Framställning till riksdagen 2017/18:RS8
Sammanfattning
I framställningen föreslår riksdagsstyrelsen ändringar i riksdagsordningen (RO). Dessutom föreslås en följdändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förslagen grundar sig på de lagförslag som den parlamentariska
Framställningen innehåller förslag om att riksdagen inte längre ska vara tvungen att behandla grön- och vitböcker som överlämnas till riksdagen av Europeiska kommissionen. Förslag till rättsakter och inte bara utkast till lagstiftningsakter ska vara undantagna från riksdagens granskningsförfarande. Talmannen ska efter samråd med gruppledarna få bestämma att dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU ska granskas av riksdagen.
Det föreslås att protokollsutdrag från ett utskott om att ett utkast till en av EU:s lagstiftningsakter inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren.
Bestämmelsen om att regeringen ska överlägga med
Vidare föreslås en bestämmelse om att riksdagen genom utskottens och
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
1
2017/18:RS8
Innehållsförteckning
2
2017/18:RS8
1 Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till
1.lag om ändring i riksdagsordningen,
2.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Stockholm den 13 juni 2018
Urban Ahlin
Kathrin Flossing
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin, ordförande, Elin Lundgren (S), Jessica Polfjärd (M), Annelie Karlsson (S), Cecilia Widegren (M), Håkan Bergman (S), Per Ramhorn (SD), Cecilia Magnusson (M), Eva Sonidsson (S), Anders W Jonsson (C) och Maria Ferm (MP).
3
2017/18:RS8
2 Lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
dels att 7 kap. 1 och 14 §§, 9 kap. 1 och 20 §§ och tilläggsbestämmelserna 6.13.2 och 7.15.5 ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 14 a § och 13 kap. 22 a §, och närmaste före 7 kap. 14 a § och 13 kap. 22 a § nya rubriker av följande lydelse,
dels att rubriken närmast efter 9 kap. 19 § ska lyda Ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6 kap. 6.13.2
Utöver vad som framgår av 6.13.1 ska följande tas upp på föredragningslistan:
1.val,
2.propositioner, skrivelser från regeringen, framställningar och redogörelser från riksdagsorgan, motioner och
3.betänkanden och utlåtanden från utskott som ska bordläggas, debatteras eller avgöras och om ett utskott eller talmannen har föreslagit att ett ärende ska avgöras efter kortare tid än som avses i 11 kap. 2 § första stycket,
4.beslut och information om att sammansättningen av ledamöter ändras,
5.andra beslut som ska fattas av kammaren,
6. meddelande om att en särskilt | 6. meddelande om att en särskilt |
anordnad debatt ska äga rum, och | anordnad debatt ska äga rum, |
7. protokollsutdrag från utskott | |
enligt 10 kap. 3 § tredje stycket, och | |
7. övriga frågor i den omfattning | 8. övriga frågor i den omfattning |
som talmannen bestämmer. | som talmannen bestämmer. |
Vidare bör ett meddelande om att ett statsråd kommer att lämna muntlig information tas upp på föredragningslistan. Om det är möjligt ska även ett yrkande om att ett lagförslag ska vila i tolv månader tas upp på föredragningslistan.
4
2 LAGTEXT | 2017/18:RS8 |
7kap. 1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–val
–utskottens uppgifter och fördelningen av ärenden
– |
– |
– sammanträden |
14 §
Regeringen ska underrätta
Regeringen ska överlägga med
Regeringen ska rådgöra med nämnden inför möten och beslut i Europeiska rådet.
Interparlamentariskt samarbete i
EU
14 a §
Riksdagen deltar genom utskottens och
7.15.5
Vad som yttras vid |
Vad som yttras vid regeringens |
överläggningar med regeringen ska | samråd med |
nedtecknas i läsbar form. | tecknas i läsbar form. |
9kap. 1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
–ärenden som väcks av regeringen
–ärenden som väcks av ledamöter
–ärenden som väcks av riksdagsorgan
5
2017/18:RS8 | 2 LAGTEXT |
–ärenden som väcks genom dokument från EU (20 §),
–ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU (20 §),
–information om EU
–andra frågor som riksdagen har att hantera (24 och 25 §§), och
–vissa gemensamma frågor (26 och 27 §§).
20 § | ||||
Grön- och vitböcker som överläm- | Talmannen får efter samråd med | |||
nas till riksdagen av Europeiska kom- | gruppledarna bestämma att dokument | |||
missionen ska behandlas av riksda- | från Europeiska unionen, med undan- | |||
gen. Talmannen får efter samråd med | tag för förslag till rättsakter, och | |||
gruppledarna bestämma | att även | dokument inom ramen för det inter- | ||
andra dokument från | Europeiska | parlamentariska | samarbetet | i |
unionen, med undantag för utkast till | unionen ska granskas av riksdagen. | |||
lagstiftningsakter, ska behandlas av | ||||
riksdagen. | ||||
Riksdagen ska pröva om ett utkast | Riksdagen ska pröva om ett utkast | |||
till en lagstiftningsakt strider mot | till en av unionens lagstiftningsakter | |||
subsidiaritetsprincipen. | strider mot subsidiaritetsprincipen. |
Riksdagen ska godkänna eller avslå initiativ från Europeiska rådet om att bemyndiga rådet att ändra beslutsordningen på ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till kvalificerad majoritet eller från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också godkänna eller avslå förslag från Europeiska kommissionen om att ange vilka aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
13 kap.
Delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol
22 a §
Riksdagen väljer fyra ledamöter i en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samar-
bete inom brottsbekämpning
6
2 LAGTEXT | 2017/18:RS8 |
(Europol). Delegationen väljs för riksdagens valperiod.
Delegationen ska årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
7
2017/18:RS8 2 LAGTEXT
2.2 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 41 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400) ska ha följande lydelse. | |
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
41 kap | |
1 §1 |
För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om samman-
trädet har hållits inom stängda dörrar. | |||||||||
För uppgift som har tagits in i | För uppgift som har tagits in i | ||||||||
kammarens protokoll gäller sekretess | kammarens protokoll gäller sekretess | ||||||||
enligt denna lag endast i de fall som | enligt denna lag endast i de fall som | ||||||||
avses i 15 kap. För uppgift i annat | avses i 15 kap. För uppgift i annat | ||||||||
riksdagens | protokoll | eller | beslut | riksdagens | protokoll | eller | beslut | ||
tillämpas | endast | bestämmelserna i | tillämpas | endast | bestämmelserna i | ||||
15 kap., 19 kap. | 7 § | och, | när det | 15 kap., 19 kap. | 7 § | och, | när det | ||
gäller yttranden som nedtecknats vid | gäller yttranden som nedtecknats vid | ||||||||
regeringens samråd med EU- | |||||||||
regeringen enligt tilläggsbestämmel- | nämnden | enligt | tilläggsbestämmel- | ||||||
sen | 7.15.5 riksdagsordningen, | sen | 7.15.5 riksdagsordningen, | ||||||
16 kap. denna lag. | 16 kap. denna lag. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
1Senaste lydelse 2014:806.
8
2017/18:RS8
3 Ärendet och dess beredning
Riksdagsstyrelsen beslutade den 8 juni 2016 att ge en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda riksdagens arbete med
Kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet
Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanser har varit Centerpartiet, Hovrätten för Nedre Norrland, Kammarrätten i Göteborg, Kristdemokraterna, Liberalerna, Lunds universitet, Miljöpartiet de gröna, Moderata samlingspartiet, Regeringskansliet, Riksdagens ombudsmän, Socialdemokraterna, Statskontoret, Svenska institutet för europapolitiska studier, Sverigedemokraterna, Sveriges Kommuner och Landsting, Umeå universitet, Uppsala universitet och Vänsterpartiet.
9
2017/18:RS8
4 Riksdagens
Den senaste parlamentariska utredningen med uppdrag att se över riksdagens arbete med
Den parlamentariska
Kommittén har bedömt att riksdagens arbetsformer när det gäller EU- frågorna i huvudsak är adekvata i fråga om såväl hur de är reglerade som hur reglerna kommit att tillämpas. Kommittén har dock sett behov av vissa anpassningar, framför allt för att det ska bli tydligt hur riksdagens
10
2017/18:RS8
5Riksdagsstyrelsens överväganden och förslag
5.1Riksdagen bör inte vara tvungen att behandla grön- och vitböcker
Riksdagsstyrelsens förslag: Riksdagen ska inte längre vara tvungen att behandla grön- och vitböcker som överlämnas till riksdagen av Europeiska kommissionen.
Talmannen ska efter samråd med gruppledarna få bestämma att dokument från EU ska granskas, i stället för behandlas, av riksdagen. Förslag till rättsakter och inte bara utkast till lagstiftningsakter ska vara undantagna från granskningsförfarandet. Talmannen ska även efter samråd med gruppledarna få bestämma att dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU ska granskas av riksdagen.
Riksdagsstyrelsens bedömning: Kommissionen bör även i fortsättningen uppmärksammas på riksdagens beslut om ett utlåtande om granskning av ett dokument som härrör från kommissionen. Det bör dock inte införas någon bestämmelse om att ett sådant beslut ska meddelas kommissionen genom en skrivelse. Riksdagen bör emellertid acceptera att ett sådant utlåtande kan uppfattas som bidrag i en dialog mellan kommissionen och riksdagen som ett nationellt parlament.
Kommitténs överväganden, förslag och bedömningar
Det är viktigt att riksdagen granskar strategiska
Riksdagen ska enligt riksdagsordningen (RO) behandla grön- och vitböcker som överlämnas till riksdagen av Europeiska kommissionen. Talmannen får efter samråd med gruppledarna bestämma att även andra dokument från EU, med undantag för utkast till lagstiftningsakter, ska behandlas av riksdagen (9 kap. 20 § första stycket).
Kammaren ska hänvisa sådana
Bestämmelserna om behandlingen av strategiska
11
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
framställningen anges att bestämmelserna syftar till att förankra |
|
bättre och tidigare både i riksdagen och i samhället i stort. Det framhålls att | |
genomförandet av |
|
direktiv, underlättas om riksdagen har diskuterat frågorna i ett tidigare skede. | |
Syftet är enligt Riksdagskommittén också att skapa debatt i ett tidigt skede | |
innan förslag om förordningar och direktiv har lagts fram av kommissionen. | |
Därmed utesluts förslag till rättsakter från den föreslagna hanteringen. Dessu- | |
tom ska behandlingen enligt Riksdagskommittén göra det möjligt att redovisa | |
olika synpunkter som kan vara av värde i den fortsatta hanteringen av frågan, | |
men utskottet kan också helt kortfattat anföra att granskningen inte har föran- | |
lett någon särskild hantering eller några särskilda iakttagelser. Kommittén ser | |
framför sig att det normalt inte torde förekomma några reservationer i utlåtan- | |
det, men att det kan uppstå situationer där man inte kan komma överens i | |
utskottet och att reservationer eller särskilda yttranden i sådana fall kan fogas | |
till utlåtandet. Vidare framhålls att behandlingen inte ska leda till att riksdagen | |
på ett tidigt stadium binder regeringen vid en viss ståndpunkt, utan att avsikten | |
är att skapa utrymme för en debatt som visar på olika synsätt på de aktuella | |
frågorna. | |
Riksdagskommittén anser att hanteringen i kammaren bör avslutas med att | |
kammaren lägger utlåtandet till handlingarna. Kammaren måste dock kunna | |
avgöra med vilka synpunkter som utlåtandet läggs till handlingarna. Alterna- | |
tiva skrivningar i utlåtanden kan därför bli föremål för votering. | |
Ett utlåtande föranleder inte någon riksdagsskrivelse. Kommittén konstate- | |
rade dock att utlåtandet är offentligt och förutsatte att berörda parter informe- | |
ras om och tar del av vad som framkommit vid riksdagsbehandlingen. Det | |
ligger självfallet i regeringens eget intresse att informera sig, men även EU:s | |
institutioner kunde enligt kommittén förväntas ha intresse av att ta del av utlå- | |
tandena (s. 42 f.). | |
Bestämmelserna innebär att riksdagen ska behandla alla kommissionens | |
grön- och vitböcker. Grön- och vitböcker är skriftliga underlag i kom- | |
missionens beredningsprocess. Vikten av grön- och vitböcker började fram- | |
hållas uttryckligen i den första översynen av |
|
dagen (bet. 1996/97:KU2). Finansutskottet framhöll i sitt yttrande i ärendet att | |
grön- och vitböcker är viktiga informationskällor för riksdagen (yttr. | |
1995/96:FiU4y s. 2). Lagutskottet anförde när det gäller grönböckerna att det | |
ofta torde finnas värdefull information att hämta i anslutning till regeringens | |
arbete med utformningen av den svenska hållningen till kommissionens | |
förslag (yttr. 1995/96:LU3y s. 4 f.). | |
Kommissionens beredning av nya initiativ uppmärksammades dock redan | |
under förberedelserna inför Sveriges |
|
gavs för regeringens information till riksdagen angavs det att regeringen skulle | |
informera riksdagen om kommissionens arbete med frågor som senare skulle | |
föreläggas ministerrådet. Det ansågs viktigt att riksdagen redan under bered- | |
ningsfasen i kommissionen får tillfälle att ge sin syn på prioriteringar och på | |
hur frågor bör lösas. Det angavs att riksdagen därmed kan påverka regeringens |
12
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
styrning av dem som på Sveriges vägnar deltar i förslags- och beredningsprocesser på olika sakområden (bet. 1994/95:KU22 s. 26).
