1
Redogörelse till riksdagen
INLEDNING 2011/12:RS2
2000-08-11 16.42
2011/12:RS2 INLEDNING
2000-08-11 16.42
2011/12:RS2
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2011
Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 15 februari 2012 fastställt årsredovisningen för 2011 års verksamhet.
Riksdagsstyrelsens ledamöter 2011
Per Westerberg (M) Carina Moberg (S) Anna Kinberg Batra (M)
talman (ordförande)
Karin Åström (S) Margareta Pålsson (M) Leif Jakobsson (S)
Tomas Tobé (M) Pia Nilsson (S) Magdalena Andersson (M)
Gunvor G Ericson (MP) Johan Pehrson (FP)
Föredragande i riksdagsstyrelsen
Kathrin Flossing
(riksdagsdirektör)
2011/12:RS2
2
Inledning
INLEDNING 2011/12:RS2
2000-08-11 16.42
2011/12:RS2 INLEDNING
2000-08-11 16.42
All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.
Riksdagen är folkets främsta företrädare
Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.
Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även 15 fackutskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor.
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet
Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.
Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
främja kunskapen om riksdagen och dess arbete
vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.
2011/12:RS2
3
Innehållsförteckning
INLEDNING 2011/12:RS2
2000-08-11 16.42
2011/12:RS2 INLEDNING
2000-08-11 16.42
INLEDNING 2
RIKSDAGSFöRVALTNINGEN 2011 4
RESULTATREDOVISNING 6
1 UTGåNGSPUNKTER 6
1.1 Lagar och föreskrifter 6
1.2 Ledning 6
1.3 Uppgifter 7
1.4 Uppdrag och uppdragsområden 7
1.5 Styrning och uppföljning 8
1.6 Personal 9
2 VERKSAMHETEN 2011 10
2.1 Styrelsens prioriteringar, ambitioner och uppdrag 10
2.2 Återrapporteringskrav och uppföljningsfaktorer 10
2.3 Sammanfattande resultatredovisning 11
2.4 Organisationsförändringar under 2011 14
3 UPPDRAG OCH RESULTAT PER UPPDRAGSOMRåDE 2011 17
3.1 Kammare och utskott uppdragsområde A 17
3.2 Ledamöter och partikanslier uppdragsområde B 27
3.3 Kunskap om riksdagen uppdragsområde C 35
3.4 Riksdagens byggnader och samlingar uppdragsområde D 42
3.5 Myndighet och arbetsgivare uppdragsområde E 45
4 STYRELSEUPPDRAG OCH STRATEGISKA FRåGOR 57
FINANSIELL REDOVISNING 62
5.1 RESULTATRäKNING 62
5.2 BALANSRäKNING 63
5.3 ANSLAGSREDOVISNING 65
5.4 FINANSIERINGSANALYS 67
5.5 TILLäGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER 69
5.6 SAMMANSTäLLNING öVER VäSENTLIGA UPPGIFTER 82
2011/12:RS2
4
Riksdagsförvaltningen 2011
RIKSDAGSFöRVALTNINGEN 2011 2011/12:RS2
2011/12:RS2 INLEDNING
2000-08-11 16.42
Riksdagsförvaltningens uppdrag är att i demokratins tjänst skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och riksdagsledamöternas arbete. Huvuduppgiften är att stödja riksdagen i behandlingen av ärenden och se till att kammaren, utskotten och de övriga riksdagsorganen får de resurser och den service de behöver. Verksamheten ska vara ändamålsenlig och tillförlitlig och kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet.
2011 var ett eftervalsår som bl.a. innebar ett något mindre antal ärenden i utskotten och färre sammanträdestimmar i kammaren. Trots det har riksdagsarbetet varit intensivt under året. Både i kammaren och i utskotten har det parlamentariska läget med en minoritetsregering satt sin prägel på arbetet. Till detta kommer att EU-frågorna och särskilt subsidiaritetsprövningarna upptar en allt större del av arbetet i många utskott.
Riksdagsstyrelsen fattade en rad viktiga beslut under 2011, bl.a. om en utvärdering av den parlamentariska ledningsorganisationen och om en utredning om stöd för återgång till yrkesverksamhet för f.d. ledamöter samt en översyn av reglerna för inkomstgaranti.
Beslut har även fattats i en rad frågor som gäller förvaltningens regelverk och styrdokument, bl.a. riksdagens beslut om en ny instruktion för riksdagsförvaltningen samt styrelsens beslut om en ny arbetsordning för Riksdagsförvaltningen. Nya bestämmelser om intern styrning och kontroll trädde i kraft i början av året.
Riksdagsförvaltningens arbete med att sprida kunskap om riksdagen kommer att ta ett stort steg framåt när den nya webbplatsen, riksdagen.se, lanseras i februari 2012. Det är resultatet av stora arbetsinsatser under 2011 då också en betaversion av webbplatsen fick pris som bästa myndighetssajt. Under året har en ny kommunikationsstrategi fastställts och en översyn av intranätet inletts. I det sammanhanget kan nämnas att en undersökning visar att allmänhetens förtroende för riksdagen långsiktigt har ökat.
Riksdagsförvaltningens arbete för ökad tillgänglighet ger resultat. Det framgår av en enkätundersökning från Handisam som visar att förvaltningen är en av endast fem myndigheter i landet som lever upp till samtliga 13 kriterier för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Inom Riksdagsförvaltningen har 2011 inneburit förändringar i flera avseenden. Bland annat har en gemensam utskottsavdelning har skapats, och beslut har fattats om en omorganisation av den administrativa avdelningen fr.o.m. den 1 januari 2012.
Under en kort tid hösten 2011 var uppmärksamheten kring riksdagen och Riksdagsförvaltningen särskilt stor i medierna. Anledningen var frågan om riksdagsledamöternas ersättningar för övernattningsbostäder. Detta understryker vikten av att regler och rutiner är tydliga och begripliga det ska vara lätt att göra rätt.
Att förtydliga regelverket är också en del av det omfattande förändringsarbete som inletts under samlingsnamnet Färdplan 2014. Färdplanen, som består av ett stort antal delprojekt, syftar till att utveckla Riksdagsförvaltningen till en modern, professionell, öppen och engagerad parlamentsförvaltning som erbjuder ett ännu bättre stöd till den parlamentariska processen.
Kathrin Flossing
Riksdagsdirektör
2011/12:RS2
6
Resultatredovisning
RESULTATREDOVISNING 2011/12:RS2
2011/12:RS2 RESULTATREDOVISNING
1 Utgångspunkter
Lagar och föreskrifter
Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Bestämmelser om talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet finns i riksdagsordningen (RO).
Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i en rad lagar och föreskrifter. I riksdagsordningens 9 kapitel finns grundläggande bestämmelser om personal och förvaltning. I lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen finns bl.a. bestämmelser om förvaltningens uppgifter, styrelsens ansvar och arbetsformer, ledamotsrådet samt riksdagsdirektörens uppgifter och ansvar. Mer detaljerade bestämmelser om riksdagsdirektörens beslutsrätt, chefernas ansvar och personalansvarsnämnden finns i förvaltningens arbetsordning. I den s.k. REA-lagen finns bestämmelser om anslag och inkomsttitlar, ekonomiska förpliktelser, kapitalförsörjning, redovisning, intern styrning och kontroll samt internrevision.
Från och med den 1 juli 2011 ska nya myndighetsinterna föreskrifter benämnas antingen riksdagsstyrelsens föreskrift eller riksdagsdirektörens föreskrift beroende på vem som har beslutat den.
Riksdagsförvaltningens riktlinjer är ett komplement till lagar och föreskrifter. Riktlinjerna talar om hur förvaltningen bör arbeta inom de områden som författningarna inte direkt reglerar. Inom förvaltningen finns också en värdegrund och policydokument på olika områden.
Ledning
Talmannen leder riksdagens arbete och bildar tillsammans med de tre vice talmännen riksdagens presidium. Talmannen samråder med partiernas gruppledare om övergripande frågor i riksdagsarbetet. Frågor av gemensamt intresse för utskotten och EU-nämnden behandlas i den s.k. ordförandekonferensen där talmannen överlägger med utskottens och EU-nämndens ordföranden.
Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Den består av talmannen som ordförande och tio riksdagsledamöter som väljs av riksdagen. Riksdagsstyrelsen har överläggningar om planeringen av riksdagsarbetet och beslutar i större frågor som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksamhet. Vid riksdagsstyrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och gruppledarna för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen och därmed inte deltar i riksdagsstyrelsens beslut. Riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen, är föredragande i styrelsen. Till stöd för talmännens och riksdagsdirektörens arbete finns en ledningsstab.
Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamotsrådet. Detta är ett organ där förvaltning och ledamöter samråder om administrativa frågor som är av särskilt intresse för ledamöterna, t.ex. arbetsrum, resebestämmelser och teknisk utrustning. Förvaltningens ledningsgrupp är ett forum för planering och samordning av frågor som rör förvaltningen. Gruppen utgörs av riksdagsdirektören och avdelningscheferna, chefen för ledningsstaben och planeringschefen.
Uppgifter
Riksdagen har som det främsta demokratiska statsorganet i Sverige konstitutionellt fastställda uppgifter i det svenska statsskicket.
Riksdagen och dess ledamöter har också en central roll i opinionsbildningen och en skyldighet att verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Riksdagen har även uppgifter som följer av internationella åtaganden och av medlemskapet i EU.
