2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
Redogörelse till riksdagen
INNEHåLLSFöRTECKNING 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2012
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
Förord 3
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2012 6
Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning 6
Beviljade forskningsanslag 8
Områdesgrupper 20
Riktade satsningar 22
Internationellt samarbete 28
Samarbete med riksdagen 32
Rönnbergska donationerna 32
Nils-Eric Svenssons fond 33
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader 33
Forskningskommunikation: webbplats, årsbok m.m. 34
Riksbankens Jubileumsfonds 50-årsjubileum 35
Uppföljning och utvärdering 35
Förvaltningsberättelse 37
Finansiell verksamhet 44
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag 48
Finansiellt resultat (KSEK) 51
Resultaträkning (KSEK) 53
Balansräkning (KSEK) 54
Kassaflödesanalys (KSEK) 56
Redovisnings- och värderingsprinciper 57
Värdering materiella anläggningstillgångar 57
Värdering finansiella anläggningstillgångar 57
Värdering omsättningstillgångar 58
Värdering skulder 58
Beviljade forskningsmedel 58
Eget kapital 58
Noter (belopp i KSEK) 60
Bilagaor
Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK) 76
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (KSEK) 78
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
3
Förord
FöRORD 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 FöRORD
2000-08-11 16.42
Årsberättelsen som du har börjat läsa innehåller dels en översikt över Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) anslag till forskning under 2012, dels en redovisning av ekonomin. Finansiellt var 2012 ett gott år. Förvaltningen av tillgångarna resulterade i en avkastning om 9,6 procent. Det innebär att RJ under 2013 kan öka anslagen ytterligare så att de uppgår till mer än 400 miljoner kronor. Detta är positivt och nödvändigt. Konkurrensen om medel hos RJ är tuffare än hos flertalet andra finansiärer. Detta beror på att forskare inom RJ:s verksamhetsområde humanister och samhällsvetare har betydligt färre möjligheter än kollegerna inom andra vetenskapsområden att få goda idéer finansierade. RJ finansierar enbart ansökningar som håller högsta kvalitet ambitionen är att attrahera de främsta forskarna och finansiera de bästa idéerna. Därför ska ett anslag från RJ vara generöst, täcka nödvändiga kostnader och befria forskarna från jakten på ytterligare pengar.
Regeringens forskningsproposition 2012 innehöll flera bra inslag. För humaniora och samhällsvetenskap blev den dock en besvikelse. Svensk forskningspolitik måste framöver inriktas på att tillvarata och åskådliggöra potentialen i humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. RJ ska ta sitt ansvar i detta arbete. Det kan t.ex. handla om att utveckla samarbetena med kolleger världen över för att definiera humanioras och samhällsvetenskapernas roller i en alltmer globaliserad tillvaro. En förhoppning är att också Vetenskapsrådet satsar rejält på något av de teman som ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap beskrev i sitt väl genomarbetade underlag till regeringen inför forskningspropositionen. Då kan saker börja hända.
Tyvärr fokuserade forskningspropositionen enbart på de stora naturvetenskapliga anläggningarna. Sverige borde också satsa på att åstadkomma fler verkligt framstående forskningsmiljöer inom icke laborativ forskning. Några goda förebilder finns, däribland Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, QoG-institutet (the Quality of Government Institute) i Göteborg och SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) i Uppsala. Ett framträdande drag i det internationella forskningslandskapet under de senaste decennierna är den allt viktigare roll som s.k. institut för avancerade studier spelar för grundforskningen. Sverige har sedan mitten av 1980-talet SCAS med ett nationellt uppdrag. Institut för avancerade studier strävar efter att åstadkomma inte bara excellent forskning utan också banbrytande (path-breaking) resultat. De är fria mötesplatser för internationell spetsforskning, anläggningar för att utveckla tankekraft!
Stefan Svallfors, professor i sociologi, uppmärksammar i sin nya bok Kunskapens människa att forskningspolitiken ägnar forskningsmiljöerna på tok för liten uppmärksamhet.
Svallfors konstaterar att kunskapen om vilka lösningar som fungerar och varför, är mycket knapphändig i den akademiska världen. Systematiska studier saknas ofta. Och finns resultat som skulle kunna appliceras, så sorteras de bort till förmån för anekdotisk kunskap, modeflugor eller rena fullskaleexperiment. Svallfors har en poäng. RJ har beslutat att ta ett initiativ till att förstärka forskningen om just högre utbildning, forskning och forskningspolitik. Avsikten är att belysa villkoren för samhällets samlade forskning, dvs. forskning inom företag, institut samt universitet och högskolor, och att förstärka expertisen inom detta kunskapsområde. RJ låter löpande utvärdera sina insatser, under 2012 t.ex. hur de 3-åriga projekten fungerar som stödform och ABM-postdokprogram. Avsikten är att RJ därmed ska kunna göra rätt saker och på ett vettigt sätt.
Det är bekymmersamt att forskarkarriären i Sverige ännu inte har fått en vettig utformning. Lärosätena använder sin ökade autonomi till att välja olika karriärmodeller. Helhetsgreppen lyser med sin frånvaro. En återkommande iakttagelse i de senaste årens internationella utvärderingar av svenska lärosäten är den låga andelen externrekrytering av lärare/forskare. Det största problemet är därmed inte bristen på pengar utan hur forskningen organiseras. Utmaningen är att förbättra betingelserna för lovande forskare under den kritiska perioden bortom doktorsexamen och före en professur. Lärosätena behöver underlätta möjligheterna att etablera sig som självständig forskare och erbjuda lovande forskare en karriärgång som är begriplig för utländska forskare och som inkluderar en s.k. tenure track. Sådana anställningar skulle göra det möjligt för svenska universitet och högskolor att rekrytera de forskare som om 1020 år kan vara världsledande. En modell att ta efter är Pro Futura-programmet som RJ bedriver i samarbete med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study). Inte enbart skämtsamt kallas det professorskuvös!
Att stärka svensk forsknings internationella kontakter är en av RJ:s grundläggande uppgifter. Under 2012 har RJ och SCAS skrivit avtal med ytterligare ett antal mycket framstående forskningsmiljöer. Den omedelbara avsikten är att underlätta för Pro Futura-forskarna att vara verksamma som gästforskare (fellows) på dessa ställen. Med Institute for Advanced Study i Princeton förs en konstruktiv dialog i samma fråga. De nya avtalen innebär ett viktigt erkännande av Pro Futura-programmets kvaliteter. Med dem har RJ och SCAS formaliserat samarbetet med instituten för avancerade studier vid tre universitet som rankas bland de fyra främsta i världen: Cambridge, Harvard och Stanford.
I december 2014 blir det 50 år sedan riksdagen fastställde stadgarna för RJ, och i maj 2015 kommer 50 år att ha gått sedan RJ:s styrelse beviljade de första forskningsanslagen. Under 2012 har vi börjat planera jubileet. Tanken är att både blicka bakåt och se framåt. Vilka spår har RJ satt, hur har fonden stärkt kvaliteten och mångfalden i svensk forskning? Vad behöver RJ göra framöver för att förbli en ledande finansiär inom humaniora och samhällsvetenskap, en finansiär som också utvecklar och förnyar forskningen? Frågorna är viktiga och allvarliga men jag räknar med att det också ska ges utrymme för lite festligheter!
RJ:s möjlighet att göra bra och kloka insatser är till syvende och sist beroende av alla de människor som verkar i och kring stiftelsen. Det är en stor, löst sammansatt samling av synliga och osynliga kolleger. I den ingår givetvis alla de som genom sina ansökningar söker nya kunskaper, liksom våra sakkunniga som ger vägledning till besluten. Under RJ:s snart 50 år handlar det om flera tusen individer, spridda över hela jorden. Härtill kommer goda kontakter hos andra finansiärer när och fjärran, i statliga myndigheter och departementen och i riksdagen. Stöttepelarna är och förblir dock beredningsgrupperna, finanskommittén, områdesgrupperna, kansliets medarbetare och styrelsen. Med glädje och tillfredställelse sätter jag härmed punkt och tackar er alla för storartade insatser och ett gott samarbete under 2012!
Göran Blomqvist
Vd
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
6
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2012
ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2012 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2012
2000-08-11 16.42
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning genom att bevilja anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Detta har sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Med tanke på den nutida debattens ensidiga inriktning är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Däremot har forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ofta större svårigheter än sina kolleger att formulera hur deras bidrag till samhället ser ut.
RJ verkar aktivt inom ett vidsträckt fält. Detta ställer krav på bred kompetens hos de forskare som medverkar i styrelsen och beredningsgrupperna. RJ:s beredningsgrupper och styrelse består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Med denna personsammansättning representerar stiftelsen en bred erfarenhet. RJ kan sägas fungera som ett allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
Avsikten är att de beviljade beloppen ska vara så stora att RJ:s anslag attraherar de främsta forskarna och finansierar de bästa idéerna. RJ arbetar med ett begränsat antal ordinarie stödformer, avpassade för såväl individuella forskare som för mindre och större grupper. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning och publicering med open access. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som är unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. Samarbete med andra finansiärer kring angelägen forskning kan ge bidragen från RJ stor hävstångseffekt.
I det följande ges i första hand en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2012. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (www.rj.se).
Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning
RJ finansierar i första hand samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, men också juridisk och teologisk. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer, vilka RJ förvaltar.
Målsättningen för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde förutsättningar att nå en internationellt framträdande ställning. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt, infrastrukturprojekt samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastrukturprojekt utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk, kan sökas fortlöpande. Härutöver gör RJ riktade insatser mot forskningsområden som identifierats i första hand genom arbetet i stiftelsens områdesgrupper. Forskningssystemet är betjänt av tematiska, proaktiva insatser som komplement till de forskarinitierade projekten. RJ bör därför fortsätta att arbeta efter två linjer, dels finansiera högkvalitativa ansökningar från forskarna själva (den s.k. bottom up-principen), dels göra sådana riktade insatser som kan utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning.
Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastrukturprojekt sker i två steg. Programansökningar bedöms i första omgången av en särskild panel med enbart utländska ledamöter. De utvalda ansökningarna granskas därpå av externa, internationella sakkunniga, varefter panelen genomför en s.k. hearing med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den inledande omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att lämna in en längre, mer utvecklad ansökan, vilken sedan bedöms av minst två externa sakkunniga. Dessas utlåtanden ingår i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Forskarna utses för fyra år. Grupperna förnyas successivt genom att hälften av ledamöterna byts ut vartannat år. Inför beslutet om infrastrukturprojekten genomförs, förutom utlåtanden av sakkunniga, även en hearing med de sökande.
Ansökningarna bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationella standarder. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor, ska dessa prövas efter samma normer och på samma sätt som vid ansökan till Vetenskapsrådet (VR). Frågor om jäv hanteras i enlighet med riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse. RJ följer upp och utvärderar anslagen (se nedan s. 3537) och prövar fortlöpande sina arbetsformer.
Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor, vilket normalt betyder att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska lämna in både vetenskaplig och ekonomisk slutredovisning.
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2012 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen
125 528
Kulturvetenskapliga donationen
228 409
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200
Summa
354 737
Beviljade forskningsanslag
Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat ca 355 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Produktionsstöd (tidigare kallat tryckningsbidrag) och översättningsbidrag kan beviljas för forskning som finansieras av RJ och bekostas inom de årliga budgetramarna. Med översättningsanslagen till RJ-forskare vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att delta i den internationella vetenskapliga diskussionen.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2012 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 56)
115 295
Samarbete med riksdagen
200
Nils-Eric Svenssons fond
300
Arvode till sakkunniga
731
Ersättning till adjungerade
3 029
Konferenser, information
3 430
Områdesgruppen Mål och resultat i offentlig verksamhet
1 331
Områdesgruppen Vardagslivets och kulturens medialisering
520
Områdesgruppen Teknik, institution, förändring
692
Summa
125 528
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2012 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7)
31 187
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4)
101 200
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8)
59 925
Forskningsinitiering
15 220
Internationellt samarbete
16 055
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
4 279
Arvode till sakkunniga
543
Summa
228 409
Program
Program är RJ:s stödform för forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp och upp till åtta års finansiering. 2012 utlystes medel till program för åttonde gången och totalt har nu 19 forskargrupper beviljats stöd. 2012 inkom 27 ansökningar om programmedel, vilket är något mer än genomsnittet. Beredningsgruppen beslutade att föra sju av dessa vidare till en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och hearingar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen RJ:s styrelse att bevilja följande nya anslag:
Professor Catrin Norrby: 33,5 miljoner kronor till programmet Interaktion och variation i pluricentriska språk Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska, vid Stockholms universitet.
Professor Peter Hedström: 35 miljoner kronor till programmet Segregation: Mikromekanismer och makrodynamik, vid Institutet för framtidsstudier.
Docent Christina Thomsen Thörnqvist: 32,7 miljoner kronor till programmet Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen, vid Göteborgs universitet.
Stundtals har en viss oro uttryckts för att program som stödform inte skulle passa humanistisk forskning. En genomgång av alla inskickade programansökningar sedan 2005 visar en jämn fördelning mellan humanistiskt och samhällsvetenskapligt baserade ansökningar.
Av totalt 186 inskickade är 90 att betrakta som samhällsvetenskapliga och 88 som humanistiska, medan åtta kan kategoriseras som både och. Av de totalt 19 beviljade programmen är nio samhällsvetenskapligt orienterade och tio humanistiskt.
