Redogörelse till riksdagen 2009/10:RS2
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009
Riksdagsstyrelsen
Riksdagsstyrelsen har vid sammanträde den 17 februari 2010 fastställt årsredovisningen avseende 2009 års verksamhet.
Riksdagsstyrelsens ledamöter 2009 |
|
|
Per Westerberg (m) |
Lars Lindblad (m) |
|
talman |
|
|
(ordförande) |
|
|
Leif Jakobsson (s) |
Margareta Pålsson (m) |
Berit Andnor (s) |
Morgan Johansson (s) |
Magdalena Andersson (m) |
Roger Tiefensee (c) |
Johan Pehrson (fp) |
Margareta Israelsson (s) |
|
Föredragande i riksdagsstyrelsen
Anders Forsberg
(riksdagsdirektör)
1
2009/10:RS2
RS2_0910.doc
Innehållsförteckning
Riksdagsstyrelsen ............................................................................................ |
1 |
||
1 Året som gått i sammandrag...................................................................... |
3 |
||
2 |
Resultatredovisning ................................................................................... |
5 |
|
|
2.1 |
Förutsättningar för verksamheten....................................................... |
5 |
|
2.2 |
Förutsättningar för resultatredovisningen........................................... |
6 |
|
2.3 |
Anslagsdirektivens återrapporteringskrav .......................................... |
8 |
|
2.4 |
Redovisning av resultatet ................................................................... |
8 |
|
2.5 |
Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m..................................... |
11 |
|
2.6 |
Stöd och service till ledamöter och partikanslier.............................. |
22 |
|
2.7 |
Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete.................................. |
38 |
|
2.8 |
Vård och bevarande av byggnader och samlingar ............................ |
45 |
|
2.9 |
Myndighet och arbetsgivare ............................................................. |
48 |
|
2.10Prioriterade områden ........................................................................ |
63 |
|
|
2.11Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m. ......................................... |
65 |
|
|
2.12Anslagsöversikt ................................................................................ |
69 |
|
3 |
Finansiell redovisning ............................................................................. |
71 |
|
|
3.1 |
Resultaträkning................................................................................. |
71 |
|
3.1 |
Balansräkning................................................................................... |
72 |
|
3.2 |
Anslagsredovisning .......................................................................... |
74 |
|
3.3 |
Finansieringsanalys .......................................................................... |
75 |
|
3.4 |
Tilläggsupplysningar och noter ........................................................ |
77 |
|
3.5 |
Sammanställning över väsentliga uppgifter...................................... |
89 |
4 |
Bilaga till årsredovisningen..................................................................... |
93 |
2
2009/10:RS2
- 3 -
1 Året som gått i sammandrag
Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Uppdraget innebär att en mångfasetterad verksamhet bedrivs inom förvaltningen. Förutom de direkt kammar- och ledamotsanknutna uppgifterna svarar förvaltningen även för de uppgifter som följer av att riksdagsförvaltningen är en statlig myndighet.
Huvuduppgiften är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla den service och de resurser som behövs för riksdagsorganens verksamhet. Genom god planering i kombination med hög flexibilitet ska förvaltningen medverka till att riksdagsarbetet kan bedrivas effektivt.
Med stöd av Statistiska centralbyrån (SCB) genomfördes liksom föregå- ende år en serviceenkät bland riksdagens ledamöter och de anställda i parti- kanslierna1. Undersökningen för 2009 visade att det finns en stor uppskatt- ning av det stöd och den service som erbjuds. Högt betyg gavs även detta år åt förvaltningens bemötande av ledamöterna.
Resultatet ses som tillfredsställande och som en viktig del i resultatbedöm- ningen.
Sveriges ordförandeskap i EU, presidentskapet i Nordiska rådet, märkes- året 2009 samt
Ett annat område som styrelsen prioriterat för 2009 var fortsatt miljöled- ningsarbete. Under våren uppnåddes målet att miljöcertifiera förvaltningen, och arbetet bedrevs därefter vidare med hög ambition. Arbetet med att genomföra riksdagens beslut med anledning av Riksdagskommitténs förslag har också fortsatt. En utredningsman har fått i uppdrag att se över arbetsfor- merna för utskottens behandling av såväl
Förutom kärnuppgiften att bereda riksdagsärenden har utskotten även ut- vecklat sitt arbete med att granska
1 Med partikansli avses i denna årsredovisning partigruppernas kanslier i riksdagen.
3
2009/10:RS2 |
ÅRET SOM GÅTT I SAMMANDRAG |
Efter ett betydande utredningsarbete enades riksdagsstyrelsen under året om ett nytt pensionssystem för riksdagens ledamöter. Målet med ett nytt pensionssystem var att undanröja brister i det tidigare systemet som innebar åldersdiskriminering genom att intjänade förmåner inte behåller sitt relativa värde och att systemet inte helt passar ledamöter som tjänstgör i skilda perio- der. Riksdagen har beslutat om en ändring. Nya regler trädde i kraft den 1 januari 2010.
För att ha god beredskap inför ett befarat utbrott av pandemin A(H1N1), eller svininfluensan, antog förvaltningen en handlingsplan på sensommaren 2009. Bland annat genomfördes massvaccinering i riksdagens lokaler. Något krisläge uppstod aldrig, men förberedelsearbetet gav goda möjligheter att se över rutiner för krisplanering och blev ett värdefullt bidrag i kompetenshöj- ningen på det området.
Riksdagsförvaltningen har ambitionen att ha en lättillgänglig och korrekt webbplats som bär information om riksdagen och den demokratiska proces- sen. För att utreda och överväga nya sätt att kommunicera och använda web- ben har därför en särskild utredning genomförts under året. Arbetet har syftat till att undersöka hur förvaltningen kan främja information och kommunika- tion mellan riksdagen som institution och allmänheten men också hur kontak- ten mellan riksdagens ledamöter och allmänheten kan förenklas.
Styrelsen har därutöver givit riksdagsförvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att utarbeta en plan för det omfattande underhålls- och renove- ringsarbete som ska genomföras kommande år.
Sammanfattningsvis har 94 % av riksdagsförvaltningens disponibla anslag förbrukats under 2009. Anslagssparandet uppgår till 93 miljoner kronor varav 58 miljoner kronor avser ledamotsanslaget och 35 miljoner avser förvalt- ningsanslaget
Bedömningen är att riksdagsförvaltningen under 2009 i allt väsentligt full- gjort sina uppdrag så som de är formulerade i riksdagsordningen2, instruktio- nen3 för riksdagsförvaltningen samt av riksdagsstyrelsen.
2Riksdagsordningen (1974:153).
3Lag (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
4
2009/10:RS2
- 5 -
2 Resultatredovisning
2.1Förutsättningar för verksamheten
Ledning
Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning.
Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen samråder med partiernas gruppledare i frågor som rör riksdagsarbetet. I ordförandekonferensen över- lägger talmannen med utskottens och
Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i in- struktionen för förvaltningen samt i annan lagstiftning och föreskrifter för riksdagsområdet.
Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ord- förande och tio ledamöter valda av riksdagen. I riksdagsstyrelsens samman- träden deltar även de vice talmännen och gruppledarna för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen. Riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen, är föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirek- tören ledamotsrådet. Rådet är ett organ där förvaltningen och ledamöter samrå- der i administrativa frågor.
Styrning
Riksdagen har beslutat om anslag4 för riksdagsförvaltningens verksamhet för budgetåret 2009. Riksdagsstyrelsen har i anslagsdirektiv5angivit ett över- gripande verksamhetsmål. Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtagan- den.
Med utgångspunkt i riksdagsordningen6 samt i instruktionen har riksdags- styrelsen formulerat riksdagsförvaltningens fem huvuduppdrag enligt följan- de:
Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att
-svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
-svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier
-främja kunskapen om riksdagen och dess arbete
-vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
-vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.
4Prop. 2008/09:1 utg.omr.1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:85.
5Dnr
69 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning.
5
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
2.2Förutsättningar för resultatredovisningen
I syfte att tydliggöra och förenkla planering och uppföljning av verksamheten fastställde riksdagsstyrelsen vid sammanträdet i mars 2008 hur de fem hu- vuduppdragen, formulerade som uppdragsområden, ska följas upp. I resultat- redovisningen redovisas därför verksamhetens resultat fördelat på dessa om- råden.
Inledningsvis redogörs, i avsnitt 2.1, kortfattat för riksdagsförvaltningens ledning och styrning, i avsnitt 2.2 för förutsättningar för resultatredovisning- en, i avsnitt 2.3 bl.a. för ett kvarvarande återrapporteringskrav sedan 2006 och i avsnitt 2.4 anges vilka underlag som legat till grund för resultatbedömning- en. Uppdragsövergripande verksamheter, såsom prioriterade områden och övriga uppdrag givna av styrelsen redovisas, under egna avsnitt, 2.10 respek- tive 2.11.
Syftet har varit att genomgående i resultatredovisningen redovisa jämförel- setal för tre år då det varit möjligt. Inom flera verksamheter, däribland IT- och säkerhetsverksamheten, har en utveckling av nyckeltal påbörjats under året, vilket gör att jämförelsesiffror saknas.
Inom vissa andra verksamheter finns endast två jämförelseår att tillgå, ex- empelvis för den serviceenkät som genomförts 2008 och 2009. När uppgifter- na lämnas i löpande text anges 2008 inom parentes och för år 2007 kursivt. Ex: 100 (98) 97.
En större uppföljning av verksamhetens kvalitet har för andra året genom- förts med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB). Därutöver genomför enhe- ter inom organisationen egna enkäter, uppföljningar och utvärderingssamtal i syfte att utveckla verksamheten.
Tabell: Uppdragsområden och uppföljning
Avsnitt |
Uppdragsområde |
Uppföljning |
Mål/mått |
2.5 |
Stöd till arbetet i kammare |
Statistik |
Volymen avklarad7 |
|
och utskott m.m. |
Serviceenkät |
Nöjdhet (NKI) |
|
|
Annan uppföljning |
Klarat ålagda uppgifter |
2.6 |
Stöd och service till leda- |
Serviceenkät |
Nöjdhet (NKI) |
|
möter och partikanslier |
Annan uppföljning |
Efterlevnad |
2.7 |
Kunskap om riksdagen |
Undersökningar |
Förtroende för riksda- |
|
och riksdagens arbete |
Utvärderingar och |
gen som institution |
|
|
uppföljningar |
Kunskap om riksdagen |
|
|
|
Nöjdhet (NKI) |
2.8 |
Vård och bevarande av |
Genomförda åtgärder |
Uthålligt användbara |
|
byggnader och samlingar |
|
byggnader och |
|
|
|
samlingar |
2.9 |
Myndighet och arbetsgivare |
Medarbetarenkät |
Nöjdhet (NMI, NKI) |
|
|
Myndighetsjämförelser |
Revision m.m. |
|
|
Specialfrågor/planer |
Sjukfrånvaro etc. |
|
|
Utvärderingar och |
Genomfört/uppnått |
|
|
uppföljningar |
mål |
7 Gäller bl.a. ärendehanteringen i kammaren.
6
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Förutom beslut om anslagsdirektiv för 2009 har riksdagsstyrelsen i plane- ringsanvisningarna8 för 2009 angivit vissa uppdrag för verksamhetsåret i form av prioriteringar inom följande områden:
1.
2.Jubileum och evenemang
3.Miljöledningsarbete
4.Riksdagsförvaltningens samlingar
5.Riksdagskommittén
6.Riksdagens byggnader och lokaler
7.Säkerhet och sårbarhet
8.Riksdagsförvaltningens
9.Systematiskt arbetsmiljöarbete
10.Mångfald
Resultatet av årets arbete inom dessa områden redovisas under avsnitt 2.10 Prioriterade områden.
Förvaltningen får även under löpande år uppdrag från riksdagsstyrelsen. I avsnitt 2.11 Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m. redovisas en lägesrap- port för de uppdrag som förväntas få stor ekonomisk betydelse för förvalt- ningen, betydelse för ledamöters möjlighet att utföra sitt uppdrag eller kan komma att leda till förslag från riksdagsstyrelsen om lagförändringar m.m.
Resterande uppdrag redovisas i riksdagsförvaltningens tertialuppföljnings- rapport III, den s.k. helårsrapporten9. Helårsrapporten innehåller därutöver även genomgång av miljöledningssystemet, lägesavstämningar av de priorite- rade områdena och pågående projekt samt en analys av årets anslagsförbruk- ning.
I Riksdagens årsbok för 2008/09 lämnas en närmare redogörelse för riks- dagsarbetet.
Uppföljningar
Arbetet10 med att utveckla planeringen, uppföljningen och styrningen av verksamheten har fortsatt under året. De metoder för uppföljning av verksam- heten som riksdagsstyrelsen fastställde i mars 2008 har använts i föreliggande årsredovisning.
Förutom månatliga, tertialvisa och årliga uppföljningar i form av statistik och nöjdhetsmätningar görs även löpande uppföljningar av verksamheten vid möten mellan riksdagsledamöter och tjänstemän, t.ex. i riksdagsstyrelsen, i ledamotsrådet, vid gruppledarmöten, vid möten med partikanslierna och utskottsordförandena samt vid beredningar med talmannen.
8Dnr
9Helårsrapporten omfattar den del av riksdagsförvaltningens verksamhet och ekonomi som inte ingår i årsredovisningen för 2009. Rapporten är en komplettering till den i lag reglerade årsredovisning, som riksdagsstyrelsen överlämnar till riksdagen. Helårsrapporten utgör således förvaltningens kompletterande avrapportering till riksdagsstyrelsen.
10Se även avsnittet 2.9 Myndighet och arbetsgivare.
7
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
2.3Anslagsdirektivens återrapporteringskrav
Avgiftsbelagd verksamhet
I anslagsdirektivet för 2009 anges inga ekonomiska mål för avgiftsbelagd verksamhet. Dock särredovisas avgiftsbelagd verksamhet i enlighet med vad som framgår av föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpning av
För riksdagsförvaltningen innebär detta att det görs en särredovisning av de direkta kostnaderna, såsom produktions- och distributionskostnader för riksdagstrycket och tidningen Riksdag
2009
2008
2007
Intäkter13
38
44
42
Kostnader
Nettokostnad
Transfereringar
Totalt
Utöver de nedlagda kostnaderna, 1 301 miljoner kronor, har 433 miljoner kronor utbetalats i form av stöd och bidrag14, främst som stöd till partigrup- perna i riksdagen (250 miljoner kronor) och som stöd till politiska partier (165 miljoner kronor).
Intäkterna kan främst hänföras till uthyrning av lokaler i riksdagsförvalt- ningens fastigheter, 18 miljoner kronor, och försäljning av riksdagstryck, 8 miljoner kronor.
Årets serviceenkät
Med undantag av valår15 följs riksdagsförvaltningens service och stöd till ledamöterna, till anställda vid partikanslierna samt till den egna förvaltningen upp genom årliga enkätundersökningar.
Årets mätning
Årets serviceenkät genomfördes hösten 2009. För andra gången var det Statis- tiska centralbyrån (SCB) som genomförde undersökningen. I analysen an- vänds deras modell för resultatanalys,
13Utom intäkter av anslag.
14Anges som transferering i resultaträkningen.
15Då genomförs uppföljningar av förvaltningens verksamhet kring riksdagsvalet.
9
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Varje faktor mäts därefter med ett antal enskilda frågor16 som belyser aspekter av respektive faktor (se tabell nedan De enskilda faktorernas betygsindex).
Resultaten redovisas dels i form av genomsnittsvärden för de enskilda frå- gorna, dels omräknat i form av ett samlat betygsindex i skalan
Jämfört med fjolårets mätning gjordes vissa förändringar av några enskilda frågor. En konsekvens av detta är att jämförbarheten med föregående års resultat i dessa fall har påverkats på faktornivå. Ändringarna har däremot inte påverkat möjligheten att jämföra helhetsindex.
Trots bortfallet på 39 %17 (ledamöterna) respektive 54 % (partikanslian- ställda) av antalet respondenter bedömer SCB att resultatets tillförlitlighet är högt. De bortfallsanalyser SCB genomför visar vanligen att den andel som inte svarar är mer positiv till verksamheten än de som svarar. SCB:s slutsats är därför att bortfall på den nu aktuella nivån inte innebär att resultatet behö- ver ifrågasättas.
Resultatet
Mätningen ger även i år ett helhetsbetyg (NKI) på 81 från riksdagens ledamö- ter. Det är enligt SCB ett osedvanligt högt värde. Även det helhetsbetyg som ges av de anställda på partikanslierna (73) måste ses som ett tillfredsställande resultat. Förvaltningen har valt att i första hand fokusera på ledamöternas nöjdhet.
Tabell: Helhetsbedömning
|
Ledamöter |
|
Partikanslianställda |
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
|
|
|
|
|
Svarsandel |
61 % |
58 % |
46 % |
47 % |
Helhetsbetyg (NKI) |
81 |
81 |
73 |
72 |
Den faktor som får högsta medelindex är bemötande som får värdet 89. Samtliga faktorer i ledamöternas bedömning ligger över nivån nöjd och
dessutom är mer än hälften av faktorernas betygsindex över 75, vilket mot- svarar mycket nöjd. Jämfört med föregående år har betygsindex för nästan alla faktorer höjts. Förvaltningen ser därmed resultatet som mycket tillfreds- ställande och som en viktig del i resultatbedömningen av det arbete som genomförs i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och riksdagsledamöternas arbete.
16De enskilda frågorna betygsätts i skalan
17Bortfallet 2008 var 42 % avseende ledamöterna och 53 % för partikanslianställda.
10
|
|
|
RESULTATREDOVISNING |
2009/10:RS2 |
||
Tabell: De enskilda faktorernas betygsindex |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Ledamöter |
Partikanslianställda |
|
|||
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
|
|
Bemötande |
89 |
89 |
83 |
80 |
|
|
Personalens kompetens |
84 |
84 |
82 |
81 |
|
|
Service |
83 |
82 |
81 |
78 |
|
|
Arvoden och övriga ersättningar18 |
80 |
78 |
75 |
|
|
|
Snabbhet |
78 |
77 |
70 |
68 |
|
|
Information |
77 |
77 |
74 |
74 |
|
|
Friskvård och hälsa |
77 |
76 |
79 |
|
||
Utbildning och seminarier |
75 |
74 |
70 |
75 |
|
|
Säkerhet |
73 |
69 |
72 |
61 |
|
|
Lokaler |
69 |
66 |
59 |
54 |
|
|
Teknisk utrustning |
67 |
70 |
53 |
60 |
|
|
2.5Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
Uppdrag: Att svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
Uppdraget syftar till ett väl fungerande direkt stöd till det parlamentariska arbetet i kammare, utskott och de interparlamentariska delegationerna. De verksamheter som främst berörs är utskottens och
Följande har särskilt beaktats:
-att kammarens och utskottens arbete har kunnat utföras i enlighet med regeringsformen (RF), riksdagsordningen (RO) och gällande praxis
-att stödet till ledamöterna inom detta område har varit gott (serviceenkät)
-att stödet för genomförande av insatser med anledning av ordförandeskapet i EU fungerat väl.
Område |
Uppföljning |
Mål/mått |
Stöd till arbetet i kammare |
Statistik |
Volymen avklarad |
och utskott m.m. |
Serviceenkät |
Nöjdhet (NKI) |
|
Annan uppföljning |
Klarat ålagda uppgifter |
18 Frågan fanns inte i enkäten till anställda på partikanslierna.
11
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Sammanfattande resultatuppföljning
Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2009 säkerställt att riksdagen kunnat fullgöra sina uppgifter enligt RF och RO.
Dokument har i huvudsak producerats, publicerats och distribuerats i tid till kammare och utskott. Utskottens och kammarens planering har liksom tidigare år i viss utsträckning fått revideras, främst på grund av att propositio- ner inte lämnats vid de tidpunkter som aviserats.
Kammarens arbetsplaner har således med vissa revideringar kunnat hållas och inkomna dokument har behandlats korrekt. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.
Riksdagens åtaganden under
Ledamöterna lämnar i serviceenkäten mycket höga värden för den service och den kompetens som tillhandahålls av kammarkansliet samt utskottens och
Väl fungerande stöd till kammaren
Kammarens arbetsplaner har med viss revidering kunnat hållas, inkomna dokument har hanterats korrekt och utrymme har skapats för beslutade aktuel- la och särskilda debatter och interpellationssvar. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.
Från och med maj månad har kammarens sammanträden på tisdagar tidiga- relagts till kl. 13.00 för att ge ytterligare utrymme för interpellationsdebatter. Vissa ytterligare sammanträdesdagar, även under i övrigt plenifria veckor, lades in för att få ned förseningstiderna på interpellationer. Några planerade interpellationsdagar som avsatts i kammarens sammanträdesplan utnyttjades inte då inga statsråd haft möjlighet att delta i interpellationsdebatt de dagarna.
Propositioner och skrivelser
Sammanlagt inkom 223 propositioner och skrivelser till riksdagen 2009. Av de totalt inkomna propositionerna och skrivelserna kom 48 % i tid, enligt aviseringen, och 15 % var inte aviserade.
Antalet inkomna propositioner och skrivelser under 2008 var 211. Av des- sa kom 64 % i tid i enlighet med aviseringen, och 12 % var inte aviserade.
12
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Tabell: Inkomna propositioner och skrivelser, antal19
Departement |
Aviserade, i tid |
Aviserade, sena |
Ej aviserade |
|||
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
Statsrådsberedningen |
2 |
2 |
1 |
1 |
1 |
|
Justitiedepartementet |
19 |
29 |
12 |
11 |
7 |
5 |
Utrikesdepartementet |
9 |
8 |
1 |
8 |
3 |
2 |
Försvarsdepartementet |
1 |
1 |
2 |
2 |
||
Socialdepartementet |
10 |
16 |
9 |
7 |
3 |
1 |
Finansdepartementet |
30 |
39 |
21 |
7 |
12 |
6 |
Utbildningsdepartementet |
5 |
2 |
6 |
5 |
1 |
|
Jordbruksdepartementet |
3 |
5 |
3 |
1 |
||
Miljödepartementet |
11 |
4 |
3 |
3 |
1 |
|
Näringsdepartementet |
7 |
15 |
15 |
5 |
9 |
6 |
Integrations- och jämställd- |
|
|
|
|
|
|
hetsdepartementet |
2 |
4 |
5 |
1 |
||
Kulturdepartementet |
3 |
1 |
4 |
|||
Arbetsmarknadsdepartementet |
4 |
10 |
2 |
1 |
||
Totalt |
106 |
136 |
83 |
50 |
34 |
25 |
Kammarens arbetsvolym
Tabell: Plenitimmar, antal
|
2009 |
2008 |
2007 |
Ärendebehandling |
360 |
355 |
318 |
Voteringar |
11 |
12 |
13 |
Interpellationsdebatter |
205 |
275 |
283 |
Information från regeringen |
8 |
9 |
4 |
Frågestund |
45 |
25 |
24 |
Debatter m.m. |
20 |
73 |
74 |
Övrigt |
7 |
7 |
7 |
Totalt |
656 |
756 |
723 |
I anslutning till valet till Europaparlamentet hölls en extra partiledardebatt. Sista sammanträdet före sommaruppehållet var tisdagen den 23 juni, med arbetsplenum för behandling av ett utlåtande, återrapport med statsministern samt interpellationsdebatter. Måndagen den 21 december var sista debattdag i kammaren före juluppehållet. Då debatterades interpellationer.
