2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
Redogörelse till riksdagen
INNEHåLLSFöRTECKNING 2006/07:RJ1
2000-08-11 16.42
2006/07:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING
2006/07:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2006
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1
Vd-kommentar 3
Tillträdande vd 6
Den forskningsstödjande verksamheten 7
Arbetssätt 7
Overheadkostnader 8
Uppföljning och utvärdering 9
Projektuppföljning 9
Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd 13
Anslag till forskningsinitiering 15
Forskarskolor 23
Postdoktorala satsningar 28
Områdesgrupper 39
Samarbete med riksdagen 47
Internationella engagemang 48
Förvaltningsberättelse 57
Stiftelsens ändamål och stadgar 57
Årets verksamhet 58
Resultat och avkastning 60
Finansiell ställning 63
Finansiellt resultat 63
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag 64
Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK) 67
Resultaträkning (KSEK) 68
Balansräkning (KSEK) 69
Kassaflödesanalys (KSEK) 71
Redovisnings- och värderingsprinciper 72
Värdering materiella anläggningstillgångar 72
Värdering finansiella anläggningstillgångar 72
Värdering omsättningstillgångar 73
Värdering skulder 73
Beviljade forskningsmedel 73
Eget kapital 74
Noter (belopp i KSEK) 75
Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK) 92
2006/07:RJ1
3
Vd-kommentar
VD-KOMMENTAR 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1 VD-KOMMENTAR
Debatten om humanioras och samhällsvetenskapernas ställning som tog fart under år 2005 i kölvattnet av den förra forskningspolitiska propositionen har fortsatt med stor intensitet även under 2006. I nära samarbete med Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA) och Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond under 2006 försökt bidra till att på en bred front skapa en djupare förståelse i samhället för behovet av kvalificerad intellektuell reflexion om sådana frågor som är betydelsefulla för vår civilisations fortsatta utveckling.
I Tvärsnitt 1:06 framhöll jag bl.a. följande: Vi vet inte alltid i förväg när vår kunskap behövs, ej heller vilken sorts kunskap som kommer att behövas. Därför behöver vi en kunskapsbank, en reservoar att ösa ur i kritiska lägen, men också som bidrag till den fortgående uppbyggnaden av både materiell och immateriell livskvalitet. Perspektiven behöver djupna mot det som vi vågar kalla vishet. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan ge förståelse för och lösningsförslag till akuta frågor i tiden. Hur hade krisen i Irak bättre kunnat hanteras om kulturfrågorna hade varit mer integrerade i den strategiska analysen?
Fredagen den 22 december 2006 kunde en glädjestrålande EU-kommissionär Janez Potocnik på sin hemsida med stolthet förmedla att EU:s sjunde ramprogram för FoU, inkluderande ett europeiskt forskningsråd, nu kunde utannonsera forskningsmedel om ca 4 miljarder euro fördelade på 42 utpekade teman/områden.
Detta var också en glädjerik dag för oss inom RJ som under mer än 5 år mycket aktivt medverkat i opinionsbildningen för inrättandet av ett europeiskt forskningsråd. Den blev inte mindre glädjerik efter att vi samtidigt fick beskedet om att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för sina insatser till stöd för europeisk forskning hade hedrats med Academia Europaeas nionde guldmedalj. Det är med stor glädje som denna fina hedersbetygelse kommer att mottas den 9 september vid årsmötet 2007 i Toledo, Spanien.
Det är min förhoppning att det europeiska forskningsrådet ska inspirera och sporra våra humanister och samhällsvetare till att i ökad omfattning, själva eller i samverkan med nordiska och utomnordiska kolleger, konkurrera om detta betydelsefulla tillskott av forskningsresurser. En gränsöverskridande forskningsorientering kommer dessutom att verka kvalitetsutvecklande. Den internationella anknytningen av framför allt den humanistiska forskningen behöver förstärkas och förbättras. En sådan utveckling kommer även att framtvinga både relevanta kvalitetskriterier och en ny publiceringsstruktur, bättre anpassad för humaniora och samhällsvetenskap.
Min bedömning är emellertid att det nya ramprogrammet och medlemsländernas egna nationella budgetar inte kommer att, i varje fall inte under överskådlig tid, skapa förutsättningar för att Europa ska kunna konkurrera med andra jämförbara kunskapsekonomier, t.ex. USA och de expansiva regionerna i Asien. För detta krävs även en utveckling till förmån för en annan donationskultur i Europa. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har därför aktivt medverkat i en av EG-kommissionen tillsatt expertgrupp om stiftelsernas roll i finansieringen av Europas FoU. Gruppen har haft i uppdrag att identifiera och definiera vilka mått och steg som bör tas nationellt och på EU-nivå för att dels främja tillkomsten av flera privata stiftelser, dels bereda väg för att ytterligare donationer tillförs existerande stiftelser som stöder forskning och utveckling. Rapporten Giving More for Research in Europe presenterades under ledning av kommissionären Potocnik vid en konferens den 2728 mars 2006 i Bryssel. Även i vårt land behövs nya impulser till finansieringen av forskning och till forskningens infrastruktur, som tenderar att bli alltmer kostnadskrävande. I detta sammanhang vill jag passa på att erinra om att RJ:s stadgar medger möjligheter för ytterligare donationer.
RJ:s gränsöverskridande orientering har fortsatt under det år som förflutit. Året inleddes med en workshop i Rio de Janeiro den 910 januari i samarbete med rektor Candido Mendes, från universitetet med samma namn och avslutades med ett internationellt expertsymposium den 67 december i Washington betitlat Worldviews, International Relations and Globalisation i samarbete med Utrikesdepartementet i den nya ambassadbyggnaden, House of Sweden.
Mitt under sommaren gjordes däremellan en betydelsefull satsning för att utveckla samarbetet med Kina. I anslutning till Ostindiefararen Götheborgs ankomst till Kanton (Guangdong) anordnades den 2021 juli 2006 ett Bernhard Karlgren-symposium tillsammans med Göteborgs universitet och SCAS i Uppsala. Medarrangörer på den kinesiska sidan var Chinese Academy of Social Science, Guangdong Academy of Science och University of Guangdong. Alla parter var överens om att symposiet blev framgångsrikt. Man enades därför om att detta symposium borde följas av ett motsvarande arrangemang i Göteborg under nästkommande år.
Denna vd-kommentar är min sista efter 14 års arbete som vd. Tack vare ett betydelsefullt kapitaltillskott (1,5 miljarder kronor) för kulturvetenskaplig forskning 1994 och en mycket skicklig finansförvaltning under alla år efter det att fonden fick en självständig kapitalförvaltning (1988), har RJ kommit att få en viktigare roll i finansieringen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Under mitt första verksamhetsår, 1993, uppgick vårt kapital till ca 2 miljarder kronor med en utdelning av totalt 60 miljoner kronor, varav endast 13 miljoner kronor kunde ges till nya projekt.
Vid utgången av 2006 uppgick våra samlade tillgångar till 10 miljarder kronor, och under året kunde inte mindre än 327 miljoner kronor beviljas till nya program, projekt och infrastrukturella insatser.
Genom denna mycket goda resursökning har stiftelsen via sina olika stödformer och särskilda insatser, inte minst till yngre forskare, aktivt sökt stärka kvaliteten inom svensk forskning. Det har varit glädjande att ha fått vara delaktig i denna utveckling, som är central för framtiden i ett samhälle som vårt. I detta sammanhang har det även varit självklart att i olika sammanhang söka främja det internationella vetenskapliga samarbetet. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har härigenom efterhand fått en allt starkare position i det internationella vetenskapssamfundet.
Som jag redan framhållit i samband med den stora uppmärksamhet som ägnats mig personligen, såväl i anslutning till styrelsens maj- och oktobersammanträden som vid en särskild mottagning den 8 december, har fondens framgångar under min ledning knappast varit möjliga utan det stora stöd jag haft av mina synnerligen kompetenta trevliga medarbetare och utan en genom alla år mycket förstående, stödjande och insiktsfull styrelse.
Jag har nu lämnat över rodret till min efterträdare Göran Blomqvist. Samtidigt som jag härmed framför mitt allra varmaste TACK till alla dem som jag fått förmånen att samverka med under mina 14 år som vd framför jag även mina varmaste välgångsönskningar till vännen Göran!
Dan Brändström
2006/07:RJ1
6
Tillträdande vd
VD-KOMMENTAR 2006/07:RJ1
2000-08-11 16.42
2006/07:RJ1 VD-KOMMENTAR
2000-08-11 16.42
Som tillträdande vd i RJ är det lätt att ta till uttryck som i vårt språk tyvärr har blivit slitna: det är ett privilegium och en utmaning att få tillträda denna anställning. Sällan passar dock dessa ord så väl som i detta sammanhang! Det är ett privilegium att få företräda en forskningsfinansiär som har ett solitt gott rykte och som i så hög grad åtnjuter forskarnas förtroende. På motsvarande sätt är det en utmaning att försöka motsvara de förväntningar som finns på en ny vd, såväl inom som utanför den akademiska världen, i Sverige likaväl som utomlands. Under de närmaste åren kommer RJ att fortsätta arbetet på att utveckla stödformerna, expandera det internationella arbetet, förbättra uppföljningen av den forskning som finansieras samt satsa på att ännu bättre sprida information om de resultat som uppnåtts. Jag önskar att tillsammans med styrelse och medarbetare kunna ytterligare lyfta fram den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens vikt och värde, att övertyga fler om kulturvetenskapernas särskilda betydelse och deras potential. Liksom mina företrädare hoppas jag kunna utföra mina arbetsuppgifter med en god blandning av hjärna, hjärta och vilja!
Göran Blomqvist
Tillträdande vd
2006/07:RJ1
7
Den forskningsstödjande verksamheten
DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1 DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN
Arbetssätt
Riksbankens Jubileumsfond förverkligar i dag sitt ändamål genom att stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive teologi och juridik. Från och med år 2005 finansieras denna forskning genom engångsanslag till program, projekt, postdoktorala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Med program avses när en större grupp kvalificerade forskare under en längre tid utför en gemensam forskningsuppgift, medan ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare under en kortare tid. Inom ramen för projektstödet gör RJ även särskilda postdoktorala satsningar på specifika teman. Infrastrukturellt stöd ges till förberedande av framtida forskning, såsom uppordnande och bevarande av arkivsamlingar eller databaser. Med forskningsinitiering avser RJ stöd till konferenser och seminarier och skapande av forskarnätverk.
Det är stiftelsens styrelse som fattar beslut om forskningsanslag. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering och konferenser söks fortlöpande och beslutas av styrelsens arbetsutskott. Beredningsprocessen sker i två steg. I en första omgång väljs ett antal ansökningar ut som går vidare till en andra bedömningsomgång. De postdoktorala satsningarna utlyses och bereds i särskild ordning.
