2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
Redogörelse till riksdagen
FöRORD 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1 FöRORD
2011/12:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2011
Innehållsförteckning
Förord 2
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2011 5
Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning 5
Beviljade forskningsanslag 7
Områdesgrupper 18
Riktade satsningar 20
Internationellt samarbete 27
Samarbete med riksdagen 30
Rönnbergska donationerna 30
Nils-Eric Svenssons fond 31
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader 31
Information, webbplats och årsbok 32
Uppföljning och utvärdering 33
Förvaltningsberättelse 35
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag 45
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) 48
Resultaträkning (KSEK) 50
Kassaflödesanalys (KSEK) 53
Redovisnings- och värderingsprinciper 55
Värdering materiella anläggningstillgångar 55
Värdering finansiella anläggningstillgångar 55
Värdering omsättningstillgångar 56
Värdering skulder 56
Beviljade forskningsmedel 56
Eget kapital 56
Noter (belopp i KSEK) 58
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (KSEK) 71
Förord
Årsberättelsen från Riksbankens Jubileumsfond (RJ) innehåller två delar: en genomgång av RJ:s anslag till forskning och en redovisning för finansförvaltning och ekonomi. Bokslutet för 2011 visar att tillgångarnas marknadsvärde under året har gått ned med cirka 4 procent. Vi gör årligen ett så kallat stresstest för att mäta RJ:s finansiella styrka, och tack vare goda resultat under en följd av år kan RJ under 2012 behålla samma anslagsvolym som 2011. Dessutom innebär en del administrativa åtgärder att våra resurser kan utnyttjas effektivare än tidigare. Det är en styrka att RJ som fristående stiftelse förmår agera kontracykliskt i förhållande till finansmarknadens svängningar och inte automatiskt tvingas följa med i dem. Jag vill understryka att RJ enbart finansierar ansökningar som håller hög vetenskaplig kvalitet. Blir det, som under 2011, budgeterade medel över återgår dessa till stiftelsekapitalet.
Ledstjärnan visionen för RJ:s arbete är att RJ ska vara en ledande finansiär inom humaniora och samhällsvetenskap, en finansiär som utvecklar och förnyar forskningen. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Vi kan inte göra allt utan måste fokusera och använda ett begränsat antal stödformer. Vi följer vad som sker i omvärlden och tar hänsyn till utvecklingen i vårt beslutsfattande. Liksom hittills under sin snart 50-åriga historia ska RJ göra forskningsinsatser som är unika för stiftelsen. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas.
Sverige har höga ambitioner som kunskapsbaserat samhälle.
Med tanke på prioriteringarna både i svensk och i europeisk forskningspolitik under det senaste decenniet är det viktigt att RJ fortsätter att agera för att stärka den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens position. Utan humanisternas och samhällsvetarnas frågor och utan deras resultat blir det svårt att hantera globala utmaningar som fattigdom, korruption, ohälsa och konflikter. I en situation då bristerna i de politiska och finansiella systemen blir alltmer påträngande, framstår det som bisarrt att de forskningsområden som kan bidra med nytänkande och handlingsalternativ närmast systematiskt nedprioriteras i Sverige!
Nuets och framtidens öppenhet innebär att Sverige behöver en forskningspolitik som utifrån en helhetssyn för samman olika vetenskapliga specialiteter. Forskare från olika vetenskapliga fält måste ha möjlighet att på likartade villkor undersöka naturfenomen, sociala processer, kulturella tolkningar, etiska normer och tänkesätt både integrerat och ur skilda vetenskapliga perspektiv. De resultat och värden som samhällsvetare och humanister frambringar har också strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska.
Humaniora och samhällsvetenskap framstår dock som mindre integrerade i internationell forskning än naturvetenskap och medicin. Det är uppenbart att denna forskning skulle kunna få större internationellt genomslag om studierna blev mera komparativa och resultaten mera generaliserbara. Att främja internationella kontakter är en av RJ:s grundläggande uppgifter som anges i våra stadgar. Vi gör det redan, och vi är givetvis redo att ta nya initiativ för att möjliggöra samarbeten mellan forskare från flera stater, eller rent av världsdelar.
RJ följer upp och utvärderar beviljade anslag. Från vår sida finns ett inslag av kontroll men ännu mer en önskan att se hur forskningen framskrider. En svaghet med utvärderingar av forskning är att det kan dröja länge innan effekterna av ett anslag ses. Givetvis tas resultaten för det mesta omedelbart emot av kolleger och påverkar den inomvetenskapliga diskussionen och kunskapstillväxten. Att vikten och värdet omtolkas med tiden ligger i sakens natur. Riktigt intressant, men svårast, är det att visa på de långsiktiga, djupgående effekterna. Olof Peterssons nya bok Statsvetaren om Jörgen Westerståhl, professor vid Göteborgs universitet mellan 1952 och 1982, ger oss dock intressanta möjligheter att se nyttan i olika tidsperspektiv. Boken är för övrigt mycket läs- och tänkvärd, förebildlig som biografi om en intellektuell. Westerståhl deltog lika aktivt i uppbyggnaden av forskning om opinionsbildning, medier, väljare och kommuner som i samhällsdebatten.
Westerståhl ledde ett av de allra första och faktiskt också ett av de allra största genom åren forskningsprogram som RJ har beviljat medel till.
Temat 1965 var kommunal självstyrelse kommunal indelning. Forskarna i kommunalforskningsgruppen ställdes på ett sätt som inga andra svenska samhällsforskare före dem inför gemensamma, strategiska avgöranden i fråga om forskningsproblem, metoder och teorier. Detta ledde till ett helt nytt behov av intensivt samarbete mellan de statsvetenskapliga institutionerna. Forskningsresultatens potential och relevans var hög; det visade sig direkt, inomvetenskapligt såväl som samhälleligt. De spreds till beslutsfattare och användes i den politiska debatten, till exempel diskussionen om framtiden för den lokala demokratin i samband med de då aktuella kommunsammanslagningarna. Andra rön visade att de politiska partierna höll på att mista karaktären av medlemspartier. Med ett ännu längre tidsperspektiv framträder nyttan och effekterna även på andra sätt. Samordningen av seminarieuppsatser och av avhandlingsämnen bidrog till att åstadkomma mycket stimulerande vetenskapliga miljöer. Dessa attraherade många unga forskare, och i nästa steg fungerade kommunalforskningsprogrammet som en rekryteringsmaskin till chefspositioner i det svenska samhället. Och går vi vidare så har vi än i dag användning av resultaten från forskningsprogrammet genom att det ökade insikterna om hur det demokratiska samhället kan möta folkstyrelsens praktiska problem.
Det finns goda skäl att på liknande sätt som i fråga om kommunalforskningens nytta återkomma till de långsiktiga, djupgående effekterna av all annan forskning som RJ finansierar. I det sammanhanget finns det givetvis all anledning att också beakta betydelsen av att undervisningen vid universitet och högskolor bygger på en solid vetenskaplig grund. Utbildningen är förmodligen ett av de bästa sätten att sprida forskningens resultat.
RJ:s möjlighet att nå framgång är i hög grad beroende av alla de människor som medverkar i arbetet: beredningsgrupperna, sakkunniga, finanskommittén, områdesgrupperna, medarbetarna och styrelsen. Ert omdöme och engagemang och er insiktsfullhet är grundvalen för RJ:s arbete. Till er alla går min tacksamhet för ett gott samarbete under 2011!
Göran Blomqvist
Vd
2011/12:RJ1
5
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2011
ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2011 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2011
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av anslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Enligt RJ:s stadgar 2 § andra stycket ska företräde ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Detta har sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Med tanke på den nutida debattens ensidiga inriktning, är det viktigt att hålla i minnet att också de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten har strategisk betydelse, inte enbart de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska. Däremot har forskare inom humaniora och samhällsvetenskap ofta större svårigheter än dessa kolleger att formulera hur deras bidrag till samhället ser ut.
RJ verkar aktivt inom ett vidsträckt fält. Detta ställer krav på bred kompetens hos de forskare som medverkar i styrelse och beredningsgrupper. RJ består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Med denna personsammansättning representerar stiftelsen en bred erfarenhet. RJ kan sägas fungera som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.
RJ arbetar med ett begränsat antal ordinarie stödformer. Avsikten är att de beviljade beloppen ska vara så stora att RJ:s anslag attraherar de främsta forskarna. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning och publicering med open access. RJ utnyttjar sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt, inklusive att åstadkomma samfinansiering av angelägen forskning. Härigenom kan bidragen från RJ få stor hävstångseffekt.
I det följande ges i första hand en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2011. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (www.rj.se).
Stödformer, arbetssätt och kvalitetsbedömning
RJ finansierar i första hand samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, men också juridik och teologi. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Medicinsk forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs båda donationer, vilka RJ förvaltar.
RJ:s insatser ska bidra till att ny forskning kan komma till stånd, liksom till att konsolidera och förbättra redan etablerad vetenskap.
Målsättningen är att ge svensk forskning inom RJ:s verksamhetsområde förutsättningar att nå en internationellt framträdande ställning. I den nu gällande stödordningen, som introducerades 2005, finansierar RJ forskning i form av program, projekt, infrastrukturella projekt samt forskningsinitiering. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering, vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk, kan sökas fortlöpande. Härutöver gör RJ riktade insatser mot forskningsområden som identifierats i första hand genom arbetet i stiftelsens områdesgrupper. Forskningssystemet är betjänt av tematiska, proaktiva insatser som komplement till de forskarinitierade projekten. RJ bör därför fortsätta att arbeta efter två linjer, dels finansiera högkvalitativa ansökningar från forskarna själva (den så kallade bottom up-principen), dels göra sådana riktade insatser som kan utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka dess internationella ställning.
Beredningen av ansökningar till program, projekt och infrastruktur sker i två steg. Programansökningar bedöms i en första omgång av en särskild panel med enbart utländska ledamöter, som gör det första urvalet. I andra omgången granskas dessa utvalda ansökningar av externa, internationella sakkunniga, varefter en panel genomför en hearing med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De kvarvarande sökandena inbjuds därefter att inge en längre, mer utvecklad ansökan, vilken sedan bedöms av minst två externa sakkunniga. Dessas utlåtanden ingår i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl svenska som utländska forskare. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten används, förutom utlåtanden av sakkunniga, även hearing med sökande.
Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor, ska dessa prövas efter samma normer och på samma sätt som vid ansökan till Vetenskapsrådet (VR). Frågor om jäv hanteras i enlighet med av RJ:s styrelse fastställda riktlinjer. Besluten om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse.
Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutredovisning och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt lämnas ekonomisk slutrapport in.
RJ prövar fortlöpande sina arbetsformer.
Kansliet har under 2011 bland annat inbjudit ledningarna för Wallenbergstiftelserna respektive HS-rådet inom VR, liksom expertis på forskningsetisk prövning av ansökningar och på de så kallade strategiska och excellenta forskningssatsningarna. Härutöver gör RJ uppföljningar och utvärderingar av sina anslag; detta arbete redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. Med tanke på den hårda konkurrensen om anslag, är det viktigt att få kunskap om effekterna av RJ:s insatser för svensk forskning.
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2011 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen
134 030
Kulturvetenskapliga donationen
197 925
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200
Summa
332 755
Beviljade forskningsanslag
Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat cirka 333 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive på Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Trycknings- och översättningsbidrag för forskning som finansieras av RJ finansieras inom de årliga budgetramarna, liksom anslag till publicering med open access. Ansökningar till de förstnämnda ändamålen behandlas fortlöpande av arbetsutskottet. Med översättningsanslagen till RJ-forskare vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att delta i den internationella vetenskapliga diskussionen.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2011 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 56)
120 302
Samarbete med riksdagen
450
Riktade insatser
0
Nils-Eric Svenssons fond
400
Arvode till sakkunniga
791
Ersättning till adjungerade
3 090
Konferenser, information
2 884
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet
2 253
Områdesgruppen för tvärkulturella, regionala och transnationella studier
1 105
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet
2 405
Områdesgruppen för teknisk utveckling och institutionell förändring i det tidiga 2000-talet
350
Summa
134 030
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2011 ur Kulturvetenskapliga
donationen (belopp tkr)
Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7)
23 150
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4)
58 300
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8)
80 800
Forskningsinitiering
12 896
Internationellt samarbete
17 956
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
3 931
Arvode till sakkunniga
892
Summa
197 925
Program
Program är Riksbankens Jubileumsfonds stödform för stora forskningsuppgifter som kräver insatser upp till åtta år av en större forskargrupp. År 2011 kom 22 ansökningar om programmedel in, vilket var i nivå med föregående år. Beredningsgruppen beslutade att föra 7 av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtandena från internationella experter och hearingar med forskargrupperna föreslog beredningsgruppen RJ:s styrelse att bevilja docent Ingela Bergman 27,6 miljoner kronor till programmet Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien, förlagt till Silvermuseet i Arjeplog, samt bevilja professor Fredrik Ullén 29,2 miljoner kronor till programmet Den musicerande människan kultur och arv i samspel, förlagt till Karolinska Institutet. År 2011 utlystes medel till program för sjunde gången och totalt har nu 16 forskargrupper beviljats programstöd. Några av dem har framgångsrikt sökt och fått ytterligare finansiering, bland annat från EU:s 7:e ramprogram, och de har uppenbarligen potentialen att utvecklas ytterligare som framstående forskningsmiljöer.
