Redogörelse till riksdagen 2009/10:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2009

Riksdagsstyrelsen

Riksdagsstyrelsen har vid sammanträde den 17 februari 2010 fastställt årsredovisningen avseende 2009 års verksamhet.

Riksdagsstyrelsens ledamöter 2009

Per Westerberg (m)

Sven-Erik Österberg (s)

Lars Lindblad (m)

talman

(ordförande)

Leif Jakobsson (s)

Margareta Pålsson (m)

Berit Andnor (s)

Morgan Johansson (s)

Magdalena Andersson (m)

Roger Tiefensee (c)

Johan Pehrson (fp)

Margareta Israelsson (s)

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Anders Forsberg

(riksdagsdirektör)

1

2009/10:RS2

RS2_0910.doc

Innehållsförteckning

Riksdagsstyrelsen ............................................................................................

1

1 Året som gått i sammandrag......................................................................

3

2

Resultatredovisning ...................................................................................

5

2.1

Förutsättningar för verksamheten.......................................................

5

2.2

Förutsättningar för resultatredovisningen...........................................

6

2.3

Anslagsdirektivens återrapporteringskrav ..........................................

8

2.4

Redovisning av resultatet ...................................................................

8

2.5

Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.....................................

11

2.6

Stöd och service till ledamöter och partikanslier..............................

22

2.7

Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete..................................

38

2.8

Vård och bevarande av byggnader och samlingar ............................

45

2.9

Myndighet och arbetsgivare .............................................................

48

2.10Prioriterade områden ........................................................................

63

2.11Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m. .........................................

65

2.12Anslagsöversikt ................................................................................

69

3

Finansiell redovisning .............................................................................

71

3.1

Resultaträkning.................................................................................

71

3.1

Balansräkning...................................................................................

72

3.2

Anslagsredovisning ..........................................................................

74

3.3

Finansieringsanalys ..........................................................................

75

3.4

Tilläggsupplysningar och noter ........................................................

77

3.5

Sammanställning över väsentliga uppgifter......................................

89

4

Bilaga till årsredovisningen.....................................................................

93

2

2009/10:RS2

- 3 -

1 Året som gått i sammandrag

Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Uppdraget innebär att en mångfasetterad verksamhet bedrivs inom förvaltningen. Förutom de direkt kammar- och ledamotsanknutna uppgifterna svarar förvaltningen även för de uppgifter som följer av att riksdagsförvaltningen är en statlig myndighet.

Huvuduppgiften är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla den service och de resurser som behövs för riksdagsorganens verksamhet. Genom god planering i kombination med hög flexibilitet ska förvaltningen medverka till att riksdagsarbetet kan bedrivas effektivt.

Med stöd av Statistiska centralbyrån (SCB) genomfördes liksom föregå- ende år en serviceenkät bland riksdagens ledamöter och de anställda i parti- kanslierna1. Undersökningen för 2009 visade att det finns en stor uppskatt- ning av det stöd och den service som erbjuds. Högt betyg gavs även detta år åt förvaltningens bemötande av ledamöterna.

Resultatet ses som tillfredsställande och som en viktig del i resultatbedöm- ningen.

Sveriges ordförandeskap i EU, presidentskapet i Nordiska rådet, märkes- året 2009 samt 200-årsjubilerande Riksdagens ombudsmän (JO) och konstitu- tionsutskottet (KU) satte sin prägel på verksamheten under 2009. En rad möten och andra arrangemang som ställde stora krav på planering och sam- ordning genomfördes.

Ett annat område som styrelsen prioriterat för 2009 var fortsatt miljöled- ningsarbete. Under våren uppnåddes målet att miljöcertifiera förvaltningen, och arbetet bedrevs därefter vidare med hög ambition. Arbetet med att genomföra riksdagens beslut med anledning av Riksdagskommitténs förslag har också fortsatt. En utredningsman har fått i uppdrag att se över arbetsfor- merna för utskottens behandling av såväl EU-frågor som motioner för att se hur utrymme kan skapas för att lösa nya arbetsuppgifter som tillkommit på senare år.

Förutom kärnuppgiften att bereda riksdagsärenden har utskotten även ut- vecklat sitt arbete med att granska EU-förslag, följa upp och utvärdera tidiga- re beslut samt uppmärksamma forsknings- och framtidsfrågor inom sina respektive ansvarsområden. På samma sätt inleddes en genomlysning av riksdagens internationella verksamhet mot bakgrund av utvecklingen i om- världen. Uppdraget är att se hur det internationella arbetet kan bedrivas mer ändamålsenligt. Vidare har konsekvenserna för riksdagen av eventuella änd- ringar i riksdagsordningen eller i arbetsrutiner med anledning av Lissabonför- dragets ikraftträdande analyserats på uppdrag av styrelsen.

1 Med partikansli avses i denna årsredovisning partigruppernas kanslier i riksdagen.

3

2009/10:RS2

ÅRET SOM GÅTT I SAMMANDRAG

Efter ett betydande utredningsarbete enades riksdagsstyrelsen under året om ett nytt pensionssystem för riksdagens ledamöter. Målet med ett nytt pensionssystem var att undanröja brister i det tidigare systemet som innebar åldersdiskriminering genom att intjänade förmåner inte behåller sitt relativa värde och att systemet inte helt passar ledamöter som tjänstgör i skilda perio- der. Riksdagen har beslutat om en ändring. Nya regler trädde i kraft den 1 januari 2010.

För att ha god beredskap inför ett befarat utbrott av pandemin A(H1N1), eller svininfluensan, antog förvaltningen en handlingsplan på sensommaren 2009. Bland annat genomfördes massvaccinering i riksdagens lokaler. Något krisläge uppstod aldrig, men förberedelsearbetet gav goda möjligheter att se över rutiner för krisplanering och blev ett värdefullt bidrag i kompetenshöj- ningen på det området.

Riksdagsförvaltningen har ambitionen att ha en lättillgänglig och korrekt webbplats som bär information om riksdagen och den demokratiska proces- sen. För att utreda och överväga nya sätt att kommunicera och använda web- ben har därför en särskild utredning genomförts under året. Arbetet har syftat till att undersöka hur förvaltningen kan främja information och kommunika- tion mellan riksdagen som institution och allmänheten men också hur kontak- ten mellan riksdagens ledamöter och allmänheten kan förenklas.

Styrelsen har därutöver givit riksdagsförvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att utarbeta en plan för det omfattande underhålls- och renove- ringsarbete som ska genomföras kommande år.

Sammanfattningsvis har 94 % av riksdagsförvaltningens disponibla anslag förbrukats under 2009. Anslagssparandet uppgår till 93 miljoner kronor varav 58 miljoner kronor avser ledamotsanslaget och 35 miljoner avser förvalt- ningsanslaget

Bedömningen är att riksdagsförvaltningen under 2009 i allt väsentligt full- gjort sina uppdrag så som de är formulerade i riksdagsordningen2, instruktio- nen3 för riksdagsförvaltningen samt av riksdagsstyrelsen.

2Riksdagsordningen (1974:153).

3Lag (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.

4

2009/10:RS2

- 5 -

2 Resultatredovisning

2.1Förutsättningar för verksamheten

Ledning

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning.

Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen samråder med partiernas gruppledare i frågor som rör riksdagsarbetet. I ordförandekonferensen över- lägger talmannen med utskottens och EU-nämndens ordförande i frågor av gemensamt intresse.

Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i in- struktionen för förvaltningen samt i annan lagstiftning och föreskrifter för riksdagsområdet.

Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ord- förande och tio ledamöter valda av riksdagen. I riksdagsstyrelsens samman- träden deltar även de vice talmännen och gruppledarna för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen. Riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen, är föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirek- tören ledamotsrådet. Rådet är ett organ där förvaltningen och ledamöter samrå- der i administrativa frågor.

Styrning

Riksdagen har beslutat om anslag4 för riksdagsförvaltningens verksamhet för budgetåret 2009. Riksdagsstyrelsen har i anslagsdirektiv5angivit ett över- gripande verksamhetsmål. Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtagan- den.

Med utgångspunkt i riksdagsordningen6 samt i instruktionen har riksdags- styrelsen formulerat riksdagsförvaltningens fem huvuduppdrag enligt följan- de:

Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att

-svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

-svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier

-främja kunskapen om riksdagen och dess arbete

-vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

-vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare.

4Prop. 2008/09:1 utg.omr.1, bet. 2008/09:KU1, rskr. 2008/09:85.

5Dnr 250-719-08/09.

69 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning.

5

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

2.2Förutsättningar för resultatredovisningen

I syfte att tydliggöra och förenkla planering och uppföljning av verksamheten fastställde riksdagsstyrelsen vid sammanträdet i mars 2008 hur de fem hu- vuduppdragen, formulerade som uppdragsområden, ska följas upp. I resultat- redovisningen redovisas därför verksamhetens resultat fördelat på dessa om- råden.

Inledningsvis redogörs, i avsnitt 2.1, kortfattat för riksdagsförvaltningens ledning och styrning, i avsnitt 2.2 för förutsättningar för resultatredovisning- en, i avsnitt 2.3 bl.a. för ett kvarvarande återrapporteringskrav sedan 2006 och i avsnitt 2.4 anges vilka underlag som legat till grund för resultatbedömning- en. Uppdragsövergripande verksamheter, såsom prioriterade områden och övriga uppdrag givna av styrelsen redovisas, under egna avsnitt, 2.10 respek- tive 2.11.

Syftet har varit att genomgående i resultatredovisningen redovisa jämförel- setal för tre år då det varit möjligt. Inom flera verksamheter, däribland IT- och säkerhetsverksamheten, har en utveckling av nyckeltal påbörjats under året, vilket gör att jämförelsesiffror saknas.

Inom vissa andra verksamheter finns endast två jämförelseår att tillgå, ex- empelvis för den serviceenkät som genomförts 2008 och 2009. När uppgifter- na lämnas i löpande text anges 2008 inom parentes och för år 2007 kursivt. Ex: 100 (98) 97.

En större uppföljning av verksamhetens kvalitet har för andra året genom- förts med hjälp av Statistiska centralbyrån (SCB). Därutöver genomför enhe- ter inom organisationen egna enkäter, uppföljningar och utvärderingssamtal i syfte att utveckla verksamheten.

Tabell: Uppdragsområden och uppföljning

Avsnitt

Uppdragsområde

Uppföljning

Mål/mått

2.5

Stöd till arbetet i kammare

Statistik

Volymen avklarad7

och utskott m.m.

Serviceenkät

Nöjdhet (NKI)

Annan uppföljning

Klarat ålagda uppgifter

2.6

Stöd och service till leda-

Serviceenkät

Nöjdhet (NKI)

möter och partikanslier

Annan uppföljning

Efterlevnad

2.7

Kunskap om riksdagen

Undersökningar

Förtroende för riksda-

och riksdagens arbete

Utvärderingar och

gen som institution

uppföljningar

Kunskap om riksdagen

Nöjdhet (NKI)

2.8

Vård och bevarande av

Genomförda åtgärder

Uthålligt användbara

byggnader och samlingar

byggnader och

samlingar

2.9

Myndighet och arbetsgivare

Medarbetarenkät

Nöjdhet (NMI, NKI)

Myndighetsjämförelser

Revision m.m.

Specialfrågor/planer

Sjukfrånvaro etc.

Utvärderingar och

Genomfört/uppnått

uppföljningar

mål

7 Gäller bl.a. ärendehanteringen i kammaren.

6

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Förutom beslut om anslagsdirektiv för 2009 har riksdagsstyrelsen i plane- ringsanvisningarna8 för 2009 angivit vissa uppdrag för verksamhetsåret i form av prioriteringar inom följande områden:

1.EU-ordförandeskapet

2.Jubileum och evenemang

3.Miljöledningsarbete

4.Riksdagsförvaltningens samlingar

5.Riksdagskommittén

6.Riksdagens byggnader och lokaler

7.Säkerhet och sårbarhet

8.Riksdagsförvaltningens IT-verksamhet

9.Systematiskt arbetsmiljöarbete

10.Mångfald

Resultatet av årets arbete inom dessa områden redovisas under avsnitt 2.10 Prioriterade områden.

Förvaltningen får även under löpande år uppdrag från riksdagsstyrelsen. I avsnitt 2.11 Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m. redovisas en lägesrap- port för de uppdrag som förväntas få stor ekonomisk betydelse för förvalt- ningen, betydelse för ledamöters möjlighet att utföra sitt uppdrag eller kan komma att leda till förslag från riksdagsstyrelsen om lagförändringar m.m.

Resterande uppdrag redovisas i riksdagsförvaltningens tertialuppföljnings- rapport III, den s.k. helårsrapporten9. Helårsrapporten innehåller därutöver även genomgång av miljöledningssystemet, lägesavstämningar av de priorite- rade områdena och pågående projekt samt en analys av årets anslagsförbruk- ning.

I Riksdagens årsbok för 2008/09 lämnas en närmare redogörelse för riks- dagsarbetet.

Uppföljningar

Arbetet10 med att utveckla planeringen, uppföljningen och styrningen av verksamheten har fortsatt under året. De metoder för uppföljning av verksam- heten som riksdagsstyrelsen fastställde i mars 2008 har använts i föreliggande årsredovisning.

Förutom månatliga, tertialvisa och årliga uppföljningar i form av statistik och nöjdhetsmätningar görs även löpande uppföljningar av verksamheten vid möten mellan riksdagsledamöter och tjänstemän, t.ex. i riksdagsstyrelsen, i ledamotsrådet, vid gruppledarmöten, vid möten med partikanslierna och utskottsordförandena samt vid beredningar med talmannen.

8Dnr 250-1017-08/09.

9Helårsrapporten omfattar den del av riksdagsförvaltningens verksamhet och ekonomi som inte ingår i årsredovisningen för 2009. Rapporten är en komplettering till den i lag reglerade årsredovisning, som riksdagsstyrelsen överlämnar till riksdagen. Helårsrapporten utgör således förvaltningens kompletterande avrapportering till riksdagsstyrelsen.

10Se även avsnittet 2.9 Myndighet och arbetsgivare.

7

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

2.3Anslagsdirektivens återrapporteringskrav

Avgiftsbelagd verksamhet

I anslagsdirektivet för 2009 anges inga ekonomiska mål för avgiftsbelagd verksamhet. Dock särredovisas avgiftsbelagd verksamhet i enlighet med vad som framgår av föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpning av REA-lagen11 7 kap. 7 §.

För riksdagsförvaltningen innebär detta att det görs en särredovisning av de direkta kostnaderna, såsom produktions- och distributionskostnader för riksdagstrycket och tidningen Riksdag

2009

2008

2007

Intäkter13

38

44

42

Kostnader

1 301

1 526

1 168

Nettokostnad

1 263

1 482

1 126

Transfereringar

433

431

415

Totalt

1 696

1 913

1 541

Utöver de nedlagda kostnaderna, 1 301 miljoner kronor, har 433 miljoner kronor utbetalats i form av stöd och bidrag14, främst som stöd till partigrup- perna i riksdagen (250 miljoner kronor) och som stöd till politiska partier (165 miljoner kronor).

Intäkterna kan främst hänföras till uthyrning av lokaler i riksdagsförvalt- ningens fastigheter, 18 miljoner kronor, och försäljning av riksdagstryck, 8 miljoner kronor.

Årets serviceenkät

Med undantag av valår15 följs riksdagsförvaltningens service och stöd till ledamöterna, till anställda vid partikanslierna samt till den egna förvaltningen upp genom årliga enkätundersökningar.

Årets mätning

Årets serviceenkät genomfördes hösten 2009. För andra gången var det Statis- tiska centralbyrån (SCB) som genomförde undersökningen. I analysen an- vänds deras modell för resultatanalys, nöjd-kund-index (NKI). Därmed är det möjligt att jämföra resultatet med tidigare mätningar och även med andra organisationer och myndigheter.

NKI-modellen är uppbyggd dels av ett mått på hur nöjd man är med helhe- ten, dels av ett antal faktorer för olika delar av den undersökta verksamheten.

13Utom intäkter av anslag.

14Anges som transferering i resultaträkningen.

15Då genomförs uppföljningar av förvaltningens verksamhet kring riksdagsvalet.

9

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Varje faktor mäts därefter med ett antal enskilda frågor16 som belyser aspekter av respektive faktor (se tabell nedan De enskilda faktorernas betygsindex).

Resultaten redovisas dels i form av genomsnittsvärden för de enskilda frå- gorna, dels omräknat i form av ett samlat betygsindex i skalan 0-100, där 100 är det högsta värdet. Betygsindex under 40 klassar SCB som inte godkända. Gränsen för nöjd går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre tolkas som mycket nöjd.

Jämfört med fjolårets mätning gjordes vissa förändringar av några enskilda frågor. En konsekvens av detta är att jämförbarheten med föregående års resultat i dessa fall har påverkats på faktornivå. Ändringarna har däremot inte påverkat möjligheten att jämföra helhetsindex.

Trots bortfallet på 39 %17 (ledamöterna) respektive 54 % (partikanslian- ställda) av antalet respondenter bedömer SCB att resultatets tillförlitlighet är högt. De bortfallsanalyser SCB genomför visar vanligen att den andel som inte svarar är mer positiv till verksamheten än de som svarar. SCB:s slutsats är därför att bortfall på den nu aktuella nivån inte innebär att resultatet behö- ver ifrågasättas.

Resultatet

Mätningen ger även i år ett helhetsbetyg (NKI) på 81 från riksdagens ledamö- ter. Det är enligt SCB ett osedvanligt högt värde. Även det helhetsbetyg som ges av de anställda på partikanslierna (73) måste ses som ett tillfredsställande resultat. Förvaltningen har valt att i första hand fokusera på ledamöternas nöjdhet.

Tabell: Helhetsbedömning

Ledamöter

Partikanslianställda

2009

2008

2009

2008

Svarsandel

61 %

58 %

46 %

47 %

Helhetsbetyg (NKI)

81

81

73

72

Den faktor som får högsta medelindex är bemötande som får värdet 89. Samtliga faktorer i ledamöternas bedömning ligger över nivån nöjd och

dessutom är mer än hälften av faktorernas betygsindex över 75, vilket mot- svarar mycket nöjd. Jämfört med föregående år har betygsindex för nästan alla faktorer höjts. Förvaltningen ser därmed resultatet som mycket tillfreds- ställande och som en viktig del i resultatbedömningen av det arbete som genomförs i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och riksdagsledamöternas arbete.

16De enskilda frågorna betygsätts i skalan 1-10, där 1 är lägsta betyg och 10 högsta betyg.

17Bortfallet 2008 var 42 % avseende ledamöterna och 53 % för partikanslianställda.

10

RESULTATREDOVISNING

2009/10:RS2

Tabell: De enskilda faktorernas betygsindex

Ledamöter

Partikanslianställda

2009

2008

2009

2008

Bemötande

89

89

83

80

Personalens kompetens

84

84

82

81

Service

83

82

81

78

Arvoden och övriga ersättningar18

80

78

75

Snabbhet

78

77

70

68

Information

77

77

74

74

Friskvård och hälsa

77

76

79

Utbildning och seminarier

75

74

70

75

Säkerhet

73

69

72

61

Lokaler

69

66

59

54

Teknisk utrustning

67

70

53

60

2.5Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Uppdrag: Att svara för väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Uppdraget syftar till ett väl fungerande direkt stöd till det parlamentariska arbetet i kammare, utskott och de interparlamentariska delegationerna. De verksamheter som främst berörs är utskottens och EU-nämndens kanslier samt delar av kammarkansliet, internationella kansliet och enheten för riks- dagstryck.

Följande har särskilt beaktats:

-att kammarens och utskottens arbete har kunnat utföras i enlighet med regeringsformen (RF), riksdagsordningen (RO) och gällande praxis

-att stödet till ledamöterna inom detta område har varit gott (serviceenkät)

-att stödet för genomförande av insatser med anledning av ordförandeskapet i EU fungerat väl.

Område

Uppföljning

Mål/mått

Stöd till arbetet i kammare

Statistik

Volymen avklarad

och utskott m.m.

Serviceenkät

Nöjdhet (NKI)

Annan uppföljning

Klarat ålagda uppgifter

18 Frågan fanns inte i enkäten till anställda på partikanslierna.

11

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Sammanfattande resultatuppföljning

Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2009 säkerställt att riksdagen kunnat fullgöra sina uppgifter enligt RF och RO.

Dokument har i huvudsak producerats, publicerats och distribuerats i tid till kammare och utskott. Utskottens och kammarens planering har liksom tidigare år i viss utsträckning fått revideras, främst på grund av att propositio- ner inte lämnats vid de tidpunkter som aviserats.

Kammarens arbetsplaner har således med vissa revideringar kunnat hållas och inkomna dokument har behandlats korrekt. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.

Riksdagens åtaganden under EU-ordförandeskapet har genomförts fram- gångsrikt. Riksdagsförvaltningens arbete har inriktats på att stödja parlamen- tarikerna med planering och anordnande av möten.

Ledamöterna lämnar i serviceenkäten mycket höga värden för den service och den kompetens som tillhandahålls av kammarkansliet samt utskottens och EU-nämndens kanslier.

Väl fungerande stöd till kammaren

Kammarens arbetsplaner har med viss revidering kunnat hållas, inkomna dokument har hanterats korrekt och utrymme har skapats för beslutade aktuel- la och särskilda debatter och interpellationssvar. Riksdagens protokoll har kommit ut i rätt tid.

Från och med maj månad har kammarens sammanträden på tisdagar tidiga- relagts till kl. 13.00 för att ge ytterligare utrymme för interpellationsdebatter. Vissa ytterligare sammanträdesdagar, även under i övrigt plenifria veckor, lades in för att få ned förseningstiderna på interpellationer. Några planerade interpellationsdagar som avsatts i kammarens sammanträdesplan utnyttjades inte då inga statsråd haft möjlighet att delta i interpellationsdebatt de dagarna.

Propositioner och skrivelser

Sammanlagt inkom 223 propositioner och skrivelser till riksdagen 2009. Av de totalt inkomna propositionerna och skrivelserna kom 48 % i tid, enligt aviseringen, och 15 % var inte aviserade.

Antalet inkomna propositioner och skrivelser under 2008 var 211. Av des- sa kom 64 % i tid i enlighet med aviseringen, och 12 % var inte aviserade.