En analys av könsfördelningen inom stödformen program från 2005 till och med 2012 ger vid handen att av de sökande forskningsledarna är 31 procent kvinnor och 69 procent män. Bland de beviljade programmen är 26 procent av forskningsledarna kvinnor och 74 procent män. En ganska stor övervikt av män således. Varje program har dock i genomsnitt 12 projektdeltagare som får del av anslagen, så att enbart titta på forskningsledarna riskerar att bli missvisande. Om man i stället tar med hela forskargruppen och tittar på samtliga projektdeltagare blir bilden annorlunda: 40 procent av samtliga projektdeltagare är kvinnor och 60 procent män. Detta följer i stort sett söktrycket inom stödformen (38 procent respektive 62 procent). Det sker med andra ord ingen snedvridning med avseende på kön i beredningsprocessen.
Tabell 4 Antalet programansökningar 2012 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
ÄMNE
ANTAL
KVINNOR
MÄN
SÖKT BELOPP
ANTAL BEVILJADE
BEVILJAT BELOPP
antikvetenskap
1
1
39 513
ekonomisk historia
1
1
25 915
filosofi
1
1
29 524
1
32 700
genusstudier
2
2
56 172
historia
1
1
25 499
internationell migration och etniska relationer (IMER)
1
1
30
jämförande språkvetenskap och lingvistik
1
1
27 261
1
33 500
litteraturstudier
1
1
23 343
nationalekonomi
2
2
64 754
pedagogik
1
1
27 390
religionsvetenskap
2
2
107 222
socialt arbete
1
1
26 598
sociologi (exklusive socialt arbete, socialpsykologi och socialantropologi)
2
2
57 030
1
35 000
statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier)
3
1
2
93 352
tvärvetenskapliga studier
7
4
3
175 629
Summa
27
11
16
779 232
3
101 200
Projekt
Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. De senare (2012: anslag över 3,5 miljoner) mottar vanligtvis mellan 25 och 30 procent av anslagen. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer: denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Med varje anslag följer ett bidrag till kostnader för publicering med open access, liksom till kostnader för konferensresor, inköp av utrustning, litteratur och liknande. Avsikten är att den som får ett RJ-anslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt, och beviljandekvoten ligger under 5 procent. Till följd av att Vetenskapsrådet (VR) beviljar betydligt högre bidrag till s.k. indirekta kostnader (se s.
3334) har några forskare avstått från RJ:s anslag. Nedanstående nya projekt har under 2012 fått finansiering av RJ:
Projektanslag 2012 (belopp kr)
PROJEKTLEDARE
PROJEKTTITEL
INSTITUTION OCH LÄROSÄTE
BEVILJAT BELOPP
Fil.dr Jakob Bjur
Publikmaskineriet: Hur publiken mäts, vägs, värderas och därmed skapas
TNS Sifo
2 728 000
Professor Gunnar Björnsson
Ansvar i komplexa system
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
3 104 000
Professor Göran Bolin
Medieanvändning som värdeskapande arbete. Uppfattningar om medieanvändningens roll på digitala mediemarknader
Institutionen för kultur och läsande, Södertörns högskola
1 845 000
Fil.dr Marcus Box
Entrepreneurship, innovation, and the demography of firms and industries in Sweden over two centuries
Institutionen för ekonomi och företagande, Södertörns högskola
6 352 000
Professor Tom Britton
Dynamiska processer på sociala nätverk
Institutionen för matematisk statistik, Stockholms universitet
2 775 000
Professor Peter Dellgran
Akademisering i professionaliseringens tjänst en studie av forskare och forskningsanknytningen bland lärare, sjuksköterskor och socionomer
Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
3 625 000
Docent Nils Edling
Kampen om välfärdsstaten. Välfärdsbegreppens historia 18502010
Historiska institutionen, Stockholms universitet
2 422 000
Docent Stefan Eklöf Amirell
Suveränitet och sjöröveri (18701970)
Historiska institutionen, Lunds universitet
2 379 000
Professor Anders Ekström
From Pompeii to Fukushima: Time, intermediality and transregional imaginaries in disaster discourse
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
1 824 000
Doktor Terje Falck-Ytter
Känslighet för biologisk rörelse och audiovisuell synkroni hos barn med autism
Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, Karolinska Institutet
1 536 000
Professor Torbjörn Forslid
Att förhandla litterärt värde. Sverige 2013
Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet
8 849 000
Fil.dr Denis Frank
Globaliseringen av migrationen till Sverige: Arbetskraftsinvandringen från Indien och Kina 20082014
Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet
2 628 000
Docent Linda Hassing
Skyddsfaktorer mot kognitiv nedgång hos äldre: En prospektiv longitudinell studie
Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
2 163 000
Professor David House
Tidskoordinering av intonation och gester i talad kommunikation
Institutionen för tal, musik och hörsel, KTH
2 771 000
Fil.dr Lisa Hultman
Skydd av civilbefolkningen: FN:s strategier i fredsbevarande operationer
Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
2 309 000
Docent Katarina Jacobsson
Blanketter, formulär och pappersgöra: Expanderande dokumenteringspraktiker i sjukvård och socialtjänst
Socialhögskolan vid Lunds universitet
4 217 000
Fil.dr Juanna Joensen
Effekter av utbildningsval på arbetsmarknad, hälsa och sociala utfallen
Institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm
3 062 000
Docent Vicki Johansson
Har roller och värdemönster bland kommunala tjänstemän förändrats under de senaste trettio åren?
Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet
4 937 000
Professor Marit Julien
Aspektuella avledningar och eventstruktur i nordsamiska
Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet
2 924 000
Professor Patrik Juslin
Själens spegel. Jämförelser av spontana och poserade uttryck av känslor i rösten
Institutionen för psykologi, Uppsala universitet
3 410 000
Professor Markus Jäntti
Barns välfärd över livscykeln barnfattigdom, barnomsorg och familjebakgrundens betydelse
Institutet för social forskning, Stockholms universitet
2 650 000
Docent Beppe Karlsson
Indiens skuggsida. Marginalisering, migration och statlig intervention i periferin
Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet
2 736 000
Fil.dr Maria Karlsson
Analys av efterfrågefunktioner med en blandning av Tobitmodeller
Handelshögskolan, avd. för statistik, Umeå universitet
2 800 000
Professor Philip Lalander
Förhandlingar i rätten och likhet inför lagen. En etnografisk studie av hur kultur, etnicitet, kön och ålder förhandlas under rättegångar som rör gatukriminalitet
Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola
4 718 000
Fil.dr Therese Lindahl
Hur ska vi förvalta gemensamma naturresurser med potentiella plötsliga förändringar i resursdynamiken? En experimentell ansats för att utvärdera miljöekonomiska styrmedel
Kungl. Vetenskapsakademien
2 645 000
Professor Benjamin Lyngfelt
Ett svenskt konstruktikon
Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet
7 436 000
Docent Ivana Macek
Transgenerationell överföring av krigserfarenheter bland bosnier i Sverige en studie i psykologisk antropologi
Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet
2 243 000
Universitetslektor Hanna Markusson Winkvist
Expansion och könsindex vid svenska universitet och högskolor 1950 och framåt
Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet
2 241 000
Docent Carina Mood
Fattigdomens konsekvenser
Institutet för Framtidsstudier
3 687 000
Professor Mats J. Olsson
Kan näsan skilja sjuk från frisk?
Sektionen för psykologi, Karolinska Institutet
2 841 000
Professor Ulf Sandström
Påverkas forskningens kvalitet och kvantitet av statsmakternas och anslagsgivarnas handlingslinjer?
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
2 566 000
Professor Michael F. Scholz
Underhållning eller propaganda. Tecknade serier i andra världskrigets Sverige
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Högskolan på Gotland
1 251 000
Fil.dr Barbara Schumann
Klimat, sociala och demografiska förhållande i Sverige och dess samband med sjukdomar och dödlighet under tre sekler
Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet
1 491 000
Professor Andreas Werr
Kan man sätta siffror på medarbetare? En studie av kvantifiering i HRM och dess konsekvenser
Centrum för människa och organisation, Handelshögskolan i Stockholm
2 842 000
Fil.dr Per Wisselgren
Alva Myrdal och samhällsvetenskapernas internationella organisering
Sociologiska institutionen, Umeå universitet
2 355 000
Docent Nils Wåhlin
Strategi, design och organisering i städers utvecklingsprocesser
Institutionen för företagsekonomi, Handelshögskolan i Umeå
3 662 000
114 024 000
Fördelningen på olika ämnesområden för ansökningar respektive beviljade anslag visas i tabell 5.
Ämnesindelningen, som är ny för 2012, följer den statliga universitets- och högskolestatistiken och bygger på de sökandes val av ämnesområde. Av 899 ansökningar svarar männen för ca 53 procent och kvinnorna för 47 procent (anslaget till utgivningen av Forskning denna tidskrift bidrar till den professionella debatt och reflektion kring humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som dagstidningarnas kultur- och opinionssidor förefaller vara på väg att överge.
Under året genomförde den särskilda beredningsgruppen för infrastrukturella ansökningar en uppföljning av ett antal pågående eller nyligen avslutade projekt på Kungliga biblioteket (KB). Resultatet var att projekten utvecklas väl men att KB är satt under stark ekonomisk press och att KB nedprioriterar forskningsfrågorna. Uppföljningarna av hur de infrastrukturella stöden fungerar bör fortsätta.
Utvärderingen av ABM-postdokprogram (se s. 36) lyfter fram de växande behoven av att uppmärksamma frågor om datalagring och digitaliseringens påverkan på forskningen. Den visar också vikten av att engagera både universitetsforskare och representanter för kulturarvsinstitutionerna. RJ kommer under 2013 att ta initiativ till en workshop om främst datalagringsfrågor med kulturinstitutioner.
Anslag till Infrastrukturella projekt 2012 (belopp kr)
PROJEKTLEDARE
PROJEKTTITEL
LÄROSÄTE
BEVILJAT BELOPP
Direktör Alexander Husebye
Källor till svensk näringslivshistoria i öster
Centrum för Näringslivshistoria
2 700 000
Professor Carl-Olof Jacobson
Texteditioner av Carl von Linnés korrespondens
Kungl. Vetenskapsakademien
6 500 000
Museichef Per Karsten
Lunds Universitets Historiska Museums äldre negativsamling
Lunds universitet
500 000
Fil.kand. Anna Kyhlberg-Boström
Kungliga Operans arkiv och samlingar online
Kungliga Operans Musikbibliotek och arkiv
1 000 000
Intendent Carina Milde
EWK på webben. Utveckling och tillgängliggörande av bilddatabas över EWK-museets samling av
politisk illustrationskonst
Arbetets museum
450 000
Fil.dr Arto Penttinen
Arkiv och databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
Svenska Institutet i Athen
5 500 000
Docent Pelle Snickars
Filmarkivet.se en filmhistorisk plattform
Kungl. biblioteket
3 000 000
Professor Gunnar Ternhag
Levande musikarv: tonsättarbiografier
Kungl. Musikaliska Akademien
5 000 000
Docent Clas Tollin
Projekt Yngre geometriska kartor
Riksarkivet
3 000 000
Professor Peter Wallensteen
Kartläggning av väpnade konflikter i Asien, 19892012. Att främja forskning genom geokodade data om organiserat våld i Asien
Uppsala universitet
3 000 000
30 650 000
Tabell 7 Beviljade ansökningar om infrastrukturella projekt fördelade efter anslagsförvaltare 2012 (belopp tkr)
ANSLAGSFÖRVALTARE
BEVILJAT BELOPP
ANTAL
Arbetets museum
450
1
Centrum för Näringslivshistoria
2 700
1
Kungl. Musikaliska Akademien
5 000
1
Kungl. biblioteket
3 000
1
Kungliga Operans Musikbibliotek
1 000
1
Kungl. Vetenskapsakademien
6 500
1
Lunds universitet
500
1
Riksarkivet
3 000
1
Svenska Institutet i Athen
5 500
1
Uppsala universitetsbibliotek
3 000
1
Summa
30 650
10
Tryckningsbidrag
37
1
Övrigt
500
1
Summa
537
2
Summa total
31 187
12
Forskningsinitiering
För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större och mindre vetenskapliga möten samt till uppbyggnad av vetenskapliga nätverk beviljar RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram.
Under året behandlades 124 ansökningar. Av dessa kunde inte mindre än 81 ansökningar beviljas. RJ ser det som mycket positivt att kunna bidra till att så många vetenskapliga möten och nätverk kan komma till stånd. Särskilt positivt är att programmen och deltagarförteckningarna visar att det internationella utbytet hela tiden växer inom både de samhällsvetenskapliga och humanistiska disciplinerna.
Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ dessutom regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter (se mer s. 3435).
Sedan 1966 har RJ deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. De sammanlagt 154 Nobelsymposierna har ägnats åt vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse. Som följd av försvagad ekonomi har Nobelstiftelsens symposiebidrag sänkts varför RJ i något fall tillskjutit medel för att möjliggöra ett genomförande utan sänkta ambitioner.
Områdesgrupper
RJ inrättar s.k. områdesgrupper i syfte att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning. Områdesgrupperna består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande och pågår vanligtvis i fyra till fem år. Områdesgruppen för Forskning om förmodernitet (OFFF), med inriktning på att förstärka forskning om tiden före 1800, avslutades under 2011. Den stora utlysningen av forskningsmedel slutfördes genom en utdelning av anslag till åtta forskargrupper i oktober 2012.
De första områdesgrupperna inrättades under 1970-talet, och under 2013 kommer RJ att uppdra åt en grupp externa utvärderare att granska arbetssättet och föreslå alternativ.
Under 2012 har tre områdesgrupper varit verksamma (uppgifter om gruppernas sammansättning finns dels på RJ:s webbplats, dels i slutet av Årsberättelsen).
