Redogörelse till riksdagen 2003/04:RRS2

Riksrevisionens årsredovisning för andra halvåret 2003

Till RIKSDAGEN

Styrelsen vid Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens första års- redovisning. Den avser verksamheten för andra halvåret 2003. Riksrevisionen startade sin verksamhet den 1 juli 2003 och har till uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Detta ärende har avgjorts av styrelsen vid sammanträde den 18 februari 2004.

Stockholm den 18 februari 2004

På Riksrevisionens styrelses vägnar

Sören Lekberg

Jörgen Nilsson

1

2003/04:RRS2

Grundläggande bestämmelser

12 kap. 7 § regeringsformen

3 kap. 8 §, 8 kap. 11-13 §§ och 9 kap. 8 § riksdagsordningen Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet

Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen

Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag av samtliga styrelseledamöter och av myndighetens chef.

Sören Lekberg (s)

Eva Flyborg (fp)

ordförande

vice ordförande

Gunnar Axén (m)

Rose-Marie Frebran (kd)

Per Rosengren (v)

Rolf Kenneryd (c)

Per Lager (mp)

Laila Bjurling (s)

Per Erik Granström (s)

Anne-Marie Pålsson (m)

Gunnar Andrén (fp)

Lennart Grufberg

Kjell Larsson

Eva Lindström

Riksrevisor

Riksrevisor

Riksrevisor

2

2003/04:RRS2

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Riksrevisorerna har ordet

Den första juli 2003 startade Riksrevisionen. Tillkomsten av Riksrevisionen är den hittills största och principiellt viktigaste förändringen i kontrollmakten som gjorts i 1974 års regeringsform. Sverige har fått en sammanhållen och självständig statlig revision under riksdagen med ett kraftfullt gransknings- mandat och som är oberoende i sin granskande verksamhet.

Vår uppgift är att som en del av riksdagens kontrollmakt bedriva en obero- ende och professionell granskning av all statlig verksamhet. Vårt uppdrag handlar ytterst om att för medborgarnas och deras valda ombuds räkning granska hur statens resurser används.

Beslutet om att inrätta Riksrevisionen fattades enhälligt av riksdagen i de- cember 2000. Därefter har ett förberedelseskede pågått med bl.a. lagstift- ningsarbete, organisering, bemanning och lokalplanering. Vid halvårsskiftet 2003 startade Riksrevisionen med inflyttning i nya lokaler på Nybrogatan 55 i Stockholm. Samtidigt avvecklades Riksdagens revisorer och Riksrevisions- verket.

Nu har vi tillsammans med våra ca 280 medarbetare börjat bygga den nya myndigheten. Vi har under hösten prioriterat frågor gällande kvalitet i gransk- ningsarbetet, interna styrformer och externa kontakter. Vi har träffat de flesta utskott, departement, myndighetschefer, medier och andra intressenter.

Riksrevisionen granskar statens verksamhet, dels i form av årlig revision, dels effektivitetsrevision. Inom den årliga revisionen genomfördes granskning av delårsrapporterna under augusti. Totalt granskar Riksrevisionen ca 270 förvaltningsmyndigheter och förordnar revisorer i ett fyrtiotal bolag och ett tjugotal stiftelser. Under hösten har nya revisionsteam formerats och nya ansvariga revisorer utsetts. Ett grundligt förberedelsearbete har även pågått för att klara den övergång till avgiftsbeläggning inom den årliga revisionen som riksdagen beslutat om och som skett vid årsskiftet.

Inom effektivitetsrevisionen har ett trettiotal granskningar pågått. En granskning av djurskyddet i Sverige slutfördes i en rapport i december. Mer- parten av övriga granskningar kommer att avslutas under det första kvartalet 2004. Flertalet granskningsprojekt påbörjades inom Riksrevisionsverket eller Riksdagens revisorer, men ett antal nya granskningar har också inletts. Det gäller bl.a. granskningar av Vattenfall AB, Försvarets materielförsörjning och Höga tjänstemäns representation och förmåner. Riksrevisionen följer också den interna granskningen av Försvarsmaktens interna representation och utredningarna inom Systembolaget AB och Vin

RIKSREVISOR

RIKSREVISOR

RIKSREVISOR

IR Intern revision

Ledningsstab

Personal HR

EFF 1

R 1

Bolag och särskild

granskning

Information

EFF 2

R 2

Internationell

verksamhet

Ekonomi och

EFF 3

R 3

Metod

administration

och kvalitet

IT

EFF 4

R 4

Rättsfunktionen

EFF 5

R 5

EFF 6

R 6

Vetenskapligt råd

Riksrevisionen har enligt samma bestämmelse också en styrelse, som utses av riksdagen. Styrelsens uppgift är att:

följa granskningsverksamheten,

lämna de framställningar och redogörelser till riksdagen som Riksrevisio- nens granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till,

besluta om förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen efter det att riksdagsstyrelsen yttrat sig,

besluta om årsredovisning och delårsrapport för Riksrevisionen,

besluta om yttranden till riksrevisorerna om granskningsplan.

Avsikten är att det inflytande som riksdagen får genom styrelsen skall vara så avvägt att Riksrevisionens självständighet och oberoende i granskningsverk- samheten inte påverkas.

Ansvarsfördelningen mellan riksrevisorerna är sådan att de gemensamt be- slutar om fördelningen av granskningsområden mellan sig, om verksamhetens inriktning och om den årliga rapporten. Riksrevisorerna beslutar var för sig inom sina respektive granskningsområden, dvs. vad de skall granska. Dessför- innan skall de samråda med varandra. Deras beslut skall samlas i en gransk- ningsplan.

Riksrevisorerna beslutar också var för sig om innehållet och slutsatserna i revisionsberättelserna och revisionsrapporterna. Varje riksrevisor avgör själv i vilken utsträckning granskningsärenden kan delegeras till någon annan tjäns- teman vid myndigheten.

6

2003/04:RRS2

En av riksrevisorerna skall enligt 8 kap. 11 § riksdagsordningen svara för Riksrevisionens administrativa ledning. Riksdagen har bestämt att Lennart Grufberg har denna uppgift.

Enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen beslutar riksrevisorerna gemensamt om verksamhetens organisation och arbetsordning. Enligt den fr.o.m. den 1 juli 2003 gällande arbetsordningen har myndigheten sex avdel- ningar för årlig revision och sex för effektivitetsrevision. Riksrevisionen har också tre specialfunktioner: funktionerna för metod och kvalitet, internatio- nell verksamhet samt bolag och särskild granskning. I Riksrevisionens orga- nisation ingår också ett antal stödfunktioner för personal, information, eko- nomi, IT och för rättsliga frågor.

7

2003/04:RRS2

VERKSAMHET

Den nya organisationen

Riksrevisionen startade sin verksamhet efter en kort förberedelsetid. Före den 1 juli 2003 bedrevs visst förberedande arbete inom Riksrevisionskommittén med stöd av de tidigare organisationerna. Men arbetet med att etablera orga- nisationen och dess personal, rutiner, lokaler, IT-system m.m. har haft sin tyngdpunkt under det andra halvåret 2003.

En ambition har varit att klara produktionen med så få störningar som möj- ligt. Den årliga revisionens granskning av delårsrapporterna i slutet av augusti och början av september kunde genomföras och dess arbete med löpande granskning inför slutgranskningen avseende årsredovisningarna för 2003 har genomförts, dock med vissa förseningar. Vissa fördröjningar har även upp- kommit inom effektivitetsrevisionen.

Kvalitet i både produkter och processer är nyckelord i uppbyggnaden av Riksrevisionen. En särskild funktion, Q Funktionen för metod och kvalitet har i uppdrag att långsiktigt arbeta med utveckling inom kvalitetsområdet.

Inom effektivitetsrevisionen har ett arbete påbörjats för att tydliggöra revi- sionens inriktning och mandat. I beslutet om 2004 års granskningsplan finns riktlinjer gällande bl.a. kvalitet och kvalitetssäkring. Arbetet med kvalitets- säkring har påbörjats under 2003.

Den vägledning för årlig revision som gällt inom Riksrevisionsverket har kunnat användas i tillämpliga delar, men ett arbete har satts i gång för att anpassa vägledningen till de nya förutsättningarna.

Funktionen för bolag och särskilda granskningar arbetar nu med att genomföra revision av ett fyrtiotal bolag och ett tjugotal stiftelser vari Riksre- visionen har förordnat revisorer. Vidare har tillsammans med berörda revi- sionsavdelningar påbörjats några granskningar som spänner över större områ- den. En delfunktion för särskilda granskningar vid befarade oegentligheter har redan påbörjat ett antal konkreta granskningar. Utgångspunkten är att över- lämna strukturerad kunskap till rättsvårdande myndighet för eventuella åtgär- der.

Riksrevisionen disponerar från år 2004 ett eget anslag för internationellt utvecklingssamarbete. Under hösten har därför inriktningsdiskussioner skett för den internationella verksamheten. Information har även getts till utrikesut- skottet i denna fråga.

Den administrativa uppbyggnaden är grundläggande för en ny myndighet. Inom ekonomiadministrationen har under hösten utvecklats en ekonomimo- dell för Riksrevisionen samt principer och rutiner för avgiftsbeläggningen av årlig revision fr.o.m. den 1 januari 2004.

8

2003/04:RRS2

Personalfunktionen har utvecklat en rad nya interna riktlinjer vilka också beslutats av riksrevisorerna. Under hösten har även lönemodeller för myndig- hetens olika verksamhetsgrenar och administration tagits fram.

Informationsfunktionen har arbetat med formerna för intern och extern in- formation, bl.a. genom fortsatt utveckling av Riksrevisionens hemsida och intranät. Funktionen ger regelbundet ut ett nyhetsbrev till all personal och ett särskilt chefsbrev. En sammankomst för all personal, s.k. kickoff, genomför- des i oktober.

IT-funktionen har kunnat tillhandahålla en fungerande IT-plattform med en hög tillgänglighet till nätverket från första dagen. Möjligheterna till video- sammanträden med kontoren i landet har prövats och fungerar.

Lokalerna i Stockholm var inte helt klara vid inflyttningen. Det har även framkommit vissa brister vad gäller den inre lokallösningen samt inredningen. Dessa problem åtgärdas nu och under 2004.

Ledning av Riksrevisionen sker i olika typer av ledningsforum som suc- cessivt utvärderas och anpassas till verksamhetens förutsättningar och krav.

Målsättningen är att bygga upp en ny myndighet med en egen kultur och identitet. Naturligtvis bygger verksamheten på de erfarenheter och den kom- petens som funnits vid Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket, men ambitionen är ändå att bygga den nya organisationen från grunden. Under hösten har många av de grundläggande byggstenarna kommit på plats.

9

2003/04:RRS2

ÅRLIG REVISION

Årlig revision innebär enligt revisionslagen (2002:1022)

att Riksrevisionen varje år granskat myndigheters, bolags och stiftelsers redovisning och förvaltning

Granskningen skall följa god revisionssed, dvs. bedöma om:

redovisningen är tillförlitlig

räkenskaperna är rättvisande

myndigheterna följer gällande föreskrifter och beslut.

Granskningen skall efter varje revisionsår avslutas med en revisionsberättelse.

Omfattning

Riksrevisionen ansvarar för granskningen av ca 270 förvaltningsmyndigheter, drygt 60 bolag och stiftelser samt Årsredovisning för staten och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Under hösten 2003 har Riksrevisionen förordnat auktoriserade revisorer, anställda i myndigheten, i totalt ca 45 bolag och 19 stiftelser. Riksrevisionen har, enligt ett tillägg i aktiebolagslagen och stiftelselagen, rätt att förordna revisor i statliga bolag och stiftelser där staten har ett bestämmande inflytan- de, bl.a. för att statens insyn och kontroll inte skall påverkas negativt av valet mellan bolag och myndighet som verksamhetsform. Riksrevisionen svarar för planering och stöd till förordnade revisorer, bl.a. i syfte att utnyttja generella kunskaper och generellt stöd från såväl övrig årlig revision som effektivitets- revision av bolag och särskilda granskningar.

Den årliga revisionen har sedan starten den 1 juli 2003 bl.a. arbetat med löpande granskning av myndigheter, Regeringskansliet, riksdagsförvaltning- en, Slottsstaten, Djurgårdsförvaltningen och försäkringskassorna.

