Redogörelse till riksdagen

2010/11:RR1

Riksrevisionens redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2010

Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2010. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska riksrevisorn med administrativt ansvar besluta om årsredovisningen för myndigheten. Årsredovisningen beslutades den 17 februari 2011 av Claes Norgren.

Stockholm den 17 februari 2011

Claes Norgren

Riksrevisor

Innehållsförteckning

Grundläggande bestämmelser2

Beslut och underskrift2

Innehållsförteckning3

Riksrevisorernas inledning4

Resultatredovisning6

Verksamhetens resultat6

Ekonomisk översikt8

Finansiering och kostnader8

Årlig revision10

Mål10

Resultat och bedömning10

Effektivitetsrevision15

Mål15

Resultat och bedömning15

Internationellt utvecklingssamarbete22

Mål22

Resultat och bedömning22

Omvärldsriktad verksamhet28

Mål28

Resultat och bedömning28

Styrelsen33

Styrelsens behandling av granskningarna33

Styrelsens övriga arbete33

Vetenskapliga rådet34

Kompetens och personal35

Sammanfattande bedömning35

Kompetens36

Personal41

Sammanställning över väsentliga uppgifter43

Finansiell redovisning44

Resultaträkning44

Balansräkning45

Anslagsredovisning47

Finansieringsanalys48

Tilläggsupplysningar och noter51

Noter53

Uppgifter om styrelseledamöter, suppleanter och ledande befattningshavare60

Framtida åtaganden63

Riksrevisorernas inledning

Riksrevisionen kan se tillbaka på 2010 som ett framgångsrikt år. Vi inte bara nådde de mål vi hade satt upp för året utan kunde också genom att effektivt utnyttja våra resurser öka verksamheten inom flera verksamhetsgrenar. En ökad verksamhet innebar också ökade kostnader. Kostnadsökningarna motsvarades emellertid mer än väl av en ökad produktion med bibehållna krav på kvalitet.

En förutsättning för det goda resultatet under 2010 har varit en för Riksrevisionen låg personalomsättning med få avgångar och fler medarbetare i tjänst. Detta har haft särskild betydelse för möjligheterna att effektivt ta tillvara kompetens och resurser i granskningsverksamheten. Vi har därmed kunnat utnyttja ökade resurser såväl för nödvändig verksamhetsutveckling till stöd för granskningsverksamheten och anpassning av den årliga revisionen till nya internationella standarder som för en ökad produktion inom effektivitetsrevisionen.

Vi står emellertid också inför utmaningar inför framtiden. Vår personal är efterfrågad, och i en kommande högkonjunktur måste vi räkna med att personalomsättningen kommer att öka. För att möta framtida utmaningar har vi fastställt en kompetensförsörjningsstrategi, investerat i program för ledarförsörjning och ledarskap, ökat insatserna för kompetensutveckling och förbättrat den interna arbetsmiljön. Vi har genom medarbetarenkäter fått ett kvitto på att åtgärderna gett positiva resultat. En annan utmaning är de ekonomiska förutsättningarna kommande år. Vårt anslagsutnyttjande ligger nu något över de anvisade medlen. Även med begränsade ökningar av våra personalkostnader de närmaste åren kommer det att krävas effektiviseringar om vi ska kunna upprätthålla 2010 års verksamhetsvolym. Vi har därför bl.a. intensifierat vårt arbete med att se över våra administrativa processer i syfte att minska gemensamma kostnader och därmed frigöra resurser.

Riksdagen har med anledning av Riksrevisionsutredningen beslutat om förändringar av den administrativa ledningen m.m. Dessa förändringar lägger en god grund för en hållbar inriktning av verksamheten.

Effektivitetsrevisionen har genomförts inom ramen för planerade granskningsstrategier. Under året färdigställdes totalt 31 rapporter, varav 26 publicerades. Fem rapporter publicerades först under inledningen av 2011 med hänsyn till att den nu avvecklade styrelsen inte hann slutbehandla dessa under året. Produktionen i övrigt har varit hög med ett jämförelsevis stort antal pågående effektivitetsgranskningar vid årets slut. Både interna och externa uppföljningar av kvaliteten i våra granskningar visar att vi motsvarar våra kvalitetskrav.

Den årliga revisionen har bedrivits enligt god revisionssed, och samtliga revisionsberättelser lämnades i tid. Enkäter som besvarats av dem som granskats visar på ett högt förtroende för den årliga revisionen. Året har i övrigt präglats av förberedelserna inför en övergång till nya internationella standarder för finansiell revision. Omfattande interna utbildningsinsatser har genomförts, och samtliga berörda myndigheter har informerats om de förändringar som övergången kommer att innebära för revisionens innehåll och omfattning.

Den internationella organisationen för högre revisionsorgans (INTOSAI) kongress INCOSAI1 fastställde i november 2010 dessa nya standarder, vilka nu utgör en komplett och omfattande uppsättning av riktlinjer för finansiell revision anpassad till INTOSAI:s medlemmar. Arbetet har letts av Riksrevisionen och har engagerat mer än 100 experter från 60 olika nationella revisionsmyndigheter.

Riksrevisionen har haft en ledande roll i bl.a. INTOSAI:s arbete med att beskriva orsakerna till nuvarande och tidigare finanskriser samt vilka lärdomar som kan dras för framtiden. Vidare har medarbetare deltagit i utbytet med systerorganisationer för att dra fördel av den internationella metodutvecklingen inom skilda granskningsområden. Riksrevisionen har dessutom varit externrevisor i ett antal internationella organisationer där Sverige är medlem.

Det internationella utvecklingssamarbetet har under året genomförts inom ramen för nio projekt. Verksamheten har i stort följt fastställda planer. En uppföljningsenkät har riktats till samtliga samarbetspartner. Vår samlade bedömning är att verksamheten bidragit till en utveckling som stärkt revisionsmyndigheternas kapacitet och bidragit till att förstärka parlamentens kontrollmakt. Utvecklingssamarbetet är generellt långsiktigt, och effekterna av Riksrevisionens insatser är svåra att avläsa i ett kortsiktigt perspektiv. Riksrevisionen kommer därför att under våren 2011 utarbeta en uppföljningsrapport där resultat och effekter av utvecklingssamarbetet redovisas.

När vi riksrevisorer summerar det gångna året är vi nöjda. Resultatet av verksamheten är våra medarbetares förtjänst. Vi vill därför i detta förord rikta ett varmt tack till dem för deras stora engagemang, beredvillighet att verka utifrån ett helhetsperspektiv och mycket goda arbetsinsatser under 2010.

Resultatredovisning

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen. Den ska för medborgarnas räkning granska hur de statliga medlen används. Riksrevisionens övergripande mål är att bidra till att statens resurser används på ett bra sätt och att den statliga förvaltningen sköts effektivt. Det ska myndigheten göra genom en oberoende granskning av all statlig verksamhet.

Riksrevisionen ska årligen granska myndigheternas årsredovisningar (årlig revision) och genom granskning främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet. Riksrevisionens uppgifter framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. samt av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

Riksrevisionens verksamhet delas in i fyra verksamhetsgrenar. Den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen genomförs med utgångspunkt i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Det internationella utvecklingssamarbetet genomförs inom ramen för den svenska biståndspolitiken och finansieras över ett eget anslag. Den omvärldsriktade verksamheten avser prestationer som syftar till att befästa och befrämja revisionens roll, nationellt och internationellt, samt att öka genomslaget av Riksrevisionens verksamhet. Det kan gälla mötes- och seminarieverksamhet kring resultatet av en eller flera granskningar eller frågor om offentlig revision såväl som deltagande i internationella revisionsuppdrag.

Årsredovisningen följer denna indelning.

Verksamhetens resultat

Riksrevisionen nådde under 2010 ett tillfredställande resultat2 inom samtliga verksamhetsgrenar.

Den årliga revisionen av årsredovisningar för 2009 genomfördes enligt god sed, och samtliga revisionsberättelser lämnades i tid. Revisorsintyg lämnades i förekommande fall för myndigheternas delårsrapport. Övergången till en tillämpning av nya standarder för årlig revision har förberetts genom särskild internutbildning och information till berörda myndigheter.

Effektivitetsrevisionen utfördes inom ramen för 10 granskningsstrategier. Under 2010 färdigställdes 31 effektivitetsgranskningar, varav 26 publicerades.3 Övriga 5 har publicerats under inledningen av 2011.

Planerade aktiviteter inom det internationella utvecklingssamarbetet har genomförts i stort enligt plan och fastställd inriktning om än på en något lägre nivå än avsett.

Den omvärldsriktade verksamheten har fortsatt att öka i omfattning, dels genom nya uppdrag inom ramen för den internationella organisationen för högre revisionsorgan (INTOSAI), dels genom ökade kommunikationsinsatser i anslutning till genomförda granskningar.

Inom samtliga verksamhetsgrenar har arbetet med att förbättra kvaliteten fortsatt. Samarbetet med Uppsala universitet om kvalitetsbedömning av effektivitetsrevisionen har utvecklats. Kvalitetskontroller och enkäter visar ett fortsatt stort förtroende för den årliga revisionens arbete.

Myndighetens planering, styrning och uppföljning utvecklas fortlöpande. Ett viktigt ingångsvärde för detta är riskanalysen enligt processen för intern styrning och kontroll4. Denna har uppdaterats under året och gett värdefulla bidrag till förbättring av våra interna processer. Arbetet med riskanalysen ingår som ett reguljärt inslag i vår planerings- och uppföljningsprocess. Åtgärder som syftar till att minska gemensamma kostnader och därmed frigöra resurser för kärnverksamheten inom myndigheten vidtas löpande. Bland annat ser vi över de administrativa processerna inom myndigheten för att göra dem effektivare. En åtgärd har varit att omorganisera den administrativa avdelningen. Våren 2010 behandlade finansutskottet Riksrevisionens årsredovisning för 2009, externrevisorns revisionsberättelse och revisionspromemoria samt Riksrevisionens uppföljningsrapport (bet. 2009/10:FiU27). Utskottet underströk då vikten av kontinuerlig ekonomisk uppföljning. Riksrevisionen har under 2010 genomfört förändringar i den interna uppföljningen för att skapa en större prognossäkerhet.

Ekonomisk översikt

I den ekonomiska översikten lämnas en sammanfattning av förändringar av Riksrevisionens finansiering, kostnader och anslag.

Finansiering och kostnader

I diagrammet nedan visas Riksrevisionens nettokostnader per verksamhetsgren.

Diagram 1 Nettokostnader per verksamhetsgren 2008-2010 (tkr)

Verksamhetens kostnader inklusive transfereringar uppgår till 335 (322) miljoner kronor.

Tabellen nedan visar verksamheten exklusive transfereringar.

Tabell 1 Verksamhetens kostnader och andra intäkter än anslag och inkomsttitel5, 2008-2010 (tkr)

Kostnaderna har ökat inom alla verksamhetsgrenar jämfört med föregående år. Detta beror främst på att fler medarbetare, motsvarande 20 årsarbetskrafter, varit i tjänst under året. Mer än hälften av ökningen har skett inom effektivitetsrevisionen och omkring en tredjedel inom den årliga revisionen.

Andra intäkter än anslag avser bidrag från Världsbanken, avgiftsintäkter från internationell uppdragsverksamhet samt finansiella intäkter.

Anslag

Årets anvisade medel för anslag 1:15 Riksrevisionen uppgick till 295,8 miljoner kronor. Inklusive det ingående anslagssparandet var det disponibla beloppet 300,2 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen uppgick till 297,8 miljoner kronor. Det samlade anslagssparandet på förvaltningsanslaget uppgick vid utgången av 2010 till 2,3 miljoner kronor.

Årets anvisade medel för anslag 1:5 Riksrevisionen Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 40 miljoner kronor, vilket inklusive det ingående anslagssparandet gav ett disponibelt belopp om 41,2 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen uppgick till 37,3 miljoner kronor. Riksrevisionen har för detta anslag beslutat att föra bort anslagssparandet, som vid årets slut översteg 3 % av anslaget, som en indragning av anslagsbelopp.

Verksamheten inom ramen för anslaget för internationellt utvecklingssamarbete påverkas till viss del av faktorer utanför Riksrevisionens kontroll. Samarbete bedrivs i länder där politiska och organisatoriska förändringar snabbt kan påverka möjligheterna att i fråga om inriktning och tid genomföra planerade och överenskomna insatser. Under året har flera projekt påverkats av sådana omständigheter, vilket har lett till att anslaget inte har utnyttjats som planerat.

Årlig revision

Mål

Målet för verksamhetsgrenen är att i enlighet med god revisionssed och i tid avlämna revisionsberättelser avseende årsredovisningarna för de granskningsobjekt som omfattas av lagen om statlig revision. Riksrevisionen har fastställt följande mål för granskningsverksamheten:

Resultat och bedömning

Sammanfattande bedömning

Den årliga revisionen av 2009 års årsredovisningar som slutfördes under 2010 har genomförts enligt god revisionssed. Samtliga revisionsberättelser lämnades i tid. De fel och brister som Riksrevisionen rapporterar i revisionsberättelserna åtgärdas av berörd myndighet. Riksrevisionens bedömning är att de tre målen för årlig revision har uppnåtts.

