Riksrevisionens styrelse överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2006. Enligt 12 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska styrelsen besluta om årsredovisning för myndigheten. Årsredovisningen har vid sammanträde den 21 februari 2007 fastställts av styrelsen.
Stockholm den 21 februari 2007
På Riksrevisionens styrelses vägnar
Eva Flyborg
Anna Aspegren
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Tommy Waidelich (s), Carina Adolfsson Elgestam, (s) Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Björn Hamiliton (m), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Ulla Löfgren (m) och Lennart Hedquist (m).
12 kap. 7 § regeringsformen
3 kap. 8 §, 8 kap. 1214 §§ och 9 kap. 8 § riksdagsordningen
Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen
Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag av samtliga styrelseledamöter och av myndighetens chef.
Till riksdagen1
Grundläggande bestämmelser2
Innehållsförteckning3
Riksrevisorernas inledning5
Resultatredovisning 20067
Verksamhetens resultat7
Ekonomisk översikt9
Finansiering9
Avgifter10
Avgifter för årlig revision10
Räntekontot11
Kostnadsfördelning mellan verksamhetsgrenar11
Fördelning av årsarbetskrafter på verksamhetsgrenar och interna prestationer12
Driftskostnader per årsarbetskraft13
Utgifter för omställningsverksamheten13
Årlig revision14
Verksamheten inom årlig revision14
Målsättning för verksamheten14
Resultat14
Kvalitetssäkring16
Resursförbrukning16
Effektivitetsrevision18
Verksamheten inom effektivitetsrevision18
Målsättning för verksamheten19
Resultat av verksamheten19
Kvalitetssäkring21
Resursförbrukning21
Internationell verksamhet23
Internationell revision, samverkan och kontakter23
Internationellt utvecklingssamarbete24
Kvalitetsutveckling24
Resultat och återrapportering25
Internationell avgiftsfinansierad verksamhet26
Sammanställning över kostnader och intäkter i den internationella verksamheten27
Styrelsen28
Styrelsens behandling av granskningarna28
Styrelsens övriga arbete28
Vetenskapliga rådet29
Personal30
Kompetensutveckling inom den årliga revisionen30
Kompetensutveckling inom effektivitetsrevisionen30
Övrig kompetensutveckling31
Sjukfrånvaro31
Sammanställning över väsentliga uppgifter32
Finansiell redovisning33
Resultaträkning33
Balansräkning34
Anslagsredovisning36
Redovisning mot anslag36
Redovisning mot inkomsttitel36
Finansieringsanalys37
Tilläggsupplysningar och noter40
Tilläggsupplysningar40
Tillämpade redovisningsprinciper40
Värderingsprinciper40
Noter42
Resultaträkning42
Balansräkning43
Anslagsredovisning47
Finansieringsanalys47
Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag48
Ersättningar och förmåner som utbetalats under 200651
Riksrevisorer51
Styrelseledamöter51
Styrelsesuppleanter52
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Riksrevisionen ska genom oberoende revision bidra till demokratisk insyn och medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Utifrån vårt uppdrag och vårt mandat som en del av riksdagens kontrollmakt har vi formulerat en vision för verksamheten: Fullt förtroende för förvaltningen i staten. Visionen ställer bland annat krav på att vi genomför revisionen med hög kvalitet och att våra interna processer är föredömliga.
Under 2006 har revisionen levererat beslutsunderlag rörande väsentliga delar av den statliga verksamheten. Inom ramen för den årliga revisionen har vi i rätt tid och med god kvalitet genomfört den granskning av årsredovisningar och delårsrapporter som vi enligt lag är ålagda. Under året har 32 granskningsrapporter slutförts inom effektivitetsrevisionen, vilket ska jämföras med målsättningen som var 35 rapporter. Inom ramen för de prioriteringar som anges i Riksrevisionens granskningsplan har granskningen inriktats enligt följande under 2006:
Regeringens styrning, uppföljning och rapportering
Förvaltningens förmåga att fullgöra sina åtaganden
Förvaltningens interna styrning och kontroll
Statliga bolag och stiftelser
Staten och arbetsutbudet
Hoten mot samhället
Offentliga finanser
Slutsatser kring merparten av ovanstående inriktningar kommer att redovisas i den årliga rapporten 2007.
Riksrevisionens tredje verksamhetsgren är den internationella verksamheten, vilken bland annat bedrivs inom ramen för det anslag för internationellt bistånd som Riksrevisionen disponerar. Riksrevisionen har under år 2006 bedrivit sex samarbetsprojekt i södra Afrika, i Östeuropa och på Balkan samt gett stöd till ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheter i södra Afrika (AFROSAI-E).
I oktober 2006 valde riksdagen en ny styrelse. Riksrevisionens styrelse har under året slutbehandlat 33 av effektivitetsrevisionens granskningar. I 24 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen.
Riksrevisionen ska vara ett föredöme i statsförvaltningen. Det ställer höga krav på att vi ständigt arbetar med att förbättra våra interna processer och rutiner. Som ett led i detta förbättringsarbete genomförde myndigheten en omorganisation under 2006. Organisationsförändringen har bl.a. medfört en åtskillnad mellan strategiska frågor och den operativa ledningen. Genom en sammanhållen operativ ledning har förutsättningarna ökat för en effektiv verksamhet och ett ökat samspel mellan revisionsgrenarna.
Riksrevisionens uppgifter framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. samt av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Riksrevisionen ska årligen granska myndigheternas årsredovisning (årlig revision) och granska om staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet.
Under 2006 har granskningsverksamheten omorganiserats. Syftet var att öka effektiviteten i verksamheten genom en samlad granskningsorganisation som kännetecknas av en gemensam operativ ledning för all granskningsverksamhet, dvs. för både årlig revision och effektivitetsrevision. Den nya organisationen ska bl.a. säkerställa stabila produktionsförutsättningar och organisatorisk effektivitet.
Riksdagen har lagt fast uppgifterna för Riksrevisionen i regeringsformen och i annan lagstiftning. Uppgiften att revidera hela beslutskedjan i den verkställande makten och förse riksdagen och regeringen med ett kvalificerat beslutsunderlag ställer stora krav på myndigheten. Enligt anslagsdirektivet bör Riksrevisionen och dess verksamhet präglas av hög effektivitet och Riksrevisionen bör sträva efter att betraktas som ett föredöme i statsförvaltningen.
