Redogörelse till riksdagen

2007/08:RRS10

Riksrevisionens styrelses redogörelse angående Riksrevisionens årsredovisning för 2007

Till riksdagen

Riksrevisionens styrelse överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2007. Enligt 12 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska styrelsen besluta om årsredovisning för myndigheten. Årsredovisningen har vid sammanträde den 20 februari 2008 fastställts av styrelsen.

Stockholm den 20 februari 2008

På Riksrevisionens styrelses vägnar

Eva Flyborg

Anna Aspegren

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eva Flyborg (fp), Anne-Marie Pålsson (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén Finné (m), Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Rose-Marie Frebran (kd), Leif Pettersson (s) och Lennart Hedquist (m).

Grundläggande bestämmelser

12 kap. 7 § regeringsformen

3 kap. 8 §, 8 kap. 1214 §§ och 9 kap. 8 § riksdagsordningen

Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen

Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag av samtliga styrelseledamöter och myndighetens chefer.

Innehållsförteckning

Till riksdagen1

Grundläggande bestämmelser2

Innehållsförteckning3

Riksrevisorernas inledning5

Resultatredovisning 20077

Verksamhetens resultat7

Ekonomisk översikt8

Verksamhetens kostnader8

Finansiering9

Anslag10

Avgifter för internationell uppdragsverksamhet11

Avgifter för årlig revision11

Räntekontot12

Fördelning av årsarbetskrafter på verksamhetsgrenar och stödverksamhet och övrig administration12

Driftskostnader per årsarbetskraft13

Utgifter för omställningsverksamheten 200313

Årlig revision14

Målsättning för verksamheten14

Resultat och bedömning14

Effektivitetsrevision17

Målsättning för verksamheten17

Resultat och bedömning18

Internationell verksamhet24

Internationell revision, samverkan och kontakter24

Internationellt utvecklingssamarbete25

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet28

Resultat och bedömning28

Övrig avrapportering och externa kontakter30

Övrig avrapportering30

Externa kontakter31

Revisionens efterarbete32

Resultat och bedömning33

Styrelsen34

Styrelsens behandling av granskningarna34

Styrelsens övriga arbete34

Vetenskapliga rådet35

Kompetens och personal36

Kompetens36

Personal38

Sjukfrånvaro39

Resultat och bedömning39

Sammanställning över väsentliga uppgifter41

Finansiell redovisning42

Resultaträkning42

Balansräkning43

Anslagsredovisning45

Redovisning mot anslag45

Redovisning mot inkomsttitel45

Redovisning mot bemyndiganden45

Finansieringsanalys46

Tilläggsupplysningar och noter49

Tillämpade redovisningsprinciper49

Värderingsprinciper50

Noter51

Uppgifter om ledande befattningshavare56

Styrelseledamöters och suppleanters uppdrag 200756

Ersättningar och förmåner som utbetalats under 200757

Framtida åtaganden58

Riksrevisorernas inledning

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Riksrevisionen ska genom oberoende revision bidra till demokratisk insyn och medverka till god resurshushållning och effektiv förvaltning i staten.

Under Riksrevisionens första år har vi arbetat med utveckling av organisation och arbetsformer verksamheten har varit i ett uppbyggnadsskede. Detta har inneburit att vi inte till fullo utnyttjat de resurser som riksdagen anvisat.

Målet för 2007 var att prioritera granskningsverksamheten. I prioriteringen låg att de administrativa kostnaderna skulle minska dels genom att överföra resurser från stödverksamheten till granskningsverksamheten, dels genom att bli mer kostnadseffektiva i vår verksamhet. Frigjorda resurser från stödverksamheten skulle användas för att öka kvaliteten i vår effektivitetsrevision. Vi valde därför att inte öka målet för antalet rapporter utan att i stället ge mera resurser till granskningarna för att dessa skulle bli bredare, djupare och djärvare.

Vi har nått våra mål och utnyttjat tilldelade resurser. Vi har minskat de administrativa kostnaderna till förmån för effektivitetsrevision. Riksrevisionen har under 2007 lämnat beslutsunderlag rörande väsentliga delar av den statliga verksamheten. Antal granskningsrapporter som slutförts under 2007 var 30, vilket överensstämmer med den målsättning som fastställts. De granskningar som vi publicerat under 2007 har avsett mer komplicerade områden än tidigare. Vi har också valt att lägga mer resurser på riktad områdesbevakning en utveckling som krävt mer granskning och ökat behovet av särskild kompetens och kvalitetssäkring. Vi har tillfört granskningen kompetens både genom att utveckla och rekrytera personal och genom att i högre grad anlita externa specialister.

Vi har nått våra mål även inom årlig revision. Revisionsberättelser har lämnats i rätt tid och enligt god revisionssed. En bra grund har också lagts för de revisionsberättelser som ska lämnas 2008 avseende räkenskapsåret 2007. Årlig revision har också genom ökad operativ tid nu vänt ett underskott i den avgiftsbelagda verksamheten till ett överskott. Detta har kunnat ske trots en relativt hög personalomsättning.

Utvecklingssamarbetet med nationella revisionsorgan i ett antal utvecklingsländer har under 2007 bedrivits som samarbetsprojekt i södra Afrika, Centraleuropa och på Balkan. Våra insatser leder till resultat och får stort gensvar hos de revisionsmyndigheter vi samarbetar med. Vårt internationella samarbete i övrigt prioriteras i första hand med utgångspunkt i granskningsverksamhetens behov av att ta del av nya kunskaper och erfarenheter i vår omvärld.

Våra administrativa funktioner har arbetat med att utveckla och effektivisera sina respektive verksamheter och har därvid bidragit till minskningen av Riksrevisionens samlade administrativa kostnader.

Under 2007 har vi inriktat oss på åtgärder som syftar till att öka effekterna av vår verksamhet. Det gäller såväl för granskningsverksamheten som för den internationella verksamheten. De tematiska granskningsinriktningarna har fått ett tydligare genomslag i vår organisation och i de granskningar som genomförs. Granskningsmetoder och formerna för den gemensamma kvalitetssäkringen har utvecklats, och vi har lagt ökad vikt vid hur vi kommunicerar våra resultat med omvärlden. Under 2007 publicerade vi vår första uppföljningsrapport där åtgärder vidtagna till följd av vår granskning beskrivs.

Vi kan se tillbaka på ett framgångsrikt 2007. Under året har vi uppnått våra verksamhetsmål och samtidigt höjt kvaliteten i myndighetens arbete. Dessa framgångar har vi nått tack vare våra medarbetares kompetens och goda arbetsinsatser.

Resultatredovisning 2007

Riksrevisionens uppgifter framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. samt av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Riksrevisionen ska årligen granska myndigheternas årsredovisning (årlig revision) och granska om staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet.

Verksamhetens resultat

Riksdagen har lagt fast uppgifterna för Riksrevisionen i regeringsformen och i annan lagstiftning. Uppgiften att granska hela verkställighetskedjan och förse riksdagen och regeringen med ett kvalificerat beslutsunderlag ställer höga krav på myndigheten.

Riksrevisionen ska, enligt 3 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, för riksdagen redovisa verksamhetens mål och de resultat som uppnåtts. Av 2 § samma lag framgår vidare att Riksrevisionen i sin verksamhet ska eftersträva hög effektivitet och iaktta god hushållning. I denna resultatredovisning redovisas de resultat som uppnåtts under verksamhetsåret 2007. Riksrevisionen redovisar även en bedömning av hur verksamheten har utvecklats. Nyheter i årets resultatredovisning är att redovisningen av prestationer och kostnader inom verksamhetsgrenen effektivitetsrevision har utvecklats så att vi redovisar styckkostnader för publicerade granskningar.

I ett nytt avsnitt i resultatredovisningen redovisas även den årliga rapporten, uppföljningsrapporten, övrig avrapportering samt våra externa kontakter.

Riksrevisionen lämnar i Årliga rapporten (RiR 2007:14) en samlad presentation av de viktigaste iakttagelserna som gjorts inom såväl effektivitetsrevision som årlig revision. Riksrevisionen publicerade våren 2007 en första uppföljningsrapport. I denna redovisas regeringens, granskade myndigheters och bolags åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter. En uppföljningsrapport ska publiceras årligen.

Inom ramen för den internationella verksamheten har Riksrevisionen haft uppgiften dels att företräda Sverige inom området statlig revision, dels att genomföra internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionen har lett arbetet med att utveckla internationella revisionsriktlinjer för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Myndigheten biträdde under året även Europeiska revisionsrätten vid dess granskningar i Sverige. Inom det internationella utvecklingssamarbetet pågick sex projekt under 2007. Dessutom har ytterligare ett samarbetsprojekt påbörjats under hösten.

Ekonomisk översikt

I den ekonomiska översikten sammanfattas verksamhetens ekonomiska resultat.

Verksamhetens kostnader

Riksrevisionen har i tidigare årsredovisningar redovisat sin verksamhet inom tre verksamhetsgrenar årlig revision, effektivitetsrevision samt internationell verksamhet. I årsredovisningen för 2007 redovisas i ett nytt kapitel även kostnader för övrig avrapportering och externa kontakter. Kostnader för denna verksamhet har tidigare år huvudsakligen redovisats som effektivitetsrevision eller gemensamma kostnader1.

Inför 2007 fastställdes ett mål att myndighetens operativa tid2 skulle öka med fem procent samt att de gemensamma kostnaderna3 (administrativa kostnader) skulle minska med tre procent. I samband med detta skulle också tidsanvändningen inom myndigheten ses över med sikte på att öka den operativa tiden. Vi har också gått igenom aktiviteter som redovisats som internt stöd för att avgöra om några av dessa ska redovisas som operativ verksamhet. I några fall har detta inneburit att en aktivitet som tidigare definierades som gemensam kostnad nu redovisas som operativ verksamhet. Hanteringen av granskningar i styrelsen är ett sådant exempel. Vägledningen för tidredovisning har också förtydligats för att underlätta och förbättra kvaliteten på tidrapporteringen.

Vi har uppnått målet för den operativa tiden4 genom att den ökat till 63 (58) procent. De gemensamma kostnaderna har minskat från 170,5 till 166,4 miljoner kronor en minskning med 2,4 procent. I gemensamma kostnader ingår ett nettobelopp på ca 4 miljoner kronor som är en retroaktivt debiterad pensionskostnad som avser åren 20032006 och som redovisas som en periodavgränsningspost i årsredovisningen.

Verksamhetens kostnader inklusive transfereringar uppgår till sammanlagt 335 (313) miljoner kronor. De gemensamma kostnaderna är fördelade till verksamhetsgrenarna samt prestationer i det nya kapitlet Övrig avrapportering och externa kontakter.

Kostnaderna för årlig revision har ökat något jämfört med 2006. Kostnadsökningen beror i huvudsak på ökade konsult- och resekostnader med 2,3 miljoner kronor.

Kostnaderna för effektivitetsrevision har ökat med drygt 18 miljoner kronor. Detta är en följd av den ökade satsningen på granskningsverksamheten. Satsningen har inneburit att vi rekryterat både generalister och specialister. Därutöver har vid behov externa specialister anlitats.

Kostnaderna för den internationella verksamheten har minskat med knappt fem miljoner kronor. Minskningen är hänförlig till en nedgång inom det internationella utvecklingssamarbetet samt att övriga delar inom den internationella verksamheten redovisar minskade kostnader.

Den tillkommande redovisningen Övrig avrapportering och externa kontakter redovisar en ökning på nästan nio miljoner kronor. Flera av de aktiviteter som redovisas här är nya för året, vilket förklarar ökningen.

Den samlade effekten av ovan beskrivna förändringar är att vi nu bedriver verksamheten på en nivå som i stort motsvarar det anslag som anvisas myndigheten.

