2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
Riksdagsstyrelsens framställning
SAMMANFATTNING 2008/09:RS1
2000-08-11 16.42
2008/09:RS1 SAMMANFATTNING
2008/09:RS1
Riksdagsordningsfrågor m.m.
Sammanfattning
I denna framställning föreslår riksdagsstyrelsen vissa ändringar i riksdagsordningen (RO) och vissa andra författningar på riksdagsområdet.
Styrelsen föreslår att formerna för utseende av riksdagsdirektör ändras. Val av ny riksdagsdirektör ska i fortsättningen beredas av en grupp bestående av talmannen och de särskilda företrädarna för partigrupperna. Valet ska äga rum sedan en ny riksdag samlats efter ett ordinarie val, men beredningen kan inledas redan före riksdagsvalet. Omröstningsreglerna ändras så att riksdagsdirektör måste väljas med en bred enighet. Titeln kammarsekreterare avskaffas och i stället används genomgående titeln riksdagsdirektör. Termen kammarsekreterare kommer i fortsättningen att användas om den funktion som fullgörs av de personer som utöver riksdagsdirektören biträder talmannen vid ledningen av kammarens sammanträden. Riksdagsdirektörens lön och övriga anställningsvillkor ska liksom hittills bestämmas av styrelsen.
Den försöksverksamhet med besvarande av interpellationer under sommaren som pågått under augustiseptember 2007 och 2008 permanentas. Detta innebär att en möjlighet ska finnas att anordna interpellationsdebatter under sommaren, men det behöver inte alltid ske, t.ex. sommaren före ett riksdagsval.
Kravet på egenhändigt undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor slopas.
Vidare föreslås ett nytt enhetligt system för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor anpassat till det mer internationaliserade riksdagsarbetet. Det innebär att nuvarande regler om enskilda studieresor och regler om EU-tjänsteresor upphävs.
Därutöver föreslås mindre ändringar i reglerna för ersättare i riksdagsstyrelsen, utdelning till ledamöterna av propositioner och andra dokument, antalet motionsexemplar, ordningen vid en omröstning med namnupprop, tidpunkten för beräkning av svarstid på interpellationer, utskottens arbete med EU-frågor samt beteckningen på vissa enheter och deras chefer i riksdagsförvaltningen. Beträffande motionsrätten på skrivelser och redogörelser återinförs den ordning som gällde före 2006, dvs. motionsrätt ska gälla på alla skrivelser och redogörelser.
Samtliga nya bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 april 2009.
2008/09:RS1
3
Innehållsförteckning
SAMMANFATTNING 2008/09:RS1
2000-08-11 16.42
2008/09:RS1 SAMMANFATTNING
2000-08-11 16.42
Sammanfattning 1
Innehållsförteckning 3
1 Riksdagsstyrelsens förslag till riksdagsbeslut 4
2 Riksdagsstyrelsens lagförslag 5
2.1 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen 5
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter 12
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen 13
3 Ärendet och dess beredning 15
4 Riksdagsstyrelsens överväganden och förslag 16
4.1 Formerna för utseende och anställning av riksdagsdirektör 16
4.2 Interpellationer under sommaren 21
4.3 Undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor 24
4.4 Riksdagsledamöters enskilda utrikes tjänsteresor 25
4.5 Övriga frågor 27
4.5.1 Ersättare i riksdagsstyrelsen 27
4.5.2 Utdelning till ledamöter av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser 27
4.5.3 Antalet motionsexemplar 28
4.5.4 Motionsrätten på skrivelser och redogörelser 28
4.5.5 Ordningen vid en omröstning med namnupprop 28
4.5.6 Ändrad tidpunkt för beräkning av svarstid på interpellationer 28
4.5.7 Utskottens arbete med EU-frågor 29
4.5.8 Ändrade beteckningar på enheter och deras chefer inom riksdagsförvaltningen 29
2008/09:RS1
4
1 Riksdagsstyrelsens förslag till riksdagsbeslut
INNEHåLLSFöRTECKNING 2008/09:RS1
2000-08-11 16.42
2008/09:RS1 INNEHåLLSFöRTECKNING
2000-08-11 16.42
Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till
1. lag om ändring i riksdagsordningen,
2. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
3. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Stockholm den 17 december 2008
På riksdagsstyrelsens vägnar
Per Westerberg
Anders Forsberg
I beslutet har deltagit: Per Westerberg, ordförande, Sven-Erik Österberg (s), Lars Lindblad (m), Leif Jakobsson (s), Margareta Pålsson (m), Berit Andnor (s), Morgan Johansson (s), Magdalena Andersson (m), Johan Pehrson (fp) och Elisebeht Markström (s).
2008/09:RS1
5
2 Riksdagsstyrelsens lagförslag
2 RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFöRSLAG 2008/09:RS1
2008/09:RS1 2 RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFöRSLAG
2.1 Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen
dels att tilläggsbestämmelsen 9.7.1 ska upphöra att gälla,
dels att i 9 kap. 8 § och tilläggsbestämmelsen 7.2.2 ordet kammarsekreterare i olika böjningsformer ska bytas ut mot riksdagsdirektör i motsvarande form,
dels att 3 kap. 11 §, 6 kap. 1 §, 9 kap. 1 och 7 §§, 10 kap. 3 § och tilläggsbestämmelserna 1.5.2, 3.1.1, 3.6.1, 3.8.1, 3.9.1, 5.6.2, 6.1.1, 6.4.1, 7.4.4, 9.1.1 samt rubriken närmast före 9 kap. 1 och 7 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny tilläggsbestämmelse 2.1.1 av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1.5.2
Riksdagen utser en personlig ersättare för varje vald ledamot av riksdagsstyrelsen. Varje partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda företrädare.
Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Om styrelsen vill inhämta upplysningar av någon som inte tillhör styrelsen, får den kalla honom eller henne till sammanträde. De vice talmännen, de av de särskilda företrädarna för partigrupperna som inte är ledamöter av styrelsen samt kammarsekreteraren får delta i styrelsens överläggningar.
Om talmannen är förhindrad att närvara inträder någon av de vice talmännen som ordförande vid sammanträden med riksdagsstyrelsen.
Riksdagen utser tio ersättare för de valda ledamöterna av riksdagsstyrelsen. Frånvarande ledamots plats intas av ersättare som tillhör samma partigrupp. Varje partigrupp utser en personlig ersättare för sin särskilda företrädare.
Riksdagsstyrelsen sammanträder inom stängda dörrar. Om styrelsen vill inhämta upplysningar av någon som inte tillhör styrelsen, får den kalla honom eller henne till sammanträde. De vice talmännen, de av de särskilda företrädarna för partigrupperna som inte är ledamöter av styrelsen samt riksdagsdirektören får delta i styrelsens överläggningar.
2.1.1
Vid ledningen av kammarens sammanträden biträds talmannen av en kammarsekreterare.
3.1.1
En proposition ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna.
En proposition ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form.
3.6.1
En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna.
En skrivelse ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form.
3.8.1
En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har delats ut till ledamöterna.
En framställning eller en redogörelse från ett riksdagsorgan ges in till kammarkansliet. Den anmäls av talmannen vid ett sammanträde med kammaren efter det att den har gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form.
3.9.1
En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsdagen. Motioner bör lämnas i fyra exemplar och innehålla uppgift om det parti som motionären tillhör.
