Redogörelse till riksdagen 2006/07:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2006

Riksdagsstyrelsen

Riksdagsstyrelsen har vid sammanträde den 14 februari 2007 fastställt årsre- dovisningen avseende 2006 års verksamhet.

Riksdagsstyrelsens ledamöter 2006

Per Westerberg (m),

Britt Bohlin Olsson (s),

Lars Lindblad (m),

talman

(ordförande)

Leif Jakobsson (s),

Margareta Pålsson (m),

Berit Andnor (s),

Morgan Johansson (s),

Hillevi Engström (m),

Roger Tiefensee (c),

Johan Pehrson (fp),

Margareta Israelsson (s)

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Anders Forsberg

(riksdagsdirektör)

1

2006/07:RS2

Innehållsförteckning

Riksdagsstyrelsen ............................................................................................

1

Innehållsförteckning........................................................................................

2

1

Året som gått i sammandrag......................................................................

3

2

Resultatredovisning ...................................................................................

5

2.1

Utgångspunkter....................................................................................

5

2.2

Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m...............

7

2.3

Verksamhetens resultat......................................................................

14

2.4

Verksamhetsgren Stödet till beslutsprocessen ...................................

15

2.5

Verksamhetsgren Service och förvaltning.........................................

23

2.6

Verksamhetsgren Information till allmänheten..................................

28

2.7

Verksamhetsgren Internationell verksamhet......................................

38

2.8

Ekonomiska förutsättningar...............................................................

41

2.9

Organisation och personal .................................................................

44

3

Finansiell redovisning .............................................................................

53

3.1

Resultaträkning..................................................................................

53

3.2

Balansräkning....................................................................................

54

3.3

Anslagsredovisning ...........................................................................

56

3.4

Finansieringsanalys ...........................................................................

57

3.5

Tilläggsupplysningar och noter .........................................................

59

3.6

Sammanställning över väsentliga uppgifter.......................................

68

4

Internrevisors rapport ..............................................................................

70

5

Bilaga till årsredovisningen.....................................................................

71

2

2006/07:RS2

1 Året som gått i sammandrag

Förändringar präglade riksdagens och riksdagsförvaltningens arbete år 2006. Ett stort antal ledamöter lämnade riksdagen i samband med valet i september 2006, och många helt nya ledamöter tog plats. Regeringsskiftet i oktober ledde till ytterligare förändringar i riksdagens sammansättning. Valet och regeringsskiftet innebar även personförändringar och förändrade ekonomiska villkor för många partikanslier.

Riksdagsförvaltningen har arbetat för att förändringarna har kunnat genomföras så smidigt och snabbt som möjligt. Arbetet har varit brett och omfattat större delar av förvaltningens verksamhet från information och ser- vice till ledamöter som avgått till att introducera de nya ledamöterna. Det har handlat både om praktiska frågor som arbetsrum, boende, resor och ersätt- ningar, ny teknisk utrustning m.m. och om information om arbetet och upp- draget i riksdagen. De utvärderingar som hittills gjorts visar att övergången mellan den gamla och nya riksdagen i stort sett fungerat bra både ur avgående och nya ledamöters perspektiv. Förvaltningens satsningar på information och service kring valet har således fallit väl ut.

Allmänhetens intresse för valet var stort, vilket antalet besökare på riksda- gens webbplats visar.

Riksdagens webbplats utsågs också av tidningen Internetworld till Sveri- ges bästa myndighetswebbplats. Aldrig tidigare har intresset för riksdagens skol- och studiematerial varit så stort som vid detta val.

Regeringsskiftet innebar också en ny situation i riksdagsarbetet med en re- gering i majoritetsställning för första gången sedan 1982. Den nya budgetpro- cessen prövades för första gången efter ett val med regeringsskifte. Tidsra- marna för behandlingen av budgetpropositionen blev visserligen snäva, men statsbudgeten kunde liksom tidigare år fastställas före juluppehållet. Situatio- nen var en helt annan under våren 2006 då riksdagsarbetet präglades av att det var det sista riksmötet under valperioden. Ett rekordstort antal ärenden be- handlades, vilket bl.a. innebar att riksdagstrycket för riksmötet 2005/06 upp- gick till drygt 94 000 sidor, vilket var betydligt högre än tidigare år. Då en stor andel av propositionerna avlämnades först i mars 2006 blev arbetsbelast- ningen i många utskott mycket hög under senvåren. Riksdagsarbetet kunde dock slutföras i tid som planerat.

Riksdagen beslutade år 2006 (2005/06:RS3, 2005/06:KU21, 2006/07:KU3) om vissa förändringar i riksdagsarbetet på grundval av riksdagskommitténs förslag. Beslutet innebar bl.a. en ny ordning för riksdagens beredning av EU- frågor, ökat fokus på forsknings- och framtidsfrågor samt på uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut. Beslutet innebär också att det interparla- mentariska samarbetet ska integreras bättre med det ordinarie riksdagsarbetet och att åtgärder bör vidtas för att förenkla motionshanteringen. Antalet utskott minskade i och med att bostads- och lagutskotten lades ned och ett nytt ut-

3

2006/07:RS2 ÅRET SOM GÅTT I SAMMANDRAG

skott, civilutskottet, skapades. Genomförandet av riksdagens beslut har skett med stor delaktighet av personal från utskottsorganisationen. De flesta för- ändringarna trädde i kraft i samband med den nya valperioden utom vad gäller EU-arbetet som träder i kraft den 1 januari 2007. Genomförandearbetet kommer att kontinuerligt följas upp och utvärderas.

Även på det administrativa området har det skett stora förändringar. Nya regler om ledamöternas ekonomiska villkor 2006 (2005/06:RS4) trädde i kraft under året. Arbetet med att utforma och genomföra det nya regelverket har varit omfattande. I praktiken innebär det vissa förenklingar i hanteringen för både ledamöter och förvaltning. Konsekvenserna av de nya reglerna för le- damöternas del ska nu följas upp och utvärderas. En ny lag för ekonomiadmi- nistrativa bestämmelser m.m. för bl.a. riksdagsförvaltningen, antogs av riks- dagen (SFS 2006:999) och träder i kraft den 1 januari 2007

Det mest synliga tecknet på förändringar i riksdagen är den nya plenisalen som byggdes om och möblerades om under sommaruppehållet under stark tidspress. För att arbetet skulle kunna fullföljas under sommaruppehållet fick andrakammarsalen tjänstgöra som plenisal under de två sista veckorna före uppehållet. Den nyrenoverade plenisalen togs i bruk vid riksdagens första sammanträde efter valet. En sidoeffekt av evakueringen till andrakammarsa- len blev att rutiner nu finns för kammarens arbete i en alternativ plenisal, t.ex. i händelse av kris. Flera andra större ombyggnads- och renoveringsarbeten har påbörjats eller avslutats under året, bl.a. har arbeten påbörjats för att un- derlätta tillträde till lokalerna för personer med funktionshinder. Det stora projektet med en tätskärm för att stabilisera grundvattennivån under riks- byggnaderna färdigställdes under året. Det hela har hittills visat sig få önskad effekt.

En för förvaltningen gemensam värdegrund har fastställts. Värdegrunden ska vara vägledande och utgöra en grund för diskussioner om utvecklingen av arbetet inom förvaltningen. Några av ledorden i värdegrunden är att i mötet med ledamöter, allmänhet och arbetskamrater ska arbetet präglas av opartisk- het, saklighet, integritet, öppenhet, ansvarstagande, samarbetsanda, omtanke och respekt för allas lika värde

Sammanfattningsvis kan sägas att riksdagsförvaltningen under år 2006 i allt väsentligt fullgjort sina åtaganden i enlighet med uppställda mål och uppdrag i anslagsdirektivet.

4

2006/07:RS2

2 Resultatredovisning

2.1Utgångspunkter

Styrning och ledning

Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Riksdagsför- valtningens verksamhet regleras därutöver i instruktionen för förvaltningen och annan lagstiftning och föreskrifter på riksdagsområdet.

Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ord- förande och tio ledamöter valda av riksdagen. Styrelsen överlägger om plane- ringen av riksdagsarbetet och beslutar i större ärenden som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksamhet. I riksdagsstyrelsens sammanträ- den deltar även de vice talmännen och gruppledare för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen samt riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören rådet för ledamotsnära frågor. Rådet tar upp administrativa frågor som är av särskilt intresse för leda- möterna.

Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen samråder med partiernas gruppledare i frågor som rör riksdagsarbetet. I ordförandekonferensen över- lägger talmannen med utskottens och EU-nämndens ordförande i frågor av gemensamt intresse. Riksdagsdirektören, kanslichefen vid kammarkansliet, en tjänsteman med samordningsansvar för utskottens kanslier, administrativa direktören samt kanslichefen vid kansliet för informations- och kunskapsför- sörjning utgör riksdagsförvaltningens ledningsgrupp som är ett forum för planering och samordning av frågor som rör förvaltningen. En planerings- och samordningsgrupp inom beslutsprocessen (den s.k. PS-gruppen) biträder riksdagsdirektören i planering, samordning och utveckling av arbetet inom beslutsprocessen.

Anslagsdirektiv m.m.

Riksdagen har beslutat om anslag för riksdagsförvaltningens verksamhet för budgetåret 2006 (prop. 2005/06:1, utg.omr. 1, bet. 2005/06: KU1, rskr. 64).

Riksdagsstyrelsen har i anslagsdirektiv till riksdagsförvaltningen inför år 2006 angivit verksamhetsmål och ställt krav på återrapportering samt givit uppdrag. Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.

Riksdagsdirektören har i planeringsanvisningarna för 2006 även angivit prioriterade satsningsområden för verksamheten.

5

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Målgrupper

Målgrupperna för riksdagsförvaltningens verksamhet är många. Riksdagsför- valtningen ska, inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöterna, kammaren, utskotten och förvalt- ningen samt till partigrupperna och deras kanslier.

Dessutom ska riksdagsförvaltningen bidra till att skapa öppenhet och till- gänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intres- set för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar. Målgruppen för detta är främst allmänheten.

I uppgifterna för riksdagsförvaltningen ingår även stödet till talmännen och till det svenska deltagandet i olika internationella parlamentariska dele- gationer för att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.

Uppföljning av verksamheten

Arbetet inom förvaltningen syftar i sin helhet till att stödja det parlamentaris- ka arbetet på olika sätt. De olika verksamheterna följs löpande upp genom enkäter och vid möten mellan politiker och tjänstemän, t.ex. i riksdagsstyrel- sen.

För närvarande pågår ett arbete1 med att se över de mål och målnivåer som används inom riksdagsförvaltningen i syfte att utveckla möjligheterna till förbättrad uppföljning och styrning av verksamheten. I avvaktan på resultatet av detta projekt kan redovisningen av måluppfyllelsen inte bli fullkomlig. Arbetet med att utveckla målstrukturen och uppföljningen har inletts och kommer att pågå under 2007. Avseende 2006 års årsredovisning kommer ett antal prestationer eller aktiviteter inom respektive verksamhetsgren att lyftas fram för att man på så sätt ska kunna beskriva hur och om målen har uppnåtts.

Den serviceenkät som mäter ledamöternas uppskattning inom ett antal av riksdagsförvaltningens verksamheter har inte genomförts 2006 på grund av att det varit valår. Däremot har en uppföljning av förvaltningens verksamhet runt riksdagsvalet skett genom enkäter både till nyvalda och omvalda ledamöter samt till de ledamöter som inte återkom efter riksdagsvalet. En sammanfatt- ning av resultatet av dessa enkäter redovisas under satsningsområdet Valet 2006. En utvärdering av hela arbetet runt valet kommer att genomföras i slutet av våren 2007, då projektets alla delar har slutförts.

Förutom denna uppföljning genomför flera organisatoriska enheter egna enkäter och utvärderingssamtal i syfte att utveckla verksamheten.

1 Ett delprojekt inom Styrplan08, se även avsnittet Administrativa utvecklingsprojekt.

6

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

2.2 Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m.

Riksdagsförvaltningen redovisar, liksom tidigare år, resultatet fördelat på de fyra verksamhetsgrenarna Stödet till beslutsprocessen, Service och förvalt- ning, Information till allmänheten samt Internationell verksamhet. För dessa verksamhetsgrenar har angivits följande fyra verksamhetsmål:

Riksdagsförvaltningen skall

-med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen,

-inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier,

-bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar samt

-göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationel- la samarbetet och internationella åtaganden medför.

Riksdagsförvaltningen har dessutom haft tio återrapporteringskrav och fem uppdrag under 2006.

Anslagsdirektivets återrapporteringskrav (punkterna IX)

Redovisning av utfallet av genomförda investeringar i förhållande till fastlagd investeringsplan (punkt IX)

Sammanlagt har investeringar för 78 miljoner kronor genomförts, vilket mot- svarar 81 % av de investeringar som planerats för verksamhetsåret 2006. Ett antal planerade investeringar 2006 har av olika anledningar inte kunnat genomföras eller har inte genomförts fullt ut; dessa är bl.a. investering avse- ende ombyggnaden av entréer samt investering i IT-utrustning. Lån till dessa investeringar har tagits upp hos Riksgälden i den takt de olika investeringarna tagits i bruk i enlighet med den statliga lånemodellen.

Tabell: Planerade respektive genomförda investeringar (tusental kronor)

Planerade

Genomförda

Andel som

investeringar

investeringar

genomförts

Immateriella anläggningstillgångar

2 400

308

13 %

Byggnader och mark

57 883

50 327

87 %

Maskiner och inventarier

35 559

27 387

75 %

Totalt

95 842

78 022

81 %

7

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Prognoser (punkt X)

Prognoser till statsredovisningssystemet Hermes har avlämnats i enlighet med tidsplanen.

Övriga återrapporteringskrav (punkterna IVIII) redovisas enligt följande:

Under respektive verksamhetsgren ska en redovisning ske av resultatet med avseende på prestationer, kvalitet, kostnader och intäkter (punkt I).

I avsnitt 2.9 Organisation och personal redovisas de återrapporteringskrav som kan hänföras till Kompetensförsörjning (punkterna IIVI).

I avsnitten 2.5 respektive 2.6, under verksamhetsgrenarna Service och för- valtning respektive Information till allmänheten, sker en särredovisning av kostnader och intäkter för försäljningen av riksdagstrycket, av tidningen Riksdag

Nettokostnad

Procent

2006

2005

2004

2006

2005

2004

2006

2005

2004

2006

2005

2004

Stödet till besluts-

processen

880

823

807

-

-

-

880

823

807

77 % 76 % 75 %

Service och förvaltning

196

167

173

48

50

48

148

117

124

13 %

11 %

12 %

Information till

allmänheten

86

90

92

8

9

11

79

81

81

7 %

8 %

8 %

Internationell verksamhet

36

57

56

0

1

1

35

56

56

3 %

5 %

5 %

Transfereringar

420

377

323

-

-

-

420

377

323

-

-

-

Totalt

1 617

1 514

1 451

56

59

60

1 562

1 454

1 391

100%

100%

100%

2.4Verksamhetsgren Stödet till beslutsprocessen

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen.

De organisatoriska enheter och kanslier som främst kan hänföras till ovanstå- ende verksamhetsgren och mål är kammarkansliet, utskottskanslierna och EU-nämnden, Riksdagsbiblioteket samt enheten för riksdagstryck. Dessutom bidrar i hög grad även IT-enheterna och andra verksamheter inom riksdags- förvaltningen till att målet uppnås.

