Redogörelse till riksdagen

2006/07:RRS10

Image: BET_200607_RRS_10-1.png

Riksrevisionens årsredovisning för 2006

Till riksdagen

Riksrevisionens styrelse överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2006. Enligt 12 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska styrelsen besluta om årsredovisning för myndigheten. Årsredovisningen har vid sammanträde den 21 februari 2007 fastställts av styrelsen.

Stockholm den 21 februari 2007

På Riksrevisionens styrelses vägnar

Eva Flyborg

Anna Aspegren

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Tommy Waidelich (s), Carina Adolfsson Elgestam, (s) Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Björn Hamiliton (m), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Ulla Löfgren (m) och Lennart Hedquist (m).

Grundläggande bestämmelser

12 kap. 7 § regeringsformen

3 kap. 8 §, 8 kap. 1214 §§ och 9 kap. 8 § riksdagsordningen

Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen

Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag av samtliga styrelseledamöter och av myndighetens chef.

Image: BET_200607_RRS_10-2.png

Innehållsförteckning

Till riksdagen1

Grundläggande bestämmelser2

Innehållsförteckning3

Riksrevisorernas inledning5

Resultatredovisning 20067

Verksamhetens resultat7

Ekonomisk översikt9

Finansiering9

Avgifter10

Avgifter för årlig revision10

Räntekontot11

Kostnadsfördelning mellan verksamhetsgrenar11

Fördelning av årsarbetskrafter på verksamhetsgrenar och interna prestationer12

Driftskostnader per årsarbetskraft13

Utgifter för omställningsverksamheten13

Årlig revision14

Verksamheten inom årlig revision14

Målsättning för verksamheten14

Resultat14

Kvalitetssäkring16

Resursförbrukning16

Effektivitetsrevision18

Verksamheten inom effektivitetsrevision18

Målsättning för verksamheten19

Resultat av verksamheten19

Kvalitetssäkring21

Resursförbrukning21

Internationell verksamhet23

Internationell revision, samverkan och kontakter23

Internationellt utvecklingssamarbete24

Kvalitetsutveckling24

Resultat och återrapportering25

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet26

Sammanställning över kostnader och intäkter i den internationella verksamheten27

Styrelsen28

Styrelsens behandling av granskningarna28

Styrelsens övriga arbete28

Vetenskapliga rådet29

Personal30

Kompetensutveckling inom den årliga revisionen30

Kompetensutveckling inom effektivitetsrevisionen30

Övrig kompetensutveckling31

Sjukfrånvaro31

Sammanställning över väsentliga uppgifter32

Finansiell redovisning33

Resultaträkning33

Balansräkning34

Anslagsredovisning36

Redovisning mot anslag36

Redovisning mot inkomsttitel36

Finansieringsanalys37

Tilläggsupplysningar och noter40

Tilläggsupplysningar40

Tillämpade redovisningsprinciper40

Värderingsprinciper40

Noter42

Resultaträkning42

Balansräkning43

Anslagsredovisning47

Finansieringsanalys47

Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag48

Ersättningar och förmåner som utbetalats under 200651

Riksrevisorer51

Styrelseledamöter51

Styrelsesuppleanter52

Riksrevisorernas inledning

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Riksrevisionen ska genom oberoende revision bidra till demokratisk insyn och medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Utifrån vårt uppdrag och vårt mandat som en del av riksdagens kontrollmakt har vi formulerat en vision för verksamheten: Fullt förtroende för förvaltningen i staten. Visionen ställer bland annat krav på att vi genomför revisionen med hög kvalitet och att våra interna processer är föredömliga.

Under 2006 har revisionen levererat beslutsunderlag rörande väsentliga delar av den statliga verksamheten. Inom ramen för den årliga revisionen har vi i rätt tid och med god kvalitet genomfört den granskning av årsredovisningar och delårsrapporter som vi enligt lag är ålagda. Under året har 32 granskningsrapporter slutförts inom effektivitetsrevisionen, vilket ska jämföras med målsättningen som var 35 rapporter. Inom ramen för de prioriteringar som anges i Riksrevisionens granskningsplan har granskningen inriktats enligt följande under 2006:

Slutsatser kring merparten av ovanstående inriktningar kommer att redovisas i den årliga rapporten 2007.

Riksrevisionens tredje verksamhetsgren är den internationella verksamheten, vilken bland annat bedrivs inom ramen för det anslag för internationellt bistånd som Riksrevisionen disponerar. Riksrevisionen har under år 2006 bedrivit sex samarbetsprojekt i södra Afrika, i Östeuropa och på Balkan samt gett stöd till ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheter i södra Afrika (AFROSAI-E).

I oktober 2006 valde riksdagen en ny styrelse. Riksrevisionens styrelse har under året slutbehandlat 33 av effektivitetsrevisionens granskningar. I 24 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen.

Riksrevisionen ska vara ett föredöme i statsförvaltningen. Det ställer höga krav på att vi ständigt arbetar med att förbättra våra interna processer och rutiner. Som ett led i detta förbättringsarbete genomförde myndigheten en omorganisation under 2006. Organisationsförändringen har bl.a. medfört en åtskillnad mellan strategiska frågor och den operativa ledningen. Genom en sammanhållen operativ ledning har förutsättningarna ökat för en effektiv verksamhet och ett ökat samspel mellan revisionsgrenarna.

Resultatredovisning 2006

Riksrevisionens uppgifter framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. samt av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Riksrevisionen ska årligen granska myndigheternas årsredovisning (årlig revision) och granska om staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet.

Under 2006 har granskningsverksamheten omorganiserats. Syftet var att öka effektiviteten i verksamheten genom en samlad granskningsorganisation som kännetecknas av en gemensam operativ ledning för all granskningsverksamhet, dvs. för både årlig revision och effektivitetsrevision. Den nya organisationen ska bl.a. säkerställa stabila produktionsförutsättningar och organisatorisk effektivitet.

Verksamhetens resultat

Riksdagen har lagt fast uppgifterna för Riksrevisionen i regeringsformen och i annan lagstiftning. Uppgiften att revidera hela beslutskedjan i den verkställande makten och förse riksdagen och regeringen med ett kvalificerat beslutsunderlag ställer stora krav på myndigheten. Enligt anslagsdirektivet bör Riksrevisionen och dess verksamhet präglas av hög effektivitet och Riksrevisionen bör sträva efter att betraktas som ett föredöme i statsförvaltningen.

Riksrevisionen ska, enligt anslagsdirektivet, i årsredovisningen 2006 redovisa för riksdagen hur uppsatta mål nåtts. Redovisningen ska vara så konkret och tydlig att riksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda mål har uppnåtts.

Riksdagen har efterlyst en utförligare redovisning av effekterna av Riksrevisionens granskning. Detta skulle enligt finansutskottet (2005/06:FiU25 s. 8) kunna ske i årsredovisningen eller i annat sammanhang. Riksrevisionen kommer årligen att publicera en uppföljningsrapport där den genomförda granskningen och de uppskattade effekterna av denna redovisas samlat.

Riksrevisionen har under 2006 levererat kvalificerat beslutsunderlag rörande väsentliga delar av den statliga verksamheten. Effektivitetsrevisionen har genomförts inom ramen för de inriktningar som lades fast i Riksrevisionens granskningsplan för 2006. Under året har 32 granskningsrapporter slutförts, vilket kan jämföras med målsättningen inför året som var 35 rapporter. Revisionsberättelser har avgetts i tid och enligt god revisionssed för samtliga myndigheter och övriga organisationer som omfattas av den årliga revisionen.

I den årliga rapporten 2006 redovisade Riksrevisionen iakttagelser som rör olika aspekter av förvaltningspolitiken och som kräver åtgärder av regeringen:

Inom ramen för den internationella verksamheten har Riksrevisionen uppgifter både som företrädare för Sverige inom området statlig revision och som genomförare av biståndsinriktat internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionen leder arbetet med den internationella utvecklingen av revisionsstandarder för finansiell revision inom offentlig sektor. Myndigheten biträder även Europeiska revisionsrätten vid dess granskningar i Sverige. Inom utvecklingssamarbetet pågick 2006 sex projekt. Dessutom förbereds ytterligare ett antal projekt. Utvärderingar har genomförts av stödet till Rwanda, Tanzania och Moçambique. Även det avgiftsfinansierade projektet i Malawi har utvärderats. Helhetsintrycket av utvärderingarna är att samarbetet varit framgångsrikt. Utvecklingssamarbetet har varit under uppbyggnad och har under 2006 för första gången bedrivits med en omfattning som i det närmaste motsvarar det tilldelade anslaget.