En motion ges in till kammarkansliet senast klockan 16.30 sista motionsdagen. Motioner bör innehålla uppgift om den partigrupp som motionären tillhör.
Talmannen anmäler motionerna för kammaren.
3 kap.
11 §
Motioner med anledning av en proposition eller en framställning får väckas inom femton dagar från den dag då propositionen eller framställningen anmäldes i kammaren. Riksdagen får på förslag av talmannen besluta att motioner med anledning av en skrivelse eller en redogörelse får väckas inom femton dagar från
Motioner med anledning av en proposition, en skrivelse, en framställning eller en redogörelse får väckas inom femton dagar från den dag då propositionen, skrivelsen, framställningen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Om en proposition eller en framställning måste behandlas skyndsamt, får riksdagen,
den dag då skrivelsen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Om en proposition eller en framställning måste behandlas skyndsamt, får riksdagen, om den anser att det finns synnerliga skäl, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden.
om den anser att det finns synnerliga skäl, på förslag av regeringen eller det riksdagsorgan som lämnat framställningen besluta om kortare motionstid. Om det finns särskilda skäl, får riksdagen på förslag av talmannen besluta att förlänga motionstiden.
5.6.2
Vid en omröstning med uppresning uppmanar talmannen först de ledamöter som vill rösta för ja-propositionen att resa sig och riktar därefter samma uppmaning till de ledamöter som vill rösta för nej-propositionen.
Vid en omröstning med omröstningsapparat registreras hur varje ledamot har röstat.
Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två ledamöter att ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen.
Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen. Något av följande svar skall avges: ja, nej, avstår.
Vid en omröstning med namnupprop uppmanar talmannen två ledamöter att ta plats vid talmansbordet för att föra anteckningar över omröstningen. Vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter valkretsvis. Något av följande svar ska avges: ja, nej, avstår.
6 kap.
1 §
En interpellation skall ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering. Talmannen beslutar att en interpellation får framställas. Om talmannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, skall han eller hon vägra tillstånd till att interpellationen framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att interpellationen skall få framställas skall talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till interpellationen om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.
En interpellation ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering. Talmannen beslutar att en interpellation får framställas. Om talmannen anser att en interpellation strider mot grundlag eller denna lag, ska han eller hon vägra tillstånd till att interpellationen framställs och ange skäl för detta beslut. Om kammaren ändå begär att interpellationen ska få framställas ska talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra tillstånd till interpellationen om utskottet har förklarat att den inte strider mot grundlag eller denna lag.
En interpellation besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den getts in. Om kammaren under tvåveckorsperioden gör ett uppehåll i sitt arbete, förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet.
En interpellation besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den överlämnats till statsrådet. Om kammaren under tvåveckorsperioden gör ett uppehåll i sitt arbete, förlängs tiden med vad som motsvarar uppehållet.
Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i andra stycket, skall statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Meddelandet får inte följas av överläggning.
Om ett svar inte lämnas inom den tid som har angetts i andra stycket, ska statsrådet meddela riksdagen varför svaret uteblir eller anstår. Meddelandet får inte följas av överläggning.
En interpellation faller om den inte har besvarats vid det riksmöte då den väcktes.
6.1.1
En interpellation ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt undertecknad av interpellanten.
Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att interpellationen skall eller inte skall få framställas. Om talmannen har medgett att interpellationen får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av interpellationen.
En interpellation ges in till kammarkansliet. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att interpellationen ska eller inte ska få framställas. Om talmannen har medgett att interpellationen får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av interpellationen.
Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får ges in till kammarkansliet. Om det finns särskilda skäl, får dock talmannen medge att en interpellation får framställas även om den getts in efter denna dag.
Talmannen fastställer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får ges in till kammarkansliet för besvarande före ett uppehåll i kammararbetet som är längre än en månad.
Interpellationen skall redovisas i riksdagens protokoll.
Interpellationen ska redovisas i riksdagens protokoll.
6.4.1
En skriftlig fråga ges in till kammarkansliet. Den skall vara egenhändigt undertecknad av den ledamot som framställer frågan. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att frågan skall eller inte skall få framställas. Om talmannen har medgett att frågan får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av frågan.
En skriftlig fråga ges in till kammarkansliet. Talmannen anmäler utan dröjsmål vid ett sammanträde med kammaren beslut att frågan ska eller inte ska få framställas. Om talmannen har medgett att frågan får framställas, låter talmannen utan dröjsmål statsrådet få del av frågan.
Det skriftliga svaret lämnas till kammarkansliet som överlämnar svaret till den ledamot som ställt frågan.
De skriftliga frågor som under en vecka getts in senast klockan 10 på fredagen besvaras senast klockan 12 på onsdagen i följande vecka.
Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad får talmannen besluta att svaren lämnas inom fjorton dagar efter det att frågorna framställts. Talmannen fattar sitt beslut efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna. Om ett svar inte lämnas inom denna tid, skall statsrådet meddela kammarkansliet när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras.
Under längre uppehåll i kammarens arbete än en månad får talmannen besluta att svaren lämnas inom fjorton dagar efter det att frågorna framställts.
Talmannen fattar sitt beslut efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna. Om ett svar inte lämnas inom denna tid, ska statsrådet meddela kammarkansliet när frågan kommer att besvaras eller att den inte kommer att besvaras.
7.4.4
Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledamöter att ta plats vid talmansbordet. Av dessa skall tre biträda när valsedlarna öppnas och granskas och två föra anteckningar över valet.
Vid val med slutna sedlar uppmanar talmannen fem ledamöter att ta plats vid talmansbordet. Av dessa ska tre biträda när valsedlarna öppnas och granskas och två föra anteckningar över valet.
Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i tilläggsbestämmelse 5.6.2. När en ledamot ropas upp, skall han eller hon gå fram till talmansbordet och lämna sin valsedel till talmannen.
Ledamöterna ropas upp i den ordning som anges i tilläggsbestämmelse 5.6.2. När en ledamot ropas upp, ska han eller hon gå fram till talmansbordet och lämna sin valsedel till talmannen.
Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och antecknats av kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteckningarna över valet.
Sedan samtliga godkända valsedlar har lästs upp av talmannen och antecknats av den tjänstgörande kammarsekreteraren och de två ledamöterna, jämförs anteckningarna över valet.
Talmannen fastställer resultatet av valet och tillkännager det för kammaren.
Kammarsekreterare
Riksdagsdirektör
9 kap.
1 §
Kammaren utser en kammarsekreterare. Kammarsekreteraren låter föra protokollet vid sammanträden med kammaren. Han eller hon expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet.
Val av kammarsekreterare äger rum vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till dess nytt val av kammarsekreterare förrättas. Vid val med slutna sedlar tillämpas det förfarande som anges i 8 kap. 1 § andra stycket.
Kammaren utser en riksdagsdirektör. Riksdagsdirektören låter föra protokollet vid sammanträden med kammaren. Han eller hon expedierar riksdagens beslut och biträder i övrigt talmannen i riksdagsarbetet. Riksdagsdirektören är också chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen.
Val av riksdagsdirektör äger rum vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till dess ett nytt val av riksdagsdirektör förrättas. Valet ska beredas.
Vid val med slutna sedlar är den vald som får tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rösterna. Om en sådan röstövervikt inte uppnås, förrättas ett nytt val. Om inte heller då någon får tre fjärdedelar eller fler av de avgivna rösterna sker en ny beredning av valet.
