Redogörelse till riksdagen 2013/14:RR1 | ||
Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2013 | ||
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2013. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen för myndigheten. Årsredovisningen beslutades den 13 februari 2014 av Claes Norgren.
Stockholm den 13 februari 2014
Claes Norgren
Riksrevisor
Riksrevisionens årsredovisning 2013
13 kap. 7–9 §§ regeringsformen
3 kap. 8 § och 8 kap. 12–14 §§ riksdagsordningen
Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen
Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen)
Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
Riksrevisorn med administrativt ansvar fattar beslut om Riksrevisionens årsredovisning enligt 4 a § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Riksrevisionen gick in i 2013 med ett ansträngt ekonomiskt läge. Stora men nödvändiga investeringar under 2012 i personal, it-infrastruktur och verksamhetsstöd innebar att vi utnyttjade delar av vår anslagskredit. Det ekonomiska läget vid ingången av 2013 krävde åtgärder för att säkerställa att verksamheten kunde bedrivas inom de anvisade ramarna. Åtgärder vidtogs därför av både kort- och långsiktig karaktär. Begränsningar i konsultanvändning och rekrytering har haft effekt. Uppdrag har lämnats i syfte att effektivisera processerna i både kärnverksamheten och verksamhetsstödet. Dessa åtgärder har genomförts med stor delaktighet och engagemang från våra medarbetare, inte minst när det gäller att finna nya och mer kostnadseffektiva lösningar i verksamheten. Vi har med gemensamma krafter betalat av krediten och kan nu gå in i 2014 med ett anslagssparande och bättre ekonomiska förutsättningar för framtida verksamhet.
Året har också inneburit utveckling och goda resultat. Under 2013 granskades vår verksamhet av ett team från revisionsmyndigheterna i Finland och Storbritannien. Att revisionsmyndigheter granskar varandra, gör en s.k. peer review, är internationell praxis. Resultatet av granskningen redovisades i december i en rapport och har också presenterats för riksdagens konstitutionsutskott och finansutskott liksom för Riksrevisionens parlamentariska råd. Vi har under året också satsat på vår interna verksamhetsutveckling. I slutet av året tecknade vi också ett nytt avtal om våra lokaler i Stockholm. Ett avtal som innebär att vi kan se fram emot en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare och ett mer effektivt utnyttjande av de befintliga lokalerna.
En ekonomi i balans är en förutsättning för att klara de utmaningar vi har framför oss, inte minst när det gäller att säkra resurser och nödvändigt stöd till den årliga revisionen – en framtida utmaning som också bekräftades i rapporten från peer review-teamet.
Vi uppnådde ett tillfredsställande resultat för samtliga verksamhetsgrenar under 2013. Samtidigt konstaterades en minskad verksamhetsvolym sett till antalet publicerade granskningar från effektivitetsrevisionen. Bland de granskningar som genomfördes under året kan nämnas att klimatstrategin avslutades med en omfattande rapport samt att flera omfattande granskningar genomfördes inom försvarsstrategin. Vi kan också konstatera att granskningarna fokuserade på måluppfyllelse, resursutnyttjande och hushållning. Min bedömning av effektivitetsrevisionen är att vi uppmärksammat en rad centrala effektivitetsproblem och att resultaten av granskningen är tillfredsställande.
De närmaste åren måste vi fortsätta att arbeta för höjd produktivitet i verksamheten. Mot den bakgrunden lade vi riksrevisorer under 2013 också fast ett utvecklingsprogram för organisationen. Ett program med den övergripande ambitionen att öka produktionen inom ramen för tillgängliga resurser. Målbilden är att skapa effektiva arbetssätt som stöder vår professionella utveckling och där vi utnyttjar den tekniska utvecklingen, satsar på förenkling, samordning och rätt ambitionsnivå.
Under året uppmärksammade vi Riksrevisionens tioårsdag med ett seminarium i riksdagen.
Gudrun Antemar lämnade under året sitt uppdrag som riksrevisor för nya arbetsuppgifter.
Jag vill här framföra riksrevisor Jan Landahls och mitt stora tack till vår personal för deras stora engagemang och goda arbetsinsatser under 2013.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs i staten. Granskningen sker genom en årlig revision och en effektivitetsrevision. Riksrevisionen har även internationella uppgifter. Riksrevisionens verksamhet delas in i fyra verksamhetsgrenar. Den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen genomförs med utgångspunkt i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Det internationella utvecklingssamarbetet genomförs inom ramen för den svenska biståndspolitiken och finansieras med ett eget anslag. Den omvärldsriktade verksamheten syftar till att befästa och främja revisionens roll nationellt och internationellt samt att öka genomslaget av Riksrevisionens verksamhet. Resultatredovisningen följer denna indelning.
Resultatredovisningen för verksamhetsåret visar ett tillfredsställande resultat för samtliga verksamhetsgrenar. Målen för verksamheten uppnåddes, även om verksamhetsvolymen har minskat något jämfört med 2012.
Den årliga revisionen av 2012 års årsredovisningar som slutfördes under 2013 genomfördes enligt god revisionssed och samtliga revisionsberättelser lämnades i rätt tid. Samtidigt har verksamhetsvolymen kunnat upprätthållas på en tillfredsställande nivå, trots begränsade möjligheter till rekrytering och konsultinsatser. Detta har gett goda förutsättningar för den slutliga granskningen av årsredovisning för 2013, som kommer att avslutas under 2014. Uppföljningen av verksamheten visar fortsatt att de fel och brister som Riksrevisionen rapporterar i revisionsberättelserna leder till att de berörda myndigheterna vidtar åtgärder eller till en dialog mellan myndigheten och respektive departement. Genomförda enkäter visar också att den årliga revisionen har ett fortsatt högt förtroende bland dem som är föremål för granskningen. Verksamhetens resultat bedöms som tillfredsställande. Kostnaderna för verksamhetsgrenen har minskat något sedan föregående år (7,7 miljoner kronor), främst till följd av en minskad användning av extern kompetens. Den årliga revisionen är avgiftsbelagd med krav på full kostnadstäckning. Avgifterna redovisas mot inkomsttitel. För året redovisas ett underskott om ca 2 miljoner kronor. Det ackumulerade överskottet uppgår nu till ca 3 miljoner kronor.
Effektivitetsrevisionen har följt den inriktning av revisionen som riksrevisorerna har beslutat om och som meddelats till riksdagen genom granskningsplanen. De granskningar som har genomförts har i huvudsak utförts inom ramen för nio granskningsstrategier, varav två avslutades under året. Riksrevisionens bedömning är att granskningarna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som formulerats. Detta bekräftades också av den s.k. peer review som genomfördes under året. Genomförda enkäter om hur de granskade organisationerna uppfattar Riksrevisionen har visat på ett fortsatt gott resultat. Årets uppföljningsrapport visar i likhet med tidigare år att Riksrevisionens granskning ger upphov till förbättringar i den statliga verksamheten. Under året publicerades 23 granskningsrapporter, dvs. en minskning i förhållande till 2012 (27). Antalet nedlagda timmar på de granskningar som publicerades under året minskade med 11 000 timmar. Kostnaderna för effektivitetsrevisionen minskade med ca 30 miljoner kronor i jämförelse med 2012. De minskade kostnaderna beror främst på en minskad användning av extern kompetens och på att den minskade verksamhetsvolymen reducerade verksamhetsgrenens andel av myndighetsgemensamma kostnader.
Verksamhetsgrenen internationellt utvecklingssamarbete består av globala och regionala program samt bilaterala utvecklingsinsatser i Afrika, Asien och västra Balkan där Riksrevisionen med egen expertis bidrar till utvecklingen av nationella revisionsmyndigheters kapacitet och förmåga att bedriva revision i enlighet med ISSAI. På global nivå har arbetet fokuserat på frågor kring revisionens kapacitetsutveckling inom ramen för INTOSAI-samarbetet. På regional nivå har myndigheten samarbetat med samarbetsorganisationen för engelsktalande revisionsmyndigheter i Afrika (AFROSAI-E) samtidigt som ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheterna på västra Balkan har påbörjats. På det bilaterala planet har utvecklingsprojekt i Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kambodja, Kenya, Kosovo, Moldavien och Tanzania fortsatt. Föregående års arbete med att studera förutsättningarna för ett eventuellt samarbete med Uganda och Palestina resulterade i två nya samarbetsprojekt under 2013. Verksamheten har i huvudsak skett enligt plan. Politisk turbulens och bristande mottagningskapacitet har lett till förseningar i några av projekten. Verksamheten finansieras med ett anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Den omvärldsriktade verksamheten har som mål att befästa och främja revisionens roll, både nationellt och internationellt, samt bidra till ett högt genomslag av Riksrevisionens verksamhet. Verksamheten under året har påverkats av den ekonomiska situationen, vilket har begränsat Riksrevisionens möjlighet att delta i och anordna aktiviteter. Myndigheten har dock deltagit i ett antal prioriterade seminarier och utbildningar under året. Fokus har inte bara legat på att kommunicera granskningsresultat, utan i flera sammanhang på att öka kunskapen om vårt mandat, vår roll och vårt uppdrag. De instruktionsenliga uppgifter som utförs inom verksamhetsgrenen, Riksrevisorernas årliga rapport, uppföljningsrapport, granskningsplan och remisser, har genomförts enligt plan. Inom den internationella omvärldsriktade verksamheten har Riksrevisionen deltagit i samarbetet inom INTOSAI, EU och Norden. Vidare har myndigheten hanterat flertalet bilaterala kontakter, besök och förfrågningar. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt plan och med tillfredställande resultat.
I den ekonomiska översikten lämnas en sammanfattning av förändringar av Riksrevisionens finansiering, kostnader och anslag.
Diagram 1 Nettokostnader per verksamhetsgren 2011–2013 (tkr)
Diagrammet visar de olika verksamhetsgrenarnas kostnadsutveckling över tiden.
Tabell 1 Verksamhetens kostnader och andra intäkter än anslag och inkomsttitel, 2011–2013 (tkr)
Andra intäkter än anslag avser bidrag från Världsbanken, avgiftsintäkter från internationell uppdragsverksamhet samt finansiella intäkter. Andra intäkter än anslag uppgick 2013 till 1,1 miljon kronor, vilket är en minskning jämfört med föregående år. Minskningen förklaras framför allt av minskade ränteintäkter på räntekontot på grund av en lägre räntesats på Riksgäldskontorets räntekonto samt ett minskat bidrag från Världsbanken.
Verksamhetens kostnader uppgick 2013 till 312,6 miljoner kronor, vilket innebär en minskning om 48,3 miljoner kronor jämfört med föregående år (360,9). Kostnaderna för alla verksamhetsgrenarna har minskat för att säkerställa att verksamheten kan bedrivas inom anvisade ramar. De främsta orsakerna till de minskade kostnaderna är lägre driftkostnader med 25,8 miljoner kronor hänförliga till konsultkostnader inom kärnverksamheten och it-infrastruktur samt lägre lönekostnader för egen personal med 15,6 miljoner kronor. Vidare har kostnaderna för externa utbildningskonsulter och för rekrytering av personal minskat med 5,5 miljoner kronor.