Förutsättningar för beskrivning av måluppfyllelse

För att kunna redogöra för måluppfyllelsen har två områden inom verksam- hetsgrenen särskilt beaktats i denna redovisning:

-att kammararbetet har kunnat utföras i enlighet med regeringsformen, riks- dagsordningen och gällande praxis samt

-att de utredningar som genomförts av riksdagens utredningstjänst har leve- rerats inom given tid och med rätt kvalitet.

Ekonomisk översikt

Verksamhetsgrenen omfattar ca 77 % (ca 880 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Inga intäkter redovisas under verksamhetsgrenen.

15

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Utöver de nedlagda kostnaderna har 420 miljoner kronor utbetalats i form av bidrag8, främst som stöd till partigrupperna i riksdagen (240 miljoner kro- nor, varav ca 197 miljoner kronor avseende politiska sekreterare) samt som stöd till politiska partier (165 miljoner kronor).

Tabell: Nettokostnader för verksamhetsgrenen (miljoner kronor)

2006

andel

2005

andel

2004

Andel

Nettokostnader

880

77 %

823

76 %

807

76 %

Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse

Kammarens arbete

Riksdagens arbete har bedrivits i enlighet med bestämmelserna i regerings- formen, riksdagsordningen, övrig relevant lagstiftning samt gällande praxis. Centralkansliet, som ingår i kammarkansliet, ansvarar för det löpande arbetet i kammaren och planeringen av riksdagsarbetet under riksmötet och valperio- den samt för granskning av interpellationer, frågor, motioner m.m. Planering- en av arbetet under riksmötet har tillsett att nödvändiga beslut fattats i rätt tid och ordning, att utrymme finns för oförutsedda aktiviteter och att arbetsbe- lastningen har varit rimlig. Planeringen har också syftat till att underlätta ledamöternas planering av sitt eget arbete och att ge ledamöterna utrymme för aktiviteter utanför riksdagen, t.ex. för arbete i valkretsen.

För samordning av EU-arbetet i riksdagen svarar kammarkansliets sekre- tariat. Kammarkansliet tar emot EU-dokument såväl från Regeringskansliet som från EU:s institutioner och ansvarar för att grundläggande skriftlig in- formation om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden. Eventuella åtgärder som utskotten vidtar med anledning av ett EU-dokument rapporteras och antecknas i ett särskilt EU-diarium som finns för de EU-relaterade doku- ment som inkommer till riksdagen. Sammanlagt inkom under året 1 165 EU- dokument, att jämföra med 928 stycken under år 2005.

Regeringen avlämnade 114 faktapromemorior och 4 remissvar till riksda- gen. Under 2006 hölls 60 formella rådsmöten i EU. 33 återrapporter från dessa möten inkom inom föreskrivna fem arbetsdagar. Övriga kom in för sent eller inte alls. För närvarande pågår en revidering av Regeringskansliets rikt- linjer för EU-arbetet och kontakterna med riksdagen, vilket förväntas förbätt- ra denna process.

Riksdagens representant vid EU:s institutioner rapporterar skriftligen och muntligen till EU-samordningsfunktionen. Under 2006 avlämnades 21 skrift- liga rapporter som publicerades på intranätet.

8 Anges som transferering i resultaträkningen.

16

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Protokollskansliet, som också ingår i kammarkansliet, svarar för att det vid kammarens sammanträden förs fullständiga protokoll. Samtliga snabbproto- koll under riksmötet 2005/06 var upprättade enligt fastställt mål, dvs. senast på morgonen dagen efter sammanträdet.

När det gäller riksdagsarbetet i stort kan konstateras att plenitiden i kam- maren minskade något jämfört med föregående riksmöte. Interpellationsde- batterna stod för en stor del av minskningen. Antalet interpellationer minska- de med drygt 200. De skriftliga frågorna minskade också, och därmed bröts den långvariga trenden med ett ökande antal interpellationer och frågor. Ple- nitiden för ärendebehandling liksom antal dagar med arbetsplenum ökade däremot. Antalet ärenden under riksmötet var rekordhögt, det gäller både propositioner, skrivelser och motioner. En stor andel av propositionerna av- lämnades under mars och förutsattes behandlas av riksdagen under våren. Kammaren och utskott fick till följd av detta en mycket hög arbetsbelastning under senare delen av våren. Utskotten avlämnade drygt 100 fler betänkanden än föregående år. Två sammansatta utskott har arbetat under riksmötet. Det sammansatta justitie- och socialutskottet, JuSoU, avlämnade ett betänkande och det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, UFöU, två betänkanden.

Tabell: Ärenden (antal)

2005/06

2004/05

2003/04

2002/03

2001/02

Inkomna till riksdagen

Interpellationer9

479

688

551

417

497

Skriftliga frågor

2 144

2 197

1 616

1 375

1 643

Propositioner och skrivelser

216

178

181

151

189

Motioner

4 824

4 167

3 991

3 538

4 231

Faktapromemorior

118

83

126

97

123

Beslutade i kammaren

Utskottsbetänkanden

428

324

294

259

358

Övrigt

Kammarsammanträden

143

144

132

123

126

Plenitimmar

680

730

602

550

652

Voteringar

912

766

884

835

1 059

Andel interpellationer och frågor

som inte besvaras i tid

26 %

31 %

39 %

33 %

32 %

Ett av de tekniska system som stöder beslutsprocessen är det s.k. kammarsy- stemet. Kammarsystemet driftsattes 2001, dess grundfunktion har utvecklats under åren och med plenisalsprojektet togs ett stort kliv i utvecklingen, i synnerhet vad gäller användargränssnitten. En annan nyhet är den inlogg- ningsfunktion som möjliggör fri sittning vid samtliga typer av debatter. Detta gäller dock inte vid voteringar och högtidliga tillfällen.

9 Det finns propositioner och betänkanden som är behandlade i utskott men inte beslutade i kammaren samma riksmöte.

17

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Under de två veckorna före sommaruppehållet, då plenisalen stängdes för ombyggnad, flyttades kammarens sammanträden till andrakammarsalen. Under dessa veckor genomförde kammaren arbetsplenum och voteringar med namnupprop, interpellationsdebatter, frågestund, partiledardebatt, allmän debattimme, statsministerns återrapportering från Europeiska rådet och av- tackningar av avgående ledamöter samt avslutning.

Bevaknings- och säkerhetsarbetet i och omkring kammaren syftar till att det politiska arbetet ska kunna bedrivas utan allvarliga störningar. Säkerhets- skyddet i och runt kammaren har förstärkts genom stationär och ronderande bevakning. 2005 års arbete att införa ett systematiserat arbetssätt i entréer- na har gett ett positivt resultat med en förbättrad tillträdeskontroll som följd.

Underlag till riksdagsbeslut m.m.

Utskottens verksamhet redovisas i respektive utskotts verksamhetsberättelse. Redovisningen görs per riksmöte och återfinns i det bundna riksdagstrycket. I verksamhetsberättelserna finns, förutom rent kvantitativa uppgifter, informa- tion om vilka ärenden som har behandlats och om t.ex. utskottsutfrågningar, studiebesök och resor, arbetet med uppföljning och utvärdering och motta- gande av internationella besök.

Utskottsarbetet under riksmötet 2005/06 har präglats av att det var det sista riksmötet i valperioden. Ett påtagligt exempel på detta är det rekordstora antalet ärenden som utskotten har behandlat. Under riksmötet 2005/06 be- handlade utskotten sammanlagt 21210 propositioner, 45 skrivelser från reger- ingen och 43 framställningar och redogörelser från övriga riksdagsorgan och Riksrevisionens styrelse. Jämfört med riksmötet 2004/05 innebär det en ök- ning av antalet propositioner med 16 % och för samtliga ärenden en ökning med 24 %. Antalet behandlade motionsyrkanden uppgick till 17 842, vilket är nästan 7 000 fler än antalet behandlade motionsyrkanden föregående riksmö- te. Det är dessutom betydligt fler än under riksmötet väckta motionsyrkanden. Skälet till att antalet behandlade motionsyrkanden överstiger antalet väckta är att flera utskott har valt att skjuta upp behandlingen av yrkanden från tidigare riksmöten för att i stället behandla dem under det sista riksmötet i valperioden.

Det stora antalet ärenden återspeglas också i det antal betänkanden som ut- skotten avlämnade. Under riksmötet uppgick detta antal till 426. Det kan jämföras med riksmötet 2004/05 då utskotten avlämnade 323 betänkanden till kammaren. Totalt hölls det 629 utskottssammanträden. Av dessa utgjordes 26 av offentliga utfrågningar. Av de offentliga utfrågningarna svarade konstitu- tionsutskottet för närmare hälften eller 12 stycken. Konstitutionsutskottets förhållandevis stora antal offentliga utfrågningar hänger samman med gransk- ningen av statsrådens tjänsteutövning. Den totala sammanträdestiden för

10 Budgetpropositionens bilagor, som har remitterats till flera utskott, har i detta samman- hang var och en räknats som en proposition.

18

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

utskotten uppgick till 692 timmar. Trots att utskotten behandlade ett större antal ärenden är det något färre sammanträdestimmar än under riksmötet 2004/05. Utöver utskottens protokollförda sammanträden tillkommer andra typer av möten som seminarier och konferenser som utskotten anordnar. Denna typ av icke direkt ärenderelaterad verksamhet har haft en betydligt större omfattning under senare år än tidigare.

I verksamhetsberättelserna finns också redogörelser för utskottens arbete med EU-relaterade frågor som omfattar hantering av EU-dokument och in- formationsmöten med deltagande av representanter från Regeringskansliet. I början av april anordnade också bostadsutskottet en konferens för de nationel- la parlamenten inom EU om det s.k. Inspiredirektivet. Det är ett direktiv som syftar till att samordna bl.a. geografiska data inom unionen.

Även utskottens arbete med uppföljning och utvärdering finns redovisat i verksamhetsberättelserna. Det är ett arbete som både kan vara av löpande karaktär och avse avgränsade projekt och studier. De uppföljningar och ut- värderingar som slutförts under riksmötet 2005/06 har bl.a. avsett brottskade- ersättning och skadestånd på grund av brott, statsbidrag till teater och dans, nationella minoriteter och minoritetsspråk, det multilaterala utvecklingssam- arbetet samt förutsättningar för småskalig livsmedelsproduktion.

Som noterades redan i föregående årsredovisning gör utskotten utrikes re- sor ofta med mindre delegationer än under tidigare valperioder. För riksmötet 2005/06 redovisas 26 utrikes resor, föregående år 37 resor. Det främsta skälet till minskningen är att utskotten under det sista riksmötet under valperioden varit återhållsamma med att företa studieresor. Även om hänsyn tas till att riksmötet 2005/06 var det sista riksmötet under valperioden kan konstateras en fortgående ökning av arbetsbelastningen för utskotten, samtidigt som antalet anställda varit i princip oförändrat under lång tid. Det handlar inte bara om en ökande ärendemängd i form av propositioner, skrivelser och motioner utan också om de krav som följer av EU-medlemskapet. Till detta kommer att utskotten enligt riksdagsordningen ska följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Internationaliseringen innebär ett ökat besöksutbyte. Även den allmänna moderniseringen av riksdagsarbetet innebär en ökad arbetsbörda för utskotten och deras kanslier. Som exempel kan nämnas att arrangera utåtriktad verk- samhet i form av offentliga utskottsutfrågningar och seminarier m.m.

EU-nämnden är ett organ för parlamentarisk kontroll av regeringens arbete i EU. EU-nämndens verksamhet för riksmötet 2005/06 redovisas liksom för tidigare riksmöten i Riksdagens årsbok och i EU-nämndens verksamhetsbe- rättelse. Under riksmötet 2005/06 har EU-nämnden hållit 49 protokollförda sammanträden under sammanlagt 98 timmar. I dessa siffror ingår inte det ökande antalet s.k. skriftliga samråd och inte heller det stora antal utländska besök som EU-nämnden tar emot varje år. Pressmeddelanden har publicerats såväl inför som efter varje sammanträde. Pressmeddelandena efter samman- trädena publiceras sedan ett par år tillbaka också på engelska.

19

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Antalet sammanträden och utskick och därmed också pressmeddelanden och stenografiska uppteckningar har ökat något i förhållande till föregående riksmötesår. Under 2005/06 har regeringen informerat och samrått med EU- nämnden inför sammanlagt 79 ministerrådsmöten (inklusive informella mi- nistermöten och Europeiska rådets möten). EU-nämnden har under riksmötet fortsatt på den tidigare inslagna vägen med öppna sammanträden med stats- ministern inför och i förekommande fall efter Europeiska rådets möten, vilka numera äger rum minst fyra gånger om året. Även den internationella verk- samheten och samarbetet med andra länders parlamentariska EU-organ har under riksmötet ökat i omfattning.

Tabell: Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll 2006 (antal miljoner sidor)

2006

2005

2004

2003

2002

Utkast till betänkanden

4,9

5,0

4,8

4,4

3,8

Snabbprotokoll

6,5

8,4

8,9

8,5

8,5

Ett viktigt inslag i utskottens arbete är att till sammanträdena kunna behandla utkast till betänkanden som producerats av utskottskansliet. Dessa utkast trycks inom riksdagsförvaltningen. Utvecklingen speglar aktiviteten i utskot- ten. Trots den ökade mängden har de producerade utkasten levererats till utskotten i sådan tid att deras arbetsplaner har kunnat hållas.

Snabbprotokollen från riksdagsdebatterna ska vara färdiga till lunch dagen efter debatten i riksdagen. Denna målsättning har kunnat hållas. Riksmötets senare start och regeringsskiftet torde här ha spelat stor roll för minskningen av antalet trycksidor.

En viktig förutsättning för det parlamentariska arbetet är de tryckta riksdags- dokumenten, riksdagstrycket. Enligt riksdagsordningen ska kammarens pro- tokoll och handlingar i bihanget ges ut av trycket. Antalet trycksidor uppgick under riksmötet 2005/06 till ca 94 000, vilket var all time high och innebar en ökning med ca 18 procent sedan föregående riksmöte. Detta kan till största delen förklaras av att det var valår. Riksdagstrycket finns till försäljning och intäkter respektive särkostnader för detta redovisas under verksamhetsgrenen

Service och förvaltning.

Tabell: Riksdagstrycket (antal trycksidor)

År

Prop.

Mot.

Bet.

Prot.

Övrigt

Totalt

2001/02

21 900

15 900

21 200

10 900

11 200

81 100

2002/03

21 100

13 000

15 900

9 800

11 400

71 200

2003/04

21 400

13 500

20 100

10 000

12 300

77 300

2004/05

20 900

14 300

19 450

15 800

9 300

79 750

2005/06

26 500

17 500

26 800

11 600

11 700

94 000

20

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Under en dryg vecka i mars producerades ett stort antal propositioner om sammanlagt ca 10 500 trycksidor.

Samtliga utskottsbetänkanden, motioner samt förslag och redogörelser m.m. har textgranskats, vilket är ett viktigt led i arbetet med att säkerställa en hög språklig kvalitet på dokumenten. Samtliga dokument har distribuerats inom riksdagen så att kammarens arbetsplaner kunnat hållas.

Riksdagens utredningstjänst (RUT), som ingår i kammarkansliet, har under året producerat 2 346 utredningar. Detta kan jämföras med 2 705 utredningar år 2005 och 2 568 utredningar år 2004. Minskningen i antalet utredningar valåret 2006 är en naturlig följd av nedgången i antalet motioner och utveck- lingen mot mer omfattande uppdrag med fler delfrågor. Som stöd i utred- ningsverksamheten har det samarbete som etablerades under 2005 med Riks- dagsbiblioteket utvecklats vidare under 2006. För varje sektion vid utred- ningstjänsten har Riksdagsbiblioteket en eller flera utsedda kontaktbiblioteka- rier som har särskild källkunskap inom respektive ämnesområde.

