2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

1

Redogörelse till riksdagen

INNEHåLLSFöRTECKNING 2006/07:RJ1

2000-08-11 16.42

2006/07:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING

2006/07:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2006

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Vd-kommentar 3

Tillträdande vd 6

Den forskningsstödjande verksamheten 7

Arbetssätt 7

Overheadkostnader 8

Uppföljning och utvärdering 9

Projektuppföljning 9

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd 13

Anslag till forskningsinitiering 15

Forskarskolor 23

Postdoktorala satsningar 28

Områdesgrupper 39

Samarbete med riksdagen 47

Internationella engagemang 48

Förvaltningsberättelse 57

Stiftelsens ändamål och stadgar 57

Årets verksamhet 58

Resultat och avkastning 60

Finansiell ställning 63

Finansiellt resultat 63

Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag 64

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK) 67

Resultaträkning (KSEK) 68

Balansräkning (KSEK) 69

Kassaflödesanalys (KSEK) 71

Redovisnings- och värderingsprinciper 72

Värdering materiella anläggningstillgångar 72

Värdering finansiella anläggningstillgångar 72

Värdering omsättningstillgångar 73

Värdering skulder 73

Beviljade forskningsmedel 73

Eget kapital 74

Noter (belopp i KSEK) 75

Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK) 92

2006/07:RJ1

3

Vd-kommentar

VD-KOMMENTAR 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1 VD-KOMMENTAR

Debatten om humanioras och samhällsvetenskapernas ställning som tog fart under år 2005 i kölvattnet av den förra forskningspolitiska propositionen har fortsatt med stor intensitet även under 2006. I nära samarbete med Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA) och Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond under 2006 försökt bidra till att på en bred front skapa en djupare förståelse i samhället för behovet av kvalificerad intellektuell reflexion om sådana frågor som är betydelsefulla för vår civilisations fortsatta utveckling.

I Tvärsnitt 1:06 framhöll jag bl.a. följande: Vi vet inte alltid i förväg när vår kunskap behövs, ej heller vilken sorts kunskap som kommer att behövas. Därför behöver vi en kunskapsbank, en reservoar att ösa ur i kritiska lägen, men också som bidrag till den fortgående uppbyggnaden av både materiell och immateriell livskvalitet. Perspektiven behöver djupna mot det som vi vågar kalla vishet. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning kan ge förståelse för och lösningsförslag till akuta frågor i tiden. Hur hade krisen i Irak bättre kunnat hanteras om kulturfrågorna hade varit mer integrerade i den strategiska analysen?

Fredagen den 22 december 2006 kunde en glädjestrålande EU-kommissionär Janez Potocnik på sin hemsida med stolthet förmedla att EU:s sjunde ramprogram för FoU, inkluderande ett europeiskt forskningsråd, nu kunde utannonsera forskningsmedel om ca 4 miljarder euro fördelade på 42 utpekade teman/områden.

Detta var också en glädjerik dag för oss inom RJ som under mer än 5 år mycket aktivt medverkat i opinionsbildningen för inrättandet av ett europeiskt forskningsråd. Den blev inte mindre glädjerik efter att vi samtidigt fick beskedet om att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för sina insatser till stöd för europeisk forskning hade hedrats med Academia Europaeas nionde guldmedalj. Det är med stor glädje som denna fina hedersbetygelse kommer att mottas den 9 september vid årsmötet 2007 i Toledo, Spanien.

Det är min förhoppning att det europeiska forskningsrådet ska inspirera och sporra våra humanister och samhällsvetare till att i ökad omfattning, själva eller i samverkan med nordiska och utomnordiska kolleger, konkurrera om detta betydelsefulla tillskott av forskningsresurser. En gränsöverskridande forskningsorientering kommer dessutom att verka kvalitetsutvecklande. Den internationella anknytningen av framför allt den humanistiska forskningen behöver förstärkas och förbättras. En sådan utveckling kommer även att framtvinga både relevanta kvalitetskriterier och en ny publiceringsstruktur, bättre anpassad för humaniora och samhällsvetenskap.

Min bedömning är emellertid att det nya ramprogrammet och medlemsländernas egna nationella budgetar inte kommer att, i varje fall inte under överskådlig tid, skapa förutsättningar för att Europa ska kunna konkurrera med andra jämförbara kunskapsekonomier, t.ex. USA och de expansiva regionerna i Asien. För detta krävs även en utveckling till förmån för en annan donationskultur i Europa. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har därför aktivt medverkat i en av EG-kommissionen tillsatt expertgrupp om stiftelsernas roll i finansieringen av Europas FoU. Gruppen har haft i uppdrag att identifiera och definiera vilka mått och steg som bör tas nationellt och på EU-nivå för att dels främja tillkomsten av flera privata stiftelser, dels bereda väg för att ytterligare donationer tillförs existerande stiftelser som stöder forskning och utveckling. Rapporten Giving More for Research in Europe presenterades under ledning av kommissionären Potocnik vid en konferens den 2728 mars 2006 i Bryssel. Även i vårt land behövs nya impulser till finansieringen av forskning och till forskningens infrastruktur, som tenderar att bli alltmer kostnadskrävande. I detta sammanhang vill jag passa på att erinra om att RJ:s stadgar medger möjligheter för ytterligare donationer.

RJ:s gränsöverskridande orientering har fortsatt under det år som förflutit. Året inleddes med en workshop i Rio de Janeiro den 910 januari i samarbete med rektor Candido Mendes, från universitetet med samma namn och avslutades med ett internationellt expertsymposium den 67 december i Washington betitlat Worldviews, International Relations and Globalisation i samarbete med Utrikesdepartementet i den nya ambassadbyggnaden, House of Sweden.

Mitt under sommaren gjordes däremellan en betydelsefull satsning för att utveckla samarbetet med Kina. I anslutning till Ostindiefararen Götheborgs ankomst till Kanton (Guangdong) anordnades den 2021 juli 2006 ett Bernhard Karlgren-symposium tillsammans med Göteborgs universitet och SCAS i Uppsala. Medarrangörer på den kinesiska sidan var Chinese Academy of Social Science, Guangdong Academy of Science och University of Guangdong. Alla parter var överens om att symposiet blev framgångsrikt. Man enades därför om att detta symposium borde följas av ett motsvarande arrangemang i Göteborg under nästkommande år.

Denna vd-kommentar är min sista efter 14 års arbete som vd. Tack vare ett betydelsefullt kapitaltillskott (1,5 miljarder kronor) för kulturvetenskaplig forskning 1994 och en mycket skicklig finansförvaltning under alla år efter det att fonden fick en självständig kapitalförvaltning (1988), har RJ kommit att få en viktigare roll i finansieringen av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Under mitt första verksamhetsår, 1993, uppgick vårt kapital till ca 2 miljarder kronor med en utdelning av totalt 60 miljoner kronor, varav endast 13 miljoner kronor kunde ges till nya projekt.

Vid utgången av 2006 uppgick våra samlade tillgångar till 10 miljarder kronor, och under året kunde inte mindre än 327 miljoner kronor beviljas till nya program, projekt och infrastrukturella insatser.

Genom denna mycket goda resursökning har stiftelsen via sina olika stödformer och särskilda insatser, inte minst till yngre forskare, aktivt sökt stärka kvaliteten inom svensk forskning. Det har varit glädjande att ha fått vara delaktig i denna utveckling, som är central för framtiden i ett samhälle som vårt. I detta sammanhang har det även varit självklart att i olika sammanhang söka främja det internationella vetenskapliga samarbetet. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har härigenom efterhand fått en allt starkare position i det internationella vetenskapssamfundet.

Som jag redan framhållit i samband med den stora uppmärksamhet som ägnats mig personligen, såväl i anslutning till styrelsens maj- och oktobersammanträden som vid en särskild mottagning den 8 december, har fondens framgångar under min ledning knappast varit möjliga utan det stora stöd jag haft av mina synnerligen kompetenta trevliga medarbetare och utan en genom alla år mycket förstående, stödjande och insiktsfull styrelse.

Jag har nu lämnat över rodret till min efterträdare Göran Blomqvist. Samtidigt som jag härmed framför mitt allra varmaste TACK till alla dem som jag fått förmånen att samverka med under mina 14 år som vd framför jag även mina varmaste välgångsönskningar till vännen Göran!

Dan Brändström

2006/07:RJ1

6

Tillträdande vd

VD-KOMMENTAR 2006/07:RJ1

2000-08-11 16.42

2006/07:RJ1 VD-KOMMENTAR

2000-08-11 16.42

Som tillträdande vd i RJ är det lätt att ta till uttryck som i vårt språk tyvärr har blivit slitna: det är ett privilegium och en utmaning att få tillträda denna anställning. Sällan passar dock dessa ord så väl som i detta sammanhang! Det är ett privilegium att få företräda en forskningsfinansiär som har ett solitt gott rykte och som i så hög grad åtnjuter forskarnas förtroende. På motsvarande sätt är det en utmaning att försöka motsvara de förväntningar som finns på en ny vd, såväl inom som utanför den akademiska världen, i Sverige likaväl som utomlands. Under de närmaste åren kommer RJ att fortsätta arbetet på att utveckla stödformerna, expandera det internationella arbetet, förbättra uppföljningen av den forskning som finansieras samt satsa på att ännu bättre sprida information om de resultat som uppnåtts. Jag önskar att tillsammans med styrelse och medarbetare kunna ytterligare lyfta fram den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens vikt och värde, att övertyga fler om kulturvetenskapernas särskilda betydelse och deras potential. Liksom mina företrädare hoppas jag kunna utföra mina arbetsuppgifter med en god blandning av hjärna, hjärta och vilja!

Göran Blomqvist

Tillträdande vd

2006/07:RJ1

7



Den forskningsstödjande verksamheten

DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1 DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN

Arbetssätt

Riksbankens Jubileumsfond förverkligar i dag sitt ändamål genom att stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive teologi och juridik. Från och med år 2005 finansieras denna forskning genom engångsanslag till program, projekt, postdoktorala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Med program avses när en större grupp kvalificerade forskare under en längre tid utför en gemensam forskningsuppgift, medan ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare under en kortare tid. Inom ramen för projektstödet gör RJ även särskilda postdoktorala satsningar på specifika teman. Infrastrukturellt stöd ges till förberedande av framtida forskning, såsom uppordnande och bevarande av arkivsamlingar eller databaser. Med forskningsinitiering avser RJ stöd till konferenser och seminarier och skapande av forskarnätverk.

Det är stiftelsens styrelse som fattar beslut om forskningsanslag. Anslag till program, projekt och infrastruktur utlyses samordnat en gång per år. Anslag till forskningsinitiering och konferenser söks fortlöpande och beslutas av styrelsens arbetsutskott. Beredningsprocessen sker i två steg. I en första omgång väljs ett antal ansökningar ut som går vidare till en andra bedömningsomgång. De postdoktorala satsningarna utlyses och bereds i särskild ordning.