Anslag
Årets anvisade medel för anslag 1:15 Riksrevisionen uppgick till 302,3 miljoner kronor. Föregående år utnyttjades 7,0 miljoner kronor av tillgänglig anslagskredit, vilket medför att det disponibla beloppet 2013 uppgick till 295,3 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 279,3 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2013 om 16 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen 2013 var lägre än anvisade medel i syfte att betala av den utnyttjade krediten från 2012 samt att skapa ekonomiskt utrymme för de kommande årens behov av nödvändiga utvecklingsinsatser för verksamheten.
Peer review-teamets rapport om granskningen av Riksrevisionens verksamhet pekar på områden där det behövs betydande satsningar. Dessa satsningar ingår också i Riksrevisionens planering för kommande år:
en modell för riskanalys för staten
formerna för allokering av resurser inom årlig revision
metodstöd i den årliga revisionen
it-verktyg som stöder den årliga revisionen
effektivisering och vidareutveckling av processen för effektivitetsrevision.
Därtill genomförs nu investeringar i elektronisk dokumenthantering, inklusive arkiv och diarium. Dessa satsningar bidrar till en effektivisering av arbetsprocesserna och till organisationens kunskapsförvaltning.
Riksrevisionen gör bedömningen att utgående anslagssparande 2013 behövs för att finansiera ovan nämnda utvecklingsinsatser.
Årets anvisade medel för anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utveck-lingssamarbete uppgick till 40,0 miljoner kronor. Föregående år utnyttjades 1,0 miljon kronor av tillgänglig anslagskredit, vilket medför att det disponibla beloppet 2013 uppgick till 39,0 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 38,4 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2013 om 0,5 miljoner kronor. Av totalt fördelade verksamhetskostnader om 136,5 (168,7) miljoner kronor har 9,6 (12,3) miljoner kronor belastat anslaget.
Målet för granskningsverksamheten är att den valda inriktningen håller hög kvalitet, är relevant och intressant samt når en hög verkningsgrad. För verksamhetsgrenen årlig revision innebär detta att granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed och att revisionsberättelser för de granskningsobjekt som omfattas av lagen om statlig revision lämnas i tid. Granskningen ska vara förebyggande, dvs. eventuella fel och brister ska när så är möjligt uppmärksammas så tidigt som möjligt för att undvika väsentliga fel i en årsredovisning.
Sammanfattande bedömning
Den årliga revision av 2012 års årsredovisningar som slutfördes under 2013 har genomförts enligt god revisionssed. Denna utgörs sedan 2011 av internationella revisionsstandarder (ISSAI) för finansiell revision. Samtliga revi-sionsberättelser lämnades i tid. Uppföljning visar att de fel och brister som Riksrevisionen rapporterade i revisionsberättelserna för 2011 har lett till att den berörda myndigheten har vidtagit åtgärder eller till en dialog mellan myndigheten och respektive departement. Den årliga revisionen har ett fortsatt högt förtroende bland dem som är föremål för granskningen. Verksamhetens resultat bedöms som tillfredsställande.
Måluppfyllelse
Verksamhetsutveckling under året
Verksamheten under 2013 har i stor utsträckning påverkats av förberedelser inför och genomförande av den s.k. peer review som har genomförts av Riksrevisionens motsvarighet i Storbritannien, National Audit Office (NAO). NAO har med sin längre erfarenhet av tillämpningen av internationella revisionsstandarder kunnat överföra värdefull kunskap till gagn för organisationens lärande och den pågående verksamhetsutvecklingen av årlig revision. NAO:s slutsatser och rekommendationer ligger också väl inom ramen för de utvecklingsbehov som har identifierats internt inom Riksrevisionen. Dit hör inte minst behovet av utvecklad metodik inom vissa områden, ett utvecklat it-stöd och förändrade uttalanden i revisionsberättelsen, bl.a. om myndigheternas resultatredovisning och intyganden om intern styrning och kontroll. Inom samtliga dessa områden har det också pågått utvecklingsprojekt under 2013.
När det gäller granskningen av resultatredovisningen har riksrevisorerna fattat beslut om att utveckla en kompletterande revisionsinstruktion till ISSAI. ISSAI är utvecklade för den finansiella rapporteringen i en årsredovisning och kan inte utan svårigheter tillämpas för annan typ av rapportering t.ex. resultatredovisning och intyganden om intern styrning och kontroll. Detta har också aktualiserat tillämpningen av begreppet rättvisande bild i den nuvarande revisionsberättelsen. En ny utformning av uttalandena i revisionsberättelsens olika delar av en årsredovisning kommer därför att tas fram och användas i årsredovisningar för räkenskapsåret 2014. Införandet av nya uttalanden samordnas därmed med en planerad större förändring av revisionsberättelsernas innehåll och struktur till följd av nya internationella standarder.
Under 2013 har arbetet fortsatt med förberedelserna inför anskaffning av ett nytt it-stöd för årlig revision. Tanken är att det nu egenutvecklade systemet som driftsattes 2003 ska ersättas av ett standardssystem med inbyggt stöd för revision enligt International Standard on Auditing (ISA). I dag finns det flera sådana tänkbara alternativa system tillgängliga på marknaden. En upphandling kommer att inledas under 2014.
Ett fortsatt utvecklingsarbete har pågått under 2013 avseende granskningen av årsredovisningen för staten. Två större förändringar har skett som påverkar både omfattningen och inriktningen av granskningen. Den nya budgetlagen innebär att granskningen nu ska avse hela dokumentet och inte som tidigare bara de finansiella delarna. Övergången till revision enligt ISSAI från 2011 innebar också betydligt högre krav på tillämpat ramverk för upprättandet av årsredovisningen. För att möta kravet på att Riksrevisionens granskning ska avse årsredovisningen i sin helhet sker nu en utveckling av formerna för rapportering av granskningen. En granskning som i högre utsträckning än tidigare kommer att involvera effektivitetsrevisionen. Det nya arbetssättet kommer att genomföras stegvis under några års tid. Ett viktigt ingångsvärde i granskningen kommer också att bli det arbete som inleddes 2013 med att utveckla en för Riksrevisionen gemensam och mer samlad och genomarbetad riskbedömning av staten.
Kvalitetsarbetet
En viktig del i en årlig revision är att den genomförs och avrapporteras på ett sätt som verkar förebyggande. Det är därför viktigt att iakttagelser kommuniceras på ett sådant sätt att de lätt kan förstås av organisationernas ledningar, så att rekommendationer i hög grad kan följas. En effektiv kommunikation är givetvis också viktig för andra intressenter i årlig revision som departementsledning, riksdagen samt allmänhet och media. Det är mot denna bakgrund positivt att de revisionsberättelser som lämnades 2013 och som avsåg räkenskapsåret 2012 i allt väsentligt inte behövde modifieras, dvs. att de kunde lämnas i en standardutformning. För fem årsredovisningar modifierades uttalandet.
I två fall avstod Riksrevisionen från att lämna ett uttalande och i tre fall lämnades ett uttalande med reservation. För dessa går det ännu inte att bedöma om de rapporterade bristerna kvarstår då granskningen av årsredovisningarna för 2013 ännu inte är slutförd. En mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av de rapporterade bristerna lämnas i Riksrevisionens uppföljningsrapport.
När det gäller en uppföljning av om den årliga revisionen utförs med rätt kvalitet finns ett internt kvalitetsråd som består av erfarna ansvariga revisorer samt experter inom olika områden. Rådet gör bedömningar i komplicerade frågor eller frågor av principiellt intresse. Bedömningarna publiceras på Riksrevisionens intranät. Dessutom genomför kvalitetsrådet årligen en intern kontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Kontrollen utgår från fastställda kvalitetskriterier. Varje ansvarig revisors akter ska kontrolleras minst vart tredje år. Under 2013 kontrollerades nio ansvariga revisorer när det gäller revision av myndigheter och två förordnade revisorer när det gäller revision av bolag och stiftelser. Kvalitetskontrollen visade att revisionen av dessa bedömdes i allt väsentligt vara utförd och dokumenterad i enlighet med kraven i ISSAI för finansiell revision. I ett fall föranledde kvalitetskontrollen åtgärder till följd av brister i dokumentationen. Ett kompletterande sätt att mäta och följa upp kvaliteten och hur kommunikationen med revisionsobjekten fungerar är genom årligt återkommande enkätundersökningar till en tredjedel av myndigheterna. Årets undersökning visar ett fortsatt högt förtroende för den årliga revisionen. Flertalet av de myndigheter som svarade, 96 procent (93 procent) hade en samlad positiv bedömning av hur revisionen hade genomförts. Svarsfrekvensen i årets undersökning var lägre jämfört med tidigare år vilket kan föranleda ändrade rutiner för enkäten eftersom svaren är ett viktigt underlag för den interna verksamhetsutvecklingen.
Kostnader för den årliga revisionen verksamhetsåret 2013
Tabell 2 Fördelning av NETTOkostnader mellan olika typer av granskningsobjekt 2011–2013 (tkr)
Kostnaderna för den årliga revisionen har, som framgår ovan, minskat med ca 7,7 miljoner kronor under 2013 i jämförelse med 2012. Merparten av minskningen, ca 5 miljoner kronor, avser minskade kostnader för extern kompetens.
Tabell 3 Fördelning av timmar för anställd personal mellan olika typer av granskningsobjekt 2011–2013
Antalet redovisade timmar för anställd personal har som framgår ovan ökat under 2013 och därmed till delar kompenserat minskat resursstöd genom extern kompetens. Som framgår har ökningen i allt väsentligt kunnat användas för granskning av stora myndigheter. Årlig revision av bolag och stiftelser där Riksrevisionen får förordna revisor har fortsatt att minska. Granskningen av bolag och stiftelser utförs numera i allt väsentligt genom effektivitetsrevision.
Redovisning av prestationer
Den årliga revisionens arbete bedrivs under revisionsåret som sträcker sig fr.o.m. april t.o.m. mars. Revisionsåret avslutas med en revisionsberättelse i mars avseende årsredovisningen för året innan. Antalet revisionsberättelser varierar över åren och beror på hur många myndigheter som ska lämna en årsredovisning och som enligt lagen om revision av statlig verksamhet ska granskas av Riksrevisionen. Därutöver lämnas en revisorsrapport om delårsrapporter för de myndigheter som måste lämna delårsrapporter. De brister som iakttas rapporteras löpande till respektive myndighet. De brister som Riksrevisionen bedömer bör komma till ledningens kännedom rapporteras i en revisionsrapport. Antalet rapporter varierar betydligt från år till år.