Inkomna ansökningar om projektanslag bedöms och prioriteras i en eller flera av RJ:s beredningsgrupper. Ansökningar om anslag till program bedöms alltid i minst två beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl nationella som internationella forskare. Ansökningarna har dessutom i den andra bedömningsomgången granskats av externa sakkunniga inom eller utom landet. De forskargrupper som ansökt om anslag till program kallas under den andra bedömningsomgången dessutom till hearing. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna gäller forskning som aktualiserar etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet.
För att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte inrättar RJ s.k. områdesgrupper. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete.
År 2000 inrättades en områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling, som avvecklats under året. År 2003 tillsattes en områdesgrupp för forskning om civilsamhället, år 2004 en områdesgrupp för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap och under året en områdesgrupp för forskning om förmodernitet.
Områdesgruppernas verksamhet beskrivs närmare längre fram i årsberättelsen.
Overheadkostnader
Redan i slutet av 2004 meddelade RJ:s styrelse att den avsåg säga upp överenskommelsen med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om overheadkostnader (OH-kostnader). RJ framförde att OH-schablonen om 35 % var orimligt hög för icke-laborativa ämnen som de inom humaniora och samhällsvetenskap. Bruket av en schablon har också principiella svagheter: RJ ska enligt sina stadgar finansiera forskning och kan därför enbart täcka de faktiska merkostnader som ett projekt medför, inte varjehanda andra utgifter som universitet och högskolor har. RJ:s styrelse framhöll också vikten av att lärosätena tar ställning till i vilken omfattning de är redo att medfinansiera forskningen. Någon reaktion från lärosätenas eller SUHF:s sida föranledde RJ:s skrivelse inte. I maj 2006 återkom RJ:s styrelse till ärendet och beslöt att fortsättningsvis ersätta lärosätena med 20 % av projektkostnaderna till kostnader för OH och s.k. högskolemoms. Beskedet väckte kraftiga gensagor från rektorerna och SUHF. Från utförarna, forskarna, däremot fick RJ:s linje ett starkt stöd. Påbud utgick från lärosätenas ledningar till prefekter (motsvarande) om att dessa icke fick motta projektanslag på de villkor som RJ angivit. Under sensommaren och hösten fördjupade RJ och SUHF diskussionen, skriftligt och muntligt. Från SUHF:s sida ifrågasattes rentav om RJ haft rätt att säga upp den tidigare nämnda överenskommelsen, ett påstående som RJ med kraft tillbakavisade som grundlöst. Efter förhandlingar enades RJ och SUHF den 19 december 2006 om en tillfällig lösning för år 2007, som innebär att RJ för forskningsprojekt utbetalar sammanlagt 30,4 % till OH-kostnader och högskolemoms. Vad gäller stödformerna Program och Infrastruktur hade RJ och SUHF redan under överläggningarna enats om att RJ:s bidrag till OH-kostnader m.m. och lärosätets medfinansiering ska förhandlas från fall till fall. Den merkostnad för RJ under 2007 som överenskommelsen den 19 december innebär täcks genom att forskare i ett par fall icke kunnat utnyttja beviljade anslag utan låtit medlen återgå till RJ. För åren fr.o.m. 2008 kommer överenskommelse om OH-kostnaderna att träffas senare. RJ har tackat ja till inbjudan att delta i SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning, där även representanter för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse deltar. RJ ser en framtida modell som bygger på faktiska och redovisade kostnader. SUHF har i samband med den nyss nämnda överenskommelsen förklarat sig vara införstått med att RJ fr.o.m. 2008 enbart kommer att finansiera sådana kostnader som är förbundna med det aktuella projektet. Sådana kostnader kan vara direkta och indirekta.
Fördelning av kostnader mellan RJ och berört lärosäte kommer att behandlas i de fortsatta förhandlingarna om tillämpningen av principen om full kostnadstäckning.
Uppföljning och utvärdering
Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in vetenskaplig slutrapport och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt inges även ekonomisk slutrapport. Denna inges numera via RJ:s hemsida. Rapporterna följs upp av kansliet.
Vid sidan av denna formaliserade avslutande granskning genomförs även en löpande uppföljning och utvärdering av pågående och nyligen avslutade projekt. Denna granskning omfattar lägesrapportering eller ett projektbesök. De senare görs ute på ett lärosäte eller på RJ:s kansli. Under 2006 har 19 projekt varit föremål för särskild granskning: 15 projekt inom Jubileumsdonationen, 2 inom Kulturvetenskapliga donationen och 2 infrastrukturprojekt. Syftet med uppföljningen har varit att ta del av de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander få information om hur de ser på dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.
Under året har projektledare vid universiteten i Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro kontaktats och fått besvara frågor gällande publikationer inom projektet, eventuella nya forskningsansatser, projektmedlemmarnas medverkan vid nationella och internationella symposier, inbjudningar som projektdeltagare fått från andra lärosäten, inbjudna gästforskare inom projektet samt eventuella utbildningseffekter och forskningsinformativa inslag som genererats av projektet.
Projektuppföljning
Beredningsgrupp 1 besökte SCORE (Stockholm Centre for Organizational Research), som drivs gemensamt av Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm, den 20 oktober 2006. Nedanstående fyra projekt redovisades vid detta besök.
Docent Claes-Fredrik Helgesson
Marknad och evidens: kunskap och organisation i storskaliga kliniska
prövningar
Företagsekonomiska institutionen
Handelshögskolan i Stockholm
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat: 1 525 000 kr
Professor Rikard Forslid
Globalisering och företagslokalisering
Nationalekonomiska institutionen
Stockholms universitet
Anslag t.o.m. 2004
Totalt beviljat: 1 670 000 kr
Professor Daniel Thorburn
Moderna statistiska undersökningsmetoder ett nätverk
Statistiska institutionen
Stockholms universitet
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat: 14 900 000 kr
Filosofie doktor Rita Bredefeldt
Ekonomi, identitet och tradition hos judiska kvinnor och män 19201970
En genusberoende assimileringsprocess
Ekonomisk-historiska institutionen
Stockholms universitet
Anslag t.o.m. 2002
Totalt beviljat: 1 658 850 kr
Beredningsgrupp 3 valde att inbjuda fem projekt att presentera sina resultat vid ett möte på RJ:s kansli den 21 november 2006.
Professor Jonas Ebbesson
Transnationella företags miljöansvar i internationell rätt
Juridiska institutionen
Stockholms universitet
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat: 1 500 000 kr
Filosofie doktor Gunnela Björk
Olof Palme och politikens medialisering
Humanistiska institutionen
Örebro universitet
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat 1 600 000 kr
Docent Birgitta Ney
Kåseriets förklädnader kvinnliga dagspressreportrars politiska spalter under 1900-talets första decennier
Centrum för genusstudier
Stockholms universitet
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat 700 000 kr
Docent Torben Spaak
Relativism i rättsvetenskapen
Juridiska institutionen
Uppsala universitet
Anslag t.o.m. 2006
Totalt beviljat: 1 300 000 kr
Filosofie doktor Ylva Stubbergaard
Den offentliga sektorns betydelse för invandrade kvinnors politiska inkludering
Statsvetenskapliga institutionen
Lunds universitet
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat 1 000 000 kr
Beredningsgrupp 4 besökte den 20 september Uppsala universitetsbibliotek. Programmet inleddes med en presentation av de ABM-projekt (kopplade till traineetjänster) som nyligen beviljats Uppsala universitetsbibliotek och SOFI:
Filosofie doktor Maja Larsson
Manlig auktoritet och kroppslighet kring sekelskiftet 1800. En studie om medicin, makt och mening
Placering: Uppsala universitetsbibliotek
Filosofie doktor Anna Fredriksson Adman
Den antika litteraturens inverkan på vetenskapen i uppsaladissertationer 16001850
Placering: Uppsala universitetsbibliotek
Filosofie doktor Lennart Ryman
Fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi
Placering: Institutet för språk och folkminnen (SOFI)
Därefter fick gruppen en presentation av dessa projekt:
Filosofie doktor Marta Ronne
Stilrent. Margit Abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet. En studie av genus, kanon och karriärstrategier inom svensk litteraturkritik 19301970
Centrum för genusvetenskap
Uppsala universitet
Anslag t.o.m. 2007
Totalt beviljat: 825 000 kr
Filosofie doktor Ann Öhrberg
Retorik och antiretorik. Retorikens förändringar under svenskt 1700-
och 1800-tal
Litteraturvetenskapliga institutionen
Uppsala universitet
Anslag t.o.m. 2009
Totalt beviljat: 2 700 000 kr
Professor Erik Kjellberg
Dübensamligen. En europeisk musikskatt från 1600-talet
Institutionen för musikvetenskap
Uppsala universitet
Anslag t.o.m. 2006
Totalt beviljat: 2 000 000 kr
Beredningsgrupp 4 besökte vidare den 26 september Svenska Filminstitutet och Täby kyrka för att informera sig om projekten:
Direktör Åse Kleveland
Bergman interface
Svenska Filminstitutet
Anslag t.o.m. 2009
Totalt beviljat: 4 000 000 kr
Professor Thomas Hall
Albertus Pictor målare av sin tid
Konstvetenskapliga institutionen
Stockholms universitet
Anslag t.o.m. 2006
Beviljat totalt: 5 063 000 kr
Beredningsgrupp 5 inbjöd den 12 oktober nedanstående fem projekt till RJ:s kansli för att redovisa sina resultat och diskutera med gruppen:
Professor Sten Lindström
Matematikens ontologi och kunskapsteori: en kritisk analys av den nyfregeanska riktningen i matematikens filosofi
Institutionen för filosofi och lingvistik
Umeå universitet
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat: 6 150 000 kr
Docent Gunlög Fur
Kön och kolonisation i lappmarken samiska kvinnor på lappmarkstingen
Institutionen för humaniora
Växjö universitet
Anslag t.o.m. 2007
Totalt beviljat: 1 352 000 kr
Professor Henrik Björck
Vetenskapshistorisk hattparad: forskarutbildningens formering som institution och politikområde, 18701969
ISAK
Göteborgs universitet
Anslag t.o.m. 2006
Totalt beviljat: 1 105 000 kr
Professor Daniel Lindmark
Religionens domesticering: folklig religiositet i det nordliga rummet 16001800
Institutionen för historiska studier
Umeå universitet
Anslag t.o.m. 2005
Totalt beviljat: 2 160 000 kr
Professor Kristian Kristiansen
Hushold, bosættelse og territorium under sen forhistorisk tid (2300300 bc). Et komparativ projekt baseret på Monte Polizzo, Sicilien, Szazhalombatta, Ungarn, Tanum og Kivik, Sverige
Institutionen för arkeologi
Göteborgs universitet
Anslag t.o.m. 2007
Totalt beviljat: 8 400 000 kr
Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd
Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 327miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Den budgeterade anslagsnivån har genom det goda finansiella resultatet kunnat ökas i förhållande till förra året.
Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 736 ansökningar om nya projekt och 35 ansökningar om stora program till Jubileumsdonationen, vilket är totalt 104 färre än föregående år. Av dessa beviljades 39 projekt och 3 program. Anslagen till programmen beviljades efter en omfattande beredningsprocess. Förutom sedvanlig kvalitetsgranskning i berörda beredningsgrupper och av externa sakkunniga, genomfördes även en hearing med de åtta högst rankade forskargrupperna. För programmens del träffades särskilda överenskommelser med de mottagande lärosätena vad gäller uttag av s.k. overheadkostnader.
Infrastrukturellt stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. Bland de nya infrastruktursatsningarna finns flera innovativa projekt som kommer att ha märkbara effekter inom RJ:s forskningsområden. I samarbete med Göteborgs universitet arbetar Riksantikvarieämbetet (RAÄ) med ett projekt om hällristningsdokumentation. Projektets syfte är att skapa ett nationellt arkiv och register för hällristningar i Sverige, som kan vara utgångspunkt för forskning, förvaltning och förmedling. Projektet består av två delar: en arkivalisk inventering av all dokumentation av hällristningar i Sverige samt skanning och digitalisering av de ca 2000 bildhällar som blivit dokumenterade genom s.k. frottageteknik de senaste 10 åren. Databasen kommer sedan att läggas in i RAÄ:s kulturmiljöportal och således bli tillgänglig och betydelsefull för framtida nordisk forskning om hällristningar.
I samband med Nelly Sachs 40-åriga dödsdag publiceras en samlad utgåva av hennes verk. Samtliga band kommer att innehålla en omfattande textkritisk kommentar som redovisar källäget, återger viktiga förstadier till enskilda texter samt redogör för personer, platser och betydelsefulla intertexter. I anslutning till utgåvan utges även en 250-sidig dokumentation i text och bild av hennes liv och verk.
Nelly Sachs-rummet på Kungl. biblioteket samt delar av kvarlåtenskapen kommer att ställas ut på Literaturhaus Berlin, i Dortmund, på Literaturhaus Frankfurt samt på Literaturarchiv i Marbach hösten 2009sommaren 2010. Turnén avslutas på Kungl. Biblioteket.
En rad ansökningar om anslag till digitaliseringar av kataloger i arkiv och bibliotek har beviljats. Digitaliseringen av Bisos Bidrag till Sveriges Officiella Statistik, Sveriges viktigaste och mest omfattande verk med officiell statistik från 1800-talets mitt till 1900-talets början, kommer att göra den sökbar och lättillgänglig.
En viktig och angelägen databas är Världens krig en användarvänlig portal om världens konflikter och fredssträvanden. Den kommer att fungera som en encyklopedi om krig och fred. Portalen kommer att utarbetas inom Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet. Digitaliseringsprojektet avser att lyfta den befintliga databasen till en ny nivå av tillgänglighet och informationsbredd. Fortsatt stöd ges också till några stora internationella survey-undersökningar: World Values Survey, som är en jämförande studie av människors grundläggande värderingssystem, European Social Survey, som är en attityd- och beteendeundersökning, hittills genomförd två gånger i mer än tjugo europeiska länder, samt The International Social Survey Program, som är ett komparativt projekt med uppgift att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier. 6 % av de nya ansökningarna i Jubileumsdonationen beviljades i år. Den totala andelen beviljade forskningsprojekt från kvinnliga huvudsökande ligger i jämförelse med föregående år något lägre, 39 % mot 43 % år 2006. Stiftelsen har utöver dessa anslag beviljat 15 miljoner kronor i anslag till forskningsinitiering, konferenser m.m. (se nedan).
Projektbesök vid Silvermuseet i Arjeplog
Under några kalla vinterdagar 15 mars 2006 gjordes ett besök vid Silvermuseet i Arjeplog för en presentation av docent Ingela Bergmans projekt: Cultural landscapes of mountains Internal and external factors in Saami land-scape acquisition 11600 A.D. (K2003-0458).
Avsikten med besöket var att vd Dan Brändström med tyska kolleger, dr Wilhelm Krull, Volkswagenstiftung, Hannover, och direktören Jürgen Regge, Fritz Thyssen Stiftung, Köln, ville presentera och diskutera beröringspunkterna med tyska projekt inom arkeologi och museologi. Projektbesöket inleddes den 2 mars med ett anförande av professor Thorsten Nybom med titeln Norrland in the world. Museet och forskningen vid museet presenterades av museichefen Ingela Bergman. Forskningsmedarbetarna professorerna Olle Zackrisson, Lars Östlund och docenten Lars Liedgren gjorde påföljande dag en utomhuspresentation uppe vid trädgränsen i Vuoggatjålme i 27 graders kyla en cool flip-chart-presentation om research focusing on human activities and ecosystem processes in the high mountain area. Projektbesöket kommer med all sannolikhet att leda till inbjudningar från tysk sida.
Under besöket gavs även tillfälle till besök av biltestanläggningarna i Arjeplogområdet, som drivs av Robert Bosch GmbH och av Volkswagen. Härutöver gavs en presentation av den samiska kulturen och av traditionellt vinterfiske.
Anslag till forskningsinitiering
Riksbankens Jubileumsfond har sedan ett antal år tillbaka kunnat möta en ökad efterfrågan från forskarsamhället på anslag till större konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av vetenskapliga nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan sökas fortlöpande under året. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, seminarieverksamhet och förberedelser av nya forskningsprogram och projekt.
Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s mångåriga stöd till utgivningen av Forskning universitetet i Bonn och universitetet i München (Tyskland); Case Western Reserve University (Ohio, USA); Purdue University (Indiana, USA) samt University of Connecticut (Connecticut, USA).
Professor Torkel Klingberg
Karolinska Institutet
Anslag t.o.m. 2009
Totalt beviljat: 16 000 000 kr
Brain Child en longitudinell studie av minnesfunktioner hos barn
Detta projekt syftar till att förena neurobiologiska och pedagogiska perspektiv på minne och inlärning. Målet är att utforska hur inlärning, färdigheter, läsning och problemlösning är beroende av underliggande psykologiska funktioner, interventioner, strukturell mognad av hjärnan, genetik och miljöfaktorer. Några av de specifika hypoteserna relaterar till arbetsminne och fonologisk förmåga. Dessa är av särskilt intresse inte bara för att de är centrala i många skolrelaterade och akademiska aktiviteter, utan också för att de är möjliga att påverka genom interventioner (träning). Forskargruppen vill specifikt undersöka om 1) långsiktiga utvecklingen av minne och skolprestation kan förklaras av arbetsminneskapacitet, fonologisk förmåga och strukturen på de ansvariga systemen för dessa förmågor i hjärnan 2) om träning av dessa förmågor påverkar utvecklingen, om de har en positiv inverkan på prestation i skolrelaterade ämnen och om träningen påverkar hjärnans struktur.
En del av projektet är en longitudinell studie av minne och kognition hos barn och ungdomar, (ålder 620 år) planerad som en kohort-sekventiell studie. Totalt 450 barn kommer att ingå. Deltagarna kommer att genomgå upprepade tester av olika minnesfunktioner. Frågeformulär kommer att kartlägga mental hälsa och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Genetisk information kommer att samlas in och hjärnavbildning sker för en undergrupp av deltagare. I en annan del av projektet undersöks effekten av träning av antingen arbetsminne eller fonologiska förmågor hos förskolebarn. Man kommer också att undersöka utveckling av motorisk funktion, grammatik och förändring av receptordensitet och dess relation till kognitiv utveckling.
I en värld med allt större rörlighet även på det akademiska fältet samt ett ökat beroende av engelska som lingua franca behöver utbyten mellan svenska och tyska forskare extra stöd. Av särskild vikt är att utbytet mellan våra vetenskapliga traditioner sker på postdoktoral nivå, dvs. i det läge då en disputerad forskare tydliggör sin vetenskapliga inriktning, bestämmer sitt forskningsfält och ofta knyter institutionella kontakter av avgörande betydelse för den fortsatta karriären. Samtidigt pågår en markant försämring av villkoren för institutioner för skandinavistik i Tyskland, varvid en lång forsknings- och utbytestradition håller på att gå förlorad. Mot denna bakgrund utlyste RJ två forskarstipendier för att stärka de institutionella förbindelserna mellan länderna och bereda svenska forskare möjlighet att under en koncentrerad period fördjupa sig i ett nytt ämne respektive slutföra ett större projekt med sikte på publikation i bokform under 20072008.
Stipendierna avser att initiera ett samarbete med en eller ett par av de svenskspråkiga miljöerna vid något av de 30 universitet i Tyskland som bedriver språk- och kulturstudier om Skandinavien, särskilt om Sverige. Konkurrensen var mycket hård, och av de 14 sökande fann man tre kandidater som utmärkte sig. Lyckligtvis fanns det medel för att finansiera en tredje stipendiat.
Postdoktorala stipendier för studier i Tyskland
Charlotta Brylla, fil.dr i tyska, verksam som universitetslektor vid Södertörns högskola, ska forska vid Humboldt-Universität i Berlin med ett projekt som rör politiska och kulturella kontakter mellan Sverige och DDR. Särskilt fokus riktas mot språkbrukets och propagandans funktion i skuggan av kalla kriget.
Jaana Kaiste, fil.dr i tyska, Uppsala universitet. Hennes forskningsprojekt avser receptionen av bröderna Grimms sagor i Sverige. I Tyskland kommer hon att bedriva sin forskning vid Skandinavisches Seminar/Georg-August-Universität, Göttingen, och Akademie der Wissenschaften/Arbeitsstelle Enzyklopädie des Märchens, Göttingen.
Fil.dr Erik Zillén är litteraturvetare vid Lunds universitet och arbetar med ett genrehistoriskt forskningsprojekt om den aisopiska fabeln i svenskt och europeiskt 1600- och 1700-tal. Han kommer att gästforska vid Bayerische Staatsbibliothek och Ludwig-Maximilians-Universität i München med Institut für Nordische Philologie som värdinstitution.
Dessutom finansierar RJ två postdoktorala forskarstipendier med placering vid Humboldt-Universität i Berlin, vilka utlystes och bereddes av universitetets institution för nordistik, under ledning av professor Bernd Henningsen. Dessa postdoktorala forskare är kopplade till den av RJ bekostade Dag Hammarskjöld-gästprofessuren, som för närvarande innehas av Sten Berglund.
Kjetil Duvold har doktorsexamen från Örebro universitet. Som stipendiat ska han främst vidareutveckla teman som han tog upp i sin doktorsavhandling Making Sense of Baltic Democracy: Public Support and Political Representation in Nationalising States. Han ingår i övrigt tillsammans med Sten Berglund och fil.dr Joakim Ekman, Örebro, i ett nytt forskningsprojekt om förutsättningarna för fortsatt integration i Europa, med särskild tyngdpunkt på den europeiska unionen.