Finansiering

Riksrevisionens verksamhet finansieras med anslaget 90:1 Riksrevisionen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. Det internationella utvecklingssamarbetet inom verksamhetsgrenen internationell verksamhet finansieras med anslaget 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. En mindre del av den internationella verksamheten finansieras med avgifter.

Anslag

Riksdagen beslutar om anslag för Riksrevisionens verksamhet. I tabellen nedan redovisas disponibla anslag, utfall samt anslagssparande för budgetåret 2007.

Anslag

(tkr)

Ingående anslags-sparande

Anvisade medel

Indragning av anslags-sparande

Årets utfall

Utgående anslags-sparande

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 90:1 Riksrevisionen (ramanslag)

18 473

282 538

10 073

283 987

6 951

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete (ramanslag)

2 692

40 000

1 492

36 773

4 427

Summa

21 165

322 538

11 565

320 760

11 378

För budgetåret 2006 redovisades ett anslagssparande på sammanlagt
21,2 miljoner kronor. Riksrevisionen har beslutat i enlighet med 4 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen att myndigheten ska föra bort som indragning det anslagssparande som vid slutet av budgetåret 2006 översteg tre procent av anslagsbeloppet för respektive anslag. Indragningen genomfördes i maj 2007. För 2007 redovisas ett sammanlagt anslagssparande på 11,4 miljoner kronor.

Utgifterna på anslaget 90:1 Riksrevisionen överstiger 2007 anvisade medel, vilket innebär att en del av det ingående anslagssparandet (ca 2 miljoner kronor) tagits i anspråk för att finansiera verksamheten under 2007.

Riksrevisionen gör bedömningen att verksamhetens omfattning därmed motsvarar anslagsutrymmet.

För anslaget 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete har 92 procent av anslaget utnyttjats. Nedgången jämfört med 2006 beror framför allt på att projektet i Moçambique avslutades i början av 2007. Uppdragen under första hälften av verksamhetsåret 2007 kom inte upp till samma nivå som 2006. Under andra halvåret ökade dock verksamhetens omfattning och ligger på samma nivå som föregående år.

Riksrevisionen gör bedömningen att verksamhetens omfattning därmed motsvarar anslagsutrymmet.

Avgifter för internationell uppdragsverksamhet

Riksrevisionen bedriver även avgiftsfinansierad internationell verksamhet i mindre omfattning. Riksrevisionen har under 2007 bedrivit denna verksamhet inom endast två uppdrag. Verksamheten ska bedrivas med full kostnadstäckning.

Internationell uppdragsverksamhet 20052007

(tkr)

2007

2006

2005

Intäkter

2 2205

2 699

2 658

Kostnader

1 785

2 437

4 585

Årets överskott

435

262

1 927

Balanserat överskott

6 486

6 224

8 151

Uppdragsverksamheten uppvisar ett överskott på sammanlagt på 435 000 kronor under 2007. Uppdraget i Malawi som svarat för den större delen av denna verksamhet har avslutats under 2007.

Avgifter för årlig revision

Riksrevisionen ska sedan den 1 januari 2004 ta ut avgift6 för årlig revision samt för revision i de fall som avses i aktiebo-lagslagen (2005:551) och stiftelselagen (1994:1220). Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäck-ning uppnås. Riksdagen har beslutat om vilken tidtaxa som ska tillämpas. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Riksrevisionen redovisar inkomsterna mot inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision och disponerar således inte avgifterna.

Av tabellen nedan framgår att den avgiftsbelagda verksamheten uppvisar ett överskott för 2007. Riksrevisionen framförde i årsredovisningen för 2006 att tidsanvändningen inom myndigheten skulle ses över med sikte på att öka andelen fakturerad tid i förhållande till total tid inom verksamheten. Resultatet av översynen fick till effekt att den fakturerade tiden har ökat från 96,9 till 98,4 procent av den fakturerbara tiden. Samtidigt har den operativa tiden ökat från 69,3 till 72,6 procent. En annan bidragande faktor till det positiva resultatet är att de gemensamma kostnaderna för myndigheten under 2007 har minskat.

Resultat årlig revision 20052007

(tkr)

2007

2006

2005

Intäkter

132 215

120 538

121 148

Kostnader

125 051

122 839

120 6917

Årets resultat

7 164

2 301

457

Balanserat underskott

3 603

1 302

1 759

Räntekontot

Räntekontot i Riksgäldskontoret används för de medel som myndigheten disponerar i sin verksamhet. Vid ingången av 2007 uppgick saldot på räntekontot till 30,8 miljoner kronor. Av dessa utgjorde 12,0 miljoner kronor anslagssparande som översteg tre procent av anvisade medel.

Vid utgången av 2007 uppgår saldot på räntekontot till 26,3 miljoner kronor en minskning med 15 procent. Minskningen förklaras främst av ett minskat anslagssparande.

Fördelning av årsarbetskrafter på verksamhetsgrenar och stödverksamhet och övrig administration

Av sammanställningen av väsentliga uppgifter framgår att antalet årsarbetskrafter för verksamhetsåret 2007 var 287, en minskning i förhållande till 2006 med netto sex årsarbetskrafter. Minskningen fördelar sig på verksamhetsgrenar, stödverksamhet och övrig administration enligt följande:

Som framgår svarar stödverksamhet och övrig administration för den största delen av minskningen i totala antalet årsarbetskrafter. Här ingår personalens kompetensutveckling, verksamhetsutveckling, förvaltning av processer samt övrig administration. Av dessa har verksamhetsutveckling minskat i jämförelse med 2006 då en större organisationsöversyn genomfördes. En annan bidragande orsak till minskningen av årsarbetskrafter inom stödverksamheten är att såväl effektivitetsrevisorer som årliga revisorer under året använt mindre tid för interna prestationer (stödverksamhet och administration) och mer tid till granskning. Den operativa tiden har ökat.

Driftskostnader per årsarbetskraft

Sammanställningen av väsentliga uppgifter visar att driftskostnaderna per årsarbetskraft har ökat med ca tio procent under 2007 jämfört med 2006. I driftskostnader ingår kostnader för personal, kostnader för lokaler och övriga driftskostnader.

Kostnaderna för personal har ökat med nio procent. I kostnader för personal ingår förutom lönekostnader och sociala avgifter bland annat kostnader för rekrytering, friskvård och kursavgifter. Den största delen av ökningen inom denna grupp utgörs av sociala avgifter inklusive pensionskostnader. Avgångarna under 2007 har inneburit att kostnaderna för rekrytering (ersättningsrekrytering) och annonsering har ökat. En satsning på friskvård har också bidragit till den sammanlagda ökningen på nio procent.

Utgifter för omställningsverksamheten 2003

Enligt finansutskottets betänkande 2003/04:FiU2 skulle Riksrevisionen kunna belasta anslaget, 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (senast uppfört på statsbudgeten 2003 under utgiftsområde 2), med utgifter som uppstod i samband med avveckling av personal. Skälet var att de totala kostnaderna inte var kända när anslaget för Riksrevisionen beräknades.8 I slutet av 2004 upphörde möjligheterna att belasta anslaget 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader, varför de kvarstående utgifterna som helhet belastar anslaget 90:1 Riksrevisionen.

Omställningsutgifter 20052007

(tkr)

2007

2006

2005

Utgifter

1 324

1 656

1 682

Avräknat anslag 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader

-

Avräknat anslag 90:1 Riksrevisionen

1 324

1 656

1 682

Omställningskostnader efter 2003 redovisas löpande som gemensamma kostnader inom myndigheten.

Årlig revision

Enligt 5 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska granskningen av årsredovisningen genomföras enligt god revisionssed. Granskningen syftar till att bedöma dels om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, dels om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter.9

Riksrevisionen ska enligt 3 § samma lag granska årsredovisningen för

Efter varje räkenskapsår avslutas revisionen med en revisionsberättelse.

Om delårsrapport lämnas ska den granskas med undantag för prognoser. Den översiktliga granskningen av en delårsrapport avslutas med revisorsintyg.

Av 1 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. framgår att Riksrevisionen får utse revisorer i statliga bolag och stiftelser10. Riksrevisionen har dessutom till och med räkenskapsåret 2007 i uppdrag att utse revisor i samordningsförbund11.

Målsättning för verksamheten

Målet för den årliga revisionen är att i enlighet med god revisionssed och i tid avlämna revisionsberättelser avseende årsredovisning för de granskningsobjekt som omfattas av lagen om statlig revision. Grundläggande för all årlig revision är en bedömning av risken för väsentliga fel i årsredovisningen. Det är denna risk som avgör inriktning och omfattning av revisionen.

Resultat och bedömning

Måluppfyllelse

Riksrevisionen har under året lämnat revisionsberättelser för totalt 260 myndigheter och revisorsintyg avseende delårsrapporter för 84 myndigheter. Granskningen har omfattat de objekt som anges i lag och har genomförts i tid och i enlighet med god revisionssed.

Revisionsberättelser m.m. 20052007

(antal)

2007

2006

2005

Revisionsberättelser (avser årsredovisningar)

- varav invändningar

260

11

257

16

278

12

Revisorsintyg (avser delårsrapporter)

varav invändningar

84

2

119

2

121

5

Revisionsrapporter

52

67

63

Granskningen avseende räkenskapsåret 2006 resulterade i att elva myndigheter fick revisionsberättelse som avviker från standardutformning (invändning). En invändning innebär att Riksrevisionen funnit väsentliga fel i årsredovisningen. Invändningarna för dessa myndigheter i revisionsberättelserna 2007 avsåg olika förhållanden exempelvis överskridande av anslag, överskridande av befogenheter och brister i periodisering av kostnader.

I 52 fall lämnades revisionsrapporter till myndighetens ledning. Revisionsrapport lämnas när det finns väsentlig information som ska komma till styrelsens och/eller (om styrelse saknas) myndighetschefens kännedom och som i regel kräver åtgärder från myndighetens sida. Om revisionsberättelse innehåller invändning ska den alltid följas av revisionsrapport. När iakttagelserna inte är av den karaktären att de behöver komma till högsta ledningens kännedom lämnas som regel en revisionspromemoria eller en muntlig avrapportering. Riksrevisionens samlade bedömning av den finansiella redovisningen inom statsförvaltningen var att den i stort fungerat väl under räkenskapsåret 2006.

Riksrevisionen förordnar auktoriserade revisorer som genomför revision av statliga bolag och stiftelser bildade av staten. För 2007 förordnades revisorer i 27 bolag och 6 stiftelser. Vad gäller granskning av bolag och stiftelser medverkade de förordnade auktoriserade revisorerna från Riksrevisionen i så kallad gemensam revision12 med stämmovald revisor. För fyra av stiftelserna bildade av staten lämnades revisionsberättelse som avviker från revisionsberättelsens standardutformning. Orsaken var att det inte varit möjligt att fastställa om stiftelserna agerat inom ramen för stiftelselagen och stiftelseförordnandet när stiftelserna tidigare år överfört kapital till bolag.

Regeringen redovisade i Årsredovisning för staten för 2006 de invändningar som Riksrevisionen lämnat.13 I budgetpropositionen för 2008 har regeringen redovisat åtgärder och kommentarer med anledning av dessa invändningar.

Kvalitetssäkring och kvalitetskontroll

Inom Riksrevisionen finns ett internt råd som ska bidra till kvalitetssäkringen av den årliga revisionen. Rådet har till uppgift att lämna sin bedömning av iakttagelser som är av principiell betydelse eller som skulle kunna föranleda en revisionsberättelse respektive ett revisorsintyg som avviker från standardutformning. Rådet har även till uppgift att i efterhand genomföra kvalitetskontroll av årlig revision. Under 2007 genomfördes sådana kontroller av utförd revision vid 16 myndigheter avseende revisionsåret 2006. Samtliga bedömdes uppfylla beslutade kvalitetskrav. En intern vägledning finns som är ett viktigt verktyg för verksamheten inom årlig revision. Utveckling av kvalitetsarbetet har även skett i form av en uppdatering av denna vägledning.

