Redogörelse till riksdagen 2015/16:RJ1 | |
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2015 | |
Innehållsförteckning
Ordet Excellent betyder enligt Svenska Akademiens Svensk ordbok som har högsta kvalitet. Så är det med den forskning RJ finansierar, det vågar jag lugnt säga: Den uppfyller högt ställda internationella kvalitetskrav, då medverkan av utländska experter minskar risken för att nationella standarder ska styra. Excellens är ett av vår tids vanligaste akademiska slagord. Ibland blir resultatet att den så kallade Matteuseffekten bekräftas – åt den som har skall varda givet. Några får väldigt stora resurser. Flertalet utvalda forskare i Sverige förefaller dock inte ens nå upp till de genomsnittliga resurser som kollegerna i än mer framgångsrika forskningsnationer disponerar. Satsningarna på framstående individer riktar därmed uppmärksamheten på att svenska forskare generellt sett har för små och för kortvariga resurser att röra sig med. Under senare år har antalet anställningar till och med ökat snabbare än resurserna, vilket både leder till ännu större utspädning av pengarna och längre avstånd mellan stegen i karriären. Därför är det glädjande att RJ:s karriärprogram Pro Futura, med mångårig finansiering och löften om tillsvidareanställning, har fått flera efterföljare. Frihet och förtroende är viktiga faktorer för både forskningens excellens och relevans.
Karriärens attraktivitet är en central fråga för högre utbildning och forskning. En fyndig tidigare RJ-ordförande beskrev realiteterna som att den akademiska karriären är som Docentbacken i Stockholm: Den börjar med en uppförsbacke och slutar i ett stup! Insatser för att förbättra den tidiga karriären får för närvarande mycket uppmärksamhet, och det är nödvändigt. Men även de senare faserna behöver mer omsorg och resurser. Som försöksverksamhet beviljar RJ därför bidrag till sabbatsterminer för lektorer och professorer, RJ Sabbatical. Sabbatsterminer är naturliga inslag vid framstående lärosäten världen över, och de bidrar till att forskningen och utbildningen fortsätter att vara excellent. Sabbatsterminer kan dessutom motverka att utbildningen och forskningen separeras, en accelererande utveckling som jag tycker det finns anledning att oroa sig över – och försöka motverka. Här i Sverige saknas sabbatsterminerna ofta, och RJ hoppas liksom i fråga om Pro Futura kunna inspirera till efterföljd.
Inom HS bekymrar för närvarande två förhållanden mig särskilt. Utbildningen är det första, att studenterna erbjuds få undervisningstimmar och glesa lärarkontakter. Det andra är att deras lärare får relativt lite tid till sin egen forskning. Cirka 60 procent av alla studenter läser inom HS. Det är där de får direktkontakt med forskningen och begrepp om vetenskapliga förhållningssätt, insikter de kommer att ha användning av under hela livet. Kvalitetsfrågan för HS är därtill sammanvävd med en jämställdhetsfråga som får förvånansvärt lite uppmärksamhet, nämligen att en stor andel av både lärarna och studenterna inom HS är kvinnor. Politiken däremot har under lång tid systematiskt och konsekvent prioriterat andra forskningsområden, de som är manligt dominerade. Mäns möjligheter att forska och göra akademisk karriär har därmed ökat jämfört med kvinnors. Beslutsfattarna menar nog att de satsar mer på annan forskning än HS eftersom det behövs mer forskning på de områdena, inte för att gynna män. Här frågar jag mig dock vem som har bestämt, och på vilka grunder, vilken forskning det behöver satsas mer på. Och nog borde statsmakterna ha genomfört reformer för att underlätta kvinnors karriärer inom dessa forskningsområden. Annars riskerar ju politiken att befästa och förstärka ojämlika villkor inom forskningen till kvinnors nackdel.
Under 2015 firade RJ sitt 50-årsjubileum på olika tillbörliga sätt, varav den särskilda jubileumssatsningen på 100 miljoner kronor var den kostsammaste delen. Utlysningen utformades för att ge forskarna möjlighet att tänka fritt och djärvt. I fokus stod utmaningar och utsikter för både samhälle och vetenskap. Glädjande nog kantades jubileumsåret även av andra ledigförklaranden av forskningsmedel, och därtill utökade insatser för att sprida resultaten av den forskning som RJ finansierar. Sammanlagt beviljades nästan 543 miljoner kronor till ny forskning.
Kapitalförvaltningen ger RJ möjlighet att vara en aktiv finansiär av framstående forskning. Totalavkastningen på tillgångarna var 6,4 procent, ett bra resultat i den rådande finansiella turbulensen. Aktiv kapitalförvaltning som lyckas göra lönsamma investeringar har visat sig vara ett långsiktigt och hållbart framgångsrecept för en stiftelse som RJ.
Under 2016 ska vi påbörja ett strategiskt arbete och ta ut riktningen för kommande års konkreta insatser. Jag förutsätter att RJ fortsätter att finansiera forskarnas egna idéer, denna rika källa. Genom att gå in med riktade insatser kan RJ komplettera detta idéstöd. RJ kan vidare driva sådana reformer som ökar utrymmet för de banbrytande idéerna, till exempel utformningen av den akademiska karriären. Och så finns det skäl att förstärka spridningen av, och dialogen kring, forskningsresultat och kunskapsbehov.
Möjligheterna för RJ att arbeta med högsta kvalitet och att sikta mot excellens är sist och slutligen beroende av alla som medverkar i arbetet: styrelse, finanskommitté, beredningsgrupper, sakkunniga och anställda. Ert omdöme, engagemang och insiktsfullhet är grundvalen för RJ:s arbete. Till er alla går mitt tack för ännu ett år av gott samarbete!
Göran Blomqvist, vd
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning genom anslag till enskilda forskare och forskargrupper. Enligt 2 § andra stycket RJ:s stadgar ska företräde ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Detta innebär att RJ i första hand ger bidrag till forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Stiftelsen finansierar gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. RJ:s stadgar betonar främjandet av kontakterna med den internationella forskningen, och sådana insatser har därför sedan 1980-talet varit ett framträdande inslag i RJ:s verksamhet. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer, vilka RJ förvaltar.
Avsikten är att de anslag RJ beviljar ska vara utformade på ett sådant sätt att stiftelsen attraherar de främsta forskarna och finansierar de bästa idéerna. RJ tar ansvar för hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning, internationellt samarbete och publicering med open access, genom vilken forskningsresultaten sprids och blir öppet tillgängliga. Stadgarna manar RJ att utnyttja handlingsfriheten till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som är unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. Med tanke på den nutida debattens ensidiga inriktning är det viktigt att hålla i minnet att också de humanis-tiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Denna insikt vägleder RJ:s arbete med forskningskommunikation och förmedling av resultat, och på detta område finns ett växande behov av aktiviteter från forskningsfinansiärer och lärosäten. Genom samarbete med andra aktörer inom detta och andra angelägna områden kan bidragen från RJ få stor hävstångseffekt.
I årsberättelsen ges i första hand en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2015. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (rj.se).
Målet för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde möjlighet att att nå en framträdande ställning internationellt. RJ arbetar därför efter två linjer: Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, forskarinitierade projekt (den så kallade bottom-up-principen) för fritt idéstöd, med stödformer avpassade för såväl individuella forskare som för mindre och större grupper. Dels görs riktade, tematiska och proaktiva (de tre begreppen betecknar här samma företeelse) insatser som kan utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt, infrastruktur för forskning samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur för forskning utlyses samordnat en gång per år. Medel till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk, kan sökas fortlöpande. RJ:s riktade insatser är komplement till de forskarinitierade projekten. Mot bakgrund av att sådana åtgärder förefaller öka i betydelse fastställde RJ:s styrelse under 2015 en särskild handlingsplan för proaktiva insatser. Till de områden som uppmärksammades under 2015 och som fordrar fortsatt observans från RJ hör främst:
den akademiska karriärstrukturen och forskningsmöjligheterna i skilda faser av karriären
jämställdhet
forskarnas mobilitet, internationellt och mellan samhällssektorer
infrastrukturerna för forskning
resultatspridning och kunskapsöverföring till det omgivande samhället samt samspelet mellan forskning och utbildning
samarbetena med lärosäten och andra finansiärer
uppföljning och utvärdering.
Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur för forskning sker i två steg. Programansökningar bedöms i första omgången av en särskild beredningsgrupp med enbart utländska ledamöter. De ansökningar som väljs ut granskas därpå av externa, internationella sakkunniga, varefter beredningsgruppen genomför en utfrågning med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den inledande omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De sökande uppmanas lämna in en längre, mer utvecklad ansökan, som sedan bedöms av minst två externa sakkunniga. Deras utlåtanden ingår i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten genomförs vid behov även en utfrågning med de sökande.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Forskarna utses för fyra år. Grupperna förnyas successivt genom att hälften av ledamöterna byts ut vartannat år. För de riktade utlysningarna utses från fall till fall särskilda bedömargrupper med ledamöter som har särskild kompetens inom det aktuella området. I allt större omfattning rekryteras utländska forskare. Därigenom minskas risken för jäv, och man säkerställer att internationellt gångbara kvalitetsnormer vägleder rangordningen av de sökande.
Grundläggande för RJ:s arbete är den ingående kvalitetsbedömning som beredningsgrupper och externa sakkunniga gör. Alla ansökningar bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang prioriterar man ansökningar med internationell anknytning. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor ska dessa prövas efter samma normer och på samma sätt som vid ansökan till Vetenskapsrådet (VR). Frågor om jäv hanteras i enlighet med riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. RJ följer upp och utvärderar anslagen (se s. 33) och omprövar med hjälp av vunna erfarenheter fortlöpande sina arbetsformer. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse.
De regelbundna uppföljningarna och utvärderingarna av beviljade anslag säkerställer att projekten kan genomföras som planerat. Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor, vilket normalt betyder att anslagsmottagarna senast 15 månader efter projekttidens slut ska lämna in både en vetenskaplig och en ekonomisk slutredovisning.
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2015 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen | 151 308 |
Kulturvetenskapliga donationen | 390 673 |
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 600 |
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga | 200 |
Summa | 542 781 |
Som framgår av tabell 1 beviljade RJ 543 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål under 2015. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Produktionsstöd till böcker och översättningsbidrag kan beviljas för forskning som finansieras av RJ och bekostas inom de årliga budgetramarna. Genom att erbjuda forskarna översättningsanslagen vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att få genomslag i den internationella vetenskapliga diskus-sionen.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2015 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 5–6) | 146 561 |
Samarbete med riksdagen | 0 |
Nils-Eric Svenssons fond | 500 |
Arvode till sakkunniga* | 0 |
Ersättning till adjungerade* | 0 |
Konferenser, information* | 0 |
Områdesgruppen Mål och resultat i offentlig verksamhet | 0 |
Områdesgruppen Vardagslivets och kulturens medialisering | 1 908 |
Områdesgruppen Teknik, institution, förändring | 2 339 |
Summa | 151 308 |
* Från och med 2015 redovisas dessa kostnader som administrationskostnad.
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2015 ur Kulturvetenskapliga
donationen (belopp tkr)
Infrastruktur för forskning (ytterligare specifikation ges i tabell 7) | 37 214 |
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) | 115 118 |
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) | 208 890 |
Forskningsinitiering | 15 919 |
Internationellt samarbete | 7 271 |
Övriga bidrag till forskning och kulturliv | 6 261 |
Arvode till sakkunniga* | 0 |
Summa | 390 673 |
* Från och med 2015 redovisas kostnaden för arvoden till sakkunniga som administrationskostnad.
Program
Program är RJ:s stödform för forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp under sex till åtta år. 2015 utlystes medel till program för elfte gången, och totalt har nu 28 forskargrupper beviljats programstöd sedan starten 2005. År 2015 skickades 29 programansökningar in, vilket är något mer än det genomsnittliga antalet ansökningar. Beredningsgruppen beslutade att föra åtta av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och utfrågningar med forskargrupperna beviljades följande:
professor Jonas Tallberg, 35,7 miljoner kronor till programmet Globala institutioners legitimitet, med Stockholms universitet som anslagsförvaltare
professor Martin Dribe, 35 miljoner kronor till programmet En industristads uppgång och fall: Landskrona befolkningsstudie, med Lunds universitet som anslagsförvaltare
professor Stefan Helgesson, 43,8 miljoner kronor till programmet Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik, med Stockholms universitet som anslagsförvaltare.
Stundtals har en viss oro uttryckts för att program som stödform inte skulle passa humanistisk forskning. En genomgång av alla beviljade program sedan starten 2005 visar på en mycket jämn fördelning mellan humanistiskt och samhällsvetenskapligt baserade program. Av totalt 269 inskickade ansökningar är 137 att betrakta som samhällsvetenskapliga och 120 som humanistiska, medan 12 kan kategoriseras som både och. Av de 28 beviljade ansökningarna är 14 i huvudsak samhällsvetenskapliga och 14 humanistiska.
Tabell 4 Antalet programansökningar 2015 och beviljade ansökningar
(belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Sökt | Antal | Beviljat belopp |
arkeologi | 2 | 2 | 54 596 | |||
ekonomisk geografi | 1 | 1 | 27 453 | |||
ekonomisk historia | 2 | 2 | 59 967 | 1 | 35 000 | |
etnologi | 1 | 1 | 36 428 | |||
företagsekonomi | 1 | 1 | 39 712 | |||
globaliseringsstudier | 1 | 1 | 30 883 | |||
historia | 2 | 1 | 1 | 49 060 | ||
internationell migration och etniska relationer (IMER) | 1 | 1 | 26 906 | |||
juridik (exklusive juridik och samhälle) | 1 | 1 | 24 038 | |||
juridik och samhälle | 1 | 1 | 38 812 | |||
Jämförande språkvetenskap och lingvistik | 1 | 1 | 29 773 | |||
konstvetenskap | 1 | 1 | 33 244 | |||
litteraturvetenskap | 2 | 2 | 62 715 | 1 | 43 800 | |
medievetenskap | 1 | 1 | 24 038 | |||
nationalekonomi | 1 | 1 | 36 967 | |||
sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi) | 1 | 1 | 25 288 | |||
statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier) | 3 | 3 | 93 180 | 1 | 35 700 | |
tillämpad psykologi | 1 | 1 | 8 260 | |||
tvärvetenskapliga studier | 2 | 2 | 62 042 | |||
övrig annan humaniora | 2 | 2 | 53 636 | |||
övrig annan samhällsvetenskap | 1 | 1 | 32 349 | |||
Summa | 29 | 4 | 25 | 849 347 | 3 | 114 500 |
Konferens | 4 | 618 | ||||
Övrigt | – | – | ||||
Summa | 4 | 618 | ||||
Totalt | 29 | 4 | 25 | 849 347 | 7 | 115 118 |
Projekt
Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. Till den senare kategorin räknas 2015 anslag större än 3,8 miljoner kronor, vilka utgör cirka en tredjedel av de nya projekten. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer. Denna stödform gynnar den fria grundforskningen, den öppnar för nyorientering av forskningen, och den ger möjlighet till nödvändigt risktagande. Med varje anslag följer dels ett bidrag till kostnader för publicering med open access, dels ett bidrag till internationalisering. Avsikten är att den som får ett projektanslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt. Till följd av att Vetenskapsrådet beviljar högre bidrag till så kallade indirekta kostnader (se s. 30) har några få forskare tackat nej till RJ:s anslag, dock avsevärt färre än både 2014 och 2015.