Tabell: Utredningar (antal)

2006

2005

2004

Utredningar till partikanslier

1 232

1 260

1 121

Utredningar till ledamöter

825

1 141

1 103

Utredningar till utskott

26

39

50

Utredningar till övriga riksdagsförvaltningen

54

81

70

Utredningar till övriga parlament11

178

162

168

Övriga utredningar

31

22

56

Totalt

2 346

2 705

2 568

Under året producerades 1 232 utredningar till partikanslierna, merparten till oppositionspartierna. Andelen utredningar till partikanslierna av de totala utredningarna har ökat från 44 % år 2004 till 47 % år 2005 och 53 % år 2006. Generellt sett är utredningarna till partikanslierna mer komplicerade och mer omfattande jämfört med utredningarna till ledamöterna. Sex underlag för uppföljning och utvärdering har redovisats för utskotten och arbetet på fem ytterligare uppföljnings- och utvärderingsprojekt inletts. De framtagna under- lagen har behandlats eller avses behandlas i utskottens betänkanden eller yttranden.

I syfte att få återkoppling på utredningars kvalitet samt att diskutera åtgär- der för fortsatta förbättringar har utredningstjänsten under året fört samtal på ad hoc-basis med ett antal chefer och annan personal på utskottskanslierna och partikanslierna. Samtalen med utskottskanslierna visade att man är nöjd med det stöd som utredningstjänsten har lämnat under året. På partikanslierna

11 Nationella parlament, ej Europaparlamentet.

21

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

uttalade man sig också uppskattande om resultatet av kontakterna mellan partikanslier och utredningstjänst.

Utredningstjänstens promemorior har till en del använts i den politiska de- batten, och utredningstjänsten har som en följd härav också blivit omnämnd i medierna. Utredningstjänstens arbete har inte bara bidragit till att förbättra informationen i olika politiska sakfrågor utan också gjort den mer tillgänglig. Genom att utredningstjänsten uppmärksammats i medierna har man i viss mån bidragit till ett ökat intresse för det arbete som bedrivs i riksdagen.

Riksdagsbiblioteket bidrar till beslutsprocessen genom en aktiv informations- försörjning, som syftar till att ge kvalitetsgranskad information i tryckt och/eller elektronisk form samt tillgång till kompetent stöd och service i dessa sammanhang.

Biblioteket är öppet dygnet runt för ledamöter och anställda och tillgäng- ligt med passerkort som också fungerar som lånekort. Material kan var och en låna själv dygnet runt via den under 2006 installerade bibliomaten eller via intranät och webbplats, Riksdagsbiblioteket kan sägas vara ett 24-timmars- bibliotek både fysiskt och virtuellt.

Under året har böcker, tidskrifter i tryckt och elektronisk form samt ny- hets- och faktadatabaser, bl.a. TT-telegram förvärvats. Materialet har använts av ledamöter, riksdagens utredningstjänst, utskottskanslier, partikanslier och andra som behöver material för omvärldsanalys och som stöd i beslutsproces- sen. Antalet lånetransaktioner till de interna målgrupperna har minskat från 15 200 stycken 2004, 12 350 stycken 2005 till 8 700 stycken 2006. En för- klaring kan vara att låntagarna numera har s.k. öppen lånetid12, vilket har resulterat i att antalet omlån har minskat drastiskt. En annan förklaring till minskningen är att alltmer material numera finns lättillgängligt i elektro- nisk form.

Inkomstgarantier och pensioner

Under anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. som i huvudsak redovisas under verksamhetsgrenen Stöd till beslutsprocessen ingår även utgifterna för ledamöternas förmåner13 i form av inkomstgarantier och pen- sioner. Under 2006 utbetalades drygt 82 miljoner kronor till f.d. riksdagsle- damöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet eller efterlevande anhöriga.

Inkomstgaranti har under 2006 utbetalats till 148 f.d. ledamöter, varav 7 f.d. ledamöter i Europaparlamentet. Av dessa har 95 tillkommit efter valet 2006. Årets utbetalningar avseende inkomstgarantierna uppgick till ca 27 miljoner kronor och är därmed högre än de tidigare två åren. För 2005, 58 personer (varav 5 f.d. ledamöter i Europaparlamentet) och ca 21 miljoner

12Öppen lånetid innebär att låntagaren inte behöver låna om en bok efter en månad utan kan behålla den under ett år om inte någon annan frågar efter den. Resultatet blir bara en transak- tion i systemet, tidigare kunde ett och samma lån räknas som flera transaktioner om samma bok lånades om.

13Inklusive sociala avgifter såsom särskild löneskatt, arbetsgivaravgifter m.m.

22

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

kronor samt för 2004 71 personer (varav 11 f.d. ledamöter i Europaparlamen- tet) och ca 22 miljoner kronor.

Pension14 har utbetalats till 53715 personer 2006. Kostnaden för detta upp- gick, liksom de förgående två åren, till ca 55 miljoner kronor.

Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen

Sammanfattningsvis har riksdagsförvaltningen under 2006 arbetat med att säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen bl.a. genom planering och stöd till arbetet i och runt kammaren, utskottskansliernas arbeten med ärenden samt genom att trycka snabbprotokoll och betänkanden m.m. Antalet ärenden i kammaren har varit betydligt större detta år. Plenisalen har byggts om och ett riksdagsval har genomförts som inneburit en stor förändring av antalet nya ledamöter och regeringsskiftet. Trots detta har arbetsplaner etc. kunnat hållas.

De utredningar som riksdagens utredningstjänst har producerat under året har tagits emot väl av uppdragsgivarna. Detta har säkerställts bl.a. genom att utredningstjänsten fått positiv återkoppling från utskotts- och partikanslierna.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att målet för verksamhetsgrenen Stödet till beslutsprocessen i allt väsentligt har uppfyllts.

2.5Verksamhetsgren Service och förvaltning

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall inom givna ramar och bestämmelser tillhan- dahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier.

De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till ovanstående verk- samhetsgren och mål är det administrativa kontoret (AK) där funktioner för ekonomi, personal, juridik, administrativ ledamotsservice, IT, fastigheter, intern service, intendentur, bevakning och lokalvård återfinns.

Förutsättningar för beskrivning av måluppfyllelse

För att kunna redogöra för måluppfyllelsen har två områden inom verksam- hetsgrenen särskilt lyfts fram i denna redovisning:

- att arbetet runt riksdagsvalet genomförts enligt uppställda mål samt

14Såväl egen- som efterlevandepensioner, inklusive särskild löneskatt m.m.

15513 personer 2005, 527 personer 2004.

23

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

-att riksdagsförvaltningen tillsett att riksdagshusens skick och värde har kunnat bibehållas så att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på Helgeandsholmen.

Ekonomisk översikt

Verksamhetsgrenen omfattar ca 13 % (148 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Intäkterna kan främst hänföras till uthyrning av lokaler i riksdagsförvaltningens fastigheter samt till riksdags- trycket.

Tabell: Kostnader och intäkter för verksamhetsgrenen (miljoner kronor)

2006

andel

2005

andel

2004

Andel

Kostnader

196

16 %

167

15 %

173

15 %

Intäkter

48

86 %

50

83 %

48

81 %

Nettokostnader

148

13 %

117

11 %

125

12 %

Enligt återrapporteringskrav i anslagsdirektivet (punkt VII) ska en särredovis- ning ske av de direkta kostnaderna såsom produktions- och distributionskost- nader samt prenumerationskostnader och försäljningsintäkter avseende riks- dagstrycket. Då den största delen av intäkterna redovisas under verksamhets- grenen Service och förvaltning sker även återrapporteringen i detta avsnitt.

Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse

Inom verksamhetsgrenen Service och förvaltning tillhandahålls resurser, i form av bl.a. lokaler samt service inom ett flertal områden, exempelvis admi- nistrativt ledamotsstöd, IT i olika former, bevakning, och lokalvård och till- gång till barnomsorg för ledamöterna.

Administrativt ledamotsstöd

Förutom den information som lämnats till ledamöterna i samband med valet och som tidigare redovisats under satsningsområdet Valet 2006 har ett antal övriga aktiviteter genomförts i syfte att ge administrativt stöd till ledamöter- na.

Några exempel på detta är den vägledning som erbjöds ledamöterna inför den årliga självdeklarationen. Informationen innehöll gällande regler, rättsfall samt den löpande hanteringen av ledamöternas reseräkningar, fakturor, arvoden, kostnadsersättning och pensioner.

I det nya webbaserade resesystemet har ledamöterna möjlighet att själva registrera sina reseräkningar, vilket drygt hälften av ledamöterna gjort under året. Totalt har ca 17 000 reseräkningar som rör ledamöternas resor handlagts inom förvaltningen.

24

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Ändringar i regelverket

Under året har bl.a. nya bestämmelser om traktamente, inkomstgaranti och överklagande i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, den nya lagen (2006:129) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt ändringarna i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler trätt i kraft.

I juni 2006 fattade riksdagen beslut om ändringar av ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (2005/06:RS4). Ändringarna trädde i kraft den 2 oktober 2006.

IT-stöd m.m.

Med målet att utveckla en ny bärbar datorlösning16 som ska möjliggöra en hög grad av mobilitet har ett förhållandevis omfattande arbete pågått under året. Målgrupp för den nya tekniska utrustningen har främst varit riksdagsle- damöterna, men lösningen ska även kunna erbjudas personal vid partikansli- erna samt riksdagsförvaltningens anställda. I uppdraget ingick förutom att ta fram ett produktutbud av hård- och programvara, även ett tjänsteerbjudande för support och service i såväl riksdagens lokaler som ledamotens tjänsteställe samt utbildning. Den nya bärbara datorlösningen bygger på standardiserade lösningar och baseras på redan fungerande infrastruktur. Dessutom ska an- vändaren i så stor utsträckning som möjligt känna igen sig från den stationära miljön. En förändring jämfört med tidigare hantering är att driften och för- valtningen av den tekniska lösningen kommer att ske internt inom riksdags- förvaltningen.

Under året har även ett projekt17 bedrivits med mål att ge ledamöterna till- gång till nya mobiltelefonmodeller med ny funktionalitet, korrekta och effek- tiva debiteringsrutiner. Telefonerna har levererats i den takt de kunnat färdig- ställas för att möte de krav på säkerhet och tillgänglighet som finns för riks- dagsförvaltningen. Detta har inneburit vissa förseningar för en av telefonmo- dellerna.

Förutom den utbildning som genomfördes för ledamöter i samband den nya mandatperioden har ytterligare 463 användare deltagit i IT-utbildning under året. Cirka 700 personer deltog i utbildning 2005 och 590 personer år 2004.

Eftersom inga egna installationer av program, av IT-säkerhetsskäl, får gö- ras på riksdagens datorer har en rutin tagits fram för att säkert och effektivt kunna administrera programönskemål från ledamöterna så att ledamotsupp- draget kan fullgöras. Riksdagsförvaltningens målsättning är att erbjuda en IT- miljö med både hög tillgänglighet och säkerhet utifrån ekonomiska och per- sonella resurser samt att utifrån detta kunna erbjuda ett basutbud till samtliga användare. Dessutom ska ett tilläggsutbud av vanligt förekommande program erbjudas för den som behöver det i sitt arbete. Bakom detta ligger förhopp-

16TUL, teknisk utrustning ledamöter.

17MUL, mobil utrustning ledamöter.

25

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

ningar att den mer strikta säkerhetsregleringen inte ska försämra funktionali- tet och tillgänglighet.

IT-relaterade frågor besvaras liksom tidigare av riksdagsförvaltningens helpdesk. Antal samtal till helpdesk var under året oförändrat mot föregående år, ca 23 000 stycken. Efter valet, då det blev många nya användare, ökade mängden samtal. Under det sista kvartalet 2006 tog helpdesk emot 2 276 fler samtal än under samma period 2005. Svarstiden i helpdesk har förkortats ytterligare: Från att 50 % fick svar inom 10 sekunder under 2004, 62 % fick svar inom 10 sekunder under 2005 så fick 66 % svar inom 10 sekunder under 2006. Detta trots att svarstiden under det sista kvartalet, efter valet, då betyd- ligt fler samtal togs emot ökade och endast 53 % besvarades inom 10 sekunder.

En informationskälla för såväl ledamöter som för riksdagsförvaltningens anställda är intranätet, Helgonät. För att bättre tillgodose användarnas behov av ett internt informationssystem och arbetsredskap tillsattes under 2006 ett projekt med syfte att utveckla ett webbaserat intranät. Det nya intranätet ska vara driftsatt till riksmötets öppnande 2007.

Övrigt stöd m.m. till ledamöter

För att underlätta för ledamöter med små barn att delta i riksdagsarbetet er- bjuder förvaltningen barnomsorg. Under året tog barnverksamheten hand om 40 barn i åldrarna 110 år, vilket är en något mindre omfattning än 2005. Nedgången i antalet omsorgstimmar påverkas bl.a. av att det varit ett valår.

Förutom barnomsorg och förvaltningens utbud av friskvård, har språkut- bildning och IT-utbildning anordnats för ledamöterna.

Fastighetsverksamheten

Riksdagsförvaltningen har en omfattande fastighetsverksamhet. Under året har ett antal ombyggnads- och renoveringsarbeten påbörjats och avslutats. Tillbygganden av en ny entré till ledamotshuset påbörjades under året och beräknas färdigställas under hösten 2007. Vidare utreds ombyggnaden av Riksgatan 1. Ombyggnaden av entréerna syftar bl.a. till att förbättra tillgäng- ligheten för funktionshindrade. Utöver detta har omfattande underhållsarbeten genomförts i form av bl.a. fönsterrenovering, renovering av taklanternin och ytskiktsrenovering inom samtliga byggnader.

Arbetena med åtgärder för stabilisering av grundvattennivån under Riks- byggnaderna har avslutats under året. I åtgärderna har ingått dels en tätskärm av betongpålar i mark strax öster om Östra riksdagshuset, dels en ny damm- lucka i Stallkanalen. Dammluckan, som ersätter den befintliga luckan vid Stallbron, togs i drift i december månad. Åtgärderna har haft avsedd effekt, och mätningar visar att grundvattennivån har stabiliserats på en betryggande nivå över trägrundläggningen.

Utbyggnaden av reservkraftsanläggningarna inom riksdagens hus på Hel- geandsholmen och i Gamla stan har fortsatt under året. Etapp 3, som omfattar

26

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

anläggningar inom Östra riksdagshuset och i ledamotsbyggnaden, har färdig- ställts.

Totalt upplåter riksdagsförvaltningen lokaler på 8 054 kvm till olika hy- resgäster18 vilket för 2006 gav en hyresintäkt på ca 27 miljoner kronor. Även en viss inhyrning av lokaler sker, motsvarande 3 226 kvm för kontorsändamål och 3 053 kvm för lager. Inom riksdagens hus finns tillgång till större lokaler för offentliga utskottsutfrågningar och andra sammanträden. Efterfrågan på dessa konferenslokaler har minskat. Under året har ca 5 282 (föregående år 5 740) sammanträden redovisats, varav 37, föregående år 54, offentliga ut- skottsutfrågningar. I Villa Bonnier har under 2006, liksom 2005, 45 represen- tationstillfällen genomförts.

Under året har det systematiska miljöarbetet fortsatt inom fastighetsverk- samheten. Arbetet har utmynnat i en handlingsplan för miljö- och arbetsmil- jöstyrning. Som en del av det energibesparingsarbete som pågår har en utred- ning genomförts av förutsättningarna att använda sjövatten för kylning av datahallar. Utredningen visar att detta är en kostnadsmässigt lönsam invester- ing som även har en god påverkan på miljön. Genomförandet är planerat till 2007. För övrigt har energibesparingsarbetet inneburit en minskning av fjärr- värmen med ca 4 %.