Carsten Schymik har doktorsgrad från Humboldt-Universität i Berlin. I centrum för hans avhandling står politiskt motstånd mot den europeiska integrationsprocessen, närmare bestämt folkrörelserna mot den Europeiska unionen i Norge, Sverige och Danmark. Han ska nu fördjupa analysen av de euroskeptiska opinionerna i Europa i såväl teoretiskt som empiriskt hänseende med hjälp av studier av Schweiz på 1900-talet och USA på 1700-talet. Båda utgör exempel på federalistiska statsbildningar, vilka utmanats av anti-federalistiska stämningar.
Områdesgrupper
Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling
Områdesgruppen har under sitt sista år sammanträtt fyra gånger. Arbetet har under året i första hand varit inriktat på att färdigställa områdesgruppens två internationella antologier. Dessa båda volymer kommer att ges ut av Palgrave Macmillian under den övergripande titeln Studies in Development, Security and Culture, där den första volymen kommer att ha underrubriken Sustainable Development in a Globalized World och den andra Human Values and Global Governance.
Året inleddes följaktligen med en workshop med flertalet av författarna till antologierna. Värd för dessa seminarier var rektor Candido Mendes från universitetet med samma namn i Rio de Janeiro, Brasilien. Gruppens sista studieresa inkluderade en dagsutflykt till Brasilia där ambassadör Margareta Winberg tog emot i residenset. Den svenska ambassaden hade ordnat ett program med intressanta föredragningar om den politiska och ekonomiska situationen i Brasilia.
Candido Mendes upplät generöst nog universitetets förnämsta lokaler till områdesgruppen och tillhandahöll universitetets helikopter (!) för hisnande naturupplevelser och vyer i Rio. Men resan innebar framför allt långa seminariediskussioner, i och med att ett antal av författarna i den planerade antologin var inbjudna och fick presentera och försvara manus i kollegial granskning. Bland de internationella författarna kan nämnas Hans-Dieter Klingeman, Osvaldo Sunkel, Ponna Wignaraja, Yudhishthir Raj Isar och Enrique Rodriguez Larreta. Det blev också tillfälle till föredragningar av lokala forskare och tjänstemän om aktuell politik och brottsproblematiken i Latinamerikas största land.
Efter ett initiativ av EU:s utrikespolitiske talesman, Javier Solana, har RJ sedan ett par år inlett ett samarbete med den Brysselbaserade stiftelsen Madariaga European Foundation kring det s.k. Anna Lindh Programme on Conflict Prevention. Inom ramen för detta initiativ utges en årsbok i Anna Lindhs namn. Anders Mellbourn är redaktör för skriften, vars tredje utgåva presenterades den 14 september i Bryssel och den 22 november på Anna Lindh-biblioteket. Anders Mellbourn presenterade såväl boken som det övergripande programmet och ambassadör Jan Eliasson höll ett längre inledningsanförande. Årets boktema var Health and Conflict Prevention, med bidrag från, förutom Javier Solana, David A. Hamburg, John Wyn Owen och Hans Blix.
Samarbete med Utrikesdepartementet
Under året har stiftelsen ingått i ett omvärldsprojekt kring sambandet mellan världsbilder och utrikespolitik vid Utrikesdepartementet, under ledning av chefen för analysenheten, Ulla Gudmundson. Gruppen har arbetat med det grundläggande perspektivet att kunskap om världsuppfattningar i andra länder, regioner och kulturer underlättar dialog och en utformning av vår politik som är kontextuell och respektfull mot våra samarbetspartner, utan att fördenskull göra avkall på våra grundläggande värden.
Denna kunskap är också viktig i bemötandet av argument som hänvisar till kulturella skillnader och är därför avgörande för att öka sannolikheten för att svensk utrikespolitik får det genomslag vi önskar. Kunskap om vår egen och andras världsuppfattningar bör också vara ett naturligt inslag i den globaliserade värld som vi i allt större utsträckning lever i.
En aktivitet inom ramen för detta projekt har varit genomförandet av ett internationellt expertsymposium på denna tematik betitlat Worldviews, International Relations and Globalization. Symposiet anordnades av Utrikesdepartementet (UD) och RJ i samarbete med Sveriges ambassad i Washington. Det ägde rum den 67 december som en del av programverksamheten i den nya ambassadbyggnaden House of Sweden, som för övrigt är tänkt att utöver ambassad även fungera som en mötesplats för kultur- och näringsliv.
Syftet med symposiet var att öka medvetenheten hos forskare och praktiker om världsbilders och värdesystems betydelse som bakgrundsfaktor i identifiering av mål och val av medel i internationella relationer samt att identifiera forskningsuppgifter med anknytning till sambandet mellan världsbilder och internationella relationer, såsom konfliktlösning, ekonomisk/social utveckling, mänskliga rättigheter och demokrati.
Symposiet var upplagt så att en redovisning av kvantitativa data ur undersökningen World Values Survey inledde varje tematisk session. Professor Ronald Inglehart svarade för dessa introduktioner. Bland en rad framstående talare kan nämnas: Hans Blix, tidigare utrikesminister och chef för FN:s atomenergiorganisation (IAEA), Joseph Martin Joschka Fischer, tidigare Tysklands utrikesminister och numera verksam vid Woodrow Wilson School of Public and International Affairs vid Princeton University, samt Richard Perle, American Enterprise Institute och sedan decennier rådgivare till republikanska presidenter i USA.
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället
Områdesgruppen tillkallades hösten 2003. Den består av docent Mats Rolén, forskningsdirektör vid RJ, ordförande, docent Erik Amnå, Örebro universitet, docent Christina Garsten, Stockholms universitet, Fil.dr h.c., Bengt Göransson, tidigare utbildningsminister och folkbildare, förra generalsekreteraren Marianne af Malmborg, ordförande i Ideell Arena, vice riksbankschef Kristina Persson, grundare av Frejas fond, professor Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola, docent Håkan Thörn, Göteborgs universitet, professor Hans Westlund, Arbetslivsinstitutet, Östersund, docent Filip Wijkström, Handelshögskolan, och filosofie doktor Malin Gawell, Stockholms universitet och Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI), sekreterare.
Gruppen har under året haft fem sammanträden och bl.a. utformat en detaljerad arbetsplan för de tre kommande åren. I den ingår utgivning av flera mindre skrifter, ett par nationella konferenser och en större internationell konferens. Den 36 maj 2006 gjorde gruppen en studieresa till Italien. Den 4 maj besöktes European University Institute (EUI), Florens, på inbjudan av professor Bo Stråth. Docent Christina Garsten presenterade gruppens arbete och några aktuella forskningsfrågor.
Den 56 maj besöktes programmet Master in International Studies in Philantrophy (MISP) vid universitetet i Bologna, som startats och leds av professor Giuliana Gemelli. Masterkursen löper över ett år och räknar ett trettiotal deltagare från ett stort antal länder. RJ har sedan 2003 stött verksamheten med ett årligt stipendium för vistelse i Sverige. Vid områdesgruppens besök föreläste Mats Rolén om moderniseringen av Sverige och folkrörelsernas roll. Professor Lars Svedberg behandlade i sitt föredrag aktuell forskning om välfärdsstaten den svenska modellen med uppmärksamheten särskilt riktad mot det civila samhällets roll. Den 6 maj ledde docent Håkan Thörn ett seminarium med masterstudenter, lärare och områdesgruppen. Vad gäller kommande internationella kontakter kommer gruppen att delta i 2007 års World Social Forum i Nairobi (2125 januari) och att där anordna ett par seminarier.
Vidare har områdesgruppen i juni haft en överläggning med Folkrörelseutredningen rörande forskningsbehov och forskningsfrågor. Gruppens sekreterare Malin Gawell är expert i utredningen. Erik Amnå, Christina Garsten, Marianne af Malmborg och Lars Svedberg var föredragshållare vid utredningens forskningsseminarium den 9 november.
I gruppens uppdrag ingår att informera sig om pågående forskning med anknytning till det civila samhället och att föreslå insatser från RJ:s sida. Lars Svedberg har sålunda tillsammans med professor Lars Trägårdh, Columbia University, New York, och Ersta Sköndal högskola, på områdesgruppens uppdrag kartlagt de senaste fem årens nya avhandlingar med anknytning till civilsamhället. Deras kartläggning gav vid handen att drygt ett sextiotal avhandlingar ventilerats sedan år 2000. Svedberg Lars Ragvald (Lunds universitet); Björn Meidal (Uppsala universitet och Strindbergssällskapet); Claes Göran Alvstam (Göteborgs universitet). Dessutom ingick bl.a. Jette Sandahl (chef för Världskulturmuseet i Göteborg), Onita Wass (vicechef för Östasiatiska museet i Stockholm) liksom en rad yngre forskare från olika svenska universitet.
Symposiet ingick i det officiella svenska programmet vid kungaparets besök i Guangzhou. Vice statsminister Bosse Ringholm var närvarande vid en av sessionerna. Under symposiet var Guandongakademin värd för en stor officiell middag och i samband med symposiets slut inbjöds alla talare, nyckelorganisatörer och svenska deltagare till den middag, som kungaparet gav under sitt besök i Guangzhou.
Symposiet motsvarade alla förväntningar i termer av vetenskaplig kvalitet, intensiva diskussioner och perfekt organisation. Vid avslutningen bjöd fondens verkställande direktör in till ett andra Bernhard Karlgren-symposium tänkt att äga rum i Sverige år 2008 och med tanken att ett återkommande tvåårigt symposieprogram ska kunna inrättas.
2006/07:RJ1
57
Förvaltningsberättelse
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
Stiftelsens ändamål och stadgar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Efter ett par års utredande beslöt riksdagen den 2 december 1964 att fastställa stadgarna för stiftelsen. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. De första anslagen utdelades vid styrelsens andra sammanträde den 7 oktober 1965.
Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar (RFS:1), vilka innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på vilket sätt ändamålet ska främjas, anger de i dag gällande stadgarna bl.a.:
att företräde ska ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att fondens medel speciellt ska användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt ska uppmärksammas,
att fonden ska söka främja kontakter med internationell forskning.
Riksdagen beslöt under 1993 att en donation om ytterligare 1,5 miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras stiftelsen. Till beslutet var fogat en promemoria i vilken bl.a. följande användningsområden angavs:
etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft,
stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner,
etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram,
befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering,
främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet/högskolor och andra verksamheter.
En av de mer genomgripande förändringarna i 1988 års stadgar var att RJ:s finansiella förvaltning övergick från Riksbanken till stiftelsens styrelse. Den grundläggande tanken var att ge styrelsen stor frihet att besluta om medelsförvaltningen och därmed tillåta i princip alla ändamålsenliga transaktioner som normalt kan anses ingå i en utvecklad förvaltning på tillgångsmarknader. Stadgarna utformades utifrån de förutsättningar som stod till buds i slutet av 1980-talet och fungerade därefter som ett övergripande regelverk för den placeringspolicy som varje år fastställs och beslutas av RJ:s styrelse. Sedan dess har finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar och nya alternativa investeringsformer har tillkommit och successivt accepterats bland investerarna.