9.1.1
Kammarsekreteraren, med tjänstebenämningen riksdagsdirektör, är chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen.
Valet av riksdagsdirektör ska beredas av en grupp bestående av talmannen och de särskilda företrädarna för partigrupperna.
Bistånd med sakuppgifter och studieresor
Bistånd med sakuppgifter
9 kap.
7 §
Riksdagens ledamöter och organ skall ha tillgång till bibliotek och rätt till bistånd i övrigt med sakuppgifter för riksdagsarbetet.
Riksdagens ledamöter och organ ska ha tillgång till bibliotek och rätt till bistånd i övrigt med sakuppgifter för riksdagsarbetet.
I fråga om ledamöternas studieresor finns särskilda föreskrifter.
10 kap.
3 §
Utskotten skall följa arbetet i Europeiska unionen inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4 kap. 46 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.
Utskotten ska följa arbetet i Europeiska unionen inom de ämnesområden som för varje utskott anges i 4 kap. 46 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.
Regeringen skall överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i Europeiska unionen som utskotten bestämmer. Dessa överläggningar får äga rum offentligt i enlighet med bestämmelserna om öppna utskottssammanträden i 4 kap. 13 § med tilläggsbestämmelser.
Regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor rörande arbetet i Europeiska unionen som utskotten bestämmer. Utskottet får besluta att dessa överläggningar ska äga rum offentligt. I övrigt tillämpas bestämmelserna om slutna och öppna utskottssammanträden i 4 kap. 13 § med tilläggsbestämmelser.
Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, skall utskottet besluta att överlägga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet skall i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits.
Om minst fem av ledamöterna i ett utskott begär det, ska utskottet besluta att överlägga med regeringen enligt andra stycket. Utskottet får avslå en sådan begäran om den begärda åtgärden skulle fördröja frågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma. Utskottet ska i så fall i sitt protokoll redovisa skälen till att begäran har avslagits.
Beträffande regeringens och andra statliga myndigheters skyldighet att lämna upplysningar i EU-frågor till utskotten finns bestämmelser i 4 kap. 11 §.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för en studieresa som beslutats före den 1 april 2009.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 a § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
3 a §
Riksdagsstyrelsen eller den som riksdagsstyrelsen bestämmer fattar beslut om en riksdagsledamots utrikes tjänsteresa.
Riksdagsstyrelsen fastställer ett belopp per valperiod för en riksdagsledamots enskilda tjänsteresa för att delta i samarbetet inom Europeiska unionen. Medel som inte använts till sådan resa får överföras till ledamotens partigrupp om partiet återkommer till riksdagen efter ett val och disponeras enligt 14 § lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Riksdagsstyrelsen fastställer ett belopp per valperiod för en riksdagsledamots enskilda utrikes tjänsteresa. Medel som inte använts till sådan tjänsteresa ska överföras till riksdagsförvaltningen.
Regler för beslut om utrikes tjänsteresa för utskott eller företrädare för utskott finns i riksdagsordningen samt för utrikes tjänsteresa på uppdrag av partigrupp i riksdagen i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande för en EU-tjänsteresa som beslutats före den 1 april 2009.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen
Härigenom föreskrivs att 12 och 15 §§ lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §
Riksdagsdirektören är chef för förvaltningen och ansvarar för och leder verksamheten enligt styrelsens direktiv och riktlinjer.
När riksdagsdirektören inte är i tjänst eller är på tjänsteresa skall uppgifterna som chef för riksdagsförvaltningen i första hand skötas av kanslichefen för kammarkansliet och i andra hand av tjänsteman inom riksdagsförvaltningen som riksdagsdirektören utsett efter samråd med talmannen.
När riksdagsdirektören inte är i tjänst eller är på tjänsteresa ska uppgifterna som chef för riksdagsförvaltningen i första hand skötas av biträdande riksdagsdirektören och i andra hand av tjänsteman inom riksdagsförvaltningen som riksdagsdirektören utsett efter samråd med talmannen.
15 §
Styrelsen skall pröva om förvaltningens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet för verksamheten. Styrelsen beslutar om
1. framställningar till riksdagen,
2. målen för förvaltningens verksamhet,
3. förvaltningens årsredovisning, och förslag till budget för riksdagen,
4. åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapporter över förvaltningens verksamhet och den redovisning som styrelsen skall lämna till riksdagen enligt 7 §,
5. åtgärder med anledning av internrevisionens redovisning samt revisionsplan,
6. föreskrifter som enligt denna lag eller andra författningar får meddelas av riksdagsförvaltningen,
7. riksdagsförvaltningens arbetsordning,
8. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling än förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av principiell natur eller har större ekonomisk betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess myndigheter,
9. anställning av kanslichef vid kammarkansliet, utskotten samt EU-nämnden, administrativ direktör, kanslichef vid kansliet för informations- och kunskapsförsörjning, kanslichef vid riksdagens internationella kansli, säkerhetschef och chef för riksdagens utredningstjänst,
10. frågor som avses i 4 §,
11. frågor som hänskjuts till styrelsen från rådet för ledamotsnära frågor samt
12. frågor som är av större vikt eller principiell betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen.
Styrelsen ska pröva om förvaltningens verksamhet bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet för verksamheten. Styrelsen beslutar om
1. framställningar till riksdagen,
2. målen för förvaltningens verksamhet,
3. förvaltningens årsredovisning, och förslag till budget för riksdagen,
4. åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapporter över förvaltningens verksamhet och den redovisning som styrelsen ska lämna till riksdagen enligt 7 §,
5. åtgärder med anledning av internrevisionens redovisning samt revisionsplan,
6.
föreskrifter som enligt denna lag eller andra författningar får meddelas av riksdagsförvaltningen,
7. riksdagsförvaltningens arbetsordning,
8. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling än förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av principiell natur eller har större ekonomisk betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess myndigheter,
9. anställning av biträdande riksdagsdirektör och chef vid kammarkansliet, utskotten samt EU-nämnden, chef vid administrativa avdelningen, chef vid kommunikationsavdelningen, kanslichef vid riksdagens internationella kansli, säkerhetschef och chef vid riksdagens utredningstjänst,
10. lön och andra anställningsförmåner för riksdagsdirektören,
11. frågor som avses i 4 §,
12. frågor som hänskjuts till styrelsen från rådet för ledamotsnära frågor samt
13. frågor som är av större vikt eller principiell betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
2008/09:RS1
15
3 Ärendet och dess beredning
3 ÄRENDET OCH DESS BEREDNING 2008/09:RS1
2000-08-11 16.42
2008/09:RS1 3 ÄRENDET OCH DESS BEREDNING
2000-08-11 16.42
I ärendet behandlas huvudsakligen en rad olika frågor som rör riksdagens arbetsformer och andra frågor som regleras i riksdagsordningen (RO). Ärendet har i dessa delar tagits upp och beretts vid talmannens samråd med partigruppernas särskilda företrädare (se 1 kap. 5 § RO).
Dessutom behandlas det uppdrag som riksdagsstyrelsen genom beslut den 21 november 2007 lämnade åt riksdagsförvaltningen att göra en översyn av reglerna om enskilda studieresor och EU-tjänsteresor. Översynen skulle syfta till att skapa ett enhetligare regelverk för riksdagsledamöters enskilda utlandsresor anpassat till det mer internationaliserade riksdagsarbetet. Förste och tredje vice talmännen har lämnat synpunkter, och frågan har sedan beretts vid talmannens samråd med gruppledarna.
