Redogörelse till riksdagen 2010/11:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2010

Riksdagsstyrelsen

Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 16 februari 2011 fastställt årsredovis- ningen avseende 2010 års verksamhet.

Riksdagsstyrelsens ledamöter 2010

Per Westerberg (M)

Sven-Erik Österberg (S)

Anna Kinberg Batra (M)

talman

(ordförande)

Karin Åström (S)

Margareta Pålsson (M)

Leif Jakobsson (S)

Tomas Tobé (M)

Pia Nilsson (S)

Magdalena Andersson (M)

Mikaela Valtersson (MP) Johan Pehrson (FP)

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Kathrin Flossing

(riksdagsdirektör)

1

2010/11:RS2

Innehållsförteckning

Riksdagsstyrelsen ............................................................................................

1

1 Året som gått i sammandrag......................................................................

3

2

Resultatredovisning ...................................................................................

4

2.1

Förutsättningar för verksamheten.......................................................

4

2.2

Förutsättningar för resultatredovisningen...........................................

5

2.3

Anslagsdirektivens återrapporteringskrav ..........................................

7

2.4

Redovisning av resultatet ...................................................................

8

2.5

Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.......................................

9

2.6

Stöd och service till ledamöter och partikanslier..............................

20

2.7

Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete..................................

27

2.8

Vård och bevarande av byggnader och samlingar ............................

35

2.9

Myndighet och arbetsgivare .............................................................

38

2.10Prioriterade områden ........................................................................

54

2.11Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m. .........................................

56

2.12Anslagsöversikt ................................................................................

61

3

Finansiell redovisning .............................................................................

62

3.1

Resultaträkning.................................................................................

62

3.2

Balansräkning...................................................................................

63

3.3

Anslagsredovisning ..........................................................................

65

3.4

Finansieringsanalys ..........................................................................

67

3.5

Tilläggsupplysningar och noter ........................................................

69

3.6

Sammanställning över väsentliga uppgifter......................................

81

4

Bilaga till årsredovisningen .....................................................................

85

2

2010/11:RS2

1 Året som gått i sammandrag

Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Däröver fullgör förvaltningen även de uppgifter som ingår i statliga myndigheters uppdrag. Riksdagsförvaltningen ansvarar även för förvaltningen av de fastigheter som riksdagen disponerar. Uppdraget omfattar således en mångfasetterad verksamhet.

Huvuduppgiften är att biträda vid beredningen och behandlingen av riks- dagens ärenden och tillhandahålla den service och de resurser som behövs för riksdagsorganens verksamhet. Genom god planering i kombination med hög flexibilitet ska förvaltningen medverka till att riksdagsarbetet kan bedrivas effektivt.

Riksdagsvalet 2010 har varit den enskilda händelse som haft störst effekt på verksamheten under året. På grund av det förestående riksdagsvalet läm- nade regeringen ett större antal propositioner än vanligt under våren 2010. Arbetsbelastningen blev av detta skäl stor under april, maj och början av juni. Totalt sett under året var dock antalet propositioner lägre än under 2009. Riksdagsvalet innebar även att ett betydande arbete har inriktats på att ge såväl nytillkommande som avgående ledamöter det stöd som de behövt. In- trädet av ett nytt parti i riksdagen innebar också att trycket på lokalerna ökade i och med tillkomsten av ytterligare ett partikansli. Det har dock inte lett till någon utökning av lokalbeståndet. Under året uppmärksammades även 1810 års urtima riksdag i Örebro.

I samband med riksdagsvalet valde kammaren en ny riksdagsdirektör då den förutvarande gick i pension.

Genom Lissabonfördraget har en ny typ av ärenden introducerats i kamma- ren, subsidiaritetsprövning. I december 2010 beslutade riksdagen om nya bestämmelser om intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter.

Ett nytt pensionssystem för ledamöterna har införts, med ikraftträdande den 1 januari 2010. Det nya systemet innebär att pensionsförmånerna ska beräknas på samma sätt oavsett ledamotens ålder och att all tjänstgöringstid ger rätt till pension.

Antalet anställda i riksdagsförvaltningen har minskat något under året; mätt i antalet årsarbetskrafter har det dock inte skett någon förändring.

Sammanfattningsvis har 92 % av riksdagsförvaltningens disponibla anslag förbrukats under 2010. Anslagssparandet uppgår till 128 miljoner kronor, varav 87 miljoner kronor avser ledamotsanslaget och 41 miljoner avser för- valtningsanslaget.

Bedömningen är att riksdagsförvaltningen under 2010 i allt väsentligt full- gjort sina uppdrag så som de är formulerade i riksdagsordningen1 och instruk- tionen2 för riksdagsförvaltningen samt av riksdagsstyrelsen i särskilda beslut.

1 Riksdagsordningen (1974:153).

2 Lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

3

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

2 Resultatredovisning

2.1Förutsättningar för verksamheten

Ledning

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Tal- mannen leder riksdagens arbete. Talmannen samråder med partiernas grupp- ledare i frågor som rör riksdagsarbetet. I ordförandekonferensen överlägger talmannen med utskottens och EU-nämndens ordförande i frågor av gemen- samt intresse.

Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i in- struktionen för förvaltningen samt i annan lagstiftning och föreskrifter för riksdagsområdet. Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med tal- mannen som ordförande och tio ledamöter valda av riksdagen. I riksdagssty- relsens sammanträden deltar även de vice talmännen och gruppledarna för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen. Riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen, är föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamotsrådet; ett organ där förvaltningen och ledamöter samråder i administrativa frågor.

Styrning

Riksdagen har beslutat om anslag för riksdagsförvaltningens verksamhet för budgetåret 20103. Riksdagsstyrelsen har i anslagsdirektiv4 angivit ett över- gripande verksamhetsmål. Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtagan- den.

Med utgångspunkt i riksdagsordningen5 samt i instruktionen har riksdags- styrelsen brutit ned målet i fem olika uppdrag enligt följande:

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

-svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

-svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

-främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

-vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

-vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

3 Prop. 2009/10:1 utg.omr. 1, bet. 2009/10:KU1, rskr. 2009/10:97. 4 Dnr 250-714-09/10.

5 9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning.

4

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Intern kontroll

Den interna kontrollen innebär en oberoende granskning av den interna styr- ningen och genomförs till stora delar av den upphandlade internrevisionen. Kontrollen syftar till att

-säkerställa att den interna styrningen möjliggör att förvaltningen kan genomföra uppdragen effektivt och enligt gällande rätt,

-redovisning sker på ett tillförlitligt och rättvisande sätt,

-myndigheten hushållar väl med statens medel.

Förutom internrevisionens insatser och avrapporteringar till riksdagsstyrelsen genomförs även löpande, sedan 2007, riskanalyser för att uppmärksamma och möta eventuella risker för att förvaltningens uppdrag inte kan genomföras. Resultatet av dessa riskanalyser redovisas tillsammans med övrig ekonomi- och verksamhetsuppföljning till riksdagsstyrelsen efter varje tertial.

Arbetet med att utveckla planeringen, uppföljningen och styrningen av verksamheten har fortsatt under året och kommer att fortsätta även 20116.

2.2Förutsättningar för resultatredovisningen

Riksdagsförvaltningen har endast en verksamhetsgren Stödet till den parla- mentariska processen. Verksamhetsgrenens fem uppdrag har formulerats som uppdragsområden7 och de metoder för uppföljning av verksamheten som riksdagsstyrelsen fastställde i mars 2008 har använts i den här resultatredo- visningen.

Inledningsvis redogörs, i avsnitt 2.1, kortfattat för riksdagsförvaltningens ledning och styrning. I avsnitt 2.2 presenteras förutsättningar för resultatredo- visningen och i avsnitt 2.3 återrapporteringskravet för avgiftsbelagd verksam- het och i avsnitt 2.4 anges vilka underlag som legat till grund för resultatbe- dömningen. Uppdragsövergripande verksamheter, såsom prioriterade områ- den och övriga uppdrag från styrelsen redovisas under egna avsnitt, i 2.10 respektive 2.11.

6 Se även avsnittet 2.9 Myndighet och arbetsgivare.

7 Dnr 250-1991-07/08.

5

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Tabell: Uppdragsområden och uppföljning

Avsnitt

Uppdragsområde

Uppföljning

Mål/mått

2.5

A. Stöd till arbetet i kammare

Statistik

Volymen avklarad8

och utskott m.m.

Serviceenkät

Nöjdhet (NKI)

Annan uppföljning

Klarat ålagda uppgif-

ter

2.6

B. Stöd och service till leda-

Serviceenkät

Nöjdhet (NKI)

möter och partikanslier

Annan uppföljning

Efterlevnad

2.7

C. Kunskap om riksdagen

Undersökningar

Förtroende för riks-

och riksdagens arbete

Utvärderingar och

dagen som institution

uppföljningar

Kunskap om riksda-

gen

Nöjdhet (NKI)

2.8

D. Vård och bevarande av

Genomförda åtgärder

Uthålligt användbara

byggnader och samlingar

byggnader och

samlingar

2.9

E. Myndighet och arbetsgivare

Medarbetarenkät

Nöjdhet (NMI, NKI)

Myndighetsjämförelser

Revision m.m.

Specialfrågor/planer

Sjukfrånvaro etc.

Utvärderingar och

Genomfört/uppnått

uppföljningar

mål

Syftet har varit att i resultatredovisningen redovisa jämförelsetal för tre år. Inom vissa verksamheter har en utveckling av nyckeltal påbörjats under före- gående år, vilket gör att jämförelsesiffror saknas för 2008. När uppgifterna lämnas i löpande text anges uppgifter för år 2009 inom parentes och för år 2008 kursivt, t.ex. 100 (98) 97 samt när uppgifter saknas anges i.u., ingen uppgift.

Riksdagsförvaltningen genomför varje år, utom vid valår, en serviceenkät som riktar sig till ledamöter och anställda vid partikanslierna. Resultatet av enkäten ingår som en viktig del i den övergripande resultatbedömningen.

Eftersom 2010 var ett valår har ingen sådan serviceenkät genomförts. Inom uppdragsområdet B Stöd och service till ledamöter och partikanslier redovi- sas dock resultatet av den valenkät som genomförts i samband med riksdags- valet. Inom organisationen har även andra enkäter, uppföljningar och utvärde- ringssamtal genomförts i syfte att utveckla och förbättra verksamheten.

Ett välfungerande IT-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet är en nödvändighet för många av riksdagsförvaltningens verksamheter. Kostnader för IT-system, teknik och service finns inom de olika uppdragsområdena men med tyngdpunkten inom uppdragsområde E Myndighet och arbetsgivare.

IT-verksamheten beskrivs därför inom detta uppdragsområde, med undan- tag för beredning och beslut samt kammarstöd som redovisas inom uppdrags- område A Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. samt tv-produktion som redovisas inom uppdragsområde C Kunskap om riksdagen och riksda- gens arbete.

8 Gäller bl.a. ärendehanteringen i kammaren.

6

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Förutom beslut om anslagsdirektiv för 2010 har riksdagsstyrelsen i plane- ringsdirektiv9 för 2010 angivit vissa uppdrag för verksamhetsåret i form av prioriteringar inom följande områden:

Tabell: Uppdragsområden och styrelsens prioriteringar

Uppdrags- Prioritering område

ADen parlamentariska processen (Riksdagskommittén)

AValet 2010

BSäkerhet och sårbarhet

CKommunikation

BRiksdagens byggnader och lokaler

DRiksdagsförvaltningens samlingar

EMiljöledningsarbete

EKris och beredskap

ESystematiskt arbetsmiljöarbete

EMångfald

Resultatet av årets arbete inom dessa områden redovisas under avsnitt 2.10 Prioriterade områden.

Förvaltningen får även under löpande år uppdrag från riksdagsstyrelsen. I avsnitt 2.11 Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m. redovisas en lägesrap- port för dessa uppdrag.

Som ett komplement till årsredovisningen finns förvaltningens helårsrap- port10 som bl.a. innehåller en redovisning av förvaltningens miljöledningssy- stem, lägesavstämningar av pågående projekt och arbetet med risker samt en analys av årets anslagsförbrukning. I Riksdagens årsbok för 2009/10 lämnas en närmare redogörelse för riksdagsarbetet.

2.3Anslagsdirektivens återrapporteringskrav

Avgiftsbelagd verksamhet

I anslagsdirektivet för 2010 anges inga ekonomiska mål för avgiftsbelagd verksamhet, dock särredovisas avgiftsbelagd verksamhet i enlighet med vad som framgår av 7 kap. 7 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpning av REA-lagen11.

För riksdagsförvaltningen innebär detta att det görs en särredovisning av de direkta kostnaderna, såsom produktions- och distributionskostnader för riksdagstrycket och tidningen Riksdag

2010

2009

2008

Intäkter12

39

38

44

Kostnader

1 677

1 301

1 526

Nettokostnad

1 638

1 263

1 482

Transfereringar

449

433

431

Totalt

2 087

1 696

1 913

Utöver de nedlagda kostnaderna, 1 677 miljoner kronor, har 449 miljoner kronor utbetalats i form av stöd och bidrag13, främst som stöd till partigrup- perna i riksdagen (265 miljoner kronor) och som stöd till politiska partier (167 miljoner kronor).

Intäkterna kan främst hänföras till uthyrning av lokaler i riksdagsförvaltning- ens fastigheter (19 miljoner kronor) och försäljning av riksdagstryck (9 miljoner kronor).

12Utom intäkter av anslag.

13Anges som transferering i resultaträkningen.

8

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

2.5Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Uppdrag: Att svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Uppdraget innebär att förvaltningen ska ge ett väl fungerande direkt stöd till det parlamentariska arbetet i kammare, utskott och de interparlamentariska delegationerna ska lämnas. De verksamheter som främst berörs är utskottens och EU-nämndens kanslier samt delar av kammarkansliet, internationella kansliet och enheten för riksdagstryck.

Tabell: Intäkter, kostnader och transfereringar, tusentals kronor samt andel

2010

Andel

Intäkter14

8

920

23 %

Kostnader

204 954

12 %

Nettokostnad

196 034

12 %

Transfereringar

15 048

3 %

Totalt

211 082

10 %

Det följande har särskilt beaktats:

-att kammarens och utskottens arbete har kunnat utföras i enlighet med regeringsformen (RF), riksdagsordningen (RO) och gällande praxis.

-att stödet till ledamöterna inom detta område har varit gott.

Område

Uppföljning

Mål/mått

A. Stöd till arbetet i kam-

Statistik

Volymen avklarad

mare och utskott m.m.

Serviceenkät

Nöjdhet (NKI)

Annan uppföljning

Klarat ålagda uppgifter

Sammanfattande resultatuppföljning

Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2010 säkerställt att riksdagen kunnat fullgöra sina uppgifter enligt RF och RO.

Kammaren och utskotten har fått det stöd som krävts för att de ska kunna bedriva verksamheten enligt sina arbetsplaner. I sedvanlig ordning har dock planerna fått revideras löpande med hänsyn bl.a. till att propositioner inte har lagts fram enligt plan.

Väl fungerande stöd till kammaren

Kammarens arbetsplaner har med viss revidering kunnat hållas, inkomna dokument har hanterats korrekt och utrymme har skapats för beslutade aktuel- la debatter och interpellationssvar. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid. Kammarens arbetsvolym under 2010 uppvisade totalt sett ett minskat

14 Utom intäkter av anslag; avser främst intäkter från försäljning av riksdagstryck..

9

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

antal kammartimmar jämfört med 2009 och 2008. Den främsta anledningen till det är det längre sommaruppehållet under 2010.

Den 23 mars 2010 var sista dag för avlämnande av propositioner som av- sågs bli behandlade under riksmötet 2009/10. Mellan den 1 mars och den 30 april inkom 110 av årets 219 propositioner och skrivelser till riksdagen. Be- redningen av propositionerna och skrivelserna innebar en hög arbetsbelast- ning för utskotten och kammaren under den senare delen av våren. Antalet behandlade betänkanden under året var det högsta för redovisningsperioden. Arbetsplenum utgjorde vidare den största delen av debattiden i kammaren.

Ikraftträdandet av Lissabonfördraget den 1 december 2009 gav de natio- nella parlamenten nya uppgifter i EU-samarbetet. Det innebär bl.a. att de nationella parlamenten ska pröva om ett utkast till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen. En bestämmelse med denna innebörd har också in- förts i riksdagsordningen (10 kap. 6 §). Under 2010 ökade därför antalet inkomna EU-dokument som remitterades till utskott.

Propositioner och skrivelser

Sammanlagt inkom 219 propositioner och skrivelser till riksdagen 201, av dessa kom 49 % (107) enligt aviseringen, och 14 % (31) var inte aviserade.

Tabell: Inkomna propositioner och skrivelser per utskott 2010, antal

Utskott

Aviserade,

Aviserade,

Ej aviserade

Totalt

i tid

sena

Konstitutionsutskottet

5

5

10

Finansutskottet

14

5

3

22

Skatteutskottet

17

3

13

33

Justitieutskottet

13

5

2

20

Civilutskottet

5

10

3

18

Utrikesutskottet

11

2

2

15

Försvarsutskottet

2

3

1

6

Socialförsäkringsutskottet

4

4

8

Socialutskottet

11

8

19

Kulturutskottet

2

2

1

5

Utbildningsutskottet

6

5

2

13

Trafikutskottet

3

10

13

Miljö- och jordbruksutskottet

3

7

1

11

Näringsutskottet

8

9

2

19

Arbetsmarknadsutskottet

3

3

1

7

Totalt 2010

107

81

31

219

Totalt 2009

106

83

34

223

Totalt 2008

136

50

25

211

10

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Kammarens arbetsvolym

Tabell: Plenitimmar, antal

2010

2009

2008

Ärendebehandling

328

360

355

Voteringar

10

11

12

Interpellationsdebatter

169,5

205

275

Information från regeringen15

6

8

9

Frågestund

23

45

25

Debatter m.m.