Inkomna ansökningar om projektanslag bedöms och prioriteras i en eller flera av RJ:s beredningsgrupper. Ansökningar om anslag till program bedöms alltid i minst två beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl nationella som internationella forskare. Ansökningarna har dessutom i den andra bedömningsomgången granskats av externa sakkunniga inom eller utom landet. De forskargrupper som ansökt om anslag till program kallas under den andra bedömningsomgången dessutom till hearing. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna gäller forskning som aktualiserar etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet.

För att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte inrättar RJ s.k. områdesgrupper. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete.

År 2000 inrättades en områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling, som avvecklats under året. År 2003 tillsattes en områdesgrupp för forskning om civilsamhället, år 2004 en områdesgrupp för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap och under året en områdesgrupp för forskning om förmodernitet.

Områdesgruppernas verksamhet beskrivs närmare längre fram i årsberättelsen.

Overheadkostnader

Redan i slutet av 2004 meddelade RJ:s styrelse att den avsåg säga upp överenskommelsen med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) om overheadkostnader (OH-kostnader). RJ framförde att OH-schablonen om 35 % var orimligt hög för icke-laborativa ämnen som de inom humaniora och samhällsvetenskap. Bruket av en schablon har också principiella svagheter: RJ ska enligt sina stadgar finansiera forskning och kan därför enbart täcka de faktiska merkostnader som ett projekt medför, inte varjehanda andra utgifter som universitet och högskolor har. RJ:s styrelse framhöll också vikten av att lärosätena tar ställning till i vilken omfattning de är redo att medfinansiera forskningen. Någon reaktion från lärosätenas eller SUHF:s sida föranledde RJ:s skrivelse inte. I maj 2006 återkom RJ:s styrelse till ärendet och beslöt att fortsättningsvis ersätta lärosätena med 20 % av projektkostnaderna till kostnader för OH och s.k. högskolemoms. Beskedet väckte kraftiga gensagor från rektorerna och SUHF. Från utförarna, forskarna, däremot fick RJ:s linje ett starkt stöd. Påbud utgick från lärosätenas ledningar till prefekter (motsvarande) om att dessa icke fick motta projektanslag på de villkor som RJ angivit. Under sensommaren och hösten fördjupade RJ och SUHF diskussionen, skriftligt och muntligt. Från SUHF:s sida ifrågasattes rentav om RJ haft rätt att säga upp den tidigare nämnda överenskommelsen, ett påstående som RJ med kraft tillbakavisade som grundlöst. Efter förhandlingar enades RJ och SUHF den 19 december 2006 om en tillfällig lösning för år 2007, som innebär att RJ för forskningsprojekt utbetalar sammanlagt 30,4 % till OH-kostnader och högskolemoms. Vad gäller stödformerna Program och Infrastruktur hade RJ och SUHF redan under överläggningarna enats om att RJ:s bidrag till OH-kostnader m.m. och lärosätets medfinansiering ska förhandlas från fall till fall. Den merkostnad för RJ under 2007 som överenskommelsen den 19 december innebär täcks genom att forskare i ett par fall icke kunnat utnyttja beviljade anslag utan låtit medlen återgå till RJ. För åren fr.o.m. 2008 kommer överenskommelse om OH-kostnaderna att träffas senare. RJ har tackat ja till inbjudan att delta i SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning, där även representanter för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse deltar. RJ ser en framtida modell som bygger på faktiska och redovisade kostnader. SUHF har i samband med den nyss nämnda överenskommelsen förklarat sig vara införstått med att RJ fr.o.m. 2008 enbart kommer att finansiera sådana kostnader som är förbundna med det aktuella projektet. Sådana kostnader kan vara direkta och indirekta.

Fördelning av kostnader mellan RJ och berört lärosäte kommer att behandlas i de fortsatta förhandlingarna om tillämpningen av principen om full kostnadstäckning.

Uppföljning och utvärdering

Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor. Detta betyder i normalfallet att anslagsmottagare senast 15 månader efter projekttidens slut ska skicka in vetenskaplig slutrapport och de publikationer som projektet genererat. Samtidigt inges även ekonomisk slutrapport. Denna inges numera via RJ:s hemsida. Rapporterna följs upp av kansliet.

Vid sidan av denna formaliserade avslutande granskning genomförs även en löpande uppföljning och utvärdering av pågående och nyligen avslutade projekt. Denna granskning omfattar lägesrapportering eller ett projektbesök. De senare görs ute på ett lärosäte eller på RJ:s kansli. Under 2006 har 19 projekt varit föremål för särskild granskning: 15 projekt inom Jubileumsdonationen, 2 inom Kulturvetenskapliga donationen och 2 infrastrukturprojekt. Syftet med uppföljningen har varit att ta del av de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander få information om hur de ser på dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.

Under året har projektledare vid universiteten i Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro kontaktats och fått besvara frågor gällande publikationer inom projektet, eventuella nya forskningsansatser, projektmedlemmarnas medverkan vid nationella och internationella symposier, inbjudningar som projektdeltagare fått från andra lärosäten, inbjudna gästforskare inom projektet samt eventuella utbildningseffekter och forskningsinformativa inslag som genererats av projektet.

Projektuppföljning

Beredningsgrupp 1 besökte SCORE (Stockholm Centre for Organizational Research), som drivs gemensamt av Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm, den 20 oktober 2006. Nedanstående fyra projekt redovisades vid detta besök.

Docent Claes-Fredrik Helgesson

Marknad och evidens: kunskap och organisation i storskaliga kliniska

prövningar

Företagsekonomiska institutionen

Handelshögskolan i Stockholm

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 1 525 000 kr



Professor Rikard Forslid

Globalisering och företagslokalisering

Nationalekonomiska institutionen

Stockholms universitet

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 1 670 000 kr

Professor Daniel Thorburn

Moderna statistiska undersökningsmetoder ett nätverk

Statistiska institutionen

Stockholms universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 14 900 000 kr

Filosofie doktor Rita Bredefeldt

Ekonomi, identitet och tradition hos judiska kvinnor och män 19201970

En genusberoende assimileringsprocess

Ekonomisk-historiska institutionen

Stockholms universitet

Anslag t.o.m. 2002

Totalt beviljat: 1 658 850 kr

Beredningsgrupp 3 valde att inbjuda fem projekt att presentera sina resultat vid ett möte på RJ:s kansli den 21 november 2006.

Professor Jonas Ebbesson

Transnationella företags miljöansvar i internationell rätt

Juridiska institutionen

Stockholms universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 1 500 000 kr

Filosofie doktor Gunnela Björk

Olof Palme och politikens medialisering

Humanistiska institutionen

Örebro universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat 1 600 000 kr

Docent Birgitta Ney

Kåseriets förklädnader kvinnliga dagspressreportrars politiska spalter under 1900-talets första decennier

Centrum för genusstudier

Stockholms universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat 700 000 kr

Docent Torben Spaak

Relativism i rättsvetenskapen

Juridiska institutionen

Uppsala universitet

Anslag t.o.m. 2006

Totalt beviljat: 1 300 000 kr

Filosofie doktor Ylva Stubbergaard

Den offentliga sektorns betydelse för invandrade kvinnors politiska inkludering

Statsvetenskapliga institutionen

Lunds universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat 1 000 000 kr

Beredningsgrupp 4 besökte den 20 september Uppsala universitetsbibliotek. Programmet inleddes med en presentation av de ABM-projekt (kopplade till traineetjänster) som nyligen beviljats Uppsala universitetsbibliotek och SOFI:

Filosofie doktor Maja Larsson

Manlig auktoritet och kroppslighet kring sekelskiftet 1800. En studie om medicin, makt och mening

Placering: Uppsala universitetsbibliotek

Filosofie doktor Anna Fredriksson Adman

Den antika litteraturens inverkan på vetenskapen i uppsaladissertationer 16001850

Placering: Uppsala universitetsbibliotek

Filosofie doktor Lennart Ryman

Fornsvenska och äldre nysvenska namnfrasens semantik, syntax och morfologi

Placering: Institutet för språk och folkminnen (SOFI)

Därefter fick gruppen en presentation av dessa projekt:

Filosofie doktor Marta Ronne

Stilrent. Margit Abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet. En studie av genus, kanon och karriärstrategier inom svensk litteraturkritik 19301970

Centrum för genusvetenskap

Uppsala universitet

Anslag t.o.m. 2007

Totalt beviljat: 825 000 kr



Filosofie doktor Ann Öhrberg

Retorik och antiretorik. Retorikens förändringar under svenskt 1700-

och 1800-tal

Litteraturvetenskapliga institutionen

Uppsala universitet

Anslag t.o.m. 2009

Totalt beviljat: 2 700 000 kr

Professor Erik Kjellberg

Dübensamligen. En europeisk musikskatt från 1600-talet

Institutionen för musikvetenskap

Uppsala universitet

Anslag t.o.m. 2006

Totalt beviljat: 2 000 000 kr

Beredningsgrupp 4 besökte vidare den 26 september Svenska Filminstitutet och Täby kyrka för att informera sig om projekten:

Direktör Åse Kleveland

Bergman interface

Svenska Filminstitutet

Anslag t.o.m. 2009

Totalt beviljat: 4 000 000 kr

Professor Thomas Hall

Albertus Pictor målare av sin tid

Konstvetenskapliga institutionen

Stockholms universitet

Anslag t.o.m. 2006

Beviljat totalt: 5 063 000 kr

Beredningsgrupp 5 inbjöd den 12 oktober nedanstående fem projekt till RJ:s kansli för att redovisa sina resultat och diskutera med gruppen:

Professor Sten Lindström

Matematikens ontologi och kunskapsteori: en kritisk analys av den nyfregeanska riktningen i matematikens filosofi

Institutionen för filosofi och lingvistik

Umeå universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 6 150 000 kr

Docent Gunlög Fur

Kön och kolonisation i lappmarken samiska kvinnor på lappmarkstingen

Institutionen för humaniora

Växjö universitet

Anslag t.o.m. 2007

Totalt beviljat: 1 352 000 kr

Professor Henrik Björck

Vetenskapshistorisk hattparad: forskarutbildningens formering som institution och politikområde, 18701969

ISAK

Göteborgs universitet

Anslag t.o.m. 2006

Totalt beviljat: 1 105 000 kr

Professor Daniel Lindmark

Religionens domesticering: folklig religiositet i det nordliga rummet 16001800

Institutionen för historiska studier

Umeå universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 2 160 000 kr

Professor Kristian Kristiansen

Hushold, bosættelse og territorium under sen forhistorisk tid (2300300 bc). Et komparativ projekt baseret på Monte Polizzo, Sicilien, Szazhalombatta, Ungarn, Tanum og Kivik, Sverige

Institutionen för arkeologi

Göteborgs universitet

Anslag t.o.m. 2007

Totalt beviljat: 8 400 000 kr

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd

Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 327miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Den budgeterade anslagsnivån har genom det goda finansiella resultatet kunnat ökas i förhållande till förra året.

Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 736 ansökningar om nya projekt och 35 ansökningar om stora program till Jubileumsdonationen, vilket är totalt 104 färre än föregående år. Av dessa beviljades 39 projekt och 3 program. Anslagen till programmen beviljades efter en omfattande beredningsprocess. Förutom sedvanlig kvalitetsgranskning i berörda beredningsgrupper och av externa sakkunniga, genomfördes även en hearing med de åtta högst rankade forskargrupperna. För programmens del träffades särskilda överenskommelser med de mottagande lärosätena vad gäller uttag av s.k. overheadkostnader.

