2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
Redogörelse till riksdagen
INNEHåLLSFöRTECKNING 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING
2010/11:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2010
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
Förord 3
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2010 5
Stödformer och arbetssätt 5
Beviljade forskningsanslag 7
Områdesgrupper 17
Riktade satsningar 19
Internationellt samarbete 26
Samarbete med riksdagen 28
Rönnbergska donationerna 29
Nils-Eric Svenssons fond 29
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader 29
Information, webbplats och årsbok 30
Uppföljning och utvärdering 31
Förvaltningsberättelse 34
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag 42
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) 45
Resultaträkning (KSEK) 47
Balansräkning (KSEK) 48
Kassaflödesanalys (KSEK) 50
Redovisnings- och värderingsprinciper 51
Värdering materiella anläggningstillgångar 51
Värdering finansiella anläggningstillgångar 51
Värdering omsättningstillgångar 52
Värdering skulder 52
Beviljade forskningsmedel 52
Eget kapital 52
Noter (belopp i KSEK) 54
Bilaga
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (KSEK) 67
2010/11:RJ1
3
Förord
INNEHåLLSFöRTECKNING 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1 FöRORD
Denna Årsberättelse från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har två delar. Redogörelsen för RJ:s olika insatser för forskningen inleder. Därpå följer förvaltningsberättelsens genomgång av finansförvaltning och ekonomi. Båda illustrerar att 2010 blev ett innehållsrikt år. I Sverige var både statsfinanser och börsutveckling starka. Men i omvärlden såg vi dramatiska bevis på att svagheterna i den underliggande ekonomin ingalunda var undanröjda. RJ har med en blandning av skicklighet och tur än så länge klarat finanskrisen bra. Bokslutet för 2010 visar att tillgångarnas marknadsvärde vid årets slut översteg 10 miljarder kronor. Det är högre än sommaren 2007, då nedgången på världens börser inleddes. Det goda resultatet innebär att det fortsätter vara möjligt att öka ambitionerna och göra nya satsningar. Under 2010 uppgick de beviljade forskningsanslagen till nästan 350 miljoner kronor.
Det är nödvändigt att RJ noga följer vad som sker i omvärlden och tar hänsyn till utvecklingen i sitt beslutsfattande. Detta gäller både finansförvaltning och forskningsstöd. Internationaliseringen medför att skälen för samarbete mellan forskare i Sverige och andra länder stärks. Forskning om de s.k. stora utmaningarna, dvs. säkerhetspolitik, klimat, demografiska förändringar, energi och naturresurser, gör det nödvändigt att kunna finansiera samarbeten mellan forskare från flera länder, eller rent av världsdelar. RJ fortsätter att på skilda sätt bidra till den europeiska forskningspolitiken och till det internationella vetenskapliga samarbetet. Särskilt viktigt är att RJ i alla sammanhang artikulerar humanioras och samhällsvetenskapens vikt och värde.
Under 2010 granskade Riksrevisionen ett stort antal forskningsstiftelsers bl.a. RJ:s beredskap inför finanskrisen. Det är bra att Riksrevisionen tar sådana initiativ. Analysen visar att RJ:s placeringspolicy håller hög kvalitet och att RJ har haft god beredskap också för dramatiska svängningar. Rapporten ger forskningsstiftelserna konkreta förslag till ytterligare åtgärder.
RJ fortsätter att utnyttja sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Vi kan inte göra allt, utan måste fokusera och använda ett begränsat antal stödformer. Den forskare som i hård konkurrens får ett anslag från RJ ska kunna koncentrera sig på sin forskning och inte behöva lägga tid på att söka kompletterande finansiering. Jag vill i detta sammanhang uttrycka min glädje över att Vetenskapsrådets (VR) styrelse beslutat att kraftigt öka genomsnittsstorleken på de forskningsanslag som VR beviljar. Det är en välkommen åtgärd.
Riksdagens beslut med anledning av autonomipropositionen ställer lärosätena inför en rad betydelsefulla uppgifter.
Viktigast är att lärosätena utnyttjar sitt ökade självbestämmande till att utforma den vetenskapliga karriären på ett genomtänkt, hållbart och transparent sätt. Den internationella utvärderingspanel som på bl.a. RJ:s uppdrag under 2010 granskade svensk samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling, konstaterar att den forskningen faktiskt får mycket pengar. Men bristerna i utformningen av karriären reducerar både effektiviteten och effekterna. Liknande slutsatser om karriärens konsekvenser redovisar den internationella utvärderingsrapport om forskningen vid Göteborgs universitet som blev offentlig i början av 2011.
Under 2010 har ungefär hälften av ledamöterna i RJ:s beredningsgrupper bytts ut. Ledamöterna utses för fyra år, och vartannat år ersätts ungefär hälften. RJ eftersträvar att ha en stor andel ledamöter som kommer från andra länder. Glädjande nog fick vi redan i första omgången positiva svar från nästan alla tillfrågade. Jag hoppas och tror att detta är ett tecken på att RJ har gott anseende i forskarvärlden. Under de senare åren har RJ mer konsekvent än tidigare följt upp och utvärderat beviljade anslag. Vi får positiva reaktioner på detta, som givetvis kräver en betydande arbetsinsats för forskarnas del. Från RJ:s sida finns ett inslag av kontroll men ännu mer en önskan att få veta hur forskningen framskrider. Vi anstränger oss att fokusera på väsentligheter så att tiden, denna bristvara, tillvaratas på bästa sätt.
Ledstjärnan visionen för RJ:s arbete är att RJ ska vara en ledande finansiär inom humaniora och samhällsvetenskap, en finansiär som utvecklar och förnyar forskningen. RJ:s möjlighet att nå framgång är i hög grad beroende av alla de människor som medverkar i arbetet: beredningsgrupperna, sakkunniga, finanskommittén, medarbetarna samt styrelsen. Ert omdöme, engagemang och er insiktsfullhet är grundvalen för RJ:s arbete. Till er alla går min tacksamhet för ett gott samarbete!
Göran Blomqvist
Vd
2010/11:RJ1
5
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2010
ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2010 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2010
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Detta har sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Med tanke på den nutida debattens ensidiga inriktning, är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Däremot har forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ofta större svårigheter att formulera hur deras bidrag till samhället ser ut.
RJ verkar aktivt inom ett vidsträckt fält. Detta ställer krav på bred kompetens hos de forskare som medverkar i styrelse och beredningsgrupper. RJ består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Med denna personsammansättning representerar stiftelsen en bred erfarenhet. RJ kan sägas fungera som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
RJ arbetar med ett begränsat antal stödformer. Avsikten är att de beviljade beloppen ska vara så stora att RJ:s anslag attraherar de främsta forskarna. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning och publicering med open access. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt, inklusive att åstadkomma samfinansiering av angelägen forskning. Härigenom kan bidragen från RJ få stor hävstångseffekt.
I det följande ges i första hand en översikt över det nya forskningsstöd som har beviljats under 2010. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information se RJ:s webbplats (www.rj.se).
Stödformer och arbetssätt
RJ finansierar i första hand samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, men också juridik och teologi. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer.
RJ:s insatser ska bidra till att ny forskning kan komma till stånd, liksom till att konsolidera och förbättra redan etablerad vetenskap. Målsättningen är att ge svensk forskning inom RJ:s verksamhetsområde förutsättningar att nå internationellt framträdande positioner.
I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt, infrastrukturella projekt samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och andra vetenskapliga möten, kan sökas fortlöpande. Härutöver gör RJ riktade insatser mot forskningsområden som identifierats i första hand genom arbetet i stiftelsens områdesgrupper. Forskningssystemet är betjänt av tematiska, proaktiva insatser som komplement till de forskarinitierade projekten. RJ bör därför fortsätta att arbeta efter två linjer, dels finansiera högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, dels göra sådana riktade insatser, vilka kan utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning.
Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur sker i två steg. Programansökningar bedöms i en första omgång av en särskild grupp med enbart utländska ledamöter, som gör det första urvalet. I andra omgången granskas dessa utvalda ansökningar av externa, internationella sakkunniga, varefter en hearing genomförs med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att inge en längre, mer utvecklad ansökan, vilken sedan bedöms av minst två externa sakkunniga.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten används, förutom utlåtanden av sakkunniga, även hearing.
Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor, prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet. Frågor om jäv hanteras i enlighet med av RJ:s styrelse fastställda riktlinjer. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse.
Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutredovisning och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt inges ekonomisk slutrapport.
RJ prövar fortlöpande sina arbetsformer. Härutöver gör RJ uppföljningar och utvärderingar av olika satsningar; detta arbete redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. Med tanke på den hårda konkurrensen om anslag, är det viktigt att få kunskap om effekterna av RJ:s insatser för svensk forskning.
