Redogörelse till riksdagen

2013/14:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2013

Innehållsförteckning  
Innehållsförteckning......................................................................................... 1
Förord............................................................................................................... 3
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2013 .................. 6
Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning.......................................... 6
Beviljade forskningsanslag ........................................................................ 7
Infrastruktur för forskning........................................................................ 17
Områdesgrupper....................................................................................... 19
Riktade satsningar .................................................................................... 21
Internationellt samarbete .......................................................................... 24
Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser................................... 25
Samarbete med riksdagen......................................................................... 28
Rönnbergska donationerna....................................................................... 28
Nils-Eric Svenssons fond ......................................................................... 28
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader................................... 29
Forskningskommunikation: webbplats, årsbok med mera ....................... 29
Riksbankens Jubileumsfonds 50-årsjubileum .......................................... 30
Uppföljning och utvärdering .................................................................... 30
Förvaltningsberättelse .................................................................................... 33
Finansiell verksamhet..................................................................................... 40
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag............................... 44
Finansiellt resultat (tkr) ............................................................................ 47
Resultaträkning (tkr) ................................................................................ 49
Balansräkning (tkr)................................................................................... 50
Kassaflödesanalys (tkr) ............................................................................ 52
Redovisnings- och värderingsprinciper.......................................................... 53
Noter (belopp i tkr) ........................................................................................ 56

1

2013/14:RJ1 INNEH ÅLLSFÖR TECKNING  
  Bilagor  
  Donationernas marknadsvärde (belopp i tkr)................................................. 73
  Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (tkr)........... 75

2

2013/14:RJ1

Förord

Årsberättelsen från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) innehåller dels uppgifter om nya forskningsanslag, dels en redovisning för ekonomin. RJ förvaltar sina tillgångar i egen regi. Genom en blandning av tur och skicklighet kan vi för 2013 redovisa en totalavkastning på tillgångarna om 15,4 procent. Marknadsvärdet på eget kapital uppgår till 10,4 miljarder kronor. Dessutom förvaltar vi beviljade men ännu inte utbetalade anslag, vilka vid årsskiftet uppgick till sammanlagt 962 miljoner kronor. Totalt handlar det således om 11,4 miljarder kronor.

Under 2013 beviljades 382 nya forskningsmiljoner. Avsnittet om den forskningsstödjande verksamheten i denna årsberättelse ger en bild av den omfattande och mångsidiga verksamheten. Med tanke på kapitalförvaltningens goda resultat kan vi under 2014 höja anslagsnivån ytterligare. Detta är viktigt. Forskarvärlden har ofinansierade behov som motiverar en ökning. RJ:s styrelse räknade i beslutet om preliminär budget för 2014 (den definitiva budgeten var inte fastställd när detta skrivs) också med en särskild jubileumssatsning på 100 miljoner kronor för att finansiera ny och förhoppningsvis nydanande forskning. Satsningen föranleds av att det den 2 december 2014 har gått 50 år sedan riksdagen fastställde stadgarna för stiftelsen.

RJ:s stora resurser innebär ett stort ansvar. Syftet med verksamheten är givetvis inte att samla i ladorna: pengarna ska komma till användning. Samtidigt vill RJ kunna garantera en långsiktigt hållbar anslagsnivå. De senaste fem åren har utdelningsnivån i genomsnitt legat 45 procent över vad som är lagstadgat i form av så kallat fullföljdskrav för sådana stiftelser som RJ, det vill säga att 80 procent av utdelningar och räntor ska delas ut. Det är därför nödvändigt att förvaltningen genererar ytterligare intäkter, främst genom lönsamma investeringar. Med tanke på de osäkerheter som råder för en finansiell aktör som RJ gäller det dock att finna en balans mellan storleken på de årliga anslagen och den långsiktiga kapaciteten att bevilja forskningsmedel.

Som fristående stiftelse är vi ett komplement till staten och ett alternativ som ökar den vetenskapliga mångfalden. De aktiviteter som RJ har utvecklat under sina snart 50 år ger också anledning att reflektera kring hur allmänna medel kan användas. Förutom två donationer från Erik Rönnberg härstammar RJ:s tillgångar från beslut av Sveriges riksbank och Sveriges riksdag i form av Jubileumsdonationen, Kulturvetenskapliga donationen och tre kapitaltillskott för att återställa ursprungsvärdet på Jubileumsdonationen. Mätt i dagens penningvärde uppgick dessa olika inflöden till totalt ca 7 miljarder kronor mellan 1962 och 1994.

På samma sätt kan den sammanlagda storleken på RJ:s alla anslag sedan 1965 – då de första forskningsmedlen beviljades – och fram till och med 2013 nuvärdesberäknas till 10 027 789 000 kronor. Mer än 10 miljarder kronor således. En av de fina sakerna med RJ är att lika mycket, lite drygt 10 miljar-

3

2013/14:RJ1 FÖRORD

der kronor, finns kvar för framtida forskning! Det är bra. Pengarna kommer att behövas.

Jag har avsiktligt uppehållit mig vid siffror, och jag hoppas att mina läsare inte har hunnit tröttna på exercisen. Min slutsats är att RJ visar att stiftelser är ett utmärkt sätt för staten att både förvalta pengar och finansiera forskning.

Helt avgörande är givetvis de vetenskapliga resultaten, det som kan åstadkommas med pengarnas hjälp. När riksdagen för snart 50 år sedan inrättade Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond var ambitionen att förstärka finansieringen av sådan forskning som främjar och utvecklar kunskapen om verkningarna av de fortlöpande förändringarna i samhället. Med ett 50-årigt perspektiv går det att se att RJ har verkat såväl systemförstärkande som systemförnyande. Insatserna har resulterat i nytt vetande, nya vetenskapliga specialiteter, nya infrastrukturer och nya sätt att organisera forskningen och forskarutbildningen. De vetenskapliga resultaten har dessutom varit praktiskt nyttiga och använts i konkreta åtgärder med anledning av samhällsförändringarna.

De utmaningar som vår tids samhälle står inför ter sig ännu mer omfattande än 1960-talets. Flera är resultatet av mänskligt och samhälleligt agerande. Det är företeelser som just humaniora och samhällsvetenskap har särskilda förutsättningar att belysa, ja som humanister och samhällsvetare har identifierat just som utmaningar. Listan på sådana kan göras lång: social tillit och icke-korrupta institutioner, krig och hållbar fred, global migration, fattigdom, demografi, finansiella kriser, värderingsmönster och mekanismer som främjar eller försvårar en lösning av ekonomiska, demokratiska och miljömässiga problem samt människan själv som en lärande, tänkande och handlande aktör. Till detta ska läggas forskningens oumbärliga bidrag till nya insikter om mänskligt tänkande och handlande genom tiderna, till omtolkningar av det förflutna och till genomlysningen av både förändringarna under vår egen tid och det beständiga. Slutligen bidrar humanister och samhällsvetare genom sin forskning och medverkan i samhällsdebatten dels till att en stor andel av samtliga studenter får en högklassig utbildning, dels till ett upplyst samtal, demokratisk dialog och ökad förståelse av de stora samtidsfrågorna.

Det kommande 50-årsjubileet ger tillfälle att redovisa en del av det som forskarna har kunnat åstadkomma med anslagen, men också möjligheter att fundera över vad som behöver göras framöver för att vidareutveckla och förnya vetenskapen. Jag ser det som nödvändigt att öka möjligheterna för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning att visa sin potential – och att utmana dem att göra detta – genom att bryta ny mark och även medverka i hittills oprövade vetenskapliga konstellationer.

Om RJ även i framtiden ska kunna göra vettiga insatser är vi beroende av fortsatt goda kontakter med människor i Sverige och över hela jorden som är redo att bistå med råd och dåd – och som har idéer som de skulle vilja ha finansierade. Jag tänker med tacksamhet på alla dessa synliga och osynliga välgörare! Grundbulten är och förblir dock RJ:s beredningsgrupper, finans-

4

FÖRORD 2013/14:RJ1

kommitté och områdesgrupper samt kansliets medarbetare och styrelsen. Er alla tackar jag för ypperliga prestationer och ett givande samarbete under 2013!

Göran Blomqvist

Vd

5

2013/14:RJ1

Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2013

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning genom att bevilja anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Detta innebär att RJ i första hand ger anslag åt forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer, vilka RJ förvaltar. Med tanke på den nutida debattens ensidiga inriktning är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse. Däremot har forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ofta större svårigheter än sina kolleger att formulera hur deras bidrag till samhället ser ut.

RJ arbetar med ett begränsat antal ordinarie stödformer, avpassade för såväl individuella forskare som för mindre och större grupper. Avsikten är att de beloppen RJ beviljar ska vara så stora att de attraherar de främsta forskarna och finansierar de bästa idéerna. Stiftelsen inriktar sig på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning och open ac- cess-publicering. Den handlingsfrihet som tillkommer stiftelsen utnyttjas till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som är unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. Samarbete med andra finansiärer kring angelägen forskning kan dessutom ge bidragen från RJ stor hävstångseffekt.

I det följande ges i första hand en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2013. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (www.rj.se).

Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning

Målsättningen för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde förutsättningar att nå en internationellt framträdande ställning. RJ arbetar därför efter två linjer: dels finansieras rent forskarinitierade projekt (den så kallade bottom-up-principen), dels görs riktade, tematiska utlysningar. Avsikten med de senare är utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt, infrastruktur för forskning samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur för forskning

6

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1

utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk, kan sökas fortlöpande.

Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur för forskning sker i två steg. Programansökningar bedöms i första omgången av en särskild panel med enbart utländska ledamöter. De utvalda ansökningarna granskas därpå av externa, internationella sakkunniga, varefter panelen genomför en så kallad hearing med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur för forskning behandlas i den inledande omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att lämna in en längre, mer utvecklad ansökan, vilken sedan bedöms av minst två externa sakkunniga. Deras utlåtanden ingår i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande.

I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Forskarna utses för fyra år. Grupperna förnyas successivt genom att hälften av ledamöterna byts ut vartannat år. Inför beslutet om infrastruktur för forskning genomförs, förutom utlåtanden av sakkunniga, även en hearing med de sökande.

Ansökningarna bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationella standarder. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor, ska dessa prövas efter samma normer och på samma sätt som vid ansökan till Vetenskapsrådet (VR). Frågor om jäv hanteras i enlighet med riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse. RJ följer upp anslagen (se nedan s. 30) och utvärderar fortlöpande sina arbetsformer.

Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor, vilket normalt betyder att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska lämna in både vetenskaplig och ekonomisk slutredovisning.

Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2012 per donation (belopp tkr)

Jubileumsdonationen 141 755
Kulturvetenskapliga donationen 239 077
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade  
sjukdomar 600
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaå-  
ren 200
Summa 381 632

Beviljade forskningsanslag

Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat cirka 382 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen framgår av ta-

7

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

bell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Produktionsstöd till böcker och översättningsbidrag kan beviljas för forskning som finansieras av RJ och bekostas inom de årliga budgetramarna. Med översättningsanslagen till RJ-forskare vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att delta i den internationella vetenskapliga diskussionen.

Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2013 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)

Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 5–6) 131 419
Samarbete med riksdagen
Nils-Eric Svenssons fond 400
Arvode till sakkunniga 767
Ersättning till adjungerade 3 265
Konferenser, information 3 467
Områdesgruppen Mål och resultat i offentlig verksamhet 1 510
Områdesgruppen Vardagslivets och kulturens medialisering 777
Områdesgruppen Teknik, institution, förändring 150
Summa 141 755

Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2013 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)

Infrastruktur för forskning (ytterligare specifikation ges i tabell 7) 31 324
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) 104 900
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) 67 316
Forskningsinitiering 16 050
Internationellt samarbete 16 908
Övriga bidrag till forskning och kulturliv 2 270
Arvode till sakkunniga 309
Summa 239 077

Program

Program är RJ:s stödform för stora forskningsuppgifter som det krävs att en större forskargrupp ägnar upp till åtta år för att lösa. 2013 utlystes medel till program för nionde gången, och totalt har nu 22 forskargrupper beviljats programstöd. 2013 kom det in 23 ansökningar om programmedel, vilket är något mindre än det genomsnittliga antalet ansökningar. Beredningsgruppen beslutade att föra sex av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och hearingar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen att RJ:s styrelse skulle bevilja följande tre program:

professor Mats G. Hansson, 35,9 miljoner kronor till programmet Den genetiska riskinformationens etik för individ och samhälle, vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet

8

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1

professor Staffan Lindberg, 37,6 miljoner kronor till programmet Varianter på demokrati (V Dem), vid statsvetenskapliga institutionen, Göte-

borgs universitet -
 

docent Anders Götherström, 31,4 miljoner kronor till programmet Atlas över förhistoriska människors genom i Sverige, vid arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet.

Viss oro har uttryckts för att program som stödform inte skulle passa humanistisk forskning. En genomgång av alla inskickade programansökningar visar dock en jämn fördelning mellan humanistiskt och samhällsvetenskapligt baserade ansökningar. Av totalt 209 inskickade ansökningar är 104 att betrakta som samhällsvetenskapliga och 96 som humanistiska medan 9 kan kategoriseras som både och. Av de totalt 22 beviljade programmen är 10 samhällsvetenskapligt orienterade och 12 humanistiskt.

En analys av könsfördelningen inom stödformen ger vid handen att av de sökande forskningsledarna är 30 procent kvinnor och 70 procent män. Bland de beviljade programmen är 22 procent av forskningsledarna kvinnor och 78 procent män. En övervikt av män således. Varje program har dock i genomsnitt 12 projektdeltagare som får del av anslagen; att enbart titta på forskningsledarna riskerar alltså att bli missvisande. Om man i stället tar med hela forskargruppen blir bilden annorlunda: 43 av samtliga projektdeltagare är kvinnor och 57 procent män. Detta följer i stort sett söktrycket inom stödformen (48 procent respektive 52 procent). Det sker med andra ord ingen avgörande snedvridning med avseende på kön i beredningsprocessen.