Måluppfyllelse

Revisionens inriktning

I enlighet med god revisionssed inriktas den årliga revisionen mot områden där det finns en risk för väsentliga fel i årsredovisningen. Gemensamt för granskningen av 2009 års årsredovisningar har varit hur myndigheterna anpassat sig till de nya reglerna för resultatredovisning, processen för intern styrning och kontroll samt övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning.

Granskningen håller hög kvalitet

Kvalitetssäkringen av den årliga revisionen baseras på internationella revisionsstandarder, International Standards for Supreme Audit Institutions (ISSAI). En central del är den kvalitetssäkring som sker inom revisionsteamet, där mer erfarna medarbetare går igenom och godkänner mindre erfarna medarbetares dokumentation. Härutöver genomförs fyra typer av kvalitetssäkringsåtgärder av revisorer som inte ingått i revisionsteamet:

Kvalitetskontrollen under pågående granskning genomförs genom att en utsedd kvalitetssäkrare har löpande kontakter med den ansvarige revisorn. Kvalitetssäkraren ska utgöra ett stöd till den ansvarige revisorn genom att uppmärksamma eventuella avsteg från god revisionssed, så att åtgärder kan vidtas innan revisionsberättelsen lämnas.

Årligen genomförs en kontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Kontrollen utgår från fastställda kvalitetskriterier och att varje ansvarig revisor ska kontrolleras minst vart tredje år. Under 2010 kontrollerades elva ansvariga revisorer avseende revision av myndigheter och två förordnade revisorer avseende revision av bolag och stiftelser. Kontrollen visade att den genomförda revisionen uppfyllde god revisionssed.

Ett kvalitetsråd gör en oberoende bedömning i mer komplicerade frågor eller frågor av principiellt intresse. Rådet består av erfarna ansvariga revisorer, och deras bedömningar publiceras på Riksrevisionens intranät för att finnas tillgängliga för alla revisorer.

I syfte att få en uppfattning om hur de granskade myndigheterna uppfattar den årliga revisionen och kvaliteten i arbetet genomförs varje år en enkätundersökning som omfattar cirka en tredjedel av myndigheterna. 2010 års enkät visade ett gott resultat. Flertalet myndigheter6, 85 % (81 %), hade en samlad positiv bedömning av hur revisionen hade genomförts. Enkätresultaten utgör ett viktigt underlag för en kontinuerlig uppföljning och utveckling av kvaliteten i den årliga revisionen.

Riksrevisionen anlitar externa bedömare för att gå igenom hur kvalitetssäkringssystemet tillämpas. Den senaste externa kvalitetssäkringen genomfördes under 2008 med godkänt resultat. En ny genomgång kommer att genomföras under 2011.

Granskningen når hög verkningsgrad

Varje år följer den årliga revisionen upp de brister som iakttagits och rapporterats tidigare år. Alla allvarligare brister som ledde till en invändning i revisionsberättelsen avseende 2008 års årsredovisningar var åtgärdade innan revisionsberättelserna för 2009 års årsredovisningar avlämnades. Riksrevisionens årliga revision bedöms därmed ha en hög verkningsgrad.

För de revisionsberättelser som lämnades 2009 kan vi ännu inte bedöma om bristerna kvarstår eller inte då detta i stor utsträckning beror på vad myndigheterna väljer att redovisa i sina årsredovisningar för 2010.

Kostnader för den årliga revisionen verksamhetsåret 2010

Som framgår nedan har insatserna för årlig revision ökat under 2010. Ökningen beror främst på ett ökat behov av granskning till följd av övergången till nya standarder för årlig revision. Kostnaderna för den ökade resursinsatsen kunde dock begränsas genom en lägre timkostnad. Nettoökningen i kostnader avser i allt väsentligt en ökad användning av extern kompetens.

Under avsnittet Kompetens och personal redovisas användningen av extern kompetens och konsulter inom den årliga revisionen.

Tabell 2 Fördelning av kostnader mellan olika typer av granskningsobjekt7 20082010 (tkr)

Tabell 3 Fördelning av Antal timmar mellan olika typer av granskningsobjekt 20082010 (tkr)

Redovisning av prestationer

Antalet revisionsberättelser varierar över åren och beror på hur många myndigheter som lämnar en årsredovisning och som enligt lagen om revision av statlig verksamhet ska granskas av Riksrevisionen. Därutöver lämnas revisorsintyg avseende delårsrapporter för de myndigheter som har krav på sig att lämna delårsrapport. Iakttagna brister rapporteras löpande muntligt till respektive myndighet. Brister som Riksrevisionen bedömer bör komma till ledningens kännedom rapporteras i en revisionsrapport. Antalet rapporter varierar betydligt mellan åren.

Under 2010 lämnades 253 revisionsberättelser för myndigheter och 29 revisionsberättelser för bolag och stiftelser där Riksrevisionen förordnat revisor. Av dessa revisionsberättelser avsåg 275 årsredovisningen för 2009, medan 7 avsåg årsredovisningen för en del av 2010 i samband med avveckling av myndigheten. Under 2010 lämnades 11 revisionsberättelser med invändning.

Tabell 4 Revisionsberättelser avlämnade under år 20082010 (antal)

2010

2009

2008

Revisionsberättelser

282

286

293

Stora myndigheter

44

44

45

Övriga myndigheter och andra organisationer

209

214

215

Bolag och stiftelser

29

28

33

Varav med invändning

11

4

11

Kostnad per revisionsberättelse

Den årliga revisionens arbete bedrivs under revisionsåret som sträcker sig fr.o.m. april t.o.m. mars. Revisionsåret avslutas med en revisionsberättelse i mars avseende årsredovisningen för året innan. Kostnaden för och antalet nedlagda timmar på revisionsberättelser lämnade 2010 avser således tiden fr.o.m. april 2009 t.o.m. mars 2010.

Tabell 5 Kostnad (TKR) och timmar per avlämnad Revisionsberättelse, 20802010

Kostnad/berättelse

2010

2009

2008

Stora myndigheter

1 184

1 130

1 447

Övriga myndigheter och andra organisationer

297

251

283

Bolag och stiftelser

151

171

173

Timmar/berättelse

Stora myndigheter

1 108

1 159

1 119

Övriga myndigheter och andra organisationer

277

247

260

Bolag och stiftelser

124

149

130

Den genomsnittliga kostnaden per revisionsberättelse uppgår till 1 184 000 kronor för stora myndigheter och 297 000 kronor för övriga myndigheter och andra organisationer, vilket är en ökning jämfört med föregående år med 54 000 kronor (5 %) respektive 46 000 kronor (18 %). Antalet timmar har inte ökat i samma omfattning. Kostnadsökningen kan främst förklaras av ökade insatser av erfarna revisorer vid granskning av resultatredovisningarna i samband med att reglerna ändrats.

Avgifter för årlig revision

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska den årliga revisionen vara avgiftsbelagd. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen. Avgifterna ska beräknas så att full kostnadstäckning uppnås och över tid anpassas så att varken över- eller underskott uppstår. Riksrevisionen gör årligen en översyn av avgifterna. I syfte att minska det överskott som uppstått tidigare år sänktes taxorna för andra året i rad. Kostnaderna överstiger därefter intäkterna.

Tabell 6 sKILLNAD MELLAN Avgiftsintäkter och KOSTNADER INOM den ÅRLIGa REVISIONen 20082010 (TKR)

Effektivitetsrevision

Mål

Effektivitetsrevision syftar till att genom granskningsverksamhet främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Riksrevisionen har beslutat om följande mål för granskningsverksamheten:

Resultat och bedömning

Sammanfattande bedömning

Effektivitetsgranskningarna har följt den inriktning som riksrevisorerna beslutade i granskningsplanen för 2010. Rapporterna lever upp till de kvalitetskrav som formulerats. Kvalitetsarbetet har utvecklats ytterligare under året. Arbetet med extern kvalitetsbedömning av granskningsrapporter har fortsatt i samarbete med Uppsala universitet. Genomgången av 2010 års rapporter har inriktats mot bl.a. hur granskningarna planeras och genomförs för att besvara frågor om orsaker till de problem som iakttagits och formulering av rekommendationer som lämnas i rapporterna. Under året har Riksrevisionen inlett en löpande uppföljning av granskade organisationers syn på genomförda granskningar.

Riksrevisionen har i den årliga uppföljningsrapporten (se även avsnittet Omvärldsriktad verksamhet) redovisat sin uppföljning av åtgärder som vidtagits med anledning av genomförda granskningar. Årets uppföljning visade att Riksrevisionens granskning ger upphov till förbättringar i den statliga verksamheten. Samtliga granskningsrapporter som följts upp har medfört någon form av åtgärd.

Riksrevisionens bedömning är att de tre målen för effektivitetsrevisionen har uppnåtts.

Måluppfyllelse

Inriktningen är relevant och intressant

En förutsättning för att granskningar ska vara intressanta och relevanta är att de inriktas mot väsentliga områden där det finns en hög risk för ineffektivitet. Underlaget för riksrevisorernas beslut om granskningsinriktning och val av granskning kräver en väl fungerande omvärldsanalys och områdesbevakning där det inte minst är viktigt att erfarenheter och iakttagelser från den årliga revisionen utnyttjas.

Riksrevisionen publicerade 26 effektivitetsgranskningar under 2010. Ytterligare 5 färdigställdes men publicerades först under inledningen av 2011 då den nu avvecklade styrelsen inte hann slutbehandla dessa rapporter.

Under 2010 har Riksrevisionens granskningar genomförts inom tio strategier, varav två avslutades under året och en ny påbörjades. Dessa är

En strategi inrymmer flera granskningar i syfte att kunna belysa centrala frågeställningar inom ett verksamhetsområde i olika perspektiv. Strategierna löper över flera år. De samlade slutsatserna från en strategi har som regel redovisats i Riksrevisorernas årliga rapport. Strategierna ger ett mervärde i förhållande till värdet av varje enskild granskning.

Under 2010 och även under de närmaste åren sker en förhållandevis stor förändring av pågående strategier. Fyra strategier avslutas och ersätts med nya, vilket också påverkar behovet av omvärldsanalys. Genom det successiva och planmässiga bytet av strategier kan granskningsinriktningen löpande justeras med hänsyn till förändringar i omvärlden och därmed hållas långsiktigt relevant och intressant.

Såväl i Riksrevisionsutredningens slutbetänkande (2008/09:URF3) som i riksdagens behandling fick frågan om effektivitetsrevisionens inriktning ett stort utrymme. En grundtanke är att effektivitetsrevisionen i högre grad ska fokusera på att granska hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Den ambitionen ligger för övrigt i linje med riksrevisorernas strategiska inriktning sedan 2008. Nedan redovisas en bedömning av hur granskningar under perioden 2008 till 2010 kan klassificeras utifrån olika typer av effektivitetsrevision.

Tabell 7 Antal granskningar och Fördelning mellan olika granskningsinriktningar 20082010

20108

2009

2008

Granskning av måluppfyllelse

10

8

10

Granskning av resursutnyttjande

4

3

1

Granskning av hushållning

3

2

2

Granskning av styrning och interna processer

12

11

10

Granskning av redovisning till regering och riksdag

2

4

6

Granskning av regelefterlevnad

0

2

1

Summa

31

30

30

Granskningar av måluppfyllelse avser förhållandet mellan mål och resultat. I granskningar av resursutnyttjande undersöks förhållandet mellan resurser och resultat, medan granskningar av hushållning avser kostnaderna i den granskade verksamheten. I inriktningen granskning av styrning och interna processer ingår sådana granskningar som undersökt effektiviteten i de reviderades interna processer. Detta är områden som har stor betydelse för såväl måluppfyllelse och resursutnyttjande som hushållning men där det är svårt att entydigt hänföra slutsatserna till ett av dessa områden. Granskningar inriktade på redovisning till regering och riksdag har varit vanliga inom strategin offentliga finanser och avser främst att bedöma kvaliteten i lämnade redovisningar. Granskningar av regelefterlevnad innebär att undersöka hur statliga aktörer följer lagar och regler utan en tydlig koppling till effektivitetsaspekter.

Det bör påpekas att uppföljningen av vilka granskningar som kan hänföras till respektive strategi baseras på bedömningar. Många granskningar omfattar också flera olika aspekter på effektivitet även om de har en tyngdpunkt mot en viss typ.

Som framgår av tabellen avser huvuddelen av granskningarna områden som direkt eller indirekt har betydelse för hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. En relativt stor del av granskningarna avser de reviderades interna processer, vilka är av betydelse för den samlade effektiviteten i verksamheten. Granskningarna av regelefterlevnad har minskat, och inga granskningar med denna inriktning genomfördes under 2010. En ökad satsning på effektivitetsinriktade granskningar bedöms därmed ha gett önskat resultat.

