Framställning till riksdagen

2003/04:RB1

Årsredovisning för Sveriges riksbank för räkenskapsåret 2003 Sammanfattning

Enligt 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank lämnar Riksbankens direktion denna redovisning för Riksbankens verksamhet under 2003. Redovisning lämnas enligt samma lagrum till riksdagen, Riksrevisionen och riksbanksfullmäktige.

Direktionen föreslår

att riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balansräkning enligt förslaget.

Stockholm den 10 februari 2004

På direktionens vägnar:

LARS HEIKENSTEN

/Kerstin Alm

I beslutet har deltagit Lars Heikensten (ordförande), Eva Srejber (förste vice ordförande), Villy Bergström, Lars Nyberg, Kristina Persson och Irma Rosenberg.

Föredragande har varit Henrik Gardholm.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Innehållsförteckning 2

Inledning 4

Riksbankschefens kommentar 6

Ekonomin på väg att vända upp 6

Kostnadskontroll och vidareutveckling 7

Finansiell stabilitet 9

Tecken på återhämtning 14

Finansiell stabilitet 21

Internationell samverkan 28

Forskning kring penningpolitik och finansiell stabilitet 31

Riksbankens bolag 33

Kontanthanteringen 33

AB Tumba Bruk/Crane AB 34

Kontroll och insyn 36

Riksbankens arbetsformer 38

Den penningpolitiska processen 38

Kontanthantering 43

Ledning och organisation 45

Organisation 45

Avdelningen för penningpolitik 45

Avdelningen för finansiell stabilitet 45

Avdelningen för marknadsoperationer 45

Administrativa avdelningen 45

Direktionsavdelningen 46

Forskningsavdelningen 46

Informationsavdelningen 46

Internationella avdelningen 46

Internrevisionsavdelningen 46

IT-avdelningen 46

Riskkontrollavdelningen 47

Medarbetare 47

Kompetensutveckling 48

Jämställdhet och mångfald 48

Balans mellan arbetsliv och privatliv 49

Direktion 49

Riksbanksfullmäktige 51

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap 2003 53

Bokslut 55

Förvaltningsberättelse 55

Verksamhet 55

Organisation 56

Finansiell struktur 56

Redovisningsprinciper 62

Noter 68

Femårsöversikt 80

Balansräkning 80

Riksbankens bolag 84

Svensk Kontantförsörjning AB 84

Eskilstuna Penningsmedja AB i likvidation 86

Tumba Kulturfastigheter AB 87

Ordlista 89

Publikationer 91

Remissyttranden 92



Inledning

Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riksbankens verksamhetsmål är att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationen är reporäntan.

Riksbanken har drygt 400 anställda och styrs av en direktion med en riksbankschef, Lars Heikensten, och fem vice riksbankschefer. Direktionens ledamöter utses av riksbanksfullmäktige för mandatperioder om sex år.

Året i korthet

Inflationen, mätt som förändring av konsumentprisindex, uppgick till i genomsnitt 2,0 procent. Den ekonomiska tillväxten i Sverige uppgick enligt Riksbankens senaste bedömning till 1,5 procent.

Stabiliteten i det finansiella systemet var fortsatt god.

Riksbanken sänkte den 17 mars reporäntan med 0,25 procentenheter till 3,5 procent med verkan från den 19 mars. Den 4 juni sänktes reporäntan till 3,0 procent med verkan från den 11 juni. Den 3 juli sänktes reporäntan till 2,75 procent med verkan från den 9 juli. Reporäntan var 2,75 procent vid årets utgång.

Lars Heikensten tillträdde den 1 januari som ny riksbankschef, Eva Srejber som ny förste vice riksbankschef och Irma Rosenberg som ny vice riksbankschef.

Penningpolitiken stod i fokus genom folkomröstningen om euron den 14 september. Utfallet innebär att Riksbanken fortsätter att bedriva penningpolitik enligt samma principer som tidigare.

Riksbanken publicerade under året fyra inflationsrapporter och två rapporter om den finansiella stabiliteten. Direktionsledamöterna höll ett hundratal offentliga anföranden.

En avsiktsförklaring tecknades med Securitas om att överlåta huvuddelen av Riksbankens kommersiella verksamhet inom kontanthanteringen i Pengar i Sverige AB till Securitas Värde AB.

En uppgörelse träffades med Crane sedan 1993 har inflationen mätt med konsumentprisindex ökat med 1,9 procent medan den med det underliggande måttet UND1X stigit med 2,1 procent.

Efter två dramatiska år - med kraftiga börsfall och vikande konjunktur - fanns förhoppningar om en återhämtning under 2003. Men uppgången bromsades bland annat till följd av kriget i Irak. Det bidrog till att Riksbanken under våren och sommaren sänkte reporäntan i tre steg med totalt 1 procentenhet. Under sensommaren och hösten ändrades bilden. Alltmer information tydde på att tillväxten i omvärlden tilltog. Det mesta talade därmed för att också den svenska ekonomin var på väg upp ur de senaste årens konjunktursvacka. Samtidigt föll den svenska inflationen, främst till följd av att elpriserna åter gick ned. Under senhösten syntes också tecken på ett svagare inhemskt pristryck, som hängde samman bland annat med en svag arbetsmarknad och en förbättrad produktivitet. Inflationen under året var i linje med Riksbankens mål; den genomsnittliga prisökningstakten var 2,0 procent enligt KPI och 2,3 procent enligt UND1X. Tillväxten bedöms ha varit cirka 1,5 procent.

Den försiktiga konjunkturuppgången har medfört en förbättrad motståndskraft i banksystemet. Trots fortsatt hög utlåning till hushållen fanns det under hösten inte skäl att hysa någon oro för kraftigt ökade kreditförluster. Den finansiella stabiliteten bedömdes vara god.

Fokusering på huvuduppgifterna

Riksbankens strävan har sedan mitten av 1990-talet varit att koncentrera verksamheten till huvuduppgifterna. Därför har Riksbankens arbete inom bland annat kontantdistribution och tillverkning av sedlar och mynt till stor del överlåtits till andra. I slutet av 2003 togs ett par avgörande steg för att fullfölja detta arbete. En avsiktsförklaring tecknades med Securitas Värde AB om att till dem överlåta merparten av verksamheten i Riksbankens bolag Pengar i Sverige AB. Vidare fullföljdes försäljningen av Tumba Bruk till Crane nationalräkenskapsdata visade att första halvåret inte blivit fullt så svagt som befarats. Detta bidrog till en upprevidering av tillväxtprognosen för 2003. Tillväxten under året drevs i huvudsak av hushållens konsumtion, medan däremot investeringarna utvecklades svagt. Nettoexporten påverkade tillväxten endast marginellt. Sammantaget beräknas tillväxten enligt den senaste inflationsrapporten ha uppgått till 1,5 procent 2003 medan BNP väntas växa med cirka 2,5 procent både 2004 och 2005. Tillväxtprognosen innebär att resursutnyttjandet bedöms öka endast svagt under prognosperioden och därmed förbli måttligt ännu i slutet av 2005.

Diagram 4. BNP-tillväxt

Årlig procentuell förändring och bidrag i procent

Anm. Prognos 2003 enligt Inflationsrapport 2003:4

Källor:

SCB och Riksbanken

Inflationsutvecklingen

Inflationen uppgick 2003 till i genomsnitt 2,0 procent enligt konsumentprisindex (KPI) medan den underliggande inflationen (mätt med UND1X) i genomsnitt uppgick till 2,3 procent. Bakom dessa siffror döljer sig stora variationer i den allmänna prisökningstakten. Orsaken var främst kraftiga fluktuationer i energipriserna. Rensad för energipriserna var inflationen i genomsnitt nära 1 procentenhet lägre.

Inflationen mätt med KPI steg från drygt 2 procent i slutet av 2002 till knappt 3,5 procent i februari 2003. Skälet var framför allt att elpriserna steg till följd av brist på vatten i vattenkraftverken och att oljepriserna steg till följd av Irakkrisen. Även kraftiga höjningar av administrativt prissatta tjänster som kontrollbesiktning av motorfordon och kommunala taxor bidrog. Inflationen föll därefter tillbaka till under 2 procent, bland annat som följd av att energipriserna sjönk under våren och sommaren. Till fallet i inflationen bidrog också ett lägre resursutnyttjande i ekonomin. Fallande priser på importerade varor, exklusive olja, dämpade också inflationen under det andra halvåret 2003. En viktig förklaring till det är den förstärkning av kronan som ägt rum sedan det mycket låga värdet 2001. Inflationen mätt med KPI, där hushållens räntekostnader ingår, dämpades också av Riksbankens räntesänkningar i slutet av 2002 och under 2003.

Den svenska inflationen var 2003 högre än i euroområdet mätt med HIKP-index, det vill säga det prisindex som används vid jämförelser EU-länderna emellan. Den årliga ökningstakten av detta prisindex uppgick för Sveriges del till i genomsnitt 2,3 procent, att jämföras med den preliminära siffran på 2,1 procent för euroländerna. Inflationen rensad för energipriserna var dock lägre i Sverige än i euroområdet.

Energipriserna kommer även under de kommande åren att vara av central betydelse för inflationsutvecklingen. De föll inte tillbaka under året i den utsträckning som Riksbanken räknade med. Bedömningen är ändå att såväl elpriserna som oljepriset kommer att sjunka under prognosperioden. För detta talar bland annat marknadens prissättning av el och olja i framtiden.

En annan faktor av betydelse för inflationen är utvecklingen av växelkursen, som bland annat påverkar i vilken utsträckning prisförändringar på importerade produkter slår igenom i Sverige. Kronans växelkurs har stärkts under 2002 och 2003 mot valutorna i de länder som Sverige har störst handel med, det vill säga i termer av TCW-index. I första hand beror det antagligen på goda tillväxtutsikter, relativt bra statsfinanser och fortsatta överskott i bytesbalansen. Under sommaren försvagades kronan visserligen något mot både euron och dollarn. Det anses ha berott på osäkerheten inför folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EMU.

Efter folkomröstningen förstärktes kronan relativt snabbt. Sett över året har kronan utvecklats ungefär i linje med de bedömningar som gjorts. Prognosen under året har varit att kronan skulle fortsätta att stärkas även framöver till i genomsnitt cirka 124 SEK/TCW under 2004 och 2005.

