Redogörelse till riksdagen

2009/10:RRS10

Riksrevisionens styrelses redogörelse om Riksrevisionens årsredovisning för 2009

Riksrevisionens styrelse överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2009. Enligt 12 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska styrelsen besluta om årsredovisning för myndigheten. Årsredovisningen har vid sammanträdet den 17 februari 2010 fastställts av styrelsen.

Stockholm den 17 februari 2010

På Riksrevisionens styrelses vägnar

Tommy Waidelich

Anna Aspegren

Följande ledamöter deltog i beslutet: Tommy Waidelich (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Ewa Thalén Finné (m), Alf Eriksson (s), Per Rosengren (v), Elisabeth Svantesson (m), Margareta Andersson (c), Helena Hillar Rosenqvist (mp), Torsten Lindström (kd), Lennart Hedquist (m) och Tina Acketoft (fp).

Riksrevisionens årsredovisning 2009

Grundläggande bestämmelser

12 kap. 7 § regeringsformen

3 kap. 8 §, 8 kap. 1214 §§ och 9 kap. 8 § riksdagsordningen

Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen

Lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen

Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Beslut och underskrifter

Riksrevisionens styrelse fattar beslut om Riksrevisionens årsredovisning enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med 7 kap. 5 § i föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen med hänvisning till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag av myndighetens ledning. Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen leds myndigheten av riksrevisorerna.

Innehållsförteckning

Grundläggande bestämmelser2

Beslut och underskrifter2

Innehållsförteckning4

Riksrevisorernas inledning5

Resultatredovisning7

Verksamhetens resultat7

Ekonomisk översikt9

Finansiering och kostnader9

Väsentliga ekonomiska händelser under året11

Årlig revision12

Mål12

Resultat och bedömning12

Effektivitetsrevision17

Mål17

Resultat och bedömning17

Internationellt utvecklingssamarbete22

Mål22

Resultat och bedömning22

Omvärldsriktad verksamhet28

Mål28

Resultat och bedömning28

Styrelsen33

Styrelsens behandling av granskningarna33

Styrelsens övriga arbete33

Vetenskapliga rådet34

Kompetens och personal35

Sammanfattande bedömning35

Kompetens35

Personal37

Sjukfrånvaro och åtgärder för att förebygga ohälsa38

Sammanställning över väsentliga uppgifter40

Finansiell redovisning41

Resultaträkning41

Balansräkning42

Anslagsredovisning44

Finansieringsanalys45

Tilläggsuppgifter och noter48

Noter50

Uppgifter om styrelseledamöter, suppleanter och ledande befattningshavare56

Framtida åtaganden59

Riksrevisorernas inledning

Vår övergripande bedömning av Riksrevisionens verksamhet under 2009 är att vi nått våra mål inom samtliga verksamhetsgrenar. Effektivitetsrevisionen har i huvudsak bedrivits inom ramen för de granskningsstrategier som vi planerat, och rapporterna har motsvarat de kvalitetskrav som formulerats. Riksrevisionen har under året slutfört 30 effektivitetsgranskningar. Den årliga revisionen har bedrivits enligt god sed, och vi har avlämnat våra revisionsberättelser i tid. Vi har preciserat inriktningen av den årliga revisionen i enlighet med internationella standarder och tydliggjort att vår uppgift är att granska om årsredovisningen är rättvisande. Riksrevisionen har under 2009 utvecklat kvalitetsarbetet inom granskningsverksamheten.

Det internationella utvecklingssamarbetet har under året bestått av åtta olika projekt. Riksrevisionen har genomfört ett antal aktiviteter som i stort sett följt fastställda planer. I syfte att utveckla uppföljningen har en enkät riktats till samtliga samarbetspartner. Vår samlade bedömning är att verksamheten bidragit till en utveckling som stärkt revisionsmyndigheternas kapacitet och bidragit till att förstärka parlamentens kontrollmakt.

Vi riksrevisorer har för 2009 beslutat om en ny indelning av verksamheten. En nyhet är att grenen Omvärldsriktad verksamhet fastställts. Denna gren syftar till att öka verkningsgraden av revisionens arbete. Det innebär bland annat att vi arbetat för att riksdag och regering ska ha god kunskap om våra resultat men också att vi aktivt medverkar, såväl nationellt som internationellt, till att utveckla revisionens roll och metoder. Inom ramen för detta har bland annat ett antal konferenser och seminarier genomförts. Därutöver har vi vidareutvecklat uppföljningen av revisionens iakttagelser. Vi ser att det vi gör används och kommer till nytta. Medborgarnas insyn i och nytta av den statliga verksamheten ökar.

Efter de besparingar som genomfördes under 2008 stod Riksrevisionen ekonomiskt sett väl rustad inför 2009. Samtidigt innebar åtgärderna under 2008 att det fanns ett betydande rekryteringsbehov i början av året. Första halvåret kännetecknades därför av stora insatser på nyrekrytering och kompetenshöjning. En utveckling har varit att öka antalet disputerade medarbetare. Med en fullt bemannad organisation under hösten 2009 och en tydlig prioritering av granskningsverksamheten kunde vi genomföra den planerade granskningen. Konsekvensen blev emellertid att ett stort antal granskningar kunde slutföras först under slutet av året.

Det fanns vidare vid ingången av året ett visst uppdämt behov av olika investeringar och utvecklingsinsatser. Sammantaget har detta inneburit att de gemensamma kostnaderna ökat något jämfört med tidigare år. Vi har också i högre utsträckning utnyttjat extern kompetens, det gäller såväl kompetens i universitet och högskolor som Riksrevisionen samarbetar med som konsulter som stödjer både kärnverksamhet och stödverksamhet.

Styrningen i myndigheten har utvecklats. Ett arbete som syftar till att ytterligare stärka den interna styrningen och kontrollen i myndigheten har påbörjats. Som ett led i detta har målen tydliggjorts och riskanalyser har genomförts. De administrativa processerna inom myndigheten ses över och ska bli ännu effektivare.

Under 2009 har uppföljningen av riksrevisionsreformen slutförts. Förslaget om ändrade rapporteringsvägar för effektivitetsrevisionen befäster den oberoende revisionens roll som en del av riksdagens kontrollmakt. En viktig uppgift framöver är att anpassa vår verksamhet till de eventuella kommande förändringarna så att riksdagen och utskotten får största möjliga nytta av revisionen.

Under året har Karin Lindell, i förtid, lämnat sin befattning som riksrevisor.

När vi riksrevisorer summerar det gångna året är vi nöjda. Resultatet av verksamheten är våra medarbetares förtjänst. Vi vill därför i detta förord rikta ett varmt tack till dem för deras stora engagemang, beredvillighet att verka utifrån ett helhetsperspektiv och mycket goda arbetsinsatser under 2009.

Resultatredovisning

Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Riksrevisionen ska genom oberoende revision bidra till demokratisk insyn och medverka till god resurshushållning och effektiv förvaltning i staten. Riksrevisionen ska årligen granska myndigheternas årsredovisningar (årlig revision) och genom granskning främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet.

Riksrevisionens uppgifter framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. samt av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

Inför 2009 ändrades Riksrevisionens verksamhetsindelning till fyra verksamhetsgrenar. Förutom verksamhetsgrenarna Årlig revision och Effektivitetsrevision utgör nu det Internationella utvecklingssamarbetet en verksamhetsgren. Utvecklingssamarbetet genomförs inom ramen för den svenska biståndspolitiken och finansieras över ett eget anslag. Inom ramen för den omvärldsriktade verksamheten redovisas prestationer som syftar till att befästa och befrämja revisionens roll, nationellt och internationellt samt att öka genomslaget av Riksrevisionens verksamhet. Det kan gälla mötes- och seminarieverksamhet kring resultatet av en eller flera granskningar eller frågor om offentlig revision såväl som deltagande i internationella revisionsuppdrag.

Årsredovisningen följer denna indelning. Med anledning av den nya verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen från föregående år fördelats om, varför en jämförelse med årsredovisningen från 2008 inte i alla delar är möjlig.

Verksamhetens resultat

Riksrevisionen nådde under 2009 ett tillfredställande resultat inom samtliga av sina verksamhetsgrenar.

Inom effektivitetsrevisionen slutfördes 30 effektivitetsgranskningar. Granskningen utfördes huvudsakligen inom ramen för nio granskningsstrategier. Den årliga revisionen av årsredovisningar för 2008 genomfördes enligt god sed, och samtliga 286 revisionsberättelser lämnades i rätt tid. Revisorsintyg lämnades i förekommande fall avseende myndigheternas delårsrapport. Inom Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete genomfördes planerade aktiviteter i stort enligt plan och fastställd inriktning. Den omvärldsriktade verksamheten ökade i omfattning, dels genom nya uppdrag inom ramen för den internationella organisationen för högre revisionsorgan (INTOSAI), dels genom ökade kommunikationsinsatser i anslutning till genomförda granskningar.

Inför 2009 fanns det efter de ekonomiska besparingarna under 2008, ett stort behov av rekrytering och kompetenshöjning. Stora insatser har också genomförts under 2009 för att säkerställa nödvändig kompetens, inte bara genom ett ökat antal anställda utan också genom ett större inslag av extern kompetens. Det gäller såväl kompetens i universitet och högskolor som Riksrevisionen samarbetar med som konsulter. Granskningsverksamheten har varit prioriterad. Under 2009 har också flera investeringar och utvecklingsinsatser genomförts som inte kunde genomföras under 2008. Sammantaget har detta inneburit att de gemensamma kostnaderna har ökat något.

Riksrevisionen har under 2009 inom samtliga verksamhetsgrenar fortsatt utvecklingen av kvalitetsinsatserna. Inom effektivitetsrevisionen har en studie genomförts i samarbete med Uppsala universitet med syftet att få till stånd en extern bedömning av kvaliteten i granskningsrapporterna och hur kvaliteten utvecklas över tid. En första genomgång av ett antal granskningsrapporter från 2009 visade att dessa lever upp kvalitetskraven. Studien gav även värdefulla erfarenheter för den fortsatta utvecklingen av ett system för extern kvalitetsbedömning av rapporter. Inom den årliga revisionen genomfördes en anpassning av vägledningar och kvalitetsarbete till nya internationella standarder. Här har också tydliggjorts att granskningen ska avse om årsredovisningen är rättvisande. En större enkätundersökning om hur de granskade myndigheterna uppfattar kvaliteten i den årliga revisionen genomfördes med ett gott resultat. Inom det internationella utvecklingssamarbetet har enkäter riktats till samtliga av Riksrevisionens samarbetspartner med syftet att bedöma resultatet av samarbetsprojekten och Riksrevisionens insatser inom ramen för dessa. Samtliga samarbetspartner har uttryckt sig positivt om samarbetet med Riksrevisionen. Inom den omvärldsinriktade verksamheten har insatserna ökat såväl nationellt som internationellt för att utveckla men också sprida kunskap om revisionens roll och metoder. Uppföljningen av genomslaget av revisionens iakttagelser har vidareutvecklats.

För att ytterligare stärka den interna styrningen och kontrollen i myndigheten har målen för verksamheten tydliggjorts och riskanalyser genomförts. Ett projekt påbörjades under 2009 för att ytterligare effektivisera myndighetens administrativa processer.

Ekonomisk översikt

I den ekonomiska översikten lämnas en sammanfattning av förändringar och väsentliga händelser avseende Riksrevisionens finansiering, kostnader och anslag.

Finansiering och kostnader

Diagrammet nedan visar Riksrevisionens nettokostnader per verksamhetsgren.

Diagram 1: Nettokostnader per verksamhetsgren, tkr

Verksamhetens kostnader inklusive transfereringar uppgår till 322 (310)1 miljoner kronor.

