Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berättelse angående sin verksamhet under 2008. Berättelsen innehåller en redogörelse för rådets 60:e session den 2729 oktober samt en översikt över rådets övriga verksamhet under året.
Stockholm den 11 februari 2009
Sinikka Bohlin
Eva Smekal
1 Inledning3
2 Sveriges delegation6
3 Gränshinder10
4 Den nordliga dimensionen och samarbete med Nordens närområden12
5 Globaliseringens innebörd för de nordiska länderna16
6 Nordiska rådets 60:e session i Helsingfors den 2729 oktober 200820
7 Presidiet26
8 Den parlamentariska Östersjökonferensen51
9 Den arktiska parlamentarikerkonferensen53
Bilaga 1
Nordiska rådets svenska delegation55
Bilaga 2
Fremstillinger, rekommandationer og interne beslut 200857
Bilaga 3
Eighth Conference of Parliamentarians of the Arctic Region, Fairbanks, the United States of America, 1214 August 200875
Bilaga 4
Conference Resolution79
Bilaga 5
Norden i Världen Världen i Norden83
Det nordiska samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Nordiska rådet inrättades 1952 och Nordiska ministerrådet 1971. Den grundläggande ramen för samarbetet är Helsingforsavtalet från 1962. Nordiska rådet har 87 medlemmar valda av respektive parlament. Det nordiska samarbetet har en stark folklig förankring. Samarbetet syftar till att öka gemenskapen mellan de nordiska länderna och deras befolkningar.
Nordiska rådet utövar parlamentarisk kontroll i förhållande till Nordiska ministerrådet och behandlar och uttalar sig om de förslag ministerrådet lägger fram inför rådet. På den årliga sessionen antas rekommendationer som riktar sig till Nordiska ministerrådet eller de nordiska ländernas regeringar.
Nordiska rådet har också ett omfattande samarbete med andra regionala parlamentariska organisationer, inte minst i närområdet.
Året som gick
Vid ett av rådets första möten efter den 59:e sessionen i Oslo 2007 fördes en idé- och utvecklingsdiskussion i rådet om utvecklingen av det nordiska samarbetet. Rådets dåvarande president, Erkki Tuomioja formulerade utmaningen sålunda, att kärnfrågan är hur man skall förstärka politiken och identifiera de frågor som är stora och viktiga för det nordiska samarbetet. I diskussionen var alla överens om det nödvändiga i att prioritera och fokusera. Enigheten var stor om att Nordiska rådets insatser under de närmaste åren behöver fokusera på globaliseringsproblematiken och avskaffandet av gränshinder. Vidare behövs en satsning på det parlamentariska Östersjösamarbetet och även här kan det nordiska samarbetet spela en viktig roll. Östersjösamarbete är en växande sektor som bör prioriteras inte minst nu då EU utarbetar en Östersjöstrategi.
I det vid sessionen antagna programmet för 2008 under rubriken Att möta förändringar framgår att syftet är att fånga upp de möjligheter som ett förstärkt nordiskt samarbete ger i en globaliserad värld. Globaliseringen är ett område där vi genom samarbete kan skapa ett mervärde för de enskilda länderna och därigenom vara till nytta för våra nordiska medborgare. Tre centrala teman prioriterades således i programmet för 2008: gränshindersproblematiken, klimat- och nordområdesfrågorna och globaliseringsfrågorna, frågor som också dominerade sessionen 2008.
Det nordiska toppmötet i samband med sessionen i Helsingfors 2008 berörde klimatförändringen och de nordiska ländernas påverkan på klimattoppmötet hösten 2009, avskaffandet av gränshinder mellan de nordiska länderna och inte minst finanskrisen i världen och då särskilt Islands situation. Vikten och nyttan av ett formaliserat nordiskt samarbete kom klart fram under debatten liksom vikten av att inte låta finanskrisen överskugga miljöproblemen.
I presidiets sista möte för året deltog tidigare försvars- och utrikesministern Thorvald Stoltenberg som redogjorde för ett uppdrag han fått av de nordiska utrikesministrarna att se på möjligheterna för ett stärkt nordiskt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete i ett 1015-årsperspektiv. Presidiet ansåg av flera skäl, inte minst en pressad försvarsbudget, att det finns anledning att stärka den nordiska samverkan kring t.ex. utbildning, övning och materielanskaffning. Vid mötet påbörjades också behandlingen av ett medlemsförslag om kraftsamling för ett samordnat nordiskt försvar. Detta innebär att de utrikes- och säkerhetspolitiska frågorna kommer att stå högt på agendan under det kommande samarbetsåret.
Nordiska rådet har hållit tre rådsmöten under 2008 och sin årliga session i Helsingfors. President i rådet har under året varit Erkki Tuomioja från Finland.
Det nordiska samarbetets budget
Nordiska ministerrådets budget för 2008 uppgår till 893,6 miljoner danska kronor.
Ministerrådet beslutar om budgetramen medan Nordiska rådet, enligt Helsingforsavtalet, kan påverka innehållet i budgeten. Ministerrådet ska, om inte särskilda skäl föreligger, genomföra de förslag till ändringar inom budget-ramen som föreslås av Nordiska rådet.
Med anledning av statsministrarnas beslut att avsätta 60 miljoner danska kronor för olika globaliseringsinitiativ har diskussionerna om förändringar inom ramen för den nordiska budgeten varit extra besvärliga under 2008. Vid sessionen lyckades man uppnå enighet om budgeten, men rådet beslöt att budgetprocessen skulle bli föremål för diskussion efter sessionen. Ett sådant möte ägde rum omedelbart efter sessionen och då uttalades behovet av att stärka det parlamentariska inflytandet över budgeten genom att rådet kommer in tidigare i budgetprocessen, framför allt vid framtagandet av budgetanvisningarna. Vikten av dialog mellan rådets parlamentariker och ansvariga ministrar underströks. Det centrala är att få till stånd en politisk dialog kring budgeten för det nordiska samarbetet.
De nordiska länderna bidrar till finansieringen av samarbetet enligt en fördelningsnyckel som gör bidraget proportionellt mot varje lands bruttonationalprodukt. Sveriges andel i den nordiska budgeten utgör för 2008 31,5 %.
Nordiska rådets budget uppgår till ca 30 miljoner danska kronor. Pengarna används till rådsorganisationen och rådssekretariatets verksamhet. I budgeten ingår också överföringar till partistöd, Ungdomens Nordiska råd och till journaliststipendier. Samma fördelningsnyckel som för Nordiska ministerrådet tillämpas.
Såväl Nordiska rådets som Nordiska ministerrådets budget fastställs av de nordiska samarbetsministrarna respektive Nordiska rådets presidium med förbehåll för de nordiska parlamentens godkännande.
Nordiska rådets svenska delegations budget för 2009 uppgår till 2 900 000 svenska kronor.
Året som kommer
Sverige innehar ordförandeskapet i Nordiska rådet 2009. Vid den 60:e sessionen i Helsingfors 2008 valdes riksdagsledamot Sinikka Bohlin (s) till president och riksdagsledamot Kent Olsson (m) till vice president. Nordiska rådet har antagit ett långsiktigt ramprogram Norden i världen Världen i Norden för sitt arbete under de kommande åren och med det som utgångspunkt vill det svenska presidentskapet lyfta fram:
Gemenskap. Vi har en historisk, kulturell och språklig gemenskap som vi ska värna om, och samarbetet ska stärka integrationen mellan länderna och vara till nytta för medborgarna.
Grannskap. Östersjön, Arktis, nordvästra Ryssland och utvecklingen av den nordliga dimensionen är viktiga delar i det regionala nordiska samarbetet.
Globalisering med inriktning på det stora klimattoppmötet i Köpenhamn hösten 2009 och Norden som en global vinnarregion är andra viktiga frågor som vi vill lyfta fram under det svenska ordförande-skapsåret.
Nordiska rådet kommer att hålla tre rådsmöten under 2009 samt en session, den 61:e sessionen, i Stockholm i oktober 2009.
Delegationen och dess arbetsutskott
Nordiska rådets svenska delegation består av 20 medlemmar och 20 suppleanter. Delegationens sammansättning framgår av bilaga 1. Delegationens ordförande har under året varit Sinikka Bohlin (s) och vice ordförande Kent Olsson (m). I delegationens arbetsutskott har utöver ordföranden och vice ordföranden ingått Lars Wegendal (s), Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Ann-Kristine Johansson (s) och Stefan Tornberg (c). Suppleanter i arbetsutskottet har varit Anita Brodén (fp), Gunilla Tjernberg (kd), Elina Linna (v) och Jan Lindholm (mp).
Delegationen har under verksamhetsåret hållit sju möten och arbetsutskottet fem möten. Delegationen har under året särskilt engagerat sig i formerna för det framtida nordiska samarbetet, arvet efter Internationella polaråret 20072008 och naturligtvis en fortsatt fokusering på gränshinder. Vidare har delegationen förberett det svenska ordförandeskapet för Nordiska rådet 2009.
Uppföljning och förankring av Nordiska rådets rekommendationer
Svenska delegationens medlemmar har aktivt följt genomförandet av Nordiska rådets rekommendationer och förankringen av de nordiska frågorna i riksdagen. Delegationen har utsett särskilt ansvariga medlemmar för varje rekommendation och nära följt hur de rekommendationer som sänts över till relevanta utskott har behandlats. Delegationen har fortsatt arbeta efter principen att medlemmarna efter varje möte med Nordiska rådet lämnar en kort redogörelse i det nationella utskottet för de beslut som fattats och de diskussioner som förts.
Delegationens medlemmar har under året bl.a. genom motioner, frågor och interpellationer aktualiserat frågor som är av vikt för det nordiska samarbetet.
Dialog med den nordiska samarbetsministern
Delegationen har följt det svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet 2008 genom en nära dialog med den nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson. Särskilt frågan om globaliseringsinitiativet och finansieringen av detta har varit i fokus.
Det framtida nordiska samarbetet
Delegationen har under året följt upp det seminarium som Nordiska rådets svenska delegation arrangerade den 24 oktober 2007 om det framtida nordis-ka samarbetet och de frågeställningar, bl.a. behovet av fokusering och uppföljning, som delegationen förde vidare för diskussion i Nordiska rådets presidium. Resultatet av detta arbete utmynnade i att delegationen väckte två medlemsförslag i Nordiska rådet. Ett förslag om ökad förankring av det nordiska samarbetet i de nordiska parlamenten där presidiet föreslås undersöka möjligheten att översända redogörelser från Nordiska ministerrådet till Nordiska rådet för yttrande till relevant nationellt fackutskott. Ett förslag om nordisk granskning av EU:s grön- och vitböcker där presidiet föreslås undersöka möjligheterna för Nordiska rådet att yttra sig över EU:s grön- och vitböcker i frågor av nordisk relevans. Förslagen kommer att färdigbehandlas av Nordiska rådet under 2009.
Vidare ställde den svenska delegationen en skrivelse till Nordiska rådets presidium om ett gemensamt nordiskt agerande inför FN:s klimattoppmöte i Köpenhamn 2009. I skrivelsen föreslår delegationen att presidiet tar initiativ till att samla de regionala organisationerna i norra Europa för att, tillsammans med nordiska NGO:er, under Nordiska investeringsbankens paraply ordna ett sidoarrangemang i samband med klimattoppmötet i Köpenhamn 2009. Vidare diskussioner i frågan har lett fram till att detta arrangemang genomförs i samband med Nordiska rådets 61:a session i Stockholm 2009.
Internationella polaråret 20072008
Som en uppföljning av seminariet om Internationella polaråret 20072008 den 18 april 2007 arrangerade svenska delegationen i samarbete med svenska kommittén för Internationella polaråret och Norden i Fokus ett nordiskt seminarium om Internationella polaråret den 30 januari 2008 i anslutning till Nordiska rådets januarimöten i Stockholm. Seminariet fokuserade dels på den geopolitiska situationen i regionen, dels på den nordiska nyttan av forskningssamarbete, särskilt vad gäller observationssystem i regionen. Seminariet samlade ca 160 deltagare och fick genomslag både i Sverige och i andra nordiska länder. Som ett resultat av seminariet väckte Nordiska rådets svenska delegation ett medlemsförslag om samnordiska observationssystem i Arktis. Förslaget resulterade i en rekommendation. Behandlingen av medlemsförslaget skildras under avsnittet om presidiets verksamhet.
Ett avrundande seminarium om Internationella polaråret 20072008 kommer att arrangeras den 11 mars 2009 även då med fokus på den geopolitiska situationen i regionen.
Gränshinder
Svenska delegationen har under året fortsatt att nära följa arbetet med att avlägsna existerande gränshinder och förhindra att nya gränshinder uppstår. Vid delegationens möte den 11 juni informerade ordföranden för det nytillsatta Gränshinderforum, ambassadör Ole Norrback, tillsammans med den svenska medlemmen av Gränshinderforum, regionråd Pia Kinhult, om det igångsatta arbetet. Bägge underströk parlamentarikernas roll som pådrivare i gränshindersarbetet. (I övrigt se avsnittet Gränshinder.)
Demokrati i en ny tid
Svenska delegationen arrangerade i samarbete med Föreningen Norden och Sveriges Kommuner och Landsting ett seminarium under rubriken Demokrati i en ny tid Utblickar i Norden och Europa den 7 maj.
Svenskt ordförandeskap för Nordiska rådet 2009
I enlighet med den fastställda rotationsordningen för Nordiska rådet innehar Sverige under 2009 presidentskapet i Nordiska rådet. På förslag av svenska delegationen valdes vid den 60:e sessionen i Helsingfors Sinikka Bohlin (s) till president och Kent Olsson (m) till vice president för Nordiska rådet från den 1 januari 2009.
Delegationens informationsverksamhet
Nordiska rådets journaliststipendium delas ut årligen och har inrättats för att ge journalister möjlighet att undersöka och rapportera om förhållanden i de nordiska länderna och om det nordiska samarbetet. Stipendiesumman var för Sveriges del 90 000 danska kronor och fem svenska journalister fick dela på stipendiet.
Svenska delegationen har under året fortsatt samarbetet med Norden i Fokus, det nordiska informationsfönstret i Stockholm, bl.a. genom samarrangemang i form av frukostmöten och seminarier.
På informationssidan samverkar delegationen också med Föreningen Norden genom ett särskilt samarbetsavtal. Det nordiska samarbetet har en stark folklig förankring och samarbetet med frivilligorganisationerna är en viktig del där Föreningen Norden intar en särställning.
Hallå Norden är en informationstjänst som hjälper människor som hamnat i kläm mellan de nordiska ländernas regelverk och som informerar om vad som gäller vid flytt, studier eller arbete i ett annat nordiskt land. Genom regelbundna rapporter från Hallå Norden får delegationen information om de problem människor stöter på när de rör sig över de nordiska gränserna.
Övrigt
I juni medverkade Nordiska rådets svenska och norska delegation i ett stipendieprogram för unga politiker från nordvästra Ryssland. De 17 deltagarna representerade dels de regionala dumorna i nordvästra Ryssland, dels ungdomsorganisationer i regionen. Stipendieprogrammet inleddes i Oslo. Besöket i riksdagen omfattade möten med representanter för utrikesutskottet och EU-nämnden samt företrädare för moderaterna och socialdemokraterna. Stipendieprogrammet har resulterat i att en konferens för unga parlamentariker i nordvästra Ryssland och Norden kommer att arrangeras i Murmansk den 2628 mars 2009.
Delegationen har under året fortsatt att stödja det arbete som görs inom ramen för riksdagens manliga nätverk mot människohandel för sexuellt utnyttjande, våld mot kvinnor och för jämställdhet.
Kieler Woche
Den schleswig-holsteinska lantdagen ordnar varje år i juni ett s.k. Kieler-Woche-Gespräch. Nordiska rådets svenska delegation har i uppdrag att för riksdagens räkning utse en eller två deltagare i detta arrangemang. Av tidsskäl fanns ingen möjlighet till deltagande i Kieler Woche från riksdagens sida 2008.
Gränshindersarbetet har hög politisk prioritet. På ett möte i juni 2007 beslutade de nordiska statsministrarna att gränshindersarbetet ska vara ett prioriterat område inom det nordiska globaliseringsarbetet. Arbetet med att riva gränshinder är också ett av de områden som den svenska regeringen särskilt fokuserat på under sitt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008.
De nordiska statsministrarna har gett ministerrådet i uppdrag att utreda och undanröja gränshinder. Alla länderna har förbundit sig att delta aktivt i arbetet, vilket är nödvändigt när lagar och regler behöver ändras. Många frågor är bilaterala och måste lösas direkt mellan berörda länder. Beslut finns om årlig rapportering till statsministrarna, vilket säkert kommer att driva på arbetet.
Även Nordiska rådet vill värna om individens och näringslivets fria rörlighet i Norden. Därför eftersträvas ett gränslöst och dynamiskt Norden, som kan möta globaliseringens utmaningar och trygga de nordiska ländernas konkurrenskraft och välfärd.
Nordiska rådet vill där så är möjligt avskaffa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna och förhindra att nya uppstår. För detta behövs en bättre koordinering och harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna. Nordiska rådet driver därför på ministerrådet i det pågående arbetet med att avskaffa gränshinder och förväntar sig konkreta och snabba resultat.
Flera av delegationens medlemmar har under året använt såväl Nordiska rådets som riksdagens frågeinstitut för att driva på regeringarna. Johan Linander (c) har t.ex. frågat Danmarks regering om rapporteringsskyldighet för utländska tjänsteföretag, Hans Wallmark (m) om kortavgifter som gränshinder och Sinikka Bohlin (s) har frågat Finlands, Norges och Sveriges regeringar om gränsöverskridande taxitrafik för att bara nämna några. Därtill kommer alla de frågor som svenska medlemmar i rådet ställt till den svenska regeringen och främst till samarbetsminister Cristina Husmark Pehrsson om olika former av gränshinder. Vid sessionens frågestund ställdes också ett stort antal frågor om olika gränshinder. Svaren på dessa frågor kan ha betydelse för de nordiska medborgarnas möjligheter att röra sig fritt över gränserna i Norden.
Vid årets session lämnade samarbetsministrarna en redogörelse över de åtgärder som vidtagits under året för att undanröja onödiga gränshinder. Av redogörelsen framgår att inte mindre än 29 gränshinder har kunnat undan-röjas. Detta är glädjande för det nordiska samarbetet och för våra nordiska medborgare, och det är positivt att det svenska ordförandeskapet på regeringssidan har prioriterat avskaffandet av gränshinder så högt.
Det är särskilt glädjande att det snart ska bli möjligt för vissa grupper av icke folkbokförda att få svenskt personnummer så att de lättare kan öppna konton, bli kunder hos banker m.m. Detta är en fråga som vållat många i Sverige stora problem och som delegationen på olika sätt arbetat med under lång tid.
En annan åtgärd som har stor betydelse för nordiska medborgare som rör sig över gränserna är den nu öppnade nordiska socialförsäkringsportalen. Vi är fem länder, och vi har ibland olika lagstiftning därför att vi valt olika lösningar, något vi säkert alltid kommer att ha. Genom socialförsäkringsportalen kan våra nordiska medborgare informera sig om vilken lagstiftning som gäller och vilka konsekvenser detta innebär om man flyttar. Positivt är också att Hallå Norden fått en ny utvidgad webbportal och att det skapats en nordisk databas över gränshinder.
Allra viktigast för att undanröja gränshinder i Norden är den nya organisationen Gränshinderforum. Starten för denna var det tidigare nämnda statsministerbeslutet i juni 2007 att med alla medel undanröja de svårigheter som medborgarna kan stöta på i det nordiska umgänget. Forumet har till uppgift att förslå konkreta lösningar på problem som försvårar för privatpersoner och företag att röra sig och verka i Norden.
Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet kommer delegationen att fortsätta att prioritera avskaffandet av gränshinder. Hallå Norden, som dagligen möter människor som drabbats av olika former av gränshinder, redovisade för den svenska delegationen, strax före sessionen, ett femtontal existerande gränshinder gällande vaktbolag som inte kan arbeta över gränserna, olika märkning av matprodukter, olika pantsystem i Norden, extra avgifter för betalkort, skuldsanering över gränserna, underhållsbidrag tvärs över gränserna, reducerad pension, olika krav på långtidssjukskrivna, olika bedömning av förtidspensioner m.m.
Delegationen vill också peka på ett annat problem som Ole Norrback, ordförande i Gränshinderforum, ofta tar upp och det är uppkomsten av nya gränshinder. Lagar, regler och direktiv skiljer sig mellan länderna och kan tidvis vara svåra att sammanjämka. Nya hinder uppstår i samband med ny nationell lagstiftning och i samband med det nationella genomförandet av EU-direktiv. Delegationen vill därför peka på behovet av att det sker en nordisk koordinering i dessa processer.