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har endast en verksamhetsgren: Stöd till den parlamentariska processen.
Huvuduppgiften för förvaltningen är att stödja riksdagen i behandlingen av ärenden och se till att kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan får det stöd och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete, och om EU-frågor och handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Förvaltningen har även ansvar för säkerhet och krishantering i riksdagen under fredstid och ansvarar för de myndighets- och förvaltningsuppgifter som anges i riksdagsordningen samt andra lagar och föreskrifter.
Uppdrag och uppdragsområden
Riksdagsstyrelsen har formulerat förvaltningens fem huvuduppdrag på följande vis:
Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
främja kunskapen om riksdagen och dess arbete
vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.
Dessa uppdrag utgör grunden för de fem uppdragsområden som Riksdagsförvaltningens verksamhet är indelad i.
A. Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
B. Stöd och service till ledamöter och partikanslier
C. Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
D. Vård och bevarande av byggnader och samlingar
E. Myndighet och arbetsgivare
Styrning och uppföljning
Riksdagsförvaltningens verksamhet ska vara ändamålsenlig och tillförlitlig och kännetecknas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Därför är uppföljning och kontroll av verksamheten lika viktiga delar av styrningsprocessen som planering. Planering, genomförande och uppföljning är kontinuerliga processer som pågår parallellt i olika faser. Erfarenheter från uppföljningsprocessen tas till vara och återverkar på planering och genomförande för att vässa förvaltningens verksamhet i alla dess delar.
Planering och beslut
Med utgångspunkt i de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen och de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen formulerat planeras, utarbetas och beslutas de styrdokument som vägleder förvaltningens verksamhet under ett år. Den strategiska planen, planeringsdirektiven, budgetförslagen, anslagsdirektiven, verksamhetsplanen och internbudgeten är centrala dokument i denna planeringsprocess.
Utöver den styrning som kommer till uttryck i dessa dokument får förvaltningen löpande under året olika uppdrag av riksdagsstyrelsen. Uppdragen är av olika omfattning och kan t.ex. handla om en utredning av riksdagens fastigheter, ledamotsanknutna frågor eller riksdagens myndigheter.
Uppdragen avslutas genom en slutrapport till styrelsen.
Uppföljning och revision
Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig process med uppföljning och kontroll. Syftet med uppföljningen av verksamheten och budgeten är att koppla kostnader till uppnådda resultat, stärka kostnadseffektiviteten och analysera om förvaltningen är på rätt väg. Resultatet kan medföra att verksamheten styrs om och planeringsprocessen korrigeras.
Uppföljningen och kontrollen genomförs dels i form av förvaltningsintern uppföljning i tertial- och helårsrapporter och i årsredovisningen, dels i form av intern och extern revision. I den interna uppföljningen ingår bl.a. en serviceenkät som varje år, med undantag för valår, riktas till ledamöter och ibland även till anställda vid partikanslierna. Vart tredje år görs även en medarbetarundersökning för att stämma av medarbetarnas syn på förvaltningen och arbetet.
Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verksamhet och bedrivs av ett kvalificerat revisionsföretag. I förvaltningen finns en internrevisionsansvarig som svarar inför riksdagsdirektören och ytterst inför riksdagsstyrelsen. Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut de verksamheter inom förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar till riksdagsstyrelsen två gånger om året. Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen om revision av statlig verksamhet.
Intern styrning och kontroll
Mot bakgrund av nya bestämmelser i REA-lagen tillämpas en process för intern styrning och kontroll vid Riksdagsförvaltningen fr.o.m. 2011. En uppföljning av hur processen har fungerat ska genomföras våren 2013.
Myndighetens ledning ska enligt de nya bestämmelserna säkerställa att det vid myndigheten finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Intern styrning och kontroll är den process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar. I processen ingår momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.
I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens ledning att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i förekommande fall eventuella brister.
Personal
För att Riksdagsförvaltningen ska kunna utföra sina uppgifter alltifrån friskvård och lokalvård till stöd för utskottens och kammarens arbete krävs personal med en rad olika kvalifikationer. Inom förvaltningen finns många olika yrkesgrupper som alla förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång ligger i personalens kunnande och skicklighet. Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas under avsnitt 3.5.
2 Verksamheten 2011
Styrelsens prioriteringar, ambitioner och uppdrag
Prioriteringar
Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 april 2010 om en strategisk plan för 20112014. I juni 2010 beslutade styrelsen om förslag till anslag för 2011 och i december om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen för 2011.
I den strategiska planen anfördes att det inför den nya valperioden fanns anledning att inte vara för detaljerad när det gällde prioriteringar, utan att i stället lägga en grund för en jämn verksamhet med hög kvalitet. Kontinuitetsplaneringen för verksamheten i kammare och utskott skulle även fortsättningsvis prioriteras liksom förnyelsen av den externa webben och den tekniska utrustningen till ledamöterna. Dessutom skulle det fleråriga renoveringsprogrammet för riksdagens fastigheter få hög prioritet. Resultatet av arbetet med de prioriterade områdena under 2011 redovisas i avsnitt 2.4 Sammanfattande resultatredovisning.
Den verksamhet som planeras inom Riksdagsförvaltningen ska vara ändamålsenlig och tillförlitlig samt präglas av hög kvalitet och kostnadseffektivitet. Riksdagsförvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera den verksamhet som avses inom uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Därefter ska verksamheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter och partigruppskanslier prioriteras.
Uppdragsområden
I verksamhetsplanen för 2011, som fastställts av riksdagsstyrelsen, anges de ambitioner som gäller för respektive uppdragsområde. Av verksamhetsplanen framgår också att verksamheten och förbrukningen av medel ska följas upp och redovisas efter varje tertial i en uppföljningsrapport som föredras i riksdagsstyrelsen samt efter verksamhetsårets slut i en årsredovisning till riksdagen.
Uppdrag
Förvaltningen får löpande under året uppdrag från riksdagsstyrelsen. En samlad lägesrapport för dessa uppdrag redovisas i avsnitt 4.
Återrapporteringskrav och uppföljningsfaktorer
Riksdagsstyrelsen fastställde anslagsdirektiv för budgetåret 2011 den 15 december 2010. Enligt direktivet ska hyrorna för de kommersiella lokalerna bestämmas på marknadsmässiga grunder. Lägenhetshyrorna ska bestämmas enligt bruksvärdesprincipen. Avgiftsbelagd verksamhet särredovisas i enlighet med vad som framgår av föreskriften om tillämpning av REA-lagen. För Riksdagsförvaltningen innebär det att det görs en särredovisning av de direkta kostnaderna för produktion och distribution av riksdagstrycket och tidningen Riksdag it-relaterade uppgifter som till exempel kammar- och konferensteknik, klientplattform, nätverk, system, helpdesk, telefoni samt drift och service av datorer. Vidare ingår vissa fastighetsrelaterade, ekonomiadministrativa och förvaltningsjuridiska uppgifter. Förvaltningsgemensamma uppgifter som t.ex. strategiarbete och planering, miljöledning, krishantering och beredskap ingår också i detta uppdragsområde.
Riksdagens uppdrag att svara för information till allmänheten om EU ingår i området liksom det stöd förvaltningen svarar för gentemot riksdagens myndigheter och nämnder.
Uppdrag och omfattning
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare. För 2011 prioriterade riksdagsstyrelsen teknisk utrustning till ledamöterna inom detta område.
Organisatoriskt omfattar uppdragsområdet bl.a. personal- och ekonomienheterna, juridiska enheten, EU-upplysningen, delar av it-enheten och ett antal gemensamma funktioner för hela förvaltningen.
Sammanfattande resultatuppföljning
Resultat uppdragsområde E
Förvaltningen har under 2011 varit en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare och genomfört de olika verksamheter som ligger inom uppdragsområde E på ett bra sätt.
Arbetet med att utveckla Riksdagsförvaltningen som myndighet, Färdplan 2014, har påbörjats och ska vägleda förvaltningens utvecklingsarbete de kommande åren.
Prioriteringen av teknisk utrustning till ledamöterna har genomförts väl och fokuserats på mobila lösningar. It-enhetens arbete har koncentrerats på att slutföra de satsningar i den grundläggande it-infrastrukturen som gjorts för att Riksdagsförvaltningen ska ha en modern och säker it-miljö.
När det gäller Riksdagsförvaltningens arbete med tillgänglighet för funktionshindrade visar en undersökning att förvaltningen är en av endast fem myndigheter i landet som lever upp till samtliga 13 kriterier för tillgänglighet.
Under 2011 fastställdes nya miljömål för perioden 20122015 och förvaltningens miljöpolicy reviderades.
Riksdagsdirektören har under året beslutat om en process som innebär förändringar i arbetet med intern styrning och kontroll.
Tabell 33 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E (tkr).
2011
Andel
2010
Andel
Intäkter
22 328
63 %
3 776
10 %
Kostnader
--276 272
14 %
229 364
14 %
Nettokostnad
256 944
13 %
225 588
14 %
Transfereringar
Totalt
253 944
11 %
225 588
11 %
Skillnaden mellan åren beror främst på att hyresintäkter och större kostnadsposter inom fastighetsverksamheten flyttats till uppdragsområdet.
Färdplan 2014
Efter förankring i riksdagsstyrelsen i februari 2011 beslutade riksdagsdirektören om inriktningen av arbetet med att utveckla Riksdagsförvaltningen som myndighet. Projektet, som kallas Färdplan 2014, ska vägleda förvaltningens utvecklingsarbete till år 2014. Färdplanen består av ett stort antal delprojekt som kan delas in i fyra huvudområden: styrning, organisation, den attraktiva arbetsplatsen och kommunikation. Delprojekt startas och genomförs successivt under perioden.