Tabellen nedan visar verksamheten exklusive transfereringar.

Tabell 1: Verksamhetens kostnader och andra intäkter än anslag och inkomsttitel, 20092007, tkr

Alla verksamhetsgrenar, förutom internationellt utvecklingssamarbete, har ett högre utfall än föregående år. Ökningen av kostnaderna beror dels på ett högre nyttjande av extern kompetens inom kärnverksamheten, dels på konsultkostnader inom administrationen. Ökningen av konsultkostnader inom administrationen är ett resultat av ett uppdämt behov som uppstått under föregående år. Detta består till största delen av uppgraderingar och uppdateringar av befintliga IT-system med tillhörande skriftliga dokument samt ökade rekryteringskostnader.

Andra intäkter än anslag avser bidrag från Världsbanken, avgiftsintäkter från internationell uppdragsverksamhet samt finansiella intäkter.

Anslag

Årets anvisade medel för anslag 1:15 Riksrevisionen uppgick till 287,5 miljoner kronor. Beaktat det ingående anslagssparandet och indragningen av 2009 års övergångseffekt var det disponibla beloppet 291,2 miljoner kronor.

Anslagsförbrukningen uppgick till 286,8 miljoner kronor, motsvarande 98,5 procent av det totala disponibla beloppet. Det samlade anslagssparandet på förvaltningsanslaget uppgår till 4,4 miljoner kronor.

Årets anvisade medel för anslag 1:5 Riksrevisionen Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 40 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen uppgick till 37,5 miljoner kronor, vilket motsvarar 91,1 procent av de disponibla medlen om 41,2 miljoner kronor. Riksrevisionen har för detta anslag beslutat att föra bort anslagssparandet, som vid årets slut översteg 3 procent av anslaget, som indragning av anslagsbelopp.

Väsentliga ekonomiska händelser under året

Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning

I enlighet med regeringens beslut den 28 maj 2009 (Fi 2009/4428) har Riksrevisionen i juni belastat, det under utgiftsområde 26 uppförda anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning, med övergångseffekten för åren 2009-2013. Detta motsvarar de kostnader som, per sista december 2008, inte hade resulterat i en utgift och därmed inte var anslagsavräknade. För perioden 20092013 uppgick övergångseffekten till 12,4 miljoner kronor, varav 9,0 miljoner kronor härrör sig till 2009. Övergångseffekten för 2009 motsvarar den beslutade indragning på anslag 1:15 Riksrevisionen.

Årets effekt av kostnadsmässig avräkning

Effekten av kostnadsmässig anslagsavräkning påverkar årets anslagsförbrukning, med hela kostnaden för årets periodiseringar och avsättningar. För året uppgår delpensioner, semesterlöneskuld samt övriga avsättningar för personalrelaterade kostnader till 15,9 miljoner kronor. Nettoeffekten på årets resultat är 2,7 miljoner kronor.

Kostnadsmässig avräkning resulterar i att hela effekten av exempelvis personalrelaterade beslut om delpensioner, uppsägningar eller omstruktureringar hädanefter påverkar utfallet det år beslutet fattas istället för under de år beslutet avser. Detta medför att påverkan på det årliga ekonomiska utrymmet måste beaktas i större utsträckning än tidigare. För närvarande pågår en översyn av rutiner och principer för personalrelaterade beslut m.m.

Reglering av ett ackumulerat avgiftsöverskott från Riksrevisionsverket

I samband med att Riksrevisionens verksamhet startade 2003 överfördes en ingående balans om drygt 6,3 miljoner kronor avseende ett ackumulerat avgiftsöverskott från Riksrevisionsverkets avgiftsfinansierade internationella uppdragsverksamhet. Den ingående balansen bestod av kundfordringar, förskott till anställda, likvida medel från utländska bankkonton m.m. Riksrevisionen har sedan starten av myndigheten inte haft behov av dessa medel, varför en reglering av överskottet nu har skett mot statsbudgeten. Regleringen påverkar inte myndighetens anslagsavräkning.

Årlig revision

Mål

Målet för verksamhetsgrenen är att i enlighet med god revisionssed och i tid avlämna revisionsberättelser avseende årsredovisning för de granskningsobjekt som omfattas av lagen om statlig revision. Riksrevisionen har vidare fastställt följande mål för granskningsverksamheten.

Resultat och bedömning

Sammanfattande bedömning

Den årliga revisionen av 2008 års årsredovisningar som slutfördes under 2009 har genomförts enligt god revisionssed. Samtliga revisionsberättelser lämnades i tid. Riksrevisionen nådde de fastställda målen för den årliga revisionen.

Måluppfyllelse

Relevant granskning

Den årliga revisionen inriktas enligt god revisionssed mot områden där det finns en risk för väsentliga fel i årsredovisningen. God revisionssed innebär också att revisionen ska dokumenteras så att en annan revisor kan förstå slutsatserna och att tidigare brister följs upp. Fel och brister ska rapporteras till relevant nivå i den granskade myndigheten så att de kan åtgärdas. Väsentliga fel som inte har åtgärdats och inte heller framgår av årsredovisningen på ett sådant sätt att den ger en rättvisande bild anges i revisionsberättelsen som en invändning.

Under 2009 inriktades granskningen av 2008 års årsredovisningar bl.a. på hur myndigheterna lyckats anpassa sig till det nya regelverket om intern styrning och kontroll. Den pågående granskningen av 2009 års årsredovisningar avser bl.a. hur myndigheterna anpassat sig till kostnadsmässig anslagsavräkning samt konsekvenser av ett nytt regelverk för resultatredovisning.

Kvalitet

Riksrevisionen genomförde ett antal olika aktiviteter inom den årliga revisionen för att säkerställa att granskningen genomförs enligt god revisionssed. Dessa aktiviteter baseras på internationella revisionsstandarder (ISSAI). Utöver den kvalitetssäkring som sker inom respektive revisionsteam utförs fyra olika typer av kvalitetssäkringsåtgärder:

Med några års mellanrum genomförs en extern bedömning av systemet för kvalitetssäkring. Den senaste, från 2008, genomfördes med godkänt resultat.

Verkningsgrad

Varje år följer den årliga revisionen upp de brister som iakttagits och rapporterats tidigare år. Alla allvarligare brister som ledde till invändning i revisionsberättelsen avseende 2007 års årsredovisningar var åtgärdade innan revisionsberättelserna för 2008 års årsredovisningar avlämnandes. En uppföljning av åtgärder med anledning av invändningar avseende 2008 genomförs i den pågående granskningen av årsredovisningarna för 2009. Verkningsgraden i den årliga revisionen redovisas varje år i Riksrevisionens uppföljningsrapport (se även Omvärldsriktad verksamhet).

Fördelningen av myndigheterna mellan de ansvariga revisorerna ändrades under 2009. Ansvarsområdena överensstämmer nu på ett bättre sätt med departementsindelningen i Regeringskansliet. Omorganisationen har genomförts dels för att vi med ökad specialisering ska få större kunskap och förståelse för den verksamhet som granskas, dels för att skapa bättre förutsättningar för kommunikation och genomslag av våra resultat. Förändringen har även underlättat överföring och utbyte av erfarenheter och iakttagelser mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen.

Redovisning av prestationer

Slutprestationen i årlig revision är revisionsberättelsen. Antalet revisionsberättelser beror på hur många myndigheter som ska lämna årsredovisning och som enligt lagen om revision av statlig verksamhet ska granskas av Riksrevisionen. Revisorsintyg lämnas avseende delårsrapporter för de myndigheter som har krav på att lämna sådana. Iakttagna brister rapporteras löpande muntligt till respektive myndighet. Sådana brister som Riksrevisionen bedömer bör komma till ledningens kännedom rapporteras skriftligt i en revisionsrapport till myndigheten. Antalet rapporter varierar betydligt mellan åren.

Tabell 2: Revisionsberättelser avlämnade under år 20092007, antal

2009

2008

2007

Revisionsberättelser

286

293

293

Stora myndigheter

44

45

47

Övriga myndigheter och andra organisationer

214

215

213

Bolag och stiftelser

28

33

33

Varav med invändning

4

11

11

I tabellen ovan redovisas antalet revisionsberättelser. Med stora myndigheter avses de myndigheter som enligt 2 kap 3 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ska lämna särskild dokumentation till Ekonomistyrningsverket samt Riksbanken.

Under 2009 lämnades 258 revisionsberättelser för myndigheter och 28 revisionsberättelser för bolag och stiftelser där Riksrevisionen förordnat revisor. Av dessa revisionsberättelser avsåg 252 årsredovisningen för 2008, medan 6 avsåg årsredovisningen för en del av 2009 i samband med avvecklingen av myndigheten. Under 2009 avlämnades endast fyra revisionsberättelser med invändning. Minskningen jämfört med tidigare år beror delvis på att färre väsentliga fel identifierades under 2009. Minskningen beror också på att Riksrevisionen som en följd av anpassning till internationella revisionsstandarder beslutat att invändning normalt inte lämnas om felet är tydligt redovisat i årsredovisningen på ett sådant sätt att den kan anses ge en rättvisande bild. I dessa fall kan Riksrevisionen i stället lämna en upplysning i revisionsberättelsen.

Kostnader för verksamhetsår 2009

Kostnaderna för årlig revision avsåg under verksamhetsåret 2009 dels den avslutande granskningen av årsredovisningarna för 2008, dels den löpande granskningen av redovisningen för 2009.

Kostnaderna för årlig revision har ökat med 3 miljoner kronor för verksamhetsåret 2009 jämfört med 2008. Detta beror främst på ökade rekryteringskostnader för återbesättning efter nedgången i antalet anställda 2008. Kostnaderna för extern kompetens minskade med 2 miljoner kronor.

Tabell 3: Fördelning av kostnader mellan olika typer av granskningsobjekt 20092007, tkr

2009

2008

2007

Myndigheter och andra organisationer

113 953

110 830

119 647

varav de 44 största myndigheterna

52 405

52 624

54 541

varav övriga myndigheter och andra org.

61 548

58 206

65 106

Bolag och stiftelser

4 807

5 102

5 682

Summa

118 760

115 931

125 329

Kostnader för avlämnade revisionsberättelser

Den revisionsberättelse som årlig revision avlämnar i mars avser årsredovisningen för året innan. Kostnaderna och antalet redovisade timmar per revisionsberättelse i tabellen nedan utgår från den faktiska kostnad och de inrapporterade timmar som använts för granskningen och som avslutats med revisionsberättelsen. Detta innebär att kostnaderna och antalet redovisade timmar för 2009 års revisionsberättelser uppkommit under revisionsåret som pågår under tiden april 2008mars 2009.

Tabell 4: Revisionsberättelser avlämnade under revisionsår 20092008, Styckkostnad (tkr) och redovisade timmar3

Kostnad/berättelse

2009

2008

44 största myndigheterna

1 130

1 447

Övriga myndigheter och andra organisationer

251

283

Bolag och stiftelser

171

173

Timmar/berättelse

44 största myndigheterna

1 159

1 119

Övriga myndigheter och andra organisationer

247

260

Bolag och stiftelser

149

130

Den genomsnittliga kostnaden per revisionsberättelse under revisionsåret 2009 uppgick till 1 130 000 kronor för stora myndigheter och 251 000 kronor för små myndigheter, vilket är en minskning sedan föregående år med 317 000 kronor respektive 32 000 kronor. Den lägre styckkostnaden berodde på att årlig revision bar en lägre andel av gemensamma kostnader under revisionsåret 2008 jämfört med 2007. För bolag och stiftelser var den genomsnittliga kostnaden per revisionsberättelse i princip oförändrad.