Under 2013 lämnades 244 revisionsberättelser för myndigheter och 5 revisionsberättelser för bolag där Riksrevisionen förordnat revisor. Av dessa revisionsberättelser avsåg 248 årsredovisningen för 2012, medan 1 avsåg årsredovisningen för en del av 2013 i samband med avvecklingen av myndigheten. Under 2013 lämnades 2 revisionsberättelser där Riksrevisionen avstod från att uttala sig om den rättvisande bilden samt 3 revisionsberättelser med reservation. För 2013 års delårsrapporter lämnades 58 revisorsrapporter över översiktlig granskning av delårsrapport.
Tabell 4 Revisionsberättelser lämnade under 2011–2013 (antal)
Som framgår har antalet myndigheter vars årsredovisningar granskas genom årlig revision minskat under perioden till följd av att myndigheter har slagits samman med bibehållen verksamhet. Riksrevisionens granskning av statliga bolag och stiftelser sker primärt genom effektivitetsrevision. Möjligheten att förordna revisor är ett komplement till denna granskning.
Avgifter för årlig revision
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska den årliga revisionen vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås och över tiden anpassas så att varken överskott eller underskott uppstår. Riksrevisionen gör årligen en översyn av avgifterna.
Tabell 5 sKILLNAD MELLAN Avgiftsintäkter och NETTOKOSTNADER INOM den ÅRLIGa REVISIONen 2011–2013 (TKR)
Årets underskott om ca 2 miljoner kronor, en minskning i förhållande till 2012 med ca 14 miljoner kronor, förklaras både av ökade avgiftsintäkter om ca 6,6 miljoner kronor och av minskade kostnader om 7,7 miljoner kronor. Ökningen i avgiftsintäkter förklaras av justering i avgiftsnivåerna men också av att antalet fakturerbara timmar har ökat med ca 2 000 timmar. Det ackumulerade överskottet har minskat och uppgår nu till 2,8 miljoner kronor.
Effektivitetsrevisionen ska främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. För verksamhetsgrenen effektivitetsrevision innebär detta att inriktningen är relevant och intressant och att granskningen håller hög kvalitet och når en hög verkningsgrad.
Sammanfattande bedömning
Effektivitetsgranskningarna följer den inriktning av revisionen som riksrevisorerna har beslutat om och som meddelats till riksdagen genom granskningsplanen. Riksrevisionens bedömning är att rapporterna lever upp till de krav på inriktning och kvalitet som har formulerats. Genomförda enkäter om hur de granskade organisationerna uppfattar Riksrevisionen har visat på ett fortsatt gott resultat. Uppföljningsrapporten 2013 visade, i likhet med tidigare år, att Riksrevisionens granskning ger upphov till förbättringar i den statliga verksamheten. Riksrevisionens samlade bedömning är därför att de tre målen för effektivitetsrevisionen har uppnåtts. Även resultatet av vår s.k. peer review pekar på att effektivitetsrevisionen lever upp till ställda krav på kvalitet.
Måluppfyllelse
Resultatredovisningen nedan bygger på en analys av de 23 publicerade rapporterna under 2013.
Under 2013 har Riksrevisionens granskningar huvudsakligen genomförts inom nio olika granskningsstrategier:
offentliga finanser
försvarets förmåga
etablering och integration
statens insatser på skolområdet
statens insatser på hälso- och sjukvårdsområdet
hållbara pensioner
medborgarna och förvaltningen
hållbar utveckling – klimat (har avslutats under året)
staten på marknaden (har avslutats under året).
Strategierna omfattar flera granskningar för att kunna belysa centrala frågeställningar inom ett verksamhetsområde utifrån olika perspektiv. Strategierna löper över flera år. Ambitionen under 2013 har varit att utöka antalet granskningar vid sidan av strategierna. Valet av strategier och enskilda granskningar, inom ramen för strategier och fristående granskningar, utgår från bedömningar av väsentliga områden där det finns en hög risk för ineffektivitet. Detta är en förutsättning för att granskningarna ska vara relevanta och intressanta. Underlaget för riksrevisorernas beslut om granskningsinriktningen och valet av granskning kräver en väl fungerande omvärldsanalys.
Riksdagen har betonat att effektivitetsrevisionen i ökad utsträckning bör verka främjande för att underlätta det förändringsarbete för bättre hushållning, resursutnyttjande och ökad måluppfyllelse som granskningsresultaten ger anledning till. Detta har också varit en ambition som ligger i linje med riksrevisorernas strategiska inriktning sedan 2008. Den närmare inriktningen av granskningen bör därför i ökad utsträckning avse måluppfyllelse, resursutnyttjande och hushållning. Nedan visas utvecklingen under perioden 2011 till 2013 utifrån olika granskningsinriktningar.
Tabell 6 Antal PUBLICERADE granskningar och Fördelning mellan olika granskningsinriktningar 2011–2013
Av tabellen ovan framgår att numera har huvuddelen av de publicerade granskningarna en inriktning mot måluppfyllelse, resursutnyttjande och hushållning. Tabellen visar också att andelen sådana granskningar ökar. I granskningsinriktningen styrning och interna processer ingår sådana granskningar där effektiviteten i de interna processerna har undersökts hos dem som granskas. Detta är områden som har betydelse för såväl måluppfyllelse och resursutnyttjande som hushållning, men där det är svårt att entydigt hänföra slutsatserna till något av dessa områden. Granskningar som är inriktade på redovisning till regeringen och riksdagen avser främst strategin offentliga finanser.
Under 2013 förändrades den interna kvalitetssäkringen inom effektivitetsrevisionen genom en övergång till en mer kollegial form. Detta innebär att effektivitetsrevisorer lämnar synpunkter på varandras arbete utifrån särskilt beslutade kvalitetskriterier. Samtidigt inrättades också ett internt kvalitetsråd som genom egna initiativ och efterfrågestyrd rådgivning bidrar till höjd kvalitet i granskningsverksamheten. Syftet med de förändrade formerna för kvalitetssäkringen är att bättre utnyttja och kommunicera den samlade kompetensen i organisationen. Genom att fler medarbetare engageras i kvalitetsarbetet ges också nya möjligheter att föra ett professionellt samtal varvid kompetensen i kvalitetsfrågor breddas och fördjupas. Förutsättningarna blir då också bättre för ett kontinuerligt lärande i organisationen. Erfarenheterna är så här långt goda och Riksrevisionen bedömer att granskningsrapporterna är trovärdiga och lever upp till de formulerade kvalitetskraven. Den peer review som genomfördes under 2013 och där Finlands riksrevision svarade för huvuddelen av genomgången av effektivitetsrevisionen bekräftade också denna bild. Den övergripande bedömningen var att Riksrevisionen väl uppfyller internationella standarder för effektivitetsrevision. I sin rapport påpekade peer review-teamet också behovet av att skapa ett bättre och mer samlat underlag för analys och bedömning av risker i den statliga förvaltningen – ett underlag som kan ligga till grund för den närmare inriktningen inom såväl årlig revision som effektivitetsrevision. Riksrevisionen inledde också ett sådant utvecklingsarbete under 2013.
I likhet med tidigare år har de som berörts av granskningen getts möjlighet att genom särskilda enkäter lämna sin syn på hur granskningen har genomförts. De frågor som ställs i enkäten har formen av positiva påståenden där organisationen kan ge fyra olika svar: instämmer helt, instämmer i huvudsak, instämmer till viss del samt instämmer inte. För de granskningar som publicerades 2013 och som ingick i undersökningen var bedömningen i 79 procent av de inkomna svaren att man helt eller i huvudsak instämde i påståendena. Detta var en minskning med 8 procent jämfört med 2012 och ungefär i paritet med 2011 (81 procent). En viss variation från år till år är naturlig, men helhetsintrycket visar att de statliga aktörer som har granskats har en positiv syn på hur Riksrevisionen har genomfört och kommunicerat granskningarna.
Effektivitetsrevisionen bör som angetts ovan främja förändringsarbetet inom staten, dvs. att de brister som Riksrevisionen uppmärksammar i sina rapporter också blir åtgärdade. Granskningen ska ha en hög verkningsgrad. Riksrevisionen följer sedan några år upp verkningsgraden genom den årliga uppföljningsrapporten. Uppföljningsrapporten 2013 innehöll en djup uppföljning av 11 granskningsrapporter och en mer översiktlig uppföljning av 50 granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen. Uppföljningen visar att flertalet granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen har medfört någon form av åtgärd av regeringen eller andra berörda organisationer.
Kostnader för effektivitetsrevisionen verksamhetsåret 2013
TABELL 7 NETTOKOSTNADER FÖR EFFEKTIVITETSREVISION 2011–2013 (TKR)
Tabell 8 Redovisade timmar för anställd personal inom effektivitetsrevision 2011–2013
Som framgår av tabell 7 och 8 har såväl kostnader som redovisade timmar för effektivitetsrevision minskat i förhållande till 2012. Detta förklaras främst av minskade personalkostnader såsom lönekostnader och utbildningskostnader samt lägre kostnader för extern kompetens. Under avsnittet Kompetens och personal redovisas kompetensutveckling och användningen av extern kompetens i granskningsverksamheten.
Omvärldsbevakningens andel av kostnader och redovisade timmar för effektivitetsrevision har minskat jämfört med 2012. Detta beror i stor utsträckning på att inga nya strategier har startats under året och att antalet granskningar vid sidan av strategier har ökat. Omvärldsbevakningen har i stor utsträckning historiskt påverkats av behovet att förnya beslutade granskningsstrategier.
Kostnader per granskningsrapport
Tabell 9 Kostnader för förstudier och huvudstudier SAMT styckkostnad per publicerad granskning 2011–2013 (tkr)
Som framgår ovan har styckekostnaden för expedierade granskningar varit i nivå med föregående år. Kostnaderna för granskningar som inte har resulterat i någon rapport har minskat sedan 2012.
Tabell 10 Redovisade timmar för förstudier och granskningar samt genomsnittlig insats per publicerad granskning 2011–2013
Den nedlagda tiden per granskning har ökat något under 2013. Här har det minskade konsultutnyttjandet haft viss betydelse genom att man i ökad utsträckning har använt egen personal i granskningarna.
Målet för det internationella utvecklingssamarbetet är att bidra till att stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision i enlighet med internationella redovisningsstandarder (ISSAI). Målet återspeglas i samtliga projektmål i portföljen, även om de exakta formuleringarna kan variera. Det bryts ner i tre delmål som uttrycker vad en SAI (Supreme Audit Institution) måste uppnå för att det övergripande målet ska nås: effektiva revisionsprocesser, användarvänliga rapporter av hög kvalitet och kvalitativa relationer med intressenter.
Riksrevisionens insatser ska bidra till något eller alla av dessa delmål. Måluppfyllelsen beror ofta på flera faktorer som ligger utanför projektets kontroll och det tar normalt sett flera år att uppnå målen. På årlig basis kan de myndighetsnära resultaten, de s.k. prestationerna, redovisas. Dessa bidrar till måluppfyllelse på längre sikt.
