealiserade vinster | 643 053 | 665 184 | ||
Summa aktier | 1 317 232 | 1 340 031 | ||
Hedgefonder | Realisationsvinster/förluster | – | 5 205 | |
Nedskrivning Madrague | – | |||
Nedskrivning Manticore | – | |||
Förändring av orealiserade vinster | 97 588 | 66 174 | ||
Summa hedgefonder | 94 576 | 71 379 | ||
Onoterad | Utdelningar | |||
fastighetsfond | ||||
(Aberdeen) | 2 167 | 1 936 | ||
Återföring nedskrivningar | 7 948 | 6 761 | ||
Realisationsvinster/förluster | – | |||
Nedskrivningar | ||||
Summa onoterad fastighetsfond | 749 | |||
Vinstandelslån | Ränteintäkter | 7 211 | 1 972 | |
Realisationsvinster/förluster | 532 | |||
Återföring nedskrivningar Sveafastigheter Fund | ||||
III | – | 2 550 | ||
Förändring av orealiserade vinster | 36 683 | 218 | ||
Summa vinstandelslån | 44 426 | 4 511 |
50
FINANSIELL VERKSAMHET | 2014/15:RJ1 | |||
Tillgång | Intäkt/kostnad | 2014 | 2013 | |
Räntebärande | Ränteintäkter | |||
lån, Areim och | ||||
Profi | 6 717 | 1 928 | ||
Summa räntebärande lån, Areim och Profi | 6 717 | 1 928 | ||
Räntebärande | Ränteintäkter | |||
Bankmedel | 457 | 1 283 | ||
Räntekostnader | ||||
Valutakursvinster/förluster | 2 200 | |||
Certifikat | Ränteintäkter | 9 009 | 12 400 | |
Förändring av orealiserade vinster | 25 | |||
Ränteintäkter | ||||
notes | 9 684 | 9 940 | ||
Realisationsvinster/förluster | 311 | 234 | ||
Förändring av orealiserade vinster | 2 072 | |||
Obligationer | Ränteintäkter | 65 029 | 74 898 | |
Realisationsvinster/förluster | ||||
Återföring nedskrivningar | 9 043 | – | ||
Nedskrivningar | – | |||
Förändring av orealiserade vinster | 28 152 | |||
Summa räntebärande tillgångar | 99 381 | 58 374 | ||
Valutaterminer | Ränteintäkter | 7 303 | 10 940 | |
Räntekostnader | ||||
Valutakursvinster/förluster | 13 311 | |||
Nedskrivning | – | |||
Förändring av orealiserade vinster | 5 382 | |||
Summa valutaterminer | 29 240 | |||
Finansiella | Finansiella kostnader | |||
kostnader | ||||
Summa finansiella kostnader | ||||
Finansiellt resultat | 1 411 522 | 1 535 008 |
51
2014/15:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET | |||
Resultaträkning (tkr) 2014 | ||||
Not | 2014 | 2013 | ||
Stiftelsens intäkter | ||||
Utdelningar | 1 | 182 317 | 185 891 | |
Ränteintäkter | 2 | 105 410 | 113 361 | |
Resultat fastigheter | 3 | 5 642 | 4 776 | |
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella | ||||
instrument | 4 | 477 258 | 476 309 | |
Övriga intäkter | 2 | 6 | ||
Stiftelsens kostnader | ||||
Finansiella kostnader | 6 | |||
Räntekostnader | 11 | |||
Valutakursresultat m.m. | 5 | 12 714 | ||
Personalkostnader | 7, 8, 9 | |||
Externa kostnader | 10 | |||
Avskrivningar inventarier | 17 | |||
Årets resultat | 23 | 533 509 | 752 954 |
Anm.: För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 12.
52
FINANSIELL VERKSAMHET | 2014/15:RJ1 | |||
Balansräkning (tkr) | ||||
Not | ||||
Tillgångar | ||||
Anläggningstillgångar | ||||
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Fastigheter | 14, 15 | 259 387 | 264 855 | |
Pågående nyanläggningar och förskott | 33 | 5 851 | 580 | |
Inventarier | 17 | 229 | 314 | |
Summa materiella anläggningstillgångar | 265 467 | 265 749 | ||
Finansiella anläggningstillgångar | ||||
Obligationer | 18 | 1 672 387 | 1 699 315 | |
32 | 522 164 | 426 489 | ||
Aktier | 19, 20 | 5 108 660 | 4 842 543 | |
Hedgefonder | 20 | 743 102 | 743 103 | |
Vinstandelslån | 20 | 139 599 | 150 308 | |
Räntebärande lån, Areim och Profi | 20 | 102 584 | 27 328 | |
Onoterad fastighetsfond | 20 | 48 338 | 53 374 | |
Summa finansiella anläggningstillgångar | 8 336 834 | 7 942 460 | ||
Summa anläggningstillgångar | 8 602 301 | 8 208 209 | ||
Omsättningstillgångar | ||||
Kortfristiga fordringar | 21 | 1 898 | 26 834 | |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 38 174 | 48 100 | |
Certifikat | 25 | 712 974 | 800 123 | |
Valutaterminer | 26 | – | – | |
Kassa och bank | 118 855 | 125 237 | ||
Summa omsättningstillgångar | 871 901 | 1 000 294 | ||
Summa tillgångar | 9 474 202 | 9 208 503 | ||
Eget kapital och skulder | ||||
Bundet eget kapital | 23, 24 | |||
Stiftelsekapital | 2 674 363 | 2 679 226 | ||
Fritt eget kapital | 23, 24 | |||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 933 941 | 1 937 457 | ||
Balanserat resultat | 3 716 111 | 3 573 945 | ||
Summa eget kapital | 8 324 415 | 8 190 628 | ||
Obeskattade reserver | ||||
Periodiseringsfonder | 16 | 9 836 | 9 836 | |
Summa obeskattade reserver | 9 836 | 9 836 |
53
2014/15:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET | |||
Not | ||||
Avsättningar | ||||
Avsättningar för pensioner | 1 317 | 1 408 | ||
Summa avsättningar | 1 317 | 1 408 | ||
Långfristiga skulder | ||||
Inteckningslån | 45 050 | 45 050 | ||
Summa långfristiga skulder | 45 050 | 45 050 | ||
Kortfristiga skulder | ||||
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 031 008 | 909 956 | ||
Leverantörsskulder | 4 216 | 9 034 | ||
Valutaterminer | 26 | 41 426 | – | |
Övriga kortfristiga skulder | 27 | 7 827 | 35 373 | |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 9 107 | 7 218 | |
Summa kortfristiga skulder | 1 093 584 | 961 581 | ||
Summa skulder och avsättningar | 1 149 787 | 1 017 875 | ||
Summa eget kapital och skulder | 9 474 202 | 9 208 503 | ||
Ställda säkerheter | 29 | 49 371 | 49 371 | |
Ansvarsförbindelser | 31 | 469 529 | 373 862 |
Anm.: Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.
