Redogörelse till riksdagen 2012/13:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2012

Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 20 februari 2013 fastställt årsredovis- ningen för 2012 års verksamhet.

Per Westerberg (M)

Mikael Damberg (S)

Anna Kinberg Batra (M)

talman (ordförande)

 

 

Berit Högman (S)

Ewa Thalén Finné (M)

Leif Jakobsson (S)

Tomas Tobé (M)

Karin Åström (S)

Cecilia Magnusson (M)

Gunvor G Ericson (MP)

 

Johan Pehrson (FP)

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Kathrin Flossing

(riksdagsdirektör)

1

2012/13:RS2

Inledning

All offentlig makt i Sverige utgår från folket

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt stats- skick.

Riksdagen är folkets främsta företrädare

Riksdagens uppgift är att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestäm- ma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets sty- relse och förvaltning.

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.

Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksda- gens arbete. Riksdagen väljer även 15 fackutskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU- frågor.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet

Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksda- gens och ledamöternas arbete genom att

svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

2

2012/13:RS2

Innehållsförteckning

 

Inledning ..........................................................................................................

 

2

Innehållsförteckning.........................................................................................

3

Riksdagsförvaltningen 2012.............................................................................

4

Resultatredovisning..........................................................................................

6

1 Utgångspunkter .......................................................................................

6

1.1

Lagar och föreskrifter.....................................................................

6

1.2

Ledning ..........................................................................................

6

1.3

Uppgifter ........................................................................................

7

1.4

Uppdrag och uppdragsområden......................................................

7

1.5

Styrning och uppföljning................................................................

8

1.6

Personal..........................................................................................

9

2 Verksamheten 2012...............................................................................

10

2.1

Styrelsens prioriteringar, ambitioner och uppdrag .......................

10

2.2

Sammanfattande resultatredovisning............................................

11

2.3

Organisationsförändringar under 2012.........................................

13

3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2012...................................

15

3.1

Kammare och utskott uppdragsområde A .................................

15

3.2

Ledamöter och partikanslier uppdragsområde B .......................

27

3.3

Kunskap om riksdagen uppdragsområde C ...............................

34

3.4

Riksdagens byggnader och samlingar uppdragsområde D ........

40

3.5

Myndighet och arbetsgivare uppdragsområde E .......................

43

Finansiell redovisning ....................................................................................

55

4.1

Resultaträkning.............................................................................

55

4.2

Balansräkning...............................................................................

56

4.3

Anslagsredovisning ......................................................................

58

4.4

Finansieringsanalys ......................................................................

60

4.5

Tilläggsupplysningar och noter ....................................................

62

4.6

Sammanställning över väsentliga uppgifter..................................

76

3

2012/13:RS2

Riksdagsförvaltningen 2012

Riksdagsförvaltningen har en central uppgift att stödja den parlamentariska processen. Det är ett komplext uppdrag som kräver många olika kompetenser, samordning och samverkan. För att styra verksamheten i en gemensam rikt- ning bedriver förvaltningen under valperioden ett förändringsarbete som går under samlingsnamnet Färdplan 2014. Målet är att Riksdagsförvaltningen ska bli en tydlig, modern, professionell, engagerad och delaktig förvaltning som ger ett ännu bättre stöd till den parlamentariska processen. Arbetet befinner sig nu i halvtid.

Vid en tillbakablick på 2012 genomsyrar de fem ledorden tydlig, mo- dern, professionell, engagerad och delaktig det intensiva förändringsarbete som har pågått under året, med den strategiska planen för Riksdagsförvalt- ningen som styrelsen beslutat om som grund. Exempel på pågående uppdrag inom Färdplan är arbetet med klarspråk och kompetensförsörjning.

Flera organisationsförändringar har genomförts, med syftet att göra verk- samheten mer effektiv och med en tydligare ansvarsfördelning. Bland annat har den tidigare stora administrativa avdelningen ersatts med tre avdelningar: it-avdelningen, serviceavdelningen och administrativa avdelningen. Under året har kommunikationsavdelningen och it-avdelningen sett över sina respek- tive organisationer för att skapa de bästa förutsättningarna att utföra sina uppdrag.

Riksdagens nya webbplats lanserades i början av året ett exempel på för- valtningens professionella kommunikationsarbete. Ett annat exempel på att professionerna i förvaltningen utvecklas är den certifieringsutbildning som genomförts för medarbetare som arbetar i kammarprocessen. Utbildningen är ett sätt att säkra en stabil kompetens i kammararbetet.

Personalen i Riksdagsförvaltningen har under året varit engagerad och del- aktig i färdplansarbetet genom de arbetsplatsträffar som har ordnats på sek- tions- eller enhetsnivå. Syftet har bl.a. varit att ta del av tankar och idéer om förbättringar som behöver göras för att målet med färdplanen ska nås. I okto- ber bjöd förvaltningens ledningsgrupp in all personal till stormöte i plenisalen för att stämma av färdriktningen så här långt och vägen vidare mot 2014.

Ledordet modern går igen på flera områden. Inom ramen för det omfattan- de projektet Rixrenovering fortsätter it-stödet till beslutsprocessen i kammare och utskott att utvecklas. I arbetet ingår att utveckla systemen för registrering, hantering och produktion av betänkanden och andra dokument samt en över- gång till elektronisk dokumenthantering. Likaså har samtliga riksdagsledamö- ter under året erbjudits pekplattor som arbetsverktyg.

I förvaltningen finns höga ambitioner och ett stort engagemang. Det är po- sitivt och ska tas till vara. Det märks inte minst när nästa års verksamhet planeras. Tidigare år har dock inte alla budgetmedel använts. Budgetproces- sen har därför stramats upp för att planeringen och den årliga budgeten ska bli

4

RIKSDAGSFÖRVALTNINGEN 2012

2012/13:RS2

mer realistiska. Bl.a. har en centraliserad projektbudget införts för att under- lätta en effektivare användning av projektmedlen.

För att riksdagsarbetet ska fungera krävs ändamålsenliga fastigheter. Fas- tighetsfrågorna är prioriterade i den strategiska planen. Ett omfattande reno- veringsprogram pågår. Förvaltningen arbetar med att ta fram en övergripande lokalstrategi för riksdagens fastigheter inför riksdagsstyrelsens kommande beslut. Lokalstrategin och andra strategiskt viktiga fastighetsfrågor bereds av en särskild beredningsgrupp som leds av talmannen och är utsedd av riks- dagsstyrelsen.

Flera viktiga utredningar har arbetat under året. En parlamentarisk kom- mitté har fortsatt sitt arbete med att se över hur stödet ska utformas för att underlätta för ledamöter att återgå till yrkesverksamhet när de lämnat riksda- gen. Riksdagsstyrelsen beslutade 2012 om en översyn av riksdagsledamöter- nas ekonomiska villkor. Den tillkallade i september även en parlamentarisk kommitté under ledning av talmannen för att se över och modernisera riks- dagsordningen. Att bistå utredningarna och medverka till tydliga och moderna regler på olika områden är också en del i förvaltningens arbete att stödja den parlamentariska processen det ska vara lätt att göra rätt.

Kathrin Flossing

Riksdagsdirektör

5

2012/13:RS2

Resultatredovisning

1 Utgångspunkter

1.1 Lagar och föreskrifter

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Be- stämmelser om talmannens och riksdagsstyrelsens ledning av riksdagsarbetet finns i riksdagsordningen (RO)1.

Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i en rad lagar och föreskrifter. I riksdagsordningens 9 kapitel finns grundläggande bestämmelser om perso- nal och förvaltning. I lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvalt- ningen finns bl.a. bestämmelser om förvaltningens uppgifter, styrelsens an- svar och arbetsformer, ledamotsrådet samt riksdagsdirektörens uppgifter och ansvar. Mer detaljerade bestämmelser om riksdagsdirektörens beslutsrätt, chefernas ansvar och personalansvarsnämnden finns i föreskriften om förvalt- ningens arbetsordning2. I den s.k. REA-lagen3 finns ekonomiadministrativa bestämmelser.

Riksdagsförvaltningens riktlinjer är ett komplement till lagar och föreskrif- ter. Riktlinjerna talar om hur förvaltningen bör arbeta inom de områden som författningarna inte direkt reglerar. Förvaltningen har också en rad andra styrdokument.

1.2 Ledning

Talmannen leder riksdagens arbete och bildar tillsammans med de tre vice talmännen riksdagens presidium. Talmannen samråder med partiernas grupp- ledare om övergripande frågor i riksdagsarbetet. Frågor av gemensamt intres- se för utskotten och EU-nämnden behandlas i den s.k. ordförandekonferensen där talmannen överlägger med utskottens och EU-nämndens ordförande.

Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Den består av talmannen som ordförande och tio riksdagsledamöter som väljs av riksdagen. Riksdags- styrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet och beslutar i större frågor som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksamhet. Vid riksdagsstyrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och grupple- darna för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen och därmed inte deltar i riksdagsstyrelsens beslut. Riksdagsdirektören, som är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen, är föredragande i styrelsen. Till stöd för talmännens och riksdagsdirektörens arbete finns en ledningsstab.

11 kap. 5 §.

2RFS 2011:10.

3Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvalt- ningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

6

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Under styrelsen leder riksdagsdirektören ledamotsrådet. Här samråder för- valtning och ledamöter om administrativa frågor som är av särskilt intresse för ledamöterna, t.ex. arbetsrum, resebestämmelser och teknisk utrustning. Förvaltningens ledningsgrupp är ett forum för planering och samordning av frågor som rör förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören och av- delningscheferna samt chefen för ledningsstaben och planeringschefen.

1.3 Uppgifter

Riksdagen har som det främsta demokratiska statsorganet i Sverige konstitu- tionellt fastställda uppgifter i det svenska statsskicket. Riksdagen och dess ledamöter har också en central roll i opinionsbildningen och ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Riksdagen har även uppgifter som följer av internationella åtaganden och av Sveriges medlemskap i EU.

Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till uppgift att stödja den parlamentariska processen.

Huvuduppgiften för förvaltningen är att stödja riksdagen i behandlingen av ärenden och se till att kammaren, utskotten och övriga riksdagsorgan får det stöd och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera allmänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden som rör riksdagens internationella kontakter. Förvaltningen har även ansvar för säkerhet och krishantering i riksdagen under fredstid och ansvarar för de myndighets- och förvaltningsuppgifter som anges i riksdagsordningen samt andra lagar och föreskrifter.

1.4 Uppdrag och uppdragsområden

Riksdagsstyrelsen har formulerat förvaltningens uppdrag på följande vis:

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

Dessa uppdrag utgör grunden för de fem uppdragsområden som Riksdagsför- valtningens verksamhet är indelad i:

A.Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

B.Stöd och service till ledamöter och partikanslier.

C.Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete.

D.Vård och bevarande av byggnader och samlingar.

E.Myndighet och arbetsgivare.

7

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

1.5 Styrning och uppföljning

Riksdagsförvaltningens verksamhet ska vara ändamålsenlig och tillförlitlig. Den ska kännetecknas av hög kvalitet och vara kostnadseffektiv. Därför är uppföljning och kontroll av verksamheten lika viktiga delar av styrningspro- cessen som planering. Planering, genomförande och uppföljning är kontinuer- liga processer som pågår parallellt i olika faser.

Planering och beslut

Riksdagsförvaltningens centrala styrdokument vägleder den årliga plane- ringsprocessen. Här ingår den strategiska planen, planeringsdirektiv, budget- förslag, anslagsdirektiv, uppdragsbeskrivningar, verksamhetsplan och intern- budget. Verksamhetsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen har formulerat.

Förvaltningen får även löpande under året uppdrag av riksdagsstyrelsen. Uppdragen avslutas genom en slutrapport till styrelsen.

Uppföljning och revision

Parallellt med planeringsarbetet pågår en kontinuerlig uppföljning och kon- troll av verksamheten och budgeten. Syftet med uppföljningen är att koppla kostnader till uppnådda resultat, stärka kostnadseffektiviteten och analysera om förvaltningen är på rätt väg. Resultatet kan medföra att verksamheten styrs om och planeringsprocessen korrigeras.

Uppföljningen och kontrollen genomförs dels i form av förvaltningsintern uppföljning i tertial- och helårsrapporter och i årsredovisningen, dels i form av intern och extern revision.

Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpro- positionen. I utgiftsområdet ingår bl.a. riksdagens förvaltningsanslag. Riks- dagsförvaltningens ledning informerar och svarar på ledamöternas frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.

Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verksamhet och bedrivs av ett kvalificerat revisionsföretag. I förvaltningen finns en in- ternrevisionsansvarig som svarar inför riksdagsdirektören och ytterst inför riksdagsstyrelsen. Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisions- plan som pekar ut de verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar till riksdagsstyrelsen två gånger om året. Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen om revision av statlig verksamhet4.

4 SFS 2022:1022.

8

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Intern styrning och kontroll

Riksdagsförvaltningen arbetar med den interna styrningen och kontrollen utifrån bestämmelserna i REA-lagen. En uppföljning av hur processen har fungerat ska genomföras under 2013.

Intern styrning och kontroll är den process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar. I proces- sen ingår momenten riskanalys, kontrollåtgärder, uppföljning och dokumen- tation.

I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens ledning att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovi- sar i förekommande fall eventuella brister.

1.6 Personal

För att Riksdagsförvaltningen ska kunna utföra sina uppgifter krävs personal med en rad olika kvalifikationer. Yrkesgrupperna förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation vars främsta tillgång är en kunnig och skicklig personal. Att kontinuerligt utveckla och höja kompetensen på olika områden är en grundläggande förutsättning för att verksamheten ska kunna ge det stöd och den service som ledamöterna och riksdagsarbetet kräver. Aktuel- la personaluppgifter och statistik redovisas under avsnitt 3.5.

9

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

2 Verksamheten 2012

2.1 Styrelsens prioriteringar, ambitioner och uppdrag

Prioriteringar

Riksdagsstyrelsen beslutade i mars 2011 om en strategisk plan för 2012 2015.5 I juni 2011 beslutade styrelsen om förslag till anslag för 2012 och i december om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen för 2012.

Den strategiska planen innehåller flera prioriteringar som ska förbättra stö- det till den parlamentariska processen och göra förvaltningen mer effektiv. It- stödet till arbetet i kammare och utskott ska ses över och utvecklas. Riksdags- förvaltningens arbete för att utveckla verksamheten ska fortsätta på bred front. Arbetet går under samlingsnamnet Färdplan 2014. Målet är att förvalt- ningen ska vara en tydlig, modern, professionell, engagerad och delaktig parlamentsförvaltning som erbjuder ett ännu bättre stöd till den parlamenta- riska processen. Ett viktigt arbetsverktyg är det nya intranät som förvaltning- en utvecklar. Kommunikationen och kontakten med allmänheten om riksda- gens arbete och beslut ska också öka. Det långsiktiga underhållet för riksda- gens fastigheter har fortsatt hög prioritet. Resultatet av arbetet med de priori- terade områdena under 2012 redovisas i avsnitt 2.3 Sammanfattande resultat- redovisning.

Riksdagsförvaltningen ska i alla sammanhang särskilt prioritera den verk- samhet som avses inom uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. Därefter ska verksamheten inom uppdragsområdet Stöd och service till ledamöter och partigruppskanslier prioriteras.

Uppdragsområden

I verksamhetsplanen för 2012, som fastställts av riksdagsstyrelsen, anges de ambitioner som gäller för respektive uppdragsområde. Av verksamhetsplanen framgår också att verksamheten och förbrukningen av medel ska följas upp och redovisas efter varje tertial i en uppföljningsrapport som föredras i riks- dagsstyrelsen samt efter verksamhetsårets slut i en årsredovisning till riksda- gen.

5 Dnr 250-1889-2010/11.

10

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

2.2 Sammanfattande resultatredovisning

Sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden

Riksdagsförvaltningen har under 2012 säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdags- ordningen.

Inom uppdragsområde A har kammaren och utskotten fått det stöd som krävts för att de ska kunna bedriva verksamheten enligt arbetsplanerna.

Förvaltningens verksamhet inom uppdragsområde B har under 2012 säker- ställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Detta har gett riksdagsledamöterna och partikanslierna goda förutsättningar att fullgöra sina uppdrag.

Inom uppdragsområde C har förvaltningen under 2012 säkerställt att allmän- heten, massmedier, vidareinformatörer och andra viktiga målgrupper har fått möjlighet att ta del av information och skaffa kunskaper om riksdagens arbe- te.

Förvaltningen har genom verksamheten inom uppdragsområde D säkerställt att riksdagens byggnader och samlingar vårdas och bevaras.

Under 2012 har förvaltningen säkerställt att de uppgifter som rör uppdrags- område E, rollen som arbetsgivare och myndighet, genomförts på ett väl fungerande och effektivt sätt.

Sammanfattningsvis har 93 procent av Riksdagsförvaltningens disponibla anslag förbrukats under 2012. Anslagssparandet uppgår till 108 miljoner kronor, varav 36 miljoner kronor avser ledamotsanslaget, 34 miljoner kronor avser förvaltningsanslaget och 38 miljoner kronor avser fastighetsanslaget.