44

20

73

Övrigt

9,5

7

7

Totalt

590

656

756

Sista sammanträdet före sommaruppehållet hölls tisdagen den 29 juni och avsåg interpellationsdebatter. Måndagen den 22 december var sista debattdag i kammaren före juluppehållet. Även då debatterades interpellationer.

Väl fungerande votering

Under året har alla voteringar genomförts enligt planen. Inga oplanerade driftsavbrott har inträffat.

Dokument som lämnats till kammarkansliet

Antalet propositioner som lämnats in under året var mindre än 2009 och lika stort som 2008. Under allmänna motionstiden 2010 avlämnades 3 198 motio- ner med 5 198 yrkanden. Flest motioner och yrkanden rörde socialutskottets område.

Antalet inlämnade interpellationer, skriftliga frågor och följdmotioner minskade jämfört med föregående år.

15 Inklusive återrapportering.

11

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Tabell: Till kammarkansliet inlämnade dokument, antal

2010

2009

2008

Propositioner

177

187

177

Skrivelser

42

36

34

Framställningar

17

15

13

Redogörelser

34

28

26

Följdmotioner

195

232

305

Motioner från allmänna motionstiden

3 198

3 809

3 678

Händelsemotioner

0

1

3

Interpellationer

464

536

781

Skriftliga frågor

855

1 162

1 548

Betänkanden16

368

346

321

Utlåtanden enligt RO10:517

17

18

16

Utlåtanden enligt RO10:618

3

EU-dokument19

1 454

1 720

1 610

därav EU-dokument hanterade enligt RO10:520

27

18

16

därav EU-dokument hanterade enligt RO10:621

84

därav svar från kommissionen på utlåtanden

17

13

17

enligt RO10:5

därav svar från kommissionen på motiverade

1

yttranden

Nytt system för EU-dokument

Under hösten utarbetades ett nytt system för EU-dokument i riksdagen, Lem- ur22. Systemet hanterar och tillgängliggör information om EU-dokument som kommer in till riksdagen, både från EU:s institutioner och från Regerings- kansliet. Systemet tillhandahåller information och fulltexter från 2002 och framåt samt information om behandlingen av EU-dokument.

Sammanlagt inkom under året 1 454 EU-dokument, att jämföra med 1 720 under 2009 och 1 610 under 2008

Ledamotsregister

Under året har riksdagens nya ledamotsregister Pops23 tagits i bruk. Syftet med det nya registret är att effektivisera administrationen av ledamotsuppgif- ter, att införa en ny, standardiserad, teknisk arkitektur samt att förse riksda- gens andra IT-system med korrekta uppgifter om riksdagens ledamöter.

16Behandlade av kammaren.

17Behandlade av kammaren.

18Behandlade av kammaren.

19När systemet Lemur togs i bruk reviderades centralkansliets handläggningsrutiner för EU- dokument. Antalet inkomna dokument för 2010 är därför inte fullt jämförbart med 2009 och 2008.

20Status hänvisat.

21Status hänvisat.

22Ett system för elektroniska EU-dokument mellan unionen och riksdagen.

23Personer och organisationer i det parlamentariska systemet.

12

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Ny databas för det ekonomiska registret

En ny databas har driftssatts för det ekonomiska registret över ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen

Ändringar i riksdagsordningen

Under perioden har vissa ändringar i riksdagsordningen antagits. Ändringarna rör bl.a. Riksrevisionens nya organisation och arbetssätt (bet. 2010/11:KU2, rskr. 2010/11:2325).

Enligt de nya reglerna ska riksrevisorerna fr.o.m. den 1 januari 2011 lämna sina granskningsrapporter direkt till riksdagen. Regeringen ska i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder den vidtagit eller avser att vidta med anledning av en granskningsrapport.

Riksdagens sammansättning

Förutom förändringen med anledning av riksdagsvalet har under året fem nya ledamöter tillträtt på grund av att riksdagsledamöter avgått. En ledamot har tillträtt på grund av att en riksdagsledamot avlidit.

Teckentolkning

Två kammardebatter teckentolkades i juni. Den ena gällde socialutskottets betänkande om handlingsplanen för handikappolitiken24 och den andra var partiledardebatten25. Teckentolkningen visades på storbildsskärmarna i salen, på intern-tv och via sändningen på webben.

EUMOT-utredningen

EUMOT-utredningen har bl.a. haft i uppdrag att kartlägga utskottens arbetssi- tuation. I uppdraget har ingått att följa upp erfarenheterna från de nya arbets- formerna för EU-frågor och att rekommendera en modell för hur detta arbete ska bedrivas (EU) samt att se över resursanvändningen för motionshantering och övriga utskottsuppgifter (MOT).

Utredningen presenterade tre alternativa modeller för hur EU-arbetet i riksdagen skulle kunna bedrivas. Beträffande motionsinstitutet föreslog ut- redningen att den allmänna motionstiden avskaffas och ersätts av en fri mo- tionsrätt året om och att den förenklade motionsberedningen som tillämpas av utskotten utvidgas. I december 2010 remitterades utredningens rapporter till riksdagens utskott, EU-nämnd och partigrupper för synpunkter inför fortsatta överväganden.

24Bet. 2 009/10:SoU20 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappoliti- ken, som debatterades den 15 juni.

25Partiledardebatt den 16 juni.

13

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Samordning av EU-arbetet i riksdagen

Samordningen av EU-arbetet i riksdagen sker inom kammarkansliet26. Sam- ordningsfunktionen är en intern och extern kontaktpunkt för riksdagens arbete med EU-frågor och har hand om hanteringen av EU-dokument från såväl Regeringskansliet som EU:s institutioner.

Samordningen innebär även att uppgifter om riksdagens hantering av olika EU-frågor antecknas i den gemensamma databasen för nationella parlament, IPEX27. Riksdagsförvaltningen ingick under året i IPEX styrelse, styrelsen har haft 2 (2) 1 möten28.

Riksdagen har en representant vid EU:s institutioner i Bryssel, denne av- lämnade två skriftliga rapporter som publicerades på Helgonät.

Väl fungerande stöd till utskotten och EU-nämnden

Utskottens ärendehantering

På samma sätt som för övriga verksamheter har utskottens arbete under året starkt präglats av valet den 19 september. Inte minst märks detta på det stora antalet avlämnade propositioner och skrivelser under slutet av våren. Sam- mantaget ligger utskottens ärendehantering under 2010 på en betydligt högre nivå jämfört med 2009. Särskilt påtaglig är dock ökningen när det gäller EU- ärenden.

Tabell: Utskottens ärendehantering, antal

Ärenden i utskotten

2010

2009

2008

Justerade betänkanden

369

345

323

Justerade utlåtanden

23

18

16

Ärenden som subsidiaritetsprövats29

71

därav som lett till ett utlåtande30

3

Överläggningar med regeringen i EU-ärenden

44

35

42

Justerade yttranden

74

65

75

En förklaring till det ökade antalet EU-ärenden är den subsidiaritetsprövning av lagstiftningsakter som tillkom den 1 december 2009. Under 2010 har

26Inte att förväxla med EU-nämnden som är ett politiskt samrådsorgan. Regeringen samrå- der med nämnden om regeringens position inför beslut i ministerrådet.

27Interparliamentary EU Information Exchange, www.ipex.eu.

28När uppgifterna lämnas i löpande text anges uppgifter för år 2009 inom parentes och för år 2008 kursivt, t.ex. 100 (98) 97 samt när uppgifter saknas anges i.u., ingen uppgift.

29Bestämmelserna i riksdagsordningen (10 kap. 6 §) om subsidiaritetsprövning trädde i kraft den 1 december 2009 och tillämpades första gången 2010.

30Om utskottet anser att utkastet strider mot subsidiaritetsprincipen ska utskottet lämna ett utlåtande till kammaren med förslag om att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Utskottet ska också lämna ett utlåtande om minst fem utskottsledamöter begär det. I annat fall ska utskottet genom proto- kollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen.

14

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

sammanlagt 7131 lagstiftningsakter från EU subsidiaritetsprövats, och av dessa har tre medfört utlåtanden till kammaren med förslag om att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommis- sionens ordförande.

I två av fallen är det finansutskottet som svarat för utlåtandena och i det tredje fallet är det miljö- och jordbruksutskottet. Även antalet justerade utlå- tanden liksom antalet överläggningar med regeringen i EU-frågor uppvisar en ökning mellan 2009 och 2010. Antalet justerade utlåtanden ökade sålunda från 18 till 23 medan överläggningarna ökade från 35 till 44.

När det gäller antalet justerade betänkanden och yttranden uppvisar också dessa en påtaglig ökning. Antalet betänkanden som 2009 var 345 uppgick 2010 till 369. Yttrandena har i sin tur ökat från 65 till 74.

Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering samt med forsknings- och framtidsfrågor

Även under 2010 har utskottens arbete med uppföljning och utvärdering samt med forsknings- och framtidsfrågor bedrivits med olika grader av stöd från utredningstjänsten. Till detta kommer att också utomstående forskare och experter har anlitats för projekten. Under året har 10 utvärderingsprojekt färdigställts. Projekten löper normalt över lång, tid varför utfallet mellan enskilda år kan uppvisa stora variationer. Sålunda har en större forsknings- översikt/framtidsanalys med tre utskott som uppdragsgivare till den helt över- vägande delen genomförts under 2010. Uppdraget kommer att avslutas i början av 2011.

Tabell: Utskottens arbete med utvärdering och forskningsfrågor, antal

Ärenden i utskotten

2010

2009

2008

Uppföljningar och utvärderingar

10

12

13

Forskningsöversikter och forskningsinventeringar

4

1

Teknikutvärderingar

1

2

Totalt

10

17

16

EU-nämndens arbete

Under 2010 har EU-nämnden sammanträtt vid 53 tillfällen där regeringen har fullgjort sin samrådsskyldighet. Det är en ökning med 5 sammanträden jäm- fört med 2009. De senaste årens trend med en mindre ökning eller ett oför- ändrat antal sammanträden består därmed.

31 Kammaren har hänvisat 84 subsidiaritetsärenden till utskott under 2010. Utskotten har subsidiaritetsprövat 71 av dem. De resterande 13 har prövats eller kommer att prövas under inledningen av 2011.

15

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Tabell: EU-nämndens sammanträden, antal

2010

2009

2008

Sammanträden

53

48

44

Riksdagstrycket

Betänkanden och annat riksdagstryck har levererats i sådan tid att kammarens arbetsplaner har kunnat hållas.

Efter ändringar i riksdagsordningen har upplagorna kunnat begränsas ge- nom att endast sammanfattningen av propositioner och skrivelser delas ut till samtliga ledamöter och de fullständiga propositionerna endast till det behand- lande utskottets ledamöter. Denna ändring har fått fullt genomslag på uppla- gestorlekarna 2010.

Riksdagsförvaltningen har upphört att ge ut ett tryckt ämnesordsregister till riksdagstrycket. Volym G, som registret kallas i den bundna årssviten, kom- mer i stället att bestå av en förteckning över utgivna dokument under riks- dagsåret som ska utarbetas av enheten för riksdagstryck. Huvudskälet till ändringen är att ämnessökning i riksdagsdokumenten numera görs bäst via webbplatsen.

Tabell: Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll, antal miljo- ner sidor

2010

2009

2008

Utkast till betänkanden

2,6

3,5

3,8

Snabbprotokoll

2,9

3,5

6,1

Tryckningen av snabbprotokollen har även under 2010 begränsats som en del i det pågående miljöarbetet.

Tabell: Riksdagstrycket, antal trycksidor

År

Prop.

Mot.

Bet.

Prot.

Övrigt

Totalt

2008

23 200

8 600

16 800

8 900

3 300

60 800

2009

22 400

10 600

18 600

11 100

6 900

69 600

2010

28 300

10 400

18 600

10 100

6 700

74 100

16

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Särredovisning för riksdagstrycket

Nedan sker en särredovisning32 av de kostnader som kan hänföras till intäk- terna från försäljningen av riksdagstrycket.

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende riksdagstrycket, tusentals kronor

2010

2009

2008

Intäkter

Försäljning

8

611

8

029

7

436

Summa

8

611

8

029

7

436

Kostnader 33

Löner34

1 930

1 832

1 779

Produktion35

7 194

7 173

6 401

Distribution

1 288

1 371

1 456

Summa

10 412

10 376

9 636

Underskott

1 801

2 347

2 200

Väl fungerande stöd till talmännen vid besök och resor m.m.

Riksdagens internationella kansli har under året biträtt talmännen vid tal- mansbesök och talmansresor. På grund av vulkanutbrottet på Island ställdes vissa talmansbesök och talmansresor in.

I tabellen nedan återges bilaterala besök om inget annat anges. Motsvaran- de statistik saknas för vice talmansresor för åren 2008 och 2009.

Tabell: Talmansbesök och talmansresor, antal36

2010

2009

2008

Officiella talmansbesök

7

16

5

Talmansresor

12

24

9

Vice talmansresor

2

i.u.

i.u.

EU-talmanskonferens

Ordförandeskapet för EU-talmanskretsen som Sverige övertog 2009 avsluta- des med den årliga EU-talmanskonferensen i Stockholm den 1415 maj. Under konferensen diskuterades bl.a. hur de nationella parlamenten påverkas av Lissabonfördraget och det framtida samarbetet mellan parlamenten i EU.

32Enligt 7 kap. 7 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpning av REA-lagen (2006:999).

33Direkta kostnader.

34Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.

35Kostnaderna för produktion och distribution motsvarar volymen för sålda riksdagstryck.

36Samtliga resor där talmannen eller en vice talman leder en riksdagsdelegation och som inte faller inom de interparlamentariska församlingarnas arbete.

17

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Väl fungerande stöd och service till de interparlamentariska delegationerna

Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter utförs ge- nom arbetet i de interparlamentariska församlingar där riksdagen deltar. För att stärka återkopplingen och öka informationsutbytet mellan delegationerna har talmannen under året kallat till regelbundna möten mellan delegationernas och utrikesutskottets presidier.

Sammanlagt ett hundratal ledamöter ingår i riksdagens delegationer till de interparlamentariska församlingarna där arbetet fortsätter att öka i omfattning och intensitet.

Tabell: De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt bidrag utbetalda av riksdagsförvaltningen

Interparlamentarisk

Delegation

Antal sessioner

Kostnader

Utbetalt

församling

och större

(tkr)

bidrag37

möten

(tkr)

Nordiska rådet

20 ord.

1 årlig session

20 suppl.

3 presidie- och

utskottsmöten

(5 utskott)

2 491

13 024

Europarådets parlamentariska

6 ord.

4 sessioner

församling

6 suppl.

2 263

OSSE:s parlamentariska

8 ord.

1 årlig session

församling

8 suppl.

1 vintermöte

1 höstmöte

1 164

839

Interparlamentariska unionen

3 ord.

1 årlig konfe-

(IPU)

2 suppl.

rens

2 utskottsle-

1 höstmöte

damöter

38

525

1 184

Euromedförsamlingen (EMPA)

3 ord.

1 session

2 suppl.

153

Natos parlamentariska

5 ord.

1 årlig session

församling

5 suppl.

1 vårsession

438

Europeiska säkerhets- och

2 ord.

2 sessioner

försvarsförsamlingen (f.d. VEU)

2 suppl.

Summa 2010

7 034

15 047

Summa 2009

6 780

16 248

Summa 2008

8 170

14 157

37Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentaris- ka församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttona- tionalinkomst, BNI.

38Vid IPU:s årliga konferens utvidgas den fasta delegationen med två utskottsledamöter. Därutöver leds riksdagsdelegationen till IPU:s årliga konferens av en vice talman.

18

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Översyn av riksdagens internationella verksamhet RivUt

En översyn av riksdagens internationella verksamhet genomfördes under 2010 på uppdrag av förre riksdagsdirektören. Utgångspunkter för översynen var behov av politisk koordinering och stöd till de politiska processerna.

I uppdraget ingick att uppmärksamma förhållanden av betydelse för ut- skotten och för de internationella delegationerna samt att överväga hur de administrativa resurserna kan användas och eventuellt omfördelas för att på bästa sätt stödja de politiska processerna inom det internationella området. Med utgångspunkt från den rapport som utredningen tog fram inleddes ett fortsatt arbete som inriktats särskilt på att

-permanenta och utveckla befintliga delegationspresidiemöten som ett organ för samordning och kunskapsspridning på politisk nivå,

-bedriva en försöksverksamhet med en beredningsgrupp för politisk rådgiv- ning på det internationella området,

-se till att utskotten kan disponera budgetmedel för att stärka kopplingen mellan politisk viljeinriktning och ekonomiska styrmedel,

-ta fram en lathund för utskottens och andra enheters internationella verk- samhet samt att se hur tjänstemannastödet kan organiseras på ett effektivt sätt.

Ett resultat av den internationella översynen och behovet av bättre koordine- ring och stöd blev att riksdagsstyrelsen i december beslutade om en strategi för den internationella kontaktverksamheten som kommer att ligga till grund för förvaltningens stöd till riksdagens ledamöter i deras internationella verk- samhet.

19

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

2.6Stöd och service till ledamöter och partikanslier

Uppdrag: Att svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier.

Till detta uppdragsområde hör administrativa, tekniska och praktiska stöd- funktioner men också det fakta-, informations- och kunskapsstöd som krävs för att bedriva verksamheten i riksdagen och för att ledamöterna ska kunna utföra sitt uppdrag.