Infrastrukturellt stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. Bland de nya infrastruktursatsningarna finns flera innovativa projekt som kommer att ha märkbara effekter inom RJ:s forskningsområden. I samarbete med Göteborgs universitet arbetar Riksantikvarieämbetet (RAÄ) med ett projekt om hällristningsdokumentation. Projektets syfte är att skapa ett nationellt arkiv och register för hällristningar i Sverige, som kan vara utgångspunkt för forskning, förvaltning och förmedling. Projektet består av två delar: en arkivalisk inventering av all dokumentation av hällristningar i Sverige samt skanning och digitalisering av de ca 2000 bildhällar som blivit dokumenterade genom s.k. frottageteknik de senaste 10 åren. Databasen kommer sedan att läggas in i RAÄ:s kulturmiljöportal och således bli tillgänglig och betydelsefull för framtida nordisk forskning om hällristningar.

I samband med Nelly Sachs 40-åriga dödsdag publiceras en samlad utgåva av hennes verk. Samtliga band kommer att innehålla en omfattande textkritisk kommentar som redovisar källäget, återger viktiga förstadier till enskilda texter samt redogör för personer, platser och betydelsefulla intertexter. I anslutning till utgåvan utges även en 250-sidig dokumentation i text och bild av hennes liv och verk.

Nelly Sachs-rummet på Kungl. biblioteket samt delar av kvarlåtenskapen kommer att ställas ut på Literaturhaus Berlin, i Dortmund, på Literaturhaus Frankfurt samt på Literaturarchiv i Marbach hösten 2009sommaren 2010. Turnén avslutas på Kungl. Biblioteket.

En rad ansökningar om anslag till digitaliseringar av kataloger i arkiv och bibliotek har beviljats. Digitaliseringen av Bisos Bidrag till Sveriges Officiella Statistik, Sveriges viktigaste och mest omfattande verk med officiell statistik från 1800-talets mitt till 1900-talets början, kommer att göra den sökbar och lättillgänglig.

En viktig och angelägen databas är Världens krig en användarvänlig portal om världens konflikter och fredssträvanden. Den kommer att fungera som en encyklopedi om krig och fred. Portalen kommer att utarbetas inom Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet. Digitaliseringsprojektet avser att lyfta den befintliga databasen till en ny nivå av tillgänglighet och informationsbredd. Fortsatt stöd ges också till några stora internationella survey-undersökningar: World Values Survey, som är en jämförande studie av människors grundläggande värderingssystem, European Social Survey, som är en attityd- och beteendeundersökning, hittills genomförd två gånger i mer än tjugo europeiska länder, samt The International Social Survey Program, som är ett komparativt projekt med uppgift att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier. 6 % av de nya ansökningarna i Jubileumsdonationen beviljades i år. Den totala andelen beviljade forskningsprojekt från kvinnliga huvudsökande ligger i jämförelse med föregående år något lägre, 39 % mot 43 % år 2006. Stiftelsen har utöver dessa anslag beviljat 15 miljoner kronor i anslag till forskningsinitiering, konferenser m.m. (se nedan).

Projektbesök vid Silvermuseet i Arjeplog

Under några kalla vinterdagar 15 mars 2006 gjordes ett besök vid Silvermuseet i Arjeplog för en presentation av docent Ingela Bergmans projekt: Cultural landscapes of mountains Internal and external factors in Saami land-scape acquisition 11600 A.D. (K2003-0458).

Avsikten med besöket var att vd Dan Brändström med tyska kolleger, dr Wilhelm Krull, Volkswagenstiftung, Hannover, och direktören Jürgen Regge, Fritz Thyssen Stiftung, Köln, ville presentera och diskutera beröringspunkterna med tyska projekt inom arkeologi och museologi. Projektbesöket inleddes den 2 mars med ett anförande av professor Thorsten Nybom med titeln Norrland in the world. Museet och forskningen vid museet presenterades av museichefen Ingela Bergman. Forskningsmedarbetarna professorerna Olle Zackrisson, Lars Östlund och docenten Lars Liedgren gjorde påföljande dag en utomhuspresentation uppe vid trädgränsen i Vuoggatjålme i 27 graders kyla en cool flip-chart-presentation om research focusing on human activities and ecosystem processes in the high mountain area. Projektbesöket kommer med all sannolikhet att leda till inbjudningar från tysk sida.

Under besöket gavs även tillfälle till besök av biltestanläggningarna i Arjeplogområdet, som drivs av Robert Bosch GmbH och av Volkswagen. Härutöver gavs en presentation av den samiska kulturen och av traditionellt vinterfiske.

Anslag till forskningsinitiering

Riksbankens Jubileumsfond har sedan ett antal år tillbaka kunnat möta en ökad efterfrågan från forskarsamhället på anslag till större konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av vetenskapliga nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan sökas fortlöpande under året. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser förlagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, seminarieverksamhet och förberedelser av nya forskningsprogram och projekt.

Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s mångåriga stöd till utgivningen av Forskning universitetet i Bonn och universitetet i München (Tyskland); Case Western Reserve University (Ohio, USA); Purdue University (Indiana, USA) samt University of Connecticut (Connecticut, USA).



Professor Torkel Klingberg

Karolinska Institutet

Anslag t.o.m. 2009

Totalt beviljat: 16 000 000 kr

Brain Child en longitudinell studie av minnesfunktioner hos barn

Detta projekt syftar till att förena neurobiologiska och pedagogiska perspektiv på minne och inlärning. Målet är att utforska hur inlärning, färdigheter, läsning och problemlösning är beroende av underliggande psykologiska funktioner, interventioner, strukturell mognad av hjärnan, genetik och miljöfaktorer. Några av de specifika hypoteserna relaterar till arbetsminne och fonologisk förmåga. Dessa är av särskilt intresse inte bara för att de är centrala i många skolrelaterade och akademiska aktiviteter, utan också för att de är möjliga att påverka genom interventioner (träning). Forskargruppen vill specifikt undersöka om 1) långsiktiga utvecklingen av minne och skolprestation kan förklaras av arbetsminneskapacitet, fonologisk förmåga och strukturen på de ansvariga systemen för dessa förmågor i hjärnan 2) om träning av dessa förmågor påverkar utvecklingen, om de har en positiv inverkan på prestation i skolrelaterade ämnen och om träningen påverkar hjärnans struktur.

En del av projektet är en longitudinell studie av minne och kognition hos barn och ungdomar, (ålder 620 år) planerad som en kohort-sekventiell studie. Totalt 450 barn kommer att ingå. Deltagarna kommer att genomgå upprepade tester av olika minnesfunktioner. Frågeformulär kommer att kartlägga mental hälsa och socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Genetisk information kommer att samlas in och hjärnavbildning sker för en undergrupp av deltagare. I en annan del av projektet undersöks effekten av träning av antingen arbetsminne eller fonologiska förmågor hos förskolebarn. Man kommer också att undersöka utveckling av motorisk funktion, grammatik och förändring av receptordensitet och dess relation till kognitiv utveckling.

I en värld med allt större rörlighet även på det akademiska fältet samt ett ökat beroende av engelska som lingua franca behöver utbyten mellan svenska och tyska forskare extra stöd. Av särskild vikt är att utbytet mellan våra vetenskapliga traditioner sker på postdoktoral nivå, dvs. i det läge då en disputerad forskare tydliggör sin vetenskapliga inriktning, bestämmer sitt forskningsfält och ofta knyter institutionella kontakter av avgörande betydelse för den fortsatta karriären. Samtidigt pågår en markant försämring av villkoren för institutioner för skandinavistik i Tyskland, varvid en lång forsknings- och utbytestradition håller på att gå förlorad. Mot denna bakgrund utlyste RJ två forskarstipendier för att stärka de institutionella förbindelserna mellan länderna och bereda svenska forskare möjlighet att under en koncentrerad period fördjupa sig i ett nytt ämne respektive slutföra ett större projekt med sikte på publikation i bokform under 20072008.

Stipendierna avser att initiera ett samarbete med en eller ett par av de svenskspråkiga miljöerna vid något av de 30 universitet i Tyskland som bedriver språk- och kulturstudier om Skandinavien, särskilt om Sverige. Konkurrensen var mycket hård, och av de 14 sökande fann man tre kandidater som utmärkte sig. Lyckligtvis fanns det medel för att finansiera en tredje stipendiat.

Postdoktorala stipendier för studier i Tyskland

Charlotta Brylla, fil.dr i tyska, verksam som universitetslektor vid Södertörns högskola, ska forska vid Humboldt-Universität i Berlin med ett projekt som rör politiska och kulturella kontakter mellan Sverige och DDR. Särskilt fokus riktas mot språkbrukets och propagandans funktion i skuggan av kalla kriget.

Jaana Kaiste, fil.dr i tyska, Uppsala universitet. Hennes forskningsprojekt avser receptionen av bröderna Grimms sagor i Sverige. I Tyskland kommer hon att bedriva sin forskning vid Skandinavisches Seminar/Georg-August-Universität, Göttingen, och Akademie der Wissenschaften/Arbeitsstelle Enzyklopädie des Märchens, Göttingen.

Fil.dr Erik Zillén är litteraturvetare vid Lunds universitet och arbetar med ett genrehistoriskt forskningsprojekt om den aisopiska fabeln i svenskt och europeiskt 1600- och 1700-tal. Han kommer att gästforska vid Bayerische Staatsbibliothek och Ludwig-Maximilians-Universität i München med Institut für Nordische Philologie som värdinstitution.

Dessutom finansierar RJ två postdoktorala forskarstipendier med placering vid Humboldt-Universität i Berlin, vilka utlystes och bereddes av universitetets institution för nordistik, under ledning av professor Bernd Henningsen. Dessa postdoktorala forskare är kopplade till den av RJ bekostade Dag Hammarskjöld-gästprofessuren, som för närvarande innehas av Sten Berglund.

Kjetil Duvold har doktorsexamen från Örebro universitet. Som stipendiat ska han främst vidareutveckla teman som han tog upp i sin doktorsavhandling Making Sense of Baltic Democracy: Public Support and Political Representation in Nationalising States. Han ingår i övrigt tillsammans med Sten Berglund och fil.dr Joakim Ekman, Örebro, i ett nytt forskningsprojekt om förutsättningarna för fortsatt integration i Europa, med särskild tyngdpunkt på den europeiska unionen.

Carsten Schymik har doktorsgrad från Humboldt-Universität i Berlin. I centrum för hans avhandling står politiskt motstånd mot den europeiska integrationsprocessen, närmare bestämt folkrörelserna mot den Europeiska unionen i Norge, Sverige och Danmark. Han ska nu fördjupa analysen av de euroskeptiska opinionerna i Europa i såväl teoretiskt som empiriskt hänseende med hjälp av studier av Schweiz på 1900-talet och USA på 1700-talet. Båda utgör exempel på federalistiska statsbildningar, vilka utmanats av anti-federalistiska stämningar.