Granskningen håller hög kvalitet

Riksrevisionens granskningsrapporter ska kännetecknas av en hög och jämn kvalitet. Varje granskningsrapport ska uppfylla ett antal internt formulerade kvalitetskriterier. Följsamheten gentemot dessa kriterier följs upp i anslutning till den interna kvalitetssäkringen. Alla publicerade granskningar under 2010 har uppfyllt dessa krav. En del i kvalitetssäkringen är den faktagranskning som genomförs för alla granskningar. Den granskade organisationen tar del av ett utkast till rapporten och lämnar synpunkter och korrigerar eventuella sakfel. Från och med 2010 finns också möjligheter att lämna synpunkter på rapportens förslag till sammanfattning, slutsatser och rekommendationer.

Riksrevisionens vetenskapliga råd fyller en viktig funktion för det interna kvalitetsarbetet. I ett antal granskningar som har ett mera principiellt intresse har rådet engagerats. En del i arbetet med att säkra kvaliteten är att granskningarna tillförs rätt kompetens, vilket i många fall kräver att extern kompetens kan knytas till projekten i tillräcklig omfattning.

Riksrevisionen inledde under 2009 ett samarbete med Uppsala universitet för att systematiskt låta forskare bedöma kvaliteten i Riksrevisionens granskningsrapporter. Den studie som avsåg 2009 års rapporter visade att de uppfyllde fastställda kvalitetskrav, men att det också finns områden som kan utvecklas. Efter diskussioner med det vetenskapliga rådet har den studie som avser 2010 års rapporter inriktats mot ett antal preciserade frågeställningar. Dessa rör bl.a. hur granskningarna planerats och genomförts för att besvara frågor om orsaker till de problem som iakttagits och hur ändamålsenliga de rekommendationer som lämnats är för att lösa problemen. Den övergripande bedömningen från 2009, att rapporterna allmänt lever upp till formulerade kvalitetskrav, kvarstår.

Riksrevisionen inledde under 2010 en löpande uppföljning av genomförda granskningar. Granskade organisationer inklusive Regeringskansliet har i en enkät getts möjlighet att ge sin syn vad gäller intrycket av den publicerade rapporten, hur man upplevde att granskningen genomfördes och kommunicerades, projektgruppens kunskap om det granskade området samt formerna för faktagranskning av rapportutkast. De åtta frågor som ställdes i enkäten hade formen av positiva påståenden. I en majoritet (78 %) av de inkomna svaren9 har man instämt helt eller i huvudsak i dessa. Enkäten visar en allmänt positiv syn på hur Riksrevisionen genomfört och kommunicerat en granskning, inklusive möjlighet till faktagranskning. I enskilda fall framkom en något mindre positiv syn när det gäller projektgruppens inledande kunskap om det granskade området och värdet av rapportens rekommendationer. Resultatet är tillfredsställande då uppföljningen dels visar på positiva effekter av vidtagna åtgärder bl.a. avseende faktagranskning, dels genom att den ger ett bra underlag för fortsatt utvecklingsarbete. När det gäller frågan om hur rekommendationer lämpligen bör formuleras så att de upplevs som värdefulla och ger en bra grund för åtgärder studeras denna nu särskilt i den kvalitetsstudie som Uppsala universitet bedriver på uppdrag av Riksrevisionen.

Granskningen når hög verkningsgrad

Målet om hög verkningsgrad innebär för effektivitetsrevisionen att de brister som Riksrevisionen uppmärksammar i sina rapporter också åtgärdas. Måluppfyllelsen följs sedan några år upp genom den årliga uppföljningsrapporten. Under 2010 presenterades en bredare bild av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av granskningsrapporterna och av vilka effekter som granskningarna har bidragit till när regeringen och de granskade organisationerna haft tid på sig att beakta granskningsresultaten och omsätta dem i praktisk handling. Resultatet av 2010 års uppföljning visar att det vidtas en rad åtgärder och förbättringar i den statliga förvaltningen som ligger i linje med rapporternas slutsatser och rekommendationer. Granskningarna bidrar också generellt till ett förbättrat kunskapsunderlag för effektivitetsfrågor i genomförandet av politiken inom granskade områden, vilket på sikt ger förutsättningar för relevanta åtgärder.

Kostnader för effektivitetsrevisionen verksamhetsåret 2010

Kostnaderna för effektivitetsrevisionen10 ökade under 2010 med ca 9 miljoner kronor. Kostnadsökningen avsåg i allt väsentligt ett ökat antal timmar. Kostnaderna för extern medverkan minskade i storleksordningen 1,2 miljoner kronor. Under avsnittet Kompetens och personal redovisas användningen av extern kompetens och konsulter inom effektivitetsrevisionen.

Kostnader fördelade på olika delar av granskningsprocessen

Kostnaderna för och antalet nedlagda timmar på effektivitetsrevision redovisas som tidigare år fördelade på de olika delarna i granskningsprocessen.

TABELL 8 KOSTNADER FÖR EFFEKTIVITETSREVISION 20082010 (TKR)

Tabell 9 Redovisade timmar för effektivitetsrevision 20082010

Som framgår ovan har områdesbevakningen under 2010 ökat i fråga om såväl antalet timmar som andelen av det totala antalet timmar för effektivitetsrevision. Bakgrunden är att ett enskilt års områdesbevakning främst syftar till att skapa ett underlag för beslut om kommande års strategier och granskningar, och behovet varierar därför med hur många av de pågående strategierna som måste kompletteras eller förnyas.

Antalet timmar för förstudier och granskningar har kunnat ökas under 2010 då personalomsättningen varit låg med få avgångar och fler medarbetare i tjänst.

När en granskningsrapport publiceras genomförs olika aktiviteter som ska bidra till att öka kunskapen om revisionens iakttagelser. Det handlar bl.a. om presentationer och förberedelser inför styrelsens behandling av rapporten. Kostnaden för efterarbetet ökade under 2010 mycket beroende på att en stor andel av 2009 års granskningar publicerades sent under året. Det nödvändiga efterarbetet genomfördes därför under 2010.

Kostnader per granskningsrapport

Tabell 10 Kostnader för förstudier och granskningar SAMT styckkostnad 20082010 (tkr)

2010

2009

2008

Upparbetade kostnader vid årets början

40 807

40 615

40 116

Årets kostnader

117 441

113 873

110 341

Upparbetade kostnader vid årets slut

63 140

40 807

40 615

Kostnad för granskningar som avslutats under året

95 108

113 681

109 842

varav publicerade granskningar under året

87 762

104 786

102 735

varav förstudier och granskningar som

ej resulterat i en rapport

7 347

8 895

7 107

Antal publicerade granskningar

26

30

30

Styckkostnad för granskningar som publicerats under året

3 658

3 789

3 661

Ökningen av upparbetade kostnader vid årets slut beror främst på att 5 rapporter som färdigställdes under 2010 publicerades först 2011 då styrelsen inte hann slutbehandla dessa under året. Minskade kostnader för förstudier och granskningar som inte resulterat i någon rapport och en genomsnittlig kortare tidsinsats (se nedan) i varje granskning har medverkat till minskade styckkostnader för publicerade granskningar.

Som en komplettering till redovisningen av kostnader redovisas nedan hur tidsinsatsen för förstudier och granskningar har utvecklats de senaste tre åren.

Tabell 11 Redovisade timmar för förstudier och granskningar samt genomsnittlig insats per publicerad granskning 2008- 2010

2010

2009

2008

Upparbetade timmar vid årets början

33 029

37 880

38 251

Årets timmar

115 902

106 403

107 263

Upparbetade timmar vid årets slut

61 920

33 029

37 880

Timmar för granskningar som avslutats under året

87 011

111 254

107 634

varav publicerade granskningar under året

80 820

102 918

98 009

varav förstudier och granskningar som

ej resulterat i en rapport

6 191

8 336

9 625

Antal publicerade granskningar

26

30

30

Snittimmar för granskningar som publicerats under året

3 347

3 708

3 588

Även redovisningen av antal timmar visar en ökning av upparbetningen. Jämfört med tidigare år pågick således ett jämförelsevis stort antal förstudier och granskningar vid årets slut. Minskningen av det genomsnittliga antalet timmar per granskning har möjliggjorts genom den minskade personalomsättningen inom effektivitetsrevisionen.

Internationellt utvecklingssamarbete

Mål

Målet för det internationella utvecklingssamarbetet är att det ska bidra till en god förvaltning i samarbetsländerna genom att stärka parlamentens kontrollmakt och de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision. Utvecklingssamarbetet utgår från inriktningen av Sveriges politik för global utveckling och följer OECD/DAC:s riktlinjer. Det ska dessutom följa INTOSAI:s och OECD/DAC:s vägledningar och rekommendationer i fråga om principer och metoder för kapacitetsutveckling.

I varje enskilt samarbetsprojekt är det övergripande målet att Riksrevisionens samarbetspartner, genom att utveckla sin institutionella kapacitet, självständigt och uthålligt ska kunna verka inom sitt mandat som nationellt revisionsorgan. Resultatmål för projekten fastställs i årliga aktivitetsplaner. Detta inbegriper stöd till våra samarbetspartner i deras roll att driva på reformer avseende statlig styrning och uppföljning.

Verksamheten vägleds således av flera slag av övergripande mål. Möjligheterna att nå dessa mål påverkas i väsentlig grad av agerandet från andra biståndsaktörer och olika intressenter i samarbetsländerna, liksom av den allmänna utvecklingen i respektive land. Det enskilda projektet kan således ansvara endast för att dess egna resultatmål uppnås. Det är på den nivån som måluppfyllelsen bäst kan verifieras, och det är där Riksrevisionen kan redovisa projektets bidrag till utvecklingen och måluppfyllelsen på högre nivåer.

Resultat och bedömning

Sammanfattande bedömning

Riksrevisionen har under året samarbetat med sju länder som faller inom ramen för Sveriges biståndspolitik och den regionala organisationen African Organisation of English-speaking Supreme Audit Institutions (AFROSAI-E). Samarbetet med AFROSAI-E, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien och Tanzania (fastlandet) bedöms ha fungerat bra under 2010, och i huvudsak har målen enligt de årliga aktivitetsplanerna uppfyllts. De nämnda projekten utgör också de mer omfattande räknat i tid och finansiella resurser. Måluppfyllelsen per samarbetsprojekt redovisas mer utförligt nedan.

I samarbetet med Liberia, Ukraina och Zanzibar (en självstyrande region i Tanzania) har det funnits svårigheter, främst av extern natur, som har medfört att flera planerade aktiviteter inte har genomförts. Riksrevisionen har som utgångspunkt att avvakta med eller avbryta samarbetet med länder där förutsättningarna för framgång förändras. I Liberia har målet och det planerade resultatet för 2010 inte kunnat uppnås beroende på att landets revisionsmyndighet inte förmått hålla överenskommelser om bl.a. tidpunkter och disposition av personal för utbildningar. Samarbetsavtalet gick ut den 31 oktober 2010. Samarbetet med the Accounting Chamber of Ukraine (ACU) har bedrivits i begränsad omfattning beroende på att meningsskiljaktigheter har uppkommit inom ACU om införandet av en modern finansiell revision. I samarbetet med the Office of the Controller and Auditor General of Zanzibar har samarbetspartnern under året varit motvillig att genomföra den överenskomna aktivitetsplanen för införandet av moderna revisionsprinciper och genomförandet av rekommenderade åtgärder inom HR-området. I motsats till fastlandets projekt har Zanzibar inte begärt någon förlängning av projektet. Med anledning därav kommer samarbetet inte att fortsätta efter den 30 juni 2011. En utvärdering av projektet kommer att genomföras under 2011.

Samarbetet med Botswana avslutades planenligt under året. En oberoende utvärdering genomfördes under 2010 som visar på att det har funnits svårigheter att implementera rekommenderade processer, vilket beror på att viljan och stödet från partnerns ledning inte har varit fullgott.

Projektportföljen förändras fortlöpande till följd av att vissa projekt fullföljs och avslutas, vilket i sin tur skapar utrymme för att svara upp mot efterfrågan på samarbete i andra länder. Därför har arbetet med att identifiera nya samarbetsprojekt fortsatt under 2010. Tre tilltänkta samarbetspartner befann sig i förstudiefasen vid utgången av 2010.