Ekonomisk översikt

Den ekonomiska översikten ger en sammanfattning av verksamhetens ekonomiska resultat.

Finansiering

Riksrevisionens verksamhet finansieras med anslag 90:1 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. En mindre del av den internationella verksamheten finansieras med avgifter.

Anslag

Riksdagen beslutar om anslag för Riksrevisionens verksamhet. I tabellen nedan redovisas disponibla anslag, utfall samt anslagssparande för budgetåret 2006.

Anslag

(tkr)

Ingående anslags-sparande

Tilldelade medel

Indragning av anslags-sparande

Årets utfall

Utgående anslags-sparande

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 90:1 Riksrevisionen

19 294

279 987

10 949

269 858

18 473

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag

15 281

40 000

13 901

38 688

2 692

Summa

34 575

319 987

24 850

308 546

21 165

För budgetåret 2005 redovisades ett anslagssparande på sammanlagt 34 575 tusen kronor. Riksrevisionens styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 15 mars 2006 att förorda riksdagen att besluta att det anslagssparande som vid slutet av budgetåret 2005 översteg 3 procent av anslagsbeloppet för respektive anslag av myndigheten ska föras bort som indragning av anslagsbelopp. I anslutning till riksdagens ställningstagande till Riksrevisionens årsredovisning för 2005 beslutade riksdagen i enlighet med styrelsens beslut. Indragningen genomfördes i december 2006.

För 2006 redovisas ett sammanlagt anslagssparande på 21 165 tusen kronor fördelat på 18 473 tusen kronor på anslag 90:1 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt 2 692 tusen kronor på anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Anslagssparandet på anslag 90:1 Riksrevisionen minskar något jämfört med de två föregående åren men ligger fortfarande över 3 procent av tilldelade medel. Inriktningen för 2006 var att öka resursinsatsen inom effektivitetsrevisionen. Arbetet med omorganiseringen samt hög personalomsättning inom granskningsverksamheten gjorde att de genomförda rekryteringarna endast kunde hålla resurserna på en oförändrad nivå. Riksrevisionen utnyttjade under budgetåret 96,4 procent av anslaget.

För anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag har 96,7 procent av anslaget utnyttjats.

Avgifter

Riksrevisionen bedriver även avgiftsfinansierad internationell verksamhet. Det gäller såväl verksamhet av biståndskaraktär som internationella revisionsuppdrag. I den fortsatta framställningen benämns denna som uppdragsverksamhet. Verksamheten ska bedrivas med full kostnadstäckning.

Internationell uppdragsverksamhet (tkr)

2006

2005

Intäkter

2 699

2 658

Kostnader

2 437

4 585

Årets överskott

262

1 927

Balanserat överskott

6 224

8 151

I årsredovisningen för 2005 angavs att några uppdrag bedrevs med underskott och att Riksrevisionen skulle se över avtalen för dessa. Resultatet av denna genomgång visade att några av insatserna bör betecknas som åtaganden och att de därmed ska finansieras med anslag 90:1 Riksrevisionen.

Uppdragsverksamheten uppvisar ett överskott på sammanlagt på 262 tusen kronor under 2006.

Avgifter för årlig revision

Riksrevisionen ska sedan den 1 januari 2004 ta ut avgift1 för årlig revision samt för revision i de fall som avses i aktiebo-lagslagen (2005:551) och stiftelselagen (1994:1220). Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäck-ning uppnås. Riksdagen har beslutat om vilken tidtaxa som ska tillämpas. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Riksrevisionen redovisar intäkterna mot inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision och disponerar således inte avgifterna.

Av tabellen nedan framgår att den avgiftsfinansierade verksamheten uppvisar ett underskott för 2006. Den huvudsakliga orsaken är att andelen fakturerad tid i förhållande till total tid inom verksamheten inte varit tillräckligt hög. En bidragande orsak är att verksamheten bär relativt stora kostnader för sin metodutveckling och utveckling av produktionsstöd. Riksrevisionen kommer under 2007 att se över tidsanvändningen inom myndigheten med sikte på att öka andelen fakturerad tid.

(tkr)

2006

2005

2004

Intäkter

120 538

121 148

120 626

Kostnader

122 839

120 6912

122 385

Årets underskott

2 301

457

1 759

Balanserat underskott

1 302

1 759

0

Räntekontot

Räntekontot i Riksgälden används för de medel som myndigheten disponerar i sin verksamhet. Vid ingången av 2006 uppgick saldot på räntekontot till 60 091 tusen kronor. Av dessa utgjorde 24 850 tusen kronor anslagssparande som översteg 3 procent av anvisade medel samt leverantörsskulder på 20 711 tusen kronor. Anslagssparandet reglerades i enlighet med riksdagens beslut i december 2006 och leverantörsskulderna, vilka hade belastat anslagen 2005, reglerades under januari 2006.

Vid utgången av 2006 uppgår saldot på räntekontot till 30 767 tusen kronor dvs. en minskning med nära 50 procent. Minskningen förklaras av ett minskat anslagssparande samt att leverantörsskulderna vid årets slut uppgick till drygt 5 000 tusen kronor vilket är en minskning med ca 76 procent. Riksrevisionen tog en ny version av ekonomisystemet AGRESSO i bruk den 1 januari 2007. För att underlätta övergången till den nya versionen betalades leverantörsfakturorna i större utsträckning före årsskiftet 2006/07 än vad som var fallet 2005/06, vilket innebar en minskad behållning på räntekontot.

Kostnadsfördelning mellan verksamhetsgrenar

Riksrevisionen redovisar sin verksamhet inom tre verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision samt internationell verksamhet. Den internationella verksamheten finansieras med ett anslag avsett för internationellt bistånd, förvaltningsanslaget samt till en mindre del av avgifter. Revisionen finansieras av förvaltningsanslaget. Kostnaderna för verksamhetsgrenarna inkluderar myndighetens gemensamma kostnader och uppgår till sammanlagt 313 (308,5 år 2005) miljoner kronor.

Image: BET_200607_RRS_10-3.emf

Kostnaderna för den årliga revisionen har minskat med ca 2 procent jämfört med 2005. Tidigare år har granskningen av de nordiska institutionerna redovisats under verksamhetsgrenen Årlig revision. Kostnaden för denna granskning redovisas nu under Internationell verksamhet. I kostnadsjämförelsen och i tabellen ovan har denna ändring genomförts även för åren 2004 och 2005.

Inom effektivitetsrevisionen har kostnaderna ökat med 3 procent. Större delen av denna ökning avser områdesbevakning. Denna ökning förklaras av insatser för att identifiera väsentliga områden att granska och att utveckla inriktningen av granskningen, t.ex. inom området offentliga finanser.

Kostnaderna för den internationella verksamheten har ökat med ca 4 procent. Ökningen har i huvudsak skett genom ökat internationellt utvecklingssamarbete som finansieras med anslaget för internationellt bistånd (utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6, Riksrevisionen: Internationella uppdrag) samt ökad verksamhet i utvecklingsarbetet inom Financial Audit Guidelines Subcommittee (FAS).

Fördelning av årsarbetskrafter på verksamhetsgrenar och interna prestationer

Av sammanställningen av väsentliga uppgifter framgår att antalet årsarbetskrafter för 2006 är 293. För 2005 var motsvarande siffra 294. Årlig revision har minskat med 2 årsarbetskrafter till 68 medan effektivitetsrevisionen ligger kvar på 75. Den internationella verksamheten ökade under året med 3 årsarbetskrafter. De interna prestationerna har minskat något från 125 till 123 årsarbetskrafter.

I interna prestationer ingår kompetensutveckling, verksamhetsutveckling samt allt internt stöd. För kompetensutvecklingen minskade antalet årsarbetskrafter till 10 2006 (14, 2005). Antalet årsarbetskrafter för verksamhetsutveckling ökade 2006 till 14, medan antalet 2005 uppgick till 10. Främsta orsaken till denna förändring är att en stor del av medarbetarna aktivt deltog i arbetet med att utveckla en ny granskningsorganisation.

Driftskostnader per årsarbetskraft

Sammanställningen av väsentliga uppgifter visar att driftskostnaderna per årsarbetskraft har ökat med ca 2 procent under 2006. Lönekostnaderna har ökat med drygt 3 procent, medan övriga kostnader minskat.

Utgifter för omställningsverksamheten

Enligt finansutskottets betänkande 2003/04:FiU2 skulle Riksrevisionen kunna utnyttja anslaget, 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (senast uppfört på statsbudgeten 2003 under utgiftsområde 2), för utgifter som uppstod i samband med avveckling av personal. Skälet var att de totala kostnaderna inte var kända när anslaget för Riksrevisionen beräknades.3 I slutet av 2004 upphörde möjligheterna att belasta anslag 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader, varför de kvarstående utgifterna som helhet belastar det anslag som Riksrevisionen disponerar.

