Till riksdagen
Riksrevisionens styrelse överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2008. Enligt 12 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska styrelsen besluta om årsredovisning för myndigheten. Årsredovisningen har vid sammanträde den 18 februari 2009 fastställts av styrelsen.
Stockholm den 18 februari 2009
På Riksrevisionens styrelses vägnar
Eva Flyborg
Anna Aspegren
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Tommy Waidelich (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén Finné (m), Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Björn Hamilton (m), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Torsten Lindström (kd) och Ulla Löfgren (m).
Riksrevisionens årsredovisning 2008
12 kap. 7 § regeringsformen
3 kap. 8 §, 8 kap. 1214 §§ och 9 kap. 8 § riksdagsordningen
Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
Lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen
Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen
Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag
Riksrevisionens styrelse fattar beslut om Riksrevisionens årsredovisning enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med 7 kap. 5 § i föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen med hänvisning till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag av myndighetens ledning. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen leds myndigheten av riksrevisorerna.
Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Grundläggande bestämmelser2
Beslut och underskrifter2
Innehållsförteckning4
Riksrevisorernas inledning5
Resultatredovisning7
Verksamhetens resultat7
Ekonomisk översikt10
Finansiering och kostnader10
Väsentliga ekonomiska händelser under året12
Årlig revision14
Mål14
Resultat och bedömning15
Effektivitetsrevision19
Mål19
Resultat och bedömning20
Internationell verksamhet26
Internationellt utvecklingssamarbete26
Internationell revision, samverkan och kontakter samt uppdragsverksamhet32
Övrig avrapportering och externa kontakter36
Mål36
Resultat och bedömning36
Styrelsen40
Styrelsens behandling av granskningarna40
Styrelsens övriga arbete40
Vetenskapliga rådet41
Kompetens och personal42
Sammanfattande bedömning42
Kompetens42
Personal45
Sjukfrånvaro och åtgärder för att förebygga ohälsa46
Sammanställning över väsentliga uppgifter47
Finansiell redovisning48
Resultaträkning48
Balansräkning49
Anslagsredovisning51
Finansieringsanalys52
Tilläggsupplysningar och noter55
Uppgifter om ledande befattningshavare62
Ersättningar och förmåner som betalats ut under 200864
Framtida åtaganden65
Riksrevisionen granskar statens verksamhet. Uppdraget är att genom oberoende revision bidra till demokratisk insyn och medverka till god resurshushållning och effektiv förvaltning i staten.
En internationell lågkonjunktur och finanskris utan motstycke präglar nu förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor, men också många människors vardag. I detta läge synliggörs i än högre grad behovet av en oberoende, öppen och professionell revision. Genom revisionen får vi viktigt underlag som bidrar till lärande för framtiden och kan därmed förhoppningsvis undvika att göra om gamla misstag. För Riksrevisionens del innebär detta tydliga krav på att anpassa granskningen till förändringar i omvärlden. Den årliga revisionen ställs inför nya utmaningar i granskningen av statliga myndigheters och bolags verksamhet i det nya ekonomiska läget. Den interna styrningen och kontrollen i staten kommer nu att prövas i hanteringen av ett antal statliga krispaket och åtgärder för att mildra konsekvenserna av lågkonjunktur och finanskris.
Under 2008 har vi internt i myndigheten haft att hantera en besvärlig ekonomisk situation som krävde besparingsåtgärder i form av bland annat anställningsstopp, neddragning av kompetensutveckling och investeringar. Åtgärderna fick avsedd effekt. De gemensamma kostnaderna har minskat med 16 procent, från 166 miljoner kronor till 140 miljoner kronor. Vi har kunnat genomföra våra uppdrag även om delar av verksamheten har fått stå tillbaka. Detta innebär att vissa aktiviteter istället kommer att genomföras under 2009 och 2010. Riksrevisionen kommer bland annat att behöva nyrekrytera ett antal medarbetare. Genom ett aktivt agerande under 2008 bedömer vi dock att vi står väl rustade inför de kommande åren. Under 2008 har vi beslutat om en strategisk inriktning för verksamheten åren 2008-2011. I dokumentet redovisas strategier för att utveckla verksamheten med det övergripande målet att nå ökad verkningsgrad. Strategierna har utgjort underlag för arbetet med granskningsplan och verksamhetsplan.
Vi har nått våra mål inom effektivitetsrevisionen. Granskningsrapporterna har fyllt de interna kvalitetskraven. En vägledning för effektivitetsrevision har färdigställts under 2008. Målet att slutföra minst 30 granskningsrapporter har nåtts. Kostnaden per genomförd granskningsrapport har ökat, men samtidigt har kostnaderna minskat för förstudier och granskning som inte resulterar i någon rapport. Effektivitetsrevisionen har i huvudsak bedrivits inom de nio granskningsstrategier som fastställdes för 2008. Vi har nått våra mål också inom den årliga revisionen. Vi har under året avlämnat 260 revisionsberättelser. Revisionen har bedrivits enligt god sed och revisionsberättelserna har avlämnats i rätt tid. En del av den löpande granskningen har fokuserat myndigheternas arbete med implementeringen av den nya förordningen om intern styrning och kontroll.
En viktig ledstjärna för Riksrevisionens arbete är att granskningen ska ha hög verkningsgrad, dvs. att åtgärder faktiskt vidtas med anledning av vår granskning. Vi har under 2008 genomfört ett antal olika insatser i syfte att öka verkningsgraden. Vi har bland annat deltagit i ett antal seminarier och också utvecklat våra kontakter med media. I den årliga rapporten har vi sammanfattat de viktigaste iakttagelserna under det gångna året. I vår uppföljningsrapport har vi redovisat vilka resultat granskningen har lett till.
Inom det internationella utvecklingssamarbetet kan vi konstatera att planerade projektaktiviteter i allt väsentligt genomförts. Vårt arbete har bidragit till att stärka våra systerorganisationers kapacitet och i flera länder förbättrat förutsättningarna för parlamentens kontrollmakt.
Vi riksrevisorer ser med förväntan fram emot resultatet av den pågående översynen av riksrevisionsreformen. Utredningens första förslag om ändrade rapporteringsformer är bra. Förslaget befäster den oberoende revisionen roll och tydliggör riksdagens och utskottens viktiga uppgift att utöva sin kontrollmakt. I detta läge är det tillfredsställande att kunna se tillbaka på ett framgångsrikt 2008 då vi nått målen för verksamheten. Att vi klarat detta, trots ett ansträngt ekonomisk läge, förklaras av medarbetarnas lojalitet, kompetens och mycket goda arbetsinsatser.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Riksrevisionen ska genom oberoende revision bidra till demokratisk insyn och medverka till god resurshushållning och effektiv förvaltning i staten. Riksrevisionen ska årligen granska myndigheternas årsredovisningar (årlig revision) och genom granskning främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet.
Riksrevisionens uppgifter framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. samt av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Den årliga revisionen ska genomföras i enlighet med god sed för de granskningsobjekt som framgår av lagen om revision av statlig verksamhet. Den årliga revisionen har genomfört granskning enligt god revisionssed. Kvalitetssäkring under granskningen genomförs med flera olika insatser. Kvalitetskontroll efter genomförd granskning görs för ett urval av uppdrag. Revisionsberättelser har avgivits i rätt tid för alla granskade organisationer. Under året avgavs bl.a. 260 revisionsberättelser. Vi har bedrivit revisionen självständigt i förhållande till uppdragsgivaren och oberoende i förhållande till den granskade verksamheten. I arbetet följer vi internationella riktlinjer för revisionen.
Effektivitetsrevisionen ska genom granskning främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Effektivitetsrevisionen ska hålla hög kvalitet. Vi kan konstatera att alla granskningsrapporter har uppfyllt de interna kvalitetskraven. En vägledning för effektivitetsrevision har färdigställts under 2008. Vägledningen är ett viktigt led i att utveckla kvaliteten i verksamheten. Vi ska nå hög verkningsgrad, dvs. åtgärder ska vidtas med anledning av våra granskningar. En rad åtgärder har vidtagits för att öka verkningsgraden av verksamheten. Det gäller bl.a. sättet på vilket vi väljer att inrikta granskningen och satsningar på kommunikation av granskningens resultat. Målet att slutföra minst 30 granskningsrapporter under året har nåtts. Kostnaderna per genomförd granskning har ökat. Samtidigt har kostnaderna minskat för förstudier och granskningar som inte resulterar i en publicerad granskningsrapport. Granskningen har huvudsakligen skett inom ramen för våra nio granskningsstrategier som används för att inrikta verksamheten mot utvalda områden och för att kunna dra generella slutsatser. I den årliga rapporten 2008 redovisades slutsatser av tre avslutade strategier, Hoten mot samhället, Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket samt Statliga bolag och stiftelser. Riksrevisionen redovisar i den årliga uppföljningsrapporten vad våra granskningar lett till. Ett syfte med uppföljningen är att ge riksdagen underlag för att bedöma Riksrevisionens resultat.
I det internationella utvecklingssamarbetet ska Riksrevisionen stärka de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva offentlig revision. I utvecklingssamarbetet utgår vi från inriktningen av Sveriges politik inom området och arbetar i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer. Utvecklingssamarbetet ska stärka parlamentens kontrollmakt. Riksrevisionen arbetar med de nationella revisionsorganens kapacitet, förutsättningar i lagstiftningen och parlamentens förmåga att agera. Inom det internationella utvecklingssamarbetet har vi under 2008 bedrivit sju samarbetsprojekt. Kontakter har också inletts med ytterligare tre samarbetspartners. Uppbyggnaden av en oberoende revision är en viktig del av utvecklingen av demokratin i våra samarbetsländer. Samtidigt har Riksrevisionen naturligen ett begränsat inflytande över utvecklingen i de enskilda samarbetsländerna. Faktorer som påverkar framgången av projekten är exempelvis ändrade politiska förutsättningar, ekonomisk utveckling och den säkerhetspolitiska utvecklingen i samarbetslandet. Vårt bidrag är självfallet begränsat i förhållande till de samlade resurser som krävs för en god utveckling. Vi kan emellertid konstatera att planerade projektaktiviteter i allt väsentligt har genomförts under året. Inriktningen av projekten är sådan att de ska bidra till uppfyllandet av de övergripande målen för verksamheten. Det internationella utvecklingssamarbetet har under 2008 enligt Riksrevisionens bedömning sammantaget bidragit till en utveckling i samarbetsländerna som stärkt revisionsorganens kapacitet och i flera länder också förbättrat förutsättningarna för parlamentens kontrollmakt.
Riksrevisionen har genomfört en rad aktiviteter inom ramen för internationell samverkan. Bland annat har vi INTOSAI:s uppdrag att leda arbetet med att utveckla internationella riktlinjer för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Detta arbete har under året varit framgångsrikt.
Inför 2008 beslutade riksrevisorerna att vi ska arbeta mot målet att uppnå en verkningsfull och förtroendefull relation med våra intressenter. Syftet är att uppnå bästa möjliga verkningsgrad. Riksrevisionen har utvecklat kommunikationen av resultaten av verksamheten såväl med företrädare för regering och Regeringskansliet som med riksdagens utskott. Det finns en efterfrågan på riksrevisorernas närvaro i riksdagens utskott i samband med beredningen av resultatet av Riksrevisionens granskningar. Arbetet med uppföljning av revisionens resultat har också lett till en ökad uppmärksamhet på vilka åtgärder som vidtagits med anledning av revisionens iakttagelser och vilka åtgärder som återstår att vidta.
Den ökade anslagsbelastningen i början av året, som uppstod till följd av tidigare felaktigt beräknade avgifter för riksrevisorernas pensioner, föranledde ett relativt omfattande besparingsprogram för alla delar av myndigheten. En viktig utgångspunkt i valet av åtgärder var att i tid parera de ökande kostnaderna och minimera eventuella negativa konsekvenser för kärnuppgifternas genomförande. De fastställda målen för effektivitetsrevisionen, den årliga revisionen och det internationella utvecklingssamarbetet påverkades därför inte. Trots att vi i väsentlig omfattning stoppade rekrytering, konsultstöd, utbildning och investeringar i verksamhetsstöd med mera har planerad granskning genomförts.