Uppföljning av verksamheten
Den serviceenkät som genomfördes hösten 2011 visar att ledamöterna när det gäller teknisk utrustning är mest nöjda med den mobiltelefon och de mobiltjänster som förvaltningen tillhandahåller. Ett tydligt missnöje finns däremot med täckningen för det mobila bredbandet.
Friskvården får högt betyg av ledamöterna medan företagshälsovården minskat i betygsindex sedan 2009.
2011 års medarbetarenkät besvarades av 86 procent av medarbetarna jämfört med 78 procent vid den förra undersökningen 2008. SCB som gjort undersökningen använder en modell med nöjd medarbetar-index (NMI) för att analysera resultatet. Betygsindex kan variera mellan 0 och 100 och gränsen för nöjd går vid 55 medan betyget 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Betyg under 40 klassas som inte nöjd.
Helhetsbetyget som medarbetarna i Riksdagsförvaltningen ger sin arbetsplats är 64 vilket är ett högt betyg jämfört med andra myndigheter, enligt SCB. Högst betyg ger medarbetarna trygghet (84) och arbetstillfredsställelse (74).
De faktorer som SCB:s analysmodell pekar ut som prioriterade i ett förbättringsarbete är kompetensutveckling och delaktighet/information. Arbetet med att förbättra dessa områden har inletts.
Information om EU
EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen. Informationen sker via EU-upplysningens webbplats, svarsservice (telefon och e-post), trycksaker och utbildningar.
Det totala antalet förfrågningar till EU-upplysningens svarsservice har minskat något under 2011 jämfört med året innan. Antalet e-postförfrågningar har däremot ökat.
Tabell 34 Antal uppdrag till EU-upplysningens svarsservice
2011
2010
2009
Telefonsamtal
1 646
2 283
5 005
varav interna samtal
47
89
92
E-postförfrågningar
3215
2 847
3 195
Fax och brev
9
23
35
Totalt
4 870
5 153
8 235
Det stora antalet förfrågningar 2009 beror på att Sverige var ordförandeland under det andra halvåret och att EU-frågorna därmed fick mera fokus i den allmänna debatten.
Under 2011 har EU-upplysningens webbplats gjorts om från grunden för att svara mot dagens användarbehov och informationskrav. Språk och funktionalitet har varit prioriterade områden i arbetet med den nya webbplatsen som lanserades i slutet av maj månad.
Tabell 35 Antal besök på webbplatsen
2011
2010
2009
EU-upplysningen.se
486 875
657 863
796 571
Under året har en utvärdering av EU-upplysningens svarsservice påbörjats. Arbetet ska vara klart vid halvårsskiftet 2012.
It-stödet till ledamöter och anställda
It-enheten ansvarar för riksdagens it-system och ska tillhandahålla den service och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror. Kostnader för it-verksamheten, förutom de som är direkt kopplade till tv-sändningar, kammar- och informationssystem, redovisas inom detta uppdragsområde.
Förutsättningar för ett väl fungerande it-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet är bl.a.
tydliga krav på leveranser, effektiv organisation och en god överblick som ger möjlighet till nödvändiga prioriteringar när det gäller strategiska val och operativa beslut inom it-området.
För att värdera effektiviteten i verksamheten har det genomförts analyser av volymer av olika typer av tekniska utrustningar (tjänster) och jämförelser med branschstandard. Antalet registrerade användare av tjänsterna har använts som bas för jämförelsen.
Tabell 36 Utrustning för arbetsplatser och datoranvändare, antal 31 december
2011
2010
2009
Registrerade användare
1 617
1 658
1 647
Bärbara datorer
1 375
1 313
930
Stationära datorer
735
1 218
1 691
Nätverksskrivare
188
233
248
Lokala skrivare
839
864
938
Fasta telefoner
1 340
1 693
1 344
Bärbara telefoner
234
185
220
Mobila telefoner
1 092
887
816
Fax
94
97
97
Mobilt bredband
905
749
496
Användare som synkroniserar mobiltelefon
716
572
454
Administrerade klientapplikationer
351
458
383
Sedan 2009 har it-enheten haft i uppdrag att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö. Under 2011 märks resultatet av fleråriga satsningar på grundläggande teknik inom datanätverk, telefoni, serverteknik, lagringslösningar, datahallar och arbetsplatsstöd. Dagens plattform är modern, säker och anpassad för att klara morgondagens krav.
Resultatet av arbetet med att förnya arbetsplatsstödet kan ses i några av de redovisade nyckeltalen. En del av uppdraget har varit att göra arbetsplatsen mer mobil. Fler användargrupper har fått tillgång till mobiltelefoner och bärbara datorer i stället för stationära datorer och fasta telefoner. Riksdagsförvaltningen har också satsat på att förbättra tillgången till Internet utanför kontoret, vilket visar sig i ökningen av antalet mobila bredband.
It-enheten har i samarbete med enheten för riksdagstryck tagit fram en standard för skrivare som bygger på ny teknik. Grundtanken är att utnyttja färre, större och centralt placerade utskriftsstationer. Den nya standarden visar sig i ett minskat antal utskriftsenheter. Under 2011 startades också en utvärdering av mjukvaran till skrivarna som kommer att möjliggöra ekonomiska samt säkerhets- och miljömässiga fördelar.
Inom ramen för Färdplan 2014 har ett arbete för en ny it-strategi inletts under 2011.
Stöd till riksdagens myndigheter och nämnder
Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksbanken är alla myndigheter som lyder under riksdagen. Vid sidan av myndigheterna finns även ett antal nämnder.
Av riksdagsordningen framgår att Riksdagsförvaltningen har till uppgift att stödja riksdagens myndigheter i vissa frågor. Förvaltningen har under året lämnat service och administrativt stöd i olika utsträckning till vissa av riksdagsorganen. Stödet har främst avsett Riksdagens ombudsmän (JO) i form av ekonomiadministration, viss löneadministration, lokaler, teknisk utrustning och it-tjänster.
Riksdagsbibliotekets informationsresurser och servicefunktioner är tillgängliga även för JO:s tjänstemän, som utnyttjar både låneservicen och framför allt de juridiska databaserna.
Vissa begränsade administrativa resurser har ställts till förfogande för riksdagens nämnder.
Tabell 37 Riksdagens nämnder, sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)
Antal sammanträden
Antal ledamöter
Arvode
m.m. (inkl. soc. avg.)
Övriga kostnader
Summa kostnader
Riksdagens överklagandenämnd
3
7
110
110
Partibidragsnämnden
2
4
85
1
86
Riksdagens arvodesnämnd
5
4
163
4
167
Statsrådsarvodesnämnden
5
4
130
3
133
Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna
3
4
130
5
135
Valprövningsnämnden
22
5
511
368
879
Totalt 2011
40
28
1 129
381
1 510
Totalt 2010
45
28
1 116
209
1 325
Totalt 2009
21
28
910
68
978
Nämndutredningen avslutades i april 2010 då utredaren överlämnade betänkandet Reglering av riksdagens nämnder (2009/10:URF2) till riksdagsstyrelsen. Efter utredningen har ytterligare frågor väckts och förslagen har bearbetats vidare under hösten 2011.
Personalfrågor
Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidareanställning eller ett vikariat var 654 vid utgången av 2011, vilket är oförändrat jämfört med 2010 men färre än 2009 (671). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 602, vilket också är oförändrat jämfört med både 2010 och 2009.
Tabell 38 Antal anställda fördelat på ålder och kön 2011-12-31
Åldersintervall
Kvinnor
Män
Samtliga
Ålder, andel av
samtliga (%)
Totalt antal 2010
Totalt antal
2009
< 24 år
1
1
1
4
2534 år
38
26
64
10
58
78
3544 år
108
76
184
28
193
195
4554 år
130
101
231
35
219
207
5559 år
45
34
79
12
83
78
> 59 år
62
33
95
15
100
109
Totalt
383
271
654
100
654
671
Medelåldern för de anställda var 47,6 år, vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med 2010 (47,8 år). Sedan 2007 har medelåldern ökat med cirka ett år. Kvinnornas medelålder är 47,8 och männens 47,4 år.
Jämfört med 2007 är det främst åldersgruppen 4554 år som ökat. Då utgjorde denna åldersgrupp 26 procent av samtliga anställda jämfört med 35 procent 2011. Minskningen sker i grupperna 2534 år och 3544 år.
Andelen kvinnor av samtliga anställda var vid utgången av 2011 59 procent vilket är oförändrat jämfört med 2010 och något större än 2009 (57 procent)
Personalomsättningen var 9,5 procent 2011, att jämföra med 8,3 procent 2010 och 9,2 procent år 2009. Personalomsättningen varierar dock mycket mellan de olika enheterna.
Värt att notera är att ingen medarbetare slutat vid säkerhetsenheten under året och att endast en slutat vid it-enheten och två inom enheten för intern service. Det finns risker med en så låg omsättning, t.ex. vid förändrade krav på verksamheten och behov av ny kompetens.
