Riksrevisionen har granskat om regeringen, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN) har säkerställt att utbetalningar och fordringshantering fungerar när personer bor utomlands. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Svenska trygghetssystem utomlands (RiR 2008:31).
Riksrevisionen har i granskningen konstaterat flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har enligt Riksrevisionen varit ett problem under en längre tid. Riksrevisionen pekar bl.a. på felaktiga utbetalningar och begränsade insatser för att driva in fordringar. Enligt Riksrevisionen kan den bristande fordringshanteringen även medföra att staten riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas. Regeringen och myndigheterna har enligt Riksrevisionen inte gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering.
Styrelsen konstaterar att den nu gällande ordningen för hanteringen av återkrav och fordringar ger myndigheterna svaga incitament för att prioritera verksamheten. Verksamheten kan ibland vara kostnadskrävande för den enskilda myndigheten, och de skuldbelopp som myndigheterna driver in går direkt till statskassan.
Styrelsen anser mot den här bakgrunden att regeringen bör vara tydligare i sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och fordringshantering utomlands. Problemen med att driva in fordringar utomlands beror enligt Riksrevisionens granskning inte bara på myndigheterna själva. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som dels ger utrymme för tolkningar och dels myndigheterna begränsade förutsättningar att effektivt driva in fordringar utomlands.
Styrelsen anser mot den här bakgrunden att regelverket för Försäkringskassans och CSN:s fordringshantering bör ses över av regeringen.
Styrelsen föreslår att riksdagen ger regeringen detta till känna.
Sammanfattning1
Innehållsförteckning2
Styrelsens förslag3
Riksrevisionens granskning4
Bakgrund och inriktning4
Granskningens resultat5
Riksrevisionens sammanfattande slutsatser10
Riksrevisionens rekommendationer11
Styrelsens överväganden12
Utgångspunkter12
Myndigheternas hantering av utbetalningar och fordringar utomlands12
Översyn av regelverket för fordringshanteringen13
Styrelsens förslag13
Med hänvisning till de motiveringar som framförs under Styrelsens överväganden föreslår Riksrevisionens styrelse följande:
1. Myndigheternas hantering av utbetalningar och fordringar utomlands
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen utvecklar sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands.
2. Översyn av regelverket för fordringshanteringen
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ser över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands i syfte att effektivisera verksamheten och göra den mer rättssäker.
Stockholm den 18 mars 2009
På Riksrevisionens styrelses vägnar
Eva Flyborg
Mats Midsander
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Tommy Waidelich (s), Anne-Marie Pålsson (m), Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Björn Hamilton (m), Margareta Andersson (c) Helena Hillar Rosenqvist (mp), Torsten Lindström (kd) och Lennart Hedquist (m).
Riksrevisionen har granskat om regeringen, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden (CSN) har säkerställt att utbetalningar och fordringshantering fungerar när personer bor utomlands. Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Svenska trygghetssystem utomlands (RiR 2008:31). Rapporten publicerades i december 2008.
Allt fler människor som är födda i Sverige eller som tidigare invandrat hit, bor i dag utomlands. Både invandring och utvandring har ökat i omfattning under perioden 20002007. Mycket talar för att denna utveckling kommer att fortsätta. Den fria rörligheten för arbetstagare är en av EU:s hörnstenar. I kraft av den kan en EU-medborgare flytta till och arbeta i ett annat EU-land och då ha samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i det landet.
Därutöver finns en rad internationella konventioner om social trygghet vars syfte är att skapa förutsättningar för rörlighet mellan länderna. Många som tidigare bott eller arbetat i Sverige, men som nu bor utomlands, har rättigheter och skyldigheter i förhållande till svenska bidragssystem, allmänna försäkringar och till studiestödssystemet.