Riksrevisionen ska, enligt anslagsdirektivet, i årsredovisningen 2006 redovisa för riksdagen hur uppsatta mål nåtts. Redovisningen ska vara så konkret och tydlig att riksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda mål har uppnåtts.
Riksdagen har efterlyst en utförligare redovisning av effekterna av Riksrevisionens granskning. Detta skulle enligt finansutskottet (2005/06:FiU25 s. 8) kunna ske i årsredovisningen eller i annat sammanhang. Riksrevisionen kommer årligen att publicera en uppföljningsrapport där den genomförda granskningen och de uppskattade effekterna av denna redovisas samlat.
Riksrevisionen har under 2006 levererat kvalificerat beslutsunderlag rörande väsentliga delar av den statliga verksamheten. Effektivitetsrevisionen har genomförts inom ramen för de inriktningar som lades fast i Riksrevisionens granskningsplan för 2006. Under året har 32 granskningsrapporter slutförts, vilket kan jämföras med målsättningen inför året som var 35 rapporter. Revisionsberättelser har avgetts i tid och enligt god revisionssed för samtliga myndigheter och övriga organisationer som omfattas av den årliga revisionen.
I den årliga rapporten 2006 redovisade Riksrevisionen iakttagelser som rör olika aspekter av förvaltningspolitiken och som kräver åtgärder av regeringen:
Utnyttja pågående utredningar för att ta ett grepp om förvaltningspolitiken. De olika insatserna behöver hållas samman. Riksrevisionen lyfte i detta sammanhang särskilt fram behovet av tydligare reglering kring myndigheternas interna kontroll och kring ansvarsförhållandena mellan regeringen och myndigheterna.
Styrningen av de statliga bolagen bör förbättras. Ett inslag i detta är att regeringen bör styra bolagen så att grundläggande styrdokument blir rättsligt bindande.
Det är viktigt att klarlägga ansvaret för uppsatta mål och resultatkrav genom hela kedjan, riksdag, regering och förvaltning. Det bör skapas ett sammanhållet ansvar i Regeringskansliet när det gäller hur förvaltningspolitiken ska stödja den ekonomiska styrningen i staten.
Den statliga tillsynen behöver stärkas för att säkerställa att lagar och regler tillämpas och att detta sker på ett likformigt sätt.
Inom ramen för den internationella verksamheten har Riksrevisionen uppgifter både som företrädare för Sverige inom området statlig revision och som genomförare av biståndsinriktat internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionen leder arbetet med den internationella utvecklingen av revisionsstandarder för finansiell revision inom offentlig sektor. Myndigheten biträder även Europeiska revisionsrätten vid dess granskningar i Sverige. Inom utvecklingssamarbetet pågick 2006 sex projekt. Dessutom förbereds ytterligare ett antal projekt. Utvärderingar har genomförts av stödet till Rwanda, Tanzania och Moçambique. Även det avgiftsfinansierade projektet i Malawi har utvärderats. Helhetsintrycket av utvärderingarna är att samarbetet varit framgångsrikt. Utvecklingssamarbetet har varit under uppbyggnad och har under 2006 för första gången bedrivits med en omfattning som i det närmaste motsvarar det tilldelade anslaget.
Den ekonomiska översikten ger en sammanfattning av verksamhetens ekonomiska resultat.
Riksrevisionens verksamhet finansieras med anslag 90:1 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. En mindre del av den internationella verksamheten finansieras med avgifter.
Anslag
Riksdagen beslutar om anslag för Riksrevisionens verksamhet. I tabellen nedan redovisas disponibla anslag, utfall samt anslagssparande för budgetåret 2006.
För budgetåret 2005 redovisades ett anslagssparande på sammanlagt 34 575 tusen kronor. Riksrevisionens styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 15 mars 2006 att förorda riksdagen att besluta att det anslagssparande som vid slutet av budgetåret 2005 översteg 3 procent av anslagsbeloppet för respektive anslag av myndigheten ska föras bort som indragning av anslagsbelopp. I anslutning till riksdagens ställningstagande till Riksrevisionens årsredovisning för 2005 beslutade riksdagen i enlighet med styrelsens beslut. Indragningen genomfördes i december 2006.
För 2006 redovisas ett sammanlagt anslagssparande på 21 165 tusen kronor fördelat på 18 473 tusen kronor på anslag 90:1 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt 2 692 tusen kronor på anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Anslagssparandet på anslag 90:1 Riksrevisionen minskar något jämfört med de två föregående åren men ligger fortfarande över 3 procent av tilldelade medel. Inriktningen för 2006 var att öka resursinsatsen inom effektivitetsrevisionen. Arbetet med omorganiseringen samt hög personalomsättning inom granskningsverksamheten gjorde att de genomförda rekryteringarna endast kunde hålla resurserna på en oförändrad nivå. Riksrevisionen utnyttjade under budgetåret 96,4 procent av anslaget.
För anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag har 96,7 procent av anslaget utnyttjats.
Riksrevisionen bedriver även avgiftsfinansierad internationell verksamhet. Det gäller såväl verksamhet av biståndskaraktär som internationella revisionsuppdrag. I den fortsatta framställningen benämns denna som uppdragsverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med full kostnadstäckning.
I årsredovisningen för 2005 angavs att några uppdrag bedrevs med underskott och att Riksrevisionen skulle se över avtalen för dessa. Resultatet av denna genomgång visade att några av insatserna bör betecknas som åtaganden och att de därmed ska finansieras med anslag 90:1 Riksrevisionen.
Uppdragsverksamheten uppvisar ett överskott på sammanlagt på 262 tusen kronor under 2006.
Riksrevisionen ska sedan den 1 januari 2004 ta ut avgift1 för årlig revision samt för revision i de fall som avses i aktiebo-lagslagen (2005:551) och stiftelselagen (1994:1220). Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäck-ning uppnås. Riksdagen har beslutat om vilken tidtaxa som ska tillämpas. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Riksrevisionen redovisar intäkterna mot inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision och disponerar således inte avgifterna.
Av tabellen nedan framgår att den avgiftsfinansierade verksamheten uppvisar ett underskott för 2006. Den huvudsakliga orsaken är att andelen fakturerad tid i förhållande till total tid inom verksamheten inte varit tillräckligt hög. En bidragande orsak är att verksamheten bär relativt stora kostnader för sin metodutveckling och utveckling av produktionsstöd. Riksrevisionen kommer under 2007 att se över tidsanvändningen inom myndigheten med sikte på att öka andelen fakturerad tid.