Bedömningen är att Riksdagsförvaltningen under 2012 i allt väsentligt har fullgjort sina uppdrag så som de är formulerade i riksdagsordningen, i för- valtningens instruktion och övriga styrdokument samt i de särskilda beslut som riksdagsstyrelsen fattat.

Resultat av arbetet med prioriterade områden

It-stödet till beslutsprocessen i kammare och utskott: Förvaltningen har fort- satt sitt fleråriga arbete med att utveckla ett enhetligt och driftsäkert it-stöd som effektiviserar arbetet för kammarkansliet, utskotten, ledamöterna och partikanslierna.

Intranätet: Under 2012 har en förstudie genomförts inför det projekt som ska ta fram ett nytt intranät 2013. Det nya intranätet ska vara ett användarvänligt och effektivt styrnings- och arbetsverktyg.

Färdplan 2014: Förvaltningens utvecklingsarbete, Färdplan 2014, har under året fortsatt i en rad projekt inom områdena styrning, organisation, kommuni-

11

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

kation och den attraktiva arbetsplatsen. Bland annat har förvaltningens styr- dokument setts över.

Riksdagen arena för demokrati, kunskap, utbildning och dialog: Kommuni- kationen och dialogen om riksdagens arbete och beslut har ökat. Under året lanserades riksdagens nya webbplats där det är enklare att följa, bevaka och dela med sig av riksdagens beslut. Webbplatsen utsågs i januari 2013 till Sveriges bästa myndighetssajt 2012.

Riksdagsförvaltningens fastigheter: Arbetet med att ta fram ett strategiskt lokalprogram för riksdagen har fortsatt. Förvaltningen har bedrivit ett omfat- tande arbete med att se över och förbättra de processer som ingår i uppdraget att vårda och bevara riksdagens byggnader. Renoveringen av kvarteret Mer- curius har pågått under året.

Ny teknik: Arbetet med att förnya den tekniska miljön har fortsatt, bl.a. ge- nom stöd till mobila arbetssätt.

Intern styrning och kontroll: Förvaltningen har under 2012 arbetat i enlighet med den process för intern styrning och kontroll som riksdagsdirektören fattade beslut om i november 2011. Under 2012 har verksamheten särskilt fokuserat på förbättringsområdet transparent och tydlig dokumentation.

Miljöarbetet: Riksdagsförvaltningen fick sitt miljöcertifikat förnyat under 2012 efter att ha genomgått en extern revision.

Sammanställningen nedan visar Riksdagsförvaltningens totala kostnader, intäkter och transfereringar för den enda verksamhetsgrenen: Stöd till den parlamentariska processen. Motsvarande uppgifter redovisas även för respek- tive uppdragsområde.

Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsom- råden (tkr)

 

2012

2011

2010

Intäkter6

35 043

35 428

39 096

Kostnader

1 513 515

1 955 939

1 677 375

Nettokostnad

1 478 472

1 920 511

1 638 279

Transfereringar

468 709

469 709

448 748

Totalt

1 947 181

2 390 220

2 087 027

De lägre kostnaderna 2012 jämfört med 2011 beror främst på att en avsättning gjordes 2011 avseende pensioner och nuvarande riksdagsledamöters intjänade rätt till inkomstgaranti samt inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats.

6 Utom intäkter av anslag.

12

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

2.3 Organisationsförändringar under 2012

Riksdagsförvaltningens organisation har förändrats under 2012. Syftet har varit att göra verksamheten mer effektiv med en tydligare ansvarsfördelning.

Tre nya avdelningar

Tre nya avdelningar bildades den 1 januari: administrativa avdelningen, it- avdelningen och serviceavdelningen. De ersatte den tidigare administrativa avdelningen. Samtidigt fördes viss verksamhet från den tidigare administrati- va avdelningen över till kammarkansliet och ledningsstaben.

Det har gjorts en översyn av it-verksamheten och dess organisation under året. I december beslutades att avdelningen ska organiseras i tre enheter: it- verksamhetsstöd, it-produktion och it-utveckling. Förändringen genomförs den 1 januari 2013.

Utvärderings- och forskningssekretariat

Utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst i kammarkansliet flyttade den 1 januari över till utskottsavdelningen och blev den 1 mars ett sekretariat.

Sekretariatet EU-samordning

EU-samordningen i kammarkansliet ombildades den 1 september till ett sek- retariat för EU-samordning med ökade personella resurser. Förändringen innebar också att EU-samordningen tog över vissa ansvarsområden från cen- tralkansliet.

Kommunikationsavdelningen

En översyn av kommunikationsavdelningens verksamhet och organisation har pågått under året. Som en följd av översynen genomfördes två förändringar den 1 september. Då bildades enheten besök, utbildning och evenemang, som tidigare var en sektion inom informationsenheten.

Samtidigt upphörde EU-upplysningen som organisatorisk enhet. Riksdags- förvaltningens uppdrag att informera om EU kvarstår på samma sätt som förut. Det innebär att verksamheten fortsätter som tidigare men integreras med förvaltningens övriga informations- och kommunikationsverksamhet.

13

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

14

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2012

I detta avsnitt redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde och vilka resultat som uppnåtts. Dessutom görs en analys och bedömning av om resultaten motsvarar de prioriteringar, ambitioner och krav som riksdagssty- relsen har lagt fast i den strategiska planen, anslagsdirektiven och verksam- hetsplanen.

3.1 Kammare och utskott uppdragsområde A

Översiktlig beskrivning

Arbetet i riksdagens kammare och utskott utgör själva kärnan i riksdagens berednings- och beslutsprocess. De ärenden som kommer in till riksdagen i form av exempelvis propositioner, skrivelser, motioner och EU-dokument fördelas av kammarkansliet till något av de 15 fackutskotten som sedan be- handlar dem. Utskottens beredning av ärenden resulterar i utskottsbetänkan- den med förslag till riksdagsbeslut. Därefter debatterar och beslutar riksdags- ledamöterna om ärendena i kammaren. Talmannen och de tre vice talmännen leder kammarens arbete. De har dessutom en omfattande representationsfunk- tion vid inkommande besök och resor. I EU-nämnden samråder regeringen med riksdagen inför beslut i EU:s ministerråd. Riksdagen bedriver även ett omfattande interparlamentariskt samarbete inom ramen för bl.a. Nordiska rådet, Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU). Kammarens, utskottens och EU-nämndens arbete dokumenteras i riksdagstrycket.

Uppdrag och omfattning

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m. I riksdagsstyrelsens prioriteringar för 2012 ingick att se över och utveckla det it-stöd som används av kammare och utskott.

Uppdragsområdet omfattar kammarens, utskottens, EU-nämndens, tal- mannens och vice talmännens arbete, det interparlamentariska samarbetet, internationellt utvecklingssamarbete, produktion och försäljning av riksdags- tryck samt vissa stöd- och kringverksamheter till dessa funktioner.

Sammanfattande resultatuppföljning

Resultat uppdragsområde A

Riksdagsförvaltningen har under 2012 säkerställt att riksdagen har kunnat fullgöra sina uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdags- ordningen. Kammaren och utskotten har fått det stöd som krävts för att de ska kunna bedriva verksamheten enligt sina arbetsplaner. Som vanligt har dock planerna reviderats löpande, bl.a. med hänsyn till att propositioner inte har avlämnats som planerat.

15

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

Utskotten har tagit emot och berett ärenden i stort sett i samma omfattning som föregående år. Noteras kan att antalet yttranden har ökat och att fler utvärderingar har slutredovisats.

Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid enligt föreskrifterna i riksdags- ordningen.

Under året har ett oplanerat driftavbrott i kammarens it-stöd inträffat. Ade- kvata åtgärder med anledning av avbrottet har gjorts.

Betänkanden och annat riksdagstryck har levererats i tid.

Talmän, parlamentariska delegationer och ledamöter har fått nödvändigt stöd i det internationella arbetet.

Riksdagsförvaltningen har fortsatt sitt fleråriga arbete med att utveckla ett enhetligt och driftsäkert it-stöd som effektiviserar arbetet för kammarkansliet, utskotten, ledamöterna och partikanslierna. Arbetet ska huvudsakligen vara klart till valet 2014.

Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A (tkr)

 

2012

2011

2010

Intäkter7

4

706

5

597

8

920

Kostnader

191 621

178 703

204 954

Nettokostnad

186 915

173 106

196 034

Transfereringar

12 893

13 701

15 048

Totalt

199 808

186 807

211 082

Skillnaden mot förra året beror i huvudsak på minskade intäkter för riksdags- trycket och ökade kostnader för utskottens resor, projekt Rixrenovering samt fördelade lönekostnader inom uppdragsområdet.

Talmannen och vice talmännen

Talmannen leder riksdagsarbetet. Det innebär att talmannen har det yttersta ansvaret för hur riksdagsarbetet planeras och bedrivs. Därtill leder talmannen kammarens sammanträden och är riksdagens främste representant.

Talmannen och de tre vice talmännen utgör tillsammans riksdagens presi- dium. Presidiet träffas regelbundet för att avhandla frågor som rör ledningen av riksdagens arbete. De vice talmännen kan i talmannens ställe leda riksda- gens arbete och kammarens sammanträden. De representerar även riksdagen i olika sammanhang. Det ställs samma krav på de vice talmännen som på tal- mannen när de tjänstgör i hans eller hennes ställe. I övrigt deltar de vice tal- männen i riksdagsarbetet som de andra riksdagsledamöterna. Talmannen har däremot en ersättare i kammaren.

7 Utom intäkter av anslag.

16

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Talmannen har ett omfattande besöks- och reseprogram. Under 2012 be- söktes riksdagen av talmän från parlamenten i Litauen, Polen, Chad, Kroatien, Brasilien och talmannen från Ålands lagting samt presidenter och premiärmi- nistrar från Brasilien, Kina, Makedonien, Mongoliet och Kosovo.

Talmannens resor gick till Moldavien, Brasilien och Finland med Åland. Med anledning av Raoul Wallenbergs minnesår besökte talmannen även Ungern, USA, Israel och Palestina, Tyskland, Frankrike och Kanada.

Arbetet i och kring kammaren

Varje år kommer ett stort antal ärenden in till riksdagen som ska beredas i utskotten och därefter debatteras och beslutas i kammaren. Kammarkansliet registrerar och kontrollerar alla ärenden och föreslår till vilket utskott ärende- na ska hänvisas.

När arbetet i kammaren planeras är utgångspunkten att beslut ska fattas i rätt tid och i rätt ordning, att det finns utrymme för oförutsedda debatter och att arbetsbelastningen är rimlig. Kammarplanerna ska också underlätta för ledamöterna att planera eget arbete och få utrymme för aktiviteter utanför riksdagen, t.ex. för arbete i valkretsen. Under året har en it-applikation, den s.k. kammarappen, med information till riksdagsledamöterna om kammarens sammanträden utvecklats och driftsatts.

Centralkansliet inom kammarkansliet ansvarar för det löpande arbetet i kammaren och planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperio- den samt för granskning av interpellationer, frågor, motioner m.m. I kammar- kansliet sker också samordningen av EU-arbetet i riksdagen. Sekretariatet EU-samordning tar emot EU-dokument och ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden.

Riksdagens representant vid EU:s institutioner, som är placerad i Bryssel, följer den aktuella EU-politiken och rapporterar till riksdagen om händelseut- vecklingen inom olika politikområden. EU-representanten är också riksda- gens länk till Europaparlamentet och till andra nationella parlament med representation vid EU:s institutioner.

Tabell 3 Antal dokument inlämnade till kammarkansliet

 

2012

2011

2010

Propositioner

128

127

177

Skrivelser

58

45

42

Framställningar

9

3

17

Redogörelser

13

11

34

Följdmotioner

222

148

195

Motioner från allmänna motionstiden

3 244

3 196

3 198

Händelsemotioner

18

29

Interpellationer

456

489

464

8Motionen hänvisades inte till något utskott.

9Varav en hänvisades.

17

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

 

2012

2011

2010

Skriftliga frågor

725

748

855

Behandlade betänkanden

307

296

368

Behandlade granskningsutlåtanden

12

32

17

Behandlade prövningsutlåtanden10

20

12

3

EU-dokument

2 538

2 447

1 454

därav hänvisade för granskning

11

30

27

därav hänvisade för subsidiaritetsprövning

105

133

84

Riksrevisionens granskningsrapporter11

27

30

Noterbart är att antalet följdmotioner 2012 är fler i absoluta tal än tidigare år. Även i förhållande till antalet förslag från regeringen och andra organ har följdmotionerna blivit fler.

Antalet inlämnade skriftliga frågor fortsätter att minska. Också antalet in- lämnade interpellationer minskade jämfört med föregående år.

Antalet inlämnade EU-dokument var betydligt fler 2011 än tidigare år. Uppgifterna är dock inte helt jämförbara. Sedan november 2011 registreras i stort sett alla EU-dokument som kommer in i it-stödet Lemur. Därmed har en stor mängd dokument som tidigare hållits ordnade på annat sätt gjorts synliga i statistiken. År 2012 är första gången denna rutin har tillämpats för hela året. Anledningen till den ändrade rutinen för registrering har varit en önskan att strömlinjeforma hanteringen av EU-dokumenten och samtidigt förbättra över- sikten och tillgängligheten till dokumenten. Detta ligger i linje med den grundläggande ambitionen att Lemur ska vara den enda källan till EU- dokumenten i riksdagen. Under 2012 har Lemur också tagits i bruk som dia- rium för subsidiaritetsärenden.

Utfallet av 2012 bekräftar bilden av att antalet EU-dokument som hänvisas till utskott för behandling och antalet utlåtanden som behandlas av kammaren, kan variera från år till år. Sambanden är oklara men till viss del kan det hand- la om en naturlig variation till följd av exempelvis kommissionens mandatpe- riod och EU:s fleråriga budgetplanering.

Den mesta tiden i kammaren ägnas åt behandlingen av utskottsärenden. Därutöver hålls även interpellationsdebatter, partiledardebatter, debatter i någon aktuell politisk fråga och utrikespolitiska debatter i kammaren. Inter- pellationsdebatter upptar cirka en tredjedel av arbetstiden i kammaren. En gång i veckan under plenitid är det frågestund i kammaren. Då svarar statsråd direkt på frågor från riksdagsledamöterna. Några gånger per år informerar regeringen från Europeiska rådets möten.

Det totala antalet plenitimmar är fler än tidigare år. Ökningen består i att tiden för ärendebehandling har ökat. Antalet behandlade betänkanden och utlåtanden är dock inte så många fler än tidigare år. Trenden att tiden för voteringar ökar fortsätter.

10Ett av utlåtandena 2012 behandlade två lagförslag.

11Rapporterna lämnas enligt nya regler direkt till riksdagen fr.o.m. den 1 januari 2011.

18

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Tabell 4 Plenitimmar i kammaren fördelat efter typ av aktivitet

 

2012

2011

2010

Ärendebehandling

348

298,5

328

Voteringar

15,5

14,5

10

Interpellationsdebatter

175,5

181

169,5

Information från regeringen12

5,5

7,5

6

Frågestunder

27

27

23

Partiledardebatter, aktuella debatter

45

48

44

Övrigt

8,5

6,5

9,5

Totalt

625

583

590

Kammarens arbetsplaner har i stort sett kunnat hållas, inkomna dokument har hanterats korrekt och utrymme har skapats för beslutade aktuella debatter och för interpellationsdebatter.

Under perioden har ett avbrott skett i kammarsystemet vid ett tillfälle un- der pågående sammanträde. Följande åtgärder har vidtagits: Förvaltningen har identifierat orsaken till det aktuella felet, inventerat och kompletterat reserv- delslagret, förstärkt den tekniska övervakningen, förstärkt bemanningen av teknisk personal vid voteringar samt aktualiserat checklistor och rutiner för felavhjälpning. Dessutom har en förstudie om införande av en mobil voter- ingsanläggning genomförts.

Teckentolkning har skett vid sex tillfällen, vilket är något mer än föregå- ende år (2011 ett tillfälle, 2010 två tillfällen). Det gällde två partiledardebat- ter, debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande, debatt med an- ledning av budgetpropositionens avlämnande samt under en ärendedebatt om högskolan. Även riksmötets öppnande teckentolkades.

Arbetet med att certifiera medarbetare som arbetar med kammarprocessen påbörjades 2011 och har fortsatt under 2012.

Under 2012 upprättades 135 protokoll vid kammarsammanträden. År 2011 upprättades 141 protokoll, 2010 var det 132. Vid EU-nämndens sammanträ- den upprättades 44 stenografiska uppteckningar under året. Protokollskansliet inom kammarkansliet förde dessutom stenografiska uppteckningar vid 33 öppna utfrågningar och 3 öppna seminarier under 2012. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid enligt reglerna i riksdagsordningen.

Utskotten

Utskotten sammanträder vanligtvis en till två gånger per vecka, med undantag för plenifria veckor. Utskotten bereder propositioner, skrivelser, motioner m.fl. ärenden. Varje utskott biträds av ett kansli. Utskottskanslierna stöder utskotten dels genom att ta fram beredningsunderlag samt skriva utkast till betänkanden, yttranden och utlåtanden, dels genom att planera och medverka vid utskottsutfrågningar, studiebesök och utskottsresor.