2008/09:RS1
16
4 Riksdagsstyrelsens överväganden och förslag
4 RIKSDAGSSTYRELSENS öVERVäGANDEN OCH FöRSLAG 2008/09:RS1
2008/09:RS1 4 RIKSDAGSSTYRELSENS öVERVäGANDEN OCH FöRSLAG
4.1 Formerna för utseende och anställning av riksdagsdirektör
Styrelsens förslag i korthet
Val av ny riksdagsdirektör ska i fortsättningen beredas av en grupp bestående av talmannen och de särskilda företrädarna för partigrupperna. Valet ska äga rum sedan en ny riksdag samlats efter ett ordinarie val, men beredningen kan inledas redan före riksdagsvalet. Omröstningsreglerna ändras så att en riksdagsdirektör måste väljas med en bred enighet. Titeln kammarsekreterare avskaffas och i stället används genomgående titeln riksdagsdirektör. Termen kammarsekreterare kommer i fortsättningen att användas om den funktion som fullgörs av de personer som utöver riksdagsdirektören biträder talmannen vid ledningen av kammarens sammanträden. Riksdagsdirektörens lön och övriga anställningsvillkor ska som hittills bestämmas av styrelsen.
Nuvarande ordning
Kammarsekreterarens/riksdagsdirektörens uppgifter
Kammaren utser en kammarsekreterare, som enligt 9 kap. 1 § 1 st. RO har till uppgift att låta föra protokollet vid sammanträden med kammaren och expediera riksdagsbesluten. Kammarsekreteraren ska också biträda talmannen i övrigt.
Kammarsekreteraren med tjänstebenämningen riksdagsdirektör är vidare chef för riksdagsförvaltningen och sekreterare i krigsdelegationen (RO 9.1.1). Riksdagsdirektören har rätt att delta i riksdagsstyrelsens överläggningar (RO 1.5.2).
Som chef för riksdagsförvaltningen ansvarar riksdagsdirektören för och leder verksamheten enligt riksdagsstyrelsens direktiv och riktlinjer. När riksdagsdirektören inte är i tjänst eller på tjänsteresa ska uppgifterna som chef för riksdagsförvaltningen i första hand skötas av kanslichefen för kammarkansliet och i andra hand av en tjänsteman inom riksdagsförvaltningen som riksdagsdirektören utser efter samråd med talmannen (12 § lagen [2000:419] med instruktion för riksdagsförvaltningen). Riksdagsdirektören är ledamot och sammankallande i rådet för ledamotsnära frågor (13 §). Innan riksdagsdirektören avgör ett ärende av särskild betydelse för riksdagens ledamöter ska förslaget föreläggas rådet (14 §). Riksdagsdirektören kan hänskjuta ärenden till styrelsen för avgörande (15 §). Styrelsen har en vidsträckt rätt att delegera avgörandet av ärenden till riksdagsdirektören (17 §). Denne har i sin tur möjlighet att i den omfattning som framgår av arbetsordningen eller särskilda beslut överlåta åt en annan tjänsteman att avgöra ärenden (25 §). I riksdagsdirektörens ansvar och uppgifter ingår att se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. Dessa uppgifter anges närmare i nio punkter i två paragrafer i instruktionen (1819 §§). Riksdagsdirektören är slutligen ordförande i personalansvarsnämnden.
Val av kammarsekreterare
Valet av kammarsekreterare ska äga rum vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen och gälla för tiden till dess ett nytt val av kammarsekreterare förrättas. Mandatperioden är alltså fyra år oberoende av om extra val äger rum. Valet förbereds inte av valberedningen. Förslag lades fram av förste vice talman under enkammarriksdagen t.o.m. 1985. Sedan 1988 har förslag lagts fram av gruppledaren för det största partiet eller det största partiet i den styrande majoritetsgrupperingen efter samråd med gruppledarna i övriga partier. Även det senaste nyvalet (1998) gick till på detta sätt. Talmannen kontaktade det största partiets gruppledare som i sin tur samrådde med de övriga partiernas gruppledare.
Valet kan ske med acklamation. Så har skett vid alla val under enkammarriksdagens tid, även vid de tre tillfällen då en ny kammarsekreterare har valts (1971, 1988, 1998). Om det finns fler kandidater ska valet förrättas med slutna sedlar med tillämpning av det förfarande som är föreskrivet för val med slutna sedlar av talman (8 kap. 1 § 2 st. RO). Det innebär att det för att bli vald i första valomgången krävs mer än hälften av de avgivna rösterna. Uppnår ingen av kandidaterna denna röstövervikt förrättas ett nytt val. Om inte heller då någon får mer än hälften av rösterna blir det ett tredje val mellan de två som vid andra omgången uppnådde de högsta röstetalen. Vid detta val blir den vald som får flest röster. Enligt praxis räknas även ogiltiga röster som avgivna.
Det enda formella behörighetskravet för att kunna väljas till kammarsekreterare är svenskt medborgarskap (11 kap. 9 § 3 st. RF).
Val av andra befattningshavare i myndigheter under riksdagen
Riksdagsdirektören är en av flera högre tjänstemän som väljs av riksdagen. De andra är chefsjustitieombudsmannen, de tre övriga ombudsmännen och de två ställföreträdande ombudsmännen samt de tre riksrevisorerna. Dessa val bereds av konstitutionsutskottet. Valen av chefsjustitieombudsmannen och de tre övriga ombudsmännen gäller från valet eller den senare tidpunkt som riksdagen bestämmer till dess att nytt val har genomförts under fjärde året därefter och den då valde har tillträtt uppdraget. Valet ska emellertid aldrig gälla längre än till utgången av detta år. En motsvarande regel gäller för valen av riksrevisorer med den skillnaden att deras mandatperiod är sju år utan möjlighet till omval.
Därutöver väljer riksdagen enstaka befattningar i vissa nämnder som lyder under riksdagen, t.ex. ordförande i Valprövningsnämnden. Dessa val bereds antingen av valberedningen eller KU. För några val saknas föreskrifter om beredning.
Dit hör förutom det som gäller kammarsekreterare val av talman och vice talmän.
Förhållandena i vissa grannländer
I finska riksdagen finns en generalsekreterare som är sekreterare för riksdagen och chef för riksdagens hela kansli. När generalsekreterarens tjänst är vakant eller generalsekreteraren är förhindrad att sköta sina uppgifter sköts uppgifterna av riksdagens biträdande generalsekreterare (RO § 75).
Riksdagen väljer generalsekreterare sedan tjänsten har utlysts och kanslikommissionen har yttrat sig om de sökande. Kanslikommissionen består av talmannen och vice talmännen samt fyra riksdagsledamöter och fyra ersättare som väljs av riksdagen i början av valperioden. Om det finns flera sökande väljer riksdagen mellan dessa (RO § 16). Några särskilda regler om valet finns inte. Inte heller har några regler om valperiod påträffats, vilket får uppfattas så att generella regler om entledigande av tjänstemän tillämpas.
