Redogörelse till riksdagen 2014/15:RR1
2014/15:RR1
Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2014
Sammanfattning
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2014. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen för myndigheten. Årsredovisningen beslutades den 16 februari 2015 av Claes Norgren.
Stockholm den 16 februari 2015
Claes Norgren
Riksrevisor
1
2014/15:RR1 GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER
Riksrevisionens årsredovisning 2014
Grundläggande bestämmelser
13 kap.
9 kap.
Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen
Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
Beslut, intygande och underskrift
Riksrevisorn med administrativt ansvar fattar beslut om Riksrevisionens årsredovisning enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2014/15:RR1
Innehållsförteckning
3
2014/15:RR1 | FÖRORD |
Förord | |
Riksrevisionens uppdrag är både utmanande och komplext, vi ska granska vad | |
statens pengar går till och hur effektivt de används. Vi verkar för demokratisk | |
insyn, god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. I en förän- | |
derlig omvärld kräver detta en förmåga att ständigt utveckla och anpassa verk- | |
samheten till nya förutsättningar och behov. Jag hoppas att du som läser denna | |
årsredovisning får en god bild av vad vi åstadkommit under året och hur vi har | |
arbetat för att nå våra mål. | |
Verksamheten under 2014 har i stor utsträckning påverkats av det utveckl- | |
ingsprogram som lades fram 2013. Den övergripande ambitionen var att öka | |
produktionen inom ramen för tillgängliga resurser. Avsikten var att skapa ef- | |
fektiva arbetssätt i hela organisationen som stöder den professionella utveck- | |
lingen. Arbetet skulle fokusera på att utnyttja den tekniska utvecklingen och | |
satsa på förenkling, samordning och rätt ambitionsnivå. De åtgärder som vid- | |
togs under 2013 för att skapa ekonomisk balans i verksamheten gav Riksrevi- | |
sionen förutsättningar att under 2014 vidta flera av de prioriterade åtgärder | |
som lades fast i utvecklingsprogrammet. | |
Riksrevisionen har nu fullt moderna och ändamålsenliga lokaler i Stock- | |
holm. Vi har också kunnat åtgärda flera av de utvecklingsområden som iden- | |
tifierades i en referentgranskning, en så kallad peer review, och då inte minst | |
utvecklingen av en samlad process för en riskanalys av staten och en ny revis- | |
ionsberättelse för den årliga revisionen. Vi ser nu också en märkbar ökning av | |
verksamhetsvolym inte minst inom effektivitetsrevisionen. Riksrevisionen har | |
också blivit en modernare myndighet genom satsningar på |
|
ändamålsenliga processer i hela organisationen såväl för granskningen som i | |
verksamhetsstödet. | |
Årsredovisningen för 2014 visar resultatet av vidtagna åtgärder. Inom samt- | |
liga verksamhetsgrenar har vi uppnått de uppsatta målen inom ramen för en | |
ekonomi i balans. Den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen har ge- | |
nomförts med rätt kvalitet och på ett sätt som skapat både resultat och ett högt | |
förtroende för vårt sätt att arbeta. Detta gäller även vårt internationella utveck- | |
lingssamarbete där vi inom ramen för det svenska biståndet fortsatt kunnat | |
bidra till att höja andra nationella revisionsorgans kapacitet och förmåga. Här | |
efterfrågas nu också fler insatser från Riksrevisionens sida än vad som är möj- | |
ligt att tillgodose inom de nuvarande ekonomiska ramarna. I rollen som na- | |
tionellt revisionsorgan och inom ramen för vår omvärldsriktade verksamhet | |
har vi fullgjort våra instruktionsenliga uppgifter och varit aktiv både nationellt | |
och internationellt för att stärka revisionens roll och verka för en god förvalt- | |
ning i staten. | |
Riksrevisionen har nu goda förutsättningar att möta framtida utmaningar. | |
Vårt arbete med en riskanalys av staten ger oss bättre förutsättningar än tidi- |
4
FÖRORD 2014/15:RR1
gare att rikta in vår granskning mot de hot och risker som en ständigt föränderlig omvärld skapar för det statliga åtagandet. Samtidigt måste vi också förbereda oss för nya uppgifter. Hit hör inte minst den aktuella frågan om att den årliga revisionen av
Jag vill tillsammans med riksrevisor Jan Landahl och riksrevisor Margareta Åberg, som har tillträtt under året, framföra vårt stora tack till vår personal för dess stora engagemang och goda arbetsinsatser under 2014.
1 Enligt pensionsöverenskommelsen den 12 mars 2014.
5
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Resultatredovisning | |
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen och en del av riksdagens kon- | |
trollmakt med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. | |
Granskningen genomförs genom en årlig revision och en effektivitetsrevision | |
och utgår från lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen | |
har också uppgifter inom Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Detta | |
genomförs inom ramen för den svenska biståndspolitiken och finansieras med | |
ett eget anslag. Riksrevisionen är Sveriges nationella revisionsorgan med upp- | |
gifter nationellt och internationellt. I internationella sammanhang är Riksre- | |
visionen medlem i INTOSAI2 och utför åtaganden på |
|
det gäller kontakterna med Europeiska revisionsrätten (ECA). En viktig upp- | |
gift som nationellt revisionsorgan är att verka såväl nationellt som internation- | |
ellt för en högkvalitativ förvaltning, redovisning och revision. | |
Utifrån sina uppgifter delas Riksrevisionens verksamhet in i fyra verksam- | |
hetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision, internationellt utvecklings- | |
samarbete och omvärldsriktad verksamhet. Resultatredovisningen följer denna | |
indelning. | |
Verksamhetens resultat | |
Samtliga verksamhetsgrenar visar ett tillfredsställande resultat för 2014. De | |
mål som har satts upp för verksamheten har uppnåtts. Åtgärder med anledning | |
av den peer review som genomfördes 2013 har genomförts enligt plan. Dessa | |
har främst avsett den årliga revisionen, men ett betydande arbete har också | |
genomförts för att utarbeta en samlad riskbedömning av staten till grund för | |
inriktningen av granskningen. Tidigare beslutade åtgärder för att höja effekti- | |
viteten i verksamheten har medfört höjd produktivitet inom ramen för tillgäng- | |
liga ekonomiska resurser. Riksrevisionen har under året bland annat moderni- | |
serat och minskat kontorslokalerna i Stockholm och utvecklat myndighetens | |
elektroniska dokumenthantering. | |
Under 2014 slutfördes den årliga revisionen av 2013 års årsredovisningar i | |
enlighet med god revisionssed och i rätt tid. Åtgärder har vidtagits i enlighet | |
med rekommendationer från peer review för att ytterligare förstärka och un- | |
derlätta tillämpningen av internationella standarder i arbetet. Uppföljningen av | |
verksamheten visar fortfarande att den årliga revisionen håller en hög kvalitet | |
och har ett högt förtroende bland de granskade. Vidare framgår att åtgärder | |
vidtas med anledning av de brister som rapporteras i samband med gransk- | |
ningen. Kostnaderna för verksamhetsgrenen har enligt plan ökat något. Av- | |
gifter för den årliga revisionen redovisas mot inkomsttitel med krav på full | |
kostnadstäckning över tid. Inkomsttiteln visar nu ett ackumulerat underskott | |
2 INTOSAI (International Organisation of Supreme Audit Institutions). |
6
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
om 9,3 miljoner kronor. En arbetsgrupp har tillsatts för att utvärdera avgiftsmodellen.
Effektivitetsrevisionen har genomförts med den inriktning som riksrevisorerna har beslutat om enligt den granskningsplan som överlämnats till riksdagen. Under året publicerades 27 granskningsrapporter, vilket är en ökning i förhållande till 2013 (23). Kostnaderna och antalet timmar per granskning har minskat i förhållande till 2013 samtidigt som tiden för omvärldsbevakning också har minskat. Den ökade volymen inom verksamhetsgrenen kan förklaras bland annat av att myndigheten har arbetat med flera åtgärder som beslutades 2013 för att öka effektiviteten i verksamheten. Den uppföljning som gjorts visar att granskningarna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som formulerats. Enkäter om hur de granskade organisationerna uppfattar Riksrevisionen har också visat på ett fortsatt tillfredsställande resultat. Årets uppföljningsrapport visar i likhet med tidigare år att Riksrevisionens granskning ger upphov till förbättringar i den statliga verksamheten.
Det internationella utvecklingssamarbetet sker i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. På global nivå har arbetet fokuserat på kapacitetsutveckling inom ramen för
Flera av Riksrevisionens uppgifter som nationellt revisionsorgan bedrivs inom den omvärldsriktade verksamheten. Målet är att befästa och främja revisionens roll, både nationellt och internationellt, och bidra till ett högt genomslag av Riksrevisionens verksamhet. Internationellt har Riksrevisionen deltagit i samarbetet inom INTOSAI, EU och Norden. Myndigheten har också hanterat flertalet bilaterala kontakter, besök och förfrågningar. Nationellt har Riksrevisionen deltagit i ett antal prioriterade seminarier och utbildningar under året. Fokus har inte bara legat på att kommunicera granskningsresultat, utan i flera sammanhang på att öka kunskapen om Riksrevisionens mandat, roll och uppdrag. De instruktionsenliga uppgifter som utförs inom verksam-
3
4Resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, dnr
7
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
hetsgrenen – Riksrevisorernas årliga rapport, uppföljningsrapport, granskningsplan och remisser har genomförts enligt plan. Verksamheten inom verksamhetsgrenen har genomförts enligt plan och med ett tillfredsställande resultat.
Ekonomisk översikt
I den ekonomiska översikten lämnas en sammanfattning av förändringar av Riksrevisionens finansiering, kostnader och anslag.
Finansiering och kostnader
Diagram 1 Nettokostnader per verksamhetsgren
180 | |
160 | |
140 | |
120 | |
100 | |
80 | |
60 | 2014 |
40 | 2013 |
20 | 2012 |
0 |
Diagrammet visar kostnadsutvecklingen per verksamhetsgren över tid.
8
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Tabell 1 Verksamhetens kostnader och andra intäkter än anslag och inkomsttitel,
2014 | 2013 | 2012 | |
Intäkter (andra än av anslag och ink.titel) | 602 | 1 107 | 1 683 |
Årlig revision | 169 | 193 | 271 |
Effektivitetsrevision | 125 | 152 | 285 |
Internationellt utvecklingssamarbete | 52 | 109 | 82 |
Omvärldsriktad verksamhet | 256 | 653 | 1 045 |
Kostnader | 331 407 | 312 584 | 360 941 |
Årlig revision | 151 556 | 133 892 | 141 642 |
Effektivitetsrevision | 120 897 | 122 778 | 152 767 |
Internationellt utvecklingssamarbete | 36 027 | 34 765 | 38 016 |
Omvärldsriktad verksamhet | 22 927 | 21 149 | 28 516 |
Nettokostnader | 330 805 | 311 477 | 359 258 |
Årlig revision | 151 386 | 133 699 | 141 371 |
Effektivitetsrevision | 120 772 | 122 626 | 152 482 |
Internationellt utvecklingssamarbete | 35 976 | 34 656 | 37 934 |
Omvärldsriktad verksamhet | 22 671 | 20 496 | 27 471 |
Andra intäkter än anslag avser främst intäkter från den internationella uppdragsverksamhet som avser revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States) och finansiella intäkter. Andra intäkter än anslag uppgick 2014 till 0,6 miljoner kronor, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Denna minskning beror främst på minskade ränteintäkter på räntekontot i Riksgäldskontoret samt att Riksrevisionen överlämnade ordförandeskapet i FAS5 under 2014, vilket medfört att bidraget från Världsbanken för denna verksamhet har upphört.
Verksamhetens kostnader uppgick 2014 till 331,4 miljoner kronor, vilket innebär en nettoökning med ca 18,8 miljoner kronor jämfört med föregående år. Detta beror framför allt på ökade kostnader inom verksamhetsstödet och att Riksrevisionen anlitat extern kompetens inom den årliga revisionen men även på att den externa kompetensen inom effektivitetsrevisionen och den omvärldsriktade verksamheten har ökat något. Inom verksamhetsstödet avser de ökade kostnaderna främst satsningar på
Inom granskningsverksamheten har även kostnader för tryckning och översättning av granskningsrapporter inom effektivitetsrevisionen ökat på grund av att Riksrevisionen publicerat fler granskningsrapporter under 2014 än 2013.
Nettokostnaderna för personal har minskat med ca 2,3 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre lönekostnader med ca 6,5 miljoner kronor till följd av ett mindre antal årsarbetskrafter 2014 (269) jämfört med 2013 (281)6, ökade
5FAS (Financial Audit Subcommittee).
