Redogörelse till riksdagen 2015/16:RS3 | |
Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2015 | |
I redogörelsen redovisas för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2015.
Stockholm den 10 februari 2016
På riksdagsstyrelsens vägnar
Urban Ahlin
Kathrin Flossing
I beslutet har deltagit: Urban Ahlin, ordförande, Tomas Eneroth (S), Jessica Polfjärd (M), Berit Högman (S), Hans Wallmark (M), Mattias Jonsson (S), Mattias Karlsson (SD), Ewa Thalén Finné (M), Elin Lundgren (S), Ulrika Carlsson i Skövde (C), Maria Ferm(MP).
Ordförandena för IPU-delegationen respektive PA-UfM-delegationen framförde i en skrivelse till riksdagsstyrelsen den 8 april 2011 (dnr 049-2548-2010/11) önskemål om att den årliga redogörelsen för delegationernas verksamhet ska lämnas till kammaren i stället för som tidigare till riksdagsstyrelsen, i syfte att ytterligare synliggöra verksamheten. I utredningen om riksdagens internationella verksamhet (RivUt, 2010/11:URF1) framförs att det är angeläget att det internationella engagemanget i högre grad integreras med riksdagens övriga verksamhet. En debatt i kammaren ger ledamöterna möjlighet att sprida kunskap och information mellan ledamöterna och till allmänheten. Riksdagsstyrelsen har därför sedan 2012 beslutat att överlämna redogörelserna för delegationernas verksamhet till riksdagen. Ärendena har beretts av utrikesutskottet och kammardebatt har hållits. I översynen av riksdagsordningen (2012/13:URF3), som gjordes av en kommitté under ledning av talmannen, föreslogs att denna försöksverksamhet skulle fortsätta eftersom den kan ge underlag för fortsatta överväganden. Riksdagsstyrelsen har i framställningen Översyn av riksdagsordningen (2013/14:RS3) förklarat sig dela kommitténs uppfattning. Riksdagsstyrelsen har mot denna bakgrund, och i enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för riksdagsstyrelsen, beslutat att överlämna redogörelsen för verksamheten för 2015 från riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen (IPU) till riksdagen.
Med utgångspunkt i visionen om att väl fungerande parlament ger starkare demokratier har organisationen för världens parlament (IPU) under året verkat för de parlamentariska institutionernas utveckling och bidragit till diskussionerna inför framtagandet av den nya utvecklingsagendan. Bland IPU:s uppgifter ingår också att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder. Att hjälpa till med att bygga upp väl fungerande parlament är en ständigt växande del av IPU:s verksamhet.
Teman som IPU arbetat med under året har bland annat handlat om migra-
tion, terrorism och hållbarhetsmålen: från ord till handling. Vidare har IPU debatterat cyberterrorism som ett allvarligt hot mot fred och global säkerhet, främjande av parlamentariska åtgärder för vattenförsörjning och sanitet. Andra IPU-teman har varit internationell lagstiftning i anslutning till nationell suveränitet och mänskliga rättigheter, icke-inblandning i staters interna angelägenheter, värnandet av kulturella arv och motverkandet av dess förstörelse, samt demokrati i den digitala eran.
Den svenska IPU-delegationen har fortsatt att hålla hög ambitionsnivå som inkluderat ett aktivt deltagande i framtagandet av resolutioner och i kommittéer och arbetsgrupper. I årsredogörelsen redovisas delegationens verksamhet för 2015 och de aktiviteter som genomförts.
Stockholm januari 2016
Krister Örnfjäder (S)
Ordförande
Helena Lundstedt
Delegationssekreterare
IPU är världens äldsta multilaterala organisation. IPU grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har för närvarande 167 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. Att hjälpa till med att bygga upp demokratiska funktioner och fungerande parlament är en ständigt växande del av IPU:s verksamhet.
Efter riksdagsvalet i september 2014 valdes en ny IPU-delegation för mandatperioden 2014–2018 av talmannen i samråd med gruppledarna. Efter en ändring i riksdagsordningen utses IPU-delegationen av talmannen i samråd med gruppledarna, till skillnad mot tidigare då den utsågs av riksdagsstyrelsen.
Ett konstituerande möte hölls den 4 november 2014 och delegationen har under mandatperioden följande sammansättning: ordförande Krister Örnfjäder (S), förste vice ordförande Anti Avsan (M), andre vice ordförande Monica Green (S), Ulrika Karlsson (M) och Teres Lindberg (S).
Under 2015 har delegationsmöten hållits vid flera tillfällen. Mötena har till stor del ägnats åt substansfrågor och förberedelser inför IPU:s två årliga församlingsmöten.
Tre seminarier har anordnats i riksdagen av den svenska IPU-delegationen under året som berör IPU-aktuella frågor: den första om den globala narkotikaproblematiken, den andra om kvinnligt ledarskap och den tredje om terrorism och kvinnors roll i konflikter och fredsprocesser. Samtliga seminarier var välbesökta.
Det huvudsakliga arbetet inom IPU och för den svenska delegationen utförs inför och under de två årliga församlingarna. Nedan följer rapporter från dessa.
IPU representerar cirka 45 000 parlamentariker runt om i världen. I Hanoi samlades över 1 300 delegater, varav 678 var parlamentariker från 128 av IPU:s medlemsländer för att diskutera globala frågor. Interparlamentariska unionen (IPU) höll sin årliga vårförsamling i Vietnam, Hanoi, 26 mars–1 april 2015. Den svenska delegationen leddes av riksdagens talman Urban Ahlin. Sverige var ett av tio länder som fick möjlighet att genomföra ett officiellt besök i samband med IPU-församlingen, och möten med bland annat Vietnams talman och premiärminister stod på programmet.
Huvudtemat för IPU:s möte var Hållbarhetsmålen: från ord till handling som utmynnade i slutdokumentet, Hanoideklarationen.