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2010 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen
130 078
Kulturvetenskapliga donationen
216 769
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och
600
åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under
200
de tidiga barnaåren
Summa
347 647
Beviljade forskningsanslag
Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat drygt 347 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive på Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Trycknings- och översättningsbidrag för av RJ finansierad forskning finansieras inom de årliga budgetramarna, liksom anslag till publicering med open access. Ansökningar till sådana ändamål behandlas fortlöpande av arbetsutskottet. Med beslutet från 2009 att bevilja RJ-forskare översättningsanslag vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att bidra till den internationella vetenskapliga diskussionen.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2010 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 56)
110 725
Samarbete med riksdagen
0
Riktade insatser (tabell 8)
10 000
Nils-Eric Svenssons fond
200
Arvode till sakkunniga
806
Ersättning till adjungerade
2 549
Konferenser, information
2 831
Områdesgruppen Mål och resultat i offentlig verksamhet
1 007
Områdesgruppen Tvärkulturella, regionala och transnationella studier
400
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet
1 560
Summa
130 078
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2010 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7)
31 810
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4)
75 000
Riktade insatser
74 965
Forskningsinitiering
12 950
Internationellt samarbete
17 142
Övr. bidrag till forskning och kulturliv
4 514
Arvode till sakkunniga
388
Summa
216 769
Program
Med program avser RJ forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp verksam under sex till åtta år. I år utlyste RJ programstöd för sjätte gången. Totalt inkom 22 ansökningar om programmedel, vilket var i nivå med föregående år. Härutöver sökte och beviljades ett pågående program medel till en utåtriktad informationsinsats. Beredningsgruppen beslutade att föra 7 av de nya ansökningarna vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och hearingar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen RJ:s styrelse att bevilja professor Stein Tønnesson 38,5 miljoner kronor till programmet The East Asian Peace Since 1979: How Deep? How Can It Be Explained?, förlagt till Uppsala universitet, samt professor Lars-Christer Hydén 34,5 miljoner kronor till programmet Dementia: agency, personhood and everyday life, förlagt till Linköpings universitet. Genom dessa beslut är fr.o.m. 2011 totalt 14 forskningsprogram i verksamhet.
Tabell 4 Antalet programansökningar 2010 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
ÄMNE
ANTAL
KVINNOR
MÄN
SÖKT BELOPP
ANTAL BEVILJADE
BEVILJAT BELOPP
ekonomisk historia
1
1
20 831
filosofi
1
1
25 832
freds- och konfliktforskning
1
1
24 491
1
38 500
företagsekonomi
3
3
63 775
humaniora
1
1
26 758
humaniora/samhällsvetenskap
2
1
1
42 707
informationsvetenskap
1
1
22 249
litteraturvetenskap
1
1
18 081
medicin
1
1
23 372
musikvetenskap
1
1
19 399
samhällsvetenskap
2
2
19 915
1
34 500
sociologi
4
4
97 621
statsvetenskap
4
1
3
77 469
1
2 000
Summa
23
5
18
482 500
3
75 000
Projekt
Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp under högst tre år. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer: denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Med varje anslag följer från 2010 ett bidrag till kostnader för publicering med open access, liksom till andra kostnader för konferensresor, inköp av utrustning, litteratur och liknande. Avsikten är att den som får ett RJ-anslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt, men det dämpades av att en del av budgeterade medel för program kunde tas i anspråk för projekt. Under 2010 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående nya projekt:
Projektanslag 2010 (belopp kr)
PROJEKTLEDARE
PROJEKTTITEL
LÄROSÄTE
BEVILJAT BELOPP
Fil.dr Daniel Andersson
Naturen i narrativen. En studie av muntliga berättelser om miljö- och naturkatastrofer ur ett folkloristiskt och språketnografiskt perspektiv
Institutionen för språkstudier, Umeå universitet
2 626 000
Professor Lars Bengtsson
Strategi och struktur i det entreprenöriella universitetet. En studie av nordiska universitet och tekniska högskolor
Sektionen för management, Blekinge tekniska högskola Ronneby
1 352 000
Forskarassistent Ann-Kristin Bergquist
Miljödriven industriomvandling? En studie av svensk massa- och pappersindustri 1960-1990
Institutionen för ekonomisk historia, Umeå universitet
2 839 000
Fil.dr Elin
Bjarnegård
Politiska partier och kvinnors politiska representation. Betydelsen av institutionalisering i kandidatnomineringsprocessen
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
2 196 000
Fil.dr Karin
Borevi
Från mångkulturalism till assimilation?
Svensk integrationspolitik i europeisk belysning
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
1 903 000
Docent Martin Bäckström
Värdemässigt neutrala frågor ökar personlighetstests teorirelevans och praktiska nytta
Institutionen för psykologi, Lunds universitet
2 819 000
Professor dr Sven Bölte
Sensitivity to signals of communicative intent in infancy at low and high risk for autism
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet
2 427 000
Fil.dr Anna Dreber Almenberg
Genetisk variation och investeringsval
Institutet för finansforskning
1 328 000
Docent Marta Edling
Konst, karriär och kön. En studie av manliga och kvinnliga konstnärers meriteringsvägar och rekryteringen till professurer och högre lärartjänster 19452000
Historiska institutionen, Uppsala universitet
2 209 000
Docent Johan Eriksson
Politiska territorier i en globaliserad värld
Utrikespolitiska Institutet
1 604 000
Professor Sven Erlander
Utgivningen av Tage Erlanders dagböcker
Matematiska institutionen
Linköpings universitet
524 047
Docent Christina Erneling
En kritisk granskning av evolutionär pedagogiks grundläggande antaganden och pedagogiska konsekvenser
Lunds universitet, Campus Helsingborg
2 484 000
Professor Peter Esaiasson
Goda förlorare i demokratin
Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
2 578 000
Fil.dr Josef
Eskhult
Synen på språkhistoria i Västerlandet 16001800: konstruktionen av de indoeuropeiska och semitiska språkens ursprung, utveckling och släktskap
Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet
1 100 000
Docent Sverker Finnström
Att orientera sig mellan det förflutna och framtiden: En etnografisk undersökning av livshistorier i skuggan av global (o)fred och transnationell (o)rättvisa
Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet
2 081 000
Docent Håkan Fischer
Effekter av åldrande på processande av emotionell information
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
2 319 000
Björn Fjæstad
Utgivningsstöd till Forskning fördelningen mellan könen har i stort sett varit densamma under senare år. Av beviljade anslag gick 2010 ca 65 procent till manliga sökande. Det finns skäl att även fortsättningsvis uppmärksamma hur anslagsfördelningen mellan könen utvecklas och att vid behov vidta åtgärder. Under 2010 har en fördjupad analys gjorts av hur projektanslagen fördelades på kvinnliga och manliga sökande åren 20072009. Analysen visar att de beviljade anslagen i stora drag motsvarar söktryckets könsmässiga fördelning. Skillnaderna mellan ämnesområdena är dock stora, liksom de årsvisa variationerna, varför det är viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen. Män och kvinnor söker enligt den nämnda undersökningen forskningstid i ungefär samma omfattning.
Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2010 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
BEVILJADE
ANSÖKNINGAR
TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR
Ämne
Antal
Kvinnor
Män
Belopp
Antal
Kvinnor
Män
antropologi
2
1
1
5 617
16
6
10
arkeologi
3
1
2
8 291
18
8
10
arkitektur
1
1
5 941
10
3
7
ekonomisk historia
3
1
2
6 611
28
8
20
etnologi
13
9
4
film- och teatervetenskap
1
1
2 131
10
5
5
filosofi
1
1
2 041
27
10
17
freds- och konfliktforskning
5
1
4
företagsekonomi
2
2
4 580
67
22
45
historia
3
3
5 030
39
13
26
idéhistoria
2
1
1
3 790
28
9
19
informationsvetenskap
1
1
2 016
14
10
4
juridik
9
6
3
klassiska språk/antikens kultur
11
5
6
konst/estetiska ämnen
2
1
1
4 662
19
14
5
kulturgeografi
1
1
1 748
25
11
14
lingvistik
4
1
3
9 278
25
13
12
litteraturvetenskap
43
26
17
medicin
2
2
4 746
27
14
13
moderna språk
22
15
7
Musikvetenskap
8
2
6
Nationalekonomi
4
2
2
7 813
25
8
17
Pedagogik
1
1
2 484
34
18
16
Psykologi
1
1
2 819
42
16
26
Religionsvetenskap
19
4
15
Samhällsvetenskap
1
1
Sociologi
6
3
3
14 731
100
54
46
Statistik
1
1
4 105
4
2
2
Statsvetenskap
5
2
3
10 628
62
19
43
utgivningsstöd till Forskning under året har ett anslag beviljats till materialinsamlingen. RJ har också beslutat om ett engångsbidrag till The Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE), där den svenska noden är Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering i Uppsala.
Årets RJ-finansierade stipendium för unga europeiska forskare inom det kulturpolitiska området, det s.k. Cultural Policy Research Award, tilldelades Claire Bullen, doktorand vid Research Institute for Cosmopolitan Cultures vid universitetet i Manchester. Hennes projekt är European Capitals of Culture and everyday cultural diversity:
Comparing social relations and cultural policies in Liverpool (UK) and Marseille (France).
Gästprofessurer, postdoktjänster och andra liknande anställningar
Gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin innehas av professor Ebba Witt-Brattström. RJ är svensk finansiär av det nordiska postdokprogrammet Scancor vid Stanford University. RJ bekostar därutöver t.ex. gästforskarutbytet mellan Scas och utländska institut för avancerade studier, däribland Helsinki Collegium for Advanced Studies och Max-Weber-Kolleg i Erfurt. Under och efter Märkesåret 2009 har det finska intresset för forskningsvistelserna vid Scas glädjande nog ökat så starkt att betydligt större anslag än planerat har måst beviljas.
Under 2010 har diskussionerna med det franska forskningsinstitutet Maison des sciences de lhomme om samarbete och forskarutbyte mellan länderna kommit så långt att RJ:s styrelse har avsatt medel för att finansiera ett treårigt avtal, vilket beräknas bli klart i början av 2011.
RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. Till Humboldtstipendiat i Sverige för 2010 har utsetts dr Horst Junginger, universitetet i Münster, som är knuten till Forum för Tysklandsstudier och historiska institutionen vid Uppsala universitet.
RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. Utvärderingen av gästprofessuren i Berlin har inletts (RJ:s nuvarande åtagande löper ut under 2011). ESF har varit viktig för utvecklingsarbetet inom europeisk forskningspolitik och -policy. Organisationens utformning och roll är ännu i skrivande stund oklar. Det är möjligt att den planerade nya organisationen enbart kommer att godta direkt statligt finansierade myndigheter som medlemmar.