Vissa planerade insatser, bl.a. syftande till att kommunicera resultatet av revisionen, har av besparingsskäl inte genomförts. Av samma skäl har även områdesbevakning, som är viktigt för att kunna planera kommande granskningar, inte genomförts i planerad utsträckning. Detsamma gäller den fortsatta utvecklingen av extern kvalitetssäkring och bedömning av våra granskningsrapporter. Besparingarna har också inneburit begränsningar i vissa investeringar i verksamhetsstöd, kompetens och kunskapsuppbyggnad.
Vidtagna besparingsåtgärder fick avsedda effekter på utgifterna 2008. Delar av den verksamhet som inte genomfördes 2008 ska i stället genomföras i första hand under 2009. Riksrevisionen har vid ingången av 2009 betydligt färre anställda än vid ingången av 2008. Det finns nu ett behov av att genomföra investeringar i verksamhetsstöd och anställa personal för att skapa förutsättningar för att nå målen även 2009 och framåt. Den planerade verksamheten 2009 medför att väsentliga delar av det ingående anslagssparandet beräknas förbrukas under 2009.
Under 2007 inleddes arbetet med att utarbeta en ny strategisk inriktning för Riksrevisionen för åren 20082011. Ett antal strategier med gemensamt fokus att öka verkningsgraden av revisionen och det internationella utvecklingssamarbetet utarbetades. Riksrevisorerna fastställde inriktningen i juli 2008.
Från 2008 gäller förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll för myndigheter som enligt regeringsbeslut ska inrätta internrevision enligt internrevisionsförordningen (2006:1228). Riksrevisorerna har beslutat att Riksrevisionen, i avvaktan på en reglering för riksdagens myndigheter, redan nu ska inleda arbetet med en tillämpning av förordningen om intern styrning och kontroll. Under 2008 har en inledande riskanalys genomförts och kontrollåtgärder för de mest centrala riskerna identifierats, fastställts och inarbetats i verksamhetsplanen. Riskanalysen är emellertid preliminär och den analys som gjorts ska fördjupas och följas upp under första kvartalet 2009.
Riksdagen genomför för närvarande en uppföljning av Riksrevisionsreformen och i november lämnade utredningen ett delbetänkande1.
Claes Norgren tillträdde som riksrevisor den 1 juli och efterträdde då Lennart Grufberg.
I den ekonomiska översikten lämnas en sammanfattning av förändringarna och väsentliga händelser avseende Riksrevisionens finansiering, kostnader och anslag. Riksrevisorerna har beslutat att genomföra en översyn av myndighetens administrativa processer. Målet för översynen är att säkerställa ett effektivt utnyttjande av myndighetens resurser i syfte att frigöra resurser för kärnverksamheterna.
Diagrammet nedan visar Riksrevisionens kostnader2 per verksamhetsgren.
Diagram 1: Fördelning per verksamhetsgren2, tkr
Tabell 1: Verksamhetens kostnader3 och andra intäkter än anslag och inkomsttitel 20062008, tkr
Alla verksamhetsgrenar, förutom internationell verksamhet, har ett lägre utfall för såväl kostnader som intäkter jämfört med föregående år. En viktig förklaring är att de gemensamma kostnaderna har minskat med 16 procent, från 166 miljoner kronor till 140 miljoner kronor. Verksamhetens kostnader inklusive transfereringar uppgår till sammanlagt till 310 (337)4 miljoner kronor.
Orsaken till förändringen av de gemensamma kostnaderna är främst lägre lönekostnader, senareläggning av investeringar och utvecklingsaktiviteter samt minskade inköp av tjänster avseende konsulter och utbildningar. Minskningen av lönekostnaderna beror på flera faktorer där den enskilt största är fakturan5 från SPV avseende retroaktiva pensionsavgifter. Fakturan belastade 2007 års kostnader. Andra orsaker är ökat antal tjänstlediga, färre särskilda överenskommelser om pensioner samt minskad övertid, vilket i sin tur resulterat i lägre kostnader för sociala avgifter.
Andra intäkter, än anslag och intäkter som redovisas mot inkomsttitel, avser bidragsintäkter från Världsbanken, avgiftsintäkter från internationell verksamhet samt finansiella intäkter. Avgiftsintäkterna inom internationell verksamhet har dock minskat jämfört med föregående år då ett projekt i Malawi avslutades.
Årets anvisade medel för anslag 90:1 Riksrevisionen uppgick till 290,1 miljoner kronor inklusive tilläggsbudget. Beaktat ingående anslagssparande var disponibelt belopp 297,1 miljoner kronor. Utgifterna på anslaget uppgick till 284,4 miljoner kronor, motsvarande 95,7 procent av totalt disponibelt belopp. Det samlade anslagssparandet på förvaltningsanslaget uppgår till 12,7 miljoner kronor.
För anslag 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete har 39,3 miljoner kronor utnyttjats, vilket motsvarade 98,3 procent av anvisade medel om 40,0 miljoner kronor. Riksrevisionen har för detta anslag beslutat att föra bort anslagssparandet som vid årets slut översteg tre procent av anslaget som indragning av anslagsbelopp.
Retroaktiva pensionsavgifter
Riksrevisionen erhöll i januari 2008 en faktura från SPV om 9,6 miljoner kronor avseende pensionsavgifter för de riksrevisorer som tillträdde den 1 juli 2003.
Bakgrunden till fakturan är att riksrevisorerna i samband med tillträdet 2003 registrerades på pensionsavtal PA-03, och avgifterna betalades därmed i enlighet med detta pensionsavtal. I oktober 2003 beslutade dock Nämnden för lön till riksrevisorerna att pensionsavtalet PA-91 skulle gälla för riksrevisorerna. SPV uppmärksammade 2005 Riksrevisionen på att pensionsbetalningarna för riksrevisorerna gjordes enligt felaktigt pensionsavtal. SPV och Riksrevisionen samarbetade under 2006 för att rätta de uppkomna felaktigheterna i underlaget för åren 20032006. I början av 2007 gjordes slutlig rättning. Därefter återbetalade SPV under 2007 drygt 4,3 miljoner kronor som betalats i enlighet med PA-03. Fakturan på 9,6 miljoner kronor avseende riksrevisorernas pensionsavgifter för 20032006 enligt PA-91 tillställdes Riksrevisionen i januari 2008.
Efter det att fakturan erhållits begärde Riksrevisionen att SPV skulle kontrollera premieberäkningen. Den 27 maj 2008 inkom en redogörelse från SPV. De totala ekonomiska konsekvenserna av de retroaktiva avgifterna blev följaktligen kända först då en del av verksamhetsåret 2008 förflutit.
I mitten av januari 2009 erhöll myndigheten ännu en slutlig avstämning av retroaktiva premier avseende 20032007. Denna avstämning innebär en ytterligare kostnad om 0,7 miljoner kronor.
Under slutet av 2007 uppnådde Riksrevisionen den fulla kapaciteten för granskningsverksamheten som anslagsnivån bedömts ge utrymme för, vilket innebar att en större del av myndighetens anslag redan var bundet i fasta kostnader såsom personal, lokaler, anläggningstillgångar med mera.
Mot bakgrund av ovan redovisade begärde myndigheten ett ökat anslag med 5,3 miljoner kronor för 2008 för att täcka de retroaktiva pensionsavgifterna. Beslut om tilläggsbudgeten fattades av riksdagen den 20 november 2008 och anslaget utbetalades av Riksgäldkontoret den 31 december 2008. Riksdagsstyrelsens beslut i form av anslagsdirektiv om att Riksrevisionen kunde disponera medlen fattades den 21 januari 2009. Riksrevisionen kunde följaktligen inte disponera medlen under 2008 och dessa 5,3 miljoner kronor finns med i anslagssparandet för året.
Besparingsåtgärder under året
Fakturan från SPV på 9,6 miljoner kronor i januari 2008 innebar således en ytterligare anslagsbelastning för myndigheten, varför det infördes särskilda besparingskrav under sju månader. Under denna period infördes anställningsstopp, vilket resulterat i minskade löne- och utbildningskostnader för nyanställda. Under 2008 slutade 65 personer sin tjänst. 32 tjänster, d.v.s. knappt hälften av både planerade och oplanerade avgångar, återbesattes. Uteblivna rekryteringar och restriktiva återbesättningar resulterade i att antalet anställda minskade under året, vilket bidrog till att lönekostnader liksom andra kostnader såsom resekostnader minskade.
Under denna period senarelades också planerade investeringar och utvecklingsaktiviteter inom stödverksamheten, vilket medförde en kraftig minskning av kostnader för räntor, avskrivningar och konsultinsatser. Endast inköp av varor och tjänster som var absolut nödvändiga för att bedriva löpande verksamhet och fullfölja påbörjade aktiviteter godkändes.
De vidtagna besparingsåtgärderna skapade ett ekonomiskt utrymme som möjliggjorde den ytterligare anslagsbelastning som uppstod på grund av den aktuella fakturan på 9,6 miljoner kronor. Den ansträngning som gjordes under denna period möjliggjorde också att stoppade eller senarelagda aktiviteter successivt återupptogs mot slutet av året. Framför allt har återbesättningar och utbildningar kommit i gång och planering av utvecklingsaktiviteter har påbörjats.
Sammanfattning
De åtgärder som återupptogs sent på året, särskilt rekrytering och anlitande av konsulter, är tidskrävande processer. Avsedd effekt uppstår därför med viss fördröjning. Detta medförde, tillsammans med det förhållandet att beslut om tilläggsbudget fattades först i november, att anslagssparandet för 2008 blev större än vad vi räknat med. Sammanfattningsvis kan dock konstateras att tack vare genomförda besparingar och anslagsökning genom tilläggsbudget finns goda förutsättningar för ekonomisk stabilitet under 2009 och 2010.
Riksrevisionen ska enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granska årsredovisningen för
Staten,
Regeringskansliet och, med undantag för AP-fonderna, de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen,
Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond samt
Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Om det föreligger en skyldighet att lämna delårsrapport ska den granskas med undantag för prognoser.
Enligt 5 § samma lag ska granskningen av årsredovisningen genomföras enligt god revisionssed. Granskningen av årsredovisningen syftar till att bedöma dels om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, dels om ledningen i sin förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut.6 Granskningen ska efter varje räkenskapsår avslutas med en revisionsberättelse. Granskningen av en delårsrapport ska avslutas med ett revisorsintyg.
Av 1 § samma lag framgår att Riksrevisionen får utse revisorer i statliga bolag och stiftelser. Granskning sker då i enlighet med aktiebolagslagen (2005:551) respektive stiftelselagen (1994:1220).
Den årliga revisionen bedrivs utifrån tre övergripande mål, vilka framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
Den årliga revisionen ska genomföra granskning av årsredovisningar enligt god revisionssed. Att genomföra granskning enligt god revisionssed innebär att revisorn utgår från en bedömning om risk för väsentliga fel i årsredovisningen. Inriktning och omfattning av revisionen anpassas till den bedömda risken. God revisionssed utgörs, enligt Riksrevisionens tolkning, av den sed för revision av statlig verksamhet som tas fram inom INTOSAI7 och som utgår från International Standards for Auditing, som tas fram av IFAC8. God revisionssed för Riksrevisionen finns dokumenterad i en vägledning för årlig revision.
Revisionsberättelser och revisorsintyg ska avges i rätt tid för de myndigheter som omfattas av lagen om statlig revision. Revisionsberättelser ska avges inom en månad från det datum då årsredovisningen inkommit till regeringen respektive riksdagen. Revisorsintygen ska avges inom tre veckor från det datum då delårsrapporten inkommit till regeringen.