Nedanstående 43 projekt har under 2015 fått finansiering av RJ:
Projektanslag 2015 (belopp kr)
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | ||||
Professor | En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter | Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet | 3 297 000 | ||||
Fil.dr Helena Victor | När tiden stannade – livsöden och döds-ögonblick i Sandby borg | Kalmar läns museum | 5 110 000 | ||||
Docent Catharina Nord | Vilka platser? Vilket åldrande? Rum och åldrande i nutida afrikanska urbaniteter: exemplet Namibia och Uganda | Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier Linköpings universitet, Campus Norrköping | 4 186 000 | ||||
Docent Magdalena Petersson | Marknadsfeminism: kommersialisering av genus och jämställdhet | Handelshögskolan vid Göteborgs universitet | 2 753 000 | ||||
Ph.D. Fredrik | Debatt, tystnad, glömska och förnekande. Slaveri och kolonialism i tidningar, litteratur, teater 1750–1847 och hur svenska kolo-niala erfarenheter försvann ur historien | Historiska institutionen, Uppsala universitet | 2 235 000 | ||||
Fil.dr Martin | Arkitekterna bakom det amerikanska systemet: mobiliseringen av manufakturintresset i USA, 1815–1890 | Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet | 1 994 000 | ||||
Professor Janne Flyghed | Business as usual. Företags försvarsstrategier vid beskyllningar om brott | Kriminologiska institutionen, Stockholms | 3 896 000 | ||||
Dr Jan Bachmann | Politisk ingenjörskonst? Samproduktionen av infrastruktur, politisk ordning och säkerhet i västerländska interventioner för statsuppbyggnad i Afrika | Institutionen för globala studier, Göteborgs | 3 047 000 | ||||
Professor Timo Mäntylä | Individuella skillnader i multitasking: Teori och data | Psykologiska institu-tionen, Stockholms | 3 190 000 | ||||
Docent Christian Kowalkowski | Värdeskapande genom innovativa tjänstesystem: Ett forskningsprojekt om dynamiken kring transitionsprocesser i industriella nätverk | Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling (IEI), | 4 006 000 | ||||
Professor Eva | Konstnär eller forskare? Tradition eller innovation? Om musikerutbildning i förändring. | Musikhögskolan, Örebro universitet | 5 043 000 | ||||
Docent Michael Forsman | Mediemedborgarens fostran och skolans medialisering: läroplaner, läromedel, lärarutbildning | Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola | 3 093 000 | ||||
Med.dr Gustav Nilsonne | Betydelsen av sömn för emotionella processer och sociala funktioner | Stressforskningsinstitutet, | 4 053 000 | ||||
Fil.dr Malin | En jämförande studie av verbmorfologins semantik i centraltanzaniska bantuspråk | Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet | 2 817 000 | ||||
Docent Filip Wijkström | Styrning och kontroll i civilsamhället: Svenska kyrkan och välfärden. | SIR c/o HHS i Stockholm | 5 149 000 | ||||
Professor Halldor Sigurdsson | Jag vill vara dig: Nominativ och oblik kasus i nutida svenska | Språk- och litteraturcentrum, Lund | 2 361 000 | ||||
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | ||||
Professor Pauliina Remes | Rationellt Självstyre: En undersökning av personlig autonomi och dess platonska ursprung | Filosofiska institutionen, Uppsala universitet | 3 741 000 | ||||
Docent Anna Forné | Poetik som politik. Vittnesmålsgenren och Casa de las Américas litterära pris (1970–2011) | Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet | 2 506 000 | ||||
Ph.D. Linda | Mänsklighetens gränser: linneanska natu-ralhistoriker och upplysningens koloniala arv | Institutionen för kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet Växjö | 3 751 000 | ||||
Fil.dr Jonas | Formell kontextrepresentation och situa-tionsperspektiv | Filosofiska institutionen, Stockholms universitet | 2 075 000 | ||||
Dr Marcus | Spädbarns sinne för nummer – En undersökning av kognitiva mekanismer och träningsinterventioner för inlärning av matematik tidigt i livet | Institutionen för psykologi, Uppsala universitet | 4 633 000 | ||||
Ph.D. Malin Wass | Hur lär man sig att läsa när man inte hör som andra? En longitudinell studie om utveckling av lässtrategier hos barn med cochleaimplantat | Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, Luleå tekniska universitet | 3 074 000 | ||||
Docent Per | Koloniala naturresurser och svensk utrikespolitik 1914–1989 | Avdelningen för Historiska studier av vetenskap, teknik och miljö, KTH | 4 627 000 | ||||
Fil.dr Jesper | Utanför det humanitära synfältet: Om den osynliga rörelsen mellan arbetsmigration och flykt i Burkina Faso och Elfenbenskusten | Nordiska Afrikainstitutet, Uppsala | 2 352 000 | ||||
Universitetslektor Anna Bohlin | Förtrollande nationer: varumarknad, folktro och nationalism i skandinavisk skönlitteratur 1830–1850 | Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet | 4 037 000 | ||||
Docent Hans Kjellberg | Marknadsvärden? Värdering och prisbildning på marknader för specialistläkemedel | SSE Institute for Research c/o HHS, Handelshögskolan i Stockholm | 4 857 000 | ||||
Docent Mall | Makroekonomiska förändringar och deras påverkan på ojämlikheten i dödlighet: en registerbaserad undersökning av dödlighet i Östersjöländer 2000–2011 | Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola | 4 110 000 | ||||
Fil.dr Danielle van der Burgt | Mobilitet, informellt lärande och medborgarskap i mobila förskolor | Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala | 4 386 000 | ||||
Docent David | Rationella bubblor och makroekonomiska kriser | Institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm | 2 397 000 | ||||
Dr.Phil. Sophie Bergerbrant | Bronsålderns ullekonomi: produktion, handel, miljö, fårskötsel och samhälle | Göteborgs universitet | 6 042 000 | ||||
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
Docent Nazar Akrami | Om radikalisering och extremism: Vad får vanliga människor att hamna i extrema situationer? | Institutionen för psykologi, Uppsala universitet | 2 400 000 |
Ekon.dr Robert Östling | Hur formas ekonomiskt beteende av förmögenhetsförändringar? | Institutet för internationell ekonomi, Stockholms | 6 325 000 |
Professor | Venture labour i kunskapsekonomin: Professionellt arbete i riskkapital-finansierade bolag | Företagsekonomiska institutionen, Handelshög-skolan vid Göteborgs | 2 261 000 |
Docent Christina Kullberg | Tropiska Utbyten: Vernakulärer i fransk tidig modern reselitteratur (Afrika och Karibien 1645–1728) | Institutionen för moderna språk, Uppsala universitet | 2 260 000 |
Ph.D. Nathan Light | Förankrad i historia: En studie av Kirgiziska historicitet och historiemedvetande | Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala | 2 165 000 |
Doktor Doron | Konsten att bli en Hollywoodstjärna: Idéer och pedagogiker kring stumfilmskådespeleri | Enheten för filmvetenskap, Stockholms | 1 975 000 |
Professor Merja Kytö | Förstärkningsord i förändring i den sena nyengelskan, 1700–1900: en historisk | Engelska institutionen, Uppsala universitet | 3 499 000 |
Fil.dr Henrik | Svensk negationssyntax (SveNeg) | Institutionen för svenska språket, Göteborgs | 2 685 000 |
Fil.dr Tobias Hansson Wahlberg | Kausalitet på social nivå | Filosofiska institutionen, Lunds universitet | 2 295 000 |
Ph.D. Clary | Dansa i lust och fägring. En explorativ studie av dansens sociala och kroppsliga aspekter för äldre | Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet | 2 503 000 |
Docent Lars | Gestaltad natur. Offentliga akvarier som kunskapsinstitutioner | Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet | 2 255 000 |
Professor Dr. Per Carlbring | Behandling av social fobi med virtual reality (Oculus Rift) | Psykologiska institu-tionen, Stockholms | 1 706 000 |
Docent Helena Svaleryd | Den sociala gradienten i barns hälsa; hur förändras den över ålder och tid | Nationalekonomiska institutionen, Uppsala | 3 815 000 |
|
|
|
|
144 962 000 |
Med tanke på projektanslagens stora betydelse för de individuella karriärerna granskas och redovisas könsfördelningen här. De årliga talen över beviljade anslag är relativt små och måste tolkas med försiktighet. RJ följer därför också i den årliga uppföljningen av riktlinjerna för jämställdhetsarbetet noga utvecklingen över längre tid. Av 529 ansökningar har 312 (59 procent) manliga projektledare och 217 (41 procent) kvinnliga. De beviljade anslagen motsvarar söktryckets könsmässiga fördelning, och 18 av de beviljade anslagen (42 procent) tillföll kvinnor och 25 män (58 procent). Den könsmässiga fördelningen för samtliga projektdeltagare är densamma. Beviljandegraden är för kvinnor 8,3 procent och för män 8 procent. Den här redovisade fördelningen mellan män och kvinnor har under senare år i stort sett varit stabil. Den genomsnittliga storleken på de beviljade anslagen fortsätter att vara något högre för kvinnliga projektledare (knappt 600 000 kronor). Den viktigaste förklaringen till skillnaden är att kvinnligt ledda projekt i genomsnitt har fler deltagare än de manliga (3,1 projektdeltagare respektive 1,76).
Anslagsbesluten har även studerats utifrån så kallad karriärålder för de forskare som fått ansökningarna beviljade. Begreppet karriärålder anger antalet år som gått sedan forskaren avlade doktorsexamen. För kvinnliga projektledare som fick anslag 2015 var den i genomsnitt 11 år (samma som 2014), liksom för manliga (2014: 14,5 år). Medel- och medianvärdena för samtliga sökande är något lägre för båda könen, men på det hela taget har yngre sökande även 2015 klarat konkurrensen bra. Strängt taget skulle det inte vara egendomligt om sökande med högre karriärålder, och därmed större erfarenhet av att skriva ansökningar av hög kvalitet, klarade sig bättre än de yngre. RJ:s policy är att i första hand bedöma ansökningarnas kvalitet och originalitet och inte tidigare prestationer (så kallad track record). Denna princip är vanligtvis gynnsam för de yngre forskarnas möjligheter att framgångsrikt konkurrera om anslag. 2015 tillhör 35 procent (15 individer) av dem som erhöll anslag kategorin yngre forskare (enligt VR:s definition de som avlagt doktorsexamen den 1 januari 2008 eller senare). Nämnas kan att den yngre gruppens andel av samtliga sökande i stort sett var densamma (38 procent).
De begränsningar i rätten att söka projektanslag som infördes under 2014 fick full effekt under 2015. En forskare får numera enbart ingå i en enda ansökan som projektledare eller som projektdeltagare. Vidare får den forskare som i egenskap av projektledare eller projektdeltagare har fått avslag två år i följd inte söka följande år. Avsikten med båda åtgärderna är att uppmana de sökande att noga överväga vilken forskningsidé som är deras bästa och att satsa på den. På så sätt kan förhoppningsvis ansökningarnas genomsnittliga kvalitet öka och arbetsbördan för beredningsgrupperna minska. Som resultat av de nämnda åtgärderna har antalet ansökningar sedan 2013 minskat med cirka 400: från 925 till 529 stycken. Antalet beviljade ansökningar dessa år var 42 (2013) respektive 43 (2015), vilket innebär att beviljandekvoten har ökat från 4,54 procent till 8,12 procent. Talen är fortfarande låga: Jämförbara internationella forskningsfinansiärer har på basis av vunna erfarenheter angivit lägst 10- till 12-procentiga beviljandekvoter som önskvärda.
Som framgår av tabell 5 och 6 är anslagens spridning på lärosäten (eller motsvarande) och på olika ämnen stor.
Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet
ansökningar 2015 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | ||||||
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män |
annan hälsovetenskap | 1 | 1 | |||||
antikvetenskap | 6 | 2 | 4 | ||||
arbetslivsstudier | 1 | 1 | |||||
arkeologi | 2 | 2 | 11 152 | 15 | 8 | 7 | |
arkitektur | 1 | 1 | |||||
biblioteks- och informationsvetenskap | 1 | 1 | |||||
bildkonst | 3 | 2 | 1 | ||||
design | 2 | 1 | 1 | ||||
didaktik | 5 | 4 | 1 | ||||
ekonomisk geografi | 4 | 1 | 3 | ||||
ekonomisk historia | 10 | 2 | 8 | ||||
etik | 4 | 2 | 2 | ||||
etnologi | 3 | 1 | 2 | 7 173 | 11 | 7 | 4 |
filmvetenskap | 1 | 1 | 1 975 | 2 | 2 | ||
filosofi | 3 | 1 | 2 | 8 111 | 19 | 3 | 16 |
folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi | 5 | 3 | 2 | ||||
företagsekonomi | 4 | 4 | 16 273 | 29 | 6 | 23 | |
genusstudier | 9 | 8 | 1 | ||||
globaliseringsstudier | 1 | 1 | 3 047 | 6 | 1 | 5 | |
historia | 3 | 3 | 8 856 | 39 | 16 | 23 | |
hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi | 1 | 1 | |||||
idé- och lärdomshistoria | 1 | 1 | 3 751 | 15 | 4 | 11 | |
idrottsvetenskap | 1 | 1 | |||||
internationell migra-tion och etniska rela-tioner (IMER) | 2 | 2 | |||||
juridik (exklusive juridik och samhälle) | 7 | 4 | 3 | ||||
juridik och samhälle | 5 | 4 | 1 | ||||
jämförande språkvetenskap och lingvistik | 3 | 1 | 2 | 7 863 | 15 | 9 | 6 |
Kemiska processer | 1 | 1 | |||||
konstvetenskap | 3 | 2 | 1 | ||||
kulturgeografi | 3 | 1 | 2 | ||||
kulturstudier | 5 | 4 | 1 | ||||
litteraturstudier | 6 | 3 | 3 | ||||
litteraturvetenskap | 3 | 3 | 8 803 | 27 | 15 | 12 | |
lärande | 3 | 3 | |||||
medicinsk etik | 1 | 1 | |||||
medievetenskap | 1 | 1 | 3 093 | 11 | 6 | 5 | |
miljömedicin och yrkesmedicin | 1 | 1 | |||||
musik | 1 | 1 | |||||
musikvetenskap | 1 | 1 | 5 043 | 4 | 2 | 2 | |
nationalekonomi | 3 | 1 | 2 | 12 537 | 34 | 5 | 29 |
neurovetenskaper | 1 | 1 | 4 053 | 1 | 1 | ||
omvårdnad | 1 | 1 | |||||
pedagogik | 1 | 1 | 4 386 | 16 | 8 | 8 | |
pedagogiskt arbete | 2 | 2 | |||||
psykologi (exklusive tillämpad psykologi) | 3 | 3 | 10 223 | 14 | 4 | 10 | |
religionshistoria | 5 | 2 | 3 | ||||
religionsvetenskap | 12 | 2 | 10 | ||||
sannolikhetsteori och statistik | 4 | 4 | |||||
socialantropologi | 1 | 1 | 2 352 | 13 | 7 | 6 | |
socialpsykologi | 2 | 2 | |||||
socialt arbete | 5 | 3 | 2 | ||||
sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och | 1 | 1 | 2 503 | 33 | 15 | 18 | |
språkstudier | 2 | 2 | 6 796 | 17 | 7 | 10 | |
statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier) | 37 | 14 | 23 | ||||
studier av offentlig förvaltning | 4 | 3 | 1 | ||||
systemvetenskap, informationssystem och informatik med samhällsvetenskaplig inriktning | 1 | 1 | |||||
teknikhistoria | 1 | 1 | |||||
tillämpad psykologi | 2 | 1 | 1 | 4 780 | 13 | 6 | 7 |
tvärvetenskapliga studier | 2 | 2 | 8 296 | 21 | 11 | 10 | |
övrig annan humaniora | 3 | 3 | |||||
övrig annan samhällsvetenskap | 1 | 1 | 3 896 | 5 | 3 | 2 | |
Summa | 43 | 18 | 25 | 144 962 | 529 | 217 | 312 |
Tabell 6 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2015 (belopp tkr)
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Göteborgs universitet | 19 091 | 6 |
Handelshögskolan i Stockholm | 2 397 | 1 |
Högskolan vid Göteborgs universitet | 5 014 | 2 |
Kalmar läns museum | 5 110 | 1 |
Karlstads universitet | 2 503 | 1 |
KTH | 4 627 | 1 |
Linköpings universitet | 8 192 | 2 |
Linnéuniversitetet Växjö | 3 751 | 1 |
Luleå tekniska universitet | 3 074 | 1 |
Lunds universitet | 2 295 | 1 |
Nordiska Afrikainstitutet | 2 352 | 1 |
SIR c/o HHS i Stockholm | 5 149 | 1 |
Språk-och litteraturcentrum | 2 361 | 1 |
SSE Institute for Research c/o HHS i Stockholm | 4 857 | 1 |
Stockholms universitet | 29 512 | 9 |
Södertörns högskola | 7 203 | 2 |
Uppsala universitet | 32 431 | 10 |
Örebro universitet | 5 043 | 1 |
Summa | 144 962 | 43 |
Produktionsstöd | 934 | 7 |
Översättning | 65 | 1 |
Övrigt | 600 | 3 |
Summa | 1 599 | 11 |
Summa total | 146 561 | 54 |
Infrastruktur för forskning
Med infrastruktur för forskning avses insatser som syftar till att främja och möjliggöra framtida forskning. Anslag beviljas för forskningsförberedande åtgärder, exempelvis att etablera nya forskningsmiljöer eller skapa plattformar för att utveckla samarbete mellan forskarsamhället och andra institutioner. RJ ger även stöd för att tillgängliggöra betydelsefulla samlingar vid arkiv och bibliotek samt för att upprätta databaser. Under 2015 beviljade RJ åtta ansökningar.
Anslag till infrastruktur för forskning 2015 (belopp kr)
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat belopp |
Professor Henrik Williams | Digitala Birgitta. Att tillgängliggöra heliga Birgittas fornsvenska texter | Uppsala | 3 802 000 |
Dr.Phil. Phil Buckland | Visead: Vidareutveckling av den miljöarkeologiska databasen (SEAD) för tvärvetenskapliga studier av globala utmaningar med nya forskningsområden och användargrupper | Umeå | 5 421 000 |
Fil.dr Johan Hellström | Party Government in Europe Database | Umeå | 6 393 000 |
Torsten Johansson | Digitalisering av ett urval av äldre svenska dagstidningar | Kungl. biblioteket | 10 414 000 |
Docent Gerda Neyer | Svensk kontextdatabas för den svenska Generations and Gender Survey och den internationella databasen för Generations and Gender Programme | Stockholms universitet | 548 000 |
Professor Maria Sjöberg | Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid | Göteborgs universitet | 5 704 000 |
Professor Maria Sjöberg | Svenska kvinnor on-line, från medeltid till nutid | Göteborgs universitet | 1 380 000 |
Professor Karl Grandin | Linnékorrespondensprojektets avslutande och fortsatta liv | Kungl. Vetenskapsakademien | 1 387 000 |
Fil.dr Åke Engsheden | Digitalt arkiv för koptiska ostraka i Sverige | Uppsala | 2 147 000 |
37 196 000 |
Tabell 7 Beviljade ansökningar inom infrastruktur för forskning
fördelade efter anslagsförvaltare 2015 (belopp tkr)
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Göteborgs universitet | 7 084 | 2 |
Kungl. vetenskapsakademien | 1 387 | 1 |
Kungl. biblioteket | 10 414 | 1 |
Stockholms universitet | 548 | 1 |
Umeå universitet | 11 814 | 1 |
Uppsala universitet | 5 949 | 2 |
Summa | 37 196 | 8 |
Konferens | 18 | 1 |
Summa | 18 | 1 |
Summa total | 37 214 | 9 |
Forskningsinitiering
För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till vetenskapliga möten och till att bygga upp vetenskapliga nätverk beviljar RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda i Sverige och utomlands, arbetskonferenser om nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram.
Under året behandlades 159 ansökningar och av dessa beviljades 101, det vill säga nästan två tredjedelar. Vi ser det som mycket positivt att kunna bidra till att så många vetenskapliga möten och nätverk kan komma till stånd. Särskilt positivt är att det internationella utbytet hela tiden växer. Internationa-liseringen är en tydlig trend, och RJ får endast i undantagsfall in ansökningar utan internationellt deltagande. Initieringsstöd leder ofta även till nya och förbättrade ansökningar i RJ:s övriga utlysningar.
Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ dessutom regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelsymposierna, som ägnats åt vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse. Den särskilda symposiekommittén avvecklades under 2015 och ersattes av nya arbetsformer.
RJ har sedan 1970-talet inrättat så kallade områdesgrupper, i syfte att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning. De består av forskare från discipliner av betydelse för området, samt företrädare för samhällsintressen som är viktiga i sammanhanget. Områdesgrupperna har genom åren gett RJ en rad betydelsefulla uppslag till nya initiativ. En utvärdering 2013 ledde dels till att arbetsformerna förtydligades, dels till en omfattande kartläggning inom kansliet av hur andra liknande finansiärer arbetar. Därefter har RJ:s styrelse fastställt en handlingsplan för hur de proaktiva insatserna ska förberedas. I framtiden kommer områdesgrupperna att ersättas av insatser som utformas utifrån förutsättningarna i de skilda fallen.
Under 2015 har två områdesgrupper varit verksamma (uppgifter om gruppernas sammansättning finns på RJ:s webbplats).
Områdesgruppen för teknik, institution, förändring
Områdesgruppen inledde sin verksamhet 2011. Arbetet med den programskrift som syftar till att klargöra och avgränsa områdesgruppens ansvarsområde har färdigställts under året och finns nu i Palgraves Pivot-serie med titeln Beyond Innovation. Technology, Institution and Change as Categories for Social Analysis.
Under året hölls tre större vetenskapliga möten. Först ut var seminariet Statens styrning och samhällets utveckling, i riksdagen den 28 januari. Evenemanget arrangerades tillsammans med Rifo och samlade drygt 120 deltagare från riksdagen, akademien, departement, myndigheter och organisationer. Den 19–20 mars arrangerade gruppen en större internationell konferens på temat Epigenetics as the meeting point between nature and nurture. Mötet, vars ambition var att försöka initiera samarbete mellan naturvetenskaperna och humaniora, samlade cirka 200 deltagare vid Uppsala universitet. Slutligen finansierade områdesgruppen även konferensen Reconsidering Humanity: Big Data, the Scientific Method, and the Images of Humans, som gick av stapeln den 25–26 juni vid Göteborgs universitet.