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet (MoR)
Områdesgruppen har genomfört fyra sammanträden. Den har tagit initiativ till en uppsatstävling för studenter inom avancerad nivå på temat Hur styr regeringen offentlig förvaltning? Hur målen för politiken har formulerats inom en rad politikområden behandlas i boken Vad staten vill, som utkom i januari 2013. RJ och Föreningen för Utvecklingsfrågor arrangerade den 19 mars ett välbesökt seminarium på temat Resultat av resultaten. Erfarenheter av att styra mot resultat inom utvecklingssamarbetet. En av utgångspunkterna var en kunskapsöversikt som MoR-gruppen initierat, en annan Statskontorets utvärdering av modellen för resultatstyrning. Den 29 mars genomfördes i samarbete med konstitutions- och finansutskotten ett välbesökt seminarium i riksdagen om Statlig styrning och ansvarsutkrävande med deltagande av riksdagsledamöter, företrädare för Regeringskansliet, statliga myndigheter, medierna och forskarvärlden. Andra aktiviteter har kretsat kring Innovationsrådets verksamhet, den växande resultatorienteringen inom svensk offentlig sektor, offentlig och privat produktion av skattefinansierade tjänster samt new public management och professionell autonomi.
Områdesgruppen har fört omfattande diskussioner kring forskningsbehoven om högre utbildning, forskning och universitet.
En serie seminarier har arrangerats och en forskningsöversikt har tagits fram över mål och resultatstyrning inom högre utbildning och forskning (Linda Wedlins Mål- och resultatstyrning för högre utbildning och forskning en kunskapsöversikt). I september 2012 arrangerade områdesgruppen ett seminarium i Sigtuna där en konkret och framåtsyftande diskussion fördes om hur ett forskningsprogram kring högre utbildning och forskning bör utformas. Med utgångspunkt i de förslag som framkom har RJ:s styrelse beslutat att delfinansiera ett forskningsprogram på temat Hur bör högre utbildning och forskning i Sverige organiseras 2030? (se Riktade insatser nedan). Områdesgruppens arbete med andra frågor har kommit så långt att det längre fram blir aktuellt med ytterligare en utlysning av forskningsanslag.
Områdesgruppen för teknik, institution, förändring (OTIF)
Områdesgruppen, som inledde sin verksamhet 2011, har under året sammanträtt fyra gånger. Den tvärvetenskapligt sammansatta gruppens ledamöter har kompetens inom medicin, etik, juridik, filosofi, historia, statsvetenskap m.m. Gruppen inledde året med ett tvådagarsinternat i syfte att precisera sin verksamhet och tematiska avgränsningar. Dessa diskussioner har fortsatt under året och kommer eventuellt att sättas på pränt i en programskrift. Gruppen har beslutat att ändra sitt namn till Områdesgruppen för teknik, institution, förändring, och en idé är att låta de tre begreppen bli utgångspunkten för en tematisk programförklaring.
Områdesgruppen har genomfört två studiebesök, ett i Kista vid Mobile Life Centre, där gruppen fick en presentation av verksamheten och gjorde praktiska tillämpningar av s.k. kritisk design, och ett vid HUMlab och HUMlab-X i Umeå, där föreståndaren Patrik Svensson samt en rad forskare presenterade sig och miljöerna.
Områdesgruppen för vardagslivets och kulturens medialisering
Den nybildade områdesgruppen hade sitt första möte den 4 juni på RJ:s kansli. Vid gruppens andra två möten under året bjöd man in talare: Rasmus Fleischer (Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola) och Sophia Bendz (Spotify). Till våren 2013 kommer gruppen att ordna två rundbordssamtal med inbjudna gäster och i augusti en större workshop. Gruppen har även beställt kunskapsöversikter för fälten medialisering av vardagslivet och medialisering av kulturen. Dessa kommer att presenteras och diskuteras i augusti 2013.
Riktade satsningar
De riktade satsningarna har varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre särskilt framstående forskare till utlysningar inom speciellt angelägna forskningsområden. Under denna rubrik och budgetpost ligger också RJ:s bidrag som syftar till att skapa nya karriärvägar för humanister och samhällsvetare och överföra deras expertis till nya yrkesområden och branscher. Resultaten av tidigare års riktade insatser framkommer och redovisas successivt.
Som exempel kan nämnas att VR:s Utbildningsvetenskapliga kommitté inbjöd till seminarier den 15 maj och 28 november kring de viktiga erfarenheterna av utlysningen 2006 rörande forskning om Lärande och minne hos barn och ungdomar. Gränsområdet mellan neurovetenskap, pedagogik, psykologi och annan samhällsvetenskaplig forskning om lärande är i stark och dynamisk utveckling, men samarbetet mellan de olika disciplinerna är ännu mycket snävt.
Tabell 8 Riktade insatser 2012 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Forskningsprogram om högre utbildning och forskning
30 000
Pro Futura VIII
20 000
Anslag till ett internationellt postdokprogram vid Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU)
9 925
Summa
59 925
Pro Futura
RJ genomför tillsammans med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study) ett särskilt spetsforskningsprogram för forskare mellan postdok och professur. Under de gångna åren har sammanlagt 28 forskare antagits efter ett nationellt nominerings- och urvalsförfarande. De ges möjligheter att under 57 år forska under mycket goda villkor. Forskarna vistas ett år på SCAS och minst ett år utomlands vid något av de internationellt ledande instituten för avancerade studier eller motsvarande spetsforskningsmiljöer. De forskare som framgångsrikt deltar i programmet erbjuds tillsvidareanställningar vid det nominerande universitetet. Under de gångna åren har programmet kontinuerligt utvecklats. En del i denna utveckling har varit att introducera nya bidrag till forskarrörlighet och internationella samarbeten. Förutom svenska universitet inbjuds numera toppuniversitet i Danmark, Estland, Finland och Norge att nominera forskare. Om ett universitet nominerar tre personer ska minst en vara verksam vid och ha sin doktorsexamen från ett annat lärosäte än det förslagsställande. Om man nominerar fyra personer ska minst en av de nominerade vara verksam vid ett universitet utanför Sverige samt ha en utländsk doktorsexamen. Den senast avslutade urvalsprocessen resulterade i att tre forskare antogs till programmet, bland dem en från Estland. De tre är Paula Henrikson (litteraturvetenskap), Jonas Olofsson (psykologi) och Pärtel Piirimäe (historia).
Postdokanställningar med inriktning på civilsamhället
Satsningen beskrivs i RJ:s årsberättelse för 2008. Den 2 februari 2012 genomförde RJ tillsammans med VR och Ideell arena konferensen Arenan för civilsamhälle och vetenskap. Syftet var att presentera, följa upp och utbyta erfarenheter av den forskning om civilsamhället som RJ och VR finansierar.
Postdokanställningar i moderna språk
Resultatet av utvärderingen redovisas i avsnittet Uppföljning och utvärdering, sid. 3536.
Europe and Global Challenges
Sedan flera år har RJ ett nära samarbete med tyska VolkswagenStiftung och italienska Compagnia di San Paolo kring forskningsprogram inom europeisk utrikes- och säkerhetspolitik. Erfarenheterna har varit många och positiva. Tillsammans har de tre stiftelserna gjort insatser som de var för sig inte hade varit mäktiga.
Med forskningsprogrammet Europe and Global Challenges vidareutvecklas samarbetet, och perspektivet vidgas från Europa till den globala nivån.
Det riktar sig till såväl yngre som mer seniora forskare och innebär att europeiska forskare stimuleras att samarbeta med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna satsning ska få betydelse för internationaliseringen av europeisk, inklusive svensk, samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Programmet utlystes första gången 2010. Eftersom gensvaret var starkt och vida överskred förväntningarna gjordes en andra utlysning. 76 ansökningar från internationella forskargrupper inkom. En internationell expertpanel med åtta ledamöter tillsattes, och vid ett första möte i Turin i februari beslöts att ansökningar från 15 forskargrupper skulle gå vidare till fortsatt beredning. I juni hölls hearingar med grupperna i Stockholm, och de tre stiftelserna enades om att bevilja fyra anslag inom satsningen. Totalt är nu tio forskargrupper verksamma inom Europe and Global Challenges. Följande anslag beviljades 2012:
Thomas Diez, professor vid universitetet i Tübingen. Hans forskargrupp har fått 700 500 euro från Compagnia di San Paolo för att studera The EU, regional conflicts and the promotion of regional cooperation: A successful strategy for a global challenge?
Thorsten Benner, ledare för Global Public Policy Institute i Berlin. Hans grupp har beviljats 954 900 euro från VolkswagenStiftung för programmet Human security and the dynamics of norm competition
Jann Lay, knuten till German Institute of Global and Area Studies i Hamburg, leder en grupp som fått 850 000 euro från VolkswagenStiftung för Climate change mitigation and poverty reduction trade-offs or win-win situations?
Neil Powell, knuten till Stockholm Environment Institute, vars forskargrupp RJ beviljat 900 000 euro för programmet Climate change adaptation and water governance: Reconciling food security policies, renewable energy and the provision of multiple ecosystem services.
European Foreign and Security Policy Studies
Bakgrunden redovisas i tidigare årsberättelser. Målsättningen var att unga forskare verksamma i Europa skulle ges möjlighet att vistas i en forskningsmiljö i ett annat europeiskt land i upp till två år. Sista utlysningen skedde 2008 och totalt har nu 94 yngre forskare fått sin finansiering via programmet. Programmet avslutades formellt vid en konferens i Turin i september år 2010, men nätverket är fortfarande aktivt och i januari 2012 hölls en konerens i Berlin vid Stiftung Wissenschaft und Politik på temat The future of the EU/ Common Foreign and Security Policy (CFSP) as a theme for academia, think tanks and practitioners.
Skatteforskning
Den 21 mars anordnades för tredje gången ett seminarium om skatteforskning i riksdagen med titeln Skatteforskning, skattepolitik och sysselsättning. Även denna gång var det i samarbete med riksdagens skatteutskott och Skatteakademien. Drygt 140 forskare, politiker, beslutsfattare och övriga intresserade deltog i seminariet och diskuterade under en heldag. Förmiddagen ägnades åt lägesrapportering av de sju forskare som hade beviljats medel till skatteforskning året innan. Eftermiddagen handlade om hur forskningen påverkat skattepolitiken och lagstiftningen.
En dokumentation av seminariet finns på RJ:s webbplats.
Riksdagsforskning
Under hösten 2012 inleddes i samarbete med riksdagen en seminarieserie med de fyra projekt som beviljades medel 2011. Först ut att presentera sin pågående forskning var professor Lena Wängnerud (Göteborgs universitet). Under 2013 fortsätter seminarieserien med de tre övriga projekten.
Forskning om förmodernitet
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet (OFFF-gruppen) har avslutat sitt arbete, men aktiviteterna som har sitt ursprung i gruppens verksamhet fortsätter. Ytterligare en s.k. Sigtunakonferens, den fjärde i ordningen, har hållits under året. Temat var Forntiden har en framtid, och runt 40 unga forskare presenterade pågående forskning. Humanistportalen, den webbportal som på ett lättillgängligt sätt presenterar humaniora, har också vidareutvecklats med fler artiklar och nya inslag (www.humanistportalen.se). I en stor utlysning om 40 miljoner kronor till forskning om förmodernitet har forskare under året fritt fått formulera sina ansökningar. För att säkra långsiktigheten i satsningen satte RJ villkoret att anslagsförvaltarna skulle samfinansiera projekten. Åtskilliga kommentarer har lämnats om att satsningen varit mycket uppskattad från lärosäten, forskare, bedömarpanel och sakkunniga. Bedömarpanelen var dessutom imponerad av den höga kvaliteten på ansökningarna. Av 63 ansökningar beviljades åtta projekt runt 5 miljoner kronor vardera. Samfinansieringen från lärosätena är betydande. För att säkerställa att satsningen får synergieffekter kommer de projektledare som beviljats medel att ansvara för att, under de år de får anslag från RJ, ordna gemensamma träffar med andra projekt som finansieras i utlysningen. Som ett förberedande steg inför utlysningen ledigförklarades planeringsanslag vilka har haft betydelse inte bara för goda och välformulerade ansökningar utan också för att stimulera möjligheterna att samarbeta och nätverka inom forskningsfältet förmodernitet.
ABM postdokprogram
2007 startade RJ tillsammans med Vitterhetsakademien en satsning på nya karriärvägar för nydisputerade forskare inom humaniora genom inrättandet av postdoktorala tjänster vid arkiv, bibliotek och museer (ABM). Under 2012 har en utvärdering av programmet och dess 19 forskare utförts. Utvärderingen syftade till att undersöka hur väl ABM-tjänsterna uppnått målet att knyta disputerade forskare till arkiv, bibliotek och museer för att stimulera till kvalificerad forskning, stärka sektorns forskarkompetens samt skola in forskare i myndighetsarbetet. Utvärderarna Jussi Nuorteva, Finlands riksarkivarie, och Staffan Wahlén, f.d. utredare vid Högskoleverket, gick igenom bakgrundsmaterial, träffade forskarna och representanter för myndigheterna och följde sedan upp genom enkätfrågor. Rapporten visar att ABM-programmet inneburit en rejäl ambitionshöjning for flertalet berörda institutioner. Utvärderingens resultat är positivt men ger även intressanta rekommendationer för RJ:s fortsatta arbete med att öka kunskapsutbytena mellan universiteten och samhället utanför.
Flexit
Under 2009 introducerade RJ en helt ny postdoktoral satsning, Flexit, som syftar till att bygga broar mellan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och näringslivet. Fem postdokbefattningar vid fem företag utlystes, varav tre ledde till anställningar. Under 2010 anställde ytterligare fyra företag s.k. in-house-forskare. Programmet utökades 2012 med nya Flexitforskare vid Bonnierförlagen, Forsman avsikten med stadgan är att främja transnationellt stiftelsearbete. EFC svarar för stiftelsesektorns capacity building genom utbildningsprogrammet European Learning Lab som ger professionell utveckling för och stärkta kontakter mellan stiftelsernas handläggare. En av RJ:s forskningssekreterare har deltagit i programdelen Tiepolo genom ett veckolångt besök vid Fondazione Cariplo i Milano. RJ har haft ett längre besök av en medarbetare från VolkswagenStiftung och ett kortare från Foundation for Polish Science. Den 1314 september var RJ värd för ett 30-tal finansdirektörer inom europeiska stiftelser och deras organisation EFFIO.