Tabell 4 Antalet programansökningar 2013 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna

Ämne Antal Kvinnor Män Sökt Antal Beviljat
        belopp beviljade belopp
annan hälsovetenskap 1 1   18 989    
arkeologi 3 1 2 97 924 1 31 400
etik 1   1 30 853 1 35 900
filosofi 1   1 36 524    
företagsekonomi 1   1 30 609    
genusstudier 1 1   24 539    
historia 1   1 25 709    
kulturstudier 1   1 13 840    
medievetenskap 1   1 30 954    
nationalekonomi 2   2 56 850    
sociologi (exklusive            
socialt arbete, soci-            
alpsykologi och socia-            
lantropologi) 3 1 2 81 617    
statsvetenskap (exklu-            
sive studier av offentlig            
förvaltning och globali-            
seringsstudier) 2   2 66 755 1 37 600

9

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

Ämne Antal Kvinnor Män Sökt Antal Beviljat
        belopp beviljade belopp
tillämpad psykologi 1   1 40 219    
tvärvetenskapliga            
studier 4 2 2 117 120    
Summa 23 6 17 672 502 3 104 900

Projekt

Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. De större projekten (2013: anslag över 3,5 miljoner) erhöll cirka 35 procent av anslagen. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer. Stödformen gynnar den fria grundforskningen, ger uppslag till nyinriktning av forskningen och möjlighet till nödvändigt risktagande. Med varje anslag följer dels ett bidrag till kostnader för open access-publicering, dels ett bidrag till internationalisering. Avsikten är att den som får ett RJ- anslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt. Till följd av att Vetenskapsrådet (VR) beviljar betydligt högre bidrag till så kallade indirekta kostnader (se s. 29) har några forskare avstått från RJ:s anslag. Nedanstående nya projekt har under 2013 fått finansiering av RJ.

Projektanslag år 2013 (belopp kr)

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Fil.dr Peter Poser och hållning i vardagligt Historiska  
Andersson och rituellt kroppsspråk, ca institutionen, Lunds  
  1870–1930 universitet 2 136 000
Docent Karl Ask Trovärdighet och känsla: Psykologiska  
  Affektiva komponenter i institutionen,  
  bedömningar av lögn och Göteborgs  
  sanning universitet 2 444 000
Docent John Sömn och social interaktion: Institutionen för  
Axelsson Effekterna av sömnbrist på klinisk neuro-  
  kommunikation, samarbete och vetenskap,  
  hjälpsamhet Karolinska Institutet 1 568 000
Docent Stina Digital mediemoral Institutionen för  
Bengtsson   kultur och lärande,  
    Södertörns högskola 3 359 000
Fil.dr Ewa Effekter på krav på läsförmåga Institutionen för  
Bergqvist när matematikuppgifter över- naturvetenskapernas  
  sätts mellan olika språk och matematikens  
    didaktik, Umeå  
    universitet 3 489 000
Fil.dr Amelie Vara/djur: Relationer mellan Språk- och littera-  
Björck människor och produktions- turcentrum, Lunds  
  djur i kulturens gestaltningar universitet 1 730 000

10

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1
           
Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat  
      belopp  
PhD Konrad Incitament och effektivitetsef- Institutet för      
Burchardi fekter av arrendatorkontrakt internationell eko-      
  inom jordbruket: Experimentella nomi, Stockholms      
  bevis universitet 1 730 000    
Ekon.dr Thomas Revisionens roll i konstrukt- Företagsekonomiska      
Carrington ionen av redovisningsreliabili- institutionen, Upp-      
  tet sala universitet 4 549 000    
PhD Jessica Coria Optimala styrmedelskombinat- Institutionen för      
  ioner för föroreningar vars nationalekonomi      
  miljöeffekter interagerar med statistik,      
    Handelshögskolan      
    vid Göteborgs      
    universitet 2 486 000    
Fil.dr Sara Eldén Omsorg om barn i de köpta Sociologiska      
  barnpassningstjänsternas institutionen, Lunds      
  tidevarv: En studie av barn- universitet      
  flickor, barn och föräldrar   4 327 000    
Universitetslektor Familjenätverkens betydelse på Institutionen för      
Rikard Eriksson den svenska arbetsmarknaden geografi och      
    ekonomisk historia,      
    Umeå universitet 3 889 000    
Fil.dr Märit Släktnamn i smältdegeln: Hur Hugo Valentin-      
Frändén invandrade släktnamn integreras centrum, Uppsala      
  i det samtida svenska släkt- universitet      
  namnsbeståndet   2 254 000    
Fil.dr Tomas Det tysta fängelset: Nya möj- Institutionen för      
Furmark ligheter att förklara blyghet psykologi, Uppsala      
    universitet 4 129 000    
Fil.dr Julia Intertextualitet och romersk Institutionen för      
Habetzeder visuell kultur: Ett nytt an- arkeologi och      
  greppssätt för romersk ideal- antikens kultur,      
  skulptur Stockholms      
    universitet 1 861 000    
Fil.dr Lars Hall Hur skall vi tänka om vad vi Filosofiska      
  tycker? En storskalig webbase- institutionen, Lunds      
  rad undersökning av besluts- universitet      
  blindhet och åsiktsflexibilitet   2 106 000    
Professor Antoi- Hot och våld i skolan: Är lärare Sociologiska      
nette Hetzler rättslösa? institutionen, Lunds      
    universitet 4 572 000    
Ekon.dr Jens Effekterna av kreditmarknads- Nationalekonomiska      
Josephson konkurrens på företagens institutionen, Stock-      
  skuldsammansättning och holms universitet      
  risken för spridningseffekter   3 535 000    
Professor Martin Utvärdering av för- och efter- Fachgebiet Volks-      
Karlsson vård vid födslar: Kort- och wirtschaftslehre,      
  långsiktiga effekter på hälsa Universität Duis-      
  och levnadsstandard burg-Essen 2 543 000    

11

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat
      belopp
Professor Sven- Skogens entreprenörer: Indust- Avdelningen för  
björn Kilander rialisering och modernisering i humaniora, Mittuni-  
  Norrlands inland 1850–1910 versitetet Campus  
    Härnösand 6 389 000
Professor Åsa Post-televisionens praktiker: Institutionen för  
Kroon Lundell Att förnya tv och tidningar humaniora,  
  genom att använda webb-tv utbildnings- och  
    samhällsvetenskap,  
    Örebro universitet 3 820 000
Docent Nicole Perception över språk- och Institutionen för  
Kruspe kulturgränser på Malacka- lingvistik, Lunds  
  halvön universitet 2 173 000
Docent Nicolette Kunskapsintegration i öppen Institutionen för  
Lakemond innovation ekonomisk och  
    industriell utveckl-  
    ing (IEI), Linkö-  
    pings universitet 3 388 000
Professor Bengt Förutsättningar och hinder för Institutionen för  
Larsson fackligt samarbete i Europa: En sociologi och ar-  
  komparativ studie av länder betsvetenskap,  
  och sektorer Göteborgs  
    universitet 3 207 000
Docent Constanze Rättvisa på arbetet och hälsa: Stressforsknings-  
Leineweber Effekten av organisationsför- institutet, Stock-  
  ändringar och osäkerhet över tid holms universitet 2 652 000
Professor Lena Abort, politik och medicin i Institutionen för  
Lennerhed Sverige 1938–1965 historia och  
    samtidsstudier,  
    Södertörns  
    högskola 1 705 000
Fil.dr Karin S. Tjejlopp som kulturellt feno- Institutionen för  
Lindelöf men: Villkor för kvinnors kulturantropologi  
  motionsidrottande och etnologi,  
    Uppsala universitet 4 614 000
Professor Janken Tre illuminerade laghandskrif- Ekonomisk-  
Myrdal ter: Tankevärldar under historiska institution-  
  senmedeltid en, Stockholms  
    universitet 955 000
Docent Jonas En nyligen inledd kontro- Filosofiska  
Olson vers: Rationalism och senti- institutionen,  
  mentalism i 1700-talets metae- Stockholms  
  tik universitet 2 153 000
Professor Henrik Partiuppsättningsmodeller för Statsvetenskapliga  
Oscarsson partival institutionen,  
    Göteborgs  
    universitet 3 729 000
Professor Abby Festival och protest: En jämfö- Institutionen för  
Peterson rande studie av Pride-parader sociologi och ar-  
  i sex europeiska länder betsvetenskap,  
    Göteborgs  
    universitet 2 958 000

12

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1
           
Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat  
      belopp  
Professor Effekter av multiskala makroe- Statistiska      
Krzysztof Pod- konomiska variabler på institutionen, Lunds      
gorski marknadsrisker universitet 3 147 000    
PhD Jonathan Fånga in eller tappa taget? Centrum för      
Polk Väljareffekter av europeiska Europaforskning      
  partiers rörelse mot mitten (CERGU), Göte-      
    borgs universitet 2 050 000    
Fil.dr Svante Vikter och valutor: Svenska Ekonomisk-      
Prado produktivitetsnivåer i jord- historiska      
  bruks-, industri- och tjänstenä- institutionen,      
  ring i relation till brittiska och Handelshögskolan      
  amerikanska, 1850–2010 vid Göteborgs      
    universitet 3 149 000    
Fil.dr Marcel Kants antinomier och opposit- Filosofiska      
Quarfood ionskvadraten institutionen,      
    Stockholms      
    universitet 1 366 000    
Fil.dr Ludwig Den judiske modernisten: Institutionen för      
Qvarnström Antisemitism, självidentifikat- kulturvetenskaper,      
  ion och den svenska modern- Lunds universitet      
  ismens historiografi   1 439 000    
Docent Dan Ursprungsfolk och klimatför- School of Global      
Rosengren ändring Studies, Göteborgs      
    universitet 5 456 000    
Professor Kerstin Läsarnas cirklar: En litteratur- Institutionen för      
Rydbeck sociologisk studie av socialt ABM, Uppsala      
  läsande och läsargemenskaper i universitet      
  dagens Sverige   2 967 000    
Fil.dr Johanna Leder sömnbrist till en ökad Stressforsknings-      
Schwarz känslighet för stress? institutet, Stock-      
    holms universitet 5 057 000    
Docent Asta Odla data, forma molnet: Socialantropolo-      
Vonderau Miljöeffekter och kulturell giska institutionen,      
  produktion av informationstek- Stockholms      
  nologi universitet 2 227 000    
Docent Patrick Rörlig reklam och mediernas Institutionen för      
Vonderau förändring mediestudier (IMS),      
    Stockholms univer-      
    sitet 5 077 000    
Universitetslektor Musik, identitet och mångkul- Musikhögskolan,      
Maria Westvall tur: En studie om musikens Örebro universitet      
  funktioner i föreningar bildade        
  på etnisk grund   4 696 000    
Professor Elisa- Nationell identitet och medbor- Svenska Forsk-      
beth Özdalga garskap i turkiska fredagspre- ningsinstitutet i      
  dikningar: Från tiden för Istanbul      
  ungturkarnas revolution 1908        
  till de pro-islamiska regering-        
  arna under tidigt 2000-tal   2 388 000    
      129 469 000    

13

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

Fördelningen på olika ämnesområden för ansökningar respektive beviljade anslag visas i tabell 5. Av 925 ansökningar svarar männen för 53 procent och kvinnorna för 47 procent. Fördelningen mellan manliga och kvinnliga sökande har under senare år i stort sett varit likartad, och de beviljade anslagen motsvarar söktryckets könsmässiga fördelning (52 respektive 48 procent). Statistiken över samtliga projektdeltagare är inte lika positiv ur jämställdhetsperspektiv: där sjunker kvinnornas andel från ansökan till beviljade anslag (45 respektive 38 procent av samtliga projektdeltagare). Detta tyder på att både manliga och kvinnliga projektledare i större utsträckning har valt manliga medarbetare (55 respektive 62 procent av projektdeltagarna). Talen är dock små, och RJ följer utvecklingen.

Också karriäråldern för de forskare som fått sina ansökningar beviljade har granskats. Begreppet karriärålder anger antalet år som gått sedan doktorsexamen avlades. För kvinnor är den i genomsnitt 11,3 år, för män 10,7 år. Medianvärdet för sökande från båda könen är cirka åtta år, vilket innebär att yngre forskare hävdar sig väl i konkurrensen om de åtrådda anslagen. Den genomsnittliga storleken på de beviljade anslagen är även den i stort sett lika och cirka 100 000 kronor högre för kvinnor.

Som framgår av tabell 5 och 6 är de beviljade anslagens spridning på lärosäten (eller motsvarande) och på olika ämnen stor.

Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2013 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön

          Totala antalet  
  Beviljade ansökningar ansökningar  
Ämne Antal Kvinnor Män Belopp Antal Kvinnor Män
annan hälsovetenskap         2 2  
annan samhällsbygg-              
nadsteknik         1 1  
antikvetenskap 1 1   1 861 12 7 5
arbetslivsstudier 1 1   2 652 3 3  
arkeologi         18 6 12
arkitektur         3 2 1
bildkonst         1 1  
didaktik 1 1   3 489 11 4 7
ekonomisk geografi         7 2 5
ekonomisk historia 1   1 3 149 20 10 10
etik         8 3 5
etnologi 1 1   4 614 13 10 3
filmvetenskap 1   1 5 077 4 3 1
filosofi 2   2 3 519 29 7 22
folkhälsovetenskap,              
global hälsa, socialmedi-              
cin och epidemiologi         11 5 6
företagsekonomi 3 1 2 11 084 46 19 27
genusstudier         20 15 5

14

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1
                 
          Totala antalet      
  Beviljade ansökningar ansökningar      
Ämne Antal Kvinnor Män Belopp Antal Kvinnor Män  
globaliseringsstudier         11 3 8    
historia 3   3 9 480 68 31 37    
hälso- och sjukvårdsor-                  
ganisation, hälsopolitik                  
och hälsoekonomi         4   4    
idé- och lärdomshistoria 1 1   1 705 22 9 13    
idrottsvetenskap         1   1    
internationell migration                  
och etniska relationer                  
(IMER) 1 1   4 696 11 4 7    
juridik (exklusive juridik                  
och samhälle)         6 3 3    
juridik och samhälle         7 3 4    
jämförande språkveten-                  
skap och lingvistik 1 1   2 173 39 24 15    
konstvetenskap 1   1 1 439 9 5 4    
kulturgeografi 1   1 3 889 9 1 8    
kulturstudier         17 12 5    
litteraturstudier 1 1   1 730 15 12 3    
litteraturvetenskap 1 1   2 967 47 27 20    
lärande         5 4 1    
medievetenskap 2 2   7 179 21 11 10    
miljövetenskap         2   2    
musik         3 2 1    
musikvetenskap         5 1 4    
mänsklig interaktion                  
med IKT         4 2 2    
nationalekonomi 4 1 3 10 294 44 5 39    
pedagogik         19 7 12    
pedagogiskt arbete         7 7      
produktionsteknik,                  
arbetsvetenskap och                  
ergonomi         2   2    
psykologi (exklusive                  
tillämpad psykologi) 5 1 4 15 304 27 7 20    
religionshistoria         9 1 8    
religionsvetenskap         19 6 13    
sannolikhetsteori och                  
statistik         5 4 1    
socialantropologi 2 1 1 7 683 23 17 6    
socialpsykologi         1   1    
socialt arbete         17 9 8    

15

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

          Totala antalet  
  Beviljade ansökningar ansökningar  
Ämne Antal Kvinnor Män Belopp Antal Kvinnor Män
sociologi (exklusive              
socialt arbete, socialpsy-              
kologi och socialantro-              
pologi) 5 4 1 17 452 65 36 29
språkstudier 1 1   2 254 25 15 10
språkteknologi (språkve-              
tenskaplig databehand-              
ling)         3 1 2
statsvetenskap (exklu-              
sive studier av offentlig              
förvaltning och globali-              
seringsstudier) 2   2 5 779 67 31 36
studier av offentlig              
förvaltning         10 7 3
systemvetenskap, in-              
formationssystem och              
informatik med sam-              
hällsvetenskaplig inrikt-              
ning         6 3 3
teknikhistoria         6 2 4
tillförlitlighets- och              
kvalitetsteknik         1   1
tillämpad psykologi         18 6 12
transportteknik och              
logistik         1 1  
tvärvetenskapliga studier         22 12 10
övrig annan humaniora         5 3 2
övrig annan medicin och              
hälsovetenskap         1 1  
övrig annan samhällsve-              
tenskap         7 3 4
Summa 42 20 22 129 469 925 438 487

Tabell 6 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2013 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare Beviljat belopp Antal
Göteborgs universitet 25 479 8
Karolinska institutet 1 568 1
Linköpings universitet 3 388 1
Lunds universitet 21 630 8
Mittuniversitetet 6 389 1
Stockholms universitet 26 613 10
Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul 2 388 1
Södertörns högskola 5 064 2
Umeå universitet 7 378 2

16

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1

Anslagsförvaltare Beviljat belopp Antal
Universität Duisburg-Essen 2 543 1
Uppsala universitet 18 513 5
Örebro universitet 8 516 2
Summa 129 469 42
Reseanslag 30 1
Produktionsstöd 810 6
Översättning 161 1
Övrigt 949 3
Summa 1 950 11
Summa total 131 419 53

Infrastruktur för forskning

Med infrastruktur för forskning avses sådana insatser som syftar till att möjliggöra och främja framtida forskning. Anslag beviljas för forskningsförberedande åtgärder som exempelvis etablering av nya forskningsmiljöer eller skapande av plattformar där samarbete mellan forskarsamhället och andra institutioner utvecklas. Stöd ges också för att tillgängliggöra betydelsefulla samlingar vid arkiv och bibliotek samt för att upprätta databaser.

RJ beviljade 2013 elva ansökningar om infrastrukturellt stöd. Det största anslaget gick till Skissernas museum i Lund för tillgängliggörande av deras unika samling av skisser till offentlig konst från hela världen. Henri Matisse, Sonia Delaunay, Isaac Grünewald och Diego Rivera är några av de tusentals konstnärer som finns representerade i samlingen, som omfattar drygt 26 000 objekt. Genom digitalisering kommer samlingen att bli tillgänglig och synliggjord i ett internationellt forskningssammanhang.

Under året har RJ dessutom omarbetat instruktionerna till infrastruktur för forskning, i syfte att öka stödformens inverkan på forskningen.

Anslag till infrastruktur för forskning 2013 (belopp kr)

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat belopp
Fil.dr Yvonne Adesam Koala: Korps lingvistiska Göteborgs univer-  
  annotationer, att utveckla sitet  
  en infrastruktur för text-    
  baserad forskning med    
  högkvalitativa annotationer   5 605 000
Museichef Patrick Skissernas museum: Lunds universitet  
Amsellem Digitalisering och    
  tillgängliggörande av    
  museets samlingar   7 464 000
Professor Lennart En skördeindikator före Göteborgs univer-  
Andersson Palm den agrara revolutionen: sitet  
  Rörligt tionde 1665–1800   2 330 000

17

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

Projektledare Projekttitel Lärosäte Beviljat belopp
Fil.dr Björn Badersten Digitalisering av Lunds universitet  
  Herbert Tingstens    
  vetenskapliga skrifter och    
  politiska publicistik   929 000
Docent Lars Berglund Kungliga svenska hovets Uppsala universitet  
  samling av fransk musik    
  från 1690–1726: Ett kata-    
  logiserings- och digitalise-    
  ringsprojekt   1 674 000
Professor Martin Dribe Skånes ekonomisk- Lunds universitet  
  demografiska databas    
  1650–2010   3 597 000
Arkivchef Eric De Digitaliseringen av Arkitekturmuseet  
Groat arkitekten Erik Gunnar    
  Asplunds samling på    
  Arkitekturmuseet   1 000 000
Fil.dr Ragnar Hedlund Digitalisering av antika Uppsala universitet  
  mynt vid Uppsala    
  universitet   1 257 000
Fil.dr Karin Kulneff- Katalog över Lunds universitet  
Eriksson ostrakonsamlingen vid    
  Universitetsbiblioteket i    
  Lund   243 000
Docent Elisabeth Digital katalog över Stockholms  
Löfstrand Smolenskarkivet i Stock- universitet  
  holm   1 583 000
Fil.mag. Miriam Nauri Svenska 1900- Kungliga biblio-  
  talstidskrifter: Slutförande teket  
  av bibliografin Nya    
  Lundstedt tidskrifter   4 392 000
      30 074 000

Tabell 7 Beviljade ansökningar inom infrastruktur för forskning fördelade efter anslagsförvaltare 2013 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare Beviljat belopp Antal
Arkitekturmuseet 1 000 1
Göteborgs universitet 7 935 2
Kungliga biblioteket 4 392 1
Lunds universitet 12 233 4
Stockholms universitet 1 583 1
Uppsala universitet 2 931 2
Summa 30 074 11
Övrigt 1 250 2
Summa 1 250 2
Summa total 31 324 13

18

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1

Forskningsinitiering

För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större och mindre vetenskapliga möten samt till uppbyggnad av vetenskapliga nätverk beviljar RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser om nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram.

Under året behandlades 144 ansökningar. Av dessa kunde ett rekordstort antal (101 ansökningar) beviljas. Att bidra till att så många vetenskapliga möten och nätverk kan komma till stånd är mycket positivt. Särskilt glädjande är det att det internationella utbytet växer.

Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ dessutom regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s stöd till utgivningen av tidskriften Forskning engelsk förkortning är ERC). Ansträngningarna för att stärka EFR:s positioner har fortsatt under 2013, till exempel i anslutning till debatterna om Horisont 2020 och EU:s budget. Ett bidrag har beviljats till ett vetenskapligt studium av de arbetsformer som det europeiska forskningsrådet har utvecklat under sina inledande verksamhetsår.

Sedan starten 2004 har RJ har medverkat i Euroscience Open Forum (ESOF). RJ:s årliga bidrag till ESOF upphör dock under 2013. En eventuell fortsättning bör vara inriktad på att ge punkt- och programstöd som gäller humaniora och samhällsvetenskap. Nästa ESOF genomförs i Köpenhamn 2014. RJ bevakar särskilt att humaniora och samhällsvetenskap ges utrymme i programmet, och finansierar vid behov forskarnas medverkan.

RJ deltar också aktivt i European Foundation Centres (EFC) Forum for Philanthropy and Research Funding. Forumet fungerar som en plattform för erfarenhetsutbyte mellan forskningsfinansiärer och forskningsutförare. I gruppen ingår även representanter för EU-kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation och European University Association (EUA). Forumet arrangerar nästa större konferens hösten 2014 i Warszawa. Den övergripande ambitionen med EFC:s forskningsforum är att skapa möjligheter för kunskapsöverföring mellan stiftelseanställda och forskningsinstitutioner. Stiftelsernas betydelse som forskningsfinansiärer växer i Europa i takt med att

24

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1

behoven ökar och staternas anslag inte förväntas kunna växa i samma utsträckning som hittills.

Behovet av ett vidgat perspektiv på vad humanistiska kunskaper är i ett större samhällssammanhang har även under 2013 belysts i samband med debatten kring Horisont 2020. Arbetet med World Humanities Report, ska belysa aktuella trender inom humaniora och globala utmaningar för forskningen, och beräknas kunna avslutas under våren 2014. RJ är tillsammans med Vetenskapsrådet en av finansiärerna, och har introducerat initiativtagarna för andra internationellt verksamma stiftelser.

Svenska Eustory, grundat av Historielärarnas förening och under sex år finansierat av RJ, är en del av ett internationellt nätverk bestående av ickestatliga organisationer som genomför historietävlingar för ungdomar i Europa. Temat 2013 var migration i ett lokalhistoriskt perspektiv. Verksamheten upphör vid utgången av 2013 eftersom fortsatt finansiering inte har kunnat ordnas.

RJ:s internationella insatser kan i övrigt samlas under nedanstående fyra rubriker.

Samarbetsorganisationer och nätverk för stiftelser

Vid EFC:s 24:e Annual General Assembly (AGA) and Conference var temat Sustainable cities: Foundations and our urban future. Under Autumn Assembly, som ägde rum i Bryssel den 13–14 november, kretsade arbetet kring Euro Philantopics: A conversation between policy makers and philantropists, varvid bland annat så kallade social investments och social innovation behandlades. Samtidigt invigdes den alldeles nya Foundation House. EFC svarar för stiftelsesektorns kompetensutveckling genom utbildningsprogrammet European Learning Lab som ger professionell utveckling för och stärkta kontakter mellan stiftelsernas handläggare. EFC har också som ett led i stiftelsernas interna utveckling sedan 2010 ordat utbytesmöjligheter för de stiftelseanställda genom programmet Tiepolo. En forskningssekreterare vid RJ medverkade vid en uppsamlingskonferens (Knowledgesharing meeting) inom programmet, som ordnades den 20 juni 2013 i Barcelona av stiftelsen Obra Social la Caixa.

Under 2013 har RJ och föreningen Stiftelser i samverkan (SiS) engagerat sig i den svenska diskussionen om förslaget till europeisk stiftelsestadga, bland annat genom upprepade kontakter med Justitiedepartementet. Förhoppningen är att stadgan ska kunna främja transnationellt stiftelsearbete.

Medlemskapet i Europeiska vetenskapsstiftelsen (ESF) präglas av att organisationen planeras vara avvecklad 2015. ESF har spelat en viktig roll för utvecklingsarbetet inom forskningspolitik och policy. Organisationen kommer att ersättas av Science Europe där enbart statliga forskningsråd kan vara medlemmar.

25

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

RJ bidrar också till European Cultural Foundations (ECF) arbete och fortsätter att stödja Academia Europaeas (AE) utåtriktade informationsverksamhet med ett årligt bidrag, vilket bland annat resulterat i utbyggnad av webbplatsen och ett nyhetsblad som håller hög kvalitet. Under året har RJ även finansierat första delen av ett treårigt symposieprogram för yngre forskare inom humaniora i AE:s regi.

Stöd till forskningsinstitut i utlandet

RJ har ett långvarigt och väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Finansieringen av Indian-European Advanced Research Network (IEARN) har överförts därifrån till Institut dÉtudes Avancées i Nantes. Un- der året avvecklades de kvarvarande åtagandena kring Collegium Budapest, som 2011 överfördes till Central European University. New Europe College i Bukarest har finansiering under tre år för forskningstemat Europe next to Europe.

Vid Stellenbosch Institute for Advanced Study (STIAS) har arbetet inletts med att utveckla institutet till ett panafrikanskt institut för avancerade studier; finansieringen varar i fem år. RJ:s insatser samordnas med Wallenbergstiftelserna, vilka i mars 2013 beviljade medel till långsiktiga forskningsprogram, fokuserade på afrikanska frågeställningar där också svenska forskare kommer att medverka. RJ har därutöver vid STIAS bland annat finansierat nätverk av forskare från Sverige och andra länder verksamma inom det globalhistoriska forskningsfältet.

Diskussionen om hur samarbetet mellan kinesiska och svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap skulle kunna förstärkas, fördjupades i samband med ett besök på Chinese Academy for Social Sciences (CASS) och Tsinghua universitetet och dess institut för avancerade studier. RJ finansierar även Karlgrenprogrammet vid SCAS, vilket syftar till att möjliggöra grundforskning och forskningssamarbeten om Kina, kinesiskt språk och kinesisk historia.

Finansieringen av tidsbegränsade forskarbefattningar vid de svenska Me- delhavsinstituten, två i Istanbul och en i Aten, upphörde under året.

Projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar

RJ medverkar sedan mer än ett decennium i finansieringen av den svenska delen av World Value Survey (WVS), som numera har sin vetenskapliga förankring vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. RJ har även medverkat till att ordna finansieringen för vissa regionala studier.

Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU) erhöll under 2012 anslag i fem år som delfinansiering av sitt internationella postdokprogram. Under 2013 har centret anhållit om att få status som excellensmiljö.

Hertie School of Governance i Berlin arrangerade i juni tillsammans med företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet och RJ ett semi-

26

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1

narium med anledning av Governance Report 2013, som var den första i sitt slag, och där RJ var en av finansiärerna.

Se även redogörelsen för Europe and Global Challenges (s. 21).

Gästprofessurer, postdoktjänster och andra liknande anställningar

RJ har beslutat förlänga finansieringen av gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin med ytterligare tre år. Den nuvarande innehavaren är Aris Fioretos. Forskningsmiljön förefaller att fungera bra och professuren kopplar samman de omfattande forskningsmiljöerna för humaniora och samhällsvetenskap i Berlin.

Sedan 1989 har RJ ett avtal med Alexander von Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Alexander von Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. För 2013 utsågs två stipendiater: professor Benjamin Schnieder (Göteborgs universitet) och professor Hans-Georg Ziebertz (Uppsala universitet).

RJ bekostar också gästforskarutbytet mellan SCAS och utländska institut för avancerade studier, däribland Helsinki Collegium for Advanced Studies och Max-Weber-Kolleg i Erfurt. Det finska intresset för forskningsvistelserna vid SCAS ökar och det så kallade Erik Allardt-programmet får många högt kvalificerade sökande.

Samarbetet med Fondation Maison des sciences de lhomme (FMSH) i Pa- ris bedrivs inom ramen för ett fyraårigt avtal från 2011. Under våren 2013 följdes programmet upp med positivt resultat. I maj ordnades ett internationellt seminarium i Paris, Thinking Globally, där RJ medverkade i en paneldiskussion om forskningsfinansiering och vetenskaplig karriär. Det vetenskapliga programmet Philosophy and Economics har utvecklats väl och har inom EFR bedömts vara förebildligt vad gäller samarbetet mellan forskare från olika länder och discipliner. SCAS svarar för den svenska vetenskapliga medverkan. Syftet med samarbetet är att låta analyser som utgår från moralfilosofi, politisk filosofi och ekonomisk teori belysa frågor om politisk och ekonomisk rättvisa. Under året har man inom programmet ordnat sex workshoppar och konferenser i Paris samt nio seminarier och sju längre gästforskarbesök på SCAS i Uppsala.

Under 2012 och 2013 har SCAS och RJ enats om ökat samarbete med framstående internationella inrättningar, till exempel National Humanities Center i Raleigh, North Carolina, Radcliffe Institute vid Harvard, Centre for Research in the Arts, Social Sciences and Humanities (CRASSH) i Cambridge, Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences (CASBS) i Stanford och Institute for Advanced Study (IAS) i Princeton. Därmed finns avtal med instituten för avancerade studier vid tre universitet som brukar rankas bland de fyra främsta i världen. Den omedelbara avsikten är att underlätta för Pro Futura-forskare att bli antagna som fellows utan att först genomgå den formella ansökningsprocessen. Det ter sig naturligt att RJ bidrar

27

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

till individernas kostnader för forskningsvistelserna. Under 2013–2014 medverkar en svensk humanist i IAS Princetons utveckling av forskningstemat Environmental Turn and the Human Sciences. IAS bjöd i slutet av 2013 in SCAS och RJ till en diskussion som syftade till att förnya arbetsformerna inom instituten för avancerade studier och att bredda deras geografiska rekrytering av forskare.

Diskussioner pågår också för att utröna möjligheterna att bevilja medel för att bjuda in gästforskare från forna östblocket till framstående svenska forskningsmiljöer. Ett ökat forskarutbyte förväntas gynna såväl forskarnas hemmiljöer som svensk forskning.

RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.

Samarbete med riksdagen

Den 29 maj arrangerade riksdagen ett seminarium med anledning av Riksrevisionens 10-årsjubileum. Den RJ-finansierade skrift som ska skildra Riksrevisionens verksamhet beräknas utkomma i början av 2014. Förberedelser för att uppmärksamma tryckfrihetsförordningen och offentlighetsprincipen som fyller 250 år 2016 har också påbörjats. Dessutom har den seminarieserie, där forskare presenterat sin forskning om riksdagen och dess verksamhet, fortsatt planenligt (se s. 23).

Rönnbergska donationerna

De båda donationer som RJ under 1990-talet fick från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal, ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ utdelar avkastningen vart tredje år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska institutet (KI) i Stockholm. Under perioden 2012–2014 får fil.dr Anna Sandebring och fil.dr Lena Rosenberg stipendier för forskning om åldersrelaterade sjukdomar samt med.dr Gunnar Bergman för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.

Nils-Eric Svenssons fond

Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och upphör vid utgången av 2015. Ändamålet är att genom resestipendier främja forskarutbyten inom Europa. Under 2013 utsågs följande mottagare av stipendiet (mottagande lärosäte inom parentes): fil.dr Linn Axelsson (The Open University, Milton Keynes); fil.dr Per Becker (University of Oxford); fil.dr Anders Olof Larsson (Universiteit Gent) samt fil.dr Johanna Ringarp (Universität Münster).

28

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1

Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader

Frågan om indirekta kostnader och lokalkostnader har behandlats ingående i tidigare årgångar av RJ:s årsberättelser. RJ införde 2009 en ny hantering som innebar att lärosätena erhöll ett bidrag i form av ett krontalstillägg i stället för tidigare procentpåslag på lönekostnaderna. RJ:s erfarenheter och resultaten av de studier som RJ och ett antal andra stiftelser lät göra under 2010–2011 redovisas i rapporten Samordning av forskningsstiftelsers agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor. Grundprinciperna i den nya modellen är att frångå procentuella schabloniseringar av de så kallade indirekta kostnaderna. Bidragen till indirekta kostnader bör i stället baseras på faktiska kostnader och beräknas i kronor och ören. Bidragsmottagarna och statsmakterna måste göra skillnad på vilken typ av finansiär som ger ett bidrag. Är finansiären en del av det statliga systemet eller är det en enskild eller privat stiftelse? Vidare måste skillnad göras mellan vilken typ av stödform som den externa finansiären beviljar vad det gäller vilka kostnader som man kräver ersättning för, det är orimligt att behandla alla externa bidrag på samma sätt. RJ tillämpar nu denna modell fullt ut, vilket betyder att anslagsförvaltaren ersätts med ett bidrag till lokaler och administrativa kostnader. För projekt och program beviljade under 2013 har det inneburit ett maximalt bidrag till indirekta kostnader och lokaler på 145 000 kronor per forskande heltidsekvivalent och år.

Forskningskommunikation: webbplats, årsbok med mera

Att sprida resultaten av den forskning som RJ stöder är viktigt. På lång sikt för att öka värderingen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, på kort sikt för att återrapportera. RJ har under 2013 på en rad olika sätt fortsatt att verka för en stärkt forskningskommunikation. Webbplatsen har uppdaterats till en ny teknisk plattform med stabil prestanda, vilket är bra när uppdateringarna av webbplatsen ökat så dramatiskt. På webbplatsen presenteras inte bara ingångar till alla utlysningar och de projekt som fått medel, utan också pågående forskning, debatter om aktuella frågor, RJ:s stöd till bokutgivning, konferenser samt RJ:s verksamhet i övrigt. I synnerhet forskningsnyheterna och RJ:s avdelning för debatt har lockat nya läsare under året. Arbetet pågår dessutom med att bygga ut den engelska delen av webbplatsen. Till RJ:s externa kommunikation hör även en Facebooksida, som ökat vetskapen om RJ:s verksamheter.

För sjunde året i rad arrangerade RJ tillsammans med ett antal andra forskningsfinansiärer seminariedagen Samspråk under politikerveckan i Visby. I år var samtalen förlagda till en dag och filmades för Kunskapskanalen och RJ:s egen sida på Youtube.

29

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

För att sprida forskningens resultat i en vidare krets har RJ återigen varit en av huvudarrangörerna på Forskartorget på Bok- och biblioteksmässan. Förutom en rad kvartar på Forskartorget anordnades ett par större seminarium med utgångspunkt i RJ:s årsbok om läsning (som också filmades för SVT). Seminariet var ett av de mest välbesökta på mässan och uppmärksammades stort.

Årets årsbok Läsning handlade om läsning i vid bemärkelse, och har uppmärksammats genom ett flertal recensioner i press över hela landet. Ett stort antal forskare med skilda ämnesbakgrunder medverkade. Boken presenterades den 2 december på ett årsboksseminarium som var nytt för i år. Detta är ett datum där RJ återkommande ska arrangera seminarium med anknytning till årsboken. Seminariet hölls på ABF och var mycket lyckat, och uppmärksammades senare i bland annat Dagens Nyheter.

Under året har planerna på en skriftserie med anledning av att de första stora programsatsningarna kommer att bli klara, tagit form. Den slutgiltiga modellen för detta kommer att slås fast 2014, då de första böckerna i serien publiceras.

För att stärka den svenska forskningskommunikationen i sin helhet har RJ dessutom deltagit i utvecklingen av forskning.se och Forskning bland annat har den grafiska profilen uppdaterats. Inför jubiléet planeras i första hand en större satsning på forskning (100 miljoner kronor), där en intern grupp arbetat fram ett antal förslag som senare utvecklats av vd och som ska presenteras tidigt under 2014. I övrigt kommer två seminarier att utgöra stommen i firandet. Det första seminariet kommer att genomföras den 2 december 2014 med anledning av att det då gått 50 år sedan riksdagsbeslutet om RJ. Journalisten Marielouise Samuelsson har fått uppdraget att skriva en kortare bok om RJ:s femtioåriga historia. Boken ska presenteras och överlämnas i riksdagen under seminariet den 2 december. Den 6 maj 2015 planeras en internationell konferens då årsboken, som med anledning av jubiléet tar upp frågor om forskningens framtid och förutsättningar, står i fokus. Under dagen kommer ett antal internationella och nationella forskare att delta i samtal och debatter på temat. Årsboken kommer av denna anledning att finnas både på svenska och engelska.

Uppföljning och utvärdering

RJ följer upp och utvärderar de forskningsstödjande insatserna av flera skäl, exempelvis för att fastställa att resultaten av forskningsstödet svarar mot

30

ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNIN GSSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013 2013/14:RJ1

stiftelsens ändamål, för att kontrollera att anslagen använts på avsett vis, för att ge information internt och externt om RJ:s forskningsstödjande verksamhet samt för att bidra till kvalitetssäkringen av RJ:s arbete. För de ordinarie stödformerna projekt, program och infrastruktur för forskning finns fastställda rutiner för uppföljningar. Projekt och infrastruktur för forskning följs upp av RJ:s beredningsgrupper när cirka ett års finansiering återstår. Uppföljningen är skriftlig, men några projekt träffar respektive beredningsgrupp vid ett så kallat projektbesök. Syftet med uppföljningen är att stämma av att projektet fortskrider som tänkt och att ge klartecken för fortsättning av projektet. För projektledaren blir uppföljningen ett tillfälle att stanna upp och sammanfatta hur projektet går och en möjlighet att få synpunkter från de kvalificerade ledamöterna i beredningsgruppen. Dessutom ger den viktig återkoppling till såväl beredningsgrupperna som RJ:s kansli.

Under året har sammanlagt 48 projekt och 6 infrastrukturprojekt följts upp. Projektbesök har genomförts med 19 projekt. Fyra av projekten har därefter följts upp genom en fördjupad utvärdering då projektledaren får svara på ytterligare frågor och i något fall träffa delar av beredningsgruppen och representanter från RJ:s kansli ännu en gång. Samtliga uppföljningar har resulterat i fortsatt stöd. Projekt inom de riktade satsningarna följs upp på liknande sätt.

Ett utvecklingsarbete har under året bedrivits där webbplatsens information om uppföljning och utvärdering byggts ut och förtydligats. Även rutinerna för slutredovisning har utvecklats och förbättrats. Betydelsen av projektuppföljningarna är stor och RJ har därför fattat beslut om att samtliga projekt ska följas upp genom projektbesök från och med 2014.

Programmen följs upp en första gång efter två år och halvtidsutvärderas efter fyra år inför utbetalningen av resterande medel. Halvtidsutvärderingarna genomförs av två externa internationella sakkunniga samt ordförandena i samtliga beredningsgrupper (ordförandekommittén). Programmen presenterar dessutom sin forskning vid en hearing där diskussioner förs om hur programmet fortskrider. Program med en längre varaktighet än sju år följs upp ytterligare en gång efter sex år. Syftet är att stämma av att programmet fortskrider som tänkt, notera väsentliga avsteg från projektplanen samt att ge klartecken för att fortsätta programmet. Även här sker återkoppling till forskningsledaren och forskarna samt till beredningsgruppen och kansliet.

Under året har två program lägesrapporterat efter två år: Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien (Ingela Bergman) samt Den musicerande människan – kultur och arv i samspel (Fredrik Ullén). Ett program har lägesrapporterat efter sex år: Ars edendi. Metodologiska modeller för moderna utgåvor av medeltida texter (Gunilla Iversen). Dessa tre program fortskrider tillfredsställande. Programmet Tid, minne, representation: ett mångdisciplinärt forskningsprogram om historiemedvetandets förvandlingar (Hans Ruin) har halvtidsutvärderats. RJ:s styrelse fattade då ett villkorat beslut om fortsättning av programmet. De redan beviljade medlen utbetalas i ett år till, 2014. Inför utbetalningen av medlem för det avslutande året krävs dock att forskningsledaren skickar in en rapport om vidtagna åtgär-

31

2013/14:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNING SSTÖDJ ANDE VERKSAMHETEN UNDER 2013

der, framför allt vad gäller forskargruppens integration och försök att knyta samman alla delprojekt till en mer sammanhållen, gemensam syntes.