Samarbete med riksdagen
Sedan gammalt är en av RJ:s uppgifter att uppmuntra till och finansiera forskning om riksdagen. En särskild budgetpost finns för att finansiera utveckling av samarbetet med riksdagen. I syfte att informera om forskningsresultat och initiera ny forskning, har en seminarieserie om riksdagens inre arbete genomförts. Den 9 mars genomfördes ett välbesökt program, Gruppledarrollen, där bl.a. ett drygt tiotal nuvarande och tidigare gruppledare medverkade. I volymen Folkets representanter, red. Martin Brothén & Sören Holmberg, belyses med hjälp av de s.k. riksdagsundersökningarna olika aspekter av den representativa demokratin. Dessa frågeundersökningar med riksdagsledamöterna har genomförts vid åtta tillfällen under de senaste 40 åren och möjliggör därmed studier av kontinuitet och förändring under en lång tid. Med anledning av utgivningen av bokverket Sveriges statsministrar under 100 år arrangerade RJ den 19 maj ett seminarium om statsministerrollens förändringar, ett seminarium som drog drygt 200 intresserade. Under hösten 2010 ledigförklarades de 8 miljoner kronor för forskning om riksdagen som RJ:s styrelse tidigare har beslutat om.
Forskarnas gensvar i form av 22 ansökningar får bedömas som gott.
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under 1990-talet erhöll från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ utdelar avkastningen vart tredje år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Nuvarande stipendiater är utsedda för tiden fram till utgången av 2011 (se Årsberättelse 2009).
Nils-Eric Svenssons fond
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och upphör vid utgången av 2015. Ändamålet är att genom resestipendier främja forskarutbytet inom Europa, dels genom möjlighet för två yngre disputerade svenska forskare att under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för en yngre europeisk forskare att vara verksam vid en svensk forskningsinstitution. Den senare stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haagklubben. Stipendiebeloppet är 100 000 kr. Under 2010 utsågs två stipendiater (lärosäte som ska besökas inom parentes): Christina Öberg (Manchester Business School) och Kristina Grange (University of Newcastle).
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader
Frågan om s.k. overheadkostnader för forskning har behandlats ingående i tidigare årgångar av RJ:s årsberättelse. Lärosätenas arbete med att genomföra Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår sedan ett par år, men fortfarande återstår mycket arbete innan den kan sägas fungera. RJ har därför de båda senaste åren erbjudit lärosätena en alternativ lösning som innebär att RJ ger ett bidrag i kronor dels till direkta lokalkostnader, dels till indirekta kostnader. År 2010 har denna lösning utvecklats och förtydligats. Fördelen med fasta bidrag framför procentuella påslag är att de sätter press på kostnaderna och ger klara incitament till effektivisering. RJ:s lösning innebär att vissa projekt får mer pengar än de skulle ha fått med det gamla procentuella påslaget, andra mindre. Viktigt är dock att de anslag som ska finansiera yngre forskare ofta får ett större bidrag än tidigare, medan t.ex. bidraget till en redan anställd professor blir mindre än förr. Rektorerna har godtagit upplägget, och många av de forskare, prefekter och andra som kontaktar RJ uttrycker sitt gillande. Vad gäller programmen beräknas påslaget från fall till fall. Samtalen om kringkostnader mellan RJ och företrädare för lärosätena har varit konstruktiva och framåtsyftande.
RJ, KK-stiftelsen, Mistra, SSF, Stint, Vårdalstiftelsen, Östersjöstiftelsen samt Söderbergska stiftelserna har under året beslutat att utreda möjligheterna till en samordning rörande stiftelsernas hantering av kostnadskalkyler, ekonomisk rapportering samt projektens ekonomiska uppföljning. Kontakt har också upprättats med föreningen Stiftelser i samverkan (SIS).
Information, webbplats och årsbok
Under 2010 har RJ fortsatt sin satsning på bättre kommunikation. Webbplatsen har utökats bl.a. med en rad artiklar och presentationer av de större forskningsprogrammen samt några forskarporträtt. Dessutom har kopplingen till forskning.se stärkts, vilket betyder att våra nyheter blivit mer synliga. I samma anda har fler slutredovisningar lagts ut och i förekommande fall också presenterats som pressmeddelanden. Detta handlar om att nu och i framtiden stärka den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens roll i samhället.
Ytterligare ett sätt att nå det målet har varit satsningen på open access som RJ beslutat om. RJ ställer i dag krav på de forskare som beviljats medel från 2010 att de publicerar sina resultat i open access. För att underlätta detta ger RJ ett finansiellt bidrag. Dessutom tar RJ också en aktiv del i arbetet för open access på mer generell nivå genom engagemang i satsningen openaccess.se som Kungl. biblioteket driver.
Att sprida och stärka RJ:s forskningsområden är ledstjärnan för våra satsningar. RJ har beslutat att vara en av huvudarrangörerna på Bok- och biblioteksmässans Forskartorget. I och med detta har vi på ett konkret sätt lyft fram resultaten av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på en av de viktigare arenorna i Kultursverige. En rad seminarier i egen regi samt ett par storseminarier i Bokmässans regi genomfördes. Publikrekord slogs återigen på Forskartorget, och både arrangörer och publik vittnade om de intressanta seminarierna och det goda arrangemanget.
Ett av dessa seminarier knöt an till den årsboksserie som RJ sedan tre år har genomfört. Årsboken i år kallad Allt som tänkas kan avslutar Marie Cronqvists utmärkta redaktörskap för boken. Temat cirklar i år kring vetenskapen och dess villkor.
Årsboksarbetet har gått över i en ny fas. Ett nytillsatt redaktionsråd bestående av Björn Fjæstad, Tove Marling Kallrén och Jenny Björkman arbetar vidare. Ett antal framtida teman har diskuterats och arbetet med 2011 års årsbok är i full gång. Temat för nästa år utgår ifrån satsningen på Nordiska rum som RJ gjort tillsammans med ett antal andra finansiärer. Förhoppningen är att boken kommer att vara klar redan till sommarens SAMspråk under Almedalsveckan i Visby.
Till RJ:s utåtriktade verksamhet hör också ett antal andra arrangemang. I år genomfördes en ny satsning på svensk forskning gemensamt med FAS, VR, Formas och Vinnova på ESOF (Euroscience Open Forum) i Turin.
Ett antal svenska forskare fick här chansen att presentera sin forskning för en internationell mediepublik. Från humaniora och samhällsvetenskap kom statsvetaren Cecilia Åse, som forskat om monarkin ett ämne som var extra aktuellt efter det just timade kronprinsessbröllopet i Stockholm.
I likhet med tidigare år anordnades SAMspråk i Almedalen. Under moderering av Ulrika Knutson hölls åtta välbesökta samtal mellan politiker och forskare. I år var satsningen mer lyckad än någonsin, både vad det gäller pressbevakning och antal besökare. Några besökare deltog dessutom för andra eller tredje gången.
I sammanhanget bör även RJ:s bidrag till den verksamhet som bedrivs av föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) nämnas. VA:s återkommande kartläggningar av allmänhetens förtroende för olika typer av forskning åberopas ofta i den forskningspolitiska diskussionen.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering av RJ-finansierade verksamheter sker på olika sätt. Samtliga RJ-finansierade projekt, infrastrukturella projekt och program ska lämna en ekonomisk och vetenskaplig slutredovisning. Redovisningarna granskas och den vetenskapliga slutredovisningen läggs ut på RJ:s webbplats. För projekt och infrastrukturella projekt genomförs också en halvtidsuppföljning då projektledarna får lämna en skriftlig redovisning till RJ angående hur projektet fortskrider. Ett antal projekt väljs ut för s.k. projektbesök då ansvarig beredningsgrupp träffar projektledaren för en diskussion om projektet. Syftena med projektbesöken är att stämma av att projektet löper på som tänkt, att notera väsentliga avsteg från projektplanen samt att ge klartecken för fortsättning av projektet. Återkoppling till projektledaren ges dels vid själva besöket, dels efteråt i skriftlig form. Besöket innebär dessutom ett tillfälle till informationsinhämtning för såväl beredningsgrupperna som kansliet för utveckling av stiftelsens arbete. Under året har 43 projekt och 9 infrastrukturella projekt följts upp genom att de skickat in redovisningar. För 16 av projekten och 3 av de infrastrukturella projekten har projektbesök genomförts. I tre fall har vd med anledning av beredningsgruppernas iakttagelser genomfört en fördjupad studie. Därefter har uppföljningarna resulterat i fortsatt projektstöd.
Även programmen följs upp efter halvtid. Syftet med uppföljningen är att få underlag för en eventuell justering av budgeten för programmets avslutande del. Under året har fyra program halvtidsutvärderats: Staden, guden och havet (Arto Penttinen), Att förstå mänsklig handling (Pauliina Remes/Lilli Alanen), Kunskapsintegration och innovation i en internationaliserande ekonomi (Christian Berggren) och The Quality of Government Institute (Bo Rothstein). Två icke-svenska sakkunniga har granskat varje program, dessutom har programgrupperna frågats ut vid särskilda hearingar. Slutsatsen av uppföljningen är att alla fyra programmen utvecklats tillfredsställande och därmed får utnyttja återstoden av de beviljade medlen.
RJ finansierar sedan 2001 en gästprofessur vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, den så kallade Dag Hammarskjöldprofessuren. Under denna tid har tre personer innehaft professuren. RJ står nu inför att fatta beslut om fortsatt finansiering och har därför givit en sakkunnig i uppdrag att utvärdera bl.a. vad professuren tillfört och vilken betydelse den har haft. Utvärderingen är färdig i början av 2011.
Under året har två områdesgrupper avslutat sitt arbete, Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap respektive Områdesgruppen för forskning om civilsamhället. Den förstnämnda gruppens arbete har sammanfattats i en särskild redovisning. Områdesgruppen med inriktning på forskning om civilsamhället har fått sin verksamhet belyst i boken Mellan staten och kapitalet. Civilsamhället under omkonstruktion. Rapporterna finns på RJ:s webbplats, www.rj.se.