I den avslutande debatten om gränshinder vid Nordiska rådets senaste session, i vilken flera av delegationens medlemmar deltog, framförde Ole Norrback att det behövs bättre samordning av den politiska viljan och den politiska retoriken om man vill lösa problemen med de nordiska gränshindren, eftersom det krävs politiska beslut för att avskaffa dem. (I övrigt se avsnittet om sessionen.)
Det regionala samarbetet har fått en alltmer central position såväl i det nordiska samarbetet i stort som i Nordiska rådets verksamhet. Nordiska rådets kontakter och samarbete med andra interparlamentariska organisationer och regionala organisationer är väletablerat och bygger på gemensamma intressen. Nordiska rådets svenska delegation uppmärksammar regelbundet frågan om var gränsen för Norden går och att närområdet inte enbart omfattar Östersjöregionen och den arktiska regionen utan även länder och organisationer västerut.
Samarbetet med nordvästra Ryssland och nordvästra Rysslands parlamentariska församling (PANWR) har utvecklats under året. Ett stipendieprogram för nordiska parlamentariker till Murmansk och Arkhangelsk har genomförts i syfte att öka kunskaperna om förutsättningarna i regionen. Ett fortsatt kunskapsinhämtande och nätverksbyggande är av grundläggande betydelse för Nordiska rådets ställningstaganden och agerande i närområdessamarbetet.
Östersjöns miljö och säkerhetssituationen i Nordatlanten har varit högt prioriterade frågor på Nordiska rådets dagordning. Rådet har bidragit med inspel till samrådet om EU:s Östersjöstrategi och diskussioner om åtgärder för att stärka säkerhetssituationen i Nordatlanten mot bakgrund av att den ökade till-gängligheten för fartygstrafik fortsätter under 2009.
Många organisationer är verksamma i Nordens närområden. För Nordiska rådet är det angeläget att verka för en koordinering av ambitioner och åtgärder så att den samlade effekten av arbetet optimeras. Under året initierade rådets president ett möte mellan ordförandeskapen för de regionala organisationerna Nordiska rådet, den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC), den arktiska parlamentarikerkonferensen (SCPAR), nordvästra Rysslands parlamentariska församling (PANWR) och Barents parlamentariska nätverk. Syftet med mötet var att på informell basis utbyta information om prioriteringar och möten. Ett nytt möte kommer att sammankallas under det svenska presidentskapet 2009.
Baltiska församlingen
Det officiella parlamentariska samarbetet mellan Norden och Baltikum inleddes 1991 när nordiska parlamentariker deltog i Baltiska församlingens konstituerande möte. Innan dess, i oktober 1990, hade en delegation från Nordiska rådets presidium besökt Vilnius, Riga och Tallinn för att knyta parlamentariska kontakter och visa solidaritet med de baltiska självständighetssträvandena. 1992 antog man ett formellt samarbetsavtal som därefter kontinuerligt har reviderats och uppdaterats. Samarbetet har utvecklats från stora gemensamma möten med övergripande teman till samarbete mellan fackutskotten i gemensamma frågor med sikte på konkreta resultat. Samarbetet spänner över tre huvudsakliga uppgifter: att stärka integrationen i Östersjöregionen, att bidra till att bygga broar till EU:s östra grannar och att verka för en sammanhållen syn på och ett samordnat förhållningssätt till utmaningarna i norra Europa.
Nordvästra Ryssland
Nordiska rådets samarbete med ryska parlamentariker har två överordnade motiv. Det första handlar om samhörigheten i norra Europa. Gränsen mellan de länder i norra Europa som är medlemmar i EU/EES och de som inte är det representerar en stor skillnad i välfärd och levnadsvillkor. Det är en viktig uppgift för Nordiska rådets samarbete med ryska parlamentariker att verka för att gränsen överbryggas, att välfärdsklyftan gradvis kan minska och att risken för motsättningar och andra destruktiva följder av skillnaderna minskas.
Det andra motivet för samarbetet handlar om de övergripande utmaningarna i norra Europa: Östersjöns miljö, klimat och levnadsvillkor i Arktis och Barents, internationell brottslighet, trafficking, infrastrukturutveckling, hälsa och social välfärd, smittsamma sjukdomar, demokratiutveckling och gott styrelseskick, NGO-samarbete och nätverksbyggande m.m. Nordiska rådet har en viktig roll i att stärka de parlamentariska kontakterna med Ryssland för att bedriva opinionsbildning och ta politiska initiativ kring dessa utmaningar.
Rådets kontakter med Ryssland omfattar ryska Federationsrådet, ryska Statsduman, nordvästra Rysslands parlamentariska församling (PANWR), och Interparlamentariska församlingen för Oberoende staters samvälde (CIS IPA). Rådet möter regelbundet ryska parlamentariker i anslutning till plenarsessioner, konferenser och andra aktiviteter.
ND-rapportör och PANWR
Nordiska rådets presidium har utsett Sinikka Bohlin (s) till särskild rapportör för den nordliga dimensionen inklusive kontakterna med nordvästra Rysslands parlamentariska församling (PANWR). I april lämnade hon sin rapport till presidiet med ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet, bl.a. fortsatt nätverksbyggande och kunskapsinhämtande, en fördjupad dialog med Europaparlamentet om den nordliga dimensionen, en samlad rådsstrategi för den nordliga dimensionen, fortsatta kontakter med PANWR och utökade kontakter med Federationsrådet och Statsduman.
Nordiska rådets parlamentariska stipendieprogram inleddes 1992 för att främja parlamentariskt samarbete och utveckling av parlamentarisk demokrati i Nordens närområden. De baltiska ländernas inträde i Europeiska unionen innebar att stipendieprogrammet, i likhet med övriga insatser inom ramen för närområdessamarbetet, koncentreras till nordvästra Ryssland. Under året genomfördes det första stipendieprogrammet för nordiska parlamentariker i Murmansk och Arkhangelsk i syfte att få inblickar i förhållandena i regionen och för att föra politiska diskussioner med företrädare för de regionala lagstiftande församlingarna. Ett andra studieprogram för nordiska parlamentariker förläggs till Sankt Petersburg och Komi och kommer att genomföras under 2009.
Debatt om den nordliga dimensionen
I anslutning till Nordiska rådets 60:e session i Helsingfors i oktober 2008 arrangerades en temadebatt om den nordliga dimensionen på initiativ av den finska delegationen. Nordiska rådets president Erkki Tuomioja underströk i sin inledning vikten av att hela Norden engagerar sig i samarbetet inom ramen för den nordliga dimensionen, särskilt mot bakgrund av att det första ministermötet inom ramen för detta skulle äga rum. Europaparlamentets vice talman Diana Wallis betonade det starka europeiska engagemanget för den nordliga dimensionen men utmanade samtidigt de närvarande parlamentarikerna att engagera sig djupare i samarbetet. Sinikka Bohlin underströk vikten av att synkronisera arbetet mellan de regionala organisationerna och även regeringarnas samarbete för att uppnå optimalt resultat. Mats Johansson (m) och Hans Wallmark (m) riktade skarp kritik mot Rysslands agerande i Georgien och ifrågasatte om det finns någon grund för samarbete med Ryssland. Debatten ledde inte till något konkret resultat men visade på den stora variationen av aktörer med egna dagordningar inom den nordliga dimensionen.
Vitryssland
Nordiska ministerrådet har under ett antal år aktivt stött en demokratisk utveckling i Vitryssland. Stödet har inriktat sig på unga vitryssars tillgång till högre utbildning och deltagande i regionala gränsöverskridande samarbeten och har i huvudsak förmedlats genom tre instrument: European Humanities University i Vilnius, stipendieprogram för studier i Ukraina och NGO-program för Östersjöregionen.
I oktober 2007 arrangerade Nordiska rådet tillsammans med Baltiska församlingen ett seminarium, The role of politicians in changing societies, för vitryska politiker. Seminariet ägde rum i Vilnius med deltagande av såväl företrädare för det vitryska parlamentet som för oppositionspartierna. Syftet var att få till stånd en dialog mellan det officiellt valda parlamentet i Vitryssland och oppositionen. Seminariet följdes upp med ett rundabordssamtal inom samma krets, även denna gång i Vilnius, med klimatförändringen och energipolitiken i fokus. Ytterligare ett seminarium kommer att arrangeras under 2009.
Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott förlade sitt sommarmöte till Vitryssland och Ukraina. Tema för sommarmötet var konsekvenserna av Tjernobylolyckan 1986 och vattenmiljön i Vitryssland med tanke på avrinningen till Östersjön. Utskottet mötte både representanter för det vitryska parlamentet, oppositionen och frivilligorganisationer.
Östersjön
Som en integrerad del av Nordiska rådets politik i Nordens närområden har rådet gett sitt starka stöd till det parlamentariska Östersjösamarbetet som äger rum inom den parlamentariska Östersjökonferensen och dess Standing Committee (BSPC, Baltic Sea Parliamentary Conference). De nordiska länderna deltar i Östersjökonferensen med två representanter som utses av Nordiska rådet. (I övrigt se avsnittet om den parlamentariska Östersjökonferensen.)
Barenstregionen
Något fast parlamentarikersamarbete för Barentsregionen, motsvarande Barentsrådet på regeringssidan, finns inte. Särskilt från norsk sida har man drivit frågan om behovet av att bilda ett parlamentarikerorgan för Barentsregionen, hittills dock utan framgång. På norskt initiativ har Nordiska rådet varit medarrangör till tre parlamentariska Barentskonferenser. Den senaste konferensen ägde rum i Rovaniemi 2007 under det finska ordförandeskapet för Barentsrådet. Nästa konferens kommer att äga rum i Salekhard, Ryssland, i maj 2009 under det ryska ordförandeskapet för Barentsrådet.
Arktis Västnordiska rådet
Nordiska rådet deltar i det arktiska parlamentarikersamarbetet genom den observatörsplats som rådet har i den arktiska parlamentarikerkommittén (SCPAR, Standing Committee for Parliamentarians of the Arctic Region). Rådet deltar även med en delegation i den arktiska parlamentarikerkonferensen som hålls vartannat år. (I övrigt se avsnittet om den arktiska parlamentarikerkonferensen.)
Västnordiska rådet bildades 1985 för att tillvarata Islands, Färöarnas och Grönlands kulturella och geografiska förutsättningar. Nordiska rådet deltar i samarbetet genom en observatörsplats. Under året har Kent Olsson (m) innehaft denna.
Globalisering syftar enligt Globaliseringsrådet ur en bred synvinkel på handel, investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare områden som kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Alltfler länder är beroende av den globala ekonomin, vilket även betyder att globaliseringen intensifieras i allt högre takt. Den globala ekonomin innebär givetvis stora möjligheter för Norden, men den påverkar också de nordiska länderna i högre grad när konjunkturerna viker nedåt. Den djupa finanskris som drabbade världsekonomierna i slutet av 2008 är ett påtagligt bevis för detta. Finanskrisen föranledde bl.a. nordiska diskussioner om centralbankernas samarbete. Även Nordiska investeringsbankens (NIB) roll diskuterades under hösten.
Bakgrund
I slutet av 2005 presenterade Nordiska rådet tillsammans med Nordiska ministerrådet rapporten Norden som global vinnarregion där utmaningar och möjligheter för de nordiska länderna i den globala ekonomin debatterades. En viktig konklusion i rapporten pekade på att den ökande globala konkurrensen medförde att enskilda nationella strategier borde ersättas med gemensamma nordiska insatser på ett fåtal högt prioriterade områden.
Nordiska rådet ville därför ha en uppföljning av rapporten i syfte att konkret belysa de områden som är relevanta för det framtida nordiska globaliseringsarbetet. En process initierades därefter för att förmå de nordiska regeringarna att prioritera en globaliseringsdiskussion på nordisk nivå. Som ett led i denna process arrangerades våren 2007 ett projektseminarium med ambitionen att identifiera nya och viktiga insatsområden som kunde utmynna i konkreta politiska projekt. Forskning, välfärd och miljö var några av de områden som lyftes fram som viktiga i den framtida globaliseringsprocessen.
Nordiska rådet föreslog även inför sessionen 2006 att det skulle upprättas ett Nordiskt globaliseringsråd i princip obundet av sektorsintressen, politiska rutiner och nationella byråkratiska mekanismer för att utveckla och konkretisera förslag till nya typer av nordiska projekt och samarbetsformer. Målet med rådet skulle vara att bygga upp en global kompetens på det nationella planet. Rådet ställde sig också positivt till ministerrådets förslag om ett årligt Globaliseringsforum som skulle vara en viktig arena för den gemensamma politiska diskussionen om globaliseringens utmaningar och möjligheter.
I en utvärdering av Globaliseringsrådet i början av 2008 framförde dock Nordiska rådet att den vision som präglade det ursprungliga förslaget till viss del gått förlorad. Rådet ansåg även att Globaliseringsforumet inte fått den folkliga förankring som rådet hade argumenterat för. Därför menade rådet att en förnyad dialog med ministerrådet borde inledas om hur detta forum kan utvecklas.
Globaliseringsprojekt och budget
En avgörande faktor i globaliseringsarbetet är hur finansieringen av verksamheten och de olika projekten ska utformas. Det är även viktigt att fatta ett beslut om huruvida arbetet ska vara en permanent och därmed kontinuerlig sektor eller om det ska fortsätta i nuvarande projektform.
Nordiska ministerrådet avsatte 60 miljarder kronor till olika globaliseringsinitiativ i budgeten för 2008. Ministerrådet redogjorde också på Nordiska rådets session i Oslo 2007 för vilka projekt som skulle sättas i gång under 2008. Bland de olika projekten fanns toppforskning, innovation, inspel till klimatförhandlingarna inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 samt avlägsnande av gränshinder. Flera av Nordiska rådets medlemmar var dock kritiska till att ministerrådet inte förankrat globaliseringsarbetet i rådet och till att parlamentarikerna i Nordiska rådet inte heller hade fått tillräcklig information om ministerrådets arbete.
Nordiska rådets presidium sade i ett uttalande i början av 2008 att man ville ha en kontinuerlig dialog mellan rådet och ministerrådet om arbetet och att rådet måste få tillgång till alla relevanta dokument, inklusive finansieringen av globaliseringsinsatserna. Rådet underströk även behovet av koordinerade nordiska insatser i EU, FN och WTO med fokus på att fördela globaliseringsinsatserna så att de inte skapar grupper eller regioner som förlorar på sam-arbetet.
De nordiska statsministrarna har tills vidare sjösatt 14 globaliseringsprojekt, däribland finns nordisk toppforskning, bekämpande av gränshinder i Norden, främjande av högre utbildning i Norden, harmonisering av den nordiska elmarknaden och ett utvidgat nordiskt samarbete inför FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i slutet av 2009.
Forskning
De nordiska statsministrarna har understrukit vikten av att nordisk toppforskning främjas och att det sker i nära samarbete med näringslivet kring områden som klimat, energi och miljö, men även inom områden som välfärd och hälsa. Nordiska ministerrådet antog 2008, i enlighet med denna ambition, ett förslag om toppforskningsinitiativ med fokus på klimat, energi och miljö. Programmet som omfattar perioden 20092013 består av olika tematiska delprogram såsom effektstudier och anpassning till klimatförändringar, integration av storskalig vindkraft samt hållbar bioenergi. Programmet ska utvärderas under våren 2010 med sikte på en slutvärdering 2013. En lansering av programmet ska genomföras i samband med det Nordiska globaliseringsforumet i Reykjavik i februari 2009.
Miljö
Ett av de viktigaste områdena för ett globalt samarbete är miljön och klimatförändringarna. I en undersökning som gjordes av Norden i Fokus 2008 ansåg tre av fyra svenskar att Sverige och de övriga nordiska länderna bör ta en ledande roll för att förhindra klimatförändringarna i världen. Nästan lika många trodde att de nordiska länderna kan påverka förhandlingarna under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn 2009. Detta folkligt förankrade förtroende och miljöintresse, utvecklingsländernas förtroende för Norden till följd av en lång tradition av bistånd och medvetenheten om vikten av att agera internationellt gör också att Norden har goda möjligheter att skapa ett bra samarbete mellan EU och övriga länder i klimatfrågan.
Nordiska ministerrådet tillsatte under året en nordisk samverkansgrupp, Den nordiska COP15-gruppen, vars huvuduppgift är att bidra till ett gott resultat vid klimattoppmötet i Köpenhamn. Gruppen arbetar främst med att skapa informella möten mellan chefsförhandlare i de nordiska länderna och särskilt inbjudna nyckelpersoner. Man vill också genom sitt arbete visa att Norden har en tydlig ambition att vara pådrivande i förhandlingsarbetet, inte minst mot bakgrund av att Danmark är värd för toppmötet och att Sverige är ordförande i EU när mötet äger rum.
Kulturområdet
Många parlamentariker i Nordiska rådet uttryckte under året missnöje med att det saknas en politisk vision och handlingsplan för globalisering på området konst och kultur inom det nordiska samarbetet. Parlamentarikerna framhöll att det i långt högre grad än tidigare måste satsas på kulturområdet i samband med de nordiska ländernas globaliseringsstrategi. Önskan om att inkludera kulturen i globaliseringsdiskussionen var också en reaktion på den påtagliga risk för ett nedprioriterat kultursamarbete som förelåg i den pågående globaliseringsprocessen.
Nordiska ministerrådet presenterade dock under året en ny struktur för det nordiska kultursamarbetet där målet är att nordisk konst och kultur ska bli mer synlig på den globala scenen och bidra konstruktivt till att möta globaliseringens utmaningar och att utnyttja dess möjligheter. Ministerrådet pekade också på betydelsen av att bl.a. kreativitet, innovation och design ökar i den internationella konkurrensen. Man betonade också att målsättningen med ett ökat fokus på kultur i globaliseringsarbetet är en process som även skapar ett nordiskt mervärde. Visionen i strategin är att det nordiska kultursamarbetet ska säkra, skapa och visa kvalitet, kreativitet och mångfald i en sund och hållbar global utveckling
Det framtida globaliseringsarbetet
Nordiska rådets ambition i det framtida arbetet är att ge högsta prioritet till ett ännu mer integrerat och fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna. De nordiska länderna ska utnyttja den internationella konkurrensen till att stärka den nordiska välfärdspolitiken. Satsningar ska göras på bl.a. utbildning, forskning, innovation och flexibilitet för att skapa en hållbar ekonomisk tillväxt. De nordiska länderna ska även aktivt påverka processen för en så globalt rättvis fördelning som möjligt.
Klimat- och energiforskning, ökad energieffektivitet samt ökad användning av förnybara energikällor ska vara prioriterade områden i det fortsatta nordiska globaliseringsarbetet och Norden ska även i fortsättningen ha en aktiv roll i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser.
Det globaliseringsprojekt som Nordiska rådet initierat och som Nordiska ministerrådet har satt i gång ska förverkligas.
Till sessionen hade förutom deltagare från Norden gäster inbjudits från statsduman och federationsrådet samt från regionala parlament i nordvästra Ryssland. Deltog gjorde även medlemmar av Baltiska församlingen, Benelux interparlamentariska råd och Östersjökonferensen.
De två första dagarna av sessionen präglades av inlägg av nordiska ministrar i generaldebatten, toppdebatten och redogörelser från utrikes- och försvarsministrarna. Då den svenska regeringen stått för ordförandeskapet i det nordiska ministerrådet under 2008 hade den svenska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson en viktig roll under sessionen, inte minst vid de nordiska samarbetsministrarnas frågestund. Den aktuella finansiella krisen på Island, gränshinder, konflikten mellan Ryssland och Georgien och inte minst klimatfrågan var ämnen som ledde till engagerade inlägg. Under sessionens sista dag då sakområden som parlamentarikerna arbetat med under året stod på agendan fick medlemmarna möjlighet att genomföra en livlig sakdebatt med ett stort antal deltagare.
(Debatterna finns återgivna i sin helhet i det tryckta protokollet eller på www.norden.org.)
Generaldebatt
Samarbetsministerns redogörelse för resultatet av det svenska ordförandeskapet 2008
Den svenska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson inledde generaldebatten med en redogörelse för de viktigaste resultaten och aktiviteterna under det svenska ordförandeskapet där ledorden i programmet varit Konkurrenskraft, Klimat, Kreativitet och Koordinering. Ett arbetsprogram har förhandlats fram inför klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 liksom ett nytt arktiskt handlingsprogram för perioden 20092011 och en ny strategi för hållbar utveckling för åren 20092012. Ett nytt miljöhandlingsprogram för åren 20092012 har också antagits. Toppforskningsinitiativet har sjösatts och ett mer resultatinriktat språksamarbete inletts. Nya riktlinjer har antagits för närområdessamarbetet med Baltikum och nordvästra Ryssland för 20092013. Den långsiktiga finansieringen av det vitryska exiluniversitetet, European Humanities University i Vilnius, har säkrats genom att en trust fund har etablerats.
