Redogörelse till riksdagen 2006/07:RS2
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2006
Riksdagsstyrelsen
Riksdagsstyrelsen har vid sammanträde den 14 februari 2007 fastställt årsre- dovisningen avseende 2006 års verksamhet.
Riksdagsstyrelsens ledamöter 2006
Per Westerberg (m), |
Britt Bohlin Olsson (s), |
Lars Lindblad (m), |
talman |
|
|
(ordförande) |
|
|
Leif Jakobsson (s), |
Margareta Pålsson (m), |
Berit Andnor (s), |
Morgan Johansson (s), |
Hillevi Engström (m), |
Roger Tiefensee (c), |
Johan Pehrson (fp), |
Margareta Israelsson (s) |
|
Föredragande i riksdagsstyrelsen
Anders Forsberg
(riksdagsdirektör)
1
2006/07:RS2
Innehållsförteckning
Riksdagsstyrelsen ............................................................................................ |
1 |
||
Innehållsförteckning........................................................................................ |
2 |
||
1 |
Året som gått i sammandrag...................................................................... |
3 |
|
2 |
Resultatredovisning ................................................................................... |
5 |
|
|
2.1 |
Utgångspunkter.................................................................................... |
5 |
|
2.2 |
Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m............... |
7 |
|
2.3 |
Verksamhetens resultat...................................................................... |
14 |
|
2.4 |
Verksamhetsgren Stödet till beslutsprocessen ................................... |
15 |
|
2.5 |
Verksamhetsgren Service och förvaltning......................................... |
23 |
|
2.6 |
Verksamhetsgren Information till allmänheten.................................. |
28 |
|
2.7 |
Verksamhetsgren Internationell verksamhet...................................... |
38 |
|
2.8 |
Ekonomiska förutsättningar............................................................... |
41 |
|
2.9 |
Organisation och personal ................................................................. |
44 |
3 |
Finansiell redovisning ............................................................................. |
53 |
|
|
3.1 |
Resultaträkning.................................................................................. |
53 |
|
3.2 |
Balansräkning.................................................................................... |
54 |
|
3.3 |
Anslagsredovisning ........................................................................... |
56 |
|
3.4 |
Finansieringsanalys ........................................................................... |
57 |
|
3.5 |
Tilläggsupplysningar och noter ......................................................... |
59 |
|
3.6 |
Sammanställning över väsentliga uppgifter....................................... |
68 |
4 |
Internrevisors rapport .............................................................................. |
70 |
|
5 |
Bilaga till årsredovisningen..................................................................... |
71 |
2
2006/07:RS2
1 Året som gått i sammandrag
Förändringar präglade riksdagens och riksdagsförvaltningens arbete år 2006. Ett stort antal ledamöter lämnade riksdagen i samband med valet i september 2006, och många helt nya ledamöter tog plats. Regeringsskiftet i oktober ledde till ytterligare förändringar i riksdagens sammansättning. Valet och regeringsskiftet innebar även personförändringar och förändrade ekonomiska villkor för många partikanslier.
Riksdagsförvaltningen har arbetat för att förändringarna har kunnat genomföras så smidigt och snabbt som möjligt. Arbetet har varit brett och omfattat större delar av förvaltningens verksamhet från information och ser- vice till ledamöter som avgått till att introducera de nya ledamöterna. Det har handlat både om praktiska frågor som arbetsrum, boende, resor och ersätt- ningar, ny teknisk utrustning m.m. och om information om arbetet och upp- draget i riksdagen. De utvärderingar som hittills gjorts visar att övergången mellan den gamla och nya riksdagen i stort sett fungerat bra både ur avgående och nya ledamöters perspektiv. Förvaltningens satsningar på information och service kring valet har således fallit väl ut.
Allmänhetens intresse för valet var stort, vilket antalet besökare på riksda- gens webbplats visar.
Riksdagens webbplats utsågs också av tidningen Internetworld till Sveri- ges bästa myndighetswebbplats. Aldrig tidigare har intresset för riksdagens skol- och studiematerial varit så stort som vid detta val.
Regeringsskiftet innebar också en ny situation i riksdagsarbetet med en re- gering i majoritetsställning för första gången sedan 1982. Den nya budgetpro- cessen prövades för första gången efter ett val med regeringsskifte. Tidsra- marna för behandlingen av budgetpropositionen blev visserligen snäva, men statsbudgeten kunde liksom tidigare år fastställas före juluppehållet. Situatio- nen var en helt annan under våren 2006 då riksdagsarbetet präglades av att det var det sista riksmötet under valperioden. Ett rekordstort antal ärenden be- handlades, vilket bl.a. innebar att riksdagstrycket för riksmötet 2005/06 upp- gick till drygt 94 000 sidor, vilket var betydligt högre än tidigare år. Då en stor andel av propositionerna avlämnades först i mars 2006 blev arbetsbelast- ningen i många utskott mycket hög under senvåren. Riksdagsarbetet kunde dock slutföras i tid som planerat.
Riksdagen beslutade år 2006 (2005/06:RS3, 2005/06:KU21, 2006/07:KU3) om vissa förändringar i riksdagsarbetet på grundval av riksdagskommitténs förslag. Beslutet innebar bl.a. en ny ordning för riksdagens beredning av EU- frågor, ökat fokus på forsknings- och framtidsfrågor samt på uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut. Beslutet innebär också att det interparla- mentariska samarbetet ska integreras bättre med det ordinarie riksdagsarbetet och att åtgärder bör vidtas för att förenkla motionshanteringen. Antalet utskott minskade i och med att bostads- och lagutskotten lades ned och ett nytt ut-
3
2006/07:RS2 ÅRET SOM GÅTT I SAMMANDRAG
skott, civilutskottet, skapades. Genomförandet av riksdagens beslut har skett med stor delaktighet av personal från utskottsorganisationen. De flesta för- ändringarna trädde i kraft i samband med den nya valperioden utom vad gäller
Även på det administrativa området har det skett stora förändringar. Nya regler om ledamöternas ekonomiska villkor 2006 (2005/06:RS4) trädde i kraft under året. Arbetet med att utforma och genomföra det nya regelverket har varit omfattande. I praktiken innebär det vissa förenklingar i hanteringen för både ledamöter och förvaltning. Konsekvenserna av de nya reglerna för le- damöternas del ska nu följas upp och utvärderas. En ny lag för ekonomiadmi- nistrativa bestämmelser m.m. för bl.a. riksdagsförvaltningen, antogs av riks- dagen (SFS 2006:999) och träder i kraft den 1 januari 2007
Det mest synliga tecknet på förändringar i riksdagen är den nya plenisalen som byggdes om och möblerades om under sommaruppehållet under stark tidspress. För att arbetet skulle kunna fullföljas under sommaruppehållet fick andrakammarsalen tjänstgöra som plenisal under de två sista veckorna före uppehållet. Den nyrenoverade plenisalen togs i bruk vid riksdagens första sammanträde efter valet. En sidoeffekt av evakueringen till andrakammarsa- len blev att rutiner nu finns för kammarens arbete i en alternativ plenisal, t.ex. i händelse av kris. Flera andra större ombyggnads- och renoveringsarbeten har påbörjats eller avslutats under året, bl.a. har arbeten påbörjats för att un- derlätta tillträde till lokalerna för personer med funktionshinder. Det stora projektet med en tätskärm för att stabilisera grundvattennivån under riks- byggnaderna färdigställdes under året. Det hela har hittills visat sig få önskad effekt.
En för förvaltningen gemensam värdegrund har fastställts. Värdegrunden ska vara vägledande och utgöra en grund för diskussioner om utvecklingen av arbetet inom förvaltningen. Några av ledorden i värdegrunden är att i mötet med ledamöter, allmänhet och arbetskamrater ska arbetet präglas av opartisk- het, saklighet, integritet, öppenhet, ansvarstagande, samarbetsanda, omtanke och respekt för allas lika värde
Sammanfattningsvis kan sägas att riksdagsförvaltningen under år 2006 i allt väsentligt fullgjort sina åtaganden i enlighet med uppställda mål och uppdrag i anslagsdirektivet.
4
2006/07:RS2
2 Resultatredovisning
2.1Utgångspunkter
Styrning och ledning
Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Riksdagsför- valtningens verksamhet regleras därutöver i instruktionen för förvaltningen och annan lagstiftning och föreskrifter på riksdagsområdet.
Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ord- förande och tio ledamöter valda av riksdagen. Styrelsen överlägger om plane- ringen av riksdagsarbetet och beslutar i större ärenden som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksamhet. I riksdagsstyrelsens sammanträ- den deltar även de vice talmännen och gruppledare för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen samt riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören rådet för ledamotsnära frågor. Rådet tar upp administrativa frågor som är av särskilt intresse för leda- möterna.
Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen samråder med partiernas gruppledare i frågor som rör riksdagsarbetet. I ordförandekonferensen över- lägger talmannen med utskottens och
Anslagsdirektiv m.m.
Riksdagen har beslutat om anslag för riksdagsförvaltningens verksamhet för budgetåret 2006 (prop. 2005/06:1, utg.omr. 1, bet. 2005/06: KU1, rskr. 64).
Riksdagsstyrelsen har i anslagsdirektiv till riksdagsförvaltningen inför år 2006 angivit verksamhetsmål och ställt krav på återrapportering samt givit uppdrag. Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.
Riksdagsdirektören har i planeringsanvisningarna för 2006 även angivit prioriterade satsningsområden för verksamheten.
5
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Målgrupper
Målgrupperna för riksdagsförvaltningens verksamhet är många. Riksdagsför- valtningen ska, inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöterna, kammaren, utskotten och förvalt- ningen samt till partigrupperna och deras kanslier.
Dessutom ska riksdagsförvaltningen bidra till att skapa öppenhet och till- gänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intres- set för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar. Målgruppen för detta är främst allmänheten.
I uppgifterna för riksdagsförvaltningen ingår även stödet till talmännen och till det svenska deltagandet i olika internationella parlamentariska dele- gationer för att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.
Uppföljning av verksamheten
Arbetet inom förvaltningen syftar i sin helhet till att stödja det parlamentaris- ka arbetet på olika sätt. De olika verksamheterna följs löpande upp genom enkäter och vid möten mellan politiker och tjänstemän, t.ex. i riksdagsstyrel- sen.
För närvarande pågår ett arbete1 med att se över de mål och målnivåer som används inom riksdagsförvaltningen i syfte att utveckla möjligheterna till förbättrad uppföljning och styrning av verksamheten. I avvaktan på resultatet av detta projekt kan redovisningen av måluppfyllelsen inte bli fullkomlig. Arbetet med att utveckla målstrukturen och uppföljningen har inletts och kommer att pågå under 2007. Avseende 2006 års årsredovisning kommer ett antal prestationer eller aktiviteter inom respektive verksamhetsgren att lyftas fram för att man på så sätt ska kunna beskriva hur och om målen har uppnåtts.
Den serviceenkät som mäter ledamöternas uppskattning inom ett antal av riksdagsförvaltningens verksamheter har inte genomförts 2006 på grund av att det varit valår. Däremot har en uppföljning av förvaltningens verksamhet runt riksdagsvalet skett genom enkäter både till nyvalda och omvalda ledamöter samt till de ledamöter som inte återkom efter riksdagsvalet. En sammanfatt- ning av resultatet av dessa enkäter redovisas under satsningsområdet Valet 2006. En utvärdering av hela arbetet runt valet kommer att genomföras i slutet av våren 2007, då projektets alla delar har slutförts.
Förutom denna uppföljning genomför flera organisatoriska enheter egna enkäter och utvärderingssamtal i syfte att utveckla verksamheten.
1 Ett delprojekt inom Styrplan08, se även avsnittet Administrativa utvecklingsprojekt.
6
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
2.2 Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m.
Riksdagsförvaltningen redovisar, liksom tidigare år, resultatet fördelat på de fyra verksamhetsgrenarna Stödet till beslutsprocessen, Service och förvalt- ning, Information till allmänheten samt Internationell verksamhet. För dessa verksamhetsgrenar har angivits följande fyra verksamhetsmål:
Riksdagsförvaltningen skall
-med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen,
-inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier,
-bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar samt
-göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationel- la samarbetet och internationella åtaganden medför.
Riksdagsförvaltningen har dessutom haft tio återrapporteringskrav och fem uppdrag under 2006.
Anslagsdirektivets återrapporteringskrav (punkterna
Redovisning av utfallet av genomförda investeringar i förhållande till fastlagd investeringsplan (punkt IX)
Sammanlagt har investeringar för 78 miljoner kronor genomförts, vilket mot- svarar 81 % av de investeringar som planerats för verksamhetsåret 2006. Ett antal planerade investeringar 2006 har av olika anledningar inte kunnat genomföras eller har inte genomförts fullt ut; dessa är bl.a. investering avse- ende ombyggnaden av entréer samt investering i
Tabell: Planerade respektive genomförda investeringar (tusental kronor)
|
Planerade |
Genomförda |
Andel som |
|
investeringar |
investeringar |
genomförts |
Immateriella anläggningstillgångar |
2 400 |
308 |
13 % |
Byggnader och mark |
57 883 |
50 327 |
87 % |
Maskiner och inventarier |
35 559 |
27 387 |
75 % |
Totalt |
95 842 |
78 022 |
81 % |
7
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Prognoser (punkt X)
Prognoser till statsredovisningssystemet Hermes har avlämnats i enlighet med tidsplanen.
Övriga återrapporteringskrav (punkterna
Under respektive verksamhetsgren ska en redovisning ske av resultatet med avseende på prestationer, kvalitet, kostnader och intäkter (punkt I).
I avsnitt 2.9 Organisation och personal redovisas de återrapporteringskrav som kan hänföras till Kompetensförsörjning (punkterna
I avsnitten 2.5 respektive 2.6, under verksamhetsgrenarna Service och för- valtning respektive Information till allmänheten, sker en särredovisning av kostnader och intäkter för försäljningen av riksdagstrycket, av tidningen Riksdag
Nettokostnad
Procent
2006
2005
2004
2006
2005
2004
2006
2005
2004
2006
2005
2004
Stödet till besluts-
processen
880
823
807
-
-
-
880
823
807
77 % 76 % 75 %
Service och förvaltning
196
167
173
48
50
48
148
117
124
13 %
11 %
12 %
Information till
allmänheten
86
90
92
8
9
11
79
81
81
7 %
8 %
8 %
Internationell verksamhet
36
57
56
0
1
1
35
56
56
3 %
5 %
5 %
Transfereringar
420
377
323
-
-
-
420
377
323
-
-
-
Totalt
1 617
1 514
1 451
56
59
60
1 562
1 454
1 391
100%
100%
100%
2.4Verksamhetsgren Stödet till beslutsprocessen
Mål för verksamhetsgrenen
Riksdagsförvaltningen skall med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen.