Övriga frågor i fokus i de permanenta kommittéerna var cyberterrorism som ett allvarligt hot mot fred och global säkerhet, skapandet av ett nytt system för vattenförsörjning och främjande av parlamentariska åtgärder för vatten och sanitet, internationell lagstiftning i anslutning till nationell suveränitet och mänskliga rättigheter, icke-inblandning i staters interna angelägenheter och mänskliga rättigheter.
Vietnam stod för första gången värd sedan sitt medlemskap för 36 år sedan. Huvudtemat för församlingen var debatt kring FN:s hållbarhetsmål för tiden efter 2015, vilka tar fasta på ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, med fattigdomsbekämpning som ett centralt tema.
Det framhölls genomgående att 2015 i många avseenden var ett viktigt år – FN firar 70 år. Det var också 20 år sedan antagandet av Pekingdeklarationen och handlingsplanen om hållbar utveckling och 25 år sedan instiftandet av barnkonventionen. Det var även 30 år sedan IPU:s möte för kvinnliga parlamentariker ägde rum för första gången.
Talman Urban Ahlin, delegationsledare, höll huvudanförandet i generaldebatten och talade om de nya hållbarhetsmålen som ska ersätta FN:s nuvarande millenniemål. Totalt 101 talare talade under den tre dagar långa generaldebatten. Talman Ahlin sade att trots de framsteg som gjorts är miljöproblemen och de utmaningar som klimatförändringen medför fortfarande en huvudfråga som har vittgående konsekvenser, inte bara för levnadsförhållandena utan också som en utlösare av bl.a. potentiella konflikter, torka och havsnivåhöjning.
Vidare betonade Ahlin i sitt tal att Sverige önskar en ambitiös dagordning för att tiden efter 2015 när det gäller att utrota fattigdom och främja global utveckling. Klimat och miljö, demokrati och mänskliga rättigheter, att främja jämställdhet och kvinnors roll är grundläggande för att skapa positiva drivkrafter som för utvecklingen framåt.
Ahlin betonade också att goda relationer med grannländer främjar tillväxt och betydelsen av hjälp till självhjälp genom att stödja arbetet mot korruption, ökad transparens, vikten av demokratiska och välfungerande institutioner och välkomnade därför särskilt mål 16, det så kallade governance-målet.
I den gemensamma deklaration som sedan antogs, den så kallade Hanoideklarationen, framhölls att för tiden efter 2015 utvecklingsagendan - som skulle antas i september 2015 inklusive dess hållbarhetsmål, innebar en unik möjlighet att möta globala utmaningar genom en gemensam hållning som alla länder kunde tillämpa, och med en nära koppling mellan hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Visionen är att alla statliga institutioner ska vara tillgängliga för alla, kulturella skillnader ska respekteras och alla människor – oavsett kön, etnicitet, kultur, religion och hälsa – ska ges inflytande att arbeta i samarbete för fred och det gemensammas bästa. Det framhölls att parlamentariker måste stödja alla ansträngningar för att nå dessa mål, och utvärdera de egna ländernas institutioner och beslutsprocesser, skapa lagar och ekonomiska riktlinjer för att kunna uppnå detta.
Första kommittén, fred och säkerhet
I första kommittén för fred och säkerhet behandlades en resolution om digital krigföring som ett allvarligt hot mot fred och global säkerhet. Marocko och Uruguay presenterade rapporten. Krister Örnfjäder (S) och Mikael Oscarsson (KD) deltog i utskottet. Det betonades att utvecklingen av informationsteknologin har lett till ökad sårbarhet i våra samhällen då ett antal cyberattacker har ägt rum och fortsätter att ske, men att parlamentariker spelar en viktig roll i att utarbeta lagstiftning och samarbeta internationellt.
I den resolution som sedan antogs framhölls bland annat att informations- och kommunikationsteknologier är verktyg som ska användas för inkludering och utveckling, inte för att bryta internationella lagar och staters suveränitet. Man belyste vikten av att etablera internationella och regionala överenskommelser vad gäller krigsföring på nätet och transnationell organiserad brottslighet och utbyte av information. Det belystes vidare att internet kan användas som en plattform för konflikt, och att stater ska uppmuntra den privata sektorn och civilsamhället att förbättra säkerheten och användningen av informationsteknologin. I resolutionen rekommenderades parlamenten att arbeta med kapacitetsuppbyggnad för att bättre förstå komplexiteten i internationell och nationell cybersäkerhet, och parlamenten rekommenderades även att se över de nationella lagstiftningarna för att bäst vara rustade för potentiella hot, i form av brott, terrorism eller krigsföring på nätet.
När resolutionsutkastet antagits beslutades det om nästkommande års ämne i första utskottet. Det röstades om två ämnesförslag – varav ett gemensamt från Sverige och Mexiko – om internationellt samarbete för en integrerad strategi för att motverka den globala narkotikaproblematiken. Slutligen valdes dock det andra ämnesförslaget från Indien, om terrorism, som tema för utskottets arbete under ett års tid framåt.
Andra kommittén, hållbar utveckling, finans och handel
Monica Green (S) och Emma Hult (KD) deltog i kommitté två, som handlade om skapandet av ett nytt system för vattenförsörjning och främjande av parlamentariska åtgärder för vatten och sanitet. Schweiz och Zambia stod bakom bakgrundstexten. I debatten underströks vikten av IPU-resolutionen som en viktig hörnsten för parlamentariska åtgärder för att hantera vattenfrågan globalt på ett mera hållbart och ansvarsfullt sätt, och resolutionen sågs som ett viktigt dokument för varje parlament att hänvisa till och fortsätta bygga vidare på. I resolutionen uppmärksammades det ökade tryck på jordens vattenresurser som är en realitet i dag, som är ett resultat av faktorer som befolkningsökning, klimatförändringar, snabb urbanisering, det ökade behovet av moderna jordbrukstekniker, industrialisering, naturkatastrofer, ökenspridning, skogsskövling och ökande energibehov.