Områdesgrupper

Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling

Områdesgruppen har under sitt sista år sammanträtt fyra gånger. Arbetet har under året i första hand varit inriktat på att färdigställa områdesgruppens två internationella antologier. Dessa båda volymer kommer att ges ut av Palgrave Macmillian under den övergripande titeln Studies in Development, Security and Culture, där den första volymen kommer att ha underrubriken Sustainable Development in a Globalized World och den andra Human Values and Global Governance.

Året inleddes följaktligen med en workshop med flertalet av författarna till antologierna. Värd för dessa seminarier var rektor Candido Mendes från universitetet med samma namn i Rio de Janeiro, Brasilien. Gruppens sista studieresa inkluderade en dagsutflykt till Brasilia där ambassadör Margareta Winberg tog emot i residenset. Den svenska ambassaden hade ordnat ett program med intressanta föredragningar om den politiska och ekonomiska situationen i Brasilia.

Candido Mendes upplät generöst nog universitetets förnämsta lokaler till områdesgruppen och tillhandahöll universitetets helikopter (!) för hisnande naturupplevelser och vyer i Rio. Men resan innebar framför allt långa seminariediskussioner, i och med att ett antal av författarna i den planerade antologin var inbjudna och fick presentera och försvara manus i kollegial granskning. Bland de internationella författarna kan nämnas Hans-Dieter Klingeman, Osvaldo Sunkel, Ponna Wignaraja, Yudhishthir Raj Isar och Enrique Rodriguez Larreta. Det blev också tillfälle till föredragningar av lokala forskare och tjänstemän om aktuell politik och brottsproblematiken i Latinamerikas största land.

Efter ett initiativ av EU:s utrikespolitiske talesman, Javier Solana, har RJ sedan ett par år inlett ett samarbete med den Brysselbaserade stiftelsen Madariaga European Foundation kring det s.k. Anna Lindh Programme on Conflict Prevention. Inom ramen för detta initiativ utges en årsbok i Anna Lindhs namn. Anders Mellbourn är redaktör för skriften, vars tredje utgåva presenterades den 14 september i Bryssel och den 22 november på Anna Lindh-biblioteket. Anders Mellbourn presenterade såväl boken som det övergripande programmet och ambassadör Jan Eliasson höll ett längre inledningsanförande. Årets boktema var Health and Conflict Prevention, med bidrag från, förutom Javier Solana, David A. Hamburg, John Wyn Owen och Hans Blix.

Samarbete med Utrikesdepartementet

Under året har stiftelsen ingått i ett omvärldsprojekt kring sambandet mellan världsbilder och utrikespolitik vid Utrikesdepartementet, under ledning av chefen för analysenheten, Ulla Gudmundson. Gruppen har arbetat med det grundläggande perspektivet att kunskap om världsuppfattningar i andra länder, regioner och kulturer underlättar dialog och en utformning av vår politik som är kontextuell och respektfull mot våra samarbetspartner, utan att fördenskull göra avkall på våra grundläggande värden.

Denna kunskap är också viktig i bemötandet av argument som hänvisar till kulturella skillnader och är därför avgörande för att öka sannolikheten för att svensk utrikespolitik får det genomslag vi önskar. Kunskap om vår egen och andras världsuppfattningar bör också vara ett naturligt inslag i den globaliserade värld som vi i allt större utsträckning lever i.

En aktivitet inom ramen för detta projekt har varit genomförandet av ett internationellt expertsymposium på denna tematik betitlat Worldviews, International Relations and Globalization. Symposiet anordnades av Utrikesdepartementet (UD) och RJ i samarbete med Sveriges ambassad i Washington. Det ägde rum den 67 december som en del av programverksamheten i den nya ambassadbyggnaden House of Sweden, som för övrigt är tänkt att utöver ambassad även fungera som en mötesplats för kultur- och näringsliv.

Syftet med symposiet var att öka medvetenheten hos forskare och praktiker om världsbilders och värdesystems betydelse som bakgrundsfaktor i identifiering av mål och val av medel i internationella relationer samt att identifiera forskningsuppgifter med anknytning till sambandet mellan världsbilder och internationella relationer, såsom konfliktlösning, ekonomisk/social utveckling, mänskliga rättigheter och demokrati.

Symposiet var upplagt så att en redovisning av kvantitativa data ur undersökningen World Values Survey inledde varje tematisk session. Professor Ronald Inglehart svarade för dessa introduktioner. Bland en rad framstående talare kan nämnas: Hans Blix, tidigare utrikesminister och chef för FN:s atomenergiorganisation (IAEA), Joseph Martin Joschka Fischer, tidigare Tysklands utrikesminister och numera verksam vid Woodrow Wilson School of Public and International Affairs vid Princeton University, samt Richard Perle, American Enterprise Institute och sedan decennier rådgivare till republikanska presidenter i USA.

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället

Områdesgruppen tillkallades hösten 2003. Den består av docent Mats Rolén, forskningsdirektör vid RJ, ordförande, docent Erik Amnå, Örebro universitet, docent Christina Garsten, Stockholms universitet, Fil.dr h.c., Bengt Göransson, tidigare utbildningsminister och folkbildare, förra generalsekreteraren Marianne af Malmborg, ordförande i Ideell Arena, vice riksbankschef Kristina Persson, grundare av Frejas fond, professor Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola, docent Håkan Thörn, Göteborgs universitet, professor Hans Westlund, Arbetslivsinstitutet, Östersund, docent Filip Wijkström, Handelshögskolan, och filosofie doktor Malin Gawell, Stockholms universitet och Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI), sekreterare.

Gruppen har under året haft fem sammanträden och bl.a. utformat en detaljerad arbetsplan för de tre kommande åren. I den ingår utgivning av flera mindre skrifter, ett par nationella konferenser och en större internationell konferens. Den 36 maj 2006 gjorde gruppen en studieresa till Italien. Den 4 maj besöktes European University Institute (EUI), Florens, på inbjudan av professor Bo Stråth. Docent Christina Garsten presenterade gruppens arbete och några aktuella forskningsfrågor.

Den 56 maj besöktes programmet Master in International Studies in Philantrophy (MISP) vid universitetet i Bologna, som startats och leds av professor Giuliana Gemelli. Masterkursen löper över ett år och räknar ett trettiotal deltagare från ett stort antal länder. RJ har sedan 2003 stött verksamheten med ett årligt stipendium för vistelse i Sverige. Vid områdesgruppens besök föreläste Mats Rolén om moderniseringen av Sverige och folkrörelsernas roll. Professor Lars Svedberg behandlade i sitt föredrag aktuell forskning om välfärdsstaten den svenska modellen med uppmärksamheten särskilt riktad mot det civila samhällets roll. Den 6 maj ledde docent Håkan Thörn ett seminarium med masterstudenter, lärare och områdesgruppen. Vad gäller kommande internationella kontakter kommer gruppen att delta i 2007 års World Social Forum i Nairobi (2125 januari) och att där anordna ett par seminarier.

Vidare har områdesgruppen i juni haft en överläggning med Folkrörelseutredningen rörande forskningsbehov och forskningsfrågor. Gruppens sekreterare Malin Gawell är expert i utredningen. Erik Amnå, Christina Garsten, Marianne af Malmborg och Lars Svedberg var föredragshållare vid utredningens forskningsseminarium den 9 november.

I gruppens uppdrag ingår att informera sig om pågående forskning med anknytning till det civila samhället och att föreslå insatser från RJ:s sida. Lars Svedberg har sålunda tillsammans med professor Lars Trägårdh, Columbia University, New York, och Ersta Sköndal högskola, på områdesgruppens uppdrag kartlagt de senaste fem årens nya avhandlingar med anknytning till civilsamhället. Deras kartläggning gav vid handen att drygt ett sextiotal avhandlingar ventilerats sedan år 2000. Svedberg Lars Ragvald (Lunds universitet); Björn Meidal (Uppsala universitet och Strindbergssällskapet); Claes Göran Alvstam (Göteborgs universitet). Dessutom ingick bl.a. Jette Sandahl (chef för Världskulturmuseet i Göteborg), Onita Wass (vicechef för Östasiatiska museet i Stockholm) liksom en rad yngre forskare från olika svenska universitet.

Symposiet ingick i det officiella svenska programmet vid kungaparets besök i Guangzhou. Vice statsminister Bosse Ringholm var närvarande vid en av sessionerna. Under symposiet var Guandongakademin värd för en stor officiell middag och i samband med symposiets slut inbjöds alla talare, nyckelorganisatörer och svenska deltagare till den middag, som kungaparet gav under sitt besök i Guangzhou.

Symposiet motsvarade alla förväntningar i termer av vetenskaplig kvalitet, intensiva diskussioner och perfekt organisation. Vid avslutningen bjöd fondens verkställande direktör in till ett andra Bernhard Karlgren-symposium tänkt att äga rum i Sverige år 2008 och med tanken att ett återkommande tvåårigt symposieprogram ska kunna inrättas.

2006/07:RJ1

57



Förvaltningsberättelse

FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE

Stiftelsens ändamål och stadgar

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Efter ett par års utredande beslöt riksdagen den 2 december 1964 att fastställa stadgarna för stiftelsen. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. De första anslagen utdelades vid styrelsens andra sammanträde den 7 oktober 1965.

Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar (RFS:1), vilka innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på vilket sätt ändamålet ska främjas, anger de i dag gällande stadgarna bl.a.:

att företräde ska ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att fondens medel speciellt ska användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt ska uppmärksammas,

att fonden ska söka främja kontakter med internationell forskning.

Riksdagen beslöt under 1993 att en donation om ytterligare 1,5 miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras stiftelsen. Till beslutet var fogat en promemoria i vilken bl.a. följande användningsområden angavs:

etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft,

stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner,

etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram,

befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering,

främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet/högskolor och andra verksamheter.

En av de mer genomgripande förändringarna i 1988 års stadgar var att RJ:s finansiella förvaltning övergick från Riksbanken till stiftelsens styrelse. Den grundläggande tanken var att ge styrelsen stor frihet att besluta om medelsförvaltningen och därmed tillåta i princip alla ändamålsenliga transaktioner som normalt kan anses ingå i en utvecklad förvaltning på tillgångsmarknader. Stadgarna utformades utifrån de förutsättningar som stod till buds i slutet av 1980-talet och fungerade därefter som ett övergripande regelverk för den placeringspolicy som varje år fastställs och beslutas av RJ:s styrelse. Sedan dess har finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar och nya alternativa investeringsformer har tillkommit och successivt accepterats bland investerarna.

RJ:s styrelse beslöt därför om en anpassning av stadgarnas bestämmelser kring finansförvaltning. Avsikten var att fortsättningsvis ge RJ möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden. Översynen resulterade i att styrelsen under 2005 gjorde dels en förändring avseende finansförvaltningen, dels en språklig modernisering av stiftelsens stadgar. Dessa förslag till stadgeändringar har riksdagen slutligen fastställt våren 2006.

Årets verksamhet

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i första hand till uppgift att besluta i frågor som rör budget, anslagsbeviljning till forskningsprojekt, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler.

Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Förutom två ledamöter som ingår i finanskommittén ingår resterande ledamöter i beredningsgrupper tillsammans med representanter från universitet och högskolor. Grupperna bereder forskningsansökningarna och lägger fram förslag till styrelsen. Inför 2007 års ansökningar har denna organisation reviderats, varvid beslutats att beredningsgruppen för programansökningar inte ska ha ledamöter från svenska lärosäten utan enbart från de nordiska grannländerna.

Genom goda förvaltningsresultat har RJ kunnat utveckla en rad olika stödformer och särskilda insatser och därigenom strävat att stärka kvaliteten inom svensk forskning. År 2006 var andra året då forskningsstöd gavs i fyra former: forskningsinitiering, infrastrukturellt stöd, projekt och program. Antalet ansökningar om medel till program, dvs. en större grupp kvalificerade forskare som arbetar under en längre tid (68 år), ökade i förhållande till 2005. Av de ursprungligen 35 programansökningarna inbjöds i andra omgången åtta till hearings med beredningsgruppen. Styrelsen beslöt anslå medel till tre sådana program, förlagda till Linköpings och Göteborgs universitet respektive till Svenska Atheninstitutet. Därutöver kunde medel anslås till 39 projekt. Tolv fortsättningsprojekt beviljades respektive fortsatte arbetet utifrån tidigare års beviljade medel. Alla anslag till projekt och program beviljas numera i form av engångsanslag, vilket ger program- och projektledare möjlighet att genomföra forskningsarbetet på ett mera flexibelt sätt än om anslaget utbetalas successivt och i mindre poster under projektperioden.

Tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet gjorde RJ en viktig satsning genom programmet Lärande och Minne, från vilket fyra forskningsprogram beviljades medel. Den första fasen avser tre år, och medel finns reserverade för att möjliggöra en förlängning med ytterligare två år.

Redan i slutet av 2004 meddelade RJ:s styrelse att den avsåg säga upp överenskommelsen med Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) om overheadkostnader (OH-kostnader). I maj 2006 beslöt RJ:s styrelse att fortsättningsvis ersätta lärosätena med 20 % av projektkostnaderna till kostnader för OH-kostnader och s.k. högskolemoms.

Beskedet väckte kraftiga gensagor från rektorerna och SUHF. Efter förhandlingar enades RJ och SUHF den 19 december 2006 om en tillfällig lösning för år 2007, som innebär att RJ för forskningsprojekt utbetalar sammanlagt 30,4 % till OH-kostnader och högskolemoms. För åren därefter kommer överenskommelse att träffas senare.

Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt fem gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshops, uppbyggande av vetenskapliga nätverk, forskningsinitiering o.d. Under året beviljades nästan 130 ansökningar om sådana anslag.

RJ:s finanskommitté som består av två ordinarie och en adjungerad ledamot har under året sammanträtt vid sju tillfällen. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.

RJ har under 2006 ytterligare höjt ambitionerna vad gäller utvärdering och uppföljning av de projekt som beviljas medel. Efter avslutad projekttid ska en ekonomisk redovisning insändas till stiftelsen jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år görs dessutom mer omfattande projektbesök av respektive beredningsgrupp. Under året har 20 projekt besökts.

Ett antal stipendier har under året delats ut från Nils-Eric Svenssons fond för främjande av ömsesidigt forskarutbyte inom Europa.

RJ finansierar för närvarande tre forskarskolor: en i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och en i Stillahavsasienstudier samt en forskarskola med avsikten att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda.

Debatten om humanioras och samhällsvetenskapernas ställning fortsatte med stor intensitet under 2006. RJ har försökt bidra till en djupare förståelse för behovet av kvalificerad intellektuell reflexion om sådana frågor som är betydelsefulla för vår civilisations fortsatta utveckling.

Sedan ett antal år inrättar RJ s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller otillräckligt uppmärksammade. Syftet är att initiera och stimulera ny forskning. Fyra sådana grupper har varit verksamma under året: Sedan tidigare finns Områdesgruppen för forskning om civilsamhället, Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap samt Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling. Den sistnämnda gruppen har avslutat och rapporterat sitt arbete till styrelsen och beslut har tagits om en ny områdesgrupp, Områdesgruppen för forskning om förmodernitet, som igångsatte sitt arbete hösten 2006.

Stiftelsen arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ samarbetar regelbundet med riksdagen i sådana arrangemang. I år märks bl.a. den välbesökta konferensen Vad kan forskningen om offentlig ekonomi och skatter bidra med i en värld av alltmer globalt beroende? Stiftelsen har under året även utgett ett antal skrifter.

Enligt stadgarna ska RJ främja det internationella vetenskapliga samarbetet, och stiftelsen har en långvarig tradition på detta område. RJ har härigenom efterhand fått en allt starkare position i det internationella vetenskapssamfundet. Stiftelsen är genom engagemanget i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF), European Cultural Foundation (ECF), Wissenschaftskolleg zu Berlin och Collegium Budapest med dess gästhem i Raoul Wallenbergs namn m.fl. sammanslutningar en aktiv medaktör inom det europiska samarbetet, framför allt inom de vetenskapliga, sociala och kulturella områdena. RJ har även deltagit aktivt i en expertgrupp inom EU med uppgift att överväga hur en mera omfattande donationskultur i Europa kan utvecklas.

I slutet av 2006 meddelade EU att det sjunde ramprogrammet även inkluderar ett europeiskt forskningsråd. Beskedet är en viktig bekräftelse på ett arbete i vilket RJ under mer än fem år deltagit aktivt. En gränsöverskridande forskningsorientering kommer att verka kvalitetsutvecklande. I utlandet är insikten om RJ:s insatser stor. Beskedet under årets sista dagar om att stiftelsen för sina insatser till stöd för europeisk forskning hade hedrats med Academia Europaeas nionde guldmedalj kom dock som en stor och glädjande överraskning.

I början av januari 2006 flyttade RJ:s kansli till ändamålsenliga, nyrenoverade lokaler vid Kungsträdgårdsgatan 18 i centrala Stockholm. Under året har ett antal nyanställningar genomförts. Efter 18 års uppskattad verksamhet lämnade Margareta Bulér vid årets slut anställningen som VD-sekreterare.

Vid årsskiftet gick Dan Brändström i pension efter 14 mycket framgångsrika år som verkställande direktör. Om honom kan med rätta sägas, att han är svår att efterlikna, omöjlig att överträffa. Till hans efterträdare utsåg styrelsen fil. dr Göran Blomqvist.

Resultat och avkastning

För helåret 2006 redovisar RJ ett resultat på 885 miljoner kronor (560) exklusive ej realiserade vinster. Marknadsvärdet på stiftelsens placeringar har utvecklats positivt under perioden, varför resultatet inklusive ej realiserade vinster och förluster uppgår till 1 128 miljoner kronor (1 594). Under året beviljade RJ 327 miljoner kronor (298) till forskningsmedel samt avsatte 56 miljoner kronor (18) för att bevara det reala värdet av donationerna.

Stiftelsens direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och driftsnetto från fastigheter uppgick till 283 miljoner kronor (245). Administrationskostnaderna och de finansiella kostnaderna uppgick till sammanlagt 37 miljoner kronor (33), vilket motsvarar 0,4 % av genomsnittligt eget kapital.

Från och med 2003 har styrelsen fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig real avkastning om minst 4 %. Detta bedöms skapa förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och en aktiv utdelningspolitik i syfte att främja och understödja vetenskaplig forskning. Avkastningsmålet har fram till 2006 överträffats med mycket stor marginal.

Realavkastningen uppgick för perioden 1 januari 2003 till 31 december 2006 till 69,4 % jämfört med avkastningskravet 17,0 %.

År 2006 uppgick RJs totalavkastning till 13,4 % samtidigt som inflationen var 1,6 %. Detta innebär att realavkastningen under året uppgick till 11,8 % vilket överstiger det långsiktiga målet med ca 700 miljoner kronor. (Se även diagram 14 för historik.)

Under året har en god vinsttillväxt, ett ökat antal företagsaffärer och höjda utdelningar bidragit till en god avkastning på stiftelsens aktieplaceringar. Under tredje och fjärde kvartalet har aktiemarknaderna återhämtat sig efter en nedgång under våren. Detta sammanfaller med att oljepriset sjunkit tillbaka till motsvarande nivå som vid början av året, vilket minskat inflationsrisken. I mitten av året kom signaler på att den amerikanska centralbanken närmade sig slutet av sin räntehöjningscykel som pågått i tre års tid. Detta förbättrade utsikterna för aktiemarknaderna. Under året har i genomsnitt drygt 50 % av tillgångarna varit placerade i aktier som är den tillgångsklass som under året gav högst avkastning.

Förvaltningen utvärderas också utifrån en referensportfölj och den sammanlagda avkastningen under året översteg jämförelseindex. Den totala aktieförvaltningen, ränteförvaltningen och den taktiska tillgångsallokeringen gav alla ett positivt bidrag till avkastning jämfört med index.

Aktieportföljerna gav under året en totalavkastning på 23,7 %. Totalavkastningen på svenska aktier var 27,3 % och på utländska aktier 18,3 % exklusive valutasäkringar. Den totala avkastningen i aktieportföljerna översteg under året jämförelseindex främst tack vare en god utveckling i den europeiska aktieportföljen.

Under året steg aktieindex (inklusive utdelningar) i Sverige med 28,7 % och Europaindex med 15 %. Placeringsstrategin att ha svenska och europeiska aktier gav under året en avkastning som var betydligt högre än världsindex (MSCI World) som endast avkastade 3,2 % i svenska kronor.

Under året har Riksbanken successivt höjt styrräntan från den rekordlåga nivån 1,5 % till 3,0 % i syfte att anpassa penningpolitiken till en inflation som på två års sikt förväntas stiga till en mer normaliserad nivå och i linje med det långsiktiga inflationsmålet om 2 % per år. Även obligationsräntorna har stigit under året. Exempelvis ökade den femåriga statsobligationsräntan från 3,2 % i början av året till 3,8 % vid årsskiftet. En bidragande orsak till ränteuppgången är den goda tillväxten i den svenska ekonomin.

RJ:s räntebärande portföljer gav under året en avkastning på 1,7 % vilket översteg jämförelseindex med 0,1 %. Ränteförvaltningen har under året bedrivits i ett indexnära mandat med en duration som varit i intervallet 2,4 till 2,7 år.

Fastighetsförvaltningen gav inklusive värdestegringar en avkastning om 8,0 %. I början av sommaren fastlades i samarbete med Aberdeen Property Investors en ny fastighetsstrategi som innefattar planer på att öka investeringarna under förutsättning att möjlighet ges att förvärva attraktiva objekt. Hittills uppkomna affärsmöjligheter har varit fastighetsköp i form av bolagsförvärv. Stiftelsen utreder konsekvenser av fastighetsförvärv via bolag och hur en eventuell bolagsstruktur ska byggas upp med hänsyn till bl.a. skatte- och redovisningsregler. I avvaktan på denna utredning har fokus legat på att försöka hitta affärsmöjligheter i direktägda fastigheter men hittills har inga köp gjorts. Driftsresultatet har belastats av underhållskostnader och uteblivna hyresintäkter i samband med en ombyggnad samt vakanser i avvaktan på en utredning om den framtida användningen av en fastighet. I slutet av året tecknades avtal om försäljningen av fastigheten Trädlärkan 2 med tillträde i början av 2007 till ett pris om 38 miljoner kronor vilket överstiger det bokförda värdet med 24 miljoner kronor. Fastighetsportföljen är till en del lånefinansierad med en rörlig räntekostnad som uppgick till 2,5 %.