Riksdagskommittén fann inom ramen för sitt första uppdrag 2001 att kommissionens samrådsdokument, framför allt grön- och vitböcker, är värda särskild uppmärksamhet. Kommittén ansåg att samtliga grön- och vitböcker bör bli föremål för faktapromemorior från regeringen och att utskotten kan ha anledning att på egen hand inhämta information om grön- och vitbokens hantering i t.ex. Europaparlamentet. Utskotten uppmanades också att överväga om en offentlig utfrågning skulle anordnas i frågan. Företrädare för regeringen kunde enligt kommittén också föredra frågan vid ett slutet utskottssammanträde. Kommittén ansåg vidare att regeringen bör skicka de remissvar som regeringen avger till kommissionen till kammarkansliet för vidare befordran till berört utskott. Riksdagen biföll konstitutionsutskottets förslag om dessa och andra riktlinjer för riksdagens arbete med
Riksdagskommittén föreslog sedan ett nytt förfarande för granskning av grön- och vitböcker och andra strategiska
Även andra strategiska
Utöver den obligatoriska behandlingen av kommissionens grön- och vitböcker kan talmannen bestämma att riksdagen ska behandla andra
I praktiken har de dokument från EU som blivit föremål för behandling till övervägande del varit meddelanden och rapporter från kommissionen. Det har också förekommit att gemensamma samrådsdokument från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik har behandlats. Dessutom har fyra andra dokument behandlats: en rådsrapport om arbetet i ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (utl. 2014/15:JuU19), en rapport från fem institutionsordförande om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union (utl. 2015/16:FiU13) samt två förslag om den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) (utl. 2016/17:JuU23 och 2016/17:JuU30).
Att talmannen inte ska få bestämma att utkast till lagstiftningsakter ska behandlas av riksdagen föreslogs först av Lissabonutredningen i betänkandet Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (2008/09:URF2). Tidigare omfattade undantaget förslag från kommissionen. Utredningens förslag kan tolkas så att undantaget blev snävare eftersom det inte omfattar förslag till rättsakter som inte är utkast till lagstiftningsakter i fördragens mening. Det gäller t.ex. förslag till förordningar om restriktiva åtgärder enligt fördraget om
13
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
Europeiska unionens funktionssätt (artikel 215), förslag till beslut om under- | |
tecknande och ingående av internationella avtal (artikel 218 |
|
och förslag till icke bindande rekommendationer och yttranden. Inget tyder | |
dock på att Lissabonutredningen avsåg att snäva av undantaget på detta sätt | |
eftersom utredningen angav att ändringarna var av formellt slag. Undantaget | |
kan således fortfarande anses omfatta alla förslag till bindande och icke bin- | |
dande rättsakter i enlighet med vad konstitutionsutskottet uttalade när ärende- | |
typen infördes (bet. 2005/06:KU21 s. 28). | |
I sammanhanget angav konstitutionsutskottet även att det exakta tillämp- | |
ningsområdet för förfarandet får utvecklas i praxis. Det praktiska arbetet tycks | |
inte ha inneburit någon egentlig praxisutveckling i detta avseende. Det kan | |
dock noteras att övergripande meddelanden från kommissionen som har lagts | |
fram inom ramen för paket som också omfattar förslag till rättsakter har hän- | |
visats för behandling (se t.ex. utl. 2011/12:FiU14, utl. 2015/16:MJU13 och utl. | |
2016/17:NU22). | |
Grön- och vitböckerna är inte längre lika viktiga | |
Granskningsförfarandet, dvs. riksdagens behandling av strategiska EU- | |
dokument, innebar när det infördes en innovation i riksdagsarbetet. Kom- | |
mittén bedömer att tillämpningen av granskningsförfarandet på det hela taget | |
förefaller vara i linje med det ursprungliga syftet och att detta syfte fortfarande | |
är relevant. Granskningsförfarandet har enligt kommittén visat sig bidra till att | |
synpunkter som är viktiga för en frågas fortsatta hantering förs fram. Detta | |
bidrar i sin tur till riksdagens beredskap när det senare lämnas skarpa förslag, | |
men också till att synliggöra de partimässiga åsiktsskillnader som finns i riks- | |
dagen som vägledning för regeringen och andra intresserade. | |
Granskningsförfarandet får nu anses vara väl etablerat i riksdagen. Den | |
obligatoriska behandlingen av kommissionens grön- och vitböcker har enligt | |
kommittén sannolikt varit en starkt bidragande orsak till detta. Den vikt som | |
fästs vid grön- och vitböcker synes dock ha minskat. Efter de drygt tio år som | |
har gått sedan granskningen av det första |
|
med |
|
kommitténs mening inte längre är motiverat med en obligatorisk behandling | |
av grön- och vitböckerna. De valfria behandlingar som har genomförts tyder | |
på att det finns ett ansvarskännande och en kapacitet i riksdagen att välja ut | |
lämpliga dokument för behandling. Riksdagen bör därför kunna avgöra från | |
fall till fall om en grön- eller vitbok ska granskas eller inte. | |
Kommittén föreslår alltså att det inte längre ska vara obligatoriskt för riks- | |
dagen att behandla grön- och vitböcker som kommissionen har överlämnat till | |
riksdagen. Riksdagen kan dock granska dokumenten om deras innehåll moti- | |
verar det och det i övrigt anses lämpligt. Kommittén noterar att grön- och vit- | |
böcker per definition, om än inte alltid i praktiken, är sådana centrala strate- | |
giska dokument som granskningsförfarandet tar sikte på och att de är för- |
14
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
hållandevis få till antalet. Kommittén anser därför att samtliga grön- och vitböcker bör lämnas över till utskotten med en fråga om huruvida en granskning vore lämplig, utan någon föregående tjänstemannabedömning av om det kan vara relevant att granska dokumentet.
Granskningsbestämmelserna bör anpassas till praxis
Dagens reglering av granskningsförfarandet innehåller vissa begränsningar. Det gäller bl.a. formuleringar om att grön- och vitböcker ska vara överlämnade till riksdagen och att bara dokument från EU får behandlas. Dessa begränsningar har i praktiken inte visat sig hindra att även vissa andra
Genom förslaget att det inte längre ska vara obligatoriskt för riksdagen att granska grön- och vitböcker försvinner den formulering som kan uppfattas som att dokument ska vara överlämnade till riksdagen för att kunna granskas. Det betyder att riksdagen på egen hand kan hämta hem ett dokument som den inte fått sig tillsänt i syfte att granska det, vilket den också tidigare har gjort. Kvar blir kriteriet att det ska vara fråga om dokument från EU. Enligt kommitténs uppfattning avser detta i huvudsak dokument från EU:s institutioner. Formuleringen får dock enligt kommittén anses rymma även vissa andra dokument som inte i strikt mening är dokument från någon
Kommittén föreslår utöver detta ett tillägg som innebär att riksdagen kan ta upp dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU till granskning. Riksdagen har vid ett par tillfällen granskat sådana dokument. Kommittén bedömer dock att denna möjlighet bör tydliggöras i lagtexten. Därmed kan man också undvika en utveckling mot alltför vida tolkningar av vad formuleringen dokument från EU kan rymma. Med det interparlamentariska samarbetet i EU avses samarbetet mellan de nationella parlamenten och med Europaparlamentet enligt fördraget om Europeiska unionen (artikel 12 f). De granskningar som har genomförts av dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU har enligt kommittén gällt frågor om stadgarna för den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol. Kommittén ser framför sig att det är den typen av strategiska dokument som kan bli aktuella att ta upp till granskning.
Kommittén vill också betona vikten av att talmannen enligt 9 kap. 20 § första stycket RO inte kan bestämma att utkast till EU:s lagstiftningsakter ska behandlas av riksdagen. Det bör dock preciseras i lagtexten att undantaget avser förslag till unionens rättsakter för att mer korrekt återge undantagets
15
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
avsedda omfattning. Förslag till unionens rättsakter är en vidare formulering | |
än utkast till lagstiftningsakter. Genom att undantaget framgår av lagtexten | |
klargörs att det under alla omständigheter är olämpligt att riksdagen tar upp | |
förslag till rättsakter till granskning parallellt med att Sverige genom rege- | |
ringen är engagerad i förhandlingar med andra medlemsstater om förslagen. | |
Undantaget för förslag till rättsakter syftar enligt kommittén till att begränsa | |
granskningsförfarandet till dess allmänna syfte, dvs. att riksdagen ska granska | |
frågor under deras tidiga hantering inom EU. I detta sammanhang måste enligt | |
kommitténs bedömning det tidiga skedet anses vara passerat i det ögonblick | |
ett formellt förslag lämnas. | |
Granskning i stället för behandling | |
I RO anges att talmannen får bestämma att dokument från EU ska behandlas | |
av riksdagen. Kommittén noterar att den mindre detaljerade utskottsbehand- | |
ling som avsågs vid granskningsförfarandets etablering och som då kom till | |
uttryck i valet av termen granskning, i stället för beredning, inte alltid har rea- | |
liserats. Även om det finns exempel på mer översiktliga behandlingar kan man | |
inte säga att förfarandet i allmänhet karaktäriseras av översiktlighet. Kom- | |
mittén ser inte något problem i detta. Det bör dock i den aktuella bestämmelsen | |
i RO talas om riksdagens granskning i stället för riksdagens behandling för att | |
påminna utskotten om de lägre krav som formellt ställs på dem i beredningen | |
av dessa ärenden. Ordet granskning speglar också det gängse språkbruket. | |
Kommittén vill i detta sammanhang påpeka att bestämmelsen i RO om att | |
utskotten vid sin granskning av |
|
ningar från regeringen kvarstår (10 kap. 10 § första stycket). Därmed säker- | |
ställs att regeringens perspektiv beaktas i riksdagens granskning. | |
Granskningsutlåtanden bör ses som ett led i en dialog med | |
kommissionen | |
Kammarens beslut om ett utskotts granskningsutlåtande är alltid att lägga | |
utlåtandet till handlingarna, och beslutet leder inte till någon riksdagsskrivelse. | |
Kommittén anger att en viktig aspekt i tillämpningen av granskningsförfaran- | |
det är vad som händer granskningsutlåtandena efter att kammaren har lagt dem | |
till handlingarna. Det har alltsedan förfarandet infördes förutsatts att rege- | |
ringen och EU:s institutioner informeras om och tar del av vad som framkom- | |
mit vid riksdagsbehandlingen, trots att utlåtandena läggs till handlingarna och | |
det inte översänds någon riksdagsskrivelse som informerar om behandlingen. | |
I stället skickas en administrativ skrivelse från Riksdagsförvaltningen. | |
Vad som enligt kommittén inte var känt då förfarandet infördes är att kom- | |
missionen inte bara tar del av utlåtandena utan dessutom besvarar dem inom | |
ramen för vad som allmänt kommit att kallas för den politiska dialogen mellan | |
kommissionen och medlemsstaternas nationella parlament. Konstitutionsut- | |
skottet har upprepade gånger tydligt markerat mot att utlåtandena skulle |
16
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
betraktas som bidrag i en dialog, med hänvisning till att regeringen har huvudansvaret för att företräda Sverige som medlemsstat. Kommittén noterar att kommissionen trots markeringarna alltjämt tycks uppfatta utlåtandena från riksdagen som bidrag i en dialog.