12

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Tabell: Inkomna propositioner och skrivelser, antal19

Departement

Aviserade, i tid

Aviserade, sena

Ej aviserade

2009

2008

2009

2008

2009

2008

Statsrådsberedningen

2

2

1

1

1

Justitiedepartementet

19

29

12

11

7

5

Utrikesdepartementet

9

8

1

8

3

2

Försvarsdepartementet

1

1

2

2

Socialdepartementet

10

16

9

7

3

1

Finansdepartementet

30

39

21

7

12

6

Utbildningsdepartementet

5

2

6

5

1

Jordbruksdepartementet

3

5

3

1

Miljödepartementet

11

4

3

3

1

Näringsdepartementet

7

15

15

5

9

6

Integrations- och jämställd-

hetsdepartementet

2

4

5

1

Kulturdepartementet

3

1

4

Arbetsmarknadsdepartementet

4

10

2

1

Totalt

106

136

83

50

34

25

Kammarens arbetsvolym

Tabell: Plenitimmar, antal

2009

2008

2007

Ärendebehandling

360

355

318

Voteringar

11

12

13

Interpellationsdebatter

205

275

283

Information från regeringen

8

9

4

Frågestund

45

25

24

Debatter m.m.

20

73

74

Övrigt

7

7

7

Totalt

656

756

723

I anslutning till valet till Europaparlamentet hölls en extra partiledardebatt. Sista sammanträdet före sommaruppehållet var tisdagen den 23 juni, med arbetsplenum för behandling av ett utlåtande, återrapport med statsministern samt interpellationsdebatter. Måndagen den 21 december var sista debattdag i kammaren före juluppehållet. Då debatterades interpellationer.

Under året har information om preliminära talarlistor lämnats på intranätet, Helgonät, i syfte att underlätta ledamöternas planering. Så snart det finns anmälningar till en debatt lämnas information på Helgonät före fastställandet av talarlistan. Den fastställs kl. 16.30 dagen före debattdagen.

19 Tidigare statistik finns endast avseende riksmötesår.

13

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Väl fungerande votering

Under året har alla voteringar genomförts enligt planen. Inga oplanerade driftsavbrott har inträffat.

Till kammarkansliet inlämnade dokument, antal

Antalet propositioner och betänkanden har under året ökat jämfört med tidiga- re år. Under allmänna motionstiden 2009 lämnades 3 809 motioner med 7 083 yrkanden. Flest motioner och yrkanden rörde socialutskottets område.

Antalet inlämnade interpellationer, skriftliga frågor och följdmotioner har minskat jämfört med 2008.

Tabell: Till kammarkansliet inlämnade dokument, antal20

2009

2008

Propositioner

187

177

Skrivelser

36

34

Framställningar

15

13

Redogörelser

28

26

Följdmotioner

232

305

Händelsemotioner121

1

3

Interpellationer

536

781

Skriftliga frågor

1 162

1 548

Behandlade betänkanden

346

321

Behandlade utlåtanden

18

16

EU-dokument

1 707

1 59322

Nytt system för delning av propositioner, m.m.

Från och med riksmötet 2009/10 får alla ledamöter, som rutin, endast samman- fattningen av alla inkommande propositioner, skrivelser m.m. delade till sig. Enbart ledamöterna i det beredande utskottet får dokumentet i sin helhet Detta sker samtidigt som sammanfattningarna delas till alla ledamöter. I övrigt finns de fullständiga dokumenten lättillgängliga i tryckt form på olika platser i riksdagen och kan även beställas genom en ny funktion på Helgonät.

Den nya ordningen syftar till att minska andelen papper som slängs och till att effektivisera pappershanteringen. Detta är ett led i att uppnå det över- gripande miljömålet23 att minska pappersförbrukningen med minst 10 %.

Ändringar i riksdagsordningen

Under perioden har vissa ändringar i riksdagsordningen24 trätt i kraft. Dessa innebär bl.a. att den försöksverksamhet med besvarande av interpellationer

20Tidigare statistik finns endast avseende riksmötesår.

21Motioner med anledning av händelse av större vikt.

22Till detta kommer 17 svar från kommissionen på utlåtanden (som diarieförs i Riksdia).

23Se även avsnitt 2.9 Myndighet och arbetsgivare.

242008/09:RS1, 2008/09:KU14, rskr 2008/09:181.

14

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

under sommaren som pågått under de två senaste somrarna har permanentats. Kravet på egenhändigt undertecknande av interpellationer och skriftliga frå- gor har tagits bort. Den generella motionsrätten på skrivelser och redogörelser som fanns före 2006 har återinförts.

Sommarinterpellationer

35 interpellationer lämnades in för besvarande under kammarens sommar- sammanträden under fem torsdagar i augusti och september. Motsvarande antal var 48 respektive 55 för de två senaste somrarna. Ett av tillfällena, den 27 augusti, utnyttjades dock inte.

Teckentolkning

Kammarens debatt den 20 maj om kulturutskottets betänkande Språk för alla - förslag till språklag (2008/09:KrU9) teckentolkades. Teckentolkningen visa- des på storbildsskärmarna i salen, på intern-tv och via sändningen på webben.

Ledamöternas syn på stödet från kammarkansliet

I serviceenkäten ger ledamöterna höga betyg till det stöd de får från kammar- kansliet.

Det gäller såväl service som kompetens. När det gäller kompetensen är det endast utskotten som får ett högre betyg. Även servicegraden får ett högt medelbetyg (8,4).

Tabell: Medelbetyg för kammarkansliet, ledamöter

2009

2008

Service

8,4

8,225

Kompetens

8,7

8,6

Riksdagens sammansättning

Under 2009 har tio nya ledamöter tillträtt på grund av att riksdagsledamöter avgått. Tre av avgångarna beror på att ledamöter valts in i Europaparlamentet.

Samordning av EU-arbetet i riksdagen26

Samordningen av EU-arbetet i riksdagen sker inom kammarkansliets sekreta- riat. Samordningsfunktionen är en intern och extern kontaktpunkt för riksda- gens arbete med EU-frågor och har hand om hanteringen av EU-dokument från såväl Regeringskansliet som EU:s institutioner. Vidare antecknas uppgif- ter om riksdagens hantering av olika EU-frågor i den gemensamma databasen för nationella parlament, Ipex27.

25Medeltal för de sju faktorer som mätts.

26Inte att förväxla med EU-nämnden som är ett politiskt samrådsorgan. Regeringen samrå- der med nämnden om regeringens position inför beslut i ministerrådet.

27Interparliamentary EU Informations Exchange, www.ipex.eu.

15

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Inkomna EU-dokument diarieförs i ett särskilt EU-diarium. Sammanlagt inkom under året 1 707 EU-dokument, att jämföra med 1 593 under 2008.

Arbetet under 2009 har präglats av förberedelser för och genomförandet av Sveriges ordförandeskap i EU. I februari förstärktes riksdagens representation vid EU:s institutioner med ytterligare en tjänst. Riksdagens representanter ingår under en period på 18 månader i Cosacsekretariatet. Sekretariatets hu- vuduppgifter är att förbereda möten inom Cosac samt att följa upp och rap- portera genomförda möten.

I november 2009 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att gå igenom vilka handläggningsrutiner som behöver införas till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande. Arbetet leds av kanslichefen för miljö- och jordbruksutskottets kansli.

Riksdagsförvaltningen ingår sedan juni 2008 i Ipex styrelse. Styrelsen har haft två möten under 2009, ett möte under 2008. Det årliga mötet mellan deltagarländernas Ipexkorrespondenter ägde rum i Rom.

Riksdagens representant vid EU:s institutioner avlämnade två skriftliga rapporter som publicerats på Helgonät i bearbetad form. Under 2008 avläm- nades nio rapporter och 2007 tretton rapporter på Helgonät.

Under året övertog Sverige värdskapet för EU-talmanskonferensen och har i och med det ett samordnande ansvar för samarbetet mellan de nationella parlamenten i EU. Inom ramen för detta arbete pågår förberedelser för att presentera förslag som rör det framtida samarbetet mellan parlament i EU. En tjänsteman har fått i uppdrag av riksdagsdirektören att ta fram förslag om detta.

Sveriges ordförandeskap i EU

Riksdagen genomförde, som en del i Sveriges ordförandeskap i EU, under hösten 2009 sammanlagt tolv möten och konferenser.

Av de möten som genomfördes var åtta utskottsordförandekonferenser (in- klusive ett möte med deltagande av ordföranden i de nationella parlamentens organ för EU-frågor). Med ett undantag hölls samtliga möten i riksdagshuset. Samtliga ordförandeskapsmöten har genomförts på ett professionellt sätt och budgetramarna för EU-ordförandeskapet har hållits. En uppföljning har gjorts efter varje genomförd konferens.

Riksdagens svarade dessutom för det stora Cosacmötet. Fram till och med den 15 maj 2010 har riksdagen en samordnade roll i EU-talmanskonferensen. Talmannen tog därför initiativ till en extra EU-talmanskonferens om de natio- nella parlamentens roll i och med Lissabonfördragets ikraftträdande. Vid konferensen, som hölls den 11-12 december, var samtliga medlems- och kandidatländer representerade. Konferensen föregicks av ett förberedande generalsekreterarmöte som genomfördes i Europaparlamentet.

Tillsammans med Europaparlamentet genomförde riksdagen ett Joint Par- liamentary Meeting (JPM) på temat Stockholmsprogrammet. Tillsammans med generalsekreterarmötet var detta det enda möte som hölls utanför Sveri- ge, nämligen i Bryssel.

16

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Utöver dessa möten har en lång rad besök till riksdagen haft en tydlig koppling till EU-ordförandeskapet. Dessa innefattar besök på talmans-, ut- skotts- och tjänstemannanivå. Likaså har ett stort antal resor haft stark an- knytning till ordförandeskapet.

Riksdagsförvaltningen har genomfört informationsaktiviteter om ordföran- derollen och de möten som hållits. EU-upplysningen har gjort en omfattande informationssatsning och använt såväl webbtjänster som tryckt material.

EU-upplysningen har också varit delaktig i utbildning av lärare inför ord- förandeskapet samt anordnat tävlingen EUpplyst28 för gymnasieelever, där 67 skolor deltog.

En samlad uppföljning av riksdagens insatser med anledning av EU- ordförandeskapet kommer att redovisas i början av 2010.

Väl fungerande stöd till utskotten och EU-nämnden

Utskottens ärendehantering

Kärnan i utskottens arbete är ärendehanteringen, dvs. beredningen av ärenden som hänvisats till utskotten, och då i synnerhet förslag från regeringen. Det innebär att utskottens arbete i hög grad styrs av i vilken omfattning och när förslag från regeringen föreläggs riksdagen. Utskottens arbetsplanering måste därför präglas av såväl långsiktighet som flexibilitet.

Under 2009 har utskottens arbete i ännu högre utsträckning än tidigare på- verkats av att regeringen lagt fram förslag som inte varit kända i förväg. De svårigheter som detta lett till när det gäller att planera verksamheten kan illustreras med att av de totalt 223 propositioner och skrivelser som avlämna- des kom endast 102 (46 %) inom den tid som regeringen aviserat, och 34 var inte aviserade alls. Sammantaget tog utskotten fram 345 betänkanden under året, vilket är det högsta antalet sedan valåret 2006.

Tabell: Utskottens ärendehantering, antal

Ärenden i utskotten

2009

2008

2007

Justerade betänkanden

345

323

284

Justerade utlåtanden

18

16

17

Sammanträden med överläggning med regeringen i

EU-ärenden

35

42

39

Justerade yttranden

65

75

50

Utskottens arbete med utvärdering och forskningsfrågor

Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering samt med forsknings- och framtidsfrågor har fortsatt att utvecklas under 2009. Arbetet har bedrivits dels i utskottens egen regi, dels med olika grad av stöd från utredningstjänstens

28 Tävlingen genomfördes för första gången nationellt 2009.

17

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

funktion för utvärdering och forskning. Även utomstående forskare har anli- tats för projekten.

Under 2009 har tolv utvärderingsprojekt och fyra forskningsöversikter fär- digställts. Till detta kommer en teknikutvärdering. Av projekten har två upp- följningar och två forskningsöversikter tagits fram av utskotten i egen regi. Övriga projekt har genomförts med stöd i någon form från utredningstjänstens funktion för utvärdering och forskning. Av de tillgängliga medlen för anlitan- de av utomstående forskare m.m. har omkring 850 000 kronor eller drygt 28 % tagits i anspråk.

Tabell: Utskottens arbete med utvärdering och forskningsfrågor, antal

Genomförda projekt m.m.

2009

2008

2007

Uppföljningar och utvärderingar

12

13

18

Forskningsöversikter och forskningsinventeringar

4

1

5

Teknikutvärderingar

1

2

Totalt

17

16

23

Utskotten och ordförandeskapet i EU

Vid sidan av ärendehanteringen har utskottens verksamhet under 2009 präg- lats av Sveriges ordförandeskap i EU. Inom ramen för samarbetet mellan EU- ländernas parlament har utskotten under 2009 anordnats sju konferenser i riksdagen där de nationella parlamentens utskottsordförande har diskuterat aktuella frågor. De utskott som anordnat sådana konferenser har varit finans- utskottet, justitieutskottet, utrikesutskottet (två konferenser), försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt arbetsmarknadsutskottet.

EU-nämndens arbete

Under 2009 har EU-nämnden haft 48 sammanträden där regeringen har full- gjort sin samrådsskyldighet. Det är en ökning jämfört med de senaste åren. I enlighet med bestämmelserna i riksdagsordningen har det vid samtliga sam- manträden gjorts stenografiska uppteckningar som också publicerats i form av stenografiska protokoll.

Tabell: EU-nämndens sammanträden, antal

2009

2008

2007

Sammanträden

48

44

44

EU-nämnden och ordförandeskapet i EU

EU-organen i de olika nationella parlamenten samlas en gång var sjätte må- nad inom ramen för konferensen för de särskilda organen för EU-frågor, Cosac, där även representanter för Europaparlamentet deltar.

Ansvaret för konferenserna sammanfaller med EU-ordförandeskapet var- för EU-nämnden under hösten 2009 har anordnat dels en förberedande konfe- rens för ordförandena i de nationella EU-organen, dels den stora Cosackonfe- rensen med deltagande av ledamöter från parlamenten i EU och kandidatlän-

18

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

derna. Den sistnämnda konferensen var med sina över 300 deltagare, varav omkring 160 parlamentariker, den största av de konferenser som anordnades i riksdagen under ordförandeskapet.

Ledamöternas syn på stödet från utskottens och EU-nämndens kanslier

När det gäller det stöd som utskotten och EU-nämnden får från sina kanslier visar den serviceenkät som genomfördes hösten 2009 att såväl servicegraden som kompetensnivån uppfattas som mycket hög av ledamöterna detta även om en marginell nedgång kan noteras från 2008 års enkät.

Tabell: Medelbetyg för utskottens och EU-nämndens kanslier, ledamöter

2009

2008

Service

8,5

8,7

Kompetens

8,8

8,9

Riksdagstrycket

Betänkanden och annat riksdagstryck har levererats i sådan tid att kammarens arbetsplaner kunnat hållas. Samtliga utskottsbetänkanden och motioner har textgranskats.

Som tidigare omnämnts har tryckningen av snabbprotokollen under 2009 begränsats som en del i det pågående miljöarbetet.

Upplagorna har kunnat begränsas genom att endast sammanfattningen av propositioner och skrivelser delas ut till samtliga ledamöter och de fullständi- ga propositionerna endast till det behandlande utskottets ledamöter. Denna ändring kommer att få fullt genomslag på upplagestorlekarna först 2010.

Tabell: Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll, antal miljo- ner sidor

2009

2008

2007

Utkast till betänkanden

3,5

3,8

3,7

Snabbprotokoll

3,5

6,1

7,4

Tabell: Riksdagstrycket, antal trycksidor

År

Prop.

Mot.

Bet.

Prot.

Övrigt

Totalt

2007

17 500

7 500

15 400

11 900

4 600

56 900

2008

23 200

8 600

16 800

8 900

3 300

60 800

2009

22 400

10 600

18 600

11 100

6 900

69 600

Särredovisning för riksdagstrycket

Nedan sker en särredovisning29 av de kostnader som kan hänföras till intäk- terna från försäljningen av riksdagstrycket.

29 Enligt 7 kap. 7 § föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpning REA-lagen (2006:999).

19

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende riksdagstrycket, tusentals kronor

2009

2008

2007

Intäkter

Försäljning

8

029

7

436

7

259

Summa

8

029

7

436

7

259

Kostnader 30

Löner31

1 832

1 779

1 717

Produktion32

7 173

6 401

5 416

Distribution

1 371

1 456

1 328

Summa

10 376

9 636

8 461

Underskott

2 347

2 200

1 202

Väl fungerande stöd till talmännen, besök och resor

Riksdagens internationella kansli har under året biträtt talmännen vid bl.a. följande talmansbesök och talmansresor samt ett extra EU-talmansmöte.

Flertalet talmansbesök och talmansresor har haft tydlig koppling till EU och det svenska ordförandeskapet. Antalet talmansbesök 2009 är en trefaldig ökning jämfört med 2008. Antalet talmansresor har likaså ökat markant jäm- fört med 2008, samtidigt som besöken generellt blir kortare och företas med mindre delegationer. I tabellen nedan återges bilaterala besök där inte annat anges.

Tabell: Talmansbesök och talmansresor, antal33

2009

2008

2007

Officiella talmansbesök

16

5

8

Talmansresor

24

9

14

Talmännens internationella engagemang har genomförts i överensstämmelse med den strategi för talmännens internationella engagemang som utarbetades i början av mandatperioden. Strategin prioriterar vissa regioner och ämnesom- råden.

Återkopplingen från talmännens internationella kontakter har stärkts ytter- ligare genom regelbunden skriftlig avrapportering med bred delgivning.

30Direkta kostnader.

31Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.

32Kostnaderna för produktion och distribution motsvarar volymen försålda riksdagstryck.

33Samtliga resor där talman eller vice talman leder en riksdagsdelegation och som inte faller inom de interparlamentariska församlingarnas arbete.

20

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Väl fungerande stöd till de interparlamentariska delegationerna

Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter sker inom arbetet i de interparlamentariska församlingar där riksdagen deltar. För att stärka återkopplingen och öka informationsutbytet mellan delegationerna har talmannen under året kallat till regelbundna möten mellan delegationernas och utrikesutskottets presidier.

Sammanlagt ett hundratal riksdagsledamöter ingår i riksdagens delegatio- ner till de interparlamentariska församlingarna, där arbetet fortsätter att öka i omfattning och intensitet.

Årets presidentskap i Nordiska rådet m.m.

Sverige har under 2009 innehaft presidentskapet i Nordiska rådet. Rådets 61:a session ägde rum i Sveriges riksdag under perioden 26-30 oktober 2009.

Europarådets tillkomst för 60 år sedan har markerats i flera sammanhang under 2009. Under året har den svenska Europarådsdelegationens ambition fortsatt att vara hög. Europarådsdelegationen har under året följt upp det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté. Utvärderingen av regeringens prioriteringar och insatser har presenterats i en rapport som spri- dits bl.a. inom Europarådskretsen.

Riksdagens EMPA-delegation har under året höjt ambitionsnivån. Delega- tionen kommer även fortsättningsvis att delta i och ta initiativ till olika dia- logevenemang. IPU-delegationen har under året deltagit i de två årliga för- samlingsmötena. Ett fördjupat samarbete mellan IPU och FN, i form av samarrangerade möten och seminarier, kan konstateras samt en särskild dis- kussion om den finansiella krisen

Tabell: De interparlamentariska församlingarnas sessioner och större möten samt bidrag utbetalda av riksdagsförvaltningen

Interparlamentarisk

Delegation

Antal sessioner

Kostnader

Utbetalt

församling

och större

(tkr)

bidrag34

möten

(tkr)

Nordiska rådet

20 ord.

1 årlig session

20 suppl.

3 presidie- och

utskottsmöten

(5 utskott)

1 976

14 088

Europarådets parlamentariska

6 ord.

4 sessioner

35

församling

6 suppl.

2 194

OSSE:s parlamentariska

8 ord.

1 årlig session

församling

8 suppl.

1 vintermöte

1 höstmöte

1 153

949

Interparlamentariska unionen

3 ord.

1 årlig konfe-

(IPU)

2 suppl.

rens

1 höstmöte

713

1 211

34Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentaris- ka församling och Interparlamentariska unionen beräknas med stöd av ländernas bruttona- tionalinkomst, BNI.

35Bidraget täcks genom regeringens budget.

21

2009/10:RS2

RESULTATREDOVISNING

Interparlamentarisk

Delegation

Antal sessioner

Kostnader

Utbetalt

församling

och större

(tkr)

bidrag34

möten

(tkr)

2 utskottsle-

damöter 36

Euromedförsamlingen (EMPA)

3 ord.

1 session

2 suppl.

119

Natos parlamentariska

5 ord.

1 årlig session

församling

5 suppl.

1 vårsession

625

Europeiska säkerhets- och

2 ord.

2 sessioner

försvarsförsamlingen (f.d. VEU)

2 suppl.

Summa 2009

6 780

16 248

2008

8 170

14 157

2007

8 54737

14 103

2.6Stöd och service till ledamöter och partikanslier

Uppdrag: Att svara för väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier.

Till detta uppdragsområde hör alla administrativa, tekniska och praktiska stödfunktioner men också det fakta-, informations- och kunskapsstöd som krävs för att bedriva verksamheten i riksdagen och för att ledamöterna ska kunna utföra sitt uppdrag.

Följande har särskilt beaktats:

-att det stöd i form av utredningsuppdrag, omvärldsbevakning och faktain- samling som erbjuds uppfattas som gott

-att det administrativa ledamotsstöd som erbjuds i form av reseräkningar, arvodes- och pensionsutbetalningar m.m. fungerar väl

-att de arbetslokaler som erbjuds uppfattas som ändamålsenliga och väl fungerade

-att det IT-stöd som erbjuds har hög driftsäkerhet och tillgänglighet samt uppfattas som väl fungerande

-att det stöd och den service som ges till anställda vid partikanslierna uppfat- tas som väl fungerande

-att den information som erhålls via Helgonät och riksdagen.se underlättar arbetet.

Uppdragsområde

Uppföljning

Mål/mått

Stöd och service till ledamöter och

Serviceenkät

Nöjdhet (NKI)

partikanslier

Annan uppföljning

Efterlevnad

36Vid IPU:s årliga konferens utvidgas den fasta delegationen med två utskottsledamöter. Därutöver leds riksdagsdelegationen till IPU:s årliga konferens av en vice talman.

37Inklusive presidentskapet i OSSE:s parlamentariska församling.

22

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Sammanfattande resultatuppföljning

Riksdagsförvaltningen bedömer att verksamheten har bidragit positivt till att ge ledamöterna goda förutsättningar för att utföra det uppdrag väljarna givit dem. Detta gäller såväl mer direkt service och stöd i form av administrativa instrument som stöd i form av omvärlds- och nyhetsbevakning.

I de arbetslokaler som riksdagsförvaltningen disponerar för ledamöter och anställda finns fortfarande brister i bl.a. ventilation och värmehållning.