Investeringsområdet alternativa placeringar breddades under året till att förutom innehav i hedgefonder också omfatta vinstandelslån till en nystartad fastighetsfond. Avkastningen på alternativa placeringar uppgick under året till 4,4 % med en standardavvikelse på 2,8 % räknat på månadsdata. Den årliga snittavkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder är från starttidpunkten i oktober 2001 ca 8,0 %.

RJ använder sig av valutaterminer för att minska stiftelsens känslighet för framtida valutakursförändringar i enlighet med en policy som innebär att 50 % av valutaexponeringen säkras till svenska kronor. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till + 32 miljoner kronor (43). Den svenska kronan har under året stärkts med ca 4 % mot euron och med 2 % mot det brittiska pundet. Eftersom RJ under året ej haft någon direkt dollarexponering, såsom amerikanska aktier, har stiftelsen undvikit att förlora pengar på USA-dollarn som under året minskade med 14 % i värde mot den svenska kronan.

På hösten slutfördes en upphandling av en konsulttjänst inom området etikanalys. Ett kontrakt skrevs med GES Investment Services AB, som är specialiserade på etisk granskning av börsnoterade företag. I den granskning av RJ:s aktieportföljer som GES genomförde i november finns inga bolag som bryter mot de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljöhänsyn.

Finansiell ställning

För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning där tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden.

Vid utgången av året uppgick marknadsvärdet på RJ:s tillgångar till ett värde som överstiger det bokförda värdet med 2 320 miljoner kronor (2 050).

RJ:s eget kapital ökade under året från 6 691 miljoner kronor till 7 252 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 8 741 miljoner kronor till 9 572 miljoner kronor. I slutet av året utgjorde balanserat resultat 16,5 gånger årets beviljade forskningsmedel jämfört med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

Av totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2006 utgjorde andelen aktier 50 % (52 %), räntebärande placeringar 37 % (35 %), fastigheter 8 % (8 %) och alternativa placeringar 5 % (5 %).

Av tillgångarna var 21 % denominerade i utländska valutor medan exponeringen mot dessa valutor endast uppgick till 10 % efter avdrag för utestående valutaterminskontrakt, vars nominella belopp per 31 december 2006 uppgick till 1 042 miljoner kronor.

Finansiellt resultat

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av de finansiella posterna till marknadsvärde. Dessa poster har grupperats i en tabell (se tabell 1) efter typ av tillgång.

Tabellen Finansiellt resultat visar att stiftelsens aktieportföljer gav ett positivt resultat om 1 029 miljoner kronor.

De räntebärande placeringarna gav ett positivt resultat om 58 miljoner kronor.

Valutaterminer gav ett nettoresultat på 32 miljoner kronor.

För stiftelsens fastigheter redovisas ett resultat om 26 miljoner kronor efter räntekostnader. Därutöver finns en positiv post som ökar det egna kapitalet med 27 miljoner kronor avseende justering av värde för pågående nyanläggningar.

Innehaven i hedgefonder gav under året ett resultat om 20 miljoner kronor. Detta svarade för hela resultatet inom området alternativa placeringar då vinstandelslånen i bokslutet tas upp till anskaffningsvärde i avvaktan på ett definitivt bokslut i fastighetsfonden.

Det sammanlagda finansiella resultatet för 2006 uppgick till 1 162 miljoner kronor efter kostnader. Detta motsvarar en förräntning om 13,6 % (21,4 %) räknat på eget kapital vid årets ingång med hänsyn till justering av värdet för pågående nyanläggningar.

Det finansiella resultatet ska efter en avsättning för att bevara det reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 327 miljoner kronor samt administrationskostnader om 34 miljoner kronor. Överskottet uppgår till 776 miljoner kronor (1 272).



Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen år 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen ska överstiga 4 % över tiden. Mellan åren 1997 och 2006 har detta mål uppnåtts med god marginal. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 3 270 miljoner kronor beviljats.

Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.

Diagram 1.

Total avkastning i procent av eget kapital vid

årets ingång

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Diagram 2.

Real avkastning i procent av eget kapital vid årets

ingång

-20%

-10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Diagram 3.

Marknadsvärderat eget kapital (mnkr)

0

2000

4000

6000

8000

10000

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Diagram 4.

Beviljade forskningsmedel (mnkr)

0

100

200

300

400

500

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK)

Tillgång

Intäkt/kostnad

2006

2005

Fastigheter

Intäkter

34 156

35 698

Avskrivningar

6 538

6 115

Restitution av skatt



164

Räntekostnader

2 088

1 676

Övriga kostnader

37 257

18 880

Förändring av ej realiserade vinster

37 881

99 115

Pågående nyanläggningar och förskott, Styrpinnen 23 *

27 198

Summa fastigheter

26 154

81 108

Aktier

Utdelningar

136 382

112 552

Realisationsvinster/förluster

662 623

233 951

Återföring nedskrivningar

20 967

165 115

Nedskrivningar

37 090

20 967

Förändring av ej realiserade vinster

246 009

925 103

Summa aktier

1 028 891

1 415 754

Hedgefonder

Utdelningar

11 787



Realisationsvinster/förluster

10 448

12 812

Förändring av ej realiserade vinster

18 381

26 459

Summa hedgefonder

19 720

39 271

Räntebärande

Bankmedel

Ränteintäkter

2 337

2 322

Valutakursvinster/förluster

1 762

3 865

Certifikat

Ränteintäkter

26 531

16 675

Obligationer

Ränteintäkter

109 145

95 306

Realisationsvinster/förluster

1 662

13 006

Nedskrivningar

16 756



Förändring av ej realiserade vinster

59 644

24 949

Summa räntebärande tillgångar

58 189

106 225

Valutaterminer

Ränteintäkter

833

1 422

Räntekostnader

9 066

7 419

Valutakursvinster/förluster

39 514

45 835

Förändring av ej realiserade vinster

829

8 734

Summa valutaterminer

32 110

43 098

Finansiella kostnader

2 738

2 264

Finansiellt resultat

1 162 326

1 596 996

* Se kommentar till not 24.



Resultaträkning (KSEK)

Not

2006

2005

Stiftelsens intäkter

Utdelningar (aktier, hedgefonder)

1

148 170

112 552

Ränteintäkter

2

138 846

115 725

Resultat fastigheter

3

9 639

10 704

Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

4

617 634

403 917

Valutakursresultat m.m.

5

37 753

41 658

Stiftelsens kostnader

Finansiella kostnader

6

2 738

2 264

Personalkostnader

7, 8, 9

23 346

20 557

Externa kostnader

10

10 022

9 244

Avskrivningar inventarier

-802

-536

Räntekostnader

11

11 155

9 095

Årets resultat

23

884 701

559 544

Förändring av ej realiserade vinster

12

243 456

1 034 462

Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel

24

1 128 157

1 594 006

Balansräkning (KSEK)

Not

2006-12-31

2005-12-31

Bokförda värden

Marknads-värden

Bokförda värden

Marknads-värden

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Fastigheter

14,15

350 529

785 000

325 410

722 000

Pågående nyanläggningar och förskott

16

2 763

2 763

27 198

*

Inventarier

17

2 005

2 005

1 252

1 252

Summa materiella anläggningstillgångar

355 297

789 768

353 860

723 252

* Marknadsvärdet för pågående nyanläggningar bedömdes år 2005 ingå i marknadsvärdet för Fastigheter.

Finansiella anläggningstillgångar

Obligationer

18

2 316 844

2 316 844

2 021 800

2 081 444

Aktier

19

3 208 705

5 003 975

3 189 522

4 738 783

Hedgefonder

20

369 671

450 650

424 021

486 619

Vinstandelslån

20

17 300

17 300

Summa finansiella anläggningstillgångar

5 912 520

7 788 769

5 635 343

7 306 846

Summa anläggningstillgångar

6 267 817

8 578 537

5 989 203

8 030 098

Omsättningstillgångar

Övriga kortfristiga fordringar

21

17 122

17 122

44 042

44 042

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

22

60 249

60 249

47 910

47 910

Certifikat

1 217 678

1 217 678

979 814

979 814

Valutaterminer

25

0

9 563

0

8 734

Kassa och bank

155 492

155 492

60 257

60 257

Summa omsättningstillgångar

1 450 541

1 460 104

1 132 023

1 140 757

Summa tillgångar

7 718 358

10 038 641

7 121 226

9 170 855

Eget kapital och skulder

Bundet eget kapital

23,24

Stiftelsekapital

2 424 665

2 424 665

2 392 078

2 392 078

Fritt eget kapital

23,24

Kulturvetenskapliga donationen

1 753 373

1 753 373

1 729 807

1 729 807

Balanserat resultat

29

3 073 934

5 394 217

2 569 056

4 618 685

Summa eget kapital

7 251 972

9 572 255

6 690 941

8 740 570

Not

2006-12-31

2005-12-31

Bokförda värden

Marknads-värden

Bokförda värden

Marknads-värden

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

2 047

2 047

2 131

2 131

Summa avsättningar

2 047

2 047

2 131

2 131

Långfristiga skulder

Inteckningslån

85 100

85 100

85 100

85 100

Summa långfristiga skulder

85 100

85 100

85 100

85 100

Kortfristiga skulder

Beviljade ej utbetalda forskningsmedel

292 320

292 320

263 532

263 532

Leverantörsskulder

3 290

3 290

13 046

13 046

Övriga kortfristiga skulder

26

58 703

58 703

59 177

59 177

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

27

24 926

24 926

7 299

7 299

Summa kortfristiga skulder

379 239

379 239

343 054

343 054

Summa skulder och avsättningar

466 386

466 386

430 285

430 285

Summa eget kapital och skulder

7

718 358

10 038 641

7 121 226

9 170 855

Ställda säkerheter

28

Fastighetsinteckningar

90 611

90 611

Ansvarsförbindelser

Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning

3 780

28 355

Kassaflödesanalys (KSEK)

2006

2005

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Årets resultat

884 701

559 544

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

7 340

6 650

Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar

20 967

165 115

Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

53 846

20 967

Realisationsresultat

650 513

259 769

Förändring av avsättningar till pensioner

84

74

Förändringar räntefordran

12 459

2 595

Förändringar ränteskuld

37

445

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändringar av rörelsekapital

261 901

160 053

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet

Förändring av kortfristiga fordringar

210 824

70 186

Förändring av kortfristiga skulder

7 361

200 128

Kassaflöde från den löpande verksamheten

58 438

30 111

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

33 229

1 256

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

18

25

Pågående nyanläggningar och förskott

24 435

27 198

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

2 294 384

2 288 245

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

2 634 841

2 465 907

Kassaflöde från investeringsverksamheten

331 681

149 233

Kassaflöde långfristig finansiering

Förändring av långfristiga skulder





Kassaflöde långfristig finansiering

0

0

Kassaflöde från anslagsverksamheten

Förändring av beviljade ej utbetalda anslag

28 787

39 302

Återbetalade anslag

2 893

2 919

Årets beviljade anslag

326 564

297 882

Kassaflöde från anslagsverksamheten

294 884

255 661

Årets kassaflöde

95 235

76 317

Kassa, bank vid årets ingång

60 257

136 574

Kassa, bank vid årets utgång

155 492

60 257

2006/07:RJ1

72



Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade.