Den årliga revisionen ska bedrivas självständigt i förhållande till uppdragsgivaren och vara oberoende i förhållande till den granskade verksamheten. Detta mål innebär att den årliga revisionen ska bedrivas enligt god revisorssed. Denna uttolkas i Riksrevisionens etikpolicy, vilken baseras på INTOSAI:s Code of Ethics.
Sammanfattande bedömning
Riksrevisionen bedömer sammanfattningsvis att målen för den årliga revisionen är uppfyllda.
Måluppfyllelse
Den årliga revisionen ska genomföra revision av årsredovisningar enligt god revisionssed. Riksrevisionen kontrollerar huruvida den årliga revisionen uppfyller god revisionssed bland annat genom olika former av kvalitetssäkring. Denna kontroll innefattar flera delar såsom råd till ansvarig revisor vid risk för invändning, löpande kvalitetssäkring av revision av större myndigheter under pågående granskning samt kvalitetskontroll i efterhand av genomförd granskning.
Härutöver säkerställs enhetlighet och likvärdighet i bedömningar genom att ett särskilt kvalitetsråd finns inrättat. Detta ger råd till ansvariga revisorer vid risk för invändning eller andra frågor av principiellt intresse. Kvalitetsrådets bedömningar publiceras löpande på Riksrevisionens intranät för att utgöra råd och stöd till andra ansvariga revisorer. Utöver att ge råd om vad god revisionssed påbjuder är syftet med kvalitetsrådet att säkerställa rimligt lika bedömningar inom Riksrevisionen.
Löpande kvalitetssäkring genomförs för de elva största reviderade myndigheterna i enlighet med instruktion för kvalitetsrådet för årlig revision. Syftet med den löpande kvalitetssäkringen är dels att utgöra ett stöd för ansvarig revisor i de enskilda uppdragen, dels att löpande säkerställa kvaliteten och åtgärda eventuella brister.
Kvalitetskontroll i efterhand syftar till att bedöma om granskningen utförts enligt god revisionssed och genomförs för varje ansvarig revisor minst vart tredje år. Kvalitetskontrollen vad gäller revision av myndigheter genomförs av kvalitetsrådet och av erfarna auktoriserade revisorer inom myndigheten vad gäller revision av bolag och stiftelser. Resultatet av kvalitetskontrollen rapporteras till respektive ansvarig revisor. Dessutom sammanställs en rapport som sammanfattar resultatet av kontrollen. Under 2008 kontrollerades den genomförda revisionen vid 26 myndigheter, bolag, stiftelser med mera, avseende räkenskapsåret 2007. Samtliga kontrollerade granskningar bedömdes uppfylla god revisionssed.
Under 2008 genomförde FAR/SRS på uppdrag av Revisorsnämnden en kvalitetskontroll avseende de auktoriserade och godkända revisorer som verkar vid Riksrevisionen. Denna kontroll omfattade revision av myndigheter, bolag och stiftelser. I kvalitetskontrollen ingår att bedöma den rutin för kvalitetskontroll som finns inom Riksrevisionen. Kvalitetskontrollanterna konstaterade att det inte framkommit något som tyder på att revisionsverksamheten inte bedrivits i enlighet med god revisorssed och god revisionssed.
Revisionsberättelser och revisorsintyg ska avges i rätt tid. För de objekt som omfattas av lagen om revision av statlig verksamhet har 254 revisionsberättelser och två revisorsintyg avseende myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2007 avgivits under 2008. Av dessa innehöll tio revisionsberättelser en invändning. Dessutom har ytterligare sex revisionsberättelser avgivits avseende avvecklingsmyndigheters årsredovisningar för del av 2008. En av dessa innehöll en invändning. Invändningarna beskrivs mer utförligt i Riksrevisorernas årliga rapport.
Samtliga revisionsberättelser och intyg har avgivits i rätt tid.
En invändning innebär att Riksrevisionen funnit väsentliga fel i årsredovisningen. Felen har ofta orsakats av brister i intern styrning och kontroll. De är av varierande slag och kan avse anslagsöverskridande, fel i redovisningen och befogenhetsöverträdelser. Vanligtvis återkommer inte ett fel flera år i rad, utan åtgärdas till nästa årsredovisning. Antalet invändningar varierar något år från år, men ligger någorlunda konstant mellan 10 och 15 invändningar. Även antalet revisionsobjekt varierar något år från år och beror på avvecklingar, sammanslagningar och nybildningar av myndigheter.
I september lämnade Riksrevisionen revisorsintyg avseende myndigheternas delårsrapporter. För affärsverken lämnades däremot revisorsintyg i november avseende tertial 2. Sammantaget har 51 revisorsintyg avgivits avseende delårsrapporter under 2008. Av dessa innehöll tre invändning. Delårsrapporter granskas endast översiktligt, vilket innebär att ingen fullständig granskning görs. Antalet delårsrapporter har kraftigt minskat de senaste åren, dels på grund av ändrat regelverk, dels på grund av att ytterligare myndigheter har fått dispens från krav på delårsrapport.
Tabell 2: Antal revisionsberättelser med mera 20062008
Utöver revisionsberättelser och revisorsintyg rapporterar Riksrevisionen sina iakttagelser muntligt och vid behov även skriftligt, i form av revisionsrapporter och revisions-PM, till respektive myndighet. Dessutom avges särskilda rapporter avseende myndigheternas redovisning i enlighet med lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. (transparenslagen). Revisionsrapporter avges normalt när en invändning lämnats i revisionsberättelse eller revisorsintyg, eller när Riksrevisionen har andra iakttagelser som behöver komma till styrelsens/generaldirektörens kännedom. Antalet revisionsrapporter varierar kraftigt mellan åren, beroende på vilka frågor som granskats och om det är styrelsen/generaldirektören som har att vidta åtgärder eller någon annan inom myndigheten. En kort sammanfattning av varje rapport redovisas i Riksrevisorernas årliga rapport.
Riksrevisionen förordnar auktoriserade revisorer som genomför revision av statliga bolag och stiftelser bildade av staten. Under 2008 har Riksrevisionens förordnade revisorer avgivit revisionsberättelse i 27 bolag och 6 stiftelser. Granskning av bolag och stiftelser sker genom så kallad gemensam revision9 tillsammans med en stämmovald revisor.
I budgetpropositionen för 2009 har regeringen redovisat åtgärder och kommentarer med anledning av de invändningar som Riksrevisionen lämnat avseende myndigheternas årsredovisningar.
Den årliga revisionen ska bedrivas självständigt i förhållande till uppdragsgivaren och vara oberoende i förhållande till den granskade verksamheten. De krav som ställs på revisorernas självständighet och oberoende framgår av den etikpolicy som finns framtagen inom Riksrevisionen och som baseras på INOTSAI:s Code of Ethics. Revisorn ska för varje uppdrag dokumentera oberoendet för teamets alla medarbetare i förhållande till den granskade organisationen i en särskild analys. I kvalitetskontrollen i efterhand ingår att kontrollera om en sådan analys gjorts. Den genomförda kontrollen visar inte på några brister avseende revisorernas oberoende.
Kostnader
Kostnaderna för årlig revision har minskat främst beroende på minskade påslag för gemensamma kostnader med 13 miljoner kronor samtidigt som lönekostnaderna ökat med 3 miljoner kronor (se Ekonomisk översikt om orsaker till minskade gemensamma kostnader).
Tabell 3: Fördelning av kostnader10 mellan olika typer av granskningsobjekt 20062008, tkr
Redovisade timmar inom verksamhetsgrenen Årlig revision är något färre 2008 jämfört med 2007.
Tabell 4: Antal redovisade timmar inom årlig revision 20062008
Avgifter för årlig revision
Riksrevisionen ska ta ut avgift11 för årlig revision samt för revision i de fall som avses i aktiebo-lagslagen (2005:551) och stiftelselagen (1994:1220). Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäck-ning uppnås. Riksdagen har beslutat om vilken tidtaxa som ska tillämpas. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Riksrevisionen redovisar inkomsterna mot inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision och disponerar således inte avgifterna.
Tabell 5: Överskott inom årlig revision 20062008, tkr
Minskade kostnader orsakas, som nämnts ovan, främst av lägre gemensamma kostnader i år än föregående år.
Riksrevisionen planerar att med anledning av överskottet se över avgifterna under 2009.
Effektivitetsrevision bedrivs med utgångspunkt i bestämmelserna i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisorerna väljer själva vad som ska granskas inom ramen för granskningsmandatet. Valet av granskningar måste därför utgå från en grundlig bedömning av risk och väsentlighet. En viktig del av effektivitetsrevisionen är därför områdesbevakningen. Den syftar till att upptäcka och fånga in väsentliga risker och problem inom olika områden och ligger till grund för inriktningen av granskningen kommande år. Riksrevisorernas beslut om granskningens inriktning redovisas i en granskningsplan och en verksamhetsplan.
I verksamhetsplanen beslutas vilka förstudier som ska genomföras. Syftet med förstudien är att ta fram underlag för riksrevisors beslut om eventuell granskning. Av förstudien ska det framgå om förmodade problem som identifierats i samband med områdesbevakningen är både granskningsvärda och granskningsbara. Merparten av de förstudier som genomförs går vidare till granskning.
Effektivitetsrevisionen ska främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförande och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt, men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningarna ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Effektivitetsrevisionen ska bedrivas inom hela Riksrevisionens mandat och i enlighet med den av riksrevisorerna fastställda inriktningen såsom den fastställts i granskningsplanen för 2008.
Varje granskningsrapport ska uppfylla ett antal internt formulerade kvalitetskriterier. Dessa anger att presentationen är välstrukturerad, lättbegriplig och saklig, att den valda metodansatsen är ändamålsenlig, att slutsatserna är väl underbyggda utifrån de iakttagelser som gjorts, att rekommendationerna är tydliga och väl adresserade samt att rapporterna kan utgöra underlag för ansvarsutkrävande. För Riksrevisionen gäller också att verksamheten ska leda till hög verkningsgrad. För granskningsrapporterna innebär detta att de ska leda till högre effektivitet i statlig förvaltning, dvs. att de brister som Riksrevisionen uppmärksammar också åtgärdas.
Riksrevisionen vill med granskningarna täcka in ett brett område av den statliga förvaltningen. Målet för 2008 var därför att slutföra minst 30 granskningsrapporter under året.
Sammanfattande bedömning
Riksrevisionens samlade bedömning är att granskningsrapporterna generellt sett håller rätt kvalitet och att åtgärder i relativt hög utsträckning vidtas till följd av granskningarna. Målet om minst 30 slutförda granskningsrapporter har uppnåtts. Detta trots en ansträngd ekonomisk situation, med bl.a. anställningsstopp under delar av år 2008. Ett skäl till att Riksrevisionen likväl nått målet är att resurserna har koncentrerats till förstudier och granskningar, medan områdesbevakning och efterarbete har fått stå tillbaka resursmässigt. Riksrevisionens bedömning är dock att områdesbevakning och efterarbete långsiktigt behöver ligga på en högre nivå för att vi även kommande år ska kunna nå våra mål.
Måluppfyllelse
Riksrevisionen ställer upp interna mål och krav på kvalitet i granskningsrapporterna. Riksrevisionens bedömning är att dessa mål har uppfyllts. Under 2009 kommer formerna för extern kvalitetssäkring att prövas. Nedan redovisas resultat och insatser som gjorts under året med det primära syftet att säkerställa en tillräcklig kvalitet i rapporterna.