Tabell 4 Antalet programansökningar 2011 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
ÄMNE
ANTAL
KVINNOR
MÄN
SÖKT BELOPP
ANTAL BEVILJADE
BEVILJAT BELOPP
arkeologi
1
1
19 271
1
27 600
ekonomisk historia
1
1
17 133
filosofi
2
1
1
66 548
företagsekonomi
1
1
15 081
klassiska språk/antikens kultur
1
1
27 800
konst/estetiska ämnen
1
1
26 755
lingvistik
1
1
20 493
medicin
2
1
6 945
1
29 200
musikvetenskap
1
1
23 375
nationalekonomi
1
1
25 477
pedagogik
2
1
1
44 858
religionsvetenskap
1
1
55 395
sociologi
4
1
3
55 764
statsvetenskap
3
1
2
76 450
Summa
22
10
12
511 345
2
56 800
Övrigt
1
1 500
1
1 500
Summa
1
1 500
1
1 500
Summa total
23
512 845
3
58 300
Projekt
Ett projekt avser en forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp; de senare utgör mellan 20 och 25 procent av de beviljade anslagen. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer: denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Med varje anslag följer ett bidrag till kostnader för publicering med open access, liksom till andra kostnader för konferensresor, inköp av utrustning, litteratur och liknande.
Avsikten är att den som får ett RJ-anslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt, och beviljandekvoten är endast 5,9 procent trots att en del av budgeterade medel för program i stället togs i anspråk för projekt. Under 2011 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående nya projekt:
Projektanslag 2011 (belopp kr)
PROJEKTLEDARE
PROJEKTTITEL
LÄROSÄTE
BEVILJAT BELOPP
Docent Roger Andersson
Heliga Birgittas uppenbarelser på fornsvenska. En modern utgåva av bok 1
Historiska institutionen, Stockholms universitet
2 197 000
Forskarassistent Martina Björkman Nyqvist
Bekämpa barn- och mödradödlighet genom att experimentera med system för att leverera grundläggande sjukvård. Bevis från randomiserade kontrollstudier i Nigeria och Uganda
Institutionen för nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm
2 796 000
Docent Paula Blomqvist
Den tredje sektorn i svensk äldreomsorg varför så liten?
Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
3 212 000
Docent Tobias Dahlkvist
Geniets patologi. Synen på geni och vansinne i medicin och vetenskap18501930
Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Stockholms universitet
2 106 000
Docent Christofer Edling
Kriminella nätverk och kriminell organisering En nätverksansats
Institutet för Framtidsstudier
2 646 000
Docent Samuel Edquist
Vad bevaras i arkiven? Informationsvärdering, gallring och bevarande i svenska arkiv 19802010
Institutionen för ABM, Uppsala universitet
1 368 000
Docent Ann-Marie Ekengren
Medialisering av europeisk utrikespolitik en jämförelse i tid och rum
Linnéuniversitetet Växjö
2 575 000
Fil.dr Erik Eliasson
Problem i den medelplatonska kompatibilismen
Svenska Institutet i Rom
1 789 000
Professor Sven Erlander
Utgivningen av Tage Erlanders dagböcker
Matematiska institutionen, Linköpings universitet
592 000
Dr Martin Fredriksson
Piratkopieringens ideologi. En studie av piratkopiering, upphovsrätt och modernitet i Sverige, USA och Australien
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (Isak), Linköpings universitet
2 244 000
Professor Hillevi
Ganetz
Vetenskapens pris. Samspelet mellan vetenskap och medier i den tv-sända Nobelbanketten
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Stockholms universitet
1 506 000
Fil.dr Ingrid Gustin
Spår av människor och möten under vikingatid. Föremål från finska fastlandet påträffade i Mälarområdet
Arkeologiska institutionen, Lunds universitet
2 043 000
Patrik Hadenius
Utgivningsstöd till Forskning fördelningen mellan könen har i stort sett varit densamma under senare år. Av beviljade anslag 2011 gick cirka 53 procent till manliga och 47 procent till kvinnliga sökande. Beviljandekvoten är således något lägre för män än för kvinnor: 5,5 respektive 6,2 procent. Skillnaderna mellan ämnesområdena är dock stora, liksom de årsvisa variationerna, varför det är viktigt att kontinuerligt följa utvecklingen. En analys av hur projektanslagen fördelas på kvinnliga och manliga sökande visar att de beviljade anslagen i stora drag motsvarar söktryckets könsmässiga fördelning.
Män och kvinnor söker forskningstid i ungefär samma omfattning.
Tabell 5 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2011 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
BEVILJADE
ANSÖKNINGAR
TOTALA ANTALET ANSÖKNINGAR
ÄMNE
ANTAL
KVINNOR
MÄN
BELOPP
ANTAL
KVINNOR
MÄN
antropologi
11
6
5
arkeologi
3
1
2
7 932
29
16
13
arkitektur
3
2
1
ekonomisk historia
20
4
16
etnologi
1
1
2 143
10
6
4
film- och teatervetenskap
1
1
2 192
14
8
6
filosofi
4
4
10 949
38
8
30
freds- och konfliktforskning
3
1
2
företagsekonomi
5
2
3
14 709
48
14
34
historia
2
2
1 960
55
17
38
idéhistoria
5
2
3
10 975
54
24
30
informationsvetenskap
4
2
2
juridik
2
2
3 459
21
12
9
klassiska språk/antikens kultur
4
2
2
konst/estetiska ämnen
2
2
4 477
18
12
6
kulturgeografi
3
3
8 853
34
13
21
lingvistik
1
1
1 461
25
13
12
litteraturvetenskap
1
1
2 197
43
28
15
medicin
1
1
2 434
19
9
10
moderna språk
16
11
5
musikvetenskap
1
1
5 211
10
6
4
nationalekonomi
1
1
2 796
22
7
15
pedagogik
39
20
19
psykologi
3
1
2
7 267
34
14
20
religionsvetenskap
22
5
17
samhällsvetenskap
4
1
3
sociologi
7
5
2
19 761
133
68
65
statistik
1
1
2 340
4
3
1
statsvetenskap
3
3
8 214
72
25
47
utgivningsstöd till Forskning se Årsberättelse 2010.
European Foreign and Security Policy Studies
Tillsammans med tyska VolkswagenStiftung (VWS) och italienska Compagnia di San Paolo (CSP) inledde RJ år 2003 ett samarbete om ett gemensamt forskningsprogram. Det övergripande syftet har varit att i Anna Lindhs anda främja framväxten av en ny europeisk forskargeneration med förankring i fler länder än sitt hemland. Programmet, som gick under benämningen European Foreign and Security Policy Studies, utlystes över hela Europa första gången hösten 2004 och därefter en gång per år i fyra år. Målsättningen var att unga forskare verksamma i hela Europa, inte enbart från de tre medverkande länderna, skulle ges möjlighet att vistas i en forskningsmiljö i ett annat europeiskt land i upp till två år. Sista utlysningen skedde 2008 och totalt finansierades 94 yngre forskare. Programmet avslutades formellt vid en konferens i Turin i september 2010.
Under året har denna satsning utvärderats av dr Antonio Missiroli via EPC (European Policy Centre) i Bryssel.
Den övergripande slutsatsen är att detta är en unik satsning i Europa samt att den har varit mycket framgångsrik och av stor betydelse för de flesta unga forskare som ingår i nätverket. De fulla effekterna av programmet är det dock för tidigt att yttra sig om.
Europe and Global Challenges
Sedan flera år tillbaka har RJ haft ett nära samarbete med tyska VolkswagenStiftung (VWS) och italienska Compagnia di San Paolo (CSP) bland annat kring det ovannämnda forskningsprogrammet inom utrikes- och säkerhetspolitik. Tillsammans har tre forskningsfinansiärer åstadkommit en insats som de var för sig inte hade varit mäktiga. Därför har samma stiftelser beslutat att vidareutveckla forskningssamarbetet.
Tanken med forskningsprogrammet Europe and Global Challenges är att i kontrast till satsningen på europeisk försvars- och säkerhetspolitik, som hade fokus på Europa och EU, vidga perspektivet till den globala nivån. Europe and Global Challenges riktar sig till såväl yngre som mer seniora forskare och uppmanar dem att söka samarbete med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna satsning kommer att förstärka internationaliseringen av svensk och europeisk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Programmet utlystes för första gången 2010 och trots att satsningen var helt ny och lanserades med begränsad marknadsföring var forskarsamhällets respons stor. Med tanke på att genomslaget var starkt och vida överskred förväntningarna har de tre stiftelserna under året utlyst Europe and Global Challenges en andra gång. I september inkom 79 ansökningar från internationella forskargrupper. Beslut om programanslag kommer att fattas under 2012.
Skatteforskning
En andra utlysning av anslag till forskning om skatter ägde rum sommaren 2010 efter att de tidigare beviljade projekten inom skatteområdet hade varit föremål för en lyckosam utvärdering. Utlysningen resulterade i 16 ansökningar som granskades av externa sakkunniga. Som tidigare var det en gemensam insats av RJ tillsammans med FAS och Finansdepartementet och Skatteverket som möjliggjorde denna satsning på 32 miljoner kronor. Kvaliteten på de inkomna projektansökningarna var hög, till och med högre än vid förra omgången 2008.
Sju forskare vid fem olika lärosäten, tre jurister, tre nationalekonomer och en antropolog, beviljades anslag under våren 2011:
Sören Blomquist, Skatter och skattesystem i en globaliserad värld II, nationalekonomi, Uppsala
Åsa Gunnarsson, Feminist Studies on Taxation and Budgeting, juridik, Umeå
Lotta Björklund-Larsen, Swedish Tax Dynamics. Values and Practices at the Swedish Tax Agency and the Economization of Society, antropologi, Score, Stockholm
Lennart Flood, Economic Incentives and the Design of the Welfare State, nationalekonomi, Göteborg
Thomas Aronsson, Ett beteendeekonomiskt perspektiv på beskattning och offentliga utgifter i en global ekonomi, nationalekonomi, Umeå
Eleonor Kristoffersson, Offentlighet och sekretess inom skatteförvaltningen, juridik, Örebro
Mattias Dahlberg, Dividing the Tax Base in a Globalized World, juridik, Uppsala.
Dessutom har RJ beviljat ett särskilt bidrag till finansiering av en fyraårig anställning för en internationell gästforskare inom området skatter vid nationalekonomiska institutionen i Uppsala. Ett tredje skatteseminarium Skatteforskning och skattepolitik kommer att äga rum i mars 2012 i riksdagen med samma upplägg som tidigare. Samtliga skatteforskare som beviljats medel kommer att medverka.
Riksdagsforskning
Hösten 2010 ledigförklarades de 8 miljoner kronor för forskning om riksdagen som RJ:s styrelse tidigare har beslutat om. Forskarnas gensvar i form av 22 ansökningar får bedömas som gott, och RJ:s styrelse har därför under 2011 beslutat att tillföra ytterligare 4 miljoner. Följande fyra projekt beviljades anslag:
Mats Sjölin, Party Government in Flux: Changing Conditions for the Party Groups in the Swedish Riksdag, institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet Växjö
Lena Wängnerud, Testing the Politics of Presence. A Comparative Study on the Importance of Gender, Class, and Ethnicity in the Swedish Parliament, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Elin Naurin, Democratic representation through the eyes of parliamentarians, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
Hanna Bäck, The Ideological Cohesion of Parliamentary Parties and Its Implications for Decision-Making in Modern Democracies, Department of Social Sciences, Universität Mannheim.