RJ:s styrelse beslöt därför om en anpassning av stadgarnas bestämmelser kring finansförvaltning. Avsikten var att fortsättningsvis ge RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden. Översynen resulterade i att styrelsen under 2005 gjorde dels en förändring avseende finansförvaltningen, dels en språklig modernisering av stiftelsens stadgar. Dessa förslag till stadgeändringar har riksdagen slutligen fastställt våren 2006.
Årets verksamhet
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i första hand till uppgift att besluta i frågor som rör budget, anslagsbeviljning till forskningsprojekt, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler.
Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Förutom två ledamöter som ingår i finanskommittén ingår resterande ledamöter i beredningsgrupper tillsammans med representanter från universitet och högskolor. Grupperna bereder forskningsansökningarna och lägger fram förslag till styrelsen. Inför 2007 års ansökningar har denna organisation reviderats, varvid beslutats att beredningsgruppen för programansökningar inte ska ha ledamöter från svenska lärosäten utan enbart från de nordiska grannländerna.
Genom goda förvaltningsresultat har RJ kunnat utveckla en rad olika stödformer och särskilda insatser och därigenom strävat att stärka kvaliteten inom svensk forskning. År 2006 var andra året då forskningsstöd gavs i fyra former: forskningsinitiering, infrastrukturellt stöd, projekt och program. Antalet ansökningar om medel till program, dvs. en större grupp kvalificerade forskare som arbetar under en längre tid (68 år), ökade i förhållande till 2005. Av de ursprungligen 35 programansökningarna inbjöds i andra omgången åtta till hearings med beredningsgruppen. Styrelsen beslöt anslå medel till tre sådana program, förlagda till Linköpings och Göteborgs universitet respektive till Svenska Atheninstitutet. Därutöver kunde medel anslås till 39 projekt. Tolv fortsättningsprojekt beviljades respektive fortsatte arbetet utifrån tidigare års beviljade medel. Alla anslag till projekt och program beviljas numera i form av engångsanslag, vilket ger program- och projektledare möjlighet att genomföra forskningsarbetet på ett mera flexibelt sätt än om anslaget utbetalas successivt och i mindre poster under projektperioden.
Tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet gjorde RJ en viktig satsning genom programmet Lärande och Minne, från vilket fyra forskningsprogram beviljades medel. Den första fasen avser tre år, och medel finns reserverade för att möjliggöra en förlängning med ytterligare två år.
Redan i slutet av 2004 meddelade RJ:s styrelse att den avsåg säga upp överenskommelsen med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) om overheadkostnader (OH-kostnader). I maj 2006 beslöt RJ:s styrelse att fortsättningsvis ersätta lärosätena med 20 % av projektkostnaderna till kostnader för OH-kostnader och s.k. högskolemoms.
Beskedet väckte kraftiga gensagor från rektorerna och SUHF. Efter förhandlingar enades RJ och SUHF den 19 december 2006 om en tillfällig lösning för år 2007, som innebär att RJ för forskningsprojekt utbetalar sammanlagt 30,4 % till OH-kostnader och högskolemoms. För åren därefter kommer överenskommelse att träffas senare.
Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt fem gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshops, uppbyggande av vetenskapliga nätverk, forskningsinitiering o.d. Under året beviljades nästan 130 ansökningar om sådana anslag.
RJ:s finanskommitté som består av två ordinarie och en adjungerad ledamot har under året sammanträtt vid sju tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
RJ har under 2006 ytterligare höjt ambitionerna vad gäller utvärdering och uppföljning av de projekt som beviljas medel. Efter avslutad projekttid ska en ekonomisk redovisning insändas till stiftelsen jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år görs dessutom mer omfattande projektbesök av respektive beredningsgrupp. Under året har 20 projekt besökts.
Ett antal stipendier har under året delats ut från Nils-Eric Svenssons fond för främjande av ömsesidigt forskarutbyte inom Europa.
RJ finansierar för närvarande tre forskarskolor: en i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och en i Stillahavsasienstudier samt en forskarskola med avsikten att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda.
Debatten om humanioras och samhällsvetenskapernas ställning fortsatte med stor intensitet under 2006. RJ har försökt bidra till en djupare förståelse för behovet av kvalificerad intellektuell reflexion om sådana frågor som är betydelsefulla för vår civilisations fortsatta utveckling.
Sedan ett antal år inrättar RJ s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera ny forskning. Fyra sådana grupper har varit verksamma under året: Sedan tidigare finns Områdesgruppen för forskning om civilsamhället, Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap samt Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling. Den sistnämnda gruppen har avslutat och rapporterat sitt arbete till styrelsen och beslut har tagits om en ny områdesgrupp, Områdesgruppen för forskning om förmodernitet, som igångsatte sitt arbete hösten 2006.
Stiftelsen arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ samarbetar regelbundet med riksdagen i sådana arrangemang. I år märks bl.a. den välbesökta konferensen Vad kan forskningen om offentlig ekonomi och skatter bidra med i en värld av alltmer globalt beroende? Stiftelsen har under året även utgett ett antal skrifter.
Enligt stadgarna ska RJ främja det internationella vetenskapliga samarbetet, och stiftelsen har en långvarig tradition på detta område. RJ har härigenom efterhand fått en allt starkare position i det internationella vetenskapssamfundet. Stiftelsen är genom engagemanget i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF), European Cultural Foundation (ECF), Wissenschaftskolleg zu Berlin och Collegium Budapest med dess gästhem i Raoul Wallenbergs namn m.fl. sammanslutningar en aktiv medaktör inom det europiska samarbetet, framför allt inom de vetenskapliga, sociala och kulturella områdena. RJ har även deltagit aktivt i en expertgrupp inom EU med uppgift att överväga hur en mera omfattande donationskultur i Europa kan utvecklas.
I slutet av 2006 meddelade EU att det sjunde ramprogrammet även inkluderar ett europeiskt forskningsråd. Beskedet är en viktig bekräftelse på ett arbete i vilket RJ under mer än fem år deltagit aktivt. En gränsöverskridande forskningsorientering kommer att verka kvalitetsutvecklande. I utlandet är insikten om RJ:s insatser stor. Beskedet under årets sista dagar om att stiftelsen för sina insatser till stöd för europeisk forskning hade hedrats med Academia Europaeas nionde guldmedalj kom dock som en stor och glädjande överraskning.
I början av januari 2006 flyttade RJ:s kansli till ändamålsenliga, nyrenoverade lokaler vid Kungsträdgårdsgatan 18 i centrala Stockholm. Under året har ett antal nyanställningar genomförts. Efter 18 års uppskattad verksamhet lämnade Margareta Bulér vid årets slut anställningen som VD-sekreterare.
Vid årsskiftet gick Dan Brändström i pension efter 14 mycket framgångsrika år som verkställande direktör. Om honom kan med rätta sägas, att han är svår att efterlikna, omöjlig att överträffa. Till hans efterträdare utsåg styrelsen fil. dr Göran Blomqvist.
Resultat och avkastning
För helåret 2006 redovisar RJ ett resultat på 885 miljoner kronor (560) exklusive ej realiserade vinster. Marknadsvärdet på stiftelsens placeringar har utvecklats positivt under perioden, varför resultatet inklusive ej realiserade vinster och förluster uppgår till 1 128 miljoner kronor (1 594). Under året beviljade RJ 327 miljoner kronor (298) till forskningsmedel samt avsatte 56 miljoner kronor (18) för att bevara det reala värdet av donationerna.
Stiftelsens direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och driftsnetto från fastigheter uppgick till 283 miljoner kronor (245). Administrationskostnaderna och de finansiella kostnaderna uppgick till sammanlagt 37 miljoner kronor (33), vilket motsvarar 0,4 % av genomsnittligt eget kapital.
Från och med 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig real avkastning om minst 4 %. Detta bedöms skapa förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och en aktiv utdelningspolitik i syfte att främja och understödja vetenskaplig forskning. Avkastningsmålet har fram till 2006 överträffats med mycket stor marginal.
Realavkastningen uppgick för perioden 1 januari 2003 till 31 december 2006 till 69,4 % jämfört med avkastningskravet 17,0 %.
År 2006 uppgick RJs totalavkastning till 13,4 % samtidigt som inflationen var 1,6 %. Detta innebär att realavkastningen under året uppgick till 11,8 % vilket överstiger det långsiktiga målet med ca 700 miljoner kronor. (Se även diagram 14 för historik.)
Under året har en god vinsttillväxt, ett ökat antal företagsaffärer och höjda utdelningar bidragit till en god avkastning på stiftelsens aktieplaceringar. Under tredje och fjärde kvartalet har aktiemarknaderna återhämtat sig efter en nedgång under våren. Detta sammanfaller med att oljepriset sjunkit tillbaka till motsvarande nivå som vid början av året, vilket minskat inflationsrisken. I mitten av året kom signaler på att den amerikanska centralbanken närmade sig slutet av sin räntehöjningscykel som pågått i tre års tid. Detta förbättrade utsikterna för aktiemarknaderna. Under året har i genomsnitt drygt 50 % av tillgångarna varit placerade i aktier som är den tillgångsklass som under året gav högst avkastning.
Förvaltningen utvärderas också utifrån en referensportfölj och den sammanlagda avkastningen under året översteg jämförelseindex. Den totala aktieförvaltningen, ränteförvaltningen och den taktiska tillgångsallokeringen gav alla ett positivt bidrag till avkastning jämfört med index.
Aktieportföljerna gav under året en totalavkastning på 23,7 %. Totalavkastningen på svenska aktier var 27,3 % och på utländska aktier 18,3 % exklusive valutasäkringar. Den totala avkastningen i aktieportföljerna översteg under året jämförelseindex främst tack vare en god utveckling i den europeiska aktieportföljen.
Under året steg aktieindex (inklusive utdelningar) i Sverige med 28,7 % och Europaindex med 15 %. Placeringsstrategin att ha svenska och europeiska aktier gav under året en avkastning som var betydligt högre än världsindex (MSCI World) som endast avkastade 3,2 % i svenska kronor.
Under året har Riksbanken successivt höjt styrräntan från den rekordlåga nivån 1,5 % till 3,0 % i syfte att anpassa penningpolitiken till en inflation som på två års sikt förväntas stiga till en mer normaliserad nivå och i linje med det långsiktiga inflationsmålet om 2 % per år. Även obligationsräntorna har stigit under året. Exempelvis ökade den femåriga statsobligationsräntan från 3,2 % i början av året till 3,8 % vid årsskiftet. En bidragande orsak till ränteuppgången är den goda tillväxten i den svenska ekonomin.
RJ:s räntebärande portföljer gav under året en avkastning på 1,7 % vilket översteg jämförelseindex med 0,1 %. Ränteförvaltningen har under året bedrivits i ett indexnära mandat med en duration som varit i intervallet 2,4 till 2,7 år.