Den genomsnittliga tiden per revisionsberättelse har endast förändrats marginellt jämfört med revisionen av 2007 års årsredovisningar som avslutades 2008.

Avgifter för årlig revision

I början av året sänktes taxorna för den årliga revisionen. Under året har faktureringsgraden ökat med 2 procent till 94 procent (92 procent). De sänkta taxorna resulterade i ett saldo som bedöms ligga på en skälig nivå. Översyn av taxan görs årligen.

Tabell 5: sKILLNAD MELLAN Avgiftsintäkter och KOSTNADER INOM ÅRLIG REVISION 20092007, TKR

Effektivitetsrevision

Mål

Målet för verksamhetsgrenen är att genom granskningsverksamhet främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Riksrevisionen har vidare beslutat om följande mål för granskningsverksamheten:

Resultat och bedömning

Sammanfattande bedömning

Effektivitetsgranskningarna har i huvudsak följt den inriktning som riksrevisorerna beslutade i granskningsplanen för 2009.

Formerna för kvalitetssäkring har utvecklats ytterligare under året. Under året har ett projekt inletts tillsammans med Uppsala universitet med syftet att utveckla former för extern kvalitetsbedömning av granskningsrapporter. En första studie visar att rapporterna sammantaget lever upp till de kvalitetskrav som formulerats för granskningarna.

Riksrevisionen har i den årliga uppföljningsrapporten (se avsnitt Omvärldsriktad verksamhet) redovisat sin uppföljning om vidtagna åtgärder med anledning av genomförda granskningar. Årets uppföljning visade att Riksrevisionens granskning ger upphov till förbättringar i den statliga verksamheten. Samtliga granskningsrapporter som följts upp har medfört någon form av åtgärd.

Riksrevisionens bedömning är att de tre målen för effektivitetsrevisionen har uppnåtts.

Måluppfyllelse

Granskningsverksamhetens inriktning är relevant och intressant

En förutsättning för att granskningar ska vara intressanta och relevanta är att de inriktas mot väsentliga områden där det finns en hög risk för ineffektivitet. Underlaget för riksrevisorernas beslut om granskningsinriktning och val av granskning kräver en väl fungerande områdesbevakning som kan täcka in stora delar av statsförvaltningen. Här är det inte minst viktigt att erfarenheter och iakttagelser från den årliga revisionen utnyttjas som underlag för beslut om inriktningen av effektivitetsrevisionen. Den ändrade organisationen av årlig revision som genomfördes under 2009 har underlättat ett sådan kunskapsutbyte. Riksrevisionen har ökat insatserna för områdesbevakning under året.

Riksrevisionen slutförde 30 effektivitetsgranskningar under 2009. Under 2009 har Riksrevisionens granskningar genomförts inom följande nio strategier:

Arbetet med granskningsstrategier syftar till att granskningarna ska ses som intressanta och relevanta. Strategierna löper över flera år. Flera granskningar genomförs inom varje strategi för att belysa en central frågeställning ur olika perspektiv. De samlade slutsatserna av de granskningar som genomförs inom ramen för en strategi redovisas bland annat i Riksrevisorernas årliga rapport. Strategierna ger ett mervärde i förhållande till värdet av varje enskild granskning.

Under 2009 avslutades ingen strategi. Redovisningen i årliga rapporten byggde på iakttagelser av hur regeringen och myndigheterna hanterat den ökande internationaliseringen. Frågan belystes ur tre olika perspektiv. Ett av dessa handlade om hur det finanspolitiska ramverket fungerar vid en omfattande internationell ekonomisk kris. Ett annat perspektiv var statens hantering av EU-beslut. Det tredje perspektivet gällde de utmaningar som uppstått i och med den ökade internationella rörligheten för varor och tjänster.

Det finns vid sidan av en långsiktigt hållbar inriktning också ett behov av att Riksrevisionen anpassar årets granskning till förändringar och händelser i omvärlden. Under 2009 genomfördes flera sådana granskningar såsom Försäkringskassans inköp av IT-lösningar (RiR 2009:2) och Statens garantier i finanskrisen (RiR 2009:26). Samtidigt genomfördes flera uppföljande granskningar inom områden som blev aktuella under året såsom Tillsynen av överförmyndarna (RiR 2009:31) och Länsplanerna för regional transportinfrastruktur (RiR 2009:23).

Kvalitet

Riksrevisionens granskningsrapporter ska kännetecknas av en hög och jämn kvalitet. Varje granskningsrapport ska uppfylla ett antal internt formulerade kvalitetskriterier. Följsamheten gentemot dessa kriterier följs upp i anslutning till den interna kvalitetssäkringen. Alla publicerade granskningar under 2009 har uppfyllt dessa krav.

En del i kvalitetssäkringen är den faktagranskning som genomförs för alla granskningar. Den granskade organisationen tar del av ett utkast till rapporten och lämnar synpunkter och korrigerar eventuella sakfel. Under 2009 har det inletts en utveckling där även rapportens slutsatser kan ingå i faktagranskningen. Syftet har varit att säkerställa att hänsyn har tagits till alla relevanta fakta som ligger till grund för rapportens slutsatser.

Riksrevisionens vetenskapliga råd fyller en funktion för det interna kvalitetsarbetet. I granskningar som har ett mera principiellt intresse har rådet engagerats.

En del i arbetet med att säkra kvaliteten är att granskningarna tillförs rätt kompetens, vilket i många fall kräver att extern kompetens kan knytas till projekten i tillräcklig omfattning. Den externa medverkan i granskningarna har ökat under 2009.

Finansutskottet har framfört önskemål om en tydligare redovisning av utvecklingen av kvaliteten i granskningsrapporterna. Riksrevisionen har därför inlett ett arbete tillsammans med Uppsala universitet för att systematiskt låta forskare bedöma kvaliteten i Riksrevisionens granskningsrapporter. Syftet med den första studien som avsåg totalt 16 granskningsrapporter från 2009 har främst varit att få ett underlag för ett långsiktigt hållbart system för extern kvalitetsbedömning. Den första studien visade sammantaget att rapporterna lever upp till de kvalitetskrav som formulerats för granskningarna. Riksrevisionen kommer att följa upp de synpunkter som framförs. Studien har även gett värdefulla erfarenheter om de framtida formerna för extern kvalitetsbedömning. Dessa avser bl.a. hur urval av rapporter ska gå till, formerna för bemanning av forskarpanelen och utformningen av kvalitetskriterier.

Granskningarna ska nå hög verkningsgrad

Målet om hög verkningsgrad innebär för effektivitetsrevisionen att de brister som Riksrevisionen uppmärksammar i sina rapporter också åtgärdas. Måluppfyllelsen följs sedan några år upp genom den årliga uppföljningsrapporten. Under 2009 presenterades en bredare bild av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rapporterna och också vilka effekter som granskningarna har bidragit till när regeringen och de granskade organisationerna haft tid på sig att beakta granskningsresultaten och omsätta dem i praktisk handling. Resultatet av 2009 års uppföljning visade att det vidtas en rad åtgärder och förbättringar i den statliga förvaltningen som ligger i linje med rapporternas slutsatser och rekommendationer. Resultatet av 2009 års uppföljning redovisas mer i detalj nedan under avsnittet Omvärldsriktad verksamhet.

Kostnader

Kostnaderna för effektivitetsrevision har ökat med cirka 6 miljoner kronor. Större delen av kostnadsökningen uppgående till 4 miljoner kronor är hänförlig till den ökade användningen av extern kompetens. Den resterande kostnadsökningen avser främst lönekostnader.

Kostnader fördelade på olika delar av granskningsprocessen

I likhet med tidigare år redovisas kostnader och förbrukad tid uppdelat på områdesbevakning respektive förstudie och granskning. Ett enskilt års områdesbevakning avser i huvudsak kommande års granskningar. Ett års kostnader för förstudier och granskningar avser däremot till viss del årets publicerade granskningar men även de som avslutas först året därpå.

TABELL 6: KOSTNADER FÖR EFFEKTIVITETSREVISION 20092007 (TKR)

2009

2008

2007

Områdesbevakning

18 716

16 144

31 332

Förstudier och granskningar

113 873

110 334

106 574

Summa

132 590

126 477

137 906

Tabell 7: Redovisade timmar för effektivitetsrevision 20092007

2009

2008

2007

Områdesbevakning

18 784

15 075

26 863

Förstudier och granskningar

106 403

107 263

107 293

Summa

125 187

122 338

134 156

Områdesbevakning

Under 2009 användes 15 procent av den redovisade tiden för områdesbevakning, vilket är en ökning jämfört med 2008 (13 procent). Årets ökning är motiverad då en alltför låg andel områdesbevakning ökar risken för brister i underlaget för beslut om att starta förstudier och granskningar.

Förstudier och granskningar

Antalet redovisade timmar som använts för förstudier och granskningar var under 2009 i stort oförändrat i förhållandet till 2008. Kostnaderna ökade med cirka 3,5 miljoner kronor.

Tabell 8: Kostnader för förstudier och granskningar SAMT styckkostnad 20092007, tkr

2009

2008

2007

Upparbetade kostnader vid årets början

40 615

40 116

33 862

Årets kostnader

113 873

110 341

105 315

Upparbetade kostnader vid årets slut

40 807

40 615

40 116

Kostnad för under året avslutade granskningar

113 681

109 842

99 061

varav expedierade granskningar under året

104 786

102 735

89 620

varav förstudier och granskningar som ej resulterat i rapport

8 895

7 107

9 442

Antal expedierade granskningar

30

30

30

Styckkostnad för under året avslutade granskningar

3 789

3 661

3 302

I jämförelse med 2008 har styckkostnaden för en publicerad rapport ökat från cirka 3,7 miljoner kronor till cirka 3,8 miljoner kronor (3 procent). De upparbetade kostnaderna vid årets slut var i stort oförändrade jämfört med 2008.

Kostnaderna för förstudier och granskningar som inte resulterat i en rapport har ökat något jämfört med 2008.

Internationellt utvecklingssamarbete

Det internationella utvecklingssamarbetet ska bedrivas i enlighet med vad riksdagen har beslutat. För detta ändamål disponerar Riksrevisionen anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete. År 2009 uppgick det anvisade anslaget till 40 miljoner kronor. Anslaget ska användas i överensstämmelse med målet och inriktningen för Sveriges politik för global utveckling och internationellt utvecklingssamarbete samt i enlighet med OECD:s Development Assistance Committee (OECD/DAC:s) definition av bistånd.

Det internationella utvecklingssamarbetet har under 2009 bestått av åtta separata projekt, vart och ett grundat på ett avtalsförhållande till en samarbetspartner, vanligtvis en nationell revisionsmyndighet. Under 2009 har ett arbete inletts för att undersöka förutsättningarna för samarbete med den nationella revisionsmyndigheten i Georgien, ett land som är prioriterat för svenskt utvecklingssamarbete.

Mål

Målet för det internationella utvecklingssamarbetet är att det ska bidra till en god förvaltning i samarbetsländerna, genom att stärka parlamentens kontrollmakt och de nationella revisionsorganens kapacitet och förmåga att bedriva revision. I utvecklingssamarbetet utgår vi från inriktningen av Sveriges politik för global utveckling och arbetar i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer. Vi ska dessutom följa INTOSAI:s och OECD/DAC:s vägledningar och rekommendationer i fråga om principer och metoder för kapacitetsutveckling.

I varje enskilt samarbetsprojekt är det övergripande målet att vår samarbetspartner, genom att utveckla sin institutionella kapacitet, självständigt och uthålligt ska kunna verka inom sitt mandat som nationellt revisionsorgan. Resultatmål för projekten fastställs i årliga aktivitetsplaner. Detta inbegriper stöd till våra samarbetspartner i deras roll att driva på reformer avseende statlig styrning och uppföljning.

