2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
Redogörelse till riksdagen
INNEHåLLSFöRTECKNING 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING
2007/08:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2007
Innehållsförteckning
VD:s förord 3
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under år 2007 5
Stödformer och arbetssätt 5
Beviljade forskningsanslag 7
Postdoktorala satsningar 18
Forskarskolor 22
Internationellt samarbete 23
Områdesgrupper 25
Kulturpolitiskt motiverad forskning och forskning inom kulturområdet 25
Samarbete med riksdagen 26
Jubileer 26
Overheadkostnader 27
En blick framåt 27
Förvaltningsberättelse 29
Stiftelsens ändamål och stadgar 29
Årets forskningsstödjande verksamhet och resultat 29
Finansiellt resultat 34
Finansiell ställning 36
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag 37
Tabell 1. Finansiellt resultat (kSEK) 40
Resultaträkning (kSEK) 42
Balansräkning (kSEK) 43
Kassaflödesanalys (kSEK) 45
Redovisnings- och värderingsprinciper 46
Värdering materiella anläggningstillgångar 46
Värdering marknadsvärden 46
Värdering finansiella anläggningstillgångar 46
Värdering omsättningstillgångar 47
Beviljade forskningsmedel 47
Eget kapital 48
Noter (belopp i KSEK) 49
Donationernas marknadsvärde (belopp i ksek) 67
2007/08:RJ1
3
VD:s förord
INNEHåLLSFöRTECKNING 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1 VD:S FöRORD
Från och med verksamhetsåret 2007 förändras utformningen av årsberättelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ). Den volym som varje vår utsänts från RJ har med tiden blivit alltmera genomarbetad och omfångsrik. Denna utveckling har varit välmotiverad eftersom årsberättelsen utgjort en betydande andel av stiftelsens information om sin verksamhet. Mer än annan litteratur löper årsberättelser dock risken att inte bli lästa, och detta oavsett vad de innehåller. Med tanke på både den arbetsinsats som nedlagts på texterna och deras kvalitet är detta negativt. Den förändring som nu görs innebär följande. Den formella delen som innehåller förvaltningsberättelsen utges separat tillsammans med information om RJ:s forskningsstödjande arbete, finansförvaltning och ekonomiska resultat. I en helt ny årsbok kommer en bred och förhoppningsvis intressant belysning att ges av den forskning som RJ finansierar. Boken kommer att innehålla essäer, intervjuer och liknande material och vänder sig till läsare såväl inom den akademiska världen som bland den intresserade allmänheten. RJ:s nya årsbok avses utkomma i början av hösten. Slutligen kommer RJ:s hemsida (www.rj.se) att byggas ut så att den ger tillgång till ett innehållsrikt och aktuellt material om RJ:s hela verksamhet. Arbetet med att bygga ut och förbättra hemsidan är långsiktigt, men besökarna ska förhoppningsvis märka ambitionshöjningen successivt under år 2008.
Debatten om humanioras och samhällsvetenskapernas ställning har de senaste åren tidvis varit intensiv. Genom att utöka och förändra informationen om RJ:s insatser och de viktiga resultat som forskningsstödet leder till, hoppas vi ytterligare kunna belysa den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens vikt och värde samt övertyga fler om dess betydelse och potential. RJ arbetar för att skapa gynnsammare förutsättningar för överförande och förnyelse av kunskap, en grogrund för kreativitet och kvalitet. Det yttersta syftet med RJ:s stöd i skilda former åt forskningen är att bidra till att återupptäcka och nytolka det förflutna, att genomlysa nutiden och att göra det möjligt att erövra en av ingen känd framtid.
År 2008 innebär stigande förväntningar inför den aviserade och efterfrågade forskningspolitiska propositionen. Två stora utredningar om resurstilldelning och anställningsstruktur har redan framlagt sina förslag. Utredningen om forskningsråden, liksom den så kallade Frihetsutredningen som ska överväga nya former för lärosätenas offentligrättsliga ställning, kommer att presentera sina idéer senare. Den pågående Kulturutredningen ska förhoppningsvis lansera lösningar som tillgodoser behoven av forskning och kunskapsuppbyggnad inom kultursektorn.
Erfarenheterna från det senaste decenniet visar att oavsett vad som framläggs i de stora principbesluten, så ökar RJ:s betydelse. Genom sitt oberoende, sin flexibilitet, sin snabbhet och lyhördhet kan stiftelsen inte enbart göra det som från tid till annan efterfrågas, utan framför allt det som långsiktigt behövs för att svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ska kunna utveckla sin fulla potential.
Omvärldens förväntningar på RJ är med rätta stora, såväl inom som utanför den akademiska världen, i Sverige likaväl som utomlands. När jag nu blickar tillbaka över mitt första år som VD för RJ är det med tacksamhet för det stora stöd jag haft av mina engagerade medarbetare och av en insiktsfull styrelse.
Göran Blomqvist, vd
2007/08:RJ1
5
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under år 2007
ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER åR 2007 2007/08:RJ1
2007/08:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER åR 2007
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper. Verksamheten omfattar såväl forskarinitierade inslag i form av ansökningar om medel för specifika forskningsuppgifter, såsom projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering, som stiftelsens proaktiva, strukturella instrument, t.ex. postdoksatsningar, områdesgrupper och stöd åt internationellt samarbete.
RJ verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och beredningsgrupper återspeglar detta. RJ består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett stort erfarenhetsfält, och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen. I det följande ges i första hand en översikt över det nya forskningsstöd som har beviljats under år 2007, men för sammanhangets skull behandlas även pågående fleråriga aktiviteter. För mer information se RJ:s hemsida www.rj.se.
Stödformer och arbetssätt
RJ ger företräde åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning, inkluderande ämnesområdena juridik och teologi. Stiftelsen medverkar i gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Naturvetenskap och teknik stöds i något fall via samarbetsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Forskning om åldrandets och barnaårens sjukdomar stöds genom Erik Rönnbergs donationer.
Från och med år 2005 finansierar RJ forskning i form av program, projekt, postdoktorala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Härutöver arbetar RJ med bidrag till internationellt samarbete och med s.k. områdesgrupper. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering och konferenser kan sökas fortlöpande.
Beredningen av projektanslag sker i två steg. I en första omgång bedömer och prioriterar en eller flera av RJ:s beredningsgrupper vilka ansökningar som bör gå vidare till en andra bedömningsomgång, vilket innebär att den sökande inbjuds att inge en längre och mer utvecklad ansökan. I var och en av beredningsgrupperna ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl nationella som internationella forskare. Ansökningar om anslag till program bedöms av en särskild grupp där forskarna inte kommer från Sverige. Denna grupp väljer ut sju till åtta ansökningar till en andra bedömningsomgång, vilken innefattar en granskning av externa sakkunniga inom eller utom landet. De berörda forskargrupperna kallas i denna fas av beredningen därefter till en hearing.
Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna gäller forskning som aktualiserar etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet. Frågor om jäv hanteras i enlighet med av styrelsen fastställda riktlinjer. Beslut om forskningsmedel fattas av RJ:s styrelse.
Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in en vetenskaplig slutrapport och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt inges ekonomisk slutrapport. Vid sidan av denna formaliserade avslutande granskning genomförs även en löpande uppföljning och utvärdering av pågående och nyligen avslutade projekt. Denna granskning omfattar lägesrapportering eller projektbesök; under 2007 har 17 projekt varit föremål för en sådan granskning. I samband med årets styrelsekonferens gjordes en uppskattad presentation av arbetet inom professor Kenneth Hyltenstams program om avancerad andraspråksinlärning. Syftet med projektbesöken är att beredningsgrupperna ska få del av de vetenskapliga resultaten och kunna bedöma projektens styrkor och svagheter. Vid besöken träffar beredningsgrupperna även rektorer, dekaner, forskare och doktorander, vilket fördjupar bilden av villkoren för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden. Under de närmaste åren kommer RJ att ta initiativ till fördjupad granskning och utvärdering av gjorda insatser. Hur har svensk forskning påverkats? Vilken betydelse har RJ:s insatser t.ex. för att åstadkomma förnyelse och generationsväxling?
De insatser RJ gör ska bidra till att ny forskning kan utvecklas, men också till att konsolidera och utveckla redan etablerad forskning. Målsättningen är att ge svensk forskning inom RJ:s verksamhetsområde förutsättningar att nå internationellt framträdande positioner. För att få nya idéer och inspiration till nya satsningar genomförde representanter för RJ, STINT, Kungl. Vitterhetsakademien, SISTER och Vetenskapsrådet en studieresa till Stanford och Berkeley. RJ prövar fortlöpande sina arbetsformer, och med tanke på att den nuvarande ordningen infördes så sent som 2005 kan det finnas skäl att under de närmaste åren förbereda en mera genomgripande översyn av stödformerna och stiftelsens arbetssätt.
Beviljade forskningsanslag
Som framgår av tabell 1 har RJ under det gångna året beviljat drygt 352 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål.
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel år 2007 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen
149 127
Kulturvetenskapliga donationen
202 342
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och
600
åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under
200
de tidiga barnaåren
Summa
352 269
Anslagsnivån har tack vare goda finansiella resultat kunnat ökas med nästan 30 miljoner kronor i förhållande till 2006. Söktrycket ökar dock ännu starkare, och som framgår av Förvaltningsberättelsen (s. 29) kan endast fem till sex procent av ansökningarna beviljas anslag.