Värdering materiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.

Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:

Byggnader 2 %

Inventarier 20 %

Datorer 33,33 %

Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.

Pågående nyanläggningar och förskott upptas till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.

Värdering marknadsvärden

Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Hedgefonder och vinstandelslån värderas kollektivt var grupp för sig till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.

Hedgefonder och vinstandelslån värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.

Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Värdering omsättningstillgångar

Värdering bokfört värde

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt som värderas till verkligt värde.

Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital

Till bokfört värde

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 ska balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

Till marknadsvärde

Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

2006/07:RJ1

75

Noter (belopp i KSEK)

NOTER (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)

Not 1.

Utdelningar

2006

2005

Aktier

136 382

112 552

Hedgefonder

11 787



Summa

148 169

112 552

Not 2.

Ränteintäkter

2006

2005

Obligationer

109 145

95 306

Certifikat

26 531

16 675

Valutaterminer

833

1 422

Bank

2 337

2 322

Summa

138 846

115 725

Not 3.

Resultat fastigheter

2006

2005

Hyresintäkter

34 156

35 698

Avskrivningar

6 538

6 115

Övriga kostnader

37 257

18 879

Summa

9 639

10 704

Av fastighetsintäkterna utgör 3 485 (2 013) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.

Se även not 11, 14 och 15.

Not 4.

Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

2006

2005

Realisationsresultat obligationer

1 662

13 006

Nedskrivning obligationer

16 756



Realisationsresultat aktier

662 623

233 951

Återföring nedskrivning aktier

20 967

165 115

Nedskrivning aktier

37 090

20 967

Realisationsresultat hedgefonder

10 448

12 812

Summa

617 634

403 917

Not 5.

Valutakursresultat m.m.

2006

2005

Valutakursresultat orealiserat

1 762

3 865

Valutakursresultat valutaterminer

39 514

45 835

Restitution av skatt



164

Övrigt

1

148

Summa

37 753

41 658

Not 6.

Finansiella kostnader

2006

2005

Depåavgift

599

559

Övriga finansiella kostnader

2 139

1 705

Summa

2 738

2 264

Not 7.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2006

2005

Löner och andra ersättningar

Styrelse och verkställande direktör

2 708

2 526

Övriga anställda

10 160

8 873

Summa

12 868

11 399

Sociala kostnader

9 566

8 573

varav pensionskostnader

4 401

3 980

Av pensionskostnader avser 346 (664) styrelse och verkställande direktör.

Not 8.

Medelantal anställda

2006

2005

Kvinnor

9,0

8,0

Män

7,3

8,0

Summa

16,3

16,0

Not 9.

Sjukfrånvaro 2006

Korttids-frånvaro

Långtids-frånvaro

Kvinnor

1,18 %

0,00 %

Män

0,90 %

0,00 %

Summa

1,05 %

0,00 %

Not 10.

Ersättning till revisorer

2006

2005

Öhrlings PricewaterhouseCoopers:

internrevision och revisionsnära rådgivning

187

189

övriga uppdrag

134

285

Riksrevisionen (extern revision)

238

183

Summa

559

657

Not 11.

Räntekostnader

2006

2005

Valutaterminer

9 067

7 418

Fastigheter

2 088

1 677

Summa

11 155

9 095

Not 12.

Förändring av ej realiserade vinster

2006

2005

Förändring

Fastigheter *

434 471

396 590

37 881

Obligationer

0

59 644

59 644

Aktier

1 795 270

1 549 261

246 009

Hedgefonder

80 979

62 598

18 381

Valutaterminer

9 563

8 734

829

Summa

2 320 283

2 076 827

243 456

* Se not 24.

Not 13.

Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2006 uppgår till 284,22. Motsvarande indexvärde för år 2005 är 280,4.

Mellan år 2005 och år 2006 ökade således konsumentprisindex med 1,3623 %.

Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 392 078 x 0,013623 = 32 587 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 729 807 x 0,013623 = 23 565.

Se vidare not 23 och 24.

Not 14.

Fastigheter

Bokfört värde

Marknads-värde

Styrpinnen 23, Stockholm

104 082

138 000

Claus Mortensen 24, Malmö

74 417

90 000

Brännaren 7, Stockholm

15 096

57 000

Kampsången 4, Stockholm

10 325

45 000

Sländan 2, Stockholm

7 439

49 000

Trädlärkan 2, Stockholm

13 871

38 000

Rekryten 6, Stockholm

24 056

93 000

Snöklockan 1, Stockholm

20 363

70 000

Jasminen 4, Stockholm

13 960

45 000

Apelträdet 5, Stockholm

13 559

38 000

Hjorten 17, Stockholm

16 140

70 000

Sånglärkan 12, Stockholm

37 221

52 000

Summa

350 529

785 000

Fastigheterna ägs till 100 %.

Not 15.

Fastigheter

2006

2005

Byggnader

Ingående anskaffningsvärden

305 718

305 718

Årets investeringar från pågående nyanläggningar

31 657



Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

337 375

305 718

Ingående avskrivningar

71 536

65 421

Årets avskrivningar

6 538

6 115

Utgående ackumulerade avskrivningar

78 074

71 536

Ingående nedskrivningar

29 800

29 800

Utgående ackumulerade nedskrivningar

29 800

29 800

2006

2005

Mark

Ingående anskaffningsvärden

135 128

135 128

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

135 128

135 128

Ingående nedskrivningar

14 100

14 100

Utgående ackumulerade nedskrivningar

14 100

14 100

Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark

350 529

325 410

Taxeringsvärden, byggnader

224 379

224 379

Taxeringsvärden, mark

235 755

235 755

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 11 och 16.

Not 16.

Pågående nyanläggningar och förskott

2006

2005

Ingående anskaffningsvärden

27 198



Årets utgifter Styrpinnen 23

20 825

27 198

Årets utgifter Claus Mortensen 24

3 511



Överfört till byggnad Styrpinnen 23

30 392



Överfört till byggnad Claus Mortensen 24

1 265



Överfört till inventariekontot

1 094



Bokfört som kostnad Styrpinnen 23

13 774



Bokfört som kostnad Claus Mortensen 24

2 246



Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

2 763

27 198

Not 17.

Inventarier

2006

2005

Ingående anskaffningsvärden

4 403

3 500

Inköp

1 573

1 256

Försäljningar och utrangeringar

1 255

353

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

4 721

4 403

Ingående avskrivningar

3 151

2 943

Försäljningar och utrangeringar

1 237

328

Årets avskrivningar

802

536

Utgående ackumulerade avskrivningar

2 716

3 151

Utgående restvärden enligt plan

2 005

1 252

Not 18.

Obligationer

Förfalloår

Nominellt värde

Bokfört värde

Marknads-värde

Svenska nominalränteobligationer

2007

240 000

251 273

242 634

2008

240 000

260 303

247 384

2009

435 000

472 156

454 991

2010

265 000

298 098

282 310

2011

250 000

277 539

268 599

2012

98 000

109 388

106 368

2014

80 000

99 040

94 750

2015

57 000

57 819

59 832

2016

44 000

41 542

41 206

2017

20 000

19 989

19 919

2020

40 000

40 767

45 297

Summa

1 927 914

1 863 290

Nominellt värde

Bokfört värde

Marknads-värde

Svenska realränteobligationer

2008

185 000

217 335

225 574

2015

130 000

148 376

166 286

2020

35 000

32 840

52 672

2028

6 000

7 134

9 022

Summa

405 685

453 554

Nedskrivning obligationer

16 755

Summa obligationer

2 316 844

2 316 844

Not 19.