Interna kvalitetskrav ställs på alla granskningsrapporter. Riksrevisionens granskningsrapporter ska kännetecknas av en hög och jämn kvalitet. Inom effektivitetsrevisionen genomförs därför interna kvalitetssäkringsinsatser i varje granskning. Kvalitetssäkringsinsatser utförs i vissa fall även av externa experter och forskare. Syftet är inte bara att säkra kvaliteten i den enskilda granskningen, utan också att ge underlag för utveckling av styrdokument och metodstöd. Den interna kvalitetssäkringen sker obligatoriskt vid tre avstämningstidpunkter; när förstudie avslutas, under pågående granskning (mittavstämning) och inför förslag till granskningsrapport. Gemensamt för alla avstämningar är att de föregår ett beslut av riksrevisor eller en föredragning för riksrevisor. De granskningsrapporter som publicerats under 2008 har uppfyllt de interna kvalitetskraven.
Faktagranskning genomförs inom ramen för alla granskningar. Faktagranskning innebär att alla primärt granskade organisationer får ta del av ett rapportutkast under en senare del av granskningsfasen. Den granskade organisationen har då möjlighet att lämna synpunkter. Faktagranskning är en central del av kvalitetssäkring.
En vägledning för effektivitetsrevisionen har införts. Under 2008 har en intern vägledning för effektivitetsrevisionen färdigställts. Vägledningen har INTOSAI:s Implementation Guidelines for Performance Auditing som utgångspunkt, men är anpassad till det uppdrag som Riksrevisionen fått av riksdagen och de krav som riksrevisorerna ställer på verksamheten. Syftet med vägledningen är att underlätta och effektivisera det dagliga arbetet för medarbetarna inom effektivitetsrevisionen och ytterst att säkerställa en tillräcklig kvalitet i granskningsrapporterna. Vägledningen är webb-baserad för att möjliggöra regelbundna förändringar i takt med att kunskaper och erfarenheter om effektivitetsrevision utvecklas.
Ökade kontakter med forskarvärlden. När det gäller kvaliteten i granskningarna har Riksrevisionen under de senaste åren påbörjat ett arbete att öka inslagen av extern kvalitetssäkring med målet att också utveckla former för en extern kvalitetsbedömning av genomförda granskningar. Utgångspunkten för arbetet är dels att de senaste årens val av granskningar i sig har krävt ett ökat inslag av extern specialistkompetens, dels att en bedömning av kvalitet för att bli trovärdig bör bygga på av Riksrevisionen oberoende källor.
Under 2008 har Stockholms universitet, på uppdrag av Riksrevisionen, presenterat en studie av den effektivitetsgranskning som genomförts mellan 2003 och 2007. Syftet har varit att via en kartläggning av granskningarna illustrera och klassificera hur svensk effektivitetsrevision ser ut, och med ledning av gjorda iakttagelser ge vissa rekommendationer inför Riksrevisionens fortsatta arbete med att utveckla kvaliteten i granskningen. Studiens resultat har bidragit till den ökade fokuseringen på att i granskningarna klargöra effekter, prestationer och kostnader.
Insatser av Vetenskapliga rådet. Det vetenskapliga råd som är knutet till Riksrevisionen (se även avsnitt Vetenskapliga rådet) har engagerats för diskussioner om till exempel kvalitetsfrågor och val av metod. Flera projektgrupper har föredragit pågående granskningar och medlemmarna i rådet har då bidragit till det fortsatta arbetet i den aktuella granskningen.
Riksrevisionen utarbetar, bland annat med utgångspunkt från önskemål framförda av riksdagens finansutskott, en årlig uppföljningsrapport. I den senaste uppföljningsrapporten, publicerad i april 2008 (Dnr 30-2007-1359), redovisar Riksrevisionen bedömningen att granskningarna ger upphov till ett stort antal åtgärder i den statliga verksamheten. Uppföljningsrapporten visar samtidigt att det tar viss tid innan dessa förändringar genomförs. Något äldre granskningar har som regel lett till fler åtgärder jämfört med rapporter som nyligen presenterats.
Nedan redovisas olika insatser som gjorts under året med syftet att öka rapporternas verkningsgrad.
Insatser för att välja rätt områden att granska. En viktig förutsättning för att nå en hög verkningsgrad är att välja rätt områden att granska. Vi bevakar och analyserar därför den statliga verksamheten innan vi påbörjar granskningarna. En del i arbetet med att åstadkomma en hög verkningsgrad är att fokusera granskningsinsatserna mot olika teman. Huvuddelen av de effektivitetsgranskningar som görs ligger inom ramen för sådana granskningsstrategier. Strategierna är mer eller mindre långsiktiga och innebär att flera granskningar genomförs för att belysa en central frågeställning ur olika perspektiv. De samlade slutsatserna av de granskningar som genomförs inom ramen för en strategi redovisas i Riksrevisionens årliga rapport. Enligt Granskningsplan 2008 inriktades granskningen mot nio olika granskningsstrategier:
Offentliga finanser
Staten och arbetsmarknaden
Effektiv förvaltning
Statliga bolag och stiftelser
Hållbara transfereringssystem
Hoten mot samhället
Statens roll i utbildningssystemet
Genomförandet av bostadspolitiken
Förtroendet för rättsväsendet
Redovisning av granskningsstrategier. I årliga rapporten 2008 (RiR 2008:10) redovisades slutsatser av granskningen inom tre granskningsstrategier. Redovisningen av strategin om hoten mot samhället byggde på sju olika granskningar från de senaste åren av grundläggande samhällsfunktioner som medborgarna ska kunna förutsätta fungerar även vid extraordinära händelser. Granskningarna ger en samlad bild av betydande brister i den svenska krisberedskapen. I den årliga rapporten kunde även vissa slutsatser dras av vår pågående granskning av regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket. På basis av tio granskningar genomförda under åren 2006 till 2008 kunde vi konstatera att det ramverk som etablerats under det senaste decenniet haft stor betydelse för den finanspolitiska stabiliteten i Sverige, samtidigt som förtroendet för den finanspolitiska styrningen förutsätter en hög grad av öppenhet och transparens i redovisningen. Granskningarna har visat att mycket fungerar bra och att regeringens rapportering kring det finanspolitiska ramverket förbättrats i de senaste propositionerna, men också att det finns brister och problem. Slutligen redovisades i den årliga rapporten vissa slutsatser av vår granskning av statliga bolag och stiftelser. De tre granskningar som gjorts av hur staten styr och följer upp det stora antal stiftelser man bildat genom åren visar att det saknas överblick och att möjligheterna till insyn och uppföljning utnyttjas i låg grad.
Aktiv kommunikation av granskningsresultaten. Efter att effektivitetsrevisionsgranskningar publiceras vidtar efterarbete bland annat i form av olika kommunikationsinsatser. För effektivitetsrevisionen handlar det om att informera riksdagen, regeringen, berörda myndighetsledningar och allmänheten om resultatet i respektive granskningsrapport. Detta efterarbete redovisas mer ingående i kapitlet Övrig rapportering och externa kontakter.
Målet att under 2008 slutföra 30 granskningar har uppnåtts.
Tabell 6: Antal slutförda granskningsrapporter 2006200812
Kostnader
Finansutskottet framförde i sitt betänkande (2007/08:FiU28) avseende Riksrevisionens årsredovisning och uppföljningsrapport för 2007 att man välkomnade den utveckling av nyckeltal som skett i årsredovisningen men att Riksrevisionen också borde återkomma till riksdagen med en tydlig redovisning av huruvida de ökade nedlagda resurserna per granskning medfört avsedd kvalitetshöjning.
Samtliga granskningar som publiceras av Riksrevisionen har som tidigare nämnts genomgått en intern kvalitetssäkring och motsvarar internt formulerade kvalitetskrav. Riksrevisionen vill dock avvakta det pågående utvecklingsarbetet med att få till stånd en tillförlitlig extern bedömning av kvaliteten i gransknings-rapporterna, innan en mer utförlig och samlad redovisning lämnas i årsredovisningen avseende kvaliteten i enskilda granskningar.
Av betydelse för kvaliteten i granskningsverksamheten är inte bara bedömd kvalitet i en enskild rapport, utan också hur effektivt de tillgängliga resurserna för granskning har använts. De senaste åren har kostnaderna minskat för förstudier och granskningar som inte resulterar i en publicerad granskningsrapport (se tabell nedan). Denna typ av kvalitetsbristkostnad är till viss del oundviklig men bör hållas på en rimligt låg nivå. Effektivare former för områdesbevakning och verksamhetsplanering har också medgett en minskad resursinsats som under 2008 bidrog till att förstudier och granskningar kunde bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. Besparingarna och relativt hög personalomsättning har samtidigt medfört att omfattningen av områdesbevakning dragits ned mer än vad som är hållbart på lång sikt. Sammantaget visar resultatredovisningen för 2008, men även för 2007, att en allt större andel av de resurser som tilldelas för effektivitetsrevision också resulterar i publicerade granskningar.
Kostnaderna för verksamhetsgrenen Effektivitetsrevision har minskat med 12 miljoner kronor. Främsta orsaken till detta är att påslag för gemensamma kostnader har minskat med åtta miljoner kronor (se Ekonomisk översikt för ytterligare information om minskade gemensamma kostnader). Fyra miljoner kronor beror på minskade konsult- respektive lönekostnader.
I årets resultatredovisning redovisas kostnader uppdelat på områdesbevakning respektive förstudie och granskning. I likhet med föregående årsredovisning har vi valt att hålla isär redovisningen av kostnaderna för de olika delarna av effektivitetsrevisionen eftersom de har olika koppling till under året publicerade rapporter. Ett enskilt års områdes-bevakning avser i huvudsak kommande års granskningar. På samma sätt avser ett års kostnader inte bara de under året publicerade rapporterna utan också till stor del granskningar som avslutas först året därpå.
Delvis som en följd av de ekonomiska besparingar som beslutades under året minskade som nämns ovan kostnaderna för effektivitetsrevisionen i förhållande till 2007 med 12 miljoner kronor. Målet om minst 30 slutförda granskningsrapporter för året låg fast och omprövades inte som en konsekvens av minskade ekonomiska ramar. Detta innebar en omfördelning av resurser från områdesbevakning och efterarbete (se kapitel Övrig avrapportering och externa kontakter) till förstudier och granskningar. Nivån på förstudier och granskningar kunde därmed upprätthållas på planerad nivå.
Tabell 7: Kostnader för effektivitetsrevision 2006200813, tkr
Tabell 8: Redovisade timmar effektivitetsrevision 20062008
Områdesbevakning
Under 2008 användes 13 procent (24), av resurserna inom effektivitets-revisionen till områdesbevakning, vilket i stort sett är en halvering i förhållande till 2007 såväl i kostnader som i antalet timmar. Inför 2008 planerades en minskning av områdesbevakningen eftersom det under 2007 hade genomförts särskilda insatser i form av riktad områdesbevakning för flera av de nya granskningsstrategierna. En grund hade då också lagts för ett mer långsiktigt underlag för verksamhetsplaneringen. Den faktiska minskningen av områdesbevakningen blev dock väsentligt större än planerat som en konsekvens av de ekonomiska besparingarna och en prioritering av förstudier och granskningar.
Granskningsverksamheten förutsätter ett längre tidsperspektiv än ett år. I takt med att granskningar avslutas behöver nya startas. Områdesbevakningen och den därpå följande planeringen under 2008 har, trots minskade resurser, bedrivits med ett tidsperspektiv som även omfattar granskningar som planeras för verksamhetsåret 2010. Långsiktigt gör dock Riksrevisionen bedömningen att nivån på områdesbevakningen under 2008 är för låg för att ge ett fortsatt bra underlag för planeringen av granskningen. För små insatser inom områdesbevakningen kan också öka risken för att förstudier och granskningar måste avslutas utan publicering i granskningsrapport.
Förstudier och granskningar
Antalet redovisade timmar som använts för förstudier och granskningar ökade med cirka sju procent från 2007 till 2008.