Under året har information om preliminära talarlistor lämnats på intranätet, Helgonät, i syfte att underlätta ledamöternas planering. Så snart det finns anmälningar till en debatt lämnas information på Helgonät före fastställandet av talarlistan. Den fastställs kl. 16.30 dagen före debattdagen.
19 Tidigare statistik finns endast avseende riksmötesår.
13
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Väl fungerande votering
Under året har alla voteringar genomförts enligt planen. Inga oplanerade driftsavbrott har inträffat.
Till kammarkansliet inlämnade dokument, antal
Antalet propositioner och betänkanden har under året ökat jämfört med tidiga- re år. Under allmänna motionstiden 2009 lämnades 3 809 motioner med 7 083 yrkanden. Flest motioner och yrkanden rörde socialutskottets område.
Antalet inlämnade interpellationer, skriftliga frågor och följdmotioner har minskat jämfört med 2008.
Tabell: Till kammarkansliet inlämnade dokument, antal20
|
2009 |
2008 |
Propositioner |
187 |
177 |
Skrivelser |
36 |
34 |
Framställningar |
15 |
13 |
Redogörelser |
28 |
26 |
Följdmotioner |
232 |
305 |
Händelsemotioner121 |
1 |
3 |
Interpellationer |
536 |
781 |
Skriftliga frågor |
1 162 |
1 548 |
Behandlade betänkanden |
346 |
321 |
Behandlade utlåtanden |
18 |
16 |
1 707 |
1 59322 |
Nytt system för delning av propositioner, m.m.
Från och med riksmötet 2009/10 får alla ledamöter, som rutin, endast samman- fattningen av alla inkommande propositioner, skrivelser m.m. delade till sig. Enbart ledamöterna i det beredande utskottet får dokumentet i sin helhet Detta sker samtidigt som sammanfattningarna delas till alla ledamöter. I övrigt finns de fullständiga dokumenten lättillgängliga i tryckt form på olika platser i riksdagen och kan även beställas genom en ny funktion på Helgonät.
Den nya ordningen syftar till att minska andelen papper som slängs och till att effektivisera pappershanteringen. Detta är ett led i att uppnå det över- gripande miljömålet23 att minska pappersförbrukningen med minst 10 %.
Ändringar i riksdagsordningen
Under perioden har vissa ändringar i riksdagsordningen24 trätt i kraft. Dessa innebär bl.a. att den försöksverksamhet med besvarande av interpellationer
20Tidigare statistik finns endast avseende riksmötesår.
21Motioner med anledning av händelse av större vikt.
22Till detta kommer 17 svar från kommissionen på utlåtanden (som diarieförs i Riksdia).
23Se även avsnitt 2.9 Myndighet och arbetsgivare.
242008/09:RS1, 2008/09:KU14, rskr 2008/09:181.
14
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
under sommaren som pågått under de två senaste somrarna har permanentats. Kravet på egenhändigt undertecknande av interpellationer och skriftliga frå- gor har tagits bort. Den generella motionsrätten på skrivelser och redogörelser som fanns före 2006 har återinförts.
Sommarinterpellationer
35 interpellationer lämnades in för besvarande under kammarens sommar- sammanträden under fem torsdagar i augusti och september. Motsvarande antal var 48 respektive 55 för de två senaste somrarna. Ett av tillfällena, den 27 augusti, utnyttjades dock inte.
Teckentolkning
Kammarens debatt den 20 maj om kulturutskottets betänkande Språk för alla - förslag till språklag (2008/09:KrU9) teckentolkades. Teckentolkningen visa- des på storbildsskärmarna i salen, på
Ledamöternas syn på stödet från kammarkansliet
I serviceenkäten ger ledamöterna höga betyg till det stöd de får från kammar- kansliet.
Det gäller såväl service som kompetens. När det gäller kompetensen är det endast utskotten som får ett högre betyg. Även servicegraden får ett högt medelbetyg (8,4).
Tabell: Medelbetyg för kammarkansliet, ledamöter
|
2009 |
2008 |
Service |
8,4 |
8,225 |
Kompetens |
8,7 |
8,6 |
Riksdagens sammansättning
Under 2009 har tio nya ledamöter tillträtt på grund av att riksdagsledamöter avgått. Tre av avgångarna beror på att ledamöter valts in i Europaparlamentet.
Samordning av
Samordningen av
25Medeltal för de sju faktorer som mätts.
26Inte att förväxla med
27Interparliamentary EU Informations Exchange, www.ipex.eu.
15
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Inkomna
Arbetet under 2009 har präglats av förberedelser för och genomförandet av Sveriges ordförandeskap i EU. I februari förstärktes riksdagens representation vid EU:s institutioner med ytterligare en tjänst. Riksdagens representanter ingår under en period på 18 månader i Cosacsekretariatet. Sekretariatets hu- vuduppgifter är att förbereda möten inom Cosac samt att följa upp och rap- portera genomförda möten.
I november 2009 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att gå igenom vilka handläggningsrutiner som behöver införas till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande. Arbetet leds av kanslichefen för miljö- och jordbruksutskottets kansli.
Riksdagsförvaltningen ingår sedan juni 2008 i Ipex styrelse. Styrelsen har haft två möten under 2009, ett möte under 2008. Det årliga mötet mellan deltagarländernas Ipexkorrespondenter ägde rum i Rom.
Riksdagens representant vid EU:s institutioner avlämnade två skriftliga rapporter som publicerats på Helgonät i bearbetad form. Under 2008 avläm- nades nio rapporter och 2007 tretton rapporter på Helgonät.
Under året övertog Sverige värdskapet för
Sveriges ordförandeskap i EU
Riksdagen genomförde, som en del i Sveriges ordförandeskap i EU, under hösten 2009 sammanlagt tolv möten och konferenser.
Av de möten som genomfördes var åtta utskottsordförandekonferenser (in- klusive ett möte med deltagande av ordföranden i de nationella parlamentens organ för
Riksdagens svarade dessutom för det stora Cosacmötet. Fram till och med den 15 maj 2010 har riksdagen en samordnade roll i
Tillsammans med Europaparlamentet genomförde riksdagen ett Joint Par- liamentary Meeting (JPM) på temat Stockholmsprogrammet. Tillsammans med generalsekreterarmötet var detta det enda möte som hölls utanför Sveri- ge, nämligen i Bryssel.
16
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Utöver dessa möten har en lång rad besök till riksdagen haft en tydlig koppling till
Riksdagsförvaltningen har genomfört informationsaktiviteter om ordföran- derollen och de möten som hållits.
En samlad uppföljning av riksdagens insatser med anledning av EU- ordförandeskapet kommer att redovisas i början av 2010.
Väl fungerande stöd till utskotten och
Utskottens ärendehantering
Kärnan i utskottens arbete är ärendehanteringen, dvs. beredningen av ärenden som hänvisats till utskotten, och då i synnerhet förslag från regeringen. Det innebär att utskottens arbete i hög grad styrs av i vilken omfattning och när förslag från regeringen föreläggs riksdagen. Utskottens arbetsplanering måste därför präglas av såväl långsiktighet som flexibilitet.
Under 2009 har utskottens arbete i ännu högre utsträckning än tidigare på- verkats av att regeringen lagt fram förslag som inte varit kända i förväg. De svårigheter som detta lett till när det gäller att planera verksamheten kan illustreras med att av de totalt 223 propositioner och skrivelser som avlämna- des kom endast 102 (46 %) inom den tid som regeringen aviserat, och 34 var inte aviserade alls. Sammantaget tog utskotten fram 345 betänkanden under året, vilket är det högsta antalet sedan valåret 2006.
Tabell: Utskottens ärendehantering, antal
Ärenden i utskotten |
2009 |
2008 |
2007 |
Justerade betänkanden |
345 |
323 |
284 |
Justerade utlåtanden |
18 |
16 |
17 |
Sammanträden med överläggning med regeringen i |
|
|
|
35 |
42 |
39 |
|
Justerade yttranden |
65 |
75 |
50 |
Utskottens arbete med utvärdering och forskningsfrågor
Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering samt med forsknings- och framtidsfrågor har fortsatt att utvecklas under 2009. Arbetet har bedrivits dels i utskottens egen regi, dels med olika grad av stöd från utredningstjänstens
28 Tävlingen genomfördes för första gången nationellt 2009.
17
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
funktion för utvärdering och forskning. Även utomstående forskare har anli- tats för projekten.
Under 2009 har tolv utvärderingsprojekt och fyra forskningsöversikter fär- digställts. Till detta kommer en teknikutvärdering. Av projekten har två upp- följningar och två forskningsöversikter tagits fram av utskotten i egen regi. Övriga projekt har genomförts med stöd i någon form från utredningstjänstens funktion för utvärdering och forskning. Av de tillgängliga medlen för anlitan- de av utomstående forskare m.m. har omkring 850 000 kronor eller drygt 28 % tagits i anspråk.
Tabell: Utskottens arbete med utvärdering och forskningsfrågor, antal
Genomförda projekt m.m. |
2009 |
2008 |
2007 |
Uppföljningar och utvärderingar |
12 |
13 |
18 |
Forskningsöversikter och forskningsinventeringar |
4 |
1 |
5 |
Teknikutvärderingar |
1 |
2 |
|
Totalt |
17 |
16 |
23 |
Utskotten och ordförandeskapet i EU
Vid sidan av ärendehanteringen har utskottens verksamhet under 2009 präg- lats av Sveriges ordförandeskap i EU. Inom ramen för samarbetet mellan EU- ländernas parlament har utskotten under 2009 anordnats sju konferenser i riksdagen där de nationella parlamentens utskottsordförande har diskuterat aktuella frågor. De utskott som anordnat sådana konferenser har varit finans- utskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet (två konferenser), försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt arbetsmarknadsutskottet.
Under 2009 har
Tabell:
|
2009 |
2008 |
2007 |
Sammanträden |
48 |
44 |
44 |
Ansvaret för konferenserna sammanfaller med
18
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
derna. Den sistnämnda konferensen var med sina över 300 deltagare, varav omkring 160 parlamentariker, den största av de konferenser som anordnades i riksdagen under ordförandeskapet.
Ledamöternas syn på stödet från utskottens och
När det gäller det stöd som utskotten och
Tabell: Medelbetyg för utskottens och
|
2009 |
2008 |
Service |
8,5 |
8,7 |
Kompetens |
8,8 |
8,9 |
Riksdagstrycket
Betänkanden och annat riksdagstryck har levererats i sådan tid att kammarens arbetsplaner kunnat hållas. Samtliga utskottsbetänkanden och motioner har textgranskats.
Som tidigare omnämnts har tryckningen av snabbprotokollen under 2009 begränsats som en del i det pågående miljöarbetet.
Upplagorna har kunnat begränsas genom att endast sammanfattningen av propositioner och skrivelser delas ut till samtliga ledamöter och de fullständi- ga propositionerna endast till det behandlande utskottets ledamöter. Denna ändring kommer att få fullt genomslag på upplagestorlekarna först 2010.
Tabell: Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll, antal miljo- ner sidor
|
2009 |
2008 |
2007 |
Utkast till betänkanden |
3,5 |
3,8 |
3,7 |
Snabbprotokoll |
3,5 |
6,1 |
7,4 |
Tabell: Riksdagstrycket, antal trycksidor
År |
Prop. |
Mot. |
Bet. |
Prot. |
Övrigt |
Totalt |
2007 |
17 500 |
7 500 |
15 400 |
11 900 |
4 600 |
56 900 |
2008 |
23 200 |
8 600 |
16 800 |
8 900 |
3 300 |
60 800 |
2009 |
22 400 |
10 600 |
18 600 |
11 100 |
6 900 |
69 600 |
Särredovisning för riksdagstrycket
Nedan sker en särredovisning29 av de kostnader som kan hänföras till intäk- terna från försäljningen av riksdagstrycket.
29 Enligt 7 kap. 7 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpning
19
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Tabell: Särkostnader och intäkter avseende riksdagstrycket, tusentals kronor
|
2009 |
2008 |
2007 |
|||||
Intäkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
Försäljning |
8 |
029 |
|
7 |
436 |
|
7 |
259 |
Summa |
8 |
029 |
7 |
436 |
7 |
259 |
||
Kostnader 30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Löner31 |
|
|
||||||
Produktion32 |
|
|
||||||
Distribution |
|
|
||||||
Summa |
|
|
||||||
Underskott |
|
|
Väl fungerande stöd till talmännen, besök och resor
Riksdagens internationella kansli har under året biträtt talmännen vid bl.a. följande talmansbesök och talmansresor samt ett extra
Flertalet talmansbesök och talmansresor har haft tydlig koppling till EU och det svenska ordförandeskapet. Antalet talmansbesök 2009 är en trefaldig ökning jämfört med 2008. Antalet talmansresor har likaså ökat markant jäm- fört med 2008, samtidigt som besöken generellt blir kortare och företas med mindre delegationer. I tabellen nedan återges bilaterala besök där inte annat anges.
Tabell: Talmansbesök och talmansresor, antal33
|
2009 |
2008 |
2007 |
Officiella talmansbesök |
16 |
5 |
8 |
Talmansresor |
24 |
9 |
14 |
Talmännens internationella engagemang har genomförts i överensstämmelse med den strategi för talmännens internationella engagemang som utarbetades i början av mandatperioden. Strategin prioriterar vissa regioner och ämnesom- råden.
Återkopplingen från talmännens internationella kontakter har stärkts ytter- ligare genom regelbunden skriftlig avrapportering med bred delgivning.
30Direkta kostnader.
31Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.
32Kostnaderna för produktion och distribution motsvarar volymen försålda riksdagstryck.
33Samtliga resor där talman eller vice talman leder en riksdagsdelegation och som inte faller inom de interparlamentariska församlingarnas arbete.
20
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Väl fungerande stöd till de interparlamentariska delegationerna
Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter sker inom arbetet i de interparlamentariska församlingar där riksdagen deltar. För att stärka återkopplingen och öka informationsutbytet mellan delegationerna har talmannen under året kallat till regelbundna möten mellan delegationernas och utrikesutskottets presidier.
Sammanlagt ett hundratal riksdagsledamöter ingår i riksdagens delegatio- ner till de interparlamentariska församlingarna, där arbetet fortsätter att öka i omfattning och intensitet.
Årets presidentskap i Nordiska rådet m.m.
Sverige har under 2009 innehaft presidentskapet i Nordiska rådet. Rådets 61:a session ägde rum i Sveriges riksdag under perioden
Europarådets tillkomst för 60 år sedan har markerats i flera sammanhang under 2009. Under året har den svenska Europarådsdelegationens ambition fortsatt att vara hög. Europarådsdelegationen har under året följt upp det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté. Utvärderingen av regeringens prioriteringar och insatser har presenterats i en rapport som spri- dits bl.a. inom Europarådskretsen.
Riksdagens
Tabell: De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt bidrag utbetalda av riksdagsförvaltningen
Interparlamentarisk |
Delegation |
Antal sessioner |
Kostnader |
Utbetalt |
församling |
|
och större |
(tkr) |
bidrag34 |
|
|
möten |
|
(tkr) |
Nordiska rådet |
20 ord. |
1 årlig session |
|
|
|
20 suppl. |
3 presidie- och |
|
|
|
|
utskottsmöten |
|
|
|
|
(5 utskott) |
1 976 |
14 088 |
Europarådets parlamentariska |
6 ord. |
4 sessioner |
|
|
församling |
6 suppl. |
|
2 194 |
|
OSSE:s parlamentariska |
8 ord. |
1 årlig session |
|
|
församling |
8 suppl. |
1 vintermöte |
|
|
|
|
1 höstmöte |
1 153 |
949 |
Interparlamentariska unionen |
3 ord. |
1 årlig konfe- |
|
|
(IPU) |
2 suppl. |
rens |
|
|
|
|
1 höstmöte |
713 |
1 211 |
34Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentaris- ka församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttona- tionalinkomst, BNI.
35Bidraget täcks genom regeringens budget.
21
2009/10:RS2 |
RESULTATREDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Interparlamentarisk |
Delegation |
Antal sessioner |
Kostnader |
Utbetalt |
|
|
församling |
|
och större |
(tkr) |
bidrag34 |
|
|
|
|
möten |
|
(tkr) |
|
|
|
2 utskottsle- |
|
|
|
|
|
|
damöter 36 |
|
|
|
|
|
Euromedförsamlingen (EMPA) |
3 ord. |
1 session |
|
|
|
|
|
2 suppl. |
|
119 |
|
|
|
Natos parlamentariska |
5 ord. |
1 årlig session |
|
|
|
|
församling |
5 suppl. |
1 vårsession |
625 |
|
|
|
Europeiska säkerhets- och |
2 ord. |
2 sessioner |
||
|
|
försvarsförsamlingen (f.d. VEU) |
2 suppl. |
|
||
|
|
Summa 2009 |
|
|
6 780 |
16 248 |
|
|
2008 |
|
|
8 170 |
14 157 |
|
|
2007 |
|
|
8 54737 |
14 103 |
2.6Stöd och service till ledamöter och partikanslier
Uppdrag: Att svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier.
Till detta uppdragsområde hör alla administrativa, tekniska och praktiska stödfunktioner men också det
Följande har särskilt beaktats:
-att det stöd i form av utredningsuppdrag, omvärldsbevakning och faktain- samling som erbjuds uppfattas som gott
-att det administrativa ledamotsstöd som erbjuds i form av reseräkningar, arvodes- och pensionsutbetalningar m.m. fungerar väl
-att de arbetslokaler som erbjuds uppfattas som ändamålsenliga och väl fungerade
-att det
-att det stöd och den service som ges till anställda vid partikanslierna uppfat- tas som väl fungerande
-att den information som erhålls via Helgonät och riksdagen.se underlättar arbetet.
Uppdragsområde |
Uppföljning |
Mål/mått |
Stöd och service till ledamöter och |
Serviceenkät |
Nöjdhet (NKI) |
partikanslier |
Annan uppföljning |
Efterlevnad |
36Vid IPU:s årliga konferens utvidgas den fasta delegationen med två utskottsledamöter. Därutöver leds riksdagsdelegationen till IPU:s årliga konferens av en vice talman.
37Inklusive presidentskapet i OSSE:s parlamentariska församling.
22
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Sammanfattande resultatuppföljning
Riksdagsförvaltningen bedömer att verksamheten har bidragit positivt till att ge ledamöterna goda förutsättningar för att utföra det uppdrag väljarna givit dem. Detta gäller såväl mer direkt service och stöd i form av administrativa instrument som stöd i form av omvärlds- och nyhetsbevakning.
I de arbetslokaler som riksdagsförvaltningen disponerar för ledamöter och anställda finns fortfarande brister i bl.a. ventilation och värmehållning.
För att utveckla servicen till partikanslierna har en tjänst som samordnare inrättats. Härigenom har arbetsvillkoren för partikanslierna förbättrats. I öv- rigt har inga mer omfattande ändringar skett inom området, men ledamöterna är generellt sett nöjda med servicen inom området.
Väl fungerande informations- och kunskapsförsörjning
Utredningsuppdrag m.m.
Riksdagens utredningstjänst har under 2009 mottagit 1 848 uppdrag. Detta kan jämföras med 2 092 uppdrag under 2008. Utvecklingen har gått mot färre, mer komplicerade utredningsuppdrag. De utredningar som uppdragsgivarna efterfrågar kräver mer bearbetning och analyser och handlar i ökande grad om att beskriva forskningsresultat och att göra internationella jämförelser.
Andelen uppdrag från partikanslierna utgjorde 53 % av samtliga uppdrag 2009, vilket är en marginell ökning jämfört med 2008. Samtidigt har andelen uppdrag från ledamöter minskat något, från 33 % 2008 till 32 % 2009. Denna andelsförskjutning ligger också i linje med en mer långsiktig trend. Antalet uppdrag från utskotten har ökat jämfört med 2008. Dessa uppdrag är få men ofta av mer komplex karaktär än övriga uppdrag.
Tabell: Fördelning av uppdrag, antal och procent
Genomförda |
2009 |
|
2008 |
|
2007 |
|
uppdrag m.m. |
Antal |
% |
Antal |
% |
Antal |
% |
|
||||||
Ledamöter |
587 |
32 |
690 |
33 |
934 |
38 |
Partikanslier |
971 |
52 |
1 094 |
52 |
1 184 |
48 |
Utskott |
26 |
1 |
20 |
1 |
25 |
1 |
Övriga förvaltningen |
32 |
2 |
34 |
2 |
58 |
3 |
Utländska parlament38 |
199 |
11 |
227 |
11 |
220 |
9 |
Övriga39 |
33 |
2 |
27 |
1 |
31 |
1 |
Totalt |
1 848 |
100 |
2 092 |
100 |
2 452 |
100 |
Underlag avseende utvärdering och forskningsfrågor
I enlighet med riksdagens riktlinjer från juni 2006 har arbetet med att ge stöd till utskottens uppföljning och utvärdering och arbete med forsknings- och fram-
38Nationella parlament och delstatsparlament.
39Med Övriga avses Europaparlamentet, InfoPM, f.d. ledamöter m.fl.
23
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
tidsfrågor fortsatt att utvecklas under 2009. Sammantaget har funktionen för utvärderings- och forskningsfrågor bistått nio utskott med 13 utvärderings- och forskningsunderlag. Dessutom har funktionen lämnat stöd till fem offentliga utskottsutfrågningar. Sammantaget stödet till utskotten ökat jämfört med 2008.
Tabell: Underlag för utvärdering och forskningsfrågor m.m., antal
Till utskotten levererade rapporter m.m. |
2009 |
2008 |
2007 |
Uppföljningar och utvärderingar |
10 |
9 |
13 |
Forskningsöversikter och forskningsinventeringar |
2 |
1 |
5 |
Teknikutvärderingar |
1 |
2 |
|
Stöd från utredningstjänsten till utfrågningar m.m. |
5 |
3 |
3 |
Totalt |
18 |
15 |
21 |
Uppdragsgivarnas syn på stödet från riksdagens utredningstjänst
I fråga om det stöd som utredningstjänsten ger till riksdagens ledamöter och anställda vid partikanslierna visar serviceenkäten att såväl servicegraden som kompetensnivån uppfattas som hög.
Tabell: Medelbetyg för riksdagens utredningstjänst
|
Ledamöter |
|
Partikanslianställda |
|
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
Service |
7,6 |
7,9 |
7,4 |
7,5 |
Kompetens |
8,1 |
8,2 |
7,8 |
8,0 |
Omvärldsbevakning och informationsförsörjning
Riksdagsbiblioteket svarar för omvärldsbevakning genom att informera om litteraturutgivningen inom utskottens ämnesområden och att utarbeta faktaun- derlag som underlag för beslutsprocessen. Under 2009 var antalet uppdrag 107 stycken.