Tabell: Intäkter, kostnader och transfereringar, tusentals kronor samt andel

2010

Andel

Intäkter39

1 385

4 %

Kostnader

1 036 876

62 %

Nettokostnad

1 035 491

63 %

Transfereringar

432 30040

97 %

Totalt

1 467 791

70 %

Det följande har särskilt beaktats:

-att riksdagens ledamöter har tillgång till stöd i form av utredningar, om- världsbevakning och faktainsamling

-att det administrativa ledamotsstöd som erbjuds i form av reseräkningar, arvodes- och pensionsutbetalningar m.m. fungerar väl

-att det stöd och den service som ges till anställda vid partikanslierna uppfat- tas som väl fungerande

-att den information som ges via Helgonät underlättar arbetet.

Uppdragsområde

Uppföljning

Mål/mått

B. Stöd och service till ledamöter och Serviceenkät

Nöjdhet (NKI)

partikanslier

Annan uppföljning

Efterlevnad

Sammanfattande resultatuppföljning

Riksdagsförvaltningen har bl.a. tillhandahållit bostäder, arbetsplatser och IT- stöd till ledamöterna. Därutöver har det administrativa stödet fungerat väl när det gäller reseräkningar och traktamenten. Även den service i form av om- världs- och nyhetsbevakning som har lämnats har fungerat väl.

39Utom intäkter av anslag.

40Avser stöd till de politiska partierna samt till partigrupperna i riksdagen.

20

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Riksdagsvalet 2010

Riksdagsvalet den 19 september är utan jämförelse den händelse som haft störst påverkan på verksamheten. Förvaltningens förberedelser inför valet påbörjades redan under 2009, och arbetet intensifierades sedan i takt med att valdagen närmade sig.

Förberedelsearbetet gjorde att de insatser som krävdes efter valet i allt vä- sentligt kunde genomföras på avsett sätt. Såväl avgående som nyvalda leda- möter har erbjudits stöd. De nyvalda ledamöterna har försetts med bl.a. dato- rer, mobiltelefoner, arbetsrum och i förekommande fall med övernattningsbo- städer. De har också erbjudits en omfattande introduktionsutbildning som ett stöd i ledamotsuppdraget. För avgående ledamöter har en nyhet varit att de erbjudits coachning inför övergången till annan verksamhet.

Genom tillkomsten av ett nytt riksdagsparti och därmed ytterligare ett par- tikansli har trycket på riksdagens lokaler ökat. För förvaltningens innebar det att omdispositionen av lokalerna blev mycket omfattande efter valet.

Flyttningarna omfattade såväl ledamöter och partikanslier som anställda. Lokalfrågorna har kunnat lösas inom ramen för det nuvarande lokalbeståndet. Även i övrigt har valet lett till extra insatser inom flera områden. Det gäller bl.a. utarbetande av nytt informations- och studiematerial.

Service till ledamöterna vid valet

Då 2010 varit ett valår har endast den service och det stöd som givits till ledamöter kring riksdagsvalet utvärderats.

Ledamöter som inte kandiderade eller inte blev omvalda

Det var 136 ledamöter som inte återkom till riksdagen efter 2010 års val. Av dem var det 74 som inte kandiderade och 62 som kandiderade men inte blev återvalda. En enkät skickades till dessa med frågor om hur de uppfattade informationen och servicen i samband med valet. Totalt 83 ledamöter besva- rade enkäten. Det ger en svarsfrekvens på 61 %, vilket är 10 procentenheter fler än efter valet 2006.

Tabell: Ledamöter som inte återkom till riksdagen

Svar: ganska stor och mycket stor nytta

2010

2006

Pension och inkomstgaranti

81 %

92 %

Tillträde till Riksdagshuset m.m.

77 %

82 %

Arvoden

84 %

82 %

Utflyttning ur arbetsrum/ övernattningsbostad

78 %

76 %

Resor

76 %

67 %

Teknisk utrustning och abonnemang

86 %

64 %

Nya ledamöter

Av de nyvalda 136 ledamöterna var 21 nygamla ledamöter, dvs. de hade någon gång tidigare varit riksdagsledamot. Efter valet sändes enkäter till de 115 helt nyvalda ledamöterna och enkäten besvarades endast av 54 stycken (47 %).

21

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Detta kan jämföras med en svarsfrekvens på 86 % för motsvarande enkät valet 2006. På det stora hela verkar de nyvalda ledamöterna vara lika nöjda som vid valet 2006.

Väl fungerande informations- och kunskapsförsörjning

Utredningsuppdrag m.m.

Utredningstjänsten har under 2010 tagit emot 1 929 uppdrag. Detta kan jäm- föras med 1 848 uppdrag under 2009. Ökningen mellan åren förklaras av att riksdagsförvaltningen och utländska parlament har lämnat fler uppdrag under 2010 jämfört med 2009.

Fördelningen av uppdrag mellan ledamöter och partikanslier följer en långsiktig trend mot en större andel uppdrag från partikanslier och en mindre andel uppdrag från ledamöter. År 2010 kom 56 % av uppdragen från parti- kanslier och 25 % från ledamöter, att jämföra med 52 % från partikanslier och 32 % från ledamöter under 2009. Den långsiktiga trenden kan sannolikt för- klaras av en förändrad arbetsfördelning inom partierna. Generellt sett har uppdragen från partikanslier tenderat att vara mer komplicerade och omfat- tande jämfört med uppdragen från ledamöter.

Tabell: Fördelning av uppdrag, antal och procent

Genomförda uppdrag

2010

2009

2008

m.m.

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Ledamöter

486

25

587

32

690

33

Partikanslier

1 072

56

971

52

1 094

52

Utskott

14

1

26

1

20

1

Övriga förvaltningen

73

4

32

2

34

2

Utländska parlament41

240

12

199

11

227

11

Övriga42

44

2

33

2

27

1

Totalt

1 929

100

1 848

100

2 092

100

När det gäller information på eget initiativ har en ny serie tagits fram som heter Aktuella begrepp och som avser att aktivt bistå riksdagens ledamöter och tjänstemän med kunskap i aktuella frågor. Under året har fem olika pub- likationer i serien tagits fram och distribuerats till samtliga ledamöter. Publi- kationen Fickfakta har vidareutvecklats och innehåller nu information i fick- format inom tre olika områden: välfärd, ekonomiska nyckeltal och demokrati. Under året har två fickfakta framställts. Utöver detta har tre InfoPM tagits fram.

Som ett led i att öka samarbetet med uppdragsgivarna och att ytterligare förbättra kvaliteten i arbetet har möten hållits med alla partikanslier. Dessut- om har en princip införts som innebär att dialog förs med ledamöter och poli- tiska sekreterare på partikanslierna i varje utredningsuppdrag.

41Nationella parlament och delstatsparlament.

42Med Övriga avses Europaparlamentet, InfoPM, f.d. ledamöter m.fl.

22

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Underlag för utvärdering och forskningsfrågor

I enlighet med riksdagens riktlinjer från juni 2006 har arbetet med att ge stöd till utskottens uppföljning och utvärdering samt arbetet med forsknings- och framtidsfrågor fortsatt att utvecklas under 2010. Sammantaget har utvärde- rings- och forskningsfunktionen vid utredningstjänsten gett stöd till fem ut- skott. Funktionen har färdigställt nio utvärderingsunderlag och lämnat stöd till två offentliga utskottsutfrågningar.

Tabell: Underlag för utvärdering och forskningsfrågor m.m., antal

Till utskotten levererade rapporter m.m.

2010

2009

2008

Uppföljningar och utvärderingar

9

10

9

Forskningsöversikter och forskningsinventeringar

0

2

1

Teknikutvärderingar

0

1

2

Stöd från utredningstjänsten till utfrågningar m.m.

2

5

3

Totalt

11

18

15

Internationell konferens för parlamentsbibliotek och utredningstjänster

I augusti samlades 110 representanter från bibliotek och utredningstjänster vid 40 parlament i hela världen i riksdagens lokaler. Riksdagsbiblioteket var huvudarrangör för den bibliotekskonferens som parlamentsbibliotekssektio- nen inom Ifla43 arrangerar årligen och som 2010 var förlagd till Sverige.

Konferensen genomfördes som en grön konferens med miljötänkande som ledstjärna, deltagarna fick exempelvis all dokumentation på usb-minnen.

Omvärldsbevakning och informationsförsörjning

Riksdagsbiblioteket erbjuder omvärldsbevakning och informationsförsörjning inom utskottens ämnesområden.

Uppdragsstatistiken visar att efterfrågan på stöd från biblioteket direkt från partikanslierna har ökat.

Tabell: Fördelning mellan olika uppdragsgivare, antal uppdrag

2010

2009

2008

Enskilda riksdagsledamöter

2

1

4

Partikanslier

17

6

3

Riksdagens utredningstjänst

62

89

120

Utskottskanslier

4

7

3

Övriga enheter inom förvaltningen

2

4

4

Totalt

87

107

134

43 International Federation of Libraries and Library Associations, www.ifla.org

23

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Användning av och tillgång till faktamaterial

Antalet inköpta böcker är relativt konstant under treårsperioden medan till- gången till elektroniska faktakällor har ökat.

Den utvecklingen speglar trenden som kan sammanfattas i orden från tryckt till elektroniskt som Riksdagsbiblioteket, precis som andra bibliotek, är starkt påverkade av. Ett tydligt exempel på det är ämnesområdet juridik, som är ett bibliotekets specialområden. I dag publiceras allt fler juridiska källor elektroniskt. Under 2010 har inköpen av tryckt material halverats, vilket är en förklaring till kostnadsminskningen, en annan är att böckerna inte längre plastas in, vilket ger en lägre styckkostnad. Flera årsböcker och upp- slagsverk köps numera in i enbart elektroniska versioner.

Användningen av elektroniskt faktamaterial ökar, främst av de svenska ju- ridiska källorna och då Karnov och Zeteo.

Helgonät

Riksdagsförvaltningen ska förse ledamöter och anställda i riksdagen med den information som behövs för att arbetet ska kunna utföras så bra som möjligt. Syftet är att alla ska ha tillgång till saklig och snabb information om den service som finns, aktiviteter som erbjuds samt plötsligt uppkomna händelser. Den viktigaste interna informationskanalen är riksdagens intranät, Helgonät.

Under året påbörjades ett arbete med att åtgärda en del av de brister som framkom i den utvärdering som gjordes 2009.

Nyhets- och mediebevakningsservice

Den nya mediebevakningstjänsten innehåller ett utökat utbud av nyhetskällor, särskilt lokaltidningar och webbtidningar. Även bloggar bevakas. Tjänsten lanserades i slutet av hösten under namnet Nyhetsportalen och nås via Hel- gonät. Bevakningsresultaten levereras till datorn eller till mobiltelefonen.

Användningen av nyhetskällor har varit fortsatt hög. De mest använda käl- lorna är TT och de stora svenska dagstidningarna (DN, Aftonbladet, SvD) samt pressmeddelanden från Newsdesk. Under 2010 öppnades 118 000 TT- telegram (2009: 117 000, för 2008 finns ingen jämförbar siffra).

Väl fungerande administrativt ledamotsstöd

Resor och arvoden

Under året hanterades 10 277 (9 165) 9 468 reseräkningar. Det är 12 % fler än 2009. Ökningen från 2009 beror till största delen på att förvaltningen infört nya rutiner vid redovisning av tjänsteresor (e-Res projektet), vilket har inne- burit att även resebyråbokningar utan ersättningsanspråk ska redovisas som tjänsteresa.

Med de nya rutinerna görs därför fler reseräkningar. En annan del av ök- ningen kan förklaras av att avgående och ej kandiderande ledamöter har rätt att resa 30 dagar efter att de formellt upphört av vara ledamöter.

24

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Under perioden före valet 2010 var andelen ledamöter som egenrapporte- rade i resehanteringssystemet (Tur

Antal tillfällen

Antal besökare

Information till ledamöter

71

515

Inkomstgaranti

Riksdagsförvaltningen har under 2010 haft två överklaganden av inkomstga- rantibeslut. Förvaltningsrätten i Stockholm lämnade överklagandena utan bifall och bekräftade därmed att riksdagsförvaltningen handlagt ärendena korrekt.

Säkerhet och sårbarhet

Riksdagsförvaltningen strävar efter att bedriva ett strukturerat och systema- tiskt säkerhetsarbete. Under 2010 har särskilda insatser genomförts inom området med särskilt fokus på riksdagsvalet. Den förändrade parlamentariska situationen har ändrat förutsättningarna för säkerhetsarbetet.

Incidenter

Nedan redogörs i tabellform för de incidenter som inträffat under året. Antalet omhändertagna försändelser har ökat kraftigt jämfört med 2009. Ökningen bedöms framför allt vara kopplad till valet och den ökade exponeringen i medierna för enskilda riksdagsledamöter som det lett till.

Det bör dock framhållas att det är ett mindre antal riksdagsledamöter som står som mottagare för de flesta av försändelserna.

Tabell: Incidenter, antal

Typ av incident

2010

2009

2008

Obehöriga besökare44

31

33

70

Ordningsstörningar

99

63

90

Omhändertagna farliga föremål45

13

19

33

Brandtillbud46

13

18

22

44Varav 16 besökare utan besöksmottagare och 15 obehöriga i riksdagens lokaler.

45Exempel på omhändertagna föremål är knivar, knogjärn, tårgassprej och pepparsprej.

46Varav 10 automatiska brandlarm orsakade av annat än brand.

25

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Till incidenter räknas även säkerhetsincidenter i form av sårbarheter på pro- dukter som måste åtgärdas, försök till intrång och diverse annan otillåten IT- verksamhet som upptäcks.

Sårbarhetsanalyser genomförs regelbundet och är avsedda att upptäcka sårbara datorer eller servrar i riksdagens miljö. En fördjupad analys görs av datorer och servrar som har drabbats av intrång. Syftet är att förstå mer om incidenten och hur den uppstått för att bättre förstå vilken skada den orsakat.

Ett omfattande internt arbete har genomförts 2010 för att säkra riksdags- förvaltningens IT-miljö med tyngdpunkt på systemutveckling och administra- tion av system. Särskilda utvecklings- och testmiljöer liksom säker miljö för administration av system har införts för IT-enhetens personal. Den kraftiga minskningen av antalet registrerade säkerhetsincidenter under året är en direkt effekt av det här arbetet.

Tabell: Levererade tjänster, IT-säkerhet, antal

2010

2009

Säkerhetsincidenter

181

519

Forensiska analyser

8

6

26

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

2.7Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

Uppdrag: Att främja kunskapen om riksdagen och dess arbete.

Uppdraget avser att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet i syfte att öka allmänhetens kunskaper, intresse och möjligheter att utöva ett aktivt medborgarskap. Detta sker genom att allmänheten ges tillgång till tryckt och elektronisk information om riksdagens arbete och beslut.

För att långsiktigt väcka intresset för riksdagens arbete är skolväsendet och massmedierna särskilt viktiga målgrupper. Stora informationsinsatser riktas speciellt till gymnasieskolans elever och lärare.

Tabell: Intäkter, kostnader och transfereringar, tusentals kronor samt andel

2010

Andel

Intäkter47

5

645

14 %

Kostnader

50 165

3 %

Nettokostnad

44 520

3 %

Transfereringar

1 400

0 %

Totalt

45 920

2 %

Följande har särskilt beaktats:

-att webbplatsen riksdagen.se har tillgodosett målgruppernas behov av snabb och korrekt information om riksdagen och den demokratiska processen

-att resebidraget till skolor har utnyttjats

-att allmänheten har haft möjlighet att besöka riksdagen såväl fysiskt som virtuellt

-att Riksdagsbiblioteket har tillgodosett besökarnas efterfrågan på böcker och dokument samt tryckta och elektroniska tidskrifter

-att den ekonomiska ramen för tidningen Riksdag

uppföljningar

Kunskap om riksdagen

Nöjdhet (NKI)

Sammanfattande resultatuppföljning

Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen även under 2010 säkerställt att allmänhet, massmedier, vidareinformatörer och speciella målgrupper givits

47 Utom intäkter av anslag, avser främst intäkter för tidningen Riksdag

2010

2009

2008

Interna låntagare

7 574

6 848

8 800

Externa låntagare

12 385

13 043

10 400

Totalt

19 959

19 891

19 200

Totalt förmedlades 7 574 interna lån under 2010, vilket är en ökning jämfört med 2009 men fortfarande lägre än 2008. Tjänstemän är den kategori som lånar mest. Antalet lån till andra bibliotek, s.k. fjärrlån, har också ökat och därmed även den årliga intäkt som erhålls från Kungliga biblioteket för den servicen.

En förklaring är att Riksdagsbiblioteket har ökat sin externa marknads- föring och information om biblioteket under det senaste året. Ett annat skäl är att en stor del av bibliotekets äldre material har katalogiserats och för första gången gjorts synligt i de svenska vetenskapliga bibliotekens gemensamma databas, Libris.

Tabell: Besök i Riksdagsbiblioteket, antal personer i genomsnitt per månad

2010

2009

2008

Besökare

3 535

2 991

3 010

Antalet personer som besöker Riksdagsbiblioteket har också ökat. För helåret innebär det att 42 420 personer har besökt biblioteket. Under 2010 har till- gängligheten för rullstolsburna förbättrats i lokalerna med höj- och sänkbara informationsdiskar och datorarbetsplatser.

Äldre bundet riksdagstryck och SFS lånas och används i stor utsträckning och banden är utsatta för stort slitage. Under 2010 har arbetet med att binda om och laga de trasiga banden påbörjats i syfte att kunna erbjuda fortsatt tillgång till materialet som hemlån och för kopiering.

Riksdagsbiblioteket finns på Facebook

I september öppnade Riksdagsbiblioteket på försök en sida på Facebook som test av hur sociala medier kan användas för att öka kunskapen hos allmänhe- ten om att riksdagen har ett bibliotek som är öppet för alla.

Mottagandet har hittills varit mycket positivt, både från allmänheten och andra bibliotek men även från ledamöter och tjänstemän. Försöksverksamhe- ten ska utvärderas under 2011.