Kostnader

Fördelning av kostnader mellan olika typer av granskningsobjekt 20052007

(tkr)

2007

2006

2005

Myndigheter

113 789

112 565

116 113

Affärsverk

2 756

3 004

3 218

Bolag och stiftelser

5 670

4 937

4765

Övriga organisationer

2 836

2333

1 329

Summa

125 051

122 839

125 424

Förbrukade timmar inom årlig revision 20052007

2007

2006

2005

Myndigheter

104 146

105 261

109 127

Affärsverk

2 476

2 894

2 968

Bolag och stiftelser

4 688

4 075

3 929

Övriga organisationer

1 081

1 585

1 175

Summa

112 392

113 814

117 199

Kostnaderna för årlig revision har ökat med knappt två procent jämfört med 2006. Kostnadsökningen beror i huvudsak på ökade konsult- och resekostnader med 2,3 miljoner kronor. Lönekostnaderna (inklusive högre sociala avgifter) har ökat med 1,6 miljoner kronor medan de gemensamma kostnaderna minskat med 1,8 miljoner kronor inom verksamhetsgrenen.

Den dominerande delen av årlig revision, revision av myndigheter, ligger på i stort sett samma nivå 2007 som 2006. Revision av bolag och stiftelser har ökat genom en inriktning och koncentration på färre bolag där en mer kraftfull insats genomfördes. Revision av samordningsförbunden som redovisas inom Övriga organisationer genomförs till stor del med externa resurser, vilket förklarar skillnaden mellan kostnader och antal timmar.

Effektivitetsrevision

Av 4 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. framgår att effektivitetsrevision främst ska ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt men får också avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Riksrevisionens granskningsmandat omfattar den verksamhet som bedrivs av regeringen, Regeringskansliet, domstolarna, förvaltningsmyndigheterna under regeringen, riksdagens förvaltning, myndigheterna under riksdagen samt Kungl. Slottsstaten och Kungl. Djurgårdens Förvaltning. Mandatet omfattar även den verksamhet som bedrivs i aktiebolag om verksamheten är reglerad i lag eller annan författning eller om staten som ägare har ett bestämmande inflytande över verksamheten. Stiftelser får granskas om staten bildat stiftelsen eller förvaltar den. Dessutom omfattar mandatet statliga bidrag med redovisningsskyldighet gentemot staten eller om särskilda villkor meddelats för hur pengarna ska användas. Slutligen får handläggningen av arbetslöshetsersättning hos a-kassorna granskas.

Grundläggande utgångspunkter för Riksrevisionens effektivitetsrevision är att den

Effektivitetsrevisionen bedrivs främst i följande steg: områdesbevakning, förstudie och granskning. Uppföljning och extern kommunikation av granskningsresultatet redovisas i kapitlet Övrig avrapportering och externa kontakter.

Målsättning för verksamheten

I Riksrevisionens granskningsplan läggs inriktningen av effektivitetsrevisionen fast i form av ett antal granskningsinriktningar. Dessa är långsiktiga, vilket möjliggör kraftsamling och kompetensuppbyggnad. Syftet är att skapa bredd och djup genom ett antal granskningar inom väsentliga områden. Härutöver finns utrymme för att genomföra granskningar som bedömts vara särskilt angelägna även om de inte faller inom ramen för beslutade inriktningar.

Med utgångspunkt i granskningsplanens inriktningar planeras de enskilda granskningarna. Dessa framgår av verksamhetsplanen. Målet för effektivitetsrevisionen var enligt verksamhetsplanen för 2007 att slutföra minst 30 granskningsrapporter med hög kvalitet och huvudsakligen inom inriktningarna. Strävan har varit att öka kvaliteten genom att bland annat i ökad utsträckning täcka in hela verkställighetskedjan samt att granska effekter och resultat. Under 2007 har även prioriterats att utveckla det sätt på vilket Riksrevisionen för ut resultatet av effektivitetsrevisionens arbete.

Enligt granskningsplanen för 2007 skulle granskningarna huvudsakligen bedrivas inom nedanstående granskningsinriktningar:

Resultat och bedömning

Måluppfyllelse

Riksrevisionen har under året slutfört 30 granskningsrapporter, vilket innebär att det kvantitativa mål som sattes upp i verksamhetsplanen för 2007 har nåtts.

Antalet granskningsrapporter 2005200714

2007

2006

2005

Mål

30

35

30

Resultat

30

31

30

I det följande ges exempel på granskningar som publicerats under 2007.

Inom granskningsinriktningen Offentliga finanser har sju granskningar slutförts. Rapporterna avser till exempel hur regeringen bereder och redovisar skatteutgifter (RiR 2007:3), följer upp kommunernas ekonomi (RiR 2007:16), analyserar finanspolitikens långsiktiga hållbarhet (RiR 2007:21) samt redovisningen av budgeteffekter (RiR 2007:26).

Vidare har en omfattande verksamhet bedrivits inom inriktningen Hoten mot samhället. Under året har rapporter om beredskapen för kärnkraftsolyckor (RiR 2007:4), säkerheten vid vattenkraftdammar (RiR 2007:9), statens insatser för att hantera omfattande elavbrott (RiR 2007:17) samt beredskapen för kriser i betalningssystemet (RiR 2007:28) publicerats.

De statliga bolagen och stiftelserna har behandlats i flera granskningar. Bland annat har Riksrevisionen publicerat granskningsrapporter om regeringens beredning av förslag om försäljning av sex bolag (RiR 2007:8), Almi Företagspartners samhällsuppdrag (RiR 2007:15) samt Vattenfall med vind i ryggen? (RiR 2007:29). De statligt bildade stiftelserna har behandlats i två granskningar rörande stiftelsernas årsredovisningar (RiR 2007:27) respektive kapitalförvaltning (RiR 2007:30).

Under 2007 har en granskningsrapport om funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga publicerats inom inriktningen Staten och arbetsmarknaden. Vidare pågår ytterligare ett antal förstudier och granskningar inom inriktningen bland annat avseende nedsättning av socialavgifter och start av näringsverksamhet.

Inriktningen Hållbarheten i transfereringssystemen har resulterat i en slutförd granskning av Försäkringskassans hantering av arbetsskadeförsäkringen (RiR 2007:32). Flera förstudier har påbörjats.

Medborgarperspektivet har berörts explicit i några granskningsrapporter: Den största affären i livet tillsyn över fastighetsmäklare (RiR 2007:7), Tas sjukskrivnas arbetsförmåga till vara? Försäkringskassans kontakter med arbetsgivare (RiR 2007:19), Statens insatser vid anmälningar av vårdskador Kommer patienten till tals? (RiR 2007:23) samt Vägverkets körprov lika för alla? (RiR 2007:6). Inom inriktningen Sverige i EU pågår en granskning av EU:s gårdsstöd.

Inom ramen för inriktningen Förvaltningens interna styrning och kontroll har en granskning av myndighetsstyrelser med fullt ansvar (RiR 2007:25) publicerats. Vad gäller Informationskvalitet i staten utgjorde publiceringen av granskningsrapporten Regeringens styrning av informations-säkerhetsarbete i den statliga förvaltningen (RiR 2007:10) avslutningen på en serie granskningar avseende informationssäkerhet. Frågor kring regeringens styrning, uppföljning och rapportering till riksdagen har berörts i ett antal av de gransknings-rapporter som publicerats under 2007.

Några av de rapporter som publicerats under 2007 hör inte till någon enskild inriktning. Här kan nämnas ett par granskningar avseende bistånd, det vill säga Oegentligheter inom bistånd (RiR 2007:20) och Bistånd genom budgetstöd (RiR 2007:31) samt Statlig tillsyn av bostad med särskild service enligt LSS (RiR 2007:1).

Sammanfattningsvis kan konstateras att vi i huvudsak har följt vår beslutade inriktning.

Kvalitetssäkring

Riksrevisionen har en för effektivitetsrevision gemensam och enhetlig modell för kvalitetssäkring. Huvudansvaret för kvalitetssäkringen har projektet och den ansvarige projektbeställaren för varje granskning. Under genomförandet av en granskning sker en särskild kvalitetssäkring vid tre tillfällen under processens gång.

Syftet med den särskilda kvalitetssäkringen är, förutom att säkerställa att riksrevisorerna får ett tillfredsställande underlag för sina bedömningar, att vara ett allmänt stöd till projektgrupper och projektbeställare samt att så tidigt som möjligt under granskningens gång fånga upp och åtgärda eventuella problem.

Kostnader

Riksrevisionen har tidigare år inte redovisat styckkostnader i resultatredovisningen bland annat beroende på att det inte varit möjligt att göra relevanta jämförelser bakåt i tiden. Ett flertal av de granskningar som genomfördes under 2003 och 2004 hade inletts i de tidigare organisationerna Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer, varför kostnaderna för granskningarna är ofullständiga.

I årets resultatredovisning redovisas kostnader uppdelat på granskningsprocessens tre delar områdesbevakning, förstudie och granskning. För att möjliggöra en jämförelse över åren har vi valt att hålla isär redovisningen av kostnaderna för de olika delarna av effektivitetsrevisionen eftersom de har olika koppling till under året publicerade rapporter. Ett enskilt års områdesbevakning avser i huvudsak kommande års granskningar. På samma sätt avser ett års kostnader inte bara de under året publicerade rapporterna utan också till stor del granskningar som avslutas först året därpå.

Riksrevisorerna väljer själva vad som ska granskas inom ramen för gransknings-mandatet och utför inga andra granskningsuppdrag. Valet av granskningar måste därför utgå från en grundlig bedömning av risk och väsentlighet. En viktig del av effektivitetsrevisionen är därför områdesbevakningen. Den syftar till att upptäcka och fånga in väsentliga risker och problem inom olika områden och ligger till grund för inriktningen av granskningen kommande år. Områdesbevakningen ger Riksrevisorerna underlag inte bara för vad som ska granskas utan också för vad som inte ska granskas. Det handlar dels om att allmänt bevaka och analysera vad som pågår inom den statliga verksamheten, dels om att genom en mer fördjupad (riktad) områdesbevakning närmare analysera behovet av granskning inom ett visst område. En allt större del av områdesbevakningen har de senaste åren varit riktad främst inom de valda granskningsinriktningarna. Områdesbevakningen resulterar i en granskningsplan och en verksamhetsplan. Med utgångspunkt i verksamhetsplanen fattas beslut om vilka förstudier som ska genomföras. Syftet med förstudien är att ta fram underlag för riksrevisors beslut om eventuell granskning. Av förstudien ska det framgå om det förmodade problem som identifierats i samband med områdesbevakningen är både granskningsvärt och granskningsbart. För att ett problem ska vara granskningsbart ska det gå att granska utifrån någon form av bedömningsgrund. Merparten av de förstudier som genomförs går vidare till granskning.

Under 2007 användes 23 pro-cent (24) av resurserna inom effektivitetsrevisionen till områdesbevakning. Större insatser gjordes bland annat inom områdena bostadspolitiken, public service, människors säkerhet och trygghet samt högskolans dimensionering. Slutsatserna av områdesbevakningen har legat till grund för valet av granskningar enligt granskningsplanen för 2008.