54
FINANSIELL VERKSAMHET | 2014/15:RJ1 | ||
Kassaflödesanalys (tkr) 2014 | |||
2014 | 2013 | ||
Kassaflöde från den löpande verksamheten | |||
Årets resultat | 533 509 | 752 954 | |
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: | |||
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 5 624 | 5 639 | |
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar | |||
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar | 95 089 | 130 118 | |
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar | |||
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder | – | 1 579 | |
Förändring av avsättningar till pensioner | |||
Förändringar räntefordran | 9 906 | 4 556 | |
Förändringar ränteskuld | |||
Kassaflöde från den löpande verksamheten före | |||
förändringar av rörelsekapital | 71 644 | 288 318 | |
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||
Förändring av kortfristiga fordringar | 112 106 | 31 002 | |
Förändring av kortfristiga skulder | 10 997 | 26 268 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 194 747 | 345 588 | |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | |||
Förvärv av materiella anläggningstillgångar | |||
Pågående nyanläggningar och förskott | |||
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | |||
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar | 3 383 440 | 3 227 289 | |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | 77 542 | ||
Kassaflöde från anslagsverksamheten | |||
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag | 121 051 | 58 518 | |
Återbetalade anslag | 9 857 | 11 410 | |
Årets beviljade anslag | |||
Kassaflöde från anslagsverksamheten | |||
Årets kassaflöde | 43 575 | ||
Kassa, bank vid årets ingång | 125 237 | 81 662 | |
Kassa, bank vid årets utgång | 118 855 | 125 237 |
55
2014/15:RJ1 | REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER | |
Redovisnings- och värderingsprinciper | ||
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokförings- | ||
nämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oföränd- | ||
rade. Från 2014 tillämpas dock en mer restriktiv definition av beviljade an- | ||
slag innebärande att beslutade ramanslag, vilka tidigare redovisats som skuld | ||
i balansräkningen, numera redovisas som ansvarsförbindelse. Jämförelsesiff- | ||
ror för föregående år har justerats, vilket ger en positiv effekt på stiftelsens | ||
eget kapital per den 31 december 2013 med 52 063 tusen kronor. Uppställ- | ||
ningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avvi- | ||
ker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Uppställningen av | ||
resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför | ||
från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars | ||
marknadsvärde samt årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster | ||
lämnas i noter till balans- och resultaträkningen. | ||
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknads- | ||
värden återfinns i en separat bilaga. | ||
Värdering materiella anläggningstillgångar | ||
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med | ||
avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstill- | ||
gångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Lin- | ||
jär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. | ||
Följande avskrivningstider tillämpas: | ||
Byggnader 50 år | ||
Inventarier 5 år | ||
Datorer 3 år |
När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.
Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
56
REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER | 2014/15:RJ1 |
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler och aktieägartillskott) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper (inklusive
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets
princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld, och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt LVP. Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än det verkliga värdet görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället. Beslutade ramanslag utan slutlig förmånstagare samt beviljade anslag att betalas ut ur kommande års avkastning tas upp som ansvarsförbindelse.
57
2014/15:RJ1 | REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER |
Eget kapital
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är inte tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. En- ligt ett styrelsebeslut 1992 ska det balanserade resultatet som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
58
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 |
Noter (tkr)
Not 1 | Utdelningar | ||
2014 | 2013 | ||
Aktier | 180 150 | 183 955 | |
Alternativa placeringar | 2 167 | 1 936 | |
Summa | 182 317 | 185 891 | |
Not 2 | Ränteintäkter | ||
2014 | 2013 | ||
Bankmedel | 457 | 1 283 | |
Certifikat | 9 009 | 12 400 | |
9 684 | 9 940 | ||
Obligationer | 65 029 | 74 898 | |
Räntebärande lån, Areim och Profi | 6 717 | 1 928 | |
Valutaterminer | 7 303 | 10 940 | |
Vinstandelslån | 7 211 | 1 972 | |
Summa | 105 410 | 113 361 | |
Not 3 | Resultat fastigheter | ||
2014 | 2013 | ||
Hyresintäkter | 34 595 | 34 758 | |
Avskrivningar | |||
Övriga kostnader | |||
Avsättning till periodiseringsfond | – | ||
Skatt på årets resultat | |||
Summa | 5 642 | 4 776 |
Anm.: Av fastighetsintäkterna utgör 4 290 (4 292) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14, 15 och 33.