Besökarundersökning i Riksdagsbiblioteket

Biblioteksbesökarna har svarat på en enkätundersökning med frågor om i vilken roll och varför de besöker Riksdagsbiblioteket samt om material, ser-

29

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

vice och lokaler motsvarar deras förväntningar. Resultatet visar att de flesta besökare är studenter och forskare som kommer till Riksdagsbiblioteket för sina universitets- eller högskolestudier eller för sin forskning, främst inom samhällsvetenskap och juridik. Bland övriga vanliga besökarkategorier finns jurister, journalister, släktforskare, författare och personer som är samhällsin- tresserade i största allmänhet. Riksdagstrycket, övrigt offentligt tryck och juridisk litteratur samt materialet från internationella organisationer är det material som de flesta främst kommer för att använda.

Omdömena om lokaler, personal och material är överväldigande positiva och framför allt lovordas personalens höga kompetens, vänlighet och hjälp- samhet.

Riksdagens infocentrum och riksdagshörnor

Under 2010 tog Riksdagsbiblioteket över ansvaret för försäljning av present- produkter och böcker. Informationsenheten ansvarar fortfarande påfyllning av partiinformation, påfyllning av informationsmaterial, inköp och lagerhållning.

På stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå finns riks- dagshörnor där det arrangeras ledamotsträffar. I hörnorna kan man också söka information via riksdagens webbplats och titta på debatterna i kammaren eller på öppna utskottsutfrågningar via webb-tv. Alla intresserade kan hämta tryckt informations- och undervisningsmaterial på biblioteken.

Tabell: Ledamotsträffar i riksdagshörnorna, antal

Plats

2010

2009

2008

Göteborg

22

27

29

Malmö

13

10

14

Umeå

19

23

20

Sundsvall

38

24

21

Totalt

92

84

84

Det totala antalet ledamotsträffar ökade under 2010. Det beror på att intresset var extra stort från ledamöterna att träffa väljare inför valet 2010.

Verksamheten vid riksdagshörnorna fungerade bra under året. Träffar med enskilda ledamöter, tematräffar med representanter från alla riksdagspartier och valdebatter präglade verksamheten. Under sommaruppehållet efterfråga- de biblioteksbesökare ledamotsträffarna.

Under hösten koncentrerades verksamheten vid riksdagshörnorna till val- debatter, träffar med politiker som kandiderade till riksdagen samt i Malmös fall speed dating politiker och allmänhet möttes för frågor och svar under ett antal pass på tio minuter. Efter valet har ett fåtal ledamotsträffar ägt rum, vilket även var fallet efter valet 2006. Många politiker är nya och har fullt upp med att sätta sig in i riksdagsarbetet.

30

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Information om riksdagsbeslut och frågor om riksdagen

Förutom pressmeddelanden skrevs 388 (364) 337 stycken Beslut i korthet, som också vänder sig till massmedierna. Av dessa översattes 6 till engelska, 52 skrevs på lättläst svenska och 55 spelades in på teckenspråk.

Tabell: Pressmeddelanden, antal

2010

2009

2008

Från riksdagens informationsenhet

93

107

141

Från EU-nämnden

94

103

96

Från talmannens pressfunktion

13

17

21

Totalt

200

227

258

Antalet pressmeddelanden från riksdagen är något färre jämfört med föregå- ende år. Orsaken till detta är inte entydig.

Frågor och svar

Riksdagsförvaltningen har tre 020-nummer dit allmänheten kan ringa för frågor om riksdagen och riksdagens arbete samt om EU. Statistik från EU- upplysningens svarsservice redovisas i avsnitt 2.9.

Tabell: Förfrågningar till riksdagsinformation, antal

2010

2009

2008

Telefonförfrågningar , 020-349 000

10 096

8 679

9 691

E-postförfrågningar

5 005

4 403

4 588

Totalt

15 101

13 082

14 279

Antalet förfrågningar 2010 är cirka 15 % fler jämfört med 2009, vilket beror på det ökade intresset för riksdagen med anledning av riksdagsvalet. Uppfölj- ning av svar på e-post under 2010 visar att 87 % av frågorna besvarades inom 48 timmar.

Frågorna till Riksdagsbibliotekets 020-nummer rör ofta sådant där svaren finns i bibliotekets samlingar. Frågor om hur man hittar i det offentliga tryck- et och faktafrågor om riksdagens arbete och dokument är också vanliga.

Besök i riksdagens hus

Skolverksamhet

Skolverksamheten har som mål att öka kunskaperna om och väcka intresse för riksdagen hos i första hand gymnasieelever. Demokrativerkstaden som är en skolbesöksverksamhet för elever i grundskolan fokuserar på grundläggan- de demokratiska värden i samhället och den demokratiska processen i riksda- gen.

Resebidrag för besök i riksdagen kan sökas av skolor när resekostnaderna överstiger 250 kronor exklusive moms per elev. Vidare kan ersättning för boende betalas ut med upp till 100 kronor exklusive moms per resande. Under 2010 beviljades 91 ansökningar och ca 1,4 miljoner kronor betalades ut.

31

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Tabell: Besök i riksdagen, antal personer50

2010

2009

2008

Ledamotsgrupper och grupper som partikanslier-

na tar emot

18 015

20 462

20 493

Gruppvisningar51

26 797

26 322

17 494

Extravisningar (besök till talman, ledamöter,

utskott och förvaltning som guide genomfört)

2 309

2 893

1 784

Skolvisningar52

19 671

18 504

10 296

Totalt

66 792

68 181

50 067

Besökssiffrorna visar att intresset för att besöka riksdagen är likvärdigt med förra året. Efterfrågan på alla former av visningar och skolbesök har ökat. Eftersom alla tillgängliga tider varit bokade visar sig detta dock inte i besöks- siffrorna. Riksdagsförvaltningen bedömer att det skulle behövas 100 % fler bokningsbara tider för att kunna möta efterfrågan.

Studiematerial

Studiematerial på fördjupande nivå, som riktar sig till gymnasiet, förnyades och förbättrades under året. Större vikt lades vid att kombinera tryckt material och webb. Innehållet har kopplats till webbplatsen där ett pedagogiskt för- djupningsmaterial med frågor och övningar, webb-tv-länkar, intervjuer och bildspel för respektive broschyr erbjuds.

50På grund av ombyggnadsarbeten i allmänhetens entré är det endast ledamotsgrupper som redovisas för helåret. I övrigt omfattar siffrorna för 2008 endast perioden januari-augusti.

51Avser bokade grupper, allmänhetens visningar, sommarvisningar och konstvisningar.

52Avser bokade gymnasie- och högstadieklasser.

32

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Sändningar från riksdagen

Antalet sändningstimmar är något lägre än tidigare år och speglar kammarti- den (se avsnitt 2.5). Tekniken vid speciella arrangemang och normal produk- tion har fungerat utmärkt och inga tekniska störningar har inträffat som på- verkat den planerade verksamheten.

Tabell: Sändningstimmar53 från riksdagen, antal

2010

2009

2008

Plenisalen

600

685

756

Förstakammarsalen

23

95

70

Andrakammarsalen

52

51

90

Skandiasalen

41

55

58

Presscentrum

10

7

10

Summa

726

893

984

Programbolag som utnyttjat riksdagens tv-produktion

Kapaciteten att hantera direktsändningar från flera evenemang parallellt har utökats under året. Vid behov kan upp till tre parallella evenemang direktsän- das.

Tabell: Urval av programbolag som nyttjat riksdagens tv-produktion, antal tillfällen

Programbolag

2010

2009

SVT

108

139

TV4

57

26

Aftonbladet

16

8

Summa

181

173

Tidningen Riksdag

2010

2009

2008

rod.se

200 000

120 000

60 000

Tidningen kom under året ut med 38 (38) 37 nummer. Prenumerantintäkterna minskade något på grund av minskad upplaga under fjolåret och första halv- året i år. Under hösten har dock upplagan ökat kraftigt. Vid slutet av året var upplagan cirka 10 300 (9 400) 10 700 (inklusive friexemplar inom riksdagen). Intäkter från annonser ökade något under året.

Tabell: Särkostnader och intäkter för tidningen Riksdag

2010

2009

2008

Intäkter54

Prenumerationer

4 177

4 513

5 181

Annonser

1 186

1 097

1 655

Summa

5 363

5 610

6 836

Kostnader55

Löner

5 622

5 709

6 130

Tidningsproduktion

3 593

3 473

3 329

Övriga driftskostnader

801

674

608

Summa

10 016

9 856

10 067

Saldo

4 653

4 246

3 231

Driftbidrag

4 600

4 600

4 600

Underskott

53

354

1 369

54Inklusive interna intäkter (siffrorna för 2008 är omräknade till att innehålla de interna intäkterna).

55Direkta kostnader.

34

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

2.8Vård och bevarande av byggnader och samlingar

Uppdrag: Att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

Arbetet inom uppdragsområdet syftar till att vårda, underhålla och bevara det historiska arv som riksdagens byggnader (inklusive inredning) och samlingar utgör för framtiden. Arbetet är därför inriktat på att utveckla rutiner för beva- randet av såväl byggnader som dokument och konst.

Tabell: Intäkter, kostnader och transfereringar, tusentals kronor samt andel

2010

Andel

Intäkter56

19

370

49 %

Kostnader

156 016

9 %

Nettokostnad

136 646

8 %

Transfereringar

Totalt

136 646

7 %

Följande har särskilt beaktats:

-att riksdagshusens skick och värde har kunnat bevaras så att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på Helgeandsholmen

-att riksdagens inredning och konst vårdas

-att handlingar tillkomna i beslutsprocessen, däribland ljud- och bildupptag- ningarna, bevaras för eftervärlden.

Uppdragsområde

Uppföljning

Mål/mått

D. Vård och bevarande av bygg-

Genomförda åtgärder

Uthålligt användbara

nader och samlingar

byggnader och

samlingar

Sammanfattande resultatuppföljning

En arbetsplan har lagts fast för renovering av riksdagens fastigheter. Under 2010 har kvarteret Mercurius projekterats för ombyggnad. Arbetet kommer att bedrivas under en 10-års period med så få störningar som möjligt i verk- samheten.

En inventering har gjorts av den konst riksdagen förvaltar för statens räk- ning. Inventeringen har påvisat ett betydande behov av insatser när det gäller förvaring och vård.

Slutligen har riksdagsförvaltningen även vidtagit åtgärder för att säkerstäl- la att dokumentsamlingar vårdas och bevaras för framtiden.

56 Utom intäkter av anslag, avser främst hyresintäkter.

35

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Bevarande av samlingar och spridning av äldre riksdagsmaterial

Riksdagsförvaltningen ansvarar för samlingar av dokument om riksdagen och dess verksamhet samt för den konst som finns i riksdagens lokaler.

Karl Sandels fotografisamling

Riksdagsförvaltningen har under året köpt användarrättigheter till fotografen Karl Sandels fotografisamling, ca 1 800 fotografier med riksdagsmotiv, främst från 193060-talen.

Politiska teckningar

Riksdagsbiblioteket har en stor samling politiska teckningar. Under året har ett arbete gjorts i syfte att identifiera person och situation och lägga upp ett register över samlingen.

Utgivning av protokoll från ståndsriksdagen

Under året färdigställdes prästeståndets protokoll från 17551756 för tryck. Arbetet med borgarståndet samt ridderskapet och adeln 17551756 pågår.

Medverkan i jubileumsprojektet Örebro 2010

I samband med uppmärksammandet av den urtima riksdagen i Örebro 1810 publicerade riksdagens arkiv en skrift med handlingar från denna riksdag samt förklarande bakgrundstexter När svenskarna valde tronföljare. Hand- lingar från riksdagen i Örebro 1810. Skriften presenterades i en fullsatt Niko- laikyrka i Örebro i april.

Fastigheter och lokaler

Riksdagsförvaltningen förvaltar för riksdagens räkning de s.k. riksbyggnader- na på Helgeandsholmen, ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan och bo- stadsfastigheter som disponeras av riksdagens ledamöter. Även ett antal bo- stadsrättslägenheter förvaltas av riksdagsförvaltningen. I riksdagsförvaltning- ens fastighetsbestånd ingår också Villa Bonnier.

Riksdagsförvaltningen strävar efter att erbjuda ändamålsenliga lokaler, så- som arbetsrum och sammanträdesrum samt till ledamöter även övernattnings- bostäder. I lokalerna ska såväl inredning som inomhusklimat vara tillfreds- ställande. Lokalvård ska genomföras med hög medvetenhet, bl.a. om miljö- aspekterna.

I beståndet ingår flera byggnader som är en central del av det demokratiska kulturarvet. Dessa ska vårdas så att de är väl bevarade och kan visas upp för allmänheten. Under året har ett stort antal åtgärder vidtagits för att vårda och bevara fastighetsbeståndet.

Långsiktigt renoverings- och underhålls arbete

Sedan 2009 bedriver förvaltningen ett långsiktigt renoverings- och under- hållsarbete i riksdagens fastigheter. Under 2010 har projektering av kvarteret Mercurius förberetts, ett arbete som inleds 2011. Se även avsnitt 2.11.

36

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Klimatmätning i arkivet

Riksdagens arkivlokaler uppfyller inte Riksarkivets krav på arkivlokaler och på lång sikt riskerar materialet att förstöras. En besiktning av arkivlokalen har utförts tillsammans med expertis från Riksarkivet. Utbyte av ventilationsag- gregat i bandarkivet har genomförts under hösten 2010.

Som omnämnts tidigare skedde ett stort antal omflyttningar av arbetsplat- ser efter valet. Två tjänstemannaenheter flyttades för att göra det möjligt för partikanslierna att sitta så samlat som möjligt. Dessutom bytte 145 övernatt- ningsbostäder innehavare.

Uthyrning och inhyrning av lokaler

Totalt upplåter riksdagsförvaltningen lokaler på 10 750 m2 till olika hyresgäs- ter. För 2010 gav det förvaltningen en hyresintäkt på ca 19 miljoner kronor. Hyrorna har satts på marknadsmässiga grunder.

Nedan sker en särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäk- terna för uthyrning av lokaler i riksdagens fastigheter.

Tabell: Särkostnader och intäkter för fastighetsverksamheten (tusental kronor)

2010

2009

2008

Intäkter

Hyror57

18 961

18 366

18 801

Övriga intäkter

92

90

109

Summa

19 053

18 455

18 910

Kostnader58, 59

Löner60

1 248

1 231

1 229

Administration

6

58

101

Planerat underhåll

864

514

759

Felavhjälpande underhåll

166

216

432

Medier61

1 514

1 361

1 230

Skötsel

49

52

31

Summa

3 847

3 432

3 782

Överskott

15 206

15 024

15 128

57Avser hyresintäkter för kommersiella lokaler (butiker och restauranger), vissa bostäder och uthyrning av lokaler till Medeltidsmuseet och Riksdagens ombudsmän (JO).

58Direkta kostnader.

59Kostnaderna för administration, planerat och felavhjälpande underhåll samt medier har justerats med manuella beräkningar.

60Lönekostnaderna baseras på två årsarbetskrafter.

61Med medier avses kostnader för el, vatten, gas och fjärrvärme.

37

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

2.9Myndighet och arbetsgivare

Uppdrag: Att vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare

Riksdagsförvaltningen ska vara en väl fungerande och framsynt myndighet. I detta ligger strävan efter en hög kostnadseffektivitet, korrekt tillämpning av lagar och regler, exempelvis när det gäller diarieföring, upphandling samt att ha en hög ambition när det gäller arbetsgivarrollen.

I området ingår även det särskilda myndighetsuppdraget att stå för infor- mation om EU och det stöd förvaltningen svarar för gentemot riksdagens myndigheter och nämnder.

Tabell: Intäkter, kostnader och transfereringar, tusentals kronor samt andel

2010

Andel

Intäkter62

3

776

10 %

Kostnader

229 364

14 %

Nettokostnad

225 588

14 %

Transfereringar

Totalt

225 588

11 %

I denna redogörelse har följande särskilt beaktats:

-att riksdagsförvaltningen har en korrekt tillämpning av de lagar som riksda- gen stiftat som gäller statliga myndigheter

-att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt

-att det IT-stöd som erbjuds har hög driftsäkerhet och tillgänglighet

-att de åtgärder som vidtagits i syfte att uppfylla förvaltningens treåriga miljömål har medfört att miljöarbetet fortskrider i enlighet med beslutade handlingsplaner

-att riksdagsförvaltningen ger väl fungerande stöd och service till riksdagens myndigheter och nämnder

-att EU-upplysningen på riksdagens uppdrag ger allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksda- gen

Uppdragsområde

Uppföljning

Mål/mått

E. Myndighet och arbetsgivare

Medarbetarenkät

Nöjdhet (NMI, NKI)

Myndighetsjämförelser

Revision m.m.

Specialfrågor/planer

Sjukfrånvaro etc.

Utvärderingar och

Genomfört/uppnått mål

uppföljningar

62 Utom intäkter av anslag, avser främst intäkter från serviceavtal med JO.

38

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Sammanfattande resultatuppföljning

Riksdagsförvaltningen har under 2010 fortsatt arbetet med att utveckla den interna styrningen. Bestämmelser om intern kontroll har inarbetats i REA- lagen och i instruktionen genom beslut i riksdagen i december 2010.

Under ledning av talmannen har en process bedrivits för att finna en ny riksdagsdirektör då den förutvarande ansökt om att ta ut pension i samband med riksdagsvalet. Uppdraget annonserades i press och en sökningsprocess bedrevs med externt konsultstöd. En ny riksdagsdirektör valdes av kammaren i anslutning till riksmötets öppnande hösten 2010.