Granskningsverksamheten behöver för att kunna bedrivas effektivt ett längre tidsperspektiv än ett år. I takt med att granskningar avslutas måste nya startas. Mot denna bakgrund har områdesbevakningen och den därpå följande planeringen under 2007 bedrivits med ett tidsperspektiv som även omfattar granskningar som planeras för verksamhetsåret 2009.

Kostnader för effektivitetsrevision 2007 (tkr)

Kostnader för effektivitetsrevision 20052007

(tkr)

2007

2006

2005

Områdesbevakning

32 797

29 055

25 639

Förstudier och granskningar

105 315

90 853

92 417

Summa

138 112

119 908

118 057

Förbrukade timmar inom effektivitetsrevision 20052007

(antal)

2007

2006

2005

Områdesbevakning

29 328

26 920

22 287

Förstudier och granskningar

99 894

91 720

98 529

Summa

129 223

118 641

120 816

Kostnaderna för förstudier och granskningar har ökat med cirka 16 procent från 2006 till 2007. Anledningen till de ökade kostnaderna är att flera av de nya granskningsinriktningarna krävt nya typer av kompetens. Dessa kompetenser har dels erhållits genom att medarbetare med rätt kompetens rekryterats till flera av de valda inriktningarna, dels genom att extern kompetens anlitats i en ökande utsträckning exempelvis genom samarbete med universitet och högskolor. Kostnaderna för extern kompetens uppgick 2007 till 7,9 (3,5) miljoner kronor.

Kostnader för förstudier och granskningar 2005200715

(tkr)

2007

2006

2005

Upparbetade kostnader vid årets början

33 862

38 148

31 422

Årets kostnader

105 315

90 853

92 418

Upparbetade kostnader vid årets slut

40 116

33 862

38 148

Kostnad för under året avslutade granskningar

99 061

95 138

85 692

varav kostnad för granskningar som avslutats utan publicering

9 442

18 781

19 835

varav kostnad för under året publicerade granskningar

89 619

76 357

65 857

Antal publicerade granskningar

30

31

30

Kostnad per under året avslutad granskning

3 302

3 069

2 856

Riksrevisorerna beslutade i verksamhetsplanen för 2007 om ökade resurser för effektivitetsrevision med ett oförändrat mål för antalet publicerade rapporter. Resursökningen skulle således medge en ökad resursinsats i varje enskild granskning i syfte att öka kvaliteten genom bredare och djupare granskningar. I jämförelse med 2006 har styckkostnaden också ökat med knappt 8 procent från 3,1 till 3,3 miljoner kronor. Av årets kostnader om 99,1 miljoner kronor för granskningar som avslutats under året har 89,6 miljoner kronor använts för under året publicerade granskningar. Resterande 9,4 miljoner kronor har använts för förstudier och granskningar som inte resulterat i publicerad rapport, vilket är en avsevärd minskning i förhållande till 2006.

Publicerade granskningar under 2007 har som helhet avsett mer komplicerade och utmanande områden. Det är en utveckling som i sin tur krävt mer granskning men även ökat behovet av särskild kompetens och kvalitetssäkring både intern och extern. En bidragande orsak till att detta varit möjligt är den satsning på riktad områdesbevakning som gjorts inom ramen för granskningsinriktningarna. Underlaget för val av inriktning och beslut om förstudier har förbättrats och därigenom har även precisionen i valet av granskningar förbättrats. Nya former för uppföljning och styrning av pågående förstudier och granskningar har också bidragit till den positiva utvecklingen.

Sammantaget kan vi konstatera att den långsiktiga strategiska inriktningen av granskningen har förtydligats. I den årliga rapporten 2007 kunde slutsatser dras kring granskningar av bland annat den statliga tillsynen, transparensen i regeringens redovisning av de offentliga finanserna samt arbetsmarknadspolitikens genomförande. Genom ökad tonvikt på inriktningarna har goda förutsättningar därmed skapats för att genomföra rätt granskningar på ett sådant sätt att det blir möjligt att dra slutsatser kring inriktningarna i kommande årliga rapporter.

Genom den årligen återkommande uppföljningsrapport som publicerades för första gången 2007 har också ett arbete inletts i syfte att bättre kunna följa upp resultatet av Riksrevisionens granskningsrapporter.

Internationell verksamhet

Riksrevisionen företräder Sverige som det nationella revisionsorganet i internationella sammanhang. Verksamhetsgrenen internationell verksamhet finansieras till del av anslaget 90:1 Riksrevisionen. Denna del av verksamheten avser sådana uppgifter som normalt åligger det nationella revisionsorganet, t.ex. samverkan inom ramen för International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI).

Vidare ska Riksrevisionen bedriva internationellt utvecklingssamarbete i enlighet med vad riksdagen har beslutat. Riksrevisionen disponerar anslaget 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget uppgick 2007 till 40 miljoner kronor. Anslaget ska användas i enlighet med OECD/DAC:s definition av bistånd och i överensstämmelse med mål och inriktning för Sveriges politik för global utveckling och internationellt utvecklingssamarbete.

Riksrevisionen får även i övrigt inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området och får ta betalt för detta.

Internationell revision, samverkan och kontakter

Internationell revision, samverkan och kontakter innefattar i huvudsak arbete inom ramen för INTOSAI, samarbete inom EU, det nordiska revisionssamarbetet, åtaganden som revisor i internationella organisationer samt bilaterala kontakter av olika slag.

Riksrevisionen har medverkat i arbetet inom flera av INTOSAI:s kommittéer. Detta har gett värdefulla kunskaper bland annat till Riksrevisionens granskningsverksamhet och har bidragit till utvecklingen av statlig revision internationellt. Inom ramen för INTOSAI:s arbetsgrupp för kapacitetsutveckling har Riksrevisionen inlett arbetet med en global databas för större kapacitetsuppbyggnadsprojekt vid nationella revisionsorgan. Som ordförande i INTOSAI:s underkommitté Financial Audit Guidelines Subcommittee (FAS) leder Riksrevisionen arbetet med att utveckla internationella revisionsriktlinjer för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Vid INTOSAI:s kongress i november antogs de första nio av 39 planerade internationella riktlinjer. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC) och med hjälp av revisionsexperter från statliga revisionsorgan i ett sjuttiotal länder. IAASB ger ut International Standards on Auditing (ISA), som är en globalt accepterad standard för revision. Världsbanken liksom Asiatiska utvecklingsbanken bidrar till projektets finansiering. De europeiska nationella revisionsorganen och Europeiska revisionsrätten träffas årligen i ett kontaktkommittémöte för att utbyta erfarenheter och ta ställning till gemensamma frågor. 2007 års möte behandlade bland annat riskhantering i internkontrollen av EU-medel och vilken risk för felaktigheter i hantering av EU-medel som bör accepteras.

Riksrevisionen har under året varit medlem i tre av de för närvarande åtta arbetsgrupperna under Kontaktkommittén. Därutöver har Riksrevisionen varit medlem i den arbetsgrupp som förbereder kontaktkommittémötena.

Under 2007 har Europeiska revisionsrätten (ECA) genomfört två granskningsbesök i Sverige. Riksrevisionen deltar inte i själva granskningen men bistår ECA genom administration av besöken och genom att observatörer deltar i granskningsbesöken. Information och besked om preliminära revisionsresultat från ECA vidarebefordras av Riksrevisionen till berörda myndigheter och departement.

Riksrevisionen har inom ramen för sitt löpande åtagande som nationellt revisionsorgan granskat fyra nordiska institutioner samt varit revisor i det europeiska flygsäkerhetsorganet Eurocontrol. Personal från myndigheten har under året även engagerats som revisorer i Europeiska rymdorganisationen (ESA).

Internationellt utvecklingssamarbete

Målet för politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Riksrevisionens samarbetsprojekt för att utveckla långsiktig institutionell kapacitet inom statlig revision i fattiga länder ska bidra till detta mål.

Utvecklingssamarbetet bedrivs främst i projektform, där syftet är att Riksrevisionen ska stärka den institutionella kapaciteten (roll, lagstiftning, kompetens, resurser, ledarskap m.m.) hos revisionsmyndigheter i enskilda utvecklingsländer. Dessa projekt finansieras med anslaget 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete.

Riksrevisionen har under 2007 bedrivit sex samarbetsprojekt i södra Afrika, i Östeuropa och på Balkan. Härutöver påbörjades under hösten ett samarbete med revisionsmyndigheten i Indonesien inom området revision av centralbanken.

Riksrevisionen har under året haft sju medarbetare placerade i de aktuella samarbetsländerna. Ett stort antal medarbetare har därutöver medverkat med korttidsinsatser i dessa länder.

Kontrakten för nu pågående samarbetsprojekt löper ut inom en tvåårsperiod. Riksrevisionen har under 2007 därför aktivt sökt nya partner för långsiktigt utvecklingssamarbete. En förstudie har genomförts på Zanzibar, som i egenskap av självstyrande region i Tanzania har en egen revisionsmyndighet. Kontakter har inletts med revisionsmyndigheten i Liberia. Dessutom har Riksrevisionen, i syfte att undersöka möjligheterna till samarbete med Kambodjas revisionsmyndighet, deltagit i ett större utvärderingsarbete lett av Världsbanken.

Inom ramen för varje projekt fastställs mål för såväl projektperioden som det enskilda året. Externa utvärderingar av enskilda projekt genomförs regelmässigt, ofta i slutet av en kontraktsfas. Under året har ingen sådan utvärdering gjorts. Nedan följer en genomgång av de fyra största projekten.

AFROSAI-E

Under perioden 20072009 ska AFROSAI-E, den regionala samarbetsorganisationen för nationella revisionsorgan i södra Afrika, verka för utveckling inom följande områden: revisionsmyndighetens oberoende, IT-infrastruktur, personal- och kompetensförsörjning, kvalitetssäkring, effektivitetsrevision och kommunikation och mediefrågor. Riksrevisionens stöd i form av lång- och korttidsinsatser under 2007 har inriktats mot områdena effektivitetsrevision och kommunikation och mediefrågor. Viktiga och större insatser som genomförts är en manual i effektivitetsrevision som har tagits fram och presenterats för AFROSAI-E:s 23 medlemmar, modeller för kvalitetssäkring av redovisnings- och effektivitetsrevision som har testats vid några revisionsmyndigheter i regionen, en manual för en extern och intern kommunikation som har utvecklats och synsättet presenterats vid AFROSAI-E:s årliga möte. Därutöver lämnades under 2007 institutionellt stöd till sekretariatet i form av två långtidsplacerade rådgivare.

Moldavien

De viktigaste delprojekten under år 2007 har rört institutions-, professions- och kompetensbyggande aktiviteter. Till dessa har hört att bistå i arbetet med att ta fram en ny revisionslag i enlighet med internationell standard, att introducera metoder för bedömning av internkontrollsystem, att introducera finansiell revision samt att öka kunskaperna i engelska hos personal på olika nivåer. Ett förslag till ny revisionslag finns nu, och kunskaper i olika metod- och rollfrågor har ökat. Det nationella revisionsorganets interna kommunikation samt samarbete med externa partner har utvecklats.

Tanzania

Under 2007 har insatserna inriktats mot att utveckla dels den nationella revisionsmyndighetens roll och mandat i förhållande till den exekutiva och den lagstiftande makten, dels det nationella revisionsorganets (NAOT) interna infrastruktur och revisionella förmåga. Bland resultaten märks avsevärda framsteg i arbetet med en ny revisionslag, ett förslag till en ny ledningsorganisation för NAOT samt produktionen av en ny revisionshandbok för finansiell revision. Vidare har NAOT:s effektivitetsrevision utökats personellt, och myndighetens första effektivitetsgranskning har slutförts.