Jan Lindholm (mp) pekade i den efterföljande debatten på att ordförandeskapets kraftsamling borde ha lett till något mer konkret angående klimatflyktingproblematiken, energiförsörjningen, infrastrukturen och omhändertagandet av Östersjön. Anita Brodén (fp) uppmanade rådets medlemmar att bidra till att skapa en miljöpolicy i de nationella parlamenten.
Gränshinder
Ole Norrback, ordförande för Gränshinderforum, framförde önskemålet om en bättre samordning av den politiska retoriken, av den politiska viljan och av det politiska handlandet för att gränshinder i realiteten helt ska avskaffas. I den efterföljande debatten framfördes de goda resultat som uppnåtts under året på området och vikten av ett framtida preventivt arbete. Sinikka Bohlin (s) önskade ett närmare samarbete med Ole Norrback under nästa år men menade att det allra viktigaste är möjligheter för både företag och enskilda människor att fritt röra sig i Norden. Ann-Kristine Johansson (s) ansåg det viktigt att arbetet sker i nära samarbete med de organisationer som finns etablerade mellan länderna och syftade på Gränsetjänsten i Eda mellan Sverige och Norge, i HaparandaTorneå, Øresund Direkt, men också Hallå Norden. Kent Olsson (m) uttryckte glädje över att arbetet i år i motsats till tidigare gått framåt. Johan Linander (c) menade att i de fall när det inte är möjligt att harmonisera länders lagstiftning bör speciallagar instiftas, t.ex. när det gäller gränsgångare. (I övrigt hänvisas till avsnittet Gränshinder.)
Sveriges utrikesminister Carl Bildt var talesman för utrikesministrarna. Han påminde om att säkerhetsläget i världen har skärpts under det svenska ordförandeskapet på grund av den ryska invasionen av Georgien. Konflikten i Kaukasus fanns på dagordningen såväl vid de gemensamma överläggningarna vid utrikesministermötet den 18 april som i de täta bilaterala kontakterna mellan utrikesministrarna. De nordiska länderna hade även varit aktiva i EU liksom i egenskap av ordförandeländer i OSSE (Finland) och Europarådet (Sverige) för att bidra till en lösning av konflikten, försvara folkrättens grunder och Georgiens territoriella integritet. Några veckor senare utlöste en amerikansk finansiell kris kedjereaktioner på alla världens marknader med stigande räntor och fallande tillgångsvärden som följd. Det land som drabbades allra hårdast av den globala finanskrisen var Island, vars regering tvingats till drastiska åtgärder och stora garantiåtaganden för att försöka dämpa krisens omfattning. Stödinsatser hade gjorts också på nordisk basis och för att garantera de isländska bankernas åtaganden gentemot sparare i andra nordiska länder. På nordiskt initiativ uttalade Europeiska rådet den 16 oktober stöd för och solidaritet med Island.
Bildt berörde också det ökande internationella intresset för nordområdena och Arktis. Östersjöstrategin, Riksgränsdeklarationen, arbetet mot människohandel och fredsfrämjande insatser var också frågor som redovisades. Han avslutade med att notera att samtliga nordiska länder stödde Finlands kandidatur till FN:s säkerhetsråd för perioden 20132014.
Försvarsministrarnas redogörelse
Den konservativa gruppen i Nordiska rådet hade föreslagit ett tätare nordiskt försvarssamarbete vilket mött positiv respons i rådets presidium. Den tidigare norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg förväntades lägga fram en rapport före årsskiftet 200809 om hur ett sådant samarbete kan utvecklas. Søren Gade, Danmark, talesman för de nordiska försvarsministrarna, uttryckte ambitionen att det 2010 ska finnas en gemensam nordisk FN-styrka. Det danska ordförandeskapet för de nordiska försvarsministrarna har under året prioriterat fyra områden: en utbyggnad av det nordiska initiativet för västra Balkan och Ukraina, humanitär folkrätt, kapacitetsutbyggnad i Afrika och bidrag till en fredsstödjande FN-operation t.ex. i Afrika. Sedan länge finns ett samarbete om utbildning och träning av soldater samt om försvarsmateriel. Kent Olsson (m) uttryckte tillfredsställelse med enigheten om ett tätare nordiskt försvarssamarbete inte minst med tanke på närheten till Ryssland och den aktuella situationen i Georgien. (I övrigt se avsnittet Den nordliga dimensionen och samarbete med Nordens närområden.)
De nordiska samarbetsministrarnas frågetimme
Under frågetimmen var de svenska ledamöterna, i likhet med förra året, mycket aktiva. Frågorna innebär direkt kontakt med ministrar vilket ibland leder till snabba praktiska lösningar av enskilda problem. Hans Wallmark, Lars Wegendal, Ann-Kristine Johansson, Göte Wahlström, Anita Brodén, Jan Lindholm, Mats Johansson och Marianne Kierkemann ställde frågor till samarbetsministrarna. Frågorna berörde skatteavtalet mellan Sverige och Danmark, önskat ministerråd för transportområdet, samordnade kommunikationssatsningar i gränsområdet Sverige-Norge, arbetstrygghet, Arktis, snabbtåg Stockholm-Oslo, illegal fildelning på nätet och en fråga om att ta körkort i annat nordiskt land.
Nordiskt toppmöte globaliseringen och dess konsekvenser
Globaliseringen, finanskrisen och den nordiska välfärdsmodellen var aktuella ämnen för toppdebatten. I debatten deltog i huvudsak de nordiska statsministrarna och ländernas oppositionsledare.
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt menade att det inte fanns skäl att ifrågasätta globaliseringen som helhet trots den aktuella finanskrisen. Marknadsekonomi och frihandel är de bästa verktygen för tillväxt och välstånd men lagar och regler behövs. Förtroendet för systemet måste återupprättas inom själva systemet, banksystemet behöver gemensamt säkerställas. När det gäller jobben och företagandet ansåg Reinfeldt att handelsbarriärer behöver rivas och gränser suddas ut. För att finansiera vår välfärd i framtiden blir en politik för arbete och företagande allra viktigast, menade han. När det gäller klimatfrågan är den nordiska miljötekniksektorn en av de främsta i världen. Marknaden för klimatanpassad energi kan år 2050 ha ett totalt värde av över 3 000 miljarder dollar och sysselsätta över 25 miljoner människor. Om klimatutmaningen vänds till en ekonomisk möjlighet kan Nordens konkurrens-möjligheter stärkas. Ett Norden som samarbetar kring ekonomi, forskning och utbildning har alla förutsättningar att bli vinnare i en alltmer konkurrensutsatt värld, sa Reinfeldt.
Mot bakgrund av den aktuella svåra ekonomiska situationen på Island mötte Islands statsminister Geir Haardes anförande ett stort intresse från mötesdeltagarna. Haarde menade att regelverket varit otillräckligt, att Islands banksystem blivit alltför stort i relation till den övriga ekonomin och att ingripanden borde ha gjorts tidigare. Han räknade med att ekonomin ska komma på fötter igen om ca två år. Mona Sahlin (s) var enig med Haarde om att de regelverk som hittills funnit inte varit tillräckliga. Solidaritet med Island är naturligt och det är angeläget att säkerställa stödet till Island och det isländska folket. EU:s initiativ är viktigt liksom medverkan av alla nordiska regeringar i att utveckla det samlade internationella agerandet, menade hon och betonade även vikten av ett starkt välfärdssamhälle. Hon underströk att arbetsmarknaden måste ta sig ur den kris som följt på finanskrisen. För att uppnå framgångsrikt entreprenörskap, teknikutveckling och utbildning krävs solidaritet och rättvisa skatter, sade Sahlin.
Jan Lindholm (mp) lyfte i debatten fram frågan om en nordisk transport-infrastrukturplan för järnvägar, vägar, bredband, telefoni osv. som kan klara av klimatförändringarna.
Norden i närområdet
Sinikka Bohlin (s) var talesman för presidiets förslag till riktlinjer för det framtida samarbetet med nordvästra Ryssland 20092013 som syftar till att vidareutveckla det gamla samarbetet i nära dialog mellan parterna. Presidiet ställer sig helt bakom den grundläggande principen att samarbetet ska bygga på likvärdighet och jämbördighet vad gäller prioriteringar men också finansiering liksom att samarbetet ska följas upp. Hans Wallmark (m) menade att Nordens relation till Ryssland realistiskt bör omvärderas i relation till den senaste tidens händelser. Kent Olsson (m) förstod Wallmarks kritik men ansåg det viktigare att Norden bidrar till den demokratiska utvecklingen. (I övrigt se avsnittet Den nordliga dimensionen och samarbete med Nordens närområden.)
Sakdebatten
Under rubrikerna Ett hållbart Norden, Ett hälsosamt Norden, Ett globaliserat Norden och Ett gemensamt och kunnigt Norden gjorde rådets medlemmar inlägg i de olika temana. Några ämnen väckte speciellt många replikskiften. Elina Linna (v) var talesman för medborgar- och konsumentutskottets förslag om användning och märkning av GMO-produkter och GMO-fria områden i Norden. I det livliga replikskiftet deltog bl.a. Hans Wallmark (m) som hävdade konsumentens rätt till egna val medan Jan Lindholm (mp) tvärtom menade att GMO omöjliggör rätten till egna val. Ett närbesläktat ämne var ett förslag från medborgar- och konsumentutskottet och välfärdsutskottet om förbud mot transfetter i livsmedel. Även här var Hans Wallmark (m) talesman för reservanterna som hävdade att de i stället är anhängare av konsumentmakt. Bland övriga deltagare i replikskiftet fanns Jan Lindholm (mp) som i sin tur bemötte påståendet att svenskar skulle konsumera lägre halter av transfetter än danskar. Båda dessa förslag ledde till rekommendationer.
Ett tredje förslag med många repliker var Nordiska ministerrådets förslag till inrättande av ett innovationspris. Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) var talesman för den konservativa gruppen i rådet som stödde priset med motivationen att innovationer bör uppmuntras och belönas. Lars Wegendal (s) och Billy Gustafsson (s) kritiserade förslaget bl.a. med hänvisning till att presidiet 2007 beslutat att avvisa ytterligare priser och att detta pris skulle utdelas av de nordiska statsministrarna. Vid voteringen avslog rådet Nordiska ministerrådets förslag. (I övrigt se avsnittet Presidiet, utskotten och kontrollkommittén.)
Nordiska rådets priser
Nordiska rådets filmpris 2008 tilldelades den svenska regissören Roy Andersson och producenten Pernilla Sandström för filmen Du Levande. Motiveringen för priset var följande: I den enastående filmen Du Levande fokuserar Roy Andersson på livet, döden och den mänskliga varelsens sköra längtan. Med sin unika visuella stil och narrativa rytm utmanar denna symfoni över utmaningar i vardagslivet våra föreställningar om filmen samtidigt som den får oss att använda våra sinnen på ett nytt sätt. I stället för att berätta en och samma historia på det konventionella linjära sättet består Du Levande av noggrant uppbyggda sekvenser från en säregen värld som både är sorgsen och på samma gång rolig på ett surrealistiskt sätt. (Motiveringen är något förkortad.)
Nordiska rådets litteraturpris 2008 tilldelades den danska författaren Naja Marie Aidt för novellsamlingen Bavian. Motiveringen till priset lyder: De 15 novellerna i Bavian har sin utgångspunkt i en värld som intill förväxling liknar vardagen. Naja Marie Aidt skriver i en vacker och illavarslande realism som tar fram verklighetens undertoner så att man märker att vardagen vilar på ett mycelium av möjliga katastrofer. Det som knyter ihop Naja Marie Aidts noveller är texternas livssyn eller omvärldssyn. Men kanske också något som man kan kalla deras globala livsmörker. För igenom hela boken går en ström, en puls, som både är vacker, lätt och illavarslande dyster. (Motiveringen är något förkortad.)
Nordiska rådets musikpris 2008 tilldelades den danske kompositören Peter Bruun for musikdramat Miki Alone. Juryn motiverade priset med: Verket av en nu levande kompositör som i år får Nordiska rådets musikpris är valt från fokusområdet musikal/musikdramatik. I ett förnämt samspel mellan text och musik upplever man som åhörare både humor och charm samtidigt som att man blir både rörd och förförd. Stycket bärs fram av en rytmisk puls med ett tonspråk som ibland är modernt och experimenterande, ibland Tom Waits ibland nordisk med folkmusikaliskt förtecken men alltid lika fängslande i uttrycket. (Motiveringen är något förkortad.)
Tema för Nordiska rådets natur- och miljöpris 2008 var Mindre energiförbrukning med bättre verktyg som ges till en nordisk produkt, en uppfinning eller en service, som har bidragit till att reducera medborgarnas energiförbrukning. Företaget Marorka på Island fick priset med följande motivering av bedömningskommittén: Marorka får priset för att företaget utvecklat ett IT-verktyg som väsentligt kan reducera energiförbrukning och utsläpp i sjöfarten. Marorka har på ett föredömligt sätt lyckas förena forskning och produktutveckling som i ett längre perspektiv kan påverka klimatet positivt samtidigt som produkten blivit lönsam i industriproduktion. Sjöfartsindustrin har på senaste tiden lyfts fram på den internationella miljöagendan som en allvarlig utsläppskälla. Marorkas innovation bidrar till att minska detta globala problem.
Prissumman för samtliga pris är 350 000 danska kronor.
Nordiska rådets presidium består av en president, en vice president och högst elva andra valda medlemmar som utses av plenarförsamlingen. Varje land och partigrupp bör vara representerade i presidiet. Presidiet är rådets högsta beslutande organ när plenarförsamlingen inte är samlad.
Presidiet bereder övergripande politiska frågor, den allmänna inriktningen och utvecklingen av rådets verksamhet samt ansvarar för att verksamheten samordnas med verksamheten i de nationella parlamenten och med andra internationella organisationer. Presidiet behandlar också budgeten för det nordiska samarbetet samt utrikes- och säkerhetspolitik.
Svenska representanter i presidiet har varit Sinikka Bohlin (s), Johan
Linander (c) och Kent Olsson (m).
Samarbetet 2008
Fokus har under året varit att stärka nordisk konkurrenskraft i en globaliserad värld och att öka samverkan på klimatområdet. Nordiska rådet aktualiserade globaliseringsfrågan inför sessionen 2006 då globaliseringen var temat för toppmötet. Vid ett senare möte i Finland sommaren 2007 fastslog även de nordiska statsministrarna att globaliseringen var en stor utmaning och en högt prioriterad fråga i det nordiska samarbetet. Ett av huvudmålen med rådets globaliseringsaktiviteter är ett gemensamt agerande inför det internationella klimatmötet i Köpenhamn hösten 2009.
Det regionala samarbetet har under året haft en central position i det nordiska samarbetet. Det gäller både bilateralt närområdessamarbete med våra grannar och ett aktivt deltagande i bredare regionala samarbetsstrukturer som t.ex. inom den nordliga dimensionen. Östersjösamarbetet, med särskilt fokus på arbetet för att rädda Östersjöns miljö och samarbetet i de nordligaste områdena Arktis och Barentsregionen med tyngdpunkten på klimatfrågorna har högt prioriterats i rådets regionala samarbete. Även det bilaterala samarbetet med Ryssland och de tre baltiska länderna har prioriterats högt.
Ett annat viktigt arbete under året har varit att avlägsna gränshinder mellan de nordiska länderna och göra det lättare för både människor och företag att röra sig, bosätta sig, arbeta och etablera sig tvärs över gränserna.
Projektutveckling inom ramen för Östersjöns handlingsplan
Godkännandet av en handlingsplan för Östersjön Baltic Sea Action Plan i november 2007 var ett viktigt steg i arbetet med att rädda Östersjön. Det är dock av yttersta vikt för Östersjöns överlevnad att planen följs upp av konkreta nationella planer och av praktiska insatser av olika slag.
Ett tvärpolitiskt förankrat medlemsförslag om insatser för att stödja projektutveckling inom ramen för Östersjöns handlingsprogram väcktes under året (framställning nr 3/2008). Nordiska ministerrådet och de nordiska ländernas regeringar rekommenderas att bevilja resurser för etablerande av en projektberedningsfond med uppgift att utveckla genomförbara och lämpliga insatser inom ramen för genomförandet av handlingsplanen för Östersjön. Vidare föreslås att de nordiska finansieringsinstitutionerna, Nordiska investeringsbanken och Nordiska miljöutvecklingsfonden, ges i uppgift att förvalta dessa bidragsmedel.
Förslagsställarna pekar på att genomförandet av de nationella planerna för att nå målen i handlingsplanen kommer att kräva betydande insatser och resurser. Såväl EU:s finansieringsinstrument som nationella, lokala och privata resurser behöver mobiliseras och då behövs väl utarbetade projektförslag.
I presidiets betänkande över medlemsförslaget anförs att en projektberedningsfond kan vara ett verksamt medel för att främja utveckling och framväxt av goda insatser för Östersjöregionens miljö.
Norden och Arktis
Utvecklingen i den arktiska regionen är högt prioriterad på den nordiska dagordningen, särskilt vad gäller klimatförändringen och effekten av denna på såväl miljön som befolkningen. Den geopolitiska utvecklingen i regionen ger anledning till ett intensifierat samarbete inom olika områden.
I januari 2008 arrangerade den svenska delegationen ett seminarium, Brännpunkt Arktis, där deltagarna efterlyste en nordisk insats i Arktis för att åstadkomma bättre övervaknings- och observationssystem samt fortlöpande uppdatering av informationen för att stödja processen med SAON (Sustaining Arctic Observing Networks).
Den svenska delegationen väckte därefter ett medlemsförslag om samnordiska observationssystem i Arktis (framställning nr 6/2008). Nordiska ministerrådet rekommenderas att stödja SAON-processen genom att skapa ett effektivare nordiskt samarbete i syfte att åstadkomma en förbättrad samordning av nordiska observationssystem i den arktiska regionen. Vidare rekommenderas att all tillgänglig data delas så att den är lättillgänglig för forskare, ursprungsbefolkning, studenter och övriga intressenter.
I medlemsförslaget hänvisas till en kartläggning som pekar på 13 forsknings- och övervakningsinitiativ där ett nordiskt samarbete kan innebära fördelar för den arktiska regionen. Ett av dessa initiativ är ett utökat nordiskt observations- och övervakningssamarbete. Ett sådant samarbete kan medföra synergieffekter i form av ökad synlighet och ökat intresse för nordiska forskningsresultat på internationell nivå.
I presidiets betänkande över medlemsförslaget understryks att syftet inte är att skapa ett parallellt system vid sidan av SAON utan i stället ett nätverk som ger stöd åt den pågående processen och visar på en modell för hur man genom samarbete kan använda sig av framtagna resultat mer effektivt.
Presidiet behandlade under hösten även ett ministerrådsförslag om ett nytt arktiskt samarbetsprogram 20092011. Det tidigare arktiska samarbetsprogrammet löpte ut 2008.
Målsättningarna och prioriteringarna för den kommande treårsperioden är i hög grad en förlängning och konsolidering av den nuvarande nordiska insatsen i Arktis. Fokuseringen på klimatförändringar och miljögifter i Arktis fortsätter. Även stödet till uppföljning och spridning av resultaten från den nordiska forskningen fortsätter. Satsningar görs också för att följa upp forskning som gjorts i samband med det Internationella polaråret 20072008 för att säkra den för framtiden.
Presidiet framhöll i sitt betänkande över ministerrådsförslaget att det nordiska samarbetet inom det arktiska området bör fortsätta och intensifieras och budgeten bör på sikt ökas. Presidiet ansåg att det är positivt att ministerrådet har utarbetat det föreliggande samarbetsprogrammet och underströk att vikten av väl utarbetade nordiska insatser i Arktis knappast kan övervärderas. Presidiet instämmer därför i de förslag som presenteras i samarbetsprogrammet. Mot bakgrund av bl.a. dessa synpunkter var presidiet enigt i att ministerrådets samarbetsprogram bör genomföras (rekommendation nr 8/2008).
Riktlinjer för samarbete med Nordens närområde
Nordiska ministerrådet lade under året fram ett förslag till riktlinjer för det framtida samarbetet med Estland, Lettland och Litauen 20092013. Riktlinjerna bygger på och vidareför de erfarenheter som dragits under genomförandet av riktlinjerna för 20062008. Riktlinjerna innehåller beskrivningar av samarbetets karaktär, prioriteringar och samarbetsformer. Ministerrådets samarbete är ett komplement till det bilaterala samarbetet i regionen. Stor vikt läggs vid samordning och samverkan med andra regionala organisationer, framför allt Östersjöstaternas råd. Det understryks att samarbetet sker mellan likvärdiga parter med gemensamma prioriteringar och delat ansvar för finansiering av aktiviteter och projekt.