Forskare utanför områdesgruppen har bjudits in att söka medel till nya nätverk och gästforskare. Nätverken består av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, men kan även inkludera andra ämnen och omfattar deltagare från flera olika lärosäten. Anslag beviljas också för att bekosta en månads vistelse vid ett svenskt lärosäte för en utländsk forskare inom områdesgruppens tema. Tiden ska ägnas åt att slutföra pågående vetenskapliga arbeten, föreläsningar samt att delta vid seminarieverksamheten vid den specifika forskningsmiljön. Under året har ytterligare ett nätverk beviljats medel:
Martin Hultman, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet: Environmental Posthumanities Network.
Linköpings universitet beviljades under året medel för att arrangera en andra upplaga av STS Summer School. Temat är Bodies in Science and technology studies. Linköpings universitet har även beviljats medel till sommar-skolan The Social Meaning of Algorithms.
Områdesgruppen för vardagslivets och kulturens medialisering
Under områdesgruppens fjärde och sista verksamhetsår sammanträdde gruppen två gånger samt ordnade ett symposium och en intern skrivarworkshop. I april genomfördes konferensen Mediatization: Mediatisation of Culture and Everyday Life: Comparisons, Histories and Critiques i Stockholm, i samarbete med European Communication Research and Education Association (ECREA), ECREA TWG Mediatization.
Gruppen fortsätter att utlysa medel för nätverk inom forskningsområdet, och för närvarande finns sju aktiva nätverk. Två av dessa redovisade sina aktiviteter vid ett möte den 5–6 mars, och tre redovisade vid områdesgruppens möte den 4 december. Under 2015 beviljades två fortsättningsanslag till nätverk och tre nya beviljades medel, nämligen:
Göran Eriksson, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebros universitet: Medialisering av mat och måltider
Bodil Axelsson, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Linköpings universitet: Forskningens vardag i medialiseringens era
Swedish centre for applied cultural analysis, Högskolan i Halmstad: Self-tracking and automised bodies.
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet
Områdesgruppen, som startade sin verksamhet 2011, har tagit initiativ till två utlysningar. Den ena fokuserar på samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning och genomförs i samverkan med statliga forskningsfinansiärer. Den andra utlysningen avser att stärka forskningen om styrning och granskning av offentlig verksamhet och genomfördes under våren 2014. Områdesgruppen hade sitt sista möte våren 2014. Under hösten 2015 sammanställdes en rapport om gruppens aktiviteter (finns på RJ:s webbplats).
RJ:s proaktiva insatser kan vara både tematiska och strukturella. Även för utlysningar inom ramen för RJ:s proaktiva insatser gäller att forskarna fritt formulerar sina idéer och söker i konkurrens. Hittills har områdesgrupperna varit RJ:s främsta instrument för att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning. En arbetsgrupp inom RJ har bedrivit ett utvecklingsarbete för att förnya formerna för de proaktiva insatserna. Som ett resultat av detta arbete har RJ:s styrelse fattat beslut om en handlingsplan för proaktiva insatser vilken är RJ:s styrdokument för hur kansliet, beredningsgrupperna och styrelsen ska arbeta. Styrelsen har också beslutat att initiera ett arbete med en forskningsstrategi för RJ.
Riktade insatser, som också kallas tematiska eller proaktiva, används för att utveckla och förstärka svensk forskning. De har varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre forskare till utlysningar inom angelägna forskningsområden. Insatserna ger också utrymme för att pröva nya lösningar och alternativa arbetsformer, där resultaten i ett senare skede kan användas för att utveckla de forskarinitierade stödformerna. Som nämnts ovan fastställde RJ:s styrelse under 2015 en handlingsplan för hur de proaktiva insatserna ska förberedas.
Tabell 8 Riktade insatser 2015 ur Kulturvetenskapliga donationen
(belopp tkr)
Europe and Global Challenges II III | 15 200 |
Flexit III | 15 829 |
Gästforskare vid de svenska forskningsinstituten i Medelhavet | 4 060 |
Jubileumssatsningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap | 99 999 |
Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning | 28 147 |
Pro Futura X | 19 854 |
RJ Sabbatical | 11 657 |
Tilläggsanslag Styrning och granskning av det offentliga | 11 948 |
Övrigt | 2 196 |
Summa | 208 890 |
Pro Futura
Efterfrågan på ett tydligt transparent karriärsystem inom akademin har blivit allt tydligare under året. RJ driver i samarbete med Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) karriärprogrammet Pro Futura. Programmet är inriktat på en elit av juniora forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, vilka ges möjlighet att forska under mycket goda villkor under fem till sju år. Inom ramen för Pro Futura-programmet ska forskaren vistas dels vid det nominerande lärosätet, dels en längre tid vid SCAS och vid ett utländskt institut för avancerade studier eller vid annat spetsforskningsinstitut. Efter Pro Futura-anställningen och ytterligare en granskning ska forskaren få en tillsvidareanställning vid det universitet som nominerade dem. Inbjudan att nominera har skickats till dels svenska universitet, dels universitet utanför Sverige (universiteten i Köpenhamn, Århus, Tartu, Helsingfors, Åbo (Turun yliopisto samt Åbo Akademi), Oslo, Bergen, Island (Háskóli Íslands) samt University of Cambridge). Universiteten får nominera högst fyra personer. Om lärosätet väljer att nominera tre personer ska minst en av dessa ha doktorsexamen från, och vara verksam vid, ett annat lärosäte än det förslagsställande. Om man väljer att nominera fyra personer ska minst en av de nominerade ha doktorsexamen från, och vara verksam vid, ett universitet utanför Sverige. Avsikten är att på detta sätt bidra till internationell rörlighet.
Hittills har 39 forskare, 18 kvinnor och 21 män, antagits. I årets omgång av Pro Futura nominerades 20 forskare. Tre forskare antogs till programmet och två forskare utsågs till reserver. Nytt för i år är att reserverna ges finansiering för forskning under ett års tid för att få möjlighet till vetenskaplig fördjupning och vidareutveckling. Årets tre Pro Futura-forskare är:
Renaud Gagné, klassisk filologi, föreslagen av University of Cambridge
Joel Isaac, historia, föreslagen av University of Cambridge
Andreas Stokke, filosofi, föreslagen av Uppsala universitet.
RJ Sabbatical
RJ Sabbatical är en treårig försöksverksamhet där lektorer och professorer kan få anslag för att avsluta långt kommen forskning och för att skriva synteser. Syftet med satsningen är bland annat att bidra till ett flexibelt system för forskningsfinansiering och att stärka svensk forsknings och utbildnings internatio-nella kontakter genom att möjliggöra utlandsvistelse under en längre period. Liksom för den första utlysningen har årets utlysning haft ett högt söktryck. Även denna gång var panelens bedömning att ansökningarna höll en mycket hög kvalitet. Panelen konstaterade också att stödformen fyller ett stort behov i det svenska forskningssystemet. Sabbatsterminer är naturliga inslag vid framstående lärosäten världen över, och de bidrar till att forskningen och utbildningen fortsätter att vara excellent. Sju personer beviljades medel, fem kvinnor och två män. Inför den tredje och avslutande ansökningsomgången har vissa revideringar av utlysningstexten gjorts. Tidsperioden för RJ Sabbatical har ändrats till mellan tre och tolv månader, och utlandsvistelse är numera ett krav.
Följande forskare har fått RJ Sabbatical:
Li Bennich-Björkman, Uppsala universitet: Existentiellt motstånd och omvandlingen mot pluralism i Västra Sovjet
Johan Fornäs, Södertörns högskola: Nya perspektiv på kulturteorin
Anne Heith, Umeå universitet: Avkolonisering och väckelse. Laestadianismens roll i nutida samiska och tornedalska texter
Teresa Kulawik, Södertörns högskola: Kroppar, nationer och kunskap. Politiska epistemologier i Polen, Sverige och Tyskland i historiskt perspektiv
Jonas Liliequist, Umeå universitet: Hedra din fader och din moder – konflikter och ambivalenta känslor mellan vuxna barn och föräldrar i det tidigmoderna Sverige och Finland
Susanne Lundin, Lunds universitet: Biomedicin i gränslandet. Etnografi som en modell för att undersöka medicinens moraliska och legala gråzoner och för att ge underlag för internationella insatser
Lena Zander, Uppsala universitet: Globala virtuella teamledare: nya möjligheter för multikulturellt ledarskap.
Europe and Global Challenges
Tanken med Europe and Global Challenges är att europeiska forskare ska stimuleras att samarbeta med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna typ av satsning kommer att få betydelse för internationaliseringen av svensk och europeisk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Från och med i år har programmet även en ny samarbetspartner i brittiska Wellcome Trust. Wellcome Trust är en av världens största forskningsstiftelser och man finansierar i första hand hälsorelaterad forskning och biomedicin. Deras ambition är att öka insatserna inom humaniora och samhällsvetenskap, och de har identifierat Europe and Global Challenges som ett intressant samarbetsprojekt.
Medel har utlysts i två omgångar och totalt har 10 forskargrupper beviljats medel. Under året utlyste RJ tillsammans med Volkswagen Stiftung och Wellcome Trust medel i en tredje omgång. Resultatet blev att ytterligare sex forskargrupper kunde finansieras:
Loriana Pelizzon, Research center SAFE, Frankfurt/Main, har fått 777 000 euro från Volkswagenstiftung för Quantitative easing and financial (in)stability.
Elke Schüssle, Freie Universität, Berlin, har fått 800 000 euro från Volkswagen Stiftung för Changes in the Governance of Garment Global Production Networks: Lead Firm, Supplier and Institutional Responses to the Rana Plaza Disaster.
Markus Lederer, universitetet i Münster har fått 790 900 euro från Volkswagenstiftung för Green Transformations in the Global South (GreeTS): Opening the Black-Box of a Pro-Active State and the Management of Sustainability Trade-offs in Costa Rica and Vietnam.
Thomas Sikor, University of East Anglia, Norwich, har fått 800 000 euro från RJ för Supranational Forest Governance in an Era of Globalising Wood Production and Justice Politics (ProdJus).
Hayley Stevenson, universitetet i Sheffield, har fått 797 800 euro av RJ för Ecosystem Services: Valuing Nature in the Green Economy.
Heiman Werheim, Oxfords universitet, har fått 799 800 euro från Wellcome Trust för Community-Level Antibiotic Access and Use in Low- and Middle-Income Countries; Finding Targets for Social Interventions to Improve Rational Antimicrobial Use.
Flexit
Flexit-programmet är en satsning som söker nya flexibla lösningar för att sprida forskning och forskare utanför universitet och högskolor. En utlysning av Flexit skedde under 2015, med sex tjänster. Följande fem tjänster tillsattes:
Cheryl Marie Cordeiro, vid ABB Corporate Research
Anna Adeniji, vid Hyresgästföreningen
Sara Bengtsson, vid Invigos
Sophie Linghag, vid Svenska Golfförbundet
Jon Engström, vid Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID).
Fyra av fem forskare påbörjade arbetet under hösten 2015. Söktrycket till dessa tjänster var relativt högt, men eftersom endast ansökan till tjänsten hos IOGT-NTO kom in tillsattes inte den tjänsten.
Tjänsterna är numera utformade så att två år av projektet bedrivs på företaget eller organisationen utanför akademien och det tredje året bedrivs på ett lärosäte. RJ arrangerar även workshoppar för forskarna inom Flexit-programmet; under 2015 skedde det vid två tillfällen. En ny utlysning annonserades i början av december, med deadline den 10 februari 2016, där fyra organisa-tioner och företag medverkar: Forskning och Utveckling i Sörmland, Leanlink, Råd Stöd, Linköpings kommun, Stadsdelsförvaltningen Angered samt Turistrådet Västsverige.
Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap
Den så kallade jubileumssatsningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap väckte ett mycket stort gensvar hos forskarsamhället: Inte mindre än 258 ansökningar skickades in. Ansökningarna granskades under våren 2015 av en åttahövdad internationell forskarpanel. På grund av det höga söktrycket uppgick beviljandegraden till endast drygt tre procent. Det internationella deltagandet i projekten (40 procent) var högre än i RJ:s övriga stödformer. De beviljade projekten utmärkte sig genom att de i högre omfattning än andra projekt har ett bredare och mer omfattande samarbete med discipliner utanför humaniora och samhällsvetenskap. I juli 2015 fattade RJ:s styrelse beslut om att bevilja åtta av ansökningarna finansiering.
Niclas Burenhult, Lunds universitet, har fått 13,6 miljoner kronor för Språket som nyckel till perceptuell mångfald: ett tvärvetenskapligt grepp på sinnena.
Terje Falck-Ytter, Karolinska Institutet, har fått 10 636 000 kronor för Tidig utveckling hos spädbarn med risk för autism och ADHD: en longitudinell studie med fokus på divergenta och konvergenta mekanismer.
Christina Garsten, Stockholms universitet, har fått 14,7 miljoner kronor för Globala framtidsbilder: Anteciperande styrning och skapandet av geo-kulturella scenarier.
Magnus Johannesson, Handelshögskolan i Stockholm, har fått 12,6 miljoner kronor för Reproducerbarhet av samhällsvetenskaplig forskning.
Dimitrios Kokkinakis, Göteborgs universitet, har fått 10,4 miljoner kronor för Språkliga och extra-lingvistiska parametrar för tidig upptäckt av kognitiv svikt.
Jan Mewes Umeå universitet, har fått 9,5 miljoner kronor för Tillitens tre världar: Välfärdsstater, livslopp och social tillit i ett longitudinellt perspektiv.
Lasse Mårtensson, Högskolan i Gävle, har fått 13,4 miljoner kronor för Nya ögon på Sveriges medeltida skrivare. Skrivarattribution med digital paleografi i den medeltida gotiska skriften.
Isak Svensson, Uppsala universitet, har fått 14,8 miljoner kronor för Fredlig lösning av jihadistkonflikter? Religion, inbördeskrig och utsikter för fred.
I december anordnades under ledning av Johanna Koljonen ett seminarium, där samtliga projektledare presenterade sina projekt som påbörjas under 2016.
Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning
År 2012 tog RJ initiativ till en satsning riktad mot forskning om forskning. Bakom satsningen Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning står, förutom RJ, Formas, Forte och Vetenskapsrådet. Initiativet togs till följd av de stora kunskapsbrister som fanns. Det saknades inte bara kunskap om forsknings- och innovationspolitik, högre utbildning och akademisk forskning. Den forskning som fanns var dessutom fragmenterad. Internationella utblickar och jämförelser saknades också ofta. Den 15 oktober 2015 fattade RJ:s styrelse beslut om att finansiera 8 av 54 sökande projekt medel.
Corinna Kruse, Tema teknik och solid förändring, Linköpings universitet, har fått 9,9 miljoner kronor för Förpacka, förhandla, förändra: Att översätta kunskap till praktik.
Merle Jacob, Research Policy Institute, Lunds universitet, har fått 20,6 miljoner kronor för En kunskapsbas för styrning av samspelet mellan vetenskap och politik.
Anders Bergmark, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, har fått 6,9 miljoner kronor för Föreställningen om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Johan Edman, Sorad, Stockholms universitet, har fått 9,5 miljoner kronor för Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap? Välfärdsforskningens och välfärdspolitikens kunskapsformer 1911–2015.
Anders Broström, Institutionen för industriell ekonomi och organisation, KTH, har fått 12,1 miljoner kronor för Resultatbaserad styrning i akademin: praktik och identitet i omvandling.
Filip Wijkström, Handelshögskolan, Stockholm, har fått 9,7 miljoner kronor för Transnationell governance i universitetsfältet.
Maureen McKelvey, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, har fått 4,5 miljoner kronor för Samverkan mellan universiteten och näringslivet: en studie av Chalmers samverkan med den globala industrin.
Anna Jonsson, Score, Stockholms universitet, har fått 3,8 miljoner kronor för Bortom torghandel och elfenbenstorn: En studie om integrerad vetenskap för hållbar kunskapsförsörjning.
Styrning och granskning av det offentliga
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet tog 2014 initiativ till utlysningen Styrning och granskning av det offentliga. I april 2015 genomförde RJ en konferens för projekten som fick medel.
Samlingarna och forskningen
Kungl. Vitterhetsakademien och RJ utlyste under 2015 anslag till projekt som syftar till att utveckla forskningen och forskningsmöjligheterna på samlingarna inom det svenska samhällets minnesinstitutioner. Det nya programmet Samlingarna och forskningen är en utveckling av de båda finansiärernas tidigare samarbeten inom postdok-programmet för ABM-sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer).
Programmet Samlingarna och forskningen fokuserar på samarbeten mellan minnesinstitutioner och forskningen vid universitet och högskolor. Avsikten är att stödja olika typer av insatser som syftar till att göra innehållet i samlingarna känt, tillgängligt och användbart för forskningen. Finansiärerna planerar att göra två utlysningar inom denna gemensamma satsning, en i februari 2015 och ytterligare en i februari 2016.
Skatteforskning
Hösten 2007 tog RJ tillsammans med Skatteverket och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Forte) initiativ till en nysatsning på forskning inom skatteområdet. Detta ledde till två utlysningar 2008 och 2011. Satsningen avrundades under hösten 2015 med konferensen Nya utmaningar för skatteforskningen i riksdagen. Under dagen avhandlades erfarenheter och slutsatser från sex års skatteforskning. Därefter följde diskussioner om behoven av ökad symmetri i beskattningen av arbete och kapital samt hur den svenska kapitalbeskattningen kan förbättras. Bland andra medverkade finansminister Magdalena Andersson, Sören Blomquist, professor vid Uppsala Center for Financial Studies, Eleonor Kristoffersson, professor i skatterätt, förre finansministern Erik Åsbrink samt Ingemar Hansson, generaldirektör på Skatteverket.
Riksdagsforskning
Hösten 2010 utlyste RJ 8 miljoner kronor till forskning om riksdagen. Tre av fyra projekt inom RJ:s satsning på riksdagsforskning har nu slutredovisats. Det återstående projektet slutredovisar under 2016. Under 2016 planeras även en slutkonferens där samtliga projekt redovisar sina resultat.
Forskning om förmodernitet
För närvarande pågår åtta projekt inom RJ:s satsning på forskning om förmodernitet. Under 2014 följdes fem av dessa upp, och 2015 följdes de återstående tre upp med gott resultat. Panelen berömde RJ för denna satsning på forskning om äldre tid.
På ett möte med nordiska stiftelseorganisationer i samband med EFC-AGA-konferensen i Milano i maj 2015 beslutade man att arrangera ytterligare en nordisk stiftelsekonferens (en första nordisk stiftelsekonferens anordnades i Helsingfors 2014). Den kommande konferensen, som äger rum i Stockholm den 24–25 oktober, organiseras och planeras av RJ i samarbete med Koneen Säätiö, Bikubenfonden och Gjensidigestiftelsen.