En tredje faktor av betydelse för inflationen de närmaste åren är utvecklingen av det inhemska pris- och kostnadstrycket. Som konstaterats innebär tillväxtprognosen i den senaste inflationsrapporten att resursutnyttjandet endast bedöms öka svagt under prognosperioden. Det inhemska pristrycket väntas därför stiga endast marginellt. Måttliga löneökningar i kombination med en relativt gynnsam produktivitetsutveckling väntas bidra till att lönekostnaden per arbetad timme ökar förhållandevis långsamt.

Diagram 5. Olika inflationsmått

Årlig procentuell förändring

Källor: SCB och Riksbanken

Diagram 6. Olika mått på den underliggande inflationen

Årlig procentuell förändring

Anm. De alternativa måtten är beräknade utifrån KPI uppdelat på cirka 70 olika grupper. UND24 är sammanvägt med vikter justerade för den historiska standardavvikelsen för avvikelsen mellan det totala KPI och respektive aggregat under de senaste 24 månaderna. I trim85 har de 7,5 procent mest extrema positiva och de 7,5 procent mest negativa prisförändringarna under varje månad exkluderats.

Källor: SCB och Riksbanken

Olika sätt att mäta inflationen:

Konsumentprisindex (KPI): Avser att mäta hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen.

Underliggande prisindex (UND1X): KPI exklusive hushållens räntekostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.

Inhemsk underliggande inflation (UNDINHX): UND1X exklusive i huvudsak importerade varor och tjänster.

Importerad underliggande inflation (UNDIMPX): UND1X exklusive i huvudsak inhemskt producerade varor och tjänster.

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP): EU-harmoniserat index som tagits fram för att mäta inflationen i EU-området och som är jämförbart länderna emellan. En stor del av prisutvecklingen för boende i egnahem som ingår i KPI ingår inte i HIKP. HIKP innehåller däremot vissa komponenter som för närvarande inte ingår i KPI, till exempel avgifter för barn- och äldreomsorg.

Diagram 7. Växelkursen för SEK/TCW

Index , 1992-11-18=100



Källa: Riksbanken

Penningpolitiska beslut

Vid ingången av 2003 var reporäntan 3,75 procent. Vid de penningpolitiska mötena i mars, juni och juli sänktes reporäntan med sammanlagt 1 procentenhet.

I mars sänktes räntan med 0,25 procentenheter. Skälet var dystrare konjunkturutsikter och att prognosen för efterfrågeutvecklingen i omvärlden och i Sverige väntades medföra lägre resursutnyttjande och inflationstryck. Beslutet att sänka reporäntan påverkades dessutom av den oro och osäkerhet som hängde samman med krigshotet i Irak.

Även i juni reviderades prognosen för resursutnyttjandet och inflationen ned. UND1X-inflationen väntades därmed hamna klart under målet på både ett och två års sikt. Detta gällde även när energipriserna exkluderades. Reporäntan sänktes därför med 0,5 procentenheter.

I juli bedömdes efterfrågan komma att bli något starkare i Sverige jämfört med tidigare bedömning. Det berodde delvis på den räntesänkning som Riksbanken gjorde i juni. Trots att inflationstrycket därmed reviderades upp något väntades UND1X-inflationen fortfarande hamna under målet på både ett och två års sikt oavsett om energipriserna räknades med eller inte. Mot den bakgrunden beslutade direktionen att sänka reporäntan med ytterligare 0,25 procentenheter.

Under resten av året lämnades reporäntan oförändrad. Synen på ekonomin både utomlands och i Sverige hade ljusnat under sommaren och UND1X-inflationen exklusive energi bedömdes nu utvecklas ungefär i linje med inflationsmålet.

Diagram 8. UND1X-inflationen med och utan energi, utfall och prognos i inflationsrapport 2003:4

Årlig procentuell förändring

Källor: SCB och Riksbanken

Det kraftiga genomslaget av energiprisförändringar på inflationen aktualiserade frågan om vilket prismått som skulle ligga till grund för de penningpolitiska besluten. Förändringen av energipriserna bedömdes vara tillfällig, vilket gjorde att Riksbanken när räntebesluten togs valde att fästa störst vikt vid ett mått på inflationen där energipriserna inte ingår. Riksbanken har i ett förtydligande från 1999 förklarat varför sådana tillfälliga förändringar i inflationen inte behöver föranleda några penningpolitiska åtgärder.

Räntebeslut 2003

6 februari: Reporäntan hölls oförändrad på 3,75 procent.

17 mars: Reporäntan sänktes med 0,25 procentenheter till 3,5 procent.

24 april: Reporäntan hölls oförändrad på 3,5 procent. Lars Nyberg och Kristina Persson reserverade sig mot beslutet och ansåg att reporäntan borde sänkas till 3,25 procent.

4 juni: Reporäntan sänktes med 0,5 procentenheter till 3,0 procent.

3 juli: Reporäntan sänktes med 0,25 procentenheter till 2,75 procent.

14 augusti: Reporäntan hölls oförändrad på 2,75 procent.

15 oktober:

Reporäntan hölls oförändrad på 2,75 procent. Kristina Persson reserverade sig mot beslutet och ansåg att reporäntan borde sänkas till 2,5 procent.

4 december: Reporäntan hölls oförändrad på 2,75 procent. Villy Bergström och Kristina Persson reserverade sig mot beslutet och ansåg att reporäntan borde sänkas till 2,5 procent.

Finansiell stabilitet

Riksbanken har under 2003 bedömt stabiliteten i det svenska finansiella systemet som fortsatt god. Den ökande lönsamheten i bankerna medförde att deras kapital växte och riskerna därmed minskade. Bedömningen bygger på att hushållens konsumtionsvilja upprätthålls. Om hushållen blir mer pessimistiska om framtiden så att konjunkturuppgången skjuts på framtiden kan låntagarnas betalningsförmåga försämras och kreditförlusterna i bankerna därmed bli betydande. Det konstaterades i den stabilitetsrapport som Riksbanken publicerade i november.

Riksbankens analys av bankernas motståndskraft mot oväntade störningar är en central del av stabilitetsarbetet. Syftet är att tidigt peka på tendenser i utvecklingen som skulle kunna hota banksystemets möjlighet att utföra sina samhällsekonomiskt viktiga funktioner. En sådan är betalningsförmedlingen, en annan är kreditförsörjningen. Stabiliteten i banksystemet har normalt en stark koppling till konjunkturen. När den förbättras ökar vanligen lönsamheten i bankerna. Dels tjänar de mer på sin utlåning och på verksamhet kopplad till värdepappersmarknaden, dels minskar kreditförlusterna. Därför är den allmänna konjunkturbilden utgångspunkten i Riksbankens stabilitetsanalys.

Under det andra halvåret 2003 förbättrades konjunkturutsikterna. Samtidigt förbättrades också lönsamheten i de svenska storbankerna för första gången sedan 2000. Resultatförbättringen skedde från en nivå som enligt Riksbankens bedömning i juni var tillfredsställande. Det främsta skälet till förbättringen var att bankernas kostnader minskade. Kreditförlusterna var dessutom låga, vilket bland annat förklaras av att utlåningen till de värst utsatta företagen inom IT- och telekomsektorn varit låg. Intjäningen från utlåningen har dessutom hållits uppe av en viss kreditexpansion även under konjunkturavmattningen. Bankerna har under 1990-talet blivit mindre beroende av intäkter från utlåningen. I stället har inkomster från kapitalförvaltning, livförsäkring och annan verksamhet kopplad till aktiemarknaden fått ökad betydelse. De senaste årens börsnedgång har därför inverkat negativt på bankernas lönsamhet. Den förbättring som skedde på börsen under 2003 bidrog till att bankernas aktiemarknadsrelaterade verksamhet inte längre drog ned resultatet i samma utsträckning som åren innan.



Diagram 9. Resultat före kreditförluster samt

kreditförluster (netto) i storbankerna,

summerat över fyra kvartal

Miljarder kronor, 2003 års priser

Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Diagram 10. Intäktsfördelning i storbankerna

Procent

Anm. Uppgifterna för år 2003 avser en senaste resultatperioden.

Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken

Diagram 11. Provisionsnetto i storbankerna samt kursutveckling och omsättning på Stockholmsbörsen

Index mars 1997=100

Anm. Provisionsnettot har justerats pro forma för förvärv.

Källor: Bankernas resultatrapporter, Stockholmsbörsen och Riksbanken

Storbankernas primärkapital har också stigit under de senaste två åren. Primärkapitalet utgör buffert om kreditförlusterna blir så höga att de inte täcks av resultatet från den ordinarie verksamheten. Banksystemet har alltså klarat den senaste tidens konjunkturavmattning väl.

De förbättrade konjunkturutsikterna minskade risken för att stora störningar ska drabba bankerna under de närmaste åren. Konjunkturbedömningen baserades på att hushållens konsumtionsvilja skulle hållas uppe. Den stabilitetsrisk som Riksbanken lyfte fram var att hushållens optimism skulle brytas och konjunkturuppgången därmed skjutas på framtiden. Försämrad betalningsförmåga hos låntagarna skulle i det läget kunna leda till betydande kreditförluster för bankerna.

Knappt hälften av de svenska storbankernas låntagare är svenska företag och hushåll, resten återfinns numera i utlandet. I stabilitetsanalysen har därför bedömningar av betalningsförmågan också hos företag och hushåll i utlandet blivit centrala.

Företagsutlåning

Bankernas utlåning till företagen fortsatte att öka svagt under 2003, trots att företagens investeringar minskade för andra året i följd. Företagens upplåning via den svenska och utländska certifikat- och obligationsmarknaden stabiliserades dock. Det är en marknad som vuxit starkt från mitten av 1990-talet fram till 2001. Eftersom investeringarna väntas öka under de närmaste åren bedöms också utlåningen till företagen komma att fortsätta stiga.



Diagram 12. Företagens upplåning och upplåningskvot

Miljarder kronor och procent

Anm. Upplåningskvot definieras som total upplåning/BNP (höger skala). Före 1990 särredovisas inte de fyra storbankerna.

Källa: Riksbanken

Diagram 13. Räntetäckningsgrad och skuldsättningsgrad i små och stora företag

Kvot

Anm. Räntetäckningsgrad definieras som rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med finansiella kostnader. Skuldsättningsgrad definieras som skulder dividerat med eget kapital.

