1

Redogörelse till riksdagen

ÅRET SOM GåTT I SAMMANDRAG 2007/08:RS2
2000-08-11 16.42

2007/08:RS2 ÅRET SOM GåTT I SAMMANDRAG
2000-08-11 16.42

2007/08:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2007

Riksdagsstyrelsen
Riksdagsstyrelsen har vid sammanträde den 20 februari 2008 fastställt årsredovisningen avseende 2007 års verksamhet.

Riksdagsstyrelsens ledamöter 2007

Per Westerberg (m), Britt Bohlin Olsson (s), Catharina Elmsäter-Svärd (m),
talman
(ordförande)

Leif Jakobsson (s), Margareta Pålsson (m), Berit Andnor (s),

Morgan Johansson (s), Hillevi Engström (m), Roger Tiefensee (c),

Johan Pehrson (fp), Margareta Israelsson (s)

Föredragande i riksdagsstyrelsen

Anders Forsberg
(riksdagsdirektör)

2007/08:RS2

RS2_0708.doc

2

Innehållsförteckning

ÅRET SOM GåTT I SAMMANDRAG 2007/08:RS2
2000-08-11 16.42

2007/08:RS2 ÅRET SOM GåTT I SAMMANDRAG
2000-08-11 16.42

Riksdagsstyrelsen 1
1 Året som gått i sammandrag 3
2 Resultatredovisning 5
2.1 Förutsättningar för verksamheten 5
2.2 Förutsättningar för resultatredovisningen 6
2.3 Anslagsdirektivets återrapporteringskrav och uppdrag 8
2.4 Redovisning av resultatet 10
2.5 Satsningsområden och andra prioriterade områden 13
2.6 Stöd till arbetet i kammare och utskott 18
2.7 Stöd och service till ledamöter, partigruppskanslier och vissa riksdagsorgan 26
2.8 Öppenhet och insyn i riksdagsarbetet 37
2.9 Internationellt samarbete och internationella åtaganden 49
2.10 Bevarande och vårdande av det historiska arvet 53
2.11 Internt inom riksdagsförvaltningen 55
2.12 Ekonomiska förutsättningar 57
2.13 Organisation och personal 59
3 Finansiell redovisning 66
3.1 Resultaträkning 66
3.2 Balansräkning 67
3.3 Anslagsredovisning 69
3.4 Finansieringsanalys 70
3.5 Tilläggsupplysningar och noter 72
3.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter 83
4 Bilaga till årsredovisningen 85

2007/08:RS2

3

Året som gått i sammandrag

ÅRET SOM GåTT I SAMMANDRAG 2007/08:RS2
2000-08-11 16.42

2007/08:RS2 ÅRET SOM GåTT I SAMMANDRAG

Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete. Riksdagsarbetets inriktning, volym och resultat styrs av ledamöterna och de politiska organen. Förvaltningen verkar för att genom en god planering och hög flexibilitet medverka till att riksdagsarbetet kan bedrivas effektivt, enligt gällande rätt och inom givna ramar. Stödet till ledamöterna i andra avseenden syftar till att underlätta och effektivisera deras arbete. Förvaltningen ska utföra sitt arbete med hög kvalitet och till ledamöternas fulla belåtenhet. Den årliga uppföljningen av verksamheten visar överlag på ett gott resultat.
En anpassning till nya förhållanden och en föränderlig omvärld är en naturlig och nödvändig del i verksamheten. Det kan gälla förändringar i riksdagsarbetets inriktning, t.ex. årets ändrade ordning för behandling av EU-frågor eller den i år ökade inriktningen mot forsknings- och framtidsfrågor. Det kan också gälla krav på ökad säkerhet till följd av händelser i omvärlden. Det kan också innebära att vidareutveckla rollen som arbetsgivare och myndighet. Under 2007 har vi t.ex. prioriterat arbetet med mångfald, tillgänglighet och miljöaspekter i verksamheten. Den nya tekniken och utvecklingen av informationssamhället innebär också ständigt nya vägval.
Valutgången och regeringsskiftet 2006 illustrerar väl behovet av flexibilitet och anpassning i verksamheten. Mer än en tredjedel av riksdagens ledamöter var nya, och personförändringarna var stora både på ledande politiska positioner i olika riksdagsorgan och i partigrupperna och deras kanslier. En förändrad politisk majoritet påverkade givetvis arbetet i kammare och utskott.
Volymen i riksdagsarbetet sjönk och arbetsrytmen ändrades, vilket är vanligt efter ett val med regeringsskifte. En nyhet var att sommaruppehållet kortades genom att interpellationsdebatter ägde rum i augusti och september.
Att nå ut med information till omvärlden är viktigt för att främja kunskapen om och intresset för riksdagen och dess arbete. Här har givetvis ledamöterna och partierna en avgörande roll. Förvaltningens roll är att verka för att information om riksdagsarbetet och riksdagens uppgifter är tillgängliga för alla men också att ge ledamöterna olika verktyg för sina kontakter med väljare. Satsningar har under året gjorts på att utveckla den webbaserade informationen och göra informationen tillgänglig för grupper med olika funktionshinder. Ett arbete om e-demokrati har påbörjats. Tv-sändningarna från riksdagen fortsätter att öka, och många har nu möjlighet att följa riksdagsarbetets vardag i kammaren och på öppna utskottssammanträden.

Att informationen når många och olika grupper är ett mått i sig på informationsverksamheten. Ett annat mått är kvaliteten på informationen. Olika informationsaktiviteter utvärderas löpande, och förvaltningen har här fått en positiv feedback.

Riksdagsförvaltningen är mån om öppenheten i och tillgängligheten till riksdagen. Samtidigt ska ledamöter och personal ha en säker arbetsplats. IT-säkerheten och inpasseringskontrollen har prioriterats under året. Riksdagens byggnader är gamla och inte planerade efter dagens krav på säkerhet. Säkerhetshöjande åtgärder i byggnaderna kräver särskild omtanke med hänsyn till att byggnaderna är ett kulturarv att vårda och bevara för framtida generationer. Samtidigt måste byggnaderna anpassas efter dagens och morgondagens behov. Planeringen av nya sammanträdes- och konferenslokaler, bl.a. i syfte att möjliggöra en ökad öppenhet i och tillgänglighet till riksdagen utan att säkerheten äventyras, har fortsatt under året.
Stödet till partigrupperna har ökat under senare år, och en allt större andel av de i riksdagen verksamma arbetar nu på partikanslierna. En utvärdering av det ökade stödet kommer att presenteras under våren 2008. Riksdagsförvaltningen har ett begränsat ansvar för anställda på partikanslierna. Resultatet av serviceenkäten till partikanslierna pekar på att ansvarsfördelningen är oklar. Ett arbete med att klargöra gränsdragningen har inletts under året.
Vi eftersträvar en hög myndighetsstandard i vår verksamhet. Vad detta innebär och hur den följs upp behöver tydliggöras. Arbetet med att utveckla verksamhetsplaneringen liksom mål- och uppdragsstrukturen, uppföljning och intern kontroll har fortsatt under året och kommer att avslutas under 2008. I vissa delar återspeglas detta arbete i denna årsredovisning. I nästa årsredovisning kommer alla verksamheter att följa den nya strukturen. Vi har målet att vara en attraktiv arbetsplats med en bra och tillgänglig arbetsmiljö för alla de omkring 1 500 personer som har sin arbetsplats i riksdagen: ledamöter, anställda i förvaltningen och på partikanslier, entreprenörer och journalister.
Sammanfattningsvis kan sägas att riksdagsförvaltningen under år 2007 i allt väsentligt fullgjort sina uppdrag så som de är formulerade i riksdagsordningen, instruktionen för riksdagsförvaltningen samt i de mål som riksdagsstyrelsen formulerat.

2007/08:RS2

5

Resultatredovisning

RESULTATREDOVISNING 2007/08:RS2

2007/08:RS2 RESULTATREDOVISNING

Förutsättningar för verksamheten
Styrning och ledning
Riksdagens arbete bedrivs i enlighet med bestämmelserna i regeringsformen, riksdagsordningen och särskilda riksdagsbeslut om arbetets inriktning. Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens arbete och för ledamöterna att utföra sitt uppdrag.
Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i instruktionen för förvaltningen samt i annan lagstiftning och föreskrifter på riksdagsområdet.
Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen med talmannen som ordförande och tio ledamöter valda av riksdagen. Styrelsen överlägger om planeringen av riksdagsarbetet och beslutar i större ärenden som rör förvaltningen eller riksdagens internationella verksamhet. I riksdagsstyrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och gruppledare för de mindre partier som inte är representerade i styrelsen. Riksdagsdirektören, som är chef för förvaltningen, är föredragande i styrelsen. Under styrelsen leder riksdagsdirektören rådet för ledamotsnära frågor. Rådet behandlar administrativa frågor som är av särskilt intresse för ledamöterna.
Talmannen leder riksdagens arbete. Talmannen samråder med partiernas gruppledare i frågor som rör riksdagsarbetet. I ordförandekonferensen överlägger talmannen med utskottens och EU-nämndens ordförande i frågor av gemensamt intresse. Riksdagsdirektören, kanslichefen vid kammarkansliet, en tjänsteman med samordningsansvar för utskottens kanslier, administrative direktören samt kanslichefen vid kansliet för informations- och kunskapsförsörjning utgör riksdagsförvaltningens ledningsgrupp som är ett forum för planering och samordning av frågor som rör förvaltningen.
Anslagsdirektiv och andra styrelsebeslut
Riksdagen har beslutat om anslag för riksdagsförvaltningens verksamhet för budgetåret 2007. Riksdagsstyrelsen har i anslagsdirektiv till riksdagsförvaltningen inför år 2007 angivit verksamhetsmål och ekonomiska mål. Det övergripande målet för riksdagsförvaltningen är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.
Som ett komplement till anslagsdirektivet har riksdagsstyrelsen i planeringsanvisningarna för 2007 angivit satsningsområden och andra prioriterade områden för verksamheten.
Målgrupper
Som framgår av riksdagsordningen, instruktionen och av målet för verksamhetsgrenen i anslagsdirektivet för 2007 är målgrupperna för riksdagsförvaltningens verksamhet många. Riksdagsförvaltningen ska, inom givna ramar och bestämmelser, tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till kammaren, utskotten, ledamöterna och förvaltningen samt till partigrupperna och deras kanslier.
Riksdagsförvaltningen ska bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar. Målgruppen för detta är främst allmänheten. Det gäller även det särskilda uppdraget att informera om EU.

I uppgifterna för riksdagsförvaltningen ingår även stödet till talmännen och till det svenska deltagandet i olika internationella parlamentariska delegationer för att möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.

Förutsättningar för resultatredovisningen
All verksamhet sker inom verksamhetsgrenen Stödet till den parlamentariska processen och syftar i sin helhet till att stödja det parlamentariska arbetet på olika sätt.
Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i riksdagsordningen och i instruktionen för förvaltningen samt i annan lagstiftning och föreskrifter på riksdagsområdet. I anslagsdirektivet för 2007 anges mål för riksdagsförvaltningen men inga verksamhetsanknutna uppdrag. Genom de av riksdagsstyrelsen beslutade prioriteringarna och satsningsområdena för 20076 ges förvaltningen tydliga uppdrag för verksamhetsåret.
I denna resultatredovisning sker därför, förutom en återrapportering utifrån anslagsdirektivet, även en redovisning av den verksamhet som bedrivits under året i syfte att uppnå målen samt en resultatredogörelse för de prioriterade områdena under 2007.
Uppföljningar
För att få vetskap om resultatet av arbetet sker löpande uppföljningar dels genom enkäter, dels vid möten mellan politiker och tjänstemän, t.ex. i riksdagsstyrelsen eller rådet för ledamotsnära frågor.
Arbetet med att se över mål och målnivåer i syfte att utveckla möjligheterna till förbättrad uppföljning och styrning av verksamheten har fortsatt under året. Detta arbete är en förutsättning för att riksdagsförvaltningens resultatredovisning ska kunna ge en förbättrad helhetsbild av verksamheten och dess resultat. I avvaktan på resultatet av detta projekt kan redovisningen av måluppfyllelsen inte bli fullkomlig. Arbetet med att utveckla mål- och uppdragsstrukturer samt uppföljningen kommer att avslutas under 2008.
Den statistik som redovisas om arbetet i kammaren och i utskotten avser riksmötet 2006/07, i den mån inte annat anges. I Riksdagens årsbok för 2006/07 lämnas en närmare redogörelse för riksdagsarbetet.
Som ett resultat av arbetet med att utveckla möjligheterna till förbättrad uppföljning av verksamheten har bl.a. följande matris, som beskriver hur de olika verksamhetsområdena följs upp, tagits fram:
Tabell: Uppföljningsmatris

Avsnitt
Område
Uppföljning
Mål/mått
2.6, 2.9
Stöd till arbetet i kammare och utskott
Statistik
Ledamotsenkät
Annan uppföljning

Volymen avklarad
Nöjdhet (NKI)
Klarat ålagda uppgifter
2.7
Stöd och service till ledamöter och partigruppskanslier m.fl.
Ledamotsenkät
Enkät till partikanslierna
Annan uppföljning

Nöjdhet (NKI)
Nöjdhet (NKI)
Efterlevnad
2.8
Information

Särskilda undersökningar
Utvärderingar och uppföljningar

Förtroende för riksdagen som institution
Kunskap om riksdagen
Kundmätningar
2.10
Vårdande och bevarande
Genomförda åtgärder

Uthålligt användbara byggnader och dokument m.m.

2.11
Internt inom riksdagsförvaltningen
Medarbetarenkät
God myndighetsstandard
Specialfrågor/planer

Nöjdhet (NMI)
Revision m.m.
Sjukfrånvaro etc.
Genomfört/uppnått
I årsredovisningen för 2007 har uppföljningsmetodiken i matrisen använts i vissa delar. I resterande delar av redovisningen har arbetet utförts i enlighet med tidigare metoder.

Anslagsdirektivets återrapporteringskrav och uppdrag
Riksdagsförvaltningen redovisar, fr.o.m. i år, resultatet fördelat på endast en verksamhetsgren Stödet till den parlamentariska processen.
För att uppnå målet, som anges i anslagsdirektivet för 2007, ska riksdagsförvaltningen

med hög kompetens säkerställa att riksdagen kan fullgöra sina uppgifter enligt regeringsformen och riksdagsordningen,
inom givna ramar och bestämmelser tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier,
bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar,
göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.
Finansiellt återrapporteringskrav
Prognoser till statsredovisningssystemet Hermes har lämnats i enlighet med tidsplanen.
Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet
Av föreskrift (RFS 2006:10) om tillämpning av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen 7 kap. 7 § framgår att avgiftsbelagd verksamhet ska särredovisas. Redovisningen ska följa den indelning och struktur som framgår av budgeten för avgiftsbelagd verksamhet (RFS 2006:15). För riksdagsförvaltningen innebär detta att en särredovisning sker av de direkta kostnaderna såsom produktions- och distributionskostnader för riksdagstrycket och tidningen Riksdag den ligger på den högsta nivån för den redovisade perioden. Detta är en konsekvens av att antalet interpellationer varit stort. Under augusti och september 2007 bedrevs dessutom en försöksverksamhet med interpellationsdebatter; 56 interpellationer inkom. Dessa debatterades vid fyra sammanträden som hölls under sommaren. December och mars har varit de månader som haft mest plenitid.
Drygt en tredjedel av plenumen har varit kvällsplenum. Planeringen av kammararbetet har fungerat väl under riksmötet, men ökningen av plenitid för interpellationsdebatter kan, om tendensen fortsätter, försvåra planeringen framöver.
Fler skriftliga frågor har lämnats in jämfört med första riksmötet efter valet 2002 och riksmötet 2003/04, även om de varit färre än under de senaste två mellanvalsåren.
Tabell: Ärenden (antal)

2006/07
2005/06
2004/05
2003/04
2002/03
Inkomna till riksdagen

Interpellationer
695
479
688
551
417
Skriftliga frågor
1 658
2 144
2 197
1 616
1 375
Propositioner och skrivelser
133
216
178
181
151
Motioner
2 617
4 824
4 167
3 991
3 538
Faktapromemorior
118
118
83
126
97
Beslutade i kammaren

Utskottsbetänkanden
256
428
325
294
257
Utskottsutlåtanden
9
-
-
-
-
Övrigt

Kammarsammanträden
136
142
141
131
121
Plenitimmar
644
680
730
602
550
Voteringar
529
912
766
884
835
En särskild funktion inom kammarkansliets sekretariat svarar för samordning av EU-arbetet i riksdagen. Kammarkansliet tar emot EU-dokument såväl från Regeringskansliet som från EU:s institutioner och ansvarar för att grundläggande skriftlig information om EU-frågor når ut till utskotten och EU-nämnden. Vidare antecknas uppgifter om riksdagens hantering av olika EU-frågor i den gemensamma databasen för nationella parlament, IPEX.
Under året präglades arbetet av riksdagens förändrade arbetsformer för EU-frågor och de nya rutiner som det förde med sig. 2007 arrangerade EU-samordningen även ett interparlamentariskt tjänstemannaseminarium på temat klimatförändringar. En serie lunchdiskussioner med anledning av att Romfördraget fyllde 50 år genomfördes också.
Inkomna EU-dokument diarieförs i ett särskilt EU-diarium. Sammanlagt inkom under året 1 307 EU-dokument, att jämföra med 1 168 stycken under år 2006. Regeringen avlämnade 118 faktapromemorior och 3 remissvar på kommissionsdokument till riksdagen under riksmötet 2006/07.