Emma Hult (MP) lyfte i sitt anförande fram att hanterandet av våra gemensamma vattenresurser har blivit ett växande problem då behovet av vatten snabbt ökar runt om i världen och att hur samhällen väljer att förvalta vattenresurserna har direkt inverkan på människors levnadsvillkor. Hult underströk att tillgång till vatten är för många en fråga om överlevnad och en mänsklig rättighet, och betonade vikten av samverkan mellan länder om vatten för ökad effektivitet och att brist på vatten även kan vara en källa till konflikt. Att utveckla hållbart utnyttjande av vattenresurser är också nödvändigt för att minimera effekterna av klimatförändringar.
Monica Green (S) talade i sitt anförande om kvinnors och barns situation runt om i världen, och framhöll att kvinnor spelar en viktig roll i hanteringen av vattenresurser. Brist på rent vatten har allvarliga konsekvenser för människors, särskilt barns, hälsa. Brister i vatten och sanitet påverkar kvinnor och flickor särskilt hårt. Green framhöll att en av de viktigaste prioriteringarna bör vara att ge barn tillgång till rent vatten och att kvinnor ska vara direkt involverade i både planering och genomförande i utveckling av program för vatten och sanitet.
Utskottet antog också ett ämne inför nästa församling, och det belgiska förslaget antogs, som handlar om ett hållbart värnande och motverkande av förstörelse av kulturella arv.
Tredje kommittén, demokrati och mänskliga rättigheter
I tredje kommittén, som Teres Lindberg (S) deltog i, antogs resolutionen om internationell lagstiftning i anslutning till nationell suveränitet, icke-inblandning i staters interna angelägenheter och mänskliga rättigheter. Teres Lindberg (S) uppmärksammade i debatten att nationell suveränitet inte bara medför rättigheter, utan också ansvar. I sina inlägg betonade Teres Lindberg (S) särskilt att friheten på nätet skiljer sig kraftigt mellan öppna och stängda samhällen. Som medborgare i ett demokratiskt land finns möjlighet att kritisera förhållanden i ett annat land, medan medborgare i det berörda landet i vissa fall kan få betala ett högt pris för att ifrågasätta förhållanden i sitt eget land.
Kommitténs nästa ämne handlar om demokrati i den digitala eran och hotet mot den privata sfären och individuell frihet, med rapportörer från Island och Sydkorea. Kommittén höll en förberedande debatt i Hanoi om ämnet, som förberedelse inför arbetet med resolutionstexten, där 18 delegationer deltog i debatten. Utskottet höll vid en annan sittning ytterligare en debatt som uppföljning av den under fjolåret antagna resolutionen, om parlamentens roll i säkerställande av hälsofrämjande resurser för kvinnor och barn, där parlamenten inbjöds att dela sina erfarenheter om situationen och uppföljningen av resolu-tionen i de egna länderna.
En debatt hölls också med anledning av att barnkonventionen under 2015 fyller 25 år.
Fjärde kommittén, Förenta Nationernas frågor
Anti Avsan (M), förste vice ordförande för riksdagens IPU-delegation, valdes i Hanoi till ordförande för FN-kommittén, för en period om 4 år.
I Hanoi höll FN-kommittén även en interaktiv debatt för att markera att det var 70 år sedan FN:s tillkomst, då diskussionerna kretsade kring huruvida FN är lika relevant i dag som när organisationen grundades 1945. Konklusionen var att FN är viktigare än någonsin på grund av alla de utmaningar som finns i världen, vilket inte enskilda stater ensamma kan hantera.
Diskussioner hölls också om hur parlamenten kan integrera hållbarhetsmålen och erfarenheter utbyttes – detta som förberedelse inför parlamentens genomförande av FN:s nya hållbarhetsmål.
FN-kommittén diskuterade vidare det fjärde globala talmansmötet i New York som skulle äga rum 31 augusti–2 september 2015 och det uppmuntrades att medlemmarna skulle inkluderas i de nationella delegationer som deltog i detta talmansmöte.
Inom ramen för FN-kommittén kommer Anti Avsan för tiden efter 2015 fortsätta arbetet tillsammans med mexikanska senatorn Laura Rojas att fortsätta arbetet som handlar om parlamentarikers bidrag till det internationella samarbetet för att bekämpa de globala problemen rörande narkotika, och om hur parlamentariker kan understödja UNGASS 2016 (United Nations General Assembly Special Session) som kommer att utvärdera den rådande globala narkotikapolitiken och lägga upp riktlinjer för framtiden.
IPU:s geopolitiska grupp som kallas 12 plus (länder som ingår i Europarådet samt Kanada, Australien och Nya Zeeland) tog vid vårförsamlingen i Hanoi även beslut om ett gemensamt uttalande om Ukraina. Det har inom 12 plusgruppen sedan tidigare funnits ett starkt önskemål om att IPU måste ta upp krisen i Ukraina och Rysslands agerande. 12 plus-gruppens medlemsländer påpekade att IPU som står för demokrati, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, fred och säkerhet inte kan vara tysta utan bör fördöma Rysslands agerande.
En resolution om ett särskilt brådskande ämne antogs. Resolutionen behandlade parlamentens roll i bekämpandet av alla terroristaktiviteter, begångna av organisationer som Daish och Boko Haram, mot oskyldiga civila, särskilt kvinnor och barn. Parlamentarikerna uttryckte i resolution och debatt det omedelbara behovet av att motarbeta terrorism, vilket påverkar många unga människors liv och hindrar unga från utbildning. Det underströks att mera internationellt samarbete behövs för att förhindra att resurser sprids i form av pengar, vapen och soldater till terrorister. Det framhölls också viktig roll som parlamenten har för att motverka terrorism och vikten av att särskilt rikta insatserna mot unga som är den grupp som i störst utsträckning ansluter sig till terroristorganisationer. God samhällsstyrning och korruptionsbekämpning belystes och att nationella lagstiftningar utformas på ett sådant sätt att de som är skyldiga till terroristaktiviteter ställs inför rätta.