De organisatoriska enheter och kanslier som främst kan hänföras till ovanstå- ende verksamhetsgren och mål är kammarkansliet, utskottskanslierna och
Förutsättningar för beskrivning av måluppfyllelse
För att kunna redogöra för måluppfyllelsen har två områden inom verksam- hetsgrenen särskilt beaktats i denna redovisning:
-att kammararbetet har kunnat utföras i enlighet med regeringsformen, riks- dagsordningen och gällande praxis samt
-att de utredningar som genomförts av riksdagens utredningstjänst har leve- rerats inom given tid och med rätt kvalitet.
Ekonomisk översikt
Verksamhetsgrenen omfattar ca 77 % (ca 880 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Inga intäkter redovisas under verksamhetsgrenen.
15
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Utöver de nedlagda kostnaderna har 420 miljoner kronor utbetalats i form av bidrag8, främst som stöd till partigrupperna i riksdagen (240 miljoner kro- nor, varav ca 197 miljoner kronor avseende politiska sekreterare) samt som stöd till politiska partier (165 miljoner kronor).
Tabell: Nettokostnader för verksamhetsgrenen (miljoner kronor)
|
2006 |
andel |
2005 |
andel |
2004 |
Andel |
Nettokostnader |
880 |
77 % |
823 |
76 % |
807 |
76 % |
Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse
Kammarens arbete
Riksdagens arbete har bedrivits i enlighet med bestämmelserna i regerings- formen, riksdagsordningen, övrig relevant lagstiftning samt gällande praxis. Centralkansliet, som ingår i kammarkansliet, ansvarar för det löpande arbetet i kammaren och planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperio- den samt för granskning av interpellationer, frågor, motioner m.m. Planering- en av arbetet under riksmötet har tillsett att nödvändiga beslut fattats i rätt tid och ordning, att utrymme finns för oförutsedda aktiviteter och att arbetsbe- lastningen har varit rimlig. Planeringen har också syftat till att underlätta ledamöternas planering av sitt eget arbete och att ge ledamöterna utrymme för aktiviteter utanför riksdagen, t.ex. för arbete i valkretsen.
För samordning av
Regeringen avlämnade 114 faktapromemorior och 4 remissvar till riksda- gen. Under 2006 hölls 60 formella rådsmöten i EU. 33 återrapporter från dessa möten inkom inom föreskrivna fem arbetsdagar. Övriga kom in för sent eller inte alls. För närvarande pågår en revidering av Regeringskansliets rikt- linjer för
Riksdagens representant vid EU:s institutioner rapporterar skriftligen och muntligen till
8 Anges som transferering i resultaträkningen.
16
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Protokollskansliet, som också ingår i kammarkansliet, svarar för att det vid kammarens sammanträden förs fullständiga protokoll. Samtliga snabbproto- koll under riksmötet 2005/06 var upprättade enligt fastställt mål, dvs. senast på morgonen dagen efter sammanträdet.
När det gäller riksdagsarbetet i stort kan konstateras att plenitiden i kam- maren minskade något jämfört med föregående riksmöte. Interpellationsde- batterna stod för en stor del av minskningen. Antalet interpellationer minska- de med drygt 200. De skriftliga frågorna minskade också, och därmed bröts den långvariga trenden med ett ökande antal interpellationer och frågor. Ple- nitiden för ärendebehandling liksom antal dagar med arbetsplenum ökade däremot. Antalet ärenden under riksmötet var rekordhögt, det gäller både propositioner, skrivelser och motioner. En stor andel av propositionerna av- lämnades under mars och förutsattes behandlas av riksdagen under våren. Kammaren och utskott fick till följd av detta en mycket hög arbetsbelastning under senare delen av våren. Utskotten avlämnade drygt 100 fler betänkanden än föregående år. Två sammansatta utskott har arbetat under riksmötet. Det sammansatta justitie- och socialutskottet, JuSoU, avlämnade ett betänkande och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, UFöU, två betänkanden.
Tabell: Ärenden (antal)
|
2005/06 |
2004/05 |
2003/04 |
2002/03 |
2001/02 |
Inkomna till riksdagen |
|
|
|
|
|
Interpellationer9 |
479 |
688 |
551 |
417 |
497 |
Skriftliga frågor |
2 144 |
2 197 |
1 616 |
1 375 |
1 643 |
Propositioner och skrivelser |
216 |
178 |
181 |
151 |
189 |
Motioner |
4 824 |
4 167 |
3 991 |
3 538 |
4 231 |
Faktapromemorior |
118 |
83 |
126 |
97 |
123 |
Beslutade i kammaren |
|
|
|
|
|
Utskottsbetänkanden |
428 |
324 |
294 |
259 |
358 |
Övrigt |
|
|
|
|
|
Kammarsammanträden |
143 |
144 |
132 |
123 |
126 |
Plenitimmar |
680 |
730 |
602 |
550 |
652 |
Voteringar |
912 |
766 |
884 |
835 |
1 059 |
Andel interpellationer och frågor |
|
|
|
|
|
som inte besvaras i tid |
26 % |
31 % |
39 % |
33 % |
32 % |
Ett av de tekniska system som stöder beslutsprocessen är det s.k. kammarsy- stemet. Kammarsystemet driftsattes 2001, dess grundfunktion har utvecklats under åren och med plenisalsprojektet togs ett stort kliv i utvecklingen, i synnerhet vad gäller användargränssnitten. En annan nyhet är den inlogg- ningsfunktion som möjliggör fri sittning vid samtliga typer av debatter. Detta gäller dock inte vid voteringar och högtidliga tillfällen.
9 Det finns propositioner och betänkanden som är behandlade i utskott men inte beslutade i kammaren samma riksmöte.
17
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Under de två veckorna före sommaruppehållet, då plenisalen stängdes för ombyggnad, flyttades kammarens sammanträden till andrakammarsalen. Under dessa veckor genomförde kammaren arbetsplenum och voteringar med namnupprop, interpellationsdebatter, frågestund, partiledardebatt, allmän debattimme, statsministerns återrapportering från Europeiska rådet och av- tackningar av avgående ledamöter samt avslutning.
Bevaknings- och säkerhetsarbetet i och omkring kammaren syftar till att det politiska arbetet ska kunna bedrivas utan allvarliga störningar. Säkerhets- skyddet i och runt kammaren har förstärkts genom stationär och ronderande bevakning. 2005 års arbete att införa ett systematiserat arbetssätt i entréer- na har gett ett positivt resultat med en förbättrad tillträdeskontroll som följd.
Underlag till riksdagsbeslut m.m.
Utskottens verksamhet redovisas i respektive utskotts verksamhetsberättelse. Redovisningen görs per riksmöte och återfinns i det bundna riksdagstrycket. I verksamhetsberättelserna finns, förutom rent kvantitativa uppgifter, informa- tion om vilka ärenden som har behandlats och om t.ex. utskottsutfrågningar, studiebesök och resor, arbetet med uppföljning och utvärdering och motta- gande av internationella besök.
Utskottsarbetet under riksmötet 2005/06 har präglats av att det var det sista riksmötet i valperioden. Ett påtagligt exempel på detta är det rekordstora antalet ärenden som utskotten har behandlat. Under riksmötet 2005/06 be- handlade utskotten sammanlagt 21210 propositioner, 45 skrivelser från reger- ingen och 43 framställningar och redogörelser från övriga riksdagsorgan och Riksrevisionens styrelse. Jämfört med riksmötet 2004/05 innebär det en ök- ning av antalet propositioner med 16 % och för samtliga ärenden en ökning med 24 %. Antalet behandlade motionsyrkanden uppgick till 17 842, vilket är nästan 7 000 fler än antalet behandlade motionsyrkanden föregående riksmö- te. Det är dessutom betydligt fler än under riksmötet väckta motionsyrkanden. Skälet till att antalet behandlade motionsyrkanden överstiger antalet väckta är att flera utskott har valt att skjuta upp behandlingen av yrkanden från tidigare riksmöten för att i stället behandla dem under det sista riksmötet i valperioden.
Det stora antalet ärenden återspeglas också i det antal betänkanden som ut- skotten avlämnade. Under riksmötet uppgick detta antal till 426. Det kan jämföras med riksmötet 2004/05 då utskotten avlämnade 323 betänkanden till kammaren. Totalt hölls det 629 utskottssammanträden. Av dessa utgjordes 26 av offentliga utfrågningar. Av de offentliga utfrågningarna svarade konstitu- tionsutskottet för närmare hälften eller 12 stycken. Konstitutionsutskottets förhållandevis stora antal offentliga utfrågningar hänger samman med gransk- ningen av statsrådens tjänsteutövning. Den totala sammanträdestiden för
10 Budgetpropositionens bilagor, som har remitterats till flera utskott, har i detta samman- hang var och en räknats som en proposition.
18
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
utskotten uppgick till 692 timmar. Trots att utskotten behandlade ett större antal ärenden är det något färre sammanträdestimmar än under riksmötet 2004/05. Utöver utskottens protokollförda sammanträden tillkommer andra typer av möten som seminarier och konferenser som utskotten anordnar. Denna typ av icke direkt ärenderelaterad verksamhet har haft en betydligt större omfattning under senare år än tidigare.
I verksamhetsberättelserna finns också redogörelser för utskottens arbete med
Även utskottens arbete med uppföljning och utvärdering finns redovisat i verksamhetsberättelserna. Det är ett arbete som både kan vara av löpande karaktär och avse avgränsade projekt och studier. De uppföljningar och ut- värderingar som slutförts under riksmötet 2005/06 har bl.a. avsett brottskade- ersättning och skadestånd på grund av brott, statsbidrag till teater och dans, nationella minoriteter och minoritetsspråk, det multilaterala utvecklingssam- arbetet samt förutsättningar för småskalig livsmedelsproduktion.
Som noterades redan i föregående årsredovisning gör utskotten utrikes re- sor ofta med mindre delegationer än under tidigare valperioder. För riksmötet 2005/06 redovisas 26 utrikes resor, föregående år 37 resor. Det främsta skälet till minskningen är att utskotten under det sista riksmötet under valperioden varit återhållsamma med att företa studieresor. Även om hänsyn tas till att riksmötet 2005/06 var det sista riksmötet under valperioden kan konstateras en fortgående ökning av arbetsbelastningen för utskotten, samtidigt som antalet anställda varit i princip oförändrat under lång tid. Det handlar inte bara om en ökande ärendemängd i form av propositioner, skrivelser och motioner utan också om de krav som följer av
19
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Antalet sammanträden och utskick och därmed också pressmeddelanden och stenografiska uppteckningar har ökat något i förhållande till föregående riksmötesår. Under 2005/06 har regeringen informerat och samrått med EU- nämnden inför sammanlagt 79 ministerrådsmöten (inklusive informella mi- nistermöten och Europeiska rådets möten).
Tabell: Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll 2006 (antal miljoner sidor)
|
2006 |
2005 |
2004 |
2003 |
2002 |
Utkast till betänkanden |
4,9 |
5,0 |
4,8 |
4,4 |
3,8 |
Snabbprotokoll |
6,5 |
8,4 |
8,9 |
8,5 |
8,5 |
Ett viktigt inslag i utskottens arbete är att till sammanträdena kunna behandla utkast till betänkanden som producerats av utskottskansliet. Dessa utkast trycks inom riksdagsförvaltningen. Utvecklingen speglar aktiviteten i utskot- ten. Trots den ökade mängden har de producerade utkasten levererats till utskotten i sådan tid att deras arbetsplaner har kunnat hållas.
Snabbprotokollen från riksdagsdebatterna ska vara färdiga till lunch dagen efter debatten i riksdagen. Denna målsättning har kunnat hållas. Riksmötets senare start och regeringsskiftet torde här ha spelat stor roll för minskningen av antalet trycksidor.
En viktig förutsättning för det parlamentariska arbetet är de tryckta riksdags- dokumenten, riksdagstrycket. Enligt riksdagsordningen ska kammarens pro- tokoll och handlingar i bihanget ges ut av trycket. Antalet trycksidor uppgick under riksmötet 2005/06 till ca 94 000, vilket var all time high och innebar en ökning med ca 18 procent sedan föregående riksmöte. Detta kan till största delen förklaras av att det var valår. Riksdagstrycket finns till försäljning och intäkter respektive särkostnader för detta redovisas under verksamhetsgrenen
Service och förvaltning.
Tabell: Riksdagstrycket (antal trycksidor)
År |
Prop. |
Mot. |
Bet. |
Prot. |
Övrigt |
Totalt |
2001/02 |
21 900 |
15 900 |
21 200 |
10 900 |
11 200 |
81 100 |
2002/03 |
21 100 |
13 000 |
15 900 |
9 800 |
11 400 |
71 200 |
2003/04 |
21 400 |
13 500 |
20 100 |
10 000 |
12 300 |
77 300 |
2004/05 |
20 900 |
14 300 |
19 450 |
15 800 |
9 300 |
79 750 |
2005/06 |
26 500 |
17 500 |
26 800 |
11 600 |
11 700 |
94 000 |
20
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Under en dryg vecka i mars producerades ett stort antal propositioner om sammanlagt ca 10 500 trycksidor.
Samtliga utskottsbetänkanden, motioner samt förslag och redogörelser m.m. har textgranskats, vilket är ett viktigt led i arbetet med att säkerställa en hög språklig kvalitet på dokumenten. Samtliga dokument har distribuerats inom riksdagen så att kammarens arbetsplaner kunnat hållas.
Riksdagens utredningstjänst (RUT), som ingår i kammarkansliet, har under året producerat 2 346 utredningar. Detta kan jämföras med 2 705 utredningar år 2005 och 2 568 utredningar år 2004. Minskningen i antalet utredningar valåret 2006 är en naturlig följd av nedgången i antalet motioner och utveck- lingen mot mer omfattande uppdrag med fler delfrågor. Som stöd i utred- ningsverksamheten har det samarbete som etablerades under 2005 med Riks- dagsbiblioteket utvecklats vidare under 2006. För varje sektion vid utred- ningstjänsten har Riksdagsbiblioteket en eller flera utsedda kontaktbiblioteka- rier som har särskild källkunskap inom respektive ämnesområde.
Tabell: Utredningar (antal)
|
2006 |
2005 |
2004 |
Utredningar till partikanslier |
1 232 |
1 260 |
1 121 |
Utredningar till ledamöter |
825 |
1 141 |
1 103 |
Utredningar till utskott |
26 |
39 |
50 |
Utredningar till övriga riksdagsförvaltningen |
54 |
81 |
70 |
Utredningar till övriga parlament11 |
178 |
162 |
168 |
Övriga utredningar |
31 |
22 |
56 |
Totalt |
2 346 |
2 705 |
2 568 |
Under året producerades 1 232 utredningar till partikanslierna, merparten till oppositionspartierna. Andelen utredningar till partikanslierna av de totala utredningarna har ökat från 44 % år 2004 till 47 % år 2005 och 53 % år 2006. Generellt sett är utredningarna till partikanslierna mer komplicerade och mer omfattande jämfört med utredningarna till ledamöterna. Sex underlag för uppföljning och utvärdering har redovisats för utskotten och arbetet på fem ytterligare uppföljnings- och utvärderingsprojekt inletts. De framtagna under- lagen har behandlats eller avses behandlas i utskottens betänkanden eller yttranden.