Tillgängligheten till riksdagens lokaler är viktig och för att underlätta detta samt bidra till god arbetsmiljö för riksdagsledamöter och anställda inom riksdagen har rutinerna i samband med lokalvård förbättrats. Bland annat har högre miljökrav ställts vid inköp av varor och tjänster samt miljövänliga metoder tillämpats i det dagliga arbetet.

För att underlätta åtgärdsplanering och prioritering har internservicetjäns- ten fungerat för felanmälan inom riksdagen och för riksdagens hyresgäster. I och med detta har de åtgärdsansvariga haft en god överblick och statistik över de underhållsåtgärder som har behövts inom respektive fastighet. Under året har ca 1 800 ärenden inkommit till internservicetjänsten. Antal ärenden 2005 var 1 510 stycken.

18 Varav ca 2 696 kvm hyrs av Justitieombudsmannen, JO.

27

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Återrapporteringskrav

Särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna för försäljningen av riksdagstrycket (punkt VII.

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende riksdagstrycket (tusental kronor)

2006

2005

2004

Intäkter

Prenumerationer

6

188

4

110

6

114

Lösnummer

4

467

5

612

4

585

Summa

10

655

9

722

10

699

Kostnader 19

Löner20

1 656

1 536

1 476

Produktion

26 998

27 312

25 611

Distribution

2 605

2 526

2 335

Summa

31 259

31 374

29 422

Anslagstillskott

20 604

21 652

18 723

Utvecklingen av riksdagstryckets omfattning redovisas under avsnitt 2.5

Verksamhetsgren Stöd till beslutsprocessen.

Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen har bidragit till att övergången mellan den gamla och den nya riksdagen har fungerat bra och smidigt ur ledamöternas perspektiv. Se även avsnitt 2.2 Återrapporteringskrav, uppdrag och satsningsområden m.m., satsningsområdet Valet 2006.

Grundvattenåtgärden har givit förutsättningar för att riksdagens verksam- het även fortsättningsvis kan ligga kvar i riksdagen hus på Helgeandsholmen.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att målet för verksamhetsgrenen Service och förvaltning i allt väsentligt har uppfyllts.

2.6Verksamhetsgren Information till allmänheten

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar.

19Direkta kostnader.

20Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.

28

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

De organisatoriska enheter som främst kan hänföras till ovanstående verk- samhetsgren och mål är informationsenheten, Riksdagsbiblioteket, EU-upp- lysningen, tidningen Riksdag

2006

andel

2005

andel

2004

andel

Kostnader

86

7 %

90

8 %

92

8 %

Intäkter

7

13 %

9

16 %

11

18 %

Nettokostnader

79

7 %

81

8 %

81

8 %

Denna verksamhetsgren omfattar ca 7 % (79 miljoner kronor) av de totala nettokostnaderna för riksdagsförvaltningen. Intäkterna kan främst hänföras till prenumerationsintäkter från tidningen Riksdag

2006

2005

2004

2003

2002

Tv

788

538

204

113

68

Webbsändning från plenisalen

627

693

647

578

622

Övrig webbsändning

161

150

138

270

12

Årets tv-sändningar från plenisalen och utskottsutfrågningar uppgick till 788 timmar, en fortsatt ökning sedan föregående år.

Annonsering, pressmeddelande och publikationer

För att medborgare i hela landet ska få information om riksdagens arbete, har rikstäckande annonseringar i ett 40-tal dagstidningar skett vid åtta tillfällen under året. Dessutom har det vid fyra tillfällen annonserats i bl.a. Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Annonseringen har gällt riksmötets öppnan- de, partiledardebatter, budgetramarna och vårpropositionen, utrikesdebatten och KU-utfrågningar. Annonsering om EU-nämndens verksamhet gjordes bl.a. i samband med toppmötet i Lahtis under hösten. Dessutom har aktiviteter som familjevisningar, guidade visningar, Öppet hus i riksdagen, riksdagshör- nor, mässor och Ungdomens riksdag annonserats.

Under hösten 2006 utvärderades riksdagsförvaltningens pressmeddelanden och Beslut i korthet (BIK). Utvärderingen grundade sig på intervjuer med journalister och en mätning av genomslaget i medierna. Utvärderingen visar att riksdagsförvaltningen har lyckats väl med att uppfylla riktlinjerna för denna externa kommunikation. Utvärderingen visar att informationen fyller en viktig funktion för journalister.

Riksdagens årsbok har under hösten producerats och givits ut. Den finns även i lättläst version, som talbok och på teckenspråk. Broschyrer och fakta- blad har kontinuerligt uppdaterats. Under året har drygt 100 000 broschyrer och böcker distribuerats.

25 Riksdagens videoarkiv.

31

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Öppet hus, riksdagshörnor och infocentrum

Riksdagen anordnade den 25 november Öppet hus för allmänheten. Arrange- manget lockade ca 4 000 besökare, vilket är ungefär lika många som tidigare år.

De fyra regionala riksdagshörnorna26 är mötesplatser mellan riksdagsle- damöter och allmänhet i respektive region. Under året har sammantaget ett 60-tal politikerträffar anordnats vid riksdagshörnorna. Utöver detta har valde- batter och andra träffar genomförts med goda besökssiffror.

Infocentrum erbjuder möjligheter för medborgare att samtala med riks- dagsledamöter, få svar på frågor och köpa riksdagstryck, utredningar och presentartiklar. Försäljningen vid infocentrum uppgick under året till ca 273 000 kr. Publika arrangemang som exempelvis Ledamot på infocentrum har arrangerats vid 14 tillfällen med sammanlagt 19 riksdagsledamöter. Andra aktiviteter riktade till allmänhet, lärare och studerande har också arrangerats.

Återrapporteringskrav

Särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna för försäljningen vid infocentrum (punkt VII)

Tabell: Särkostnader och intäkter avseende försäljningen vid infocent- rum (tusental kronor)

2006

2005

2004

Intäkter

Försäljning av offentligt tryck m.m.

40

52

62

Försäljning av souvenirer m.m.

233

182

235

Summa

273

234

297

Kostnader

Löner27

427

618

850

Extern information m.m.28

346

354

379

Summa

773

972

1 229

Anslagstillskott

500

738

932

Skolinformation

För att verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar bland eleverna har riksdagsförvaltningen en riktad skolverksam- het. Skolverksamheten omfattar bl.a. skolbesök, lärarkurser och studiehäften. Med anledning av riksdagsvalet steg intresset stort för riksdagsförvaltningens

26Riksdagshörnor finns vid stadsbiblioteken i Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå.

27Lönekostnader inklusive sociala avgifter för 1 årsarbetskraft (1,5 årsarbetskrafter 2005,

2årsarbetskrafter 2004) som arbetar med försäljning.

282006 redovisas kostnader för försäljning (såsom inköpskostnader samt kassasystem), övriga kostnader är beräknade utifrån antagandet att 30 % kan hänföras till försäljningsverk- samheten.

32

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

skol- och studiematerial. Antal distribuerade studiehäften ökade från 147 696 stycken (2004), 257 385 stycken (2005) till 629 230 stycken 2006.

I början av året etablerades en ny form av skolbesök för grundskoleelever. Grundidén med Demokrativerkstaden utgår från ett upplevelsebaserat lärande där eleverna får pröva på rollen som riksdagsledamot. Åtta klasser per vecka har tagits emot där varje besök tar ca 2,5 timmar. Antalet elever som sedan i februari genomfört ett besök i Demokrativerkstaden är 4 682.

12 maj arrangerades en Ungdomens riksdag på Uppvidinge gymnasium, (Åseda) i samarbete med skolan. Cirka 160 elever av totalt 190 elever på skolan deltog. Arrangemanget upplevdes som lyckat och uppmärksammades av lokala och regionala medier. Arbetet med Ungdomens riksdag 2007 inled- des i maj 2006. Hittills har rekordmånga gymnasieklasser anmält sig, 236 stycken. De klasser som fullföljt samtliga förberedande uppgifter får skicka representanter till Ungdomens riksdag den 23 mars 2007.

Under hösten 2006 utvärderades skolverksamheten.29 Syftet var att kvanti- tativt och kvalitativt följa upp och utvärdera verksamheten i relation till upp- satta verksamhetsmål samt identifiera förtjänster och brister i det som erbjuds skolorna. Undersökningen visar på svårigheter att uppfylla målet om att öka elevernas intresse för och kunskap om riksdagens arbete. Analysen pekar på att målsättningen är ambitiös. Ska målen kvarstå i sin nuvarande form kräver det en fortsatt kvalitativ utveckling av verksamheten. En översyn av de kvan- titativa målen bör också göras. Utvärderingsresultatet har medfört att ett ana- lys- och utvecklingsarbete påbörjats.

Frågeservice m.m.

Inom kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) erbjuds en rikstäckande frågeservice, detta i syfte att säkerställa att medborgare i hela landet får information om riksdagens arbete. Sammanlagt har antalet frågor30 till riksdagsförvaltningen varit i stort sett konstant de senaste tre åren.

Tabell: Frågeservice, telefon, e-post, fax och brev (antal)

2006

2005

2004

Informationsenheten

17 911

15 864

14 568

Riksdagsbiblioteket31

900

1 300

1 469

EU-upplysningen

7 123

9 000

10 000

Summa

25 934

26 164

26 037

Antalet förfrågningar till informationsenheten har under de senaste tre åren ökat. Frågeställare är allmänheten, medier, utbildningsväsende, näringsliv, myndigheter, organisationer m.m. Merparten av frågorna gäller riksdagens

29Demokrativerkstaden har inte ingått i undersökningen eftersom det är en relativt nystartad verksamhet.

30Frågor via telefon, fax, brev och e-post.

31Avser endast frågor som ställts via e-post.

33

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

arbete, ärenden och beslut. Däremot har antalet frågor till Riksdagsbiblioteket minskat, vilket kan bero på att fler självservicefunktioner har utvecklats på webbplatsen. Trenden med minskande antal ärenden i frågeservice håller i sig även för EU-upplysningen. En möjlig förklaring till detta kan vara att många finner svar på sina frågor på webbplatsen.

Våren 2006 genomfördes en undersökning bland de personer som hörde av sig till EU-upplysningens frågeservice. På grund av låg svarsfrekvens kom- pletterades undersökningen med djupintervjuer. Undersökningarna gav ett bra betyg för EU-upplysningens frågeservice avseende service och tillgänglighet. Djupintervjuerna har kompletterats med kvantitativa intervjuer under hösten 2006. Resultatet kommer att rapporteras i början av 2007.

Utbildning m.m.

Riksdagsförvaltningen erbjuder ett stort antal utbildningar till informatörer, lärare, bibliotekarier och journalister både i riksdagens lokaler och på olika platser runtom i landet.

Tabell: Externa utbildningar (antal deltagare)

2006

2005

2004

Informationsenheten32

321

300

230

Riksdagsbiblioteket

299

119

171

EU-upplysningen33

1 78334

2 228

1507

Summa

2 403

2 647

1 908

Viktiga målgrupper internt är riksdagsledamöter och tjänstemän inom riks- dagsförvaltningen. För EU-upplysningen ligger antalet kursdeltagare på en fortsatt hög nivå, även om det har minskat något.

Besök och utlån vid Riksdagsbiblioteket

Under 2005 anpassades öppettiderna i Riksdagsbiblioteket till de externa målgruppernas behov. Det resulterade i ett ökat antal besökare redan första året och den ökningen fortsatte även under 2006. Antalet frågor och utlån till externa målgrupper har minskat, vilket delvis kan förklaras med att låntagarna numera har s.k. öppen lånetid35 och att antalet omlån därmed har minskat drastiskt.

32Även två- och tredagars utbildningar.

33Det genomsnittliga betyget för utbildningarna 2006 var 3,5 på en fyrgradig skala.

34Varav interna deltagare 251 år 2006, 189 år 2005 och 230 år 2004.

35Öppen lånetid innebär att låntagaren inte behöver låna om en bok efter en månad utan kan behålla den under ett år om inte någon annan frågar efter den. Resultatet blir bara en transak- tion i systemet, tidigare kunde ett och samma lån räknas som flera transaktioner om samma bok lånades om.

34

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Tabell: Besök och externa utlån vid Riksdagsbiblioteket (antal)

2006

2005

2004

Besökare

82 351

74 053

67 935

Externa utlån

11 018

17 246

25 451

Riksdagens arkiv

Materialet i riksdagens arkiv är av intresse för allmänheten, forskare och studenter. Antalet förfrågningar har varit relativt konstant en viss ökad efterfrågan har dock märkts på ljudbanden. Arkivet har en jourtelefon som möjliggör att en god service till allmänheten kan upprätthållas.

Arkivets utställningar belyser aktuella och historiska händelser och är ett led i arbetet med att tillgängliggöra riksdagens arkivhandlingar för ledamöter, personal och den besökande allmänheten. Under 2006 har sex utställningar visats i Bankhallen. Vidare har ett antal mindre utställningar gjorts för att belysa aktuella samhällspolitiska händelser. Under sommaren gjordes också en utställning med EWK:s teckningar i Sammanbindningsbanan. Utställning- en var tillgänglig för samtliga besöksgrupper under sommaren och uppmärk- sammades också i medierna.

För att tillgängliggöra riksdagens beslut och dokument för samtiden och ef- tervärlden har protokoll från Borgarståndet samt Prästeståndet 17511752 skrivits in och registerproduktion till dessa genomförts. Vidare har ett register över bondeståndsledamöter under 1800-talet omarbetats och redigerats.

Under året har utgivningen av utrikesutskottets memorialprotokoll från 19401941 förberetts. Protokollen är en redovisning av de hemliga föredrag med åtföljande diskussioner som hölls i utrikesutskottet under krigsåren. Skriften med titel Samråd i krigstid trycks i januari 2007. Ambassadör Krister Wahlbäck har bidragit med förklarande specialtexter.

EU-upplysningen

Det är nu tio år sedan riksdagen beslutade att inrättade ett nationellt informa- tionscenter för EU-frågor. Uppdraget har sedan starten varit att ge allmänhe- ten saklig, allsidig och partipolitiskt neutral information om EU och Sveriges medlemskap. Webbplatsen, www.eu-upplysningen.se, är EU-upplysningens största informationstorg och har under året haft ca 1 030 000 (450 000) unika besök. För att utvärdera och utveckla webbplatsen har expertgranskning, användartester, intervjuer och målgruppsanalyser genomförts. Dessutom har en enkät funnits på webbplatsen. Av enkäten kan inte dras några generella slutsatser då antalet respondenter endast är en liten del av det totala antalet besökare. För närvarande pågår ett arbete med att utifrån resultatet av utvär- deringen ta fram ett nytt koncept för webbplatsen. En annan central uppgift för EU-upplysningen är att ta emot allmänhetens förfrågningar. Förutom detta erbjuds olika tryckta publikationer med EU-information. Totalt har ca 432 000 tryckta publikationer distribuerats under året.

35

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Ett nytt pilotprojekt Kunskapstävling för gymnasieelever inleddes un- der våren 2006 i Östergötlands län. Projektet var lyckosamt och kommer att följas upp med en mer omfattande tävling i Götaland under våren 2007.

Med anledning av EU-upplysningens tioårsjubileum hölls en konferens i februari 2006 i riksdagen. Temat var EU och kommunikation en omöjlig ekvation?. Konferensen sändes även i SVT 24.