Bosnien och Hercegovina

Samarbetet med de tre revisionsmyndigheterna i Bosnien och Hercegovina har under 2007 främst syftat till att förstärka deras roll och mandat samt utveckla och konsolidera deras professionella kapacitet. Parallellt med aktiviteter för att utveckla finansiell revision och effektivitetsrevision, har aktiviteterna inriktats mot att förstärka den strategiska ledningsstrukturen. Vidare har målet varit att öka uppmärksamhet, kännedom och förståelse bland olika externa intressenter om huvudprinciperna för ansvarsutkrävande inom den offentliga förvaltningen i Bosnien och Hercegovina. Bland resultaten märks publiceringen av de två första effektivitetsrapporterna, publiceringen av en bulletin på revisionsmyndigheternas hemsidor, genomförandet av ett seminarium om Fraud and Corruption samt framtagandet av procedurer för hur de årliga revisionsrapporterna analyseras av parlamentet.

Kvalitetssäkring

Under 2007 har arbetet med Riksrevisionens egen metodutveckling och vägledning för myndighetens internationella utvecklingssamarbete fortsatt. Det internationella utvecklingssamarbetet är nu i högre grad orienterat mot den externa revisionens roll i reformeringen av systemet för offentlig finansiell styrning i respektive land. Särskilt viktigt är att stödja utvecklingen av parlamentens kontrollmakt.

Kostnader för internationella utvecklingssamarbetet 20052007

(tkr)

2007

2006

2005

Avslut nuvarande projektfas

Bosnien och Hercegovina

9 857

4 827

6 597

2008-12-31

Tanzania

9 093

5 482

4 553

2008-02-2916

Moldavien

5 879

2 509

2009-12-31

AFROSAI-E

5 251

3 685

1 087

Löpande

Botswana

2 391

684

2008-09-30

Indonesien

1 426

2008-12-31

Rwanda

1 367

1 849

699

2008-03-31

Moçambique Tribunal Administrativo

1 285

18 454

16 110

Avslutat juni 2007

Moçambique Internrevision

4 096

Avslutat juni 2005

Övrigt

1 167

1 777

1 692

Totalt

37 716

39 267

34 834

Av tabellen framgår att kostnaderna för de fem största samarbetsprojekten under 2007 svarade för 86 procent av de totala kostnaderna. Nedgången jämfört med 2006 beror framför allt på att det tidigare dominerande samarbetet i Moçambique avslutades i början av 2007.

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet

Riksrevisionen får inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området. Riksrevisionen får ta betalt för sådana uppdrag och tjänster och bestämmer själv avgifternas storlek.

Det avgiftsfinansierade utvecklingssamarbetet har begränsad omfattning och har främst avsett samarbete med den nationella revisionsmyndigheten i Malawi (NAO). Projektet, som bland annat har resulterat i förbättrade arbetsmetoder inom finansiell revision och att effektivitetsrevision har införts, avslutades i december 2007.

Kostnaderna för verksamheten har minskat, liksom intäkterna, främst beroende på en lägre aktivitetsnivå i samarbetet i Malawi.

Resultat och bedömning

Kostnaderna inom den internationella verksamheten har minskat med ca tre procent. Minskningen är i allt väsentligt hänförlig till det internationella utvecklingssamarbetet som haft en tillfällig nedgång under första halvåret.

Kostnader och intäkter för internationell verksamhet 20052007

2007

2006

2005

(tkr)

Kostnader

Intäkter

Kostnader

Intäkter

Kostnader

Intäkter

Internationell revision, samverkan och kontakter

14 203

0

17 514

356

16 442

811

Internationellt utvecklingssamarbete

37 716

0

39 267

34 834

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet

1 785

2 200

2 438

2 699

4 585

2 658

Summa

53 704

2 200

59 219

3 055

55 861

3 469

Förbrukade timmar i den internationella verksamheten 20052007

(tkr)

2007

2006

2005

Internationell revision, samverkan och kontakter

14 374

13 572

14 154

Internationellt utvecklingssamarbete

27 534

30 852

24 502

Internationell avgiftsfinansierad verksamhet

1 987

2 143

2 778

Summa

43 894

46 568

41 434

I syfte att effektivisera det internationella utbytet har Riksrevisionen deltagit med viktiga bidrag i utvecklingen av EU:s samarbete på revisionsområdet och av INTOSAI. Under Riksrevisionens ordförandeskap och ledning har FAS utvecklats till INTOSAI:s mest produktiva kommitté. Uppmärksamheten har varit stor och förutom de ca 140 nominerade experterna från ett sjuttiotal nationella revisionsmyndigheter, har flera länder visat intresse för att aktivt delta i underkommittéarbetet.

Det internationella utvecklingssamarbetet har under året bedrivits med hög intensitet. Verksamheten är nu etablerad på i stort sett avsedd nivå. Särskild uppmärksamhet har ägnats utvecklingen av projekten. Därmed har det avslutade stora projektet i Moçambique kunnat ersättas med ökad verksamhetsvolym i både gamla och nya projekt. Under 2007 har revisionslagstiftningen och revisionsorganets relation till såväl den verkställande makten som parlamentet varit i fokus i flertalet projekt.

Övrig avrapportering och externa kontakter

Riksrevisionen ska utföra en oberoende revision som bidrar till demokratisk insyn, god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Genom att riksdag och regering får kunskap om hur fattade beslut faktiskt har genomförts och samtidigt får ett underlag för åtgärder kan revisionen leda till att skattepengarna används effektivt och redovisas på ett riktigt sätt. För att uppnå detta är det en förutsättning att Riksrevisionens resultat och iakttagelser är efterfrågade och tydligt kommunicerade med relevanta målgrupper. Det innebär att kommunikation och kunskapsspridning av revisionens resultat är en viktig del av Riksrevisionens verksamhet. I Riksrevisionens uppgifter ingår även att företräda statlig revision i olika sammanhang. De aktiviteter och kontakter som sker i ovannämnda syfte utförs i stor utsträckning av medarbetare och chefer inom våra revisionsgrenar men också av riksrevisorerna. Kommunikationsfunktionen arbetar med planering, genomförande, samordning och uppföljning av dessa aktiviteter. För att ge en tydlig bild av denna del av myndighetens verksamhet redovisas den i särskild ordning i årsredovisningen.

Kostnader för övrig avrapportering och externa kontakter 20052007

(tkr)

2007

2006

2005

Årlig rapport, uppföljningsrapport och övr. avrapportering

5 903

1 439

1 225

varav Årliga rapporten

833

1 097

1 112

Efterarbete

effektivitetsrevision

10 337

7 505

6 296

Styrelsesekretariatet

2 142

1 869

1 372

Summa

18 382

10 813

8 893

Övrig avrapportering

Riksrevisionens årliga rapport 2007

Riksrevisionens årliga rapport publicerades i juni 2007 (RiR 2007:14). I rapporten presenteras iakttagelser inom fyra områden i den statliga förvaltningen: Förmågan att säkerställa det statliga åtagandet med hjälp av en fungerande statlig tillsyn, regeringens redovisning till riksdagen i de budgetpolitiska dokumenten, genomförandet av arbetsmarknadspolitiken samt hur myndigheterna säkerställer att verksamheten bedrivs enligt gällande lagar och förordningar.

Med anledning av de iakttagelser som redovisas inom dessa områden lämnade Riksrevisionen följande rekommendationer till regeringen:

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2007

I mars 2007 publicerade Riksrevisionen resultatet av sin första uppföljning av vilka följder granskningarna inom effektivitetsrevision och årlig revision har fått. I Riksrevisionens uppföljningsrapport 2007 (dnr 30-2006-1373) redovisas vilka åtgärder regeringen samt de granskade myndigheterna och bolagen har vidtagit med anledning av granskningsrapporter publicerade under de tre första verksamhetsåren. Rapporten innehåller också en redovisning av hur riksdagen har mottagit och behandlat granskningsresultaten. Därutöver framgår hur regeringen har behandlat de invändningar som årlig revision lämnat i revisionsberättelser. Riksrevisionen har för avsikt att publicera en uppföljningsrapport årligen.

Externa kontakter

Remissyttranden

Riksrevisionen ska företräda statlig revision i olika sammanhang, till exempel i frågor om styrning eller revision. Riksrevisionen har även genom granskning skaffat kunskap om förhållanden inom skilda sakområden. Med denna utgångspunkt lämnar Riksrevisionen remissyttranden i vissa frågor. Under 2007 har Riksrevisionen bland annat lämnat yttrande över Ansvarskommitténs slutbetänkande och över förslaget till ny myndighet mot olyckor och kriser.

Seminarieverksamhet

Under året har myndigheten genomfört ett antal aktiviteter på olika arenor och för olika målgrupper. Det övergripande syftet har varit att öka kunskapen om revisionens resultat och möjligheter. Samtliga utskott har bjudits in till ett möte med riksrevisorerna och granskningsledningen. Tio av riksdagens utskott har fått en allmän genomgång av Riksrevisionens verksamhet och en fördjupad presentation av granskningsverksamheten inom respektive utskotts område. Riksrevisionen har genomfört ett seminarium i samarbete med Europiska revisionsrätten och deltagit i Kvalitetsmässan. Temat för dessa två aktiviteter var hur revisionen kan bidra till en effektivare verksamhet.

Revisionens efterarbete

Effektivitetsrevision efterarbete

En effektivitetsgranskning utmynnar i publiceringen av en rapport. Arbetet är dock i många fall inte avslutat med detta. Efter granskningen inleds ett antal olika kommunikationsinsatser. Det handlar framför allt om att informera regering, riksdag och myndighetsledningar om granskningens resultat. Resultaten sprids också genom kontakter med media. Omfattningen av dessa insatser varierar från granskning till granskning beroende på ämnet och hur uppmärksammad rapporten blivit.

Som ett resultat av slutsatserna från arbetet med uppföljningsrapporten (se ovan) har Riksrevisionen lagt ökad vikt vid att aktivt kommunicera iakttagelser från genomförda granskningar. Vid ett flertal tillfällen har Riksrevisionen därför deltagit vid konferenser och seminarier där resultatet av granskningar presenterats eller utgjort underlag för diskussion. Till exempel presenterade Riksrevisionen granskningsrapporten Säkerheten vid vattenkraftdammar (RiR 2007:9) för en bredare publik vid tre tillfällen hösten 2007. Andra exempel på granskningar som presenteras på detta sätt är Den största affären i livet tillsyn över fastighetsmäklare och konsumenternas möjlighet till tvistelösning (RiR 2007:7) och Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget (2007:15). Granskningen av den interna kontrollen i Sidas bistånd (RiR 2007:20) är ett annat exempel på en rapport som föranlett relativt stora kommunikationsinsatser efter publicering. Riksrevisorerna har också i flera fall besökt riksdagens utskott för att redovisa iakttagelser från granskningen.

Redovisningen av kostnader för efterarbete utgår från nedlagda kostnader efter publiceringsdatum. Som framgår finns en ökande trend i utfallet, vilket ligger i linje med den ökade uppmärksamhet som granskningarna har fått och med den uttalade ambitionen att öka kommunikationsinsatserna efter publicer--ing.

Styrelsens sekretariat

Styrelsens sekretariat biträder styrelsen bland annat genom att utforma de förslag till framställningar och redogörelser från styrelsen till riksdagen som Riksrevisionens granskningsrapporter föranleder. Även denna verksamhet är en viktig del i myndighetens kommunikation av revisionens resultat. Uppgifter om antalet framställningar och redogörelser från styrelsen redovisas under avsnittet Styrelsen.