I syfte att få återkoppling på utredningars kvalitet samt att diskutera åtgär- der för fortsatta förbättringar har utredningstjänsten under året fört samtal på ad
11 Nationella parlament, ej Europaparlamentet.
21
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
uttalade man sig också uppskattande om resultatet av kontakterna mellan partikanslier och utredningstjänst.
Utredningstjänstens promemorior har till en del använts i den politiska de- batten, och utredningstjänsten har som en följd härav också blivit omnämnd i medierna. Utredningstjänstens arbete har inte bara bidragit till att förbättra informationen i olika politiska sakfrågor utan också gjort den mer tillgänglig. Genom att utredningstjänsten uppmärksammats i medierna har man i viss mån bidragit till ett ökat intresse för det arbete som bedrivs i riksdagen.
Riksdagsbiblioteket bidrar till beslutsprocessen genom en aktiv informations- försörjning, som syftar till att ge kvalitetsgranskad information i tryckt och/eller elektronisk form samt tillgång till kompetent stöd och service i dessa sammanhang.
Biblioteket är öppet dygnet runt för ledamöter och anställda och tillgäng- ligt med passerkort som också fungerar som lånekort. Material kan var och en låna själv dygnet runt via den under 2006 installerade bibliomaten eller via intranät och webbplats, Riksdagsbiblioteket kan sägas vara ett
Under året har böcker, tidskrifter i tryckt och elektronisk form samt ny- hets- och faktadatabaser, bl.a.
Inkomstgarantier och pensioner
Under anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. som i huvudsak redovisas under verksamhetsgrenen Stöd till beslutsprocessen ingår även utgifterna för ledamöternas förmåner13 i form av inkomstgarantier och pen- sioner. Under 2006 utbetalades drygt 82 miljoner kronor till f.d. riksdagsle- damöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet eller efterlevande anhöriga.
Inkomstgaranti har under 2006 utbetalats till 148 f.d. ledamöter, varav 7 f.d. ledamöter i Europaparlamentet. Av dessa har 95 tillkommit efter valet 2006. Årets utbetalningar avseende inkomstgarantierna uppgick till ca 27 miljoner kronor och är därmed högre än de tidigare två åren. För 2005, 58 personer (varav 5 f.d. ledamöter i Europaparlamentet) och ca 21 miljoner
12Öppen lånetid innebär att låntagaren inte behöver låna om en bok efter en månad utan kan behålla den under ett år om inte någon annan frågar efter den. Resultatet blir bara en transak- tion i systemet, tidigare kunde ett och samma lån räknas som flera transaktioner om samma bok lånades om.
13Inklusive sociala avgifter såsom särskild löneskatt, arbetsgivaravgifter m.m.
22
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
kronor samt för 2004 71 personer (varav 11 f.d. ledamöter i Europaparlamen- tet) och ca 22 miljoner kronor.
Pension14 har utbetalats till 53715 personer 2006. Kostnaden för detta upp- gick, liksom de förgående två åren, till ca 55 miljoner kronor.
Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen
Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2006 arbetat med att säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen bl.a. genom planering och stöd till arbetet i och runt kammaren, utskottskansliernas arbeten med ärenden samt genom att trycka snabbprotokoll och betänkanden m.m. Antalet ärenden i kammaren har varit betydligt större detta år. Plenisalen har byggts om och ett riksdagsval har genomförts som inneburit en stor förändring av antalet nya ledamöter och regeringsskiftet. Trots detta har arbetsplaner etc. kunnat hållas.
De utredningar som riksdagens utredningstjänst har producerat under året har tagits emot väl av uppdragsgivarna. Detta har säkerställts bl.a. genom att utredningstjänsten fått positiv återkoppling från utskotts- och partikanslierna.
Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att målet för verksamhetsgrenen Stödet till beslutsprocessen i allt väsentligt har uppfyllts.
2.5Verksamhetsgren Service och förvaltning
Mål för verksamhetsgrenen
Riksdagsförvaltningen skall inom givna ramar och bestämmelser tillhan- dahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier.
De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till ovanstående verk- samhetsgren och mål är det administrativa kontoret (AK) där funktioner för ekonomi, personal, juridik, administrativ ledamotsservice, IT, fastigheter, intern service, intendentur, bevakning och lokalvård återfinns.
Förutsättningar för beskrivning av måluppfyllelse
För att kunna redogöra för måluppfyllelsen har två områden inom verksam- hetsgrenen särskilt lyfts fram i denna redovisning:
- att arbetet runt riksdagsvalet genomförts enligt uppställda mål samt
14Såväl egen- som efterlevandepensioner, inklusive särskild löneskatt m.m.
15513 personer 2005, 527 personer 2004.
23
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
-att riksdagsförvaltningen tillsett att riksdagshusens skick och värde har kunnat bibehållas så att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på Helgeandsholmen.
Ekonomisk översikt
Verksamhetsgrenen omfattar ca 13 % (148 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Intäkterna kan främst hänföras till uthyrning av lokaler i riksdagsförvaltningens fastigheter samt till riksdags- trycket.
Tabell: Kostnader och intäkter för verksamhetsgrenen (miljoner kronor)
|
2006 |
andel |
2005 |
andel |
2004 |
Andel |
Kostnader |
196 |
16 % |
167 |
15 % |
173 |
15 % |
Intäkter |
48 |
86 % |
50 |
83 % |
48 |
81 % |
Nettokostnader |
148 |
13 % |
117 |
11 % |
125 |
12 % |
Enligt återrapporteringskrav i anslagsdirektivet (punkt VII) ska en särredovis- ning ske av de direkta kostnaderna såsom produktions- och distributionskost- nader samt prenumerationskostnader och försäljningsintäkter avseende riks- dagstrycket. Då den största delen av intäkterna redovisas under verksamhets- grenen Service och förvaltning sker även återrapporteringen i detta avsnitt.
Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse
Inom verksamhetsgrenen Service och förvaltning tillhandahålls resurser, i form av bl.a. lokaler samt service inom ett flertal områden, exempelvis admi- nistrativt ledamotsstöd, IT i olika former, bevakning, och lokalvård och till- gång till barnomsorg för ledamöterna.
Administrativt ledamotsstöd
Förutom den information som lämnats till ledamöterna i samband med valet och som tidigare redovisats under satsningsområdet Valet 2006 har ett antal övriga aktiviteter genomförts i syfte att ge administrativt stöd till ledamöter- na.
Några exempel på detta är den vägledning som erbjöds ledamöterna inför den årliga självdeklarationen. Informationen innehöll gällande regler, rättsfall samt den löpande hanteringen av ledamöternas reseräkningar, fakturor, arvoden, kostnadsersättning och pensioner.
I det nya webbaserade resesystemet har ledamöterna möjlighet att själva registrera sina reseräkningar, vilket drygt hälften av ledamöterna gjort under året. Totalt har ca 17 000 reseräkningar som rör ledamöternas resor handlagts inom förvaltningen.
24
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Ändringar i regelverket
Under året har bl.a. nya bestämmelser om traktamente, inkomstgaranti och överklagande i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, den nya lagen (2006:129) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt ändringarna i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler trätt i kraft.
I juni 2006 fattade riksdagen beslut om ändringar av ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (2005/06:RS4). Ändringarna trädde i kraft den 2 oktober 2006.
Med målet att utveckla en ny bärbar datorlösning16 som ska möjliggöra en hög grad av mobilitet har ett förhållandevis omfattande arbete pågått under året. Målgrupp för den nya tekniska utrustningen har främst varit riksdagsle- damöterna, men lösningen ska även kunna erbjudas personal vid partikansli- erna samt riksdagsförvaltningens anställda. I uppdraget ingick förutom att ta fram ett produktutbud av hård- och programvara, även ett tjänsteerbjudande för support och service i såväl riksdagens lokaler som ledamotens tjänsteställe samt utbildning. Den nya bärbara datorlösningen bygger på standardiserade lösningar och baseras på redan fungerande infrastruktur. Dessutom ska an- vändaren i så stor utsträckning som möjligt känna igen sig från den stationära miljön. En förändring jämfört med tidigare hantering är att driften och för- valtningen av den tekniska lösningen kommer att ske internt inom riksdags- förvaltningen.
Under året har även ett projekt17 bedrivits med mål att ge ledamöterna till- gång till nya mobiltelefonmodeller med ny funktionalitet, korrekta och effek- tiva debiteringsrutiner. Telefonerna har levererats i den takt de kunnat färdig- ställas för att möte de krav på säkerhet och tillgänglighet som finns för riks- dagsförvaltningen. Detta har inneburit vissa förseningar för en av telefonmo- dellerna.
Förutom den utbildning som genomfördes för ledamöter i samband den nya mandatperioden har ytterligare 463 användare deltagit i
Eftersom inga egna installationer av program, av
16TUL, teknisk utrustning ledamöter.
17MUL, mobil utrustning ledamöter.
25
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
ningar att den mer strikta säkerhetsregleringen inte ska försämra funktionali- tet och tillgänglighet.
En informationskälla för såväl ledamöter som för riksdagsförvaltningens anställda är intranätet, Helgonät. För att bättre tillgodose användarnas behov av ett internt informationssystem och arbetsredskap tillsattes under 2006 ett projekt med syfte att utveckla ett webbaserat intranät. Det nya intranätet ska vara driftsatt till riksmötets öppnande 2007.
Övrigt stöd m.m. till ledamöter
För att underlätta för ledamöter med små barn att delta i riksdagsarbetet er- bjuder förvaltningen barnomsorg. Under året tog barnverksamheten hand om 40 barn i åldrarna
Förutom barnomsorg och förvaltningens utbud av friskvård, har språkut- bildning och
Fastighetsverksamheten
Riksdagsförvaltningen har en omfattande fastighetsverksamhet. Under året har ett antal ombyggnads- och renoveringsarbeten påbörjats och avslutats. Tillbygganden av en ny entré till ledamotshuset påbörjades under året och beräknas färdigställas under hösten 2007. Vidare utreds ombyggnaden av Riksgatan 1. Ombyggnaden av entréerna syftar bl.a. till att förbättra tillgäng- ligheten för funktionshindrade. Utöver detta har omfattande underhållsarbeten genomförts i form av bl.a. fönsterrenovering, renovering av taklanternin och ytskiktsrenovering inom samtliga byggnader.
Arbetena med åtgärder för stabilisering av grundvattennivån under Riks- byggnaderna har avslutats under året. I åtgärderna har ingått dels en tätskärm av betongpålar i mark strax öster om Östra riksdagshuset, dels en ny damm- lucka i Stallkanalen. Dammluckan, som ersätter den befintliga luckan vid Stallbron, togs i drift i december månad. Åtgärderna har haft avsedd effekt, och mätningar visar att grundvattennivån har stabiliserats på en betryggande nivå över trägrundläggningen.
Utbyggnaden av reservkraftsanläggningarna inom riksdagens hus på Hel- geandsholmen och i Gamla stan har fortsatt under året. Etapp 3, som omfattar
26
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
anläggningar inom Östra riksdagshuset och i ledamotsbyggnaden, har färdig- ställts.
Totalt upplåter riksdagsförvaltningen lokaler på 8 054 kvm till olika hy- resgäster18 vilket för 2006 gav en hyresintäkt på ca 27 miljoner kronor. Även en viss inhyrning av lokaler sker, motsvarande 3 226 kvm för kontorsändamål och 3 053 kvm för lager. Inom riksdagens hus finns tillgång till större lokaler för offentliga utskottsutfrågningar och andra sammanträden. Efterfrågan på dessa konferenslokaler har minskat. Under året har ca 5 282 (föregående år 5 740) sammanträden redovisats, varav 37, föregående år 54, offentliga ut- skottsutfrågningar. I Villa Bonnier har under 2006, liksom 2005, 45 represen- tationstillfällen genomförts.
Under året har det systematiska miljöarbetet fortsatt inom fastighetsverk- samheten. Arbetet har utmynnat i en handlingsplan för miljö- och arbetsmil- jöstyrning. Som en del av det energibesparingsarbete som pågår har en utred- ning genomförts av förutsättningarna att använda sjövatten för kylning av datahallar. Utredningen visar att detta är en kostnadsmässigt lönsam invester- ing som även har en god påverkan på miljön. Genomförandet är planerat till 2007. För övrigt har energibesparingsarbetet inneburit en minskning av fjärr- värmen med ca 4 %.
Tillgängligheten till riksdagens lokaler är viktig och för att underlätta detta samt bidra till god arbetsmiljö för riksdagsledamöter och anställda inom riksdagen har rutinerna i samband med lokalvård förbättrats. Bland annat har högre miljökrav ställts vid inköp av varor och tjänster samt miljövänliga metoder tillämpats i det dagliga arbetet.
För att underlätta åtgärdsplanering och prioritering har internservicetjäns- ten fungerat för felanmälan inom riksdagen och för riksdagens hyresgäster. I och med detta har de åtgärdsansvariga haft en god överblick och statistik över de underhållsåtgärder som har behövts inom respektive fastighet. Under året har ca 1 800 ärenden inkommit till internservicetjänsten. Antal ärenden 2005 var 1 510 stycken.
18 Varav ca 2 696 kvm hyrs av Justitieombudsmannen, JO.
27
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Återrapporteringskrav
Särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna för försäljningen av riksdagstrycket (punkt VII.
Tabell: Särkostnader och intäkter avseende riksdagstrycket (tusental kronor)
|
2006 |
2005 |
2004 |
|||||
Intäkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
Prenumerationer |
6 |
188 |
4 |
110 |
6 |
114 |
||
Lösnummer |
4 |
467 |
|
5 |
612 |
|
4 |
585 |
Summa |
10 |
655 |
9 |
722 |
10 |
699 |
||
Kostnader 19 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Löner20 |
|
|
||||||
Produktion |
|
|
||||||
Distribution |
|
|
||||||
Summa |
|
|
||||||
Anslagstillskott |
|
|
Utvecklingen av riksdagstryckets omfattning redovisas under avsnitt 2.5
Verksamhetsgren Stöd till beslutsprocessen.
Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen
Riksdagsförvaltningen har bidragit till att övergången mellan den gamla och den nya riksdagen har fungerat bra och smidigt ur ledamöternas perspektiv. Se även avsnitt 2.2 Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m., satsningsområdet Valet 2006.
Grundvattenåtgärden har givit förutsättningar för att riksdagens verksam- het även fortsättningsvis kan ligga kvar i riksdagen hus på Helgeandsholmen.
Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att målet för verksamhetsgrenen Service och förvaltning i allt väsentligt har uppfyllts.
2.6Verksamhetsgren Information till allmänheten
Mål för verksamhetsgrenen
Riksdagsförvaltningen skall bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar.
19Direkta kostnader.
20Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.