6Se avsnittet Sammanställning av väsentliga uppgifter.
9
2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
kostnader för kompetensutveckling och rekrytering med ca 4,2 miljoner kronor, främst inom granskningsverksamhetens kompetensutvecklingsprogram, och ökade kostnader för en resurskrävande rekryteringsprocess för anställning av erfarna revisorer.
Anslag
Årets anvisade medel för anslaget 1:15 Riksrevisionen uppgick till 310,7 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2014 uppgick till 319,8 miljoner kronor efter indragning av anslagsmedel med 6,9 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 301,2 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2014 om 18,6 miljoner kronor.
Riksrevisionens pågående effektivitets- och rationaliseringsåtgärder har resulterat i såväl ökad produktion av publicerade granskningsrapporter som lägre styckkostnader per granskningsrapport. Vidare har förtätning av lokaler i Stockholm, översyn av
Riksrevisionen avser att återbetala 9,3 miljoner kronor, det vill säga den del av anslagssparandet som överstiger 3 procent av anslaget. Resterande 9,3 miljoner kronor behålls i syfte att skapa ekonomiskt utrymme för de kommande årens fortsatta moderniseringar av verksamheten för att kunna möta framtidens nya utmaningar.
Årets anvisade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 40,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2014 uppgick till 40,5 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 39,6 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2014 om 0,9 miljoner kronor.
10
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Årlig revision
Mål
Granskningsverksamheten ska hålla hög kvalitet och vara relevant och intressant. För verksamhetsgrenen årlig revision innebär detta att granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed, det vill säga enligt internationell standard (ISSAI) för finansiell revision och att revisionsberättelser lämnas i tid. Granskningen ska vara förebyggande, det vill säga eventuella fel och brister ska uppmärksammas så tidigt som möjligt för att undvika väsentliga fel i en årsredovisning.
Resultat och bedömning
Sammanfattning
Under 2014 slutfördes granskningen av årsredovisningarna för räkenskapsåret 2013. Granskningen genomfördes enligt god revisionssed, och samtliga revisionsberättelser kunde lämnas i rätt tid. Revisionsberättelsen modifierades i totalt åtta fall, varav två där Riksrevisionen avstod från ett uttalande. När det gäller tidigare fel och brister, som påpekats från räkenskapsåret 2012, visade granskningen att berörda myndigheter oftast har vidtagit åtgärder eller att en dialog inletts med ansvarigt departement. Det senare gäller bland annat de två fall där Riksrevisionen har avstått från ett uttalande både räkenskapsåret 2012 och 2013 beroende på avsaknad av relevanta föreskrifter för redovisningen. Regeringen har för 2015 fattat beslut om att årsredovisningen för Allmänna Arvsfonden ska upprättas enligt årsredovisningslagen och att Nämnden för hemslöjdsfrågor medges ett undantag från att lämna en årsredovisning. Nämnden ska i stället lämna en verksamhetsberättelse. Denna kommer inte att granskas av Riksrevisionen. En mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av lämnade revisionsberättelser lämnas årligen i Riksrevisionens uppföljningsrapport.
Den årliga revisionen har ett fortsatt högt förtroende bland dem som är föremål för granskningen. Verksamhetens resultat bedöms som tillfredsställande.
Måluppfyllelse
Verksamhetsutveckling under året
Vid sidan av granskningsverksamheten kännetecknades verksamheten under 2014 i stor utsträckning av de utvecklingsprojekt som följde bland annat av den peer review som genomfördes under 2013. En instruktion för granskning av resultatredovisning (RRI) har tagits fram och beslutats av riksrevisorerna. Riksrevisorerna har också beslutat om en ny och tydligare utformning av revisionsberättelsen med flera nya uttalanden bland annat om resultatredo-
11
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
visning och befogenhet att använda statens medel. Den nya revisionsberättel- | |
sen används från och med räkenskapsåret 2014. Införandet av den nya berät- | |
telsen har föregåtts av betydande informationsinsatser under året gentemot be- | |
rörda myndigheter och Regeringskansliet. Under 2014 inleddes också upp- | |
handlingen av ett nytt |
|
granskning enligt ISSAI7 och RRI än det nuvarande. Upphandlingen kommer | |
att avslutas i början av 2015. | |
Kvalitetsarbetet | |
Den årliga revisionen ska genomföras och avrapporteras på ett sätt som verkar | |
förebyggande. Det är därför viktigt att iakttagelser kommuniceras på ett sådant | |
sätt att de lätt kan förstås av organisationernas ledningar, så att rekommenda- | |
tioner i hög grad kan följas. En effektiv kommunikation är givetvis också vik- | |
tig för andra intressenter inom årlig revision som departementsledning, riks- | |
dagen samt allmänhet och medier. | |
När det gäller uppföljning av om den årliga revisionen utförs med rätt kva- | |
litet finns ett internt kvalitetsråd som består av erfarna ansvariga revisorer och | |
experter inom olika områden. Rådet gör bedömningar i komplicerade frågor | |
eller frågor av principiellt intresse. Bedömningarna publiceras på Riksrevis- | |
ionens intranät. Dessutom genomför kvalitetsrådet årligen en intern kvalitets- | |
kontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Kontrollen utgår från fastställda | |
kvalitetskriterier. Varje ansvarig revisors akter ska kontrolleras minst vart | |
tredje år. Under 2014 kontrollerades sju ansvariga revisorer när det gäller re- | |
vision av myndigheter. Kvalitetskontrollen visade att revisionen av dessa i allt | |
väsentligt bedömdes vara utförd och dokumenterad i enlighet med kraven i | |
ISSAI för finansiell revision. I ett fall ledde kvalitetskontrollen till åtgärder till | |
följd av brister i dokumentationen. Under 2014 har FAR8 utfört kvalitetskon- | |
troll av Riksrevisionen utifrån Riktlinjer för FAR:s kvalitetskontroll av revis- | |
ionsverksamhet. Kontrollen har omfattat en genomgång av Riksrevisionens | |
interna kvalitetskontrollsystem för 2013. I sin rapport konstaterar FAR att det | |
inte framkommit något som tyder på att Riksrevisionen och där verksamma | |
kvalificerade revisorer inte bedriver revisionsverksamheten i enlighet med god | |
revisorssed och god revisionssed. | |
Ett kompletterande sätt att mäta och följa upp kvaliteten och hur kommu- | |
nikationen med revisionsobjekten fungerar är genom årligt återkommande en- | |
kätundersökningar till en tredjedel av myndigheterna9. Årets undersökning vi- | |
sar ett fortsatt högt förtroende för den årliga revisionen. Flertalet av de myn- | |
digheter som svarade – 94 procent (96 procent) – hade en samlad positiv be- | |
dömning av hur revisionen hade genomförts. |
7ISSAI (International Standards of Supreme Audit Institutions).
8Branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och rådgivare.
9En tredjedel (70 st.) av myndigheterna tillfrågades. Av dem svarade 62, vilket motsvarar en
svarsfrekvens på 89 procent (64 procent 2013 och 83 procent 2012). Av de myndigheter som svarade gjorde 58 helt eller i huvudsak en samlad positiv bedömning.
12
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Kostnader för den årliga revisionen verksamhetsåret 2014
Tabell 2 Fördelning av nettokostnader mellan olika typer av granskningsobjekt10
2014 | 2013 | 2012 | |
Stora myndigheter | 72 721 | 62 769 | 66 818 |
Övriga myndigheter och andra organisationer | 78 608 | 70 384 | 73 308 |
Bolag och stiftelser | 57 | 546 | 1 244 |
Summa | 151 386 | 133 699 | 141 370 |
Som framgår har kostnaderna för årlig revision ökat jämfört med föregående verksamhetsår. Ökningen beror främst på att Riksrevisionen under året genomfört eller startat flera av de åtgärder som rekommenderades i den peer review som avrapporterades under 2013. För årlig revision har detta bland annat inneburit upphandling av ett nytt
Tabell 3 Fördelning av timmar för anställd personal mellan olika typer av granskningsobjekt
2014 | 2013 | 2012 | |
Stora myndigheter | 56 587 | 58 269 | 55 720 |
Övriga myndigheter och andra organisationer | 64 635 | 65 373 | 65 516 |
Bolag och stiftelser | 42 | 467 | 1 054 |
Summa | 121 264 | 124 109 | 122 290 |
Den planerade insatsen för årlig revision var ca 125 000 timmar under 2013, det vill säga en viss planerad ökning jämfört med tidigare år. Behovet av ökade granskningsinsatser ligger i linje med rekommendationerna från peer review. Som framgår har det inte gått att lösa behovet med anställd personal, vilket inneburit ett ökat anlitande av extern kompetens. Kostnaderna för extern kompetens har som framgår av tabell 16 ökat med ca 4,0 miljoner kronor jämfört med 2013.
I enlighet med den fastställda strategin för granskning av statliga bolag och stiftelser genomförs denna numera i allt väsentligt genom effektivitetsrevision.
10 Med stora myndigheter avses de myndigheter som ska lämna särskild dokumentation enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 2 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Riksbanken.
11 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.
13
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Redovisning av prestationer
Den årliga revisionen bedrevs under revisionsåret som sträcker sig från och med april till och med mars. Revisionsåret avslutas med en revisionsberättelse i mars om årsredovisningen för året innan. Antalet revisionsberättelser varierar över åren och beror på hur många myndigheter som ska lämna en årsredovisning och som enligt lagen om revision av statlig verksamhet ska granskas av Riksrevisionen. Därutöver lämnas en revisorsrapport om delårsrapporter för de myndigheter som måste lämna delårsrapporter. De brister som iakttas rapporteras löpande till respektive myndighet. De brister som Riksrevisionen bedömer bör komma till ledningens kännedom rapporteras i en revisionsrapport. Antalet rapporter varierar från år till år.
Under 2014 lämnades 241 revisionsberättelser för myndigheter. Under 2014 lämnades 2 revisionsberättelser där Riksrevisionen avstod från att uttala sig om den rättvisande bilden. En dialog har inletts med det ansvariga departementet vid de berörda myndigheterna. Vidare lämnades 6 revisionsberättelser med reservationer.12 För 2014 års delårsrapporter lämnades 62 revisorsrapporter över översiktliga granskningar av delårsrapporter.
Tabell 4 Revisionsberättelser lämnade under
2014 | 2013 | 2012 | |
Summa | 241 | 249 | 251 |
Stora myndigheter | 43 | 43 | 43 |
Övriga myndigheter och andra organisationer | 198 | 201 | 203 |
Bolag och stiftelser | - | 5 | 5 |
varav modifierade revisionsberättelser | 8 | 5 | 4 |
Som framgår har antalet myndigheter och bolag vars årsredovisningar granskas genom årlig revision minskat under perioden. Riksrevisionens granskning av statliga bolag och stiftelser sker primärt genom effektivitetsrevision. Möjligheten att förordna en revisor är ett komplement till denna granskning.
12 De modifierade revisionsberättelserna beskrivs ytterligare i den årliga rapporten 2014, (s.25 f.).
14
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Avgifter för årlig revision
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska den årliga revisionen vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås och över tiden anpassas så att varken överskott eller underskott uppstår. Riksrevisionen gör årligen en översyn av avgifterna.
Tabell 5 Skillnad mellan avgiftsintäkter och nettokostnader inom den årliga revisionen
2014 | 2013 | 2012 | |
Avgiftsintäkter | 139 247 | 131 742 | 125 166 |
Kostnader | 151 386 | 133 699 | 141 370 |
Årets överskott/underskott |
|||
Ackumulerat |
2 818 | 4 775 |
Årets underskott om 12,1 miljoner kronor är en ökning i förhållande till 2013 med ca 10,2 miljoner kronor.
Kostnaderna har ökat, vilket främst beror på att Riksrevisionen under året genomfört eller startat flera av de åtgärder som rekommenderades i den peer review som avrapporterades under 2013. För årlig revision har detta bland annat inneburit upphandling av ett nytt
Avgiftsintäkterna har inte ökat i motsvarande omfattning som kostnaderna. Taxorna för årlig revision har under ett antal år inte höjts motsvarande full kostnadstäckning på lång sikt, detta i syfte att minska det överskott som uppstått tidigare år, främst åren
15
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Effektivitetsrevision
Mål
Effektivitetsrevisionen ska främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. För verksamhetsgrenen effektivitetsrevision innebär detta att inriktningen ska vara relevant och intressant och att granskningen ska hålla en hög kvalitet och nå en hög verkningsgrad.