Enligt kommittén skapas det en otydlighet när det hävdas att riksdagen inte deltar i en dialog med kommissionen samtidigt som kommissionen uppmärksammas på behandlade utlåtanden. Denna otydlighet leder kontinuerligt till missuppfattningar när det gäller riksdagens arbetsformer i detta avseende. Ett sätt att undvika detta vore att sluta uppmärksamma kommissionen på utlåtanden som rör dokument från kommissionen. Kommittén befarar dock att intresset bland riksdagens ledamöter att engagera sig i granskningen av EU- dokumenten överlag skulle påverkas mycket negativt om det stod klart att resultatet av granskningen i faktisk bemärkelse enbart skulle läggas till handlingarna utan någon åtgärd för att uppmärksamma kommissionen på behandlade utlåtanden. Granskningsförfarandets alla förtjänster skulle därmed riskera att gå förlorade.
Kommittén kan inte heller se att hanteringen de senaste drygt tio åren har äventyrat relationen mellan riksdagen och regeringen eller regeringens förmåga att företräda Sverige som medlemsstat på ett sådant oförutsett och uppenbart sätt att det av den anledningen skulle vara motiverat att sluta uppmärksamma kommissionen på utlåtandena.
Det föreslås därför att riksdagen delvis ändrar synsätt när det gäller sitt deltagande i en dialog med kommissionen. Riksdagen bör enligt kommittén kunna acceptera uppfattningen att de utlåtanden som kommissionen uppmärksammas på kan betraktas som bidrag i en dialog där riksdagen företräder sig själv och inte Sverige som medlemsstat. För riksdagens del innebär detta i praktiken ingen förändring jämfört med i dag.
Kommittén har ingående övervägt om detta ändrade synsätt, som innebär att riksdagen i viss mån faktiskt deltar i en dialog med kommissionen som sträcker sig bortom subsidiaritetskontrollen, bör markeras genom att riksdagen överlämnar utlåtanden till kommissionen genom riksdagsskrivelser. Kommittén har resonerat om huruvida en skrivelse alltid skulle sändas eller bara i de fall riksdagen skulle besluta om det och i så fall vilka förutsättningarna skulle vara för ett sådant beslut. Olika förslag på ett nytt stycke i 11 kap. 21 § RO har diskuterats under arbetet, bl.a. att ett beslut om ett utlåtande om granskning enligt 9 kap. 20 § första stycket av ett dokument som härrör från kommissionen ska, alternativt får, meddelas kommissionens ordförande genom en skrivelse. I anslutning till detta har kommittén även diskuterat ett tillägg i paragrafen om att riksdagens beslut om en skrivelse ska kräva att minst två tredjedelar av de röstande röstar för beslutet.
I slutändan har det för kommittén handlat om att väga olika argument när det gäller huruvida det är lämpligt att formalisera dialogen genom en riksdagsskrivelse. Kopplat till detta har också resonemang förts om möjligheten att i olika grad utvidga bestämmelsen om vilka dokument som kan bli föremål för granskning. I huvudsak har diskussionen rört önskemål om att tydliggöra
17
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
dagens praktiska hantering. I denna avvägning har kommittén valt att stanna | |
vid att bekräfta en praxis och hur den allmänt uppfattas men utan att ge den | |
något formellt uttryck i form av en riksdagsskrivelse. Därmed står det enligt | |
kommittén klart att bevekelsegrunderna för urvalet av vilka dokument från | |
kommissionen som ska tas upp till granskning inte påverkas. Det står också | |
klart att verkan av riksdagens beslut om granskningsutlåtanden inte påverkas. | |
De synpunkter som kommer till uttryck i utlåtanden är alltjämt att betrakta som | |
preliminära och av konstitutionellt oförbindande karaktär. Kammarens beslut | |
binder inte i rättslig mening regeringen, som därmed inte kan anses göra sig | |
skyldig till överträdelse av någon bestämmelse i grundlag eller annan lag om | |
den företräder en ståndpunkt som står i strid med kammarens beslut. | |
Kommittén anser således att kommissionen även fortsättningsvis bör upp- | |
märksammas på utlåtanden i vilka granskningen av dokument från kom- | |
missionen redovisas. Kommittén anser också att riksdagen bör erkänna att | |
kommissionen kan se detta som att riksdagen i egenskap av nationellt parla- | |
ment deltar i en dialog med kommissionen. Utlåtanden redovisar enbart en | |
riksdagsbehandling. De är dokument från riksdagen och inte från Sverige som | |
medlemsstat. EU:s fördrag kan enligt kommittén anses erkänna att de natio- | |
nella parlamenten har en roll skild från den roll som medlemsstaterna som | |
sådana har. Kommittén utgår därmed från att kommissionen uppfattar att riks- | |
dagen i sammanhanget företräder sig själv som ett nationellt parlament och | |
inte Sverige som medlemsstat. Kommittén har i sin genomgång av den prak- | |
tiska hanteringen inte sett något som ger anledning att betvivla att kom- | |
missionen delar denna syn. | |
Det har under kommitténs arbete hänvisats till att konstitutionsutskottets | |
uttalanden i denna fråga skulle strida mot kommitténs slutsats. Kommittén | |
delar inte den uppfattningen. Som framgått ovan gör riksdagen inte anspråk på | |
att företräda Sverige som medlemsstat. Det kan därmed inte vara fråga om en | |
dialog i folk- eller statsrättslig mening. Kommittén vill också framhålla att | |
riksdagen i dag deltar i en formaliserad dialog med EU:s institutioner när det | |
gäller riksdagens två andra typer av |
|
diaritetskontrollen och prövningen av om vissa initiativ ska godkännas eller | |
avslås. Kommittén konstaterar att man vid införandet av dessa ärendetyper inte | |
såg behov av en bred konstitutionell analys. Jämfört med de konsekvenser som | |
riksdagens beslut inom ramen för den befintliga formella dialogen kan få för | |
EU:s beslutsprocess framstår kommitténs överväganden om granskningsför- | |
farandet som ett blygsamt steg. |
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna har inte några synpunkter på förslaget. Umeå universitet tillstyrker förslaget att det inte längre ska vara obligatoriskt för riksdagen att behandla alla grön- och vitböcker som kommissionen överlämnar till riksdagen, utan att kvalificerade bedömningar ska göras från fall
18
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
till fall. Regeringskansliet delar kommitténs uppfattning att utkast till lagstiftningsakter även fortsättningsvis ska vara undantagna från granskningsförfarandet. Ett sådant förhållningssätt ligger enligt Regeringskansliet i linje med kommitténs utgångspunkt att det är kontakterna med regeringen som utgör grunden för riksdagens
Lunds universitet anser dock att det är förvånande att kommittén vill att riksdagens möjlighet att uttala sig om förslag till unionsakter ska vara formellt stängd. Det innebär enligt universitetet att riksdagen inte kan agera även i fall då riksdagen och regeringen är överens om att ett agerande från riksdagen skulle vara ändamålsenligt för Sverige. Sverige väljer därmed enligt universitetet bort påverkansmöjligheter som andra länder utnyttjar.
Moderata samlingspartiet anger att partiet gärna hade sett att det delvis ändrade synsättet när det gäller riksdagens deltagande i en dialog med kommissionen som kommittén förordar markerats genom att riksdagen överlämnar granskningsutlåtanden till kommissionen genom riksdagsskrivelser.
Regeringskansliet anser inte att riksdagens granskningsutlåtanden ska betraktas som bidrag i en dialog, vilket dock Umeå universitet anser. Universitetet anger att det inte heller tvekar inför möjligheten att riksdagen som andra nationella parlament kan och bör ingå i den politiska dialogen. Det är dock enligt universitetet uppenbart att konsekvenserna av ett sådant deltagande bör analyseras noggrant, och att detta bör göras i en översyn som omfattar Sveriges alla politiska relationer till EU.
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag och bedömning
Riksdagsstyrelsen anser i likhet med kommittén att riksdagen inte längre ska vara tvungen att behandla grön- och vitböcker som kommissionen överlämnar till riksdagen. Som kommittén föreslår ska talmannen inte heller få besluta att förslag till rättsakter ska granskas av riksdagen. Därmed klargörs att det är olämpligt att riksdagen tar upp förslag till rättsakter till granskning parallellt med att Sverige genom regeringen är engagerad i förhandlingar med andra medlemsstater om förslagen. Undantaget för förslag till rättsakter syftar till att begränsa granskningsförfarandet till dess allmänna syfte, dvs. att riksdagen ska granska frågor under deras tidiga hantering inom EU. Det är viktigt att riksdagens granskningsförfarande koncentreras till
Riksdagsstyrelsen anser för övrigt i likhet med kommittén att kommissionen även i fortsättningen bör uppmärksammas på behandlade granskningsutlåtanden samt att riksdagen bör kunna acceptera uppfattningen att de granskningsutlåtanden som kommissionen uppmärksammas på kan betraktas
19
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
som bidrag i en dialog där riksdagen företräder sig själv och inte Sverige som | |
medlemsstat. | |
Liksom kommittén anser dock riksdagsstyrelsen också att det inte bör infö- | |
ras någon bestämmelse om att riksdagens beslut om ett utlåtande om gransk- | |
ning av ett dokument som härrör från kommissionen ska meddelas kom- | |
missionen genom en skrivelse. Därmed står det som kommittén framför klart | |
att verkan av riksdagens beslut om granskningsutlåtanden inte påverkas. De | |
synpunkter som kommer till uttryck i ett granskningsutlåtande är alltjämt att | |
betrakta som preliminära och av konstitutionellt oförbindande karaktär. | |
Kammarens beslut binder inte i rättslig mening regeringen, som därmed inte | |
kan anses göra sig skyldig till överträdelse av någon bestämmelse i grundlag | |
eller annan lag om den företräder en ståndpunkt som står i strid med kamma- | |
rens beslut. |
5.2 Vissa utskottsbeslut som rör subsidiaritetskontrollen bör anmälas i kammaren
Riksdagsstyrelsens förslag: Protokollsutdrag från ett utskott om att ett utkast till en av EU:s lagstiftningsakter inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren.
Riksdagsstyrelsens bedömning: Utskotten bör även i fortsättningen kunna samråda med den kommunala och regionala nivån vid sin subsidiaritetsprövning.
Kommitténs överväganden och förslag
Subsidiaritetsprincipen enligt
Till skillnad från riksdagens behandling av strategiska
Subsidiaritetsprincipen gäller enligt
Närmare bestämmelser om de nationella parlamentens kontroll av subsidiaritetsprincipens tillämpning finns i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, som är fogat till
20
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
sådana förslag och initiativ från EU:s institutioner som syftar till antagande av en lagstiftningsakt (artikel 3). Av
Enligt det nämnda protokollet får varje nationellt parlament inom åtta veckor från den dag då ett utkast till lagstiftningsakt på unionens officiella språk översänds lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, Europeiska unionens råds och kommissionens ordförande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen (artikel 6). Varje nationellt parlament ska ha två röster, och ett utkast till lagstiftningsakt ska omprövas om minst en tredjedel av det totala antalet röster står bakom motiverade yttranden om att utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen (s.k. gult kort). För utkast som gäller det straffrättsliga och polisiära samarbetet är tröskeln för omprövning en fjärdedel av rösterna. Efter omprövningen kan förslagsställaren besluta att antingen vidhålla, ändra eller dra tillbaka utkastet.
Vidare ska, inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ett förslag till lagstiftningsakt omprövas om minst en enkel majoritet av rösterna står bakom motiverade yttranden (s.k. orange kort). Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget ska den ange skälen för detta till Europaparlamentet och rådet som före den första behandlingens slut ska ta ställning till huruvida lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Om Europaparlamentet eller rådet anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen ska förslaget inte behandlas vidare (artikel 7).