ABM
RJ:s och Vitterhetsakademiens gemensamma satsning på att skapa nya karriärvägar för nydisputerade forskare inom humaniora genom inrättandet av postdoktorala tjänster vid arkiv, bibliotek och museer (ABM) har sedan starten 2007 utvecklats positivt. Under 2012 planerar RJ och Vitterhetsakademien en utvärdering av programmet för att utröna hur väl det uppnått de syften man utmejslade vid starten: att knyta disputerade forskare till arkiv, bibliotek och museer för att stimulera till kvalificerad forskning, stärka sektorns forskarkompetens samt skola in forskare i myndighetsarbetet.
Det finns goda skäl för RJ att ytterligare bidra till kunskapsöverföringen till samhället utanför universitet och högskolor till exempel genom att finansiera ytterligare praxisinriktade initiativ. Detta är en viktig bakgrund till försöksverksamheten inom det så kallade Flexitprojektet som är inriktat mot arbetsmarknaden utanför offentlig sektor (se nedan).
Anställningar inom Det medeltida Sverige (DMS)
RJ, Vitterhetsakademien, Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Riksarkivet (RA) kom efter en omfattande utredning fram till att huvudmannaskapet för projektet Det medeltida Sverige ska överflyttas från RAÄ till RA, som har omfattande expertis på det svenska medeltidsmaterialet. DMS är ett forskningsprojekt som kartlägger den medeltida bebyggelsen i Sverige och upprättar ett historiskt-topografiskt uppslagsverk över denna. Det har beskrivits som den felande länken mellan fornminnesregistret, som speglar det förhistoriska landskapet, och de historiska lantmäterikartorna, vilka speglar landskapet från 1600-talet och framåt. DMS är utformat för att tillgodose forskningens behov, men projektet utnyttjas även inom kulturminnesvården.
I syfte att ge RA möjlighet att öka tempot i utgivningsarbetet har RJ och Vitterhetsakademien tillsammans beviljat drygt 10,5 miljoner kronor, medel som täcker kostnaderna under fem år för tre anställningar varav två traineeanställningar åt två postdoktorala forskare. RJ och Vitterhetsakademien förutsätter att RA driver DMS vidare i nära kontakt med forskningen och att de båda nämnda forskarna ska bidra till att samarbetet mellan akademi och RA kan fördjupas.
Flexit
Under 2009 arbetade RJ fram en helt ny postdoktoral satsning kallad Flexit. Inom programmet utlystes fem postdoktorsanställningar vid fem olika företag, varav tre ledde till anställningar (forskarens namn inom parentes) vid företagen Good Old (Martin Berg), ConsumerLab Ericsson (Marcus Persson) och NCC (Susanna Toivanen). Under 2010 anställdes ytterligare fyra så kallade in-house-forskare vid företagen Ergonomidesign (Magnus Roos), Jung (Mikolaj Dymek), LOTS design (Sara Ljunggren) och Skanska (Lina Wedin).
I Flexit konstruerar RJ i samarbete med näringslivet flexibla lösningar för att sprida forskning och forskare utanför akademin och till områden dit de vanligtvis inte når. Huvudsyftet är förstärka förbindelserna mellan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och den privata sektorn, det som brukar anses vara den svagaste länken inom kunskapstriangeln. Genom att underlätta kunskapsöverföringen räknar RJ med att fler utanför universitetsvärlden ska se och fråga efter kompetensen hos disputerade humanister och samhällsvetare. På samma gång öppnas alternativa arbetslivsmöjligheter för dessa forskare, som får en viktig uppgift i de nya nätverk som förhoppningsvis växer fram. I årets utlysning medverkar Bonnierförlagen, ESAB, Forsman RJ:s vd var inledare. EFC har vidareutvecklat utbildningsprogrammet European Learning Lab som ger professionell utveckling och stärkta kontakter mellan stiftelsernas handläggare: den senaste omgången hade 25 deltagare som ville lära sig mer om projektledning. Årets Learning lab fokuserade på stakeholder management.
Som medlem av European Science Foundation (ESF) medverkar RJ bland annat i Forum on Science in Society Relationships. Karaktären på ESF:s framtida verksamhet är osäker; i oktober startades i Bryssel den konkurrerande sammanslutningen Science Europe, som vänder sig exklusivt till de statliga forskningsråden. RJ bidrar också till ECF:s (European Cultural Foundation) arbete och fortsätter att stödja Academia Europaeas utåtriktade informationsverksamhet med ett årligt bidrag.
Stöd till forskningsinstitut i utlandet
RJ har ett långvarigt och utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Under året har medel beviljats till Indian-European Advanced Research Network (Iearn) i tre år.
Sedan nästan två decennier har RJ stött Collegium Budapest, som under 2011 har överförts till Central European University. Vid Stias (Stellenbosch Institute for Advanced Study) finansieras under ytterligare några år fokusgrupper samt två fellowships och forskarbefattningar. Marianne RJ:s åtagande upphör under 2012. En utlöpare av SCF är Stockholm China Alliance vid Handelshögskolan i Stockholm som arbetar med att samla Stockholmsregionens expertis och skapa en ledande kunskapsmiljö med inriktning på Kina och Stillahavsasien.
RJ medverkar sedan mer än ett decennium i finansieringen av den svenska delen av World Value Survey (WVS), som numera har sin vetenskapliga förankring vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Ett tydligt erkännande av WVS betydelse är att 2011 års skytteanska pris i statskunskap tilldelades Ronald Inglehart, professor i sociologi vid University of Michigan, och Pippa Norris, professor i statskunskap vid John F. Kennedy School of Government vid Harvard University, båda föregrundgestalter inom WVS.
Årets RJ-finansierade stipendium för unga europeiska forskare inom det kulturpolitiska området, det så kallade Cultural Policy Research Award, tilldelades Aleksandar Brkić, University of Arts i Belgrad. Hans projekt är inriktat på Cultural Policy Frameworks (Re)constructing National and Supranational Identities: Balkans and European Union.
Gästprofessurer, postdoktorstjänster och andra liknande anställningar
RJ:s styrelse beslöt efter extern utvärdering att förlänga finansieringen av gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin med ytterligare tre år. Till ny innehavare utsågs Aris Fioretos. RJ:s finansiering av det nordiska postdoktorsprogrammet Scancor vid Stanford University har nu upphört. RJ bekostar gästforskarutbytet mellan SCAS och utländska institut för avancerade studier, däribland Helsinki Collegium for Advanced Studies och Max-Weber-Kolleg i Erfurt. Under och efter Märkesåret 2009 har det finska intresset för forskningsvistelserna vid SCAS glädjande nog ökat starkt. RJ:s styrelse har därför beslutat att finansiera det så kallade Erik Allardt-programmet i ytterligare tre år.
Diskussionerna med Fondation Maison des sciences de lhomme i Paris om samarbete och forskarutbyte resulterade i ett fyraårigt avtal om ett vetenskapligt program om Philosophy and Economics. RJ avser att under 2012 och 2013 teckna nya avtal med liknande internationella inrättningar.
RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldt-Stiftung i Bonn om gästforskarutbyte. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldt-Stiftung svenska forskare i Tyskland. Med tanke på det stora intresset, och de sökandes framstående meriter, utsågs inte mindre än tre Humboldtstipendiater i Sverige för 2011, nämligen professorerna Yvonne Spielmann (Linnéuniversitetet), Monika Unzeitig (Stockholms universitet) och Annegret Heitmann (Umeå universitet).
RJ:s internationella engagemang prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. Utvärderingen av gästprofessuren i Berlin har genomförts under året. ESF har varit viktigt för utvecklingsarbetet inom europeisk forskningspolitik och -policy, men liksom övriga svenska medlemmar kommer RJ att lämna organisationen i samband med att dess roll övertas av Science Europe.
Samarbete med riksdagen
Sedan gammalt är en av RJ:s uppgifter att uppmuntra till och finansiera forskning om riksdagen. En särskild budgetpost finns för att finansiera utveckling av samarbetet med riksdagen. I syfte att informera om forskningsresultat och initiera ny forskning finansierar RJ fortlöpande seminarier i riksdagens lokaler. Angående den särskilda utlysningen av medel för riksdagsforskning, se ovan.
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under 1990-talet erhöll från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ utdelar avkastningen vart tredje år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Under perioden 20122014 får fil.dr Anna Sandebring och fil.dr Lena Rosenberg stipendier för forskning om åldersrelaterade sjukdomar samt med.dr Gunnar Bergman för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
Nils-Eric Svenssons fond
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och upphör vid utgången av 2015. Ändamålet är att genom resestipendier främja forskarutbytet inom Europa, dels genom möjlighet för två yngre disputerade svenska forskare att under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för en yngre europeisk forskare att vara verksam vid en svensk forskningsinstitution. Den senare stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den så kallade Haagklubben. Stipendiebeloppet är 100 000 kronor. Under 2011 utsågs följande mottagare (lärosäte som ska besökas inom parentes): fil.dr Johannes Westberg (Universität Zürich), fil.dr Lars Lundgren (Universiteit Utrecht), fil.dr Helena Falkenberg (University College of London) och fil.dr Clara Gustafsson (University of Exeter).
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader
Frågan om så kallade overheadkostnader för forskning har behandlats ingående i tidigare årgångar av RJ:s Årsberättelse.
Lärosätenas arbete med att genomföra Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår sedan ett par år, men fortfarande återstår mycket arbete innan den kan sägas fungera. RJ har därför de båda senaste åren erbjudit lärosätena en alternativ lösning som innebär att RJ ger ett bidrag i kronor dels till direkta lokalkostnader, dels till indirekta kostnader. Åren 2010 och 2011 har denna lösning utvecklats och förtydligats. Fördelen med fasta bidrag framför procentuella påslag är att de sätter press på lärosätenas kostnader och ger klara incitament till effektivisering. Rektorerna har godtagit upplägget, och många av de forskare, prefekter och andra som kontaktar RJ uttrycker sitt gillande. Vad gäller programmen beräknas påslaget från fall till fall.
RJ, KK-stiftelsen, Mistra, SSF, Stint, Vårdalstiftelsen, Östersjöstiftelsen samt de Söderbergska stiftelserna har under året givit en arbetsgrupp i uppdrag att undersöka möjligheterna till samordning av stiftelsernas hantering av kostnadskalkyler, ekonomisk rapportering samt projektens ekonomiska uppföljning. Kontakt har också upprättats med föreningen Stiftelser i samverkan (SIS). Den ovan nämnda arbetsgruppen har analyserat ett mycket stort antal ansökningar och projektkostnadskalkyler i avsikt att klarlägga vad som kan vara en rimlig storlek på det bidrag som forskningsstiftelserna anslår till projektnära indirekta kostnader och lokalkostnader. Gruppens rapport, Samordning av forskningsstiftelsers agerande vad gäller indirekta kostnader vid externfinansierade forskningsbidrag till svenska universitet och högskolor, har överlämnats till beställarna under senare hälften av september 2011. Slutsatsen av analysen i rapporten är att storleken på RJ:s bidrag till indirekta kostnader och lokalkostnader för ett treårigt projekt och en 75-procentig anställning är relativt generöst, en iakttagelse som det finns anledning att återkomma till.
Information, webbplats och årsbok
2011 var året då RJ vidareutvecklade sin kommunikation och dess kanaler.
RJ:s kommunikation har anpassats till samhällets stigande krav på flexibel kommunikation. Informationen på webbplatsen rj.se har blivit mer tillgänglig. Med ny struktur och form, erbjuds läsaren ett brett utbud av information i form av artiklar, nyhetsbevakning, blogg samt debattforum. Läsarna kan därmed snabbt och enkelt ta del av aktuell forskning, ansökningsrutiner samt finansiell information.
För att stärka positionen som en ledande ekonomisk källa för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap samarbetar RJ med Forskning.se, Expertsvar, Forskning till exempel filmade SVT de seminarier som tog upp vår årsbok Ett nordiskt rum. Nytt för året var att forskarna fanns tillgängliga efter seminariet i en lounge i anslutning till scenen. Där fick besökarna möjligheten att diskutera och ställa frågor. RJ deltar även i Almedalsveckan. Sedan 2007 har RJ arrangerat SAMspråk i samarbete med FAS, Formas och VR. Under Ulrika Knutsons ledning hölls i år åtta välbesökta samtal mellan forskare och politiker. SAMspråk har blivit alltmer populärt och är nu så pass etablerat att det har blivit synonymt med Joda bar under Almedalsveckan.