Tabell 39 Sjukfrånvaro 20072011
2011
2010
2009
2008
2007
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid
2,4
2,5
2,8
2,8
3,8
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro i %
34,8
37,2
41,3
45,1
57,7
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid
2,9
2,8
3,5
3,3
4,5
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid
1,7
2,2
1,9
2,1
2,9
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller yngre i % av tillgänglig arbetstid
0,6
1,9
1,4
1,6
2,4
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 3049 år i % av tillgänglig arbetstid
2,3
2,3
2,9
3,0
4,5
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid
2,6
2,8
2,8
2,6
3,1
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 2,4 procent 2011. I jämförelse med 2010 är det en liten minskning. Den positiva trenden under de senaste åren med minskad sjukfrånvaro har planat ut.
Under 2011 var 22 medarbetare långtidssjukskrivna (frånvarande på hel- eller deltid på grund av sjukdom 60 dagar eller mer). Detta är oförändrat jämfört med 2010. Det var endast 4 medarbetare som var sjukfrånvarande under hela året vilket är en minskning med 5 jämfört med 2010. Det är positivt att sjukfrånvaron ligger kvar på en låg nivå och att andelen långtidssjuka minskar samtidigt som de långtidsfrånvarande snabbare kommer tillbaka i arbete.
Kompetensutveckling
Inom Riksdagsförvaltning finns olika möjligheter till kompetensutveckling. Förutom utveckling i det löpande arbetet, exempelvis genom arbete i verksamhetsövergripande projekt eller deltagande i nätverk inom sakområdet, finns seminarier och utbildningar som anordnas av förvaltningen samt reguljära kurser och utbildningar.
Riksdagsförvaltningen anordnar språkutbildning både i form av kurser under arbetstid och som intensivkurser under sommaren. Kurserna är öppna för ledamöter och anställda vid förvaltningen. Intensivkurserna i franska och engelska är förlagda till Frankrike och England samt Stockholm. Totalt deltog 41 medarbetare och 64 ledamöter i intensivkurserna 2011, varav 26 medarbetare respektive 55 ledamöter i kurserna utomlands. Andra utbildningar av mer generell karaktär är projektledning som riktas till dem som ska arbeta i eller leda projekt, samt utbildning inom förvaltningskunskap och i upphandlingsfrågor.
Chefer rekrytering och struktur
Under året har fem chefer rekryterats.
Två av dem arbetade sedan tidigare inom Riksdagsförvaltningen och tre kommer från andra myndigheter. Andelen kvinnliga chefer inom Riksdagsförvaltningen var vid utgången av 2011 52 procent jämfört med 53 procent 2010 och 44 procent 2009.
I följande sammanställning ingår sektionschefer och chefer över den nivån. Tidigare år har sektionschefer inte ingått i redovisningen. På grund av detta är årets värden inte jämförbara med tidigare års värden.
Tabell 40 Antal chefer fördelade efter ålder och kön 2011-12-31
Åldersintervall
Kvinnor
Män
Samtliga
Andel av
samtliga (%)
Totalt
2010
Totalt
2009
3544 år
4
7
11
19
4
3
4554 år
15
12
27
47
16
15
5559 år
5
2
7
12
8
7
>59 år
6
7
13
22
10
11
Totalt
30
28
58
100
38
36
Medelåldern för chefer i Riksdagsförvaltningen var 52 år 2011 jämfört med 54 år 2010 och 2009. Liksom tidigare kan chefer delta i s.k. handledningsgrupper. En mindre grupp av chefer träffas ca sex gånger om året under ledning av en extern ledare. Nya chefer, som saknar eller endast har liten chefserfarenhet, erbjuds utbildningen Ny som chef. Under året har två chefer genomgått utbildningen som omfattar fem dagar.
Den medarbetarenkät som genomfördes under hösten omfattade bl.a. ledarskap. Chefernas uppdrag är att utifrån enkätresultatet arbeta med att förbättra och utveckla sitt chefs- och ledarskap.
Avtal och förhandlingar
Förutsättningarna för att man ska kunna träffa ett lokalt samverkansavtal inom Riksdagsförvaltningen utreds inom ramen för Färdplan 2014. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 januari 2012.
Arbetsmiljö
Riksdagsförvaltningens övergripande mål för arbetsmiljöarbetet är att skapa förutsättningar för arbetsglädje, utvecklingsmöjligheter och trygghet för såväl anställda som ledamöter samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är en del av varje chefs ansvar och ska fortlöpande följas upp och minst en gång om året dokumenteras i en handlingsplan.
Personalenheten har fortsatt att utveckla rutiner och stödmateriel för SAM. Som ett exempel har tillgänglighetsfrågorna integrerats i skyddsronderna. Risk- och konsekvensanalyser vid verksamhetsförändringar genomförs nu på ett mer strukturerat sätt med hjälp av mallar. Vid större lokalomflyttningar avropas experthjälp från företagshälsovården. Med utgångspunkt i resultatet av medarbetarenkäten 2011 inarbetas enheternas och kansliernas åtgärder i handlingsplanerna för SAM. Personalenheten genomför avgångssamtal med anställda som slutar. Dessa visar, liksom resultatet av medarbetarundersökningen, att medarbetarna är positiva till både arbetsmiljön och anställningsvillkoren.
Den uppdatering av fördelningen av arbetsmiljöansvaret som påbörjades 2010 har under året avslutats.
Likabehandling
Under året har en likabehandlingsplan tagits fram för perioden 20112013. Planen inbegriper samtliga diskrimineringsgrunder och ska följas upp varje år. Arbetet med planen har skett i samverkan med de fackliga organisationerna. Exempel på en åtgärd under 2011 är att det i annonseringen till vissa bestämda anställningar framgår att Riksdagsförvaltningen kan komma att tillämpa s.k. positiv särbehandling.
Friskvård
Målsättningen med förvaltningens friskvård är att öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och korta tiden för rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att medvetandegöra och motivera ledamöter och anställda avseende betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.
Friskvården inriktas särskilt mot att aktivera de i nuläget fysiskt inaktiva både på individ- och gruppnivå. Under 2011 har följande åtgärder genomförts: hälsoprofiler, coachning, friskvårds- och hälsodagar, kurser och rådgivning om stress, sömn, avspänning och kost samt hjälp med att sluta snusa och röka. Vidare har det varit möjligt att styrketräna och delta i motions- och gymnastikpass. Chefer och anställda har utbildats i ett hälsofrämjande beteende.
Beredskaps-, kris- och kontinuitetsplanering
Beredskaps- och krisplanering har genomförts under året och arbetet med att ta fram kontinuitetsplaner för förvaltningens verksamhetskritiska it-system har fortsatt. Ett tiotal planer har fastställts av respektive systemägare och ett trettiotal planer har påbörjats och bedöms vara fastställda under 2012.
Den 23 februari deltog Riksdagsförvaltningen i Samverkans- och kärnkraftsövning 2011 (SAMÖ-KKÖ 2011). Övningen var en krishanteringsövning där organisationer på lokal, regional och nationell nivå medverkade. Syftet med övningen var att pröva samhällets förmåga att hantera konsekvenserna av en kärnkraftsolycka. Från riksdagen deltog Riksdagsförvaltningens krisledningsorganisation m.fl. personer. Det övergripande intrycket är att det mesta under krisövningen fungerade väl och att krisarbetet var verklighetsnära, trovärdigt och lärorikt.
Projekt Birger (revidering av Riksdagsförvaltningens krisberedskap) avslutades under hösten 2011 genom att riksdagsdirektören fastställde Riksdagsförvaltningens krisberedskapsförmåga. Beslutet omfattar vilken krishanterings- och kontinuitetsförmåga förvaltningen ska ha, en operativ krisledningsplan samt en utbildnings- och övningsplan.
Länets regionala samordningsfunktion (länsstyrelsen, räddningstjänsten, polisen och sjukvården) genomförde under hösten en övning i riksdagens lokaler i samverkan med säkerhetsenheten. Övningen syftade till att utvärdera samordningen.
Riksdagsförvaltningen bedöms ha fått en förbättrad krishanterings- och kontinuitetsförmåga genom fastställandet av Krisberedskapshandboken, arbetet med och fastställandet av kontinuitetsplanerna samt deltagandet i SAMÖ-KKÖ 2011 och samordningsfunktionens övning hösten 2011.
Miljöledningssystemet
Inom miljöområdet har miljöledningssystemet etablerats och vidareutvecklats. Sedan april 2009 är Riksdagsförvaltningen miljöcertifierad enligt ISO 14001.
Certifieringen har varit ett viktigt steg för att skapa en god och verkningsfull styrning av miljöarbetet.
Pappersanvändning och koldioxidutsläpp från anställdas resor har kraftigt minskat under den treåriga målperioden som gick ut den 30 juni 2011. Målet för pappersanvändningen (10 procent) har uppnåtts med god marginal. Målet för minskade koldioxidutsläpp från anställdas resor har sannolikt uppnåtts då utsläppen från flyg minskat med nästan 50 procent Målet var att utsläppen skulle minska med 10 procent En reell jämförelse kan göras först då tillräckliga data samlats in och valår kan jämföras med valår.
Energianvändningen till uppvärmning minskade med 3,5 procent 2011 jämfört med 2010 men ökade mellan 2009 och 2010 med 3 procent. Elanvändningen minskade med 5 procent under 2011 jämfört med 2010 och var oförändrad mellan 2009 och 2010. Inga riktade åtgärder har vidtagits under 2011.
Miljöarbetet vid renoveringen av kvarteret Mercurius fortskrider som planerat. Målet är att miljöklassa byggnaderna enligt det svenska miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Miljöprogrammet för renoveringen omfattar betydligt mer än det som krävs för Miljöbyggnad.