I protokollet anges också att
Subsidiaritetskontrollen enligt RO
Bestämmelser om riksdagens hantering av subsidiaritetskontrollen infördes i RO 2009 i samband med att Lissabonfördraget trädde i kraft. Riksdagen ska enligt RO pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen (9 kap. 20 § andra stycket). Kammaren ska hänvisa utkastet till ett utskott för beredning (10 kap. 2 §). Om utskottet finner att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen ska det avge ett utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska avge ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Utskottet ska också avge ett utlåtande till kammaren, om minst fem ledamöter av utskottet
21
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
begär det. I annat fall ska utskottet genom ett protokollsutdrag till kammaren | |
anmäla att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen (10 kap. 3 § tredje | |
stycket). | |
Regeringen ska inom två veckor från den dag då utskottet begär det infor- | |
mera om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen i det | |
aktuella utkastet till lagstiftningsakt (10 kap. 10 § andra stycket). | |
Ett beslut om ett motiverat yttrande som gäller subsidiaritetsprincipen ska | |
meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom | |
en skrivelse (11 kap. 21 § andra stycket). | |
Konstitutionsutskottet ska följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritets- | |
principen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser (7 kap. 8 § | |
andra stycket). | |
Lissabonutredningen | |
Bestämmelserna om subsidiaritetskontrollen infördes i RO efter förslag av | |
Lissabonutredningen. Utredningen ansåg i sitt betänkande Tillämpningen av | |
Lissabonfördraget i riksdagen att det är en fördragsenlig skyldighet för de | |
nationella parlamenten att bevaka att subsidiaritetsprincipen efterlevs. Fördra- | |
gen kräver enligt utredningen de nationella parlamentens medverkan. Utred- | |
ningen konstaterade att de nationella parlamenten genom Lissabonfördraget | |
tilldelas en formell roll som beslutsfattare i vissa frågor. Parlamenten ska själv- | |
ständigt och som företrädare för sitt land som medlemsstat i EU kunna mot- | |
sätta sig en lagstiftningsakt av subsidiaritetsskäl. Utredningen noterade att | |
detta inte bara är en nyhet inom EU utan också i de flesta staters konstitutio- | |
nella liv, eftersom det stora flertalet medlemsstater har ett parlamentariskt sty- | |
relseskick med regeringen i den ledande rollen i frågor som rör relationerna | |
till andra länder och mellanstatliga organisationer (2008/09:URF2 s. 30 och | |
36 f.). | |
Lissabonutredningen ansåg att subsidiaritetskontrollen i huvudsak inte är | |
att beteckna som en laglighetsprövning utan som en lämplighetsprövning. | |
Utredningen ansåg emellertid att en laglighetsprövning självfallet måste göras | |
när det gäller den rättsliga grunden för förslaget. En subsidiaritetsprövning kan | |
bara göras på områden där lagstiftningsmakten är delad mellan EU och med- | |
lemsstaterna. Även om det med nödvändighet blir lämplighetssynpunkter som | |
dominerar i subsidiaritetsprövningen framhöll utredningen att prövningen inte | |
bör innehålla ett ställningstagande till om den föreslagna åtgärden ska företas | |
eller inte utan endast om den bör ske på unionsnivå eller på någon nationell | |
nivå. Eftersom subsidiaritetstestet huvudsakligen är en lämplighetsfråga drog | |
utredningen slutsatsen att det utskott som besitter den sakliga kompetensen på | |
det område som förslaget gäller är bäst skickat att också göra subsidiaritets- | |
prövningen (2008/09:URF2 s. 43). | |
Om utskottet vid sin slutliga bedömning kommer till slutsatsen att förslaget | |
inte strider mot subsidiaritetsprincipen avgör utskottet självt ärendet. Lissa- | |
bonutredningen ansåg emellertid att en minoritet bör ha rätt att få till stånd |
22
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
ytterligare en prövning av subsidiaritetsfrågan utöver utskottets, dvs. en kammarbehandling. Utredningen ansåg att det skulle räcka med en minoritet av fem ledamöter i utskottet för att föra upp beslutet till kammaren (2008/09:URF2 s. 45).
Konstitutionsutskottet delade utredningens bedömning men föreslog en något ändrad bestämmelse om minoritetsskyddet. Enligt utskottets förslag skulle ett utskott enbart vara skyldigt att på minoritetens begäran avge ett utlåtande till kammaren, inte att dessutom inkludera ett förslag till motiverat yttrande. Ett sådant förslag får minoriteten framföra i en reservation (bet. 2009/10:KU2 s. 14).
Utskottens beslut bör anmälas i kammaren
Hanteringen av subsidiaritetskontrollen har motiverat ett antal anpassningar av riksdagens beslutsprocess. Några följdmotioner får t.ex. inte lämnas med anledning av subsidiaritetsärenden (9 kap. 12 § RO). Vidare har utskotten bemyndigats att fatta beslut i ärendena om utskottet finner att ett lagstiftningsutkast inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett sådant beslut behöver inte motiveras. Det krävs beslut i kammaren endast om utskottet eller minst fem av utskottets ledamöter anser att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen och att riksdagen därför bör avge ett motiverat yttrande (10 kap. 3 § tredje stycket RO).
Kommittén har i sin genomgång inte iakttagit något som tyder på annat än att dessa anpassningar är resultatet av en rimlig avvägning mellan kraven på effektivitet och demokratiska garantier, där skyddet av riksdagsminoritetens rättigheter betonas. Kommittén har dock uppmärksammat en principiell svaghet i RO i fråga om anmälan i kammaren av utskottens protokoll när det gäller deras beslut i subsidiaritetsärendena. En sådan anmälan är inte bara en formalitet för att underrätta kammaren om att utskottet har avgjort ett ärende som kammaren hänvisat till utskottet. Anmälan fyller också en demokratisk kontrollfunktion eftersom varje enskild riksdagsledamot, dvs. även andra ledamöter än de som har deltagit i utskottets behandling av ärendet, har möjlighet att begära ordet i kammaren i anslutning till anmälan. Denna kontrollfunktion är enligt kommittén särskilt viktig eftersom kammaren inte fattar något beslut i dessa ärenden.
För att funktionen ska vara reell förutsätts att anmälan förs upp på kammarens föredragningslista. Så görs enligt kommittén i dag trots att det inte krävs enligt RO. Utskottens protokoll nämns inte i tilläggsbestämmelsen 6.13.2 i RO, där det anges vad som ska tas upp på kammarens föredragningslista. Därmed finns det ett utrymme för talmannen att bestämma att protokollen ska anmälas på ett annat sätt än vid ett kammarsammanträde. Kommittén föreslår att denna brist åtgärdas genom att det i tilläggsbestämmelsen anges att protokollsutdrag från ett utskott om att ett utkast till en lagstiftningsakt inte strider mot subsidiaritetsprincipen ska tas upp på föredragningslistan. Ändringen syftar till att slå vakt om den demokratiska kontrollfunktion som anmälningarna
23
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
av de aktuella protokollen är avsedda att fylla. Ändringen innebär också att | |
öppenheten när det gäller riksdagens hantering säkras. |
Remissinstanserna
Ingen remissinstans har några synpunkter på förslaget.
Sveriges Kommuner och Landsting anser att riksdagen bör samråda med kommuner, landsting och regioner vid subsidiaritetskontroller av utkast till lagstiftningsakter på
Umeå universitetet påtalar att kommittén inte föreslår några reella förändringar när det gäller subsidiaritetskontrollen av alla de lagstiftningsärenden som väcks av kommissionen. Enligt universitetets bestämda mening finns det förutsättningar för att sammantaget använda mindre tid och energi och nå en bättre effekt genom att hårdare sålla bland de förslag som väljs ut för granskning. Regeringskansliet anger att det gärna hade sett en möjlighet till prioritering av lagstiftningsutkast som tas upp till subsidiaritetsprövning. Enligt Regeringskansliets uppfattning hade tydligare möjligheter till prioritering kunnat bidra till att fokusera insatserna i
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag och bedömning
Riksdagsstyrelsen har ingen annan uppfattning än kommittén och anser därför att förslaget bör genomföras.
Riksdagen ska enligt RO pröva om ett utkast till en lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. Som Umeå universitet påpekar föreslår inte kommittén några ändringar när det gäller vilka utkast till lagstiftningsakter som ska subsidiaritetsprövas.
Kommittén anger att de nationella parlamentens kontroll av subsidiaritetsprincipens tillämpning sannolikt bidrar till att subsidiaritetsprincipen hålls aktuell i alla
24
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
i riksdagen är systematisk. Kontrollen torde också enligt kommittén bidra till att ge
När det gäller frågan om utskottens kontakter på kommunal och regional nivå vid subsidiaritetsprövningen konstaterar riksdagsstyrelsen att Riksdagskommittén har framhållit att den kommunala och regionala nivån har en viktig roll att spela i subsidiaritetsfrågorna. I framställningen Riksdagen i en ny tid (framst. 2005/06:RS3) anges att man normalt kan förvänta sig att riksdagens partier har kontakter med sina kommunala och regionala partiorganisationer och den vägen inhämtar information om eventuella subsidiaritetsproblem ur kommunal eller regional synvinkel. Självfallet svarar varje parti självt för dessa kontakter. Det kan också vara aktuellt med kontakter mellan Sveriges Kommuner och Landsting och riksdagens utskott. Sveriges Kommuner och Landsting har självfallet möjlighet att kontakta berörda utskott om man finner att ett förslag kan strida mot subsidiaritetsprincipen. Utskotten kan också enligt Riksdagskommittén ta initiativ till kontakter i relevanta fall. Riksdagskommittén anser dock att det inte finns skäl att reglera kontakterna med Sveriges Kommuner och Landsting i särskild ordning (s. 63 f.). Riksdagsstyrelsen gör inte någon annan bedömning än Riksdagskommittén och anser därför att utskotten även i fortsättningen bör kunna samråda med den kommunala och regionala nivån vid sin subsidiaritetsprövning.
25
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
5.3Bestämmelserna om överläggningar om EU- frågor behöver bli tydligare
Riksdagsstyrelsens förslag: Det ska inte längre anges i RO att regeringen ska överlägga med
Det ska anges i RO att vad som yttras vid regeringens samråd med EU- nämnden ska nedtecknas i läsbar form, i stället för att vad som yttras vid nämndens överläggningar med regeringen ska nedtecknas i läsbar form.
Riksdagsstyrelsens bedömning: Regeringens informations- och samrådsskyldighet gentemot
Vikten av att statsråden är närvarande vid överläggningar med utskotten om
Kommitténs överväganden, förslag och bedömningar
Både utskotten och
Vikten av kontakter mellan riksdag och regering i
I RO föreskrivs att riksdagen för varje valperiod inom sig ska välja en nämnd för EU
I tilläggsbestämmelsen 7.15.5 i RO anges att vad som yttras vid EU- nämndens överläggningar med regeringen ska nedtecknas i läsbar form.
26
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
Bestämmelsen om att regeringen ska överlägga med
Det kan tilläggas att innebörden av termen överlägga i detta sammanhang inte är liktydig med innebörden av termen överläggningar i tilläggsbestämmelsen 7.15.5 om nedtecknande av yttranden i
När det gäller utskotten ska regeringen enligt RO överlägga med dem i de frågor om arbetet i EU som utskotten bestämmer. Ett utskott ska besluta att överlägga med regeringen om minst fem av dess ledamöter begär det, såvida inte en överläggning skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma (7 kap. 12 §).