Resultat och bedömning
Sammanfattning
Effektivitetsgranskningarna har under året följt den inriktning av revisionen som riksrevisorerna har beslutat om och som meddelats till riksdagen genom granskningsplanen. Riksrevisionens bedömning är att rapporterna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som har formulerats. Genomförda enkäter om hur de granskade organisationerna uppfattar Riksrevisionen har visat på ett fortsatt gott resultat. Uppföljningsrapporten 2014 visade, i likhet med tidigare år, att Riksrevisionens granskning ger upphov till förbättringar i den statliga verksamheten. Riksrevisionens samlade bedömning är därför att de tre målen för effektivitetsrevisionen har uppnåtts. Även resultatet av vår peer review pekar på att effektivitetsrevisionen lever upp till de ställda kraven på kvalitet.
Måluppfyllelse
Resultatredovisningen nedan bygger på en analys av de 27 publicerade rapporterna under 2014. Under 2014 har Riksrevisionens granskningar huvudsakligen genomförts inom åtta olika granskningsstrategier: offentliga finanser, etablering och integration, statens insatser på skolområdet, statens insatser på hälso- och sjukvårdsområdet, hållbara pensioner, medborgarna och förvaltningen, försvarets förmåga samt staten på marknaden.13 De två sistnämnda har avslutats under året.
Strategierna omfattar flera granskningar för att kunna belysa centrala frågeställningar inom ett verksamhetsområde utifrån olika perspektiv. Strategierna löper över flera år. Ambitionen under 2014 har fortsatt att vara att utöka antalet granskningar vid sidan av strategierna.
Underlag inför valet av strategier och enskilda granskningar tas fram genom Riksrevisionens årligen återkommande omvärldsanalys och kontinuerliga områdesbevakning. Även valet av nu pågående strategier föregicks av en
13 Granskningsstrategierna beskrivs utförligare i Granskningsplanen 2014/2015.
16
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
fördjupad analys och framtagande av strategiplan, som legat till grund för arbetet med respektive strategi.
Riksdagen har betonat att Riksrevisionen i ökad utsträckning genom sin effektivitetsrevision bör främja bättre hushållning, resursutnyttjande och ökad måluppfyllelse. Detta har också varit en ambition som ligger i linje med riksrevisorernas strategiska inriktning sedan 2008. Nedan visas utvecklingen under perioden 2012 till 2014 utifrån olika granskningsinriktningar.
Tabell 6 Antal publicerade granskningar och fördelning mellan olika granskningsinriktningar
2014 | 2013 | 2012 | |
Måluppfyllelse, resursutnyttjande och hushållning | 18 | 18 | 18 |
Styrning och interna processer | 9 | 4 | 7 |
Redovisning till regeringen och riksdagen | - | 1 | 2 |
Regelefterlevnad | - | - | - |
Summa | 27 | 23 | 27 |
Av tabellen ovan framgår det att huvuddelen av de publicerade granskningarna har en inriktning mot måluppfyllelse, resursutnyttjande och hushållning. I granskningsinriktningen styrning och interna processer ingår sådana granskningar där effektiviteten i de interna processerna har undersökts hos dem som granskas. Detta är områden som har betydelse för såväl måluppfyllelse och resursutnyttjande som hushållning, men där det är svårt att entydigt hänföra slutsatserna till något av dessa områden.
Den interna kvalitetssäkringen av effektivitetsrevisionen sker huvudsakligen genom att erfarna kollegor läser förstudier och rapportutkast och gör en oberoende bedömning av kvaliteten utifrån särskilt beslutade kvalitetskriterier. Det finns också ett internt kvalitetsråd som genom egna initiativ och efterfrågestyrd rådgivning ska bidra till höjd kvalitet i granskningsverksamheten. Erfarenheterna av detta kvalitetsarbete, som i huvudsak introducerades 2013, är så här långt goda, och Riksrevisionen bedömer att granskningsrapporterna är trovärdiga och lever upp till de formulerade kvalitetskraven.
I granskningsplanen för 2014/15 presenterade Riksrevisionen resultatet av sin riskanalys av staten. Riskanalysen bygger på Riksrevisionens kunskap om utvecklingen av den statliga verksamheten och samhällsutvecklingen. Det gäller särskilt förhållanden som påverkar måluppfyllelse och hushållning med resurser och som därmed utgör risker för statliga verksamhetsområden. Riskanalysen är gemensam för hela granskningsverksamheten och är ett viktigt stöd för riksrevisorernas beslut om inriktningen av effektivitetsrevisionen och val av granskningar.
I likhet med tidigare år har de som berörts av granskningen getts möjlighet att genom särskilda enkäter lämna sin syn på hur granskningen har genomförts. De frågor som ställs i enkäten har formen av positiva påståenden där organisationen kan ge fyra olika svar: instämmer helt, instämmer i huvudsak, instämmer till viss del samt instämmer inte. För de granskningar som publicerades 2014 och som ingick i undersökningen var bedömningen i ca 80 procent av de
17
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
inkomna svaren att man helt eller i huvudsak instämde i påståendena. Detta är | |
en ökning jämfört med 2013 (74 procent), men samtidigt i nivå med genom- | |
snittet under de fem år som undersökningen genomförts. En viss variation från | |
år till år är naturlig, men helhetsintrycket visar att de statliga aktörer som har | |
granskats har en positiv syn på hur Riksrevisionen har genomfört och kommu- | |
nicerat granskningarna. | |
Granskningen ska ha en hög verkningsgrad. Riksrevisionen följer därför | |
sedan några år upp verkningsgraden genom den årliga uppföljningsrapporten. | |
Uppföljningsrapporten 2014 innehöll en djup uppföljning av 15 gransknings- | |
rapporter och en mer översiktlig uppföljning av 23 granskningsrapporter från | |
effektivitetsrevisionen. Uppföljningen visar att flertalet granskningsrapporter | |
har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra berörda organisa- | |
tioner. | |
En viktig del i utvecklingen av effektivitetsrevisionen är det samarbete som | |
inleddes 2009 med Uppsala universitet när det gäller årliga kvalitetsbedöm- | |
ningar av ett urval av granskningsrapporter, så kallad cold review. Årets ge- | |
nomgång som avser 2014 års rapporter har främst inriktats mot en uppföljning | |
av hur kvaliteten i rapporterna har utvecklats över tid och hur lämnade rekom- | |
mendationer tagits om hand av Riksrevisionen. Resultatet av granskningen | |
kommer att redovisas under våren 2015. | |
Kostnader för effektivitetsrevisionen verksamhetsåret 2014 |
Tabell 7 Nettokostnader för effektivitetsrevision
2014 | 2013 | 2012 | |
Omvärldsbevakning EFF | 17 176 | 21 777 | 31 757 |
Förstudier och huvudstudier | 100 125 | 97 606 | 116 054 |
Efterarbete EFF | 3 471 | 3 243 | 4 671 |
Summa | 120 772 | 122 626 | 152 482 |
Tabell 8 Redovisade timmar för anställd personal inom effektivitetsrevision
2014 | 2013 | 2012 | |
Omvärldsbevakning EFF | 15 251 | 23 154 | 28 919 |
Förstudier och huvudstudier | 87 404 | 100 240 | 103 468 |
Efterarbete EFF | 2 950 | 3 435 | 2 823 |
Summa | 105 605 | 126 829 | 135 210 |
Som framgår ovan var kostnaden för effektivitetsrevision under 2014 i stort oförändrad jämfört med 2013. Antalet redovisade timmar har dock minskat. Skillnaden i utveckling mellan kostnader och nedlagd tid förklaras främst av att Riksrevisionens gemensamma kostnader har ökat och att en mindre ökning skett av anlitandet av extern kompetens i verksamheten.
14 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.
18
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Omvärldsbevakningens andel av den totala resursinsatsen har som framgår minskat betydligt. Detta har också inneburit att arbete med förstudier och granskningar har kunnat prioriteras.
Kostnader per granskningsrapport
Tabell 9 Kostnader för förstudier och huvudstudier samt styckkostnad per publicerad granskning
2014 | 2013 | 2012 | |
Upparbetade kostnader vid årets början | 44 787 | 54 435 | 65 365 |
Årets kostnader | 100 125 | 97 606 | 116 054 |
Upparbetade kostnader vid årets slut | 43 593 | 44 787 | 54 435 |
Kostnad för årets avslutade granskningar | 101 319 | 107 254 | 126 984 |
- Därav expedierade granskningar under året | 95 135 | 105 727 | 117 854 |
- Därav granskningar som inte resulterat i rapporter | 6 184 | 1 527 | 9 130 |
Antal expedierade granskningar | 27 | 23 | 27 |
Styckkostnad för årets avslutade granskningar | 3 753 | 4 663 | 4 703 |
Tabell 10 Redovisade timmar för förstudier och granskningar samt genomsnittlig insats per publicerad granskning
2014 | 2013 | 2012 | |
Upparbetade timmar vid årets början | 47 013 | 48 766 | 59 585 |
Årets timmar | 87 404 | 100 240 | 103 468 |
Upparbetade timmar vid årets slut | 37 847 | 47 013 | 48 766 |
Timmar för årets avslutade granskningar | 96 570 | 101 993 | 114 287 |
- Därav expedierade granskningar under året | 90 617 | 99 840 | 103 634 |
- Därav granskningar som inte resulterat i rapport | 5 953 | 1 643 | 8 851 |
Antal expedierade granskningar | 27 | 23 | 27 |
Snitt timmar för årets avslutade granskningar | 3 577 | 4 434 | 4 233 |
Riksrevisionens produktion av granskningsrapporter som publicerats under året har som framgår ökat, vilket inom ramen för minskade kostnader och nedlagd tid inneburit minskade styckekostnader i verksamheten. Den positiva utvecklingen kan förklaras bland annat av myndighetens tydliga fokus på de åtgärder som riksrevisorerna beslutade om i syfte att öka volymen i verksamheten. Myndigheten har bland annat arbetat med att höja aktivitetsnivån för pågående förstudier och huvudstudier, tydliga mål för omvärldsbevakningens andel av tillgänglig tid samt planeringsramar för genomsnittlig tid att färdigställa en granskning.
15 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.
19
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Internationellt utvecklingssamarbete
Mål
Målet för utvecklingssamarbetet är att bidra till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella revisionsstandarder. Målet bryts ned i tre resultatmål: effektiva revisionsprocesser, användarvänliga rapporter av hög kvalitet och kvalitativa relationer med intressenter.
Resultat och bedömning
Sammanfattning
Det internationella utvecklingssamarbetet sker i globala, regionala och bilaterala program i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. På global nivå har arbetet fokuserat på kapacitetsutveckling inom ramen för
Även under 2014 har anslaget använts fullt ut. Riksrevisionen tvingas i dag att tacka nej till förfrågningar om samarbete med revisionsmyndigheter i prioriterade svenska biståndsländer på grund av begränsade resurser.
Resultat per samarbetsprojekt
I det följande redovisas resultat och prestationer inom de enskilda projekten under 2014. En mer utförlig redogörelse för hur insatserna i ett längre tidsperspektiv bidrar till verksamhetens mål har lämnats till riksdagen i en särskild resultatrapport.16
CBC
Riksrevisionen är vice ordförande i INTOSAI Capacity Building Committee (CBC), med uppdraget att främja revisionsmyndigheters kapacitetsutveckling. CBC stöder bland annat samarbete mellan INTOSAI:s regioner och medlemmar inom områden som parallellgranskningar, peer review och professionalisering av revisorer. Under året har CBC förbättrat möjligheten till strategisk kommunikation som stöd för kapacitetsutveckling genom en ny webbsida.
16 Resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete, dnr
20
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Riksrevisionen ställer såväl långtidssom korttidsexperter samt finansiella resurser till
Regionalt västra Balkan
Under 2014 har störst framsteg noterats inom en parallellgranskning mellan åtta revisionsmyndigheter i västra Balkan. I övrigt har vi bidragit till kompetenshöjning i Serbien vad gäller att granska riksbanken samt ledarskapskompetens för mellanchefer från fyra revisionsmyndigheter.
Bosnien och Hercegovina
Inom finansiell revision utbildar Riksrevisionen utbildare. Denna grupp har under 2014 blivit alltmer etablerad, och arbetet med genomförande av internationella standarder går framåt. Som ett resultat av stödet inom effektivitetsrevision har tolv granskningar publicerats under året.
Georgien
Ett nytt samarbetsavtal ingicks under året. Tre utkast till effektivitetsrapporter har producerats av de team som har coachats av Riksrevisionen. Ett antal förbättringsförslag vad gäller metod och läsvänliga rapporter har identifierats vid ett erfarenhetsutbyte inom effektivitetsrevision med myndigheterna i Lettland och Moldavien.