EU-upplysningen deltar i ett flertal nätverk och innehar ordförande- och sekretariatsfunktionen i EU-infogruppen, ett nätverk för de centrala EU- aktörerna i Sverige, bl.a. Europaparlamentets kontor och Europeiska kommis- sionens representation i Sverige, Regeringskansliet och EU-nämnden.

Tidningen Riksdag

2006

2005

2004

Intäkter37

Prenumerationer

4

427

4 710

6

820

Annonser

1

162

1 319

1

088

Summa

5

589

6 029

7

908

Kostnader38

Löner

5 732

5 609

5 639

Tidningsproduktion

3 413

3 907

6 447

Övriga driftskostnader

842

777

1 170

Summa

9 987

10 293

13 256

Anslagstillskott

4 398

4 264

5 348

3638 nummer utgavs 2005 respektive 40 nummer 2004.

37Exklusive interna intäkter.

38Direkta kostnader.

36

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Redovisning av effekterna av genomförda kostnadsbesparingar för tidningen Riksdag

2006

andel

2005

andel

2004

andel

Kostnader

35

3 %

57

5 %

56

5 %

Intäkter

0

0 %

1

1 %

1

1 %

Nettokostnader

35

3 %

56

5 %

55

5 %

Verksamhetsöversikt och måluppfyllelse

Riksdagens internationella kontakter har även under år 2006 varit intensiva. Bakgrunden är främst att nationellt och internationellt politiskt beslutsfattande blir alltmer sammanflätat. Sveriges EU-medlemskap har förstärkt denna trend. Samtidigt som riksdagen utför sin konstitutionella uppgift att granska regeringen och dess arbete har den utökat sina internationella åtaganden. En närmare redogörelse för den internationella verksamheten under riksmötet 2005/06 finns i Riksdagens årsbok.

38

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Internationella besök

Riksdagens talman, fram till den 2 oktober 2006 Björn von Sydow, därefter Per Westerberg, har under 2006 varit värd för fyra officiella talmansbesök och två arbetsbesök på talmansnivå och härutöver tagit emot en rad utländska företrädare. Talmannen har själv gjort flera besök i utlandet, i första hand som ledare för större riksdagsdelegationer men också för att delta i olika interna- tionella talmansmöten på nordisk, nordisk/baltisk, europeisk och världsnivå. Även de vice talmännen har aktivt medverkat i det internationella arbetet bl.a. genom att leda delegationsresor utomlands och ta emot utländska besökare i riksdagen.

Besöksutbytet har legat på en fortsatt hög nivå. Antalet inkommande interna- tionella besök har ökat jämfört med föregående år och uppgick under 2006 till ett 100-tal. Härutöver har riksdagsförvaltningen medverkat vid en rad interna- tionella konferenser som hållits i Sverige.

Demokratifrämjande samarbete, bistånd

Utanför riksdagsförvaltningens budget ligger den finansiering av ett stort antal aktiviteter som ryms inom ramen för de parlamentariska samarbetspro- jekt som riksdagen är engagerad i och som finansieras av Sida. Ett av projek- ten är det mångåriga biståndsprojekt som bedrivs gentemot Vietnams natio- nalförsamling vars syfte är att utveckla och stärka den institutionella demo- kratin i landet. Inom ramen för biståndsprojektet genomfördes under år 2006 ett 30-tal aktiviteter; bl.a. har riksdagsledamöter medverkat vid vietnamesiska studiebesök i riksdagen och deltagit i seminarier i Vietnam. Samarbetet med Vietnam kommer att fortsätta under samarbetsprojektets kvarvarande löptid, första halvåret 2007.

Bland övriga demokratifrämjande samarbetsprojekt som genomförts under 2006 kan nämnas ett samarbete med Östtimors parlament. Ett bilateralt sam- arbetsprogram mellan de båda parlamenten inleddes 2004 med ett seminarium i Dili och följdes av ytterligare ett under 2005. Samarbetsprogrammet avslu- tades under 2006 med ett studiebesök i Stockholm i samband med de allmän- na valen i Sverige i september 2006, då ledamöter från Östtimor kunde följa den svenska valrörelsen. Samarbetet med Östtimor har finansierats av Sida.

I samarbete med Sida har riksdagen även genomfört demokratiseminarier för parlamentariker från västra Balkan 2003 samt 2004. Under 2005 förbe- reddes det tredje och avslutande seminariet som hölls i Ljubljana i februari 2006 i samarbete med Sloveniens parlament. Från svensk sida deltog både aktiva och tidigare riksdagsledamöter. Seminariet i Ljubljana öppnades gemensamt av riksdagens talman och hans slovenske kollega.

Övrigt internationellt samarbete

Under hösten 2006 har riksdagens internationella kansli (RIK) medverkat i arbetet med planeringen och prioriteringen av talmannens och de vice tal- männens internationella verksamhet under mandatperioden. RIK bistår också

39

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

riksdagsdirektören i dennes aktiva internationella engagemang. Förberedelse- arbetet inför den nordisk-baltiska talmanskonferensen, som riksdagen är värd för, i Uppsala sommaren 2007 har inletts under 2006.

Riksdagens internationella verksamhet har även i övrigt bedrivits på oför- ändrat hög nivå, inte minst arbetet inom de interparlamentariska församlingar som riksdagen deltar i via de särskilt utsedda internationella riksdagsdelega- tionerna.

Under året har riksdagsförvaltningen under riksdagsdirektörens ledning deltagit i det s.k. IPEX39-projektet tillsammans med representanter från par- lamenten i Danmark, Frankrike, Italien, Polen och Storbritannien samt delta- gare från Europaparlamentet och ECPRD. Projektet syftade till att från en gemensam webbplats utbyta elektronisk EU-information mellan de nationella parlamenten i EU:s medlemsländer. Under hösten har utskott och EU- nämnden utbildats i användningen av IPEX.

Projektet avslutades formellt vid talmansmötet i Köpenhamn i juni när webbplatsen lanserades. Sedan IPEX togs i bruk i juli 2006 har 550 EU- dokument registrerats i IPEX-databasen. Uppdraget från talmansmötet i Rom år 2000 var därmed slutfört.

Riksdagens representant vid EU:s institutioner rapporterar skriftligen och muntligen till EU-samordningsfunktionen. Under 2006 avlämnades 21 skrift- liga rapporter som publicerades på riksdagens intranät.

Bland viktigare internationella konferenser som riksdagen varit värd för under 2006 kan nämnas en interparlamentarisk EU-konferens om infrastruk- tur för rumslig information i Europa, det s.k. Inspiredirektivet. Konferensen hölls den 34 april 2006 i Gävle. Den 24 augusti 2006 var riksdagen värd för den sjunde arktiska parlamentarikerkonferensen, som ägde rum i Kiruna. Vidare har ett Europarådsutskottsmöte om våld mot barn ägt rum i riksdagen, liksom ett annat Europarådsmöte angående kvinnorelaterat våld.

Riksdagsbiblioteket och arkivet deltog bl.a. i den årliga Eurovoc- konferensen i Europaparlamentet och i International Federation of Library Associations (IFLA) konferens i Sydkorea.

Riksdagens arkiv arrangerade ett nordiskt parlamentsarkivariemöte på te- mat digital långtidslagring.

Den internationella verksamheten har under det gångna året involverat ett avsevärt antal ledamöter och tjänstemän och varit ett viktigt inslag i riksdags- arbetet. Många av de internationella åtagandena ryms inom arbetet i de inter- parlamentariska församlingarna, i första hand i Nordiska rådet och i Europa- rådets och i OSSE40:s parlamentariska församlingar. Efter riksdagsvalet den 17 september 2006 har nya delegationer valts av kammaren. Den svenska delegationen till Nordiska rådet är den största med 20 ordinarie ledamöter och lika många suppleanter. Europarådsdelegationen består av 6 ledamöter och

39 IPEX, Interparliamentary EU Information Exchange.

40OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

40

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

lika många suppleanter medan OSSE-delegationen består av 8 ledamöter och lika många suppleanter. Härtill kommer bl.a. delegationer till Interparlamen- tariska unionen (IPU), Natos parlamentariska församling och Euromedför- samlingen (EMPA), vilka utses genom beslut av riksdagsstyrelsen. Under 2006 har riksdagens internationella kansli aktivt medverkat till en översyn av hur riksdagens deltagande i IPU:s verksamhet ska vara organiserad. Samman- lagt har ett 100-tal riksdagsledamöter utsetts för att uppfylla riksdagens inter- nationella åtaganden gentemot dessa organisationer. Under år 2006 har flera svenska ledamöter också innehaft viktiga poster eller specialuppdrag som krävt extra insatser såväl av dem själva som av riksdagsförvaltningen. Till de mest betydelsefulla uppdragen räknas presidentskapet i OSSE:s parlamentariska församling som sedan juli 2006 innehas av Göran Lennmarker (m).

Under året som gått har också ett flertal utskottsresor arrangerats till olika delar av världen, i studiesyfte. Ledamöternas enskilda internationella enga- gemang täcker ett brett spektrum. Flera nätverk finns i riksdagen med interna- tionell anknytning. Riksdagens internationella kansli har medverkat vid pla- nering och genomförande av besök och konferenser även i sådana samman- hang. Antalet bilaterala vänskapsföreningar ökar. Numera finns i riksdagen parlamentariska vänskapsgrupper för kontakter med ett 20-tal parlament.

Måluppfyllelse för verksamhetsgrenen

Sammanfattningsvis har de internationella åtagandena under år 2006 inneburit ett stort engagemang och en stor arbetsinsats för berörda riksdagsledamöter och tjänstemän. Detta kommer på olika sätt riksdagen och dess arbete till godo och ger samtidigt riksdagens ledamöter en möjlighet att få ett större inflytande på den internationella debatten i viktiga frågor. Förvaltningens stöd till talmännen och de svenska delegationerna har säkerställts och utvecklats bl.a. genom utökat informationsutbyte och samverkan mellan delegationerna. Planerade demokratibefrämjande aktiviteter har utförts enligt plan.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning kan konstateras att målet för verksamhetsgrenen Internationell verksamhet i allt väsentligt har uppfyllts.

2.8Ekonomiska förutsättningar

Anslagsöversikt

Nedan följer en redovisning av årets anslagsförbrukning samt vid årets slut utgående anslagssparande på respektive anslag.

41

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Tabell: Anslagsförbrukning (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1

2006

2005

2004

2003

2002

90:2 Riksdagens ledamöter och partier

m.m., ramanslag

784

703

641

633

594

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader,

ramanslag

594

555

517

488

487

Summa

1 378

1 258

1 158

1 121

1 081

90:6 Stöd till politiska partier

165

164

171

140

140

Total anslagsförbrukning

1 543

1 422

1 329

1 261

1 221

Tabell: Utgående anslagssparande per den 31 december (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1

2006

2005

2004

2003

2002

90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

31

45

22

29

42

90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

52

61

62

20

-6

Summa

83

106

83

49

36

90:6 Stöd till politiska partier

5

0

-6

10

5

Totalt anslagssparande

88

106

77

59

41

Anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Anslaget för riksdagens ledamöter och partier m.m. lämnade ett anslags- sparande på ca 31 miljoner kronor. Det totala anslagsutfallet uppgick till ca 784 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning med ca 81 miljoner kronor. Ökningen av anslagsutfallet jämfört med 2005 beror till största delen på öka- de utgifter med anledning av att det varit ett valår. Ökningen utgörs i huvud- sak av stödet till partigrupperna, arvoden och pensioner inklusive inkomstga- rantier samt ny teknisk utrustning till riksdagens ledamöter och partikanslier.

Anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

Anslaget består av två anslagsposter (AP), Övriga förvaltningskostnader (AP 1) och Riksdagens fastighetskostnader (AP 2). Anslagsposten Övriga förvaltningskostnader lämnade 2006 ett anslagssparande på ca 22 miljoner kronor.

Anslagsposten Riksdagens fastighetskostnader lämnade även den ett an- slagssparande 2006. Anslagssparandet uppgick till ca 30 miljoner kronor. I anslagssparandet för riksdagens fastighetskostnader är ca 23 miljoner kronor hänförbara till 2004 års anslagssparande. Anslagssparandet från 2004 har Riksdagsstyrelsen tidigare fattat beslut om. Av beslutet framgår att riksdags- förvaltningen får disponera detta anslagssparande för planerade åtgärder 2007 avseende det s.k. tätskärmsprojektet och arbete med Riksgatans norra del.

Ökningen på anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader beror bl.a. på ökade utgifter för löner, IT, bevakning, produktion av riksdagstryck samt räntor och amorteringar.

42

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Anslag 90:6 Stöd till politiska partier

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partierna.

Pågående arbeten

Riksdagsförvaltningen förfogar över anläggningstillgångar som betingar stora ekonomiska värden och som oftast är av strategisk betydelse i verksamheten. Anläggningar, både materiella och immateriella, som klassificeras som pågå- ende arbete i redovisningen anslagsavräknas inte utan finansieras via riks- dagsförvaltningens räntekonto till dess att anläggningen tas i bruk. I samband med att anläggningen tas i bruk upptas lån i Riksgälden. Värdet på de anlägg- ningar som klassificeras som pågående arbete har minskat under året från ca 119 miljoner kronor till ca 19 miljoner kronor. Orsaken är framför allt att arbetet på Helgeandsholmen med det s.k. tätskärmsprojektet färdigställts under året. De lån som tagits upp med anledning av den nya lagen om eko- nomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter har lösts den 31 januari 2007.

Lån

Under året ökade upplåningen i Riksgälden för investeringar i anläggnings- tillgångar med ca 138 miljoner kronor. Värdet på riksdagsförvaltningens lån uppgick vid årsskiftet till sammanlagt ca 273 miljoner kronor varav ca 218 miljoner kronor avsåg lån i byggnader och mark och ca 55 miljoner kronor avsåg lån till övriga anläggningstillgångar m.m.

Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter41

Riksdagsstyrelsen har den 15 juni 2006 beslutat om en ny lag avseende eko- nomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter. Lagen innehåller bestämmelser om bl.a. anslag och inkomsttitlar, kapitalförsörjning, redovisning och revision. Lagen träder i kraft den 1 januari 2007. I lagen finns bl.a. förändringar avseende finansieringen av de anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet ska med vissa undantag finansieras med lån i Riksgälden. Anläggningstillgångar som inte används i myndighetens verk- samhet ska finansieras med anslag. För riksdagsförvaltningen innebär detta sammanfattningsvis att investeringar i byggnader och markanläggningar som har en direkt koppling till riksdagens verksamhet lånefinansieras. Undantag

41 Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltning- en, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

43

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

görs dock för investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbygg- naderna på Helgeandsholmen, vilka anslagsfinansieras.

Som en konsekvens av den nya lagen ska de lån som tagits upp avseende det s.k. tätskärmsprojektet samt de lån som från 1999 upptagits för att finansiera vissa fastighetsprojekt lösas 2007. Totalt uppgår behovet av anslagsmedel för lösen av lån till ca 162 miljoner kronor.

Riksdagen har för 2007 beslutat om en extra höjning av anslag 90:3 Riksda- gens förvaltningskostnader på 145 miljoner kronor. Utöver denna extra anslags- höjning finns behov av ytterligare 17 miljoner kronor som kommer att finansie- ras genom ianspråktagande av anslagssparande från 2004 och 2006.

2.9Organisation och personal

Riksdagsförvaltningens uppgift är att skapa goda förutsättningar för att riks- dagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.

Organisation

Riksdagsförvaltningen omfattar följande organisatoriska enheter: Ledningssekretariat bistår riksdagsdirektören och talmännen i deras arbete.

Kammarkansliet (KK) svarar för planering och genomförande av arbetet i kammaren och samordning av EU-arbetet samt utredningshjälp till ledamöter och partikanslier.