Under 2007 hölls 58 formella rådsmöten i EU från vilka 31 återrapporter inkom inom föreskrivna fem arbetsdagar. Övriga kom in för sent eller inte alls. Riksdagens nya hantering av EU-dokument har föranlett att utskott numera kan avge utlåtanden, samtliga baserade på dokument från Europeiska kommissionen. För vissa av dessa har svar inkommit från kommissionen.
Riksdagens representant vid EU:s institutioner rapporterar skriftligen och muntligen till EU-samordningsfunktionen. Under 2007 avlämnades 13 skriftliga rapporter som publicerades på intranätet. Sammanfattningsvis uppmärksammas EU-frågor alltmer vilket har inneburit att mer arbetstid i riksdagen ägnas åt EU-arbete. Framför allt har utskottens arbete med EU-frågor ökat i omfattning i och med att överläggningar hålls i utskotten och utlåtanden över EU-dokument skrivs.
Protokollskansliet, som också ingår i kammarkansliet, svarar för att det vid kammarens sammanträden förs fullständiga protokoll. Samtliga snabbprotokoll under riksmötet 2006/07 var upprättade enligt fastställt mål, dvs. senast på morgonen dagen efter sammanträdet.
Under 2007 upprättades 139 snabbprotokoll från lika många kammarsammanträden, 44 stenografiska uppteckningar från sammanträden med EU-nämnden, 44 stenografiska uppteckningar från utskottsutfrågningar, 5 uppteckningar från utskottens överläggningar med regeringen i EU-frågor samt 2 uppteckningar vid seminarier i utskottens regi.
Arbetet vid utskottens och EU-nämndens kanslier
Utöver följderna av regeringsskiftet har utskottens och därigenom utskottskansliernas arbete i betydande grad präglats av de förändringar i uppgifter och arbetssätt som följt av de beslut som riksdagen fattat med anledning av Riksdagskommitténs förslag. Det gäller dels behandlingen av EU-frågor, dels arbetet med forsknings- och framtidsfrågor samt uppföljning och utvärdering.
Antalet behandlade ärenden har minskat för utskotten. Det har i sin tur lett till en minskad arbetsbelastning i denna del. Samtidigt innebär alltid ett regeringsskifte i sig en extra påfrestning på utskottsorganisationen på grund av en stor andel nya utskottsledamöter, de ökade kraven på introduktion och vägledning i utskottsarbetet samt i många fall förändringar i arbetssätt m.m. Som en följd av regeringsskiftet har dessutom ärendebehandlingen varit mer koncentrerad i tiden än vad som är normalt. Det innebär bl.a. att arbetsbelastningen varit osedvanligt hög under slutet av såväl höstsessionen som vårsessionen.
I fråga om arbetet med EU-frågor gäller en ny ordning sedan den 1 januari 2007. Den innebär att kammaren ska remittera vissa EU-dokument till ansvarigt utskott. Utskottet ska granska dokumentet och därefter redovisa resultatet av sin granskning i ett utlåtande till kammaren. Vidare innebär den nya ordningen att regeringen ska överlägga med utskotten i de frågor rörande EU-arbetet som utskotten bestämmer.

I samband med beslutet om ny ordning för EU-frågor har dessutom riktlinjer lagts fast i syfte att utveckla utskottens och riksdagens arbete med dels forsknings- och framtidsfrågor, dels uppföljning och utvärdering. För att riksdagens beslut med anledning av Riksdagskommitténs förslag ska kunna genomföras har utskotten tillförts nya resurser. Det har dels skett genom att nya tjänster inrättats i utskottsorganisationen, dels genom personalförstärkningar vid utredningstjänsten som ska utgöra ett stöd till utskottens arbete med i första hand forsknings- och framtidsfrågor.
De enskilda utskottens verksamhet redovisas i respektive utskotts verksamhetsberättelse. Redovisningen görs per riksmöte och återfinns i det bundna riksdagstrycket. I verksamhetsberättelserna finns, förutom rent kvantitativa uppgifter, information om vilka ärenden som har behandlats och om t.ex. utskottsutfrågningar, studiebesök och resor, arbetet med uppföljning och utvärdering och mottagande av internationella besök.
Under riksmötet 2006/07 behandlade utskotten sammanlagt 115 propositioner, 21 skrivelser från regeringen och 41 framställningar och redogörelser från Riksrevisionens styrelse och riksdagsorgan. Jämfört med riksmötet 2005/06 innebär det en minskning av antalet propositioner med 46 % och för samtliga ärenden en minskning med 41 %. Antalet behandlade motionsyrkanden uppgick till 5 303, vilket är drygt 12 500 färre än antalet behandlade motionsyrkanden föregående riksmöte. Det är dessutom betydligt färre än under riksmötet väckta motionsyrkanden. Skälet till att antalet behandlade motionsyrkanden understiger antalet väckta är att utskotten har valt att skjuta upp behandlingen av yrkanden till kommande riksmöten under valperioden.
Det minskade antalet ärenden återspeglas också i det antal betänkanden som utskotten avlämnade. Under riksmötet uppgick detta antal till 266. Det kan jämföras med riksmötet 2005/06 då utskotten avlämnade 426 betänkanden till kammaren. Totalt hölls det 587 utskottssammanträden. Av dessa utgjordes 45 av offentliga utfrågningar. Av de offentliga utfrågningarna svarade konstitutionsutskottet för närmare en tredjedel eller 14 stycken. Konstitutionsutskottets förhållandevis stora antal offentliga utfrågningar hänger samman med utskottets utfrågningar i samband med granskningen av statsrådens tjänsteutövning.
Den totala sammanträdestiden för utskotten uppgick till 594 timmar. Jämfört med föregående riksmöte innebär det att sammanträdestiden har minskat med knappt 100 timmar. Minskningen av sammanträdestiden är dock inte proportionell mot det minskade antalet behandlade ärenden. En av förklaringarna till detta är utskottens nya uppgifter när det gäller behandlingen av EU-ärenden. Under riksmötet 2006/07 har utskotten sålunda avgett 10 utlåtanden över EU-dokument som remitterats till utskotten. Utskotten har dessutom vid 25 tillfällen haft överläggningar med företrädare för regeringen i olika EU-frågor.

Till detta kommer de informationsmöten med deltagande av företrädare för Regeringskansliet som utskotten håller mer eller mindre regelbundet.
Utöver utskottens protokollförda sammanträden tillkommer andra typer av möten, som seminarier och konferenser m.m., som utskotten anordnar. Även om direkta jämförelser med tidigare år inte är möjliga, bl.a. beroende på att mötena kategoriseras något olika av utskotten, finns det tecken på att denna typ av icke direkt ärenderelaterad verksamhet har ökat i omfattning under senare år.
Utskottens mer systematiska arbete med forsknings- och framtidsfrågor liksom med uppföljning och utvärdering är en ytterligare förklaring till att sammanträdestiden inte har minskat i samma grad som antalet behandlade ärenden.
De uppföljningar och utvärderingar som slutförts under riksmötet 2006/07 har bl.a. avsett Riksbankens penningpolitik perioden 19952005, kvittningsregeln för nystartade företag samt Sveriges deltagande i EU:s biståndspolitik. Till detta kommer de uppföljningsinsatser som genomförs som offentliga eller interna utfrågningar eller som en del i utskottens ordinarie ärendeberedning.
Utskottens utrikes resor sker numera oftast i mindre delegationer. Sett över de senaste valperioderna har detta inneburit ett ökat antal resor. Under valperioderna finns det dock betydande variationer i resandet. Vanligtvis är antalet resor färre under det första och det sista riksmötet i valperioden.
För riksmötet 2006/07 redovisar utskotten 33 utrikes studieresor, vilket är 6 fler än under 2005/06. Det främsta skälet till ökningen är utskottens återhållsamhet när det gäller resor under det sista riksmötet i valperioden. Härutöver har utskotten gjort 11 inrikes resor och ett flertal studiebesök i Stockholmstrakten. De inrikes resorna är betydligt färre än under riksmötet 2005/06. En annan uppgift för utskotten är att ta emot utländska besök. Från utskotten har det redovisats 55 sådana besök. Jämfört med föregående riksmöte är detta en minskning, men sett över tiden har den ökade internationaliseringen lett till större antal studiedelegationer m.m. till den svenska riksdagen. Till detta kommer ett antal besök som kanslierna helt ansvarar för.
Ett viktigt inslag i utskottens arbete är att till sammanträdena kunna behandla utkast till betänkanden som producerats av utskottskansliet. Dessa utkast trycks inom riksdagsförvaltningen. Utvecklingen av denna produktion har varit följande:
Tabell: Tryckta utkast till betänkanden och snabbprotokoll 20032007 (antal miljoner sidor)

2007
2006
2005
2004
2003
Utkast till betänkanden
3,7
4,9
5,2
4,8
4,6
Snabbprotokoll
7,4
6,5
8,0
8,9
8,9
Den kraftiga minskningen är i första hand avhängig det totalt sett minskade antalet ärenden som behandlats av utskotten.

En bidragande orsak torde dessutom vara att framför allt suppleanterna i utskotten i ökad utsträckning nöjer sig med att få utkasten i elektronisk form och därför avstår från papperskopior.
Under riksmötet har dessutom arbetet med uppföljning och utvärdering intensifierats. Till detta kommer att det i utskotten, i enlighet med Riksdagskommitténs förslag, har börjat introduceras ett mer systematiskt arbete med forsknings- och framtidsfrågor.
EU-nämnden är ett organ för parlamentarisk kontroll av regeringens arbete i EU. EU-nämndens verksamhet för riksmötet 2006/07 redovisas liksom för tidigare riksmöten i Riksdagens årsbok och i EU-nämndens verksamhetsberättelse. Under riksmötet 2006/07 har EU-nämnden hållit 41 protokollförda sammanträden under sammanlagt 88 timmar. I dessa siffror ingår inte det ökande antalet s.k. skriftliga samråd och inte heller det stora antal utländska besök som EU-nämnden tar emot varje år. Pressmeddelanden har publicerats såväl inför som efter varje sammanträde. Pressmeddelandena efter sammanträdena publiceras sedan ett par år tillbaka också på engelska.
Antalet sammanträden och utskick och därmed också pressmeddelanden och stenografiska uppteckningar har minskat något i förhållande till föregående riksmötesår. Under 2006/07 har regeringen informerat och samrått med EU-nämnden inför sammanlagt 65 ministerrådsmöten (inklusive informella ministermöten och Europeiska rådets möten).
Sedan den 1 januari 2007 gäller nya former för riksdagens arbete med EU-frågor. I samband med samrådet har EU-nämnden tagit del av protokollsutdrag över utskottens överläggningar med regeringen i EU-frågor. Vidare har EU-nämnden också i sin verksamhet kunnat beakta utlåtanden från olika utskott över EU:s grön- och vitböcker.
EU-nämnden har under riksmötet fortsatt på den tidigare inslagna vägen med öppna sammanträden med statsministern inför och i förekommande fall efter Europeiska rådets möten, vilka numera äger rum minst fyra gånger om året. Den internationella verksamheten och samarbetet med andra länders parlamentariska EU-organ har under riksmötet ökat i omfattning.
Riksdagstrycket
En viktig förutsättning för det parlamentariska arbetet är de tryckta riksdagsdokumenten, riksdagstrycket. Antalet trycksidor uppgick under riksmötet 2006/07 till ca 59 100, vilket var en kraftig minskning (36 %) jämfört med föregående riksmöte. Detta är normalt året efter ett val, särskilt om det inneburit regeringsskifte.
Tabell: Riksdagstrycket (antal trycksidor)

År
Prop.
Mot.
Bet.
Prot.

Övrigt
Totalt
2002/03
21 100
13 000
15 900
9 800
11 400
71 200
2003/04
21 400
13 500
20 100
10 000
12 300
77 300
2004/05
20 900
14 300
19 450
15 800
9 300
79 750
2005/06
26 500
17 500
26 800
11 600
11 000
93 400
2006/07
17 600
7 500
14 100
11 500
8 400
59 100
Särredovisning för riksdagstrycket
Nedan sker en särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna från försäljningen av riksdagstrycket. Dessa intäkts- och kostnadsuppgifter avser dock inte riksmötet 2006/07 utan verksamhetsåret 2007.
Den stora minskningen i tryckvolymen syns även för denna period avseende såväl kostnader som intäkter. Minskningen för såväl produktions- som distributionskostnader beror på den kraftigt minskade volymen tryckta sidor.
Tabell: Särkostnader och intäkter avseende riksdagstrycket
(tusental kronor)

2007

2006

2005
Intäkter

Prenumerationer
4 346

6 188

4 110
Lösnummer
2 913

4 467

5 612
Summa
7 259

10 655

9 722

Kostnader

Löner
1 717

1 656

1 536
Produktion
5 416

8 999

9 104
Distribution
1 328

1 974

2 000
Summa
8 461

12 629

12 640

Anslagstillskott
1 202

1 974

2 918

Stöd och service till ledamöter, partigruppskanslier och vissa riksdagsorgan
Mål: Inom givna ramar och bestämmelser tillhandahålla resurser och service av hög kvalitet till ledamöternas, kammarens, utskottens och förvaltningens verksamheter samt till partigrupperna och deras kanslier.
I syfte att uppnå detta mål tillhandahåller riksdagsförvaltningen beslutsstöd i form av utredningar och faktaunderlag, resurser i form av bl.a. ändamålsenliga lokaler, driftsäkert IT-stöd och service inom ett flertal områden, exempelvis administrativt ledamotsstöd, bevakning och friskvård samt tillgång till barnomsorg för ledamöterna.
För att kunna redogöra för måluppfyllelsen har nedanstående särskilt beaktats:

att de utredningar som genomförts av riksdagens utredningstjänst har levererats inom given tid och med rätt kvalitet (serviceenkät, annan uppföljning)
att omvärldsbevakning och informationsförsörjning till riksdagsledamöterna har fungerat bra (serviceenkät, annan uppföljning m.m.)
att andelen ledamöter som är nöjda med den service Riksdagsbiblioteket erbjuder har ökat (serviceenkät)
att stödet och servicen till ledamöterna och till de anställda vid partigruppernas kanslier inom de olika verksamhetsområdena har varit tillfredsställande (serviceenkäter)
att antalet ledamöter som själva registrerar sina reseräkningar i reseräkningssystemet har ökat (statistik, färre fel)
att arbetet med energibesparingsarbetet har fortsatt och inneburit en fortsatt minskning av fjärrvärmen (statistik)
att 80 % av samtalen till IT:s helpdesk har besvarats inom 60 sekunder
att introduktionsutbildning i IT för nyanställda har genomförts varje månad
att uppföljningen av partistödet har genomförts.

Område
Uppföljning
Mål/mått
Stöd och service till ledamöter och partigruppskanslier m.fl.
Ledamotsenkät
Enkät till partikanslierna
Uppföljning av partistödet
Nöjdhet (NKI)
Nöjdhet (NKI)
Efterlevnad
Väl fungerade service utredningar och faktaunderlag
Sammanfattande måluppfyllelse
Riksdagens utredningstjänst har under året tillsammans med Riksdagsbiblioteket bidragit med utredningar och övriga faktaunderlag främst till ledamöter, partikanslier och utskott men även till den övriga riksdagsförvaltningen och andra parlament.
De utredningar som har producerats under året har tagits emot väl av uppdragsgivarna. Detta har säkerställts bl.a. genom att utredningstjänsten fått positiv återkoppling, förutom i serviceenkäterna även från utskottskanslierna.
De anställda vid partigruppernas kanslier är till stor del nöjda eller mycket nöjda med utredningstjänsten; NKI har ökat från 66 till 85 sedan 2004. Givet att alltmer av utredningstjänstens arbete går åt till utredningar åt partigruppernas kanslier är detta ett tillfredsställande resultat.
Såväl ledamöter som anställda vid partigruppernas kanslier är mycket nöjda med den service de får från Riksdagsbiblioteket. Målet med fler nöjda ledamöter nåddes med god marginal eftersom resultatet visar att 96 % av de svarande är nöjda eller mycket nöjda med Riksdagsbibliotekets service, en ökning med 30 procentenheter sedan 2005.
Tabell: NKI, ledamöter

2007
2005
Utredningstjänsten, RUT
83
85
Riksdagsbiblioteket
96
66
Tabell: NKI, anställda vid partigruppskanslierna

2007
2004
Utredningstjänsten, RUT
85
66
Riksdagsbiblioteket
95
65
Utredningar och faktaunderlag
Riksdagens utredningstjänst har under året haft 2 452 uppdrag. Av dessa var ett antal uppdrag registrerade på två sektioner och ett mindre antal uppdrag registrerade på tre sektioner. Detta kan jämföras med 2 346 utredningar år 2006 och 2 705 utredningar år 2005. Minskningen i antalet utredningar över tiden är en naturlig följd av utvecklingen mot mer komplicerade uppdrag med fler frågeställningar per uppdrag.
Tabell:

Utredningar (antal)

2007
2006
2005
2004
Utredningar till partikanslier
1 184
1 232
1 260
1 121
Utredningar till ledamöter
934
825
1 141
1 103
Utredningar till utskott
25
26
39
50
Utredningar till övriga riksdagsförvaltningen
58
54
81
70
Utredningar till övriga parlament
220
178
162
168
Övriga utredningar
31
31
22
56
Totalt
2 452
2 346
2 705
2 568
Utredningstjänsten har under 2007 bedrivit ett aktivt arbete i syfte att säkerställa och utveckla kvaliteten i utredningsarbetet. En intern checklista för kvalitetssäkring av utredningsarbetets olika faser samt en uppdragspolicy har tagits fram. Syftet med policyn är att utveckla samarbetet med partigruppskanslierna och andra uppdragsgivare. En temadag med fokus på objektivitet i utredningsarbetet har hållits. Fortlöpande arrangeras också seminarier om aktuella frågor.
I syfte att utveckla samarbetet med partigruppskanslierna och få återkoppling på levererade utredningars kvalitet har utredningstjänsten även presenterat och diskuterat utredningsarbetet med samtliga partigruppskanslier. Samtalen med utskottskanslierna visade att man är nöjd med det stöd som utredningstjänsten har lämnat under året.
Utredningstjänstens promemorior används allt oftare både i den politiska debatten och i olika mediesammanhang. Utredningstjänstens arbete har inte bara bidragit till att förbättra informationen i olika politiska sakfrågor utan också gjort den mer tillgänglig. Genom att utredningstjänsten uppmärksammats i medierna har man i viss mån bidragit till ett ökat intresse för det arbete som bedrivs i riksdagen.
Genom en omorganisation som genomfördes under året har Riksdagsbiblioteket för varje sektion vid utredningstjänsten en eller flera utsedda kontaktbibliotekarier som samarbetar med och förser utredningstjänsten med faktaunderlag.
Böcker, tidskrifter, artiklar, dagstidningar, nyhetstelegram och faktadatabaser inom utskottens ämnesområden i tryckt och elektronisk form har förvärvats under året. Det tryckta materialet finns i biblioteket, men också i klubbrum och på andra ställen i riksdagens lokaler. E-böckerna och e-tidskrifterna nås via intranätet.
Det är främst inom ämnesområdena juridik, statskunskap, politik, internationella relationer, samhälls- och rättsvetenskap som förvärven sker. Andra viktiga områden är sociologi, utbildning och historia. Under de senaste åren har stor vikt också lagts på nationalekonomi, ekonomisk politik och finansväsen. Riksdagskommitténs och Genomförandegruppens uppdrag har medfört att bevakningen av forskningsinformation har ökat.
Väl fungerande ledamotsstöd resor, arvoden och pensioner
Sammanfattande måluppfyllelse
Sammanfattningsvis kan konstateras att ledamöterna är nöjda med den administrativa service som tillhandahålls. Betyget som gäller servicen kring utbetalning av resekostnadsersättning har förbättrats relativt mycket, NKI har ökat med ca 12 enheter.
Tabell: NKI, ledamöter

2007
2005
Rutiner kring reseräkningar
78
66
Rutiner kring och utbetalning av arvoden
88
90
Information om ekonomiska villkor
62
71
Byte av resesystem och förenklade regler genom exempelvis införande av Stockholmstraktamente kan ha haft betydelse här.