Kambodja
I Kambodja har revisionsberättelser enligt god revisionssed tagits fram för sex myndigheter efter coachning från Riksrevisionen. Vidare har kvalitetssäkring av revisionen i pilotteamen genomförts och avrapporterats. Under året inleddes dessutom ett regionalt samarbete med ASEANSAI17 i syfte att stötta revisionsmyndigheterna i Sydostasien med implementering av internationella standarder.
Kenya
Under 2014 har samarbetet inom finansiell revision lett till att närmare 30 särskilda kvalitetsgranskare utbildats för att sprida kunskapen vidare i organisat-
17 ASEANSAI (Asean Supreme Audit Institutions).
21
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
ionen. Inom effektivitetsrevisionen har en manual tagits fram. En fortsatt sats- | |
ning på chefer på alla nivåer har lett till en större förståelse för chefsrollen i | |
utvecklingen av en revisionsmyndighet. Stöd har också getts för att utveckla | |
intranätet samt relationerna till medier. | |
Kosovo | |
Under året har det skett en betydande ökning av antalet pågående effektivitets- | |
granskningar som en följd av vår coachning och utbildning. Ett certifierings- | |
program håller på att etableras. På grund av den politiska turbulensen har det | |
varit svårare att uppnå resultat i projektet; utan ett fungerande parlament har | |
OAGK18 inte haft en mottagare av sina rapporter. | |
Moldavien | |
Inom den finansiella revisionen har dokumentation av granskningarnas olika | |
faser förbättrats efter coachning från Riksrevisionen. Projektet har under året | |
också inkluderat ett erfarenhetsutbyte med revisionsmyndigheterna i Lettland | |
och Georgien, i syfte att introducera modern effektivitetsrevision i Moldavien. | |
Palestina | |
Samarbetet fokuserar på att stärka den Palestinska revisionsmyndighetens ka- | |
pacitet att bedriva effektivitetsrevision inom miljöområdet. Två i princip fär- | |
diga rapporter och två förstudierapporter har producerats. | |
Tanzania | |
Under 2014 har ett ökat fokus på ledningsstöd i revisionsprocessen lett till en | |
utökad förmåga inom NAOT19 inom både finansiell revision och effektivitets- | |
revision samt på antikorruptionsområdet. Kompetensen inom effektivitetsre- | |
vision har stärkts ytterligare genom en första gemensam avancerad utbildning | |
för revisionsmyndigheterna i Kenya, Tanzania och Uganda. | |
Uganda | |
Uganda har implementerat internationella revisionsstandarder inom finansiell | |
revision, med visst stöd från Riksrevisionen. Inom effektivitetsrevision har | |
bland annat en utbildning inom kvantitativ revisionsmetodik bidragit till en | |
breddad kompetens. En medieutbildning under året har lett till större kunskap | |
hos högre chefer om hur man proaktivt kan använda medierna i spridning av | |
rapporter och resultat. |
18OAGK (Office Audit General of Kosovo).
19NAOT (National Audit Office of Tanzania).
22
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Kvalitetshöjande åtgärder
För att förbättra kvaliteten i våra projekt och lära av våra erfarenheter görs utvärderingar regelbundet. Under 2014 har utvärderingar gjorts av AFROSAI- E, Bosnien, Kambodja och Kosovo. Dessutom har en generell utvärdering av vårt utvecklingssamarbete gjorts av den norska Riksrevisjonen.
Tabell 11 Kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet 2012– 2014 (tkr) samt uppgifter om när den nuvarande projektfasen avslutas20
2014 | 2013 | 2012 | Avslut | |
14 967 | 14 953 | 14 545 | ||
Bosnien | 2 564 | 3 173 | 3 552 | |
Georgien | 1 640 | 2 309 | 3 789 | |
Kambodja | 3 205 | 1 774 | 1 641 | |
Kenya | 2 749 | 2 072 | 3 546 | |
Kosovo | 2 634 | 1 507 | 2 913 | |
Moldavien | 2 428 | 2 931 | 4 295 | |
Palestina | 1 427 | 1 249 | - |
|
Tanzania | 2 910 | 4 772 | 6 987 | |
Uganda | 1 828 | 2 337 | - |
|
Övriga regionala insatser | 1 139 | 470 | 359 | |
Övrigt globalt | 2 284 | 980 | - | |
Summa | 39 775 | 38 527 | 41 627 | |
varav transfereringar | 3 799 | 3 871 | 3 693 | |
Verksamhetens nettokostnader | 35 976 | 34 656 | 37 934 |
Tabell 12 Redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete
2014 | 2013 | 2012 | |
Summa | 29 854 | 31 497 | 30 165 |
Av tabellerna ovan framgår att antalet nedlagda timmar inom det internationella utvecklingssamarbetet har minskat med ca 1 600 timmar samtidigt som nettokostnaderna har ökat med ca 1,3 miljoner kronor. Detta beror främst på ökad konsultanvändning och i viss mån på ökade gemensamma kostnader för Riksrevisionen som helhet. Varje nedlagd timme har därför belastat projekten med en högre kostnad.
20 Transfereringar avser bidragsutbetalning till vissa av samarbetsländerna, främst till utvecklingssamarbetet i
21 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.
23
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Omvärldsriktad verksamhet
Mål
Målet för verksamhetsgrenen omvärldsriktad verksamhet är att befästa och främja revisionens roll, både nationellt och internationellt, samt bidra till ett högt genomslag av Riksrevisionens verksamhet.
Resultat och bedömning
Sammanfattning
Inom den internationella omvärldsriktade verksamheten har Riksrevisionen deltagit i samarbetet inom INTOSAI, EU och Norden. Vidare har myndigheten hanterat ett flertal bilaterala kontakter, besök och förfrågningar. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt plan och med tillfredställande resultat.
De instruktionsenliga uppgifterna, det vill säga Riksrevisorernas årliga rapport, uppföljningsrapport, granskningsplan och remisser, har genomförts enligt plan. Riksrevisorerna har deltagit i ett antal seminarier och konferenser, såväl nationellt som internationellt, främst anordnade av externa aktörer.
Internationell omvärldsriktad verksamhet
Som nationell revisionsmyndighet och medlem i INTOSAI, andra multilaterala nätverk och organisationer samt EU:s kontaktkommitté deltar Riksrevisionen i internationellt samarbete.
EU
Året har inneburit ett ökat fokus på systemet för ansvarsutkrävande i EU med anledning av Europeiska revisionsrättens översiktliga analys Luckor, överlappningar och utmaningar: En översiktlig analys av EU:s förfaranden för ansvarsutkrävande och offentlig revision. Riksrevisionen deltog i det möte i Bryssel där analysen presenterades och höll vid detta tillfälle ett anförande. Företrädare för riksdagen, Europaparlamentet, Europeiska revisionsrätten och Riksrevisionen deltog. Vid det årliga Kontaktkommittémötet för EU:s revisionsmyndigheter modererade Riksrevisionen ett samtal om revision av den gemensamma övervakningsmekanismen för den europeiska banktillsynen. Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Lissabonfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige. Under 2014 genomförde Europeiska revisionsrätten tio sådana granskningsbesök.
INTOSAI
Riksrevisionens arbete inom INTOSAI bedrevs under 2014 främst inom ramen för Riksrevisionens roll som vice ordförande för INTOSAI CBC.
24
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Kommittén har som uppdrag att främja revisionsmyndigheters kapacitetsutveckling bland annat genom att främja samarbete mellan INTOSAI:s regioner och medlemmar inom områden som parallellgranskningar, peer review och professionalisering av revisorer.
Riksrevisionen har även fortsatt sitt engagemang inom ramen för INTOSAI Professional Standards Committee där Riksrevisionen har varit en aktiv deltagare särskilt i underkommittéerna för utveckling av standarder för såväl finansiell revision som effektivitetsrevision. Som en del i detta engagemang har Riksrevisionen tillhandahållit personalresurser för en ledamot och en teknisk rådgivare i International Auditing and Assurance Standards Board.
INTOSAI:s regionala arbetsgrupp för Europa anordnade under våren 2014 en kongress där Riksrevisionen deltog. Riksrevisionen hade framträdande roller vid tre av de seminarier som anordnades i samband med kongressen.
Övriga aktiviteter
Under året har myndigheten tagit emot tjugotal internationella besök från främst revisionsmyndigheter, parlament, regeringar och andra myndigheter. Vidare har fyrtiotal förfrågningar och enkäter besvarats från i huvudsak andra länders revisionsmyndigheter. Riksrevisionen bidrar vidare till utveckling av effektivitetsrevisionen vid den lettiska revisionsmyndigheten genom såväl bilaterala som multilaterala möten.
Nationell omvärldsriktad verksamhet
Den nationella delen av denna verksamhetsgren omfattar externa kontakter och seminarier. Dessutom ingår vissa instruktionsenliga uppgifter: Riksrevisorernas årliga rapport, granskningsplanen, uppföljningsrapporten samt remisshantering.
Externa kontakter och seminarier
Riksrevisionen lägger stor vikt vid dialog med externa intressenter. En intressentundersökning som genomfördes 2014 visar också att Riksrevisionens närmaste intressenter efterfrågar ökad dialog med myndigheten. Utöver kontakterna med riksdagens utskott, regeringskansliet, myndigheter och andra intressenter i samband med varje enskild granskningsrapport eller inom ramen för den årliga revisionen, har Riksrevisionen under året deltagit i ett antal möten, seminarier med mera med externa intressenter.
Under året har riksrevisorerna deltagit på bland annat Upphandlingsdagarna, Stora Infradagen,
Under Almedalsveckan deltog en riksrevisor i tre olika seminarier. En riksrevisor har under året föreläst på utbildningar i syfte att öka kunskapen om
22 ESV (Ekonomistyrningsverket).
25
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Riksrevisionens uppdrag och roll, bland annat för högre chefer i staten och | |
inom ramen för SNS23 Samhällsprogram. | |
I juni anordnades en konferens tillsammans med Riksrevisionens parlamen- | |
tariska råd för att dela erfarenheterna av riksdagens hantering av gransknings- | |
rapporter från 2011. Seminariet sammanfattades i en skrift24. | |
Instruktionsenliga uppgifter | |
De viktigaste iakttagelserna från årets granskningar inom effektivitetsrevi- | |
sionen och den årliga revisionen redovisas i den årliga rapporten. I rapporten | |
redogörs det bland annat för Riksrevisionens satsning på granskningar inom | |
området Staten på marknaden och myndigheter med delat ansvar. Liksom i de | |
föregående årens årliga rapporter behandlades även myndigheternas beskriv- | |
ningar av arbetet med intern styrning och kontroll. Därutöver redovisades | |
Riksrevisionens granskningsstrategier och sammanfattningar av de rapporter | |
som publicerats sedan den förra årliga rapporten. | |
Granskningsplanen innehåller en beskrivning av risker för staten och om- | |
världsförändringar som kan komma att påverka granskningens närmare inrikt- | |
ning. Vidare innehåller planen en redovisning av utgångspunkterna för gransk- | |
ningsverksamheten och en översiktlig presentation av den granskningsverk- | |
samhet som bedrivs inom ramen för effektivitetsrevisionen samt de gransk- | |
ningsrapporter som är planerade under riksdagsåret. | |
I uppföljningsrapporten (URA) redovisades resultatet av årets uppföljning | |
av granskningsrapporter och modifierade revisionsberättelser. I URA 2014 re- | |
dovisades en djup uppföljning av 15 granskningsrapporter som hade publice- | |
rats |
|
porter. Eftersom djupa uppföljningar anses ge ett mer utvecklat underlag för | |
att bedöma resultatet av Riksrevisionens verksamhet har antalet djupa uppfölj- | |
ningar ökat och antalet översiktliga minskat. | |
Som tidigare uppföljningar har visat har flertalet av rapporterna medfört | |
åtgärder som ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommenda- | |
tioner. Uppföljningen av de modifierade revisionsberättelserna visade också | |
att regeringen och de berörda myndigheterna hade vidtagit korrigerande åtgär- | |
der. |
23SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle).
24Riksdagens behandling av Riksrevisionens granskningsrapporter, Erfarenheter från ett seminarium i riksdagen, (ISBN 9789170863608).