Våren 2010 publicerades rapporten Mobilising Swedish Social Science Research on Sustainability an Evaluation of Swedish Social Science Research on Sustainability. Rapporten redovisar resultaten från en internationell utvärdering genomförd av sex svenska finansiärer, däribland RJ, av svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning om hållbar utveckling. RJ kom mycket väl ut i utvärderingen. Finansiärerna har fortsatt att samarbeta och ordnade i september 2010 ett välbesökt seminarium med utvärderingen som grund. Ett tema för seminariet var forskningens användbarhet och nytta. Vidare har finansiärerna tagit fasta på utvärderingens rekommendation att finansiera flera längre (femåriga) early career fellowships så att forskare får möjlighet att etablera sig som självständiga forskare med egna grupper. En mindre arbetsgrupp har arbetat vidare med frågan, bl.a. diskuteras en utformning liknande RJ:s Pro Futura-satsning. RJ:s styrelse har fattat beslut att bidra med 5 miljoner kronor till en satsning på karriäranställningar inom forskningsområdet förutsatt att även Formas och VR fattar beslut om anslag.
Vad gäller uppföljning och utvärdering så är RJ engagerat i dessa frågor även på andra sätt än i det direkta uppföljningsarbetet av den egna verksamheten. RJ samarbetar med såväl svenska som internationella aktörer. Som exempel kan nämnas engagemang i EFC:s särskilda grupp för utvärderingsfrågor där ett antal guider för utvärdering har arbetats fram och även fallstudier med exempel från olika forskningsstiftelsers arbete med utvärderingsfrågor. RJ har bidragit med en text om utvärdering av forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.
2010/11:RJ1
34
Förvaltningsberättelse
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
Ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988. RJ blev en självständig finansiell aktör i och med att medelsförvaltningen övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslöt riksdagen under 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Härutöver har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Numera har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.
RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Valen sker vartannat år då beslut om halva antalet ledamöter fattas. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under 2010. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar de ovan angivna ändamålen i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i den årliga budgeten.
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande samt finanskommitténs ordförande, har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och tryckningsbidrag.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, har två ordinarie ledamöter.
Under 2010 har en adjungerad ledamot utsetts. Finanskommittén har sammanträtt vid sex tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Arbetssätt
Under 2010 har RJ sammanlagt beviljat anslag om 348 miljoner kronor (se vidare i Årsberättelsens avdelning Den forskningsstödjande verksamheten). RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva i form av projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning.
RJ vinnlägger sig om hög kvalitet i granskningsprocessen och flexibelt beslutsfattande. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s webbplats (www.rj.se). För att reducera jävsproblemen anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen. De ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår extern sakkunnigbedömning, i många fall av utländska experter. Vid behov arrangeras s.k. hearingar för att skaffa ett fullgott beslutsunderlag.
Avsikten är att RJ:s anslag ska vara utformade på ett sådant sätt att de bästa forskarna söker och väljer dem. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen och ger bidrag till tryckning och översättning och från 2010 också till kostnader för publicering med s.k. open access. Goda förvaltningsresultat har gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser, vilka vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. De har i flera fall inspirerat andra finansiärer till efterföljd, under året t.ex. Vetenskapsrådets utlysningar av medel för forskning om civilsamhället. Tack vare RJ:s åtgärder har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att samfinansiera angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis den andra utlysningen av medel för skatteforskning under 2010) kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna ges en bredare förankring i forskningssystemet.
Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett s.k. stresstest. Alla utgifter prövas noga. Under 2010 har inte hela det budgeterade utrymmet för forskningsanslag tagits i anspråk.
Detta beror på beslutet att endast finansiera två program, liksom på RJ:s återhållsamhet med att bevilja ospecificerade overheadanslag. Att RJ utbetalar anslagen årsvis, och inte vid ett enda tillfälle för hela projektperioden, innebär också ekonomiska fördelar för RJ.
Forskningsstöd
Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2010 till 752 (2009: 783). Beredningsgrupperna valde ut 113 av dessa, vilka därefter inbjöds att inkomma med en fullständig ansökan. 47 (2009: 54) ansökningar kunde beviljas anslag, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar till de stora programanslagen var 22 (2009: 22), varav 7 valdes ut för vidare behandling och 2 (2009: 1) slutligen finansierades. Av 50 (2009: 49) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 19 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 16 (2009: 9) beviljats medel. Allmänt sett är det ett bekymmer att en så stor del av här nämnda ansökningar, trots hög kvalitet, inte kan finansieras. Konkurrensen om anslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer. Styrelsen tillvaratar till buds stående medel för att behandla olika typer av ansökningar så rättvist som möjligt. När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger, gör styrelsen vid behov betydande omfördelningar mellan budgetposterna. Under 2010 utnyttjades härigenom en stor del av budgetposten program i stället till att finansiera högt rangordnade projekt och till angelägna riktade insatser.
En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning. Två grupper har varit verksamma under 2010, varav den med inriktning på mål och resultat i offentlig verksamhet har genomfört sitt första verksamhetsår. På förslag från den andra områdesgruppen har RJ:s styrelse avsatt 40 miljoner kronor till en särskild utlysning för forskning om förmodernitet. Styrelsen har också beslutat att inrätta en ny områdesgrupp för att uppmärksamma problemkomplexet teknik och social förändring. RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. Utlysningen av medel för forskning om riksdagen, dess arbetsformer och ledamöter föregicks av en seminarieserie i riksdagen som syftade till att sprida och diskutera resultat från forskning om parlament i Sverige och vår omvärld.
Bland de riktade forskningssatsningarna kan även nämnas spetsforskarprogrammet Pro Futura. Forskarna visar mycket goda resultat i de uppföljningar som genomförts under 2010. RJ följer upp tidigare satsningar på forskning om Kina och Stillahavsasien med medel till uppbyggnaden av Stockholm China Alliance. Tio forskare inom området levande språk har fått finansiering av tvååriga postdokanställningar.
Det postdoktorala programmet inom ABM-sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer) har i samarbete med Vitterhetsakademien byggts ut med två anställningar vid Svenskt Hällristningsforskningsarkiv som är knutet till Göteborgs universitet. Arbetet med Flexitprogrammet går vidare. Genom att RJ delfinansierar forskartjänster knutna till företag hoppas RJ kunna åstadkomma närmare förbindelser mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan näringslivet.
RJ fortsätter att bygga ut och förbättra sin information till den intresserade allmänheten. Webbplatsen är ett viktigt instrument, liksom årsboken och nyhetsbrevet. RJ medverkar också under politikerveckan i Almedalen, i Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga konferenser.
Lärosätenas arbete med att implementera SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår, men fortfarande dröjer det innan modellen kan tas i praktiskt bruk. RJ har också medverkat aktivt i arbetet med att försöka samordna stiftelsernas hantering av kostnadskalkyler och liknande. RJ har även under 2010 begärt in kostnadskalkyler för alla ansökningar som kvalificerat sig till den andra omgången. RJ har därefter utvecklat den lösning som introducerades 2009 och för nya projekt erbjudit lärosätena ett krontalsbidrag till direkta lokalkostnader och indirekta kostnader. För program och infrastrukturellt stöd har bidragens storlek beräknats från fall till fall. Det har varit möjligt att nå samförstånd med berörda lärosäten.
Internationellt
Varje år ges bidrag som förnyar och förstärker den svenska forskningens internationella förbindelser och genomslag. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet. RJ fortsätter att i skilda former driva på forskningspolitiken, bl.a. genom bidrag som syftar till att stärka det europeiska forskningsrådets (ERC) position. RJ är därutöver en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC), European Cultural Foundation (ECF) och European Science Foundation (ESF). Som exempel på forskningssamarbetet med andra europeiska stiftelser kan Europe and Global Challenges nämnas. Gensvaret på den första utlysningen var starkt och resulterade i att sex nya, internationellt sammansatta forskargrupper kunde finansieras. RJ:s styrelse har avsatt 20 miljoner kronor till en andra utlysning. Andra insatser under 2010 syftar till att stärka samarbetet med fransk forskning. RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.
Kvalitetssäkring
RJ har under senare år ökat ambitionerna i fråga om utvärdering och uppföljning av den forskning som beviljats medel. Det är viktigt att kunna ge besked om vad som varit ett lyckat projekt och vad som eventuellt har varit mindre framgångsrikt. RJ:s styrelse behöver också inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att fortlöpande justera stödformer och arbetssätt. En del uppföljning och utvärdering är löpande åtgärder.
Efter avslutad projekttid ska forskarna till RJ sända in en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i. I kvalitetshöjande syfte gör respektive beredningsgrupp årligen uppföljningar och projektbesök. Under 2010 har 43 projekt och 9 infrastrukturella projekt granskats, varav 16 projekt och 3 infrastrukturella projekt även har besökts. För 3 projekt har fördjupad analys varit nödvändig innan klartecken till projektledaren kunnat ges. Fyra program har genomgått en formell halvtidsutvärdering och tre en uppföljning efter de första två åren. Under 2010 har även några redovisningar av äldre insatser genomförts, däribland av resultaten från två områdesgrupper, liksom en stor internationell utvärdering av svensk forskning om hållbar utveckling. De forskare som RJ har beviljat anslag klarade denna granskning mycket väl, trots att RJ inte har hållbar utveckling som en särskild prioritering.