Riksdagens internationella kansli (RIK) svarar för riksdagens internationel- la kontakter och biträder talmannen och de vice talmännen i deras internatio- nella engagemang.

Utskottens och EU-nämndens kanslier biträder ledamöterna i deras arbete i utskotten och EU-nämnden.

Administrativa kontoret (AK) svarar för administrativa frågor, såsom perso- nal, ekonomi, administrativt ledamotsstöd, juridik, intern service och IT-stöd samt även för fastighetsförvaltning och bevakning av riksdagens byggnader.

Kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) svarar för information och faktaunderlag om riksdagen, riksdagens arbete och EU samt ansvarar för riksdagstrycket och tryckning av andra dokument.

Årets organisationsförändringar

Under 2006 lades lag- och bostadsutskotten ned och ett nytt utskott, civilut- skottet, bildades. Som ett led i genomförandet av Riksdagskommitténs förslag om stöd till utskottens kanslier med inriktning mot forsknings- och framtids- frågor har riksdagens utredningstjänst (RUT) tillförts två tjänster. En ny tjänst som enhetschef för centralkansliet har tillsatts.

44

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Ett antal mindre organisationsförändringar har skett under året, bl.a. ge- nom att avdelningsbegreppet har tagits bort. Enheterna som tidigare ingick i avdelningen för intern service finns nu direkt under administrative direktören. Den översyn av IT-enheternas verksamhet som påbörjades under 2005 har pågått under året och kommer att slutföras under 2007. Riksdagsdirektörens EU-beredning har lagts ned.

Siffrorna anger antalet anställda42, 656 personer den 31/12 2006, varav 379 kvinnor och 277 män.

42 AK: Ekonomienheten 9, enheten för adm. ledamotsservice 14, juridiska enheten 7, perso- nalenheten 12, intendenturenheten 13, bevakningsenheten 40, fastighetsenheten 26, lokal- vårdsenheten 44, serviceenheten 32, enheten för IT-service 15, enheten för IT-utveckling 18, enheten för system och kommunikation 16, teknikenheten 19.

KK: Centralkansliet 8, protokollskansliet 29, riksdagens utredningstjänst 45.

KIK: Enheten för riksdagstryck 25, informationsenheten 45, Riksdagsbiblioteket (inkl. arkivet) 46, EU-upplysningen 12, tidningen Riksdag

antal

antal

antal

kvinnor

2006

Riksdagsdirektören med ledningssekreta-

riat, kammarkansliet, RIK

78

42

120

65 %

Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli

79

42

121

65 %

Administrativa kontoret

132

139

271

49 %

Kansliet för information och kunskaps-

försörjning

90

54

144

63 %

Totalt

379

277

656

58 %

Andelen kvinnor av de anställda vid utgången av 2006 motsvarar 58 % av de anställda. Denna könsfördelning är oförändrad jämfört med föregående år. Andelen kvinnor är lägst inom administrativa kontoret (49 %).

Tabell: Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2006-12-31

Kvinnor

Män

Totalt

Andel kvinnor

Ålder, andel

Åldersintervall

antal

antal

antal

av totalen

av totalen

024 år

1

4

5

< 1 %

1 %

2534 år

55

41

96

8 %

14 %

3544 år

115

94

209

18 %

32 %

4554 år

83

81

164

13 %

25 %

5559 år

56

33

89

9 %

14 %

60 år

69

24

93

10 %

14 %

Totalt

379

277

656

58 %

100 %

Medelåldern för de anställda är 46 år, 47 år för kvinnor respektive 45 år för män. En dryg sjättedel (15 %) av de anställda är under 35 år. En tredjedel (32 %) av de anställda är 3544 år. Bland de anställda i åldersintervallet 45 54 år är könsfördelningen jämn, ca 50 %. Personer som är 55 år eller äldre utgör liksom föregående år 28 % av de anställda, och 14 % av dessa är 60 år eller äldre.

43 Under 2006 har förvaltningen bytt löne-och PA-system. Det är troligt att det gamla sy- stemet gav ett något för högt värde när det gäller årsarbetskrafter. Värdena mellan 2005 och 2006 är därför inte helt jämförbara.

46

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

Tabell: Anställningstid fördelad på kvinnor och män 2006-12-31

Andel

Anställn.tid,

Kvinnor

Män

Totalt

kvinnor av

andel av

Anställningstid

antal

antal

antal

totalen

totalen

< 1 år

14

5

19

2 %

3 %

13 år

60

54

114

9 %

17 %

45 år

43

33

76

7 %

12 %

610 år

89

71

160

14 %

24 %

1114 år

53

43

96

8 %

15 %

1519 år

63

34

97

10 %

15 %

2024 år

21

19

40

3 %

6 %

25 år

36

18

54

5 %

8 %

Totalt

379

277

656

58 %

100 %

Medelanställningstiden i riksdagsförvaltningen har ökat från förgående års ca 10 år till 11,5 år och är i stort sett den samma för kvinnor respektive män.

Personalomsättningen har ökat något och var under året 9,1 %. Jämförel- sevis var personalomsättningen 7,4 % 2005, 5,3 % 2004 och 8,5 % 2003. Totalt slutade 60 personer (48 personer 2005 och 34 personer 2004) sin an- ställning, varav 18 personer (10 personer 2005 och 13 personer 2004) gick i pension.

Tabell: Antalet chefer44 fördelat på organisatorisk enhet och kön 2006-12-31

Andel

Kvinnor

Män

Totalt

kvinnor

Organisatorisk enhet

antal

antal

antal

2006

Riksdagsdirektören med ledningssekreta-

riat, kammarkansliet, RIK

2

4

6

33 %

Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli

6

10

16

38 %

Administrativa kontoret

6

8

14

43 %

Kansliet för information och kunskaps-

försörjning

3

2

5

60 %

Totalt

17

24

41

41 %

Andelen kvinnliga chefer inom riksdagsförvaltningen är 41 %.

44 Enhetschef eller högre chef med personalansvar.

47

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

Tabell: Antalet chefer fördelat på ålder och kön 2006-12-31

Kvinnor

Män

Totalt

Andel kvinnor

Ålder, andel

Åldersintervall

antal

antal

antal

av totalen

av totalen

3544 år

2

2

4

5 %

10 %

4554 år

6

8

14

14 %

34 %

5559 år

4

9

13

10 %

32 %

60 år

5

5

10

12 %

24 %

Totalt

17

24

41

41 %

100 %

Medelåldern för chefer i riksdagsförvaltningen är 55 år och över hälften (56 %) är 55 år eller äldre. För att bl.a. säkerställa tillgången på goda chefer i framtiden kommer ett nytt chefsförsörjningsprogram för potentiella ledare inom förvaltningen att utarbetas.

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid har minskat för fjärde året i rad. Antalet personer med sjukfrånvaro har ökat medan antalet individer med långtidsfrånvaro fortsatt att minska.

Sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid har minskat från 4,6 % till 3,0 %. I gruppen långtidssjukskrivna dominerar kvinnorna fortfarande. Besvär från nacke/axlar/rygg har ökat i omfattning och är mer uttalade bland kvinnor än män. Ett aktivt rehabiliteringsarbete för sjukskrivna bedrivs i nära samarbete med berörd ansvarig chef, företagshäl- sovården och Försäkringskassan. Under våren 2007 kommer mer detaljerad statistik att tas fram för att möjliggöra fler analyser.

Tabell: Avser sjukfrånvaron 2006

2006

2005

2004

2003

Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid

3,9

4,7

5,1

5,3

Antal årsarbetare45

617

617

605

599

Antal individer med sjukfrånvaro

344

331

319

307

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till

total sjukfrånvaro i %

60,3

64,2

66,7

70,4

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till

tillgänglig tid i %

2,3

3,0

3,4

3,8

Antal individer med långtidssjukfrånvaro

26

42

44

49

Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid

4,7

5,8

6,4

6,5

Antal kvinnliga årsarbetare

354

353

348

348

Antal kvinnor med sjukfrånvaro

233

204

206

193

45 Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter bl.a. på grund av att sjuk- och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.

48

RESULTATREDOVISNING

2006/07:RS2

2006

2005

2004

2003

Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid

2,7

3,3

3,4

3,8

Antal manliga årsarbetare

262

264

257

251

Antal män med sjukfrånvaro

121

127

113

114

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i % av

tillgänglig arbetstid

5,6

5,6

3,7

5,6

Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre

39

41

36

41

Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med

sjukfrånvaro

33

36

28

32

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 3049 år i % av tillgänglig

arbetstid

4,3

4,8

5,6

5,5

Antal årsarbetare i åldersgruppen 3049 år

330

329

318

305

Antal individer i åldersgruppen 3049 år med sjukfrånvaro

195

177

167

158

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av

tillgänglig arbetstid

3,0

4,6

4,6

5,1

Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre

248

247

250

253

Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjuk-

frånvaro

116

118

124

117

Kompetensförsörjning

I syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål har ett stort antal åtgärder genomförts under 2006. Åtgärderna redovisas nedan.

Övergripande

Yrkesgrupperna inom riksdagsförvaltningen är många och kompetensprofi- lerna skiftar inom organisationen. Centralt anordnas förvaltningsgemensam- ma kompetensutvecklingsåtgärder bl.a. i form av introduktions-, språk- och chefsutbildningar. Den kompetensutveckling som sker på enhets- och kansli- nivå avspeglar verksamhetens olika inriktningar. Under 2006 har satsningen på kompetensutveckling för personalen skett i ungefär samma omfattning som tidigare år.

Medarbetare inom förvaltningen har deltagit i seminarier och olika nät- verk. Enheter och kanslier har gjort studieresor och studiebesök, främst till andra europeiska parlament. Utöver detta har språkutbildningar i engelska och franska, utbildning i projektarbete och förvaltningskunskap tillhandahållits.

Chefsförsörjning

För att chefer ska ha möjlighet att utöva sitt ledarskap på bästa sätt har ett antal chefsutvecklingsinsatser genomförts bl.a. i form av externt anordnade chefs- och ledarutvecklingsprogram samt interna handledningsgrupper. Arbe-

49

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

te har inletts med utarbetande av ett nytt chefsutvecklingsprogram för alla chefer inom riksdagsförvaltningen med fokus på verksamhetsspecifika frågor och på chefens ledarroll. Med detta program som utgångspunkt kommer ett chefsförsörjningsprogram för potentiella ledare inom förvaltningen att utarbe- tas, dels av karriärutvecklingsskäl, dels för att öka kvaliteten på internrekryte- ringen till chefstjänster.

Jämställdhet, etnisk och kulturell mångfald m.m.

I det verksamhetsplaneringsarbete som genomförts 2006 utgår riksdagsför- valtningen från ett perspektiv, mänskliga rättigheter, som omfattar samtliga diskrimineringsgrunder i syfte att attrahera och utveckla rätt kompetens för att nå verksamhetens mål. Riksdagsdirektören har bl.a. bjudit in representanter för JämO, DO och HO till en diskussion kring hur riksdagsförvaltningen kan höja kvaliteten i sitt arbete inom dessa områden. Insatser för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade har också vidtagits under året.

Friskvård

Liksom tidigare år erbjuds riksdagsledamöter och anställda i riksdagsförvalt- ningen ett omfattande friskvårdsutbud. Målsättningen är att stimulera till egna aktiva åtgärder för att främja hälsa och få en ökad frisknärvaro. I genomsnitt deltog 120 personer per vecka i någon av de olika aktiviteterna som erbjöds, exempelvis gymnastik, meditation eller vattengympa. Möjligheten att styrke- träna utnyttjades också, och under 2006 genomfördes över 80 styrketränings- lektioner för tjänstemän och ledamöter. Även hälsoprofilbedömningar har erbjudits via friskvården, och under året har sammanlagt 36 profiler genom- förts.

Återrapporteringskrav

Redovisning av resultatet av åtgärder som vidtagits enligt förvaltningens jämställdhetsplan (punkt II)

En reviderad jämställdhetsplan för riksdagsförvaltningen 20062007 fast- ställdes av riksdagsdirektören i slutet av oktober. Planen omfattar åtgärder inom följande områden: arbetsförhållanden, förvärvsarbete och föräldraskap, förebyggandet av sexuella trakasserier, kompetensutveckling, rekrytering och löner. Åtgärderna i planen ska följas upp under den första delen av 2007. Samtliga enheter ska redogöra för vilka åtgärder de vidtagit för att integrera jämställdheten i sin verksamhet.

Tillsammans med bl.a. redovisningar av könsuppdelad statistik kommer uppgifterna att utgöra underlag för nästa revidering av jämställdhetsplanen 2007.

I jämställdhetsplanen finns bl.a. målet: Män och kvinnor, som arbetar med likartade arbetsuppgifter inom samma enhet, ska få lika möjligheter till långsiktig kompetensutveckling. Kompetensutvecklingsinsatserna för kvin-

50

RESULTATREDOVISNING 2006/07:RS2

nor respektive män vid en av enheterna inom riksdagsförvaltningen kommer att utvärderas i syfte att undersöka om ovanstående mål uppfylls. Enhetens medarbetare ska under 2007 registrera uppgifter om sin kompetensutveckling. Om metoden fungerar är avsikten att använda den på andra enheter inom förvaltningen.

Förvaltningens lönekartläggning för 2006 visar inte på något behov av sär- skilda satsningar. Könsfördelningen inom förvaltningen är relativt jämn. Andelen kvinnor av de anställda vid utgången av 2006 motsvarar 58 %. Den- na könsfördelning är oförändrad jämfört med föregående år. Andelen kvinnor är lägst inom det administrativa kontoret (49 %).

Åtgärder vidtagna för att främja den etniska och kulturella mångfalden vid förvaltningen (punkt III)

Arbetet med att utveckla formerna för mångfaldsarbetet inleddes med en förstudie som presenterades hösten 2006. Där gavs förslag på hur arbetet med etnisk och kulturell mångfald kan integreras i verksamheten bl.a. genom att det skapas hållbara rutiner för ett systematiskt arbete, exempelvis kvalitets- säkrade rekryteringsprocesser, utbildningar och diskussionstillfällen för che- fer samt kontinuerlig uppföljning och utvärdering av vidtagna åtgärder.

I syfte att marknadsföra riksdagsförvaltningen som en arbetsplats öppen för alla och fri från diskriminering rådgjordes med ombudsmannamyndigheter om vilka alternativa annonseringsvägar, för lediga tjänster, det finns det att tillgå.

Riksdagsförvaltningen har för andra året i rad tagit emot en praktikant från förvaltningsutbildningen vid Stockholms universitet. Utbildningen har som syfte att långsiktigt säkerställa kompetensen och att öka den etniska och kul- turella mångfalden i statsförvaltningen. Den ska öka möjligheter för invand- rade akademiker att arbeta som kvalificerade handläggare inom statlig för- valtning.

Redovisning av vilka arbetsmiljöåtgärder som vidtagits under året i enlighet med resultatet från den genomförda attitydmätningen samt det systematiska arbetsmiljöarbetet i övrigt inklusive ergonomi- och rehabiliteringsarbetet (punkt IV)

Den senaste attitydmätningen genomfördes hösten 2005, och resultatet skiljer sig inte nämnvärt från den mätning som gjordes 2003. Noteras kan dock att de förändringar som har uppmätts har varit positiva. Undantas kan synen på möjligheterna till en utveckling inom förvaltningen där värdet har försämrats. En positiv utveckling har således skett i så gott som alla avseenden mellan de båda mätningarna. Ett något mindre positivt värde för möjligheterna att ut- vecklas vidare inom riksdagsförvaltningen har dock tillkommit i 2005 års mätning.