Erfarenhetsmässigt har det varit svårt att på ett naturligt sätt placera vissa satsningar under övriga budgetposter. Hit hör bland annat stöd åt forskning, popularisering och publicering inom kulturarvsområdet. Numera tas även kostnaderna för RJ:s nya forskningsförberedande insatser, liksom för utvärderingar av stödformer och riktade satsningar, ur denna budgetpost. Bland de forskningsinformativa insatserna finns medlemskapen i Vetenskapsfestivalen, Vetenskap Allmänhet (VA), forskning.se och Swecris samt kostnaderna för medverkan i Samspråk under politikerveckan i Almedalen och Forskartorget vid Bok och Bibliotek (Bokmässan) i Göteborg. Behovet och möjligheterna att förnya samverkan och forskningskommunikation ökar. Särskilt angeläget är det att stödja utvecklingen av ändamålsenliga åtgärder inom humaniora och samhällsvetenskap. Samma bedömning gäller åtgärder rörande open access av forskningsdata samt för att förmedla och tillgängliggöra forskningsmaterial och databaser som är resultatet av RJ-finansierade projekt och program.
Vikten av svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter ökar. VR:s analys av de internationella förbindelserna, som presenteras i början av 2016, kan ge inspiration till nya initiativ. Tidigare undersökningar tyder på att svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i större utsträckning än kollegerna i andra länder väljer att samarbeta med sina landsmän. RJ lägger redan vikt vid internationellt samarbete när ansökningarna bedöms. De särskilda krav som ställdes på internationellt samarbete i RJ:s jubileumssatsning och i besluten om RJ Sabbatical ska ses i detta sammanhang. Ytterligare insatser kommer att behövas som kan göra svenska forskare till aktiva och framgångsrika deltagare i samarbeten och konkurrens och som förbättrar deras möjligheter att utvecklas i en internationell omgivning. Det statliga URA-avtalet (avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands) underlättar stöd åt djupgående internationellt samarbete och gör det lättare att bevilja bidrag även för medföljande familjemedlemmar under längre utlandsvistelser.
RJ:s insatser är inriktade på både individuell forskarrörlighet och strategiska partnerskap. RJ stödjer etableringen av långsiktiga institutionella samarbeten mellan svenska institutioner och deras motsvarigheter i andra länder. Vidare växer stiftelsernas betydelse som forskningsfinansiärer i Europa. Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ i ett forum som arbetar med att lyfta fram stiftelsernas roll som finansiärer. Nätverket utgör dessutom en plattform för forskningsfinansierande stiftelser att samarbeta och ta lärdom av varandra. Det underlättar gränsöverskridande samarbete och informationsutbyte.
RJ:s insatser eller avtal är tidsbegränsade. De har olika karaktär, främst följande:
Medlemsavgifter eller arbetsinsatser in natura inom intresse- och samarbetsorganisationer för stiftelser och dylikt, till exempel EFC.
Medverkan i uppbyggnaden av institut för avancerade studier. Stellenbosch Institute for Advanced Studies (STIAS), där styrelsen 2012 beslöt om anslag till att utveckla STIAS panafrikanska arbete under fem år (2016: 2,2 miljoner kronor). New Europe College i Bukarest erhöll 2013 ett tre-årigt anslag till fellowship-programmet Europe next to Europe. RJ:s insatser i denna typ av institutioner måste pågå under fem till tio år för att vara meningsfulla. RJ ska därför noga överväga varje engagemang och vara restriktiv med att binda sig för basfinansiering. Däremot bör instituten och deras forskare kunna söka anslag för exempelvis konferenser och projekt på RJ:s gängse villkor. Ett exempel på det senare är det Summer Program in Social Sciences som Institute for Advanced Study i Princeton, Scas i Uppsala och École des Hautes Études en Sciences Sociales i Paris arrangerar – och med RJ som en av finansiärerna – i syfte att öka kontakterna med yngre forskare i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika.
Samfinansierade forskningsprojekt inom regionala studier, kultur, värdering, säkerhet och utveckling. I juni 2015 beslöt RJ att i samarbete med brittiska Wellcome Trust och tyska Volkswagen Stiftung bevilja anslag i den tredje utlysningen av programmet Europe and Global Challenges. Diskussioner pågår om en fortsättning, vilken sannolikt kommer att inkludera även en sydeuropeisk stiftelse (den första Iran Social Survey samfinansieras med bland andra Lunds universitet).
Gästprofessurer, postdok-tjänster och andra liknande anställningar samt kostnader för forskarutbyte. Det behövs flexibla stödformer som möjliggör både korta och längre utlandsvistelser för svenska forskare, liksom utvecklandet av samarbeten med utländska forskare som inte har för avsikt att flytta till Sverige. RJ:s finansiering av forskningsvistelser vid de svenska Medelhavsinstituten ska ses i detta sammanhang.
Bidrag till olika slags insatser som syftar till att få fram fler framgångsrika svenska ansökningar till det europeiska forskningsrådet ERC. Framgångarna i den hårda konkurrensen om ERC-anslag ger vissa indikationer på den svenska forskningens nivå. Inom humaniora och samhällsvetenskap visar de lyckosamma svenska ansökningarna en betydande tematisk koncentration – nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi är mest framgångsrika. Från de humanistiska ämnena kommer relativt få ansökningar, och med några undantag har de inte fått anslag. Det finns en risk för att detta ses som uttryck för bristande kvalitet. RJ gav under 2015 bland annat bidrag till en Starting Grant training camp, som Lunds universitet arrangerade.
Breda, komparativa analyser av forskningen kan bidra till utvecklingsarbetet inom svensk humaniora och samhällsvetenskap. RJ var av den anledningen en av finansiärerna av Humanities World Report 2015 (rapportsläpp samt seminarium i Stockholm i januari 2015), liksom av den kommande World Social Science Report 2016.
RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. För 2015 utsågs professorerna Margit Meyer (institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet) och Thomas Saalfeld (statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet). Under delar av 2016 vistas professor Malte Hagener vid Karlstads universitet och professor Peter Walgenbach vid Handelshögskolan i Stockholm.
RJ påbörjade under 2015 arbetet med en skrift för att uppmärksamma tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen som fyller 250 år 2016.
RJ:s vd var den 22 april inbjuden av utbildningsutskottet att kommentera den rapport om effekterna av högskolereformerna om autonomi och kvalitet som utskottet hade beställt.
De båda donationer som RJ under 1990-talet tog emot från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal, ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ utdelar avkastningen vart tredje år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Under perioden 2015–2017 får fil.dr Sara Johanna Hägg och fil.dr Erik Hjort stöd för forskning om åldersrelaterade sjukdomar samt med.dr Anna Magdalena Lindstrand för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
2014 utsågs de sista mottagarna av Nils-Eric Svenssons stipendium. Från 2015 delas stipendiet inte längre ut.
Frågan om lokalkostnader och indirekta kostnader har behandlats ingående i tidigare årgångar av RJ:s årsberättelser.
Lärosätena erhåller ett bidrag i form av ett krontalstillägg vars storlek är kopplad till den av RJ finansierade arbetstidsvolymen. För en heltidsanställning i ett år har under 2015 ett bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader om 145 000 kronor beviljats. Från 2016 ökar beloppet till 150 000 kronor.
Genom att anslagen utbetalas i takt med att forskarna använder dem ligger pengarna kvar i RJ:s förvaltning, där de bidrar till avkastningen och effektiviserar resursutnyttjandet.
RJ arbetar strategiskt för att höja den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens status på både kort och lång sikt, i linje med stiftelsens ändamål att främja samhällsvetenskap och humaniora. Detta präglar även kommunika-tionsarbetet.
Det långsiktiga arbetet stärktes under 2015 genom aktiv medverkan i en rad nationella styrgrupper för forskningskommunikation och information (som forskning.se, Expertsvar, Forskning Framsteg, Forskartorget, Swecris, Vetenskap Allmänhet). Därtill har en studieresa till Storbritannien med besök på the Conversation, History Policy (inklusive CRASH), POST och Wellcome Trust bidragit till idéer och framtida initiativ för HS i Sverige. Lärdomarna kommer att påverka arbetet under 2016. För att ytterligare stärka svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap har RJ stött recensionsskriften Respons samt medverkat i en rad recensions- och redaktionsråd.
Till det långsiktiga arbetet hör också analyser av svensk forsknings publikationsmönster och forskningskommunikation, bland annat i gruppen Kunskap i rörelse (finansierad av RJ, Vitterhetsakademien och VR), liksom begynnande analyser av hur beslutsfattare i högre grad kan nås av kunskap från forskningen. Dessa båda insatser kommer att fortsätta under 2016. En satsning om att främja forskares utåtriktade verksamhet i samarbete med bland annat UR – Forskning på scen – har också rullats igång.
Det är framför allt forskningens resultat som främjar förtroendet för forskningen. I syfte att sprida resultaten från RJ:s forskningsprogram presenteras dessa dels på slutkonferenser, dels i en skriftserie. Fem skrifter och lika många konferenser presenterades under året. Samtliga går att ladda ned från vår webbplats.
Kognitiv semiotik av Göran Sonesson
Att organisera marknader redigerad av Nils Brunsson
Kunskapsintegration och innovation i en internationaliserande ekonomi redigerad av Hans Andersson och Christian Berggren
Demokrati bortom nationalstaten av Christer Jönsson
De samhälleliga institutionernas kvalitet av Bo Rothstein
Webbplatsen är liksom tidigare det nav som kommunikationen bygger på. Här samlas information om utlysningar och diskussion samt presentation av forskning i RJ:s hägn. Webbplatsen uppdateras dagligen; under året har över 100 längre artiklar om vår forskning publicerats, ett drygt trettiotal bokpresenta-tioner samt ett dussin debatter. Därtill har 36 pressmeddelanden sänts ut samt daglig omvärldsbevakning.
För nionde gången ordnades Samspråk i Almedalen i samarbete med Forte, Formas och Vetenskapsrådet:
Den oönskade tredje uppgiften; kommer forskningsresultat samhället till godo?
Var fjärde svensk är över 65 år, tas deras kompetens till vara?
Har vi minskat algblomningen i Östersjön?
Har klimathotet tagit semester?
Politikens osynliga makthavare – ett hot mot demokratin?
Oheliga allianser – bästa sättet att nå Millenniemålen?
Ytterligare ett frukostseminarium (om genetik och etik) ordnades under politikerveckan i samarbete med Forskning Framsteg, och därtill presenterades årsbokens tema om forskning om forskning i samarbete med Sulf (Youtube: Navelskåderi eller samhällsnytta).
RJ var återigen en av huvudarrangörerna på Bokmässans Forskartorg. Totalt ordnades följande sex kvartar:
Munkavle eller megafon? (Lena Halldenius)
Makten över åsikterna (Svante Nycander)
Kompetens framför kön (Agnes Wold)
Den (o)hållbara förpackningen (Lasse Brunnström och Karin Wagner)
Vikten av att klä sig vuxet (Karin Lövgren)
Författaren som kändis (Torbjörn Forslid).
Därtill anordnades ett par större seminarier. Ett med Sverker Sörlin, Agnes Wold och Johan Östling utifrån RJ:s årsbok med rubriken Farväl till fri forskning?, samt Munkavle eller megafon, i samarbete med UR och Kulturrådet. Samtliga arrangemang var liksom Forskartorget välbesökta och uppskattade.
Årsboken Tänka vidare – Forskning, finansiering, framtid anknöt till fondens 50-årsjubiluem och har uppmärksammats genom en rad seminarier (se mer under 50-årsjubileet). Som en del av 50-årsfirandet översattes årsboken också till engelska (finns på svenska och engelska på rj.se).
År 2015 präglades av RJ:s 50-årsjubileum. Fonden har firats med två seminarier. Det första genomfördes den 2 december 2014 då jubileumsskriften 50 år av nyfikenhet (finns på rj.se) presenterades. Den 6 maj 2015 genomfördes en större internationell konferens då årsboken Tänka vidare (Thinking ahead) presenterades. I centrum för konferensen stod frågor om forskningens framtid och förutsättningar. Johanna Koljonen ledde samtalen, som filmades av UR. Medverkade gjorde Robert Darnton Books, libraries and the digital future, Ellen Lust Understanding governance and local development: Challenges and prospects och Hartmut Rosa Acceleration and alienation: Fast life, slow democracy samt ett antal författare och forskare från årsboken. Duncan Needham från History Policy, Peter Hedström, Liv Langfeldt, Johan Östling, Sverker Sörlin, Linda Wedlin, Gustaf Arrhenius, Wilhelm Krull och Helga Nowotny samtalade om forskningens utmaningar i form av tid, mobilitet och universitetens status samt behoven av att nå ut, impact och rankningar av olika slag. Slutligen diskuterades framtiden och vad vi kan lära av historien. Programmet finns i sin helhet på RJ:s webbplats samt på UR.
Dessutom lanserades jubileumsutlysningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap. Åtta projekt fick medel. Mottagarna presenterades på ett seminarium den 7 december då de presenterade projekten för beslutsfattare och press.
RJ följer upp och utvärderar av flera anledningar: att fastställa att resultaten av forskningsstödet svarar mot stiftelsens ändamål; att kontrollera att anslagen använts på avsett vis; att ge information, internt och externt, om RJ:s forskningsstödjande verksamhet samt att bidra till kvalitetssäkringen av RJ:s arbete.
För uppföljning och slutredovisning av de ordinarie stödformerna projekt, infrastruktur för forskning samt program finns fastställda rutiner. Samtliga projekt och infrastrukturprojekt som har hunnit ungefär halvvägs lämnar en skriftlig redovisning och träffar också sedan förra året ansvarig beredningsgrupp. Dessa uppföljningar har visat sig vara betydelsefulla såväl för projektledaren som för beredningsgrupperna och RJ. Under 2015 har sammanlagt 44 projekt och 10 infrastrukturprojekt följts upp. Sex av projekten har därefter följts upp genom ytterligare frågor som besvarats skriftligt. Samtliga uppföljningar har resulterat i fortsatt stöd. Även projekt inom ramen för RJ:s riktade satsningar följs upp på liknande sätt. Tre projekt inom satsningen på forskning om förmodernitet har följts upp med gott resultat.
För stödformen program sker uppföljning och utvärdering vid flera tillfällen. En första uppföljning sker efter två år och en halvtidsutvärdering efter fyra år. Vid tvåårsuppföljningarna deltar RJ:s ordförandekommitté. Halvtidsutvärderingarna genomförs av två externa internationella sakkunniga samt ordförandekommittén. Vid båda typerna av uppföljning presenterar programmen dessutom sin forskning vid en utfrågning. För program med en längre varaktighet än sju år genomförs efter sex år ytterligare en uppföljning. Under året följdes tre program upp efter två år. Alla tre visar goda resultat.
Atlas över förhistoriska människors genom i Sverige (Anders Götherström).
Den genetiska riskinformationens etik för individ och samhälle (Mats G Hansson).
Varianter på demokrati (V-Dem) (Staffan Lindberg).
Under 2015 halvtidsutvärderades två program. RJ:s styrelse har redan avsatt en budgetram för programmen. Halvtidsutvärderingens funktion är att undersöka om det finns anledning att justera budgetutrymmena för programmens avslutande del. Följande program har halvtidsutvärderats: Cultural heritage, landscape and identity processes in northern Fennoscandia (Ingela Bergman) och Humans Making Music: An Interplay between Culture and Nature (Fredrik Ullén). Även en tidigare villkorad halvtidsutvärdering av ett program följdes upp, nämligen programmet Dementia: agency, personhood and everyday life (Lars-Christer Hydén). I samtliga fall har RJ:s styrelse beslutat att redan beviljade medel utbetalas.
RJ följer årligen upp hur de forskare som beviljats projektmedel uppfyller RJ:s krav på publicering med open access. Årets uppföljning visar, liksom tidigare uppföljningar, att forskarna har god kunskap om open access-publicering. RJ planerar en fördjupad uppföljning av kravet på open access-publicering. RJ:s stöd till ett pilotprojekt om kvalitetsgranskning av vetenskapliga monografier kopplat till open access-publicering har resulterat i lanseringen av projektet och webbplatsen Kriterium. RJ har också gett stöd till en utredning av långsiktig fri tillgång till forskningsdata vid Lunds universitet.
Ändamål
Stiftelsen Rikbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma Riksbankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades den 1 januari 1988. Därmed blev RJ en självständig finansiell aktör och ansvaret för förvaltningen av tillgångarna övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med utskiftningen av löntagarfonderna beslutade riksdagen 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Härutöver har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde nuvarande stadgar den 30 maj 2006 mot bakgrund av att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Därmed har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.
RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Genom att hälften av ledamöterna utnämns vartannat år förnyas styrelsen undan för undan. Styrelsen sammanträdde fyra gånger under 2015 och fattade ett beslut per capsulam genom röstning per e-brev. Den beslutar om budget, anslag till forskning och formerna för RJ:s medverkan i det omgivande samhället, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet hur de ändamål som anges i stadgarna ska fullgöras.
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande, har sammanträtt sju gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bland annat delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering, produktionsstöd för böcker och samarbete med riksdagen.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, består av två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra tillfällen, då den behandlat dels specifika ärenden enligt en fastställd årskalender, dels olika typer av löpande förvaltningsfrågor. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Vd:n svarar enligt den årligen fastställda Attest- och delegationsordningen för den löpande verksamheten och för ledningen av RJ:s kansli.
Arbetssätt, budget
Den 6 maj 2015 firade RJ sitt 50-årsjubileum med ett välbesökt vetenskapligt seminarium och en bok, vilka båda var inriktade på framtida uppgifter för stiftelsen, samt en middag för inbjudna gäster. Jubileumsåret gav därutöver bland annat tillfälle till en särskild jubileumssatsning och till andra utlysningar av forskningsmedel, liksom till utökade insatser för att sprida resultaten av den forskning som RJ finansierar.
RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer i huvudsak två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva inom ramen för de ordinarie stödformerna projekt, program, infrastruktur för forskning och forskningsinitiering, dels görs riktade insatser som i enlighet med stadgarna syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning. RJ låter forskarinitiativen ta större delen av utrymmet för ny forskning, vilket under senare år har inneburit cirka 75 procent av den årliga budgeten. Vid alla slags utlysningar får de sökande vidare fritt formulera sina forskningsfrågor, vilket ger forskarinitierade projekt en central plats. Anslagsbesluten vilar enbart på en bedömning av vetenskaplig kvalitet, en princip som enligt erfarenhet också gynnar resultatens långsiktiga värde och nytta. Därutöver var insatserna under 2015 inriktade på att stärka olika faser av den akademiska karriären, säkerställa att RJ:s policy för en jämställd fördelning av anslagen uppnås, utveckla forskningens infrastrukturer, förbättra spridningen av resultaten, följa upp och utvärdera insatserna, samarbeta med andra finansiärer för att nå ökad effekt samt främja mobiliteten mellan samhällssektorer och internationellt. I enlighet med stadgarna och svensk forsknings behov väger olika aspekter av interna-tionalisering allt tyngre såväl när ansökningarnas vetenskapliga kvalitet bedöms som när akademiska förbindelser ska byggas ut.
Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett så kallat stresstest. Budgeten för 2015 omfattade totalt 490 miljoner kronor, varav drygt 437 miljoner kronor avsåg nya forskningsanslag. Till följd av den förändring i redovisningen av så kallade ramanslag som genomfördes 2014 beviljade RJ under 2015 sammanlagt forskningsanslag om knappt 543 miljoner kronor. Förändringen innebär att styrelsen öronmärker ett belopp som senare, när ansöknings- och bedömningsprocessen är genomförd, beviljas till destinatärer/mottagare och därmed skuldförs (om ramanslagen, se nedan Anslagens utformning). De beviljade 543 miljoner kronorna inkluderar således även den särskilda jubileumssatsningen på 100 miljoner kronor med anledning av RJ:s 50-årsfiande, vilken beslöts under 2014 och fördelades på anslagsmottagare under 2015. Alla utgifter prövas noga, och enbart de ansökningar som uppfyller högt ställda kvalitetskrav beviljas medel. Möjligheten att göra omfördelningar mellan budgetposterna har inte utnyttjats detta år. Överskridanden på enskilda budgetposter beror – förutom ramanslagen under riktade insatser – främst på att något fler forskare än beräknat accepterade RJ:s projektanslag, att programanslagen var något större än tidigare år och att antalet högkvalitativa ansökningar inom stödformen forskningsinitiering har ökat.
Ordinarie stödformer
Inom dessa stödformer beviljades cirka 315 miljoner kronor. Stödformen projekt ger forskare på olika stadier av karriären viktiga möjligheter att pröva nya idéer. Antalet ansökningar om projektanslag uppgick 2015 till 529 (2014: 713). Beredningsgrupperna valde ut 110 (2014: 107) av dessa, vilka därefter inbjöds att lämna in en fullständig ansökan. Totalt beviljades 43 (2014: 48) ansökningar anslag, de flesta för tre år. Antalet ansökningar till de stora programanslagen var 29 (2014: 31), varav 8 valdes ut för vidare behandling och 3 (2014: 3) slutligen finansierades. I programmen tillvaratar svenska forskare i allt större omfattning möjligheterna att finansiera också internationella kollegers medverkan. Av 40 (2014: 46) ansökningar om infrastruktur för forskning fördes 21 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa beviljades 9 (2014: 13) medel. Beviljandekvoten för projektansökningarna ligger kring 8 procent. Detta innebär att konkurrensen om projektanslag fortsätter att vara hård. Jämförbara internationella forskningsfinansiärer har på basis av vunna erfarenheter angett att det är önskvärt med lägst 10- till 12-procentiga beviljandekvoter. Likafullt har de två begränsningar i möjligheterna att söka anslag som RJ:s styrelse har beslutat om resulterat i att beviljandegraden har höjts betydligt. Restriktionerna, som är en treårig försöksverksamhet, innebär att en sökande från 2015 endast får ingå i en enda ansökan. Vidare får de sökande som har fått avslag på en projektansökan i den första ansökningsomgången två år i följd inte söka påföljande år. Som framgår av siffrorna ovan fick åtgärderna redan 2015 önskad effekt genom att antalet ansökningar minskade med nästan 200 i jämförelse med 2014. Inga negativa effekter på anslagens fördelning på kvinnor och män har kunnat ses. Hur ansökningarnas kvalitet eventuellt har påverkats är det för tidigt att uttala sig om.
Riktade insatser
Stadgarna anger att en av RJ:s uppgifter är att bidra till att förnya och stärka forskningen och forskningssystemet. De riktade insatserna fyller här en viktig funktion, och bidrar till RJ:s roll som igångsättare, katalysator. Under de senaste decennierna har RJ inrättat så kallade områdesgrupper med uppgiften att initiera och stimulera till ny forskning inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Två grupper var verksamma under 2015. En tidigare utvärdering av områdesgrupperna har resulterat i dels förtydliganden av deras arbetsformer, dels en omfattande beredning inom kansliet med kartläggning av hur andra, liknande finansiärer arbetar. Med ledning av resultaten både fastställde RJ:s styrelse under 2015 en handlingsplan för hur framtida proaktiva insatser ska förberedas och gav kansliet i uppdrag att förbereda ett övergripande forskningsstrategiskt arbete. Arbetet med handlingsplanen och de analyser som de statliga forskningsråden låtit göra inför 2016 års forskningsproposition belyser att det finns ett antal grundläggande frågor som RJ måste fortsätta att bearbeta.
Bland de riktade forskningssatsningarna bör främst nämnas den särskilda jubileumssatsningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap med anledning av RJ:s 50-årsfirande. Utlysningen utgick från strävanden inom forskningen att vilja arbeta brett och integrativt, och den utformades för att ge forskarna möjlighet att tänka friare och större än i andra sammanhang. De utmaningar och nyckelfrågor som skulle stå i fokus formulerades fritt av forskarna, som gavs möjlighet att involvera kolleger utan begränsningar från hela forskningsfältet och att arbeta med mer riskfyllda upplägg än normalt. RJ krävde att forskare från andra länder skulle delta. Inom andra riktade insatser samverkar RJ i flera fall med andra finansiärer i finansieringen av ett forskningsområde för att nå ökat genomslag och större effekt, exempelvis i Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning – Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang. För RJ:s del är den ett utflöde från områdesgruppen för Mål och resultat i offentlig verksamhet. Forskningsprogrammet är ett exempel på samfinansiering med de statliga forskningsråden Vetenskapsrådet (VR), Forte och Formas. Vitterhetsakademien och RJ har med utgångspunkt i erfarenheterna av ett tidigare postdok-program för ABM-sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer) beslutat att i Samlingarna och forskningen förnya forskningsmöjligheterna. Det sker genom finansiering av nära samarbeten mellan minnesinstitutionerna och forskningen vid universitet och hög-skolor. Spetsforskningsprogrammet Pro Futura genomförs tillsammans med Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) i en tionde utlysning. Pro Futura-forskarna visar mycket goda resultat, och programmet beskrivs ibland beundrande som en professorskuvös. Pro Futura bidrar till forskarrörlighet och internationella samarbeten, till exempel genom att bjuda in framstående universitet i grannländerna att också nominera. Tack vare avtal med ett antal mycket framstående utländska forskningsmiljöer kan Pro Futura-forskarna antas som gästforskare utan att först behöva genomgå lärosätenas formella ansökningsprocess, ett viktigt erkännande av programmets kvalitet. Ett avslutande exempel på samarbeten med andra finansiärer är den tredje utlysningen av Europe and Global Challenges, som RJ och Volkswagen Stiftung i Hannover under året genomförde tillsammans med brittiska Wellcome Trust.
Syftet med den treåriga försöksverksamheten RJ Sabbatical är både att inspirera till ett mer flexibelt system för forskningsfinansiering och att stärka den akademiska karriären genom anslag till lektorer och professorer för att slutföra forskning och skriva större verk och synteser. Genom kravet på, och finansiellt stöd till, en utlandsvistelse ges stöd åt internationellt samarbete på senior nivå. Flexit-programmet är inriktat på att öka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan organisationer och näringslivet. Disputerade forskare anställs i maximalt tre år med 75 procent forskning och 25 procent tjänstgöring inom företaget eller organisationen. Målen är flera, främst att fler organisationer utanför akademin ska upptäcka och utnyttja kompetensen hos disputerade humanister och samhällsvetare samt att visa alternativa karriärvägar för forskarna. Med ledning av en tidigare utvärdering har programmet kunnat vidareutvecklas och möter ett allt starkare gensvar från företag, organisationer och forskare. Det senare är givetvis avgörande för satsningens framtid.
Kvalitetsbedömningen
RJ vinnlägger sig om hög kvalitet i granskningsprocessen. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang prioriteras ansökningar med internationella anknytningar. Tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: Styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömningar av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s webbplats (rj.se). För att reducera jävsproblem och säkerställa att internationellt gångbara kvalitetsnormer vägleder rangordningen av de sökande anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen. De ansökningar som i första granskningssteget förs vidare genomgår en extern sakkunnigbedömning, i de flesta fall av utländska experter. Vid behov arrangeras utfrågningar med de sökande för att skaffa ett fullgott beslutsunderlag.
Anslagens utformning
Stadgarna manar RJ att utnyttja handlingsfriheten till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Avsikten med att aktivt söka samfinansiering av angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis Vetenskapsrådet, Vitterhetsakademien och Volkswagen Stiftung) är att ge RJ:s bidrag en hävstångseffekt, samtidigt som insatserna får en bredare förankring i forskningssystemet. RJ:s anslag ska vara utformade på ett sådant sätt att de bästa forskarna väljer att söka dem. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen och ger bidrag till produk-tionsstöd till böcker, översättning och kostnader för publicering med så kallad open access. Kraven på internationalisering kombineras med finansiellt stöd för att kunna omsätta den i praktiken. Goda resultat i finansförvaltningen i kombination med god marknadsutveckling har genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser, vilka vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ, till exempel Pro Futura. Tack vare RJ:s arbete har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas.
RJ har under senare år varit restriktiv med att bevilja schablonmässiga och ospecificerade bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader. Storleken på sådana bidrag till program- och projektanslag beräknas utifrån volymen på den forskningstid som finansieras. Regeln att forskarna rekvirerar anslagen i takt med förbrukningen motverkar att lärosätena samlar på sig stora beviljade men oförbrukade belopp som genererar ingen eller mycket låg avkastning. För RJ ger denna och övriga åtgärder betydande ekonomiska vinster.
En mindre del av RJ:s anslag är så kallade ramanslag som innebär att styrelsen beslutar om en utlysning och öronmärker ett visst belopp för senare fördelning på mottagare i takt med att ansöknings- och bedömningsprocesserna genomförs. Beslutade ännu inte utnyttjade ramanslag redovisas från och med 2015 i not 34 under rubriken Ramanslag. I takt med att beslut om anslag fattas och kontrakt skrivs med mottagare och anslagsförvaltare skuldförs beloppen. Före 2014 redovisades beslutade ramar som skuld, och i 2014 års årsredovisning togs ramanslagen upp bland ansvarsförbindelser.
Internationellt
Betydelsen av svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter ökar. RJ:s bidrag syftar till att förnya och förstärka den svenska forskningens förbindelser och genomslag i andra länder. RJ lägger betydande vikt vid det internationella samarbetet när ansökningarna bedöms. Signalerna till forskarvärlden har förstärkts till exempel genom de särskilda krav som ställdes i RJ:s jubileumssatsning och i besluten om RJ Sabbatical. Ytterligare insatser kommer att behövas som förbättrar svenska forskares möjligheter att utvecklas i en internationell omgivning. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet och fortsätter att i skilda former agera bland annat inom ramen för de europeiska forskningsstiftelsernas Forum for Philanthropy and Research Funding. RJ fortsätter vara en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC). Som exempel på forskningssamarbeten med andra stiftelser kan nämnas den treåriga utlysningen Europe and Global Challenges, liksom det nybildade svenska stiftelsekonsortiet bakom Swedish Foundations' Starting Grant, vars målsättning är att öka antalet framgångsrika svenska ansökningar till Europeiska forskningsrådet (ERC). Breda komparativa analyser av forskningen kan bidra till utvecklingsarbetet inom svensk humaniora och samhällsvetenskap. RJ ger av den anledningen bidrag till den kommande World Social Science Report 2016. RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.
Information, samverkan
RJ intensifierade under 2015 sitt arbete med att resultaten av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning ska nå den intresserade allmänheten, medier, beslutsfattare och andra forskare. I grunden ligger en övertygelse om att det är resultaten som främjar förtroendet för forskningen. RJ:s 50-årsjubileum gav flera tillfällen till att förnya och förstärka insatserna. Vid besök hos bland annat brittiska forskningsråd, Wellcome Trust, History and Policy, The Conversation och Post vid brittiska parlamentet har personal från RJ studerat de senaste erfarenheterna inom forskningskommunikationen och rådgivning till beslutsfattare. Webbplatsen används numera för debatt om aktuella frågor, nyhetsbevakning, information om bokutgivning, konferenser och mycket annat, förutom att som tidigare ge information om utlysningar och om vilka projekt som erhållit anslag. Arbetet med att göra stora delar av webbplatsen också engelskspråkig har fortsatt. Webbplatsen är ett viktigt instrument för RJ:s utåtriktade information, liksom Facebooksidan, årsberättelsen, årsboken, det elektroniska nyhetsbrevet, Youtubesidan samt de många publika arrangemang som RJ medverkar i. Årsboken för 2015/16 Tänka vidare behandlades vid ett särskilt seminarium på temat Hur excellent är svensk humaniora och samhällsvetenskap – egentligen? den 2 december. Resultaten av de stora programsatsningarna presenteras fortlöpande i en populärvetenskaplig skrift och vid de konferenser/symposier som alla program arrangerar i samband med att de avslutas. RJ fortsätter att medverka bland annat i utvecklingen av forskningskommunikationen genom bidraget till Vetenskap Allmänhet (VA), medverkan i forskning.se och Swecris, liksom i politikerveckan i Almedalen, Forskartorget på Bokmässan samt vid åtskilliga konferenser.
Kvalitetssäkring och måluppfyllelse
En jämförelse av stadgarna och redovisningen av genomförda verksamheter visar både att och hur RJ utnyttjar möjligheterna att agera flexibelt för att stärka humaniora och samhällsvetenskap, hur stora och långsiktiga projekt stöds, hur nya forskningsuppgifter identifieras samt hur kontakterna med internationell forskning främjas. Det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd kommer i många fall att visa sig först på sikt. Man lägger en grund genom att säkerställa att de ansökningar som beviljas medel håller högsta vetenskapliga kvalitet. Under anslagsperioden görs uppföljningar och utvärderingar med flera syften: att kontrollera att anslagen används på avsett vis, att fastställa att resultaten svarar mot stiftelsens ändamål, att kunna ge information internt och externt om verksamheten samt att bidra till kvalitetssäkringen av RJ:s eget arbete. RJ:s styrelse behöver också inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att ta ställning till och förändra stödformer och arbetssätt.
De uppföljningar och utvärderingar som beredningsgrupperna gör har således en kvalitetshöjande funktion. RJ:s erfarenheter är goda, och insatserna uppskattas även av forskarna som får en möjlighet att få återkoppling på sitt arbete. Från 2015 följs av detta skäl samtliga projekt upp skriftligt och med en utfrågning efter ungefär halva projekttiden. För beredningsgrupperna innebär detta och läsningen av alla slutredovisningar en betydligt större arbetsinsats än tidigare. Inrättandet av en särskild beredningsgrupp för infrastruktur för forskning och de tidigare nämnda åtgärderna för att minska antalet projektansökningar syftar till att i någon mån begränsa effekterna. Under 2015 granskades 44 projekt och 10 infrastrukturprojekt. 6 av projekten följdes därefter upp genom ytterligare skriftliga frågor. När svaren funnits tillfredsställande gavs besked om fortsatt stöd. 3 program lägesrapporterade efter två år, och 2 halvtidsutvärderades under medverkan av externa sakkunniga. Ett program som 2014 fick besked om att vissa svagheter måste åtgärdas innan anslaget för det avslutande året kunde utbetalas återkom med en åtgärdsplan och fick därefter klartecken om det sista årets finansiering. Projekten inom RJ:s riktade satsningar följs upp på motsvarande sätt som övriga anslag. Efter avslutad projekttid ska forskarna lämna en ekonomisk redovisning och en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och projektets publikationer.
Förutom dessa löpande åtgärder genomför RJ vid behov även samlade utvärderingar av sina särskilda insatser och då uteslutande med extern expertis. Det sammantagna resultatet är att forskningen håller hög kvalitet. Forskarna har dock vissa svårigheter att på arbetsplatsen/institutionen kombinera den forskning RJ finansierar med undervisning och annat arbete; här återspeglas svagheter i karriärsystemet. Därutöver har beredningsgrupperna noterat en återkommande brist på tydliga publiceringsstrategier och att projekt med flera deltagare har svårigheter att samordna delarna till en helhet.
Administration
De olika it-stödens funktionalitet och tillförlitlighet kontrolleras och åtgärdas fortlöpande. Ansökningssystemet Tekla har liksom tidigare tillförts nya funktioner för att öka tillförlitligheten i data och effektiviteten i handläggarnas arbete. Inom kapitalförvaltningen har övergången till elektronisk hantering, signering och arkivering av verifikationer slutförts. En extern oberoende utvärdering av CapMan genomfördes under 2014 för att säkerställa funktionalitet och uppgifternas kvalitet. Iakttagelserna har därefter bland annat resulterat i en fullständigare dokumentation av alla rutiner. Som resultat av utvecklingsarbetet skapar CapMan alla rapporter och noter till bokslutet, vilket ökar effektiviteten och minskar risken för felaktigheter. Systemen för ekonomiadministration har främst utvecklats för att klara det nya sättet att redovisa ramanslagen (se ovan). Övergången till digital hantering av samtliga handlingar i forskningsadministrationen fortskrider. Vid alla it-förändringar prioriteras en säker uppdaterad it-struktur. Arbetet har fortsatt att med hjälp av skattejurister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad europeiska stater (hittills 20,8 miljoner kronor), dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver, vilket underlättar kapitalförvaltningen och ökar avkastningen. En tidigare offentlig upphandling av ett så kallat ROT-projekt följs upp fortlöpande. Beskrivningarna av arbetsrutiner inom kansliet ses över vid behov. Årskalendrar aktualiseras kontinuerligt, liksom schemat över hur forskarna får kombinera olika stödformer, i båda fallen för att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal uppdateras och kompletteras vid behov med riktlinjer och policydokument.
Personal
I slutet av 2015 hade RJ:s kansli 18 anställda (2014: 18). Under året slutade en anställd och en nyanställning gjordes. En anställd var föräldraledig under en del av året och ersattes av en konsult.
Resultat och avkastning
Årets resultat uppgick till 967 mnkr (534 mnkr). Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2015 till 758 mnkr (1 373 mnkr), se not 13. Under året beviljade RJ 543 mnkr (410 mnkr) till forskningsmedel.
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 365 mnkr (300 mnkr). Administrationskostnaderna för RJ:s verksamhet var under året 48 mnkr (38 mnkr), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital. Ökningen i administrationskostnader jämfört med föregående år kan i huvudsak hänföras till att arvoden till adjungerade och sakkunniga samt utgifter för extern information från och med 2015 redovisas som administrationskostnad i resultaträkningen. Övriga administrationskostnader för RJ:s kansli och verksamhet som består av personalkostnader, externa kostnader och avskrivningar på inventarier minskade sammanlagt under året med 2,1 procent till 37,7 mnkr (38,5 mnkr).