Källa: UC AB

Avgörande för bankernas resultatutveckling är emellertid låntagarnas betalningsförmåga. En viktig indikator för hur företagen klarar sina betalningar är skuldsättningsgraden. Efter att ha minskat under hela 1990-talet har den stabiliserats på en låg nivå i de större företagen och fortsatt att minska något i de mindre företagen. Det antyder att betalningsförmågan i företagen är god. I andra riktningen pekar dock utvecklingen av räntetäckningsgraden. Den har fallit under 2001 och 2002, vilket inneburit att en ökad andel av rörelseresultatet gått till räntebetalningar. Särskilt tydlig har den utvecklingen varit i nystartade företag.

Ljusare konjunkturutsikter talar dock för att företagens resultat kommer att förbättras. En viss förbättring av rörelseresultat redovisades redan under 2003. Antalet konkurser ökar inte längre lika snabbt som tidigare och det pekar på att en vändning är på gång. Aktiemarknaden väntar sig att de börsnoterade företagen förbättrar sina resultat framöver.

Även fastighetsföretagens betalningsförmåga bedömdes vara tillfredställande. Det är en sektor som historiskt sett har haft stor betydelse för stabiliteten i banksystemet. Lönsamheten minskade något under 2003 men nedgången föregicks av flera års resultatförbättringar. Fallande hyror och ökad vakansgrad i kontorsfastigheter var viktiga faktorer bakom försämringen, som främst drabbade Stockholmsregionen. Såväl skuldsättnings- som räntetäckningsgrad visade dock att fastighetsföretagens finansiella ställning var god.

Hushållsutlåning

I motsats till företagssektorn fortsatte de svenska hushållen att öka sin upplåning i hög takt under 2003. Ökningen skedde framför allt i bostadsinstituten. Hög efterfrågan och stigande priser på bostadsrätter och småhus har sedan 1997 legat bakom den starka efterfrågan på krediter. Riksbanken gjorde under 2003 bedömningen att ökad optimism och stigande inkomster leder till att utlåningen till hushållen fortsätter att stiga de närmaste åren.

Diagram 14. Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst och hushållens räntekvot

Anm. Räntekvoten definieras som ränteutgifter efter skatteavdrag dividerat med disponibel inkomst.



Källor : SCB och Riksbanken

Diagram 15. Förändringstakt i kreditinstitutens utlåning till hushåll samt småhuspriser

Årlig procentuell förändring

Källor: SCB och Riksbanken

Hushållens skulder i förhållande till de disponibla inkomsterna har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet och nivån var i slutet av 2003 historiskt sett hög. Låga och fallande räntor har lett till att räntebördan trots detta legat på en stabil och förhållandevis låg nivå ända sedan 1998. De hushåll som lånar och samtidigt har en finansiell förmögenhet kan utnyttja denna som en buffert för att betala räntor och amorteringar. Börsnedgången under de senaste åren har lett till att denna buffert minskat påtagligt. Sedan första kvartalet 2003 har dock aktiemarknaden återhämtat sig något. Småhus och bostadsrätter är hushållens främsta tillgång och värdet på dessa har stigit kraftigt sedan mitten av 1990-talet. Prisutvecklingen på det området är särskilt viktig för banksystemet eftersom bostäder och småhus normalt utnyttjas som panter när hushållen lånar.

Trots att hushållen var högt skuldsatta bedömde Riksbanken att utlåningen till dem inte skulle utgöra något hot mot den finansiella stabiliteten de närmaste åren. Småhusen bedömdes i genomsnitt vara rimligt värderade och förbättrade konjunkturutsikter väntades leda till stigande disponibla inkomster för hushållen.

Låntagare i utlandet

De svenska storbankernas engagemang utomlands har medfört att hälften av deras låntagare finns i övriga Norden, Baltikum och Tyskland. Konjunkturavmattningen har fått till följd att utlåningen till företag utvecklats svagt i Norden och till och med minskat i Tyskland. Däremot har hushållens upplåning överlag fortsatt att öka på grund av låga räntor och höga bostadspriser.



Diagram 16. Storbankernas utlandsfordringar, december 2002

Geografisk fördelning i procent

Källa: Riksbanken

Kreditriskerna i de tyska företagslånen förefaller vara högre än i de svenska på grund av en större osäkerhet om konjunkturen. Det gör också att osäkerheten är stor om de tyska hushållens framtida betalningsförmåga.

Kreditriskerna bedöms vara förhållandevis höga också när det gäller utlåningen till norska företag. Företagskonkurserna ökade nästan 30 procent i årstakt under första halvåret. Ökningstakten dämpades visserligen senare under året men nivån var fortsatt hög. Utvecklingen på aktiemarknaden antyder dock att sannolikheten för konkurser minskat något på ett års sikt.

Den ekonomiska utvecklingen i Baltikum skiljer sig från övriga länder. Tillväxten drivs inte bara av konsumtionen utan också av att investeringarna ökar kraftigt. Det avspeglades i att utlåningen till företagen fortsatte att öka påtagligt under 2003. Ännu finns inga tecken på överhettning i de baltiska ekonomierna men stigande fastighetspriser och ökad utlåning till fastighetsföretag pekar på att kreditriskerna kan komma att öka.

Infrastrukturen

Riksbankens övervakning av den finansiella stabiliteten omfattar även den finansiella infrastrukturen. Under 2003 har säkerheten och effektiviteten i betalningsmarknaden utvärderats enligt internationella principer. Bedömningen var att RIX, det centrala systemet för främst stora betalningar, i stor utsträckning uppfyller dessa principer. Effektiviteten i systemet skulle dock kunna bli högre genom förändringar i systemets utformning och i deltagarnas betalningsrutiner. I november 2003 togs nya avvecklingsrutiner i bruk i det svenska systemet för värdepappersavveckling, VPC. Efter förändringarna bedömde Riksbanken att också VPC uppfyller de internationella principerna. Det gällde också clearingsystemet för massbetalningar, BGC. I september började den svenska kronan delta i avregleringssystemet CLS, vilket innebär att risken för förluster i avveckling i samband med valutahandeln minskat.



Internationell samverkan

Under 2003 deltog Riksbanken i cirka 130 internationella kommittéer och arbetsgrupper. Den största delen av dessa kontakter hör ihop med bankens eller Sveriges medlemskap i internationella institutioner och grupperingar. Öppenheten mot omvärlden påverkar Riksbankens egen verksamhet och den svenska ekonomin. Därför är det angeläget att ha en god överblick och att aktivt försöka påverka utvecklingen.

Öppenheten innebär stora möjligheter att lära av andra länders erfarenheter.

Riksbanken värdesätter särskilt samarbetet med de största industriländerna i G10. Riksbanken engagerar sig också starkt i att utveckla effektiva former för övervakning och samarbete kring finansiell stabilitet inom EU. Utöver det formaliserade samarbetet har Riksbanken ett omfattande bilateralt samarbete med andra centralbanker, särskilt inom Norden och Europa, men även med centralbanker i andra världsdelar. Riksbanken ger också så kallad teknisk assistans till utvecklingsländer inom ramen för samarbete med IMF, Internationella valutafonden, EU och Sida.

Konstruktivt G10-samarbete

G10 är en viktig plattform för Riksbankens internationella arbete. Den ger Riksbanken möjligheter till samarbete med de största aktörerna i världsekonomin. G10 bildades i början av 1960-talet av de tio största industriländerna i världen. Gruppen har tagit betydelsefulla initiativ till ökad stabilitet i det internationella finansiella systemet. Den snabba tillväxten av de globala kapitalmarknaderna har ökat betydelsen av att utveckla formerna för att upprätthålla finansiell stabilitet. G10-ländernas viktigaste bidrag inom detta område består i att ta fram förslag till åtgärder som främjar sunda villkor för finansiell verksamhet. En förklaring till G10:s betydelse är att gruppen består av en relativt liten och homogen grupp av dominerande internationella långivarländer.

Vid BIS, Bank for International Settlements, i Basel, Schweiz, arbetar ett antal kommittéer som domineras av G10-länderna med att ta fram normer för åtgärder som kan bidra till finansiell stabilitet. Som exempel kan nämnas principer för en effektiv banktillsyn och nya kapitaltäckningsregler. De senare syftar till att säkra att affärsbanker har en tillräckligt hög betalningsförmåga. Under 2003 fortsatte arbetet med att vidareutveckla dessa regler. Konsekvenserna av sådana normer analyseras noga, även i länder utanför G10, och de införs ibland i lagstiftning som gör dem bindande. Internationella valutafonden, IMF, övervakar hur normerna följs.

Utvecklingsländerna har sedan ett par decennier i ökad utsträckning tillgodosett sina lånebehov genom att ge ut obligationer. För att minska följderna av betalningskriser med globala effekter har G10 tagit fram en modell för särskilda klausuler i låneavtalen som kan underlätta omförhandling av lånevillkoren om ett land ställer in betalningarna.

Samtidigt har förutsättningarna för verksamheten i G10 förändrats.

De sju industriländer som är störst i dag, G7 - där Sverige inte ingår - har stärkt samordningen av sin medverkan i det internationella finansiella samarbetet. Bland annat har G7-länderna inrättat Finansiellt stabilitetsforum för att diskutera hot mot den internationella finansiella stabiliteten. G7 har också inlett en mera formaliserad dialog med ett antal tillväxtmarknadsländer i en ny gruppering, G20. Konkurrensen om G10:s traditionella arbetsområde har därmed ökat.

G10-samarbetet ger dock Riksbanken fortsatta möjligheter att följa framväxten av nya initiativ på det finansiella området i ett tidigt skede och att påverka innehållet i dem. Det ger också goda tillfällen för Riksbanken att dela med sig av egna erfarenheter när det gäller bankens kärnuppgifter. Avgörande för hur Riksbanken uppfattas i detta internationella samarbete är att banken är framgångsrik inom sitt eget verksamhetsområde. Erfarenheterna av hanteringen av den svenska bankkrisen har väckt intresse inom de internationella organen. Riksbankens modeller för att övervaka den finansiella stabiliteten och för att analysera inflationsprocessen i ekonomin är andra centrala exempel på arbete som har väckt uppmärksamhet internationellt.