Anslagens fördelning på Jubileumsdonationen respektive på Kulturvetenskapliga donationen framgår av tabell 2 och 3.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel år 2007 ur Jubileumsdonationen
(belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 56)
89 236
Samarbete med riksdagen
490
Reseanslag
94
Postdoktorala satsningar (tabell 8)
46 500
Nils-Eric Svenssons fond
300
Arvode till sakkunniga
820
Ersättning till adjungerade
2 591
Konferenser, information
2 361
Områdesgruppen för forskning om civilsamhället
2 941
Områdesgruppen för offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap
1 850
Områdesgruppen för forskning om förmodernitet
1 944
Summa
149 127
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel år 2007 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
Projektanslag (fortsättningsanslag)
19 038
Infrastrukturellt stöd (ytterligare specifikation ges i tabell 7)
39 070
Forskningsinitiering
11 201
Internationellt samarbete
12 955
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4)
119 850
Arvode till sakkunniga
228
Summa
202 342
Det beräknade framtida behovet av tryckningsbidrag reserveras i de årliga budgetramarna, och beslut om sådana anslag fattas fortlöpande av arbetsutskottet. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. För vissa äldre projekt inom Kulturdonationen utbetalades 2007 fortsättningsanslag för sista gången.
Program
Med program avses en större grupp kvalificerade forskare som under en längre tid får finansiering för att utföra en gemensam forskningsuppgift. Under 2007 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående fyra nya program:
Professor Lili Alanen,
Uppsala universitet
har fått 15,9 miljoner kronor för sitt program
Att förstå handling. Natur, handlingsbegrepp, och värde i den
västerländska filosofiska traditionen
Professor Nils Brunsson,
Handelshögskolan i Stockholm,
har fått 33 miljoner kronor för forskningsprogrammet
Att organisera marknader
Professor Gunilla Iversen,
Stockholms universitet,
har fått 33 miljoner kronor för forskningsprogrammet
Ars edendi. Metodologiska modeller för moderna utgåvor av medeltida
texter: Ett editionsfilologiskt laboratorium i ett internationellt nätverk
Professor Christer Jönsson,
Lunds universitet,
har fått 33 miljoner kronor för forskningsprogrammet
Demokrati bortom nationalstaten?
Transnationella aktörer och globala styrformer
Till denna grupp kan även forskningsprogrammet Nordiska rum:
Formering av stater, samhällen och regioner, kulturmöten samt idé- och identitetsskapande i det nordliga Europa efter 1800 föras. Programmet har initierats av RJ, som framgångsrikt även inbjudit Östersjöstiftelsen, Kungl. Vitterhetsakademien, Finska kulturfonden, Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden, The Estonian Science Foundation och NordForsk att medverka i finansieringen. Satsningen är mångvetenskaplig och internationell, består av nio projekt och löper under fyra år, 20072011.
Se www.sh.se/forskning/forskningsprojekt/nordiska rum
Tabell 4 Antalet programansökningar år 2007 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
Ämne
Antal
Män
Kvinnor
Sökbelopp
Antal beviljade
Beviljat belopp
ekonomisk historia
1
1
19 997
film- och teatervetenskap
1
1
16 349
filosofi
3
2
1
63 461
1
15 850
freds- och konfliktforskning
1
1
22 078
företagsekonomi
3
2
1
79 687
1
33 000
historia
2
2
34 785
humaniora
1
1
23 042
humaniora/samhällsvetenskap
1
1
24 935
klassiska språk/antikens kultur
1
1
20 969
1
33 000
lingvistik
1
1
13 041
litteraturvetenskap
2
2
37 988
musikvetenskap
3
3
47 763
pedagogik
1
1
19 247
psykologi
1
1
13 079
samhällsvetenskap
2
2
45 786
statsvetenskap
2
2
39 760
1
33 000
Nordiska rum
1
5 000
Summa
26
18
8
521 967
5
119 850
Projekt
Ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare under en kortare tid. Söktrycket är mycket högt. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare på olika stadier av karriären att pröva nya idéer: denna stödform gynnar den fria grundforskningen. Under 2007 beviljade RJ:s styrelse anslag till nedanstående nya projekt:
Projektanslag år 2007 (belopp kr)
Projektledare
Projekttitel
Lärosäte
Beviljat belopp
Tekn. dr Anders Bergström
Stockholms stadsbibliotek. En studie i folkbildningens arkitektur
KTH-Arkitekturskolan
1 430 000
Docent Gudrun Andersson
Den konsumerande borgaren. Utbud, marknadsföring och konsumtion i Sverige ca 17501850
Historiska institutionen
Uppsala universitet
2 180 000
Professor Åsa Rosén
Företagens anställningspolicy och diskriminering
Institutet för social forskning - SOFI
Stockholms universitet
2 500 000
Professor Inger Österdahl
Krigets lagar faller samman
Juridiska institutionen
Uppsala universitet
2 350 000
Fil. dr Erik Lindberg
Marknaden och fyrtornet: kollektiva nyttigheter i historiskt perspektiv
Ekonomisk-historiska institutionen
Uppsala universitet
1 800 000
Professor Jan Ch. Karlsson
Arbetets framtid igår och idag. En empirisk och teoretisk studie av prediktioner
Arbetsvetenskap
Karlstads universitet
3 130 000
Fil. dr Kajsa Yang Hansen
Orsaker till skolsegregation i Sverige: valfrihet och boendesegregation
Institutionen för pedagogik och didaktik
Göteborgs universitet
1 420 000
Professor Petter Asp
Sexualbrotten dogmatik, debatt och teori
Juridiska institutionen
Uppsala universitet
2 400 000
Fil. dr Andreas Nordberg
Mellan teori och empiri. En idéhistorisk studie av anfäderskult i fornnordisk religionsforskning
Religionshistoriska institutionen
Stockholms universitet
1 700 000
Docent N. Thomas Håkansson
Intensivjordbruk utan stat och befolkningstryck: en komparativ studie av icke-kapitalistiska jordbrukssystem i ett politiskt ekologiskt perspektiv
Humanekologiska avdelningen
Lunds universitet
2 370 000
Fil. dr Peter Gillgren
Michelangelos Yttersta domen och firandet av tenebrae i Sixtinska kapellet
Konstvetenskapliga institutionen
Stockholms universitet
2 040 000
Fil. dr Maria Karlsson
Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf, del III
Centrum för genusvetenskap
Uppsala universitet
3 960 000
Projektledare
Projekttitel
Lärosäte
Beviljat belopp
Fil. dr Ulrika Holgersson
Mellan fördomar och folklighet hembiträdet i svensk spelfilm 19301950
Historiska institutionen
Lunds universitet
2 050 000
Professor Torbjörn Bergman
Författningsreform 2010: partierna och politikens spelregler
Statsvetenskapliga institutionen
Umeå universitet
3 030 000
Docent Andrei Simonov
Företagsförvärv och fusioner, intressekonflikter hos banker och budgivare
Institutionen för finansiell ekonomi
Handelshögskolan i Stockholm
1 850 000
Docent Christian Ax
Nya ekonomistyrningskoncept Utformning, användning, effekter och översättning
Företagsekonomiska institutionen
Göteborgs universitet
1 670 000
Fil. dr Pia Laskar
Homo-, bisexuella och transpersoners rättigheter som mänskliga rättigheter? En idéhistorisk studie
Centrum för genusstudier
Stockholms universitet
1 890 000
Ph. D. Kelly Ragan
Does It Pay to Work? Effective Returns to Work and Swedes Learning, Earning, and Effort Choices
(Lönar det sig att arbeta? Effektiva löner och svenskars lärande, inkomster och arbetsintensitet)
Institutionen för nationalekonomi
Handelshögskolan i Stockholm
3 260 000
Fil. dr Eva Åhrén
Anatomins objekt: Preparat och modeller i anatomisk forskning och kunskapsförmedling på Karolinska institutet 18101940
Institutionen för idé- och lärdomshistoria
Uppsala universitet
1 620 000
Fil. dr Per Simonsson
Familjens liberalisering och skilsmässans historia i Sverige 18502000
Ekonomisk-historiska institutionen
Stockholms universitet
1 620 000
Fil.
dr Anne Kubai
Sjunga Herrens sånger i ett främmande land.
Afrikanska kyrkor i Sverige mellan segregation och integration
Teologiska institutionen
Uppsala universitet
2 100 000
Fil. dr Ulrika Dahl
Femme as Figuration: Rethinking (queer) femininity
Institutionen för genus, kultur och historia
Södertörns högskola
1 370 000
Teol. dr Olof Sundqvist
En arena för högre makter. Kultbyggnader och härskarmakt i det vikingatida och medeltida Skandinavien
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap
Högskolan i Gävle
1 840 000
Projektledare
Projekttitel
Lärosäte
Beviljat belopp
Jur. dr Eva Edwardsson
Har byråkraterna blivit lagstiftare? Europeiseringens innebörd för lydnads- och lojalitetsplikter för nationella myndigheter
Juridiska institutionen
Uppsala universitet
4 170 000
Fil. dr Ingela Wadbring
Kommersialisering hot eller möjlighet för journalistiken?