Administration
Arbetet med att förbättra IT-stödet omfattar bl.a. Capman för värdepappershantering samt Tekla, Vega och Webla för ansökningar och ekonomiadministration. En diskussion har påbörjats om hur RJ kan utveckla sitt arbete med etiska aspekter på de finansiella placeringarna. Säkerhetsfrågorna i IT-systemen har uppmärksammats genom analys och åtgärder. Innan en fullständig övergång till digital hantering av handlingar kan göras måste ett antal arkiveringsfrågor få tillfredsställande lösningar. Arbetet att med hjälp av skattejurister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad europeiska stater, dels tillse att skattefrågorna hanteras korrekt framöver, har fortsatt. En advokatfirma har konsulterats för att klarlägga RJ:s förhållande till lagen om offentlig upphandling och för att föreslå riktlinjer för RJ:s upphandlingar. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet går vidare. Den s.k. årskalendern för forskningsavdelningen och administrationen har aktualiserats i syfte att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal har ajourförts.
Personal
I slutet av 2010 hade RJ:s kansli 16 anställda. Under året har 1 anställd pensionerats, 2 anställda slutat och 1 nyanställning gjorts.
Finansiell verksamhet
Resultat och avkastning
RJ:s resultat inklusive orealiserade vinster och förluster uppgår för helåret 2010 till 1 000 miljoner kronor (1 909 mkr), se not 12. Resultat exklusive orealiserade vinster och förluster var 762 miljoner kronor (989). Under året beviljade RJ 348 miljoner kronor (317) till forskningsmedel, vilket innebar att forskningsanslagen ökade med ca 10 procent jämfört med föregående år.
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 282 miljoner kronor (308). Administrationskostnaderna var 34 miljoner kronor (34), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2010 till 1 034 miljoner kronor (1 943), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 10,8 procent (25,1). Avkastningen i totalportföljen översteg under året RJ:s jämförelseindex med 1,4 procentenheter (3,4), vilket innebär att den aktiva förvaltningen under året överträffat index med ca 140 miljoner kronor (300). Under 2010 utvecklades såväl den totala aktieportföljen som ränteplaceringarna och den taktiska allokeringen bättre än sina respektive jämförelseindex. Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag bidrog under året positivt till totalavkastningen med ca 0,4 procentenheter (0,9). Detta kan främst hänföras till en övervikt i aktier och en undervikt i räntebärande placeringar.
RJ:s aktieportföljer avkastade under året 15,6 procent (43,5). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 1,2 procent (4,2) och hedgefonder 6,8 procent (13,8). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning före skatt på 12,9 procent (8,5) och fastighetsfonder 6,9 procent (12,5).
Den svenska aktieportföljen gav under 2010 en avkastning på 26,8 procent (58,7), vilket understeg index med 0,2 procentenheter efter att under föregående år överträffat index med 5,4 procentenheter. Vid årsskiftet var 34 (33) procent av de totala placeringarna investerade i svenska börsnoterade aktier. Den starka utvecklingen på Stockholmsbörsen har därför bidragit stort till RJ:s totalavkastning. Stockholmsbörsen har en omfattande internationell exponering, exempelvis kommer ca 25 procent av försäljningsintäkterna från tillväxtmarknader, s.k. emerging markets. En anledning till den starka absolutavkastningen är uppjusterade vinstprognoser för de svenska börsföretagen.
Den internationella aktieportföljen har under året gett en totalavkastning på 1,1 procent (20,3), vilket översteg jämförelseindex med 4,8 procentenheter (2,4). Portföljen har under året haft en inriktning på internationellt verksamma storbolag, och ett framgångsrikt aktieurval har bidragit till en avkastning överstigande index. Den förstärkning som skett av den svenska kronan har påverkat avkastningen negativt under året, vilket till en del kompenseras av vinster på valutaterminer, som redovisas separat. I december beslutade finanskommittén att förändra inriktningen på utlandsportföljen i syfte att få en mer diversifierad portfölj med avseende på geografisk och valutamässig fördelning med ett ökat inslag av emerging markets och medelstora företag. Därför kommer portföljen att byta jämförelseindex till S&P Global 1200. Implementeringen av den nya strategin kommer att genomföras under första kvartalet 2011. Ingen förändring sker dock i investeringsfilosofin som domineras av bäst-i-sin-klass-företag med rimlig värdering. Liksom tidigare kommer hela den internationella aktieportföljen och den svenska aktieportföljen att förvaltas internt av RJ:s finansavdelning.
Räntebärande placeringars avkastning på 1,2 procent (4,2) översteg jämförelseindex med 0,3 (1,4) procentenheter. Obligationsportföljen, som främst innehåller säkerställda svenska bostadsobligationer, uppvisade en avkastning på 1,7 procent (6,0), vilket översteg jämförelseindex med 0,1 (0,9) procentenhet. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick under året till 0,7 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,4 (1,2) procentenheter. De svenska obligationsräntorna sjönk fram till slutet av augusti till mycket låga nivåer. I takt med att den svenska BNP-tillväxten utvecklats starkt och Riksbankens höjning av reporäntan har obligationsräntorna följt efter och stigit fram till årsskiftet. Under de senaste tolv månaderna har konsumentpriserna i Sverige stigit med 2,3 procent, vilket ger stöd för fortsatta höjningar av reporäntan under 2011 eftersom styrräntan i slutet av året trots räntehöjningar på en hel procentenhet endast är 1,25 procent.
RJ:s direktägda fastighetsportfölj domineras av bostadsfastigheter i Stockholms innerstad där marknadspriserna stigit tack vare låga bolåneräntor och brist på bostäder. En viktig faktor är att Stockholm är en region med ekonomisk tillväxt och växande befolkning. Under året har en bostadsfastighet avyttrats för 65 miljoner kronor, vilket gett en bokföringsmässig realisationsvinst på 54 miljoner kronor. Marknadsvärdet på stiftelsens kontorsfastigheter i centrala Stockholm har också stigit tack vare lägre avkastningskrav och förväntningar om högre kontorshyror. Detta beror främst på ett ökat intresse från inhemska institutionella investerare att förvärva centralt belägna fastigheter och på återhämtningen i den svenska ekonomin. Under 2010 har en upphandling av fastighetsförvaltare genomförts. Ny förvaltare av RJ:s fastighetsbestånd är fr.o.m. den 1 januari 2011 Einar Mattsson Byggnads AB.
Under året har beslut fattats att satsa 10 miljoner euro i Sveafastigheters tredje fastighetsfond. Fonden är inriktad på nordiska fastigheter med tonvikt på Sverige och Finland med en treårig investeringsperiod. Vi grundar investeringen på en bedömning att det finns möjligheter att göra attraktiva fastighetsinvesteringar i spåren av finanskrisen när ekonomierna i dessa länder nu utvecklas starkt.
Alla RJ:s sju innehav i hedgefonder gav under året en positiv absolutavkastning i lokal valuta, och totalavkastningen i tillgångsslaget i svenska kronor blev under året 6,8 procent (13,8). Tillgångsslaget har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder för nio år sedan. Liksom tidigare år har RJ fortsatt att endast investera i svenskbaserade hedgefonder.
RJ använder sig av valutaterminer för att minska känsligheten för framtida växelkursförändringar. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till 80 miljoner kronor (46). Vinsterna på valutaterminer är hänförliga till valutasäkringen av den utländska aktieportföljen.
Den svenska kronan har under året fortsatt att stärkas mot omvärldens valutor med 9,5 procent mätt som TCW-index varav 12 procent mot euron och 6 procent mot USA-dollarn.
Vi har fortsatt samarbetet med GES Investment Services AB inom området etisk företagsanalys. Arbetet görs med utgångspunkt i placeringspolicyn som anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn. I den granskning som genomfördes i november redovisades för första gången ett företag där vi äger aktier som konstaterats inte ha följt dessa konventioner. Med hänsyn till detta har RJ beslutat att avyttra hela aktieinnehavet i BP och tills vidare inte tillåta investeringar i aktien. Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten påbörjades valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som ej följt våra etiska riktlinjer.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga s. 67. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 1 860 miljoner kronor (1 622).
RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 7 261 miljoner kronor till 7 681 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 8 883 miljoner kronor till 9 541 miljoner kronor. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 14,6 (14,1) gånger årets beviljade forskningsmedel, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2010 utgjorde aktier 55 procent (56), räntebärande placeringar 31 procent (30), direktägda fastigheter 7 procent (7), fastighetsfonder 1 procent (1) och hedgefonder 6 procent (6).
Av tillgångarna var 23 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2010 uppgick till 958 miljoner kronor (1 115), medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 14 procent.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, dvs. konsumentprisindex plus 4 procent.
Under perioden 20032010 uppgår den genomsnittliga reala avkastningen till 8,5 procent per år jämfört med målet om 4,0 procent per år. Detta innebär att den reala avkastningen för perioden 20032010 uppgår till sammanlagt 92,7 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 55,9 procentenheter.
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Den föreslås av finansförvaltningen och fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 har referensportföljen gett en avkastning som överträffar det långsiktiga avkastningsmålet med god marginal. Därtill har den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 20032010 överträffat referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 16,2 procentenheter, vilket motsvarar en överavkastning på i storleksordningen 1,5 miljarder kronor. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.
Samtliga tillgångsslag, som jämförs med marknadsindex, har för perioden 20032010 uppnått en avkastning som överstiger sina respektive jämförelseindex. Fastigheter och hedgefonder, som inte jämförs med index, har för perioden som helhet uppnått en genomsnittlig årlig realavkastning på 4,7 procent respektive 6,7 procent.
Risker och riskhantering
RJ upprättar årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
Marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt hedgefondsrisker
Kreditrisker, inklusive motpartsrisker
Likviditetsrisker
Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Finansadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna controller och back-office.