28
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till ovanstående verk- samhetsgren och mål är informationsenheten, Riksdagsbiblioteket,
2006
andel
2005
andel
2004
andel
Kostnader
86
7 %
90
8 %
92
8 %
Intäkter
7
13 %
9
16 %
11
18 %
Nettokostnader
79
7 %
81
8 %
81
8 %
Denna verksamhetsgren omfattar ca 7 % (79 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Intäkterna kan främst hänföras till prenumerationsintäkter från tidningen Riksdag
2006
2005
2004
2003
2002
Tv
788
538
204
113
68
Webbsändning från plenisalen
627
693
647
578
622
Övrig webbsändning
161
150
138
270
12
Årets
Annonsering, pressmeddelande och publikationer
För att medborgare i hela landet ska få information om riksdagens arbete, har rikstäckande annonseringar i ett
Under hösten 2006 utvärderades riksdagsförvaltningens pressmeddelanden och Beslut i korthet (BIK). Utvärderingen grundade sig på intervjuer med journalister och en mätning av genomslaget i medierna. Utvärderingen visar att riksdagsförvaltningen har lyckats väl med att uppfylla riktlinjerna för denna externa kommunikation. Utvärderingen visar att informationen fyller en viktig funktion för journalister.
Riksdagens årsbok har under hösten producerats och givits ut. Den finns även i lättläst version, som talbok och på teckenspråk. Broschyrer och fakta- blad har kontinuerligt uppdaterats. Under året har drygt 100 000 broschyrer och böcker distribuerats.
25 Riksdagens videoarkiv.
31
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Öppet hus, riksdagshörnor och infocentrum
Riksdagen anordnade den 25 november Öppet hus för allmänheten. Arrange- manget lockade ca 4 000 besökare, vilket är ungefär lika många som tidigare år.
De fyra regionala riksdagshörnorna26 är mötesplatser mellan riksdagsle- damöter och allmänhet i respektive region. Under året har sammantaget ett
Infocentrum erbjuder möjligheter för medborgare att samtala med riks- dagsledamöter, få svar på frågor och köpa riksdagstryck, utredningar och presentartiklar. Försäljningen vid infocentrum uppgick under året till ca 273 000 kr. Publika arrangemang som exempelvis Ledamot på infocentrum har arrangerats vid 14 tillfällen med sammanlagt 19 riksdagsledamöter. Andra aktiviteter riktade till allmänhet, lärare och studerande har också arrangerats.
Återrapporteringskrav
Särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna för försäljningen vid infocentrum (punkt VII)
Tabell: Särkostnader och intäkter avseende försäljningen vid infocent- rum (tusental kronor)
|
2006 |
2005 |
2004 |
||
Intäkter |
|
|
|
|
|
Försäljning av offentligt tryck m.m. |
40 |
52 |
62 |
||
Försäljning av souvenirer m.m. |
233 |
|
182 |
|
235 |
Summa |
273 |
234 |
297 |
||
Kostnader |
|
|
|
|
|
Löner27 |
|
|
|||
Extern information m.m.28 |
|
|
|||
Summa |
|
|
|||
Anslagstillskott |
|
|
Skolinformation
För att verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar bland eleverna har riksdagsförvaltningen en riktad skolverksam- het. Skolverksamheten omfattar bl.a. skolbesök, lärarkurser och studiehäften. Med anledning av riksdagsvalet steg intresset stort för riksdagsförvaltningens
26Riksdagshörnor finns vid stadsbiblioteken i Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå.
27Lönekostnader inklusive sociala avgifter för 1 årsarbetskraft (1,5 årsarbetskrafter 2005,
2årsarbetskrafter 2004) som arbetar med försäljning.
282006 redovisas kostnader för försäljning (såsom inköpskostnader samt kassasystem), övriga kostnader är beräknade utifrån antagandet att 30 % kan hänföras till försäljningsverk- samheten.
32
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
skol- och studiematerial. Antal distribuerade studiehäften ökade från 147 696 stycken (2004), 257 385 stycken (2005) till 629 230 stycken 2006.
I början av året etablerades en ny form av skolbesök för grundskoleelever. Grundidén med Demokrativerkstaden utgår från ett upplevelsebaserat lärande där eleverna får pröva på rollen som riksdagsledamot. Åtta klasser per vecka har tagits emot där varje besök tar ca 2,5 timmar. Antalet elever som sedan i februari genomfört ett besök i Demokrativerkstaden är 4 682.
12 maj arrangerades en Ungdomens riksdag på Uppvidinge gymnasium, (Åseda) i samarbete med skolan. Cirka 160 elever av totalt 190 elever på skolan deltog. Arrangemanget upplevdes som lyckat och uppmärksammades av lokala och regionala medier. Arbetet med Ungdomens riksdag 2007 inled- des i maj 2006. Hittills har rekordmånga gymnasieklasser anmält sig, 236 stycken. De klasser som fullföljt samtliga förberedande uppgifter får skicka representanter till Ungdomens riksdag den 23 mars 2007.
Under hösten 2006 utvärderades skolverksamheten.29 Syftet var att kvanti- tativt och kvalitativt följa upp och utvärdera verksamheten i relation till upp- satta verksamhetsmål samt identifiera förtjänster och brister i det som erbjuds skolorna. Undersökningen visar på svårigheter att uppfylla målet om att öka elevernas intresse för och kunskap om riksdagens arbete. Analysen pekar på att målsättningen är ambitiös. Ska målen kvarstå i sin nuvarande form kräver det en fortsatt kvalitativ utveckling av verksamheten. En översyn av de kvan- titativa målen bör också göras. Utvärderingsresultatet har medfört att ett ana- lys- och utvecklingsarbete påbörjats.
Frågeservice m.m.
Inom kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) erbjuds en rikstäckande frågeservice, detta i syfte att säkerställa att medborgare i hela landet får information om riksdagens arbete. Sammanlagt har antalet frågor30 till riksdagsförvaltningen varit i stort sett konstant de senaste tre åren.
Tabell: Frågeservice, telefon,
|
2006 |
2005 |
2004 |
Informationsenheten |
17 911 |
15 864 |
14 568 |
Riksdagsbiblioteket31 |
900 |
1 300 |
1 469 |
7 123 |
9 000 |
10 000 |
|
Summa |
25 934 |
26 164 |
26 037 |
Antalet förfrågningar till informationsenheten har under de senaste tre åren ökat. Frågeställare är allmänheten, medier, utbildningsväsende, näringsliv, myndigheter, organisationer m.m. Merparten av frågorna gäller riksdagens
29Demokrativerkstaden har inte ingått i undersökningen eftersom det är en relativt nystartad verksamhet.
30Frågor via telefon, fax, brev och
31Avser endast frågor som ställts via
33
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
arbete, ärenden och beslut. Däremot har antalet frågor till Riksdagsbiblioteket minskat, vilket kan bero på att fler självservicefunktioner har utvecklats på webbplatsen. Trenden med minskande antal ärenden i frågeservice håller i sig även för
Våren 2006 genomfördes en undersökning bland de personer som hörde av sig till
Utbildning m.m.
Riksdagsförvaltningen erbjuder ett stort antal utbildningar till informatörer, lärare, bibliotekarier och journalister både i riksdagens lokaler och på olika platser runtom i landet.
Tabell: Externa utbildningar (antal deltagare)
|
2006 |
2005 |
2004 |
Informationsenheten32 |
321 |
300 |
230 |
Riksdagsbiblioteket |
299 |
119 |
171 |
1 78334 |
2 228 |
1507 |
|
Summa |
2 403 |
2 647 |
1 908 |
Viktiga målgrupper internt är riksdagsledamöter och tjänstemän inom riks- dagsförvaltningen. För
Besök och utlån vid Riksdagsbiblioteket
Under 2005 anpassades öppettiderna i Riksdagsbiblioteket till de externa målgruppernas behov. Det resulterade i ett ökat antal besökare redan första året och den ökningen fortsatte även under 2006. Antalet frågor och utlån till externa målgrupper har minskat, vilket delvis kan förklaras med att låntagarna numera har s.k. öppen lånetid35 och att antalet omlån därmed har minskat drastiskt.
32Även två- och tredagars utbildningar.
33Det genomsnittliga betyget för utbildningarna 2006 var 3,5 på en fyrgradig skala.
34Varav interna deltagare 251 år 2006, 189 år 2005 och 230 år 2004.
35Öppen lånetid innebär att låntagaren inte behöver låna om en bok efter en månad utan kan behålla den under ett år om inte någon annan frågar efter den. Resultatet blir bara en transak- tion i systemet, tidigare kunde ett och samma lån räknas som flera transaktioner om samma bok lånades om.
34
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Tabell: Besök och externa utlån vid Riksdagsbiblioteket (antal)
|
2006 |
2005 |
2004 |
Besökare |
82 351 |
74 053 |
67 935 |
Externa utlån |
11 018 |
17 246 |
25 451 |
Riksdagens arkiv
Materialet i riksdagens arkiv är av intresse för allmänheten, forskare och studenter. Antalet förfrågningar har varit relativt konstant en viss ökad efterfrågan har dock märkts på ljudbanden. Arkivet har en jourtelefon som möjliggör att en god service till allmänheten kan upprätthållas.
Arkivets utställningar belyser aktuella och historiska händelser och är ett led i arbetet med att tillgängliggöra riksdagens arkivhandlingar för ledamöter, personal och den besökande allmänheten. Under 2006 har sex utställningar visats i Bankhallen. Vidare har ett antal mindre utställningar gjorts för att belysa aktuella samhällspolitiska händelser. Under sommaren gjordes också en utställning med EWK:s teckningar i Sammanbindningsbanan. Utställning- en var tillgänglig för samtliga besöksgrupper under sommaren och uppmärk- sammades också i medierna.
För att tillgängliggöra riksdagens beslut och dokument för samtiden och ef- tervärlden har protokoll från Borgarståndet samt Prästeståndet
Under året har utgivningen av utrikesutskottets memorialprotokoll från
Det är nu tio år sedan riksdagen beslutade att inrättade ett nationellt informa- tionscenter för
35
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Ett nytt pilotprojekt Kunskapstävling för gymnasieelever inleddes un- der våren 2006 i Östergötlands län. Projektet var lyckosamt och kommer att följas upp med en mer omfattande tävling i Götaland under våren 2007.
Med anledning av
Tidningen Riksdag
2006
2005
2004
Intäkter37
Prenumerationer
4
427
4 710
6
820
Annonser
1
162
1 319
1
088
Summa
5
589
6 029
7
908
Kostnader38
Löner
Tidningsproduktion
Övriga driftskostnader
Summa
Anslagstillskott
4 264
3638 nummer utgavs 2005 respektive 40 nummer 2004.
37Exklusive interna intäkter.
38Direkta kostnader.
36
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Redovisning av effekterna av genomförda kostnadsbesparingar för tidningen Riksdag
2006
andel
2005
andel
2004
andel
Kostnader
35
3 %
57
5 %
56
5 %
Intäkter
0
0 %
1
1 %
1
1 %
Nettokostnader
35
3 %
56
5 %
55
5 %
Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse
Riksdagens internationella kontakter har även under år 2006 varit intensiva. Bakgrunden är främst att nationellt och internationellt politiskt beslutsfattande blir alltmer sammanflätat. Sveriges
38
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Internationella besök
Riksdagens talman, fram till den 2 oktober 2006 Björn von Sydow, därefter Per Westerberg, har under 2006 varit värd för fyra officiella talmansbesök och två arbetsbesök på talmansnivå och härutöver tagit emot en rad utländska företrädare. Talmannen har själv gjort flera besök i utlandet, i första hand som ledare för större riksdagsdelegationer men också för att delta i olika interna- tionella talmansmöten på nordisk, nordisk/baltisk, europeisk och världsnivå. Även de vice talmännen har aktivt medverkat i det internationella arbetet bl.a. genom att leda delegationsresor utomlands och ta emot utländska besökare i riksdagen.
Besöksutbytet har legat på en fortsatt hög nivå. Antalet inkommande interna- tionella besök har ökat jämfört med föregående år och uppgick under 2006 till ett
Demokratifrämjande samarbete, bistånd
Utanför riksdagsförvaltningens budget ligger den finansiering av ett stort antal aktiviteter som ryms inom ramen för de parlamentariska samarbetspro- jekt som riksdagen är engagerad i och som finansieras av Sida. Ett av projek- ten är det mångåriga biståndsprojekt som bedrivs gentemot Vietnams natio- nalförsamling vars syfte är att utveckla och stärka den institutionella demo- kratin i landet. Inom ramen för biståndsprojektet genomfördes under år 2006 ett
Bland övriga demokratifrämjande samarbetsprojekt som genomförts under 2006 kan nämnas ett samarbete med Östtimors parlament. Ett bilateralt sam- arbetsprogram mellan de båda parlamenten inleddes 2004 med ett seminarium i Dili och följdes av ytterligare ett under 2005. Samarbetsprogrammet avslu- tades under 2006 med ett studiebesök i Stockholm i samband med de allmän- na valen i Sverige i september 2006, då ledamöter från Östtimor kunde följa den svenska valrörelsen. Samarbetet med Östtimor har finansierats av Sida.
I samarbete med Sida har riksdagen även genomfört demokratiseminarier för parlamentariker från västra Balkan 2003 samt 2004. Under 2005 förbe- reddes det tredje och avslutande seminariet som hölls i Ljubljana i februari 2006 i samarbete med Sloveniens parlament. Från svensk sida deltog både aktiva och tidigare riksdagsledamöter. Seminariet i Ljubljana öppnades gemensamt av riksdagens talman och hans slovenske kollega.
Övrigt internationellt samarbete
Under hösten 2006 har riksdagens internationella kansli (RIK) medverkat i arbetet med planeringen och prioriteringen av talmannens och de vice tal- männens internationella verksamhet under mandatperioden. RIK bistår också
39
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
riksdagsdirektören i dennes aktiva internationella engagemang. Förberedelse- arbetet inför den
Riksdagens internationella verksamhet har även i övrigt bedrivits på oför- ändrat hög nivå, inte minst arbetet inom de interparlamentariska församlingar som riksdagen deltar i via de särskilt utsedda internationella riksdagsdelega- tionerna.
Under året har riksdagsförvaltningen under riksdagsdirektörens ledning deltagit i det s.k.
Projektet avslutades formellt vid talmansmötet i Köpenhamn i juni när webbplatsen lanserades. Sedan IPEX togs i bruk i juli 2006 har 550 EU- dokument registrerats i
Riksdagens representant vid EU:s institutioner rapporterar skriftligen och muntligen till
Bland viktigare internationella konferenser som riksdagen varit värd för under 2006 kan nämnas en interparlamentarisk
Riksdagsbiblioteket och arkivet deltog bl.a. i den årliga Eurovoc- konferensen i Europaparlamentet och i International Federation of Library Associations (IFLA) konferens i Sydkorea.
Riksdagens arkiv arrangerade ett nordiskt parlamentsarkivariemöte på te- mat digital långtidslagring.