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2015 till 806 mnkr (1 412 mnkr), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 6,4 procent (12,9), vilket översteg RJ:s jämförelseindex med 0,5 (0,8) procent-enheter. Under året ökade volatiliteten på de finansiella marknaderna jämfört med föregående år.
Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index bidrog under året positivt till totalavkastningen med 0,2 (0,4) procentenheter.
RJ:s aktieportföljer avkastade under året 9,3 procent (21,6 procent). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 0,3 procent (3,2) och hedgefonder 5,2 procent (10,5). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning före skatt på 10,3 procent (7,3 procent), och fastighetsfonder (inklusive vinstandels-lån) avkastade 17,7 procent (23,1 procent). Valutasäkringar av utländska tillgångar redovisas separat och påverkade under året totalavkastningen negativt med –0,8 procentenheter (–1,7 procentenheter).
Den svenska aktieportföljen gav under 2015 en avkastning på 10,6 procent (16,9 procent). Den svenska aktieportföljen utvecklades 0,1 procentenheter (1,0 procent) bättre än jämförelseindex SIX Portfolio Return Index för året som helhet. Under året gav mindre och medelstora bolag högst avkastning i den svenska aktieportföljen.
Den internationella aktieportföljen gav under året en totalavkastning på 7,9 procent (26,0 procent), vilken översteg jämförelseindex med 1,5 procentenheter (0,1 procent). Vid utgången av året var den internationella aktieportföljen fördelad på Nordamerika 59 procent (60), Västeuropa exklusive Storbritannien 16 procent (17), Storbritannien 8 procent (8), Japan 9 procent (8), Asien exklusive Japan 7 procent (6) och Latinamerika 1 procent (1). Den positiva avvikelsen från index förklaras av en fördelaktig branschsammansättning och ett framgångsrikt aktieurval i bland annat teknologi- och finanssektorerna.
Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid bäst i sin klass-bolag med rimlig aktievärdering är en viktig del i den övergripande strategin.
Under 2015 uppgick avkastningen i ränteportföljen till 0,3 procent (3,2), vilket understiger jämförelseindex med 0,1 procentenheter. Obligationsportföljen, som har säkerställda svenska bostadsobligationer som jämförelseindex, uppvisade en avkastning på 0,6 procent (4,6), vilket understeg jämförelseindex med 0,2 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande tillgångar uppgick under året till –0,3 procent (1,3 procent), vilket var i linje med jämförelseindex. Under året gick kreditspreadar kraftigt isär, vilket påverkade avkastningen jämfört med index negativt särskilt för företagsobligationer med rörlig ränta. Inom loppet av denna tid har Riksbanken i tre steg sänkt reporäntan från 0 procent till –0,35 procent. Samtidigt har den femåriga statsobligationsräntan stigit från 0,1 procent till 0,3 procent och den femåriga bostadsobligationsräntan stigit från 0,6 till 1,3 procent.
Genom nyinvesteringar i delägda fastighetsbolag och ökade marknadsvärden på existerande fastighetsinvesteringar ökade andelen fastigheter av RJ:s totala placeringstillgångar till 12 procent i slutet av 2015 och till 14 procent från den 1 januari 2016 jämfört med 10 procent vid föregående årsskifte.
Den direktägda fastighetsportföljen, som är investerad i bostäder och kontor i Stockholms innerstad, gav under året en totalavkastning på 10,3 procent (7,3). Fastigheternas marknadsvärde har bedömts genom externa värderingar utförda av Cushman Wakefield (före detta DTZ), vilka bygger på kassaflödesanalyser. Under 2015 ökade marknadsvärdet på bostadsfastigheter enligt tidsviktad metod med 9,3 (7,3) procent till ett genomsnittligt värde på cirka 37 200 kronor per kvadratmeter. Marknadsvärdet på kontorsfastigheterna ökade under året med 6,8 procent. Portföljen består av 73 procent bostadshus och 27 procent kontorsfastigheter. Fastigheterna är till en mindre del finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 1,1 procent (1,9). Inga köp eller försäljningar av direktägda fastigheter genomfördes under året.
Avkastningen på RJ:s investeringar i fastighetsfonder och delägda onoterade fastighetsbolag uppgick under året till 17,7 procent (23,1), vilket var den tillgångsklass som 2015 gav högst avkastning. I maj gick RJ in som delägare i det onoterade hotellfastighetsbolaget Midstar Hotels AB. Investeringen gjordes tillsammans med andra svenska institutioner med Alecta som största ägare. Bolaget är under uppbyggnad och förvärvade under året hotellfastigheter i Karlskrona och Trondheim. I november gick RJ in i ett investeringsåtagande på totalt 300 mnkr i fastighetsfonden Areim III inklusive en saminvestering, varav 147 mnkr investerades i december. Vidare har RJ investerat i Thule Real Estate Fund, vilket från den 1 januari 2016 ger exponering med 250 mnkr mot Skandia Fastigheters 112 svenska fastigheter i segmenten kontor, köpcentrum och bostäder i en obelånad portfölj.
Under 2015 blev avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder 5,2 procent (10,5) mätt i svenska kronor. Portföljen består av 11 innehav fördelade på 7 olika investeringsstrategier. Under året gav 85 (82) procent av alla innehav en positiv absolutavkastning. RJ:s totala investeringar i hedgefonder har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder, det vill säga under perioden 2002 till 2015. Avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder översteg under perioden 2002–2015 med betydande marginal världsindex för hedgefonder mätt som HFRX Global Hedge Fund Index.
För diversifiering investerar RJ i internationella aktier och alternativa investeringar som denomineras i andra valutor än svenska kronor. Finansavdelningen valutasäkrar 25 till 75 procent i dollar, euro, pund och yen, där 50 procent utgör neutral position. Per den 31 december 2015 hade RJ 28,5 (31,1) procent av portföljen denominerad i utländsk valuta, och den öppna valutapositionen uppgick till 20,7 (18,7) procent. Genom beslut i finanskommittén i början på året har finansavdelningen valt att ta bort säkringen i CHF som nu utgör en öppen position. Riktlinjerna för dollarsäkringen, som utgör den största valutaexponeringen av de totala tillgångarna, har även förändrats och kan säkras från 0 till 75 procent sedan augusti 2015. Under året uppgick det redovisade nettoresultatet på valutaterminer till –104 mnkr (–208). Den generella kronförsvagningen har lett till förluster på valutaterminerna samtidigt som de har minskats genom aktiv valutahantering där dollarn säkrats till 27,5 procent i genomsnitt under året jämfört med neutral position på 50 procent.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga sidan 77–78. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 2 858 mnkr (3 067).
RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 8 336 mnkr till 8 799 mnkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 11 404 mnkr till 11 657 mnkr. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 11,9 gånger årets beviljade forskningsmedel om hänsyn också tas till stiftelsens administrationskostnader, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2015 utgjorde aktier 54 procent (57), räntebärande placeringar 26 procent (25), direktägda fastigheter 7 procent (7), fastighetsfonder 5 procent (3) och hedgefonder 8 procent (8).
Av tillgångarna var 29 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2015 uppgick till 1 030 mnkr (1 506), medförde dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 21 procent av de totala tillgångarna.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ:s finansförvaltning har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, det vill säga konsumentprisindex plus 4 procent.
Under perioden 2003 till 2015 uppgick det finansiella resultatet till 10 142 mnkr. Den genomsnittliga realavkastningen för perioden 20032015 uppgick till 8,4 procent per år jämfört med avkastningsmålet 4,0 procent per år. Detta innebär att den reala avkastningen för perioden 20032015 uppgick till sammanlagt 184,9 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 118,4 procentenheter.
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Referensportföljen föreslås av finansavdelningen i ett beslutsunderlag som tas fram av RJ:s finansdirektör och fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 har referensportföljen gett en realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 92,9 procentenheter.
Därutöver överträffade den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 20032015 referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 25,5 procentenheter. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna internationella aktier, svenska aktier och räntebärande placeringar.
Samtliga tillgångsslag som jämförs med marknadsindex uppnådde för perioden 20032015 en avkastning som översteg sina respektive jämförelseindex. Fastigheter och hedgefonder, som inte jämförs med index, uppnådde för perioden 20032015 en genomsnittlig årlig real avkastning på 6,1 respektive 5,9 procent.
Risker och riskhantering
RJ genomför årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt hedgefondsrisker
kreditrisker, inklusive motpartsrisker
likviditetsrisker.
Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen där stiftelsens finansdirektör har ett övergripande placeringsansvar för RJ:s hela kapitalförvaltning. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministra-tionen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, controller och back-office.
Tillämpning av etisk policy
RJ har sedan 2003 arbetat med etiska krav på investeringarna som utgår från placeringspolicyn vilken anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt.
Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som inte följt våra etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att vi avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ inte investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet.
Den 1 oktober 2013 bytte RJ jämförelseindex för den internationella aktieportföljen till DJSI World Diversified Index som är ett globalt aktieindex inriktat på hållbara företag. Syftet med bytet är att förstärka den etiska profilen i RJ:s kapitalförvaltning. Information om indexet finns på sustainability-indices.com. Vidare avstår RJ sedan slutet av 2013 från att investera i tobaksaktier.
Sedan slutet av 2015 pågår ett projekt som syftar till att sammanställa en hållbarhetsrapport för de investeringar som ingår i RJ:s kapitalförvaltning.
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Tillgång | Intäkt/kostnad | 2015 | 2014 |
Fastigheter | Intäkter | 37 648 | 34 595 |
Avskrivningar | –5 480 | –5 469 | |
Räntekostnader | –475 | –840 | |
Övriga kostnader | –24 847 | –22 170 | |
Avsättning till periodiseringsfonder | –1 878 | – | |
Återföring från periodiseringsfonder | 2 362 | – | |
Löpande fastighetskostnad Rekryten | –1 435 | ||
Skatt på årets resultat | –1 240 | –1 314 | |
Förändring av orealiserade vinster | 94 981 | 56 468 | |
| Summa fastigheter | 99 636 | 61 270 |
Aktier | Utdelningar | 221 968 | 180 150 |
Utdelning, fastighetsfonder | 4 051 | – | |
Realisationsvinster/förluster | 764 633 | 466 084 | |
Återföring nedskrivningar | 83 895 | 109 095 | |
Nedskrivningar, aktier | –123 887 | –83 895 | |
Nedskrivning Midstar, aktier och aktieägartillskott | –289 | – | |
Nedskrivning Areim, aktier och aktieägartillskott | – | –1 286 | |
Återförd nedskrivning Areim, aktier och aktieägartillskott | 1 286 | 4 031 | |
Förändring av orealiserade vinster, aktier | –261 158 | 633 969 | |
Förändring av orealiserade vinster, fastighetsfonder, aktier och aktieägartillskott | 27 769 | 9 084 | |
| Summa aktier | 718 268 | 1 317 232 |
Hedgefonder | Realisationsvinster/förluster | 81 401 | – |
Förändring av orealiserade vinster | –31 261 | 94 576 | |
| Summa hedgefonder | 50 140 | 94 576 |
Onoterad | Utdelningar | 1 979 | 2 167 |
Återföring nedskrivningar | 9 908 | 7 948 | |
Realisationsvinster/förluster | –1 128 | –551 | |
Nedskrivningar | –2 433 | –9 908 | |
| Summa onoterad fastighetsfond | 8 326 | –344 |
Vinstandelslån | Ränteintäkter | 47 743 | 7 211 |
Realisationsvinster/förluster | 693 | 532 | |
Förändring av orealiserade vinster | –26 433 | 36 683 | |
| Summa vinstandelslån | 22 003 | 44 426 |
Räntebärande lån, Areim och Profi | Ränteintäkter | 9 373 | 6 717 |
| Summa räntebärande lån, Areim och Profi | 9 373 | 6 717 |
Räntebärande Bankmedel | Ränteintäkter | 41 | 457 |
Räntekostnader | –31 | –23 | |
Valutakursvinster/förluster | –88 | 2 200 | |
Certifikat | Ränteintäkter | 2 510 | 9 009 |
Nedskrivningar | –261 | – | |
Förändring av orealiserade vinster | –424 | 25 | |
Floating-rate notes | Ränteintäkter | 6 318 | 9 684 |
Realisationsvinster/förluster | 896 | 311 | |
Nedskrivningar | –7 636 | – | |
Förändring av orealiserade vinster | –6 681 | –360 | |
Obligationer | Ränteintäkter | 58 368 | 65 029 |
Realisationsvinster/förluster | –6 659 | –24 146 | |
Återföring nedskrivningar | – | 9 043 | |
Nedskrivningar | –11 255 | – | |
Förändring av orealiserade vinster | –28 152 | 28 152 | |
| Summa räntebärande tillgångar | 6 946 | 99 381 |
Valutaterminer | Ränteintäkter | –51 | 7 303 |
Räntekostnader | –7 095 | –265 | |
Valutakursvinster/förluster | –160 691 | –154 990 | |
Återföring nedskrivning | 41 426 | – | |
Nedskrivning | – | –41 426 | |
Förändring av orealiserade vinster | 22 205 | –19 046 | |
| Summa valutaterminer | –104 206 | –208 424 |
Finansiella kostnader | Finansiella kostnader | –4 060 | –3 312 |
| Summa finansiella kostnader | –4 060 | –3 312 |
| Finansiellt resultat | 806 426 | 1 411 522 |
| Not | 2015 | 2014 |
Stiftelsens intäkter | |||
Utdelningar | 1 | 227 998 | 182 317 |
Ränteintäkter | 2 | 124 302 | 105 410 |
Resultat fastigheter | 3 | 5 130 | 5 642 |
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella | 4 | 789 425 | 477 258 |
Övriga intäkter | 3 | 2 | |
Stiftelsens kostnader | |||
Nedskrivning certifikat | –261 | – | |
Finansiella kostnader | 5 | –4 060 | –3 312 |
Räntekostnader | 6 | –7 601 | –1 128 |
Valutakursresultat m.m. | 7 | –119 353 | –194 216 |
Personalkostnader | 8, 9, 10 | –26 619 | –27 516 |
Externa kostnader | 11, 34 | –21 584 | –10 793 |
Avskrivningar inventarier | 12 | –137 | –155 |
Årets resultat | 26 | 967 243 | 533 509 |
För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 13.
| Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar | |||
Materiella anläggningstillgångar | |||
Fastigheter | 15, 16 | 257 406 | 259 387 |
Pågående nyanläggningar och förskott | 17 | 13 402 | 5 851 |
Inventarier | 12 | 92 | 229 |
Summa materiella anläggningstillgångar |
| 270 900 | 265 467 |
Finansiella anläggningstillgångar | |||
Obligationer | 18 | 1 873 253 | 1 672 387 |
Floating-rate notes | 19 | 741 261 | 522 164 |
Aktier | 20 | 5 131 642 | 5 020 665 |
Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | 21 | 311 774 | 87 995 |
Hedgefonder | 21 | 791 230 | 743 102 |
Vinstandelslån | 21 | 80 762 | 139 599 |
Räntebärande lån, fastighetsfonder | 21 | 104 422 | 102 584 |
Onoterad fastighetsfond | 21 | 46 790 | 48 338 |
Summa finansiella anläggningstillgångar |
| 9 081 134 | 8 336 834 |
Summa anläggningstillgångar |
| 9 352 034 | 8 602 301 |
Omsättningstillgångar | |||
Kortfristiga fordringar | 22 | 15 293 | 1 898 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 23 | 32 746 | 38 174 |
Certifikat | 24 | 574 586 | 712 974 |
Valutaterminer | 25 | – | – |
Kassa och bank | 87 483 | 118 855 | |
Summa omsättningstillgångar |
| 710 108 | 871 901 |
Summa tillgångar |
| 10 062 142 | 9 474 202 |
Eget kapital och skulder | |||
Bundet eget kapital | 26, 27 | ||
Stiftelsekapital | 2 673 168 | 2 674 363 | |
Fritt eget kapital | 26, 27 | ||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 933 076 | 1 933 941 | |
Balanserat resultat | 4 192 902 | 3 728 059 | |
Summa eget kapital |
| 8 799 146 | 8 336 363 |
Obeskattade reserver | |||
Periodiseringsfonder | 28 | 9 353 | 9 836 |
Summa obeskattade reserver |
| 9 353 | 9 836 |
Avsättningar | |||
Avsättningar för pensioner | 381 | 1 317 | |
Summa avsättningar |
| 381 | 1 317 |
Långfristiga skulder | |||
Inteckningslån | 45 050 | 45 050 | |
Summa långfristiga skulder |
| 45 050 | 45 050 |
Kortfristiga skulder | |||
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 180 884 | 1 019 060 | |
Leverantörsskulder | 6 580 | 4 216 | |
Valutaterminer | 25 | – | 41 426 |
Övriga kortfristiga skulder | 29 | 12 343 | 7 827 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 8 405 | 9 107 |
Summa kortfristiga skulder |
| 1 208 212 | 1 081 636 |
Summa skulder och avsättningar |
| 1 262 996 | 1 137 839 |
Summa eget kapital och skulder |
| 10 062 142 | 9 474 202 |
Ställda säkerheter | 31 | 49 371 | 49 371 |
Ansvarsförbindelser | 32 | 6 550 | 10 632 |
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.
2015 | 2014 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
Årets resultat | 967 243 | 533 509 |
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: | ||
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 5 618 | 5 624 |
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar | –95 089 | –130 118 |
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar | 145 500 | 95 089 |
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar | –839 836 | –442 230 |
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder | –484 | – |
Förändring av avsättningar till pensioner | –936 | –92 |
Förändringar räntefordran | 5 574 | 9 906 |
Förändringar ränteskuld | –33 | –44 |
Justering1) | 11 948 | 52 063 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före | 199 505 | 123 707 |
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
Förändring av kortfristiga fordringar | 124 848 | 112 106 |
Förändring av kortfristiga skulder | –35 216 | 10 997 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 289 137 | 246 810 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –3 500 | –71 |
Pågående nyanläggningar och förskott | –7 552 | –5 271 |
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | –4 833 863 | –3 300 556 |
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar | 4 878 989 | 3 383 440 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | 34 074 | 77 542 |
Kassaflöde från anslagsverksamheten | ||
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag | 149 876 | 68 988 |
Återbetalade anslag | 38 322 | 9 857 |
Årets beviljade anslag | –542 781 | –409 579 |
Kassaflöde från anslagsverksamheten | –354 583 | –330 734 |
Årets kassaflöde | –31 372 | –6 382 |
Kassa, bank vid årets ingång | 118 855 | 125 237 |
Kassa, bank vid årets utgång | 87 483 | 118 855 |
1) P.g.a. tidigare års ombokningar av ramanslag från skuld. Se vidare not 26 och 27.
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade förutom när det gäller vissa kostnader.