Omställningsverksamhet

2006

2005

2004

2003

Utgifter

1 656

1 682

6 890

4 948

Avräknat anslag 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader

-

4 826

4 953

Avräknat anslag 90:1 Riksrevisionen

1 656

1 682

2 064

5

Årlig revision

Av 5 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska granskningen av årsredovisningen genomföras enligt god revisionssed. Den ska ha till syfte att dels bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, dels om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter. För redovisningen för staten, Regeringskansliet, Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning gäller att revisionen inte ska avse ledningens förvaltning.

Verksamheten inom årlig revision

Riksrevisionen ska, enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., granska årsredovisningen för

staten,

Regeringskansliet och, med undantag för AP-fonderna, de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen,

riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond samt

Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Om delårsrapport lämnas ska den granskas med undantag för prognoser.

Granskningen ska efter varje räkenskapsår avslutas med en revisionsberättelse. Den översiktliga granskningen av en delårsrapport avslutas med ett revisorsintyg. Av annan lagstiftning följer också att Riksrevisionen får förordna revisorer i statliga bolag och stiftelser samt samordningsförbund4.

Målsättning för verksamheten

Målet för den årliga revisionen är att i enlighet med god revisionssed och i tid avlämna revisionsberättelser avseende årsredovisningen för de granskningsobjekt som omfattas av lagen om statlig revision samt annan lagstiftning. Grunden för all årlig revision är en bedömning av risken för väsentliga fel. Det är denna risk som ska avgöra inriktning och omfattning av revisionen.

Resultat

Riksrevisionen har under året avlämnat revisionsberättelser för totalt 257 myndigheter samt avgett revisorsintyg avseende delårsrapporter för 121 myndigheter. Granskningen har omfattat de objekt som anges i lag och genomförts i tid och i enlighet med god revisionssed.

Antalet revisionsberättelser m.m. 20042006

2006

2005

2004

Revisionsberättelser (avser årsredovisningar)

- varav invändningar

och upplysningar

257

16

7

278

12

3

268

18

11

Revisorsintyg (avser delårsrapporter)

varav invändningar

och upplysningar

119

2

2

121

5

4

134

6

0

Revisionsrapporter

67

63

85

Revisionspromemorior

232

239

247

Antalet revisionsberättelser har minskat med 21 från 2005 till 2006. Nedgången är i allt väsentligt kopplad till sammanslagningen av de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket.

Granskningen avseende räkenskapsåret 2005 resulterade i att 16 myndigheter fick en revisionsberättelse med invändning. Nio av invändningarna avsåg att myndigheten överskridit sina befogenheter, medan det i sex fall rörde sig om fel i redovisningen. En myndighet avlämnade inte sin årsredovisning i tid. Riksrevisionens samlade bedömning för räkenskapsåret 2005 var att den finansiella redovisningen inom statsförvaltningen i stort fungerar väl.

Vad gäller granskning av bolag och stiftelser medverkade de förordnade auktoriserade revisorerna från Riksrevisionen i s.k. gemensam revision. Gemensam revision innebär att revisorerna har ett gemensamt ansvar för att planera och genomföra revisionen. Revisorerna kan komma överens om en arbetsfördelning sinsemellan. De förordnade revisorerna bidrog framför allt genom att i revisionen aktualisera frågeställningar rörande ledningens förvaltning. Exempelvis analyserades bolagsledningars tolkning av ägarens styrning, tillämpning av koden för bolagsstyrning respektive den s.k. transparenslagen samt bolagens tillämpning av regeringens riktlinjer. För fyra av stiftelserna lämnades revisionsberättelse som avviker från revisionsberättelsens standardutformning. Orsaken är att det inte varit möjligt att fastställa om stiftelserna agerat inom ramen för stiftelselagen och stiftelseförordnandet när stiftelserna överfört kapital till ett bolag.

Regeringen redovisade i årsredovisning för staten för 2005 de invändningar som Riksrevisionen lämnat. I budgetpropositionen för 2007 har regeringen redovisat åtgärder och kommentarer med anledning av dessa invändningar.

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkringsmodell

Inom Riksrevisionen finns ett internt råd som ska bidra till kvalitetssäkringen av den årliga revisionen. Kvalitetsrådet har i uppgift att lämna sin bedömning av iakttagelser som är av principiell betydelse eller som skulle kunna föranleda invändning eller upplysning i revisionsberättelse respektive revisorsintyg avseende delårsrapport. Kvalitetsrådet har även till uppgift att i efterhand genomföra kvalitetskontroll av årlig revision. Denna avsåg under 2006 genomförda revisioner av 18 myndigheter avseende revisionsåret 2005. Samtliga av dessa ansågs uppfylla beslutade kvalitetskrav.

Intressentundersökning

Riksrevisionen har under året genomfört en intressentundersökning. Undersökningen riktades till myndigheter, statliga bolag och Regeringskansliet. Styrkor som framhålls rör bl.a. professionalitet och integritet. Utvecklingsområden finns vad gäller kommunikationen av granskningens slutsatser och rekommendationer. Undersökningen visar att den årliga revisionen får ett överlag gott betyg.

Resursförbrukning

Riksrevisionen tar ut avgifter för genomförd årlig revision för samtliga myndigheter, bolag, stiftelser och övriga organisationer samt årsredovisning för staten. Avgiftsintäkterna disponeras inte av Riksrevisionen utan redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiftsbeläggningen är reglerad i lag och innebär att avgifterna ska motsvara kostnaderna (full kostnadstäckning) för utförd revision.

Som framgått av avsnittet Ekonomisk översikt uppgick kostnaderna totalt för verksamhetsgrenen årlig revision till 123 miljoner kronor. Nedan visas utvecklingen av kostnaderna för årlig revision fördelat på olika typer av granskningsobjekt.

Fördelning av kostnader mellan olika typer av granskningsobjekt (tkr) 20042006

(tkr)

2006

2005

2004

Myndigheter

112 565

116 113

123 795

Affärsverk

3 004

3 218

3 960

Bolag

4 114

3 687

2 820

Stiftelser

823

1 078

943

Övriga organisationer

2333

1 329

836

Summa granskning

122 839

125 424

132 354

Av tabellen ovan framgår att kostnaderna för revision av myndigheter, affärsverk och stiftelser har minskat något jämfört med föregående år. Kostnaderna för revision av bolag och övriga organisationer har ökat. Nedanstående tabell visar nedlagda timmar fördelat på olika typer av granskningsobjekt.

Nedlagda timmar inom årlig revision

Timmar

2006

2005

2004

Myndigheter

105 261

109 127

116 307

Affärsverk

2 894

2 968

3 392

Bolag

3 321

2 996

2 695

Stiftelser

754

933

992

Övriga organisationer

1 585

1 175

673

Summa granskning

113 814

117 199

124 059

Sammantaget har resursförbrukningen för årlig revision minskat både i termer av nedlagda timmar och kostnader i takt med att uppdraget har förändrats på grund av att myndigheter har avvecklats eller omstrukturerats. Insatsen i granskningen av bolag och övriga organisationer ökar dock. Till exempel har antalet s.k. samordningsförbund ökat väsentligt jämfört med tidigare år, vilket påverkar kostnaderna för posten Övriga organisationer.

Effektivitetsrevision

Av 4 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. framgår att effektivitetsrevisionen främst ska ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Verksamheten inom effektivitetsrevision

Grundläggande kännetecken för effektivitetsrevisionen är att den:

utgår från faktiskt bedriven verksamhet och därför alltid bedrivs i efterhand,

syftar till att ta fram underlag som gör det möjligt att utkräva ansvar,

utförs med hjälp av revisionsfrågor som formuleras och besvaras med en hög grad av tillförlitlighet i förhållande till bedömningsgrunder, som kan härledas från beslut eller andra ställningstaganden av riksdagen,

kan täcka hela verkställighetskedjan från regering till underlydande verksamhet.

Riksrevisionens granskningsmandat omfattar den verksamhet som bedrivs av regeringen, Regeringskansliet, domstolarna, förvaltningsmyndigheterna under regeringen, riksdagens förvaltning, myndigheterna under riksdagen samt Kungl. Slottsstaten och Kungl. Djurgårdens Förvaltning. Mandatet omfattar även den verksamhet som bedrivs i aktiebolag om verksamheten är reglerad i lag eller annan författning eller om staten som ägare har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Stiftelse granskas om staten bildat stiftelsen eller förvaltar den. Dessutom omfattar mandatet statliga bidrag med redovisningsskyldighet gentemot staten eller om särskilda villkor meddelats för hur pengarna ska användas. Slutligen får handläggningen av arbetslöshetsersättning hos a-kassorna granskas.