Som medlem av Europeiska vetenskapsstiftelsen (ESF) medverkar RJ bl.a. i Forum on Science in Society Relationships vilken under året lämnade den uppmärksammade slutrapporten Science in Society: a Challenging Frontier for Science Policy. Verksamheten inom ESF präglas annars allt tydligare av att organisationen planeras vara avvecklad 2015.
RJ bidrar också till European Cultural Foundations (ECF) arbete och fortsätter att stödja Academia Europaeas (AE) utåtriktade informationsverksamhet med ett årligt bidrag, vilket bl.a. resulterat i utbyggnad av webbplatsen och ett nyhetsblad som håller hög kvalitet. Under året har RJ:s styrelse även beslutat att finansiera ett symposieprogram/summer school för yngre forskare inom humaniora i AE:s regi.
Årets RJ-finansierade stipendium (det sista i vårt åtagande) för unga europeiska forskare inom det kulturpolitiska området, det s.k. Cultural Policy Research Award (CPRA) som utdelas tillsammans med ECF, tilldelades Christiaan de Beukelaer, som studerar vid University of Leeds i Storbritannien.
Stöd till forskningsinstitut i utlandet
RJ har ett långvarigt och väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Finansieringen av Indian-European Advanced Research Network (IEARN) pågår. Nästan två decenniers engagemang i Collegium Budapest, som under 2011 överfördes till Central European University, har avslutats. Vid Stellenbosch Institute for Advanced Study (STIAS) finansieras under ytterligare ett år fokusgrupper samt två fellowships/forskarbefattningar. RJ:s styrelse anslog under 2012 därutöver medel till arbetet med att under fem år utveckla STIAS till ett panafrikanskt institut för avancerade studier. RJ:s insatser ska samordnas med Wallenbergsstiftelsernas. Diskussioner fortsätter via SCAS om hur forskningssamarbetet med Kina kan förstärkas. Detta är viktigt med tanke dels på att den nationella Kinastrategi som Vinnova på regeringens uppdrag presenterade under 2011 knappt nämner humaniora och samhällsvetenskap, dels på det kinesiska intresse som finns.
RJ finansierar även tidsbegränsade forskarbefattningar vid de svenska Medelhavsinstituten, två i Istanbul och en i Aten.
I samband med 50-årsjubileet för Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul överlämnades en minnesgåva till RJ.
Projekt inom säkerhet, utveckling, kultur och värderingar
Utrikesdepartementet (UD) och RJ har sedan 2007 tillsammans med German Marshall Fund (GMF) arrangerat Stockholm China Forum (SCF) två gånger per år. Avsikten har varit att fördjupa dialogen kring olika aspekter på relationen mellan Kina och västvärlden. Programmet har blivit en succé. RJ:s åtagande upphör under 2012.
RJ medverkar sedan mer än ett decennium i finansieringen av den svenska delen av World Value Survey (WVS), som numera har sin vetenskapliga förankring vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. RJ har även medverkat till att ordna finansieringen för vissa regionala studier. Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU) har erhållit anslag i fem år som delfinansiering av sitt internationella postdokprogram.
Gästprofessurer, postdoktjänster och andra liknande anställningar
RJ finansierar gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin. Den nuvarande innehavaren är Aris Fioretos. RJ:s finansiering av det nordiska postdokprogrammet Scancor vid Stanford University har nu upphört. RJ bekostar gästforskarutbytet mellan SCAS och utländska institut för avancerade studier, däribland Helsinki Collegium for Advanced Studies och Max-Weber-Kolleg i Erfurt. Det finska intresset för forskningsvistelserna vid SCAS ökar och det s.k. Erik Allardt-programmet får många högt kvalificerade sökande.
Avtalet med Fondation Maison des sciences de lhomme i Paris om samarbete och forskarutbyte fortsätter inom ramen för det fyraåriga avtalet och det vetenskapliga programmet Philosophy and Economics. SCAS svarar för den svenska vetenskapliga medverkan. Syftet är att låta analyser som utgår dels från moralfilosofi och politisk filosofi, dels ekonomisk teori, belysa frågor om politisk och ekonomisk rättvisa. Under året har åtta workshops och konferenser anordnats.
Under 2012 har RJ och SCAS skrivit avtal med ytterligare ett antal mycket framstående forskningsmiljöer: National Humanities Center i Raleigh, North Carolina, Center för Advanced Study in the Behavioral Sciences at Stanford, Radcliffe Institute vid Harvard och Centre for Research in the Arts, Social Sciences and Humanities (CRASSH) i Cambridge. Därmed finns avtal med instituten för avancerade studier vid tre universitet som brukar rankas bland de fyra främsta i världen! Den omedelbara avsikten är att underlätta för Pro Futura-forskarna att vara verksamma vid dessa inrättningar genom att de kan antas som fellows utan att först genomgå den formella ansökningsprocessen. Detta är en viktig framgång för Pro Futura-programmet, och det ter sig naturligt att RJ bidrar till att täcka individernas kostnader för forskningsvistelserna. Sådana utfästelser har RJ gjort tidigare för svenskar som knutits till instituten för avancerade studier i Stanford och Princeton.
RJ och SCAS för en dialog med Institute for Advanced Study i Princeton om formerna för antagning av Pro Futura-forskare som fellows.
RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. För 2012 utsågs professor Helma Lutz (Linköpings universitet).
RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. ESF har varit viktigt för att åstadkomma forskningssamarbeten och utveckla en europeisk forskningspolitik. Liksom övriga svenska medlemmar kommer RJ att lämna organisationen i samband med att dess roll övertas av Science Europe.
Samarbete med riksdagen
Sedan gammalt är en av RJ:s uppgifter att uppmuntra till och finansiera forskning om riksdagen. En särskild budgetpost finns för att finansiera utveckling av samarbetet med riksdagen. I syfte att informera om forskningsresultat och initiera ny forskning finansierar RJ fortlöpande seminarier i riksdagens lokaler, däribland den 15 februari med professor Leif Lewin om konsten att regera i minoritet. Angående riksdagsforskningen, se ovan. Med anledning av att den internationella utgivningen av Linnélärjungarnas reseberättelser The Linnaeus Apostles Global Science för statliga myndigheter gäller andra regler än för stiftelser. Vidare är det 3) orimligt att behandla alla externa bidrag på samma sätt; ersättningen beror på vilken typ av forskningsstöd (stödform) som den externa finansiären beviljar medel till.
RJ:s anslag används därmed i större utsträckning än tidigare till att finansiera forskningstid. RJ:s styrelse har också beslutat att upphöra med att betala ut hela det beviljade anslaget vid ett enda tillfälle året efter att det beviljades. I stället kommer det att utbetalas efter rekvisition i takt med att forskarna använder sina anslag. Därmed ligger de beviljade bidragen kvar i RJ:s förvaltning under längre tid och bidrar till RJ:s avkastning. RJ kan vanligtvis nå högre avkastning än lärosätena. Genom de nämnda åtgärderna har RJ:s resursutnyttjande effektiviserats betydligt.
Forskningskommunikation: webbplats, årsbok m.m.
Riksbankens Jubileumsfond har under 2012 på en rad olika sätt fortsatt att verka för en stärkt forskningskommunikation. Bland annat har kansliet utökats med en kommunikatör, Hanna Köllerström. Webbplatsen, som uppdaterades i slutet av 2011, har blivit mer lättnavigerad. Där presenteras pågående forskning och avslutade projekt, det debatteras och ges exempel på RJ:s stöd till bokutgivning och informeras om seminarier och konferenser samt om RJ:s verksamhet i övrigt. Arbetet pågår dessutom med att bygga ut den engelska delen av webbplatsen för att ytterligare stärka RJ:s internationella profil. Till RJ:s externa kommunikation hör även ett nytt pressrum och en Facebooksida.
Med dessa insatser ska RJ och hum/samforskningen bli än mer tydliga i framtiden.
För sjätte året i rad arrangerade RJ tillsammans med ett antal andra forskningsfinansiärer SAMspråk under politikerveckan i Visby. Därtill anordnades samma vecka under ledning av Ulrika Knutson och i samarbete med Sulf ett lunchseminarium med titeln Vem satsar på forskarkarriären?
För att sprida forskningens resultat i en vidare krets har RJ återigen varit en av huvudarrangörerna på Bok- och Biblioteksmässans Forskartorg. Förutom en rad korta kvartar på Forskartorget (varav många filmades) anordnades ett större seminarium med utgångspunkt i RJ:s årsbok (som också filmades för SVT).
Att sprida resultaten av den forskning som RJ stöder är viktigt, på lång sikt inte minst för att öka värderingen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, på kort sikt för att återrapportera. Därför har RJ tillsammans med FAS och VR under året också stött filmprojektet Forska för livet, som leds av Folke Rydén. Därtill fortsätter RJ:s satsningar på populärvetenskap som Forskning Det tidiga klosterväsendet och det antika bildningsidealet (Samuel Rubenson) och Centrum för kognitiv semiotik (Göran Sonesson). För ett program, Kunskapsintegration och innovation i en internationaliserande ekonomi (Christian Berggren), har en lägesrapportering gjorts efter sex år. Bedömningen är att samtliga program fortskrider på ett tillfredsställande sätt.
RJ genomför även andra typer av uppföljningar och utvärderingar. Ett exempel är en uppföljning av 40 projekt avseende hur RJ:s krav på open access-publicering fungerar. Några generella slutsatser kan dras av uppföljningen: Forskarna har god kunskap om open access och hur man publicerar i open access, och forskarna utnyttjar sitt lärosätesbibliotek angående publiceringsplaner. Endast enstaka forskare påtalar att det kan finnas en motsättning mellan att publicera i högrankade tidskrifter och att publicera open access. Under året har en utvärdering av RJ:s stödform projekt publicerats liksom en utvärdering av den postdoksatsning inom ABM-området (Arkiv, bibliotek och museer) som RJ och Kungl.
Vitterhetsakademien gemensamt har genomfört. Förberedelser har gjorts inför en utvärdering av RJ:s områdesgrupper, dvs. den arbetsform RJ har valt för att stimulera och initiera ny forskning, liksom inför en utvärdering av ämnet litteraturvetenskap i samarbete med Vetenskapsrådet.
RJ har också valt att låta det norska Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) göra en systematisk studie av projekt som stödform med syftet att få kunskap om hur denna stödform fungerar och, om möjligt, vilka effekter den har på forskningens utveckling och på enskilda forskares karriärer. Trots att projektanslag är den vanligaste stödformen bland svenska forskningsfinansiärer så har den aldrig följts upp, utvärderats eller särskilt studerats. Underlag för studien var framför allt en enkät riktad till sökande hos RJ under åren 20052010. Rapporten lyfter fram intressanta iakttagelser och slutsatser om hur stödformen fungerar, men för att få svar på frågor om vilka effekter stödformen har på forskningens utveckling och på enskilda forskares karriärer krävs fördjupade studier, t.ex. intervjuer och longitudinella studier. Rapportförfattarna finner inte något som talar för några större förändringar i utformningen av RJ:s projektstöd, däremot lyfter de fram ett antal punkter som viktiga för RJ att beakta. Mot bakgrund av rapportens resultat kommer RJ bl.a. att göra beredningsprocesserna mer tydliga på webbplatsen; en analys av könsfördelningen, inte bara på projektledarnivå utan även på deltagarnivå, är aktuell och fördelningen av ämnen mellan beredningsgrupperna kommer att ses över. Rapporten ger också underlag för en mer strategisk diskussion av hur stödformen projekt skulle kunna utformas, vilka sätt som är de bästa för att stödja forskning och forskares karriärer samt RJ:s roll i relation till andra forskningsfinansiärer.
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
37
Förvaltningsberättelse
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
Ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988. Därmed blev RJ en självständig finansiell aktör och ansvaret för förvaltningen av tillgångarna övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslöt riksdagen under 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Härutöver har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Numera har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.
RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Valen sker vartannat år då beslut om halva antalet ledamöter fattas. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under 2012. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar de ovan i stadgarna angivna ändamålen i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet.
Styrelsens arbetsutskott, som t.o.m. 2012 har bestått av styrelsens ordförande och vice ordförande samt finanskommitténs ordförande, har sammanträtt sju gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a.
delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och produktionsstöd för böcker.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, har två ordinarie ledamöter och en adjungerad ledamot. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Arbetssätt, budget
RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva inom ramen för de ordinarie stödformerna projekt, program, infrastrukturella projekt och forskningsinitiering, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning. I avvägningen sätter RJ den s.k. bottom-up-principen främst och låter forskarinitiativen utgöra större delen av utrymmet för ny forskning, vilket innebär ca 7580 procent av den årliga budgeten.
Budgeten för 2012 omfattade totalt ca 416 mnkr, varav ca 379 mnkr avsåg nya forskningsanslag. Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett s.k. stresstest. Under året har RJ sammanlagt beviljat anslag om 355 mnkr (se vidare i Årsberättelsens avdelning Den forskningsstödjande verksamheten). Alla utgifter prövas noga, och enbart de ansökningar som uppfyller högt ställda kvalitetskrav beviljas medel. Att hela det budgeterade utrymmet för nya forskningsanslag inte togs i anspråk beror dels på att kostnaden för de tre nya programmen blev lägre än budget, dels på att ett till infrastrukturellt projekt beviljat anslag inte togs i anspråk, dels på att ytterligare åtgärder inom Riktade insatser inte var färdigberedda.