Måluppfyllelse per samarbetsprojekt

AFROSAI-E

Riksrevisionen har under året fortsatt samarbetet med AFROSAI-E, som ger stöd till 23 nationella revisionsorgan i främst södra Afrika. Vi har bidragit bl.a. genom att förstärka AFROSAI-E:s exekutiva sekretariat med tre långtidsrådgivare med ansvar inom områdena institutionellt kapacitetsuppbyggande, effektivitetsrevision samt kvalitetssäkring. Ett antal korttidsexperter har medverkat i samarbetet, ofta som lärare vid seminarier och kurser. De mest omfattande insatserna har varit inriktade på effektivitetsrevision, kvalitetssäkring, kommunikation, HR och ledningsfrågor. Medarbetare från Riksrevisionen har deltagit i kvalitetsuppföljningar vid tre revisionsorgan i Afrika. En kommunikationshandbok har tagits fram, och arbetet med en HR-metodhandbok pågår. Ett chefsutbildningsprogram vars syfte är att utbilda chefer i ledarskap har pågått under året. Allt utvecklingsarbete sker i enlighet med en modell för institutionell kapacitetsutveckling som har tagits fram av AFROSAI-E.

Bosnien och Hercegovina

Mot bakgrund av de särskilda förutsättningar som enligt gällande överenskommelser råder i landet bedrivs revisionen av den offentliga sektorn av fyra separata myndigheter. Dessa samarbetar dock genom en koordinerande kommitté. Det övergripande målet för samarbetet med dessa fyra revisionsmyndigheter är att skapa bättre förutsättningar hos organisationerna att på egen hand kunna leda och utveckla sin effektivitetsrevision i enlighet med internationella standarder och nationella mandat. För att säkerställa ett gott resultat utformades tydliga mål och resultatkrav för 2010 som dokumenterades i en projektplan. Dessa mål och krav har uppfyllts. Under året har samarbetet omfattat olika insatser i form av löpande stöd till teamen, operativa chefer och myndigheternas ledningar vad gäller granskningar, rapportskrivning och rekryteringsprocesser. Seminarier med parlamentens ledamöter och representanter för universitet har ägt rum. Nyanställda revisorer har utbildats, och lokalt anpassade riktlinjer för effektivitetsrevision har tagits fram. Ett seminarium om riktlinjer för årlig planering har också genomförts. Fyra revisionsrapporter med relevanta rekommendationer har producerats under denna period.

Georgien

Samarbetet med Chamber of Control of Georgia (CCG) påbörjades i mars 2010, då ett s.k. Memorandum of Understanding undertecknades, och har under året präglats av en hög aktivitetsnivå. Det har varit inriktat på finansiell revision, effektivitetsrevision, intern och extern kommunikation samt IT- och ledarskapsfrågor. Parterna har bl.a. testat revisionsprocessens olika faser i enlighet med en nyligen framtagen revisionsmanual, tagit fram en ny kommunikationspolicy samt utarbetat ett utkast till en IT-strategi. Inom ramen för delprojektet om ledarskap har erfarenhetsutbyte skett mellan chefer från Riksrevisionen och CCG. Ledare från CCG har också besökt Court of Account i Moldavien för att diskutera erfarenheter av utvecklingssamarbetet med Riksrevisionen.

Moldavien

Under 2010 inleddes en ny treårig projektfas med fortsatt fokus på den finansiella revisionen och Court of Accounts tillämpning av den nya revisionslag som beslutades av parlamentet i december 2008. Projektet utgår ifrån Court of Accounts strategiska utvecklingsplan som för närvarande omarbetas inför perioden 20112015 och där Riksrevisionen har deltagit i beredningsarbetet. Court of Accounts kvalitetssystem har vidareutvecklats, och de första kvalitetskontrollerna har genomförts. Under 2010 har stödet till internrevisionen fortsatt och avslutats, med resultatet att Court of Accounts nu har en internrevision som utförs i enlighet med modern internrevisionsmetod. Ett tidredovisningssystem har införts.

Tanzania

Under 2010 har samarbetet med National Audit Office of Tanzania inneburit fortsatt arbete med att säkerställa att den nya revisionsmetodiken, baserad på revisionsmanualen, tillämpas på fastlandet. Särskilda utbildningsinsatser har genomförts för att öka förståelsen inom olika grupper och regioner. Användningen av elektroniska dokument i det IT-baserade revisionsverktyget har fortsatt att öka i enlighet med den fyraåriga plan som finns för successivt genomförande. Ökade insatser inom effektivitetsrevisionens område har medverkat till att ett antal granskningar har publicerats, vilka har rönt stor uppmärksamhet i parlamentet och i medierna. En utbildningsinsats har genomförts i arbetet att upptäcka bedrägerier och korruption. Under året har en referensgranskning (peer review) genomförts som visar att kapaciteten inom National Audit Office of Tanzania att genomföra en modern revision kraftigt har förbättrats.

Zanzibar utgör en mindre del av Tanzania och har en egen revisionsmyndighet. Samarbetet med denna har genomförts i ett separat projekt (se ovan).

Övriga projekt

Under året har insatser gjorts för att förnya och utöka projektportföljen. Bland annat under INTOSAI:s världskongress (INCOSAI) togs kontakter med ett flertal presumtiva samarbetspartner som kan resultera i flera studier under 2011. Ett löpande informationsutbyte med Utrikesdepartementet och Sida har ägt rum om pågående projekt och om nya tilltänkta samarbetspartner. Det är främst revisionsorgan i Afrika och Europa som är föremål för studier om nytt samarbete i enlighet med svensk biståndspolitik. Arbetet med att undersöka förutsättningarna för samarbete med de nationella revisionsorganen i Kenya, Kosovo och Kambodja befann sig i förstudiefasen vid utgången av 2010.

Kvalitetssäkring

Arbetet med metod- och kvalitetsutveckling har under 2010 fortsatt i en högre takt än tidigare. Vägledningen för internationellt utvecklingssamarbete, som omfattar kriterier för val av samarbetsländer, beskrivningar av arbetsprocesser inklusive beslutsrutiner m.m., har vidareutvecklats. Utvecklingen av strategier och principer för de olika områden som normalt omfattas av det stöd som Riksrevisionen ger till samarbetspartner fortsatte under året. Syftet med detta arbete är att ta fram metodhandledningar som ska bidra till ett mer effektivt och enhetligt arbetssätt.

Självvärdering genomförs av Riksrevisionens samarbetspartner årligen. Avsikten är att vi ska kunna redovisa inte bara vår egen bedömning av projektresultaten, utan även våra partners uppfattningar. En enkät har lämnats till samtliga samarbetspartner som vi samarbetat med under 2010. I enkäten efterfrågar Riksrevisionen respektive partners syn på hur projektet inverkat på den egna kapacitetsutvecklingen och den allmänna utvecklingen i landet i fråga om t.ex. transparens och ansvarsutkrävande. Enkätsvaren bekräftar att målen enligt projektplanerna i huvudsak har uppfyllts samt att våra samarbetspartner har kunnat introducera och tillämpa nya metoder med hjälp av nya manualer och praktiskt stöd i revisionsarbetet. Vissa utmaningar som är förenade med rollen som nationellt revisionsorgan kvarstår dock. Arbetet med att rapportera till och samarbeta med respektive parlament har fortsatt under 2010. Samtliga samarbetspartner uttrycker sig positivt om samarbetet med Riksrevisionen. Några samarbetspartner betonar vikten av fortsatt ömsesidigt ansvar, förtroende, flexibilitet och god kvalitet i samarbetet. Det framförs också önskemål om vissa förändringar när det gäller prioriteringen av aktiviteter och omfattningen av dessa.

Kostnader

Tabell 12 Kostnader11 för det internationella utvecklingssamarbetet 20082010 (tkr) samt uppgifter om när den nuvarande projektfasen avslutas

2010

2009

2008

Avslut

AFROSAI-E

11 508

10 471

7 633

2012-12-31

Bosnien

3 258

5 479

7 604

2012-12-31

Georgien

3 576

271

0

2012-12-31

Moldavien

4 354

4 741

7 111

2012-12-31

Tanzania

8 782

9 419

7 673

2011-06-30

Zanzibar

1 398

1 697

782

2011-06-30

Liberia

1 045

1 743

920

Löpande

Ukraina

948

589

0

Vilande

Botswana

508

1 019

2 525

Avslutad

Övrigt

1 830

2 258

4 343

Summa

37 207

37 687

38 592

Kostnadsutfallet för det internationella utvecklingssamarbetet har varit något lägre än föregående års utfall och lägre än planerat. Det lägre utfallet beror främst på aktiviteter som inte har genomförts i planerad omfattning samtidigt som flera förstudier av tilltänkta samarbetspartner ännu inte har resulterat i några överenskommelser om samarbete.

Tabell 13 Redovisade timmar FÖR internationellt utvecklingssamarbete 20082010

2010

2009

2008

Summa

24 064

23 227

26 695

Gemensamma kostnader i utvecklingssamarbetet

Det internationella utvecklingssamarbetet bär gemensamma kostnader enligt samma modell12 som Riksrevisionen i övrigt förutom när det gäller långtidsstationerad personal, detta för att uppnå en ändamålsenlig fördelning av myndighetsgemensamma kostnader. Av de myndighetsgemensamma kostnaderna har 4,6 % fördelats till internationellt utvecklingssamarbete.

De gemensamma kostnaderna inom utvecklingssamarbetet består av myndighetsgemensamma och enhetsgemensamma kostnader samt indirekta kostnader för inlånad personal. De gemensamma kostnadernas del av kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet uppgick 2010 till ca 11 miljoner kronor.

Tabell 14 De Gemensamma Kostnadernas del av anslagsbelastningen för internationellt utvecklingssamarbete 20082010 (tkr)

2010

2009

2008

Budgeterad anslagsbelastning

41 200

41 200

40 000

Anslagsbelastning

37 281

37 538

39 332

varav gemensamma kostnader

11 015

11 389

7 244

En utförligare redovisning av de administrativa kostnadernas utveckling i utvecklingssamarbetet lämnades till utrikesutskottet den 10 november 2010 (dnr 21-2010-1411).

Omvärldsriktad verksamhet

Mål

Den omvärldsriktade verksamheten syftar till att öka kunskapen om och intresset för revisionens roll och resultat, och att bidra till revisionens utveckling i Sverige och internationellt. Verksamhetsgrenen omfattar den instruktionsenliga verksamhet som Riksrevisionen bedriver i rollen som nationellt revisionsorgan (SAI). Som SAI företräder Riksrevisionen statlig revision i olika sammanhang i utvecklingen av revisionens profession, uppgifter och roll i samhället. Målet för verksamhetsgrenen är att befästa och befrämja revisionens roll, nationellt och internationellt, samt att öka genomslaget av Riksrevisionens verksamhet.

Resultat och bedömning

Sammanfattande bedömning

Riksrevisionen har haft en omfattande samverkan med revisionsorgan i andra länder genom deltagande i olika organisationer och arbetsgrupper. Nationellt har kontakterna med riksdagen ökat främst genom föredragningar av aktuella granskningar. Härutöver har Riksrevisionen arrangerat och deltagit i ett antal seminarier och konferenser med anknytning till genomförda granskningar. Återkommande uppgifter i form av granskningsplan, årlig rapport, uppföljningsrapport samt remisshantering har genomförts enligt plan.

Riksrevisionens bedömning är att de olika aktiviteterna inom den omvärldsriktade verksamheten har förmedlat kunskap om revisionens roll och resultat, bidragit till revisionens utveckling, och därmed ökat förutsättningarna för genomslag av Riksrevisionens verksamhet.

Internationell omvärldsriktad verksamhet

Den internationella omvärldsriktade verksamheten har bedrivits i nivå med föregående år och i allt väsentligt enligt plan. Riksrevisionen prioriterade deltagandet i INTOSAI:s kongress i Johannesburg, Sydafrika, som bl.a. behandlade värdet och nyttan med revisionsorgan. Vid kongressen antogs enhälligt de riktlinjer för finansiell revision som utvecklats i en arbetsgrupp (FAS inom INTOSAI) under Riksrevisionens ledning.

Internationell revision, samverkan och kontakter

Riksrevisionen deltar som nationellt revisionsorgan (SAI) i internationellt samarbete. Myndigheten är medlem i INTOSAI och andra multilaterala nätverk och organisationer inom revisionsområdet. Dessutom deltar Riksrevisionen i bilateralt utbyte, revision av internationella organisationer och samverkar med Europeiska revisionsrätten (ECA) och de nationella revisionsorganen inom EU rörande granskning av EU-medel. Riksrevisionen ledde under året en undergrupp till INTOSAI som närmare beskrev orsakerna till nuvarande och tidigare finanskriser samt vilka lärdomar som kan dras för framtiden. Gruppen lämnade under året sin slutrapport. Riksrevisionen har också deltagit i flera andra av INTOSAI:s kommittéer och arbetsgrupper, bl.a. i syfte att bidra med och ta del av metoder och erfarenheter som kan användas i den egna granskningsverksamheten och för att bidra med kunskap och erfarenheter. Under 2010 avslutades en referensgranskning (peer review) av den kanadensiska revisionsmyndighetens årliga revision tillsammans med de australiensiska och norska revisionsmyndigheterna. Under året har Riksrevisionen mottagit åtta besök från främst revisionsorgan, parlament och regeringar. Vidare har Riksrevisionen besvarat mer än 50 enkäter och frågor från andra länders revisionsorgan. Under 2010 har Europeiska revisionsrätten genomfört fem granskningsbesök i Sverige. Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Lissabonfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige. Riksrevisionen har granskat fem nordiska institutioner i enlighet med den s.k. domicillandsprincipen och varit ordförande i revisionskommissionen i Europeiska rymdorganisationen ESA samt medlem av redovisningskollegiet för EU:s försvarssamarbete Athena.