Styrande rådet antog en rad beslut. De finansiella resultaten för 2014 redovisades av IPU:s underkommitté för finansfrågor. Budgeten visade ett överskott på CHF 643 295 för 2014 och man hade sparat in CHF 315 000 på personal och administrativa kostnader. De frivilliga bidragen på CHF 2,6 miljoner hade använts till programaktiviteter under 2014, en ökning på 24 procent jämfört med föregående år.
Krister Örnfjäder (S) presenterade också internrevisionens rapport, vilken noterade att IPU:s finansiella situation var god och att tillgångarna ökat under 2014.
Styrande rådet fick också en uppdatering gällande samarbetet med FN, bland annat i anslutning till de diskussioner som hållits om den globala utvecklingsagendan för tiden efter 2015 och den tillhörande politiska deklarationen. Även IPU:s slutdokument efter församlingen i Vietnam, den så kallade Hanoideklarationen, skulle utgöra ett viktigt bidrag till det fjärde globala talmansmötet i New York i september 2015.
Det informerades också om att IPU fortsättningsvis bidrar med parlamentariska inspel inför andra stora möten runt om i världen med olika teman.
Styrande rådet informerades också om arbetet med utkastet till en samarbetsöverenskommelse mellan IPU och FN, till vilken många av IPU:s medlemsländer bidragit med värdefulla bidrag.
Styrande rådet tog också emot information om hur arbetet fortskridit när det gäller genomförandet av IPU:s strategi för 2012–2017; bland annat hade gemensamma principer som stöd till parlamenten tagits fram. Mellan oktober 2014 och mars 2015 hade IPU arrangerat nio särskilda möten i åtta olika länder, varav sju var globala och två regionala, och som hade fokus på en rad ämnen, bland annat säkerhet, mänskliga rättigheter, barns rättigheter, jämställdhet, hälsa, klimatförändringar och internationell handel.
Styrande rådet tog också emot information om förberedelserna inför det fjärde globala talmansmötet i New York, från 31 augusti till 2 september 2015.
Ulrika Karlsson (M) är vice ordförande för den koordinerande kvinnokommittén, som arbetar för att lyfta fram jämställdhetsfrågor och främjande av kvinnligt deltagande i politiken och i samhället i stort. Inför församlingen i Hanoi lämnade kommittén in ett antal ändringsförslag till resolutionstexterna för de permanenta utskotten, som syftade till att belysa jämställdhetsfrågor, varvid de flesta sedan antogs. För att uppmuntra män att engagera sig i frågorna föreslogs det att det i kvinnomötets stadgar förtydligas att även män är välkomna att delta vid IPU:s kvinnomöten.
I Hanoi firades att kvinnomötet varit verksamt i 30 år, i och med att det instiftades i Lomé 1985. Mötet var när det bildades det första globala forumet för kvinnliga parlamentariker och har sedan instiftandet varit ett forum som arbetat för att uppmuntra till reformer och stöttat parlament i frågor bland annat kring våld mot kvinnor och lyft upp jämställdhetsfrågor på IPU:s agenda under åren. I Hanoi antog mötet en handlingsplan med en rad åtgärder för att stärka kvinnligt inflytande och jämställdhet.
Monica Green (S) är vice ordförande i Mellanösternkommittén. Vid kommitténs möten i Vietnam hölls bland annat en utfrågning av talmännen vid Jordaniens parlament respektive Syriens parlament. Vidare informerade IPU:s president kommitténs medlemmar om IPU:s generalsekreterares planerade resa till Syrien och om den senare inplanerade parlamentarikerdelegationen till Syrien.
Kommittén höll också diskussioner om mandat och vidhöll att arbetsområdet ska omfatta den bredare Mellanösternregionen och inkludera fredsprocessen mellan Israel och Palestina även i fortsättningen, och underströk vikten av att främja samarbete mellan parlamenten i Israel och Palestina. Det framhölls att rundabordssamtal skulle initieras för att identifiera framtida samarbetsområden. Det första skulle handla om vatten, och skulle inkludera inte enbart representanter från Israel och Palestina, utan också länder i regionen. Kommittén beslutade att det första rundabordssamtalet skulle hållas i Jordanien, och önskemålet var att ett sådant samtal skulle kombineras med ett besök till Jerusalem och Ramallah.
Ulrika Karlsson (M) är medlem av kommittén för internationell humanitär rätt, och vid dess möten i Hanoi deltog bland annat representanter för Internationella Rödakorskommittén och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), och kommittén fick bland annat ta del av presentationer om flyktingsituationen i världen. Man diskuterade de olika svårigheter som finns i att tillhandahålla nödvändig hjälp och man betonade i diskussionerna vikten av att säkerställa tillräckliga finansiella resurser i arbetet, vikten av koordinering med de länder som är berörda samt vikten av översyn. Frågan om den ökade säkerhetsrisken för hjälparbetare lyftes också fram som en viktig fråga, då det är en aspekt som ofta hindrar hjälpen att nå fram till dem som mest är i behov.
Under mötena i Hanoi diskuterade kommittén vidare pågående projekt, däribland en parlamentarisk konferens om nationalitet och statslöshet i samarbete med UNHCR, uppdatering av en handbok i samarbete med UNHCR om skydd av flyktingar och en annan om internationell humanitär rätt.
Bilaterala möten hölls i Vietnam, med delegationerna från Kazakstan (Kabibulla Jakupov, representanthusets talman), Rwanda (Jeanne DArc Gakuba, vice president för senaten), Tyskland (Norbert Lammert, talman), och Australien (Bronwyn Bishop, representanthusets talman).
Under talman Urban Ahlins officiella besök i samband med IPU-församlingen, stod handel, högre utbildning, teknologi, hälsa och transport i fokus.
Det var talmannens första resa till Vietnam – senast en svensk talman besökte landet var 20 år tidigare. Sverige var 1969 det första västland som etablerade diplomatiska relationer med Vietnam.