Presidiet framför i sitt betänkande att prioriteringarna och samarbetsformerna i förslaget är relevanta och att det är viktigt att dessa utarbetats i nära dialog och samarbete mellan de nordiska och baltiska parterna. Den grundläggande principen om likvärdighet och jämbördighet vad gäller prioritering och finansiering är enligt presidiet av fundamental betydelse. Presidiet instämmer också i och stöder ambitionerna att samarbetet ska utvärderas kontinuerligt. Presidiet anser dock att de senaste årens politiska och ekonomiska utveckling i de tre baltiska länderna gör att de baltiska informationskontorens roll och funktion bör genomgå en förutsättningslös granskning inom ramen för den kontinuerliga utvärderingen som riktlinjerna för 20092013 föreskriver. Presidiet anser också att det skulle vara värdefullt med ett mer regelbundet samarbete på högre politisk nivå under planerings-, genomförande- och uppföljningsfasen av riktlinjerna. Detta skulle bidra till att stärka den samlade nordiska insatsen i samarbetet med de baltiska länderna. Med beaktande av de synpunkter som förts fram i betänkandet beslöt presidiet att tillstyrka ministerrådsförslaget om riktlinjer för samarbetet med Estland, Lettland och Litauen (rekommendation nr 9/2008).
Presidiet behandlade även ett ministerrådsförslag om riktlinjer för det framtida samarbetet med nordvästra Ryssland 20092013 (rekommendation nr 11/2008). Även detta ministerrådsförslag bygger på och vidareför de erfarenheter som dragits under genomförandet av riktlinjerna för 20062008. Inledningsvis betonas starkt nödvändigheten av att fokusera och fortsätta samarbetet med Nordvästryssland. Vid utarbetandet av riktlinjerna har hänsyn tagits till utvecklingen i Ryssland under de senaste åren, bl.a. det förhållandet att Ryssland nu är fullvärdig deltagare i den nordliga dimensionen. Riktlinjerna innehåller beskrivningar av samarbetets karaktär, prioriteringar och former. Målen är att främja en utveckling i Ryssland som kan bidra till ett stärkt och fortsatt samarbete till gagn för säkerhet och stabilitet i norra Europa. Samarbetet sker mellan likvärdiga parter utifrån gemensamma värderingar och med gemensamma prioriteringar och delat ansvar för finansiering av aktiviteter. Samarbetet fokuserar på demokratisk samhällsutveckling, pluralistiska relationer och goda betingelser för ekonomiskt samarbete. Det knyter också an till EU:s politik för samarbete med Ryssland, den nordliga dimensionen samt EU:s kommande Östersjöstrategi. Avslutningsvis förordas samverkan med Östersjöstaternas råd, Arktiska rådet och Barentsrådet.
Presidiet var generellt positivt till ministerrådsförslaget men underströk i sitt betänkande att även de regioner som ingår i den ryska geografiska benämningen av Nordvästryssland framför allt Arkhangelsk oblast också kan ingå i samarbetet. Presidiet uppmuntrade också ministerrådet att verka för en nära samverkan och samordning mellan den nordliga dimensionen och EU:s framväxande Östersjöstrategi.
I likhet med ministerrådsförslaget om riktlinjerna för de tre baltiska länderna efterlyste presidiet ett mer regelbundet samarbete på högre politisk nivå under planerings-, genomförande- och uppföljningsfasen.
Nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram
I ett ministerrådsförslag introduceras ett nordiskt-baltiskt mobilitetsprogram inom offentlig administration, näring och kultur 20092013 (rekommendation nr 10/2008). Målet med programmen är att bidra till ökad konkurrenskraft och kunskaps- och nätverksuppbyggnad i Östersjöregionen. Mobilitetsprogrammen rymmer olika slag av aktiviteter som studiebesök, praktikplatser och arbetsplatsutbildning. Huvudsakliga principer är deltagande på lika villkor gällande såväl finansiering som styrning. Mobilitets- och nätverksaktiviteterna inom programmen ska understödja ömsesidiga nordisk-baltiska politiska prioriteringar med ett långsiktigt mål att stärka regionens konkurrenskraft inom respektive ämnesområde.
Presidiet ställde sig positivt till de nordisk-baltiska mobilitetsprogrammen 20092013. Programmen är enligt presidiet viktiga instrument för att förverkliga ministerrådets riktlinjer för samarbetet med Estland, Lettland och Litauen 20092013. Mot bakgrund av ovanstående förslog presidiet att ministerrådets förslag om mobilitetsprogram ska genomföras.
Planer och budget för det nordiska samarbetet 2009
Nordiska rådet tillstyrkte efter hårda diskussioner och många justeringar ministerrådets budgetförslag för 2009 (rekommendation nr 35/2008). Budgetramen för 2009 uppgår till 879 855 miljarder kronor. Enligt Helsingforsavtalet beslutar ministerrådet om budgetramen och Nordiska rådet om samarbetets innehåll.
Presidiet utser varje år en särskild arbetsgrupp, med representanter för var och en av rådets fyra partigrupper, med uppgift att behandla ministerrådsförslaget angående kommande års budget. Från svensk sida har Kent Olsson (m) deltagit i budgetgruppens arbete.
Presidiet har vid ett flertal tillfällen i sitt betänkande över det nordiska budgetförslaget framfört vikten av att budgeten är tydlig och att politiska prioriteringar lätt kan utläsas. Presidiet anser också att de olika fackministrarna bör kopplas in i budgetprocessen och att relevant fackministerråd diskuterar budgeten med motsvarande utskott i Nordiska rådet. Detta är viktigt för att få en bredare förankring av budgeten.
Presidiet har i sitt betänkande över budgetförslaget framfört att följande sakområden bör prioriteras i budgeten för 2010:
globalisering och kultur
asyl, migration och integration
grannlandspolitik
kvalitetssäkring och närhet till medborgarna i nordiska projekt och i budgetprocessen.
Presidiet understryker också vikten av nära dialog mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet vid utarbetandet av budgetdirektiven.
Ändring av Nordiska rådets arbetsordning
Det norska Fremskrittspartiets medlemmar i Nordiska rådet har väckt ett medlemsförslag om ändringar i rådets arbetsordning vad angår reglerna för att bilda en nordisk partigrupp. I förslaget framförs att det politiska landskapet i de nordiska länderna förändrats sedan de nordiska partigrupperna etablerades 1985. Nya partier har vuxit fram och inte funnit en plats i den existerande strukturen. Förslagsställarna önskar ändra reglerna så att en partigrupp kan bildas om den består av minst fyra medlemmar och representerar två länder.
Presidiet framförde vid sin behandling av förslaget att partigrupperna i Nordiska rådet ska vara nordiska till sin karaktär. Presidiet noterar dock att det politiska landskapet förändrats och att nya partier etablerats. Då de utgör en signifikant del av det parlamentariska underlaget och står utanför det existerande partipolitiska samarbetet i Nordiska rådet stödjer presidiet den föreslagna förändringen att en partigrupp ska bestå av minst fyra, i stället för nuvarande fem, medlemmar som representerar två, i stället för nuvarande tre, länder. I enlighet med ovanstående beslöt presidiet att föreslå att Nordiska rådets arbetsordning § 73 andra stycket och första meningen ändras (internt beslut nr 2/2008).
Samarbetet 2009
Presidiet kommer under 2009 att fortsatt ägna stor uppmärksamhet åt globaliseringsfrågorna och då särskilt klimatfrågan. Samarbetet med Nordens närområde har också hög prioritet och här kommer särskilt utvecklingen av samarbetet inom ramen för den nordliga dimensionen att följas liksom antagandet och utvecklingen av EU:s Östersjöstrategi. Gränshindersfrågorna är fortsatt ett viktigt samarbetsområde för Nordiska rådet och det nordiska samarbetets legitimitet. Rådet kommer att delta aktivt i detta arbete och uppmärksamt följa utvecklingen av arbetsformer och resultat i Gränshinderforumet.
Presidiet kommer också att med stort intresse följa arbetet på regeringssidan med att stärka det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet i Norden. Presidiet kommer också att behandla ett medlemsförslag om kraftsamling för samordning av ett nordiskt försvar.
Kultur- och utbildningsutskottet
På kultur- och utbildningsutskottets område behandlas frågor om allmän kultur och konst, ett mångkulturellt och multietniskt Norden, film och medier, språk, idrott, barn- och ungdomskultur samt Föreningen Norden och frivilligsektorn. Dessutom behandlas utbildning, undervisning och forskning.
Svenska medlemmar under året har varit Christer Adelsbo (s), Mats Johansson (m), Gunilla Tjernberg (kd) och Lars Wegendal (s). Wegendal var ordförande i utskottet fram till juni 2008, då han lämnade utskottet i protest mot de nedskärningar av kulturanslagen som aviserats i Nordiska ministerrådets budgetarbete för 2009. Han efterträddes av Monica Green (s). Ordförandeskapet i utskottet övergick till den danske socialdemokraten Mogens Jensen.
Christer Adelsbo gick vid sessionen över till välfärdsutskottet.
Samarbetet 2008
Under 2008 har utskottet arbetat med frågor inom främst kulturområdet. Kultur och hälsa har varit föremål för djupgående diskussioner. Den nordliga dimensionens kulturpartnerskap är ett omfattande område som innefattar en europeisk kulturell gemenskap och ett hävdande av den nordiska kreativa näringen. På utbildningsområdet har bortfall och restgrupper i de nordiska ländernas utbildningssystem varit ett gemensamt nordiskt problem som kräver en lösning. Båda dessa frågor ingår även i den övergripande globaliseringsfrågan. En ändring i stadgarna för Nordiska rådets litteraturpris har varit en fråga som varit svårt att nå enighet om, men förslagsställarna från Åland fick slutligen bifall av utskottet. Nämnda fyra förslag har antagits som rekommendationer vid rådets session.
Kulturfrågor
I januari arrangerade utskottet tillsammans med välfärdsutskottet ett seminarium om kultur och hälsa. Bakgrunden var ett av mittengruppen väckt medlemsförslag om att etablera ett projekt som bidrar till att utveckla en gemensam nordisk strategi för kultur som hälsofrämjande faktor. Vid behandlingen av förslaget togs även handlingsplanen Ny nordisk plattform för kultur och hälsa, som antagits av en konferens i Lund 2007, i beaktande. I de båda utskottens betänkande över förslaget framhålls målet att kultur ska vara en självskriven faktor i formuleringen av framtidens politik inom folkhälsa och livskvalitet. Nordiska ministerrådet rekommenderas därför att medverka till ökade insatser för att stärka de forskningsbaserade kunskaperna om konstens, kulturens, folkupplysningens och frivilligsektorns betydelse för folkhälsan genom att avsätta medel till nordiskt samarbete mellan etablerade miljöer och nätverk på området. Ministerrådet rekommenderas också bl.a. att medverka till att kultur och hälsa blir ett etablerat inslag i nationella och nordiska utbildningar inom hälsa och rehabilitering, innovation och inom relevanta konst- och kulturutbildningar (rekommendation nr 23/2008).
De åländska medlemmarna i Nordiska rådet hade lagt fram ett medlemsförslag om ändring av stadgarna för Nordiska rådets litteraturpris. Åland ville i likhet med de andra självstyrande områdena Färöarna och Grönland få rätt att utse egna representanter i bedömningskommittén och delta i nomineringsprocessen. Författarförbunden på Färöarna och Grönland liksom det samiska författarförbundet kan nominera verk skrivna på områdets språk, vilket dock inte sker varje år då produktionen är liten i dessa områden. I de fall ett verk från ett författarförbund nominerats ingår en representant i kommittén det året i den fortsatta arbetsprocessen.
Utgångspunkten för sammansättningen i kommittén har hittills varit språkområden. I bedömningskommitténs finländska delegation ingår två medlemmar av vilka en är sakkunnig på svenskspråkig litteratur i Finland. Från åländsk sida hävdades dock att det inte är en självklarhet att svenskspråkiga medlemmar i kommittén är insatta i åländsk litteratur.
Förslaget diskuterades vid ett gemensamt möte med presidiet i april då enighet inte kunde uppnås. Vid utskottets möte i september enades slutligen utskottet om att Åland bör få samma status i kommittén som övriga självstyrande områden. Som motivation anger utskottet i sitt betänkande att detta skulle innebära ett berikande av den nordiska litteraturen med en ökad mångfald, även om språken som utgångspunkt för sammansättningen fortfarande är viktiga. Balansen mellan språken kommer därmed inte att drastiskt ändras menar man. Stadgarna för priset ska därför ändras så att Åland har möjlighet att delta med en adjungerad medlem i de fall ett åländskt verk nominerats. Därmed är det svenska språkområdet representerat med högst fyra verk av totalt högst fjorton, vilket utskottet anser utmärkt då det ska fokuseras på kvalitet såväl som på språkmässig och nationell mångfald. Litteraturpriset bör även i fortsättningen vara ett pris för de nordiska språken men samtidigt bör de nationella intressena tillgodoses ansåg utskottet. Ändringar i kommitténs stadgar förutsätter ett nära samarbete med de nordiska kulturministrarna (rekommendation nr 32/2008).
Ett förslag hade lagts fram av mittengruppen i rådet om den nordliga dimensionens kulturpartnerskap vilket skulle innebära att det som ett led i det finska ordförandeskapet i EU 2006 och i Nordiska ministerrådet 2007 skulle startas en diskussion om ett kulturellt samarbete inom ramarna för den Europeiska unionens nordliga dimension. Syftet skulle vara att förstärka Nordeuropas roll och image i det europeiska och globala kulturlandskapet. Det skulle också kunna användas som ett instrument i de nordiska ländernas strävan att utnyttja globaliseringen inom kulturens område. Kreativa industrier skulle vara en viktig del i Nordens strävan att säkerställa en ledande roll inom den samlade globala ekonomin.
Utskottet stödde medlemsförslaget och rekommenderade därför att de nordiska ländernas regeringar arbetar vidare med att kartlägga och ta fram policyer och sätta i gång aktiviteter i anslutning till ministerrådets initiativ kring den nordliga dimensionens kulturpartnerskap. Dessutom bör det undersökas vilka synergieffekter som kan uppnås med utgångspunkt i ministerrådets globaliseringsinitiativ 2009 och initiativet KreaNord om kreativa näringar. Vidare pekar utskottet på att det bör upprättas strukturer och nätverk som garanterar att konstutövare och konstorganisationer i vid bemärkelse kan delta i och ingå på likvärdig basis i partnerskapet (rekommendation nr 12/2008).
Utbildning
Den socialdemokratiska gruppen hade lagt fram ett förslag om samnordisk forskning om bortfall och restgrupper i de nordiska ländernas utbildningssystem. Det är viktigt att förhålla sig till hur länderna klarar sig i den globala konkurrensen menade förslagsställarna. Ett forskningsprojekt bör sättas i gång i de nordiska länderna senast under 2009 med utgångspunkt i både kvantitativa och kvalitativa data, dvs. forskning i undervisnings- och klassumspraxis. Det bör undersökas vilka former i de nordiska ländernas grundskolor och ungdomsutbildningar som leder till att eleverna tillägnar sig de nödvändiga färdigheterna.
Efter att synpunkter från nordiska remissinstanser inhämtats ställde sig utskottet bakom förslaget och menade att de nordiska utbildningsministrarna bör sätta fokus på hur de nordiska länderna kan lära av varandra för att kunna lösa problematiken. Utskottet skrev i sitt betänkande att det är synnerligen viktigt att minoritetsspråkiga och tvåspråkiga elevers situation i skolväsendet undersöks. Även unga mäns och lässvaga elevers möjligheter och hinder för att avsluta t.ex. en yrkesutbildning bör undersökas då det är dessa grupper som är mest bekymmersamma. Utbildningssystemen i de nordiska länderna är en av de viktigaste förutsättningarna för ländernas möjligheter att klara sig väl i globaliseringen och dessutom är arbetsmarknaden i behov av specialiserad arbetskraft (rekommendation nr 31/2008).
Samarbetet 2009
Under det följande året kommer utskottet att fortsätta sitt arbete med ett förslag om Kultur i skolan. Ett mer omfattande ämnesområde kommer att vara Kulturell mångfald. Utskottet kommer också att arbeta med uppföljning av EU-kommissionens meddelande om strategi för kulturområdet, uppföljning av globaliseringsinitiativen och uppföljning av strategin för forskning och för utbildningsområdet. I likhet med 2008 kommer utskottet bl.a. att kritiskt granska och följa utvecklingen av den nya strukturen inom kultursektorn, den nordiska språkkonventionen och liksom tidigare Nordiska kulturfonden. Området kultur och näring kommer att bevakas inte minst genom att utskottets ordförande ingår i den tvärsektoriella arbetsgruppen KreaNord.
Välfärdsutskottet
Välfärdsutskottet arbetar med frågor som rör välfärds- och socialsektorn, hälsovård, alkohol och narkotika. Utskottet hanterar även ärenden rörande familjepolitik, barn och ungas situation samt arbetsmarknads- och bostadspolitik. Svenska medlemmar har under året varit Göte Wahlström (s), vice ordförande, Marianne Kierkemann (m) och Jessica Polfjärd (m). Vid sessionen i Helsingfors i oktober valdes Christer Adelsbo (s) in som medlem i utskottet.
Samarbetet 2008
Välfärdsutskottet har under året främst inriktat sitt arbete på socialt utsatta barn och ungdomar, arbetslivsfrågor, globaliseringen, den nordiska välfärdsmodellen samt frågor inom livsmedels- och hälsosektorn. Utskottet har även, inom relevanta områden, följt och debatterat det svenska ordförandeskapsprogrammet för 2008.
Social- och hälsofrågor
Välfärdsutskottet beslutade på sitt möte i januari att huvudtemat för 2008 skulle vara kränkta barn riskerar att bli sjuka vuxna. Utskottet har utifrån detta beslut under året inhämtat relevant information rörande detta tema. Man har bl.a. tagit del av expertstudier, besökt olika institutioner och inbjudit sakkunniga på området. Sommarens utskottsmöte förlades till Grönland i syfte att på plats studera den sociala situationen för barn och unga. Utskottet fick då en värdefull inblick i de stora sociala problem som existerar på Grönland och vilka insatser som görs för att förbättra situationen för den yngre generationen. Utskottet utarbetade senare under året ett utskottsförslag som innehåller en rad åtgärder för att förbättra unga människors sociala situation i de nordiska länderna (rekommendation 19/2008). Bland annat uppmanas ministerrådet att ta initiativ till vidare forskning, både nationellt och nordiskt, kring barns och ungas problem på social- och hälsoområdet, att ta initiativ till att etablera en nordisk s.k. barnbarometer för att synliggöra problem och kunna arbeta förebyggande samt att uppmuntra till att det etableras behovsanpassade Barnens Hus i samtliga nordiska länder och självstyrande områden.
Under året behandlade utskottet ett medlemsförslag om ett nordiskt hälsoområde. Detta är ett omfattande och komplext område som berör många olika intressegrupper, vilket gör det svårt att överblicka. Utskottet beslutade därför att sända ut förslaget på remiss för att därigenom få mer information och kunskap på området. På grundval av de disparata och övervägande negativa synpunkterna i de inkomna remissvaren beslutade utskottet att inte företa sig något med anledning av medlemsförslaget. Man beslutade sig däremot för att ta initiativ till att det sätts i gång ett nordiskt samarbete om sällsynta sjukdomar och kostnadskrävande behandlingar. Även läkemedelsområdet kan eventuellt vara föremål för ett nordiskt samarbete. Mot bakgrund av detta föreslog välfärdsutskottet att Nordiska rådet ska rekommendera Nordiska ministerrådet att ta initiativ till att en expertgrupp bildas som inom två år ska kartlägga om ett nordiskt samarbete om sällsynta sjukdomar och resurskrävande behandlingar är möjligt, med fokus på nordisk nytta (framställning 7/2008).
Välfärdsutskottet behandlade under året ett ministerrådsförslag om ny organisationsstruktur på social- och hälsoområdet. Bakgrunden till förslaget var att Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik (MR-S) 2006 beslutade att sätta i gång en genomlysning och värdering av de sex institutioner och två samarbetsorgan som fanns på området. Syftet med genomgången var att säkerställa en större effektivitet på området och mer målinriktade insatser på prioriterade områden när det gäller social- och hälsofrågor.
Ämbetsmannakommittén (EK-S) som ansvarade för genomgången har därefter utarbetat en slutrapport som är godkänd av MR-S, Slutrapport från organisationskommittén för det social- och hälsopolitiska området. Rapporten kommer att fungera som underlag för en interimsstyrelse, vars arbete inleddes den 1 juli 2008. Bland annat ska en ny nordisk institution Nordisk Velferdssenter med huvudkontor i Stockholm etableras. Denna institution, som ska vara i drift fr.o.m. den 1 januari 2009, har som syfte att koncentrera resurserna och sätta fokus på välfärd och det socialpolitiska området.
Välfärdsutskottet har på ett tidigt stadium i processen haft en dialog med de olika berörda institutionerna. Utifrån de svar utskottet fått och utifrån målsättningen i ministerrådsförslaget stödjer välfärdsutskottet nyetableringen av Nordisk Velferdssenter (rekommendation nr 18/2008).