Institutionen för journalistik och masskommunikation
Göteborgs universitet
1 560 000
Fil. dr Staffan Larsson
Semantisk koordinering i dialog
Institutionen för lingvistik
Göteborgs universitet
1 740 000
Fil. dr Lorenzo Casini
Perspektiv på mänskligt handlande i Renässansens filosofiska debatt om frihet och determinism
Filosofiska institutionen
Uppsala universitet
1 810 000
Fil. dr Hanna Östholm
Gyneceernas historia: Konstruktionen av kanon och kön i biografiska kvinnokataloger
Avdelningen för vetenskapshistoria
Uppsala universitet
1 690 000
Professor Ulf Dimberg
Emotionell Empati: Kausala mekanismer och omedvetna processer
Institutionen för psykologi
Uppsala universitet
2 950 000
Fil. dr Kenneth Nelson
EU och den sociala modellen: Socialpolitikens organisering och förändring i perspektiv av den europeiska integrationen
Institutet för social forskning - SOFI
Stockholms universitet
1 950 000
Docent Jakob Cromdal
Larmsamtal med förhinder: Om meningskapande i SOS-samtal med personer som har svenska som främmande språk
Tema Barn
Linköpings universitet
3 940 000
Universitetslektor Gunlög Sundberg
Rekrytering, socialisering och representativitet i offentlig förvaltning. Språk och kultur för mångfald i statliga organisationer
Institutionen för nordiska språk
Stockholms universitet
2 050 000
Jur. dr Susanna Wolk
Immaterialrättsligt skydd för datorprogram: som upphovsrättsliga verk eller patenterbara uppfinningar?
Juridiska institutionen
Stockholms universitet
1 700 000
Docent Marina Svensson
Framväxten av undersökande journalistik i Kina
Centrum för öst- och
sydöstasienstudier
Lunds universitet
3 340 000
Projektledare
Projekttitel
Lärosäte
Beviljat belopp
Teol. dr Urban Claesson
Gruvsamhället i Falun en utmaning för enhetsstatens officiella teologi? Nytt perspektiv på relationen mellan ortodoxi och pietism
Institutionen för humaniora och språk
Högskolan Dalarna, Falun
1 180 000
Fil. dr Niklas Forsberg
Romanen och den filosofiska argumentationens natur: En studie av Iris Murdochs, Martha Nussbaums och Cora Diamonds litteraturfilosofiska arbeten
Filosofiska institutionen
Uppsala universitet
1 760 000
Fil.
dr Eva Norström
Tolken en kulturell mellanhand
Etnologiska institutionen
Lunds universitet
2 470 000
Dr Magnus Öberg
Patrimonialism, Globalisering och Inbördeskrig
Institutionen för freds- och konfliktforskning
Uppsala universitet
3 350 000
Docent Inga Lena
Ångström-Grandien
Bilden av bergsmannen
Högskolan Dalarna, Falun
250 000
Docent Torun Zachrisson
Egendom och ära bebyggelseförändring i Mellansverige 2001000
Institutionen för arkeologi och antikens kultur
Stockholms universitet
1 800 000
Björn Fjaestad
Utgivningsstöd till Forskning den finns tillgänglig på www.kulturfonden.se.
RJ deltar också i arbetet med andra projekt som rör de dramatiska händelserna kring 1809 och deras konsekvenser, däribland utställnings- och bokprojekt tillsammans med riksdagen och Justitieombudsmannen.
Overheadkostnader
I årsberättelsen för år 2006 ges en ingående redogörelse för diskussionen om s.k. overheadkostnader för forskning. Under 2007 inbjöds RJ till SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning, där även representanter för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse deltagit. Arbetet har resulterat i en rapport om hur kostnader för externt finansierade forskningsprojekt kan kalkyleras. Där fastslås: Vid ansökan om extern finansiering ska projektkalkylen omfatta samtliga kostnader för den planerade verksamheten och externa finansiärer beslutar utifrån kalkylen om hur stor andel av de totala kostnaderna, som kan finansieras. Åtskilligt arbete återstår innan den framtagna modellen kan tas i praktiskt bruk. För nya projekt år 2007 och 2008 har RJ beslutat bevilja ett bidrag till kostnader för lokaler och overhead om 24,2 procent. När högskolemomsen läggs till, blir påslaget 35 procent. Vad gäller programmen är påslaget sammanlagt 26 procent (samma som för år 2006). RJ:s styrelse har till rektorerna skriftligen uttalat sin tillfredsställelse över att diskussionerna både om nya sätt att kalkylera projektkostnader och om storleken på RJ:s bidrag har varit konstruktiva och framåtsyftande.
En blick framåt
Forskningsstiftelser kan arbeta flexibelt, och har stor förmåga att fånga upp och formulera nya forskningsidéer. Under 2007 har såväl forskningsprojekten om skatter som om civilsamhället vuxit fram och konkretiserats inom ramen för områdesgruppernas verksamhet. En förutsättning för att Europas stater ska kunna konkurrera med andra jämförbara kunskapsekonomier är att en mera positiv donationskultur får möjlighet att utvecklas i Europa. RJ driver denna fråga. Det finns skäl att erinra om att RJ:s stadgar medger möjligheter för ytterligare donationer. Ett European Forum on Philanthropy and Research Funding genomfördes med medverkan från RJ i Bryssel den 4 december 2007.
RJ arbetar också systematiskt för att försöka utveckla organisationen SIS (Stiftelser i samverkan) till att bli en ännu effektivare och tydligare företrädare för det svenska stiftelseväsendet. Det behövs nya impulser, och tillskott, till forskningsfinansieringen och till forskningens infrastruktur. Hindren mot nya donationer måste undanröjas och tillkomsten av nya stiftelser i Europa främjas.
2007/08:RJ1
29
Förvaltningsberättelse
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2007/08:RJ1
2007/08:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
Stiftelsens ändamål och stadgar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige (Stadgar 2 §). RJ grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Riksdagen fastställde den 2 december 1964 RJ:s stadgar. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Stadgarna reviderades från den 1 januari 1988, varigenom RJ blev en självständig finansiell aktör i och med att RJ:s medelsförvaltning övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. Styrelsen kunde därmed besluta i samtliga ekonomiska frågor. I samband med att de s.k. löntagarfonderna utskiftades, beslöt riksdagen under 1993 att en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras RJ. Härutöver har RJ erhållit ytterligare donationer. Som en följd av att finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar, beslöt RJ:s styrelse om en anpassning av stadgarnas bestämmelser kring finansförvaltningen. Syftet var att ge RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden. Riksdagen fastställde de nu gällande stadgarna den 30 maj 2006.
Stadgarna preciserar (2 §) följande ändamål för RJ:
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från RJ, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att RJ:s medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att RJ skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att RJ:s medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till RJ:s verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från RJ får karaktären av livstidsstipendium.
Årets forskningsstödjande verksamhet och resultat
Styrelsen för RJ har sammanträtt fyra gånger under året. Styrelsen beslutar i frågor som rör budget, anslagsbeviljning till forskningsprojekt, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Genom den årliga budgeten och utformningen av forskningsstödet konkretiseras det ovan angivna ändamålet. RJ stöder i första hand forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Genom goda förvaltningsresultat har RJ kunnat utveckla en rad olika stödformer och särskilda insatser och därigenom kunnat stärka kvaliteten inom svensk forskning. Verksamheten innehåller såväl forskarinitierade inslag som RJ:s strukturella instrument. Till de första hör projekt, program, infrastrukturellt stöd och forskningsinitiering. Till de strukturella instrumenten räknas postdoksatsningarna, liksom t.ex. inrättande av s.k. områdesgrupper och stödet åt internationellt samarbete. RJ:s styrka är kvaliteten i granskningsprocessen och RJ:s förmåga att självständigt och flexibelt kunna fatta beslut.
RJ utlyste i början av år 2007 forskningsmedel för projekt, program och infrastrukturellt stöd. Söktrycket har liksom under de närmast föregående åren varit mycket högt, och som framgår av diagrammet har endast 5 till 6 procent av ansökningarna kunnat beviljas.
Beviljade anslag (mnkr) och beviljningskvoter (%)
19902007
0
100
200
300
400
500
600
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
0
1
2
3
4
5
6
7
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
Anslag
Kvot
Andelen beviljade anslag har minskat, trots att RJ till följd av framgångsrik finansförvaltning har kunnat öka den årliga utdelningen år 2007 till drygt 350 miljoner kronor. Med tanke på den hårda och växande konkurrens om anslag som råder mellan forskarna, har ytterligare åtgärder vidtagits för att säkerställa att bedömningsprocessen håller högsta kvalitet. De utvalda ansökningarna genomgår extern sakkunnigbedömning, och vid behov arrangeras för att erhålla ett fullgott beslutsunderlag s.k. hearingar. Styrelsen har också stadfäst och tydliggjort regler för hanteringen av jäv vid bedömning av forskningsansökningar. Dessa regler är publicerade på RJ:s hemsida.
Antalet ansökningar om projektanslag ökade och uppgick till 753 (2006: 732). Fondens beredningsgrupper valde ut 108 av dessa, vilka därefter inbjöds att inkomma med en andra ansökan. För att i någon mån möta det stora söktrycket, ökades det ekonomiska utrymmet för projekt i den budget som styrelsen fastställde i mars 2007. 41 ansökningar kunde beviljas anslag, vanligtvis för tre år. Antalet ansökningar om programanslag minskade till 26 (2006: 35), varav 7 valdes ut för vidare behandling. Genom omföringar mellan olika budgetposter blev det möjligt att finansiera fyra nya program, varav ett efter kraftig bantning och omarbetning. Av 41 (2006: 58) ansökningar om infrastrukturellt stöd fördes 18 vidare till fördjupad bedömning. Av dessa har 12 beviljats medel.