Ordinarie stödformer
Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2012 till 899 (2011: 810). Beredningsgrupperna valde ut 107 av dessa, vilka därefter inbjöds att inkomma med en fullständig ansökan. Av dessa kunde 36 (2011: 48) ansökningar beviljas anslag, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar till de stora programanslagen var 27 (2011: 22), varav 7 valdes ut för vidare behandling och 3 (2011: 2) slutligen finansierades. Av 39 (2011: 36) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 21 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 10 (2011: 8) beviljats medel. Beviljandekvoten för projektansökningarna ligger under 5 procent, vilket innebär att konkurrensen om projektanslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer. Styrelsen tillvaratar till buds stående medel för att behandla olika typer av ansökningar så rättvist som möjligt. När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger, görs vid behov omfördelningar mellan budgetposterna.
Riktade insatser
En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade.
Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning. Tre grupper har varit verksamma under 2012, varav den med inriktning på medialisering har genomfört sitt första verksamhetsår. RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom Sverige. Som exempel kan nämnas att områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet i samarbete med riksdagen arrangerade ett mycket uppskattat halvdagsseminarium om ansvar och ansvarsutkrävande. Vissa konferenser syftar mer eller mindre direkt till att undersöka förutsättningarna för nya initiativ från RJ. En workshop har mynnat ut i ett förslag till forskningsprogram på temat Hur bör högre utbildning och forskning i Sverige organiseras 2030? Avsikten är att programmet ska behandla villkoren för samhällets samlade forskning, dvs. forskning inom företag, institut samt universitet och högskolor, och att expertkunskapen inom detta kunskapsområde ska förstärkas.
Bland de riktade forskningssatsningarna kan även nämnas utlysningen av medel för forskning om förmodernitet och spetsforskningsprogrammet Pro Futura. Pro Futura-forskarna visar mycket goda resultat och flera av dem har valts in i akademier och forskningsråd. Under 2012 har avtal skrivits med ett antal mycket framstående internationella forskningsmiljöer med innebörden att Pro Futura-forskarna ska kunna antas som gästforskare (fellows) utan att först genomgå den formella ansökningsprocessen, ett viktigt erkännande av programmets kvalitet. Arbetet med Flexitprogrammet går vidare. Målet är att öka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan näringslivet. Den önskvärda utbyggnaden drabbas dock av att företagen i rådande ekonomiska klimat är mycket försiktiga med alla typer av nyanställningar.
Kvalitetsbedömningen
RJ vinnlägger sig om en hög kvalitet i granskningsprocessen och ett flexibelt beslutsfattande. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s webbplats (www.rj.se). För att reducera jävsproblemen anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen. De ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår extern sakkunnigbedömning, i många fall av utländska experter. Vid behov arrangeras s.k. hearingar med de sökande för att skaffa ett fullgott beslutsunderlag.
Anslagens utformning
Avsikten är att RJ:s anslag ska vara utformade på ett sådant sätt att de bästa forskarna söker och väljer dem.
RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen och ger bidrag till produktionsstöd till böcker, översättning och kostnader för publicering med s.k. open access. Goda resultat i finansförvaltningen har genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser, vilka vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ, t.ex. Pro Futura. Tack vare RJ:s former för bedömning och övriga åtgärder har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att samfinansiera angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis Vitterhetsakademien och VolkswagenStiftung) kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna ges en bredare förankring i forskningssystemet.
RJ är restriktiv med att bevilja schablonmässiga och ospecificerade bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader (tidigare kallad overhead), vilket innebär att utbetalningarna till sådana kostnader under senare år har reducerats betydligt. Storleken på RJ:s bidrag till de treåriga projektanslagen beror på hur mycket forskningstid som ska finansieras. För programmen beräknas bidragens storlek från fall till fall efter samma princip. Till infrastrukturella projekt, där RJ förutsätter ett omfattande engagemang från anslagsförvaltarna, beviljas inga bidrag till indirekta kostnader och lokalkostnader. Det har varit möjligt att nå samförstånd om bidragen med berörda lärosäten. RJ fortsätter arbetet med att undersöka möjligheterna till samordning rörande stiftelsernas hantering av kostnadskalkyler, ekonomisk rapportering samt projektens ekonomiska uppföljning, dels i en särskild arbetsgrupp, dels genom organisationen Stiftelser i Samverkan (SiS). RJ har under 2012 övergått till att betala ut anslagen efter rekvisition för en sexmånadersperiod och i takt med att forskarna förbrukar beviljade medel. Förändringen har mottagits väl från forskarna och har inte vållat några administrativa eller ekonomiska problem för RJ. Rekvisitionen av anslag i takt med förbrukningen motverkar att lärosätena ligger på stora beviljade men oförbrukade anslag som genererar ingen eller mycket låg avkastning. För RJ ger samtliga ovannämnda åtgärder betydande ekonomiska vinster.
Internationellt
RJ:s bidrag syftar till att förnya och förstärka den svenska forskningens internationella förbindelser och genomslag. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet. RJ fortsätter att i skilda former driva på forskningspolitiken bl.a. inom ramen för Forum for Philanthropy and Research Funding och i arbetet på World Humanities Report.
RJ är en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC), European Cultural Foundation (ECF) och European Science Foundation (ESF). Som exempel på forskningssamarbetet med andra europeiska stiftelser kan Europe and Global Challenges nämnas, där den andra ansökningsomgången slutfördes 2012 och fyra nya anslag beviljades. Förhoppningen är att denna satsning ska bidra till internationaliseringen av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.
Information
RJ fortsätter att bygga ut och förbättra kommunikationen med intresserad allmänhet, journalister och forskare. Under 2012 har en kommunikatör anställts. Innehållet på webbplatsen har ökats ytterligare med artiklar, nyhetsbevakning, blogg, debattforum, facebooksida samt pressrum. Avsikten är att besökarna snabbt och enkelt ska kunna ta del av aktuell forskning, ansökningsrutiner samt finansiell information. Som ett led i den ökade internationaliseringen pågår ett arbete med att bygga ut den engelska delen av webbplatsen. Anvisningarna till de sökande har översatts till engelska. Webbplatsen är ett viktigt instrument för den utåtriktade informationen, liksom årsboken och nyhetsbrevet. För att stärka den svenska forskningskommunikationen i sin helhet har RJ dessutom deltagit i utvecklingen av forskning.se. RJ medverkar under politikerveckan i Almedalen, i Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga konferenser. Årsboken Tungan på vågen. Vågmästare och balanspartier anknyter till RJ:s satsning på riksdagsforskning.
Måluppfyllelse och kvalitetssäkring
En jämförelse av de inledningsvis citerade stadgarna med redovisningen av genomförda verksamheter visar hur RJ utnyttjar möjligheterna att agera flexibelt och i syfte att stärka humaniora och samhällsvetenskap, hur stora och långsiktiga projekt stöds, hur nya forskningsuppgifter uppmärksammas samt hur kontakterna med internationell forskning främjas. Det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i flertalet fall först på sikt. Genom att säkerställa att de ansökningar som beviljas medel håller högsta vetenskapliga kvalitet läggs en grund. RJ har under senare år ökat ambitionerna i fråga om utvärdering och uppföljning av den forskning som beviljats medel. Det är viktigt att kunna ge besked om vad som har varit ett lyckat projekt och vad som eventuellt har varit mindre framgångsrikt. RJ:s styrelse behöver också inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att justera eller komplettera stödformer och arbetssätt. Efter avslutad projekttid ska forskarna till RJ sända in en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i. Fokus i RJ:s insatser ligger dock inte på slutredovisningarna utan på de insatser som genomförs under anslagsperioden. I kvalitetshöjande syfte gör respektive beredningsgrupp årligen uppföljningar och projektbesök.
Under 2012 har 36 projekt och 7 infrastrukturella projekt granskats, varav 14 projekt och 2 infrastrukturella projekt även har besökts. Därutöver följdes de 10 projekten inom Levande språk upp. Alla har fått klartecken att fortsätta. Med i samtliga fall positiva resultat har tre program genomgått en formell halvtidsutvärdering under medverkan av externa sakkunniga, två program har lägesrapporterat efter de första två åren och ett efter sex år. Förutom dessa löpande åtgärder genomför RJ även samlade utvärderingar av sina insatser och då uteslutande med anlitande av extern expertis. Resultaten från två sådana utvärderingar under 2012, dels av RJ:s stödform projekt, dels av ABM postdokprogram, har publicerats. I båda finns iakttagelser som RJ kommer att åtgärda. Rapporten om projekt ger visst underlag för strategiskt arbete med utformningen av RJ:s insatser. Därutöver kommer den årliga analys som kansliet gör av könsfördelningen att utökas från att gälla enbart projektledarna till att omfatta alla deltagare. Även deras s.k. karriärålder, dvs. antalet år som gått sedan doktorsexamen avlades, kommer att studeras på motsvarande sätt för att ge en bild av i vilken fas av karriären de befinner sig. Slutligen har utvärderingar under 2013 förberetts av RJ:s områdesgrupper, av forskning inom litteraturvetenskap och av programmet Nordiska Rum.
Administration
It-stödets funktionalitet och tillförlitlighet uppmärksammas och åtgärdas fortlöpande. En virtuell server med backup för inloggning och SQL-server har installerats. Ett planerat inköp av nya datorer har senarelagts av både miljöskäl och i väntan på mer avancerad teknik och programvara. En it-policy för kansliets personal har fastställts. Efter omfattande analys och offentlig upphandling övergick RJ i början av 2012 till Bloomberg som informationstjänsteverktyg för bl.a. börskurser. Det nya systemet möjliggör att nya, effektiva tekniska hjälpmedel har kunnat tas i bruk av medarbetarna. CapMan, som används för värdepappershantering, anpassas fortlöpande till den senaste tekniken och utvecklas för att kunna hantera nya finansiella instrument. CapMan är numera webbaserat och anpassat till den senaste tekniken. Detta kommer att underlätta systemuppdateringar och gör det även möjligt att arbeta i systemet utanför RJ:s lokaler. Tekla och Webla, som hanterar ansökningar och sakkunnigutlåtanden, har tillförts en rad funktioner i syfte att ytterligare öka precisionen i forskarnas budgetar, förbättra uppgifterna om projektens ämnesinriktning och effektivisera informationen till de sökande. Dessutom har anvisningarna till de sökande översatts till engelska. Systemen för ekonomiadministration har vidareutvecklats både för att underlätta forskarnas rekvisition av anslag och samtidigt ge RJ möjlighet till successiv kontroll av förbrukningen. Övergången till digital hantering av alla ansökningshandlingar fortskrider.
Vid alla it-förändringar prioriteras en säker it-struktur. Arbetet går vidare med att med hjälp av skattejurister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad europeiska stater, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver. En offentlig upphandling av byggnadsentreprenad har inletts. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet pågår kontinuerligt. Den s.k. årskalendern för forskningsavdelningen och administrationen har aktualiserats i syfte att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal ajourförs och kompletteras fortlöpande med riktlinjer och policydokument.
Personal
I slutet av 2012 hade RJ:s kansli 18 anställda (2011: 17). Under året har två nyanställningar gjorts och en medarbetare gått i ålderspension.
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
44
Finansiell verksamhet
FINANSIELL VERKSAMHET 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
2000-08-11 16.42
Resultat och avkastning
Årets resultat uppgick till 502 mnkr (247 mnkr). Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2012 till 824 mnkr (453), se not 12. Under året beviljade RJ 355 mnkr (333) till forskningsmedel.
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 330 mnkr (351). Administrationskostnaderna var under året 35 mnkr (34) vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2012 till 859 mnkr (419), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 9,7 procent (4,0), vilket översteg RJ:s jämförelseindex med 0,1 procentenheter.
Under året har portföljen i genomsnitt haft följande fördelning på tillgångsslag: svenska aktier 28 procent, internationella aktier 26 procent, räntebärande placeringar 30 procent, hedgefonder 6 procent, fastigheter 8 procent och fastighetsfonder 2 procent. Under hela året har tillgångsallokeringen varit nära referensportföljen.
RJ:s aktieportföljer avkastade under året 11,9 procent (11,0). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 4,1 procent (4,9) och hedgefonder 2,8 procent (2,2). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning före skatt på 4,7 procent (8,6) och fastighetsfonder (inklusive vinstandelslån) 1,1 procent (5,6). Vinstandelslånen bedöms dock ha en dold positiv avkastning. Valutasäkringar av utländska tillgångar redovisas separat och har under året påverkat totalavkastningen positivt med 1,4 procentenheter (0,2).
Den svenska aktieportföljen gav under 2012 en avkastning på 15,6 procent (17,6), vilket var den tillgångsklass som under året gav högst absolutavkastning. Den svenska aktieportföljen utvecklades dock 1,1 procentenheter sämre än jämförelseindex SIX Portfolio Return Index för året som helhet. En stor del av börsuppgången skedde i början av året varefter Stockholmsbörsen rekylerade ned i maj och juni i samband med ökad oro för skuldproblemen i södra Europa för att sedan under hösten återhämta sig och nå årshögsta i slutet av året.
Den internationella aktieportföljen gav under året en totalavkastning på 8,1 procent (2,2), vilket översteg jämförelseindex med 0,8 procentenheter. Vid utgången av året var den internationella portföljen fördelad på Nordamerika 58 procent (56), Västeuropa exklusive Storbritannien 17 procent (16), Storbritannien 12 procent (13), Japan 5 procent (5), Asien exklusive Japan 7 procent (7) och Latinamerika 1 procent (3).
Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid bäst-i-sin-klass-bolag med rimlig aktievärdering är en viktig del i den övergripande strategin.