Riksrevisionen konstaterar att med den ökade rörligheten blir det allt viktigare för Försäkringskassan och CSN att kunna säkerställa att utbetalning av försäkringsersättning, bidrag eller lån fungerar ändamålsenligt också för dem som bor i ett annat land. Detsamma gäller för återkrav vid felaktiga utbetalningar och återbetalning av lån. I samband med Riksrevisionens förstudie inför granskningen framkom flera indikationer på problem angående Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar och fordringar gentemot utlandsbosatta. Riksrevisionens granskning har mot den bakgrunden syftat till att besvara frågan:
Har regeringen, Försäkringskassan och CSN säkerställt att utbetalningar och fordringshantering fungerar när personer bor utomlands?
Granskningen har utgått från de problem som förstudien indikerade avseende myndigheternas utbetalnings- och fordringsverksamhet. För att besvara revisionsfrågan har såväl nationell som internationell rätt inom berörda områden beaktats och företrädare för de granskade myndigheterna och regeringen intervjuats.
Den grundläggande bedömningsnormen i granskningen är att samma rättigheter och skyldigheter ska gälla för personer som omfattas av trygghetssystemen oavsett om de befinner sig i Sverige eller utomlands, om inget annat är fastställt i lag.
Riksrevisionen har i sina bedömningar tagit hänsyn till att myndigheternas förutsättningar att efterleva normen till viss del är begränsade för personer utomlands. Det beror på att socialförsäkrings- och studiestödssystemet i stora delar utformats utifrån svenska förhållanden och det inte sällan finns omständigheter utomlands som påverkar myndigheternas verksamhet.
Brister i Försäkringskassans statistik
Försäkringskassan ansvarar för handläggning av ärenden som gäller socialförsäkringen. Försäkringskassans viktigaste uppgifter är att besluta om rätten till ersättning och att betala ut ersättning till dem som uppfyller villkoren. Försäkringskassan ska se till att de olika transfereringarna handläggs enligt sina villkor oavsett om en person befinner sig i Sverige eller utomlands.
Försäkringskassan har en ny organisation sedan den 15 februari 2008. Regeringen har beslutat att den pensionsadministration som finns på Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten ska samlas i en ny myndighet. Från och med den 1 januari 2010 kommer därför samtliga pensionsärenden att flyttas från Försäkringskassan och handläggas av den nya pensionsmyndigheten.
Enligt sin instruktion ska Försäkringskassan ansvara för att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker i fråga om de verksamhetsområden som myndigheten ansvarar för. Försäkringskassan är statistikansvarig myndighet för socialförsäkringsområdet. Det innebär att Försäkringskassan ansvarar för och publicerar all officiell statistik om socialförsäkringen.
Riksrevisionen har studerat Försäkringskassans statistik om personer som får utbetalningar utomlands. Granskningen visar att det i dag är oklart hur många i utlandet som får utbetalningar från Försäkringskassan. Statistiken är enligt Riksrevisionen svårtolkad och motstridig.
Försäkringskassans utbetalningar till personer som är bosatta utomlands uppgick under 2007 till ca 5,2 miljarder kronor. Försäkringskassan kan dock inte redovisa tillförlitliga uppgifter om antalet personer utomlands som tagit emot pengar från socialförsäkringen. De uppgifter som Försäkringskassan redovisar i officiell statistik och i andra sammanhang överensstämmer inte. Det innebär enligt Riksrevisionen att myndigheten inte svarar vare sig mot de krav som ställs i myndighetens instruktion eller mot kravet om att svara för en kvalitetssäkrad statistik inom socialförsäkringsområdet.
Försäkringskassan ska kunna kontrollera att samtliga utbetalningar görs till rätt mottagare. Eftersom myndigheten saknar tillförlitliga uppgifter om antalet betalningsmottagare har detta inte varit möjligt. Riksrevisionen framhåller i rapporten att brister i statistiken kan leda till att ofullständigt underlag används vid beslutsfattande och styrning inom Försäkringskassan. Detta försvårar för myndighetens ledning att säkerställa att intern styrning och kontroll fungerar. Brister i statistiken kan enligt Riksrevisionen även leda till att regering och riksdag fattar beslut på felaktiga grunder.
