Redogörelse till riksdagen

2003/04:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2003 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

VD-kommentar 3

Den forskningsstödjande verksamheten 6

Arbetssätt 6

Uppföljning och utvärdering 7

Projektuppföljning 7

Hälsovetenskapliga longitudinella studier 13

Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 14

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd 15

Anslag till forskningsinitiering 16

Nobelsymposier 17

Stipendier 18

Forskarskolor 19

Forskarskola i moderna språk 19

Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning 20

The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies - SSAAPS 21

Nordiska museets forskarskola för museianställda 22

Områdesgrupper 23

Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 23

Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling 25

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället 28

Ny områdesgrupp 29

Samarbete med riksdagen 30

Talmannens roll 30

Kvinnor och makt 30

Anders Chydenius 31

Stiftelsen Skapande Människa 32

Internationella engagemang 33

European Foundation Centre 33

Ett europeiskt forskningsråd 33

Samarbete med institut för avancerade studier 36

Svenskt i Finland - finskt i Sverige 37

Projekt 2005 39

Kulturpolitisk forskning 40

Årsredovisning 43

Förvaltningsberättelse 43

Stiftelsens ändamål 43

Årets verksamhet 44

Utvärdering 45

Resultat och ställning 46

Finansiellt resultat 48

Den finansiella verksamheten - fem år i sammandrag 50

Resultaträkning 53

Balansräkning 54

Kassaflödesanalys 56

Redovisnings- och värderingsprinciper 58

Värdering materiella anläggningstillgångar 58

Värdering bokförda värden 58

Värdering marknadsvärden 58

Värdering finansiella anläggningstillgångar 58

Värdering bokförda värden 58

Värdering marknadsvärden 59

Värdering omsättningstillgångar 59

Värdering bokfört värde 59

Värdering marknadsvärden 59

Värdering skulder 59

Beviljade forskningsmedel 60

Eget kapital 60

Till bokfört värde 60

Till marknadsvärde 60

Noter 61

Revisionsutlåtande 78

Donationer 79



VD-kommentar

År 2005 har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkat under 40 år. RJ:s tillkomst kan nära sammankopplas med den tid då det svenska välfärdssystemet var statt i en snabb kvantitativ och kvalitativ expansion. Ett väl fungerande forskningsrådssystem kompletterades med att den behovsmotiverade forskningen utbyggdes sektorsvis.

Sedan mitten av 1960-talet har det även skett en mycket kraftig kvantitativ utveckling av högskolan, samtidigt som resurserna för den behovsmotiverade forskningen minskat och koncentrerats till färre områden. Högskolans forskningsverksamhet är numera, vad gäller basanslagen, i huvudsak inriktad på utbildning av nya forskargenerationer. Denna utveckling har skett parallellt i många länder i Västeuropa.

Nordiska ministerrådet har låtit göra en genomgång av de statliga anslagen till FoU i de nordiska länderna under åren 1991-2003. Analysen ger belägg för att det statliga forskningsstödet under denna period haft en betydligt lägre tillväxt i Sverige än i de övriga nordiska länderna. Fram till 1996 hade Sverige den högsta procentandelen statligt forskningsstöd per capita. 2003 hade såväl Norge som Island passerat Sverige och Finland kommit i kapp genom en mycket kraftig ökning (25 %) av de offentliga medlen till FoU under åren 1996-1999. Denna relativa försvagning av det offentliga stödet har endast till en liten del kunnat vägas upp av de insatser som gjorts av forskningsstiftelserna. Inte ens om regering och riksdag till 100 % skulle tillstyrka de anslagsäskanden på 7,5 miljarder som nyligen ingivits till regeringen av forskningsråden, universiteten och högskolorna samt akademierna skulle det vara möjligt för Sverige att återta den position landet hade i Norden för bara tio år sedan. Fortfarande intar emellertid Sverige en ledande position vad avser stödet till forskning till universitet och högskolor kanaliserade genom forskningsrådssystemet.