Från och med 2015 redovisas utgifter för arvoden till adjungerade och sakkunniga samt utgifter för extern information som administrationskostnad i resultaträkningen. Tidigare har dessa utgifter likställts med forskningsmedel och redovisats som anslag direkt mot eget kapital.
Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars marknadsvärde samt årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i en separat bilaga.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:
byggnader 50 år
inventarier 5 år
datorer 3 år.
När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.
Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler och aktieägartillskott) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper (inklusive floating-rate notes och aktieägarlån) värderas kollektivt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer och aktieägarlån redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld, och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt LVP. Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än det verkliga värdet görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället. Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning tas upp som ansvarsförbindelse. Upplysning om beslutade ram-anslag utan slutlig förmånstagare lämnas i not.
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs dona-tioner. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är inte tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt ett styrelsebeslut 1992 ska det balanserade resultatet som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Not 1 | Utdelningar | 2015 | 2014 |
Aktier | 221 968 | 180 150 | |
Alternativa placeringar | 6 030 | 2 167 | |
| Summa | 227 998 | 182 317 |
Not 2 | Ränteintäkter | 2015 | 2014 |
Bankmedel | 41 | 457 | |
Certifikat | 2 510 | 9 009 | |
Floating-rate notes | 6 318 | 9 684 | |
Obligationer | 58 368 | 65 029 | |
Räntebärande lån, Areim och Profi | 9 373 | 6 717 | |
Valutaterminer | –51 | 7 303 | |
Vinstandelslån | 47 743 | 7 211 | |
| Summa | 124 302 | 105 410 |
Not 3 | Resultat fastigheter | 2015 | 2014 |
Hyresintäkter | 37 648 | 34 595 | |
Avskrivningar | –5 480 | –5 468 | |
Övriga kostnader | –24 847 | –22 171 | |
Avsättning till periodiseringsfond | –1 878 | – | |
Återföring från periodiseringsfond | 2 362 | – | |
Skatt på årets resultat | –1 240 | –1 314 | |
| Summa | 5 130 | 5 642 |
Av fastighetsintäkterna utgör 4 285 (4 290) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.
Se även not 6 och 15–17.
Not 4 | Resultat från avyttring och nedskrivning av | 2015 | 2014 |
Realisationsresultat obligationer | –6 659 | –24 146 | |
Återförd nedskrivning obligationer | – | 9 043 | |
Nedskrivning obligationer | –11 255 | – | |
Realisationsresultat aktier | 764 633 | 466 084 | |
Återförd nedskrivning aktier | 83 895 | 109 095 | |
Återförd nedskrivning Areim, aktier och aktieägartillskott | 1 286 | 4 031 | |
Nedskrivning aktier | –123 887 | –83 895 | |
Nedskrivning Areim, aktier och aktieägartillskott | – | –1 286 | |
Nedskrivning Midstar, aktier och aktieägartillskott | –289 | – | |
Realisationsresultat floating-rate notes | 896 | 311 | |
Realisationsresultat hedgefonder | 81 401 | – | |
Realisationsresultat Aberdeen | –1 128 | –551 | |
Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III | 693 | 532 | |
Återförd nedskrivning Aberdeen fastighetsfond | 9 908 | 7 948 | |
Nedskrivning Aberdeen fastighetsfond | –2 433 | –9 908 | |
Nedskrivning floating-rate notes | –7 636 | – | |
| Summa | 789 425 | 477 258 |
Not 5 | Finansiella kostnader | 2015 | 2014 |
Depåavgift | 1 109 | 988 | |
Övriga finansiella kostnader | 2 951 | 2 324 | |
| Summa | 4 060 | 3 312 |
Not 6 | Räntekostnader | 2015 | 2014 |
Bankmedel | 31 | 23 | |
Fastigheter | 475 | 840 | |
Valutaterminer | 7 095 | 265 | |
| Summa | 7 601 | 1 128 |
Not 7 | Valutakursresultat m.m. | 2015 | 2014 |
Valutakursresultat orealiserat | –88 | 2 200 | |
Valutakursresultat valutaterminer | –160 691 | –154 990 | |
Återföring nedskrivning valutaterminer | 41 426 | – | |
Nedskrivning valutaterminer | – | –41 426 | |
| Summa | –119 353 | –194 216 |
Not 8 | Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | 2015 | 2014 |
Löner och andra ersättningar | |||
Styrelse och vd | 3 527 | 3 706 | |
Övriga anställda | 13 655 | 13 470 | |
| Summa | 17 182 | 17 176 |
Sociala kostnader | 8 895 | 9 693 | |
– varav pensionskostnader | 2 764 | 3 581 |
Av pensionskostnader avser 818 (885) vd.
Pensionskostnader eller pensionsförmåner för styrelseledamöter förekommer inte.
Not 9 | Medelantal anställda | 2015 | 2014 |
Kvinnor | 11 | 11 | |
Män | 7 | 7 | |
| Summa | 18 | 18 |
Not 10 | Sjukfrånvaro 2015 | Korttids-frånvaro | Långtids-frånvaro |
Kvinnor | 0,38 % | 0,00 % | |
Män | 0,00 % | 0,00 % | |
| Summa | 0,23 % | 0,00 % |
Not 11 | Ersättning till revisorer (inkl. moms) | 2015 | 2014 |
PwC | |||
Internrevisionsuppdrag | 288 | 394 | |
Rådgivning | 106 | 129 | |
Riksrevisionen | |||
Externrevisionsuppdrag | 777 | 300 | |
| Summa | 1171 | 823 |
Not 12 | Inventarier | 2015 | 2014 |
Ingående anskaffningsvärden | 4 322 | 4 457 | |
Inköp | – | 71 | |
Försäljningar och utrangeringar | – | –206 | |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4 322 | 4 322 | |
Ingående avskrivningar | –4 093 | –4 144 | |
Försäljningar och utrangeringar | – | 206 | |
Årets avskrivningar | –137 | –155 | |
Utgående ackumulerade avskrivningar | –4 230 | –4 093 | |
| Utgående restvärden enligt plan | 92 | 229 |
Not 13 | Årets resultat inklusive förändring | 2015 | 2014 | |
Årets resultat | 967 243 | 533 509 | ||
Förändring av orealiserade vinster, | –209 154 | 839 551 | ||
Summa | 758 089 | 1 373 060 | ||
Förändring av orealiserade vinster | 2015 | 2014 | Förändring | |
Fastigheter | 692 594 | 597 613 | 94 981 | |
Obligationer | – | 28 152 | –28 152 | |
Floating-rate notes | – | 6 681 | –6 681 | |
Aktier | 1 878 012 | 2 139 170 | –261 158 | |
Fastighetsfonder, aktier och aktieägartillskott | 36 853 | 9 084 | 27 769 | |
Hedgefonder | 217 946 | 249 207 | –31 261 | |
Vinstandelslån, Sveafastigheter | 10 468 | 36 901 | –26 433 | |
Certifikat | – | 424 | –424 | |
Valutaterminer | 22 205 | – | 22 205 | |
| Summa | 2 858 078 | 3 067 232 | –209 154 |
Se även not 27.
Not 14 | Avsättning för bevarande av realvärden |
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2015 uppgick till 313,35. Motsvarande indexvärde för 2014 är 313,49. Mellan 2014 och 2015 minskade således konsumentprisindex med 0,0447 %. Det indexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför minskas med 2 674 363 x 0,0447 % = 1 195, medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) minskas med 1 933 941 x 0,0447 % = 864. |
Se vidare not 26 och 27.
Not 15 | Fastigheter | Bokfört värde | Marknadsvärde 1) |
Styrpinnen 23, Stockholm | 117 794 | 193 000 | |
Brännaren 7, Stockholm | 13 199 | 99 000 | |
Sländan 2, Stockholm | 6 121 | 78 000 | |
Rekryten 6, Stockholm | 20 860 | 160 000 | |
Snöklockan 1, Stockholm | 16 921 | 114 000 | |
Jasminen 4, Stockholm | 11 418 | 70 000 | |
Apelträdet 5, Stockholm | 11 806 | 54 000 | |
Hjorten 17, Stockholm | 13 625 | 115 000 | |
Sånglärkan 12, Stockholm | 45 662 | 67 000 | |
| Summa | 257 406 | 950 000 |
Fastigheterna ägs till 100 %.
1) Marknadsvärdet för fastigheterna baseras på externa värderingar utförda av Cushman Wakefield (f.d. DTZ).
Not 16 | Fastigheter | 2015 | 2014 |
Byggnader | |||
Ingående anskaffningsvärden | 273 428 | 273 428 | |
Årets anskaffning | 3 500 | – | |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 276 928 | 273 428 | |
Ingående avskrivningar | –99 960 | –94 492 | |
Årets avskrivningar | –5 481 | –5 468 | |
Utgående ackumulerade avskrivningar | –105 441 | –99 960 | |
Ingående nedskrivningar | –10 700 | –10 700 | |
Utgående ackumulerade nedskrivningar | –10 700 | –10 700 | |
Mark | |||
Ingående anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | |
Utgående restvärden enligt plan, byggnader och mark | 257 406 | 259 387 | |
Taxeringsvärden, byggnader | 281 936 | 281 936 | |
Taxeringsvärden, mark | 321 151 | 321 151 |
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 15. Se även not 3, 6 och 17.
Not 17 | Pågående nyanläggningar och förskott | 2015 | 2014 |
Pågående nyanläggningar och förstkott, Rekryten 6 | 13 402 | 5 851 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 13 402 | 5 851 |
Not 18 | Obligationer | |||
Förfalloår | Nominellt belopp | Bokfört värde | Marknadsvärde 1) | |
Svenska nominella obligationer, | ||||
2017 | 230 000 | 260 630 | 250 768 | |
2018 | 760 000 | 808 945 | 812 802 | |
2019 | 170 000 | 182 811 | 181 036 | |
2020 | 182 000 | 211 539 | 207 103 | |
| Summa | 1 342 000 | 1 463 925 | 1 451 709 |
Svenska nominella obligationer, | ||||
2016 | 159 000 | 160 713 | 163 520 | |
2018 | 97 400 | 100 600 | 99 666 | |
2019 | 100 000 | 99 832 | 100 105 | |
2020 | 28 000 | 27 850 | 29 235 | |
2023 | 30 000 | 31 588 | 29 018 | |
| Summa | 414 400 | 420 583 | 421 544 |
| Summa | 1 756 400 | 1 884 508 | 1 873 253 |
1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer.
För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av företagsobligationer.
Not 19 | Floating-rate notes | |||
Förfalloår | Nominellt belopp | Bokfört värde | Marknadsvärde 1) | |
Svenska floating-rate notes | ||||
2016 | 85 800 | 85 827 | 86 947 | |
2017 | 25 000 | 25 000 | 25 208 | |
2018 | 250 000 | 252 074 | 249 352 | |
2019 | 219 000 | 221 406 | 217 922 | |
2020 | 163 000 | 164 590 | 161 832 | |
| Summa | 742 800 | 748 897 | 741 261 |
1) Floating-rate notes marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer.
För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av floating-rate notes.
Not 20 | Aktier | |||
Svenska aktier | Antal | Bokfört värde | Marknadsvärde 1) | |
Alfa Laval | 520 000 | 78 543 | 80 600 | |
Assa Abloy B | 900 000 | 89 801 | 160 200 | |
AstraZeneca SDB | 80 000 | 38 444 | 46 240 | |
Atlas Copco B | 970 000 | 151 861 | 189 441 | |
Autoliv SDB | 50 000 | 29 567 | 53 650 | |
Beijer Alma AB B | 125 135 | 18 641 | 27 467 | |
Betsson AB B | 200 000 | 12 294 | 31 100 | |
BillerudKorsnäs | 350 000 | 42 397 | 55 020 | |
CLX | 50 000 | 2 950 | 4 525 | |
Coor Service | 500 000 | 18 190 | 19 700 | |
Electrolux B | 175 000 | 30 732 | 35 910 | |
Elekta B | 1 400 000 | 95 783 | 100 940 | |
Ericsson B | 2 450 000 | 201 635 | 201 635 | |
Fabege | 250 000 | 18 058 | 35 025 | |
Fenix Outdoor International B | 100 000 | 7 123 | 40 800 | |
Getinge B | 400 000 | 80 466 | 89 000 | |
Hennes Mauritz B | 1 050 000 | 244 859 | 317 204 | |
Hexagon AB B | 300 000 | 67 843 | 94 440 | |
Hexpol | 380 000 | 31 031 | 34 618 | |
Indutrade | 60 000 | 14 624 | 28 830 | |
Intrum Justitia | 250 000 | 49 335 | 72 150 | |
Investor B | 630 000 | 112 087 | 196 938 | |
Inwido AB | 450 000 | 32 490 | 49 950 | |
JM B | 200 000 | 46 605 | 50 540 | |
Kinnevik B | 330 000 | 86 460 | 86 460 | |
Kungsleden | 729 287 | 32 019 | 44 122 | |
Mekonomen B | 200 000 | 34 600 | 34 600 | |
Net Ent | 70 000 | 25 965 | 34 615 | |
Nolato B | 100 000 | 16 514 | 25 750 | |
Nordea | 2 200 000 | 123 561 | 205 260 | |
Pandox AB | 150 000 | 16 619 | 23 385 | |
Poolia B | 386 395 | 4 791 | 4 791 | |
Sandvik | 1 100 000 | 81 455 | 81 455 | |
SCA B | 735 000 | 135 670 | 181 178 | |
SEB A | 1 680 000 | 106 548 | 150 192 | |
Skanska B | 150 000 | 17 161 | 24 720 | |
SKF B | 300 000 | 41 160 | 41 160 | |
Svenska Handelsbanken A | 1 240 000 | 101 688 | 139 996 | |
SWECO AB B | 92 653 | 9 124 | 11 512 | |
Swedbank A | 775 000 | 98 767 | 145 003 | |
TeliaSonera | 1 750 000 | 73 833 | 73 833 | |
Trelleborg B | 50 000 | 5 724 | 8 240 | |
Troax | 300 000 | 24 276 | 37 500 | |
Volvo B | 1 300 000 | 102 830 | 102 830 | |
ÅF B | 365 000 | 31 319 | 52 469 | |
| Summa svenska aktier |
| 2 685 443 | 3 524 994 |
Utländska aktier | Antal | Bokfört värde | Marknadsvärde 1) | |
Australien | ||||
Westpac Banking Corp. | 120 000 | 24 046 | 24 751 | |
Belgien | ||||
KBC | 25 000 | 9 522 | 13 324 | |
Danmark | ||||
Danske Bank | 105 000 | 23 909 | 23 909 | |
Frankrike | ||||
BNP Paribas | 58 000 | 18 512 | 27 960 | |
LVMH | 14 000 | 13 249 | 18 884 | |
Sanofi Aventis | 26 000 | 12 889 | 18 997 | |
Schneider Electric | 63 000 | 31 000 | 31 000 | |
Total | 87 000 | 30 626 | 33 148 | |
Hong Kong | ||||
AIA Group | 525 000 | 15 748 | 26 405 | |
China Mobile | 150 000 | 14 218 | 14 218 | |
Italien | ||||
Intesa Sanpaolo | 1 000 000 | 21 412 | 28 306 | |
Japan | ||||
Canon | 80 000 | 20 513 | 20 513 | |
Itochu | 350 000 | 28 780 | 35 214 | |
Mitsubishi UFJ Financial Group | 900 000 | 34 070 | 47 542 | |
Nidec Corp. | 36 000 | 22 197 | 22 197 | |
Panasonic | 380 000 | 31 781 | 32 890 | |
Seven I Holdings Co. | 93 000 | 25 452 | 36 013 | |
SMC Corp. | 9 000 | 10 534 | 19 950 | |
Softbank | 36 000 | 12 800 | 15 420 | |
Toyota Motor | 160 700 | 68 794 | 83 958 | |
Kanada | ||||
Enbridge Inc. | 50 000 | 13 407 | 13 769 | |
Rogers Communications | 48 000 | 13 737 | 14 039 | |
Toronto-Dominion Bank | 95 000 | 25 730 | 31 573 | |
Kina | ||||
Alibaba Group | 43 000 | 29 529 | 29 529 | |
China Construction Bank | 4 600 000 | 26 455 | 26 455 | |
Mexiko | ||||
Banorte | 700 000 | 31 782 | 31 888 | |
Schweiz | ||||
Nestlé | 125 000 | 40 943 | 79 044 | |
Novartis | 29 218 | 10 480 | 21 512 | |
Roche | 31 400 | 55 855 | 73 617 | |
Sunrise Communications | 30 000 | 15 039 | 15 039 | |
Singapore | ||||
DBS Group | 380 000 | 31 656 | 37 691 | |
Spanien | ||||
Red Eléctrica | 45 000 | 28 244 | 32 002 | |
Storbritannien | ||||
AstraZeneca | 30 000 | 16 346 | 17 248 | |
BG Group | 175 000 | 21 612 | 21 612 | |
BT Group | 735 000 | 36 887 | 43 073 | |
Capita Plc | 160 000 | 24 293 | 24 293 | |
Lloyds TSB | 2 800 000 | 25 668 | 25 668 | |
Prudential | 210 000 | 25 278 | 40 438 | |
Reckitt Benckiser | 53 000 | 23 517 | 41 655 | |
Royal Dutch Shell B | 121 000 | 23 556 | 23 556 | |
Shire Plc | 14 000 | 6 665 | 8 204 | |
Whitbread Plc | 32 000 | 17 721 | 17 721 | |
Sydkorea | ||||
Hyundai Motor | 13 000 | 11 857 | 13 753 | |
Samsung | 500 | 2 534 | 4 473 | |
Samsung Electronics (Global Deposit Receipts) | 10 800 | 29 705 | 48 623 | |
Utländska aktier | Antal | Bokfört värde | Marknadsvärde 1) | |
Taiwan | ||||
Taiwan Semiconductor | 160 000 | 20 631 | 30 778 | |
Tyskland | ||||
BASF AG | 35 000 | 19 312 | 22 689 | |
Bayer AG NPV | 36 000 | 38 214 | 38 214 | |
Kion Group AG | 70 000 | 26 280 | 29 529 | |
Linde AG | 25 000 | 30 685 | 30 685 | |
USA | ||||
3M | 33 000 | 23 316 | 42 147 | |
Accenture Plc | 38 000 | 15 646 | 33 820 | |
Allergan PLC | 23 000 | 15 007 | 60 923 | |
Alphabet Inc. Class C | 2 207 | 4 766 | 14 306 | |
Alphabet Inc. Class A | 3 700 | 7 943 | 24 584 | |
Anadarko Petroleum | 37 000 | 15 050 | 15 050 | |
Apple Inc. | 20 000 | 10 310 | 18 046 | |
Bank of America | 385 000 | 51 500 | 55 188 | |
Biogen | 6 000 | 15 554 | 15 554 | |
Blackstone | 150 000 | 16 385 | 37 468 | |
Capital One Financial Corp. | 45 000 | 17 854 | 27 698 | |
Cisco Systems | 312 000 | 47 949 | 72 214 | |
Citigroup | 170 000 | 46 103 | 74 750 | |
Comcast Corp. | 69 000 | 15 284 | 32 898 | |
Conocophillips | 12 000 | 4 701 | 4 701 | |
DOW Chemical | 68 000 | 29 534 | 29 534 | |
Edison International | 63 000 | 21 193 | 31 939 | |
Electronic Arts | 24 000 | 13 557 | 14 054 | |
Exxon Mobil | 62 000 | 37 655 | 40 716 | |
General Electric | 270 000 | 49 576 | 70 483 | |
Hain Celestial | 38 300 | 13 164 | 13 164 | |
IBM | 10 000 | 11 121 | 11 715 | |
Infinera Corp. | 350 000 | 44 524 | 54 114 | |
Ingersoll Rand | 66 000 | 30 979 | 30 979 | |
Intel | 125 000 | 17 899 | 36 772 | |
International Flavors Fragrances | 36 000 | 33 048 | 36 508 | |
Johnson Johnson | 111 000 | 56 490 | 96 849 | |
JPMorgan Chase | 200 000 | 61 959 | 111 969 | |
Macy's Inc. | 81 000 | 20 323 | 24 094 | |
McDonald's | 12 000 | 6 965 | 12 049 | |
Mead Johnson Nutrition | 20 542 | 9 006 | 13 701 | |
Medtronic Inc. | 72 020 | 38 401 | 46 944 | |
Merck US | 113 670 | 41 084 | 50 889 | |
Microsoft Corp. | 353 000 | 71 592 | 167 117 | |
Mondelez International | 137 000 | 23 490 | 52 419 | |
Nike | 100 000 | 15 743 | 53 177 | |
Pepsi Co. | 95 000 | 51 269 | 80 789 | |
Procter Gamble Co. | 84 000 | 47 631 | 56 547 | |
Rockwell Automation Inc. | 24 000 | 13 877 | 20 981 | |
Schlumberger | 26 000 | 14 102 | 15 223 | |
Starbucks | 105 000 | 28 306 | 53 690 | |
United Parcel Service | 53 000 | 43 003 | 43 263 | |
Valero | 35 000 | 9 482 | 21 063 | |
Verizon Communications Inc. | 32 401 | 9 566 | 12 741 | |
Visa Inc. | 54 000 | 18 673 | 35 571 | |
Walt Disney | 99 000 | 30 099 | 88 510 | |
Wells Fargo | 85 000 | 24 449 | 39 226 | |
Zoetis | 62 982 | 7 401 | 25 554 | |
| Summa utländska aktier |
| 2 446 199 | 3 484 660 |
| Summa aktier totalt |
| 5 131 642 | 7 009 654 |
1) Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Not 21 | Alternativa placeringar | |||
Antal | Bokfört | Marknads | ||
Hedgefonder | ||||
Brummer Multi-Strategy | 40 913 | 90 000 | 94 759 | |
Carve | 68 702 | 70 000 | 92 586 | |
IPM | 403 565 | 50 000 | 50 106 | |
Lynx | 236 135 | 41 388 | 58 550 | |
Madrague | 58 833 | 80 000 | 81 148 | |
Manticore | 16 741 | 28 125 | 30 184 | |
Nektar | 65 950 | 115 092 | 166 099 | |
Observatory | 46 460 | 85 625 | 126 312 | |
Ram One | 97 227 | 110 000 | 128 951 | |
Rhenman | 210 000 | 21 000 | 59 207 | |
Zenit | 2 034 | 100 000 | 121 274 | |
| Summa hedgefonder | 791 230 | 1 009 176 | |
Vinstandelslån | ||||
Sveafastigheter, Fund II | 11 600 | 3 161 | ||
Sveafastigheter, Fund III | 69 162 | 88 069 | ||
| Summa vinstandelslån | 80 762 | 91 230 | |
Onoterad fastighetsfond | ||||
Aberdeen | 265 210 | 49 223 | 46 790 | |
Nedskrivning, Aberdeen | –2 433 | |||
| Summa onoterad fastighetsfond | 46 790 | 46 790 | |
Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | ||||
Aktier och aktieägartillskott | 312 062 | 348 627 | ||
Nedskrivning | –289 | |||
Räntebärande lån | 104 422 | 104 422 | ||
| Summa fastighetsfonder | 416 195 | 453 049 | |
| Summa alternativa placeringar | 1 334 977 | 1 600 245 | |
Kvarstående åtaganden i fastighetsfonder och delägda fastighetsbolag 2) | 2015 | 2014 | ||
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2019. | 2 560 | 2 560 | ||
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2017. | 26 044 | 32 139 | ||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim. | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 26 juli 2016. | 84 614 | 157 835 | ||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim Brädstapeln. | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 26 juli 2016. | 17 192 | 17 192 | ||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim III. | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 30 september 2019. | 153 374 | – | ||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Profi. | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 26 november 2021. | 75 871 | 83 108 | ||
Kvarstående åtagande i Midstar Hotels. | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2028. | 126 069 | – | ||
Åtagande i Thule Fund S. | ||||
A. Betalning sker den 31 mars 2016. | 250 000 | – | ||
| Summa | 735 724 | 292 834 |
1) Hedgefonder, vinstandelslån, onoterad fastighetsfond och fastighetsfonder marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
2) Kvarstående åtaganden i fastighetsfonder och delägda fastighetsbolag redovisades t.o.m. 2014 som ansvarsförbindelser.