Sammanfattande bedömning
Riksrevisionens internationella projektportfölj består av globala och regionala program samt bilaterala utvecklingsinsatser i Afrika, Asien, västra Balkan och Östeuropa. På global nivå har arbetet fokuserat på frågor kring revisionens kapacitetsutveckling inom ramen för INTOSAI-samarbetet. På regional nivå har myndigheten samarbetat med samarbetsorganisationen för engelsktalande revisionsmyndigheter i Afrika (AFROSAI-E) samtidigt som ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheterna på västra Balkan har påbörjats. Det senare har fokuserat på att främja parallellgranskningar i regionen. På det bilaterala planet har utvecklingsprojekt i Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kambodja, Kenya, Kosovo, Moldavien och Tanzania fortsatt. Föregående års arbete med att studera förutsättningarna för eventuellt samarbete med Uganda och Palestina resulterade i två nya samarbetsprojekt under 2013.
Även i år har projektportföljen dominerats av insatser inom effektivitetsrevision. Fokus har legat på att coacha individuella team och på det sättet dels förbättra och effektivisera revisionsprocessen, dels öka kvaliteten i revisionsrapporterna. I syfte att etablera och stärka effektiva processer inom finansiell revision och granskning av regelefterlevnad har genomförandet av ISSAI stått i fokus. Aktiviteter avseende utveckling av ledning och styrning samt kommunikation har varit inriktade mot framför allt förändringsledarskap.
Verksamheten har i huvudsak skett enligt plan. Politisk turbulens och bristande mottagningskapacitet har lett till förseningar i några av projekten.
Måluppfyllelse per samarbetsprojekt
I enlighet med verksamhetens mål har årets insatser inom bilaterala partnerskap fokuserat på att stödja de nationella revisionsorganen i deras arbete med att etablera effektiva revisionsprocesser, revisionsrapporter av hög kvalitet och ändamålsenliga externa relationer.
AFROSAI-E
Samarbetet med AFROSAI-E och dess 24 medlemsorganisationer sker genom det exekutiva sekretariatet i Sydafrika och syftar till att genomföra organisationens strategiska plan. Riksrevisionen ställer såväl långtids- som korttidsexperter samt finansiella resurser till AFROSAI-E:s förfogande och bidrar därmed till metodutveckling och till att ta fram praktiska revisionsverktyg, t.ex. handböcker, manualer och utbildningsmaterial inom organisationens samtliga strategiska områden. Riksrevisionen har vidare bidragit till grundutbildningen av drygt 100 nya effektivitetsrevisorer och till vidareutbildning av ett femtontal revisorer i kvantitativ dataanalys. Därtill har ett femtiotal medarbetare utbildats i strategiska kommunikations- och HR-frågor. Riksrevisionen har vidare medverkat vid tre kvalitetsuppföljningar av medlemsorganisationer, vilka resulterade i rekommendationer om hur dessa ska kunna stärka sina kvalitetssystem.
Bosnien och Hercegovina
Det instabila politiska läget i Bosnien och Hercegovina har påverkat samarbetet och gjort det svårt att bedriva projektet enligt plan. Under året slöts ett nytt samarbetsavtal med tre av revisionsmyndigheterna i Bosnien och Hercegovina. Myndigheten i Republika Srbska valde att ställa sig utanför samarbetet.
För att förbättra och effektivisera revisionsprocessen samt öka kvaliteten på rapporter har Riksrevisionen löpande stöttat team inom effektivitetsrevision. Nio effektivitetsrapporter har publicerats. Vidare har de bosniska revisionsmyndigheterna börjat samarbeta med andra länder om parallellgranskningar och gemensamma utbildningar. Inom ramen för finansiell revision och regelefterlevnad har samarbetet fokuserat på att lägga en grund för att införa ISSAI. Arbetet resulterade i ett beslut om den framtida revisionsinriktningen hos samarbetsparten samt en kartläggning och identifiering av områden inom metod- och kvalitetssäkringsarbete som behöver utvecklas i enlighet med ISSAI.
Georgien
Det nuvarande samarbetsavtalet löpte ut vid årsskiftet 2013/14. Riksrevisionen har i diskussioner under 2013 varit positiv till ett fortsatt samarbete under förutsättning att den politiska turbulensen i Georgien inte leder till att revisionsmyndighetens integritet ifrågasätts. Insatserna under 2013 har i huvudsak fokuserat på förbättrad och effektiv effektivitetsrevisionsprocess genom coachning av revisionsteam. Insatserna har bidragit till två färdiga rapporter och två rapportutkast.
Kambodja
Det nuvarande samarbetsavtalet löpte ut vid årsskiftet 2013/14 och en ettårig förlängning av avtalet har diskuterats. Under 2013 har insatserna fokuserat på metod- och kvalitetssäkringsfrågor inom finansiell revision. Årets insatser har bidragit till ett utkast till manual som finns för beslut och intressanta iakttagelser hos de coachade teamen. Samarbetet har också lett till att revisionsmyndigheten har introducerat kvalitetssäkring och kvalitetskontroll i liten skala.
Kenya
Under året har samarbetet präglats av kommunikationssvårigheter, vilket har lett till förseningar i projektgenomförandet. De insatser som har genomförts har inriktats på kvalitetssäkringsfrågor i syfte att förbättra och effektivisera processen för finansiell revision. Årets samarbete har också resulterat i förslag till ett omstrukturerat internt utbildningsprogram. Vidare har ledarskapsfrågor med inriktning på förändringsledning stått i fokus. En workshop för de 30 högsta cheferna har resulterat i en ökad medvetenhet om och en gemensam syn på revisionsmyndighetens strategiska utvecklingsplan och behov av att utveckla en professionell kommunikationsfunktion.
Kosovo
Under året har samarbetet inriktats på det praktiska arbetet inom effektivitetsrevision genom att coacha team och genomföra utbildningar. Riksrevisionen har också tagit fram underlag till vissa moduler inom revisionsmyndighetens certifieringsprogram för finansiell revision. För att förbättra och effektivisera revisionsprocessen har Riksrevisionen också genomfört utvecklingsinsatser avseende interna rutiner kring exempelvis tidredovisning och relationerna mellan fackförening och arbetsgivare.
Moldavien
Projektinsatserna har under året fokuserat på coachning av två pilotteam inom revisionsmyndigheten, vilket har resulterat i två rapporter inom finansiell revision. För att stärka revisionsprocessen har en manual för kvalitetssäkring i enlighet med ISSAI tagits fram inom projektet, vilken också har fastställts av revisionsmyndighetens högsta ledning. För att främja en större samsyn inom revisionsmyndighetens ledning kring dess mandat och uppdrag och övergången från sovjetisk kontroll till modern revision, har Riksrevisionen under året initierat ett erfarenhetsutbyte mellan den moldaviska och den lettiska revisionsmyndigheten.
Tanzania
Trots att samarbetsparten har varit påtagligt pressad av sitt uppdrag som FN-revisor har projektgenomförandet gått enligt plan. Årets insatser har fokuserat på att stärka chefernas roll i revisionsprocessen, t.ex. en ökad förståelse för den nya revisionsmetodiken och ett större kvalitetsansvar. En effektivitetsrevisionsstrategi har tagits fram och beslutats av riksrevisorn. På it-revisionsområdet har projektet lett till ökade kunskaper och en bättre hantering av revisionens iakttagelser. En uppföljning av en tidigare it-strategisk behovsanalys har visat på ett behov av åtgärder på flera områden, vilket National Audit Office of Tanzania (NAOT) arbetar med.
Uganda
Under 2013 inleddes ett samarbete med revisionsmyndigheten i Uganda som fokuserar på metodfrågor och praktisk förankring av beslutade revisionsmetoder i organisationen. Inom finansiell revision har fokus legat på coachning av revisionsmyndighetens metodavdelning och på att ta fram kursmaterial för att ge alla revisorer utbildning i hur den nya manualen ska tillämpas. Inom effektivitetsrevision har stödet riktats till chefer på operativ nivå och till revisionsteam i syfte att såväl stärka revisionsprocessen som att höja kvaliteten på rapporterna. För att stärka revisionsmyndighetens externa relationer har Riksrevisionen tillhandahållit såväl medieträning till den högsta ledningen som utbildning av den ugandiska kommunikationsfunktionen, vilket har lett till en högre närvaro i media.
Palestina
Under året inleddes ett samarbete som har haft som fokus att utveckla den palestinska revisionsmyndighetens förmåga att bedriva effektivitetsrevision på miljöområdet, t.ex. frågor kring val och motivering av valda granskningsområden. Detta har resulterat i dels ett utkast till en förstudierapport, dels ett utkast till en huvudstudierapport.
Övriga projekt
Under 2013 påbörjades insatsen Regionalt Balkan, som kompletterar Riksrevisionens övriga insatser på västra Balkan och syftar till att främja samarbete i regionen. Revisionsmyndigheterna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Makedonien, Serbien och Turkiet har under 2013 deltagit i ett initiativ från EU som syftar till att åstadkomma parallellgranskningar inom effektivitetsrevisionen i Balkanområdet. Riksrevisionen har deltagit med expertis i denna process. Regionalt samarbete ger också möjlighet till stordriftsfördelar då exempelvis utbildningar kan genomföras för flera revisionsmyndigheter samtidigt. Effektivitetsrevisorer från Albanien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo har deltagit i utbildningar arrangerade av Riksrevisionen. I utbildningssyfte har flera svenska och bosniska granskningsrapporter använts som utbildnings- och referensmaterial. I deltagarnas utvärdering av utbildningar och coachning har Riksrevisionen fått goda vitsord.
Kvalitetshöjande åtgärder
Som ett resultat av tidigare års insatser inom metod- och kvalitetsutveckling samt effektivisering av verksamheten har den nya verksamhetsprocessen beslutats och nya mallar för dokumenthantering har tagits fram. För att skapa förutsättningar för att på ett ändamålsenligt sätt mäta resultat i projektverksamheten, både kort- och långsiktigt, fortsätter myndigheten sitt arbete med utveckling av ett resultatramverk. Under 2013 har kompetensutvecklingen bl.a. inriktats på resultatbaserad management och effektiva utbildnings- och mötesformer. I september anordnades en professionsdag där medarbetare från olika delar av organisationen deltog i syfte att utveckla sina kunskaper inom mångfald och pedagogik.
Tabell 11 Kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet 2011–2013 (tkr) samt uppgifter om när den nuvarande projektfasen avslutas
Årets verksamhetskostnader är ca 3 miljoner kronor lägre jämfört med föregående år vilket beror på framförallt lägre kostnader för personal och extern kompetens.
Tabell 12 Redovisade timmar FÖR internationellt utvecklingssamarbete 2011–2013
Under året har antalet nedlagda timmar ökat med ca 600 timmar jämfört med år 2012 vilket förklaras av en högre aktivitetsnivå framförallt när det gäller de nya samarbetsprojekten.