Under 2011 fastställdes nya miljömål för perioden 20122015 och miljöpolicyn reviderades.
Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Under 2011 fastställdes en ny handlingsplan för tillgängligheten i Riksdagsförvaltningen. Handlingsplanen gäller för perioden 20112013 och har tolv delmål som ska utvärderas hösten 2013.
Det övergripande målet för riksdagens tillgänglighetsarbete är att riksdagen ska vara en arbetsplats där personer med funktionsnedsättning kan arbeta på samma villkor som andra. Det innebär att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykosocialt avseende. Dessutom ska personer med funktionsnedsättning kunna besöka riksdagen och ta del av riksdagens information på samma villkor som andra personer.
Enligt Handisams enkätundersökning för 2011 är Riksdagsförvaltningen en av endast fem myndigheter i landet som lever upp till samtliga 13 kriterier för tillgänglighet. Bland myndigheter som har många kundkontakter är Riksdagsförvaltningen den enda myndigheten som lever upp till samtliga kriterier.
Intern styrning och kontroll
Riksdagsförvaltningen arbetar med den interna styrningen och kontrollen utifrån bestämmelserna i REA-lagen. Vid myndigheten finns en process med fyra moment: riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumentation.
Genom arbetet med riskanalyser har förvaltningen identifierat ett antal risker som bedömts vara prioriterade med utgångspunkt i att dessa kan påverka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. Dessa prioriterade risker har presenterats för riksdagsstyrelsen löpande under året.
I samband med ledningens genomgång av riskarbetet identifierades områden där förvaltningen behöver fortsätta arbetet med åtgärder för att hantera riskerna. Det gäller särskilt två av de prioriterade riskerna; risk för skada på grund av bristande underhåll i riksdagens fastigheter och risk för att manipulation av it-systemen inte kan spåras och beivras. Arbete pågår när det gäller båda de nu nämnda riskerna.
Som ett komplement till riskanalyserna har samtliga budgetansvariga chefer genomfört en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verksamheten. Av de olika momenten i processen har särskilt dokumentation identifierats som ett område för förbättring. Förbättrad dokumentation av verksamhetsviktiga rutiner och processer kommer därför att inarbetas i handlingsplanen för 2012.
Sammantaget har arbetet med de prioriterade riskerna och självutvärderingen resulterat i att myndighetens ledning bedömer att den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksdagsförvaltningen.
Internrevisionens iakttagelser
I september 2011 lämnade internrevisionen en sammanfattande rapport om resultatet av granskningen för riksmötet 2010/11. Av rapporten framgår internrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt Riksdagsförvaltningens förslag till åtgärder. Riksdagsförvaltningen har redan påbörjat arbetet med vissa av dessa åtgärder, medan övriga åtgärder kommer tas om hand under 2012.
I samband med en förändring inom projektet för renovering och underhåll av fastigheten Mercurius initierades ett ärende i december som föranledde ett särskilt uppdrag till internrevisionen i början av år 2012.
4 Styrelseuppdrag och strategiska frågor
Förutom de fasta uppdrag som ligger inom respektive uppdragsområde får förvaltningen löpande uppdrag från riksdagsstyrelsen. Nedan redovisas en lägesrapport för dessa uppdrag. Även uppdrag som avslutats under året redovisas. Ett uppdrag är avslutat när en avslutande redovisning av uppdraget presenterats för styrelsen.
Utvärdering av den parlamentariska ledningsorganisationen
Den 16 november 2011 beslutade riksdagsstyrelsen om utvärdering av den parlamentariska ledningsorganisationen i riksdagen och riksdagens förvaltningsorganisation. Styrelsen utsåg därefter vid sammanträdet den 14 december en särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2012.
Ledamotsanknutna uppdrag
Ersättningar för övernattningsbostäder och utrikes tjänsteresor
Styrelsen beslutade den 13 oktober 2010 att ge riksdagsdirektören i uppdrag att se över ersättningarna för riksdagsledamöternas egna övernattningsbostäder och beloppen för utrikes tjänsteresor. Styrelsen beslutade på grundval av den genomförda översynen att höja beloppet för logiersättning fr.o.m. den 1 juli 2011.
När det gäller beloppen för utrikes tjänsteresor gav styrelsen riksdagsdirektören uppdraget att ta fram underlag för fortsatt diskussion om ändrade ekonomiska ramar för utskottens och EU-nämndens utrikes tjänsteresor samt en sammanställning över de medel som finns att tillgå för utrikes tjänsteresor och för deltagande i internationella konferenser. Ett underlag kommer att föreläggas riksdagsstyrelsen under 2012.
Uppdraget är därmed avslutat i den del som avser ersättning för övernattningsbostäder.
Återgång till yrkesverksamhet samt översyn av inkomstgarantin
I november 2011 beslutade riksdagsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag som syftar till att underlätta för ledamöter som lämnat uppdraget i riksdagen att återgå till yrkesverksamhet. Kommittén ska även genomföra en översyn av reglerna för inkomstgarantin för riksdagens ledamöter. Den 14 december 2011 beslutade styrelsen om kommitténs sammansättning och utsåg en ordförande. Kommittén ska redovisa sina överväganden och förslag senast den 15 december 2012.
Riksdagens myndigheter
Vissa frågor om hanteringen av Riksrevisionens granskningsrapporter
Riksdagen har på förslag från konstitutionsutskottet (bet. 2009/10:KU17) beslutat om ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att utreda vissa frågor om granskningsrapporterna från Riksrevisionen. Det gällde bl.a. frågan om sekundär sekretess för uppgifter som inkommit från Riksrevisionen och som är sekretessbelagda hos myndigheten. Vid sitt sammanträde den 15 december 2010 gav styrelsen riksdagsdirektören i uppdrag att utreda dessa frågor. Resultatet av uppdraget redovisades vid sammanträdet i maj 2011. Den fortsatta beredningen av ärendet har resulterat i förslag till ändringar i riksdagsordningen och i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Styrelsen beslutade den 14 december 2011 att sända förslagen på remiss. Remisstiden går ut den 15 mars 2012.
Översyn av Riksdagsförvaltningens instruktion
Styrelsen beslutade den 20 maj 2009 att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av Riksdagsförvaltningens instruktion. I uppdraget ingick även att se över vissa tjänstebenämningar. Ett förslag till ny lag med instruktion samt ett förslag till arbetsordning för Riksdagsförvaltningen lades fram för styrelsen den 14 april 2010. Styrelsen gav förvaltningen i uppdrag att remittera förslaget. Efter avslutad remissbehandling presenterades resultatet för styrelsen. Den 16 mars 2011 beslutade styrelsen att föreslå riksdagen att anta förslaget till ny instruktion för Riksdagsförvaltningen. Riksdagen beslutade om den nya instruktionen den 1 juni, med ikraftträdande av lagändringarna den 1 juli 2011.
Uppdraget är därmed avslutat.
Tidpunkten för avlämnande av budgetpropositionen m.m.
Riksdagen har på förslag från konstitutionsutskottet (betänkande 2009/10:KU19) beslutat om ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att låta utreda frågan om tidpunkten för avlämnande av budgetpropositionen i samband med val m.m. Styrelsen gav den 14 december 2011 riksdagsdirektören i uppdrag att utreda detta. Uppdraget kommer att bedrivas med stöd av en referensgrupp som består av gruppledarna. Redovisning i styrelsen är planerad till hösten 2012.
Riksdagens nämnder
Reglering av riksdagens nämnder
Den 22 oktober 2008 gav riksdagsstyrelsen förvaltningen i uppdrag att se över regleringen av riksdagens nämnder. Utredningsuppdraget utfördes som en enmansutredning, och i april 2010 överlämnade utredaren betänkandet med titeln Reglering av riksdagens nämnder (2009/10:URF2) till riksdagsstyrelsen. I betänkandet presenterades ett förslag till generell lag för riksdagens nämnder. Betänkandet har efter beslut av styrelsen varit ute på remiss. Remissinstanserna välkomnade översynen och hade i huvudsak inga invändningar mot detaljförslagen men ifrågasatte bl.a. hur ändamålsenlig en gemensam reglering skulle vara. Efter att utredningen avslutats har ytterligare frågor väckts kring nämnderna.
Mot den bakgrunden informerade riksdagsdirektören styrelsen den 18 maj 2011 om att hon avser att återkomma med reviderade förslag till regler för riksdagens nämnder, vilket skedde vid styrelsens sammanträde i januari 2012.
Översyn av arvoden för ledamöterna i Partibidragsnämnden
Riksdagsstyrelsen gav den 13 oktober 2010 riksdagsdirektören i uppdrag att komma med förslag till ändring av arvoden för ledamöterna i Partibidragsnämnden. Styrelsen beslutade därefter, den 17 november 2010, att avvakta med frågan till dess att utredningen om reglering av riksdagens nämnder (2009/10:URF2) tas upp i styrelsen (se ovan).
Riksdagens fastigheter
Övergripande lokalstrategi för riksdagens fastigheter
På uppdrag från riksdagsstyrelsen inleddes hösten 2004 ett arbete för att undersöka förutsättningarna för nya mötes- och konferenslokaler. En projektering för nya sammanträdeslokaler på Helgeandsholmen, den s.k. Puckeln, genomfördes efter beslut i styrelsen i mars 2007.