Metod

Den vägledning för årlig revision som varit styrande inom Riksrevisionsver- ket har kunnat användas i tillämpliga delar. Ett arbete har emellertid påbörjats för att utveckla och anpassa vägledningen till de nya förutsättningarna för Riksrevisionen. Ett internt utvecklingsprojekt, benämnt Förvaltningsprojektet, har pågått under 2003. Projektet syftar till att vidareutveckla riktlinjerna för att granska ledningens förvaltning och skall resultera i ett stöd för den gransk- ning som skall genomföras avseende 2004 års revision.

En rådgivande funktion för ansvariga revisorer har skapats (AR-rådet), vars uppgifter bl.a. är att ge en s.k. second opinion. Väsentliga iakttagelser

10

2003/04:RRS2

som kan föranleda en invändning eller upplysning i revisionsberättelsen skall presenteras för AR-rådet för bedömning och vägledning.

AR-rådet ansvarar även för årlig kvalitetskontroll efter riktlinjer framtagna av funktionen för metod och kvalitet.

Kostnader för årlig revision

Kostnaderna för årlig revision sedan starten för Riksrevisionen den 1 juli 2003 uppgick till 75,3 miljoner kronor, varav 63,8 miljoner kronor (85 %) var anslagsfinansierat och 11,5 miljoner kronor (15 %) avgiftsfinansierat. Från den 1 januari 2004 kommer all årlig revision att vara avgiftsfinansierad.

Belopp (tkr)

Kostnader

Intäkt

Myndigheter

65 485

-10 805

Bolag

1 332

- 1 466

Affärsverk

1 938

-2 100

Stiftelser

266

-298

Nordiska institutioner

484

-20

Övriga organisationer

5 838

-97

TOTALT

75 343

-14 786

Granskning av delårsrapporter enligt plan

Den årliga revisionens granskning av delårsrapporterna i slutet av augusti och början av september genomfördes enligt plan.

Avrapportering 2003

Antal

Lämnade intyg

221

- varav invändningar

9

- och upplysningar

3

Revisionsrapporter

22

Revisionspromemorior

60

11

2003/04:RRS2

Löpande granskning inför slutligt uttalande

All granskning som den årliga revisionen genomför under året syftar till att underbygga det slutliga uttalandet, vilket Riksrevisionen lämnar i revisionsbe- rättelsen. En viktig del i granskningen är den som görs löpande under året. Den årliga revision som bedrivits löpande år 2003, under Riksrevisionens ansvar, har bl.a. avsett:

intern styrning och kontroll

allmän IT-säkerhet

representation och förmåner

rutiner för transfereringar

upphandling

externfinansierade projekt

interna projekt

fakturerings- och kravrutiner

betalningsrutiner

elektronisk fakturahantering

pågående investeringar

pågående arbeten

löne- och personalkostnader.

Uppbyggnadsarbetet inom årlig revision inom

Riksrevisionen

Övergången av ansvaret för årlig revision från Riksrevisionsverket till Riks- revisionen innebar stora förändringar i sammansättningen av revisionsteamen för respektive uppdrag. För att förebygga förseningar i granskningen av del- årsrapporterna genomfördes revisionen av samma revisionsteam som hade ansvaret inom Riksrevisionsverket.

Löpande granskning har i viss utsträckning försenats med anledning av uppbyggnaden av den nya myndigheten.

De omfattande förändringarna i revisionsteamen under år 2003 motiveras med behovet av förnyelse samt behovet av en bättre balans och ökad flexibili- tet inom organisationen. Samarbete skall underlättas mellan avdelningar, kontor och mellan årlig revision och effektivitetsrevision. Riksrevisionen eftersträvar därför en arbetsrotation i uppdragsorganisationen och att enskilda funktioner skall bytas med fem års intervall.

Utveckling av processtödjande IT-system

Riksrevisionen bedriver ett projekt i syfte att stödja samtliga faser i den årliga revisionens process. Ett IT-stöd benämnt Verktyget har utvecklats och tagits i drift. Verktyget syftar till att säkerställa en enhetlig revisionsmetodik, bidra

12

2003/04:RRS2

till kvalitetsförbättringar och effektivisera verksamheten. Verktyget skall även stödja informationsförmedling inom och mellan revisionsteam och avdelning- ar.

Den första versionen av Verktyget utvecklades inom Riksrevisionsverket för 11,5 miljoner kronor och togs i drift i början av juni 2003. En fortsatt utveckling pågår. Nästa nya version beräknas kunna tas i drift i juni 2004.

Samtliga medarbetare inom årlig revision använder Verktyget. En enkät under hösten 2003 visade att acceptansen bland användarna är god. En omfat- tande förankringsprocess förmodas ha bidragit till detta.

Verktyget kommer även att användas av de effektivitetsrevisorer som del- tar i den årliga granskningen av resultatredovisningarna för 2003.

Personal

Den 31 december 2003 var 123 personer anställda inom den årliga revisionen. Under året har inga anställda slutat. Några nyrekryteringar har inte skett under perioden den 1 juli 31 december 2003.

Avgiftsbeläggning av all årlig revision

Enligt riksdagens beslut kommer all årlig revision att från den 1 januari 2004 vara avgiftsbelagd för myndigheterna. Riksrevisionen kommer emellertid inte att disponera avgiftsintäkterna utan dessa skall föras till inkomsttitel på stats- budgeten. Beslutet är reglerat i lag och innebär att avgifterna skall motsvara kostnaderna för utförd revision.

Under 2003 har Riksrevisionen förberett övergången till fullständig av- giftsbeläggning av årlig revision genom utformning av rutiner samt informa- tion till samtliga myndigheter.

Varje granskad organisation har möjlighet att påverka sina kostnader ge- nom åtgärder bl.a. syftande till att minska behovet av omfattande revisionsin- satser från Riksrevisionens sida.

13

2003/04:RRS2

EFFEKTIVITETSREVISION

Effektivitetsrevision innebär enligt revisionslagen (2002:1022)

att Riksrevisionen granskar de statliga insatserna främst med sikte på förhållanden som har anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet samt åtaganden i övrigt.

