2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

1

Redogörelse till riksdagen

INNEHåLLSFöRTECKNING 2008/09:RJ1
2000-08-11 16.42

2008/09:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING

2008/09:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2008

Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
VD:s förord 3
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2008 5
Stödformer och arbetssätt 5
Beviljade forskningsanslag 7
Områdesgrupper 17
Riktade satsningar 18
Internationellt samarbete 22
Samarbete med riksdagen 25
Jubileer 25
Forskarskolor 25
Information och hemsida 26
Årsbok 27
Uppföljning och utvärdering 27
Förvaltningsberättelse 29
Finansiellt resultat 33
Finansiell ställning 35
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag 36
Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK) 39
Resultaträkning (KSEK) 41
Balansräkning (KSEK) 42
Kassaflödesanalys (KSEK) 44

Redovisnings- och värderingsprinciper 45
Värdering materiella anläggningstillgångar 45
Värdering finansiella anläggningstillgångar 45
Värdering omsättningstillgångar 46
Beviljade forskningsmedel 47
Eget kapital 47
Noter (belopp i kSEK) 48
Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK) 62

2008/09:RJ1

3

Vd:s förord

INNEHåLLSFöRTECKNING 2008/09:RJ1
2000-08-11 16.42

2008/09:RJ1 VD:S FöRORD

För svensk högre utbildning och forskning blev 2008 innehållsrikt. Forskningens resurser, de statliga forskningsråden, den kliniska forskningen, lärarutbildningen, tjänstestrukturen, styrning och frihet är bara några av alla de teman som behandlades i konferenser, utredningar, remissvar och förslag från regeringen. En del ingick i upptrappningen inför den forskningspolitiska propositionen. Denna innehöll behövliga nya resurser, varav en del glädjande nog lades i lärosätenas basanslag. Detta är bra. Svensk forskning är betjänt av att lärosätena kan agera självständigt och som starka aktörer.
Hur påverkas Riksbankens Jubileumsfond (RJ) av forskningspropositionen? RJ kommer givetvis att fortsätta att självständigt bedöma vilka insatser som är mest angelägna. Att göra samma saker som andra finansiärer är förmodligen inte det klokaste. RJ:s stadgar ger här vägledning. De anger att RJ ska inrikta sig på den mera avancerade forskningen, på de stora och långsiktiga projekten, på att öka forskningens internationella kontakter, på att erbjuda flexibla lösningar och på att främja forskningens utveckling och förnyelse. Styrelsens beslut att satsa på Pro Futura som ett regelbundet inslag ska ses i detta sammanhang, liksom beslutet att stärka forskningens internationalisering genom bidrag till språkgranskning och översättning. En slutsats av forskningspropositionen är att trycket på RJ att fortsätta med särskilda postdoktorala insatser minskar. Lärosätena har redan visat att de förmår att gå in kraftfullt där. Med de vidgade ekonomiska ramar som följer av forskningspropositionen kan de systematisera sina åtgärder.
RJ:s stadgar säger vidare att företräde ska ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt. Detta har sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av 1990-talet tolkats så att RJ i första hand ska ge anslag åt humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Därutöver har RJ även mottagit och beviljat ansökningar till viss medicinsk forskning. Med tanke på inriktningen i årets forskningsproposition har RJ:s styrelse beslutat att fortsättningsvis inte anslå medel till medicinsk forskning, förutom de bidrag som utgår från de båda Rönnbergska donationerna.
RJ eftersträvar att finansiera de allra bästa ansökningarna. De forskare som våra beredningsgrupper väljer ut som de mest framstående ska vi fortsätta att behandla generöst. Om deras ansökningar är ordentligt genomarbetade, anslår RJ de medel som de ansöker om. Ovanan att pruta ganska godtyckligt och hänvisa forskarna till att också söka hos andra finansiärer sprider sig på ett oroväckande sätt. Inom RJ anstränger vi oss att finna flexibla stödformer.

Anslag till forskares konferenser och andra typer av forskningsinitiering behandlas snabbt, liksom deras förfrågningar om tryckningsbidrag. Framgent kommer vi även att kunna erbjuda våra forskare finansiering av översättningar.
Forskningspropositionen har som antyddes ovan sin tyngdpunkt utanför humaniora och samhällsvetenskap. Den har dock en rad inslag där humanister och samhällsvetare skulle kunna göra viktiga insatser och därmed få del av de nya resurserna. För att ge dem bättre möjligheter att agera inbördes och gentemot kolleger inom andra forskningsfält introducerar RJ därför under 2009 nya s.k. nätverksbidrag. Det är en försöksverksamhet som kännetecknas av flexibilitet och anpassning till forskningens behov. Forskningspropositionen pekar på att frågor kring forskningens infrastruktur ökar i betydelse, liksom den viktiga forskningen om kulturarv och kulturpolitik. Inom dessa områden har RJ skaffat sig omfattande och unika erfarenheter som vi gärna delar med oss av till andra finansiärer.
En nyhet i forskningspropositionen är att statens anslag fördelas med ledning av olika slags indikatorer och nyckeltal: stora, framgångsrika miljöer får bättre utdelning än små. RJ har däremot inte för avsikt att överge sin ledstjärna, nämligen att ansökningens kvalitet ska avgöra. RJ:s uppdrag är att finansiera den bästa, mest originella forskningen, detta oavsett om forskaren arbetar vid Högskolan Dalarna eller vid Stockholms universitet.
Under 2008 har RJ gjort stora insatser för att förbättra uppföljningen av och informationen om all den forskning som görs med anslag från oss. Det finns goda skäl att ytterligare bidra till de företeelser som i vår omvärld kallas knowledge transfer and public engagement, särskilt som dessa inte fungerar som vore önskvärt för humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Vetenskap detta arbete redovisas nedan i ett särskilt avsnitt. Med tanke på den hårda konkurrensen om anslag är det viktigt att få kunskap om vilka effekter RJ:s insatser har fått på svensk forskning. Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutrapport och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt inges en ekonomisk slutrapport.
Frågan om s.k. overheadkostnader för forskning har behandlats ingående i tidigare årsberättelser. Lärosätenas arbete med att genomföra SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) modell för full kostnadsredovisning i externfinansierad forskning pågår. Åtskilligt arbete återstår innan den fullt ut kan tas i praktiskt bruk. RJ välkomnar att det blir tydligt och transparent vilka kostnaderna är. Bidragsgivarna måste veta vad olika inslag i projektet kostar och till vad deras bidrag ska användas. Forskarna gagnas av att få bättre insikt genom transparenta och tydliga kostnadsuppställningar. För nya projekt 2008 har RJ beviljat ett bidrag till kostnader för lokaler och overhead om 24,2 procent. Vad gäller programmen har påslaget beräknats från fall till fall. Överlag har samtalen om kringkostnader mellan RJ och företrädare för lärosätena varit konstruktiva och framåtsyftande. En förklaring till att frågan om overheadkostnader återkommit är att svensk forskning lider av otillräcklig basfinansiering. Glädjande nog har regeringen i 2008 års forskningsproposition förstärkt de anslag som går direkt till lärosätena. Detta är ett trendbrott.

Om uppmärksamheten kring RJ och overheadkostnader på något sätt har bidragit till denna positiva utveckling, så har det varit mödan värt.
Beviljade forskningsanslag
Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat drygt 339 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive på Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3.
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2008 per donation (belopp tkr)

Jubileumsdonationen
176 612
Kulturvetenskapliga donationen
161 602
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200

Summa
339 014
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2008 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)

Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 56)
107 974
Samarbete med riksdagen
675
Postdoktorala satsningar (tabell 8)
56 278
Nils-Eric Svenssons fond
200
Arvode till sakkunniga
739
Ersättning till adjungerade
2 505
Konferenser, information
1 752
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället
2 687
Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap
1 200
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet
2 602

Summa
176 612
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2008 ur Kulturvetenskapliga
donationen (belopp tkr)

Projektanslag
5 100
Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7)
31 438
Forskningsinitiering
11 430
Internationellt samarbete
12 794
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4)
98 100
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
2 544
Arvode till sakkunniga
196

Summa
161 602

Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Tryckningsbidrag för av RJ finansierad forskning finansieras inom de årliga budgetramarna, liksom anslag till publicering på Internet. Ansökningar om sådana anslag behandlas fortlöpande av arbetsutskottet. Styrelsen har beslutat att från 2009 ge RJ-forskare möjlighet att även söka översättningsbidrag. Avsikten är att förbättra svensk forsknings möjlighet att nå den internationella vetenskapliga diskussionen med sina resultat.
Program
Program avser uppgifter som en grupp forskare arbetar med under sex till åtta år. Årets utlysning lockade 17 sökande, en minskning med nio jämfört med föregående år. Någon entydig förklaring till minskningen finns inte; kvaliteten på ansökningarna bedöms dock ligga på samma höga nivå som tidigare år. Utifrån beredningsgruppens förslag beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående tre nya program:
Professor Erik Amnå, samhällsvetenskapliga institutionen, Örebro universitet beviljades 35 miljoner kronor för programmet Politisk socialisation. En longitudinell studie av hur unga utvecklar samhällsengagemang.
Professor Samuel Rubenson, Centrum för teologi och religionsvetenskap, Lunds universitet beviljades 30,1 miljoner kronor för programmet Det tidiga klosterväsendet och det antika bildningsidealet.
Professor Göran Sonesson, Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet beviljades 33 miljoner kronor för programmet Centrum för kognitiv semiotik.
Tabell 4 Antalet programansökningar 2008 och beviljade ansökningar (belopp tkr) efter ämnesområde och kön

Ämne
Antal
Män
Kvinnor
Sökbelopp
Antal
beviljade
Beviljat belopp

filosofi
2
2

45 169

företagsekonomi
2
1
1
38 525

humaniora
2

2
40 293

humaniora och samhällsvetenskap
2
2

42 156
1
33 000

idéhistoria
1
1

21 969

kultur
1
1

23 876

litteraturvetenskap
1

1
19 540

moderna språk
2
1
1
39 632

psykologi
1
1

21 589

religion
1
1

17 382
1
30 100

samhällsvetenskap
2
1
1
52 871
1
35 000

Summa
17
11
6
363 002
3
98 100
Projekt
Ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp under högst tre år. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer: Denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Söktrycket är mycket stort. Under 2008 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående nya projekt:
Projektanslag 2008 (belopp kr)

Projektledare
Projekttitel
Lärosäte
Beviljat belopp
Docent Lennart Samuelson
Atomgrad det sovjetiska militärindustriella komplexets kärnområde;
En fallstudie av Södra Ural under det kalla kriget, 19451965
Östekonomiska institutet, Handelshögskolan i Stockholm
2 010 000
Docent Anders Hammarlund
Gestaltning, identitet, integration; Kantor Abraham Baer (18341894) och liturgireformen i Göteborgs synagoga.