För att utveckla servicen till partikanslierna har en tjänst som samordnare inrättats. Härigenom har arbetsvillkoren för partikanslierna förbättrats. I öv- rigt har inga mer omfattande ändringar skett inom området, men ledamöterna är generellt sett nöjda med servicen inom området.

Väl fungerande informations- och kunskapsförsörjning

Utredningsuppdrag m.m.

Riksdagens utredningstjänst har under 2009 mottagit 1 848 uppdrag. Detta kan jämföras med 2 092 uppdrag under 2008. Utvecklingen har gått mot färre, mer komplicerade utredningsuppdrag. De utredningar som uppdragsgivarna efterfrågar kräver mer bearbetning och analyser och handlar i ökande grad om att beskriva forskningsresultat och att göra internationella jämförelser.

Andelen uppdrag från partikanslierna utgjorde 53 % av samtliga uppdrag 2009, vilket är en marginell ökning jämfört med 2008. Samtidigt har andelen uppdrag från ledamöter minskat något, från 33 % 2008 till 32 % 2009. Denna andelsförskjutning ligger också i linje med en mer långsiktig trend. Antalet uppdrag från utskotten har ökat jämfört med 2008. Dessa uppdrag är få men ofta av mer komplex karaktär än övriga uppdrag.

Tabell: Fördelning av uppdrag, antal och procent

Genomförda

2009

2008

2007

uppdrag m.m.

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Ledamöter

587

32

690

33

934

38

Partikanslier

971

52

1 094

52

1 184

48

Utskott

26

1

20

1

25

1

Övriga förvaltningen

32

2

34

2

58

3

Utländska parlament38

199

11

227

11

220

9

Övriga39

33

2

27

1

31

1

Totalt

1 848

100

2 092

100

2 452

100

Underlag avseende utvärdering och forskningsfrågor

I enlighet med riksdagens riktlinjer från juni 2006 har arbetet med att ge stöd till utskottens uppföljning och utvärdering och arbete med forsknings- och fram-

38Nationella parlament och delstatsparlament.

39Med Övriga avses Europaparlamentet, InfoPM, f.d. ledamöter m.fl.

23

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

tidsfrågor fortsatt att utvecklas under 2009. Sammantaget har funktionen för utvärderings- och forskningsfrågor bistått nio utskott med 13 utvärderings- och forskningsunderlag. Dessutom har funktionen lämnat stöd till fem offentliga utskottsutfrågningar. Sammantaget stödet till utskotten ökat jämfört med 2008.

Tabell: Underlag för utvärdering och forskningsfrågor m.m., antal

Till utskotten levererade rapporter m.m.

2009

2008

2007

Uppföljningar och utvärderingar

10

9

13

Forskningsöversikter och forskningsinventeringar

2

1

5

Teknikutvärderingar

1

2

Stöd från utredningstjänsten till utfrågningar m.m.

5

3

3

Totalt

18

15

21

Uppdragsgivarnas syn på stödet från riksdagens utredningstjänst

I fråga om det stöd som utredningstjänsten ger till riksdagens ledamöter och anställda vid partikanslierna visar serviceenkäten att såväl servicegraden som kompetensnivån uppfattas som hög.

Tabell: Medelbetyg för riksdagens utredningstjänst

Ledamöter

Partikanslianställda

2009

2008

2009

2008

Service

7,6

7,9

7,4

7,5

Kompetens

8,1

8,2

7,8

8,0

Omvärldsbevakning och informationsförsörjning

Riksdagsbiblioteket svarar för omvärldsbevakning genom att informera om litteraturutgivningen inom utskottens ämnesområden och att utarbeta faktaun- derlag som underlag för beslutsprocessen. Under 2009 var antalet uppdrag 107 stycken.

Tabell: Fördelning mellan olika uppdragsgivare, antal uppdrag40

Uppdragsgivare

2009

2008

Enskilda riksdagsledamöter

1

4

Partikanslier

6

3

Riksdagens utredningstjänst

89

120

Utskottskanslier

7

3

Övriga enheter inom förvaltningen

4

4

Totalt

107

134

40 Uppdragen och frågorna är av olika stor omfattning, men i snitt har varje uppdrag tagit cirka åtta timmar.

24

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Tillgänglighet och låneverksamhet

Elektroniskt lagrad information är tillgänglig dygnet runt via intranätet, och beställningsfunktioner för lån av det tryckta materialet finns både på riksda- gens webbplats och på intranätet. Bibliotekets lokaler är tillgängliga dygnet runt för ledamöter och anställda.

Under 2009 köptes 1 807 svenska och utländska tryckta böcker för ca 0,9 miljoner kronor (2008: 1 800 stycken för ca 1 miljon kronor) samt tidskrifter och dagstidningar i pappersform för ca 2,4 miljoner kronor (2008: 2,5 miljo- ner kronor). Kostnaden för tillgång till databaser uppgick till 1,5 miljoner kronor (2008: ca 1 miljon kronor).

Totalt förmedlades 6 848 interna41 lån under 2009, en minskning med ca 15 % jämfört med 2008. Denna utveckling ska följas upp och analyseras vidare, men med största sannolikhet beror den på att motsvarande faktainfor- mation i elektronisk form numera är mer aktuell och lättåtkomlig och därmed används i stället för den tryckta källan.

Det innebär att det traditionella sättet att mäta bibliotekets nytta i antalet utlånade böcker blir mindre intressant. Därför kommer fortsättningsvis an- vändningen av vetenskapliga databaser och andra elektroniska faktakällor att redovisas tillsammans med lånesiffrorna.

Nyhets- och mediebevakningsservice

Riksdagsbibliotekets avtal med dagstidningar och nyhetsbyråer ger alla i riksdagen tillgång till nyheter från massmedierna. De mest använda nyhets- källorna är TT och de stora svenska dagstidningarna (DN, Aftonbladet, SvD) samt Newsdesk. Exempelvis öppnades ca 117 000 TT-telegram under 2009.

Kostnaden för att ha åtkomst till nyhetskällor i elektronisk form via intra- nätet uppgick 5,1 miljoner kronor (2008: 5,2 miljoner kronor).

Uppdragsgivarnas syn på stödet från Riksdagsbiblioteket

I årets serviceenkät visar resultaten att de ledamöter och anställda vid parti- kanslierna som använder biblioteket är nöjda eller mycket nöjda med biblio- tekets kompetens och service.

Tabell: Medelbetyg för Riksdagsbiblioteket

Ledamöter

Partikanslianställda

2009

2008

2009

2008

Service

8,2

8,5

8,6

8,3

Kompetens

8,6

8,7

8,9

8,6

Helgonät

Intranätet, Helgonät, hålls dagligen aktuellt och uppdaterat genom att redak- tionen kontinuerligt bevakar och lägger in information och notiser.

41 Avser ledamöter, tjänstemän och övriga med arbetsplats i riksdagens lokaler.

25

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Helgonät ska förse ledamöter och anställda i riksdagen med den informa- tion och de tjänster som behövs samt snabb tillgång till saklig, relevant, be- griplig och aktuell information om riksdagens arbete och om aktiviteter i husen samt om plötsligt uppkomna händelser.

Resultatet från serviceenkäten hösten 2009 visar att ledamöterna är nöjda med Helgonät. Medelvärdet är 7,9. Mätningen visar också på ett högt nyttjan- de bland de svarande.

Under perioden oktober-december 2009 genomfördes en utvärdering av Helgonät. Resultat och analys kommer att presenteras i början av 2010.

Väl fungerande ledamotsstöd

Resor och arvoden

Riksdagsförvaltningen genomför ett antal aktiviteter i syfte att ge administra- tivt stöd till ledamöterna.

Årets serviceenkät visar att ledamöterna är nöjda med hur administrationen av arvoden och reseräkningar fungerar. Denna faktor i enkäten tar upp frågor om informationen som ges och administrationen av reseräkningar, arvoden och kostnadsersättningar. Faktorn har fått betygsindex 80. Mest nöjda är ledamöterna med den personliga information som regelbundet ges.

Tabell: Reseräkningar, antal

2009

2008

2007

Utbetalda ersättningar avseende resor

9 165

9 468

10 000

Under året hanterades något färre än reseräkningar än tidigare år beroende på att färre resor genomfördes under 2009.

För att öka antalet ledamöter som själva registrerar sina reseräkningar i re- sesystemet har ett antal utbildningstillfällen erbjudits, och information har givits i Bankhallen. Under 2009 registrerade 72 % av ledamöterna sina rese- räkningar i resesystemet. Målet 75 % uppnåddes således inte.

Under året har ett projekt inletts som syftar till att effektivisera och förenk- la administrationen av reseräkningar. Projektet beräknas vara klart i slutet av 2010.

Pensioner42 och inkomstgarantier

Under året har riksdagen, efter förslag av riksdagsstyrelsen, fattat beslut om nya regler för ledamöternas ålderspensioner, sjukpensioner och efterlevande- förmåner. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2010.

De nya reglerna för ålderspension innebär att all uppdragstid, oberoende av ledamotens ålder och sammanlagda tid i riksdagen, blir lika mycket värd i pensionshänseende. Intjänandetiden begränsas till 30 år. Pensionsrätt för

42 Se även not 17 i avsnitt 3.5 Tilläggsupplysningar och noter.

26

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

tjänstgöringstid före ikraftträdandet ska enligt framställningen räknas om till det nya systemet, med en viss schablonisering. Fram till riksdagsvalet 2014 gäller särskilda övergångsbestämmelser.

Tabell: Inkomstgaranti och pensioner, miljoner kronor

2009

2008

2007

Inkomstgarantier och pensioner

93

94

120

I december 2009 betalades inkomstgaranti ut till 81 f.d. ledamöter, 2008: 83, 2007: 100.

Under 2009 betalades inkomstgarantier och pensioner till f.d. riksdagsle- damöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet eller efterlevande anhöriga.

Den totala skulden för EU-parlamentarikernas och riksdagsledamöternas pensioner uppgick vid årsskiftet till ca 2 184 miljoner kronor, att jämföra med 2 065 miljoner kronor vid föregående årsskifte. Till detta kommer en skuld på ca 97 miljoner kronor för riksdagsledamöternas inkomstgarantier, 2008:120 miljoner kronor.

Stöd och service till anställda vid partigruppernas kanslier

Med utgångspunkt i den rapport43 som behandlar ansvarsfördelningen mellan riksdagsförvaltningen och riksdagspartiernas kanslier har ett antal åtgärder vidtagits under året.

En funktion som samordnare av servicen till partikanslierna har inrättats i syfte att ge en systematisk och väl fungerande service till deras verksamhet.

I syfte att samordna arbetsmiljöarbetet har en grupp bildats med deltagare från partikanslierna. Gruppen träffas varje kvartal för att följa upp och åtgärda tillbud och påpekanden från kansliernas egna skyddsronder. Arbetet bedrivs i nära samarbete med fastighetsenheten.

Partikanslichefsmöten hålls regelbundet och minnesanteckningar publice- ras på intranätet.

IT-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet

Riksdagsförvaltningen ska erbjuda ett väl fungerande IT-stöd med hög drift- säkerhet och tillgänglighet. En förutsättning för detta är bl.a. tydliga krav på leverans och en överblick som ger möjlighet till prioritering när det gäller strategiska val inom IT-området.

Riksdagsförvaltningen ger IT-stöd till ledamöter, anställda vid partikansli- er och förvaltningen samt till JO. Förutom teknisk utrustning erbjuds ett om- fattande utbud av tjänster.

43 Rapport 2007/08:URF2.

27

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Tabell: Datoranvändare och utrustning för arbetsplatser, antal

2009

Registrerade användare

1 647

varav användare som synkroniserar mobiltelefon

454

Datorer

2 621

varav bärbara datorer

930

varav stationära datorer

1 691

Administrerade klientapplikationer

383

Mobilt bredband

496

Skrivare

1 186

varav nätverksskrivare

248

varav lokala skrivare

938

Telefoner

2 380

varav fasta telefoner

1 344

varav bärbara telefoner

220

varav mobiltelefoner

816

På telefonisidan har förvaltningen för närvarande tre olika tekniker i bruk. Ambitionen är att successivt minska antalet bärbara telefoner44för att på sikt avveckla tekniken helt. Under året har en minskning skett med 25 %.

Sexton förvaltningsområden

Planering och uppföljning inom IT-området sker fördelat på 16 förvaltnings- områden. Ett ärende som kommer till ett förvaltningsområde ska vara klassi- ficerat och registrerat i helpdesk-systemet och kan på så sätt följas upp med tanke på vad som ska görs och att det blir gjort.

Tabell: Ärenden per förvaltningsområde, antal

Förvaltningsområde

Inkomna

Öppna per den

Öppna /

31 dec

inkomna

Klientplattformen

13 604

115

1 %

Telefoni

6 106

224

4 %

Lotus Notes Domino

4 700

88

2 %

Berednings- o. beslutsstöd

1 648

82

5 %

Bibliotekets och informa-

tionsenhetens system

659

44

7 %

Nätverk

1 047

49

5 %

Säkerhet och övervakning

845

79

9 %

Server och lagring

564

53

9 %

Summa

29 173

734

3 %

Övriga ärenden

1 271

75

6 %

Totalt antal ärenden

30 444

809

3 %

44 Sk. DECT.

28

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Under året har förberedelser skett för införande av ett nytt ärendehanterings- system. Detta sattes i drift i december och kommer att ge förutsättningar för effektivare uppföljning av inkomna ärenden. Bland annat klassas alla ärenden efter allvarlighetsgrad. Planerade åtgärdstider finns inlagda i systemet, vilket ger möjlighet att följa upp hur snabbt insatser genomförs. Denna statistik blir tillgänglig kommande år.

Välfungerande teknisk utrustning och IT-tjänster

Resultatet från genomförda serviceenkäter visar att servicenivån på de tjänster och de lösningar som levereras av förvaltningen är hög. De områden som inte har höga bedömningar bevakas kontinuerligt för att säkerställa att högsta möjliga servicenivå kan erhållas utifrån avtalad överenskommelse.

Tabell: Medelbetyg för IT-utrustning och tillhörande tjänster

Ledamöter

Partikanslianställda

2009

2008

2009

2008

Utrustningen i riksdagens lokaler

7,9

7,8

6,3

6,7

Hemutrustningen

7,0

7,0

Programvarorna

7,4

7,3

5,8

6,2

Programvarorna (hemutrustningen)

6,7

6,9

Mobiltelefonen och tillhörande tjänster

7,2

Bredband (3G-uppkoppling) bärbar

dator

7,2

Bärbar dator

4,4

Programvarorna (bärbar dator)

5,1

Programvarorna (bärbar dator)

5,1

Mobiltelefon

6,3

Tillhörande tjänster

6,9

Täckning mobiltelefon

5,1

Stöd via helpdesk och utbildning inom IT-området

Riksdagsförvaltningen erbjuder IT-stöd i form av helpdesk och olika former av utbildning. Utbildning har givits till 1 407 personer (2008:902 personer). De flesta utbildningarna har skett i seminarieform och avsåg ny teknik i ses- sionssalarna, Notes, mobiltelefoner och bärbar utrustning.

Tabell: Medelbetyg för IT-utbildning och helpdesk

Ledamöter

Partikanslianställda

2009

2008

2009

2008

IT-utbildning

7,6

7,5

7,1

7,6

Servicen från helpdesk

8,7

8,7

8,4

8,2

Kompetensen hos helpdesk

8,6

8,3

8,3

8,0

De av ärenden som hanteras av helpdesk är allt från beställningar av befintli- ga tjänster och enklare wordfrågor till mer svårlösta frågor och problem kring

29

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

störningar eller fel i produktionen. Av de inkomna samtalen har 81 % besva- rats inom 30 sekunder och 85 % inom 1 minut.

Tabell: Samtal till helpdesk, antal

2009

2008

2007

Besvarade samtal

19 089

17 957

19 642

Tappade samtal

1 024

1 283

1 332

Det pågår ett aktivt arbete inom alla de 16 förvaltningsområdena för att samt- liga ärenden ska registreras i helpdesk - därav fler ärenden i år än motsvaran- de period föregående år. Varje ärende kategoriseras vid registrering: 29 % av registrerade ärenden avser beställning av tjänst och 45 % av ärendena avser incident på en tidigare fungerande tjänst.

Tabell: Fördelning av ärenden per kategori, procentuell andel

2009

Beställning

29 %

Fråga

26 %

Incident

45 %

Summa

100 %

Välfungerande systemförvaltning

Systemförvaltning innebär att de olika verksamheterna äger sina system, vilket bl.a. innebär att systemägaren gör upp budgeten eller är delaktig i bud- getarbetet samt är den som beställer alla förändringar i systemet.

Under året har riksdagsförvaltningens systemförvaltningsmodell komplet- terats med avsnitt om risk- och sårbarhetsanalys och om kontinuitetsplane- ring. Mallen för förvaltningsplan har arbetats om och används på försök inom området administrativa system. Den nya mallen ger utrymme för redovisning av systemets nyttovärde och gör det möjligt att skapa tjänstebeskrivningar genom att gruppera relaterade system.

Tabell: IT-system under förvaltning, antal

2009

Beredning och beslut

17

Administrativa system

16

Bibliotek och information

11

Summa

44

Tillgänglighet till system och infrastruktur

Vid utgången av 2009 fanns 128 accesspunkter installerade för åtkomst till riksdagens trådlösa nät. Projektering påbörjades under april för ytterligare täckning till kammarfoajé, partikanslier och större möteslokaler.45

45 Exempelvis Skandiasalen.

30

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Under våren etablerades en ny teknisk lösning, baserad på virtualiserings- teknik, för att möjliggöra en minskning av antalet fysiska servrar.

Ändamålsenliga lokaler

Riksdagsförvaltningen strävar efter att erbjuda ändamålsenliga lokaler såsom arbetsrum och sammanträdesrum samt till ledamöter även övernattningsbo- städer. I lokalerna ska såväl inredning som inomhusklimat vara tillfredsstäl- lande. Lokalvård ska genomföras med hög medvetenhet bl.a. om miljöaspek- terna.

Arbetsrum

Av serviceenkäten framgår att medelbetyget från ledamöter har ökat sedan föregående år medan medelbetyget från de anställda vid partikanslierna har minskat med något enstaka undantag.

De omdömen som lämnats av de båda grupperna innebär i stort att flertalet variabler har fått godkända värden. Lägst värde har temperaturen fått. Detta är ett problem som återfinns i flera av riksdagens fastigheter, främst på grund av att fastigheterna är gamla och har ett stort kulturhistoriskt värde, vilket ofta medför svårigheter att installera en modern och effektiv klimatanläggning.

I den långsiktiga underhålls- och renoveringsplan som arbetats fram för riksdagens fastigheter ingår åtgärder för att förbättra inomhusklimatet. Även de övriga variabler som återfinns i serviceenkäten kan förväntas få ett bättre värde efter hand som renoverings- och underhållsplanen av riksdagens fastig- heter genomförs.

Tabell: Medelbetyg för arbetsrum

Ledamöter

Anställda, partikanslier

2009

2008

2009

2008

Luften

6,5

6,1

4,9

5,3

Temperaturen

6,1

5,8

4,3

4,6

Ljuset

7,0

6,6

6,0

6,1

Ljudnivån

7,0

6,6

5,8

6,2

Inredningen

6,5

5,8

5,7

5,6

Städningen

7,7

7,5

6,8

6,9

Upprustning av befintliga sammanträdes- och konferenslokaler

Projektet som syftar till en upprustning av utskottens sessionssalar har pågått under två år och har slutförts under 2009. Huvudmålet har varit att förbättra medietekniken i dessa lokaler. Sessionssalarna ska behålla sin ursprungliga prägel och tekniken ska i möjligaste mån smälta in i den existerande miljön. Under året har åtta sessionssalar färdigställts. Den återstående och sista ses- sionssalen ingår inte i projektet men kommer att rustas upp till samma nivå 2010.

31

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Plenisalen

I serviceenkäten fanns för andra året i rad frågor om plenisalen. Stolarna och ljudet fick även denna gång något lägre betyg än övriga funktioner i plenisa- len. Frågor om eventuella åtgärder kring stolar och ljud kommer att tas upp i ledamotsrådet.

Tabell: Medelbetyg för plenisalen, ledamöter

2009

2008

Luften

8,4

8,3

Ljudet

7,1

7,0

Ljuset

8,3

8,1

Tekniken i talarstolarna46

8,0

8,1

Tekniken i bänkarna

8,0

7,9

Stolarna

7,0

6,5

Hörselhjälpmedel47

7,6

Övriga sammanträdeslokaler

Totalt sett har bokningarna minskat något sedan förra året. Dock har bokning- arna i de stora lokalerna ökat. Den främsta anledningen till detta är möten med anledning av EU-ordförandeskapet och presidentskapet i Nordiska rådet. I bokningarna av de större lokalerna ingår, liksom föregående år, 45 offentliga utskottsutfrågningar, inklusive 5 offentliga EU-nämndsmöten.

Tabell: Statistik över bokningar av riksdagens lokaler

2009

2008

2007

Lokalbokning

7 867

8 208

7 495

Varav i någon av de större lokalerna48

821

743

568

Säkerhetshöjande åtgärder

En ombyggnad har skett i godsmottagningen för installation av röntgenutrust- ning för kontroll av inkommande post. Anläggningen kommer att kunna tas i drift i februari 2010.

Kraftförsörjning utan avbrott

Dataanläggningar, säkerhetsanläggningar och annan prioriterad teknisk ut- rustning som stöder riksdagen och riksdagsförvaltningen kräver säker och framför allt avbrottsfri kraftförsörjning. Det finns således att behov av reserv- kraft, s.k. UPS49-kraft, med god kapacitet och uthållighet vid strömavbrott i det ordinarie elnätet.

46År 2009 ställdes en gemensam fråga om tekniken i talarstolarna och i bänkarna, medelbe- tyg 8,0.

47Frågan ställdes inte 2009.

48Med större lokaler avses Första- och Andrakammarsalarna, Skandiasalen och L4-17.

49Uninterruptible Power Supply.

32

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Under året har arbete med utbyte av befintliga UPS-system pågått. De nya UPS-anläggningarna är centraliserade till två lokaler i fastigheterna och har tillräcklig kapacitet även för framtida behov och för förstärkning av det inter- na distributionsnätet för avbrottsfri kraft. De nya anläggningarna beräknas tas i drift under februari 2010.

Övernattningsbostäder för ledamöter

Övernattningsbostäder finns i såväl riksdagens fastigheter som andra fastighe- ter i Gamla stan liksom i bostadsrättsfastigheter på flera håll i centrala Stock- holm.

Kvarteret Kvasten (bostadsfastighet på Norrmalm) ägs till lika delar av riksdagsförvaltningen och Posten AB. Kvarteret Iason (i Gamla stan) ägs till lika delar av riksdagsförvaltningen och Systembolaget AB. Båda bolagen har aviserat att de vill sälja sina andelar av respektive fastighet och med hänvis- ningen till hembudsrätten erbjudit riksdagsförvaltningen att köpa ut deras andelar. Efter utredning beslutade50 riksdagsstyrelsen i maj 2009 att förköps- rätten inte skulle utnyttjas.