Inriktningen av verksamheten inom effektivitetsrevision görs med utgångspunkt i olika typer av förberedande åtgärder. Det handlar framför allt om att från relevanta utgångspunkter bevaka vad som pågår inom de olika områdena i den statliga verksamheten. I vissa fall handlar det om att genom fördjupad områdesbevakning närmare analysera behovet av granskning. All områdesbevakning utgör ett underlag för effektivitetsrevisionens verksamhetsplanering. Resultatet av denna verksamhet redovisas i Riksrevisionens granskningsplan.

Målsättning för verksamheten

Riksrevisorerna slog i granskningsplanen för 2006 fast fyra övergripande prioriteringar för effektivitetsrevisionen:

Förvaltningspolitik och statligt ägande

Medborgarnas trygghet och rättssäkerhet

Välfärdssystemens robusthet

Tillväxt och utveckling

Inom ramen för dessa övergripande prioriteringar har ett antal inriktningar lagts fast. Dessa har konkretiserats i verksamhetsplanen. Slutsatserna rörande respektive inriktning redovisas i Riksrevisionens årliga rapport. Målsättningen för år 2006 har varit att genomföra 35 granskningar huvudsakligen inom nedanstående granskningsinriktningar:

Regeringens styrning, uppföljning och rapportering

Förvaltningens förmåga att fullgöra sina åtaganden

Förvaltningens interna styrning och kontroll

Statliga bolag och stiftelser

Staten och arbetsutbudet

Hoten mot samhället

Offentliga finanser

Slutsatser kring huvuddelen av ovanstående inriktningar kommer att redovisas i den årliga rapporten 2007. Inriktningarna Hoten mot samhället och Offentliga finanser ska dock i huvudsak summeras och redovisas i årliga rapporten 2008.

Resultat av verksamheten

Riksrevisionen har under året producerat 32 granskningsrapporter, vilket är 3 färre än volymmålet för 2006.

Antalet granskningsrapporter 20042006

2006

2005

2004

Mål

Resultat

Mål

Resultat

Mål

Resultat

Granskningsrapporter

35

32

30

31

35

29

Granskningsverksamheten inom effektivitetsrevision nådde som framgår nedan (se rubriken Resursförbrukning) inte planerad volym i termer av resursförbrukning. Detta har inneburit att antalet granskningar också blivit färre än planerat.

Resultatet inom respektive granskningsinriktning beskrivs nedan.

Frågor rörande regeringens styrning, rapportering till riksdagen och uppföljning berörs i de flesta granskningar. Granskningarna av den statliga tillsynen av de kommunala överförmyndarna (RiR 2006:5), Förvaltningsutgifter på sakanslag (RiR 2006:17) samt regeringens styrning av Naturvårdsverket (RiR 2006:2) är exempel på granskningar där dessa frågor fokuseras.

Vad gäller granskning inom förvaltningens förmåga att fullgöra sina åtaganden har frågor inom sjukförsäkring och patientsäkerhet prioriterats. En granskning av socialförsäkringsförmåner till gravida (RiR 2006:30) har genomförts under året.

Inom inriktningen Förvaltningens interna styrning och kontroll har granskning av myndigheternas informationssäkerhet genomförts enligt plan (RiR 2006:2426). Vidare har skyddet mot korruption i statlig verksamhet granskats (RiR 2006:8). En granskning har genomförts som fokuserar styrning och kontroll av regeltillämpningen inom socialförsäkringen (RiR 2006:20).

Granskning av de statliga bolagen har under året skett ur en rad olika perspektiv. Granskningar har genomförts av styrningen av de statliga bolagen (RiR 2006:11), de statliga bolagens upphandling (RiR 2006:15) samt av finansförvaltningen i statliga fastighetsbolag (RiR 2006:21).

En rad granskningar har under året inriktats på olika aspekter av arbetsmarknaden och dess funktionssätt. Bland annat har arbetsförmedlingarnas effektivitet granskats (RiR 2006:22). Ambitionen under året har också varit att särskilt uppmärksamma statliga insatser för ett förbättrat arbetsutbud. Granskning av anställningsstödet har genomförts på detta område (RiR 2006:28).

Effektivitetsrevisionen har under året genomfört förberedelser för granskning inom inriktningen Hot mot samhället. En bred förstudie har genomförts som inneburit att fyra granskningar har startats, bl.a. granskning av säkerhet vid kärnkraftverk och kriser i elförsörjningen.

Inom granskningsinriktningen Offentliga finanser har granskningar av överskottsmålet (RiR 2006:27) och underlaget till makroekonomiska prognoser (RiR 2006:23) genomförts. Antalet granskningar slutförda under 2006 inom inriktningen Offentliga finanser har överstigit det planerade.

Ett antal granskningar har även genomförts som inte direkt ansluter till ovanstående inriktningar men som ändå har prioriterats. Bland annat har granskningar genomförts rörande reformeringen av försvarsmaktens logistik (RiR 2006:29) samt av den s.k. begravningsverksamheten (RiR 2006:7).

Kvalitetssäkring

Kvalitetssäkringsmodell

Riksrevisionen har en gemensam och enhetlig modell för kvalitetssäkring. Syftet med modellen är att så tidigt som möjligt under granskningens gång fånga upp och åtgärda eventuella brister. Tillämpningen av modellen ger även generella iakttagelser från granskningsarbetet som ger underlag för utveckling av styrdokument och metodstöd.

Intressentundersökning

Riksrevisionen har under året genomfört en intressentundersökning. Undersökningen riktades till myndigheter, statliga bolag och Regeringskansliet. Bland annat anses rapporteringen hålla en hög standard samtidigt som förbättringar efterfrågas vad gäller tydligheten i slutsatser och rekommendationer. Effektivitetsrevisionen får totalt sett ett gott betyg av de tillfrågade.

Resursförbrukning

Kostnaderna för effektivitetsrevision uppgick under 2006 till totalt 131 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Ambitionen var en större ökning, men den planerade resursvolymen uppnåddes inte. Detta bl.a. på grund av att rekryteringar inte har kunnat genomföras i önskad takt. Figuren nedan visar utvecklingen fördelad mellan granskning och områdesbevakning.

Fördelningen av kostnader i granskningsprocessen 20042006 (mnkr)

Image: BET_200607_RRS_10-4.emf

Kostnaderna för granskning har ökat något. Ökningen av områdesbevakning förklaras bl.a. av att det under året har genomförts ett antal riktade områdesbevakningsuppdrag, som bl.a. syftar till att utveckla granskningen inom inriktningen hot mot samhället. Tabellen nedan visar resursförbrukningen i nedlagda timmar.

Nedlagda timmar inom effektivitetsrevision 20042006

Timmar

2006

2005

2004

Områdesbevakning

26 920

22 287

13 115

Granskning

98 267

103 141

97 222

Summa

125 187

125 428

110 337

Antalet nedlagda timmar som avsatts för områdesbevakning har ökat något, vilket följer planeringen. Antalet nedlagda timmar på granskning har dock minskat jämfört med föregående år samtidigt som kostnaderna har ökat. Detta samband förklaras av ökade lönekostnader som sammanhänger med att Riksrevisionen anställt flera seniora medarbetare.

Internationell verksamhet

Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska myndigheten bedriva internationell verksamhet i enlighet med vad riksdagen har beslutat. Riksrevisionen får även i övrigt inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området.

Riksdagen har tilldelat Riksrevisionen ett anslag för internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget uppgick 2006 till 40 miljoner kronor. Anslaget ska användas för verksamhet i enlighet med OECD/DAC:s definition av bistånd och i överensstämmelse med mål och inriktning för Sveriges politik för global utveckling och internationellt utvecklingssamarbete.

Verksamhetsgrenen internationell verksamhet finansieras även av anslag 90:1 Riksrevisionen. Denna del av verksamheten avser sådana uppgifter som normalt åligger det nationella revisionsorganet, t.ex. samverkan inom ramen för International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI). Riksrevisionen kan även bedriva viss avgiftsfinansierad internationell verksamhet.

Internationell revision, samverkan och kontakter

Riksrevisionen är Sveriges Supreme Audit Institution (SAI) och företräder Sverige internationellt inom området offentlig revision. Detta sker främst inom ramen för INTOSAI, EUROSAI och Kontaktkommittén för EU-samarbete.