Den internationella verksamheten har under det gångna året involverat ett avsevärt antal ledamöter och tjänstemän och varit ett viktigt inslag i riksdags- arbetet. Många av de internationella åtagandena ryms inom arbetet i de inter- parlamentariska församlingarna, i första hand i Nordiska rådet och i Europa- rådets och i OSSE40:s parlamentariska församlingar. Efter riksdagsvalet den 17 september 2006 har nya delegationer valts av kammaren. Den svenska delegationen till Nordiska rådet är den största med 20 ordinarie ledamöter och lika många suppleanter. Europarådsdelegationen består av 6 ledamöter och
39 IPEX, Interparliamentary EU Information Exchange.
40OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
40
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
lika många suppleanter medan
Under året som gått har också ett flertal utskottsresor arrangerats till olika delar av världen, i studiesyfte. Ledamöternas enskilda internationella enga- gemang täcker ett brett spektrum. Flera nätverk finns i riksdagen med interna- tionell anknytning. Riksdagens internationella kansli har medverkat vid pla- nering och genomförande av besök och konferenser även i sådana samman- hang. Antalet bilaterala vänskapsföreningar ökar. Numera finns i riksdagen parlamentariska vänskapsgrupper för kontakter med ett
Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen
Sammanfattningsvis har de internationella åtagandena under år 2006 inneburit ett stort engagemang och en stor arbetsinsats för berörda riksdagsledamöter och tjänstemän. Detta kommer på olika sätt riksdagen och dess arbete till godo och ger samtidigt riksdagens ledamöter en möjlighet att få ett större inflytande på den internationella debatten i viktiga frågor. Förvaltningens stöd till talmännen och de svenska delegationerna har säkerställts och utvecklats bl.a. genom utökat informationsutbyte och samverkan mellan delegationerna. Planerade demokratibefrämjande aktiviteter har utförts enligt plan.
Mot bakgrund av ovanstående redovisning kan konstateras att målet för verksamhetsgrenen Internationell verksamhet i allt väsentligt har uppfyllts.
2.8Ekonomiska förutsättningar
Anslagsöversikt
Nedan följer en redovisning av årets anslagsförbrukning samt vid årets slut utgående anslagssparande på respektive anslag.
41
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Tabell: Anslagsförbrukning (miljoner kronor)
Anslag under utgiftsområde 1 |
2006 |
2005 |
2004 |
2003 |
2002 |
90:2 Riksdagens ledamöter och partier |
|
|
|
|
|
m.m., ramanslag |
784 |
703 |
641 |
633 |
594 |
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, |
|
|
|
|
|
ramanslag |
594 |
555 |
517 |
488 |
487 |
Summa |
1 378 |
1 258 |
1 158 |
1 121 |
1 081 |
90:6 Stöd till politiska partier |
165 |
164 |
171 |
140 |
140 |
Total anslagsförbrukning |
1 543 |
1 422 |
1 329 |
1 261 |
1 221 |
Tabell: Utgående anslagssparande per den 31 december (miljoner kronor)
Anslag under utgiftsområde 1 |
2006 |
2005 |
2004 |
2003 |
2002 |
90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
31 |
45 |
22 |
29 |
42 |
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader |
52 |
61 |
62 |
20 |
|
Summa |
83 |
106 |
83 |
49 |
36 |
90:6 Stöd till politiska partier |
5 |
0 |
10 |
5 |
|
Totalt anslagssparande |
88 |
106 |
77 |
59 |
41 |
Anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Anslaget för riksdagens ledamöter och partier m.m. lämnade ett anslags- sparande på ca 31 miljoner kronor. Det totala anslagsutfallet uppgick till ca 784 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med ca 81 miljoner kronor. Ökningen av anslagsutfallet jämfört med 2005 beror till största delen på öka- de utgifter med anledning av att det varit ett valår. Ökningen utgörs i huvud- sak av stödet till partigrupperna, arvoden och pensioner inklusive inkomstga- rantier samt ny teknisk utrustning till riksdagens ledamöter och partikanslier.
Anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
Anslaget består av två anslagsposter (AP), Övriga förvaltningskostnader (AP 1) och Riksdagens fastighetskostnader (AP 2). Anslagsposten Övriga förvaltningskostnader lämnade 2006 ett anslagssparande på ca 22 miljoner kronor.
Anslagsposten Riksdagens fastighetskostnader lämnade även den ett an- slagssparande 2006. Anslagssparandet uppgick till ca 30 miljoner kronor. I anslagssparandet för riksdagens fastighetskostnader är ca 23 miljoner kronor hänförbara till 2004 års anslagssparande. Anslagssparandet från 2004 har Riksdagsstyrelsen tidigare fattat beslut om. Av beslutet framgår att riksdags- förvaltningen får disponera detta anslagssparande för planerade åtgärder 2007 avseende det s.k. tätskärmsprojektet och arbete med Riksgatans norra del.
Ökningen på anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader beror bl.a. på ökade utgifter för löner, IT, bevakning, produktion av riksdagstryck samt räntor och amorteringar.
42
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Anslag 90:6 Stöd till politiska partier
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partierna.
Pågående arbeten
Riksdagsförvaltningen förfogar över anläggningstillgångar som betingar stora ekonomiska värden och som oftast är av strategisk betydelse i verksamheten. Anläggningar, både materiella och immateriella, som klassificeras som pågå- ende arbete i redovisningen anslagsavräknas inte utan finansieras via riks- dagsförvaltningens räntekonto till dess att anläggningen tas i bruk. I samband med att anläggningen tas i bruk upptas lån i Riksgälden. Värdet på de anlägg- ningar som klassificeras som pågående arbete har minskat under året från ca 119 miljoner kronor till ca 19 miljoner kronor. Orsaken är framför allt att arbetet på Helgeandsholmen med det s.k. tätskärmsprojektet färdigställts under året. De lån som tagits upp med anledning av den nya lagen om eko- nomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter har lösts den 31 januari 2007.
Lån
Under året ökade upplåningen i Riksgälden för investeringar i anläggnings- tillgångar med ca 138 miljoner kronor. Värdet på riksdagsförvaltningens lån uppgick vid årsskiftet till sammanlagt ca 273 miljoner kronor varav ca 218 miljoner kronor avsåg lån i byggnader och mark och ca 55 miljoner kronor avsåg lån till övriga anläggningstillgångar m.m.
Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter41
Riksdagsstyrelsen har den 15 juni 2006 beslutat om en ny lag avseende eko- nomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Lagen träder i kraft den 1 januari 2007. I lagen finns bl.a. förändringar avseende finansieringen av de anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet ska med vissa undantag finansieras med lån i Riksgälden. Anläggningstillgångar som inte används i myndighetens verk- samhet ska finansieras med anslag. För riksdagsförvaltningen innebär detta sammanfattningsvis att investeringar i byggnader och markanläggningar som har en direkt koppling till riksdagens verksamhet lånefinansieras. Undantag
41 Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltning- en, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
43
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
görs dock för investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbygg- naderna på Helgeandsholmen, vilka anslagsfinansieras.
Som en konsekvens av den nya lagen ska de lån som tagits upp avseende det s.k. tätskärmsprojektet samt de lån som från 1999 upptagits för att finansiera vissa fastighetsprojekt lösas 2007. Totalt uppgår behovet av anslagsmedel för lösen av lån till ca 162 miljoner kronor.
Riksdagen har för 2007 beslutat om en extra höjning av anslag 90:3 Riksda- gens förvaltningskostnader på 145 miljoner kronor. Utöver denna extra anslags- höjning finns behov av ytterligare 17 miljoner kronor som kommer att finansie- ras genom ianspråktagande av anslagssparande från 2004 och 2006.
2.9Organisation och personal
Riksdagsförvaltningens uppgift är att skapa goda förutsättningar för att riks- dagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.
Organisation
Riksdagsförvaltningen omfattar följande organisatoriska enheter: Ledningssekretariat bistår riksdagsdirektören och talmännen i deras arbete.
Kammarkansliet (KK) svarar för planering och genomförande av arbetet i kammaren och samordning av
Riksdagens internationella kansli (RIK) svarar för riksdagens internationel- la kontakter och biträder talmannen och de vice talmännen i deras internatio- nella engagemang.
Utskottens och
Administrativa kontoret (AK) svarar för administrativa frågor, såsom perso- nal, ekonomi, administrativt ledamotsstöd, juridik, intern service och
Kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) svarar för information och faktaunderlag om riksdagen, riksdagens arbete och EU samt ansvarar för riksdagstrycket och tryckning av andra dokument.
Årets organisationsförändringar
Under 2006 lades lag- och bostadsutskotten ned och ett nytt utskott, civilut- skottet, bildades. Som ett led i genomförandet av Riksdagskommitténs förslag om stöd till utskottens kanslier med inriktning mot forsknings- och framtids- frågor har riksdagens utredningstjänst (RUT) tillförts två tjänster. En ny tjänst som enhetschef för centralkansliet har tillsatts.
44
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Ett antal mindre organisationsförändringar har skett under året, bl.a. ge- nom att avdelningsbegreppet har tagits bort. Enheterna som tidigare ingick i avdelningen för intern service finns nu direkt under administrative direktören. Den översyn av
Siffrorna anger antalet anställda42, 656 personer den 31/12 2006, varav 379 kvinnor och 277 män.
42 AK: Ekonomienheten 9, enheten för adm. ledamotsservice 14, juridiska enheten 7, perso- nalenheten 12, intendenturenheten 13, bevakningsenheten 40, fastighetsenheten 26, lokal- vårdsenheten 44, serviceenheten 32, enheten för
KK: Centralkansliet 8, protokollskansliet 29, riksdagens utredningstjänst 45.
KIK: Enheten för riksdagstryck 25, informationsenheten 45, Riksdagsbiblioteket (inkl. arkivet) 46,
antal
antal
antal
kvinnor
2006
Riksdagsdirektören med ledningssekreta-
riat, kammarkansliet, RIK
78
42
120
65 %
Utskottskanslierna,
79
42
121
65 %
Administrativa kontoret
132
139
271
49 %
Kansliet för information och kunskaps-
försörjning
90
54
144
63 %
Totalt
379
277
656
58 %
Andelen kvinnor av de anställda vid utgången av 2006 motsvarar 58 % av de anställda. Denna könsfördelning är oförändrad jämfört med föregående år. Andelen kvinnor är lägst inom administrativa kontoret (49 %).
Tabell: Antalet anställda fördelat på ålder och kön
|
Kvinnor |
Män |
Totalt |
Andel kvinnor |
Ålder, andel |
Åldersintervall |
antal |
antal |
antal |
av totalen |
av totalen |
1 |
4 |
5 |
< 1 % |
1 % |
|
55 |
41 |
96 |
8 % |
14 % |
|
115 |
94 |
209 |
18 % |
32 % |
|
83 |
81 |
164 |
13 % |
25 % |
|
56 |
33 |
89 |
9 % |
14 % |
|
60 år |
69 |
24 |
93 |
10 % |
14 % |
Totalt |
379 |
277 |
656 |
58 % |
100 % |
Medelåldern för de anställda är 46 år, 47 år för kvinnor respektive 45 år för män. En dryg sjättedel (15 %) av de anställda är under 35 år. En tredjedel (32 %) av de anställda är
43 Under 2006 har förvaltningen bytt
46
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
Tabell: Anställningstid fördelad på kvinnor och män
|
|
|
|
Andel |
Anställn.tid, |
|
Kvinnor |
Män |
Totalt |
kvinnor av |
andel av |
Anställningstid |
antal |
antal |
antal |
totalen |
totalen |
< 1 år |
14 |
5 |
19 |
2 % |
3 % |
60 |
54 |
114 |
9 % |
17 % |
|
43 |
33 |
76 |
7 % |
12 % |
|
89 |
71 |
160 |
14 % |
24 % |
|
53 |
43 |
96 |
8 % |
15 % |
|
63 |
34 |
97 |
10 % |
15 % |
|
21 |
19 |
40 |
3 % |
6 % |
|
25 år |
36 |
18 |
54 |
5 % |
8 % |
Totalt |
379 |
277 |
656 |
58 % |
100 % |
Medelanställningstiden i riksdagsförvaltningen har ökat från förgående års ca 10 år till 11,5 år och är i stort sett den samma för kvinnor respektive män.
Personalomsättningen har ökat något och var under året 9,1 %. Jämförel- sevis var personalomsättningen 7,4 % 2005, 5,3 % 2004 och 8,5 % 2003. Totalt slutade 60 personer (48 personer 2005 och 34 personer 2004) sin an- ställning, varav 18 personer (10 personer 2005 och 13 personer 2004) gick i pension.
Tabell: Antalet chefer44 fördelat på organisatorisk enhet och kön
|
|
|
|
Andel |
|
Kvinnor |
Män |
Totalt |
kvinnor |
Organisatorisk enhet |
antal |
antal |
antal |
2006 |
Riksdagsdirektören med ledningssekreta- |
|
|
|
|
riat, kammarkansliet, RIK |
2 |
4 |
6 |
33 % |
Utskottskanslierna, |
6 |
10 |
16 |
38 % |
Administrativa kontoret |
6 |
8 |
14 |
43 % |
Kansliet för information och kunskaps- |
|
|
|
|
försörjning |
3 |
2 |
5 |
60 % |
Totalt |
17 |
24 |
41 |
41 % |
Andelen kvinnliga chefer inom riksdagsförvaltningen är 41 %.
44 Enhetschef eller högre chef med personalansvar.
47
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
Tabell: Antalet chefer fördelat på ålder och kön
|
Kvinnor |
Män |
Totalt |
Andel kvinnor |
Ålder, andel |
Åldersintervall |
antal |
antal |
antal |
av totalen |
av totalen |
2 |
2 |
4 |
5 % |
10 % |
|
6 |
8 |
14 |
14 % |
34 % |
|
4 |
9 |
13 |
10 % |
32 % |
|
60 år |
5 |
5 |
10 |
12 % |
24 % |
Totalt |
17 |
24 |
41 |
41 % |
100 % |
Medelåldern för chefer i riksdagsförvaltningen är 55 år och över hälften (56 %) är 55 år eller äldre. För att bl.a. säkerställa tillgången på goda chefer i framtiden kommer ett nytt chefsförsörjningsprogram för potentiella ledare inom förvaltningen att utarbetas.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid har minskat för fjärde året i rad. Antalet personer med sjukfrånvaro har ökat medan antalet individer med långtidsfrånvaro fortsatt att minska.
Sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid har minskat från 4,6 % till 3,0 %. I gruppen långtidssjukskrivna dominerar kvinnorna fortfarande. Besvär från nacke/axlar/rygg har ökat i omfattning och är mer uttalade bland kvinnor än män. Ett aktivt rehabiliteringsarbete för sjukskrivna bedrivs i nära samarbete med berörd ansvarig chef, företagshäl- sovården och Försäkringskassan. Under våren 2007 kommer mer detaljerad statistik att tas fram för att möjliggöra fler analyser.