Övrig avrapportering årlig revision

Inom ramen för årlig revision är det i flera fall möjligt att identifiera riskområden som är gemensamma för flera myndigheter. Det är då ofta mer effektivt att genomföra revisionsinsatser utifrån ett gemensamt granskningsprogram. Resultatet av granskningarna avrapporteras till respektive myndighet. Det kan också vara befogat att göra en gemensam avrapportering av resultatet. Under 2007 lämnade Riksrevisionen en skrivelse till regeringen/Utbildningsdepar-tementet med en sammanfattning av gjorda iakttagelser vid granskning av rutiner för studentregistrering och redovisning av återrapporteringskrav hos universitet och högskolor.

Resultat och bedömning

En viktig uppgift för Riksrevisionen har varit och är att öka kommunikationen av våra resultat och om revisionens roll i förvaltningen. Bland annat har den årliga rapporten bidragit med att uppmärksamma centrala frågor inom statsförvaltningen. Uppföljningsrapporten har fäst uppmärksamheten på problem som iakttagits i granskningen men som ännu inte åtgärdats av regeringen och utgör därigenom en drivkraft för effektivisering utöver vad som följer av varje enskild granskningsrapport.

Styrelsen

Styrelsens behandling av granskningarna

Riksrevisionens styrelse prövar fritt vilka beslut riksdagen bör överväga med anledning av riksrevisorernas iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen har initiativrätt till riksdagen genom att den beslutar om framställningar (med förslag till riksdagsbeslut) och redogörelser (information till riksdagen). Styrelsen har under året slutbehandlat 25 av effektivitetsrevisionens granskningar.17 I 22 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen. Av de 22 initiativen under 2007 hade 14 formen av framställning. Övriga 8 hade formen av en redogörelse. Styrelsen lade tre granskningar till handlingarna. De granskningsrapporter som publicerades i november och december 2007 kommer styrelsen att ta slutlig ställning till i början av 2008.

Riksrevisionens styrelses behandling av granskningarna 20052007

2007

2006

2005

Framställning

14

17

10

Redogörelse

8

7

11

Till handlingarna

3

9

9

Totalt

25

33

30

Styrelsens övriga arbete

Styrelsen har haft tio ordinarie sammanträden under 2007. Inför styrelsens möten hålls vid behov presidiemöten. Riksrevisorerna deltar i såväl styrelsens som presidiets möten.

Den 89 oktober 2007 genomförde styrelsen ett internatsammanträde i Jönköping. Vid internatet diskuterades styrelsens arbetsformer och erfarenheter från det första året. Därutöver informerade riksrevisorerna styrelsen bland annat om arbetet med granskningsplanen för 2008. Presidiet deltog den 67 december 2007 i ett symposium i London med anledning av att brittiska Public Accounts Committee firade 150-årsjubileum.

Styrelsen har i övrigt fullgjort de författningsenliga uppgifter som åligger den. Styrelsen har således till riksdagen överlämnat revisionsberättelserna över granskningarna av Riksbanken, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och årsredovisningen för staten. Därutöver har styrelsen beslutat om Riksrevisionens årsredovisning för 2006 samt förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen för 2008. Slutligen har styrelsen till riksdagen överlämnat Riksrevisionens årliga rapport 2007.

Vetenskapliga rådet

Enligt lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska vid Riksrevisionen finnas ett vetenskapligt råd. Rådet är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, i första hand med inriktning mot mer strategiska frågor. Rådet har under år 2007 sammanträtt tre gånger. Diskussionen vid mötena har bland annat rört granskningsrapporter och förstudier från effektivitetsrevisionen, Riksrevisionens uppföljningsrapport samt årliga rapport. Under året har förändring i rådets sammansättning skett. Ledamöter under året har varit:

Jan-Eric Gröjer, professor, Uppsala universitet (avliden under året).

Martin Flodén, docent, Handelshögskolan i Stockholm.

Gunilla Jarlbro, professor, Lunds universitet.

Lena Marcusson, professor, Uppsala universitet.

Claes Norberg, professor, Lunds universitet.

Inga Persson, professor, Lunds universitet.

Daniel Tarschys, professor, Stockholms universitet.

Kompetens och personal

Riksrevisionen ska enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Redovisningen ska innehålla en analys och en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål.

Kompetens

Riksrevisionen vidtog under 2007 ett antal åtgärder för att verksamheten skulle kunna nå uppställda mål. Riksrevisionen inledde ett arbete med både ledar- och kompetensförsörjning. Metoder för att kartlägga verksamhetens kompetensbehov och för kompetensväxling har också utvecklats. Utöver rekrytering anlitades extern kompetens för att täcka kompetensbehovet. Insatser för kompetensutveckling och kompetensutbyte har även genomförts.

Kartläggning, ledarförsörjning, rekrytering och kompetensväxling

Under 2007 inleddes utvecklingen av metoder och verktyg för kompetenskartläggning. Syftet med kompetenskartläggningen är att skapa ett planeringsstöd både kort- och långsiktigt. Arbetet med metoder för medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner som inleddes 2006 fortsatte även under 2007.

Under 2007 utvecklades verktyg och metoder för ledarskapsförsörjning. Metoden omfattar identifiering av ledarämnen, introduktion av nya chefer, ledarutvecklingsprogram för befintliga chefer, karriärplanering samt utveckling av andra ledarbefattningar. Dessutom startades ett ledarutvecklingsprogram. Ledarförsörjningsarbetet syftar till att skapa förutsättningar för ett gott ledarskap och därigenom en effektiv verksamhet.

Riksrevisionen har haft ett par år med relativt hög personalomsättning. Rekryteringar har skett för att upprätthålla nivån på den kompetens som behövs för att uppnå verksamhetens mål. För att attrahera och nyanställa personal deltog Riksrevisionen vid universitetens och högskolornas arbetsmarknadsdagar. Riksrevisionens ambition med kompetenskartläggning, medarbetarsamtal och individuella utvecklingsplaner samt ledarförsörjning och -utveckling är även att öka organisationens attraktionskraft och att minska personalomsättningen inom vissa grupper. En kompetensväxling vid kommunikationsfunktionen inleddes under året som kommer att avslutas 2008.

Kompetensutveckling

Riksrevisionens nyanställda erbjuds under första året en introduktionsutbildning som är gemensam för hela myndigheten. För medarbetare inom årlig revision finns sedan flera år ett femårigt utbildningsprogram. Utbildningen för effektivitetsrevisionens medarbetare är inriktad mot de strategiskt viktiga kunskaper som krävs inom effektivitetsrevisionens verksamhet.

Kompetensutveckling årlig revision

Under året genomförde Riksrevisionen kurser enligt den femåriga utbildningstrappa som arrangeras sedan ett antal år. I utbildningen finns två prov inlagda, ett efter tre års yrkeserfarenhet varvad med utbildning och ett efter fem år. Utbildningen ska motsvara den som ges för revisorer inom privat sektor, men med fokus på det regelverk som gäller statlig verksamhet. Utbildningen syftar till att säkerställa att revisorer inom årlig revision har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revision inom statlig verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper i arbetet. Provverksamheten genomfördes liksom tidigare i samarbete med Revisorsnämnden.

Under året godkändes tre av de sju revisorer som genomförde Prov 1 respektive två av de fyra som genomförde Prov 2. Sedan utbildningen startade 1999 hade 70 revisorer godkänts i Prov 1 vid utgången av 2007. Av dessa har 30 revisorer även klarat prov 2.

Kompetenskrav för ansvariga revisorer

Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar i organisationen för vart och ett av den årliga revisionens uppdrag, vilket innebär att de ansvarar för revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsintyg. Vid utgången av 2007 hade Riksrevisionen 50 ansvariga revisorer som uppfyller de interna kompetenskraven.

Kompetensutveckling effektivitetsrevision

Under året har utbildningar för effektivitetsrevisorer genomförts baserade på fastställda kompetensprofiler som omfattar personlig, kommunikativ, strategisk samt yrkesteknisk kompetens. Utbildningen består av tre nivåer: grundutbildning, fortsättningsutbildning samt reflektion, träning, seminarier, studieteknik och internationellt utbyte. Tonvikten för utbildningarna ligger på utredningsmetodik, projektarbete och omvärldsanalys. Därutöver genomfördes ett tiotal seminarier med externa experter och forskare, för att tillföra fördjupade kunskaper inom bland annat styrning, effektivitet, ansvarsfrågor och internationellt arbete. Under 2007 praktiserade dessutom ett par effektivitetsrevisorer vid finansutskottet under två månader.

Internt kompetensutbyte och utnyttjande av extern kompetens

En viktig strategisk fråga för Riksrevisionen är att utnyttja den samlade kompetensen i de två revisionsgrenarna årlig revision respektive effektivitetsrevision på bästa sätt. Riksrevisionen stärker den egna kompetensen på ytterligare två sätt dels genom samarbete med universitet, dels genom att anlita konsulter inom både revision och administration.

Internt kompetensutbyte

Samverkan mellan verksamhetsgrenarna syftar till ett effektivt utnyttjande av myndighetens resurser och till att utveckla medarbetarnas kompetens. Effektivitetsrevisorer deltar i den årliga revisionen av myndigheternas resultatredovisningar och i andra insatser. Årliga revisorer deltar när så är lämpligt i effektivitetsgranskningar. Möjligheter till kompetensutveckling tas också till vara när medarbetare deltar i Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. De internationella kontakterna i övrigt, bland annat inom ramen för INTOSAI, utnyttjas för omvärldsbevakning och kompetensutveckling utifrån granskningsverksamhetens behov.

Extern kompetens

Riksrevisionen inledde 2007 ett samarbete med Uppsala och Stockholms universitet avseende områdesbevakning och stöd till revisionsverksamheten. Syftet med samarbetet är att få tillgång till aktuell och relevant kunskap och kompetens inom universiteten relaterat till områden där granskningar planeras eller genomförs.

Då kompetens saknas inom organisationen, särskilt när behovet av viss kompetens är tidsbegränsat, väljer Riksrevisionen att anlita konsulter. Kompetensförstärkning från konsulter utnyttjas inte bara inom revisionsverksamhet, utan även för utbildningsinsatser och inom administration.

Externt kompetensstöd utnyttjades till en kostnad av 32 miljoner kronor under 2007. Detta är en ökning med 16 procent jämfört med föregående år. Externt kompetensstöd inom kärnverksamheterna inklusive övrig avrapportering och kompetensutveckling uppgick till 17 miljoner kronor och administration och ledning till 15 miljoner kronor. Denna ökning av kostnaderna för extern kompetens är ett resultat av den medvetna satsningen från Riksrevisionens sida att tillförsäkra sig bästa möjliga kompetens inom olika områden.

Personal

Personalstatistik 20062007

(antal)

2007

2006

Anställda totalt

343

343

Varav kvinnor

191

186

Varav män

152

157

Varav tjänstlediga

23

33

Anställda (exklusive tjänstlediga)

320

310

Vid årets slut var 320 personer (exklusive tjänstlediga) anställda vid Riksrevisionen. Antalet anställda vid årets slut 2006 var 310. Ökningen beror på att antalet tjänstlediga minskade och ersattes med nyrekryterade under 2007. Med anledning av beslut under 2007 om en ny kommunikationsstrategi, genomfördes en kompetensväxling med stöd av Trygghetsstiftelsen18.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro 20062007

(procent)

2007

2006

Total sjukfrånvaro19

2,1

2,0

Varav:

Kvinnor

2,9

2,6

Män

1,0

1,2

Anställda 29 år

0,7

0,6

Anställda 3049 år

2,7

2,2

Anställda 50 år

1,6

2,0

Av total sjukfrånvaro avser:

Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer)

57,9

40,6

Andelen långtidssjuka av total ordinarie arbetstid20

1,2

0,8

Den totala sjukfrånvaron var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Andelen långtidssjuka ökade. Sjukfrånvaron bland kvinnor ökade något, liksom för anställda i åldrarna 3049 år.