Målet att 75 % av ledamöterna själva ska registrera sina reseräkningar i resesystemet uppnåddes inte riktigt. Dock skedde en viss ökning jämfört med 2006, då drygt 50 % av ledamöterna registrerade sina reseräkningar själva.
Resor och arvoden
Under året har ett antal aktiviteter genomförts i syfte att ge administrativt stöd till ledamöterna.
Ett exempel på detta är den vägledning som erbjöds ledamöterna inför den årliga självdeklarationen. Informationen var en komplettering till den kontrolluppgift som ledamöterna fått. Den innehöll även exempel på rättsfall och information om olika avdrag som kunde begäras. I det webbaserade resesystemet har ledamöterna möjlighet att själva registrera sina reseräkningar, vilket 66 % av ledamöterna gjort under året. Målet, 75 %, uppnåddes således inte till fullo. Syftet med egenrapportering är att effektivisera administrationen och att ge resenären möjlighet till bättre kontroll över sina resor. För att öka antalet ledamöter som registrerar själva har flera utbildningsinsatser genomförts under året. Det har också skapats ett särskilt resetorg på intranätet. Resetorget innehåller regler, råd och information om rutiner kring tjänsteresor. Totalt har ca 10 000 reseräkningar som rör ledamöternas resor handlagts inom förvaltningen 2007. Detta är en betydande minskning mot förgående års 17 000 reseräkningar.
Under året genomfördes en upphandling av resebyrå, vilket ledde till byte av leverantör fr.o.m. den 1 juli 2007. Resebyråbytet har genomförts på ett tillfredsställande sätt.
Inkomstgarantier och pensioner
Under anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. ingår utgifterna för ledamöternas förmåner i form av inkomstgarantier och pensioner. Under 2007 utbetalades ca 120 miljoner kronor till f.d. riksdagsledamöter och f.d. ledamöter i Europaparlamentet eller efterlevande anhöriga.
Stöd och service till anställda vid partigruppernas kanslier
Under året har riksdagsförvaltningen vid tre tillfällen genomfört introduktionsutbildning för nyanställda vid partigruppernas kanslier i riksdagen. Utbildningen har omfattat fyra introduktionspass med fokus på arbetet i kammare och utskott. Riksdagsförvaltningens service till partigruppernas kanslier i form av lokaler, IT-utrustning, säkerhetsfrågor och friskvård har också tagits upp. I ett av passen gavs information om kunskapsförsörjning i riksdagen från bl.a. utredningstjänsten och biblioteket.
En nyproducerad skrift, Lathund för politiskt anställda på partikanslierna, har också tagits fram under året. I handboken lämnas praktisk information om bl.a. lokaler, tillträdesregler, IT, friskvård och riksdagsförvaltningens organisation samt service till anställda vid partigruppskanslierna i riksdagen.
Under året gavs ett uppdrag (dnr 230-3365-06/07) till arbetsmarknadsutskottets kansli att kartlägga ansvarsfördelningen mellan partikanslierna i riksdagen och riksdagsförvaltningen.

Detta med syfte att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan riksdagspartiernas kanslier och riksdagsförvaltningen inom olika områden, såsom arbetsmiljöfrågor och frågor om telefoni och IT-stöd. Även områden där ansvarsgränserna framstår som otydliga ska identifieras.
Ändamålsenliga lokaler fastighetsverksamheten
Sammanfattande måluppfyllelse
Riksdagsförvaltningen har en omfattande fastighetsverksamhet. Under året har ett antal ombyggnads- och renoveringsarbeten påbörjats och avslutats. Ombygganden av en entré till ledamotshuset påbörjades under 2006 och har färdigställts under hösten 2007.
Som en del av det energibesparingsarbete som pågår har en utredning genomförts av förutsättningarna att använda sjövatten för kylning av datahallar. Utredningen visar att detta är en kostnadsmässigt lönsam investering som även har en god inverkan på miljön. Ärendet handläggs nu i miljödomstolen.
För övrigt har det pågående energibesparingsarbetet inneburit en minskning av fjärrvärmeförbrukningen med ca 11 % från 2006.
Resultatet från de båda serviceenkäterna visar att det fortfarande kvarstår behov av förbättringsarbete.
En avvägning mellan behovet av moderna lokaler och bevarande av historiskt intressanta lokaler måste dock alltid göras, varför det torde vara svårt att uppnå total nöjdhet. Åtgärder för att förbättra inomhusmiljön och därmed även arbetsmiljön har dock hög prioritet.
Tabell: NKI, ledamöter

2007
2005
Arbetsrum
53
53
Sammanträdesrum
45
44
Övernattningsbostäder
69
51
Internservicetjänsten
79
43
Tabell: NKI, anställda vid partigruppernas kanslier

2007
2004
Arbetsrum
30
46
Internservicetjänsten
86
17
För att underlätta åtgärdsplanering och prioritering har internservicetjänsten fungerat som en central för felanmälan inom riksdagen och för riksdagens hyresgäster. I och med detta har de åtgärdsansvariga haft en god överblick och statistik över de underhållsåtgärder som har behövts inom respektive fastighet. Under året har ca 2 100 ärenden inkommit till internservicetjänsten. Antal ärenden 2006 var 1 800 och för 2005 var siffran 1 510.
Nöjdheten med internservicetjänsten har ökat markant för de båda grupperna, vilket kan förklaras med att tjänsten var relativt ny vid den föregående mätningen.
Tillgängliga och representativa lokaler
Uthyrning och inhyrning av lokaler
Totalt upplåter riksdagsförvaltningen lokaler på 10 750 m2 till olika hyresgäster vilket för 2007 gav en hyresintäkt på ca 18 miljoner kronor. Nedan sker en särredovisning av de kostnader som kan hänföras till intäkterna för uthyrning av lokaler i riksdagens fastigheter.
Tabell:

Särkostnader och intäkter avseende fastighetsverksamheten (tusental kronor)

2007
Intäkter

Hyror
17 653
Övriga intäkter
144
Summa
17 797

Kostnader

Löner
1 186
Administration
54
Planerat underhåll47
3 070
Felavhjälpande underhåll47
609
Media47,
1 266
Skötsel
74
Summa
6 259

Överskott
11 538
Detta är första året denna särredovisning sker i denna form. Då arbetet med att ta fram motsvarande kostnadsuppgifter för tidigare år är betydande lämnas inga jämförelsesiffror avseende tidigare års kostnader. Intäkterna har dock sjunkit markant, från 31 miljoner kronor 2005 respektive drygt 27 miljoner 2006 till årets 18 miljoner kronor, vilket till största delen beror på den reform om ledamöternas lägenheter i riksdagen som trädde i kraft den 2 oktober 2006.
Reformen innebar att ledamöternas Stockholmstraktamente reducerades samtidigt som lägenheterna uppläts utan hyreskostnad. Detta grundar sig på ledamöternas tjänstgöringsförhållanden med tjänstestället i bostaden samt att riksdagsförvaltningen tillhandahåller övernattningsmöjlighet när ledamoten är på förrättning i Stockholm. Till följd av reformen minskade även det administrativa arbetet med hyresavisering m.m.
Riksdagsförvaltningens hyresintäkter för de kommersiella lokalerna, dvs. de lokaler som nyttjas av butiker och restauranger, sätts på marknadsmässiga grunder. De direkta kostnaderna, som redovisas nedan, är betydlig lägre än intäkterna, vilket ger ett betydande överskott i fastighetsverksamheten för 2007. Årets överskott kan förklaras av att riksdagsförvaltningen inte har några kapitalkostnader för dessa fastigheter, vilket påverkar kostnaderna i stor utsträckning inga påslag i form av OH-kostnader utan enbart särkostnader redovisas samt att inga större kostnadsdrivande investeringar har skett i dessa fastigheter under året.
Inom riksdagens hus finns tillgång till större lokaler för offentliga utskottsutfrågningar och andra sammanträden.
Efterfrågan på dessa konferenslokaler har ökat kraftigt. Under året har ca 7 500 (föregående år ca 5 200) sammanträden redovisats, varav 37, liksom föregående år, offentliga utskottsutfrågningar. En förklaring till detta är att 2006 var ett valår, då det är vanligt att mötesverksamheten minskar i samband med valrörelse m.m. En annan förklaring till årets ökning av bokningar är att fler lokaler finns med i bokningssystemet.
Samtidigt som efterfrågan på konferenslokalerna totalt har ökat har bokningarna i de större lokalerna minskat med ca 25 %, till 570 bokningar. Detta kan förklaras av striktare regler för uthyrning av dessa större lokaler, bl.a. av säkerhetsskäl.
I Villa Bonnier har 74 representationstillfällen genomförts under 2007. Det är en ökning av beläggningen med över 60 %, vilket till stor del förklaras av en ökning av antalet behöriga värdar för representation i Villa Bonnier. Målet var att öka beläggningen med 10 % per år. År 2006 respektive 2005 bokades 45 representationstillfällen.

Även en viss inhyrning av lokaler sker, motsvarande 3 226 m2 för kontorsändamål och 3 053 m2 för lager.

Tillgängligheten till riksdagens lokaler är viktig, och för att underlätta detta samt bidra till god arbetsmiljö för riksdagsledamöter och anställda inom riksdagen har ett arbete påbörjats med att se över riksdagens entréer. Under året har ledamotsbyggnadens entré byggts om.
För att ytterligare lägga vikt vid tillgänglighet i alla dess former har en tillgänglighetspolicy fastställts för förvaltningen. En handlingsplan har utarbetats för att säkerställa att behövliga åtgärder vidtas.
Nya och ändamålsenliga sammanträdes- och konferenslokaler
När sessionssalarna för riksdagens utskott planerades inför återflyttningen till Helgeandsholmen 1983 förutsattes att utskottsmötena skulle vara slutna. Under de senaste åren har stora förändringar skett med öppna utskottssammanträden dit allmänheten har tillträde, vilket ställer nya krav på lokalerna. Kraven på bl.a. tillgänglighet och säkerhet gör nuvarande sessionssalar olämpliga för de öppna utskottssammanträdena.
Ett växande behov av information från riksdagen ställer krav på lokaler för hearingar och internationella konferenser som ligger utanför det skalskydd som omger riksdagens hus. Lokaler behövs som klarar att ta emot större grupper som är rullstolsburna. Det interparlamentariska samarbetet med bl.a. utskottskonferenser inom EU förutsätter tolkutrymmen.
Det projekt som för närvarande pågår, och som avser byggandet av nya sammanträdes- och konferenslokaler på området Puckeln, är nu inne i en intensiv beredningsfas.
IT-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet
Sammanfattande måluppfyllelse
Den nya hemutrustningen för ledamöterna har fungerat väl. Tillgängligheten till de för verksamheten centrala applikationerna har varit hög. Avbrotten i kammaren på grund av tekniska problem har minskat, och under året skedde ingen ajournering på grund av att tekniken inte fungerade.
En tidigareläggning av utbytet av ledamöternas mobiltelefoner genomfördes under hösten 2007. Detta skedde på grund av brister i funktionaliteten, vilket också kom att avspeglas i ett lågt NKI, 58, för ledamöternas mobiltelefoner. Utbytet godkändes av riksdagsstyrelsen vid dess möte i september.
Tabell: NKI, ledamöter

2007
2005
Service från helpdesk
79
95
IT-utbildning
86
59
Teknisk hemutrustning
67
48
IT-tjänsterna
81
61
Bärbar dator
83
i.u.
Mobiltelefon
58
i.u.52
Tabell: NKI, anställda vid partigruppernas kanslier

2007
2004
Service från helpdesk
79
78
IT-utbildning
79
71
IT-tjänsterna
58
61
Introduktionsutbildning i IT för nyanställda har genomförts under elva månader med ett uppehåll i juli. Målet för svarstiden i helpdesk, 80 % som får svar inom 10 sekunder, uppnåddes inte då 59 % fick svar inom 10 sekunder.

IT-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet
Riksdagsförvaltningen ska erbjuda ett väl fungerande IT-stöd med hög driftsäkerhet och tillgänglighet. En förutsättning för detta är bl.a. tydliga krav på leverans samt en överblick som ger möjlighet till prioritering när det gäller strategiska val inom IT-området. För att underlätta detta har en ny IT-strategi fastställts. Strategin ska tjäna som ett stöd och ett verktyg för beställare, användare och utförare av IT-relaterade tjänster inom hela riksdagsförvaltningen. Strategin är långsiktig och relativt stabil medan lösningar och teknik kan ändras snabbt över tiden. Riksdagens ledamöter ska ha moderna och funktionella verktyg för att kunna utföra ledamotsuppdraget och för att kunna kommunicera med bl.a. medborgare/väljare och parti. Informationstekniken ska stödja den parlamentariska processen genom en effektiv ärendebehandling samt ge förutsättningar för enkel användning av de verktyg, applikationer och system som tillhandhålls.
Distributionssystemet centralt för riksdagsförvaltningen
Distributionssystemet är beteckningen på det databassystem som lagrar riksdagens publika dokument bl.a. från riksdagens ärendehanteringssystem (Urix). Det har en central roll som leverantör av data till många skilda applikationer inom riksdagen, t.ex. till arbetet i kammaren, till dokumentproduktionen, till webbplatsen samt till underlag för talarlista och föredragningslista.
Informationen som förmedlas via distributionssystemet speglar, via riksdagens webbplats, riksdagens verksamhet med tyngdpunkt på beslutsprocessen.
Distributionssystemet har under 2007 genomgått ett arkitekturskifte, vilket har lett till ett mer skalbart och prestandamässigt bättre system. Ett nytt rapportverktyg för interna användare har tagits fram (Rix­Rapp). Systemet har anpassats efter nya behov som det pågående Ledamotsregisterprojektet (Ledreg) framfört. Behörighetshantering har skapats i uttagsverktyget. En ny testmiljö har tagits fram som kommer att underlätta tester inför driftsättningar m.m. Automatisk återstart av servrar om dessa går ned har driftsatts och rutinerna vid felhantering har setts över.
IT-utbildning och stöd via helpdesk
Under året har ett stort antal utbildningstillfällen anordnats. Hela 562 personer deltog i någon form av lärarledd undervisning i utbildningslokal, och 370 personer har deltagit i enskild undervisning.
IT-relaterade frågor besvaras liksom tidigare av riksdagsförvaltningens helpdesk. Antalet samtal till helpdesk var under året knappt 20 000 stycken, ca 3 000 färre än föregående år. Nedgången i antalet samtal kan till viss del förklaras av att IT-miljön är stabilare och att utrustningen som helhet fungerar bättre jämfört med tidigare år.
I syfte att korta åtgärdstiden för avhjälpning av fel har en förbättrad registrering av ärenden införts. Längre tid har därför avsatts mellan samtalen. Svarstiden i helpdesk har ökat något från föregående år:

59 % fick svar inom 10 sekunder, jämfört med 66 % under 2006 och 62 % under 2005. Målet 80 % uppnåddes således inte.
Säkerhet och tillgänglighet
Från det att en ny föreskrift om säkerhet och fredstida krishantering för riksdagen (RFS 2006:2) trädde i kraft den 1 juli 2006, har pressackrediteringar genomförts i syfte att ha kontroll över vilka som har rätt till tillträde till riksdagens lokaler.
Under året har 834 ackrediteringar beviljats, varav ca 140 utgör nya personer. Resterande är förlängningar av tidigare ackrediteringar. Vid årets utgång var ca 1 400 journalister ackrediterade.
Stöd och service i övrigt
Riksdagsförvaltningen erbjuder ledamöter guidehjälp och hjälp med praktikprogram. Målsättningen att kunna bistå ledamöter med guidehjälp inom 24 timmar på vardagar har uppfyllts. Under året har 82 skolelever från gymnasie- och grundskolan praktiserat på riksdagen, en ökning med 49 % jämfört med året innan.
För att underlätta för ledamöter med små barn att delta i riksdagsarbetet erbjuder förvaltningen barnomsorg. Under året tog barnverksamheten hand om 43 barn i åldrarna ett till tio år, vilket är det högsta antalet barn på årsbasis sedan verksamheten startade.
Förutom barnomsorg och förvaltningens utbud av friskvård och företagshälsovård har bl.a. språkutbildning anordnats för ledamöterna. Nöjdheten med dessa tjänster är överlag mycket god.
Tabell: NKI, ledamöter

2007
2005
Friskvård
92
70
Företagshälsovård
77
63
Språkutbildning
91
49
Tabell: NKI, anställda vid partigruppernas kanslier

2007
2004
Friskvård
80
81
Väl fungerande stöd och service till övriga riksdagsorgan
Sammanfattande måluppfyllelse
Riksdagsförvaltningen har under året lämnat service och administrativt stöd i olika utsträckning till vissa av riksdagsorganen. Det har främst inneburit stöd till Riksdagens ombudsmän (JO) i form av viss löneadministration, fastighetsförvaltning, tecknande av centrala kollektivavtal, teknisk utrustning och IT-tjänster samt medverkan vid budgetplanering. Under året har förberedelser skett för att riksdagsförvaltningen även ska kunna sköta JO:s ekonomiadministration. Sedan den 1 januari 2008 hanteras JO:s leverantörsfakturor elektroniskt i ekonomisystemet hos riksdagsförvaltningen.
Även vissa begränsade administrativa resurser har ställts till förfogande främst till nämnder och fasta delegationer.
Riksdagens nämnder, som inte har egna pressfunktioner, fick t.ex. under året stöd i arbetet med presservice och pressmeddelanden.

