Redogörelse till riksdagen 2014/15:RR1

2014/15:RR1

Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2014

Sammanfattning

Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2014. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen för myndigheten. Årsredovisningen beslutades den 16 februari 2015 av Claes Norgren.

Stockholm den 16 februari 2015

Claes Norgren

Riksrevisor

1

2014/15:RR1 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER

Riksrevisionens årsredovisning 2014

Grundläggande bestämmelser

13 kap. 7–9 §§ regeringsformen

9 kap. 17–19 §§ och 13 kap. 5–8 §§ riksdagsordningen Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen

Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen

Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Beslut, intygande och underskrift

Riksrevisorn med administrativt ansvar fattar beslut om Riksrevisionens årsredovisning enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2014/15:RR1

Innehållsförteckning

Sammanfattning.............................................................................................. 1
Grundläggande bestämmelser ......................................................................... 2
Beslut, intygande och underskrift ................................................................... 2
Innehållsförteckning ....................................................................................... 3
Förord ............................................................................................................. 4
Resultatredovisning ........................................................................................ 6
Verksamhetens resultat................................................................................. 6
Ekonomisk översikt ...................................................................................... 8
Finansiering och kostnader ........................................................................ 8
Anslag ...................................................................................................... 10
Årlig revision.............................................................................................. 11
Mål ........................................................................................................... 11
Resultat och bedömning........................................................................... 11
Effektivitetsrevision ................................................................................... 16
Mål ........................................................................................................... 16
Resultat och bedömning........................................................................... 16
Internationellt utvecklingssamarbete .......................................................... 20
Mål ........................................................................................................... 20
Resultat och bedömning........................................................................... 20
Omvärldsriktad verksamhet........................................................................ 24
Mål ........................................................................................................... 24
Resultat och bedömning........................................................................... 24
Internationell omvärldsriktad verksamhet ................................................ 24
Nationell omvärldsriktad verksamhet ...................................................... 25
Parlamentariska rådet ................................................................................. 29
Vetenskapliga rådet .................................................................................... 30
Kompetens och personal............................................................................. 31
Kompetens ............................................................................................... 32
Personal.................................................................................................... 36
Intern styrning och kontroll ........................................................................ 39
Sammanställning över väsentliga uppgifter .................................................. 40
Finansiell redovisning................................................................................... 42
Resultaträkning........................................................................................... 42
Balansräkning............................................................................................. 43
Anslagsredovisning .................................................................................... 45
Tilläggsupplysningar och noter .................................................................. 46
Noter........................................................................................................... 48
Uppgifter om ledande befattningshavare ...................................................... 54

3

2014/15:RR1 FÖRORD
  Förord
  Riksrevisionens uppdrag är både utmanande och komplext, vi ska granska vad
  statens pengar går till och hur effektivt de används. Vi verkar för demokratisk
  insyn, god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. I en förän-
  derlig omvärld kräver detta en förmåga att ständigt utveckla och anpassa verk-
  samheten till nya förutsättningar och behov. Jag hoppas att du som läser denna
  årsredovisning får en god bild av vad vi åstadkommit under året och hur vi har
  arbetat för att nå våra mål.
  Verksamheten under 2014 har i stor utsträckning påverkats av det utveckl-
  ingsprogram som lades fram 2013. Den övergripande ambitionen var att öka
  produktionen inom ramen för tillgängliga resurser. Avsikten var att skapa ef-
  fektiva arbetssätt i hela organisationen som stöder den professionella utveck-
  lingen. Arbetet skulle fokusera på att utnyttja den tekniska utvecklingen och
  satsa på förenkling, samordning och rätt ambitionsnivå. De åtgärder som vid-
  togs under 2013 för att skapa ekonomisk balans i verksamheten gav Riksrevi-
  sionen förutsättningar att under 2014 vidta flera av de prioriterade åtgärder
  som lades fast i utvecklingsprogrammet.
  Riksrevisionen har nu fullt moderna och ändamålsenliga lokaler i Stock-
  holm. Vi har också kunnat åtgärda flera av de utvecklingsområden som iden-
  tifierades i en referentgranskning, en så kallad peer review, och då inte minst
  utvecklingen av en samlad process för en riskanalys av staten och en ny revis-
  ionsberättelse för den årliga revisionen. Vi ser nu också en märkbar ökning av
  verksamhetsvolym inte minst inom effektivitetsrevisionen. Riksrevisionen har
  också blivit en modernare myndighet genom satsningar på it-stöd och mer
  ändamålsenliga processer i hela organisationen såväl för granskningen som i
  verksamhetsstödet.
  Årsredovisningen för 2014 visar resultatet av vidtagna åtgärder. Inom samt-
  liga verksamhetsgrenar har vi uppnått de uppsatta målen inom ramen för en
  ekonomi i balans. Den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen har ge-
  nomförts med rätt kvalitet och på ett sätt som skapat både resultat och ett högt
  förtroende för vårt sätt att arbeta. Detta gäller även vårt internationella utveck-
  lingssamarbete där vi inom ramen för det svenska biståndet fortsatt kunnat
  bidra till att höja andra nationella revisionsorgans kapacitet och förmåga. Här
  efterfrågas nu också fler insatser från Riksrevisionens sida än vad som är möj-
  ligt att tillgodose inom de nuvarande ekonomiska ramarna. I rollen som na-
  tionellt revisionsorgan och inom ramen för vår omvärldsriktade verksamhet
  har vi fullgjort våra instruktionsenliga uppgifter och varit aktiv både nationellt
  och internationellt för att stärka revisionens roll och verka för en god förvalt-
  ning i staten.
  Riksrevisionen har nu goda förutsättningar att möta framtida utmaningar.
  Vårt arbete med en riskanalys av staten ger oss bättre förutsättningar än tidi-

4

FÖRORD 2014/15:RR1

gare att rikta in vår granskning mot de hot och risker som en ständigt föränderlig omvärld skapar för det statliga åtagandet. Samtidigt måste vi också förbereda oss för nya uppgifter. Hit hör inte minst den aktuella frågan om att den årliga revisionen av AP-fondernas förvaltning ska överföras till Riksrevisionen.1 Vi ser också ett behov av att även i fortsättningen utveckla vårt arbete med årsredovisningen för staten och att få till stånd en mer sammanhållen rapportering till riksdagen av läget i statens finanser och regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket. Framgångsfaktorer för framtiden kommer att bli en fortsatt modernisering av verksamheten men också att i en allt mer hårdnande konkurrens kunna säkra den kvalificerade kompetens som vår verksamhet bygger på.

Jag vill tillsammans med riksrevisor Jan Landahl och riksrevisor Margareta Åberg, som har tillträtt under året, framföra vårt stora tack till vår personal för dess stora engagemang och goda arbetsinsatser under 2014.

1 Enligt pensionsöverenskommelsen den 12 mars 2014.

5

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
  Resultatredovisning
  Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kon-
  trollmakt med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.
  Granskningen genomförs genom en årlig revision och en effektivitetsrevision
  och utgår från lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen
  har också uppgifter inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Detta
  genomförs inom ramen för den svenska biståndspolitiken och finansieras med
  ett eget anslag. Riksrevisionen är Sveriges nationella revisionsorgan med upp-
  gifter nationellt och internationellt. I internationella sammanhang är Riksre-
  visionen medlem i INTOSAI2 och utför åtaganden på EU-nivå bland annat när
  det gäller kontakterna med Europeiska revisionsrätten (ECA). En viktig upp-
  gift som nationellt revisionsorgan är att verka såväl nationellt som internation-
  ellt för en högkvalitativ förvaltning, redovisning och revision.
  Utifrån sina uppgifter delas Riksrevisionens verksamhet in i fyra verksam-
  hetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision, internationellt utvecklings-
  samarbete och omvärldsriktad verksamhet. Resultatredovisningen följer denna
  indelning.
  Verksamhetens resultat
  Samtliga verksamhetsgrenar visar ett tillfredsställande resultat för 2014. De
  mål som har satts upp för verksamheten har uppnåtts. Åtgärder med anledning
  av den peer review som genomfördes 2013 har genomförts enligt plan. Dessa
  har främst avsett den årliga revisionen, men ett betydande arbete har också
  genomförts för att utarbeta en samlad riskbedömning av staten till grund för
  inriktningen av granskningen. Tidigare beslutade åtgärder för att höja effekti-
  viteten i verksamheten har medfört höjd produktivitet inom ramen för tillgäng-
  liga ekonomiska resurser. Riksrevisionen har under året bland annat moderni-
  serat och minskat kontorslokalerna i Stockholm och utvecklat myndighetens
  elektroniska dokumenthantering.
  Under 2014 slutfördes den årliga revisionen av 2013 års årsredovisningar i
  enlighet med god revisionssed och i rätt tid. Åtgärder har vidtagits i enlighet
  med rekommendationer från peer review för att ytterligare förstärka och un-
  derlätta tillämpningen av internationella standarder i arbetet. Uppföljningen av
  verksamheten visar fortfarande att den årliga revisionen håller en hög kvalitet
  och har ett högt förtroende bland de granskade. Vidare framgår att åtgärder
  vidtas med anledning av de brister som rapporteras i samband med gransk-
  ningen. Kostnaderna för verksamhetsgrenen har enligt plan ökat något. Av-
  gifter för den årliga revisionen redovisas mot inkomsttitel med krav på full
  kostnadstäckning över tid. Inkomsttiteln visar nu ett ackumulerat underskott
  2 INTOSAI (International Organisation of Supreme Audit Institutions).

6

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

om 9,3 miljoner kronor. En arbetsgrupp har tillsatts för att utvärdera avgiftsmodellen.

Effektivitetsrevisionen har genomförts med den inriktning som riksrevisorerna har beslutat om enligt den granskningsplan som överlämnats till riksdagen. Under året publicerades 27 granskningsrapporter, vilket är en ökning i förhållande till 2013 (23). Kostnaderna och antalet timmar per granskning har minskat i förhållande till 2013 samtidigt som tiden för omvärldsbevakning också har minskat. Den ökade volymen inom verksamhetsgrenen kan förklaras bland annat av att myndigheten har arbetat med flera åtgärder som beslutades 2013 för att öka effektiviteten i verksamheten. Den uppföljning som gjorts visar att granskningarna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som formulerats. Enkäter om hur de granskade organisationerna uppfattar Riksrevisionen har också visat på ett fortsatt tillfredsställande resultat. Årets uppföljningsrapport visar i likhet med tidigare år att Riksrevisionens granskning ger upphov till förbättringar i den statliga verksamheten.

Det internationella utvecklingssamarbetet sker i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. På global nivå har arbetet fokuserat på kapacitetsutveckling inom ramen för INTOSAI-sam- arbetet. På regional nivå dominerar samarbetet med organisationen för engelsktalande afrikanska länder (AFROSAI-E3). Bilateralt stöder Riksrevisionen utveckling av metoder och processer inom finansiell revision och effektivitetsrevision samt coachar enskilda revisionsteam. Insatser görs också inom utvecklingen av personalfrågor, it, ledarskap och kommunikation. Projekten har i huvudsak löpt enligt plan. Politisk turbulens och bristande mottagningskapacitet har lett till att några projekt försenats. Riksrevisionens sammanfattande bedömning är att goda resultat har uppnåtts. Även under 2014 har anslaget använts fullt ut. Riksrevisionen tvingas tacka nej till förfrågningar om samarbete med revisionsmyndigheter i prioriterade svenska biståndsländer på grund av begränsade resurser. En resultatrapport4 som fördjupar den bild av utvecklingssamarbetets resultat som redovisas i årsredovisningen har lämnats till riksdagen.

Flera av Riksrevisionens uppgifter som nationellt revisionsorgan bedrivs inom den omvärldsriktade verksamheten. Målet är att befästa och främja revisionens roll, både nationellt och internationellt, och bidra till ett högt genomslag av Riksrevisionens verksamhet. Internationellt har Riksrevisionen deltagit i samarbetet inom INTOSAI, EU och Norden. Myndigheten har också hanterat flertalet bilaterala kontakter, besök och förfrågningar. Nationellt har Riksrevisionen deltagit i ett antal prioriterade seminarier och utbildningar under året. Fokus har inte bara legat på att kommunicera granskningsresultat, utan i flera sammanhang på att öka kunskapen om Riksrevisionens mandat, roll och uppdrag. De instruktionsenliga uppgifter som utförs inom verksam-

3AFROSAI-E (African Organisation of English-Speaking Supreme Audit Institutions).

4Resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, dnr 1.2.2-2015-0117.

7

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

hetsgrenen – Riksrevisorernas årliga rapport, uppföljningsrapport, granskningsplan och remisser har genomförts enligt plan. Verksamheten inom verksamhetsgrenen har genomförts enligt plan och med ett tillfredsställande resultat.

Ekonomisk översikt

I den ekonomiska översikten lämnas en sammanfattning av förändringar av Riksrevisionens finansiering, kostnader och anslag.

Finansiering och kostnader

Diagram 1 Nettokostnader per verksamhetsgren 2012–2014 (mnkr)

180  
160  
140  
120  
100  
80  
60 2014
 
40 2013
 
20 2012
 
0  

Diagrammet visar kostnadsutvecklingen per verksamhetsgren över tid.