Ett nytt centralt avtal har slutits för riksdagens myndigheter, likalydande med det avtal som träffats för regeringsmyndigheterna. Ett aktivt mångfalds- arbete har bedrivits med syfte att långsiktigt öka mångfalden bland persona- len.

Förvaltningens miljöledningsarbete har varit effektivt och vid certifierings- revisionen i april var revisionens omdömen uteslutande positiva. De åtgärder som vidtagits under 2010 gör att riksdagsförvaltningens miljöarbete i stort, med undantag av energiförbrukning, fortskrider i enlighet med beslutade handlingsplaner.

I övrigt lever riksdagsförvaltningen väl upp till de krav som styrdokumen- ten ställer.

Verksamhetsstyrning planering och uppföljning

Årligen identifieras de beslut som riksdagen har fattat om styrning och för- valtning av statliga myndigheter. Därefter görs en genomgång av hur förvalt- ningen efterlever dessa. De verksamheter som berörs av besluten är i hög grad medvetna om, respektive följer, de beslut som riksdagen fattar.

I oktober fick ett konsultföretag i uppdrag av riksdagsdirektören att göra en genomlysning av riksdagsförvaltningen. För att få en bild av de förväntningar som finns på verksamheten intervjuades chefer internt, politiker och externa intressenter i Regeringskansliet samt hos riksdagens myndigheter. Mer än 70 intervjuer och 110 samtalstimmar genomfördes.

Samtalen visade att många överlag är väldigt nöjda med förvaltningen och att det inte finns önskemål om några stora organisatoriska förändringar. Där- emot finns det områden som behöver utvecklas och bli bättre. Efter en första rapportering av resultatet kommer ett utvecklingsarbete att inledas 2011.

Miljöledningssystemet63

Inom miljöområdet har miljöledningssystemet etablerats och vidareutveck- lats. Den certifiering64 som riksdagsförvaltningen fick under 2009 har varit ett viktigt steg i att skapa en god och verkningsfull styrning av miljöarbetet. Även efter vårens externa miljörevision behölls certifieringen.

63För övrig information om miljöledningsarbetet, se riksdagsförvaltningens helårsrapport, dnr 250-1962-09/10.

64ISO 14001.

39

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

IT-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet

Förutsättningar för ett väl fungerande IT-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet är bl.a. tydliga krav på leveranser, effektiv organisation och en god överblick som ger möjlighet till nödvändiga prioriteringar när det gäller strategiska val och operativa beslut inom IT-området.

Analys av volymer av olika typer av tekniska utrustningar (tjänster) har genomförts och jämförelser med branschstandard har gjorts för att värdera effektiviteten i verksamheten. Som bas för jämförelsen har används antalet registrerade användare av tjänsterna.

Tabell: Utrustning för arbetsplatser och datoranvändare, antal65

31 december

2010

2009

Registrerade användare

1 658

1 647

Bärbara datorer

1 313

930

Stationära datorer

1 218

1 691

Nätverkskrivare

233

24866

Lokala skrivare

864

938

Fasta telefoner

1 693

1 344

Bärbara telefoner

185

220

Mobila telefoner

887

816

Fax

97

97

Mobilt bredband

749

496

Användare som synkroniserar mobiltelefon

572

454

Administrerade klientapplikationer

458

383

Stöd via helpdesk och utbildning inom IT-området

De ärenden som hanteras av helpdesk omfattar allt från beställningar av be- fintliga tjänster och enklare wordfrågor till mer svårlösta frågor och problem kring störningar eller fel i produktionen. Under året har helpdesk besvarat 65 % av inkomna samtal inom 30 sekunder och 69 % inom 1 minut.

Tabell: Samtal till helpdesk, antal

2010

2009

2008

Besvarade samtal

21 908

19 089

17 957

Tappade samtal

3 794

1 024

1 283

Såväl antalet besvarade som tappade samtal var högt under månaderna juni, oktober och november. Den främsta anledningen var valet 2010 samt inciden- ter som påverkat ett stort antal användare.

65Motsvarande uppgifter saknas för 2008.

66Tätheten för nätverksskrivare är exceptionellt hög för verksamheter av jämförbar storlek. Det höga antalet lokala skrivare kan förklaras av att samtliga ledamöter har två lokala skri- vare, vilket svarar för 698 skrivare, övriga nyttjas av användare inom förvaltning och parti- kanslier som bedömts skriva ut känslig information.

40

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Tabell: Fördelning av ärenden per kategori, procentuell andel67

2010

2009

Beställning av tjänst

38 %

29 %

Fråga

15 %

26 %

Incident

47 %

45 %

Varje ärende till helpdesk kategoriseras vid registrering. De vanligaste ären- dena rör incidenter avseende en tidigare fungerande tjänst (47 %) samt be- ställning av ny tjänst (38 %).

IT-utbildning

Årets viktigaste uppdrag inom området IT-utbildning har varit introduktion av nya ledamöter i samband med valet. Uppdraget har förberetts, genomförts och följts upp. Varje ny ledamot tilldelades en IT-mentor som var ledamotens personliga kontakt i IT-frågor. Mentorn ansvarade för 2025 ledamöter. IT- introduktionen hölls i seminarieform samt genom minst ett personligt besök.

Tabell: Deltagare i IT-utbildning per kundgrupp, andel68

2010

Ledamöter

33 %

Partigruppskansli

28 %

Riksdagsförvaltningen

32 %

JO

7 %

Ökningen av antalet deltagare i lärarledd undervisning i utbildningslokal härrör sig från en större utbildningsinsats under årets första tertial. Utbild- ningsinsatsen genomfördes i samband med införandet av ett en-pc-koncept för anställda vid partigruppskanslierna.

Beredskaps-, kris- och kontinuitetsplanering

Beredskaps- och krisplanering har pågått under året. Arbetet med att ta fram kontinuitetsplaner för förvaltningens verksamhetskritiska IT-system har fort- satt.

Upphandlingar

Riksdagsförvaltningen genomför årligen ett stort antal upphandlingar. De flesta upphandlingar görs inom IT- och fastighetsområdena. Inom IT-området sker flertalet upphandlingar som avrop från den statliga inköpssamordningen, medan upphandlingarna på fastighetsområdet regelmässigt är av större om- fattning.

67Motsvarande uppgifter saknas för 2008.

68Motsvarande uppgifter saknas för 2008 och 2009.

41

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Under 2010 genomfördes 61 upphandlingar. Av dessa har 23 genomförts som säkerhetsskyddade upphandlingar, varav 4 har skett med stöd av reger- ingsundantaget.

Som en följd av att riksdagsförvaltningen har blivit miljöcertifierad ställs nu mer långtgående miljökrav i upphandlingarna än tidigare, särskilt inom området byggentreprenader. Under året har fyra tilldelningsbeslut överklagats till domstol. Riksdagsförvaltningens beslut har inte ändrats i något av fallen.

Väl fungerande stöd och service till riksdagens myndigheter och nämnder

Av 9 kap. 4 § RO framgår att riksdagsförvaltningen även har uppgifter som syftar till att stödja riksdagens myndigheter. Det handlar bl.a. om att handläg- ga frågor om förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstaga- re, upprätta förslag till anslag på statsbudgeten, dock inte för Riksrevisionen. I uppgifterna ingår även att handlägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken.

I riksdagsförvaltningens instruktion förtydligas dessa uppgifter. Exempel- vis framgår det att riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla de resurser och den service m.m. som i övrigt behövs för övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen har under året lämnat service och administrativt stöd i olika utsträckning till vissa av riksdagsorganen. Stödet har främst avsett Riksdagens ombudsmän (JO) i form av ekonomiadministration, viss lönead- ministration, fastighetsförvaltning, teknisk utrustning och IT-tjänster samt medverkan vid budgetplanering m.m.

Dessutom har riksdagsförvaltningen bistått JO i arbetet med utvärdering av ett nytt ärendehanteringssystem, och nu pågår planering för införande och driftsättning av detta system.

Riksdagsbibliotekets informationsresurser och servicefunktioner är till- gängliga även för JO:s tjänstemän, som utnyttjar både låneservicen och fram- för allt de juridiska databaserna.

Resurser har ställts till förfogande som stöd till de interparlamentariska de- legationerna och redovisas under uppdragsområdet Stöd till arbetet i kamma- re och utskott m.m.

42

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Riksdagens nämnder

Även vissa begränsade administrativa resurser har ställts till förfogande till riksdagens nämnder.

Tabell: Riksdagens nämnder, antal sammanträden, kostnader i tusental kronor

Antal

Antal

Arvode

Övriga

Summa

samman-

ledamöter

m.m. (inkl.

kostna-

kostna-

träden

i nämnden

soc. avg.)

der

der

Riksdagens överklagan-

denämnd

3

7

93

93

Partibidragsnämnden

4

4

102

5

107

Riksdagens arvodes-

5

4

157

157

nämnd

Statsrådsarvodesnämn-

3

4

138

12

150

den

Nämnden för lön till

riksdagens ombudsmän

och riksrevisorerna

4

4

139

5

144

Valprövningsnämnden

26

5

487

187

674

Totalt 2010

45

28

1 116

209

1 325

Totalt 2009

21

28

910

68

978

Totalt 2008

22

28

889

92

981

Avtals- och förhandlingsområdet

Efter att förhandlingar förts under hösten med de centrala fackliga organisa- tionerna på riksdagsområdet har ramavtal om löner m.m. för arbetstagare hos riksdagens myndigheter m.fl. slutits för åren 20102012. Avtalen omfattar riksdagsmyndigheterna, dvs. riksdagsförvaltningen, Riksbanken, Riksrevisio- nen och Riksdagens ombudsmän (JO). Samtidigt har ändringar gjorts i vissa andra centrala kollektivavtal, t.ex. chefsavtalet, trygghetsavtalet och person- skadeavtalet.

Avtalen på riksdagsområdet motsvarar, liksom tidigare, avtalen på det stat- liga området i övrigt.

Under året har kontinuerlig kontakt och avstämning skett med Arbetsgi- varverket för att säkerställa att anställningsvillkoren och avtalen på riksdags- området är i paritet med de villkor och avtal som gäller för det statliga områ- det i övrigt.

Förslag till anslag på statsbudgeten m.m.

I enlighet med bestämmelserna i instruktionen biträder riksdagsförvaltningen vid beredningen av budgeten för riksdagens ombudsmän (JO) och lämnar ett yttrande över Riksrevisionens budgetförslag.

43

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

REA-lagen

Under året skedde slutberedningen av en översyn av REA-lagen69, främst påkallad av bestämmelserna om intern styrning och kontroll70 som gäller de förvaltningsmyndigheter under regeringen som är skyldiga att inrätta en in- ternrevision. Riksdagen beslutade i december 2010 att nya bestämmelser kommer att gälla riksdagens myndigheter fr.o.m. den 1 januari 2011.

Opartisk och allsidig information om EU

EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksda- gen. Informationen sker via EU-upplysningens webbplats, svarsservice (tele- fon och e-post), trycksaker och utbildningar.

Antalet besök på webbplatsen eu-upplysningen.se och förfrågningar till EU-upplysningens svarsservice har minskat jämfört med föregående år. Det är en förväntad minskning med tanke på att det under 2009 var två händelser som ökade intresset, valet till Europaparlamentet och Sveriges ordföran- deskap i EU.

En tillgänglig och korrekt webbplats

EU-upplysningens webbplats är den viktigaste informationskanalen ut till allmänheten med bl.a. nyheter, information om EU:s ämnesområden och svar på de vanligaste frågorna om EU.

Tabell: Besök på webbplatsen (antal)

2010

2009

2008

eu-upplysningen.se

657 863

796 571

510 533

Jämfört med 2008 är antalet besök närmare 30 % fler. På Googles listor över träffar på webbplatsen ligger eu-upplysningen.se fortsatt högt för de priorite- rade sökorden.

Svarsservice möter allmänhetens behov av EU-information

EU-upplysningen erbjuder en rikstäckande svarsservice för att möta medbor- garnas behov av information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen.

Under de senaste åren har EU-upplysningen även tagit emot många frågor om debatten om Lissabonfördraget. Fördraget trädde, som tidigare omnämnts, i kraft den 1 december 2009 och debatten är inte lika omfattande som tidigare.

Antalet e-postförfrågningar är fler än antalet förfrågningar per telefon. Att antalet e-postförfrågningar är högre beror troligen på den nya tjänsten på eu-

69Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltning- en, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

70I förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

44

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

upplysningen.se, där frågeställaren kan skriva sin fråga direkt i ett webbfor- mulär, vilket ökar tillgängligheten och servicen mot användarna.

Tabell: Svarsservice EU-upplysningen, antal förfrågningar

2010

2009

2008

Telefonsamtal

2 283

5 005

4 309

varav interna samtal

89

92

60

E-postförfrågningar

2 847

3 195

2 413

Fax och brev

23

35

20

Totalt

5 153

8 235

6 742

Organisation och personal

Riksdagsförvaltningen ska skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.

Organisation

Riksdagsförvaltningen var 2010 indelad i följande organisatoriska enheter:

Ledningssekretariatet och talmansstaben bistår riksdagsdirektören och talmännen i deras arbete.

Kammarkansliet (KK) svarar för planering och genomförande av arbetet i kammaren och samordning av EU-arbetet samt utredningshjälp till ledamöter och partigruppskanslier.

Riksdagens internationella kansli (RIK) svarar för riksdagens internationel- la kontakter och biträder talmannen och de vice talmännen i deras internatio- nella engagemang.

Utskottens och EU-nämndens kanslier biträder ledamöterna i deras arbete i utskotten och EU-nämnden.

Administrativa avdelningen (ADM) svarar för administrativa frågor som rör personal, ekonomi, administrativt ledamotsstöd, juridik, intern service och IT- stöd samt även för fastighetsförvaltning och bevakning av riksdagens byggnader.

Kommunikationsavdelningen (KA) svarar för information och faktaunder- lag om riksdagen, riksdagens arbete och EU samt ansvarar för riksdagstrycket och tryckning av andra dokument.

45

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

I figuren nedan visas riksdagsförvaltningens organisation den 31 december 2010. Siffrorna anger antalet anställda inom respektive organisatorisk enhet.71 Vid utgången av 2010 var antalet personer med en tillsvidareanställning el-

ler ett vikariat 654, varav 271 män och 383 kvinnor.

71 ADM: Ekonomienheten 10, enheten för adm. ledamotsservice 11, juridiska enheten 9, personalenheten 12, säkerhetsenheten 45, fastighetsenheten 27, enheten intern service 77, IT-enheten 73, ADM-sekretariatet 8.

KK: Centralkansliet 10, protokollskansliet 28, riksdagens utredningstjänst 47, KK- sekretariatet 6.

KA: Enheten för riksdagstryck 23, informationsenheten 44, Riksdagsbiblioteket (inkl. arkivet) 40, EU-upplysningen 13, tidningen Riksdag

Kvinnor,

Män,

Totalt,

Anställningstid,

Anställningstid

antal

antal

antal

andel av totalen

< 1 år

30

7

37

6 %

13 år

55

30

85

13 %

45 år

42

25

67

10 %

610 år

81

77

158

24 %

1114 år

59

45

104

16 %

1519 år

46

42

88

14 %

2024 år

41

20

61

9 %

> 24 år

29

25

54

8 %

Totalt

383

271

654

100 %

Personalomsättningen har fortsatt att minska och var 8,3 % 2010 att jämföra med 9,2 % år 2009 (12 % år 2008).

Totalt slutade 54 (62) 79 personer sin anställning, varav 15 (18) 18 perso- ner gick i pension. Av de 54 som slutade innehade 23 tidsbegränsade anställ- ningar. Under 2010 har systematiska avgångssamtal införts, bl. a. som ett led i att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen.

Tabell: Orsak till anställningens upphörande

Avslutsorsak

2010

2009

2008

Övergång till annan statlig verksamhet

16

25

27

Övergång till kommunal verksamhet

2

1

1

Övergång till privat anställning

6

8

12

Avgång, ålderspension

15

18

18

Avgång, studier

2

1

1

Avliden

0

1

1

Avgång, övrigt

13

8

18

Avgång, arbetsbrist

1

Totalt

54

62

79

47

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Inför pensionering

Under våren genomfördes tre seminarier riktade till anställda som de närmas- te åren ska gå i pension. Seminarierna handlade om den psykologiska om- ställning som det innebär att lämna sin yrkesverksamma del av livet, om vad pensionen består av och hur den beräknas samt till sist om livsstilsfrågor och vad föreningslivet kan erbjuda.

Tabell: Antalet anställda fördelat på organisatorisk enhet och kön 2010-12-31

Organisatorisk enhet

Kvin-

Män,

Totalt

Andel

Totalt

Totalt

nor,

antal

antal

kvin-

antal

antal

antal

nor

2009

2008

Riksdagsdirektören med lednings-

sekretariatet, talmansstaben,

kammarkansliet, RIK

81

40

121

67 %

130

125

Utskottskanslierna, EU-nämndens

kansli

90

35

125

72 %

124

125

Administrativa avdelningen

131

146

277

47 %

276

274

Kommunikationsavdelningen

81

50

131

62 %

141

137

Totalt

383

271

654

59 %

671

661

Andelen kvinnor vid utgången av 2010 var 59 % (57 %) 57 % av de anställda, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2009.

Tabell: Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2010-12-31

Ålder,

Totalt

Totalt

Kvinnor,

Män,

Totalt

andel av

antal

antal

Åldersintervall

antal

antal

antal

totalen

2009

2008

< 24 år

0

1

1

0 %

4

2

2534 år

36

22

58

9 %

78

84

3544 år

113

80

193

30 %

195

196

4554 år

119

100

219

33 %

207

183

5559 år

49

34

83

13 %

78

87

> 59 år

66

34

100

15 %

109

109

Totalt

383

271

654

100 %

671

661

Medelåldern för de anställda är 48 år, vilket är något högre ca 1 år jämfört med föregående år. Kvinnornas medelålder är 48 år och männens 47 år.