Räntekontot i Riksgälden används för de medel som myndigheten disponerar i sin verksamhet. Vid ingången av 2006 uppgick saldot på räntekontot till 60 091 tusen kronor. Av dessa utgjorde 24 850 tusen kronor anslagssparande som översteg 3 procent av anvisade medel samt leverantörsskulder på 20 711 tusen kronor. Anslagssparandet reglerades i enlighet med riksdagens beslut i december 2006 och leverantörsskulderna, vilka hade belastat anslagen 2005, reglerades under januari 2006.
Vid utgången av 2006 uppgår saldot på räntekontot till 30 767 tusen kronor dvs. en minskning med nära 50 procent. Minskningen förklaras av ett minskat anslagssparande samt att leverantörsskulderna vid årets slut uppgick till drygt 5 000 tusen kronor vilket är en minskning med ca 76 procent. Riksrevisionen tog en ny version av ekonomisystemet AGRESSO i bruk den 1 januari 2007. För att underlätta övergången till den nya versionen betalades leverantörsfakturorna i större utsträckning före årsskiftet 2006/07 än vad som var fallet 2005/06, vilket innebar en minskad behållning på räntekontot.
Riksrevisionen redovisar sin verksamhet inom tre verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision samt internationell verksamhet. Den internationella verksamheten finansieras med ett anslag avsett för internationellt bistånd, förvaltningsanslaget samt till en mindre del av avgifter. Revisionen finansieras av förvaltningsanslaget. Kostnaderna för verksamhetsgrenarna inkluderar myndighetens gemensamma kostnader och uppgår till sammanlagt 313 (308,5 år 2005) miljoner kronor.
Kostnaderna för den årliga revisionen har minskat med ca 2 procent jämfört med 2005. Tidigare år har granskningen av de nordiska institutionerna redovisats under verksamhetsgrenen Årlig revision. Kostnaden för denna granskning redovisas nu under Internationell verksamhet. I kostnadsjämförelsen och i tabellen ovan har denna ändring genomförts även för åren 2004 och 2005.
Inom effektivitetsrevisionen har kostnaderna ökat med 3 procent. Större delen av denna ökning avser områdesbevakning. Denna ökning förklaras av insatser för att identifiera väsentliga områden att granska och att utveckla inriktningen av granskningen, t.ex. inom området offentliga finanser.
Kostnaderna för den internationella verksamheten har ökat med ca 4 procent. Ökningen har i huvudsak skett genom ökat internationellt utvecklingssamarbete som finansieras med anslaget för internationellt bistånd (utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6, Riksrevisionen: Internationella uppdrag) samt ökad verksamhet i utvecklingsarbetet inom Financial Audit Guidelines Subcommittee (FAS).
Av sammanställningen av väsentliga uppgifter framgår att antalet årsarbetskrafter för 2006 är 293. För 2005 var motsvarande siffra 294. Årlig revision har minskat med 2 årsarbetskrafter till 68 medan effektivitetsrevisionen ligger kvar på 75. Den internationella verksamheten ökade under året med 3 årsarbetskrafter. De interna prestationerna har minskat något från 125 till 123 årsarbetskrafter.
I interna prestationer ingår kompetensutveckling, verksamhetsutveckling samt allt internt stöd. För kompetensutvecklingen minskade antalet årsarbetskrafter till 10 2006 (14, 2005). Antalet årsarbetskrafter för verksamhetsutveckling ökade 2006 till 14, medan antalet 2005 uppgick till 10. Främsta orsaken till denna förändring är att en stor del av medarbetarna aktivt deltog i arbetet med att utveckla en ny granskningsorganisation.
Sammanställningen av väsentliga uppgifter visar att driftskostnaderna per årsarbetskraft har ökat med ca 2 procent under 2006. Lönekostnaderna har ökat med drygt 3 procent, medan övriga kostnader minskat.
Enligt finansutskottets betänkande 2003/04:FiU2 skulle Riksrevisionen kunna utnyttja anslaget, 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (senast uppfört på statsbudgeten 2003 under utgiftsområde 2), för utgifter som uppstod i samband med avveckling av personal. Skälet var att de totala kostnaderna inte var kända när anslaget för Riksrevisionen beräknades.3 I slutet av 2004 upphörde möjligheterna att belasta anslag 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader, varför de kvarstående utgifterna som helhet belastar det anslag som Riksrevisionen disponerar.
Av 5 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska granskningen av årsredovisningen genomföras enligt god revisionssed. Den ska ha till syfte att dels bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, dels om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter. För redovisningen för staten, Regeringskansliet, Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning gäller att revisionen inte ska avse ledningens förvaltning.
Riksrevisionen ska, enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., granska årsredovisningen för
staten,
Regeringskansliet och, med undantag för AP-fonderna, de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen,
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond samt
Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Om delårsrapport lämnas ska den granskas med undantag för prognoser.
Granskningen ska efter varje räkenskapsår avslutas med en revisionsberättelse. Den översiktliga granskningen av en delårsrapport avslutas med ett revisorsintyg. Av annan lagstiftning följer också att Riksrevisionen får förordna revisorer i statliga bolag och stiftelser samt samordningsförbund4.
Målet för den årliga revisionen är att i enlighet med god revisionssed och i tid avlämna revisionsberättelser avseende årsredovisningen för de granskningsobjekt som omfattas av lagen om statlig revision samt annan lagstiftning. Grunden för all årlig revision är en bedömning av risken för väsentliga fel. Det är denna risk som ska avgöra inriktning och omfattning av revisionen.
Riksrevisionen har under året avlämnat revisionsberättelser för totalt 257 myndigheter samt avgett revisorsintyg avseende delårsrapporter för 121 myndigheter. Granskningen har omfattat de objekt som anges i lag och genomförts i tid och i enlighet med god revisionssed.
Antalet revisionsberättelser m.m. 20042006
Antalet revisionsberättelser har minskat med 21 från 2005 till 2006. Nedgången är i allt väsentligt kopplad till sammanslagningen av de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket.