Konkurrensen om de offentliga medlen har ökat dramatiskt under senare år, inte bara i Sverige och i Norden, utan inom hela OECD-området. Detta medför att kraven på en bättre och mer selektiv styrning av de tillgängliga medlen också har ökat påtagligt. Därmed aktualiseras frågan om hur man skall kunna skapa garantier för att resurserna fördelas till de mest kvalificerade forskarna i Sverige, i Norden och i Europa? Denna viktiga fråga har nu kommit i fokus för den forskningspolitiska debatten. Det står därvid klart att det finns ett stort behov av stödordningar som framför allt avser att främja kvalitetsutvecklingen inom den grundläggande forskningen. Universiteten och högskolorna kan på grund av den tilltagande konkurrensutsättningen erhålla ökade basresurser endast om de har förmåga att attrahera externa resurser för forskning.

Man kan till och med ifrågasätta om uppdelningen av basresurser och externa anslag längre är en relevant indelningsgrund eftersom de externa anslagen numera också i större omfattning är ett stöd till universitetens och högskolornas basala infrastruktur.

Många länder har redan lagt om sin forskningsstödjande verksamhet enligt denna selektiva finansieringsmodell. Nordiska ministerrådet kommer fr.o.m. 2005 genom det nya forsknings- och innovationsrådet i huvudsak att stödja centres of excellence (NORIA). Det nyligen presenterade förslaget om ett europeiskt forskningsråd (ERC), som förhoppningsvis kommer till stånd inom ramen för det sjunde ramprogrammet kommer att få en likartad inriktning, dvs. att stöd kommer att utgå till forskare och forskargrupper endast på basis av kvalitetskriterier. (Se vidare avsnittet "Ett europeiskt forskningsråd".) Det är mot denna bakgrund RJ:s styrelse låtit företa grundliga utvärderingar av såväl stiftelsens finansförvaltning som dess forskningsstödjande verksamhet. Med bl.a. dessa utvärderingar som grund har en ny strategi för finansförvaltningen redan utformats och principbeslut fattats om en ny inriktning av den forskningsstödjande verksamheten bortom fondens 40-årsjubileum 2005.

Det ökade antalet ansökningar till fonden är främst en följd av att utbildningsvolymen inom högskolesektorn expanderat mycket påtagligt samtidigt som resurserna för den inomvetenskapligt motiverade forskningsverksamheten inte på långt när följt samma utveckling. För RJ:s del illustreras detta av att endast 8 av 275 ingivna ansökningar (2,9 %) om anslag ur Kulturvetenskapliga donationen kunde beviljas för år 2004. Detta var den lägsta andelen i fondens hittillsvarande verksamhet. Styrelsen beslöt därför att medel för nya forskningsprojekt ur denna donation ej skulle utlysas för år 2004. Styrelsen avsåg att skapa ett nödvändigt rådrum för fonden att parallellt med utvärderingen formulera en ny inriktning av det framtida forskningsstödet.

Med utgångspunkt i gällande stadgar för RJ har styrelsen således lagt fast ett antal grundprinciper som kommer att preciseras närmare under 2004. Detta arbete bedrivs enligt följande riktlinjer:

Engångsanslag

En övergång till engångsanslag skall ske för samtliga stödformer inom RJ. Detta kommer att underlätta såväl den interna ekonomiska planeringen som relationerna med berörda forskare och anslagsförvaltande lärosäten. Engångsanslag skall formellt avse hela den aktuella projekttiden, men kompletteras med särskilda regler för utbetalning och vetenskaplig och ekonomisk uppföljning.

Stora och långsiktiga forskningssatsningar

Detta innebär att forskningsprogram/projekt skall totalt kunna tilldelas 30-50 miljoner kronor över en tidsperiod på 6-8 år. Programmen/projekten skall bestå av seniora forskare, postdoktorer och i vissa fall doktorander som befinner sig i ett slutstadium av sin doktorsutbildning.

Postdoktorala satsningar

Det särskilda postdoktorala stödet kan innefatta följande komponenter:

"Småprojekt" med särskild inriktning på unga forskare.

Individuella postdoktorala stipendier med inslag av utlandsvistelse varav det fyraåriga Pro Futura-programmet till minne av Torgny Segerstedt är en viktig del.

Individuella anslag till framtidens forskningsledare, vilka riktar sig till yngre forskare på docentnivå.

Särskilt riktade postdoktorala programsatsningar.

Härutöver kommer RJ självfallet behålla de särskilda stödformerna för infrastruktur och forskningsinitiering. De under senare år ökade kontakterna och samarbetet med internationell forskning kommer också att ytterligare förstärkas.