Financial Audit Subcommittee

Riksrevisionen är ordförande i INTOSAI Financial Audit Subcommittee (FAS). Uppdraget är att leda arbetet med att utveckla internationella riktlinjer för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC) och genomförs med hjälp av revisionsexperter från statliga revisionsorgan i ett sextiotal länder. Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken bidrar till projektets finansiering. För att genomföra åtagandet som ordförande har Riksrevisionen ett sekretariat som leder samordningen och det praktiska utvecklingsarbetet. Riksrevisionens överdirektör är ledamot av IAASB.

Under 2010 har FAS slutfört utvecklingen av de totalt 38 riktlinjer som ingår i Financial Audit Guidelines. Dessa antogs enhälligt av INTOSAI kongress som möttes i november i Sydafrika. Kongressen antog även en deklaration där INTOSAI medlemmar uppmanas att anta dessa och andra standarder som utvecklats inom ramen för INTOSAI Standards for Supreme Audit Institutions (ISSAI).

Antagandet av dessa riktlinjer innebär en milstolpe i INTOSAI:s verksamhet. För första gången har alla statliga revisionsorgan tillgång till globalt accepterade standarder för finansiell revision med tillämpningsanvisningar för den offentliga sektorns särskilda behov.

Riksrevisionen har beslutat att tillämpa de nya riktlinjerna i sin årliga revision. Den kunskap som Riksrevisionen skaffat genom arbetet i FAS är av stort värde för utvecklingen av vår egen årliga revision.

Nationell omvärldsriktad verksamhet

Den nationella omvärldsriktade verksamheten har bedrivits med något ökad omfattning jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av fler besök hos riksdagens utskott och kanslier, samt högre kostnader för Riksrevisorernas årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport.

Externa kontakter och externa seminarier

Kommunikation och kontakter med både departement, myndigheter och riksdagens utskott är en central del i Riksrevisionens omvärldsriktade arbete. Inte minst kontakten med riksdagen är viktig för genomslaget av vår verksamhet. Riksdagens utskott har under året visat ett ökande intresse för Riksrevisionens granskningsresultat. Under 2010 har Riksrevisionen besökt riksdagens utskott och utskottskanslier, oftast med anledning av enskilda granskningsrapporter men även i syfte att informera om planerade insatser. Samtliga utskott har också bjudits in till Riksrevisionen för information och samtal.

Riksrevisionen arrangerade i april en konferens (Riksrevisionsdagen) på temat kunskap och accountability. Drygt 70 personer deltog, varav hälften var externt inbjudna talare och gäster från främst riksdag, regering och myndigheter. Riksrevisionsdagen har dokumenterats i en skrift med samma namn.

Fem seminarier har hållits 2010 för att sprida kunskapen om revisionens resultat. Det har framför allt varit aktuellt i sammanhang där många myndigheter ingått i granskningen och där kritiken varit omfattande. Exempel på det är seminariet med anledning av en uppföljande granskning av rapporten Överförmyndarna (RiR 2009:31) och ett seminarium för myndigheter inom rättsväsendet med anledning av rapporterna Satsningar på mängdbrott (RiR 2010:10) och Inställda förhandlingar i brottmål (RiR 2010:7). Utvärderingar visade att deltagarna ansåg att seminarierna hade ett bra upplägg och intressant innehåll. Många av dem som svarat tycker att de fått ökade kunskaper om granskningarna och att man haft en professionell dialog kring den aktuella frågan.

Medarbetare inom granskningsverksamheten har bjudits in till ett antal externa seminarier och -konferenser och då haft möjlighet att sprida kunskap om revisionens roll och resultat. Några exempel på detta är: en konferens i Malmö med vägledare och karriärcoacher med anledning av granskningen om studenternas anställningsbarhet (RiR 2009:28); en konferens om delgivning, anordnad av Rikspolisstyrelsen, med anledning av rapporten Inställda huvudförhandlingar i brottmål (RiR 2010:7); ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv i samband med granskningen av Sveriges skatteavtal med andra länder (RiR 2010:26).

Riksrevisorernas årliga rapport 2010

I Riksrevisorernas årliga rapport presenterar riksrevisorerna de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. I 2010 års rapport redovisades slutsatserna från effektivitetsrevisionens granskningar inom fyra områden: omstruktureringen av den statliga förvaltningen, försäljning och förvaltning av de statliga bolagen, förändringar inom arbetsmarknadsområdet samt risker i statens ekonomiska åtaganden. För den årliga revisionen redovisades de viktigaste iakttagelserna från granskningen av myndigheternas årsredovisningar och hur myndigheterna hanterat nya ekonomiadministrativa krav, bl.a. avseende intern styrning och kontroll och resultatredovisningarna.

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2010

I Uppföljningsrapport 2010 redovisades en djupare uppföljning av 11 äldre granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen samt en översiktlig uppföljning av 57 nyare granskningsrapporter. Uppföljningen visade att granskningsrapporterna ger upphov till ett förbättringsarbete i den statliga verksamheten.

När det gäller den årliga revisionen visade uppföljningen att de myndigheter som fått en invändning i revisionsberättelsen vidtagit relevanta åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Uppföljningsrapporten innehöll också en redovisning av hur Riksrevisionens styrelse behandlat granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen fr.o.m. 2003 t.o.m. 2009 samt hur riksdagen behandlat de framställningar och redogörelser som styrelsen lämnat. Vidare redovisades vilka granskningsrapporter som regeringen angett som avslutade i budgetpropositionen för 2010.

Remissyttranden

Riksrevisionen företräder statlig revision i olika sammanhang, t.ex. i frågor om styrning och revision. Myndigheten har även genom sin granskning kunskap om förhållanden inom en mängd olika områden. Under 2010 lämnades 15 (17) remissyttranden bl.a. avseende förvaltningslagsutredningens och budgetlagsutredningens förslag och Europeiska kommissionens grönbok om revisionspolitik.

Kostnader för omvärldsriktad verksamhet

Kostnaderna för den omvärldsriktade verksamheten13 uppgick till 28,9 miljoner kronor. Kostnaderna för den internationella delen av verksamhetsgrenen var 19,1 miljoner kronor, vilket motsvarar samma nivå som föregående år. Kostnaderna för den nationella delen ökade till 9,9 miljoner kronor. Ökningen förklaras främst av fler besök hos riksdagens utskott och kanslier, samt högre kostnader för Riksrevisorernas årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport.

Tabell 15 Kostnader och intäkter för omvärldsriktad verksamhet och för internationell uppdragsverksamhet 20082010 (tkr)

Tabell 16 Timmar för omvärldsriktad verksamhet och för internationell uppdragsverksamhet 20082010

Avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet

Den internationella uppdragsverksamheten har under 2010 avsett revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of Baltic Sea States).

Tabell 17 intäkter och Kostnader för avgiftsfinansierad Internationell uppdragsverksamhet 20082010, tkr

2010

2009

2008

Intäkter

105

509

175

Kostnader

110

416

187

Summa

5

94

12

Styrelsen

Styrelsens behandling av granskningarna

Riksrevisionens styrelse prövar fritt vilka beslut riksdagen bör överväga med anledning av riksrevisorernas iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen har initiativrätt till riksdagen genom att den beslutar om framställningar (med förslag till riksdagsbeslut) och redogörelser (information till riksdagen). Styrelsens ställningstaganden föregås av en föredragning av granskningsrapporten som görs av en riksrevisor och projektgruppen. Därefter tar styrelsen ställning till huruvida initiativrätten ska användas. Vid nästkommande sammanträde tar styrelsen ställning till ett förslag till framställning eller redogörelse.

Styrelsen har under året slutbehandlat 38 av effektivitetsrevisionens granskningar.14 Ökningen jämfört med föregående år beror på att en stor del av 2009 års granskningar publicerades sent under året, vilket medförde att styrelsen behandlade dem under 2010. I 30 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen. Av de 30 initiativen under 2010 hade 7 formen av framställning. Övriga 23 hade formen av en redogörelse. Styrelsen lade 8 granskningar till handlingarna.

Tabell 18 Riksrevisionens styrelses behandling av granskningarna 20082010, antal

2010

2009

2008

Framställningar

7

5

7

Redogörelser

23

17

17

Till handlingarna

8

6

8

Summa

38

28

32

Styrelsens övriga arbete

Styrelsen har haft elva ordinarie sammanträden under 2010. Inför styrelsens möten hålls vid behov presidiemöten. Riksrevisorerna deltar i såväl styrelsens som presidiets sammanträden.

Styrelsen har fullgjort de författningsenliga uppgifter som åligger den. Styrelsen har således till riksdagen överlämnat revisionsberättelserna över granskningen av Sveriges riksbank, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och årsredovisningen för staten. Därutöver har styrelsen beslutat om Riksrevisionens årsredovisning för 2009 samt förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen för 2011. Styrelsen har dessutom överlämnat Riksrevisorernas årliga rapport för 2010 till riksdagen.

Vetenskapliga rådet

Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska ett vetenskapligt råd finnas vid Riksrevisionen. Rådet är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, i första hand med inriktning mot mer strategiska frågor. Det vetenskapliga rådet har engagerats för diskussioner om granskningsrapporter och förstudier från effektivitetsrevisionen, Riksrevisionens uppföljningsrapport och Riksrevisorernas årliga rapport. Projektgrupper har även föredragit pågående granskningar. Frågor som tagits upp har exempelvis behandlat kvalitet och val av metod.

Rådet har under året haft tre möten och Riksrevisionen har i likhet med tidigare år haft stort utbyte av det vetenskapliga rådets arbete.

Rådet består av följande ledamöter:

Fredrik Andersson, professor, Lunds universitet

Claes Bergström, professor, Handelshögskolan i Stockholm

Thomas Bull, professor, Uppsala universitet

Margareta Hallberg, professor, Göteborgs universitet

Jesper Strömbäck, professor, Mittuniversitetet i Sundsvall

Daniel Tarschys, professor, Stockholms universitet (ledamot även tidigare)

Wiweka Warnling-Nerep, professor, Stockholms universitet.

Kompetens och personal

I detta kapitel redovisas de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att det finns kompetens för att nå verksamhetens mål och utföra Riksrevisionens uppdrag. Riksrevisorerna har med stöd av väsentlighetskriteriet15 valt att liksom regeringens myndigheter redovisa kompetensförsörjning enligt 3 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Dessutom redovisas här personalstatistik, sjukfrånvaro, arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa.

Sammanfattande bedömning

Riksrevisionen arbetar för att säkerställa en kompetensförsörjning som är anpassad till myndighetens mål och verksamhet. I syfte att tydliggöra ledningens inriktning för detta arbete har riksrevisorerna fastställt en kompetensförsörjningsstrategi under 2010. Arbetet med ledarförsörjningen har fortsatt. Utbildningen inom årlig revision har varit intensiv med anledning av införandet av nya internationella standarder för finansiell revision. Kompetensutvecklingen inom effektivitetsrevisionen har setts över. Det har fortfarande varit viktigt att anlita extern kompetens för att komplettera organisationens kunskaper och för resursförstärkning. De åtgärder som under året vidtagits för att säkerställa myndighetens kompetens för att fullgöra Riksrevisionens uppgifter beskrivs närmare nedan.

I början av 2010 genomfördes en uppföljning av medarbetarenkäten från 2008. Resultatet visade en förbättring av nöjd-medarbetar-index (NMI). Uppföljningen har resulterat i ett antal ytterligare åtgärder. Personalomsättningen har fortsatt minska sedan föregående år och ligger på 5 %. En låg personalomsättning innebär att upparbetad kunskap och kompetens behålls i organisationen, vilket skapar goda förutsättningar att genomföra vårt uppdrag. Förbättringen av NMI bedömer vi beror på de prioriterade insatser som påbörjades under 2009.

Myndighetens kompetensläge har under året varit stabilt och gott, vilket det rådande arbetsmarknadsläget har bidragit till. Mot bakgrund av att arbetsmarknaden förändras har dock en tendens till ökad personalomsättning noterats.

Den totala sjukfrånvaron ligger fortfarande på en låg nivå men har ökat något från 1,5 till 1,8 %, vilket bedöms vara en normal variation mellan åren.