Svenskt visarkiv
1 345 000
Docent Britt Liljewall
Myndiga kvinnor och omyndiga män; Livshistoriska perspektiv på 1800-talets medborgarskap
Museion, Göteborgs universitet
885 000
Fil.dr Joachim Östlund
Den ofria människan; Berättelser om och av svenska slavar i Turkiet och Nordafrika och den svenska orientalismens formering, 16601760
Historiska institutionen, Lunds universitet
1 570 000
Professor Anders Lidström
Svenska stadsregioner; Demokrati, lokalt medborgarskap och politiska institutioner
Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet
7 000 000
Professor Dmitrii Silvestrov
Innovativa modeller för prissättning samt återförsäljning av optioner
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Mälardalens högskola, Västerås
1 625 000
Fil.dr Victoria Fareld

Förlåtelse, framtid och förflutenhet; historia som kollektiv självrannsakan hos Arendt, Jankélévitch och Améry
Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet
1 445 000

Projektledare
Projekttitel
Lärosäte
Beviljat belopp
Fil.dr Anders Dillmar
Harald Göransson och den kyrkomusikaliska förnyelsen i Sverige under 1900-talet
Svenskt visarkiv
1 675 000
Professor Alexander Styhre
Ideologi och institutioner i vetenskapsbaserad innovation; Fallet biotech och läkemedelsindustri
Institutionen för projektledning, Chalmers tekniska högskola
1 970 000
Professor Lasse Brunnström
Den (o)hållbara förpackningen
Högskolan för design och konsthantverk, Göteborgs universitet
5 270 000
Fil.dr Sofie Johansson Kokkinakis
Mätning av ordförråd i andraspråket
Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet
3 745 000
Professor Marie-Christine Skuncke
Carl Peter Thunberg, Europa och Japan
Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
2 335 000
Fil.dr Christopher Collstedt
I krigets skugga; Den rättsliga hanteringen av militärt våld i Skåne ca 16581700
Historiska institutionen, Lunds universitet
1 535 000
Dr Timo Kivimäki
The East Asian Peace; A 1-year pilot project
Nordisk Institut for Asienstudier (NIAS)
1 020 000
Fil.dr Henrik Rosengren
I skuggan av Förintelsen; Judars integration och kulturskapande i Sverige före, under och efter andra världskriget
Historiska institutionen, Lunds universitet
3 335 000
Docent Mariassunta Giannetti
Om börsplatsers uppgång och fall
Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm
2 695 000
Fil.dr Jan Bohlin
Migration och long swings; Sverige i den atlantiska ekonomin 18701913
Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet
1 555 000
Professor Bo Malmberg
Läsa landskap; Satellitbilder i samhällsvetenskapens tjänst
Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet
2 520 000
Ekon.dr Lars Frimanson
Ekonomistyrsystem och stress; Ett tvärvetenskapligt fältexperiment
Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet
2 920 000
Lektor Daniel Naurin
EG-domstolen som politisk aktör och arena; En studie av medlemsstaternas yttranden vid förhandsavgöranden
Centrum för Europaforskning (Cergu), Göteborgs universitet
1 595 000

Projektledare
Projekttitel
Lärosäte
Beviljat belopp
Fil.dr Anne Karahan
The image of God in Byzantine Cappadocia; An investigation of its relation to divine and human in fourth-century Cappadocian thinking
Svenska forskningsinstitutet i
Istanbul
1

935 000
Fil.dr Susanna Witt
Totalitarism och översättning; Kontroll och konflikt i sovjetiska översättningspraktiker 19321953
Slaviska institutionen, Stockholms universitet
2 160 000
Teol.dr Jonas Svensson
Guds straff eller en prövning för de rättrogna? Hiv/aids, islam och modernitet
Sektionen för humaniora, Högskolan i Halmstad
1 185 000
Fil.dr Anders Ögren
Papperspengar i teori och praktik
Handelshögskolan i Stockholm/EHFF
1 975 000
Ph.D. Eva-Maria Hardtmann
Transnationella nätverk inom globala rättviserörelsen; Fyra sociala rörelser med ursprung i Indien, Frankrike, Honduras och Japan
Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet
2 170 000
Fil.dr Heidi Moksnes
Leva rättslöst; Odokumenterade migranter och medborgarskapets gränser
Uppsala centrum för hållbar utveckling, Uppsala universitet
1 880 000
Fil.dr Maren Eckart
Kvinnobiografier; Litteraritet och kön i tidigmoderna tyskspråkiga levnadsteckningar av kvinnliga regenter
Institutionen för humaniora och språk, Högskolan Dalarna, Falun
1 875 000
Fil.dr Anna-Sofia Maurin
Ontologiskt rättfärdigande; Från sken till verklighet
Filosofiska institutionen, Lunds universitet
1 740 000
Fil.dr Lars Kaijser
Ekoaffekter; En studie av formanden och förhandlingar av musikhistoria i nätverk
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Stockholms universitet
2 495 000
Professor André Jansson
Trygga rum; Medier, konsumtion och social övervakning
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Karlstads universitet
2 270 000
Professor Tom Britton
Stokastiska modeller för sociala nätverk
Institutionen för matematisk statistik, Stockholms universitet
2 675 000
Professor Håkan Thörn
Innerstaden som offentlighet; Urban omvandling, social ordning och social rörelse
Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet
2 570 000

Projektledare
Projekttitel
Lärosäte
Beviljat belopp
Fil.dr Carl Henrik Carlsson
Statlig antisemitism 19211945; Kontinuitet eller diskontinuitet?
Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet
1 915 000
Professor Thomas Ohlson
From Wars of the Weak to Strong Peace; On the Conditions for Sustainable Peace in Sub-Saharan Africa
Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet
3 190 000
Professor Sverker Molander
Governance for a high environmental quality of the Baltic Sea
Miljösystemanalys, Chalmers tekniska högskola
2 200 000
Docent Leena Huss
Revitalisering mot alla odds? Sydsamiska i Sverige
Centrum för multietnisk forskning, Uppsala universitet
4 190 000
Docent Martin Gustafsson
Med främmande ord; Att beskriva handlingar med en för aktören okänd begreppsapparat
Filosofiska institutionen, Stockholms universitet
1 775 000
Docent Anders Nilsson
Långsiktiga konsekvenser av ungdomsbrottslighet; En livsförloppsstudie
Institutet för Framtidsstudier
1 790 000
Ekon.dr Gary Kokk
Produktionstekniskt arbete hundra år efter Frederick W.

Taylor
Handelshögskolan i Göteborg/GRI
1 800 000
Docent Guy Madison
Musikaliskt sväng; Funktioner, mekanismer och ursprung
Psykologiska institutionen, Umeå universitet
2 415 000
Docent Anders Lundgren
Att forska med näsa och tunga; Lukt och smak i vetenskapens historia
Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet
2 115 000
Fil.dr Eva Silvén
Konstruktionen av ett samiskt kulturarv; Ernst Manker och Nordiska museet
Nordiska museet
1 645 000
Fil.dr Sofia Gustafsson
Kometer, vädersolar och stridande trupper i skyn; Joen Petri Klint och 1500-talets järtecken
Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (Isak), Linköpings universitet
1 690 000
Fil.dr Anna Bortolozzi

Peterskyrkan och återupptäckten av den tidigkristna antiken i 1600-talets Rom
Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
1 105 000
Dr Benjamin Kenward
Ett psykologiskt perspektiv på den tidiga moralutvecklingen
Institutionen för psykologi, Uppsala universitet
2 040 000
Utgivningsstöd till Forskning fördelningen mellan könen har i stort sett varit densamma från 2005 till 2008. Av beviljade anslag går 2008 dock ca 67 procent till manliga sökande. Det finns skäl att framöver extra noga uppmärksamma hur anslagsfördelningen mellan könen utvecklas: Under åren 2005 till 2007 har kvinnornas andel av beviljade anslag fluktuerat mellan 49 och 36 procent.
Tabell 5 Beviljade ansökningar och det totala antalet ansökningar 2008 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön

Beviljade ansökningar

Totala antalet ansökningar

Ämne
Antal
Män
Kvinnor
Belopp

Antal
Män
Kvinnor

antropologi
2

2
4 050

20
8
12

arkeologi

21
12
9

arkitektur

5
4
1

ekonomisk historia
3
3

5 540

27
18
9

etnologi
2
1
1
4 140

18
9
9

film- och teatervetenskap

11
6
5

filosofi
2
1
1
3 515

28
25
3

freds- och konfliktforskning
3
3

5 215

12
9
3

företagsekonomi
3
3

6 690

52
38
14

historia
6
4
2
10 930

56
43
13

idéhistoria
2
1
1
3 560

33
21
12

informationsvetenskap
1
1

2 270

18
9
9

juridik
1
1

1 595

21
14
7

klassiska språk, antikens kultur

3

3

Konst, estetiska ämnen
3
1
2
8 310

20
7
13

kulturgeografi
1
1

2 520

16
13
3

lingvistik
2

2
7 935

23
11
12

litteraturvetenskap
1

1
2 335

58
26
32

medicin

26
7
19

moderna språk
2

2
4 035

16
7
9

musikvetenskap
2
2

3 020

12
9
3

nationalekonomi
1

1
2 695

23
18
5

pedagogik

25
6
19

psykologi
3
2
1
8 485

28
17
11

religionsvetenskap
1
1

1 185

28
19
9

sociologi
2
2

4 360

57
25
32

statistik
2
2

4 300

5
4
1

statsvetenskap
2
2

9 200

48
35
13

utgivningsstöd till Forskning här kan kortfattat konstateras att skillnaderna är ansenliga.
Tabell 6 Beviljade ansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2008
(belopp tkr)