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Total avkastning i % av eget kapital vid årets
ingång
-30%
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Real avkastning i % av eget kapital vid årets ingång
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Marknadsvärderat eget kapital (mkr)
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Beviljade forskningsmedel (mkr)
0
100
200
300
400
500
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2010/11:RJ1
45
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
Tillgång
Intäkt/kostnad
2010
2009
Fastigheter
Intäkter
34 394
35 984
Realisationsvinster/förluster
54 359
Avskrivningar
5 509
5 612
Restitution av skatt
40
Räntekostnader
1 030
1 010
Övriga kostnader
18 482
17 989
Avsättning till periodiseringsfonder
2 250
2 362
Skatt på årets resultat
1 023
1 864
Förändring av ej realiserade vinster
19 865
44 612
Summa fastigheter
80 324
51 799
Aktier
Utdelningar
149 700
162 289
Realisationsvinster/förluster
401 524
295 662
Återföring nedskrivningar
222 124
1 228 262
Nedskrivningar
188 379
222 124
Ränteintäkt aktiekonvertibel
2 001
1 917
Förändring av ej realiserade vinster
217 558
811 486
Summa aktier
804 528
1 686 168
Hedgefonder
Utdelningar
19 969
13 925
Förändring av ej realiserade vinster
16 031
50 839
Summa hedgefonder
36 000
64 764
Onoterad fastighetsfond
Utdelningar
1 583
(Aberdeen)
Återföring nedskrivningar
12 041
Nedskrivningar
9 252
12 041
Förändring av ej realiserade vinster
0
3 507
Summa onoterad fastighetsfond
4 372
15 548
Vinstandelslån
Ränteintäkter
3 310
1 867
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III
281
Summa vinstandelslån
3 029
1 867
Räntebärande
Bankmedel
Ränteintäkter
910
2 582
Räntekostnader
2
3
Valutakursvinster/förluster
7 636
1 541
Certifikat
Ränteintäkter
10 574
26 056
Nedskrivningar
210
Förändring av ej realiserade vinster
616
8 618
Obligationer
Ränteintäkter
76 025
80 032
Realisationsvinster/förluster
1 398
13 891
Återföring nedskrivningar
1 565
Nedskrivningar
25 828
Förändring av ej realiserade vinster
25 209
25 209
Summa räntebärande tillgångar
29 406
111 391
Valutaterminer
Ränteintäkter
1 765
1 299
Räntekostnader
1 706
2 830
Valutakursvinster/förluster
68 589
37 420
Återföring nedskrivning
1 308
11 644
Nedskrivning
1 308
Förändring av ej realiserade vinster
10 442
Summa valutaterminer
80 398
46 225
Övriga intäkter
Ersättn. rättegångskost.skatt Frankrike
14
Summa övriga intäkter
14
Finansiella kostnader
4 127
4 044
Finansiellt resultat
1 033 944
1 942 622
2010/11:RJ1
47
Resultaträkning (KSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
Not
2010
2009
Stiftelsens intäkter
Utdelningar
1
171 252
176 214
Ränteintäkter
2
94 585
113 753
Resultat fastigheter
3
61 489
8 197
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
4
413 347
686 108
Valutakursresultat m.m.
5
62 261
46 215
Övriga intäkter
14
Stiftelsens kostnader
Nedskrivning Certifikat
210
Finansiella kostnader
6
4 127
4 044
Personalkostnader
7, 8, 9
24 083
23 471
Externa kostnader
10
9 605
9 745
Avskrivningar inventarier
17
485
712
Räntekostnader
11
2 738
3 843
Årets resultat
23
761 700
988 672
För resultat inklusive ej realiserade vinster/förändring av eget kapital till marknadsvärde,
se not 12.
2010/11:RJ1
48
Balansräkning (KSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
Not
2010-12-31
2009-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
14, 15
273 260
288 625
Inventarier
17
267
723
Summa materiella anläggningstillgångar
273 527
289 348
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
18
1 747 225
1 621 392
Aktier
19
4 453 840
4 358 805
Hedgefonder
20
389 600
369 630
Vinstandelslån
20
78 072
57 893
Onoterad fastighetsfond
20
52 070
49 281
Summa finansiella anläggningstillgångar
6 720 807
6 457 001
Summa anläggningstillgångar
6 994 334
6 746 349
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
21
2 321
68 817
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
46 670
44 562
Certifikat
25
1 095 267
947 547
Kassa och bank
362 422
189 843
Summa omsättningstillgångar
1 506 680
1 250 769
Summa tillgångar
8 501 014
7 997 118
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
23, 24
Stiftelsekapital
2 588 800
2 556 383
Fritt eget kapital
23, 24
Kulturvetenskapliga donationen
1 872 066
1 848 624
Balanserat resultat
3 220 390
2 856 409
Summa eget kapital
7 681 256
7 261 416
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder
16
4 612
2 362
Summa obeskattade reserver
4 612
2 362
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
1 589
1 674
Summa avsättningar
1 589
1 674
Långfristiga skulder
Inteckningslån
45 050
45 050
Summa långfristiga skulder
45 050
45 050
Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
750 390
666 335
Leverantörsskulder
2 587
2 954
Valutaterminer
26
1 308
Övriga kortfristiga skulder
27
9 103
7 875
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
6 427
8 144
Summa kortfristiga skulder
768 507
686 616
Summa skulder och avsättningar
819 758
735 702
Summa eget kapital och skulder
8 501 014
7 997 118
Ställda säkerheter
29
49 371
49 371
Ansvarsförbindelser
31
86 907
20 490
Tidigare års information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.
2010/11:RJ1
50
Kassaflödesanalys (KSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
2010
2009
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets resultat
761 700
988 672
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
5 994
6 324
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
234 165
1 229 827
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
223 740
234 165
Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar
54 359
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar
402 922
309 554
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder
2 250
2 362
Förändring av avsättningar till pensioner
84
76
Förändringar räntefordran
3 229
3 268
Förändringar ränteskuld
348
184
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
298 577
314 626
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar
80 104
211 536
Förändring av kortfristiga skulder
1 816
150 001
Kassaflöde från den löpande verksamheten
216 657
376 161
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
29
444
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
64 215
0
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
3 234 760
3 906 778
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
3 384 302
3 535 074
Kassaflöde från investeringsverksamheten
213 728
372 148
Kassaflöde långfristig finansiering
Förändring av långfristiga skulder
50
Kassaflöde långfristig finansiering
0
50
Kassaflöde från anslagsverksamheten
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag
84 054
78 297
Återbetalade anslag
5 787
3 543
Årets beviljade anslag
347 647
316 761
Kassaflöde från anslagsverksamheten
257 806
234 921
Årets kassaflöde
172 579
230 958
Kassa, bank vid årets ingång
189 843
420 801
Kassa, bank vid årets utgång
362 422
189 843
2010/11:RJ1
51
Redovisnings- och värderingsprinciper
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade. Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Från och med 2010 lämnas upplysningar om tillgångars marknadsvärde samt resultat inklusive ej realiserade vinster/förändring av eget kapital till marknadsvärde i noter till balans- och resultaträkningen.
Tidigare års information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Byggnader 50 år
Inventarier 5 år
Datorer 3 år
När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.
Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Eget kapital
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
2010/11:RJ1
67
Noter (belopp i KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
Not 1.
Utdelningar
2010
2009
Aktier
149 700
162 289
Alternativa placeringar
21 552
13 925
Summa
171 252
176 214
Not 2.
Ränteintäkter
2010
2009
Obligationer
76 025
80 032
Vinstandelslån
3 310
1 867
Aktiekonvertibler
2 001
1 917
Certifikat
10 574
26 056
Valutaterminer
1 765
1 299
Bank
910
2 582
Summa
94 585
113 753
Not 3.
Resultat fastigheter
2010
2009
Realisationsresultat
54 359
Hyresintäkter
34 394
35 984
Avskrivningar
5 509
5 612
Restitution av skatt
40
Övriga kostnader
18 482
17 989
Avsättning till periodiseringsfond
2 250
2 362
Skatt på årets resultat
1 023
1 864
Summa
61 489
8 197
Av fastighetsintäkterna utgör 4 048 (4 008) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14 och 15.
Not 4.
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
2010
2009
Realisationsresultat obligationer
1 398
13 891
Återföring nedskrivning obligationer
1 565
Nedskrivning obligationer
25 828
Realisationsresultat aktier
401 524
295 662
Återföring nedskrivning aktier
222 124
1 228 261
Nedskrivning aktier
188 379
222 124
Återförd nedskrivning fastighetsfond
12 041
Nedskrivning fastighetsfond
9 252
12 041
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III
281
Summa
413 347
686 108
Not 5.
Valutakursresultat m.m.
2010
2009
Valutakursresultat orealiserat
7 636
1 541
Valutakursresultat valutaterminer
68 589
37 420
Återföring nedskrivning valutaterminer
1 308
11 644
Nedskrivning valutaterminer
1 308
Summa
62 261
46 215
Not 6.
Finansiella kostnader
2010
2009
Depåavgift
632
569
Övriga finansiella kostnader
3 495
3 475
Summa
4 127
4 044
Not 7.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2010
2009
Löner och andra ersättningar
Styrelse och verkställande direktör
2 827
2 899
Övriga anställda
11 537
11 446
Summa
14 364
14 345
Sociala kostnader
9 039
8 405
varav pensionskostnader
3 739
3 225
Av pensionskostnader avser 775 (740) styrelse och verkställande direktör.
Not 8.
Medelantal anställda
2010
2009
Kvinnor
11,1
10,8
Män
6,1
5,9
Summa
17,2
16,7
Not 9.
Sjukfrånvaro 2010
Korttids-frånvaro
Långtids-frånvaro
Kvinnor
0,21 %
0,00 %
Män
0,0 7%
0,00 %
Summa
0,16 %
0,00 %
Not 10.
Ersättning till revisorer (inkl. moms)
2010
2009
PwC (intern revision)
Revisionsuppdraget
206
212
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
11
32
Skatterådgivning
45
35
Riksrevisionen (extern revision)
Revisionsuppdraget
225
225
Summa
487
504
Not 11.