Verksamheten vägleds således av flera slag av övergripande mål. Möjligheterna att nå dessa mål påverkas i väsentlig grad av agerandet från andra biståndsaktörer och olika intressenter i samarbetsländerna, liksom av den allmänna utvecklingen i respektive land. Det enskilda projektet kan således ansvara endast för att dess egna resultatmål uppnås. Det är på den nivån som måluppfyllelsen bäst kan verifieras, och det är där vi kan redovisa projektets bidrag till utvecklingen och måluppfyllelsen på högre nivåer.

Resultat och bedömning

Sammanfattande bedömning

Verksamheten under 2009 har inriktats på att skapa förutsättningar för att de övergripande målen ska kunna uppnås. Riksrevisionens samlade bedömning är att arbetet bidragit till en utveckling som stärkt revisionsorganens kapacitet och i flera samarbetsländer också förbättrat förutsättningarna för parlamenten att utöva sin kontrollmakt. I varje samarbetsprojekt utgår vi från det system av aktörer som vår partner ska verka inom, dvs. systemet för offentlig finansiell styrning i det aktuella samarbetslandet. Det direkta stödet till vår partner vägs sedan mot behoven av konkreta stödinsatser, som till exempel information och utbildning riktad till parlamentariker och andra om revisionens roll i kontroll- och styrsystemet. De resultatmål som har formulerats inom respektive projekt, och som i varje enskilt fall är grunden för projektverksamheten, har genomgående kännetecknats av dessa övergripande syften. Så till exempel har i många fall respektive lands statschef, parlamentets budgetkommitté, finansministerium och medier på olika sätt medverkat i projektens aktiviteter. Planerade projektaktiviteter under året har i det stora flertalet fall genomförts enligt plan. Ibland förändras förutsättningarna för vår samarbetspartner under löpande år, bland annat uppkommer inte sällan kapacitetsproblem hos partnern, vilket kräver stor flexibilitet från vår sida för att anpassa insatserna till förändrade behov.

Anslagsutnyttjandet under 2009 var 91 procent av det disponibla anslaget, vilket är lägre än föregående års utfall och lägre än planerat. Orsaken till det låga utfallet jämfört med föregående år var främst en ändrad personalsammansättning och färre långtidsstationerade medarbetare än tidigare. De nya avtal som undertecknats under året har medfört dels en utvidgning av projektverksamheten, dels en successiv förnyelse av projektportföljen. Det internationella utvecklingssamarbetet har under 2009 enligt Riksrevisionens bedömning sammantaget bidragit till en utveckling i samarbetsländerna som innebär en god måluppfyllelse.

Måluppfyllelse

Resultaten av det internationella utvecklingssamarbetet redovisas nedan i en presentation av vad som åstadkommits inom ramen för de större samarbetsprojekten under året.

AFROSAI-E

Riksrevisionen har under året fortsatt samarbetet med African Organisation of English-speaking Supreme Audit Institutions (AFROSAI-E), som ger stöd till 23 nationella revisionsorgan i främst södra Afrika. Vi har bidragit bl.a. genom tre långtidsrådgivare med ansvar inom områdena institutionellt kapacitetsuppbyggande, effektivitetsrevision samt finansiell revision och kvalitetssäkring. De mest omfattande insatserna har varit inriktade på effektivitetsrevision och kvalitetssäkring. Ett stort chefsutbildningsprogram har startats och genomförts enligt plan. Programmets syfte har varit att utbilda chefer i att bedriva operativ verksamhet parallellt med utvecklingsarbete. Detta har skett i enlighet med en modell för institutionell kapacitetsutveckling som har tagits fram av AFROSAI-E.

Bosnien och Hercegovina

Det övergripande målet för samarbetet med de tre revisionsmyndigheterna i Bosnien och Hercegovina är att de ska bli väl fungerande revisionsmyndigheter. Revisionsarbetet ska följa den nationella lagstiftningen och internationellt erkända revisionsnormer. Revisionsrapporter av hög kvalitet ska produceras i tid och ha en dokumenterad effekt på den offentliga beslutsprocessen.

För att förstärka kvaliteten i revisionsmetodiken har en ny version av manualen för finansiell revision samt nya metoder och riktlinjer för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll tagits fram. En anpassning har gjorts till de nya internationella revisionsstandarderna. Personalen har genomgått intensiv utbildning och träning på dessa områden.

En första version av revisionsstandarder (audit principles) för effektivitetsrevision har tagits fram. Fem effektivitetsgranskningar har publicerats. Vidare har en chefsutbildning för den strategiska ledningen också genomförts.

Under året har samarbetsprojektet i Bosnien och Hercegovina utvärderats av konsulten Professional Management AB. Utvärderingen visar att det övergripande projektmålet, att hjälpa de bosniska revisionsmyndigheterna att bygga upp och stärka sin institutionella och professionella kapacitet, har uppnåtts. Det viktigaste resultatet under den senaste projektfasen har varit att utveckla kvaliteten i den finansiella revisionen, baserat på internationella standarder för finansiell revision. Utvärderingen konstaterar också att samarbetet mellan revisionsmyndigheterna och deras parlament har förbättrats. Intervjuade parlamentariker har framhållit revisionsrapporternas goda kvalitet och väl avvägda rekommendationer.

Moldavien

Insatserna har främst inriktats på ett fortsatt genomförande av Court of Accounts strategiska utvecklingsplan, dvs. att stödja en rad olika institutions-, professions- och kompetensbyggande insatser. Stödinsatser har också genomförts vad gäller den nya lag för Court of Accounts som godkändes av parlamentet i december 2008. Insatserna har lett till ökad kunskap och förståelse hos ledning och övrig personal i fråga om revision enligt moderna standarder samt metoder för styrning, planering och resursallokering. En pilotgranskning har genomförts, som resulterat i en rad erfarenheter inför arbetet med att planera och genomföra finansiell revision i enlighet med det nya mandatet. Vidare har Revisionsmanualen prövats och ett kvalitetssystem genomförts. Court of Accounts har därmed fått en grund för vidareutveckling av dessa verktyg. Projektet har också bistått Court of Accounts med att införa ett tidredovisningssystem och att etablera en fungerande internrevisionsfunktion.

Tanzania och Zanzibar

Under 2009 har samarbetet med National Audit Office of Tanzania bland annat lett till nya föreskrifter på revisionsområdet, något som har stärkt revisionsmyndighetens oberoende. Kunskapen om dessa föreskrifter, liksom om den nya revisionslagen, har spridits till både parlamentariker och personalen vid National Audit Office of Tanzania. En andra utbildningsomgång avseende den nya revisionsmanualen har genomförts, och förberedelser har inletts för en tredje. Ett antal revisorer har fått kvalificerad utbildning i ett IT-baserat revisionsverktyg. Kvalificerad utbildning i IT-revision har också påbörjats. Inom effektivitetsrevisionen har tre rapporter slutförts. En bemanningsstudie rörande effektivitetsrevisionen resulterade i beslut om personalförändringar och nyrekryteringar. En ny kommunikationspolicy har utarbetats, och utbildningsinsatser för journalister har genomförts avseende redovisnings- och revisionsfrågor. Inom IT-området, liksom beträffande utbildning av parlamentariker, har vissa aktiviteter inte genomförts enligt plan utan skjutits på framtiden. Slutligen har stödet inom området bedrägeri- och korruptionsbekämpning fortsatt. En del i detta avser introduktionen av ett delvis nytt angreppssätt, innebärande ett samspel mellan korruptionsspecialister vid National Audit Office of Tanzania och den finansiella revisionen.

Samarbetet med Office of the Controller and Auditor General of Zanzibar gick den 1 juli in i en andra fas. Samarbetet koncentreras till att utveckla en revisionsmanual.

Liberia

Under året har Riksrevisionen inlett ett utvecklingssamarbete med General Auditing Commission i Liberia. En fungerande projektsamordning har utvecklats mellan General Auditing Commission, Riksrevisionen och andra givarorganisationer. Inom arbetet med att introducera effektivitetsrevision har fyra parallella pilotstudier påbörjats. Stöd till utveckling av det parlamentariska kontrollsystemet har inletts genom information och diskussion, bl.a. vid två heldagsseminarier. Ledningsfrågor och frågor om strategisk planering har behandlats. En kartläggning har inletts av hur den interna kvalitetssäkringen av revisionens arbete fungerar.

Övriga

Inom samarbetet med Accounting Chamber of Ukraine i Ukraina har två planeringsaktiviteter genomförts. Dessa har resulterat i ett projektdokument, som båda parter står bakom.

Samarbetet med Office of the Auditor General i Rwanda, som har pågått sedan 2001, avslutades enligt plan i mars 2009. Samarbetet med Office of the Auditor General i Botswana har i stor utsträckning uppnått de uppsatta målen, med hänsyn tagen till begränsningar i de legala förutsättningarna.

Kvalitetssäkring

En intern Vägledning för internationellt utvecklingssamarbete (VIS) har beslutats. VIS omfattar kriterier för val av samarbetsländer, beskrivningar av arbetsprocesser inklusive beslutsrutiner m.m. Den är en grund för det interna kvalitetssäkringsarbetet.

Regelmässigt ska alla projekt genomgå en extern utvärdering inför varje ny projektfas och inför avslutningen av den sista fasen, då hela projektet är föremål för den externa genomlysningen. Under året har en sådan utvärdering genomförts (avseende Bosnien och Hercegovina).

En enkät har lämnats till samtliga samarbetspartner. I enkäten efterfrågar Riksrevisionen respektive partners syn på hur projektet inverkat på den egna kapacitetsutvecklingen och den allmänna utvecklingen i landet i fråga om t.ex. transparens och ansvarsutkrävande. År 2009 är det första året denna självbedömning self assessment görs av våra samarbetspartner. Avsikten är att vi på detta sätt årligen ska kunna redovisa inte bara vår egen bedömning av projektresultaten, utan även våra partners uppfattning. Sammanfattningsvis pekar flera samarbetspartner på svårigheter att genomföra projektaktiviteter i tid. En förklaring är ibland deras begränsade tillgång till kvalificerad egen personal som kan genomföra verksamheten samt de utmaningar som är förenade med att tillämpa nya perspektiv i rollen som nationellt revisionsorgan. Flera samarbetspartner menar att samarbetet med Riksrevisionen har bidragit till att stärka det formella mandatet genom ny lagstiftning samt att de har kunnat introducera och tillämpa nya metoder med hjälp av nya manualer och praktiskt stöd i revisionsarbetet. Rapporteringen till och samarbetet med respektive parlament uppges också ha förbättrats i flera länder. Samtliga samarbetspartner uttrycker sig positivt om samarbetet med Riksrevisionen, men de framför även önskemål om vissa förändringar vad gäller vilka projektaktiviteter som ska prioriteras och hur de ska definieras samt i flera fall att aktiviteterna gärna får vara mer omfattande.

Kostnader

Tabellen nedan visar hur projektsammansättningen har utvecklats mellan åren 2007 och 2009. Det internationella utvecklingssamarbetet inom Riksrevisionen har haft en ändrad personalsammansättning, både jämfört med 2008 och med planeringen för 2009, med ett mindre antal långtidsstationerade medarbetare än tidigare. Trots det har kostnadsutfallet endast minskat något jämfört med 2008, även om utfallet är lägre än vad som planerades.