Tabell: Avser sjukfrånvaron 2006
|
2006 |
2005 |
2004 |
2003 |
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid |
3,9 |
4,7 |
5,1 |
5,3 |
Antal årsarbetare45 |
617 |
617 |
605 |
599 |
Antal individer med sjukfrånvaro |
344 |
331 |
319 |
307 |
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till |
|
|
|
|
total sjukfrånvaro i % |
60,3 |
64,2 |
66,7 |
70,4 |
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till |
|
|
|
|
tillgänglig tid i % |
2,3 |
3,0 |
3,4 |
3,8 |
Antal individer med långtidssjukfrånvaro |
26 |
42 |
44 |
49 |
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid |
4,7 |
5,8 |
6,4 |
6,5 |
Antal kvinnliga årsarbetare |
354 |
353 |
348 |
348 |
Antal kvinnor med sjukfrånvaro |
233 |
204 |
206 |
193 |
45 Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter bl.a. på grund av att sjuk- och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.
48
|
RESULTATREDOVISNING |
2006/07:RS2 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
2006 |
2005 |
2004 |
2003 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid |
2,7 |
3,3 |
3,4 |
3,8 |
|
|
Antal manliga årsarbetare |
262 |
264 |
257 |
251 |
|
|
Antal män med sjukfrånvaro |
121 |
127 |
113 |
114 |
|
|
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i % av |
|
|
|
|
|
|
tillgänglig arbetstid |
5,6 |
5,6 |
3,7 |
5,6 |
|
|
Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre |
39 |
41 |
36 |
41 |
|
|
Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med |
|
|
|
|
|
|
sjukfrånvaro |
33 |
36 |
28 |
32 |
|
|
Sjukfrånvaro för åldersgruppen |
|
|
|
|
|
|
arbetstid |
4,3 |
4,8 |
5,6 |
5,5 |
|
|
Antal årsarbetare i åldersgruppen |
330 |
329 |
318 |
305 |
|
|
Antal individer i åldersgruppen |
195 |
177 |
167 |
158 |
|
|
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av |
|
|
|
|
|
|
tillgänglig arbetstid |
3,0 |
4,6 |
4,6 |
5,1 |
|
|
Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre |
248 |
247 |
250 |
253 |
|
|
Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjuk- |
|
|
|
|
|
|
frånvaro |
116 |
118 |
124 |
117 |
|
|
Kompetensförsörjning
I syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål har ett stort antal åtgärder genomförts under 2006. Åtgärderna redovisas nedan.
Övergripande
Yrkesgrupperna inom riksdagsförvaltningen är många och kompetensprofi- lerna skiftar inom organisationen. Centralt anordnas förvaltningsgemensam- ma kompetensutvecklingsåtgärder bl.a. i form av
Medarbetare inom förvaltningen har deltagit i seminarier och olika nät- verk. Enheter och kanslier har gjort studieresor och studiebesök, främst till andra europeiska parlament. Utöver detta har språkutbildningar i engelska och franska, utbildning i projektarbete och förvaltningskunskap tillhandahållits.
Chefsförsörjning
För att chefer ska ha möjlighet att utöva sitt ledarskap på bästa sätt har ett antal chefsutvecklingsinsatser genomförts bl.a. i form av externt anordnade chefs- och ledarutvecklingsprogram samt interna handledningsgrupper. Arbe-
49
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
te har inletts med utarbetande av ett nytt chefsutvecklingsprogram för alla chefer inom riksdagsförvaltningen med fokus på verksamhetsspecifika frågor och på chefens ledarroll. Med detta program som utgångspunkt kommer ett chefsförsörjningsprogram för potentiella ledare inom förvaltningen att utarbe- tas, dels av karriärutvecklingsskäl, dels för att öka kvaliteten på internrekryte- ringen till chefstjänster.
Jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald m.m.
I det verksamhetsplaneringsarbete som genomförts 2006 utgår riksdagsför- valtningen från ett perspektiv, mänskliga rättigheter, som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder i syfte att attrahera och utveckla rätt kompetens för att nå verksamhetens mål. Riksdagsdirektören har bl.a. bjudit in representanter för JämO, DO och HO till en diskussion kring hur riksdagsförvaltningen kan höja kvaliteten i sitt arbete inom dessa områden. Insatser för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade har också vidtagits under året.
Friskvård
Liksom tidigare år erbjuds riksdagsledamöter och anställda i riksdagsförvalt- ningen ett omfattande friskvårdsutbud. Målsättningen är att stimulera till egna aktiva åtgärder för att främja hälsa och få en ökad frisknärvaro. I genomsnitt deltog 120 personer per vecka i någon av de olika aktiviteterna som erbjöds, exempelvis gymnastik, meditation eller vattengympa. Möjligheten att styrke- träna utnyttjades också, och under 2006 genomfördes över 80 styrketränings- lektioner för tjänstemän och ledamöter. Även hälsoprofilbedömningar har erbjudits via friskvården, och under året har sammanlagt 36 profiler genom- förts.
Återrapporteringskrav
Redovisning av resultatet av åtgärder som vidtagits enligt förvaltningens jämställdhetsplan (punkt II)
En reviderad jämställdhetsplan för riksdagsförvaltningen
Tillsammans med bl.a. redovisningar av könsuppdelad statistik kommer uppgifterna att utgöra underlag för nästa revidering av jämställdhetsplanen 2007.
I jämställdhetsplanen finns bl.a. målet: Män och kvinnor, som arbetar med likartade arbetsuppgifter inom samma enhet, ska få lika möjligheter till långsiktig kompetensutveckling. Kompetensutvecklingsinsatserna för kvin-
50
RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2
nor respektive män vid en av enheterna inom riksdagsförvaltningen kommer att utvärderas i syfte att undersöka om ovanstående mål uppfylls. Enhetens medarbetare ska under 2007 registrera uppgifter om sin kompetensutveckling. Om metoden fungerar är avsikten att använda den på andra enheter inom förvaltningen.
Förvaltningens lönekartläggning för 2006 visar inte på något behov av sär- skilda satsningar. Könsfördelningen inom förvaltningen är relativt jämn. Andelen kvinnor av de anställda vid utgången av 2006 motsvarar 58 %. Den- na könsfördelning är oförändrad jämfört med föregående år. Andelen kvinnor är lägst inom det administrativa kontoret (49 %).
Åtgärder vidtagna för att främja den etniska och kulturella mångfalden vid förvaltningen (punkt III)
Arbetet med att utveckla formerna för mångfaldsarbetet inleddes med en förstudie som presenterades hösten 2006. Där gavs förslag på hur arbetet med etnisk och kulturell mångfald kan integreras i verksamheten bl.a. genom att det skapas hållbara rutiner för ett systematiskt arbete, exempelvis kvalitets- säkrade rekryteringsprocesser, utbildningar och diskussionstillfällen för che- fer samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder.
I syfte att marknadsföra riksdagsförvaltningen som en arbetsplats öppen för alla och fri från diskriminering rådgjordes med ombudsmannamyndigheter om vilka alternativa annonseringsvägar, för lediga tjänster, det finns det att tillgå.
Riksdagsförvaltningen har för andra året i rad tagit emot en praktikant från förvaltningsutbildningen vid Stockholms universitet. Utbildningen har som syfte att långsiktigt säkerställa kompetensen och att öka den etniska och kul- turella mångfalden i statsförvaltningen. Den ska öka möjligheter för invand- rade akademiker att arbeta som kvalificerade handläggare inom statlig för- valtning.
Redovisning av vilka arbetsmiljöåtgärder som vidtagits under året i enlighet med resultatet från den genomförda attitydmätningen samt det systematiska arbetsmiljöarbetet i övrigt inklusive ergonomi- och rehabiliteringsarbetet (punkt IV)
Den senaste attitydmätningen genomfördes hösten 2005, och resultatet skiljer sig inte nämnvärt från den mätning som gjordes 2003. Noteras kan dock att de förändringar som har uppmätts har varit positiva. Undantas kan synen på möjligheterna till en utveckling inom förvaltningen där värdet har försämrats. En positiv utveckling har således skett i så gott som alla avseenden mellan de båda mätningarna. Ett något mindre positivt värde för möjligheterna att ut- vecklas vidare inom riksdagsförvaltningen har dock tillkommit i 2005 års mätning.
Beträffande det systematiska arbetsmiljöarbetet har ett beslut fattats om en revidering av arbetsmiljöpolicyn. Drygt 50 ergonomiska arbetsplatsbesök har genomförts hos ledamöter och anställda i syfte att förebygga vissa arbetsrela-
51
2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING
terade muskel- och belastningsskador. De medarbetare som varit i behov av rehabiliteringsåtgärder har erhållit individuellt anpassade insatser bl.a. i form av stödsamtal hos beteendevetare, fysiska träningsprogram och anpassade arbetsuppgifter vid återgång i tjänst. Planering av rehabiliteringsinsatser har skett i samverkan mellan medarbetare, ansvarig chef, företagshälsovård och Försäkringskassan samt personalenheten.
Redovisning av i vilken omfattning förvaltningens mål för kompetensförsörjning under 2006 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2007 respektive
Det mål som angivits för förvaltningens kompetensförsörjning 2006 var Re- dovisning av i vilken omfattning kompetensanalyser genomförts inom förvalt- ningen. Se återrapporteringskrav VI nedan.
Riksdagsförvaltningens mål för kompetensförsörjningen 2007 är att alla enhe- ter ska ha genomfört kompetensanalyser. Mål för 2008 är att alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. Ett arbete med att ta fram mål för kom- petensförsörjningen 2009 har påbörjats och kommer att slutföras under 2007.
Redovisning av i vilken omfattning kompetensanalyser genomförts inom förvaltningen (punkt VI)
Under året har ca 70 % av enheterna/kanslierna påbörjat eller genomfört kompetensanalyser. En särskild information till ytterligare en tredjedel av enheterna/kanslierna om metoder för kompetensanalys samt diskussion om metoder för uppföljning har genomförts. Kompetensanalyserna ska användas vid framtagandet av individuella utvecklingsplaner.
Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att de under året vidtagna åtgärderna väl bidragit till verksamhetens mål.
52
2006/07:RS2
3 Finansiell redovisning
3.1 Resultaträkning
(Belopp anges i tkr) |
|
|||||
Not |
||||||
VERKSAMHETENS INTÄKTER |
|
|
|
|
|
|
Intäkter av anslag |
|
1 122 |
166 |
1 046 |
454 |
|
Intäkter av avgifter och andra ersättningar |
1 |
54 |
935 |
58 |
518 |
|
Intäkter av bidrag |
|
|
186 |
|
|
429 |
Finansiella intäkter |
2 |
|
438 |
|
|
750 |
SUMMA |
|
1 177 |
725 |
1 106 |
151 |
|
VERKSAMHETENS KOSTNADER |
|
|
|
|
|
|
Kostnader för personal och ledamöter |
3 |
|
||||
Kostnader för lokaler |
|
|
||||
Övriga driftkostnader |
|
|
||||
Finansiella kostnader |
2 |
|
||||
Avskrivningar och nedskrivningar |
6, 7 |
|
||||
SUMMA |
|
|
||||
VERKSAMHETSUTFALL |
|
|
||||
TRANSFERERINGAR |
|
|
|
|
|
|
Medel som erhållits från statsbudgeten för |
|
|
|
|
|
|
finansiering av bidrag |
|
419 756 |
376 481 |
|||
Lämnade bidrag |
4 |
|
||||
SALDO |
|
|
0 |
|
|
0 |
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING |
5 |
|
53
2006/07:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
3.2 Balansräkning
(Belopp anges i tkr) |
Not |
|||
|
|
|
|
|
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Balanserade utgifter för utveckling |
|
97 |
42 |
|
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar |
|
2 747 |
|
3 525 |
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
6 |
2 844 |
3 567 |
|
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom |
|
1 061 759 |
952 577 |
|
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
|
2 444 |
3 106 |
|
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
|
106 165 |
104 292 |
|
Pågående nyanläggningar |
|
18 869 |
|
118 809 |
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
7 |
1 189 237 |
1 178 784 |
|
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Andelar i bostadsrättsföreningar |
|
2 159 |
|
2 159 |
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
8 |
2 159 |
2 159 |
|
FORDRINGAR |
|
|
|
|
Kundfordringar |
|
965 |
2 975 |
|
Fordringar hos andra myndigheter |
9 |
18 729 |
17 759 |
|
Övriga fordringar |
|
56 |
|
127 |
SUMMA FORDRINGAR |
|
19 750 |
20 861 |
|
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER |
|
|
|
|
Förutbetalda kostnader |
|
26 897 |
25 710 |
|
Övriga upplupna intäkter |
|
861 |
|
160 |
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER |
10 |
27 758 |
25 870 |
|
AVRÄKNING MED STATSVERKET |
11 |
|
||
KASSA OCH BANK |
|
|
|
|
Behållning räntekonto i Riksgälden |
12 |
148 835 |
58 882 |
|
Kassa, plusgiro och bank |
|
30 |
|
30 |
SUMMA KASSA OCH BANK |
|
148 865 |
58 912 |
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
1 308 031 |
1 184 508 |
54
FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2
(Belopp anges i tkr) |
Not |
|||
SKULDER |
|
|
|
|
MYNDIGHETSKAPITAL |
|
|
|
|
Statskapital |
13 |
142 583 |
141 981 |
|
Donationskapital |
14 |
2 406 |
2 426 |
|
Balanserad kapitalförändring |
15 |
754 815 |
785 895 |
|
Kapitalförändring enligt resultaträkningen |
5 |
|
||
SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL |
|
880 482 |
899 202 |
|
AVSÄTTNINGAR |
|
|
|
|
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
16 |
936 |
|
1 132 |
SUMMA AVSÄTTNINGAR |
|
936 |
1 132 |
|
SKULDER M.M. |
|
|
|
|
Lån i Riksgälden |
17 |
272 731 |
132 666 |
|
Skulder till andra myndigheter |
18 |
16 956 |
16 439 |
|
Leverantörsskulder |
|
80 050 |
72 398 |
|
Övriga skulder |
19 |
14 632 |
|
15 509 |
SUMMA SKULDER M.M. |
|
384 369 |
237 012 |
|
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER |
|
|
|
|
Upplupna kostnader |
|
33 007 |
36 179 |
|
Övriga förutbetalda intäkter |
|
9 237 |
|
10 983 |
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER |
20 |
42 244 |
47 162 |
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER |
1 308 031 |
1 184 508 |
STÄLLDA PANTER |
inga |
inga |
ANSVARSFÖRBINDELSER |
Se under avsnitt 3.5 Tilläggsupplysningar |
|
|
och noter, avseende ledamöternas in- |
|
|
komstgarantier och pensioner. |
|
55
2006/07:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
3.3Anslagsredovisning
(Belopp anges i tkr) |
Ingående |
Årets till- |
Totalt |
Netto- |
Utgående |
över- |
delning |
disp. |
utgifter |
över- |
|
förings- |
enligt |
belopp |
|
förings- |
|
|
|
||||
|
belopp |
anslags- |
|
|
belopp |
|
/reserva- |
direktiv |
|
|
|
|
tion |
|
|
|
|
Anslag 1:90:2, ramanslag |
44 454 |
770 508 |
814 962 |
30 855 |
|
Riksdagens ledamöter och |
|
|
|
|
|
partier m.m. |
44 454 |
770 508 |
814 962 |
30 855 |
|
Anslag 1:90:3, ramanslag |
|
|
|
|
|
(Not 21) |
61 191 |
584 324 |
645 515 |
51 727 |
|
Riksdagens förvaltnings- |
|
|
|
|
|
kostnader |
|
|
|
|
|
Anslagspost 1 |
27 141 |
534 324 |
561 465 |
21 791 |
|
Anslagspost 2 |
34 050 |
50 000 |
84 050 |
29 936 |
|
Anslag 1:90:6, ramanslag |
|
|
|
|
|
(Not 22) |
109 |
170 200 |
170 309 |
5 680 |
|
Stöd till politiska partier |
109 |
170 200 |
170 309 |
5 680 |
|
SUMMA TOTALT |
105 754 |
1 525 032 |
1 630 786 |
88 262 |
|
Finansiella villkor: |
|
|
|
|
|
Anslagskredit |
|
|
|
|
|
Anslag 1:90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
|
|
23 115 |
||
Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader |
|
|
17 530 |
||
Anslagspost 1 |
|
|
|
|
16 030 |
Anslagspost 2 |
|
|
|
|
1 500 |
Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier |
|
|
|
5 106 |
Redovisning mot inkomsttitel:
Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.