I sammanhanget ska RJ:s bidrag till den verksamhet som bedrivs av föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA) nämnas. VA:s återkommande kartläggningar av allmänhetens förtroende för olika typer av forskning åberopas ofta både i den allmänpolitiska och i den forskningspolitiska diskussionen.
I och med detta har RJ försökt att på ett konkret sätt presentera humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning på flera av de viktigaste arenorna i forskarsamhället. Sedan 2010 ställer RJ dessutom krav på att de forskare som finansieras av fonden ska publicera sina forskningsresultat open access. Hur detta fungerar följs upp dels vid halvtidsuppföljningen, det så kallade projektbesöket, dels vid slutredovisningen. Än så länge har inte någon forskare som omfattas av detta krav hunnit publicera sig, men RJ:s halvtidsuppföljningar visar att forskarna visar en allt större medvetenhet om open access-publicering. RJ är även engagerad i dessa frågor på nationell nivå genom engagemang i Kungliga bibliotekets satsning openaccess.se.
Årsboksarbetet drivs av ett redaktionsråd bestående av Björn Fjaestad, Tove Marling Kallrén och Jenny Björkman. För 2011/12 har årsboken titeln Ett nordiskt rum. Historiska och framtida gemenskaper från Baltikum till Barents hav. Den utgår ifrån satsningen på forskningsprogrammet Nordiska rum, som RJ finansierar tillsammans med ett antal andra finansiärer.
Uppföljning och utvärdering
RJ har fastställda rutiner för uppföljning och utvärdering av anslag inom de ordinarie stödformerna. Projektledarna lämnar en ekonomisk och en vetenskaplig slutredovisning. Dessa granskas och den vetenskapliga slutredovisningen läggs ut på RJ:s webbplats. För projekt och infrastrukturella projekt genomförs också så kallade projektbesök, en halvtidsuppföljning då projektledarna får lämna en skriftlig redovisning av projektet. Ett antal projekt väljs ut och kallas till möte med ansvarig beredningsgrupp. Syftet är att stämma av att projektet löper på som tänkt, att notera väsentliga avsteg från projektplanen samt att ge klartecken för fortsättning av projektet. Återkoppling till projektledaren ges dels vid själva besöket, dels efteråt i skriftlig form.
Besöket ger dessutom information om hur stödformen fungerar. Under året har 56 projekt och 9 infrastrukturella projekt lämnat in redovisningar. För 17 av projekten och 2 av de infrastrukturella projekten har dessutom uppföljning skett genom ett möte med respektive beredningsgrupp. Samtliga uppföljningar har resulterat i fortsatt projektstöd.
Programmen följs upp en första gång efter två år, därefter i halvtid och till sist, för program med en längre verksamhetstid än sex år, efter ytterligare två år inför utbetalning av det resterande anslaget. Tvåårsuppföljningen av Hans Ruins forskningsprogram Tid, minne, representation visade att arbetet är i full gång. Halvtidsutvärderingarna genomförs av två icke-svenska sakkunniga, och vid en hearing diskuteras forskningsprogrammens fortskridande. Även dessa utvärderingar utföll tillfredsställande och följande program får utnyttja återstoden av de beviljade medlen: Att organisera marknader (Nils Brunsson), Ars edendi. Methodological Models for Editions of Medieval Texts. An Editorial Laboratory in an International Network (Gunilla Iversen) samt Demokrati bortom nationalstaten? Transnationella aktörer och globala styrformer (Christer Jönsson).
Genom en statistisk sammanställning har en uppföljning påbörjats av den fjärde av RJ:s ordinarie stödformer, Forskningsinitiering. Fokus i den fortsatta uppföljningen är på hur forskarna utnyttjar denna stödform och vilken effekt den har gett. Förberedelser pågår också för en lite större uppföljning av ett urval av RJ:s infrastrukturella projekt.
RJ har givit det norska Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) i uppdrag att göra en systematisk studie av projekt som stödform. Anledningarna till att RJ tar detta initiativ är flera. En är att en sådan studie, trots att projektanslag är den vanligaste stödformen bland svenska forskningsfinansiärer, aldrig följts upp, utvärderats eller särskilt studerats. Det är viktigt att få kunskap om hur denna stödform fungerar och vilka effekter den har på forskningens utveckling och på enskilda forskares karriärer. Studien av RJ:s projektstöd kommer att berikas genom en jämförelse av hur projekt som stödform fungerar inom det norska forskningsrådet.
Ur en forskningsfinansiärs perspektiv kan det vara intressant att inte endast ha information om vilka forskare som söker och vilka som beviljas respektive får avslag på sina ansökningar, utan också vilka forskare som skulle kunna söka, det vill säga den potentiella sökgruppen. Med bibliografiska data som grund går detta att studera. Denna kunskap kan ge information till exempel om det finns kvalificerade forskare som avstår från att söka RJ:s medel. RJ har gett en forskare i uppdrag att genomföra en sådan studie för ämnena nationalekonomi och psykologi. Resultatet för de båda ämnena skiljer sig åt.
I psykologi finns en tydlig tendens att högproduktiva forskare i stor utsträckning finns bland dem som söker hos RJ. För nationalekonomi finns inte någon sådan tendens, utan sannolikheten att en sökande i detta ämne ska finnas i den hög- eller lågproduktiva gruppen är lika stor. När det gäller i vilken utsträckning högproduktiva forskare från de båda ämnena får sina ansökningar beviljade finns samma mönster. I psykologi finns en tendens att dessa forskare i större utsträckning ges bidrag, men inte i nationalekonomi.
När det gäller uppföljning och utvärdering är RJ engagerat i dessa frågor även på andra sätt än i det direkta uppföljningsarbetet av den egna verksamheten. RJ samarbetar med andra aktörer både nationellt och internationellt.
RJ:s uppföljningar och utvärderingar visar att de pågående projekten och programmen utvecklas väl. Det är tillfredsställande att konstatera att det går bra för de forskare som RJ stöder. QoG-institutet vid Göteborgs universitet, som leds av professor Bo Rothstein, kommer med start den 1 mars 2012 att leda det största samhällsvetenskapliga projekt som EU-kommissionen hittills har finansierat. Projektet får drygt 70 miljoner kronor och samlar 21 forskargrupper i 16 europeiska länder. Forskarna ska studera korruptionens orsaker och effekter samt undersöka hur effektiva insatser mot korruption kan utformas.
2011/12:RJ1
35
Förvaltningsberättelse
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
Ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988. Därmed blev RJ en självständig finansiell aktör och ansvaret för förvaltningen av tillgångarna övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslutade riksdagen under 1993 att tillföra RJ en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Utöver detta har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. Numera har RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.
RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Valen sker vartannat år då beslut om halva antalet ledamöter fattas. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under 2011. Den beslutar om budget, anslag till forskning, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen konkretiserar de ovan i stadgarna angivna ändamålen i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet.
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande samt finanskommitténs ordförande, har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering och tryckningsbidrag.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, har två ordinarie ledamöter och en adjungerad ledamot. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Arbetssätt, budget
RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva inom ramen för de ordinarie stödformerna projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning. I avvägningen sätter RJ den s.k. bottom-up-principen främst och låter forskarinitiativen utgöra större delen av utrymmet för ny forskning, vilket innebär ca 7580 procent av den årliga budgeten.
Budgeten för 2011 omfattade totalt 415 mkr, varav ca 378 mkr avsåg nya forskningsanslag. Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett s.k. stresstest. Under året har RJ sammanlagt beviljat anslag om 333 mkr (se vidare i Årsberättelsens avdelning Den forskningsstödjande verksamheten). Alla utgifter prövas noga, och enbart de ansökningar som uppfyller högt ställda kvalitetskrav beviljas medel. Att inte hela det budgeterade utrymmet för forskningsanslag togs i anspråk under 2011 beror på styrelsens beslut att endast finansiera två program i stället för som budgeterat tre och att inte utnyttja hela det budgeterade utrymmet till infrastrukturella projekt.
Ordinarie stödformer
Antalet ansökningar om nya projektanslag uppgick 2011 till 810 (2010: 752). Beredningsgrupperna valde ut 111 av dessa, vilka därefter inbjöds att inkomma med en fullständig ansökan. Anslag kunde beviljas 48 (2010: 47) ansökningar, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar till de stora programanslagen var 22 (2010: 22), varav 7 valdes ut för vidare behandling och 2 (2010: 2) slutligen finansierades. Av 36 (2010: 50) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 15 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 8 (2010: 16) beviljats medel. Styrelsen tillvaratar till buds stående medel för att behandla olika typer av ansökningar så rättvist som möjligt. När resultaten av kvalitetsbedömningarna föreligger, gör styrelsen vid behov betydande omfördelningar mellan budgetposterna. Under 2011 utnyttjades härigenom en del av budgetposten program i stället till att finansiera högt rangordnade projekt och till angelägna riktade insatser. Konkurrensen om projektanslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer.
Riktade insatser
En av RJ:s uppgifter är att förnya forskningen. RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms vara angelägna men svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera till ny forskning.
Tre grupper har varit verksamma under 2011, varav den med inriktning på teknisk utveckling och institutionell förändring i det tidiga 2000-talet har genomfört sitt första verksamhetsår och områdesgruppen för forskning om förmodernitet har avslutats. RJ har genomfört ett flertal symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. Som exempel kan nämnas att områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet arrangerade ett välbesökt seminarium om styrning av högre utbildning. Vissa konferenser syftar till att undersöka förutsättningarna för nya initiativ från RJ. En workshop kring tvärkulturella, regionala och transnationella studier visade att RJ aktivt bör stödja forskningen kring viktiga regioner och bidra till den vetenskapliga diskussionen om hur områdesstudier kan bedrivas. Symposiet kring medialisering i kultur, politik och vardagsliv riktade uppmärksamheten mot intressanta forskningsmöjligheter, vilka dock måste bearbetas innan konkreta förslag till insatser presenteras för RJ:s styrelse.
Bland de riktade forskningssatsningarna kan även nämnas utlysningen av medel för forskning om förmodernitet och spetsforskningsprogrammet Pro Futura. Även om Pro Futura-forskarna visar mycket goda resultat har programmet under 2011 vidareutvecklats t.ex. för att öka rörligheten och den internationella rekryteringen av forskare. Flera Pro Futura-forskare har valts in i akademier och forskningsråd, och i den nya Sveriges unga akademi är samtliga företrädare för humaniora och samhällsvetenskap Pro Futura-forskare. Arbetet med Flexitprogrammet går vidare. Genom att finansiera s.k. in-house-forskare i företag hoppas RJ kunna bidra till närmare förbindelser mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan näringslivet och illustrera den ömsesidiga nyttan.
Kvalitetsbedömningen
RJ vinnlägger sig om hög kvalitet i granskningsprocessen och flexibelt beslutsfattande. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. RJ:s beredningsorganisation är omfattande. Tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt: styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s webbplats (www.rj.se). För att reducera jävsproblemen anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i beredningsorganisationen. De ansökningar som i den första granskningen förs vidare genomgår extern sakkunnigbedömning, i många fall av utländska experter. Vid behov arrangeras s.k. hearingar med de sökande för att skaffa ett fullgott beslutsunderlag.
Anslagens utformning
Avsikten är att RJ:s anslag ska vara utformade på ett sådant sätt att de bästa forskarna söker och väljer dem.
RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen och ger bidrag till tryckning, översättning och kostnader för publicering med s.k. open access. Goda förvaltningsresultat har gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser, vilka vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. De har i flera fall påverkat andra finansiärers insatser, under året t.ex. det karriärprogram för unga forskare som Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har lanserat. Tack vare RJ:s åtgärder har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att tillvarata sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt. Genom att samfinansiera angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis med Vitterhetsakademien) kan bidragen från RJ få hävstångseffekt, samtidigt som insatserna ges en bredare förankring i forskningssystemet.