Granskningen avseende räkenskapsåret 2005 resulterade i att 16 myndigheter fick en revisionsberättelse med invändning. Nio av invändningarna avsåg att myndigheten överskridit sina befogenheter, medan det i sex fall rörde sig om fel i redovisningen. En myndighet avlämnade inte sin årsredovisning i tid. Riksrevisionens samlade bedömning för räkenskapsåret 2005 var att den finansiella redovisningen inom statsförvaltningen i stort fungerar väl.
Vad gäller granskning av bolag och stiftelser medverkade de förordnade auktoriserade revisorerna från Riksrevisionen i s.k. gemensam revision. Gemensam revision innebär att revisorerna har ett gemensamt ansvar för att planera och genomföra revisionen. Revisorerna kan komma överens om en arbetsfördelning sinsemellan. De förordnade revisorerna bidrog framför allt genom att i revisionen aktualisera frågeställningar rörande ledningens förvaltning. Exempelvis analyserades bolagsledningars tolkning av ägarens styrning, tillämpning av koden för bolagsstyrning respektive den s.k. transparenslagen samt bolagens tillämpning av regeringens riktlinjer. För fyra av stiftelserna lämnades revisionsberättelse som avviker från revisionsberättelsens standardutformning. Orsaken är att det inte varit möjligt att fastställa om stiftelserna agerat inom ramen för stiftelselagen och stiftelseförordnandet när stiftelserna överfört kapital till ett bolag.
Regeringen redovisade i årsredovisning för staten för 2005 de invändningar som Riksrevisionen lämnat. I budgetpropositionen för 2007 har regeringen redovisat åtgärder och kommentarer med anledning av dessa invändningar.
Kvalitetssäkringsmodell
Inom Riksrevisionen finns ett internt råd som ska bidra till kvalitetssäkringen av den årliga revisionen. Kvalitetsrådet har i uppgift att lämna sin bedömning av iakttagelser som är av principiell betydelse eller som skulle kunna föranleda invändning eller upplysning i revisionsberättelse respektive revisorsintyg avseende delårsrapport. Kvalitetsrådet har även till uppgift att i efterhand genomföra kvalitetskontroll av årlig revision. Denna avsåg under 2006 genomförda revisioner av 18 myndigheter avseende revisionsåret 2005. Samtliga av dessa ansågs uppfylla beslutade kvalitetskrav.
Intressentundersökning
Riksrevisionen har under året genomfört en intressentundersökning. Undersökningen riktades till myndigheter, statliga bolag och Regeringskansliet. Styrkor som framhålls rör bl.a. professionalitet och integritet. Utvecklingsområden finns vad gäller kommunikationen av granskningens slutsatser och rekommendationer. Undersökningen visar att den årliga revisionen får ett överlag gott betyg.
Riksrevisionen tar ut avgifter för genomförd årlig revision för samtliga myndigheter, bolag, stiftelser och övriga organisationer samt årsredovisning för staten. Avgiftsintäkterna disponeras inte av Riksrevisionen utan redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiftsbeläggningen är reglerad i lag och innebär att avgifterna ska motsvara kostnaderna (full kostnadstäckning) för utförd revision.
Som framgått av avsnittet Ekonomisk översikt uppgick kostnaderna totalt för verksamhetsgrenen årlig revision till 123 miljoner kronor. Nedan visas utvecklingen av kostnaderna för årlig revision fördelat på olika typer av granskningsobjekt.
Fördelning av kostnader mellan olika typer av granskningsobjekt (tkr) 20042006
Av tabellen ovan framgår att kostnaderna för revision av myndigheter, affärsverk och stiftelser har minskat något jämfört med föregående år. Kostnaderna för revision av bolag och övriga organisationer har ökat. Nedanstående tabell visar nedlagda timmar fördelat på olika typer av granskningsobjekt.
Nedlagda timmar inom årlig revision
Sammantaget har resursförbrukningen för årlig revision minskat både i termer av nedlagda timmar och kostnader i takt med att uppdraget har förändrats på grund av att myndigheter har avvecklats eller omstrukturerats. Insatsen i granskningen av bolag och övriga organisationer ökar dock. Till exempel har antalet s.k. samordningsförbund ökat väsentligt jämfört med tidigare år, vilket påverkar kostnaderna för posten Övriga organisationer.
Av 4 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. framgår att effektivitetsrevisionen främst ska ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.
Grundläggande kännetecken för effektivitetsrevisionen är att den:
utgår från faktiskt bedriven verksamhet och därför alltid bedrivs i efterhand,
syftar till att ta fram underlag som gör det möjligt att utkräva ansvar,
utförs med hjälp av revisionsfrågor som formuleras och besvaras med en hög grad av tillförlitlighet i förhållande till bedömningsgrunder, som kan härledas från beslut eller andra ställningstaganden av riksdagen,
kan täcka hela verkställighetskedjan från regering till underlydande verksamhet.
Riksrevisionens granskningsmandat omfattar den verksamhet som bedrivs av regeringen, Regeringskansliet, domstolarna, förvaltningsmyndigheterna under regeringen, riksdagens förvaltning, myndigheterna under riksdagen samt Kungl. Slottsstaten och Kungl. Djurgårdens Förvaltning. Mandatet omfattar även den verksamhet som bedrivs i aktiebolag om verksamheten är reglerad i lag eller annan författning eller om staten som ägare har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Stiftelse granskas om staten bildat stiftelsen eller förvaltar den. Dessutom omfattar mandatet statliga bidrag med redovisningsskyldighet gentemot staten eller om särskilda villkor meddelats för hur pengarna ska användas. Slutligen får handläggningen av arbetslöshetsersättning hos a-kassorna granskas.
Inriktningen av verksamheten inom effektivitetsrevision görs med utgångspunkt i olika typer av förberedande åtgärder. Det handlar framför allt om att från relevanta utgångspunkter bevaka vad som pågår inom de olika områdena i den statliga verksamheten. I vissa fall handlar det om att genom fördjupad områdesbevakning närmare analysera behovet av granskning. All områdesbevakning utgör ett underlag för effektivitetsrevisionens verksamhetsplanering. Resultatet av denna verksamhet redovisas i Riksrevisionens granskningsplan.