Anslagsförvaltare
Beviljat
belopp
Antal
Chalmers tekniska högskola
4 170
2
Forskning Det dolda kulturarvet
Kungl. biblioteket
775 000
Professor Lars Bergman
Infrastrukturellt stöd till det longitudinella forskningprogrammet; Individuell utveckling och adaption (IDA)
Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
1 720 000
Fil.dr Magdalena Gram
Svensk historisk bibliografi (SHB); Digitalisering av årgångarna 17711976
Kungl. biblioteket
1 300 000
Docent Inger Larsson
Ny fornsvensk bibliografi
Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet
2 470 000
Professor Klas Nyberg
En historisk relationsdatabas över konkursärenden i Stockholm 16871849
Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
1 530 000
Fil.dr Marika V Lagercrantz
Pjäsdatabasen; En digital resurs för teatrar, universitet och allmänhet
Riksteatern
4 600 000
Förste bibliotekarie Veslemöy Heintz
Digitalisering (skanning) av Statens musikbiblioteks gamla kortkatalog över notmaterial
Statens musikbibliotek
350 000
Fil.dr Karin Sidén
Arkitekturritningssamlingen på Nationalmuseum
Nationalmuseum
2 810 000
Professor Bo Rothstein
Tjänst för World Value Survey vid Göteborgs universitet
Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
3 510 000

31 437 676
Tabell 7 Beviljade ansökningar om infrastrukturellt stöd fördelade efter anslagsförvaltare 2008 (belopp tkr)

Anslagsförvaltare
Beviljat belopp
Bertil Ohlininstitutet
350
Göteborgs universitet
9 880
Kungl. biblioteket
2 075
Nationalmuseum
2 810
Riksteatern
4 600
Sister
800
Statens musiksamlingar
350
Stockholms stadsarkiv
1 530
Stockholms universitet
7 705
Svenska Emigrantinstitutet
825
Uppsala universitetsbibliotek
513

Summa
31 438
Forskningsinitiering
RJ har sedan ett antal år kunnat möta efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av vetenskapliga nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan sökas fortlöpande under året. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, seminarieverksamhet, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, forskningsprogram och projekt.

Under året behandlades 109 ansökningar, varav 75, det vill säga drygt två tredjedelar, beviljades anslag. Beviljningskvoten är således mycket hög och står i skarp kontrast till den hårda konkurrensen om projektanslagen.
Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. Under 2008 uppmärksammades bl.a. forskningens infrastruktur, där det är angeläget att humanister och samhällsvetare kan uppträda på ett mera genomtänkt sätt än hittills. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s mångåriga stöd till utgivningen av Forskning historikerna brukar tala om rikssprängningen. Sverige miste en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin folkmängd. Finlands och Sveriges regeringar har beslutat uppmärksamma de dramatiska händelserna under åren 1808 och 1809 genom att anordna en rad aktiviteter under rubriken Märkesåret 1809. RJ har inom ramen för ett nära samarbete med den svenska nationalkommitténs s.k. exekutivkommitté bidragit med 400 000 kr till populärvetenskapliga konferenser och utställningar om ländernas historia efter 1809.

Under årets Bok- och biblioteksmässa anordnade RJ tillsammans med Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland, seminarier under rubriken Demokrati på olika vis. RJ har beslutat stödja flera konferenser under 2009, såväl kring böcker om JO-ämbetet och konstitutionsutskottet som kring professor Torkel Janssons skildring av Finlands och Sveriges gemensamma artonhundratal.
Forskarskolor
De fyra forskarskolor som RJ startade åren 19992001 är avslutade, och RJ:s styrelse har beslutat att från 2002 inte starta ytterligare forskarskolor.

Forskarskolan i moderna språk
Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning
The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies SSAAPS
Nordiska museets forskarskola för museianställda.
Efter utvärdering av uppnådda resultat tar RJ:s styrelse ställning till att finansiera ett begränsat antal postdoktorala tjänster i anslutning till respektive forskarskola.
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under 1990-talet erhöll från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal, ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. Avkastningen delas av RJ ut som treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. För vetenskapliga studier av åldrande och åldersrelaterade sjukdomar är med.dr Gerd Faxén-Irving, med.dr Annika Öhman och med.dr Helena Karlström stipendiater. Stipendiat för sjukdomar under de tidiga barnaåren är med.dr Erik Melén.
Nils-Eric Svenssons fond
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och upphör vid utgången av 2015. Ändamålet är att genom resestipendier främja forskarutbytet inom Europa, dels genom möjlighet för två yngre disputerade svenska forskare att under kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels genom att ge en yngre europeisk forskare möjlighet att vara verksam vid en svensk forskningsinstitution. Den senare stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haag-klubben. Stipendiebeloppet är 100 000 kr. År 2008 har stipendier tilldelats följande personer:
Fil.dr i franska Anna Carlstedt, Stockholms universitet, för att vid Sorbonne i Paris arbeta vidare med sitt projekt Nostradamus och den poetisk-profetiska genren under den franska renässansen; En studie av en marginaliserad litteratur.
Fil.dr i statsvetenskap Göran Duus-Otterström, Göteborgs universitet, för att vid University of Warwick vidareutveckla några teman i doktorsavhandlingen Punishment and Personal Responsibility.
Information och webbplats
Under 2008 har RJ gjort en ny satsning på den utåtriktade informationen. I praktiken betyder det att webbplatsen har gjorts mer lättnavigerad. Dessutom finner man förutom utlysningar om forskningsmedel och annan forskningsstödjande verksamhet numera information om de forskare som RJ stöder, samarbeten mellan RJ och andra finansiärer och myndigheter samt övriga nyheter som rör RJ. Det kan handla om alltifrån referat från seminarier till intervjuer med forskare.

Förhoppningen är att detta ska locka inte bara forskare som vill söka medel från RJ utan alla i vid bemärkelse som är intresserade av forskning, andra forskare, forskningsadministratörer, politiker och medier.
En annan del av informationsverksamheten har varit medverkan i fem olika arrangemang under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Förutom att årsboken Hållbara värden diskuterades vid två tillfällen delades översättningspriset Pro Lingua ut. Dessutom deltog RJ i ett storseminarium om demokratiskillnader i Sverige och Finland samt i en presentation av två böcker som Björn Hettne har redigerat, Human Values and Global Governance: Studies in Development, Security and Culture och Sustainable Development in a Globalized World: Studies in Development, Security and Culture. Böckerna var en avslutning på arbetet inom områdesgruppen för kultur, säkerhet och hållbar utveckling.
Bland RJ:s utåtriktade verksamhet kan också satsningen på Samspråk framhållas. Det är ett samarrangemang mellan RJ, Vetenskapsrådet, FAS och Vitterhetsakademien som för andra året i rad samlade forskare och politiker under Almedalsveckan. Mötesplatsen var briggen Tre Kronor som låg förtöjd i Visby hamn, och där gavs tillfälle till samspråk kring en rad dagsaktuella teman. Under dagens åtta seminarier diskuterades så vitt skilda ämnen som problemen med en åldrande befolkning, smarta sanktioner och betyg i skolan. Idén med Samspråk är att forskare och politiker ska kunna mötas för att resonera om gemensamma problem och deras lösning. Ett utförligt referat från Samspråk finns på RJ:s webbplats (www.rj.se/kunskapsförmedling/samsprak).
Årsbok
Under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september presenterades RJ:s första årsbok Hållbara Värden: Åtta essäer om tingens ordning och idéers bärkraft. Fyra av bokens författare (Inge Jonsson, Johan Tralau, Berit Wells och Lynn Åkesson) medverkade i ett välbesökt storseminarium, och vid Forskartorget berättade redaktören Marie Cronqvist om de olika essäerna. I årsboken för 2009 kommer dialoger att stå i fokus.
Uppföljning och utvärdering
Uppföljning och utvärdering ska ge systematisk kunskap om resultaten av RJ:s insatser. Sådana insikter behövs även som underlag för beslutsfattande och strategisk planering. RJ har under året systematiserat och intensifierat insatserna när det gäller uppföljning och utvärdering av stödformerna projekt, infrastrukturprojekt och program. Även rutinerna för slutredovisning har förtydligats. Under året har 35 projekt följts upp skriftligt och 12 genom projektbesök. Åtta infrastrukturprojekt har följts upp skriftligt och fyra genom besök. Vad gäller programmen har tre redovisat arbetsläget och också följts upp genom programbesök. Vid projektbesöken redovisar projektledaren hur forskningen framskrider, och beredningsgruppens ledamöter ställer frågor. Efter besöket tar RJ ställning till om projektet behöver kontrolleras på något ytterligare sätt.