ECBS - ett forum för samarbete

Riksbanken ingår i Europeiska centralbankssystemet, ECBS, tillsammans med de övriga 14 nationella centralbankerna i EU-länderna och Europeiska centralbanken, ECB. Merparten av samarbetet inom ECBS hänger dock samman med den gemensamma penningpolitiken för euroområdet där Riksbanken inte medverkar. För Riksbankens del innebär samarbetet inom ECBS en allmän plattform för samverkan mellan centralbankerna i EU.

Samarbetet inom ECBS bedrivs i stor utsträckning genom ett antal kommittéer och arbetsgrupper. De nationella centralbankerna medverkar under ledning av ECB. Under 2003 har Riksbanken deltagit i ett 50-tal sådana grupper. Riksbankschefen är medlem av ECB:s allmänna råd, som normalt sammanträder fyra gånger per år. Den vikigaste frågan inom EU de närmaste åren är östutvidgningen. Denna påverkar i hög grad ECBS och kommer under 2004 att spela en stor roll i allmänna rådet.

IMF alltmer öppen

Så gott som samtliga länder i världen är medlemmar i Internationella valutafonden, IMF. Fondens huvuduppgift är att verka för samarbete och stabilitet på det finansiella området, vilket främjar internationell handel, sysselsättning och tillväxt. IMF analyserar regelbundet läget i världsekonomin, i enskilda länder och på kapitalmarknaderna. Om länder får problem med sin betalningsbalans mot omvärlden, kan IMF vid behov stödja dessa länder med rådgivning och lån. Utvecklingsländer kan få lån till särskilt låg ränta. För att få lån från IMF måste det enskilda landet lova att genomföra ekonomiska reformer så att balansen kan återställas. IMF finansierar sin verksamhet genom kapital från medlemsländerna alltefter deras ekonomiska styrka.

I Sverige är Riksbanken förbindelseorgan gentemot IMF och samarbetar nära med Finansdepartementet. Sverige ingår tillsammans med de övriga nordiska länderna och med de baltiska länderna i en gemensam valkrets i IMF. Valkretsen har cirka 3,5 procent av rösterna i fondens exekutivstyrelse. De nordisk-baltiska länderna har bland annat tillsammans framgångsrikt drivit frågan om IMF:s öppenhet.

Riksbanken deltog under 2003 i IMF:s vårmöte i Washington och årsmötet i Dubai.

Forskning kring penningpolitik och finansiell stabilitet

Inriktningen vid Riksbankens forskningsavdelning speglar bankens övergripande verksamhetsmål; ett fast penningvärde och ett säkert och effektivt betalningsväsende. Inom området prisstabilitet sker både teoretisk och empirisk forskning i syfte att på sikt förbättra och fördjupa underlagen för de penningpolitiska besluten.

Det handlar om forskning som leder till större precision i inflationsprognoserna, ökad förståelse för ränteförändringarnas påverkan på ekonomisk tillväxt och inflation, eller betydelsen av den svenska kronans växelkurs för den ekonomiska utvecklingen. Bland annat bedrivs ett forskningsprojekt som är inriktat på att utveckla och specificera en omfattande makroekonomisk modell för den svenska ekonomin, i syfte att kunna belysa nämnda frågeställningar inom ett och samma teoretiska ramverk. Modellens ekvationer är framtagna utifrån individers och företags optimeringsproblem på arbets-, kapital- och varumarknaderna. För att fånga de speciella villkor som gäller för en liten öppen ekonomi som Sverige, estimeras modellen med hjälp av svenska data och de allra senaste statistiska metoderna.

Forskningen inom området finansiell stabilitet är framför allt empirisk. Ett nystartat projekt försöker fastställa sambanden mellan den makroekonomiska utvecklingen och de svenska aktiebolagens balansräkningar. Projektet fokuserar på gränslandet mellan bankens två verksamhetsmål. En viktig frågeställning är om Riksbanken bör ta hänsyn till företagens vinstsituation när penningpolitiken utformas. Det handlar om huruvida effekterna av en ränteförändring är beroende av företagens ekonomiska situation. Några andra projekt handlar om svenska bankers företagsutlåning. Dels analyseras risker i företagsportföljerna med hjälp av kreditriskmodeller, dels utvärderas bankernas egna kvantitativa värderingar av motparternas betalningsförmåga. Dessa projekt är intressanta inte minst mot bakgrund av de förestående förändringarna av Finansinspektionens tillsyn av bankerna. Detta gäller speciellt beräkningarna av bankers buffertkapital för täckning av förluster i verksamheten.

Riksbankens forskningsavdelning fick följande artiklar godkända för publicering under 2003:

"Microfoundations of Macroeconomic Price Adjustment: Survey Evidence from Swedish Firms" av Mikael Apel, Kerstin Hallsten och Richard Friberg. Journal of Money, Credit and Banking.

"The exchange rate and its fundamentals in a complex world" av Marianna Grimaldi och Paul de Grauwe. Review of International Economics.

"Finding Good Predictors for Inflation: A Bayesian Model Averaging Approach" av Tor Jacobson och Sune Karlsson. Journal of Forecasting.

"World-Wide Purchasing Power Parity" av Tor Jacobson och Marianne Nessén. Empirical Economics.

"Forecast-Based Monetary Policy: The Case of Sweden" av Per Jansson och Anders Vredin. International Finance, 6(3), 2003.

"Swedish Postwar Business Cycles: Generated Abroad or at Home? " av Jesper Lindé. Scandinavian Journal of Economics.

"Comments on The Output Composition Puzzle: A Difference in the Monetary Policy Transmission Mechanism in the U.S.

and the Euro Are by Angeloni, Kashyap, Mojon and Terlizzese" av Jesper Lindé. Journal of Money, Credit and Banking.

"Simple Monetary Policy Rules and Exchange Rate Uncertainty" av Kai Leitemo och Ulf Söderström. Journal of International Money and

Finance.

"Average Inflation Targeting" av Marianne Nessén och David Vestin. Journal of Money, Credit and Banking.

"Bayesian assessment of dimensionality in reduced rank regression" av Mattias Villani och Jukka Corander. Statistica Neerlandica.

Riksbankens forskningsavdelning publicerade följande urval titlar i sin

Working Paper Series:

"Intersectoral Wage Linkages in Sweden" av Kent Friberg.

"Monetary Policy Analysis in a Small Open Economy using Bayesian Cointegrated Strucural VARs" av Mattias Villani och Anders Warne.

"Internal Ratings Systems, Implied Credit Risk and the Consistency of Bankss Risk Classification Policies" av Tor Jacobsson, Jesper Lindé och Kasper Roszbach.

"Bank Lending Policy, Credit Scoring and the Survival of Loans" av Kasper Roszbach.

"Monetary Policy Shocks and Business Cycle Fluctuations in a Small Open Economy: Sweden 1986-2002" av Jesper Lindé.

"Business Survey Data: Do They Help in Forecasting the Macro Economy?" av Jesper Hansson, Per Jansson och Mårten Löf.

"Bayes Estimators of the Cointegration Space" av Mattias Villani.

"Financial cycles and bankruptcies in the Nordic countries" av Jan Hansen.

"Inflation, Markups and Monetary Policy" av Magnus Jonsson och Stefan Palmqvist.

"Taylor rules and the predictability of interest rates" av Paul Söderlind, Ulf Söderström och Anders Vredin.

Riksbankens bolag

Under 2003 genomfördes stora förändringar i Riksbankens bolag. En avsiktsförklaring tecknades med Securitas om överlåtelse av merparten av Pengar i Sverige AB till Securitas Värde AB. Försäljningen av tidigare Tumba Bruk till Crane tre män och tre kvinnor. Inom ramen för jämställdhetsplanen har arbetet med att utjämna osakliga löneskillnader fortsatt under året.

Balans mellan arbetsliv och privatliv

Riksbanken strävar efter att vara ett föredöme som en arbetsplats med goda mänskliga kvaliteter. Arbetet ska därför planeras så att medarbetarna kan förena privatliv och höga professionella ambitioner. Genom medarbetarsamtal, attitydundersökningar och avgångsintervjuer formas en bild av hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. På så sätt kan Riksbanken identifiera förbättringsområden och sätta mål för ett bättre arbetsklimat.

Riksbanken har en väl utbyggd friskvårdsverksamhet som innefattar olika former av fysisk träning, avspänning och kostrådgivning. I riksbankshuset finns en välutrustad träningslokal.



Direktion

Riksbanken leds av en direktion som består av sex ledamöter. Direktionen ansvarar för hela bankens verksamhet, det vill säga penningpolitik, frågor om finansiell stabilitet, marknadsoperationer och betalningsväsende. Direktionen har dessutom ansvaret för bankens administration och budget. Ledamöterna är beredningsansvariga för olika delar av verksamheten.

Direktionen fattar beslut gemensamt vid sammanträden, som normalt äger rum varannan torsdag. Fullmäktiges ordförande och vice ordförande får närvara vid direktionens sammanträden med yttranderätt men utan förslags- och rösträtt. Inför viktiga penningpolitiska beslut ska Riksbanken informera regeringen. Under 2003 hölls 31 sammanträden, varav åtta penningpolitiska sammanträden.

Direktionens sammanträde den 10 september hölls i Falun. Syftet var att inhämta synpunkter på Riksbankens verksamhet och få möjlighet att diskutera den ekonomiska utvecklingen med företrädare för näringsliv och samhälle i länet.

Under 2003 har direktionsledamöterna hållit ett hundratal offentliga anföranden. Dessa har bland annat handlat om den aktuella penningpolitiken och konjunkturläget, finansiell stabilitet, EMU och euron, utvecklingstendenser i världsekonomin och om den svenska ekonomins struktur.

Direktionen lämnar två gånger om året en skriftlig redogörelse för penningpolitiken till riksdagens finansutskott. Inflationsrapporten har använts som rapport till riksdagen under 2003 och kompletterats med offentliga utfrågningar av riksbankschefen i finansutskottet.