När detta skrivs har vintersolståndet just passerats i vår mörka del av världen och vi gläds över att ånyo gå mot ljusare tider. Även på finansmarknadens himmel tycks tecknen tyda på en viss ljusning efter ett par riktigt mörka år. När man skall summera det gångna året och då våga sig på några gissningar om framtiden känner man en tilltagande optimism över de fortsatta möjligheterna för en forskningsstiftelse som Riksbankens Jubileumsfond att långsiktigt kunna bidra till kvalitetsutvecklingen av forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap.

Dan Brändström

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag. Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och beredningsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett stort erfarenhetsfält och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning, inkluderande ämnesområdena juridik och teologi. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Stiftelsens ambition är att stödja ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap till lika stora delar. Den medicinska forskningen erhåller stöd via Erik Rönnbergs donationer. Socialmedicinsk forskning stöds både inom Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen. Naturvetenskap och teknik stöds i mindre utsträckning via samarbetsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Stiftelsen är intresserad av att stödja gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Vid en översiktlig genomgång av de hittills beviljade anslagen finner man exempel på många sådana forskningsprojekt, speciellt inom Kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.



Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller oftast flera av RJ:s beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter), ett antal utomstående såväl nationella som internationella vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom i den andra ansökningsomgången som regel bedömts av tre externa sakkunniga inom eller utom landet. Varje ansökan bedöms i förhållande till internationell standard och till såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhällsrelevanskriterier.

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg: Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och som utformats av forskare, som bedöms vara kompetenta och lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter tillfälle att komma in med mer omfattande ansökningar. Övriga ansökningar avslås. I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrelsen.

Sedan år 2002 sker ansökan till RJ helt och hållet via Internet. Detta har inneburit att pappershanteringen nedbringats till ett minimum. Förutom att de sökande insänder sina projektansökningar elektroniskt arbetar också RJ:s beredningsgruppsledamöter och de externa sakkunniga via RJ:s hemsida.

I de fall ansökningarna gäller forskning som aktualiserar etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet.

Ansökningar till Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet med kriterierna i de av stiftelsen utfärdade anvisningarna, vilket inneburit att projekten särskilt granskats med hänsyn tagen till projektens gränsöverskridande karaktär, dvs. hur man avser att samarbeta mellan olika forskningsdiscipliner, över institutions-, fakultets- eller universitetsgränser. Dessutom prioriteras projekt med doktorandmedverkan.

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdesgrupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Gruppernas arbete avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta resurser tillförs området i fråga.

År 1997 beslöt styrelsen att inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället och år 2000 inrättades en områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling.

En ny områdesgrupp för forskning om civilsamhället har inlett sitt arbete under våren 2003. Ytterligare en områdesgrupp kommer att inleda sitt arbete under år 2004. Dessa gruppers verksamhet beskrivs närmare längre fram i årsberättelsen.

Uppföljning och utvärdering

Projektuppföljning

Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 23 projekt varit föremål för särskild granskning under år 2003: 14 projekt inom Jubileumsdonationen och 9 inom Kulturvetenskapliga donationen. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.

Under året har projektledare vid Uppsala, Lunds, Stockholms och Göteborgs universitet samt vid Handelshögskolan i Stockholm kontaktats och dessa har erhållit följande frågor vilka besvarats skriftligen och kommenterats muntligen vid projektbesöket:

Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat?

Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller särskilt för avslutade projekt)?

Har projektets medarbetare medverkat med bidrag vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.

Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.

Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex. doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.

Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?

Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till löner, utrustning, resor, lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader), eventuellt övriga omkostnader.

Beredningsgrupp 1 besökte Lunds universitet den 7 november 2003. Nedanstående tre projekt valdes ut för detta besök:

Filosofie doktor Fredrik Nilsson - J2001-0264

Aktiesparande - en ny folkrörelse? En etnologisk undersökning av aktiesparandets drivkrafter, uttrycksformer och gemenskaper

Etnologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 1 930 000 kr

Professor Björn Hansson - J1998-0196

Förklaringsfaktorer till förväntad avkastning på den svenska aktiemarknaden 1945-1996

Nationalekonomiska institutionen

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 2 445 000 kr



Docent Kerstin Cederlund - K1998-5073

Universitetens regionala roller. Svensk utbildning, forskning och regional utveckling i internationellt perspektiv.

Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 4 200 000 kr

Beredningsgrupp 2 besökte Uppsala universitet den 10 oktober 2003. Nedanstående tre projekt valdes ut för besöket:

Filosofie doktor Patrik Juslin - K2000-5193

Nya metoder för undervisning i kommunikation av känslor i musikutförande

Institutionen för psykologi

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 6 000 000 kr

Professor Bo Ekehammar - J2000-0282

Stereotyper och fördomar: Automatiska och kontrollerade komponenter

Institutionen för psykologi

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 2 150 000 kr

Professor Per-Olow Sjödén - J1994-0039

En longitudinell studie av riskfaktorer för och skyddsfaktorer mot framtida ätstörningar hos flickor

Centrum för omvårdnadsforskning

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 4 805 000 kr

Beredningsgrupp 3 besökte Uppsala universitet den 10 november 2003. Nedanstående tre projekt valdes ut för besöket:

Professor Sverker Gustavsson - J2001-0683

Reformstrategier för Europeiska unionen

Statsvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 1 395 000 kr

Professor Lena Marcusson - J1998-0331

Examination inom högskolan ur ett rättsligt perspektiv

Juridiska institutionen

Anslag t.o.m. 2002

Totalt beviljat: 1 715 000 kr

Professor Rolf Larsson - J2001-0522

Kointegrationsanalys av paneldata

Institutionen för informationsvetenskap

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 2 630 000 kr

Beredningsgrupp 4 besökte Stockholms universitet den 17 november 2003. Nedanstående fyra projekt valdes ut för besöket:

Professor Olle Engstrand - K1997-5066

De svenska dialekternas fonetik och fonologi år 2000 (SWEDIA 2000)

Institutionen för lingvistik

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 26 000 000 kr

Filosofie doktor Anders Hallengren - J1998-0267

Interpretation and impact: The Swedish reception of the Sage of America

Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 405 000 kr

Filosofie doktor Marta Edling - J1999-0413

Konsthögskolor som kunskapsförmedlare: En studie av olika synsätt på den högre bildkonstnärliga utbildningen i Sverige under 1900-talet

Konstvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 1 400 000 kr

Filosofie doktor Anders Olsson - J2000-0107

Det poetiska fragmentet i modern svensk dikt

Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 1 850 000 kr

Beredningsgrupp 5 besökte Lunds universitet den 27 november 2003. Nedanstående fem projekt valdes ut för besöket:

Professor Ella Johansson - K1997-5008

Flexibilitet som tradition - Kulturmönster och näringar i norrländsk skogsbygd under 1000 år

Etnologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2002

Totalt beviljat: 17 249 500 kr

Filosofie doktor Charlotte Merton - J1998-0200

Den felande länken: hovet som arena för Sveriges eliter 1500-1800

Historiska institutionen

Anslag t.o.m. 2002

Totalt beviljat:

4 112 000 kr

Docent Jakob Christensson - J1999-0197

Biografi över Sven Nilsson (1787-1883): Ett bidrag till förståelsen av 1800-talets vetenskapliga kultur

Institutionen för kulturvetenskaper

Anslag t.o.m. 2002

Totalt beviljat: 1 580 000 kr

Teologie doktor Martin Bergman - J1999-0211

Kommunionens form och innebörd - i nutidens svenska kyrka

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 3 455 000 kr

Filosofie doktor Eva Svensson - J2000-0096

Mänsklig praktik i olika sociala miljöer under medeltiden

Arkeologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 3 074 860 kr

Beredningsgrupp 6 (Kulturvetenskapliga donationen) gjorde under året ett kortare besök den 9 april 2003.

Professor Sven-Erik Sjöstrand - K1998-5150

Flöden: Konst och företag, estetik, teknik och ekonomi (Fields of Flow)

Handelshögskolan i Stockholm

Anslag t.o.m. 2005

Hittills beviljat: 25 800 000 kr

Den 20-21 november gjorde gruppen ett besök vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola och ägnade samtidigt en dag åt strategiska överläggningar om RJ:s framtid. Följande fyra projekt besöktes:

Professor Hans Davidsson - K1994-5131

Förändringsprocesser i nordeuropeisk orgelkonst 1600-1970: integrerade studier i spelpraxis och instrumentbygge:

Professor Hans Davidsson - In1999-7017

Orgelforskning 2000

Professor Hans Davidsson - K2000-2004:5

Orgeln som kulturbärare - ett nationellt orgelforskningsinstitut

Filosofie doktor Sverker Jullander - In2002-0294

Nationellt orgel- och klaverforskningscentrum

Göteborg Organ Art Center

Anslag t.o.m. 2003

Hittills beviljat: 31 475 000 kr

Professor Anita Göransson - K1999-5131

Institutionen för arbetsvetenskap

Kön och eliternas reproduktion i ett komparativt perspektiv

Anslag t.o.m. 2004

Hittills beviljat: 14 200 000 kr

Professor Jan-Eric Gustafsson - K2000-5068

Institutionen för pedagogik

Validering av den högre utbildningens antagningssystem (VALUTA)

Anslag t.o.m. 2004

Hittills beviljat: 20 000 000 kr

Professor Dag Westerståhl - K2001-0789

Filosofiska institutionen

Relativism

Anslag t.o.m. 2004

Hittills beviljat: 12 000 000 kr



Hälsovetenskapliga longitudinella studier

Redan under 1960-talet igångsattes två större longitudinella folkhälsoprojekt, de s.k. Göteborgs- och Malmöstudierna. Redan innan RJ tillkom inleddes Göteborgsstudien genom att Lars Werkö, Lars Wilhelmsen och Gösta Tibblin 1963 påbörjade en internationellt uppmärksammad studie av 1913 års män. I denna studie uppmärksammades en rad faktorer som innebär risk för hjärtinfarkter. 1970 påbörjades den andra Göteborgsstudien under mottot "Försök att förhindra hjärtinfarkt". Det projektet erhöll stöd av RJ under 14 år.

1967 beviljade RJ medel till ett samarbetsprojekt vid Malmö Allmänna Sjukhus (MAS) mellan institutionerna för klinisk fysiologi, socialmedicin och patologi under rubriken "Epidemiologiska studier av hjärt-, kärl och lungsjukdomar i Malmö", men det kom snart att benämnas "Män födda 1914 i Malmö". Huvudansvariga för Malmöprojektet har varit professorerna Sven-Olof Isacsson, Lars Janzon, Sven-Erik Lindell och Bertil Steen. Den sistnämnde har sedermera i sin egenskap av professor i geriatrik vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet, sammanfattat de gerontologiska och geriatriska populationsstudierna i Göteborg H70 1971-2002. Denna bok Att bli äldre utkom också under början av hösten 2003. Många av dessa studier har erhållit stöd av RJ.

De första resultaten publicerades 1972 i en avhandling av Sven-Olof Isacsson (Venous occlusion plethysmography in 55-year old men. A population study in Malmö, Sweden). Detta var sannolikt den första epidemiologiska studien i världen, där graden av åderförkalkning i benen mätts med en objektiv, non-invasiv metod. Avhandlingen uppmärksammades internationellt. Resultaten visade tydligt på ett samband mellan tobakskonsumtionens storlek och blodflödets storlek i benartärerna, liksom ett samband mellan blodflöde och blodfettsnivå respektive blodtrycksnivåer. Kohorten har sedan följts med upprepade undersökningar fram till nu.

Genom ett särskilt anslag från RJ kunde dessa studier i ett samarbete med medicinska fakulteten i Lund sammanfattas i ett större internationellt seminarium vid MAS den 10-12 juni 2003. Huvudansvarig för planering och genomförande av seminariet "Epidemiology and aprognostic significance of symptomatic atherosclerosis. The Men Born in 1914 study in retrospect and scientific issues and non-invasive methods for future cohort studies" var professor Sven-Olof Isacsson. Medicinska fakultetens dekanus professor Jan Nilsson och RJ:s VD professor Dan Brändström svarade för inlednings- och välkomstanförandena.

Ett mycket stort antal doktorsavhandlingar och vetenskapliga rapporter har presenterats under de gångna åren som resultat av dessa stöd till projekt som initierades på 1960-talet. Inom dessa områden har svenska forskare med stöd av RJ kunnat bidra med ny kunskap som också varit en förutsättning för terapeutiska framsteg inom vården av åldersrelaterade sjukdomar.



Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Som redovisades i föregående årsberättelse beslutade styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond den 21 mars 2002 att utvärdera hela sin verksamhet. Motiven bakom detta var att stiftelsen inte varit föremål för någon ingående utvärdering sedan tillkomsten 1962; den första utdelningen av anslag skedde 1965. Tidpunkten valdes därför att det år 2004 är tio år sedan RJ genom riksdagens beslut om utskiftningen av löntagarfonderna tillfördes Kulturvetenskapliga donationen och ett antal nya stora forskningsstiftelser instiftades. De berörda stiftelserna och RJ enades på nyåret 2002 om att inom ramen för ett större gemensamt finansierat forskningsprojekt analysera de nya forskningsfinansiärernas roll i svensk forskningsfinansiering. Styrelsens beslut innefattade därför (1) en bred analys och bedömning av RJ:s forskningsstödjande verksamhet, (2) RJ:s finansiella verksamhet och (3) delfinansiering av det s.k. Stiftelseprojektet 2004, som fokuserar stiftelsernas roll i det nationella forskningssystemet och högre utbildningssystemet.

RJ-utvärderingen genomförs av professor Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, ordförande, professor Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och professor Francis Sejersted, Universitetet i Oslo. Gruppens sekreterare är professor Thorsten Nybom, Örebro universitet. Från RJ:s kansli medverkar forskningssekreterare Anna-Lena Winberg. Utvärderingen har kommit i gång på allvar under år 2003. Ordföranden och sekreteraren har genomfört ett stort antal intervjuer med forskare, ledande befattningshavare vid universitet och högskolor såsom rektorer, förvaltningschefer och dekaner, representanter för andra forskningsfinansiärer, f.d. styrelseledamöter och de anställda vid RJ:s kansli. Stenlund har deltagit i beredningsgruppssammanträden under såväl våren som hösten, styrelsesammanträden, styrelsekonferensen 13-14 februari och ett sammanträde med arbetsutskottet. Stenlund och Nybom har tillsammans, eller var för sig, deltagit i de projektbesök som genomfördes vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund under oktober och november 2003. Vidare deltog Stenlund, Nybom och Bertilsson i en planeringskonferens med den kulturvetenskapliga beredningsgruppen om RJ:s framtida forskningsfinansiering på Gunnebo slott, Göteborg, den 20 november 2003. Stenlund har också deltagit i ett par av de konferenser som under året arrangerats av RJ.

Direktörerna Lennart Nilsson och Claes de Neergaard har genomfört utvärderingen av RJ:s finansiella verksamhet och ekonomiska förvaltning. I deras direktiv ingick bl.a. att granska förutvarande och nuvarande styrmekanismer för verksamheten och försöka bedöma i vilken utsträckning de har varit och är ändamålsenliga. Vidare skulle de försöka bedöma hur placeringsverksamheten skötts t.ex. i förhållande till placeringspolicyn.

Nilsson och de Neergaard redovisade sin utvärderingsrapport för styrelsen vid sammanträdet den 27 mars. Deras huvudresultat var att RJ lyckats mycket väl med sin förvaltning.

Dock gjordes några smärre påpekanden, vilka beaktades vid den revidering av RJ:s placeringspolicy som därefter gjordes. Den reviderade placeringspolicyn för RJ fastställdes sedan av styrelsen den 22 maj.

RJ-utvärderingen skall avslutas våren 2004. Tidsmässigt kommer avrapporteringen att koordineras med avslutningen av Stiftelseprojekt 2004.

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd

Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 280 mnkr i anslag till forskningsändamål. Den budgeterade anslagsnivån var oförändrad i förhållande till förra året.

Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 840 nya ansökningar, vilket är totalt 17 fler än föregående år. Till Jubileumsdonationen inkom 493 ansökningar. Av dessa beviljades 41 ansökningar. Till Kulturvetenskapliga donationen inkom 274 ansökningar. Här kunde 9 ansökningar slutligen beviljas.

Infrastrukturellt stöd beviljas i form av engångsanslag. Detta stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. Under 2003 budgeterades 5 mnkr inom Jubileumsdonationen och 10 mnkr inom Kulturvetenskapliga donationen för detta ändamål. Totalt inkom 73 ansökningar; därav beviljades sammanlagt 13. Året innan beviljades 22 av 87 ansökningar.