Tabell: Fördelning mellan olika uppdragsgivare, antal uppdrag40
Uppdragsgivare |
2009 |
2008 |
Enskilda riksdagsledamöter |
1 |
4 |
Partikanslier |
6 |
3 |
Riksdagens utredningstjänst |
89 |
120 |
Utskottskanslier |
7 |
3 |
Övriga enheter inom förvaltningen |
4 |
4 |
Totalt |
107 |
134 |
40 Uppdragen och frågorna är av olika stor omfattning, men i snitt har varje uppdrag tagit cirka åtta timmar.
24
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Tillgänglighet och låneverksamhet
Elektroniskt lagrad information är tillgänglig dygnet runt via intranätet, och beställningsfunktioner för lån av det tryckta materialet finns både på riksda- gens webbplats och på intranätet. Bibliotekets lokaler är tillgängliga dygnet runt för ledamöter och anställda.
Under 2009 köptes 1 807 svenska och utländska tryckta böcker för ca 0,9 miljoner kronor (2008: 1 800 stycken för ca 1 miljon kronor) samt tidskrifter och dagstidningar i pappersform för ca 2,4 miljoner kronor (2008: 2,5 miljo- ner kronor). Kostnaden för tillgång till databaser uppgick till 1,5 miljoner kronor (2008: ca 1 miljon kronor).
Totalt förmedlades 6 848 interna41 lån under 2009, en minskning med ca 15 % jämfört med 2008. Denna utveckling ska följas upp och analyseras vidare, men med största sannolikhet beror den på att motsvarande faktainfor- mation i elektronisk form numera är mer aktuell och lättåtkomlig och därmed används i stället för den tryckta källan.
Det innebär att det traditionella sättet att mäta bibliotekets nytta i antalet utlånade böcker blir mindre intressant. Därför kommer fortsättningsvis an- vändningen av vetenskapliga databaser och andra elektroniska faktakällor att redovisas tillsammans med lånesiffrorna.
Nyhets- och mediebevakningsservice
Riksdagsbibliotekets avtal med dagstidningar och nyhetsbyråer ger alla i riksdagen tillgång till nyheter från massmedierna. De mest använda nyhets- källorna är TT och de stora svenska dagstidningarna (DN, Aftonbladet, SvD) samt Newsdesk. Exempelvis öppnades ca 117 000
Kostnaden för att ha åtkomst till nyhetskällor i elektronisk form via intra- nätet uppgick 5,1 miljoner kronor (2008: 5,2 miljoner kronor).
Uppdragsgivarnas syn på stödet från Riksdagsbiblioteket
I årets serviceenkät visar resultaten att de ledamöter och anställda vid parti- kanslierna som använder biblioteket är nöjda eller mycket nöjda med biblio- tekets kompetens och service.
Tabell: Medelbetyg för Riksdagsbiblioteket
|
Ledamöter |
|
Partikanslianställda |
|
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
Service |
8,2 |
8,5 |
8,6 |
8,3 |
Kompetens |
8,6 |
8,7 |
8,9 |
8,6 |
Helgonät
Intranätet, Helgonät, hålls dagligen aktuellt och uppdaterat genom att redak- tionen kontinuerligt bevakar och lägger in information och notiser.
41 Avser ledamöter, tjänstemän och övriga med arbetsplats i riksdagens lokaler.
25
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Helgonät ska förse ledamöter och anställda i riksdagen med den informa- tion och de tjänster som behövs samt snabb tillgång till saklig, relevant, be- griplig och aktuell information om riksdagens arbete och om aktiviteter i husen samt om plötsligt uppkomna händelser.
Resultatet från serviceenkäten hösten 2009 visar att ledamöterna är nöjda med Helgonät. Medelvärdet är 7,9. Mätningen visar också på ett högt nyttjan- de bland de svarande.
Under perioden
Väl fungerande ledamotsstöd
Resor och arvoden
Riksdagsförvaltningen genomför ett antal aktiviteter i syfte att ge administra- tivt stöd till ledamöterna.
Årets serviceenkät visar att ledamöterna är nöjda med hur administrationen av arvoden och reseräkningar fungerar. Denna faktor i enkäten tar upp frågor om informationen som ges och administrationen av reseräkningar, arvoden och kostnadsersättningar. Faktorn har fått betygsindex 80. Mest nöjda är ledamöterna med den personliga information som regelbundet ges.
Tabell: Reseräkningar, antal
|
2009 |
2008 |
2007 |
Utbetalda ersättningar avseende resor |
9 165 |
9 468 |
10 000 |
Under året hanterades något färre än reseräkningar än tidigare år beroende på att färre resor genomfördes under 2009.
För att öka antalet ledamöter som själva registrerar sina reseräkningar i re- sesystemet har ett antal utbildningstillfällen erbjudits, och information har givits i Bankhallen. Under 2009 registrerade 72 % av ledamöterna sina rese- räkningar i resesystemet. Målet 75 % uppnåddes således inte.
Under året har ett projekt inletts som syftar till att effektivisera och förenk- la administrationen av reseräkningar. Projektet beräknas vara klart i slutet av 2010.
Pensioner42 och inkomstgarantier
Under året har riksdagen, efter förslag av riksdagsstyrelsen, fattat beslut om nya regler för ledamöternas ålderspensioner, sjukpensioner och efterlevande- förmåner. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010.
De nya reglerna för ålderspension innebär att all uppdragstid, oberoende av ledamotens ålder och sammanlagda tid i riksdagen, blir lika mycket värd i pensionshänseende. Intjänandetiden begränsas till 30 år. Pensionsrätt för
42 Se även not 17 i avsnitt 3.5 Tilläggsupplysningar och noter.
26
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
tjänstgöringstid före ikraftträdandet ska enligt framställningen räknas om till det nya systemet, med en viss schablonisering. Fram till riksdagsvalet 2014 gäller särskilda övergångsbestämmelser.
Tabell: Inkomstgaranti och pensioner, miljoner kronor
|
2009 |
2008 |
2007 |
Inkomstgarantier och pensioner |
93 |
94 |
120 |
I december 2009 betalades inkomstgaranti ut till 81 f.d. ledamöter, 2008: 83, 2007: 100.
Under 2009 betalades inkomstgarantier och pensioner till f.d. riksdagsle- damöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet eller efterlevande anhöriga.
Den totala skulden för
Stöd och service till anställda vid partigruppernas kanslier
Med utgångspunkt i den rapport43 som behandlar ansvarsfördelningen mellan riksdagsförvaltningen och riksdagspartiernas kanslier har ett antal åtgärder vidtagits under året.
En funktion som samordnare av servicen till partikanslierna har inrättats i syfte att ge en systematisk och väl fungerande service till deras verksamhet.
I syfte att samordna arbetsmiljöarbetet har en grupp bildats med deltagare från partikanslierna. Gruppen träffas varje kvartal för att följa upp och åtgärda tillbud och påpekanden från kansliernas egna skyddsronder. Arbetet bedrivs i nära samarbete med fastighetsenheten.
Partikanslichefsmöten hålls regelbundet och minnesanteckningar publice- ras på intranätet.
Riksdagsförvaltningen ska erbjuda ett väl fungerande
Riksdagsförvaltningen ger
43 Rapport 2007/08:URF2.
27
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Tabell: Datoranvändare och utrustning för arbetsplatser, antal
|
2009 |
Registrerade användare |
1 647 |
varav användare som synkroniserar mobiltelefon |
454 |
Datorer |
2 621 |
varav bärbara datorer |
930 |
varav stationära datorer |
1 691 |
Administrerade klientapplikationer |
383 |
Mobilt bredband |
496 |
Skrivare |
1 186 |
varav nätverksskrivare |
248 |
varav lokala skrivare |
938 |
Telefoner |
2 380 |
varav fasta telefoner |
1 344 |
varav bärbara telefoner |
220 |
varav mobiltelefoner |
816 |
På telefonisidan har förvaltningen för närvarande tre olika tekniker i bruk. Ambitionen är att successivt minska antalet bärbara telefoner44för att på sikt avveckla tekniken helt. Under året har en minskning skett med 25 %.
Sexton förvaltningsområden
Planering och uppföljning inom
Tabell: Ärenden per förvaltningsområde, antal
Förvaltningsområde |
Inkomna |
Öppna per den |
Öppna / |
|
|
31 dec |
inkomna |
Klientplattformen |
13 604 |
115 |
1 % |
Telefoni |
6 106 |
224 |
4 % |
Lotus Notes Domino |
4 700 |
88 |
2 % |
Berednings- o. beslutsstöd |
1 648 |
82 |
5 % |
Bibliotekets och informa- |
|
|
|
tionsenhetens system |
659 |
44 |
7 % |
Nätverk |
1 047 |
49 |
5 % |
Säkerhet och övervakning |
845 |
79 |
9 % |
Server och lagring |
564 |
53 |
9 % |
Summa |
29 173 |
734 |
3 % |
Övriga ärenden |
1 271 |
75 |
6 % |
Totalt antal ärenden |
30 444 |
809 |
3 % |
44 Sk. DECT.
28
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Under året har förberedelser skett för införande av ett nytt ärendehanterings- system. Detta sattes i drift i december och kommer att ge förutsättningar för effektivare uppföljning av inkomna ärenden. Bland annat klassas alla ärenden efter allvarlighetsgrad. Planerade åtgärdstider finns inlagda i systemet, vilket ger möjlighet att följa upp hur snabbt insatser genomförs. Denna statistik blir tillgänglig kommande år.
Välfungerande teknisk utrustning och
Resultatet från genomförda serviceenkäter visar att servicenivån på de tjänster och de lösningar som levereras av förvaltningen är hög. De områden som inte har höga bedömningar bevakas kontinuerligt för att säkerställa att högsta möjliga servicenivå kan erhållas utifrån avtalad överenskommelse.
Tabell: Medelbetyg för
|
Ledamöter |
Partikanslianställda |
||
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
Utrustningen i riksdagens lokaler |
7,9 |
7,8 |
6,3 |
6,7 |
Hemutrustningen |
7,0 |
7,0 |
||
Programvarorna |
7,4 |
7,3 |
5,8 |
6,2 |
Programvarorna (hemutrustningen) |
6,7 |
6,9 |
||
Mobiltelefonen och tillhörande tjänster |
7,2 |
|||
Bredband |
|
|
|
|
dator |
7,2 |
|||
Bärbar dator |
4,4 |
|||
Programvarorna (bärbar dator) |
5,1 |
|||
Programvarorna (bärbar dator) |
5,1 |
|||
Mobiltelefon |
6,3 |
|||
Tillhörande tjänster |
6,9 |
|
|
|
Täckning mobiltelefon |
5,1 |
Stöd via helpdesk och utbildning inom
Riksdagsförvaltningen erbjuder
Tabell: Medelbetyg för
|
Ledamöter |
Partikanslianställda |
||
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
7,6 |
7,5 |
7,1 |
7,6 |
|
Servicen från helpdesk |
8,7 |
8,7 |
8,4 |
8,2 |
Kompetensen hos helpdesk |
8,6 |
8,3 |
8,3 |
8,0 |
De av ärenden som hanteras av helpdesk är allt från beställningar av befintli- ga tjänster och enklare wordfrågor till mer svårlösta frågor och problem kring
29
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
störningar eller fel i produktionen. Av de inkomna samtalen har 81 % besva- rats inom 30 sekunder och 85 % inom 1 minut.
Tabell: Samtal till helpdesk, antal
|
2009 |
2008 |
2007 |
Besvarade samtal |
19 089 |
17 957 |
19 642 |
Tappade samtal |
1 024 |
1 283 |
1 332 |
Det pågår ett aktivt arbete inom alla de 16 förvaltningsområdena för att samt- liga ärenden ska registreras i helpdesk - därav fler ärenden i år än motsvaran- de period föregående år. Varje ärende kategoriseras vid registrering: 29 % av registrerade ärenden avser beställning av tjänst och 45 % av ärendena avser incident på en tidigare fungerande tjänst.
Tabell: Fördelning av ärenden per kategori, procentuell andel
|
2009 |
Beställning |
29 % |
Fråga |
26 % |
Incident |
45 % |
Summa |
100 % |
Välfungerande systemförvaltning
Systemförvaltning innebär att de olika verksamheterna äger sina system, vilket bl.a. innebär att systemägaren gör upp budgeten eller är delaktig i bud- getarbetet samt är den som beställer alla förändringar i systemet.
Under året har riksdagsförvaltningens systemförvaltningsmodell komplet- terats med avsnitt om risk- och sårbarhetsanalys och om kontinuitetsplane- ring. Mallen för förvaltningsplan har arbetats om och används på försök inom området administrativa system. Den nya mallen ger utrymme för redovisning av systemets nyttovärde och gör det möjligt att skapa tjänstebeskrivningar genom att gruppera relaterade system.
Tabell:
|
2009 |
Beredning och beslut |
17 |
Administrativa system |
16 |
Bibliotek och information |
11 |
Summa |
44 |
Tillgänglighet till system och infrastruktur
Vid utgången av 2009 fanns 128 accesspunkter installerade för åtkomst till riksdagens trådlösa nät. Projektering påbörjades under april för ytterligare täckning till kammarfoajé, partikanslier och större möteslokaler.45
45 Exempelvis Skandiasalen.
30
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Under våren etablerades en ny teknisk lösning, baserad på virtualiserings- teknik, för att möjliggöra en minskning av antalet fysiska servrar.
Ändamålsenliga lokaler
Riksdagsförvaltningen strävar efter att erbjuda ändamålsenliga lokaler såsom arbetsrum och sammanträdesrum samt till ledamöter även övernattningsbo- städer. I lokalerna ska såväl inredning som inomhusklimat vara tillfredsstäl- lande. Lokalvård ska genomföras med hög medvetenhet bl.a. om miljöaspek- terna.
Arbetsrum
Av serviceenkäten framgår att medelbetyget från ledamöter har ökat sedan föregående år medan medelbetyget från de anställda vid partikanslierna har minskat med något enstaka undantag.
De omdömen som lämnats av de båda grupperna innebär i stort att flertalet variabler har fått godkända värden. Lägst värde har temperaturen fått. Detta är ett problem som återfinns i flera av riksdagens fastigheter, främst på grund av att fastigheterna är gamla och har ett stort kulturhistoriskt värde, vilket ofta medför svårigheter att installera en modern och effektiv klimatanläggning.
I den långsiktiga underhålls- och renoveringsplan som arbetats fram för riksdagens fastigheter ingår åtgärder för att förbättra inomhusklimatet. Även de övriga variabler som återfinns i serviceenkäten kan förväntas få ett bättre värde efter hand som renoverings- och underhållsplanen av riksdagens fastig- heter genomförs.
Tabell: Medelbetyg för arbetsrum
|
Ledamöter |
|
Anställda, partikanslier |
|
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
Luften |
6,5 |
6,1 |
4,9 |
5,3 |
Temperaturen |
6,1 |
5,8 |
4,3 |
4,6 |
Ljuset |
7,0 |
6,6 |
6,0 |
6,1 |
Ljudnivån |
7,0 |
6,6 |
5,8 |
6,2 |
Inredningen |
6,5 |
5,8 |
5,7 |
5,6 |
Städningen |
7,7 |
7,5 |
6,8 |
6,9 |
Upprustning av befintliga sammanträdes- och konferenslokaler
Projektet som syftar till en upprustning av utskottens sessionssalar har pågått under två år och har slutförts under 2009. Huvudmålet har varit att förbättra medietekniken i dessa lokaler. Sessionssalarna ska behålla sin ursprungliga prägel och tekniken ska i möjligaste mån smälta in i den existerande miljön. Under året har åtta sessionssalar färdigställts. Den återstående och sista ses- sionssalen ingår inte i projektet men kommer att rustas upp till samma nivå 2010.
31
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Plenisalen
I serviceenkäten fanns för andra året i rad frågor om plenisalen. Stolarna och ljudet fick även denna gång något lägre betyg än övriga funktioner i plenisa- len. Frågor om eventuella åtgärder kring stolar och ljud kommer att tas upp i ledamotsrådet.
Tabell: Medelbetyg för plenisalen, ledamöter
|
2009 |
2008 |
Luften |
8,4 |
8,3 |
Ljudet |
7,1 |
7,0 |
Ljuset |
8,3 |
8,1 |
Tekniken i talarstolarna46 |
8,0 |
8,1 |
Tekniken i bänkarna |
8,0 |
7,9 |
Stolarna |
7,0 |
6,5 |
Hörselhjälpmedel47 |
7,6 |
Övriga sammanträdeslokaler
Totalt sett har bokningarna minskat något sedan förra året. Dock har bokning- arna i de stora lokalerna ökat. Den främsta anledningen till detta är möten med anledning av
Tabell: Statistik över bokningar av riksdagens lokaler
|
2009 |
2008 |
2007 |
Lokalbokning |
7 867 |
8 208 |
7 495 |
Varav i någon av de större lokalerna48 |
821 |
743 |
568 |
Säkerhetshöjande åtgärder
En ombyggnad har skett i godsmottagningen för installation av röntgenutrust- ning för kontroll av inkommande post. Anläggningen kommer att kunna tas i drift i februari 2010.
Kraftförsörjning utan avbrott
Dataanläggningar, säkerhetsanläggningar och annan prioriterad teknisk ut- rustning som stöder riksdagen och riksdagsförvaltningen kräver säker och framför allt avbrottsfri kraftförsörjning. Det finns således att behov av reserv- kraft, s.k.
46År 2009 ställdes en gemensam fråga om tekniken i talarstolarna och i bänkarna, medelbe- tyg 8,0.
47Frågan ställdes inte 2009.
48Med större lokaler avses Första- och Andrakammarsalarna, Skandiasalen och
49Uninterruptible Power Supply.
32
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Under året har arbete med utbyte av befintliga
Övernattningsbostäder för ledamöter
Övernattningsbostäder finns i såväl riksdagens fastigheter som andra fastighe- ter i Gamla stan liksom i bostadsrättsfastigheter på flera håll i centrala Stock- holm.
Kvarteret Kvasten (bostadsfastighet på Norrmalm) ägs till lika delar av riksdagsförvaltningen och Posten AB. Kvarteret Iason (i Gamla stan) ägs till lika delar av riksdagsförvaltningen och Systembolaget AB. Båda bolagen har aviserat att de vill sälja sina andelar av respektive fastighet och med hänvis- ningen till hembudsrätten erbjudit riksdagsförvaltningen att köpa ut deras andelar. Efter utredning beslutade50 riksdagsstyrelsen i maj 2009 att förköps- rätten inte skulle utnyttjas.
Medelbetyget för ledamöternas övernattningsbostäder är överlag godkänt och i några fall även högre än föregående år. Då övernattningsbostäder finns på flera håll i centrala Stockholm är det således inte något enhetligt och stan- dardiserat bostadsbestånd som tillhandahålls, vilket försvårar att hålla en fullständigt likvärdig standard. Möjligheterna att genomgående ha en hög nivå för övernattningsbostädernas standard kan därför variera mellan olika fastigheter. Ett ständigt förbättringsarbete pågår i syfte att övernattningslägen- heterna ska upplevas som ändamålsenliga och attraktiva.
Tabell: Medelbetyg för ledamöternas övernattningsbostäder
|
2009 |
2008 |
Luften |
6,3 |
6,4 |
Temperaturen |
6,1 |
6,1 |
Ljuset |
7,2 |
6,8 |
Ljudnivån |
6,8 |
6,4 |
Möbleringen |
6,4 |
6,1 |
Utrustningen |
6,4 |
6,4 |
Läget |
i.u. |
8,3 |
Uthyrning och inhyrning av lokaler
Totalt upplåter riksdagsförvaltningen lokaler på 10 750 m2 till olika hyresgäs- ter, vilket för 2009 gav en hyresintäkt på ca 18 miljoner kronor. Hyrorna har satts på marknadsmässiga grunder. Nedan sker en särredovisning av de kost-
50 Dnr
33
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
nader som kan hänföras till intäkterna för uthyrning av lokaler i riksdagens fastigheter.
Tabell: Särkostnader och intäkter avseende fastighetsverksamheten (tusental kronor)
|
2009 |
2008 |
2007 |
Intäkter |
|
|
|
Hyror51 |
18 366 |
18 801 |
17 653 |
Övriga intäkter |
90 |
109 |
144 |
Summa |
18 455 |
18 910 |
17 797 |
Kostnader52, 53 |
|
|
|
Löner54 |
|||
Administration |
|||
Planerat underhåll |
|||
Felavhjälpande underhåll |
|||
Medier55 |
|||
Skötsel |
|||
Summa |
|||
Överskott |
15 024 |
15 128 |
11 538 |
Även en viss inhyrning av lokaler sker, motsvarande 3 226 m2 för kontorsän- damål och 3 053 m2 för lager. Kostnaden för detta var under året ca 14 miljo- ner kronor.
Säkerhet och sårbarhet
Under året har riksdagsförvaltningen vidtagit en rad åtgärder i syfte att etable- ra ett strukturerat och systematiskt säkerhetsarbete. Resultatet av arbetet visar sig bl.a. i förvaltningens
På frågan om vilken nivå ledamöterna anser att riksdagsförvaltningens ar- bete med säkerhetsfrågor och säkerhetsrutiner befinner sig på svarar 82 % att arbetet befinner sig på en bra nivå.
Personskyddsområdet
En metod för ett strukturerat och systematiskt arbetssätt inom personskydds- området har införts under året. Metoden omfattar bl.a. en årlig risk- och sår-
51Avser hyresintäkter för kommersiella lokaler (butiker och restauranger), vissa bostäder och uthyrning av lokaler till Medeltidsmuseet och Riksdagens ombudsmän (JO).
52Direkta kostnader.
53Kostnaderna för administration, planerat och felavhjälpande underhåll samt medier har justerats med manuella beräkningar.
54Lönekostnaderna baseras på två årsarbetskrafter.
55Med medier avses kostnader för el, vatten, gas och fjärrvärme.
34
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
barhetsanalys, rutiner för det förebyggande arbetet, rutiner för incidenthanter- ing, utbildningsinsatser, informationsmaterial samt utvecklad samverkan med Säpo, öppna polisen och partikanslierna.
Av årets serviceenkät framgår att nöjdheten med arbetet mot hot och tra- kasserier har ökat från 7,7 till 7,9 mellan 2008 och 2009.
Mottagandet av gruppbesök i allmänhetens entré
En viktig del i utvecklingsarbetet har handlat om att kombinera optimal sä- kerhetsnivå med ett kvalitativt besöksmottagande. Under året har olika typer av åtgärder vidtagits. Av den anledningen utvärderas56 sedan årsskiftet hur besökare till allmänhetens entré (Riksgatan 3) upplever bemötande, säker- hetskontroll och inpasseringen som helhet. Mätningar under året har visat att åtgärderna har haft en positiv effekt.