Tabell 9: Kostnader för förstudier och granskningar och styckkostnad 20062008, tkr
I jämförelse med 2007 har styckkostnaden för en publicerad granskningsrapport ökat från 3,3 till 3,7 miljoner kronor. Årets totala kostnader är 110,3 miljoner kronor, medan kostnaderna för avslutade granskningar uppgick till 109,8 miljoner kronor. Den ingående balansen av granskningar vid årsskiftet 2007/2008 var 0,5 miljoner kronor lägre än värdet av den utgående balansen vid årsskiftet 2008/2009. Av de totala kostnaderna för avslutade granskningar om 109,8 miljoner kronor har 102,7 miljoner kronor använts för under året publicerade granskningar. Resterande 7,1 miljoner kronor har använts för förstudier och granskningar som inte resulterat i en publicerad rapport. Det sistnämnda beloppet är som tidigare nämnts något mindre än tidigare år, vilket visar på en positiv trend.
Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och internationell revision, samverkan och kontakter samt uppdragsverksamhet.
Det internationella utvecklingssamarbetet ska bedrivas i enlighet med vad riksdagen har beslutat. För detta ändamål disponerar Riksrevisionen anslaget 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete. År 2008 uppgick tilldelat anslag till 40 miljoner kronor. Anslaget ska användas i överensstämmelse med mål och inriktning för Sveriges politik för global utveckling och internationellt utvecklingssamarbete och i enlighet med OECD/DAC:s definition av bistånd.
Riksrevisionen företräder Sverige som det nationella revisionsorganet i internationella sammanhang. Internationell revision, samverkan och kontakter finansieras med medel från anslaget 90:1 Riksrevisionen. Denna del av verksamheten avser sådana uppgifter som normalt åligger det nationella revisionsorganet, till exempel samverkan inom ramen för International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI). Riksrevisionen får även inom verksamhetsområdet mot avgifter utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området.
Det internationella utvecklingssamarbetet har under 2008 bestått av sju separata projekt, vart och ett grundat på ett avtalsförhållande till en samarbetspartner, vanligtvis en nationell revisionsmyndighet. Våra val av samarbetsländer vägleds av den svenska biståndspolitiken, med dess nuvarande inriktning på färre länder än tidigare. Våra projekt tillkommer oftast efter en dialog där de inledande initiativen främst tas av oss själva, av Sida eller ett annat lands nationella revisionsorgan. Utbyte av vidare information sker med presumtiv samarbetspartner och Sida. Därefter kan Riksrevisionen bestämma sig för att genomföra en förstudie för att mer noggrant studera förutsättningarna för att etablera ett framgångsrikt samarbetsprojekt. Riksrevisionen har därefter en grund för ett ställningstagande till om en inledande fas i ett projekt ska startas. I vissa fall bedöms att förutsättningar för framgång saknas, och vi avstår då från att inleda ett samarbete.
Under året har kontakter inletts med tre nya samarbetspartner. Det pågående samarbetsprojektet i Tanzania har utvidgats till att avse också Zanzibar, som är en självstyrande region i landet, med en första avtalsperiod om ett år. I Ukraina har en förstudie genomförts samt ett avtal ingåtts om vidare samarbete. Slutligen har förberedande aktiviteter för ett samarbete med den nationella revisionsmyndigheten i Liberia genomförts.
Mål för internationellt utvecklingssamarbete
Riksrevisionen ska i det internationella utvecklingssamarbetet verka för att stärka parlamentens kontrollmakt och förmåga att bedriva offentlig revision. I utvecklingssamarbetet utgår vi från inriktningen av Sveriges politik inom området och arbetar i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer. Vi arbetar med de nationella revisionsorganens kapacitet, förutsättningar i lagstiftningen och parlamentens förmåga att agera.
Vi ska dessutom följa INTOSAI:s och OECD/DAC:s vägledningar och rekommendationer i fråga om principer och metoder för kapacitetsutveckling.
För de olika samarbetsprojekten gäller resultatmål för de prestationer och effekter som verksamheten syftar till. I varje enskilt samarbetsprojekt är det övergripande målet att vår samarbetspartner kan höja sin institutionella kapacitet och därmed självständigt och uthålligt verka inom sitt mandat som nationellt revisionsorgan. Vi ska också stödja våra samarbetspartner i deras roll att vara pådrivande när det gäller att reformera statlig styrning och uppföljning i landet.
Arbetet i samarbetsprojekten vägleds således av flera slag av övergripande mål. Möjligheterna att nå dessa mål påverkas väsentligen av vad andra aktörer gör, liksom av den allmänna utvecklingen i respektive land. De projekt där vi och vår partner samarbetar kan således endast ansvara för att projektets egna resultatmål uppnås. Det är på den nivån som måluppfyllelsen bäst kan verifieras, och det är där vi kan redovisa projektets bidrag till utvecklingen. Anslaget för verksamheten är styrande för vilka aktiviteter vi genomför. För vårt uppdrag har vi 2008 tilldelats ett anslag på 40 miljoner kronor, vilket är ramen för vad vi har möjlighet att genomföra. Parallellt med att redan påbörjade samarbetsprojekt genomförs är ett annat mål att projektportföljen kontinuerligt förnyas, så att nya projekt tar vid i takt med att andra avslutas. Ett verksamhetsstödjande dokument är här den vägledning för internationellt utvecklingssamarbete som arbetats fram i utkast under 2008.
Resultat och bedömning
Det internationella utvecklingssamarbetet har under 2008 genomförts med en tydlig inriktning på att skapa förutsättningar för att de övergripande målen ska kunna uppnås. Arbetet under 2008 har enligt Riksrevisionens bedömning sammantaget bidragit till en utveckling i samarbetsländerna som stärkt revisionsorganens kapacitet och i flera länder också förbättrat förutsättningarna för parlamentens kontrollmakt. Varje projekt har utgått från det institutionella perspektivet, med en anpassning till systemet för offentlig finansiell styrning i det aktuella samarbetslandet. De resultatmål som har formulerats för respektive projekt och som i varje enskilt fall är grunden för projektverksamheten, har genomgående kännetecknats av ett sådant övergripande perspektiv. Samarbetsprojekten har på olika sätt involverat flera aktörer i systemet för offentlig styrning och andra intressenter. Det betyder att t.ex. finansministeriet, statschefen, parlamentets budgetkommitté och medierna på olika sätt har medverkat till genomförandet av projektens aktiviteter.
Vi har vidare utgått från de rekommendationer och den vägledning som ges av OECD/DAC och INTOSAI, som till stora delar handlar om givarsamordning och bästa internationella praxis inom offentlig revision.
När det gäller planerade projektaktiviteter under året har det stora flertalet genomförts enligt plan. Ett antal nya aktiviteter har tillkommit, några har tidigarelagts, medan andra har ställts in eller skjutits på framtiden till följd av förändringar i den omvärld som projekten arbetar i inom respektive land. Detta är ett uttryck för våra möjligheter att anpassa insatserna till förändrade behov i det långsiktiga utvecklingsarbetet.
Anslagsutnyttjandet under 2008 var 98,3 procent av tilldelat anslag. Utnyttjandegraden under året, liksom under de två föregående åren är en indikation på att Riksrevisionen har etablerat det internationella utvecklingssamarbetet på den av riksdagen avsedda nivån. De nya avtal som undertecknats under året har medfört en successiv förnyelse av projektportföljen. Inriktningen av projekten är sådan att de ska bidra till uppfyllandet av de övergripande målen för verksamheten. Det internationella utvecklingssamarbetet har under 2008 enligt Riksrevisionens bedömning sammantaget bidragit till en utveckling i samarbetsländerna som innebär en högre grad av måluppfyllelse.
Resultaten av det internationella utvecklingssamarbetet redovisas nedan i en presentation av vad som åstadkommits inom ramen för de större samarbetsprojekten under året.
AFROSAI-E
Riksrevisionen har under året fortsatt samarbetet med African Organisation of English-speaking Supreme Audit Institutions (AFROSAI-E), som ger stöd till 23 nationella revisionsorgan i främst södra Afrika. Vi har bidragit bl.a. genom två långtidsrådgivare med ansvar inom områdena effektivitetsrevision, finansiell revision och kvalitetssäkring. De mest omfattande insatserna har varit inriktade på effektivitetsrevision. Genomförandet har generellt sett varit framgångsrikt, t.ex. har flertalet utbildningsdeltagare godkänts och utbildning av chefer i effektivitetsrevisionen har genomförts enligt plan. Vidare har de tidigare framtagna revisionsmanualerna lagt grunden för en ökad kvalitet i revisionsarbetet under 2008 vid 15 revisionsmyndigheter.
Bosnien och Hercegovina
Det övergripande målet för samarbetet med de tre revisionsmyndigheterna i Bosnien och Hercegovina är att de ska bli väl fungerande revisionsmyndigheter. Revisionsarbetet ska följa den nationella lagstiftningen samt internationellt erkända revisionsnormer. Revisionsrapporter av hög kvalitet ska produceras i tid samt ha en dokumenterad effekt på den offentliga beslutsprocessen.
Arbetet med att förstärka kvaliteten i den tillämpade revisionsmetodiken har under året resulterat i en ny version av manualen för den finansiella revisionen, nya metoder och riktlinjer för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll samt nya riktlinjer för korruptionsgranskningar. I samtliga fall har en anpassning gjorts till de nya internationella revisionsstandarderna.
Insatserna inom effektivitetsrevisionen har bidragit till att två revisionsmyndigheter har rekryterat operativa chefer, en första version av revisionsstandarder har avslutats, fem granskningar har påbörjats men ännu vid utgången av året inte avslutats. Ett seminarium har bidragit till att öka kunskapen hos parlamentariker om hur revisionsrapporter bör behandlas i parlamenten.
Moldavien
Under 2008 har en stor del av insatserna inriktats på att fortsätta genomförandet av institutions-, professions- och kompetensbyggande insatser. Arbetet har bl.a. resulterat i ett utkast till revisionsmanual och ett kvalitetssystem. Under året har genomförda insatser lett till en ökad förståelse hos ledningen för vår institutionella partner Court of Accounts (CoA), beträffande moderna metoder för styrning och ledarskap, intern kommunikation samt planering och resursallokering. Även den externa kommunikationen har förstärkts, bl.a. har den årliga rapporteringen till parlamentet förbättrats. Parlamentet har varit positivt till förändringarna och genom bättre underlag har parlamentets möjligheter att utöva sin kontrollmakt därmed stärkts. Förslaget till ny lag för CoA har godkänts av parlamentet, vilket resulterat i att CoA har fått en stabil grund för att börja arbeta i linje med internationella standarder.
Tanzania och Zanzibar
Under 2008 har samarbetet med National Audit Office of Tanzania (NAOT) bl.a. lett till att en ny revisionslag avslutats. Lagen har godkänts av Tanzanias parlament och signerats av landets president.
Vidare har den nya revisionsmanual som utvecklats tidigare börjat användas under året. I samarbete med AFROSAI-E har en första utvärdering av den nya revisionsmetodologin genomförts, liksom en uppdatering av en manual för och kurser i revisionsverktyget TeamMate. Stödet till utvecklingen av effektivitetsrevision har lett till att fyra nya granskningar inom kort kommer att läggas på parlamentets bord. Slutligen har stödet inom området bedrägeri- och korruptionsbekämpning lett till att två granskningar har genomförts. Rapporter om oegentligheter i den tanzaniska förvaltningen har under 2008 fått stor uppmärksamhet i massmedierna och revisionsmyndighetens roll och arbete för korruptionsbekämpning refereras ofta till i massmedierna och politiska tal.
Samarbetet med Office of the Controller and Auditor General of Zanzibar, som inleddes under året, är en integrerad del i det sedan år 2004 pågående samarbetet mellan Riksrevisionen och NAOT. Verksamheten har under året resulterat i att ett projektkontor har upprättats samt att en grund lagts för det vidare samarbetet.
Övriga
Samarbetet med Office of the Auditor General (OAG) i Rwanda har pågått sedan 2001 och kommer att avslutas våren 2009. Verksamheten under 2008 har resulterat i en första version av en ny manual inom delområdet årlig revision. På IT-området bedömer vi att OAG:s kunskaper om organisationens roll och arbetsmetoder har ökat avsevärt såväl som den tekniska kompetensen ökat påtagligt.