Försäkringskassans utbetalningar är ofta försenade
Försäkringskassan ska göra utbetalningar till rätt mottagare och vid rätt tidpunkt.1 Granskningen visar dock att Försäkringskassans utbetalningar till utlandsbosatta många gånger har försenats.
Försäkringskassan har upphandlat Nordea som ansvarigt betalningsinstitut. Nordeas system har endast haft kapacitet att göra maximalt 50 000 utbetalningar till utlandet under en och samma dag. När Försäkringskassans utbetalningar överstiger detta antal uppstår förseningar för resterande utbetalningar. Enligt Försäkringskassan ska Nordea nu ha kapacitet att göra alla utbetalningar under samma dag, och de systematiska förseningarna kommer i så fall att upphöra fr.o.m. 2009.
Utbetalningarna har försenats vid 13 tillfällen under ett och ett halvt år. Granskningen visar att förseningarna oftast inte uppgår längre än till en bankdag. Utöver de många men korta förseningarna har dock utbetalningar blivit långvarigt försenade ett antal gånger.
Under sommaren 2008 bytte Försäkringskassan utbetalningssystem, vilket också ledde till förseningar. Ju längre förseningar, desto större problem får de utlandsbosatta. Längre förseningar orsakar också merarbete för personalen då många som väntar på sina pengar hör av sig. Handläggarna får ägna tid åt att svara på telefonförfrågningar i stället för att handlägga ärenden.
Riksrevisionen konstaterar att förseningarna i utbetalningar strider mot kraven om att utbetalningar ska ske vid rätt tidpunkt och att detta ibland har inneburit problem för de utlandsbosatta och för Försäkringskassans handläggare.
Skulder från återbetalningsskyldiga drivs inte in av Försäkringskassan
Riksrevisionens granskning omfattar även frågan om Försäkringskassan har säkerställt att fordringshanteringen fungerar när personer bor utomlands. Försäkringskassans fordringar uppstår efter obetalda återkrav till följd av felaktiga utbetalningar och vid indrivning av underhållsbidragsärenden. Riksrevisionen har inte granskat fordringsverksamheten rörande underhållsbidrag.
Försäkringskassan har inte tidigare sammanställt uppgifter om hur många personer utomlands som har obetalda fordringar eller hur stora beloppen är. Inte heller har myndigheten sammanställt i vilken grad fordringarna återbetalas och i vilka länder personerna bor. Riksrevisionen har inom ramen för granskningen begärt in dessa uppgifter. Riksrevisionen har också fått uppgifter om återbetalningsskyldiga som bor i Sverige.
Riksrevisionens granskning visar att Försäkringskassans fordringar utomlands har fördubblats de senaste fyra åren. År 2007 uppgick skulden för återbetalningsskyldiga till ca 114 miljoner kronor. Av dessa 114 miljoner kronor missköttes 101 miljoner. Med misskötsel menas i detta sammanhang att inga återbetalningar sker under ett år.
Antalet återbetalningsskyldiga har ökat från 3 769 till 6 425 personer under perioden 20042007. Även de utlandsboende som missköter återbetalningarna har ökat från 3 310 till 5 822 personer. Det innebär att antalet återbetalningsskyldiga har ökat med ca 70 % och att de som missköter återbetalningen har ökat med ca 70-75 % på fyra års tid. Nära 90 % av de återbetalningsskyldiga betalar inte sina skulder.
Riksrevisionen konstaterar att flertalet inte betalar sin skuld till Försäkringskassan. Försäkringskassan saknar därtill uppgift om känd adress till ungefär var tredje person som missköter sig.
Försäkringskassan har saknat uppgifter om utlandsbosatta med fordringar, och enligt myndigheten har man inte i någon större omfattning utrett om det finns möjligheter att driva in fordringar utomlands. Huvudkontorets styrning i fråga om fordringshantering har varit bristfällig, och det har utvecklats en praxis att inte vidta indrivningsåtgärder i utlandsärenden eftersom det anses utsiktslöst att driva in fordringarna.