Åtgärder för att förebygga ohälsa

I samarbete med företagshälsovården startades ett förebyggande hälsoarbete under hösten 2007. Syftet är att stötta medarbetarna till att på ett tidigt stadium själva förebygga ohälsa genom ökad medvetenhet och ansvarstagande i hälsofrågor. Totalt deltar 151 personer. Hälsoarbetet i denna form pågår fram till juni 2008.

Resultat och bedömning

Riksrevisionen har genom ett antal åtgärder förstärkt kompetensförsörjningen inom organisationen. Syftet är att rätt kompetens ska finnas för att genomföra uppdraget och att nå uppsatta mål. Åtgärder som vidtagits är rekrytering av medarbetare med rätt kvalifikationer och ett utökat utbyte mellan kärnverksamheterna inom organisationen. Dessutom utökades samarbetet med universitet och företag för att få tillgång till kompetens myndigheten saknar och som heller inte behöver finnas internt då behovet bedömts vara tillfälligt. Därutöver har insatser inletts för att ta fram verktyg till stöd för kompetensförsörjningsplanering. Sjukfrånvaron låg kvar på en låg nivå jämfört med föregående år. Riksrevisionen vidtog åtgärder i syfte att förebygga ohälsa hos medarbetarna.

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr)

2007

2006

2005

2004

200321

Låneram Riksgäldskontoret

Beviljad

40 000

45 000

50 000

50 000

50 000

Utnyttjad

12 048

17 579

28 526

37 700

43 800

Kontokredit Riksgäldskontoret

Beviljad

32 284

32 449

32 415

30 907

17 700

Maximalt utnyttjad

0

0

0

10 493

18 342

Räntekonto Riksgäldskontoret

Ränteintäkter

1 081

714

645

769

25

Räntekostnader

-

72

16

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt anslagsdirektiv

_

Avgiftsintäkter

2 519

2 785

2 801

7 478

38 484

Avgiftsintäkter som ej disponeras

Avgiftsintäkter

132 215

120 538

121 080

120 626

0

Anslagskredit

Beviljad

9 676

9 600

9 724

8 072

11 800

Utnyttjad

Anslag

Ramanslag

Anslagssparande

11 378

21 164

34 575

36 422

10 894

varav intecknat

Bemyndiganden

Tilldelad bemyndiganderam

68 000

Utestående åtaganden

29 261

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st)

287

293

294

274

265

Medelantalet anställda (st)

316

315

310

288

273

Driftskostnad per årsarbetskraft

1 127

1 024

1 003

1 006

562

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring

12 305

764

6 304

3 622

9 660

Balanserad kapitalförändring

26 826

26 062

19 758

23 380

13 720

Finansiell redovisning

Resultaträkning

(tkr)

Not

2007

2006

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

316 507

307 868

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

1

2 519

2 785

Intäkter av bidrag

468

334

Finansiella intäkter

2

1 248

777

Summa

320 742

311 764

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal

3

237 879

217 642

Kostnader för lokaler

26 895

26 681

Övriga driftskostnader

59 282

55 648

Finansiella kostnader

4

1 287

766

Avskrivningar och nedskrivningar

7 843

12 426

Summa

333 186

313 163

Verksamhetsutfall

12 444

1 399

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

5

132 215

120 538

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

132 076

119 903

Saldo

139

635

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

4 252

678

Lämnade bidrag

4 252

678

Saldo

0

0

Årets kapitalförändring

6

12 305

764

Balansräkning

(tkr)

Not

2007-12-31

2006-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

7

879

0

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

8

298

386

Summa

1 177

386

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

9

2 460

5 574

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

10

8 591

11 033

Summa

11 051

16 607

Fordringar

Kundfordringar

2 143

1 506

Fordringar hos andra myndigheter

28 665

26 737

Övriga fordringar

1 831

2 330

Summa

32 639

30 573

Periodavgränsningsposter

11

Förutbetalda kostnader

7 245

6 638

Övriga upplupna intäkter

1 214

1 082

Summa

8 459

7 720

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket

12

35 851

44 938

Summa

35 851

44 938

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

26 282

30 767

Kassa, postgiro och bank

201

399

Summa

26 483

31 166

SUMMA TILLGÅNGAR

43 958

41 514

(tkr)

Not

2007-12-31

2006-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring

13

26 826

26 062

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

12 305

764

Summa

39 131

26 826

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

14

10 095

9 120

Summa

10 095

9 120

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret

15

12 048

17 579

Skulder till andra myndigheter

8 601

6 298

Leverantörsskulder

16

9 818

5 008

Övriga skulder

4 554

4 334

Summa

35 021

33 219

Periodavgränsningsposter

17

Upplupna kostnader

37 655

25 954

Oförbrukade bidrag

318

47

Summa

37 973

26 001

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

43 958

41 514

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag

Anslag

(tkr)

Ingående över-förings-belopp

Årets anvisning

Indragning av anslags-medel

Totalt
dis-poni-belt
belopp

Utgifter

Utgående över--förings-belopp

Utgiftsområde 2 anslag 90:1
Riksrevisionen Ramanslag

18 473

282 538

10 073

290 938

283 987

6 951

Utgiftsområde 7 anslag 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete Ramanslag

2 692

40 000

1 492

41 200

36 773

4 427

Summa

21 165

322 538

11 565

332 138

320 760

11 378

Redovisning mot inkomsttitel

Inkomsttitel (tkr)

Inkomster

2558 Avgifter för årlig revision

132 076

Summa

132 076

Redovisning mot bemyndiganden

Anslag

(tkr)

Not

Tilldelad

bemyndigande

-ram

Ingående åtaganden

Utestående åtaganden

Utestående åtagandenas fördelning per år

2008 2009

Utgiftsområde 7 anslag 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete Ramanslag

18

68 000

7 037

29 261

17 424

11 837

Summa

68 000

7 037

29 261

17 424

11 837

Finansieringsanalys

(tkr)

Not

2007

2006

DRIFT

Kostnader

19

324 295

303 621

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

316 507

307 868

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2 519

2 715

Intäkter av bidrag

468

335

Övriga intäkter

1 248

777

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

320 742

311 695

Ökning () av kortfristiga fordringar

2 829

1 809

Ökning (+) av kortfristiga skulder

19 443

13 991

Kassaflöde från/till drift

13 061

4 108

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar

1 924

1 005

Investeringar i immateriella tillgångar

1 228

41

Summa investeringsutgifter

3 152

1 046

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret

2 141

2 204

amorteringar

7 672

13 151

Försäljning av anläggningstillgångar

0

174

därav medel som tillförts statsbudgeten

0

0

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

5 531

10 773

Kassaflöde till investeringar

8 683

11 819

(tkr)

2007

2006

UPPBÖRDSVERKSAMHET

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

132 215

120 538

Förändring av fordringar och skulder

112

3 007

Inbetalningar i uppbördsverksamheten

132 103

117 531

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

132 076

119 903

Kassaflöde till uppbördsverksamhet

27

2 372

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

4 252

678

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

4 252

678

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

4 252

678

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet

4 252

678

Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet

0

0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

4 405

18 298

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

(tkr)

2007

2006

Likvida medel vid årets början

13 774

4 526

Minskning () av kassa, postgiro

197

Minskning () av tillgodohavande hos Riksgäldskontoret

4 485

29 324

Ökning (+)/Minskning () av banktillgodohavanden

0

11

Ökning (+) av avräkning med statsverket

9 087

11 037

Summa förändring av likvida medel

4 405

18 298

Likvida medel vid årets slut

9 369

13 77222

Tilläggsupplysningar och noter

(Belopp redovisas i tusental kronor där inte annat anges.)

Tillämpade redovisningsprinciper

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till förordningen.

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut avgift för årlig revision. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa23 som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.

Driftskostnader per årsarbetskraft som redovisas i Sammanställning över väsentliga uppgifter beräknas genom att summera resultaträkningens poster för personal, kostnader för lokaler och övriga driftskostnader. Summa driftskostnader divideras med antal årsarbetskrafter som också redovisas i sammanställningen. Årsarbetskrafter och medelantal anställda beräknas enligt allmänna råd i förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag.

Myndighetens gemensamma kostnader fördelas utifrån antal personer på revisionsenheterna och den internationella funktionen. Dessa kostnader tillsammans med de enhetsgemensamma kostnader som uppstår på respektive enhet eller funktion fördelas enligt förbrukade timmar inom verksamhetsgrenarna. Utgifterna för omställningskostnader ingår inte i fördelningen.

Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetsledning (inklusive styrelsen och Vetenskapliga rådet) och administration, lokaler, utrustning, inventarier, utbildningskostnader, förvaltningskostnader samt kostnader för verksamhetsutveckling m.m. Enhetsgemensamma kostnader är ledning och administration av verksamheten på enhetsnivå, kursavgifter samt övriga personalkostnader. Utbetalningar av bidrag vilka finansieras med det under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd uppförda anslaget 8:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete redovisas som transferering i resultaträkningen.

Operativ tid definieras som den tid som redovisas på våra verksamhetsgrenar (externa prestationer) samt på prestationer i avsnittet Övrig avrapportering och externa kontakter. Icke-operativ tid definieras som den tid som registreras på våra interna prestationer (stödverksamheten, kompetensutveckling, förvaltning av processer m.m. samt verksamhetsutveckling).

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas Balanserade utgifter för utveckling, Rättigheter och andra immateriella tillgångar, Förbättringsutgifter på annans fastighet samt Maskiner, inventarier, installationer m.m. vilka har ett anskaffningsvärde på minst 10 tusen kronor och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 100 tusen kronor för att utgiften ska aktiveras.

Avskrivning sker från den månad som tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider

35 år

Balanserade utgifter för egenutveckling. En individuell bedömning av ekonomisk livslängd görs.

35 år

Rättigheter och andra immateriella tillgångar.

5 år24

Förbättringsutgifter på annans fastighet.

57 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Omsättningstillgångar

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalat.

Skulder

Skulder har tagits upp till nominellt belopp.

Brytdag

Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdag infaller den 10 januari. Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2007 har gjorts fram t.o.m. den 10 januari 2008. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tusen kronor.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension, för personal som pensionerats i samband med bildandet av Riksrevisionen samt under 2007 uppsagd personal.

Noter

(tkr)

Resultaträkning

Not 1

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2007

2006

Intäkter uppdragsverksamheten

2 214

2 694

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar

305

91

Summa

2 519

2 785

Not 2

Finansiella intäkter

2007

2006

Ränteintäkter avseende räntekontot i Riksgäldskontoret

1 081

714

Övriga finansiella intäkter

167

63

Summa

1 248

777

Not 3

Kostnader för personal

2007

2006

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

141 253

137 853

Summa

141 253

137 853

Not 4

Finansiella kostnader

2007

2006

Räntekostnader avseende lån i
Riksgäldskontoret

564

551

Övriga finansiella kostnader

723

215

Summa

1 287

766

Not 5

Uppbördsverksamhet

2007

2006

Avgifter för årlig revision

132 215

120 538

Summa

132 215

120 538

Not 6

Årets kapitalförändring

2007

2006

Uppdragsverksamhet

internationella uppdrag

435

262

Periodiseringsdifferenser

driftverksamhet

13 676

1 661

uppbördsverksamhet

1 214

635

projekt finansierat med balanserat kapital

278

Summa

12 305

764

Kapitalförändringen visar dels ett överskott i den internationella uppdragsverksamheten, dels en periodiseringsdifferens mellan de kostnader/intäkter som Riksrevisionen redovisar och de utgifter/inkomster som avräknats statsbudgeten.