Granskningen skall främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Omfattning

Effektivitetsrevision skall utgå från en faktiskt bedriven verksamhet. I gransk- ningarna bör vidare tas fram underlag som möjliggör ansvarsutkrävande. De revisionella iakttagelserna måste kunna utgöra underlag för att fördela kritik och ansvar. Detta innebär att de revisionella iakttagelserna ska visa var even- tuella brister finns och därmed ge underlag för beslut om konkret åtgärd. Revisionsfrågorna skall konkret kunna formuleras och besvaras i förhållande till fastställda normer. När riksdagen har angivit sådana utgör alltid dessa utgångspunkt för granskningen.

I granskningsplanen för 2003 anges inriktningen för effektivitetsrevisio- nen. Fyra områden har pekats ut för inriktningen av granskningar på lite läng- re sikt:

medborgarnas trygghet och säkerhet

välfärdssystemens robusthet

tillväxt och utveckling

förvaltningspolitik och statligt ägande.

Huvuddelen av effektivitetsrevisionens granskningar under hösten 2003 har varit sådana som planerats och beslutats före den 1 juli 2003, dvs. innan Riks- revisionen bildades. Totalt har ett trettiotal projekt och förstudier pågått under året. Av dessa har ett projekt avslutats, en granskning av djurskyddstillsynen. I rapporten Hur effektiv är djurskyddstillsynen? konstateras att det fortfarande finns stora brister i djurskyddstillsynen trots skärpningar i djurskyddslagen. Merparten av övriga granskningar beräknas kunna avslutas under det första kvartalet 2004.

Effektivitetsrevisionen är, liksom den årliga revisionen, organisatoriskt fördelad på tre granskningsområden under respektive riksrevisor, enligt föl- jande.

14

2003/04:RRS2

Granskningsområde 1, riksrevisor Lennart Grufberg:

Ansvarar för Säkerhet, samhällsekonomi och finansförvaltning.

Pågående granskningar under hösten har bl.a. varit Offentligrättsliga avgifter inom staten, Den nya garantimodellen, Förändringar inom kommittéväsendet, E-förvaltning och Statistiska centralbyrån en myndighet på marknaden.

Granskningsområde 2, riksrevisor Eva Lindström:

Ansvarar för Arbete, välfärd och hälsa.

Pågående granskningar under hösten har bl.a. varit Arbetsförmedlingarna och a-kassan, Hälso- och sjukvårdsområdet, Assistansersättningen, Premiepen- sionssystemets utformning och implementering, Ansvar och arbetsformer för rehabilitering av långtidssjuka och Arbetslöshetsförsäkringen effektivitet och organisation.

Granskningsområde 3, riksrevisor Kjell Larsson:

Ansvarar för Tillväxt, utbildning och utveckling.

Pågående granskningar under hösten har bl.a. varit Rättvis och likvärdig betygssättning, Infrastrukturplaneringen länsplanerna, EU:s strukturfonder och Hantering av miljögifter vid avfallsförbränning och hantering av miljögif- ter vid avfallsdeponering.

Särskild granskning

Särskild granskning har genomförts i Funktionen för bolag och särskilda granskningar.

Arbetet sker i olika former och i samarbete med revisionsavdelningarna. Granskningen avser tvärsektoriella revisionsfrågor eller frågor av särskild ka- raktär eller brådska. Det kan även gälla fördjupad granskning vid befarade oegentligheter, vilka framkommit i samband med revisionsinsatser, för att ge underlag till rättsvårdande myndigheter.

Under hösten 2003 har Riksrevisionen bl.a. följt utvecklingen av Försvars- maktens egen granskning av representation och förmåner för den högsta led- ningen och vid tre tillfällen tillskrivit överbefälhavaren.

En granskning av representation och förmåner för ledningen vid ett trettio- tal myndigheter har påbörjats. Denna granskning hålls samman av funktio- nen men genomförs av revisionsteamen inom den årliga revisionen.

Riksrevisionen har även beslutat att påbörja en särskild insats för att följa utvecklingen och skaffa kunskap om vidtagna åtgärder inom Systembolaget AB och Vin

1 20

117

1 00

80

76

Totalt

60

56

40

20

16

14

0

BSG

EFF

INT

R

Övr

21

2003/04:RRS2

Figur 2. Kvinnor/män respektive ålder per avdelning (totalt antal 279)

I avdelning Övrigt ingår ledning, Q, Info, Rättsfunktionen, IT, EK/ADM,

Personal (HR)

50

45

43

40

35

30

Män

25

24

Kvinnor

22

22

21

20

20

18

15

14

12

11

9 10

10

8

7

7

6

5

5

5

2

3

2

3 3

2

0

>30<49

>50

<29

>30<49

>50

>30<49

>50

<29

>30<49

>50

<29

>30<49

>50

BSG

EFF

INT

R

Övr

Figur 3. Kvinnor/män respektive ålder (totalt antal 279)

100

91

90

80

70

67

60

49

50

Män

40

Kvinnor

40

30

20

18

14

10

0

<29

>30<49

>50

22

2003/04:RRS2

Personalrörlighet

Antalet nyanställda under halvåret 2003 var 3 personer och antalet avslutade anställningar 8 personer. Personalrörligheten under perioden uppgår till 2,9 %.

Policybeslut m.m.

Under halvåret har beslut tagits avseende tjänstetitlar, policy för beviljande av delpension, friskvård och tjänstledighet för att pröva annan tjänst. Avtal om företagshälsovård har slutits för perioden 2004-01-012005-12-31. En skyddskommitté liksom en jämställdhets/mångfaldskommitté har inrättats.

Sjukfrånvaro

1/7 2003-31/12 2003

Kvinnor

3,2 %

Män

0,8 %

Anställda >29 år

1,5 %

Anställda 3049 år

1,8 %

Anställda 50 år>

2,4 %

Totalt

2 %

Varav andel långtidssjuka

46,2 %

(60 dagar eller mer)

Omställning av personal

I samband med att Riksrevisionen bildades den 1 juli 2003 sades 21 medarbe- tare upp eller valde själva att sluta. Dessa har varierande uppsägningstid. Åtta av dessa medarbetare omfattas av pensionsersättningsförmåner enligt trygg- hetsavtalet. Riksrevisionen har gjort avsättningar för pensioner enligt förord- ningen motsvarande 10,8 miljoner kronor. Kostnader under uppsägningstiden har bokats upp som en periodiseringspost motsvarande 5,8 miljoner kronor. Riksrevisionen har även avsatt personella resurser under perioden för att stödja och underlätta omställningsarbetet.