Bestämmelsen om regeringens överläggningar med utskotten om EU- frågor infördes i januari 2007 efter förslag av Riksdagskommittén i framställning 2005/06:RS3. Syftet var att stärka utskottens roll i riksdagens arbete med
27
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
Det formella samrådet om regeringens position inför beslut i rådet och | |
givandet av det slutliga förhandlingsmandatet bör enligt den nämnda fram- | |
ställningen även i fortsättningen ske i |
|
förankrade i utskotten inför samrådet i |
|
därmed fokusera på eventuella förhandlingsstrategiska överväganden medan | |
sakaspekterna har behandlats i utskotten. Det antogs få följden att sammanträ- | |
destiden i |
|
I författningskommentaren anges vidare att termen överlägga för utskotten | |
innebär en annan uppgift än |
|
vara utskottens ansvar att bestämma vilka frågor som överläggningarna med | |
regeringen ska röra anges att utskotten bättre än regeringen kan bedöma till | |
vilket utskott en fråga hör. I kommentaren klargörs också att uttrycket frågor | |
rörande arbetet i EU innebär att hanteringen inte är begränsad till rådet. Där- | |
med markeras att utskotten inte bör utgå från rådsarbetet (och t.ex. dagord- | |
ningarna för rådets möten). På så sätt kan även regeringens kontakter med | |
kommissionen vid sidan av rådsarbetet inbegripas (s. 165). | |
Konstitutionsutskottet, som delade uppfattningen att ytterligare åtgärder | |
måste vidtas för att stärka utskottens roll i riksdagens arbete med |
|
fann förslaget vara väl avvägt i de delar som avsåg behandlingen av |
|
i utskotten (bet. 2005/06:KU21 s. 30). | |
Bestämmelserna bör renodlas | |
Det ligger utanför kommitténs uppdrag att pröva huruvida |
|
finnas kvar som organ i riksdagens |
|
sig vara förhindrad att i begränsad utsträckning se över hur |
|
utskottens uppgifter förhåller sig till varandra. Bakgrunden är att den renodling | |
av uppgifterna som 2007 års ändringar av RO syftade till inte har genomförts | |
konsekvent. Avsikten var att överläggningar i utskott om själva saken skulle | |
hållas i god tid före beslutstillfället i rådet och att samråd i |
|
hållas i fråga om förhandlingsstrategi vid beslutstillfället för att ge regeringen | |
ett slutligt mandat. Kommitténs genomgång visar att denna intention inte alltid | |
har fått genomslag i den praktiska tillämpningen. | |
Kommittén har i sitt arbete övervägt möjligheten att genomdriva intent- | |
ionen med 2007 års reform eller att återställa |
|
2007 då utskotten saknade möjlighet att hålla formella överläggningar med | |
regeringen i |
|
Den rådande tillämpningen av bestämmelserna om överläggningar och samråd | |
ger uttryck för riksdagens partiers och organs politiska vilja. Det enda rimliga | |
och lämpliga är därför enligt kommittén att lägga denna tillämpning till grund | |
för riksdagens fortsatta arbete. Dagens tillämpning möjliggör en bred förank- | |
ring av |
|
påverka |
|
ställningstaganden i olika faser av en |
|
tillämpningen upphov till visst dubbelarbete, men det är enligt kommitténs |
28
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
bedömning mer i undantagsfall och på grund av tidsbrist. Intresset av att engagera både utskotten och
Bestämmelsen om regeringens samråd med
När det gäller regeringens överläggningar med utskotten om
29
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
ett utskott genomför en överläggning om en fråga inför ett rådsmöte efter det | |
att samma fråga varit föremål för samråd i |
|
Kommittén anser alltså att ambitionen bakom 2007 års ändringar av RO att | |
se överläggningar och samråd som helt renodlade företeelser bör överges. | |
Enligt kommitténs mening är överläggningar och samråd, som bestämmel- | |
serna har tillämpats, helt renodlade företeelser enbart i den meningen att det | |
ena är förlagt till utskotten och det andra till |
|
rande angeläget att utskottens och |
|
regeringen i högre grad samordnas och kompletterar varandra. Detta är förstås | |
i första hand ett ansvar för utskotten och |
|
mittén även av stor betydelse att regeringen hanterar överläggningar respek- | |
tive samråd på ett sätt som innebär att de får ett mervärde. Det är rimligt att | |
regeringen ser på överläggningen med ett utskott som en möjlighet att i förtro- | |
lighet dryfta detaljer och komplexa avvägningar med ett riksdagsorgan som | |
har nödvändig sakpolitisk expertkunskap. Kommittén anser att regeringens | |
samråd med |
|
att säkerställa att den planerade handlingslinjen inför varje givet rådsmöte har | |
riksdagsmajoritetens stöd. När det gäller den tidsmässiga samordningen av | |
överläggningar och samråd måste utskottens ansvar och regeringens hörsam- | |
het för en begäran om överläggning understrykas. |
|
den styrs av rådets möteskalender som görs tillgänglig med relativt god fram- | |
förhållning. | |
Med anledning av kommitténs överväganden om utskotten och EU- | |
nämnden föreslår kommittén två mindre anpassningar av RO. Det handlar för | |
det första om att ta bort bestämmelsen om att regeringen ska överlägga med | |
när nämnden av särskilda skäl begär en sådan överläggning. Kommittén anger | |
att denna bestämmelse aldrig har tillämpats och att det bara skulle vara aktuellt | |
att tillämpa den i en situation där överläggningar och samråd är helt renodlade | |
företeelser enligt vad som eftersträvades vid 2007 års reform. Om bestämmel- | |
sen tas bort kan utskotten enligt kommittén inte överlåta uppgiften att över- | |
lägga med regeringen till |
|
ett ansvar för att vara aktiva i ett tidigt skede, i enlighet med vad kommittén | |
förespråkar. | |
För det andra föreslår kommittén en språklig anpassning av tilläggsbestäm- | |
melsen 7.15.5 om vad som ska nedtecknas i läsbar form under |
|
sammanträden. Hittills har gällt att vad som yttras vid |
|
ningar med regeringen ska nedtecknas i läsbar form. Strävan efter ett kon- | |
sekvent språkbruk motiverar enligt kommittén att detta ändras till vad som | |
yttras vid regeringens samråd med |
|
Samrådet om |
|
Kommittén har särskilt uppmärksammat den ordning som gäller för rege- | |
ringens samråd med |
30
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
Kommittén har funnit detta samråd problematiskt utifrån kommitténs ambition att fokusera kontakterna mellan riksdagen och regeringen till EU- beslutsprocessens tidiga skeden.
Samtidigt har det heltäckande samrådet om rådets
Kommittén har ingående övervägt olika modeller för att begränsa den omfattande hanteringen av
Kommitténs slutsats är således att samtliga beslut i rådet, inklusive de som fattas som
31
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
regeringens information till |
|
kan enligt kommittén vara ett spår att arbeta vidare på. En annan tanke kan | |
vara att på sikt skapa system som möjliggör för |
|
löpande ta del av information om kommande |
|
ringen ges tyst accept för föreslagna ståndpunkter såvida |
|
anmäler något annat. | |
I förhållande till kommitténs ambition att fokusera kontakterna mellan riks- | |
dagen och regeringen till |
|
ett avsteg. Kommittén vill också uppmärksamma att Sverige, som redovisats i | |
kommitténs genomgång, vid ett antal belagda tillfällen röstat nej i rådet när | |
det gäller beslut om |
|
nämnden inte fått accept för att rösta ja. Detta kan knappast anses vara en | |
lyckosam hantering ur något perspektiv. Att frånträda ett förhandlingsresultat | |
i beslutsögonblicket riskerar att avsevärt skada förtroendet för Sverige som | |
förhandlingspart och därmed försämra utsikterna att nå ett för Sverige gynn- | |
samt förhandlingsresultat i andra frågor. Även om det är fråga om enstaka | |
undantag talar detta enligt kommittén för att regeringen i ökad utsträckning | |
ska söka förankring i riksdagen i tidigare skeden för att minimera risken att | |
hamna i liknande situationer. För att tidiga kontakter ska vara meningsfulla | |
behöver riksdagen samtidigt sträva efter ett konsekvent agerande i utskotten | |
och |
|
Utskotten och |
|
kräver det (7 kap. 15 §). Ordföranden kallar till sammanträde, som av hävd ska | |
äga rum i Stockholm med minst en ledamot fysiskt närvarande. Utskotten och | |
nämnden ska sammanträda inom stängda dörrar (7 kap. 16 § RO). Ett utskott | |
får dock besluta att ett sammanträde ska vara offentligt i den del det avser | |
inhämtande av upplysningar eller överläggning i |
|
stycket RO). Offentliga sammanträden får inte hållas samtidigt som arbetsple- | |
num eller val i kammaren (tilläggsbestämmelse 7.15.3 i RO). | |
ska vara offentligt (7 kap. 17 § andra stycket RO). För |
|
möjligheten att hålla öppna sammanträden obegränsad. | |
Offentliga sammanträden ställer en del praktiska krav på arrangemanget. | |
Det ska finnas särskilda platser för åhörare och särskilda utrymmen för förva- | |
ring av åhörares tillhörigheter, och ljud- eller bildupptagning får göras om inte | |
utskottet eller nämnden beslutat annat (7 kap. 18 § RO och tilläggsbestämmel- | |
serna 7.17.1 och 7.18.1 i RO). Dessutom gäller sedvanliga regler om säker- | |
hetskontroll. Utskottens och |
|
dagen.se och ofta även av Sveriges Television AB. | |
När Riksdagskommittén föreslog att både överläggningarna i utskotten och | |
samrådet i |
|
kan bidra till att öppenheten och insynen i verksamheten ökar. Samtidigt |
32
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
påpekades att möjligheterna att få relevant och förtrolig information dock kan vara större om överläggningarna och samrådet sker inom stängda dörrar och att bedömningen av om ett sammanträde bör vara offentligt får göras av det berörda utskottet respektive
Utöver den öppenhet som ges genom kammararbetet har utskotten och EU- nämnden långtgående möjligheter att sammanträda offentligt vid hanteringen av
Remissinstanserna
En majoritet av remissinstanserna har inte några synpunkter på förslaget. Centerpartiet är särskilt nöjt med att förfarandet när det gäller
hanteringen inte ändras. Partiet trycker dock på vikten av att det ansvariga statsrådet, eller i förekommande fall statsministern, infinner sig till samråd i både
Moderata samlingspartiet delar kommitténs bild av problemen med informations- och samrådsskyldigheten om
Vänsterpartiet anger att det är olyckligt att kommittén inte föreslår att EU- nämndens sammanträden per definition ska vara öppna för allmänheten. En allmän invändning mot EU är enligt partiet att människor inte är medvetna om de beslut som fattas och på vilket sätt beslutsfattandet sker. Genom att ha
33
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
öppna sammanträden i |
|
skulle kunna öka i Sverige. Nämnden har öppna sammanträden med statsmi- | |
nistern inför EU:s toppmöten. Partiet bedömer att dessa möten fungerar väl | |
och att intresset för dem från allmänheten och journalister är stort. Det danska | |
folketingets |
|
fungerar enligt uppgift mycket bra. Partiet vill påminna om att öppna samman- | |
träden inte utesluter att det skulle gå att ha slutna sammanträden när det krävs, | |
exempelvis då sekretessbelagda frågor avhandlas. | |
Lunds universitet anger att den mest uppenbara reformen vore att genom- | |
föra samråden med regeringen i utskotten snarare än i |
|
sitetet anger att kommittén hade kunnat föreslå att nämndens verksamhet | |
begränsas till vissa typer av tillfällen som samråd med statsministern inför | |
möten i Europeiska rådet och annat samråd där sakfrågan har en mer horison- | |
tell eller institutionell natur samt som alternativ till samråd i utskotten när | |
riksmötet inte är öppet. |
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag och bedömning
Det anges i RO att regeringen ska underrätta
Det anges dock också i RO att regeringen ska överlägga med
I likhet med kommittén anser riksdagsstyrelsen vidare att regeringens informations- och samrådsskyldighet gentemot
34
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
i ett beslut i rådet utan att riksdagen känner till det och ger ett mandat för det. Genom det avslutande samrådet om
När det gäller
Riksdagsstyrelsen vill slutligen understryka vikten av att statsråden är närvarande vid
35
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
5.4Det bör införas en bestämmelse om riksdagens deltagande i det interparlamentariska samarbetet i EU
Riksdagsstyrelsens förslag: Det ska införas en bestämmelse om att riksdagen genom utskottens och
Kommitténs överväganden och förslag
Det interparlamentariska samarbetet i EU sker i olika former
Det förekommer olika former av interparlamentariskt samarbete inom EU. Några av formerna är reglerade och regelbundna medan andra är mer oreglerade och av tillfällig karaktär, ofta anordnade med anledning av en aktuell händelse. De mellanparlamentariska samarbetsformerna utvecklas kontinuerligt.
Ett institutionaliserat interparlamentariskt samarbete har utgjort en central del av
Enligt
Den konferens som avses i protokollet är Cosac (Conférence des organes spécialisés dans les affaires communautaires), på svenska konferensen mellan de parlamentariska organen för
36
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
nationella parlament och Europaparlamentet. Cosac är det äldsta av de mer institutionaliserade interparlamentariska samarbetsorganen inom EU.