Medelbetyget för ledamöternas övernattningsbostäder är överlag godkänt och i några fall även högre än föregående år. Då övernattningsbostäder finns på flera håll i centrala Stockholm är det således inte något enhetligt och stan- dardiserat bostadsbestånd som tillhandahålls, vilket försvårar att hålla en fullständigt likvärdig standard. Möjligheterna att genomgående ha en hög nivå för övernattningsbostädernas standard kan därför variera mellan olika fastigheter. Ett ständigt förbättringsarbete pågår i syfte att övernattningslägen- heterna ska upplevas som ändamålsenliga och attraktiva.

Tabell: Medelbetyg för ledamöternas övernattningsbostäder

2009

2008

Luften

6,3

6,4

Temperaturen

6,1

6,1

Ljuset

7,2

6,8

Ljudnivån

6,8

6,4

Möbleringen

6,4

6,1

Utrustningen

6,4

6,4

Läget

i.u.

8,3

Uthyrning och inhyrning av lokaler

Totalt upplåter riksdagsförvaltningen lokaler på 10 750 m2 till olika hyresgäs- ter, vilket för 2009 gav en hyresintäkt på ca 18 miljoner kronor. Hyrorna har satts på marknadsmässiga grunder. Nedan sker en särredovisning av de kost-

50 Dnr 270-1174-2008/09.

33

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

nader som kan hänföras till intäkterna för uthyrning av lokaler i riksdagens fastigheter.

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende fastighetsverksamheten (tusental kronor)

2009

2008

2007

Intäkter

Hyror51

18 366

18 801

17 653

Övriga intäkter

90

109

144

Summa

18 455

18 910

17 797

Kostnader52, 53

Löner54

1 231

1 229

1 186

Administration

58

101

54

Planerat underhåll

514

759

3 070

Felavhjälpande underhåll

216

432

609

Medier55

1 361

1 230

1 266

Skötsel

52

31

74

Summa

3 432

3 782

6 529

Överskott

15 024

15 128

11 538

Även en viss inhyrning av lokaler sker, motsvarande 3 226 m2 för kontorsän- damål och 3 053 m2 för lager. Kostnaden för detta var under året ca 14 miljo- ner kronor.

Säkerhet och sårbarhet

Under året har riksdagsförvaltningen vidtagit en rad åtgärder i syfte att etable- ra ett strukturerat och systematiskt säkerhetsarbete. Resultatet av arbetet visar sig bl.a. i förvaltningens NKI-mätning för 2009. Inom området säkerhet har betygsindexet ökat med 4 indexenheter, från 69 till 73, när det gäller riksdags- ledamöternas nöjdhet med säkerhetsarbetet.

På frågan om vilken nivå ledamöterna anser att riksdagsförvaltningens ar- bete med säkerhetsfrågor och säkerhetsrutiner befinner sig på svarar 82 % att arbetet befinner sig på en bra nivå.

Personskyddsområdet

En metod för ett strukturerat och systematiskt arbetssätt inom personskydds- området har införts under året. Metoden omfattar bl.a. en årlig risk- och sår-

51Avser hyresintäkter för kommersiella lokaler (butiker och restauranger), vissa bostäder och uthyrning av lokaler till Medeltidsmuseet och Riksdagens ombudsmän (JO).

52Direkta kostnader.

53Kostnaderna för administration, planerat och felavhjälpande underhåll samt medier har justerats med manuella beräkningar.

54Lönekostnaderna baseras på två årsarbetskrafter.

55Med medier avses kostnader för el, vatten, gas och fjärrvärme.

34

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

barhetsanalys, rutiner för det förebyggande arbetet, rutiner för incidenthanter- ing, utbildningsinsatser, informationsmaterial samt utvecklad samverkan med Säpo, öppna polisen och partikanslierna.

Av årets serviceenkät framgår att nöjdheten med arbetet mot hot och tra- kasserier har ökat från 7,7 till 7,9 mellan 2008 och 2009.

Mottagandet av gruppbesök i allmänhetens entré

En viktig del i utvecklingsarbetet har handlat om att kombinera optimal sä- kerhetsnivå med ett kvalitativt besöksmottagande. Under året har olika typer av åtgärder vidtagits. Av den anledningen utvärderas56 sedan årsskiftet hur besökare till allmänhetens entré (Riksgatan 3) upplever bemötande, säker- hetskontroll och inpasseringen som helhet. Mätningar under året har visat att åtgärderna har haft en positiv effekt.

Tabell: Mottagandet i allmänhetens entré

2009

Hur upplevde du säkerhetspersonalens bemötande vid första kontakten?

4,10

Hur upplevde du säkerhetspersonalens agerande under själva säkerhets-

kontrollen?

4,15

Hur upplevde du inpasseringen som helhet?

4,05

Tillträdesskydd och inpassering

Säkerhetsarbetet inom detta område omfattar personellt och tekniskt tillträ- desskydd.

Tabell: Medelbetyg för tillträdesskydd och inpassering

2009

2008

Rutinerna kring inpasseringskontrollen

7,5

6,8

Säkerhetsrutinerna kring besök från allmänhet och medier

7,3

6,9

Säkerhetsrutinerna kring riksdagssammanträden

7,8

7,5

Servicen från expeditionen för nycklar och kort

8,9

8,7

Noterbart är även att ovan nämnda frågor i serviceenkäten till partikanslian- ställda visar på stora förbättringar. Behov av åtgärder inom tillträdesskydds- området kvarstår dock.

Förbättrad informations- och IT-säkerhet

Under året har ett projekt bedrivits i syfte att införa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) i riksdagsförvaltningen. I ett första skede har ett prioriterat urval av delar av ledningssystemet, som baseras på standarden SS IEC/ISO 27001, införts, vilket bidrar till att ett systematiskt informationssä- kerhetsarbete nu kan bedrivas inom myndigheten.

56 Frågorna besvaras med alternativen mycket bra (5), bra (4), godkänt (3), mindre bra (2) och dåligt (1).

35

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

En årlig GAP-analys57 genomfördes under våren och resultatet visade på en tydlig förbättring jämfört med 2008. De specifika uppdrag som, under föregående år, lagts på berörda enheter har följts upp och reviderats. Kvarva- rande uppdrag har inför kommande år lagts ut som specifika uppdrag. Risk- och sårbarhetsanalyser av riksdagens IT-system har genomförts under året.

Under året har ett fortlöpande arbete med att förbättra IT-säkerheten i riks- dagen genomförts. För att skapa en trygg och säker IT-miljö för riksdagens ledamöter och anställda har ett flertal aktiviteter genomförts.

En omfattande sårbarhetsanalys har genomförts i syfte att utvärdera IT- säkerheten i den tekniska infrastrukturen. Ett projekt har under året påbörjats för att införa en ny arkitektur i riksdagsförvaltningens datanätverk. Den nya arkitekturen bedöms stärka förmågan att avvärja delar av de IT-hot som riktas mot förvaltningens informationstillgångar.

Ett arbete med att införa en ny klientplattform har initierats. Ett införande planeras under 2010. Inom ramen för det pågående arbetet har ytterligare IT- säkerhetshöjande åtgärder vidtagits. En förstudie har inletts med syfte att klargöra förutsättningar för att dela upp den gemensamma e-postdomänen riksdagen.se i flera underdomäner.

Tabell: Levererade tjänster, IT-säkerhet, antal

2009

Säkerhetsincidenter

519

Sårbarhetsanalyser

278

Forensiska analyser

6

Till området IT-relaterade säkerhetsincidenter räknas identifierade sårbarheter på produkter eller programvaror, försök till intrång i IT-system samt annan otillåten IT-verksamhet.

Sårbarhetsanalyser genomförs regelbundet och går ut på att upptäcka sår- bara datorer eller servrar i riksdagens miljö.

Genom forensisk analys sker en fördjupad analys av datorer och servrar som har drabbats av intrång. Syftet är att förstå mer om incidenten och hur den uppstått för att bättre förstå vilken skada som inträffat.

Säkerhetsutbildning och information

Utbildningsinsatser av engångskaraktär har genomförts på partikanslier, ut- skottskanslier och enheter inom förvaltningen. Av årets serviceenkät till par- tikanslierna framgår att nöjdheten med denna tjänst är 7,3, vilket får anses vara ett bra resultat.

En för året ny obligatorisk introduktionsutbildning omfattande brand-, in- formations- och IT-säkerhet respektive allmän säkerhet har genomförts vid tio

57 I en GAP-analys jämförs aktuella prestationer med potentiella prestationer. Syftet med analysen är att identifiera gapet mellan den nuvarande och den optimala fördelningen och integreringen av insatser. Detta ger insikt om inom vilka områden som det finns rum för förbättring.

36

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

tillfällen under 2009. Utbildningen är gemensam för förvaltningen och parti- kanslierna och under året har 165 personer genomgått utbildningen. Betygen från kursdeltagarna är generellt höga och ligger på ca 4,6 på en 5-gradig skala.

Antalet incidenter har minskat inom varje delområde. Antalet obehöriga besökare i riksdagens lokaler har kraftigt gått ned. Riksdagsförvaltningen bedömer att minskningen härrör från det proaktiva säkerhetsarbete som be- drivits under året. Nedan redogörs i tabellform för de incidenter som inträffat under året.

Tabell: Incidenter, antal

Typ av incident

2009

2008

Obehöriga besökare

33

70

Ordningsstörningar

63

90

Omhändertagna föremål58

19

33

Brandtillbud59

18

22

Omhändertagna försändelser

559

624

När det gäller minskningen av omhändertagna föremål kan detta vara resulta- tet av en ökad informationsinsats i syfte att upplysa framför allt besökande skolklasser om att säkerhetskontroll genomförs, vilket kan ha haft en före- byggande effekt. Beräkningsgrunderna för omhändertagna försändelser har ändrats under 2009, vilket medfört att de är färre än 2008.

Stöd och service i övrigt

Till ovan nämnda områden kommer även den service som erbjuds vid de olika informationsdiskarna, via våningsassistenter m.m. Servicen uppfattas generellt som mycket god inom dessa områden. Betygsindex från ledamöter- na för infodisken i Bankhallen är den högsta för samtliga mätta funktioner inom hela riksdagsförvaltningen.

Nöjdheten avseende post och distribution, våningsservice och lokalbok- ning har ökat sedan förra årets mätning. Ambitionen är att behålla samma servicenivå.

Tabell: Medelbetyg för diverse lokalrelaterade funktioner

Ledamöter

Partikanslianställda

2009

2008

2009

2008

Infodisken i Bankhallen

9,7

9,7

8,5

8,8

Infodisken i kammarfoajén

9,1

9,1

Våningsservice

8,7

8,3

8,4

8,3

Postdistributionen

8,7

8,5

8,3

8,2

Lokalbokningen

8,4

8,1

8,0

7,7

58Exempel på omhändertagna föremål är knivar, knogjärn, tårgasspray och pepparsprej.

59Varav 4 brand respektive 18 automatiska brandlarm, ej brand.

37

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

2.7Kunskap om riksdagen och riksdagens arbete

Uppdrag: Att främja kunskapen om riksdagen och dess arbete.

Uppdraget avser att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet i syfte att öka allmänhetens kunskaper, intresse och möjligheter att utöva ett aktivt medborgarskap. Detta sker genom att allmänheten ges tillgång till det material som produceras inom riksdagen och till övrigt underlag för riksdagens beslut.

För att långsiktigt väcka intresset för riksdagens arbete och beslut är skol- väsendet och massmedierna viktiga målgrupper. Stora informationsinsatser riktas därför speciellt till gymnasieskolans elever och lärare.

Följande har särskilt beaktats:

-att webbplatsen riksdagen.se har tillgodosett målgruppernas behov av snabb och korrekt information om riksdagen och den demokratiska processen

-att 90 % av besökarna på webbplatsen riksdagen.se helt eller delvis hittar den information och de dokument de söker samt att antalet besökare ökar

-att resebidraget till skolor har utnyttjats

-att allmänheten har haft möjlighet att besöka riksdagen såväl fysiskt som virtuellt

-att Riksdagsbiblioteket tillgodosett besökarnas efterfrågan på böcker, do- kument samt tryckta och elektroniska tidskrifter

-att den ekonomiska ramen för tidningen Riksdag

uppföljningar

Kunskap om riksdagen

Nöjdhet (NKI)

Sammanfattande resultatuppföljning

Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2009 säkerställt att allmänhet, vidareinformatörer och speciella målgrupper givits förutsättningar att inhämta kunskaper om riksdagens arbete och beslut. Antalet besökare till riksdagens visningar och skolbesök har ökat, och alltfler studenter besöker Riksdagsbiblioteket efter att öppettiderna utökats.

Antalet besökare på webbplatsen riksdagen.se har blivit fler, och under- sökningar visar att såväl ledamöter som allmänhet är mycket nöjda med den information som finns att tillgå.

Ledamöterna lämnar i serviceenkäten mycket höga värden på tillgången till information och på personalens kompetens.

38

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Öppenhet och tillgänglighet till information

I syfte att främja kunskapen om riksdagen och riksdagens arbete genomför riksdagsförvaltningen en rad olika aktiviteter, riktade till olika målgrupper.

Tillgängliga och korrekta webbplatser

Riksdagens webbplats ska tillgodose målgruppernas behov av snabb och korrekt information om riksdagen och den demokratiska processen samt aktivt verka för att väcka intresse för riksdagen. Webbplatsen ska vara an- vändbar och tillgänglig för alla. Ett av målen är också att 90 % av besökarna på webbplatsen helt eller delvis hittar den information och de dokument de söker.

Riksdagsförvaltningen står även bakom webbplatserna eu-upplysningen.se samt rod.se. EU-upplysningens verksamhet redovisas under avsnitt 2.9 Myn- dighet och arbetsgivare.

Tabell: Besök på riksdagen.se, antal

2009

2008

2007

riksdagen.se

4 648 567

4 314 500

3 584 800

Av årets serviceenkät framgår att ledamöterna är nöjda med den information som finns att tillgå via riksdagen.se. Medelvärdet är 8,1 av ett högsta värde på 10. Mätningen visar också på ett högt nyttjande bland de svarande.

Resultat från användartester för riksdagen.se visar ett genomsnittsbetyg på 3,7 (5 är högst) för grafik, struktur, information, användarvänlighet och förvän- tan. När det gäller sökbarheten visar användartester att 85 % av besökarna helt eller delvis hittar det de söker. Det är ett något högre värde för sökbarheten än föregående år. Antalet besökare har ökat under året med ca 8 %.

Sändningar från riksdagen

Ett annat viktigt sätt att nå ut i syfte att främja kunskapen om riksdagen och dess arbete är att sända kammardebatter m.m. Årets tv- och webbsändningar från kammardebatter, utskottsutfrågningar, presskonferenser och seminarier uppgick till 893 timmar, vilket är en minskning sedan föregående år. Minsk- ningen beror till största delen på minskad tid i plenisalen60.

Tabell: Sändningstimmar61 från riksdagen, antal

2009

2008

2007

Plenisalen

685

756

717

Förstakammarsalen

95

70

58

Andrakammarsalen

51

90

54

Skandiasalen

55

58

48

Presscentrum

7

10

Summa

893

984

877

60Se även avsnitt 2.5 Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

61Tv, webb och bandning.

39

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Väl fungerande teknik för externa och interna arrangemang

För riksdagsförvaltningens del har Sveriges EU-ordförandeskap även innebu- rit att flera stora evenemang har genomförts, vilket ställt stora krav på tekni- ken. Detta har gällt besökshantering, nätverk, datorer och skrivare samt sam- tidig tv-produktion i flera salar och tolkning på som mest 2362 språk.

Tekniken vid de externa och interna arrangemangen har fungerat utmärkt, och inga tekniska störningar har inträffat som stört den planerade produktio- nen.

Programbolag som utnyttjat riksdagens tv-produktion

Kapaciteten att hantera direktsändningar från flera evenemang parallellt har utökats under året. Vid behov kan upp till fyra evenemang direktsändas. Un- der året har fler än två samtidiga sändningar skett vid tio tillfällen.

Tabell: Programbolag som nyttjat riksdagens tv-produktion, antal tillfällen

Programbolag

2009

SVT

139

Axess TV

40

TV4

26

Aftonbladet

8

DI TV

1

Summa

214

Tillgänglighet till litteratur och riksdagsdokument

Riksdagsbiblioteket är ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga special- bibliotek med ett bestånd på ca 700 000 böcker och 4 000 tryckta och elektro- niska tidskrifter. Biblioteket är öppet för allmänheten och ingår i det svenska nationella bibliotekssamarbetet.

Totalt förmedlades 19 891 lån under 2009 (en ökning med ca 700 jämfört med 2008) varav drygt 11 946 till externa låntagare, där privatpersoner i Stockholmsområdet var den kategori som lånade mest. Beställningsfunktio- ner för lån från allmänheten av det tryckta materialet finns på riksdagens webbplats.

Öppettiderna för allmänheten har utökats fr.o.m. augusti 2009 från 23 timmar per vecka till 37 timmar. Biblioteket har marknadsförts framför allt mot studenter i Stockholmsområdet, och det totala antalet besökare har ökat med drygt 25 % mellan 2008 och 2009. I genomsnitt har 6 400 besökare kommit till biblioteket varje månad 2009 jämfört med ca 5 000 per månad under 2008.

62 I samband med Cosacmötet.

40

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Riksdagsbibliotekets informationsservice för allmänheten

Den externa svarsservicens 020-nummer som är öppet tre timmar varje var- dag utnyttjas av studenter, personal vid myndigheter, företag, massmedier, andra bibliotek samt allmänheten i övrigt. Frågorna rör ofta sådant där svaren finns i bibliotekets samlingar. Frågor om hur man hittar i det offentliga tryck- et och faktafrågor om riksdagens arbete och dokument är också vanliga.

Informationsservice för allmänheten

2009

Antal telefonförfrågningar till nr 020-55 50 00

6 112 63

Antal frågor ställda av besökare i bibliotekets informationsdisk

3 569 64

Riksdagens infocentrum och riksdagshörnor

I infocentrum kan besökare få svar på frågor om riksdagen och dess arbete. Intresserade kan följa direktsända debatter i kammaren via storbilds-tv eller söka information på riksdagens webbplats. Aktuell information från riksdags- partierna, riksdagens informations- och utbildningsmaterial och informa- tionsmaterial om EU finns att hämta. Infocentrum erbjuder också en mötes- plats för politiker och allmänhet.

Tabell: Försäljningsintäkter vid infocentrum, tusental kronor

2009

2008

2007

Presentartiklar

154

162

200

Offentligt tryck och böcker

51

57

40

Summa intäkter

205

219

240

På stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö, Sundsvall och Umeå finns riksdags- hörnor där det arrangeras ledamotsträffar. I hörnorna kan man också söka information via riksdagens webbplats och titta på debatterna i kammaren eller på öppna utskottsutfrågningar via webb-tv. Alla intresserade kan hämta tryckt informations- och undervisningsmaterial på biblioteken.

Tabell: Ledamotsträffar i riksdagshörnorna, antal

Plats

2009

2008

2007

Göteborg

27

29

21

Malmö

10

14

10

Umeå

23

20

23

Sundsvall

24

21

18

Totalt

84

84

72

Det totala antalet ledamotsträffar var detsamma som föregående år. I Sunds- vall och Umeå har antalet ökat, medan det minskat i Göteborg och Malmö.

63Enligt Telias statistik t.o.m. 2009-12-06.

64Långa frågor: 989, korta frågor: 2 580.

41

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Information om riksdagsbeslut och frågor om riksdagen

Under året har 227 pressmeddelanden lämnats. Dessutom har 364 Beslut i korthet, som också vänder sig till massmedierna, skrivits under 2009 (2008:337 stycken).

Tabell: Pressmeddelanden, antal

2009

2008

Från riksdagens informationsenhet

107

141

Från EU-nämnden

103

96

Från talmannens pressfunktion

17

21

Totalt

227

258

Svarsservice

Antalet svar på förfrågningar 2009 minskade med 8 % jämfört med föregåen- de år. Uppföljning av svar på e-postbreven under 2009 visar att ca 90 % av frågorna besvaras inom 48 timmar.

Tabell: Förfrågningar, antal

2009

2008

2007

Antal telefonförfrågningar

8 679

9 691

9 417

Antal e-postförfrågningar

4 403

4 588

4 868

Totalt

13 082

14 279

14 285

Besök i riksdagens hus

Resebidrag för studiebesök i Sveriges riksdag

Sedan den 1 februari 2008 har gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, gymnasial vuxenutbildning och gymnasial särvux möjlighet att söka resebidrag för stu- diebesök i riksdagen. Resebidrag har kunnat sökas när resekostnaderna över- stiger 600 kr per elev.

Under hösten 2009 utvärderades resebidraget, och detta resulterade i ett flertal förslag till förändringar av regelverket kring bidraget. Ett antal föränd- ringar, såsom att skolans självkostnad sänks från 600 till 250 kr per resande och att det finns möjlighet till ersättning för boende upp till 100 kr per resan- de, beslutades av riksdagsstyrelsen i december 2009 och gäller fr.o.m. den 1 januari 2010. Under 2009 har 427 066 kr utbetalats till 18 skolor i resebidrag.

42

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Besök i riksdagen

Tabell: Besök i riksdagen, antal personer65

2009

2008

2007

Ledamotsgrupper och grupper som partikanslierna

tar emot

20 462

20 493

22 209

Gruppvisningar66

26 322

17 494

24 417

Extravisningar (besök till talman, ledamöter,

utskott och förvaltning som guide genomfört)

2 893

1 784

3 336

Skolvisningar67

18 504

10 296

16 923

Totalt

68 181

50 067

66 885

Studiemateriel

Den utvärdering av riksdagens studiematerial som genomfördes hösten 2008 gav ett antal förslag på hur materialet kunde bli ännu bättre.

Som ett resultat av utvärderingen har fyra ämnesportaler införts på avdel- ningen lärarrummet på riksdagen.se. Ämnesportalerna är kopplade till studie- häftena om grundlagar, kontrollmakt, demokrati samt utskott och kammare. Därutöver har bl.a. Riksdagsrollspelet förenklats och spelet Rixdax fått fler frågor.

Tidningen Riksdag

2009

2008

2007

Intäkter69

Prenumerationer

4

513

5

181

5 166

Annonser

1

097

1

655

1 463

Summa

5

610

6

836

6 629

Kostnader70

Löner71

5 709

6 130

6 462

Tidningsproduktion

3 473

3 329

3 267

Övriga driftskostnader

674

608

359

Summa

9 856

10 067

10 088

Underskott

4 246

3 231

3 459

69Inklusive interna intäkter (siffrorna för 2007 och 2008 är omräknade till att innehålla de interna intäkterna).