26
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Kostnader för omvärldsriktad verksamhet 2014
Tabell 13 Kostnader och andra intäkter än anslag och inkomsttitel för omvärldsriktad verksamhet och för internationell uppdragsverksamhet
2014 | 2013 | 2012 | ||||
Kostnad | Intäkt | Kostnad | Intäkt | Kostnad | Intäkt | |
Internationell omvärldsriktad verksamhet | 15 918 | 256 | 13 825 | 653 | 19 371 | 988 |
EU | 4 870 | 0 | 2 923 | 3 | 2 918 | - |
EUROSAI | 1 074 | 0 | 634 | - | 539 | - |
INTOSAI | 2 355 | 0 | 2 765 | 13 | 3 927 | - |
FAS | 1 743 | 0 | 2 965 | 342 | 4 660 | 837 |
Övrig omvärldsriktad verksamhet, internationellt | 5 702 | 45 | 4 425 | 190 | 7 051 | 26 |
Internationell uppdragsverksamhet | 174 | 211 | 113 | 105 | 276 | 125 |
Nationell omvärldsriktad verksamhet | 7 009 | 0 | 7 324 | 0 | 9 102 | 13 |
Instruktionsenliga uppgifter | 3 839 | 0 | 4 562 | - | 3 964 | - |
Externa kontakter | 2 981 | 0 | 2 267 | - | 4 038 | - |
Seminarier | 189 | 0 | 495 | - | 1 100 | 13 |
Summa | 22 927 | 256 | 21 149 | 653 | 28 473 | 1 001 |
Nettokostnaderna för den internationella omvärldsriktade verksamheten har ökat med ca 2,5 miljoner kronor, framför allt beroende på ökade kostnader inom
Den nationella omvärldsriktade verksamheten ligger i nivå med föregående
år.
Tabell 14 Timmar för omvärldsriktad verksamhet och för internationell uppdragsverksamhet
2014 | 2013 | 2012 | |
Internationell omvärldsriktad verksamhet | 13 058 | 14 129 | 14 738 |
EU | 3 917 | 2 709 | 2 427 |
EUROSAI | 855 | 698 | 410 |
INTOSAI | 1 894 | 2 721 | 2 775 |
FAS | 1 147 | 2 510 | 3 445 |
Övrig omvärldsriktad verksamhet, internationellt | 5 077 | 5 381 | 5 429 |
Internationell verksamhet, avgift | 168 | 110 | 252 |
Nationell omvärldsriktad verksamhet | 5 162 | 6 985 | 7 519 |
Instruktionsenliga uppgifter | 3 296 | 4 211 | 4 296 |
Externa kontakter | 1 740 | 2 231 | 2 526 |
Seminarier | 126 | 543 | 697 |
Summa | 18 220 | 21 114 | 22 257 |
Den internationella omvärldsriktade verksamheten har minskat något jämfört med 2013. Det beror bland annat på att ordförandeskapet i FAS avslutades helt under 2014. Däremot har fler resurser lagts på
25 Timmarna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.
27
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet
Tabell 15 Intäkter och kostnader för avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet
2014 | 2013 | 2012 | |
Intäkter | 196 | 102 | 125 |
Kostnader | 159 | 113 | 276 |
Summa | 37 |
Den internationella uppdragsverksamheten har under året avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States).
28
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Parlamentariska rådet
Enligt riksdagsordningen ska riksdagen för varje valperiod välja ett parlamentariskt råd som ska bestå av en riksdagsledamot från varje partigrupp. Inga suppleanter ska finnas. Med anledning av riksdagsvalet i september 2014 valdes nya ledamöter till det parlamentariska rådet i oktober.
Riksrevisionens parlamentariska råd har under året följt granskningsverksamheten i enlighet med regelverket. Rådet har fått en redogörelse för förslaget till budget för Riksrevisionen av riksrevisorn med administrativt ansvar. Vidare har information lämnats om Riksrevisionens årsredovisning för 2013, Riksrevisorernas årliga rapport, granskningsplanen 2014/2015 samt det internationella utvecklingssamarbetet. Rådet har också fått information om Riksrevisionens riskanalys och den riskbedömning som riksrevisorerna har gjort och som är avsedd att ligga till grund för kommande granskningsområden. Riksrevisorerna har informerat om utvecklingen inom granskningsverksamheten. De har också löpande redovisat arbetet i de viktigaste granskningarna och hur granskningsplanen följs. Rådet har haft fem sammanträden under året. Rådet har också genomfört ett seminarium om erfarenheter av riksdagens förändrade behandling av Riksrevisionens granskningar. Seminariet dokumenterades i en skrift där erfarenheterna från seminariet är samlade.
Det parlamentariska rådet har under perioden
Emma Henriksson (KD), ordförande
Billy Gustafsson (S), vice ordförande
Göran Pettersson (M)
Ulf Holm (MP)
Gunnar Andrén (FP)
Anders Wedin Jonsson (C)
David Lång (SD)
Jacob Johnson (V).
I oktober 2014 valdes följande ledamöter för valperioden
Jörgen Hellman (S), ordförande
Göran Pettersson (M), vice ordförande
David Lång (SD)
Agneta Börjesson (MP)
Mia Sydow Mölleby (V)
Christer Nylander (FP)
Aron Modig (KD).
29
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Vetenskapliga rådet
Enligt Riksrevisionens instruktion ska det finnas ett vetenskapligt råd vid myndigheten. Riksrevisionens vetenskapliga råd är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, främst i fråga om ämnen som knyter an till strategiska och metodologiska frågeställningar.
Arbetet med Riksrevisionens vetenskapliga råd bedrivs inom ramen för en överenskommelse med Göteborgs universitet. I överenskommelsen åtar sig universitet att inom ramen för dess fria akademiska roll förmedla vetenskapliga upptäckter, kunskaper och insikter till stöd för riksrevisorernas oberoende val av granskning. Samarbetet innebär att Riksrevisionen får tillgång till den kompetens som finns inom Göteborgs universitet.
Tre rådsledamöter har utsetts vid universitetet. Utöver sina specialistkompetenser fungerar rådsledamöterna som länkar in i universitetets olika discipliner och institutioner, för att tillgodose önskemål om mångvetenskapliga perspektiv och djup i frågeställningar.
Under 2014 har två seminarier ägt rum med fokus på riskanalyser respektive konsekvenser av den demografiska utvecklingen i Sverige. Planering av fortsatt seminarieverksamhet genomförs löpande och i dialog mellan Riksrevisionen och Göteborgs universitet.
De tre rådsledamöterna vid Göteborgs universitet är
Inger Ekman, professor vid Sahlgrenska akademin
Maria Gustavson, fil dr vid samhällsvetenskapliga fakulteten
Margareta Hallberg, dekan och professor vid humanistiska fakulteten.
30
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Kompetens och personal
I detta avsnitt redovisas de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att det finns god kompetens för att nå verksamhetens mål och utföra Riksrevisionens uppdrag. Riksrevisorerna har med stöd av väsentlighetskriteriet26 valt att liksom regeringens myndigheter redovisa kompetensförsörjning enligt 3 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Dessutom redovisas här personalstatistik, sjukfrånvaro, arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa.
Sammanfattning
Riksrevisionen strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats för att säkerställa kompetensförsörjningen på kort och lång sikt.
Riksrevisionen har drygt 300 anställda som är placerade på kontoren i Stockholm, Uppsala, Karlstad och Jönköping. Flertalet av de anställda arbetar inom granskningsverksamheten med årlig revision respektive effektivitetsrevision. Vi har en internationell verksamhet med ett omfattande internationellt samarbete på revisionsområdet. En stor andel är akademiker och flera av dem har examen på magisternivå inom områdena företagsekonomi, nationalekonomi och statskunskap.
Riksdagen valde under våren en ny riksrevisor. För att stödja riksrevisorerna i den myndighetsövergripande uppföljningen, samordning- och planeringsfrågorna inrättades en ny befattning: planeringschef med helhetsansvar för myndighetens övergripande verksamhetsplanering.
I syfte att stärka kompetensförsörjningsfrågorna inom myndigheten återinrättades en separat
Vidareutveckling av prioriterade områden såsom lönebildning, ledarskap och medarbetskap har fortsatt under året. I och med att de ekonomiska förutsättningarna förbättrades under 2014 tog rekryteringen fart igen och den totala personalstyrkan utökades med nio personer. Majoriteten av de nya medarbetarna har börjat inom granskningsverksamheten och framför allt inom årlig revision. För att lättare nå ut till våra rekryterande målgrupper har vi arbetat med att identifiera nya metoder och kanaler för vår annonsering. Det har dock varit svårt att rekrytera erfarna revisorer eftersom vi bland annat lönemässigt måste konkurrera med privat verksamhet, vilket har lett till ökade kostnader för denna kategori av rekryteringar.
Inom granskningsverksamheten har olika professionsanpassade utbildningar och seminarier genomförts i syfte att höja och utveckla kunskapen och kvaliteten när det gäller metodik, projektledning, kommunikation och förvaltningskunskap.
Inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet har medarbetare från den internationella avdelningen och myndigheten i övrigt förkovrat sig i
26 Se 7 kap. 6 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
31
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
språk, kultur, metoder och säkerhet i det internationella arbetet. I det internat- | |
ionella utvecklingsarbetet, som innebär många olika kulturella kontakter, är | |
det särskilt viktigt att förstå de kulturella skillnader som finns och agera pro- | |
fessionellt utifrån dem i alla situationer. Som en vägledning och stöd för med- | |
arbetarna togs det under året fram och kommunicerades en uppförandekod för | |
internationella uppdrag. I syfte att informera om löneavtalets innebörd och | |
Riksrevisionens interna årliga process för lönerevisionen samt skapa rätt för- | |
väntningar hos medarbetarna genomfördes partsgemensamma informations- | |
möten vid tre tillfällen. | |
Utifrån det aktuella behovet och de olika åtgärder som har vidtagits under | |
året görs bedömningen att Riksrevisionen sammantaget har tillräcklig och rätt | |
kompetens för att genomföra sitt uppdrag. |
Kompetens
Nedan beskrivs de åtgärder som vidtagits för att säkerställa myndighetens kompetensförsörjning. Åtgärderna bedöms ha förbättrat myndighetens möjlighet att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens för att genomföra sitt uppdrag och uppnå fastställda mål.
Kompetens- och ledarskapsförsörjning
Rätt sammansättning av kompetens är nödvändig för en effektiv och god användning av myndighetens resurser. Likaså är ett bra ledarskap en viktig framgångsfaktor i en kunskapsorganisation som Riksrevisionen, och det ställer krav på såväl strategiskt som systematiskt arbete. Chefskollektivet (inklusive riksrevisorerna) består i dag av 18 chefer, (9 män och 9 kvinnor). Det råder därmed en jämn könsfördelning vilket är i enlighet med Riksrevisionens plan för kompetensförsörjning och likabehandling.
Ett stödmaterial kring medarbetarsamtal vidareutvecklades under våren, och med anledning av det fick samtliga chefer och arbetsledare en dags utbildning i kvalitativa samtal med stöd av en extern konsult.
Alla chefer har fått en introduktion till en förvaltningsstyrningsmodell som ett verktyg att förbättra och effektivisera
Ett prioriterat område för 2014 var strategisk lönebildning, och som en förberedelse inför 2014 års lönerevision genomfördes vid två chefsmöten en workshop med diskussion och grupparbeten kring prioriteringar och tydliga resultatmål på organisationsnivå.
Med anledning av en omorganisation inom verksamhetsstödet tillsattes under året en planeringschef som även ersatte den tidigare administrativa chefen, och en ny befattning som
32
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Kompetensutveckling
Våren 2014 vidareutvecklades i samverkan med linjecheferna ett stödmaterial för medarbetarsamtal i syfte att höja kvaliteten och öka tydligheten när det gäller mål på individ- och organisationsnivå. Vidare förtydligades i stödmaterialet och vid olika informationsmöten med chefer och medarbetare kompetensbegreppets olika dimensioner samt på vilket sätt man kan mäta resultat och sätta kompetensmål utifrån dem. Det framtagna stödmaterialet användes sedan som underlag till återkopplingssamtalen som genomfördes i början av hösten inför de lönesättande samtalen. I syfte att informera om löneavtalets innebörd och Riksrevisionens interna årliga process för lönerevision genomfördes vid tre tillfällen partsgemensamma informationsmöten. Målet var att höja kunskapen och skapa realistiska förväntningar bland medarbetarna. Mö- tena gav också möjlighet till en konstruktiv dialog mellan arbetsgivaren, de fackliga organisationerna och medarbetarna, vilket bidrog till en ökad samsyn och förståelse för myndighetens lönepolitik.
Etik och värdegrund
Under 2014 fortsatte det arbete som påbörjades 2013 med att implementera och levandegöra myndighetens etikregler och värderingar i det dagliga arbetet och vad rollen som statstjänsteman innebär i praktiken.