Direktionen består av följande ledamöter:

Lars Heikensten, mandatpriod, sex år från den 1 januari 2003

Lars Heikensten är riksbankschef och ordförande i direktionen. Heikensten har ansvaret för beredning av ärenden från direktionsavdelningen, juridiska ärenden samt ärenden från internrevisionsavdelningen. Heikensten är ledamot av ECB:s allmänna råd och BIS styrelse. Han är också Sveriges guvernör i Internationella valutafonden. Tidigare har han bland annat varit chefsekonom på Handelsbanken och Riksgäldskontoret samt varit chef för den ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet. Heikensten, som är ekonomie doktor, var vice riksbankschef under perioden 1995-2002.

Eva Srejber, mandatperiod sex år från den 1 januari 2003

Eva Srejber är förste vice ordförande och förste vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ärenden från internationella avdelningen, IT-avdelningen och avdelningen för marknadsoperationer. Srejber är riksbankschefens ställföreträdare i ECB:s allmänna råd, ledamot av EU:s ekonomiska och finansiella kommitté samt ledamot i ECB:s internationella kommitté. Tidigare har hon bland annat varit chef för Riksbankens penning- och valutapolitiska avdelning, ledamot i IMF:s styrelse och vice vd i Föreningssparbanken med ansvar för bland annat EMU-frågor.

Villy Bergström, mandatperiod sex år från den 1 januari 2002

Villy Bergström är vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ärenden från forskningsavdelningen och informationsavdelningen samt för Riksbankens yttranden över remisser. Bergström är ledamot av OECD:s kommitté WP3. Han är docent i nationalekonomi och har tidigare bland annat varit chef för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, FIEF, medlem av SNS konjunkturråd och chefredaktör på Dala-Demokraten.

Lars Nyberg, mandatperioden.sex år från den 1 januari 2000

Lars Nyberg är vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ärenden från avdelningen för finansiell stabilitet och riskkontrollavdelningen. Nyberg var till och med 2003 ledamot av styrelsen för Crane AB (tidigare AB Tumba Bruk). Han är också av regeringen utsedd ledamot av Finansinspektionens styrelse samt Riksbankens representant i G10-samarbetet på ställföreträdande riksbankschefsnivå och i ECB:s kommitté för banktillsyn. Nyberg är docent i nationalekonomi och har tidigare bland annat varit vice vd i Handelsbanken och Föreningssparbanken samt vd i Länsförsäkringsbolagens förening.

Kristina Persson, mandatperiod sex år från den 1 maj 2001

Kristina Persson är vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ärenden från administrativa avdelningen och för IMF-frågor. Persson är civilekonom och har bland annat varit landshövding i Jämtlands län och arbetat på Finansdepartementet, Institutet för Framtidsstudier och som TCO-ekonom. Hon har också varit riksdagsledamot och ledamot av Finansutskottet, riksbanksfullmäktige och Europaparlamentet.

Irma Rosenberg, mandatperiod sex år från den 1 januari 2003

Irma Rosenberg är vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ärenden från avdelningen för penningpolitik och för ärenden som rör ägandet av Riksbankens bolag. Rosenberg deltar i BIS möten tillsammans med riksbankschefen. Hon är doktor i nationalekonomi och har arbetat som chefsekonom i bostadsfinansieringsföretaget SBAB. Hon har också varit chefsekonom på Posten och Postgirot Bank. Dessförinnan var Rosenberg forskningschef och prognoschef på Konjunkturinstitutet och har tidigare varit verksam som chef för den ekonomiska analysgruppen på Riksbanken under åren 1976-86.

Riksbanksfullmäktige

Riksbanksfullmäktige består av elva ledamöter och lika många suppleanter. Ledamöterna utses av riksdagen och har samma mandatperiod som riksdagsledamöterna. Fullmäktige väljer inom sig ordförande och vice ordförande.

Fullmäktigeledamöter är Jan Bergqvist (ordförande), Johan Gernandt (vice ordförande), Sinikka Bohlin, Susanne Eberstein, Peter Egardt, Kenneth Kvist, Lennart Nilsson, Kjell Nordström, Mats Odell, Karin Pilsäter och Bengt Westerberg.

Suppleanter är Marianne Carlström, Camilla Dahlin Andersson, Lars U. Granberg, Siv Holma, Göran Hägglund, Sonia Karlsson, Carin Lundberg, Stephan Tolstoy, Margareta af Ugglas, Göte Wahlström och Tommy Waidelich.

Fullmäktiges uppgifter

Fullmäktige utser ledamöter i direktionen och beslutar om deras löne- och anställningsvillkor. Fullmäktige fastställer också Riksbankens arbetsordning samt beslutar om utformningen av sedlar och mynt.

Fullmäktige kan lämna remissyttranden inom sitt verksamhetsområde och i samråd med direktionen lämna förslag till riksdagen och regeringen om ändringar i författningar eller annan åtgärd inom sitt ansvarsområde.

Fullmäktige lämnar förslag till riksdagen och Riksrevisionen om dispositionen av Riksbankens vinst.

Fullmäktige under 2003

Fullmäktige har under 2003 sammanträtt vid tio tillfällen. Ordföranden och vice ordföranden har regelmässigt deltagit i direktionens sammanträden. Fullmäktige har regelbundet fått redogörelser för verksamheten från direktionen.

Fullmäktige beslutade under året om utgivning av minnesmynt med anledning av 700-årsminnet av Heliga Birgittas födelse samt jubileumsmynt med anledning av 30-årsjubileet av konung Carl XVI Gustafs trontillträde. Ledamöterna gjorde i maj ett besök i Frankfurt där de bland annat träffade företrädare för Europeiska Centralbankens, ECB:s, direktion, Deutsche Bundesbank och Deutsche Börse. Besöket var ett led i den fortlöpande kontakt som Riksbanken har med ECB.



Fullmäktiges revisionsenhet har huvudsakligen granskat att arbetsordningen överensstämmer med instruktionen för Riksbanken, hur direktionsledamöterna utövar sin tjänst samt Riksbankens förslag till vinstdisposition. Även bolagiseringen av kontanthanteringen har granskats.

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap 2003

Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne gick 2003 till

Robert F. Engle vid New York University, USA och Clive W. J. Granger vid University of California i San Diego, USA. De fick priset för att ha utvecklat metoder för att tolka ekonomiska tidsserier, som fått stor praktisk betydelse inom makroanalys och finansiell analys.

Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap instiftades i samband med Riksbankens trehundraårsjubileum 1968. Priset delas ut varje år till den eller de personer som inom ekonomisk vetenskap utfört ett arbete av framstående betydelse. Kungl. Vetenskapsakademien utser ekonomipristagare enligt samma principer som gäller för Nobelprisen. Prissumman är densamma som för Nobelprisen, 10 miljoner svenska kronor, och betalas ut av Riksbanken. Om det är flera pristagare delas prissumman lika mellan dem.

Robert F. Engle är född 1942 i Syracuse, NY, USA (amerikansk medborgare). Han har en doktorsexamen vid Cornell University från 1969 och är i dag professor i Management of Financial Services vid New York University, USA.

Clive W. J. Granger är född 1934 i Swansea, Wales (brittisk medborgare). Han har en doktorsexamen vid University of Nottingham från 1959 och är i dag professor emeritus i nationalekonomi vid University of California i San Diego, USA.

Tidigare pristagare

Priset har utdelats varje år fr.o.m. 1969 enligt följande:

1969 R. Frisch och J. Tinbergen

1970 P. A. Samuelson

1971 S. Kuznets

1972 J.R. Hicks och K.J. Arrow

1973 W. Leontief

1974 G. Myrdal och F.A. von Hayek

1975 L.V. Kantorovich och T.C. Koopmans

1976 M. Friedman

1977 B. Ohlin och J.E. Meade

1978 H.A. Simon

1979 T.W. Schultz och A. Lewis

1980 L.R. Klein

1981 J. Tobin

1982 G.J. Stigler

1983 G. Debreu

1984 R. Stone

1985 F. Modigliani

1986 J.M. Buchanan Jr

1987 R.M. Solow

1988 M. Allais

1989 T. Haavelmo

1990 H.M. Markowitz, M.H. Miller och W.F. Sharpe

1991 R.H. Coase

1992 G.S. Becker

1993 R.W. Fogel och D.C. North

1994 J.C. Harsanyi, J.F. Nash Jr och R. Selten

1995 R.E. Lucas, Jr.

1996 J.A. Mirrlees och W. Vickrey

1997 R.C. Merton och M.S. Scholes

1998 A. Sen

1999 R.A. Mundell

2000 J.J. Heckman och D.L. McFadden

2001 G.A. Akerlof, A.M. Spence och J.E. Stiglitz

2002 D. Kahneman och V. L. Smith

2003 R.F. Engle och C.W.J. Granger



Bokslut

Förvaltningsberättelse

Verksamhet

Riksbankens verksamhet regleras av 9 kap. 13 och 14 §§ regeringsformen, 8 kap. 6 § riksdagsordningen samt av riksbankslagen. Riksbanken är enligt 9 kap. 13 § regeringsformen rikets centralbank och en myndighet under riksdagen.

Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Enligt 1 kap. 2 § lagen (1988:1385; senast ändrad 2003:840) om Sveriges riksbank ska målet för Riksbankens verksamhet vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Det viktigaste penningpolitiska instrumentet för att uppnå detta är reporäntan. Riksbanken ska också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.

Under 2003 fullföljde Riksbanken det avtal som tecknades 2001 med Crane Lars Heikensten 1,4 miljoner kronor, Eva Srejber 1,8 miljoner kronor, Villy Bergström 1,7 miljoner kronor, Lars Nyberg 1,7 miljoner kronor, Kristina Persson 1,6 miljoner kronor och Irma Rosenberg 1,6 miljoner kronor.

Därutöver har Lars Heikensten under 2003 erhållit ersättning om 0,6 miljoner kronor från Bank for International Settlements.

Urban Bäckström har under 2003 uppburit lön och annan ersättning med sammanlagt 1,9 miljoner kronor vilket redovisades som kostnad redan 2002. Fullmäktige har beslutat att under den lagstiftade karensperioden, på högst ett år efter anställningens upphörande, ska direktionsledamöterna erhålla full lön för anställning utan tjänstgöringsskyldighet, dock med avräkning för eventuell inkomst av annan tjänst under tiden.