Tabell: Mottagandet i allmänhetens entré
|
2009 |
Hur upplevde du säkerhetspersonalens bemötande vid första kontakten? |
4,10 |
Hur upplevde du säkerhetspersonalens agerande under själva säkerhets- |
|
kontrollen? |
4,15 |
Hur upplevde du inpasseringen som helhet? |
4,05 |
Tillträdesskydd och inpassering
Säkerhetsarbetet inom detta område omfattar personellt och tekniskt tillträ- desskydd.
Tabell: Medelbetyg för tillträdesskydd och inpassering
|
2009 |
2008 |
Rutinerna kring inpasseringskontrollen |
7,5 |
6,8 |
Säkerhetsrutinerna kring besök från allmänhet och medier |
7,3 |
6,9 |
Säkerhetsrutinerna kring riksdagssammanträden |
7,8 |
7,5 |
Servicen från expeditionen för nycklar och kort |
8,9 |
8,7 |
Noterbart är även att ovan nämnda frågor i serviceenkäten till partikanslian- ställda visar på stora förbättringar. Behov av åtgärder inom tillträdesskydds- området kvarstår dock.
Förbättrad informations- och
Under året har ett projekt bedrivits i syfte att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) i riksdagsförvaltningen. I ett första skede har ett prioriterat urval av delar av ledningssystemet, som baseras på standarden SS IEC/ISO 27001, införts, vilket bidrar till att ett systematiskt informationssä- kerhetsarbete nu kan bedrivas inom myndigheten.
56 Frågorna besvaras med alternativen mycket bra (5), bra (4), godkänt (3), mindre bra (2) och dåligt (1).
35
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
En årlig
Under året har ett fortlöpande arbete med att förbättra
En omfattande sårbarhetsanalys har genomförts i syfte att utvärdera IT- säkerheten i den tekniska infrastrukturen. Ett projekt har under året påbörjats för att införa en ny arkitektur i riksdagsförvaltningens datanätverk. Den nya arkitekturen bedöms stärka förmågan att avvärja delar av de
Ett arbete med att införa en ny klientplattform har initierats. Ett införande planeras under 2010. Inom ramen för det pågående arbetet har ytterligare IT- säkerhetshöjande åtgärder vidtagits. En förstudie har inletts med syfte att klargöra förutsättningar för att dela upp den gemensamma
Tabell: Levererade tjänster,
|
2009 |
Säkerhetsincidenter |
519 |
Sårbarhetsanalyser |
278 |
Forensiska analyser |
6 |
Till området
Sårbarhetsanalyser genomförs regelbundet och går ut på att upptäcka sår- bara datorer eller servrar i riksdagens miljö.
Genom forensisk analys sker en fördjupad analys av datorer och servrar som har drabbats av intrång. Syftet är att förstå mer om incidenten och hur den uppstått för att bättre förstå vilken skada som inträffat.
Säkerhetsutbildning och information
Utbildningsinsatser av engångskaraktär har genomförts på partikanslier, ut- skottskanslier och enheter inom förvaltningen. Av årets serviceenkät till par- tikanslierna framgår att nöjdheten med denna tjänst är 7,3, vilket får anses vara ett bra resultat.
En för året ny obligatorisk introduktionsutbildning omfattande
57 I en
36
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
tillfällen under 2009. Utbildningen är gemensam för förvaltningen och parti- kanslierna och under året har 165 personer genomgått utbildningen. Betygen från kursdeltagarna är generellt höga och ligger på ca 4,6 på en
Antalet incidenter har minskat inom varje delområde. Antalet obehöriga besökare i riksdagens lokaler har kraftigt gått ned. Riksdagsförvaltningen bedömer att minskningen härrör från det proaktiva säkerhetsarbete som be- drivits under året. Nedan redogörs i tabellform för de incidenter som inträffat under året.
Tabell: Incidenter, antal
Typ av incident |
2009 |
2008 |
Obehöriga besökare |
33 |
70 |
Ordningsstörningar |
63 |
90 |
Omhändertagna föremål58 |
19 |
33 |
Brandtillbud59 |
18 |
22 |
Omhändertagna försändelser |
559 |
624 |
När det gäller minskningen av omhändertagna föremål kan detta vara resulta- tet av en ökad informationsinsats i syfte att upplysa framför allt besökande skolklasser om att säkerhetskontroll genomförs, vilket kan ha haft en före- byggande effekt. Beräkningsgrunderna för omhändertagna försändelser har ändrats under 2009, vilket medfört att de är färre än 2008.
Stöd och service i övrigt
Till ovan nämnda områden kommer även den service som erbjuds vid de olika informationsdiskarna, via våningsassistenter m.m. Servicen uppfattas generellt som mycket god inom dessa områden. Betygsindex från ledamöter- na för infodisken i Bankhallen är den högsta för samtliga mätta funktioner inom hela riksdagsförvaltningen.
Nöjdheten avseende post och distribution, våningsservice och lokalbok- ning har ökat sedan förra årets mätning. Ambitionen är att behålla samma servicenivå.
Tabell: Medelbetyg för diverse lokalrelaterade funktioner
|
Ledamöter |
|
Partikanslianställda |
|
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
Infodisken i Bankhallen |
9,7 |
9,7 |
8,5 |
8,8 |
Infodisken i kammarfoajén |
9,1 |
9,1 |
||
Våningsservice |
8,7 |
8,3 |
8,4 |
8,3 |
Postdistributionen |
8,7 |
8,5 |
8,3 |
8,2 |
Lokalbokningen |
8,4 |
8,1 |
8,0 |
7,7 |
58Exempel på omhändertagna föremål är knivar, knogjärn, tårgasspray och pepparsprej.
59Varav 4 brand respektive 18 automatiska brandlarm, ej brand.
37
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
2.7Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete
Uppdrag: Att främja kunskapen om riksdagen och dess arbete.
Uppdraget avser att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet i syfte att öka allmänhetens kunskaper, intresse och möjligheter att utöva ett aktivt medborgarskap. Detta sker genom att allmänheten ges tillgång till det material som produceras inom riksdagen och till övrigt underlag för riksdagens beslut.
För att långsiktigt väcka intresset för riksdagens arbete och beslut är skol- väsendet och massmedierna viktiga målgrupper. Stora informationsinsatser riktas därför speciellt till gymnasieskolans elever och lärare.
Följande har särskilt beaktats:
-att webbplatsen riksdagen.se har tillgodosett målgruppernas behov av snabb och korrekt information om riksdagen och den demokratiska processen
-att 90 % av besökarna på webbplatsen riksdagen.se helt eller delvis hittar den information och de dokument de söker samt att antalet besökare ökar
-att resebidraget till skolor har utnyttjats
-att allmänheten har haft möjlighet att besöka riksdagen såväl fysiskt som virtuellt
-att Riksdagsbiblioteket tillgodosett besökarnas efterfrågan på böcker, do- kument samt tryckta och elektroniska tidskrifter
-att den ekonomiska ramen för tidningen Riksdag
uppföljningar
Kunskap om riksdagen
Nöjdhet (NKI)
Sammanfattande resultatuppföljning
Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2009 säkerställt att allmänhet, vidareinformatörer och speciella målgrupper givits förutsättningar att inhämta kunskaper om riksdagens arbete och beslut. Antalet besökare till riksdagens visningar och skolbesök har ökat, och alltfler studenter besöker Riksdagsbiblioteket efter att öppettiderna utökats.
Antalet besökare på webbplatsen riksdagen.se har blivit fler, och under- sökningar visar att såväl ledamöter som allmänhet är mycket nöjda med den information som finns att tillgå.
Ledamöterna lämnar i serviceenkäten mycket höga värden på tillgången till information och på personalens kompetens.
38
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Öppenhet och tillgänglighet till information
I syfte att främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete genomför riksdagsförvaltningen en rad olika aktiviteter, riktade till olika målgrupper.
Tillgängliga och korrekta webbplatser
Riksdagens webbplats ska tillgodose målgruppernas behov av snabb och korrekt information om riksdagen och den demokratiska processen samt aktivt verka för att väcka intresse för riksdagen. Webbplatsen ska vara an- vändbar och tillgänglig för alla. Ett av målen är också att 90 % av besökarna på webbplatsen helt eller delvis hittar den information och de dokument de söker.
Riksdagsförvaltningen står även bakom webbplatserna
Tabell: Besök på riksdagen.se, antal
|
2009 |
2008 |
2007 |
riksdagen.se |
4 648 567 |
4 314 500 |
3 584 800 |
Av årets serviceenkät framgår att ledamöterna är nöjda med den information som finns att tillgå via riksdagen.se. Medelvärdet är 8,1 av ett högsta värde på 10. Mätningen visar också på ett högt nyttjande bland de svarande.
Resultat från användartester för riksdagen.se visar ett genomsnittsbetyg på 3,7 (5 är högst) för grafik, struktur, information, användarvänlighet och förvän- tan. När det gäller sökbarheten visar användartester att 85 % av besökarna helt eller delvis hittar det de söker. Det är ett något högre värde för sökbarheten än föregående år. Antalet besökare har ökat under året med ca 8 %.
Sändningar från riksdagen
Ett annat viktigt sätt att nå ut i syfte att främja kunskapen om riksdagen och dess arbete är att sända kammardebatter m.m. Årets tv- och webbsändningar från kammardebatter, utskottsutfrågningar, presskonferenser och seminarier uppgick till 893 timmar, vilket är en minskning sedan föregående år. Minsk- ningen beror till största delen på minskad tid i plenisalen60.
Tabell: Sändningstimmar61 från riksdagen, antal
|
2009 |
2008 |
2007 |
Plenisalen |
685 |
756 |
717 |
Förstakammarsalen |
95 |
70 |
58 |
Andrakammarsalen |
51 |
90 |
54 |
Skandiasalen |
55 |
58 |
48 |
Presscentrum |
7 |
10 |
|
Summa |
893 |
984 |
877 |
60Se även avsnitt 2.5 Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
61Tv, webb och bandning.
39
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Väl fungerande teknik för externa och interna arrangemang
För riksdagsförvaltningens del har Sveriges
Tekniken vid de externa och interna arrangemangen har fungerat utmärkt, och inga tekniska störningar har inträffat som stört den planerade produktio- nen.
Programbolag som utnyttjat riksdagens
Kapaciteten att hantera direktsändningar från flera evenemang parallellt har utökats under året. Vid behov kan upp till fyra evenemang direktsändas. Un- der året har fler än två samtidiga sändningar skett vid tio tillfällen.
Tabell: Programbolag som nyttjat riksdagens
Programbolag |
2009 |
SVT |
139 |
Axess TV |
40 |
TV4 |
26 |
Aftonbladet |
8 |
DI TV |
1 |
Summa |
214 |
Tillgänglighet till litteratur och riksdagsdokument
Riksdagsbiblioteket är ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga special- bibliotek med ett bestånd på ca 700 000 böcker och 4 000 tryckta och elektro- niska tidskrifter. Biblioteket är öppet för allmänheten och ingår i det svenska nationella bibliotekssamarbetet.
Totalt förmedlades 19 891 lån under 2009 (en ökning med ca 700 jämfört med 2008) varav drygt 11 946 till externa låntagare, där privatpersoner i Stockholmsområdet var den kategori som lånade mest. Beställningsfunktio- ner för lån från allmänheten av det tryckta materialet finns på riksdagens webbplats.
Öppettiderna för allmänheten har utökats fr.o.m. augusti 2009 från 23 timmar per vecka till 37 timmar. Biblioteket har marknadsförts framför allt mot studenter i Stockholmsområdet, och det totala antalet besökare har ökat med drygt 25 % mellan 2008 och 2009. I genomsnitt har 6 400 besökare kommit till biblioteket varje månad 2009 jämfört med ca 5 000 per månad under 2008.
62 I samband med Cosacmötet.
40
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Riksdagsbibliotekets informationsservice för allmänheten
Den externa svarsservicens
Informationsservice för allmänheten |
2009 |
Antal telefonförfrågningar till nr |
6 112 63 |
Antal frågor ställda av besökare i bibliotekets informationsdisk |
3 569 64 |
Riksdagens infocentrum och riksdagshörnor
I infocentrum kan besökare få svar på frågor om riksdagen och dess arbete. Intresserade kan följa direktsända debatter i kammaren via
Tabell: Försäljningsintäkter vid infocentrum, tusental kronor
|
2009 |
2008 |
2007 |
Presentartiklar |
154 |
162 |
200 |
Offentligt tryck och böcker |
51 |
57 |
40 |
Summa intäkter |
205 |
219 |
240 |
På stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå finns riksdags- hörnor där det arrangeras ledamotsträffar. I hörnorna kan man också söka information via riksdagens webbplats och titta på debatterna i kammaren eller på öppna utskottsutfrågningar via
Tabell: Ledamotsträffar i riksdagshörnorna, antal
Plats |
2009 |
2008 |
2007 |
Göteborg |
27 |
29 |
21 |
Malmö |
10 |
14 |
10 |
Umeå |
23 |
20 |
23 |
Sundsvall |
24 |
21 |
18 |
Totalt |
84 |
84 |
72 |
Det totala antalet ledamotsträffar var detsamma som föregående år. I Sunds- vall och Umeå har antalet ökat, medan det minskat i Göteborg och Malmö.
63Enligt Telias statistik t.o.m.
64Långa frågor: 989, korta frågor: 2 580.
41
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Information om riksdagsbeslut och frågor om riksdagen
Under året har 227 pressmeddelanden lämnats. Dessutom har 364 Beslut i korthet, som också vänder sig till massmedierna, skrivits under 2009 (2008:337 stycken).
Tabell: Pressmeddelanden, antal
|
2009 |
2008 |
Från riksdagens informationsenhet |
107 |
141 |
Från |
103 |
96 |
Från talmannens pressfunktion |
17 |
21 |
Totalt |
227 |
258 |
Svarsservice
Antalet svar på förfrågningar 2009 minskade med 8 % jämfört med föregåen- de år. Uppföljning av svar på
Tabell: Förfrågningar, antal
|
2009 |
2008 |
2007 |
Antal telefonförfrågningar |
8 679 |
9 691 |
9 417 |
Antal |
4 403 |
4 588 |
4 868 |
Totalt |
13 082 |
14 279 |
14 285 |
Besök i riksdagens hus
Resebidrag för studiebesök i Sveriges riksdag
Sedan den 1 februari 2008 har gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux möjlighet att söka resebidrag för stu- diebesök i riksdagen. Resebidrag har kunnat sökas när resekostnaderna över- stiger 600 kr per elev.
Under hösten 2009 utvärderades resebidraget, och detta resulterade i ett flertal förslag till förändringar av regelverket kring bidraget. Ett antal föränd- ringar, såsom att skolans självkostnad sänks från 600 till 250 kr per resande och att det finns möjlighet till ersättning för boende upp till 100 kr per resan- de, beslutades av riksdagsstyrelsen i december 2009 och gäller fr.o.m. den 1 januari 2010. Under 2009 har 427 066 kr utbetalats till 18 skolor i resebidrag.
42
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Besök i riksdagen
Tabell: Besök i riksdagen, antal personer65
|
2009 |
2008 |
2007 |
Ledamotsgrupper och grupper som partikanslierna |
|
|
|
tar emot |
20 462 |
20 493 |
22 209 |
Gruppvisningar66 |
26 322 |
17 494 |
24 417 |
Extravisningar (besök till talman, ledamöter, |
|
|
|
utskott och förvaltning som guide genomfört) |
2 893 |
1 784 |
3 336 |
Skolvisningar67 |
18 504 |
10 296 |
16 923 |
Totalt |
68 181 |
50 067 |
66 885 |
Studiemateriel
Den utvärdering av riksdagens studiematerial som genomfördes hösten 2008 gav ett antal förslag på hur materialet kunde bli ännu bättre.
Som ett resultat av utvärderingen har fyra ämnesportaler införts på avdel- ningen lärarrummet på riksdagen.se. Ämnesportalerna är kopplade till studie- häftena om grundlagar, kontrollmakt, demokrati samt utskott och kammare. Därutöver har bl.a. Riksdagsrollspelet förenklats och spelet Rixdax fått fler frågor.
Tidningen Riksdag
2009
2008
2007
Intäkter69
Prenumerationer
4
513
5
181
5 166
Annonser
1
097
1
655
1 463
Summa
5
610
6
836
6 629
Kostnader70
Löner71
Tidningsproduktion
Övriga driftskostnader
Summa
Underskott
3 459
69Inklusive interna intäkter (siffrorna för 2007 och 2008 är omräknade till att innehålla de interna intäkterna).
70Direkta kostnader.
71Motsvarande nio årsarbetskrafter.
44
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
2.8Vård och bevarande av byggnader och samlingar
Uppdrag: Att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar
Riksdagsförvaltningen ansvarar för vården av riksdagens byggnader och för samlingar av dokument rörande riksdagen och dess verksamhet.
Riksdagsförvaltningen förvaltar för riksdagens räkning de s.k. riksbyggna- derna på Helgeandsholmen, ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan och bostadsfastigheter som disponeras av riksdagens ledamöter. Även ett antal bostadsrättslägenheter förvaltas av riksdagsförvaltningen, se avsnitt 2.6. I riksdagsförvaltningens fastighetsbestånd ingår också Villa Bonnier.
I beståndet ingår flera byggnader som är en central del av det demokratiska kulturarvet. Dessa ska vårdas så att de är väl bevarade och kan visas upp för allmänheten. Här redovisas72 de åtgärder som har vidtagits för att vårda och bevara fastighetsbeståndet.
Arbetet är även inriktat på att vidareutveckla rutiner för bevarandet av så- väl byggnader som dokument och konst.
I denna redogörelse har följande särskilt beaktats:
-att riksdagshusens skick och värde har kunnat bevaras så att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på Helgeandsholmen
-att riksdagens inredning och konst vårdas
-att handlingar tillkomna i beslutsprocessen, däribland ljud- och bildupptag- ningarna, bevaras för eftervärlden.
Område |
Uppföljning |
Mål/mått |
Vård och bevarande av bygg- |
Genomförda åtgärder |
Uthålligt användbara |
nader och samlingar |
|
byggnader och samlingar |
Sammanfattande resultatuppföljning
Sammanfattningsvis kan sägas att förvaltningen under året har vidtagit åtgär- der för att säkerställa att inredning och konst samt dokumentsamlingarna vårdas och bevaras för framtiden. Under året har ett stort antal arbeten ge- nomförts för att vårda och bevara riksdagens hus.
Riksdagsförvaltningen har redovisat för styrelsen att ett omfattande under- hållsbehov finns avseende riksdagens fastigheter. Förvaltningen har därför på styrelsens uppdrag initiera ett långsiktigt underhållsprogram. Arbetet fortsät- ter med att dels utveckla detta mer i detalj dels kostnadsbedöma arbetena.
72 Det arbete som innebär fastighetsförvaltning och syftar till att erbjuda ändamålsenliga lokaler redovisas under avsnitt 2.6 Stöd och service till ledamöter och partikanslier.
45
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Åtgärder för vård, underhåll och bevarande
I tabellen nedan redovisas per fastighet de åtgärder som under året vidtagits för att vårda, underhålla och bevara riksdagens hus.
Tabell: Åtgärder som vidtagits under året för att vårda, underhålla och bevara
Fastighet |
Åtgärd |
Östra riksdagshuset |
fasadrenovering slutförd |
Västra riksdagshuset |
upprustning av miljön i Bankhallen. upprustning av |
|
pentryn, utbyte av delar av köksutrustning, om- |
|
byggnad av kyl- och serveringsdisk |
Cephalus |
fönsterrenovering |
Neptunus |
|
Milon |
obligatorisk ventilationskontroll (OVK) |
Mars/Vulcanus (ledamotshuset) |
renovering av reningsanläggningen till badanlägg- |
|
ningen för att minska kemikalieanvändning, injuste- |
|
ring och optimering av värmesystem |
Mercurius |
obligatorisk ventilationskontroll (OVK) |
Aurora |
obligatorisk ventilationskontroll (OVK) |
Ormsaltaren |
obligatorisk ventilationskontroll (OVK) |
Kungliga Trädgården73 |
ombyggnad av entré och reception, pågår |
Villa Bonnier |
anslutits till fjärrvärme |
Renovering och underhåll av fastigheterna Mercurius och Cephalus
Riksdagsstyrelsen beslutade74 i juni att ett långsiktigt underhålls- och renove- ringsarbete skulle inledas i riksdagens fastigheter Cephalus 10 och Mercurius 12, del B. Del A, där bl.a. Riksdagsbiblioteket har sina lokaler renoverades 1996.
Projektering för kommande renoverings- och underhållsarbeten av fastig- heterna Mercurius, del B, och Cephalus har påbörjats.
För att arbetena ska kunna påbörjas beslutade75 riksdagsstyrelsen i oktober att riksdagsförvaltningen får teckna ett långsiktigt hyreskontrakt för plan 5 i fastigheten Jakob Större 18, där delar av administrativa avdelningen i dag är placerade. Samtliga tjänstemän som i dag sitter i kvarteret Mercurius, del B, kommer att flytta till Jacobsgatan. Enligt styrelsens beslut kommer dessa lokaler efter upprustning att övergå till den politiska verksamheten.
Styrelsen beslutade också att uppsägningen av hyreskontrakt i fastigheter- na Mercurius 12 och Cephalus 10 kunde inledas som en förberedelse för att genomföra arbetena och tömma lokalerna under byggtiden i de båda kvarte- ren. Ersättning kommer att utgå i enlighet med gällande regler.
73Hyrs ut till Riksdagens ombudsmän (JO).
74Dnr
75Dnr
46
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Bankhallen
Genom årets upprustning av Bankhallen har akustiken förbättrats, valven och målningarna i taket belysts på ett bättre sätt och en estrad iordningställts. De genomförda åtgärderna bedöms öka förutsättningarna att använda lokalen för publika och interna evenemang.
Villa Bonnier
Under 2009 genomfördes representation i Villa Bonnier vid 60 tillfällen, vilket är en minskning av beläggningen jämfört med 2008 (80 tillfällen) och 2007 (74 tillfällen).
Riksdagens inredning och konst
Kraven på en representativ inredning är höga i riksdagens offentliga lokaler. Antalet besökare till riksdagen, både allmänhet och officiella gäster, är myck- et stort. Riksdagen har också en samling av konst som syftar till att vara re- presentativ för svensk samtidskonst.
Särskilda konstvisningar för allmänheten ordnas regelbundet. Riksdagens inredning och konst vårdas och förnyas kontinuerligt. Några konstköp gjordes dock inte under året.
Bevarande av äldre ljud- och videoupptagningar från kammaren
Under 2009 har samtliga videoupptagningar från kammaren under perioden
Äldre riksdagstryck görs tillgängligt
Inskanningen av äldre riksdagstryck gör det möjligt att publicera det äldre riksdagstrycket på riksdagens webbplats. Tidigare har propositionerna fr.o.m. 1971 skannats in och publicerats, och under 2009 har även protokollen publi- cerats på webbplatsen. Hittills har ca 1 300 000 sidor skannats in. Utskottsbe- tänkanden fr.o.m. 1971 och framåt ska publicerade under 2010.