Årets uppföljningar visar att alla projekt och program fortlöper på ett tillfredsställande vis.
RJ har som nämns ovan finansierat fyra forskarskolor, samtliga nu avslutade. Forskarskolan inom ramen för The Swedish School for Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS) ingår i en utvärdering av hela satsningen, vilken har fått gott betyg. Även Nordiska museets forskarskola är utvärderad. Utvärderingen visar på många goda resultat, särskilt att forskarskolan verkligen bidragit till att etablera en starkare koppling mellan forskning och museipraktik. Vid övriga forskarskolor pågår utvärdering eller uppföljning.
År 2006 satsade RJ tillsammans med VR och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse medel på programmet Lärande och minne. I juni samlades representanter för de fyra projekt vilka beviljats medel tillsammans med representanter för finansiärerna till ett uppföljande seminarium. Syftet var att föra samman forskare från de fyra projekten och att se hur arbetet har kommit i gång. Inför besluten om fortsatt finansiering planeras nu en utvärdering.
RJ samverkar på utvärderingsområdet såväl nationellt som internationellt. RJ har tagit initiativ till ett nätverk för personer som arbetar med utvärdering av forskning vid svenska forskningsråd och stiftelser. Nätverket har haft två möten och delat erfarenheter om bl.a. lämpliga utvärderingsmetoder. RJ medverkar tillsammans med andra finansiärer i en utvärdering av samhällsvetenskaplig miljöforskning. Internationellt ingår RJ i en arbetsgrupp inom European Foundation Centre. Inom gruppen delges erfarenheter, och arbete pågår för att finna gemensamma redskap och metoder för utvärdering.
Ytterligare en typ av uppföljning och resultatanalys där RJ varit part ska nämnas. Föreningen för studier av forskning och utbildning, Sister, har funnits i tio år. Under året har Sister i rapporten Om humanistisk forskning. Nutida villkor och framtida förutsättningar på uppdrag av RJ, Stint och Vitterhetsakademien analyserat villkoren för svensk humaniora. Resultaten tas till vara i RJ:s analyser och i åtgärder.
Vid inrättandet av Sister garanterade fyra forskningsstiftelser, däribland RJ, att under sammanlagt tio år bidra med basfinansiering till Sisters verksamhet. Några av finansiärerna har beslutat att inte längre ge sådana bidrag. Sisters insatser har varit viktiga och kvalificerade, men med otillräcklig ekonomisk bas kan verksamheten inte drivas vidare. Sisters föreningsstämma har därför beslutat att från årsskiftet 2008/09 avveckla institutet.

2008/09:RJ1

29

Förvaltningsberättelse

FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige (Stadgar § 2). RJ grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Riksdagen fastställde RJ:s stadgar den 2 december 1964. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988, varigenom RJ blev en självständig finansiell aktör i och med att medelsförvaltningen övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. Styrelsen kunde därmed besluta i samtliga ekonomiska frågor. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslöt riksdagen under 1993 att en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras RJ. Härutöver har RJ erhållit ytterligare donationer. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006. Bakgrunden till förändringen var att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar. RJ:s styrelse hade därför beslutat anpassa stadgarnas bestämmelser rörande finansförvaltningen, så att det blev möjligt för RJ att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.
Stadgarna preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från RJ, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att RJ:s medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att RJ skall verka för att främja kontakter med internationell forskning samt
att RJ:s medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till RJ:s verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från RJ får karaktären av livstidsstipendium.
Styrelsen beslutar om budget, anslag till forskningsprojekt, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Den har sammanträtt fyra gånger under året. I den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i den årliga budgeten konkretiseras det ovan angivna ändamålet. RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.

Verksamheten följer två linjer, dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, dels görs riktade insatser som syftar till att utveckla svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap och stärka deras internationella ställning. Till den första gruppen hör det reguljära forskningsstödet i form av projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering. Till de riktade insatserna räknas t.ex. Pro Futura, anställningarna inom ABM-sektorn (arkiv-bibliotek-museer), områdesgruppernas initiativ och stödet till internationellt samarbete. RJ:s styrka är kvaliteten i granskningsprocessen och det flexibla beslutsfattandet. Goda förvaltningsresultat har gjort det möjligt för RJ att utveckla en rad olika stödformer och riktade insatser (se vidare i Årsberättelsens avdelning Den forskningsstödjande verksamheten). Insatserna vilar på grundlig och självständig analys. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ. Tack vare dem har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ eftersträvar att ta till vara sin handlingsfrihet genom att arbeta probleminriktat och flexibelt, också för att åstadkomma samfinansiering av angelägen forskning. Härigenom kan bidragen från RJ få stor hävstångseffekt.
RJ utlyste i början av 2008 forskningsmedel för projekt, program och infrastrukturellt stöd. RJ:s beredningsorganisation är omfattande, och tillgången till kvalificerade ledamöter i beredningsgrupper och paneler är en förutsättning för beslutens kvalitet och trovärdighet. För att reducera jävsproblemen anlitar RJ alltfler ledamöter i beredningsorganisationen utanför Sverige. De ansökningar som förs vidare i den första granskningen genomgår extern sakkunnigbedömning, i många fall av utländska experter. Vid behov arrangeras s.k. hearingar för att erhålla ett fullgott beslutsunderlag. Jävsfrågorna behandlas omsorgsfullt; styrelsens regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar är publicerade på RJ:s hemsida, www.rj.se.
Antalet ansökningar om projektanslag uppgick till 708 (2007: 753). Beredningsgrupperna valde ut 100 av dessa, vilka därefter inbjöds att inkomma med en andra ansökan. Anslag kunde beviljas 47 ansökningar, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar om programanslag var 17 (2007: 26), varav 6 valdes ut för vidare behandling och 3 slutligen finansierades. Av 53 (2007: 41) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 17 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 11 beviljats medel. Allmänt sett är det ett bekymmer att en så stor del av här nämnda ansökningar, trots hög kvalitet, inte kan finansieras. Konkurrensen om anslag är hårdare hos RJ än hos andra jämförbara finansiärer.

Styrelsen tar till vara till buds stående medel för att skapa mesta möjliga rättvisa mellan olika typer av ansökningar, även genom att, när resultaten av kvalitetsbedömningen föreligger, medge betydande omfördelningar i form av under- och överskridanden på de skilda budgetposterna.
Bland de riktade forskningssatsningarna kan nämnas att Pro Futura-programmet har reviderats och införts som ett regelbundet återkommande inslag. The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies (SSAAPS) har utökats med postdoktorala befattningar. Sådana anställningar har också tillsatts inom forskningen rörande civilsamhället samt inom matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Det postdoktorala programmet inom ABM-sektorn har fått ytterligare femåriga traineeanställningar, i denna omgång vid Statens historiska museum och Kungl. Myntkabinettet samt vid Riksantikvarieämbetet (runforskning). Utlysningen av medel för skatteforskning resulterade i anslag till tre forskargrupper och två individuella forskare. Genom Pro Lingua-programmet fortsatte RJ tillsammans med Stint att utdela två översättningsstöd till högklassig svensk forskning. Pro Lingua ökar förhoppningsvis svensk forsknings internationella genomslag och ger mottagarna den utmärkelse de förtjänar.
RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera ny forskning. Tre sådana grupper har varit verksamma under året. RJ arrangerar symposier och seminarier, också tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. Med riksdagen har ett samarbete inletts i syfte att förbereda en utlysning rörande forskning om riksdagen, dess arbetsformer och ledamöter.
Enligt stadgarna ska RJ främja det internationella vetenskapliga samarbetet. Varje år ges bidrag som förnyar och förstärker den svenska forskningens internationella förbindelser. RJ har efterhand skaffat sig en allt starkare position i det internationella vetenskapssamfundet. Som exempel kan nämnas beslutet att fördjupa forskningssamarbetet inom det utrikes- och säkerhetspolitiska fältet med andra europeiska stiftelser genom det nya projektet Europe and Global Challenges. RJ är därutöver en aktiv medaktör främst genom engagemang i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF), European Cultural Foundation (ECF) och European Science Foundation (ESF). RJ:s internationella samarbete prövas fortlöpande, och alla insatser eller avtal är tidsbegränsade. Med utgången av 2008 upphörde RJ:s åtaganden i bl.a. AGORA-Wissenschaftskolleg zu Berlin, i A Soul for Europe, i NEF:s Cultural Cluster och i gästprofessuren vid BTH (Blekinge Tekniska Högskola).
RJ har sammantaget en central position bland svenska forskningsfinansiärer inom humaniora och samhällsvetenskap. RJ har under 2008 höjt ambitionerna inom utvärdering och uppföljning av de projekt som beviljats medel. Det har blivit alltmera angeläget att kunna ge besked om vad som varit ett lyckat projekt, och vad som eventuellt har varit mindre framgångsrikt.

Efter avslutad projekttid ska forskarna sända in en ekonomisk redovisning till RJ jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet resulterat i. Varje år gör respektive beredningsgrupp dessutom mer omfattande projektbesök. Under 2008 har utvärdering av några tidigare gjorda insatser genomförts eller påbörjats: detta gäller SSAAPS, Pro Futura, matematikdidaktik, Nordiska museets forskarskola och Forskarskolan i moderna språk. En del av detta är löpande åtgärder, men det är rimligt att RJ:s styrelse inför beslutet om budget för 2010 skaffar sig ett allsidigt underlag för en översyn av stödformerna och RJ:s arbetssätt. Till dess håller RJ fast vid den strategi och stödordning som introducerades 2005, dock med sådana anpassningar som från tid till annan är rimliga.
Det är angeläget att RJ kan utöka sin information till den intresserade allmänheten. Nödvändiga uppgraderingar av hemsidan har genomförts 2007 och 2008. Under 2008 har en halvtidsanställd informatör rekryterats.
RJ:s styrelse sade under 2006 upp den tidigare överenskommelsen med Sveriges Universitets- och högskoleförbund (SUHF) om s.k. overheadkostnader. Under följande år deltog RJ i ett antal diskussioner om utformningen av en ny kalkylmodell som kan användas till att redovisa projektens direkta och indirekta kostnader. Det har dock inte varit möjligt för lärosätena att under 2008 tillämpa denna. RJ har för nya anslag 2008 beviljat 24,2 procent som bidrag till lokalkostnader och indirekta projektkostnader. Vad gäller program har överenskommelser träffats från fall till fall. Att skriva ett nytt avtal med lärosätena om bidrag till direkta och indirekta kostnader är inte aktuellt, utan i takt med att dessa börjar tillämpa kalkylmodellen, kommer RJ att föra en dialog med dem om vilka kostnader RJ kan bidra till.
Alla RJ:s utgifter prövas noga. Under 2008 har en del av det budgeterade utrymmet inte tagits i anspråk. Likafullt har RJ kunnat finansiera de ansökningar som beredningsgrupperna har rankat högst. Till detta har givetvis avskaffandet av högskolemomsen bidragit, liksom RJ:s återhållsamhet med att bevilja schablonmässigt beräknade belopp till lokaler och indirekta kostnader (se föregående stycke). Att RJ numera utbetalar anslagen årsvis, och inte som engångsanslag för hela projektperioden, ger också ekonomiska fördelar. Personalkostnaderna har varit lägre än budgeterat främst till följd av lägre pensionsavgiftskostnader och vakanser. Härigenom har vissa planerade utvecklingsinsatser dock inte hunnits med.
Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt sju gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsinitiering och tryckningsbidrag. Under året beviljades ca 75 ansökningar medel till forskningsinitiering.

RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, bestod under större delen av året av två ordinarie och en adjungerad ledamot. Finanskommittén har sammanträtt vid sex tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Under året har RJ:s kansli efter utvärdering och formell upphandling bytt depåbank från Nordea till SEB. Utvecklingsarbetet kring värdepapperssystemet Capman har fortsatt. Vissa förberedelser har gjorts för att möjliggöra en eventuell omläggning av värdepappersportföljens sammansättning. Säkerhetsfrågor i IT-systemen har uppmärksammats genom analys och åtgärder för backupfunktionen. För IT-systemen som används för ansökningar och ekonomiadministration Tekla, Vega och Webla har ett omfattande utvecklingsarbete inletts som syftar till att få till stånd en effektivare diarieföring och därmed säkrare händelse- och ärendehantering. I ett kommande utvecklingssteg kommer ett samlat grepp att tas om RJ:s arkiveringsfrågor, i första hand genom en fullständig övergång till digital hantering. Arbetet med att beskriva arbetsrutiner inom kansliet går vidare. Ett exempel är en årskalender för forskningsavdelningen och administrationen, vilken syftar till att öka säkerheten och effektiviteten i arbetsprocesserna. En personalhandbok för kansliets personal har färdigställts i akt och mening att ge regler och förtydliga praxis.
Med hjälp av externa jurister och ekonomer har nödvändiga förberedelser gjorts för att RJ i framtiden ska kunna förvärva fastigheter som är förpackade i bolagsform samt äga och förvalta dem inom ett holdingbolag. Omfattande arbetsinsatser har lagts ned på att från en rad europeiska stater dels återkräva felaktigt innehållen källskatt på RJ:s aktieaffärer, dels se till att skattefrågorna hanteras korrekt framöver.
Under året har vid RJ:s kansli en anställd slutat och en nyanställning gjorts.
Finansiellt resultat
Resultat och avkastning
För helåret 2008 redovisar RJ ett totalt resultat inklusive orealiserade vinster och förluster om 1 809 miljoner kronor (215). Resultat exklusive orealiserade vinster och förluster var 681 miljoner kronor (705). Under året beviljade RJ 339 miljoner kronor (352) till forskningsmedel samt avsatte 148 miljoner kronor (92) för att bevara det reala värdet på donationerna.
RJ:s direktavkastning i form av ränteintäkter och utdelningar på placeringstillgångar samt driftsöverskott på fastigheter uppgick till 410 miljoner kronor (352). Administrationskostnaderna var 33 miljoner kronor (34) vilket motsvarar ca 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.
Från och med 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig realavkastning om minst 4 procent per år. Detta bedöms ge förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och för en aktiv utdelningspolitik för att främja och understödja vetenskaplig forskning.

Under perioden 20032008 uppgår den reala avkastningen till 39,2 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 12,6 procentenheter. Under samma period uppgår totalavkastningen till 47,9 procent.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2008 till 1 777 miljoner kronor (249), se tabell 1. Totalavkastningen var under året 18,2 procent (2,8). Årets finansiella resultat har påverkats negativt av fallande aktiemarknader och i viss mån av lägre marknadsvärden på fastigheter. Avkastningen under året överstiger stiftelsens referensportfölj med 0,6 procentenheter tack vare en relativt sett bättre avkastning inom områdena taktisk allokering, ränteförvaltning och svenska aktier.
Den svenska aktiemarknaden gav under året en avkastning på 39,1 procent. RJ:s svenska aktieportfölj klarade sig under året marginellt bättre än aktieindex med en avkastning på 38,9 procent. Den svenska aktieportföljen har under perioden 20032008 gett en totalavkastning på 77,2 procent vilken överstiger jämförelseindex med sammanlagt 7,2 procentenheter.
Den utländska aktieportföljen har under året varit investerad i Västeuropa och hade en avkastning på 35,3 procent vilket understeg Europaindex med 0,4 procentenheter. Därutöver har RJ framgångsrikt med stöd av rättsfall i EG-domstolen yrkat på återbetalning av källskatt på aktieutdelningar, vilket hittills resulterat i att RJ erhållit restitutioner om 4,3 miljoner kronor på tidigare års inbetalda skatter på utdelningar i Finland och Holland och framtida skattefrihet i dessa länder. Den utländska aktieportföljen har under perioden 20032008 gett en totalavkastning på 52,8 procent, vilket överträffat jämförelseindex med sammanlagt 19,5 procentenheter.
Till en del kan den svaga utvecklingen på aktiemarknaden härledas till nedjusterade resultatutsikter som hänger samman med den kraftigt försämrade makroekonomin och finanskrisen. På kreditmarknaden har turbulensen tilltagit under året. Flera delar av räntemarknaden har fungerat dåligt, eller periodvis varit helt stängda till följd av ökad motpartsrisk, i synnerhet efter att den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs i september. Stigande riskpremier och flykt till säkrare placeringar såsom statspapper är en följd av den osäkerhet som råder. De förstatliganden av finansinstitut som skett under året innebär att skattebetalarna under en övergångsperiod får bära en större börda och att aktieägare gjort stora förluster.
Centralbankerna har vidtagit omfattande åtgärder bl.a. genom stora kapitalinjektioner och aggressiva räntesänkningar för att stödja det finansiella systemet. Den kraftiga uppgången i råvarupriserna och därmed inflationen under det första halvåret bidrog till att ECB och Riksbanken fram till det tredje kvartalet höjde styrräntan. USA:s centralbank påbörjade räntesänkningarna redan i januari för att i slutet av året ha en styrränta på 00,25 procent.

Från september till december sänkte Riksbanken reporäntan från 4,75 procent till 2 procent. Fallande råvarupriser och försämringen i konjunkturen bidrog till nedgången i inflationsnivån från 4,3 procent i juni till 0,9 procent i december, vilket gav stöd för den lägre räntenivån.
RJ:s räntebärande portföljer gav under året en avkastning på 7,3 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,8 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick till 5,5 procent, och den nominella obligationsportföljen som är inriktad på svenska säkerställda bostadsobligationer avkastade 8,9 procent. Särskilt framgångsrik har förvaltningen av korta räntebärande placeringar varit, men obligationsportföljen har också överträffat index. Under perioden 20032008 har RJ:s räntebärande tillgångar uppnått en sammanlagd avkastning på 29,0 procent. Från och med 2004, då ränteportföljen började jämföras med index, har avkastningen överstigit jämförelseindex med 0,3 procentenheter.
Fastighetsförvaltningen har under året avkastat 3,7 procent på grund av sjunkande marknadsvärden på såväl bostads- som kontorsfastigheter. Då marknadsförutsättningarna för fastigheter har försämrats på grund av finanskrisen och den svagare makroekonomin, har RJ valt att på kort sikt minska fastighetsinvesteringarna i stället för att genomföra tidigare planer på att utöka fastighetsbeståndet. Med tillträde i oktober avyttrade RJ fastigheten Claus Mortensen 24 i Malmö till en köpeskilling som marginellt översteg marknadsvärderingen i slutet av 2007. Fastighetsportföljen är till en del lånefinansierad med en rörlig räntekostnad som under året uppgick till 4,8 procent. Under perioden 20032008 har avkastningen på fastigheter uppgått till 32,8 procent.
Avkastningen på de alternativa placeringarna uppgick under året till 2,1 procent, varav hedgefonder ca 2,0 procent, vinstandelslån 2,3 procent och onoterad fastighetsfond 3,0 procent. Under perioden 20032008 har RJ:s alternativa placeringar gett en total avkastning om 41,3 procent varav hedgefonder 38,0 procent. Avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder överstiger under perioden 20032008 SIX Harcourt Index, som är ett jämförelseindex för svenska hedgefonder, med sammanlagt 17,9 procentenheter.
RJ använder sig av valutaterminer för att minska känsligheten för framtida valutakursförändringar i enlighet med en policy som innebär att 4555 procent av valutaexponeringen säkras till svenska kronor. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till 85 miljoner kronor (29). Den svenska kronan har under året försvagats mot euron och schweizerfrancen med 16 respektive 29 procent samtidigt som den har förstärkts med 11 procent mot pundet.
Samarbetet med GES Investment Services AB inom området etisk företagsanalys som inleddes hösten 2006 har fortsatt enligt plan.

De granskningar av RJ:s aktieportföljer som GES genomförde i maj och november redovisar inga placeringar som bryter mot de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning där tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 702 miljoner kronor (1 830).
RJ:s redovisade egna kapital minskade under året från 7 605 miljoner kronor till 6 586 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) minskade från 9 435 miljoner kronor till 7 288 miljoner kronor. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 8,5 gånger årets beviljade forskningsmedel jämfört med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Av totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2008 utgjorde andelen aktier 49 procent (48), räntebärande placeringar 36 procent (38), direktägda fastigheter 8 procent (8) och alternativa placeringar 7 procent (6).
Av tillgångarna var 21 procent denominerade i utländska valutor. Utestående valutaterminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2008 uppgick till 891 miljoner kronor, medför dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 10 procent.

Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen skall överstiga 4 procent över tiden. Mellan åren 1999 och 2008 har detta mål uppnåtts. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 3 465 miljoner kronor beviljats.
Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel

Diagram 1.

Total avkastning i % av eget kapital vid årets

ingång


30%


20%


10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Di
a
gra

m 2.

Real avkastning i % av eget kapital vid årets

ingång



20%



10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Diagram 3
.

Marknadsvärderat eget kapital (mnkr)

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

19

99

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Diagram 4.