I rollen som ordförande i INTOSAI:s underkommitté Financial Audit Guidelines Subcommittee (FAS) leder Riksrevisionen arbetet med att utveckla internationella revisionsvägledningar för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Vägledningarna kommer att utgöra en viktig grund för genomförande av finansiell revision inom offentlig sektor och därigenom även för Riksrevisionens egen årliga revision. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC) och med hjälp av revisionsexperter från statliga revisionsorgan i ett 60-tal länder. Världsbanken liksom Asian Development Bank stöder projektet finansiellt. I november deltog Riksrevisionen i egenskap av ordförande för FAS i INTOSAI:s styrelsemöte, då de första internationella riktlinjerna avsedda för revisorer inom offentlig verksamhet antogs. För arbetet i FAS hade Riksrevisionen ett sekretariat motsvarande 2,5 årsarbetskrafter under 2006.

Riksrevisionen stod i augusti värd för det nordiska riksrevisorsmötet.

Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Romfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige. Under 2006 har revisionsrätten genomfört fem granskningsbesök i Sverige och därutöver gjort ett antal granskningar som omfattar Sverige men inte föranlett besök på plats.

I december 2006 deltog Riksrevisionen i det årliga gemensamma kontaktkommittémötet för riksrevisorer inom EU. Mötet beslutade om fortsatt ökat samarbete mellan den europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsorganen.

Riksrevisionen har under året genomfört ett mindre internationellt revisionsåtagande avseende det europeiska samarbetsorganet inom flygsäkerhet, Eurocontrol samt genomfört Riksrevisionens åtagande som externrevisor vid fyra nordiska institutioner.

Internationellt utvecklingssamarbete

Det övergripande målet för politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Riksrevisionens samarbetsprojekt för att utveckla långsiktig institutionell kapacitet inom statlig revision i fattiga länder ska bidra till detta mål.

Utvecklingssamarbetet bedrivs främst i projektform, där syftet är att Riksrevisionen ska stärka den institutionella kapaciteten (roll, lagstiftning, kompetens, resurser, ledarskap m.m.) hos revisionsmyndigheter i enskilda utvecklingsländer. Dessa projekt finansieras med anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag.

Kvalitetsutveckling

Under 2006 har metodutvecklingen inom Riksrevisionen på området fortsatt. Verksamhetsutvecklingen har avsett såväl administrativa rutiner, processer för den löpande verksamheten som mer strategiska frågor. Ett utkast till en processorienterad handbok har utarbetats. Motivet med handboken är att effektivisera beslutsfattandet om samarbetsprojekt.

I nya samarbetsprojekt uppmärksammas fr.o.m. 2006 särskilt projektets inledningsfas för att säkerställa gemensamma synsätt och förväntningar. Större tonvikt än tidigare läggs på att ställa utvecklingsbehov i relation till såväl internationella standarder och praxis som lokala utvecklingsbehov och reformprocesser. En tydligare koppling görs till den externa revisionens roll i reformer av samarbetslandets system för offentlig finansiell styrning. Målen för samarbetsprojekten ska utgå från samarbetspartnerns mål och operativa resultat.

Ett kvalitetssäkringsarbete har också påbörjats, där bl.a. metodstöd för lång- och korttidsexperter och för projektansvariga utgör viktiga inslag.

Resultat och återrapportering

Riksrevisionen har under år 2006 bedrivit sex samarbetsprojekt i södra Afrika, i Östeuropa och på Balkan samt gett stöd till ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheter i södra Afrika (AFROSAI-E).

Under 2006 avslutades planenligt Riksrevisionens långvariga engagemang i Moçambique. Vissa avvecklingsåtgärder kvarstår dock. Under 2006 har, efter genomförda förstudier, nya samarbeten inletts i Moldavien och Botswana.

Riksrevisionen har under 2006 framgångsrikt samarbetat med AFROSAI-E, den regionala samarbetsorganisationen för 23 engelskspråkiga länder i Afrika. Under 2006 har AFROSAI-E tagit ställning till en unik utvecklingsmodell för en SAI. Experter från Riksrevisionen har haft en ledande roll i att ta fram förslag till och testa utvecklingsmodellen på områdena effektivitetsrevision och kommunikation.

Under året har externa utvärderingar gjorts av flera samarbetsprojekt. I utvärderingen av samarbetet i Rwanda under perioden 200320055 görs bedömningen att uppbyggnaden av en oberoende revisionsmyndighet är mycket lyckosam och att myndigheten på kort tid har lyckats etablera sig som en viktig och respekterad del av den offentliga sektorn i Rwanda. En utvärdering av den första fasen av samarbetet i Tanzania (20042006)6 visar bl.a. att projektet haft svårt att utföra all planerad verksamhet på grund av att samarbetet hittills har varit för omfattande i relation till samarbetspartnerns kapacitet att bedriva utvecklingsarbete. Utvärderaren konstaterar att ett fortsatt samarbete förutsätter prioriteringar och fokusering på färre områden. Utvärderingen av samarbetsprojektet i Moçambique7 pekar på en betydande institutionell utveckling för revisionsorganet Tribunal Administrativo (TA). Vid samarbetets start år 2000 hade TA endast ett 10-tal anställda revisorer och mycket begränsad kunskap om myndighetens roll och processer. Hösten 2006 var över 100 revisorer anställda, och granskningar genomfördes med god kvalitet av stora delar av den offentliga verksamheten i landet.

Återrapportering: Riksrevisionen ska återrapportera till riksdagen hur

anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7

Internationellt bistånd utnyttjats under året.

Kostnader för Riksrevisionens anslagsfinansierade

internationella utvecklingssamarbete

Insats

Utfall 2006

Utfall 2005

Utfall 2004

Avslut nuvarande projektfas

Moçambique Tribunal Administrativo

18 454

16 110

11 474

2006-12-31

Moçambique Internrevision

--

4 096

4 146

Avslutat juni 2005

Bosnien och Hercegovina

4 827

6 597

5 819

2008-12-31

Rwanda

1 849

699

804

2007-03-31

Tanzania

5 482

4 553

1 649

2007-05-31

AFROSAI-E

3 685

1 087

983

Löpande

Moldavien

2 509

--

--

2009-12-31

Botswana

684

--

--

2007-12-31

Övrigt

1 777

1 692

1 870

Totalt

39 267

34 834

26 745

Som framgår av tabellen ovan ökar de sammanlagda insatserna i projekten. Utvecklingen följer vår planering att hålla en hög aktivitetsnivå i befintliga samarbetsprojekt samt att successivt förnya projektportföljen.

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet

Under året har samarbetet med National Audit Office (NAO) i Malawi fortsatt. En extern utvärdering bekräftar att samarbetet har uppnått ett antal positiva resultat, trots rådande svåra arbetsförutsättningar i landet. Utvärderingen framhåller särskilt projektets komplexitet och att genomförandet av projektaktiviteter sker med stor anpassning till NAO:s förutsättningar. Utvärderaren efterlyser dock ett starkare stöd för NAO:s oberoende.

Sammanställning över kostnader och intäkter i den internationella verksamheten

Kostnader och intäkter för internationell verksamhet

2006

2005

2004

Kostnader

Intäkter

Kostnader

Intäkter

Kostnader

Intäkter

Anslag 90:1 Riksrevisionen

17 5148

356

16 442

811

13 673

1 055

Anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

39 267

34 834

26 746

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet

2 437

2 699

4 585

2 658

2 790

2 590

Summa

59 218

3 055

55 861

3 469

43 209

3 645

Den internationella verksamheten har de senaste åren som helhet bedrivits med en allt större omfattning. Kostnader för de två anslagsfinansierade verksamheterna har mellan åren 2004 och 2006 ökat med 28 procent (anslag 90:1) respektive 47 procent (anslag 8:6). Det ökade kostnadsutfallet på anslag 90:1 Riksrevisionen beror på en ökad aktivitetsnivå i FAS-projektet. Under anslag 8:6 har antalet engagemang och resursinsatsen ökat, vilket bidragit till ett allt högre anslagsutnyttjande.

Den avgiftsfinansierade verksamheten under året har bestått av ett begränsat antal internationella revisionsuppdrag samt av uppdraget att utveckla den nationella revisionsmyndigheten i Malawi. Verksamheten uppvisar ett överskott på 262 tusen kronor.

Utvecklingen visar att Riksrevisionen nu etablerat den internationella verksamheten. Den bedrivs nu i huvudsak på avsedd nivå.

Styrelsen

Styrelsens behandling av granskningarna

Riksrevisionens styrelse prövar fritt vilka beslut riksdagen bör överväga med anledning av riksrevisorernas iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen har initiativrätt till riksdagen genom att den beslutar om framställningar (med förslag till riksdagsbeslut) och redogörelser (information till riksdagen). Styrelsen har under året slutbehandlat 33 av effektivitetsrevisionens granskningar9. I 24 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen. Av de 24 initiativen under 2006 hade 17 formen av framställning. Övriga sju hade formen av en redogörelse. Styrelsen lade nio granskningar till handlingarna.