Målet för verksamhetsgrenen omvärldsriktad verksamhet är att befästa och främja revisionens roll, både nationellt och internationellt, samt bidra till ett högt genomslag av Riksrevisionens verksamhet.
Sammanfattande bedömning
Inom den internationella omvärldsriktade verksamheten har Riksrevisionen deltagit i samarbetet inom INTOSAI, EU och Norden. Vidare har myndigheten hanterat flertalet bilaterala kontakter, besök och förfrågningar. Verksamheten har i huvudsak genomförts enligt plan och med tillfredställande resultat.
Trots att den ekonomiska situationen 2013 begränsade Riksrevisionens möjlighet att delta i och anordna aktiviteter, har myndigheten deltagit i ett flertal seminarier och utbildningar under året. Fokus har inte bara legat på att kommunicera granskningsresultat, utan i flera sammanhang på att öka kunskapen om vårt mandat, vår roll och vårt uppdrag. De instruktionsenliga uppgifterna, Riksrevisorernas årliga rapport, uppföljningsrapport, granskningsplan och remisser, har genomförts enligt plan. Kontakterna med riksdagens utskott är fortsatt täta, främst i samband med riksdagens beredning av rapporten.
Internationell revision, samverkan och kontakter
Som nationell revisionsmyndighet och medlem i INTOSAI, andra multilaterala nätverk och organisationer samt EU:s kontaktkommitté deltar Riksrevisionen i internationellt samarbete.
EU
Året har inneburit ett ökat fokus på systemet för ansvarsutkrävande i EU med anledning av förslag om bl.a. finansiella tillsynsmekanismer, granskning av underlag för statistik till nationalräkenskaperna samt gemensamma redovisningsstandarder för EU:s medlemsstater. Genom deltagandet i kontaktkommittén bidrog myndigheten till förslaget om en kontaktkommittégemensam systematisk bevakning av EU-frågor som kan ha inflytande på de nationella revisionsmyndigheternas roll, uppdrag och mandat. Vidare har Riksrevisionen deltagit i kontaktkommitténs arbete inom bl.a. finanspolitik, strukturfonder och Europa 2020. Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Lissabonfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige. Under 2013 har Europeiska revisionsrätten genomfört ett sådant granskningsbesök.
INTOSAI
Riksrevisionen stod i juni värd för styrkommittémötet för huvudkommittén för standardutveckling inom INTOSAI (Professional Standards Committee, PSC). Vid mötet diskuterades harmoniseringen av standarderna om grundläggande revisionsprinciper, avrapportering från underkommittéernas arbete samt framtiden för standardsutveckling för offentlig revision inom INTOSAI. Myndigheten deltog också vid INTOSAI-kongressen i Peking. Kongressens två teman behandlade dels offentlig revision och god samhällsstyrning, dels nationella revisionsmyndigheters roll vad gäller långsiktigt hållbara finanser. Genom Riksrevisionens arbete i den grupp som planerade och genomförde temasessionen om långsiktigt hållbara finanser bidrog myndighetens expertis till kongressens slutdeklaration – Pekingdeklarationen. Vidare utsågs Riksrevisionen till vice ordförande i INTOSAI:s huvudkommitté för kapacitetsutveckling (Capacity Building Committee, CBC), vilket innebär ett ökat engagemang i kapacitetsutvecklingsfrågorna inom INTOSAI. Myndigheten har även genomfört åtagandet i INTOSAI:s arbetsgrupp för värdet och nyttan av revisionsmyndigheter, där en ny standard har utvecklats för att förtydliga revisionsmyndigheternas ansvar gentemot medborgarna och som antogs vid INTOSAI-kongressen i Peking.
Financial Audit Subcommittee
Riksrevisionen har fram till oktober 2013 varit ordförande i INTOSAI:s Financial Audit Subcommittee (FAS). Uppdraget har varit att leda arbetet med att utveckla internationella riktlinjer för finansiell revision inom offentlig verksamhet i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ – International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB), som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC). För att genomföra åtagandet som ordförande kommer Riksrevisionens projektdirektör att vara ledamot av IAASB t.o.m. 2015.
På INTOSAI:s kongress i oktober 2013 överlämnades ordförandeskapet till Förenade Arabemiratens riksrevision, som kommer att fortsätta det arbete som Riksrevisionen har lett sedan 2005.
Liksom föregående år har arbetet under 2013 inriktats mot att skapa medvetenhet och bidra till att genomföra riktlinjerna i INTOSAI:s medlemsländer samt utveckla fler fundamentala principer för finansiell revision.
Arbetet i FAS har löpande utvärderats av externa experter och i den senaste utvärderingen, som gäller perioden fram t.o.m. 2013, noteras att Riksrevisionen har bidragit till att lägga grunden för stabila och hållbara standarder för finansiell revision för den offentliga sektorn.
Övriga aktiviteter
Riksrevisionen har deltagit i ett antal internationella kommittéer och arbetsgrupper för att ta del av metoder och erfarenheter som kan användas i den egna granskningsverksamheten och för att bidra med egna kunskaper och erfarenheter till det internationella revisionssamfundet. Under året har myndigheten tagit emot 14 internationella besök från främst revisionsmyndigheter, parlament, regeringar och andra myndigheter. Vidare har mer än 40 förfrågningar och enkäter besvarats från i huvudsak andra länders revisionsmyndigheter. Tillsammans med de nationella revisionsmyndigheterna i Tyskland och Frankrike har en s.k. peer review av Europeiska revisionsrätten genomförts. Projektet avslutades i januari 2014. I samarbete med revisionsmyndigheterna i Nederländerna och Norge har en peer review också genomförts av den Isländska riksrevisionen. Resultatet avrapporterades i januari 2014. Fyra nordiska institutioner har granskats i enlighet med den s.k. domicillandsprincipen.
Den nationella delen av denna verksamhetsgren omfattar externa kontakter och seminarier. Dessutom ingår vissa instruktionsenliga uppgifter: Riksrevisorernas årliga rapport, granskningsplanen, uppföljningsrapporten samt remisshantering.
Externa kontakter och seminarier
En bra dialog med våra intressenter är grundläggande för att vi ska få genomslag för vår granskning. En bra dialog bygger på att vi har goda externa relationer. Utöver de kontakter som sker med riksdagens utskott, Regeringskansliet, myndigheter och andra intressenter i samband med varje enskild granskningsrapport eller inom ramen för den årliga revisionen, har Riksrevisionen under året deltagit i ett antal möten, seminarier m.m. med externa intressenter.
Riksrevisionens ekonomiska situation under 2013 minskade möjligheterna att ordna egna evenemang.
Årets upplaga av Riksrevisionsdagen arrangerades den 29 maj gemensamt med konstitutionsutskottet och finansutskottet, i syfte att uppmärksamma Riksrevisionens tioårsjubileum. Temat var Granskning i medborgarens tjänst – Riksrevisionen 10 år i riksdagen.
Under året har riksrevisorerna bl.a. deltagit vid Folk det krävs en teoretisk och praktisk utbildning om totalt åtta år innan ett prov kan genomföras. Utbildningen och provet ska motsvara den som ges för revisorer inom den privata sektorn, men med fokus på det regelverk som gäller för statlig verksamhet. Syftet är att säkerställa att revisorerna inom den årliga revisionen har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revision inom statlig verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper. Provverksamheten har inte genomförts under året på grund av att för få revisorer har motsvarat de ökade kraven på totalt åtta års utbildning och yrkeserfarenhet.
Vid utgången av 2013 fanns 63 revisorer inom den årliga revisionen som har klarat prov 1 eller prov 1 och 2 eller är auktoriserade revisorer.
De ansvariga revisorerna har ett delegerat ansvar i organisationen för vart och ett av den årliga revisionens uppdrag, vilket innebär att de ansvarar för revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsintyg. Alla ansvariga revisorer uppfyller de interna kompetenskraven.
Kompetensutveckling inom effektivitetsrevision
Den interna utbildningen för effektivitetsrevisorer består av en grundutbildning (nivå 1 och 2), en fortsättningsutbildning och en seminarieverksamhet.
Den interna utbildningen ska utgå från deltagarnas egna granskningar och varva teori och praktiska övningar. Viktiga kompetensområden att utveckla och behålla kompetens inom är revisionsmetodik, utredningsmetodik, kunskap om statlig förvaltning, projektarbete och skriftlig och muntlig kommunikation.
Inför planeringen av kurser och seminarier för 2013 fanns det ett ekonomiskt utrymme för att anlita extern kompetens. Utrymmet för kurser och seminarier var lägre än 2012, vilket har medfört att antalet utbildningar minskat. Under 2013 har kurser genomförts inom bl.a. områdena revisionsmetodik, kvalitativ metod, projektarbete, förvaltningskunskap och resultatredovisning. Vissa kurser har genomförts tillsammans med årlig revision.
Under 2012 påbörjades utvecklingen av en seminarieserie, Förändring och styrning i staten, vars syfte är att förstärka kompetensen inom området statlig förvaltning. Det första tillfället var i december 2012. Därefter genomfördes åtta seminarier 2013 med föreläsare från forskning och praktiker från olika verksamheter och områden inom den offentliga sektorn. Detta är en samordnad satsning för både effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen som i denna första omgång vände sig till programansvariga och ansvariga revisorer. Seminarieserien avslutades med att deltagarna skrev uppsatser som behandlade något eller några av de aspekter som hade tagits upp under seminarierna. De som fullföljt seminarieserien och skrivit en essä fick 7,5 högskolepoäng från serien. Södertörns Högskola ansvarade för examinationen och samordningen av seminarierna.
Sammanlagt har sju interna seminarier genomförts, de flesta inriktade på revisionens verksamhet. Föredragshållare har varit såväl egna medarbetare som experter inom olika ämnesområden.
Kompetensutveckling inom internationell verksamhet
Under året har diskussioner kring resultatbaserad management med inriktning på relevans för internationellt utvecklingssamarbete ägt rum. Kompetensutveckling i hur möten, utbildningar och workshopar kan förbättras med enkla medel har genomförts. I september anordnades en professionsdag där medarbetare från olika delar av organisationen deltog.
Användning av extern kompetens och internt kompetensutbyte
En viktig strategisk fråga för Riksrevisionen är att utnyttja den egna samlade kompetensen på bästa sätt och vid behov komplettera den dels genom samarbete med universitet och högskolor, dels genom att anlita konsulter inom både revision och administration. För att kunna leverera en jämn produktion till riksdagen är en viktig komponent att hyra in tillfällig personal och specialistkompetens. Det senare avser till exempel akademiskt avancerad kunskap och specialistkompetens inom it-revision. Extern kompetens utgör dessutom ett viktigt stöd för kärnverksamheten vid verksamhets- och kompetensutveckling.