Det norska Fremskrittspartiet väckte under året ett medlemsförslag om åtgärder för att förhindra könsstympning av kvinnor (rekommendation nr 24 och 35/2008). I förslaget sägs att det, de senaste 20 åren, har varit en betydande invandring till de nordiska länderna från länder där könsstympning praktiseras. Medlemsförslaget hänvisar till att det främst är barn som utsätts för könsstympning. Det föreligger dock inga exakta uppgifter om hur många barn som har blivit utsatta för detta ingrepp. Välfärdsutskottet beslutade i april att sända förslaget på remiss. 17 remissyttranden, varav de flesta positiva till ett nordiskt samarbete på ett internationellt plan, inkom till utskottet som därefter diskuterade förslaget.
Det konstaterades att det i samtliga nordiska länder råder förbud mot könsstympning och att det även föreligger upplysningsplikt från och till myndigheter när det finns en misstanke om att en flicka eller kvinna riskerar att bli utsatt för könsstympning. Det finns dock behov av såväl utbildning och information som förebyggande arbete och fler konkreta åtgärder. Mot bakgrund av ovanstående föreslog välfärdsutskottet bl.a. att Nordiska rådet ska rekommendera Nordiska ministerrådet att titta närmare på problemställningar knutna till könsstympning med sikte på att ta fram åtgärder för att förhindra könsstympning av nordiska medborgare och andra som uppehåller sig i ett nordiskt land.
I januari arrangerade välfärdsutskottet tillsammans med Kultur- och utbildningsutskottet ett gemensamt seminarium om kultur och hälsa. Bakgrunden var ett av mittengruppen väckt medlemsförslag som pekade på det positiva samspelet mellan dessa bägge faktorer (rekommendation nr 23/2008). (I övrigt se kultur- och utbildningsutskottet.)
Globaliseringen
Välfärdsutskottet konstaterar att världen blir alltmer globaliserad, vilket innebär många utmaningar, men också många möjligheter för de nordiska länderna. Utskottet noterar vidare att globaliseringen är ett prioriterat område för Nordiska rådet alltsedan rapporten Norden som global vinnarregion lades fram i april 2006. Då etablerades även en tvärsektoriell arbetsgrupp för frågor kring globalisering. På Nordiska rådets session 2007 gavs en redogörelse om globalisering och planerade projekt med tre huvudområden: ett mer vetenskaps- och kunskapsbaserat Norden, ett synligare Norden och ett mer välfungerande Norden.
Den vänstersocialistiska gröna gruppen väckte 2008 ett medlemsförslag om medarbetar- och brukarinflytande i en nordisk globaliseringsstrategi. Det konstaterades i medlemsförslaget att i de nordiska välfärdssamhällena är medarbetar- och brukarbaserade innovationer viktiga drivkrafter. Förslagsställarna åberopade rapporten Norden som global vinnarregion, utgiven av Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, där man pekar på ett antal faktorer som redovisar den nordiska välfärdsmodellens framgångar i ett internationellt perspektiv.
En majoritet i välfärdsutskottet ansåg dock att både den globala satsning som Nordiska rådet har gjort och redogörelsen på sessionen 2007 visar att det redan finns ett klart och målinriktat fokus på konkreta arbetsuppgifter. Globaliseringssatsningen är också reell genom att stora budgetmässiga prioriteringar har gjorts. Flertalet i utskottet ansåg därför att de uppmaningar som medlemsförslaget reser är inkluderat i Nordiska rådets globaliseringsstrategi. Mot bakgrund av detta föreslog därför välfärdsutskottet att Nordiska rådet inte ska företa sig något med anledning av medlemsförslaget. En minoritet i utskottet reserverade sig dock och yrkade bifall till medlemsförslaget.
Livsmedelsfrågor
Välfärdsutskottet och medborgar- och konsumentutskottet behandlade under året gemensamt ett medlemsförslag om förbud mot transfetter. De bägge utskotten var generellt eniga om att transfettsyror i livsmedel bör minska, men däremot förelåg oenighet i välfärdsutskottet om huruvida lagstiftning är den rätta metoden. Efter en gemensam votering med de bägge utskotten konstaterades att en majoritet var för medlemsförslagets samtliga fyra att-satser (rekommendation nr 20/2008). Den konservativa gruppen reserverade sig dock mot medlemsförslaget. (I övrigt se medborgar- och konsumentutskottet.)
Hållbar utveckling i Norden
Nordiska ministerrådet presenterade 2008 ett förslag till en reviderad strategi: Hållbar utveckling En ny kurs för Norden. Reviderad utgåva med mål och prioriteringar 20092012. Välfärdsutskottet behandlade kapitel fyra i förslaget: Nordisk välfärdsstat som verktyg för hållbar utveckling. Efter en omfattande debatt om strategin på social- och hälsoområdet kunde utskottet ställa sig bakom ministerrådets ambition att även i framtiden arbeta aktivt för en uthållig nordisk välfärdspolitik. Den socialdemokratiska gruppen och den vänstersocialistiska gröna gruppen hade dock en annan uppfattning än ministerrådet om globaliseringens utmaningar och den moderniseringsprocess inom skatte- och socialsystemet som beskrivs i strategiplanen. Dessa invändningar skrevs också in i utskottets betänkande.
Samarbetet 2009
Välfärdsutskottets huvudtema kommer 2009 att vara arbete och inkludering. Under detta tema kan även frågor som främlingsfientlighet knutet till arbetslöshet, arbetslivets villkor samt alkoholmissbruk inkluderas. Kvinnors hälsa i de nordiska länderna är också ett område som utskottet vill studera närmare. Utskottet kommer även att fokusera på situationen i Arkhangelsk och Murmanskområdet när det gäller problematiken kring hiv/aids och tuberkulos/multiresistent tuberkulos.
Medborgar- och konsumentutskottet
Utskottets ämnesområde är mänskliga och medborgerliga rättigheter, jämställdhet, demokrati, kriminalitet (inklusive internationell brottslighet och terrorism), konsumentfrågor, livsmedel, lagstiftning, urbefolkningsfrågor, invandring och integration samt samarbete mot rasism.
Svenska medlemmar i utskottet har under året varit Elina Linna (v), Maria Stenberg (s) och Hans Wallmark (m).
Samarbetet 2008
Arbetet i utskottet under året har varit inriktat på både medborgarfrågor och konsumentfrågor.
På förslag av utskottet antogs under året två framställningar och åtta rekommendationer samt ett internt beslut. Två förslag handlade om nordiska yrkesförares säkerhet och skydd mot överfall och stöld. På konsumentområdet behandlades GMO-produkter och Norden som en GMO-fri zon samt ett förbud mot transfetter. På området mänskliga rättigheter fanns asylbarn, människohandel för tvångsarbete, stärkande av det nordiska lagsamarbetet och kraftsamling kring gränsöverskridande otrygghet.
Konsumentfrågor på livsmedelsområdet
Mittengruppen i rådet hade lagt fram ett förslag om nordiskt samarbete om användning och märkning av GMO-produkter i januari 2008. I förslaget ville man försäkra sig om att användarna har tillräcklig information om vad produkterna innehåller och därmed kan göra medvetna konsumentpolitiska val. EU reglerar delvis användningen av GMO i livsmedel och födoämnen, men vissa animaliska produkter som framställs med hjälp av GMO är undantagna. Livsmedel som härstammar från djur (ägg, kött och mjölk) behöver inte märkas. I förslaget framhävdes att det saknas kunskap om hur djur som utfordras med GMO påverkas. Man vet inte heller hur människor påverkas av animaliska produkter av nämnda djur.
Under behandlingen av ovan nämnda förslag väckte den vänstersocialistiska gröna gruppen ett tilläggsförslag med rekommendation om att Norden ska förklara sig som en GMO-fri zon.
Bakgrunden är att tre europeiska länder, Österrike, Grekland och Polen, förklarat sig som GMO-fria zoner och att flera nya områden uppstår i många andra länder. Det framhävdes även att GMO inte har ökat produktiviteten eller löst problem inom jordbruksnäringen, tvärtom skapat fler problem. Utskottet hade behandlat förslagen i ett tidigare sammanhang.
Efter en remissbehandling av ärendet konstaterade utskottet att en femte att-sats i det andra förslaget, att arbeta för att EU erkänner att GMO-fria zoner kan införas, av juridiska skäl inte kunde genomföras och den ströks därför. I betänkandet konstaterades att det finns en utbredd misstro mot GMO bland många organisationer och i befolkningen i Norden, och utskottet stödde därför de båda förslagen. Nordiska ministerrådet uppmanades att på sessionen redogöra för de åtgärder som vidtagits för att skapa en gemensam nordisk politik för användning av GMO, och att utreda möjligheterna till en skärpning av rådande normer och regler.
Man uppmanade också ministerrådet att genomföra en konferens med temat säker och etisk konsumtion (rekommendation nr 16/2008). Regeringarna uppmanades att arbeta för att GMO-fria zoner kan införas i länderna (rekommendation nr 34/2008).
Utskottet behandlade tillsammans med välfärdsutskottet under året ett medlemsförslag från den socialdemokratiska gruppen om förbud mot transfetter i matvaror. I förslaget framhålls ett ökat antal vetenskapliga rapporter som vittnar om negativa effekter av transfetter, framför allt en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar. I syfte att få mer information och bakgrund kring detta ämne arrangerades i januari 2008 ett seminarium i riksdagen där det redogjordes för problemställningar kring transfettsyror i matvaror och dessas påverkan på hälsan. Danmark lyftes fram som ett föregångsland när det gäller lagstiftningen på detta område.
Majoriteten i de båda utskotten var generellt eniga om att transfettsyror i livsmedel bör minska och att Norden bör vara föregångare i förhållande till EU. Utskotten menade att det förväntas att livsmedelsindustrin, matvaruproducenterna och andra involverade aktörer ska kunna lägga om sin produktion och begränsa transfetterna. Däremot förelåg i välfärdsutskottet oenighet om huruvida lagstiftning är den rätta metoden. Efter en gemensam votering med de bägge utskotten konstaterades att en majoritet var för medlemsförslagets samtliga att-satser om en detaljerad begränsning av transfettsyrorna, en införd lagreglering inom fem år och att det arbetas för att EU/EES-länderna kan införa en lagreglering på två gram industriellt framställda transfettsyror per 100 gram fett i maten (rekommendation nr 20/2008).
Den konservativa gruppen reserverade sig mot medlemsförslaget och framhöll att konsumenterna bör få göra egna upplysta val. Med tydlig märkning finns möjlighet att välja bort produkter med härdat eller mättat fett eller göra en avvägning däremellan menade man.
Polissamarbete över de nordiska gränserna
Ett förslag hade lagts fram av den konservativa gruppen om bekämpande av stöld och överfall på yrkesförare i Norden. Bakgrunden är att det finns ett omfattande problem i hela Norden men speciellt i västra och södra Sverige där yrkesförare utsatts för överfall på osäkra rastplatser, färjeterminaler, omlastningplatser m.m. under de senaste tre åren. Värdefulla godstransporter av medicin, datorer och sjukhusmateriel har varit speciellt utsatta. Inte sällan är det frågan om beställningsarbete. Samtidigt har antalet överfall och stölder mot privatpersoner som övernattar på campingplatser ökat. Förslagsställarna menar att det är kommunikationen och samarbetet mellan de nordiska ländernas polisdistrikt som är avgörande för att nå en lösning.
Förslaget blev remissbehandlat med positiva svar från instanserna som menade att allt tyder på att det handlar om organiserad gängbrottslighet med operationer tvärs över regioner och länder. I sitt betänkande stödde utskottet förslaget och föreslog att de nordiska länderna ska stärka koordinationen mellan regioner och de nordiska länderna för att komma till rätta med stölder och överfall (framställning nr 1/2008). För att säkra inrättandet av en polisinsats för chaufförers säkerhet i Norden menar utskottet att Nordiska ministerrådet bör avsätta speciella medel för en nordisk plan för säkra rastplatser och en bättre polisinsats mellan de nordiska länderna på området (framställning nr 2/2008).
Den konservativa partigruppen lade fram ett förslag om nordisk kraftsamling kring gränsöverskridande trygghet, vilket skulle innebära att polismyndigheterna i de nordiska länderna under vissa omständigheter kan begära hjälp och assistans av kolleger från andra nordiska länder. Vid stora idrottsevenemang skulle t.ex. en mer internationell polisinsats vara relevant. En fördel kunde också vara att polisen lär av varandras erfarenheter. Redan i dag finns regler för samordnat polissamarbete, bl.a. i EU/Schengensamarbetet, men en förbättring behövs, t.ex. mellan Norge och Sverige.
Förslaget remitterades och en muntlig utfrågning genomfördes med bl.a. Rikspolisstyrelsen i Sverige, varvid tanken på ett ökat polissamarbete fick stöd. Ett samarbetsavtal för att uppnå ett bättre utnyttjande av resurserna och bättre möjlighet för operativt samarbete önskades. Dock finns en rad praktiska frågor som först måste lösas, bl.a. om polisernas villkor, språkbarriärer och utbildningar, vilket bör säkras genom samarbetsavtal. Utskottet stödde i sitt betänkande de framförda förslagen och uppmanade ministerrådet att genomföra dem.
Utskottet föreslog också att ministerrådet rekommenderas att främja, utveckla och skapa möjligheter för att förstärka, utveckla och samordna polisens möjligheter att arbeta över gränserna i Norden. Vidare att ett samarbetsavtal mellan polismyndigheterna i de nordiska länderna ingås för att bättre kunna utnyttja materiella resurser och manskap (rekommendation nr 30/2008).
Mänskliga rättigheter
Utskottet tillsatte under året en arbetsgrupp som arbetat fram ett utskottsförslag om asylbarn. Bakgrunden var uppstramningen av asylreglerna i flera av de nordiska länderna, vilket utskottet menade innebär problem för barnen. Det är viktigt att säkra barnens rättigheter och särskilda behov av omsorg och trygghet. Varje år kommer ett stort antal ensamma asylbarn utan medföljande vuxna till de nordiska länderna. Barnen har inga papper, ingen kunskap om internationella konventioner och de nationella asylreglerna, och det är svårt för myndigheterna att verifiera barnets identitet och ålder. En stor del av barnen försvinner från boendet efter några dagar eller veckor. Dessa försvinnanden blir sällan uppklarade och det finns ingen koordinerad insats på området.
I utskottets betänkande över förslaget skrivs att tolkningen av internationella konventioner och olika nationella regler gör det svårt för myndigheterna att hjälpa asylbarn. Oklarheterna om barnens ålder är ett problem eftersom åldern kan vara avgörande för hur barnet ska omhändertas och hjälpas. Barn ska inte behandlas som vuxna. Därför måste det utvecklas nya och bättre metoder för att fastslå åldern. Frågan om asyl och frågan om omsorg måste skiljas åt; barnets trygghet och omsorg ska säkras av personer som inte har inflytande på själva behandlingen av asylfrågan. Samtidigt bör det säkras att barnens villkor under uppehållet normaliseras så mycket som möjligt för att stärka integrationen i samhället eller återvändande. För barnet sätter ovissheten om det kan stanna eller inte djupa spår i deras uppväxt och präglar de framtida livsvillkoren. Därför bör ansökningar från barnfamiljer prioriteras med kortast möjliga behandlingstid. Det var enighet i utskottet om det omfattande förslaget med 15 att-satser om asylbarns förstärkta rättigheter (rekommendation nr 21/2008).
Den socialdemokratiska gruppen i rådet lade fram ett medlemsförslag om människohandel för tvångsarbete. 2007 högtidlighöll FN:s generalförsamling 200-årsjubileet för avskaffande av den transatlantiska slavhandeln. Trots detta menade förslagsställarna att en stor andel människor i världen lever under olika former av slavliknande förhållanden. Människor som på grund av fattigdom drivs på flykt eller migrerar kan hamna i händerna på människohandlare och kommer till våra nordiska länder legalt eller illegalt bärande på skulder som måste betalas, ofta genom underbetalda arbeten. Internationella konventioner och europeiska initiativ finns, men de nordiska länderna måste samarbeta mer effektivt. Det finns också nationella handlingsplaner och nordiska initiativ.
Utskottet menade att det bör påpekas att människohandel inte bara ska fokusera på prostituerade inom traffickingbegreppet utan även på andra former av tvångsarbete, t.ex. inom jordbruket och städ- och restaurangbranschen. I sitt betänkande menade utskottet att ministerrådet i sitt pågående arbete med en handlingsplan mot trafficking bör ta med människohandel för arbetskraftsutnyttjande med hänvisning till Människorättskonventionens artikel 4 om för-bud mot slaveri och tvångsarbete (rekommendation nr 22/2008).
Lagstiftningssamarbete
Utskottet var bekymrat över de fortsatt existerande gränshindren mellan de nordiska länderna. Även om länderna försöker anpassa och ändra existerande regler för att få bort gränshinder tillkommer ständigt nya lagar och regler som skapar nya hinder. Orsaken är att det inte existerar någon form av systematisk genomgång eller koordinering av nya lagar och regler. Sveriges ordförandeskap 2008 har framhävt att när EU- och EES-rättsakter genomförs i nationella rättsordningar är det angeläget att detta sker på ett sätt som både skapar och vidmakthåller nordisk rättslikhet. Därför pågår sedan flera år ett samarbete mellan justitiedepartementen i de nordiska länderna. Utskottet menar i sitt betänkande att Helsingforsavtalets bestämmelser om lagstiftningssamarbete i syfte att uppnå största möjliga överensstämmelse på privaträttens område inte har realiserats tillräckligt.
Utskottet föreslog därför att Nordiska ministerrådet ska uppmanas att stärka det nordiska lagstiftningssamarbetet genom samråd kring nationella positioner innan europeiska och internationella beslut fastställs. Ministerrådet ska också uppmanas att koordinera nationella tillämpningar av europeiska och internationella regler (rekommendation nr 29/2008).
I avsikt att stärka det nordiska lagstiftningssamarbetet föreslog utskottet också inarbetning av hänvisningar till relevant lagstiftning i andra nordiska länder när förslag till nya lagar läggs fram i de nationella parlamenten och att information ges om eventuella konsekvenser i förhållande till övriga nordiska länder (rekommendation nr 37/2008).
Utskottets förslag innehöll även en uppmaning till Nordiska rådets utskott att arbeta för att förbättra de nationella parlamentens samarbete inom Norden om innehållet i ny lagstiftning, däribland den nationella tillämpningen av EU-direktiv. Dessutom uppmanades rådets kontrollkommitté att undersöka Nordiska ministerrådets funktion i det nordiska lagstiftningssamarbetet, däribland om de avsatta ekonomiska medlen använts på det sätt som avsikten var (internt beslut nr 1/2008).
Samarbetet 2009
Under det kommande året kommer arbetet att fokusera på asyl- och invandringspolitik, Internethandel, urbefolkningar i Norden, homosexuellas rättigheter, straff och kriminalvård, narkotika och prostitution. Även problem för bankkunder kommer att uppmärksammas i diskussioner om den ekonomiska krisen. Vid utskottets sommarmöte kommer urbefolkningarnas levnadsvillkor att diskuteras mot bakgrund av utskottets tidigare besök hos inuiter på Grönland och sommarens besök hos svenska samer. På konsumentområdet kommer försäljning av läkemedel på Internet upp på utskottets agenda.
Miljö- och naturresursutskottet
Nordiska rådets miljö- och naturresursutskott ansvarar för ärenden som rör miljö och skogsbruk, fiske, hållbar utveckling samt energi. Den nordiska miljöskyddskonventionen anger att de nordiska länderna ska informera varandra om beslut som kan medföra gränsöverskridande miljöpåverkan. Det nordiska samarbetet bygger på principen om största gemensamma nämnare; det land som har högsta ambitionen för miljöarbetet används som måttstock i avsikt att få genomslag för nordisk miljöpolitik internationellt och särskilt i EU.
Svenska medlemmar i utskottet har under året varit Anita Brodén (fp), Ann-Kristine Johansson (s) och Jan Lindholm (mp).
Samarbetet 2008
Miljö- och naturresursutskottets har under 2008 haft ett nära samarbete med rådets näringsutskott i form av gemensam behandling av ett antal förslag: rovdjursförvaltning, fiskeripolitik, transportpolitik samt pantsystem för returflaskor och burkar. Utskottet har vidare under året arbetat med förslag om en miljöpolicy för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, där bl.a. de nationella parlamentens arbete med klimat- och miljöfrågor vägts in. Förslaget kommer att slutbehandlas under 2009. Vidare kommer ett förslag om gemensam nordisk artdatabas att slutbehandlas under 2009.
Utskottet har ett väl inarbetat och nära samarbete med Baltiska församlingens miljö- och energiutskott, vilket innebär att medlemmarna av de båda utskotten deltar i varandras möten när frågor av gemensamt intresse behandlas. Energieffektiviserings- och sophanteringsfrågor har under året varit sådana frågor.