Samarbetet med Office of the Auditor General (OAG) i Botswana har inte fullt ut uppnått de uppsatta målen. Ett avgörande skäl till detta är att riksrevisorn, som varit starkt drivande i reformarbetet, under året lämnade sitt uppdrag och att OAG därefter inte har lyckats driva utvecklingsarbetet på avsett vis och i avsedd takt.
Under 2008 har Riksrevisionen avslutat ett mindre samarbetsprojekt med revisionsmyndigheten i Indonesien inom området revision av centralbanken. Genom samarbetet har ett indonesiskt team tillägnat sig ett arbetssätt som i högre grad än tidigare baseras på riskbedömningar i enlighet med internationella standarder.
Arbetet med att ta fram ett internt styrdokument, vägledning för internationellt utvecklingssamarbete, har resulterat i ett första samlat utkast. Framtagandet av vägledningen utgör ett viktigt led i Riksrevisionens interna kvalitetssäkringsarbete.
För att fortlöpande kunna värdera kvalitetsfrågorna i verksamheten är det viktigt att externa utvärderingar görs. Utgångspunkten är att varje projekt ska utvärderas inför varje ny projektfas samt inför avslutningen av den sista fasen, då hela projektet är föremål för den externa genomlysningen.
Under året har det pågående projektet i Tanzania utvärderats av Sipu International, inför övergången till en andra samarbetsfas i projektet. En kort sammanfattning av utvärderingen är att den nationella revisionsmyndigheten (NAOT) i och med stödet från projektet har gjort avsevärda framsteg i förhållande till flera av de uppsatta målen. NAOT håller även på att uppnå högre grad av oberoende. Flera indikationer pekar på förbättringar i fråga om ansvarsutkrävande och finansiell disciplin i förvaltningen. En del av denna utveckling är ett resultat av förhållanden utanför projektet. På andra områden har projektets resultat spelat en viktig roll, till exempel för utveckling av metoder och dokumentation inom revisionsområdet, kapacitetsfrågor, etableringen av en enhet för effektivitetsrevision, datoriseringen av NAOT, inklusive utbildning och stöd.
Tabellen nedan visar hur projektsammansättningen har utvecklats mellan åren 2006 och 2008 samt hur kostnadsutfallet påverkats. Utfasningen av det omfattande samarbetet med Tribunal Administrativo i Moçambique har skapat utrymme för avsevärt ökad aktivitet i flera övriga projekt.
Tabell 10: Kostnader för internationellt utvecklingssamarbete 2006200815, tkr
Tabell 11: Redovisade timmar internationellt utvecklingssamarbetet 20062008
Internationell revision, samverkan och kontakter innefattar i huvudsak arbete inom ramen för INTOSAI, samarbete inom EU, det nordiska revisionssamarbetet, åtaganden som revisor i internationella organisationer samt bilaterala kontakter av olika slag.
Mål för internationell revision, samverkan och kontakter samt uppdragsverksamhet
Enligt lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen företräder Riksrevisionen Sverige som nationellt revisionsorgan i internationella sammanhang. Inom ramen för detta uppdrag ska Riksrevisionen utbyta kunskaper och erfarenheter med systerorganisationer i andra länder till gagn för vår egen granskningsverksamhet samt för att bidra till den internationella utvecklingen av offentlig revision.
Resultat och bedömning
Riksrevisionens arbete som ordförande i INTOSAI Financial Audit Guidelines Subcommittee (FAS) har fortsatt under 2008, och verksamheten har präglats av fortsatt hög intensitet. Tidigare års arbete med att bygga upp en hållbar struktur, organisation och process ger nu utdelning, och kvarvarande riktlinjer beräknas bli slutförda under första halvåret 2009. Det internationella utbytet i övrigt har inneburit aktivt deltagande i centrala forum såsom EUROSAI:s kongress och EU:s kontaktkommittémöte. Riksrevisionen har även deltagit i andra internationella sammanhang i syfte att utbyta information, erfarenheter och kunskaper med kolleger från andra länder. De besparingar som gjordes under året har dock inneburit minskat deltagande i olika internationella sammanhang.
Riksrevisionen har INTOSAI:s uppdrag och förtroende att som ordförandeland i Financial Audit Guidelines Subcommittee leda arbetet med att utveckla internationella revisionsriktlinjer för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC) och genomförs med hjälp av revisionsexperter från statliga revisionsorgan i ett sextiotal länder. IAASB ger ut International Standards on Auditing (ISA), som är en globalt accepterad standard för revision och INTOSAI är en strategisk samarbetspartner, med vilken IAASB avser fortsätta sitt nära samarbete. Samarbetet syftar sammantaget till att ta fram globala standarder för finansiell revision till grund för det dagliga revisionsarbetet. Efter hand kan arbetet bidra ökad transparens och ökat förtroende för såväl revisorers arbete som för de verksamheter som granskas. Världsbanken liksom Asiatiska utvecklingsbanken bidrar till projektets finansiering. Under 2008 har FAS utvecklat utkast till 20 riktlinjer utöver de nio som fastställdes av INTOSAI:s kongress 2007. Av dessa 20 har nio än så länge distribuerats till INTOSAI:s medlemmar för kommentarer. 36 av 40 riktlinjer kommer att färdigställas och presenteras för INTOSAI Governing Board för beslut under 2009. FAS planerar att under 2010 presentera en heltäckande uppsättning av riktlinjer för finansiell revision i offentlig verksamhet. FAS är INTOSAI:s största projekt. I arbetet engageras ett stort antal experter från nationella revisionsorgan runt om i världen. Stödet från givarorganisationer kan ses som en stark indikation på att de externa förväntningarna på att projektet ska bidra till utvecklingen av offentlig revision är stora. Arbetet med FAS har givit Riksrevisionen utökad kunskap och insikt i internationella standarder och bidragit till utvecklingen av offentlig revision internationellt. En viktig uppgift för FAS är att sprida kunskap om riktlinjerna. Som ett led i detta var en riksrevisor huvudtalare vid Tokyo International Audit Forum.
Riksrevisionen har också deltagit i INTOSAI:s arbetsgrupper för utveckling av riktlinjer för effektivitetsrevision och regelefterlevnadsrevision (compliance audit) och även på detta sätt bidragit till INTOSAI:s arbete med utveckling av standarder.
Inom ramen för INTOSAI:s arbetsgrupp för kapacitetsutveckling har Riksrevisionen tagit fram en global databas för större kapacitetsuppbyggnadsprojekt vid nationella revisionsorgan, vilket kommer att öka möjligheterna för givarländer att koordinera sitt stöd till mindre utvecklade revisionsorgan. Inom INTOSAI:s IT-arbetsgrupp arbetar Sverige med att ta fram ett granskningsprogram för E-förvaltning.
En delegation ledd av riksrevisor deltog i årets EUROSAI17-kongress bl.a. med presentationer av granskningar inom några områden. Riksrevisionen har även deltagit i EUROSAI:s arbetsgrupp för miljörevision och där inhämtat erfarenheter som förväntas få positiva effekter inom ramen för vårt arbete med granskningar på temat hållbar utveckling,
Riksrevisionen har under året mottagit åtta besök från såväl revisionsorgan som parlament och regeringar. Syftet med dessa besök är att utbyta kunskaper om offentlig revision till gagn för Riksrevisionens verksamhet och som bidrag till utvecklingen av revisionen internationellt. Vidare har Riksrevisionen besvarat frågor från andra länders revisionsorgan för att på så sätt sprida information som kan bidra till utvecklingen av offentlig revision. En riksrevisor har också på inbjudan besökt den kinesiska revisionsmyndigheten samt medverkat i nätverket Global Working Group som består av riksrevisorer från de mest avancerade revisionsmyndigheterna.
Det av Sverige ledda arbetet med att utvärdera arbetsgrupperna inom EU:s kontaktkommittésamarbete syftar till ett effektivare arbete inom dessa. Det skulle kunna ge effektivitetsvinster även för Riksrevisionens arbete i arbetsgrupperna. Vid EU:s kontaktkommittémöte presenterade riksrevisor de slutsatser som hittills dragits.
Under 2008 har Europeiska revisionsrätten (ECA) genomfört två granskningsbesök i Sverige. Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Romfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige.
Riksrevisionen har inom ramen för sitt löpande åtagande som nationellt revisionsorgan granskat fyra nordiska institutioner i enlighet med den s.k. domicillandsprincipen och varit revisor i det europeiska flygsäkerhetsorganet Eurocontrol och i den Europeiska rymdorganisationen ESA.
Inom ramen för internationell revision, samverkan och kontakter har kostnaderna för FAS-projektet och för revision av internationella organisationer ökat. Kostnadsökningen för FAS-projektet beror på att projektet har gått in i en intensivare fas. Vad gäller revision av internationella organisationer beror ökningen främst på att Riksrevisionen har varit ordförande i revisionsstyrelsen i Eurocontrol.
Tabell 12: Kostnader och intäkter för internationell revision, samverkan och kontakter (Anslag 90:1) samt för internationell uppdragsverksamhet 2006200818, tkr
Den internationella uppdragsverksamheten har under året bestått av två delar, dels ett seminarium vid internrevisionsmyndigheten i Ukraina om effektivitetsrevision, dels revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of Baltic Sea States). Minskningen av intäkter jämfört med 2007 är två miljoner kronor, vilket beror på att projektet i Malawi har avslutats.
Tabell 13: Resultat för internationell uppdragsverksamhet 20062008, Tkr
Tabell 14: internationell revision, samverkan och kontakter samt uppdragsverksamhet 20062008, Timmar
Riksrevisionen ska utföra en oberoende revision som bidrar till demokratisk insyn, god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Genom att riksdag och regering får kunskap om hur fattade beslut faktiskt har genomförts och samtidigt får ett underlag för åtgärder kan revisionen bidra till att skattepengarna används effektivt och redovisas på ett riktigt sätt. För att uppnå detta är det en förutsättning att Riksrevisionens resultat och iakttagelser är efterfrågade och tydligt kommunicerade med relevanta målgrupper. Det innebär att kommunikation och kunskapsspridning av revisionens resultat är en viktig del av Riksrevisionens verksamhet.
I Riksrevisionens uppgifter ingår även att företräda statlig revision i olika sammanhang. De aktiviteter och kontakter som sker i ovannämnda syfte genomförs av medarbetare och chefer inom våra revisionsgrenar men också av riksrevisorerna. Detta innebär att en stor del av de aktiviteter som sker för att öka kunskapen om revisionens iakttagelser genomförs efter avslutad granskning. För att ge en tydlig bild av denna del av myndighetens verksamhet redovisas den i särskild ordning i detta kapitel.
Det övergripande syftet med den verksamhet som redovisas i detta kapitel är att öka genomslaget av Riksrevisionens verksamhet. Det vill säga att regeringen och myndigheterna vidtar konkreta åtgärder som undanröjer de problem och brister vi pekar på. Målsättningen för Riksrevisionens externa kontakter är att uppnå en verkningsfull och förtroendefull relation med Riksrevisionens intressenter.
Sammanfattande bedömning
En aktiv kommunikation av resultaten av verksamheten bidrar till ett ökat genomslag, vilket är ett viktigt inslag i Riksrevisionens inriktning av verksamheten. En rad aktiviteter med detta syfte har också genomförts under året. Riksrevisorernas årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport har bidragit till att sprida kunskap om verksamheten. I samband med varje effektivitetsgranskning har det genomförts ett efterarbete som handlar om att informera riksdagen, regeringen, berörda myndighetsledningar och allmänheten om resultatet av respektive granskning. Riksrevisionens bedömning är att det finns en efterfrågan på riksrevisorernas närvaro i riksdagens utskott i samband med beredningen av resultatet av Riksrevisionens granskningar. Flera riksdagsledamöter refererar i sina motioner och interpellationer till de rapporter som redovisas i detta kapitel. Under 2008 har den ansträngda ekonomiska situationen inneburit att efterarbetet och myndighetens externa kontakter fått stå tillbaka. Riksrevisionens bedömning är dock att dessa aktiviteter långsiktigt behöver ligga på en högre nivå.