Användning av extern kompetens och konsulter
TABELL 16 KOSTNADER FÖR extern kompetens och konsulter inom
årlig revision 2011–2013 (TKR)
Under 2013 har antalet timmar avseende externa konsulter minskat med ca 3 300 timmar jämfört med föregående år. Detta förklarar att kostnaderna för extern kompetens inom den årliga revisionen är 4,9 miljoner kronor lägre än 2012. Minskningen har hanterats genom att medarbetarna inom den årliga revisionen haft en högre andel operativ tid samt lånat in personal från effektivitetsrevisionen. Det totala antalet timmar inom den årliga revisionen, dvs. egen personal och extern kompetens, är i princip oförändrat jämfört med 2012.
TABELL 17 KOSTNADER FÖR extern kompetens och konsulter inom EFFEKTIVITETSREVISION 2011–2013 (TKR)
Kostnaderna för extern kompetens har minskat med 6,2 miljoner kronor jämfört med 2012. Minskningen avser huvudsakligen expertkompetens inom olika effektivitetsgranskningar men också sättning och språkgranskning av publicerade rapporter.
Tabell 18 Kostnader för extern kompetens och konsulter inom hela myndigheten 2011–2013 (tkr)
Kostnaden för externa konsulter har minskat från 48,4 miljoner kronor 2012 till 19,9 miljoner kronor 2013. Det förklaras huvudsakligen av anpassning till mer begränsade ekonomiska ramar 2013 jämfört med 2012. Inom kärnverksamheten har kostnaderna minskat med 12,2 miljoner kronor. I stället har egen personal i högre grad använts till granskning, vilket i sin tur har inneburit att tid och kostnader för egen kompetensutveckling samt konsultstöd för detta också har minskat under 2013.
Kostnaderna för verksamhetsutveckling avser myndighetsövergripande system och utveckling av arbetsprocesser. Under föregående år gjordes betydande satsningar i form av utveckling och uppgradering av stödsystem. Utvecklingsbehovet har därav varit mindre under 2013, vilket förklarar att kostnaderna har minskat med 5,5 miljoner kronor.
De externa kostnaderna för kompetens och resursförstärkning inom stödverksamheten har minskat med 10,8 miljoner kronor. Inom posten finns kostnader för bevakning, rekryteringskonsulter, it-support och bemanningsförstärkning till följd av vakanser. Under 2012 vidtogs extraordinära åtgärder för att säkra myndighetens it-infrastruktur. Därtill fanns också flertalet vakanser inom stödverksamheten. Motsvarande kostnadsposter fanns varken 2013 eller 2011, vilket förklarar förändringen mellan de tre åren.
Internt kompetensutbyte
Samverkan såväl inom som mellan verksamhetsgrenarna syftar till att ta till vara och samtidigt utveckla medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt. Aktiviteterna under 2013 har i stort sett varit desamma som tidigare, med undantag för att effektivitetsrevisorer i ökad utsträckning har planerats in i den årliga revisionens granskning av myndigheternas resultatredovisningar. Revisorerna inom den årliga revisionen har bidragit till effektivitetsgranskningar samt lämnat underlag till effektivitetsrevisonens verksamhetsplanering med insikter från granskningen av de statliga myndigheterna. Medarbetarnas deltagande i Riksrevisionens internationella verksamhet är också ett viktigt inslag för omvärldsbevakning och kompetensutveckling.
Anställda och tjänstlediga
Antalet anställda i tjänst per den 31 december har minskat med 22 personer från 2012 till 2013.
TABELL19 antal anställda per den 31 december 2011–2013
| 2013 | 2012 | 2011 |
Anställda totalt | 318 | 342 | 322 |
varav kvinnor | 175 | 192 | 188 |
varav män | 143 | 150 | 134 |
varav tjänstlediga | 20 | 22 | 18 |
Anställda exkl. tjänstlediga | 298 | 320 | 304 |
varav visstidsanställda | 5 | 7 | 4 |
Under 2013 har 32 (jämfört med 40 år 2012) personer slutat eller gått på tjänstledighet, varav 4 (1) var visstidsanställda och 4 (10) personer har gått i pension. Under året har 13 (54) personer börjat och 1 (3) person har återkommit från tjänstledighet. Ytterligare 4 (7) personer har anställts för viss tid. Antalet nyanställda har minskat jämfört med föregående år. De nyanställda är huvudsakligen hänförliga till stödverksamheten.
TABELL 20 PERSONALOMSÄTTnING 2011–2013 (PROCENT)
| 2013 | 2012 | 2011 |
Årlig revision | 6 | 13 | 10 |
Effektivitetsrevision | 11 | 14 | 17 |
Övrigt | 11 | 11 | 3 |
Hela myndigheten | 9 | 12 | 10 |
Personalomsättningen har minskat jämfört med föregående år och är nu på 9 procent, vilket även är lägre än 2011. Både den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen visar en minskad personalomsättning jämfört med 2012. Inom den årliga revisionen har personalomsättningen minskat från 13 procent till 6 procent, vilket förklaras av att färre personer har slutat och av att medelantalet anställda är högre. Personalomsättningen inom den övriga verksamheten har varit relativt låg fram till 2012, men steg till 11 procent 2012, vilket ger en oförändrad personalomsättning för 2013.
Sjukfrånvaro
TABELL 21 SJUKFRÅNVARO 2011–2013 (PROCENT)
| 2013 | 2012 | 2011 |
Total sjukfrånvaro* | 3,2 | 2,2 | 1,6 |
varavs | |||
Kvinnor | 4,2 | 2,9 | 1,9 |
Män | 1,9 | 1,3 | 1,2 |
Anställda –29 år | 1,9 | 1,2 | 0,9 |
Anställda 30–49 år | 2,6 | 2,4 | 1,4 |
Anställda 50– år | 4,6 | 2,4 | 2,3 |
Av total sjukfrånvaro avser: | |||
Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 47,7 | 46,7 | 43,5 |
Andel långtidssjuka av total ordinarie arbetstid** | 1,5 | 1,0 | 0,7 |
* I förhållande till total ordinarie arbetstid.
** Total sjukfrånvaro i procent multiplicerad med andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) i procent.
Den totala sjukfrånvaron har sedan 2012 ökat med 1 procentenhet, från 2,2 till 3,2 procent 2013. Detta beror främst på att antalet långtidssjukskrivna inom gruppen 50 år och äldre har ökat. Av den totala sjukfrånvaron på 3,2 procent svarar kvinnor för 4,2 procent och män för 1,9 procent.
I gruppen 29 år och yngre kan konstateras att under perioden 2011 till 2013 har sjukfrånvaron ökat med 1 procentenhet, från 0,9 procent 2011 till 1,9 procent 2013. I åldersgruppen 30–49 år är sjuktalet i stort sett oförändrat, medan det i gruppen 50 år och äldre har fördubblats, där kvinnorna svarar för merparten av ökningen.
Arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa
Riksrevisionen är en kunskapsorganisation vars främsta resurs är medarbetarna. Ett led i att vidareutveckla vår verksamhet och uppfylla mottot En attraktiv arbetsplats och arbetsgivare, är att systematiskt följa upp och analysera arbetsmiljön.
Den medarbetarundersökning som genomfördes 2012 visade att flera områden har förbättrats jämfört med tidigare undersökningar. Nöjd medarbetarindex har ökat. Samtidigt har vissa förbättringsområden identifierats. Prioriterade områden i verksamhetsplanen för 2013 på myndighetsnivå inkluderar att
De utvecklingsåtgärder som har påbörjats och i vissa fall genomförts under året för att erhålla en förbättrad arbetsmiljö är bl.a.
avtal med fastighetsägaren om en ombyggnad av lokalerna och en förbättring av ventilationen
en samlad uppföljningsrapport per vecka till cheferna med semester- och flextidsaldo samt resdagar för att kunna uppnå en jämnare och bättre planering av arbetstiden
utlåning av personella resurser mellan effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen samt att anlita externa konsulter för att motverka höga arbetstoppar och förebygga stress och ohälsa.
Riksrevisionen erbjuder sina anställda olika möjligheter till friskvård i syfte att förebygga ohälsa och förstärka friskfaktorer. Detta sker genom att subventionera friskvårdsaktiviteter av olika slag, däribland massage på arbetsplatsen samt en friskvårdstimme per vecka. Vid ohälsa genomför myndigheten nödvändig rehabilitering med stöd av Företagshälsovården och annan expertis.
Med intern styrning och kontroll avses den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör sitt verksamhetsansvar. Denna process ska omfatta riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.
Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen. En av riksrevisorerna är riksrevisor med administrativt ansvar och ansvarar för den administrativa ledningen av myndigheten. Denna riksrevisor ansvarar inför riksdagen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att Riksrevisionen hushållar väl med statens medel. Riksrevisorn med administrativt ansvar beslutar om årsredovisningen för Riksrevisionen och lämnar ett intygande om myndighetens interna styrning och kontroll.
Riksrevisorn med administrativt ansvar redovisar här nedan underlag till sitt ställningstagande avseende intern styrning och kontroll 2013.
Riksrevisionens process för intern styrning och kontroll
Riskanalysen görs för att identifiera de omständigheter som utgör en risk för att verksamhetens mål inte ska uppnås. Det innebär att risker identifieras och värderas och att beslut fattas om hanteringen av riskerna. Riskanalysen uppdateras vid behov för att säkerställa att den omfattar förändringar som väsentligen påverkar tidigare identifierade, värderade och hanterade risker.
Processen för intern styrning och kontroll är en integrerad del av planeringen, genomförandet och uppföljningen av verksamheten. Merparten av de identifierade riskerna ligger inom en risknivå som ledningen har bedömt som acceptabel. Riskanalysen visar på några förbättringsområden som har tagits hand om löpande under året eller som ingår i verksamhetsplaneringen för 2014.
Ställningstagande av riksrevisorn med administrativt ansvar
Riksrevisionen har utvecklat och arbetar med en process för intern styrning och kontroll. I processen hålls riskbedömningarna aktuella genom regelbunden uppdatering. Utifrån riskanalysen planeras och genomförs åtgärder. Processen omfattar även att hantera och åtgärda incidenter som inträffar (incidentrapportering). De identifierade förbättringsområdena är inte så väsentliga att de påverkar bedömningen av och innehållet i årsredovisningen. Baserat på denna process för intern styrning och kontroll, självutvärdering, hanteringen av identifierade risker, underställda chefers intygande samt internrevisionens och externrevisionens granskningar bedömer jag att den interna styrningen och kontrollen vid Riksrevisionen är betryggande.