I danska Folketinget har en ny folketingsdirektør nyligen utsetts. Efter folketingsvalet den 13 november 2007 utannonserades tjänsten i de stora dagstidningarna. Det nya Folketingets presidium (formand och fyra næstformand) sammanträdde första gången den 28 november och träffade då en konsultfirma och anställningsutskottet för att dryfta kravprofilen och lägga fast processen. Ansökningstiden gick ut den 3 december. Under resten av december och januari skedde först ett urval av kandidater till en första intervjurunda, som genomfördes före jul. Därefter genomfördes en psykologisk testning och ett uppföljande samtal med psykolog. En andra intervjurunda med de slutliga kandidaterna ägde rum i mitten av januari. Det slutliga beslutet togs i slutet av januari. Därefter genomfördes en kontraktsförhandling.
Vid intervjuerna deltog præsidiet, som fungerade som det faktiska anställningsutskottet. En personalrepresentant utsedd av fackföreningarna tilläts delta liksom den vikarierande folketingsdirektøren och personalchefen. Dessa tre gjorde ett uttalande med generella iakttagelser om administrationens behov. De uttalade sig däremot inte om enskilda kandidater. Præsidiet fattade därefter beslutet som i enlighet med Forretningsordenen (§ 45) godkändes av Udvalget for Forretningsordenen där formanden är ordförande.
I norska Stortinget tillsätts stortingsdirektøren av Stortinget efter förslag från presidentskapet. Anställningen gäller för en tid av sex år med möjlighet till omval. Vid den senaste tillsättningen av en ny stortingsdirektør 1990 blev tjänsten kungjord offentligt enligt den procedur som gäller för tillsättningen av statliga tjänster. Ett krav för tjänsten var juridisk ämbetsexamen. Någon extern expertis användes inte vid denna rekrytering. Personalen hade ingen formell roll vid tillsättningen. När därefter innehavaren har omvalts har detta föreslagits av presidentskapet utan föregående kungörelse.
Presidentskapet fastställer lön och övriga anställningsvillkor. Stortingsdirektøren omfattas av norska statens pensionsordning. Pensionsåldern är 70 år.
Direktøren har rätt till avgångsersättning (ventelønn) om han eller hon inte övergår i annan statlig eller privat tjänst vid utgången av en förordnandeperiod. Ersättningen utgör 80 % av lönen och utgår under högst två år.
Styrelsens överväganden och förslag
Beredning av valet och förslagsrätt
Enligt styrelsen bör beredningen av valet vara betydligt mer ingående än som tidigare varit fallet. Styrelsen anser därför att tillsättningen av riksdagsdirektör ska beredas av en grupp bestående av talmannen och gruppledarna för samtliga riksdagspartier. Enighet mellan partierna ska eftersträvas vid denna beredning. Hur beredningen ska gå till lämpar sig inte för reglering, men möjliga tillvägagångssätt beskrivs nedan i avsnittet Ansöknings- eller annat rekryteringsförfarande.
Som sekreterare i beredningsgruppen bör en högre tjänsteman utses av gruppen. Det bör givetvis inte vara någon som själv kan komma i fråga för tjänsten. Detta behöver inte regleras.
Det följer av regeringsformen att endast den som är svensk medborgare kan väljas till riksdagsdirektör.
Valproceduren
Valproceduren i kammaren bör inledas med att talmannen redogör för beredningsgruppens förslag. Därpå kan följa en överläggning där andra förslag kan framställas. Om endast en person föreslagits har kammaren att anta eller förkasta det framlagda förslaget genom acklamation. Förkastas förslaget återgår ärendet till beredningsgruppen.
Om två eller flera förslag läggs fram sker val med slutna sedlar. För att tillgodose minoritetsintressena bör enligt styrelsens mening valet bli avgörande i första valomgången endast om någon kandidat får minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. Uppnår ingen kandidat detta röstetal sker ett nytt val med samma beslutsregel, dvs. minst tre fjärdedelar. Leder inte heller denna omgång till resultat sker en ny beredning.
Valperiodens längd och möjligheten till omval m.m.
Om man vill ha kvar knytningen av förordnandeperioden till riksdagens valperiod måste valet gälla för fyra år. Omval bör vara möjligt. Om omval önskas från båda parters sida kan beredningsprocessen förenklas. Styrelsen vill erinra om att om anställningen som riksdagsdirektör blir ledig under valperioden sker enligt RO:s generella regler kompletteringsval för den återstående tiden med tillämpning av samma förfarande som vid det ursprungliga valet (7 kap. 12 § 2 st. RO).
Tidpunkten för valet
Tidpunkten bör enligt styrelsens mening vara i princip densamma som enligt gällande lagstiftning, dvs. vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen. I praktiken har det inneburit att valet ägt rum vid kammarens första sammanträde omedelbart efter valet av talmän.
I framtiden kan det bli nödvändigt att valet i praktiken sker något senare än för närvarande. När en ny riksdagsdirektör ska utses får det förutsättas att beredningen av valet i huvudsak äger rum under den gamla riksdagens tid. Det bör inledas i så god tid att ett preliminärt förslag föreligger före sommaruppehållet. När den nya riksdagen samlats måste beredningsgruppen, eventuellt i en förändrad sammansättning, träffas för att bereda det formella förslaget. Särskilt om det preliminära förslaget inte var enigt kan det krävas mer än ett sammanträde. Valet kan då få uppskjutas några dagar. Handlar det om ett omval eller ett enigt preliminärt förslag bör valet kunna äga rum första sammanträdesdagen efter det att kammaren ajournerats för att ge beredningsgruppen tillfälle att samlas.
Titelfrågan
För närvarande används titlarna kammarsekreterare och riksdagsdirektör. Det senare är enligt RO tjänstebenämningen. Enligt styrelsens uppfattning bör endast en beteckning användas, nämligen riksdagsdirektör. Termen kammarsekreterare kommer i fortsättningen att användas om den funktion som fullgörs av de personer som utöver riksdagsdirektören biträder talmannen vid ledningen av kammarens sammanträden. I sammanhanget bör också titeln för chefen för kammarkansliet ändras till biträdande riksdagsdirektör.
Bestämmande av lön och andra anställningsvillkor
För närvarande beslutar riksdagsstyrelsen om riksdagsdirektörens lön och andra anställningsvillkor (inklusive pensioner). Enligt styrelsen finns det ingen anledning att ändra på denna ordning. Riksdagsdirektören är riksdagens högsta tjänsteman och som sådan underställd styrelsen. Riksdagsdirektörens lön och andra anställningsvillkor bör beredas av en grupp bestående av talmannen och två ledamöter som utses av styrelsen bland styrelsens ledamöter. Gruppen bör biträdas av en utomstående expert i chefslönefrågor.
Ansöknings- eller annat rekryteringsförfarande
Om beredningsgruppen vill använda ett sökförfarande krävs en arbetsbeskrivning och uppgifter om de krav som ställs på de personer som kan komma i fråga för tjänsten samt en prioritering av dessa krav (kravprofil). Tillämpas ett ansökningsförfarande (eller möjlighet till intresseanmälan) måste givetvis också en annons utformas. Ett alternativt eller kompletterande förfarande skulle vara att anlita ett rekryteringsföretag. Som framgått ovan skedde det i danska Folketinget då en nyrekrytering nyligen genomfördes. I riksdagen har möjligheten utnyttjats av konstitutionsutskottet vid rekryteringen av riksrevisorer.