Sammanfattningsvis har det skett små förändringar när det gäller anställ- ningstid och ålder. Men trenden mot en långsam ökning av medelåldern och längre anställningstid fortsätter. Medelanställningstiden har ökat med ett år räknat från 2005, från 10,4 år till 11,4. Under samma tid har medelåldern ökat med två år, från 46 år till 48 år. Personalomsättningen har minskat 2010. En förklaring kan vara det minskade behovet av tidsbegränsade anställningar.

48

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Chefer och chefsutveckling

Handledningsgrupperna för chefer har varit verksamma även under 2010. Nya chefer har integrerats i chefsutvecklingsprogrammet och utbildats kring kommunikation i ledarskapet i syfte att de ska få samma plattform som för- valtningens övriga chefer.

Under året har åtta chefsrekryteringar (inklusive rekryteringen av en riks- dagsdirektör) vilka lett till att en man och sju kvinnor anställts. Rekrytering- arna har genomförts i enlighet med den chefsrekryteringspolicy som antagits av riksdagsstyrelsen.

Tabell: Antalet chefer72 fördelat på organisatorisk enhet och kön 2010-12-31

Andel

Totalt

Totalt

Kvinnor,

Män,

Totalt

kvinnor

antal

antal

Organisatorisk enhet

antal

antal

antal

2009

2008

Riksdagsdirektören med ledningssekreta-

riatet, talmansstaben, kammarkansliet,

RIK

3

3

6

50 %

5

7

Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli

9

7

16

56 %

16

16

Administrativa avdelningen

4

5

9

44 %

9

9

Kommunikationsavdelningen

4

3

7

57 %

6

6

Totalt

20

18

38

53 %

36

38

Andelen kvinnliga chefer inom riksdagsförvaltningen fortsätter att öka. Vid utgången av 2010 var det 53 % (44 %) 42 %.

Tabell: Antalet chefer fördelat på ålder och kön 2010-12-31

Totalt

Totalt

Kvinnor,

Män,

Totalt

Andel av

antal

antal

Åldersintervall

antal

antal

antal

totalen

2009

2008

3544 år

1

3

4

11 %

3

1

4554 år

10

6

16

42 %

15

13

5559 år

4

4

8

21 %

7

11

>59 år

5

5

10

26 %

11

13

Totalt

20

18

38

100 %

36

38

Medelåldern för chefer i riksdagsförvaltningen är 54, år vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

72 Enhetschef eller högre chef med personalansvar.

49

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Arbetsmiljöarbete

En arbetsmiljöutbildning med inriktning mot ansvarsförhållanden vid anlitan- de av entreprenörer, konsulter och inhyrd arbetskraft har genomförts under våren. Målgruppen var chefer och anställda som agerar beställare mot konsul- ter och entreprenörer. Rutiner håller på att utarbetas för samordningsansvar vid anlitande av entreprenörer, konsulter m.fl.

Samtliga enheter har under året uppdaterat sin handlingsplan för det sys- tematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Dessutom har en arbetsmiljöutbildning kring SAM för nyanställda chefer genomförts.

En uppdatering av fördelningen av arbetsmiljöansvaret har påbörjats och ska slutföras under våren 2011.

Under 2010 har riksdagsförvaltningen, i samarbete med företagshälsovår- den, genomfört en omfattande riskbedömning för flera enheter som ska flytta vid årsskiftet 2010/2011. Även riksdagens utredningstjänst har genomfört en riskbedömning i samband med flytt.

Drygt 90 ergonomiska arbetsplatsbesök med syfte att förhindra uppkomst av arbetsrelaterade belastningsskador har hittills genomförts under 2010.

Jämställdhet och mångfald

Ett huvudtema vid chefsinternatet i januari var förvaltningens arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Där presenterades även en uppföljnings- modell för mångfaldsarbetet. Uppföljningen avser dels hur ett inkluderande arbetsklimat kan skapas och behållas, dels vilka åtgärder som kan vidtas för ökad mångfald och jämnare könsfördelning vid rekryteringar samt hur kun- skaperna inom området har ökats.

Mångfaldsarbetet inom riksdagsförvaltningen är också en uppgift som in- går i chefsuppdraget. För att konkretisera det uppdrag som cheferna fått har samtliga chefer haft att gå igenom tre uppföljningskriterier med sin närmaste chef inför tertialredovisningstillfällena. Riksdagsdirektören har gjort uppfölj- ningar av jämställdhets- och mångfaldsarbetet i samband med tertialuppfölj- ning.

Flera chefer har i direkt anslutning till internatet tagit upp frågor om mång- fald, arbetssätt, samtalsklimat m.m. i sina respektive arbetsgrupper.

Strävan är att man kontinuerligt ska arbeta med frågorna och se dem som ett naturligt inslag i den löpande verksamheten.

Riksdagsförvaltningens personalpolicyer har granskats ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. En uppföljning av jämställdhetsplanen för 2009 har gjorts i samråd med de fackliga representanterna. Vidare har arbetet med en treårig plan för jämställdhet och mångfald påbörjats i december.

Friskvård

Ett omfattande utbud av friskvård erbjuds riksdagsledamöter och anställda vid riksdagsförvaltningen, partikanslierna och JO. Målsättningen är att stimulera till egna aktiva åtgärder för att främja hälsa och få en ökad frisknärvaro.

50

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Många har också tagit vara på möjligheterna till olika friskvårdsaktiviteter. I genomsnitt deltar 122 personer i veckan i någon av de olika aktiviteter som anordnas, exempelvis motionsgymnastik, meditation och vattengymnastik.

Det finns också möjlighet till enskild individuell styrketräning, och under 2010 genomfördes över 130 styrketräningspass per vecka av anställda och ledamöter.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig tid minskade något 2010 i jämförelse med 2009. Den tydliga trenden mot minskad sjukfrånvaro framgår särskilt vid en jämförelse flera år tillbaka. Det är kvinnorna som står för minskningen då männens sjukfrånvaro ökat något under året.

Antalet medarbetare som varit långtidssjukfrånvarande (de som var frånva- rande på hel- eller deltid på grund av sjukdom 60 dagar eller mer) fortsätter att minska.

51

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

Tabell: Sjukfrånvaron

2010

2009

2008

2007

2006

Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid

2,5

2,8

2,8

3,8

3,9

Antal årsarbetare73

630

625

626

619

617

Antal individer med sjukfrånvaro

349

337

341

349

344

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i

förhållande till total sjukfrånvaro i %

37,2

41,3

45,1

57,7

60,3

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i

förhållande till tillgänglig tid i %

0,9

1,2

1,3

2,2

2,3

Antal individer med långtidssjukfrånvaro

22

25

27

30

32

Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbets-

tid

2,8

3,5

3,3

4,5

4,7

Antal kvinnliga årsarbetare

363

355

352

353

354

Antal kvinnor med sjukfrånvaro

212

210

205

214

233

Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid

2,2

1,9

2,1

2,9

2,7

Antal manliga årsarbetare

267

269

274

267

262

Antal män med sjukfrånvaro

137

127

136

135

121

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i

% av tillgänglig arbetstid

1,9

1,4

1,6

2,4

5,6

Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller

yngre

13

24

20

29

39

Antal individer i åldersgruppen 29 år eller

yngre med sjukfrånvaro

10

15

17

27

33

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 3049 år i % av

tillgänglig arbetstid

2,3

2,9

3,0

4,5

4,3

Antal årsarbetare i åldersgruppen 3049 år

343

343

349

333

330

Antal individer i åldersgruppen 3049 år med

sjukfrånvaro

203

191

195

194

195

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre

i % av tillgänglig arbetstid

2,8

2,8

2,6

3,1

3,0

Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller

äldre

273

258

257

257

248

Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre

med sjukfrånvaro

136

131

129

128

116

73 Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter, bl.a. på grund av att sjuk- och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.

52

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Vid utgången av 2010 var 9 anställda långtidssjukfrånvarande, 6 på heltid och 3 på deltid. Resterande 13 har återgått till arbete, fött barn och är föräldraledig eller har slutat (se tabell). Den positiva trenden kan också avläsas i att det var 3 fler eller 12 medarbetare som var långtidssjuka vid utgången av 2009..

Tabell: Läget vid årsskiftet för medarbetare med långtidssjukfrånvaro under året, antal personer

2010

2009

2008

Långtidssjuka

9

9

12

Åter i arbete

11

13

9

Föräldralediga

1

2

4

Slutat

1

1

2

Totalt

22

25

27

Kvinnornas sjukfrånvaro var fortsatt högre än männens, 2,8 % respektive 2,2 % i förhållande till tillgänglig arbetstid. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro har dock minskat till 0,6 procentenheter. Det beror på att kvinnornas sjukfrånvaro har minskat vilket är positivt, men också på att män- nens har ökat något. Man bör samtidigt beakta att det endast var en man som var långtidssjuk vid årsskiftet. Resterande åtta var kvinnor.

53

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

2.10 Prioriterade områden

Riksdagsstyrelsen fastställde den 18 mars 2009 en strategisk plan74 som an- gav prioriteringar för förvaltningens verksamhet 20102012.

Nedan redovisas läget för dessa prioriteringar fördelade på uppdragsområ- den. Vissa av områdena beskrivs närmare i de avsnitt som anges i den första kolumnen.

Tabell: Prioriterade områden

Avsnitt

Område

Uppdrag

Planenligt

ADen parlamentariska processen (Riksdagskommittén)

2.5B Valet 2010

En tjänstemannautredning har

Ja

följt upp utfallet av de föränd-

ringar i arbetet med EU-frågor

som motiverats av Riksdags-

kommitténs förslag.

Uppdraget att genomföra

riksdagens beslut med anled-

ning av Riksdagskommitténs

förslag är därmed avslutat.

Förberedelser inför valet och

Ja

åtgärder med anledning av

valresultatet.

2.6B Säkerhet och sårbarhet

2.7C Kommunikation

Beslutet om riksdagens bygg-

Ja

nader som skyddsobjekt har

aktiverats.

Löpande arbete med personal-

Ja

och kompetensutveckling.

Projektet Nya riksdagen.se

Försenat

Riksdagsförvaltningens kom-

Försenat

munikationsstrategi.

Tillgodose den rekordstora

Ja

efterfrågan på studiematerial

från och om riksdagen inför

valet.

2.8, D Riksdagens byggnader och Projektera för renoveringen av Ja

2.11

lokaler

del B av kvarteret Mercurius.

Förberedelser för renovering av

Ja

kvarteret Cephalus.

74 Dnr 250-1814-08/09.

54

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

Avsnitt

Område

Uppdrag

Planenligt

2.8D Riksdagsförvaltningens sam- lingar

2.9E Miljöledningsarbete

2.9E Kris och beredskap

Fortsätta minskningen av tryckt material, såsom proppar, snabb- protokoll, riksdagskalendern och meddelanden från kam- markansliet.

Upphandling av ett dokument- hanteringssystem (e-arkiv) för riksdagsförvaltningens allmän- na handlingar pågår.

Upprätta en plan för långsiktig vård av riksdagens konstsam- lingar.

Fortsatt certifiering m.m. Se även Helårsrapport för riks- dagsförvaltningen.

Under 2010 och 2011 ska handlings- och kontinuitetspla- ner tas fram för hur allvarliga händelser som kan drabba riksdagens verksamhet och IT- system ska hanteras.

2.9

E

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Förvaltningen har uppmärk-

sammat oklarheter när det

gäller arbetsmiljöansvaret för

entreprenörer, konsulter och

inhyrd arbetskraft.

Omfördelning av arbetsmiljö-

ansvaret pågår.

2.9

E

Mångfald

Inom mångfaldsområdet pågår

ett strukturerat arbete i syfte att integrera mångfaldsperspektivet i den löpande verksamheten.

Ja

Ja

Försenat

Ja

Ja

Ja

Ja

Ja

55

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

2.11 Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m.

Förvaltningen får även under löpande år uppdrag från riksdagsstyrelsen. Nedan redovisas en lägesrapport för dessa uppdrag. Även uppdrag som avslu- tats under året redovisas.

Ett uppdrag är avslutat i styrelsen när en avslutande redovisning av upp- draget presenterats för styrelsen.

Riksdagens fastigheter75

Sammanträdeslokaler

Inom riksdagsförvaltningen inleddes hösten 2004 ett arbete som syftade till att undersöka behovet av och förutsättningarna för nya mötes- och konferens- lokaler. I mars 2007 fattade riksdagsstyrelsen ett beslut om fortsatt projekte- ring för nya lokaler på Helgeandsholmen, den s.k. Puckeln. Under de kom- mande åren upparbetades kostnader motsvarande ca 19 miljoner kronor inom detta projekt.

Den 17 november 2010 beslutade riksdagsstyrelsen att anslagsavräkna de kostnader som hittills upparbetats under projekteringen. Därmed avslutades arbetet kring projekt Puckeln i den form det dittills drivits. Vid samma tillfälle beslutade riksdagsstyrelsen att ge riksdagsdirektören i uppdrag att inleda ett arbete med att fastställa ett lokalprogram för sammanträdeslokaler inom och utanför skalskyddet. Inom ramen för detta uppdrag kommer det underlag som utarbetats i projekt Puckeln att användas. Uppdraget ska redovisas senast vid styrelsens sammanträde i juni 2011.

Med anledning av en skrivelse från EU-nämnden gav styrelsen i september 2007 förvaltningen i uppdrag att återkomma till styrelsen i frågan. Frågan om EU-nämndens lokalbehov vilar i avvaktan på beslut om nya sammanträdes- och konferenslokaler.

Underhålls- och renoveringsplan för riksdagens fastigheter

Riksdagsstyrelsen beslutade den 17 juni 2009 om en underhålls- och renove- ringsplan för riksdagens fastigheter. Projektering pågår av renoveringsarbeten för Mercurius, och en kalkyl kommer att föredras riksdagsstyrelsen i mars 2011. Medel avsattes i bokslutet 2009-12-31 för eventuella ersättningar till följd av uppsägningen av hyreskontrakt. Samtliga berörda lokalhyresgäster har sagts upp, och förhandlingar om ersättning har påbörjats. Arbetet följer tidsplanen.

Övernattningsbostäder

Riksdagsstyrelsen beslutade den 17 november 2010 att ge riksdagsdirektören i uppdrag att anmäla förvaltningens intresse för att hyra övernattningsbostäder

75 Dnr 270-4463-04/05, 252-1284-07/08, 270-3289-07/08, 019-3810-06/07, 270-2775- 08/09, 270-273-09/10 och 270-975-10/11.

56

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

i kvarteret Brunkhalsen. I december fick förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att teckna ett långsiktigt hyresavtal för lägenheter i fastigheten Kvasten 8 och att inleda förhandlingar med delägaren Posten AB om en för- säljning av riksdagens andel i fastigheten.

Riksdagens nämnder

Reglering av riksdagens nämnder76

Riksdagsstyrelsen gav den 22 oktober 2008 förvaltningen i uppdrag att se över regleringen av riksdagens nämnder. Utredningsuppdraget utfördes som en enmansutredning, och i april 2010 överlämnade utredaren betänkandet Reglering av riksdagens nämnder (2009/10:URF2) till riksdagsstyrelsen. Styrelsen beslutade den 19 maj 2010 att skicka förslagen i betänkandet på remiss. Förvaltningen återkommer under våren 2011 till styrelsen med en redovisning av remissvaren och med förslag till fortsatt beredning av ärendet.

Det kan även noteras att riksdagen den 15 juni 2010 tillkännagav för sty- relsen som sin mening att styrelsen ska överväga behovet av att tydliggöra ansvarsförhållandena mellan riksdagens nämnder och riksdagsförvaltningen och återkomma med eventuella förslag (bet. 2009/10:KU39).

Översyn av arvoden för ledamöterna i Partibidragsnämnden77

Riksdagsstyrelsen uppdrog den 13 oktober 2010 åt riksdagsdirektören att komma med förslag till ändring av arvoden för ledamöterna i Partibidrags- nämnden. Styrelsen beslutade därefter, den 17 november, att avvakta med frågan till dess att utredningen om reglering av riksdagens nämnder, 2009/10:URF2, tas upp i styrelsen.

Riksdagens myndigheter

Översyn av lagen (2006:999) om ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen m.m.78

Riksdagsstyrelsen gav den 22 oktober 2008 förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av de ekonomiadministrativa bestämmelserna på riksdagsområdet. Utredningsarbetet bedrevs av en expertgrupp med representanter från riks- dagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och Finansdepartementet. Utredningens betänkande 2008/09:URF4 Bestämmelser om intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter har remissbehandlats. Riksdagen har vidare i ett tillkännagivan- de till styrelsen den 15 juni 2010 föreslagit en översyn av de ekonomiadmi- nistrativa bestämmelserna och att styrelsen återkommer med de förslag som

76Dnr 049-321-08/09.

77Dnr 049-3136-09/10.

78Dnr 250-327-08/09.

57

2010/11:RS2 RE SU LT AT R E D O V I SN IN G

en översyn eventuellt kan ge upphov till. Styrelsen beslutade därefter den 16 juni att föreslå att riksdagen antar styrelsens förslag till lagändringar som rör ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter (2009/10:RS6). Förslagen innebär att samma krav på intern styrning och kontroll i allt väsentligt ska ställas på riksdagens myndigheter som gäller för myndigheter under regeringen.

Uppdraget är därmed avslutat.