12 Inklusive återrapportering från Europeiska rådets möten.

19

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

Sedan januari 2011 lämnar Riksrevisionen sina granskningsrapporter di- rekt till riksdagen som sänder dem vidare till regeringen för ett yttrande. Samtidigt remitteras respektive rapport till berört utskott som därmed kan påbörja en beredning, t.ex. genom att kalla riksrevisorn för en föredragning, i väntan på regeringens skrivelse.

Till utskotten remitteras även EU-dokument, däribland lagförslag där be- slutanderätten är delad mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna. Lagförslagen subsidiaritetsprövas, vilket innebär att utskotten prövar om förslagen kommer att innebära att beslut fattas på rätt nivå utifrån principen att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Om utskottet kommer fram till att ett lagförslag inte följer denna princip föreslår utskottet i ett utlå- tande till kammaren att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europa- parlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.

Utskotten har även ett ansvar att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut inom sina respektive ämnesområden, både vad gäller budget och lagstiftning. I och med grundlagsreformen 2010 blev denna uppgift reglerad i regerings- formen, vilket markerar den vikt som läggs vid utskottens uppföljning och utvärdering. Som ett exempel på arbetet att stärka uppföljning och utvärde- ring kan nämnas att det under året har bildats en samrådsgrupp för bättre resultatredovisning med företrädare för Riksdagsförvaltningen och Reger- ingskansliet. Gruppens syfte är bl.a. att ge utskotten bättre förutsättningar att uppfylla de krav som ställs i regeringsformen. En genomgång av regeringens resultatinformation i budgetpropositionen har genomförts.

En annan viktig uppgift för utskotten är att medverka till att ledamöterna får kännedom om relevant forskning inom sitt område. Utskotten kan behöva forskningsöversikter, forskningsinventeringar, framtidsanalyser eller teknik- utvärderingar i beredningen av ärenden. Till stöd för utskotten i arbetet med utvärdering och forskning finns utvärderings- och forskningssekretariatet inom utskottsavdelningen.

De femton utskotten bereder sammantaget ett stort antal ärenden. Nedan redovisas dessa ärenden dels per utskott, dels det totala antalet för året jämfört med föregående år.

20

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Tabell 5 Utskottens ärendehantering och sammanträden 201213

 

Propositioner,

Motioner14

EU-

Antal

Betänkanden,

 

skrivelser,

 

doku-

samman-

utlåtanden,

 

framställningar,

 

ment15

träden

yttranden

 

redogörelser

 

 

 

 

Konstitutionsutskottet

20

203

6

52

35

Finansutskottet

32

144

20

52

59

Skatteutskottet

22

268

2

27

34

Justitieutskottet

17

186

8

35

32

Civilutskottet

13

262

2

35

29

Utrikesutskottet

18

206

13

39

25

Försvarsutskottet

9

20

1

30

11

Socialförsäkrings-

 

 

 

 

 

utskottet

8

230

5

42

22

Socialutskottet

14

431

11

41

28

Kulturutskottet

2

135

2

28

13

Utbildningsutskottet

12

407

2

40

21

Trafikutskottet

15

348

10

38

21

Miljö- och jordbruks-

 

 

 

 

 

utskottet

12

313

27

42

29

Näringsutskottet

11

220

3

37

27

Arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

utskottet

11

309

4

39

23

Sammansatta utrikes-

 

 

 

 

 

och försvarsutskottet

1

2

3

1

Totalt 2012

217

3 684

116

580

410

Totalt 2011

203

3 589

153

583

393

Totalt 2010

314

4 380

91

543

466

Det finns ganska stora skillnader mellan utskotten när det gäller antalet be- handlade ärenden, sammanträden m.m. Mängden ärenden beror på utskottets beredningsområde men också på vilka frågor som är politiskt aktuella. Skill- nader i antalet EU-dokument beror främst på i vilken utsträckning utskottets beredningsområde anknyter till EU:s politikområden.

Det totala antalet propositioner, skrivelser, redogörelser och framställning- ar som har behandlats 2012 ligger på en något högre nivå än föregående år,

13I kolumn ett och två redovisas behandlade dokument, i kolumn tre anges antal do- kument hänvisade till respektive utskott.

14Samtliga motioner, dvs. både följdmotioner och motioner avlämnade vid allmänna motionstiden. Det totala antalet motioner som utskotten har behandlat överensstämmer inte med det totala antalet motioner som inlämnats till kammarkansliet (se tabell 3). Det beror dels på att utskotten kan välja att skjuta upp behandlingen av motioner till ett annat riksmöte inom en valperiod (t.ex. i väntan på en aviserad proposition), dels på att en motion med fler än ett yrkande kan bli behandlad i olika utskott.

15Grön- och vitböcker, vissa strategiska dokument och lagstiftningsakter som subsidia- ritetsprövas.

21

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

men är fortfarande betydligt färre än 2010. Antalet behandlade motioner har ökat något i jämförelse med föregående år, men är färre än under 2010. Färre EU-dokument har hänvisats till utskott än under 2011, men det är fler än under 2010. Utskottens samlade antal sammanträden under 2012 ligger på samma nivå som 2011.

Antalet justerade utskottsdokument är något fler 2012 än föregående år, men betydligt färre än 2010. Trots att antalet behandlade ärenden (kolumn 1 och 2 ovan) är av ganska likartad omfattning under 2011 och 2012 och mäng- den EU-dokument har minskat, har antalet utskottsdokument ökat under 2012. Ökningen gäller utskottens yttranden. Utlåtandena är däremot något färre 2012 än förra året men fler än 2010.

Tabell 6 Vissa utskottsärenden 20102012

 

2012

2011

2010

Betänkanden

297

300

369

Yttranden

82

52

74

Utlåtanden

31

41

23

Subsidiaritetsprövningar

125

124

71

Subsidiaritetsprövningar som lett till ett utlåtande

11

12

3

Överläggningar med regeringen i EU-ärenden

59

79

44

Det totala antalet subsidiaritetsprövningar ligger på samma nivå som förra året, detsamma gäller antalet subsidiaritetsprövningar som lett till ett utlåtan- de. Antalet överläggningar med regeringen i EU-ärenden är färre under 2012 än under 2011, men fler än under 2010.

Tabell 7 Slutredovisade utvärderings- och forskningsaktiviteter

Ärenden i utskotten

2012

2011

2010

Uppföljningar och utvärderingar

19

11

10

Forskningsöversikter och forskningsinventeringar

1

3

Teknikutvärderingar och faktablad

2

4

Totalt

22

18

10

Under året har 19 uppföljnings- och utvärderingsaktiviteter slutredovisats. Av dessa har miljö- och jordbruksutskottet låtit genomföra 4 (en av dessa till- sammans med näringsutskottet) medan finansutskottet, utbildningsutskottet samt trafikutskottet vardera låtit genomföra 3. Majoriteten av dessa har ge- nomförts med stöd av utvärderings- och forskningssekretariatet. Utvärdering- ar och forskningsöversikter tar ofta formen av projekt som pågår över längre tidsperioder. De initieras ett år men slutredovisas nästföljande år, vilket för- svårar jämförelser mellan åren. En trend synes dock vara att utskottens utvär- deringsaktiviteter ökar.

En framtidsdag arrangerades för femte gången den 26 januari 2012 med seminarier om framtidens resurser, framtidens hälsa och framtiden på nätet. Enskilda ledamöter och utskott fick på detta vis möjlighet att diskutera viktiga framtidsfrågor med ledande forskare och experter.

22

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Stödet till utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor sker också i form av seminarier. Under året har 19 seminarier anordnats med teman som spänner över ett stort område, från Våldsamma datorspel hot mot hälsan? Vad säger forskningen? till ESS och Max IV två supermikroskop för kom- mande upptäckter.

De enskilda utskottens verksamhet redovisas utförligt i respektive utskotts verksamhetsberättelse som återfinns i riksdagstrycket.

EU-nämnden

Regeringen ska enligt bestämmelser i regeringsformen och riksdagsordningen samråda med riksdagen om hur Sverige ska ställa sig i frågor som EU:s mi- nisterråd ska fatta beslut om. Samrådet ska ske både under förhandlingarnas gång och när slutgiltigt beslut ska fattas samt inför möten med Europeiska rådet. Samråden sker i form av sammanträden i EU-nämnden.

EU-nämnden förbereder inte förslag till riksdagsbeslut såsom utskotten gör utan är ett rent samrådsorgan. Nämnden biträds av ett kansli.

Tabell 8 Antalet sammanträden i EU-nämnden

 

2012

2011

2010

Sammanträden

44

47

53

Antalet sammanträden har minskat något, särskilt i förhållande till 2010.

It-stöd till beslutsprocessen projekt Rixrenovering

It-systemen som stöder riksdagens beslutsprocesser är centrala för att det parlamentariska arbetet ska fungera. Flera av systemen har varit i drift länge och behöver ses över och utvecklas för att bli mer driftsäkra, lättare att förval- ta och enklare att använda. Att utveckla it-stödet till arbetet i kammare och utskott är därför en prioriterad verksamhet i Riksdagsförvaltningens strategis- ka plan.

Under 2011 genomfördes en förstudie och utvecklingsarbetet bedrivs nu i ett flerårigt projekt som går under namnet Rixrenovering. Projektet ska leda till att flera it-system som utskotten och kammarkansliet använder byts ut. Det handlar om systemen för att producera betänkanden, utlåtanden och yttran- den, systemet som används för att planera och registrera information om sammanträden och ärenden samt det system som lagrar och distribuerar in- formation från beslutsprocesserna till andra kringliggande it-system.

Det nya it-stödet kommer att vara uppbyggt i moduler som byggs på stan- dardteknik och är löst kopplade till varandra. Projektet arbetar utifrån ett agilt arbetssätt där systemen förbättras stegvis, samtidigt som de är i drift. Under 2012 har bl.a. ett delprojekt för att införa en ny integrationsmotor avslutats. Projektet har skapat ett antal nya lösningar för integration och överföring av data mellan systemen.

För att de nya systemen ska bli lätta att använda prioriteras webbaserade lösningar. När den gamla tekniken ersätts av en ny teknisk plattform är mål- sättningen att underhållet ska minska.

23

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

Projekt Rixrenovering löper på som planerat; hela projektet ska huvudsak- ligen vara klart till valet 2014. Riksdagen ska då ha ett enhetligt och driftsä- kert it-stöd som effektiviserat arbetet för utskotten, kammarkansliet, ledamö- terna och partikanslierna.

Översyn av riksdagsordningen

Riksdagsstyrelsen beslutade i september att tillkalla en parlamentarisk kom- mitté under ledning av talmannen och med ledamöter på gruppledarnivå med uppdrag att göra en översyn av riksdagsordningen. Några av de frågor som särskilt nämns i utredningsdirektiven är innebörden av följdmotionsrätten, ärendefördelningen mellan utskotten och regleringen av utskottens initiativ- rätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2013.

Internationell verksamhet

Riksdagen har ett omfattande internationellt besöksutbyte där förvaltningen bistår talmannen och riksdagens ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av besök och resor, vid deltagande i internationella parlamenta- riska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobserva- törer i andra länder.

De interparlamentariska delegationerna och valövervakningar

Sammanlagt ett hundratal riksdagsledamöter (ordinarie ledamöter och supple- anter) ingår i riksdagens delegationer till de interparlamentariska församling- arna. Förvaltningen ansvarar för sekretariatsstödet till riksdagens delegationer till Nordiska rådet, Europarådets parlamentariska församling (PACE), Orga- nisationen för säkerhet och samarbete i Europa parlamentariska församling (OSCE PA), Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA- UfM), Interparlamentariska unionen (IPU) och Natos parlamentariska försam- ling (Nato PA). Vidare biträds riksdagsledamöterna i det arktiska samarbetet, Östersjösamarbetet samt vid en rad andra internationella möten och konferen- ser.

Ledamöters deltagande i valövervakningar är ett annat viktigt uppdrag som förvaltningen arbetar med. Under 2012 deltog svenska riksdagsledamöter i övervakning av totalt nio val i följande länder: Kazakstan, Ryssland, Armeni- en, Serbien, Vitryssland, Georgien, Montenegro, Ukraina och USA.

24

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Tabell 9 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt bidrag utbetalda av Riksdagsförvaltningen (tkr)

Interparlamentarisk

Delegation

Antal sessio-

Kostnader

Utbetalt

församling

 

ner och större

 

bidrag16

 

 

möten

 

 

Nordiska rådet

20 ord.

1 session

2 703

10 961

 

20 suppl.

4 presidie- och

 

 

 

 

utskottsmöten

 

 

Europarådets parlamentariska

6 ord.

4 sessioner

1 847

 

 

församling

6 suppl.

 

 

 

OSSE:s parlamentariska

8 ord.

1 session

1 110

788

församling

8 suppl.

1 vintermöte

 

 

 

 

1 höstmöte

 

 

Interparlamentariska unionen

5 ord.

1 vårsession

887

1 122

 

1 vice talman

1 höstsession

 

 

 

och 2 uts-

 

 

 

 

kottsledamö-

 

 

 

 

ter17

 

 

 

Den parlamentariska församling-

3 ord.

1 session

188

0

en för Unionen för Medelhavet

3 suppl.

 

 

 

Natos parlamentariska

5 ord.

1 vårsession

291

församling

5 suppl.

1 höstsession

 

 

Cosac-sekretariatet18

 

 

 

21

Särskilda uppdrag inom de par-

 

 

 

 

lamentariska församlingarna

 

 

102

 

Summa 2012

 

 

7 128

12 892

Summa 2011

 

 

6 713

13 703

Summa 2010

 

 

7 034

15 047

Internationella besök

Besök från andra länder utgör en stor del av den internationella verksamheten. Under 2012 tog riksdagen emot ca 70 besök från mer än 50 länder världen över. De omfattade bl.a. besök av statschefer, talmän, ministrar, parlamenta- riker och representanter för internationella organisationer. Det omfattande internationella utbytet stöds av förvaltningen i flera faser av processen, bl.a. genom planering, genomförande och uppföljning av besök och resor. Kostna-

16Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parla- mentariska församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av länder- nas bruttonationalinkomst, BNI.

17Vid IPU:s årliga vårsession utvidgas den fasta delegationen med två utskottsledamö- ter. Därutöver leds riksdagsdelegationen till IPU:s vårsession av en vice talman.

18Finansiering av COSAC-sekretariat enligt beslut i riksdagsstyrelsen 23 september 2009, dnr 049-22-2009/10.

25

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

den för inkommande besök varierar dels beroende på hur många högnivåmö- ten som hålls, dels på hur stora delegationerna är.

Tabell 10 Internationella besök i riksdagen

År

2012

2011

2010

Antal besök

71

55

48

Antal länder

52

38

29

Antal besökare (ca)

720

570

470

Kostnad inkommande

 

 

 

besök (tkr)

367

619

702

Så förbereds ett inkommande talmansbesök

Talmansbesöken förbereds oftast i samarbete med det gästande landets am- bassad i Stockholm, Utrikesdepartementet och landets parlament. Riksdags- förvaltningen samordnar programinnehåll och logistiska frågor (lokaler, in- formationsfrågor, säkerhet, hotell, transporter och vip-hantering till och från flygplatsen, tolkning, teknik m.m.). Samordningen omfattar många delar av förvaltningens verksamhet. Underlag förbereds och skickas ut till mötesdelta- garna i riksdagen.

Ett talmansbesök brukar utöver möte och måltid med talmannen även innehål- la audiens hos kungen och möten med riksdagsledamöter och ministrar. Om en vänskapsförening för landet finns i riksdagen, kontaktar förvaltningen även den aktuella vänskapsföreningen inför besöket, med förfrågan om ett möte med den gästande talmannen. Talmannens pressekreterare ansvarar för kon- takterna med journalister i samband med besök.

Internationellt utvecklingssamarbete

Riksdagsstyrelsen antog hösten 2011 en strategi för riksdagens internationella utvecklingssamarbete. Den ligger till grund för det utvecklingssamarbetspro- jekt som genomförts med Moldaviens parlament under 2012. Samarbetet sker framför allt i seminarieform, i såväl Moldavien som Sverige. Genom att utby- ta erfarenheter, parlament till parlament, ska riksdagen bidra till att stärka den parlamentariska demokratin i Moldavien och därefter i andra biståndsländer. Man avser att genomföra projektet under ett och ett halvt år. Förvaltningen svarar för kanslistödet för den genomförandegrupp som inrättats.

Övrigt internationellt samarbete

Riksdagsledamöter deltar årligen, på regeringens inbjudan, vid FN:s general- församling. Under den 67:e generalförsamlingen hösten 2012 deltog 12 leda- möter. Riksdagsförvaltningen bistod med sekretariatsstödet för uppdraget, vilket innebär sammanställning av underlag och kontakt med FN- representationen inför programläggningen. Under de två veckor långa pro-

26

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

grammen fick ledamöterna följa arbetet i generalförsamlingen och dess ut- skott, vilket gav en fördjupad inblick i FN:s organisation och verksamhet.

Många riksdagsledamöter är engagerade i de cirka 45 vänskapsföreningar för kontakter med andra länder och regioner som finns i riksdagen. Ledamöter i vänskapsföreningarna tog under året emot flera delegationsbesök från olika länder. Bland annat hölls en Afrikadag.