Enligt ett beslut om riktlinjer för pensionsvillkoren för Riksbankens direktionsledamöter av fullmäktige från den 21 maj 1999 ska föreskriften (RFS 1996:4) utfärdad av Riksdagens förvaltningsstyrelse om tillämpningen av förordningen (1995:1038) om statliga chefspensioner m.m. tillämpas för Riksbankens direktionsledamöter. Enligt denna föreskrift ska äldre bestämmelser dock tillämpas för den som den 31 december 1996 omfattades av de upphävda föreskrifterna om förordnandepension m.m. Detta innebär att för Eva Srejber och Lars Heikensten tillämpas den äldre förordningen (1991:1160) om förordnandepension m.m. medan för de fyra övriga tillämpas förordningen (1995:1038) om statliga chefspensioner m.m.

Under 2003 har personalutgifter hänförliga till egenutvecklade IT-investeringar inräknats i anskaffningsvärdet för tillgången med 15 miljoner kronor (8).

I posten pensionskostnader ingår 27 miljoner kronor avseende preliminär avgift, inklusive särskild löneskatt, till statens avtalsförsäkringar. Dessutom ingår 10 miljoner kronor avseende index- och ränteuppräkning av inlöst pensionsskuld.

Medelantal anställda uppgick 2003 till 439 (437) varav 199 (200) kvinnor och 240 (237) män. Antalet anställda vid årets slut uppgick till 426 (440). Siffrorna för antal anställda avser årsarbetare.

Den totala sjukfrånvaron uppgick 2003 till 4,3 procent (3,8) av de anställdas sammanlagda arbetstid. Sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer uppgick 2003 till 66,8 procent (66,2) av den totala sjukfrånvaron.

Kvinnors sjukfrånvaro i relation till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för kvinnor uppgick 2003 till 6,3 procent (5,6) och mäns sjukfrånvaro i relation till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för män uppgick 2003 till 2,6 procent (2,1).

I tabellen nedan framgår sjukfrånvaron för respektive åldersgrupp i relation till den sammanlagda ordinarie arbetstiden för åldersgruppen:



2003 2002 29 år eller yngre 1,6 % 2,2 % 30-49 år 2,2 % 2,6 % 50 år eller äldre 8,9 % 6,1 % Not 33 Administrationskostnader

2003 2002 Information, representation - 13 - 14 Transport, resor - 18 - 19 Konsultuppdrag - 41 - 60 Övriga externa tjänster - 37 - 9 IT-drift - 51 - 54 Ekonomipris - 17 - 17 Kontors- och fastighetsdrift - 44 - 37 Övrigt - 7 - 6 Summa - 228 - 216 I informationskostnaden ingår kostnader för Riksbankens löpande publikationer (inflationsrapport, finansiell stabilitetsrapport, årsredovisning, kvartalstidskrift med flera) särskilda informationsprojekt, personaltidningen Bancoposten med mera.

I posten övriga externa tjänster ingår kostnader motsvarande 22 miljoner kronor (6) avseende statistiktjänster från Statistiska centralbyrån. Vidare ingår avgift om 7 miljoner kronor till Svensk Kontantförsörjning AB avseende makulering och äkthetskontroll av sedlar.

Not 34 Avskrivningar på anläggningstillgångar

Under denna post redovisas planenliga avskrivningar avseende de materiella och immateriella anläggningstillgångarna.

Not 35 Sedel- och myntkostnader

Av totala kostnaden för sedlar och mynt på 244 miljoner kronor (322) avser 131 miljoner kronor (202) inköp av sedlar och 113 miljoner kronor (120) inköp av mynt.

Not 36 Övriga kostnader

Posten övriga kostnader avser främst nedskrivning med 140 miljoner kronor (435) avseende aktieinnehavet i Svensk Kontantförsörjning AB samt reservering för beslutat men ej utbetalat aktieägartillskott om 150 miljoner kronor. I posten ingår även nedskrivning med 172 miljoner kronor avseende aktieinnehavet i Crane AB samt avsättning om 7 miljoner kronor avseende åtagande att täcka eventuell del av rörelseförlust i Crane AB. Vidare ingår avsättning om 30 miljoner kronor avseende beslutad utbetalning av stiftelsekapital till Stiftelsen Tumba Bruk samt 15 miljoner kronor avseende åtagande att till Statens fastighetsverk utbetala ersättning för iordningställande av de byggnader där Tumba Bruk museet ska bedriva sin verksamhet. Dessutom ingår nedskrivning med 4 miljoner kronor avseende aktieinnehavet i Tumba Kulturfastigheter AB på grund av lämnat aktieägartillskott för att täcka bolagets utgift för så kallad uttagsskatt.

Not 37 Inom linjen förda poster

Ställda säkerheter

Värdepapper motsvarande ett marknadsvärde på 991 miljoner kronor (0) har ställts som säkerhet i samband med utländska värdepappersrepor.

Värdepapper motsvarande ett marknadsvärde på 64 miljoner kronor (96) har ställts som marginalsäkerhet.

Guld motsvarande ett marknadsvärde på 9 972 miljoner kronor (11 047) har lånats ut.

Ansvarsförbindelser

Avtal under GAB (General Arrangements to Borrow) och NAB (New Ar--

rangements to Borrow) avseende kreditarrangemang för IMF uppgående till högst 850 miljoner kronor.

SDR (859). Riksbankens åtagande har minskat marginellt under 2003 till följd av att deltagarantalet utökats med Chiles centralbank inom oförändrat totalbelopp.

Avtal där Riksbanken garanterar värdet på de svenska statsobligationer, statsskuldväxlar och bostadsobligationer som används som säkerhet för intradagskrediter mellan affärsbankerna och centralbankerna inom euroområdet.

Utestående valutasvappavtal uppgick nominellt till 7 747 miljoner kronor (5 216).

Vid årsskiftet fanns inga utestående ränte- och valutaterminskontrakt.

Förbindelse att till KPA Pensionsförsäkring AB betala kompletteringsersättning om så erfordras på grund av värdesäkringen av de pensionsförmåner den försäkrade har rätt till. Åtagandet avser personal som 1971 övergick från Riksbanken till AB Tumba Bruk (numera Crane AB).

Till en begränsad krets av befattningshavare som gått över till anställning i PSAB Pengar i Sverige AB (numera svensk Kontantförsörjning AB) har Riksbanken gjort en utfästelse om möjlighet till återgång till tjänstgöring i Riksbanken så länge bolaget huvudsakligen ägs av Riksbanken. Om aktiemajoriteten övergår till annan eller andra ägare gäller motsvarande utfästelse i högst två år efter ändringen av ägarmajoriteten.

Åtagande mot Nobelstiftelsen att årligen ställa medel till förfogande för att utdela ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Åtagande att tre månader efter eventuell anfordran betala till BIS återstående 75 procent av det nominella värdet avseende Riksbankens aktieinnehav i BIS. Åtagandet uppgick vid utgången av 2003 till 645 miljoner kronor.

Avtalet om kortfristigt ömsesidigt valutastöd med centralbankerna i Danmark, Norge och Island uppgående till 1 000 miljoner EUR upphörde under 2003.

Femårsöversikt

Miljoner kronor

I femårsöversikten presenteras balans- och resultaträkningarna i enlighet med nu gällande redovisningsprinciper.

Balansräkning 2003-12-31 2003-12-31 2003-12-31 2003-12-31 2003-12-31 TILLGÅNGAR Guld 18 030 18 210 17 436 15 428 14 774 Fordringar i utändsk valuta på hemma-hörande utanför Sverige Fordringar på IMF 12 267 14 306 13 293 10 671 12 949 Banktillgodohavanden och värdepapper 130 809 136 288 134 405 141 948 125 018 143 076 150 594 147 698 152 619 137 967 Utlåning i svenska kronor till penningpolitiska motparter Huvudsakliga refinansieringstransaktioner 23 826 29 219 65 118 40 871 45 596 Finjusterande transaktioner - 1 415 3 988 2 285 - Utlåningsfacilitet 0 87 29 48 37 23 826 30 721 69 135 43 204 45 633 Värdepapper i svenska kronor utgivna av hemmahörande i Sverige - - - 20 728 28 998 Övriga tillgångar Materiella anläggningstillgångar 509 455 406 372 354 Finansiella tillgångar 324 382 617 667 767 Derivatinstrument - - - - 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 13 4 17 5 Fondlikvidfordringar 193 365 - - - Övriga tillgångar 336 244 236 220 254 1 372 1 459 1 263 1 276 1 393 SUMMA TILLGÅNGAR 186 304 200 984 235 532 233 255 228 765 SKULDER OCH EGET KAPITAL Utelöpande sedlar och mynt Sedlar 103 675 101 979 102 367 93 229 94 237 Mynt 5 265 5 005 4 744 4 434 4 213 108 940 106 984 107 111 97 663 98 450 Skulder i svenska kronor till penningpolitiska motparter Inlåningsfacilitet 49 87 48 108 257 Finjusterande transaktioner 491 - - - 4 200 540 87 48 108 4 457 2003-12-31 2002-12-31 2001-12-31 2000-12-31 1999-12-31 Skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige 125 207 161 159 156 Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige - - 2 204 1 432 2 018 Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför Sverige 998 356 3 549 4 105 5 256 Motpost till SDR som tilldelats av IMF 2 654 2 939 3 271 3 066 2 899 Övriga skulder Derivatinstrument 16 17 176 130 - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 6 9 6 2 Fondlikvidskulder 73 544 - 493 - Övriga skulder 535 647 2 435 603 499 630 1 214 2 620 1 232 501 Resultatutjämningsfond och eget kapital Resultatutjämningsfond 31 141 26 325 26 401 42 193 51 046 Eget kapital 50 556 62 943 70 890 62 988 60 057 81 697 89 268 97 291 105 181 111 103 Årets resultat - 9 280 - 71 19 277 20 309 3 925 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 186 304 200 984 235 532 233 255

228 765 Resultaträkning 2003 2002 2001 2000 1999 Ränteintäkter 5 316 7 220 9 197 9 572 8 347 Räntekostnader - 121 - 206 - 445 - 548 - 393 Nettoresultat av finansiella transaktioner - 13 287 - 5 717 11 410 12 009 - 3 352 Avgifts- och provisionsintäkter 18 10 11 12 53 Avgifts- och provisionskostnader - 8 - 3 - 4 - 7 - 7 Erhållna utdelningar 185 39 35 38 36 Övriga intäkter 5 4 11 21 17 Summa nettointäkter - 7 892 1 347 20 215 21 097 4 701 Personalkostnader - 323 - 337 - 279 - 253 - 271 Administrationskostnader - 228 - 216 - 211 - 160 - 173 Avskrivningar på anläggningstillgångar - 72 - 69 - 63 - 62 - 69 Sedel- och myntkostnader - 244 - 322 - 332 - 209 - 138 Övriga kostnader - 521 - 474 - 53 - 104 - 125 Summa kostnader - 1 388 - 1 418 - 938 - 788 - 776 Årets resultat - 9 280 - 71 19 277 20 309 3 925 Riksbankens bolag

Svensk Kontantförsörjning AB

Bolaget delades i två bolag under 2002 där den konkurrensutsatta verksamheten samlades i "nya" Pengar i Sverige. En avsiktsförklaring träffades under året mellan Riksbanken och Securitas Värde AB om att överlåta merparten av den kommersiella delen av Riksbankens kontanthantering i Pengar i Sverige. Överlåtelsen, som är beroende av ett godkännande från Konkurrensverket ska vara genomförd senast vid halvårsskiftet 2004. Riksbanken tillsatte under året en utredning syftande till att pröva möjligheterna att ytterligare effektivisera kontanthanteringen i Riksbanken och i samhället. Utredningen ska dessutom utreda om SKAB:s verksamhet ska drivas vidare i bolagsform eller inom Riksbanken.