Gemensam rovdjursförvaltning i Norden
Miljö- och naturresursutskottet tillsatte 2007 tillsammans med näringsutskottet en arbetsgrupp med uppgift att behandla ett medlemsförslag om gemensam rovdjursförvaltning i Norden. Miljö- och naturresursutskottets representant i arbetsgruppen var Ann-Kristine Johansson. Gruppen leddes av näringsutskottets ordförande Lisbeth Grönfeldt Bergman. Ambitionen med arbetet har varit att undersöka förutsättningarna för en ökad samsyn kring nordisk rovdjursförvaltning som i större utsträckning beaktar olika aspekter av detta område, såsom närings- och miljöaspekter. Arbetsgruppen presenterade i april 2008, efter dialog på både politisk nivå och expertnivå, ett förslag till betänkande som godkändes av de bägge utskotten. I rekommendationen till regeringarna i Sverige, Norge och Finland sägs bl.a. att en gemensam nordisk terminologi bör etableras och att stärkta gemensamma forskningsinsatser bör initieras med ökat fokus på sociologiska områden samt att det på längre sikt även bör utarbetas samordnade förvaltningsplaner (framställning nr 4/2008).
Nordisk kraftsamling för att rädda fiskbestånden och fiskerinäringen
Ett medlemsförslag om en nordisk kraftsamling för att rädda fiskbestånden och fiskerinäringen behandlades gemensamt av miljö- och naturresursutskottet och näringsutskottet. I förslaget framhölls vikten av att skapa förutsättningar för långsiktiga och ansvarsfulla marknadslösningar i syfte att säkra en nordisk fiskerinäring. Som ett led i behandlingen av medlemsförslaget arrangerades i januari 2008 ett seminarium om fiskeripolitiken i Norden.
De bägge utskotten konstaterade i sin behandling av förslaget att mångfalden i den nordiska fiskerinäringen är både en styrka och en utmaning för samarbetet om fiskeripolitiken, både i förhållande till de nordiska länderna inbördes och till att kunna påverka fiskeripolitiken på europeiskt och globalt plan. Diskussionerna utmynnade i en rekommendation till Nordiska ministerrådet att man bl.a. i samband med utarbetandet av ministerrådets handlingsplan på fiskeriområdet 20092012 bör prioritera en rad strategiska utredningar och projekt om centrala problemställningar. Detta med hänvisning till att kunna stärka och underbygga nordiska positioner i de kommande årens förhandlingar i internationella forum (framställning nr 5/2008).
Miljöhandlingsplan 20092012
Nordiska ministerrådet har under året lagt fram ett förslag till miljöhandlingsprogram för perioden 20092012 (rekommendation nr 13/2008). Handlingsprogrammet lyfter fram de politiska utmaningarna, tekniska uppgifter för ministerrådets arbetsgrupper m.m. Handlingsprogrammet omfattar både initiativ riktade till Norden och initiativ där nordiskt samarbete kan påverka internationella beslut. Huvudmålen är: klimat och luft, hav och kustzoner, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt hållbar konsumtion och produktion.
Miljö- och naturresursutskottet har under utarbetandet av miljöhandlingsprogrammet bidragit med respons från parlamentarikerhåll och uttalade i sitt betänkande över förslaget tillfredsställelse med att dessa tillgodosetts. Utskottet pekade särskilt på behovet av att programmet omfattar ett stärkt samarbete med relevanta parter i de baltiska länderna och nordvästra Ryssland. Utskottet uppmanar vidare ministerrådet att undersöka möjligheterna att etablera ett samarbete av ömsesidigt intresse med parter i Vitryssland, särskilt vad gäller föroreningar i Östersjöns tillrinningsområde. Utskottet fäste särskilt uppmärksamhet vid behovet av att engagera allmänhet och intresseorganisationer, i synnerhet barn och unga, i miljöarbetet.
Strategi för hållbar utveckling 20092012
Miljö- och naturresursutskottet har vidare behandlat ministerrådsförslag om en strategi för hållbar utveckling 20092012 (rekommendation nr 14/2008). Detta är en fortsättning på den strategi som löpte ut 2008. Syftet med strategin är att den ska fungera som den överordnade tvärsektoriella ramen för arbetet med hållbar utveckling inom Nordiska ministerrådet. Mot bakgrund av detta har Nordiska rådets samtliga utskott deltagit i behandlingen av förslaget till strategi.
Den övergripande målsättningen för strategin är att det nordiska samarbetet ska bidra till hållbara samhällen grundade på demokrati, öppenhet, tillgänglighet och delaktighet i lokalt, regionalt och nationellt samarbete samt att de nordiska länderna ska samarbeta för full sysselsättning, tillväxt och ökad konkurrenskraft. Prioriterade områden är: klimat och förnybar energi, hållbar produktion och konsumtion, nordisk välfärdsstat som verktyg för hållbar utveckling samt utbildning och forskning, allmänhetens deltagande och lokala hållbarhetsstrategier.
Ministerrådet hänvisar i förslaget till att transportsektorn inte utgör ett självständigt samarbetsområde inom Nordiska ministerrådet och att transportsektorns ansvar för omställning till hållbar utveckling därför inte behandlas i förslaget. Nordiska rådets utskott anser inte att ett så viktigt område som transportsektorn kan uteslutas ut strategin och uppmanar därför Nordiska ministerrådet att snarast ta initiativ till ett officiellt nordiskt regeringssamarbete om utvecklingen inom transportsektorn.
Ramprogram för samarbetet om fiskeri, jordbruk, skogsbruk och livsmedel 20092012
Det tredje ministerrådsförslaget som miljö- och naturresursutskottet behandlat under året är Ramprogram för samarbetet inom fiskeri, jordbruk, skogsbruk och livsmedel 20092012. Huvudteman för programmet är: nordisk konkurrenskraft, klimat, genetiska resurser, kust- och landdistriktsutveckling, välfärd, livsmedel och hälsa samt internationellt samarbete. Ramprogrammet är utarbetat som ett överordnande flerårigt styrinstrument för ministerrådets sektorer. Förutsättningen är att programmet ska preciseras och kompletteras med de årliga ordförandeskapsprogrammen samt att det tillträdande ordförandeskapslandet säkrar kontinuiteten i arbetet genom att koordinera med avgående och nästkommande ordförandeskapsland.
Miljö- och naturresursutskottet har vid sin behandling av ministerrådsförslaget framhävt vikten av satsningar på att ta fram och använda goda råvaror, producera säkra livsmedel och att den biologiska mångfalden bevaras. Utskottet har vidare pekat på vikten av att näringarna ställer in sig på ändrade förutsättningar med anledning av klimatförändringarna och att primärnäringarna prioriterar att göra sina produktionsprocesser så miljö- och klimatvänliga som möjligt. Detta innebär att utsläppen av klimatgaser måste reduceras i alla produktionsskeden. Miljö- och naturresursutskottet anser att detta kunde vara ett nytt område för nordiskt samarbete. Utskottet anser att prioriteringarna inte är tillräckligt framträdande inom skogsbruks- och fiskerisamarbetet. Avslutningsvis poängterar utskottet vikten av ett vidareutvecklat samarbete med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland inom relevanta sektorer. Särskilt pekar utskottet på behovet av en aktiv och målinriktad insats för att intensifiera samarbetet med nordvästra Ryssland.
Samarbetet 2009
Miljö- och naturresursutskottet kommer under 2009 att fortsätta samarbetet med Nordiska rådets näringsutskott för att undersöka förutsättningarna för ett nordiskt eller internationellt pantsystem för flaskor och burkar. Ett annat prioriterat område är nordiskt fiskeripolitiskt samarbete i ljuset av den igångsatta revisionen av EU:s fiskeripolitik samt medborgarnas och frivilligorganisationernas deltagande i miljö- och klimatpolitiken. Särskilt fokus kommer att läggas vid arbetet med en Östersjöstrategi och vid energi- och transportpolitiken i relation till klimatförändringen inför klimattoppmötet i Köpenhamn. Vidare kommer utskottet att fortsatt följa utvecklingen av övergödningen i Östersjön och Helcoms Östersjöhandlingsplan.
Näringsutskottet
Näringsutskottet behandlar frågor som rör ekonomi och handel, produktion, näring/industri samt regioner och strukturstöd. Utskottet ansvarar även för ärenden som rör sysselsättning, arbetsmiljö och arbetsmarknad, kommunikation och IT samt inre marknad och avlägsnande av gränshinder.
Svenska medlemmar har under året varit Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), ordförande i utskottet, Monica Green (s), Billy Gustafsson (s) och Stefan Tornberg (c). I juni 2008 ersattes Monica Green av Lars Wegendal (s).
Samarbetet 2008
Näringsutskottet har under året prioriterat att arbeta med infrastruktur- och transportfrågor, energi samt gränshinder med bl.a. uppföljning av NICe-rapporten (Nordiska innovationscentret). Utskottet har också arbetat med frågor som rör globalisering och klimatförändringar ur ett näringslivsperspektiv, fiskerinäringen samt kreativa näringar i Norden och Baltikum i samarbete med Baltiska församlingen.
Transportpolitik
Transportfrågor har länge spelat en viktig roll i de nordiska länderna, och transportsektorn är också ett prioriterat område för näringsutskottet. I och med att det formella nordiska ministerrådssamarbetet lades ned 2005 är dock de gemensamma insatserna för en klimatinriktad omställning inom denna sektor tämligen begränsade. Den vänstersocialistiska gröna gruppen väckte under året ett medlemsförslag om en nordisk handlingsplan för klimatvänlig transportpolitik (rekommendation nr 17/2008). Ministerrådet rekommenderas i förslaget att lägga fram handlingsplanen för behandling på sessionen 2009, strax före FN:s klimatkonferens i Köpenhamn.
Utgångspunkten i förslaget är att allt fler nordiska initiativ inom globaliseringsprocessen präglas av en klimatdimension, både inom Norden men även med ett globalt perspektiv. Det är också viktigt att transportsektorn blir en helhet och att ingen del av sektorn blir förbisedd.
Näringsutskottet, som behandlade förslaget gemensamt med miljö- och naturresursutskottet, mötte under året experter inom transport- och energisektorn, EU-kommissionen samt ledamöter i Europaparlamentets utskott för transport och turism. I utskottens betänkande över medlemsförslaget understryks även vikten av att transportsystemet ska erbjuda medborgarna och näringslivet i Norden en klimat- och miljövänlig transportpolitik som är samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar. Man betonar även att transportsektorn är en av de viktigaste sektorerna när det gäller tillväxt och utveckling i de nordiska länderna.
Globaliserings- och innovationsfrågor
Som ett led i globaliseringsinitiativet etablerade Nordiska ministerrådet under året en tvärsektoriell arbetsgrupp, KreaNord, för att möta behovet av ett gemensamt nordiskt utvecklings- och policyarbete inom området kreativa näringar. Satsningen tar utgångspunkt i en rapport som är framtagen av Nordiskt innovationscenter (NICe). Arbetsgruppen ska vara en samlingspunkt för erfarenheter, kunskaper och utvecklingsvisioner som täcker både närings- och kultursektorn. Enligt arbetsgruppens mandat kan gruppen lägga fram policyrekommendationer, konkreta handlingsplaner och förslag till projekt.
Arbetsgruppen initierade en referensgrupp med sakkunniga som ska fungera som hearingpartner och aktivt ge respons på arbetsgruppens verksamhet. Till näringsutskottets representant i referensgruppen utsågs Lisbeth Grönfeldt Bergman.
I april 2008 arrangerades Nordiskt globaliseringsforum i Riksgränsen. Forumet, som ska vara ett årligt återkommande arrangemang, är tänkt att fungera som en plattform för idéer till utformning av gemensamma nordiska globaliseringsinitiativ. Övergripande teman för detta första forum var konkurrenskraft, tillväxt och arbete samt klimat och energi.
Från näringsutskottet deltog utskottets ordförande Lisbeth Grönfeldt Bergman.
Mittengruppen lade under året fram ett medlemsförslag om nordisk innovationspolitik (rekommendation nr 26/2008). I förslaget understryks bl.a. att de nordiska länderna bör utveckla sina nationella innovationsstrategier i ett tätt samarbete med varandra och utveckla en gemensam hållning gentemot innovationer. Dessa kan äga rum i arbetslivet eller i medborgarorganisationer, inom den privata eller offentliga sektorn och de bör vara användar- eller medarbetarfokuserade.
Näringsutskottet noterade med tillfredsställelse i sitt betänkande att förslagsställarna lyfter fram och vill verka för en bredare definition av begreppet innovation, något som nordiska aktörer och institutioner som t.ex. NICe har arbetat med under flera år. Utskottet ställde sig bakom förslaget, men tillade att större fokus bör riktas mot den offentliga sektorn i det fortsatta arbetet med att utveckla den nordiska innovationspolitiken. Utskottet utsåg Stefan Tornberg till rapportör för förslaget och beslutade även att utvärdera systemet med rapportör.
Näringsutskottet behandlade under hösten även ett ministerrådsförslag angående inrättande av ett nordiskt innovationspris. Efter en grundlig diskussion framhöll utskottet i sitt betänkande att det kan vara olyckligt att initiera ytterligare ett pris som konkurrerar med de redan existerande nordiska priserna och att effekten kan bli att de tar uppmärksamhet från varandra. I betänkandet underströks också att det finns många alternativa möjligheter att lyfta fram och profilera en speciell sektor eller område som man vill skapa uppmärksamhet kring. Utskottet föreslog därför att Nordiska rådet ska rekommendera Nordiska ministerrådet att inte instifta det föreslagna innovationspriset (rekommendation nr 25/2008).
Rovdjursförvaltning i Norden
Näringsutskottet tillsatte 2007 tillsammans med miljö- och naturresursutskottet en arbetsgrupp med uppgift att behandla ett medlemsförslag om gemensam rovdjursförvaltning i Norden (framställning nr 4/2008). Näringsutskottets representant i arbetsgruppen var utskottets ordförande Lisbeth Grönfeldt Bergman. (I övrigt se miljö- och naturresursutskottet.)
Fiskerinäringen
Ett medlemsförslag om en nordisk kraftsamling för att rädda fiskbestånden och fiskerinäringen behandlades under året gemensamt av näringsutskottet och miljö- och naturresursutskottet. I förslaget betonades vikten av att skapa förutsättningar för långsiktiga och ansvarsfulla marknadslösningar i syfte att säkra en nordisk fiskerinäring (framställning nr 5/2008). (I övrigt se miljö- och naturresursutskottet.)
Arbetsmarknad och regionalpolitik
Nordiska ministerrådet lade under året fram ett förslag till arbetsprogram för 20092011 på arbetslivsområdet med målsättning att lägga fast det formella nordiska regeringssamarbetet på detta område, speciellt med tanke på de utmaningar som globaliseringen innebär för den nordiska arbetsmarknaden. Näringsutskottet framhöll i sitt betänkande att samarbetsprogrammets överordnade målsättningar är aktuella och av stor betydelse. Utskottet var också positivt till programmets fokus på EU och andra internationella forum.
Gränshinder är ett område som utskottet arbetar och har arbetat länge med, och därför välkomnas även detta fokusområde i samarbetsprogrammet. Nordens fria arbetsmarknad är något att slå vakt om, och därför är det viktigt att det inte uppstår nya gränshinder som försvårar på detta område. Utskottet betonade också i sitt betänkande att de nordiska länderna borde fokusera mer på att involvera och dra nytta av de resurser som finns bland invandrare i våra länder. Mot bakgrund av bl.a. dessa synpunkter var näringsutskottet enigt i att ministerrådets föreslagna program bör genomföras (rekommendation nr 27/2008).
Näringsutskottet behandlade under året ett ministerrådsförslag till samarbetsprogram om regionalpolitik 20092012 (rekommendation nr 28/2008). Det nordiska samarbetet inom regionalpolitiken tar sin utgångspunkt i den pågående ekonomiska och politiska integrationen i Europa, och insatserna i programmet präglas av miljömässiga utmaningar, ekonomisk globalisering, internationellt samarbete och snabba teknologiska förändringar. Näringsutskottet ställer sig generellt positivt till ministerrådets förslag till samarbetsprogram och instämde i sitt betänkande i att utmaningarna när det gäller regionalpolitik har förändrats och att detta kräver ett nytänkande.
Utskottet delar också uppfattningen att aktörer och beslutsfattare på det lokala planet bör tänka både nordiskt, europeiskt och globalt, men saknar dock den sociala dimensionen i samarbetsprogrammet. Med tanke på de demografiska utmaningar som regionerna har framför sig menar utskottet att programmet borde fokusera mer på Norden som en glest befolkad region och se till vilka möjligheter som finns för människor att i framtiden leva och verka i glesbygdsområden. De två satsningsområden som programmet för 20052008 fokuserade på samarbete över gränserna och kompetensutväxling och kunskapsbyggande gav goda erfarenheter, och näringsutskottet anser att detta borde finnas med även i den kommande periodens program. Vidare efterlyser näringsutskottet i sitt betänkande ett mer problematiserande resonemang kring Lissabonstrategin och hur denna påverkar Norden.
Samarbetet 2009
Näringsutskottets prioriterade områden kommer 2009 att vara regionalpolitiska frågor, innovationspolitik i Norden, infrastruktur- och transportpolitikens konsekvenser för samhället, EU:s grön- och vitböcker, ett nordiskt pant- och retursystem. Globaliseringsfrågor ur ett näringsperspektiv är även fortsättningsvis ett viktigt område för utskottet som även kommer att titta närmare på det allt viktigare begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), vilket innebär att företag som agerar på den globala marknaden frivilligt tar ett etiskt, socialt och miljömässigt ansvar samtidigt som de höga kraven på kvalitet och lönsamhet kvarstår.
Kontrollkommittén
Kontrollkommittén utövar den parlamentariska kontrollen över den verksamhet som finansieras via Nordiska ministerrådets budget, inklusive de nordiska institutionerna, och svarar för kontrollverksamheten av det nordiska samarbete som plenarförsamlingen beslutar om samt av ärenden angående tolkning av Helsingforsavtalet, andra avtal om nordiskt samarbete och rådets arbetsordning.
Svenska medlemmar i kommittén har under året varit Monica Green (s) och Gunilla Tjernberg (kd). Vid sessionen 2008 valdes Billy Gustafsson (s) in i kommittén efter Monica Green (s).
Granskningsuppgift
Kontrollkommittén har under året, liksom tidigare år, granskat danska Rigsrevisionens berättelser över Nordiska ministerrådets, Nordiska rådets och Kulturfondens räkenskaper. Den genomförda granskningen har inte föranlett några särskilda synpunkter från kommitténs sida.
Kontrolluppgift 2008 angående Nordiska ministerrådets projekthantering
Kontrollkommitténs granskningsuppgift har under 2008 helt varit inriktad på Nordiska ministerrådets projektverksamhet. Mot bakgrund av vad som framgått under granskningsprocessen beslöt kommittén att väcka ett medlemsförslag om ministerrådets projekthantering (rekommendation nr 38/2008). Nordiska ministerrådet rekommenderas att fokusera på ett mindre antal projekt, som kan kallas profilfrågor och som fokuserar på nordisk nytta.
I sitt betänkande noterar kommittén att det för närvarande pågår ca 1 800 projekt som administreras av institutioner i Nordiska ministerrådets regi. Dessa täcker ett brett spektrum av politikområden, från kultur till miljö, och engagerar ett stort antal medarbetare. Kommittén konstaterar vidare, att även om en del har gjorts, t.ex. en projektportal som erbjuder periodisk avrapportering, finns fortfarande behov att fokusera och prioritera bättre bland projektinitiativen. Kontrollkommittén framhåller att nordisk nytta, ändamål, transparens och uppföljning bör ledsaga all projektinitiering och projekthantering i ministerrådet. Ministerrådet bör företa en mer kritisk genomgång av projekten och utvärdera om man har nått de politiska målen eller andra mål som satts upp. Avslutningsvis konstaterar kommittén att ministerrådets definition av projekt är mycket bred. Ett projekt bör vara en aktivitet eller ett arrangemang som har en tidsbegränsning, och kommittén anser att ministerrådet bör se över sin definition.
Kontrollkommitténs verksamhet 2009
Kontrollkommittén kommer under 2009 att granska ministerrådets, rådets och kulturfondens räkenskaper.
Även 2009 kommer kontrolluppgiften att avse en granskning av ministerrådets projektverksamhet, bl.a. kommer kommittén att följa upp rekommendationen från 2008.
Det parlamentariska Östersjösamarbetet syftar till att främja den parlamentariska dialogen i Östersjöregionen samt att påverka regeringarna i utvecklingen av Östersjösamarbetet. På längre sikt finns en förhoppning att visionen om ett gränslöst Norden också ska omfatta Östersjöregionen.