8

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Tabell 1 Verksamhetens kostnader och andra intäkter än anslag och inkomsttitel, 2012–2014 (tkr)

  2014 2013 2012
Intäkter (andra än av anslag och ink.titel) 602 1 107 1 683
Årlig revision 169 193 271
Effektivitetsrevision 125 152 285
Internationellt utvecklingssamarbete 52 109 82
Omvärldsriktad verksamhet 256 653 1 045
Kostnader 331 407 312 584 360 941
Årlig revision 151 556 133 892 141 642
Effektivitetsrevision 120 897 122 778 152 767
Internationellt utvecklingssamarbete 36 027 34 765 38 016
Omvärldsriktad verksamhet 22 927 21 149 28 516
Nettokostnader 330 805 311 477 359 258
Årlig revision 151 386 133 699 141 371
Effektivitetsrevision 120 772 122 626 152 482
Internationellt utvecklingssamarbete 35 976 34 656 37 934
Omvärldsriktad verksamhet 22 671 20 496 27 471

Andra intäkter än anslag avser främst intäkter från den internationella uppdragsverksamhet som avser revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States) och finansiella intäkter. Andra intäkter än anslag uppgick 2014 till 0,6 miljoner kronor, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Denna minskning beror främst på minskade ränteintäkter på räntekontot i Riksgäldskontoret samt att Riksrevisionen överlämnade ordförandeskapet i FAS5 under 2014, vilket medfört att bidraget från Världsbanken för denna verksamhet har upphört.

Verksamhetens kostnader uppgick 2014 till 331,4 miljoner kronor, vilket innebär en nettoökning med ca 18,8 miljoner kronor jämfört med föregående år. Detta beror framför allt på ökade kostnader inom verksamhetsstödet och att Riksrevisionen anlitat extern kompetens inom den årliga revisionen men även på att den externa kompetensen inom effektivitetsrevisionen och den omvärldsriktade verksamheten har ökat något. Inom verksamhetsstödet avser de ökade kostnaderna främst satsningar på it-stöd och mer ändamålsenliga processer i hela organisationen. Satsningarna avser utveckling av en it-arkitektur, ett nytt diariesystem, förbättring av funktionaliteten på den interna och externa webbplatsen, arbetsplatsutrustning för hela organisationen samt utveckling av en modell för riskanalys av staten.

Inom granskningsverksamheten har även kostnader för tryckning och översättning av granskningsrapporter inom effektivitetsrevisionen ökat på grund av att Riksrevisionen publicerat fler granskningsrapporter under 2014 än 2013.

Nettokostnaderna för personal har minskat med ca 2,3 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre lönekostnader med ca 6,5 miljoner kronor till följd av ett mindre antal årsarbetskrafter 2014 (269) jämfört med 2013 (281)6, ökade

5FAS (Financial Audit Subcommittee).

6Se avsnittet Sammanställning av väsentliga uppgifter.

9

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

kostnader för kompetensutveckling och rekrytering med ca 4,2 miljoner kronor, främst inom granskningsverksamhetens kompetensutvecklingsprogram, och ökade kostnader för en resurskrävande rekryteringsprocess för anställning av erfarna revisorer.

Anslag

Årets anvisade medel för anslaget 1:15 Riksrevisionen uppgick till 310,7 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2014 uppgick till 319,8 miljoner kronor efter indragning av anslagsmedel med 6,9 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 301,2 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2014 om 18,6 miljoner kronor.

Riksrevisionens pågående effektivitets- och rationaliseringsåtgärder har resulterat i såväl ökad produktion av publicerade granskningsrapporter som lägre styckkostnader per granskningsrapport. Vidare har förtätning av lokaler i Stockholm, översyn av it-avtalen och effektivare it-lösningar resulterat i lägre kostnader. Svårigheter att rekrytera erfarna revisorer har också medfört att antal årsarbetskrafter minskat jämfört med föregående år vilket har inneburit lägre lönekostnader. Anslagsförbrukningen 2014 blev således lägre än anvisade medel.

Riksrevisionen avser att återbetala 9,3 miljoner kronor, det vill säga den del av anslagssparandet som överstiger 3 procent av anslaget. Resterande 9,3 miljoner kronor behålls i syfte att skapa ekonomiskt utrymme för de kommande årens fortsatta moderniseringar av verksamheten för att kunna möta framtidens nya utmaningar.

Årets anvisade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 40,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2014 uppgick till 40,5 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 39,6 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2014 om 0,9 miljoner kronor.

10

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Årlig revision

Mål

Granskningsverksamheten ska hålla hög kvalitet och vara relevant och intressant. För verksamhetsgrenen årlig revision innebär detta att granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed, det vill säga enligt internationell standard (ISSAI) för finansiell revision och att revisionsberättelser lämnas i tid. Granskningen ska vara förebyggande, det vill säga eventuella fel och brister ska uppmärksammas så tidigt som möjligt för att undvika väsentliga fel i en årsredovisning.

Resultat och bedömning

Sammanfattning

Under 2014 slutfördes granskningen av årsredovisningarna för räkenskapsåret 2013. Granskningen genomfördes enligt god revisionssed, och samtliga revisionsberättelser kunde lämnas i rätt tid. Revisionsberättelsen modifierades i totalt åtta fall, varav två där Riksrevisionen avstod från ett uttalande. När det gäller tidigare fel och brister, som påpekats från räkenskapsåret 2012, visade granskningen att berörda myndigheter oftast har vidtagit åtgärder eller att en dialog inletts med ansvarigt departement. Det senare gäller bland annat de två fall där Riksrevisionen har avstått från ett uttalande både räkenskapsåret 2012 och 2013 beroende på avsaknad av relevanta föreskrifter för redovisningen. Regeringen har för 2015 fattat beslut om att årsredovisningen för Allmänna Arvsfonden ska upprättas enligt årsredovisningslagen och att Nämnden för hemslöjdsfrågor medges ett undantag från att lämna en årsredovisning. Nämnden ska i stället lämna en verksamhetsberättelse. Denna kommer inte att granskas av Riksrevisionen. En mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av lämnade revisionsberättelser lämnas årligen i Riksrevisionens uppföljningsrapport.

Den årliga revisionen har ett fortsatt högt förtroende bland dem som är föremål för granskningen. Verksamhetens resultat bedöms som tillfredsställande.

Måluppfyllelse

Verksamhetsutveckling under året

Vid sidan av granskningsverksamheten kännetecknades verksamheten under 2014 i stor utsträckning av de utvecklingsprojekt som följde bland annat av den peer review som genomfördes under 2013. En instruktion för granskning av resultatredovisning (RRI) har tagits fram och beslutats av riksrevisorerna. Riksrevisorerna har också beslutat om en ny och tydligare utformning av revisionsberättelsen med flera nya uttalanden bland annat om resultatredo-

11

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
  visning och befogenhet att använda statens medel. Den nya revisionsberättel-
  sen används från och med räkenskapsåret 2014. Införandet av den nya berät-
  telsen har föregåtts av betydande informationsinsatser under året gentemot be-
  rörda myndigheter och Regeringskansliet. Under 2014 inleddes också upp-
  handlingen av ett nytt it-stöd för den årliga revision som bättre kan stödja en
  granskning enligt ISSAI7 och RRI än det nuvarande. Upphandlingen kommer
  att avslutas i början av 2015.
  Kvalitetsarbetet
  Den årliga revisionen ska genomföras och avrapporteras på ett sätt som verkar
  förebyggande. Det är därför viktigt att iakttagelser kommuniceras på ett sådant
  sätt att de lätt kan förstås av organisationernas ledningar, så att rekommenda-
  tioner i hög grad kan följas. En effektiv kommunikation är givetvis också vik-
  tig för andra intressenter inom årlig revision som departementsledning, riks-
  dagen samt allmänhet och medier.
  När det gäller uppföljning av om den årliga revisionen utförs med rätt kva-
  litet finns ett internt kvalitetsråd som består av erfarna ansvariga revisorer och
  experter inom olika områden. Rådet gör bedömningar i komplicerade frågor
  eller frågor av principiellt intresse. Bedömningarna publiceras på Riksrevis-
  ionens intranät. Dessutom genomför kvalitetsrådet årligen en intern kvalitets-
  kontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Kontrollen utgår från fastställda
  kvalitetskriterier. Varje ansvarig revisors akter ska kontrolleras minst vart
  tredje år. Under 2014 kontrollerades sju ansvariga revisorer när det gäller re-
  vision av myndigheter. Kvalitetskontrollen visade att revisionen av dessa i allt
  väsentligt bedömdes vara utförd och dokumenterad i enlighet med kraven i
  ISSAI för finansiell revision. I ett fall ledde kvalitetskontrollen till åtgärder till
  följd av brister i dokumentationen. Under 2014 har FAR8 utfört kvalitetskon-
  troll av Riksrevisionen utifrån Riktlinjer för FAR:s kvalitetskontroll av revis-
  ionsverksamhet. Kontrollen har omfattat en genomgång av Riksrevisionens
  interna kvalitetskontrollsystem för 2013. I sin rapport konstaterar FAR att det
  inte framkommit något som tyder på att Riksrevisionen och där verksamma
  kvalificerade revisorer inte bedriver revisionsverksamheten i enlighet med god
  revisorssed och god revisionssed.
  Ett kompletterande sätt att mäta och följa upp kvaliteten och hur kommu-
  nikationen med revisionsobjekten fungerar är genom årligt återkommande en-
  kätundersökningar till en tredjedel av myndigheterna9. Årets undersökning vi-
  sar ett fortsatt högt förtroende för den årliga revisionen. Flertalet av de myn-
  digheter som svarade – 94 procent (96 procent) – hade en samlad positiv be-
  dömning av hur revisionen hade genomförts.

7ISSAI (International Standards of Supreme Audit Institutions).

8Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare.

9En tredjedel (70 st.) av myndigheterna tillfrågades. Av dem svarade 62, vilket motsvarar en

svarsfrekvens på 89 procent (64 procent 2013 och 83 procent 2012). Av de myndigheter som svarade gjorde 58 helt eller i huvudsak en samlad positiv bedömning.

12

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Kostnader för den årliga revisionen verksamhetsåret 2014

Tabell 2 Fördelning av nettokostnader mellan olika typer av granskningsobjekt10 2012–2014 (tkr)

  2014 2013 2012
Stora myndigheter 72 721 62 769 66 818
Övriga myndigheter och andra organisationer 78 608 70 384 73 308
Bolag och stiftelser 57 546 1 244
Summa 151 386 133 699 141 370

Som framgår har kostnaderna för årlig revision ökat jämfört med föregående verksamhetsår. Ökningen beror främst på att Riksrevisionen under året genomfört eller startat flera av de åtgärder som rekommenderades i den peer review som avrapporterades under 2013. För årlig revision har detta bland annat inneburit upphandling av ett nytt it-stöd, utveckling av en process för riskanalys av staten och arbete med en ny utformning av revisionsberättelsen samt den instruktion för granskning av resultatredovisning som riksrevisorerna beslutat. Av betydelse har också varit att de gemensamma kostnaderna inom Riksrevisionen har ökat från en låg nivå 2013 och att en större andel av dessa har fördelats på verksamhetsgrenen årlig revision.

Tabell 3 Fördelning av timmar för anställd personal mellan olika typer av granskningsobjekt 2012–201411

  2014 2013 2012
Stora myndigheter 56 587 58 269 55 720
Övriga myndigheter och andra organisationer 64 635 65 373 65 516
Bolag och stiftelser 42 467 1 054
Summa 121 264 124 109 122 290

Den planerade insatsen för årlig revision var ca 125 000 timmar under 2013, det vill säga en viss planerad ökning jämfört med tidigare år. Behovet av ökade granskningsinsatser ligger i linje med rekommendationerna från peer review. Som framgår har det inte gått att lösa behovet med anställd personal, vilket inneburit ett ökat anlitande av extern kompetens. Kostnaderna för extern kompetens har som framgår av tabell 16 ökat med ca 4,0 miljoner kronor jämfört med 2013.

I enlighet med den fastställda strategin för granskning av statliga bolag och stiftelser genomförs denna numera i allt väsentligt genom effektivitetsrevision.

10 Med stora myndigheter avses de myndigheter som ska lämna särskild dokumentation enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 2 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Riksbanken.

11 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.

13

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

Redovisning av prestationer

Den årliga revisionen bedrevs under revisionsåret som sträcker sig från och med april till och med mars. Revisionsåret avslutas med en revisionsberättelse i mars om årsredovisningen för året innan. Antalet revisionsberättelser varierar över åren och beror på hur många myndigheter som ska lämna en årsredovisning och som enligt lagen om revision av statlig verksamhet ska granskas av Riksrevisionen. Därutöver lämnas en revisorsrapport om delårsrapporter för de myndigheter som måste lämna delårsrapporter. De brister som iakttas rapporteras löpande till respektive myndighet. De brister som Riksrevisionen bedömer bör komma till ledningens kännedom rapporteras i en revisionsrapport. Antalet rapporter varierar från år till år.