Det internationella utvecklingssamarbetet bär gemensamma kostnader enligt samma modell som Riksrevisionen i övrigt förutom när det gäller långtidsstationerad personal4, detta för att uppnå en ändamålsenlig fördelning av myndighetsgemensamma kostnader. Av de myndighetsgemensamma kostnaderna har 4,5 procent fördelats till internationellt utvecklingssamarbete. Motsvarande fördelning för övriga verksamhetsgrenar är 46,5 procent för årlig revision, 45 procent för effektivitetsrevision samt 4 procent för omvärldsriktad verksamhet. (Se vidare om tillämpade redovisningsprinciper under Tilläggsupplysningar och noter nedan.)

Tabell 9: Kostnader för internationellt utvecklingssamarbete 20092007 (tkr) samt uppgift om när nuvarande projektfas avslutas

Avslut

2009

2008

2007

nuvarande

projektfas

AFROSAI-E

10 471

7 633

5 254

Löpande

Tanzania

9 419

7 673

9 099

2011-06-30

Zanzibar

1 697

782

0

2011-06-30

Bosnien

5 479

7 604

9 862

2009-12-31

Moldavien

4 741

7 111

5 883

2012-12-31

Liberia

1 743

920

0

2010-10-31

Botswana

1 019

2 525

2 392

2010-06-30

Rwanda

621

1 783

1 368

2009-03-31

Ukraina

589

0

0

Löpande

Indonesien

129

848

1 427

Moçambique

0

0

1 286

Namibia

0

14

111

Övrigt

1 779

1 698

1 056

Summa

37 687

38 592

37 738

Tabell 10: Redovisade timmar FÖR internationellt utvecklingssamarbete 2009-2007

2009

2008

2007

Summa

23 227

26 695

27 534

Omvärldsriktad verksamhet

Mål

Målet för verksamhetsgrenen är att befästa och befrämja revisionens roll, nationellt och internationellt samt att öka genomslaget av Riksrevisionens verksamhet.

Resultat och bedömning

Den omvärldsriktade verksamheten bedrivs både nationellt och internationellt.

Den nationella verksamheten syftar till att öka kunskapen och intresset för revisionens resultat genom myndighetsövergripande konferenser, seminarier, medverkan i mässor och andra möten. Verksamheten inrymmer även remisshantering, den årliga rapporten som beskriver de viktigaste iakttagelser inom de två revisionsgrenarna samt uppföljningsrapporten som redovisar vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av Riksrevisionens granskning. Kostnaden för den nationella delen av verksamhetsgrenen 2009 uppgick till 12,6 miljoner kronor.

Internationellt har Riksrevisionen en omfattande samverkan med revisionsorgan i andra länder genom deltagande i olika organisationer och arbetsgrupper. Kostnaden för den internationella delen av denna verksamhetsgren 2009 uppgick till 19,1 miljoner kronor.

Sammanlagt uppgick kostnaden för den omvärldsriktade verksamheten till 31,7 miljoner kronor.

Insatserna har ökat såväl nationellt som internationellt för att utveckla men också sprida kunskap om revisionens roll och metoder. Uppföljningen av genomslaget av revisionens iakttagelser har vidareutvecklats.

Riksrevisionens bedömning är att vi nådde de fastställda målen för verksamhetsgrenen omvärldsriktad verksamhet.

Nationell omvärldsriktad verksamhet

Den nationella omvärldsriktade verksamheten har ökat jämfört med 2008 i huvudsak beroende på ökade externa kontakter och seminarieverksamhet.

Myndighetsövergripande seminarier och externa kontakter

Riksrevisionen arrangerade i februari en konferens med temat oberoende granskning för demokratisk insyn och effektiv förvaltning i staten. Drygt 100 personer från riksdag, regering, myndighetsledningar och medier deltog. Konferensen sändes i sin helhet på SVT24.

Som ett samarrangemang med SKYREV, FAR/SRS, ESV och SKL hölls konferensen Mötesplats offentlig revision. Ett stort antal deltagare från den statliga, landstingskommunala och kommunala revisionen deltog. Konferensen fick positiva omdömen av deltagarna. Det var första gången som en konferens genomfördes för revisorer inom hela den offentliga sektorn.

Riksrevisionen har under året även deltagit i seminarier under Almedalsveckan och KvalitetsMässan. ESV-dagen och internrevisionsdagarna är andra exempel på konferenser där Riksrevisionen varit representerad.

Effektivitetsrevisionens efterarbete

Efter att en granskningsrapport publicerats genomförs olika aktiviteter som ska bidra till att öka kunskapen om revisionens iakttagelser. Det handlar bland annat om presentationer i riksdagens utskott och seminarier tillsammans med revisionsobjekten. Under 2009 har Riksrevisionen genomfört flera seminarier med en aktuell granskning som tema. Ett sådant exempel var granskningen av Psykiatrin och effektiviteten i det statliga stödet.

Riksrevisorernas årliga rapport 2009

I Riksrevisorernas årliga rapport presenterar riksrevisorerna de viktigaste iakttagelserna från den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. I 2009 års rapport redovisades slutsatserna från effektivitetsrevisionens granskningar inom tre områden: det finanspolitiska ramverket under en ekonomisk kris, konsekvenser av en ökad internationell rörlighet, samt myndigheternas genomförande av EU-beslut. För den årliga revisionen redovisades de viktigaste iakttagelserna från granskningen av myndigheternas årsredovisningar och hur myndigheterna hanterat nya ekonomiadministrativa krav, bland annat avseende intern styrning och kontroll och införande av elektronisk fakturahantering.

Riksrevisionens uppföljningsrapport 2009

I Riksrevisionens Uppföljningsrapport 2009 redovisades hur riksdagen och regeringen behandlat Riksrevisionens granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen sedan starten år 2003. Rapporten innehöll även en redovisning av åtgärder med anledning av invändningar i revisionsberättelserna för verksamhetsåret 2007. I 2009 års rapport utvecklades analysen av vilka effekter som granskningarna har bidragit till när regeringen och de granskade organisationerna kunnat omsätta dem i praktisk handling. Uppföljningsrapporten 2009 visade att Riksrevisionens granskning ger upphov till ett betydande förbättringsarbete i den statliga verksamheten.

Remissyttranden

Riksrevisionen företräder statlig revision i olika sammanhang, till exempel i frågor om styrning och revision. Myndigheten har även genom sin granskning kunskap om förhållanden inom en mängd olika områden. Under 2009 lämnade Riksrevisionen 17 remissyttranden.

Internationell omvärldsriktad verksamhet

Riksrevisionens internationella omvärldsriktade verksamhet har ökat i omfattning sedan föregående år. Ökningen har främst skett inom ramen för engagemanget i den internationella organisationen för högre revisionsorgan (INTOSAI). Riksrevisionen har därutöver varit revisor i flera internationella organisationer.

Internationell revision, samverkan och kontakter

Riksrevisionen deltar som nationellt revisionsorgan (SAI) i ett omfattande internationellt samarbete. Myndigheten är medlem i INTOSAI och andra multilaterala nätverk och organisationer inom revisionsområdet. Dessutom deltar Riksrevisionen i bilateralt utbyte och samverkar med den Europeiska revisionsrätten (ECA) och de nationella revisionsorganen inom EU rörande granskning av EU-medel samt i revision av internationella organisationer.

Riksrevisionen leder en undergrupp till INTOSAI Task Force on the Global Financial Crisis som närmare ska beskriva orsakerna till nuvarande och tidigare finanskriser samt beskriva vilka lärdomar som kan dras för framtiden. Riksrevisionen har också deltagit i flera andra av INTOSAI:s kommittéer och arbetsgrupper, bl.a. i syfte att bidra och ta del av metoder och erfarenheter som kan användas i vår egen granskningsverksamhet och för att bidra med egen kunskap.

Under 2009 påbörjades en referensgranskning (peer review) av den kanadensiska revisionsmyndighetens årliga revision tillsammans med de australiensiska och norska revisionsmyndigheterna. Riksrevisionen har också lett ett arbete att utvärdera arbetsgrupperna inom EU:s kontaktkommittésamarbete med syftet att effektivisera deras arbete. Vid EU:s kontaktkommittémöte antogs slutsatser kring detta arbete.

Under året har Riksrevisionen mottagit elva besök från såväl revisionsorgan som parlament och regeringar. Vidare har Riksrevisionen besvarat flera enkäter och frågor från andra länders revisionsorgan.

Under 2009 har Europeiska revisionsrätten genomfört sju granskningsbesök i Sverige. Riksrevisionen samarbetar i enlighet med Romfördraget med Europeiska revisionsrätten och medverkar med observatörer vid dess granskningsbesök i Sverige.

Riksrevisionen har granskat fyra nordiska institutioner i enlighet med den s.k. domicillandsprincipen och varit revisor i det europeiska flygsäkerhetsorganet Eurocontrol och i den Europeiska rymdorganisationen ESA. Dessutom inleddes under året ett revisionsåtagande i form av medlemskap i revisionsstyrelsen för EU:s försvarssamarbete Athena.

Financial Audit Subcommittee

Riksrevisionen är ordförande i INTOSAI Financial Audit Subcommittee (FAS). Uppdraget är att leda arbetet med att utveckla internationella riktlinjer för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC) och genomförs med hjälp av revisionsexperter från statliga revisionsorgan i ett sextiotal länder. Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken bidrar till projektets finansiering. Under 2009 har FAS slutfört utvecklingen av totalt 36 riktlinjer vilka godkändes av INTOSAI Governing Board i november 2009. En uppgift för FAS är att sprida kunskap om riktlinjerna. Arbetet med att informera och utbilda INTOSAI:s medlemmar inleddes under året. Därtill genomfördes en extern utvärdering, initierad av Världsbanken, av arbetet inom FAS. Utvärderingen drog genomgående positiva slutsatser om kvaliteten i såväl process som slutprodukter.

Mot bakgrund av bland annat finanskrisen kommer vikten av globalt accepterade standarder för redovisning, finansiell rapportering och revision alltmer i fokus. Riksrevisionen har beslutat att tillämpa de nya riktlinjerna i sin årliga revision.

Den kunskap Riksrevisionen skaffat genom arbetet i FAS är av stort värde för utvecklingen av vår egen årliga revision.

Internationell uppdragsverksamhet 5

Den internationella uppdragsverksamheten har under året bestått av dels ett uppdrag för Ålands landskapsregering som syftade till att utforma ett förslag till ny revisionsmyndighet för Åland, dels en fortsatt revision av verksamheten inom Östersjöstaternas råd (Council of Baltic Sea States).

Tabell11: Kostnader och intäkter samt årets över underskott för Internationell uppdragsverksamhet 20092007, tkr

Kostnader

De ökade kostnaderna för Omvärldsriktad verksamhet beror dels på högre aktivitetsnivå med personal från granskningsverksamheten och Internationella utvecklingssamarbetet inom Internationell revision, samverkan och kontakter, dels på satsningen på seminarieverksamheten. Den övriga avrapporteringen har minskat medan de externa kontakterna med departementen har ökat under året.

Tabell 12: Kostnader och intäkter för omvärldsriktad verksamhet och för internationell uppdragsverksamhet 20092007, tkr

Styrelsen

Styrelsens behandling av granskningarna

Riksrevisionens styrelse prövar fritt vilka beslut riksdagen bör överväga med anledning av riksrevisorernas iakttagelser och rekommendationer. Styrelsen har initiativrätt till riksdagen genom att den beslutar om framställningar (med förslag till riksdagsbeslut) och redogörelser (information till riksdagen). Styrelsens ställningstaganden föregås av en föredragning av granskningsrapporten som görs av den ansvariga riksrevisorn och projektgruppen. Därefter tar styrelsen ställning till huruvida initiativrätten ska användas. Vid nästkommande sammanträde tar styrelsen ställning till ett förslag till framställning eller redogörelse.