Not 22 | Kortfristiga fordringar | 2015 | 2014 |
Hyresfordringar m.m. | 272 | – | |
Löneförskott | – | 3 | |
Skattefordran 2013 | – | 894 | |
Skattefordran 2014 | 796 | 982 | |
Skattefordran 2015 | 1 562 | – | |
Sålda ej betalda värdepapper | 12 663 | – | |
Övriga | – | 19 | |
Summa | 15 293 | 1 898 |
Not 23 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2015 | 2014 |
Upplupna räntor | 32 217 | 36 452 | |
Förutbetalda kostnader | 529 | 1 722 | |
Summa | 32 746 | 38 174 |
Not 24 | Certifikat | |||
Förfall 2016 | Nominellt belopp | Bokfört värde | Marknadsvärde 1) | |
Företagscertifikat | ||||
Kvartal 1 | 465 000 | 464 632 | 464 733 | |
Kvartal 2 | 110 000 | 109 954 | 109 853 | |
Kvartal 3 | – | – | – | |
Kvartal 4 | – | – | – | |
| Summa | 575 000 | 574 586 | 574 586 |
1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
Not 25 | Valutaterminer | ||
Köpt/såld valuta | Nominellt belopp | Marknadsvärde 1) | |
Förfallomånad 2016-01 | |||
SEK/EUR | 117 638 | 3 078 | |
SEK/GBP | 57 747 | 1 734 | |
SEK/JPY | 83 374 | –342 | |
Förfallomånad 2016-02 | |||
SEK/EUR | 40 305 | 445 | |
SEK/GBP | 39 531 | 2 219 | |
SEK/JPY | 49 605 | 775 | |
SEK/USD | 232 056 | 7 935 | |
Förfallomånad 2016-03 | |||
SEK/EUR | 94 442 | 990 | |
SEK/GBP | 35 642 | 836 |
SEK/JPY | 49 255 | 424 | |
SEK/USD | 230 604 | 4 109 | |
| Summa | 1 030 199 | 22 205 |
1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.
Not 26 | Eget kapital, bokfört värde | ||||
Bundet eget kapital 1) | Fritt eget kapital | Eget kapital | |||
Kulturveten-skapliga | Balanserat | ||||
Utgående balans | 3 716 111 | ||||
Justering 6) | 11 948 | ||||
Eget kapital | 2 674 363 | 1 933 941 | 3 728 059 | 8 336 363 | |
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde 2) | –1 195 | –864 | 2 059 | – | |
Årets resultat | 967 243 | 967 243 | |||
Återbetalade | 38 322 | 38 322 | |||
Beviljade | –542 781 | –542 781 | |||
Eget kapital | 2 673 168 | 1 933 077 | 4 192 902 | 8 799 147 |
Not 27 | Eget kapital, marknadsvärde 5) | ||||
Bundet eget kapital 1) | Fritt eget kapital | Eget kapital | |||
Kulturveten-skapliga | Balanserat | ||||
Utgående balans 2014-12-31 | 6 783 344 | ||||
Justering 6) | 11 948 | ||||
Eget kapital | 2 674 363 | 1 933 941 | 6 795 292 | 11 403 596 | |
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde 2) | –1 195 | –864 | 2 059 | – | |
Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster 3) | 758 089 | 758 089 | |||
Återbetalade forskningsmedel | 38 322 | 38 322 |
Beviljade forskningsmedel 4) | –542 781 | –542 781 | |||
Eget kapital | 2 673 168 | 1 933 077 | 7 050 981 | 11 657 226 |
1) Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2) Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 14.
3) Se not 13.
4) För beviljade forskningsmedel, se not 33.
5) Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
6) Avser ändrad princip från 2014 gällande redovisning av ramanslag.
Not 28 | Periodiseringsfonder | 2015 | 2014 |
Periodiseringsfond tax 2010 | – | 2 362 | |
Periodiseringsfond tax 2011 | 2 250 | 2 250 | |
Periodiseringsfond tax 2012 | 2 591 | 2 591 | |
Periodiseringsfond tax 2013 | 1 055 | 1 055 | |
Periodiseringsfond tax 2014 | 1 578 | 1 578 | |
Periodiseringsfond tax 2016 | 1 879 | – | |
| Summa | 9 353 | 9 836 |
Not 29 | Övriga kortfristiga skulder | 2015 | 2014 |
Personalens källskatt | 1 268 | 985 | |
Förvaltade medel för samprojekt | 10 257 | 6 058 | |
Moms hyror redovisningskonto | 205 | 309 | |
Övrigt, ej likviderade affärer ingår | 613 | 475 | |
| Summa | 12 343 | 7 827 |
Not 30 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2015 | 2014 |
Sociala avgifter | 1 080 | 1 089 | |
Intjänade ej uttagna semesterdagar | 1 747 | 1 635 | |
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier | 821 | 816 | |
Upplupna räntor | 41 | 74 | |
Förutbetald hyresintäkt | 2 842 | 3 630 | |
Övriga upplupna kostnader, fastigheter | 503 | 1 095 | |
Övriga upplupna kostnader | 1 371 | 768 | |
| Summa | 8 405 | 9 107 |
Not 31 | Ställda säkerheter | 2015 | 2014 |
För egna avsättningar och skulder | |||
Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel | |||
Fastighetsinteckningar | 49 371 | 49 371 | |
| Summa | 49 371 | 49 371 |
Not 32 | Ansvarsförbindelser | 2015 | 20141) |
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning | 6 550 | 10 632 | |
| Summa | 6 550 | 10 632 |
1) I 2014 års årsberättelse redovisades ramanslag och kvarstående åtaganden i fastighetsfonder som
ansvarsförbindelser. Upplysning om dessa finns nu i not 34 respektive not 21.
Not 33 | Beviljade medel till forskning | 2015 | 2014 |
Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond | 151 308 | 171 275 | |
Medel från Kulturvetenskapliga donationen | 390 673 | 237 504 | |
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om | |||
åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 600 | 600 | |
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren | 200 | 200 | |
| Summa | 542 781 | 409 579 |
För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2015 (s. 5–34).
Not 34 | Ramanslag 1) | 2015 | 2014 |
| Ej utnyttjade ramanslag | 39 652 | 178 011 |
| Summa | 39 652 | 178 011 |
1) Ramanslag redovisades i 2014 års bokslut som ansvarsförbindelser.
Not 35 | Externa kostnader | 2015 | 2014 |
Externa forskningsrelaterade kostnader 1) | 10 666 | – | |
Övriga externa kostnader | 10 918 | 10 793 | |
| Summa | 21 584 | 10 793 |
1) Avser arvoden för adjungerade och sakkunniga samt kostnader för extern information som t.o.m. 2014 likställdes med forskningsmedel och redovisas som anslag direkt mot eget kapital.
Bilaga 1
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från en fond och fyra donationer.
Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen).
Nils-Eric Svenssons fond.
Kulturvetenskapliga donationen.
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar.
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2015).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av 2015 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1. | Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond | 7 952 696 | (69,74 %) |
2. | Kulturvetenskapliga donationen | 3 416 540 | (29,96 %) |
3. | Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 26 274 | (0,23 %) |
4. | Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren | 8 085 | (0,07 %) |
Totalt eget kapital vid ingången av 2015 | 11 403 595 |
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2015 (bokföringsmässigt resultat + förändring av orealiserade vinster = 967 243 + - 209 154 = 758 089) ska proportioneras ut på de olika donationerna.
1. | Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond | ||
Ingående värde | 7 952 696 | ||
Andel av årets totala avkastning | 528 680 | ||
Årets anslag och återbetalade anslag | –351 802 | ||
Marknadsvärde 2015-12-31 | 8 129 574 |
Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för 2015 är 400 tkr. Donationen ska anses vara förbrukad vid utgången av 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.
2. | Kulturvetenskapliga donationen | |
Ingående värde | 3 416 540 | |
Andel av årets totala avkastning | 227 125 | |
Årets anslag och återbetalade anslag | –151 137 | |
Marknadsvärde 2015-12-31 | 3 492 528 | |
3. | Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | |
Ingående värde | 26 274 | |
Andel av årets totala avkastning | 1 747 | |
Årets anslag och återbetalade anslag | –1 162 | |
Marknadsvärde 2015-12-31 | 26 859 | |
4. | Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren | |
Ingående värde | 8 085 | |
Andel av årets totala avkastning | 537 | |
Årets anslag och återbetalade anslag | –358 | |
Marknadsvärde 2015-12-31 | 8 264 | |
Totalt eget kapital till marknadsvärde 2015-12-31 | 11 657 225 |
Bilaga 2
Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||||||||
| Bokförda värden | Marknadsvärden | Bokförda värden | Marknadsvärden | |||||||
Tillgångar | |||||||||||
Anläggningstillgångar | |||||||||||
Materiella anläggningstillgångar | |||||||||||
Fastigheter | 15,16 | 257 406 | 950 000 | 259 387 | 857 000 | ||||||
Pågående nyanläggningar och förskott | 17 | 13 402 | 13 402 | 5 851 | 5 851 | ||||||
Inventarier | 12 | 92 | 92 | 229 | 229 | ||||||
Summa materiella anläggningstillgångar |
| 270 900 | 963 494 | 265 467 | 863 080 | ||||||
Finansiella anläggningstillgångar | |||||||||||
Obligationer | 18 | 1 873 253 | 1 873 253 | 1 672 387 | 1 700 539 | ||||||
Floating-rate notes | 19 | 741 261 | 741 261 | 522 164 | 528 845 | ||||||
Aktier | 20 | 5 131 642 | 7 009 654 | 5 020 665 | 7 159 834 | ||||||
Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | 21 | 311 774 | 348 627 | 87 995 | 97 079 | ||||||
Hedgefonder | 21 | 791 230 | 1 009 177 | 743 102 | 992 310 | ||||||
Vinstandelslån | 21 | 80 762 | 91 230 | 139 599 | 176 500 | ||||||
Räntebärande lån, fastighetsfonder | 21 | 104 422 | 104 422 | 102 584 | 102 584 | ||||||
Onoterad fastighetsfond | 21 | 46 790 | 46 790 | 48 338 | 48 338 | ||||||
Summa finansiella anläggningstillgångar |
| 9 081 134 | 11 224 414 | 8 336 834 | 10 806 029 | ||||||
Summa anläggningstillgångar |
| 9 352 034 | 12 187 908 | 8 602 301 | 11 669 109 | ||||||
Omsättningstillgångar | |||||||||||
Kortfristiga fordringar | 22 | 15 293 | 15 293 | 1 898 | 1 898 | ||||||
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 23 | 32 746 | 32 746 | 38 174 | 38 174 | ||||||
Certifikat | 24 | 574 586 | 574 586 | 712 974 | 713 399 | ||||||
Valutaterminer | 25 | – | 22 205 | – | – | ||||||
Kassa och bank | 87 483 | 87 483 | 118 855 | 118 855 | |||||||
Summa omsättningstillgångar |
| 710 108 | 732 313 | 871 901 | 872 326 | ||||||
Summa tillgångar |
| 10 062 142 | 12 920 221 | 9 474 202 | 12 541 435 | ||||||
Eget kapital och skulder | |||||||||||
Bundet eget kapital | 26, 27 | ||||||||||
Stiftelsekapital | 2 673 168 | 2 673 168 | 2 674 363 | 2 674 363 | |||||||
Not | 2015-12-31 | 2014-12-31 | |||||||||
| Bokförda värden | Marknadsvärden | Bokförda värden | Marknadsvärden | |||||||
Fritt eget kapital | 26, 27 | ||||||||||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 933 076 | 1 933 076 | 1 933 941 | 1 933 941 | |||||||
Balanserat resultat | 4 192 902 | 7 050 981 | 3 728 059 | 6 795 292 | |||||||
Summa eget kapital |
| 8 799 146 | 11 657 225 | 8 336 363 | 11 403 596 | ||||||
Obeskattade reserver | |||||||||||
Periodiseringsfonder | 28 | 9 353 | 9 353 | 9 836 | 9 836 | ||||||
Summa obeskattade reserver |
| 9 353 | 9 353 | 9 836 | 9 836 | ||||||
Avsättningar | |||||||||||
Avsättningar för pensioner | 381 | 381 | 1 317 | 1 317 | |||||||
Summa avsättningar |
| 381 | 381 | 1 317 | 1 317 | ||||||
Långfristiga skulder | |||||||||||
Inteckningslån | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | |||||||
Summa långfristiga skulder |
| 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | ||||||
Kortfristiga skulder | |||||||||||
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 180 884 | 1 180 884 | 1 019 060 | 1 019 060 | |||||||
Leverantörsskulder | 6 580 | 6 580 | 4 216 | 4 216 | |||||||
Valutaterminer | 25 | – | – | 41 426 | 41 426 | ||||||
Övriga kortfristiga skulder | 29 | 12 343 | 12 343 | 7 827 | 7 827 | ||||||
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 30 | 8 405 | 8 405 | 9 107 | 9 107 | ||||||
Summa kortfristiga skulder |
| 1 208 212 | 1 208 212 | 1 081 636 | 1 081 636 | ||||||
Summa skulder och avsättningar |
| 1 262 996 | 1 262 996 | 1 137 839 | 1 137 839 | ||||||
Summa eget kapital och skulder |
| 10 062 142 | 12 920 221 | 9 474 202 | 12 541 435 | ||||||
Ställda säkerheter | 31 | 49 371 | 49 371 | ||||||||
Ansvarsförbindelser | 32 | 6 550 | 10 632 | ||||||||
Tryck: Elanders, Vällingby 2016
Tryck: Elanders, Vällingby 2016