Riksrevisionens styrelses behandling av granskningarna 20042006

2006

2005

2004

Framställning

17

10

12

Redogörelse

7

11

5

Till handlingarna

9

9

4

Totalt

33

30

21

Styrelsens övriga arbete

Den 17 oktober 2006 valde riksdagen en ny styrelse för Riksrevisionen. Fram till dess hade den avgående styrelsen under verksamhetsåret haft sju sammanträden. Den nyvalda styrelsen har haft två sammanträden under 2006. Inför styrelsens möten hålls oftast presidiemöten. Riksrevisorerna deltar i såväl styrelsens som presidiets möten.

Styrelsen har i övrigt fullgjort de författningsenliga uppgifter som åligger den. Styrelsen har således till riksdagen överlämnat revisionsberättelserna över granskningarna av Riksbanken, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och årsredovisningen för staten. Därutöver har styrelsen beslutat om Riksrevisionens årsredovisning för 2005 samt förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen för 2007. Slutligen har styrelsen till riksdagen överlämnat Riksrevisionens årliga rapport 2006.

Vetenskapliga rådet

Enligt lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska vid Riksrevisionen finnas ett vetenskapligt råd. Rådet är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, i första hand med inriktning mot mer strategiska frågor. Rådet har under år 2006 sammanträtt tre gånger. Diskussionen vid mötena har bl.a. rört effektivitetsrevisionens granskningsrapporter och inriktning samt Riksrevisionens årliga rapport. Rådets ledamöter var

Personal

Vid årets slut var 310 personer (exklusive tjänstlediga) anställda vid Riksrevisionen. Antalet anställda vid årets slut 2005 var 320. Minskningen beror på att antalet tjänstlediga ökat i slutet av året. Ersättningsrekryteringar planeras för 2007.

Personalstatistik 20052006 (antal)

2006

2005

Antal anställda totalt

343

345

Varav kvinnor

186

184

Varav män

157

161

Varav tjänstlediga

33

24

Varav i omställningsverksamhet

0

1

Antal anställda (exklusive tjänstlediga)

310

320

Kompetensutveckling inom den årliga revisionen

Utbildningsprogram

Riksrevisionen har under 2006 genomfört interna kurser enligt en femårig utbildningstrappa för grundutbildning. Utbildningen innehåller också två prov, ett efter tre års tjänstgöring varvad med utbildning prov 1 och ett efter fem år prov 2. Provverksamheten genomförs i samarbete med Revisorsnämnden och dess examensråd. För både privata och statliga revisorer gäller kravet på 75 procent rätta svar för ett godkänt resultat.

Under året har två revisorer genomfört och godkänts i prov 1 och tre revisorer i prov 2. Vid utgången av 2006 hade totalt 36 revisorer godkänts i prov 1 och 28 revisorer godkänts i både prov 1 och prov 2.

Ansvariga revisorer

Vid Riksrevisionen finns ett 50-tal ansvariga revisorer som avlagt ovanstående prov, är auktoriserad revisor eller var auktoriserad revisor vid anställningens tillträde, i enlighet med Riksrevisionens kompetenskrav för ansvariga revisorer.

Kompetensutveckling inom effektivitetsrevisionen

Under året har en granskarutbildning för effektivitetsrevisorer påbörjats. Utbildningen bygger på de kravprofiler som tagits fram i de kompetensprofiler som finns för effektivitetsrevisionen. Utbildningen består av tre nivåer: 1 grundutbildning, 2 fortsättningsutbildning och 3 reflektion, träning, seminarier, studieteknik och internationellt utbyte. År 2006 har utbildningar genomförts inom nivå 1 och 2.

Ett 10-tal seminarier har genomförts med externa experter och forskare. Ämnen som behandlats är måluppfyllelseanalys, ansvarsfrågor, omvärldsanalys och processbegrepp. Dessutom har ett antal interna metodseminarier genomförts kring teman som tillsyn och styrning. Dessa seminarier bygger på resultat från genomförda granskningar.

Övrig kompetensutveckling

Med anledning av Riksrevisionens internationella verksamhet och dess påverkan på kompetensbehov i hela organisationen har språkutbildningar i engelska och franska prioriterats under 2006.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas som en andel av den sammanlagda arbetstiden.

Sjukfrånvaron 20052006 (procent)

2006

200510

Totalt

2,0

2,1

- Varav andel som utgörs av långtidssjuka (60 dagar eller mer)

40,6

46,1

Kvinnor

2,6

2,7

Män

1,2

1,5

Anställda -29 år

0,6

0,7

Anställda 30-49 år

2,2

2,3

Anställda 50- år

2,0

2,2

Av tabellen framgår att sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år från 2,1 procent till 2,0 procent. Enligt uppgift från Arbetsgivarverket är motsvarande procenttal för statsförvaltningen 4,7 procent för 2006 och 4,9 procent för 2005.

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr)

2006

2005

2004

200311

Låneram Riksgälden

Beviljad

45 000

50 000

50 000

50 000

Utnyttjad

17 579

28 526

37 700

43 800

Kontokrediter Riksgälden

Beviljad

32 449

32 415

30 907

17 700

Maximalt utnyttjad

0

0

10 493

18 342

Räntekonto Riksgälden

Ränteintäkter

714

645

769

25

Räntekostnader

-

72

16

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt anslagsdirektiv

Avgiftsintäkter

2 785

2 801

7 478

38 484

Avgiftsintäkter som ej disponeras

Avgiftsintäkter

120 538

121 080

120 626

0

Anslagskredit

Beviljad

9 600

9 724

8 072

11 800

Utnyttjad

0

0

0

0

Anslag

Ramanslag

Anslagssparande

21 164

34 575

36 422

10 894

varav intecknat

0

0

0

0

Bemyndiganden

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st)

293

294

274

265

Medelantalet anställda (st)

315

31012

28812

273

Driftkostnad per årsarbetskraft

1 024

1 003

1 006

562

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring

764

6 304

3 622

9 660

Balanserad kapitalförändring

26 062

19 758

23 380

13 720

Finansiell redovisning

Resultaträkning

(tkr)

Not

2006

2005

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

1

307 868

298 846

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2

2 785

2 801

Intäkter av bidrag

334

811

Finansiella intäkter

3

777

746

Summa

311 764

303 204

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal

4

217 642

212 785

Kostnader för lokaler

26 681

26 634

Övriga driftskostnader

55 648

55 361

Finansiella kostnader

5

766

901

Avskrivningar och nedskrivningar

12 426

14 023

Summa

313 163

309 704

Verksamhetsutfall

1 399

6 500

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

6

120 538

121 080

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

119 903

120 884

Saldo

635

196

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

678

0

Lämnade bidrag

678

0

Saldo

0

0

Årets kapitalförändring

7

764

6 304

Balansräkning

(tkr)

Not

2006-12-31

2005-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

8

0

4 104

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

9

386

663

Summa

386

4 767

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

10

5 574

8 669

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

11

11 033

15 055

Summa

16 607

23 724

Fordringar

Kundfordringar

1 506

1 394

Fordringar hos andra myndigheter

12

26 737

26 244

Övriga fordringar

2 330

174

Summa

30 573

27 812

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader

6 638

7 322

Övriga upplupna intäkter

1 082

1 707

Summa

13

7 720

9 029

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket

14

44 938

55 975

Summa

44 938

55 975

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgälden

15

30 767

60 091

Kassa, postgiro och bank

399

410

Summa

31 166

60 501

SUMMA TILLGÅNGAR

41 514

69 858

(tkr)

Not

2006-12-31

2005-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring

16

26 062

19 758

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

764

6 304

Summa

26 826

26 062

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

17

9 120

12 017

Summa

9 120

12 017

Skulder m.m.