Enligt uppgifter från Försäkringskassan riskerar nära 1 400 ärenden med tillhörande skuld motsvarande 13 miljoner kronor att preskriberas inom ett år. Inom fem år riskerar ärenden med en total skuld motsvarande 46 miljoner kronor att preskriberas.
Centrala studiestödsnämndens insatser för att förhindra felaktiga utbetalningar vid utlandsstudier är begränsade
CSN är den myndighet som beslutar om och betalar ut studiemedel, dvs. bidrag och lån till dem som studerar i Sverige och utomlands. År 2007 betalade CSN ut 16,8 miljarder kronor i studiemedel till ca 385 000 studerande i Sverige. Samma år utbetalades 1,9 miljarder kronor i studiemedel till ca 27 800 utlandsstuderande.
Regeringen har i regleringsbreven fr.o.m. 2006 ställt krav på att CSN ska säkerställa att missbruk och felaktiga utbetalningar förhindras. Det mål som anges är att felaktiga utbetalningar inte ska förekomma. CSN har under senare år också fått flera regeringsuppdrag och återrapporteringskrav med fokus på åtgärder för att förhindra eller minska antalet felaktiga utbetalningar.
Riksrevisionen har inte gjort någon egen granskning av i vilka avseenden det finns problem i samband med utbetalningar. Dock har relevanta uppgifter funnits att tillgå i de rapporter CSN lämnat med anledning av regeringsuppdrag och i internrevisionens nyligen genomförda granskning på utlandsområdet. Genomförda intervjuer och en enkätundersökning som Riksrevisionen har genomfört har gett kompletterande underlag för Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser.
Riksrevisionen pekar i granskningen på flera kvarvarande problem i samband med utbetalningar och gör bedömningen att det fortfarande finns risker för felaktiga utbetalningar vid utlandsstudier. Problemet rör studiestödssystemets utformning och CSN:s rutiner för utbetalning av studiemedel.
Granskningen visar att CSN i hög grad måste lita på att den sökande studentens egna uppgifter är korrekta. Om en student t.ex. avbryter studierna kan utbetalningen bli felaktig. Även rena bedrägerier kan förekomma. CSN:s rutin är att efter beslut om beviljande betala ut ett större belopp i förskott till den som ska studera utomlands, vilket betyder att stora felaktiga utbetalningar kan förekomma. Riksrevisionen anser att inriktningen bör vara att studiemedel, precis som i Sverige, betalas ut månadsvis. Undantag bör dock göras för exempelvis studieavgifter och resor.
Inom CSN har flera förslag tagits fram till rutinförändringar som kan leda till att risker för bedrägerier minskar och att myndigheten får ökad möjlighet till kontroll vid ansökningsförfarandet. Riksrevisionen noterar att CSN:s ledning under granskningens gång har börjat agera i frågan. De förslag som tagits fram inom CSN för att felaktiga utbetalningar ska minska har dock ännu inte genomförts.
Enligt Riksrevisionens bedömning har CSN:s ledning hittills inte i tillräcklig utsträckning säkerställt en fungerande intern styrning och kontroll inom området.
Många utlandsbosatta betalar inte sina studieskulder
CSN:s fordringar uppkommer när återkrav till följd av felaktiga utbetalningar inte betalas (återkravsfordringar) eller när personer inte återbetalar studielån enligt gällande regler (studielånsfordringar). Enligt regeringens regleringsbrev till CSN ska myndighetens återbetalningsverksamhet bidra till att lån återbetalas och att återkrav betalas.
CSN upprättade 2005 ett samarbetsavtal med ett inkassobolag, Intrum Justitia. Inkassobolaget skulle tillhandahålla inkassotjänster, adress- och eftersökning samt delgivning inom ramen för CSN:s kravverksamhet mot utlandsbosatta.
År 2007 befann sig 57 774 återbetalningsskyldiga personer utomlands. Av dessa misskötte 15 799 sina återbetalningar. Med misskötsel menas i detta sammanhang personer som inte betalat något alls under tre år eller som under fem år återbetalat mindre än 25 %av det belopp som ska återbetalas.