Måluppfyllelse
Under det gångna året har Riksrevisionen arbetat med följande produkter och aktiviteter för att utveckla kunskapen om revisionens resultat.
Riksrevisorernas årliga rapport publicerades i juni 2008. I rapporten presenterar riksrevisorerna de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. Till skillnad från effektivitets-revisionens granskningsrapporter lämnas den årliga rapporten alltid till såväl regeringen som riksdagen. I fråga om den årliga revisionen redovisas i rapporten viktiga iakttagelser från granskningen av myndigheternas årsredovisningar. Dessa iakttagelser avser bl.a. hur stora verksamhets-förändringar påverkar den interna kontrollen, tolkningen av den nya myndighetsförordningen samt hanteringen av de anställdas bisysslor. För effektivitetsrevisionen redovisas i rapporten slutsatser av granskningen inom tre granskningsstrategier.
I Riksrevisionens uppföljningsrapport 2008 (dnr 30-2007-1359) redovisas vilka åtgärder regeringen samt de granskade myndigheterna och bolagen har vidtagit med anledning av granskningsrapporter publicerade under Riksrevisionens fyra första verksamhetsår. Rapporten innehåller också en redovisning av hur riksdagen har mottagit och behandlat granskningsresultaten från effektivitetsrevisionen. Därutöver framgår hur de invändningar som den årliga revisionen lämnat i sina revisionsberättelser har behandlats. Jämfört med föregående år har rapporten byggts ut med en redovisning av en djupare uppföljning av fem äldre granskningsrapporter. Syftet har varit att visa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av våra rapporter och också i vissa fall vilka effekter som granskningarna har bidragit till när regeringen och de granskade organisationerna haft tid på sig att beakta granskningsresultaten och omsätta dem i praktisk handling.
I en separat bilaga till uppföljningsrapporten redovisas resultatet av uppföljningen av 63 granskningsrapporter (RiR 2005:15RiR 2007:17).
Riksrevisionen ska företräda statlig revision i olika sammanhang till exempel i frågor om styrning och revision. Riksrevisionen har även genom granskning skaffat kunskap om förhållanden inom olika sakområden. Med denna utgångspunkt lämnar Riksrevisionen remissyttranden i vissa frågor. Under 2008 har Riksrevisionen bl.a. annat lämnat yttrande över Avgiftsutredningens respektive Styrutredningens slutbetänkande.
Under året har myndigheten fortsatt arbetet för att öka kunskap om revisionens resultat och verksamhet. Som ett led i detta arbete har riksrevisorerna och granskningsledningen deltagit i ett antal möten med bl.a. riksdagens utskott, statsråd och företrädare för Regeringskansliet. Därutöver har riksrevisorerna och andra företrädare för Riksrevisionen deltagit i externa seminarier.
Efter att granskningsrapporter publiceras vidtar efterarbete i form av olika kommunikationsinsatser. Syftet med att förmedla och lyfta fram revisionens viktigaste slutsatser och rekommendationer är ytterst att öka genomslaget för verksamheten. Resultaten sprids också genom kontakter med medierna. För effektivitetsrevisionen handlar det om att informera riksdagen, regeringen, berörda myndighetsledningar och allmänheten om resultatet i respektive granskningsrapport. Pressmeddelanden skickas ut och ofta håller vi även en presskonferens. Riksrevisionen har under 2008 deltagit i olika seminarier och konferenser exempelvis i samband med avrapportering av strategin om hoten mot samhället. Möten med riksdagens utskott och mediekontakter är ytterligare exempel på det arbete som sker efter att våra rapporter publicerats. Riksrevisionen informerar även riksdagen genom Riksrevisionens styrelse. Uppgifter om antalet framställningar och redogörelser från styrelsen redovisas under avsnittet Styrelsen.
Kostnader
Kostnaderna för Riksrevisorernas årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport var i princip oförändrade mellan 2007 och 2008. Även kostnaderna förknippade med externa kontakter var i stort sett oförändrade. Däremot har kostnaderna för revisionens efterarbete minskat kraftigt mellan 2007 och 2008. Minskningen beror på att den ekonomiska situationen och medföljande anställningsstopp resulterade i att arbetet med förstudier och granskningar prioriterades framför bl.a. efterarbetet.
Tabell 15: Kostnader20 för övrig avrapportering, externa kontakter och efterarbete 20062008, tkr
Riksrevisionens styrelse prövar fritt vilka beslut riksdagen bör överväga med anledning av riksrevisorernas iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen har initiativrätt till riksdagen genom att den beslutar om framställningar (med förslag till riksdagsbeslut) och redogörelser (information till riksdagen). Styrelsens ställningstaganden föregås av en föredragning av granskningsrapporten som görs av riksrevisor och projektgruppen. Därefter tar styrelsen ställning till huruvida initiativrätten ska användas. Vid nästkommande sammanträde tar styrelsen ställning till ett förslag till framställning eller redogörelse.
Styrelsen har under året slutbehandlat 32 av effektivitetsrevisionens granskningar.22 I 24 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen. Av de 24 initiativen under 2008 hade 7 formen av framställning. Övriga 17 hade formen av en redogörelse. Styrelsen lade 8 granskningar till handlingarna.
Tabell 16: Riksrevisionens styrelses behandling av granskningarna 20062008, antal
Styrelsen har haft elva ordinarie sammanträden under 2008. Inför styrelsens möten hålls vid behov presidiemöten. Riksrevisorerna deltar i såväl styrelsens som presidiets möten.
Styrelsen har fullgjort de författningsenliga uppgifter som åligger den. Styrelsen har således till riksdagen överlämnat revisionsberättelserna över granskningarna av Riksbanken, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och årsredovisningen för staten. Därutöver har styrelsen beslutat om Riksrevisionens årsredovisning för 2007 samt förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen för 2009. Styrelsen har dessutom till riksdagen överlämnat Riksrevisionens årliga rapport 2008. Slutligen har styrelsen lämnat förslag till tilläggsbudget för 2008.
Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska vid Riksrevisionen finnas ett vetenskapligt råd. Rådet är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, i första hand med inriktning mot mer strategiska frågor.
Det vetenskapliga rådet har engagerats för diskussioner om granskningsrapporter och förstudier från effektivitetsrevisionen, Riksrevisionens uppföljningsrapport samt Riksrevisorernas årliga rapport. Projektgrupper har även föredragit pågående granskningar. Frågor som tagits upp har behandlat t.ex. kvalitet och val av metod.
Rådet har under 2008 sammanträtt tre gånger.
Ledamöter under året har varit:
Martin Flodén, docent, Handelshögskolan i Stockholm
Gunilla Jarlbro, professor, Lunds universitet
Lena Marcusson, professor, Uppsala universitet
Claes Norberg, professor, Lunds universitet
Inga Persson, professor, Lunds universitet
Daniel Tarschys, professor, Stockholms universitet
I detta kapitel redovisas de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål och att utföra vårt uppdrag.
Riksrevisorerna har med stöd av väsentlighetskriteriet i 7 kap. 6 § föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen har valt att liksom regeringens myndigheter redovisa kompetensförsörjning enligt 3 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.
Riksrevisionen arbetar för att säkerställa en kompetensförsörjning som är anpassad till myndighetens mål och verksamhet. Ett ansträngt ekonomiskt läge under året har medfört att åtgärder vidtagits såsom neddragning av den interna utbildningen, minskat externt kompetensstöd samt tillfälligt anställningsstopp. För myndigheten viktiga planerade aktiviteter för att säkerställa vår kompetensförsörjning på några års sikt har således fått stå tillbaka då vi fokuserat på att genomföra kärnverksamhetens uppdrag under året. Anställningsstoppet kunde hävas i slutet av 2008, vilket är en förutsättning för att under 2009 kunna bemanna verksamheten för att genomföra våra uppdrag.
Under 2009 måste även myndigheten återuppta ursprungliga planerade kompetensförsörjningsaktiviteter för att säkerställa en långsiktigt hållbar kvalitet och nivå i verksamheten.
Riksrevisionen har under 2008 fortsatt det arbete med ledar- och kompetensförsörjning som inleddes året innan. Insatserna har dock inte genomförts i den omfattning som ursprungligen planerades till följd av vissa tillfälliga besparingsåtgärder.
Kartläggning, ledarförsörjning, rekrytering och arbetsmiljö
En kompetenskartläggning har under 2008 genomförts inom effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. Syftet med kompetenskartläggningen är att skapa ett planeringsstöd både kort- och långsiktigt. En förbättrad helhetssyn över personalens specifika kompetens har därigenom erhållits. Ny metod för medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner provades, och metoden kommer att införas fullt ut under 2009.
Under 2008 beslutades om Riksrevisionens ledarförsörjningsstrategi. Ledarutvecklingsinsatser påbörjades under 2008. Planerade insatser med identifiering och utveckling av ledarämnen samt utvecklingsinsatser för andra ledarbefattningar har senarelagts. Introduktion av nytillträdda chefer har genomförts enligt strategin, och karriärplanering för chefer vars förordnanden gick ut har genomförts.
I början av året var rekryteringarna många men under stor del av året rådde anställningsstopp. Från senhösten återupptogs rekryteringarna. Totalt har 65 personer slutat under året och 32 rekryterats eller återgått från tjänstledighet. En kompetensväxling inom kommunikationsfunktionen har slutförts under 2008.
En medarbetarundersökning genomfördes under året och utgör ett viktigt underlag i myndighetens förändringsarbete. Resultatet av undersökningen har diskuterats under hösten med medarbetare och i chefsgruppen varefter en handlingsplan arbetats fram som också beretts tillsammans med arbetstagarorganisationerna. Syftet med denna plan är att stärka Riksrevisionens attraktionskraft som myndighet, utveckla medarbetarnas kompetens och attraktionskraft samt förbättra arbetsmiljön. Avsikten är att myndigheten ska genomföra handlingsplanen under 2009 och 2010 och att detta ska ske i samverkan med arbetstagarorganisationerna, och riksrevisorerna avser att tillsammans med dessa följa upp handlingsplanen.
Kompetensutveckling
Riksrevisionens nyanställda erbjuds under första året en introduktionsutbildning som är gemensam för hela myndigheten. För medarbetare inom årlig revision finns sedan flera år ett femårigt utbildningsprogram. Utbildningen för effektivitetsrevisionens medarbetare är inriktad mot strategiskt viktiga kunskaper som krävs inom effektivitetsrevisionens verksamhet.
Under året genomförde Riksrevisionen kurser enligt den femåriga utbildningstrappa som arrangeras sedan ett antal år. I utbildningen finns två prov inlagda, ett efter tre års yrkeserfarenhet varvad med utbildning och ett efter fem år. Utbildningen ska motsvara den som ges för revisorer inom privat sektor, men med fokus på det regelverk som gäller statlig verksamhet. Utbildningen syftar till att säkerställa att revisorer inom årlig revision har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revision inom statlig verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper i arbetet. Provverksamheten genomfördes liksom tidigare i samarbete med Revisorsnämnden.
Under 2008 godkändes 3 av de 7 revisorer som genomförde prov 1. På grund av för få anmälningar genomfördes inte prov 2. Sedan utbildningen startade 1999 har 73 revisorer godkänts i prov 1 vid utgången av 2008. Av dessa har 32 revisorer även klarat prov 2. Inom den årliga revisionen finns vid utgången av 2008 57 revisorer som klarat prov 1 eller prov 1 och 2, eller är auktoriserade revisorer.
Tabell 17: Antal godkända vid prov under perioden 20062008
Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar i organisationen för vart och ett av den årliga revisionens uppdrag, vilket innebär att de ansvarar för revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsintyg. Alla ansvariga revisorer uppfyller de interna kompetenskraven.