Möten mellan talmännen i medlemsstaternas nationella parlament har institutionaliserats i form av
Riksdagens deltagande i det interparlamentariska samarbetet i EU bör synliggöras
Riksdagen har sedan länge ett omfattande och aktivt interparlamentariskt engagemang. En betydande del av detta engagemang utgörs av det interparlamentariska samarbetet inom ramen för Sveriges medlemskap i EU. Denna del är enligt kommittén i huvudsak väl urskiljbar från riksdagens övriga interparlamentariska samarbete. Det betyder dock inte att det interparlamentariska samarbetet i EU skiljer sig så från det övriga interparlamentariska samarbetet att det är motiverat med en fundamentalt annan syn på eller hantering av detta samarbete jämfört med övrigt interparlamentariskt samarbete. Kommitténs uppdrag är begränsat till det interparlamentariska samarbetet i EU, men överväganden i denna del kan enligt kommittén inte göras helt isolerat från det interparlamentariska samarbetet i övrigt.
Enligt
37
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
Kommittén anger att dessa fördragsbestämmelser kan uppfattas som att det | |
i någon mån förväntas att riksdagen, som nationellt parlament, ska delta i sam- | |
arbetet mellan de nationella parlamenten och med Europaparlamentet. Kom- | |
mittén bedömer att riksdagen med marginal lever upp till en sådan förväntan. | |
Det är dock inte bara en kvantitativ fråga. Kommitténs uppfattning är att del- | |
tagandet i det interparlamentariska samarbetet i EU kan ha ett värde för | |
utskotten och |
|
bete och erfarenhetsutbyte med övriga deltagare. | |
Det interparlamentariska samarbetet i EU har enligt kommittén under | |
Sveriges tid som medlemsstat utvecklats i en riktning mot ökad institutionali- | |
sering genom fler permanenta konferenser med fastare uppgifter och arbetsfor- | |
mer. Dessa institutionaliserade konferenser har delvis, men långt ifrån helt, | |
ersatt ett mer lösligt och nätverksbetonat samarbete på utskottsnivå. Det finns | |
alltså delar av det interparlamentariska samarbetet i EU som till sin form | |
påminner om riksdagens parlamentariska samarbete i övrigt. | |
Mot bakgrund av den förväntan på riksdagen som fördragen kan sägas ge | |
uttryck för och utskottens och |
|
anser kommittén att det är en brist att riksdagens deltagande i det interparla- | |
mentariska samarbetet i EU inte på något sätt kommer till uttryck i RO. För att | |
åtgärda denna brist föreslår kommittén att deltagandet synliggörs genom en | |
allmänt utformad bestämmelse i 7 kap. RO, där utskottens och |
|
arbete med |
|
sen formuleras mer allmänt kan den omfatta samtliga former av interparlamen- | |
tariskt samarbete i EU utan att någon samarbetsform pekas ut som viktigare | |
än någon annan. | |
Det bör anges i bestämmelsen att riksdagen genom utskottens och EU- | |
nämndens ledamöter deltar i det interparlamentariska samarbetet mellan de | |
nationella parlamenten i EU:s medlemsstater och med Europaparlamentet. På | |
så sätt markeras att delegationer till olika interparlamentariska |
|
av utskotten och |
|
över nivån på riksdagens engagemang. Det bör enligt kommittén vara fullt | |
möjligt för utskotten och |
|
vad riksdagen har rätt till enligt stadgarna för en konferens eller en inbjudan. | |
Kommittén anser också att utskotten bör vara bäst skickade att fastställa den | |
mest ändamålsenliga sammansättningen av sina delegationer. Talmannen och | |
gruppledarna bör följaktligen enbart involveras om utskotten upplever att upp- | |
giften är problematisk. | |
Kommittén bekräftar giltigheten i det synsätt som etablerades inför EU- | |
medlemskapet om att det är partiföreträdarna i utskotten och |
|
och inte utskotten och |
|
tuella åsiktsyttringar som framförs i interparlamentariska sammanhang. Utta- | |
landen från riksdagens sida förutsätter alltjämt beslut av kammaren. De riks- | |
dagsledamöter som deltar i dessa sammanhang kan i sitt handlande inte bindas | |
till riksdagens eller något riksdagsorgans ställningstagande, men är självklart | |
oförhindrade att basera sitt agerande på sådana ställningstaganden. Kommittén |
38
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
anger att det kan finnas fördelar med att en riksdagsledamot i sådana fall klargör att åsiktsyttringen baseras på ett ställningstagande av riksdagen eller något riksdagsorgan. Samtidigt får det enligt kommittén förutsättas att deltagande ledamöter agerar i det interparlamentariska
Remissinstanserna
Ingen remissinstans har några synpunkter på förslaget.
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag och bedömning
Riksdagsstyrelsen har ingen annan uppfattning än kommittén och anser därför att förslaget bör genomföras.
5.5Det bör införas bestämmelser om riksdagens deltagande i Europol
Riksdagsstyrelsens förslag: Det ska anges i RO att riksdagen väljer fyra ledamöter i en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol. Delegationen ska väljas för riksdagens valperiod. Delegationen ska årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.
Kommitténs överväganden och förslag
Det utövas en gemensam parlamentarisk kontroll över Europol
Europols uppgift är att stödja medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelser i
De nationella parlamentens deltagande i den politiska övervakningen av Europol ska ske i enlighet med
På grundval av fördraget antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av
39
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och | |
2009/968/RIF, den s.k. Europolförordningen. Förordningen, som är till alla | |
delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna, tillämpas från och med | |
den 1 maj 2017. | |
I förordningen anges att kontrollen av Europols verksamhet, som ska utfö- | |
ras av Europaparlamentet under medverkan av de nationella parlamenten, ska | |
utgöra en specialinriktad gemensam parlamentarisk kontrollgrupp inrättad | |
gemensamt av de nationella parlamenten och Europaparlamentets ansvariga | |
utskott. Kontrollgruppens organisation och arbetsordning ska fastställas av | |
Europaparlamentet och de nationella parlamenten tillsammans i enlighet med | |
protokollet om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen (artikel | |
51). I protokollet anges att Europaparlamentet och de nationella parlamenten | |
tillsammans ska bestämma hur ett effektivt och regelbundet interparlamenta- | |
riskt samarbete ska organiseras och främjas inom unionen (artikel 9). | |
I Europolförordningen anges vidare att den gemensamma parlamentariska | |
kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksam- | |
het fullgör sitt uppdrag, vilket omfattar konsekvenserna av denna verksamhet | |
för fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter (artikel 51). För detta | |
ges kontrollgruppen befogenhet att höra ledande befattningshavare i Europol | |
och Europeiska datatillsynsmannen. Kontrollgruppen ska rådfrågas om | |
Europols fleråriga programplanering, som ingår i ett dokument tillsammans | |
med ett årligt arbetsprogram och som ska antas av Europols styrelse senast i | |
november varje år på förslag av den verkställande direktören (artikel 12). | |
Kontrollgruppen ska vidare få vissa handlingar från Europol för kännedom. | |
Det gäller bl.a. hotbildsbedömningar, strategiska analyser och lägesrapporter | |
som rör Europols mål, resultaten från undersökningar och utvärderingar som | |
har beställts av Europol samt Europols fleråriga programplanering och årliga | |
arbetsprogram. Kontrollgruppen får begära andra relevanta handlingar som | |
krävs för fullgörandet av gruppens uppgifter när det gäller den politiska över- | |
vakningen av Europols verksamhet. | |
Det anges också att kontrollgruppen får sammanställa sammanfattande slut- | |
satser om den politiska övervakningen av Europols verksamhet och sända | |
dessa till Europaparlamentet och de nationella parlamenten. Europaparlamen- | |
tet ska översända de sammanfattande slutsatserna för kännedom till rådet, | |
kommissionen och Europol (artikel 51). | |
Kontrollgruppen är ett tillsynsorgan | |
Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol etablerades i | |
april 2017. Den är avsedd att utgöra ett tillsynsorgan, i motsats till en interpar- | |
lamentarisk konferens. Kontrollgruppens medlemmar ska utses individuellt av | |
varje parlament, och rekommendationen är att medlemmar utses från ansvarigt | |
utskott och om möjligt för en hel valperiod, med beaktande av behoven av att | |
säkerställa sakkunskap och kontinuitet. Det är överenskommet att varje natio- |
40
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
nellt parlament har rätt att nominera upp till fyra medlemmar. Europaparlamentet ska delta med upp till sexton ledamöter. Suppleanter får nomineras för ordinarie medlemmar. En olika stor representation ska inte påverka jämlikheten mellan parlamenten.
Kontrollgruppen ska i princip arbeta på basis av konsensus. Ordförandeskapet för kontrollgruppen ska delas mellan parlamentet i rådsordförandeskapslandet och Europaparlamentet. Gruppen ska sammanträda en gång i halvåret, växelvis i rådsordförandeskapslandets parlament och i Europaparlamentet. Extra sammanträden kan hållas för att hantera brådskande frågor och frågor som inte rimligen kan hanteras vid ordinarie möten.
Inför kontrollgruppens första möte fattade talmannen, efter samråd med gruppledarna, beslut om den partimässiga fördelningen av riksdagens fyra platser under mandatperioden
Enligt överenskommelsen har riksdagen en rätt och inte en skyldighet att nominera fyra medlemmar till gruppen. Det kan dock enligt kommittén hävdas att det är underförstått i fördragen och Europolförordningen att riksdagsledamöter ska delta. De fördragsslutande parterna har ansett att de nationella parlamenten bidrar aktivt till en väl fungerande union bl.a. genom att delta i den politiska övervakningen av Europol.
Parlamentens autonomi är inte utan inskränkningar. Kommittén anger att det får anses vara ett rättsligt krav på Europaparlamentet och de nationella parlamenten att inrätta kontrollgruppen och bestämma dess organisation och arbetsordning.
41
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
anspråk på en vidare tillgång till konfidentiella |
|
lament och att deltagandet därför knappast kan ske på helt lika villkor. | |
Sammanfattningsvis bedömer kommittén att det rättsliga förhållandet | |
mellan den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen och Europol måste | |
anses vara ett annat än det mellan de nationella parlamenten och Europol. Kon- | |
trollgruppens verksamhet kan anses inbegripa både rättigheter och skyldig- | |
heter men i huvudsak är det upp till Europaparlamentet och de nationella par- | |
lamenten att inom Europolförordningens ram fylla verksamheten med inne- | |
håll. De uttalanden som kontrollgruppen förutses kunna anta, råd för den fler- | |
åriga programplaneringen och sammanfattande slutsatser om övervakningen, | |
får ingen bindande verkan. Uttalandena kan dock ges olika valör beroende på | |
hur kontrollgruppen väljer att hantera dessa uppgifter. Råd genom skriftliga | |
rekommendationer beslutade av kontrollgruppen torde t.ex. kunna tillmätas | |
större tyngd än muntliga råd från enskilda medlemmar under plenum. | |
Är riksdagens delegation till kontrollgruppen en delegation till en | |
mellanfolklig organisation? | |
Bestämmelser om riksdagens delegationer till mellanfolkliga organisationer | |
finns i 13 kap. RO. I 13 kap. 18 § anges att om det har träffats en internationell | |
överenskommelse att riksdagen bland sina ledamöter ska välja ledamöter i en | |
delegation till en mellanfolklig organisation, får bestämmelser om detta infö- | |
ras i en tilläggsbestämmelse till paragrafen. Det ställs alltså upp tre rekvisit för | |
val av kammaren. Det ska för det första finnas en internationell överenskom- | |
melse. Denna ska för det andra ange att riksdagen bland sina ledamöter ska | |
välja ledamöter i en delegation till, för det tredje, en mellanfolklig organi- | |
sation. Det första och tredje rekvisitet är i viss mån sammanhängande eftersom | |
det med mellanfolklig organisation avses organisationer som är att betrakta | |
som rättssubjekt enligt folkrätten, dvs. i huvudsak organisationer som utgör | |
sammanslutningar av stater, vilka som regel har sin grund i internationella | |
överenskommelser, se Kommittén för översyn av riksdagsordningens betän- | |
kande Översyn av riksdagsordningen (2012/13:URF3 s. 237). | |
Om man tillämpar de tre rekvisiten på kontrollgruppen för Europol måste | |
den internationella överenskommelsen vara |
|
Dessa fördrag förutser Europol som ett unionsorgan och en kontroll av | |
Europol som utförs av Europaparlamentet under medverkan av de nationella | |
parlamenten. För Europols inrättande och kontrollen av Europol förutsätts | |
emellertid en sekundär unionsåtgärd, dvs. Europolförordningen. Denna kan i | |
sig inte anses vara en internationell överenskommelse, men den kan härledas | |
till en sådan. | |
Varken i fördragen eller i Europolförordningen anges att riksdagen bland | |
sina ledamöter ska välja ledamöter i en delegation. Överenskommelsen att ett | |
antal riksdagsledamöter har rätt att delta i kontrollgruppen kan dock via Euro- | |
polförordningen härledas till förpliktelser i fördragen. |
42
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
Det tredje rekvisitet, att delegationen ska avse en mellanfolklig organisation, är som sagt relaterat till det första rekvisitet. Detta skulle leda fram till att EU skulle vara den mellanfolkliga organisationen i sammanhanget. Europol är ett unionsorgan, så i någon mening kan ett sådant synsätt vara gångbart, men det förefaller enligt kommittén ändå vara en väl långtgående slutsats. Möjligen kan Europol i sammanhanget betraktas som en mellanfolklig organisation. Europol är en juridisk person med egen rättskapacitet som får ingå internationella avtal inom ramen för sin behörighet och sina uppgifter (artikel 62 i Europolförordningen och propositionen Immunitet och privilegier för Europol [prop. 2009/10:13 s. 8]). Därmed kan Europol uppfattas vara ett rättssubjekt enligt folkrätten. Det får dock ändå anses vara tveksamt om Europol är en sådan mellanfolklig organisation som avses i RO.