I syfte att utvidga och förbättra förutsättningarna för nya samarbeten mellan forskare, har styrelsen under året beslutat att tydliggöra att stödformen projekt även ska kunna avse samarbete mellan flera forskare.
Bakgrunden är att stödformen program inte tillgodoser de behov av forskningsfinansiering som föreligger inom RJ:s verksamhetsområde. Allmänt sett anser RJ att det är ett bekymmer att en så stor del av de till RJ ingivna ansökningarna, trots hög kvalitet, inte kan finansieras.
Bland från RJ:s sida initierade forskningssatsningar kan nämnas att Pro Futura-programmet utökats med sammanlagt tre nya befattningar, vilka besattes i knivskarp konkurrens. Arbetet inom The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies har utökats med postdoktorala befattningar. Postdoktorala anställningar har också ledigförklarats, och i något fall också hunnit tillsättas under år 2007, inom forskningen rörande civilsamhället samt inom matematik med ämnesdidaktisk inriktning. Det postdoktorala programmet inom ABM-sektorn (Arkiv-Bibliotek-Museer) har fått ytterligare innehavare av femåriga trainee-tjänster genom att vakanta befattningar har tillsatts. Dessutom har två helt nya anställningar vid Statens Historiska Museer inrättats efter starka önskemål från den nya museiledningen. RJ har tillsammans med andra nordiska finansiärer initierat forskningsprogrammet Nordiska rum. Som följd av det stora antalet ansökningar av mycket hög kvalitet avsatte RJ:s styrelse i budgetbeslutet ytterligare 5 miljoner till denna satsning. Den planerade utlysningen inom skatteforskningen kunde utvidgas kraftigt genom att Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Skatteverket beslöt att medverka. Genom denna samverkan kommer det förhoppningsvis att bli möjligt att stödja åtminstone ett par framstående forskningsmiljöer. Genom det nystartade Pro Lingua-programmet utdelade RJ tillsammans med STINT två översättningsstöd till högklassig svensk forskning, förhoppningsvis ett betydelsefullt bidrag till en ökad synlighet internationellt för humaniora och samhällsvetenskap.
RJ inrättar s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera ny forskning. Tre sådana grupper har varit verksamma under året. RJ arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ anordnar regelbundet sådana arrangemang i samarbete med riksdagen.
Enligt stadgarna ska RJ främja det internationella vetenskapliga samarbetet. Varje år ges bidrag som förnyar och förstärker den svenska forskningens internationella förbindelser. Ansökningarna till Nils-Eric Svenssons Fond var fler och bättre än någonsin, varför styrelsen beslöt att kraftigt öka antalet resestipendier till yngre forskare. Gästprofessuren vid Humboldtuniversitetet i Berlin har förlängts med tre år. Vid Stellenbosch Institute for Advanced Study i Sydafrika kommer RJ under de kommande fem åren att finansiera två fellowships. RJ har genom åren aktivt medverkat i utbyggnaden av motsvarande institut i Sverige och utomlands. I syfte att förstärka forskningssamarbetet med Kina och Central- och Östasien har Bernhard Karlgren-programmet för forskarutbyte inrättats vid SCAS i Uppsala.
Beslut har fattats om att genom ett bidrag till en nybyggnad vid Svenska forskningsinstitutet i Istanbul skapa utrymme för en fysisk plattform åt det globala projektet World Value Survey. RJ gör således omfattande insatser och har efterhand fått en allt starkare position i det internationella vetenskapssamfundet. RJ är främst genom engagemangen i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF) samt European Cultural Foundation (ECF) en aktiv medaktör framför allt inom de vetenskapliga, sociala och kulturella områdena. Ett synligt tecken på uppskattningen av RJ:s arbete är Academia Europaeas guldmedalj, som överlämnades vid en ceremoni i Toledo i september månads början.
RJ intar en central position bland svenska forskningsfinansiärer inom humaniora och samhällsvetenskap. RJ har under 2007 ytterligare höjt ambitionerna vad gäller utvärdering och uppföljning av de projekt som beviljas medel. Det är angeläget att kunna ge besked om vad som varit ett lyckat projekt, och vad som eventuellt har misslyckats. Efter avslutad projekttid ska en ekonomisk redovisning insändas till RJ jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år gör dessutom respektive beredningsgrupp mer omfattande projektbesök. Under de närmaste åren kommer RJ att ta nya initiativ till fördjupad granskning och utvärdering av gjorda insatser och vilka resultat de har givit. En form av uppföljning är uppdraget till SISTER från RJ, STINT och Vitterhetsakademien att analysera villkoren för svensk humanistisk forskning. Vid lärosätena pågår eller planeras evalueringar av forskningen. Även Vetenskapsrådet kommer att ta liknande initiativ. Slutligen kommer förslagen från flera statliga utredningar sannolikt att påverka villkoren för forskningen inom RJ:s verksamhetsområde. Mot denna bakgrund ter det sig rimligt att RJ inför beslutet om budget för år 2010 skaffar sig nödvändigt underlag för en översyn av stödformerna och RJ:s arbetssätt.
Det är också angeläget att RJ kan förbättra sin information till den intresserade allmänheten. En nödvändig uppgradering av hemsidan genomfördes från slutet av 2007. I budgeten för 2008 har också behovet av en informatörsbefattning uppmärksammats.
Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. I samband med utbetalningen i mars 2008 av de nya anslag som har beviljats under år 2007 kommer RJ att upphöra med utbetalning av anslag för hela projektperioden. Istället kommer anslagen att utbetalas årsvis. Denna ordning innebär att RJ kan tillgodogöra sig ränteintäkter, samtidigt som RJ i bokföringen givetvis kommer att redovisa den skuld som RJ har till lärosätena i form av beviljade men ännu ej utbetalade anslag. Det finns ytterligare ett skäl att övergå till årsvis utbetalning av anslag.
Regeringen har meddelat att högskolemomsen kommer att avskaffas under innevarande mandatperiod. Denna moms dras direkt på de anslag som icke-statliga finansiärer utbetalar till statliga lärosäten, inte i samband med att anslagen tas i anspråk eller förbrukas. Beloppet inlevereras av lärosätena direkt till staten.
RJ:s styrelse sade under 2006 upp den tidigare överenskommelsen med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) om s.k. overheadkostnader. Under våren 2007 har RJ deltagit i ett antal diskussioner om utformningen av en ny kalkylmodell för att beräkna projektens direkta och indirekta kostnader. Med ledning av denna kostnadskalkyl får finansiärerna bättre underlag än hittills för sina beslut om vilka kostnader de kan bidra till att finansiera. Det är omöjligt att redan nu börja tillämpa kalkylmodellen; introduktionen kommer att kräva omfattande förberedelser på lärosätena. RJ har i en skrivelse till samtliga lärosäten informerat om att RJ för nya projekt år 2007 och år 2008 kommer att bevilja 24,2 procent som bidrag till lokalkostnader och indirekta projektkostnader (istället för 20 procent). När högskolemomsen läggs till, blir påslaget 35 procent (istället för 30,4 procent). Vad gäller Program har RJ erbjudit ett påslag om sammanlagt 26 procent (samma som för år 2006). Det ligger i sakens natur att ersättningen för högskolemoms enbart utgår så länge denna finns kvar. Att skriva ett nytt avtal med lärosätena om bidrag till direkta och indirekta kostnader är inte aktuellt.
Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshops, uppbyggande av vetenskapliga nätverk, forskningsinitiering o.d. Under året beviljades ca 110 ansökningar om sådana anslag.
RJ:s finanskommitté som består av två ordinarie och en adjungerad ledamot har under året sammanträtt vid 7 tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Under året har RJ:s kansli utvärderat hittillsvarande erfarenheter av depåbank och därefter genomfört en formell upphandling av ny depåbank. Värdepapperssystemet Capman har kraftigt förändrats för att fungera som ett effektivare och säkrare IT-system; Capmans funktionalitet har utvärderats i särskild ordning.
Under året har vid RJ:s kansli fem nyanställningar gjorts.
Finansiellt resultat
Resultat och avkastning
För helåret 2007 redovisar RJ ett totalt resultat inklusive orealiserade vinster och förluster om 215 miljoner kronor (1 128). Resultat exklusive orealiserade vinster var 705 miljoner kronor (885). Under året beviljade RJ 352 miljoner kronor (327) till forskningsmedel samt avsatte 92 miljoner kronor (56) för att bevara det reala värdet på donationerna.
RJ:s direktavkastning i form av ränteintäkter och utdelningar på placeringstillgångar samt driftsöverskott på fastigheter uppgick till 353 miljoner kronor (283). Administrationskostnaderna var 34 miljoner kronor (34) vilket motsvarar ca 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital.