Beträffande det systematiska arbetsmiljöarbetet har ett beslut fattats om en revidering av arbetsmiljöpolicyn. Drygt 50 ergonomiska arbetsplatsbesök har genomförts hos ledamöter och anställda i syfte att förebygga vissa arbetsrela-

51

2006/07:RS2 RESULTATREDOVISNING

terade muskel- och belastningsskador. De medarbetare som varit i behov av rehabiliteringsåtgärder har erhållit individuellt anpassade insatser bl.a. i form av stödsamtal hos beteendevetare, fysiska träningsprogram och anpassade arbetsuppgifter vid återgång i tjänst. Planering av rehabiliteringsinsatser har skett i samverkan mellan medarbetare, ansvarig chef, företagshälsovård och Försäkringskassan samt personalenheten.

Redovisning av i vilken omfattning förvaltningens mål för kompetensförsörjning under 2006 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2007 respektive 20082009 (punkt V)

Det mål som angivits för förvaltningens kompetensförsörjning 2006 var Re- dovisning av i vilken omfattning kompetensanalyser genomförts inom förvalt- ningen. Se återrapporteringskrav VI nedan.

Riksdagsförvaltningens mål för kompetensförsörjningen 2007 är att alla enhe- ter ska ha genomfört kompetensanalyser. Mål för 2008 är att alla medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. Ett arbete med att ta fram mål för kom- petensförsörjningen 2009 har påbörjats och kommer att slutföras under 2007.

Redovisning av i vilken omfattning kompetensanalyser genomförts inom förvaltningen (punkt VI)

Under året har ca 70 % av enheterna/kanslierna påbörjat eller genomfört kompetensanalyser. En särskild information till ytterligare en tredjedel av enheterna/kanslierna om metoder för kompetensanalys samt diskussion om metoder för uppföljning har genomförts. Kompetensanalyserna ska användas vid framtagandet av individuella utvecklingsplaner.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning görs bedömningen att de under året vidtagna åtgärderna väl bidragit till verksamhetens mål.

52

2006/07:RS2

3 Finansiell redovisning

3.1 Resultaträkning

(Belopp anges i tkr)

2006-01-01-

2005-01-01-

Not

2006-12-31

2005-12-31

VERKSAMHETENS INTÄKTER

Intäkter av anslag

1 122

166

1 046

454

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

1

54

935

58

518

Intäkter av bidrag

186

429

Finansiella intäkter

2

438

750

SUMMA

1 177

725

1 106

151

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Kostnader för personal och ledamöter

3

745 037

716 821

Kostnader för lokaler

15 579

15 374

Övriga driftkostnader

365 723

336 937

Finansiella kostnader

2

3 580

2 356

Avskrivningar och nedskrivningar

6, 7

67 128

65 763

SUMMA

1 197 047

1 137 251

VERKSAMHETSUTFALL

19 322

31 100

TRANSFERERINGAR

Medel som erhållits från statsbudgeten för

finansiering av bidrag

419 756

376 481

Lämnade bidrag

4

419 756

376 481

SALDO

0

0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING

5

19 322

31 100

53

2006/07:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

3.2 Balansräkning

(Belopp anges i tkr)

Not

2006-12-31

2005-12-31

TILLGÅNGAR

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Balanserade utgifter för utveckling

97

42

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2 747

3 525

SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

6

2 844

3 567

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader, mark och annan fast egendom

1 061 759

952 577

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2 444

3 106

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

106 165

104 292

Pågående nyanläggningar

18 869

118 809

SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

7

1 189 237

1 178 784

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i bostadsrättsföreningar

2 159

2 159

SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

8

2 159

2 159

FORDRINGAR

Kundfordringar

965

2 975

Fordringar hos andra myndigheter

9

18 729

17 759

Övriga fordringar

56

127

SUMMA FORDRINGAR

19 750

20 861

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Förutbetalda kostnader

26 897

25 710

Övriga upplupna intäkter

861

160

SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

10

27 758

25 870

AVRÄKNING MED STATSVERKET

11

82 582

105 645

KASSA OCH BANK

Behållning räntekonto i Riksgälden

12

148 835

58 882

Kassa, plusgiro och bank

30

30

SUMMA KASSA OCH BANK

148 865

58 912

SUMMA TILLGÅNGAR

1 308 031

1 184 508

54

FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2

(Belopp anges i tkr)

Not

2006-12-31

2005-12-31

SKULDER

MYNDIGHETSKAPITAL

Statskapital

13

142 583

141 981

Donationskapital

14

2 406

2 426

Balanserad kapitalförändring

15

754 815

785 895

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

5

19 322

31 100

SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL

880 482

899 202

AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

16

936

1 132

SUMMA AVSÄTTNINGAR

936

1 132

SKULDER M.M.

Lån i Riksgälden

17

272 731

132 666

Skulder till andra myndigheter

18

16 956

16 439

Leverantörsskulder

80 050

72 398

Övriga skulder

19

14 632

15 509

SUMMA SKULDER M.M.

384 369

237 012

PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Upplupna kostnader

33 007

36 179

Övriga förutbetalda intäkter

9 237

10 983

SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

20

42 244

47 162

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

1 308 031

1 184 508

STÄLLDA PANTER

inga

inga

ANSVARSFÖRBINDELSER

Se under avsnitt 3.5 Tilläggsupplysningar

och noter, avseende ledamöternas in-

komstgarantier och pensioner.

55

2006/07:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

3.3Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr)

Ingående

Årets till-

Totalt

Netto-

Utgående

2006-12-31

över-

delning

disp.

utgifter

över-

förings-

enligt

belopp

förings-

belopp

anslags-

belopp

/reserva-

direktiv

tion

Anslag 1:90:2, ramanslag

44 454

770 508

814 962

784 107

30 855

Riksdagens ledamöter och

partier m.m.

44 454

770 508

814 962

784 107

30 855

Anslag 1:90:3, ramanslag

(Not 21)

61 191

584 324

645 515

593 788

51 727

Riksdagens förvaltnings-

kostnader

Anslagspost 1

27 141

534 324

561 465

539 674

21 791

Anslagspost 2

34 050

50 000

84 050

54 114

29 936

Anslag 1:90:6, ramanslag

(Not 22)

109

170 200

170 309

164 629

5 680

Stöd till politiska partier

109

170 200

170 309

164 629

5 680

SUMMA TOTALT

105 754

1 525 032

1 630 786

1 542 524

88 262

Finansiella villkor:

Anslagskredit

Anslag 1:90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

23 115

Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

17 530

Anslagspost 1

16 030

Anslagspost 2

1 500

Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier

5 106

Redovisning mot inkomsttitel:

Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.

Bemyndiganden: Inga

56

FINANSIELL REDOVISNING 2006/07:RS2

3.4 Finansieringsanalys

(belopp anges i tkr)

2006-01-01

2005-01-01

Not

2006-12-31

2005-12-31

DRIFT

Kostnader

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag

Övriga intäkter

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder

Kassaflöde från/till drift INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar

Summa investeringsutgifter

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgälden

amorteringar

Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten

Försäljning av anläggningstillgångar

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

Förändring av kortfristiga fordringar och skulder

Kassaflöde från/till investeringar TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel från statsbudgeten

Summa medel som erhållits för finansiering av transfereringsverksamhet

Kassaflöde till/från transfereringsverksamhet FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

23

1 129 956

1 069 509

1 122 166

1 046 454

24

54 759

58 221

186

429

438

750

1 177 549

1 105 854

777

1 469

3 083

20 244

49 899

55 828

77 714

96 222

308

838

78 022

97 060

180 110

36 909

40 046

34 165

602

180

473

307

141 139

3 231

19 539

19 539

63 117

113 368

419 756

376 481

419 756

376 481

419 756

376 481

419 756

376 481

0

0

113 016

57 540

57

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

(Belopp anges i tkr)

2006-01-01

2005-01-01

Not

2006-12-31

2005-12-31

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV

LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början

46 733

10

807

Ökning (+)/minskning () av tillgodohavande i

89 953

35 537

Riksgälden

Ökning (+)/minskning () av avräkning med

23 063

22 003

statsverket

Summa förändring av likvida medel

113 016

57 540

LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT

66 283

46 733

58

FINANSIELL REDOVISNING

2006/07:RS2

3.5Tilläggsupplysningar och noter

(Belopp anges i tkr)

Redovisnings- och värderingsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Årsredovisningen är, med vissa undantag (RFS 2001:9), upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt tillhörande föreskrifter och allmänna råd. Riksdagsförvaltningen tillämpar inte lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Tillämpade värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en anskaffningskostnad på minst 10 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre redovisas som anläggningstillgångar. Detta gäller dock inte Förbättringsutgif- ter på annans fastighet som aktiveras om utgiften överstiger 100 000 kr.

Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livs- längden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar för egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för berörd fastighet.

Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska aktiveras eller inte vid tidpunkten då lån tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.

Tillämpade avskrivningstider

Avskrivningstid

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

3

år

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

5

år

Materiella anläggningstillgångar

3050 år

Byggnader, mark och annan fast egendom

Förbättringsutgifter på annans fastighet

310 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

310 år

Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän som införskaffades 2006 redo- visas inte som anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedömts vara kortare än tre år46.

46 Budgetbeslut 11/2006.

59

2006/07:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

Fordringar

Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning be- räknas bli betalt.

Periodavgränsningsposter

Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäk- ter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kr.

Myndighetskapital

Statskapitalet utgörs av konst och mark som finansierats med anslag. Dona- tionskapitalet utgörs av Villa Bonnier med konstföremål.

Avsättningar

Under posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avtalade pensioner till viss egen personal som har beviljats delpension. Pen- sioner till övriga tjänstemän vid riksdagsförvaltningen betalas genom Statens pensionsverk i likhet med andra statliga myndigheter och redovisas i deras balansräkning.

Skulder m.m.

Skulder har tagits upp med sina nominella belopp. Utländsk fordran/skuld omräknas enligt växelkursen på balansdagen.

Ledamöternas inkomstgarantier och pensioner

I stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lag (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lag (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6) regleras bl.a. ledamöternas in- komstgarantier och pensioner. Utgifterna för riksdagsledamöternas inkomst- garantier inkl. sociala avgifter och skatter 2007 beräknas uppgå maximalt till 56 miljoner kronor. Pensioner inklusive sociala avgifter och skatter beräknas uppgå till maximalt 61 miljoner kronor under 2007. Avsättningar för pensio- ner och inkomstgarantier har inte gjorts i redovisningen på grund av svårighe- ter att göra beräkningar av beloppen. Ett arbete har påbörjats för att fastställa beloppen.

Övrig information

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet 2.9 Organisa- tion och personal.

60

FINANSIELL REDOVISNING

2006/07:RS2

Verksamhetsförsäkring

RDF tecknade 2006 en verksamhetsförsäkring för egendom, konst, följdskada och ansvar med ett riskbelopp uppgående till 78 miljoner kronor.

Stabilisering av Riksgatans norra del

Utgifter för stabilisering av Riksgatans norra del på 3,7 miljoner kronor har bedömts som driftskostnad under 2006. För 2007 kan delar av projektets utgifter komma att aktiveras som anläggningstillgång.

Renovering av plenisalen

Teknisk utrustning i plenisalsbänkarna, nätverksutrustning samt en hiss är bokförda som investeringar och övrig renovering inklusive inredning som driftskostnad. Riksvapnet är bokfört som konstföremål.

61

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

Noter

2006

2005

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersätt-

ningar

Intäkter av hyror

27 404

31 061

Intäkter av försäljningsverksamhet

15 464

17 234

Övrigt

12 067

10 223

Summa

54 935

58 518

Minskningen av hyresintäkterna mellan 2005 och 2006 beror på den nya reformen om ledamöternas lägenheter i riksdagen som trädde i kraft den 2 oktober 2006. Minskningen av försäljningsintäkterna mellan 2005 och 2006 beror på minskade försäljningsintäkter för riksdagstrycket och Riksdag

Finansiella intäkter

Ränteintäkter från Riksgälden

348

684

Övrigt

90

66

Summa

438

750

Finansiella kostnader

Räntekostnader till Riksgälden

3 568

2 297

Övrigt

12

59

Summa

3 580

2 356

Not 3 Kostnader för personal och ledamöter

Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter)

415 846

398 077

Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter)

329 192

318 744

Summa

745 038

716 821

varav lönekostnader, exkl. sociala avgifter

465 923

442 468

Not 4 Lämnade bidrag

Stöd till politiska partier

164 629

164 613

Stöd till partigrupperna i riksdagen

241 438

197 854

Nordiska rådet

11 810

12 125

IPU

821

783

OSSE

806

790

Övrigt

252

316

Summa

419 756

376 481

62

FINANSIELL REDOVISNING

2006/07:RS2

2006

2005

Not 5 Årets kapitalförändring

Amorteringar

40 046

34 165

Avskrivningar

67 128

65 762

Förändring av periodiseringar

7 760

497

Summa

19 322

31 100

Kapitalförändringen visar främst en periodiseringsdifferens mellan de kostna- der/intäkter riksdagsförvaltningen redovisar och de utgifter/inkomster som avräknats statsbudgeten.

Not 6 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

IB Anskaffningar

32 646

32 646

Årets anskaffningar

97

Tidigare års avskrivningar

14 371

14 329

Tidigare års nedskrivningar

18 233

18 233

Årets avskrivningar

42

42

Bokfört värde

97

42

Rättigheter och andra immateriella anlägg-

ningstillgångar

IB Anskaffningar

4 737

3 899

Årets anskaffningar

212

838

Tidigare års avskrivningar

1 212

393

Årets avskrivningar

990

819

Bokfört värde

2 747

3 525

Summa bokfört värde materiella anläggnings-

tillgångar

2 844

3 567

63

2006/07:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

2006

2005

Not 7 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark

IB Anskaffningar

1 382 876

1 382 875

Överfört från Pågående nyanläggningar

134 944

Tidigare års avskrivningar

430 299

404 537

Årets avskrivningar

25 762

25 761

Bokfört värde

1 061 759

952 577

Taxeringsvärden

185 047

185 047

Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket

innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde.

Förbättringsutgifter på annans fastighet

IB Anskaffningar

6 950

6 950

Tidigare års avskrivningar

3 844

2 969

Årets avskrivningar

662

875

Bokfört värde

2 444

3 106

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

IB Anskaffningar

327 733

302 500

Överfört från Pågående nyanläggningar

15 324

Årets anskaffningar

27 387

39 930

Utrangeringar

19 747

14 697

Tidigare års avskrivningar

223 441

199 796

Årets avskrivningar

39 673

38 266

Korrigeringar av tidigare års avskrivningar

18 582

14 621

Bokfört värde

106 165

104 292

Pågående nyanläggningar

IB Anskaffningar

118 809

62 518

Årets anskaffningar

50 328

57 718

Avslutade

150 268

1 427

Bokfört värde

18 869

118 809

Summa bokfört värde materiella anläggningstill-

gångar

1 189 237

1 178 784

Not 8 Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde

2 159

2 159

uppskattat marknadsvärde

34 679

33 830

64

FINANSIELL REDOVISNING

2006/07:RS2

2006

2005

Not 9 Fordringar hos andra myndigheter

Mervärdesskattefordran

14 475

15 461

Övrigt

4 254

2 298

Summa

18 729

17 759

Not 10 Periodavgränsningsposter

Årskort flyg

5 572

6 484

SJ årskort

9 132

9 785

Övrigt

13 054

9 601

Summa

27 758

25 870

Not 11 Avräkning med statsverket

Ingående balans

105 645

83 642

Avräknat mot statsbudgeten:

Anslag

1 542 524

1 423 115

Avräknat mot statens centralkonto i Riksbanken:

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

1 354 832

1 280 505

Transfereringar m.m.