Riksrevisorerna slog i granskningsplanen för 2006 fast fyra övergripande prioriteringar för effektivitetsrevisionen:
Förvaltningspolitik och statligt ägande
Medborgarnas trygghet och rättssäkerhet
Välfärdssystemens robusthet
Tillväxt och utveckling
Inom ramen för dessa övergripande prioriteringar har ett antal inriktningar lagts fast. Dessa har konkretiserats i verksamhetsplanen. Slutsatserna rörande respektive inriktning redovisas i Riksrevisionens årliga rapport. Målsättningen för år 2006 har varit att genomföra 35 granskningar huvudsakligen inom nedanstående granskningsinriktningar:
Regeringens styrning, uppföljning och rapportering
Förvaltningens förmåga att fullgöra sina åtaganden
Förvaltningens interna styrning och kontroll
Statliga bolag och stiftelser
Staten och arbetsutbudet
Hoten mot samhället
Offentliga finanser
Slutsatser kring huvuddelen av ovanstående inriktningar kommer att redovisas i den årliga rapporten 2007. Inriktningarna Hoten mot samhället och Offentliga finanser ska dock i huvudsak summeras och redovisas i årliga rapporten 2008.
Riksrevisionen har under året producerat 32 granskningsrapporter, vilket är 3 färre än volymmålet för 2006.
Antalet granskningsrapporter 20042006
Granskningsverksamheten inom effektivitetsrevision nådde som framgår nedan (se rubriken Resursförbrukning) inte planerad volym i termer av resursförbrukning. Detta har inneburit att antalet granskningar också blivit färre än planerat.
Resultatet inom respektive granskningsinriktning beskrivs nedan.
Frågor rörande regeringens styrning, rapportering till riksdagen och uppföljning berörs i de flesta granskningar. Granskningarna av den statliga tillsynen av de kommunala överförmyndarna (RiR 2006:5), Förvaltningsutgifter på sakanslag (RiR 2006:17) samt regeringens styrning av Naturvårdsverket (RiR 2006:2) är exempel på granskningar där dessa frågor fokuseras.
Vad gäller granskning inom förvaltningens förmåga att fullgöra sina åtaganden har frågor inom sjukförsäkring och patientsäkerhet prioriterats. En granskning av socialförsäkringsförmåner till gravida (RiR 2006:30) har genomförts under året.
Inom inriktningen Förvaltningens interna styrning och kontroll har granskning av myndigheternas informationssäkerhet genomförts enligt plan (RiR 2006:2426). Vidare har skyddet mot korruption i statlig verksamhet granskats (RiR 2006:8). En granskning har genomförts som fokuserar styrning och kontroll av regeltillämpningen inom socialförsäkringen (RiR 2006:20).
Granskning av de statliga bolagen har under året skett ur en rad olika perspektiv. Granskningar har genomförts av styrningen av de statliga bolagen (RiR 2006:11), de statliga bolagens upphandling (RiR 2006:15) samt av finansförvaltningen i statliga fastighetsbolag (RiR 2006:21).
En rad granskningar har under året inriktats på olika aspekter av arbetsmarknaden och dess funktionssätt. Bland annat har arbetsförmedlingarnas effektivitet granskats (RiR 2006:22). Ambitionen under året har också varit att särskilt uppmärksamma statliga insatser för ett förbättrat arbetsutbud. Granskning av anställningsstödet har genomförts på detta område (RiR 2006:28).
Effektivitetsrevisionen har under året genomfört förberedelser för granskning inom inriktningen Hot mot samhället. En bred förstudie har genomförts som inneburit att fyra granskningar har startats, bl.a. granskning av säkerhet vid kärnkraftverk och kriser i elförsörjningen.
Inom granskningsinriktningen Offentliga finanser har granskningar av överskottsmålet (RiR 2006:27) och underlaget till makroekonomiska prognoser (RiR 2006:23) genomförts. Antalet granskningar slutförda under 2006 inom inriktningen Offentliga finanser har överstigit det planerade.
Ett antal granskningar har även genomförts som inte direkt ansluter till ovanstående inriktningar men som ändå har prioriterats. Bland annat har granskningar genomförts rörande reformeringen av försvarsmaktens logistik (RiR 2006:29) samt av den s.k. begravningsverksamheten (RiR 2006:7).
Kvalitetssäkringsmodell
Riksrevisionen har en gemensam och enhetlig modell för kvalitetssäkring. Syftet med modellen är att så tidigt som möjligt under granskningens gång fånga upp och åtgärda eventuella brister. Tillämpningen av modellen ger även generella iakttagelser från granskningsarbetet som ger underlag för utveckling av styrdokument och metodstöd.
Intressentundersökning
Riksrevisionen har under året genomfört en intressentundersökning. Undersökningen riktades till myndigheter, statliga bolag och Regeringskansliet. Bland annat anses rapporteringen hålla en hög standard samtidigt som förbättringar efterfrågas vad gäller tydligheten i slutsatser och rekommendationer. Effektivitetsrevisionen får totalt sett ett gott betyg av de tillfrågade.
Kostnaderna för effektivitetsrevision uppgick under 2006 till totalt 131 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Ambitionen var en större ökning, men den planerade resursvolymen uppnåddes inte. Detta bl.a. på grund av att rekryteringar inte har kunnat genomföras i önskad takt. Figuren nedan visar utvecklingen fördelad mellan granskning och områdesbevakning.
Fördelningen av kostnader i granskningsprocessen 20042006 (mnkr)
Kostnaderna för granskning har ökat något. Ökningen av områdesbevakning förklaras bl.a. av att det under året har genomförts ett antal riktade områdesbevakningsuppdrag, som bl.a. syftar till att utveckla granskningen inom inriktningen hot mot samhället. Tabellen nedan visar resursförbrukningen i nedlagda timmar.
Nedlagda timmar inom effektivitetsrevision 20042006
Antalet nedlagda timmar som avsatts för områdesbevakning har ökat något, vilket följer planeringen. Antalet nedlagda timmar på granskning har dock minskat jämfört med föregående år samtidigt som kostnaderna har ökat. Detta samband förklaras av ökade lönekostnader som sammanhänger med att Riksrevisionen anställt flera seniora medarbetare.
Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska myndigheten bedriva internationell verksamhet i enlighet med vad riksdagen har beslutat. Riksrevisionen får även i övrigt inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området.
Riksdagen har tilldelat Riksrevisionen ett anslag för internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget uppgick 2006 till 40 miljoner kronor. Anslaget ska användas för verksamhet i enlighet med OECD/DAC:s definition av bistånd och i överensstämmelse med mål och inriktning för Sveriges politik för global utveckling och internationellt utvecklingssamarbete.