Utgivning av äldre protokoll
Under året trycktes och distribuerades protokollen från borgarståndet 1751 1752. Arbetet med prästeståndet, borgarståndet samt ridderskapet och adeln
76 Riksdagen samlades bara vart tredje år under ståndsriksdagen, därav tomma år. De skulle enligt riksdagsordningen sammanträda tre månader, men höll alltid på längre, därav dubbelår för riksdagarna.
47
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
2.9Myndighet och arbetsgivare
Uppdrag: Att vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare
Riksdagsförvaltningen ska vara en väl fungerande och framsynt myndighet. I detta ligger strävan efter en hög kostnadseffektivitet, korrekt tillämpning av lagar och regler, exempelvis när det gäller diarieföring, upphandling samt att ha en hög ambition när det gäller arbetsgivarrollen.
I området ingår även det särskilda myndighetsuppdraget att svara för in- formation om EU och det stöd förvaltningen svarar för gentemot riksdagens myndigheter och nämnder.
Uppdragsområde |
Uppföljning |
Mål/mått |
Myndighet och arbetsgivare |
Medarbetarenkät |
Nöjdhet (NMI, NKI) |
|
Myndighetsjämförelser |
Revision m.m. |
|
Specialfrågor/planer |
Sjukfrånvaro etc. |
|
Utvärderingar och uppföljningar |
Genomfört/uppnått mål |
I denna redogörelse har följande särskilt beaktats:
-att riksdagsförvaltningen har en korrekt tillämpning av de lagar som riksda- gen stiftat som gäller statliga myndigheter
-att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt
-att de åtgärder som vidtagits i syfte att uppfylla förvaltningens treåriga miljömål har medfört att miljöarbetet fortskrider i enlighet med beslutade handlingsplaner.
-att riksdagsförvaltningen ger väl fungerande stöd och service till riksdagens myndigheter och nämnder
-att
Sammanfattande resultatuppföljning
Årets genomgång av de riksdagsbeslut från riksmötet 2008/09 som berör statsförvaltningen visar att samtliga har beaktats av riksdagsförvaltningen.
Under året har ett arbete inletts med att inarbeta regler för intern kontroll i riksdagsmyndigheternas styrdokument. Riksdagsförvaltningen arbetar redan strukturerat med bl.a. riskanalyser, vilket är en viktig del i arbetet med intern styrning och kontroll.
Riksdagsförvaltningen arbetar kontinuerligt och med hög ambition för ökad effektivitet, höjd kvalitet och en löpande verksamhetsutveckling. Under 2009 har initiativ tagits bl.a. i syfte att se över och modernisera riksdagsför- valtningens instruktion, förbättra myndighetens kris- och beredskapsplanering och genom certifiering säkerställa ett väl fungerande miljöledningssystem.
De åtgärder som vidtagits i syfte att uppfylla förvaltningens treåriga mil- jömål har medfört att riksdagsförvaltningens miljöarbete fortskrider i enlighet med beslutade handlingsplaner.
48
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Riksdagsförvaltningen bedömer att åtgärderna ovan har givit effekt genom en, generellt sett, ökad kvalitet i verksamheten.
Ändamålsenlig verksamhetsstyrning planering och uppföljning
Riksdagsförvaltningen har under de senaste åren utvecklat budget- och plane- ringsprocessen, och sedan 2008 finns en ny form för tertialvis redovisning till riksdagsstyrelsen av såväl verksamheten som det ekonomiska utfallet.
Nytt för i år är att det upprättas en form av tertialbokslut för redovisningen och att de totala kostnaderna fördelas på de fem uppdragsområdena. Perso- nalkostnadernas fördelning är schabloniserad och baseras på uppskattad ned- lagd tid.
Årligen identifieras de beslut som riksdagen har fattat om styrning och förvaltning av statliga myndigheter. Därefter sker en genomgång av förvalt- ningens efterlevnad av dessa. De verksamheter som berörs av besluten är i hög grad medvetna om, respektive följer, de beslut som riksdagen fattar.
I syfte att säkerställa kvaliteten i verksamheten genomförs årliga enkätun- dersökningar, se avsnitt 2.4. Under 2009 har ytterligare åtgärder vidtagits för att tydliggöra uppdrag och ekonomiska ramar för enheterna.
I processen för förvaltningens verksamhetsstyrning ingår även att genom- föra riskanalyser i samband med den årliga planeringen och att se till att dessa följs upp och redovisas för riksdagsstyrelsen. Detta är i linje med vad som innefattas av begreppet intern styrning och kontroll. För att ytterligare stärka funktionen har en internrevisionsansvarig rekryterats.
Miljöledningssystemet77
Inom miljöområdet har miljöledningssystemet etablerats och vidareutveck- lats. Den certifiering78 som riksdagsförvaltningen fick under våren har varit ett viktigt steg i att skapa en god och verkningsfull styrning av miljöarbetet. En tjänst som miljöstrateg har inrättats i syfte att skapa ett långsiktigt miljö- medvetande i det löpande arbetet.
Riksdagsdirektören har för förvaltningens miljöarbete fastställt fyra över- gripande mål, som redovisas i det följande:
oMålet är att minska pappersförbrukningen med minst 10 % under perio- den
Inköpen av papper har minskat med 10 % under andra halvåret 2009 jämfört med motsvarande period föregående år. Den totala pappersförbrukningen påverkas av hur stor aktiviteten är i kammaren. Eftersom antalet propositioner
77För övrig information om miljöledningsarbetet, se riksdagsförvaltningens helårsrapport,
78ISO 14001.
49
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
och skrivelser emellertid varit ungefär lika mellan åren beror minskningen troligtvis på att tryckningen av dokument är alltmer behovsanpassad enligt principen
Ett exempel på detta är att antalet upplagor av propositioner har minskat från 560 till 200 beroende på att propositioner fr.o.m. riksmötet 2009/10 endast delas ut till det behandlande utskottets ledamöter. Övriga ledamöter får endast sammanfattningen. Upplagan av snabbprotokollen har också minskat från 780 till 473 exemplar, och riksdagskalendern och meddelanden från kammarkansliet delas endast ut till de ledamöter som har beställt dessa.
oMålet är att koldioxidutsläppen från resor ska minska med 10 % under perioden
Under hösten 2009 har 27 av riksdagsförvaltningens tjänstemän som kör bil i tjänsten genomgått en
Sedan september 2009 regleras tjänstemännens resande genom att en flyg- resa endast får företas vid tjänsteresa om den innebär en tidsvinst på minst fyra timmar80. Efter regelns ikraftträdande har antalet flygresor på sträckor under 50 mil minskat. Koldioxidutsläppen från flygresor har för tjänstemän minskat med 17 % medan motsvarande siffra för ledamöter är 34 % jämfört med motsvarande period 2008. Även koldioxidutsläppen från bilresor har minskat. Anledningen till minskningen är framför allt att antalet resor minskat totalt, framför allt utrikes resor, men också att tåg väljs i allt större utsträck- ning. Antalet årskort på flyg fortsätter också att minska.
Kostnaden för klimatkompensationen för de flygresor som tjänstemän och ledamöter genomförde under 2008 uppgick till ca 430 000 kr. Pengarna har använts för delfinansiering av övergången till ny och mer effektiv elproduk- tion i två olika sockerbruk i Brasilien.
oMålet är att energiförbrukningen för uppvärmningen av riksdagens loka- ler ska minska med 10 % under perioden
Energianvändningen till uppvärmning har ökat något jämfört med 2008. Under 2008 minskade den med 6,5 %, vilket innebär att det för 2010 krävs en minskning på 3,5 % för att uppnå treårsmålet.
oMålet är att elanvändningen ska minska med 10 % under perioden 2008 2010.
Under 2009 minskade elanvändningen med 5 % jämfört med 2008 och 7 % sedan 2007. Anledningen till minskningen är bl.a. en minskning av antalet
79Efter genomförd utbildning beräknas att bränsleförbrukningen i genomsnitt kan minskas med ca 12 %.
80Undantag får göras om särskilda skäl finns.
50
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
servrar i datahallarna, byte till lågenergilampor och lysdioder samt installatio- ner av automatisk styrning. Exempelvis drar den nya belysningen i Bankhal- len efter ombyggnationen 80 % mindre el jämfört med tidigare.
En ökad medvetenhet bland personalen om värdet av att släcka lampor, stänga av datorer m.m. har troligtvis också bidragit till att sänka elanvänd- ningen i riksdagens hus.
Sammanfattningsvis innebär de åtgärder som vidtagits under 2009 att riks- dagsförvaltningens miljöarbete fortskrider i enlighet med beslutade hand- lingsplaner.
Kris- och beredskapsplanering
Av instruktionen81 framgår att riksdagsförvaltningen ska svara för säkerhet och för fredstida krishantering i riksdagen.
I syfte att säkerställa riksdagsförvaltningens förmåga att leda och hantera allvarliga händelser och kriser har det under året genomförts ett flertal utbild- ningar och övningar med förvaltningens krisledningsgrupp (ledningsgrup- pen), tjänsteman i beredskap (TiB), enhetschefer och krisledningsstaben.
Utbildningen har varit inriktad mot att utbilda i stabs- och ledningsmeto- dik, att fastställa ledningens och stabens arbetsformer vid en kris och att led- ningens inledande åtgärder vid en allvarlig händelse.
Förvaltningens kris- och beredskapsplan är under revidering. Arbetet sker i samverkan med Regeringskansliet och ett flertal andra myndigheter som är väsentliga ur beredskapssynpunkt för riksdagen krisberedskap.
Riksdagsförvaltningen aktualiserade sin pandemiplanering under våren, mot bakgrund av utbrotten av den nya influensan A(H1N1). Riksdagsdirektö- ren fastställde en handlingsplan mot den nya influensan. Inom förvaltningen bildades en pandemigrupp och en grupp för samverkan med partigruppskans- lierna. I början av december inleddes, i samverkan med företagshälsovården, vaccination av ledamöter samt anställda vid förvaltningen, partigruppskansli- erna och JO. Totalt vaccinerades ca 800 personer.
Riksdagsförvaltningen har under året anslutits till radiokommunikationssy- stemet Rakel. Installationen av antennätet påbörjades i december och ska vara klar under det första kvartalet 2010.
Upphandlingar
Riksdagsförvaltningen genomför årligen ett stort antal upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling. År 2009 var tolv av dessa över tröskelvärde- na att jämföra med åtta 2008.
De flesta upphandlingar görs inom IT- och fastighetsområdena. Inom IT- området sker flertalet upphandlingar som avrop från den statliga inköpssam- ordningen medan upphandlingarna på fastighetsområdet regelmässigt är av större omfattning.
81 Lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, 1 och 2 §§.
51
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Under 2009 har bl.a. avtal om leverans av ett nytt mediehanteringssystem tecknats efter en omfattande upphandlingsprocess. Vidare har ett nytt avtal om leverans av elkraft tecknats. Som en följd av att riksdagsförvaltningen har blivit miljöcertifierad ställs längre gående miljökrav i upphandlingarna på ett mera systematiskt sätt än tidigare; elkraftsupphandlingen är ett sådant exem- pel. Detta har uppmärksammats av Miljöstyrningsrådet.
Väl fungerande stöd och service till riksdagens myndigheter och nämnder
Av RO 9 kap. 4 § framgår att riksdagsförvaltningen även har uppgifter som syftar till att stödja riksdagens myndigheter. Det är bl.a. att handlägga frågor om förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare, upprätta förslag till anslag på statsbudgeten, dock inte för Riksrevisionen, samt hand- lägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken.
I riksdagsförvaltningens instruktion förtydligas dessa uppgifter. Exempel- vis framgår det att riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla de resurser och den service m.m. som i övrigt behövs för övriga riksdagsorgans verksamhet.
Riksdagsförvaltningen har under året lämnat service och administrativt stöd i olika utsträckning till vissa av riksdagsorganen. Stödet har främst avsett Riksdagens ombudsmän (JO) i form av ekonomiadministration, viss lönead- ministration, fastighetsförvaltning, teknisk utrustning och
Dessutom har riksdagsförvaltningen bistått JO i arbetet med utvärdering av ett nytt ärendehanteringssystem, och nu pågår planering för införande och driftsättning av detta system.
Riksdagsbibliotekets informationsresurser och servicefunktioner är till- gängliga även för JO:s tjänstemän, som utnyttjar både låneservicen och fram- för allt de juridiska databaserna. Under 2009 har bibliotekets personal dessut- om bistått med råd när JO gjorde en översyn av sin interna biblioteksfunktion. Ett resultat av det är att det s.k. ombudsmannabiblioteket har flyttats från Riksdagsbibliotekets magasin till JO:s lokaler.
Även vissa begränsade administrativa resurser har ställts till förfogande främst till nämnder och fasta delegationer. Stödet till de interparlamentariska delegationerna redovisas under uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.
Riksdagens nämnder
För följande sex nämnder under riksdagen sköter riksdagsförvaltningen den ekonomiska administrationen i form av bl.a. arvodesutbetalningar till nämndens ledamöter. Ledamöter arvoderas med medel från riksdagsförvaltningens anslag.
52
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Då riksdagens nämnder inte har egna pressfunktioner fick de under året även stöd i arbetet med presservice och pressmeddelanden. Det pågår ett arbete med 82 att se över regleringen av riksdagens nämnder.
Tabell: Riksdagens nämnder 2009, antal sammanträden, kostnader i tusental kronor
|
Antal |
Antal |
Arvode |
Övriga |
Summa |
|
samman- |
ledamöter i |
m.m. (inkl. kostnader |
kostnader |
|
|
träden |
nämnden |
soc. avg.) |
|
|
Riksdagens överklagande- |
|
|
|
|
|
nämnd |
1 |
7 |
97 |
97 |
|
Partibidragsnämnden |
3 |
4 |
95 |
2 |
97 |
Riksdagens arvodes- |
3 |
4 |
183 |
1 |
184 |
nämnd |
|
|
|
|
|
Statsrådsarvodesnämnden |
2 |
4 |
141 |
13 |
154 |
Nämnden för lön till |
|
|
|
|
|
riksdagens ombudsmän |
|
|
|
|
|
och riksrevisorerna |
2 |
4 |
138 |
4 |
142 |
Valprövningsnämnden |
10 |
5 |
256 |
48 |
304 |
Summa 2009 |
21 |
28 |
910 |
68 |
978 |
2008 |
22 |
28 |
889 |
92 |
981 |
2007 |
22 |
28 |
948 |
92 |
1 040 |
Avtals- och förhandlingsområdet
De centrala kollektivavtal om bl.a. löner och förmåner som slöts för riks- dagsmyndigheterna i slutet av 2007 gäller från den 1 oktober 2007 t.o.m. den 30 september 2010. Avtalsperioden löper således fortfarande och innefattar bl.a. ytterligare ett lönerevisionstillfälle per den 1 januari 2010. Några ytterli- gare centrala kollektivavtal för riksdagsområdet har inte träffats under 2009.
Förslag till anslag på statsbudgeten m.m.
I enlighet med bestämmelserna i instruktionen biträder riksdagsförvaltningen vid beredningen av budgeten för riksdagens ombudsmän (JO) och lämnar ett yttrande över Riksrevisionens budgetförslag.
Under året genomfördes en översyn av
Några motsvarande bestämmelser finns inte på riksdagens område. Slutbe- redning pågår.
82Dnr
83I förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.
53
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Opartisk och allsidig information om EU
En tillgänglig och korrekt webbplats
Webbplatsen får höga betyg av besökarna när det gäller grafik, struktur, in- formation och användarvänlighet. I årets mätningar anger 75 % av de svaran- de att webbplatsen är bra eller mycket bra. I riksdagens serviceenkät till le- damöterna får informationen på webbplatsen i genomsnitt 7,7 i betyg.
Tabell: Besök på webbplatsen (antal)
|
2009 |
2008 |
2007 |
796 571 |
510 533 |
1 184 901 |
Svarsservice möter allmänhetens behov av
Det totala antalet kontakttillfällen har ökat markant jämfört med 2008. Va- let till Europaparlamentet i juni och det svenska ordförandeskapet andra halv- året har bidragit starkt till detta, framför allt det förstnämnda. Liksom tidigare år är frågor om EU:s institutioner och den fria rörligheten särskilt vanliga i svarsservicen.
I en utvärdering bland användare av svarsservicen har önskemål om öppet- tider under lunchtid framkommit. Telefontiderna ändrades därför fr.o.m. september till kl.
Andelen interna förfrågningar har ökat, och i riksdagsförvaltningens inter- na serviceenkät till ledamöter och partikanslianställda får
54
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Tabell: Svarsservice EUU, antal förfrågningar
|
2009 |
2008 |
2007 |
Telefonsamtal |
5 005 |
4 309 |
4 481 |
varav interna samtal |
92 |
60 |
87 |
3 195 |
2 413 |
1 955 |
|
Fax och brev |
35 |
20 |
2 |
Totalt |
8 235 |
6 742 |
6 438 |
Organisation och personal
Riksdagsförvaltningens uppgift är att skapa goda förutsättningar för att riks- dagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.
Organisation
Riksdagsförvaltningen omfattar följande organisatoriska enheter:
Ledningssekretariat och talmansstab bistår riksdagsdirektören och talmän- nen i deras arbete.
Kammarkansliet (KK) svarar för planering och genomförande av arbetet i kammaren och samordning av
Riksdagens internationella kansli (RIK) svarar för riksdagens internationel- la kontakter och biträder talmannen och de vice talmännen i deras internatio- nella engagemang.
Utskottens och
Administrativa avdelningen (ADM) svarar för administrativa frågor, såsom personal, ekonomi, administrativt ledamotsstöd, juridik, intern service och IT- stöd samt även för fastighetsförvaltning och bevakning av riksdagens byggnader.
Kommunikationsavdelningen (KA) svarar för information och faktaunder- lag om riksdagen, riksdagens arbete och EU samt ansvarar för riksdagstrycket och tryckning av andra dokument.
I figuren nedan visas riksdagsförvaltningens organisation den 31 december 2009. Siffrorna anger antalet anställda inom respektive organisatorisk enhet.84
84 ADM: Ekonomienheten 10, enheten för adm. ledamotsservice 11, juridiska enheten 9, personalenheten 12, säkerhetsenheten 44, fastighetsenheten 24, enheten intern service 86,
KK: Centralkansliet 10, protokollskansliet 27, riksdagens utredningstjänst 49, KK- sekretariat 7.
KA: Enheten för riksdagstryck 22, informationsenheten 44, Riksdagsbiblioteket (inkl. arkivet) 45,
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Sammanlagt arbetade 671 personer i riksdagsförvaltningen den 31 december 2009, varav 385 kvinnor och 286 män.
Kompetensförsörjning m.m.
Nedan redogörs för de viktigaste strategiska satsningar inom det personalad- ministrativa området som genomfördes under 2009.
Personalomsättning och rekrytering
Antalet anställda personer med tillsvidareanställning, eller vikariat, var 671 vid utgången av 2009, mot 661 vid utgången av 2008 (668 år 2007). Antalet anställda har således ökat med tio personer. Antalet årsarbetskrafter uppgick till 602 personer, föregående år 600.
Antalet årsarbetskrafter har inte ökat på samma sätt som antalet anställda. Antalet årsarbetskrafter ger en mer rättvis bild av resurserna än antalet an- ställda vid en viss tidpunkt.
Medelanställningstiden är 11,1 år, vilket är oförändrat jämfört med föregå- ende år. Tidigare års skillnad i medelanställningstid där tiden för kvinnor var något längre är nu nästan helt utjämnad. För kvinnor är tiden 11,1 år och för män 11,0 år.
56
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Tabell: Anställningstid fördelad på kvinnor och män
|
Kvinnor |
Män |
Totalt |
Anställningstid, |
Anställningstid |
antal |
antal |
antal |
andel av totalen |
< 1 år |
38 |
19 |
57 |
8 % |
68 |
47 |
115 |
17 % |
|
31 |
28 |
59 |
9 % |
|
84 |
69 |
153 |
23 % |
|
50 |
34 |
84 |
13 % |
|
35 |
38 |
73 |
11 % |
|
49 |
34 |
83 |
12 % |
|
25 år |
30 |
17 |
47 |
7 % |
Totalt |
385 |
286 |
671 |
100 % |
Personalomsättningen har minskat och var 2009 9,2 %, att jämföra med 12 % 2008 (8 % 2007).
Totalt slutade 62 personer (79 personer 2008 respektive 53 personer 2007) sin anställning, varav 18 personer (18 personer 2008 och 10 personer 2007) gick i pension. Av de 62 som slutade innehade 21 tidsbegränsade anställning- ar.
Tabell: Orsak till anställningens upphörande
Avslutsorsak |
2009 |
2008 |
Övergång till annan statlig verksamhet |
25 |
27 |
Övergång till kommunal verksamhet |
1 |
1 |
Övergång till privat anställning |
8 |
12 |
Avgång, ålderspension |
18 |
18 |
Avgång, studier |
1 |
1 |
Avliden |
1 |
1 |
Avslut övrigt |
8 |
18 |
Avgång, arbetsbrist |
1 |
|
Totalt |
62 |
79 |
Tabell: Antalet anställda fördelat på organisatorisk enhet och kön
Organisatorisk enhet |
Kvin- |
Män, |
Totalt |
Andel |
Totalt |
Totalt |
|
nor |
antal |
antal |
kvin- |
antal |
antal |
|
, antal |
|
|
nor |
2008 |
2007 |
Riksdagsdirektören med lednings- |
|
|
|
|
|
|
sekretariat, talmansstab, kammar- |
|
|
|
|
125 |
125 |
kansliet, RIK |
82 |
48 |
130 |
63 % |
||
Utskottskanslierna, |
|
|
|
|
125 |
125 |
kansli |
86 |
38 |
124 |
69 % |
||
Administrativa avdelningen |
131 |
145 |
276 |
47 % |
274 |
274 |
Kommunikationsavdelningen |
86 |
55 |
141 |
61 % |
137 |
144 |
Totalt |
385 |
286 |
671 |
57 % |
661 |
668 |
57
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Andelen kvinnor vid utgången av 2009 var 57 % av de anställda, vilket är oförändrat jämfört med tidigare år.
Tabell: Antalet anställda fördelat på ålder och kön
|
|
|
|
Ålder, |
Totalt |
Totalt |
|
|
Kvinnor, |
Män, |
Totalt |
andel av |
antal |
antal |
|
|
2008 |
2007 |
|||||
Åldersintervall |
antal |
antal |
antal |
totalen |
|||
|
|
||||||
1 |
3 |
4 |
1 % |
2 |
3 |
||
42 |
36 |
78 |
12 % |
84 |
98 |
||
110 |
85 |
195 |
29 % |
196 |
198 |
||
111 |
96 |
207 |
30 % |
183 |
172 |
||
46 |
32 |
78 |
12 % |
87 |
92 |
||
60 år |
75 |
34 |
109 |
16 % |
109 |
105 |
|
Totalt |
385 |
286 |
671 |
100 % |
661 |
668 |
Medelåldern för de anställda är 47 år, vilket är oförändrat jämfört med före- gående år. Kvinnornas medelålder är 48 år och männens 46 år.