Från och med 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig realavkastning om minst 4 procent per år. Detta ska skapa förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och en aktiv utdelningspolitik i syfte att främja och understödja vetenskaplig forskning. Under perioden 20032007 uppgår realavkastningen till 68,2 procent, vilken överstiger det långsiktiga målet med 46,5 procentenheter. Den goda avkastningen under femårsperioden har främst uppnåtts tack vare stigande aktiemarknader och en framgångsrik intern kapitalförvaltning som överträffat relevanta jämförelseindex inom såväl svenska som utländska aktier samt inom taktisk allokering.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2007 till 249 miljoner kronor (1 162), se tabell 1. Totalavkastningen uppgick under året till 2,7 procent (13,4). Samtliga tillgångsklasser gav under året en positiv absolutavkastning. RJ:s aktieportföljer avkastade under perioden 0,7 procent. Svenska aktiers avkastning var under året 0,5 procent och utländska aktier 1,0 procent. Räntebärande placeringar gav en avkastning på 3,2 procent, fastigheter 8,7 procent och alternativa placeringar 10,3 procent.
Under första halvåret 2007 utvecklades aktiemarknaderna starkt. Tredje och fjärde kvartalet har varit en turbulent period på finansmarknaderna med stigande riskpremier, likviditetsproblem i banksystemen och fallande börser. Turbulensen hänger samman med en vidlyftig utlåning på delar av den amerikanska bolånemarknaden. Vissa centralbanker har vidtagit åtgärder bl.a. genom att tillföra likviditet, och i USA har Fed sänkt styrräntorna för att stabilisera det finansiella systemet och för att mildra följdverkningarna i realekonomin. I slutet av 2007 har risken ökat att den amerikanska konjunkturen håller på att försvagas och att detta i sin tur också kommer att leda till en avmattning i bl.a. Västeuropa.
För helåret 2007 gav den svenska aktiemarknaden en avkastning på 2,6 procent. RJ:s svenska aktieportfölj klarade sig under året bättre än aktieindex med en avkastning på +0,5 procent tack vare ett framgångsrikt aktieurval och en strategi som under första halvåret var positiv till industribolag och därefter under andra halvåret reducerade exponeringen till undervikt i traditionella svenska verkstadsbolag.
Den svenska aktieportföljen har under de senaste fem åren uppnått en avkastning som överstiger jämförelseindex med totalt 11,3 procentenheter eller i snitt 2,2 procentenheter per år.
Den utländska aktieportföljen har varit investerad i Västeuropa och gav under året en avkastning på 1,0 procent. Denna avkastning understeg Europaindex och världsindex som under året steg med 7,6 respektive 3,1 procent. Två faktorer som bidrog till resultatet var undervikter i de cykliska branscherna gruvor och biltillverkare som hade en god utveckling på de europeiska börserna. Den utländska aktieportföljen som förvaltats uteslutande internt har under de senaste fem åren överträffat jämförelseindex med sammanlagt 31,4 procent, vilket motsvarar en genomsnittlig överavkastning på 5,6 procentenheter per år.
Under 2007 har Riksbanken fortsatt att höja styrräntan från 3 till 4 procent, vilket motiveras av att den svenska inflationen har stigit från en tidigare låg nivå. Under året ökade de svenska konsumentpriserna med 3,5 procent, och även den underliggande inflationen steg till ca 2 procent. Den femåriga svenska statsobligationsräntan har under året gått upp från 3,8 till 4,2 procent.
RJ:s räntebärande portföljer gav under året en avkastning på 3,2 procent, vilket översteg jämförelseindex med 0,1 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande placeringar uppgick till 3,7 procent och den nominella obligationsportföljen avkastade 2,8 procent. Förvaltningen har liksom under de två föregående åren bedrivits i ett indexnära mandat. I mars infördes en ny placeringsinriktning för räntebärande placeringar som syftar till att reducera ränterisken och säkerställa fokus på absolutavkastning i en miljö där den förväntade realavkastningen på långa obligationer var förhållandevis låg. Den nya placeringsinriktningen innebar att löptiden (durationen) på ränteplaceringarna reducerades från ca 2,7 år till 1,4 år. I samband med detta avyttrades samtliga innehav av nominella statsobligationer och realränteobligationer. De frigjorda medlen omplacerades i korta räntebärande placeringar och i svenska bostadsobligationer med hög kreditvärdighet. Sedan den nya placeringsstrategin infördes har ränteförvaltningen varje månad gett en positiv absolutavkastning.
Fastighetsförvaltningen har under året avkastat 8,7 procent främst tack vare värdestegringar på såväl bostads- som kontorsfastigheter. En omarbetad investeringsstrategi har fastställts med planer att investera i moderna kontor i större städer med inriktning på objekt med hög direktavkastning och positivt kassaflöde. Denna strategi bygger på att RJ kommer att kunna genomföra fastighetsförvärv i bolagsform. En ansökan om förhandsbesked är inlämnad till Skatterättsnämnden, men något svar har ännu inte kunnat erhållas.
Fastigheten Trädlärkan 2 övergick i början av året till en ny ägare i enlighet med det kontrakt som tecknades i slutet av 2006. Inga övriga köp eller försäljningar av fastigheter har genomförts under året. Fastighetsportföljen är till en del lånefinansierad med en rörlig räntekostnad som under året uppgick till 3,7 procent.
Alternativa placeringar utökades till att också omfatta ett onoterat aktieinnehav i en fastighetsfond. Årsavkastningen på de alternativa placeringarna uppgick till 10,3 procent, varav hedgefonder ca 7,8 procent, vinstandelslån 44,8 procent och onoterad fastighetsfond 9,1 procent.
RJ använder sig av valutaterminer för att minska känsligheten för framtida valutakursförändringar i enlighet med en policy som innebär att 50 procent av valutaexponeringen säkras till svenska kronor. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till 29 miljoner kronor (+32). Den svenska kronan har under året försvagats med närmare 5 procent mot euron och stärkts med 4 procent mot det brittiska pundet.
Samarbetet med GES Investment Services AB inom området etisk företagsanalys som inleddes hösten 2006 har fortsatt enligt plan. De granskningar av RJ:s aktieportföljer som GES genomförde i maj och november redovisar inga bolag som bryter mot de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning där tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 1 830 miljoner kronor (2 320).
RJ:s eget kapital ökade under året från 7 252 miljoner kronor till 7 605 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) minskade från 9 572 miljoner kronor till 9 435 miljoner kronor. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 14,7 gånger årets beviljade forskningsmedel jämfört med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Av totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2007 utgjorde andelen aktier 48 procent (50), räntebärande placeringar 38 procent (37), fastigheter 8 procent (8) och alternativa placeringar 6 procent (5).
Av tillgångarna var 21 procent denominerade i utländska valutor medan exponeringen mot dessa valutor endast uppgick till 11 procent efter avdrag för utestående valutaterminskontrakt, vars nominella belopp per 31 december 2007 uppgick till 1 030 miljoner kronor.
Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen år 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen skall överstiga 4 procent över tiden. Mellan åren 1998 och 2007 har detta mål uppnåtts med god marginal. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 3 369 miljoner kronor beviljats.
Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Diagram 1.
Total avkastning i % av eget kapital vid årets
ingång
20%
10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Diagram 2.
Real avkastning i % av eget kapital vid årets
ingång
20%
10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Diagram 3.
Marknadsvärderat eget kapital (mkr)
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Diagram 4.
Beviljade forskningsmedel (mnkr)
0
100
200
300
400
500
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
Tabell 1. Finansiellt resultat (kSEK)
Tillgång
Intäkt/kostnad
2007
2006
Fastigheter
Intäkter
36 236
34 156
Realisationsvinster/förluster
23 283
Avskrivningar
6 598
6 538
Räntekostnader
3 155
2 088
Övriga kostnader
24 632
37 257
Återföring nedskrivning
4 900
Förändring av ej realiserade vinster
27 674
37 881
Summa fastigheter
57 708
26 154
Aktier
Utdelningar
157 004
136 382
Realisationsvinster/förluster
705 676
662 623
Återföring nedskrivningar
37 090
20 967
Nedskrivningar
299 085
37 090
Förändring av ej realiserade vinster
548 652
246 009
Summa aktier
52 033
1 028 891
Hedgefonder
Utdelningar
460
11 787
Realisationsvinster/förluster
10 448
Förändring av ej realiserade vinster
38 304
18 381
Summa hedgefonder
38 764
19 720
Onoterad fastighetsfond
Förändring av ej realiserade vinster
2 283
(Aberdeen)
Summa onoterad fastighetsfond
2 283
0
Vinstandelslån
Ränteintäkter
14 468
Summa vinstandelslån
14 468
0
Räntebärande
Bankmedel
Ränteintäkter
9 061
2 337
Räntekostnader
26
Valutakursvinster/förluster
701
1 762
Certifikat
Ränteintäkter
55 729
26 531
Nedskrivningar
1 269
Obligationer
Ränteintäkter
104 969
109 145
Realisationsvinster/förluster
16 427
1 662
Återföring nedskrivningar
16 756
Nedskrivningar
84 213
16 756
Förändring av ej realiserade vinster
0
59 644
Summa räntebärande tillgångar
116 733
58 189
Valutaterminer
Ränteintäkter
1 230
833
Räntekostnader
10 876
9 066
Valutakursvinster/förluster
8 285
39 514
Nedskrivning
1 121
Förändring av ej realiserade vinster
9 563
829
Summa valutaterminer
28 615
32 110
Finansiella kostnader
4 130
2 738
Finansiellt resultat
249 244
1 162 326
2007/08:RJ1 RESULTATRäKNING
42
Resultaträkning (kSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
Not
2007
2006
Stiftelsens intäkter
Utdelningar (aktier, fonder)
1
157 464
148 170
Ränteintäkter
2
185 457
138 846
Resultat fastigheter
3
33 189
9 639
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
4
392 652
617 634
Stiftelsens kostnader
Valutakursresultat m.m.