Det parlamentariska Östersjösamarbetet äger rum inom ramen för den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) i vars ledning Nordiska rådet är representerat. Medlemmar i den permanenta parlamentariska kommittén har under året varit riksdagsledamöterna Sinikka Bohlin (s) och Kent Olsson (m). Sinikka Bohlin valdes till kommitténs ordförande vid den 16:e parlamentariska Östersjökonferensen i Berlin 2007. Vid Berlinkonferensen beslöts att konferensen 2008 skulle äga rum i Visby; Kent Olsson har representerat det svenska värdskapet i den permanenta kommittén.
Den parlamentariska Östersjökonferensen
Den parlamentariska Östersjökonferensen arrangerades för första gången år 1991 och äger rum en gång per år. Till konferensen inbjuds elva nationella parlament, elva regionala parlament och fem internationella organisationer samt ett stort antal frivilliga organisationer.
Konferensen behandlar viktiga problemställningar i Östersjöområdet, som miljö, arbetsmarknad, välfärd och sjösäkerhet. Samarbetet är också ett viktigt instrument i samverkan med Ryssland och bidrar till ett ökat informationsutbyte och kontaktnätsbyggande mellan parlamentariker från samtliga Östersjöländer.
Till den parlamentariska Östersjökonferensen utser riksdagen för varje mandatperiod en delegation bestående av fem ledamöter. Innevarande mandatperiod är den partipolitiska fördelningen tre ledamöter för alliansen och två för oppositionen. De fem ledamöterna utses inför varje konferens av partigrupperna.
Den permanenta kommittén
Den permanenta kommittén är konferensens fasta politiska organ och består av tio parlamentariker: från Nordiska rådet två, Europaparlamentet en, Baltiska församlingen en, Tyskland två, Polen en, Ryssland två och från konferensens värdland en. Kommittén möts cirka fyra gånger per år.
Kommitténs mandat är att förbereda den årliga Östersjökonferensen i samarbete med värdlandet och att följa upp den parlamentariska Östersjökonferensens resolutioner. I detta arbete har kommittén ett nära och gott samarbete med Östersjöstaternas råd (CBSS), regeringarnas organ för samarbetet mellan Östersjöländerna.
En utvidgad kommitté där samtliga deltagande länders parlament är representerade träffas två gånger per år. Riksdagsledamot Sinikka Bohlin (s) är Sve-riges representant i den utvidgade kommittén.
Konferensen i Visby 2008
Den 17:e parlamentariska Östersjökonferensen ägde rum i Visby den 12 september 2008 med deltagande av över 200 parlamentariker, experter och företrädare för olika organisationer. Konferensen öppnades av riksdagens talman Per Westerberg.
Från riksdagen deltog Anita Brodén (fp), Anna König Jerlmyr (m), Jan-Olof Larsson (s), Kent Olsson (m), Maria Stenberg (s) och Stefan Tornberg (c). Därutöver deltog Sinikka Bohlin (s), Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Ann-Kristine Johansson (s) och Göte Wahlström (s) som representanter för Nordiska rådet.
Huvudtemat för konferensen var Energieffektivitet i klimatförändringens spår. Konferensens olika sessioner tog upp Östersjösamarbete, klimatförändringar, energisäkerhet, övergödning samt arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor. Konferensen avslutades med att deltagarna, efter stor diskussion i redaktionskommittén och i plenum, ställde sig bakom en resolution (bilaga 4).
Vid konferensen berördes EU:s planerade Östersjöstrategi och vikten av att denna sammankopplas med den nordliga dimensionen. Den parlamentariska Östersjökonferensen har därefter utarbetat ett yttrande till Europeiska kommissionen med synpunkter på strategin, bl.a. om behovet av samordning för att undvika dubbelarbete. I yttrandet understryks också vikten av att genomföra handlingsplanen för Östersjön som antogs 2007. Vidare anförs vikten av att stärka energisamarbetet och att utveckla en flexibel och säker arbetsmarknad.
Nästa konferens
Den 18:e parlamentariska Östersjökonferensen äger rum i Nyborg den 30 augusti1 september 2009 under danskt värdskap. Temat för konferensen är ännu inte beslutat, men i den resolution som antogs vid konferensen i Berlin 2007 beslöts att en för Östersjöländerna gemensam arbetsgrupp för energi och klimatfrågor skulle tillsättas. En sådan arbetsgrupp har inlett sitt arbete, och från Sveriges riksdag deltar riksdagsledamot Alf Eriksson (s) och från Nordiska rådet riksdagsledamot Ann-Kristine Johansson (s). Arbetsgruppen förväntas presentera sin slutrapport vid den 18:e parlamentariska Östersjökonferensen.
Berlinkonferensen beslöt också att en gemensam arbetsgrupp för arbetsmarknad och social välfärd skulle tillsättas; även den gruppen ska lämna sin slutrapport vid den 18:e parlamentariska Östersjökonferensen. Riksdagsledamot Anna König Jerlmyr (m) är riksdagens representant i arbetsgruppen, och för Nordiska rådet deltar Göte Wahlström (s).
Grunden för det arktiska parlamentarikersamarbetet har sedan samarbetet startade varit miljöfrågor och effekterna av klimatförändringen. Under senare år har samarbetet även fokuserat på den civila säkerheten i regionen och befolkningens hälsotillstånd. Det ökande intresset för den arktiska regionen såväl i de nationella parlamenten som i Europaparlamentet har återspeglats i arbetet inom ramen för det arktiska parlamentarikersamarbetet.
Den första konferensen hölls 1993 i Reykjavik. Den arktiska parlamentarikerkonferensen, SCPAR (Conference of Parliamentarians of the Arctic Region), utgörs av delegationer utsedda av parlamenten i Danmark, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA samt Europaparlamentet. Konferensen arrangeras vartannat år i något av medlemsländerna. Den 8:e arktiska parlamentarikerkonferensen ägde rum i Fairbanks, Alaska den 1214 augusti 2008. Riksdagen har ingen permanent arktisk delegation utan utser för varje konferens en delegation bestående av fem ledamöter enligt den partipolitiska fördelning som fastslås av riksdagsstyrelsen för varje mandatperiod. Innevarande mandatperiod är den partipolitiska fördelningen tre för alliansen och två för oppositionen.
Den arktiska parlamentariska samarbetskommittén, SCPAR (Standing Committee of Parliamentarians of the Arctic Region) bildades 1994 och är det organ som upprätthåller arbetet och verkställer besluten mellan konferenserna samt förbereder nästa konferens. Kommittén följer arbetet inom Arktiska rådet på nära håll i egenskap av observatör. I kommitténs möten deltar även representanter för ursprungsbefolkningarna samt observatörer. Svensk medlem i den arktiska parlamentarikerkommittén är för mandatperioden Sinikka Bohlin (s), svensk suppleant är Kent Olsson (m).
Den permanenta arktiska parlamentarikerkommittén (SCPAR)
Kommittén har under året ägnat särskild uppmärksamhet åt hälsosituationen i den arktiska regionen, förberedelserna inför UN Annual Treaty Event med fokus på den arktiska regionen samt EU:s nya nordliga dimension och det ökande intresset för arktiska frågor inom såväl Europaparlamentet som kommissionen. Kommittén har vidare under året följt arbetet inom Arktiska rådet genom nära kontakter med ordförandelandet Norge.
Vid kommitténs möte i Ottawa den 19 oktober 2007 fick Sinikka Bohlin tillsammans med styrelseledamot Lars-Anders Baer, Samiskt parlamentariskt råd, i uppdrag att föreslå ett antal konkreta politiska åtgärder för att åstadkomma en positiv utveckling av levnadsvillkoren och särskilt alkohol- och drogsituationen i regionen. Rapporten presenterades vid kommitténs möte i Fairbanks i augusti och resulterade i ett antal rekommendationer i konferensresolutionen.
I samband med kommitténs möte i Rovaniemi arrangerades ett gemensamt seminarium med University of the Arctic Rectors Forum. Syftet med seminariet var att stimulera dialogen om Arktis mellan akademiker och politiker. Teman för seminariet var dels anpassning till klimatförändringen, dels det legala ramverket kring Arktis.
8:e arktiska parlamentarikerkonferensen i Fairbanks den 1214 augusti 2008
Den 8:e arktiska parlamentarikerkonferensen ägde rum i Fairbanks, Alaska, den 1214 augusti 2008 och samlade drygt hundra deltagande parla-men-tariker, experter och representanter för urbefolkningen i den arktiska regionen. Riksdagens delegation till konferensen bestod av Sofia Arkelsten (m), Anita Brodén (fp), Erik A Eriksson (c), Peter Jonsson (s), Helene Petersson i Stockaryd (s) samt Sinikka Bohlin (s) som delegationsledare i egenskap av svensk medlem i SCPAR.
Konferensen öppnades av senator Lisa Murkowski, USA:s medlem i SCPAR; även Alaskas guvernör Sarah Palin hälsade konferensen välkommen. Huvudfrågorna vid konferensen var den marina politiken för Arktis, hälsotillståndet i regionen, anpassning till klimatförändringen samt alternativa energikällor. Konferensen antog, efter hårda diskussioner mellan Danmark och Island i redaktionskommittén (drafting committee), en resolution på områdena människors hälsa i Arktis, utveckling av en arktisk policy för sjösäkerhet, anpassning till klimatförändringen samt utveckling av förnybara energikällor. Resolutionen riktar sig till regeringarna i de arktiska länderna, Arktiska rådet samt EU:s institutioner.
Slutdokumentet från konferensen återfinns i bilaga 3. En rapport från kon-ferensen har utarbetats; rapporten och inledningsanföranden från konferensen finns publicerade på www.arcticparl.org.
9:e arktiska parlamentarikerkonferensen
Nästa arktiska parlamentarikerkonferens äger rum i Bryssel 2010. Teman för konferensen kommer att fastställas av SCPAR.
Bilaga 1
Nordiska rådets svenska delegation vald den 24 oktober 2007, fyllnadsval den 8 april 2008
Ny delegation vald den 1 oktober 2008
Suppleanter
Mona Sahlin (s)
Lars Lindblad (m)
Peter Jonsson (s), ersatte Britt Bohlin Olsson den 8 april 2008
Cecilia Widegren (m)
Laila Bjurling (s)
Claes Göran Brandin (s)
Rolf Gunnarsson (m)
Erik A Eriksson (c)
Christer Winbäck (fp)
Peter Hultqvist (s)
Katarina Brännström (m)
Else-Marie Lindgren (kd)
Lars Ohly (v)
Kerstin Haglö (s)
Nils Oskar Nilsson (m)
Maria Wetterstrand (mp)
Sylvia Lindgren (s)
Hans Olsson (s)
Anna Tenje (m)
Karin Nilsson (c), ersatte Annie Johansson den 1 oktober 2008
Bilaga 2
Fremstillinger,
rekommandationer og
interne beslut 2008
Fremstillinger vedtatt av Presidiet januaroktober 2008
Vedtak om ikke å foreta seg noe
Medlemsförslag om medarbejder- og brugerindflydelse i nordisk globali-seringsstrategi (A 1431/velferd)
Interne beslut
Liste over saker i kronologisk nummerrekkefølge
Medlemsforslag om kultur og helse |
Rek. 23/2008 |
|
A 1403/miljø |
Medlemsforslag om felles rovdyrforvaltning i Norden |
Fremst. 4/2008 |
A 1411/medborger/ |
Medlemsförslag om förbud mot transfetter |
Rek. 20/2008 |
A 1422/medborger |
Medlemsförslag om Nordisk kraftsamling kring gränsöverskridande otrygghet |
Rek. 30/2008 |
A 1423/miljö/ |
Medlemsförslag om Nordisk kraftsamling för att rädda fiskebestånden och fiskerinäringen |
Fremst. 5/2008 |
A 1424/medborger |
Medlemsforslag om bekæmpelse af røveri og overfald af vognmænd i Norden |
Fremst. 1/2008 |
A 1426/velferd |
Medlemsforslag om et nordisk sundheds-område |
Fremst. 7/2008 |
A 1428/medborgar |
Medlemsförslag om nordiskt samarbete kring nyttjande och märkning av GMO-produkter |
Se A 1432/med-bor-ger |
A 1429/kultur |
Medlemsförslag om ändring av stadgarna för Nordiska rådets litteraturpris |
Rek. 32/2008 |
A 1430/presidiet |
Medlemsforslag om endring av Nordisk Råds arbeidsordning § 73 Partigrupper |
IB 2/2008 |
A 1431/velferd |
Medlemsforslag om medarbejder- og bruger-indflydelse i nordisk globaliseringsstrategi |
Ikke foretage sig noe |
A 1432/medborger |
Medlemsforslag om at Norden erklærer sig som en GMO-fri zone |
Rek. 16/2008 |
A 1433/velferd |
Medlemsforslag om tiltak for å hindre kjønns-lemlestelse av kvinner |
Rek. 24/2008 |
A 1436/kultur |
Medlemsforslag om fællesnordisk forskning om frafald og restgrupper i de nordiske landes uddannelsessystemer |
Rek. 31/2008 |
A 1437/presidiet |
Medlemsförslag om samnordiska observations-system i Arktis |
Fremst. 6/2008 |
A 1440/kultur |
Medlemsförslag om nordliga dimensionens kul-turpartnerskap |
Rek. 12/2008 |
A 1441/näring |
Medlemsförslag om nordisk innovations-politik |
Rek. 26/2008 |
A 1444/presidiet |
Medlemsförslag om insatser för att stödja projektutveckling inom ramen för Östersjöns handlingsprogram |
Fremst. 3/2008 |
A 1445/medborger |
Medlemsförslag om människohandel för tvångs-arbete |
Rek. 22/2008 |
A 1447/näring/miljø |
Medlemsforslag om en nordisk handlingsplan for klimavenlig transportpolitik |
Rek. 17/2008 |
A 1451/kk |
Kommittéforslag om projekthantering i Nordiska ministerrådet |
Rek. 38/2008 |
A 1452/medborger |
Udvalgsforslag om asylbørn |
Rek. 21/2008 |
A 1453/medborger |
Udvalgsforslag om en styrkelse af det nordiske lovsamarbejde |
Rek. 29/2008 |
A 1454/velferd |
Udvalgsforslag om hvordan krenkede barn blir syke voksne |
Rek. 19/2008 |
B 250/näring |
Program for Nordisk Ministerråds samarbejde på arbejdslivsområdet |
Rek. 27/2008 |
B 251/miljø |
Ministerrådsforslag: Ramprogram för det nordiska samarbetet om fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk 20092012 |
Rek. 15/2008 |
B 252/presidiet |
Ministerrådsforslag til planer og budget 2009 |
Rek. 33/2008 |
B 253/presidiet |
Ministerrådsforslag om Arktisk Samarbejds-program 20092011 |
Rek. 8/2008 |
B 254/presidiet |
Ministerrådsforslag: Retningslinjer for Nordisk Ministerråds samarbejde med Estland, Letland og Litauen 20092013 |
Rek. 9/2008 |
B 255/presidiet |
Ministerrådsforslag: Retningslinjer for det frem--tidige samarbejde med Nordvestrusland 20092013 |
Rek. 11/2008 |
B 256/miljø |
Ministerrådsforslag: Ny strategi for bæ-redygtig udvikling, Hållbar utveckling En ny kurs för Norden, reviderad utgåva med mål och prioriteringar 20092012 |
Rek. 14/2008 |
B 257/miljø |
Ministerrådsforslag: Nordiska ministerrådets miljøhandlingsprogram 20092012 |
Rek. 13/2008 |
B 258/presidiet |
Ministerrådsförslag om Nordisk-Baltisk mobilitets-program 20092013 |
Rek. 10/2008 |
B 259/näring |
Ministerrådsförslag om etablering av inno-vationspris |
Rek. 25/2008 |
B 260/näring |
Ministerrådsförslag om nordiskt regional-politiskt samarbetsprogram 20092012 |
Rek. 28/2008 |
B 261/velferd |
Ministerrådsforslag om Ny organisations-struktur på Social- og helseområdet |
Rek. 18/2008 |
Bilaga 3
Eighth Conference of Parliamentarians of the Arctic Region, Fairbanks, the United States of America, 1214 August 2008
CONFERENCE STATEMENT We, the elected representatives of Canada, Denmark/Greenland, the European Parliament, Finland, Iceland, Norway, Russia, Sweden, and the United States of America;
In collaboration with indigenous peoples of the Arctic;
Meeting to discuss maritime policy, human health, renewable energy, and adaptation to climate change in the Arctic region;
Ask governments in the Arctic Region, the Arctic Council and the institu-tions of the European Union:
Regarding human health in the Arctic, to
1. Form a strategic plan on human health policy in the Arctic Council where the synergies from existing work on this issue are utilized to provide for better human health in the Arctic in harmony with cultural values.
2. Provide an assessment of the positive and negative effects of a changing climate on human health in the Arctic.
3. Continue to support exchange programmes for young people in the Arctic Region.
4. Urge the Arctic Council to give priority to the prevention of alcohol and drug abuse and suicide, and to exchange best practices on how to deal with these problems, with the participation of states, regions and indigenous peoples.
5. Commission the University of the Arctic to provide specialized training for health care personnel, with special focus on Arctic conditions.
6. Place the issue of alcohol and drug abuse, and best practices from efforts to reduce this problem, on the agenda of the UN Permanent Forum on Indigenous Issues and the World Health Organization.
7. Further engage relevant NGOs in the Arctic Region in the work of human development, risk reduction, access to health care, preventive health care and disaster preparedness in the sparsely populated areas in the Arctic.
Eighth Conference of Parliamentarians of the Arctic Region, Fairbanks, the United States of America, 1214 August 2008.
Regarding development of an Arctic maritime policy for safety at sea, to
8. Work to develop harmonized, effective regulations to reduce all forms of pollution from ships sailing in the Arctic Ocean.
9. Strengthen cooperation, consultation and coordination among nations regarding search and rescue matters in the region to ensure an appropriate response from states to any accident.
10. Take an active role in updating the Guidelines for Ships Operating in Ice-covered Waters within the International Maritime Organization, and making these guidelines mandatory.
11. Strengthen existing measures and develop new measures to improve the safety of maritime navigation.
12. Support the completion of the Arctic Councils Arctic Marine Shipping Assessment and develop an action plan on the basis of its findings.
13. Support action and investment by Arctic nations, and the maritime Indus-try, to put appropriate resources in place to provide for emergency response capability, search and rescue capability, and spill response capability, as the Arctic opens to marine shipping, and to take preventive measures to avoid shipping accidents.
14. Make concerted efforts to develop environmentally friendly technology for transport and economic activity in the Arctic to protect its vulnerable nature and the way of life for the Arctic peoples.
15. Support the solid foundation for responsible management of the Arctic Ocean by all Arctic States and other users of the Arctic Ocean through the existing, comprehensive international legal regime that governs the Arctic Ocean.
Regarding adaptation to climate change, to
16. Raise a strong Arctic message to combat climate change at the COP 15 negotiations in Copenhagen in December 2009.
17. Support the Indigenous Peoples Global Summit on Climate Change and promote the inclusion of the summit report at the COP 15 and other related venues.
18. Speed up the promotion and conduct, by the end of IPY 2008, of the International Conferences The Arctic a region of global cooperation and Global climate changes and human challenges under the auspices of the UN.
19. Provide an assessment on how Arctic nations can prepare for new opportunities as a result of a changing Arctic.
20. Further build capacity in Arctic communities to adapt to climate change, including the development of new education programmes and skills training initiatives, to allow individuals in these communities to be prepared for new job opportunities and to implement projects at a local level.
21. Increase research on adaptation to climate change with a focus on the social and economic needs of the people living in the Arctic.
22. Ensure availability of data, including research data and accessibility to geographical areas for research purposes.
23. Implement the recommendations from the International workshop in Helsinki in October 2008 on Sustaining Arctic Observing Networks, (SAON), as a legacy of the International Polar Year 20072009.
24. Ensure the inclusion of an appropriate contribution from elected representatives of the Arctic region to the COP 15 in Copenhagen in 2009.
Regarding development of renewable energy resources, to
25. Promote and invest in research, development and deployment of alternative and renewable energy sources suitable for the Arctic region. Special emphasis should be placed on the replacement of fossil fuels by solar, wind, biomass and other alternative energy sources.
26. Address the challenges of access to energy by communities in the Arctic given the vast distances between communities, limited infrastructure, and smaller economies of scale for investment opportunities.
Ask the Standing Committee of Parliamentarians of the Arctic Region, to
27. Work to promote the 2010 targets to reduce the loss of biodiversity in the Arctic.
28. Promote the Fairbanks Statement in the development of an Arctic policy in the European Union and the Arctic states, and involve the national parliaments and the European Parliament in this process.
29. Take note of the intention of the European Commission to release a Communication on Arctic policy in the autumn of 2009.
30. Actively support the development of a Northern Dimension Partnership in Transport and Logistics, and the further strengthening of the existing partnerships in Environment and in Public Health and Social Well-being.