Andelen återbetalningsskyldiga som missköter återbetalningar har minskat från 31 till 27 % under perioden 2004-2007. Det kan enligt Riksrevisionen tolkas som ett resultat av att CSN:s kravverksamhet i större utsträckning än tidigare leder till att personer betalar. Riksrevisionen kan dock samtidigt konstatera att antalet som missköter återbetalningar av sina lån har ökat, och i förhållande till gruppen har även andelen som befinner sig på okänd adress ökat något.
CSN bedrev under 19992005 inte någon kravverksamhet mot utlandsbosatta. Trots att CSN under senare år har ökat effektiviteten i kravhanteringen finns stora problem med att driva in skulder i utlandet som inte återbetalas. Ett centralt problem för CSN är att många personer som missköter återbetalningar befinner sig på okänd adress. Av granskningen framgår också att CSN saknar adress till 6 047 av de 15 799 som missköter återbetalningar, vilket motsvarar 38 %. Det är vanligt att personer som flyttat utomlands eller flyttat mellan olika adresser i utlandet inte anmäler detta till folkbokföringen eller CSN.
CSN kan i dag enbart kräva tillbaka obetalda årsbelopp. Under perioden 20052007 skickade CSN ca 24 000 ärenden till inkassobolaget, och verksamheten inbringade ca 68 miljoner kronor. Under 2007 inbringade inkassoåtgärderna 22 miljoner kronor, vilket kan sättas i relation till de 441 miljoner kronor som hade förfallit till betalning vid utgången av 2007 (varav 289 miljoner kronor tillhörde personer som befann sig på okänd adress). Detta ger enligt Riksrevisionen möjligen en fingervisning om svårigheterna att driva in fordringar utomlands. Beloppet som CSN fick tillbaka efter indrivningsåtgärder under ett år motsvarar drygt fem % av det totala belopp som förfallit till betalning.
Riksrevisionen har vidare tagit del av uppgifter som omfattar totalt antal personer utomlands och belopp som inte återbetalas i enlighet med betalningsvillkoren. Det rör sig om 28 530 personer som har skulder på ca 4,4 miljarder kronor. Det totala antalet återbetalningsskyldiga var som tidigare nämndes 57 774 personer. Det betyder att nästan varannan person i olika grad missköter återbetalningen. Riksrevisionens granskning visar att CSN:s förutsättningar att driva in fordringar utomlands är begränsade.
Riksrevisionen konstaterar vidare att 13 407 ärenden med tillhörande skuld om ca 1,3 miljarder kronor riskerar2 att preskriberas inom ett år. Inom fem år riskerar totalt cirka två miljarder kronor att preskriberas. Det innebär att betydande skuldbelopp kan komma att preskriberas inom de närmaste åren.
Riksrevisionen noterar att CSN under granskningens gång har börjat planera flera åtgärder som, om de genomförs, kan bidra till en mer effektiv kravverksamhet. Utifrån en nyligen framtagen strategi ska myndigheten mer systematiskt än tidigare driva in fordringar utomlands. Vidare planerar CSN att lägga fram förslag till lagändringar som kan innebära att det blir enklare för myndigheten att driva in studieskulder.
Regeringens styrning av Försäkringskassans och CSN:s verksamheter kan förbättras
Riksrevisionen konstaterar i rapporten att regeringen har tagit initiativ till flera åtgärder för att förebygga felaktiga utbetalningar. Arbetet har inneburit att Försäkringskassan och CSN också har uppmärksammat problemen med utbetalningar till utlandsbosatta personer och fordringshanteringen rörande den gruppen. Regeringen har även följt utvecklingen av de internationella ärendena och vidtagit åtgärder med anledning av utvecklingen inom EU. Regeringen har vidare tillsatt den studiesociala kommittén som har ett brett uppdrag att se över de studerandes ekonomiska och sociala situation med hänsyn till hur studiemedelssystemet samverkar med de sociala trygghetssystemen.