70Direkta kostnader.

71Motsvarande nio årsarbetskrafter.

44

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

2.8Vård och bevarande av byggnader och samlingar

Uppdrag: Att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar

Riksdagsförvaltningen ansvarar för vården av riksdagens byggnader och för samlingar av dokument rörande riksdagen och dess verksamhet.

Riksdagsförvaltningen förvaltar för riksdagens räkning de s.k. riksbyggna- derna på Helgeandsholmen, ett antal kontorsfastigheter i Gamla stan och bostadsfastigheter som disponeras av riksdagens ledamöter. Även ett antal bostadsrättslägenheter förvaltas av riksdagsförvaltningen, se avsnitt 2.6. I riksdagsförvaltningens fastighetsbestånd ingår också Villa Bonnier.

I beståndet ingår flera byggnader som är en central del av det demokratiska kulturarvet. Dessa ska vårdas så att de är väl bevarade och kan visas upp för allmänheten. Här redovisas72 de åtgärder som har vidtagits för att vårda och bevara fastighetsbeståndet.

Arbetet är även inriktat på att vidareutveckla rutiner för bevarandet av så- väl byggnader som dokument och konst.

I denna redogörelse har följande särskilt beaktats:

-att riksdagshusens skick och värde har kunnat bevaras så att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på Helgeandsholmen

-att riksdagens inredning och konst vårdas

-att handlingar tillkomna i beslutsprocessen, däribland ljud- och bildupptag- ningarna, bevaras för eftervärlden.

Område

Uppföljning

Mål/mått

Vård och bevarande av bygg-

Genomförda åtgärder

Uthålligt användbara

nader och samlingar

byggnader och samlingar

Sammanfattande resultatuppföljning

Sammanfattningsvis kan sägas att förvaltningen under året har vidtagit åtgär- der för att säkerställa att inredning och konst samt dokumentsamlingarna vårdas och bevaras för framtiden. Under året har ett stort antal arbeten ge- nomförts för att vårda och bevara riksdagens hus.

Riksdagsförvaltningen har redovisat för styrelsen att ett omfattande under- hållsbehov finns avseende riksdagens fastigheter. Förvaltningen har därför på styrelsens uppdrag initiera ett långsiktigt underhållsprogram. Arbetet fortsät- ter med att dels utveckla detta mer i detalj dels kostnadsbedöma arbetena.

72 Det arbete som innebär fastighetsförvaltning och syftar till att erbjuda ändamålsenliga lokaler redovisas under avsnitt 2.6 Stöd och service till ledamöter och partikanslier.

45

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Åtgärder för vård, underhåll och bevarande

I tabellen nedan redovisas per fastighet de åtgärder som under året vidtagits för att vårda, underhålla och bevara riksdagens hus.

Tabell: Åtgärder som vidtagits under året för att vårda, underhålla och bevara

Fastighet

Åtgärd

Östra riksdagshuset

fasadrenovering slutförd

Västra riksdagshuset

upprustning av miljön i Bankhallen. upprustning av

pentryn, utbyte av delar av köksutrustning, om-

byggnad av kyl- och serveringsdisk

Cephalus

fönsterrenovering

Neptunus

Milon

obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

Mars/Vulcanus (ledamotshuset)

renovering av reningsanläggningen till badanlägg-

ningen för att minska kemikalieanvändning, injuste-

ring och optimering av värmesystem

Mercurius

obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

Aurora

obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

Ormsaltaren

obligatorisk ventilationskontroll (OVK)

Kungliga Trädgården73

ombyggnad av entré och reception, pågår

Villa Bonnier

anslutits till fjärrvärme

Renovering och underhåll av fastigheterna Mercurius och Cephalus

Riksdagsstyrelsen beslutade74 i juni att ett långsiktigt underhålls- och renove- ringsarbete skulle inledas i riksdagens fastigheter Cephalus 10 och Mercurius 12, del B. Del A, där bl.a. Riksdagsbiblioteket har sina lokaler renoverades 1996.

Projektering för kommande renoverings- och underhållsarbeten av fastig- heterna Mercurius, del B, och Cephalus har påbörjats.

För att arbetena ska kunna påbörjas beslutade75 riksdagsstyrelsen i oktober att riksdagsförvaltningen får teckna ett långsiktigt hyreskontrakt för plan 5 i fastigheten Jakob Större 18, där delar av administrativa avdelningen i dag är placerade. Samtliga tjänstemän som i dag sitter i kvarteret Mercurius, del B, kommer att flytta till Jacobsgatan. Enligt styrelsens beslut kommer dessa lokaler efter upprustning att övergå till den politiska verksamheten.

Styrelsen beslutade också att uppsägningen av hyreskontrakt i fastigheter- na Mercurius 12 och Cephalus 10 kunde inledas som en förberedelse för att genomföra arbetena och tömma lokalerna under byggtiden i de båda kvarte- ren. Ersättning kommer att utgå i enlighet med gällande regler.

73Hyrs ut till Riksdagens ombudsmän (JO).

74Dnr 270-2775-2008/09.

75Dnr 270-2775-2008/09.

46

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Bankhallen

Genom årets upprustning av Bankhallen har akustiken förbättrats, valven och målningarna i taket belysts på ett bättre sätt och en estrad iordningställts. De genomförda åtgärderna bedöms öka förutsättningarna att använda lokalen för publika och interna evenemang.

Villa Bonnier

Under 2009 genomfördes representation i Villa Bonnier vid 60 tillfällen, vilket är en minskning av beläggningen jämfört med 2008 (80 tillfällen) och 2007 (74 tillfällen).

Riksdagens inredning och konst

Kraven på en representativ inredning är höga i riksdagens offentliga lokaler. Antalet besökare till riksdagen, både allmänhet och officiella gäster, är myck- et stort. Riksdagen har också en samling av konst som syftar till att vara re- presentativ för svensk samtidskonst.

Särskilda konstvisningar för allmänheten ordnas regelbundet. Riksdagens inredning och konst vårdas och förnyas kontinuerligt. Några konstköp gjordes dock inte under året.

Bevarande av äldre ljud- och videoupptagningar från kammaren

Under 2009 har samtliga videoupptagningar från kammaren under perioden 19912002 digitaliserats. Det innebär att alla upptagningar från kammaren från 1966 och framåt nu finns bevarade i digitalt format och kan beställas via riksdagens arkiv.

Äldre riksdagstryck görs tillgängligt

Inskanningen av äldre riksdagstryck gör det möjligt att publicera det äldre riksdagstrycket på riksdagens webbplats. Tidigare har propositionerna fr.o.m. 1971 skannats in och publicerats, och under 2009 har även protokollen publi- cerats på webbplatsen. Hittills har ca 1 300 000 sidor skannats in. Utskottsbe- tänkanden fr.o.m. 1971 och framåt ska publicerade under 2010.

Utgivning av äldre protokoll

Under året trycktes och distribuerades protokollen från borgarståndet 1751 1752. Arbetet med prästeståndet, borgarståndet samt ridderskapet och adeln 1755175676 pågår.

76 Riksdagen samlades bara vart tredje år under ståndsriksdagen, därav tomma år. De skulle enligt riksdagsordningen sammanträda tre månader, men höll alltid på längre, därav dubbelår för riksdagarna.

47

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

2.9Myndighet och arbetsgivare

Uppdrag: Att vara en väl fungerande och framsynt myndighet och arbetsgivare

Riksdagsförvaltningen ska vara en väl fungerande och framsynt myndighet. I detta ligger strävan efter en hög kostnadseffektivitet, korrekt tillämpning av lagar och regler, exempelvis när det gäller diarieföring, upphandling samt att ha en hög ambition när det gäller arbetsgivarrollen.

I området ingår även det särskilda myndighetsuppdraget att svara för in- formation om EU och det stöd förvaltningen svarar för gentemot riksdagens myndigheter och nämnder.

Uppdragsområde

Uppföljning

Mål/mått

Myndighet och arbetsgivare

Medarbetarenkät

Nöjdhet (NMI, NKI)

Myndighetsjämförelser

Revision m.m.

Specialfrågor/planer

Sjukfrånvaro etc.

Utvärderingar och uppföljningar

Genomfört/uppnått mål

I denna redogörelse har följande särskilt beaktats:

-att riksdagsförvaltningen har en korrekt tillämpning av de lagar som riksda- gen stiftat som gäller statliga myndigheter

-att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt

-att de åtgärder som vidtagits i syfte att uppfylla förvaltningens treåriga miljömål har medfört att miljöarbetet fortskrider i enlighet med beslutade handlingsplaner.

-att riksdagsförvaltningen ger väl fungerande stöd och service till riksdagens myndigheter och nämnder

-att EU-upplysningen på riksdagens uppdrag ger allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksda- gen.

Sammanfattande resultatuppföljning

Årets genomgång av de riksdagsbeslut från riksmötet 2008/09 som berör statsförvaltningen visar att samtliga har beaktats av riksdagsförvaltningen.

Under året har ett arbete inletts med att inarbeta regler för intern kontroll i riksdagsmyndigheternas styrdokument. Riksdagsförvaltningen arbetar redan strukturerat med bl.a. riskanalyser, vilket är en viktig del i arbetet med intern styrning och kontroll.

Riksdagsförvaltningen arbetar kontinuerligt och med hög ambition för ökad effektivitet, höjd kvalitet och en löpande verksamhetsutveckling. Under 2009 har initiativ tagits bl.a. i syfte att se över och modernisera riksdagsför- valtningens instruktion, förbättra myndighetens kris- och beredskapsplanering och genom certifiering säkerställa ett väl fungerande miljöledningssystem.

De åtgärder som vidtagits i syfte att uppfylla förvaltningens treåriga mil- jömål har medfört att riksdagsförvaltningens miljöarbete fortskrider i enlighet med beslutade handlingsplaner.

48

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Riksdagsförvaltningen bedömer att åtgärderna ovan har givit effekt genom en, generellt sett, ökad kvalitet i verksamheten.

EU-upplysningen har genom sitt mångfasetterade och högkvalitativa in- formationsmaterial under året givit allmänheten opartisk och allsidig informa- tion om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen.

Ändamålsenlig verksamhetsstyrning planering och uppföljning

Riksdagsförvaltningen har under de senaste åren utvecklat budget- och plane- ringsprocessen, och sedan 2008 finns en ny form för tertialvis redovisning till riksdagsstyrelsen av såväl verksamheten som det ekonomiska utfallet.

Nytt för i år är att det upprättas en form av tertialbokslut för redovisningen och att de totala kostnaderna fördelas på de fem uppdragsområdena. Perso- nalkostnadernas fördelning är schabloniserad och baseras på uppskattad ned- lagd tid.

Årligen identifieras de beslut som riksdagen har fattat om styrning och förvaltning av statliga myndigheter. Därefter sker en genomgång av förvalt- ningens efterlevnad av dessa. De verksamheter som berörs av besluten är i hög grad medvetna om, respektive följer, de beslut som riksdagen fattar.

I syfte att säkerställa kvaliteten i verksamheten genomförs årliga enkätun- dersökningar, se avsnitt 2.4. Under 2009 har ytterligare åtgärder vidtagits för att tydliggöra uppdrag och ekonomiska ramar för enheterna.

I processen för förvaltningens verksamhetsstyrning ingår även att genom- föra riskanalyser i samband med den årliga planeringen och att se till att dessa följs upp och redovisas för riksdagsstyrelsen. Detta är i linje med vad som innefattas av begreppet intern styrning och kontroll. För att ytterligare stärka funktionen har en internrevisionsansvarig rekryterats.

Miljöledningssystemet77

Inom miljöområdet har miljöledningssystemet etablerats och vidareutveck- lats. Den certifiering78 som riksdagsförvaltningen fick under våren har varit ett viktigt steg i att skapa en god och verkningsfull styrning av miljöarbetet. En tjänst som miljöstrateg har inrättats i syfte att skapa ett långsiktigt miljö- medvetande i det löpande arbetet.

Riksdagsdirektören har för förvaltningens miljöarbete fastställt fyra över- gripande mål, som redovisas i det följande:

oMålet är att minska pappersförbrukningen med minst 10 % under perio- den 20082011.

Inköpen av papper har minskat med 10 % under andra halvåret 2009 jämfört med motsvarande period föregående år. Den totala pappersförbrukningen påverkas av hur stor aktiviteten är i kammaren. Eftersom antalet propositioner

77För övrig information om miljöledningsarbetet, se riksdagsförvaltningens helårsrapport, dnr.250-1819-08/09.

78ISO 14001.

49

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

och skrivelser emellertid varit ungefär lika mellan åren beror minskningen troligtvis på att tryckningen av dokument är alltmer behovsanpassad enligt principen print-on-demand.

Ett exempel på detta är att antalet upplagor av propositioner har minskat från 560 till 200 beroende på att propositioner fr.o.m. riksmötet 2009/10 endast delas ut till det behandlande utskottets ledamöter. Övriga ledamöter får endast sammanfattningen. Upplagan av snabbprotokollen har också minskat från 780 till 473 exemplar, och riksdagskalendern och meddelanden från kammarkansliet delas endast ut till de ledamöter som har beställt dessa.

oMålet är att koldioxidutsläppen från resor ska minska med 10 % under perioden 20082011.

Under hösten 2009 har 27 av riksdagsförvaltningens tjänstemän som kör bil i tjänsten genomgått en eco-driving-utbildning79. Utbildningens syfte är att genom gynnsam körning effektivisera bränsleförbrukningen och därmed minska koldioxidutsläppen. Koldioxidutsläppen från riksdagsförvaltningens fordon har dock ökat något, medan bränsleförbrukningen per mil har minskat jämfört med motsvarande period förra året.

Sedan september 2009 regleras tjänstemännens resande genom att en flyg- resa endast får företas vid tjänsteresa om den innebär en tidsvinst på minst fyra timmar80. Efter regelns ikraftträdande har antalet flygresor på sträckor under 50 mil minskat. Koldioxidutsläppen från flygresor har för tjänstemän minskat med 17 % medan motsvarande siffra för ledamöter är 34 % jämfört med motsvarande period 2008. Även koldioxidutsläppen från bilresor har minskat. Anledningen till minskningen är framför allt att antalet resor minskat totalt, framför allt utrikes resor, men också att tåg väljs i allt större utsträck- ning. Antalet årskort på flyg fortsätter också att minska.

Kostnaden för klimatkompensationen för de flygresor som tjänstemän och ledamöter genomförde under 2008 uppgick till ca 430 000 kr. Pengarna har använts för delfinansiering av övergången till ny och mer effektiv elproduk- tion i två olika sockerbruk i Brasilien.

oMålet är att energiförbrukningen för uppvärmningen av riksdagens loka- ler ska minska med 10 % under perioden 20082010.

Energianvändningen till uppvärmning har ökat något jämfört med 2008. Under 2008 minskade den med 6,5 %, vilket innebär att det för 2010 krävs en minskning på 3,5 % för att uppnå treårsmålet.

oMålet är att elanvändningen ska minska med 10 % under perioden 2008 2010.

Under 2009 minskade elanvändningen med 5 % jämfört med 2008 och 7 % sedan 2007. Anledningen till minskningen är bl.a. en minskning av antalet

79Efter genomförd utbildning beräknas att bränsleförbrukningen i genomsnitt kan minskas med ca 12 %.

80Undantag får göras om särskilda skäl finns.

50

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

servrar i datahallarna, byte till lågenergilampor och lysdioder samt installatio- ner av automatisk styrning. Exempelvis drar den nya belysningen i Bankhal- len efter ombyggnationen 80 % mindre el jämfört med tidigare.

En ökad medvetenhet bland personalen om värdet av att släcka lampor, stänga av datorer m.m. har troligtvis också bidragit till att sänka elanvänd- ningen i riksdagens hus.

Sammanfattningsvis innebär de åtgärder som vidtagits under 2009 att riks- dagsförvaltningens miljöarbete fortskrider i enlighet med beslutade hand- lingsplaner.

Kris- och beredskapsplanering

Av instruktionen81 framgår att riksdagsförvaltningen ska svara för säkerhet och för fredstida krishantering i riksdagen.

I syfte att säkerställa riksdagsförvaltningens förmåga att leda och hantera allvarliga händelser och kriser har det under året genomförts ett flertal utbild- ningar och övningar med förvaltningens krisledningsgrupp (ledningsgrup- pen), tjänsteman i beredskap (TiB), enhetschefer och krisledningsstaben.

Utbildningen har varit inriktad mot att utbilda i stabs- och ledningsmeto- dik, att fastställa ledningens och stabens arbetsformer vid en kris och att led- ningens inledande åtgärder vid en allvarlig händelse.

Förvaltningens kris- och beredskapsplan är under revidering. Arbetet sker i samverkan med Regeringskansliet och ett flertal andra myndigheter som är väsentliga ur beredskapssynpunkt för riksdagen krisberedskap.

Riksdagsförvaltningen aktualiserade sin pandemiplanering under våren, mot bakgrund av utbrotten av den nya influensan A(H1N1). Riksdagsdirektö- ren fastställde en handlingsplan mot den nya influensan. Inom förvaltningen bildades en pandemigrupp och en grupp för samverkan med partigruppskans- lierna. I början av december inleddes, i samverkan med företagshälsovården, vaccination av ledamöter samt anställda vid förvaltningen, partigruppskansli- erna och JO. Totalt vaccinerades ca 800 personer.

Riksdagsförvaltningen har under året anslutits till radiokommunikationssy- stemet Rakel. Installationen av antennätet påbörjades i december och ska vara klar under det första kvartalet 2010.

Upphandlingar

Riksdagsförvaltningen genomför årligen ett stort antal upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling. År 2009 var tolv av dessa över tröskelvärde- na att jämföra med åtta 2008.

De flesta upphandlingar görs inom IT- och fastighetsområdena. Inom IT- området sker flertalet upphandlingar som avrop från den statliga inköpssam- ordningen medan upphandlingarna på fastighetsområdet regelmässigt är av större omfattning.

81 Lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, 1 och 2 §§.

51

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Under 2009 har bl.a. avtal om leverans av ett nytt mediehanteringssystem tecknats efter en omfattande upphandlingsprocess. Vidare har ett nytt avtal om leverans av elkraft tecknats. Som en följd av att riksdagsförvaltningen har blivit miljöcertifierad ställs längre gående miljökrav i upphandlingarna på ett mera systematiskt sätt än tidigare; elkraftsupphandlingen är ett sådant exem- pel. Detta har uppmärksammats av Miljöstyrningsrådet.

Väl fungerande stöd och service till riksdagens myndigheter och nämnder

Av RO 9 kap. 4 § framgår att riksdagsförvaltningen även har uppgifter som syftar till att stödja riksdagens myndigheter. Det är bl.a. att handlägga frågor om förhandlingar om anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare, upprätta förslag till anslag på statsbudgeten, dock inte för Riksrevisionen, samt hand- lägga frågor om förvaltningen inom riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken.

I riksdagsförvaltningens instruktion förtydligas dessa uppgifter. Exempel- vis framgår det att riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla de resurser och den service m.m. som i övrigt behövs för övriga riksdagsorgans verksamhet.

Riksdagsförvaltningen har under året lämnat service och administrativt stöd i olika utsträckning till vissa av riksdagsorganen. Stödet har främst avsett Riksdagens ombudsmän (JO) i form av ekonomiadministration, viss lönead- ministration, fastighetsförvaltning, teknisk utrustning och IT-tjänster samt medverkan vid budgetplanering m.m.

Dessutom har riksdagsförvaltningen bistått JO i arbetet med utvärdering av ett nytt ärendehanteringssystem, och nu pågår planering för införande och driftsättning av detta system.

Riksdagsbibliotekets informationsresurser och servicefunktioner är till- gängliga även för JO:s tjänstemän, som utnyttjar både låneservicen och fram- för allt de juridiska databaserna. Under 2009 har bibliotekets personal dessut- om bistått med råd när JO gjorde en översyn av sin interna biblioteksfunktion. Ett resultat av det är att det s.k. ombudsmannabiblioteket har flyttats från Riksdagsbibliotekets magasin till JO:s lokaler.

Även vissa begränsade administrativa resurser har ställts till förfogande främst till nämnder och fasta delegationer. Stödet till de interparlamentariska delegationerna redovisas under uppdragsområdet Stöd till arbetet i kammare och utskott m.m.

Riksdagens nämnder

För följande sex nämnder under riksdagen sköter riksdagsförvaltningen den ekonomiska administrationen i form av bl.a. arvodesutbetalningar till nämndens ledamöter. Ledamöter arvoderas med medel från riksdagsförvaltningens anslag.

52

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Då riksdagens nämnder inte har egna pressfunktioner fick de under året även stöd i arbetet med presservice och pressmeddelanden. Det pågår ett arbete med 82 att se över regleringen av riksdagens nämnder.

Tabell: Riksdagens nämnder 2009, antal sammanträden, kostnader i tusental kronor

Antal

Antal

Arvode

Övriga

Summa

samman-

ledamöter i

m.m. (inkl. kostnader

kostnader

träden

nämnden

soc. avg.)

Riksdagens överklagande-

nämnd

1

7

97

97

Partibidragsnämnden

3

4

95

2

97

Riksdagens arvodes-

3

4

183

1

184

nämnd

Statsrådsarvodesnämnden

2

4

141

13

154

Nämnden för lön till

riksdagens ombudsmän

och riksrevisorerna

2

4

138

4

142

Valprövningsnämnden

10

5

256

48

304

Summa 2009

21

28

910

68

978

2008

22

28

889

92

981

2007

22

28

948

92

1 040

Avtals- och förhandlingsområdet

De centrala kollektivavtal om bl.a. löner och förmåner som slöts för riks- dagsmyndigheterna i slutet av 2007 gäller från den 1 oktober 2007 t.o.m. den 30 september 2010. Avtalsperioden löper således fortfarande och innefattar bl.a. ytterligare ett lönerevisionstillfälle per den 1 januari 2010. Några ytterli- gare centrala kollektivavtal för riksdagsområdet har inte träffats under 2009.

Förslag till anslag på statsbudgeten m.m.

I enlighet med bestämmelserna i instruktionen biträder riksdagsförvaltningen vid beredningen av budgeten för riksdagens ombudsmän (JO) och lämnar ett yttrande över Riksrevisionens budgetförslag.

REA-lagen

Under året genomfördes en översyn av REA-lagen, främst påkallad av be- stämmelserna om intern styrning och kontroll83 som gäller de förvaltnings- myndigheter under regeringen som har ålagts att inrätta en internrevision.

Några motsvarande bestämmelser finns inte på riksdagens område. Slutbe- redning pågår.

82Dnr 049-321-08/09.

83I förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll.