Not 4 Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
2014 | 2013 | |
Realisationsresultat obligationer | ||
Återförd nedskrivning obligationer | 9 043 | – |
Nedskrivning obligationer | – | |
Realisationsresultat aktier | 466 084 | 370 756 |
Återförd nedskrivning aktier | 109 095 | 233 278 |
Återförd nedskrivning Areim, aktier och aktieägar- | ||
tillskott | 4 031 | – |
Nedskrivning aktier | ||
Nedskrivning Areim, aktier och aktieägartillskott |
59
2014/15:RJ1 | NOTER (TKR) |
||||
Realisationsresultat |
311 | 234 | |||
Realisationsresultat hedgefonder | – | 5 205 | |||
Realisationsresultat Aberdeen | – | ||||
Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III | 532 | ||||
Återförd nedskrivning Sveafastigheter Fund III | – | 2 550 | |||
Återförd nedskrivning Aberdeen fastighetsfond | 7 948 | 6 761 | |||
Nedskrivning Aberdeen fastighetsfond | |||||
Summa | 477 258 | 476 309 | |||
Not 5 | Valutakursresultat m.m. | ||||
2014 | 2013 | ||||
Valutakursresultat orealiserat | 2 200 | ||||
Valutakursresultat valutaterminer | 13 311 | ||||
Nedskrivning valutaterminer | – | ||||
Summa | 12 714 | ||||
Not 6 | Finansiella kostnader | ||||
2014 | 2013 | ||||
Depåavgift | 988 | 870 | |||
Övriga finansiella kostnader | 2 324 | 2 120 | |||
Summa | 3 312 | 2 990 | |||
Not 7 | Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | ||||
2014 | 2013 | ||||
Löner och andra ersättningar | |||||
Styrelse och verkställande direktör | 3 706 | 3 314 | |||
Övriga anställda | 13 470 | 12 881 | |||
Summa | 17 176 | 16 195 | |||
Sociala kostnader | 9 693 | 9 289 | |||
– varav pensionskostnader | 3 581 | 3 470 | |||
Anm.: Av pensionskostnader avser 885 (823) styrelse och verkställande direktör. | |||||
Not 8 | Medelantal anställda | ||||
2014 | 2013 | ||||
Kvinnor | 11 | 11 | |||
Män | 7 | 7 | |||
Summa | 18 | 18 |
60
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 | |||
Not 9 | Sjukfrånvaro 2014 | |||
Korttidsfrånvaro Långtidsfrånvaro | ||||
Kvinnor | 0,07 % | 0,70 % | ||
Män | 0,00 % | 0,00 % | ||
Summa | 0,04 % | 0,43 % | ||
Not 10 | Ersättning till revisorer (inkl. moms) | |||
2014 | 2013 | |||
PwC (intern revision) | ||||
Revisionsuppdraget | 394 | 262 | ||
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 129 | 88 | ||
Skatterådgivning | – | – | ||
Riksrevisionen (extern revision) | ||||
Revisionsuppdraget | 300 | 288 | ||
Summa | 823 | 638 | ||
Not 11 | Räntekostnader | |||
2014 | 2013 | |||
Areim | – | 16 | ||
Bankmedel | 23 | 3 | ||
Fastigheter | 840 | 959 | ||
Valutaterminer | 265 | 393 | ||
Summa | 1 128 | 1 371 | ||
Not 12 Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster | ||||
2014 | 2013 | |||
Årets resultat | 533 509 | 752 954 | ||
Förändring av orealiserade vinster, se nedan | 839 551 | 746 318 | ||
Summa | 1 373 060 | 1 499 272 |
61
2014/15:RJ1 NOTER (TKR)
Förändring av orealiserade vinster | |||
2014 | 2013 | Förändring | |
Fastigheter | 597 613 | 541 145 | 56 468 |
Obligationer | 28 152 | – | 28 152 |
6 681 | 7 041 | ||
Aktier | 2 148 254 | 1 505 201 | 643 053 |
Hedgefonder | 249 208 | 154 632 | 94 576 |
Vinstandelslån, Sveafastigheter | 36 901 | 218 | 36 683 |
Certifikat | 424 | 399 | 25 |
Valutaterminer | – | 19 046 | |
Summa | 3 067 233 | 2 227 682 | 839 551 |
Anm.: Se även not 24.
Not 13 Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2014 uppgår till 313,49. Motsvarande indexvärde för 2013 är 314,06. Mellan 2013 och 2014 minskade således konsumentprisindex med 0,1815 %. Det indexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför minskas med 2 679 226 x 0,1815 % = 4 863 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) minskas med
1 937 457 x 0,1815 % = 3 516.
Anm.: Se vidare not 23 och 24.
Not 14 Fastigheter | ||
Bokfört värde | Marknadsvärde1) | |
Styrpinnen 23, Stockholm | 116 950 | 178 000 |
Brännaren 7, Stockholm | 13 410 | 90 000 |
Sländan 2, Stockholm | 6 268 | 71 000 |
Rekryten 6, Stockholm | 21 214 | 130 000 |
Snöklockan 1, Stockholm | 17 304 | 103 000 |
Jasminen 4, Stockholm | 11 701 | 65 000 |
Apelträdet 5, Stockholm | 12 001 | 51 000 |
Hjorten 17, Stockholm | 13 904 | 107 000 |
Sånglärkan 12, Stockholm | 46 635 | 62 000 |
Summa | 259 387 | 857 000 |
Anm.: Fastigheterna ägs till 100 %.
1) Marknadsvärdet för fastigheterna baseras på externa värderingar utförda av DTZ.
62
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 | |||
Not 15 | Fastigheter | |||
2014 | 2013 | |||
Byggnader | ||||
Ingående anskaffningsvärden | 273 428 | 273 428 | ||
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 273 428 | 273 428 | ||
Ingående avskrivningar | ||||
Årets avskrivningar | ||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||
Ingående nedskrivningar | ||||
Utgående ackumulerade nedskrivningar | ||||
Mark | ||||
Ingående anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | ||