I detta ligger enligt kommittén något av en paradox. De nämnda bestämmelserna i RO synes ta sikte på de mellanfolkliga organisationer som har högst utvecklad parlamentarisk dimension. I EU har dock den parlamentariska dimensionen nått en ännu högre utvecklingsnivå i och med inrättandet av det direktvalda Europaparlamentet, fristående från medlemsstaternas nationella parlament. Det interparlamentariska samarbetet som ändå pågår inom EU kan därmed aldrig, hur utvecklat det än blir, enkelt uppfylla de nämnda rekvisiten med mindre än att en parallell parlamentarisk församling skrivs in i EU:s fördrag.
Vid en jämförelse med de tre delegationer till mellanfolkliga organisationer som i dag väljs av kammaren kan det noteras att det för delegationerna till Nordiska rådet och Europarådets parlamentariska församling finns klausuler i 1962 års Helsingforsavtal och i Europarådets stadgar om att riksdagen inom sig ska välja representanter. För den tredje delegationen, till den parlamentariska församlingen vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), är det dock inte lika tydligt uttryckt. Den stadga som parterna till slutakten från 1975 års Helsingforskonferens antog i Paris 1990 uppmanar enbart till att etablera en parlamentarisk församling, med uppdrag till parlamenten i de deltagande staterna att utarbeta formerna för denna församling. Det gjorde parlamenten i Madrid följande år då församlingen höll sitt första möte. Församlingen har sedan preciserat formerna i sin arbetsordning. Kommittén har inte kunnat identifiera någon tydlig bestämmelse om att församlingens medlemmar ska utses genom val inom de deltagande parlamenten. Detta exempel synes enligt kommittén tyda på att det finns ett visst svängrum i de rekvisit som ställs upp i RO för val av delegationer till mellanfolkliga organisationer.
Riksdagens deltagande i kontrollgruppen för Europol bör regleras
Kommittén bedömer att den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol i viktiga avseenden skiljer sig från övriga interparlamentariska
43
2017/18:RS8 | 5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG |
underförstått
Kommittén har övervägt möjligheten att komplettera bestämmelserna om delegationer till mellanfolkliga organisationer i 13 kap. RO med bestämmelser om riksdagens deltagande i kontrollgruppen. Kommittén har inte uteslutit att det skulle vara möjligt men bedömer att de nuvarande bestämmelserna i så fall måste bli föremål för en bredare översyn, vilket ligger utanför kommitténs uppdrag. I stället föreslår kommittén att det införs en ny paragraf om en delegation till kontrollgruppen i samma kapitel men under den befintliga rubriken Andra uppdrag som tillsätts genom val av riksdagen.
Kommittén föreslår att det i paragrafen anges att riksdagen ska välja fyra ledamöter i en delegation till kontrollgruppen. För att säkerställa kontinuitet i riksdagens deltagande bör delegationen väljas för riksdagens valperiod. Det föreslås också att delegationen årligen ska lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Rapporteringsskyldigheten till riksdagen är enligt kommittén en naturlig följd av att delegationen väljs av riksdagen. För valet bör enligt kommittén de allmänna bestämmelserna om val inom riksdagen i
12kap. RO tillämpas. Det betyder bl.a. att valet ska beredas av valberedningen och normalt ske med gemensam lista. Suppleanter ska enligt bestämmelserna väljas till samma antal som de ordinarie delegationsledamöterna (tilläggsbestämmelse 12.9.2) och delegationen väljer inom sig en ordförande och en eller flera vice ordförande (12 kap. 16 §). I tidigare riksdagsbehandlingar när det gäller kontrollgruppens sammansättning har det anförts att uttalandet om att varje nationellt parlament ska kunna nominera upp till fyra medlemmar innebär att ett parlament kan avstå från att nominera fler än två medlemmar. Det har anförts att det därmed finns en möjlighet att hålla nere kontrollgruppens storlek, vilket ansetts vara viktigt för dess funktion. Med hänsyn till detta anser kommittén att delegationen ska ha möjlighet att från fall till fall komma överens om att anpassa sin storlek så att enbart två eller tre ledamöter deltar vid ett möte i kontrollgruppen.
Genom regleringen av kammarens val av delegationen och kravet på en årlig redogörelse till riksdagen skapas enligt kommittén en önskvärd tydlighet och öppenhet när det gäller riksdagens deltagande i kontrollgruppen. Kammarens val markerar att delegationens medlemmar har hela riksdagens förtroende att agera som de finner lämpligt inom ramen för kontrollgruppens uppdrag. Kommittén bedömer att det kan vara väsentligt för delegationens medlemmar att känna detta förtroende i det löpande arbetet. Den årliga redogörelsen, som omfattas av motionsrätten, säkerställer enligt kommittén också att delegationens och kontrollgruppens verksamhet regelbundet behandlas av riksdagen.
44
5 RIKSDAGSSTYRELSENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG | 2017/18:RS8 |
Delegationen bör få tillgång till särskilt sekretariatsstöd. Med hänsyn till att delegationen väljs av kammaren anser kommittén att det vore lämpligt att EU- samordningen vid Riksdagsförvaltningens kammarkansli får ansvar för att ge delegationen sekretariatsstöd, med bistånd av de utskottskanslier som närmast berörs av verksamheten. Vid
Remissinstanserna
Ingen remissinstans har några synpunkter på förslaget.
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag
Riksdagsstyrelsen har ingen annan uppfattning än kommittén och anser därför att förslaget bör genomföras.
5.6 Ikraftträdande
Riksdagsstyrelsens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Kommitténs förslag
Kommittén föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Remissinstanserna
Ingen remissinstans har några synpunkter på förslaget.
Skälen för riksdagsstyrelsens förslag
För att de förslag som lämnas i denna framställning ska kunna genomföras behöver ändringar göras i RO och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Eftersom förslagen till lagar om ändringar i dessa lagar kräver riksdagsbehandling är det lämpligt att lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2019.
45
2017/18:RS8
6 Konsekvenser av förslagen
Riksdagsstyrelsens bedömning: Förslagen bör inte påverka riksdagens arbetsbörda nämnvärt. Behovet av sekretariatsstöd till delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) kan behöva bedömas på nytt när innebörden av kontrollgruppens verksamhet har blivit tydligare.
Kommitténs överväganden
Kommitténs förslag om riksdagens granskning av strategiska
Kommittén lämnar inga förslag som påtagligt påverkar formerna för samrådet i
Förslaget om en ny bestämmelse om riksdagens deltagande i det interparlamentariska samarbetet i EU innebär ingen förändring i sak jämfört med dagens arbetssätt. Kommitténs överväganden om att utskotten bör kunna fastställa den mest ändamålsenliga sammansättningen av sina delegationer inne-
46
6 KONSEKVENSER AV FÖRSLAGEN | 2017/18:RS8 |
bär att det beslut som talmannen har fattat om den partimässiga sammansättningen av delegationen till den interparlamentariska konferensen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
Kommitténs förslag om val i kammaren av ledamöter i en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol bedöms inte få några kostnadsmässiga konsekvenser. Förslaget innebär att uppgiften att tillhandahålla sekretariatsstöd till delegationen flyttas från utskottsavdelningen till kammarkansliet inom Riksdagsförvaltningen och att uppgiften att hjälpa till med framtagandet av delegationens årliga redogörelse tillkommer. Detta bedöms i nuläget kunna rymmas inom ramarna för förvaltningens sedvanliga stöd till ledamöter som deltar i interparlamentariska
Förslagen bedöms inte få några konsekvenser för de förhållanden som nämns i 15 § kommittéförordningen (1998:1474). Förslagen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU.
Remissinstanserna
Ingen remissinstans har några synpunkter på bedömningen.
Riksdagsstyrelsens överväganden
Riksdagsstyrelsen har ingen annan uppfattning än kommittén om förslagens konsekvenser.
47
2017/18:RS8
7 Författningskommentar
7.1 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen
6 kap.
6.13.2Utöver vad som framgår av 6.13.1 ska följande tas upp på föredragningslistan: 1. val,
2. propositioner, skrivelser från regeringen, framställningar och redogörelser från riks-
dagsorgan, motioner och
3.betänkanden och utlåtanden från utskott som ska bordläggas, debatteras eller avgöras och om ett utskott eller talmannen har föreslagit att ett ärende ska avgöras efter kortare tid än som avses i 11 kap. 2 § första stycket,
4.beslut och information om att sammansättningen av ledamöter ändras,
5.andra beslut som ska fattas av kammaren,
6.meddelande om att en särskilt anordnad debatt ska äga rum,
7.protokollsutdrag från utskott enligt 10 kap. 3 § tredje stycket, och
8. övriga frågor i den omfattning som talmannen bestämmer.
Vidare bör ett meddelande om att ett statsråd kommer att lämna muntlig information tas upp på föredragningslistan. Om det är möjligt ska även ett yrkande om att ett lagförslag ska vila i tolv månader tas upp på föredragningslistan.
I paragrafen finns bestämmelser om vad som ska tas upp på föredragningslistan till ett sammanträde i kammaren.
Ändringen i första stycket innebär att en ny sjunde punkt om protokollsutdrag från utskott införs. Ändringen säkerställer att anmälan genom ett protokollsutdrag från ett utskott, enligt 10 kap. 3 § tredje stycket om att ett utkast till en lagstiftningsakt inte strider mot subsidiaritetsprincipen, alltid ska tas upp på kammarens föredragningslista. Någon ändring är inte avsedd jämfört med dagens arbetssätt. Anmälan förs redan i dag upp på kammarens föredragningslista, men utan uttryckligt stöd i lag.
Tilläggsbestämmelsen behandlas i avsnitt 5.2.
7 kap.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–val
–utskottens uppgifter och fördelningen av ärenden
–
–sammanträden
I paragrafen beskrivs innehållet i kapitlet.
Ändringen innebär att det läggs till en hänvisning till den nya 14 a §, som handlar om interparlamentariskt samarbete i EU.
48
7 FÖRFATTNINGSKOMMENTAR | 2017/18:RS8 |
14 § Regeringen ska underrätta
Regeringen ska rådgöra med nämnden inför möten och beslut i Europeiska rådet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om regeringens samråd med EU- nämnden.