5
10 107
37 753
Nedskrivning certifikat
25
1 269
Finansiella kostnader
6
4 130
2 738
Personalkostnader
7,8,9
24 699
23 346
Externa kostnader
10
9 063
10 022
Avskrivningar inventarier
-657
-802
Räntekostnader
11
14 057
11 155
Årets resultat
23
704 780
884 701
Förändring av ej realiserade vinster
12
489 954
243 456
Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel
24
214 826
1 128 157
BALANSRäKNING 2007/08:RJ1
43
Balansräkning (kSEK)
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1 BALANSRäKNING
Not
2007-12-31
2006-12-31
Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Fastigheter
14,15
349 855
812 000
350 529
785 000
Pågående nyanläggningar och förskott
16
1 617
1 617
2 763
2 763
Inventarier
17
1 565
1 565
2 005
2 005
Summa materiella anläggnings-tillgångar
353 037
815 182
355 297
789 768
Finansiella anläggningstillgångar
Obligationer
18
1 766 461
1 766 461
2 316 844
2 316 844
Aktier
19
3 502 959
4 749 577
3 208 705
5 003 975
Hedgefonder
20
420 131
539 414
369 671
450 650
Vinstandelslån
20
24 720
24 720
17 300
17 300
Onoterad fastighetsfond
20
50 000
52 283
Summa finansiella anlägg-
ningstillgångar
5 764 271
7 132 455
5 912 520
7 788 769
Summa anläggningstillgångar
6 117 308
7 947 637
6 267 817
8 578 537
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
21
8 276
8 276
17 122
17 122
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
22
61 351
61 351
60 249
60 249
Certifikat
25
1 745 794
1 745 794
1 217 678
1 217 678
Valutaterminer
26
0
9 563
Kassa och bank
180 318
180 318
155 492
155 492
Summa omsättningstillgångar
1 995 739
1 995 739
1 450 541
1 460 104
Summa tillgångar
8 113 047
9 943 376
7 718 358
10 038 641
Eget kapital och skulder
Bundet eget kapital
23, 24
Stiftelsekapital
2 478 325
2 478 325
2 424 665
2 424 665
Fritt eget kapital
23, 24
Kulturvetenskapliga donationen
1 792 177
1 792 177
1 753 373
1 753 373
Balanserat resultat
30
3 334 439
5 164 768
3 073 934
5 394 217
Summa eget kapital
7 604 941
9 435 270
7 251 972
9 572 255
Not
2007-12-31
2006-12-31
Bokförda värden
Marknads-värden
Bokförda värden
Marknads-värden
Avsättningar
Avsättningar för pensioner
1 999
1 999
2 047
2 047
Summa avsättningar
1 999
1 999
2 047
2 047
Långfristiga skulder
Inteckningslån
85 100
85 100
85 100
85 100
Summa långfristiga skulder
85 100
85 100
85 100
85 100
Kortfristiga skulder
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel
389 245
389 245
292 320
292 320
Leverantörsskulder
4 675
4 675
3 290
3 290
Valutaterminer
26
1 121
1 121
Övriga kortfristiga skulder
27
17 523
17 523
58 703
58 703
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
28
8 443
8 443
24 926
24 926
Summa kortfristiga skulder
421 007
421 007
379 239
379 239
Summa skulder och
avsättningar
508 106
508 106
466 386
466 386
Summa eget kapital och skulder
8 113 047
9 943 376
7 718 358
10 038 641
Ställda säkerheter
29
Fastighetsinteckningar
90 611
90 611
Ansvarsförbindelser
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning
3 585
3 780
KASSAFLöDESANALYS 2007/08:RJ1
45
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1 BALANSRäKNING
2000-08-11 16.42
Kassaflödesanalys (kSEK)
2007
2006
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Årets resultat
704 780
884 701
Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar
7 255
7 340
Återföring av nedskrivning av materiella anläggningstillgångar
4 900
Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar
53 846
20 967
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar
383 298
53 846
Realisationsresultat av materiella anläggningstillgångar
23 283
Realisationsresultat av finansiella anläggningstillgångar
722 104
650 513
Förändring av avsättningar till pensioner
-48
-84
Förändringar av räntefordran
185
12 459
Förändringar av ränteskuld
160
37
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapital
291 177
261 901
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet
Förändring av kortfristiga fordringar
520 556
210 824
Förändring av kortfristiga skulder
54 997
7 361
Kassaflöde från den löpande verksamheten
284 376
58 438
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
15 089
33 229
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
37 130
18
Pågående nyanläggningar och förskott
1 146
24 435
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
3 116 209
2 294 384
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
3 657 109
2 634 841
Kassaflöde från investeringsverksamheten
564 087
331 681
Kassaflöde från anslagsverksamheten
Förändring av beviljade ej utbetalda anslag
96 926
28 787
Återbetalade anslag
458
2 893
Årets beviljade anslag
352 269
326 564
Kassaflöde från anslagsverksamheten
254 885
294 884
Årets kassaflöde
24 826
95 235
Kassa, bank vid årets ingång
155 492
60 257
Kassa, bank vid årets utgång
180 318
155 492
2007/08:RJ1
46
Redovisnings- och värderingsprinciper
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2007/08:RJ1
2007/08:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Värdering bokförda värden
Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.
Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:
Byggnader 2 %
Inventarier 20 %
Datorer 33,33 %
Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott upptas till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering marknadsvärden
Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Värdering bokförda värden
Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Hedgefonder och vinstandelslån värderas kollektivt var grupp för sig till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering marknadsvärden
Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
Hedgefonder och vinstandelslån värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.
Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Värdering bokfört värde
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än verkligt värde görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering marknadsvärden
Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt och certifikat som värderas till verkligt värde.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.
Eget kapital
Till bokfört värde
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Till marknadsvärde
Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
2007/08:RJ1
49
Noter (belopp i kSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2007/08:RJ1
2007/08:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
Not 1.
Utdelningar
2007
2006
Aktier
157 004
136 382
Hedgefonder
460
11 787
Summa
157 464
148 169
Not 2.
Ränteintäkter
2007
2006
Obligationer
104 969
109 145
Vinstandelslån
14 468
Certifikat
55 729
26 531
Valutaterminer
1 230
833
Bank
9 061
2 337
Summa
185 457
138 846
Not 3.
Resultat fastigheter
2007
2006
Realisationsresultat
23 283
Hyresintäkter
36 236
34 156
Avskrivningar
6 598
6 538
Återförd nedskrivning
4 900
Övriga kostnader
24 632
37 257
Summa
33 189
9 639
Av fastighetsintäkterna utgör 3 559 (3 485) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.
Se även not 11, 14 och 15.
Not 4.
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument
2007
2006
Realisationsresultat obligationer
16 428
1 662
Återföring nedskrivning obligationer
16 756
Nedskrivning obligationer
84 213
16 756
Realisationsresultat aktier
705 676
662 623
Återföring nedskrivning aktier
37 090
20 967
Nedskrivning aktier
299 085
37 090
Realisationsresultat hedgefonder
10 448
Summa
392 652
617 634
Not 5.
Valutakursresultat m.m.
2007
2006
Valutakursresultat orealiserat
701
1 762
Valutakursresultat valutaterminer
8 285
39 514
Nedskrivning valutaterminer
1 121
Övrigt
0
1
Summa
10 107
37 753
Not 6.
Finansiella kostnader
2007
2006
Depåavgift
708
599
Övriga finansiella kostnader
3 422
2 139
Summa
4 130
2 738
Not 7.
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
2007
2006
Löner och andra ersättningar
Styrelse och verkställande direktör
2 671
2 708
Övriga anställda
10 714
10 160
Summa
13 385
12 868
Sociala kostnader
10 445
9 566
varav pensionskostnader
5 069
4 401
Av pensionskostnader avser 883 (346) styrelse och verkställande direktör.
Not 8.
Medelantal anställda
2007
2006
Kvinnor
9,3
9,0
Män
6,4
7,3
Summa
15,7
16,3
Not 9.
Sjukfrånvaro 2007
Korttids-frånvaro
Långtids-frånvaro
Kvinnor
0,44 %
0,00 %
Män
1,32 %
0,00 %
Summa
0,90 %
0,00 %
Not 10.
Ersättning till revisorer
2007
2006
Öhrlings PricewaterhouseCoopers:
internrevision och revisionsnära rådgivning
222
187
övriga uppdrag
391
134
Riksrevisionen (extern revision)
163
238
Summa
776
559
Not 11.
Räntekostnader
2007
2006
Bank
26
Valutaterminer
10 876
9 067
Fastigheter
3 155
2 088
Summa
14 057
11 155
Not 12.
Förändring av ej realiserade vinster
2007
2006
Förändring
Fastigheter
462 145
434 471
27 674
Aktier
1 246 618
1 795 270
548 652
Hedgefonder
119 283
80 979
38 304
Onoterad fastighetsfond, Aberdeen
2 283
0
2 283
Valutaterminer
0
9 563
9 563
Summa
1 830 329
2 320 283
489 954
Not 13.
Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2007 uppgår till 290,51.
Motsvarande indexvärde för år 2006 är 284,22. Mellan åren 2006 och 2007 ökade således konsumentprisindex med 2,2131%.
Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 424 665 x 0,022131 = 53 660 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 753 373 x 0,022131 = 38 804. Se vidare noterna 23 och 24.
Not 14.
Fastigheter
Bokfört värde
Marknads-värde
Styrpinnen 23, Stockholm
121 456
158 000
Claus Mortensen 24, Malmö
73 208
92 000
Brännaren 7, Stockholm
14 885
64 000
Kampsången 4, Stockholm
10 182
49 000
Sländan 2, Stockholm
7 292
52 000
Rekryten 6, Stockholm
23 701
99 000
Snöklockan 1, Stockholm
19 980
77 000
Jasminen 4, Stockholm
13 678
48 000
Apelträdet 5, Stockholm
13 365
40 000
Hjorten 17, Stockholm
15 860
77 000
Sånglärkan 12, Stockholm
36 248
56 000
Summa
349 855
812 000
Fastigheterna ägs till 100 %.
Not 15.
Fastigheter
2007
2006
Byggnader
Ingående anskaffningsvärden
337 375
305 718
Försäljningar
14 086
Årets investeringar från pågående nyanläggningar
14 872
31 657
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
338 161
337 375
Ingående avskrivningar
78 074
71 536
Försäljningar
3 117
Årets avskrivningar
6 598
6 538
Utgående ackumulerade avskrivningar
81 555
78 074
Ingående nedskrivningar
29 800
29 800
Utgående ackumulerade nedskrivningar
29 800
29 800
Mark
Ingående anskaffningsvärden
135 128
135 128
Försäljningar
2 878
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
132 250
135 128
Ingående nedskrivningar
14 100
14 100
Återförd nedskrivning
4 900
Utgående ackumulerade nedskrivningar
9 200
14 100
Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark
349 856
350 529
Taxeringsvärden, byggnader
309 196
224 379
Taxeringsvärden, mark
255 885
235 755
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även noterna 3, 11 och 16.
Not 16.
Pågående nyanläggningar och förskott
2007
2006
Ingående anskaffningsvärden
2 763
27 198
Årets utgifter Styrpinnen 23
15 023
20 825
Årets utgifter Claus Mortensen 24
3 511
Överfört till byggnad Styrpinnen 23
14 872
30 392
Överfört till byggnad Claus Mortensen 24
1 265
Överfört till inventariekontot
1 094
Bokfört som kostnad Styrpinnen 23
1 297
13 774
Bokfört som kostnad Claus Mortensen 24
2 246
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
1 617
2 763
Not 17.
Inventarier
2007
2006
Ingående anskaffningsvärden
4 721
4 403
Inköp
217
1 573
Försäljningar och utrangeringar
20
1 255
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden
4 918
4 721
Ingående avskrivningar
2 716
3 151
Försäljningar och utrangeringar
20
1 237
Årets avskrivningar
657
802
Utgående ackumulerade avskrivningar
3 353
2 716
Utgående restvärden enligt plan
1 565
2 005
Not 18.
Obligationer
Förfalloår
Nominellt värde
Bokfört värde
Marknads-värde
Svenska nominella obligationer
2008
21 000
21 399
20 951
2009
662 000
707 036
675 643
2010
415 000
456 142
428 151
2011
291 000
321 051
302 346
2012
324 000
345 046
339 370
Summa
1 850 674
1 766 461
Nedskrivning obligationer
84 213
Summa obligationer
1 766 461
1 766 461
Not 19.
Aktier
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde
Svenska aktier
ABB
120 000
15 668
22 200
Acando B
396 500
5 630
5 630
ACAP Invest B
25 700
3 084
3 084
Alfa Laval
35 000
3 833
12 740
Assa Abloy B
290 200
33 852
37 653
Astra Zeneca SDB
295 000
81 715
81 715
Atlas Copco A
750 000
27 273
72 375
Axfood
130 000
28 722
33 865
Axis
200 000
5 732
31 800
B & B Tools B
148 000
5 772
28 712
Ballingslöv
83 600
5 725
17 222
BE Group
200 000
11 550
11 550
Biotage A
925 580
7 960
7 960
Black Earth Farming SDB
620 000
21 164
31 000
Boliden
380 000
22 830
30 875
Carnegie
160 000
20 080
20 080
Diös
200 000
6 120
6 120
Antal
Bokfört värde
Marknads-värde
Electrolux B
102 000
11 067
11 067
Elekta B
98 000
7 159
10 560
Ericsson B
11 200 000
170 016
170 016
Fenix Outdoor B
114 200
6 348
7 195
G&L Beijer B
225 600
7 569
39 480
Getinge B
172 800
25 620
29 981
Hennes & Mauritz B
570 000
117 432
224 295
HiQ
94 000
3 196
3 196
Holmen B
46 500
10 521
11 160
Hufvudstaden A
387 200
13 274
24 006
Husqvarna A
84 600
1 044
6 493
Husqvarna B
355 400
9 570
27 277
Investor B
560 000
51 322
82 320
JM B
119 852
15 880
15 880
Kappahl Holding AB
450 000
33 913
38 025
Kinnevik B
390 000
29 626
57 330
Lindab
110 000
15 461
16 198
Lundin Petroleum
194 000
13 095
13 095
Mekonomen B
165 000
19 965
24 090
Millicom SDB
40 000
10 270
29 920
MTG B
40 000
11 981
18 200
NCC B
280 000
38 920
38 920
NIBE Industrier B
245 300
19 133
19 133
Nokia Corp
100 000
14 827
25 000
Nordea
1 850 000
85 787
199 800
Orc Software
105 000
15 977
17 063
Poolia B
400 000
14 000
14 000
Q-Med
195 400
16 414
16 414
Readsoft B
400 000
5 960
5 960
Sandvik
760 000
47 292
84 550
SAS Sverige AB
200 000
16 600
16 600
SCA B
455 000
38 481
52 097
Scania B
580 000
56 144
89 320
SEB A
480 000
48 095
79 440
Securitas B
600 000
44 061
54 000
Securitas Systems B
600 000
13 800
13 800
Skanska B
340 000
41 480
41 480
SKF B
291 000
19 749
31 864
Skistar AB
175 000
17 238
17 238
SSAB B
235 000
25 624
37 365
Swedbank A
400 000
71 628
73 200
Svenska Handelsbanken A
451 000
64 318
93 357
Systemair
149 000
9 685
9 685
Tele 2 B
170 000
16 758
22 015
Telia Sonera
3 150 000
118 431
190 575
Unibet Group
200 000
43 112
44 600
Volvo A
125 000
10 615
13 500
Volvo B
1 230 000
45 275
133 455
Zodiak BTU
225 000
5 996
5 996
Zodiak TV
800 000
17 600
17 600
Ångpanneföreningen B
50 000
5 489
8 450
Summa svenska aktier
1 879 528
2 780 842
Antal
Bokfört värde
Marknadsvärde
Utländska aktier
Belgien
Fortis
90 000
12 804
15 436
KBC
44 000
22 898
39 733
Danmark
DSV
60 000
8 107
8 466
Finland
Cramo
55 000
8 972
8 972
Metso
76 315
26 831
26 831
Nokia
135 000
24 398
33 719
Sampo
125 000
19 686
21 285
Frankrike
Axa
73 000
18 763
18 763
BNP Paribas
24 000
16 597
16 840
Danone
15 000
7 666
8 780
Dassault Systemes
25 000
9 560
9 560
Iliad
19 500
5 019
13 569
Sanofi Aventis
25 000
14 634
14 956
Schneider Electric
18 000
13 625
15 626
Total
75 000
24 027
40 065
Veolia Environnement
67 000
14 933
39 944
Vivendi Universal
140 000
37 842
41 601
Grekland
Forthnet
150 000
14 127
14 127
National Bank of Greece
59 000
13 699
26 061
Holland
ASM Lithography Holding
99 444
20 249
20 249
ING Groep
71 000
15 176
17 908
KPN
220 000
22 835
25 817
Unilever NL
125 000
27 494
29 762
Vedior
180 000
25 746
29 176
Irland
Bank of Ireland
265 000
25 533
25 533
Ryanair
660 000
25 176
29 029
Smurfit Kappa
120 000
12 647
12 647
Italien
Bulgari
200 000
14 438
18 008
ENI
100 000
13 161
23 593
Telecom Italia
1 000 000
15 314
15 314
Unicredito Italiano
500 000
26 743
26 743
Norge
Northern Logistic Property
200 000
10 993
10 993
Statoil Hydro
50 000
9 988
9 988
Telenor
150 000
11 851
23 005
TGS Nopec
123 900
6 658
10 925
Yara International
90 000
7 575
26 755
Schweiz
Adecco
45 000
15 641
15 641
Logitech
80 000
8 666
18 849
Nestle
8 200
19 989
24 197
Novartis
75 000
26 182
26 430
Roche
45 000
38 765
49 950
UBS
70 000
20 815
20 815
Zurich Financial
13 000
14
849
24 529
Spanien
Banco Santander
200 000
27 859
27 859
BBVA
208 000
20 500
32 833
Inditex
105 000
23 201
41 554
Telefonica
240 000
37 094
50 226
Storbritannien
Aviva
310 000
26 577
26 577
Barclays
450 000
29 078
29 078
BP
864 421
68 264
68 264
Diageo
100 000
13 692
13 791
Glaxo Smith Kline
250 000
40 857
40 857
Greene King
120 000
12 225
12 225
HBOS
80 000
7 445
7 445
HSBC Holdings
263 426
28 381
28 381
Lloyds TSB
593 500
35 985
35 985
National Grid
180 000
18 152
19 290
Punch Taverns
230 000
21 119
22 462
Reckitt Benckiser
70 000
13 719
25 961
Royal Bank of Scotland
180 000
10 196
10 196
Royal Dutch Shell B
220 000
53 203
58 885
Scottish & Southern Energy
90 000
18 808
19 141
Smith & Nephew
250 000
16 350
18 435
Tesco
795 000
46 085
48 253
Vodafone Group
1 670 000
35 883
40 140
Xstrata
77 000
26 285
35 296
Tyskland
BASF AG
22 000
19 519
21 012
BMW
25 000
9 972
9 972
Fielmann
29 000
12 192
12 291
MAN AG
25 000
17 427
26 795
Munich Re
10 000
12 197
12 521
Pro Sieben Sat. Media
148 000
22 846
22 846
Rational
21 848
16 316
28 808
RWE
72 000
45 874
65 099
SAP
60 000
19 247
20 078
Siemens
60 500
52 337
62 029
Stada
47 500
8 726
18 812
Österrike
A-TEC
6 000
5 148
5 148
Summa utländska aktier
1 623 431
1 968 735
Summa aktier totalt
3 502 959
4 749 577
Not 20.