Sammanfattningsvis har det skett mycket små förändringar när det gäller anställningstid och ålder. Under de senaste sex åren har medelanställningsti- den ökat med cirka ett år och medelåldern med ett år. Personalomsättningen har minskat 2009. En förklaring kan vara det allmänt försämrade läget på arbetsmarknaden.
Rekryteringsprocessen
Ett elektroniskt rekryteringsverktyg har tagits i bruk under 2009. Verktyget har införskaffats i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra rekryteringsproces- serna.
Chefsrekrytering
Under året har tre enhetschefer, en kvinna och två män, rekryterats. Dessa chefsrekryteringar har utförts i enlighet med den chefsrekryteringspolicy som antagits av riksdagsstyrelsen.
Tabell: Antalet chefer85 fördelat på organisatorisk enhet och kön
|
Kvinnor, |
Män, |
Totalt |
Andel |
Organisatorisk enhet |
antal |
antal |
antal |
kvinnor |
Riksdagsdirektören med ledningssekreta- |
|
|
|
|
riat, talmansstab, kammarkansliet, RIK |
2 |
3 |
5 |
40 % |
Utskottskanslierna, |
7 |
9 |
16 |
44 % |
Administrativa avdelningen |
4 |
5 |
9 |
44 % |
Kommunikationsavdelningen |
4 |
2 |
6 |
67 % |
Totalt |
17 |
19 |
36 |
47% |
85 Enhetschef eller högre chef med personalansvar.
58
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Andelen kvinnliga chefer inom riksdagsförvaltningen är 44 %, vilket är något högre än 2008 då det var 42 %.
Tabell: Antalet chefer fördelat på ålder och kön
|
Kvinnor, |
Män, |
Totalt |
Ålder, andel |
Åldersintervall |
antal |
antal |
antal |
av totalen |
1 |
2 |
3 |
8 % |
|
8 |
7 |
15 |
42 % |
|
3 |
4 |
7 |
19 % |
|
60 år |
5 |
6 |
11 |
31 % |
Totalt |
17 |
19 |
36 |
100 % |
Medelåldern för chefer i riksdagsförvaltningen är 54 år. Det är en liten minskning av medelåldern, som var 56 år 2008. För att bl.a. säkerställa till- gången på goda chefer i framtiden har ett omfattande chefsutvecklingspro- gram genomförts under 2009.
Chefsutveckling
Under 2009 har riksdagsförvaltningen gjort en betydande satsning på chefsut- veckling. Under året har fokus legat på bl.a. självkännedom, personlig utveck- ling, grupprocesser, att leda grupper och organisationskultur. Med undantag för riksdagsförvaltningens ledningsgrupp har samtliga chefer deltagit. Under hösten genomfördes en ledarskapsanalys, en s.k.
Central kompetensutveckling
Riksdagsförvaltningen har även under 2009 anordnat språkkurser i engelska och franska för ledamöter och anställda. Formerna har varit cirkelkurser i riksdagens lokaler samt intensivkurser i England och Frankrike. Sammanlagt har 160 personer deltagit i språkkurserna under 2009 varav 100 i engelska och 60 i franska.
Praktikanter
Under 2009 har 25 personer praktiserat inom riksdagsförvaltningen. Flertalet kommer från universitet och högskolor, men i gruppen finns även personer som hänvisats av Försäkringskassan.
Arbetsmiljöarbete och samordning av arbetsmiljöansvaret
Det systematiska arbetsmiljöarbetet har bedrivits som en löpande del i linje- chefsansvaret; en mer genomgripande uppföljning planeras under 2010. Un- der 2009 har enheternas arbetsmiljöplaner reviderats och uppdaterats.
Under 2009 har riksdagsförvaltningens skyddskommitté sammanträtt vid fyra tillfällen. Förvaltningens skyddsombud har fått utbildning inom arbets- miljöområdet.
Riksdagsförvaltningen har ett ansvar för att arbetsmiljöåtgärder samordnas inom riksdagens fastigheter i de fall olika huvudmän bedriver verksamhet.
59
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Samordningsansvaret omfattar riksdagspartiernas kanslier, fasta entrepre- nörer, såsom riksdagsrestaurangen och resebyrån, samt tillfälliga entreprenö- rer och konsulter, exempelvis inom fastighetsområdet. Initiativ har under 2009 tagits för att vidareutveckla samordningsrollen.
Jämställdhet och mångfald
En jämställdhetsplan för 2009 har beslutats. Planen innefattar övergripande mer långsiktiga mål och kortsiktiga mål som gäller arbetsförhållanden, för- värvsarbete och föräldraskap, kränkande behandling, kompetensutveckling och rekrytering.
Riksdagsdirektören har beslutat att en uppföljning av kompetensutveck- lingsinsatser för män respektive kvinnor ska tillämpas inom förvaltningen. Syftet är att identifiera eventuella oförklarliga skillnader i möjlighet till kom- petensutveckling mellan könen.
Mångfaldsarbetet har under 2009 varit ett prioriterat område inom riks- dagsförvaltningen. Arbetet har bedrivits i syfte att skapa ökad kunskap i linje- organisationen om de mervärden som kan uppnås genom en diversifierad personalgrupp. Under året har seminarier anordnats för ledningsgruppen och personalenheten. Under året hann man inte med de aktiviteter som var plane- rade, ett chefsinternat med mångfald som tema genomfördes i januari 2010.
En policy mot samt riktlinjer för hantering och utredning av kränkande be- handling har utarbetats under 2009.
Friskvård
Ett omfattande utbud av friskvård erbjuds riksdagsledamöter och anställda vid riksdagsförvaltningen, partikanslierna och JO. Målsättningen är att stimulera till egna aktiva åtgärder för att främja hälsa och få en ökad frisknärvaro. Många har också tagit vara på möjligheterna till olika friskvårdsaktiviteter.
I genomsnitt deltar 125 personer i veckan i någon av de olika aktiviteterna som anordnas, exempelvis motionsgymnastik, meditation och vattengymnas- tik. Det finns också möjlighet till individuell styrketräning, och under 2009 genomfördes över 130 styrketräningspass per vecka av anställda och ledamö- ter.
Ett möjligt resultat av förvaltningens friskvårdssatsningar kan vara den nedgående trenden för den årliga sjukfrånvaron. Den fortsätter att minska, då särskilt bland kvinnor.
Ergonomi och företagshälsovård
Under året har drygt 60 ergonomiska arbetsplatsbesök genomförts vid arbets- platserna hos anställda och ledamöter. Syftet är att förebygga muskel- och belastningsskador.
Under 2009 har ca 200 hälsoundersökningar genomförts. Genomgående har ledamöter och anställda god hälsa, och endast i undantagsfall har resulta- tet från hälsoundersökningen lett till vidare utredning.
60
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Tabell: Medelbetyg för personalrelaterade frågor
|
Ledamöter |
|
Partikanslianställda |
|
|
2009 |
2008 |
2009 |
2008 |
Friskvård |
8,0 |
8,1 |
8,0 |
7,5 |
Företagshälsovård |
7,7 |
7,9 |
||
Språkutbildning |
8,2 |
7,9 |
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig tid var oförändrad 2009 i jämförelse med 2008. Antalet medarbetare som varit långtidssjukfrånvarande (de som var frånvarande på hel- eller deltid på grund av sjukdom 60 dagar eller mer) fortsätter att minska.
Vid utgången av 2009 var det nio anställda som var långtidssjukfrånvaran- de, tre på heltid och sex på deltid. Resterande av de 25 har återgått till arbete, fött barn och är föräldraledig eller har slutat (se tabell). Den positiva trenden kan också avläsas i att det var 19 medarbetare som var långtidsfrånvarande vid årsskiftet 2007/2008 och 12 vid årsskiftet 2008/2009.
Tabell: Läget vid årsskiftet för medarbetare med långtidssjukfrånvaro under året
|
Antal 2009 |
Antal 2008 |
Långtidssjuka |
9 |
12 |
Är åter i arbete |
13 |
9 |
Föräldralediga |
2 |
4 |
Slutat |
1 |
2 |
Totalt |
25 |
27 |
Kvinnornas sjukfrånvaro var fortsatt högre än männens, 3,5 % respektive 1,9 % i förhållande till tillgänglig arbetstid. Kvinnorna är överrepresenterade bland dem som är långtidssjukfrånvarande. Av de nio som var fortsatt lång- tidssjukfrånvarande vid årsskiftet var åtta kvinnor.
61
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Tabell: Sjukfrånvaron
|
2009 |
2008 |
2007 |
2006 |
2005 |
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid |
2,8 |
2,8 |
3,8 |
3,9 |
4,7 |
Antal årsarbetare86 |
625 |
626 |
619 |
617 |
617 |
Antal individer med sjukfrånvaro |
337 |
341 |
349 |
344 |
331 |
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i |
|
|
|
|
|
förhållande till total sjukfrånvaro i % |
41,3 |
45,1 |
57,7 |
60,3 |
64,2 |
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i |
|
|
|
|
|
förhållande till tillgänglig tid i % |
1,2 |
1,3 |
2,2 |
2,3 |
3,0 |
Antal individer med långtidssjukfrånvaro |
25 |
27 |
30 |
32 |
42 |
Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbets- |
|
|
|
|
|
tid |
3,5 |
3,3 |
4,5 |
4,7 |
5,8 |
Antal kvinnliga årsarbetare |
355 |
352 |
353 |
354 |
353 |
Antal kvinnor med sjukfrånvaro |
210 |
205 |
214 |
233 |
204 |
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid |
1,9 |
2,1 |
2,9 |
2,7 |
3,3 |
Antal manliga årsarbetare |
269 |
274 |
267 |
262 |
264 |
Antal män med sjukfrånvaro |
127 |
136 |
135 |
121 |
127 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i |
|
|
|
|
|
% av tillgänglig arbetstid |
1,4 |
1,6 |
2,4 |
5,6 |
5,6 |
Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller |
|
|
|
|
|
yngre |
24 |
20 |
29 |
39 |
41 |
Antal individer i åldersgruppen 29 år eller |
|
|
|
|
|
yngre med sjukfrånvaro |
15 |
17 |
27 |
33 |
36 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen |
|
|
|
|
|
tillgänglig arbetstid |
2,9 |
3,0 |
4,5 |
4,3 |
4,8 |
Antal årsarbetare i åldersgruppen |
343 |
349 |
333 |
330 |
329 |
Antal individer i åldersgruppen |
|
|
|
|
|
sjukfrånvaro |
191 |
195 |
194 |
195 |
177 |
Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre |
|
|
|
|
|
i % av tillgänglig arbetstid |
2,8 |
2,6 |
3,1 |
3,0 |
4,6 |
Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller |
|
|
|
|
|
äldre |
258 |
257 |
257 |
248 |
247 |
Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre |
|
|
|
|
|
med sjukfrånvaro |
131 |
129 |
128 |
116 |
118 |
86 Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter, bl.a. på grund av att sjuk- och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.
62
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
2.10 Prioriterade områden
I planeringsanvisningarna87 fastställde riksdagsstyrelsen ett antal prioriterade områden för
Tabell: Prioriterade områden
Avsnitt |
Område |
Uppdrag |
Planenligt |
|
|
|
|
2.5 |
Att inom ramen för anvisad |
Ja, genomfört. |
|
|
|
budget ta fram ett fullgott under- |
|
|
|
lag för genomförandet av de |
|
|
|
aktiviteter som följer av EU- |
|
|
|
ordförandeskapet. |
|
1 |
Jubileum och evenemang |
Att inom ramen för anvisad |
Ja, genomfört. |
|
|
budget ta fram ett fullgott under- |
|
|
|
lag för genomförandet av de |
|
|
|
jubileer och evenemang som |
|
|
|
planeras. |
|
2.9 |
Miljöledningsarbete |
Att enligt uppdrag från riksdags- |
Ja, certifierad |
|
|
styrelsen tillse att organisationen |
2009- |
|
|
är miljöcertifierad (ISO 14001) |
ackrediterade |
|
|
senast |
certifieringsorga- |
|
|
|
net SFK certifie- |
|
|
|
ring. |
2.7 |
Riksdagsförvaltningens |
Att begränsa upplagor av tryckt |
|
samlingar |
material, genom att se över for- |
|
|
merna för den digitala dokument- |
|
|
hanteringen. |
Att fortsätta utvecklingen av
Att upprätta en plan för långsiktig vård av riksdagens konstsamling- ar.
Att utreda frågan om att upprätta och lagra riksdagstryckets origi- nal i elektronisk form.
Ja, genomfört.
Ja, genomfört.
Ja, pågår.
Ja, genomfört.
2.5 |
Riksdagskommittén |
Att fortsätta arbeta för att genom- |
|
|
föra riksdagens beslut med anled- |
ning av Riksdagskommitténs förslag.
Att analysera konsekvenserna för riksdagsförvaltningen av eventu-
Ja, pågår.
Ja, genomfört
87 Dnr
63
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Avsnitt Område |
Uppdrag |
Planenligt |
ella ändringar i riksdagsordningen med anledning av det nu aktuella Lissabonfördraget.
2.6Riksdagens byggnader och Att öka den fysiska tillgänglighe-
|
lokaler |
ten till riksdagens byggnader. |
|
|
Att fortsätta upprustningen av |
|
|
befintliga sammanträdes- och |
|
|
konferenslokaler. |
2.6 |
Säkerhet och sårbarhet |
Att vidta åtgärder enligt hand- |
|
|
lingsplan efter genomförd säker- |
|
|
hetsöversyn. |
Ja, pågår.
Ja, pågår.
Ja, genomfört.
Att prioritera säkerhetsfrågor vid om- och tillbyggnader av riksda- gens lokaler.
Att vidta åtgärder för att öka IT- säkerheten.
Att vidta åtgärder för att stärka riksdagsförvaltningens kris- och beredskapsorganisation.
Att vidta åtgärder för att öka det generella säkerhetstänkandet inom riksdagsförvaltningen.
Ja, pågår.
.
Ja, pågår.
Ja, genomfört.
Ja, pågår.
2.6 |
Riksdagsförvaltningens IT- Att under perioden |
Ja, pågår. |
|
|
verksamhet |
arbeta för att öka användarnas |
|
|
|
nöjdhet (NKI) med det |
|
|
|
som erbjuds. |
|
Att genom olika former av
2.9Systematiskt arbetsmiljö- Att under 2009 följa upp, och om
|
arbete |
behov föreligger revidera, de |
|
|
handlingsplaner som utarbetats |
|
|
2008/2009. |
2.9 |
Mångfald |
Att under 2009 ge stöd till organi- |
|
|
sationens inventering av hur |
mångfaldsperspektivet kan integ- reras i verksamheten. Målet är att 75 % av enheterna har genomfört, dokumenterat och redovisat inventeringen till personalenheten senast vid utgången av år 2009.
Ja, pågår.
.
Delvis.
Nej.
64
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
2.11 Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m.
Förvaltningen får även under löpande år uppdrag från riksdagsstyrelsen. Nedan redovisas en lägesrapport för de uppdrag som förväntas få stor ekono- misk betydelse för förvaltningen, betydelse för ledamöters möjlighet att utföra sitt uppdrag eller som kan komma att leda till förslag från riksdagsstyrelsen om förändringar i lagstiftningen m.m. Även uppdrag som avslutats under året redovisas. I något fall fortsätter arbetet med att genomföra föreslagna åtgärder även sedan uppdraget avrapporterats för styrelsen.
Arvoden för uppdrag inom riksdagen (dnr
Med anledning av en skrivelse från
Uppdraget är därmed avslutat.
Förändrad organisation för säkerhet, kris- och beredskapsplanering samt säkerhetsöversyn (dnr
I januari 2008 fattade styrelsen ett principbeslut om förändrad organisation inom riksdagsförvaltningen för säkerhet och om kris- och beredskapsplane- ring. Utvecklingsarbetet inom säkerhetsområdet har fortsatt. Styrelsen har bl.a. beslutat att förvaltningen ska redovisa förslag till beredskaps- och säker- hetsnivåer för godkännande. Ett sådant förslag presenterades för styrelsen vid dess sammanträde 17 juni.
Uppdraget är därmed avslutat
Översyn av Riksrevisionen (dnr
Riksdagsstyrelsen beslutade i april 2007 att tillkalla en parlamentariskt sam- mansatt kommitté, den s.k. Riksrevisionsutredningen, för att följa upp refor- men av den statliga revisionen. Utredningen lämnade den 19 november 2008 sitt delbetänkande Uppföljning av Riksrevisionsreformen Riksrevisionens styrelse, ledning och hanteringen av effektivitetsgranskningar till styrelsen. Slutbetänkandet Uppföljning av Riksrevisionsreformen II - Effektivitetsrevi- sionen, den årliga revisionen och den internationella verksamheten lämnades den 12 maj 2009. Med anledning av de båda betänkandena beslutade styrelsen efter remissbehandling att lämna förslag till lagändringar till riksdagen den 21 oktober 2009.
Uppdraget är därmed avslutat
65
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (dnr
Riksdagsstyrelsen gav i december 2006 i uppdrag till samhällsvetenskapliga institutionen vid Örebro universitet att göra en uppföljning av stödet till riks- dagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Uppdraget avrap- porterades till styrelsen i februari 2008 (2007/08:URF1).
Styrelsen beslutade därefter i mars 2008 att rapporten skulle remitteras till riksdagspartiernas gruppkanslier. Parallellt med detta ärende har även en slutberedning skett av rapporten från arbetsmarknadsutskottets kansli om ansvarsfördelningen mellan partikanslier i riksdagen och riksdagsförvaltning- en m.m. (2007/08:URF2). Förslaget presenterades vid riksdagsstyrelsens sammanträde i maj 2009. Resultatet av arbetet genomförs nu successivt. Bland annat har förvaltningen tillsatt en tjänsteman med särskilt ansvar för samordning med riksdagspartiernas gruppkanslier.
Uppdraget är därmed slutredovisat.
Nya mötes- och konferenslokaler, Puckeln (dnr
I mars 2007 fattade styrelsen ett principbeslut om att fortsätta projekteringen för de nya mötes- och konferenslokalerna på Helgeandsholmen. I april beslu- tade styrelsen om en budget för det fortsatta projekteringsarbetet under 2008.
Stockholms stadsbyggnadsnämnd (SBN) bordlade detaljplaneärendet vid tre på varandra följande möten för att vid sitt möte den 2 oktober 2008 åter- remittera ärendet till Stockholms stadsbyggnadskontor (SBK). Riksdagsför- valtningens behandling av ärendet vilar i avvaktan på Stockholms stadsbygg- nadsnämnds beslut i planärendet.
Handlingsprogram för jämställdhet för valperioden
I april 2007 fattade riksdagsstyrelsen beslut om ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för valperioden
Riksdagens nämnder (dnr
Riksdagsstyrelsen gav den 22 oktober 2008 förvaltningen i uppdrag att se över regleringen av riksdagens nämnder. Översynen skulle vara slutförd senast den 31 mars 2009. Styrelsen beslutade den 15 april att förlänga tiden för översynen till den 31 oktober 2009. Översynen av regleringen pågår.
66
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
Arbetet ska även samordnas med den pågående översynen av riksdagsförvalt- ningens instruktion (se nedan). Förvaltningen har för avsikt att återkomma till styrelsen i april 2010.
Översyn av lagen (2006:999) om ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen m.m. (dnr
Riksdagsstyrelsen gav den 22 oktober 2008 förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av de ekonomiadministrativa bestämmelserna på riksdagsområdet. Översynen skulle vara slutförd senast den 31 mars 2009.
Den 15 april fick riksdagsstyrelsen en redovisning av den pågående bered- ningen och hade inget att invända när det gäller inriktningen av den fortsatta hanteringen av ärendet och inte heller beträffande tidsplanen att slutföra över- synen i maj. Utredningens betänkande har remissbehandlats. Resultatet av översynen kommer att samordnas med den beslutade översynen av riksdags- förvaltningens instruktion (se nedan).
Subsidiaritetskontroll m.m. enligt Lissabonfördraget (dnr
Styrelsen beslutade den 13 juni 2008 att tillkalla en utredare med uppdrag att utarbeta ett förslag om riksdagens hantering av subsidiaritetskontrollen m.fl. förslag enligt Lissabonfördraget. Uppdraget skulle slutredovisas under hösten 2008. Styrelsen beslutade den 17 december 2008 om förlängd utredningstid till den 1 mars 2009. Ett förslag till rapport stämdes av med gruppledarna den 25 mars 2009. Uppdraget slutredovisades för styrelsen den 20 maj 2009, och styrelsen beslutade att överlämna utredningens lagförslag till riksdagen för ställningstagande. Riksdagen har sedan sagt ja till styrelsens förslag med två mindre ändringar den 12 november 2009. Beslutet innebär bl.a. ändringar i riksdagsordningen som trädde i kraft den 1 december 2009.
Uppdraget är därmed avslutat.
Miljöledning och uppföljning av betydande miljöaspekter (dnr 233-
Ett miljöledningssystem har etablerats och vidareutvecklats under året. Den 22 april 2009 miljöcertifierades88 riksdagsförvaltningen enligt ISO 14001.
Uppdraget är därmed slutredovisat.
Riksdagens fastigheter (dnr
Styrelsen beslutade den 17 juni 2009 att ge riksdagsförvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att utarbeta en underhålls- och renoveringsplan för riksdagsförvaltningens fastigheter. Styrelsen beslutade samtidigt att uppdra åt
88 Se även avsnitt 2.9 Myndighet och arbetsgivare
67
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
förvaltningen att ingå hyresavtal för evakueringslokaler i samband med före- stående renoverings- och underhållsarbeten i fastigheten Mercurius.
Den 21 oktober 2009 beslutade styrelsen att riksdagsförvaltningen får teckna ett långsiktigt hyreskontrakt för plan 5 i fastigheten Jakob Större 18, med inriktning på att lokaliseringen där blir permanent. Styrelsen beslutade också att uppsägningen av hyreskontrakt i fastigheterna Mercurius 12 och Cephalus 10 kan inledas samt att avsätta medel för eventuella ersättningar till följd av uppsägningen av hyreskontrakt.
Översyn av riksdagsförvaltningens instruktion (dnr
Styrelsen beslutade den 20 maj 2009 att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av de författningar som reglerar ledningen av riksdags- förvaltningen och ansvarsfördelningen mellan olika organ inom förvaltning- en. Riksdagsförvaltningen ska i samband med detta även se över vissa tjäns- tebenämningar. Resultatet av översynen ska enligt planen presenteras för styrelsen under våren 2010.