Paragrafen ändras på så sätt att den hittillsvarande bestämmelsen i andra stycket tas bort. Enligt bestämmelsen ska regeringen överlägga med EU- nämnden i andra frågor om arbetet i EU än frågor som ska beslutas i Europeiska unionens råd när nämnden av särskilda skäl begär sådan överläggning. Bestämmelsen har aldrig tillämpats.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.3.
14 a § Riksdagen deltar genom utskottens och
Paragrafen, som är ny, innehåller en upplysning om att riksdagen genom utskottens och
Bestämmelsen markerar betydelsen av att riksdagen deltar i det interparlamentariska samarbetet i EU. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.4.
7.15.5Vad som yttras vid regeringens samråd med
form.
Tilläggsbestämmelsen innehåller en regel om nedteckning av yttranden i EU- nämnden.
I tilläggsbestämmelsen har hittills angetts att vad som yttras vid EU- nämndens överläggningar med regeringen ska nedtecknas i läsbar form. Ändringen innebär att det i stället för nämndens överläggningar med regeringen talas om regeringens samråd med nämnden, vilket är samma språkbruk som i 10 kap. 10 § regeringsformen och i 3 § och rubriken närmast före 14 §. Ingen ändring i sak är avsedd.
Tilläggsbestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3.
49
2017/18:RS8 | 7 FÖRFATTNINGSKOMMENTAR |
9 kap.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–ärenden som väcks av regeringen
–ärenden som väcks av ledamöter
–ärenden som väcks av riksdagsorgan
–ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU (20 §),
–information om EU
–andra frågor som riksdagen har att hantera (24 och 25 §§), och
–vissa gemensamma frågor (26 och 27 §§).
I paragrafen beskrivs innehållet i kapitlet.
Ändringen innebär att hänvisningen till 20 § anpassas till den ändrade lydelsen av den paragrafen.
20 § Talmannen får efter samråd med gruppledarna bestämma att dokument från Europeiska unionen, med undantag för förslag till rättsakter, och dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i unionen ska granskas av riksdagen.
Riksdagen ska pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.
Riksdagen ska godkänna eller avslå initiativ från Europeiska rådet om att bemyndiga rådet att ändra beslutsordningen på ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till kvalificerad majoritet eller från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också godkänna eller avslå förslag från Europeiska kommissionen om att ange vilka aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om riksdagens behandling av EU- ärenden.
Ändringen i första stycket innebär att det inte längre är obligatoriskt för riksdagen att behandla kommissionens grön- och vitböcker. I stället får talmannen, efter samråd med gruppledarna, bestämma att ett dokument från EU ska granskas av riksdagen. Formuleringen rymmer förutom grön- och vitböcker vissa andra dokument som inte i strikt mening är dokument från någon
I övrigt ändras lagtexten så att den bättre motsvarar bestämmelsens praktiska tillämpning i fråga om vilka dokument som riksdagen väljer att granska. Det anges alltså i lagtexten att talmannen efter samråd med gruppledarna även får bestämma att ett dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU ska granskas av riksdagen. Riksdagen har t.ex. tidigare med stöd
50
7 FÖRFATTNINGSKOMMENTAR | 2017/18:RS8 |
av paragrafen granskat stadgarna för den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol). Det kan alltså vara fråga om den typen av strategiska dokument.
Liksom hittills undantas utkast till lagstiftningsakter från riksdagens granskning. I stället för utkast till lagstiftningsakter talas det dock om förslag till unionens rättsakter. Förslag till unionens rättsakter inbegriper utkast till lagstiftningsakter, men förslag till unionens rättsakter kan även avse rättsakter som inte antas genom ett lagstiftningsförfarande. Det gäller t.ex. förslag till beslut om att underteckna och ingå internationella avtal enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (artikel 218).
Ändringen innebär också att det i paragrafen anges att ett dokument ska granskas i stället för behandlas av riksdagen. Ändringen återspeglar det gängse språkbruket. Den understryker vidare att de krav som ställs på utskottshanteringen i dessa ärenden är lägre än när det gäller andra riksdagsärenden. Utskotten avgör själva hur noggrann beredningen ska vara. Utskotten ska dock alltjämt inhämta behövliga upplysningar från regeringen enligt 10 kap. 10 §.
Talmannens samråd med gruppledarna sker i enlighet med den rutin som har utvecklats för detta och som syftar till att finna en samsyn om ett visst dokument ska bli föremål för granskning eller ej.
Bestämmelsen i andra stycket om att riksdagen ska pröva om ett utkast till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen förtydligas på så sätt att det anges att det ska vara fråga om ett utkast till en av EU:s lagstiftningsakter.
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.1.
13 kap.
22 a § Riksdagen väljer fyra ledamöter i en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol). Delegationen väljs för riksdagens valperiod.
Delegationen ska årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.
Paragrafen är ny. Den innehåller bestämmelser om val av riksdagsledamöter som ska ingå i en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol.
I första stycket anges att riksdagen ska välja fyra ledamöter i en delegation till kontrollgruppen och att delegationen väljs för riksdagens valperiod.
Enligt andra stycket ska delegationen årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen. Sådana bestämmelser finns i dag när det gäller Nordiska rådets svenska delegation, de svenska delegationerna till Europarådets parlamentariska församling och den parlamentariska församlingen vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) samt Stiftelsen
51
2017/18:RS8 | 7 FÖRFATTNINGSKOMMENTAR |
Riksbankens Jubileumsfond (tilläggsbestämmelserna |
|
13.23.1). | |
Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5. |
7.2Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
41 kap.
1 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar.
För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i de fall som avses i 15 kap. För uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut tillämpas endast bestämmelserna i 15 kap., 19 kap. 7 § och, när det gäller yttranden som nedtecknats vid regeringens samråd med
I paragrafen finns bestämmelser om sekretess vid sammanträde med riksdagens kammare och för riksdagens beslut och protokoll.
Hänvisningen i andra stycket till yttranden som nedtecknats vid EU- nämndens överläggningar med regeringen ändras till en hänvisning till yttranden som nedtecknats vid regeringens samråd med
52
2017/18:RS8
BILAGA
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
dels att 7 kap. 14 §, 9 kap. 1 och 20 §§ och tilläggsbestämmelserna 6.13.2 och 7.15.5 ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas två nya paragrafer, 7 kap. 14 a § och 13 kap. 22 a §, och närmaste före 7 kap. 14 a § och 13 kap. 22 a § nya rubriker av följande lydelse,
dels att rubriken närmast efter 9 kap. 19 § ska lyda Ärenden som väcks genom dokument från EU och dokument inom ramen för det interparlamentariska samarbetet i EU.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
6kap.
6.13.2
Utöver vad som framgår av 6.13.1 ska följande tas upp på föredragningslistan:
1.val,
2.propositioner, skrivelser från regeringen, framställningar och redogörelser från riksdagsorgan, motioner och
3.betänkanden och utlåtanden från utskott som ska bordläggas, debatteras eller avgöras och om ett utskott eller talmannen har föreslagit att ett ärende ska avgöras efter kortare tid än som avses i 11 kap. 2 § första stycket,
4.beslut och information om att sammansättningen av ledamöter ändras,
5.andra beslut som ska fattas av kammaren,
6. meddelande om att en särskilt | 6. meddelande om att en särskilt |
anordnad debatt ska äga rum, och | anordnad debatt ska äga rum, |
7. protokollsutdrag från utskott | |
enligt 10 kap. 3 § tredje stycket, och | |
7. övriga frågor i den omfattning | 8. övriga frågor i den omfattning |
som talmannen bestämmer. | som talmannen bestämmer. |
Vidare bör ett meddelande om att ett statsråd kommer att lämna muntlig information tas upp på föredragningslistan. Om det är möjligt ska även ett yrkande om att ett lagförslag ska vila i tolv månader tas upp på föredragningslistan.
53
2017/18:RS8 | BILAGA PROMEMORIANS LAGFÖRSLAG | |
7 kap. | ||
14 § | ||
Regeringen ska underrätta |
||
peiska unionens råd. Regeringen ska också rådgöra med nämnden om hur för- | ||
handlingarna i rådet ska föras inför besluten i rådet. | ||
Regeringen ska överlägga med | ||
tet i Europeiska unionen när nämn- | ||
den av särskilda skäl begär sådan | ||
överläggning. | ||
Regeringen ska rådgöra med nämnden inför möten och beslut i Europeiska | ||
rådet. | ||
Interparlamentariskt | samarbete | |
inom EU | ||
14 a § |
Riksdagen deltar genom utskottens och
7.15.5
Vad som yttras vid |
Vad som yttras vid regeringens |
överläggningar med regeringen ska | samråd med |
nedtecknas i läsbar form. | tecknas i läsbar form. |
9 kap.
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
–ärenden som väcks av regeringen
–ärenden som väcks av ledamöter
–ärenden som väcks av riksdagsorgan
– ärenden som väcks genom doku- | – ärenden som väcks genom doku- |
ment från EU (20 §), | ment från EU och dokument inom |
ramen för det interparlamentariska | |
samarbetet i EU (20 §), |
–information om EU
–andra frågor som riksdagen har att hantera (24 och 25 §§), och
54
PROMEMORIANS LAGFÖRSLAG BILAGA | 2017/18:RS8 |
– vissa gemensamma frågor (26 och 27 §§).
20 § | ||||
Grön- och vitböcker som överläm- | Talmannen får efter samråd med | |||
nas till riksdagen av Europeiska kom- | gruppledarna bestämma att dokument | |||
missionen ska behandlas av riksda- | från Europeiska unionen, med undan- | |||
gen. Talmannen får efter samråd med | tag för förslag till rättsakter, och | |||
gruppledarna bestämma | att även | dokument inom ramen för det inter- | ||
andra dokument från | Europeiska | parlamentariska | samarbetet | i |
unionen, med undantag för utkast till | unionen ska granskas av riksdagen. | |||
lagstiftningsakter, ska behandlas av | ||||
riksdagen. | ||||
Riksdagen ska pröva om ett utkast | Riksdagen ska pröva om ett utkast | |||
till en lagstiftningsakt strider mot | till en av unionens lagstiftningsakter | |||
subsidiaritetsprincipen. | strider mot subsidiaritetsprincipen. |
Riksdagen ska godkänna eller avslå initiativ från Europeiska rådet om att bemyndiga rådet att ändra beslutsordningen på ett visst område eller i ett visst fall från enhällighet till kvalificerad majoritet eller från ett särskilt lagstiftningsförfarande till det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Riksdagen ska också godkänna eller avslå förslag från Europeiska kommissionen om att ange vilka aspekter av familjerätten som har gränsöverskridande följder och som kan bli föremål för lagstiftningsakter som antas med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
13 kap.
Delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol
22 a §
Riksdagen väljer fyra ledamöter i en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europeiska unionens byrå för samar-
bete inom brottsbekämpning (Europol). Delegationen väljs för riksdagens valperiod.
Delegationen ska årligen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
55
2017/18:RS8 | BILAGA PROMEMORIANS LAGFÖRSLAG |
Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Härigenom föreskrivs att 41 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
41 kap | |
1 §1 |
För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om samman-
trädet har hållits inom stängda dörrar. | |||||||||
För uppgift som har tagits in i | För uppgift som har tagits in i | ||||||||
kammarens protokoll gäller sekretess | kammarens protokoll gäller sekretess | ||||||||
enligt denna lag endast i de fall som | enligt denna lag endast i de fall som | ||||||||
avses i 15 kap. För uppgift i annat | avses i 15 kap. För uppgift i annat | ||||||||
riksdagens | protokoll | eller | beslut | riksdagens | protokoll | eller | beslut | ||
tillämpas | endast | bestämmelserna i | tillämpas | endast | bestämmelserna i | ||||
15 kap., 19 kap. | 7 § | och, | när det | 15 kap., 19 kap. | 7 § | och, | när det | ||
gäller yttranden som nedtecknats vid | gäller yttranden som nedtecknats vid | ||||||||
regeringens samråd med EU- | |||||||||
regeringen enligt tilläggsbestämmel- | nämnden | enligt | tilläggsbestämmel- | ||||||
sen | 7.15.5 riksdagsordningen, | sen | 7.15.5 riksdagsordningen, | ||||||
16 kap. denna lag. | 16 kap. denna lag. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
1Senaste lydelse 2014:806.
56 | Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2018 |