I samband med projektuppföljningen ställs frågor om hur RJ:s krav på open access-publicering fungerar. Kravet innebär att RJ-finansierade forskare ska publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och i konferenspublikationer så att de blir fritt tillgängliga på internet. RJ ger därför publiceringsbidrag för open access. Liksom förra året visar uppföljningen att forskarna har god kunskap om open access och hur de publicerar open access. Det finns dock enstaka forskare som påtalar en motsättning mellan att publicera i högrankade tidskrifter och att publicera i open access. Uppföljningen visar också att kostnaderna för open access-publicering kan variera kraftigt. I svaren nämns allt från 8 000 till 24 000 kronor per artikel. Med anledning av den sista punkten har RJ höjt bidraget till open access-publicering.

RJ låter också genomföra uppföljningar och utvärderingar av särskilda satsningar. Under året har pilotprojektet Flexit följts upp. Det samnordiska programmet Nordiska rum har utvärderats, liksom verksamheten med RJ:s så kallade områdesgrupper. Utvärderingen av litteraturvetenskap, vilken genomförs tillsammans med Vetenskapsrådet, pågår. En utvärdering av RJ:s spetsforskningsprogram Pro Futura har påbörjats. Utvärderingen av RJ:s stödform projekt, genomförd av det norska forskningsinstitutet Nifu, har under året bland annat resulterat i att köns- och karriärsåldersstatistik för samtliga projektdeltagare, inte endast projektledare, har tagits fram.

32

2013/14:RJ1

Förvaltningsberättelse

Ändamål

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988. Därmed blev RJ en självständig finansiell aktör och ansvaret för förvaltningen av tillgångarna övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med att de så kallade löntagarfonderna utskiftades beslöt riksdagen under 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Härutöver har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Numera har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.

RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för

RJ:

Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,

att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt

att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.

Ledning

Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Valen sker vartannat år då beslut om halva antalet ledamöter fattas. Under året har två nya styrelseledamöter utsetts som ersättare för ledamöter som lämnat uppdraget. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under 2013. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar ändamålen som är angivna i stad-

33

2013/14:RJ1 FÖRVALTN ING SBERÄTTELSE

garna ovan i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet.

Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande, har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bland annat delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och produktionsstöd för böcker.

RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, har två ordinarie ledamöter och en adjungerad ledamot. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.

Arbetssätt, budget

RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva inom ramen för de ordinarie stödformerna projekt, program, infrastruktur för forskning och forskningsinitiering, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning. I avvägningen sätter RJ den så kallade bottom- up-principen främst och låter forskarinitiativen utgöra större delen av utrymmet för ny forskning, vilket innebär ca 80 procent av den årliga budgeten.

Budgeten för 2013 omfattade totalt ca 440 mnkr, varav ca 400 mnkr avsåg nya forskningsanslag. Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett så kallat stresstest. Under året har RJ sammanlagt beviljat anslag om 382 mnkr (se vidare i Årsberättelsens avdelning Den forskningsstödjande verksamheten). Alla utgifter prövas noga, och enbart de ansökningar som uppfyller högt ställda kvalitetskrav beviljas medel. Att hela det budgeterade utrymmet för nya forskningsanslag inte togs i anspråk beror bland annat på att vissa ändamål inte varit färdigberedda eller att ansökningarna inte uppfyllde kraven.

Ordinarie stödformer

Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2013 till 925 (2012: 899). Beredningsgrupperna valde ut 114 (2012: 107) av dessa, vilka därefter inbjöds att lämna in en fullständig ansökan. 42 (2012: 36) ansökningar kunde beviljas anslag, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar till de stora programanslagen var 23 (2012: 27), varav sex valdes ut för vidare behandling och tre (2012: 3) slutligen finansierades. Av 33 (2012: 39) ansökningar om infrastruktur för forskning fördes 13 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 11 (2012: 10) beviljats medel. Beviljandekvoten för projektansökningarna ligger kring 5 procent, vilket innebär att konkurrensen om projektanslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer. Antalet projektansökningar har fortsatt att stiga och ligger på en nivå som inte är hållbar för RJ:s beredningsorganisation. Därför har styrelsen infört begränsningar i möjligheterna att söka sådana anslag. Restriktionerna innebär att en sökande 2014 endast får ingå i en enda ansökan. Vidare får de sökande som två år i följd fått

34

FÖRV ALTNING SBER ÄTTE LSE 2013/14:RJ1

avslag på en projektansökan i den första ansökningsomgången inte söka det därpå följande året; denna inskränkning får effekt på 2015 års ansökningar. Styrelsen tillvaratar till buds stående medel för att behandla olika typer av ansökningar så rättvist som möjligt. När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger görs vid behov omfördelningar mellan budgetposterna.

Riktade insatser

En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar så kallade områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning. Tre grupper har varit verksamma under 2013 (se nedan om utvärdering av områdesgrupperna). RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom Sverige. Som exempel kan nämnas att områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet i samarbete med riksdagen arrangerade ett seminarium på temat Riksdagens mål- och resultatstyrning: vilka mål, vilka resultat?.

Bland de riktade forskningssatsningarna bör nämnas det planerade forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang, som kommer att finansieras tillsammans med de statliga forskningsfinansiärerna och utlysas under 2014. Spetsforskningsprogrammet Pro Futura har fortsatt med en nionde utlysning. Pro Futura-forskarna visar mycket goda resultat och beskrivs inte enbart skämtsamt som professorskuvös! Programmet bidrar till forskarrörlighet och internationella samarbeten, till exempel genom att inbjuda framstående universitet i grannländerna att också nominera. Tack vare avtal med ett antal mycket framstående utländska forskningsmiljöer kan Pro Futura-forskarna antas som gästforskare (fellows) utan att först genomgå den formella ansökningsprocessen, ett viktigt erkännande av programmets kvalitet. Forskarna inom Europe and Global Challenges, som RJ finansierar tillsammans med Volkswagenstiftung i Hannover och Compagnia di San Paolo i Turin, samlades till en tvådagars workshop. I de tio grupperna finns europeiska forskare som stimulerats att söka samarbete med kolleger från andra världsdelar kring vår tids stora utmaningar. Syftet med den treåriga försöksverksamheten i RJ sabbatical är att bidra till ett mer flexibelt system för forskningsfinansiering genom anslag till lektorer och forskare för att slutföra forskning och att skriva större verk och synteser. Flexitprogrammet, som är inriktat på att öka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan näringslivet, har utvärderats och därefter vidareutvecklats.

Kvalitetsbedömningen

RJ vinnlägger sig om hög kvalitet i granskningsprocessen. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationella anknyt-

35

2013/14:RJ1 FÖRVALTN ING SBERÄTTELSE

ningar särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: Styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s webbplats (www.rj.se). För att reducera jävsproblemen anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen, varvid möjligheterna att anlita nordiska akademiker är särskilt betydelsefulla. De ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår extern sakkunnigbedömning, i flertalet fall av utländska experter. Vid behov arrangeras så kallade hearingar med de sökande för att skaffa ett fullgott beslutsunderlag.

Anslagens utformning

Avsikten är att RJ:s anslag ska vara utformade på ett sådant sätt att de bästa forskarna söker och väljer dem. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen och ger bidrag till produktionsstöd till böcker, översättning och kostnader för publicering med så kallad open access. Goda resultat i finansförvaltningen har genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser, vilka vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ, till exempel Pro Futura. Tack vare RJ:s former för bedömning och övriga åtgärder har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att aktivt söka samfinansiering av angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis Vetenskapsrådet, nordiska stiftelser och Volkswagenstiftung) kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna får en bredare förankring i forskningssystemet.

RJ är restriktiv med att bevilja schablonmässiga och ospecificerade bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader, vilket inneburit att utbetalningarna till sådana kostnader under senare år har reducerats. Storleken på RJ:s bidrag till program och projekt beräknas med ledning av hur mycket forskningstid som finansieras. Till infrastrukturprojekt, där RJ förutsätter ett omfattande engagemang från anslagsförvaltarna, beviljas inga bidrag till indirekta kostnader och lokalkostnader. Det har varit möjligt att nå samförstånd om bidragen med berörda lärosäten. Nyordningen från 2012, genom vilken forskarna rekvirerar anslag i takt med förbrukningen, motverkar att lärosätena ligger på stora beviljade men oförbrukade anslag som genererar ingen eller mycket låg avkastning. För RJ ger samtliga ovan nämnda åtgärder betydande ekonomiska vinster.

Internationellt

RJ:s bidrag syftar till att förnya och förstärka den svenska forskningens förbindelser med och genomslag i andra länder. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet och fortsätter att i skilda former agera bland annat inom ramen för de europeiska stiftelsernas European Forum for

36

FÖRV ALTNING SBER ÄTTE LSE 2013/14:RJ1

Philanthropy and Research Funding. Stödet till World Humanities Report, vilken ska presenteras i början av 2014, syftar till att för första gången få en kvalificerad presentation av aktuella trender inom och globala utmaningar för den humanistiska forskningen. Resultaten kommer att följas upp vid konferenser i Sverige och utomlands. RJ fortsätter vara en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC) och Europeiska vetenskapsrådet (ESF). Som exempel på forskningssamarbete med andra stiftelser kan nämnas Europe and Global Challenges och Nordiska rum; det senare programmet har utvärderats under 2013. Andra insatser syftar till att utveckla de nordiska samarbetena, bygga upp europeiska forskares kontakter med indiska kolleger eller öka möjligheterna för svenska forskare att vistas i ledande internationella miljöer. RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.

Information

RJ fortsätter att bygga ut och förbättra kommunikationen med den intresserade allmänheten, journalister och forskare. Webbplatsen har uppdaterats tekniskt för att klara expanderande innehåll och ett växande antal uppdateringar. Från att för några år sedan främst ha använts för information om utlysningar och om vilka projekt som fått anslag, används webbplatsen numera även för debatt om aktuella frågor, nyhetsbevakning, blogg, information om bokutgivning, konferenser och mycket annat. Arbetet med att bygga ut den engelska delen av webbplatsen fortskrider. Webbplatsen är ett viktigt instrument för den utåtriktade informationen, liksom Facebooksidan, årsberättelsen, årsboken och nyhetsbrevet. En ny typ av seminarium kring temat för årsboken har introducerats, och planerna på en skriftserie som presenterar resultaten av de stora programsatsningarna har konkretiserats. RJ deltar i utvecklingen av forskning.se för forskningskommunikation, i politikerveckan i Almedalen, i Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga konferenser.

Måluppfyllelse och kvalitetssäkring

En jämförelse av de inledningsvis citerade stadgarna med redovisningen av genomförda verksamheter visar hur RJ utnyttjar möjligheterna att agera flexibelt och i syfte att stärka humaniora och samhällsvetenskap, hur stora och långsiktiga projekt stöds, hur nya forskningsuppgifter uppmärksammas samt hur kontakterna med internationell forskning främjas. Det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i flertalet fall först på sikt. Genom att säkerställa att de ansökningar som beviljas medel håller högsta vetenskapliga kvalitet läggs en grund. RJ har dessutom höga ambitioner i fråga om uppföljning och utvärdering av den forskning som beviljats medel. Syftena är flera: att fastställa att resultaten svarar mot stiftelsens ändamål, att kontrollera att anslagen används på avsett vis, att kunna ge information internt och externt om verksamheten samt att bidra till kvalitetssäkringen av arbetet. RJ:s styrelse behöver också inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att justera eller

37

2013/14:RJ1 FÖRVALTN ING SBERÄTTELSE

komplettera stödformer och arbetssätt. Efter avslutad projekttid ska forskarna lämna en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i. Fokus i RJ:s insatser ligger dock inte på slutredovisningarna utan på de insatser som genomförs under anslagsperioden. I kvalitetshöjande syfte gör respektive beredningsgrupp årligen uppföljningar och projektbesök. Under 2013 har 48 projekt och sex infrastrukturprojekt granskats, varav 19 projekt även har besökts. Fyra av projekten har därefter följts upp genom en fördjupad utvärdering. Först därefter har besked om fortsatt stöd getts. Två program har lägesrapporterat efter två år och ett efter sex år; alla fortskrider tillfredsställande. Ett program har halvtidsutvärderats under medverkan av externa sakkunniga. Redan beviljat anslag ska i det fallet utbetalas för ett år (2014), medan anslag för det avslutande året är beroende av att vissa svagheter åtgärdas. RJ:s erfarenheter av uppföljningarna är goda, och de uppskattas även av forskarna som en möjlighet att få återkoppling på sitt arbete. Från 2014 ska därför samtliga projekt följas upp med ett projektbesök. För beredningsgrupperna innebär detta givetvis att en större arbetsinsats krävs. Förutom dessa löpande åtgärder genomför RJ även samlade utvärderingar av sina särskilda insatser och då uteslutande med anlitande av extern expertis. Pilotprojektet Flexit har följts upp och fått konstruktiva förslag till förbättringar, som kommer att implementeras. Resultaten av utvärderingarna av samnordiska Nordiska rum, liksom av de så kallade områdesgrupperna redovisas under 2014. Utvärderingen av svensk forskning i litteraturvetenskap, som genomförs tillsammans med Vetenskapsrådet, pågår. En utvärdering av RJ:s spetsforskningsprogram Pro Futura har påbörjats. Den tidigare utvärderingen av RJ:s stödform projekt har bland annat resulterat i en starkt utvecklad köns- och karriäråldersstatistik för samtliga medverkande forskare.