(tkr) | 2013 | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 |
Låneram i Riksgäldskontoret | |||||
Beviljad i anslagsdirektiv | 15 000 | 15 000 | 17 000 | 30 000 | 30 000 |
Utnyttjad | 3 204 | 4 947 | 6 955 | 7 819 | 6 490 |
Kontokredit hos Riksgäldskontoret | |||||
Beviljad i anslagsdirektiv | 34 228 | 34 068 | 33 903 | 33 580 | 32 745 |
Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
Räntekonto Riksgälds-kontoret | |||||
Ränteintäkter | 286 | 618 | 788 | 174 | 233 |
Räntekostnader | – | – | – | – | – |
Avgiftsintäkter | |||||
Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
Beräknat belopp enligt anslagsdirektiv* | 200 | 100 | 500 | 600 | 100 |
Avgiftsintäkter** | 427 | 303 | 573 | 869 | 815 |
Avgiftsintäkter som ej disponeras | |||||
Avgiftsintäkter | 131 742 | 125 166 | 120 168 | 120 692 | 119 673 |
Anslagskredit | |||||
Beviljad | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksrevisionen, ramanslag | 15 114 | 9 021 | 8 971 | 8 874 | 8 624 |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag | 1 200 | 1 200 | 1 200 | 1 200 | 1 200 |
Utnyttjad | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksrevisionen, ramanslag | – | 7 019 | – | – | – |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag | – | 1 048 | – | – | – |
Anslagssparande | |||||
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksrevisionen, ramanslag | 16 003 | – | 14 526 | 2 341 | 4 370 |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag | 528 | – | 883 | 3 919 | 3 662 |
Bemyndiganden | |||||
Tilldelade bemyndiganden | 22 000 | 30 000 | 28 000 | 26 000 | 30 000 |
Utestående åtaganden | 17 325 | 19 505 | 13 757 | 23 097 | 16 486 |
Personal | |||||
Antalet årsarbetskrafter (st.) | 278 | 293 | 279 | 287 | 267 |
Medelantalet anställda (st.) | 310 | 319 | 305 | 313 | 295 |
Driftkostnad per årsarbetskraft | 1 116 | 1 225 | 1 138 | 1 143 | 1 173 |
Kapitalförändring | |||||
Årets kapitalförändring | –11 | –151 | 7 368 | –1 298 | 1 378 |
Balanserad kapitalförändring | 535 | 686 | 4 065 | 5 363 | 3 985 |
* Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamheten.
** Avgiftsintäkterna för uppdragsverksamheten 2013 uppgick till 102 tkr.
Resultaträkning | |||||||||
(tkr) | Not | 2013 | 2012 | ||||||
Verksamhetens intäkter | |||||||||
Intäkter av anslag | 311 466 | 359 108 | |||||||
Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 427 | 303 | ||||||
Intäkter av bidrag | 333 | 696 | |||||||
Finansiella intäkter | 2 | 347 | 684 | ||||||
Summa | 312 573 | 360 790 | |||||||
Verksamhetens kostnader | |||||||||
Kostnader för personal | 3 | –244 777 | –265 886 | ||||||
Kostnader för lokaler | –26 639 | –27 812 | |||||||
Övriga driftkostnader | 4 | –38 949 | –64 727 | ||||||
Finansiella kostnader | 5 | –153 | –324 | ||||||
Avskrivningar och nedskrivningar | –2 066 | –2 193 | |||||||
Summa | –312 584 | –360 942 | |||||||
Verksamhetsutfall | –11 | –151 | |||||||
Uppbördsverksamhet | |||||||||
Avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten | 6 | 131 742 | 125 166 | ||||||
Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet | –131 742 | –125 166 | |||||||
Saldo | 0 | 0 | |||||||
Transfereringar | |||||||||
Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag | 3 923 | 3 693 | |||||||
Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag | 0 | 27 | |||||||
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag | 7 | 103 | 0 | ||||||
Lämnade bidrag | –4 026 | –3 720 | |||||||
Saldo | 0 | 0 | |||||||
Årets kapitalförändring | 8 | –11 | –151 | ||||||
Balansräkning | |||||||||
(tkr) | Not | 2013-12-31 | 2012-12-31 | ||||||
TILLGÅNGAR | |||||||||
Immateriella anläggningstillgångar | |||||||||
Balanserade utgifter för utveckling | 9 | 0 | 0 | ||||||
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 10 | 905 | 1 133 | ||||||
Summa | 905 | 1 133 | |||||||
Materiella anläggningstillgångar | |||||||||
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 11 | 172 | 416 | ||||||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 12 | 2 005 | 3 496 | ||||||
Summa | 2 177 | 3 912 | |||||||
Fordringar | |||||||||
Kundfordringar | 35 | 0 | |||||||
Fordringar hos andra myndigheter | 17 813 | 19 920 | |||||||
Övriga kortfristiga fordringar | 59 | 209 | |||||||
Summa | 17 907 | 20 129 | |||||||
Periodavgränsningsposter | 13 | ||||||||
Förutbetalda kostnader | 8 042 | 7 702 | |||||||
Övriga upplupna intäkter | 9 998 | 10 613 | |||||||
Summa | 18 040 | 18 315 | |||||||
Avräkning med statsverket | |||||||||
Avräkning med statsverket | 14 | –34 131 | –7 848 | ||||||
Summa | –34 131 | –7 848 | |||||||
Kassa och bank | |||||||||
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 15 | 38 668 | 19 769 | ||||||
Kassa och bank | 355 | 303 | |||||||
Summa | 39 023 | 20 071 | |||||||
SUMMA TILLGÅNGAR | 43 921 | 55 712 |
| Not |
| 2013-12-31 | 2012-12-31 | |
KAPITAL OCH SKULDER | |||||
Myndighetskapital | |||||
Statskapital | 16 | 35 | 35 | ||
Balanserad kapitalförändring | 17 | 535 | 686 | ||
Kapitalförändring enligt resultaträkningen | 8 | –11 | –151 | ||
Summa | 559 | 569 | |||
Avsättningar | |||||
Avsättningar för pensioner och liknande | 18 | 1 141 | 2 339 | ||
Övriga avsättningar | 19 | 1 564 | 1 415 | ||
Summa | 2 705 | 3 754 | |||
Skulder m.m. | |||||
Lån i Riksgäldskontoret | 20 | 3 204 | 4 947 | ||
Skulder till andra myndigheter | 6 939 | 7 578 | |||
Leverantörsskulder | 5 149 | 9 094 | |||
Övriga kortfristiga skulder | 21 | 4 421 | 5 113 | ||
Summa | 19 713 | 26 732 | |||
Periodavgränsningsposter | 22 | ||||
Upplupna kostnader | 20 944 | 24 657 | |||
Summa | 20 944 | 24 657 | |||
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER | 43 921 | 55 712 | |||
Ansvarsförbindelser | 23 | 2 547 | 4 284 |
Redovisning mot anslag (tkr)
Anslag | Ingående över-föringsbelopp | Årets tilldelning enligt anslags- direktiv | Indrag- | Totalt | Utgifter | Utgående över-föringsbelopp |
Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksrevisionen, ramanslag | –7 019 | 302 285 | 0 | 295 266 | –279 263 | 16 003 |
Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag | –1 048 | 40 000 | 0 | 38 952 | –38 424 | 528 |
Summa | –8 067 | 342 285 | 0 | 334 218 | –317 687 | 16 531 |
Anslagskrediten för anslag 1:15 uppgår till 15 114 tkr och för anslag 1:5 till 1 200 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
Inkomsttitel Not 24 | Beräknat belopp | Inkomster |
2558 Avgifter för årlig revision | 123 400 | 131 742 |
Summa | 123 400 | 131 742 |
Redovisning mot bemyndiganden (tkr)
Anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag, utgiftsområde 7
Not 25 | Tilldelat | Ingående åtaganden | Utestående åtaganden | Utestående åtagandenas fördelning per år | |||
2014 | 2015 | 2016 | |||||
Summa | 22 000 | 19 505 | 17 325 | 8682 | 7876 | 767 |
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Maskinella avrundningar kan ge smärre differenser vid manuella summeringar.
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidstaxa som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Kostnader för inrikes resor hanteras fr.o.m. 2011 som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att ett enskilt revisionsobjekt inte ska påverkas av teamens personalsammansättning inom den årliga revisionen, dvs. revisionsobjektet ska inte belastas med resekostnader på grund av att teamet består av personal från olika kontor i landet.
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas utifrån antalet personer i de olika verksamhetsgrenarna. Dessa kostnader, tillsammans med de enhetsgemensamma kostnader som uppstår på respektive enhet, fördelas enligt nedlagda timmar inom verksamhetsgrenarna. Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning (inklusive det parlamentariska rådet och vetenskapliga rådet) och administration, lokaler, utrustning, inventarier, utbildningskostnader, förvaltningskostnader och kostnader för verksamhetsutveckling m.m. Enhetsgemensamma kostnader är ledning och administration av verksamheten på enhetsnivå, kursavgifter och övriga personalkostnader.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnationer uppgår till minst 100 tkr. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 tkr. I anläggningstillgångar ingår ett konstverk som har överförts från Statens konstråd 2008.
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
Tillämpade avskrivningstider:
Balanserade utgifter för utveckling | 3–5 år |
Rättigheter och andra immateriella tillgångar | 3–5 år |
Förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–6 år |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–7 år |
Fordringar
Fordringarna har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta.
Skulder
Skulder har tagits upp till nominellt belopp.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår det att alla myndigheter ska tillämpa en s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 3 januari. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tkr.
Avsättningar
Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension, chefspension och förordnandepension.