Kompetens

Kompetens- och ledarskapsförsörjning

Under 2010 har Riksrevisionen fastställt en kompetensförsörjningsstrategi. Strategin syftar till att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla den kompetens som verksamheten behöver. Strategin som omfattar både chefer och medarbetare behandlar dessutom formerna för att bedriva kompetensöverföring vid avgångar samt omställningsarbete vid behov. Utifrån strategin har en åtgärdsplan för 2011 med ett antal prioriterade aktiviteter tagits fram. Ledarutvecklingsprogrammet för chefer som pågått de senaste åren har slutförts. Den fortsatta chefs- och ledarutvecklingen fokuserar från och med hösten 2010 på Riksrevisionens värdegrund. Ett utvecklingsprogram för ansvariga revisorer och programansvariga har fullföljts. Introduktion för nytillträdda chefer har genomförts liksom karriärplanering för de chefer vars förordnanden har gått ut.

Under året har Riksrevisionen genomfört ett 20-tal rekryteringar, jämnt fördelade mellan chefer, specialister, erfarna revisorer och nyutexaminerade revisorer.

Utvecklingen av ett IT-stöd för Riksrevisionens kompetensförsörjning har fortsatt.

Kompetensutveckling

Riksrevisionens nyanställda erbjuds en introduktionsutbildning under första året som är gemensam för hela myndigheten. Dessutom erbjuds kompetensutveckling inom årlig revision genom ett femårigt utbildningsprogram. För effektivitetsrevisionen har en översyn av utbildningen gjorts under 2010 för att bättre motsvara de strategiskt viktiga kunskaper som krävs. Personalen har även möjlighet att delta i externa utbildningar och seminarier.

Kompetensutveckling inom årlig revision

Under året genomförde Riksrevisionen kurser enligt den femåriga utbildningstrappa som arrangeras sedan ett antal år. I utbildningen ingår två prov, ett efter tre års yrkeserfarenhet varvad med utbildning och ett efter fem år. Utbildningen ska motsvara den som ges för revisorer inom den privata sektorn, men med fokus på det regelverk som gäller statlig verksamhet. Utbildningen syftar till att säkerställa att revisorerna inom årlig revision har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revision inom statlig verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper i arbetet. Provverksamheten genomfördes liksom tidigare i samarbete med Revisorsnämnden.

Under 2010 godkändes 4 av de 8 revisorer som genomförde prov 1. På grund av för få anmälningar genomfördes inte prov 2. Sedan utbildningen startade 1999 har 80 revisorer godkänts i prov 1 vid utgången av 2010. Av dessa har 30 revisorer även klarat prov 2. Vid utgången av 2010 fanns 54 revisorer inom den årliga revisionen som klarat prov 1 eller prov 1 och 2, eller är auktoriserade revisorer.

De ansvariga revisorerna har ett delegerat ansvar i organisationen för vart och ett av den årliga revisionens uppdrag, vilket innebär att de ansvarar för revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsintyg. Alla ansvariga revisorer uppfyller de interna kompetenskraven.

Kompetensutveckling inom effektivitetsrevision

Den interna utbildningen för effektivitetsrevisorer består av grundutbildning, fortsättningsutbildning och seminarieverksamhet. Under 2010 har en översyn gjorts av den interna utbildningen för att den bättre ska motsvara verksamhetens behov. Tonvikten ligger på att utbildningarna ska utgå från våra granskningar.

En webbutbildning i grundläggande ekonomistyrning har utvecklats och tagits i bruk. Riksrevisionen har även satsat på en förstärkning inom statistikområdet så att några medarbetare ska kunna fungera som specialiststöd för sina kolleger. För att komplettera det interna utbildningsutbudet har en akademisk katalog sammanställts med kurser på magister- och doktorandnivå inom forskningsområdet public management och metod. Utbildningarna ges vid universitet och högskola.

Under 2010 genomfördes utbildningar inom områden som revisionsmetodik, metod, ekonomistyrning, projektarbete samt kommunikation. Totalt 17 interna utbildningsseminarier har hållits under 2010. Flertalet av föreläsarna har varit forskare och experter inom de olika ämnesområden som tagits upp.

Användning av extern kompetens och internt kompetensutbyte

En viktig strategisk fråga för Riksrevisionen är att utnyttja den egna samlade kompetensen på bästa sätt och vid behov komplettera den dels genom samarbete med universitet och högskolor, dels genom att anlita konsulter inom både revision och administration.

Riksrevisionen har under de senaste åren haft en jämn produktion av granskningar samtidigt som personalomsättningen har varierat kraftigt. För att kunna leverera en jämn produktion till riksdagen är en viktig komponent att hyra in tillfällig personal och extern specialistkompetens. Det senare avser bl.a. akademiskt avancerad kunskap och specialistkompetens inom IT-revision. Extern kompetens utgör dessutom ett viktigt stöd för kärnverksamheten vid verksamhets- och kompetensutveckling.

Användning av extern kompetens och konsulter

Finansutskottet tog i sin behandling av Riksrevisionens årsredovisning (bet. 2009/10:FiU27) upp Riksrevisionens inköp av extern kompetens och kvaliteten i granskningsverksamheten. Utskottet ansåg att Riksrevisionen borde analysera och rapportera till riksdagen hur inköpen av extern kompetens höjt kvaliteten i granskningsverksamheten och vilken typ av extern kompetens som köpts in. Nedan redovisas den typ av kompetens som anlitats samt vår bedömning av hur den externa kompetensen har bidragit till kvaliteten i granskningen. Dessutom redovisas kostnadsutvecklingen för extern kompetens under åren 2008 till 2010. Sist redovisas kort vilken typ av extern kompetens och konsulter som anlitas i stödverksamheten och kostnader för detta.

Riksrevisionen arbetar löpande med att utveckla kompetensförsörjningen. I detta ingår som en del att avgöra vilka behov som bör och kan täckas genom att anlita extern kompetens och konsulter. Med tanke på Riksrevisionens breda uppdrag som i princip avser alla statens verksamhetsområden är det nödvändigt att anlita extern kompetens. Myndighetens befintliga egna kompetens skulle annars styra vilka granskningar som kan genomföras. Valet mellan intern och extern kompetensförsörjning utgår främst från en bedömning av vad som är den mest effektiva lösningen. För att uppnå tillräcklig kvalitet är detta nödvändigt och en förutsättning för att uppfylla Riksrevisionens instruktionsenliga uppdrag. Utbyte och samverkan med andra har dessutom ett värde i sig genom en generell överföring av kompetens. Detta gäller inte minst Riksrevisionens samverkan med universitet och högskolor. Cirka en tredjedel av effektivitetsrevisionens behov av extern kompetens täcks genom samarbete med andra statliga myndigheter, främst universitet och högskolor.

Extern kompetens och konsulter används inom effektivitetsrevisionen särskilt i pågående förstudier och granskningar. En del av kostnaderna (ca 1 miljon kronor per år) avser tjänster som sättning och språkgranskning av rapporter. De resterande kostnaderna avser antingen resursförstärkning till projekt eller att täcka ett behov av att komplettera granskningen med kompetens som inte finns tillgänglig internt. Det hade inte varit möjligt att utan extern kompetens genomföra de aktuella granskningarna i rätt tid, med beslutad inriktning och med fastställda krav på kvalitet. Behovet av att anlita extern kompetens varierar dessutom i hög grad beroende på granskningsstrategi. Vissa granskningar, bl.a. de som avser statliga bolag och inom arbetsmarknadsområdet, har krävt relativt mycket extern kompetens då de har förutsatt en specifik juridisk kompetens eller kvalificerat metodstöd med omfattande statistiska bearbetningar.

TABELL 19 KOSTNADER FÖR extern kompetens och konsulter inom EFFEKTIVITETSREVISION 20082010 (TKR)

2010

2009

2008

Förstudier och granskningar

8 833

9 545

5 648

Områdesbevakning

319

769

442

Summa

9 152

10 314

6 090

Kostnaderna för att anlita extern kompetens och konsulter inom effektivitetsrevisionen motsvarar ca 6 % av den totala kostnaden för effektivitetsrevisionen 2010. Som det framgår av tabellen har kostnaderna minskat något från 2009 till 2010. I jämförelse med 2008 har dock kostnaderna ökat. Detta förklaras främst av att ett antal insatser under 2008 senarelades som en följd av ekonomiska besparingar.

Inom den årliga revisionen anlitas extern kompetens och konsulter i allt väsentligt i granskningen av statliga myndigheter, vilket framgår av tabellen nedan. Extern kompetens används främst som resurs- och kompetensförstärkning i granskningen av intern styrning och kontroll av IT-system och informationssäkerhet. För att säkerställa kompetensförsörjningen inom området har avropsavtal tecknats med flera av de större revisionsbyråerna. De avropade tjänsterna har varit en förutsättning för att uppdragen ska kunna genomföras enligt god revisionssed.

TABELL 20 KOSTNADER FÖR extern kompetens och konsulter inom årlig revision 20082010 (TKR)

2010

2009

2008

Stora myndigheter

3 522

2 994

2 899

Övriga myndigheter och andra organisationer

1 628

543

2 368

Bolag och stiftelser

4

Summa

5 150

3 537

5 271

Kostnaderna för att anlita extern kompetens och konsulter utgör ca 4 % av de totala kostnaderna för den årliga revisionen. Som nämnts ovan är Riksrevisionens ambition för sin kompetensförsörjning att granskningen så långt det är effektivt ska utföras med egen personal. Det är inte desto mindre nödvändigt att anlita extern kompetens inom vissa områden där det inte är lämpligt eller kostnadsmässigt försvarbart att bygga upp och långsiktigt upprätthålla egen kompetens. Inom den årliga revisionen gäller det inte minst kvalificerad kompetens inom områden som avser informationssäkerhet. Detta är också områden där nya standarder för finansiell revision ställer högre krav på innehåll och omfattning i granskningen. Riksrevisionen ser också ett värde i sig att ha ett utbyte med revisorer inom den privata revisionen då samarbetet ger möjligheter till generell överföring av kompetens och erfarenheter.

Tabell 21 Kostnader för extern kompetens och konsulter 20082010 (tkr)

Ökningen av extern kompetens och konsulter inom det internationella utvecklingssamarbetet beror på att resursbehovet inte har kunnat tillgodoses internt.

Ökade kostnader inom den omvärldsriktade verksamheten är främst relaterade till Riksrevisorernas årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport. Inom den internationella delen avser de ökade kostnaderna utvecklingen av riktlinjerna som ingår i Financial Audit Guidelines.

Anlitandet av konsulter till verksamhetsutveckling har under året ökat. Ökningen avser främst utveckling av IT-stöd inom årlig revision, effektivitetsrevision samt inom administration. Under året har även en översyn av de administrativa processerna och byte av telefoni genomförts med konsultstöd.

Inom stödverksamheten anlitas extern kompetens och konsulter främst till kompetens- och resursförstärkning samt till kompetensutveckling. Posten omfattar stöd vid upphandling, kommunikation och rekrytering, bemanning av reception samt IT-drift och support. I posten ingår även intern och extern revision av myndigheten. Behovet av kompetens- och resursförstärkning har minskat under året, vilket beror på att motsvarande arbetsuppgifter till viss del har kunnat utföras av egen personal då fler har varit i tjänst.

Internt kompetensutbyte

Samverkan både mellan och inom verksamhetsgrenarna syftar till att ta tillvara medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt och samtidigt bidra till att utveckla densamma. Aktiviteterna under det gångna året har i stort sett varit desamma som tidigare. Effektivitetsrevisorer har deltagit i den årliga revisionen av myndigheternas resultatredovisningar, och de årliga revisorerna har deltagit när det har varit lämpligt i effektivitetsgranskningar. De årliga revisorerna har också bidragit till effektivitetsrevisionens verksamhetsplanering med insikter från sin granskning av de statliga myndigheterna. Medarbetarna har även haft möjlighet till kompetensutveckling genom att delta i Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Övriga internationella kontakter, bl.a. inom ramen för INTOSAI och EUROSAI, utnyttjas för omvärldsbevakning och kompetensutveckling utifrån granskningsverksamhetens behov.

Personal

Anställda och tjänstlediga

Antal anställda i tjänst per den 31 december var oförändrat mellan 2009 och 2010.

TABELL 22 ANTAL ANSTÄLLDA PER DEN 31 DECEMBER 20082010

2010

2009

2008

Anställda totalt

328

337

314

varav kvinnor

189

193

180

varav män

139

144

134

varav tjänstlediga

15

25

35

Anställda exkl. tjänstlediga

313

312

279

varav visstidsanställda

8

13

7

Under 2010 har 15 (35)16 personer slutat eller gått på tjänstledighet och 11 (6) personer har gått i pension. Under året har 20 (55) personer börjat, varav 2 riksrevisorer. Dessutom har 6 (8) personer återkommit från tjänstledighet. Ytterligare 9 (18) personer har anställts för viss tid.