Under 2014 lämnades 241 revisionsberättelser för myndigheter. Under 2014 lämnades 2 revisionsberättelser där Riksrevisionen avstod från att uttala sig om den rättvisande bilden. En dialog har inletts med det ansvariga departementet vid de berörda myndigheterna. Vidare lämnades 6 revisionsberättelser med reservationer.12 För 2014 års delårsrapporter lämnades 62 revisorsrapporter över översiktliga granskningar av delårsrapporter.

Tabell 4 Revisionsberättelser lämnade under 2012–2014 (antal)

  2014 2013 2012
Summa 241 249 251
Stora myndigheter 43 43 43
Övriga myndigheter och andra organisationer 198 201 203
Bolag och stiftelser - 5 5
varav modifierade revisionsberättelser 8 5 4

Som framgår har antalet myndigheter och bolag vars årsredovisningar granskas genom årlig revision minskat under perioden. Riksrevisionens granskning av statliga bolag och stiftelser sker primärt genom effektivitetsrevision. Möjligheten att förordna en revisor är ett komplement till denna granskning.

12 De modifierade revisionsberättelserna beskrivs ytterligare i den årliga rapporten 2014, (s.25 f.).

14

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Avgifter för årlig revision

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska den årliga revisionen vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås och över tiden anpassas så att varken överskott eller underskott uppstår. Riksrevisionen gör årligen en översyn av avgifterna.

Tabell 5 Skillnad mellan avgiftsintäkter och nettokostnader inom den årliga revisionen 2012–2014 (tkr)

  2014 2013 2012
Avgiftsintäkter 139 247 131 742 125 166
Kostnader 151 386 133 699 141 370
Årets överskott/underskott (-) -12 139 -1 957 -16 204
Ackumulerat över-/underskott (-) -9 321 2 818 4 775

Årets underskott om 12,1 miljoner kronor är en ökning i förhållande till 2013 med ca 10,2 miljoner kronor.

Kostnaderna har ökat, vilket främst beror på att Riksrevisionen under året genomfört eller startat flera av de åtgärder som rekommenderades i den peer review som avrapporterades under 2013. För årlig revision har detta bland annat inneburit upphandling av ett nytt it-stöd, utveckling av en process för riskanalys av staten och arbete med en ny utformning av revisionsberättelsen samt en instruktion för granskning av resultatredovisning som beslutats av riksrevisorerna. Av betydelse har också varit att de gemensamma kostnaderna inom Riksrevisionen har ökat från en låg nivå 2013 och att en större andel av dessa har fördelats på verksamhetsgrenen årlig revision.

Avgiftsintäkterna har inte ökat i motsvarande omfattning som kostnaderna. Taxorna för årlig revision har under ett antal år inte höjts motsvarande full kostnadstäckning på lång sikt, detta i syfte att minska det överskott som uppstått tidigare år, främst åren 2007–2008. Avgifterna kommer därför att ses över för att skapa förutsättningar för en successiv och jämnare höjning i syfte att uppnå full kostnadstäckning över tiden.

15

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

Effektivitetsrevision

Mål

Effektivitetsrevisionen ska främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. För verksamhetsgrenen effektivitetsrevision innebär detta att inriktningen ska vara relevant och intressant och att granskningen ska hålla en hög kvalitet och nå en hög verkningsgrad.

Resultat och bedömning

Sammanfattning

Effektivitetsgranskningarna har under året följt den inriktning av revisionen som riksrevisorerna har beslutat om och som meddelats till riksdagen genom granskningsplanen. Riksrevisionens bedömning är att rapporterna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som har formulerats. Genomförda enkäter om hur de granskade organisationerna uppfattar Riksrevisionen har visat på ett fortsatt gott resultat. Uppföljningsrapporten 2014 visade, i likhet med tidigare år, att Riksrevisionens granskning ger upphov till förbättringar i den statliga verksamheten. Riksrevisionens samlade bedömning är därför att de tre målen för effektivitetsrevisionen har uppnåtts. Även resultatet av vår peer review pekar på att effektivitetsrevisionen lever upp till de ställda kraven på kvalitet.

Måluppfyllelse

Resultatredovisningen nedan bygger på en analys av de 27 publicerade rapporterna under 2014. Under 2014 har Riksrevisionens granskningar huvudsakligen genomförts inom åtta olika granskningsstrategier: offentliga finanser, etablering och integration, statens insatser på skolområdet, statens insatser på hälso- och sjukvårdsområdet, hållbara pensioner, medborgarna och förvaltningen, försvarets förmåga samt staten på marknaden.13 De två sistnämnda har avslutats under året.

Strategierna omfattar flera granskningar för att kunna belysa centrala frågeställningar inom ett verksamhetsområde utifrån olika perspektiv. Strategierna löper över flera år. Ambitionen under 2014 har fortsatt att vara att utöka antalet granskningar vid sidan av strategierna.

Underlag inför valet av strategier och enskilda granskningar tas fram genom Riksrevisionens årligen återkommande omvärldsanalys och kontinuerliga områdesbevakning. Även valet av nu pågående strategier föregicks av en

13 Granskningsstrategierna beskrivs utförligare i Granskningsplanen 2014/2015.

16

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

fördjupad analys och framtagande av strategiplan, som legat till grund för arbetet med respektive strategi.

Riksdagen har betonat att Riksrevisionen i ökad utsträckning genom sin effektivitetsrevision bör främja bättre hushållning, resursutnyttjande och ökad måluppfyllelse. Detta har också varit en ambition som ligger i linje med riksrevisorernas strategiska inriktning sedan 2008. Nedan visas utvecklingen under perioden 2012 till 2014 utifrån olika granskningsinriktningar.

Tabell 6 Antal publicerade granskningar och fördelning mellan olika granskningsinriktningar 2012–2014

  2014 2013 2012
Måluppfyllelse, resursutnyttjande och hushållning 18 18 18
Styrning och interna processer 9 4 7
Redovisning till regeringen och riksdagen - 1 2
Regelefterlevnad - - -
Summa 27 23 27

Av tabellen ovan framgår det att huvuddelen av de publicerade granskningarna har en inriktning mot måluppfyllelse, resursutnyttjande och hushållning. I granskningsinriktningen styrning och interna processer ingår sådana granskningar där effektiviteten i de interna processerna har undersökts hos dem som granskas. Detta är områden som har betydelse för såväl måluppfyllelse och resursutnyttjande som hushållning, men där det är svårt att entydigt hänföra slutsatserna till något av dessa områden.

Den interna kvalitetssäkringen av effektivitetsrevisionen sker huvudsakligen genom att erfarna kollegor läser förstudier och rapportutkast och gör en oberoende bedömning av kvaliteten utifrån särskilt beslutade kvalitetskriterier. Det finns också ett internt kvalitetsråd som genom egna initiativ och efterfrågestyrd rådgivning ska bidra till höjd kvalitet i granskningsverksamheten. Erfarenheterna av detta kvalitetsarbete, som i huvudsak introducerades 2013, är så här långt goda, och Riksrevisionen bedömer att granskningsrapporterna är trovärdiga och lever upp till de formulerade kvalitetskraven.

I granskningsplanen för 2014/15 presenterade Riksrevisionen resultatet av sin riskanalys av staten. Riskanalysen bygger på Riksrevisionens kunskap om utvecklingen av den statliga verksamheten och samhällsutvecklingen. Det gäller särskilt förhållanden som påverkar måluppfyllelse och hushållning med resurser och som därmed utgör risker för statliga verksamhetsområden. Riskanalysen är gemensam för hela granskningsverksamheten och är ett viktigt stöd för riksrevisorernas beslut om inriktningen av effektivitetsrevisionen och val av granskningar.

I likhet med tidigare år har de som berörts av granskningen getts möjlighet att genom särskilda enkäter lämna sin syn på hur granskningen har genomförts. De frågor som ställs i enkäten har formen av positiva påståenden där organisationen kan ge fyra olika svar: instämmer helt, instämmer i huvudsak, instämmer till viss del samt instämmer inte. För de granskningar som publicerades 2014 och som ingick i undersökningen var bedömningen i ca 80 procent av de

17

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
  inkomna svaren att man helt eller i huvudsak instämde i påståendena. Detta är
  en ökning jämfört med 2013 (74 procent), men samtidigt i nivå med genom-
  snittet under de fem år som undersökningen genomförts. En viss variation från
  år till år är naturlig, men helhetsintrycket visar att de statliga aktörer som har
  granskats har en positiv syn på hur Riksrevisionen har genomfört och kommu-
  nicerat granskningarna.
  Granskningen ska ha en hög verkningsgrad. Riksrevisionen följer därför
  sedan några år upp verkningsgraden genom den årliga uppföljningsrapporten.
  Uppföljningsrapporten 2014 innehöll en djup uppföljning av 15 gransknings-
  rapporter och en mer översiktlig uppföljning av 23 granskningsrapporter från
  effektivitetsrevisionen. Uppföljningen visar att flertalet granskningsrapporter
  har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra berörda organisa-
  tioner.
  En viktig del i utvecklingen av effektivitetsrevisionen är det samarbete som
  inleddes 2009 med Uppsala universitet när det gäller årliga kvalitetsbedöm-
  ningar av ett urval av granskningsrapporter, så kallad cold review. Årets ge-
  nomgång som avser 2014 års rapporter har främst inriktats mot en uppföljning
  av hur kvaliteten i rapporterna har utvecklats över tid och hur lämnade rekom-
  mendationer tagits om hand av Riksrevisionen. Resultatet av granskningen
  kommer att redovisas under våren 2015.
  Kostnader för effektivitetsrevisionen verksamhetsåret 2014

Tabell 7 Nettokostnader för effektivitetsrevision 2012–2014 (tkr)

  2014 2013 2012
Omvärldsbevakning EFF 17 176 21 777 31 757
Förstudier och huvudstudier 100 125 97 606 116 054
Efterarbete EFF 3 471 3 243 4 671
Summa 120 772 122 626 152 482

Tabell 8 Redovisade timmar för anställd personal inom effektivitetsrevision 2012–201414

  2014 2013 2012
Omvärldsbevakning EFF 15 251 23 154 28 919
Förstudier och huvudstudier 87 404 100 240 103 468
Efterarbete EFF 2 950 3 435 2 823
Summa 105 605 126 829 135 210

Som framgår ovan var kostnaden för effektivitetsrevision under 2014 i stort oförändrad jämfört med 2013. Antalet redovisade timmar har dock minskat. Skillnaden i utveckling mellan kostnader och nedlagd tid förklaras främst av att Riksrevisionens gemensamma kostnader har ökat och att en mindre ökning skett av anlitandet av extern kompetens i verksamheten.

14 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.

18

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Omvärldsbevakningens andel av den totala resursinsatsen har som framgår minskat betydligt. Detta har också inneburit att arbete med förstudier och granskningar har kunnat prioriteras.

Kostnader per granskningsrapport

Tabell 9 Kostnader för förstudier och huvudstudier samt styckkostnad per publicerad granskning 2012–2014 (tkr)

  2014 2013 2012
Upparbetade kostnader vid årets början 44 787 54 435 65 365
Årets kostnader 100 125 97 606 116 054
Upparbetade kostnader vid årets slut 43 593 44 787 54 435
Kostnad för årets avslutade granskningar 101 319 107 254 126 984
- Därav expedierade granskningar under året 95 135 105 727 117 854
- Därav granskningar som inte resulterat i rapporter 6 184 1 527 9 130
Antal expedierade granskningar 27 23 27
Styckkostnad för årets avslutade granskningar 3 753 4 663 4 703

Tabell 10 Redovisade timmar för förstudier och granskningar samt genomsnittlig insats per publicerad granskning 2012–201415

  2014 2013 2012
Upparbetade timmar vid årets början 47 013 48 766 59 585
Årets timmar 87 404 100 240 103 468
Upparbetade timmar vid årets slut 37 847 47 013 48 766
Timmar för årets avslutade granskningar 96 570 101 993 114 287
- Därav expedierade granskningar under året 90 617 99 840 103 634
- Därav granskningar som inte resulterat i rapport 5 953 1 643 8 851
Antal expedierade granskningar 27 23 27
Snitt timmar för årets avslutade granskningar 3 577 4 434 4 233

Riksrevisionens produktion av granskningsrapporter som publicerats under året har som framgår ökat, vilket inom ramen för minskade kostnader och nedlagd tid inneburit minskade styckekostnader i verksamheten. Den positiva utvecklingen kan förklaras bland annat av myndighetens tydliga fokus på de åtgärder som riksrevisorerna beslutade om i syfte att öka volymen i verksamheten. Myndigheten har bland annat arbetat med att höja aktivitetsnivån för pågående förstudier och huvudstudier, tydliga mål för omvärldsbevakningens andel av tillgänglig tid samt planeringsramar för genomsnittlig tid att färdigställa en granskning.

15 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.