Riksrevisionens sammanfattande syn på regeringens insatser är dock att regeringen inte i tillräcklig utsträckning har uppmärksammat CSN:s och Försäkringskassans återkravs- och fordringsverksamhet utomlands. Regeringens styrning inom området har enligt Riksrevisionen varit svag. Det gäller särskilt i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan där regeringen inte begärt uppgifter om myndighetens återkravsfordringar för vare sig personer bosatta i Sverige eller utomlands. I regeringens regleringsbrev till CSN har återrapporteringskrav riktats till myndighetens fordringsverksamhet mot personer i Sverige, men inte utomlands.
Regeringens insatser i övrigt har i huvudsak gällt återkravsverksamhet bedriven i Sverige. Myndigheternas utlandsverksamhet inom berörda områden har inte heller uppmärksammats i de senare uppdrag som regeringen lämnat till Utredningen om enhetligare regler och återkrav3 och till Statskontoret4.
Det finns enligt Riksrevisionen två sätt att effektivisera statens fordringshantering. Ett sätt är att ansvariga myndigheter blir bättre på uppgiften, dvs. en ökad effektivitet kan uppnås givet att varje myndighet ansvarar för att den egna fordringsverksamheten kan uppnås genom starkare drivkrafter och bättre styrning. Ett annat sätt är att omorganisera fordringshanteringen eftersom det finns skäl att ifrågasätta om det är effektivt att varje myndighet försöker bygga upp den specialkompetens som krävs.
Riksrevisionens sammanfattande slutsatser utifrån granskningen är att
Försäkringskassan i låg utsträckning har säkerställt att utbetalningar och fordringshantering fungerar när personer bor utomlands,
CSN inte i tillräcklig utsträckning har säkerställt att utbetalningar och fordringshantering fungerar när personer bor utomlands,
regeringen i högre grad borde ha uppmärksammat Försäkringskassans och CSN:s fordringshantering i förhållande till personer som bor utomlands.
Regeringen bör överväga förändringar av de regelverk som styr CSN:s fordringshantering i syfte att möjliggöra en effektivare fordringsverksamhet utomlands. Exempelvis bör regeringen överväga att ge CSN möjlighet att återkräva hela studielånet om lånet inte återbetalas korrekt.
Regeringen bör styra och följa upp Försäkringskassans och CSN:s fordringsverksamhet i utlandet.
Försäkringskassan bör i ökad utsträckning driva in fordringar utomlands samt säkerställa att de förseningar som förekommit vid utbetalningar till personer utomlands upphör.
Försäkringskassan bör säkerställa att det finns kvalitetssäkrad statistik om antalet utlandsbosatta som får ersättning eller bidrag från myndigheten.
CSN bör genomföra förändringar i syfte att minska risken för felaktiga utbetalningar vid utlandsstudier.
Styrelsen överlämnar härmed en framställning till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av regeringens, Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar och fordringar för personer som bor utomlands. I anslutning härtill vill styrelsen anföra följande.
Den internationella rörligheten har medverkat till ökade krav på de statliga myndigheternas hantering av utbetalningar och fordringar. Alltfler personer bosätter sig utomlands. Riksrevisionens granskning visar att regeringen och myndigheterna inte har gjort tillräckligt för att säkerställa en effektiv och rättssäker hantering. Enskilda kan därmed komma att behandlas olika beroende på om de bor utomlands eller i Sverige. Enligt Riksrevisionen kan vidare den bristande fordringshanteringen medföra att staten inom några år riskerar att gå miste om betydande belopp genom att skulderna preskriberas.
Även det regelverk som gäller för verksamheten har betydelse för en effektiv och rättssäker hantering. Granskningen visar på ett komplicerat regelverk som är svårt att tillämpa för myndigheterna.
En grundläggande utgångspunkt för den statliga verksamheten är att alla ska behandlas lika. Samma rättigheter och skyldigheter ska gälla för de personer som omfattas av trygghetssystemen, oavsett bostadsort. Styrelsen anser det också viktigt för tilltron till trygghetssystemen att missbruk av systemen bekämpas. Det är därför av stor vikt att fordringshanteringen fungerar väl och att alla betalar sina skulder.