RJ:s ränteförvaltning har haft ytterligare ett framgångrikt år och har nu överträffat jämförelseindex åtta år i rad. Under 2012 uppgick avkastningen i ränteportföljen till 4,1 procent (4,9) jämfört med 3,0 procents avkastning för jämförelseindex. Obligationsportföljen, som främst innehåller säkerställda svenska bostadsobligationer, uppvisade en avkastning på 4,8 procent (6,5), vilket översteg index med 0,6 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick under året till 3,1 procent (2,4), vilket översteg jämförelseindex med 1,9 procentenheter. Realavkastningen i ränteportföljen är under året höga 4,2 procent eftersom konsumentpriserna i Sverige under året sjunkit med 0,05 procent. Under året har ränteskillnaden mellan bostadsobligationer och statsobligationer minskat betydligt över hela avkastningskurvan. Under året minskade exempelvis den femåriga räntan på bostadsobligationer från 2,8 till 1,8 procent samtidigt som den svenska femåriga statsobligationen under perioden var kvar på en ränta kring 1 procent. Riksbanken sänkte under året styrräntan från 1,75 procent till 1,0 procent. En viktig faktor är låg underliggande inflation och att en inbromsning skett i den svenska ekonomin, vilket hänger samman med svag konjunktur i Västeuropa.
Den direktägda fastighetsportföljen, som är investerad i bostäder och kontor i Stockholms innerstad, gav under året en totalavkastning på 4,7 procent (8,6). Extraordinära kostnader för underhåll av en av kontorsfastigheterna har minskat fastighetsavkastningen med ca 1 procentenhet. Marknadsvärdet för fastigheter har bedömts genom kassaflödesanalys och genom externa värderingar utförda av DTZ. Under året ökade marknadsvärdet på bostadsfastigheterna med 2,7 procent till ett genomsnittligt värde på ca 30 400 kronor per kvadratmeter. Marknadsvärderingen av kontorsfastigheterna har under året stigit med 4,5 procent främst tack vare lägre avkastningskrav. Portföljen består av 70 procent bostadshus och 30 procent kontorsfastigheter. Fastigheterna är till en mindre del finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 2,5 procent (2,9).
I början av året utarbetades en reviderad fastighetsstrategi som innebär att RJ ska öka investeringarna inom fastighetsområdet under perioden 20122014. Investeringar ska endast genomföras om förväntad avkastning minst uppfyller RJ:s avkastningskrav för denna typ av investeringar. Planen är att omplacera medel från ränteplaceringar som i dagsläget har låg förväntad realavkastning till fastighetsrelaterade investeringar. Inga nyförvärv har dock genomförts under året.
RJ har hittills värderat investeringar i vinstandelslån till anskaffningsvärde och inte beaktat de marknadsvärden som baseras på externa värderingar. Vinstandelslånen, Sveafastigheter Fund II och III, har båda marknadsvärden som är högre än anskaffningsvärdena.
Detta innebär att det finns förändringar av orealiserade vinster för vinstandelslånen som inte är med i redovisade avkastningsmått och årets resultat inklusive orealiserade vinster. Som marknadsvärde i not till balansposten har bokfört värde angivits. Sveafastigheter Fund III:s bokförda värde har minskats med en nedskrivning som i sin helhet beror på eurokursen.
Under 2012 har RJ nyinvesterat i fyra hedgefonder och avvecklat två tidigare innehav. Nya innehav är Observatory som är inriktad mot den internationella kreditmarknaden, den nystartade multistrategifonden Carve samt de två aktiebaserade hedgefonderna Ram One och Rhenman Healthcare. Tillgångsslaget består därmed av tio fonder fördelade på sju investeringsstrategier. RJ:s investeringar i hedgefonder har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder, dvs. under åren 2002 till 2012. För 2012 blev avkastningen i svenska kronor 2,8 procent, men om hänsyn också tas till valutasäkringar av utländska fondinnehav är avkastningen 4,3 procent.
RJ valutasäkrar en del av de utländska tillgångarna till svenska kronor genom att använda valutaterminer. Enligt placeringspolicyn får den öppna valutapositionen maximalt uppgå till 20 procent av de totala tillgångarna. I samband med en översyn av referensportföljen i maj gjordes ett tillägg i valutapolicyn som innebär att investeringar i hedgefonder och fastighetsfonder ska valutasäkras till 100 procent. Denna ändring syftar till att undvika valutarisker i RJ:s absolutavkastande investeringsstrategier. I slutet av året uppgick den öppna valutapositionen till 16 procent (16) av tillgångarna. Cirka 8 procentenheter avser exponering mot USA-dollarn, 2 procentenheter mot pundet, 1 procentenhet mot euron samt 5 procentenheter mot övriga valutor. Under året har både USA-dollarn och euron försvagats mot den svenska kronan med 6 respektive 4 procent medan pundet i det närmaste har varit oförändrat. Under året uppgick det redovisade nettoresultatet på valutaterminer till 81 mnkr (19).
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga sidan 7879. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 1 481 mnkr (1 159).
RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 7 600 mnkr till 7 756 mnkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 8 759 mnkr till 9 237 mnkr. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 13,0 (12,6) gånger årets beviljade forskningsmedel, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2012 utgjorde aktier 54 procent (55), räntebärande placeringar 30 procent (30), direktägda fastigheter 8 procent (8), fastighetsfonder 2 procent (2) och hedgefonder 6 procent (5).
Av tillgångarna var 27 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2012 uppgick till 1 145 mnkr (1 015), medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 16 procent av de totala tillgångarna.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, dvs. konsumentprisindex plus 4 procent.
Under tioårsperioden 20032012 uppgår den genomsnittliga reala avkastningen till 7,3 procent per år jämfört med målet om 4,0 procent per år. Detta innebär att den reala avkastningen för perioden 20032012 uppgår till sammanlagt 101,4 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 53,4 procentenheter.
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Den föreslås av finansförvaltningen i ett beslutsunderlag utarbetat av RJ:s finansdirektör och fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 har referensportföljen gett en realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 38,6 procentenheter.
Därtill har den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 20032012 överträffat referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 14,8 procentenheter. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.
Under perioden 20032012 har totalportföljen överträffat jämförelseindex sju av tio år. Av de år som totalportföljen utvecklats bättre än index uppgår den genomsnittliga överavkastningen till 1,5 procentenheter. För de år som totalportföljen utvecklats sämre än index är avvikelsen i genomsnitt 0,6 procentenheter.
Samtliga tillgångsslag som jämförs med marknadsindex har för perioden 20032012 uppnått en avkastning som överstiger sina respektive jämförelseindex. Fastigheter och hedgefonder, som inte jämförs med index, har för perioden som helhet uppnått en genomsnittlig årlig realavkastning på 5,5 procent respektive 4,9 procent.
Risker och riskhantering
RJ upprättar årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
Marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt hedgefondsrisker.
Kreditrisker, inklusive motpartsrisker.
Likviditetsrisker.
Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen som leds av stiftelsens finansdirektör. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, controller och back-office.
Tillämpning av etisk policy
RJ har nu i tio år arbetat med etiska hänsynstaganden på investeringarna som utgår från placeringspolicyn som anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt. Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som inte följt våra etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att vi avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ inte investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet. I en granskning som genomfördes i december konstaterades att ett företag, stålbolaget Posco, där RJ ägde aktier inte har följt en av dessa konventioner i ett delägt bolag. Med hänsyn till detta har RJ avyttrat detta aktieinnehav och tillsvidare beslutat att inte tillåta investeringar i aktien.
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Total avkastning i % av eget kapital vid
årets ingång
-30%
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Real avkastning i % av eget kapital vid
årets ingång
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Marknadsvärderat eget kapital (mkr)
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Beviljade forskningsmedel (mkr)
0
100
200
300
400
500
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Finansiellt resultat (KSEK)
Tillgång
Intäkt/kostnad
2012
2011
Fastigheter
Intäkter
35 441
35 750
Realisationsvinster/förluster
Avskrivningar
5 469
5 468
Räntekostnader
1 107
1 306
Övriga kostnader
24 639
18 559
Återföring nedskrivning
8 000
Avsättning till periodiseringsfonder
1 055
2 591
Skatt på årets resultat
832
2 044
Förändring av orealiserade vinster
29 968
41 968
Summa fastigheter
32 307
55 750
Aktier
Utdelningar
180 695
176 318
Realisationsvinster/förluster
39 123
121 322
Realisationsvinster/förluster aktiekonv.
7 717
Återföring nedskrivningar
428 019
188 379
Nedskrivningar
233 278
428 019
Ränteintäkt aktiekonvertibel
1 348
2 001
Förändring av orealiserade vinster
287 274
675 574
Summa aktier
617 218
615 573
Hedgefonder
Utdelningar
10 104
22 992
Realisationsvinster/förluster
31 099
55 528
Förändring av orealiserade vinster
24 146
67 226
Summa hedgefonder
17 057
11 294
Onoterad fastighetsfond
Utdelningar
443
2 015
(Aberdeen)
Återföring nedskrivningar
4 648
9 252
Nedskrivningar
6 761
4 648
Förändring av orealiserade vinster
0
0
Summa onoterad fastighetsfond
1 670
6 619
Vinstandelslån
Ränteintäkter
681
1 647
Realisationsvinster/förluster
9
66
Återföring nedskrivningar
446
281
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III
2 550
446
Summa vinstandelslån
1 414
1 416
Räntebärande
Bankmedel
Ränteintäkter
2 455
2 769
Räntekostnader
5
3
Valutakursvinster/förluster
1 284
437
Certifikat
Ränteintäkter
20 054
23 920
Återföring nedskrivningar
210
Nedskrivningar
Förändring av orealiserade vinster
1 060
138
Floating rate note
Ränteintäkter
8 292
1 139
Förändring av orealiserade vinster
4 662
307
Obligationer
Ränteintäkter
79 922
86 903
Realisationsvinster/förluster
6 395
7 125
Återföring nedskrivningar
25 828
Nedskrivningar
Förändring av orealiserade vinster
9 826
10 056
Summa räntebärande tillgångar
118 587
143 705
Valutaterminer
Ränteintäkter
15 059
14 576
Räntekostnader
239
183
Valutakursvinster/förluster
45 541
15 934
Återföring nedskrivning
6 911
Nedskrivning
6 911
Förändring av orealiserade vinster
13 664
10 442
Summa valutaterminer
80 936
18 894
Finansiella kostnader
3 872
3 678
Finansiellt resultat
859 149
419 361
Resultaträkning (KSEK)
Not
2012
2011
Stiftelsens intäkter
Utdelningar
1
191 242
201 325
Ränteintä
kter
2
127 811
132 955
Resultat fastigheter
3
3 446
15 088
Återförd nedskrivning certifikat
210
Valutakursresultat m.m.
5
51 168
23 282
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
4
168 397
39 714
Övriga intäkter
2
Stiftelsens kostnader
Finansiella kostnader
6
3 872
3 678
Personalkostnader
7, 8, 9
25 378
23 917
Externa kostnader
10
9 471
9 949
Avskrivningar inventarier
17
66
227
Räntekostnader
11
1 351
1 492
Årets resultat
23
501 928
247 319
För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 12.
Balansräkning (KSEK)
Not
2012-12-31
2011-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
14, 15
270 324
275 792
Inventarier
17
142
155
Summa materiella anläggningstillgångar
270 466
275 947
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
18
1 729 436
1 770 747
Floating rate note
32
305 000
150 000
Aktier
19
4 641 296
4 701 978
Hedgefonder
20
571 724
407 849
Vinstandelslån
20
122 683
103 353
Onoterad fastighetsfond
20
54 561
56 674
Summa finansiella anläggningstillgångar
7 424 700
7 190 601
Summa anläggningstillgångar
7 695 166
7 466 548
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
21
50 959
20 485
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
52 508
51 524
Certifikat
25
807 840
776 168
Kassa och bank
81 662
217 488
Summa omsättningstillgångar
992 969
1 065 665
Summa tillgångar
8 688 135
8 532 213
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
23, 24
Stiftelsekapital
2 680 421
2 656 792
Fritt eget kapital
23, 24
Kulturvetenskapliga donationen
1 938 321
1 921 234
Balanserat resultat
3 137 091
3 022 276
Summa eget kapital
7 755 833
7 600 302
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder
16
8 258
7 203
Summa obeskattade reserver
8 258
7 203
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
1 494
1 542
Summa avsättningar
1 494
1 542
Långfristiga skulder
Inteckningslån
45 050
45 050
Summa långfristiga skulder
45 050
45 050
Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
851 438
775 169
Leverantörsskulder
3 494
3 319
Valutaterminer
26
6 911
Övriga kortfristiga skulder
27
15 455
85 220
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
7 113
7 497
Summa kortfristiga skulder
877 500
878 116
Summa skulder och avsättningar
932 302
931 911
Summa eget kapital och skulder
8 688 135
8 532 213
Ställda säkerheter
29
49 371
49 371
Ansvarsförbindelser
31
91 694
103 968
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i en separat bilaga.
Kassaflödesanalys (KSEK)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
2012
2011
Årets resultat
501 928
247 319
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
5 534
5 696
Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar
8 000
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
433 112
223 740
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
242 589
433 112
Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar
45 517
114 195
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder
1 055
2 591
Förändring av avsättningar till pensioner
47
47
Förändringar räntefordran
1 003
4 777
Förändringar ränteskuld
40
53
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
362 501
337 906
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar
61 438
300 859
Förändring av kortfristiga skulder
77 615
84 882
Kassaflöde från den löpande verksamheten
223 448
723 647
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
53
116
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0
0
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
2 878 814
3 574 981
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
2 789 721
3 010 011
Kassaflöde från investeringsverksamheten
89 146
565 086
Kassaflöde långfristig finansiering
Förändring av långfristiga skulder
Kassaflöde långfristig finansiering
0
0
Kassaflöde från anslagsverksamheten
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag
76 269
24 778
Återbetalade anslag
8 340
4 482
Årets beviljade anslag
354 737
332 755
Kassaflöde från anslagsverksamheten
270 128
303 495
Årets kassaflöde
135 826
144 934
Kassa, bank vid årets ingång
217 488
362 422
Kassa, bank vid årets utgång
81 662
217 488
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
57
Redovisnings- och värderingsprinciper
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
2000-08-11 16.42
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade. Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars marknadsvärde samt årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i en separat bilaga.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Byggnader 50 år
Inventarier 5 år
Datorer 3 år
När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.
Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper (inklusive floating rate note) värderas kollektivt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt LVP.
Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Eget kapital
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
60
Noter (belopp i KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
Not 1.
Utdelningar
2012
2011
Aktier
180 695
176 318
Alternativa placeringar
10 547
25 007
Summa
191 242
201 325
Not 2.
Ränteintäkter
2012
2011
Obligationer
79 922
86 903
Floating rate note
8 292
1 139
Vinstandelslån
681
1 647
Aktiekonvertibler
1 348
2 001
Certifikat
20 054
23 920
Valutaterminer
15 059
14 576
Bank
2 455
2 769
Summa
127 811
132 955
Not 3.
Resultat fastigheter
2012
2011
Realisationsresultat
Hyresintäkter
35 441
35 750
Avskrivningar
5 469
5 468
Återförd nedskrivning
8 000
Övriga kostnader
24 639
18 559
Avsättning till periodiseringsfond
1 055
2 591
Skatt på årets resultat
832
2 044
Summa
3 446
15 088
Av fastighetsintäkterna utgör 4 195 (4 068) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14 och 15.
Not 4.
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
2012
2011
Realisationsresultat obligationer
6 395
7 125
Återföring nedskrivning obligationer
0
25 828
Nedskrivning obligationer
0
0
Realisationsresultat aktier
39 123
121 322
Återföring nedskrivning aktier
428 019
188 379
Nedskrivning aktier
233 278
428 019
Realisationsresultat aktiekonvertibler
7 717
Realisationsresultat hedgefonder
31 099
55 528
Återförd nedskrivning fastighetsfond
4 648
9 252
Nedskrivning fastighetsfond
6 761
4 648
Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III
9
66
Återförd nedskrivning Sveafastigheter Fund III
446
281
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III
2 550
446
Summa
168 397
39 714
Not 5.
Valutakursresultat m.m.
2012
2011
Valutakursresultat orealiserat
1 284
437
Valutakursresultat valutaterminer
45 541
15 934
Återföring nedskrivning valutaterminer
6 911
Nedskrivning valutaterminer
6 911
Summa
51 168
23 282
Not 6.
Finansiella kostnader
2012
2011
Depåavgift
716
660
Övriga finansiella kostnader
3 156
3 018
Summa
3 872
3 678
Not 7.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2012
2011
Löner och andra ersättningar
Styrelse och verkställande direktör
3 405
3 247
Övriga anställda
12 350
11 795
Summa
15 755
15 042
Sociala kostnader
8 844
8 225
varav pensionskostnader
3 348
3 024
Av pensionskostnader avser 779 (697) styrelse och verkställande direktör.
Not 8.
Medelantal anställda
2012
2011
Kvinnor
11,8
10,8
Män
6,1
6,0
Summa
17,9
16,8
Not 9.
Sjukfrånvaro 2012
Korttids-frånvaro
Långtids-frånvaro
Kvinnor
0,42 %
0,00 %
Män
0,13 %
0,00 %
Summa
0,32 %
0,00 %
Not 10.
Ersättning till revisorer (inkl. moms)
2012
2011
PwC (intern revision)
Revisionsuppdraget
257
250
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
133
35
Skatterådgivning
32
17
Riksrevisionen (extern revision)
Revisionsuppdraget
288
287
Summa
710
589
Not 11.
Räntekostnader
2012
2011
Bank
5
3
Valutaterminer
239
183
Fastigheter
1 107
1 306
Summa
1 351
1 492
Not 12.
Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster
2012
2011
Årets resultat
501 928
247 319
Förändring av orealiserade vinster, se nedan
322 308
700 773
Summa årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster
824 236
453 454
Förändring av orealiserade vinster
2012
2011
Förändring
Fastigheter
513 176
483 208
29 968
Obligationer
19 882
10 056
9 826
Floating rate note
4 969
307
4 662
Aktier
840 017
552 743
287 274
Hedgefonder
88 458
112 604
24 146
Certifikat
1 198
138
1 060
Valutaterminer
13 664
0
13 664
Summa
1 481 364
1 159 056
322 308
Se även not 24.
Not 13.
Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2012 uppgår till 314,20. Motsvarande indexvärde för 2011 är 311,43. Mellan 2011 och 2012 ökade således konsumentprisindex med 0,8894 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 656 792 x 0,008894 = 23 629 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 921 234 x 0,008894 = 17 087. Se vidare not 23 och 24.
Not 14.
Fastigheter
Bokfört värde
Marknadsvärde1)
Styrpinnen 23, Stockholm
122 238
176 000
Brännaren 7, Stockholm
13 831
80 000
Sländan 2, Stockholm
6 560
63 000
Rekryten 6, Stockholm
21 925
120 000
Snöklockan 1, Stockholm
18 068
92 000
Jasminen 4, Stockholm
12 266
54 000
Apelträdet 5, Stockholm
12 391
46 500
Hjorten 17, Stockholm
14 463
96 000
Sånglärkan 12, Stockholm
48 582
56 000
Summa
270 324
783 500
Fastigheterna ägs till 100 %.
1) Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av DTZ.
Not 15.
Fastigheter
2012
2011
Byggnader
Ingående anskaffningsvärden
273 428
273 428
Försäljningar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
273 428
273 428
Ingående avskrivningar
83 555
78 087
Försäljningar
Årets avskrivningar
5 468
5 468
Utgående ackumulerade avskrivningar
89 023
83 555
Ingående nedskrivningar
10 700
18 700
Återförd nedskrivning
8 000
Utgående ackumulerade nedskrivningar
10 700
10 700
Mark
Ingående anskaffningsvärden
96 619
96 619
Försäljningar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
96 619
96 619
Ingående nedskrivningar
0
0
Utgående ackumulerade nedskrivningar
0
0
Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark
270 324
275 792
Taxeringsvärden, byggnader
266 260
266 260
Taxeringsvärden, mark
271 545
271 545
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3 och 11.
Not 16.
Periodiseringsfonder
2012
2011
Periodiseringsfond tax 2010
2 362
2 362
Periodiseringsfond tax 2011
2 250
2 250
Periodiseringsfond tax 2012
2 591
2 591
Periodiseringsfond tax 2013
1 055
Summa
8 258
7 203
Not 17.
Inventarier
2012
2011
Ingående anskaffningsvärden
4 427
4 312
Inköp
53
115
Försäljningar och utrangeringar
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
4 480
4 427
Ingående avskrivningar
4 272
4 045
Försäljningar och utrangeringar
Årets avskrivningar
66
227
Utgående ackumulerade avskrivningar
4 338
4 272
Utgående restvärden enligt plan
142
155
Not 18.
Obligationer
Förfalloår
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Svenska nominella obligationer, bostad
2013
0
0
0
2014
431 000
461 566
455 931
2015
592 000
645 066
642 419
2016
190 000
194 071
206 461
2017
165 000
173 517
178 093
1 378 000
1 474 220
1 482 904
Svenska nominella obligationer, företag
2013
90 000
89 715
91 109
2014
25 000
26 019
26 000
2015
30 000
29 960
31 755
2016
110 000
109 522
117 550
2017
0
0
0
255 000
255 216
266 414
Summa
1 633 000
1 729 436
1 749 318
1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
Not 19.
Aktier
Svenska aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde1)
ABB
300 000
35 784
40 230
ACAP Invest B
25 000
382
382
Active properties A
25 000
Active properties B
175 000
Alfa Laval
205 000
24 435
27 737
Angler Gaming plc
250 000
532
532
Assa Abloy B
260 000
51 201
63 154
AstraZeneca SDB
100 000
30 640
30 640
Atlas Copco B
1 070 000
145 332
169 274
Autoliv SDB
130 000
50 342
56 225
Axfood
120 000
27 925
29 400
Axis
270 000
32 159
47 925
B & B TOOLS B
270 126
16 068
17 761
Beijer Alma AB B
150 000
17 400
17 400
Betsson AB B
210 000
26 811
42 105
BillerudKorsnäs BTA
18 000
1 028
1 098
Biotage A
900 000
7 470
7 470
Boliden
258 707
18 317
31 588
Carnegie
285 000
3
3
Cloetta B
94 400
1 269
1 269
Electrolux B
250 000
38 768
42 625
Elekta B
550 000
34 065
55 770
Ericsson B
2 275 000
148 104
148 104
Fabege
400 000
23 209
26 300
Fenix Outdoor B
110 000
6 160
19 470
G&L Beijer B
399 980
11 295
43 198
Getinge B
130 000
23 142
28 600
Hennes & Mauritz B
1 100 000
198 933
246 950
Hexagon AB B
60 000
5 883
9 786
Hufvudstaden A
300 000
21 398
24 585
Indutrade
100 000
19 700
19 700
Investor B
540 000
75 221
91 800
JM B
280 000
32 480
32 480
Kungsleden
415 206
14 698
14 698
Lundin Petroleum
300 000
42 929
44 850
Millicom SDB
50 000
28 125
28 125
NCC B
130 000
14 970
17 706
Nobia
400 000
10 600
10 600
Nordea
2 800 000
146 273
173 880
Poolia B
386 395
4 134
4 134
Sandvik
1 010 000
88 895
104 535
SCA B
550 000
55 757
77 550
Scania B
570 000
63 953
76 551
SEB A
1 600 000
63 281
88 400
Skanska B
340 000
36 108
36 108
SKF B
440 000
61 260
71 808
SSAB B
200 000
9 642
9 642
Swedbank A
900 000
85 096
114 300
Swedish Match AB
250 000
54 550
54 550
Svenska Handelsbanken A
445 000
79 644
103 418
Systemair
250 000
20 285
21 750
Tele 2 B
330 000
38 643
38 643
TeliaSonera
3 100 000
136 586
136 586
Transmode Holding
520 000
29 930
37 570
Trelleborg B
330 000
24 010
26 581
WESC
250 000
3 750
3 750
WESC BTA
62 500
725
872
Volvo B
1 530 000
105 528
135 864
Vostok Nafta Investment SDB
460 000
6 962
8 970
Summa svenska aktier
2 351 790
2 815 002
Utländska aktier
Australien
ANZ BANK
60 000
10 159
10 159
Brasilien
ITAU Unibanco (American Deposit Receipts)
150 000
16 056
16 056
Canada
Enbridge Inc.
60 000
16 088
16 918
Rogers Communication
50 000
14 487
14 799
Suncor Energy Inc.
130 000
27 871
27 871
Toronto Dominion Bank
60 000
31 738
32 935
Chile
Enersis SA (American Deposit Receipts)
70 000
8 294
8 294
Finland
Fortum
153 000
18 576
18 576
Sponda
400 000
11 070
12 355
Frankrike
BNP Paribas
45 000
11 247
16 442
LVMH
21 000
16 770
25 009
Sanofi Aventis
54 000
25 958
33 077
Total
50 000
16 736
16 736
Holland
Heineken
25 000
10 132
10 826
Hongkong
Cnooc Ltd
1 000 000
14 080
14 080
Japan
Canon
60 000
15 022
15 022
DENA
45 000
9 587
9 587
Honda Motor
65 000
14 267
15 324
Japan Tobacco
100 000
18 291
18 291
Mitsui Co Ltd
180 000
17 312
17 312
Nidec Corp.
30 000
11 233
11 233
SMC Corp.
11 000
12 409
12 830
Softbank
80 000
18 831
18 831
Toshiba Corp.
400 000
10 105
10 105
Kina
Baidu (American Deposit Receipts) Inc.
18 000
11 740
11 740
ICBC
4 000 000
18 460
18 460
Ping An Insurance
300 000
15 817
16 337
Mexiko
America Movil (American Deposit Receipts)
90 000
13 544
13 544
Norge
DNB Holding ASA
215 000
17 736
17 736
Subsea 7
145 000
22 445
22 445
Telenor
100 000
10 380
13 148
Schweiz
ABB Ltd N
110 000
13 572
14 657
Nestle
154 000
42 347
65 226
Novartis
94 000
33 716
38 377
Zurich Financial
8 000
12 157
13 838
Singapore
DBS Group
350 000
26 073
27 648
Storbritannien
AstraZeneca
50 000
15 373
15 373
Barclays
900 000
19 862
24 957
BG Group
245 000
26 215
26 215
BHP Billiton Plc Ord
195 000
37 260
43 883
IMI
130 000
11 965
15 071
Prudential
280 000
16 903
25 610
Reckitt Benckiser
70 000
23 791
28 694
Royal Dutch Shell B
274 000
60 039
62 978
Standard Chartered
100 000
14 867
16 628
Vodafone Group
1 970 000
32 154
32 154
Xstrata
260 000
29 097
29 097
Sydkorea
Hyundai Motor
13 000
11 857
17 327
Samsung
500
2 534
4 642
Samsung Electronics (Global Deposit Receipts)
15 700
29 553
71 981
Tyskland
Allianz SE
30 000
25 560
26 976
BASF AG
72 000
33 217
43 955
Daimler
78 000
26 488
27 654
EON
78 000
9 430
9 430
Fresenius Medical Care
42 000
17 037
18 851
USA
3M
45 000
23 104
27 172
Accenture plc
28 000
9 668
12 109
Apache Corp.
35 000
17 868
17 868
Apple Inc.
18 000
39 151
62 295
AT&T Inc.