19

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

Internationellt utvecklingssamarbete

Mål

Målet för utvecklingssamarbetet är att bidra till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella revisionsstandarder. Målet bryts ned i tre resultatmål: effektiva revisionsprocesser, användarvänliga rapporter av hög kvalitet och kvalitativa relationer med intressenter.

Resultat och bedömning

Sammanfattning

Det internationella utvecklingssamarbetet sker i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. På global nivå har arbetet fokuserat på kapacitetsutveckling inom ramen för INTOSAI-samar- betet. På regional nivå dominerar samarbetet med organisationen för revisionsorgan i engelsktalande afrikanska länder (AFROSAI-E). Bilateralt stöder Riksrevisionen utveckling av metoder och processer inom finansiell revision och effektivitetsrevision samt coachar enskilda revisionsteam. Insatser görs också inom utvecklingen av personalfrågor, it, ledarskap och kommunikation. Projekten har i huvudsak löpt enligt plan. Politisk turbulens och bristande mottagningskapacitet har lett till förseningar i några projekt. Riksrevisionens sammanfattande bedömning är att goda resultat har uppnåtts.

Även under 2014 har anslaget använts fullt ut. Riksrevisionen tvingas i dag att tacka nej till förfrågningar om samarbete med revisionsmyndigheter i prioriterade svenska biståndsländer på grund av begränsade resurser.

Resultat per samarbetsprojekt

I det följande redovisas resultat och prestationer inom de enskilda projekten under 2014. En mer utförlig redogörelse för hur insatserna i ett längre tidsperspektiv bidrar till verksamhetens mål har lämnats till riksdagen i en särskild resultatrapport.16

CBC

Riksrevisionen är vice ordförande i INTOSAI Capacity Building Committee (CBC), med uppdraget att främja revisionsmyndigheters kapacitetsutveckling. CBC stöder bland annat samarbete mellan INTOSAI:s regioner och medlemmar inom områden som parallellgranskningar, peer review och professionalisering av revisorer. Under året har CBC förbättrat möjligheten till strategisk kommunikation som stöd för kapacitetsutveckling genom en ny webbsida.

16 Resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, dnr 1.2.2-2015-0117.

20

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

AFROSAI-E

Riksrevisionen ställer såväl långtidssom korttidsexperter samt finansiella resurser till AFROSAI-E:s förfogande och bidrar därmed till utvecklingen av handböcker, manualer och utbildningsmaterial inom organisationens samtliga strategiska områden. Riksrevisionen har vidare bidragit till grundutbildningen av ca 150 effektivitetsrevisorer i regionen 2014. Antalet effektivitetsrapporter som producerats i regionen har ökat markant de senaste åren, vilket är en effekt av utbildningen. Riksrevisionen har också bidragit till att ett fyrtiotal chefer utbildats inom ledarskaps- och organisationsutveckling samt att ett trettiotal medarbetare utbildats i strategiska kommunikations- och personalfrågor.

Regionalt västra Balkan

Under 2014 har störst framsteg noterats inom en parallellgranskning mellan åtta revisionsmyndigheter i västra Balkan. I övrigt har vi bidragit till kompetenshöjning i Serbien vad gäller att granska riksbanken samt ledarskapskompetens för mellanchefer från fyra revisionsmyndigheter.

Bosnien och Hercegovina

Inom finansiell revision utbildar Riksrevisionen utbildare. Denna grupp har under 2014 blivit alltmer etablerad, och arbetet med genomförande av internationella standarder går framåt. Som ett resultat av stödet inom effektivitetsrevision har tolv granskningar publicerats under året.

Georgien

Ett nytt samarbetsavtal ingicks under året. Tre utkast till effektivitetsrapporter har producerats av de team som har coachats av Riksrevisionen. Ett antal förbättringsförslag vad gäller metod och läsvänliga rapporter har identifierats vid ett erfarenhetsutbyte inom effektivitetsrevision med myndigheterna i Lettland och Moldavien.

Kambodja

I Kambodja har revisionsberättelser enligt god revisionssed tagits fram för sex myndigheter efter coachning från Riksrevisionen. Vidare har kvalitetssäkring av revisionen i pilotteamen genomförts och avrapporterats. Under året inleddes dessutom ett regionalt samarbete med ASEANSAI17 i syfte att stötta revisionsmyndigheterna i Sydostasien med implementering av internationella standarder.

Kenya

Under 2014 har samarbetet inom finansiell revision lett till att närmare 30 särskilda kvalitetsgranskare utbildats för att sprida kunskapen vidare i organisat-

17 ASEANSAI (Asean Supreme Audit Institutions).

21

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
  ionen. Inom effektivitetsrevisionen har en manual tagits fram. En fortsatt sats-
  ning på chefer på alla nivåer har lett till en större förståelse för chefsrollen i
  utvecklingen av en revisionsmyndighet. Stöd har också getts för att utveckla
  intranätet samt relationerna till medier.
  Kosovo
  Under året har det skett en betydande ökning av antalet pågående effektivitets-
  granskningar som en följd av vår coachning och utbildning. Ett certifierings-
  program håller på att etableras. På grund av den politiska turbulensen har det
  varit svårare att uppnå resultat i projektet; utan ett fungerande parlament har
  OAGK18 inte haft en mottagare av sina rapporter.
  Moldavien
  Inom den finansiella revisionen har dokumentation av granskningarnas olika
  faser förbättrats efter coachning från Riksrevisionen. Projektet har under året
  också inkluderat ett erfarenhetsutbyte med revisionsmyndigheterna i Lettland
  och Georgien, i syfte att introducera modern effektivitetsrevision i Moldavien.
  Palestina
  Samarbetet fokuserar på att stärka den Palestinska revisionsmyndighetens ka-
  pacitet att bedriva effektivitetsrevision inom miljöområdet. Två i princip fär-
  diga rapporter och två förstudierapporter har producerats.
  Tanzania
  Under 2014 har ett ökat fokus på ledningsstöd i revisionsprocessen lett till en
  utökad förmåga inom NAOT19 inom både finansiell revision och effektivitets-
  revision samt på antikorruptionsområdet. Kompetensen inom effektivitetsre-
  vision har stärkts ytterligare genom en första gemensam avancerad utbildning
  för revisionsmyndigheterna i Kenya, Tanzania och Uganda.
  Uganda
  Uganda har implementerat internationella revisionsstandarder inom finansiell
  revision, med visst stöd från Riksrevisionen. Inom effektivitetsrevision har
  bland annat en utbildning inom kvantitativ revisionsmetodik bidragit till en
  breddad kompetens. En medieutbildning under året har lett till större kunskap
  hos högre chefer om hur man proaktivt kan använda medierna i spridning av
  rapporter och resultat.

18OAGK (Office Audit General of Kosovo).

19NAOT (National Audit Office of Tanzania).

22

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Kvalitetshöjande åtgärder

För att förbättra kvaliteten i våra projekt och lära av våra erfarenheter görs utvärderingar regelbundet. Under 2014 har utvärderingar gjorts av AFROSAI- E, Bosnien, Kambodja och Kosovo. Dessutom har en generell utvärdering av vårt utvecklingssamarbete gjorts av den norska Riksrevisjonen.

Tabell 11 Kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet 2012– 2014 (tkr) samt uppgifter om när den nuvarande projektfasen avslutas20

  2014 2013 2012 Avslut
AFROSAI-E 14 967 14 953 14 545 2014-12-31
Bosnien 2 564 3 173 3 552 2016-06-30
Georgien 1 640 2 309 3 789 2016-12-31
Kambodja 3 205 1 774 1 641 2017-12-31
Kenya 2 749 2 072 3 546 2014-12-31
Kosovo 2 634 1 507 2 913 2016-06-30
Moldavien 2 428 2 931 4 295 2015-12-31
Palestina 1 427 1 249 - 2015-12-31
Tanzania 2 910 4 772 6 987 2015-12-31
Uganda 1 828 2 337 - 2015-06-30
Övriga regionala insatser 1 139 470 359  
Övrigt globalt 2 284 980 -  
Summa 39 775 38 527 41 627  
varav transfereringar 3 799 3 871 3 693  
Verksamhetens nettokostnader 35 976 34 656 37 934  

Tabell 12 Redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete 2012–201421

  2014 2013 2012
Summa 29 854 31 497 30 165

Av tabellerna ovan framgår att antalet nedlagda timmar inom det internationella utvecklingssamarbetet har minskat med ca 1 600 timmar samtidigt som nettokostnaderna har ökat med ca 1,3 miljoner kronor. Detta beror främst på ökad konsultanvändning och i viss mån på ökade gemensamma kostnader för Riksrevisionen som helhet. Varje nedlagd timme har därför belastat projekten med en högre kostnad.

20 Transfereringar avser bidragsutbetalning till vissa av samarbetsländerna, främst till utvecklingssamarbetet i AFROSAI-E (se även not 8).

21 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.

23

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

Omvärldsriktad verksamhet

Mål

Målet för verksamhetsgrenen omvärldsriktad verksamhet är att befästa och främja revisionens roll, både nationellt och internationellt, samt bidra till ett högt genomslag av Riksrevisionens verksamhet.

Resultat och bedömning

Sammanfattning

Inom den internationella omvärldsriktade verksamheten har Riksrevisionen deltagit i samarbetet inom INTOSAI, EU och Norden. Vidare har myndigheten hanterat ett flertal bilaterala kontakter, besök och förfrågningar. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt plan och med tillfredställande resultat.

De instruktionsenliga uppgifterna, det vill säga Riksrevisorernas årliga rapport, uppföljningsrapport, granskningsplan och remisser, har genomförts enligt plan. Riksrevisorerna har deltagit i ett antal seminarier och konferenser, såväl nationellt som internationellt, främst anordnade av externa aktörer.

Internationell omvärldsriktad verksamhet

Som nationell revisionsmyndighet och medlem i INTOSAI, andra multilaterala nätverk och organisationer samt EU:s kontaktkommitté deltar Riksrevisionen i internationellt samarbete.

EU

Året har inneburit ett ökat fokus på systemet för ansvarsutkrävande i EU med anledning av Europeiska revisionsrättens översiktliga analys Luckor, överlappningar och utmaningar: En översiktlig analys av EU:s förfaranden för ansvarsutkrävande och offentlig revision. Riksrevisionen deltog i det möte i Bryssel där analysen presenterades och höll vid detta tillfälle ett anförande. Företrädare för riksdagen, Europaparlamentet, Europeiska revisionsrätten och Riksrevisionen deltog. Vid det årliga Kontaktkommittémötet för EU:s revisionsmyndigheter modererade Riksrevisionen ett samtal om revision av den gemensamma övervakningsmekanismen för den europeiska banktillsynen. Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Lissabonfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige. Under 2014 genomförde Europeiska revisionsrätten tio sådana granskningsbesök.

INTOSAI

Riksrevisionens arbete inom INTOSAI bedrevs under 2014 främst inom ramen för Riksrevisionens roll som vice ordförande för INTOSAI CBC.

24

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Kommittén har som uppdrag att främja revisionsmyndigheters kapacitetsutveckling bland annat genom att främja samarbete mellan INTOSAI:s regioner och medlemmar inom områden som parallellgranskningar, peer review och professionalisering av revisorer.

Riksrevisionen har även fortsatt sitt engagemang inom ramen för INTOSAI Professional Standards Committee där Riksrevisionen har varit en aktiv deltagare särskilt i underkommittéerna för utveckling av standarder för såväl finansiell revision som effektivitetsrevision. Som en del i detta engagemang har Riksrevisionen tillhandahållit personalresurser för en ledamot och en teknisk rådgivare i International Auditing and Assurance Standards Board.

INTOSAI:s regionala arbetsgrupp för Europa anordnade under våren 2014 en kongress där Riksrevisionen deltog. Riksrevisionen hade framträdande roller vid tre av de seminarier som anordnades i samband med kongressen.

Övriga aktiviteter

Under året har myndigheten tagit emot tjugotal internationella besök från främst revisionsmyndigheter, parlament, regeringar och andra myndigheter. Vidare har fyrtiotal förfrågningar och enkäter besvarats från i huvudsak andra länders revisionsmyndigheter. Riksrevisionen bidrar vidare till utveckling av effektivitetsrevisionen vid den lettiska revisionsmyndigheten genom såväl bilaterala som multilaterala möten.

Nationell omvärldsriktad verksamhet

Den nationella delen av denna verksamhetsgren omfattar externa kontakter och seminarier. Dessutom ingår vissa instruktionsenliga uppgifter: Riksrevisorernas årliga rapport, granskningsplanen, uppföljningsrapporten samt remisshantering.

Externa kontakter och seminarier

Riksrevisionen lägger stor vikt vid dialog med externa intressenter. En intressentundersökning som genomfördes 2014 visar också att Riksrevisionens närmaste intressenter efterfrågar ökad dialog med myndigheten. Utöver kontakterna med riksdagens utskott, regeringskansliet, myndigheter och andra intressenter i samband med varje enskild granskningsrapport eller inom ramen för den årliga revisionen, har Riksrevisionen under året deltagit i ett antal möten, seminarier med mera med externa intressenter.