Utredning om översyn av instruktionen för Riksdagens ombudsmän79

Styrelsen beslutade den 17 februari 2010 att tillsätta en utredning för att se över instruktionen för Riksdagens ombudsmän (JO) efter ett tillkännagivande från riksdagen. Utredningen skulle genomföras med den inriktning som an- gavs i konstitutionsutskottets betänkande 2009/10:KU24. Utredningen har genomförts av en utredningsman med bistånd av experter från förvaltningen och från JO. Utredningen föreslog i linje med konstitutionsutskottet att det införs en möjlighet för justitieombudsmannen att delegera rätten att fatta beslut i avvisnings- eller avskrivningsärenden för att på så vis förkorta hand- läggningstiden hos JO. Styrelsen beslutade den 16 juni att föreslå att riksda- gen antar ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän som innebär att en delegationsrätt enligt ovan införs.

Uppdraget är därmed avslutat.

Vissa frågor om Riksrevisionens granskningsrapporter80

Riksdagen beslutade på förslag från konstitutionsutskottet (bet. 2009/10:KU17) om ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att utreda vissa frågor om granskningsrapporterna från Riksrevisionen, bl.a. frågan om sekundär sekretess för uppgifter som inkommit från Riksrevisionen och som är sekretessbelagda hos myndigheten. Vid sitt sammanträde den 15 december beslutade styrelsen att ge riksdagsdirektören i uppdrag att utreda vissa frågor om Riksrevisionens granskningsrapporter i enlighet med vad som anfördes i konstitutionsutskottets betänkande. Uppdraget ska slutredovisas senast vid styrelsens sammanträde i maj 2011.

Översyn av riksdagsförvaltningens instruktion81

Styrelsen beslutade den 20 maj 2009 att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av riksdagsförvaltningens instruktion. I uppdraget ingick även att se över vissa tjänstebenämningar. Ett förslag till ny lag med instruktion samt ett förslag till arbetsordning för riksdagsförvaltningen förela-

79Dnr 049-1396-09/10.

80Dnr 049-1140-10/11.

81Dnr 230-2528-08/09.

58

RE SU LT AT R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

des styrelsen den 14 april 2010. Styrelsen gav förvaltningen i uppdrag att remittera förslaget.

Remissbehandlingen är avslutad, och resultatet kommer att föreläggas sty- relsen i samband med en genomgång av ärendet vid styrelsens möte den 16 februari 2011 inför beslut under våren 2011.

Ledamotsanknutna uppdrag

Handlingsprogram för jämställdhet för valperioden 2006201082

I april 2007 fattade riksdagsstyrelsen beslut om ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för valperioden 20062010. Programmet skulle följas upp och utvärderas före valperiodens slut. Under våren 2010 gjordes en upp- följande intervjuundersökning om ledamöters syn på olika frågor som gäller jämställdhet i riksdagen. En avrapportering av studiens gjordes vid styrelse- mötet den 16 juni 2010 då också en muntlig slutrapport lämnades.

Uppdraget för valperioden är därmed avslutat.

Ersättningar för övernattningsbostäder och utrikes tjänsteresor83

Riksdagsdirektören har styrelsens uppdrag att se över ersättningarna för riks- dagsledamöternas egen övernattningsbostad och beloppen för utrikes tjänste- resor. Riksdagsdirektören ska enligt beslutet i styrelsen den 13 oktober 2010 återkomma till styrelsen med förslag under våren 2011.

Förvaltningsinterna uppdrag

Driftbidrag för tidningen Riksdag

86Utgör 10 % av det disponibla anslaget.

87Utgör 6 % av det disponibla anslaget.

88Anslag 6:6 Stöd till politiska partier, enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen dispone- rar anslaget och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partierna.

61

2010/11:RS2

3Finansiell redovisning

3.1

Resultaträkning

(Belopp anges i tkr)

2010-01-01

2009-01-01

Not

20101231

20091231

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

1

1 170

455

1 136

380

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2

38 129

37 974

Intäkter av bidrag

219

115

Finansiella intäkter

3

748

196

Summa

1 209

551

1 174

665

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal och ledamöter

4

1 239 106

876 149

Kostnader för lokaler

16 584

15 199

Övriga driftskostnader

309 110

317 444

Finansiella kostnader

5

34 806

31 515

Avskrivningar och nedskrivningar

6

77 769

61 113

Summa

1 677 375

1 301 420

Verksamhetsutfall

467 824

126 755

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för

448 747

432 671

finansiering av bidrag

Lämnade bidrag

7

448 747

432 671

Saldo

0

0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

8

467 824

126 755

62

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

3.2

Balansräkning

(Belopp anges i tkr)

Not

20101231

2009-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

5 123

979

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

1 235

1 568

Summa

9

6 358

2 547

Materiella anläggningstillgångar

Byggnader, mark och annan fast egendom

1 005 189

1 036 355

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2 436

585

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

111 163

92 417

Pågående nyanläggningar

4 258

38 384

Summa

10

1 123 046

1 167 741

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i bostadsrättsföreningar

2 159

2 159

Summa

11

2 159

2 159

Fordringar

Kundfordringar

2 242

1 277

Fordringar hos andra myndigheter

12

15 796

16 942

Övriga fordringar

55

39

Summa

18 093

18 258

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader

24 634

24 945

Övriga upplupna intäkter

0

500

Summa

13

24 634

25 445

Avräkning med statsverket

14

107 403

67 972

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

210 948

137 225

Kassa, plusgiro och bank

30

30

Summa

210 978

137 255

SUMMA TILLGÅNGAR

1 277 865

1 285 433

63

2010/11:RS2

FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

(Belopp anges i tkr)

Not

20101231

20091231

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital

15

973 419

1 003 879

Donationskapital

16

2 324

2 345

Balanserad kapitalförändring

17

2 280 820

2 184 543

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

8

467 823

126 755

Summa

1 772 900

1 305 074

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

18

2 721 032

2 282 091

Övriga avsättningar

19

18 141

15 000

Summa

2 739 173

2 297 091

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret

20

173 921

156 650

Skulder till andra myndigheter

21

20 060

22 371

Leverantörsskulder

57 635

54 825

Övriga skulder

22

14 391

14 198

Summa.

266 007

248 044

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader

36 835

36 369

Övriga förutbetalda intäkter

8 750

9 003

Summa

23

45 585

45 372

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

1 277 865

1 285 433

64

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

3.3

Anslagsredovisning

Ingående

Årets till

Om-

In-

Totalt

Netto

Utgåen-

Ramanslag

över

delning

dispo-

drag

disp.

utgifter

de över

2010-12-31

Not

förings

enligt

nerat

ning

belopp

förings

belopp

anslags

anslags

belopp

(Belopp anges i tkr)

direktiv

belopp

Uo89 01 2:1 Riksdagens

24

57 564

828 691

886 255

799 608

86 647

ledamöter och partier

m.m.

Ap90 1 Riksdagens leda-

57 564

828 691

886 255

799 608

86 647

möter och partier m.m.

Uo 01 2:2 Riksdagens

25

35 245

663 386

698 631

657 136

41 495

förvaltningsanslag

Ap 1 Förvaltningskostna-

35 120

616 386

18 922

632 584

591 312

41 272

der

Ap 2 Riksdagens fastighe-

125

47 000

18 922

66 047

65 824

223

ter

Uo 01 6:6 Stöd till poli-

26

5 190

170 200

5 190

170 200

166 554

3 646

tiska partier

Ap 1 Stöd till politiska

5 190

170 200

5 190

170 200

166 554

3 646

partier

Uo 17 13:5 Bidrag till

riksdagspartiers kvinno-

organisationer

Ap 1 Stöd till riksdagspar-

tiernas kvinnoorganisa-

tioner

SUMMA ANSLAG

97 999

1 662 277

0

5 190

1 755 086

1 623 298

131 788

89Utgiftsområde statsbudgeten

90Anslagspost

65

2010/11:RS2

FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

Redovisning av bemyndiganden

Tilldelat

Ingående

Utestående

Utestående åtaganden

bemyn

åtaganden

åtaganden

(Belopp anges i tkr)

digande

2011

2012

Uo 01 6:6 Ramanslag

Stöd till politiska partier

Ap 1 Stöd till politiska partier

170 200

123 757

128 389

128 389

Uo 17 13:5 Ramanslag

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Ap 1 Stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisatio-

ner

15 000

15 000

15 000

Summa

185 200

123 757

143 389

143 389

66

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G 2010/11:RS2

3.4

Finansieringsanalys

(Belopp anges i tkr)

Not

20100101

20090101

20101231

20091231

DRIFT

Kostnader

27

1 157 524

1 128 562

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

1 170 455

1 136 380

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

28

37 939

37 974

Intäkter av bidrag

219

115

Övriga intäkter

748

196

Summa medel som tillförts för finansiering

1 209 361

1 174 665

av drift

Minskning av kortfristiga fordringar

976

1 939

Ökning av kortfristiga skulder

905

28 930

Förändring av myndighetskapital hänför-

-

23 222

bar till övergångseffekter m.m.

29

Kassaflöde från drift

53 718

42 334

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar

32 466

34 671

Investeringar i immateriella tillgångar

4 421

2 587

Summa investeringsutgifter

36 887

37 258

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret

47 306

37 421

amorteringar

30 035

30 635

Försäljning av anläggningstillgångar

190

Summa medel som tillförts för finansiering

17 461

6 786

av investeringar

Kassaflöde till investeringar

19 426

30 472

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

448 747

432 671

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

448 747

432 671

Finansiering av transfereringsverk-

samhet

Medel som erhållits från statsbudgeten för

finansiering av bidrag

448 747

432 671

Summa medel som erhållits för finansie-

448 747

432 671

ring av transfereringsverksamhet

Kassaflöde transfereringsverksamhet

0

0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA

34 292

11 862

MEDEL

67

2010/11:RS2

FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

(Belopp anges i tkr)

Not

20100101

20090101

20101231

20091231

SPECIFIKATION FÖRÄNDRING AV

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början

69 283

57 421

Ökning av tillgodohavande i Riksgälds-

73 723

47 591

kontoret

Minskning av avräkning med statsverket

39 431

59 453

Summa förändring av likvida medel

34 292

11 862

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT

103 575

69 283

68

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G

2010/11:RS2

3.5Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekono- miadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REAlagen) samt föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften.

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för riksdagsförvaltningen.

Efter brytdagen har fakturor överstigande 100 tkr bokförts som periodav- gränsningsposter.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr.o.m år 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2009, 23 655 tkr, har år 2010 minskat med 2 916 tkr till 20 739 tkr.

Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier un- dantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskon- toret.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 20 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång.

Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsut- gifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften över- stiger 100 000 kr.

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anlägg- ningstillgång eller ej vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade

69

2010/11:RS2

FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

anläggningstillgångar. Vid större investeringar ingår även internt nedlagd tid samt ränta under byggnadstiden på kredit hos Riksgäldskontoret.

Tillämpade avskrivningstider

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för de berörda fas- tigheterna.

Tabell Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång

Avskrivningstid

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Balanserade utgifter för utveckling

3

år

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

310 år

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader, mark och annan fast egendom

50 år

Byggnadsinventarier

330 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet

310 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

310 år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som anläggnings- tillgång, eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med till- lämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).

Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomst- garantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräk- ningen. Sedan 2009 redovisas EUparlamentarikernas pensioner m.m. i pos- ten Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.

Riksdagsledamöternas pensioner

Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som lämnat riksdagen redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensions åtaganden som be- räknats av Statens pensionsverk i enlighet med gällande regelverk för affärs- verk. De beräkningsgrunder som används per den 31 december 2010 är de som gäller för Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder (FFFS 2007:24) när det gäller åtaganden med utfäst indexering. Under tid när förmånen indexeras med PBBindex eller följsamhetsindex har bruttoräntan 1,80 % använts. Under tid när förmånen indexeras med inkomstindex eller arvodesindex har bruttoräntan 0,00 % använts.

70

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G

2010/11:RS2

Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för när- varande sitter i riksdagen har gjorts enligt samma modell.

Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Riksdagsledamöters inkomstgarantier

Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp motsvarande förväntade framtida utbetal- ningar t.o.m. 2025. Avsättningarna baseras på de av ledamöterna anmälda förhållandena och på de inkomstgarantibelopp som gällde i januari 2011. Beloppet är nuvärdesberäknat med en diskonteringsfaktor på 3 %. Ingen uppräkning har gjorts för eventuella kommande prisbasbeloppshöjningar.

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning be- räknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Anställdas sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet Organisation och personal.

71

2010/11:RS2 FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

Noter

Resultaträkning

(Belopp anges i tkr)

2010

2009

Not 1 Intäkter av anslag

Utgifter enligt anslagsavräkningen

1 623 298

1 567 436

Minskning av intjänad semesterlöneskuld före

2 916

4 011

2009

Korrigering i samband med utredning av avräk-

2

2 037

ning med statsverket

Korrigering löneskuld från 2008

1 182

Total övergångseffekt 2008

7 663

Medel som erhållits från statsbudgeten för

448 747

432 671

finansiering av bidrag

Summa

1 170 455

1 136 380

Not 2 Intäkter av avgifter och andra

ersättningar

Intäkter av hyror

18 965

18 376

Intäkter av försäljningsverksamhet

12 787

13 600

Övrigt

6 377

5 998

Summa

38 129

37 974

Not 3 Finansiella intäkter

Ränteintäkter från Riksgäldskontoret

637

123

Övrigt

111

73

Summa

748

196

Not 4 Kostnader för personal och ledamöter

Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter)

839 657

490 440

Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter)

399 449

385 709

Summa

1 239 106

876 149

varav löne och arvodeskostnader, exklusive

872 638

585 984

sociala avgifter

Under budgetåret 2010 har en ny pensionsplan för riksdagens ledamöter trätt i kraft, vilket medfört engångsavsättningar. Se Tilläggsupplysningar under rubriken Värderingsprinci- per. Jämförelsetalen för Kostnader för personal har räknats om.

72

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G

2010/11:RS2

(Belopp anges i tkr)

2010

2009

Not 5 Finansiella kostnader

Räntekostnader till Riksgäldskontoret

773

1 017

Räntekostnader avsättning pensioner till leda-

34 009

30 400

möter

Övrigt

24

98

Summa

34 806

31 515

Not 6 Avskrivningar

Årets avskrivningar

58 847

61 113

Årets nedskrivning

18 922

Summa

77 769

61 113

Årets nedskrivning avser upparbetade projekteringskostnader för konferensanläggningen

på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet enligt styrelsebeslut dnr 250215509/10.

Not 7 Lämnade bidrag

Stöd till politiska partier

166 554

165 010

Stöd till partigrupperna i riksdagen

264 659

249 642

Nordiska rådet

13 024

14 035

IPU

1 184

1 211

OSSE

839

949

Skolbidrag

1 399

427

Övrigt

1 088

1 397

Summa

-448 747

-432 671

Not 8 Årets kapitalförändring

Avskrivningar anslagsfinansierade anläggnings

28 838

30 477

tillgångar

Förändring av periodiseringar pensioner och

404 977

65 878

liknande förpliktelser

Räntekostnader avseende pensioner

34 009

30 400

Summa

467 824

126 755

Under budgetåret 2010 har en ny pensionsplan för riksdagens ledamöter trätt i kraft, vilket medfört engångsavsättningar. Se Tilläggsupplysningar under rubriken Värderingsprinci- per.

73

2010/11:RS2 FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

Balansräkning

(Belopp anges i tkr)

2010-12-31

2009-12-31

Not 9 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

IB Anskaffningar

33 624

32 645

Årets anskaffningar

4 161

979

Utrangeringar

257

Tidigare års avskrivningar

32 645

32 645

Korrigering av tidigare års avskrivningar

257

Årets avskrivningar

17

Bokfört värde

5 123

979

Rättigheter och andra immateriella anläggnings-

tillgångar

IB Anskaffningar

6 654

5 045

Årets anskaffningar

260

1 609

Tidigare års avskrivningar

5 086

4 245

Årets avskrivningar

593

841

Bokfört värde

1 235

1 568

Summa bokfört värde immateriella anlägg-

6 358

2 547

ningstillgångar

Not 10 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader, mark och annan fast egendom

IB Anskaffningar

1 583 697

1 583 047

Årets anskaffningar

650

Tidigare års avskrivningar

547 342

516 179

Årets avskrivningar

31 166

31 163

Bokfört värde

1 005 189

1 036 355

Taxeringsvärden

349 533

227 218

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Nytt taxeringsvärde har beräknats fr.o.m. 2010.

Förbättringsutgifter på annans fastighet

IB Anskaffningar

6 950

6 950

Årets anskaffningar

2 228

Tidigare års avskrivningar

6 365

5 812

Årets avskrivningar

377

553

Bokfört värde

2 436

585

74

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G

2010/11:RS2

(Belopp anges i tkr)

2010-12-31

2009-12-31

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

IB Anskaffningar

344 313

332 968

Fört från Pågående nyanläggningar

22 126

5 208

Årets anskaffningar

23 315

18 981

Utrangeringar

8 995

12 844

Tidigare års avskrivningar

251 895

236 143

Årets avskrivningar

26 696

28 475

Korrigeringar av tidigare års avskrivningar

8 995

12 723

Bokfört värde

111 163

92 417

Pågående nyanläggningar

IB Anskaffningar

38 384

28 552

Årets nedskrivning

18 921

Årets anskaffningar

6 921

15 040

Avslutade, fört till maskiner, inventarier, installa-

22 126

5 208

tioner m.m.

Bokfört värde

4 258

38 384

Summa bokfört värde materiella anläggnings-

1 123 046

1 167 741

tillgångar

Posten Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för ombyggnation av fastigheten Mercurius.