Räntekostnader
2010
2009
Bank
2
3
Valutaterminer
1 706
2 830
Fastigheter
1 030
1 010
Summa
2 738
3 843
Not 12.
Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel
2010
2009
Årets resultat
761 700
988 672
Förändring av ej realiserade vinster, se nedan
238 071
920 021
Summa förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel
999 771
1 908 693
Förändring av ej realiserade vinster
2010
2009
Förändring
Fastigheter
441 240
421 375
19 865
Obligationer
0
25 209
25 209
Aktier
1 228 317
1 010 759
217 558
Hedgefonder
179 830
163 799
16 031
Certifikat
0
616
-616
Valutaterminer
10 442
0
10 442
Summa
1 859 829
1 621 758
238 071
Se även not 24.
Not 13.
Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2010 uppgår till 303,46. Motsvarande indexvärde för 2009 är 299,66. Mellan 2009 och 2010 ökade således konsumentprisindex med 1,2681 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 556 383 x 0,012681 = 32 417 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 848 624 x 0,012681 = 23 442. Se vidare not 23 och 24.
Not 14.
Fastigheter
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Styrpinnen 23, Stockholm
127 526
149 000
Brännaren 7, Stockholm
14 253
73 000
Sländan 2, Stockholm
6 853
55 000
Rekryten 6, Stockholm
22 635
112 000
Snöklockan 1, Stockholm
18 833
85 000
Jasminen 4, Stockholm
12 830
54 500
Apelträdet 5, Stockholm
12 780
44 000
Hjorten 17, Stockholm
15 022
90 000
Sånglärkan 12, Stockholm
42 528
52 000
Summa
273 260
714 500
Fastigheterna ägs till 100 %.
1) Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av DTZ.
Not 15.
Fastigheter
2010
2009
Byggnader
Ingående anskaffningsvärden
280 586
280 586
Försäljningar
7 158
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
273 428
280 586
Ingående avskrivningar
75 004
69 392
Försäljningar
2 426
Årets avskrivningar
5 509
5 612
Utgående ackumulerade avskrivningar
78 087
75 004
Ingående nedskrivningar
18 700
18 700
Återförd nedskrivning
Utgående ackumulerade nedskrivningar
18 700
18 700
Mark
Ingående anskaffningsvärden
101 743
101 743
Försäljningar
5 124
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
96 619
101 743
Ingående nedskrivningar
0
0
Utgående ackumulerade nedskrivningar
0
0
Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark
273 260
288 625
Taxeringsvärden, byggnader
266 260
247 196
Taxeringsvärden, mark
271 545
231 485
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3 och 11.
Not 16.
Periodiseringsfonder
2010
2009
Periodiseringsfond tax. 2010
2 362
2 362
Periodiseringsfond tax. 2011
2 250
Summa
4 612
2 362
Not 17.
Inventarier
2010
2009
Ingående anskaffningsvärden
4 478
4 485
Inköp
29
444
Försäljningar och utrangeringar
195
451
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
4 312
4 478
Ingående avskrivningar
3 755
3 494
Försäljningar och utrangeringar
195
451
Årets avskrivningar
485
712
Utgående ackumulerade avskrivningar
4 045
3 755
Utgående restvärden enligt plan
267
723
Not 18.
Obligationer
Förfalloår
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Svenska nominella obligationer
2011
40 000
40 077
40 146
2012
454 000
473 056
472 774
2013
335 000
350 051
348 646
2014
320 000
341 123
333 770
2015
520 000
568 746
551 889
Summa
1 669 000
1 773 053
1 747 225
Nedskrivning obligationer
25 828
Summa obligationer
1 669 000
1 747 225
1 747 225
1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betal-kurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
Not 19.
Aktier
Svenska aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde1)
ABB
450 000
55 572
68 220
ACAP Invest B
25 000
1 275
1 275
Active properties A
25 000
0
0
Active properties B
175 000
0
0
Alfa Laval
180 000
12 546
25 506
Alliance oil/West Siberian Res
300 000
29 992
31 890
Assa Abloy B
80 000
9 332
15 160
AstraZeneca SDB
200 000
61 860
61 860
Atlas Copco B
1 060 000
154 888
161 226
Autoliv SDB
140 000
44 848
74 620
Svenska aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Axis
100 000
6 537
12 250
B & B TOOLS B
368 725
21 934
41 574
BE Group
350 000
15 855
15 855
Beijer Alma AB B
150 000
21 081
24 075
Betsson AB B
50 000
5 362
5 850
Billerud
120 000
3 864
6 990
Biotage A
900 000
6 030
6 030
Black Earth Farming SDB
480 000
12 720
12 720
Boliden
500 000
25 838
68 350
Carnegie
285 000
142
142
Electrolux B
300 000
49 184
57 300
Elekta B
140 000
23 752
36 232
Ericsson B
2 600 000
203 190
203 190
Fenix Outdoor B
110 000
6 160
20 900
G&L Beijer B
224 433
12 675
62 841
Hennes & Mauritz B
1 080 000
158 417
241 920
Hexagon AB B
500 000
50 063
72 100
Hexagon B BTA
100 000
7 400
14 450
Husqvarna B
1 050 000
41 301
58 958
Investor B
380 000
44 844
54 682
JM B
100 000
11 070
15 750
Kappahl Holding AB
437 298
19 897
19 897
Kinnevik B
100 000
8 990
13 700
Lindab
260 000
22 945
22 945
Lundin Mining
400 000
12 442
19 444
Millicom SDB
65 000
40 101
41 990
MTG B
90 000
27 762
40 050
Nobia
300 000
9 420
18 075
Nokia Corp
300 000
20 790
20 790
Nordea
3 400 000
149 960
248 710
Oriflame SDB
30 000
10 620
10 620
PA Resources (Konvertibel)
18 188 448
18 202
19 825
Poolia B
450 000
17 457
18 945
Sandvik
1 600 000
127 652
209 760
SAS AB
26 666
600
600
SCA B
600 000
53 591
63 720
Scania B
950 000
109 312
146 965
SEB A
2 950 000
103 130
165 495
Skanska B
250 000
28 858
33 325
SKF B
600 000
71 123
114 960
Skistar AB
40 000
4 703
5 210
SSAB B
700 000
69 405
69 405
Swedbank A
750 000
60 545
70 350
Swedish Match AB
150 000
22 242
29 205
Svenska Handelsbanken A
380 000
58 977
81 662
Systemair
150 000
10 170
14 963
Tele 2 B
330 000
36 247
46 068
TeliaSonera
2 800 000
118 374
149 240
Trelleborg B
300 000
18 010
21 330
WESC
150 000
13 650
13 650
Volvo B
2 150 000
129 772
254 775
Svenska aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Vostok Nafta Investment SDB
500 000
16 528
18 650
Summa svenska aktier
2 509 207
3 476 240
Utländska aktier
Brasilien
Petroleo Brasileiro SA (American Deposit Receipts)
70 000
14 841
16 034
Danmark
AP Moeller Maersk B
200
12 161
12 161
Danske Bank
70 000
11 531
12 050
Finland
Fortum
73 000
14 761
14 761
Frankrike
Axa
82 567
9 226
9 226
BNP Paribas
60 000
25 638
25 638
LVMH
14 000
9 322
15 468
Sanofi Aventis
45 000
19 325
19 325
Société Générale A
30 000
10 739
10 829
Total
165 000
58 717
58 717
Holland
ASM Lithography Holding
40 000
8 979
10 375
Koninklijke Ahold
120 000
10 637
10 637
KPN
125 000
12 251
12 251
Japan
Canon
40 000
12 366
13 910
Honda Motor
120 000
26 339
31 868
Sony
80 000
17 787
19 342
Mexico
America Movil (American Deposit Receipts)
35 000
12 884
13 453
Norge
DNB Holding ASA
120 000
10 262
11 317
Gjensidige Forsikring
76 000
5 120
5 120
Telenor
120 000
11 886
13 099
Yara International
30 000
8 999
11 659
Schweiz
ABB LTD N
100 000
13 505
14 956
CS Group
50 000
13 524
13 524
Nestle
194 000
53 347
76 263
Novartis
114 000
41 109
44 978
Roche
12 000
11 547
11 804
UBS
150 000
16 532
16 532
Spanien
Banco Santander
354 487
25 223
25 223
Inditex
15 000
7 543
7 543
Storbritannien
Anglo American PLC
60 000
17 104
20 944
AstraZeneca
45 000
13 761
13 761
Barclays
700 000
19 167
19 167
BG Group
170 000
22
332
23 057
Utländska aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde1)
BHP Billiton PLC Ord
180 000
32 057
48 054
Essar Energy
210 000
9 749
12 747
GlaxoSmithKline
100 000
12 977
12 977
HSBC Holdings
523 187
35 649
35 649
Prudential
100 000
3 969
6 991
Royal Dutch Shell A
50 000
10 898
11 190
Royal Dutch Shell B
369 000
81 201
81 673
Standard Chartered
101 250
17 502
18 283
Tesco
285 000
12 676
12 676
Vodafone Group
2 970 000
51 533
51 533
Xstrata
230 000
25 256
36 237
Sydkorea
Hyundai Motor
15 000
13 681
15 563
Samsung
500
2 535
2 838
Samsung Electronics (Global Deposit Receipts)
23 000
41 287
65 050
Tyskland
Allianz SE
35 000
27 935
27 935
BASF AG
60 000
25 446
32 148
Bayer AG NPV
45 000
18 934
22 334
Daimler
86 000
30 168
39 156
EON
58 000
11 939
11 939
Siemens
37 500
31 199
31 199
USA
3M
25 000
11 305
14 463
Apple Inc
4 000
5 664
8 649
Baxter
43 000
14 591
14 591
Bristol Myers Squibb
30 684
5 311
5 447
Caterpillar
25 000
10 554
15 697
Cisco Systems
170 000
23 054
23 054
Citigroup
400 000
10 695
12 683
Coca-Cola Co
142 000
49 902
62 607
Colgate Palmolive
55 000
27 174
29 632
Conocophillips
130 000
44 330
59 347
Cooper Industries
34 000
8 807
13 286
Deere & Co
35 000
10 214
19 486
EMC
65 000
7 077
9 978
General Electric
500 000
52 093
61 305
Google Inc
3 500
12 665
13 936
Hewlett Packard
165 000
46 567
46 567
IBM
24 000
19 549
23 612
Ingersoll Rand
45 000
7 379
14 205
Intel
265 000
34 440
37 359
Johnson & Johnson
75 000
31 096
31 096
JP Morgan Chase
180 000
51 186
51 186
Kraft Foods Inc
110 000
21 556
23 235
Marathon Oil
110 000
24 959
27 306
Mc Donalds
73 000
33 473
37 563
Mead Johnson Nutrition
19 542
5 004
8 155
Merck US
182 670
44 133
44 133
Utländska aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Metlife
30 000
6 882
8 937
Microsoft Corp.