53

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Opartisk och allsidig information om EU

EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksda- gen. Informationen sker via EU-upplysningens webbplats, svarsservice (tele- fon och e-post), trycksaker och utbildningar.

En tillgänglig och korrekt webbplats

EU-upplysningens webbplats är den viktigaste informationskanalen ut till allmänheten med bl.a. nyheter, information om EU:s ämnesområden och svar på de vanligaste frågorna om EU. Antalet besökare på webbplatsen har ökat kraftigt, 50 %, jämfört med 2008. Ökningen var delvis väntad med anledning av de EU-händelser som har inträffat under 2009. I januari lanserades två särskilda temasidor på webbplatsen, den ena om valet till Europaparlamentet och den andra om det svenska ordförandeskapet i EU. Temasidan om valet har varit särskilt välbesökt.

Webbplatsen får höga betyg av besökarna när det gäller grafik, struktur, in- formation och användarvänlighet. I årets mätningar anger 75 % av de svaran- de att webbplatsen är bra eller mycket bra. I riksdagens serviceenkät till le- damöterna får informationen på webbplatsen i genomsnitt 7,7 i betyg.

Tabell: Besök på webbplatsen (antal)

2009

2008

2007

eu-upplysningen.se

796 571

510 533

1 184 901

Svarsservice möter allmänhetens behov av EU-information

EU-upplysningen erbjuder en rikstäckande svarsservice för att möta medbor- garnas behov av information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen.

Det totala antalet kontakttillfällen har ökat markant jämfört med 2008. Va- let till Europaparlamentet i juni och det svenska ordförandeskapet andra halv- året har bidragit starkt till detta, framför allt det förstnämnda. Liksom tidigare år är frågor om EU:s institutioner och den fria rörligheten särskilt vanliga i svarsservicen.

I en utvärdering bland användare av svarsservicen har önskemål om öppet- tider under lunchtid framkommit. Telefontiderna ändrades därför fr.o.m. september till kl. 913.

Andelen interna förfrågningar har ökat, och i riksdagsförvaltningens inter- na serviceenkät till ledamöter och partikanslianställda får EU-upplysningen höga betyg för kompetens och service. Samtidigt visar enkäten att det finns behov av ytterligare informationsinsatser för att öka kännedomen om EU- upplysningens tjänster internt.

54

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Tabell: Svarsservice EUU, antal förfrågningar

2009

2008

2007

Telefonsamtal

5 005

4 309

4 481

varav interna samtal

92

60

87

E-postförfrågningar

3 195

2 413

1 955

Fax och brev

35

20

2

Totalt

8 235

6 742

6 438

Organisation och personal

Riksdagsförvaltningens uppgift är att skapa goda förutsättningar för att riks- dagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.

Organisation

Riksdagsförvaltningen omfattar följande organisatoriska enheter:

Ledningssekretariat och talmansstab bistår riksdagsdirektören och talmän- nen i deras arbete.

Kammarkansliet (KK) svarar för planering och genomförande av arbetet i kammaren och samordning av EU-arbetet samt utredningshjälp till ledamöter och partigruppskanslier.

Riksdagens internationella kansli (RIK) svarar för riksdagens internationel- la kontakter och biträder talmannen och de vice talmännen i deras internatio- nella engagemang.

Utskottens och EU-nämndens kanslier biträder ledamöterna i deras arbete i utskotten och EU-nämnden.

Administrativa avdelningen (ADM) svarar för administrativa frågor, såsom personal, ekonomi, administrativt ledamotsstöd, juridik, intern service och IT- stöd samt även för fastighetsförvaltning och bevakning av riksdagens byggnader.

Kommunikationsavdelningen (KA) svarar för information och faktaunder- lag om riksdagen, riksdagens arbete och EU samt ansvarar för riksdagstrycket och tryckning av andra dokument.

I figuren nedan visas riksdagsförvaltningens organisation den 31 december 2009. Siffrorna anger antalet anställda inom respektive organisatorisk enhet.84

84 ADM: Ekonomienheten 10, enheten för adm. ledamotsservice 11, juridiska enheten 9, personalenheten 12, säkerhetsenheten 44, fastighetsenheten 24, enheten intern service 86, IT-enheten 73, ADM-sekretariat 8.

KK: Centralkansliet 10, protokollskansliet 27, riksdagens utredningstjänst 49, KK- sekretariat 7.

KA: Enheten för riksdagstryck 22, informationsenheten 44, Riksdagsbiblioteket (inkl. arkivet) 45, EU-upplysningen 15, tidningen Riksdag height:458px" id="img1">

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Sammanlagt arbetade 671 personer i riksdagsförvaltningen den 31 december 2009, varav 385 kvinnor och 286 män.

Kompetensförsörjning m.m.

Nedan redogörs för de viktigaste strategiska satsningar inom det personalad- ministrativa området som genomfördes under 2009.

Personalomsättning och rekrytering

Antalet anställda personer med tillsvidareanställning, eller vikariat, var 671 vid utgången av 2009, mot 661 vid utgången av 2008 (668 år 2007). Antalet anställda har således ökat med tio personer. Antalet årsarbetskrafter uppgick till 602 personer, föregående år 600.

Antalet årsarbetskrafter har inte ökat på samma sätt som antalet anställda. Antalet årsarbetskrafter ger en mer rättvis bild av resurserna än antalet an- ställda vid en viss tidpunkt.

Medelanställningstiden är 11,1 år, vilket är oförändrat jämfört med föregå- ende år. Tidigare års skillnad i medelanställningstid där tiden för kvinnor var något längre är nu nästan helt utjämnad. För kvinnor är tiden 11,1 år och för män 11,0 år.

56

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Tabell: Anställningstid fördelad på kvinnor och män 2009-12-31

Kvinnor

Män

Totalt

Anställningstid,

Anställningstid

antal

antal

antal

andel av totalen

< 1 år

38

19

57

8 %

13 år

68

47

115

17 %

45 år

31

28

59

9 %

610 år

84

69

153

23 %

1114 år

50

34

84

13 %

1519 år

35

38

73

11 %

2024 år

49

34

83

12 %

25 år

30

17

47

7 %

Totalt

385

286

671

100 %

Personalomsättningen har minskat och var 2009 9,2 %, att jämföra med 12 % 2008 (8 % 2007).

Totalt slutade 62 personer (79 personer 2008 respektive 53 personer 2007) sin anställning, varav 18 personer (18 personer 2008 och 10 personer 2007) gick i pension. Av de 62 som slutade innehade 21 tidsbegränsade anställning- ar.

Tabell: Orsak till anställningens upphörande

Avslutsorsak

2009

2008

Övergång till annan statlig verksamhet

25

27

Övergång till kommunal verksamhet

1

1

Övergång till privat anställning

8

12

Avgång, ålderspension

18

18

Avgång, studier

1

1

Avliden

1

1

Avslut övrigt

8

18

Avgång, arbetsbrist

1

Totalt

62

79

Tabell: Antalet anställda fördelat på organisatorisk enhet och kön 2009-12-31

Organisatorisk enhet

Kvin-

Män,

Totalt

Andel

Totalt

Totalt

nor

antal

antal

kvin-

antal

antal

, antal

nor

2008

2007

Riksdagsdirektören med lednings-

sekretariat, talmansstab, kammar-

125

125

kansliet, RIK

82

48

130

63 %

Utskottskanslierna, EU-nämndens

125

125

kansli

86

38

124

69 %

Administrativa avdelningen

131

145

276

47 %

274

274

Kommunikationsavdelningen

86

55

141

61 %

137

144

Totalt

385

286

671

57 %

661

668

57

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Andelen kvinnor vid utgången av 2009 var 57 % av de anställda, vilket är oförändrat jämfört med tidigare år.

Tabell: Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2009-12-31

Ålder,

Totalt

Totalt

Kvinnor,

Män,

Totalt

andel av

antal

antal

2008

2007

Åldersintervall

antal

antal

antal

totalen

024 år

1

3

4

1 %

2

3

2534 år

42

36

78

12 %

84

98

3544 år

110

85

195

29 %

196

198

4554 år

111

96

207

30 %

183

172

5559 år

46

32

78

12 %

87

92

60 år

75

34

109

16 %

109

105

Totalt

385

286

671

100 %

661

668

Medelåldern för de anställda är 47 år, vilket är oförändrat jämfört med före- gående år. Kvinnornas medelålder är 48 år och männens 46 år.

Sammanfattningsvis har det skett mycket små förändringar när det gäller anställningstid och ålder. Under de senaste sex åren har medelanställningsti- den ökat med cirka ett år och medelåldern med ett år. Personalomsättningen har minskat 2009. En förklaring kan vara det allmänt försämrade läget på arbetsmarknaden.

Rekryteringsprocessen

Ett elektroniskt rekryteringsverktyg har tagits i bruk under 2009. Verktyget har införskaffats i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra rekryteringsproces- serna.

Chefsrekrytering

Under året har tre enhetschefer, en kvinna och två män, rekryterats. Dessa chefsrekryteringar har utförts i enlighet med den chefsrekryteringspolicy som antagits av riksdagsstyrelsen.

Tabell: Antalet chefer85 fördelat på organisatorisk enhet och kön 2009-12-31

Kvinnor,

Män,

Totalt

Andel

Organisatorisk enhet

antal

antal

antal

kvinnor

Riksdagsdirektören med ledningssekreta-

riat, talmansstab, kammarkansliet, RIK

2

3

5

40 %

Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli

7

9

16

44 %

Administrativa avdelningen

4

5

9

44 %

Kommunikationsavdelningen

4

2

6

67 %

Totalt

17

19

36

47%

85 Enhetschef eller högre chef med personalansvar.

58

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Andelen kvinnliga chefer inom riksdagsförvaltningen är 44 %, vilket är något högre än 2008 då det var 42 %.

Tabell: Antalet chefer fördelat på ålder och kön 2009-12-31

Kvinnor,

Män,

Totalt

Ålder, andel

Åldersintervall

antal

antal

antal

av totalen

3544 år

1

2

3

8 %

4554 år

8

7

15

42 %

5559 år

3

4

7

19 %

60 år

5

6

11

31 %

Totalt

17

19

36

100 %

Medelåldern för chefer i riksdagsförvaltningen är 54 år. Det är en liten minskning av medelåldern, som var 56 år 2008. För att bl.a. säkerställa till- gången på goda chefer i framtiden har ett omfattande chefsutvecklingspro- gram genomförts under 2009.

Chefsutveckling

Under 2009 har riksdagsförvaltningen gjort en betydande satsning på chefsut- veckling. Under året har fokus legat på bl.a. självkännedom, personlig utveck- ling, grupprocesser, att leda grupper och organisationskultur. Med undantag för riksdagsförvaltningens ledningsgrupp har samtliga chefer deltagit. Under hösten genomfördes en ledarskapsanalys, en s.k. 360-gradersmätning.

Central kompetensutveckling

Riksdagsförvaltningen har även under 2009 anordnat språkkurser i engelska och franska för ledamöter och anställda. Formerna har varit cirkelkurser i riksdagens lokaler samt intensivkurser i England och Frankrike. Sammanlagt har 160 personer deltagit i språkkurserna under 2009 varav 100 i engelska och 60 i franska.

Praktikanter

Under 2009 har 25 personer praktiserat inom riksdagsförvaltningen. Flertalet kommer från universitet och högskolor, men i gruppen finns även personer som hänvisats av Försäkringskassan.

Arbetsmiljöarbete och samordning av arbetsmiljöansvaret

Det systematiska arbetsmiljöarbetet har bedrivits som en löpande del i linje- chefsansvaret; en mer genomgripande uppföljning planeras under 2010. Un- der 2009 har enheternas arbetsmiljöplaner reviderats och uppdaterats.

Under 2009 har riksdagsförvaltningens skyddskommitté sammanträtt vid fyra tillfällen. Förvaltningens skyddsombud har fått utbildning inom arbets- miljöområdet.

Riksdagsförvaltningen har ett ansvar för att arbetsmiljöåtgärder samordnas inom riksdagens fastigheter i de fall olika huvudmän bedriver verksamhet.

59

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Samordningsansvaret omfattar riksdagspartiernas kanslier, fasta entrepre- nörer, såsom riksdagsrestaurangen och resebyrån, samt tillfälliga entreprenö- rer och konsulter, exempelvis inom fastighetsområdet. Initiativ har under 2009 tagits för att vidareutveckla samordningsrollen.

Jämställdhet och mångfald

En jämställdhetsplan för 2009 har beslutats. Planen innefattar övergripande mer långsiktiga mål och kortsiktiga mål som gäller arbetsförhållanden, för- värvsarbete och föräldraskap, kränkande behandling, kompetensutveckling och rekrytering.

Riksdagsdirektören har beslutat att en uppföljning av kompetensutveck- lingsinsatser för män respektive kvinnor ska tillämpas inom förvaltningen. Syftet är att identifiera eventuella oförklarliga skillnader i möjlighet till kom- petensutveckling mellan könen.

Mångfaldsarbetet har under 2009 varit ett prioriterat område inom riks- dagsförvaltningen. Arbetet har bedrivits i syfte att skapa ökad kunskap i linje- organisationen om de mervärden som kan uppnås genom en diversifierad personalgrupp. Under året har seminarier anordnats för ledningsgruppen och personalenheten. Under året hann man inte med de aktiviteter som var plane- rade, ett chefsinternat med mångfald som tema genomfördes i januari 2010.

En policy mot samt riktlinjer för hantering och utredning av kränkande be- handling har utarbetats under 2009.

Friskvård

Ett omfattande utbud av friskvård erbjuds riksdagsledamöter och anställda vid riksdagsförvaltningen, partikanslierna och JO. Målsättningen är att stimulera till egna aktiva åtgärder för att främja hälsa och få en ökad frisknärvaro. Många har också tagit vara på möjligheterna till olika friskvårdsaktiviteter.

I genomsnitt deltar 125 personer i veckan i någon av de olika aktiviteterna som anordnas, exempelvis motionsgymnastik, meditation och vattengymnas- tik. Det finns också möjlighet till individuell styrketräning, och under 2009 genomfördes över 130 styrketräningspass per vecka av anställda och ledamö- ter.

Ett möjligt resultat av förvaltningens friskvårdssatsningar kan vara den nedgående trenden för den årliga sjukfrånvaron. Den fortsätter att minska, då särskilt bland kvinnor.

Ergonomi och företagshälsovård

Under året har drygt 60 ergonomiska arbetsplatsbesök genomförts vid arbets- platserna hos anställda och ledamöter. Syftet är att förebygga muskel- och belastningsskador.

Under 2009 har ca 200 hälsoundersökningar genomförts. Genomgående har ledamöter och anställda god hälsa, och endast i undantagsfall har resulta- tet från hälsoundersökningen lett till vidare utredning.

60

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Tabell: Medelbetyg för personalrelaterade frågor

Ledamöter

Partikanslianställda

2009

2008

2009

2008

Friskvård

8,0

8,1

8,0

7,5

Företagshälsovård

7,7

7,9

Språkutbildning

8,2

7,9

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig tid var oförändrad 2009 i jämförelse med 2008. Antalet medarbetare som varit långtidssjukfrånvarande (de som var frånvarande på hel- eller deltid på grund av sjukdom 60 dagar eller mer) fortsätter att minska.

Vid utgången av 2009 var det nio anställda som var långtidssjukfrånvaran- de, tre på heltid och sex på deltid. Resterande av de 25 har återgått till arbete, fött barn och är föräldraledig eller har slutat (se tabell). Den positiva trenden kan också avläsas i att det var 19 medarbetare som var långtidsfrånvarande vid årsskiftet 2007/2008 och 12 vid årsskiftet 2008/2009.

Tabell: Läget vid årsskiftet för medarbetare med långtidssjukfrånvaro under året

Antal 2009

Antal 2008

Långtidssjuka

9

12

Är åter i arbete

13

9

Föräldralediga

2

4

Slutat

1

2

Totalt

25

27

Kvinnornas sjukfrånvaro var fortsatt högre än männens, 3,5 % respektive 1,9 % i förhållande till tillgänglig arbetstid. Kvinnorna är överrepresenterade bland dem som är långtidssjukfrånvarande. Av de nio som var fortsatt lång- tidssjukfrånvarande vid årsskiftet var åtta kvinnor.

61

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Tabell: Sjukfrånvaron

2009

2008

2007

2006

2005

Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid

2,8

2,8

3,8

3,9

4,7

Antal årsarbetare86

625

626

619

617

617

Antal individer med sjukfrånvaro

337

341

349

344

331

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i

förhållande till total sjukfrånvaro i %

41,3

45,1

57,7

60,3

64,2

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i

förhållande till tillgänglig tid i %

1,2

1,3

2,2

2,3

3,0

Antal individer med långtidssjukfrånvaro

25

27

30

32

42

Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbets-

tid

3,5

3,3

4,5

4,7

5,8

Antal kvinnliga årsarbetare

355

352

353

354

353

Antal kvinnor med sjukfrånvaro

210

205

214

233

204

Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid

1,9

2,1

2,9

2,7

3,3

Antal manliga årsarbetare

269

274

267

262

264

Antal män med sjukfrånvaro

127

136

135

121

127

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i

% av tillgänglig arbetstid

1,4

1,6

2,4

5,6

5,6

Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller

yngre

24

20

29

39

41

Antal individer i åldersgruppen 29 år eller

yngre med sjukfrånvaro

15

17

27

33

36

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 3049 år i % av

tillgänglig arbetstid

2,9

3,0

4,5

4,3

4,8

Antal årsarbetare i åldersgruppen 3049 år

343

349

333

330

329

Antal individer i åldersgruppen 3049 år med

sjukfrånvaro

191

195

194

195

177

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre

i % av tillgänglig arbetstid

2,8

2,6

3,1

3,0

4,6

Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller

äldre

258

257

257

248

247

Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre

med sjukfrånvaro

131

129

128

116

118

86 Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter, bl.a. på grund av att sjuk- och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.

62

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

2.10 Prioriterade områden

I planeringsanvisningarna87 fastställde riksdagsstyrelsen ett antal prioriterade områden för 20092011. Nedan redogörs i tabellform för dessa områden och resultatet. Vissa av områdena beskrivs närmare i de avsnitt som anges i den första kolumnen.

Tabell: Prioriterade områden 20092011

Avsnitt

Område

Uppdrag

Planenligt

2.5

EU-ordförandeskapet

Att inom ramen för anvisad

Ja, genomfört.

budget ta fram ett fullgott under-

lag för genomförandet av de

aktiviteter som följer av EU-

ordförandeskapet.

1

Jubileum och evenemang

Att inom ramen för anvisad

Ja, genomfört.

budget ta fram ett fullgott under-

lag för genomförandet av de

jubileer och evenemang som

planeras.

2.9

Miljöledningsarbete

Att enligt uppdrag från riksdags-

Ja, certifierad

styrelsen tillse att organisationen

2009- 04-22 av det

är miljöcertifierad (ISO 14001)

ackrediterade

senast 2009-07-01.

certifieringsorga-

net SFK certifie-

ring.

2.7

Riksdagsförvaltningens

Att begränsa upplagor av tryckt

samlingar

material, genom att se över for-

merna för den digitala dokument-

hanteringen.

Att fortsätta utvecklingen av e-arkiv för riksdagsförvaltningens allmänna handlingar.

Att upprätta en plan för långsiktig vård av riksdagens konstsamling- ar.

Att utreda frågan om att upprätta och lagra riksdagstryckets origi- nal i elektronisk form.

Ja, genomfört.

Ja, genomfört.

Ja, pågår.

Ja, genomfört.

2.5

Riksdagskommittén

Att fortsätta arbeta för att genom-

föra riksdagens beslut med anled-

ning av Riksdagskommitténs förslag.

Att analysera konsekvenserna för riksdagsförvaltningen av eventu-

Ja, pågår.

Ja, genomfört

87 Dnr 250-1814-08/09.

63

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Avsnitt Område

Uppdrag

Planenligt

ella ändringar i riksdagsordningen med anledning av det nu aktuella Lissabonfördraget.

2.6Riksdagens byggnader och Att öka den fysiska tillgänglighe-

lokaler

ten till riksdagens byggnader.

Att fortsätta upprustningen av

befintliga sammanträdes- och

konferenslokaler.

2.6

Säkerhet och sårbarhet

Att vidta åtgärder enligt hand-

lingsplan efter genomförd säker-

hetsöversyn.

Ja, pågår.

Ja, pågår.

Ja, genomfört.

Att prioritera säkerhetsfrågor vid om- och tillbyggnader av riksda- gens lokaler.

Att vidta åtgärder för att öka IT- säkerheten.

Att vidta åtgärder för att stärka riksdagsförvaltningens kris- och beredskapsorganisation.

Att vidta åtgärder för att öka det generella säkerhetstänkandet inom riksdagsförvaltningen.

Ja, pågår.

.

Ja, pågår.

Ja, genomfört.

Ja, pågår.

2.6

Riksdagsförvaltningens IT- Att under perioden 20092010

Ja, pågår.

verksamhet

arbeta för att öka användarnas

nöjdhet (NKI) med det IT-stöd

som erbjuds.

Att genom olika former av e-deltagande (e-demokrati) bidra till en ökad dialog mellan riks- dagsledamöter och väljare.

2.9Systematiskt arbetsmiljö- Att under 2009 följa upp, och om

arbete

behov föreligger revidera, de

handlingsplaner som utarbetats

2008/2009.

2.9

Mångfald

Att under 2009 ge stöd till organi-

sationens inventering av hur

mångfaldsperspektivet kan integ- reras i verksamheten. Målet är att 75 % av enheterna har genomfört, dokumenterat och redovisat inventeringen till personalenheten senast vid utgången av år 2009.

Ja, pågår.

.

Delvis.

Nej.

64

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

2.11 Styrelseuppdrag, strategiska frågor m.m.

Förvaltningen får även under löpande år uppdrag från riksdagsstyrelsen. Nedan redovisas en lägesrapport för de uppdrag som förväntas få stor ekono- misk betydelse för förvaltningen, betydelse för ledamöters möjlighet att utföra sitt uppdrag eller som kan komma att leda till förslag från riksdagsstyrelsen om förändringar i lagstiftningen m.m. Även uppdrag som avslutats under året redovisas. I något fall fortsätter arbetet med att genomföra föreslagna åtgärder även sedan uppdraget avrapporterats för styrelsen.

Arvoden för uppdrag inom riksdagen (dnr 019-2205-06/07)

Med anledning av en skrivelse från EU-nämnden beslutade styrelsen i april 2007 att tillsätta en beredningsgrupp för att överväga behovet av ändring i reglerna om arvode för uppdrag inom riksdagen. Beredningsgruppen lämnade ett förslag till styrelsen i januari 2009. På förslag från styrelsen har riksdagen under året beslutat om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. till riks- dagen, dess myndigheter och organ.

Uppdraget är därmed avslutat.