B
e
vilj

ade forskningsmedel (mnkr)

0

100

200

300

400

500

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK)

Tillgång
Intäkt/kostnad
2008
2007
Fastigheter
Intäkter
38 462
36 236

Realisationsvinster/förluster
20 345
23 283

Avskrivningar
6 560
6 598

Räntekostnader
3 689
3 155

Övriga kostnader
18 665
24 632

Återföring nedskrivning
20 300
4 900

Förändring av ej realiserade vinster
85 382
27 674
Summa fastigheter

35 189
57 708

Aktier
Utdelningar
198 401
157 004

Realisationsvinster/förluster
116 887
705 676

Realisationsvinster/förluster aktiekonvertibler
2 919


Återföring nedskrivningar
299 085
37 090

Nedskrivningar
1 228 262
299 085

Ränteintäkt aktiekonvertibel
151


Förändring av ej realiserade vinster
1 047 345
548 652
Summa aktier

1 891 938
52 033

Hedgefonder
Utdelningar
17 606
460

Realisationsvinster/förluster
735


Förändring av ej realiserade vinster
6 323
38 304

Summa hedgefonder
10 548
38 764

Onoterad fastighetsfond

(Aberdeen)
Förändring av ej realiserade vinster
1 224
2 283

Summa onoterad fastighetsfond
1 224
2 283

Vinstandelslån
Ränteintäkter
1 101
14 468

Summa vinstandelslån
1 101
14 468

Räntebärande

Bankmedel
Ränteintäkter
12 923
9 061

Räntekostnader
24
26

Valutakursvinster/förluster
4 021
701
Certifikat
Ränteintäkter
64 297
55 729

Återföring nedskrivningar
1 269

Nedskrivningar

1 269

Förändring av ej realiserade vinster
9 234


Obligationer
Ränteintäkter
93 339
104 969

Realisationsvinster/förluster
41 739
16 427

Återföring nedskrivningar
84 213
16 756

Nedskrivningar
1 565
84 213

Summa räntebärande tillgångar
225

968
116 733

Valutaterminer
Ränteintäkter
2 286
1 230

Räntekostnader
3 296
10 876

Valutakursvinster/förluster
73 069
8 285

Återföring nedskrivning
1 121


Nedskrivning
11 644
1 121

Förändring av ej realiserade vinster
0
9 563
Summa valutaterminer

84 602
28 615

Finansiella kostnader
3 715
4 130
Finansiellt resultat

1 776 603
249 244

.

RESULTATRäKNING 2008/09:RJ1

41

Resultaträkning (KSEK)

FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2008/09:RJ1
2000-08-11 16.42

2008/09:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42

Not
2008
2007
Stiftelsens intäkter

Utdelningar (aktier, fonder)
1
216 007
157 464
Ränteintäkter
2
174 097
185 457
Resultat fastigheter
3
53 882
33 189
Återförd nedskrivning certifikat

1 269
1 269

Stiftelsens kostnader

Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
4
1 002 971
392 652
Valutakursresultat m.m.
5
79 571
10 107
Finansiella kostnader
6
3 715
4 130
Personalkostnader
7,8,9
23 169
24 699
Externa kostnader
10
8 977
9 063
Avskrivningar inventarier

590
657
Räntekostnader
11
7 009
14 057
Årets resultat
23
680 747
704 780

Förändring av ej realiserade vinster
12
1 128 592
489 954
Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel
24
1 809 339
214 826

2008/09:RJ1 BALANSRäKNING

42

Balansräkning (KSEK)

BALANSRäKNING 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1 BALANSRäKNING
2000-08-11 16.42

Not
2008-12-31
2007-12-31

Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Fastigheter
14,15
294 237
671 000
349 855
812 000
Pågående nyanläggningar och förskott
16


1 617
1 617
Inventarier
17
991
991
1 565
1 565

Summa materiella anläggningstillgångar
295 228
671 991
353 037
815 182

Finansiella anläggningstillgångar

Obligationer
18
1 269 276
1 269 276
1 766 461
1 766 461
Aktier
19
3 672 516
3 871 788
3 502 959
4 749 577
Hedgefonder
20
355 705
468 665
420 131
539 414
Vinstandelslån
20
51 693
51 693
24 720
24 720
Onoterad fastighetsfond
20
50 000
53 507
50 000
52 283

Summa finansiella anläggningstillgångar
5 399 190
5 714 929
5 764 271
7 132 455

Summa anläggningstillgångar

5 694 418
6 386 920
6 117 308
7 947 637

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar
21
187 267
187 267
8 276
8 276
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
48 035
48 035
61 351
61 351
Certifikat
25
1 040 428
1 049 663
1 745 794
1 745 794
Kassa och bank

420 801
420 801
180 318
180 318
Summa omsättningstillgångar

1 696 531
1 705 766
1 995 739
1 995 739
Summa tillgångar

7 390 949
8 092 686
8 113 047
9 943 376

Eget kapital och skulder

Bundet eget kapital
23,24

Stiftelsekapital

2 564 487
2 564 487
2 478 325
2 478 325
Fritt eget kapital
23,24

Kulturvetenskapliga donationen

1 854 484
1 854 484
1 792 177
1 792 177
Balanserat resultat
30
2 166 991
2 868 728
3 334 439
5 164 768
Summa eget kapital

6 585 962
7 287 699
7 604 941
9 435 270

Not
2008-12-31
2007-12-31

Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Avsättningar

Avsättningar för pensioner

1 750
1 750
1 999
1 999
Summa avsättningar

1 750
1 750
1 999
1 999

Långfristiga skulder

Inteckningslån

45 100
45 100
85 100
85 100
Summa långfristiga skulder

45 100
45 100
85 100
85 100

Kortfristiga skulder

Beviljade ej utbetalda forskningsmedel

588 039
588 039
389 245
389 245
Leverantörsskulder

2 319
2 319
4 675
4 675
Valutaterminer
26
11 644
11 644
1 121
1 121
Övriga kortfristiga skulder
27
149 619
149 619
17 523
17 523
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
6 516
6 516
8 443
8 443
Summa kortfristiga skulder

758 137
758 137
421 007
421 007
Summa skulder och avsättningar

804 987
804 987

508 106
508 106
Summa eget kapital och skulder

7 390 949
8 092 686
8 113 047
9 943 376

Ställda säkerheter
29

Fastighetsinteckningar

49 371

90 611

Ansvarsförbindelser

Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning

4 073

3 585

2008/09:RJ1 KASSAFLöDESANALYS

44

Kassaflödesanalys (KSEK)

FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2008/09:RJ1
2000-08-11 16.42

2008/09:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42

2008
2007
Kassaflöde från den löpande verksamheten

Årets resultat
680 747
704 780
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
7 150
7 255
Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar
20 300
4 900
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
383 298
53 846
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
1 229 827
383 298
Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar
20 345
23 283
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar
156 443
722 104
Förändring av avsättningar till pensioner
249
48
Förändringar räntefordran
13 237
185
Förändringar ränteskuld
717
160
Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändringar av rörelsekapital
301 001
291 177

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet

Förändring av kortfristiga fordringar
526 453
520 556
Förändring av kortfristiga skulder
139 052
54 997
Kassaflöde från den löpande verksamheten
966 506
284 376

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar
2 932
15 089
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
92 620
37 130
Pågående nyanläggningar och förskott
1 617
1 146
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
3 200 250
3 116 209
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
2 562 360
3 657 109
Kassaflöde från investeringsverksamheten
546 585
564 087

Kassaflöde långfristig finansiering

Förändring av långfristiga skulder
40 000

Kassaflöde långfristig finansiering
40 000
0

Kassaflöde från anslagsverksamheten

Förändring av beviljade ej utbetalda anslag
198 794
96 926
Återbetalade anslag
782
458
Årets beviljade anslag
339 014
352 269
Kassaflöde från anslagsverksamheten
139 438
254 885

Årets kassaflöde
240 483
24 826

Kassa, bank vid årets ingång
180 318
155 492
Kassa, bank vid årets utgång
420 801
180 318

2008/09:RJ1

45

Redovisnings- och värderingsprinciper

REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade, sånär som på tillägg av aktiekonvertibler (se avsnittet Finansiella anläggningstillgångar).
Värdering materiella anläggningstillgångar
Värdering bokförda värden
Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.
Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:
Byggnader 2 %
Inventarier 20 %
Datorer 33,33 %
Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott upptas till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering marknadsvärden
Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Värdering bokförda värden
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder och vinstandelslån värderas kollektivt var grupp för sig till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering marknadsvärden
Räntebärande och aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler) värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
Hedgefonder och vinstandelslån värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.
Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Värdering bokfört värde
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Certifikat värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering marknadsvärden
Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt och certifikat som värderas till verkligt värde.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Eget kapital
Till bokfört värde
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren skall realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Till marknadsvärde
Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

2008/09:RJ1

48

Noter (belopp i KSEK)

NOTER (BELOPP I KSEK) 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)

Not 1.
Utdelningar

2008
2007

Aktier
198 401
157 004

Hedgefonder och Aberdeen Fastighetsfond
17 606
460

Summa
216 007
157 464

Not 2.
Ränteintäkter

2008
2007

Obligationer
93 339
104 969

Vinstandelslån
1 101
14 468

Aktiekonvertibler
151


Certifikat
64 297
55 729

Valutaterminer
2 286
1 230

Bank
12 923
9 061

Summa
174 097
185 457

Not 3.
Resultat fastigheter

2008
2007

Realisationsresultat
20 345
23 283

Hyresintäkter
38 462
36 236

Avskrivningar
6 560
6 598

Återförd nedskrivning
20 300
4 900

Övriga kostnader
18 665
24 632

Summa
53 882
33 189

Av fastighetsintäkterna utgör 3 869 (3 559) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.

Se även not 11, 14 och 15.

Not 4.
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

2008
2007

Realisationsresultat obligationer
41 739
16 428

Återföring nedskrivning obligationer
84 213
16 756

Nedskrivning obligationer
1 565
84 213

Realisationsresultat aktier
116 887
705 676

Återföring nedskrivning aktier
299 085
37 090

Nedskrivning aktier
1 228 261
299 085

Realisationsresultat aktiekonvertibler
2 919


Realisationsresultat hedgefonder
736


Summa
1 002 971
392 652

Not 5.
Valutakursresultat m.m.