Öppenhet och insyn i riksdagsarbetet
Mål: Bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar.
För att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet arbetar riksdagsförvaltningen aktivt med att öka allmänhetens kunskaper, intresse och möjligheter att utöva ett aktivt medborgarskap.

Till detta kommer EU-upplysningens uppdrag att ge opartisk och allsidig information om EU, det svenska medlemskapet och EU-arbetet i riksdagen.
Det sker genom att allmänheten ges tillgång till det material som produceras inom riksdagen och annat material som används som underlag till beslut i riksdagen.
För att långsiktigt väcka intresset för riksdagens arbete och beslut är skolväsendet och massmedierna viktiga målgrupper. Stora informationsinsatser riktas speciellt till gymnasieskolans elever och lärare. Gymnasieeleverna är viktiga förstagångsväljare och deras lärare viktiga vidareinformatörer tillsammans bl.a. med bibliotekarierna.
Omfattande aktiviteter genomförs årligen för att öka kunskaperna om och intresset för riksdagens arbete och beslut. Studiebesök erbjuds, studiematerial produceras och webbplatsen, www.riksdagen.se, har speciella ingångar för Elever och lärare samt för Press.
För att kunna redogöra för måluppfyllelsen har nedanstående särskilt beaktats:

att riksdagsförvaltningen genom webbplatsen och möjligheten för allmänheten att besöka riksdagen bidragit till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet
att antalet unika besök på webbplatsen samt att andel användare som hittat den information de söker på webbplatsen har ökat
att riksdagsförvaltningen genom information till massmedier, lärare, elever och bibliotekarier har verkat för att intresset för riksdagen och dess arbete ökat
att minst 75 % av dem som ställt frågor till EU-upplysningen har angett att de är nöjda med servicen utifrån begreppen: relevant, begriplig, tillgänglig och opartisk
att den ekonomiska ramen för tidningen Riksdag alla partier var representerade. De främsta målgrupperna är lärare, bibliotekarier och allmänheten. Skolforum hade 17 000 besökare, främst lärare och annan skolpersonal. Förutom information om riksdagen och riksdagsarbetet erbjuds skolelever möjligheter att lära mer om EU.
För andra året i rad anordnades EUpplyst, en kunskapstävling för gymnasieelever i årskurs två. Detta år genomfördes tävlingen i Götaland. Hela 1 800 elever deltog från 42 skolor. Vann gjorde 11 elever från Linköpings, Marks, Mönsterås och Sunnebo gymnasier som fick göra en studieresa till Stockholm och Bryssel i maj.
Frågeservice m.m.
Inom kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) erbjuds en rikstäckande frågeservice, detta i syfte att säkerställa att medborgare i hela landet får information om riksdagens arbete. Sammanlagt har antalet frågor till riksdagsförvaltningen varit i stort sett konstant de senaste tre åren för att minska under 2007.
Tabell: Frågeservice, telefon, e-post, fax och brev (antal)

2007
2006
2005
Informationsenheten
14 280
17 910
15 860
Riksdagsbiblioteket
1 130
900
1 300
EU-upplysningen
6 360
7 120
9 000
Summa
21 770
26 930
26 160
Antalet förfrågningar till informationsenheten har minskat under 2007.

En förklaring kan vara att riksdagsarbetet kom i gång senare än normalt efter valet och att alltfler hittar vad de söker på webbplatsen och därmed inte behöver ställa frågor. Frågeställare är allmänheten, medier, utbildningsväsende, näringsliv, myndigheter, organisationer m.fl. Merparten av frågorna gäller riksdagens arbete, ärenden och beslut.
Antalet externa frågor till Riksdagsbiblioteket har ökat något. Riksdagsbiblioteket besvarar också frågor och utför uppdrag från interna användare via telefon, e-post eller vid besök.
Trenden med minskande antal ärenden i frågeservice håller i sig för EU-upplysningen. En möjlig förklaring kan vara att många hittar svar på sina frågor på EU-upplysningens webbplats, där besöken har ökat markant under de senaste åren.
I början av 2007 redovisades resultatet av en intervjuundersökning bland personer som hört av sig till frågeservicen. I undersökningen fick EU-upplysningen mycket höga betyg vad gäller tillgänglighet (90 % nöjda), bemötande (98 % nöjda) relevans EU-sekreterarens förmåga att hjälpa till med det frågepersonen ville veta (85 % nöjda) samt EU-sekreterarens förmåga att ge begriplig information (88 % nöjda).
Utbildning m.m.
Riksdagsförvaltningen erbjuder ett stort antal utbildningar i riksdags- och EU-kunskap till informatörer, lärare, bibliotekarier och journalister både i riksdagens lokaler och på olika platser runtom i landet. Viktiga målgrupper internt är riksdagsledamöter och tjänstemän inom riksdagsförvaltningen.
Tabell: Utbildningar (antal deltagare)

2007
2006
2005
Informationsenheten
755
321
300
Riksdagsbiblioteket
364
299
119
EU-upplysningen 63,
2 04667
1 783
2 228
Summa
3 165
2 403
2 647
Under året har antalet deltagare på informationsenhetens utbildningar minskat. Minskningen beror på att informatörskurserna inte har haft maximalt antal deltagare vid något tillfälle. Resultatet föranleder en översyn av nuvarande kursutbud.
Riksdagsbibliotekets specialistkompetens rörande det svenska offentliga trycket, internationellt parlamentstryck och utländsk lagstiftning är efterfrågad från flera målgrupper utanför riksdagen, inte minst bibliotekarier vid universitets-, special- och folkbibliotek. Den kurs i riksdagskunskap som årligen erbjuds bibliotekarier samt de kurser som ges via riksdagshörnorna blev precis som tidigare år fullbokade. Många bibliotek, särskilt universitetsbibliotek vid universitet med juristutbildning, efterfrågar skräddarsydda kurser på hemmaplan.
EU-upplysningen har under 2007 erbjudit fler kurser med stor geografisk spridning. Detta tillsammans med ett fortsatt bra samarbete och nätverksbyggande med nationella och regionala aktörer har lett till fler deltagare vid utbildningarna. Lärare har varit den största målgruppen med totalt 714 kursdeltagare. Näst största gruppen är anställda på partigruppernas kanslier och i riksdagsförvaltningen, totalt 448 anställda inom riksdagen deltog.
Exempel på nya och givande satsningar under året är EU-upplysningens samarbete med Myndigheten för skolutveckling och GR Upplevelsebaserat Lärande.

Under rubriken Europa i skolan hölls kurser för mer än 200 lärare på tio orter runtom i landet.
Besök och utlån
Riksdagsbiblioteket är öppet dygnet runt för ledamöter och anställda, tillgängligt med passerkort som också fungerar som lånekort. Material kan var och en låna själv dygnet runt via en utlåningsautomat eller nå via intranät och webbplats, varför Riksdagsbiblioteket kan sägas vara ett 24-timmarsbibliotek både fysiskt och virtuellt.
Tabell: Besök och externa utlån vid Riksdagsbiblioteket (antal)

2007
2006
2005
Besökare
65 450
82 351
74 053
Externa utlån
10 337
11 018
17 246
Ett sätt att mäta användningen är att räkna antalet fysiska besökare, där det dock inte går att skilja interna besökare från externa. Att siffran för 2007 är lägre än tidigare år beror på att besöksräknarna har flyttats för att ge en mer rättvisande bild av hur många som besöker biblioteket. Tidigare år har även alla besök i infocentrum inräknats i den summa som har redovisats.
De virtuella besöken på intranätet redovisas via användarstatistik från bibliotekets del på Helgonät samt på riksdagens webbplats. Statistiken visar dock att besöksantalet har minskat på den externa webbplatsen, medan den för intranätets del visar på en ökning.
Under 2007 inköptes och katalogiserades 2 790 monografier (föregående år 2 382) samt 859 publikationer från svenska statliga myndigheter (föregående år 1 024 stycken) samt 364 utländska monografier exklusive utländsk lagstiftning. Biblioteket tillgängliggör också det växande utbudet av elektroniskt material, främst från statliga myndigheter och universitet och högskolor.
Katalogiseringen av elektroniska länkar har minskat. Totalt katalogiserades ca 3 600 dokument, föregående år ca 4 600 stycken. Tillväxten var ca 80 hyllmeter, föregående år 100 hyllmeter.
Information om EU
EU-upplysningen har riksdagens uppdrag att ge allmänheten opartisk och allsidig information om EU, Sveriges medlemskap och EU-arbetet i riksdagen. Informationen sker via EU-upplysningens webbplats, frågeservice (telefon och e-post), trycksaker och utbildningar.
Förutom den i det föregående omnämnda webbplatsen för information erbjuder EU-upplysningen även trycksaker och presentationsmaterial. Under året lanserades en ny version av upplysningens mest efterfrågade skrift Din guide till EU-stöd, en vägledning och översikt över aktuella EU-stöd. En annan ny uppskattad produkt är presentationsmaterial och talarmanus om EU:s nya Lissabonfördrag. Totalt har ca 193 000 tryckta publikationer distribuerats under året.
Riksdagens arkiv
För att säkerställa att de dokument som skapas hos riksdagen och dess förvaltning sparas för eftervärlden har riksdagens arkiv bedrivit en aktiv tillsyns- och rådgivningsverksamhet.

Riksdagens arkiv har även gett kurser i arkiv- och dokumenthantering för riksdagens arkivvårdare.
Diskussioner har även inletts angående hur bevarande av digitalt material ska genomföras. Se även avsnitten 2.5 Satsningsområden och andra prioriterade områden och 2.10 Bevarande och vårdande av det historiska arvet.
Tidningen Riksdag & Departement (R & D)
Tidningen har under året fortsatt sin systematiska bevakning av förslag och beslut från regeringen och riksdagen. Alla beslut och utredningar har beskrivits.
I november lanserades den nya hemsidan, www.rod.se. Förutom en ny teknisk plattform, som är mer lätthanterlig, lyfter den nya layouten fram texterna på ett mer påtagligt sätt. Fler av artiklarna har i dag också fylliga länksamlingar. Den nya hemsidan och dess drift blir också betydligt billigare än den förra. Annonshanteringen på hemsidan har också utvecklats. Tidningen gav under året ut 37 nummer. Intäkter från prenumeranter och annonser har nått ram och kostnaderna har hållits nere.
Tabell: Särkostnader och intäkter avseende tidningen Riksdag & Departement (tusental kronor)

2007

2006

2005
Intäkter

Prenumerationer
4 877

4 427

4 710
Annonser
1 345

1 162

1 319
Summa
6 222

5 589

6 029

Kostnader

Löner
6 462

5 732

5 609
Tidningsproduktion
3 267

3 413

3 907
Övriga driftskostnader
410

842

777
Summa
10 139

9 987

10 293

Anslagstillskott
3 917

4 398

4 264
Riksdagsstyrelsen beslutade i maj 2007, (dnr 230-2863-06/07), om en ekonomisk ram för tidningen Riksdag & Departement. Beslutet innebar att tidningens ekonomiska nettoram högst fick uppgå till 4,5 miljoner kronor för 2007. Nettoramen har under 2007 kunnat hållas med god marginal.
Bok om Linné och riksdagen samt Linnésymposium
År 2007 firades att det var 300 år sedan Carl von Linné föddes. Även riksdagen tog del i detta firande genom att ge ut en skrift om det avtryck Linné gjort i ståndsriksdagens handlingar. Boken Uppå riksens ständers befallning: Linné och riksdagen ville beskriva det intresse som den svenska riksdagen visade Linné och hans verksamhet och gav prov på 1700-talsständernas praktiska nyttotänkande.
Boken presenterades på ett symposium i riksdagen den 18 april. Cirka 160 gäster från riksdagen och det vetenskapliga samhället deltog. Programmet bestod i presentationer av nutida forskning i Linnés anda.
Frukostföreläsningar
Ett stort antal frukostföreläsningar med författare och andra kulturpersonligheter har anordnats under året. Den 6 december uppmärksammades Finlands 90-årsjubileum som självständig nation med framträdande av Sverigefinska kammarkören och med ett antal föreläsningar.

Internationellt samarbete och internationella åtaganden
Mål: Göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.
Talmännens internationella verksamhet hanteras av riksdagens internationella kansli (RIK) i samverkan med talmansstaben. RIK hanterar frågor gällande arbetet i de interparlamentariska församlingarna.

Frågor om samarbetet inom EU hanteras av kammarkansliet, utskottskanslierna och RIK.

I denna redogörelse för måluppfyllelsen har nedanstående särskilt beaktats:

att förvaltningens stöd till talmännen och de svenska interparlamentariska delegationerna har kunnat utföras i enlighet med talmännens och delegationernas behov inom givna ekonomiska ramar,
att demokratifrämjande insatser har kunnat utföras i enlighet med uppgjorda planer.

Område
Uppföljning
Mål/mått
Arbetet i kammare, utskott och övriga riksdagsorgan
Statistik
Ledamotsenkät
Annan uppföljning/utvärdering
Volymen avklarad
Nöjdhet (NKI)
Nöjdhet
Sammanfattande måluppfyllelse
Riksdagens roll i internationella sammanhang ökar. Riksdagsförvaltningen bidrar till att säkerställa kvalitet och framgång i det internationella utbytet bl.a. genom stöd till talmännen och de svenska delegationerna. Detta stöd har under året utvecklats bl.a. genom utökat informationsutbyte och samverkan mellan delegationerna. Planerade demokratifrämjande aktiviteter har utförts enligt plan. Även utskotten, enskilda ledamöter och förvaltningen har medverkat i och fått stöd i det internationella utbytet.
Tabell: NKI Ledamöter

2007
2005
Riksdagens internationella kansli
53
37
Den serviceenkät som besvarats av ledamöterna har gett ett gott resultat, ledamöterna upplever att det stöd och den service de får från riksdagens internationella kansli har väsentligt förbättrats.
Talmännens internationella besöksutbyte
I början av mandatperioden utarbetades en strategi för talmännens internationella engagemang. Strategin prioriterar vissa regioner och ämnesområden. Till dessa hör Europeiska unionen och dess närområde samt ämnesområdena mänskliga rättigheter, klimatfrågor och handel. Riksdagens talman och riksdagens vice talmän har under år 2007 tagit aktiv del i riksdagens internationella arbete. Talmannen har under 2007 varit värd för åtta officiella talmansbesök, vilket innebär en fördubbling jämfört med året innan. Talmannen har därutöver tagit emot ett tjugotal utländska företrädare på statschefs- och ministernivå och en lång rad parlamentarikerdelegationer.
Arbetet med en gemensam strategi för talmännens internationella engagemang har även medfört ett ökat deltagande för de vice talmännen i internationella sammanhang. De vice talmännen har lett ett stort antal möten i anslutning till utländska besök till riksdagen, de har varit delegationsledare vid en rad olika utrikes resor och har medverkat vid internationella konferenser.
I augusti 2007 var talmannen värd för ett nordisk-baltiskt talmansmöte (Uppsala), talmannen deltog under året i Nordiskt talmansmöte (Oslo) och det årliga EU-talmansmötet (Bratislava). Antalet talmansresor uppgick under år 2007 till 14 (9 ledda av talmannen, 5 ledda av en vice talman). Inför det svenska EU-ordförandeskapet hösten 2009 har talmännen inlett en rundresa till blivande EU-ordförandeländer. Under 2007 besöktes Portugal och Slovenien.