Riksrevisionen har i granskningen konstaterat flera brister som gäller både Försäkringskassans och CSN:s hantering av utbetalningar, återkrav och fordringar utomlands. Den bristande hanteringen har enligt Riksrevisionen varit ett problem under en längre tid, och vare sig myndigheterna eller regeringen har tagit tillräckliga initiativ för att åtgärda bristerna. Riksrevisionen pekar bl.a. på felaktiga utbetalningar och begränsade insatser för att driva in fordringar.
De åtgärder som regeringen har vidtagit för att motverka Försäkringskassans och CSN:s felaktiga utbetalningar och för att förbättra myndigheternas återkravs- och fordringsverksamhet har i liten utsträckning gällt verksamheten utomlands. CSN har först under de allra senaste åren planerat åtgärder som kan bidra till en mer effektiv kravverksamhet.
Styrelsen konstaterar att den nu gällande ordningen för hanteringen av återkrav och fordringar ger myndigheterna svaga incitament att prioritera verksamheten. Verksamheten kan ibland vara kostnadskrävande för den enskilda myndigheten, och de skuldbelopp (exklusive avgifter) som myndigheterna driver in går direkt till statskassan. Detta kan enligt styrelsen ha bidragit till att myndigheterna inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med bristerna.
Styrelsen anser mot den här bakgrunden att regeringen bör vara tydligare i sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalningar och fordringshantering utomlands.
Problemen med att driva in fordringar utomlands beror enligt Riksrevisionens granskning inte bara på myndigheterna själva. Granskningen visar även på ett komplext regelverk som dels ger utrymme för tolkningar, dels ger myndigheterna begränsade förutsättningar att effektivt kunna driva in fordringar utomlands. Myndigheternas arbete med att driva in fordringar kan enligt granskningen också vara förenat med resurskrävande rättsliga processer i utländska domstolar.
Fordringshanteringen hör inte till Försäkringskassans och CSN:s kärnverksamhet. Kronofogdemyndigheten är den myndighet som har uppgift att utreda och driva in bl.a. statliga fordringar. Riksrevisionen menar i rapporten att ökad effektivitet kan uppnås t.ex. genom att organisera fordringshanteringen utomlands på ett annat sätt än i dag i stället för att varje myndighet bygger upp den specialkompetens som krävs. Styrelsen delar denna uppfattning och anser att det finns skäl att överväga hur Kronofogdmyndigheten kan vara myndigheterna mer behjälplig i den här typen av ärenden. Styrelsen anser även att myndigheterna i större utsträckning bör överväga hur de kan samordna sina insatser i fordringshanteringen.
Mot den här bakgrunden anser styrelsen sammanfattningsvis att regelverket för de båda myndigheternas fordringshantering bör ses över. En översyn av de regelverk som styr Försäkringskassans och CSN:s fordringshantering bör komma till stånd i syfte att så långt möjligt effektivisera myndigheternas arbete och göra fordringshanteringen utomlands mer rättssäker.
Mot bakgrund av styrelsens överväganden ovan föreslår styrelsen att riksdagen begär
att regeringen utvecklar sin styrning och uppföljning av Försäkringskassans och CSN:s utbetalnings- och fordringsverksamhet utomlands och
att regeringen ser över de regelverk som styr myndigheternas fordringshantering utomlands i syfte att effektivisera och göra verksamheten mer rättsäker.
Elanders, Vällingby 2009
[1] | Riksgäldskontorets föreskrift till 6 § RGKFS 2006:1. |
[2] | Enligt CSN aktualiseras frågan om preskription om den åberopas av låntagaren samt om och när kontakt etableras på nytt efter många års avbrott. Detta innebär att CSN inte gör som Försäkringskassan, dvs. preskriberar ärenden efter 10 år. |
[3] | Dir. 2007:177. |
[4] | Statskontorets uppdrag att utvärdera effektiviteten i återkravshanteringen vid Försäkringskassan och CSN samt föreslå förbättringar av verksamheten, Statskontoret 2008:12. |