68
RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2
2.12 Anslagsöversikt
Årets anslagsförbrukning
Sammanfattningsvis har 94 % av riksdagsförvaltningens disponibla anslag förbrukats under 2009. Anslagssparandet uppgår till 93 miljoner kronor varav 58 miljoner kronor89 avser ledamotsanslaget och 35 miljoner kronor90 avser förvaltningsanslaget.
Förbrukningen på anslaget Stöd till politiska partier uppgår till 165 miljoner kronor vilket motsvarar 97 % av disponibelt anslag.
Tabell: Anslagsförbrukning (miljoner kronor)
Anslag under utgiftsområde 1 |
2009 |
2008 |
2007 |
2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag |
760,6 |
762,3 |
776,2 |
2:2 Riksdagens förvaltningsanslag, ramanslag |
636, 5 |
588,3 |
740,391 |
Summa |
1 397,1 |
1 350,6 |
1 516,5 |
6:6 Stöd till politiska partier |
165,0 |
171,9 |
157,9 |
Total anslagsförbrukning |
1 562,1 |
1 522,5 |
1 674,4 |
Årets anslagssparande
Tabell: Utgående anslagssparande per den 31 december (miljoner kronor)
Anslag under utgiftsområde 1 |
2009 |
2008 |
2007 |
2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. |
57,6 |
40,6 |
25,8 |
2:2 Riksdagens förvaltningsanslag |
35,2 |
86,8 |
45,1 |
Summa |
92,8 |
127,4 |
70,9 |
6:6 Stöd till politiska partier |
5,2 |
3,4 |
17,4 |
Totalt anslagssparande |
98,0 |
130,8 |
88,3 |
Anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Det uppkomna anslagssparandet, 57,6 miljoner kronor, avseende ledamotsan- slaget avser till största delen lägre kostnader för resor, arvoden, pensioner och inkomstgarantier samt för teleadministration och inkommande besök och konferenser.
89Utgör 7 % av disponibelt anslag.
90Utgör 5 % av disponibelt anslag.
91I anslagsutfallet ingår engångsinlösen av lån på 161,3 miljoner kronor avseende inlösen av lån för riksbyggnaderna.
69
2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING
Anslag 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag
Det uppkomna anslagssparandet, 35,2 miljoner kronor, avseende förvalt- ningsanslaget avser till största delen löner m.m., IT- och tryckeriverksamhet samt centralt avsatta medel för uppföljning och utvärdering.
Anslag 6:6 Stöd till politiska partier
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partierna. För 2009 upp- visade anslaget ett anslagssparande på ca 5,2 miljoner kronor.
70
2009/10:RS2
- 71 -
3 Finansiell redovisning
3.1 Resultaträkning
Resultaträkning (Belopp anges i tkr) |
|
|
||
Not |
||||
VERKSAMHETENS INTÄKTER |
|
|
|
|
Intäkter av anslag |
1 |
1 136 380 |
1 091 768 |
|
Intäkter av avgifter och andra ersättningar |
2 |
37 974 |
40 128 |
|
Intäkter av bidrag |
|
115 |
111 |
|
Finansiella intäkter |
3 |
196 |
|
3 691 |
SUMMA |
|
1 174 665 |
1 135 699 |
|
VERKSAMHETENS KOSTNADER |
|
|
|
|
Kostnader för personal och ledamöter |
4 |
|
||
Kostnader för lokaler |
|
15 199 |
|
|
Övriga driftkostnader |
|
|
||
Finansiella kostnader |
5 |
|
||
Avskrivningar |
|
|
||
SUMMA |
|
|
||
VERKSAMHETSUTFALL |
|
|||
TRANSFERERINGAR |
|
|
|
|
Medel som erhållits från statsbudgeten för |
|
|
|
|
finansiering av bidrag |
|
432 671 |
430 728 |
|
Medel som erhållits från myndigheter för |
|
|
|
|
finansiering av bidrag |
|
741 |
||
Lämnade bidrag |
6 |
|
||
SALDO |
|
0 |
0 |
|
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING |
7 |
|
71
2009/10:RS2 FINANSIELL REDOVISNING
3.1 Balansräkning
(Belopp anges i tkr) |
Not |
|||
|
|
|
|
|
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Balanserade utgifter för utveckling |
|
979 |
0 |
|
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar |
|
1 568 |
|
800 |
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
8 |
2 547 |
800 |
|
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom |
|
1 036 355 |
1 066 868 |
|
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
|
585 |
1 138 |
|
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
|
92 417 |
96 826 |
|
Pågående nyanläggningar |
|
38 384 |
|
28 552 |
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
9 |
1 167 741 |
1 193 383 |
|
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
|
|
Andelar i bostadsrättsföreningar |
|
2 159 |
|
2 159 |
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
10 |
2 159 |
2 159 |
|
FORDRINGAR |
|
|
|
|
Kundfordringar |
11 |
1 277 |
1 993 |
|
Fordringar hos andra myndigheter |
12 |
16 942 |
17 886 |
|
Övriga fordringar |
|
39 |
|
298 |
SUMMA FORDRINGAR |
|
18 258 |
20 177 |
|
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER |
|
|
|
|
Förutbetalda kostnader |
|
24 945 |
25 465 |
|
Övriga upplupna intäkter |
|
500 |
|
|
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER |
13 |
25 445 |
25 465 |
|
AVRÄKNING MED STATSVERKET |
14 |
|
||
KASSA OCH BANK |
|
|
|
|
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret |
|
137 225 |
184 816 |
|
Kassa, plusgiro och bank |
|
30 |
|
30 |
SUMMA KASSA OCH BANK |
|
137 255 |
184 846 |
|
SUMMA TILLGÅNGAR |
|
1 285 433 |
1 299 405 |
72
FINANSIELL REDOVISNING 2009/10:RS2
(Belopp anges i tkr) |
Not |
|||
KAPITAL OCH SKULDER |
|
|
|
|
MYNDIGHETSKAPITAL |
|
|
|
|
Statskapital |
15 |
1 003 879 |
1 034 372 |
|
Donationskapital |
16 |
2 345 |
2 365 |
|
Balanserad kapitalförändring |
17 |
|
||
Kapitalförändring enligt resultaträkningen |
7 |
|
||
SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL |
|
|
||
AVSÄTTNINGAR |
|
|
|
|
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
18 |
2 282 091 |
2 185 385 |
|
Övriga avsättningar |
19 |
15 000 |
|
0 |
SUMMA AVSÄTTNINGAR |
|
2 297 091 |
2 185 385 |
|
SKULDER M.M. |
|
|
|
|
Lån i Riksgäldskontoret |
20 |
156 650 |
149 864 |
|
Skulder till andra myndigheter |
21 |
22 371 |
28 347 |
|
Leverantörsskulder |
|
54 825 |
76 020 |
|
Övriga skulder |
22 |
14 198 |
|
15 430 |
SUMMA SKULDER M.M. |
|
248 044 |
269 661 |
|
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER |
|
|
|
|
Upplupna kostnader |
|
36 369 |
35 894 |
|
Oförbrukade bidrag |
|
0 |
195 |
|
Övriga förutbetalda intäkter |
|
9 003 |
|
9 810 |
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER |
23 |
45 372 |
45 900 |
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER |
1 285 433 |
1 299 405 |
STÄLLDA PANTER |
inga |
inga |
ANSVARSFÖRBINDELSER |
inga |
inga |
73
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
3.2Anslagsredovisning
(Belopp anges i tkr) |
Ingående |
Årets till- |
Med- |
Indrag- |
Totalt |
Netto- |
Utgående |
över- |
delning |
givet |
ning |
disp. |
utgifter |
över- |
|
förings- |
enligt |
anslags- |
|
belopp |
|
förings- |
|
|
|
|
|||||
|
belopp |
anslags- |
över- |
|
|
|
belopp |
|
|
direktiv |
skrid- |
|
|
|
|
|
|
|
ande |
|
|
|
|
Anslag 01 2:1, ramanslag |
|
|
|
|
|
|
|
(Not 24) |
40 627 |
818 128 |
|
818 128 |
57 564 |
||
Riksdagens ledamöter och |
|
|
|
|
|
|
|
partier m.m. |
40 627 |
818 128 |
|
818 128 |
57 564 |
||
Anslag 01 2:2, ramanslag |
|
|
|
|
|
|
|
(Not 25) |
86 798 |
645 609 |
|
671 716 |
35 245 |
||
Riksdagens förvaltningsan- |
|
|
|
|
|
|
|
slag |
|
|
|
|
|
|
|
Ap 1. Förvaltningskostnader |
62 832 |
600 609 |
|
624 966 |
35 120 |
||
Ap 2 Riksdagens fastigheter |
23 966 |
45 000 |
|
46 750 |
125 |
||
Anslag 26 1:4, Övergångs- |
|
|
|
|
|
|
|
effekter av kostnadsmässig |
|
|
|
|
|
|
|
anslagsavräkning |
|
|
|
|
|
|
|
Riksdagsförvaltningen |
|
|
5 391 |
|
5 391 |
|
|
Anslag 01 6:6 Stöd till |
|
|
|
|
|
|
|
politiska partier (Not 26) |
3 421 |
170 200 |
|
170 200 |
5 190 |
||
Ap 1. Stöd till politiska |
|
|
|
|
|
|
|
partier |
3 421 |
170 200 |
|
170 200 |
5 190 |
||
SUMMA TOTALT |
130 846 |
1 633 937 |
5 391 |
1 665 435 |
97 999 |
Redovisning mot inkomsttitel
Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.
Redovisning mot bemyndiganden
|
Tilldelad |
Ingående |
Utestående |
Utestående åtaganden |
|
|
bemyn- |
åtaganden |
åtaganden |
||
|
|
|
|||
|
diganderam |
|
2010 |
2011 |
|
Anslag 1:2:6, ramanslag |
|
|
|
|
|
001 Stöd till politiska partier |
170 200 |
123 757 |
123 757 |
74
FINANSIELL REDOVISNING 2009/10:RS2
3.3 Finansieringsanalys
(Belopp anges i tkr) |
||
Not |
DRIFT
Kostnader
Finansiering av drift
Intäkter av anslag
Intäkter av avgifter och andra ersätt- ningar
Intäkter av bidrag Övriga intäkter
Summa medel som tillförts för finansie- ring av drift
Minskning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder
Förändring av myndighetskapital hän- förbar till övergångseffekter mm
Kassaflöde från drift INVESTERINGAR
Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar
Summa investeringsutgifter
Finansiering av investeringar
Lån från Riksgäldskontoret
amorteringar
Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts stats- budgeten
Försäljning av anläggningstillgångar
Summa medel som tillförts för finansie- ring av investeringar
Kassaflöde till investeringar TRANSFERERINGSVERKSAMHET
Lämnade bidrag
Utbetalningar i transfereringsverksam- het
Finansiering av transfereringsverk- samhet
Medel som erhållits från statsbudgeten för finasniering av bidrag
Medel från andra myndigheter för finansiering av bidrag
Summa medel som erhållits för finansie- ring av transfereringsverksamhet
27 |
||
|
1 136 380 |
1 091 768 |
28 |
37 974 |
|
|
39 978 |
|
|
|
|
|
115 |
111 |
|
196 |
3 691 |
|
1 174 665 |
1 135 549 |
|
1 939 |
|
|
12 919 |
|
29 |
23 222 |
|
|
||
|
42 334 |
43 435 |
|
||
|
||
|
||
|
37 421 |
42 899 |
|
||
|
||
|
156 |
|
|
6 786 |
8 101 |
|
||
|
||
|
||
|
432 671 |
430 728 |
|
741 |
|
|
432 671 |
431 468 |
75
2009/10:RS2 FINANSIELL REDOVISNING
(Belopp anges i tkr) |
||||
Not |
|
|||
Kassaflöde till/från transfereringsverk- |
|
|
|
|
samhet |
0 |
|
0 |
|
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA |
11 862 |
|
|
|
MEDEL |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(belopp anges i tkr) |
|
|||
Not |
|
|||
SPECIFIKATION AV FÖRÄND- |
|
|
|
|
RING AV LIKVIDA MEDEL |
|
|
|
|
Likvida medel vid årets början |
57 421 |
|
75 786 |
|
Minskning av tillgodohavande i Riks- |
|
|
|
|
gäldskontoret |
31 118 |
|
|
|
Ökning av avräkning med statsverket |
59 453 |
|
|
|
Summa förändring av likvida medel |
11 862 |
|
|
|
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS |
69 283 |
|
57 421 |
|
SLUT |
|
|
|
|
76
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
3.4Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekono- miadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen
Riksdagen beslutade den 12 november 2008 om ändringar i 6 §
Efter brytdagen har fakturor överstigande 100 000 kronor bokförts som pe- riodavgränsningsposter. Motsvarande beloppsgräns föregående år var 50 000 kronor.
Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för riksdagsförvaltningen.
Ändrade redovisningsprinciper
De nya reglerna om kostnadsmässig anslagsavräkning fr.o.m. den 1 januari 2009 innebär att kostnader, inte utgifter, avräknas anslag.
För att anslagsmässigt hantera periodiseringar som gjordes i årsbokslutet 2008 fick riksdagsförvaltningen tillgång till en anslagspost under det särskilda anslaget utgiftsområdet 26 01 004, Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning.
Periodiseringar, 5 391 tkr tillhörande förvaltningsanslaget, har inte påver- kat resultaträkningen under år 2009, utan bokförts direkt mellan posten Ba- lanserad kapitalförändring och det särskilda anslaget.
De periodiseringar som avsåg ledamotsanslaget, 13 054 tkr, har tillgodo- förts detta anslag och är därmed en del av årets anslagssparande för ledamots- anslaget. Nettot av övergångseffekten blev således 7 663 tkr.
Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas anslaget först vid utta- get enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2008, 28 848 tkr, har år 2009 minskat med 4 011 tkr.
Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier un- dantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning.
77
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskon- toret.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 20 000 kronor och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som mate- riell anläggningstillgång.
Immateriella anläggningstillgångar
För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 000 kronor och en beräknad ekonomisk livslängd på 5 år eller längre. Förbätt- ringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 000 kronor.
Pågående arbeten
Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anlägg- ningstillgång eller ej vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar. Vid större investeringar ingår även internt nedlagd tid samt ränta under byggnadstiden på kredit hos Riksgäldskontoret.
Tillämpade avskrivningstider
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för de berörda fas- tigheterna.
Tabell: Tillämpade avskrivningstider
Typ av anläggningstillgång |
Avskrivningstid |
|
IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
Balanserade utgifter för utveckling |
3 |
år |
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar |
||
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR |
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom |
50 år |
|
Byggnadsinventarier |
||
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
||
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
78
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som anläggnings- tillgång, eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.
Fordringar
Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning be- räknas bli betalda. Utländska fordringar omräknas enligt växelkursen på balansdagen.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med till- lämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).
Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomst- garantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräk- ningen. För 2008 beräknades även ett belopp avseende EU- parlamentarikernas ålderspension, egenlivränta och kompletterande efterle- vandepension samt riksdagsledamöternas kompletterande efterlevandepen- sion. För 2009 redovisas
Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.
Tjänstemännens pensioner
Under posten Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avtalade pensioner till egen personal som beviljats delpension. Från och med 2009 anslagsavräknas pensionsskulden vid beslutstillfället, detta som följd av kostnadsmässig anslagsavräkning.
Pensioner till övriga tjänstemän vid riksdagsförvaltningen betalas genom Statens pensionsverk (SPV). Denna pensionsskuld redovisas i likhet med andra statliga myndigheters i SPV:s balansräkning.
Riksdagsledamöternas pensioner
Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som lämnat riksdagen redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensionsåtaganden som beräk- nats av SPV i enlighet med gällande regelverk för affärsverk. Riktlinjerna innehåller ränteantagandet 1,8 % per år. SPV har beräknat pensionsskulden dels för de pensioner som utbetalas av SPV, dels för de pensioner som riks- dagsförvaltningen beviljat men som ännu inte är under utbetalning.
Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för när- varande sitter i riksdagen har gjorts enligt SPV:s modell under antagandet att alla ledamöter kvarstår i riksdagen under hela mandatperioden, dvs. fram till nästa val 2010.
79
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.
Riksdagsledamöters inkomstgarantier
Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp motsvarande förväntade framtida utbetal- ningar t.o.m. 2022. Avsättning görs baserat på de av ledamöterna anmälda förhållandena och på de inkomstgarantibelopp som gällde i januari 2009. Beloppet är nuvärdesberäknat med en diskonteringsfaktor på 3 %. Ingen uppräkning har gjorts för eventuella kommande prisbasbeloppshöjningar.
Skulder m.m.
Skulder har tagits upp med sina nominella belopp. Utländska skulder omräk- nas enligt växelkursen på balansdagen.
Övrig information
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet Organisation och personal.
Noter (tkr)
Resultaträkning
|
2009 |
2008 |
|
Not 1 Intäkter av anslag |
|
|
|
Utgifter enligt anslagsavräkningen |
1 567 436 |
1 522 496 |
|
Minskning av intjänad semesterlöneskuld före |
|
|
|
2008 |
|
||
Korrigering i samband med utredning av avräk- |
|
||
ning med statsverket |
|
|
|
Total övergångseffekt |
7 663 |
|
|
Medel som erhållits från statsbudgeten för |
|
|
|
finansiering av bidrag |
|
||
Summa |
1 136 380 |
1 091 768 |
|
Not 2 Intäkter av avgifter och andra |
|
|
|
ersättningar |
|
|
|
Intäkter av hyror |
18 376 |
19 027 |
|
Intäkter av försäljningsverksamhet |
13 600 |
13 414 |
|
Övrigt |
5 998 |
|
7 687 |
Summa |
37 974 |
40 128 |
80
|
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
|||
|
2009 |
2008 |
|
|
|
Not 3 Finansiella intäkter |
|
|
|
|
|
Ränteintäkter från Riksgäldskontoret |
123 |
3 561 |
|
|
|
Övrigt |
73 |
|
131 |
|
|
Summa |
196 |
3 691 |
|
|
|
Den stora minskningen avseende ränteintäkter från Riksgäldskontoret beror på en under året |
|
||||
lägre räntesats. Dessutom har ränta på återbetalat anslagssparande erlagts med 605 tkr vilket |
|
||||
minskat ränteintäkterna. |
|
|
|
|
|
Not 4 Kostnader för personal och ledamöter |
|
|
|
|
|
Kostnader för ledamöter (inklusive sociala avgif- |
|
|
|
|
|
ter) |
|
|
|||
Kostnader för personal (inklusive sociala avgifter) |
|
|
|
||
Summa |
|
|
|||
varav löne- och arvodeskostnader, exklusive |
|
|
|
|
|
sociala avgifter |
|
|
I delposten, Kostnader för ledamöter, ingår förutom årets ledamotsarvoden även förändring- en av de beräknade beloppen för riksdagsledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och kompletterande efterlevandepension.
I beloppet för 2008 ingår effekterna av förändrade ränte- och dödlighetsantaganden för beräkning av pensioner.
Not 5 Finansiella kostnader |
|
|
|
Räntekostnader till Riksgäldskontoret |
|
||
Räntekostnader avsättning pensioner till ledamö- |
|
|
|
ter |
|
||
Övrigt |
|
||
Summa |
|
I posten Finansiella kostnader ingår beräknade räntekostnader för avsättning till ledamöter- nas pensioner.
Not 6 Lämnade bidrag |
|
|
|
Stöd till politiska partier |
|
||
Stöd till partigrupperna i riksdagen |
|
||
Nordiska rådet |
|
||
IPU |
|
||
OSSE |
|
||
Övrigt |
|
||
Summa |
|
81
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
|
Not 7 Årets kapitalförändring |
|
|
|
|
|
Amorteringar, påverkar ej kapitalförändringen |
|
|
|
|
|
from 2009 |
34 954 |
||
|
|
Avskrivningar anslagsfinansierade anläggnings- |
|
|
|
|
|
tillgångar |
|
||
|
|
Förändring av periodiseringar pensioner och |
|
|
|
|
|
liknande förpliktelser |
|
||
|
|
Räntekostnader avseende pensioner |
|||
|
|
Förändring av övriga periodiseringar |
|
||
|
|
Summa |
|
I beloppet för Förändring av periodiseringar pensioner och liknande förpliktelser 2008 ingår effekterna av förändrade ränte- och dödlighetsantaganden för beräkning av pensioner.
Balansräkning
Not 8 Immateriella anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Balanserade utgifter för utveckling |
|
|
|
|
|
IB Anskaffningar |
32 645 |
32 645 |
|
||
Årets anskaffningar |
979 |
|
|
||
Tidigare års avskrivningar |
|
|
|||
Tidigare års nedskrivningar |
|
|
|||
Bokfört värde |
979 |
0 |
|
||
Rättigheter och andra immateriella anläggnings- |
|
|
|
|
|
tillgångar |
|
|
|
|
|
IB Anskaffningar |
5 045 |
5 045 |
|
||
Årets anskaffningar |
1 609 |
|
|
||
Tidigare års avskrivningar |
|
|
|||
Årets avskrivningar |
|
|
|
||
Bokfört värde |
1 568 |
800 |
|
||
Summa bokfört värde immateriella anlägg- |
|
|
|
|
|
ningstillgångar |
2 547 |
800 |
|
||
Not 9 Materiella anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Byggnader och mark |
|
|
|
|
|
IB Anskaffningar |
1 583 047 |
1 550 403 |
|
||
Fört från Pågående nyanläggningar |
26 908 |
|
|||
Årets anskaffningar |
650 |
5 736 |
|
||
Tidigare års avskrivningar |
|
|
|||
Årets avskrivningar |
|
|
|
||
Bokfört värde |
1 036 355 |
1 066 868 |
|
||
Taxeringsvärden |
227 218 |
227 218 |
|
82
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvas- ten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6.
|
2009 |
2008 |
|
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
|
|
|
IB Anskaffningar |
6 950 |
6 950 |
|
Tidigare års avskrivningar |
|
||
Årets avskrivningar |
|
||
Bokfört värde |
585 |
1 138 |
|
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
|
|
|
IB Anskaffningar |
332 968 |
339 410 |
|
Fört från Pågående nyanläggningar |
5 208 |
2 271 |
|
Årets anskaffningar |
18 981 |
17 330 |
|
Utrangeringar |
|
||
Tidigare års avskrivningar |
|
||
Årets avskrivningar |
|
||
Korrigeringar av tidigare års avskrivningar |
12 723 |
|
25 607 |
Bokfört värde |
92 417 |
96 826 |
|
Pågående nyanläggningar |
|
|
|
IB Anskaffningar |
28 552 |
10 893 |
|
Årets anskaffningar |
15 040 |
46 837 |
|
Avslutade |
|
||
Bokfört värde |
38 384 |
28 552 |
|
Summa bokfört värde materiella anläggnings- |
|
|
|
tillgångar |
1 167 741 |
1 193 383 |
Posten Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för de nya mötes- och konferenslokaler som planeras på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet, 18 922 tkr och reservkraft för datorhallar,
Not 10 Finansiella anläggningstillgångar |
|
|
|
Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde |
2 159 |
2 159 |
|
Uppskattat marknadsvärde |
48 158 |
48 158 |
|
Not 11 Kundfordringar |
|
|
|
Kundfordringar |
1 277 |
|
1 993 |
Summa |
1 277 |
1 993 |
Skillnaden mellan åren beror på att hyresavisering skedde i januari 2010, därav ingen hyres- fordran i bokslutet.