Alternativa placeringar
Antal
andelar
Bokfört värde
Marknads-värde
Hedgefonder
Carnegie Worldwide Long/Short
33 234
50 000
63 724
Catella
446 588
50 000
61 214
Eikos
414
52 471
85 552
Futuris
25 299
50 390
66 792
Graal
229 713
30 759
34 200
Lynx
210 770
30 972
40 010
Nektar
34 674
55 539
79 727
Tanglin
53 240
50 000
57 703
Zenit
1 048
50 000
50 492
Summa hedgefonder
420 131
539 414
Vinstandelslån
Sveafastigheter Fund II
24 720
24 720
Summa vinstandelslån
24 720
24 720
Onoterad fastighetsfond
Aberdeen
234 852
50 000
52 283
Summa onoterad fastighetsfond
50 000
52 283
Summa alternativa placeringar
494 851
616 417
Not 21.
Kortfristiga fordringar
2007
2006
Hyresfordringar m.m.
16
75
Löneförskott
6
Skattefordran
795
1 135
Momsfordran
2 730
2 351
Sålda ej betalda värdepapper
4 729
13 561
Summa
8 276
17 122
Not 22.
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
2007
2006
Upplupna räntor
59 750
59 935
Förutbetalda kostnader
1 601
314
Summa
61 351
60 249
Not 23.
Eget kapital, bokfört värde
Bundet eget kapital *
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2006-12-31
2 424 665
1 753 373
3 073 934
7 251 972
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde
53 660
38 804
92 464
Årets resultat
704 780
704 780
Återbetalade anslag
458
458
Beviljade forskningsmedel
352 269
352 269
Eget kapital 2007-12-31
2 478 325
1 792 177
3 334 439
7 604 941
* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
Not 24.
Eget kapital, marknadsvärde
Bundet eget kapital *
Fritt eget kapital
Eget kapital
Kulturvetenskapliga donationen
Balanserat resultat
Eget kapital 2006-12-31
2 424 665
1 753 373
5 394 217
9 572 255
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde
53 660
38 804
92 464
Förändring av eget kapital till marknadsvärde
214 826
214 826
Återbetalade anslag
458
458
Beviljade forskningsmedel
352 269
352 269
Eget kapital 2007-12-31
2 478 325
1 792 177
5 164 768
9 435 270
* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
Not 25.
Certifikat
Förfall 2008
Nominellt belopp
Bokfört
värde
Marknads-
värde
Kvartal 1
1 090 000
1 072 269
1 071 836
Kvartal 2
300 000
291 446
291 087
Kvartal 3
100 000
96 710
96 607
Kvartal 4
300 000
286 638
286 264
Summa
1 790 000
1 747 063
1 745 794
Nedskrivning
1 269
Summa certifikat
1 790 000
1 745 794
1 745 794
Not 26.
Valutaterminer
Köpt/såld valuta
Nominellt belopp
Bokfört värde
Marknads-värde
Förfallomånad 2008-01
SEK/CHF
26 971
868
868
SEK/EUR
262 050
7 305
7 305
SEK/GBP
102 027
2 612
2 612
Förfallomånad 2008-02
SEK/CHF
54 082
21
21
SEK/EUR
210 316
1 574
1 574
SEK/GBP
36 520
880
880
SEK/NOK
17 981
417
417
Förfallomånad 2008-03
SEK/CHF
11 464
65
65
SEK/EUR
143 072
832
832
SEK/GBP
145 972
4 712
4 712
SEK/NOK
19 497
79
79
Summa valutaterminer
1 029 952
1 121
1 121
Not 27.
Övriga kortfristiga skulder
2007
2006
Personalens källskatt
872
809
Köpta ej betalda värdepapper
4 023
52 617
Förvaltade medel från riksdagen
22
Förvaltade medel från Sida
93
1 070
Förvaltade medel från Vetenskapsrådet
40
Förvaltade medel för samprojekt
12 311
4 040
Förvaltade medel från Stiftelsen framtidens kultur
145
65
Övrigt
39
80
Summa
17 523
58 703
Not 28.
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2007
2006
Sociala avgifter
722
666
Intjänade ej uttagna semesterdagar
822
1 250
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier
1 183
1 032
Upplupna räntor
1 029
1 189
Förutbetald hyresintäkt
3 797
3 399
Förutbetalda värdepapper
12 617
Övrigt, fastigheter
665
4 502
Övriga upplupna kostnader
225
271
Summa
8 443
24 926
Not 29.
Ställda säkerheter
2007
2006
För egna avsättningar och skulder
Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel
Fastighetsinteckningar
90 611
90 611
Summa
90 611
90 611
Not 30.
Beviljade medel till forskning
2007
2006
Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond
149 127
138 277
Medel från Kulturvetenskapliga donationen
202 342
187 487
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
600
600
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
200
200
Summa
352 269
326 564
För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten år 2007 (s. 934).
2007/08:RJ1
66
Stockholm den 7 februari 2008
NOTER (BELOPP I KSEK) 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1
67
Donationernas marknadsvärde (belopp i kSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1 DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK)
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från en fond och fyra donationer.
Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
Nils-Eric Svenssons fond
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten år 2007).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av år 2007 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1.
Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric
Svenssons fond
6 675 550
(69,7385 %)
2.
Kulturvetenskapliga donationen
2 867 861
(29,9602 %)
3.
Erik Rönnbergs donation för forskning om
åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
22 056
(0,2304 %)
4.
Erik Rönnbergs donation för forskning om
sjukdomar under de tidiga barnaåren
6 788
(0,0709 %)
Totalt eget kapital vid ingången av år 2007
9 572 255
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2007 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 704 780 489 954 = 214 826) ska proportioneras ut på de olika donationerna.
1.
Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond
Ingående värde
6 675 550
Andel av årets totala avkastning
149 816
Årets anslag och återbetalade anslag
245 348
Marknadsvärde 2007-12-31
6 580 018
Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för år 2007 är 300. Donationen ska anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.
2.
Kulturvetenskapliga donationen
Ingående värde
2 867 861
Andel av årets totala avkastning
64 362
Årets anslag och återbetalade anslag
105 403
Marknadsvärde 2007-12-31
2 826 820
3.
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Ingående värde
22 056
Andel av årets totala avkastning
495
Årets anslag
810
Marknadsvärde 2007-12-31
21 741
4.
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren
Ingående värde
6 788
Andel av årets totala avkastning
152
Årets anslag
249
Marknadsvärde 2007-12-31
6 691
Totalt eget kapital till marknadsvärde 2007-12-31
9 435 270
Elanders, Vällingby 2008
Siffror inom parentes avser år 2006.
2007/08:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING
INNEHåLLSFöRTECKNING 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
2000-08-11 16.42
1
2007/08:RJ1 VD:S FöRORD
INNEHåLLSFöRTECKNING 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1
3
2007/08:RJ1 ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER åR 2007
ÖVERSIKT öVER DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN UNDER åR 2007 2007/08:RJ1
2007/08:RJ1
5
2007/08:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2007/08:RJ1
2007/08:RJ1
29
2007/08:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE
2000-08-11 16.42
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1 RESULTATRäKNING
42
2007/08:RJ1 BALANSRäKNING
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
BALANSRäKNING 2007/08:RJ1
43
2007/08:RJ1 BALANSRäKNING
2000-08-11 16.42
FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
KASSAFLöDESANALYS 2007/08:RJ1
45
2007/08:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER
REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2007/08:RJ1
2007/08:RJ1
46
2007/08:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2007/08:RJ1
2007/08:RJ1
49
2007/08:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)
2000-08-11 16.42
NOTER (BELOPP I KSEK) 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1
66
2007/08:RJ1 DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK)
NOTER (BELOPP I KSEK) 2007/08:RJ1
2000-08-11 16.42
2007/08:RJ1
67