Verksamhetsgrenen internationell verksamhet finansieras även av anslag 90:1 Riksrevisionen. Denna del av verksamheten avser sådana uppgifter som normalt åligger det nationella revisionsorganet, t.ex. samverkan inom ramen för International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI). Riksrevisionen kan även bedriva viss avgiftsfinansierad internationell verksamhet.
Riksrevisionen är Sveriges Supreme Audit Institution (SAI) och företräder Sverige internationellt inom området offentlig revision. Detta sker främst inom ramen för INTOSAI, EUROSAI och Kontaktkommittén för EU-samarbete.
I rollen som ordförande i INTOSAI:s underkommitté Financial Audit Guidelines Subcommittee (FAS) leder Riksrevisionen arbetet med att utveckla internationella revisionsvägledningar för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Vägledningarna kommer att utgöra en viktig grund för genomförande av finansiell revision inom offentlig sektor och därigenom även för Riksrevisionens egen årliga revision. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC) och med hjälp av revisionsexperter från statliga revisionsorgan i ett 60-tal länder. Världsbanken liksom Asian Development Bank stöder projektet finansiellt. I november deltog Riksrevisionen i egenskap av ordförande för FAS i INTOSAI:s styrelsemöte, då de första internationella riktlinjerna avsedda för revisorer inom offentlig verksamhet antogs. För arbetet i FAS hade Riksrevisionen ett sekretariat motsvarande 2,5 årsarbetskrafter under 2006.
Riksrevisionen stod i augusti värd för det nordiska riksrevisorsmötet.
Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Romfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige. Under 2006 har revisionsrätten genomfört fem granskningsbesök i Sverige och därutöver gjort ett antal granskningar som omfattar Sverige men inte föranlett besök på plats.
I december 2006 deltog Riksrevisionen i det årliga gemensamma kontaktkommittémötet för riksrevisorer inom EU. Mötet beslutade om fortsatt ökat samarbete mellan den europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsorganen.
Riksrevisionen har under året genomfört ett mindre internationellt revisionsåtagande avseende det europeiska samarbetsorganet inom flygsäkerhet, Eurocontrol samt genomfört Riksrevisionens åtagande som externrevisor vid fyra nordiska institutioner.
Det övergripande målet för politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Riksrevisionens samarbetsprojekt för att utveckla långsiktig institutionell kapacitet inom statlig revision i fattiga länder ska bidra till detta mål.
Utvecklingssamarbetet bedrivs främst i projektform, där syftet är att Riksrevisionen ska stärka den institutionella kapaciteten (roll, lagstiftning, kompetens, resurser, ledarskap m.m.) hos revisionsmyndigheter i enskilda utvecklingsländer. Dessa projekt finansieras med anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag.
Under 2006 har metodutvecklingen inom Riksrevisionen på området fortsatt. Verksamhetsutvecklingen har avsett såväl administrativa rutiner, processer för den löpande verksamheten som mer strategiska frågor. Ett utkast till en processorienterad handbok har utarbetats. Motivet med handboken är att effektivisera beslutsfattandet om samarbetsprojekt.
I nya samarbetsprojekt uppmärksammas fr.o.m. 2006 särskilt projektets inledningsfas för att säkerställa gemensamma synsätt och förväntningar. Större tonvikt än tidigare läggs på att ställa utvecklingsbehov i relation till såväl internationella standarder och praxis som lokala utvecklingsbehov och reformprocesser. En tydligare koppling görs till den externa revisionens roll i reformer av samarbetslandets system för offentlig finansiell styrning. Målen för samarbetsprojekten ska utgå från samarbetspartnerns mål och operativa resultat.
Ett kvalitetssäkringsarbete har också påbörjats, där bl.a. metodstöd för lång- och korttidsexperter och för projektansvariga utgör viktiga inslag.
Riksrevisionen har under år 2006 bedrivit sex samarbetsprojekt i södra Afrika, i Östeuropa och på Balkan samt gett stöd till ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheter i södra Afrika (AFROSAI-E).
Under 2006 avslutades planenligt Riksrevisionens långvariga engagemang i Moçambique. Vissa avvecklingsåtgärder kvarstår dock. Under 2006 har, efter genomförda förstudier, nya samarbeten inletts i Moldavien och Botswana.
Riksrevisionen har under 2006 framgångsrikt samarbetat med AFROSAI-E, den regionala samarbetsorganisationen för 23 engelskspråkiga länder i Afrika. Under 2006 har AFROSAI-E tagit ställning till en unik utvecklingsmodell för en SAI. Experter från Riksrevisionen har haft en ledande roll i att ta fram förslag till och testa utvecklingsmodellen på områdena effektivitetsrevision och kommunikation.
Under året har externa utvärderingar gjorts av flera samarbetsprojekt. I utvärderingen av samarbetet i Rwanda under perioden 200320055 görs bedömningen att uppbyggnaden av en oberoende revisionsmyndighet är mycket lyckosam och att myndigheten på kort tid har lyckats etablera sig som en viktig och respekterad del av den offentliga sektorn i Rwanda. En utvärdering av den första fasen av samarbetet i Tanzania (20042006)6 visar bl.a. att projektet haft svårt att utföra all planerad verksamhet på grund av att samarbetet hittills har varit för omfattande i relation till samarbetspartnerns kapacitet att bedriva utvecklingsarbete. Utvärderaren konstaterar att ett fortsatt samarbete förutsätter prioriteringar och fokusering på färre områden. Utvärderingen av samarbetsprojektet i Moçambique7 pekar på en betydande institutionell utveckling för revisionsorganet Tribunal Administrativo (TA). Vid samarbetets start år 2000 hade TA endast ett 10-tal anställda revisorer och mycket begränsad kunskap om myndighetens roll och processer. Hösten 2006 var över 100 revisorer anställda, och granskningar genomfördes med god kvalitet av stora delar av den offentliga verksamheten i landet.
Återrapportering: Riksrevisionen ska återrapportera till riksdagen hur
anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd utnyttjats under året.
Som framgår av tabellen ovan ökar de sammanlagda insatserna i projekten. Utvecklingen följer vår planering att hålla en hög aktivitetsnivå i befintliga samarbetsprojekt samt att successivt förnya projektportföljen.