Riksdagstrycket

Riksdagsdokumenten är en viktig förutsättning för den parlamentariska be- slutsprocessen. Förvaltningen producerar och distribuerar riksdagstrycket så att kammarens tidsplan kan hållas. Förutom riksdagstrycket produceras även rapporter, utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen.

Tabell 11 Antalet originaltrycksidor i riksdagstrycket

 

2012

2011

2010

Propositioner

15 100

24 100

28 300

Motioner

8 400

7 600

10 400

Betänkanden

16 500

16 000

18 600

Protokoll

10 500

11 900

10 100

Förslag och redogörelser

1 000

1 600

1 000

Totalt

51 500

61 200

68 400

Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Det är de politiska förslagen som styr variationerna i utfallet år från år.

3.2 Ledamöter och partikanslier uppdragsområde B

Översiktlig beskrivning

Arbetet till stöd för ledamöter och partikanslier är en förutsättning för att riksdagsledamöterna ska kunna utföra sitt förtroendeuppdrag i riksdagen. Stödet och servicen består bl.a. av ett administrativt stöd till ledamöterna. Det innebär att förvaltningen hanterar och betalar ut arvoden, resekostnadsersätt- ningar, traktamenten och pensioner m.m.

Riksdagsledamöterna har även tillgång till arbetsrum och teknisk utrust- ning, hälso- och friskvård, viss kompetensutveckling, restaurang och barn- verksamhet i riksdagen samt under vissa förutsättningar även övernattnings- bostäder. Informationsförsörjning i olika former, utredningstjänster, bibliotek och intranät är andra nödvändiga resurser för en riksdagsledamot.

Riksdagsförvaltningen betalar även ut det ekonomiska stödet till parti- gruppernas kanslier i riksdagen.

Uppdrag och omfattning

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att svara för väl funge- rande stöd och service till ledamöter och partikanslier. Riksdagsstyrelsen har

27

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

beslutat att förvaltningen ska prioritera detta uppdragsområde efter uppdrags- området om stöd till kammaren och utskotten men före övriga områden. Riksdagsstyrelsen har beslutat att 2012 särskilt prioritera utvecklingen av riksdagens intranät inom detta uppdragsområde. Förvaltningen ska också använda ny teknik för att skapa effektiva arbetssätt.

Sammanfattande resultatuppföljning

Resultat uppdragsområde B

Riksdagsförvaltningens verksamhet inom uppdragsområde B har under 2012 säkerställt att ledamöter och partikanslier fått ett väl fungerande stöd och en god service. Stödet och servicen har gett riksdagsledamöterna och partikansli- erna goda förutsättningar att fullgöra sina uppdrag i beslutsprocessen.

Under första halvan av 2012 genomfördes en förstudie inför ett projekt om att ta fram ett nytt intranät. Projektet kommer att starta 2013. Intranätet ska ut- vecklas för att bättre tillgodose ledningens, ledamöternas, partikansliernas och medarbetares behov av information och kommunikationen.

Ledamöter och anställda har i ett projekt testat pekplattor som arbetsredskap i syfte att skapa effektiva arbetssätt. Projektet resulterade i att riksdagsstyrelsen beslutade att pekplattor ska erbjudas alla ledamöter.

Antalet uppdrag till utredningstjänsten har ökat.

Det administrativa ledamotsstödet och förvaltningens säkerhetsarbete har fungerat väl.

Förvaltningen har sett över hur prenumerationer av tryckta tidningar och tidskrifter ska kunna ersättas med digitala versioner.

Tabell 12 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B (tkr)

 

2012

2011

2010

Intäkter19

2

238

2 525

1 385

Kostnader

869 470

1 328 996

1 036 876

Nettokostnad

867 232

1 326 471

1 035 491

Transfereringar

454 363

454 665

432 300

Totalt

1 321 595

1 781 136

1 467 791

Skillnaden mot förra året beror i huvudsak på den avsättning som gjordes 2011 för pensioner och inkomstgarantier men också på att kostnaderna 2012 minskat för inkomstgarantier samtidigt som arvodena och fördelade lönekost- nader inom uppdragsområdet ökat.

19 Utom intäkter av anslag.

28

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Administrativt ledamotsstöd

Inom det administrativa ledamotsstödet hanteras riksdagsledamöternas eko- nomiska ersättningar, t.ex. arvoden, traktamenten och resekostnadsersättning- ar samt pensioner och inkomstgarantier.

Riksdagsledamöternas ekonomiska villkor

Ledamöterna får ett grundarvode för sitt förtroendeuppdrag som fr.o.m. den 1 november 2012 är 58 300 kronor i månaden. De kan dessutom få tilläggs- arvode för särskilda uppdrag t.ex. i riksdagsstyrelsen och i ledamotsrådet, i utredningar eller som ordförande eller vice ordförande i utskotten. Alla arvoden är skattepliktiga.

De resor ledamöterna gör inom ramen för sitt riksdagsuppdrag betraktas som tjänsteresor. Ledamöterna bestämmer själva vilka tjänsteresor de ska göra inom Sverige och vilket färdsätt som är lämpligast med hänsyn tagen till kostnader, tid och miljö. Traktamente betalas om resan krävt övernattning mer än 50 km från bostaden på hemorten.

En ledamot som bor mer än 50 km från riksdagen kan få ersättning för sin kostnad för en övernattningsbostad i Stockholm. Riksdagsförvaltningen har även ett antal lägenheter att erbjuda som övernattningsbostäder för ledamöter, vilka disponeras utan kostnad.

Ledamöternas ålderspension från riksdagen är ett komplement till det all- männa pensionssystemet. Pensionsförmåner kan tjänas in utan vare sig nedre eller övre åldersgräns. Intjänandetiden är begränsad till högst 30 år.

En ledamot som avgår före 65 års ålder efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring har rätt till inkomstgaranti. Detta innebär att riksdagen garanterar en avgången ledamot en viss månatlig inkomstnivå i syfte att skapa en eko- nomisk trygghet för den omställningssituation som uppstår då han eller hon lämnar riksdagen. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning. In- komst från andra inkomstkällor minskar garantin enligt vissa regler.

Förvaltningen förser ledamöterna med sådan teknisk utrustning som är vä- sentlig för riksdagsuppdraget. Det innebär att de utöver utrustning i tjänste- rum erbjuds en bärbar dator, mobiltelefon, skrivare och, efter beslut av riks- dagsstyrelsen 2012, även pekplatta. Riksdagsförvaltningen betalar abonne- mangs- och samtalsavgifter för mobiltelefonen och avgiften för ett mobilt bredband.

Bestämmelser om ledamöternas arvoden, resor, pensioner m.m. finns i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och i lagens tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6). Föreskrifter om arbetsrum och över- nattningsbostäder för riksdagens ledamöter återfinns i RFS 2005:9.

Utbetalningarna för inkomstgarantin, inklusive sociala avgifter, ökade kraftigt under valperioden 20062010 jämfört med tidigare. Under 2011 ökade utbe- talningarna ytterligare. Under 2012 minskade utbetalningarna eftersom de ettåriga inkomstgarantierna hade upphört. Under en valperiod varierar utbe-

29

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

talningarna så att de är lägst året före ett valår eftersom såväl ett- som tvååriga inkomstgarantier då har upphört.

Riksdagsförvaltningen gör årliga avsättningar i myndighetens balansräk- ning för kommande utbetalningar av inkomstgarantier och har de senaste åren förfinat beräkningarna för såväl ledamöternas pensioner som inkomstgaranti- er. I avsättningarna ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamö- ter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande). Beloppen redovisas i den finansiella delen av årsredovisningen.

I november 2011 beslutade riksdagsstyrelsen att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag som syftar till att underlätta för ledamöter som lämnat uppdraget i riksdagen att återgå till yrkesverksamhet. Kommittén ska även genomföra en översyn av reglerna för inkomstgarantin för riksdagens ledamöter. I december 2011 beslutade styrelsen om kommit- téns sammansättning och utsåg en ordförande. Kommittén redovisade efter beslut om förlängning av uppdraget sina överväganden och förslag den 30 januari 2013. Styrelsen beslutade då att sända utredningen på remiss. Remiss- tiden går ut den 15 mars.

Riksdagsstyrelsen beslutade i september om en översyn av riksdagsleda- möternas ekonomiska villkor. Redovisningen av uppdraget ska ske senast i september 2013. En särskild utredare har förordnats och arbetet inletts.

Ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen

Riksdagsledamöterna är skyldiga att anmäla sina åtaganden och ekonomiska intressen till riksdagen.20 Det kan exempelvis gälla aktieinnehav, styrelse- uppdrag eller någon annan inkomstbringande verksamhet vid sidan om upp- draget som riksdagsledamot. Registret är offentligt och syftet är att skapa öppenhet och insyn för medborgarna.

Stöd till partigrupper

Riksdagspartierna får bidrag till partigruppernas och ledamöternas arbete i riksdagen genom Riksdagsförvaltningens anslag.21 Bidragen delas ut i form av basstöd, stöd till ledamöternas politiska sekreterare och stöd till ledamö- ternas resor utomlands.

Stödet till partigrupperna i riksdagen

Basstödet består dels av ett grundbelopp, dels av ett tilläggsbelopp beroende av antalet riksdagsledamöter. Grundbeloppet är 1,7 miljoner kronor per år. En partigrupp som företräder regeringen har rätt till ett grundbelopp. Övriga partigrupper har rätt till två grundbelopp. Tilläggsbeloppet är 57 000 kronor per ledamot och år.

20Se lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekono- miska intressen.

21Enligt lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.

30

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Stödet till politiska sekreterare ska bekosta handläggarhjälp åt ledamöterna. De politiska sekreterarna samlar in information, utformar förslag till politiska texter, sköter kontakter med medierna, svarar på e-post och fungerar som rådgivare åt ledamöterna. Partierna beslutar själva hur stödet ska användas. Stödet ska motsvara kostnaderna för en politisk sekreterare per ledamot. Beloppet 53 900 kronor per politisk sekreterare och månad ligger till grund för beräkningen.

Stödet till resor utomlands ges till ledamöter för att t.ex. delta i internationella konferenser. Bidraget är 5 000 kronor per ledamot för de första 20 riksdags- platserna och 2 500 kronor för riksdagsplatser utöver dessa. En ledamot kan dessutom få 2 500 kronor per år för resor som har koppling till samarbetet inom EU.

Utöver detta har partikanslierna tillgång till arbets- och möteslokaler i riksda- gens hus, viss teknisk utrustning samt biblioteks- och utredningstjänster.

Under 2012 har stödet till partigrupperna fördelats enligt följande samman- ställning.

Tabell 13 Stödet till partigrupperna (tkr)

Parti

Grund-

Tilläggs-

Stöd till

EU-resor

Resebidrag

Totalt

 

belopp

belopp

politiska

 

 

 

 

 

 

sekreterare

 

 

 

S

3 400

6 384

72 442

280

330

82 836

M

1 700

6 099

69 208

267

317

77 591

MP

3 400

1 425

16 170

63

112

21 170

FP

1 700

1 368

15 523

60

110

18 761

C

1 700

1 311

14 876

57

108

18 052

SD

3 400

1 140

12 451

48

100

17 139

V

3 400

1 083

12 289

48

95

16 915

KD

1 700

1 083

12 289

48

95

15 215

Totalt

 

 

 

 

 

 

2012

20 400

19 893

225 248

871

1 267

267 679

2011

20 400

20 392

224 304

872

1 267

267 235

2010

18 133

20 335

224 087

872

1 232

264 659

Utöver stödet till partiernas arbete i riksdagen ges ett statligt partistöd till partiernas riksorganisationer.

Ny teknik projekt pekplatta

Riksdagen ska använda ny teknik för att skapa effektiva arbetssätt. Riksdagen ska också kännetecknas av kreativa tekniklösningar under driftsäkra och stabila former. Det framgår av Riksdagsförvaltningens strategiska plan.

Projekt pekplatta II är ett konkret exempel på hur ny teknik testas. Under projekttiden testade trafikutskottet pekplattor i sitt dagliga arbete. Ytterligare några ledamöter och tjänstemän deltog i projektet. Gruppen fick testa två

31

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

riksdagsspecifika tjänster i pekplattorna, dels en tjänst för hantering av hand- lingarna i utskottssammanträden, dels den s.k. kammarappen där man kan följa kammarens sammanträden.

Utvärderingen som gjordes inom projektets ram visade att pekplattan är ett bra komplement till datorn och den smarta mobilen. Ledamöterna har en mobil arbetsplats och behöver läsa mycket text och kommunicerar skriftligt i stor utsträckning och får därför stor nytta av att använda pekplattor i sitt riks- dagsuppdrag. Med hjälp av pekplattan kan de använda sin tid mer effektivt och har möjlighet att kommunicera bättre och snabbare.

I utvärderingen ingick även att se till miljöpåverkan, informationssäkerhet, teknisk plattform och kostnad för att införa pekplattor till riksdagens ledamö- ter. Med utvärderingen som grund beslutade riksdagsstyrelsen den 26 sep- tember att pekplattor ska erbjudas alla ledamöter.

Intranätet

Intranätet är en prioriterad intern informations- och kommunikationskanal. Under första halvan av 2012 genomfördes en förstudie inför ett projekt att ta fram ett nytt intranät. Intranätet ska utvecklas för att bättre tillgodose ledning- ens, ledamöternas, partikansliernas och medarbetares behov av bra informa- tion och kommunikation.

Förstudierapporten var klar i maj. Förstudien belyser hur ett nytt intranät kan bli mer användarvänligt och utvecklas till ett bättre arbetsverktyg. Resul- tatet från förstudien visar att grundprinciperna för ett nytt intranät bör vara att erbjuda möjligheter för användarna att själva styra vad som ska lyftas fram, vara tillgängligt på användarnas villkor, dvs. när, var och via de klienter som användarna föredrar samt ha fokus på att förenkla arbetsuppgifter.

Under senhösten har arbete pågått med att planera det projekt som ska star- ta i början av 2013.

Riksdagsbiblioteket

Bibliotekets främsta uppgift är att förse riksdagen med goda beslutsunderlag. Litteratursamlingar byggs upp och databaser anskaffas för att passa riksda- gens behov. Biblioteket är dock öppet även för allmänheten som specialbibli- otek inom samhällsvetenskap och juridik.

På uppdrag av ledamöter, anställda i Riksdagsförvaltningen och partikans- lierna gör bibliotekets personal informationssökningar och tar fram faktaun- derlag. Under 2012 utfördes 183 sådana uppdrag, vilket innebär en liten ök- ning jämfört med 2011 då 178 uppdrag utfördes. Antalet uppdrag 2011 inne- bar i sin tur en kraftig ökning jämfört med de 101 uppdrag som utfördes 2010.

Under 2012 har förvaltningen sett över hur prenumerationer av tryckta dagstidningar och tidskrifter ska kunna ersättas med digitala versioner. Ett av resultaten är att de ca 30 utländska tryckta dagstidningar som har funnits för ledamöterna nu ersätts av en digital tjänst som innehåller ca 2 000 dagstid- ningar från hela världen. Tjänsten är dessutom tillgänglig via de pekplattor som ledamöterna fått.

32

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Riksdagens utredningstjänst

Riksdagens utredningstjänst (RUT) gör utredningar och besvarar frågor inom alla politikområden. Målet är att snabbt och flexibelt ta fram kunskapsunder- lag som är anpassat efter uppdragsgivarnas behov. Den helt övervägande delen av verksamheten är uppdragsstyrd.

Tabell 14 Fördelningen av uppdrag, antal och procent

Uppdragsgivare

2012

 

2011

 

2010

 

 

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Ledamöter

518

24

578

30

486

25

Partikanslier

1 213

58

952

50

1 072

56

Utskott22

14

1

25

1

14

1

Övriga förvaltningen23

42

2

56

3

73

4

Utländska parlament24

268

13

250

13

240

12

Övriga25

43

2

59

3

44

2

Totalt

2 098

100

1 920

100

1 929

100

Utredningstjänsten har under 2012 tagit emot 2 098 uppdrag. Detta kan jäm- föras med 1 920 uppdrag under 2011. Det innebär en stor ökning av antalet mottagna uppdrag. Den största ökningen har skett från partikanslierna men en viss ökning finns också från utländska parlament. Däremot minskar uppdra- gen från ledamöter, utskott och övriga jämfört med 2011.

Säkerhetsarbetet

Sveriges riksdag ska vara ett öppet och tillgängligt parlament men ska också erbjuda en säker miljö för alla som arbetar där. Riksdagsförvaltningen strävar efter att bedriva ett strukturerat och systematiskt säkerhetsarbete med målet att i första hand förebygga incidenter och i andra hand begränsa konsekven- serna av dessa.

I maj 2012 uppstod en brand i bastun i riksdagens friskvårdslokaler. Bran- den kunde dock snabbt släckas av egen personal innan räddningstjänsten anlände.

Säkerhetsarbetet har utvecklats i planerad takt. Arbetet med att införa tra- fikbegränsande åtgärder runt riksdagens byggnader fortsätter och kommer att färdigställas före sommaren 2013.

22Inklusive EU-nämnden.