Under året har riksrevisorerna deltagit på bland annat Upphandlingsdagarna, Stora Infradagen, ESV22-dagen, Miljömålsdagarna 2014 och ett seminarium anordnat av Folk Försvar och Fores.

Under Almedalsveckan deltog en riksrevisor i tre olika seminarier. En riksrevisor har under året föreläst på utbildningar i syfte att öka kunskapen om

22 ESV (Ekonomistyrningsverket).

25

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
  Riksrevisionens uppdrag och roll, bland annat för högre chefer i staten och
  inom ramen för SNS23 Samhällsprogram.
  I juni anordnades en konferens tillsammans med Riksrevisionens parlamen-
  tariska råd för att dela erfarenheterna av riksdagens hantering av gransknings-
  rapporter från 2011. Seminariet sammanfattades i en skrift24.
  Instruktionsenliga uppgifter
  De viktigaste iakttagelserna från årets granskningar inom effektivitetsrevi-
  sionen och den årliga revisionen redovisas i den årliga rapporten. I rapporten
  redogörs det bland annat för Riksrevisionens satsning på granskningar inom
  området Staten på marknaden och myndigheter med delat ansvar. Liksom i de
  föregående årens årliga rapporter behandlades även myndigheternas beskriv-
  ningar av arbetet med intern styrning och kontroll. Därutöver redovisades
  Riksrevisionens granskningsstrategier och sammanfattningar av de rapporter
  som publicerats sedan den förra årliga rapporten.
  Granskningsplanen innehåller en beskrivning av risker för staten och om-
  världsförändringar som kan komma att påverka granskningens närmare inrikt-
  ning. Vidare innehåller planen en redovisning av utgångspunkterna för gransk-
  ningsverksamheten och en översiktlig presentation av den granskningsverk-
  samhet som bedrivs inom ramen för effektivitetsrevisionen samt de gransk-
  ningsrapporter som är planerade under riksdagsåret.
  I uppföljningsrapporten (URA) redovisades resultatet av årets uppföljning
  av granskningsrapporter och modifierade revisionsberättelser. I URA 2014 re-
  dovisades en djup uppföljning av 15 granskningsrapporter som hade publice-
  rats 2009–2010 samt en översiktlig uppföljning av 23 nyare granskningsrap-
  porter. Eftersom djupa uppföljningar anses ge ett mer utvecklat underlag för
  att bedöma resultatet av Riksrevisionens verksamhet har antalet djupa uppfölj-
  ningar ökat och antalet översiktliga minskat.
  Som tidigare uppföljningar har visat har flertalet av rapporterna medfört
  åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommenda-
  tioner. Uppföljningen av de modifierade revisionsberättelserna visade också
  att regeringen och de berörda myndigheterna hade vidtagit korrigerande åtgär-
  der.

23SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle).

24Riksdagens behandling av Riksrevisionens granskningsrapporter, Erfarenheter från ett seminarium i riksdagen, (ISBN 9789170863608).

26

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Kostnader för omvärldsriktad verksamhet 2014

Tabell 13 Kostnader och andra intäkter än anslag och inkomsttitel för omvärldsriktad verksamhet och för internationell uppdragsverksamhet 2012–2014 (tkr)

  2014   2013   2012  
  Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt
Internationell omvärldsriktad verksamhet 15 918 256 13 825 653 19 371 988
EU 4 870 0 2 923 3 2 918 -
EUROSAI 1 074 0 634 - 539 -
INTOSAI 2 355 0 2 765 13 3 927 -
FAS 1 743 0 2 965 342 4 660 837
Övrig omvärldsriktad verksamhet, internationellt 5 702 45 4 425 190 7 051 26
Internationell uppdragsverksamhet 174 211 113 105 276 125
Nationell omvärldsriktad verksamhet 7 009 0 7 324 0 9 102 13
Instruktionsenliga uppgifter 3 839 0 4 562 - 3 964 -
Externa kontakter 2 981 0 2 267 - 4 038 -
Seminarier 189 0 495 - 1 100 13
Summa 22 927 256 21 149 653 28 473 1 001

Nettokostnaderna för den internationella omvärldsriktade verksamheten har ökat med ca 2,5 miljoner kronor, framför allt beroende på ökade kostnader inom EU-samarbetet. Samtidigt har kostnaderna för FAS minskat beroende på att ordförandeskapet avslutades helt under 2014, vilket även inneburit att bidragsintäkterna från Världsbanken för denna verksamhet har upphört.

Den nationella omvärldsriktade verksamheten ligger i nivå med föregående

år.

Tabell 14 Timmar för omvärldsriktad verksamhet och för internationell uppdragsverksamhet 2012–201425

  2014 2013 2012
Internationell omvärldsriktad verksamhet 13 058 14 129 14 738
EU 3 917 2 709 2 427
EUROSAI 855 698 410
INTOSAI 1 894 2 721 2 775
FAS 1 147 2 510 3 445
Övrig omvärldsriktad verksamhet, internationellt 5 077 5 381 5 429
Internationell verksamhet, avgift 168 110 252
Nationell omvärldsriktad verksamhet 5 162 6 985 7 519
Instruktionsenliga uppgifter 3 296 4 211 4 296
Externa kontakter 1 740 2 231 2 526
Seminarier 126 543 697
Summa 18 220 21 114 22 257

Den internationella omvärldsriktade verksamheten har minskat något jämfört med 2013. Det beror bland annat på att ordförandeskapet i FAS avslutades helt under 2014. Däremot har fler resurser lagts på EU-arbetet under 2014.

25 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.

27

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

Avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet

Tabell 15 Intäkter och kostnader för avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet 2012–2014 (tkr)

  2014 2013 2012
Intäkter 196 102 125
Kostnader 159 113 276
Summa 37 -11 -151

Den internationella uppdragsverksamheten har under året avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States).

28

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Parlamentariska rådet

Enligt riksdagsordningen ska riksdagen för varje valperiod välja ett parlamentariskt råd som ska bestå av en riksdagsledamot från varje partigrupp. Inga suppleanter ska finnas. Med anledning av riksdagsvalet i september 2014 valdes nya ledamöter till det parlamentariska rådet i oktober.

Riksrevisionens parlamentariska råd har under året följt granskningsverksamheten i enlighet med regelverket. Rådet har fått en redogörelse för förslaget till budget för Riksrevisionen av riksrevisorn med administrativt ansvar. Vidare har information lämnats om Riksrevisionens årsredovisning för 2013, Riksrevisorernas årliga rapport, granskningsplanen 2014/2015 samt det internationella utvecklingssamarbetet. Rådet har också fått information om Riksrevisionens riskanalys och den riskbedömning som riksrevisorerna har gjort och som är avsedd att ligga till grund för kommande granskningsområden. Riksrevisorerna har informerat om utvecklingen inom granskningsverksamheten. De har också löpande redovisat arbetet i de viktigaste granskningarna och hur granskningsplanen följs. Rådet har haft fem sammanträden under året. Rådet har också genomfört ett seminarium om erfarenheter av riksdagens förändrade behandling av Riksrevisionens granskningar. Seminariet dokumenterades i en skrift där erfarenheterna från seminariet är samlade.

Det parlamentariska rådet har under perioden januari–september 2014 bestått av följande ledamöter:

Emma Henriksson (KD), ordförande

Billy Gustafsson (S), vice ordförande

Göran Pettersson (M)

Ulf Holm (MP)

Gunnar Andrén (FP)

Anders Wedin Jonsson (C)

David Lång (SD)

Jacob Johnson (V).

I oktober 2014 valdes följande ledamöter för valperioden 2014-2018:

Jörgen Hellman (S), ordförande

Göran Pettersson (M), vice ordförande

David Lång (SD)

Agneta Börjesson (MP)

Per-Ingvar Johnsson (C)

Mia Sydow Mölleby (V)

Christer Nylander (FP)

Aron Modig (KD).

29

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

Vetenskapliga rådet

Enligt Riksrevisionens instruktion ska det finnas ett vetenskapligt råd vid myndigheten. Riksrevisionens vetenskapliga råd är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, främst i fråga om ämnen som knyter an till strategiska och metodologiska frågeställningar.

Arbetet med Riksrevisionens vetenskapliga råd bedrivs inom ramen för en överenskommelse med Göteborgs universitet. I överenskommelsen åtar sig universitet att inom ramen för dess fria akademiska roll förmedla vetenskapliga upptäckter, kunskaper och insikter till stöd för riksrevisorernas oberoende val av granskning. Samarbetet innebär att Riksrevisionen får tillgång till den kompetens som finns inom Göteborgs universitet.

Tre rådsledamöter har utsetts vid universitetet. Utöver sina specialistkompetenser fungerar rådsledamöterna som länkar in i universitetets olika discipliner och institutioner, för att tillgodose önskemål om mångvetenskapliga perspektiv och djup i frågeställningar.

Under 2014 har två seminarier ägt rum med fokus på riskanalyser respektive konsekvenser av den demografiska utvecklingen i Sverige. Planering av fortsatt seminarieverksamhet genomförs löpande och i dialog mellan Riksrevisionen och Göteborgs universitet.

De tre rådsledamöterna vid Göteborgs universitet är

Inger Ekman, professor vid Sahlgrenska akademin

Maria Gustavson, fil dr vid samhällsvetenskapliga fakulteten

Margareta Hallberg, dekan och professor vid humanistiska fakulteten.

30

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Kompetens och personal

I detta avsnitt redovisas de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att det finns god kompetens för att nå verksamhetens mål och utföra Riksrevisionens uppdrag. Riksrevisorerna har med stöd av väsentlighetskriteriet26 valt att liksom regeringens myndigheter redovisa kompetensförsörjning enligt 3 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Dessutom redovisas här personalstatistik, sjukfrånvaro, arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa.

Sammanfattning

Riksrevisionen strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats för att säkerställa kompetensförsörjningen på kort och lång sikt.

Riksrevisionen har drygt 300 anställda som är placerade på kontoren i Stockholm, Uppsala, Karlstad och Jönköping. Flertalet av de anställda arbetar inom granskningsverksamheten med årlig revision respektive effektivitetsrevision. Vi har en internationell verksamhet med ett omfattande internationellt samarbete på revisionsområdet. En stor andel är akademiker och flera av dem har examen på magisternivå inom områdena företagsekonomi, nationalekonomi och statskunskap.

Riksdagen valde under våren en ny riksrevisor. För att stödja riksrevisorerna i den myndighetsövergripande uppföljningen, samordning- och planeringsfrågorna inrättades en ny befattning: planeringschef med helhetsansvar för myndighetens övergripande verksamhetsplanering.

I syfte att stärka kompetensförsörjningsfrågorna inom myndigheten återinrättades en separat HR-enhet och en ny HR-chef tillsattes.

Vidareutveckling av prioriterade områden såsom lönebildning, ledarskap och medarbetskap har fortsatt under året. I och med att de ekonomiska förutsättningarna förbättrades under 2014 tog rekryteringen fart igen och den totala personalstyrkan utökades med nio personer. Majoriteten av de nya medarbetarna har börjat inom granskningsverksamheten och framför allt inom årlig revision. För att lättare nå ut till våra rekryterande målgrupper har vi arbetat med att identifiera nya metoder och kanaler för vår annonsering. Det har dock varit svårt att rekrytera erfarna revisorer eftersom vi bland annat lönemässigt måste konkurrera med privat verksamhet, vilket har lett till ökade kostnader för denna kategori av rekryteringar.

Inom granskningsverksamheten har olika professionsanpassade utbildningar och seminarier genomförts i syfte att höja och utveckla kunskapen och kvaliteten när det gäller metodik, projektledning, kommunikation och förvaltningskunskap.

Inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet har medarbetare från den internationella avdelningen och myndigheten i övrigt förkovrat sig i

26 Se 7 kap. 6 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

31

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
  språk, kultur, metoder och säkerhet i det internationella arbetet. I det internat-
  ionella utvecklingsarbetet, som innebär många olika kulturella kontakter, är
  det särskilt viktigt att förstå de kulturella skillnader som finns och agera pro-
  fessionellt utifrån dem i alla situationer. Som en vägledning och stöd för med-
  arbetarna togs det under året fram och kommunicerades en uppförandekod för
  internationella uppdrag. I syfte att informera om löneavtalets innebörd och
  Riksrevisionens interna årliga process för lönerevisionen samt skapa rätt för-
  väntningar hos medarbetarna genomfördes partsgemensamma informations-
  möten vid tre tillfällen.
  Utifrån det aktuella behovet och de olika åtgärder som har vidtagits under
  året görs bedömningen att Riksrevisionen sammantaget har tillräcklig och rätt
  kompetens för att genomföra sitt uppdrag.

Kompetens

Nedan beskrivs de åtgärder som vidtagits för att säkerställa myndighetens kompetensförsörjning. Åtgärderna bedöms ha förbättrat myndighetens möjlighet att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens för att genomföra sitt uppdrag och uppnå fastställda mål.