Under året har samarbetet med National Audit Office (NAO) i Malawi fortsatt. En extern utvärdering bekräftar att samarbetet har uppnått ett antal positiva resultat, trots rådande svåra arbetsförutsättningar i landet. Utvärderingen framhåller särskilt projektets komplexitet och att genomförandet av projektaktiviteter sker med stor anpassning till NAO:s förutsättningar. Utvärderaren efterlyser dock ett starkare stöd för NAO:s oberoende.
Kostnader och intäkter för internationell verksamhet
Den internationella verksamheten har de senaste åren som helhet bedrivits med en allt större omfattning. Kostnader för de två anslagsfinansierade verksamheterna har mellan åren 2004 och 2006 ökat med 28 procent (anslag 90:1) respektive 47 procent (anslag 8:6). Det ökade kostnadsutfallet på anslag 90:1 Riksrevisionen beror på en ökad aktivitetsnivå i FAS-projektet. Under anslag 8:6 har antalet engagemang och resursinsatsen ökat, vilket bidragit till ett allt högre anslagsutnyttjande.
Den avgiftsfinansierade verksamheten under året har bestått av ett begränsat antal internationella revisionsuppdrag samt av uppdraget att utveckla den nationella revisionsmyndigheten i Malawi. Verksamheten uppvisar ett överskott på 262 tusen kronor.
Utvecklingen visar att Riksrevisionen nu etablerat den internationella verksamheten. Den bedrivs nu i huvudsak på avsedd nivå.
Riksrevisionens styrelse prövar fritt vilka beslut riksdagen bör överväga med anledning av riksrevisorernas iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen har initiativrätt till riksdagen genom att den beslutar om framställningar (med förslag till riksdagsbeslut) och redogörelser (information till riksdagen). Styrelsen har under året slutbehandlat 33 av effektivitetsrevisionens granskningar9. I 24 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen. Av de 24 initiativen under 2006 hade 17 formen av framställning. Övriga sju hade formen av en redogörelse. Styrelsen lade nio granskningar till handlingarna.
Riksrevisionens styrelses behandling av granskningarna 20042006
Den 17 oktober 2006 valde riksdagen en ny styrelse för Riksrevisionen. Fram till dess hade den avgående styrelsen under verksamhetsåret haft sju sammanträden. Den nyvalda styrelsen har haft två sammanträden under 2006. Inför styrelsens möten hålls oftast presidiemöten. Riksrevisorerna deltar i såväl styrelsens som presidiets möten.
Styrelsen har i övrigt fullgjort de författningsenliga uppgifter som åligger den. Styrelsen har således till riksdagen överlämnat revisionsberättelserna över granskningarna av Riksbanken, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och årsredovisningen för staten. Därutöver har styrelsen beslutat om Riksrevisionens årsredovisning för 2005 samt förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen för 2007. Slutligen har styrelsen till riksdagen överlämnat Riksrevisionens årliga rapport 2006.
Enligt lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska vid Riksrevisionen finnas ett vetenskapligt råd. Rådet är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, i första hand med inriktning mot mer strategiska frågor. Rådet har under år 2006 sammanträtt tre gånger. Diskussionen vid mötena har bl.a. rört effektivitetsrevisionens granskningsrapporter och inriktning samt Riksrevisionens årliga rapport. Rådets ledamöter var
Ulf Gometz, professor emeritus, Handelshögskolan vid Göteborgs
universitet
Jan-Erik Gröjer, professor, Uppsala universitet
Lars Hultkrantz, professor, Örebro universitet
Lena Marcusson, professor, Uppsala universitet
Kerstin Sahlin-Andersson, professor, prorektor vid Uppsala universitet
Daniel Tarschys, professor, Stockholms universitet
Vid årets slut var 310 personer (exklusive tjänstlediga) anställda vid Riksrevisionen. Antalet anställda vid årets slut 2005 var 320. Minskningen beror på att antalet tjänstlediga ökat i slutet av året. Ersättningsrekryteringar planeras för 2007.
Personalstatistik 20052006 (antal)
Utbildningsprogram
Riksrevisionen har under 2006 genomfört interna kurser enligt en femårig utbildningstrappa för grundutbildning. Utbildningen innehåller också två prov, ett efter tre års tjänstgöring varvad med utbildning prov 1 och ett efter fem år prov 2. Provverksamheten genomförs i samarbete med Revisorsnämnden och dess examensråd. För både privata och statliga revisorer gäller kravet på 75 procent rätta svar för ett godkänt resultat.
Under året har två revisorer genomfört och godkänts i prov 1 och tre revisorer i prov 2. Vid utgången av 2006 hade totalt 36 revisorer godkänts i prov 1 och 28 revisorer godkänts i både prov 1 och prov 2.
Ansvariga revisorer
Vid Riksrevisionen finns ett 50-tal ansvariga revisorer som avlagt ovanstående prov, är auktoriserad revisor eller var auktoriserad revisor vid anställningens tillträde, i enlighet med Riksrevisionens kompetenskrav för ansvariga revisorer.
Under året har en granskarutbildning för effektivitetsrevisorer påbörjats. Utbildningen bygger på de kravprofiler som tagits fram i de kompetensprofiler som finns för effektivitetsrevisionen. Utbildningen består av tre nivåer: 1 grundutbildning, 2 fortsättningsutbildning och 3 reflektion, träning, seminarier, studieteknik och internationellt utbyte. År 2006 har utbildningar genomförts inom nivå 1 och 2.
Ett 10-tal seminarier har genomförts med externa experter och forskare. Ämnen som behandlats är måluppfyllelseanalys, ansvarsfrågor, omvärldsanalys och processbegrepp. Dessutom har ett antal interna metodseminarier genomförts kring teman som tillsyn och styrning. Dessa seminarier bygger på resultat från genomförda granskningar.
Med anledning av Riksrevisionens internationella verksamhet och dess påverkan på kompetensbehov i hela organisationen har språkutbildningar i engelska och franska prioriterats under 2006.
Sjukfrånvaron redovisas som en andel av den sammanlagda arbetstiden.
Sjukfrånvaron 20052006 (procent)
Av tabellen framgår att sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år från 2,1 procent till 2,0 procent. Enligt uppgift från Arbetsgivarverket är motsvarande procenttal för statsförvaltningen 4,7 procent för 2006 och 4,9 procent för 2005.
(Belopp redovisas i tusental kronor där inte annat anges.)
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed, och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till förordningen.