23Inklusive talmannen.

24Nationella parlament och delstatsparlament, ej Europaparlamentet.

25Med övriga menas ECPRD Summary Reports (fr.o.m. 2011), Europaparlamentet, f.d. ledamöter m.fl.

33

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

3.3 Kunskap om riksdagen uppdragsområde C

Översiktlig beskrivning

Arbetet inom uppdragsområdet syftar till att öka allmänhetens intresse för och kunskap om riksdagen och erbjuda möjligheter att utöva ett aktivt medborgar- skap. Verksamheten ska främja insynen i riksdagens arbete och beslut samt göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. Verksamheten ska bidra till ett högt förtroende för riksdagen som institution och för riksda- gens roll i den demokratiska processen.

Viktiga målgrupper för den externa kommunikationen är allmänheten, re- geringen, myndigheter, landsting, regioner, kommuner, medier, organisatio- ner, näringsliv, skolor, högskolor, universitet och internationella organ.

I verksamheten ingår bl.a. riksdagens externa webbplats riksdagen.se, tid- ningen Riksdag it-relaterade uppgifter som t.ex. kammar- och konferensteknik, klientplattform, nätverk, system, helpdesk, telefoni samt drift och service av datorer. Vidare ingår vissa fastig- hetsrelaterade, ekonomiadministrativa och förvaltningsjuridiska uppgifter. Förvaltningsgemensamma uppgifter som t.ex. strategiarbete och planering, miljöledning, krishantering och beredskap ingår också i detta uppdragsområ- de. Inom uppdragsområdet finns också kostnader som inte direkt kan hänföras till annat område eller som innebär service åt flera av dessa.

Riksdagens uppdrag att svara för information till allmänheten om EU ingår i området liksom det stöd förvaltningen svarar för gentemot riksdagens myn- digheter och nämnder.

43

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

Uppdrag och omfattning

Riksdagsförvaltningens uppdrag inom detta område är att vara en väl funge- rande och framsynt myndighet och arbetsgivare. År 2012 prioriterade riks- dagsstyrelsen förvaltningens utvecklingsarbete, som kallas Färdplan 2014. Hela uppdragsområdet ska präglas av höjd ambition och höjd kvalitet, bättre arbetsformer och ökad effektivitet.

Sammanfattande resultatuppföljning

Resultat uppdragsområde E

Förvaltningen bedömer att den under 2012 har varit en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare med hög kostnadsmedvetenhet och strävan efter effektivitet.

Förvaltningens utvecklingsarbete, Färdplan 2014, har under året fortsatt ge- nom uppdrag inom områdena styrning, organisation, kommunikation och den attraktiva arbetsplatsen. Bland annat har förvaltningens styrdokument setts över och ett klarspråksarbete inletts. Förvaltningen har också påbörjat arbetet med en kompetensförsörjningsstrategi.

Arbetet med att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö har fortsatt, bl.a. genom stöd till mobila arbetssätt.

Under året har även nya uppdragsbeskrivningar för förvaltningens chefer fastställs.

Riksdagsförvaltningen fick sitt miljöcertifikat förnyat under 2012 efter att ha genomgått en extern revision.

Tabell 21 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E (tkr)

 

2012

2011

2010

Intäkter33

23 062

22 328

3

776

Kostnader

282 011

276 272

229 364

Nettokostnad

258 949

253 944

225 588

Transfereringar

10

 

Totalt

258 959

253 944

225 588

Fördelningen gällande uppdragsområdet bedöms i huvudsak som jämförbar med föregående år.

Färdplan 2014

Färdplan 2014 är samlingsnamnet för det långsiktiga arbete med att utveckla Riksdagsförvaltningen som bedrivs under valperioden 20102014. Efter att ha förankrat detta utvecklingsarbete i riksdagsstyrelsen i februari 2011 beslu- tade riksdagsdirektören om inriktningen för arbetet. Det omfattar fyra huvud-

33 Utom intäkter av anslag, avser främst intäkter av serviceavtal med JO.

44

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

områden: styrning, organisation, kommunikation och den attraktiva arbets- platsen.

Målet är att Riksdagsförvaltningen ska vara en tydlig, modern, professio- nell, engagerad och delaktig förvaltning som erbjuder ett ännu bättre stöd till den parlamentariska processen. Målformuleringen ska vara ett stöd i färd- plansarbetet och säkerställa att allt arbete som bedrivs strävar åt samma håll.

Arbetet genomförs i form av olika uppdrag och leds av riksdagsdirektören tillsammans med ledningsgruppen, som utgör styrgrupp. Uppdragen utförs i det ordinarie linjearbetet eller av särskilt tillsatta arbetsgrupper med represen- tanter från olika delar av förvaltningen.

Under våren 2012 genomfördes en serie färdplansträffar med alla anställda om hur förvaltningen kan utvecklas. Träffarna resulterade i en bred bild av vad de anställda anser fungerar bra och vad som kan bli bättre. Många värde- fulla förslag om inriktningen på det fortsatta färdplansarbetet lämnades också.

Ett arbete som bedrivits inom färdplanen under 2012 för att åstadkomma en tydligare styrning är översynen av Riksdagsförvaltningens styrdokument. I november 2011 fick en arbetsgrupp i uppdrag att se över förvaltningens styr- dokument i syfte att bestämma behovet av styrdokument, vilka frågor som bör regleras i sådana och på vilket sätt frågorna ska regleras. Målet med gruppens arbete har varit att det ska bli lättare att ta reda på vad som gäller inom ett visst område och att säkerställa att de styrdokument som finns fyller en funk- tion. Det är också viktigt att dokumenten är uppdaterade och inte överlappar varandra.

Uppdraget slutredovisades i september 2012. Arbetsgruppen föreslog bl.a. att antalet typer av styrdokument begränsas, att varje styrdokument knyts till en ansvarig enhet eller sektion och att dokumenten ska ha en särskild form. Riksdagsdirektören har därefter fattat beslut om att de åtgärder som föresla- gits ska genomföras och att arbetsgruppen ska ha ansvar för och leda arbetet. Arbetet pågår inom förvaltningen.

Klarspråk ökar tydligheten, underlättar kommunikation och främjar effek- tivitet. Därför är klarspråksarbete ett annat uppdrag som bedrivits under året. En arbetsgrupp fick i oktober 2011 i uppdrag att utarbeta en strategi för Riks- dagsförvaltningens arbete med klarspråk. I rapporten som lämnades i april 2012 föreslogs bl.a. att ett klarspråksprojekt ska starta i början av 2013. Ar- betsgruppen har under året arbetat med att förbereda och förankra det kom- mande projektet. I förberedelserna har det bl.a. ingått att inventera vilka ut- bildningsbehov och vilka olika typer av kompetens som finns i förvaltningen och som kan komma till nytta i projektet. Dessutom har 14 personer påbörjat en intern utbildning i klarspråkspedagogik. När projektet startar kommer dessa personer att ansvara för grundutbildningen i klarspråk för övriga an- ställda. En plan för att mäta och utvärdera effekterna av klarspråksarbetet håller också på att tas fram.

45

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

Information om EU

EU-upplysningen upphörde som organisatorisk enhet den 1 september 2012. Upplysningsverksamheten som sådan kvarstår som tidigare, men tillhör orga- nisatoriskt informationsenheten. Uppdraget är att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap i EU och EU-arbetet i riksdagen. Informationen förmedlas via bl.a. EU-upplysningens webbplats och svarsservice (telefon och e-post).

Det totala antalet förfrågningar till EU-upplysningens svarsservice har ökat under 2012 jämfört med året innan. Det är frågor via e-post som står för ök- ningen. De allra flesta e-postfrågor ställs via ett frågeformulär som finns på webbplatsen eu-upplysningen.se.

Tabell 22 Antalet uppdrag till EU-upplysningens svarsservice

 

2012

2011

2010

Telefonsamtal

1 122

1 646

2 283

varav interna samtal

55

47

89

E-postförfrågningar

3 901

3 215

2 847

Fax och brev

14

9

23

Totalt

5 037

4 870

5 153

Under 2012 genomfördes en kvalitetsutvärdering av svaren på e-postför- frågningarna. Utvärderingen visar att de som använder svarsservicen i hög grad är nöjda med tjänsten. EU-informationen lever väl upp till målen i upp- draget. Servicenivån är generös och kvaliteten på svaren håller god standard. Utvärderingen pekar dock på att det finns ett visst utrymme för förbättringar.

Webbplatsen eu-upplysningen.se fick under året en ny startsida för att bätt- re möta de behov som användarna uttryckt i en användarundersökning. Under 2012 hade webbplatsen 384 421 besök.34

It-stödet till ledamöter och anställda

It-avdelningen ansvarar för riksdagens it-system och ska tillhandahålla den service och de redskap som ledamöter och anställda behöver när det gäller teknik, utrustning och programvaror.

Arbetet med att förnya Riksdagsförvaltningens tekniska miljö fortsätter. Den grundläggande tekniken inom datanätverk, telefoni, serverteknik, lag- ringslösningar, datahallar och arbetsplatsstöd är modern, säker och anpassad för att klara morgondagens krav.

Under 2012 har förvaltningen lagt mycket kraft på att hantera kraven på att utveckla it-miljön parallellt med att upprätthålla nödvändig systemförvaltning och den dagliga it-produktionen. Förvaltning och utveckling har ofta behov av samma personal. Försök har gjorts med att hitta nya former för att genom- föra ett koncentrerat och effektivt systemförvaltningsarbete, samtidigt med pågående projekt. Detta arbetssätt har i huvudsak varit framgångsrikt.

34 Statistikverktyg och metod för insamling av data ändrades när den nya webbplatsen lanserades i maj 2011. Uppgiften för 2012 är därför inte jämförbar med tidigare år.

46

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Arbetet med att stödja mobila och moderna arbetssätt har fortsatt. På ut- rustningssidan syns det främst genom fler smartmobiler och färre andra tele- fonilösningar (fast respektive bärbar telefon). I slutet av året började förvalt- ningen dela ut pekplattor till alla ledamöter som ett resultat av en genomförd utvärdering. Förvaltningen har också introducerat ett utbildningspaket som beskriver hur utrustningen ska användas för att ledamöterna på ett säkert och effektivt sätt ska nå Riksdagsförvaltningens tjänster. Ett it-stöd för att digitali- sera utskottens och EU-nämndens möteshandlingar har utvärderats. Målsätt- ningen är att kunna införa funktionen under 2013.

Informationssäkerhet

Under 2012 har förvaltningen genomfört tre större säkerhetsanalyser i syfte att utvärdera informationssäkerheten i den tekniska it-infrastrukturen. Därut- över genomförs fortlöpande sårbarhetsavsökningar som är avsedda att upp- täcka sårbar it-teknisk utrustning i riksdagens it-miljö.

Vid behov kan en forensisk analys genomföras av it-teknisk utrustning som drabbats av intrång eller försök till intrång. En sådan analys ger förståel- se för vad som inträffat och skapar förutsättningar för att bättre kunna mot- verka att liknande incidenter inträffar på nytt. Under 2012 har förvaltningen genomfört en forensisk analys.

Under hösten drabbades riksdagens webbplats av omfattande överbelast- ningsattacker. Dessa attacker påverkade under kortare perioder tillgänglighe- ten till riksdagens webbplats. Förvaltningen har inlett ett arbete med att se över rutiner för att förbättra förmågan att hantera liknande händelser.

Tabell 23 Informationssäkerhet incidenter och analyser

 

2012

2011

2010

It-säkerhetsincidenter

131

72

181

Forensiska analyser

1

8

Stöd till riksdagens myndigheter och nämnder

Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO) och Riksbanken är alla myn- digheter som lyder under riksdagen. Vid sidan av myndigheterna finns även ett antal nämnder.

Av riksdagsordningen framgår att Riksdagsförvaltningen har till uppgift att stödja riksdagens myndigheter i vissa frågor. Förvaltningen har under året lämnat service och administrativt stöd i olika utsträckning till vissa av riks- dagsorganen. Stödet har främst avsett Riksdagens ombudsmän (JO) i form av ekonomiadministration, viss löneadministration, lokaler, teknisk utrustning och it-tjänster. Riksdagsbibliotekets informationsresurser och servicefunktio- ner är tillgängliga även för JO:s tjänstemän, som utnyttjar både låneservicen och framför allt de juridiska databaserna.

Vissa administrativa resurser har ställts till förfogande för riksdagens nämnder.

47

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

Tabell 24 Riksdagens nämnder, sammanträden, ledamöter och kostnader (tkr)

 

Antal

Antal

Arvode

Övriga

Summa

 

samman-

leda-

m.m. (inkl.

kost-

kost-

 

träden

möter

soc. avg.)

nader

nader

Riksdagens överklagande-

2

5

96

0

96

nämnd

Partibidragsnämnden

3

3

91

12

103

Riksdagens arvodesnämnd

5

3

234

4

238

Statsrådsarvodesnämnden

7

3

135

0

135

Nämnden för lön till riks-

 

 

 

 

 

dagens ombudsmän och

 

 

 

 

 

riksrevisorerna

2

3

128

5

133

Valprövningsnämnden

14

7

320

30

350

Domarnämnden

13

2

71

0

71

Totalt 2012

46

26

1 075

51

1 126

Totalt 2011

40

28

1 129

381

1 510

Totalt 2010

45

28

1 116

209

1 325

Riksdagen beslutade under hösten 2012 att riksdagens nämndmyndigheter skulle få ett delvis nytt regelverk (framst. 2012/13:RS1, bet 2012/13:KU9). Beslutet innebär att nämndmyndigheterna, utom Partibidragsnämnden och Riksdagens ansvarsnämnd, får nya instruktioner den 1 januari 2013. De nya instruktionerna bygger på äldre motsvarande författningar som har komplette- rats i flera avseenden. Riksdagens ansvarsnämnd ska som tidigare ha en in- struktion beslutad av riksdagsstyrelsen. Riksdagsstyrelsen har uppdragit åt riksdagsdirektören att ytterligare utreda en reglering av Partibidragsnämnden. Uppdraget redovisades vid styrelsemötet i januari 2013.

Utvärdering av den parlamentariska ledningsorganisationen

I november 2011 beslutade riksdagsstyrelsen att den parlamentariska led- ningsorganisationen i riksdagen och riksdagens förvaltningsorganisation ska utvärderas. En särskild utredare utsågs för uppdraget. Utredningen ska bl.a. se över ansvarsfördelningen mellan riksdagens olika organ. Den 7 november 2012 beslutade styrelsen om en förlängning av uppdraget, som ska redovisas senast den 15 februari 2013.

Personalfrågor

Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidareanställning eller ett vikariat var 639 vid utgången av 2012, vilket är lägre jämfört med både 2011 och 2010 då antalet anställda var 654. Antalet årsarbetskrafter uppgick till 592, vilket också är lägre jämfört med både 2011 och 2010 då motsvarande värde var 602.

Under året har det genomförts flera organisationsförändringar och paral- lellt med det ett flertal chefsrekryteringar. Övriga rekryteringar har därmed i vissa fall fått avvakta tills ny organisation är klar och ny chef är på plats.

48

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Detta är en förklaring till det lägre antalet anställda och antalet årsarbetskraf- ter. En annan förklaring är att frånvaron har minskat. Det är inte bara sjuk- frånvaron som har minskat utan även annan typ av ledighet. Behovet av vikarier minskar därmed.

Tabell 25 Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2012-12-31

Åldersintervall

Kvinnor

Män

Samtliga

Ålder, andel av

Totalt

Totalt

 

 

 

 

samtliga (%)

antal

antal

 

 

 

 

 

2011

2010

 

 

 

 

 

 

 

< 24 år

1

1

1

1

2534 år

32

24

56

9

64

58

3544 år

106

69

175

27

184

193

4554 år

138

105

243

38

231

219

5559 år

49

27

76

12

79

83

> 59 år

51

37

88

14

95

100

Totalt

376

263

639

100

654

654

Medelåldern för de anställda var 47,7 år, vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med 2011 och 2010 (47,6 år respektive 47,8 år). Kvinnornas medelål- der var 47,8 år och männens 47,6 år. Sedan 2007 har medelåldern ökat med cirka ett år (46,5 år).

Trenden att andelen anställda ökar i åldersgruppen 4554 år fortsatte även under 2012. Trots färre antal anställda totalt ökar antalet anställda i gruppen 4554 år med 12 anställda.

Andelen kvinnor av samtliga anställda var 59 procent vid utgången av 2012, vilket är oförändrat jämfört med både 2011 och 2010.

Personalomsättningen var 9,9 procent 2012, att jämföra med 9,5 procent 2011 och 8,3 procent 2010.