Talmannen träffade premiärminister Nguyen Tan Dung, Vietnams talman Nguyen Sinh Hung, transportminister Dinh La Thang, vice ordförande för
nationella kommittén för trafiksäkerhet Hung samt hälsominister Nguyen Thi Kim Tien. Möten hölls även med Diplomatic Academy för att diskutera Vietnams syn på Sydkinesiska havet. Två studiebesök anordnades för IPU-delegationen; ett till National Hospital of Pediatrics (f.d. Olof Palmes barnsjukhus) och ett till ABB:s fabrik utanför Hanoi. Besöket var en möjlighet att få inblick i företagsklimatet i Vietnam och vilka utmaningar och möjligheter som finns. ABB har på sina dryga 20 år i Vietnam lyckats bygga upp en modern tillverkningsindustri som säljer högkvalitativa transformatorer inom
Vietnam men även exporterar till USA, Australien och länder i regionen.
Talmannen och IPU-ledamöterna deltog även i ambassadens trafiksäkerhetssatsning, som del av en pågående nationell kampanj för trafiksäkerhet. Hjälmanvändandet i Vietnam är fortfarande lågt, speciellt bland barn, vilket resulterar i många dödsfall i trafiken.
Tillsammans med tyska ambassaden genomfördes ett välbesökt seminarium på temat Parlamentarians meet Civil Society där två medlemmar i svenska IPU-delegationen deltog som panelister: Anti Avsan (M) och Monica Green (S), tillsammans med två tyska parlamentariker. Fokus var temat samverkan med civila samhället. Syftet var att genom exempel visa på hur svenska parlamentariker ser på det civila samhället och dess roll.
Den svenska IPU-delegationen som deltog vid IPU:s vårförsamling i Vietnam bestod av delegationsledare och talman Urban Ahlin, IPU-delegationens ordförande Krister Örnfjäder (S), förste vice ordförande Anti Avsan (M), andre vice ordförande Monica Green (S), Teres Lindberg (S), Emma Hult (MP), Mikael Oscarsson (KD), riksdagsdirektör Kathrin Flossing (som deltog vid det parallella ASGP-mötet, Association of Secretaries General of Parliaments), kanslichef vid riksdagens internationella kansli Ann-Louise Månsson, IPU-delegationens delegationssekreterare Helena Lundstedt, biträdande delega-tionssekreterare Björn Sondén, samt riksdagsdirektörens sekreterare Daniel Lindholm.
Interparlamentariska unionen (IPU) höll sin årliga höstförsamling i
Genève, Schweiz, den 17–21 oktober 2015, den 133:e i ordningen. Inledningsvis skulle Colombia ha stått värd för höstförsamlingen men detta ändrades och Schweiz blev istället värdland.
Delegationer från 134 medlemsländer deltog. Vid församlingen antogs flera rådgivande resolutioner. Huvudteman för debatterna berörde behovet av att förstärka globalt samarbete för att motverka terrorism, demokrati i den digitala världen kopplat till individuell frihet och värnandet av kulturella världsarv och arbetet för att motverka dess förstörelse. Aktuella FN-frågor diskuterades också i IPU:s särskilda FN-kommitté. Huvudtemat som debatterades i generalförsamlingen handlade om den moraliska och ekonomiska nödvändigheten av en rättvis och human situation för migranter runt om i världen. Ett nytt parlament valdes in som medlem i IPU – Fiji – vilket innebär att IPU numera består av 167 medlemsparlament och 10 associerade medlemmar.
IPU:s president, Saber Chowdhury från Bangladesh, som valts till president året innan, inledde med att ge en tillbakablick över utvecklingen under det senaste året inom IPU. Den föregående församlingen i Vietnam hade avslutats med antagandet av den så kallade Hanoideklarationen The SDG:s: Turning words into reality. Dess huvudbudskap hade sedan förts vidare som inspel från IPU till det fjärde globala talmansmötet i New York, och hade även integrerats i de slutsatser som antogs vid FN:s konferens om hållbar utveckling (UN Sustainable Development Summit) som belyste vikten av parlamentens roll i genomförandet av millenniemålen. FN:s medlemsländer antog ett nytt utvecklingsmål (mål 16) som satte fred, rättvisa och starka institutioner högt på den nya utvecklingsagendan. Vid IPU:s höstförsamling i Genève, debatterade IPU:s medlemsländer en rad aktuella frågor.
Krister Örnfjäder (S) höll huvudanförandet i generaldebatten, som handlade om nödvändigheten i en mera rättvis och human migration. I sitt tal belyste Örnfjäder bland annat behovet av att söka europeiska och globala lösningar på utmaningarna med det stora antalet flyktingar som anlänt till bland annat Europa under hösten. Flyktingmottagande kan innebära utmaningar för enskilda länder som exempelvis Sverige, men blir hanterbart om man lyckas få till stånd breda internationella lösningar för att erbjuda assistans eller skydd för de 60 miljoner människor som för närvarande befinner sig på flykt i världen. Örnfjäder välkomnade därför också det europeiska initiativet med bindande kvoter för medlemsländer i Europeiska unionen och upprättandet av så kallade hot spots eller portaler för att fördela asylsökande på ett rättvist sätt mellan EU:s medlemsländer som ett viktigt genombrott mot ett större europeiskt ansvar för denna utmaning.
I den gemensamma deklaration som sedan antogs, framhölls att parlamentariker, som representanter för sin befolkning, har en mycket viktig roll – att hjälpa till att sätta fokus på den mänskliga aspekten av migration, och säkerställa att migrations- och flyktingpolicyer är i enlighet med internationella principer för mänskliga rättigheter.
Första kommittén, fred och säkerhet
I första kommittén för fred och säkerhet behandlades ämnet terrorism. Fokus var behovet av ökat globalt samarbete för att motverka hotet mot demokrati och mänskliga rättigheter. Debatten fördes i Genève bland medlemmarna i utskottet, och resolutionen förväntas antas vid vårförsamlingen i Lusaka, Zambia, 2016. Inbjudna experter medverkade, som i sina presentationer betonade parlamentens roll i åtgärder för att motverka terrorism, genom lagstiftning och översyn. Vikten av samarbete och koordinering på alla nivåer underströks.