Återkopplingen från talmännens internationella kontakter har under året stärkts genom regelbunden skriftlig rapportering som får bred spridning.
Antalet inkommande besök till utskott, delegationer eller enskilda riksdagsledamöter har fortsatt att öka. Antalet inkommande internationella besök uppgick under år 2007 till omkring 120.
Tabell: Inkommande besök och talmansresor (antal)

2007
2006
2005
2004
Officiella talmansbesök
8
5
5
6
Övriga inkommande besök
120
100
85
90
Talmansresor
14
16
13
11
Det ökade antalet inkommande besök och utgående resor ställer ökade krav på en väl fungerande process, där beslut förankras om såväl substantiell inriktning som budgetramar och former inför ett besök eller en resa. Inför beslut om genomförandet av besök eller resa, görs prioriteringar utifrån den strategi som utarbetats i början av mandatperioden. Betydelsen av god planering avseende verksamhet och budget stärks. Likaså ökar betydelsen av tydliga och gemensamma rutiner kring såväl planering som återkoppling till riksdagen av den internationella verksamheten.
Uppföljning av inkommande besök och utgående resor sker löpande vid möten i riksdagsstyrelsen, vid veckovisa beredningar med talmannen och riksdagsdirektören samt vid interna möten på RIK. Efter genomförda resor eller besök sker skriftlig återrapportering med bred spridning inom och utanför riksdagen. Efter genomförda talmansresor anordnas möte med delegationen angående olika möjligheter till uppföljning av resan. Särskild återkoppling sker också till berörda riksdagsledamöter, utskott, vänskapsföreningar eller andra enheter inom riksdagen som särskilt berörs av ett besök eller en resa.
Samarbetet i de interparlamentariska församlingarna
Många av de internationella åtagandena för riksdagens ledamöter ryms inom arbetet i de interparlamentariska församlingar där riksdagen deltar, varav delegationerna till Nordiska rådets, Europarådets och OSSE:s parlamentariska församlingar väljs av kammaren. Riksdagen deltar också i Interparlamentariska unionen (IPU), Euromedförsamlingen (EMPA), Natos och VEU:s parlamentariska församlingar, vilka utses genom beslut av riksdagsstyrelsen. Sammanlagt ett hundratal riksdagsledamöter ingår i riksdagens delegationer till de interparlamentariska församlingarna, där arbetet fortsätter att öka i omfattning och intensitet.
De tre delegationer som väljs av kammaren rapporterar årligen till kammaren. Genom att de delegationer som numera utses av riksdagsstyrelsen årligen rapporterar till riksdagsstyrelsen, kan återkopplingen från det internationella arbetet till riksdagen stärkas.
Under året har en ökning avseende riksdagsledamöternas engagemang i de interparlamentariska församlingarna uppmärksammats. Flera svenska ledamöter har aktivt arbetat i flera arbetsgrupper eller med särskilda uppdrag, exempelvis som ordförande i OSSE:s parlamentariska församling respektive vice ordförande i Europarådets parlamentariska församling.

Riksdagens ledamöter har varit aktivt engagerade även inom det parlamentariska Östersjösamarbetet exempelvis som medlemmar i Östersjökonferensens ständiga utskott och som ordförande i det parlamentariska Östersjösamarbetet vid den 16:e parlamentariska Östersjökonferensen i Berlin i augusti 2007.
Under våren 2007 var riksdagen värd för Europarådets årliga demokratiforum. Forumet samlade flera hundra representanter. Riksdagen var också värd för en demokratikonferens i arrangemang gemensamt av FN och IPU. En ledamot har under året arbetat mycket aktivt som riksdagens representant inom en pågående Europarådskampanj mot mäns våld mot kvinnor.
Demokratifrämjande samarbete
Samarbetet mellan riksdagen och den vietnamesiska nationalförsamlingen avslutades vid halvårsskiftet efter drygt åtta år. Samarbetsprojektet, som finansierats av Sida, har engagerat flera riksdagsledamöter och tjänstemän vid studiebesök i riksdagen och i seminarier i Vietnam. En slutrapport presenterades för riksdagsstyrelsen i november 2007.
Riksdagen har tillsammans med det lettiska parlamentet inlett ett trepartssamarbete med Moldaviens parlament, finansierat av Sida, med inriktning på att stödja Moldaviens strävan mot ett närmande till EU. Samarbetsavtalet träffades mellan parlamenten i maj 2007 och gäller i en första fas under ett år, med möjligheter till en förlängning med ytterligare två år om alla parter är ense om det. Inom ramen för trepartssamarbetet har riksdagen anordnat ett seminarium i Stockholm i september och deltagit i ett seminarium i Chisinau (Moldavien) i december 2007.
Under året har diskussioner inletts med UD och Sida om hur riksdagens kommande demokratifrämjande verksamhet skulle kunna organiseras och finansieras.
Övrigt internationellt samarbete
Under år 2007 har riksdagens arbete fortsatt för att stärka dialogen med den muslimska världen i EU:s grannskapsområde, i linje med utrikesutskottets betänkande 2005/06:UU8. Talmännen har bidragit till detta arbete bl.a. genom talmannens värdskap för ett besök av Saudiarabiens talman och en delegationsresa till Saudiarabien och Kuwait under andre vice talmannens ledning. Riksdagens delegationer till Europarådet och EMPA har likaså aktivt deltagit i dialogen. Ett antal andra möten med fokus på dialogen har under året anordnats, förutom i Stockholm bl.a. i Marocko och Egypten.
Ett tjugotal riksdagsledamöter har under år 2007 deltagit som valobservatörer vid fem olika parlaments- och presidentval. De internationella valövervakningarna i Armenien och Ryssland leddes av svenska riksdagsledamöter.
Utskotten och EU-nämnden svarar liksom tidigare för en stor del av det internationella besöksutbytet och deltagande i olika interparlamentariska konferenser.
Antalet vänskapsföreningar med parlamentariker i andra länder fortsätter att öka. Närmare 30 föreningar drev ett mycket aktivt arbete under 2007. Ett av flera andra nätverk i riksdagen med internationell anknytning som under år 2007 arbetat aktivt är AWEPA (European Parliamentarians for Africa), som bl.a.

anordnade Africa Day.
Riksdagsdirektören är under perioden 2006-2008 president i en världsomspännande sammanslutning för världens parlamentsdirektörer, Association of Secretaries General of Parliaments, ASPG. ASGP har ett nära samarbete med IPU. Utöver de årliga mötena har ASGP varit involverat i större samarbeten med bl.a. Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) och ett globalt centrum för informationsteknologins roll i parlamentsarbetet (the Global Centre for ICT in Parliament).
Även andra delar av förvaltningen har medverkat i olika internationella sammanhang och ingår i internationella sammanslutningar inom respektive verksamhetsområde.

Bevarande och vårdande av det historiska arvet
Under denna rubrik samlas den verksamhet som under året har genomförts i syfte att bevara och vårda riksdagens historiska arv. I denna redogörelse för måluppfyllelsen har följande särskilt beaktats:

att riksdagsförvaltningen ser till att riksdagshusens skick och värde har kunnat bevaras så att riksdagens verksamhet även fortsättningsvis ska kunna bedrivas på Helgeandsholmen (bl.a. renoveringar),
att riksdagsförvaltningen ser till att riksdagens inredning och konst vårdas,
att riksdagsförvaltningen ser till att riksdagens arkivhandlingar även fortsättningsvis utgör en del av det nationella kulturarvet (riktlinjer och gallringsbeslut),
att riksdagsförvaltningen ser till att handlingar tillkomna i beslutsprocessen, däribland ljud- och bildupptagningarna, bevaras för eftervärlden.

Område
Uppföljning
Mål/mått
Vårdande och bevarande
Genomförda åtgärder
Uthålligt användbara byggnader och dokument m.m.
Sammanfattande måluppfyllelse
Sammanfattningsvis kan sägas att förvaltningen under året vidtagit aktiva åtgärder för att säkerställa att byggnaderna, inredning och konst samt dokumentsamlingarna vårdas och bevaras för framtiden.
Fastighetsverksamheten
Investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen ska anslagsfinansieras enligt de nya bestämmelserna i lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, medan övriga fastighetsinvesteringar ska lånefinansieras. Under året har bl.a. följande arbeten bedrivits för att vårda och underhålla samt bevara de historiska byggnaderna, riksdagshusen.
Riksdagshusens fogar och fasader
Under 2006 påbörjades en översyn av fasaderna för Riksdagshuset östra och Riksdagshuset västra, där det konstaterades att fasaderna var i behov av omfogning samt rengöring. En renovering av den östra fasaden på Riksdagshuset östra genomfördes 2007. Samtliga granitytor högtryckstvättades med hett vatten. Mörka beläggningar och fläckar på graniten lättblästrades med hjälp av fint dolomitmjöl. Kompletterande rengöring av kalksten och sandsten gjordes manuellt med vattentvätt samt med hjälp av borstar och skalpeller. Den omfogning av fasaden som skedde syftade till att förhindra att vatten skulle tränga in i fogarna, något som kan leda till sprickskador när vattnet fryser. Allt gammalt bladguld avlägsnades och en lackfärg ströks på som underlag, därefter förgylldes inskriptionen återigen. Resterande delar av den östra fasaden kommer att renoveras under 2008 - 2009.
Före slutbesiktningen lämnades en konserveringsrapport där det beskrevs vilka material och arbetsmetoder som användes i projektet samt råd till förvaltarna om framtida översyn av fasaden. Underhållskostnaden för detta arbete uppgick till ca 1,4 miljoner kronor.
Stabilisering av Riksgatans norra del
Den norra delen av Riksgatan mellan riksbyggnaderna och Riksbron har sedan lång tid tillbaka varit utsatt för sättningsrörelser vilka dels gett olägenheter för gång- och biltrafiken, dels skador på ledningar m.m.

som ligger i jorden. Detta har medfört att justeringsarbeten av stenläggning och av ledningar måst utföras vid ett antal tillfällen. På senare tid har sättningsrörelsen ökat, varför beslut fattades att genomföra åtgärder för att långsiktigt lösa problemen med sättningar. Byggproduktionen påbörjades i slutet av sommaren 2006 och slutfördes enligt tidsplanen i juni 2007. Kostnaden för detta arbete uppgick till ca 13,1 miljoner kronor, varav 8,3 miljoner kronor är investeringskostnad som anslagsavräknats.
Under hela byggfasen och en tid därefter har byggnadernas sättningsrörelser följts genom ett särskilt kontrollprogram. Sättningarna har avstannat efter genomfört arbete.
Översyn av riksdagens entréer
Inom riksdagsförvaltningen pågår ett arbete som syftar till att förbättra tillgänglighet, brandutrymning, säkerhet och arbetsmiljö i riksdagens entréer. Ledamotsbyggnadens entré är den som först byggdes om. Arbetet genomfördes på ett, ur kulturhistoriskt perspektiv, varsamt sätt. Stor vikt lades vid tillgängligheten. Alla kategorier av besökare, ledamöter, tjänstemän m.fl. ska ges möjlighet att passera samma entré på likartade villkor. I dag finns möjlighet att genomföra en fullgod säkerhetskontroll av besökande med hjälp av säkerhetsbågar och röntgen för bagage.
Det yttre arbetet genomfördes under 2006, medan det inre arbetet har genomförts under 2007. Investeringskostnaderna för detta uppgick till 21,9 miljoner kronor.
Riksdagens inredning och konst
Kraven på en representativ inredning är höga i riksdagens offentliga lokaler. Antalet besökare till riksdagen, både allmänhet och officiella gäster, är mycket stort. Riksdagen har också en samling av konst som syftar till att vara representativ för svensk samtidskonst.
Särskilda konstvisningar för allmänheten ordnas regelbundet. Riksdagens inredning och konst vårdas och förnyas kontinuerligt.
Under 2007 iordningställdes ett nytt pressrum i anslutning till kammarfoajén. Nya möbler köptes in och andra åtgärder vidtogs dessutom i kammarfoajén i syfte att få till stånd en bättre samlingsplats för ledamöterna. Några konstköp gjordes inte under året.
Riksdagens arkiv
Riksdagens arkiv bevarar, vårdar och tillgängliggör riksdagens arbete. Under året genomförde riksdagens arkiv även en bevarandeutredning avseende bevarandet av rörlig bild från riksdagens kammare. Remissinstanser var bl.a. Riksarkivet och Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola. Samtliga remissinstanser förespråkade ett fullständigt och fortsatt bevarande av inspelningar från riksdagens kammare.
Riksdagens arkiv har en unik fotosamling med bl.a. bilder på huvuddelen av ledamöterna från tvåkammartiden 1866-1971 och från enkammartid från 1971. Det finns även foton på riksdagsmän från ståndsriksdagarnas senare del.

Som ett led i arbetet att bevara och tillgängliggöra dessa har riksdagens arkiv köpt in en bilddatabas, som togs i bruk under året. Tanken är att arkivets äldre foto- och ritningssamlingar ska skannas och läggas in i bilddatabasen men på sikt ska även riksdagens utskott, enheter och organ kunna leverera digitala bilder till arkivet.
Utgivning av äldre protokoll
Arbetet med utgivning av hittills otryckta protokoll från ståndsriksdagen resulterade i att Prästeståndets protokoll 1751-1752 gavs ut.
Under åren 1940 till 1945 tillkom i utrikesutskottet 23 diskussionsprotokoll, s.k. memorialprotokoll. Dessa gavs ut för första gången i februari 2007 under titeln Samråd i krigstid.

Internt inom riksdagsförvaltningen
Interna utvecklingsarbeten
Administrativa utvecklingsprojekt
Elektronisk dokumenthantering och information
Under året har projektet för att ta fram ett nytt intranät (Helgonät) för riksdagen avslutats. I projektets sista fas har ett arbete genomförts tillsammans med FRA (Försvarets radioanstalt) för att se till att säkerheten i systemen är tillräcklig, nya tester av strukturen har genomförts för att tillgodose användarnas behov i så stor utsträckning som möjligt och två testomgångar har utförts för att säkra att Helgonät är tillgängligt för alla användare. Nya Helgonät erbjuder exempelvis aktuella uppgifter om kammarens arbete i en kalender och riksdagens andra aktiviteter för dagen i ytterligare en kalender. Strukturen och dispositionen av innehållet på startsidan gör att användaren med enkelhet kan navigera sig fram till rätt innehåll. Möjligheten att lägga ut bilder tillsammans med aktuell information ger en större möjlighet att nå ut och kommunicera med användarna.
Många användare har hört av sig till Helgonätsredaktionen och berättat att de tycker att det är mycket lättare att hitta i nya Helgonät. Det finns också en gemensam sökfunktion för hela Helgonät där sökresultatet presenteras i olika underavdelningar förutom i en vanlig träfflista. Det finns bättre möjligheter att prenumerera på innehåll som förenklar för användarna, men som också gjort att flera utskick per papper och e-post inte behöver göras. En stor del av uppgifterna och informationen hämtas automatiskt från databaser, vilket bl.a. spar arbete för kammarkansliet och ökar dess möjligheter att nå ut snabbare med uppdaterad information.
En vidareutveckling av riksdagsförvaltningens elektroniska fakturahantering har förberetts för att samtliga leverantörsfakturor och kundfakturor ska kunna behandlas elektroniskt som s.k. e-fakturor, en särskild standard för elektroniska fakturor. Detta ska vara genomfört under våren 2008 och kommer att innebära att riksdagsförvaltningen kan ta emot elektroniska fakturor, filer, via en fakturaväxel direkt in i ekonomisystemet Agresso.

En sådan elektronisk hantering av leverantörsfakturor och kundfakturor kommer att innebära betydande tidsvinster och en säker ekonomiadministration för såväl JO som riksdagsförvaltningen.
I riksdagsförvaltningens budgetprocess sker planeringen elektroniskt i ett särskilt budget- och planeringssystem, Lovisa, som under året har utvecklats för att bli än mer automatiskt och transparent samt användarvänligt.

Styrplan 08
Under året har arbetet inom projektet Styrplan 08 fortsatt. Projektet syftar till att förbättra styrning, planering och uppföljning inom riksdagsförvaltningen. Den planerade processkartläggningen lades på is, och fokus har under 2007 bl.a. legat på uppdrag, mål och målnivåer samt därmed även på förändrad verksamhetsstyrning och uppföljning.

Ekonomiska förutsättningar
Anslagsöversikt
Nedan följer en redovisning av årets anslagsförbrukning.
Tabell: Anslagsförbrukning (miljoner kronor)

Anslag under utgiftsområde 1
2007
2006
2005

90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag

776

784

703
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag, varav

740

594

555
AP1, Förvaltningskostnader
534

540

508

AP2, Fastighetskostnader
45

54

47

AP3, Bevarande av riksbyggnaderna
161

­

-

Summa

1 516

1 378

1 258
90:6 Stöd till politiska partier

158

165

165
Total anslagsförbrukning

1 674

1 543

1 423
Anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Det totala anslagsutfallet uppgick till ca 776 miljoner kronor, vilket är en minskning med ca 8 miljoner kronor sedan föregående år. Utgifterna minskade bl.a. med anledning av de ändrade ekonomiska villkoren för riksdagens ledamöter, minskat antal inrikes resor samt lägre utgifter för IT-inköp.
En kraftig utgiftsökning har dock skett avseende pensioner och inkomstgarantier till ledamöter. Övriga utgiftsökningar är hänförbara till ökade utbildningsinsatser. Anslaget för riksdagens ledamöter och partier m.m. lämnade ett anslagssparande på ca 26 miljoner kronor.
Anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
Anslaget bestod 2007 av tre anslagsposter (AP), Övriga förvaltningskostnader (AP1), Riksdagens fastighetskostnader (AP2) och Bevarandet av riksbyggnaderna (AP3).
Anslagsposten Övriga förvaltningskostnader lämnade ett anslagssparande på ca 23 miljoner kronor jämfört med 22 miljoner kronor 2006.
Anslagsposten Riksdagens fastighetskostnader lämnade även den ett anslagssparande 2007. Anslagssparandet uppgick till ca 22 miljoner kronor jämfört med 30 miljoner kronor 2006.
Anslagsposten Bevarandet av riksbyggnaderna hade 2007 ett utfall på 161 miljoner kronor och lämnade inget anslagssparande. Anslagsposten upphörde också 2007 då den utgjorde en engångspost med anledning av lösen av lån för riksbyggnaderna i enlighet med de nya ekonomiadministrativa bestämmelserna m.m. för riksdagens myndigheter som trädde i kraft den 1 januari 2007.
För att finansiera utgifterna på anslagsposten beslutade riksdagen 2007 om en extra höjning av anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader på 145 miljoner kronor. De extra anslagsmedlen användes dels för att täcka de utgifter som sedan 2004 upparbetats i det s.k. tätskärmsprojektet, dels för att lösa de lån som från 1999 upptagits för att finansiera vissa fastighetsprojekt som inte bedömts ha någon direkt koppling till riksdagens verksamhet. Utöver denna höjning togs ytterligare ca 16 miljoner kronor av uppkommet anslagssparande från 2004 och 2006 i anspråk.
Sammantaget har utfallet på anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, anslagspost 1 respektive anslagspost 2, minskat med ca 15 miljoner kronor jämfört med 2006.
Orsaken till det lägre anslagsutfallet beror i huvudsak på att 2007 är ett år efter valår, vilket kraftigt påverkat utgifterna för produktionen av riksdagstrycket.