Styrelsen har under året slutbehandlat 28 av effektivitetsrevisionens granskningar.6 I 22 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen. Av de 22 initiativen under 2009 hade 5 formen av framställning. Övriga 17 hade formen av en redogörelse. Styrelsen lade 6 granskningar till handlingarna.

Tabell 13: Riksrevisionens styrelses behandling av granskningarna 20072009, antal

2009

2008

2007

Framställningar

5

7

14

Redogörelser

17

17

8

Till handlingarna

6

8

3

Summa

28

32

25

Styrelsens övriga arbete

Styrelsen har haft elva ordinarie sammanträden under 2009. Inför styrelsens möten hålls vid behov presidiemöten. Riksrevisorerna deltar i såväl styrelsens som presidiets sammanträden.

Styrelsen har fullgjort sina författningsenliga uppgifter. Styrelsen har således till riksdagen överlämnat revisionsberättelserna över granskningen av Sveriges riksbank, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och årsredovisningen för staten. Därutöver har styrelsen beslutat om Riksrevisionens årsredovisning för 2008 och förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen för 2010. Styrelsen har dessutom till riksdagen överlämnat Riksrevisionens årliga rapport för 2009.

Vetenskapliga rådet

Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska ett vetenskapligt råd finnas vid Riksrevisionen. Rådet är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, i första hand med inriktning mot mer strategiska frågor.

Det vetenskapliga rådet har engagerats för diskussioner om granskningsrapporter och förstudier från effektivitetsrevisionen, Riksrevisionens uppföljningsrapport och Riksrevisorernas årliga rapport. Projektgrupper har även föredragit pågående granskningar. Frågor som tagits upp har behandlat t.ex. kvalitet och val av metod. Riksrevisionen har i likhet med tidigare haft stort utbyte av det vetenskapliga rådets arbete.

Rådet har under 2009 sammanträtt tre gånger.

I och med årets sista möte den 2 december har ledamöternas mandatperioder gått ut. Två ledamöter lämnade rådet redan tidigare under året. Under hösten har arbetet med att rekrytera ett nytt råd inletts.

Ledamöter under året har varit:

Martin Flodén, docent, Handelshögskolan i Stockholm

Gunilla Jarlbro, professor, Lunds universitet

Lena Marcusson, professor, Uppsala universitet

Claes Norberg, professor, Lunds universitet

Inga Persson, professor, Lunds universitet

Daniel Tarschys, professor, Stockholms universitet

Kompetens och personal

I detta kapitel redovisas de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål och att utföra Riksrevisionens uppdrag.

Riksrevisorerna har med stöd av väsentlighetskriteriet7 valt att liksom regeringens myndigheter redovisa kompetensförsörjning enligt 3 kap. 3 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Sammanfattande bedömning

Riksrevisionen arbetar för att säkerställa en kompetensförsörjning som är anpassad till myndighetens mål och verksamhet. Under 2009 har arbetet med ledarförsörjningsstrategin fortsatt enligt plan. Vidare har den första delen av ett sammanhållet IT-stöd för myndighetens kompetensförsörjning tagits i bruk. Den enkät som 2008 riktades till medarbetarna resulterade i en handlingsplan med tre målområden och konkreta aktiviteter. För att säkerställa en långsiktigt hållbar kvalitet och nivå i verksamheten har myndigheten bland annat satsat på att rekrytera ett ökat antal disputerade. Personalomsättningen har minskat jämfört med föregående år, och antalet anställda vid årets slut ligger nästan på samma nivå som 2007. Riksrevisionens sammanfattande bedömning är att kompetensläget inom myndigheten är gott.

Kompetens

Kartläggning, ledarförsörjning, rekrytering och arbetsmiljö

Under 2009 har arbetet till stora delar fortsatt i enlighet med den beslutade ledarförsörjningsstrategin. Ledarutvecklingsinsatser har genomförts enligt plan. Ett ettårigt utvecklingsprogram för andra ledarbefattningar ansvariga revisorer och programansvariga har påbörjats under andra halvåret 2009. Introduktion av nytillträdda chefer har genomförts enligt strategin liksom karriärplanering för chefer vars förordnanden gått ut.

Rekryteringarna under året har varit många, speciellt inom granskningsverksamheten, och har omfattat både nyexaminerade och erfarna revisorer. Totalt har 55 personer rekryterats under året. Inom effektivitetsrevisionen har särskild vikt lagts vid att öka antalet medarbetare med forskarkompetens.

Den enkät till medarbetarna som skickades ut 2008 utgör ett viktigt underlag i myndighetens förändringsarbete. Resultatet ligger till grund för den handlingsplan som beretts tillsammans med arbetstagarorganisationerna i syfte att stärka Riksrevisionens attraktionskraft som myndighet, utveckla medarbetarnas kompetens och förbättra arbetsmiljön. Planen består av tre målområden: klargöra roller, ansvar och befogenheter, stärka kompetens och kommunikation samt samarbete och arbetsklimat. Aktiviteter enligt planen har bl.a. resulterat i en översyn av ansvar och befogenheter inom granskningsorganisationen, regelbunden uppföljning och utvärdering av granskningsstrategierna, inrättande av arenor för kompetensutveckling samt en ny mall för medarbetarsamtal. I början av 2010 genomförs en uppföljning i form av en kortare enkätundersökning för att utvärdera om åtgärderna i handlingsplanen har haft önskad effekt.

Kompetensutveckling

Riksrevisionens nyanställda erbjuds under första året en introduktionsutbildning som är gemensam för hela myndigheten. För medarbetare inom årlig revision finns sedan flera år ett femårigt utbildningsprogram. Utbildningen för effektivitetsrevisionens medarbetare är inriktad mot strategiskt viktiga kunskaper som krävs inom effektivitetsrevisionens verksamhet.

Kompetensutveckling inom årlig revision

Under året genomförde Riksrevisionen kurser enligt den femåriga utbildningstrappa som arrangeras sedan ett antal år. I utbildningen finns två prov inlagda, ett efter tre års yrkeserfarenhet varvad med utbildning och ett efter fem år. Utbildningen ska motsvara den som ges för revisorer inom privat sektor, men med fokus på det regelverk som gäller statlig verksamhet. Utbildningen syftar till att säkerställa att revisorerna inom årlig revision har tillräckliga teoretiska kunskaper för att utföra revision inom statlig verksamhet och förmåga att i praktiken tillämpa sådana kunskaper i arbetet. Provverksamheten genomfördes liksom tidigare i samarbete med Revisorsnämnden.

Under 2009 godkändes 3 av de 7 revisorer som genomförde prov 18. På grund av för få anmälningar genomfördes inte prov 2. Sedan utbildningen startade 1999 har 76 revisorer godkänts i prov 1 vid utgången av 2009. Av dessa har 30 revisorer även klarat prov 2. Inom den årliga revisionen fanns vid utgången av 2009 54 revisorer som klarat prov 1 eller prov 1 och 2, eller är auktoriserade revisorer.

Tabell 14: Antal godkända vid prov under perioden 20092007

2009

2008

2007

Prov 1

3

3

3

Prov 2

2

Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar i organisationen för vart och ett av den årliga revisionens uppdrag, vilket innebär att de ansvarar för revisionsarbetet och för att underteckna revisionsberättelser och revisorsintyg. Alla ansvariga revisorer uppfyller de interna kompetenskraven.

Kompetensutveckling inom effektivitetsrevision

Den interna utbildningen för effektivitetsrevisorer baseras på fastställda kompetensprofiler som omfattar personlig, kommunikativ, strategisk och yrkesteknisk kompetens. Utbildningen består av tre nivåer: grundutbildning, fortsättningsutbildning samt reflexion, träning, seminarier, studieteknik och internationellt utbyte. Tonvikten för utbildningarna är att de ska utgå från våra egna granskningar. Teori och övningar varvas och är den röda tråden i effektivitetsrevisionens kompetensutvecklingsstrategi. Viktiga kompetensområden att utveckla och behålla kompetens inom är revisionsmetodik, utredningsmetodik, projektarbete och kommunikation, såväl muntlig som skriftlig.

Under 2009 genomfördes utbildningar inom områden som ekonomistyrning, projektarbete och utredningsmetod samt muntlig och skriftlig kommunikation. De utbildningar som har genomförts har varit inom projektutbildning: ett flertal metodkurser såsom utvärdering, utredningsmetodik, statistik och kvalitativ intervjuteknik. Flera kurser i revisionsmetodik har även genomförts, dels inom det riktade introduktionsprogrammet för effektivitetsrevisorer, dels kurser med praktisk träning i problemformulering. Därutöver genomfördes seminarier med externa experter och forskare för att tillföra fördjupade kunskaper om evidens, inom det förvaltningspolitiska området, samt seminarier om mål och resultatstyrning och internationellt arbete.

Internt kompetensutbyte

Samverkan både mellan och inom verksamhetsgrenarna syftar till att utnyttja medarbetarnas kompetens så effektivt som möjligt och samtidigt bidra till att utveckla deras kompetens. Effektivitets-revisorer deltar främst i den årliga revisionen av myndigheternas resultat-redo-visningar, och årliga revisorer deltar när så är lämpligt i effektivitets-granskningar. Årliga revisorer bidrar också till effektivitets-revisionens verksamhetsplanering med insikter från sin granskning av de statliga myndigheterna.

Möjligheter till kompetensutveckling tas också till vara när medarbetare deltar i Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete. Övriga internationella kontakter, bl.a. inom ramen för INTOSAI och EUROSAI, utnyttjas för omvärldsbevakning och kompetensutveckling utifrån granskningsverksamhetens behov.

Personal

Vid årets slut var 312 personer (inklusive tjänstlediga 337) anställda vid Riksrevisionen. Ökningen jämfört med föregående år beror på eftersläpningen i ersättningsrekryteringen efter anställningsstoppet 2008.

TABELL 15: ANTAL ANSTÄLLDA PER DEN 31 DECEMBER 20092007

2009

2008

2007

Anställda totalt

337

314

343

varav kvinnor

193

180

191

varav män

144

134

152

varav tjänstlediga

25

35

23

Anställda exkl. tjänstlediga

312

279

320

varav visstidsanställda

13

7

Nyrekryteringarna skedde under senare delen av året, vilket förklarar att medelantalet anställda9 minskat till 324 (330).

Personalomsättningen10 har minskat sedan 2008 från 17 procent till 12 procent. Under 2009 har 47 personer, varav 12 visstidsanställda, slutat eller gått på tjänstledighet samt 6 personer gått i pension. 55 personer har rekryterats och 8 personer återkommit från tjänstledighet. Ytterligare 18 personer har anställts för visstid.

Sjukfrånvaro och åtgärder för att förebygga ohälsa

Sjukfrånvaro

Den totala sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med föregående år. Andelen långtidssjuka uppvisar en mindre ökning. Flertalet av de långtidssjuka var vid årsskiftet tillbaka i tjänst.

TABELL16: SJUKFRÅNVARO 20092008, PROCENT

2009

2008

Total sjukfrånvaro*

1,5

1,5

Varav:

Kvinnor

1,5

2,0

Män

1,4

0,8

Anställda -29 år

2,3

1,6

Anställda 30-49 år

1,1

1,5

Anställda 50- år

1,7

1,5

Av total sjukfrånvaro avser:

Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer)

41,0

32,7

Andel långtidssjuka av total ordinarie arbetstid**

0,6

0,4

* I förhållande till total ordinarie arbetstid.