23

2003/04:RRS2

EKONOMISK ÖVERSIKT

Riksrevisionen bedömer att verksamhetsmålen för 2003 enligt anlagsdirekti- vet är uppfyllt för årlig revision och effektivitetsrevision. Enligt anslagsdirek- tivet får myndigheten även utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området. Riksrevisionens verksamhet är indelad i tre verksam- hetsområden, årlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksam- het. Verksamheten finansieras med ett förvaltningsanslag och avgifter inom resultatområdena viss årlig revision och internationella uppdrag.

Riksrevisionens anslagsram inför 2003 var 117,8 miljoner kronor och un- der året har verksamhet bedrivits för 106,9 miljoner kronor, vilket medför att det finns ett utgående anslagssparande om 10,9 miljoner kronor. Huvudorsa- ken till anslagssparandet är att först i december fattade riksdagen beslut om att Riksrevisionens omställningskostnader (ca 6 miljoner kronor) skall belasta Riksrevisionsverkets avvecklingsanslag. Detta har påverkat myndighetens möjlighet att använda tilldelade medel till verksamhet.

Resultatområdet viss årlig revision har totala intäkter om 12,4 miljoner kronor och kostnader om 11,5 miljoner kronor, vilket medför ett överskott om 0,9 miljoner kronor. Från och med år 2004 kommer detta resultatområde att ingå i Riksrevisionens förvaltningsanslag och inkomsterna kommer att tillfö- ras statsbudgeten.

Resultatområdet internationell verksamhet har totala intäkter om 21,7 mil- joner kronor och kostnader om 19,8 miljoner kronor, vilket medför ett över- skott om 1,9 miljoner kronor. Internationell verksamhet har fått med sig 6,3 miljoner kronor i balanserat överskott från Riksrevisionsverket.

Riksrevisionen har fått överta balanserad kapitalförändring avseende se- mesterlöneskuld motsvarande 13,7 miljoner kronor från Riksrevisionsverket utan ekonomisk ersättning, som framgår i noten Myndighetskapital. Från Riksdagens revisorer har Riksrevisionen fått överta endast semesterdagar men ej någon ingående balans, vilket har påverkat resultatet och årets föränd- ring av semesterlöneskuld.

I kostnader per verksamhetsgren år 2003 ingår myndighetens gemensam- ma kostnader som fördelats så att varje verksamhetsgren bär sin andel av de totala kostnaderna. Kostnaden för verksamhetsgrenen årlig revision uppgår till 75,3 miljoner kronor, varav 63,8 miljoner kronor är anslagsfinansierat och 11,5 miljoner kronor är avgiftsfinansierat. Kostnaden för verksamhetsgrenen effektivitetsrevision uppgår till 54,8 miljoner kronor. Kostnaden för interna- tionell verksamhet uppgår till 25,0 miljoner kronor, varav 5,2 miljoner kronor är anslagsfinansierat och 19,8 miljoner kronor är avgiftsfinansierat.

Riksrevisionen har gjort pensionsavsättningar på 10,8 miljoner kronor och periodiseringar på 6,9 miljoner kronor för omställningskostnader (varav 5,8 miljoner kronor för omställning av personal) som uppkom i samband med bildandet av Riksrevisionen.

24

2003/04:RRS2

Riksrevisionen har övertrasserat sitt räntekonto vid två tillfällen i novem- ber. Övertrasseringen berodde i huvudsak på att Riksrevisionen inte hade fått likvida medel för utgående balans från Riksrevisionsverket för upparbetat överskott för verksamheten internationella uppdrag, ca 5 miljoner kronor. En ytterligare orsak var att Riksrevisionen fick sin första utbetalning av anslags- medel den 25 juli, vilket innebar att fram till dess belastade alla utbetalningar räntekontokrediten. Detta innebär även fortsättningsvis att räntekontokrediten måste belastas.

25

2003/04:RRS2

FINANSIELL REDOVISNING

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)

2003

Låneram i Riksgäldskontoret (tkr)

- Beviljad låneram

50 000

- Utnyttjad låneram

43 800

Kontokredit hos Riksgäldskontoret (tkr)

- Beviljad kontokredit

17 700

- Maximalt utnyttjad kontokredit under budgetåret

20 488

Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret (tkr)

- Räntekostnader

16

- Ränteintäkter

25

Avgiftsintäkter (tkr)

- Budgeterade intäkter enligt anslagsdirektiv

32 000

- Utfall

33 322

Ramanslag (tkr)

- Beviljad anslagskredit enligt anslagsdirektiv

11 800

- Utnyttjad anslagskredit

-

Utgående reservationer och anslagssparande (tkr)

- Utgående reservation

-

- Anslagssparande

10 894

- därav intecknat belopp

-

Personal

- Antal årsarbetskrafter

294

- Medeltal anställda

302

Driftkostnad per årsarbetskraft

506

Myndighetskapital (tkr)

- Årets kapitalförändring

-9 660

- Balanserad kapitalförändring

-13 720

26

2003/04:RRS2

Resultaträkning (tkr)

2003

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

106 906

Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 1)

38 484

Finansiella intäkter (not 2)

123

Summa

145 513

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal (not 3)

-103 711

Kostnader för lokaler

-13 047

Övriga driftkostnader

-32 090

Finansiella kostnader (not 4)

-608

Avskrivningar och nedskrivningar (not 6,7)

-5 717

Summa

-155 173

Verksamhetsutfall

-9 660

Årets kapitalförändring (not 5)

-9 660

27

2003/04:RRS2

Balansräkning (tkr)

Balansräkning (tkr)

2003-12-31

Tillgångar

Immateriella anläggningstillgångar

(not 6)

Balanserade utgifter för utveckling

12 212

Summa immateriella

12 212

anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

(not 7)

Förbättringsutgifter på annans

12 967

fastighet

Maskiner, inventarier, installationer

20 452

m.m.