Förändrad organisation för säkerhet, kris- och beredskapsplanering samt säkerhetsöversyn (dnr 280-1400-07/08)

I januari 2008 fattade styrelsen ett principbeslut om förändrad organisation inom riksdagsförvaltningen för säkerhet och om kris- och beredskapsplane- ring. Utvecklingsarbetet inom säkerhetsområdet har fortsatt. Styrelsen har bl.a. beslutat att förvaltningen ska redovisa förslag till beredskaps- och säker- hetsnivåer för godkännande. Ett sådant förslag presenterades för styrelsen vid dess sammanträde 17 juni.

Uppdraget är därmed avslutat

Översyn av Riksrevisionen (dnr 019-2470-06/07)

Riksdagsstyrelsen beslutade i april 2007 att tillkalla en parlamentariskt sam- mansatt kommitté, den s.k. Riksrevisionsutredningen, för att följa upp refor- men av den statliga revisionen. Utredningen lämnade den 19 november 2008 sitt delbetänkande Uppföljning av Riksrevisionsreformen Riksrevisionens styrelse, ledning och hanteringen av effektivitetsgranskningar till styrelsen. Slutbetänkandet Uppföljning av Riksrevisionsreformen II - Effektivitetsrevi- sionen, den årliga revisionen och den internationella verksamheten lämnades den 12 maj 2009. Med anledning av de båda betänkandena beslutade styrelsen efter remissbehandling att lämna förslag till lagändringar till riksdagen den 21 oktober 2009.

Uppdraget är därmed avslutat

65

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen (dnr 250-1038-06/07)

Riksdagsstyrelsen gav i december 2006 i uppdrag till samhällsvetenskapliga institutionen vid Örebro universitet att göra en uppföljning av stödet till riks- dagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Uppdraget avrap- porterades till styrelsen i februari 2008 (2007/08:URF1).

Styrelsen beslutade därefter i mars 2008 att rapporten skulle remitteras till riksdagspartiernas gruppkanslier. Parallellt med detta ärende har även en slutberedning skett av rapporten från arbetsmarknadsutskottets kansli om ansvarsfördelningen mellan partikanslier i riksdagen och riksdagsförvaltning- en m.m. (2007/08:URF2). Förslaget presenterades vid riksdagsstyrelsens sammanträde i maj 2009. Resultatet av arbetet genomförs nu successivt. Bland annat har förvaltningen tillsatt en tjänsteman med särskilt ansvar för samordning med riksdagspartiernas gruppkanslier.

Uppdraget är därmed slutredovisat.

Nya mötes- och konferenslokaler, Puckeln (dnr 270-4463-04/05, 252- 1284-07/08, 270-3289-07/08)

I mars 2007 fattade styrelsen ett principbeslut om att fortsätta projekteringen för de nya mötes- och konferenslokalerna på Helgeandsholmen. I april beslu- tade styrelsen om en budget för det fortsatta projekteringsarbetet under 2008.

Stockholms stadsbyggnadsnämnd (SBN) bordlade detaljplaneärendet vid tre på varandra följande möten för att vid sitt möte den 2 oktober 2008 åter- remittera ärendet till Stockholms stadsbyggnadskontor (SBK). Riksdagsför- valtningens behandling av ärendet vilar i avvaktan på Stockholms stadsbygg- nadsnämnds beslut i planärendet.

Handlingsprogram för jämställdhet för valperioden 20062010 (dnr 30-31-04/05)

I april 2007 fattade riksdagsstyrelsen beslut om ett handlingsprogram för jämställdhet i riksdagen för valperioden 20062010. Programmet ska följas upp och utvärderas före valperiodens slut. Arbetet fortskrider i huvudsak enligt planen, och bl.a. har framtagandet av fördjupad statistik påbörjats. Ett möte på temat jämställdhet och politik genomfördes enligt handlingsplanen under det svenska ordförandeskapet hösten 2009. En rad frukostmöten och seminarier har arrangerats. Den 14 oktober presenterades en analys av ut- skottspresidiernas sammansättning ur jämställdhetsperspektiv sedan enkam- marriksdagen infördes för ordförandekonferensen. Styrelsen fick den 18 november en lägesrapport om arbetet.

Riksdagens nämnder (dnr 049-321-08/09)

Riksdagsstyrelsen gav den 22 oktober 2008 förvaltningen i uppdrag att se över regleringen av riksdagens nämnder. Översynen skulle vara slutförd senast den 31 mars 2009. Styrelsen beslutade den 15 april att förlänga tiden för översynen till den 31 oktober 2009. Översynen av regleringen pågår.

66

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

Arbetet ska även samordnas med den pågående översynen av riksdagsförvalt- ningens instruktion (se nedan). Förvaltningen har för avsikt att återkomma till styrelsen i april 2010.

Översyn av lagen (2006:999) om ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen m.m. (dnr 250-327-08/09)

Riksdagsstyrelsen gav den 22 oktober 2008 förvaltningen i uppdrag att göra en översyn av de ekonomiadministrativa bestämmelserna på riksdagsområdet. Översynen skulle vara slutförd senast den 31 mars 2009.

Den 15 april fick riksdagsstyrelsen en redovisning av den pågående bered- ningen och hade inget att invända när det gäller inriktningen av den fortsatta hanteringen av ärendet och inte heller beträffande tidsplanen att slutföra över- synen i maj. Utredningens betänkande har remissbehandlats. Resultatet av översynen kommer att samordnas med den beslutade översynen av riksdags- förvaltningens instruktion (se nedan).

Subsidiaritetskontroll m.m. enligt Lissabonfördraget (dnr 019-3041- 07/08)

Styrelsen beslutade den 13 juni 2008 att tillkalla en utredare med uppdrag att utarbeta ett förslag om riksdagens hantering av subsidiaritetskontrollen m.fl. förslag enligt Lissabonfördraget. Uppdraget skulle slutredovisas under hösten 2008. Styrelsen beslutade den 17 december 2008 om förlängd utredningstid till den 1 mars 2009. Ett förslag till rapport stämdes av med gruppledarna den 25 mars 2009. Uppdraget slutredovisades för styrelsen den 20 maj 2009, och styrelsen beslutade att överlämna utredningens lagförslag till riksdagen för ställningstagande. Riksdagen har sedan sagt ja till styrelsens förslag med två mindre ändringar den 12 november 2009. Beslutet innebär bl.a. ändringar i riksdagsordningen som trädde i kraft den 1 december 2009.

Uppdraget är därmed avslutat.

Miljöledning och uppföljning av betydande miljöaspekter (dnr 233- 754-07/08)

Ett miljöledningssystem har etablerats och vidareutvecklats under året. Den 22 april 2009 miljöcertifierades88 riksdagsförvaltningen enligt ISO 14001.

Uppdraget är därmed slutredovisat.

Riksdagens fastigheter (dnr 270-2775-2008/09)

Styrelsen beslutade den 17 juni 2009 att ge riksdagsförvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att utarbeta en underhålls- och renoveringsplan för riksdagsförvaltningens fastigheter. Styrelsen beslutade samtidigt att uppdra åt

88 Se även avsnitt 2.9 Myndighet och arbetsgivare

67

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

förvaltningen att ingå hyresavtal för evakueringslokaler i samband med före- stående renoverings- och underhållsarbeten i fastigheten Mercurius.

Den 21 oktober 2009 beslutade styrelsen att riksdagsförvaltningen får teckna ett långsiktigt hyreskontrakt för plan 5 i fastigheten Jakob Större 18, med inriktning på att lokaliseringen där blir permanent. Styrelsen beslutade också att uppsägningen av hyreskontrakt i fastigheterna Mercurius 12 och Cephalus 10 kan inledas samt att avsätta medel för eventuella ersättningar till följd av uppsägningen av hyreskontrakt.

Översyn av riksdagsförvaltningens instruktion (dnr 230-2528- 2008/09)

Styrelsen beslutade den 20 maj 2009 att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av de författningar som reglerar ledningen av riksdags- förvaltningen och ansvarsfördelningen mellan olika organ inom förvaltning- en. Riksdagsförvaltningen ska i samband med detta även se över vissa tjäns- tebenämningar. Resultatet av översynen ska enligt planen presenteras för styrelsen under våren 2010.

68

RESULTATREDOVISNING 2009/10:RS2

2.12 Anslagsöversikt

Årets anslagsförbrukning

Sammanfattningsvis har 94 % av riksdagsförvaltningens disponibla anslag förbrukats under 2009. Anslagssparandet uppgår till 93 miljoner kronor varav 58 miljoner kronor89 avser ledamotsanslaget och 35 miljoner kronor90 avser förvaltningsanslaget.

Förbrukningen på anslaget Stöd till politiska partier uppgår till 165 miljoner kronor vilket motsvarar 97 % av disponibelt anslag.

Tabell: Anslagsförbrukning (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1

2009

2008

2007

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag

760,6

762,3

776,2

2:2 Riksdagens förvaltningsanslag, ramanslag

636, 5

588,3

740,391

Summa

1 397,1

1 350,6

1 516,5

6:6 Stöd till politiska partier

165,0

171,9

157,9

Total anslagsförbrukning

1 562,1

1 522,5

1 674,4

Årets anslagssparande

Tabell: Utgående anslagssparande per den 31 december (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1

2009

2008

2007

2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

57,6

40,6

25,8

2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

35,2

86,8

45,1

Summa

92,8

127,4

70,9

6:6 Stöd till politiska partier

5,2

3,4

17,4

Totalt anslagssparande

98,0

130,8

88,3

Anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Det uppkomna anslagssparandet, 57,6 miljoner kronor, avseende ledamotsan- slaget avser till största delen lägre kostnader för resor, arvoden, pensioner och inkomstgarantier samt för teleadministration och inkommande besök och konferenser.

89Utgör 7 % av disponibelt anslag.

90Utgör 5 % av disponibelt anslag.

91I anslagsutfallet ingår engångsinlösen av lån på 161,3 miljoner kronor avseende inlösen av lån för riksbyggnaderna.

69

2009/10:RS2 RESULTATREDOVISNING

Anslag 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag

Det uppkomna anslagssparandet, 35,2 miljoner kronor, avseende förvalt- ningsanslaget avser till största delen löner m.m., IT- och tryckeriverksamhet samt centralt avsatta medel för uppföljning och utvärdering.

Anslag 6:6 Stöd till politiska partier

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partierna. För 2009 upp- visade anslaget ett anslagssparande på ca 5,2 miljoner kronor.

70

2009/10:RS2

- 71 -

3 Finansiell redovisning

3.1 Resultaträkning

Resultaträkning (Belopp anges i tkr)

2009-01-01

2008-01-01

Not

2009-12-31

2008-12-31

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Intäkter av anslag

1

1 136 380

1 091 768

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2

37 974

40 128

Intäkter av bidrag

115

111

Finansiella intäkter

3

196

3 691

SUMMA

1 174 665

1 135 699

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Kostnader för personal och ledamöter

4

876 149

1 138 149

Kostnader för lokaler

15 199

16 013

Övriga driftkostnader

317 444

277 503

Finansiella kostnader

5

31 515

29 051

Avskrivningar

61 113

65 110

SUMMA

1 301 420

1 525 826

VERKSAMHETSUTFALL

126 755

-390 127

TRANSFERERINGAR

Medel som erhållits från statsbudgeten för

finansiering av bidrag

432 671

430 728

Medel som erhållits från myndigheter för

finansiering av bidrag

741

Lämnade bidrag

6

432 671

431 468

SALDO

0

0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

7

126 755

390 127

71

2009/10:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

3.1 Balansräkning

(Belopp anges i tkr)

Not

2009-12-31

2008-12-31

TILLGÅNGAR

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Balanserade utgifter för utveckling

979

0

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

1 568

800

SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

8

2 547

800

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader, mark och annan fast egendom

1 036 355

1 066 868

Förbättringsutgifter på annans fastighet

585

1 138

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

92 417

96 826

Pågående nyanläggningar

38 384

28 552

SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

9

1 167 741

1 193 383

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i bostadsrättsföreningar

2 159

2 159

SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

10

2 159

2 159

FORDRINGAR

Kundfordringar

11

1 277

1 993

Fordringar hos andra myndigheter

12

16 942

17 886

Övriga fordringar

39

298

SUMMA FORDRINGAR

18 258

20 177

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Förutbetalda kostnader

24 945

25 465

Övriga upplupna intäkter

500

SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

13

25 445

25 465

AVRÄKNING MED STATSVERKET

14

67 972

127 425

KASSA OCH BANK

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

137 225

184 816

Kassa, plusgiro och bank

30

30

SUMMA KASSA OCH BANK

137 255

184 846

SUMMA TILLGÅNGAR

1 285 433

1 299 405

72

FINANSIELL REDOVISNING 2009/10:RS2

(Belopp anges i tkr)

Not

2009-12-31

2008-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

MYNDIGHETSKAPITAL

Statskapital

15

1 003 879

1 034 372

Donationskapital

16

2 345

2 365

Balanserad kapitalförändring

17

2 184 543

1 848 150

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

7

126 755

390 127

SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL

1 305 074

1 201 540

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

18

2 282 091

2 185 385

Övriga avsättningar

19

15 000

0

SUMMA AVSÄTTNINGAR

2 297 091

2 185 385

SKULDER M.M.

Lån i Riksgäldskontoret

20

156 650

149 864

Skulder till andra myndigheter

21

22 371

28 347

Leverantörsskulder

54 825

76 020

Övriga skulder

22

14 198

15 430

SUMMA SKULDER M.M.

248 044

269 661

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Upplupna kostnader

36 369

35 894

Oförbrukade bidrag

0

195

Övriga förutbetalda intäkter

9 003

9 810

SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

23

45 372

45 900

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

1 285 433

1 299 405

STÄLLDA PANTER

inga

inga

ANSVARSFÖRBINDELSER

inga

inga

73

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

3.2Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr)

Ingående

Årets till-

Med-

Indrag-

Totalt

Netto-

Utgående

2009-12-31

över-

delning

givet

ning

disp.

utgifter

över-

förings-

enligt

anslags-

belopp

förings-

belopp

anslags-

över-

belopp

direktiv

skrid-

ande

Anslag 01 2:1, ramanslag

(Not 24)

40 627

818 128

40 627

818 128

760 564

57 564

Riksdagens ledamöter och

partier m.m.

40 627

818 128

40 627

818 128

760 564

57 564

Anslag 01 2:2, ramanslag

(Not 25)

86 798

645 609

60 691

671 716

636 471

35 245

Riksdagens förvaltningsan-

slag

Ap 1. Förvaltningskostnader

62 832

600 609

38 475

624 966

589 846

35 120

Ap 2 Riksdagens fastigheter

23 966

45 000

22 216

46 750

46 625

125

Anslag 26 1:4, Övergångs-

effekter av kostnadsmässig

anslagsavräkning

Riksdagsförvaltningen

5 391

5 391

5 391

Anslag 01 6:6 Stöd till

politiska partier (Not 26)

3 421

170 200

3 421

170 200

165 010

5 190

Ap 1. Stöd till politiska

partier

3 421

170 200

3 421

170 200

165 010

5 190

SUMMA TOTALT

130 846

1 633 937

5 391

104 739

1 665 435

1 567 436

97 999

Redovisning mot inkomsttitel

Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.

Redovisning mot bemyndiganden

Tilldelad

Ingående

Utestående

Utestående åtaganden

bemyn-

åtaganden

åtaganden

diganderam

2009-12-31

2010

2011

Anslag 1:2:6, ramanslag

001 Stöd till politiska partier

170 200

123 757

123 757

74

FINANSIELL REDOVISNING 2009/10:RS2

3.3 Finansieringsanalys

(Belopp anges i tkr)

2009-01-01

2008-01-01

Not

2009-12-31

2008-12-31

DRIFT

Kostnader

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

Intäkter av avgifter och andra ersätt- ningar

Intäkter av bidrag Övriga intäkter

Summa medel som tillförts för finansie- ring av drift

Minskning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder

Förändring av myndighetskapital hän- förbar till övergångseffekter mm

Kassaflöde från drift INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar

Summa investeringsutgifter

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret

amorteringar

Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts stats- budgeten

Försäljning av anläggningstillgångar

Summa medel som tillförts för finansie- ring av investeringar

Kassaflöde till investeringar TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

Utbetalningar i transfereringsverksam- het

Finansiering av transfereringsverk- samhet

Medel som erhållits från statsbudgeten för finasniering av bidrag

Medel från andra myndigheter för finansiering av bidrag

Summa medel som erhållits för finansie- ring av transfereringsverksamhet

27

1 128 562

1 100 378

1 136 380

1 091 768

28

37 974

39 978

115

111

196

3 691

1 174 665

1 135 549

1 939

4 654

28 930

12 919

29

23 222

42 334

43 435

34 671

69 903

2 587

37 258

69 903

37 421

42 899

30 635

34 954

156

6 786

8 101

30 472

61 802

432 671

431 468

432 671

431 468

432 671

430 728

741

432 671

431 468

75

2009/10:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

(Belopp anges i tkr)

2009-01-01

2008-01-01

Not

2009-12-31

2008-12-31

Kassaflöde till/från transfereringsverk-

samhet

0

0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA

11 862

18 365

MEDEL

(belopp anges i tkr)

2009-01-01

2008-01-01

Not

2009-12-31

2008-12-31

SPECIFIKATION AV FÖRÄND-

RING AV LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början

57 421

75 786

Minskning av tillgodohavande i Riks-

gäldskontoret

47 591

31 118

Ökning av avräkning med statsverket

59 453

56 483

Summa förändring av likvida medel

11 862

18 365

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS

69 283

57 421

SLUT

76

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

3.4Tilläggsupplysningar och noter

Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2006:999) med ekono- miadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (REA-lagen) samt föreskriften (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften.

Riksdagen beslutade den 12 november 2008 om ändringar i 6 § REA-lagen med anledning av bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2009.

Efter brytdagen har fakturor överstigande 100 000 kronor bokförts som pe- riodavgränsningsposter. Motsvarande beloppsgräns föregående år var 50 000 kronor.

Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för riksdagsförvaltningen.

Ändrade redovisningsprinciper

De nya reglerna om kostnadsmässig anslagsavräkning fr.o.m. den 1 januari 2009 innebär att kostnader, inte utgifter, avräknas anslag.

För att anslagsmässigt hantera periodiseringar som gjordes i årsbokslutet 2008 fick riksdagsförvaltningen tillgång till en anslagspost under det särskilda anslaget utgiftsområdet 26 01 004, Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning.

Periodiseringar, 5 391 tkr tillhörande förvaltningsanslaget, har inte påver- kat resultaträkningen under år 2009, utan bokförts direkt mellan posten Ba- lanserad kapitalförändring och det särskilda anslaget.

De periodiseringar som avsåg ledamotsanslaget, 13 054 tkr, har tillgodo- förts detta anslag och är därmed en del av årets anslagssparande för ledamots- anslaget. Nettot av övergångseffekten blev således 7 663 tkr.

Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas anslaget först vid utta- get enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2008, 28 848 tkr, har år 2009 minskat med 4 011 tkr.

Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier un- dantas från bestämmelserna om kostnadsmässig anslagsavräkning.

77

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskon- toret.

Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar med en anskaffningskostnad på minst 20 000 kronor och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som mate- riell anläggningstillgång.

Immateriella anläggningstillgångar

För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 000 kronor och en beräknad ekonomisk livslängd på 5 år eller längre. Förbätt- ringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 000 kronor.

Pågående arbeten

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anlägg- ningstillgång eller ej vid tidpunkten då lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar. Vid större investeringar ingår även internt nedlagd tid samt ränta under byggnadstiden på kredit hos Riksgäldskontoret.

Tillämpade avskrivningstider

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för de berörda fas- tigheterna.

Tabell: Tillämpade avskrivningstider

Typ av anläggningstillgång

Avskrivningstid

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Balanserade utgifter för utveckling

3

år

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

310 år

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader, mark och annan fast egendom

50 år

Byggnadsinventarier

330 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet

310 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

310 år

78

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som anläggnings- tillgång, eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning be- räknas bli betalda. Utländska fordringar omräknas enligt växelkursen på balansdagen.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lagen (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lagen (1994:1065) med till- lämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).

Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomst- garantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräk- ningen. För 2008 beräknades även ett belopp avseende EU- parlamentarikernas ålderspension, egenlivränta och kompletterande efterle- vandepension samt riksdagsledamöternas kompletterande efterlevandepen- sion. För 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner mm i posten för

Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.

Tjänstemännens pensioner

Under posten Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avtalade pensioner till egen personal som beviljats delpension. Från och med 2009 anslagsavräknas pensionsskulden vid beslutstillfället, detta som följd av kostnadsmässig anslagsavräkning.

Pensioner till övriga tjänstemän vid riksdagsförvaltningen betalas genom Statens pensionsverk (SPV). Denna pensionsskuld redovisas i likhet med andra statliga myndigheters i SPV:s balansräkning.

Riksdagsledamöternas pensioner

Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som lämnat riksdagen redovisas till det försäkringstekniska värdet av pensionsåtaganden som beräk- nats av SPV i enlighet med gällande regelverk för affärsverk. Riktlinjerna innehåller ränteantagandet 1,8 % per år. SPV har beräknat pensionsskulden dels för de pensioner som utbetalas av SPV, dels för de pensioner som riks- dagsförvaltningen beviljat men som ännu inte är under utbetalning.

Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för när- varande sitter i riksdagen har gjorts enligt SPV:s modell under antagandet att alla ledamöter kvarstår i riksdagen under hela mandatperioden, dvs. fram till nästa val 2010.

79

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner; avsättningarna inkluderar därför sociala avgifter.

Riksdagsledamöters inkomstgarantier

Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inklusive sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp motsvarande förväntade framtida utbetal- ningar t.o.m. 2022. Avsättning görs baserat på de av ledamöterna anmälda förhållandena och på de inkomstgarantibelopp som gällde i januari 2009. Beloppet är nuvärdesberäknat med en diskonteringsfaktor på 3 %. Ingen uppräkning har gjorts för eventuella kommande prisbasbeloppshöjningar.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp med sina nominella belopp. Utländska skulder omräk- nas enligt växelkursen på balansdagen.

Övrig information

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet Organisation och personal.

Noter (tkr)

Resultaträkning

2009

2008

Not 1 Intäkter av anslag

Utgifter enligt anslagsavräkningen

1 567 436

1 522 496

Minskning av intjänad semesterlöneskuld före

2008

4 011

Korrigering i samband med utredning av avräk-

2 037

ning med statsverket

Total övergångseffekt

7 663

Medel som erhållits från statsbudgeten för

finansiering av bidrag

432 671

430 728

Summa

1 136 380

1 091 768

Not 2 Intäkter av avgifter och andra

ersättningar

Intäkter av hyror

18 376

19 027

Intäkter av försäljningsverksamhet

13 600

13 414

Övrigt

5 998

7 687

Summa

37 974

40 128

80

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

2009

2008

Not 3 Finansiella intäkter

Ränteintäkter från Riksgäldskontoret

123

3 561

Övrigt

73

131

Summa

196

3 691

Den stora minskningen avseende ränteintäkter från Riksgäldskontoret beror på en under året

lägre räntesats. Dessutom har ränta på återbetalat anslagssparande erlagts med 605 tkr vilket

minskat ränteintäkterna.