** Total sjukfrånvaro i procent multiplicerad med andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) i procent.

Åtgärder för att förebygga ohälsa

Arbetsgivaren fortsätter att subventionera en del av kostnaden för olika friskvårdsaktiviteter för att uppmuntra medarbetarna att kontinuerligt motionera. Under 2009 erbjöds även samtliga anställda, mot en viss avgift, massage på arbetsplatsen.

En planerings- och vaccinationsinsats genomfördes av Riksrevisionen för att möta hotet från den nya influensan A(H1N1). Dessutom erbjöds all personal en årlig influensavaccinering hos företagshälsovården. Efter fjolårets satsning på balansprofiler erbjöds medarbetarna under 2009 en traditionell hälsoundersökning vid företagshälsovården.

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr)

2009

2008

2007

2006

2005

Låneram i Riksgäldskontoret

Beviljad

30 000

30 000

40 000

45 000

50 000

Utnyttjad

6 490

7 512

12 048

17 579

28 526

Kontokredit hos Riksgäldskontoret

Beviljad

32 745

32 483

32 284

32 449

32 415

Maximalt utnyttjad

0

1 170

0

0

0

Räntekonto Riksgäldskontoret

Ränteintäkter

233

605

1 081

714

645

Räntekostnader

-

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Beräknat belopp enligt anslags-direktiv*

100

-

Avgiftsintäkter**

815

430

2 519

2 785

2 801

Avgiftsintäkter som ej disponeras

Avgiftsintäkter

119 673

135 458

132 215

120 538

121 080

Anslagskredit

Beviljad

9 824

9 745

9 676

9 600

9 724

Utnyttjad

Anslag

Ramanslag

Anslagssparande

8 032

14 606

11 378

21 164

34 575

varav intecknat

Bemyndiganden

Tilldelade bemyndiganden

30 000

28 000

68 000

Utestående åtaganden

16 486

23 552

29 261

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st.)

267

274

287

293

294

Medelantalet anställda (st.)

324

330

316

315

310

Driftkostnad per årsarbetskraft

1 173

1 087

1 127

1 024

1 003

Kapitalförändring

Årets kapitalförändring

1 378

17 957

12 305

764

6 304

Balanserad kapitalförändring

3 985

39 131

26 826

26 062

19 758

* Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamheten.

** Avgiftsintäkterna för uppdragsverksamheten 2009 uppgick till 509 tkr.

Finansiell redovisning

Resultaträkning

(tkr)

Not

2009

2008

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

315 838

319 183

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

1

815

430

Intäkter av bidrag

2

701

610

Finansiella intäkter

3

332

723

Summa

317 686

320 945

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal

4

230 346

224 620

Kostnader för lokaler

28 219

27 246

Övriga driftkostnader

5

54 751

46 095

Finansiella kostnader

6

308

707

Avskrivningar och nedskrivningar

3 982

6 373

Summa

317 606

305 041

Verksamhetsutfall

80

15 904

Uppbördsverksamhet

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

7

119 673

135 457

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

118 375

133 405

Saldo

1 298

2 053

Transfereringar

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

4 084

4 500

Lämnade bidrag

4 084

4 500

Saldo

0

0

Årets kapitalförändring

8

1 378

17 957

Balansräkning

(tkr)

Not

2009-12-31

2008-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

9

3 427

1 793

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

10

368

237

Summa

3 795

2 029

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

11

458

308

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

12

4 648

5 247

Summa

5 107

5 555

Fordringar

Kundfordringar

132

5

Fordringar hos andra myndigheter

24 245

22 690

Övriga fordringar

829

1 939

Summa

25 206

24 635

Periodavgränsningsposter

13

Förutbetalda kostnader

6 493

6 811

Övriga upplupna intäkter

4 725

3 267

Summa

11 217

10 078

Avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket

14

12 723

34 264

Summa

12 723

34 264

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

39 344

31 543

Kassa och bank

877

391

Summa

40 221

31 934

SUMMA TILLGÅNGAR

72 823

39 967

(tkr)

Not

2009-12-31

2008-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital

15

35

35

Balanserad kapitalförändring

16

3 985

39 131

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

8

1 378

17 957

Summa

5 398

21 139

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser

17

8 978

6 633

Övriga avsättningar

18

944

0

Summa

9 922

6 633

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret

19

6 490

7 512

Skulder till andra myndigheter

8 942

9 373

Leverantörsskulder

11 894

8 658

Övriga skulder

4 887

4 433

Summa

32 214

29 976

Periodavgränsningsposter

20

Upplupna kostnader

25 289

24 497

Summa

25 289

24 497

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

72 823

39 967

Ansvarsförbindelser

Inga

Inga

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag (tkr)

Anslag

Ingående över-förings-belopp

Årets tilldelning enligt anslags- direktiv

Utnyttjad del av medgivet över-skridande

Indrag-
ning

Totalt
disponi-belt
belopp

Utgifter

Utgående över--förings-belopp

Utgiftsområde 2 anslag 1:15 Riksrevisionen, ramanslag

12 737

287 457

9 001

291 193

286 823

4 370

Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag

1 868

40 000

668

41 200

37 538

3 662

Utgiftsområde 26 anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning, 112 Riksrevisionen

12 419

12 419

12 419

Summa

14 606

327 457

12 419

9 669

344 812

-336 780

8 032

Anslagskrediten för anslag 1:15 uppgår till 8 624 tkr och för anslag 1:5 till 1 200 tkr.

Redovisning mot inkomsttitel (tkr)

Inkomsttitel

Beräknat belopp

Inkomster

2558 Avgifter för årlig revision

125 000

118 375

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet, 254 Övriga inkomster

0

6 341

Summa

125 000

124 716

Redovisning mot bemyndiganden (tkr)

Anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag, utgiftsområde 7

Not

21

Tilldelat
bemyndi-gande

Ingående åtaganden

Utestående åtagan-den

Utestående åtagandenas fördelning per år

2010 2011 2012

Summa

30 000

23 552

16 486

9 536

4 664

2 287

Finansieringsanalys

(tkr)

Not

2009

2008

DRIFT

Kostnader

22

-310 332

302 130

Finansiering av drift

Intäkter av anslag

315 838

319 183

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

815

430

Intäkter av bidrag

701

610

Övriga intäkter

332

723

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

317 686

320 945

Ökning () av kortfristiga fordringar

-2 397

1 747

Ökning (+) av kortfristiga skulder

4 317

14 232

Förändring av myndighetskapital hänförligt till övergångseffekten

31 500

Kassaflöde från/till drift

40 774

6 330

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar

3 009

347

Investeringar i immateriella tillgångar

2 293

1 381

Summa investeringsutgifter

-5 302

1 728

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret

2 717

2 712

amorteringar

3 739

7 248

Ökning/Minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten

35

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

1 022

4 501

Kassaflöde till investeringar

6 323

6 230

(tkr)

2009

2008

UPPBÖRDSVERKSAMHET

Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten

119 673

135 457

Förändring av fordringar och skulder

420

4 886

Inbetalningar i uppbördsverksamheten

120 093

140 344

Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet

118 375

133 405

Minskning av myndighetskapital som tillförts statsbudgeten

6 341

Kassaflöde till uppbördsverksamhet

4 623

6 939

TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

4 084

4 500

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

4 084

4 500

Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag

4 084

4 500

Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet

4 084

4 500

Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet

0

0

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

29 828

7 039

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

(tkr)

2009

2008

Likvida medel vid årets början

2 329

9 369

Ökning (+) av kassa och bank

487

190

Ökning (+) av tillgodohavande RGK

7 800

5 262

Ökning (+) av avräkning med statsverket

21 541

1 588

Summa förändring av likvida medel

29 828

7 039

Likvida medel vid årets slut

27 498

2 329

Tilläggsuppgifter och noter

(Belopp redovisas i tusental kronor där inte annat anges.)

Tillämpade redovisningsprinciper

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (ekonomiadministrationslagen). Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till förordningen. Maskinella avrundningar kan ge smärre differenser vid manuella summeringar.

Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut avgift för årlig revision. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa11 som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Inkomsterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.

Driftkostnader per årsarbetskraft, årsarbetskrafter och medelantal anställda som redovisas i Sammanställning över väsenliga uppgifter har beräknats enligt allmänna råd till 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag.

Myndighetens gemensamma kostnader fördelas utifrån antalet personer12 på kärnverksamhetens enheter. Dessa kostnader tillsammans med de enhetsgemensamma kostnader som uppstår på respektive enhet fördelas enligt förbrukade timmar inom verksamhetsgrenarna. Omställningskostnader ingår inte i fördelningen.

Myndighetens gemensamma kostnader består av kostnader för myndighetens ledning (inklusive styrelsen och Vetenskapliga rådet) och administration, lokaler, utrustning, inventarier, utbildningskostnader, förvaltningskostnader samt kostnader för verksamhetsutveckling m.m. Enhetsgemensamma kostnader är ledning och administration av verksamheten på enhetsnivå, kursavgifter och övriga personalkostnader.

Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbetet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen.

Med anledning av den nya verksamhetsstrukturen har jämförelsetalen från föregående år fördelats om varför en jämförelse med årsredovisningen från 2008 inte i alla delar är möjlig. Jämförelsetalen från 2008 och 2007 har räknats om i alla kostnadstabeller, undantaget tabell 11 Kostnader och intäkter samt årets över/underskott för internationell uppdragsverksamhet 20092007, vilken inte har påverkats.

Kostnadsmässig anslagsavräkning

Från och med 2009 tillämpas kostnadsmässig anslagsavräkning av verksamhetskostnader i enlighet med riksdagsbeslut bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30 och regeringsbeslut Fi2009/4428.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Som anläggningstillgångar redovisas Balanserade utgifter för utveckling, Rättigheter och andra immateriella tillgångar, Förbättringsutgifter på annans fastighet samt Maskiner, inventarier, installationer m.m. som har ett anskaffningsvärde på minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 100 tkr för att utgiften ska aktiveras.

Avskrivning sker från den månad som tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider

35 år

Balanserade utgifter för egenutveckling. En individuell bedömning av ekonomisk livslängd görs.

35 år

Rättigheter och andra immateriella tillgångar.

5 år13

Förbättringsutgifter på annans fastighet.

57 år

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Omsättningstillgångar

Fordringarna har tagits upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalat.

Skulder

Skulder har tagits upp till nominellt belopp.

Brytdag

Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen infaller den 11 januari. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tkr.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension, chefspension och förordnandepension. Övriga avsättningar har även gjorts för personalrelaterade kostnader.

Noter

(tkr)

Resultaträkning

Not 1

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2009

2008

Intäkter av uppdragsverksamhet

509

175

Intäkter enligt 18§ ekonomiadministrationslagen

36

0

Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar

269

255

Summa

815

430

Not 2

Intäkter av bidrag

2009

2008

Bidrag från Världsbanken

701

610

Summa

701

610

Not 3

Finansiella intäkter

2009

2008

Ränteintäkter avseende räntekontot i Riksgäldskontoret

233

605

Övriga finansiella intäkter

99

118

Summa

332

723

Not 4

Kostnader för personal

2009

2008

Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal

139 974

138 561

Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader

90 372

86 059

Summa

230 346

224 620

Kostnader för personal har ökat främst p.g.a ökade avsättningar för pensioner och delpensioner.

Not 5

Övriga driftkostnader

Övriga driftkostnader har ökat med 8 656 tkr jämfört med föregående år. Ökningen beror främst på ökad användning av extern kompetens med 7 576 tkr.