(tkr)
Resultaträkning
Not 1 | Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2013 | 2012 |
Intäkter av uppdragsverksamhet | 102 | 125 | |
Intäkter enligt 18 § ekonomiadministra- tionslagen | 67 | 13 | |
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 258 | 165 | |
Summa | 427 | 303 |
Not 2 | Finansiella intäkter | 2013 | 2012 |
Ränteintäkter avseende räntekontot i Riksgäldskontoret | 286 | 618 | |
Övriga finansiella intäkter | 61 | 66 | |
Summa | 347 | 684 |
Not 3 | Kostnader för personal | 2013 | 2012 |
Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal | 156 795 | 165 885 | |
Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | 87 982 | 100 000 | |
Summa | 244 777 | 265 886 | |
Minskningen av personalkostnader förklaras i avsnittet Kompetens och personal i Resultatredovisningen. |
| Övriga driftkostnader | 2013 | 2012 |
Summa | 38 949 | 64 727 | |
Minskningen om 25,8 miljoner kronor förklaras huvudsakligen av minskade konsultkostnader om 24,2 miljoner kronor, varav 9,9 miljoner kronor avser datakonsulter och 14,3 miljoner kronor övriga konsultjänster. | |||
| Finansiella kostnader | 2013 | 2012 |
Räntekostnader avseende lån i | 46 | 84 | |
Kursförluster | 71 | 155 | |
Övriga finansiella kostnader | 36 | 85 | |
Summa | 153 | 324 |
| Uppbördsverksamhet | 2013 | 2012 |
Intäkter av avgifter för årlig revision enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. | 131 742 | 125 166 | |
Summa | 131 742 | 125 166 |
Not 7 | Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag avser medel från EU till samarbetsprojekt i Serbien. |
Not 8 | Årets kapitalförändring | 2013 | 2012 |
Avgiftsfinansierad verksamhet | |||
– internationella uppdrag | –11 | –151 | |
Summa | –11 | –151 | |
Med anledning av övergången till inkomstmässig avräkning av avgifter 2012 uppstår ingen kapitalförändring inom uppbördsverksamheten. |
Balansräkning
Not 9 | Balanserade utgifter för utveckling | 2013 | 2012 |
Ingående anskaffningsvärde | 17 444 | 21 527 | |
Årets utrangeringar | 0 | –4 083 | |
Utgående anskaffningsvärde | 17 444 | 17 444 | |
Ingående ackumulerade avskrivningar | –17 444 | –21 527 | |
Årets utrangeringar | 0 | 4 083 | |
Utgående ackumulerade avskrivningar | –17 444 | –17 444 | |
Bokfört värde | 0 | 0 |
Not 10 | Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 2013 | 2012 |
Ingående anskaffningsvärde | 3 210 | 2 200 | |
Årets anskaffningar | 49 | 1 076 | |
Årets utrangeringar | 0 | -66 | |
Utgående anskaffningsvärde | 3 259 | 3 210 | |
Ingående ackumulerade avskrivningar | –2 077 | –2 020 | |
Årets avskrivningar | –277 | –123 | |
Årets utrangeringar | 0 | 66 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –2 354 | –2 077 |
Bokfört värde | 905 | 1 133 |
Not 11 | Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2013 | 2012 |
Ingående anskaffningsvärde | 16 365 | 16 164 | |
Årets anskaffningar | 0 | 201 | |
Utgående anskaffningsvärde | 16 365 | 16 365 | |
Ingående ackumulerade avskrivningar | –15 950 | –15 715 | |
Årets avskrivningar | –243 | –235 | |
Utgående ackumulerade avskrivningar | –16 193 | –15 950 | |
Bokfört värde | 172 | 416 |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2013 | 2012 |
Ingående anskaffningsvärde | 25 777 | 25 526 | |
Årets anskaffning | 55 | 1 169 | |
Årets utrangeringar | –425 | –918 | |
Utgående anskaffningsvärde | 25 407 | 25 777 | |
Ingående ackumulerade avskrivningar | –22 281 | –21 363 | |
Årets avskrivningar | –1 545 | –1 835 | |
Årets utrangeringar | 424 | 918 | |
Utgående ackumulerade avskrivningar | –23 402 | –22 281 | |
Bokfört värde | 2 005 | 3 496 | |
Not 13 | Periodavgränsningsposter | 2013 | 2012 |
Förutbetalda kostnader | |||
Förutbetalda hyreskostnader | 6 228 | 6 225 | |
Övriga förutbetalda kostnader | 1 814 | 1 477 | |
Summa | 8 042 | 7 702 | |
Övriga upplupna intäkter | |||
Upplupna intäkter årlig revision | 9 998 | 10 613 | |
Summa | 9 998 | 10 613 |
| Avräkning med statsverket | 2013 | 2012 | ||||
Uppbörd | |||||||
Ingående balans | –24 551 | –12 687 | |||||
Justering av ingående balans | 0 | –10 748 | |||||
Redovisat mot inkomsttitel | –131 742 | –125 166 | |||||
Uppbördsmedel som betalats till | |||||||
icke räntebärande flöde | 132 354 | 124 050 | |||||
Skulder avseende uppbörd | –23 939 | –24 551 | |||||
Anslag i räntebärande flöde | |||||||
Ingående balans | 8 067 | –15 410 | |||||
Redovisat mot anslag | 317 687 | 364 162 | |||||
Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –342 285 | –340 685 | |||||
Återbetalning av anslagsmedel | 0 | 0 | |||||
Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde | –16 531 | 8 067 | |||||
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | |||||||
Ingående balans | 8 636 | 9 997 | |||||
Redovisat under året enligt undantagsregeln | –2 297 | –1 361 | |||||
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | 6 339 | 8 636 | |||||
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | |||||||
Ingående balans | 0 | 0 | |||||
Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 133 313 | 125 179 | |||||
Utbetalningar i icke räntebärande flöde | –959 | –1 129 | |||||
Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar | –132 354 | –124 050 | |||||
Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | |||||
Summa Avräkning med statsverket | –34 131 | –7 848 | |||||
Från och med 2012 tillämpas intäktsmässig avräkning av inkomster från avgifter enligt 13 § anslagsförordningen (2011:223). Utifrån ESV:s skrivelse (dnr 49-1391/2011) har balanserat kapital hänförligt till uppbörd reglerats mot avräkning med statsverket. |
Not 15 | Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Saldot på räntekontot har ökat med 18,9 miljoner kronor. Förändringen förklaras av ökat anslagssparande till följd av kostnadsminskningar under 2013. |
Not 16 | Statskapital | 2013 | 2012 |
Konst som överförts från Statens konstråd | 35 | 35 | |
Summa | 35 | 35 |
Not 17 | Balanserad kapitalförändring | 2013 | 2012 |
Avgiftsfinansierad verksamhet Viss årlig revision |
| ||
Ingående balans | 134 | 134 | |
Årets kapitalförändring föregående år | 0 | 0 | |
Utgående balans | 134 | 134 | |
Avgiftsfinansierad verksamhet Internationella uppdrag |
|
| |
Ingående balans | 552 | 659 | |
Årets kapitalförändring föregående år | –151 | –108 | |
Utgående balans | 401 | 552 | |
Periodiseringsdifferenser Uppbördsverksamheten |
|
| |
Ingående balans | 0 | 3 272 | |
Årets kapitalförändring föregående år | 0 | –7 476 | |
Avräkning av övergångseffekt motsvarande balanserat kapital | 0 | –10 748 | |
Utgående balans | 0 | 0 | |
Summa utgående balans | 535 | 686 | |
Balanserat kapital hänförligt till uppbörd har reglerats mot avräkning med statsverket, se not 14. |
Not 18 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser | 2013 | 2012 |
Ingående avsättning | 2 339 | 3 905 | |
Årets pensionskostnad | 304 | 697 | |
Årets pensionsutbetalningar | –1 502 | –2 263 | |
Summa utgående avsättning | 1 141 | 2 339 |
Not 19 | Övriga avsättningar Avser avsättning till Trygghetsstiftelsen. | ||||
Not 20 | Lån i Riksgäldskontoret | 2013 | 2012 | ||
Ingående skuld | 4 947 | 6 955 | |||
Årets nya lån | 346 | 2 618 | |||
Årets amorteringar | –2 089 | –4 627 | |||
Utgående skuld | 3 204 | 4 947 | |||
Beviljad låneram | 15 000 | 15 000 |
Not 21 | Övriga kortfristiga skulder | 2013 | 2012 |
Personalens källskatt | 4 311 | 5 062 | |
Övriga kortfristiga skulder | 110 | 51 | |
Summa | 4 421 | 5 113 |
Not 22 | Periodavgränsningsposter | 2013 | 2012 |
Upplupna kostnader | |||
Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 19 564 | 22 016 | |
Övriga upplupna kostnader | 1 380 | 2 641 | |
Summa | 20 944 | 24 657 |
Not 23 | Ansvarsförbindelser |
Ansvarsförbindelsen avser chefspension till Eva Lindström för åren 2015–2022. Se även avsnittet Framtida åtaganden. |
Not 24 | Redovisning mot inkomsttitel |
Från och med 2012 tillämpas intäktsmässig avräkning av inkomster från avgifter enligt 13 § anslagsförordningen (2011:223). Förändringen påverkar medel som tillförs statens budget från uppbördsverksamhet i resultaträkningen samt avräkning med statsverket och balanserat kapital i balansräkningen. Redovisade inkomster om 132 miljoner kronor påverkas inte. |
Not 25 | Redovisning mot bemyndiganden | ||
Riksrevisionens insatser i det internationella utvecklingssamarbetet löper ofta över flera år. Riksrevisionen bemyndigas därför att ingå åtaganden som medför utgifter under senare budgetår än det år statens budget avser. |
Riksrevisionen ska enligt 7 kap. 10 § föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen redovisa uppgifter relaterade till styrelseledamöter, rådsledamöter och ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen) som dessa personer har haft. Myndigheten ska även redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som har betalats ut till dessa personer under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som har avtalats för var och en.
Uppgifter om andra uppdrag för ledamöter i Riksrevisionens parlamentariska råd
UPPGIFTER FÖR ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR 2013
Emma Henriksson | Ledamot i insynsrådet för Allmänna reklama- tionsnämnden |
Billy Gustafsson | Ersättare i styrelsen Norrköpings hamn och stuveri AB |
Göran Pettersson | Ledamot av Statens ansvarsnämnd |
Ledamot av Hallstavik Invest AB | |
Ulf Holm | Ledamot i Kronofogdemyndighetens insynsråd |
Gunnar Andrén | Ledamot i Liab Liberal Information AB |
Anders W Jonsson | Ledamot i Socialstyrelsens insynsråd |
Styrelseordförande i Randello AB | |
David Lång | – |
Jacob Johnson | Ledamot i Livsmedelsverkets insynsråd |
Ersättningar och förmåner som har betalats ut under 2013
(kronor)
RIKSREVISORER
Claes Norgren | 1 596 415 |
Gudrun Antemar | 1 210 174 |
Jan Landahl | 1 491 129 |
LEDAMÖTER I DET PARLAMENTARISKA RÅDET
Emma Henriksson | 72 010 | |
Billy Gustafsson | 54 100 | |
Göran Pettersson | 15 452 | |
Ulf Holm | 16 152 | |
Gunnar Andrén | 15 802 | |
Anders W Jonsson | 15 102 | |
David Lång | 15 452 | |
Jacob Johnson | 15 452 |
Tidigare riksrevisor Eva Lindström fullgjorde sitt sjuårsförordnande under 2010 och är därefter berättigad till hel chefspension. Denna chefspension föranleder ett framtida ekonomiskt åtagande för Riksrevisionen som maximalt sträcker sig över perioden 2014–2022. Riksrevisionen bedömer att det är möjligt att prognostisera åtagandet ett år i taget. Denna del redovisas som en avsättning. Den resterande delen, där sannolikheten för och storleken på antagandet är svårbedömt, redovisas som en ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen upphör om en pensionerad riksrevisor får en ny anställning.
För anställning som riksrevisor gäller i övrigt förordningarna (1991:1160, 1995:1038 och 2003:55) om statliga chefspensioner, vilka har antagits av riksdagens förvaltningsstyrelse för tillämpning inom riksdagen och dess myndigheter (RFS 1996:4). Rätten till hel chefspension uppnås efter en förordnandeperiod på sju år.
Finansutskottet har i betänkandet 2011/12:FiU31 om Riksrevisionens årsredovisning 2011 noterat att ansvarsfrågan och redovisningen av chefspensionerna är oklar. Därav har utskottet initierat en översyn av ärendet, vilket kan föranleda ändringar i hur chefspensionerna hanteras och redovisas i framtiden.
Elanders, Stockholm 2014