Tabell 26 Sjukfrånvaro 20082012

 

2012

2011

2010

2009

2008

Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbets-

 

 

 

 

 

tid

2,3

2,4

2,5

2,8

2,8

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i

 

 

 

 

 

förhållande till total sjukfrånvaro i %

22,2

34,8

37,2

41,3

45,1

Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig

 

 

 

 

 

arbetstid

2,5

2,9

2,8

3,5

3,3

Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbets-

 

 

 

 

 

tid

2,1

1,7

2,2

1,9

2,1

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år eller

 

 

 

 

 

yngre i % av tillgänglig arbetstid

0,6

0,6

1,9

1,4

1,6

49

2012/13:RS2

RESULTATREDOVISNING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2012

2011

2010

2009

2008

 

 

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 3049 år i %

 

 

 

 

 

 

 

av tillgänglig arbetstid

2,0

2,3

2,3

2,9

3,0

 

 

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller

 

 

 

 

 

 

 

äldre i % av tillgänglig arbetstid

2,8

2,6

2,8

2,8

2,6

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid var 2,3 procent 2012. Sjukfrånvaron ligger kvar på en låg nivå med små förändringar under de senaste åren. En tydlig positiv utveckling är att långtidssjukfrånvaron minskar. Positivt är också att skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrån- varo minskar. Nedgången i sjukfrånvaron har skett i de lägre åldersgrupperna.

Under 2012 var 14 medarbetare långtidssjukskrivna (frånvarande på hel- eller deltid på grund av sjukdom 60 dagar eller mer). Av dem var det 4 som var sjukskrivna under hela året, 2 på deltid och 2 på heltid. Både 2011 och 2010 var 22 medarbetare långtidssjukskrivna.

Kompetensförsörjning och kompetensutveckling

Under 2012 har ett arbete med att ta fram en kompetensförsörjningsstrategi för Riksdagsförvaltningen inletts inom ramen för Färdplan 2014. Syftet med strategin är att den ska vara ett stöd i det ständigt pågående arbetet med att utveckla förvaltningens befintliga kompetens liksom att attrahera och rekryte- ra rätt kompetens för framtiden.

Inom Riksdagsförvaltningen finns olika möjligheter till kompetensutveck- ling. Förutom utveckling i det löpande arbetet, exempelvis genom arbete i verksamhetsövergripande projekt eller deltagande i nätverk inom sakområdet, finns seminarier och utbildningar som anordnas av förvaltningen samt regul- jära kurser och utbildningar.

Riksdagsförvaltningen anordnar språkutbildning både i form av kurser un- der arbetstid och som intensivkurser under sommaren. Kurserna är öppna för ledamöter och anställda vid förvaltningen. Intensivkurserna i franska och engelska är förlagda till Frankrike och England samt Stockholm. Totalt deltog 36 medarbetare och 53 ledamöter i intensivkurserna 2012, varav 22 medarbe- tare respektive 40 ledamöter i kurserna utomlands. Andra utbildningar av mer generell karaktär är projektledning som riktas till dem som ska arbeta i eller leda projekt samt utbildning inom förvaltningskunskap och i upphandlings- frågor.

Chefer rekrytering och struktur

Under året har tretton chefer rekryterats. Sju av dem arbetade sedan tidigare inom Riksdagsförvaltningen, fyra på andra myndigheter och två inom den privata sektorn. Värt att notera är att andelen kvinnliga chefer inom Riksdags- förvaltningen fortsätter att ligga nära 50 procent (51 procent 2012, 52 procent 2011, 53 procent 2010).

Från och med 2011 ingår sektionschefer i redovisningen. Tidigare år in- gick bara chefer på enhetsnivå och högre. Därför är siffrorna från tidigare år inte jämförbara. Det går att se en utveckling där det blir fler chefer inom

50

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Riksdagsförvaltningen. Förklaringen är att kraven på cheferna har ökat inom flera områden, särskilt när det gäller planering och uppföljning. Likaså ställs högre krav på chefs- och ledarskapet, t.ex. vid medarbetarsamtal och löne- sättande samtal. Sammantaget gör detta att det är svårt att ansvara för stora grupper medarbetare.

Tabell 27 Antalet chefer fördelade efter ålder och kön 2012-12-31

Åldersintervall

Kvinnor

Män

Samtliga

Andel av

Totalt

 

 

 

 

samtliga (%)

2011

3544 år

6

6

12

19

11

4554 år

15

15

30

48

27

5559 år

7

4

11

17

7

>59 år

4

6

10

16

13

Totalt

32

31

63

100

58

Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen var 51 år, vilket är något lägre än föregående år (52 år 2011). Liksom tidigare kan chefer delta i s.k. handledningsgrupper. En mindre grupp av chefer träffas cirka sex gånger om året under ledning av en extern ledare. Nya chefer, som saknar eller endast har liten chefserfarenhet, erbjuds utbildningen Ny som chef. Under året har tre chefer genomgått utbildningen som omfattar fem dagar. En utbildning i Svåra samtal har genomförts och tolv chefer deltog i utbildningen.

Avtal och förhandlingar

Under 2012 har lokala kollektivavtal om enskilda överenskommelser träffats. Avtalen innebär att samtliga medarbetare inom Riksdagsförvaltningen har möjlighet till s.k. löneväxling, dvs. att t.ex. byta en del av lönen till en avsätt- ning till pension. Arbetet med att träffa ett lokalt samverkansavtal inom Riks- dagsförvaltningen har fortsatt och planeras att slutföras under 2013.

Arbetsmiljö

Riksdagsförvaltningens övergripande mål för arbetsmiljöarbetet är att skapa förutsättningar för arbetsglädje, utvecklingsmöjligheter och trygghet för såväl anställda som ledamöter samt att förebygga ohälsa och olycksfall. Det syste- matiska arbetsmiljöarbetet (SAM) är en del av varje chefs ansvar och ska fortlöpande följas upp och minst en gång om året dokumenteras i en hand- lingsplan.

Tillsammans med företagshälsovården genomförs regelbundet utbildning i arbetsmiljö för nya chefer. Under året har 14 nya chefer utbildats. Arbetet med att utveckla rutiner och stödmateriel för SAM har fortsatt under året med fokus på riskbedömningar inför förändringar i verksamheten. I samverkan med skyddsombuden har ett antal riskbedömningar gjorts inför omorganisa- tioner.

51

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

Likabehandling

Under året har likabehandlingsplanen för perioden 20112013 utvärderats och nya åtgärder har lagts till.35 Planen inbegriper samtliga diskrimineringsgrun- der och arbetet med planen genomförs i samverkan med de fackliga organisa- tionerna. Ett flertal åtgärder har vidtagits under 2012. Exempelvis har chefer, fackliga förtroendemän och personalenheten deltagit i ett seminarium om diskrimineringsgrunderna könsidentitet och könsuttryck. En ny föreskift om arbetskläder har också beslutats. Den tillåter religiösa huvudbonader och ger möjlighet att välja arbetskläder som inte är könsbundna.

Friskvård

Målsättningen med Riksdagsförvaltningens friskvård är att bevara det friska friskt, öka frisknärvaron, minska antalet arbetsskador och förkorta tiden för rehabilitering i samband med sjukskrivning. Vidare ingår att medvetandegöra ledamöter och anställda om betydelsen av en livsstil som minskar riskerna för fysisk och psykisk ohälsa samt stimulera och motivera till vardagsmotion.

Friskvården inriktas särskilt mot att aktivera de som i nuläget är fysiskt in- aktiva, både på individ- och gruppnivå. Under 2012 har följande åtgärder och evenemang genomförts: hälsoprofiler, coachning, friskvårds- och hälsodagar, stegtävling, trappdag, viktgrupper, löptävlingar, kurser och rådgivning om stress, sömn, avspänning, kost samt hjälp med att sluta snusa och röka. Vidare har det varit möjligt att styrketräna och delta i motions- och gymnastikpass.

Beredskaps-, kris- och kontinuitetsplanering

Under året har krishanteringsförmågan utvecklats genom att Riksdagsförvalt- ningens chefer har deltagit i en grundläggande utbildning i Krisberedskaps- handboken. Utbildningen omfattar chefernas ansvar att genomföra krisplane- ring, vilket stöd chefen har av handboken och hur Riksdagsförvaltningens krisorganisation är uppbyggd för att kunna hantera en längre kris som drabbar riksdagen.

Krisledningsorganisationen har också förändrats och utvecklats baserat på de erfarenheter och slutsatser som drogs vid samverkans- och kärnkraftsöv- ningen 2011. Nya medlemmar i krisledningsstaben utbildades i stabsmetodik under sensommaren. Utbildningen följdes upp med en mindre stabsmetodik- övning under december månad.

Förvaltningens funktion Tjänsteman i beredskap (Tib) har hanterat ett antal mindre allvarliga händelser utanför tjänstetid.

I mitten av februari genomfördes Kraftprov 2012. Kraftprovet är ett total- och funktionstest av förvaltningens UPS- och reservkraftsförsörjning. Testet genomfördes enligt planen. Inga allvarliga fel eller brister upptäcktes under testet, vilket innebär att aggregaten fungerar felfritt och att de försörjer priori- terad verksamhet.

35 Likabehandlingsplan 20112013 Handlingsplan för en inkluderande arbetsplats.

52

RESULTATREDOVISNING 2012/13:RS2

Genom ovanstående åtgärder bedöms Riksdagsförvaltningen ha vidmakt- hållit sin krishanterings- och kontinuitetsförmåga.

Riksdagens miljöarbete

Riksdagsförvaltningen fick sitt miljöcertifikat förnyat under 2012 efter att ha genomgått en extern revision. Certifikatets giltighet omprövas vart tredje år.

Riksdagsförvaltningens mål är att koldioxidutsläpp från Riksdagsförvalt- ningens fordon ska minska med 1 procent per km per år och att koldioxidut- släppen från de anställdas resor ska minska med 1 procent per år vid jämfö- relse med motsvarande år föregående mandatperiod. Användningen av fossilt bränsle för uppvärmning av riksdagens hus har minskat under året då fjärr- värme har ersatt gas i två byggnader. De två föregående åren har förvaltning- en inte vidtagit någon åtgärd som har ändrat andelen fossilt bränsle till upp- värmning.

År 2012 var koldioxidutsläppen per km från Riksdagsförvaltningens for- don 17 procent mindre än under år 2011. Bland annat har en ny bil köpts in som använder ca 37 procent mindre fossilt bränsle än den bil som den ersätter och en lastbil har köpts in som tankas med gas. Under 2011 ökade koldioxid- utsläppen per km med 4 procent jämfört med 2010.

Från och med 2012 klimatkompenseras inte utsläppen från de anställdas och ledamöternas flygresor. Anledningen är att flygresor är med i EU:s ut- släppshandel fr.o.m. år 2012.

Förvaltningen ska minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus. I renoveringen av kvarteret Mercurius tas stor miljöhänsyn vid val av material. I upphandlingar av produkter har förvaltningen ställt specifika krav avseende miljömärkning och farliga ämnen.

Trenden med en minskad elanvändning i riksdagens hus fortsätter; elan- vändningen minskade med 2 procent under 2012. Målet är att elanvändningen ska minska 1 procent per år och att energianvändningen inte ska öka. Under året har installationer och utrustning bytts ut till mer energieffektiva alterna- tiv, t.ex. rulltrappor, tvättutrustning och skrivbord. Under 2011 minskade elanvändningen med 4 procent och 2010 med 1 procent.

Energianvändningen till uppvärmning 2012 var 3 procent högre än under 2011. Under 2011 minskade energianvändningen med 3 procent och 2010 var den 3 procent högre än under 2009. Fluktuationen bedöms vara normal.

Trenden med att pappersanvändningen minskar fortsätter. Under 2012 minskade pappersinköpen med 8 procent, jämfört med 5 procent 2011 och 5 procent 2010. En orsak till den fortsatta minskningen 2012 kan vara att mer information finns tillgänglig i digital form.

Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riksdagsförvaltningens handlingsplan för tillgänglighet gäller för perioden 20112013 och har tolv delmål som ska utvärderas hösten 2013. En uppfölj- ning av delmålen har redovisats för riksdagsdirektören.

53

2012/13:RS2 RESULTATREDOVISNING

Av uppföljningen framgår att förvaltningen arbetar med alla delmål i hand- lingsplanen. En särskild arbetsgrupp är tillsatt med uppdraget att se över rutinerna kring de öppna evenemang som ordnas i riksdagens lokaler där allmänheten bjuds in som åhörare. Syftet är att så långt som möjligt ta bort hinder som kan finnas för att delta. I de fall det inte är möjligt ska förvalt- ningen informera om vilka åtgärder den kan erbjuda för att underlätta till- gängligheten.

I arbetsgruppens uppdrag ingår också att införa rutiner vid övriga konfe- renser och möten i riksdagen så att personer med funktionsnedsättning kan medverka och delta på lika villkor.

Intern styrning och kontroll

Riksdagsförvaltningen arbetar med den interna styrningen och kontrollen utifrån bestämmelserna i REA-lagen36. Vid myndigheten finns en process för styrning och kontroll med fyra moment: riskanalys, kontrollåtgärder, uppfölj- ning och dokumentation. En uppföljning av hur processen har fungerat ska genomföras våren 2013.

Genom arbetet med riskanalyser har förvaltningen identifierat ett antal ris- ker som bedömts vara prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. Merparterna av ris- kerna rör it-området. De prioriterade riskerna och åtgärderna för att minska dem har regelbundet presenterats för riksdagsstyrelsen.

Som ett komplement till riskanalyserna har samtliga budgetansvariga che- fer genomfört en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verksamheten. Av de olika momenten i processen har dokumenta- tion identifierats som ett område för fortsatt förbättring. Arbetet med att för- bättra detta område ingår i en åtgärdsplan för 2013.

Arbetet med de prioriterade riskerna och självutvärderingen har samman- taget, tillsammans med internrevisionens och Riksrevisionens iakttagelser, resulterat i att myndighetens ledning bedömer att den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksdagsförvaltningen.

Internrevisionens iakttagelser

I september 2012 lämnade internrevisionen en sammanfattande rapport om resultatet av granskningen för riksmötet 2011/12. Av rapporten framgår in- ternrevisionens iakttagelser och rekommendationer samt Riksdagsförvalt- ningens förslag till åtgärder. Riksdagsstyrelsen har därefter beslutat om åtgär- derna. Arbetet pågår och kommer att fortsätta under 2013.

36 Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsför- valtningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

54

2012/13:RS2

Finansiell redovisning

4.1

Resultaträkning

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

 

2012-01-01

 

2011-01-01

Not

2012-12-31

2011-12-31

 

 

Verksamhetens intäkter

 

 

 

 

Intäkter av anslag

1

1 218 170

1 209 808

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2

33 713

33 673

Intäkter av bidrag

 

90

175

Finansiella intäkter

3

1 239

 

1 581

Summa

 

 

1 253 212

1 245 237

Verksamhetens kostnader

 

 

 

 

Kostnader för personal och ledamöter

4

1 076 934

 

1 520 269

Kostnader för lokaler

5

34 945

 

30 299

Övriga driftskostnader

 

313 171

 

310 964

Finansiella kostnader

6

24 517

 

31 895

Avskrivningar och nedskrivningar

 

63 948

 

62 513

Summa

 

 

1 513 515

 

1 955 940

Verksamhetsutfall

 

260 303

 

710 703

Transfereringar

 

 

 

 

Medel som erhållits från statsbudgeten för

 

 

 

 

finansiering av bidrag

 

468 708

469 708

Lämnade bidrag

7

468 708

 

469 708

Saldo

 

 

0

0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

8

260 303

 

710 703

55

2012/13:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

4.2

Balansräkning

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

Not

2012-12-31

2011-12-31

 

 

 

 

 

TILLGÅNGAR

 

 

 

 

Immateriella anläggningstillgångar

9

 

 

 

Balanserade utgifter för utveckling

 

12 673

12 464

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

 

343

 

726

Summa

 

 

13 016

13 190

Materiella anläggningstillgångar

10

 

 

 

Byggnader, mark och annan fast egendom

 

942 179

966 785

Förbättringsutgifter på annans fastighet

 

5 289

4 775

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

 

94 025

106 303

Pågående nyanläggningar

 

109 344

 

15 572

Summa

 

 

1 150 837

1 093 435

Finansiella anläggningstillgångar

11

 

 

 

Andelar i bostadsrättsföreningar

 

2 159

 

2 159

Summa

 

 

2 159

2 159

Fordringar

 

 

 

 

Kundfordringar

 

1 040

1 622

Fordringar hos andra myndigheter

12

19 765

24 899

Övriga fordringar

13

114

 

467

Summa

 

 

20 919

26 988

Periodavgränsningsposter

14

 

 

 

Förutbetalda kostnader

 

30 546

27 848

Upplupna intäkter

 

546

 

Summa

 

 

31 092

27 848

Avräkning med statsverket

15

94 480

 

56 933

Kassa och bank

 

 

 

 

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

 

198 062

147 182

Kassa, plusgiro och bank

 

30

 

30

Summa

 

 

198 092

147 212

SUMMA TILLGÅNGAR

 

1 321 635

1 253 899

 

 

 

 

 

 

56

 

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

 

 

 

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

Not

2012-12-31

2011-12-31

 

 

KAPITAL OCH SKULDER

 

 

 

 

 

 

Myndighetskapital

 

 

 

 

 

 

Statskapital

16

908 948

944 767

 

 

Donationskapital

17

2 283

2 304

 

 

Balanserad kapitalförändring

18

3 394 641

 

2 719 806

 

 

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

 

260 303

 

710 703

 

 

Summa

 

2 743 713

 

2 483 438

 

 

Avsättningar

 

 

 

 

 

 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

19

3 628 734

3 397 276

 

 

Övriga avsättningar

20

4 658

 

12 049

 

 

Summa

 

3 633 392

3 409 325

 

 

Skulder m.m.