Not 6

Finansiella kostnader

2009

2008

Räntekostnader avseende lån i
Riksgäldskontoret

49

455

Övriga finansiella kostnader

258

252

Summa

308

707

Not 7

Uppbördsverksamhet

2009

2008

Avgifter för årlig revision

119 673

135 457

Summa

119 673

135 457

Not 8

Årets kapitalförändring

2009

2008

Uppdragsverksamhet

internationella uppdrag

94

8

projekt finansierat med balanserat kapital
avseende uppdragsverksamhet

13

473

Periodiseringsdifferenser

driftverksamhet

0

16 386

uppbördsverksamhet

1 298

2 052

Summa

1 378

17 957

Från och med 2009 avräknas anslag i driftverksamheten kostnadsmässigt. Därmed uppstår ingen kapitalförändring av periodiseringar i driftverksamheten.

Balansräkning

Not 9

Balanserade utgifter för utveckling

2009

2008

Ingående anskaffningsvärde

19 779

18 500

Årets anskaffningar

2 095

1 279

Utgående anskaffningsvärde

21 874

19 779

Ingående ackumulerade avskrivningar

17 986

17 621

Årets avskrivningar

229

365

Årets nedskrivningar

387

0

Korrigering av tidigare års avskrivningar

155

Utgående ackumulerade avskrivningar

18 447

17 986

Summa

3 427

1 793

Balanserade utgifter för utveckling har skrivits ner med 387 tkr som en följd av förändrad ekonomisk livslängd för en tillgång. Av utgående saldo utgörs 2 319 tkr av pågående utvecklingsarbete.

Not 10

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

2009

2008

Ingående anskaffningsvärde

1 979

1 877

Årets anskaffningar

198

102

Utgående anskaffningsvärde

2 177

1 979

Ingående ackumulerade avskrivningar

1 743

1 579

Årets avskrivningar

66

164

Utgående ackumulerade avskrivningar

1 809

1 743

Summa

368

237

Not 11

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2009

2008

Ingående anskaffningsvärde

15 411

15 411

Årets anskaffning

435

0

Utgående anskaffningsvärde

15 846

15 411

Ingående ackumulerade avskrivningar

15 103

12 951

Årets avskrivningar

284

2 152

Utgående ackumulerade avskrivningar

15 387

15 103

Summa

458

308

Not 12

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

2009

2008

Ingående anskaffningsvärde

23 651

27 013

Årets anskaffning

2 574

347

Avyttringar

409

3 710

Utgående anskaffningsvärde

25 816

23 651

Ingående ackumulerade avskrivningar

18 404

18 422

Årets avskrivningar

3 171

3 691

Avyttring

406

3 710

Utgående ackumulerade avskrivningar

21 168

18 404

Summa

4 648

5 247

Not 13

Periodavgränsningsposter

2009

2008

Förutbetalda hyreskostnader

6 368

6 537

Övriga förutbetalda kostnader

125

274

Upplupna intäkter årlig revision

4 725

3 267

Summa

11 217

10 078

Not 14

Avräkning med statsverket

2009

2008

Uppbörd

Ingående balans

19 658

24 474

Redovisat mot inkomsttitel

124 719

133 405

Uppbördsmedel som betalats till

icke räntebärande flöde

118 701

138 221

Medel från räntekonto som tillförts inkomst-titel

6 341

Skulder avseende uppbörd

19 332

19 658

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans

14 606

11 378

Redovisat mot anslag

336 780

323 683

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

339 876

330 138

Återbetalning av anslagsmedel

9 669

3 227

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

8 032

14 606

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

Ingående balans

17 635

Redovisat under året enligt undantagsregeln

2 993

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har avräknats mot anslag

14 641

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

Ingående balans

0

0

Inbetalningar i icke räntebärande flöde

127 451

140 626

Utbetalningar i icke räntebärande flöde

2 409

2 405

Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar

125 043

138 221

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken

0

0

Summa Avräkning med statsverket

12 723

34 264

Not 15

Statskapital

2009

2008

Konst som överförts från Statens konstråd

35

35

Summa

35

35

Not 16

Balanserad kapitalförändring

2009

2008

Avgiftsfinansierad verksamhet, Viss årlig revision

Ingående balans

621

899

Årets kapitalförändring föregående år

-473

-278

Utgående balans

147

621

Avgiftsfinansierad verksamhet, Internationella uppdrag

Ingående balans

6 921

6 486

Årets kapitalförändring föregående år

-8

435

Reglering av avgiftsöverskott mot inkomsttitel

-6 341

0

Utgående balans

571

6 921

Periodiseringsdifferenser

Ingående balans

-46 672

-34 211

Årets kapitalförändring föregående år

18 439

-12 462

Anslagsavräkning av övergångseffekt motsvarande balanserat kapital

12 420

0

Överföring av ej anslagsavräknad semesterlöneskuld till fordran statsverket

17 635

0

Korrigering av övergångseffekt m.m.

1 446

0

Utgående balans

3 267

-46 672

Summa utgående balans

3 985

-39 131

Not 17

Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser

2009

2008

Ingående avsättning

6 633

10 095

Årets pensionskostnad

5 017

641

Årets pensionsutbetalningar

2 672

4 103

Summa utgående avsättning

8 978

6 633

Not 18

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar, 944 tkr, utgörs av reservering för personalrelaterade kostnader.

Not 19

Lån i Riksgäldskontoret

2009

2008

Ingående balans

7 512

12 048

Årets nya lån

2 717

2 712

Årets amorteringar

3 739

7 248

Utgående balans

6 490

7 512

Beviljad låneram är 30 miljoner kronor.

Not 20

Periodavgränsningsposter

2009

2008

Semester- och löneskuld inkl. avgifter

21 074

22 027

Upplupen pensionsavgift 20032006

0

555

Övriga upplupna kostnader

4 215

1 915

Summa

25 289

24 497

Not 21

Redovisning mot bemyndiganden

Riksrevisionen har en viktig roll när det gäller internationella biståndsinsatser avseende institutionsuppbyggnad och korruptionsbekämpning. Insatserna löper ofta över flera år varför Riksrevisionen bemyndigats att ingå åtaganden som medför utgifter under senare budgetår än det år statsbudgeten avser.

Utestående åtaganden som täcks av redan anvisat anslag uppgår till 1,2 miljoner kronor.

Not 22

Finansieringsanalys

2009

2008

Kostnader enligt resultaträkningen

317 606

305 041

Justeringar:

Realisationsförlust

2

0

Avskrivningar

3 982

6 373

Avsättningar

3 289

3 461

Kostnader enligt finansieringsanalys

310 332

302 130

Uppgifter om styrelseledamöter, suppleanter och ledande befattningshavare

Riksrevisionen ska enligt 7 kap. 10 § i föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen redovisa uppgifter relaterat till styrelseledamöter, suppleanter och ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Riksrevisionen ska för dessa personer uppge uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska vidare redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret och de framtida åtaganden som avtalats för var och en av styrelsens ordinarie ledamöter och suppleanter vid myndigheten som utsetts av regeringen.

Uppgifter om andra uppdrag

UPPGIFTER FÖR ORDINARIE LEDAMÖTER FÖR 2009

Eva Flyborg

Tommy Waidelich

Riksbanksfullmäktig, suppleant

Anne-Marie Pålsson

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, suppleant

GL Beijer AB

Länsförsäkringar AB

Länsförsäkringar Skåne, v. ordf.

HQ Bank

Stiftelsen Institutet för Framtidsfrågor

Carina Adolfsson

Elgestam

Länsstyrelsen i Kronobergs läns insynsråd

Vida Vision AB

Ewa Thalén Finné

Boverkets insynsråd

Alf Eriksson

Länsstyrelsen i Hallands län

Statens genetiknämnd

Stiftelsen IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Per Rosengren

Mariestad Töreboda Energi AB, suppleant

Fastighetsföreningen Härolden 12, u.p.a., ordf.

Björn Hamilton

(t.o.m. 2009-09-10)

Post- och telestyrelsen

Energimyndighetens insynsråd

Elisabeth Svantesson

(fr.o.m. 2009-11-02)

Margareta Andersson

Helena Hillar Rosenqvist

Torsten Lindström

UPPGIFTER FÖR SUPPLEANTER FÖR 2009

Agneta Lundberg

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, v. ordf. (t.o.m. 2009-06-30)

Miljö och vatten Örnsköldsvik AB, ordf.

Ulla Löfgren

Riksbanksfullmäktig, suppleant

Leif Pettersson

Valrossen AB

Carl-Erik Hedlund

Stockholms Hamn AB

Kapellskärs Hamn AB

AB Svensk Tidskrift

Påhlmans Handelsinstitut AB

Phia Andersson

Marie Engström

Lennart Hedquist

Länsstyrelsen i Uppsala läns insynsråd

SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB, ordf.

SBC ek. för., ordf.

Handelsbanken fonder AB

Birgitta Carlsson

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

AB Lidingö hotell- och utbildningscentrum, ordf.

Tobias Krantz

(t.o.m. 2009-06-23)

Offentliga sektorns särskilda nämnd

Rättsmedicinalverkets insynsråd

Tina Acketoft

(fr.o.m. 2009-09-10)

Ingegerd Saarinen

Helena Höij

Hjälpmedelsinstitutet, ordf.

UPPGIFTER FÖR RIKSREVISORERNA FÖR 2009

Claes Norgren

Eva Lindström

Karin Lindell

Stiftelsen, Institutet för vidareutbildning av jurister, samhällsvetare och ekonomer, styrelseledamot

Ersättningar och förmåner som betalats ut under 2009

(belopp anges i kronor)

Framtida åtaganden

Riksrevisionens framtida åtaganden avser ledande befattningshavare. Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna beslutar om lön, avgångsersättningar och övriga anställningsförmåner för riksrevisorerna. Beträffande pensioner m.m. för riksrevisorer gäller förordning (1991:1160) om förordnandepension m.m., förordning (1995:1038) om statliga chefspensioner och förordning (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning.

Lennart Grufberg är efter förordnandetiden berättigad till hel chefspension. Därvid förutsätts att endast den bästa av de båda pensionerna, chefspension eller förordnandepension, betalas ut. Grufberg tillerkänns utöver pension enligt ovan en kompletterande avgångsersättning från förordnandetidens slut till den månad han fyller 65 år.

Karin Lindell är efter avgång i förtid berättigad till förordnandepension som betalas ut från och med 2009-08-01.

Elanders, Vällingby 2010


[1]

Belopp inom parentes avser jämförelsetal för 2008.

[2]

Samtliga myndigheter tillfrågades. 172 svarade vilket motsvarar en svarsfrekvens på 67 procent.

[3]

Kostnader och tid för 2009 års revisionsberättelser som har uppkommit under tiden april 2008-mars 2009.

[4]

För en korrekt kostnadsfördelning per anställd reduceras underlaget antal anställda med 50 procent för utlandsstationerad personal.

[5]

Internationell avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet är egentligen inte en del av verksamhetsgrenen Omvärldsriktad verksamhet. Då verksamheten under 2009 har varit av endast liten omfattning redovisas den i detta avsnitt.

[6]

Riksrevisionens styrelse behandlar granskningen en tid efter att rapporterna har slutförts. Alla rapporter behandlas därför inte samma kalenderår som de slutförts.

[7]

Se 7 kap. 6 § föreskriften (FRS 2006:10) om tillämpningen av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

[8]

Uppgift från Revisorsnämnden om motsvarande prov 2009 avseende godkänd revisor var 149 godkända av 278.

[9]

Uppgiften återfinns i Sammanställning över väsentliga uppgifter.

[10]

Avgångar delat med medelantalet anställda.

[11]

Riksdagen har beslutat om en högsta taxenivå.

[12]

För en korrekt kostnadsfördelning per anställd reduceras underlaget antal anställda med 50 procent för utlandsstationerad personal.

[13]

Dock längst hyreskontraktets varaktighet.