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | ||
Utgående restvärden enligt plan, byggnader | ||||
och mark | 259 387 | 264 855 | ||
Taxeringsvärden, byggnader | 281 936 | 281 936 | ||
Taxeringsvärden, mark | 321 151 | 321 151 | ||
Anm.: Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 33. | ||||
Not 16 | Periodiseringsfonder | |||
2014 | 2013 | |||
Periodiseringsfond tax 2010 | 2 362 | 2 362 | ||
Periodiseringsfond tax 2011 | 2 250 | 2 250 | ||
Periodiseringsfond tax 2012 | 2 591 | 2 591 | ||
Periodiseringsfond tax 2013 | 1 055 | 1 055 | ||
Periodiseringsfond tax 2014 | 1 578 | 1 578 | ||
Summa | 9 836 | 9 836 | ||
Not 17 | Inventarier | |||
2014 | 2013 | |||
Ingående anskaffningsvärden | 4 457 | 4 480 | ||
Inköp | 71 | 341 | ||
Försäljningar och utrangeringar | ||||
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4 322 | 4 457 | ||
Ingående avskrivningar | ||||
Försäljningar och utrangeringar | 206 | 364 |
63
2014/15:RJ1 | NOTER (TKR) |
|||||
Årets avskrivningar | ||||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||||
Utgående restvärden enligt plan | 229 | 313 | ||||
Not 18 | Obligationer | |||||
Nominellt | Bokfört | Marknads- | ||||
Förfalloår | belopp | värde | värde1) | |||
Svenska nominella obligationer, | ||||||
bostad | ||||||
2016 | 137 000 | 154 042 | 150 435 | |||
2017 | 350 000 | 385 966 | 388 204 | |||
2018 | 495 000 | 521 801 | 537 359 | |||
2019 | 130 000 | 139 924 | 140 293 | |||
2020 | 55 000 | 64 653 | 64 675 | |||
Summa | 1 167 000 | 1 266 386 | 1 280 966 | |||
Svenska nominella obligationer, | ||||||
företag | ||||||
2016 | 205 000 | 204 549 | 213 619 | |||
2018 | 91 000 | 93 767 | 94 549 | |||
2019 | 80 000 | 79 835 | 81 815 | |||
2020 | 28 000 | 27 850 | 29 590 | |||
Summa | 404 000 | 406 001 | 419 573 | |||
Summa obligationer totalt | 1 571 000 | 1 672 387 | 1 700 539 | |||
1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betal- | ||||||
kurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på | ||||||
ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majo- | ||||||
riteten av företagsobligationer. | ||||||
Not 19 | Aktier | |||||
Bokfört | Marknads- | |||||
Antal | värde | värde1) | ||||
AAK AB | 85 000 | 33 002 | 35 488 | |||
ABB | 245 000 | 29 224 | 40 646 | |||
Active Properties A | 25 000 | 5 | 5 | |||
Active Properties B | 175 000 | 35 | 35 | |||
Alfa Laval | 320 000 | 45 714 | 47 456 | |||
Angler Gaming Plc | 250 000 | 290 | 290 | |||
Assa Abloy B | 270 000 | 64 991 | 111 996 | |||
AstraZeneca SDB | 125 000 | 48 209 | 68 500 | |||
Atlas Copco B | 840 000 | 118 413 | 168 756 | |||
Autoliv SDB | 80 000 | 36 407 | 67 000 | |||
Axfood | 80 000 | 26 518 | 37 320 | |||
Axis | 130 000 | 20 292 | 25 948 |
64
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 | |||
Beijer Alma AB B | 118 104 | 17 271 | 21 554 | |
Besqab AB | 115 000 | 8 815 | 10 005 | |
Betsson AB B | 200 000 | 35 008 | 55 000 | |
Biotage A | 900 000 | 11 790 | 11 790 | |
Boliden | 100 000 | 9 016 | 12 550 | |
Electrolux B | 260 000 | 45 659 | 59 488 | |
Elekta B | 550 000 | 43 835 | 43 835 | |
Ericsson B | 2 400 000 | 201 555 | 226 439 | |
Fabege | 195 000 | 11 314 | 19 617 | |
Fenix Outdoor International B | 100 000 | 7 123 | 36 000 | |
Hennes Mauritz B | 1 050 000 | 218 939 | 341 879 | |
Hexagon AB B | 290 000 | 53 256 | 70 180 | |
Husqvarna B | 649 349 | 26 004 | 37 500 | |
ICA Gruppen | 120 000 | 21 591 | 36 696 | |
Indutrade | 82 000 | 18 042 | 25 584 | |
Intrum Justitia | 270 000 | 42 313 | 62 640 | |
Investor B | 610 000 | 105 975 | 173 667 | |
Inwido AB | 325 000 | 21 699 | 22 019 | |
JM B | 35 000 | 4 629 | 8 715 | |
Kinnevik B | 110 000 | 28 083 | 28 083 | |
Kungsleden | 850 000 | 34 086 | 48 025 | |
Lifco B | 25 000 | 2 325 | 3 363 | |
Lundin Mining | 651 750 | 21 479 | 24 408 | |
Lundin Petroleum | 272 000 | 30 573 | 30 573 | |
Meda AB A | 350 000 | 30 931 | 39 375 | |
Millicom SDB | 45 000 | 26 213 | 26 213 | |
Nobia | 405 000 | 14 206 | 28 249 | |
Nolato B | 100 000 | 15 266 | 17 800 | |
Nordea | 2 470 000 | 138 725 | 224 522 | |
Poolia B | 386 395 | 4 289 | 4 289 | |
Sandvik | 1 050 000 | 80 220 | 80 220 | |
SCA B | 420 000 | 53 738 | 70 938 | |
SEB A | 1 400 000 | 71 589 | 139 370 | |
Skanska B | 235 000 | 26 886 | 39 457 | |
SKF B | 246 000 | 35 125 | 40 565 | |
SSAB B | 1 000 000 | 40 210 | 40 210 | |
Svenska Handelsbanken A | 400 000 | 84 945 | 146 640 | |
SWECO AB B | 365 000 | 32 249 | 38 690 | |
Swedbank A | 650 000 | 68 471 | 127 075 | |
Tele2 B | 275 000 | 22 901 | 26 111 | |
TeliaSonera | 3 400 000 | 160 702 | 171 360 | |
Transmode Holding | 400 000 | 26 511 | 29 400 | |
Trelleborg B | 150 000 | 14 197 | 19 800 |
65
2014/15:RJ1 | NOTER (TKR) |
||||
Tribona AB | 550 000 | 18 112 | 21 230 | ||