83
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
|
Not 12 Fordringar hos andra myndigheter |
|
|
|
|
|
Mervärdesskattefordran |
15 387 |
16 743 |
|
|
|
Övrigt |
1 555 |
|
1 144 |
|
|
Summa |
16 942 |
17 886 |
|
|
|
Not 13 Periodavgränsningsposter |
|
|
|
|
|
Årskort flyg |
2 177 |
2 841 |
|
|
|
Årskort tåg |
10 067 |
9 460 |
|
|
|
Övrigt |
13 201 |
|
13 165 |
|
|
Summa |
25 445 |
25 465 |
|
|
|
Not 14 Avräkning med statsverket |
|
|
|
|
|
Anslag i icke räntebärande flöde |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
0 |
0 |
|
|
|
Redovisat mot anslag |
165 010 |
171 885 |
|
|
|
Medel hänförbara till transfereringar m.m. som |
|
|
|
|
|
betalats till icke räntebärande flöde |
|
||
|
|
Fordringar/Skulder avseende anslag i icke |
|
|
|
|
|
räntebärande flöde |
0 |
0 |
|
|
|
Anslag i räntebärande flöde |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
|
||
|
|
Redovisat mot anslag |
1 402 426 |
1 350 611 |
|
|
|
Anslagsmedel som tillförts räntekonto |
|
||
|
|
Fordran semesterlöneskuld 2008 |
28 848 |
|
|
|
|
Förändring av semesterlöneskuld 2008 |
|
||
|
|
Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebä- |
|
|
|
|
|
rande flöde |
|
||
|
|
Summa Avräkning med statsverket |
|
||
|
|
Not 15 Statskapital |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
1 034 372 |
615 791 |
|
|
|
Under året anskaffat statskapital |
|
||
|
|
Under året utskiftat statskapital |
|
||
|
|
Fört från föregående års kapitalförändring via |
|
|
|
|
|
balanserad kapitalförändring |
|
||
|
|
Under året omfört till statskapital från balanserad |
|
|
|
|
|
kapitalförändring |
|
433 702 |
|
|
|
Utgående balans |
1 003 879 |
1 034 372 |
84
|
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
|||
|
2009 |
2008 |
|
|
|
Not 16 Donationskapital |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
2 365 |
2 385 |
|
|
|
Fört från föregående års kapitalförändring via |
|
|
|
|
|
balanserad kapitalförändring |
|
|
|
||
Utgående balans |
2 345 |
2 365 |
|
|
|
Not 17 Balanserad kapitalförändring |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
|
|
|||
Föregående års kapitalförändring |
|
|
|||
Fört till statskapital från föregående års kapital- |
|
|
|
|
|
förändring |
30 493 |
15 121 |
|
|
|
Fört till donationskapital från föregående års |
|
|
|
|
|
kapitalförändring |
20 |
20 |
|
|
|
Avgår skuld avseende semesterdagar intjänade |
|
|
|
|
|
före 2009 |
28 848 |
|
|
||
Avgår övergångseffekter kostnadsmässig anslags- |
|
|
|
|
|
avräkning |
|
|
|||
Anskaffningar statskapital |
|
|
|||
Avskrivningar statskapital |
212 961 |
|
|
||
Korrigering i samband med utredning av avräk- |
|
|
|
|
|
ning med statsverket |
2 037 |
|
|
||
Avsättningar för ledamöternas inkomstgarantier |
|
|
|
|
|
och pensioner |
|
|
|
||
Utgående balans |
|
|
Den balanserade kapitalförändringen för 2009 består av avsättningar för ledamöternas in- komstgarantier och pensioner samt avskrivningar av anslagsfinansierade anläggningstillgångar.
Den balanserade kapitalförändringen från 2008 har reglerats i samband med övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning dels genom överföring till konto Ingående balans fordran semesterlöneskuld, 28 848 tkr, och dels genom överföring till konto Övergångsef- fekter av kostnadsmässig avräkning, 5 391 tkr, samt genom överföring till konto Riksdagens ledamöter 13 054 tkr.
85
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
|
Not 18 Avsättningar för pensioner och liknan- |
|
|
|
|
|
de förpliktelser |
|
|
|
|
|
Deltidspensioner för tjänstemän |
|
|
|
|
|
Ingående avsättning |
843 |
793 |
|
|
|
Årets pensionskostnad |
868 |
649 |
|
|
|
Årets pensionsutbetalningar |
|
||
|
|
Utgående avsättning |
1 271 |
843 |
|
|
|
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med |
249 |
165 |
|
|
|
Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat |
|
|
|
|
|
riksdagen |
|
|
|
|
|
Ingående avsättning |
1 241 500 |
1 074 000 |
|
|
|
Fört från Pensionsavsättning till EU- |
|
|
|
|
|
parlamentariker |
52 148 |
|
|
|
|
Avsatt till pensioner |
76 093 |
61 384 |
|
|
|
Årets pensionskostnad |
80 007 |
218 305 |
|
|
|
Årets pensionsutbetalningar |
|
||
|
|
Utgående avsättning |
1 388 201 |
1 293 648 |
|
|
|
|
|||
|
|
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med |
271 027 |
252 566 |
|
|
|
|
|||
|
|
Pensionsavsättning till ledamöter som tjänstgör i |
|
|
|
|
|
riksdagen |
|
|
|
|
|
Ingående avsättning |
718 660 |
450 000 |
|
|
|
Avsatt till pensioner |
62 091 |
49 150 |
|
|
|
Årets pensionskostnad |
15 064 |
|
219 510 |
|
|
Utgående avsättning |
795 815 |
718 660 |
|
|
|
|
|||
|
|
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med |
155 372 |
140 308 |
|
|
|
Pensionsavsättning till |
|
|
|
|
|
Ingående avsättning |
52 148 |
|
|
|
|
Avsatt till pensioner |
52 148 |
||
|
|
Fört till Pensionsavsättning till ledamöter som |
|
|
|
|
|
lämnat riksdagen |
|
||
|
|
Årets pensionskostnad |
1 024 |
||
|
|
Årets pensionsutbetalningar |
|
||
|
|
Utgående avsättning |
52 148 |
||
|
|
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med |
10 181 |
Fr.o.m.
86
|
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
|||
|
2009 |
2008 |
|
|
|
Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen |
|
|
|
|
|
Ingående avsättning |
120 086 |
138 000 |
|
|
|
Utfästa inkomstgarantier |
|
|
|||
Årets kostnad för inkomstgarantier |
8 368 |
14 239 |
|
|
|
Årets utgifter för inkomstgarantier |
|
|
|
||
Utgående avsättning |
96 804 |
120 086 |
|
|
|
I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med |
23 412 |
29 043 |
|
|
|
Summa Avsättningar för pensioner och lik- |
|
|
|
|
|
nande förpliktelser |
2 282 091 |
2 185 385 |
|
|
|
Not 19 Övriga avsättningar |
|
|
|
|
|
Övriga avsättningar |
15 000 |
|
0 |
|
|
Utgående balans |
15 000 |
0 |
|
|
|
Avsättningar för eventuella ersättningar till följd av uppsägning av hyreskontrakt i samband |
|
||||
med renovering och underhåll av fastigheterna Cephalus och Mercurius har gjorts med |
|
||||
15 000 tkr. |
|
|
|
|
|
Not 20 Lån i Riksgäldskontoret |
|
|
|
|
|
Ingående balans |
149 864 |
141 920 |
|
|
|
Under året upptagna lån |
37 421 |
42 899 |
|
|
|
Årets amorteringar |
|
|
|
||
Utgående balans |
156 650 |
149 864 |
|
|
|
Av riksdagen beviljad låneram |
|
|
|
|
|
(enl. anslagsdirektiv) |
300 000 |
300 000 |
|
|
|
Not 21 Skulder till andra myndigheter |
|
|
|
|
|
Arbetsgivaravgift |
12 525 |
13 047 |
|
|
|
Statens pensionsverk |
2 620 |
9 919 |
|
|
|
Övrigt |
7 226 |
|
5 381 |
|
|
Summa skulder till andra myndigheter |
22 371 |
28 347 |
|
|
|
Not 22 Övriga skulder |
|
|
|
|
|
Personalens källskatt |
14 082 |
14 789 |
|
|
|
Övrigt |
116 |
|
641 |
|
|
Summa övriga skulder |
14 198 |
15 430 |
|
|
|
Not 23 Periodavgränsningsposter |
|
|
|
|
|
Semesterlöner |
19 164 |
19 201 |
|
|
|
Sociala avgifter |
9 429 |
10 651 |
|
|
|
Förutbetalda intäkter hyror och prenumerationer |
9 003 |
9 810 |
|
|
|
Övrigt |
7 776 |
|
6 238 |
|
|
Summa periodavgränsningsposter |
45 372 |
45 900 |
|
|
|
|
|
|
|
|
87 |
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
|
|
|
Anslagsredovisning |
|
|
|
|
|
Not 24 Uo 01 2:1 Riksdagens ledamöter och |
|
|
|
|
|
partier m.m. |
|
|
|
|
|
Av riksdagen beviljad anslagskredit (5 % 2008 |
|
|
|
|
|
och 2009) |
40 906 |
38 857 |
|
|
|
Not 25 Uo 01 2:2 Riksdagens förvaltningsan- |
|
|
|
|
|
slag |
|
|
|
|
|
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2008 |
|
|
|
|
|
och 2009) |
19 368 |
18 899 |
|
|
|
Not 26 Anslag 01 6:6 Stöd till politiska partier |
|
|
|
|
|
Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2008 |
|
|
|
|
|
och 2009) |
5 106 |
5 106 |
|
|
|
Finansieringsanalys |
|
|
|
|
|
Not 27 Kostnader |
|
|
|
|
|
Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen |
|
||
|
|
avgår avskrivningar |
61 113 |
65 110 |
|
|
|
avgår årets förändringar av avsättningar för |
|
|
|
|
|
pensioner mm |
111 705 |
359 909 |
|
|
|
avgår realisationsförlust |
40 |
429 |
|
|
|
Summa |
|
||
|
|
Not 28 Intäkter av avgifter och andra ersätt- |
|
|
|
|
|
ningar |
|
|
|
|
|
Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen |
37 974 |
40 128 |
|
|
|
avgår realisationsvinster |
0 |
|
|
|
|
Summa |
37 974 |
39 978 |
|
|
|
Not 29 Förändring av Myndighetskapital |
|
|
|
|
|
hänförbar till övergångseffekter mm |
|
|
|
|
|
Total övergångseffekt |
|
||
|
|
Korrigering i samband med utredning av avräk- |
|
|
|
|
|
ning med statsverket |
2 037 |
|
|
|
|
Överförd fordran till konto 1780 avseende |
|
|
|
|
|
semesterlöneskuld t.o.m 2008 |
28 848 |
|
|
|
|
Summa |
23 222 |
|
88
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
3.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter
(Belopp anges i tkr)
|
|
|
2009 |
2008 |
2007 |
2006 |
2005 |
Låneram i Riksgäldskontoret |
|
|
|
|
|
||
Beviljad |
|
|
300 000 |
300 000 |
300 000 |
450 000 |
450 000 |
Utnyttjad |
|
|
156 650 |
149 864 |
141 919 |
272 731 |
132 666 |
Kontokredit hos Riksgäldskonto- |
|
|
|
|
|
||
ret |
|
|
|
|
|
|
|
Beviljad |
|
|
146 373 |
140 709 |
150 486 |
135 483 |
129 490 |
Maximailt utnyttjad |
|
|
27 823 |
74 660 |
31 884 |
||
Räntekonto Riksgäldskontoret |
|
|
|
|
|
||
Ränteintäkter |
|
|
12392 |
3 561 |
2 161 |
348 |
684 |
Räntekostnader |
|
|
|||||
Avgiftsintäkter |
|
|
|
|
|
|
|
Avgiftsintäkter som disponeras |
|
|
|
|
|
||
Avgiftsintäkter |
|
|
37 974 |
40 128 |
38 941 |
54 935 |
58 518 |
Beräknat belopp i anslagsdirektivet |
|||||||
Anslagskredit |
|
|
|
|
|
|
|
Beviljad |
|
|
|
|
|
|
|
Riksdagens ledamöter |
och |
partier |
40 906 |
|
|
|
|
m.m. |
|
|
38 857 |
38 556 |
23 115 |
21 759 |
|
Riksdagsförvaltningens |
|
förvalt- |
|
|
|
|
|
ningskostnader |
|
|
19 398 |
18 899 |
22 012 |
17 530 |
17 088 |
Stöd till politiska partier |
|
|
5 106 |
5 106 |
5 106 |
5 106 |
1 702 |
Utnyttjad anslagskredit |
|
|
|
|
|
|
|
Riksdagens ledamöter |
och |
partier |
|||||
m.m. |
|
|
|
|
|
|
|
Riksdagsförvaltningens |
|
förvalt- |
|||||
ningskostnader |
|
|
|
|
|
|
|
Stöd till politiska partier |
|
|
|||||
Anslagssparande |
|
|
|
|
|
|
|
Ramanslag |
|
|
|
|
|
|
|
Riksdagens ledamöter |
och |
partier |
|
|
|
|
|
m.m. |
|
|
57 564 |
40 627 |
25 768 |
30 855 |
44 454 |
Riksdagsförvaltningens förvalt- |
|
|
|
|
|
||
ningskostnader |
|
|
35 245 |
86 798 |
45 174 |
51 727 |
61 191 |
Stöd till politiska partier |
|
|
5 190 |
3 421 |
17 422 |
5 680 |
109 |
92 Den stora minskningen avseende ränteintäkter från Riksgäldskontoret beror på en under året lägre räntesats. Dessutom har ränta på återbetalat anslagssparande erlagts med 605 tkr vilket minskat ränteintäkterna.
89
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2009 |
2008 |
2007 |
2006 |
2005 |
|
Bemyndiganden |
|
|
|
|
|
|
|
Tilldelad ram |
170 200 |
170 200 |
ingen |
ingen |
ingen |
|
|
Utestående åtaganden |
123 757 |
123 757 |
inga |
inga |
inga |
|
|
Personal |
|
|
|
|
|
|
|
Medelantal anställda (st) |
665 |
664 |
659 |
655 |
646 |
|
|
Antalet årsarbetskrafter (st) |
602 |
600 |
591 |
582 |
582 |
|
|
Driftkostnad per årsarbetskraft93 |
1 063 |
986 |
976 |
1 023 |
987 |
|
|
Kapitalförändring |
|
|
|
|
|
|
|
Årets kapitalförändring |
||||||
|
Balanserad kapitalförändring |
754 815 |
785 895 |
93 Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter. Driftkostnaden för jämförelseåren har räknats om.
90
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamö- ter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av riksdagsförvaltningen under 2009.
Riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2009
Per Westerberg (m), ordförande
Ersättning: 1 647 393 kr
Ersättning: 762 027 kr
Lars Lindblad (m), ledamot
Ersättning: 759 443 kr
Leif Jakobsson (s), ledamot
Ersättning: 788 792 kr
Övriga uppdrag:
Sabo AB, ordförande
MKB Fastighets AB, suppleant
Margareta Pålsson (m), ledamot
Ersättning: 776 143 kr
Övriga uppdrag:
Länsstyrelsen i Skåne län, ledamot Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR, ledamot
Skolverket
Berit Andnor (s), ledamot
Ersättning: 920 600 kr
Morgan Johansson (s), ledamot
Ersättning: 620 895 kr
Magdalena Andersson (m), ledamot
Ersättning: 718 038 kr
Övriga uppdrag:
Stiftelsen Fria Media, ledamot Nationella Donationsrådet, ledamot
Roger Tiefensee (c), ledamot
Ersättning: 755 691 kr
Johan Pehrson (fp), ledamot
Ersättning: 759 991 kr
Övriga uppdrag:
Riksbankens Jubileumsfond, suppleant
Margareta Israelsson (s), ledamot
Ersättning: 753 250 kr
Kristina Zakrisson (s), suppleant
Ersättning: 638 510 kr
Hillevi Engström (m), suppleant
Ersättning: 798 467 kr
Övriga uppdrag:
AB Dina försäkringar, suppleant Rikspolisstyrelsens styrelse, ledamot
Tone Tingsgård (s), suppleant
Ersättning: 663 722 kr
Ersättning: 771 122 kr
Övriga uppdrag:
Vägverkets styrelse, ledamot
Karl Gustav Abramsson (s), suppleant
Ersättning: 684 321 kr
Övriga uppdrag:
Vilhelmina Bostäder AB, vice ordförande Västerbotten Tele och Data AB, ordförande Polismyndigheten i Västerbottens län, ord- förande
Ekobrottsmyndighetens insynsråd, ledamot
Alf Eriksson (s), suppleant
Ersättning: 686 166 kr
Övriga uppdrag:
Gentekniknämnden, ledamot Riksrevisionen, ledamot Oljekrisnämnden, ledamot
Bertil Kjellberg (m), suppleant
Ersättning: 672 236 kr
Övriga uppdrag:
Advokatfirman Bertil Kjellberg AB, leda- mot
Annika Qarlsson (c), suppleant
Ersättning: 668 213 kr
Övriga uppdrag:
Randello Invest AB, ledamot
Allan Widman (fp), suppleant
Ersättning: 666 130 kr
Övriga uppdrag:
Malmö kommunfullmäktige, ledamot
91
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
Elisebeht Markström (s), suppleant
Ersättning: 691 658 kr
Övriga uppdrag:
Kriminalvårdens insynsråd, ledamot Nationellt centrum för kvinnofrid, ledamot Nämnden för brottsskadeersättning, ledamot
Anders Forsberg, riksdagsdirektör
Ersättning: 1 164 768 kr
Övriga uppdrag:
Stiftelsen VJS, ordförande
92
2009/10:RS2
- 71 -
4 Bilaga till årsredovisningen
Nedan redogörs för behandlingen under år 2009 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.
Riksmötet 2009/10
Rskr. nr 165 till riksdagsstyrelsen (nr 163 till regeringen, nr 164 till Riksrevisionens styrelse)
Propostion 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010 Motioner
Betänkande 2009/10:FiU2 Protokoll 2009/10:52
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 138 till riksdagsstyrelsen (nr 137 till regeringen)
Betänkande 2009/10:KU33 Protokoll 2009/10:48, 49 Genomförda lagändringar:
Lag. (2009:1575) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 dec 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 119 till riksdagsstyrelsen (nr 118 till regeringen)
2009/10:RS1 Riksdagsledamöternas pensionssystem Betänkande 2009/10:KU12
Protokoll 2009/10:42, 46 Genomförda lagändringar:
Lag (2009:1582) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 1 jan. 2010.
Lag (2009:1583) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 31 dec. 2009.
Lag (2009:1584) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet med ikraftträdande den 31 dec. 2009.
Lag (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet.
93
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
Lag (2009:1586) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av admi- nistrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter med ikraftträdande den 1 jan. 2010.
Lag (2009:1587) om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksda- gens arvodesnämnd med ikraftträdande den 1 jan. 2010.
Lag (2009:1588) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdags- förvaltningen med ikraftträdande den 1 jan. 2010.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 97 till riksdagsstyrelsen (nr
Proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010, 2009/10:RS2 Riksdags- förvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2008
Motioner
Betänkande 2009/10:KU1 Protokoll 2009/10:38 Genomförda lagändringar:
Lag (2009:1528) om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsleda- möternas och partigruppernas arbete i riksdagen med ikraftträdande den 1 jan. 2010.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 68 till riksdagsstyrelsen (nr 69 till regeringen)
2009/10:RS3 Sammanträdesarvode till tillfälliga ersättare i
Betänkande 2009/10:KU6 Protokoll 2009/10:33, 37 Genomförda lagändringar:
Lag (2009:1446) om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för upp- drag inom riksdagen, dess myndigheter och organ med ikraftträdande den 1 jan. 2010.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 40 till riksdagsstyrelsen (nr 41 till regeringen)
2009/10:RS4 Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen Betänkande 2009/10:KU2
Protokoll 2009/10:28
94
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
Genomförda lagändringar:
Lag (2009:1332) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 dec. 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 9 till riksdagsstyrelsen (nr 10 till regeringen)
2008/09:RS3 Inkomstgaranti och jobbskatteavdrag Betänkande 2009/10:KU3
Protokoll 2009/10:18 Genomförda lagändringar:
Lag (2009:1027) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 1 jan. 2010.
Lag (2009:1028) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet med ikraftträdande den 31 jan. 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Riksmötet 2008/09
Rskr. nr 307 till riksdagsstyrelsen (nr
Proposition 2008/09:100 2009 års ekonomiska vårproposition Betänkande 2008/09:KU26
Protokoll 2008/09:134 Genomförda lagändringar:
Lag (2009:928) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 okt. 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 287 till riksdagsstyrelsen (nr 286 till regeringen)
Proposition 2008/09:184 Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparla- mentet
Motioner
Betänkande 2008/09:KU25 Protokoll 2008/09:129, 130 Genomförda lagändringar:
Lag (2009:677) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med ikraftträdande den 14 juli 2009.
95
2009/10:RS2 |
FINANSIELL REDOVISNING |
Lag (2009:678) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) med ikraftträ- dande den 14 juli 2009.
Lag (2009:680) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet med ikraftträdande den 14 juli 2009.
Lag (2009:681) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administ- rativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter med ikraft- trädande den 14 juli 2009.
Lag (2009:682) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdags- förvaltningen med ikraftträdande den 14 juli 2009.
Lag (2009:683) om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksda- gens arvodesnämnd med ikraftträdande den 14 juli 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 181 till riksdagsstyrelsen (nr 180 till regeringen)
2008/09:RS1 Riksdagsordningsfrågor m.m. Motioner
Betänkande 2008/09:KU14 Protokoll 2008/09:77, 78 Genomförda lagändringar:
Lag (2009:175) om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksda- gens ombudsmän med ikraftträdande den 1 april 2009.
Lag (2009:176) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 april 2009.
Lag (2009:177) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administ- rativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter med ikraft- trädande den 1 april 2009.
Lag (2009:178) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 1 april 2009.
Lag (2009:179) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administ- rativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter med ikraft- trädande den 1 april 2009.
Skrivelsen är slutbehandlad.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Rskr. nr 162 till riksdagsstyrelsen
Motioner
Betänkande 2008/09:KU8
Protokoll 2008/09:64
Skrivelsen är slutbehandlad.
96
FINANSIELL REDOVISNING |
2009/10:RS2 |
Elanders, Vällingby 2010 |
97 |