395 000
66 247
73 930
Morgan Stanley
100 000
18 240
18 240
Nike
44 000
19 076
25 195
Pepsi Co
75 000
31 912
32 846
Pfizer
478 950
51 487
56 219
Praxair Inc
20 000
10 965
12 800
Procter & Gamble Co
60 000
24 186
25 875
Starbucks
40 000
8 404
8 615
Transocean Ltd
10 000
4 660
4 660
Walt Disney
75 000
14 740
18 859
Summa utländska aktier
1 944 633
2 205 918
Summa aktier totalt
4 453 840
5 682 158
1) Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Not 20.
Alternativa placeringar
Antal
andelar
Bokfört värde
Marknads-värde 1)
Hedgefonder
Catella
481 040
54 550
67 600
Eikos
441
57 233
90 253
Futuris
26 682
50 390
101 430
Lynx
260 610
41 015
61 709
Nektar
51 436
86 412
119 997
Tanglin
57 064
50 000
69 149
Zenit
1 123
50 000
59 291
Summa hedgefonder
389 600
569 429
Vinstandelslån
Sveafastigheter Fund II
60 540
60 540
Sveafastigheter Fund III
17 812
17 532
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III
-280
Summa vinstandelslån
78 072
78 072
Onoterad fastighetsfond
Aberdeen
330 397
61 322
52 070
Nedskrivning Aberdeen
9 252
Summa onoterad fastighetsfond
52 070
52 070
Summa alternativa placeringar
519 742
699 571
1) Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Not 21.
Kortfristiga fordringar
2010
2009
Hyresfordringar m.m.
18
3
Osäkra hyresfordringar
Löneförskott
3
Skattefordran 2008
1 047
Skattefordran 2009
1 659
844
Skattefordran 2010
594
Momsfordran
36
Sålda ej betalda värdepapper
66 847
Reseförskott
10
Övriga
37
40
Summa
2 321
68 817
Not 22.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2010
2009
Upplupna räntor
45 388
43 245
Förutbetalda kostnader
1 282
1 317
Summa
46 670
44 562
Not 23.
Eget kapital, bokfört värde
Bundet eget kapital1)
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2009-12-31
2 556 383
1 848 624
2 856 409
7 261 416
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde2)
32 417
23 442
55 859
0
Årets resultat
761 700
761 700
Återbetalade forskningsmedel
5 787
5 787
Beviljade forskningsmedel3)
347 647
347 647
Eget kapital 2010-12-31
2 588 800
1 872 066
3 220 390
7 681 256
Not 24.
Eget kapital, marknadsvärde4)
Bundet eget kapital1)
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2009-12-31
2 556 383
1 848 624
4 478 167
8 883 174
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde2)
32 417
23 442
-55 859
0
Förändring av eget kapital till marknadsvärde
999 771
999 771
Återbetalade forskningsmedel
5 787
5 787
Beviljade forskningsmedel3)
347 647
347 647
Eget kapital 2010-12-31
2 588 800
1 872 066
5 080 219
9 541 085
1) Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2) Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3) För beviljade forskningsmedel se not 30.
4) Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden. Se även not 12.
Not 25.
Certifikat
Förfall 2011
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Kvartal 1
1 100 000
1 095 477
1 095 267
Kvartal 2
Kvartal 3
Kvartal 4
Summa
1 100 000
1 095 477
1 095 267
Nedskrivning certifikat
210
Summa certifikat
1 095 267
1 095 267
1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
Not 26.
Valutaterminer
Köpt/såld valuta
Nominellt belopp
Marknadsvärde 1)
Förfallomånad 2011-01
SEK/CHF
46 876
1 982
SEK/EUR
96 981
2 710
SEK/GBP
40 971
137
SEK/USD
199 016
4 214
Förfallomånad 2011-02
SEK/CHF
36 217
1 208
SEK/EUR
98 378
4 016
SEK/GBP
95 657
4 438
SEK/USD
183 126
3 777
Förfallomånad 2011-03
SEK/GBP
57 637
969
SEK/USD
102 699
1 799
Summa
957 558
10 442
1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.
Not 27.
Övriga kortfristiga skulder
2010
2009
Personalens källskatt
887
857
Förvaltade medel från Vetenskapsrådet
1 739
239
Förvaltade medel för samprojekt
6 098
6 754
Moms hyror redovisningskonto
371
Övrigt
8
26
Summa
9 103
7 876
Not 28.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2010
2009
Sociala avgifter
648
687
Intjänade ej uttagna semesterdagar
759
1 017
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier
864
784
Upplupna räntor
148
496
Förutbetald hyresintäkt
3 225
3 664
Övriga upplupna kostnader, fastigheter
603
1 127
Övriga upplupna kostnader
180
369
Summa
6 427
8 144
Not 29.
Ställda säkerheter
2010
2009
För egna avsättningar och skulder
Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel
Fastighetsinteckningar
49 371
49 371
Summa
49 371
49 371
Not 30.
Beviljade medel till forskning
2010
2009
Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
130 078
173 519
Medel från Kulturvetenskapliga donationen
216 769
142 442
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
600
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200
200
Summa
347 647
316 761
För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten år 2010 (s. 5).
Not 31.
Ansvarsförbindelser
2010
2009
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning
6 329
7 370
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter
Fund II (vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2015
8 360
13 120
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter
Fund III (vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 31 mars 2013
72 218
Summa
86 907
20 490
2010/11:RJ1
67
Bilaga
NOTER (BELOPP I KSEK) 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (KSEK)
Not
2010-12-31
2009-12-31
Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
14, 15
273 260
714 500
288 625
710 000
Inventarier
17
267
267
723
723
Summa materiella anläggningstillgångar
273 527
714 767
289 348
710 723
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
18
1 747 225
1 747 225
1 621 392
1 646 601
Aktier
19
4 453 840
5 682 158
4 358 805
5 369 564
Hedgefonder
20
389 600
569 429
369 630
533 428
Vinstandelslån
20
78 072
78 072
57 893
57 893
Onoterad fastighetsfond
20
52 070
52 070
49 281
49 281
Summa finansiella anläggningstillgångar
6 720 807
8 128 954
6 457 001
7 656 767
Summa anläggningstillgångar
6 994 334
8 843 721
6 746 349
8 367 490
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
21
2 321
2 321
68 817
68 817
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
46 670
46 670
44 562
44 562
Certifikat
25
1 095 267
1 095 267
947 547
948 164
Valutaterminer
26
10 442
Kassa och bank
362 422
362 422
189 843
189 843
Summa omsättningstillgångar
1 506 680
1 517 122
1 250 769
1 251 386
Summa tillgångar
8 501 014
10 360 843
7 997 118
9 618 876
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
23, 24
Stiftelsekapital
2 588 800
2 588 800
2 556 383
2 556 383
Fritt eget kapital
23, 24
Kulturvetenskapliga donationen
1 872 066
1 872 066
1 848 624
1 848 624
Balanserat resultat
3 220 390
5 080 219
2 856 409
4 478 167
Summa eget kapital
7 681 256
9 541 085
7 261 416
8 883 174
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder
16
4 612
4 612
2 362
2 362
Summa obeskattade reserver
4 612
4 612
2 362
2 362
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
1 589
1 589
1 674
1 674
Summa avsättningar
1 589
1 589
1 674
1 674
Långfristiga skulder
Inteckningslån
45 050
45 050
45 050
45 050
Summa långfristiga skulder
45 050
45 050
45 050
45 050
Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
750 390
750 390
666 335
666 335
Leverantörsskulder
2 587
2 587
2 954
2 954
Valutaterminer
26
1 308
1 308
Övriga kortfristiga skulder
27
9 103
9 103
7 875
7 875
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
6 427
6 427
8 144
8 144
Summa kortfristiga skulder
768 507
768 507
686 616
686 616
Summa skulder och avsättningar
819 758
819 758
735 702
735 702
Summa eget kapital
och skulder
8 501 014
10 360 843
7 997 118
9 618 876
Ställda säkerheter
29
49 371
49 371
Ansvarsförbindelser
31
86 907
20 490
Elanders, Vällingby 2011
Siffror inom parantes avser år 2009.
2010/11:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING
INNEHåLLSFöRTECKNING 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
2010/11:RJ1 FöRORD
INNEHåLLSFöRTECKNING 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1
3
2010/11:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2010
ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2010 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1
5
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1
34
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1
45
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1
47
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1
48
2010/11:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2010/11:RJ1
2000-08-11 16.42
2010/11:RJ1
50
2010/11:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1
51
2010/11:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2010/11:RJ1
2010/11:RJ1
67