164 629

164 613

Utgående balans

82 582

105 645

Not 12 Behållning räntekonto i Riksgälden

Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto

135 483

129 490

Saldot på räntekontot består i huvudsak av lånemedel som tillförts

från Riksgälden för finansiering av anläggningstillgångar.

Kortsiktigt likviditetsbehov

134 000

174 142

Not 13 Statskapital

Ingående balans

141 981

80

Under året anskaffat statskapital

602

180

Under året omfört till statskapital

141 721

Utgående balans

142 583

141 981

Not 14 Donationskapital

Ingående balans

2 426

Under året omfört till donationskapital

2 777

Årets avskrivningar

20

Tidigare års avskrivningar

351

Utgående balans

2 406

2 426

65

2006/07:RS2

FINANSIELL REDOVISNING

2006

2005

Not 15 Balanserad kapitalförändring

Ingående balans

785 895

991 680

Föregående års kapitalförändring

31 080

61 638

Fört till statskapital

141 721

Fört till donationskapital

2 426

Utgående balans

754 815

785 895

Not 16 Avsättningar för pensioner och liknan-

de förpliktelser

Ingående avsättning

1 132

769

Årets pensionskostnad

198

748

Årets pensionsutbetalningar

394

385

Utgående avsättning

936

1 132

Not 17 Lån i Riksgälden

Ingående balans

132 666

129 922

Under året upptagna lån

180 111

36 909

Årets amorteringar

40 046

34 165

Utgående balans

272 731

132 666

Av riksdagen beviljad låneram

450 000

450 000

(enl. anslagsdirektiv)

Not 18 Skulder till andra myndigheter

Arbetsgivaravgift

11 953

11 807

Övrigt

5 003

4 632

Summa skulder till andra myndigheter

16 956

16 439

Not 19 Övriga skulder

Personalens källskatt

14 367

14 801

Övrigt

265

708

Summa övriga skulder

14 632

15 509

Not 20 Periodavgränsningsposter

Semesterlöner

17 356

19 764

Arbetsgivaravgifter, Kåpan, avtalspremier på

9 174

10 017

semesterlöner

Övrigt

15 714

17 381

Summa periodavgränsningsposter

42 244

47 162

66

FINANSIELL REDOVISNING

2006/07:RS2

2006

2005

Not 21 Anslag 1:90:3, Riksdagens förvaltningskost-

nader

Årets tilldelning består av:

Anslagsdirektiv

584 324

569 607

Indragning

14 400

Summa tilldelade medel

584 324

555 207

Not 22 Anslag 1:90:6, Stöd till politiska partier

Årets tilldelning består av:

Anslagsdirektiv

170 200

170 200

Summa tilldelade medel

170 200

170 200

Not 23 Kostnader

Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen

1 197 047

1 137 251

avgår avskrivningar

67 128

65 763

avgår årets förändringar av avsättningar för pensioner

905

363

avgår realisationsförlust

868

1 616

Summa

1 129 956

1 069 509

Not 24 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen

54 935

58 518

avgår realisationsvinster

176

297

Summa

54 759

58 221

67

2006/07:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

3.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter

(Belopp anges i tkr)

2006

2005

2004

2003

2002

Låneram hos Riksgälden

Beviljad låneram

450 000

450 000

450 000

350 000

192 800

Utnyttjad låneram under året

272 731

132 666

129 923

102 416

81 546

Kontokredit hos Riksgälden

Kontokredit hos Riksgälden

135 483

129 490

119 121

164 814

103 981

Maximalt utnyttjad

74 660

31 884

34 795

67 992

1 274

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter

54 935

58 518

58 119

58 792

56 820

Inget beräknat belopp i anslagsdirektivet

Anslagsdirektiv

Beviljad anslagskredit47

45 751

40 549

125 681

120 656

110 771

Utnyttjad anslagskredit under året

6 433

ANSLAGSSPARANDE

Ramanslag

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

30 855

44 454

22 350

28 703

42 624

Riksdagsförvaltningens förvaltnings-

kostnader

51 727

61 191

60 554

20 210

6 433

Riksdagens revisorer: avvecklingskostnader

0

738

Riksdagens revisorer

0

520

Summa anslagssparande

82 582

105 645

83 642

49 433

36 191

Anslagssparande Stöd till politiska

partier

5 680

109

5 478

9 718

5 363

Bemyndiganden

inga

inga

inga

inga

inga

Ränteintäkter (+) /kostnader ()

räntekonto

348

684

820

761

3 332

Driftskostnad per årsarbetskraft48

934

873

856

836

819

Årets kapitalförändring

19 322

31 100

61 638

63 516

64 402

Balanserad kapitalförändring

754 815

785 895

991 680

1 055 196

1 119 598

Personal (antal)

Medelantal kvinnor under året

381

375

366

363

368

Medelantal män under året

274

271

263

261

249

Medelantal anställda under året

655

646

629

624

618

Antal årsarbetskrafter

582

582

558

553

548

47Endast anslagen 1:90:2, 1:90:3 och 1:90:6 har anslagskredit.

48Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftskostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exkl. avskrivningar.

68

664 749 kr
742 552 kr
769 077 kr

2006/07:RS2

Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebo- lag samt ersättningar49 utbetalade av riksdagsförvaltningen under 2006.

Riksdagsstyrelsens ledamöter 31 december 2006

Per Westerberg (m), ordförande

Övriga uppdrag: Östsvenska Handelskammaren Service AB, ledamot

Ersättning:

1 057 544 kr

Britt Bohlin Olsson (s), ledamot

Ersättning:

779 242 kr

Lars Lindblad (m), ledamot

Ersättning:

685 621 kr

Leif Jakobsson (s), ledamot Övriga uppdrag: SBAB, ledamot SABO AB, ledamot

Ersättning:

Margareta Pålsson (m), ledamot

Övriga uppdrag: Länsstyrelsen Skåne, ledamot Högskolan Kristianstad, ledamot

Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Helsing- borg, suppleant

Ersättning:

Berit Andnor (s), ledamot

Ersättning:

193 228 kr50

Morgan Johansson (s), ledamot

Ersättning:

158 529 kr50

Hillevi Engström (m), ledamot

Övriga uppdrag: AB Sollentunahem, ordförande AB Dina försäkringar, suppleant

Ersättning:

662 210 kr

Roger Tiefensee (c), ledamot

Övriga uppdrag: Mälardalens högskola, ledamot

Ersättning:

663 045 kr

Johan Pehrson (fp), ledamot

Övriga uppdrag: Riksbanksfullmäktige, suppleant (fr.o.m. 2006-10-17)

Riksbankens Jubileumsfond, suppleant (fr.o.m. 2006-10-17)

Ersättning:

727 935 kr

Margareta Israelsson (s), ledamot

Övriga uppdrag: Mälardalens högskola, ledamot Socialstyrelsen, ledamot

Statens institutionsstyrelse, ledamot Brottsoffermyndighetens nämnd, suppleant

Ersättning:

640 990 kr

Kristina Zakrisson (s), suppleant Övriga uppdrag: Lantmäteriet, ledamot

Ersättning:

702 389 kr

Catharina Elmsäter-Svärd (m), suppleant Övriga uppdrag: Riksbanksfullmäktige, suppleant (fr.o.m. 2006-10-17)

Ersättning:

Tone Tingsgård (s), suppleant

Ersättning:

703 690 kr

Jan-Evert Rådhström (m), suppleant

Övriga uppdrag: Länsstyrelsens styrelse i Värm- land, ledamot

Sjöfartsverkets styrelse, ledamot

Ersättning:

654 732 kr

Karl Gustav Abramsson (s), suppleant Övriga uppdrag: Vilhelmina Bostäder AB, ordförande

Västerbotten Tele och Data AB, ordförande Styrelsen för Polismyndigheten i Västerbottens län, ordförande

Jordbruksverkets styrelse, ledamot

Ersättning:

673 927 kr

Alf Eriksson (s), suppleant

Övriga uppdrag: Kronofogdemyndigheten i Kalmar, ledamot (t.o.m. 2006-06-30) Gentekniknämnden, ledamot

Ersättning:

632 456 kr

Annika Qarlsson (c), suppleant

Ersättning:

654 808 kr

Allan Widman (fp), suppleant

Ersättning:

623 776 kr

Elisebeht Markström (s), suppleant Övriga uppdrag: Systembolaget AB, ledamot Kriminalvårdsstyrelsen, ledamot

Statens institutionsstyrelse, ledamot

Ersättning:

666 064 kr

Anders Forsberg, riksdagsdirektör

Ersättning:

1 063 751 kr

49Med ersättning avses arvoden (inklusive den skattepliktiga delen av bil- och traktaments- ersättningen) och kostnadsersättningar som utbetalats från riksdagsförvaltningen under räkenskapsåret 2006.

50Ersättningen avser perioden fr.o.m. 10 oktober 2006. Ledamoten var tidigare statsråd.

69

2006/07:RS2

4 Internrevisors rapport

70

2006/07:RS2

5 Bilaga till årsredovisningen

Redogörelse för behandlingen under 2006 av riksdagens skrivelser till riks- dagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen.

Riksmötet 2005/06

Rskr. nr 155 till riksdagsstyrelsen

2005/06:RS1 Säkerhetsskydd m.m. Motioner

Betänkande 2005/06:KU16 Protokoll 2005/06:74

Genomförda lagändringar (rskr. nr 154 till regeringen):

Lag (2006:127) om ändring i riksdagsordningen, lag (2006:128) om säker- hetsskydd i riksdagen och dess myndigheter, lag (2006:129) om ändring i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler, lag (2006:130) om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar, (2006:131) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsför- valtningen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 183 till riksdagsstyrelsen

2005/06:UU8 Vår relation till den muslimska världen i EU:s grannskapsom- råde

Motioner

Betänkande 2005/06:UU8 Protokoll 2005/06:92 Genomförda åtgärder:

Riksdagsskrivelsen anmäldes på riksdagsstyrelsen den 26 april 2005. Styrel- sen beslutade att ge riksdagsdirektören i uppdrag att informera berörda riks- dagsorgan och riksdagsförvaltningen om riksdagens beslut med anledning av utrikesutskottets betänkande 2005/06:UU8 (prot. 2005/06:9).

Skrivelsen är slutbehandlad.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 271 till riksdagsstyrelsen nr 269 till Riksrevisionens styrelse 2005/06:RRS10 Riksrevisionens årsredovisning för 2005 Betänkande 2005/06:FiU25

Protokoll 2005/06:124, 125

71

2006/07:RS2

BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN

Skrivelsen är slutbehandlad.

---------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. Nr 334 till riksdagsstyrelsen

2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid

Motioner

Betänkande 2005/06:KU 21

Protokoll 2005/06:133

Genomförda lagändringar (rskr. nr 335 till regeringen):

Lag (2006:885) om ändring i riksdagsordningen, lag (2006:886) om ändring i

riksdagsordningen, lag (2006:887) om ändring i lagen (1986:765) med in-

struktion för Riksdagens ombudsmän.

Genomförda åtgärder:

Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 juni 2006 att uppdra åt riksdagsdirektören

att bereda genomförandet av riksdagens beslut med anledning av konstitu-

tionsutskottets betänkande 2005/06:KU21 och därefter återkomma till styrel-

sen i frågan (prot. 2005/06:11). Riksdagsdirektören avrapporterade genomfö-

randearbetet i denna del vid riksdagsstyrelsens sammanträde den 15 novem-

ber 2006 (prot. 2006/07:2).

Skrivelsen är slutbehandlad.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 378 till riksdagsstyrelsen

2005/06:RS4 Ändringar av ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter

Motioner

Betänkande 2005/06:KU33

Protokoll 2005/06:142

Genomförda lagändringar (rskr. nr 379 och 380 till regeringen):

Lag (2006:992) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2006:994)

om ändring i riksdagsordningen (1974:153), lag (2006:995) om ändring i

lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsför-

valtningen och riksdagens myndigheter, lag (2006:996) om ändring i lagen

(1993:1426) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd, lag (2006:997)

om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och parti-

gruppernas arbete i riksdagen, lag (2006:998) om ändring i lagen (1994:1065)

om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lag (2006:993) om ändring i

skattebetalningslagen (1997:483), lag (2006:991) om ändring i lagen

(1991:359) om arvoden till statsråden m.fl.

Skrivelsen är slutbehandlad.

----------------------------------------------------------------------------------------------

72

BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN

2006/07:RS2

Rskr. nr 383 till riksdagsstyrelsen

2005/06:RS5 Ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvalt- ningen

Motioner

Betänkande 2005/06:KU39 Protokoll 2005/06:142

Genomförda lagändringar (rskr. nr 384 och 385 till regeringen):

Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdags- förvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, lag (2006:1000) om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, lag (2006:1001) om ändring i lagen (1998:1385) om Sveriges riksbank, lag (2006:1002) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvalt- ningen, lag (2006:1003) om ändring i lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

Skrivelsen är slutbehandlad.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Riksmötet 2006/07

Rskr. nr 22 till riksdagsstyrelsen (nr 23 till Riksdagens ombudsmän)

Prop. 2006/07:1 Tilläggsbudget 2 för 2006, Finansplanen p. 20 (ang. anslags- sparande på anslaget 90:4 Riksdagens ombudsmän)

Betänkande 2006/07:FiU11 Protokoll 2006/07:34

Skrivelsen är slutbehandlad.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 26 till riksdagsstyrelsen

2005/06:RS3 Riksdagen i en ny tid Motioner

Betänkande 2005/06:KU21, 2006/07:KU3, rskr. 2005/06:333 Protokoll 2006/07:35

Genomförda lagändringar (rskr. 25 och 2005/06:333 till regeringen): Lag (2006:1437) om ändring i riksdagsordningen

Genomförda åtgärder:

Riksdagsstyrelsen beslutade den 14 juni 2006 att uppdra åt riksdagsdirektören att bereda genomförandet av riksdagens beslut med anledning av konstitu- tionsutskottets betänkande 2005/06:KU21 och därefter återkomma till styrel- sen i frågan (prot. 2005/06:11). Riksdagsdirektören avrapporterade genomfö- randearbetet i denna del vid riksdagsstyrelsens sammanträde den 13 december 2006 (prot. 2006/07:3).

Skrivelsen är slutbehandlad.

---------------------------------------------------------------------------------------------

73

2006/07:RS2

BILAGA TILL ÅRSREDOVISNINGEN

Rskr. nr 50 till riksdagsstyrelsen (nr 51 till Riksdagens ombudsmän, 52 till Riksrevisionens styrelse)

Prop. 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 1 Rikets styrel- se, redogörelse 2005/06:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verk- samhetsåret 2005. I budgetpropositionen ingår även förslag till lag om änd- ring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigrupper- nas arbete i riksdagen.

Motioner

Betänkande 2006/07:KU1 Protokoll 2006/07:40

Genomförda lagändringar (rskr. nr 46 och 47 till regeringen):

Lag (2006:1439) om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsleda- möternas och partigruppernas arbete i riksdagen, lag (2006:1523) om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsför- valtningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, lag (2006:1438) om ändring i lagen (1993:1426) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.

Skrivelsen är slutbehandlad.

----------------------------------------------------------------------------------------------

Rskr. nr 57 till riksdagsstyrelsen (nr 58 till Riksrevisionens styrelse)

Prop. 2006/07:1 utgiftsområde 7 punkt 9 ramanslag 8:5 Riksrevisionen: Inter- nationellt utvecklingssamarbete

Betänkande 2006/07:UU2 Protokoll 2006/07:40, 43 Skrivelsen är slutbehandlad.

74

2006/07:RS2

Elanders, Vällingby 2007

75