Administration

De äldre attest- och delegationsordningarna har tillsammans med arbetsordningen omarbetats och fastställts av styrelsen i form av ett nytt sammanhängande dokument som förtydligar arbets- och ansvarsfördelningen inom organisationen. Riktlinjer för jämställdhetsarbetet har fastställts. It-stödets funktionalitet och tillförlitlighet uppmärksammas och åtgärdas fortlöpande. It-policyn för kansliets personal har följts upp, nya datorer till RJ:s kansli har installeras liksom en UPS, vilken vid strömavbrott hjälper till att ta ned system på ett bra sätt. En utvärdering av Capman, som används för värdepappershanteringen och fortlöpande anpassas till den senaste tekniken och utvecklas för att kunna hantera nya finansiella instrument, förbereds i syfte att säkerställa funktionalitet och uppgifternas kvalitet. Under året har Capman bland annat kunnat utnyttjas för att förbättra utformningen och kvaliteteten på budgetdokument samt kvartals- och månadsrapporter. Tekla och Webla, som hanterar ansökningar och sakkunnigutlåtanden, har tillförts en rad funktioner i syfte att ytterligare öka precisionen i forskarnas budgetar, förbättra uppgifterna om projektens ämnesinriktning och kontrollera att RJ:s regelverk efterföljs. Sy-

38

FÖRV ALTNING SBER ÄTTE LSE 2013/14:RJ1

stemen för ekonomiadministration har anpassats både för att underlätta forskarnas rekvisition av anslag och för att ge RJ möjlighet till successiv kontroll av förbrukningen. Övergången till digital hantering av samtliga handlingar i forskningsadministrationen fortskrider. Vid alla it-förändringar prioriteras en säker it-struktur. Arbetet har gått vidare med att med hjälp av skattejurister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad europeiska stater, dels tillse att skattefrågorna hanteras korrekt framöver. En offentlig upphandling av byggnadsentreprenad har genomförts och en upphandling av informationstjänster inletts. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet pågår kontinuerligt. Den så kallade årskalendern för forskningsavdelningen och administrationen aktualiseras fortlöpande i syfte att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal ajourförs och kompletteras fortlöpande med de riktlinjer och policydokument som behövs.

Personal

I slutet av 2013 hade RJ:s kansli 18 anställda (2012: 18). Under året har varken avgångar skett eller nyanställningar gjorts.

39

2013/14:RJ1

Finansiell verksamhet

Resultat och avkastning

Årets resultat uppgick till 753 mnkr (502 mnkr)1. Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2013 till 1 499 mnkr (824 mnkr), se not 12. Under året beviljade RJ 382 mnkr (355 mnkr) till forskningsmedel, se not 30.

Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 312 mnkr (330 mnkr). Administrationskostnaderna var under året 36 mnkr (35 mnkr), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.

Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2013 till 1 535 mnkr (859 mnkr), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 15,4 procent (9,7), vilket översteg RJ:s jämförelseindex med 0,8 procentenheter.

Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index bidrog under året positivt till totalavkastningen med 0,3 procentenheter. Detta är hänförligt till en övervikt i aktier och hedgefonder samt undervikt i räntebärande placeringar.

RJ:s aktieportföljer avkastade under året 25,3 procent (11,9 procent). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 1,9 procent (4,1) och hedgefonder 9,7 procent (2,8). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning före skatt på 4,6 procent (4,7 procent) och fastighetsfonder (inklusive vinstandelslån) 1,7 procent (–1,1 procent). Valutasäkringar av utländska tillgångar redovisas separat och har under året påverkat totalavkastningen positivt med 0,3 procentenheter (1,4 procentenheter).

Den svenska aktieportföljen gav under 2013 en avkastning på 27,0 procent (15,6 procent) vilket var den tillgångsklass som under året gav högst absolutavkastning. Den svenska aktieportföljen utvecklades 1,0 procentenhet sämre än jämförelseindex SIX Portfolio Return Index för året som helhet. Avvikelsen från index kan delvis förklaras av att verkstadsbolag har gett en lägre avkastning än investmentbolag där substansrabatten minskat.

Den internationella aktieportföljen har under året gett en totalavkastning på 23,4 procent (8,1 procent), vilket översteg jämförelseindex med 2,5 procentenheter. Vid utgången av året var den internationella aktieportföljen fördelad på Nordamerika 58 procent (58), Västeuropa exklusive Storbritannien 17 procent (17), Storbritannien 10 procent (12), Japan 8 procent (5), Asien exklusive Japan 6 procent (7) och Latinamerika 1 procent (1). Den internationella aktieportföljen bytte den 1 oktober jämförelseindex till DJSI World Di- versified Index som är ett globalt aktieindex med en etisk profil. En positivt bidragande orsak till avkastningen är en fördelaktig branschsammansättning.

1 Siffror inom parentes avser 2012.

40

FIN AN SIE LL VERKSAMHET 2013/14:RJ1

Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid bäst-i-sin-klass-bolag med rimlig aktievärdering är en viktig del i den övergripande strategin.

RJ:s ränteförvaltning har haft ytterligare ett framgångsrikt år och har nu överträffat jämförelseindex nio helår i rad. Under 2013 uppgick avkastningen i ränteportföljen till 1,9 procent (4,1) vilket överstiger jämförelseindex med 0,5 procentenheter. Obligationsportföljen, som främst innehåller säkerställda svenska bostadsobligationer, uppvisade en avkastning på 2,0 procent (4,8), vilket översteg jämförelseindex med 0,1 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande tillgångar uppgick under året till 1,9 procent (3,1 procent), vilket översteg jämförelseindex med 1,1 procentenheter. Under året har den underliggande inflationen varit låg, vilket bidrog till att Riksbanken i december sänkte styrräntan från 1,0 till 0,75 procent. En faktor som dämpat inflationen är avmattningen i den svenska ekonomin, vilken hänger samman med svag konjunktur i Västeuropa. RJ har gynnats av sitt innehav i säkerställda svenska bostadsobligationer eftersom de har haft en högre avkastning än statspapper med motsvarande löptider. Under året har den femåriga bostadsobligationsräntan stigit från 1,8 till 2,3 procent samtidigt som den femåriga statsobligationsräntan stigit från 1,0 till 1,8 procent.

Den direktägda fastighetsportföljen, som är investerad i bostäder och kontor i Stockholms innerstad, gav under året en totalavkastning på 4,6 procent (4,7). Marknadsvärdet för fastigheter har bedömts genom kassaflödesanalys och genom externa värderingar utförda av DTZ. Under året ökade marknadsvärdet på bostadsfastigheterna med 4,1 procent till ett genomsnittligt värde på ca 31 600 kronor per kvadratmeter. Marknadsvärderingen av kontorsfastigheterna är sammantaget kvar på en oförändrad nivå. Portföljen består av 71 procent bostadshus och 29 procent kontorsfastigheter. Fastigheterna är till en mindre del finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 2,1 procent (2,5). Inga köp eller försäljningar av direktägda fastigheter har genomförts under året.

Under perioden mars till juli genomfördes en offentlig upphandling avseende byggnadsentreprenad av fastigheten Rekryten 6 innefattande renovering av befintliga lägenheter med stambyte samt inredning av fastighetens vind till bostäder. Projektet beräknas bli färdigställt under 2015.

I juli gick RJ in som investerare i fastighetsfonden Areim Fond II med ett totalt åtagande att investera 250 mnkr under en treårsperiod. Fonden kommer att investera i svenska fastigheter, huvudsakligen i Stockholm, med fokus på utveckling av kontorsfastigheter samt investeringar i handelsfastigheter och bostadsprojekt.

Under 2013 har RJ ökat allokerat kapital till hedgefonder eftersom tillgångsslaget i nuvarande lågräntemiljö bedöms ge en högre avkastning än räntebärande placeringar. För 2013 blev avkastningen 9,7 procent. Nya innehav är aktiehedgefonderna Madrague och Manticore samt den diversifierade fonden Brummer Multi-Strategy. I samband med vår årliga översyn av till-

41

2013/14:RJ1 FIN AN SIE LL VERKSAMHET

gångsslaget beslöts att ej längre investera i marknadsneutrala aktiehedgefonder eftersom det historiskt har varit svårt för den kategorin av fonder att uppnå en acceptabel avkastning. Således avvecklades ett av innehaven. Därtill har hela innehavet i en lågrisk-aktiehedgefond, som uppvisat en god riskjusterad avkastning, men där avkastningsnivån inte uppfyller RJ:s avkastningskrav, löstes in. I slutet av året består tillgångsslaget av elva fonder fördelade på sex investeringsstrategier. RJ:s investeringar i hedgefonder har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder, dvs. under åren 2002 till 2013.

RJ valutasäkrar en del av de utländska tillgångarna till svenska kronor genom att använda valutaterminer. Enligt placeringspolicyn får den öppna valutapositionen maximalt uppgå till 20 procent av de totala tillgångarna. I slutet av året uppgick den öppna valutapositionen till 18 procent (16) av placeringstillgångarna. Drygt 9 procentenheter avser exponering mot USA-dollarn, 2 procentenheter mot pundet, 1 procentenhet vardera mot euron och den japanska yenen samt 4 procentenheter mot övriga valutor. Under året har USA-dollarn försvagats med 1 procent mot kronan, den japanska yenen har fallit med 19 procent, pundet har varit i det närmaste oförändrat medan euron har stärkts med 3 procent. Under året uppgick det redovisade nettoresultatet på valutaterminer till 29 mnkr (81).

Finansiell ställning

För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga sidan 75. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 2 228 mnkr (1 481).

RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 7 756 mnkr till 8 139 mnkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 9 237 mnkr till 10 366 mnkr. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 15,1 (13,0) gånger årets beviljade forskningsmedel, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.

Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2013 utgjorde aktier 56 procent (54), räntebärande placeringar 27 procent (30), direktägda fastigheter 7 procent (8), fastighetsfonder 2 procent (2) och hedgefonder 8 procent (6).

Av tillgångarna var 30 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2013 uppgick till 1 403 mnkr (1 145), medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 18 procent av de totala tillgångarna.

Långsiktig måluppfyllelse

RJ har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig

42

FIN AN SIE LL VERKSAMHET 2013/14:RJ1

årlig real avkastning om minst 4 procent, det vill säga konsumentprisindex plus 4 procent.

Under perioden 20032013 uppgår den genomsnittliga reala avkastningen till 8,1 procent per år jämfört med avkastningsmålet 4,0 procent per år. Detta innebär att den reala avkastningen för perioden 20032013 uppgår till sammanlagt 134,4 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 80,5 procentenheter.

RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Den föreslås av finansförvaltningen i ett beslutsunderlag utarbetat av RJ:s finansdirektör och fastställs av finanskommittén. Sedan startåret 2003 har referensportföljen gett en realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 63,6 procentenheter.

Därtill har den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 20032013 överträffat referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 16,9 procentenheter. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.

Samtliga tillgångsslag som jämförs med marknadsindex har för perioden 20032013 uppnått en avkastning som överstiger deras respektive jämförelseindex. Fastigheter och hedgefonder, som inte jämförs med index, har vardera för perioden 20032013 uppnått en genomsnittlig årlig real avkastning på 5,4 procent.

Risker och riskhantering

RJ genomför årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:

marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt hedgefondsrisker

kreditrisker, inklusive motpartsrisker

likviditetsrisker.

Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen som leds av stiftelsens finansdirektör. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, controller och back-office.

43

2013/14:RJ1 FIN AN SIE LL VERKSAMHET

Tillämpning av etisk policy

RJ har sedan 2003 arbetat med etiska krav på investeringarna som utgår från placeringspolicyn, vilken anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt.

Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som inte följt våra etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att vi avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ inte investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet.

I en granskning som GES genomförde i september konstaterades att den kinesiska banken ICBC, där RJ ägde aktier, inte har följt en av dessa konventioner i sin verksamhet i Kenya och Etiopien. Med hänsyn till detta har RJ avyttrat aktieinnehavet och tills vidare beslutat att inte tillåta investeringar i aktien.

Från den 1 oktober 2013 har RJ bytt jämförelseindex för den internationella aktieportföljen till DJSI World Diversified Index som är ett globalt aktieindex med en etisk profil bestående av 667 aktier. Syftet med detta är att förstärka den etiska profilen i RJ:s kapitalförvaltning.

I november, i samband med den årliga översynen av placeringspolicyn, beslutade styrelsen att RJ ska avstå från att investera i tobaksindustrin och avveckla existerande investeringar under ordnade former. I december avyttrade RJ samtliga innehav av tobaksaktier, Japan Tobacco och Swedish Match, och ersatte dem med andra aktier med låg konjunkturkänslighet.

Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.

Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått: den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.