Kompetens- och ledarskapsförsörjning

Rätt sammansättning av kompetens är nödvändig för en effektiv och god användning av myndighetens resurser. Likaså är ett bra ledarskap en viktig framgångsfaktor i en kunskapsorganisation som Riksrevisionen, och det ställer krav på såväl strategiskt som systematiskt arbete. Chefskollektivet (inklusive riksrevisorerna) består i dag av 18 chefer, (9 män och 9 kvinnor). Det råder därmed en jämn könsfördelning vilket är i enlighet med Riksrevisionens plan för kompetensförsörjning och likabehandling.

Ett stödmaterial kring medarbetarsamtal vidareutvecklades under våren, och med anledning av det fick samtliga chefer och arbetsledare en dags utbildning i kvalitativa samtal med stöd av en extern konsult.

Alla chefer har fått en introduktion till en förvaltningsstyrningsmodell som ett verktyg att förbättra och effektivisera it-verksamheten.

Ett prioriterat område för 2014 var strategisk lönebildning, och som en förberedelse inför 2014 års lönerevision genomfördes vid två chefsmöten en workshop med diskussion och grupparbeten kring prioriteringar och tydliga resultatmål på organisationsnivå.

Med anledning av en omorganisation inom verksamhetsstödet tillsattes under året en planeringschef som även ersatte den tidigare administrativa chefen, och en ny befattning som HR-chef inrättades och tillsattes under våren. Under året ersättningsrekryterades en kommunikationschef och en granskningschef samt två avdelningschefer, en inom årlig revision och en inom effektivitetsrevision.

32

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Kompetensutveckling

Våren 2014 vidareutvecklades i samverkan med linjecheferna ett stödmaterial för medarbetarsamtal i syfte att höja kvaliteten och öka tydligheten när det gäller mål på individ- och organisationsnivå. Vidare förtydligades i stödmaterialet och vid olika informationsmöten med chefer och medarbetare kompetensbegreppets olika dimensioner samt på vilket sätt man kan mäta resultat och sätta kompetensmål utifrån dem. Det framtagna stödmaterialet användes sedan som underlag till återkopplingssamtalen som genomfördes i början av hösten inför de lönesättande samtalen. I syfte att informera om löneavtalets innebörd och Riksrevisionens interna årliga process för lönerevision genomfördes vid tre tillfällen partsgemensamma informationsmöten. Målet var att höja kunskapen och skapa realistiska förväntningar bland medarbetarna. Mö- tena gav också möjlighet till en konstruktiv dialog mellan arbetsgivaren, de fackliga organisationerna och medarbetarna, vilket bidrog till en ökad samsyn och förståelse för myndighetens lönepolitik.

Etik och värdegrund

Under 2014 fortsatte det arbete som påbörjades 2013 med att implementera och levandegöra myndighetens etikregler och värderingar i det dagliga arbetet och vad rollen som statstjänsteman innebär i praktiken.

Etik, värdegrund och statstjänstemannarollen har tagits upp i samband med myndighetsgemensam introduktionsutbildning och vid olika avdelnings- och enhetsmöten. En uppskattad myndighetsdag genomfördes i början av hösten med den övergripande innebörden Riksrevisionens värdeord och vikten av en gemensam värdegrund samt medarbetarskapets betydelse för en framgångsrik organisation. Dagen ägnades åt olika grupparbeten och diskussioner kring betydelsen av att arbeta mer gränsöverskridande mellan olika organisatoriska enheter i syfte att öka och förbättra förståelsen, kommunikation och samarbetet inom myndigheten och på vilket sätt man kan göra detta. Under myndighetsdagen framkom många idéer på hur Riksrevisionen skulle kunna arbeta mer öppet och gränsöverskridande. Dessa diskuterades därefter i chefskretsen och några av dem gjorde avtryck i 2015 års verksamhetsplan som konkreta uppdrag.

Kompetensutveckling inom årlig revision

Under året gavs kurser inom det femåriga utbildningsprogram som Riksrevisionen anordnar. I utbildningen ingår från och med 2013 ett prov (tidigare två prov) efter tre till fem års yrkeserfarenhet varvat med utbildning. Yrkesutbildningens längd är beroende av längden på den genomförda teoretiska universitetsutbildningen; det krävs en teoretisk och praktisk utbildning om totalt åtta år innan ett prov kan genomföras. Utbildningen och provet ska motsvara den som ges för revisorer inom den privata sektorn, men med fokus på det regelverk som gäller för statlig verksamhet. Syftet är att säkerställa att revisorerna inom den årliga revisionen har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra

33

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
  revision inom statlig verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana
  kunskaper. Provverksamheten genomfördes liksom tidigare år i samarbete
  med Revisorsnämnden.
  Under 2014 godkändes fyra av de åtta revisorer som genomförde provet.
  Provverksamheten genomfördes inte under 2013 på grund av att för få reviso-
  rer motsvarade de ökade kraven på totalt åtta års utbildning och yrkeserfaren-
  het.
  Vid utgången av 2014 fanns 65 revisorer inom den årliga revisionen som
  har klarat Riksrevisionens prov eller är auktoriserade revisorer.
  De ansvariga revisorerna har ett delegerat ansvar i organisationen för vart
  och ett av den årliga revisionens uppdrag, vilket innebär att de ansvarar för
  revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsintyg.
  Alla ansvariga revisorer uppfyller de interna kompetenskraven.
  Under 2014/2015 genomförs för andra gången en fördjupad utbildning
  inom statlig förvaltning, i samarbete med Södertörns högskola. Utbildningen
  består av nio seminarietillfällen med föreläsare från forskning och praktiker
  från olika verksamheter och områden inom den offentliga sektorn. Under 2014
  genomfördes fem seminarier i serien Förändring och styrning i staten, och un-
  der 2015 kommer ytterligare fyra seminarier att genomföras. Kursen avslutas
  med att deltagarna får skriva en uppsats där någon eller några av de aspekter
  som tagits upp i seminarierna behandlas. De som fullföljer seminarieserien och
  skriver en uppsats får 7,5 högskolepoäng. Södertörns högskola ansvarar för
  examinationen och samordningen av seminarierna. Detta är en samordnad
  satsning för både effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen.
  Kompetensutveckling inom effektivitetsrevision
  Den interna utbildningen för effektivitetsrevisorer består av en grundutbild-
  ning (nivå 1 och 2), en fortsättningsutbildning (nivå 3) och en seminarieverk-
  samhet. Den interna utbildningen ska utgå från deltagarnas egna granskningar
  och varva teori med praktiska övningar. Viktiga kompetensområden att ut-
  veckla och befästa är revisionsmetodik, utredningsmetodik, kunskap om stat-
  lig förvaltning, projektarbete samt skriftlig och muntlig kommunikation.
  Under 2014 har kurser genomförts inom bland annat områdena revisions-
  metodik, utvärderingsmetodik, kvalitativ metod och tolkning, projektledning,
  förvaltningskunskap och muntlig kommunikation. Vissa kurser har genom-
  förts tillsammans med årlig revision. Under 2014/2015 genomförs för andra
  gången en fördjupad utbildning inom statlig förvaltning, i samarbete med Sö-
  dertörns högskola. Detta är en samordnad satsning för både effektivitetsrevis-
  ionen och den årliga revisionen.
  Kompetensutveckling inom internationellt utvecklingssamarbete
  I november arrangerades två professionsdagar för det internationella utveck-
  lingssamarbetet där medarbetare från såväl den internationella avdelningen

34

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

som från övriga delar av myndigheten deltog för att uppdatera sig i frågor kring metoder och säkerhet i det internationella utvecklingssamarbetet. Under året har en reguljär kompetensutveckling skett i såväl säkerhetsfrågor som språk. Därutöver har medarbetare deltagit i kurser inom ramen för kompetensutveckling för årlig revision respektive effektivitetsrevision.

Användning av extern kompetens och internt kompetensutbyte

En viktig strategisk fråga för Riksrevisionen är att utnyttja den egna samlade kompetensen på bästa sätt och vid behov komplettera den dels genom samarbete med universitet och högskolor, dels genom att anlita extern kompetens inom både revision och verksamhetsstöd. För att kunna leverera en jämn produktion till riksdagen är en viktig komponent att hyra in tillfällig personal och specialistkompetens. Det senare avser till exempel akademiskt avancerad kunskap och specialistkompetens inom it-revision. Extern kompetens utgör dessutom ett viktigt stöd för kärnverksamheten vid verksamhets- och kompetensutveckling.

Användning av extern kompetens

Tabell 16 Kostnader för extern kompetens inom hela myndigheten 2012–2014 (tkr)27

  2014 2013 2012
Kärnverksamheten 13 303 6 842 18 586
Årlig revision 8 253 4 283 9 373
Effektivitetsrevision 2 700 1 672 6 714
Internationellt utvecklingssamarbete 1 823 700 1 875
Omvärldsriktad verksamhet 527 187 624
Stödverksamheten 20 977 10 730 25 561
Kompetensutveckling 1 935 1 040 1 932
Kompetens- och resursförstärkning 19 042 9 690 23 629
Summa 34 280 17 572 44 147

Kostnaderna för extern kompetens har som framgår ökat jämfört med föregående år (16,7 miljoner kronor). Det relativt låga utfallet 2013 var främst resultatet av de åtgärder som då genomfördes med hänsyn till det ekonomiska läget. Konsultanvändningen under 2014 har främst avsett it-experter och allmän resursförstärkning inom årlig revison samt anlitande av särskild kompetens för effektivitetsrevisionen.

De ökade kostnaderna inom verksamhetsstödet med ca 10,2 miljoner kronor beror främst på satsningar på it-stöd och mer ändamålsenliga processer i hela organisationen. Satsningarna avser bland annat en utvecklad it-arkitektur, ett nytt diariesystem samt förbättring av funktionaliteten på den interna och externa webbplatsen.

27 Kostnaderna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.

35

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

Internt kompetensutbyte

Utbyten av kompetens syftar till att utnyttja medarbetarnas kompetens och erfarenheter så effektivt som möjligt samt bidra till kunskapsuppbyggnad inom myndigheten.

Under 2014 har samverkan såväl mellan som inom verksamhetsgrenarna i stora delar varit som under tidigare år. Effektivitetsrevisorernas deltagande i den årliga revisionen av myndigheternas resultatredovisningar har dock varit något större än tidigare. Årliga revisorer har bidragit med sin expertis i samband med effektivitetsgranskningar samt med underlag till verksamhetsplanering och riskanalys när detta har bedömts vara lämpligt. Deltagandet i Riksrevisionens internationella arbete är också en viktig del i medarbetarnas omvärldsbevakning och kompetensutveckling.

Personal

Anställda och tjänstlediga

Antalet anställda i tjänst per den 31 december har ökat med 9 personer från 2013 till 2014.

Tabell 17 Antal anställda per den 31 december 2012–2014

  2014 2013 2012
Anställda totalt 332 318 342
varav kvinnor 186 175 192
varav män 146 143 150
varav tjänstlediga 25 20 22
Anställda exkl. tjänstlediga 307 298 320
varav visstidsanställda 7 5 7

Under 2014 var det 31 personer som jämfört med 32 år 2013 slutade eller gick på tjänstledighet, varav 3 (4) var visstidsanställda. Under året gick 11 (4) personer i pension. Vidare började 39 (13) personer och 4 (1) återkom från tjänstledighet. Ytterligare 8 (4) personer anställdes för en viss tid. De nyanställda kan huvudsakligen hänföras till granskningsverksamheten.

36

      RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1
Tabell 18 Antal anställda inom professionerna per den 31 december    
2012–2014        
    2014 2013 2012  
  Hela myndigheten 332 318 342  
  Årlig revision 123 113 114  
  Effektivitetsrevision 112 108 121  
  Övrigt 97 97 107  

Antalet anställda per den 31 december 2014 uppdelat per profession är 112 personer inom effektivitetsrevisionen, varav 6 visstidsanställda, 123 personer inom årlig revision, samt 97 personer inom kategorin övrigt, varav 1 visstidsanställd.

Antalet anställda på kontoren utanför Stockholm var per den 31 december 2014 17 personer i Karlstad, 17 i Uppsala (varav 2 stycken tjänstlediga) samt 22 i Jönköping. På dessa kontor arbetar medarbetarna enbart inom årlig revision. På kontoret i Stockholm arbetar 276 personer inom såväl årlig revision som effektivitetsrevision, internationell verksamhet och övrig stödverksamhet. Av dessa 276 personer är 7 visstidsanställda och 23 tjänstlediga.

Tabell 19 Personalomsättning28 2012–2014 (procent)

  2014 2013 2012
Hela myndigheten 10 9 12
Årlig revision 9 6 13
Effektivitetsrevision 16 11 14
Övrigt 3 11 11

Personalomsättningen har ökat något jämfört med föregående år och är nu 10 procent. Effektivitetsrevisionens personalomsättning har ökat relativt mycket, från 11 procent 2013 till 16 procent 2014. Årlig revision har ökat med 3 procent jämfört med föregående år. Att myndighetens totala personalomsättning inte har ökat med mer än 1 procent förklaras främst av att färre personer har slutat inom kategorin övrigt, och därmed har personalomsättningen minskat från 11 procent till 3 procent i den kategorin.