Volvo B | 1 900 000 | 152 486 | 160 930 | ||
ÅF B | 430 000 | 36 897 | 54 180 | ||
Summa svenska aktier | 2 598 349 | 3 559 674 | |||
Bokfört | Marknads- | ||||
Utländska aktier | Antal | värde | värde1) | ||
Australien | |||||
ANZ BANK | 90 000 | 15 558 | 18 269 | ||
Iluka Resources | 400 000 | 15 002 | 15 002 | ||
Belgien | |||||
KBC | 63 000 | 23 994 | 27 585 | ||
Brasilien | |||||
Petroleo | Brasileiro (American | ||||
Deposit Receipts) | 160 000 | 9 005 | 9 005 | ||
Chile | |||||
Enersis | SA (American Deposit | ||||
Receipts) | 95 280 | 11 611 | 11 927 | ||
Danmark | |||||
AP Moeller Maersk B | 1 500 | 23 459 | 23 459 | ||
Finland | |||||
Nokia | 245 439 | 10 589 | 15 158 | ||
Frankrike | |||||
BNP Paribas | 53 000 | 15 965 | 24 364 | ||
Hermes International | 634 | 1 044 | 1 751 | ||
LVMH | 13 000 | 9 337 | 16 051 | ||
Sanofi Aventis | 41 000 | 20 325 | 28 949 | ||
Schneider Electric | 25 000 | 13 099 | 14 039 | ||
Total | 99 000 | 34 014 | 39 643 | ||
Hongkong | |||||
AIA Group | 525 000 | 15 748 | 22 563 | ||
CNOOC Ltd | 1 100 000 | 11 399 | 11 399 | ||
Italien | |||||
Intesa Sanpaolo | 1 000 000 | 21 412 | 22 801 | ||
Japan | |||||
Benesse Holding | 50 000 | 11 618 | 11 618 | ||
Canon | 70 000 | 17 424 | 17 424 | ||
Itochu | 350 000 | 28 466 | 29 308 | ||
Mitsubishi UFJ Financial Group | 1 075 000 | 40 695 | 46 298 | ||
Panasonic | 290 000 | 22 580 | 26 822 | ||
Seven I Holdings Co. | 90 000 | 22 342 | 25 424 | ||
SMC Corp. | 13 000 | 15 215 | 26 937 | ||
Softbank | 58 000 | 17 580 | 27 104 | ||
Toshiba Corp. | 600 000 | 19 926 | 19 926 |
66
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 | |||
Toyota Motor | 134 700 | 54 265 | 65 984 | |
Kanada | ||||
Canadian Natural Resources Ltd | 45 000 | 9 125 | 10 759 | |
Enbridge Inc. | 50 000 | 13 407 | 19 879 | |
Rogers Communication | 48 000 | 13 737 | 14 482 | |
Suncor Energy Inc. | 31 000 | 7 079 | 7 672 | |
Toronto Dominion Bank | 130 000 | 35 210 | 48 071 | |
Kina | ||||
China Construction Bank | 2 900 000 | 14 033 | 18 181 | |
Mexiko | ||||
Banorte | 600 000 | 25 410 | 25 410 | |
Norge | ||||
DNB Holding ASA | 150 000 | 15 370 | 17 307 | |
StatoilHydro | 30 000 | 4 102 | 4 102 | |
Telenor | 130 000 | 17 707 | 20 528 | |
Schweiz | ||||
Nestlé | 139 000 | 39 777 | 79 411 | |
Novartis | 33 218 | 11 915 | 24 024 | |
Roche | 35 400 | 61 124 | 74 825 | |
Singapore | ||||
DBS Group | 280 000 | 20 858 | 33 778 | |
Spanien | ||||
Red Electrica | 27 000 | 15 816 | 18 838 | |
Storbritannien | ||||
Barclays | 850 000 | 20 223 | 24 715 | |
BG Group | 175 000 | 18 309 | 18 309 | |
BHP Billiton Plc Ord | 75 000 | 12 557 | 12 557 | |
BT Group | 450 000 | 19 854 | 21 811 | |
Glencore Xstrata | 670 000 | 24 090 | 24 210 | |
IMI | 87 500 | 7 960 | 13 364 | |
Indivior Plc. | 68 000 | 701 | 1 156 | |
Kingfisher | 500 000 | 20 019 | 20 019 | |
Lloyds TSB | 2 100 000 | 18 042 | 19 110 | |
Prudential | 180 000 | 17 888 | 32 348 | |
Reckitt Benckiser | 68 000 | 26 897 | 42 468 | |
Royal Dutch Shell B | 101 000 | 22 131 | 27 238 | |
Shire PLC | 21 000 | 9 998 | 11 382 | |
Sydkorea | ||||
Hyundai Motor | 13 000 | 11 857 | 15 599 | |
Samsung | 500 | 2 534 | 4 711 | |
Samsung Electronics (Global De- | ||||
posit Receipts) | 9 300 | 20 653 | 43 343 | |
Taiwan |
67
2014/15:RJ1 | NOTER (TKR) |
|||
Taiwan Semiconductor Manufact | ||||
(American Deposit Receipt) | 180 000 | 23 210 | 31 270 | |
Tyskland | ||||
Allianz SE | 17 000 | 17 385 | 21 982 | |
BASF AG | 41 000 | 20 673 | 26 972 | |
Bayer AG NPV | 15 000 | 15 957 | 15 957 | |
Linde AG | 19 000 | 24 705 | 27 582 | |
Siemens | 30 000 | 25 799 | 26 477 | |
Volkswagen |
7 000 | 9 846 | 12 168 | |
USA | ||||
3M | 25 000 | 12 835 | 32 097 | |
Accenture Plc | 53 000 | 21 821 | 37 006 | |
Actavis Plc | 28 000 | 12 035 | 56 266 | |
Akamai Technology | 36 000 | 10 237 | 17 856 | |
Alexion Pharmaceuticals | 15 000 | 11 163 | 21 476 | |
Apple Inc. | 21 000 | 6 525 | 18 293 | |
Bank of America | 120 000 | 15 311 | 16 843 | |
Blackstone | 150 000 | 16 799 | 39 425 | |
California Resources | 8 000 | 344 | 344 | |
Capital One Financial Corp. | 56 000 | 20 559 | 36 118 | |
Cisco Systems | 322 000 | 47 583 | 70 697 | |
Citigroup | 165 000 | 43 808 | 70 052 | |
32 000 | 5 623 | 10 593 | ||
Colgate Palmolive | 33 000 | 10 371 | 17 894 | |
Comcast Corp. | 73 000 | 16 170 | 33 270 | |
Covidien Plc. | 45 000 | 20 092 | 35 959 | |
Du Pont Co. | 103 000 | 35 901 | 59 478 | |
Eaton | 50 000 | 17 945 | 26 620 | |
Edison International | 67 000 | 20 142 | 34 716 | |
Exxon Mobile | 58 000 | 35 124 | 41 768 | |
Fedex Corp. | 27 000 | 17 215 | 36 580 | |
General Electric | 413 000 | 49 484 | 81 755 | |
Goldman Sachs Group | 25 000 | 25 786 | 37 878 | |
Google C | 4 500 | 9 743 | 18 479 | |
Google Inc. | 4 100 | 8 802 | 16 990 | |
IBM | 12 000 | 13 345 | 14 869 | |