I övrigt beror förändringen på utgiftssidan till stor del på minskade utgifter för riksdagens fastigheter och lägre IT-utgifter. I nettoutfallet ingår dock även en viss inkomstminskning som kan kopplas till den minskade försäljningen av riksdagstryck.
Anslag 90:6 Stöd till politiska partier
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget och ansvarar för att stödet betalas ut till de politiska partierna. Anslagssparandet på ca 17 miljoner kronor är av engångskaraktär och beror på förändrade utbetalningsrutiner som trädde i kraft 2007.
Pågående arbeten
Riksdagsförvaltningen förfogar över anläggningstillgångar som betingar stora ekonomiska värden och som oftast är av strategisk betydelse i verksamheten. Anläggningar, både materiella och immateriella, som klassificeras som pågående arbete i redovisningen anslagsavräknas inte utan finansieras via riksdagsförvaltningens räntekonto till dess att anläggningen tas i bruk. I samband med att anläggningen tas i bruk upptas lån i Riksgälden.
Värdet på de anläggningar som klassificeras som pågående arbete har i takt med färdigställande minskat under året, från ca 19 miljoner kronor till ca 11 miljoner kronor.
Lån
I januari 2007 löstes lån på ca 135 miljoner kronor som tidigare tagits upp i Riksgälden. Lånen avsåg investeringar i anläggningstillgångar knutna till riksbyggnaderna på Helgeandsholmen och löstes i enlighet med den nya lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Under året ökade upplåningen i Riksgälden för investeringar i anläggningstillgångar med ca 28 miljoner kronor. Värdet på riksdagsförvaltningens lån uppgick vid årsskiftet till sammanlagt ca 142 miljoner kronor, varav ca 84 miljoner kronor avsåg lån i byggnader och mark och ca 58 miljoner kronor avsåg lån till övriga anläggningstillgångar m.m.
Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagens myndigheter
Lagen trädde i kraft den 1 januari 2007. I lagen finns bl.a. förändringar avseende finansieringen av de anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet ska finansieras med lån i Riksgälden.
För riksdagsförvaltningen innebär detta sammanfattningsvis att investeringar i byggnader och markanläggningar som har en direkt koppling till riksdagens verksamhet lånefinansieras. Undantag görs dock för investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, vilka anslagsfinansieras och redovisas som statskapital.

Organisation och personal
Riksdagsförvaltningens uppgift är att skapa goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter samt sina internationella åtaganden.
Organisation
Riksdagsförvaltningen omfattar följande organisatoriska enheter:

Ledningssekretariat och talmansstab bistår riksdagsdirektören och talmännen i deras arbete.
Kammarkansliet (KK) svarar för planering och genomförande av arbetet i kammaren och samordning av EU-arbetet samt utredningshjälp till ledamöter och partigruppskanslier.
Riksdagens internationella kansli (RIK) svarar för riksdagens internationella kontakter och biträder talmannen och de vice talmännen i deras internationella engagemang.
Utskottens och EU-nämndens kanslier biträder ledamöterna i deras arbete i utskotten och EU-nämnden.
Administrativa kontoret (AK) svarar för administrativa frågor, såsom personal, ekonomi, administrativt ledamotsstöd, juridik, intern service och IT-stöd samt även för fastighetsförvaltning och bevakning av riksdagens byggnader.
Kansliet för informations- och kunskapsförsörjning (KIK) svarar för information och faktaunderlag om riksdagen, riksdagens arbete och EU samt ansvarar för riksdagstrycket och tryckning av andra dokument.
Årets organisationsförändringar
Under 2007 har följande organisationsförändringar skett. En ny organisatorisk enhet talmansstaben har inrättats inom riksdagsförvaltningen. Chef är talmannens presschef och uppgiften är att bistå talmanspresidiet. Som ett led i Riksdagskommitténs förslag för utveckling av riksdagens arbete har en särskild funktion för EU-samordning inrättats vid kammarkansliet. EU-samordningen är kontaktpunkt internt och externt när det gäller riksdagens EU-arbete.
En översyn har gjorts av Riksdagsbibliotekets organisation i syfte att öka nyttan av verksamheten för såväl riksdagen som de externa målgrupperna. Översynen gjordes med processorientering som metod och resulterade i en förändring av arbetssätt, sektionsindelning och ansvarsfördelning.
Inom riksdagens internationella kansli (RIK) har en mindre organisationsförändring gjorts genom att de tidigare sektionerna för parlamentariska församlingar respektive internationellt samarbete har upphört. Syftet med förändringen är att ge en tydligare bild av RIK:s tjänster, arbetsuppgifter och kompetens.
Den översyn av IT-enheternas verksamhet som påbörjades under 2005 har pågått under året och har slutförts per den 1 januari 2008.

Organisationen den 31 december 2007

Siffrorna anger antalet anställda, 668 personer den 31 december 2007, varav 378 kvinnor och 290 män inom respektive organisatorisk enhet.
Personal
Antalet anställda personer med tillsvidareanställning, eller vikariat, var 668 vid utgången av år 2007 mot 656 vid utgången av 2006. Antalet anställda har således ökat med tolv personer. Antalet årsarbetskrafter uppgick till 591 personer, föregående år 582.
Tabell: Antalet anställda fördelat på organisatorisk enhet och kön
2007-12-31

Organisatorisk enhet
Kvinnor
antal
Män
antal
Totalt
antal
Andel kvinnor
Riksdagsdirektören med ledningssekretariat, talmansstab, kammarkansliet, RIK
77
48
125

62 %
Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli
83
42
125
66 %
Administrativa kontoret
129
145
274
47 %
Kansliet för informations- och kunskapsförsörjning
89
55
144

62 %
Totalt
378
290
668
57 %
Andelen kvinnor av de anställda vid utgången av 2007 motsvarar 57 % av de anställda. Denna könsfördelning är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Andelen kvinnor är lägst inom administrativa kontoret (47 %).
Tabell: Antalet anställda fördelat på ålder och kön 2007-12-31

Åldersintervall
Kvinnor
antal
Män
antal
Totalt
antal
Ålder,
andel av totalen
024 år
0
3
3
< 1 %
2534 år
47
51
98
15 %
3544 år
106
92
198
30 %
4554 år
97
75
172
26 %
5559 år
52
40
92
14 %
60 år
76
29
105
15 %
Totalt
378
290
668
100 %
Medelåldern för de anställda är drygt 46 år, 48 år för kvinnor respektive 45 år för män. En dryg sjättedel (15 %) av de anställda är under 35 år. En tredjedel (30 %) av de anställda är 3544 år. Personer som är 55 år eller äldre utgör liksom föregående år ca 29 % av de anställda, och 15 % av dessa är 60 år eller äldre.
Tabell: Anställningstid fördelad på kvinnor och män 2007-12-31

Anställningstid
Kvinnor
antal
Män
antal
Totalt
antal
Anställningstid, andel av totalen
< 1 år
25
24
49
7 %
13 år
64
48
112
17 %
45 år
37
36
73
11 %
610 år
92
70
162
24 %
1114 år
45
42
87
13 %
1519 år
59
32
91
14 %
2024 år
22
22
44
7 %
25 år
34
16
50
7 %
Totalt
378
290
668
100 %
Medelanställningstiden har minskat något från förgående års ca 11,5 år till 10,8 år och är något högre, 11,3 år, för kvinnor än för män, 10,2 år. Antalet personer med kort anställningstid har ökat från 3 till 7 % som en följd av att fler personer har anställts under året.

Personalomsättningen har minskat något och var under året 8 %. Jämförelsevis var personalomsättningen 9,1 % 2006, 7,4 % 2005, 5,3 % 2004 och 8,5 % 2003. Totalt slutade 53 personer (60 personer 2006, 48 personer 2005 och 34 personer 2004) sin anställning, varav 10 personer (18 personer 2006, 10 personer 2005 och 13 personer 2004) gick i pension.
Tabell: Antalet chefer fördelat på organisatorisk enhet och kön
2007-12-31

Organisatorisk enhet
Kvinnor
antal
Män
antal
Totalt
antal
Andel kvinnor
Riksdagsdirektören med ledningssekretariat, talmansstab, kammarkansliet, RIK
3
4
7
43 %
Utskottskanslierna, EU-nämndens kansli
7
9
16
44 %
Administrativa kontoret
6
9
15
40 %
Kansliet för informations- och kunskapsförsörjning
4
2
6
67 %
Totalt
20
24
44
45 %
Andelen kvinnliga chefer inom riksdagsförvaltningen är 45 %.
Tabell: Antalet chefer fördelat på ålder och kön 2007-12-31

Åldersintervall
Kvinnor
antal
Män
antal
Totalt
antal
Ålder, andel av totalen
3544 år
2
2
4
9 %
4554 år
8
6
14
32 %
5559 år
3
11
14
32 %
60 år
7
5
12
27 %
Totalt
20
24
44
100 %
Medelåldern för chefer i riksdagsförvaltningen är 55 år och över hälften
(59 %) är 55 år eller äldre. För att bl.a. säkerställa tillgången på goda chefer i framtiden har ett nytt chefsutvecklingsprogram utarbetats.
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid har fortsatt att minska, dock är minskningen marginell 2007 i förhållande till 2006 (0,1 %). Antalet personer med sjukfrånvaro har ökat något totalt sett, medan antalet individer med långtidsfrånvaro ligger på i stort sett samma nivå. Positivt är att antalet kvinnor med sjukfrånvaro nu för första gången minskar.

I en jämförelse mellan olika åldersgrupper är det i åldersgruppen 29 år eller yngre som sjukfrånvaron i procent av tillgänglig arbetstid har minskat, från 5,6 % till 2,4 %. Inom gruppen långtidssjukskrivna dominerar kvinnorna fortfarande. Riksdagsförvaltningen fortsätter att bedriva ett aktivt rehabiliteringsarbete för sjukskrivna i nära samarbete med berörd ansvarig chef, företagshälsovården och Försäkringskassan. Under våren 2008 kommer en mer detaljerad analys att genomföras, bl.a. för att få en bättre uppfattning av den arbetsrelaterade sjukfrånvaron.
Tabell:

Sjukfrånvaron 2007

2007
2006
2005
2004
2003
Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid
3,8
3,9
4,7
5,1
5,3
Antal årsarbetare
619
617
617
605
599
Antal individer med sjukfrånvaro
349
344
331
319
307

Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro i %

57,7

60,3
64,2
66,7
70,4
Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till tillgänglig tid i %

2,2

2,3
3,0
3,4
3,8
Antal individer med långtidssjukfrånvaro
25
26
42
44
49

Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid
4,5
4,7
5,8
6,4
6,5
Antal kvinnliga årsarbetare
353
354
353
348
348
Antal kvinnor med sjukfrånvaro
214
233
204
206
193
Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid
2,9
2,7
3,3
3,4
3,8
Antal manliga årsarbetare
267
262
264
257
251
Antal män med sjukfrånvaro
135
121
127
113
114

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i % av tillgänglig arbetstid

2,4

5,6
5,6
3,7
5,6
Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre
29
39
41
36
41
Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med sjukfrånvaro

27

33
36
28
32

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 3049 år i % av tillgänglig arbetstid

4,5

4,3
4,8
5,6
5,5
Antal årsarbetare i åldersgruppen 3049 år
333
330
329
318
305
Antal individer i åldersgruppen 3049 år med sjukfrånvaro

194

195
177
167
158

Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år eller äldre i % av tillgänglig arbetstid

3,1

3,0
4,6
4,6
5,1
Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre
257
248
247
250
253
Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro

128

116
118
124
117

2007/08:RS2

66

Finansiell redovisning

FINANSIELL REDOVISNING 2007/08:RS2

2007/08:RS2 FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning

(Belopp anges i tkr)
Not
2007-01-01-
2007-12-31

2006-01-01-
2006-12-31
VERKSAMHETENS INTÄKTER

Intäkter av anslag

1 090 103

1 122 166
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
1
38 941

54 935
Intäkter av bidrag

525

186
Finansiella intäkter
2
2 289

438
SUMMA

1 131 857

1 177 725

VERKSAMHETENS KOSTNADER

Kostnader för personal och ledamöter
3
802 814

745 037
Kostnader för lokaler

15 993

15 579
Övriga driftskostnader

278 184

365 723
Finansiella kostnader
2
4 682

3 580
Avskrivningar och nedskrivningar
6, 7
66 418

67 128
SUMMA

1 168 091

1 197 047

VERKSAMHETSUTFALL

36 233

19 322

TRANSFERERINGAR

Medel som erhållits från statsbudgeten för
finansiering av bidrag

415 162

419 756
Medel som erhållits från myndigheter för
finansiering av bidrag

161

-
Lämnade bidrag
4
415 323

419 756
SALDO

0

0

ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING
5
36 233

19 322

Balansräkning

(Belopp anges i tkr)
Not
2007-12-31

2006-12-31
TILLGÅNGAR

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Balanserade utgifter för utveckling

-

97
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

1 822

2 747
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
6
1 822

2 844
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader, mark och annan fast egendom

1 065 263

1 061 759
Förbättringsutgifter på annans fastighet

1 791

2 444
Maskiner, inventarier, installationer m.m.

110 056

106 165
Pågående nyanläggningar

10 893

18 869
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
7
1 188 003

1 189 237
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i bostadsrättsföreningar

2 159

2 159
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
8
2 159

2 159
FORDRINGAR

Kundfordringar

1 174

965
Fordringar hos andra myndigheter
9
14 310

18 729
Övriga fordringar

4

56
SUMMA FORDRINGAR

15 488

19 750
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Förutbetalda kostnader

25 228

26 897
Övriga upplupna intäkter

272

861
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
10
25 500

27 758
AVRÄKNING MED STATSVERKET
11
70 942

82 582
KASSA OCH BANK

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
12
146 699

148 835
Kassa, plusgiro och bank

30

30
SUMMA KASSA OCH BANK

146 729

148 865
SUMMA TILLGÅNGAR

1 308 759

1 308 031

(Belopp anges i tkr)
Not
2007-12-31

2006-12-31

SKULDER

MYNDIGHETSKAPITAL

Statskapital
13
615 791

142 583
Donationskapital
14
2 385

2 406
Balanserad kapitalförändring
15
1 230 674

754 815
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
5
36 233

19 322
SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL
15
-648 731

880 482
AVSÄTTNINGAR

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
16
1 662 793

936
SUMMA AVSÄTTNINGAR

1 662 793

936
SKULDER M.M.

Lån i Riksgskontoret
17
141 920

272 731
Skulder till andra myndigheter
18
19 417

16 956
Leverantörsskulder

71 936

80 050
Övriga skulder
19
14 657

14 632
SUMMA SKULDER M.M.

247 930

384 369
PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER

Upplupna kostnader

36 272

33 007
Oförbrukade bidrag

186

-
Övriga förutbetalda intäkter

10 308

9 237
SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER
20
46 766

42 244
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

1 308 759

1 308 031

STÄLLDA PANTER

inga

inga
ANSVARSFÖRBINDELSER

inga

Se under avsnitt 3.5 Tilläggsupplysningar och noter, avseende ledamöternas inkomstgarantier och pensioner, i föregående års årsredovisning.

Anslagsredovisning

(Belopp anges i tkr)
2007-12-31
Ingående över-förings-belopp /reserva-tion
Årets till-
delning enligt anslags-
direktiv
Omdisponerat anslagsbelopp
Indragning
Totalt disp. belopp
Netto-
utgifter
Utgående över-förings-belopp
Anslag 1:90:2, ramanslag
30 855
771 124


801 979
776 211
25 768
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
30 855
771 124




801 979
776 211
25 768

Anslag 1:90:3, ramanslag (Not 21)
51 727
733 737




785 464
740 290
45 174
Riksdagens förvaltningskostnader

Anslagspost 1
21 790
535 737


557 527
534 401
23 125
Anslagspost 2
29 937
53 000
16 255

66 682
44 634
22 048
Anslagspost 3
-
145 000
16 255

161 255
161 255
0
Anslag 1:90:6, ramanslag (Not 22)
5 680
170 200

574
175 306
157 884
17 422
Stöd till politiska partier
5 680
170 200

574
175 306
157 884
17 422
SUMMA TOTALT
88 262
1 675 061

574
1 762 749
1 674 385
88 364

Finansiella villkor:

Anslagskredit

Anslag 1:90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
38 556
Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
22 012

Anslagspost 1

16 072
Anslagspost 2

1 590

Anslagspost 3
4 350
Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier
5 106
Redovisning mot inkomsttitel:
Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel.