Andelen nya beviljade ansökningar (13 %) i relation till det totala antalet beviljade ansökningar (dvs. inklusive fortsättningsansökningarna) ligger på en betydligt lägre nivå än föregående år (26 %). Den totala andelen beviljade forskningsprojekt från kvinnliga huvudsökande är i jämförelse med föregående år (32 %) högre, ca 40 %. Det totala antalet deltagande kvinnliga forskare i RJs projekt är något högre, ca 45 %.

Stiftelsen har utöver dessa anslag beviljat 68 anslag till forskningsinitiering, konferenser m.m. (se nedan).

Bland infrastruktursatsningar märks i år särskilt olika satsningar på stöd till projekt som via Internet kommer att tillgängliggöra svenskt historiskt källmaterial till det internationella forskarsamhället och till den breda allmänheten. Vid Svenska Filminstitutet stöds uppbyggnaden av den kombinerade webbplatsen och forskningsdatabasen Bergman Interface, som blir en väg in i arkivmaterialet om Ingmar Bergmans liv och verk. Vid Svenska Akademien stöds pilotprojektet Litteraturbanken för icke-kommersiell arkivering och tillgängliggörande av svensk skönlitteratur och humaniora i digitala versioner via nätet. Vid Riksarkivet stöds i samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien projektet som arbetar med en nationalutgåva av de äldre svenska geometriska kartorna. Vid Uppsala universitet (Botaniska trädgården) stöds projektet Hortus Rudbeckianus som skall publicera en katalog över växterna i Olof Rudbeck den äldres botaniska trädgård samt hans "Blombok". Katalogen kommer att fungera som en uppslagsbok för prelinneanska växtnamn.

Även i år ges stöd till två kvalificerade projekt för utgivning av svenska klassiker. Svenska Vitterhetssamfundet har fått fortsatt stöd för sin utgivning av svenska klassiska författares verk i vetenskapligt tillfredsställande utgåvor, vilket fortsättningsvis också kommer att vara en tillgång för den nya Litteraturbanken. Ett projekt, förvaltat av Vitterhetsakademien, arbetar vidare med den fortsatta översättningen av Heliga Birgittas uppenbarelser till engelska för utgivning på Oxford University Press under ledning av docent Stephan Borgehammar, Lunds universitet.

I detta sammanhang kan också nämnas att RJ under det gångna året stött en rad arrangemang i anslutning till Birgittajubileet. En av de stora satsningarna var den internationella konferens som genomfördes i början av augusti i Vadstena under ledning av professor Alf Härdelin och f. ambassadören fil. dr Lars Bergquist.

RJ har också avsatt infrastrukturmedel för att stödja det fortsatta arbetet med The European Values Social Survey. Detta projekt finansieras tillsammans med Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialforskning. Materialet som insamlas återspeglar individuella värderingar inom områden som demokrati, politik, ekonomi, arbetsliv, familj, könsroller, migration, religion, moral, social tillit, etc. Den longitudinella uppläggningen och den stora täckningen gör studien mycket relevant för en rad humanistiska och samhällsvetenskapliga discipliner. I år stöds även ett mindre projekt inom ramen för The International Social Survey Program.

Anslag till forskningsinitiering

Riksbankens Jubileumsfond har sedan ett antal år tillbaka kunnat möta en ökad efterfrågan från forskarsamhället på anslag till större konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av vetenskapliga nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan sökas fortlöpande över året via RJ:s hemsida. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser i Sverige, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, seminarieverksamhet eller förberedelser av nya forskningsprogram och projekt. Många av dessa ansökningar inges parallellt till RJ och andra forskningsfinansiärer.

Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmässigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJ:s mångåriga stöd till utgivningen av Forskning det gäller bl.a. att söka finna utvecklingsvägar, som bidrar till att öka förståelsen av det genuint svenska/nordiska. Det är viktigt med ansatser som når bortom den traditionella forskning som utgår från stat och marknad.

Under året har RJ därför tillkallat områdesgruppen för forskning om civilsamhället. I gruppen ingår forskningsdirektör Mats Rolén, ordförande, docent Erik Amnå, Göteborgs universitet, docent Christina Garsten, Stockholms universitet, folkbildaren, f. kulturministern Bengt Göransson, ABF Stockholm, Marianne af Malmborg, ordförande för Ideell Arena och f.d. generalsekreterare i Cancerfonden, riksdagsledamot Birgitta Ohlsson, Folkpartiet Liberalerna, vice riksbankschef Kristina Persson, Sveriges riksbank, professor Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola, docent Håkan Thörn, Göteborgs universitet, docent Hans Westlund, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Östersund, och docent Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm. Områdesgruppens sekreterare är Malin Gawell, BSc, Stockholms universitet.