TABELL 23 PERSONALOMSÄTTnING 20082010 (PROCENT)

2010

2009

2008

Årlig revision

4

12

17

Effektivitetsrevision

8

20

28

Övrigt

3

5

8

Hela myndigheten

5

12

17

Personalomsättningen som helhet har minskat sedan 2009 från 12 till 5 %. Inom den årliga revisionen var personalomsättningen 4 (12) % medan den inom effektivitetsrevision har minskat från 20 till 8 %.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron har ökat i alla grupper utom i gruppen upp till och med 29 år där sjukfrånvaron har minskat.

TABELL 24 SJUKFRÅNVARO 20092010 (PROCENT)

2010

2009

Total sjukfrånvaro*

1,8

1,5

Varav:

Kvinnor

1,9

1,5

Män

1,6

1,4

Anställda -29 år

0,8

2,3

Anställda 30-49 år

1,6

1,1

Anställda 50- år

2,3

1,7

Av total sjukfrånvaro avser:

Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer)

44,1

41,0

Andel långtidssjuka av total ordinarie arbetstid**

0,7

0,6

* I förhållande till total ordinarie arbetstid.

** Total sjukfrånvaro i procent multiplicerad med andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) i procent.

Arbetsmiljö och åtgärder för att förebygga ohälsa

I början av 2010 genomfördes en förenklad uppföljning av medarbetarenkäten från 2008. Resultatet visade en förbättring av nöjd-medarbetar-index (NMI) från 47 till 59 %.

Ett resultat av medarbetarenkäten var att Riksrevisionen under 2010 har sett över och reviderat delar av personalpolitiken, bl.a. vad gäller tillämpning av årsarbetstidsavtal, förtroendearbetstid, distansarbete samt tjänstledighet för att pröva annan anställning. Det utvecklingsprogram för ansvariga revisorer och programansvariga som omnämns ovan i kompetensavsnittet innehöll moment om stressrelaterade problem. Syftet med insatsen var att höja kunskapen bland dessa arbetsledare om hur de kan förebygga att problem uppstår inom deras arbetslag.

Riksrevisionen erbjuder sina anställda åtgärder i syfte att förebygga ohälsa. Kostnaden för olika friskvårdsaktiviteter subventioneras för att uppmuntra till kontinuerliga motionsaktiviteter. Samtliga anställda erbjöds även influensavaccin och, mot en subventionerad avgift, massage på arbetsplatsen. I samband med omflyttningar erbjöds personalen en ergonomisk genomgång av sin arbetsplats, med stöd av företagshälsovården. En utbildning genomfördes också i första hjälpen och hjärt-lungräddning för främst utrymningsledare.

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr)

2010

2009

2008

2007

2006

Låneram i Riksgäldskontoret

Beviljad

30 000

30 000

30 000

40 000

45 000

Utnyttjad

7 819

6 490

7 512

12 048

17 579

Kontokredit hos Riksgäldskontoret

Beviljad

33 580

32 745

32 483

32 284

32 449

Maximalt utnyttjad

0

0

1 170

0

0

Räntekonto Riksgäldskontoret

Ränteintäkter

174

233

605

1 081

714

Räntekostnader

-

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt anslags-direktiv*

600

100

Avgiftsintäkter**

869

815

430

2 519

2 785

Avgiftsintäkter som ej disponeras

Avgiftsintäkter

121 984

119 673

135 458

132 215

120 538

Anslagskredit

Beviljad

10 074

9 824

9 745

9 676

9 600

Utnyttjad

Anslag

Ramanslag

Anslagssparande

6 260

8 032

14 606

11 378

21 164

varav intecknat

Bemyndiganden

Tilldelade bemyndiganden

26 000

30 000

28 000

68 000

Utestående åtaganden

23 097

16 486

23 552

29 261

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st.)

287

267

274

287

293

Medelantalet anställda (st.)***

313

295

299

316

315

Driftkostnad per årsarbetskraft

1 143

1 173

1 087

1 127

1 024

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring

1 298

1 378

17 957

12 305

764

Balanserad kapitalförändring

5 363

3 985

39 131

26 826

26 062

* Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamheten.

** Avgiftsintäkterna för uppdragsverksamheten 2010 uppgick till 105 tkr.

*** Medelantalet anställda för 2010 har korrigerats för tjänstledigheter. Jämförelsesiffrorna för 2008 och 2009 har justerats.

Finansiell redovisning

Resultaträkning

(tkr)

Not

2010

2009

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

329 527

315 838

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

1

869

815

Intäkter av bidrag

778

701

Finansiella intäkter

2

366

332

Summa

331 540

317 686

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal

3

244 487

230 346

Kostnader för lokaler

27 781

28 219

Övriga driftkostnader

56 206

54 751

Finansiella kostnader

4

400

308

Avskrivningar och nedskrivningar

2 671

3 982

Summa

331 545

317 606

Verksamhetsutfall

5

80

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

5

120 692

119 673

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

121 984

118 375

Saldo

1 293

1 298

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

3 165

4 084

Lämnade bidrag

3 165

4 084

Saldo

0

0

Årets kapitalförändring

6

1 298

1 378

Balansräkning

(tkr)

Not

2010-12-31

2009-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

7

2 935

3 427

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

8

286

368

Summa

3 221

3 795

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

9

642

458

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

10

4 374

4 648

Summa

5 015

5 107

Fordringar

Kundfordringar

3

132

Fordringar hos andra myndigheter

25 238

24 245

Övriga fordringar

681

829

Summa

25 923

25 206

Periodavgränsningsposter

11

Förutbetalda kostnader

6 571

6 493

Övriga upplupna intäkter

3 272

4 725

Summa

9 843

11 217

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket

12

14 985

12 723

Summa

14 985

12 723

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

35 303

39 344

Kassa och bank

687

877

Summa

35 990

40 221

SUMMA TILLGÅNGAR

65 007

72 823

(tkr)

Not

2010-12-31

2009-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital

13

35

35

Balanserad kapitalförändring

14

5 363

3 985

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

6

1 298

1 378

Summa

4 100

5 398

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser

15

6 957

8 978

Övriga avsättningar

16

1 175

944

Summa

8 132

9 922

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret

17

7 819

6 490

Skulder till andra myndigheter

18

7 822

8 955

Leverantörsskulder

8 328

11 894

Övriga skulder

18

4 814

4 874

Summa

28 783

32 214

Periodavgränsningsposter

19

Upplupna kostnader

23 992

25 289

Summa

23 992

25 289

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

65 007

72 823

Ansvarsförbindelser

20

9 236

Inga

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag (tkr)

Anslag

Ingående över-förings-belopp

Årets tilldelning enligt anslags- direktiv

Utnyttjad del av medgivet över-skridande

Indrag-
ning

Totalt
disponi-belt
belopp

Utgifter

Utgående över--förings-belopp

Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksrevisionen, ramanslag

4 370

295 798

300 168

297 827

2 341

Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag

3 662

40 000

2 462

41 200

37 281

3 919

Summa

8 032

335 798

2 462

341 368

335 108

6 260

Anslagskrediten för anslag 1:15 uppgår till 8 874 tkr och för anslag 1:5 till 1 200 tkr.

Redovisning mot inkomsttitel (tkr)

Inkomsttitel

Beräknat belopp

Inkomster

2558 Avgifter för årlig revision

125 000

121 984

Summa

125 000

121 984

Redovisning mot bemyndiganden (tkr)

Anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag, utgiftsområde 7

Not

21

Tilldelat
bemyndi-gande

Ingående åtaganden

Utestående åtagan-den

Utestående åtagandenas fördelning per år

2011 2012

Summa

26 000

16 486

23 097

11 898

11 199

Finansieringsanalys

(tkr)

Not

2010

2009

DRIFT

Kostnader

22

330 781

310 332

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

329 527

315 838

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

22

608

815

Intäkter av bidrag

778

701

Övriga intäkter

366

332

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

331 279

317 686

Ökning ()/Minskning (+) av kortfristiga fordringar

2 185

2 397

Ökning (+)/Minskning () av kortfristiga skulder

4 361

4 317

Förändring av myndighetskapital hänförligt till övergångseffekten

0

31 500

Kassaflöde från/till drift

1 679

40 774

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar

2 378

3 009

Investeringar i immateriella tillgångar

686

2 293

Summa investeringsutgifter

3 064

5 302

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret

6 379

2 717

amorteringar

5 050

3 739

Försäljning av anläggningstillgångar

261

0

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

1 590

1 022

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder

432

0

Kassaflöde till investeringar

1 907

6 323

(tkr)

2010

2009

UPPBÖRDSVERKSAMHET

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

120 692

119 673

Förändring av fordringar och skulder

1 614

420

Inbetalningar i uppbördsverksamheten

119 078

120 093

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

121 984

118 375

Minskning av myndighetskapital som tillförts statsbudgeten

6 341

Kassaflöde till uppbördsverksamhet

2 907

4 623

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

3 165

4 084

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

3 165

4 084

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

3 165

4 084

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet

3 165

4 084

Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet

0

0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

6 493

29 828

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

(tkr)

2010

2009

Likvida medel vid årets början

27 498

2 329

Ökning (+)/Minskning () av kassa och bank

190

487

Ökning (+)/Minskning () av tillgodohavande RGK

4 041

7 800

Ökning (+)/Minskning () av avräkning med statsverket

2 262

21 541

Summa förändring av likvida medel

6 493

29 828

Likvida medel vid årets slut

21 005

27 498

Tilläggsupplysningar och noter

(Belopp redovisas i tusental kronor där inte annat anges.)

Tillämpade redovisningsprinciper

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (ekonomiadministrationslagen). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Maskinella avrundningar kan ge smärre differenser vid manuella summeringar.

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för årlig revision. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa17 som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.

Driftkostnader per årsarbetskraft, årsarbetskrafter och medelantal anställda som redovisas i sammanställning över väsenliga uppgifter har beräknats enligt allmänna råd till 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag.

Myndighetens gemensamma kostnader fördelas utifrån antalet personer18 på kärnverksamhetens enheter. Dessa kostnader tillsammans med de enhetsgemensamma kostnader som uppstår på respektive enhet fördelas enligt förbrukade timmar inom verksamhetsgrenarna.

Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning (inklusive styrelsen och Vetenskapliga rådet) och administration, lokaler, utrustning, inventarier, utbildningskostnader, förvaltningskostnader samt kostnader för verksamhetsutveckling m.m. Enhetsgemensamma kostnader är ledning och administration av verksamheten på enhetsnivå, kursavgifter och övriga personalkostnader.

Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas balanserade utgifter för utveckling, rättigheter och andra immateriella tillgångar, förbättringsutgifter på annans fastighet samt maskiner, inventarier, installationer m.m. som har ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 300 000 kr för att utgiften ska aktiveras.

Avskrivning sker från den månad som tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider

35 år

Balanserade utgifter för utveckling. En individuell bedömning av ekonomisk livslängd görs

35 år

Rättigheter och andra immateriella tillgångar

5 år19

Förbättringsutgifter på annans fastighet

57 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Omsättningstillgångar

Fordringarna har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalat.

Skulder

Skulder har tagits upp till nominellt belopp.

Brytdag

Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår det att alla myndigheter ska tillämpa en s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 10 januari. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kr.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension, chefspension och förordnandepension.