Årets nedskrivning avser upparbetade projekteringskostnader för konferensanläggningen på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet enligt styrelsebeslut dnr 250215509/10

Not 11 Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde

2 159

2 159

Bokfört värde

2 159

2 159

Not 12 Fordringar hos andra myndigheter

Mervärdesskattefordran

14 491

15 387

Övrigt

1 305

1 555

Summa

15 796

16 942

Not 13 Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader, årskort flyg

3 488

2 177

Förutbetalda kostnader, årskort tåg

9 216

10 067

Övriga förutbetalda kostnader

11 930

13 201

Summa

24 634

25 445

75

2010/11:RS2

FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

(Belopp anges i tkr)

2010-12-31

2009-12-31

Not 14 Avräkning med statsverket

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans

0

0

Redovisat mot anslag

166 554

165 010

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som

166 554

165 010

betalats

Fordringar/Skulder avseende anslag i icke ränte-

0

0

bärande flöde

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans

92 809

127 425

Redovisat mot anslag

1 456 744

1 402 426

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

1 492 077

1 367 810

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

128 142

92 809

Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats

mot anslag

Ingående balans

24 837

0

Fordran semesterlöneskuld 2008

28 848

Korrigering av löneskuld 2008

1 182

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsre-

2 916

4 011

geln

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har

20 739

24 837

redovisats mot anslag

Summa avräkning med statsverket

107 403

67 972

Not 15 Statskapital

Ingående balans

1 003 879

1 034 372

Fört från föregående års kapitalförändring via balan-

30 460

30 493

serad kapitalförändring

Utgående balans

973 419

1 003 879

Not 16 Donationskapital

Ingående balans

2 345

2 365

Fört från föregående års kapitalförändring via balan-

21

20

serad kapitalförändring

Utgående balans

2 324

2 345

76

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G

2010/11:RS2

(Belopp anges i tkr)

2010-12-31

2009-12-31

Not 17 Balanserad kapitalförändring

Ingående balans

2 184 543

1 848 151

Föregående års kapitalförändring

126 755

390 127

Fört till statskapital från föregående års kapitalför-

ändring

30 457

30 493

Fört till donationskapital från föregående års kapital-

21

förändring

20

Avgår skuld avseende semesterdagar intjänade före

2009

28 848

Avgår övergångseffekter kostnadsmässig anslagsav-

räkning

7 663

Korrigering i samband med utredning av avräkning

med statsverket

2 037

Utgående balans

2 280 820

2 184 543

Den balanserade kapitalförändringen består av avsättningar till ledamöternas inkomstga- rantier och pensioner inklusive sociala avgifter samt avskrivningar av anslagsfinansierade anläggningstillgångar.

Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Deltidspensioner för tjänstemän

Ingående avsättning

1 023

678

Årets pensionskostnad

390

699

Årets pensionsutbetalningar

425

354

Utgående avsättning

988

1 023

Tillkommer särskild löneskatt med

239

248

Pensionsavsättning till ledamöter

Ingående avsättning

1 757 618

1 577 467

Varav avgångna ledamöter

1 117 175

999 115

Varav aktiva ledamöter

640 443

578 352

Pensionsavsättning till EU-parlamentariker

41 967

Avsatt till pensioner

280 228

111 205

Årets pensionskostnad

34 008

76 510

Årets pensionsutbetalningar

50 757

49 531

Utgående avsättning

2 021 097

1 757 618

Varav avgångna ledamöter

1 480 886

1 117 175

Varav aktiva ledamöter

540 211

640 443

Tillkommer särskild löneskatt med

490 318

426 398

Under budgetåret 2010 har en ny pensionsplan för riksdagens ledamöter trätt i kraft, vilket medfört engångsavsättningar. Se Tilläggsupplysningar under rubriken Värderings- principer.

Fr.o.m. den 7 juli 2009 upparbetar EU-parlamentarikerna sina pensionsrätter i EU- parlamentet, dvs. inga nya pensionsrätter upparbetas i det svenska systemet.

77

2010/11:RS2

FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

(Belopp anges i tkr)

2010-12-31

2009-12-31

Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen

Ingående avsättning

77 904

96 641

Årets kostnad för inkomstgarantier

120 206

6 734

Årets utgifter för inkomstgarantier

30 406

25 471

Utgående avsättning

167 705

77 904

Tillkommer särskild löneskatt med

40 685

18 900

Summa avsättningar för pensioner och liknande

2 721 032

2 282 091

förpliktelser

Not 19 Övriga avsättningar

Övriga avsättningar, kompetensåtgärder

3 141

Övriga avsättningar

15 000

15 000

Utgående balans

18 141

15 000

Från och med budgetåret 2010 redovisas avsättningen enligt Trygghetsavtalet som en

Övrig avsättning. Tidigare år redovisades posten under Upplupna kostnader.

Not 20 Lån i Riksgäldskontoret

Ingående balans

156 650

149 864

Under året upptagna lån

47 306

37 421

Årets amorteringar

30 035

30 635

Utgående balans

173 921

156 650

Av riksdagen beviljad låneram

300 000

300 000

(enl. anslagsdirektiv)

Not 21 Skulder till andra myndigheter

Arbetsgivaravgift

12 833

12 525

Utgående mervärdesskatt

2 226

3 966

Övrigt

5 001

5 880

Summa skulder till andra myndigheter

20 060

22 371

78

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G

2010/11:RS2

(Belopp anges i tkr)

2010-12-31

2009-12-31

Not 22 Övriga skulder

Personalens källskatt

14 365

14 082

Övrigt

26

116

Summa övriga skulder

14 391

14 198

Not 23 Periodavgränsningsposter

Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter

29 808

28 593

Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter

3 446

1 017

Förutbetalda intäkter, hyror och prenumerationer

8 750

9 003

Avsättning enligt trygghetsavtalet

2 402

Övriga upplupna kostnader

3 581

4 357

Summa periodavgränsningsposter

45 585

45 372

79

2010/11:RS2 FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr)

2010

2009

Not 24 Uo 01 2:1 Ap 1 Riksdagens ledamöter

och partier m.m.

Av riksdagen beviljad anslagskredit

41 434

40 906

(5 % 2009 och 2010)

Not 25 Uo 01 2:2 Riksdagens förvaltningsan-

slag

Av riksdagen beviljad anslagskredit

33 169

19 368

(3 % 2009 och 5 % 2010)

Not 26 Uo 01 6:6 Ap 1 Stöd till politiska partier

Av riksdagen beviljad anslagskredit

5 106

5 106

(3 % 2009 och 2010)

Finansieringsanalys

(Belopp anges i tkr)

2010

2009

Not 27 Kostnader

Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen

1 677 375

1 301 420

- avgår avskrivningar

77 769

61 113

- avgår årets förändringar av avsättningar för

442 082

111 705

pensioner m.m.

- avgår realisationsförlust

40

Summa

1 157 524

1 128 562

Not 28 Intäkter av avgifter och andra ersätt-

ningar

Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen

38 129

37 974

avgår realisationsvinster

190

Summa

37 939

37 974

Not 29 Förändring av Myndighetskapital

hänförbar till övergångseffekter mm

Total övergångseffekt

7 663

Korrigering i samband med utredning av avräk-

2 037

ning med statsverket

Överförd fordran till konto 1780 avseende semes-

28 848

terlöneskuld t.o.m. 2008

Summa

23 222

80

FIN AN SIE L L R E D O V I SN IN G

2010/11:RS2

3.6Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr)

2010

2009

2008

2007

2006

Låneram i Riksgäldskontoret

Beviljad

300 000

300 000

300 000

300 000

450 000

Utnyttjad

173 921

156 650

149 864

141 919

272 731

Kontokredit hos Riksgälds-

kontoret

Beviljad

149 208

146 373

140 709

150 486

135 483

Maximalt utnyttjad

27 823

74 660

Räntekonto Riksgäldskontoret

Ränteintäkter

637

123

3 561

2 161

348

Räntekostnader

441

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Avgiftsintäkter

37 939

37 974

40 128

38 941

54 935

Beräknat belopp enligt anslags-

direktivet

Anslagskredit

Beviljad

Riksdagens ledamöter och

41 434

40 906

38 857

38 556

23 115

partier m.m.

Riksdagsförvaltningens förvalt-

33 169

19 398

18 899

22 012

17 530

ningskostnader

Stöd till politiska partier

5 106

5 106

5 106

5 106

5 106

Utnyttjad anslagskredit

Riksdagens ledamöter och

partier m.m.

Riksdagsförvaltningens förvalt-

ningskostnader

Stöd till politiska partier

Anslagssparande

Ramanslag

Riksdagens ledamöter och

86 647

57 564

40 627

25 768

30 855

partier m.m.

Riksdagsförvaltningens förvalt-

41 495

35 245

86 798

45 174

51 727

ningskostnader

Stöd till politiska partier

3 646

5 190

3 421

17 422

5 680

Bemyndiganden

Stöd till politiska partier

170 200

170 200

170 200

Utestående åtaganden

128 389

123 757

123 757

Stöd till riksdagspartiernas

15 000

kvinnoorganisationer

81

2010/11:RS2

FIN AN S IE L L R E D O V I SN IN G

(Belopp anges i tkr)

2010

2009

2008

2007

2006

Utestående åtaganden

15 000

Personal

Medelantal anställda

662

665

664

659

655

Antalet årsarbetskrafter

602

602

600

591

582

Driftskostnad per årsarbets-

1 065

1 063

986

976

1 023

kraft91

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring

467 823

126 755

390 127

36 233

19 322

Balanserad kapitalförändring

2 280 820

2 184 543

1 848 150

1 230 674

754 815

91 Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.

82

2010/11:RS2

Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamö- ter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av riksdagsförvaltningen under 2010. Riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2010

Per Westerberg (M), ordförande

Ersättning: 1 703 760 kr

Sven-Erik Österberg (S), ledamot

Ersättning: 766 999 kr

Anna Kinberg Batra (M), ledamot

Ersättning: 819 826 kr

Karin Åström (S), ledamot

Ersättning: 698 821 kr

Övriga uppdrag:

Valrossen AB, ledamot

Margareta Pålsson (M), ledamot

Ersättning: 800 998 kr

Övriga uppdrag:

Skolverkets insynsråd Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR, ledamot

Länsstyrelsen Skåne, ledamot

Leif Jakobsson (S), ledamot

Ersättning: 796 933 kr

Övriga uppdrag:

Sabo AB, ordförande

MKB Fastighets AB, suppleant

Tomas Tobé (M), ledamot

Ersättning: 723 757 kr

Pia Nilsson (S), ledamot

Ersättning: 698 922 kr

Övriga uppdrag:

Västmanlands polisstyrelse, ersättare

Magdalena Andersson (M), ledamot

Ersättning: 773 203 kr

Övriga uppdrag:

Stiftelsen Fria Media, ledamot Donationsrådet, ledamot

Apotekens Service AB, revisor fr.o.m. 2010-04-12

Mikaela Valtersson (MP), ledamot

Ersättning: 692 665 kr

Övriga uppdrag:

Kommittén för cirkulär migration och ut- veckling, ordförande

Johan Pehrson (FP), ledamot

Ersättning: 774 224 kr

Hans Hoff (S), suppleant

Ersättning: 669 918 kr

Jan-Evert Rådhström (M), suppleant

Ersättning: 762 932 kr

Agneta Gille (M), suppleant

Ersättning: 661 962 kr

Övriga uppdrag:

Insynsrådet Uppsala län, ledamot Upplands Lokaltrafik, vice ordförande Uppsala Buss, vice ordförande Svensk Kollektivtrafik, suppleant Mälab, ledamot

Riksbankens Jubileumsfond, ledamot Riksdagens valberedning, ledamot

Cecilia Magnusson (M), suppleant

Ersättning: 665 733 kr

Övriga uppdrag:

Bostads AB Poseidon, ledamot Insynsrådet för Statens institutionsstyrel- se, ledamot

Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, ledamot

Lars Johansson (S), suppleant

Ersättning: 740 301 kr

Övriga uppdrag:

Exportkontrollrådet, ledamot Insynsrådet för Kronofogdemyndigheten, ledamot

Cecilia Widegren (M), suppleant

Ersättning: 716 266 kr

Övriga uppdrag:

Apotekets Servicebolag AB, revisor Västra Götalands länsstyrelses insynsråd, ledamot

Moderaternas förtroenderåd, ledamot Krigsdelegationen, ledamot Natodelegationen, ledamot Utrikesnämnden, ersättare

Nordiska rådet, ersättare

83

2010/11:RS2

Carina Adolfsson Elgestam (S), suppleant

Ersättning: 680 872 kr

Övriga uppdrag:

Vida vision AB

Riksrevisionens styrelse, ledamot Länsstyrelsen i Kronobergs läns insynsråd, ledamot

Mats Gerdau (M), suppleant

Ersättning: 664 502 kr

Övriga uppdrag:

Medborgarskolans Friskolor i Stockholm AB, ordförande fr.o.m.

2010-05-15

Medborgarskolan i Stockholm, ledamot Kommunfullmäktige i Nacka, ordförande

Mehmet Kaplan (MP), suppleant

Ersättning: 668 732 kr

Allan Widman (FP), suppleant

Ersättning: 665 639 kr

Övriga uppdrag:

Malmö kommunfullmäktige, ledamot Riksbanksfullmäktige, ledamot

Kathrin Flossing, riksdagsdirektör

Ersättning: 321 640

Övriga uppdrag:

Kriminalvårdsnämnden, ordförande Klarspråksnämnden, ledamot

84

BIL AG A T I L L ÅR SR E D O V I SN IN G E N

2010/11:RS2

4Bilaga till årsredovisningen

Nedan redogörs för behandlingen under 2010 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Riksmötet 2010/11

Rskr. nr 110 till riksdagsstyrelsen (nr 109 till regeringen)

2010/11:RS1 Jämkning av inkomstgaranti Betänkande 2010/11:KU15

Protokoll 2010/11:35 Genomförda lagändringar:

Lag (2010:1902) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 1 jan 2011.

Lag (2010:1903) om ändring i lagen (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet.

Lag (2010:1904) om ändring i lagen (2010:1259) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträ- dande den 1 jan. 2011.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 90 till riksdagsstyrelsen (nr 8489 till regeringen, nr 91 till Riksdagens ombudsmän)

Proposition 2010/11:1 Budgetpropositionen för 2011.

2009/10:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009.

Betänkande 2010/11:KU1 Motioner

Protokoll 2010/11:31

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 50 till riksdagsstyrelsen (nr 51, 52 till regeringen)

2009/10:RS6 Intern styrning och kontroll för riksdagens myndigheter Betänkande 2010/11:KU9

Protokoll 2010/11:25 Genomförda lagändringar:

Lag (2010:1814) om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksda- gens ombudsmän med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

85

2010/11:RS2

BIL AG A T I LL Å R SR E D O V I SN IN G E N

Lag (2010:1815) om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Lag (2010:1816) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdags- förvaltningen med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Lag (2010:1817) om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksre- visionen med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Lag (2010:1818) om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 23 till riksdagsstyrelsen (nr 24, 25 till regeringen)

2009/10:RS4 Uppföljning av riksrevisionsreformen Betänkande 2010/11:KU2

Motioner

Protokoll 2010/11:20 Genomförda lagändringar:

Lag (2010:1418) om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för upp- drag inom riksdagen, dess myndigheter och organ med ikraftträdande den 1 jan. 2011

Lag (2010:1419) om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Lag (2010:1420) om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verk- samhet m.m. med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Lag (2010:1421) om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksre- visionen med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 22 till riksdagsstyrelsen (nr 21 till regeringen)

Proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag Betänkande 2010/11:KU4

Protokoll 2010/11:20 Genomförda lagändringar:

Lag (2010:1412) om ändring i lagen (1975:1339) om justitiekanslerns tillsyn med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Lag (2010:1413) om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksda- gens ombudsmän med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Lag (2010:1414) om ändring i kommunallagen (1991:900) med i kraftträdan- de 1 jan 2011 (övergångsbestämmelser).

86

BIL AG A T I L L ÅR SR E D O V I SN IN G E N

2010/11:RS2

Lag (2010:1415) om ändring i lagen (1994:261) om fullmaktsanställning med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Lag (2010:1416) om ändring i vallagen (2005:837) med ikraftträdande den 1 jan. 2011.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Riksmötet 2009/10

Rskr. nr 334 till riksdagsstyrelsen (nr 332, 333 till regeringen)

Proposition 2009/10:100 2010 års ekonomiska vårproposition, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet

Motioner

Betänkande 2009/10:KU39 Protokoll 2009/10:136, 137 Genomförda lagändringar:

Lag (2010:715) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med ikraftträdande den 1 aug 2010.

Lag (2010:716) om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten med ikraft- trädande den 1 aug 2010.

Lag (2010:867) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 aug 2010 (övergångsbestämmelser).

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 305 till riksdagsstyrelsen (nr 304 till regeringen)

Proposition 2009/10:80 En reformerad grundlag, proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor. 2009/10:RS4 Uppföljning av riksrevisionsreformen

Motioner

Betänkande 2009/10:KU19 Protokoll 2009/10:127, 130 Genomförda lagändringar:

Lag (2010:1408) om ändring i regeringsformen med ikraftträdande den 1 jan 2011 (övergångsbestämmelser).

Lag (2010:1409) om ändring i tryckfrihetsförordningen med ikraftträdande den 1 jan 2011.

Lag (2010:1410) om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen med ikraftträdande den 1 jan 2011.

Lag (2010:1411) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 jan 2011.

87

2010/11:RS2

BIL AG A T I LL Å R SR E D O V I SN IN G E N

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 302 till riksdagsstyrelsen (nr 301 till regeringen)

2009/10:RS4 Uppföljning av riksrevisionsreformen Motioner

Betänkande 2009/10:KU17 Protokoll 2009/10:127 Genomförda lagändringar:

Lag (2010:1417) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 jan 2011.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 174 till riksdagsstyrelsen (nr 175 till riksdagens ombudsmän)

2009/10:JO1 Justitieombudsmännens ämbetsberättelse Betänkande 2009/10:KU24

Protokoll 2009/10:59

Skrivelsen är slutbehandlad.

88

2010/11:RS2

Elanders, Vällingby 2011

89