28 Personalomsättningen på Riksrevisionen beräknas genom att antalet avgångar divideras med medelantalet anställda i tjänst.

37

2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING

Sjukfrånvaro

Tabell 20 Sjukfrånvaro 2012–2014 (procent)

  2014 2013 2012
Total sjukfrånvaro* 2,5 3,2 2,2
varav:      
Kvinnor 2,6 4,2 2,9
Män 2,4 1,9 1,3
Anställda 29 år och yngre 1,2 1,9 1,2
Anställda 3049 år 1,9 2,6 2,4
Anställda 50 år och äldre 4,0 4,6 2,4
Av total sjukfrånvaro avser:      
Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) 52,4 47,7 46,7
Andelen långtidssjuka av total ordinarie arbetstid** 1,3 1,5 1,0

*I förhållande till total ordinarie arbetstid.

**Total sjukfrånvaro i procent multiplicerad med andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) i procent.

Den totala sjukfrånvaron har sedan 2013 minskat med 0,7 procent och denna minskning står framför allt kvinnorna för. I gruppen 29 år och yngre har sjukfrånvaron minskat och ligger på ungefär samma siffror som 2012. Likaså har sjukfrånvaron minskat i gruppen 30-49 år och är nu lägre än 2012 års nivå. I gruppen 50 år och äldre har en minskning skett, men sjukfrånvaron är fortfarande relativt hög. Långtidssjukskrivningarna har ökat med 4,7 procent jämfört med 2013. Denna ökning mellan åren 2013 och 2014 kan främst hänföras till olycksrelaterad sjukfrånvaro.

Arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa

Riksrevisionen är en kunskapsorganisation vars främsta resurs är medarbetarna. Ett led i att vidareutveckla verksamheten och att vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare är att kontinuerligt följa upp och analysera arbetsmiljön.

Under året skedde en större ombyggnation och modernisering av myndighetens lokaler i Stockholm som gjorde det möjligt för vår internationella avdelning att flytta in i samma kontorsbyggnad som den övriga verksamheten. Vidare innebar ombyggnationen att det skapades ett gemensamt lunchrum med konferensmöjligheter, i syfte att underlätta och främja personliga möten och kunskapsöverföring mellan medarbetarna inom organisationen. Efter ombyggnationen och flytten till nya arbetsplatser har personalen erbjudits besök av en ergonom för att utforma sin nya arbetsplats på ett optimalt sätt.

Riksrevisionen erbjuder sina anställda olika möjligheter till friskvård i syfte att förebygga ohälsa och förstärka friskfaktorer. Detta sker genom att subventionera olika friskvårdsaktiviteter, däribland massage på arbetsplatsen samt en friskvårdstimme per vecka. Vid ohälsa genomför myndigheten nödvändig rehabilitering med stöd av företagshälsovård och annan expertis.

38

RESULTATREDOVISNING 2014/15:RR1

Intern styrning och kontroll

Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar. Denna process ska omfatta riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.29

Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen.30 En av riksrevisorerna är riksrevisor med administrativt ansvar och ansvarar för den administrativa ledningen av myndigheten. Denna riksrevisor ansvarar inför riksdagen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att Riksrevisionen hushållar väl med statens medel. Riksrevisorn med administrativt ansvar beslutar om årsredovisningen för Riksrevisionen och lämnar ett intygande om myndighetens interna styrning och kontroll.31

Riksrevisorn med administrativt ansvar redovisar här nedan underlag till sitt ställningstagande avseende intern styrning och kontroll 2014.

Riksrevisionens process för intern styrning och kontroll

Riskanalysen görs för att identifiera de omständigheter som utgör en risk för att verksamhetens mål inte ska uppnås. Det innebär att risker identifieras och värderas och att beslut fattas om hanteringen av riskerna. Riskanalysen uppdateras vid behov för att säkerställa att den omfattar förändringar som väsentligen påverkar tidigare identifierade, värderade och hanterade risker.

Processen för intern styrning och kontroll är en integrerad del av planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten. Processen omfattar även att hantera och åtgärda incidenter som inträffar (incidentrapportering). Merparten av de identifierade riskerna ligger inom en risknivå som ledningen har bedömt som acceptabel. Riskanalysen visar på några förbättringsområden som har tagits hand om löpande under året eller som ingår i verksamhetsplaneringen för 2015. Bland åtgärdade risker märks i första hand ett nytt diariesystem och en utvecklad modell för riskanalys av staten.

Ställningstagande av riksrevisorn med administrativt ansvar

De identifierade förbättringsområdena är inte så väsentliga att de påverkar bedömningen av och innehållet i årsredovisningen. Med utgångspunkt i denna process för intern styrning och kontroll, självutvärdering, hanteringen av identifierade risker, underställda chefers intygande samt internrevisionens och externrevisionens granskningar bedömer jag att den interna styrningen och kontrollen vid Riksrevisionen är betryggande.

29Enligt 40 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

30Enligt 13 kap. 8 § Regeringsformen.

31Enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

39

2014/15:RR1 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER        
  Sammanställning över väsentliga uppgifter  
               
    (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010
    Låneram i Riksgäldskontoret          
    Beviljad i anslagsdirektiv 15 000 15 000 15 000 17 000 30 000
    Utnyttjad 6 026 3 204 4 947 6 955 7 819
    Kontokredit hos Riksgälds-          
    kontoret          
    Beviljad i anslagsdirektiv 35 073 34 228 34 068 33 903 33 580
    Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0
    Räntekonto Riksgälds-          
    kontoret          
    Ränteintäkter 209 286 618 788 174
    Räntekostnader
    Avgiftsintäkter          
    Avgiftsintäkter som disponeras          
    Beräknat belopp enligt          
    anslagsdirektiv* 150 200 100 500 600
    Avgiftsintäkter** 329 427 303 573 869
    Avgiftsintäkter som ej disponeras          
    Avgiftsintäkter 139 247 131 742 125 166 120 168 120 692
    Anslagskredit          
    Beviljad          
    Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksre-          
    visionen, ramanslag 9 322 15 114 9 021 8 971 8 874
    Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksre-          
    visionen: Internationellt utveck-          
    lingssamarbete, ramanslag 1 200 1 200 1 200 1 200 1 200
    Utnyttjad          
    Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksre-          
    visionen, ramanslag 7 019
    Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksre-          
    visionen: Internationellt utveck-          
    lingssamarbete, ramanslag 1 048
    Anslagssparande          
    Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksre-          
    visionen, ramanslag 18 595 16 003 14 526 2 341
    Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksre-          
    visionen: Internationellt utveck-          
    lingssamarbete, ramanslag 921 528 883 3 919
    Bemyndiganden          
    Tilldelade bemyndiganden 20 000 22 000 30 000 28 000 26 000
    Utestående åtaganden 5 594 17 325 19 505 13 757 23 097

40

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 2014/15:RR1

(tkr) 2014 2013 2012 2011 2010
Personal          
Antalet årsarbetskrafter (st.) 269 281 293 279 287
Medelantalet anställda (st.) 298 310 319 305 313
Driftkostnad per årsarbets-          
kraft 1 226 1 106 1 225 1 138 1 143
Kapitalförändring          
Årets kapitalförändring 37 – 11 – 151 7 368 –1 298
Balanserad kapitalförändring 524 535 686 4 065 5 363

*Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.

**Avgiftsintäkter för uppdragsverksamheten 2014 uppgick till 196 tkr.

41

2014/15:RR1 FINANSIELL REDOVISNING      
  Finansiell redovisning      
  Resultaträkning      
         
  (tkr) Not 2014 2013
  Verksamhetens intäkter      
  Intäkter av anslag   330 842 311 466
  Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 329 427
  Intäkter av bidrag   5 333
  Finansiella intäkter 2 268 347
  Summa   331 444 312 573
  Verksamhetens kostnader      
  Kostnader för personal 3 – 242 461 – 244 777
  Kostnader för lokaler   – 26 716 – 26 639
  Övriga driftkostnader 4 – 60 020 – 38 949
  Finansiella kostnader 5 – 99 – 153
  Avskrivningar och nedskrivningar   – 2 111 – 2 066
  Summa   –331 407 –312 584
  Verksamhetsutfall   37 –11
  Uppbördsverksamhet      
  Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras 6 139 247 131 742
  Medel som tillförts statens budget från upp-      
  bördsverksamhet   – 139 247 – 131 742
  Saldo   0 0
  Transfereringar      
  Medel som erhållits från statens budget för      
  finansiering av bidrag   3 632 3 923
  Övriga erhållna medel för finansiering av bi-      
  drag 7 167 103
  Lämnade bidrag 8 – 3 799 – 4 026
  Saldo   0 0
  Årets kapitalförändring 9 37 –11

42

    FINANSIELL REDOVISNING 2014/15:RR1
Balansräkning        
         
(tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31  
TILLGÅNGAR        
Immateriella anläggningstillgångar        
Balanserade utgifter för utveckling 10 0 0  
Rättigheter och andra immateriella anlägg-        
ningstillgångar 11 1 235 905  
Summa   1 235 905  
Materiella anläggningstillgångar        
Förbättringsutgifter på annans fastighet 12 167 172  
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 13 5 774 2 005  
Summa   5 941 2 177  
Fordringar        
Kundfordringar   9 35  
Fordringar hos andra myndigheter   22 009 17 813  
Övriga kortfristiga fordringar 14 28 59  
Summa   22 046 17 907  
Periodavgränsningsposter 15      
Förutbetalda kostnader   8 716 8 042  
Övriga upplupna intäkter   13 053 9 998  
Summa   21 769 18 040  
Avräkning med statsverket        
Avräkning med statsverket 16 –49 107 –34 131  
Summa   49 107 34 131  
Kassa och bank        
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret   51 145 38 668  
Kassa och bank   79 355  
Summa   51 224 39 023  
SUMMA TILLGÅNGAR   53 108 43 921  

43

2014/15:RR1 FINANSIELL REDOVISNING

(tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31
KAPITAL OCH SKULDER      
Myndighetskapital 17    
Statskapital   35 35
Balanserad kapitalförändring   524 535
Kapitalförändring enligt resultaträkningen 9 37 –11
Summa   596 559
Avsättningar      
Avsättningar för pensioner och liknande      
förpliktelser 18 518 1 141
Övriga avsättningar 19 1 518 1 564
Summa   2 036 2 705
Skulder m.m.      
Lån i Riksgäldskontoret 20 6 026 3 204
Kortfristiga skulder till andra myndigheter   7 716 6 939
Leverantörsskulder   9 283 5 149
Övriga kortfristiga skulder 21 4 798 4 421
Summa   27 823 19 713
Periodavgränsningsposter 22    
Upplupna kostnader   22 653 20 944
Summa   22 653 20 944
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER   53 108 43 921
Ansvarsförbindelser 23 0 2 547

44

FINANSIELL REDOVISNING 2014/15:RR1

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag (tkr)

Anslag Ingående Årets till- Indrag- Totalt Utgifter Utgående
  överfö- delning en- ning disponi-   överfö-
  ringsbelopp ligt anslags-   belt   ringsbe-
    direktiv   belopp   lopp
             
Utgiftsområde 2 anslag            
1:15 Riksrevisionen, ra-            
manslag 16 003 310 732 –6 934 319 801 –301 206 18 595
Utgiftsområde 7 anslag            
1:5 Riksrevisionen: In-            
ternationellt utveck-            
lingssamarbete, ram-            
anslag 528 40 000 0 40 528 –39 607 921
Summa 16 531 350 732 –6 934 360 329 –340 813 19 516

Anslagskrediten för anslaget 1:15 uppgår till 9 322 tkr och för anslaget 1:5 till 1 200 tkr.

Redovisning mot inkomsttitel (tkr)

Inkomsttitel Beräknat belopp Inkomster
2558 Avgifter för årlig revision 121 800 139 247
Summa 121 800 139 247

Redovisning mot bemyndiganden (tkr)

Anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag, utgiftsområde 7

Not Tilldelat Ingående Utestå- De utestående åtagandenas
24 bemyndi- åtaganden ende åta- fördelning per år  
  gande   ganden      
        2015 2016 2017
Summa 20 000 17 325 5 594 4 460 1 134 0

45

2014/15:RR1 FINANSIELL REDOVISNING

Tilläggsupplysningar och noter

Tillämpade redovisningsprinciper

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Maskinella avrundningar kan ge smärre differenser vid manuella summeringar.

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidstaxa32 som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att ett enskilt revisionsobjekt inte ska påverkas av personalsammansättningen inom den årliga revisionens team, dvs. revisionsobjektet ska inte belastas med resekostnader på grund av att teamet består av personal från olika kontor i landet.

Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas utifrån närvarotid i de olika verksamhetsgrenarna. Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning (inklusive det parlamentariska rådet och vetenskapliga rådet) och kostnader för verksamhetsstödet såsom administration, lokaler, utrustning, inventarier, utbildningskostnader, förvaltningskostnader och kostnader för verksamhetsutveckling med mera.

Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.