Summa materiella

33 419

anläggningstillgångar

Fordringar

Kundfordringar

4 465

Fordringar hos andra myndigheter

29 734

(not 8)

Övriga fordringar

116

Summa fordringar

34 315

Periodavgränsningsposter (not 9)

Förutbetalda kostnader

6 316

Övriga upplupna intäkter

16

Summa periodavgränsningsposter

6 332

Avräkning med statsverket (not 10)

-10 894

Kassa och bank

Behållning räntekonto RGK (not 11)

8 739

Kassa, postgiro och bank (not 12)

629

Summa kassa och bank

9 368

Summa tillgångar

84 752

28

2003/04:RRS2

Balansräkning forts.

Balansräkning (tkr)

2003-12-31

Kapital och skulder

Myndighetskapital (not13)

Balanserad kapitalförändring

-13 720

Kapitalförändring enligt resultat-

-9 660

räkningen

Summa myndighetskapital

-23 380

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och

10 820

liknande förpliktelser (not 14)

Summa avsättningar

10 820

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret (not 15)

43 800

Skulder till andra myndigheter

7 483

Leverantörsskulder

19 738

Övriga skulder

3 619

Förskott från uppdragsgivare och

724

kunder (not 16)

Summa skulder

75 364

Periodavgränsningsposter (not 17)

Upplupna kostnader

21 948

Summa periodavgränsningsposter

21 948

Summa kapital och skulder

84 752

Ansvarsförbindelser

Inga

29

2003/04:RRS2

Anslagsredovisning

Redovisning

Ingående

Årets till-

Totalt

Utgifter

Utgående

mot anslag

överfö-

delning

disponi-

överfö-

Belopp i tkr

rings-

enligt an-

belt be-

ringsbelopp

belopp

slags-

lopp

direktiv

An-

Riksrevi-

slag

sionen

90:1

ramanslag

106 906

2003

-

117 800

117 800

10 894

Finansiella villkor (tkr)

90:1

Utöver tilldelat belopp under anslagsposten får

Riksrevisionen disponera en anslagskredit om

11 800

30

2003/04:RRS2

Finansieringsanalys (tkr)

Drift

Kostnader (not 18)

-160 164

Finansiering av drift

Intäkter av anslag (not 19)

101 189

Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 20)

38 484

Övriga intäkter

123

Summa medel som tillförts för finansiering av drift

139 796

Minskning av lager

724

Ökning av kortfristiga fordringar

-40 647

Ökning av kortfristiga skulder

60 708

Kassaflöde från drift

417

Investeringar

Investeringar i materiella tillgångar

-36 944

Investeringar i immateriella tillgångar

-14 404

Summa investeringsutgifter

-51 348

Finansiering av investeringar

Lån från Riksgäldskontoret

49 517

- amorteringar

-5 717

Tillförda medel

5 717

Summa medel som tillförts för

-1 831

finansiering av investeringar

Kassaflöde till investeringar

-1 831

Låneverksamhet

Räntekostnader

-112

Kassaflöde från låneverksamhet

-112

Förändring av likvida medel

-1 526

Specifikation av förändring av likvida medel

Likvida medel vid årets början

-

Ökning av tillgodohavande hos RGK

8 739

Minskning av banktillgodohavanden

629

Minskning av avräkning med statsverket

-10 894

Summa förändring av likvida medel

-1 526

Likvida medel vid årets slut

-1 526

31

2003/04:RRS2

Noter

Tilläggsupplysningar och noter

Allmänt

Årsredovisningen är, med vissa undantag beslutade av riksdagsstyrelsen 2001-06-13 (RFS 2001:9), upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag.

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed enligt Ekonomi- styrningsverkets (ESV) föreskrifter till 2 kap. 5 § FÅB respektive allmänna råd till 6 § förordningen om myndigheters bokföring (2000:606).

Värdering av fordringar och skulder

Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fast- ställd brytdag (2004-01-10) eller när fordrings- eller skuldbeloppet inte är exakt känt när årsbokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodav- gränsningsposter. Övriga händelser tas upp som fordringar respektive skul- der.

Immateriella anläggningstillgångar

Under budgetåret 2003 har Riksrevisionen fortsatt att utveckla revisionsverk- tyget som redovisas som en immateriell anläggningstillgång enligt 5 kap. 2 § FÅB. Verktyget beräknas ha en ekonomisk livslängd på tre år. Revisions- verktyget överfördes i samband med övergången från Riksrevisionsverket den 1 juli 2003.

Materiella anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde om minst 10 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd om tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar.

Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas i huvudsak följande avskrivningstider (avvi- kelser kan finnas i det enskilda fallet efter särskild bedömning):

Program

3 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet

5 år

Maskiner

5 år

Datorer

3 år

Kommunikationsutrustning

5 år

Servrar med mera

3 år

Möbler med mera

7 år

Övriga inventarier

5 år

32

2003/04:RRS2

Riksrevisionen har hyreskontrakt med NewSec Förvaltning AB för lokalerna på Nybrogatan i Stockholm till och med den 30 juni 2008. Riksrevisionen har dessutom lokaler i Jönköping, Karlstad och Uppsala. Genomsnittligt kvadratmeterpris är 914 kr.

Periodavgränsningsposter

Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 10 000 kr.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för pensionsersättningar till personal som har beviljats delpension och som pensionerats i samband med bildandet av Riksrevisionen.

Räntekonto

Riksrevisionen har övertrasserat sitt räntekonto vid två tillfällen i november. Övertrasseringen berodde i huvudsak på att Riksrevisionen inte hade fått likvida medel för utgående balans från Riksrevisionsverket för upparbetat överskott för verksamheten internationella uppdrag, ca 5 miljoner kronor. En ytterligare orsak var att Riksrevisionen fick sin första utbetalning av anslagsmedel den 25 juli, vilket innebar att fram till dess belastade alla utbe- talningar räntekontokrediten. Detta innebär även fortsättningsvis att ränte- kontokrediten måste belastas.

Brytdag

I 10 § förordningen (2000:605) om myndigheters bokföring framgår det att alla myndigheter skall tillämpa s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden skall avslutas. Brytdag skall vara den 10 januari vid årsskifte. Lö- pande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2003 har gjorts fram till 2004-01-12.