44

FIN AN SIE LL VERKSAMHET 2013/14:RJ1

Total avkastning i % av eget kapital vid

årets ingång

50%                  
40%                  
30%                  
20%                  
10%                  
0%                  
-10%                  
-20%                  
-30%                  
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Real avkastning i % av eget kapital vid årets ingång

50%                  
40%                  
30%                  
20%                  
10%                  
0%                  
-10%                  
-20%                  
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

45

2013/14:RJ1 FIN AN SIE LL VERKSAMHET

Marknadsvärderat eget kapital (mnkr)

10 000                  
8 000                  
6 000                  
4 000                  
2 000                  
0                  
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Beviljade forskningsmedel (mnkr)

500          
400          
300          
200          
100          
0          
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

46

FIN AN SIE LL VERKSAMHET 2013/14:RJ1

Finansiellt resultat (tkr)

Tillgång Intäkt/kostnad 2013 2012
Fastigheter Intäkter 34 758 35 441
  Avskrivningar –5 469 –5 469
  Räntekostnader –959 –1 107
  Övriga kostnader –21 892 –24 639
  Avsättning till periodiseringsfonder –1 579 –1 055
  Skatt på årets resultat –1 042 –832
  Förändring av orealiserade vinster 27 969 29 968
  Summa fastigheter 31 786 32 307
Aktier Utdelningar 183 955 180 695
  Realisationsvinster/förluster 370 756 –39 123
  Återföring nedskrivningar 233 278 428 019
  Nedskrivningar, aktier –109 095 –233 278
  Nedskrivning Areim, aktier och ak-    
  tieägartillskott –4 031
  Realisationsvinster/förluster aktiekonv. –7 717
  Ränteintäkt aktiekonvertibel 1 348
  Räntekostnader Areim –16
  Förändring av orealiserade vinster 665 184 287 274
  Summa aktier 1 340 031 617 218
Hedgefonder Utdelningar 10 104
  Realisationsvinster/förluster 5 205 31 099
  Förändring av orealiserade vinster 66 174 –24 146
  Summa hedgefonder 71 379 17 057
Onoterad fastighets- Utdelningar    
fond (Aberdeen)   1 936 443
  Återföring nedskrivningar 6 761 4 648
  Nedskrivningar –7 948 –6 761
  Förändring av orealiserade vinster
  Summa onoterad fastighetsfond 749 –1 670
Vinstandelslån Ränteintäkter 1 972 681
  Realisationsvinster/förluster –229 9
  Återföring nedskrivningar Sveafastig-    
  heter Fund III 2 550 446
  Nedskrivning Sveafastigheter Fund III –2 550
  Förändring av orealiserade vinster 218
  Summa vinstandelslån 4 511 –1 414

47

2013/14:RJ1 FIN AN SIE LL VERKSAMHET    
           
    Tillgång Intäkt/kostnad 2013 2012
    Räntebärande lån, Ränteintäkter    
    Areim   1 928
      Summa räntebärande lån, Areim 1 928
    Räntebärande      
    Bankmedel Ränteintäkter 1 283 2 455
      Räntekostnader –3 –5
      Valutakursvinster/förluster –597 –1 284
    Certifikat Ränteintäkter 12 400 20 054
      Förändring av orealiserade vinster –799 1 060
    Floating-rate notes Ränteintäkter 9 940 8 292
      Realisationsvinster/förluster 234
      Förändring av orealiserade vinster 2 072 4 662
    Obligationer Ränteintäkter 74 898 79 922
      Realisationsvinster/förluster –12 129 –6 395
      Nedskrivningar –9 043
      Förändring av orealiserade vinster –19 882 9 826
      Summa räntebärande tillgångar 58 374 118 587
    Valutaterminer Ränteintäkter 10 940 15 059
      Räntekostnader –393 –239
      Valutakursvinster/förluster 13 311 45 541
      Återföring nedskrivning 6 911
      Förändring av orealiserade vinster 5 382 13 664
      Summa valutaterminer 29 240 80 936
    Finansiella kostnader Finansiella kostnader –2 990 –3 872
      Summa finansiella kostnader –2 990 –3 872
           
      Finansiellt resultat 1 535 008 859 149

48

FIN AN SIE LL VERKSAMHET 2013/14:RJ1

Resultaträkning (tkr)

  Not 2013 2012
Stiftelsens intäkter      
Utdelningar 1 185 891 191 242
Ränteintäkter 2 113 361 127 811
Resultat fastigheter 3 4 776 3 446
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella      
instrument 4 476 309 168 397
Övriga intäkter   6 2
Valutakursresultat m.m. 5 12 714 51 168
Stiftelsens kostnader      
Finansiella kostnader 6 –2 990 –3 872
Personalkostnader 7, 8, 9 –26 100 –25 378
Externa kostnader 10 –9 472 –9 471
Avskrivningar inventarier 17 –170 –66
Räntekostnader 11 –1 371 –1 351
Årets resultat 23 752 954 501 928

För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 12.

49

2013/14:RJ1 FIN AN SIE LL VERKSAMHET

Balansräkning (tkr)

  Not 2013 2012
Tillgångar      
Anläggningstillgångar      
Materiella anläggningstillgångar      
Fastigheter 14, 15 264 855 270 324
Pågående nyanläggningar och förskott 33 580
Inventarier 17 314 142
Summa materiella anläggningstillgångar   265 749 270 466
Finansiella anläggningstillgångar      
Obligationer 18 1 699 315 1 729 436
Floating-rate notes 32 426 489 305 000
Aktier 19, 20 4 842 543 4 641 296
Hedgefonder 20 743 103 571 724
Vinstandelslån 20 150 308 122 683
Räntebärande lån, Areim 20 27 328
Onoterad fastighetsfond 20 53 374 54 561
Summa finansiella anläggningstillgångar   7 942 460 7 424 700
Summa anläggningstillgångar   8 208 209 7 695 166
Omsättningstillgångar      
Kortfristiga fordringar 21 26 834 50 959
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 48 100 52 508
Certifikat 25 800 123 807 840
Valutaterminer 26
Kassa och bank   125 237 81 662
Summa omsättningstillgångar   1 000 294 992 969
Summa tillgångar   9 208 503 8 688 135
Eget kapital och skulder      
Bundet eget kapital 23, 24    
Stiftelsekapital   2 679 226 2 680 421
Fritt eget kapital 23, 24    
Kulturvetenskapliga donationen   1 937 457 1 938 321
Balanserat resultat   3 521 882 3 137 091
Summa eget kapital   8 138 565 7 755 833
Obeskattade reserver      
Periodiseringsfonder 16 9 836 8 258
Summa obeskattade reserver   9 836 8 258

50

    FIN AN SIE LL VERKSAMHET 2013/14:RJ1
           
  Not 2013 2012    
Avsättningar          
Avsättningar för pensioner   1 408 1 494    
Summa avsättningar   1 408 1 494    
Långfristiga skulder          
Inteckningslån   45 050 45 050    
Summa långfristiga skulder   45 050 45 050    
Kortfristiga skulder          
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel   962 019 851 438    
Leverantörsskulder   9 034 3 494    
Valutaterminer 26  
Övriga kortfristiga skulder 27 35 373 15 455    
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 28 7 218 7 113    
Summa kortfristiga skulder   1 013 644 877 500    
Summa skulder och avsättningar   1 069 938 932 302    
Summa eget kapital och skulder   9 208 503 8 688 135    
           
Ställda säkerheter 29 49 371 49 371    
Ansvarsförbindelser 31 256 799 91 694    

Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i en separat bilaga.

51

2013/14:RJ1 FIN AN SIE LL VERKSAMHET

Kassaflödesanalys (tkr)

  2013 2012
Kassaflöde från den löpande verksamheten    
Årets resultat 752 954 501 928
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:    
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 5 639 5 534
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar –242 589 –433 112
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 130 118 242 589
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar –363 837 45 517
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder 1 579 1 055
Förändring av avsättningar till pensioner –85 –47
Förändringar räntefordran 4 556 –1 003
Förändringar ränteskuld –17 40
Kassaflöde från den löpande verksamheten före föränd-    
ringar av rörelsekapital 288 318 362 501
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital    
Förändring av kortfristiga fordringar 31 002 –61 438
Förändring av kortfristiga skulder 26 268 –77 615
Kassaflöde från den löpande verksamheten 345 588 223 448
Kassaflöde från investeringsverksamheten    
Förvärv av materiella anläggningstillgångar –341 –53
Pågående nyanläggningar och förskott –580
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar –3 268 740 –2 878 814
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 3 227 289 2 789 721
Kassaflöde från investeringsverksamheten –42 372 –89 146
Kassaflöde från anslagsverksamheten    
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag 110 581 76 269
Återbetalade anslag 11 410 8 340
Årets beviljade anslag –381 632 –354 737
Kassaflöde från anslagsverksamheten –259 641 –270 128
Årets kassaflöde 43 575 –135 826
Kassa, bank vid årets ingång 81 662 217 488
Kassa, bank vid årets utgång 125 237 81 662

52

2013/14:RJ1

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade. Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars marknadsvärde samt årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.

Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i en separat bilaga.

Värdering materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:

Byggnader 50 år
Inventarier 5 år
Datorer 3 år

När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.

Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.

Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler och aktieägartillskott) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

53

2013/14:RJ1 REDOVISN ING S - OCH VÄRDERINGSPR INC IPER

Hedgefonder, vinstandelslån och onoterade fastighetsfonder värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper (inklusive floating-rate notes och aktieägarlån) värderas kollektivt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer och aktieägarlån redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering omsättningstillgångar

Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets

princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld, och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Certifikat värderas kollektivt enligt LVP. Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än det verkliga värdet görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget

54

RE D O V ISN IN G S- OCH VÄRDERIN GSPR INC IPER 2013/14:RJ1

kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är inte tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för att bevara donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarandet av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt ett styrelsebeslut 1992 ska det balanserade resultatet som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

55

2013/14:RJ1

Noter (belopp i tkr)

    Not 1. Utdelningar    
        2013 2012
      Aktier 183 955 180 695
      Alternativa placeringar 1 936 10 547
      Summa 185 891 191 242
           
           
           
    Not 2. Ränteintäkter    
        2013 2012
      Aktiekonvertibler 1 348
      Bankmedel 1 283 2 455
      Certifikat 12 400 20 054
      Floating-rate notes 9 940 8 292
      Obligationer 74 898 79 922
      Räntebärande lån, Areim 1 928
      Valutaterminer 10 940 15 059
      Vinstandelslån 1 972 681
      Summa 113 361 127 811
           
           
           
    Not 3. Resultat fastigheter    
        2013 2012
      Hyresintäkter 34 758 35 441
      Avskrivningar –5 469 –5 469
      Övriga kostnader –21 892 –24 639
      Avsättning till periodiseringsfond –1 579 –1 055
      Skatt på årets resultat –1 042 –832
      Summa 4 776 3 446
           

Av fastighetsintäkterna utgör 4 292 (4 195) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14, 15 och 33.

56

        NOTER (BELOPP I TKR ) 2013/14:RJ1
                 
                 
    Not 4. Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument      
        2013   2012    
      Realisationsresultat obligationer –12 129   –6 395    
      Nedskrivning obligationer –9 043      
      Realisationsresultat aktier 370 756   –39 123    
      Återföring nedskrivning aktier 233 278   428 019    
      Nedskrivning aktier –109 095   –233 278    
      Realisationsresultat aktiekonvertibler   –7 717    
      Nedskrivning Areim, aktier och aktieägartillskott –4 031      
      Realisationsresultat floating-rate notes 234      
      Realisationsresultat hedgefonder 5 205   31 099    
      Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III –229   9    
      Återförd nedskrivning Sveafastigheter Fund III 2 550   446    
      Återförd nedskrivning fastighetsfond 6 761   4 648    
      Nedskrivning fastighetsfond –7 948   –6 761    
      Nedskrivning Sveafastigheter Fund III   –2 550    
      Summa 476 309   168 397    
                 
                 
                 
    Not 5. Valutakursresultat m.m.          
        2013   2012    
      Valutakursresultat orealiserat –597   –1 284    
      Valutakursresultat valutaterminer 13 311   45 541    
      Återföring nedskrivning valutaterminer   6 911    
      Summa 12 714   51 168    
                 
                 
                 
    Not 6. Finansiella kostnader          
        2013   2012    
      Depåavgift 870   716    
      Övriga finansiella kostnader 2 120   3 156    
      Summa 2 990   3 872    
                 
                 
                 
    Not 7. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader          
        2013   2012    
      Löner och andra ersättningar          
      Styrelse och verkställande direktör 3 314   3 405    
      Övriga anställda 12 881   12 350    
      Summa 16 195   15 755    

57

2013/14:RJ1 NOTER (BELOPP I TKR )

      Sociala kostnader 9 289 8 844
      varav pensionskostnader 3 470 3 348
       
    Av pensionskostnader avser 823 (779) styrelse och verkställande direktör.  
           
           
    Not 8. Medelantal anställda    
        2013 2012
      Kvinnor 11,0 11,8
      Män 7,0 6,1
      Summa 18,0 17,9
           
           
           
    Not 9. Sjukfrånvaro 2013    
        Korttids- Långtids-
        frånvaro frånvaro
      Kvinnor 0,74 % 1,92 %
      Män 0,93 % 0,00 %
      Summa 0,82 % 1,18 %
           
           
           
    Not 10. Ersättning till revisorer (inkl. moms)    
        2013 2012
      PwC (intern revision)    
      Revisionsuppdraget 262 257
      Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 88 133
      Skatterådgivning 32
      Riksrevisionen (extern revision)    
      Revisionsuppdraget 288 288
      Summa 638 710
           
           
           
    Not 11. Räntekostnader    
        2013 2012
      Areim 16
      Bankmedel 3 5
      Fastigheter 959 1 107
      Valutaterminer 393 239
      Summa 1 371 1 351
           

58

            NOTER (BELOPP I TKR ) 2013/14:RJ1
                       
                       
  Not 12. Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster        
            2013   2012    
      Årets resultat     752 954   501 928    
      Förändring av orealiserade vinster, se nedan   746 318   322 308    
      Summa årets resultat inklusive förändring av              
      orealiserade vinster     1 499 272   824 236    
                     
                     
                     
    Förändring av orealiserade vinster                
        2013 2012   Förändring    
    Fastigheter 541 145 513 176   27 969    
    Obligationer 19 882     –19 882    
    Floating-rate notes 7 041 4 969   2 072    
    Aktier 1 505 201 840 017   665 184    
    Hedgefonder 154 632 88 458   66 174    
    Vinstandelslån, Sveafastigheter Fund III 218     218    
    Certifikat 399 1 198     –799    
    Valutaterminer 19 046 13 664   5 382    
    Summa 2 227 682 1 481 364   746 318    
                       

Se även not 24.

Not 13. Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2013 uppgår till 314,06. Motsvarande indexvärde för 2012 är 314,20. Mellan 2012 och 2013 minskade således konsumentprisindex med 0,0446 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför minskas med 2 680 421 x 0,0446 % = 1 195 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) minskas med 1 938 321 x 0,0446 % = 864. Se vidare not 23 och 24.

Not 14. Fastigheter    
    Bokfört värde Marknadsvärde 1)
  Styrpinnen 23, Stockholm 119 594 174 000
  Brännaren 7, Stockholm 13 620 84 000
  Sländan 2, Stockholm 6 414 66 000
  Rekryten 6, Stockholm 21 570 123 000
  Snöklockan 1, Stockholm 17 686 96 000
  Jasminen 4, Stockholm 11 983 58 000
  Apelträdet 5, Stockholm 12 196 48 000
  Hjorten 17, Stockholm 14 184 99 000
  Sånglärkan 12, Stockholm 47 608 58 000
  Summa 264 855 806 000
       

Fastigheterna ägs till 100 %.

1) Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av DTZ.

59

2013/14:RJ1 NOTER (BELOPP I TKR )    
           
           
    Not 15. Fastigheter    
        2013 2012
      Byggnader    
      Ingående anskaffningsvärden 273 428 273 428
      Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 273 428 273 428
           
      Ingående avskrivningar –89 023 –83 555
      Årets avskrivningar –5 469 –5 468
      Utgående ackumulerade avskrivningar –94 492 –89 023
           
      Ingående nedskrivningar –10 700 –10 700
      Utgående ackumulerade nedskrivningar –10 700 –10 700
           
      Mark    
      Ingående anskaffningsvärden 96 619 96 619
      Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 96 619 96 619
           
      Utgående restvärden enligt plan byggnader och    
      mark 264 855 270 324
      Taxeringsvärden, byggnader 281 936 266 260
      Taxeringsvärden, mark 321 151 271 545
           

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 33.

  Not 16. Periodiseringsfonder    
      2013 2012
    Periodiseringsfond tax 2010 2 362 2 362
    Periodiseringsfond tax 2011 2 250 2 250
    Periodiseringsfond tax 2012 2 591 2 591
    Periodiseringsfond tax 2013 1 055 1 055
    Periodiseringsfond tax 2014 1 578
    Summa 9 836 8 258
         

60

          NOTER (BELOPP I TKR ) 2013/14:RJ1
                       
                       
  Not 17. Inventarier                
            2013   2012    
    Ingående anskaffningsvärden     4 480   4 427    
    Inköp     341   53    
    Försäljningar och utrangeringar     –364      
    Utgående ackumulerade anskaffningsvärden   4 457   4 480    
                       
    Ingående avskrivningar     –4 338   –4 272    
    Försäljningar och utrangeringar     364      
    Årets avskrivningar     –170   –66    
    Utgående ackumulerade avskrivningar     –4 144   –4 338    
                       
    Utgående restvärden enligt plan     313   142    
                       
                       
                       
  Not 18. Obligationer                
        Nominellt Bokfört   Marknads-    
    Förfalloår   belopp   värde     värde 1)    
    Svenska nominella obligationer, bostad                  
    2015   667 000 728 089   706 254    
    2016   275 000 290 225   297 501    
    2017   253 000 275 081   274 978    
    2018   240 000 249 462   247 310    
        1 435 000 1 542 857   1 526 043    
    Svenska nominella obligationer, företag                  
    2014   25 000 26 019   25 353    
    2015   30 000 29 960   31 260    
    2016   110 000 109 522   116 659    
        165 000 165 501   173 272    
    Summa   1 600 000 1 708 358   1 699 315    
                       

1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.

61

2013/14:RJ1 NOTER (BELOPP I TKR )      
             
             
    Not 19. Aktier      
          Bokfört Marknads-
      Svenska aktier Antal värde värde 1)
      AarhusKarlshamn 65 000 25 046 26 780
      ABB 270 000 32 206 45 900
      ACAP Invest B 25 000 316 316
      Active Properties A 25 000 5 5
      Active Properties B 175 000 32 32
      Alfa Laval 155 000 18 475 25 575
      Angler Gaming Plc. 250 000 283 283
      Assa Abloy B 200 000 39 385 67 960
      AstraZeneca SDB 150 000 54 187 57 450
      Atlas Copco B 1 050 000 148 016 171 360
      Autoliv SDB 110 000 46 665 65 120
      Axis 241 349 33 797 54 014
      Bheight:759px" id="img1">
NOTER (BELOPP I TKR ) 2013/14:RJ1
  Not 24. Eget kapital, marknadsvärde 5)      
      Bundet eget Fritt eget kapital Eget kapital
      kapital 1)      
        Kulturveten- Balanserat  
        skapliga resultat  
        donationen    
    Eget kapital 2012-12-31 2 680 421 1 938 321 4 618 455 9 237 197
    Avsättning för bevarande av        
    donationernas realvärde 2) –1 195 –864 2 059
    Årets resultat inklusive        
    förändring av orealiserade        
    vinster 3)     1 499 272 1 499 272
    Återbetalade forskningsmedel     11 410 11 410
    Beviljade forskningsmedel 4)     –381 632 –381 632
            10 366
    Eget kapital 2013-12-31 2 679 226 1 937 457 5 749 564 247
             

1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.

3)Se not 12.

4)För beviljade forskningsmedel, se not 30.

5)Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

Not 25. Certifikat      
  Förfall 2014 Nominellt Bokfört Marknads-
    belopp värde värde 1)
  Företagscertifikat      
  Kvartal 1 540 000 537 230 537 412
  Kvartal 2 165 000 164 027 164 165
  Kvartal 3 75 000 74 252 74 299
  Kvartal 4 25 000 24 614 24 646
  Summa 805 000 800 123 800 522
         

1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.

Not 26. Valutaterminer    
  Köpt/såld valuta Nominellt belopp Marknadsvärde 1)
  Förfallomånad 2014-01    
  SEK/CHF 25 960 –371
  SEK/EUR 98 370 –765
  SEK/GBP 55 361 –1 661
  SEK/JPY 73 162 4 655
  SEK/USD 249 251 –642

69

2013/14:RJ1 NOTER (BELOPP I TKR )    
      Förfallomånad 2014-02    
         
      SEK/CHF 35 148 132
      SEK/EUR 74 545 598
      SEK/GBP 45 865 19
      SEK/JPY 33 124 2 517
      SEK/USD 399 649 9 124
      Förfallomånad 2014-03    
      SEK/CHF 17 241 262
      SEK/EUR 76 362 1 043
      SEK/GBP 34 360 232
      SEK/JPY 27 139 803
      SEK/USD 157 839 3 100
      Summa 1 403 376 19 046
           

1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.

    Not 27. Övriga kortfristiga skulder    
        2013 2012
      Personalens källskatt 896 979
      Förvaltade medel från Vetenskapsrådet 500
      Förvaltade medel för samprojekt 10 743 14 210
      Moms hyror redovisningskonto 434
      Övrigt, ej likviderade affärer ingår 22 800 266
      Summa 35 373 15 455
         
         
         
    Not 28. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter    
        2013 2012
      Sociala avgifter 675 742
      Intjänade ej uttagna semesterdagar 1 351 1 173
      Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier 792 756
      Upplupna räntor 118 135
      Förutbetald hyresintäkt 3 333 2 570
      Övriga upplupna kostnader, fastigheter 299 95
      Övriga upplupna kostnader 650 1 642
      Summa 7 218 7 113
           

70

              NOTER (BELOPP I TKR ) 2013/14:RJ1
                               
                               
    Not 29. Ställda säkerheter                      
                  2013   2012    
      För egna avsättningar och skulder                      
      Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel                  
      Fastighetsinteckningar         49 371   49 371    
      Summa         49 371   49 371    
                               
                               
                               
    Not 30. Beviljade medel till forskning                      
                  2013   2012    
      Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svens-                  
      sons fond         141 755   125 528    
      Medel från Kulturvetenskapliga donationen     239 077   228 409    
      Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om                  
      åldrande och åldersrelaterade sjukdomar         600   600    
      Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om                  
      sjukdomar under de tidiga barnaåren         200   200    
      Summa         381 632   354 737    
                   
  För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksam-  
  heten under 2013 (s. 6 f.).                      
                               
                               
    Not 31. Ansvarsförbindelser                      
                    2013 2012    
      Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning       11 870 17 658    
      Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund II (vinstandel-              
      slån). Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2019       2 560 2 773    
      Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund III                  
      (vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 31 mars 2017   33 181 71 263    
      Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim. Åtagandet              
      gäller t.o.m. den 31 december 2020           209 188    
      Summa           256 799 91 694    
                               
                               
                               
    Not 32. Floating-rate notes                      
          Nominellt   Bokfört Marknads-    
      Förfalloår   belopp   värde   värde 1)    
      Svenska floating-rate notes                        
      2014   100 000   100 000     100 471    
      2015   25 000   25 000     25 200    
      2016   130 000   130 000     134 426    
      2017   25 000   25 000     25 387    
      2018   145 000   146 489     148 046    
      Summa   425 000   426 489     433 530    
       
  1) Floating-rate notes marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste  
  betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.                  

71

2013/14:RJ1 NOTER (BELOPP I TKR )    
           
           
    Not 33. Pågående nyanläggningar och förskott    
        2013 2012
      Årets utgifter Rekryten 6 580
      Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 580
           

72

2013/14:RJ1

BILAGA 1

Donationernas marknadsvärde (belopp i tkr)

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från en fond och fyra donationer.

Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen).

Nils-Eric Svenssons fond.

Kulturvetenskapliga donationen.

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar.

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2013).

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av 2013 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond 6 441 883 (69,7385 %)
2. Kulturvetenskapliga donationen 2 767 483 (29,9602 %)

3.Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande

och åldersrelaterade sjukdomar 21 282 (0,2304 %)

4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar

under de tidiga barnaåren 6 549 (0,0709 %)
Totalt eget kapital vid ingången av 2013 9 237 197  

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2013 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 752 954 + 746 318 = 1 499 272) ska proportioneras ut på de olika donationerna.

1.Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond

Ingående värde 6 441 883
Andel av årets totala avkastning 1 045 570
Årets anslag och återbetalade anslag –258 187
Marknadsvärde 2013-12-31 7 229 266

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond

73

2013/14:RJ1 BILAG A 1 DONAT IONERNAS M ARKN ADSV ÄRD E (BELOPP I TKR )

har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för 2013 är 400 tkr. Donationen ska anses vara förbrukad vid utgången av 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2. Kulturvetenskapliga donationen  
Ingående värde 2 767 483
Andel av årets totala avkastning 449 185
Årets anslag och återbetalade anslag –110 919
Marknadsvärde 2013-12-31 3 105 749

3.Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Ingående värde 21 282
Andel av årets totala avkastning 3 454
Årets anslag –854
Marknadsvärde 2013-12-31 23 882

4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

Ingående värde 6 549
Andel av årets totala avkastning 1 063
Årets anslag –262
Marknadsvärde 2013-12-31 7 350
Totalt eget kapital till marknadsvärde 2013-12-31 10 366 247

74

2013/14:RJ1

BILAGA 2

Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (tkr)

  Not 2013 2012
    Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
    värden värden värden värden
Tillgångar          
Anläggningstillgångar          
Materiella anläggnings-          
tillgångar          
Fastigheter 14, 15 264 855 806 000 270 324 783 500
Pågående nyanläggningar          
och förskott 33 580 580
Inventarier 17 314 314 142 142
Summa materiella          
anläggningstillgångar   265 749 806 894 270 466 783 642
Finansiella anläggnings-          
tillgångar          
Obligationer 18 1 699 315 1 699 315 1 729 436 1 749 318
Floating-rate notes 32 426 489 433 530 305 000 309 969
Aktier 19, 20 4 842 543 6 347 744 4 641 296 5 481 312
Hedgefonder 20 743 103 897 735 571 724 660 183
Vinstandelslån 20 150 308 150 526 122 683 122 683
Räntebärande lån, Areim 20 27 328 27 328
Onoterad fastighetsfond 20 53 374 53 374 54 561 54 561
Summa finansiella          
anläggningstillgångar   7 942 460 9 609 552 7 424 700 8 378 026
Summa anläggningstill-          
gångar   8 208 209 10 416 446 7 695 166 9 161 668
Omsättningstillgångar          
Kortfristiga fordringar 21 26 834 26 834 50 959 50 959
Förutbetalda kostnader          
och upplupna intäkter 22 48 100 48 100 52 508 52 508
Certifikat 25 800 123 800 522 807 840 809 038
Valutaterminer 26 19 046 13 664
Kassa och bank   125 237 125 237 81 662 81 662
Summa omsättningstill-          
gångar   1 000 294 1 019 739 992 969 1 007 831
Summa tillgångar   9 208 503 11 436 185 8 688 135 10 169 499

75

2013/14:RJ1 BILAG A 2 BALAN SPO STER S BOKFÖRDA VÄRDE OCH JÄMFÖRANDE MARKN AD SV ÄRDEN (TKR )

  Not 2013 2012
    Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-
    värden värden värden värden
Eget kapital och skulder          
Bundet eget kapital 23, 24        
Stiftelsekapital   2 679 226 2 679 226 2 680 421 2 680 421
Fritt eget kapital 23, 24        
Kulturvetenskapliga          
donationen   1 937 457 1 937 457 1 938 321 1 938 321
Balanserat resultat   3 521 882 5 749 564 3 137 091 4 618 455
Summa eget kapital   8 138 565 10 366 247 7 755 833 9 237 197
Obeskattade reserver          
Periodiseringsfonder 16 9 836 9 836 8 258 8 258
Summa obeskattade          
reserver   9 836 9 836 8 258 8 258
Avsättningar          
Avsättningar för pension-          
er   1 408 1 408 1 494 1 494
Summa avsättningar   1 408 1 408 1 494 1 494
Långfristiga skulder          
Inteckningslån   45 050 45 050 45 050 45 050
Summa långfristiga          
skulder   45 050 45 050 45 050 45 050
Kortfristiga skulder          
Beviljade ej utbetalda          
forskningsmedel   962 019 962 019 851 438 851 438
Leverantörsskulder   9 034 9 034 3 494 3 494
Valutaterminer 26
Övriga kortfristiga skul-          
der 27 35 373 35 373 15 455 15 455
Upplupna kostnader och          
förutbetalda intäkter 28 7 218 7 218 7 113 7 113
Summa kortfristiga          
skulder   1 013 644 1 013 644 877 500 877 500
Summa skulder och          
avsättningar   1 069 938 1 069 938 932 302 932 302
Summa eget kapital och          
skulder   9 208 503 11 436 185 8 688 135 10 169 499
Ställda säkerheter 29   49 371   49 371
Ansvarsförbindelser 31   256 799   91 694
76 Elanders, Stockholm 2014