Bemyndiganden: Inga

Finansieringsanalys

(belopp anges i tkr)
Not
2007-01-01
2007-12-31
2006-01-01
2006-12-31

DRIFT

Kostnader
24

-1 101 750

1 129 956
Finansiering av drift

Intäkter av anslag

1 090 103

1 122 166

Intäkter av avgifter och andra ersättningar
25
38 899

54 759

Intäkter av bidrag

525

186

Övriga intäkter

2 289

438

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

1 131 816

1 177 549
Ökning(-)/minskning (+) av kortfristiga
fordringar

6 520

777
Ökning(+)/minskning (-) av kortfristiga skulder

1 105

3 083
Kassaflöde från/till drift

35 481

49 899
INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar

64 336

77 714

Investeringar i immateriella tillgångar


308

Summa investeringsutgifter

64 336

78 022
Finansiering av investeringar

Lån från Riksgskontoret

63 642

180 110

amorteringar

194 453

40 046

Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten

169 120

602

Försäljning av anläggningstillgångar

49

472

Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar

38 358

141 139
Kassaflöde från/till investeringar

25 978

63 117
TRANSFERERINGSVERKSAMHET

Lämnade bidrag

415 323

419 756

Utbetalningar i transfereringsverksamhet

415 323

419 756
Finansiering av transfereringsverksamhet

Medel från statsbudgeten

415 162

419 756

Medel från andra myndigheter för finansiering av bidrag

161

Summa medel som erhållits för finansiering av transfereringsverksamhet

415 323

419 756
Kassaflöde till/från transfereringsverksamhet

0

0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

9 503

113 016

(Belopp anges i tkr)
Not
2007-01-01
2007-12-31
2006-01-01
2006-12-31

SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL

Likvida medel vid årets början

66 283

46 733
Ökning (+)/minskning () av tillgodohavande i RGK

2 137

89 953
Ökning (+)/minskning () av avräkning med statsverket

11 640

23 063
Summa förändring av likvida medel

9 503

113 016
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT

75 786

66 283

Tilläggsupplysningar och noter
(Belopp anges i tkr)
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (Rea-lagen) samt föreskrift (RFS 2006:10) om tillämpningen av lagen och riktlinjer (2007:1) till föreskriften.
Riksdagsförvaltningen tillämpar inte lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.
Rea-lagen trädde i kraft den 1 januari 2007. I lagen finns bl.a. förändringar avseende finansieringen av de anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. Det innebär att sådana investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgälden och därmed numera redovisas som statskapital, se vidare not 13.
I övrigt överensstämmer de tillämpade redovisningsprinciperna med föregående år förutom att avsättning har skett fr.o.m. i år avseende utfästelser för inkomstgarantier till avgångna riksdagsledamöter och pensionsåtaganden både för de riksdagsledamöter som lämnat riksdagen och för de ledamöter som sitter i riksdagen i dag.
Denna nya princip för avsättningar har medfört att 1 662 000 kronor redovisas som avsättning för pensioner och liknande förpliktelser och redovisas direkt mot balanserad kapitalförändring i balansräkningen per 2007-12-31.
Avsättningen avseende deltidspensioner för tjänstemän redovisas med 793 000 kr som del av årets kapitalförändring.
Anläggningstillgångar
Principen för bokföring av tillgångar avsedda för stadigvarande bruk har ändrats. För 2007 gäller att en anskaffningskostnad på minst 20 000 kronor och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiell anläggningstillgång. Tidigare var beloppsgränsen 10 000 kronor. Principen för bokföring av immateriella anläggningstillgångar har ändrats från 20 000 kronor till 500 000 kronor. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgång om utgiften överstiger 100 000 kronor.
Pågående arbeten värderas med avseende på om de ska bokföras som anläggningstillgång eller ej vid tidpunkten då lån tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Investeringar i egna fastigheter skrivs av under den återstående ekonomiska livslängden för berörd fastighet.
Tabell: Tillämpade avskrivningstider (år)

Avskrivningstid
Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling
3 år
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar
5 år
Materiella anläggningstillgångar

Byggnader, mark och annan fast egendom
3050 år
Byggnadsinventarier
330 år
Förbättringsutgifter på annans fastighet
310 år
Maskiner, inventarier, installationer m.m.

310 år
Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som anläggningstillgång, eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.
Fordringar
Fordringar har tagits upp med de belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Periodavgränsningsposter
Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kr.
Myndighetskapital
Statskapitalet utgörs enl. 12 § Rea-lagen av riksbyggnaderna på Helgeandsholmen, bostadsrätterna, konst och mark, som finansierats med anslag. Donationskapitalet utgörs av Villa Bonnier med konstföremål.
Avsättningar
En avsättning i balansräkningen redovisas när riksdagsförvaltningen som följd av en inträffad händelse har en förpliktelse, om det är troligt att det krävs ett utflöde av resurser för att reglera förpliktelsen samt om en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan ske.
Pensioner och inkomstgarantier till riksdagsledamöter regleras i stadgan den 21 februari 1941 (nr 98), ersättningsstadgan (1971:1197), lag (1988:589) med tillämpningsföreskrifter (RFS 1988:3) och lag (1994:1065) med tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6).
Uppgifterna för 2007 års pensions-/inkomstgarantiskuld har tagits fram för första gången, delvis med hjälp av extern expertis. Jämförelsetal för 2006 har inte tagits fram i efterhand, eftersom beräkningarna är omfattande och kostnaderna för att ta fram dessa uppgifter inte står i rimlig proportion till informationsvärdet.
Tjänstemännens pensioner
Under posten Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser redovisas avtalade pensioner till egen personal som beviljats delpension. Pensioner till övriga tjänstemän vid riksdagsförvaltningen betalas genom Statens pensionsverk (SPV) i likhet med andra statliga myndigheter och redovisas i SPV:s balansräkning.
Riksdagsledamöters pensioner
Avsättning för pensionsförpliktelser till ledamöter som lämnat riksdagen redovisas fr.o.m. år 2007 till det försäkringstekniska värdet av pensionsåtaganden som beräknats av SPV i enlighet med gällande regelverk för affärsverk. Riktlinjerna innehåller ränteantagandet 2,5 % per år. SPV har beräknat pensionsskulden dels för de pensioner som utbetalas av SPV, dels för de pensioner som riksdagsförvaltningen beviljat men som ännu inte är under utbetalning.
Avsättning för intjänade pensionsförpliktelser för ledamöter som för närvarande sitter i riksdagen har gjorts enligt SPV:s modell under antagandet att alla ledamöter kvarstår i riksdagen under hela mandatperioden, dvs. fram till nästa val år 2010.
Riksdagsförvaltningen betalar särskild löneskatt på utbetalda pensioner. Avsättning görs därför även för särskild löneskatt baserat på pensionsskuldens storlek vid räkenskapsårets utgång med då gällande skattesats.
Riksdagsledamöters inkomstgarantier
Avsättningar för beslutade inkomstgarantier (inkl.

sociala avgifter) till ledamöter har gjorts med ett belopp motsvarande förväntade framtida utbetalningar t.o.m. år 2021. Avsättning görs baserat på de av ledamöterna anmälda förhållandena, och på de inkomstgarantibelopp, som gällde i januari 2008. Beloppet är nuvärdesberäknat med en diskonteringsfaktor på 3 %. Ingen uppräkning har gjorts för eventuella kommande prisbasbeloppshöjningar.
Skulder m.m.
Skulder har tagits upp med sina nominella belopp. Utländsk fordran/skuld omräknas enligt växelkursen på balansdagen.
Övrig information
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron redovisas i resultatredovisningen under avsnittet Organisation och personal.
Beviljade stöd till partierna
I enlighet med Riksrevisionen rekommendation har frågan om behovet av ett särskilt bemyndigande från regeringen, för anslaget 90:6, Stöd till politiska partier, utretts.
Beslut om anslagets fördelning fattas av partibidragsnämnden i oktober, innan riksdagen har fattat beslut om anslaget.
Riksdagsförvaltningen fann att ett sådant behövdes då partibidragsnämnden beslutar om anslagsfördelning innan riksdagen formellt beslutar om anslaget. Ett bemyndigande för riksdagsförvaltningen har beslutats av riksdagen för 2009 års stöd. Av budgettekniska skäl har detta inte kunnat genomföras för 2008 års stöd. Anslaget är komplicerat då det hanteras av riksdagsförvaltningen men bereds av regeringen.
Partibidragsnämnden har således beslutat om statligt stöd till riksdagspartierna för tiden den 15 oktober 2007 till den 14 oktober 2008 på sammanlagt 164 miljoner kronor varav 130 miljoner kronor avser budgetåret 2008. Dessutom har Partibidragsnämnden den 15 november 2007 beslutat om stöd till Sverigedemokraterna för tiden 15 oktober 2007 till den 14 oktober 2008 på sammanlagt 666 600 kronor av detta belopp avser 527 725 kronor budgetåret 2008.
Riksdagsförvaltningen har emellertid endast betalat ut beloppen som avser 2007 och dröjt med beloppen för 2008 till dess regleringsbrev från regeringen beslutats.

Noter

2007

2006
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av hyror
17 910

27 404
Intäkter av försäljningsverksamhet
14 666

15 464
Övrigt
6 365

12 067
Summa
38 941

54 935
Minskningen av hyresintäkterna mellan 2006 och 2007 beror på reformen om ändring av ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (2005/06:RS4), som trädde i kraft den 2 oktober 2006. Minskningen av Övrigt beror främst på minskade fakturerade intäkter från SIDA för biståndsverksamhet samt för teknisk utrustning till partikanslierna.

Not 2 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter

Ränteintäkter från Riksgälden
2 161

348
Övrigt
127

90
Summa
2 288

438
Finansiella kostnader

Räntekostnader till Riksgälden
4 656

3 568
Övrigt
26

12
Summa
4 682

3 580

Not 3 Kostnader för personal och ledamöter

Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter)
447 776

415 846
Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter)
355 039

329 192
Summa
802 815

745 038
varav lönekostnader, exkl. sociala avgifter
507 635

465 923

Not 4 Lämnade bidrag

Stöd till politiska partier
157 884

164 629
Stöd till partigrupperna i riksdagen
242 693

241 438
Nordiska rådet
12 493

11 810
IPU
847

821
OSSE
799

806
Övrigt
607

252
Summa
415 323

419 756

2007

2006
Not 5 Årets kapitalförändring

Anslagsfinansierade anläggningstillgångar
2 383

-
Amorteringar
33 716

40 046
Avskrivningar
66 418

67 128
Förändring av periodiseringar
5 914

7 760
Summa
36 233

19 322
Kapitalförändringen visar en periodiseringsdifferens mellan de kostnader respektive intäkter riksdagsförvaltningen redovisar och de utgifter respektive inkomster som avräknats statsbudgeten.

Not 6 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

IB Anskaffningar
32 742

32 646
Årets anskaffningar


97
Tidigare års avskrivningar
97

14 371
Tidigare års nedskrivningar
14 412

18 233
Årets avskrivningar
18 233

42
Bokfört värde
-

97

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

IB Anskaffningar
4 949

4 737
Årets anskaffningar
-

212
Fört från balanserade utgifter för utveckling
97


Tidigare års avskrivningar
2 202

1 212
Årets avskrivningar
1 022

990
Bokfört värde
1 822

2 747
Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar
1 822

2 844

2007

2006
Not 7 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader och mark

IB Anskaffningar
1 517 819

1 382 876
Överfört från Pågående nyanläggningar
23 503

134 944
Årets anskaffningar
9 081

-
Tidigare års avskrivningar
456 060

430 299
Årets avskrivningar
29 080

25 762
Bokfört värde
1 065 263

1 061 759
Taxeringsvärden
227 218

185 047
Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde.

Förbättringsutgifter på annans fastighet

IB Anskaffningar
6 950

6 950
Tidigare års avskrivningar
4 506

3 844
Årets avskrivningar
653

662
Bokfört värde
1 791

2 444

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

IB Anskaffningar
350 697

327 733
Överfört från Pågående nyanläggningar
18 178

15 324
Årets anskaffningar
21 549

27 387
Utrangeringar
87

19 747
Tidigare års avskrivningar
244 531

223 441
Årets avskrivningar
35 750

39 673
Korrigeringar av tidigare års avskrivningar
-

18 582
Bokfört värde
110 056

106 165

Pågående nyanläggningar

IB Anskaffningar
18 869

118 809
Årets anskaffningar
33 705

50 328
Avslutade
41 681

150 268
Bokfört värde
10 893

18 869
Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar
1 188 003

1 189 237
Under 2007 har bl.a. följande större pågående arbeten aktiverats

Entrén till Ledamotshuset
Kammarfoajén
Säkerhetssystemet Argos
Riksgatans norra del

2007

2006
Not 8 Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde
2 159

2 159
uppskattat marknadsvärde
50 175

34 679

Not 9 Fordringar hos andra myndigheter

Mervärdesskattefordran
13 819

14 475
Övrigt
491

4 254
Summa
14 310

18 729

Not 10 Periodavgränsningsposter

Årskort flyg
2 890

5 572
SJ årskort
8 835

9 132
Övrigt
13 775

13 054
Summa
25 500

27 758

Not 11 Avräkning med statsverket

Ingående balans
82 582

105 645
Avräknat mot statsbudgeten:

Anslag
1 674 385

1 542 524
Avräknat mot statens centralkonto i Riksbanken:

Anslagsmedel som tillförts räntekonto
1 504 861

1 354 832
Transfereringar m.m.
157 884

164 629
Utgående balans
70 942

82 582

Not 12 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto
150 486

135 483
Saldot på räntekontot består dels av lånemedel som tillförts från Riksgälden för finansiering av anläggningstillgångar, dels av anslagssparande.

Not 13 Statskapital

Ingående balans
142 583

141 981
Under året anskaffat statskapital
169 120

602
Under året utskiftat statskapital
100


Under året omfört till statskapital från balanserad kapitalförändring
304 188


Utgående balans
615 791

142 583
Under 2007 har riksbyggnaderna på Helgeandsholmen förts från balanserad kapitalförändring till statskapital.

2007

2006

Not 14 Donationskapital

Ingående balans
2 406

2 426
Årets avskrivningar
21

20
Utgående balans
2 385

2 406

Not 15 Balanserad kapitalförändring

Ingående balans
754 815

785 895
Föregående års kapitalförändring
19 322

31 080
Omföring anskaffningar, statskapital
569 687


Omföring avskrivningar, statskapital
265 500


Omföring avskrivningar, donationskapital
21


Avsättningar för ledamöternas inkomstgarantier och pensioner

1 662 000


Utgående balans
1 230 674

754 815
Avsättningen för ledamöternas inkomstgarantier och pensioner är en del av statens totala pensionsåtagande. Myndighetskapitalet för riksdagsförvaltningen är således också en del av statens totala åtagande.

Not 16 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Deltidspensioner för tjänstemän

Ingående avsättning
936

1 132
Årets pensionskostnad, tjänstemän
213

198
Årets pensionsutbetalningar, tjänstemän
356

394
Utgående avsättning
793

936

Pensionsavsättning till ledamöter som lämnat riksdagen

Ingående avsättning
-

-
Avsatt till pensioner
864 000

-
Sociala avgifter
210 000

-
Årets pensionskostnad, ledamöter
60 334

-
Årets pensionsutbetalningar, ledamöter
60 334

-
Utgående avsättning
1 074 000

-
Antal ledamöter där utbetalning har påbörjats uppgår till 563 (-) och antal ledamöter där utbetalning ännu inte har påbörjats uppgår till 331(-).

Pensionsavsättning till ledamöter som tjänstgör i riksdagen

Ingående avsättning
-

-
Avsatt till pensioner
362 000

-
Sociala avgifter
88 000

-
Utgående avsättning
450 000

-

2007

2006
Inkomstgaranti till ledamöter som lämnat riksdagen

Ingående avsättning
-

-
Utfästa inkomstgarantier
104 625

-
Sociala avgifter
33 375

-
Årets kostnad för inkomstgarantier
59 356

-
Årets utbetalning av inkomstgarantier
59 356

-
Utgående avsättning
138 000

-

Beräkning av utfästelser för utfästa inkomstgarantier har gjorts under 2007.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

1 662 793

936

Not 17 Lån i Riksgälden

Ingående balans
272 731

132 666
Under året upptagna lån
63 642

180 111
Årets amorteringar
194 453

40 046
Utgående balans
141 920

272 731
Av riksdagen beviljad låneram
(enl. anslagsdirektiv) Se även not 5.
300 000

450 000
Förändringen mellan år 2006 och år 2007 beror främst på lösen av lån 160 736 tkr hänförligt till investeringar för att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen.