Finansiering och redovisning

Riksrevisionens verksamhet finansieras dels av anslag, dels av avgifter. Den anslagsfinansierade verksamheten finansieras via ramanslaget 90:1 Riksrevi- sionen.

Den avgiftsfinansierade verksamheten särredovisas och är indelad i två resultatområden enligt Riksrevisionens anslagsdirektiv:

1)Viss årlig revision (revision av affärsverk, bolag, stiftelser och vissa avgiftsfinansierade myndigheter)

2)Internationell verksamhet (inkl. övrig internationell verksamhet)

Riksdagen har i lag (2002:1022, senast ändrad genom lag 2003:265) om revision av statlig verksamhet m.m. beslutat om att Riksrevisionen skall ta ut avgifter för årlig revision. Riksrevisionen fastställer årligen timtaxornas nivå,

33

2003/04:RRS2

inom den i lagrummet angivna ramen, så att kravet på full kostnadstäckning kan uppnås.

I notförteckningen anges beloppen i tusen kronor (tkr).

34

2003/04:RRS2

Not 1

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2003

Intäkter med stöd av 4 § avgiftsförordningen

Rådgivning/konsultation

245

Övrigt

4 917

Summa § 4-intäkter

5 162

Intäkter i Riksrevisionens resultatområden

Viss årlig revision

11 924

Internationell verksamhet

21 398

Summa Riksrevisionens resultatområden

33 322

TOTALSUMMA

38 484

Not 2

Finansiella intäkter

2003

Övriga ränteintäkter

43

Övriga finansiella intäkter

80

- varav realiserade valutavinster

9

- varav orealiserade valutavinster

71

Summa

123

Not 3

Kostnader för personal

2003

Lönekostnader exklusive avgifter

57 851

Summa

57 851

Not 4

Finansiella kostnader

2003

Ränta på räntekonto hos RGK

-16

Ränta på lån hos RGK

-96

Övriga finansiella kostnader

-496

- varav övriga räntekostnader

-423

- varav orealiserade valutakursförluster

-37

- varav realiserade valutakursförluster

-2

- varav bankkostnader

-24

- varav dröjsmålsränta leverantörsskulder

-10

Summa

-608

Not 5

Årets kapitalförändring

2003

Över/underskott i avgiftsfinansierad verksam-

het

Resultatområde

Viss årlig revision

-899

Internationell verksamhet

-1 925

Summa

-2 824

Periodiseringseffekter m.m. inom anslagsfi-

12 484

nansierad verksamhet

Summa årets kapitalförändring

9 660

35

2003/04:RRS2

Not 6

Immateriella anläggningstillgångar

03-12-31

Balanserade utgifter för utveckling

Anskaffning IB-

-

Årets anskaffning

14 404

Anskaffningsvärde UB

14 404

Avskrivningar ack IB

-

Årets avskrivningar

-2 192

Avskrivningar ack UB

-2 192

Bokfört värde

12 212

Not 7

Materiella anläggningstillgångar

03-12-31

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Anskaffning IB-

-

Årets anskaffning

14 213

Anskaffningsvärde UB

14 213

Avskrivningar ack IB

-

Årets avskrivningar

-1 246

Avskrivningar ack UB

-1 246

Bokfört värde

12 967

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Anskaffning IB-

-

Årets anskaffning

22 731

Årets utrangering/försäljning

-

Anskaffningsvärde UB

23 731

Avskrivningar ack IB

-

Årets avskrivningar

-2 279

Årets utrangering/försäljning

-

Avskrivningar ack UB

-2 279

Bokfört värde

20 452

Not 8

Fordringar hos andra myndigheter

03-12-31

Kundfordringar, statliga myndigheter

22 707

Momsfordran RSV

6 586

Skatter och avgifter

441

Summa

29 734

Not 9

Periodavgränsningsposter

03-12-31

Förutbetalda hyror

5 727

Övriga förutbetalda kostnader

589

Upplupna räntor

16

Summa

6 332

36

2003/04:RRS2

Not 10 Avräkning med statsverket

03-12-31

Ingående balans

-

Avräknat mot statsbudgeten

Anslag 90:1

106 906

Avräknat mot statsverkets checkräkning

Anslagsmedel som tillförts räntekonto

-117 800

Utgående balans

-10 894

Not 11 Räntekonto i Riksgäldskontoret

03-12-31

Anslag

15 797

Avgifter

-7 058

Summa

8 739

Varav kortsiktigt likviditetsbehov 18 000 tkr. Beviljad räntekontokredit är 17 700 tkr. Saldot per 2003-12-31 är 8 739 tkr. Maximalt utnyttjad räntekontokredit under budgetåret är -20 488 tkr (2003-10-24).

Not 12 Kassa, postgiro och bank

03-12-31

LORO-konto Nordea

49

Bankkonton för internationella uppdrag

580

Summa

629

LORO-kontot används för överföring av medel till banker i Afrika och Euro- pa för att disponeras av Riksrevisionens personal inom ramen för internatio- nella uppdrag.

Not 13

Myndighetskapital

IB 2003

Årets över/

UB

underskott

2003

Viss årlig revision

-

899

899

Internationella uppdrag

6 341

1 925

8 266

Periodiseringar

-20 061

-12 484

-32 545

Summa

- 13 720

-9 660

-23 380

Not 14

Avsättningar

Ingående avsättning

-

Årets avsättning

10 820

Årets pensionsutbetalningar

-

Utgående avsättning

10 820

Not 15 Lån i Riksgäldskontoret

03-12-31

Ingående skuld

-

Lån upptagna under året

49 517

Årets amorteringar

-5 717

Summa UB

43 800

Riksrevisionens låneram för budgetåret 2003 är 50 000 tkr.