Fastighetsförvaltningen gav inklusive värdestegringar en avkastning om 8,0 %. I början av sommaren fastlades i samarbete med Aberdeen Property Investors en ny fastighetsstrategi som innefattar planer på att öka investeringarna under förutsättning att möjlighet ges att förvärva attraktiva objekt. Hittills uppkomna affärsmöjligheter har varit fastighetsköp i form av bolagsförvärv. Stiftelsen utreder konsekvenser av fastighetsförvärv via bolag och hur en eventuell bolagsstruktur ska byggas upp med hänsyn till bl.a. skatte- och redovisningsregler. I avvaktan på denna utredning har fokus legat på att försöka hitta affärsmöjligheter i direktägda fastigheter men hittills har inga köp gjorts. Driftsresultatet har belastats av underhållskostnader och uteblivna hyresintäkter i samband med en ombyggnad samt vakanser i avvaktan på en utredning om den framtida användningen av en fastighet. I slutet av året tecknades avtal om försäljningen av fastigheten Trädlärkan 2 med tillträde i början av 2007 till ett pris om 38 miljoner kronor vilket överstiger det bokförda värdet med 24 miljoner kronor. Fastighetsportföljen är till en del lånefinansierad med en rörlig räntekostnad som uppgick till 2,5 %.
Investeringsområdet alternativa placeringar breddades under året till att förutom innehav i hedgefonder också omfatta vinstandelslån till en nystartad fastighetsfond. Avkastningen på alternativa placeringar uppgick under året till 4,4 % med en standardavvikelse på 2,8 % räknat på månadsdata. Den årliga snittavkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder är från starttidpunkten i oktober 2001 ca 8,0 %.
RJ använder sig av valutaterminer för att minska stiftelsens känslighet för framtida valutakursförändringar i enlighet med en policy som innebär att 50 % av valutaexponeringen säkras till svenska kronor. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till + 32 miljoner kronor (43). Den svenska kronan har under året stärkts med ca 4 % mot euron och med 2 % mot det brittiska pundet. Eftersom RJ under året ej haft någon direkt dollarexponering, såsom amerikanska aktier, har stiftelsen undvikit att förlora pengar på USA-dollarn som under året minskade med 14 % i värde mot den svenska kronan.
På hösten slutfördes en upphandling av en konsulttjänst inom området etikanalys. Ett kontrakt skrevs med GES Investment Services AB, som är specialiserade på etisk granskning av börsnoterade företag. I den granskning av RJ:s aktieportföljer som GES genomförde i november finns inga bolag som bryter mot de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning där tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden.
Vid utgången av året uppgick marknadsvärdet på RJ:s tillgångar till ett värde som överstiger det bokförda värdet med 2 320 miljoner kronor (2 050).
RJ:s eget kapital ökade under året från 6 691 miljoner kronor till 7 252 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 8 741 miljoner kronor till 9 572 miljoner kronor. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 16,5 gånger årets beviljade forskningsmedel jämfört med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Av totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2006 utgjorde andelen aktier 50 % (52 %), räntebärande placeringar 37 % (35 %), fastigheter 8 % (8 %) och alternativa placeringar 5 % (5 %).
Av tillgångarna var 21 % denominerade i utländska valutor medan exponeringen mot dessa valutor endast uppgick till 10 % efter avdrag för utestående valutaterminskontrakt, vars nominella belopp per 31 december 2006 uppgick till 1 042 miljoner kronor.
Finansiellt resultat
Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av de finansiella posterna till marknadsvärde. Dessa poster har grupperats i en tabell (se tabell 1) efter typ av tillgång.
Tabellen Finansiellt resultat visar att stiftelsens aktieportföljer gav ett positivt resultat om 1 029 miljoner kronor.
De räntebärande placeringarna gav ett positivt resultat om 58 miljoner kronor.
Valutaterminer gav ett nettoresultat på 32 miljoner kronor.
För stiftelsens fastigheter redovisas ett resultat om 26 miljoner kronor efter räntekostnader. Därutöver finns en positiv post som ökar det egna kapitalet med 27 miljoner kronor avseende justering av värde för pågående nyanläggningar.
Innehaven i hedgefonder gav under året ett resultat om 20 miljoner kronor. Detta svarade för hela resultatet inom området alternativa placeringar då vinstandelslånen i bokslutet tas upp till anskaffningsvärde i avvaktan på ett definitivt bokslut i fastighetsfonden.
Det sammanlagda finansiella resultatet för 2006 uppgick till 1 162 miljoner kronor efter kostnader. Detta motsvarar en förräntning om 13,6 % (21,4 %) räknat på eget kapital vid årets ingång med hänsyn till justering av värdet för pågående nyanläggningar.
Det finansiella resultatet ska efter en avsättning för att bevara det reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 327 miljoner kronor samt administrationskostnader om 34 miljoner kronor. Överskottet uppgår till 776 miljoner kronor (1 272).
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen år 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen ska överstiga 4 % över tiden. Mellan åren 1997 och 2006 har detta mål uppnåtts med god marginal. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 3 270 miljoner kronor beviljats.
Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Diagram 1.
Total avkastning i procent av eget kapital vid
årets ingång
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Diagram 2.
Real avkastning i procent av eget kapital vid årets
ingång
-20%
-10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Diagram 3.
Marknadsvärderat eget kapital (mnkr)
0
2000
4000
6000
8000
10000
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Diagram 4.
Beviljade forskningsmedel (mnkr)
0
100
200
300
400
500
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK)
Tillgång
Intäkt/kostnad
2006
2005
Fastigheter
Intäkter
34 156
35 698
Avskrivningar
6 538
6 115
Restitution av skatt
164
Räntekostnader
2 088
1 676
Övriga kostnader
37 257
18 880
Förändring av ej realiserade vinster
37 881
99 115
Pågående nyanläggningar och förskott, Styrpinnen 23 *
27 198
Summa fastigheter
26 154
81 108
Aktier
Utdelningar
136 382
112 552
Realisationsvinster/förluster
662 623
233 951
Återföring nedskrivningar
20 967
165 115
Nedskrivningar
37 090
20 967
Förändring av ej realiserade vinster
246 009
925 103
Summa aktier
1 028 891
1 415 754
Hedgefonder
Utdelningar
11 787
Realisationsvinster/förluster
10 448
12 812
Förändring av ej realiserade vinster
18 381
26 459
Summa hedgefonder
19 720
39 271
Räntebärande
Bankmedel
Ränteintäkter
2 337
2 322
Valutakursvinster/förluster
1 762
3 865
Certifikat
Ränteintäkter
26 531
16 675
Obligationer
Ränteintäkter
109 145
95 306
Realisationsvinster/förluster
1 662
13 006
Nedskrivningar
16 756
Förändring av ej realiserade vinster
59 644
24 949
Summa räntebärande tillgångar
58 189
106 225
Valutaterminer
Ränteintäkter
833
1 422
Räntekostnader
9 066
7 419
Valutakursvinster/förluster
39 514
45 835
Förändring av ej realiserade vinster
829
8 734
Summa valutaterminer
32 110
43 098
Finansiella kostnader
2 738
2 264
Finansiellt resultat
1 162 326
1 596 996
* Se kommentar till not 24.
Resultaträkning (KSEK)
Not
2006
2005
Stiftelsens intäkter
Utdelningar (aktier, hedgefonder)
1
148 170
112 552
Ränteintäkter
2
138 846
115 725
Resultat fastigheter
3
9 639
10 704
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
4
617 634
403 917
Valutakursresultat m.m.
5
37 753
41 658
Stiftelsens kostnader
Finansiella kostnader
6
2 738
2 264
Personalkostnader
7, 8, 9
23 346
20 557
Externa kostnader
10
10 022
9 244
Avskrivningar inventarier
-802
-536
Räntekostnader
11
11 155
9 095
Årets resultat
23
884 701
559 544
Förändring av ej realiserade vinster
12
243 456
1 034 462
Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel
24
1 128 157
1 594 006
Balansräkning (KSEK)
Not
2006-12-31
2005-12-31
Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
14,15
350 529
785 000
325 410
722 000
Pågående nyanläggningar och förskott
16
2 763
2 763
27 198
*
Inventarier
17
2 005
2 005
1 252
1 252
Summa materiella anläggningstillgångar
355 297
789 768
353 860
723 252
* Marknadsvärdet för pågående nyanläggningar bedömdes år 2005 ingå i marknadsvärdet för Fastigheter.
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
18
2 316 844
2 316 844
2 021 800
2 081 444
Aktier
19
3 208 705
5 003 975
3 189 522
4 738 783
Hedgefonder
20
369 671
450 650
424 021
486 619
Vinstandelslån
20
17 300
17 300
Summa finansiella anläggningstillgångar
5 912 520
7 788 769
5 635 343
7 306 846
Summa anläggningstillgångar
6 267 817
8 578 537
5 989 203
8 030 098
Omsättningstillgångar
Övriga kortfristiga fordringar
21
17 122
17 122
44 042
44 042
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
60 249
60 249
47 910
47 910
Certifikat
1 217 678
1 217 678
979 814
979 814
Valutaterminer
25
0
9 563
0
8 734
Kassa och bank
155 492
155 492
60 257
60 257
Summa omsättningstillgångar
1 450 541
1 460 104
1 132 023
1 140 757
Summa tillgångar
7 718 358
10 038 641
7 121 226
9 170 855
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
23,24
Stiftelsekapital
2 424 665
2 424 665
2 392 078
2 392 078
Fritt eget kapital
23,24
Kulturvetenskapliga donationen
1 753 373
1 753 373
1 729 807
1 729 807
Balanserat resultat
29
3 073 934
5 394 217
2 569 056
4 618 685
Summa eget kapital
7 251 972
9 572 255
6 690 941
8 740 570
Not
2006-12-31
2005-12-31
Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
2 047
2 047
2 131
2 131
Summa avsättningar
2 047
2 047
2 131
2 131
Långfristiga skulder
Inteckningslån
85 100
85 100
85 100
85 100
Summa långfristiga skulder
85 100
85 100
85 100
85 100
Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
292 320
292 320
263 532
263 532
Leverantörsskulder
3 290
3 290
13 046
13 046
Övriga kortfristiga skulder
26
58 703
58 703
59 177
59 177
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
27
24 926
24 926
7 299
7 299
Summa kortfristiga skulder
379 239
379 239
343 054
343 054
Summa skulder och avsättningar
466 386
466 386
430 285
430 285
Summa eget kapital och skulder
7
718 358
10 038 641
7 121 226
9 170 855
Ställda säkerheter
28
Fastighetsinteckningar
90 611
90 611
Ansvarsförbindelser
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning
3 780
28 355
Kassaflödesanalys (KSEK)
2006
2005
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets resultat
884 701
559 544
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
7 340
6 650
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar
20 967
165 115
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
53 846
20 967
Realisationsresultat
650 513
259 769
Förändring av avsättningar till pensioner
84
74
Förändringar räntefordran
12 459
2 595
Förändringar ränteskuld
37
445
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
261 901
160 053
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet
Förändring av kortfristiga fordringar
210 824
70 186
Förändring av kortfristiga skulder
7 361
200 128
Kassaflöde från den löpande verksamheten
58 438
30 111
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
33 229
1 256
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
18
25
Pågående nyanläggningar och förskott
24 435
27 198
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
2 294 384
2 288 245
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
2 634 841
2 465 907
Kassaflöde från investeringsverksamheten
331 681
149 233
Kassaflöde långfristig finansiering
Förändring av långfristiga skulder
Kassaflöde långfristig finansiering
0
0
Kassaflöde från anslagsverksamheten
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag
28 787
39 302
Återbetalade anslag
2 893
2 919
Årets beviljade anslag
326 564
297 882
Kassaflöde från anslagsverksamheten
294 884
255 661
Årets kassaflöde
95 235
76 317
Kassa, bank vid årets ingång
60 257
136 574
Kassa, bank vid årets utgång
155 492
60 257
2006/07:RJ1
72
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Värdering bokförda värden
Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.
Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:
Byggnader 2 %
Inventarier 20 %
Datorer 33,33 %
Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott upptas till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering marknadsvärden
Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Värdering bokförda värden
Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Hedgefonder och vinstandelslån värderas kollektivt var grupp för sig till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering marknadsvärden
Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.
Hedgefonder och vinstandelslån värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.
Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Värdering bokfört värde
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering marknadsvärden
Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt som värderas till verkligt värde.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Eget kapital
Till bokfört värde
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Till marknadsvärde
Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
2006/07:RJ1
75
Noter (belopp i KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
Not 1.
Utdelningar
2006
2005
Aktier
136 382
112 552
Hedgefonder
11 787
Summa
148 169
112 552
Not 2.
Ränteintäkter
2006
2005
Obligationer
109 145
95 306
Certifikat
26 531
16 675
Valutaterminer
833
1 422
Bank
2 337
2 322
Summa
138 846
115 725
Not 3.
Resultat fastigheter
2006
2005
Hyresintäkter
34 156
35 698
Avskrivningar
6 538
6 115
Övriga kostnader
37 257
18 879
Summa
9 639
10 704
Av fastighetsintäkterna utgör 3 485 (2 013) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.
Se även not 11, 14 och 15.
Not 4.
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
2006
2005
Realisationsresultat obligationer
1 662
13 006
Nedskrivning obligationer
16 756
Realisationsresultat aktier
662 623
233 951
Återföring nedskrivning aktier
20 967
165 115
Nedskrivning aktier
37 090
20 967
Realisationsresultat hedgefonder
10 448
12 812
Summa
617 634
403 917
Not 5.
Valutakursresultat m.m.
2006
2005
Valutakursresultat orealiserat
1 762
3 865
Valutakursresultat valutaterminer
39 514
45 835
Restitution av skatt
164
Övrigt
1
148
Summa
37 753
41 658
Not 6.
Finansiella kostnader
2006
2005
Depåavgift
599
559
Övriga finansiella kostnader
2 139
1 705
Summa
2 738
2 264
Not 7.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2006
2005
Löner och andra ersättningar
Styrelse och verkställande direktör
2 708
2 526
Övriga anställda
10 160
8 873
Summa
12 868
11 399
Sociala kostnader
9 566
8 573
varav pensionskostnader
4 401
3 980
Av pensionskostnader avser 346 (664) styrelse och verkställande direktör.
Not 8.
Medelantal anställda
2006
2005
Kvinnor
9,0
8,0
Män
7,3
8,0
Summa
16,3
16,0
Not 9.
Sjukfrånvaro 2006
Korttids-frånvaro
Långtids-frånvaro
Kvinnor
1,18 %
0,00 %
Män
0,90 %
0,00 %
Summa
1,05 %
0,00 %
Not 10.
Ersättning till revisorer
2006
2005
Öhrlings PricewaterhouseCoopers:
internrevision och revisionsnära rådgivning
187
189
övriga uppdrag
134
285
Riksrevisionen (extern revision)
238
183
Summa
559
657
Not 11.
Räntekostnader
2006
2005
Valutaterminer
9 067
7 418
Fastigheter
2 088
1 677
Summa
11 155
9 095
Not 12.
Förändring av ej realiserade vinster
2006
2005
Förändring
Fastigheter *
434 471
396 590
37 881
Obligationer
0
59 644
59 644
Aktier
1 795 270
1 549 261
246 009
Hedgefonder
80 979
62 598
18 381
Valutaterminer
9 563
8 734
829
Summa
2 320 283
2 076 827
243 456
* Se not 24.
Not 13.
Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2006 uppgår till 284,22. Motsvarande indexvärde för år 2005 är 280,4.
Mellan år 2005 och år 2006 ökade således konsumentprisindex med 1,3623 %.
Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 392 078 x 0,013623 = 32 587 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 729 807 x 0,013623 = 23 565.
Se vidare not 23 och 24.
Not 14.
Fastigheter
Bokfört värde
Marknads-värde
Styrpinnen 23, Stockholm
104 082
138 000
Claus Mortensen 24, Malmö
74 417
90 000
Brännaren 7, Stockholm
15 096
57 000
Kampsången 4, Stockholm
10 325
45 000
Sländan 2, Stockholm
7 439
49 000
Trädlärkan 2, Stockholm
13 871
38 000
Rekryten 6, Stockholm
24 056
93 000
Snöklockan 1, Stockholm
20 363
70 000
Jasminen 4, Stockholm
13 960
45 000
Apelträdet 5, Stockholm
13 559
38 000
Hjorten 17, Stockholm
16 140
70 000
Sånglärkan 12, Stockholm
37 221
52 000
Summa
350 529
785 000
Fastigheterna ägs till 100 %.
Not 15.
Fastigheter
2006
2005
Byggnader
Ingående anskaffningsvärden
305 718
305 718
Årets investeringar från pågående nyanläggningar
31 657
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
337 375
305 718
Ingående avskrivningar
71 536
65 421
Årets avskrivningar
6 538
6 115
Utgående ackumulerade avskrivningar
78 074
71 536
Ingående nedskrivningar
29 800
29 800
Utgående ackumulerade nedskrivningar
29 800
29 800
2006
2005
Mark
Ingående anskaffningsvärden
135 128
135 128
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
135 128
135 128
Ingående nedskrivningar
14 100
14 100
Utgående ackumulerade nedskrivningar
14 100
14 100
Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark
350 529
325 410
Taxeringsvärden, byggnader
224 379
224 379
Taxeringsvärden, mark
235 755
235 755
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 16.
Not 16.
Pågående nyanläggningar och förskott
2006
2005
Ingående anskaffningsvärden
27 198
Årets utgifter Styrpinnen 23
20 825
27 198
Årets utgifter Claus Mortensen 24
3 511
Överfört till byggnad Styrpinnen 23
30 392
Överfört till byggnad Claus Mortensen 24
1 265
Överfört till inventariekontot
1 094
Bokfört som kostnad Styrpinnen 23
13 774
Bokfört som kostnad Claus Mortensen 24
2 246
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
2 763
27 198
Not 17.
Inventarier
2006
2005
Ingående anskaffningsvärden
4 403
3 500
Inköp
1 573
1 256
Försäljningar och utrangeringar
1 255
353
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
4 721
4 403
Ingående avskrivningar
3 151
2 943
Försäljningar och utrangeringar
1 237
328
Årets avskrivningar
802
536
Utgående ackumulerade avskrivningar
2 716
3 151
Utgående restvärden enligt plan
2 005
1 252
Not 18.
Obligationer
Förfalloår
Nominellt värde
Bokfört värde
Marknads-värde
Svenska nominalränteobligationer
2007
240 000
251 273
242 634
2008
240 000
260 303
247 384
2009
435 000
472 156
454 991
2010
265 000
298 098
282 310
2011
250 000
277 539
268 599
2012
98 000
109 388
106 368
2014
80 000
99 040
94 750
2015
57 000
57 819
59 832
2016
44 000
41 542
41 206
2017
20 000
19 989
19 919
2020
40 000
40 767
45 297
Summa
1 927 914
1 863 290
Nominellt värde
Bokfört värde
Marknads-värde
Svenska realränteobligationer
2008
185 000
217 335
225 574
2015
130 000
148 376
166 286
2020
35 000
32 840
52 672
2028
6 000
7 134
9 022
Summa
405 685
453 554
Nedskrivning obligationer
16 755
Summa obligationer
2 316 844
2 316 844
Not 19.
Aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde
Svenska aktier
Acando B
745 000
11 138
11 138
Alfa Laval
100 000
10 953
30 900
Assa Abloy B
300 000
34 995
44 700
AstraZeneca SDB
350 000
128 625
128 625
Atlas Copco A
530 000
36 486
121 900
Autoliv SDB
30 000
7 703
12 405
Axis
250 000
3 245
22 938
Ballingslöv
85 000
5 821
17 255
Bergman & Beving B
150 000
5 850
28 575
Biotage A
228 580
3 040
3 040
Biovitrum
20 000
2 000
2 280
Boliden
280 000
9 926
49 280
Electrolux B
170 000
23 290
23 290
Elekta B
100 000
3 337
14 425
Ericsson B
10 800 000
219 108
298 620
Fenix Outdoor B
115 900
6 442
7 302
G&L Beijer B
200 000
13 420
43 400
Getinge B
200 000
13 247
30 700
Hennes & Mauritz B
640 000
120 740
221 440
HiQ
250 000
10 114
10 575
Holmen B
70 000
15 838
20 860
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde
Hufvudstaden A
387 200
13 274
30 008
Husqvarna
250 000
0
26 750
Investor B
700 000
60 302
117 600
Invik B
31 000
1 755
4 681
Kinnevik B
310 000
17 951
35 650
Know It
100 000
5 849
6 300
Lindab
60 000
6 698
7 815
Lindex
300 000
23 994
26 325
Lundin Petroleum
200 000
15 900
15 900
Medivir B
70 000
3 990
3 990
Millicom SDB
40 000
8 558
17 260
MTG B
80 000
15 472
36 000
NCC B
100 000
16 887
18 750
Nobia
60 000
3 597
15 810
Nokia SDB
180 000
25 236
25 236
Nordea
2 300 000
102 444
242 650
Old Mutual
548 728
10 074
12 182
OMX
84 000
9 927
10 584
Sandvik
1 050 000
57 823
104 475
SCA B
200 000
50 744
71 500
Scania B
145 968
27 851
70 210
SEB A
582 000
53 867
126 585
Securitas B
500 000
32 180
53 125
Securitas Direct B
500 000
8 000
10 850
Securitas Systems B
500 000
11 500
13 850
Semcon AB
58 600
3 781
3 999
Skanska B
225 000
17 180
30 375
SKF B
450 000
32 655
56 925
SSAB B
200 000
10 052
30 900
Swedbank A
538 000
83 765
133 693
Svenska Handelsbanken A
480 000
66 380
99 360
Tele 2 B
300 000
28 069
30 000
Telelogic
500 000
7 650
7 650
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde
TeliaSonera
3 000 000
103 949
168 750
Transcom Worldwide SDB A
100 000
7 011
7 350
Transcom Worldwide SDB B
250 000
8 242
19 750
Unibet Group
30 000
4 736
5 880
Volvo A
25 000
11 040
12 150
Volvo B
320 000
53 785
150 880
Ångpanneföreningen B
257 018
28 217
37 589
Summa svenska aktier
1 735 703
3 042 985
Utländska aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde
Belgien
Dexia
100 000
14 182
18 742
Fortis
90 000
16 213
26 265
KBC
44 000
22 898
36 920
Danmark
DSV
28 000
8 312
34 987
Finland
Nokia
145 000
19 986
20 274
Sampo
125 000
19 686
22 897
Uponor
100 000
9 594
25 615
Frankrike
Axa
73 000
20 169
20 222
Danone
30 000
18 514
31 107
Iliad
49 500
12 741
29 419
Nexity
23 267
7 699
11 537
Orpea
29 000
7 755
18 794
Sanofi Aventis
25 000
14 634
15 795
Schneider Electric
25 000
18 924
18 990
Société Générale
35 000
26 523
40 654
Total
75 000
24 027
37 021
Veolia Environnement
90 000
20 059
47 473
Vivendi Universal
120 000
32 093
32 093
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde
Grekland
Germanos
114 240
12 767
19 605
National Bank of Greece
59 000
13 699
18 598
OPAP
50 000
6 553
13 223
Holland
Aegon
156 000
20 346
20 346
ING Groep
86 000
18 382
26 092
Vedior
155 000
21 593
21 994
Irland
Bank of Ireland
300 000
39 535
47 419
Ryanair
230 000
12 747
21 667
Italien
Assicurazioni Generali
100 000
30 050
30 050
Banca Popolare di Verona
94 000
18 246
18 441
Bulgari
200 000
14 438
19 419
ENI
180 000
23 690
41 425
Norge
Prosafe
200 000
6 689
19 399
Telenor
300 000
23 701
38 552
TGS Nopec
150 000
8 061
21 208
Yara International
180 000
15 150
27 964
Schweiz
Adecco
45 000
17 756
21 033
Logitech
90 000
9 750
17 761
Nestle
8 200
19 934
19 934
Novartis
47
000
16 213
18 537
Roche
37 000
28 964
45 389
UBS
80 000
33 259
33 259
Zurich Financial
13 000
14 850
23 939
Spanien
BBVA
250 000
21 527
41 187
Inditex
105 000
21 196
38 703
Telefonica
190 000
27 664
27 664
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde
Storbritannien
Aviva
180 000
19 829
19 829
BP
504 421
38 362
38 362
CSR
80 000
5 481
6 969
Diageo
70 000
9 347
9 404
Dignity
155 555
6 749
13 665
GlaxoSmithKline
300 000
54 034
54 034
HBOS
200 000
30 211
30 341
HSBC Holdings
500 000
59 066
62 383
Lloyds TSB
640 000
48 272
49 017
National Grid
180 000
17 778
17 778
Premier Foods
305 000
10 086
12 334
Punch Taverns
300 000
24 298
51 421
Reckitt Benckiser
100 000
19 599
31 279
Royal Bank of Scotland
75 000
20 032
20 032
Royal Dutch Shell B
200 000
47 977
47 977
Sage
460 000
16 606
16 706
Scottish & Southern Energy
70 000
14 578
14 578
Smith & Nephew
450 000
29 430
32 143
Tesco
375 000
20 328
20 328
Vodafone Group
700 000
13 274
13 274
Xstrata
67 000
21 954
22 896
Tyskland
Celesio
50 000
18 353
18 353
Depfa Bank
140 000
15 174
17 134
Fresenius Medical Care
27 000
13 961
24 623
Pfleiderer
50 000
8 683
9 253
Rational
20 000
13 232
25 498
RWE
50 000
28 401
37 709
SAP
80 000
25 663
29 091
Stada
84 000
11 475
32 966
Summa utländska aktier
1 473 002
1 960 990
Summa aktier totalt
3 208 705
5 003 975
Not 20.
Alternativa placeringar
Antal
andelar
Bokfört värde
Marknads-värde
Hedgefonder
Carnegie Worldwide Long/Short
33 234
50 000
52 811
Catella
446 588
50 000
59 369
Eikos
413
52 471
86 318
Futuris
23 904
50 390
58 640
Graal
226 596
30 299
33 650
Lynx
210 770
30 972
35 339
Nektar
34 131
55 539
64 982
Tanglin
47 727
50 000
59 541
Summa hedgefonder
369 671
450 650
Vinstandelslån
Sveafastigheter Fund II
17 300
17 300
Summa vinstandelslån
17 300
17 300
Summa alternativa placeringar
386 971
467 950
Not 21.
Övriga kortfristiga fordringar
2006
2005
Hyresfordringar m.m.
75
425
Osäkra hyresfordringar
307
Skattefordran
1 135
731
Momsfordran
2 351
88
Sålda ej betalda värdepapper
13 561
43 089
Övrigt
16
Summa
17 122
44 042
Not 22.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2006
2005
Upplupna räntor
59 935
47 476
Förutbetalda kostnader
314
434
Summa
60 249
47 910
Not 23.
Eget kapital, bokfört värde
Bundet eget kapital *
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturveten-skapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2005-12-31
2 392 078
1 729 808
2 569 056
6 690 942
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde
32 587
23 565
56 152
Årets resultat
884 701
884 701
Återbetalade anslag
2 893
2 893
Beviljade forskningsmedel
326 564
326 564
Eget kapital 2006-12-31
2 424 665
1 753 373
3 073 934
7 251 972
* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
Not 24.
Eget kapital, marknadsvärde
Bundet eget kapital *
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturveten-skapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2005-12-31
2 392 078
1 729 808
4 618 685
8 740 571
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde
32 587
23 565
56 152
Förändring av eget kapital till marknadsvärde
1 128 157
1 128 157
Avslutade pågående nyanläggningar från 2005
27 198
27 198
Återbetalade anslag
2 893
2 893
Beviljade forskningsmedel
326 564
326 564
Eget kapital 2006-12-31
2 424 665
1 753 373
5 394 217
9 572 255
* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
Not 25.
Valutaterminer
Köpt/såld valuta
Nominellt belopp
Marknads-värde
Förfallomånad 2007-01
SEK/CHF
11 093
419
SEK/EUR
203 443
4 800
SEK/GBP
54 952
1 414
SEK/NOK
9 933
37
Förfallomånad 2007-02
SEK/CHF
63 538
1 118
SEK/EUR
243 286
556
SEK/GBP
83 911
231
SEK/NOK
31 799
58
Förfallomånad 2007-03
SEK/CHF
17 641
196
SEK/EUR
155 589
435
SEK/GBP
155 470
737
SEK/NOK
11 596
214
Summa valutaterminer
1 042 251
9 563
Bokfört värde är 0 enligt lägsta värdets princip.
Not 26.
Övriga kortfristiga skulder
2006
2005
Personalens källskatt
809
Köpta ej betalda värdepapper
52 617
58 541
Förvaltade medel från riksdagen
22
28
Förvaltade medel från Sida
1 070
500
Förvaltade medel för samprojekt
4 040
Förvaltade medel från Stiftelsen framtidens kultur
65
65
Övrigt
80
43
Summa
58 703
59 177
Not 27.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2006
2005
Sociala avgifter
666
Intjänade ej uttagna semesterdagar
1 250
860
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier
1 032
936
Upplupna räntor
1 189
1 153
Förutbetald hyresintäkt
3 399
3 522
Förutbetalda värdepapper
12 617
Övrigt, fastigheter
4 502
643
Övriga upplupna kostnader
271
185
Summa
24 926
7 299
Not 28.
Ställda säkerheter
2006
2005
För egna avsättningar och skulder
Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel
Fastighetsinteckningar
90 611
90 611
Summa
90 611
90 611
Not 29.
Beviljade medel till forskning
2006
2005
Medel från Jubileumsdonationen inkl.
Nils-Eric Svenssons fond
138 277
158 917
Medel från Kulturvetenskapliga donationen
187 487
138 595
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
280
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200
90
Summa
326 564
297 882
2006/07:RJ1
91
NOTER (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1
2000-08-11 16.42
2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
2006/07:RJ1
92
Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)
DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.
Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
Nils-Eric Svenssons fond
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet (Den forskningsstödjande verksamheten).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av år 2006 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1.
Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric
Svenssons fond
6 016 218
(68,8310 %)
2.
Kulturvetenskapliga donationen
2 698 167
(30,8695 %)
3.
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
20 013
(0,2289 %)
4.
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
6 172
(0,0706 %)
Totalt eget kapital vid ingången av år 2006
8 740 570
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2006 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 884 701 + 243 456 = 1 128 157) ska proportioneras ut på de olika donationerna. En korrigering behöver också göras för avslutade pågående nyanläggningar och förskott från 2005, vilka totalt uppgår till 27 198.
1.
Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
Ingående värde
6 016 218
Andel av årets totala avkastning
776 522
Årets anslag och återbetalade anslag
135 773
Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)
18 583
Marknadsvärde 2006-12-31
6 675 550
Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för år 2006 är 300. Donationen ska anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.
2.
Kulturvetenskapliga donationen
Ingående värde
2 698 167
Andel av årets totala avkastning
348 256
Årets anslag och återbetalade anslag
187 098
Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)
8 536
Marknadsvärde 2006-12-31
2 867 861
3.
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Ingående värde
20 013
Andel av årets totala avkastning
2 582
Årets anslag
600
Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)
61
Marknadsvärde 2006-12-31
22 056
4.
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
Ingående värde
6 172
Andel av årets totala avkastning
797
Årets anslag
200
Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)
19
Marknadsvärde 2006-12-31
6 788
Totalt eget kapital till marknadsvärde 2006-12-31
9 572 255
Elanders, Vällingby 2007
Bestämmelser och riktlinjer för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet, Riksbanken 1987-10-08.
Siffror inom parentes avser år 2005.
2006/07:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING
INNEHåLLSFöRTECKNING 2006/07:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
2006/07:RJ1 VD-KOMMENTAR
VD-KOMMENTAR 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1
3
2006/07:RJ1 VD-KOMMENTAR
2000-08-11 16.42
VD-KOMMENTAR 2006/07:RJ1
2000-08-11 16.42
2006/07:RJ1
6
2006/07:RJ1 DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN
DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1
7
2006/07:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1
57
2006/07:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1
72
2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1
75
2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
NOTER (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1
2000-08-11 16.42
2006/07:RJ1
91
2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1
2006/07:RJ1
92