Aktier

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

Svenska aktier

Acando B

745 000

11 138

11 138

Alfa Laval

100 000

10 953

30 900

Assa Abloy B

300 000

34 995

44 700

AstraZeneca SDB

350 000

128 625

128 625

Atlas Copco A

530 000

36 486

121 900

Autoliv SDB

30 000

7 703

12 405

Axis

250 000

3 245

22 938

Ballingslöv

85 000

5 821

17 255

Bergman & Beving B

150 000

5 850

28 575

Biotage A

228 580

3 040

3 040

Biovitrum

20 000

2 000

2 280

Boliden

280 000

9 926

49 280

Electrolux B

170 000

23 290

23 290

Elekta B

100 000

3 337

14 425

Ericsson B

10 800 000

219 108

298 620

Fenix Outdoor B

115 900

6 442

7 302

G&L Beijer B

200 000

13 420

43 400

Getinge B

200 000

13 247

30 700

Hennes & Mauritz B

640 000

120 740

221 440

HiQ

250 000

10 114

10 575

Holmen B

70 000

15 838

20 860

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

Hufvudstaden A

387 200

13 274

30 008

Husqvarna

250 000

0

26 750

Investor B

700 000

60 302

117 600

Invik B

31 000

1 755

4 681

Kinnevik B

310 000

17 951

35 650

Know It

100 000

5 849

6 300

Lindab

60 000

6 698

7 815

Lindex

300 000

23 994

26 325

Lundin Petroleum

200 000

15 900

15 900

Medivir B

70 000

3 990

3 990

Millicom SDB

40 000

8 558

17 260

MTG B

80 000

15 472

36 000

NCC B

100 000

16 887

18 750

Nobia

60 000

3 597

15 810

Nokia SDB

180 000

25 236

25 236

Nordea

2 300 000

102 444

242 650

Old Mutual

548 728

10 074

12 182

OMX

84 000

9 927

10 584

Sandvik

1 050 000

57 823

104 475

SCA B



200 000

50 744

71 500

Scania B

145 968

27 851

70 210

SEB A

582 000

53 867

126 585

Securitas B

500 000

32 180

53 125

Securitas Direct B

500 000

8 000

10 850

Securitas Systems B

500 000

11 500

13 850

Semcon AB

58 600

3 781

3 999

Skanska B

225 000

17 180

30 375

SKF B

450 000

32 655

56 925

SSAB B

200 000

10 052

30 900

Swedbank A

538 000

83 765

133 693

Svenska Handelsbanken A

480 000

66 380

99 360

Tele 2 B

300 000

28 069

30 000

Telelogic

500 000

7 650

7 650

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

TeliaSonera

3 000 000

103 949

168 750

Transcom Worldwide SDB A

100 000

7 011

7 350

Transcom Worldwide SDB B

250 000

8 242

19 750

Unibet Group

30 000

4 736

5 880

Volvo A

25 000

11 040

12 150

Volvo B

320 000

53 785

150 880

Ångpanneföreningen B

257 018

28 217

37 589

Summa svenska aktier

1 735 703

3 042 985

Utländska aktier

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

Belgien

Dexia

100 000

14 182

18 742

Fortis

90 000

16 213

26 265

KBC

44 000

22 898

36 920

Danmark

DSV

28 000

8 312

34 987

Finland

Nokia

145 000

19 986

20 274

Sampo

125 000

19 686

22 897

Uponor

100 000

9 594

25 615

Frankrike

Axa

73 000

20 169

20 222

Danone

30 000

18 514

31 107

Iliad

49 500

12 741

29 419

Nexity

23 267

7 699

11 537

Orpea

29 000

7 755

18 794

Sanofi Aventis

25 000

14 634

15 795

Schneider Electric

25 000

18 924

18 990

Société Générale

35 000

26 523

40 654

Total

75 000

24 027

37 021

Veolia Environnement

90 000

20 059

47 473

Vivendi Universal

120 000

32 093

32 093

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

Grekland

Germanos

114 240

12 767

19 605

National Bank of Greece

59 000

13 699

18 598

OPAP

50 000

6 553

13 223

Holland

Aegon

156 000

20 346

20 346

ING Groep

86 000

18 382

26 092

Vedior

155 000

21 593

21 994

Irland

Bank of Ireland

300 000

39 535

47 419

Ryanair

230 000

12 747

21 667

Italien

Assicurazioni Generali

100 000

30 050

30 050

Banca Popolare di Verona

94 000

18 246

18 441

Bulgari

200 000

14 438

19 419

ENI

180 000

23 690

41 425

Norge

Prosafe

200 000

6 689

19 399

Telenor

300 000

23 701

38 552

TGS Nopec

150 000

8 061

21 208

Yara International

180 000

15 150

27 964

Schweiz

Adecco

45 000

17 756

21 033

Logitech

90 000

9 750

17 761

Nestle

8 200

19 934

19 934

Novartis

47

000

16 213

18 537

Roche

37 000

28 964

45 389

UBS

80 000

33 259

33 259

Zurich Financial

13 000

14 850

23 939

Spanien

BBVA

250 000

21 527

41 187

Inditex

105 000

21 196

38 703

Telefonica

190 000

27 664

27 664

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

Storbritannien

Aviva

180 000

19 829

19 829

BP

504 421

38 362

38 362

CSR

80 000

5 481

6 969

Diageo

70 000

9 347

9 404

Dignity

155 555

6 749

13 665

GlaxoSmithKline

300 000

54 034

54 034

HBOS

200 000

30 211

30 341

HSBC Holdings

500 000

59 066

62 383

Lloyds TSB

640 000

48 272

49 017

National Grid

180 000

17 778

17 778

Premier Foods

305 000

10 086

12 334

Punch Taverns

300 000

24 298

51 421

Reckitt Benckiser

100 000

19 599

31 279

Royal Bank of Scotland

75 000

20 032

20 032

Royal Dutch Shell B

200 000

47 977

47 977

Sage

460 000

16 606

16 706

Scottish & Southern Energy

70 000

14 578

14 578

Smith & Nephew

450 000

29 430

32 143

Tesco

375 000

20 328

20 328

Vodafone Group

700 000

13 274

13 274

Xstrata

67 000

21 954

22 896

Tyskland

Celesio

50 000

18 353

18 353

Depfa Bank

140 000

15 174

17 134

Fresenius Medical Care

27 000

13 961

24 623

Pfleiderer

50 000

8 683

9 253

Rational

20 000

13 232

25 498

RWE

50 000

28 401

37 709

SAP

80 000

25 663

29 091

Stada

84 000

11 475

32 966

Summa utländska aktier

1 473 002

1 960 990

Summa aktier totalt

3 208 705

5 003 975

Not 20.

Alternativa placeringar

Antal

andelar

Bokfört värde

Marknads-värde

Hedgefonder

Carnegie Worldwide Long/Short

33 234

50 000

52 811

Catella

446 588

50 000

59 369

Eikos

413

52 471

86 318

Futuris

23 904

50 390

58 640

Graal

226 596

30 299

33 650

Lynx

210 770

30 972

35 339

Nektar

34 131

55 539

64 982

Tanglin

47 727

50 000

59 541

Summa hedgefonder

369 671

450 650

Vinstandelslån

Sveafastigheter Fund II

17 300

17 300

Summa vinstandelslån

17 300

17 300

Summa alternativa placeringar

386 971

467 950

Not 21.

Övriga kortfristiga fordringar

2006

2005

Hyresfordringar m.m.

75

425

Osäkra hyresfordringar



307

Skattefordran

1 135

731

Momsfordran

2 351

88

Sålda ej betalda värdepapper

13 561

43 089

Övrigt



16

Summa

17 122

44 042

Not 22.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2006

2005

Upplupna räntor

59 935

47 476

Förutbetalda kostnader

314

434

Summa

60 249

47 910

Not 23.

Eget kapital, bokfört värde

Bundet eget kapital *

Fritt eget kapital

Eget kapital

Kulturveten-skapliga donationen

Balanserat resultat

Eget kapital 2005-12-31

2 392 078

1 729 808

2 569 056

6 690 942

Avsättning för bevarande av donationernas realvärde

32 587

23 565

56 152

Årets resultat

884 701

884 701

Återbetalade anslag

2 893

2 893

Beviljade forskningsmedel

326 564

326 564

Eget kapital 2006-12-31

2 424 665

1 753 373

3 073 934

7 251 972

* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

Not 24.

Eget kapital, marknadsvärde

Bundet eget kapital *

Fritt eget kapital

Eget kapital

Kulturveten-skapliga donationen

Balanserat resultat

Eget kapital 2005-12-31

2 392 078

1 729 808

4 618 685

8 740 571

Avsättning för bevarande av donationernas realvärde

32 587

23 565

56 152

Förändring av eget kapital till marknadsvärde

1 128 157

1 128 157

Avslutade pågående nyanläggningar från 2005

27 198

27 198

Återbetalade anslag

2 893

2 893

Beviljade forskningsmedel

326 564

326 564

Eget kapital 2006-12-31

2 424 665

1 753 373

5 394 217

9 572 255

* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

Not 25.

Valutaterminer

Köpt/såld valuta

Nominellt belopp

Marknads-värde

Förfallomånad 2007-01

SEK/CHF

11 093

419

SEK/EUR

203 443

4 800

SEK/GBP

54 952

1 414

SEK/NOK

9 933

37

Förfallomånad 2007-02

SEK/CHF

63 538

1 118

SEK/EUR

243 286

556

SEK/GBP

83 911

231

SEK/NOK

31 799

58

Förfallomånad 2007-03

SEK/CHF

17 641

196

SEK/EUR

155 589

435

SEK/GBP

155 470

737

SEK/NOK

11 596

214

Summa valutaterminer

1 042 251

9 563

Bokfört värde är 0 enligt lägsta värdets princip.

Not 26.

Övriga kortfristiga skulder

2006

2005

Personalens källskatt

809



Köpta ej betalda värdepapper

52 617

58 541

Förvaltade medel från riksdagen

22

28

Förvaltade medel från Sida

1 070

500

Förvaltade medel för samprojekt

4 040



Förvaltade medel från Stiftelsen framtidens kultur

65

65

Övrigt

80

43

Summa

58 703

59 177

Not 27.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2006

2005

Sociala avgifter

666



Intjänade ej uttagna semesterdagar

1 250

860

Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier

1 032

936

Upplupna räntor

1 189

1 153

Förutbetald hyresintäkt

3 399

3 522

Förutbetalda värdepapper

12 617



Övrigt, fastigheter

4 502

643

Övriga upplupna kostnader

271

185

Summa

24 926

7 299

Not 28.

Ställda säkerheter

2006

2005

För egna avsättningar och skulder

Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel

Fastighetsinteckningar

90 611

90 611

Summa

90 611

90 611

Not 29.

Beviljade medel till forskning

2006

2005

Medel från Jubileumsdonationen inkl.

Nils-Eric Svenssons fond

138 277

158 917

Medel från Kulturvetenskapliga donationen

187 487

138 595

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

600

280

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

200

90

Summa

326 564

297 882

2006/07:RJ1

91

NOTER (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1

2000-08-11 16.42

2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)

2000-08-11 16.42

2006/07:RJ1

92

Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)

DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)

2000-08-11 16.42

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.

Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)

Nils-Eric Svenssons fond

Kulturvetenskapliga donationen

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet (Den forskningsstödjande verksamheten).

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av år 2006 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1.

Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric

Svenssons fond

6 016 218

(68,8310 %)

2.

Kulturvetenskapliga donationen

2 698 167

(30,8695 %)

3.

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

20 013

(0,2289 %)

4.

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

6 172

(0,0706 %)

Totalt eget kapital vid ingången av år 2006

8 740 570

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2006 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 884 701 + 243 456 = 1 128 157) ska proportioneras ut på de olika donationerna. En korrigering behöver också göras för avslutade pågående nyanläggningar och förskott från 2005, vilka totalt uppgår till 27 198.

1.

Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond

Ingående värde

6 016 218

Andel av årets totala avkastning

776 522

Årets anslag och återbetalade anslag

135 773

Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)

18 583

Marknadsvärde 2006-12-31

6 675 550

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för år 2006 är 300. Donationen ska anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2.

Kulturvetenskapliga donationen

Ingående värde

2 698 167

Andel av årets totala avkastning

348 256

Årets anslag och återbetalade anslag

187 098

Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)

8 536

Marknadsvärde 2006-12-31

2 867 861

3.

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Ingående värde

20 013

Andel av årets totala avkastning

2 582

Årets anslag

600

Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)

61

Marknadsvärde 2006-12-31

22 056

4.

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

Ingående värde

6 172

Andel av årets totala avkastning

797

Årets anslag

200

Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)

19

Marknadsvärde 2006-12-31

6 788

Totalt eget kapital till marknadsvärde 2006-12-31

9 572 255

Elanders, Vällingby 2007

Bestämmelser och riktlinjer för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet, Riksbanken 1987-10-08.

Siffror inom parentes avser år 2005.

2006/07:RJ1 INNEHåLLSFöRTECKNING

INNEHåLLSFöRTECKNING 2006/07:RJ1

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

2000-08-11 16.42

1

2006/07:RJ1 VD-KOMMENTAR

VD-KOMMENTAR 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1

3

2006/07:RJ1 VD-KOMMENTAR

2000-08-11 16.42

VD-KOMMENTAR 2006/07:RJ1

2000-08-11 16.42

2006/07:RJ1

6

2006/07:RJ1 DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN

DEN FORSKNINGSSTöDJANDE VERKSAMHETEN 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1

7

2006/07:RJ1 FöRVALTNINGSBERäTTELSE

FöRVALTNINGSBERäTTELSE 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1

57

2006/07:RJ1 REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER

REDOVISNINGS- OCH VäRDERINGSPRINCIPER 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1

72

2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)

NOTER (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1

75

2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)

2000-08-11 16.42

NOTER (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1

2000-08-11 16.42

2006/07:RJ1

91

2006/07:RJ1 NOTER (BELOPP I KSEK)

2000-08-11 16.42

DONATIONERNAS MARKNADSVäRDE (BELOPP I KSEK) 2006/07:RJ1

2006/07:RJ1

92