Regleringen
Förslagen föranleder först och främst en ändrad reglering i 9 kap. 1 § med tillhörande tilläggsbestämmelse. Förutom titeländringen införs i paragrafen riksdagsdirektörens huvudsakliga uppgifter, vilka tidigare delvis fanns i tilläggsbestämmelsen 9.1.1.
Av huvudbestämmelsen ska också framgå att valet ska beredas och vilka beslutsregler som ska iakttas om det finns fler än en kandidat vid valet. I tilläggsbestämmelsen anges beredningsgruppens sammansättning. Följdändringar sker i 9 kap. 8 § och tilläggsbestämmelserna 1.5.2, 7.2.2 och 7.4.4. En ny tilläggsbestämmelse införs, 2.1.1. Ändring sker också i 12 och 15 §§ lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
4.2 Interpellationer under sommaren
Styrelsens förslag i korthet
Den försöksverksamhet med besvarande av interpellationer under sommaren som pågått under augustiseptember 2007 och 2008 permanentas. Detta innebär att en möjlighet ska finnas att anordna interpellationsdebatter under sommaren, men det behöver inte ske, t.ex. sommaren före ett riksdagsval.
Försöksverksamhet sommaren 2007 och 2008
Under sommaren 2007 och 2008 anordnades försöksvis interpellationsdebatter under augusti och september. Dessa ägde rum i Andrakammarsalen under fem torsdagseftermiddagar från mitten av augusti till mitten av september med början kl. 13. I samband med denna försöksverksamhet har också frågan tagits upp om möjligheten att väcka interpellationer under hela sommaren (med undantag för de två sista veckorna före riksmötets start). Detta skulle emellertid inte påverka den försöksvis prövade ordningen för interpellationsdebatterna som alltjämt skulle äga rum endast under delar av augusti och september.
I juni 2007 beslutade talmannen i samråd med gruppledarna att interpellationer skulle få framställas fr.o.m. torsdagen den 2 augusti t.o.m. onsdagen den 29 augusti kl. 16.30 för besvarande under riksmötet 2006/07. De första interpellationsdebatterna ägde rum den 16 augusti, och därefter hölls debatter den 23 och 30 augusti samt den 6 och 13 september.
Under perioden 229 augusti 2007 väcktes 56 interpellationer av 32 ledamöter. Sju av dessa återtogs. Fem besvarades inte före riksmötets slut och föll då i enlighet med reglerna i 6 kap. 1 § RO. Anledningen till att de inte besvarades var i fyra fall statsrådets utlandsresa och i ett fall statsrådets avgång. Av de återstående 44 interpellationerna besvarades 13 den 16 augusti, tio den 23 augusti, elva den 30 augusti, sju den 6 september och tre den 13 september.
Under sommaren 2008 fortsatte försöksverksamheten. Något färre interpellationer (48) väcktes av betydligt färre ledamöter (13). År 2008 svarade en enskild ledamot för nästan 30 % av de inlämnade interpellationerna. Av de 48 som lämnades in återtogs en interpellation och en annan besvarades inte. Anledningen till att interpellationen inte besvarades var att statsrådet var på tjänsteresa vid det enda kvarvarande svarstillfället under riksmötet.
Av de återstående interpellationerna besvarades nio den 14 augusti, tre den 21 augusti, 24 den 28 augusti, en den 4 september och nio den 11 september.
Nedan lämnas en sammanställning över inlämnade interpellationer under juli och augusti 2007 respektive 2008.
Riksmöte
Antal interpella-tioner
Besva-rade
Åter-tagna
För-fallna
Antal inter-pellanter
2006/07
56
44
7
5
32
2007/08
48
46
1
1
13
De inlämnade interpellationerna fördelar sig på partier på följande sätt.
Riksmöte
s
mp
fp
v
m
Summa
2006/07
48
86 %
2
4 %
3
5 %
3
5 %
56
100 %
2007/08
42
88 %
4
8 %
1
2 %
1
2 %
48
100%
Summa
90
87 %
6
6 %
4
4 %
3
3 %
1
1 %
104
100 %
Även om huvudanledningen till dessa kammarsammanträden var att hålla interpellationsdebatter innebar dessa sammanträden formellt att kammararbetet återupptogs i augusti efter sommaruppehållet. Följaktligen kunde även beslut fattas. Eftersom inget av dessa sammanträden var arbetsplenum kunde inga ärenden tas upp till avgörande. Däremot förrättade kammaren val och beslutade om hänvisning av ärenden till utskott och om förlängd motionstid m.m.
Styrelsens överväganden och förslag
Efter den reform som genomfördes 1994 (förs. 1993/94:TK1, bet. KU18) pågår riksmötet hela året men med ett längre uppehåll under sommaren. Redan sommaren 1995 prövades en ordning med skriftliga frågor och svar till och från statsråden under sommaruppehållet. Detta skriftliga frågeinstitut permanentades och utsträcktes till hela året fr.o.m. den 1 februari 1996.
Enligt styrelsens uppfattning har försöksverksamheten visat att det finns ett behov av att kunna väcka interpellationer och få interpellationer besvarade under sommaren. Det är viktigt för medborgarnas förtroende för riksdagen och riksdagsledamöterna att aktuella politiska frågor kan tas upp och diskuteras i riksdagen under större delen av året.
Styrelsen anser dock inte att det ska vara obligatoriskt att anordna interpellationsdebatter under sommaren utan att det ska finnas en sådan möjlighet. Vissa år, t.ex. valår, kanske möjligheten inte utnyttjas. Om möjligheten ska utnyttjas ett visst år måste talmannen efter samråd med riksdagsstyrelsen besluta om ett kortare sommaruppehåll detta år än vad som vanligtvis gällt hittills (jfr 2 kap. 6 § RO). Vad gäller framställandet av interpellationer ska inget särskilt beslut behöva fattas om tidsperioden. Det bör i princip inte finnas något hinder att väcka en interpellation när som helst under riksmötet. Men väcks den under ett uppehåll i kammararbetet börjar svarsperioden på två veckor inte löpa förrän kammararbetet återupptagits efter ett uppehåll (6 kap. 1 § 2 st.
RO).
Svarstiden påverkas även av den stoppdag för inlämnandet av interpellationer som hittills fastställts av talmannen efter samråd med gruppledarna till cirka en månad före sommaruppehållet. Styrelsen har ställt sig frågan om denna stoppdag ska finnas kvar om möjligheten finns att få interpellationer besvarade efter sommaruppehållet. Men med hänsyn till att interpellationerna bör besvaras medan de ännu har aktualitet bör även fortsättningsvis en stoppdag finnas på våren. Styrelsen är dock bekymrad över anhopningen av framställda interpellationer på stoppdagen våren 2008. Den ledde till att kammarens arbete under våren måste förlängas med flera dagar. Det är angeläget att på olika sätt söka förhindra att detta upprepas.
Någon särskild stoppdag på sommaren behövs inte. De interpellationer som ställs senast två veckor före det sista kammarsammanträdet för besvarande av interpellationer i september och av någon anledning inte kan besvaras senast vid detta sammanträde har förfallit. Men de kan ställas på nytt när det nya riksmötet börjar.
Förslaget medför en ändring i stoppdagsreglerna i RO 6.1.1.
4.3 Undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor
Styrelsens förslag i korthet
Kravet på egenhändigt undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor slopas.
Gällande regler
För både interpellationer och skriftliga frågor gäller att de ska vara egenhändigt undertecknade av interpellanten respektive frågeställaren (RO 6.1.1 st. 1, 6.4.1 st. 1). Någon motsvarande reglering finns inte för motioner.