Krister Örnfjäder (S) deltog i utskottet och tog i sitt anförande bland annat upp det seminarium som den svenska IPU-delegationen anordnat i riksdagen under hösten om kvinnors roll i arbetet mot terrorism, då kvinnor ofta har nyckelroller i familjer och samhällen och tillför ett viktigt perspektiv i fredsprocesser.
Andra kommittén, hållbar utveckling, finans och handel
Monica Green (S) deltog i kommitté två, som handlade om värnandet av kulturella arv och motverkandet av dess förstörelse. Under debatten belystes vikten av att ratificera och genomföra de överenskommelser och konventioner som finns inom området.
Monica Green (S) tog i sitt anförande upp förstörelsen av kulturella arv som ett brott mot mänskliga rättigheter och de samhällen de lever i. Green underströk att kultur handlar om identitet och tillhörighet, att FN:s säkerhetsråd fördömt förstörelserna och uppmanat alla medlemsländer att vidta åtgärder och samarbeta för att förhindra förstörelse av kulturella arv.
Tredje kommittén, demokrati och mänskliga rättigheter
I tredje kommittén, som Ulrika Karlsson (M) och Teres Lindberg (S) deltog i, debatterades och antogs en resolution om ämnet demokrati i den digitala eran och hotet mot den privata sfären och individuell frihet. Rapportörerna kom från Island och Sydkorea. Ledamöterna tog i sina anföranden bland annat upp vikten av att obehindrat kunna ta del av informationsflödet på nätet, att var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet, och att alla medborgare ska ha samma möjlighet att ta del av internet och rätten att uttrycka sig. Människor har rätt till information och transparens lika väl som rätt till skydd från övervakning och censurering av makthavare och det är viktigt att finna en balans däremellan.
Utskottet antog också ett nytt ämnesförslag som man kommer att arbeta med under det kommande året, om friheten för kvinnor att till fullo delta i politiska processer på ett säkert sätt och utan yttre inblandning.
Fjärde kommittén, Förenta Nationernas frågor
Anti Avsan (M) inledde i Genève sitt ordförandeskap i FN-kommittén, för en period om fyra år (till och med mars 2019). Vid kommitténs första möte i Genève diskuterade FN:s fredsbevarande kommission med anledning av dess tioårsjubileum med ett antal inbjudna paneldeltagare. Fokus för den andra paneldiskussionen var Internationella brottmålsdomstolens (ICJ) roll i att lösa internationella konflikter. Kommittén beslutade vidare att i samband med nästa möte vid IPU:s vårförsamling i Lusaka, Zambia, bland annat göra en översyn av de framsteg som gjorts för att uppfylla FN:s hållbarhetsmål och hur IPU kan integreras i detta arbete.
Som kommitténs ordförande kommer Anti Avsan (M) att tillsammans med mexikanska senatorn Laura Rojas fortsätta arbetet som handlar om parlamentarikers bidrag till det internationella samarbetet för att bekämpa de globala problemen rörande narkotika, och om hur parlamentariker kan understödja UNGASS 2016 (United Nations General Assembly Special Session).
En resolution om ett särskilt brådskande ämne antogs. Ämnet handlade om IPU:s, parlamentens, parlamentarikers samt internationella och regionala organisationers roll i tillhandahållandet av nödvändigt och brådskande skydd och stöd till dem som blivit flyktingar genom krig, interna konflikter och socio-ekonomiska situationer, enligt principen internationell humanitär rätt och internationella konventioner.
Det framhölls att flyktingkrisen är en fråga som påverkar inte bara Europa, utan många länder i Afrika och andra delar av världen, och det betonades att det finns ett stort behov av att komma till rätta med huvudorsakerna – fattigdom, konflikt och krig. I resolutionen framhölls också behovet av att förse mottagarländerna med mera resurser, eftersom mottagandet av flyktingar innebär ekonomiska omkostnader. Resolutionens slutsats fokuserade på det stora behovet av att alla länder uppmanas att uppfylla de internationella lagar och konventioner som finns för att fred och säkerhet ska kunna säkerställas.
Styrande rådet godkände ansökan om medlemskap av Fiji, vilket innebär en ökning av IPU:s medlemsländer till 167 nationella parlament. Styrande rådet fick också ta emot den årliga finansiella rapporten och information om de medlemsavgifter som var ännu obetalda, varför beslut togs om att tre medlemsländer fick minskad rösträtt. Rådet noterade också att IPU:s inkomster och utgifter var i linje med beräkningarna för det första halvåret och att några personalbesparingar under andra delen av året var att vänta.
Rådet tog också emot budgetförslaget för 2016, genom rapport av IPU:s underkommitté för finansfrågor, som ser över och ger vägledning i förberedelsen av IPU:s budget. Budgeten medgav en minskning av medlemsavgifterna med 8,7 procent jämfört med 2014, samtidigt som IPU kan upprätthålla sina program och aktiviteter tack vare inkommande frivilliga bidrag från externa givare.
Styrande rådet antog också 2016 års budget (CHF 15 788 300), och fick vidare ta emot information om pågående och genomförda aktiviteter tillsammans med FN för att uppnå en rad mål genom olika politiska processer.
En genomgång av genomförandet av IPU:s strategi 2012–2017 genomfördes. I strategin ingår ett antal mål: stärkandet av demokratin genom parlamenten, arbete för ökad jämställdhet, värnandet och främjandet av mänskliga rättigheter, parlamentariskt stöd för internationella utvecklingsmål och bidrag till FN:s för tiden efter 2015 utvecklingsagenda.
Styrande rådet fick också ta emot information om resultaten av den fjärde globala talmanskonferensen som anordnas av IPU vart femte år. 2015 års konferens hölls i New York, och organiserades i nära samarbete med FN. Slutdeklarationen handlade om demokrati som medel för att uppnå fred och hållbar utveckling, för att bygga den värld som människor önskar.
IPU:s vårförsamling kommer att äga rum i Lusaka, Zambia, 19–23 mars 2016. Det beslutades att temat för generaldebatten skulle handla om demokrati och att även ge unga människor en röst.