32 Riksdagen har beslutat om en högsta taxenivå.

46

FINANSIELL REDOVISNING 2014/15:RR1

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnationer uppgår till minst 100 tkr. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 tkr. I anläggningstillgångar ingår ett konstverk som överfördes från Statens konstråd 2008.

Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.

Tillämpade avskrivningstider:    
Balanserade utgifter för utveckling 3–5 år
Rättigheter och andra immateriella tillgångar 3–5 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet 3–6 år33
Maskiner, inventarier, installationer m.m. 3–7 år

Fordringar och skulder

Fordringarna har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.

Brytdag

Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår det att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 5 januari. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tkr.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension och chefspension.

33 Avskrivningstiden är dock inte längre än hyreskontraktets varaktighet.

47

2014/15:RR1 FINANSIELL REDOVISNING

Noter

(tkr)

Resultaträkning

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2014 2013
  Intäkter av uppdragsverksamhet 196 102
  Intäkter enligt 18 § REA-lagen 96 67
  Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar 37 258
  Summa 329 427
Not 2 Finansiella intäkter 2014 2013
  Ränteintäkter avseende räntekontot i    
  Riksgäldskontoret 209 286
  Övriga finansiella intäkter 59 61
  Summa 268 347
Not 3 Kostnader för personal 2014 2013
  Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pens-    
  ionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal 152 888 156 708
  Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter    
  enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader 89 573 88 069
  Summa 242 461 244 777
Not 4 Övriga driftkostnader 2014 2013
  Summa 60 020 38 949

Ökningen om 21 071 tkr beror huvudsakligen på konsultkostnader om 16 000 tkr, varav 2 400 tkr avser datakonsulter och 13 600 tkr övriga konsulttjänster.

48

    FINANSIELL REDOVISNING 2014/15:RR1
Not 5 Finansiella kostnader 2014 2013  
  Räntekostnader avseende lån i      
  Riksgäldskontoret 15 46  
  Räntekostnader 20 15  
  Kursförluster 39 71  
  Övriga finansiella kostnader 25 21  
  Summa 99 153  
Not 6 Uppbördsverksamhet 2014 2013  
  Intäkter av avgifter för årlig revision enligt lagen      
  (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. 139 247 131 742  
  Summa 139 247 131 742  
Not 7 Transfereringar      
  Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag avser medel från EU till samar-  
  betsprojekt i Serbien.      
Not 8 Lämnade bidrag 2014 2013  
  Lämnade bidrag till statliga myndigheter      
  Göteborgs universitet 0 155  
  Lämnade bidrag som finansieras av medel från EU      
  Samarbetsprojekt i Serbien 167 103  
  Lämnade bidrag till projekt inom det internation-      
  ella utvecklingssamarbetet      
  AFROSAI-E 2 703 2 461  
  Bosnien 473 723  
  Moldavien 180 330  
  Kosovo 184 65  
  Övrigt 92 189  
  Summa 3 799 4 026  
Not 9 Årets kapitalförändring 2014 2013  
  Avgiftsfinansierad verksamhet      
  – internationella uppdrag 37 –11  
  Summa 37 –11  

49

2014/15:RR1 FINANSIELL REDOVISNING    
  Balansräkning    
  Not 10 Balanserade utgifter för utveckling 2014 2013
    Ingående anskaffningsvärde 17 444 17 444
    Utgående anskaffningsvärde 17 444 17 444
    Ingående ackumulerade avskrivningar –17 444 –17 444
    Utgående ackumulerade avskrivningar –17 444 –17 444
    Bokfört värde 0 0
  Not 11 Rättigheter och andra immateriella anläggnings- 2014 2013
    tillgångar    
    Ingående anskaffningsvärde 3 259 3 210
    Årets anskaffningar 639 49
    Utgående anskaffningsvärde 3 898 3 259
    Ingående ackumulerade avskrivningar –2 354 –2 077
    Årets avskrivningar –309 –277
    Utgående ackumulerade avskrivningar –2 663 –2 354
    Bokfört värde 1 235 905
Not 12 Förbättringsutgifter på annans fastighet 2014 2013
  Ingående anskaffningsvärde 16 365 16 365
  Årets anskaffningar 149 0
  Utgående anskaffningsvärde 16 514 16 365
  Ingående ackumulerade avskrivningar –16 193 –15 950
  Årets avskrivningar –154 –243
  Utgående ackumulerade avskrivningar –16 347 –16 193
  Bokfört värde 167 172
Not 13 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 2014 2013
  Ingående anskaffningsvärde 25 407 25 777
  Årets anskaffning 5 417 55
  Årets utrangeringar –26 –425
  Utgående anskaffningsvärde 30 798 25 407
  Ingående ackumulerade avskrivningar –23 402 –22 281
  Årets avskrivningar –1 648 –1 545
  Årets utrangeringar 26 424
  Utgående ackumulerade avskrivningar –25 024 –23 402
  Bokfört värde 5 774 2 005

50

    FINANSIELL REDOVISNING 2014/15:RR1
Not 14 Övriga kortfristiga fordringar 2014 2013  
  Kundfordringar avseende revision av bolag och stiftel- 24 56  
  ser      
  Övriga kortfristiga fordringar 4 3  
  Summa 28 59  
Not 15 Periodavgränsningsposter 2014 2013  
  Förutbetalda kostnader      
  Förutbetalda hyreskostnader 6 236 6 228  
  Övriga förutbetalda kostnader 2 480 1 814  
  Summa 8 716 8 042  
  Övriga upplupna intäkter      
  Upplupna intäkter årlig revision 12 975 9 998  
  Övriga upplupna intäkter 78 0  
  Summa 13 053 9 998  
Not 16 Avräkning med statsverket 2014 2013  
  Uppbörd      
  Ingående balans –23 939 –24 551  
  Redovisat mot inkomsttitel –139 247 –131 742  
  Uppbördsmedel som betalats till      
  icke räntebärande flöde 133 595 132 354  
  Skulder avseende uppbörd –29 591 –23 939  
  Anslag i räntebärande flöde      
  Ingående balans 16 531 8 067  
  Redovisat mot anslag 340 813 317 687  
  Anslagsmedel som tillförts räntekonto –350 732 –342 285  
  Återbetalning av anslagsmedel 6 934 0  
  Fordringar/skulder avseende anslag i räntebä- –19 516 16 531  
  rande flöde      
  Fordran avseende semesterlöneskuld som inte      
  har redovisats mot anslag      
  Ingående balans 6 339 8 636  
  Redovisat under året enligt undantagsregeln 0 –2 297  
  Redovisat under året –6 339 0  
  Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har      
  redovisats mot anslag 0 6 339  

51

2014/15:RR1 FINANSIELL REDOVISNING    
  Övriga fordringar/skulder på statens central-    
  konto    
  Ingående balans 0 0
  Inbetalningar i icke räntebärande flöde 134 354 133 313
  Utbetalningar i icke räntebärande flöde –760 –959
  Betalningar hänförbara till anslag och inkomst-    
  titlar –133 594 –132 354
  Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto 0 0
  Summa Avräkning med statsverket –49 107 –34 131

Riksrevisionen har beslutat att tillämpa 6 § REA-lagen avseende kostnadsmässig anslagsavräkning för den semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag. Detta innebär att hela semesterskulden som avser intjänade dagar till och med 2008 återfördes mot anslag per den 31 december 2014.

Not 17 Förändring av myndighetskapital

  Statskapital Balanserad ka- Kapitalför- Summa
      pitalförändring ändring enligt  
      avgiftsbelagd resultaträk-  
      verksamhet ningen  
Utgående balans 2013 35 535 –11 559
Ingående balans 2014 35 535 –11 559
Föregående års kapitalför- 0 –11 11 0
ändring          
Årets kapitalförändring 0 0 37 37
Utgående balans 2014 35 524 37 596
Statskapital avser konst som under 2008 överfördes från Statens Konstråd.  
Not 18 Avsättning för pensioner och liknande förpliktel- 2014 2013
  ser        
  Ingående avsättning     1 141 2 339
  Årets pensionskostnad     132 304
  Årets pensionsutbetalningar     –755 –1 502
  Summa utgående avsättning     518 1 141
Not 19 Övriga avsättningar     2014 2013
  Avsättning till trygghetsmedel        
  Ingående avsättning     1 564 1 415
  Årets avsättning     461 476
  Årets utnyttjade medel     –507 –327
  Summa utgående avsättning     1 518 1 564

52

    FINANSIELL REDOVISNING 2014/15:RR1
Not 20 Lån i Riksgäldskontoret 2014 2013  
  Ingående skuld 3 204 4 947  
  Årets nya lån 4 863 346  
  Årets amorteringar –2 041 –2 089  
  Utgående skuld 6 026 3 204  
  Beviljad låneram 15 000 15 000  
Not 21 Övriga kortfristiga skulder 2014 2013  
  Personalens källskatt 4 661 4 311  
  Övriga kortfristiga skulder 137 110  
  Summa 4 798 4 421  
Not 22 Periodavgränsningsposter 2014 2013  
  Upplupna kostnader      
  Semester- och löneskuld inklusive avgifter 19 642 19 564  
  Övriga upplupna kostnader 3 011 1 380  
  Summa 22 653 20 944  

Not 23 Ansvarsförbindelser

Riksdagen har bifallit finansutskottets förslag i Riksdagsskrivelse 2013/14:299 den 4 juni 2014 som finansutskottet lämnade i sitt betänkande 2013/14:FiU35 Riksrevisionens årsredovisning 2013. Riksrevisionen har arbetsgivaransvaret och det ekonomiska ansvaret för riksrevisorernas chefspensioner. Avsättningen för chefspensioner för riksrevisorer ska från och med räkenskapsåret 2015 redovisas mot anslag på utgiftsmässig grund. Framtida kostnader för chefspensioner redovisas inte som en ansvarsförbindelse per den 31 december 2014.

Not 24 Redovisning mot bemyndiganden

Riksrevisionens insatser i det internationella utvecklingssamarbetet löper ofta över flera år. Riksrevisionen bemyndigas därför att ingå åtaganden som medför utgifter under senare budgetår än det år statens budget avser. De utestående åtagandena är låga vilket främst beror på att planerade nya samarbetsavtal inte ingicks under 2014 utan kommer att tecknas under 2015.

53

2014/15:RR1 UPPGIFTER OM LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
  Uppgifter om ledande befattningshavare
  Riksrevisionen ska enligt 7 kap. 10 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämp-
  ningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m.
  för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen redo-
  visa uppgifter relaterade till styrelseledamöter, rådsledamöter och ledande be-
  fattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning
  och budgetunderlag. Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag som styrelseel-
  ler rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot
  i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställ-
  ningen) som dessa personer har haft. Myndigheten ska även redovisa de skat-
  tepliktiga ersättningar och andra förmåner som har betalats ut till dessa perso-
  ner under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som har avtalats för var
  och en.
  Uppgifter om andra uppdrag för ledamöter i Riksrevisionens
  parlamentariska råd
  UPPGIFTER FÖR ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR 2014
Gunnar Andrén
Agneta Börjesson Ledamot i Riksbanksfullmäktige
Billy Gustafsson Ersättare i styrelsen Norrköping hamn
  och stuveri AB
Jörgen Hellman
Emma Henriksson Ledamot i insynsrådet för Allmänna reklamat-
  ionsnämnden
Ulf Holm Ledamot i Kronofogdemyndighetens insynsråd
Jacob Johnson
Per-Ingvar Johnsson Styrelsesuppleant i Nymö Norregård Sixten
  Johnsson Co AB
Anders Wedin Jonsson Ledamot i Socialstyrelsens insynsråd,
  Styrelseordförande i Randello AB
David Lång
Aron Modig
Mia Sydow Mölleby
Christer Nylander Styrelseledamot i Liberal information AB
Göran Pettersson Ledamot av Statens ansvarsnämnd
  Ledamot i Riksdagens ansvarsnämnd
  Styrelseledamot i Hallstavik Invest AB

54

UPPGIFTER OM LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2014/15:RR1

Ersättningar och förmåner som har betalats ut under 2014

(kronor)    
RIKSREVISORER    
Claes Norgren 1 629 726  
Jan Landahl 1 533 394  
Margareta Åberg 887 157 från 2014-06-01
LEDAMÖTER I DET PARLAMENTARISKA RÅDET
Agneta Börjesson 3 636 från 2014-10-01
Jörgen Hellman 18 180 från 2014-10-01
Per-Ingvar Johnsson 3 636 från 2014-10-01
Aron Modig 3 636 från 2014-10-01
Mia Sydow Mölleby 3 636 från 2014-10-01
Christer Nylander 3 636 från 2014-10-01
Gunnar Andrén 12 164 2014-01-01–2014-09-30
Billy Gustafsson 41 765 2014-01-01–2014-09-30
Emma Henriksson 54 870 2014-01-01–2014-09-30
Ulf Holm 12 164 2014-01-01–2014-09-30
Jacob Johnson 11 814 2014-01-01–2014-09-30
Anders Wedin Jonsson 11 114 2014-01-01–2014-09-30
David Lång 15 100 Hela året
Göran Pettersson 25 099 Hela året
Tryck: Elanders, Vällingby 2015 55