2008
2007

Valutakursresultat orealiserat
4 021
701

Valutakursresultat valutaterminer
73 069
8 285

Återföring nedskrivning valutaterminer
1 121


Nedskrivning valutaterminer
11 644
1 121

Summa
79 571
10 107

Not 6.
Finansiella kostnader

2008
2007

Depåavgift
585
708

Övriga finansiella kostnader
3 130
3 422

Summa
3 715
4 130

Not 7.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2008
2007

Löner och andra ersättningar

Styrelse och verkställande direktör
2 722
2 671

Övriga anställda
11 281
10 714

Summa
14 003
13 385

Sociala kostnader
8 553
10 445

varav pensionskostnader
3 338
5 069

Av pensionskostnader avser 498 (883) styrelse och verkställande direktör.

Not 8.
Medelantal anställda

2008
2007

Kvinnor
10,5
9,3

Män
6,9
6,4

Summa
17,4
15,7

Not 9.
Sjukfrånvaro 2008

Korttids-frånvaro
Långtids-frånvaro

Kvinnor
0,58 %
0,00 %

Män
0,69 %
0,00 %

Summa
0,62 %
0,00 %

Not 10.
Ersättning till revisorer (inklusive moms)

2008
2007

Öhrlings PricewaterhouseCoopers:

internrevision och revisionsnära rådgivning
209
222

övriga uppdrag

391

Riksrevisionen (extern revision)
248
163

Summa
457
776

Not 11.
Räntekostnader

2008
2007

Bank
24
26

Valutaterminer
3 296
10 876

Fastigheter
3 689
3 155

Summa
7 009
14 057

Not 12.

Förändring av ej realiserade vinster

2008
2007
Förändring

Fastigheter
376 763
462 145
85 382

Aktier
199 273
1 246 618
1 047 345

Hedgefonder
112 960
119 283
6 323

Onoterad fastighetsfond, Aberdeen
3 507
2 283
1 224

Certifikat
9 234
0
9 234

Summa
701 737
1 830 329
1 128 592

Not 13
Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2008 uppgår till 300,61. Motsvarande indexvärde för 2007 är 290,51. Mellan 2007 och 2008 ökade således konsumentprisindex med 3,4766 %.
Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) skall därför ökas med 2 478 325 x 0,034766 = 86 162 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 792 177 x 0,034766 = 62 307.
Se vidare not 23 och 24.

Not 14.
Fastigheter

Bokfört värde
Marknads-värde

Styrpinnen 23, Stockholm
132 813
140 000

Brännaren 7, Stockholm
14 674
61 000

Kampsången 4, Stockholm
10 039
46 000

Sländan 2, Stockholm
7 146
49 000

Rekryten 6, Stockholm
23 346
94 000

Snöklockan 1, Stockholm
19 598
73 000

Jasminen 4, Stockholm
13 395
45 000

Apelträdet 5, Stockholm
13 170
38 000

Hjorten 17, Stockholm
15 581
74 000

Sånglärkan 12, Stockholm
44 475
51 000

Summa
294 237
671 000
Fastigheterna ägs till 100 %.

Not 15.
Fastigheter

2008
2007

Byggnader

Ingående anskaffningsvärden
338 161
337 375

Försäljningar
60 467
14 086

Årets investeringar från pågående nyanläggningar
2 892
14 872

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
280 586
338 161

Ingående avskrivningar
81 555
78 074

Försäljningar
18 723
3 117

Årets avskrivningar
6 560
6 598

Utgående ackumulerade avskrivningar
69 392
81 555

2008
2007

Ingående nedskrivningar
29 800
29 800

Återförd nedskrivning
11 100

Utgående ackumulerade nedskrivningar
18 700
29 800

Mark

Ingående anskaffningsvärden
132 250
135 128

Försäljningar
30 507
2 878

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
101 743
132 250

Ingående nedskrivningar
9 200
14 100

Återförd nedskrivning
9 200
4 900

Utgående ackumulerade nedskrivningar
0
9 200

Utgående restvärden enligt plan
byggnader och mark
294 237
349 856

Taxeringsvärden, byggnader
247 196
309 196

Taxeringsvärden, mark
231 485
255 885

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 16.

Not 16.
Pågående nyanläggningar och förskott

2008
2007

Ingående anskaffningsvärden
1 617
2 763

Årets utgifter Styrpinnen 23
1 984
15 023

Överfört till byggnad Styrpinnen 23
2 892
14 872

Bokfört som kostnad Styrpinnen 23
709
1 297

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
0
1 617

Not 17.

Inventarier

2008
2007

Ingående anskaffningsvärden
4 918
4 721

Inköp
40
217

Försäljningar och utrangeringar
473
20

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
4 485
4 918

2008
2007

Ingående avskrivningar
3 353
2 716

Försäljningar och utrangeringar
449
20

Årets avskrivningar
590
657

Utgående ackumulerade avskrivningar
3 494
3 353

Utgående restvärden enligt plan
991
1 565

Not 18.
Obligationer

Förfalloår
Nominellt värde
Bokfört värde
Marknads-värde

Svenska nominella obligationer

2010
375 000
410 947
394 966

2011
354 000
374 018
371 179

2012
384 000
406 411
419 745

2013
75 000
79 465
83 386

Summa
1 188 000
1 270 841
1 269 276

Nedskrivning obligationer

1 565

Summa obligationer
1 188 000
1 269 276
1 269 276

Not 19.
Aktier

Antal
Bokfört värde
Marknads-värde

Svenska aktier

ABB
500 000
50 917
58 000

ACAP Invest B
25 700
1 113
1 113

Alfa Laval
400 000
27 000
27 000

Assa Abloy B
130 000
11 505
11 505

AstraZeneca SDB
410 000
125 870
125 870

Atlas Copco A
1 095 000
54 437
73 091

Axfood
100 000
16 750
16 750

Axis
140 000
6 128
8 050

B & B TOOLS B
128 000
4 992
6 400

BE Group
230 800
4 524
4 524

Billerud
250 000
5 300
5 300

Biotage A
925 580
4 720
4 720

Black Earth Farmins SDB
520 000
9 412
9 412

Boliden
600 000
10 680
10 680

Antal
Bokfört värde
Marknads-värde

Carnegie
285 000
0
0

Diös
200 000
3 440
3 440

Elekta B
400 000
30 900
30 900

Ericsson B
3 200 000
188 160
188 160

Fenix Outdoor B
117 600
6 556
6 556

G&L Beijer B
240 600
9 664
26 225

Getinge B
170 000
15 895
15 895

Hakon Invest
143 200
12 781
12 781

Hennes & Mauritz B
810 000
206 307
247 455

Hexagon AB B
100 000
3 790
3 790

Husqvarna A
84 600
1 044
3 206

Husqvarna B
745 400
30 785
30 785

Investor B
750 000
85 130
87 750

JM B
300 000
12 900
12 900

Kappahl Holding AB
773 400
18 020
18 020

Kinnevik B
600 000
37 800
37 800

Lindab
55 000
2 667
2 667

LOOMIS AB B
70 000
2 570
3 430

Lundin Petroleum
250 000
10 250
10 250

Meda AB A
200 000
9 381
10 500

Millicom SDB
80 000
23 041
28 760

MTG B
140 000
23 590
23 590

NCC B
400 000
19 960
19 960

NIBE Industrier B
345 300
15 331
15 331

Nobia
1 000 000
16 800
16 800

Nokia Corp
330 000
40 095
40 095

Nordea
1 900 000
101 018
103 930

Oriflame SDB

160 000
36 080
36 080

PA Resources
500 000
5 750
5 750

PA Resources TR
1 875 000
14
19

Poolia B
559 800
11 644
11 644

Q-Med
400 000
9 760
9 760

Readsoft B
400 000
2 180
2 180

Sandvik
1 200 000
58 800
58 800

SAS Sverige AB
200 000
7 580
7 580

SCA B
950 000
63 413
63 413

Scania B
950 000
73 863
73 863

SEB A
900 000
54 675
54 675

Securitas B
350 000
22 487
22 487

Antal
Bokfört värde
Marknads-värde

Skanska B
512 700
39 734
39 734

SKF B
400 000
29 811
30 900

Skistar AB
175 000
11 200
11 200

SSAB B
300 000
19 050
19 050

Swedbank A
700 000
31 080
31 080

Svenska Handelsbanken A
600 000
75 600
75 600

Systemair
260 000
9 256
9 256

Tanganyika oil Erbjudande
70 000
6 828
13 930

Tele 2 B
500 000
34 500
34 500

TeliaSonera
5 600 000
217 840
217 840

Unibet Group
325 750
33 552
33 552

West Siberian Resources
2 800 000
7 140
7 140

Volvo A
125 000
5 463
5 463

Volvo B
2 375 000
101 888
101 888

Summa svenska aktier

2 230 411
2 340 775

Antal
Bokfört värde
Marknads-värde

Utländska aktier

Belgien

KBC
28 831
6 757
6 757

Finland

Fortum
88 000
14 644
14 644

Nokia
193 000
23 408
23 408

Frankrike

ArcelorMittal
60 000
11 217
11 217

Axa
145 000
25 104
25 104

BNP Paribas
69 000
22 807
22 807

Danone
25 000
11 795
11 795

Dassault Systemes
15 000
5 298
5 298

EDF
25 000
10 659
11 336

France Telecom
162 400
29 637
35 419

Lafarge SA
22 000
10 421
10 421

LVMH
37 000
19 313
19 313

Sanofi Aventis
40 000
19 843
19 843

Société Générale
10 000
3 340
3 934

Total
120 000
43 849
51 018

Veolia Environnement
60 000
14 442
14 554

Vivendi Universal
150 000
38 131
38 131

Antal
Bokfört värde
Marknads-värde

Grekland

Forthnet
600 000
4 655
4 655

Greek Org.