Lån i Riksgälden

18

17 579

28 526

Skulder till andra myndigheter

19

6 298

8 036

Leverantörsskulder

20

5 008

20 711

Övriga skulder

21

4 334

4 212

Summa

33 219

61 485

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader

22

25 954

22 095

Oförbrukade bidrag

23

47

323

Summa

26 001

22 418

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

41 514

69 858

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag

Anslag

(tkr)

Not

Ingående över-förings-belopp

Årets till-del-ning enligt anslags-
direktiv

Indragning av anslags-medel

Totalt
dis-poni-belt
belopp

Utgifter

Utgående över--förings-belopp

Utgiftsområde 2 anslag 90:1
Riksrevisionen Ramanslag

24

19 294

279 987

10 949

288 331

269 858

18 473

Utgiftsområde 7 anslag 8:6
Riks-revisionen: Internationella uppdrag
Ramanslag

24

15 281

40 000

13 901

41 380

38 688

2 692

Summa

34 575

319 987

24 850

329 711

308 546

21 165

Redovisning mot inkomsttitel

Inkomsttitel (tkr)

Inkomster

2558 Avgifter för årlig revision

119 903

Summa

119 903

Finansieringsanalys

(tkr)

Not

2006

2005

DRIFT

Kostnader

25

303 621

293 466

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

307 868

298 846

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

26

2 715

2 801

Intäkter av bidrag

335

811

Övriga intäkter

777

746

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

311 695

303 204

Minskning (+) av kortfristiga fordringar

1 809

1 281

Minskning () av kortfristiga skulder

13 991

14 377

Kassaflöde från/till drift

4 108

22 834

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar

1 005

4 811

Investeringar i immateriella tillgångar

41

0

Summa investeringsutgifter

1 046

4 811

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgälden

2 204

3 636

amorteringar

13 151

12 810

Försäljning av anläggningstillgångar

174

93

därav medel som tillförts statsbudgeten

0

0

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

10 773

9 081

Kassaflöde till investeringar

11 819

13 892

(tkr)

2006

2005

UPPBÖRDSVERKSAMHET

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

120 538

121 080

Förändring av fordringar och skulder

3 007

1 944

Inbetalningar i uppbördsverksamheten

117 531

119 136

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

119 903

120 884

Kassaflöde till uppbördsverksamhet

2 372

1 748

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

678

0

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

678

0

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

678

0

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet

678

0

Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet

0

0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

18 298

7 194

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

(tkr)

2006

2005

Likvida medel vid årets början

4 526

2 668

Minskning () av tillgodohavande hos Riksgälden

29 324

7 151

Minskning () av banktillgodohavanden

11

56

Ökning (+) av avräkning med statsverket

11 037

99

Summa förändring av likvida medel

18 298

7 194

Likvida medel vid årets slut

13 772

4 526

Tilläggsupplysningar och noter

(Belopp redovisas i tusental kronor där inte annat anges.)

Tilläggsupplysningar

Tillämpade redovisningsprinciper

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed, och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till förordningen.

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut avgift för årlig revision. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.

Driftskostnader per årsarbetskraft som redovisas i Sammanställning över väsentliga uppgifter beräknas genom att summera resultaträkningens poster för personal, kostnader för lokaler och övriga driftskostnader. Summa driftskostnader divideras med antal årsarbetskrafter som också redovisas i sammanställningen.

Myndighetens gemensamma kostnader (overhead) fördelas utifrån antal personer på revisionsavdelningarna och den internationella funktionen. Denna kostnad tillsammans med den overhead som uppstår på respektive enhet eller funktion fördelas enligt nedlagda timmar inom verksamhetsgrenarna.

Utbetalningar av bidrag vilka finansieras genom anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas Balanserade utgifter för utveckling, Rättigheter och andra immateriella tillgångar, Förbättringsutgifter på annans fastighet samt Maskiner, inventarier, installationer m.m. vilka har ett anskaffningsvärde på minst 10 tusen kronor och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 100 tusen kronor för att utgiften aktiveras.

Avskrivning sker från den månad som tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider

35 år

Balanserade utgifter för egenutveckling.

En individuell bedömning av ekonomisk livslängd görs.

35 år

Rättigheter och andra immateriella tillgångar.

5 år13

Förbättringsutgifter på annans fastighet.

57 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Omsättningstillgångar

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Skulder

Skulder har tagits upp till nominellt belopp.

Brytdag

Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdag infaller den 10 januari. Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2006 har gjorts fram t.o.m. den 10 januari 2007. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tusen kronor.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension samt för personal som pensionerats i samband med bildandet av Riksrevisionen.

Noter

(tkr)

Resultaträkning

Not 1

Intäkter av anslag

2006

2005

90:1 Riksrevisionen

269 858

266 927

8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag

38 010

31 919

Summa

307 868

298 846

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2006

2005

Intäkter uppdragsverksamheten

2 694

2 643

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar

91

158

Summa

2 785

2 801

Not 3

Finansiella intäkter

2006

2005

Ränteintäkter avseende räntekontot i Riksgälden

714

645

Övriga finansiella intäkter

63

101

Summa

777

746

Not 4

Kostnader för personal

2006

2005

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

137 853

132 431

Summa

137 853

132 431

Not 5

Finansiella kostnader

2006

2005

Räntekostnader avseende lån i
Riksgälden

551

629

Övriga finansiella kostnader

215

272

Summa

766

901

Not 6

Uppbördsverksamhet

2006

2005

Avgifter för årlig revision

120 538

121 080

Summa

120 538

121 080

Not 7

Årets kapitalförändring

2006

2005

Uppdragsverksamhet

internationella uppdrag

262

1 927

Periodiseringsdifferenser

driftverksamhet

1 661

4 573

uppbördsverksamhet

635

196

Summa

764

6 304

Kapitalförändringen visar dels ett överskott i den internationella uppdragsverksamheten, dels en periodiseringsdifferens mellan de kostnader/intäkter som Riksrevisionen redovisar och de utgifter/inkomster som avräknats statsbudgeten.

Balansräkning

Not 8

Balanserade utgifter för utveckling

2006

2005

Ingående anskaffningsvärde

17 445

17 445

Utgående anskaffningsvärde

17 445

17 445

Ingående ackumulerade avskrivningar

13 341

7 526

Årets avskrivningar

-4 104

5 815

Utgående ackumulerade avskrivningar

17 445

13 341

Summa

0

4 104

Not 9

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2006

2005

Ingående anskaffningsvärde

1 663

1 663

Årets anskaffningar

41

0

Utgående anskaffningsvärde

1 704

1 663

Ingående ackumulerade avskrivningar

1 000

600

Årets avskrivningar

318

400

Utgående ackumulerade avskrivningar

1 318

1 000

Summa

386

663

Not 10

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2006

2005

Ingående anskaffningsvärde

15 395

14 626

Årets anskaffning

16

769

Utgående anskaffningsvärde

15 411

15 395

Ingående ackumulerade avskrivningar

6 726

3 768

Årets avskrivningar

3 111

2 958

Utgående ackumulerade avskrivningar

9 837

6 726

Summa

5 574

8 669

Not 11

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

2006

2005

Ingående anskaffningsvärde

25 936

22 034

Årets anskaffning

1 009

4 043

Avyttringar

1 263

141

Utgående anskaffningsvärde

25 682

25 936

Ingående ackumulerade avskrivningar

10 880

6 072

Årets avskrivningar

4 901

4 849

Avyttring

1 132

40

Utgående ackumulerade avskrivningar

14 649

10 881

Summa

11 033

15 055

Not 12

Fordringar hos andra myndigheter

2006

2005

Fordran ingående mervärdesskatt

3 340

4 898

Kundfordringar

22 989

21 040

Övriga fordringar

408

306

Summa

26 737

26 244

Not 13

Periodavgränsningsposter

2006

2005

Förutbetalda hyreskostnader

6 115

5 832

Övriga förutbetalda kostnader inomstatliga

1 069

430

Övriga periodavgränsningsposter utomstatliga

536

2 767

Summa

7 720

9 029


Not 14

Avräkning med statsverket

2006

2005

Ingående balans

55 975

56 074

Avräknat mot statsbudgeten

Inkomsttitlar

119 903

120 884

Anslag

308 546

298 846

Avräknat mot statens centralräkning

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

295 137

296 999

Inbetalningar, ej räntebelagt flöde SCR

119 749

121 995

Utbetalningar SCR

2 218

2 859

Summa

44 938

55 975

Not 15

Behållning räntekonto i Riksgälden

2006

2005

Beviljad räntekontokredit hos Riksgälden enligt anslagsdirektiv

32 449

32 415

Anslagsmedel

22 867

51 813

Avgifter

7 853

7 955

Bidrag

47

323

Summa

30 767

60 091

Varav kortsiktigt likviditetsbehov

25 000

25 000

Not 16

Balanserad kapitalförändring

2006

2005

Avgiftsfinansierad verksamhet:

Viss årlig revision

899

899

Avgiftsfinansierad verksamhet:

Internationella uppdrag

6 224

8 151

Periodiseringsdifferenser

33 185

28 808

Utgående balans

26 062

19 758

Not 17

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

2006

2005

Ingående avsättning

12 017

9 810

Årets pensionskostnad

584

4 162

Årets pensionsutbetalningar

3 481

1 955

Summa utgående avsättning

9 120

12 017

Not 18

Lån i Riksgälden (avistalån)