Noter

(tkr)

Resultaträkning

Not 1

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2010

2009

Intäkter av uppdragsverksamhet

105

509

Intäkter enligt 18 § ekonomiadministrationslagen

0

36

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar

503

269

Reavinst från försäljning av materiella anläggningstillgångar

261

0

Summa

869

815

Not 2

Finansiella intäkter

2010

2009

Ränteintäkter avseende räntekontot i Riksgäldskontoret

174

233

Övriga finansiella intäkter

192

99

Summa

366

332

Not 3

Kostnader för personal

2010

2009

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

152 142

139 974

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader

92 345

90 372

Summa

244 487

230 346

Not 4

Finansiella kostnader

2010

2009

Räntekostnader avseende lån i
Riksgäldskontoret

28

49

Övriga finansiella kostnader

372

258

Summa

400

308

Not 5

Uppbördsverksamhet

2010

2009

Avgifter för årlig revision enligt lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

120 692

119 673

Summa

120 692

119 673

Not 6

Årets kapitalförändring

2010

2009

Uppdragsverksamhet

internationella uppdrag

5

94

projekt finansierat med balanserat kapital
avseende uppdragsverksamhet

0

13

Periodiseringsdifferenser

uppbördsverksamhet

1 293

1 298

Summa

1 298

1 378

Balansräkning

Not 7

Balanserade utgifter för utveckling

2010

2009

Ingående anskaffningsvärde

21 874

19 779

Årets anskaffningar

663

2 095

Utrangering

1 055

0

Utgående anskaffningsvärde

21 482

21 874

Ingående ackumulerade avskrivningar

18 447

17 986

Årets avskrivningar

117

229

Årets nedskrivningar

0

387

Korrigering av tidigare års avskrivningar

18

155

Utgående ackumulerade avskrivningar

18 547

18 447

Summa

2 935

3 427

Not 8

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2010

2009

Ingående anskaffningsvärde

2 177

1 979

Årets anskaffningar

23

198

Utgående anskaffningsvärde

2 200

2 177

Ingående ackumulerade avskrivningar

1 809

1 743

Årets avskrivningar

105

66

Utgående ackumulerade avskrivningar

1 914

1 809

Summa

286

368

Not 9

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2010

2009

Ingående anskaffningsvärde

15 846

15 411

Årets anskaffning

318

435

Utgående anskaffningsvärde

16 164

15 846

Ingående ackumulerade avskrivningar

15 387

15 103

Årets avskrivningar

135

284

Utgående ackumulerade avskrivningar

15 522

15 387

Summa

642

458

Not 10

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

2010

2009

Ingående anskaffningsvärde

25 800

23 651

Årets anskaffning

2 060

2 574

Avyttringar

2 265

425

Utgående anskaffningsvärde

25 595

25 800

Ingående ackumulerade avskrivningar

21 152

18 404

Årets avskrivningar

2 331

3 171

Avyttring

2 262

422

Utgående ackumulerade avskrivningar

21 221

21 152

Summa

4 374

4 648

Not 11

Periodavgränsningsposter

2010

2009

Förutbetalda hyreskostnader

6 339

6 368

Övriga förutbetalda kostnader

232

125

Upplupna intäkter årlig revision

3 272

4 725

Summa

9 843

11 217

Not 12

Avräkning med statsverket

2010

2009

Uppbörd

Ingående balans

19 332

19 658

Redovisat mot inkomsttitel

121 984

124 716

Uppbördsmedel som betalats till

icke räntebärande flöde

120 366

118 701

Medel från räntekonto som tillförts

inkomsttitel

0

6 341

Skulder avseende uppbörd

20 950

19 332

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans

8 032

14 606

Redovisat mot anslag

335 108

336 780

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

335 798

339 876

Återbetalning av anslagsmedel

2 462

9 669

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

6 260

8 032

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

Ingående balans

14 641

17 635

Redovisat under året enligt undantagsregeln

2 416

2 993

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har avräknats mot anslag

12 225

14 641

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

Ingående balans

0

0

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

122 949

127 451

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

2 583

2 409

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar

120 366

125 043

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

0

0

Summa Avräkning med statsverket

14 985

12 723

Not 13

Statskapital

2010

2009

Konst som överförts från Statens konstråd

35

35

Summa

35

35

Not 14

Balanserad kapitalförändring

2010

2009

Avgiftsfinansierad verksamhet, Viss årlig revision

Ingående balans

147

621

Årets kapitalförändring föregående år

13

473

Utgående balans

134

147

Avgiftsfinansierad verksamhet, Internationella uppdrag

Ingående balans

571

6 921

Årets kapitalförändring föregående år

94

8

Reglering av avgiftsöverskott mot inkomsttitel

0

6 341

Utgående balans

665

571

Periodiseringsdifferenser

Ingående balans

3 267

46 672

Årets kapitalförändring föregående år

1 298

18 439

Anslagsavräkning av övergångseffekt motsvarande balanserat kapital

0

12 420

Överföring av ej anslagsavräknad semesterlöneskuld till fordran statsverket

0

17 635

Korrigering av övergångseffekt m.m.

0

1 446

Utgående balans

4 565

3 267

Summa utgående balans

5 363

3 985

Not 15

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

2010

2009

Ingående avsättning

8 978

6 633

Årets pensionskostnad

2 668

5 017

Årets pensionsutbetalningar

4 688

2 672

Summa utgående avsättning

6 957

8 978

Not 16

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar, 1 175 tkr, avser kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder.

Not 17

Lån i Riksgäldskontoret

2010

2009

Ingående balans

6 490

7 512

Årets nya lån

6 379

2 717

Årets amorteringar

5 050

3 739

Utgående balans

7 819

6 490

Beviljad låneram är 30 miljoner kronor.

Not 18

Skulder till andra myndigheter och övriga skulder

I årsredovisningen för 2009 har skulden avseende avgifter till individuell ålderspension (Iåpen) och kompletterande ålderspension (Kåpan Tjänste) redovisats som en skuld till andra myndigheter. Under 2010 redovisas de som en övrig skuld.

Not 19

Periodavgränsningsposter

2010

2009

Semester- och löneskuld inkl. avgifter

22 004

21 074

Övriga upplupna kostnader

1 988

4 215

Summa

23 992

25 289

Minskningen av posten beror främst på att avsättningen för kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder (1 175 tkr) har omklassificerats från övriga upplupna kostnader till övriga avsättningar.

Not 20

Ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelsen avser chefspension till Eva Lindström för åren 2012 - 2022. Se även avsnittet framtida åtaganden.

Not 21

Redovisning mot bemyndiganden

Riksrevisionen ska bidra till god förvaltning i samarbetsländerna genom att stärka parlamentens kontrollmakt och de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision. Insatserna löper ofta över flera år varför Riksrevisionen bemyndigats att ingå åtaganden som medför utgifter under senare budgetår än det år statsbudgeten avser. Utestående åtaganden som täcks av redan anvisat anslag uppgår till 1 200 tkr.

Not 22

Finansieringsanalys

2010

2009

Kostnader enligt resultaträkningen

331 545

317 606

Justeringar:

Realisationsförlust

3

2

Avskrivningar

2 671

3 982

Likvidpåverkan föregående år

1 055

0

Avsättningar

2 965

3 289

Kostnader enligt finansieringsanalys

330 781

310 332

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen

869

815

Justeringar:

Realisationsvinst

261

0

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen

608

815

Uppgifter om styrelseledamöter, suppleanter och ledande befattningshavare

Riksrevisionen ska enligt 7 kap. 10 § föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen redovisa uppgifter relaterade till styrelseledamöter, suppleanter och ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen ska för dessa personer uppge uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska för dessa personer även redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret samt de framtida åtaganden som avtalats för var och en.

Uppgifter om andra uppdrag

UPPGIFTER FÖR ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR 2010

Emma Henriksson

Tommy Waidelich

Riksbanksfullmäktige, suppleant

Elisabeth Svantesson

Helena Hillar Rosenqvist

Eva Flyborg

Anders W Jonsson

David Lång

Per Rosengren

Mariestad Töreboda Energi AB, suppleant

Ewa Thalén Finné

Boverkets insynsråd

Carina Adolfsson Elgestam

Länsstyrelsen i Kronobergs läns insynsråd

Vida Vision AB

Maria Plass

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, insynsråd

Kees AB

Ledamöter till 2010-10-19

Anne-Marie Pålsson

GL Beijer AB

Länsförsäkringar AB

Länsförsäkringar Skåne, vice ordförande

Stiftelsen Institutet för Framtidsfrågor

Alf Eriksson

Länsstyrelsen i Hallands län

Statens genetiknämnd

Margareta Andersson

Torsten Lindström

UPPGIFTER FÖR SUPPLEANTER FÖR 2010

Leif Pettersson

Valrossen AB

Presstödsnämnden, suppleant

Anti Avsan

Huge fastigheter AB, ordförande

Ingegerd Saarinen

Hans Backman

Arbetsmiljöverkets insynsråd

Offentliga sektorns särskilda nämnd, ersättare

Kerstin Lundgren

Sida, insynsråd

Svenska institutet i Alexandria

Presstödsnämnden, suppleant

Energiknippet i Södertälje AB, suppleant

Margareta Sandstedt

Marie Engström

Helena Höij

Hjälpmedelsinstitutet, ordförande

Cecilia Magnusson

Insynsrådet för Statens institutionsstyrelse

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola

Bostads AB Poseidon

Phia Andersson

Mats Gerdau

Medborgarskolans friskolor i Stockholm AB, ordförande

Suppleanter till 2010-10-19

Agneta Lundberg

MIVA Miljö och vatten AB, ordförande

Ulla Löfgren

Riksbanksfullmäktige, suppleant

Carl Erik Hedlund

Stockholms Hamn AB

Kapellskärs Hamn AB

AB Svensk Tidskrift

Påhlmans Handelsinstitut AB

Kompetenstorget AB

Lennart Hedquist

Länsstyrelsen i Uppsala läns insynsråd

SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB, ordf.

SBC ek. för., ordförande

Handelsbanken fonder AB

Birgitta Carlsson

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

AB Lidingö hotell- och konferenscentrum, ordf.

Tina Acketoft

Ersättningar och förmåner som betalats ut under 2010

(kronor)

RIKSREVISORER

Claes Norgren

1 423 735

Gudrun Antemar

692 444

Jan Landahl

1 375 326

Eva Lindström

938 958

ORDINARIE STYRELSELEDAMÖTER

Emma Henriksson

28 950

Tommy Waidelich

102 800

Elisabeth Svantesson

36 250

Helena Hillar Rosenqvist

36 950

Eva Flyborg

118 750

Anders W Jonsson

8 013

David Lång

7 663

Per Rosengren

36 450

Ewa Thalén Finné

35 900

Carina Adolfsson Elgestam

36 600

Maria Plass

8 013

Ledamöter till 2010-10-19

Anne-Marie Pålsson

28 575

Alf Eriksson

28 925

Margareta Andersson

28 225

Torsten Lindström

28 575

SUPPLEANTER

Leif Pettersson

700

Anti Avsan

700

Ingegerd Saarinen

Hans Backman

Kerstin Lundgren

700

Margareta Sandstedt

700

Marie Engström

700

Helena Höij

700

Cecilia Magnusson

Phia Andersson

Mats Gerdau

2 100

Suppleanter till 2010-10-19

Agneta Lundberg

Ulla Löfgren

700

Carl Erik Hedlund

Lennart Hedquist

1 400

Birgitta Carlsson

1 400

Tina Acketoft

700

Framtida åtaganden

Eva Lindström, som under året har fullgjort ett sjuårsförordnande som riksrevisor, är berättigad till hel chefspension. Denna chefspension föranleder ett framtida ekonomiskt åtagande för Riksrevisionen som maximalt sträcker sig över perioden 2011-2022. Riksrevisionen bedömer att det är möjligt att prognostisera åtagandet ett år framåt. Denna del redovisas som en avsättning. Resterande del, där sannolikhet och storlek på antagandet inte kan bedömas, redovisas som ansvarsförbindelse.

Ansvarsförbindelsen kan upphöra av två orsaker:

För anställning som riksrevisor gäller i övrigt förordningarna (1991:1160, 1995:1038 och 2003:55) om statliga chefspensioner, vilka antagits av riksdagens förvaltningsstyrelse för tillämpning inom riksdagen och dess myndigheter (RFS 1996:4). Rätten till hel chefspension uppnås efter en förordnandeperiod på sju år.

Elanders, Vällingby 2011


[1]

International Congress for Supreme Audit Institutions.

[2]

I resultatredovisningen avser belopp inom parentes jämförelsetal med föregående år.

[3]

En publicerad granskning är slutförd, beslutad och expedierad. En färdigställd granskning är ännu inte publicerad.

[4]

Se 37§ och 39-40§§ lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

[5]

Efterarbete som rör effektivitetsrevision har 2010 klassificerats om från att ha redovisats under verksamhetsgrenen Omvärldsriktad verksamhet till Effektivitetsrevision. Jämförelsesiffrorna i tabellerna och i diagrammet har ändrats.

[6]

En tredjedel av myndigheterna tillfrågades. Av dem svarade 53 vilket motsvarar en svarsfrekvens på 73 (67) %.

[7]

Med stora myndigheter avses de myndigheter som ska lämna särskild dokumentation enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 2 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Riksbanken.

[8]

Tabellen omfattar antalet färdigställda granskningar under 2010. Fem av dessa granskningar publicerades under 2011.

[9]

Beroende på en för låg svarsfrekvens från Regeringskansliet (33 %) avser här redovisat resultat endast övriga organisationer. Av dessa tillfrågades totalt 42 varav 28 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 66 %.

[10]

Efterarbete som rör effektivitetsrevision har 2010 klassificerats om från att ha redovisats under omvärldsriktad verksamhet till effektivitetsrevision. Jämförelsesiffrorna i tabellerna har ändrats.

[11]

Verksamhetens kostnader inklusive transfereringar.

[12]

Se även under Tilläggsupplysningar och noter, Tillämpade redovisningsprinciper.

[13]

Efterarbete som rör effektivitetsrevision har 2010 klassificerats om och redovisas under verksamhetsgrenen Effektivitetsrevision. Jämförelsesiffrorna i tabellerna har ändrats.

[14]

Riksrevisionens styrelse behandlar granskningen en tid efter att rapporterna har slutförts. Alla rapporter behandlas därför inte samma kalenderår som de slutförts.

[15]

Se 7 kap. 6 § föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

[16]

Inom parentes anges jämförelsetal med föregående år.

[17]

Riksdagen har beslutat om en högsta taxenivå.

[18]

För en korrekt kostnadsfördelning per anställd reduceras underlaget antal anställda med 50 % för utlandsstationerad personal.

[19]

Dock längst hyreskontraktets varaktighet.