50 000
9 361
10 961
Baxter
51 000
20 310
22 109
Berkshire Hathaway B
30 000
16 589
17 500
Blackstone
200 000
20 277
20 277
Capital One Financial Corp.
56 000
18 730
21 097
Caterpillar
45 000
22 851
26 223
Cisco Systems
140 000
17 730
17 890
Citigroup
130 000
30 268
33 445
Coca-Cola Co
244 000
42 874
57 521
Colgate Palmolive
42 000
20 751
28 553
Comcast Corp.
90 000
18 570
21 866
Conocophillips
85 000
24 083
32 055
Deere & Co
55 000
21 849
30 910
Dominos Pizza Inc.
50 000
11 956
14 161
Du Pont Co
90 000
26 325
26 325
Eaton
30 991
8 912
10 919
Edison International
50 000
14 455
14 694
EMC
100 000
13 831
16 453
Facebook Inc.
10 000
1 731
1 731
Fedex Corp.
25 000
14 912
14 912
General Electric
400 000
41 675
54 601
Goldman Sachs Group
10 000
7 951
8 295
Google Inc.
7 000
26 408
32 202
Home Depot
70 000
25 609
28 156
IBM
19 000
17 707
23 668
Intel
115 000
15 421
15 421
Johnson & Johnson
75 000
32 242
34 191
JP Morgan Chase
210 000
57 857
60 047
Kraft Foods Group Inc.
53 666
12 545
15 869
Macys Inc.
83 000
14 263
21 062
Marathon Oil
85 000
13 712
16 948
Mc Donalds
47 000
22 806
26 961
Mead Johnson Nutrition
21 542
7 372
9 231
Merck US
82 670
22 010
22 010
Microsoft Corp.
330 000
56 176
57 321
Mondelez International
168 000
24 233
27 809
Mylan Inc.
90 000
13 298
16 066
Newmont Mining Corp.
50 000
15 100
15 100
Nike
52 000
12 794
17 449
Occidental Petroleum Corp.
33 000
16 441
16 441
Omnicom Group
57 000
17 549
18 519
Oracle
120 000
24 447
26 002
Paccar Inc.
50 000
13 636
14 700
Pepsi Co
55 000
23 453
24 476
Pfizer
403 950
46 986
65 883
Praxair Inc.
20 000
10 965
14 236
Qualcomm
42 000
16 154
16 896
Rockwell Automation Inc.
25 000
13 352
13 655
Schlumberger
35 000
15 773
15 773
Starbucks
50 000
12 714
17 438
Union Pacific
25 000
15 163
20 440
Walt Disney
115 000
25 550
37 236
Varian Medical Systems Inc.
45 000
18 598
20 555
Watson Pharmaceuticals Inc.
50 000
19 940
27 964
Wells Fargo
168 000
35 942
37 343
Summa utländska aktier
2 289 506
2 666 310
Summa aktier totalt
4 641 296
5 481 312
1) Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Not 20.
Alternativa placeringar
Antal
andelar
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Hedgefonder
Alcur
329 266
40 000
41 444
Archipel
25 663
30 000
30 970
Carve
50 000
50 000
50 230
Lynx
360 999
60 868
67 999
Nektar
60 660
105 092
139 328
Observatory
36 201
65 764
66 663
Ram One
54 779
60 000
63 835
Rhenman
500 000
50 000
50 000
Tanglin
57 300
50 000
75 185
Zenit
1 334
60 000
74 529
Summa hedgefonder
571 724
660 183
Vinstandelslån
Sveafastigheter Fund II3)
66 127
66 127
Sveafastigheter Fund III3)
59 106
56 556
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III2)
2 550
Summa vinstandelslån
122 683
122 683
Onoterad fastighetsfond
Aberdeen
330 397
61 322
54 561
Nedskrivning Aberdeen
6 761
Summa onoterad fastighetsfond
54 561
54 561
Summa alternativa placeringar
748 968
837 427
1) Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.
Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
2) Nedskrivningen av Sveafastigheter Fund III beror i sin helhet på eurokursen. Investeringen är värderad till anskaffningsvärde.
3) Som marknadsvärde redovisas bokfört värde, då externa marknadsvärderingar av underliggande tillgångar inte har beaktats.
Not 21.
Kortfristiga fordringar
2012
2011
Hyresfordringar m.m.
211
30
Löneförskott
4
Skattefordran 2010
153
Skattefordran 2011
118
378
Skattefordran 2012
1 666
Momsfordran
690
Sålda ej betalda värdepapper
48 270
19 887
Övriga
37
Summa
50 959
20 485
Not 22.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2012
2011
Upplupna räntor
50 351
49 762
Förutbetalda kostnader
2 157
1 762
Summa
52 508
51 524
Not 23.
Eget kapital, bokfört värde
Bundet eget kapital1)
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturveten-skapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2011-12-31
2 656 792
1 921 234
3 022 276
7 600 302
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde 2)
23 629
17 087
40 716
0
Årets resultat
501 928
501 928
Återbetalade forskningsmedel
8 340
8 340
Beviljade forskningsmedel4)
354 737
354 737
Eget kapital 2012-12-31
2 680 421
1 938 321
3 137 091
7 755 833
Not 24.
Eget kapital, marknadsvärde5)
Bundet eget kapital1)
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturveten-skapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2011-12-31
2 656 792
1 921 234
4 181 332
8 759 358
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde 2)
23 629
17 087
40 716
0
Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster3)
824 236
824 236
Återbetalade forskningsmedel
8 340
8 340
Beviljade forskningsmedel4)
354 737
354 737
Eget kapital 2012-12-31
2 680 421
1 938 321
4 618 455
9 237 197
1) Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2) Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3) Se not 12.
4) För beviljade forskningsmedel, se not 30.
5) Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
Not 25.
Certifikat
Förfall 2013
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Företagscertifikat
Kvartal 1
358 000
355 445
355 661
Kvartal 2
100 000
98 710
98 887
Kvartal 3
185 000
182 323
182 598
Kvartal 4
175 000
171 362
171 892
Summa
818 000
807 840
809 038
1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
Not 26.
Valutaterminer
Köpt/såld valuta
Nominellt belopp
Marknads-värde 1)
Förfallomånad 2013-01
SEK/CHF
25 685
275
SEK/EUR
95 347
832
SEK/GBP
57 035
466
SEK/JPY
31 287
3 525
SEK/USD
267 913
2 385
Förfallomånad 2013-02
SEK/CHF
29 358
174
SEK/EUR
30 146
65
SEK/GBP
58 974
258
SEK/JPY
10 556
794
SEK/USD
296 275
5 822
Förfallomånad 2013-03
SEK/CHF
14 326
65
SEK/EUR
73 511
378
SEK/GBP
33 973
94
SEK/JPY
23 222
669
SEK/USD
97 837
76
Summa
1 145 445
13 664
1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.
Not 27.
Övriga kortfristiga skulder
2012
2011
Personalens källskatt
979
979
Förvaltade medel från Vetenskapsrådet
0
1 385
Förvaltade medel för samprojekt
14 210
13 358
Moms hyror redovisningskonto
331
Övrigt, ej likviderade affärer ingår
266
69 167
Summa
15 455
85 220
Not 28.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2012
2011
Sociala avgifter
742
703
Intjänade ej uttagna semesterdagar
1 173
1 040
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier
756
680
Upplupna räntor
135
95
Förutbetald hyresintäkt
2 570
3 638
Övriga upplupna kostnader, fastigheter
95
841
Övriga upplupna kostnader
1 642
500
Summa
7 113
7 497
Not 29.
Ställda säkerheter
2012
2011
För egna avsättningar och skulder
Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel
Fastighetsinteckningar
49 371
49 371
Summa
49 371
49 371
Not 30.
Beviljade medel till forskning
2012
2011
Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
125 528
134 030
Medel från Kulturvetenskapliga donationen
228 409
197 925
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
600
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200
200
Summa
354 737
332 755
För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2012 (s. 636).
Not 31.
Ansvarsförbindelser
2012
2011
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning
17 658
4 651
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund II (vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2015
2 773
3 993
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund III
(vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 31 mars 2013
71 263
95 324
Summa
91 694
103 968
Not 32.
Floating rate note
Förfalloår
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Svenska floating rate note
2013
75 000
75 000
75 335
2014
100 000
100 000
100 605
2015
25 000
25 000
25 161
2016
80 000
80 000
83 854
2017
25 000
25 000
25 014
Summa
305 000
305 000
309 969
1) Floating rate note marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
76
BILAGA 1
BILAGA 1 DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 BILAGA 1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från en fond och fyra donationer.
Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
Nils-Eric Svenssons fond
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten år 2012).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av 2012 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1.
Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
6 108 647
(69,7385 %)
2.
Kulturvetenskapliga donationen
2 624 315
(29,9602 %)
3.
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
20 184
(0,2304 %)
4.
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
6 212
(0,0709 %)
Totalt eget kapital vid ingången av år 2012
8 759 358
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2012 (bokföringsmässigt resultat + förändring av orealiserade vinster = 501 928 + 322 308 = 824 236) ska proportioneras ut på de olika donationerna.
1.
Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
Ingående värde
6 108 647
Andel av årets totala avkastning
574 810
Årets anslag och återbetalade anslag
241 572
Marknadsvärde 2012-12-31
6 441 885
Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för 2012 är 400. Donationen ska anses vara förbrukad vid utgången av 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.
2.
Kulturvetenskapliga donationen
Ingående värde
2 624 315
Andel av årets totala avkastning
246 943
Årets anslag och återbetalade anslag
103 781
Marknadsvärde 2012-12-31
2 767 477
3.
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Ingående värde
20 184
Andel av årets totala avkastning
1 899
Årets anslag
798
Marknadsvärde 2012-12-31
21 285
4.
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
Ingående värde
6 212
Andel av årets totala avkastning
584
Årets anslag
246
Marknadsvärde 2012-12-31
6 551
Totalt eget kapital till marknadsvärde 2012-12-31
9 237 197
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
78
BILAGA 2
BILAGA 2 BALANSPOSTERS BOKFöRDA VäRDE OCH JäMFöRANDE MARKNADSVäRDEN (KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
BALANSPOSTERS BOKFöRDA VäRDE OCH JäMFöRANDE MARKNADSVäRDEN (KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1 BILAGA 2 DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (KSEK)
Not
2012-12-31
2011-12-31
Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
14, 15
270 324
783 500
275 792
759 000
Inventarier
17
142
142
155
155
Summa materiella anläggningstillgångar
270 466
783 642
275 947
759 155
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
18
1 729 436
1 749 318
1 770 747
1 780 803
Floating rate note
32
305 000
309 969
150 000
150 307
Aktier
19
4 641 296
5 481 312
4 701 978
5 254 721
Hedgefonder
20
571 724
660 183
407 849
520 453
Vinstandelslån
20
122 683
122 683
103 353
103 353
Onoterad fastighetsfond
20
54 561
54 561
56 674
56 674
Summa finansiella anläggningstillgångar
7 424 700
8 378 026
7 190 601
7 866 311
Summa anläggningstillgångar
7 695 166
9 161 668
7 466 548
8 625 466
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
21
50 959
50 959
20 485
20 485
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
52 508
52 508
51 524
51 524
Certifikat
25
807 840
809 038
776 168
776 306
Valutaterminer
26
13 664
Kassa och bank
81 662
81 662
217 488
217 488
Summa omsättningstillgångar
992 969
1 007 831
1 065 665
1 065 803
Summa tillgångar
8 688 135
10 169 499
8 532 213
9 691 269
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
23, 24
Stiftelsekapital
2 680 421
2 680 421
2 656 792
2 656 792
Fritt eget kapital
23, 24
Kulturvetenskapliga donationen
1 938 321
1 938 321
1 921 234
1 921 234
Balanserat resultat
3 137 091
4 618 455
3 022 276
4 181 332
Summa eget kapital
7 755 833
9 237 197
7 600 302
8 759 358
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder
16
8 258
8 258
7 203
7 203
Summa obeskattade reserver
8 258
8 258
7 203
7 203
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
1 494
1 494
1 542
1 542
Summa avsättningar
1 494
1 494
1 542
1 542
Långfristiga skulder
Inteckningslån
45 050
45 050
45 050
45 050
Summa långfristiga skulder
45 050
45 050
45 050
45 050
Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
851 438
851 438
775 169
775 169
Leverantörsskulder
3 494
3 494
3 319
3 319
Valutaterminer
26
6 911
6 911
Övriga
kortfristiga skulder
27
15 455
15 455
85 220
85 220
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
7 113
7 113
7 497
7 497
Summa kortfristiga skulder
877 500
877 500
878 116
878 116
Summa skulder och avsättningar
932 302
932 302
931 911
931 911
Summa eget kapital och skulder
8 688 135
10 169 499
8 532 213
9 691 269
Ställda säkerheter
29
49 371
49 371
Ansvarsförbindelser
31
91 694
103 968
Elanders, Stockholm 2013
Siffror inom parentes avser 2011.
2012/13:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING
2000-08-11 16.42
INNEHåLLSFöRTECKNING 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
2012/13:RJ1 FöRORD
2000-08-11 16.42
FöRORD 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
3
2012/13:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2012
2000-08-11 16.42
ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2012 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
6
2012/13:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
37
2012/13:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
2000-08-11 16.42
FINANSIELL VERKSAMHET 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
44
2012/13:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
2000-08-11 16.42
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
57
2012/13:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
NOTER (BELOPP I KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
60
2012/13:RJ1 BILAGA 1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
BILAGA 1 DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
76
2012/13:RJ1 BILAGA 2 DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
BILAGA 2 BALANSPOSTERS BOKFöRDA VäRDE OCH JäMFöRANDE MARKNADSVäRDEN (KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
BALANSPOSTERS BOKFöRDA VäRDE OCH JäMFöRANDE MARKNADSVäRDEN (KSEK) 2012/13:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2012/13:RJ1
78