Not 18 Skulder till andra myndigheter

Arbetsgivaravgift
12 659

11 953
Övrigt
6 758

5 003
Summa skulder till andra myndigheter
19 417

16 956

Not 19 Övriga skulder

Personalens källskatt
14 657

14 367
Övrigt
-

265
Summa övriga skulder
14 657

14 632

Not 20 Periodavgränsningsposter

Semesterlöner
18 787

17 356
Arbetsgivaravgifter, Kåpan, avtalspremier på semesterlöner

10 114

9 174
Övrigt
17 865

15 714
Summa periodavgränsningsposter
46 766

42 244

2007

2006
Not 21 Anslag 1:90:2, Riksdagens förvaltningskostnader

Av riksdagen beviljad anslagskredit (5 % 2007, 3 % 2006)

38 556

23 115

Not 22 Anslag 1:90:3, Riksdagens förvaltningskostnader

Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2007 och 2006)

22 012

17 530

Not 23 Anslag 1:90:6, Stöd till politiska partier

Av riksdagen beviljad anslagskredit (3 % 2007 och 2006)

5 106

5 106

Not 24 Kostnader

Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen
1 168 091

1 197 047
avgår avskrivningar
66 418

67 128
avgår årets förändringar av avsättningar för pensioner
143

905
avgår realisationsförlust
66

868
Summa
1 101 750

1 129 956

Not 25 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen
38 941

54 935
avgår realisationsvinster
42

176
Summa
38 899

54 759

Sammanställning över väsentliga uppgifter
(Belopp anges i tkr)

2007
2006
2005
2004
2003
Låneram hos Riksgälden

Beviljad låneram
300 000
450 000
450 000
450 000
350 000
Utnyttjad låneram under året
141 919
272 731
132 666
129 923
102 416
Kontokredit hos Riksgälden

Kontokredit hos Riksgälden
150 486
135 483
129 490
119 121
164 814
Maximalt utnyttjad
27 823
74 660
31 884
34 795
67 992
Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter
38 941
54 935
58 518
58 119
58 792
Inget beräknat belopp i anslagsdirektivet

Anslagsdirektiv

Beviljad anslagskredit
65 674
45 751
40 549
125 681
120 656
Utnyttjad anslagskredit under året






ANSLAGSSPARANDE

Ramanslag

Riksdagens ledamöter och partier m.m.
25 768
30 855
44 454
22 350
28 703
Riksdagsförvaltningens förvaltningskostnader

45 174

51 727
61 191
60 554
20 210
Riksdagens revisorer: avvecklingskostnader


0
738

Riksdagens revisorer



0
520
Summa anslagssparande
70 942
82 582
105 645
83 642
49 433
Anslagssparande Stöd till politiska partier

17 422

5 680
109
5 478
9 718
Bemyndiganden
inga
inga
inga
inga
inga
Ränteintäkter (+) på räntekonto
2 161
348
684
820
761
Räntekostnader () på räntekonto

441
46


Driftskostnad per årsarbetskraft
907
934
873
856
836
Årets kapitalförändring
36 233
19 322
31 100
61 638
63 516
Balanserad kapitalförändring
1 230 674
754 815
785 895
991 680
1 055 196
Personal (antal)

Medelantal kvinnor under året
378
381
375
366
363
Medelantal män under året
290
274
271
263
261
Medelantal anställda under året
668
655
646
629
624
Antal årsarbetskrafter
591
582
582
558
553

2007/08:RS2

84

2007/08:RS2
2000-08-11 16.42

2007/08:RS2
2000-08-11 16.42

Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av riksdagsförvaltningen under 2007
Riksdagsstyrelsens ledamöter 31 december 2007

Per Westerberg (m), ordförande
Övriga uppdrag:
Östsvenska Handelskammaren
Service AB, ledamot
Ersättning: 1 528 981 kr
Britt Bohlin Olsson (s), ledamot
Ersättning: 846 819 kr
Lars Lindblad (m), ledamot
Ersättning: 800 591 kr
Leif Jakobsson (s), ledamot
Övriga uppdrag:
SBAB, ledamot
SABO AB, ledamot
Ersättning: 752 700 kr
Margareta Pålsson (m), ledamot
Övriga uppdrag:
Länsstyrelsen Skåne, ledamot
Högskolan Kristianstad, ledamot
Nordvästra Skånes Renhållnings AB, Helsingborg, suppleant
Ersättning: 743 080 kr
Berit Andnor (s), ledamot
Ersättning: 878 287 kr
Morgan Johansson (s), ledamot
Ersättning: 585 547 kr
Hillevi Engström (m), ledamot
Övriga uppdrag:
AB Sollentunahem, ordförande
AB Dina försäkringar, suppleant
Ersättning: 749 053 kr
Roger Tiefensee (c), ledamot
Övriga uppdrag:
Mälardalens högskola, ledamot (t.o.m. 070430)
Randello Invest AB, suppleant
Ersättning: 588 906 kr
Johan Pehrson (fp), ledamot
Övriga uppdrag:
Riksbanksfullmäktige, suppleant
Riksbankens Jubileumsfond, suppleant
Ersättning: 738 089 kr
Margareta Israelsson (s), ledamot
Övriga uppdrag:
Mälardalens högskola, ledamot (t.o.m. 070425)
Socialstyrelsen, ledamot
Statens institutionsstyrelse, ledamot (t.o.m. 070630)
Brottsoffermyndighetens nämnd, suppleant
Ersättning: 717 216 kr
Kristina Zakrisson (s), suppleant
Övriga uppdrag:
Lantmäteriet, ledamot
Ersättning: 633 394 kr
Catharina Elmsäter-Svärd (m), suppleant
Övriga uppdrag:
Riksbanksfullmäktige, suppleant
Ersättning: 771 246 kr
Tone Tingsgård (s), suppleant
Ersättning: 637 594 kr
Jan-Evert Rådhström (m), suppleant
Övriga uppdrag:
Länsstyrelsens styrelse i Värmland, ledamot
Vägverkets styrelse, ledamot
Ersättning: 727 594 kr
Karl Gustav Abramsson (s), suppleant
Övriga uppdrag:
Vilhelmina Bostäder AB, vice ordförande
Västerbotten Tele och Data AB, ordförande
Polismyndigheten i Västerbottens län, ordf.
Jordbruksverkets styrelse, ledamot
Ersättning: 648 097 kr
Alf Eriksson (s), suppleant
Övriga uppdrag:
Gentekniknämnden, ledamot
Riksrevisionen, ledamot
Oljekrisnämnden, ledamot (fr.o.m. 071109)
Ersättning: 633 370 kr
Magdalena Andersson (m), suppleant
Övriga uppdrag:
Läkemedelsverkets styrelse, ledamot
Stiftelsen Fria Media, ledamot
Ersättning: 648 244 kr
Annika Qarlsson (c), suppleant
Övriga uppdrag:
Randello Invest AB, ledamot
Ersättning: 641 975 kr
Allan Widman (fp), suppleant
Ersättning: 629 681 kr
Elisebeht Markström (s), suppleant
Övriga uppdrag:
Systembolaget AB, ledamot (t.o.m. 070316)
Kriminalvårdsstyrelsen, ledamot
Statens institutionsstyrelse, ledamot (t.o.m. 070630)
Ersättning: 664 075 kr
Anders Forsberg, riksdagsdirektör
Ersättning: 1 128 795 kr

2007/08:RS2

85

Bilaga till årsredovisningen

BILAGA TILL åRSREDOVISNINGEN 2007/08:RS2

2007/08:RS2 BILAGA TILL åRSREDOVISNINGEN

Redogörelse för behandlingen under 2007 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen.
Riksmötet 2006/07
Rskr. nr 173 till riksdagsstyrelsen (nr 172 till regeringen, nr 174 till Riksrevisionen)
2006/07:RR1 Riksrevisorernas framställning angående ändring i sekretesslagen
2006/07:RS1 Fastställande av löner för Riksdagens ombudsmän, m.m.
Betänkande 2006/07:KU21
Protokoll 2006/07:112
Genomförda lagändringar:
Lag (2007:343) om ändring i riksdagsordningen, lag (2007:344) om ändring i lagen (2002:1024) om lön till riksrevisorerna, lag (2007:342) om ändring i sekretesslagen (1980:100), lag (2007:341) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
------------------------------------------------------------------------------------
Riksmötet 2007/08
Rskr. nr 114 till riksdagsstyrelsen (nr 112 och nr 113 till regeringen, nr 115 till Riksrevisionens styrelse)
Prop. 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (Riksrevisionen)
Motioner
Betänkande 2007/08: FiU2
Protokoll 2007/08:48
Genomförda lagändringar:
Lag (2007:1448) om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, lag (2007:1449) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), lag (2007:1450) om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter, lag (2007:1432) om ändring i sekretesslagen (1980:100), lag (2007:1433) om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, lag (2007:1434) om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd.
Skrivelsen är slutbehandlad.
-------------------------------------------------------------------------------------
Rskr. nr 102 till riksdagsstyrelsen (nr 101 till regeringen)
2006/07:RS3 Obligatorisk registrering av riksdagsledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen.
Motioner
Betänkande 2007/08:KU2
Protokoll 2007/08:47
Genomförda lagändringar
Lag (2008:38) om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen, med ikraftträdande den 1 mars 2008 har ännu inte utkommit ur trycket
-------------------------------------------------------------------------------------
Rskr. nr 81 till riksdagsstyrelsen (nr 75-80 till regeringen, nr 82 till Riksdagens ombudsmän)
2006/07:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2006
Prop. 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Motioner
Betänkande 2007/08:KU1
Protokoll 2007/08:42-43
Genomförda lagändringar:
Lag (2007:1355) om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Skrivelsen är slutbehandlad.
-------------------------------------------------------------------------------------
Rskr. nr 66 till riksdagsstyrelsen (nr 65 till regeringen, nr 67 till Riksrevisionens styrelse)
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Betänkande 2007/08:UU2
Prop. 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Motioner
Protokoll 2007/08:38, 42
Skrivelsen är slutbehandlad.
-------------------------------------------------------------------------------------
Rskr. nr 45 till riksdagsstyrelsen (nr 46 till regeringen)
2007/08:RS1 Sekretess för statistiska uppgifter inom riksdagsförvaltningen (utredningstjänsten)
Betänkande 2007/08:KU8
Protokoll 2007/08:33
Genomförda lagändringar:

Lag (2007:1210) om ändring i lagen (2007:983) om ändring i sekretesslagen (1980:100), lag (2007:1211) om ändring i lagen (2007:325) om ändring i sekretesslagen (1980:100), lag (2007:1212) om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Skrivelsen är slutbehandlad.
-------------------------------------------------------------------------------------
Rskr. nr 27 till riksdagsstyrelsen (nr 1626 till regeringen)
Prop. 2007/08:1 Budgetproposition för 2008, Finansplanen, riksdagsstyrelsens förslag punkt 1 (Tilläggsbudget 2 för 2007)
Betänkande 2007/08:FiU11
Motioner
Protokoll 2007/08:24, 25
Skrivelsen är slutbehandlad.
-------------------------------------------------------------------------------------

2007/08:RS2

88

BILAGA TILL åRSREDOVISNINGEN 2007/08:RS2
2000-08-11 16.42

2007/08:RS2 BILAGA TILL åRSREDOVISNINGEN
2000-08-11 16.42

Elanders, Vällingby 2008

Riksdagsordningen (1974:153).
Lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Föreskrift (RFS 2000:2) om arbetsordning för riksdagsförvaltningen.
Prop. 2006/07:1 utg.omr. 1 bet. 2006/07: KU1, rskr. 50.
Dnr 250-953-06/07.
Dnr 250-2265-05/06, Planeringsanvisning för riksdagsförvaltningens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens budgetförslag till 2007 års budgetproposition.

Ett delprojekt inom Styrplan 08, se även avsnittet Administrativa utvecklingsprojekt.
Ingen medarbetarenkät har genomförts 2007.
Prop. 2006/07:1 utg.omr. 1 bet. 2006/07: KU1, rskr. 50.
För närvarande högst 7 000 kr per månad.
Avgiften är en utgångspunkt för logiersättningen som betalas till de ledamöter som har egna övernattningsbostäder i Stockholm och ett underlag för att reducera logiersättningen när en närstående övernattat i övernattningsbostaden som riksdagsförvaltningen tillhandahåller.
Prop. 2005/06:1 utg.omr.1 bet. 2005/06: KU1, rskr. 64.
Dnr 230-3365-06/07.
Utom intäkter av anslag.
Anges som transferering i resultaträkningen.
Nöjd-kund-index.
Ingen intern medarbetarenkät genomfördes 2007, den senaste attitydmätningen genomfördes 2005.
Dnr 250-2265-05/06.
Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare.
Ingenjörsvetenskapsakademien.
Försvarets radioanstalt.
Public Key Infrastructure (PKI), en infrastruktur, bestående av ett antal komponenter, som tillsammans skapar förutsättningar för sekretess, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet.
Rich document format Site Summary.
Fastställdes i juni 2006, dnr 230-2932-05/06.
Det finns propositioner och betänkanden som är behandlade i utskott men inte beslutade i kammaren samma riksmöte.
Varav 56 interpellationer väckta under försöksverksamheten med interpellationer i augustiseptember 2007.
Inte att förväxla med EU-nämnden som är ett politiskt samrådsorgan. Regeringen samråder med nämnden om regeringens position inför beslut i ministerrådet.
Interparliamentary EU Information Exchange.
Budgetpropositionens bilagor, som har remitterats till flera utskott, har i detta sammanhang var och en räknats som en proposition.
Exempelvis JO, riksdagsstyrelsen och Riksbanken.
Enligt 7 kap. 7 § föreskrift (RFS 2006:10) om tillämpning av lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Direkta kostnader.
Lönekostnaderna baseras på fyra årsarbetskrafter.
Kostnaderna för produktion och distribution motsvarar volymen försålda riksdagstryck.
Nationella parlament, ej Europaparlamentet.
MEP, info-pm, Europaparlamentet, Europarådet, Statsrådsarvodesnämnden och Valmyndigheten, f.d. ledamöter m.fl.
Se även not 16, avsnitt 3.5 Tilläggsupplysningar och noter.
Omfattar inredning, luft, temperatur, lokalvård, ljus och ljud.
Omfattar ljus, möblering, ljud, temperatur, utrustning och luft.
Omfattar inredning, luft, temperatur, lokalvård, ljus och ljud.
Omfattar luft, ventilation, temperatur, lokalvård, arbetsmiljö och belysning.
Varav ca 2 696 m2 hyrs av Riksdagens ombudsmän (JO).
Enligt föreskrift (RFS 2006:10) om tillämpning av 7 kap. 7 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m.

för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
Avser hyresintäkter för kommersiella lokaler (butiker och restauranger) samt vissa bostäder samt uthyrning av lokaler till Medeltidsmuseet och Riksdagens ombudsmän (JO).
Direkta kostnader.
Lönekostnaderna baseras på två årsarbetskrafter.
Kostnaderna har justerats med manuella beräkningar.
Med media avses kostnader för el, vatten, gas och fjärrvärme.
Varav fyra var offentliga EU-nämndsmöten.
Exempelvis Första- och Andrakammarsalarna samt Skandiasalen.

Avser datorer, skrivare, fasta telefoner och faxar och servicen för dessa.
Ingen uppgift från 2004.
Avser datorer, skrivare, fasta telefoner och faxar och servicen för dessa.
Under 2007 fick Riksdagens arvodesnämnd, Statsrådsarvodesnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna och Partibidragsnämnden hjälp med tillsammans sju pressmeddelanden.
Mättes under perioden v. 4252, 1 450 unika besök per vecka, estimerat till 75 000 per år.
OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
EMPA, Europa - Medelhavets parlamentariska församling
IPU, Interparlamentariska unionen.
Svenska, engelska, franska.
Skolverksamheten omfattar skolbesök, lärarkurser och studiehäften. Demokrativerkstaden ingick inte i undersökningen.
Frågor via telefon, fax, brev och e-post.
Avser endast frågor som ställts via e-post.
Även två- och tredagars utbildningar.
Varav 99 deltagare vid Riksdagsbibliotekets och EU-upplysningens gemensamma utbildningar.
Varav interna kurser med 219 deltagare.
Det genomsnittliga betyget för utbildningarna 2007 låg över tre på en fyrgradig skala.
67 Varav 99 deltagare vid Riksdagsbibliotekets och EU-upplysningens gemensamma utbildningar.
38 nummer 2006 och 2005.
Exklusive interna intäkter.
Direkta kostnader.
Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning från Handikappombudsmannen tillämpades.
Se även avsnitt 2.2, Förutsättningar för resultatredovisningen.
Verksamhetsåret 2006 gjordes ett större engångsinköp av IT-utrustning i samband med att ledamöterna erhöll ny mobil teknisk utrustning efter valet.
Även om anslaget benämns Riksdagens förvaltningskostnader finns det ingen direkt koppling till begreppet kostnad i anslagsredovisningen. Redovisningen mot anslaget är dock, som sig bör, utgiftsmässig. Budgetåret 2008 byter anslaget namn till Riksdagens förvaltningsanslag.
Antalet originaltrycksidor uppgick 2006 till ca 90 000 jämfört med 59 000 originaltrycksidor 2007.
Lag (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.
AK: Ekonomienheten 9, enheten för adm. ledamotsservice 11, juridiska enheten 9, personalenheten 12, intendenturenheten 13, bevakningsenheten 40, fastighetsenheten 28, lokalvårdsenheten 42, serviceenheten 33, enheten för IT-service 16, enheten för IT-utveckling 17, enheten för system och kommunikation 17, teknikenheten 20.
KK: Centralkansliet 9, protokollskansliet 28, riksdagens utredningstjänst 47.
KIK: Enheten för riksdagstryck 25, informationsenheten 42, Riksdagsbiblioteket (inkl. arkivet) 47, EU-upplysningen 14, tidningen Riksdag & Departement 13.
Controllerns organisatoriska hemvist är i AK:s sekretariat.
Enhetschef eller högre chef med personalansvar.
Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter, bl.a.

på grund av att sjuk- och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare.
Lagen trädde i kraft i januari 2007.
Endast anslagen 1:90:2, 1:90:3 och 1:90:6 har anslagskredit.
Med driftskostnad avses personalkostnader, övriga driftskostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exkl. avskrivningar.
Med ersättning avses arvoden (inklusive skattepliktig del av bil- och traktamentsersättning) och kostnadsersättningar som utbetalats från riksdagsförvaltningen under år 2007.
Ändringarna rör inte riksdagsförvaltningen.