RJ är restriktiv med att bevilja schablonmässiga och ospecificerade bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader (s.k. overhead), vilket inneburit att utbetalningarna till sådana kostnader under senare år har reducerats betydligt. RJ har aktivt deltagit i ett arbete med att undersöka möjligheterna till samordning rörande stiftelsernas hantering av kostnadskalkyler, ekonomisk rapportering samt projektens ekonomiska uppföljning. Arbetsgruppen har analyserat ett stort antal projektkostnadskalkyler i avsikt att klarlägga vad som kan vara en rimlig storlek på det bidrag som anslås till projektnära indirekta kostnader och lokalkostnader. Slutsatsen är att storleken på RJ:s bidrag till de treåriga projektanslagen i form av ett krontalspåslag vars storlek följer av arbetstidsvolymen är relativt generöst. För program och infrastrukturellt stöd har bidragens storlek beräknats från fall till fall. Det har varit möjligt att nå samförstånd med berörda lärosäten. RJ övergår från 2012 till att betala ut anslagen efter rekvisition för en sexmånadersperiod och i takt med att forskarna förbrukar beviljade medel. Samtliga ovannämnda åtgärder ger betydande ekonomiska fördelar för RJ utan att det administrativa arbetet ökar i orimlig omfattning. Rekvisitionen av anslag i takt med förbrukningen motverkar också att lärosätena ligger på stora beviljade men oförbrukade anslag som genererar ingen eller mycket låg avkastning.
Internationellt
RJ:s bidrag syftar till att förnya och förstärka den svenska forskningens internationella förbindelser och genomslag. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet. RJ fortsätter att i skilda former driva på forskningspolitiken, bl.a. genom bidrag som syftar till att stärka det europeiska forskningsrådets (ERC) position, exempelvis genom anslag till forskning kring och en internationell konferens om användningen av s.k. peer review inom ERC.
RJ är därutöver en aktiv medaktör i European Foundation Centre (EFC), European Cultural Foundation (ECF) och European Science Foundation (ESF). Som exempel på forskningssamarbetet med andra europeiska stiftelser kan Europe and Global Challenges nämnas, där andra utlysningen gjordes under 2011. RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade.
Information
RJ fortsätter att bygga ut och förbättra kommunikationen med den intresserade allmänheten, journalister och forskare. Under 2011 har webbplatsen genomgått en omfattande förändring. Dess nya struktur och form erbjuder ett brett utbud av information i form av artiklar, nyhetsbevakning, blogg samt debattforum. Besökarna kan snabbt och enkelt ta del av aktuell forskning, ansökningsrutiner samt finansiell information. Webbplatsen är ett viktigt instrument för den utåtriktade informationen, liksom årsboken och nyhetsbrevet. RJ medverkar också under politikerveckan i Almedalen, i Bok- och Biblioteksmässan samt vid åtskilliga konferenser.
Måluppfyllelse och kvalitetssäkring
En jämförelse av de inledningsvis citerade stadgarna med redovisningen av genomförda verksamheter visar hur RJ utnyttjar möjligheterna att agera flexibelt och i syfte att stärka humaniora och samhällsvetenskap, hur stora och långsiktiga projekt stöds, hur nya forskningsuppgifter uppmärksammas samt hur kontakterna med internationell forskning främjas. Det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i flertalet fall först på sikt. Genom att säkerställa att de ansökningar som beviljas medel håller högsta vetenskapliga kvalitet läggs en grund. RJ har under senare år ökat ambitionerna i fråga om utvärdering och uppföljning av den forskning som beviljats medel. Det är viktigt att kunna ge besked om vad som varit ett lyckat projekt och vad som eventuellt har varit mindre framgångsrikt. RJ:s styrelse behöver också inför sina beslut om budget ett allsidigt underlag som gör det möjligt att justera stödformer och arbetssätt. En del uppföljning och utvärdering är löpande åtgärder. Efter avslutad projekttid ska forskarna till RJ sända in en ekonomisk redovisning samt en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och de skrifter som projektet resulterat i. I kvalitetshöjande syfte gör respektive beredningsgrupp årligen uppföljningar och projektbesök. Under 2011 har 56 projekt och 9 infrastrukturella projekt granskats, varav 17 projekt och 2 infrastrukturella projekt även har besökts. Samtliga har fått klartecken att fortsätta. Tre program har genomgått en formell halvtidsutvärdering under medverkan av externa sakkunniga och ett program har följts upp efter de första två åren. RJ har givit det norska Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU) i uppdrag att göra en systematisk studie av projekt som stödform. En sådan granskning har aldrig gjorts, trots att projektanslag är den vanligaste stödformen bland svenska forskningsfinansiärer.
RJ har även beställt och erhållit en bibliografisk analys av den potentiella sökgruppen i två stora ämnen. Avsikten är att få en bild av vilka forskare som skulle kunna söka, inte enbart av vilka som söker och vilka som beviljas respektive får avslag. Information t.ex. om att det finns kvalificerade forskare som avstår från att söka RJ:s medel kan användas vid framtida förändringar av stödformerna.
Administration
It-stödets funktionalitet och tillförlitlighet uppmärksammas och åtgärdas fortlöpande. En ny server har installerats och bandbackupen bytts ut. Därutöver har efter omfattande förberedelser en offentlig upphandling genomförts av det informationstjänsteverktyg som levererar börskurser, vilken resulterat i att RJ i början av 2012 övergår till Bloomberg. Capman, som används för värdepappershantering, har anpassats till den senaste tekniken och utvecklats för att kunna hantera nya finansiella instrument och för att bli webbaserat. Tekla och Webla, som hanterar ansökningar och sakkunnigutlåtanden, har tillförts en rad funktioner i syfte att bl.a. öka precisionen i forskarnas budgetar, öka tillförlitligheten i uppgifterna om projektens ämnesinriktning och förbättra informationen till de sökande med hjälp av e-postutskick under urvals- och beslutsprocessen. Dessutom har anvisningarna till de sökande översatts till engelska som ett led i RJ:s strävan att stärka internationaliseringen. Systemen för ekonomiadministrationen har utvecklats för att bl.a. kunna hantera forskarnas successiva rekvisition av anslagen. Övergången till digital hantering av alla ansökningshandlingar fortskrider: under 2011 har systemet anpassats så att det kan användas även för riktade utlysningar. Vid alla it-förändringar har en säker it-struktur prioriterats. Arbetet att med hjälp av skattejurister dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer i en rad europeiska stater, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver, har fortsatt. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet går vidare. Den s.k. årskalendern för forskningsavdelningen och administrationen har aktualiserats i syfte att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. Personalhandboken för kansliets personal ajourförs och kompletteras fortlöpande.
Personal
I slutet av 2011 hade RJ:s kansli 17 anställda. Under året har en nyanställning gjorts, och som ersättare för en föräldraledig anlitas en uppdragstagare med eget företag.
Finansiell verksamhet
Resultat och avkastning
Resultat inklusive förändring av ej realiserade vinster uppgår för helåret 2011 till 453 mkr (1 000 mkr), se not 12. Resultat exklusive ej realiserade vinster, årets resultat, var 247 mkr (762). Under året beviljade RJ 333 mkr (348) till forskningsmedel.
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 351 mkr (282). Administrationskostnaderna var kvar på en oförändrad nivå om 34 mkr jämfört med föregående år och motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2011 till 419 mkr jämfört med en vinst under föregående år på 1 034 mkr, se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 4,0 procent (10,8).
Avkastningen i totalportföljen understeg under året RJ:s jämförelseindex med 1,2 procentenheter jämfört med en överavkastning på 1,4 procentenheter under 2010. Under 2011 utvecklades internationella aktier och ränteportföljen bättre än sina jämförelseindex medan den svenska aktieportföljen och den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag bidrog negativt till avkastningen jämfört med index. Under året har avvikelserna i den taktiska allokeringen varit förhållandevis små jämfört med referensportföljen, men resultatet har påverkats negativt av den höga volatiliteten. Under året har den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index haft en negativ inverkan på RJ:s totalavkastning på ca 0,3 procentenheter jämfört med +0,4 procentenheter under helåret 2010.
RJ:s aktieportföljer avkastade under året 11,0 procent (15,6). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 4,9 procent (1,2) och hedgefonder 2,2 procent (6,8). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning före skatt på 8,6 procent (12,9) och fastighetsfonder 5,6 procent (6,9).
Den svenska aktieportföljen gav under 2011 en avkastning på 17,6 procent (26,8), vilket understeg index med 4,0 procentenheter. En förklaring till kursnedgången på Stockholmsbörsen är att resultatprognoserna för börsföretagen för 2012 har justerats ned främst beroende på försämrade konjunkturutsikter särskilt i Västeuropa. Stockholmsbörsen har ett stort inslag av internationella industriföretag som är känsliga för förändringar i globala makroekonomiska prognoser. Detta har också bidragit negativt till RJ:s avkastning jämfört med index då portföljen under året varit överviktad i den konjunkturkänsliga verkstadsindustrin. Vid årsskiftet var 30 (34) procent av stiftelsens totala tillgångar placerade i svenska börsnoterade aktier.
Den internationella aktieportföljen har under året gett en totalavkastning på 2,2 procent (1,1), vilket översteg jämförelseindex med 2,3 procentenheter (4,8). Ett framgångsrikt aktieurval har bidragit positivt till portföljens avkastning jämfört med index. Under året har en övervikt i USA och undervikt i Euroland haft en positiv inverkan på resultatet jämfört med index liksom en övervikt i teknologiaktier och en undervikt i finanssektorn haft. Under första kvartalet genomfördes en implementering av en ny och bredare inriktning på den internationella aktieportföljen.
Framför allt har andelen i Nordamerika ökat medan andelen i Västeuropa minskat. Andelen i Asien och Latinamerika har också ökat i jämförelseindex. Vid utgången av året var den internationella portföljen fördelad med Nordamerika 56 procent (45), Västeuropa exklusive Storbritannien 16 procent (28), Storbritannien 13 procent (18), Japan 5 procent (3), Asien exklusive Japan 7 (4) och Latinamerika 3 procent (1).
Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid bäst-i-sin-klass-bolag med rimlig aktievärdering är en viktig del i den övergripande strategin.
Räntebärande placeringars avkastning på 4,9 procent (1,2) översteg jämförelseindex med 0,4 (0,3) procentenheter. Obligationsportföljen, som främst innehåller säkerställda svenska bostadsobligationer, uppvisade en avkastning på 6,5 procent (1,7), vilket översteg jämförelseindex med 0,3 (0,1) procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick under året till 2,4 (0,7) procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,7 (0,4) procentenheter. Under 2011 hade den svenska obligationsmarknaden en mycket stark utveckling med fallande räntor över hela avkastningskurvan. Exempelvis sjönk den tioåriga statsobligationsräntan från 3,3 till 1,6 procent. Bidragande orsaker till den starka utvecklingen är Sveriges starka statsfinanser relativt andra europeiska länder, vilket leder till ett litet upplåningsbehov. Samtidigt har efterfrågan på långa löptider från exempelvis livbolag under året varit stor. De låga statsräntorna innebär att såväl femåriga som tioåriga statsobligationer förväntas ge en avkastning som är lägre än inflationen, dvs. en negativ realränta. En konsekvens av detta under det kommande året kan bli att institutionella investerare kommer att omplacera från statsobligationer till säkerställda bostadsobligationer som ger en god riskpremie jämfört med statspapper. Riksbanken höjde styrräntan från 1,25 procent i början av året till 2,0 procent i juli. I december sänktes reporäntan till 1,75 procent samtidigt som prognosen för framtida styrräntor också sänktes. En bidragande orsak är sämre utsikter för svensk ekonomi med anledning av försvagad konjunktur i Europa.
Den direktägda fastighetsportföljen, som i sin helhet är investerad i bostäder och kontor i Stockholms innerstad, gav under året en totalavkastning på ca 8,6 procent (12,9). Den direktägda fastighetsportföljen utgörs av 71 procent bostadshus och 29 procent kontorsfastigheter. Fastighetsportföljen är till en mindre del finansierad med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 2,9 procent (2,3). Ny förvaltare av RJ:s fastighetsbestånd är fr.o.m. den 1 januari 2011 Einar Mattsson Byggnads AB.
Under året ökade marknadsvärdet på bostadsfastigheterna med 4,6 procent till ett genomsnittligt värde på ca 29 600 kr per kvadratmeter. Att marknadsvärdet har stigit trots att bostadsrättspriserna i motsvarande område sjunkit med ca 6 procent enligt Mäklarstatistik.se beror på att bostadsfastigheter i centrala Stockholm är betydligt lägre värderade än motsvarande bostadsrätter. Dock finns det skäl till att värderingen av bostadshus ska vara något lägre än bostadsrätter eftersom bostadsmarknaden i Stockholm har reglerade hyror. Marknadsvärderingen av kontorsfastigheterna har under året stigit med 10,4 procent och kan främst hänföras till lägre avkastningskrav. En förklaring till detta är att inhemska institutionella investerare köpt centralt belägna fastigheter då alternativavkastningen på räntebärande placeringar har sjunkit i takt med räntenedgången. Marknadsvärdet för fastigheter har bedömts genom kassaflödesanalys och genom externa värderingar utförda av DTZ.