Bemyndiganden: Inga
56
FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2
3.4 Finansieringsanalys
(belopp anges i tkr) |
||
Not |
DRIFT
Kostnader
Finansiering av drift
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag
Övriga intäkter
Summa medel som tillförts för finansiering av drift
Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder
Kassaflöde från/till drift INVESTERINGAR
Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar
Summa investeringsutgifter
Finansiering av investeringar
Lån från Riksgälden
amorteringar
Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten
Försäljning av anläggningstillgångar
Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar
Förändring av kortfristiga fordringar och skulder
Kassaflöde från/till investeringar TRANSFERERINGSVERKSAMHET
Lämnade bidrag
Utbetalningar i transfereringsverksamhet
Finansiering av transfereringsverksamhet
Medel från statsbudgeten
Summa medel som erhållits för finansiering av transfereringsverksamhet
Kassaflöde till/från transfereringsverksamhet FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
23 |
|
||
|
1 122 166 |
|
1 046 454 |
24 |
54 759 |
|
58 221 |
|
186 |
|
429 |
|
438 |
|
750 |
|
1 177 549 |
|
1 105 854 |
|
|
||
|
3 083 |
|
20 244 |
|
49 899 |
|
55 828 |
|
|
||
|
|
||
|
|
||
180 110 |
|
36 909 |
|
|
|
||
602 |
|
180 |
|
473 |
|
307 |
|
|
141 139 |
|
3 231 |
|
63 117 |
|
|
|
|
||
|
|
||
419 756 |
|
376 481 |
|
|
419 756 |
|
376 481 |
|
0 |
|
0 |
|
113 016 |
|
57
2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING
(Belopp anges i tkr) |
|
||
Not |
|
||
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV |
|
|
|
LIKVIDA MEDEL |
|
|
|
Likvida medel vid årets början |
10 |
807 |
|
Ökning (+)/minskning |
89 953 |
||
Riksgälden |
|
|
|
Ökning (+)/minskning |
23 063 |
||
statsverket |
|
|
|
Summa förändring av likvida medel |
113 016 |
||
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT |
66 283 |
58
FINANSIELL REDOVISNING |
2006/07:RS2 |
3.5Tilläggsupplysningar och noter
(Belopp anges i tkr)
Redovisnings- och värderingsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är, med vissa undantag (RFS 2001:9), upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt tillhörande föreskrifter och allmänna råd. Riksdagsförvaltningen tillämpar inte lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.
Tillämpade värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en anskaffningskostnad på minst 10 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre redovisas som anläggningstillgångar. Detta gäller dock inte Förbättringsutgif- ter på annans fastighet som aktiveras om utgiften överstiger 100 000 kr.
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livs- längden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar för egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för berörd fastighet.
Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska aktiveras eller inte vid tidpunkten då lån tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.
Tillämpade avskrivningstider
Avskrivningstid
Immateriella anläggningstillgångar |
|
|
Balanserade utgifter för utveckling |
3 |
år |
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar |
5 |
år |
Materiella anläggningstillgångar |
||
Byggnader, mark och annan fast egendom |
||
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän som införskaffades 2006 redo- visas inte som anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedömts vara kortare än tre år46.
46 Budgetbeslut 11/2006.
59
2006/07:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
Fordringar
Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning be- räknas bli betalt.
Periodavgränsningsposter
Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäk- ter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kr.
Myndighetskapital
Statskapitalet utgörs av konst och mark som finansierats med anslag. Dona- tionskapitalet utgörs av Villa Bonnier med konstföremål.
Avsättningar
Under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avtalade pensioner till viss egen personal som har beviljats delpension. Pen- sioner till övriga tjänstemän vid riksdagsförvaltningen betalas genom Statens pensionsverk i likhet med andra statliga myndigheter och redovisas i deras balansräkning.
Skulder m.m.
Skulder har tagits upp med sina nominella belopp. Utländsk fordran/skuld omräknas enligt växelkursen på balansdagen.
Ledamöternas inkomstgarantier och pensioner
I stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lag (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lag (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6) regleras bl.a. ledamöternas in- komstgarantier och pensioner. Utgifterna för riksdagsledamöternas inkomst- garantier inkl. sociala avgifter och skatter 2007 beräknas uppgå maximalt till 56 miljoner kronor. Pensioner inklusive sociala avgifter och skatter beräknas uppgå till maximalt 61 miljoner kronor under 2007. Avsättningar för pensio- ner och inkomstgarantier har inte gjorts i redovisningen på grund av svårighe- ter att göra beräkningar av beloppen. Ett arbete har påbörjats för att fastställa beloppen.
Övrig information
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet 2.9 Organisa- tion och personal.
60
FINANSIELL REDOVISNING |
2006/07:RS2 |
Verksamhetsförsäkring
RDF tecknade 2006 en verksamhetsförsäkring för egendom, konst, följdskada och ansvar med ett riskbelopp uppgående till 78 miljoner kronor.
Stabilisering av Riksgatans norra del
Utgifter för stabilisering av Riksgatans norra del på 3,7 miljoner kronor har bedömts som driftskostnad under 2006. För 2007 kan delar av projektets utgifter komma att aktiveras som anläggningstillgång.
Renovering av plenisalen
Teknisk utrustning i plenisalsbänkarna, nätverksutrustning samt en hiss är bokförda som investeringar och övrig renovering inklusive inredning som driftskostnad. Riksvapnet är bokfört som konstföremål.
61
2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING
Noter
|
2006 |
2005 |
|
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersätt- |
|
|
|
ningar |
|
|
|
Intäkter av hyror |
27 404 |
31 061 |
|
Intäkter av försäljningsverksamhet |
15 464 |
17 234 |
|
Övrigt |
12 067 |
|
10 223 |
Summa |
54 935 |
58 518 |
Minskningen av hyresintäkterna mellan 2005 och 2006 beror på den nya reformen om ledamöternas lägenheter i riksdagen som trädde i kraft den 2 oktober 2006. Minskningen av försäljningsintäkterna mellan 2005 och 2006 beror på minskade försäljningsintäkter för riksdagstrycket och Riksdag
Finansiella intäkter
Ränteintäkter från Riksgälden
348
684
Övrigt
90
66
Summa
438
750
Finansiella kostnader
Räntekostnader till Riksgälden
Övrigt
Summa
Not 3 Kostnader för personal och ledamöter
Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter)
Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter)
Summa
varav lönekostnader, exkl. sociala avgifter
Not 4 Lämnade bidrag
Stöd till politiska partier
Stöd till partigrupperna i riksdagen
Nordiska rådet
IPU
OSSE
Övrigt
Summa
62
|
FINANSIELL REDOVISNING |
2006/07:RS2 |
|||
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Not 5 Årets kapitalförändring |
|
|
|
|
|
Amorteringar |
40 046 |
34 165 |
|
|
|
Avskrivningar |
|
|
|||
Förändring av periodiseringar |
7 760 |
|
497 |
|
|
Summa |
|
|
Kapitalförändringen visar främst en periodiseringsdifferens mellan de kostna- der/intäkter riksdagsförvaltningen redovisar och de utgifter/inkomster som avräknats statsbudgeten.
Not 6 Immateriella anläggningstillgångar |
|
|
|
Balanserade utgifter för utveckling |
|
|
|
IB Anskaffningar |
32 646 |
32 646 |
|
Årets anskaffningar |
97 |
|
|
Tidigare års avskrivningar |
|
||
Tidigare års nedskrivningar |
|
||
Årets avskrivningar |
|
||
Bokfört värde |
97 |
42 |
|
Rättigheter och andra immateriella anlägg- |
|
|
|
ningstillgångar |
|
|
|
IB Anskaffningar |
4 737 |
3 899 |
|
Årets anskaffningar |
212 |
838 |
|
Tidigare års avskrivningar |
|
||
Årets avskrivningar |
|
||
Bokfört värde |
2 747 |
3 525 |
|
Summa bokfört värde materiella anläggnings- |
|
|
|
tillgångar |
2 844 |
3 567 |
63
2006/07:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Not 7 Materiella anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Byggnader och mark |
|
|
|
|
|
IB Anskaffningar |
1 382 876 |
1 382 875 |
|
|
|
Överfört från Pågående nyanläggningar |
134 944 |
|
|
|
|
Tidigare års avskrivningar |
|
||
|
|
Årets avskrivningar |
|
||
|
|
Bokfört värde |
1 061 759 |
952 577 |
|
|
|
Taxeringsvärden |
185 047 |
185 047 |
|
|
|
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket |
|||
|
|
innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. |
|
|
|
|
|
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
|
|
|
|
|
IB Anskaffningar |
6 950 |
6 950 |
|
|
|
Tidigare års avskrivningar |
|
||
|
|
Årets avskrivningar |
|
||
|
|
Bokfört värde |
2 444 |
3 106 |
|
|
|
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
|
|
|
|
|
IB Anskaffningar |
327 733 |
302 500 |
|
|
|
Överfört från Pågående nyanläggningar |
15 324 |
|
|
|
|
Årets anskaffningar |
27 387 |
39 930 |
|
|
|
Utrangeringar |
|
||
|
|
Tidigare års avskrivningar |
|
||
|
|
Årets avskrivningar |
|
||
|
|
Korrigeringar av tidigare års avskrivningar |
18 582 |
|
14 621 |
|
|
Bokfört värde |
106 165 |
104 292 |
|
|
|
Pågående nyanläggningar |
|
|
|
|
|
IB Anskaffningar |
118 809 |
62 518 |
|
|
|
Årets anskaffningar |
50 328 |
57 718 |
|
|
|
Avslutade |
|
||
|
|
Bokfört värde |
18 869 |
118 809 |
|
|
|
Summa bokfört värde materiella anläggningstill- |
|
|
|
|
|
gångar |
1 189 237 |
1 178 784 |
|
|
|
Not 8 Finansiella anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde |
2 159 |
2 159 |
|
|
|
uppskattat marknadsvärde |
34 679 |
33 830 |
64
|
FINANSIELL REDOVISNING |
2006/07:RS2 |
|||
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Not 9 Fordringar hos andra myndigheter |
|
|
|
|
|
Mervärdesskattefordran |
14 475 |
15 461 |
|
|
|
Övrigt |
4 254 |
|
2 298 |
|
|
Summa |
18 729 |
17 759 |
|
|
|
Not 10 Periodavgränsningsposter |
|
|
|
|
|
Årskort flyg |
5 572 |
6 484 |
|
|
|
SJ årskort |
9 132 |
9 785 |
|
|
|
Övrigt |
13 054 |
|
9 601 |
|
|
Summa |
27 758 |
25 870 |
|
|
|
Not 11 Avräkning med statsverket |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
|
|
|||
Avräknat mot statsbudgeten: |
|
|
|
|
|
Anslag |
1 542 524 |
1 423 115 |
|
|
|
Avräknat mot statens centralkonto i Riksbanken: |
|
|
|
|
|
Anslagsmedel som tillförts räntekonto |
|
|
|||
Transfereringar m.m. |
|
|
|
||
Utgående balans |
|
|
|||
Not 12 Behållning räntekonto i Riksgälden |
|
|
|
|
|
Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto |
135 483 |
129 490 |
|
|
|
Saldot på räntekontot består i huvudsak av lånemedel som tillförts |
|
|
|
|
|
från Riksgälden för finansiering av anläggningstillgångar. |
|
|
|
|
|
Kortsiktigt likviditetsbehov |
134 000 |
174 142 |
|
|
|
Not 13 Statskapital |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
141 981 |
80 |
|
|
|
Under året anskaffat statskapital |
602 |
180 |
|
|
|
Under året omfört till statskapital |
|
141 721 |
|
|
|
Utgående balans |
142 583 |
141 981 |
|
|
|
Not 14 Donationskapital |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
2 426 |
|
|
||
Under året omfört till donationskapital |
2 777 |
|
|
||
Årets avskrivningar |
|
|
|||
Tidigare års avskrivningar |
|
|
|
||
Utgående balans |
2 406 |
2 426 |
|
|
65
2006/07:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Not 15 Balanserad kapitalförändring |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
785 895 |
991 680 |
|
|
|
Föregående års kapitalförändring |
|
||
|
|
Fört till statskapital |
|
||
|
|
Fört till donationskapital |
|
||
|
|
Utgående balans |
754 815 |
785 895 |
|
|
|
Not 16 Avsättningar för pensioner och liknan- |
|
|
|
|
|
de förpliktelser |
|
|
|
|
|
Ingående avsättning |
1 132 |
769 |
|
|
|
Årets pensionskostnad |
198 |
748 |
|
|
|
Årets pensionsutbetalningar |
|
||
|
|
Utgående avsättning |
936 |
1 132 |
|
|
|
Not 17 Lån i Riksgälden |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
132 666 |
129 922 |
|
|
|
Under året upptagna lån |
180 111 |
36 909 |
|
|
|
Årets amorteringar |
|
||
|
|
Utgående balans |
272 731 |
132 666 |
|
|
|
Av riksdagen beviljad låneram |
450 000 |
450 000 |
|
|
|
(enl. anslagsdirektiv) |
|
|
|
|
|
Not 18 Skulder till andra myndigheter |
|
|
|
|
|
Arbetsgivaravgift |
11 953 |
11 807 |
|
|
|
Övrigt |
5 003 |
|
4 632 |
|
|
Summa skulder till andra myndigheter |
16 956 |
16 439 |
|
|
|
Not 19 Övriga skulder |
|
|
|
|
|
Personalens källskatt |
14 367 |
14 801 |
|
|
|
Övrigt |
265 |
|
708 |
|
|
Summa övriga skulder |
14 632 |
15 509 |
|
|
|
Not 20 Periodavgränsningsposter |
|
|
|
|
|
Semesterlöner |
17 356 |
19 764 |
|
|
|