Balansräkning

Not 7

Balanserade utgifter för utveckling

2007

2006

Ingående anskaffningsvärde

17 445

17 445

Årets anskaffningar

1 055

Utgående anskaffningsvärde

18 500

17 445

Ingående ackumulerade avskrivningar

17 445

13 341

Årets avskrivningar

176

4 104

Utgående ackumulerade avskrivningar

17 621

17 445

Summa

879

0

Not 8

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2007

2006

Ingående anskaffningsvärde

1 704

1 663

Årets anskaffningar

173

41

Utgående anskaffningsvärde

1 877

1 704

Ingående ackumulerade avskrivningar

1 318

1 000

Årets avskrivningar

261

318

Utgående ackumulerade avskrivningar

1 579

1 318

Summa

298

386

Not 9

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2007

2006

Ingående anskaffningsvärde

15 411

15 395

Årets anskaffning

0

16

Utgående anskaffningsvärde

15 411

15 411

Ingående ackumulerade avskrivningar

9 837

6 726

Årets avskrivningar

3 114

3 111

Utgående ackumulerade avskrivningar

12 951

9 837

Summa

2 460

5 574

Not 10

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

2007

2006

Ingående anskaffningsvärde

25 682

25 936

Årets anskaffning

1 923

1 009

Avyttringar

592

1 263

Utgående anskaffningsvärde

27 013

25 682

Ingående ackumulerade avskrivningar

14 648

10 880

Årets avskrivningar

4 292

4 901

Avyttring

518

1 132

Utgående ackumulerade avskrivningar

18 422

14 649

Summa

8 591

11 033

Not 11

Periodavgränsningsposter

2007

2006

Förutbetalda hyreskostnader

6 517

6 115

Övriga förutbetalda kostnader

728

1 069

Upplupna intäkter

1 214

536

Summa

8 459

7 720

Not 12

Avräkning med statsverket

2007

2006

Ingående balans

44 938

55 975

Avräknat mot statsbudgeten

Inkomsttitlar

132 076

119 903

Anslag

320 760

308 546

Avräknat mot statsverkets checkräkning

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

310 972

295 137

Inbetalningar, ej räntebelagt flöde SCR

134 128

119 749

Utbetalningar SCR

2 753

2 218

Summa

35 851

44 938

Not 13

Balanserad kapitalförändring

2007

2006

Avgiftsfinansierad verksamhet:

viss årlig revision

899

899

Avgiftsfinansierad verksamhet:

internationella uppdrag

6 486

6 224

Periodiseringsdifferenser

34 211

33 185

Utgående balans

26 826

26 062

Not 14

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

2007

2006

Ingående avsättning

9 120

12 017

Årets pensionskostnad

varav pensioner, delpensioner

varav liknande förpliktelser

4 496

812

3 684

584

584

0

Årets pensionsutbetalningar

varav pensioner, delpensioner

varav liknande förpliktelser

3 521

3 377

144

3 481

3 481

0

Summa utgående avsättning

10 095

9 120

Not 15

Lån i Riksgäldskontoret

2007

2006

Ingående balans

17 579

28 526

Nya lån

2 141

2 204

Årets amorteringar

7 672

13 151

Utgående balans

12 048

17 579

Beviljad låneram 40 miljoner kronor

Not 16

Leverantörsskulder

2007

2006

Leverantörsskulder

9 599

4 927

Leverantörsskulder, utländska

219

81

Summa

9 818

5 008

Not 17

Periodavgränsningsposter

2007

2006

Semester- och löneskuld inkl. avgifter

24 707

23 475

Upplupen pensionsavgift 2003-2006

9 055

Övriga upplupna kostnader

3 893

2 479

Oförbrukade bidrag utomstatliga

Summa

318

37 973

47

26 001

Not 18

Redovisning mot bemyndiganden

Riksrevisionen har en viktig roll när det gäller internationella biståndsinsatser avseende institutionsuppbyggnad och korruptionsbekämpning. Insatserna löper ofta över flera år varför Riksrevisionen bemyndigats att ingå åtaganden som medför utgifter under senare budgetår än det år statsbudgeten avser.

Utestående åtaganden som täcks av redan anvisat anslag uppgår till 1,2 miljoner kronor.

Not 19

Finansieringsanalys

2007

2006

Kostnader enligt resultaträkningen

333 186

313 163

Realisationsförlust

73

13

Avskrivningar

7 843

12 426

Avsättningar

975

2 897

Summa

324 295

303 621

Uppgifter om ledande befattningshavare

Styrelseledamöters och suppleanters uppdrag 2007

Enligt 7 kap. 2 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag redovisas (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen).

Ordinarie ledamöter

Eva Flyborg

Stiftelsen H.M. Konungens Jubileumsfond för Ungdom i Sverige

Tommy Waidelich

Riksbanksfullmäktige, suppleant

Anne-Marie Pålsson

GL Beijer AB

Länsförsäkringar AB

Länsförsäkringar Skåne AB, v. ordf.

HQ AB

Stiftelsen Institutet för Framtidsfrågor

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, suppleant

Carina Adolfsson Elgestam

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Naturvårdsverket (under del av året)

Uppvidingehus AB (under del av året)

Ewa Thalén Finné

Statens strålskyddsinstitut

SkåNet AB, v. ordf. (under del av året)

Alf Eriksson

Länsstyrelsen i Hallands län

Statens gentekniknämnd

Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Per Rosengren

Mariestad Töreboda Energi AB, suppleant

Björn Hamilton

Post- och telestyrelsen

Margareta Andersson

Systembolaget (under del av året)

Helena Hillar Rosenqvist

Riksåklagaren rådgivande nämnd (under del av året)

Rose-Marie Frebran

Centrum för lättläst, ordf.

Granskningsnämnden för radio och TV

Malmbergs Elektriska AB

ÖSK Elitfotboll AB

Suppleanter

Agneta Lundberg

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, v. ordf.

Ulla Löfgren

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Brottsoffermyndighetens nämnd

Leif Pettersson

Valrossen AB

Boden Kommunföretag AB, suppleant

Carl-Erik Hedlund

Stockholms hamn AB

Kapellskär Hamn AB

Påhlmans Handelsinstitut AB

AB Svensk Tidskrift

Phia Andersson

Marie Engström

Skatteverket

Lennart Hedquist

Länsstyrelsen i Uppsala

SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB, ordf.

Handelsbankens Fonder AB

Birgitta Carlsson

Tobias Krantz

Offentliga sektorns särskilda nämnd

Ingegerd Saarinen

Helena Höij

Naturhistoriska riksmuseet, ordf.

Länsstyrelsen i Stockholms län

Hjälpmedelsinstitutet, ordf.

Ersättningar och förmåner som utbetalats under 2007

(beloppen anges i kronor)

Riksrevisorer

Lennart Grufberg

1 029 468

Karin Lindell

1 257 861

Eva Lindström

1 250 372

Styrelseledamöter

Eva Flyborg

123 060

Tommy Waidelich

92 820

Anne-Marie Pålsson

33 040

Carina Adolfsson Elgestam

32 340

Ewa Thalén Finné

32 690

Alf Eriksson

33 040

Per Rosengren

35 200

Björn Hamilton

33 590

Margareta Andersson

33 290

Helena Hillar Rosenqvist

34 370

Rose-Marie Frebran

32 340

Styrelsesuppleanter

Agneta Lundberg

700

Ulla Löfgren

1 400

Leif Pettersson

1 400

Carl-Erik Hedlund

0

Phia Andersson

0

Marie Engström

0

Lennart Hedquist

700

Birgitta Carlsson

0

Tobias Krantz

0

Ingegerd Saarinen

0

Helena Höij

2 100

Framtida åtaganden

Lennart Grufberg är efter förordnandetiden berättigad till hel chefspension. Därvid förutsätts att endast den bästa av de båda pensionerna, chefspension eller förordnandepension, betalas ut. Grufberg tillerkänns utöver pension enligt ovan en kompletterande avgångsersättning från förordnandetidens slut till den månad han fyller 65 år. Ersättningen beräknas som skillnaden mellan den då aktuella grundlönen för en riksrevisor jämte det administrativa lönetillägget, å ena sidan, och vad han är berättigad till i chefspension, å andra sidan. Ersättningen ska minskas med vad Grufberg under den aktuella perioden dels uppbär i ersättning enligt 13 § andra stycket förordningen (1995:1038) om chefspensioner, dels uppbär som inkomst av uppdrag utomlands, som inte beskattas i Sverige. Från avräkningen undantas inkomster, som på årsbasis inte överstiger 18 000 kronor.

I övrigt gäller att för anställning som riksrevisor ska gälla förordningen (1995:1038) om statliga chefspensioner, vilken antagits av riksdagens förvaltningsstyrelse för tillämpning inom riksdagen och dess myndigheter (RFS 1996:4). Dock gäller att rätt till hel pension uppnås efter en förordnandetid på sju år samt att den som fullgjort ett sådant sjuårsförordnande är undantagen från ålderskraven för erhållande av pension.

Elanders, Vällingby 2008


[1]

Jämförelsesiffror för 2006 och 2005 har beräknats enligt de principer som från och med 2007 gäller för redovisning inom Övrig avrapportering och externa kontakter. I vissa fall har kostnader beräknats efter schablon.

[2]

Operativ tid definieras i avsnittet Tillämpade redovisningsprinciper.

[3]

Definitionen av gemensamma kostnader finns i avsnittet Tillämpade redovisningsprinciper.

[4]

Operativ tid definieras i avsnittet Tillämpade redovisningsprinciper.

[5]

Intäkterna redovisas inklusive finansiella intäkter.

[6]

Enligt 14 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

[7]

De allmänna försäkringskassorna omfattades inte av avgiftsbeläggningen. Kostnaderna är därför lägre än de som redovisas för verksamhetsgrenen Årlig revision.

[8]

Regeringen har beslutat att det ingående överföringsbeloppet för avvecklingsanslaget inte skulle överföras till 2005.

[9]

För redovisningen för staten, Regeringskansliet, Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning gäller att revisionen inte ska avse ledningens förvaltning.

[10]

I enlighet med 9 kap. 8 § aktiebolagslagen (2005:551), 4 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220).

[11]

I enlighet med 25 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

[12]

Gemensam revision innebär att revisorerna har ett gemensamt ansvar för att planera och genomföra revisionen samt komma överens om en arbetsfördelning sinsemellan.

[13]

Regeringsskrivelse 2006/07:101.

[14]

Antal rapporter är exklusive årlig rapport. Antal rapporter för 2006 och 2005 har beräknats enligt samma princip.

[15]

Vi redovisar från och med 2007 styckkostnad (Kostnad per under året avslutad granskning) för avslutade granskningar. I styckkostnaden ingår granskningens totala kostnad från start till publicering. I styckkostnaden redovisas även granskningar som avslutats utan rapport. Kostnaderna för 2006 och 2005 har beräknats enligt den nya modellen.

[16]

Avser nuvarande kontrakt för fas 1, en fas 2 beräknas fortsätta.

[17]

Riksrevisionens styrelse behandlar granskningsrapporterna en tid efter det att rapporterna har slutförts. Alla rapporter behandlas därför inte samma kalenderår som de slutförts.

[18]

Antal berörda är färre än 10.

[19]

I förhållande till total ordinarie arbetstid.

[20]

Total sjukfrånvaro i procent multiplicerat med andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) i procent.

[21]

Uppgifterna för 2003 avser perioden den 1 juli31 december 2003.

[22]

I 2006 års årsredovisning redovisades vid årets slut likvida medel om 13 772. Detta berodde på att en betalning bokfördes på räntekontot 2006 medan underliggande bankkonto belastades 2007, därav differensen. Felaktigheten är åtgärdad 2007.

[23]

Riksdagen har beslutat om en högsta taxenivå.

[24]

Dock längst hyreskontraktets varaktighet.