Etik, värdegrund och statstjänstemannarollen har tagits upp i samband med myndighetsgemensam introduktionsutbildning och vid olika avdelnings- och enhetsmöten. En uppskattad myndighetsdag genomfördes i början av hösten med den övergripande innebörden Riksrevisionens värdeord och vikten av en gemensam värdegrund samt medarbetarskapets betydelse för en framgångsrik organisation. Dagen ägnades åt olika grupparbeten och diskussioner kring betydelsen av att arbeta mer gränsöverskridande mellan olika organisatoriska enheter i syfte att öka och förbättra förståelsen, kommunikation och samarbetet inom myndigheten och på vilket sätt man kan göra detta. Under myndighetsdagen framkom många idéer på hur Riksrevisionen skulle kunna arbeta mer öppet och gränsöverskridande. Dessa diskuterades därefter i chefskretsen och några av dem gjorde avtryck i 2015 års verksamhetsplan som konkreta uppdrag.
Kompetensutveckling inom årlig revision
Under året gavs kurser inom det femåriga utbildningsprogram som Riksrevisionen anordnar. I utbildningen ingår från och med 2013 ett prov (tidigare två prov) efter tre till fem års yrkeserfarenhet varvat med utbildning. Yrkesutbildningens längd är beroende av längden på den genomförda teoretiska universitetsutbildningen; det krävs en teoretisk och praktisk utbildning om totalt åtta år innan ett prov kan genomföras. Utbildningen och provet ska motsvara den som ges för revisorer inom den privata sektorn, men med fokus på det regelverk som gäller för statlig verksamhet. Syftet är att säkerställa att revisorerna inom den årliga revisionen har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra
33
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
revision inom statlig verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana | |
kunskaper. Provverksamheten genomfördes liksom tidigare år i samarbete | |
med Revisorsnämnden. | |
Under 2014 godkändes fyra av de åtta revisorer som genomförde provet. | |
Provverksamheten genomfördes inte under 2013 på grund av att för få reviso- | |
rer motsvarade de ökade kraven på totalt åtta års utbildning och yrkeserfaren- | |
het. | |
Vid utgången av 2014 fanns 65 revisorer inom den årliga revisionen som | |
har klarat Riksrevisionens prov eller är auktoriserade revisorer. | |
De ansvariga revisorerna har ett delegerat ansvar i organisationen för vart | |
och ett av den årliga revisionens uppdrag, vilket innebär att de ansvarar för | |
revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsintyg. | |
Alla ansvariga revisorer uppfyller de interna kompetenskraven. | |
Under 2014/2015 genomförs för andra gången en fördjupad utbildning | |
inom statlig förvaltning, i samarbete med Södertörns högskola. Utbildningen | |
består av nio seminarietillfällen med föreläsare från forskning och praktiker | |
från olika verksamheter och områden inom den offentliga sektorn. Under 2014 | |
genomfördes fem seminarier i serien Förändring och styrning i staten, och un- | |
der 2015 kommer ytterligare fyra seminarier att genomföras. Kursen avslutas | |
med att deltagarna får skriva en uppsats där någon eller några av de aspekter | |
som tagits upp i seminarierna behandlas. De som fullföljer seminarieserien och | |
skriver en uppsats får 7,5 högskolepoäng. Södertörns högskola ansvarar för | |
examinationen och samordningen av seminarierna. Detta är en samordnad | |
satsning för både effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. | |
Kompetensutveckling inom effektivitetsrevision | |
Den interna utbildningen för effektivitetsrevisorer består av en grundutbild- | |
ning (nivå 1 och 2), en fortsättningsutbildning (nivå 3) och en seminarieverk- | |
samhet. Den interna utbildningen ska utgå från deltagarnas egna granskningar | |
och varva teori med praktiska övningar. Viktiga kompetensområden att ut- | |
veckla och befästa är revisionsmetodik, utredningsmetodik, kunskap om stat- | |
lig förvaltning, projektarbete samt skriftlig och muntlig kommunikation. | |
Under 2014 har kurser genomförts inom bland annat områdena revisions- | |
metodik, utvärderingsmetodik, kvalitativ metod och tolkning, projektledning, | |
förvaltningskunskap och muntlig kommunikation. Vissa kurser har genom- | |
förts tillsammans med årlig revision. Under 2014/2015 genomförs för andra | |
gången en fördjupad utbildning inom statlig förvaltning, i samarbete med Sö- | |
dertörns högskola. Detta är en samordnad satsning för både effektivitetsrevis- | |
ionen och den årliga revisionen. | |
Kompetensutveckling inom internationellt utvecklingssamarbete | |
I november arrangerades två professionsdagar för det internationella utveck- | |
lingssamarbetet där medarbetare från såväl den internationella avdelningen |
34
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
som från övriga delar av myndigheten deltog för att uppdatera sig i frågor kring metoder och säkerhet i det internationella utvecklingssamarbetet. Under året har en reguljär kompetensutveckling skett i såväl säkerhetsfrågor som språk. Därutöver har medarbetare deltagit i kurser inom ramen för kompetensutveckling för årlig revision respektive effektivitetsrevision.
Användning av extern kompetens och internt kompetensutbyte
En viktig strategisk fråga för Riksrevisionen är att utnyttja den egna samlade kompetensen på bästa sätt och vid behov komplettera den dels genom samarbete med universitet och högskolor, dels genom att anlita extern kompetens inom både revision och verksamhetsstöd. För att kunna leverera en jämn produktion till riksdagen är en viktig komponent att hyra in tillfällig personal och specialistkompetens. Det senare avser till exempel akademiskt avancerad kunskap och specialistkompetens inom
Användning av extern kompetens
Tabell 16 Kostnader för extern kompetens inom hela myndigheten
2014 | 2013 | 2012 | |
Kärnverksamheten | 13 303 | 6 842 | 18 586 |
Årlig revision | 8 253 | 4 283 | 9 373 |
Effektivitetsrevision | 2 700 | 1 672 | 6 714 |
Internationellt utvecklingssamarbete | 1 823 | 700 | 1 875 |
Omvärldsriktad verksamhet | 527 | 187 | 624 |
Stödverksamheten | 20 977 | 10 730 | 25 561 |
Kompetensutveckling | 1 935 | 1 040 | 1 932 |
Kompetens- och resursförstärkning | 19 042 | 9 690 | 23 629 |
Summa | 34 280 | 17 572 | 44 147 |
Kostnaderna för extern kompetens har som framgår ökat jämfört med föregående år (16,7 miljoner kronor). Det relativt låga utfallet 2013 var främst resultatet av de åtgärder som då genomfördes med hänsyn till det ekonomiska läget. Konsultanvändningen under 2014 har främst avsett
De ökade kostnaderna inom verksamhetsstödet med ca 10,2 miljoner kronor beror främst på satsningar på
27 Kostnaderna 2013 och 2012 har räknats om på grund av ändrad intern redovisningsprincip. Visstidsanställda har klassificerats om från konsultkostnader till personalkostnader.
35
2014/15:RR1 | RESULTATREDOVISNING |
Internt kompetensutbyte
Utbyten av kompetens syftar till att utnyttja medarbetarnas kompetens och erfarenheter så effektivt som möjligt samt bidra till kunskapsuppbyggnad inom myndigheten.
Under 2014 har samverkan såväl mellan som inom verksamhetsgrenarna i stora delar varit som under tidigare år. Effektivitetsrevisorernas deltagande i den årliga revisionen av myndigheternas resultatredovisningar har dock varit något större än tidigare. Årliga revisorer har bidragit med sin expertis i samband med effektivitetsgranskningar samt med underlag till verksamhetsplanering och riskanalys när detta har bedömts vara lämpligt. Deltagandet i Riksrevisionens internationella arbete är också en viktig del i medarbetarnas omvärldsbevakning och kompetensutveckling.
Personal
Anställda och tjänstlediga
Antalet anställda i tjänst per den 31 december har ökat med 9 personer från 2013 till 2014.
Tabell 17 Antal anställda per den 31 december
2014 | 2013 | 2012 | |
Anställda totalt | 332 | 318 | 342 |
varav kvinnor | 186 | 175 | 192 |
varav män | 146 | 143 | 150 |
varav tjänstlediga | 25 | 20 | 22 |
Anställda exkl. tjänstlediga | 307 | 298 | 320 |
varav visstidsanställda | 7 | 5 | 7 |
Under 2014 var det 31 personer som jämfört med 32 år 2013 slutade eller gick på tjänstledighet, varav 3 (4) var visstidsanställda. Under året gick 11 (4) personer i pension. Vidare började 39 (13) personer och 4 (1) återkom från tjänstledighet. Ytterligare 8 (4) personer anställdes för en viss tid. De nyanställda kan huvudsakligen hänföras till granskningsverksamheten.
36
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 | ||||
Tabell 18 Antal anställda inom professionerna per den 31 december | |||||
2014 | 2013 | 2012 | |||
Hela myndigheten | 332 | 318 | 342 | ||
Årlig revision | 123 | 113 | 114 | ||
Effektivitetsrevision | 112 | 108 | 121 | ||
Övrigt | 97 | 97 | 107 |
Antalet anställda per den 31 december 2014 uppdelat per profession är 112 personer inom effektivitetsrevisionen, varav 6 visstidsanställda, 123 personer inom årlig revision, samt 97 personer inom kategorin övrigt, varav 1 visstidsanställd.
Antalet anställda på kontoren utanför Stockholm var per den 31 december 2014 17 personer i Karlstad, 17 i Uppsala (varav 2 stycken tjänstlediga) samt 22 i Jönköping. På dessa kontor arbetar medarbetarna enbart inom årlig revision. På kontoret i Stockholm arbetar 276 personer inom såväl årlig revision som effektivitetsrevision, internationell verksamhet och övrig stödverksamhet. Av dessa 276 personer är 7 visstidsanställda och 23 tjänstlediga.
Tabell 19 Personalomsättning28
2014 | 2013 | 2012 | |
Hela myndigheten | 10 | 9 | 12 |
Årlig revision | 9 | 6 | 13 |
Effektivitetsrevision | 16 | 11 | 14 |
Övrigt | 3 | 11 | 11 |
Personalomsättningen har ökat något jämfört med föregående år och är nu 10 procent. Effektivitetsrevisionens personalomsättning har ökat relativt mycket, från 11 procent 2013 till 16 procent 2014. Årlig revision har ökat med 3 procent jämfört med föregående år. Att myndighetens totala personalomsättning inte har ökat med mer än 1 procent förklaras främst av att färre personer har slutat inom kategorin övrigt, och därmed har personalomsättningen minskat från 11 procent till 3 procent i den kategorin.
28 Personalomsättningen på Riksrevisionen beräknas genom att antalet avgångar divideras med medelantalet anställda i tjänst.
37
2014/15:RR1 RESULTATREDOVISNING
Sjukfrånvaro
Tabell 20 Sjukfrånvaro
2014 | 2013 | 2012 | |
Total sjukfrånvaro* | 2,5 | 3,2 | 2,2 |
varav: | |||
Kvinnor | 2,6 | 4,2 | 2,9 |
Män | 2,4 | 1,9 | 1,3 |
Anställda 29 år och yngre | 1,2 | 1,9 | 1,2 |
Anställda |
1,9 | 2,6 | 2,4 |
Anställda 50 år och äldre | 4,0 | 4,6 | 2,4 |
Av total sjukfrånvaro avser: | |||
Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 52,4 | 47,7 | 46,7 |
Andelen långtidssjuka av total ordinarie arbetstid** | 1,3 | 1,5 | 1,0 |
*I förhållande till total ordinarie arbetstid.
**Total sjukfrånvaro i procent multiplicerad med andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) i procent.
Den totala sjukfrånvaron har sedan 2013 minskat med 0,7 procent och denna minskning står framför allt kvinnorna för. I gruppen 29 år och yngre har sjukfrånvaron minskat och ligger på ungefär samma siffror som 2012. Likaså har sjukfrånvaron minskat i gruppen
Arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa
Riksrevisionen är en kunskapsorganisation vars främsta resurs är medarbetarna. Ett led i att vidareutveckla verksamheten och att vara en attraktiv arbetsplats och arbetsgivare är att kontinuerligt följa upp och analysera arbetsmiljön.
Under året skedde en större ombyggnation och modernisering av myndighetens lokaler i Stockholm som gjorde det möjligt för vår internationella avdelning att flytta in i samma kontorsbyggnad som den övriga verksamheten. Vidare innebar ombyggnationen att det skapades ett gemensamt lunchrum med konferensmöjligheter, i syfte att underlätta och främja personliga möten och kunskapsöverföring mellan medarbetarna inom organisationen. Efter ombyggnationen och flytten till nya arbetsplatser har personalen erbjudits besök av en ergonom för att utforma sin nya arbetsplats på ett optimalt sätt.
Riksrevisionen erbjuder sina anställda olika möjligheter till friskvård i syfte att förebygga ohälsa och förstärka friskfaktorer. Detta sker genom att subventionera olika friskvårdsaktiviteter, däribland massage på arbetsplatsen samt en friskvårdstimme per vecka. Vid ohälsa genomför myndigheten nödvändig rehabilitering med stöd av företagshälsovård och annan expertis.