Omstruktureringskostnaderna uppgick till 217 miljoner kronor. Här avses såväl den tidigare genomförda företagsdelningen som kontorsneddragningen i dotterföretaget Pengar i Sverige AB. Resultaten för de två rörelsedrivande företagen Svensk Kontantförsörjning AB och Pengar i Sverige AB har varit otillfredsställande.

Riksbanken har under året beslutat om aktieägartillskott om 275 miljoner kronor varav 125 miljoner kronor har utbetalats. Ökningen av balansomslutningen förklaras av att kontanter i eget lager ingår i balansräkningen för Pengar i Sverige från den 17 februari 2003. Svensk Kontantförsörjning AB har lämnat garanti för en kredit i SEB till Pengar i Sverige AB om maximalt 600 miljoner kronor för finansiering av kontantlagret.

I koncernen ingår utöver Pengar i Sverige AB dotterbolagen Svenska Kontanthanteringssystem AB, Swedcash AB (vilande) samt Svenska Kontanthanteringsfastigheter AB med två dotterbolag som äger de två kvarstående fastigheterna.

Resultaträkning (koncernen)

Belopp i mkr 2003 2002 Rörelsens intäkter 292 283 Rörelsens kostnader - 715 - 507* Rörelseresultat - 423 - 224 Finansiella poster - 23 - 13* Resultat efter finansiella poster - 446 - 237 Skatt 0 0 Årets resultat - 446 - 237 * Beloppet har ändrats i enlighet med bolagets fastställda resultaträkning.

Balansräkning (koncernen)

Belopp i mkr 2003-12-31 2002-12-31 Anläggningstillgångar 176 256 Omsättningstillgångar 524 132 Summa tillgångar 700 388 Eget kapital 39 210 Avsättningar 121 25 Långfristiga skulder 0 8 Kortfristiga skulder 540 145 Summa eget kapital och skulder 700 388 Styrelse

Gunnar Bäckman, ordförande

Kersti Eriksen

Lennart Hagberg

Heine Andersson, arbetstagarrepresentant

Verkställande direktör

Kai Barvell

Adress

Svensk Kontantförsörjning AB

Peter Mommas väg 2

147 43 Tumba



Eskilstuna Penningsmedja AB i likvidation

Bolaget ägs till 100 procent av Riksbanken. Bolaget förvärvade den 1 januari 2002 myntrörelsen och en fastighet i Eskilstuna från AB Tumba Bruk (numera Crane AB) för omedelbar vidareförsäljning till finska statens myntverk, Rahapaja Oy, genom dess dotterföretag Nordic Coin AB. Bolaget har inte bedrivit någon verksamhet.

Garantiåtaganden mot Nordic Coin AB har löpt ut under år 2003, utan att några anspråk har framställts och Riksbanken har inte funnit anledning att driva bolaget vidare. Enligt beslut av bolagsstämma den 11 september 2003 trädde bolaget i likvidation den 15 september 2003. Bolaget kommer att avvecklas så snart som möjligt efter det att anmälningstiden för okända borgenärer gått ut den 13 april 2004. Utskiftning av bolagets återstående tillgångar kommer då att ske till Riksbanken.

Resultaträkning

Belopp i mkr 2003-01-01

2003-12-31 2001-10-08

2002-12-31 Realisationsresultat vid försäljning av myntrörelse m.m. - 196,7 Övriga kostnader 0 - 0,2 Finansiella poster 3,2 8,2 Resultat efter finansiella poster 3,2 204,7 Skatt på årets resultat - 0,9 - 57,3 Årets resultat 2,3 147,4 Balansräkning

Belopp i mkr 2003-12-31 2002-12-31 Omsättningstillgångar 3,3 204,8 Summa tillgångar 3,3 204,8 Eget kapital 2,4 147,5 Kortfristiga skulder 0,9 57,3 Summa eget kapital och skulder 3,3 204,8 Likvidator

Malin Sandquist

Adress

Eskilstuna Penningsmedja AB

c/o Advokatfirman Hammarskiöld & Co

Box 2278

103 17 Stockholm

Tumba Kulturfastigheter AB

Bolaget ägs till 100 procent av Riksbanken. Bolaget förvärvade i december 2001 fastigheter och inventarier från AB Tumba Bruk (numera Crane AB). Det byggnadsminnesförklarade området överläts år 2002 till Statens fastighetsverk. Avsikten är att det industriellt och kulturhistoriskt unika bruksområdet ska bevaras för kommande generationer. Under år 2003 har tre villatomter sålts.

Inventarier har under året överlåtits till Kungl. myntkabinettet, efter det att Riksbanken beslutat bilda Stiftelsen Tumba Bruk för finansiering av driften av ett bruksmuseum, där bland annat Tumba Bruks historia ska visas. Museet beräknas kunna öppna under våren 2005 efter renovering av vissa byggnader och uppbyggnad av utställningar.

När museiverksamheten startat och resterande markområden sålts eller överlåtits till Riksbanken är avsikten att bolaget ska avvecklas.

Resultaträkning

Belopp i mkr 2003-01-01

2003-12-31 2001-10-08

2002-12-31 Rörelsens intäkter 1,8 - Rörelsens kostnader - 0,1 - 1,0 Rörelseresultat 1,7 - 1,0 Finansiella poster - 0,1 0 Resultat efter finansiella poster 1,6 - 1,0 Skatt på årets resultat - 4,2 - Årets resultat - 2,6 - 1,0 Balansräkning



Belopp i mkr 2003-12-31 2002-12-31 Omsättningstillgångar 2,0 0,2 Summa tillgångar 2,0 0,2 Eget kapital 1,5 0,1 Skulder 0,5 0,1 Summa eget kapital och skulder 2,0 0,2 Styrelse

Kersti Eriksen, ordförande

Björn Hasselgren

Adress

Tumba Kulturfastigheter AB

c/o Sveriges riksbank

Direktionsavdelningen

103 37 Stockholm

Ordlista

Avveckling En förpliktelse som upphör när värdepapper eller pengar överförs från en part till en annan. Ofta är överföringen endast en bokföringsåtgärd.

Betalningsbalans En statistisk redovisning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden.

Betalningssystem Infrastruktur som används för att genomföra betalningar.

BIS Bank for International Settlements i Basel är "centralbankernas bank" och ett samarbetsorgan för centralbankerna. Medlemmar är för närvarande 55 centralbanker, däribland flertalet europeiska centralbanker. Styrelsen består av G10-länderna.

Diskonto Referensränta som återspeglar det allmänna ränteläget och åberopas till exempel i räntelagens bestämmelser om dröjsmålsränta. Från och med den 1 juli 2000 har Riksgäldskontoret övertagit uppgiften från Riksbanken att fastställa och publicera diskontot.

ECB Europeiska centralbanken i Frankfurt. Banken bildades den 1 juni 1998 och är gemensam centralbank för de länder som fullt ut ingår i EMU:s tredje steg.

ECBS Europeiska centralbankssystemet. ECBS består av ECB och de 15 nationella centralbankerna i EU.

EFK EU:s ekonomiska och finansiella kommitté som ger råd i ekonomisk-politiska frågor till Ekofinrådet.

Ekonometriska modeller I ekonometriska modeller används historiska samband, beräknade med statistiska metoder, för att belysa sambanden mellan olika delar av ekonomin.

EMU Den ekonomiska och monetära unionen. Den tredje och sista etappen inleddes den 1 januari 1999 då bland annat växelkurserna mellan valutorna i de tolv deltagarländerna låstes och ansvaret för penningpolitiken fördes över från dessa till gemensamt beslutsfattande i ECB-rådet.

G10 Group of Ten, G10, grundar sig i ett låneavtal som ett tiotal länder ingick 1961 med IMF för att under särskilda omständigheter förse valutafonden med likviditet. Gruppen har därutöver framför allt varit ett utredningsorgan i frågor som rör det internationella finansiella systemet. Riksbanken representerar, tillsammans med Finansdepartementet, Sverige i samarbetet. Ett särskilt samarbete finns också mellan centralbankerna i G10, inom ramen för BIS. Bland annat arbetar ett antal kommittéer för att på olika sätt stärka den internationella finansiella stabiliteten.

IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fund, IMF) bildades 1944 för att främja handel och tillväxt genom att verka för internationellt monetärt samarbete och finansiell stabilitet. Organisationen har i dag 184 medlemsländer, och Riksbanken är kontaktorgan för IMF i Sverige.

Inflation Allmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller. Motsatsen är deflation.

Intervenera När en centralbank köper eller säljer valuta på valutamarknaden i syfte att påverka den egna växelkursen.

Kort ränta Ränta på lån med kortare löptid än ett år.

Lång ränta Ränta på lån med längre löptid än ett år.

Motpart Den andra parten i en finansiell transaktion.

Penningmarknad En marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortfristig inlåning och ger kortfristig utlåning, från en dag upp till ett år. (Kapitalmarknaden är inriktad på medellånga och långa krediter.)