Tidigare behandling i riksdagen
Hösten 2000 behandlade konstitutionsutskottet en motion som vände sig mot att motioner ofta inte är egenhändigt undertecknade (bet. 2000/01:KU4 s. 21). Konstitutionsutskottet uttalade att det saknades anledning att anta att den nuvarande ordningen vållat några svårigheter. Utskottet pekade på att RO inte ställer krav på undertecknande av motioner över huvud taget och att ett egenhändigt undertecknande inte behövs om det är ställt utom tvivel att motionen härrör från riksdagsledamoten. Enligt utskottets mening saknades behov av att ändra den nuvarande regleringen. Frågan om ändring av rutinerna ankom enligt utskottet på riksdagsstyrelsen att överlägga om och kunde även tas upp i samrådet mellan de särskilda företrädarna för partigrupperna och talmannen. Utskottet var inte berett att förorda något initiativ i frågan.
Frågan om egenhändigt undertecknande av motioner liksom av interpellationer och skriftliga frågor togs åter upp i konstitutionsutskottet hösten 2006 med anledning av en motion med krav på införande av en möjlighet till elektroniska signaturer på sådana dokument (bet. 2006/07:KU14 s.
9 f.). Utskottet erinrade om att den nuvarande utformningen av motioner inte är lagreglerad och ger utrymme för att lämna motioner utan egenhändig namnteckning. Utskottet var inte berett att förorda en lagreglering om undertecknande av motioner. Det ankom, som utskottet tidigare anfört, på riksdagsstyrelsen och talmannen i samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna att ta upp frågor kring ändrade rutiner för motionsavlämnandet. I ett sådant sammanhang var det enligt utskottets mening lämpligt att också frågan om undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor togs upp. Motionen i fråga avstyrktes.
Styrelsens överväganden och förslag
Styrelsen föreslår att kravet på egenhändiga underskrifter av interpellationer och skriftliga frågor slopas. Liksom för motioner behövs det inga egenhändiga underskrifter om det står utom tvivel att interpellationen eller frågan härrör från riksdagsledamoten.
Förslaget genomförs genom att andra meningen i RO 6.1.1 st. 1 och 6.4.1 st. 1 stryks.
4.4 Riksdagsledamöters enskilda utrikes tjänsteresor
Styrelsens förslag i korthet
Reglerna om enskilda studieresor och reglerna om EU-tjänsteresor upphävs och ersätts med ett nytt enhetligt system för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor.
Gällande bestämmelser
Studieresor
I 9 kap. 7 andra stycket riksdagsordningen (RO) finns bestämmelser om att en riksdagsledamot kan få bidrag till kostnaden för en enskild studieresa. Med stöd av tilläggsbestämmelsen 9.7.1 har riksdagsstyrelsen utfärdat föreskriften (RFS 2001:3) om bidrag till riksdagsledamöter för enskilda studieresor.
En riksdagsledamot kan enligt föreskriften få bidrag till en studieresa utomlands om resan bedöms vara av värde för fullgörande av riksdagsuppdraget. Det ankommer på riksdagsstyrelsen att fastställa det högsta bidragsbelopp som under en valperiod kan beviljas en enskild ledamot. Innevarande valperiod är det beloppet högst 25 000 kr. Bidrag beviljas med högst tre fjärdedelar av beräknad resekostnad, och det är förste vice talman som beslutar om ett sådant bidrag. Beloppet kan delas upp på flera resor. I ansökan ska ledamoten ange bl.a. syftet med resan och en resplan. Senast två månader efter det att resan avslutats ska ledamoten lämna en kortfattad redovisning av resan till riksdagsstyrelsen.
EU-tjänsteresor
Av 4 kap. 3 a § lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (ersättningslagen) framgår att riksdagsstyrelsen fastställer ett belopp per valperiod för en riksdagsledamots enskilda tjänsteresa för att delta i samarbetet inom Europeiska unionen. Under valperioden 20062010 är beloppet fastställt till 25 000 kr. Riksdagsstyrelsen har i tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6) till ersättningslagen närmare reglerat villkoren för dessa resor.
Syftet med resorna ska vara kontakter med EU:s institutioner eller att sätta sig in i eller påverka frågor som bereds inom EU. För detta ändamål kan en ledamot resa på medlen till en EU-medlemsstat, till ett ansökarland eller till en EES-stat. Resorna ska i första hand ske individuellt men kan om det finns särskilda skäl beviljas för flera resande. Tredje vice talman beslutar om en sådan tjänsteresa. I samband med att reseräkningen lämnas ska ledamoten anmäla att resan har genomförts. Har avvikelser som inte är obetydliga gjorts från resplanen ska ledamoten upplysa om det. Medel som inte förbrukats under en valperiod går till partigruppen om partigruppen kommer tillbaka efter ett val.
Styrelsens överväganden och förslag
Riksdagsarbetet har fått en mer internationell karaktär, och internationella aspekter gör sig alltmer gällande inom olika politikområden. Detta innebär för riksdagsledamöterna bl.a. ett större behov av att kunna skaffa sig kunskap om utvecklingen utomlands och att ha internationella kontakter för att fullgöra sitt riksdagsuppdrag på ett effektivt och professionellt sätt. Att resa utomlands är en del i detta arbete. Det är därför angeläget att resereglerna är utformade på ett sådant sätt att de motsvarar de behov ledamöterna har i detta hänseende.
För att därför bättre tillmötesgå ledamöternas behov föreslås att dagens båda system med bidrag till enskilda studieresor och EU-tjänsteresor slopas och att i stället ett enhetligt och mer lättadministrerat regelverk skapas för enskilda tjänsteresor till utlandet anpassat till det mer internationaliserade riksdagsarbetet.
Förslaget innebär att bestämmelserna om studieresor i riksdagsordningen upphävs (9 kap. 7 § 2 st. och 9.7.1 RO) och att reglerna om EU-tjänsteresor i 4 kap. 3 § andra stycket ersättningslagen ändras till att avse enskilda utrikes tjänsteresor. Den närmare utformningen av reglerna för de enskilda utrikes tjänsteresorna kommer sedan enligt 1 kap. 5 § ersättningslagen att ske i av riksdagsstyrelsen beslutade tillämpningsföreskrifter till lagen.
Enligt riksdagsstyrelsens uppfattning ska syftet med en enskild utrikes tjänsteresa vara liksom i dag för enskilda studieresor att resan är av värde för fullgörande av uppdraget som riksdagsledamot. Sådana tjänsteresor bör få företas i grupp och bör inte vara geografiskt begränsade. En ersättare bör få använda medlen om ersättaren under valperioden tjänstgjort i riksdagen minst ett år eller under valperioden kommer att tjänstgöra minst ett år. Ersättaren ska i det fallet först samråda med den ordinarie ledamoten. En vice talman bör besluta om resorna.