Vid den koordinerande kvinnokommitténs möten, med Ulrika Karlsson (M), som dess vice ordförande, diskuterades bland annat olika aktiviteter i hemländerna som hade koppling till den pågående kampanjen om kvinnliga parlamentariker och inflytande, samt församlingens agenda för att lämna ändringsförslag till resolutionerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett annat framtida tema som diskuterades var mentorskap för unga parlamentariker. Vid det koordinerande kvinnomötet utsågs också Ulrika Karlsson (M) av medlemmarna till rapportör för 23:e mötet för kvinnliga parlamentariker som ska äga rum i Lusaka, Zambia, våren 2016.
Mötet för kvinnliga parlamentariker – det 22:a mötet – samlade 127 delegater från 75 länder. Kvinnomötet diskuterade de aktuella ämnena för församlingen och lade fram synpunkter på skrivningarna ur ett jämställdhetsperspektiv. Bland annat rörande generaldebatten om migration, diskuterade de kvinnliga parlamentarikerna temat och fokuserade på de faktorer som gör att kvinnor flyttar till andra länder, samt de utmaningar och möjligheter detta ger för kvinnor. Det underströks att kvinnor har en viktig roll i den sociala och ekonomiska utvecklingen av hemländerna och mottagarländerna. Kvinnor är dock ofta mest utsatta och löper störst risk att utnyttjas. Vikten av att skydda kvinnliga migranter, asylsökande och flyktingar belystes, genom att ratificera och implementera internationella konventioner.
Ulrika Karlsson (M) deltog också som medlem i panelen vid ett sidoevent som diskuterade parlamentens och parlamentarikers roll i genomförandet av den uppdaterade strategin för kvinnors, barns och tonåringars hälsa. Deltog gjorde bland annat experter från Världshälsoorganisationen (WHO) samt partnerskapet för kvinnors, nyföddas och barns hälsa. I panelen satt bland annat även Ugandas talman Rebecca Kadaga, vice presidenten för senaten i Lesotho, Futho Hoohlo och Victor Suarez, parlamentariker från Dominikanska republiken.
Ulrika Karlsson talade i paneldiskussionen om hur hon kombinerar sitt föräldraskap med sitt uppdrag som parlamentariker. I sitt inlägg informerade hon om Sveriges arbete med jämställdhetsfrågor genom historien fram till i dag och om hur föräldraförsäkringen fungerar i Sverige.
Vid kommitténs möten i Genève diskuterades aktuella frågor, däribland den tidigare inplanerade resan till Syrien (sommaren 2015) som blivit uppskjuten.
En sedan tidigare inplanerad parlamentarisk fältresa till Israel och Palestina hade också fått skjutas upp vilket Mellanösternkommittén beklagade, men resan planeras äga rum vid en senare tidpunkt. Vid kommitténs möten fanns inbjudna gäster från organisationer som gav presentationer om vatten, flyktingkrisen och terrorism. Mellanösternkommittén diskuterade vidare anordnandet av rundabordssamtal och att alla länder i Mellanöstern skulle inkluderas, för att uppnå bredare samarbete och dialog. Migration och terrorism skulle fortsätta vara teman på agendan för den interparlamentariska dialogen.
Monica Greens (S) vice ordförandeskap i Mellanösternkommittén (ett fyraårigt mandat), löpte ut i Genève.
Vid kommitténs möten i Genève diskuterades bland annat kommitténs roll och huvudsyfte bland medlemmarna – att stärka parlamentariska åtgärder för att skydda flyktingar och respekt för internationell humanitär rätt. För att uppnå detta krävs att medvetenheten kring frågorna väcks bland parlamentariker och att synliggöra huvudfrågor, utmaningar och lösningar, samt att utvärdera genomförandet av IHL och konventioner för ansvarskrävande gentemot regeringar. Kommittén håller bland annat utfrågningar med delegationer, utarbetar rapporter och utvecklar redskap för att assistera parlamentariker i åtgärder, samt samarbetar nära med Internationella Rödakorskommittén (ICRC) och FN:s flyktingorgan (UNHCR). Flera aktiviteters identifierades, däribland en fältresa till Syriens grannländer, särskilt Turkiet, för att se närmare på flyktingsituationen, eller till Mexiko för att se närmare på internflyktingar och tvångsgömda.
Kommittén höll också en öppen paneldiskussion som fokuserade på de humanitära dimensionerna av tvångsmigration och hur stater ska hantera ankomsten av många asylsökande och skydda dem från de risker de utsätts för. Man underströk vikten av delat ansvar särskilt bland de europeiska länderna och att flyktingar inte ska ses som en börda utan ett ansvar.
Ulrika Karlssons (M) vice ordförandeskap i kommittén för internationell humanitär rätt (IHL) löpte ut i Genève (ett fyraårigt mandat).
Ett flertal bilaterala möten hölls, med delegationerna från Australien, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vietnam.
Under det bilaterala mötet med Australien efterfrågades information om flyktingsituationen i Europa från de australienska ledamöterna. Det framhölls också civila samhällets roll i flyktingmottagandet.
Med Moldavien och Georgien diskuterades östliga partnerskapet och vikten av att partnerskapet fungerar och hur det kan förbättras och effektiviseras.
Från moldavisk sida tackade man för stödet och Sveriges aktiva roll i landet. Demokrati och MR-frågor, jämställdhetsfrågor och arbetet med decentralisering togs också upp.
Med Ukraina diskuterades bland annat landets arbete med energieffektivisering och avfallshantering, och arbetet med reformeringen av elektricitetsmarknaden. Vidare utbyttes erfarenheter om frågor kring lokalt självstyre. Utveckling av universitetsutbyten samt behovet av dagis för barn togs också upp, och det informerades om att många barn främst från östra Ukraina är hemlösa.
Med Vietnam diskuterades samarbete mellan parlamenten inom rättsväsendet, lagstiftningsområdet samt etableringen av en parlamentarisk vänskapsgrupp. Man uttryckte från vietnamesisk sida stor uppskattning över det svenska biståndet och från bådas sidor togs de mångåriga och goda relationerna upp, och talman Ahlins besök i Vietnam tidigare under året i samband med IPU:s vårförsamling underströks från vietnamesisk sida.