2006

2005

Ingående balans

28 526

37 700

Nya lån

2 204

3 636

Årets amorteringar

13 151

12 810

Utgående balans

17 579

28 526

Beviljad låneram 45 000 tusen kronor

Not 19

Skulder till andra myndigheter

2006

2005

Sociala avgifter

3 438

3 152

Övriga skulder till andra myndigheter

2 860

4 884

Utgående balans

6 298

8 036

Not 20

Leverantörsskulder

2006

2005

Leverantörsskulder

4 927

20 582

Leverantörsskulder, utländska

81

129

Summa

5 008

20 711

Not 21

Övriga skulder

2006

2005

Personalens källskatt

4 307

4 091

Övriga skulder

27

121

Summa

4 334

4 212

Not 22

Upplupna kostnader

2006

2005

Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter

23 475

19 494

Övriga upplupna kostnader utomstatliga

2 479

2 601

Summa

25 954

22 095

Not 23

Oförbrukade bidrag

2006

2005

Bidrag från Asian Development Bank

47

323

Summa

47

323

Anslagsredovisning

Not 24

Beviljad anslagskredit

2006

2005

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 90:1 Riksrevisionen

8 400

8 344

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag

1 200

1 380

Summa

9 600

9 724

Finansieringsanalys

Not 25

Kostnader

2006

2005

Kostnader enligt resultaträkningen

313 163

309 704

Försäljning av anläggningstillgångar

13

8

Avskrivningar

12 426

14 023

Avsättningar

2 897

2 207

Summa

303 621

293 466

Not 26

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2006

2005

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2 785

2 801

Reavinster, maskiner och inventarier

70

0

Summa

2 715

2 801

Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag redovisas (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen).

Ordinarie ledamöter

Eva Flyborg

Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige

Tommy Waidelich

Riksbanksfullmäktige, suppleant

Anne-Marie Pålsson

GL Beijer AB

Länsförsäkringar AB

Länsförsäkringar Skåne AB, v. ordf.

HQ Bank

Carina Adolfsson Elgestam

Uppvidingehus AB, ordf.

Naturvårdsverket

Ewa Thalén Finné

Statens strålskyddsinstitut

SkåNet AB, v. ordf.

Alf Eriksson

Länsstyrelsen i Hallands län

Statens genetiknämnd

Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Per Rosengren

Björn Hamilton

Post- och telestyrelsen

Margareta Andersson

Systembolaget

Helena Hillar Rosenqvist

Rose-Marie Frebran

Centrum för lättläst, ordf.

Granskningsnämnden för radio och TV

Malmbergs Elektriska AB

Örebro Fritidscenter AB

ÖSK Elitfotboll AB

Sören Lekberg

Exportkontrollrådet

HSB-Södertälje

Soroll AB

Gunnar Axén

Finansinspektionen

Rolf Kenneryd

-

Per Lager

-

Laila Bjurling

Polisstyrelsen i Sörmland, ordf.

Länsarbetsnämnden i Sörmland

Per Erik Granström

Länsstyrelsen i Dalarna

Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag,

SBAB

Laggen i Ludvika AB

Gunnar Andrén

Nämnden för Drottningsholms Teatermuseum

Suppleanter

Agneta Lundberg

Mittuniversitetet, v. ordf.

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, v. ordf.

Ulla Löfgren

Brottsoffermyndighetens nämnd

Leif Pettersson

Valrossen AB

Norrländska Socialdemokraten, suppleant

Boden Kommunföretag AB, suppleant

Carl-Erik Hedlund

Stockholms hamn AB

Mässfastigheter AB

Stockholmsmässan AB

AB Svensk Tidskrift

Phia Andersson

Marie Engström

Skatteverket

Lennart Hedquist

Kammarkollegiet

Länsstyrelsen i Uppsala

SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB, ordf.

SBC Mark AB, ordf.

Handelsbankens Fonder AB

Birgitta Carlsson

Tobias Krantz

Ingegerd Saarinen

Helena Höij

Naturhistoriska riksmuseet, ordf.

Länsstyrelsen i Stockholms län

Nina Lundström

Riksgäldens styrelse

Tanja Lindeborg

Länsstyrelsen i Västmanland

Karl-Göran Biörsmark

Utlänningsnämnden

Marianne Andersson

-

Tuve Skånberg

Nordiska Investeringsbankens kontrollkommitté

Rune Berglund

Samlingslokaldelegationen, Boverket

Fjällvind AB, ordf.

Britt-Marie Lindkvist

Krisberedskapsmyndigheten

Stiftelsen Flyinge hingstdepå

Ersättningar och förmåner som utbetalats under 2006

(beloppen anges i kronor)

Riksrevisorer

Lennart Grufberg

974 699

Kjell Larsson

948 148

Till och med den 31 juli

Karin Lindell

510 088

Från och med den 1 augusti

Eva Lindström

1 186 163

Styrelseledamöter

Eva Flyborg

95 291

Tommy Waidelich

18 943

Från och med den 17 oktober

Anne-Marie Pålsson

30 670

Carina Adolfsson Elgestam

7 131

Suppleant till och med den 16 oktober

Ewa Thalén Finné

8 881

Suppleant till och med den 16 oktober

Alf Eriksson

6 431

Från och med den 17 oktober

Per Rosengren

32 270

Björn Hamilton

6 431

Från och med den 17 oktober

Margareta Andersson

6 981

Från och med den 17 oktober 2006

Helena Hillar Rosenqvist

7 481

Suppleant till och med den 16 oktober

Rose-Marie Frebran

31 370

Sören Lekberg

93 804

Till och med den 16 oktober

Gunnar Axén

24 938

Till och med den 16 oktober

Rolf Kenneryd

26 880

Till och med den 16 oktober

Per Lager

26 952

Till och med den 16 oktober

Laila Bjurling

24 938

Till och med den 16 oktober

Per Erik Granström

25 288

Till och med den 16 oktober

Gunnar Andrén

24 938

Till och med den 16 oktober

Styrelsesuppleanter

Carl Erik Hedlund

1 400

Leif Pettersson

700

Från och med den 17 oktober

Phia Andersson

700

Från och med den 17 oktober

Lennart Hedquist

700

Från och med den 17 oktober

Agneta Lundberg

0

Från och med den 17 oktober

Ulla Löfgren

0

Från och med den 17 oktober

Marie Engström

0

Från och med den 17 oktober

Birgitta Carlsson

0

Från och med den 17 oktober

Tobias Krantz

0

Från och med den 17 oktober

Ingegerd Saarinen

0

Från och med den 17 oktober

Helena Höij

0

Från och med den 17 oktober

Karl-Göran Biörsmark

700

Till och med den 16 oktober

Tuve Skånberg

1 400

Till och med den 16 oktober

Rune Berglund

700

Till och med den 16 oktober

Nina Lundström

700

Till och med den 16 oktober

Tanja Linderborg

0

Till och med den 16 oktober

Marianne Andersson

0

Till och med den 16 oktober

Britt-Marie Lindkvist

0

Till och med den 16 oktober

Elanders, Vällingby 2007


[1]

Enligt 14 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

[2]

De allmänna försäkringskassorna omfattas inte av avgiftsbeläggningen. Kostnader och intäkter är därför lägre än de som redovisas för verksamhetsgrenen Årlig revision.

[3]

Regeringen har beslutat att det ingående överföringsbeloppet för avvecklingsanslaget inte skulle överföras till 2005.

[4]

9 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551), 4 kap. 1 § tredje stycket stiftelselagen (1994:1220) samt 25 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

[5]

Evaluation of NCA-SNAO support to the Office of the Auditor General of Rwanda, Mapsec, July 2006.

[6]

Evaluation report on the first phase of the National Audit Office Development Project, F. Hansson och P. Mwazyunga, November 2006.

[7]

Evaluation of the Pro-Audit project in the Administrative Tribunal in Mozambique, Mapsec, August 2006.

[8]

Av kostnaderna för 2006 utgör de för granskning av nordiska institutioner 733 tkr. År 2005 uppgick motsvarande kostnader till 858 tkr och för år 2004 till 957 tkr. Dessa redovisades då under verksamhetsgrenen Årlig revision.

[9]

Riksrevisionens styrelse behandlar granskningsrapporterna en tid efter det att rapporterna har slutförts. Alla rapporter behandlas därför inte samma kalenderår som de slutförts.

[10]

Uppgifterna för 2005 har omräknats enligt samma metod som för 2006.

[11]

Uppgifterna för 2003 avser perioden den 1 juli 31 december 2003.

[12]

Uppgifterna för 2005 och 2004 har framräknats enligt samma metod som använts för 2006.

[13]

Dock längst hyreskontraktets varaktighet.