Arbetets inriktning breddades när styrelsen den 17 november 2010 beslutade att ge riksdagsdirektören i uppdrag att ta fram ett lokalprogram för sammanträdeslokaler inom och utanför skalskyddet.
Vid sammanträdet den 15 juni 2011 fick styrelsen en rapport om arbetet med lokalprogrammet. Styrelsen beslutade då också att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram en övergripande lokalstrategi för riksdagens fastigheter.
För beredningen av lokalstrategin och andra strategiskt viktiga fastighetsfrågor beslutade styrelsen även att inom sig inrätta en beredningsgrupp under ledning av talmannen.
Med anledning av en skrivelse från EU-nämnden om sammanträdeslokaler för nämnden gav styrelsen i september 2007 förvaltningen i uppdrag att återkomma till styrelsen i frågan. Detta kommer att ske inom ramen för redovisningen av uppdraget om sammanträdeslokaler.
Underhålls- och renoveringsplan för riksdagens fastigheter
Riksdagsstyrelsen beslutade den 17 juni 2009 om en underhålls- och renoveringsplan för riksdagens fastigheter och godkände den 14 april 2010 ett förslag till en övergripande tidsplan. En rapport om arbetsläget inom renoveringsprogrammet lämnades till styrelsen den 18 maj 2011. Där redovisades att den analys som gjorts av fastigheterna visat att statusen generellt sett är sämre än vad som tidigare kunnat konstateras. Styrelsen fick en redogörelse om arbetsläget fastighet för fastighet och om behovet av att justera tidigare beslutad tidsplan.
Den 21 september 2011 beslutade styrelsen att ändra ordningsföljden för renovering av Ledamotshuset och för kvarteret Cephalus. Renovering av Ledamotshuset inleds efter valet 2014 och av Cephalus efter valet 2018.
Vattenskadat golv i restaurangköket
Det finns betydande vattenskador i Västra riksdagshusets källare, där restaurangköket är beläget. Under våren 2011 har en förstudie bedrivits för att utreda renoveringsbehovet och konsekvenserna av ett renoveringsarbete. En studie har också genomförts om möjligheterna att under tiden renoveringsarbetet pågår ersätta tillagningsköket med levererad, färdigproducerad mat. Styrelsen beslutade den 15 juni 2011 att en programhandlingsprojektering skulle inledas. På grundval av denna och efter beredning i den särskilda beredningsgrupp som styrelsen tillsatte i juni avser förvaltningen att 2012 återkomma med en redovisning av olika handlingsalternativ och förslag till fortsatt arbete.
Övernattningsbostäder
Den 17 november 2010 beslutade riksdagsstyrelsen att ge riksdagsdirektören i uppdrag att anmäla förvaltningens intresse för att hyra övernattningsbostäder av Statens fastighetsverk i kvarteret Brunkhalsen. Arbete med ändring av detaljplanen pågår.
I december 2010 fick förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att teckna ett långsiktigt hyresavtal för lägenheter i fastigheten Kvasten 8 och att inleda förhandlingar med delägaren Posten AB om en försäljning av riksdagens andel i fastigheten. Posten sålde i juni 2011 sin andel i fastigheten till fastighetsbolaget Balder.
I och med att Posten sålt sin andel i fastigheten avslutade förvaltningen arbetet med försäljning av riksdagens andel i fastigheten. Sedan fastighetsbolaget Balder visat intresse för att förvärva förvaltningens andel av Kvasten 8 har frågan om försäljning aktualiserats på nytt. Styrelsen beslutade därför den 16 november 2011 att ge riksdagsdirektören i uppdrag att utreda förutsättningarna för en försäljning av förvaltningens andel.
Förvaltningsinterna uppdrag
Driftbidrag för tidningen Riksdag avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
Riksdagsledamöters inkomstgarantier
Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntade framtida utbetalningar. Avsättningarna baseras på de av ledamöterna anmälda förhållandena och på de inkomstgarantibelopp som gällde i januari 2012. Beloppet är nuvärdesberäknat med en diskonteringsfaktor på 1.1 procent. Ingen uppräkning har gjorts för eventuella kommande prisbasbeloppshöjningar.
Som komplement till avsättningarna för beslutade inkomstgarantier har även en bedömning gjorts av latenta inkomstgarantier, det vill säga för sittande ledamöter. Beloppet har beräknats till 472 192 tkr och har påverkat posterna Avsättningar i balansräkningen och Personalkostnader samt Årets kapitalförändring i resultaträkningen. Motsvarande belopp för 2010 var 463 027 tkr, inga jämförelsetal har räknats om i de finansiella dokumenten.
Riksdagsförvaltningen betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda inkomstgarantier; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
Fordringar
Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Skulder m.m.
Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.
Anställdas sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet personal-frågor.
Noter
Resultaträkning
(Belopp anges i tkr)
2011
2010
Not 1 Intäkter av anslag
Utgifter enligt anslagsavräkningen
1 682 733
1 623 298
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009
3 052
2 916
Inköp tillgångar avräknat mot statskapital
165
Korrigering i samband med utredning av avräkning med statsverket
2
Korrigering löneskuld från 2008
1 182
Medel som erhållits från statsbudgeten för
finansiering av bidrag
469 708
448 747
Summa
1 209 808
1 170 455
Not 2 Intäkter av avgifter och andra
ersättningar
Intäkter av hyror
17 931
18 965
Intäkter av försäljningsverksamhet
11 651
12 787
Övrigt
4 091
6 377
Summa
33 673
38 129
Not 3 Finansiella intäkter
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret
1 475
637
Övrigt
106
111
Summa
1 581
748
Not 4 Kostnader för personal och ledamöter
Kostnader för ledamöter (inklusive sociala avgifter)
1 111 338
839 657
Kostnader för personal (inklusive sociala avgifter)
408 931
399 449
Summa
1 520 269
1 239 106
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive sociala avgifter
1 173 604
872 638
Under 2011 har en bedömning av sittande ledamöters inkomstgarantier (latenta) gjorts samt en beräkning av inkomstgarantin för de ledamöter som sökt inkomstgaranti men ännu inte utnyttjat den (vilande), vilket har medfört en ökning av kostnaderna för ledamöter med 472 192 tkr respektive 75 131 tkr, se Tilläggsupplysningar och noter under rubriken Värderingsprinciper.
Not 5 Kostnader för lokaler
Lokalkostnader
30 299
16 584
Summa
30 299
16 584
Nya lokaler hyrda på Jakobsgatan 6, plan 5 samt utökning av plan 3.
Not 6 Finansiella kostnader
Räntekostnader till Riksgäldskontoret
3 152
773
Räntekostnader avsättning pensioner till ledamöter
28 727
34 009
Övrigt
16
24
Summa
31 895
34 806
Not 7 Avskrivningar
Årets avskrivningar
62 513
58 847
Årets nedskrivning
18 922
Summa
62 513
77 769
Nedskrivningen 2010 avser upparbetade projekteringskostnader för konferensanläggningen på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet, enligt styrelsebeslut dnr 250215509/10.
Not 8 Lämnade bidrag
Stöd till politiska partier
171 102
166 554
Stöd till partigrupperna i riksdagen
267 235
264 659
Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15 000
0
Nordiska rådet
11 574
13 024
IPU
1 247
1 184
OSSE
859
839
Skolbidrag
1 343
1 399
Övrigt
1 348
1 088
Summa
469 708
448 747
Not 9 Årets kapitalförändring
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggnings- tillgångar
28 629
28 838
Reaförlust dammluckan i tätskärmen
7 239
0
Förändring av periodiseringar pensioner och liknande förpliktelser
646 108
404 977
Räntekostnader avseende pensioner
28 727
34 009
Summa
710 703
467 824
Not 10 Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling
IB Anskaffningar
37 528
33 624
Årets anskaffningar
8 364
4 161
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde
47
257
Tidigare års avskrivningar
32 405
32 645
Årets utrangeringar, avskrivningar
47
257
Årets avskrivningar
1 023
17
Bokfört värde
12 464
5 123
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
IB Anskaffningar
6 914
6 654
Årets anskaffningar
0
260
Tidigare års avskrivningar
5 679
5 086
Årets avskrivningar
509
593
Bokfört värde
726
1 235
Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar
13 190
6 358
Not 11 Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark och annan fast egendom
IB Anskaffningar
1 583 697
1 583 697
Årets utrangeringar, dammluckan i tätskärmen anskaffningsvärde
8 043
Årets anskaffningar
Årets utrangeringar, dammluckan i tätskärmen, avskrivningar
804
Tidigare års avskrivningar
578 508
547 342
Årets avskrivningar
31 165
31 166
Bokfört värde
966 785
1 005 189
Taxeringsvärden
255 733
255 733
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Nytt taxeringsvärde har beräknats fr.o.m. 2010.
Förbättringsutgifter på annans fastighet
IB Anskaffningar
9 178
6 950
Årets anskaffningar
3 358
2 228
Tidigare års avskrivningar
6 742
6 365
Årets avskrivningar
1 019
377
Bokfört värde
4 775
2 436
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
IB Anskaffningar
380 759
344 313
Fört från Pågående nyanläggningar
0
22 126
Årets anskaffningar
24 216
23 315
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde
31 197
8 995
Tidigare års avskrivningar
269 596
251 895
Årets avskrivningar
28 796
26 696
Årets utrangeringar, avskrivningar
30 917
8 995
Bokfört värde
106 303
111 163
Pågående nyanläggningar
IB Anskaffningar
4 258
38 384
Årets nedskrivning
0
18 921
Årets anskaffningar
11 314
6 921
Avslutade, fört till maskiner, inventarier, installationer m.m.