Den svenska IPU-delegationen som deltog vid IPU:s höstförsamling i Genève bestod av delegationsledare och ordförande för riksdagens IPU-delegation, Krister Örnfjäder (S), förste vice ordförande Anti Avsan (M), andre vice ordförande Monica Green (S), Ulrika Karlsson (M), Teres Lindberg (S), biträdande riksdagsdirektör Claes Mårtensson (som deltog vid det parallella ASGP-mötet, Association of Secretaries General of Parliaments), IPU-delegationens delegationssekreterare Helena Lundstedt, biträdande delegationssekreterare Björn Sondén samt assisterande sekreterare Marit Baker.
Anti Avsan (M) har tillsammans med den mexikanska senatorn Laura Angélica Rojas Hernández varit rapportörer för en IPU-studie om internationellt samarbete för att bekämpa den globala narkotikaproblematiken och hur parlamentariker kan bidra till processen inför UNGASS om narkotika 2016. Avsan och Rojas arbetade vidare med frågan vid vårförsamlingen i Vietnam 2015 och UNGASS 2016. Avsan har även inlett samtal och samråd med bland annat Socialdepartementet och Utrikesdepartementet.
Krister Örnfjäder (S) deltar även fortsättningsvis i styrgruppen för 12 plus. Styrgruppen förbereder och samordnar frågor inför de två årliga IPU-församlingarna och möttes i Bryssel, Belgien, den 1–2 mars och 20–21 september.
En parlamentarisk konferens om WTO-frågor anordnas av IPU och EU-parlamentet i samarbete. Konferensen är en sammanslutning av parlamentariker som övervakar Världshandelsorganisationen för att kunna utkräva ansvar utifrån medborgarperspektiv, övervaka förhandlingarna, inhämta information om Dohaförhandlingarna, interagera med relevanta WTO-förhandlare och experter samt utbyta information med parlamentariker från andra länder. Konferensens arbete leds av IPU:s styrgrupp där representanter från 25 nationella parlament ingår, och Krister Örnfjäder (S) och Anti Avsan (M) är medlemmar. 2014 utsågs Krister Örnfjäder (S) till ordförande för styrgruppen. Den 16–17 februari och den 30 september–1 oktober deltog Krister Örnfjäder och Anti Avsan (M) vid styrgruppens möten i Bryssel, Belgien.
Krister Örnfjäder (S) ingick i egenskap av ordförande för den parlamentariska konferensen om WTO-frågor, i regeringens delegation vid WTO:s ministerkonferens i Nairobi, Kenya, 14-18 december 2015.
Inom den nordiska IPU-kretsen finns ett väl fungerande samarbete inför, under och efter de två årliga församlingarna. Värdskapet för gruppens möten roterar, och under året stod den danska delegationen värd för två förberedande möten i Köpenhamn 18–19 mars och den 27–28 september. Under 2016 tar Finland över värdskapet.
I december deltog Krister Örnfjäder (S) och Anti Avsan (M) också vid IPU:s parlamentariska möte 5–6 december i anslutning till COP21 i Paris, Frankrike.
I början av året genomförde IPU-delegationen också ett studiebesök till IPU-sekretariatet i Genève för att få en uppdatering om IPU-aktuella frågor, och delegationen mötte då även bland annat IPU:s generalsekreterare Martin Chungong.
Flera IPU-seminarier har anordnats under året i riksdagen med IPU-delegationen som arrangör. Ett seminarium handlade om den globala narkotikaproblematiken och ägde rum 27 maj. I panelen deltog bland annat statssekreterare Agneta Karlsson samt representanter från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Centralförbundet för alkohol och narkotika (CAN), polisens nationella operativa avdelning, Vienna NGO Committee on Drugs samt journalisten Erik de la Reguera.
Ett seminarium anordnades 17 juni i samarbete med UN Women nationell kommitté Sverige om kvinnligt ledarskap med generaldirektören för FN:s jämställdhetsorganisation UN Women som inbjuden huvudtalare, Phumzile Mlambo-Ngcuka. Temat för seminariet var Investing in women's economic empowerment sets a direct path towards gender equality, poverty eradication and inclusive economic growth.
Ett tredje seminarium anordnades 23 september i samarbete med Svenska FN-förbundet, med fokus på terrorism och kvinnors rättigheter och roll i konflikt och fredsprocesser. Inbjudna talare var bland annat Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, Hans Brun, forskare med fokus på kontraterrorism och asymmetriska konflikter vid Kings College i London och Bitte Hammargren, journalist och författare med fokus på Turkiet och Mellanöstern.
IPU fortsätter sitt intensiva arbete för att göra demokratifrågor och demokratiskt styrelseskick till en del av FN:s hållbarhetsmål efter 2015. Jämställdhetsfrågan och bekämpandet mot våld mot kvinnor tar alltmer plats på organisa-tionens agendor.
Det svenska engagemanget i IPU är fortsatt starkt då de svenska IPU-ledamöterna är invalda och arbetar i IPU:s olika kommittéer och arbetsgrupper. Sverige ger ett fortsatt starkt stöd i form av engagemang och arbete men även ekonomiskt genom Sidas ekonomiska bidrag.
IPU-delegationen ser fram emot att fortsätta att återrapportera och debattera om sitt arbete i riksdagens kammare. IPU-delegationen har som ambition att under mandatperioden på olika sätt arbeta aktivt med informationsspridning och att väcka debatt.
IPU:s 132:a församling i Hanoi, Vietnam, 29 mars–1 april 2015
IPU:s 133:e församling i Genève, Schweiz, 17–21 oktober 2015
IPU:s 134:e församling i Lusaka, Zambia, 19–23 mars 2016
IPU:s 135:e församling i Genève, Schweiz, 23–27 oktober 2016
Tryck: Elanders, Vällingby 2016
Tryck: Elanders, Vällingby 2016