Arbetsgivaravgifter, Kåpan, avtalspremier på |
9 174 |
10 017 |
|
|
|
semesterlöner |
|
|
|
|
|
Övrigt |
15 714 |
17 381 |
|
|
|
Summa periodavgränsningsposter |
42 244 |
47 162 |
66
|
FINANSIELL REDOVISNING |
2006/07:RS2 |
|||
|
2006 |
2005 |
|
|
|
Not 21 Anslag 1:90:3, Riksdagens förvaltningskost- |
|
|
|
|
|
nader |
|
|
|
|
|
Årets tilldelning består av: |
|
|
|
|
|
Anslagsdirektiv |
584 324 |
569 607 |
|
|
|
Indragning |
|
|
|
||
Summa tilldelade medel |
584 324 |
555 207 |
|
|
|
Not 22 Anslag 1:90:6, Stöd till politiska partier |
|
|
|
|
|
Årets tilldelning består av: |
|
|
|
|
|
Anslagsdirektiv |
170 200 |
|
170 200 |
|
|
Summa tilldelade medel |
170 200 |
170 200 |
|
|
|
Not 23 Kostnader |
|
|
|
|
|
Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen |
|
|
|
||
avgår avskrivningar |
67 128 |
65 763 |
|
|
|
avgår årets förändringar av avsättningar för pensioner |
363 |
|
|
||
avgår realisationsförlust |
868 |
1 616 |
|
|
|
Summa |
|
|
|
||
Not 24 Intäkter av avgifter och andra ersättningar |
|
|
|
|
|
Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen |
54 935 |
58 518 |
|
|
|
avgår realisationsvinster |
|
|
|
||
Summa |
54 759 |
58 221 |
|
|
67
2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING
3.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter
(Belopp anges i tkr)
|
2006 |
2005 |
2004 |
2003 |
2002 |
Låneram hos Riksgälden |
|
|
|
|
|
Beviljad låneram |
450 000 |
450 000 |
450 000 |
350 000 |
192 800 |
Utnyttjad låneram under året |
272 731 |
132 666 |
129 923 |
102 416 |
81 546 |
Kontokredit hos Riksgälden |
|
|
|
|
|
Kontokredit hos Riksgälden |
135 483 |
129 490 |
119 121 |
164 814 |
103 981 |
Maximalt utnyttjad |
74 660 |
31 884 |
34 795 |
67 992 |
|
Avgiftsintäkter |
|
|
|
|
|
Avgiftsintäkter |
54 935 |
58 518 |
58 119 |
58 792 |
56 820 |
Inget beräknat belopp i anslagsdirektivet |
|
|
|
|
|
Anslagsdirektiv |
|
|
|
|
|
Beviljad anslagskredit47 |
45 751 |
40 549 |
125 681 |
120 656 |
110 771 |
Utnyttjad anslagskredit under året |
6 433 |
||||
ANSLAGSSPARANDE |
|
|
|
|
|
Ramanslag |
|
|
|
|
|
Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
30 855 |
44 454 |
22 350 |
28 703 |
42 624 |
Riksdagsförvaltningens förvaltnings- |
|
|
|
|
|
kostnader |
51 727 |
61 191 |
60 554 |
20 210 |
|
Riksdagens revisorer: avvecklingskostnader |
0 |
738 |
|||
Riksdagens revisorer |
0 |
520 |
|||
Summa anslagssparande |
82 582 |
105 645 |
83 642 |
49 433 |
36 191 |
Anslagssparande Stöd till politiska |
|
|
|
|
|
partier |
5 680 |
109 |
9 718 |
5 363 |
|
Bemyndiganden |
inga |
inga |
inga |
inga |
inga |
Ränteintäkter (+) /kostnader |
|
|
|
|
|
räntekonto |
684 |
820 |
761 |
3 332 |
|
Driftskostnad per årsarbetskraft48 |
934 |
873 |
856 |
836 |
819 |
Årets kapitalförändring |
|||||
Balanserad kapitalförändring |
754 815 |
785 895 |
991 680 |
1 055 196 |
1 119 598 |
Personal (antal) |
|
|
|
|
|
Medelantal kvinnor under året |
381 |
375 |
366 |
363 |
368 |
Medelantal män under året |
274 |
271 |
263 |
261 |
249 |
Medelantal anställda under året |
655 |
646 |
629 |
624 |
618 |
Antal årsarbetskrafter |
582 |
582 |
558 |
553 |
548 |
47Endast anslagen 1:90:2, 1:90:3 och 1:90:6 har anslagskredit.
48Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftskostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exkl. avskrivningar.
68
2006/07:RS2
Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebo- lag samt ersättningar49 utbetalade av riksdagsförvaltningen under 2006.
Riksdagsstyrelsens ledamöter 31 december 2006
Per Westerberg (m), ordförande
Övriga uppdrag: Östsvenska Handelskammaren Service AB, ledamot
Ersättning: |
1 057 544 kr |
Britt Bohlin Olsson (s), ledamot |
|
Ersättning: |
779 242 kr |
Lars Lindblad (m), ledamot |
|
Ersättning: |
685 621 kr |
Leif Jakobsson (s), ledamot Övriga uppdrag: SBAB, ledamot SABO AB, ledamot
Ersättning:
Margareta Pålsson (m), ledamot
Övriga uppdrag: Länsstyrelsen Skåne, ledamot Högskolan Kristianstad, ledamot
Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Helsing- borg, suppleant
Ersättning:
Berit Andnor (s), ledamot
Ersättning: |
193 228 kr50 |
Morgan Johansson (s), ledamot |
|
Ersättning: |
158 529 kr50 |
Hillevi Engström (m), ledamot
Övriga uppdrag: AB Sollentunahem, ordförande AB Dina försäkringar, suppleant
Ersättning: |
662 210 kr |
Roger Tiefensee (c), ledamot
Övriga uppdrag: Mälardalens högskola, ledamot
Ersättning: |
663 045 kr |
Johan Pehrson (fp), ledamot
Övriga uppdrag: Riksbanksfullmäktige, suppleant (fr.o.m.
Riksbankens Jubileumsfond, suppleant (fr.o.m.
Ersättning: |
727 935 kr |
Margareta Israelsson (s), ledamot
Övriga uppdrag: Mälardalens högskola, ledamot Socialstyrelsen, ledamot
Statens institutionsstyrelse, ledamot Brottsoffermyndighetens nämnd, suppleant
Ersättning: |
640 990 kr |
Kristina Zakrisson (s), suppleant Övriga uppdrag: Lantmäteriet, ledamot
Ersättning: |
702 389 kr |
Catharina
Ersättning:
Tone Tingsgård (s), suppleant
Ersättning: |
703 690 kr |
Övriga uppdrag: Länsstyrelsens styrelse i Värm- land, ledamot
Sjöfartsverkets styrelse, ledamot
Ersättning: |
654 732 kr |
Karl Gustav Abramsson (s), suppleant Övriga uppdrag: Vilhelmina Bostäder AB, ordförande
Västerbotten Tele och Data AB, ordförande Styrelsen för Polismyndigheten i Västerbottens län, ordförande
Jordbruksverkets styrelse, ledamot
Ersättning: |
673 927 kr |
Alf Eriksson (s), suppleant
Övriga uppdrag: Kronofogdemyndigheten i Kalmar, ledamot (t.o.m.
Ersättning: |
632 456 kr |
Annika Qarlsson (c), suppleant |
|
Ersättning: |
654 808 kr |
Allan Widman (fp), suppleant |
|
Ersättning: |
623 776 kr |
Elisebeht Markström (s), suppleant Övriga uppdrag: Systembolaget AB, ledamot Kriminalvårdsstyrelsen, ledamot
Statens institutionsstyrelse, ledamot
Ersättning: |
666 064 kr |
Anders Forsberg, riksdagsdirektör
Ersättning: |
1 063 751 kr |
49Med ersättning avses arvoden (inklusive den skattepliktiga delen av bil- och traktaments- ersättningen) och kostnadsersättningar som utbetalats från riksdagsförvaltningen under räkenskapsåret 2006.
50Ersättningen avser perioden fr.o.m. 10 oktober 2006. Ledamoten var tidigare statsråd.
69
2006/07:RS2
4 Internrevisors rapport
70
2006/07:RS2
5 Bilaga till årsredovisningen
Redogörelse för behandlingen under 2006 av riksdagens skrivelser till riks- dagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen.
Riksmötet 2005/06
Rskr. nr 155 till riksdagsstyrelsen
2005/06:RS1 Säkerhetsskydd m.m. Motioner
Betänkande 2005/06:KU16 Protokoll 2005/06:74
Genomförda lagändringar (rskr. nr 154 till regeringen):
Lag (2006:127) om ändring i riksdagsordningen, lag (2006:128) om säker- hetsskydd i riksdagen och dess myndigheter, lag (2006:129) om ändring i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler, lag (2006:130) om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar, (2006:131) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsför- valtningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Rskr. nr 183 till riksdagsstyrelsen
2005/06:UU8 Vår relation till den muslimska världen i EU:s grannskapsom- råde
Motioner
Betänkande 2005/06:UU8 Protokoll 2005/06:92 Genomförda åtgärder:
Riksdagsskrivelsen anmäldes på riksdagsstyrelsen den 26 april 2005. Styrel- sen beslutade att ge riksdagsdirektören i uppdrag att informera berörda riks- dagsorgan och riksdagsförvaltningen om riksdagens beslut med anledning av utrikesutskottets betänkande 2005/06:UU8 (prot. 2005/06:9).
Skrivelsen är slutbehandlad.
Rskr. nr 271 till riksdagsstyrelsen nr 269 till Riksrevisionens styrelse 2005/06:RRS10 Riksrevisionens årsredovisning för 2005 Betänkande 2005/06:FiU25
Protokoll 2005/06:124, 125
71
2006/07:RS2 |
BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
Rskr. Nr 334 till riksdagsstyrelsen |
|
2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid |
|
Motioner |
|
Betänkande 2005/06:KU 21 |
|
Protokoll 2005/06:133 |
|
Genomförda lagändringar (rskr. nr 335 till regeringen): |
|
Lag (2006:885) om ändring i riksdagsordningen, lag (2006:886) om ändring i |
|
riksdagsordningen, lag (2006:887) om ändring i lagen (1986:765) med in- |
|
struktion för Riksdagens ombudsmän. |
|
Genomförda åtgärder: |
|
Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 juni 2006 att uppdra åt riksdagsdirektören |
|
att bereda genomförandet av riksdagens beslut med anledning av konstitu- |
|
tionsutskottets betänkande 2005/06:KU21 och därefter återkomma till styrel- |
|
sen i frågan (prot. 2005/06:11). Riksdagsdirektören avrapporterade genomfö- |
|
randearbetet i denna del vid riksdagsstyrelsens sammanträde den 15 novem- |
|
ber 2006 (prot. 2006/07:2). |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
|
|
Rskr. nr 378 till riksdagsstyrelsen |
|
2005/06:RS4 Ändringar av ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter |
|
Motioner |
|
Betänkande 2005/06:KU33 |
|
Protokoll 2005/06:142 |
|
Genomförda lagändringar (rskr. nr 379 och 380 till regeringen): |
|
Lag (2006:992) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2006:994) |
|
om ändring i riksdagsordningen (1974:153), lag (2006:995) om ändring i |
|
lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsför- |
|
valtningen och riksdagens myndigheter, lag (2006:996) om ändring i lagen |
|
(1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd, lag (2006:997) |
|
om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och parti- |
|
gruppernas arbete i riksdagen, lag (2006:998) om ändring i lagen (1994:1065) |
|
om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lag (2006:993) om ändring i |
|
skattebetalningslagen (1997:483), lag (2006:991) om ändring i lagen |
|
(1991:359) om arvoden till statsråden m.fl. |
|
Skrivelsen är slutbehandlad. |
|
72
BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN |
2006/07:RS2 |
Rskr. nr 383 till riksdagsstyrelsen
2005/06:RS5 Ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvalt- ningen
Motioner
Betänkande 2005/06:KU39 Protokoll 2005/06:142
Genomförda lagändringar (rskr. nr 384 och 385 till regeringen):
Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdags- förvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, lag (2006:1000) om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, lag (2006:1001) om ändring i lagen (1998:1385) om Sveriges riksbank, lag (2006:1002) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvalt- ningen, lag (2006:1003) om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Riksmötet 2006/07
Rskr. nr 22 till riksdagsstyrelsen (nr 23 till Riksdagens ombudsmän)
Prop. 2006/07:1 Tilläggsbudget 2 för 2006, Finansplanen p. 20 (ang. anslags- sparande på anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän)
Betänkande 2006/07:FiU11 Protokoll 2006/07:34
Skrivelsen är slutbehandlad.
Rskr. nr 26 till riksdagsstyrelsen
2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid Motioner
Betänkande 2005/06:KU21, 2006/07:KU3, rskr. 2005/06:333 Protokoll 2006/07:35
Genomförda lagändringar (rskr. 25 och 2005/06:333 till regeringen): Lag (2006:1437) om ändring i riksdagsordningen
Genomförda åtgärder:
Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 juni 2006 att uppdra åt riksdagsdirektören att bereda genomförandet av riksdagens beslut med anledning av konstitu- tionsutskottets betänkande 2005/06:KU21 och därefter återkomma till styrel- sen i frågan (prot. 2005/06:11). Riksdagsdirektören avrapporterade genomfö- randearbetet i denna del vid riksdagsstyrelsens sammanträde den 13 december 2006 (prot. 2006/07:3).
Skrivelsen är slutbehandlad.
73
2006/07:RS2 |
BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN |
Rskr. nr 50 till riksdagsstyrelsen (nr 51 till Riksdagens ombudsmän, 52 till Riksrevisionens styrelse)
Prop. 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 1 Rikets styrel- se, redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verk- samhetsåret 2005. I budgetpropositionen ingår även förslag till lag om änd- ring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigrupper- nas arbete i riksdagen.
Motioner
Betänkande 2006/07:KU1 Protokoll 2006/07:40
Genomförda lagändringar (rskr. nr 46 och 47 till regeringen):
Lag (2006:1439) om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsleda- möternas och partigruppernas arbete i riksdagen, lag (2006:1523) om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsför- valtningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, lag (2006:1438) om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.
Skrivelsen är slutbehandlad.
Rskr. nr 57 till riksdagsstyrelsen (nr 58 till Riksrevisionens styrelse)
Prop. 2006/07:1 utgiftsområde 7 punkt 9 ramanslag 8:5 Riksrevisionen: Inter- nationellt utvecklingssamarbete
Betänkande 2006/07:UU2 Protokoll 2006/07:40, 43 Skrivelsen är slutbehandlad.
74
2006/07:RS2
Elanders, Vällingby 2007 |
75 |