Intel | 125 000 | 17 899 | 35 573 | |
Johnson Johnson | 106 000 | 51 572 | 86 460 | |
JP Morgan Chase | 218 000 | 65 715 | 106 577 | |
Macy's Inc. | 84 000 | 16 065 | 42 445 | |
Marathon Oil | 60 000 | 9 679 | 13 201 | |
McDonald's | 34 000 | 16 498 | 24 808 | |
Mead Johnson Nutrition | 26 542 | 11 637 | 20 850 |
68
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 |
Merck US | 120 670 | 40 519 | 53 856 |
Metlife | 38 000 | 11 252 | 16 151 |
Microsoft Corp. | 313 000 | 54 974 | 113 936 |
Mondelez International | 165 000 | 24 866 | 47 289 |
Nike | 60 000 | 18 892 | 45 001 |
Occidental Petroleum Corp. | 20 000 | 12 202 | 12 603 |
Omnicom Group | 22 000 | 7 015 | 13 217 |
Oracle | 124 000 | 29 141 | 43 525 |
Paccar Inc. | 55 000 | 20 523 | 29 295 |
Pepsi Co. | 95 000 | 49 997 | 70 575 |
Pfizer | 30 011 | 3 491 | 7 291 |
Procter Gamble Co. | 45 000 | 22 347 | 32 190 |
Rockwell Automation Inc. | 36 000 | 20 816 | 31 312 |
Schlumberger | 42 000 | 22 780 | 28 106 |
Starbucks | 59 000 | 28 908 | 37 358 |
75 000 | 13 223 | 15 677 | |
Union Pacific | 27 000 | 8 188 | 25 135 |
United Technologies | 30 000 | 25 972 | 26 988 |
Valero | 35 000 | 9 482 | 13 469 |
Verizon Communications Inc. | 25 401 | 6 335 | 9 307 |
Visa Inc. | 16 000 | 20 171 | 32 769 |
Walt Disney | 101 000 | 26 356 | 74 047 |
Wells Fargo | 169 000 | 44 832 | 72 509 |
Zoetis | 72 982 | 8 576 | 24 493 |
Summa utländska aktier | 2 422 316 | 3 600 160 | |
Summa aktier totalt2) | 5 020 665 | 7 159 834 |
1)Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
2)Aktier och aktieägartillskott i fonden Areim och Profi ingår i posten aktier i balansräkningen (se not 20).
Not 20 Alternativa placeringar | |||
Antal | Bokfört | Marknads- | |
andelar | värde | värde1) | |
Hedgefonder | |||
Brummer |
28 142 | 60 000 | 63 694 |
Carve | 68 509 | 70 000 | 88 036 |
Lynx | 355 934 | 62 385 | 95 904 |
Madrague | 44 911 | 60 000 | 58 175 |
Manticore | 29 761 | 50 000 | 48 813 |
Nektar | 61 543 | 105 092 | 146 947 |
Observatory | 46 460 | 85 625 | 112 763 |
69
2014/15:RJ1 | NOTER (TKR) |
||||
Ram One | 73 813 | 80 000 | 94 278 | ||
Rhenman | 500 000 | 50 000 | 120 455 | ||
Tanglin | 57 607 | 50 000 | 75 261 | ||
Zenit | 1 527 | 70 000 | 87 984 | ||
Summa, hedgefonder | 743 102 | 992 310 | |||
Vinstandelslån | |||||
Sveafastigheter Fund II2) | 61 627 | 71 337 | |||
Sveafastigheter Fund III2) | 77 972 | 105 163 | |||
Summa, vinstandelslån | 139 599 | 176 500 | |||
Onoterad fastighetsfond | |||||
Aberdeen | 313 820 | 58 246 | 48 338 | ||
Nedskrivning Aberdeen | |||||
Summa, onoterad fastighets- | |||||
fond | 48 338 | 48 338 | |||
Areim och Profi | |||||
Aktier och aktieägartillskott | 89 281 | 97 079 | |||
Nedskrivning | |||||
Räntebärande lån | 102 584 | 102 584 | |||
Summa, Areim och Profi3) | 190 579 | 199 663 | |||
Summa alternativa placeringar | 1 121 618 | 1 416 811 |
1)Hedgefonder, vinstandelslån, onoterad fastighetsfond, Areim och Profi marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
2)Investeringarna värderades till bokfört värde t.o.m. årsredovisningen 2013. Det beror på att motparten vid tiden för investeringarna inte kunde leverera marknadsvärderingar. Rapporteringen har förbättrats och nu skickar motparten marknadsvärderingar på RJ:s investeringar varje kvartal, varför investeringarna värderas till marknadsvärde 2014.
3)Aktier och aktieägartillskott i fonderna Areim och Profi ingår i posten Aktier i balansräkningen (se not 19).
Not 21 | Kortfristiga fordringar | ||
2014 | 2013 | ||
Hyresfordringar m.m. | – | 7 | |
Löneförskott | 3 | 3 | |
Skattefordran 2012 | – | 1 775 | |
Skattefordran 2013 | 894 | 1 255 | |
Skattefordran 2014 | 982 | – | |
Sålda obetalda värdepapper | – | 23 794 | |
Övriga | 19 | – | |
Summa | 1 898 | 26 834 |
70
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 | |||||
Not 22 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | |||||
2014 | 2013 | |||||
Upplupna räntor | 36 452 | 46 419 | ||||
Förutbetalda kostnader | 1 722 | 1 681 | ||||
Summa | 38 174 | 48 100 | ||||
Not 23 Eget kapital, bokfört värde | ||||||
Bundet eget | ||||||
kapital1) | Fritt eget kapital | Eget kapital | ||||
Kulturveten- | ||||||
skapliga | Balanserat | |||||
donationen | resultat | |||||
Utgående balans |
3 521 882 | |||||
Justering, se redovisnings- | ||||||
principerna | 52 063 | |||||
Eget kapital |
2 679 226 | 1 937 457 | 3 573 945 | 8 190 628 | ||
Avsättning för bevarande av | ||||||
donationernas realvärde2) | 8 379 | – | ||||
Årets resultat | 533 509 | 533 509 | ||||
Återbetalade forskningsmedel | 9 857 | 9 857 | ||||
Beviljade forskningsmedel3) | ||||||
Eget kapital |
2 674 363 | 1 933 941 | 3 716 111 | 8 324 415 |
1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3)För beviljade forskningsmedel, se not 30.