 

 

 

 

 

 

Lån i Riksgäldskontoret

21

245 627

174 914

 

 

Skulder till andra myndigheter

 

27 505

20 561

 

 

Leverantörsskulder

 

81 777

69 747

 

 

Övriga skulder

 

15 037

 

14 748

 

 

Summa

 

369 946

279 970

 

 

Periodavgränsningsposter

22

 

 

 

 

 

Upplupna kostnader

 

52 718

39 758

 

 

Övriga förutbetalda intäkter

 

9 292

 

8 284

 

 

Summa

 

62 010

48 042

 

 

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

 

1 321 635

1 253 899

 

 

57

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

4.3Anslagsredovisning

 

 

Ingående

Årets till-

Om-

In-

Totalt

Netto-

Utgåen-

 

 

över-

delning

dispo-

drag-

disp.

utgifter

de över-

Ramanslag

 

förings-

enligt

nerat

ning

belopp

 

förings-

2012-12-31

Not

belopp

anslags-

anslags

 

 

 

belopp

 

direktiv

sparan

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

 

 

 

 

 

 

 

 

och re-

de

 

 

 

 

 

 

 

glerings-

 

 

 

 

 

 

 

 

brev

 

 

 

 

 

Uo37 01 2:1 Riksdagens

 

 

 

 

 

 

 

 

ledamöter och partier

 

 

 

 

 

 

 

 

m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ap38 1 Riksdagens leda-

 

 

 

 

 

 

 

 

möter och partier m.m.

23

12 808

815 269

 

 

828 077

791 850

36 227

Uo 01 2:2 Riksdagens

 

 

 

 

 

 

 

 

förvaltningsanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

Ap 1 Förvaltningskostna-

 

 

 

 

 

 

 

 

der

24

51 478

678 582

10 333

45 000

695 393

661 043

34 350

Ap 2 Riksdagens fastighe-

 

 

 

 

 

 

 

 

ter

 

10 333

 

10 333

 

 

 

 

Uo 01 2:3 Riksdagens

 

 

 

 

 

 

 

 

fastighetsanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

Ap 1 Riksdagens fastig-

 

 

 

 

 

 

 

 

hetsanslag

25

 

90 000

 

 

90 000

51 934

38 066

Uo 01 6:6 Stöd till poli-

 

 

 

 

 

 

 

 

tiska partier

 

 

 

 

 

 

 

 

Ap 1 Stöd till politiska

 

 

 

 

 

 

 

 

partier

26

97

171 200

 

97

171 200

170 603

597

Uo 17 13:5 Bidrag till

 

 

 

 

 

 

 

 

riksdagspartiers kvinno-

 

 

 

 

 

 

 

 

organisationer

 

 

 

 

 

 

 

 

Ap 1 Stöd till riksdags-

 

 

 

 

 

 

 

 

partiernas kvinnoorgani-

 

 

 

 

 

 

 

 

sationer

 

 

15 000

 

 

15 000

15 000

0

SUMMA ANSLAG

 

74 716

1 770 051

0

45 097

1 799 670

1 690 430

109 240

37Utgiftsområde statsbudgeten.

38Anslagspost.

58

FINANSIELL REDOVISNING 2012/13:RS2

Redovisning av beställningsbemyndigande i årsredovisningen

Anslagsbenämning

Tilldelat

Ingående

Utestående

Utestående åtaganden

bemyn-

åtagan-

åtaganden

 

 

 

digande

den

 

2013

2014

Uo 01 6:6 Ramanslag

 

 

 

 

 

Stöd till politiska partier

 

 

 

 

 

Ap 1 Stöd till politiska partier

171 200

128 139

127 389

127 389

Uo 17 13:5 Ramanslag

 

 

 

 

 

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisatio-

 

 

 

 

 

ner

 

 

 

 

 

Ap 1 Stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisa-

 

 

 

 

 

tioner

15 000

15 000

15 000

15 000

Summa

186 200

143 139

142 389

142 389

59

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

4.4Finansieringsanalys

(Belopp anges i tkr)

Not

2012-01-01

 

2011-01-01

2012-12-31

2011-12-31

 

 

 

 

DRIFT

 

 

 

 

 

 

 

Kostnader

27

 

1 220 868

 

 

1 215 811

 

Finansiering av drift

 

 

 

 

 

 

 

Intäkter av anslag

 

1 218 170

 

1 209 808

 

 

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

28

33 517

 

33 663

 

 

Intäkter av bidrag

 

90

 

175

 

 

Övriga intäkter

 

1 239

 

1 581

 

 

Summa medel som tillförts för finansiering

 

 

1 253 016

 

 

1 245 227

 

av drift

 

 

 

 

 

Minskning av kortfristiga fordringar

 

 

2 825

 

 

12 109

 

Ökning av kortfristiga skulder

 

 

33 231

 

 

15 427

 

Kassaflöde från drift

 

 

68 204

 

32 734

 

INVESTERINGAR

 

 

 

 

 

 

 

Investeringar i materiella tillgångar

 

120 314

 

 

38 888

 

 

Investeringar i immateriella tillgångar

 

5 495

 

 

8 364

 

 

Summa investeringsutgifter

 

 

125 809

 

 

47 252

 

Finansiering av investeringar

 

 

 

 

 

 

 

Lån från Riksgäldskontoret

 

106 471

 

39 644

 

 

amorteringar

 

35 758

 

 

38 651

 

 

Ökning av statskapital med medel som

 

 

 

164

 

 

erhållits från statsbudgeten

 

29

 

 

 

Försäljning av anläggningstillgångar

 

196

 

65

 

 

Summa medel som tillförts för finansiering

 

 

70 938

 

 

1 222

 

av investeringar

 

 

 

 

Kassaflöde till investeringar

 

 

54 871

 

 

46 030

 

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

 

 

 

 

 

 

 

Lämnade bidrag

 

468 708

 

 

469 708

 

 

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

 

 

468 708

 

 

469 708

 

Finansiering av transfereringsverk-

 

 

 

 

 

 

 

samhet

 

 

 

 

 

 

 

Medel som erhållits från statsbudgeten för

 

 

 

 

 

 

 

finansiering av bidrag

 

468 708

 

469 708

 

 

Summa medel som erhållits för finansie-

 

 

468 708

 

 

469 708

 

ring av transfereringsverksamhet

 

 

 

 

 

Kassaflöde transfereringsverksamhet

 

 

0

 

0

 

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA

 

 

 

 

 

 

 

MEDEL

 

 

13 333

 

 

13 296

 

60

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

 

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

Not

2012-01-01

2011-01-01

2012-12-31

2011-12-31

 

 

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början

Ökning av tillgodohavande i Riksgälds- kontoret

Minskning av avräkning med statsverket

Summa förändring av likvida medel

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT

 

90 279

50

880

37

547

 

13 333

 

103 612

 

103 575

63

766

50

470

 

13 296

 

90 279

61

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

4.5Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusental kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekono- miadministrativa bestämmelser m.m. för Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen) samt föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften.

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF tillämpar Riksdagsförvalt- ningen den 4 januari som brytdag. Brytdagen föregående år var den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 tkr bokförts som periodav- gränsningsposter.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

För semesterdagar som har intjänats före 2009 avräknas fr.o.m. 2009 anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans 2011, 17 687 tkr, har 2012 minskat med 3 523 tkr till 14 164 tkr.

Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier un- dantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning, i enlighet med finansutskottets betänkande 2008/09:FiU15, riksdagsskrivelse 2008/09:30.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskon- toret.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 30 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång.

Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre. Förbättringsutgif-

62

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

ter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften översti- ger 100 tkr.

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anlägg- ningstillgång eller inte vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar. Vid större investeringar ingår även internt nedlagd tid samt ränta på kredit hos Riksgäldskontoret under byggnadstiden.

Tillämpade avskrivningstider

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för de berörda fas- tigheterna.

Tabell Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång

Avskrivningstid

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Balanserade utgifter för utveckling

3

år

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

310 år

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

 

 

Byggnader, mark och annan fast egendom

50 år

Byggnadsinventarier

330 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet

310 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

310 år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anlägg- ningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan av den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).

Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomst- garantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräk- ningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner m.m. i pos- ten Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.

Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna för såväl le- damöternas pensioner som inkomstgarantier.

Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de sittande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).

63

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

Riksdagsledamöternas pensioner

Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som har lämnat riksdagen redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensions åtaganden som har beräknats av Statens pensionsverk i enlighet med gällande regelverk för af- färsverk. De beräkningsgrunder som används per den 31 december 2012 är de som gäller för Finansinspektionens s.k. tryggandegrunder (FFFS 2007:24) när det gäller åtaganden med utfäst indexering. Under tid när förmånen indexeras med PBB-index eller följsamhetsindex har bruttoräntan 1,10 procent använts. Föregående år var bruttoräntan 1,40 procent. Under tid när förmånen indexe- ras med inkomst-/balansindex eller arvodesindex har bruttoräntan 0,00 pro- cent använts.

Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för när- varande sitter i riksdagen har gjorts enligt samma modell.

Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Riksdagsledamöters inkomstgarantier

Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp som motsvarar förväntade framtida utbe- talningar. Avsättningarna baseras på de av ledamöterna anmälda förhållande- na och på de inkomstgarantibelopp som gällde i december 2012. Nuvärdesbe- räkningen utgör en diskontering av det totala åtagandet för vart och ett av åren 2013 t.o.m. 2025. Den räntefot som används per 2012-12-31 är 0,4 pro- cent. Det är den räntefot som gäller för Finansinspektionens s.k. tryggande- grunder (FFFS 2007:24) fr.o.m. den 1 januari 2013 avseende åtaganden med utfäst indexering. Inget avdrag för avkastningsskatt eller driftskostnader görs på räntefoten.

Som komplement till avsättningarna för beslutade inkomstgarantier har även en bedömning gjorts av latenta inkomstgarantier, d.v.s. för sittande ledamöter. Riksdagsförvaltningen betalar arbetsgivaravgifter på utbetalda inkomstgarantier; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning be- räknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.

64

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

Anställdas sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet personal- frågor.

65

2012/13:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

Noter

Resultaträkning

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

Not 1 Intäkter av anslag

 

 

 

Utgifter enligt anslagsavräkningen

1 690 430

1 682 733

Minskning av intjänad semesterlöneskuld före

 

 

 

2009

3 523

 

3 052

Inköp tillgångar avräknat mot statskapital

29

 

165

Medel som erhållits från statsbudgeten för

 

 

 

finansiering av bidrag

468 708

 

469 708

Summa

1 218 170

1 209 808

Not 2 Intäkter av avgifter och andra

 

 

 

ersättningar

 

 

 

Intäkter av hyror

17 661

17 931

Intäkter av försäljningsverksamhet

12 484

11 651

Övrigt

3 568

 

4 091

Summa

33 713

33 673

Not 3 Finansiella intäkter

 

 

 

Ränteintäkter från Riksgäldskontoret

987

1 475

Övrigt

252

 

106

Summa

1 239

1 581

Not 4 Kostnader för personal och ledamöter

 

 

 

Kostnader för ledamöter (inkl sociala avgifter)

655 745

 

1 111 338

Kostnader för personal (inkl sociala avgifter)

421 189

 

408 931

Summa

1 076 934

 

1 520 269

varav löne- och arvodeskostnader, exkl sociala

 

 

 

avgifter

707 261

 

1 173 604

Den stora skillnaden mellan åren avseende kostnader för ledamöter beror på att det 2011 genomfördes en bedömning av sittande ledamöters inkomstgarantier (latenta) samt en beräkning av inkomstgarantin för de ledamöter som har sökt inkomstgaranti men ännu inte utnyttjat den (vilande). Se även Tilläggsupplysningar och noter under rubriken Värde- ringsprinciper.

66

 

 

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

 

 

 

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

 

 

Not 5 Kostnader för lokaler

 

 

 

 

 

 

Lokalkostnader

 

34 945

 

30 299

 

 

Summa

 

34 945

 

30 299

 

Ökningen beror bland annat på nya lokaler hyrda

 

 

 

 

 

 

i Oxenstiernska palatset

 

 

 

 

 

 

Not 6 Finansiella kostnader

 

 

 

 

 

 

Räntekostnader till Riksgäldskontoret

 

2 829

 

3 152

 

Räntekostnader avsättning pensioner till ledamö-

 

 

 

 

 

 

ter

 

21 795

 

28 727

 

Räntekostnader på lån avseende ombyggnation av

 

 

 

 

 

 

Mercurius som förts till pågående nyanläggningar

240

 

 

 

 

Övrigt

 

133

 

16

 

 

Summa

 

24 517

 

31 895

 

Not 7 Lämnade bidrag

 

 

 

 

 

 

Stöd till politiska partier

 

170 603

 

171 102

 

Stöd till partigrupperna i riksdagen

 

267 679

 

267 235

 

Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

 

15 000

 

15 000

 

Nordiska rådet

 

10 961

 

11 574

 

IPU

 

1 122

 

1 247

 

OSSE

 

788

 

859

 

Resebidrag till skolor

 

1 443

 

1 343

 

Övrigt

 

1 112

 

1 348

 

 

Summa

Not 8 Årets kapitalförändring

Avskrivningar anslagsfinansierade anläggnings- tillgångar

Reaförlust dammluckan i tätskärmen

Förändring av periodiseringar av pensioner och liknande förpliktelser

Räntekostnader avseende pensioner

468 708

28 190

210 318 21 795

469 708

28 629 7 239

646 108 28 727

Summa

260 303

710 703

Den stora skillnaden mellan åren avseende förändring av periodiseringar av pensioner och liknande förpliktelser beror på att det 2011 genomfördes en bedömning av sittande leda- möters inkomstgarantier (latenta) samt en beräkning av inkomstgarantin för de ledamöter som har sökt inkomstgaranti men ännu inte utnyttjat den (vilande). Se även

Tilläggsupplysningar och noter under rubriken Värderingsprinciper.

67

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

2012

 

 

2011

 

 

Not 9 Immateriella anläggningstillgångar

 

 

 

 

 

 

Balanserade utgifter för utveckling

 

 

 

 

 

 

IB anskaffningar

45 845

 

 

37 528

 

 

Årets anskaffningar

5 495

 

 

8 364

 

 

Årets utrangeringar, anskaffningsvärde

47

 

 

Tidigare års avskrivningar

33 381

32 405

 

 

Årets utrangeringar, avskrivningar

47

 

 

Årets avskrivningar

5 286

1 023

 

 

Bokfört värde

12 673

 

 

12 464

 

 

Rättigheter och andra immateriella anläggnings-

 

 

 

 

 

 

tillgångar

 

 

 

 

 

 

IB anskaffningar

6 914

 

 

6 914

 

 

Årets utrangeringar, anskaffningsvärde

3 689

 

 

Tidigare års avskrivningar

6 188

5 679

 

 

Årets utrangeringar, avskrivningar

3 689

 

 

 

 

Årets avskrivningar

383

509

 

 

Bokfört värde

343

 

 

726

 

 

Summa bokfört värde immateriella anlägg-

 

 

 

 

 

 

ningstillgångar

13 016

 

 

13 190

 

 

Not 10 Materiella anläggningstillgångar

 

 

 

 

 

 

Byggnader, mark och annan fast egendom

 

 

 

 

 

 

IB anskaffningar

1 575 654

 

 

1 583 697

 

 

Årets utrangeringar, dammluckan i tätskärmen,

8 043

 

 

anskaffningsvärde

 

 

 

 

 

 

Årets anskaffningar

6 584

 

 

 

 

Årets utrangeringar, dammluckan i tätskärmen,

804

 

 

avskrivningar

 

 

 

 

 

 

Tidigare års avskrivningar

608 869

578 508

 

 

Årets avskrivningar

31 190

31 165

 

 

Bokfört värde

942 179

 

 

966 785

 

 

Taxeringsvärden

255 733

 

 

255 733

 

 

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att

 

 

de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9,

 

 

Kvasten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6. Nytt taxeringsvärde beräknades 2010.

 

 

 

Förbättringsutgifter på annans fastighet

 

 

 

 

 

 

IB anskaffningar

12 536

 

 

9 178

 

 

Årets anskaffningar

1 826

 

 

3 358

 

 

Tidigare års avskrivningar

7 761

6 742

 

 

Årets avskrivningar

1 312

1 019

 

 

Bokfört värde

5 289

 

 

4 775

68

 

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

 

 

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

 

 

 

 

 

IB anskaffningar

373 778

380 759

 

 

Årets anskaffningar

18 132

24 216

 

 

Årets utrangeringar, anskaffningsvärde

22 020

 

31 197

 

Korrigering av tidigare års utrangering

644

 

 

Tidigare års avskrivningar

267 475

 

269 596

 

Årets avskrivningar

25 778

 

28 796

 

Årets utrangeringar, avskrivningar

17 388

30 917

 

 

Korrigering av tidigare års avskrivningar

644

 

 

 

Bokfört värde

94 025

106 303

 

 

Pågående nyanläggningar

 

 

 

 

 

IB anskaffningar

15 572

4 258

 

 

Årets anskaffningar

100 314

11 314

 

 

Avslutade, fört till Byggnader, mark och annan fast

 

 

 

 

 

egendom

6 542

 

 

 

Bokfört värde

109 344

15 572

 

 

Summa bokfört värde materiella anläggnings-

 

 

 

 

 

tillgångar

1 150 837

1 093 435

 

 

Posten Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för ombyggnation av fastigheterna Mercurius (105 595 tkr), Cephalus (894 tkr) och Ledamotshuset (2 170 tkr) samt trafikbegränsande åtgärder (685 tkr).