Sådan är ordningen i dag då förste vice talman beslutar om studieresor och tredje vice talman om EU-tjänsteresor. I övrigt är förfarandet tänkt att motsvara det som för närvarande gäller för EU-tjänsteresor. Ansökan om resan ska ges in till talmansstaben senast 14 dagar före avresan. Här ska anges ändamålet med resan, en översiktlig resplan och en uppgift om beräknade kostnader. Om förrättningen förlängs av andra skäl än att nedbringa resekostnaderna, får ledamoten stå för samtliga merkostnader som uppstår till följd av den förlängda vistelsen. Tjänstgöringstiden på orten ska dock stå i rimlig proportion till den förlängda vistelsen. Samtidigt som en reseräkning lämnas anmäler ledamoten att tjänsteresan gjorts. Den vice talman som beslutar om tjänsteresorna ska regelbundet för riksdagsstyrelsen redogöra för resorna.
De bestämmelser som finns om ledamöternas utrikesresor på uppdrag av partigrupperna och utskottens utrikesresor berörs inte av ändringsförslagen.
4.5 Övriga frågor
4.5.1 Ersättare i riksdagsstyrelsen
Riksdagsstyrelsen består av talmannen som självskriven ordförande och tio valda ledamöter. De senare har personliga ersättare (RO 1.5.2). Det har vid några tillfällen inträffat att styrelsen till följd av uppkomna förhinder inte varit fulltalig, trots att det funnits ersättare tillgängliga från det parti den frånvarande ledamoten tillhört. För att öka möjligheterna till att vid varje sammanträde få en fullsutten styrelse föreslås att de valda ersättarna fortsättningsvis får ställning av gruppersättare. Förändringen får naturligtvis effekt endast för de partigrupper, för närvarande två, som har mer än en företrädare i styrelsen.
Talmannen eller i hans eller hennes ställe någon av vice talmännen leder, enligt bestämmelserna i 1 kap. 5 §, riksdagens arbete. Uppdraget som ersättare för talmannen i detta avseende har ansetts innefatta att i talmannens frånvaro inträda som ordförande vid riksdagsstyrelsens sammanträden. För tydlighetens skull föreslås en uttrycklig bestämmelse i RO 1.5.2 om att vice talman är ordförande vid sammanträden med styrelsen när talmannen har förhinder.
4.5.2 Utdelning till ledamöter av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser
Innan en proposition eller skrivelse från regeringen och en framställning eller redogörelse från ett riksdagsorgan får anmälas i kammaren ska den ha delats ut till ledamöterna (RO 3.1.1, 3.6.1, 3.8.1).
Från miljösynpunkt kan enligt styrelsens uppfattning ifrågasättas om ordningen att dela ut propositionerna i sin helhet till samtliga ledamöter är nödvändig.
Det viktiga är själva anmälningsförfarandet, varigenom ledamöterna får officiell underrättelse om dokumentens avlämnande. Ett nytt system bör i stället kunna tillämpas som innebär att en sammanfattning av propositioner m.fl. dokument delas till samtliga ledamöter och att dokumenten i sin helhet endast delas till ledamöterna i det utskott som ska behandla propositionen. Dokumenten bör i övrigt göras lätt tillgängliga i tryckt form på andra sätt för ledamöterna.
Formuleringen efter det att den har delats ut till ledamöterna i de ovan angivna tilläggsbestämmelserna bör alltså kunna strykas och ersättas med orden efter det att den gjorts tillgänglig för ledamöterna i tryckt form. Att dokumentet har gjorts tillgängligt i elektronisk form är inte tillräckligt för att dokumentet ska kunna anmälas i kammaren. I sammanhanget vill styrelsen framhålla att Regeringskansliet dock måste se till att alla propositioner och skrivelser ska vara tillgängliga i elektronisk form samtidigt som de är tillgängliga i tryckt form.
4.5.3 Antalet motionsexemplar
I RO 3.9.1 anges att motioner bör lämnas i fyra exemplar. Enligt styrelsens uppfattning finns inte längre något behov av att reglera frågan om antalet exemplar i RO. Samtidigt byts i lagtexten ordet parti ut mot partigrupp.
4.5.4 Motionsrätten på skrivelser och redogörelser
Enligt 3 kap. 11 § RO får riksdagen på förslag av talmannen besluta att motioner med anledning av en skrivelse från regeringen eller en redogörelse från ett riksdagsorgan får väckas inom 15 dagar från den dag då skrivelsen eller redogörelsen anmäldes i kammaren. Bestämmelsen fick denna lydelse 2006 efter förslag från Riksdagskommittén (framst. 2005/06:RS3 s. 113, bet. 2005/06:KU21 s. 58). Tidigare gällde motionsrätt på alla skrivelser och redogörelser utan undantag. Kommittén motiverade sitt förslag med att det var olämpligt att motioner av förslagskaraktär väcktes i anknytning till skrivelser och redogörelser som saknade denna karaktär. Skrivelser av redogörande karaktär borde därför inte generellt föranleda motionsrätt.
Bestämmelsen har i stigande utsträckning tillämpats så att snart sagt alla skrivelser och redogörelser medfört motionsrätt. Styrelsen anser att det inte är meningsfullt att ha kvar denna ordning. En återgång till tidigare gällande bestämmelser bör ske. Styrelsen förutsätter att den tendens till vidgning av motionsrätten på skrivelser och redogörelser som förekommit motarbetas vid utnyttjandet av motionsrätten.
4.5.5 Ordningen vid en omröstning med namnupprop
Enligt tilläggsbestämmelsen 5.6.2 RO ska vid en omröstning med namnupprop vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen.
Efter den ommöblering av plenisalen som skedde 2006 överensstämmer inte längre platsnumren i plenisalen med den ordning mellan ledamöterna som gäller mellan och inom valkretsarna. Enligt styrelsen bör dock denna ordning alltjämt användas vid namnupprop av ledamöterna. Därför föreslås att formuleringen i RO 5.6.2 ändras.
4.5.6 Ändrad tidpunkt för beräkning av svarstid på interpellationer
Enligt 6 kap. 1 § RO besvaras en interpellation av ett statsråd inom två veckor från det att den getts in. I praxis räknas tiden med utgångspunkt från den tidpunkt när interpellationen överlämnats till statsrådet, inte med utgångspunkt från den tidpunkt när den getts in till kammarkansliet. Enligt styrelsens uppfattning bör lagtexten ändras i enlighet med praxis.
4.5.7 Utskottens arbete med EU-frågor
Vid tillämpningen av de nya regler om EU-frågornas behandling i riksdagen som trädde i kraft den 1 januari 2007 (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, 2006/07:KU3) har en otydlighet i lagstiftningen uppdagats. Det gäller bestämmelsen i 10 kap. 3 § RO om möjligheten att anordna öppna utskottsöverläggningar med regeringen i en EU-fråga. Enligt styrelsen bör en ändring göras så att inte hänvisningen till bestämmelserna om slutna och öppna utskottssammanträden i 4 kap. 13 § RO med tilläggsbestämmelser missförstås.
4.5.8 Ändrade beteckningar på enheter och deras chefer inom riksdagsförvaltningen
Till följd av en tidigare vidtagen ändring i organisationen av riksdagsförvaltningen görs vissa ändringar i beteckningen på vissa enheter och deras chefer i 15 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Elanders, Vällingby 2008
Riksdagsordningen omtryckt 2007:726.
Senaste lydelse 2006:998.
Senaste lydelse 2004:1321.
Senaste lydelse 2005:261.
Uppgifter per telefon från Sven Hulterström 2008-05-09 och Birgitta Dahl 2008-05-13.
Material rörande tillsättningen av folketingsdirektør (november 2007).
Uppgifter per e-post från folketingssekretær Claus Dethlefsen.