Not 4 Kostnader för personal och ledamöter

Kostnader för ledamöter (inklusive sociala avgif-

ter)

520 840

773 655

Kostnader för personal (inklusive sociala avgifter)

355 309

364 494

Summa

876 149

1 138 149

varav löne- och arvodeskostnader, exklusive

sociala avgifter

585 984

766 879

I delposten, Kostnader för ledamöter, ingår förutom årets ledamotsarvoden även förändring- en av de beräknade beloppen för riksdagsledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och kompletterande efterlevandepension.

I beloppet för 2008 ingår effekterna av förändrade ränte- och dödlighetsantaganden för beräkning av pensioner.

Not 5 Finansiella kostnader

Räntekostnader till Riksgäldskontoret

1 017

5 025

Räntekostnader avsättning pensioner till ledamö-

ter

30 400

24 000

Övrigt

98

26

Summa

-31 515

29 051

I posten Finansiella kostnader ingår beräknade räntekostnader för avsättning till ledamöter- nas pensioner.

Not 6 Lämnade bidrag

Stöd till politiska partier

165 010

171 885

Stöd till partigrupperna i riksdagen

249 642

244 371

Nordiska rådet

14 035

12 323

IPU

1 211

951

OSSE

949

883

Övrigt

1 824

1 055

Summa

432 671

431 468

81

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

2009

2008

Not 7 Årets kapitalförändring

Amorteringar, påverkar ej kapitalförändringen

from 2009

34 954

Avskrivningar anslagsfinansierade anläggnings-

tillgångar

30 477

65 110

Förändring av periodiseringar pensioner och

liknande förpliktelser

65 878

335 900

Räntekostnader avseende pensioner

30 400

-24 000

Förändring av övriga periodiseringar

72

Summa

126 755

390 127

I beloppet för Förändring av periodiseringar pensioner och liknande förpliktelser 2008 ingår effekterna av förändrade ränte- och dödlighetsantaganden för beräkning av pensioner.

Balansräkning

Not 8 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

IB Anskaffningar

32 645

32 645

Årets anskaffningar

979

Tidigare års avskrivningar

32 645

14 412

Tidigare års nedskrivningar

18 233

Bokfört värde

979

0

Rättigheter och andra immateriella anläggnings-

tillgångar

IB Anskaffningar

5 045

5 045

Årets anskaffningar

1 609

Tidigare års avskrivningar

4 245

3 223

Årets avskrivningar

841

1 022

Bokfört värde

1 568

800

Summa bokfört värde immateriella anlägg-

ningstillgångar

2 547

800

Not 9 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark

IB Anskaffningar

1 583 047

1 550 403

Fört från Pågående nyanläggningar

26 908

Årets anskaffningar

650

5 736

Tidigare års avskrivningar

516 179

485 140

Årets avskrivningar

31 163

31 039

Bokfört värde

1 036 355

1 066 868

Taxeringsvärden

227 218

227 218

82

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Iason 1, Milon 9, Kvas- ten 8, Aurora 2 och Ormsaltaren 6.

2009

2008

Förbättringsutgifter på annans fastighet

IB Anskaffningar

6 950

6 950

Tidigare års avskrivningar

5 812

5 159

Årets avskrivningar

553

653

Bokfört värde

585

1 138

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

IB Anskaffningar

332 968

339 410

Fört från Pågående nyanläggningar

5 208

2 271

Årets anskaffningar

18 981

17 330

Utrangeringar

12 844

26 043

Tidigare års avskrivningar

236 143

229 354

Årets avskrivningar

28 475

32 396

Korrigeringar av tidigare års avskrivningar

12 723

25 607

Bokfört värde

92 417

96 826

Pågående nyanläggningar

IB Anskaffningar

28 552

10 893

Årets anskaffningar

15 040

46 837

Avslutade

5 208

29 178

Bokfört värde

38 384

28 552

Summa bokfört värde materiella anläggnings-

tillgångar

1 167 741

1 193 383

Posten Pågående nyanläggningar består av upparbetade kostnader för de nya mötes- och konferenslokaler som planeras på Helgeandsholmen, det s.k. Puckelnprojektet, 18 922 tkr och reservkraft för datorhallar, UPS-projektet, 19 462 tkr.

Not 10 Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde

2 159

2 159

Uppskattat marknadsvärde

48 158

48 158

Not 11 Kundfordringar

Kundfordringar

1 277

1 993

Summa

1 277

1 993

Skillnaden mellan åren beror på att hyresavisering skedde i januari 2010, därav ingen hyres- fordran i bokslutet.

83

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

2009

2008

Not 12 Fordringar hos andra myndigheter

Mervärdesskattefordran

15 387

16 743

Övrigt

1 555

1 144

Summa

16 942

17 886

Not 13 Periodavgränsningsposter

Årskort flyg

2 177

2 841

Årskort tåg

10 067

9 460

Övrigt

13 201

13 165

Summa

25 445

25 465

Not 14 Avräkning med statsverket

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans

0

0

Redovisat mot anslag

165 010

171 885

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som

betalats till icke räntebärande flöde

165 010

171 885

Fordringar/Skulder avseende anslag i icke

räntebärande flöde

0

0

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans

127 425

70 942

Redovisat mot anslag

1 402 426

1 350 611

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

1 367 810

1 407 094

Fordran semesterlöneskuld 2008

28 848

Förändring av semesterlöneskuld 2008

4 011

Fordringar/Skulder avseende anslag i räntebä-

rande flöde

67 972

127 425

Summa Avräkning med statsverket

67 972

127 425

Not 15 Statskapital

Ingående balans

1 034 372

615 791

Under året anskaffat statskapital

Under året utskiftat statskapital

Fört från föregående års kapitalförändring via

balanserad kapitalförändring

30 493

15 121

Under året omfört till statskapital från balanserad

kapitalförändring

433 702

Utgående balans

1 003 879

1 034 372

84

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

2009

2008

Not 16 Donationskapital

Ingående balans

2 365

2 385

Fört från föregående års kapitalförändring via

balanserad kapitalförändring

20

20

Utgående balans

2 345

2 365

Not 17 Balanserad kapitalförändring

Ingående balans

1 848 151

1 230 674

Föregående års kapitalförändring

390 127

36 233

Fört till statskapital från föregående års kapital-

förändring

30 493

15 121

Fört till donationskapital från föregående års

kapitalförändring

20

20

Avgår skuld avseende semesterdagar intjänade

före 2009

28 848

Avgår övergångseffekter kostnadsmässig anslags-

avräkning

7 663

Anskaffningar statskapital

646 664

Avskrivningar statskapital

212 961

Korrigering i samband med utredning av avräk-

ning med statsverket

2 037

Avsättningar för ledamöternas inkomstgarantier

och pensioner

162 682

Utgående balans

2 184 543

1 848 151

Den balanserade kapitalförändringen för 2009 består av avsättningar för ledamöternas in- komstgarantier och pensioner samt avskrivningar av anslagsfinansierade anläggningstillgångar.

Den balanserade kapitalförändringen från 2008 har reglerats i samband med övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning dels genom överföring till konto Ingående balans fordran semesterlöneskuld, 28 848 tkr, och dels genom överföring till konto Övergångsef- fekter av kostnadsmässig avräkning, 5 391 tkr, samt genom överföring till konto Riksdagens ledamöter 13 054 tkr.

85

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

2009

2008

Not 18 Avsättningar för pensioner och liknan-

de förpliktelser

Deltidspensioner för tjänstemän

Ingående avsättning

843

793

Årets pensionskostnad

868

649

Årets pensionsutbetalningar

440

600

Utgående avsättning

1 271

843

I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med

249

165

Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat

riksdagen

Ingående avsättning

1 241 500

1 074 000

Fört från Pensionsavsättning till EU-

parlamentariker

52 148

Avsatt till pensioner

76 093

61 384

Årets pensionskostnad

80 007

218 305

Årets pensionsutbetalningar

61 547

60 042

Utgående avsättning

1 388 201

1 293 648

I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med

271 027

252 566

Pensionsavsättning till ledamöter som tjänstgör i

riksdagen

Ingående avsättning

718 660

450 000

Avsatt till pensioner

62 091

49 150

Årets pensionskostnad

15 064

219 510

Utgående avsättning

795 815

718 660

I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med

155 372

140 308

Pensionsavsättning till EU-parlamentariker

Ingående avsättning

52 148

Avsatt till pensioner

52 148

Fört till Pensionsavsättning till ledamöter som

lämnat riksdagen

52 148

Årets pensionskostnad

1 024

Årets pensionsutbetalningar

1 024

Utgående avsättning

52 148

I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med

10 181

Fr.o.m. 2009-07-01 upparbetar EU-parlamentarikerna sina pensionsrätter i EU-parlamentet, dvs. inga nya pensionsrätter upparbetas i det svenska systemet. Tidigare års pensionsavsätt- ning för EU-parlamentariker har överförts till Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen.

86

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

2009

2008

Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen

Ingående avsättning

120 086

138 000

Utfästa inkomstgarantier

Årets kostnad för inkomstgarantier

8 368

14 239

Årets utgifter för inkomstgarantier

31 650

32 153

Utgående avsättning

96 804

120 086

I ovanstående belopp ingår sociala avgifter med

23 412

29 043

Summa Avsättningar för pensioner och lik-

nande förpliktelser

2 282 091

2 185 385

Not 19 Övriga avsättningar

Övriga avsättningar

15 000

0

Utgående balans

15 000

0

Avsättningar för eventuella ersättningar till följd av uppsägning av hyreskontrakt i samband

med renovering och underhåll av fastigheterna Cephalus och Mercurius har gjorts med

15 000 tkr.

Not 20 Lån i Riksgäldskontoret

Ingående balans

149 864

141 920

Under året upptagna lån

37 421

42 899

Årets amorteringar

-30 635

34 954

Utgående balans

156 650

149 864

Av riksdagen beviljad låneram

(enl. anslagsdirektiv)

300 000

300 000

Not 21 Skulder till andra myndigheter

Arbetsgivaravgift

12 525

13 047

Statens pensionsverk

2 620

9 919

Övrigt

7 226

5 381

Summa skulder till andra myndigheter

22 371

28 347

Not 22 Övriga skulder

Personalens källskatt

14 082

14 789

Övrigt

116

641

Summa övriga skulder

14 198

15 430

Not 23 Periodavgränsningsposter

Semesterlöner

19 164

19 201

Sociala avgifter

9 429

10 651

Förutbetalda intäkter hyror och prenumerationer

9 003

9 810

Övrigt

7 776

6 238

Summa periodavgränsningsposter

45 372

45 900

87

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

2009

2008

Anslagsredovisning

Not 24 Uo 01 2:1 Riksdagens ledamöter och

partier m.m.

Av riksdagen beviljad anslagskredit (5 % 2008

och 2009)

40 906

38 857

Not 25 Uo 01 2:2 Riksdagens förvaltningsan-

slag

Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2008

och 2009)

19 368

18 899

Not 26 Anslag 01 6:6 Stöd till politiska partier

Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2008

och 2009)

5 106

5 106

Finansieringsanalys

Not 27 Kostnader

Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen

1 301 420

1 525 826

avgår avskrivningar

61 113

65 110

avgår årets förändringar av avsättningar för

pensioner mm

111 705

359 909

avgår realisationsförlust

40

429

Summa

1 128 562

1 100 378

Not 28 Intäkter av avgifter och andra ersätt-

ningar

Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen

37 974

40 128

avgår realisationsvinster

0

150

Summa

37 974

39 978

Not 29 Förändring av Myndighetskapital

hänförbar till övergångseffekter mm

Total övergångseffekt

7 663

Korrigering i samband med utredning av avräk-

ning med statsverket

2 037

Överförd fordran till konto 1780 avseende

semesterlöneskuld t.o.m 2008

28 848

Summa

23 222

88

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

3.5 Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr)

2009

2008

2007

2006

2005

Låneram i Riksgäldskontoret

Beviljad

300 000

300 000

300 000

450 000

450 000

Utnyttjad

156 650

149 864

141 919

272 731

132 666

Kontokredit hos Riksgäldskonto-

ret

Beviljad

146 373

140 709

150 486

135 483

129 490

Maximailt utnyttjad

27 823

74 660

31 884

Räntekonto Riksgäldskontoret

Ränteintäkter

12392

3 561

2 161

348

684

Räntekostnader

441

46

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Avgiftsintäkter

37 974

40 128

38 941

54 935

58 518

Beräknat belopp i anslagsdirektivet

Anslagskredit

Beviljad

Riksdagens ledamöter

och

partier

40 906

m.m.

38 857

38 556

23 115

21 759

Riksdagsförvaltningens

förvalt-

ningskostnader

19 398

18 899

22 012

17 530

17 088

Stöd till politiska partier

5 106

5 106

5 106

5 106

1 702

Utnyttjad anslagskredit

Riksdagens ledamöter

och

partier

m.m.

Riksdagsförvaltningens

förvalt-

ningskostnader

Stöd till politiska partier

Anslagssparande

Ramanslag

Riksdagens ledamöter

och

partier

m.m.

57 564

40 627

25 768

30 855

44 454

Riksdagsförvaltningens förvalt-

ningskostnader

35 245

86 798

45 174

51 727

61 191

Stöd till politiska partier

5 190

3 421

17 422

5 680

109

92 Den stora minskningen avseende ränteintäkter från Riksgäldskontoret beror på en under året lägre räntesats. Dessutom har ränta på återbetalat anslagssparande erlagts med 605 tkr vilket minskat ränteintäkterna.

89

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

2009

2008

2007

2006

2005

Bemyndiganden

Tilldelad ram

170 200

170 200

ingen

ingen

ingen

Utestående åtaganden

123 757

123 757

inga

inga

inga

Personal

Medelantal anställda (st)

665

664

659

655

646

Antalet årsarbetskrafter (st)

602

600

591

582

582

Driftkostnad per årsarbetskraft93

1 063

986

976

1 023

987

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring

126 755

390 127

36 233

19 322

31 100

Balanserad kapitalförändring

-2 184 543

1 848 150

1 230 674

754 815

785 895

93 Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter. Driftkostnaden för jämförelseåren har räknats om.

90

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamö- ter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av riksdagsförvaltningen under 2009.

Riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2009

Per Westerberg (m), ordförande

Ersättning: 1 647 393 kr

Sven-Erik Österberg (s), ledamot

Ersättning: 762 027 kr

Lars Lindblad (m), ledamot

Ersättning: 759 443 kr

Leif Jakobsson (s), ledamot

Ersättning: 788 792 kr

Övriga uppdrag:

Sabo AB, ordförande

MKB Fastighets AB, suppleant

Margareta Pålsson (m), ledamot

Ersättning: 776 143 kr

Övriga uppdrag:

Länsstyrelsen i Skåne län, ledamot Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR, ledamot

Skolverket 2009-07-01

Berit Andnor (s), ledamot

Ersättning: 920 600 kr

Morgan Johansson (s), ledamot

Ersättning: 620 895 kr

Magdalena Andersson (m), ledamot

Ersättning: 718 038 kr

Övriga uppdrag:

Stiftelsen Fria Media, ledamot Nationella Donationsrådet, ledamot

Roger Tiefensee (c), ledamot

Ersättning: 755 691 kr

Johan Pehrson (fp), ledamot

Ersättning: 759 991 kr

Övriga uppdrag:

Riksbankens Jubileumsfond, suppleant

Margareta Israelsson (s), ledamot

Ersättning: 753 250 kr

Kristina Zakrisson (s), suppleant

Ersättning: 638 510 kr

Hillevi Engström (m), suppleant

Ersättning: 798 467 kr

Övriga uppdrag:

AB Dina försäkringar, suppleant Rikspolisstyrelsens styrelse, ledamot

Tone Tingsgård (s), suppleant

Ersättning: 663 722 kr

Jan-Evert Rådhström (m), suppleant

Ersättning: 771 122 kr

Övriga uppdrag:

Vägverkets styrelse, ledamot

Karl Gustav Abramsson (s), suppleant

Ersättning: 684 321 kr

Övriga uppdrag:

Vilhelmina Bostäder AB, vice ordförande Västerbotten Tele och Data AB, ordförande Polismyndigheten i Västerbottens län, ord- förande

Ekobrottsmyndighetens insynsråd, ledamot

Alf Eriksson (s), suppleant

Ersättning: 686 166 kr

Övriga uppdrag:

Gentekniknämnden, ledamot Riksrevisionen, ledamot Oljekrisnämnden, ledamot

Bertil Kjellberg (m), suppleant

Ersättning: 672 236 kr

Övriga uppdrag:

Advokatfirman Bertil Kjellberg AB, leda- mot

Annika Qarlsson (c), suppleant

Ersättning: 668 213 kr

Övriga uppdrag:

Randello Invest AB, ledamot

Allan Widman (fp), suppleant

Ersättning: 666 130 kr

Övriga uppdrag:

Malmö kommunfullmäktige, ledamot

91

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

Elisebeht Markström (s), suppleant

Ersättning: 691 658 kr

Övriga uppdrag:

Kriminalvårdens insynsråd, ledamot Nationellt centrum för kvinnofrid, ledamot Nämnden för brottsskadeersättning, ledamot

Anders Forsberg, riksdagsdirektör

Ersättning: 1 164 768 kr

Övriga uppdrag:

Stiftelsen VJS, ordförande

92

2009/10:RS2

- 71 -

4 Bilaga till årsredovisningen

Nedan redogörs för behandlingen under år 2009 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.

Riksmötet 2009/10

Rskr. nr 165 till riksdagsstyrelsen (nr 163 till regeringen, nr 164 till Riksrevisionens styrelse)

Propostion 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010 Motioner

Betänkande 2009/10:FiU2 Protokoll 2009/10:52

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 138 till riksdagsstyrelsen (nr 137 till regeringen)

Betänkande 2009/10:KU33 Protokoll 2009/10:48, 49 Genomförda lagändringar:

Lag. (2009:1575) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 dec 2009.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 119 till riksdagsstyrelsen (nr 118 till regeringen)

2009/10:RS1 Riksdagsledamöternas pensionssystem Betänkande 2009/10:KU12

Protokoll 2009/10:42, 46 Genomförda lagändringar:

Lag (2009:1582) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 1 jan. 2010.

Lag (2009:1583) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 31 dec. 2009.

Lag (2009:1584) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet med ikraftträdande den 31 dec. 2009.

Lag (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet.

93

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

Lag (2009:1586) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av admi- nistrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter med ikraftträdande den 1 jan. 2010.

Lag (2009:1587) om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksda- gens arvodesnämnd med ikraftträdande den 1 jan. 2010.

Lag (2009:1588) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdags- förvaltningen med ikraftträdande den 1 jan. 2010.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 97 till riksdagsstyrelsen (nr 9196 till regeringen, nr 98 till riksdagens ombudsmän)

Proposition 2009/10:1 Budgetpropositionen för 2010, 2009/10:RS2 Riksdags- förvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2008

Motioner

Betänkande 2009/10:KU1 Protokoll 2009/10:38 Genomförda lagändringar:

Lag (2009:1528) om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsleda- möternas och partigruppernas arbete i riksdagen med ikraftträdande den 1 jan. 2010.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 68 till riksdagsstyrelsen (nr 69 till regeringen)

2009/10:RS3 Sammanträdesarvode till tillfälliga ersättare i EU-nämnden m.m.

Betänkande 2009/10:KU6 Protokoll 2009/10:33, 37 Genomförda lagändringar:

Lag (2009:1446) om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för upp- drag inom riksdagen, dess myndigheter och organ med ikraftträdande den 1 jan. 2010.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 40 till riksdagsstyrelsen (nr 41 till regeringen)

2009/10:RS4 Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen Betänkande 2009/10:KU2

Protokoll 2009/10:28

94

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

Genomförda lagändringar:

Lag (2009:1332) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 dec. 2009.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 9 till riksdagsstyrelsen (nr 10 till regeringen)

2008/09:RS3 Inkomstgaranti och jobbskatteavdrag Betänkande 2009/10:KU3

Protokoll 2009/10:18 Genomförda lagändringar:

Lag (2009:1027) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 1 jan. 2010.

Lag (2009:1028) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet med ikraftträdande den 31 jan. 2009.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Riksmötet 2008/09

Rskr. nr 307 till riksdagsstyrelsen (nr 305-306 till regeringen)

Proposition 2008/09:100 2009 års ekonomiska vårproposition Betänkande 2008/09:KU26

Protokoll 2008/09:134 Genomförda lagändringar:

Lag (2009:928) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 okt. 2009.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 287 till riksdagsstyrelsen (nr 286 till regeringen)

Proposition 2008/09:184 Ekonomiska villkor för ledamöter av Europaparla- mentet

Motioner

Betänkande 2008/09:KU25 Protokoll 2008/09:129, 130 Genomförda lagändringar:

Lag (2009:677) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) med ikraftträdande den 14 juli 2009.

95

2009/10:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

Lag (2009:678) om ändring i folkbokföringslagen (1991:481) med ikraftträ- dande den 14 juli 2009.

Lag (2009:680) om ändring i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet med ikraftträdande den 14 juli 2009.

Lag (2009:681) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administ- rativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter med ikraft- trädande den 14 juli 2009.

Lag (2009:682) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdags- förvaltningen med ikraftträdande den 14 juli 2009.

Lag (2009:683) om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksda- gens arvodesnämnd med ikraftträdande den 14 juli 2009.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 181 till riksdagsstyrelsen (nr 180 till regeringen)

2008/09:RS1 Riksdagsordningsfrågor m.m. Motioner

Betänkande 2008/09:KU14 Protokoll 2008/09:77, 78 Genomförda lagändringar:

Lag (2009:175) om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksda- gens ombudsmän med ikraftträdande den 1 april 2009.

Lag (2009:176) om ändring i riksdagsordningen med ikraftträdande den 1 april 2009.

Lag (2009:177) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administ- rativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter med ikraft- trädande den 1 april 2009.

Lag (2009:178) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter med ikraftträdande den 1 april 2009.

Lag (2009:179) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administ- rativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter med ikraft- trädande den 1 april 2009.

Skrivelsen är slutbehandlad.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Rskr. nr 162 till riksdagsstyrelsen

Motioner

Betänkande 2008/09:KU8

Protokoll 2008/09:64

Skrivelsen är slutbehandlad.

96

FINANSIELL REDOVISNING

2009/10:RS2

Elanders, Vällingby 2010

97