Not 11 Finansiella anläggningstillgångar

 

 

 

Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde

2 159

 

2 159

Bokfört värde

2 159

2 159

Not 12 Fordringar hos andra myndigheter

 

 

 

Mervärdesskattefordran

19 503

17 692

Övrigt

262

 

7 207

Summa

19 765

24 899

Not 13 Övriga fordringar

 

 

 

Fordran Balder AB, fastighetsskatt Kvasten 8

369

Övrigt

114

 

98

Summa

114

467

69

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

 

Not 14 Periodavgränsningsposter

 

 

 

 

Förutbetalda kostnader, årskort flyg

3 146

4 139

 

Förutbetalda kostnader, årskort tåg

12 988

9 275

 

Övriga förutbetalda kostnader

14 412

14 434

 

Upplupna intäkter, hyra Medeltidsmuseet

546

 

 

Summa

31 092

27 848

 

Not 15 Avräkning med statsverket

 

 

 

 

Anslag i icke räntebärande flöde

 

 

 

 

Ingående balans

0

0

 

Redovisat mot anslag

185 602

171 103

 

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som

 

 

 

 

betalats

185 602

 

171 103

 

Fordringar/Skulder avseende anslag i icke ränte-

0

0

 

bärande flöde

 

 

 

 

Anslag i räntebärande flöde

 

 

 

 

Ingående balans

74 620

 

128 142

 

Redovisat mot anslag

1 504 827

1 496 631

 

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

1 583 851

 

1 514 756

 

Återbetalning av anslagsmedel

45 000

71 647

 

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

108 644

 

74 620

 

Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats

 

 

 

 

mot anslag

 

 

 

 

Ingående balans

17 687

20 739

 

Redovisat mot anslag under året enligt undantagsre-

 

 

 

 

geln

3 523

 

3 052

 

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har

 

 

 

 

redovisats mot anslag

14 164

17 687

 

Summa avräkning med statsverket

94 480

 

56 933

 

Not 16 Statskapital

 

 

 

 

Ingående balans

944 767

973 419

 

Fört från föregående års kapitalförändring via

 

 

 

 

balanserad kapitalförändring

35 847

 

28 817

 

Årets anskaffning av anläggningstillgångar

29

 

165

 

Utgående balans

908 948

944 767

70

 

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

 

 

Not 17 Donationskapital

 

 

 

 

 

Ingående balans

2 304

2 324

 

 

Fört från föregående års kapitalförändring via

 

 

 

 

 

balanserad kapitalförändring

21

 

20

 

 

Utgående balans

2 283

2 304

 

 

Not 18 Balanserad kapitalförändring

 

 

 

 

 

Ingående balans

2 719 806

 

2 280 820

 

Föregående års kapitalförändring

710 703

 

467 823

 

Fört till statskapital från föregående års kapitalför-

 

 

 

 

 

ändring

35 847

28 817

 

 

Fört till donationskapital från föregående års kapi-

 

 

 

 

 

talförändring

21

 

20

 

 

Utgående balans

3 394 641

 

2 719 806

 

Den balanserade kapitalförändringen består av avsättningar till ledamöternas inkomstga- rantier och pensioner inklusive sociala avgifter samt räntekostnader på pensionsavsätt- ningarna.

Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensioner för tjänstemän

Ingående avsättning

2 121

988

Årets pensionskostnad

463

1 860

Årets pensionsutbetalningar

991

 

727

Utgående avsättning

1 593

2 121

Tillkommer särskild löneskatt med

386

514

Pensionsavsättning till ledamöter

 

 

 

Ingående avsättning

2 134 740

2 021 097

Varav avgångna ledamöter

1 531 648

1 480 886

Varav aktiva ledamöter

603 092

540 211

Avsatt till pensioner

214 402

141 574

Årets pensionskostnad

18 441

28 727

Årets pensionsutbetalningar

60 300

 

56 658

Utgående avsättning

2 307 283

2 134 740

 

Varav avgångna ledamöter

1 611 095

1 531 648

Varav aktiva ledamöter

696 188

603 092

Tillkommer särskild löneskatt med

559 747

517 888

71

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

 

Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen

 

 

 

 

Ingående avsättning

217 142

167 705

 

Årets kostnad för inkomstgarantier

27 542

100 398

 

Årets utgifter för inkomstgarantier

34 930

 

50 961

 

Utgående avsättning

209 754

217 142

 

Tillkommer sociala avgifter med

50 886

52 679

 

Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen

 

 

 

 

Ingående avsättning

364 737

357 683

 

Årets kostnad för inkomstgarantier

4 012

5 007

 

Årets förändring av inkomstgarantier

16 892

 

2 047

 

Utgående avsättning

385 641

364 737

 

Tillkommer sociala avgifter

113 444

107 455

 

Summa avsättningar för pensioner och liknande

 

 

 

 

förpliktelser

3 628 734

3 397 276

 

Not 20 Övriga avsättningar

 

 

 

 

Kompetensåtgärder

 

 

 

 

Ingående balans

771

3 141

 

Fört till upplupna kompetensmedel, förhandlad del

 

 

 

 

2011

 

3 141

 

Årets avsättningar

787

 

771

 

Utgående balans

1 558

771

Kompetensväxlingsåtgärder redovisas som avsättningar. Den förhandlade delen av av- sättningen redovisas som övriga upplupna kostnader. Under 2012 har ingen förhandling skett.

72

 

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

 

 

Övriga avsättningar

 

 

 

 

 

Ingående balans

11 278

15 000

 

 

Årets förändring

8 178

 

3 722

 

 

Utgående balans

3 100

11 278

 

 

Summa övriga avsättningar

4 658

12 049

 

 

Not 21 Lån i Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

Ingående balans

174 914

173 921

 

 

Under året upptagna lån

106 471

39 644

 

 

Årets amorteringar

35 758

 

38 651

 

 

Utgående balans

245 627

174 914

 

 

Av riksdagen beviljad låneram

 

 

 

 

 

(enl. anslagsdirektivet)

520 000

300 000

 

 

Not 22 Periodavgränsningsposter

 

 

 

 

 

Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter

28 147

29 149

 

 

Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter

6 797

3 204

 

 

Förutbetalda intäkter, hyror och prenumerationer

9 292

8 284

 

 

Avsättning enligt trygghetsavtalet

1 302

2 599

 

 

Upplupna kostnader avseende ombyggnation av

 

 

 

 

 

Mercurius

11 019

 

 

Övriga upplupna kostnader

5 453

 

4 806

 

 

Summa periodavgränsningsposter

62 010

48 042

 

 

Kompetensväxlingsåtgärder redovisas som avsättningar. Den förhandlade delen av av- sättningen redovisas som övriga upplupna kostnader.

73

2012/13:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

Not 23 Utg.omr. 01 2:1 Ap 1 Riksdagens leda-

 

 

möter och partier m.m.

 

 

Av riksdagen beviljad anslagskredit

 

 

(5 % 2011 och 3 % 2012)

24 458

41 598

Not 24 Utg.omr. 01 2:2 Ap 1 Riksdagens för-

 

 

valtningsanslag

 

 

Av riksdagen beviljad anslagskredit

 

 

(5 % 2011 och 3 % 2012)

20 357

34 139

Not 25 Utg.omr. 01 2:3 Ap 1 Riksdagens fas-

 

 

tighetsanslag

 

 

Av riksdagen beviljad anslagskredit

 

 

(5 % 2012)

4 500

Kommentar till anslagsbehållningen:

För 2012 uppgår utfallet på det nya fastighetsanslaget till ca 52 miljoner kronor vilket är ca 38 miljoner kronor lägre än anslagsramen på 90 miljoner kronor.

Det låga utfallet beror i huvudsak på generella förseningar kopplade till större fastighets- projekt (Mercuriusprojektet) som resulterat i att arbeten inte har kunnat utföras i den utsträckning som planerats. Förseningarna har också resulterat i att anslaget ännu inte belastats fullt ut för beräknade finansiella kostnader.

Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den avses bestämmas år från år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. Därför beslutades i samband med Riksdagsförvaltningens anslagsframställan för 2013 att anslagsnivån för 2013 kunde sänkas till 70 miljoner kronor jämfört med 2012 och att anslagssparandet från 2012 förs över till 2013.

Not 26 Utg.omr. 01 6:6 Ap 1 Stöd till politiska partier

Av riksdagen beviljad anslagskredit

 

 

(3 % 2011 och 2012)

5 136

5 106

74

 

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

Finansieringsanalys

 

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

 

 

Not 27 Kostnader

 

 

 

 

 

Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen

1 513 515

1 955 940

 

 

avgår avskrivningar

63 948

 

62 513

 

avgår avsättningar

224 066

 

670 152

 

avgår realisationsförlust vid försäljning av

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

4 633

 

7 464

 

 

Summa

1 220 868

1 215 811

 

 

Not 28 Intäkter av avgifter och andra ersätt-

 

 

 

 

 

ningar

 

 

 

 

 

Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen

33 713

33 673

 

 

avgår realisationsvinster

196

 

10

 

 

Summa

33 517

33 663

 

 

75

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

4.6Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

2010

2009

2008

Låneram i Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

För verksamheten

 

 

 

 

 

Beviljad

100 000

100 000

130 000

150 000

150 000

Utnyttjad

55 955

58 739

48 065

44 682

42 803

För fastigheter

 

 

 

 

 

Beviljad

420 000

200 000

170 000

150 000

150 000

Utnyttjad

189 672

116 175

125 856

111 968

107 061

Kontokredit hos Riksgälds-

 

 

 

 

 

kontoret

 

 

 

 

 

Beviljad

158 389

151 476

149 208

146 373

140 709

Maximalt utnyttjad

Räntekonto i Riksgälds-

 

 

 

 

 

kontoret

 

 

 

 

 

Ränteintäkter

987

1 475

637

123

3 561

Räntekostnader

Avgiftsintäkter

 

 

 

 

 

Avgiftsintäkter som disponeras

 

 

 

 

 

Avgiftsintäkter

33 517

33 663

37 939

37 974

40 128

Beräknat belopp enligt anslags-

 

 

 

 

 

direktivet

 

Anslagskredit

 

 

 

 

 

Beviljad

 

 

 

 

 

Riksdagens ledamöter och

 

 

 

 

 

partier m.m.

24 458

41 598

41 434

40 906

38 857

Riksdagsförvaltningens förvalt-

 

 

 

 

 

ningskostnader

20 357

34 139

33 169

19 398

18 899

Stöd till politiska partier

5 136

5 106

5 106

5 106

5 106

Riksdagens fastighetsanslag

4 500

Utnyttjad anslagskredit

 

 

 

 

 

Riksdagens ledamöter och

 

 

 

 

 

partier m.m.

Riksdagsförvaltningens förvalt-

 

 

 

 

 

ningskostnader

Stöd till politiska partier

Riksdagens fastighetsanslag

Anslagssparande

 

 

 

 

 

Ramanslag

 

 

 

 

 

Riksdagens ledamöter och

 

 

 

 

 

partier m.m.

36 227

12 808

86 647

57 564

40 627

Riksdagsförvaltningens förvalt-

 

 

 

 

 

ningskostnader

34 350

61 811

41 495

35 245

86 798

76

 

 

 

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

 

 

 

 

 

 

 

(Belopp anges i tkr)

2012

2011

2010

2009

2008

 

Stöd till politiska partier

597

98

3 646

5 190

3 421

 

Riksdagens fastighetsanslag

38 066

 

Bemyndiganden

 

 

 

 

 

 

Stöd till politiska partier

171 200

171 200

170 200

170 200

170 200

 

Utestående åtaganden

127 389

128 139

128 389

123 757

123 757

 

Stöd till riksdagspartiernas

 

 

 

 

 

 

kvinnoorganisationer

15 000

15 000

15 000

 

Utestående åtaganden

15 000

15 000

15 000

 

Personal

 

 

 

 

 

 

Medelantal anställda

636

658

662

665

664

 

Antalet årsarbetskrafter

592

602

602

602

600

 

Driftskostnad per årsarbetsk-

 

 

 

 

 

 

raft39

1 190

1 095

1 065

1 063

986

 

Kapitalförändring

 

 

 

 

 

 

Årets kapitalförändring

260 303

710 703

467 823

126 755

390 127

 

Balanserad kapitalförändring

3 394 641

2 719 806

2 280 820

2 184 543

1 848 150

 

39 Med driftskostnad avses personalkostnader, övriga driftskostnader enligt resultaträk- ningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riks- dagsledamöter.

77

2012/13:RS2

Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar

Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamö- ter i aktiebolag samt de ersättningar40 som betalades ut av Riksdagsförvalt- ningen 2012.

Riksdagsstyrelsens ledamöters ersättningar den 31 december 2012

Per Westerberg (M), ordförande

Ersättning: 1 801 231 kronor

Övriga uppdrag:

Stiftelsen för ekonomisk-historisk och företagshistorisk forskning (le- damot)

Mikael Damberg (S), ledamot

Ersättning: 784 997 kronor

Anna Kinberg Batra (M), ledamot

Ersättning: 898 376 kronor

Berit Högman (S), ledamot

Ersättning: 741 816 kronor

Övriga uppdrag:

Karlstads universitet, ledamot

Insynsrådet Länsstyrelsen i Värm- lands län, ledamot

Ewa Thalén Finné (M), ledamot

Ersättning: 731 512 kronor

Övriga uppdrag:

Kriminalvårdens insynsråd, leda- mot

Kriminalvårdens personalan- svarsnämnd, ledamot

Leif Jakobsson (S), ledamot

Ersättning: 912 255 kronor

Övriga uppdrag: SABO AB, ordförande

MKB Fastighets AB, ledamot MKB Net, ledamot

MKB Malmö, ledamot

Tomas Tobé (M), ledamot

Ersättning: 959 582 kronor

Karin Åström (S), ledamot

Ersättning: 824 049 kronor

Övriga uppdrag: Valrossen AB, ledamot

40 Med ersättning avses arvoden (inklusive skattepliktig del av bil- och traktamentser- sättning) och kostnadsersättningar som betalats ut från Riksdagsförvaltningen under 2012.

78

Cecilia Magnusson (M), ledamot

Ersättning: 707 135 kronor

Övriga uppdrag: Göteborgs Hamn, ledamot

Insynsrådet för Statens institutions- styrelse, ledamot

Stiftelsen för Chalmers tekniska högskola, ledamot fr.o.m. 2012-01- 01

Gunvor G Ericson (MP), ledamot

Ersättning: 792 615 kronor

Övriga uppdrag:

Försäkringskassans insynsråd, leda- mot

Johan Pehrson (FP), ledamot

Ersättning: 804 084 kronor

Pia Nilsson (S), suppleant

Ersättning: 709 470 kr

Övriga uppdrag:

Västmanlands polisstyrelse, ersättare

Jan-Evert Rådhström (M), supp- leant

Ersättning: 802 317 kronor

Övriga uppdrag:

Nordic Green Life AB, suppleant

Insynsrådet Länsstyrelsen i Värm- lands län, ledamot

Hans Hoff (S), suppleant

Ersättning: 697 339 kronor

FINANSIELL REDOVISNING

2012/13:RS2

Henrik von Sydow (M), supple- ant

Ersättning: 871 566 kronor

Övriga uppdrag:

Insynsrådet Länsstyrelsen i Hallands län, suppleant

Polisorganisationskommittén, ledamot

Lars Johansson (S), suppleant

Ersättning: 693 448 kronor

Övriga uppdrag: Exportkontrollrådet, suppleant

Kommunleasing AB, Göteborgs kommun, ordförande

Cecilia Widegren (M), supple- ant

Ersättning: 818 774 kronor

Övriga uppdrag:

Socialstyrelsens rättsliga råd, suppleant

Carina Adolfsson Elgestam (S), suppleant

Ersättning: 692 246 kronor

Övriga uppdrag:

Vida vision AB, suppleant ISP, ledamot

Insynsrådet Länsstyrelsen Krono- bergs län, ledamot

79

2012/13:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

Per Bill (M), suppleant

Ersättning: 792 350 kronor

Övriga uppdrag: Infobill AB, ordförande

Riksbankens Jubileumsfond, vice ordförande t.o.m. den 1 november 2012

Mehmet Kaplan (MP), suppleant

Ersättning: 682 397 kronor

Nina Lundström (FP), suppleant

Ersättning: 711 959 kronor

Övriga uppdrag:

Fastighets AB Förvaltaren, ledamot

Kathrin Flossing, riksdagsdirektör

Ersättning: 1 404 162 kronor

Övriga uppdrag: Klarspråksnämnden, ledamot

H.M. Konungens råd för mark- och byggnadsfrågor, ledamot

80

2012/13:RS2

Elanders Gotab, Stockholm 2013

81