I samband med stängningen av Sveafastigheters tredje fastighetsfond i februari valde RJ att utöka investeringsåtagandet från 10 till 15 miljoner euro. Fonden är inriktad på nordiska fastigheter med tonvikt på Sverige och Finland med en treårig investeringsperiod. Vi grundar investeringen på en bedömning att det finns möjligheter att göra attraktiva fastighetsinvesteringar i spåren av finanskrisen.
RJ:s innehav i hedgefonder gav under året en absolutavkastning i svenska kronor på 2,2 procent (6,8). Under året har andelen s.k. långa/korta aktiefonder minskat från 56 procent till 34 procent av värdet samtidigt som två nya kategorier av aktiehedgefonder tillkommit. Dels en s.k. händelsestyrd fond med inriktning på Europa, dels en internationell marknadsneutral fond. Därmed består hedgefondsportföljen av åtta innehav fördelat på sex olika investeringsstrategier. Tillgångsslaget har uppvisat en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder för drygt tio år sedan. Den genomsnittliga årliga totalavkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder under tioårsperioden beräknas till ca 7,3 procent, vilket överstiger SIX Harcourt Index med i genomsnitt 2,2 procentenheter per år. Liksom tidigare år har RJ fortsatt att investera endast hos svenskbaserade fondföretag. Dock avser en av nyinvesteringarna under året en fond som är baserad utomlands där fondbolaget är delägt av ett svenskt fondföretag.
RJ valutasäkrar en del av de utländska tillgångarna till svenska kronor genom att använda valutaterminer. Enligt placeringspolicyn får den öppna valutapositionen maximalt uppgå till 20 procent av de totala tillgångarna. I slutet av året uppgick den öppna valutapositionen till 16,2 procent (13,2) av tillgångarna. Cirka 9 procentenheter avser exponering mot USA-dollarn, 2 procentenheter mot pundet, 1 procentenhet mot euron samt 4 procent mot övriga valutor. Under året har USA-dollarn stärkt sig mot kronan med ca 2 procent medan euron i det närmaste har varit oförändrad.
Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till 19 mkr jämfört med en vinst på 80 mkr under 2010.
Tillämpningen av RJ:s etiska principer för investeringar innebär att vi avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och alltför stor klimatpåverkan samt kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. Arbetet görs med utgångspunkt i placeringspolicyn som anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt. Under året har vi fortsatt samarbetet med GES Investment Services AB inom området etisk företagsanalys. I den granskning som genomfördes i maj konstaterades att ett företag, oljeserviceföretaget Transocean, i vilket stiftelsen ägde aktier, inte hade följt dessa konventioner. Med hänsyn till detta har RJ avyttrat detta aktieinnehav och beslutat att tills vidare inte tillåta investeringar i aktien. Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten påbörjades valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som ej följt våra etiska riktlinjer.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga s. 71. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 1 159 mkr (1 860).
RJ:s redovisade egna kapital minskade under året från 7 681 mkr till 7 600 mkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) minskade från 9 541 mkr till 8 759 mkr. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 12,6 (14,6) gånger årets beviljade forskningsmedel, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2011 utgjorde aktier 55 procent (55), räntebärande placeringar 30 procent (31), direktägda fastigheter 8 procent (7), fastighetsfonder 2 procent (1) och hedgefonder 5 procent (6).
Av tillgångarna var 27 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2011 uppgick till 1 015 mkr (958), medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 16 procent av de totala tillgångarna.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, dvs. konsumentprisindex plus 4 procent.
Under perioden 20032011 uppgår den genomsnittliga reala avkastningen till 6,9 procent per år jämfört med målet om 4,0 procent per år.
Detta innebär att den reala avkastningen för perioden 20032011 uppgår till sammanlagt 81,9 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 39,6 procentenheter.
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Den föreslås av finansförvaltningen och fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 har referensportföljen gett en genomsnittlig årlig realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med god marginal.
Därtill har den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 20032011 överträffat referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 13,3 procentenheter. Detta är hänförligt till överavkastning mot index både i den taktiska tillgångsallokeringen och i delportföljerna svenska aktier, internationella aktier och räntebärande placeringar.
Under perioden 20032011 har totalportföljen överträffat jämförelseindex sex av nio år, dvs. 67 procent av antal år. Av de år som totalportföljen utvecklats bättre än index uppgår den genomsnittliga överavkastningen till 1,7 procentenheter. För de år som totalportföljen utvecklats sämre än index är avvikelsen i genomsnitt 0,6 procentenheter.
Samtliga tillgångsslag, som jämförs med marknadsindex, har för perioden 20032011 uppnått en avkastning som överstiger sina respektive jämförelseindex. Fastigheter och hedgefonder, som inte jämförs med index, har för perioden som helhet uppnått en genomsnittlig årlig realavkastning på 5,5 procent respektive 5,1 procent.
Risker och riskhantering
RJ upprättar årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
Marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt hedgefondsrisker.
Kreditrisker, inklusive motpartsrisker.
Likviditetsrisker.
Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen som leds av stiftelsens finansdirektör. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, controller och back-office.
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Total avkastning i % av eget kapital vid årets
ingång
-30%
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Real avkastning i % av eget kapital vid årets
ingång
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Marknadsvärderat eget kapital (mkr)
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Beviljade forskningsmedel (mkr)
0
100
200
300
400
500
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2011/12:RJ1
48
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
Tillgång
Intäkt/kostnad
2011
2010
Fastigheter
Intäkter
35 750
34 394
Realisationsvinster/förluster
54 359
Avskrivningar
5 468
5 509
Räntekostnader
1 306
1 030
Övriga kostnader
18 559
18 482
Återföring nedskrivning
8 000
Avsättning till periodiseringsfonder
2 591
2 250
Skatt på årets resultat
2 044
1 023
Förändring av ej realiserade vinster
41 968
19 865
Summa fastigheter
55 750
80 324
Aktier
Utdelningar
176 318
149 700
Realisationsvinster/förluster
121 322
401 524
Återföring nedskrivningar
188 379
222 124
Nedskrivningar
428 019
188 379
Ränteintäkt aktiekonvertibel
2 001
2 001
Förändring av ej realiserade vinster
675 574
217 558
Summa aktier
615 573
804 528
Hedgefonder
Utdelningar
22 992
19 969
Realisationsvinster/förluster
55 528
Förändring av ej realiserade vinster
67 226
16 031
Summa hedgefonder
11 294
36 000
Onoterad fastighetsfond
Utdelningar
2 015
1 583
(Aberdeen)
Återföring nedskrivningar
9 252
12 041
Nedskrivningar
4 648
9 252
Förändring av ej realiserade vinster
0
0
Summa onoterad fastighetsfond
6 619
4 372
Vinstandelslån
Ränteintäkter
1 647
3 310
Realisationsvinster/förluster
66
Återföring nedskrivningar
281
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III
446
281
Summa vinstandelslån
1 416
3 029
Räntebärande
Bankmedel
Ränteintäkter
2 769
910
Räntekostnader
3
2
Valutakursvinster/förluster
437
7 636
Certifikat
Ränteintäkter
23 920
10 574
Återföring nedskrivningar
210
Nedskrivningar
210
Förändring av ej realiserade vinster
138
616
Floating rate note
Ränteintäkter
1 139
Förändring av ej realiserade vinster
307
Obligationer
Ränteintäkter
86 903
76 025
Realisationsvinster/förluster
7 125
1 398
Återföring nedskrivningar
25 828
Nedskrivningar
25 828
Förändring av ej realiserade vinster
10 056
25 209
Summa räntebärande tillgångar
143 705
29 406
Valutaterminer
Ränteintäkter
14 576
1 765
Räntekostnader
183
1 706
Valutakursvinster/förluster
15 934
68 589
Återföring nedskrivning
1 308
Nedskrivning
6 911
Förändring av ej realiserade vinster
10 442
10 442
Summa valutaterminer
18 894
80 398
Övriga intäkter
Ersättn. rättegångskost. skatt Frankrike
14
Summa övriga intäkter
0
14
Finansiella kostnader
3 678
4 127
Finansiellt resultat
419 361
1 033 944
2011/12:RJ1
50
Resultaträkning (KSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2000-08-11 16.42
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
Not
2011
2010
Stiftelsens intäkter
Utdelningar
1
201 325
171 252
Ränteintäkter
2
132 955
94 585
Resultat fastigheter
3
15 088
61 489
Återförd nedskrivning certifikat
210
Övriga intäkter
14
Stiftelsens kostnader
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
4
39 714
413 347
Valutakursresultat m.m.
5
23 282
62 261
Nedskrivning certifikat
210
Finansiella kostnader
6
3 678
4 127
Personalkostnader
7, 8, 9
23 917
24 083
Externa kostnader
10
9 949
9 605
Avskrivningar inventarier
17
227
485
Räntekostnader
11
1 492
2 738
Årets resultat
23
247 319
761 700
För resultat inklusive ej realiserade vinster/förändring av eget kapital till marknadsvärde, se not 12.
2011/12:RJ1
51
Balansräkning (KSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2000-08-11 16.42
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
Not
2011-12-31
2010-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
14, 15
275 792
273 260
Inventarier
17
155
267
Summa materiella anläggningstillgångar
275 947
273 527
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
18
1 770 747
1 747 225
Floating rate note
32
150 000
Aktier
19
4 701 978
4 453 840
Hedgefonder
20
407 849
389 600
Vinstandelslån
20
103 353
78 072
Onoterad fastighetsfond
20
56 674
52 070
Summa finansiella anläggningstillgångar
7 190 601
6 720 807
Summa anläggningstillgångar
7 466 548
6 994 334
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
21
20 485
2 321
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
51 524
46 670
Certifikat
25
776 168
1 095 267
Kassa och bank
217 488
362 422
Summa omsättningstillgångar
1 065 665
1 506 680
Summa tillgångar
8 532 213
8 501 014
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
23, 24
Stiftelsekapital
2 656 792
2 588 800
Fritt eget kapital
23, 24
Kulturvetenskapliga donationen
1 921 234
1 872 066
Balanserat resultat
3 022 276
3 220 390
Summa eget kapital
7 600 302
7 681 256
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder
16
7 203
4 612
Summa obeskattade reserver
7 203
4 612
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
1 542
1 589
Summa avsättningar
1 542
1 589
Långfristiga skulder
Inteckningslån
45 050
45 050
Summa långfristiga skulder
45 050
45 050
Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
775 169
750 390
Leverantörsskulder
3 319
2 587
Valutaterminer
26
6 911
Övriga kortfristiga skulder
27
85 220
9 103
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
7 497
6 427
Summa kortfristiga skulder
878 116
768 507
Summa skulder och avsättningar
931 911
819 758
Summa eget kapital och skulder
8 532 213
8 501 014
Ställda säkerheter
29
49 371
49 371
Ansvarsförbindelser
31
103 968
86 907
Information om balansposters bokförda värde och jämförande
marknadsvärden återfinns i separat bilaga.
2011/12:RJ1
53
Kassaflödesanalys (KSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2000-08-11 16.42
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets resultat
247 319
761 700
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
5 696
5 994
Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar
8 000
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
223 740
234 165
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
433 112
223 740
Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar
54 359
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar
114 195
402 922
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder
2 591
2 250
Förändring av avsättningar till pensioner
47
84
Förändringar räntefordran
4 777
3 229
Förändringar ränteskuld
53
348
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital
337 906
298 577
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Förändring av kortfristiga fordringar
300 859
80 104
Förändring av kortfristiga skulder
84 882
1 816
Kassaflöde från den löpande verksamheten
723 647
216 657
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
116
29
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0
64 215
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
3 574 981
3 234 760
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
3 010 011
3 384 302
Kassaflöde från investeringsverksamheten
565 086
213 728
Kassaflöde långfristig finansiering
Förändring av långfristiga skulder
Kassaflöde långfristig finansiering
0
0
Kassaflöde från anslagsverksamheten
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag
24 778
84 054
Återbetalade anslag
4 482
5 787
Årets beviljade anslag
332 755
347 647
Kassaflöde från anslagsverksamheten
303 495
257 806
Årets kassaflöde
144 934
172 579
Kassa, bank vid årets ingång
362 422
189 843
Kassa, bank vid årets utgång
217 488
362 422
2011/12:RJ1
55
Redovisnings- och värderingsprinciper
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade. Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars marknadsvärde samt resultat inklusive ej realiserade vinster/förändring av eget kapital till marknadsvärde lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i en separat bilaga.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Byggnader 50 år
Inventarier 5 år
Datorer 3 år
När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.
Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper (inkl. floating rate note) värderas kollektivt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Eget kapital
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
2011/12:RJ1
58
Noter (belopp i KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
Not 1.
Utdelningar
2011
2010
Aktier
176 318
149 700
Alternativa placeringar
25 007
21 552
Summa
201 325
171 252
Not 2.
Ränteintäkter
2011
2010
Obligationer
86 903
76 025
Floating rate note
1 139
Vinstandelslån
1 647
3 310
Aktiekonvertibler
2 001
2 001
Certifikat
23 920
10 574
Valutaterminer
14 576
1 765
Bank
2 769
910
Summa
132 955
94 585
Not 3.
Resultat fastigheter
2011
2010
Realisationsresultat
54 359
Hyresintäkter
35 750
34 394
Avskrivningar
5 468
5 509
Återförd nedskrivning
8 000
Övriga kostnader
18 559
18 482
Avsättning till periodiseringsfond
2 591
2 250
Skatt på årets resultat
2 044
1 023
Summa
15 088
61 489
Av fastighetsintäkterna utgör 4 068 (4 048) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 11, 14 och 15.
Se även not 11, 14 och 15.
Not 4.
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
2011
2010
Realisationsresultat obligationer
7 125
1 398
Återföring nedskrivning obligationer
25 828
Nedskrivning obligationer
25 828
Realisationsresultat aktier
121 322
401 524
Återföring nedskrivning aktier
188 379
222 124
Nedskrivning aktier
428 019
188 379
Realisationsresultat hedgefonder
55 528
Återförd nedskrivning fastighetsfond
9 252
12 041
Nedskrivning fastighetsfond
4 648
9 252
Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III
-66
Återförd nedskrivning Sveafastigheter Fund III
281
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III
446
281
Summa
39 714
413 347
Not 5.
Valutakursresultat m.m.
2011
2010
Valutakursresultat orealiserat
437
7 636
Valutakursresultat valutaterminer
15 934
68 589
Återföring nedskrivning valutaterminer
1 308
Nedskrivning valutaterminer
6 911
Summa
23 282
62 261
Not 6.
Finansiella kostnader
2011
2010
Depåavgift
660
632
Övriga finansiella kostnader
3 018
3 495
Summa
3 678
4 127
Not 7.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2011
2010
Löner och andra ersättningar
Styrelse och verkställande direktör
3 247
2 827
Övriga anställda
11 795
11 537
Summa
15 042
14 364
Sociala kostnader
8 225
9 039
varav pensionskostnader
3 024
3 739
Av pensionskostnader avser 697 (775) styrelse och verkställande direktör.
Not 8.
Medelantal anställda
2011
2010
Kvinnor
10,8
11,1
Män
6,0
6,1
Summa
16,8
17,2
Not 9.
Sjukfrånvaro 2011
Korttids-frånvaro
Långtids-frånvaro
Kvinnor
0,25 %
0,00 %
Män
0,45 %
0,00 %
Summa
0,41 %
0,00 %
Not 10.
Ersättning till revisorer (inkl. moms)
2011
2010
PwC (intern revision)
Revisionsuppdraget
250
206
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget
35
11
Skatterådgivning
17
45
Riksrevisionen (extern revision)
Revisionsuppdraget
287
225
Summa
589
487
Not 11.
Räntekostnader
2011
2010
Bank
3
2
Valutaterminer
183
1 706
Fastigheter
1 306
1 030
Summa
1 492
2 738
Not 12.
Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel
2011
2010
Årets resultat
247 319
761 700
Förändring av ej realiserade vinster, se nedan
700 773
238 071
Summa förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel
453 454
999 771
Förändring av ej realiserade vinster
2011
2010
Förändring
Fastigheter
483 208
441 240
41 968
Obligationer
10 056
0
10 056
Floating rate note
307
0
307
Aktier
552 743
1 228 317
675 574
Hedgefonder
112 604
179 830
67 226
Certifikat
138
0
138
Valutaterminer
0
10 442
10 442
Summa
1 159 056
1 859 829
700 773
Se även not 24.
Not 13.
Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2011 uppgår till 311,43. Motsvarande indexvärde för 2010 är 303,46. Mellan 2010 och 2011 ökade således konsumentprisindex med 2,6264 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 588 800 x 0,026264 = 67 992 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 872 066 x 0,026264 = 49 168. Se vidare not 23 och 24.
Not 14.
Fastigheter
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Styrpinnen 23, Stockholm
124 881
167 000
Brännaren 7, Stockholm
14 042
78 000
Sländan 2, Stockholm
6 707
60 000
Rekryten 6, Stockholm
22 280
117 000
Snöklockan 1, Stockholm
18 451
89 000
Jasminen 4, Stockholm
12 548
54 000
Apelträdet 5, Stockholm
12 585
46 000
Hjorten 17, Stockholm
14 743
93 000
Sånglärkan 12, Stockholm
49 555
55 000
Summa
275 792
759 000
Fastigheterna ägs till 100 %.
1) Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av DTZ.
Not 15.
Fastigheter
2011
2010
Byggnader
Ingående anskaffningsvärden
273 428
280 586
Försäljningar
7 158
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
273 428
273 428
Ingående avskrivningar
78 087
75 004
Försäljningar
2 426
Årets avskrivningar
5 468
5 509
Utgående ackumulerade avskrivningar
83 555
78 087
Ingående nedskrivningar
18 700
18 700
Återförd nedskrivning
8 000
Utgående ackumulerade nedskrivningar
10 700
18 700
Mark
Ingående anskaffningsvärden
96 619
101 743
Försäljningar
5 124
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
96 619
96 619
Ingående nedskrivningar
0
0
Utgående ackumulerade nedskrivningar
0
0
Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark
275 792
273 260
Taxeringsvärden, byggnader
266 260
266 260
Taxeringsvärden, mark
271 545
271 545
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3 och 11.
Not 16.
Periodiseringsfonder
2011
2010
Periodiseringsfond tax 2010
2 362
2 362
Periodiseringsfond tax 2011
2 250
2 250
Periodiseringsfond tax 2012
2 591
Summa
7 203
4 612
Not 17.
Inventarier
2011
2010
Ingående anskaffningsvärden
4 312
4 478
Inköp
115
29
Försäljningar och utrangeringar
195
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
4 427
4 312
Ingående avskrivningar
4 045
3 755
Försäljningar och utrangeringar
195
Årets avskrivningar
227
485
Utgående ackumulerade avskrivningar
4 272
4 045
Utgående restvärden enligt plan
155
267
Not 18.
Obligationer
Förfalloår
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde 1)
Svenska nominella obligationer
2012
180 000
183 724
182 564
2013
385 000
400 052
400 279
2014
320 000
341 123
340 796
2015
530 000
575 702
577 844
2016
220 000
218 694
227 563
2017
50 000
51 452
51 757
Summa
1 685 000
1 770 747
1 780 803
1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
Not 19.
Aktier
Svenska aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde 1)
ABB
150 000
18 369
19 425
ACAP Invest B
25 000
443
443
Active properties A
25 000
Active properties B
175 000
Alfa Laval
300 000
33 777
39 120
Alliance oil/West Siberian Res
450 000
38 588
38 588
Astra Zeneca SDB
80 000
24 859
25 280
Atlas Copco B
1 300 000
170 040
170 040
Autoliv SDB
200 000
74 655
74 840
Axfood
100 000
23 375
25 360
Axis
280 000
30 523
38 780
B & B TOOLS B
368 725
21 934
22 031
BE Group
350 000
7 000
7 000
Beijer Alma AB B
150 000
17 100
17 100
Betsson AB B
260 000
31 802
39 390
Billerud
200 000
7 368
11 700
Biotage A
900 000
4 680
4 680
Black Earth Farming SDB
480 000
6 648
6 648
Boliden
273 707
19 379
27 507
Carnegie
285 000
43
43
Cloetta B
18 880
612
636
Electrolux B
240 000
26 328
26 328
Elekta B
300 000
67 210
89 550
Ericsson B
2 800 000
197 120
197 120
Fabege
547 000
29 483
29 483
Fenix Outdoor B
110 000
6 160
16 830
G&L Beijer B
199 990
11 295
43 698
Hennes & Mauritz B
1 300 000
223 821
287 690
Hexagon AB B
250 000
24 512
25 725
Investor B
200 000
23 420
25 680
JM B
275 000
30 800
30 800
Kappahl Holding AB
1 815 554
10 585
10 893
Klövern
400 000
10 295
10 360
Lindab
90
3
3
Lundin Petroleum
225 000
31 105
38 070
Meda AB A
150 000
9 856
10 740
Millicom SDB
50 000
30 000
34 475
MTG B
151 526
49 822
49 822
NCC B
150 000
17 117
18 150
Nordea
3 300 000
167 574
175 725
Oriflame SDB
100 000
21 740
21 740
PA Resources (Konvertibel)
18 188 448
13 623
13 623
Poolia B
386 395
5 487
5 487
Sandvik
1 200 000
101 340
101 340
SAS AB
26 666
213
213
SCA B
350 000
30 889
35 700
Scania B
1 030 000
105 060
105 060
SEB A
1 900 000
69 036
76 171
Skanska B
400 000
45 600
45 600
SKF B
300 000
37 853
43 680
SSAB B
760 000
40 128
40 128
Stora Enso OYJ R
500 000
20 685
20 685
Swedbank A
950 000
84 311
84 693
Swedish Match AB
75 000
13 506
18 322
Svenska Handelsbanken A
400 000
64 331
72 400
Systemair
250 000
20 285
20 688
Tele 2 B
600 000
79 023
80 340
TeliaSonera
4 300 000
196 180
201 111
Transmode Holding
450 154
24 788
28 810
WESC
200 000
5 340
5 340
Volvo B
1 500 000
93 663
112 950
Vostok Nafta Investment SDB
500 000
13 100
13 100
Summa svenska aktier
2 583 882
2 836 934
Utländska aktier
Australien
ANZ BANK
150 000
21 691
21 691
Brasilien
ITAU Unibanco (American Deposit Receipts)
100 000
12 783
12 783
Petroleo Brasileiro SA (American Deposit Receipts)
70 000
11 325
11 325
Vale SA ADR
120 000
17 728
17 728
Kanada
Canadian Natural Resources Ltd
45 000
11 603
11 603
Toronto Dominion Bank
40 000
20 625
20 625
Chile
Enersis SA (American Deposit Receipts)
70 000
8 500
8 500
Finland
Fortum
73 000
10 735
10 735
Sponda
400 000
11 070
11 130
Frankrike
BNP Paribas
40 000
10 827
10 827
LVMH
16 000
11 468
15 610
Sanofi Aventis
54 000
25 367
27 329
Total
50 000
17 613
17 613
Holland
KPN
60 000
4 947
4 947
Hong Kong
Cnooc Ltd
800 000
9 636
9 636
Japan
Canon
60 000
318
18 318
DENA
45 000
9 303
9 303
Honda Motor
65 000
13 664
13 664
Komatsu Ltd
70 000
11 275
11 275
Mitsui Co Ltd
150 000
16 076
16 076
Nidec Corp.
20 000
11 175
11 926
NTT Docomo Inc.
2 300
27 243
29 138
SMC Corp.
11 000
12 232
12 232
Toshiba Corp.