38
RESULTATREDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Intern styrning och kontroll
Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar. Denna process ska omfatta riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.29
Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen.30 En av riksrevisorerna är riksrevisor med administrativt ansvar och ansvarar för den administrativa ledningen av myndigheten. Denna riksrevisor ansvarar inför riksdagen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att Riksrevisionen hushållar väl med statens medel. Riksrevisorn med administrativt ansvar beslutar om årsredovisningen för Riksrevisionen och lämnar ett intygande om myndighetens interna styrning och kontroll.31
Riksrevisorn med administrativt ansvar redovisar här nedan underlag till sitt ställningstagande avseende intern styrning och kontroll 2014.
Riksrevisionens process för intern styrning och kontroll
Riskanalysen görs för att identifiera de omständigheter som utgör en risk för att verksamhetens mål inte ska uppnås. Det innebär att risker identifieras och värderas och att beslut fattas om hanteringen av riskerna. Riskanalysen uppdateras vid behov för att säkerställa att den omfattar förändringar som väsentligen påverkar tidigare identifierade, värderade och hanterade risker.
Processen för intern styrning och kontroll är en integrerad del av planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten. Processen omfattar även att hantera och åtgärda incidenter som inträffar (incidentrapportering). Merparten av de identifierade riskerna ligger inom en risknivå som ledningen har bedömt som acceptabel. Riskanalysen visar på några förbättringsområden som har tagits hand om löpande under året eller som ingår i verksamhetsplaneringen för 2015. Bland åtgärdade risker märks i första hand ett nytt diariesystem och en utvecklad modell för riskanalys av staten.
Ställningstagande av riksrevisorn med administrativt ansvar
De identifierade förbättringsområdena är inte så väsentliga att de påverkar bedömningen av och innehållet i årsredovisningen. Med utgångspunkt i denna process för intern styrning och kontroll, självutvärdering, hanteringen av identifierade risker, underställda chefers intygande samt internrevisionens och externrevisionens granskningar bedömer jag att den interna styrningen och kontrollen vid Riksrevisionen är betryggande.
29Enligt 40 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
30Enligt 13 kap. 8 § Regeringsformen.
31Enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
39
2014/15:RR1 | SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER | ||||||
Sammanställning över väsentliga uppgifter | |||||||
(tkr) | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | ||
Låneram i Riksgäldskontoret | |||||||
Beviljad i anslagsdirektiv | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 17 000 | 30 000 | ||
Utnyttjad | 6 026 | 3 204 | 4 947 | 6 955 | 7 819 | ||
Kontokredit hos Riksgälds- | |||||||
kontoret | |||||||
Beviljad i anslagsdirektiv | 35 073 | 34 228 | 34 068 | 33 903 | 33 580 | ||
Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | ||
Räntekonto Riksgälds- | |||||||
kontoret | |||||||
Ränteintäkter | 209 | 286 | 618 | 788 | 174 | ||
Räntekostnader | – | – | – | – | – | ||
Avgiftsintäkter | |||||||
Avgiftsintäkter som disponeras | |||||||
Beräknat belopp enligt | |||||||
anslagsdirektiv* | 150 | 200 | 100 | 500 | 600 | ||
Avgiftsintäkter** | 329 | 427 | 303 | 573 | 869 | ||
Avgiftsintäkter som ej disponeras | |||||||
Avgiftsintäkter | 139 247 | 131 742 | 125 166 | 120 168 | 120 692 | ||
Anslagskredit | |||||||
Beviljad | |||||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksre- | |||||||
visionen, ramanslag | 9 322 | 15 114 | 9 021 | 8 971 | 8 874 | ||
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksre- | |||||||
visionen: Internationellt utveck- | |||||||
lingssamarbete, ramanslag | 1 200 | 1 200 | 1 200 | 1 200 | 1 200 | ||
Utnyttjad | |||||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksre- | |||||||
visionen, ramanslag | – | – | 7 019 | – | – | ||
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksre- | |||||||
visionen: Internationellt utveck- | |||||||
lingssamarbete, ramanslag | – | – | 1 048 | – | – | ||
Anslagssparande | |||||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksre- | |||||||
visionen, ramanslag | 18 595 | 16 003 | – | 14 526 | 2 341 | ||
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksre- | |||||||
visionen: Internationellt utveck- | |||||||
lingssamarbete, ramanslag | 921 | 528 | – | 883 | 3 919 | ||
Bemyndiganden | |||||||
Tilldelade bemyndiganden | 20 000 | 22 000 | 30 000 | 28 000 | 26 000 | ||
Utestående åtaganden | 5 594 | 17 325 | 19 505 | 13 757 | 23 097 |
40
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER 2014/15:RR1
(tkr) | 2014 | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 |
Personal | |||||
Antalet årsarbetskrafter (st.) | 269 | 281 | 293 | 279 | 287 |
Medelantalet anställda (st.) | 298 | 310 | 319 | 305 | 313 |
Driftkostnad per årsarbets- | |||||
kraft | 1 226 | 1 106 | 1 225 | 1 138 | 1 143 |
Kapitalförändring | |||||
Årets kapitalförändring | 37 | – 11 | – 151 | 7 368 | |
Balanserad kapitalförändring | 524 | 535 | 686 | 4 065 | 5 363 |
*Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.
**Avgiftsintäkter för uppdragsverksamheten 2014 uppgick till 196 tkr.
41
2014/15:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||
Finansiell redovisning | ||||
Resultaträkning | ||||
(tkr) | Not | 2014 | 2013 | |
Verksamhetens intäkter | ||||
Intäkter av anslag | 330 842 | 311 466 | ||
Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 329 | 427 | |
Intäkter av bidrag | 5 | 333 | ||
Finansiella intäkter | 2 | 268 | 347 | |
Summa | 331 444 | 312 573 | ||
Verksamhetens kostnader | ||||
Kostnader för personal | 3 | – 242 461 | – 244 777 | |
Kostnader för lokaler | – 26 716 | – 26 639 | ||
Övriga driftkostnader | 4 | – 60 020 | – 38 949 | |
Finansiella kostnader | 5 | – 99 | – 153 | |
Avskrivningar och nedskrivningar | – 2 111 | – 2 066 | ||
Summa | ||||
Verksamhetsutfall | 37 | |||
Uppbördsverksamhet | ||||
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 6 | 139 247 | 131 742 | |
Medel som tillförts statens budget från upp- | ||||
bördsverksamhet | – 139 247 | – 131 742 | ||
Saldo | 0 | 0 | ||
Transfereringar | ||||
Medel som erhållits från statens budget för | ||||
finansiering av bidrag | 3 632 | 3 923 | ||
Övriga erhållna medel för finansiering av bi- | ||||
drag | 7 | 167 | 103 | |
Lämnade bidrag | 8 | – 3 799 | – 4 026 | |
Saldo | 0 | 0 | ||
Årets kapitalförändring | 9 | 37 |
42
FINANSIELL REDOVISNING | 2014/15:RR1 | |||
Balansräkning | ||||
(tkr) | Not | |||
TILLGÅNGAR | ||||
Immateriella anläggningstillgångar | ||||
Balanserade utgifter för utveckling | 10 | 0 | 0 | |
Rättigheter och andra immateriella anlägg- | ||||
ningstillgångar | 11 | 1 235 | 905 | |
Summa | 1 235 | 905 | ||
Materiella anläggningstillgångar | ||||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 12 | 167 | 172 | |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 13 | 5 774 | 2 005 | |
Summa | 5 941 | 2 177 | ||
Fordringar | ||||
Kundfordringar | 9 | 35 | ||
Fordringar hos andra myndigheter | 22 009 | 17 813 | ||
Övriga kortfristiga fordringar | 14 | 28 | 59 | |
Summa | 22 046 | 17 907 | ||
Periodavgränsningsposter | 15 | |||
Förutbetalda kostnader | 8 716 | 8 042 | ||
Övriga upplupna intäkter | 13 053 | 9 998 | ||
Summa | 21 769 | 18 040 | ||
Avräkning med statsverket | ||||
Avräkning med statsverket | 16 | |||
Summa | ||||
Kassa och bank | ||||
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 51 145 | 38 668 | ||
Kassa och bank | 79 | 355 | ||
Summa | 51 224 | 39 023 | ||
SUMMA TILLGÅNGAR | 53 108 | 43 921 |
43
2014/15:RR1 FINANSIELL REDOVISNING
(tkr) | Not | ||
KAPITAL OCH SKULDER | |||
Myndighetskapital | 17 | ||
Statskapital | 35 | 35 | |
Balanserad kapitalförändring | 524 | 535 | |
Kapitalförändring enligt resultaträkningen | 9 | 37 | |
Summa | 596 | 559 | |
Avsättningar | |||
Avsättningar för pensioner och liknande | |||
förpliktelser | 18 | 518 | 1 141 |
Övriga avsättningar | 19 | 1 518 | 1 564 |
Summa | 2 036 | 2 705 | |
Skulder m.m. | |||
Lån i Riksgäldskontoret | 20 | 6 026 | 3 204 |
Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 7 716 | 6 939 | |
Leverantörsskulder | 9 283 | 5 149 | |
Övriga kortfristiga skulder | 21 | 4 798 | 4 421 |
Summa | 27 823 | 19 713 | |
Periodavgränsningsposter | 22 | ||
Upplupna kostnader | 22 653 | 20 944 | |
Summa | 22 653 | 20 944 | |
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER | 53 108 | 43 921 | |
Ansvarsförbindelser | 23 | 0 | 2 547 |
44
FINANSIELL REDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag (tkr)
Anslag | Ingående | Årets till- | Indrag- | Totalt | Utgifter | Utgående |
överfö- | delning en- | ning | disponi- | överfö- | ||
ringsbelopp ligt anslags- | belt | ringsbe- | ||||
direktiv | belopp | lopp | ||||
Utgiftsområde 2 anslag | ||||||
1:15 Riksrevisionen, ra- | ||||||
manslag | 16 003 | 310 732 | 319 801 | 18 595 | ||
Utgiftsområde 7 anslag | ||||||
1:5 Riksrevisionen: In- | ||||||
ternationellt utveck- | ||||||
lingssamarbete, ram- | ||||||
anslag | 528 | 40 000 | 0 | 40 528 | 921 | |
Summa | 16 531 | 350 732 | 360 329 | 19 516 |
Anslagskrediten för anslaget 1:15 uppgår till 9 322 tkr och för anslaget 1:5 till 1 200 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
Inkomsttitel | Beräknat belopp | Inkomster |
2558 Avgifter för årlig revision | 121 800 | 139 247 |
Summa | 121 800 | 139 247 |
Redovisning mot bemyndiganden (tkr)
Anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag, utgiftsområde 7
Not | Tilldelat | Ingående | Utestå- | De utestående åtagandenas | ||
24 | bemyndi- | åtaganden | ende åta- | fördelning per år | ||
gande | ganden | |||||
2015 | 2016 | 2017 | ||||
Summa | 20 000 | 17 325 | 5 594 | 4 460 | 1 134 | 0 |
45
2014/15:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Tilläggsupplysningar och noter
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidstaxa32 som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att ett enskilt revisionsobjekt inte ska påverkas av personalsammansättningen inom den årliga revisionens team, dvs. revisionsobjektet ska inte belastas med resekostnader på grund av att teamet består av personal från olika kontor i landet.
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas utifrån närvarotid i de olika verksamhetsgrenarna. Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning (inklusive det parlamentariska rådet och vetenskapliga rådet) och kostnader för verksamhetsstödet såsom administration, lokaler, utrustning, inventarier, utbildningskostnader, förvaltningskostnader och kostnader för verksamhetsutveckling med mera.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.
32 Riksdagen har beslutat om en högsta taxenivå.
46
FINANSIELL REDOVISNING | 2014/15:RR1 |
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
Tillämpade avskrivningstider: | ||
Balanserade utgifter för utveckling | år | |
Rättigheter och andra immateriella tillgångar | år | |
Förbättringsutgifter på annans fastighet | år33 | |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | år |
Fordringar och skulder
Fordringarna har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår det att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 5 januari. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tkr.
Avsättningar
Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension och chefspension.