31. Encourage the Arctic States and the European Union to work together on an agenda for issues of Arctic and northern interest, and to promote it on a global level in cooperation.
Eighth Conference of Parliamentarians of the Arctic Region, Fairbanks, the United States of America, 1214 August 2008 with international organizations and forums, which are taking a growing interest in Arctic issues of global importance.
32. To continue the discussion on legal regimes that impact the Arctic, and in particular to promote ideas to strengthen the legal and economic base of the Arctic Council.
33. Take initiatives on a domestic level, where necessary, to draw up national strategies for northern regions.
34. Encourage the University of the Arctic to build practical capacity in the north to address the challenges of adaptation to climate change, and to solve the Arctics needs for energy, from technical, cultural, economic as well as environmental perspectives, and to provide further education of health care personnel with special focus on Arctic conditions.
Furthermore the Conference
35. Acknowledges the interest and presence of parliamentary observers and representatives from governments and non-government agencies at this Conference, and recognises their important role in relaying the messages and supporting the actions herein discussed.
36. Underlines the growing geopolitical and strategic importance of the Arctic.
37. Is convinced that the political role of the Arctic Council should be enhanced given the many challenges facing the region, particularly by ensuring more regular ministerial meetings with all participants, no less than once a year, and to ensure its full engagement with other international bodies working on the same issues, particularly the United Nations.
38. Welcomes the forthcoming Danish Chairmanship of the Arctic Council and looks forward to continued cooperation with the Arctic Council.
39. Notes the information from the Danish delegation concerning the Ilulissat Declaration, and the concerns of the Icelandic delegation regarding full participation of all states of the Arctic Council.
40. Welcomes and accepts the kind invitation of the European Parliament to host the Ninth Conference in 2010.
Bilaga 4
Conference Resolution
Adopted by the 17th Baltic Sea Parliamentary Conference (BSPC)
The participants*8, elected representatives from the Baltic Sea States, assembling in Visby, Sweden, 31 August2 September 2008, discussing Co-operation in the Baltic Sea Region, Climate Change and Energy Efficiency, Energy Supply and Security, Eutrophication, Maritime Policy and the Baltic Sea Action Plan, and Labour Market and Social Affairs, reiterating their profound and shared concern about the state of the terrestrial and marine environment in the Baltic Sea region, and welcoming the HELCOM Baltic Sea Action Plan as a central tool for restoring a good environmental status of the Baltic Sea by 2021, call on the governments in the Baltic Sea Region, the CBSS and the EU,
Regarding Cooperation in the Region, to
1. take into account the development of a EU Strategy for the Baltic Sea Region and ensure its coordination with the existing formats of cooperation in the region, namely the CBSS and the new Northern Dimension policy, including measures to strengthen dialogue and coordination with parliamentary organizations and parliamentarians of the Baltic Sea Region;
2. promote coordination between intergovernmental actors and other stake-holders in the Baltic Sea Region, for the sake of environmental and fiscal efficiency, encouraging the evolution of a division of labour and responsibilities in accordance with their respective objectives and competencies;
3. support, facilitate and heed the work of NGOs in the Baltic Sea Region, especially concerning public awareness raising on environment, climate change, labour market and social affairs, as well as other relevant issues;
Regarding Climate Change and Energy Issues in the Baltic Sea Region, to
4. Coordinate and cooperate on strategies before the COP 14 in 2008 (Poznan) and COP 15 in 2009 (Copenhagen) in order to provide consolidated support from the Baltic Sea Region to ambitious measures for the mitigation of man-made CO2 emissions, by recommending:
a significant reduction of CO2 emission in 2020, as concluded by the ad hoc working group of the Annex-1 countries under the Kyoto Protocol at the COP 13 session in Bali, and
fulfil recommendations of the Council of the European Union to achieve a significant emission reduction by 2050 compared to 1990;
5. extend cooperation to reduce the vulnerability and improve the adaptability to the consequences of climate change, as well as to the enhancement of the capacity to prevent and manage adverse consequences of climate change (such as natural hazards and technological accidents);
6. strengthen the capacity to support and coordinate Baltic Sea regional energy cooperation in developing an integrated and optimized regional approach to the energy issues in the Baltic Sea Region, taking into account the various energy mixes of the countries in the Region and the possibilities for developing cross-border power links;
7. support the construction and greater use of land-based and offshore wind power, as well as increase the investments in the construction and upgrading of new three-phase supply networks, and promote the development of a European ultra-high voltage DC transmission network in order to enhance interconnectivity within Europe;
8. promote the establishment of an inter-modal transport system in the Baltic Sea Region to save energy and make the Region a model region in Europe;
9. support transport projects of energy and energy carriers that minimize environmental threats to the Baltic Sea and intrusion on its environment, and which increase the level of the security of supplies, without diminishing security of one or more states in the Baltic Sea Region;
10. promote by means of e.g. technology transfer, research and develop-ment, and vocational training more effective actions to develop renewable energy, energy efficiency and energy savings in all sectors in the Baltic Sea Region, while taking initiatives to exploit the positive research, job and business potentials of environmentally friendly technologies;
Regarding the Baltic Sea Action Plan and the Integrated Maritime
Policy, to
11. fully commit themselves to the implementation of the HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) and the work of the BSAP Implementation Group, for instance by unreserved compliance of the nutrient reduction objectives in each sub-region of the Baltic Sea, and developing national programmes of action to be considered by the HELCOM Ministerial meeting in 2010 at the latest;
12. take active measures against eutrophication, in accordance with the recommendations of the 16th BSPC and the BSPC Working Group on Eutrophication, for instance by promoting research and concrete measures to bind and reduce phosphorous in the Baltic Sea, and by building new sewage plants, fostering the use of phosphate-free detergents and reducing emissions from agriculture, transport, industry and households;
13. take concrete steps to develop the Baltic Sea Region into Europes model maritime region, recognizing that maritime policy must be seen within an overarching framework of sustainable development, environment, marine spatial planning, safety at sea and intermodality, according to IMO (Law of the Sea) and EU maritime policies;
14. continue to support global regulation with regard to safety and marine environmental protection, thereby ensuring that all ships that sail through the Baltic Sea comply with the same high level of safety and environmental standards, irrespective of flag;
15. ensure that all States of the Baltic Sea Region are continuously committed to the ratification, effective implementation and enforcement of existing IMO instruments;
16. support the establishment of an IMO regulatory framework, preferably already in 2008, for an ambitious and binding regulation for the reduction of total global CO2-emissions from ships;
17. take continued concrete and effective steps within the framework of IMO to ensure binding regulations for maritime safety, safety of navigation and security, considering among other things the rapidly increasing number of oil transports in the Baltic Sea and the severe winter conditions especially in the northern parts of the Baltic Sea;
18. support the harmonisation of Vessel Traffic Services (VTS) procedures throughout the Baltic Sea region, a programme for the gradual development and introduction of a satellite-based, emission-related monitoring system for ships;
19. support the stepwise development of land-based electricity supply for cargo and passenger ships in harbours regarding the international develop-ment;
Regarding Labour Market and Social Affairs, to
20. establish fair, clear and accessible ground rules for labour mobility and business establishment and provision of services, for instance by securing transparency regarding rules and regulations in various countries and by expanding the already existing network of info-centers in the northern and eastern parts of the Baltic Sea Region;
21. further develop the cooperation in the field of education and science for sustainable development as a means of further boosting the competitiveness of the Baltic Sea Region;
22. continue to pursue an active policy against youth unemployment, for harmonization of vocational training programmes, and for strengthening the dialogue between social partners;
Furthermore the Conference
23. appreciates the acknowledgement, made by the Heads of Government at the 7th Baltic Sea States Summit in Riga 4 June 2008, of a close and regular dialogue between CBSS and BSPC, of a deepened cooperation, and of the importance of its continuation;
24. welcomes and supports the text of the Declaration on the reform of the CBSS, elaborating the priorities of regional cooperation in the Baltic Sea area;
25. advocates that the new, long-term priorities of cooperation in the framework of the CBSS also be taken into consideration during the 18th Baltic Sea Parliamentary Conference;
26. acknowledges the positive process of dialogue and information exchange with CBSS, looks forward to a further and mutual development of this dialogue, and encourages the governments of the CBSS to present, through the CBSS, an annual report of their implementation of the BSPC resolutions;
27. asks the Standing Committee to carry out a review and assessment of the structures and working methods of the BSPC, based on considerations within the BSPC Extended Standing Committee, and to report to the 18th BSPC in 2009;
28. welcomes with gratitude the kind invitation of the Danish Parliament to host the 18th Baltic Sea Parliamentary Conference in Denmark 31 August1 September 2009.
Bilaga 5
Norden i Världen Världen i Norden
Ramprogram för Nordiska rådets verksamhet
Förord
Nordiska rådet har tidigare utarbetat ettåriga arbetsprogram. Från och med nu presenteras ett ramprogram, som gäller tills vidare. Ramprogrammet kom-pletteras av ett årligt ordförandeprogram, som det land som fungerar som ordförande för Nordiska rådet utarbetar. Utöver detta har de fem fackutskotten sina egna årliga arbetsprogram.
Avsikten är att ge större möjligheter för ordförandelandet att sätta sin prägel på den nordiska agendan under ordförandeåret.
Köpenhamn, januari 2009
Vår vision för det nordiska samarbetet
De nordiska länderna samarbetar för att driva frågor av gemensamt intresse för nordborna. Samarbetet bygger på den värdegemenskap som finns i de nordiska samhällena. Samarbetet ska stärka integrationen mellan länderna och främja regionens inflytande i EU och internationellt.
Nordiska rådet lägger agendan för det nordiska samarbetet. Detta ska ske i nära samverkan med de nationella parlamenten och de självstyrande områdena, samt med Nordiska ministerrådet. Nordiska rådet ska hålla hög profil i de parlamentariska samarbetsorganen och utveckla sitt samarbete med EU-parlamentet och dess relevanta utskott.
Kulturen har ett värde i sig. Kultursamarbetet är en av hörnstenarna i det nordiska samarbetet. Med konst och kultur kan man öka kännedomen om de nordiska länderna också utanför Norden och därmed skapa bättre förutsätt-ningar för internationellt samarbete och globala satsningar. En gemensam satsning på konst och kreativa kompetenser har stor betydelse för Norden som global föregångsregion.
Det nordiska samarbetet förutsätter som regel konsensusbeslut. Detta gäller utan undantag för Nordiska ministerrådet. En konsekvens av detta är att det nordiska land som vill minst, bestämmer mest. Nordiska rådet vill se mera dynamik i det nordiska samarbetet och rekommenderar därför att Nordiska ministerrådet går in för opting-out-principen, dvs. de länder som vill kan gå vidare trots att ett land motsätter sig ett förslag.
Vi vill stärka den nordiska välfärden
Vår vision
Den nordiska välfärdsmodellen har gett många goda resultat. Den har skapat trygga och solidariska samhällen. Välfärdsmodellen är en väsentlig förklaring till att de nordiska länderna placerar sig i världstoppen både då man jämför internationell konkurrenskraft och hållbar utveckling.
Nordiska rådet vill utveckla den nordiska välfärden och stärka med-borgar-samhället. Vi måste klara av de utmaningar som globaliseringen medför och bidra till att dess frukter fördelas så rättvist som möjligt.
Den nordiska välfärdsmodellen ska fortsättningsvis värna om grund-läggande värden såsom demokrati, frihet, rättvisa, jämlikhet, tolerans och plura-lism.
Våra åtgärder
De nordiska länderna ska utveckla stabila och flexibla arbetsmarknader som garanterar en hög sysselsättningsgrad och goda möjligheter till fortbildning och omskolning.
Vi vill arbeta för god utbildning på alla nivåer. Bildning och kunskap är viktiga både för individens självförverkligande och för att Norden ska klara sig i den globala konkurrensen.
Vi vill utveckla våra samfundsstrukturer så att de bidrar till att reducera sociala och ekonomiska olikheter.
Vi ska utveckla våra samhällen så, att kvinnor och män har jämlika möjligheter att besätta ledande poster i sådana branscher och fack som nu är könsuppdelade. Detta förutsätter bl.a. bättre möjligheter för papporna att ta ut föräldraledighet.
En ökad immigration av arbetskraft är nödvändig för att vi ska kunna producera de varor och tjänster våra välfärdssamhällen behöver. Vi vill arbeta för en god integration av invandrarna i våra samhällen.
Vi vill arbeta för att våra invånare får en god och människovärdig vård i livets alla skeden.
Vi vill påverka globaliseringen
Vår vision
Många av de utmaningar och möjligheter globaliseringen innebär kan inte lösas av ett enskilt nordiskt land. Ett ännu mera integrerat och fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna ska därför ges högsta prioritet.
Våra åtgärder
I samarbete ska de nordiska länderna utnyttja den internationella kon-kurrensen till att stärka den nordiska välfärdspolitiken. Satsningar på utbildning, forskning och utveckling, innovation och förnyelse samt flexi-bilitet ska skapa en stabil och hållbar ekonomisk tillväxt.
De nordiska länderna ska aktivt påverka processen så att fördelarna för-delas globalt så rättvist som möjligt.
De nordiska länderna ska fortsatt spela en aktiv roll för att minska ut-släppen av växthusgaser. Ökade satsningar på klimat- och energi-forskning, höjd energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor ska vara prioriterade områden.
Det globaliseringsprojekt som Nordiska rådet initierat och som Nordiska ministerrådet har satt i gång ska förverkligas.
Vi vill öka mobiliteten i Norden
Vår vision
Vi vill värna om individens och näringslivets fria rörlighet i Norden. Vi vill ha ett gränslöst och dynamiskt Norden, som kan möta globaliseringens utmaningar och trygga de nordiska ländernas konkurrenskraft och välfärd.
Våra åtgärder
Vi vill avskaffa existerande gränshinder mellan de nordiska länderna och för-hindra att nya uppstår. Vi förutsätter en bättre koordinering och harmonisering av lagstiftningen i de nordiska länderna.
Vi driver på Nordiska ministerrådets pågående arbete med avskaffandet av gränshinder och förväntar oss konkreta och snabba resultat.
Vi vill rädda havsmiljön
Vår vision
Vi vill arbeta för att de nordiska haven blir rena med en rik biologisk mång-fald, anpassad till de enskilda havens särförhållanden. Vi vill att alla näringar både land- och havsbaserade ska ha goda möjligheter att utöva sin verksamhet så, att de respekterar den övergripande ekologiska mål-sätt-ningen för havsområdena. Vi vill att såväl invånare som turister med hjälp av en välplanerad infrastruktur ska ha goda möjligheter till berikande upplevelser i de nordiska havsmiljöerna. Vi vill att utsläpp av farliga kemiska ämnen ska stoppas och att radioaktivt avfall inte leds ut i haven.
Våra åtgärder
Vi vill aktivt bidra till att Helcoms handlingsplan för Östersjön genom-förs. Detta förutsätter bl.a. stärkta möjligheter för projektutveckling och finansiering av miljöinvesteringar i samtliga Östersjöländer.
Vi vill påverka EU:s Östersjöstrategi så att den fokuserar på hållbar utveckling i regionen för att garantera en gynnsam utveckling av Öster-sjöns miljö.
EU:s marina och maritima planer ska implementeras så att de är skräddar-sydda för förhållandena i Östersjön, Nordsjön m.m.
Vi vill ha restriktiva regler för fartygstrafik och off-shoreverksamhet i de nordliga områdenas sårbara havsmiljöer.
De nordiska länderna ska arbeta för en bättre miljö i havsområdena och besluta om nödvändiga skyddsåtgärder, enskilt, tillsammans och i regiona-la och internationella forum.
Klimatförändringarnas inverkan på havsmiljöerna ska analyseras och inarbetas i skyddsprogram och i ramvillkoren för näringar såsom fiskeri, jord- och skogsbruk. Klimatförändringarna ska beaktas i den fysiska planläggningen och vid utbyggandet av infrastrukturen vid havsområdena.
Mottagningsfaciliteter för fartygens toalettavfall bör etableras i Österjöns hamnar. Den ökande fartygstrafiken ska göras säker genom teknologisk utveckling av fartyg och navigationssystem.
Havsområdenas miljötillstånd och biodiversitet ska kontinuerligt granskas och rapporteras, så att utvecklingen till ett rent hav med ett rikt växt- och djurliv kan följas.
Vi vill ge den nordliga dimensionen innehåll
Vår vision
Den nordliga dimensionen är en gemensam politik för fyra jämbördiga parter: EU, Ryssland, Island och Norge. Den nordliga dimensionen ska fungera som en politisk plattform för att främja samarbete för hållbar utveckling, välstånd och säkerhet i Nordeuropa. Samarbetet med Ryssland, särskilt nordvästra Ryssland, ska ha en viktig roll i den nordliga dimensionen. Den nordliga dimensionen ska kunna fungera som ett både politiskt och praktiskt ramverk för en skärpt samordning och samverkan mellan olika slags aktörer i Nord-europa. Vidare ska det ske en nära samordning mellan den nordliga dimensionen och EU:s strategi för Östersjöregionen.
Våra åtgärder
stärka vidareutvecklingen, konkretiseringen och den politiska förankringen av den nordliga dimensionen, t.ex. genom att stärka kontakter och samarbete med relevanta utskott i Europaparlamentet,
vidareutveckla det praktiska samarbetet med parlamentariska organ och andra politiska aktörer i Ryssland, särskilt nordvästra Ryssland, kring frågor inom den nordliga dimensionens långsiktiga prioriteringar,
samarbetet inom den nordliga dimensionen kan medverka till ökad sam-ordning och minskad överlappning mellan aktörer verksamma inom Nordeuropa,
det sker en nära och konkret samordning mellan den nordliga dimensionen och EU:s strategi för Östersjöregionen.
Vi vill ha ett effektivare nordiskt språksamarbete
Vår vision
I skenet av den växande internationaliseringen vill vi ha en språkpolitik som stärker de nordiska språken. Vi vill att de nordiska språken ska vara starka och levande. Vi vill att alla nordbor ska kunna kommunicera på något av de tre skandinaviska språk som lärs ut i samtliga nordiska länder. Vi vill därför främja internordisk språkförståelse och språkkunskap. Bättre språkförståelse gör det nordiska samarbetet effektivare och mera intressant.
I skenet av den växande internationaliseringen vill vi ha en språkpolitik som stärker de nordiska språken. Vi vill att nordborna ska ha rätt till och möjlig-het att lära sig ett skandinaviskt språk samt förstå de övriga så att alla kan kommunicera och delta i den nordiska språkgemenskapen.
Våra åtgärder
Deklarationen om nordisk språkpolitik, antagen den 1 september 2006, måste följas upp och implementeras. De nordiska undervisnings-ministrar-na bör utarbeta en handlingsplan som ska garantera en samlad, långsiktig och effektiv insats gällande språkpolitiken. Regeringarna i Norden verkställer planen och arbetar för att förbättra den nordiska språkgemen-skapen.
Det nya Nordplus, Nordiska språk- och kulturprogrammet, utformas så, att elevernas och lärarnas grannspråkförståelse stärks och att intresset för och förståelsen för den nordiska kulturen och de nordiska språken stimuleras.
Projektet Nordiska språkpiloter i skolan/lärarutbildning i Norden ska fortsätta och byggas ut så, att språkpiloterna kan handleda lärarkolleger och vara pådrivare av utvecklingen mot en bättre och effektivare under-visning i grannspråken.
Undervisningen i grannspråk i skolan förstärks och inleds tidigare. Tyngd-punkten i undervisningen läggs på att lära sig tala.
De samhällsbärande nordiska språken ska vara synliga i det offentliga livet, såsom tv och film.
Internordiska ordböcker, också i elektronisk form, ska utarbetas.
Elanders, Vällingby 2009
[1] | Vedtaget af Presidiet den 15. april 2008 |
[2] | Vedtaget af Presidiet den 15. april 2008 |
[3] | Vedtaget af Presidiet den 24. juni 2008 |
[4] | Vedtaget af Presidiet den 24. juni 2008 |
[5] | Vedtaget af Presidiet den 24. juni 2008 |
[6] | Vedtaget af Presidiet den 24. juni 2008 |
[7] | Vedtaget af Presidiet den 27. oktober 2008 |
[8] | * Parliaments of Free Hanseatic City of Bremen, Denmark, Estonia, Finland, Federal Republic of Germany, Free and Hanseatic City of Hamburg, Iceland, Latvia, Leningrad Region, Lithuania, Mecklenburg-Vorpommern, Murmansk, Norway, Poland, Council of Federation of the Federal Assembly of the Russian Federation, State Duma of the Federal Assembly of the Russian Federation, City of St. Petersburg, Schleswig-Holstein, Sweden, Åland Islands, Baltic Assembly, Nordic Council, Parliamentary Assembly of the Council of Europe, Parliamentary Assembly of North-West Russia. |