0
22 126
Bokfört värde
15 572
4 258
Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar
1 093 435
1 123 046
Posten Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för ombyggnation av fastigheterna Mercurius 14 506 tkr och Cephalus 537 samt ledamotshuset 529 tkr.
Föregående års nedskrivning avser upparbetade projekteringskostnader för konferensanläggningen på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet, enligt styrelsebeslut dnr 250215509/10.
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde
2 159
2 159
Bokfört värde
2 159
2 159
Not 13 Fordringar hos andra myndigheter
Mervärdesskattefordran
17 692
14 491
Övrigt
7 207
1 305
Summa
24 899
15 796
Not 14 Övriga fordringar
Fordran Balder AB, fastighetsskatt Kvasten 8
369
0
Övrigt
98
55
Summa
467
55
Not 15 Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader, årskort flyg
4 139
3 488
Förutbetalda kostnader, årskort tåg
9 275
9 216
Övriga förutbetalda kostnader
14 434
11 930
Summa
27 848
24 634
Not 16 Avräkning med statsverket
Anslag i icke räntebärande flöde
Ingående balans
0
0
Redovisat mot anslag
171 103
166 554
Medel hänförbara till transfereringar m.m.
som betalats
171 103
166 554
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde
0
0
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
128 142
92 809
Redovisat mot anslag
1 496 631
1 456 744
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
1 514 756
1 492 077
Återbetalning av anslagsmedel
71 647
0
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
-74 620
128 142
Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans
20 739
24 837
Korrigering av löneskuld 2008
1 182
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
3 052
2 916
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag
17 687
20 739
Summa avräkning med statsverket
56 933
107 403
Not 17 Statskapital
Ingående balans
973 419
1 003 879
Fört från föregående års kapitalförändring via balanserad kapitalförändring
28 817
30 460
Årets anskaffning av anläggningstillgångar
165
0
Utgående balans
944 767
973 419
Not 18 Donationskapital
Ingående balans
2 324
2 345
Fört från föregående års kapitalförändring via balanserad kapitalförändring
20
21
Utgående balans
2 304
2 324
Not 19 Balanserad kapitalförändring
Ingående balans
2 280 820
2 184 543
Föregående års kapitalförändring
467 823
126 755
Fört till statskapital från föregående års kapitalförändring
28 817
30 457
Fört till donationskapital från föregående års kapitalförändring
20
21
Utgående balans
2 719 806
2 280 820
Den balanserade kapitalförändringen består av avsättningar till ledamöternas inkomstgarantier och pensioner inklusive sociala avgifter samt räntekostnader på pensionsavsättningarna.
Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Pensioner för tjänstemän
Ingående avsättning
988
1 023
Årets pensionskostnad
1 860
390
Årets pensionsutbetalningar
727
425
Utgående avsättning
2 121
988
Tillkommer särskild löneskatt med
514
239
Pensionsavsättning till ledamöter
Ingående avsättning
2 021 097
1 757 618
Varav avgångna ledamöter
1 480 886
1 117 175
Varav aktiva ledamöter
540 211
640 443
Avsatt till pensioner
141 574
280 228
Årets pensionskostnad
28 727
34 008
Årets pensionsutbetalningar
56 658
50 757
Utgående avsättning
2 134 740
2 021 097
Varav avgångna ledamöter
1 531 648
1 480 886
Varav aktiva ledamöter
603 092
540 211
Tillkommer särskild löneskatt med
517 888
490 318
Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen
Ingående avsättning
167 705
77 905
Årets kostnad för inkomstgarantier
100 398
120 206
Årets utgifter för inkomstgarantier
50 961
30 406
Utgående avsättning
217 142
167 705
Tillkommer sociala avgifter med
52 679
40 685
Från och med 2011 har inkomstgaranti beräknats för de ledamöter som sökt inkomstgaranti men inte utnyttjat den (vilande), vilket har medfört en ökning av avsättningen med 75 131 tkr inklusive sociala avgifter. Det motsvarande beloppet för 2010 är 86 995 tkr samt en korrigering av tidigare års avsättning med 27 850 tkr inklusive sociala avgifter. Jämförelsetalen har inte räknats om.
Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen
Ingående avsättning
357 683
Årets kostnad för inkomstgarantier
5 007
Årets förändring av inkomstgarantier
2 047
Utgående avsättning
364 737
Tillkommer sociala avgifter
107 455
Under 2011 har en beräkning av sittande ledamöters inkomstgarantier (latenta) gjorts, vilket har medfört en ökning av avsättningen för ledamöterna med 472 192 tkr, se Tilläggsupplysningar och noter under rubriken Värderingsprinciper.
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
3 397 276
2 721 032
Not 21 Övriga avsättningar
Kompetensåtgärder
Ingående balans
3 141
2 402
Fört till upplupna kompetensmedel, förhandlad del 2011
3 141
0
Årets avsättningar
771
739
Utgående balans
771
3 141
Från och med budgetåret 2010 redovisas avsättningen enligt trygghetsavtalet som en övrig avsättning. Tidigare år redovisades posten under upplupna kostnader, nu är det endast den förhandlade delen som redovisas under upplupna kostnader.
Övriga avsättningar
Ingående balans
15 000
15 000
Årets förändring
3 722
0
Utgående balans
11 278
15 000
Summa övriga avsättningar
12 049
18 141
Not 22 Lån i Riksgäldskontoret
Ingående balans
173 921
156 650
Under året upptagna lån
39 644
47 306
Årets amorteringar
38 651
30 035
Utgående balans
174 914
173 921
Av riksdagen beviljad låneram
(enl. anslagsdirektiv)
300 000
300 000
Not 23 Periodavgränsningsposter
Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter
29 149
29 808
Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter
3 204
3 446
Förutbetalda intäkter, hyror och prenumerationer
8 284
8 750
Avsättning enligt trygghetsavtalet
2 599
Övriga upplupna kostnader
4 806
3 581
Summa periodavgränsningsposter
48 042
45 585
Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder redovisades som avsättningar år 2010 enligt ESV:s handledning för personalkostnader. Den förhandlade delen redovisas som övriga upplupna kostnader.
Anslagsredovisning
(Belopp anges i tkr)
2011
2010
Not 24 Uo 01 2:1 Ap 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Av riksdagen beviljad anslagskredit
(5 % 2010 och 2011)
41 598
41 434
Not 25 Uo 01 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag
Av riksdagen beviljad anslagskredit
(5 % 2010 och 2011)
34 139
33 169
Not 26 Uo 01 6:6 Ap 1 Stöd till politiska partier
Av riksdagen beviljad anslagskredit
(3 % 2010 och 2011)
5 106
5 106
Finansieringsanalys
(Belopp anges i tkr)
2011
2010
Not 27 Kostnader
Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen
1 955 940
1 677 375
avgår avskrivningar
62 513
77 769
avgår avsättningar
670 152
442 082
avgår realisationsförlust vid försäljning av anläggningstillgångar
7 464
0
Summa
1 215 811
1 157 524
Not 28 Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen
33 673
38 129
avgår realisationsvinster
10
190
Summa
33 663
37 939
5.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter
(Belopp anges i tkr)
2011
2010
2009
2008
2007
Låneram i Riksgäldskontoret
Beviljad
300 000
300 000
300 000
300 000
300 000
Utnyttjad
174 914
173 921
156 650
149 864
141 919
Kontokredit hos Riksgäldskontoret
Beviljad
151 476
149 208
146 373
140 709
150 486
Maximalt utnyttjad
27 823
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter
1 475
637
123
3 561
2 161
Räntekostnader
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Avgiftsintäkter
33 663
37 939
37 974
40 128
38 941
Beräknat belopp enligt anslagsdirektivet
Anslagskredit
Beviljad
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
41 598
41 434
40 906
38 857
38 556
Riksdagsförvaltningens förvaltningskostnader
34 139
33 169
19 398
18 899
22 012
Stöd till politiska partier
5 106
5 106
5 106
5 106
5 106
Utnyttjad anslagskredit
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Riksdagsförvaltningens förvaltningskostnader
Stöd till politiska partier
Anslagssparande
Ramanslag
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
12 808
86 647
57 564
40 627
25 768
Riksdagsförvaltningens förvaltningskostnader
61 811
41 495
35 245
86 798
45 174
Stöd till politiska partier
98
3 646
5 190
3 421
17 422
Bemyndiganden
Stöd till politiska partier
171 200
170 200
170 200
170 200
Utestående åtaganden
128 139
128 389
123 757
123 757
Stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer
15 000
15 000
Utestående åtaganden
15 000
15 000
Personal
Medelantal anställda
658
662
665
664
659
Antalet årsarbetskrafter
602
602
602
600
591
Driftskostnad per årsarbetskraft
1 095
1 065
1 063
986
976
Kapitalförändring
Årets kapitalförändring
710 703
467 823
126 755
390 127
36 233
Balanserad kapitalförändring
2 719 806
2 280 820
2 184 543
1 848 150
1 230 674
2011/12:RS2
84
Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar
FINANSIELL REDOVISNING 2011/12:RS2
2011/12:RS2 FINANSIELL REDOVISNING
Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av Riksdagsförvaltningen under 2011.
Riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2011
2011/12:RS2
84
Per Westerberg (M), ordförande
FINANSIELL REDOVISNING 2011/12:RS2
2011/12:RS2 FINANSIELL REDOVISNING
Ersättning: 1 753 646 kr
Carina Moberg (S), ledamot
Ersättning: 739 511 kr
Övriga uppdrag:
Riksbankens Jubileumsfond, personlig suppleant t.o.m. 2011-05-19
Anna Kinberg Batra (M), ledamot
Ersättning: 906 917 kr
Karin Åström (S), ledamot
Ersättning: 811 644 kr
Övriga uppdrag:
Valrossen AB, ledamot
Margareta Pålsson (M), ledamot
Ersättning: 915 336 kr
Övriga uppdrag:
Skolverkets insynsråd, uppdrag
Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR, ledamot
Länsstyrelsen Skåne, ledamot
Leif Jakobsson (S), ledamot
Ersättning: 809 782 kr
Övriga uppdrag:
SABO AB, ordförande
MKB Fastighets AB, ledamot
Tomas Tobé (M), ledamot
Ersättning: 958 851 kr
Pia Nilsson (S), ledamot
Ersättning: 783 974 kr
Övriga uppdrag:
Västmanlands polisstyrelse, ersättare
Styrelsen i Sala sparbank, ledamot
Magdalena Andersson (M), ledamot
Ersättning: 785 134 kr
Övriga uppdrag:
Stiftelsen Fria Media, ledamot
Nationella Donationsrådet, ledamot t.o.m. 2011-02-22
Apotekens Service AB, revisor
Gunvor G Ericson (MP), ledamot
Ersättning: 707 692 kr
Övriga uppdrag:
Försäkringskassans insynsråd, ledamot
Johan Pehrson (FP), ledamot
Ersättning: 768 637 kr
Hans Hoff (S), suppleant
Ersättning: 686 212 kr
Jan-Evert Rådhström (M), suppleant
Ersättning: 794 777 kr
Övriga uppdrag:
Länsstyrelsens insynsråd Värmlands län, ledamot
Agneta Gille (S), suppleant
Ersättning: 674 788 kr
Övriga uppdrag:
Insynsrådet Uppsala län, ledamot
Upplands Lokaltrafik, vice ordförande
Uppsala Buss, vice ordförande t.o.m. 2011-01-31
Mälab, ledamot t.o.m. 2011-05-25
Riksbankens Jubileumsfond, ledamot
Cecilia Magnusson (M), suppleant
Ersättning: 675 876 kr
Övriga uppdrag:
Bostads AB Poseidon, ledamot t.o.m. 2011-04-30
Insynsrådet för Statens institutionsstyrelse, ledamot
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, ledamot
Göteborgs Hamn, ledamot fr.o.m. 2011-05-01
Lars Johansson (S), suppleant
Ersättning: 680 155 kr
Övriga uppdrag:
Exportkontrollrådet, ledamot
Cecilia Widegren (M), suppleant
Ersättning: 795 391 kr
Övriga uppdrag:
Apotekets Servicebolag AB, revisor
Socialstyrelsens rättsliga råd, ledamot
Carina Adolfsson Elgestam (S), suppleant
Ersättning: 689 660 kr
Övriga uppdrag:
Vida vision AB, uppdrag
Länsstyrelsen i Kronobergs län insynsråd, ledamot
ISP Inspektionen för strategiska produkter fr.o.m. februari 2011
Mats Gerdau (M), suppleant
Ersättning: 678 238 kr
Övriga uppdrag:
Medborgarskolans Friskolor i Stockholm AB, ordförande fr.o.m. 2010-05-15
Mehmet Kaplan (MP), suppleant
Ersättning: 682 174 kr
Allan Widman (FP), suppleant
Ersättning: 676 508 kr
Övriga uppdrag:
Riksbanksfullmäktige, ledamot
Kathrin Flossing, riksdagsdirektör
Ersättning: 1 347 178 kr
Övriga uppdrag:
Kriminalvårdsnämnden, ordförande t.o.m. 2011-03-31
H.M. Konungens Råd för mark- och byggnadsfrågor, ledamot
Klarspråksnämnden, ledamot
2011/12:RS2
87
FINANSIELL REDOVISNING 2011/12:RS2
2000-08-11 16.42
2011/12:RS2 FINANSIELL REDOVISNING
2000-08-11 16.42
Elanders Gotab, Stockholm 2012
1 kap. 5 §.
RFS 2011:10.
Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
SFS 2002:1022
7 kap. 7 § RFS 2006:10.
SOM = samhälle, opinion, medier.
Utom intäkter av anslag.
Förtroendet för riksdagen 19862010, Sören Holmberg (SOM-rapport nr 2011:16).
Utom intäkter av anslag.
Uppgifterna avser samtliga resor där talmannen eller en vice talman leder en riksdagsdelegation och som inte faller inom de interparlamentariska församlingarnas arbete.
Varav en hänvisades.
Varav en hänvisades.
Utskottens utlåtanden om grön- och vitböcker m.m.
Utlåtanden av utskotten när de anser att ett lagförslag från EU strider mot subsidiaritetsprincipen.
Uppgifterna är inte helt jämförbara på grund av utökad registrering 2011.
Rapporterna lämnas enligt nya regler direkt till riksdagen fr.o.m. den 1/1 2011.
Inklusive återrapportering från Europeiska rådets möten.
Inkluderar även framställningar och redogörelser.
EU-dokument som hänvisats till utskotten av kammaren, dvs. grön- och vitböcker och vissa strategiska dokument. Från och med december 2009 ingår även lagstiftningsakter som subsidiaritetsprövas.
Subsidiaritetsprincipen, eller närhetsprincipen, handlar om på vilken politisk nivå som ett beslut ska fattas. Principen brukar förklaras som att beslut ska fattas på den politiska nivå som kan fatta det mest effektiva beslutet, så nära medborgarna som möjligt.
Varav tio har genomförts med stöd av riksdagens utredningstjänst.
Från och med 2011 finns en budgetpost på 300 000 för de särskilda uppdrag som riksdagsledamöterna utses till inom de interparlamentariska församlingarna.
Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst, BNI.
Vid IPU:s årliga vårförsamling utvidgas den fasta delegationen med två utskottsledamöter. Därutöver leds riksdagsdelegationen till IPU:s årliga vårförsamling av en vice talman.
I tidigare årsredovisningar redovisades här en post övrigt som inkluderade förslag och redogörelser samt tilltryckningar. Nu redovisas här endast förslag och redogörelser och inte tilltryckningar, vilket ger en mer rättvisande bild av verksamheten.
Direkta kostnader.
Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.
Kostnaderna för produktion och distribution motsvarar volymen för sålt riksdagstryck.
Utom intäkter av anslag.
Se lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.
Enligt lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
För bibliotekets utåtriktade verksamhet se under avsnitt 3.3.
Nyhetsportalen lanserades under 2010 varför inga uppgifter finns för 2009 eller helåret 2010.
Nationella parlament och delstatsparlament.
Med övriga avses Europaparlamentet, f.d. ledamöter m.fl.
Exempel på omhändertagna föremål är knivar, knogjärn, tårgassprej och pepparsprej.
Varav 19 automatiska brandlarm orsakade av annat än brand.
Utom intäkter av anslag, avser främst intäkter för tidningen Riksdag & Departement.
Studien har gjorts av Martin Brothén och Sören Holmberg och ingår i publikationen Lycksalighetens ö (SOM-rapport nr 52), Göteborg 2011.
Procent av samtliga svarande i respektive års SOM-undersökning.
En version som fortfarande är under utveckling men som har nått en så pass stabil status att den uppfyller merparten av de ställda kraven.
Inklusive interna intäkter.
Direkta kostnader.
Avser bokade grupper, allmänhetens visningar, sommar- och konstvisningar.
Avser bokade gymnasie- och högstadieklasser.
Se under avsnitt 3.2.
Utom intäkter av anslag, avser främst hyresintäkter.
Avser hyresintäkter för kommersiella lokaler (butiker och restauranger), vissa bostäder och uthyrning av lokaler till Medeltidsmuseet och Riksdagens ombudsmän (JO).
Direkta kostnader.
Kostnaderna för administration, planerat och felavhjälpande underhåll samt medier har justerats med manuella beräkningar.
Lönekostnaderna baseras på två årsarbetskrafter.
Med medier avses kostnader för el, vatten, gas och fjärrvärme.
Utom intäkter av anslag, avser främst intäkter av serviceavtal med JO.
Under året har EU-upplysningen bytt statistikverktyg. Uppgiften för 2011 är därför inte jämförbar med tidigare år.
RO 9 kap. 4 §.
Likabehandlingsplan 20112013 Handlingsplan för inkluderande arbetsplats.
Statistiken för hösten 2011 visar att koldioxidutsläppen från ledamöters och anställdas flygresor har ökat vid en jämförelse med motsvarande period 2010.
Siffrorna exkluderar kvarteret Mercurius på grund av pågående renovering.
Dnr 230-2486-2010/11.
Myndigheten för handikappolitisk samordning.
Dnr 230-32-2010/11.
Uppdraget omfattar efter beslut om sammanläggning i styrelsen 14 december 2011 även det tidigare separata uppdraget om sammanträdeslokaler.
Utgiftsområde statsbudgeten.
Anslagspost.
Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.
Med ersättning avses arvoden (inklusive skattepliktig del av bil- och traktamentsersättning) och kostnadsersättningar som betalats ut från Riksdagsförvaltningen under 2011.