of Football
110 000
24 856
24 856

National Bank of Greece
61 360
8 850
8 850

Holland

ASM Lithography Holding
70 000
9 752
9 752

Heineken
101 000
24 169
24 169

KPN
250 000
26 260
28 355

Randstad
58 966
8 434
9 375

Unilever NL
85 000
16 105
16 105

Irland

Ryanair
200 000
6 490
6 490

Smurfit Kappa
85 000
1 658
1 658

Italien

ENI
115 000
15 963
21 035

Unicredito Italiano
700 000
13 347
13 347

Norge

Northern Logistic Property
69 500
703
703

StatoilHydro
56 000
7 167
7 167

Subsea 7
90 000
4 096
4 096

Telenor
200 000
10 405
10 405

Yara International
98 000
13 071
16 379

Schweiz

ABB LTD N
50 000
5 694
5 694

Logitech
90 000
10 475
10 768

Nestle
179 000
46 501
54 425

Novartis
97 000
34 129
37 362

Roche
45 000
38 765
53 446

Zurich Financial
14 000
16 275
23 228

Spanien

Banco Santander
406 250
29 963
29 963

Inditex
100 000
24 552
34 233

Telefonica
270 000
43 724
46 760

Storbritannien

Anglo American PLC
40 000
7 053
7 053

AstraZeneca
85 000
23 763
27 212

Aviva
200 000
8 896
8 896

Barclays
1 230 552
21 529
21 529

BG Group
100 000
10 915
10 915

Antal
Bokfört värde
Marknads-värde

BP
959 421
57 557
57 557

British American Tobacco
90 000
17 598
18 477

Diageo
50 000
5 480
5 480

GlaxoSmithKline
180 000
26 370
26 370

HBOS
558 528
4 395
4 395

HBOS PLC TR
772 947

HSBC Holdings
263 426
19 889
19 889

National Grid
180 000
14 042
14 042

Prudential
200 000
7 940
9 501

Reckitt Benckiser
85 640
21 911
25 180

Royal Bank of Scotland
424 250
2 390
2 390

Royal Dutch Shell B
220 000
43 308
43 308

Scottish & Southern Energy
90 000
12 492
12 492

Smith & Nephew
350 000
17 504
17 504

Tesco
815 000
33 463
33 463

Vodafone Group
2 670 000
42 328
42 328

Xstrata
74 000
5 402
5 402

Tyskland

Adidas
35 000
10 379
10 379

Allianz SE
29 000
23 765
23 765

BASF AG
59 000
17 876
17 876

Bayer AG NPV
35 000
13 913
15 890

Deutsche Bank
10 000
3 041
3 041

Deutsche Boerse
46 000
25 533
25 533

EON
110 000
34 183
34 183

Fresenius Medical Care
60 000
20 459
21 838

MAN AG
55 000
23 269
23 269

Munich Re
12 000
14 554
14 554

Rational
11 950
8 924
11 020

RWE
50 000
32 054
34 801

SAP
75 000
20 684
20 684

Siemens
56 500
32 522
32 522

Summa utländska aktier

1 442 105
1 531 013

Summa aktier totalt

3

672 516
3 871 788

Not 20.
Alternativa placeringar

Antal
Bokfört värde
Marnadsvärde

Hedgefonder

Catella
455 444
51 224
58 356

Eikos
414
52 471
78 528

Futuris
25 647
50 390
98 449

Lynx
231 437
34 766
56 906

Nektar
40 477
66 854
74 891

Tanglin
54 573
50 000
55 867

Zenit
1 048
50 000
45 668

Summa hedgefonder

355 705
468 665

Vinstandelslån

Sveafastigheter Fund II

51 693
51 693

Summa vinstandelslån

51 693
51 693

Onoterad fastighetsfond

Aberdeen
234 852
50 000
53 507

Summa onoterad fastighetsfond

50 000
53 507

Summa alternativa placeringar

457 398
573 865

Not 21.
Kortfristiga fordringar

2008
2007

Hyresfordringar m.m.
19
16

Osäkra hyresfordringar
15


Löneförskott
0
6

Skattefordran
1 451
795

Momsfordran

2 730

Sålda ej betalda värdepapper
185 464
4 729

Övriga
348


Summa
187 267
8 276

Not 22.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2008
2007

Upplupna räntor
46 513
59 750

Förutbetalda kostnader
1 522
1 601

Summa
48 035
61 351

Not 23.
Eget kapital, bokfört värde

Bundet eget kapital *
Fritt eget kapital
Eget
kapital

Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat

Eget kapital 2007-12-31
2 478 325
1 792 177
3 334 439
7 604 941

Avsättning för bevarande av donationernas realvärde
86 162
62 307
148 469

Årets resultat

680 747
680 747

Återbetalade anslag

782
782

Beviljade forskningsmedel

339 014
339 014

Eget kapital 2008-12-31
2 564 487
1 854 484
2 166 991
6 585 962

* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

Not 24.
Eget kapital, marknadsvärde

Bundet eget kapital *
Fritt eget kapital
Eget
kapital

Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat

Eget kapital 2007-12-31
2 478 325
1 792 177
5 164 768
9 435 270

Avsättning för bevarande av donationernas realvärde
86 162
62 307
148 469

Förändring av eget kapital till marknadsvärde

1 809 339
1 809 339

Återbetalade anslag

782
782

Beviljade forskningsmedel

339 014
339 014

Eget kapital 2008-12-31
2 564 487
1 854 484
2 868 728
7 287 699

* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

Not 25.
Certifikat

Förfall 2009
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde

Kvartal 1
480 000
464 946
466 159

Kvartal 2
250 000
242 266
244 153

Kvartal 3
50 000
48 219
48 834

Kvartal 4
300 000
284 997
290 517

Summa certifikat
1 080 000
1 040 428
1 049 663

Not 26.

Valutaterminer

Köpt/såld valuta
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde

Förfallomånad 2009-01

SEK/CHF
16 328
1 229
1 229

SEK/EUR
281 584
271
271

SEK/GBP
47 752
2 119
2 119

Förfallomånad 2009-02

SEK/CHF
63 789
5 773
5 773

SEK/EUR
248 138
13 734
13 734

SEK/GBP
89 403
6 158
6 158

SEK/NOK
11 696
149
149

Förfallomånad 2009-03

SEK/EUR
57 687
105
105

SEK/GBP
67 229
1 124
1 124

SEK/NOK
7 756
82
82

Summa valutaterminer
891 362
11 644
11 644

Not 27.
Övriga kortfristiga skulder

2008
2007

Personalens källskatt
818
872

Köpta ej betalda värdepapper
139 073
4 023

Förvaltade medel från Sida

93

Förvaltade medel från Vetenskapsrådet
239
40

Förvaltade medel för samprojekt
8 707
12 311

Förvaltade medel från Stiftelsen framtidens kultur

145

Moms hyror redovisningskonto
30


Övrigt
752
39

Summa
149 619
17 523

Not 28.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2008
2007

Sociala avgifter
672
722

Intjänade ej uttagna semesterdagar
890
822

Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier
794
1 183

Upplupna räntor
313
1 029

Förutbetald hyresintäkt
2 481
3 797

Övriga upplupna kostnader, fastigheter
976
665

Övriga upplupna kostnader
390
225

Summa
6 516
8 443

Not 29.
Ställda säkerheter

2008
2007

För egna avsättningar och skulder

Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel

Fastighetsinteckningar
49 371
90 611

Summa
49 371
90 611

Not 30.
Beviljade medel till forskning

2008
2007

Medel från Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond
176 612
149 127

Medel från Kulturvetenskapliga donationen
161 602
202 342

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
600

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200
200

Summa
339 014
352 269
För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten år 2008 (s. xxx).

2008/09:RJ1

62

Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)

DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från en fond och fyra donationer.

Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
Nils-Eric Svenssons fond
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2008.)
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av 2008 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1.
Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond
6 580 018

(69,7385 %)
2.
Kulturvetenskapliga donationen
2 826 820

(29,9602 %)
3.
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
21 741

(0,2304 %)
4.
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
6 691

(0,070 9 %)

Totalt eget kapital vid ingången av 2008
9 435 270

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2008 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 680 747 1 128 592 = 1 809 339) skall proportioneras ut på de olika donationerna.

1.
Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond

Ingående värde

6 580 018

Andel av årets totala avkastning

1 261 806

Årets anslag och återbetalade anslag

235 878

Marknadsvärde 2008-12-31

5 082 334

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för 2008 är 300. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2.
Kulturvetenskapliga donationen

Ingående värde

2 826 820

Andel av årets totala avkastning

542 081

Årets anslag och återbetalade anslag

101 335

Marknadsvärde 2008-12-31

2 183 404

3.
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Ingående värde

21 741

Andel av årets totala avkastning

4 169

Årets anslag

779

Marknadsvärde 2008-12-31

16 793

4.

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

Ingående värde

6 691

Andel av årets totala avkastning

1 283

Årets anslag

240

Marknadsvärde 2008-12-31

5 168

Totalt eget kapital till marknadsvärde 2008-12-31

7 287 699

Elanders, Vällingby 2009

Siffror inom parentes avser 2007.

2008/09:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING

INNEHåLLSFöRTECKNING 2008/09:RJ1
2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

1

2008/09:RJ1 VD:S FöRORD

INNEHåLLSFöRTECKNING 2008/09:RJ1
2000-08-11 16.42

2008/09:RJ1

3

2008/09:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2008

ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER 2008 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1

5

2008/09:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE

FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1

29

2008/09:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42

FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2008/09:RJ1
2000-08-11 16.42

RESULTATRäKNING 2008/09:RJ1

41

2008/09:RJ1 BALANSRäKNING
2000-08-11 16.42

BALANSRäKNING 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1 BALANSRäKNING

42

2008/09:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42

FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2008/09:RJ1
2000-08-11 16.42

2008/09:RJ1 KASSAFLöDESANALYS

44

2008/09:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER

REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1

45

2008/09:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)

NOTER (BELOPP I KSEK) 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1

48

2008/09:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42

DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2008/09:RJ1

2008/09:RJ1

62