Den interna utbildningen för effektivitetsrevisorer baseras på fastställda kompetensprofiler som omfattar personlig, kommunikativ, strategisk samt yrkesteknisk kompetens. Utbildningen består av tre nivåer: grundutbildning, fortsättningsutbildning samt reflexion, träning, seminarier, studieteknik och internationellt utbyte. Tonvikten för utbildningarna ligger på utredningsmetodik, projektarbete och omvärldsanalys.
Under 2008 genomfördes utbildningar inom områden som ekonomistyrning, projektarbete och utredningsmetod. Viss reduktion av kursutbudet skedde tillfälligt på grund av det ekonomiska läget. De utbildningar som har genomförts har varit inom projektutbildning; dessutom har enstaka metodkurser och en kurs i revisionsmetodik genomförts. Därutöver genomfördes seminarier med externa experter och forskare för att tillföra fördjupade kunskaper inom det förvaltningspolitiska området samt seminarier om upphandling och internationellt arbete.
Internt kompetensutbyte och utnyttjande av extern kompetens
En viktig strategisk fråga för Riksrevisionen är att utnyttja den egna samlade kompetensen på bästa sätt och vid behov komplettera den dels genom samarbete med universitet, dels genom att anlita konsulter inom både revision och administration.
Samverkan både mellan och inom verksamhetsgrenarna syftar till att utnyttja medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt och samtidigt bidra till att utveckla deras kompetens. Effektivitetsrevisorer deltar främst i den årliga revisionen av myndigheternas resultatredovisningar och årliga revisorer deltar när så är lämpligt i effektivitetsgranskningar. Årliga revisorer (årlig revision) bidrar också till effektivitetsrevisionens verksamhetsplanering med insikter från sin granskning av de statliga myndigheterna.
Möjligheter till kompetensutveckling tas också till vara när medarbetare deltar i Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Övriga internationella kontakter, bl.a. inom ramen för INTOSAI och EUROSAI, utnyttjas för omvärldsbevakning och kompetensutveckling utifrån granskningsverksamhetens behov.
Då organisationen har behov av tidsbegränsad kompetensförstärkning väljer Riksrevisionen att anlita konsulter. Inom revisionsverksamheten upphandlas konsulter främst för att tillföra särskild sakkunskap, men också avancerad metodkunskap. Extern kompetens anlitas även för utbildningsinsatser och inom administrationen. Under året fortsatte Riksrevisionens samarbete med Uppsala och Stockholms universitet. Syftet är främst att få tillgång till aktuell och relevant kunskap och kompetens inom områden där granskningar planeras eller genomförs.
Externt kompetensstöd utnyttjades till en kostnad23 av 22 miljoner kronor under 2008. Detta är en minskning med 31 procent jämfört med föregående år. Externt kompetensstöd inom kärnverksamheterna inklusive övrig avrapportering och kompetensutveckling uppgick till 14 miljoner kronor (en minskning med 16 procent) och administration och ledning till 8 miljoner kronor (en minskning med 48 procent). Denna minskning av kostnaderna för extern kompetens är ett resultat av tillfälliga besparingsåtgärder under 2008.
Vid årets slut var 279 personer (inklusive tjänstlediga 314) anställda vid Riksrevisionen. Minskningen jämfört med föregående år beror främst på en eftersläpning i återrekryteringen efter anställningsstoppet under året.
Tabell 18: antal anställda per 31 december 20062008
Under 2008 har 65 personer slutat eller gått på tjänstledighet och 32 stycken har rekryterats eller återkommit från tjänstledighet.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron minskade något jämfört med föregående år. Andelen långtidssjuka uppvisar den största minskningen.
Tabell 19: Sjukfrånvaro 20072008, procent
Åtgärder för att förebygga ohälsa
Under 2008 avslutades ett förebyggande hälsoarbete som inleddes året innan i samarbete med företagshälsovården. Syftet är att stötta medarbetarna till att på ett tidigt stadium själva förebygga ohälsa genom ökad medvetenhet och ansvarstagande i hälsofrågor. Totalt deltog 151 personer varav 100 genomförde hälsoarbetet fullständigt.
Anslagen är räntebärande.
Redovisning mot inkomsttitel
Anslag 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag, utgiftsområde 7
(Belopp redovisas i tusental kronor där inte annat anges.)
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till förordningen.
Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut avgift för årlig revision. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa27 som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.
Driftkostnader per årsarbetskraft, årsarbetskrafter och medelantal anställda som redovisas i Sammanställning över väsenliga uppgifter har beräknas enligt allmänna råd till 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag.
Myndighetens gemensamma kostnader fördelas utifrån antal personer på revisionsenheterna och den internationella funktionen. Dessa kostnader tillsammans med de enhetsgemensamma kostnader som uppstår på respektive enhet eller funktion fördelas enligt förbrukade timmar inom verksamhetsgrenarna. Utgifterna för omställningskostnader ingår inte i fördelningen.
Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetsledning (inklusive styrelsen och Vetenskapliga rådet) och administration, lokaler, utrustning, inventarier, utbildningskostnader, förvaltningskostnader samt kostnader för verksamhetsutveckling m.m. Enhetsgemensamma kostnader är ledning och administration av verksamheten på enhetsnivå, kursavgifter och övriga personalkostnader. Utbetalningar av bidrag som finansieras med det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete redovisas som transferering i resultaträkningen.
Som anläggningstillgångar redovisas Balanserade utgifter för utveckling, Rättigheter och andra immateriella tillgångar, Förbättringsutgifter på annans fastighet samt Maskiner, inventarier, installationer m.m. som har ett anskaffningsvärde på minst 10 000 kronor och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 100 000 kronor för att utgiften ska aktiveras.
Avskrivning sker från den månad som tillgången tas i bruk.
35 år |
Balanserade utgifter för egenutveckling. En individuell bedömning av ekonomisk livslängd görs. |
35 år |
Rättigheter och andra immateriella tillgångar. |
5 år28 |
Förbättringsutgifter på annans fastighet. |
57 år |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
Fordringarna har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalat.
Skulder har tagits upp till nominellt belopp.
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdag infaller den 12 januari. Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2008 har gjorts fram t.o.m. den 12 januari 2009. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kronor.
Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension, för personal som pensionerats i samband med bildandet av Riksrevisionen och för personal som sagts upp under 2007.
(tkr)
Styrelseledamöters och suppleanters uppdrag 2008
Riksrevisionen ska enligt 7 kap. 10 § i föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen redovisa uppgifter relaterat till styrelseledamöter och suppleanter enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen ska för dessa personer uppge uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska vidare redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret och de framtida åtaganden som avtalats för var och en av styrelsens ordinarie ledamöter och suppleanter vid myndigheten som utsetts av regeringen.
Uppgifter för Ordinarie ledamöter
Uppgifter för Suppleanter
(beloppen anges i kronor)
Riksrevisorer
Styrelseledamöter
Styrelsesuppleanter
Lennart Grufberg är efter förordnandetiden berättigad till hel chefspension. Därvid förutsätts att endast den bästa av de båda pensionerna, chefspension eller förordnandepension, betalas ut. Grufberg tillerkänns utöver pension enligt ovan en kompletterande avgångsersättning från förordnandetidens slut till den månad han fyller 65 år. Ersättningen beräknas som skillnaden mellan den då aktuella grundlönen för en riksrevisor jämte det administrativa lönetillägget, å ena sidan, och vad han är berättigad till i chefspension, å andra sidan. Ersättningen ska minskas med vad Grufberg under den aktuella perioden dels uppbär i ersättning enligt 13 § andra stycket förordningen (1995:1038) om chefspensioner, dels uppbär som inkomst av uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige. Från avräkningen undantas inkomster som på årsbasis inte överstiger 18 000 kronor.
I övrigt gäller att för anställning som riksrevisor ska gälla förordningen (1995:1038) om statliga chefspensioner, vilken antagits av riksdagens förvaltningsstyrelse för tillämpning inom riksdagen och dess myndigheter (RFS 1996:4). Dock gäller att rätt till hel pension uppnås efter en förordnandetid på sju år och att den som fullgjort ett sådant sjuårsförordnande är undantagen från ålderskraven för erhållande av pension.
Elanders, Vällingby 2009
[1] | Uppföljning av Riksrevisionsreformen. Riksrevisionens styrelse, ledning och hanteringen av effektivitetsgranskningar (2008/09:URF1). |
[2] | Kostnaderna i diagrammet har reducerats med intäkter andra än sådana av anslag och intäkter som redovisats mot inkomsttitel, jämför med tabell 1. |
[3] | Kostnaderna i tabellen har justerats för förändrade avsättningar avseende personal från Riksrevisionsverket (RRV) och Riksdagens revisorer. Denna kostnad har inte fördelats ut till verksamhetsgrenarnas tabeller. |
[4] | Belopp inom parentes avser jämförelsetal för 2007. |
[5] | Se avsnitt Retroaktiva pensionsavgifter. |
[6] | För redovisningen för staten, Regeringskansliet, Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning gäller att revisionen inte ska avse ledningens förvaltning. |
[7] | International Organization for Supreme Audit Institutions. |
[8] | International Federation of Accountants. |
[9] | Gemensam revision innebär att revisorerna har ett gemensamt ansvar för att planera och genomföra revisionen samt komma överens om en arbetsfördelning sinsemellan. |
[10] | Kostnaderna i tabellen omfattar myndighetsgemensamma finansiella intäkter då gemensamma kostnader som fördelats hit först minskats med dessa intäkter. |
[11] | Enligt 14 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. |
[12] | Antal rapporter är exklusive årlig rapport. |
[13] | Kostnaderna i tabellen omfattar myndighetsgemensamma finansiella intäkter då gemensamma kostnader som fördelats hit först minskats med dessa intäkter. |
[14] | Från och med 2007 redovisas styckkostnad (Kostnad per under året avslutad granskning) för avslutade granskningar. I styckkostnaden ingår granskningens totala kostnad från start till publicering. I styckkostnaden redovisas även granskningar som avslutats utan rapport. I styckkostnad ingår inte kostnader för områdesbevakning. Kostnaderna för 2006 har beräknats enligt den nya modellen. |
[15] | Kostnaderna i tabellen omfattar myndighetsgemensamma finansiella intäkter då gemensamma kostnader som fördelats hit först minskats med dessa intäkter. |
[16] | Beredning pågår, inget avtal finns ännu för Liberia. |
[17] | INTOSAI:s regionala grupp för Europa. |
[18] | Tabellen innehåller myndighetsgemensamma finansiella intäkter. |
[19] | Jämförelsetal för 2007 har ändrats så att intäkter 468 tkr redovisas för Internationell revision, samverkan och kontakter. I årsredovisning 2007 redovisades dessa som en minskning av kostnaden. |
[20] | Kostnaderna i tabellen omfattar myndighetsgemensamma finansiella intäkter då gemensamma kostnader som fördelats hit först minskats med dessa intäkter. |
[21] | Här ingår förutom Riksrevisionens årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport även remissyttranden samt seminarier och andra kontakter. |
[22] | Riksrevisionens styrelse behandlar granskningsrapporterna en tid efter det att rapporterna har slutförts. Alla rapporter behandlas därför inte samma kalenderår som de slutförts. |
[23] | Kostnad anges här enbart för att ge en uppfattning om omfattningen av externt kompetensstöd. Kostnaderna ingår i redovisningen för respektive berörd verksamhetsgren i tidigare kapitel. |
[24] | Uppgiften återfinns i Sammanställning över väsentliga uppgifter. |
[25] | I förhållande till total ordinarie arbetstid. |
[26] | Total sjukfrånvaro i procent multiplicerad med andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) i procent. |
[27] | Riksdagen har beslutat om en högsta taxenivå. |
[28] | Dock längst hyreskontraktets varaktighet. |