400 000
11 281
11 281
Kina
ICBC
5 000 000
20 445
20 445
Mexiko
America Movil (American Deposit Receipts)
90 000
14 009
14 009
Norge
DNB Holding ASA
200 000
13 476
13 476
Subsea 7
70 000
8 942
8 942
Telenor
150 000
15 360
16 934
Schweiz
ABB LTD N
110 000
13 572
14 282
Nestlé
154 000
42 347
61 070
Novartis
114 000
40 889
44 957
Singapore
DBS Group
300 000
18 355
18 355
Storbritannien
Barclays
600 000
11 305
11 305
BG Group
220 000
29 500
32 410
BHP Billiton PLC Ord
180 000
33 649
36 169
Essar Energy
260 000
4 769
4 769
Glaxo Smith Kline
60 000
8 405
9 449
HSBC Holdings
223 187
11 730
11 730
Prudential
200 000
10 216
13 667
Reckitt Benckiser
90 000
29 780
30 631
Royal Dutch Shell B
274 000
60 039
71 963
Standard Chartered
101 250
15 268
15 268
Tesco
285 000
12 306
12 306
Vodafone Group
2 720 000
47 556
52 079
Xstrata
100 000
10 467
10 467
Sydkorea
Hyundai Motor
15 000
13 681
18 978
POSCO
6 000
13 543
13 543
Samsung
500
2 534
3 142
Samsung Electronics (Global Deposit Receipts)
16 500
29 619
52 354
Tyskland
Allianz SE
40 000
26 365
26 365
BASF AG
80 000
35 289
38 447
Daimler
76 000
22 990
22 990
EON
58 000
8 622
8 622
Fresenius Medical Care
30 000
11 434
14 046
Siemens
34 000
22 420
22 420
USA
3M
45 000
23 104
25 330
Abercrombie & Fitch Co
42 000
14 128
14 128
Accenture PLC
35 000
12 085
12 831
Apache Corp.
35 000
21 835
21 835
Apple Inc.
17 000
34 420
47 419
AT&T Inc.
115 000
21 531
23 951
Baker Hughs Inc.
45 000
15 075
15 075
Baxter
43 000
14 654
14 654
Berkshire Hathaway B
27 000
14 189
14 189
Blackstone
189 221
18 258
18 258
Caterpillar
25 000
10 553
15 600
Citigroup
80 000
14 497
14 497
Coca-Cola Co
122 000
42 874
58 792
Colgate Palmolive
49 000
24 209
31 180
Conocophillips
108 000
37 374
54 203
Cooper Industries
50 000
14 378
18 647
Deere & Co
50 000
17 789
26 637
EMC
95 000
12 225
14 093
General Electric
400 000
41 674
49 341
Google Inc.
9 500
35 839
42 261
Hewlett Packard
40 000
7 097
7 097
IBM
17 000
14 931
21 529
Intel
90 000
11 697
15 032
Johnson & Johnson
80 000
33 605
36 134
JP Morgan Chase
250 000
57 251
57 251
Kraft Foods Inc.
110 000
21 556
28 304
Macys Inc.
128 000
18 839
28 369
Marathon Oil
135 000
21 777
27 215
Mc Donalds
73 000
33 473
50 443
Mead Johnson Nutrition
19 542
5 004
9 250
Merck US
117 670
30 553
30 553
Metlife
100 000
21 475
21 475
Microsoft Corp.
345 000
57 861
61 684
Mylan Inc.
90 000
13 298
13 302
Newmont Mining Corp.
25 000
9 947
10 333
Nike
49 000
21 899
32 523
Occidental Petroleum Corp.
27 000
17 424
17 424
Omnicom Group
65 000
19 957
19 957
Oracle
125 000
22 082
22 082
Pepsi Co
80 000
34 113
36 558
Pfizer
383 950
41 827
57 224
PG&E Corp.
68 000
18 695
19 305
Praxair Inc.
20 000
10 965
14 725
Procter & Gamble Co
45 000
18 000
20 675
Qualcomm
30 000
11 147
11 302
Starbucks
40 000
8 404
12 675
Union Pacific
35 000
21 228
25 537
Walt Disney
125 000
27 772
32 284
Varian Medical Systems Inc.
40 000
16 490
18 494
Watson Pharmaceuticals Inc.
30 000
10 893
12 467
Wells Fargo
120 000
22 778
22 778
Summa utländska aktier
2 118 096
2 417 787
Summa aktier totalt
4 701 978
5 254 721
1) Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Not 20.
Alternativa placeringar
Antal andelar
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Hedgefonder
Alcur
325 316
40 000
40 000
Archipel
25 613
30 000
30 000
Benros
80 000
50 358
54 176
Futuris
21 937
40 405
80 474
Lynx
290 201
47 269
61 162
Nektar
58 007
99 817
129 118
Tanglin
57 111
50 000
68 608
Zenit
1 129
50 000
56 915
Summa hedgefonder
407 849
520 453
Vinstandelslån
Sveafastigheter Fund II
64 907
64 907
Sveafastigheter Fund III
38 892
38 446
Nedskrivning Sveafastigheter Fund III
446
Summa vinstandelslån
103 353
103 353
Onoterad fastighetsfond
Aberdeen
330 397
61 322
56 674
Nedskrivning Aberdeen
4 648
Summa onoterad fastighetsfond
56 674
56 674
Summa alternativa placeringar
567 876
680 480
1) Hedgefonder, vinstandelslån och onoterad fastighetsfond marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Not 21.
Kortfristiga fordringar
2011
2010
Hyresfordringar m.m.
30
18
Osäkra hyresfordringar
Löneförskott
3
Skattefordran 2009
1 659
Skattefordran 2010
153
594
Skattefordran 2011
378
Momsfordran
Sålda ej betalda värdepapper
19 887
Reseförskott
10
Övriga
37
37
Summa
20 485
2 321
Not 22.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2011
2010
Upplupna räntor
49 762
45 388
Förutbetalda kostnader
1 762
1 282
Summa
51 524
46 670
Not 23.
Eget kapital, bokfört värde
Bundet eget kapital1)
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2010-12-31
2 588 800
1 872 066
3 220 390
7 681 256
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde2)
67 992
49 168
117 160
0
Årets resultat
247 319
247 319
Återbetalade forskningsmedel
4 482
4 482
Beviljade forskningsmedel3)
332 755
332 755
Eget kapital 2011-12-31
2 656 792
1 921 234
3 022 276
7 600 302
Not 24.
Eget kapital, marknadsvärde4)
Bundet eget kapital1)
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2010-12-31
2 588 800
1 872 066
5 080 219
9 541 085
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde2)
67 992
49 168
117 160
0
Förändring av eget kapital till marknadsvärde
453 454
453 454
Återbetalade forskningsmedel
4 482
4 482
Beviljade forskningsmedel3)
332 755
332 755
Eget kapital 2011-12-31
2 656 792
1 921 234
4 181 332
8 759 358
1) Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2) Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tid. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3) För beviljade forskningsmedel, se not 30.
4) Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden. Se även not 12.
Not 25.
Certifikat
Förfall 2012
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Kvartal 1
655 000
649 659
649 768
Kvartal 2
128 000
126 509
126 538
Kvartal 3
Kvartal 4
Summa
783 000
776 168
776 306
1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
Not 26.
Valutaterminer
Köpt/såld valuta
Nominellt belopp
Marknads-värde1)
Förfallomånad 2012-01
SEK/CHF
14 966
256
SEK/EUR
83 788
1 237
SEK/GBP
69 413
1 297
SEK/JPY
20 405
664
SEK/USD
231 637
6 973
Förfallomånad 2012-02
SEK/CHF
14 968
236
SEK/EUR
36 015
1 178
SEK/GBP
34 283
34
SEK/JPY
26 908
32
SEK/USD
150 836
1 070
Förfallomånad 2012-03
SEK/CHF
26 965
11
SEK/EUR
76 456
434
SEK/GBP
48 213
116
SEK/JPY
32 898
406
SEK/USD
146 992
329
Summa
1 014 743
6 911
1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde.
Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.
Not 27.
Övriga kortfristiga skulder
2011
2010
Personalens källskatt
979
887
Förvaltade medel från Vetenskapsrådet
1 385
1 739
Förvaltade medel för samprojekt
13 358
6 098
Moms hyror redovisningskonto
331
371
Övrigt, ej likviderade affärer ingår
69 167
8
Summa
85 220
9 103
Not 28.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2011
2010
Sociala avgifter
703
648
Intjänade ej uttagna semesterdagar
1 040
759
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier
680
864
Upplupna räntor
95
148
Förutbetald hyresintäkt
3 638
3 225
Övriga upplupna kostnader, fastigheter
841
603
Övriga upplupna kostnader
500
180
Summa
7 497
6 427
Not 29.
Ställda säkerheter
2011
2010
För egna avsättningar och skulder
Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel
Fastighetsinteckningar
49 371
49 371
Summa
49 371
49 371
Not 30.
Beviljade medel till forskning
2011
2010
Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
134 030
130 078
Medel från Kulturvetenskapliga donationen
197 925
216 769
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
600
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200
200
Summa
332 755
347 647
För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2011 (s. 5).
Not 31.
Ansvarsförbindelser
2011
2010
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning
4 651
6 329
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund II (vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2015
3 993
8 360
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund III
(vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den 31 mars 2013
95 324
72 218
Summa
103 968
86 907
Not 32.
Floating rate note
Förfalloår
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde1)
Svenska floating rate note
2013
50 000
50 000
49 880
2014
50 000
50 000
49 871
2016
50 000
50 000
50 556
Summa
150 000
150 000
150 307
1) Floating rate note marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
2011/12:RJ1
71
Bilaga
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden (KSEK)
Not
2011-12-31
2010-12-31
Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
14, 15
275 792
759 000
273 260
714 500
Inventarier
17
155
155
267
267
Summa materiella anläggningstillgångar
275 947
759 155
273 527
714 767
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
18
1 770 747
1 780 803
1 747 225
1 747 225
Floating rate note
32
150 000
150 307
Aktier
19
4 701 978
5 254 721
4 453 840
5 682 158
Hedgefonder
20
407 849
520 453
389 600
569 429
Vinstandelslån
20
103 353
103 353
78 072
78 072
Onoterad fastighetsfond
20
56 674
56 674
52 070
52 070
Summa finansiella anläggningstillgångar
7 190 601
7 866 311
6 720 807
8 128 954
Summa anläggningstillgångar
7 466 548
8 625 466
6 994 334
8 843 721
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
21
20 485
20 485
2 321
2 321
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
51 524
51 524
46 670
46 670
Certifikat
25
776 168
776 306
1 095 267
1 095 267
Valutaterminer
26
10 442
Kassa och bank
217 488
217 488
362 422
362 422
Summa omsättningstillgångar
1 065 665
1 065 803
1 506 680
1 517 122
Summa tillgångar
8 532 213
9 691 269
8 501 014
10 360 843
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
23, 24
Stiftelsekapital
2 656 792
2 656 792
2 588 800
2 588 800
Fritt eget kapital
23, 24
Kulturvetenskapliga donationen
1 921 234
1 921 234
1 872 066
1 872 066
Balanserat resultat
3 022 276
4 181 332
3 220 390
5 080 219
Summa eget kapital
7 600 302
8 759 358
7 681 256
9 541 085
Obeskattade reserver
Periodiseringsfonder
16
7 203
7 203
4 612
4 612
Summa obeskattade reserver
7 203
7 203
4 612
4 612
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
1 542
1 542
1 589
1 589
Summa avsättningar
1 542
1 542
1 589
1 589
Långfristiga skulder
Inteckningslån
45 050
45 050
45 050
45 050
Summa långfristiga skulder
45 050
45 050
45 050
45 050
Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
775 169
775 169
750 390
750 390
Leverantörsskulder
3 319
3 319
2 587
2 587
Valutaterminer
26
6 911
6 911
Övriga kortfristiga skulder
27
85 220
85 220
9 103
9 103
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
7 497
7 497
6 427
6 427
Summa kortfristiga skulder
878 116
878 116
768 507
768 507
Summa skulder och avsättningar
931 911
931 911
819 758
819 758
Summa eget kapital och skulder
8 532 213
9
691 269
8 501 014
10 360 843
Ställda säkerheter
29
49 371
49 371
Ansvarsförbindelser
31
103 968
86 907
Elanders Gotab, Stockholm 2012
Siffror inom parentes avser 2010.
SIX Harcourt är ett jämförelseindex för svenskbaserade hedgefonder.
2011/12:RJ1 FöRORD
FöRORD 2011/12:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
2011/12:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2011
ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2011 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1
5
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1
35
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1
48
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2000-08-11 16.42
2011/12:RJ1
50
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2000-08-11 16.42
2011/12:RJ1
51
2011/12:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2011/12:RJ1
2000-08-11 16.42
2011/12:RJ1
53
2011/12:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1
55
2011/12:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2011/12:RJ1
2011/12:RJ1
58
2011/12:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2011/12:RJ1
2000-08-11 16.42
2011/12:RJ1
71