37

2003/04:RRS2

Not 16 Förskott från uppdragsgivare och kunder

Förskott Världsbanken

Summa

Not 17 Periodavgränsningsposter

Semester, flex- och övertidsskuld Upplupna löner

Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader

Summa

Not 18 Finansieringsanalys, kostnader

Kostnader enligt resultaträkningen

Justeringar:

-avsättningar

-avskrivningskostnader

-räntekostnader

Kostnader enligt finansieringsanalysen

Not 19 Finansieringsanalys, intäkter av anslag

Intäkter av anslag enligt resultaträkningen

Justeringar:

- betalning av amorteringar på lån i Riksgälden

Intäkter av anslag enligt finansieringsanaly- sen

Not 20 Finansieringsanalys, intäkter av avgifter och andra ersättningar

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen

Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen

03-12-31

724

724

03-12-31

12 851

6924

258

1915

21948

03-12-31

-155 173

-10 820

5717

112

-160 164

03-12-31

106 906

-5 717

101 189

03-12-31

38 484

38 484

38

2003/04:RRS2

Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § FÅB

Styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen)

Sören Lekberg

Södertörns högskola

Alkoholsortimentsnämnden

Exportkontrollrådet

Eva Flyborg

Gunnar Andrén

Konung Carl XVI Gustafs Jubileums- fond för ungdomars fostran i Sverige

Sveriges Teatermuseum Liab Liberal Information AB Tidningsstallet AB, ordf.

Gunnar Axén

Laila Bjurling

Rose-Marie Frebran

Per Erik Granström

Rolf Kenneryd

Per Lager

Anne-Marie Pålsson

Finansinspektionen

Polisstyrelsen i Södermanland, ordf. Länsarbetsnämnden i Södermanland

Örebro Fritidscenter AB Örebro universitet Centrum för lättläst, ordf.

Kronofogdemyndigheten i Karlstad

Länsstyrelsen i Dalarnas län, v. ordf. SBAB, Statens bostadsfinansierings AB

Riksförsäkringsverket

Skattemyndigheten i Växjö

-

Riksbankens Jubileumsfond Flyingestiftelsen

Öresund Investment AB G L Beijer AB Hagström

Insynsrådet Radio

Nämnden för hemslöjdsfrågor

Rune Berglund

Fullmäktige, Härjedalens kommun, ordf.

Rennäringsdelegationen

Skatteregionen för Jämtland/Västernorr-

land, v. ordf

Samlingslokaldelegationen, Boverket

39

2003/04:RRS2

Karl-Göran Biörsmark

Carl Erik Hedlund

Tanja Linderborg

Britt-Marie Lindkvist

Nina Lundström

Marianne Samuelsson

Tuve Skånberg

Eva Thalén Finné

Utlänningsnämnden

Stockholmsmässan AB

Mässfastigheter i Stockholm AB

Stockholms Hamn AB

AB Svensk Tidskrift

Länsstyrelsen i Västmanlands län Försäkringskassan i Västmanland Västmanlands kommunförbund

KBM (krisberedskapsmyndigheten)

Flyingestiftelsen

Presstödsnämnden

SABO:s styrelse

Svenska Spel

-

SkåNet AB, v. ordf.

40

2003/04:RRS2

Ersättningar och förmåner som utbetalats av

Riksrevisionen under 2003 (kr)

Riksrevisorer

Lennart Grufberg

437 6861

Eva Lindström

548 988

Kjell Larsson

544 483

Styrelseledamöter

54 631

Sören Lekberg

41 170

Gunnar Andrén

14 890

Gunnar Axén

14 890

Laila Bjurling

14 890

Rose-Marie Frebran

14 780

Per Erik Granström

15 270

Rolf Kenneryd

17 327

Per Lager

16 270

Anne-Marie Pålsson

14 190

Per Rosengren

14 890

Styrelsesuppleanter

Carina Adolfsson Elgestam

-

Marianne Andersson

-

Rune Berglund

700

Karl-Göran Biörsmark

700

Carl Erik Hedlund

2 100

Tanja Linderborg

-

Britt-Marie Lindkvist

-

Nina Lundström

700

Marianne Samuelsson

700

Tuve Skånberg

1 400

Ewa Thalén Finné

700

1 varav förmåner 155 kr

41

2003/04:RRS2

Innehållsförteckning

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...............................................................

3

Riksrevisorerna har ordet...........................................................................

3

UPPGIFTER OCH MÅL.................................................................................

5

Organisation och ledning...........................................................................

5

VERKSAMHET..............................................................................................

8

Den nya organisationen .............................................................................

8

ÅRLIG REVISION .................................................................................

10

Omfattning...............................................................................................

10

Metod.......................................................................................................

10

Kostnader för årlig revision .....................................................................

11

Granskning av delårsrapporter enligt plan ...............................................

11

Löpande granskning inför slutligt uttalande ............................................

12

Uppbyggnadsarbetet inom årlig revision inom Riksrevisionen ...............

12

Utveckling av processtödjande IT-system ...............................................

12

Personal ...................................................................................................

13

Avgiftsbeläggning av all årlig revision....................................................

13

EFFEKTIVITETSREVISION .................................................................

14

Omfattning...............................................................................................

14

Särskild granskning .................................................................................

15

Kompetensutveckling inom effektivitetsrevisionen.................................

16

Kostnader.................................................................................................

16

Personal ...................................................................................................

16

INTERNATIONELL VERKSAMHET...................................................

17

Internationell samverkan och kontakter...................................................

17

EU-samarbete ..........................................................................................

18

Biståndsprojekt ........................................................................................

18

Revisionsuppdrag ....................................................................................

18

Personal ...................................................................................................

19

KVALITETSARBETE............................................................................

20

PERSONAL.............................................................................................

21

Personalrörlighet......................................................................................

23

Policybeslut m.m. ....................................................................................

23

Omställning av personal ..........................................................................

23

EKONOMISK ÖVERSIKT...........................................................................

24

FINANSIELL REDOVISNING .................................................................

26

Sammanställning över väsentliga uppgifter.............................................

26

Resultaträkning........................................................................................

27

Balansräkning ..........................................................................................

28

Anslagsredovisning..................................................................................

30

Finansieringsanalys (tkr)..........................................................................

31

Noter........................................................................................................

32

42

2003/04:RRS2

Styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller

rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som

styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i

myndighetsform ingår ej i sammanställningen).................................

39

Ersättningar och förmåner som utbetalats av Riksrevisionen under

2003 (kr)............................................................................................

41

Elanders Gotab, Stockholm 2004

43