71
2014/15:RJ1 | NOTER (TKR) |
Bundet eget | ||||
kapital1) | Fritt eget kapital | Eget kapital | ||
Kulturveten- | ||||
skapliga | Balanserat | |||
donationen | resultat | |||
Utgående balans |
5 749 564 | |||
Justering, se redovisnings- | ||||
principerna | 52 063 | |||
Eget kapital |
2 679 226 | 1 937 457 | 5 801 627 | 10 418 310 |
Avsättning för bevarande av | ||||
donationernas realvärde2) | 8 379 | – | ||
Årets resultat inklusive för- | ||||
ändring av orealiserade vins- | ||||
ter3) | 1 373 060 | 1 373 060 | ||
Återbetalade forskningsmedel | 9 857 | 9 857 | ||
Beviljade forskningsmedel4) | ||||
Eget kapital |
2 674 363 | 1 933 941 | 6 783 344 | 11 391 648 |
1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer) (se not 13).
3)Se not 12.
4)För beviljade forskningsmedel, se not 30.
5)Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
Not 25 | Certifikat | |||
Förfall 2015 | Nominellt belopp | Bokfört värde | Marknadsvärde1) | |
Bankcertifikat | ||||
Kvartal 1 | – | – | – | |
Kvartal 2 | 50 000 | 49 938 | 49 946 | |
Kvartal 3 | – | – | – | |
Kvartal 4 | – | – | – | |
Företagscertifikat | ||||
Kvartal 1 | 341 000 | 339 958 | 340 089 | |
Kvartal 2 | 215 000 | 214 365 | 214 453 | |
Kvartal 3 | 50 000 | 49 367 | 49 491 | |
Kvartal 4 | 60 000 | 59 346 | 59 420 | |
Summa, certifikat | 716 000 | 712 974 | 713 399 |
1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
72
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 | |||
Not 26 | Valutaterminer | |||
Köpt/såld valuta | Nominellt belopp | Marknadsvärde1) | ||
Förfallomånad |
||||
SEK/CHF | 36 733 | |||
SEK/EUR | 101 589 | |||
SEK/GBP | 44 245 | |||
SEK/JPY | 81 662 | 3 869 | ||
SEK/USD | 300 082 | |||
Förfallomånad |
||||
SEK/CHF | 37 404 | |||
SEK/EUR | 58 823 | |||
SEK/GBP | 50 253 | |||
SEK/JPY | 66 205 | |||
SEK/USD | 383 842 | |||
Förfallomånad |
||||
SEK/CHF | 21 264 | 96 | ||
SEK/EUR | 108 951 | 631 | ||
SEK/GBP | 38 588 | 69 | ||
SEK/JPY | 45 182 | |||
SEK/USD | 131 077 | |||
Summa | 1 505 900 |
1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.
Not 27 | Övriga kortfristiga skulder | ||
2014 | 2013 | ||
Personalens källskatt | 985 | 896 | |
Förvaltade medel från Vetenskapsrådet | – | 500 | |
Förvaltade medel för samprojekt | 6 058 | 10 743 | |
Moms hyror redovisningskonto | 309 | 434 | |
Övrigt, inte likviderade affärer ingår | 475 | 22 800 | |
Summa | 7 827 | 35 373 | |
Not 28 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | ||
2014 | 2013 | ||
Sociala avgifter | 1 089 | 675 | |
Intjänade ej uttagna semesterdagar | 1 635 | 1 351 | |
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier | 816 | 792 |
73
2014/15:RJ1 | NOTER (TKR) |
||||
Upplupna räntor | 74 | 118 | |||
Förutbetald hyresintäkt | 3 630 | 3 333 | |||
Övriga upplupna kostnader, fastigheter | 1 095 | 299 | |||
Övriga upplupna kostnader | 768 | 650 | |||
Summa | 9 107 | 7 218 | |||
Not 29 | Ställda säkerheter | ||||
2014 | 2013 | ||||
För egna avsättningar och skulder | |||||
Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel | |||||
Fastighetsinteckningar | 49 371 | 49 371 | |||
Summa | 49 371 | 49 371 | |||
Not 30 Beviljade medel till forskning | |||||
2014 | 2013 | ||||
Medel från Jubileumsdonationen inkl. |
|||||
sons fond | 171 275 | 141 755 | |||
Medel från Kulturvetenskapliga donationen | 237 504 | 187 014 | |||
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om | |||||
åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 600 | 600 | |||
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om | |||||
sjukdomar under de tidiga barnaåren | 200 | 200 | |||
Summa | 409 579 | 329 569 | |||
Anm.: För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande | |||||
verksamheten år 2014 (s. |
|||||
Not 31 | Ansvarsförbindelser | ||||
2014 | 2013 | ||||
Beviljade anslag att utgå ur kommande års av- | |||||
kastning | 10 632 | 11 870 | |||
Ramanslag | 166 063 | 117 063 | |||
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund II | |||||
(vinstandelslån) – åtagandet gäller t.o.m. den 30 | |||||
juni 2019 | 2 560 | 2 560 | |||
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund III | |||||
(vinstandelslån) – åtagandet gäller t.o.m. den 31 | |||||
mars 2017 | 32 139 | 33 181 | |||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim – | |||||
åtagandet gäller t.o.m. den 4 juli 2016 | 157 835 | 209 188 | |||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Profi – | |||||
åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2024 | 83 108 | – | |||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim | |||||
Brädstapeln – åtagandet gäller t.o.m. den 4 juli | |||||
2016 | 17 192 | – | |||
Summa | 469 529 | 373 862 |
74
NOTER (TKR) |
2014/15:RJ1 | ||||
Not 32 | |||||
Nominellt | Bokfört | Marknads- | |||
Förfalloår | belopp | värde | värde1) | ||
2015 | 5 000 | 5 047 | 5 037 | ||
2016 | 155 000 | 155 200 | 158 464 | ||
2017 | 25 000 | 25 000 | 25 472 | ||
2018 | 205 000 | 206 917 | 208 862 | ||
2019 | 80 000 | 80 000 | 80 490 | ||
2020 | 50 000 | 50 000 | 50 520 | ||
Summa | 520 000 | 522 164 | 528 845 |
1)
Not 33 Pågående nyanläggningar och förskott | ||
2014 | 2013 | |
Årets utgifter Rekryten 6 | 5 851 | 580 |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 5 851 | 580 |
75
2014/15:RJ1 | DONATIONERNAS MARKNADSVÄRDE (BELOPP I TKR) |
BILAGA 1
Donationernas marknadsvärde (belopp i tkr)
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från en fond och fyra donationer.
Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten år 2014).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av 2014 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1. | Jubileumsdonationen inkl. |
7 265 574 | 69,7385 % |
2. | Kulturvetenskapliga donationen | 3 121 348 | 29,9602 % |
3. | Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och ål- | ||
dersrelaterade sjukdomar | 24 001 | 0,2304 % | |
4. | Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar un- | ||
der de tidiga barnaåren | 7 387 | 0,0709 % | |
Totalt eget kapital vid ingången av 2014 | 10 418 310 |
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2014 (bokföringsmässigt resultat + förändring av orealiserade vinster = 533 509 + 839 551 = 1 373 060 kronor) ska proportioneras ut på de olika donationerna.
1. Jubileumsdonationen inkl. |
|
Ingående värde | 7 265 574 |
Andel av årets totala avkastning | 957 551 |
Årets anslag och återbetalade anslag | |
Marknadsvärde |
7 944 365 |
Anslagen från
76
DONATIONERNAS MARKNADSVÄRDE (BELOPP I TKR) 2014/15:RJ1
utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför
2. Kulturvetenskapliga donationen | |
Ingående värde | 3 121 348 |
Andel av årets totala avkastning | 411 372 |
Årets anslag och återbetalade anslag | |
Marknadsvärde |
3 412 962 |
3.Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Ingående värde | 24 001 |
Andel av årets totala avkastning | 3 164 |
Årets anslag och återbetalade anslag | |
Marknadsvärde |
26 244 |
4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
Ingående värde | 7 387 |
Andel av årets totala avkastning | 973 |
Årets anslag och återbetalade anslag | |
Marknadsvärde |
8 077 |
Totalt eget kapital till marknadsvärde |
11 391 648 |
77
2014/15:RJ1 | BALANSPOSTERS BOKFÖRDA VÄRDE OCH JÄMFÖRANDE MARKNADSVÄRDE (TKR) |
BILAGA 2
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde (tkr)
Not | |||||
Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | ||
värden | värden | värden | värden | ||
Tillgångar | |||||
Anläggningstillgångar | |||||
Materiella anläggningstillgångar | |||||
Fastigheter | 14, 15 | 259 387 | 857 000 | 264 855 | 806 000 |
Pågående nyanläggningar och förskott | 33 | 5 851 | 5 851 | 580 | 580 |
Inventarier | 17 | 229 | 229 | 314 | 314 |
Summa materiella anläggningstillgångar | 265 467 | 863 080 | 265 749 | 806 894 | |
Finansiella anläggningstillgångar | |||||
Obligationer | 18 | 1 672 387 | 1 700 539 | 1 699 315 | 1 699 315 |
32 | 522 164 | 528 845 | 426 489 | 433 530 | |
Aktier | 19, 20 | 5 108 660 | 7 256 913 | 4 842 543 | 6 347 744 |
Hedgefonder | 20 | 743 102 | 992 310 | 743 103 | 897 735 |
Vinstandelslån | 20 | 139 599 | 176 500 | 150 308 | 150 526 |
Räntebärande lån, Areim och Profi | 20 | 102 584 | 102 584 | 27 328 | 27 328 |
Onoterad fastighetsfond | 20 | 48 338 | 48 338 | 53 374 | 53 374 |
Summa finansiella anläggningstillgångar | 8 336 834 | 10 806 029 | 7 942 460 | 9 609 552 | |
Summa anläggningstillgångar | 8 602 301 | 11 669 109 | 8 208 209 | 10 416 446 | |
Omsättningstillgångar | |||||
Kortfristiga fordringar | 21 | 1 898 | 1 898 | 26 834 | 26 834 |
Förutbetalda kostnader och upplupna in- | |||||
täkter | 22 | 38 174 | 38 174 | 48 100 | 48 100 |
Certifikat | 25 | 712 974 | 713 399 | 800 123 | 800 522 |
Valutaterminer | 26 | – | – | – | 19 046 |
Kassa och bank | 118 855 | 118 855 | 125 237 | 125 237 | |
Summa omsättningstillgångar | 871 901 | 872 326 | 1 000 294 | 1 019 739 | |
Summa tillgångar | 9 474 202 | 12 541 435 | 9 208 503 | 11 436 185 | |
Eget kapital och skulder | |||||
Bundet eget kapital | 23, 24 | ||||
Stiftelsekapital | 2 674 363 | 2 674 363 | 2 679 226 | 2 679 226 |
78
BALANSPOSTERS BOKFÖRDA VÄRDE OCH JÄMFÖRANDE MARKNADSVÄRDE (TKR)
Not | |||||
Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | ||
värden | värden | värden | värden | ||
Fritt eget kapital | 23, 24 | ||||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 933 941 | 1 933 941 | 1 937 457 | 1 937 457 | |
Balanserat resultat | 3 716 111 | 6 783 344 | 3 573 945 | 5 801 627 | |
Summa eget kapital | 8 324 415 | 11 391 648 | 8 190 628 | 10 418 310 | |
Obeskattade reserver | |||||
Periodiseringsfonder | 16 | 9 836 | 9 836 | 9 836 | 9 836 |
Summa obeskattade reserver | 9 836 | 9 836 | 9 836 | 9 836 | |
Avsättningar | |||||
Avsättningar för pensioner | 1 317 | 1 317 | 1 408 | 1 408 | |
Summa avsättningar | 1 317 | 1 317 | 1 408 | 1 408 | |
Långfristiga skulder | |||||
Inteckningslån | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | |
Summa långfristiga skulder | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | |
Kortfristiga skulder | |||||
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 031 008 | 1 031 008 | 909 956 | 909 956 | |
Leverantörsskulder | 4 216 | 4 216 | 9 034 | 9 034 | |
Valutaterminer | 26 | 41 426 | 41 426 | – | – |
Övriga kortfristiga skulder | 27 | 7 827 | 7 827 | 35 373 | 35 373 |
Upplupna kostnader och förutbetalda in- | |||||
täkter | 28 | 9 107 | 9 107 | 7 218 | 7 218 |
Summa kortfristiga skulder | 1 093 584 | 1 093 584 | 961 581 | 961 581 | |
Summa skulder och avsättningar | 1 149 787 | 1 149 787 | 1 017 875 | 1 017 875 | |
Summa eget kapital och skulder | 9 474 202 | 12 541 435 | 9 208 503 | 11 436 185 | |
Ställda säkerheter | 29 | 49 371 | 49 371 | ||
Ansvarsförbindelser | 31 | 469 529 | 373 862 |
79