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut avgift för årlig revision. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.
Driftskostnader per årsarbetskraft som redovisas i Sammanställning över väsentliga uppgifter beräknas genom att summera resultaträkningens poster för personal, kostnader för lokaler och övriga driftskostnader. Summa driftskostnader divideras med antal årsarbetskrafter som också redovisas i sammanställningen.
Myndighetens gemensamma kostnader (overhead) fördelas utifrån antal personer på revisionsavdelningarna och den internationella funktionen. Denna kostnad tillsammans med den overhead som uppstår på respektive enhet eller funktion fördelas enligt nedlagda timmar inom verksamhetsgrenarna.
Utbetalningar av bidrag vilka finansieras genom anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.
Som anläggningstillgångar redovisas Balanserade utgifter för utveckling, Rättigheter och andra immateriella tillgångar, Förbättringsutgifter på annans fastighet samt Maskiner, inventarier, installationer m.m. vilka har ett anskaffningsvärde på minst 10 tusen kronor och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 100 tusen kronor för att utgiften aktiveras.
Avskrivning sker från den månad som tillgången tas i bruk.
35 år |
Balanserade utgifter för egenutveckling. En individuell bedömning av ekonomisk livslängd görs. |
35 år |
Rättigheter och andra immateriella tillgångar. |
5 år13 |
Förbättringsutgifter på annans fastighet. |
57 år |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Skulder har tagits upp till nominellt belopp.
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdag infaller den 10 januari. Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2006 har gjorts fram t.o.m. den 10 januari 2007. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tusen kronor.
Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension samt för personal som pensionerats i samband med bildandet av Riksrevisionen.
(tkr)
Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag redovisas (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen).
Eva Flyborg |
Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige |
Tommy Waidelich |
Riksbanksfullmäktige, suppleant |
Anne-Marie Pålsson |
GL Beijer AB Länsförsäkringar AB Länsförsäkringar Skåne AB, v. ordf. HQ Bank |
Carina Adolfsson Elgestam |
Uppvidingehus AB, ordf. Naturvårdsverket |
Ewa Thalén Finné |
Statens strålskyddsinstitut SkåNet AB, v. ordf. |
Alf Eriksson |
Länsstyrelsen i Hallands län Statens genetiknämnd Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet AB |
Per Rosengren |
|
Björn Hamilton |
Post- och telestyrelsen |
Margareta Andersson |
Systembolaget |
Helena Hillar Rosenqvist |
|
Rose-Marie Frebran |
Centrum för lättläst, ordf. Granskningsnämnden för radio och TV Malmbergs Elektriska AB Örebro Fritidscenter AB ÖSK Elitfotboll AB |
Sören Lekberg |
Exportkontrollrådet HSB-Södertälje Soroll AB |
Gunnar Axén |
Finansinspektionen |
Rolf Kenneryd |
- |
Per Lager |
- |
Laila Bjurling |
Polisstyrelsen i Sörmland, ordf. Länsarbetsnämnden i Sörmland |
Per Erik Granström |
Länsstyrelsen i Dalarna Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB Laggen i Ludvika AB |
Gunnar Andrén |
Nämnden för Drottningsholms Teatermuseum |
Agneta Lundberg |
Mittuniversitetet, v. ordf. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, v. ordf. |
Ulla Löfgren |
Brottsoffermyndighetens nämnd |
Leif Pettersson |
Valrossen AB Norrländska Socialdemokraten, suppleant Boden Kommunföretag AB, suppleant |
Carl-Erik Hedlund |
Stockholms hamn AB Mässfastigheter AB Stockholmsmässan AB AB Svensk Tidskrift |
Phia Andersson |
|
Marie Engström |
Skatteverket |
Lennart Hedquist |
Kammarkollegiet Länsstyrelsen i Uppsala SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB, ordf. SBC Mark AB, ordf. Handelsbankens Fonder AB |
Birgitta Carlsson |
|
Tobias Krantz |
|
Ingegerd Saarinen |
|
Helena Höij |
Naturhistoriska riksmuseet, ordf. Länsstyrelsen i Stockholms län |
Nina Lundström |
Riksgäldens styrelse |
Tanja Lindeborg |
Länsstyrelsen i Västmanland |
Karl-Göran Biörsmark |
Utlänningsnämnden |
Marianne Andersson |
- |
Tuve Skånberg |
Nordiska Investeringsbankens kontrollkommitté |
Rune Berglund |
Samlingslokaldelegationen, Boverket Fjällvind AB, ordf. |
Britt-Marie Lindkvist |
Krisberedskapsmyndigheten Stiftelsen Flyinge hingstdepå |
(beloppen anges i kronor)
Elanders, Vällingby 2007
[1] | Enligt 14 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. |
[2] | De allmänna försäkringskassorna omfattas inte av avgiftsbeläggningen. Kostnader och intäkter är därför lägre än de som redovisas för verksamhetsgrenen Årlig revision. |
[3] | Regeringen har beslutat att det ingående överföringsbeloppet för avvecklingsanslaget inte skulle överföras till 2005. |
[4] | 9 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551), 4 kap. 1 § tredje stycket stiftelselagen (1994:1220) samt 25 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. |
[5] | Evaluation of NCA-SNAO support to the Office of the Auditor General of Rwanda, Mapsec, July 2006. |
[6] | Evaluation report on the first phase of the National Audit Office Development Project, F. Hansson och P. Mwazyunga, November 2006. |
[7] | Evaluation of the Pro-Audit project in the Administrative Tribunal in Mozambique, Mapsec, August 2006. |
[8] | Av kostnaderna för 2006 utgör de för granskning av nordiska institutioner 733 tkr. År 2005 uppgick motsvarande kostnader till 858 tkr och för år 2004 till 957 tkr. Dessa redovisades då under verksamhetsgrenen Årlig revision. |
[9] | Riksrevisionens styrelse behandlar granskningsrapporterna en tid efter det att rapporterna har slutförts. Alla rapporter behandlas därför inte samma kalenderår som de slutförts. |
[10] | Uppgifterna för 2005 har omräknats enligt samma metod som för 2006. |
[11] | Uppgifterna för 2003 avser perioden den 1 juli 31 december 2003. |
[12] | Uppgifterna för 2005 och 2004 har framräknats enligt samma metod som använts för 2006. |
[13] | Dock längst hyreskontraktets varaktighet. |