Penningpolitik Riksbankens agerande för att påverka räntenivån och indirekt penningvärdet.

Prisstabilitet Fast penningvärde. Enligt Riksbankens definition innebär prisstabilitet att inflationen, mätt med konsumentprisindex, begränsas till 2 procent (1 procentenhet.

Repa En transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till bankerna genom så kallade penningpolitiska repor. En penningpolitisk repa innebär att Riksbanken tillför pengar till banksystemet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en viss tid (bland marknadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren.

Reporäntan Den ränta bankerna får betala (eller får) när de lånar pengar (eller placerar) i Riksbanken.

RIX Riksbankens system för clearing och avveckling av stora intra-bank-betalningar. Avvecklar betalningar i kronor (K-RIX) och i euro (E-RIX) enligt principen bruttoavveckling i realtid. RIX är anslutet till Target (se nedan).

Styrräntor De räntor som Riksbanken bestämmer: inlånings-, utlånings- och reporänta. Reporäntan kallas ibland också styrräntan.

Target Gemensamt betalningssystem inom EU till vilket medlemsländernas nationella betalningssystem är kopplade. Det kopplar samman 16 centralbanker och ungefär 5 000 kommersiella banker.

Tillgångspriser Pris på tillgångar som aktier, obligationer och fastigheter.

Valutapolitik En centralbanks agerande för att påverka den egna valutans växelkurs mot andra valutor.

Valutareserv Reserv av utländsk valuta. Finns på tillgångssidan i Riksbankens balansräkning.

Valutakurs/växelkurs En valutas pris uttryckt i enheter av en annan valuta.



Valutering En fysisk transaktion där kontanter tas emot eller lämnas ut från Riksbankens kontantlager till en bank eller Svensk kassaservice. Insättning eller uttag görs därmed på bankens konto i Riksbanken och ränteberäkningen för den aktuella banken ändras.

Publikationer

Riksbanken ger varje år ut ett flertal publikationer. De viktigaste är:

Inflationsrapport utkommer fyra gånger per år. Rapporten utgör underlag för penningpolitiska beslut. Syftet är också att göra Riksbankens bedömningar allmänt tillgängliga för att stimulera intresset och underlätta förståelsen för penningpolitiken.

Finansiell stabilitetsrapport utkommer två gånger per år. I rapporten redogör Riksbanken för sin syn på utvecklingen inom det finansiella systemet och vad den innebär för stabiliteten. Avsikten är att påverka utvecklingen i det finansiella systemet i riktning mot bättre stabilitet samt att stimulera till diskussion kring frågor som rör betalningssystemets stabilitet.

Penning- och valutapolitik utkommer fyra gånger per år. Denna kvartalstidskrift innehåller artiklar inom Riksbankens arbetsområde.

Årsredovisningen redogör för penning- och valutapolitiken under det gångna året. I årsredovisningen finns Riksbankens bokslut med förvaltningsberättelse samt balans- och resultaträkning.

Statistisk årsbok utkommer en gång om året. Den innehåller statistik om Riksbanken, finansiella marknader, betalningssystem, betalningsbalans och valutamarknad.

Working Paper Series presenterar utredningar som har anknytning till Riksbankens verksamhetsområde och som bedöms vara av intresse även utanför Riksbanken.

Publikationer från Europeiska centralbanken, ECB.

Informationsmaterial om Riksbanken.

På Riksbankens webbplats (www.riksbank.se) presenteras samtliga publikationer. Flertalet av dessa publiceras på både svenska och engelska. Beställning görs enklast genom beställningsfunktionen på webbplatsen. På webbplatsen publicerar Riksbanken också pressmeddelanden, tal, artiklar och protokoll från direktionens och riksbanksfullmäktiges sammanträden.

Adress

Sveriges riksbank

103 37 Stockholm

Telefon 08-787 00 00

www.riksbank.se



Remissyttranden

Följande remissyttranden lämnades av Riksbankens direktion under 2003. Där inte annat anges har beslut fattats av vice riksbankschef Villy Bergström som har beredningsansvar för remissfrågor.

Finansdepartementet

2003-12-16

Yttrande över slutbetänkandet Förslag till ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:84). Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-11-13

Yttrande över promemoria om ratificering av ändring i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-10-16

Remissyttrande avseende förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning.

2003-09-16

Yttrande över Finansinspektionens rapport Intressekonflikter i livbolagen. Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-08-26

Yttrande över departementspromemoria Finansiella säkerheter (Ds 2003:38).

2003-06-11

Yttrande angående framställan om ändring av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

2003-05-28

Yttrande över betänkandet Våra skatter? (SOU 2002:47). Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-05-05

Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om öppenhetskrav för emittenter vars värdepapper upptagits till handel på en reglerad marknad.

2003-04-24

Yttrande över betänkandet (SOU 2002:118) Utveckling och förbättring av den ekonomiska statistiken samt delbetänkandet (2002:73) Förbättrad statistik om hushållens inkomster. Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-04-24

Yttrande över Framtida finansiell tillsyn (SOU 2003:22). Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-04-15

Yttrande över arbetsdokument från Financial Action Task Force on Money Laundering (FATF) gällande översynen av de 40 rekommendationerna.

2003-03-31

Yttrande över betänkandet Principer för ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag (SOU 2003:14).

2003-03-28

Yttrande över skrivelse angående kontrolluppgifter för utlandsbetalningar.

2003-03-26

Yttrande angående promemoria om likvidation av Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (Fi 2003/1937).

2003-03-07

Yttrande över Värdepappersfondsutredningens slutbetänkande (SOU 2002:

104). Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-02-20

Yttrande över promemorian Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron (Ds 2002:63). Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-02-17

Yttrande över departementspromemoria (Ds 2002:61) Redovisning och värdering av finansiella instrument i kreditinstitut och värdepappersbolag samt vissa andra redovisningsfrågor för finansiella företag.

Finansinspektionen

2003-11-28

Yttrande över Finansinspektionens förslag till ändring av allmänna råd för revisorer förordnade av Finansinspektionen och av allmänna råd om styrning, intern information och intern kontroll.

2003-10-15

Yttrande över promemoria om ändringsförslag till Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2002:22) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

2003-05-16

Yttrande över förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd om kapitaltäckning och stora exponeringar.

Justitiedepartementet

2003-10-15



Yttrande över betänkande om Internationell redovisning i svenska företag (SOU 2003:71).

2003-08-28

Yttrande över promemoria om förslag till lag om Europabolag (Ds 2003:15). Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-02-13

Yttrande över departementspromemorian Europeisk insolvens (Ds 2002:59).

Näringsdepartementet

2003-06-24

Yttrande över Transparensutredningens betänkande (SOU 2003:48) Införlivande av transparensdirektivet.

2003-03-26

Yttrande över remiss angående förslag om inrättande av en europeisk nät- och informationssäkerhetsbyrå.

Riksdagens revisorer

2003-04-24

Yttrande över Riksdagens revisorers rapport (2002/03:11) Riksbankens verksamhet - en studie av produktiviteten i Riksbanken. Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-04-09

Yttrande över Riksdagens revisorers rapport (2002/03:9) Upphandling vid Sveriges riksbank. Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

Statistiska centralbyrån

2003-08-25

Remissvar angående Statistiska centralbyråns arbete med revision av näringsgrensindelningar.

2003-02-03

Yttrande över Statistiska centralbyråns förslag till ny blankett för kvartalsstatistik för vissa värdepappersbolag (ES 03/55).

Utrikesdepartementet

2003-09-01

Yttrande över departementsskrivelse 2003:36 Europeiska konventet om EU:s framtid: resultat och utgångspunkter inför nästa regeringskonferens. Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion.

2003-06-23

Yttrande över departementspromemorian (Ds 2003:28) Kandidatländernas anslutning till Europeiska unionen.

Björn Hasselgren

Adress

Tumba Kulturfastigheter AB

c/o Sveriges riksbank

Direktionsavdelningen

103 37 Stockholm

Elanders Gotab, Stockholm 2004

Stockholm den 10 februari 2004 Lars Heikensten

Riksbankschef Eva Srejber

Förste vice riksbankschef Villy Bergström

Vice riksbankschef Lars Nyberg

Vice riksbankschef Kristina Persson

Vice riksbankschef Irma Rosenberg

Vice riksbankschef Det är regeringen som bestämmer vilket växelkurssystem som Sverige skall ha medan Riksbanken bestämmer om tillämpningen.

VaR är en statistisk metod som uttrycker den maximala potentiella förlusten som med viss sannolikhet kan uppstå under en viss tidsperiod.

:

Innehållsförteckning 2003/04:RB1

2003/04:RB1 Inledning

Inledning 2003/04:RB1

2003/04:RB1 Riksbankschefens kommentar

Riksbankschefens kommentar 2003/04:RB1

2003/04:RB1 Riksbankschefens kommentar

Riksbankschefens kommentar 2003/04:RB1

2003/04:RB1 Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet 2003/04:RB1

2003/04:RB1

:

:

Målet för penningpolitiken

Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen "att upprätthålla ett fast penningvärde". Riksbanken har preciserat målet till att inflationen, mätt med konsumentprisindex, ska begränsas till 2 procent ±1 procentenhet. För att påverka inflationen varierar Riksbanken styrräntan, den så kallade reporäntan.

Merparten av penningpolitikens effekter på inflationen bedöms komma med ett till två års fördröjning. Riksbanken baserar därför sin politik främst på en bedömning av inflations-utveck-lingen i detta tidsperspektiv.

Penningpolitiken kan beskrivas med hjälp av en enkel handlingsregel. Om Riksbankens inflationsprognos ett till två år framåt i tiden visar att inflationen kommer att avvika från det uppsatta målet, höjs reporäntan normalt sett om inflationen väntas överstiga målet och sänks om inflationen väntas bli lägre än målet.

Riksbanken har också uttalat att det kan finnas skäl att bortse från tillfälliga förändringar av inflationen, vilket i så fall ska göras tydligt när beslut om reporäntan fattas. Ett annat skäl att avvika från beslutsregeln kan vara att en återgång till inflationsmålet på ett till två års sikt skulle kunna få stora negativa konsekvenser för produktion och sysselsättning. Det kan i en sådan situation finnas skäl att försöka återföra inflationen till målet mera gradvis.