33 Avskrivningstiden är dock inte längre än hyreskontraktets varaktighet.
47
2014/15:RR1 FINANSIELL REDOVISNING
Noter
(tkr)
Resultaträkning
Not 1 | Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2014 | 2013 |
Intäkter av uppdragsverksamhet | 196 | 102 | |
Intäkter enligt 18 § |
96 | 67 | |
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 37 | 258 | |
Summa | 329 | 427 | |
Not 2 | Finansiella intäkter | 2014 | 2013 |
Ränteintäkter avseende räntekontot i | |||
Riksgäldskontoret | 209 | 286 | |
Övriga finansiella intäkter | 59 | 61 | |
Summa | 268 | 347 | |
Not 3 | Kostnader för personal | 2014 | 2013 |
Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pens- | |||
ionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal | 152 888 | 156 708 | |
Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter | |||
enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | 89 573 | 88 069 | |
Summa | 242 461 | 244 777 | |
Not 4 | Övriga driftkostnader | 2014 | 2013 |
Summa | 60 020 | 38 949 |
Ökningen om 21 071 tkr beror huvudsakligen på konsultkostnader om 16 000 tkr, varav 2 400 tkr avser datakonsulter och 13 600 tkr övriga konsulttjänster.
48
FINANSIELL REDOVISNING | 2014/15:RR1 | |||
Not 5 | Finansiella kostnader | 2014 | 2013 | |
Räntekostnader avseende lån i | ||||
Riksgäldskontoret | 15 | 46 | ||
Räntekostnader | 20 | 15 | ||
Kursförluster | 39 | 71 | ||
Övriga finansiella kostnader | 25 | 21 | ||
Summa | 99 | 153 | ||
Not 6 | Uppbördsverksamhet | 2014 | 2013 | |
Intäkter av avgifter för årlig revision enligt lagen | ||||
(2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. | 139 247 | 131 742 | ||
Summa | 139 247 | 131 742 | ||
Not 7 | Transfereringar | |||
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag avser medel från EU till samar- | ||||
betsprojekt i Serbien. | ||||
Not 8 | Lämnade bidrag | 2014 | 2013 | |
Lämnade bidrag till statliga myndigheter | ||||
Göteborgs universitet | 0 | 155 | ||
Lämnade bidrag som finansieras av medel från EU | ||||
Samarbetsprojekt i Serbien | 167 | 103 | ||
Lämnade bidrag till projekt inom det internation- | ||||
ella utvecklingssamarbetet | ||||
2 703 | 2 461 | |||
Bosnien | 473 | 723 | ||
Moldavien | 180 | 330 | ||
Kosovo | 184 | 65 | ||
Övrigt | 92 | 189 | ||
Summa | 3 799 | 4 026 | ||
Not 9 | Årets kapitalförändring | 2014 | 2013 | |
Avgiftsfinansierad verksamhet | ||||
– internationella uppdrag | 37 | |||
Summa | 37 |
49
2014/15:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||
Balansräkning | ||||
Not 10 | Balanserade utgifter för utveckling | 2014 | 2013 | |
Ingående anskaffningsvärde | 17 444 | 17 444 | ||
Utgående anskaffningsvärde | 17 444 | 17 444 | ||
Ingående ackumulerade avskrivningar | ||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||
Bokfört värde | 0 | 0 | ||
Not 11 | Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | 2014 | 2013 | |
tillgångar | ||||
Ingående anskaffningsvärde | 3 259 | 3 210 | ||
Årets anskaffningar | 639 | 49 | ||
Utgående anskaffningsvärde | 3 898 | 3 259 | ||
Ingående ackumulerade avskrivningar | ||||
Årets avskrivningar | ||||
Utgående ackumulerade avskrivningar | ||||
Bokfört värde | 1 235 | 905 |
Not 12 | Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2014 | 2013 |
Ingående anskaffningsvärde | 16 365 | 16 365 | |
Årets anskaffningar | 149 | 0 | |
Utgående anskaffningsvärde | 16 514 | 16 365 | |
Ingående ackumulerade avskrivningar | |||
Årets avskrivningar | |||
Utgående ackumulerade avskrivningar | |||
Bokfört värde | 167 | 172 | |
Not 13 | Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2014 | 2013 |
Ingående anskaffningsvärde | 25 407 | 25 777 | |
Årets anskaffning | 5 417 | 55 | |
Årets utrangeringar | |||
Utgående anskaffningsvärde | 30 798 | 25 407 | |
Ingående ackumulerade avskrivningar | |||
Årets avskrivningar | |||
Årets utrangeringar | 26 | 424 | |
Utgående ackumulerade avskrivningar | |||
Bokfört värde | 5 774 | 2 005 |
50
FINANSIELL REDOVISNING | 2014/15:RR1 | |||
Not 14 | Övriga kortfristiga fordringar | 2014 | 2013 | |
Kundfordringar avseende revision av bolag och stiftel- | 24 | 56 | ||
ser | ||||
Övriga kortfristiga fordringar | 4 | 3 | ||
Summa | 28 | 59 | ||
Not 15 | Periodavgränsningsposter | 2014 | 2013 | |
Förutbetalda kostnader | ||||
Förutbetalda hyreskostnader | 6 236 | 6 228 | ||
Övriga förutbetalda kostnader | 2 480 | 1 814 | ||
Summa | 8 716 | 8 042 | ||
Övriga upplupna intäkter | ||||
Upplupna intäkter årlig revision | 12 975 | 9 998 | ||
Övriga upplupna intäkter | 78 | 0 | ||
Summa | 13 053 | 9 998 | ||
Not 16 | Avräkning med statsverket | 2014 | 2013 | |
Uppbörd | ||||
Ingående balans | ||||
Redovisat mot inkomsttitel | ||||
Uppbördsmedel som betalats till | ||||
icke räntebärande flöde | 133 595 | 132 354 | ||
Skulder avseende uppbörd | ||||
Anslag i räntebärande flöde | ||||
Ingående balans | 8 067 | |||
Redovisat mot anslag | 340 813 | 317 687 | ||
Anslagsmedel som tillförts räntekonto | ||||
Återbetalning av anslagsmedel | 6 934 | 0 | ||
Fordringar/skulder avseende anslag i räntebä- | ||||
rande flöde | ||||
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte | ||||
har redovisats mot anslag | ||||
Ingående balans | 6 339 | 8 636 | ||
Redovisat under året enligt undantagsregeln | 0 | |||
Redovisat under året | 0 | |||
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har | ||||
redovisats mot anslag | 0 | 6 339 |
51
2014/15:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | ||
Övriga fordringar/skulder på statens central- | |||
konto | |||
Ingående balans | 0 | 0 | |
Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 134 354 | 133 313 | |
Utbetalningar i icke räntebärande flöde | |||
Betalningar hänförbara till anslag och inkomst- | |||
titlar | |||
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | |
Summa Avräkning med statsverket |
Riksrevisionen har beslutat att tillämpa 6 §
Not 17 Förändring av myndighetskapital
Statskapital | Balanserad ka- | Kapitalför- | Summa | ||
pitalförändring ändring enligt | |||||
avgiftsbelagd | resultaträk- | ||||
verksamhet | ningen | ||||
Utgående balans 2013 | 35 | 535 | 559 | ||
Ingående balans 2014 | 35 | 535 | 559 | ||
Föregående års kapitalför- | 0 | 11 | 0 | ||
ändring | |||||
Årets kapitalförändring | 0 | 0 | 37 | 37 | |
Utgående balans 2014 | 35 | 524 | 37 | 596 | |
Statskapital avser konst som under 2008 överfördes från Statens Konstråd. | |||||
Not 18 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktel- | 2014 | 2013 | ||
ser | |||||
Ingående avsättning | 1 141 | 2 339 | |||
Årets pensionskostnad | 132 | 304 | |||
Årets pensionsutbetalningar | |||||
Summa utgående avsättning | 518 | 1 141 | |||
Not 19 | Övriga avsättningar | 2014 | 2013 | ||
Avsättning till trygghetsmedel | |||||
Ingående avsättning | 1 564 | 1 415 | |||
Årets avsättning | 461 | 476 | |||
Årets utnyttjade medel | |||||
Summa utgående avsättning | 1 518 | 1 564 |
52
FINANSIELL REDOVISNING | 2014/15:RR1 | |||
Not 20 | Lån i Riksgäldskontoret | 2014 | 2013 | |
Ingående skuld | 3 204 | 4 947 | ||
Årets nya lån | 4 863 | 346 | ||
Årets amorteringar | ||||
Utgående skuld | 6 026 | 3 204 | ||
Beviljad låneram | 15 000 | 15 000 | ||
Not 21 | Övriga kortfristiga skulder | 2014 | 2013 | |
Personalens källskatt | 4 661 | 4 311 | ||
Övriga kortfristiga skulder | 137 | 110 | ||
Summa | 4 798 | 4 421 | ||
Not 22 | Periodavgränsningsposter | 2014 | 2013 | |
Upplupna kostnader | ||||
Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 19 642 | 19 564 | ||
Övriga upplupna kostnader | 3 011 | 1 380 | ||
Summa | 22 653 | 20 944 |
Not 23 Ansvarsförbindelser
Riksdagen har bifallit finansutskottets förslag i Riksdagsskrivelse 2013/14:299 den 4 juni 2014 som finansutskottet lämnade i sitt betänkande 2013/14:FiU35 Riksrevisionens årsredovisning 2013. Riksrevisionen har arbetsgivaransvaret och det ekonomiska ansvaret för riksrevisorernas chefspensioner. Avsättningen för chefspensioner för riksrevisorer ska från och med räkenskapsåret 2015 redovisas mot anslag på utgiftsmässig grund. Framtida kostnader för chefspensioner redovisas inte som en ansvarsförbindelse per den 31 december 2014.
Not 24 Redovisning mot bemyndiganden
Riksrevisionens insatser i det internationella utvecklingssamarbetet löper ofta över flera år. Riksrevisionen bemyndigas därför att ingå åtaganden som medför utgifter under senare budgetår än det år statens budget avser. De utestående åtagandena är låga vilket främst beror på att planerade nya samarbetsavtal inte ingicks under 2014 utan kommer att tecknas under 2015.
53
2014/15:RR1 | UPPGIFTER OM LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE |
Uppgifter om ledande befattningshavare | |
Riksrevisionen ska enligt 7 kap. 10 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämp- | |
ningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. | |
för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen redo- | |
visa uppgifter relaterade till styrelseledamöter, rådsledamöter och ledande be- | |
fattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning | |
och budgetunderlag. Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag som styrelseel- | |
ler rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot | |
i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställ- | |
ningen) som dessa personer har haft. Myndigheten ska även redovisa de skat- | |
tepliktiga ersättningar och andra förmåner som har betalats ut till dessa perso- | |
ner under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som har avtalats för var | |
och en. | |
Uppgifter om andra uppdrag för ledamöter i Riksrevisionens | |
parlamentariska råd | |
UPPGIFTER FÖR ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR 2014 |
Gunnar Andrén | – |
Agneta Börjesson | Ledamot i Riksbanksfullmäktige |
Billy Gustafsson | Ersättare i styrelsen Norrköping hamn |
och stuveri AB | |
Jörgen Hellman | – |
Emma Henriksson | Ledamot i insynsrådet för Allmänna reklamat- |
ionsnämnden | |
Ulf Holm | Ledamot i Kronofogdemyndighetens insynsråd |
Jacob Johnson | – |
Styrelsesuppleant i Nymö Norregård Sixten | |
Johnsson Co AB | |
Anders Wedin Jonsson | Ledamot i Socialstyrelsens insynsråd, |
Styrelseordförande i Randello AB | |
David Lång | – |
Aron Modig | – |
Mia Sydow Mölleby | – |
Christer Nylander | Styrelseledamot i Liberal information AB |
Göran Pettersson | Ledamot av Statens ansvarsnämnd |
Ledamot i Riksdagens ansvarsnämnd | |
Styrelseledamot i Hallstavik Invest AB |
54
UPPGIFTER OM LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE 2014/15:RR1
Ersättningar och förmåner som har betalats ut under 2014
(kronor) | ||
RIKSREVISORER | ||
Claes Norgren | 1 629 726 | |
Jan Landahl | 1 533 394 | |
Margareta Åberg | 887 157 | från |
LEDAMÖTER I DET PARLAMENTARISKA RÅDET | ||
Agneta Börjesson | 3 636 | från |
Jörgen Hellman | 18 180 | från |
3 636 | från |
|
Aron Modig | 3 636 | från |
Mia Sydow Mölleby | 3 636 | från |
Christer Nylander | 3 636 | från |
Gunnar Andrén | 12 164 | |
Billy Gustafsson | 41 765 | |
Emma Henriksson | 54 870 | |
Ulf Holm | 12 164 | |
Jacob Johnson | 11 814 | |
Anders Wedin Jonsson | 11 114 | |
David Lång | 15 100 | Hela året |
Göran Pettersson | 25 099 | Hela året |
Tryck: Elanders, Vällingby 2015 | 55 |