Inrättandet av områdesgruppen förbereddes under våren av Mats Rolén tillsammans med representanter för forskarvärlden och ideella sektorn. En del i detta arbete var den av RJ-finansierade konferensen "Studies of Civil Society and Its Social Implications" på Ersta Sköndal högskola, 12-13 juni 2003, som genomfördes under ledning av professor Lars Svedberg. Under våren inledde RJ också ett samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, Röda Korset, Cancerfonden och Ideell Arena rörande organisationernas roll, möjligheter och ansvar att stimulera och stödja forskning inom den ideella sektorn. Arbetet resulterade i konferensen "Vilken kunskap behövs för att forma framtiden?

Om idérörelser och forskning", som hölls i Stockholm den 4 november. Programmet inleddes av Marianne af Malmborg som anknöt till tidigare initiativ från organisationernas sida. Mats Rolén gav sedan en orientering om vad som är känt om tidplanen för nästa forskningsproposition, Vetenskapsrådets pågående utredning om demokrati- och folkrörelseforskningen samt presenterade RJ:s nya områdesgrupp för forskning om civilsamhället. Riksdagsledamoten och f. civilministern Inger Davidson, Kristdemokraterna, gjorde sedan en personlig reflektion om den ideella sektorns roll i vårt samhälle. Hon efterlyste därvid forskning för självförståelse och praktisk tillämpning inom organisationerna. Professor Helmut Anheier, Center for Civil Society, UCLA och London School of Economics, föreläste sedan över ämnet "Den ideella sektorn och forskningen - utvecklingen i USA". Han kunde därvid visa hur området under det senaste decenniet blivit mer och mer förankrat vid olika universitet, bl.a. genom att man lagt en grund i form av akademiska grundutbildningar rörande civilsamhället.

Återstoden av konferensen ägnades åt frågor och exempel på hur och varför man från ideella organisationers sida beslutat att stödja samhällsvetenskaplig forskning rörande sektorn. Lena Öhrsvik, ordförande i Reumatikerförbundet, professor Lars Svedberg, Stefan Bergh, idrottspolitisk chef, Riksidrottsförbundet och kyrkoherde Margareta Hemström, Skarpnäcks församling, medverkade med presentationer. Konferensen avslutades med ett panelsamtal om behovet av forskning och kunskapsuppbyggnad rörande den ideella sektorn. Samtalsledare var Mats Rolén. I panelen deltog Ingemar Eriksson, Riksidrottsförbundet, Sofia Modigh, IOGT-NTO, Christer Zettergren, Svenska Röda Korset, Ursula Tengelin, Cancerfonden och Bengt Göransson, ABF-Stockholm och Föreningen Norden.

Områdesgruppen hade sitt konstituerande sammanträde den 29 augusti och ett arbetsmöte om internationell forskning om civilsamhället den 5 november. Vid det senare tillfället medverkade professor Helmut Anheier med ett föredrag om arbetet med årsboken Global Civil Society. Böckerna görs för att visa på och analysera utvecklingen inom civilsamhället i ett globalt perspektiv. 2003 års utgåva färgas av Irakkonflikten samt den nya typ av aktivism som vi i dag ser på den globala arenan. Boken är uppdelad i tre delar och utges av Oxford University Press. I den första delen diskuteras begrepp relaterade till det globala civila samhället. I den andra delen analyseras det globala civilsamhällets infrastruktur. Slutligen görs en statistisk redovisning av det globala civila samhället. Såväl organisatorisk som individuell nivå analyseras.



Ny områdesgrupp

Kunskapen om produktivitetsutvecklingen inom den offentliga sektorn är ringa. En hypotes är att det kommer att bli en tilltagande press på offentlig ekonomi. Det kommer att ställas krav på utveckling och förändring. Långtidsutredningar har under senare år kommit att tillmätas allt mindre värde när det gäller politiskt beslutsfattande. Mot denna bakgrund ter det sig angeläget att initiera sektorsövergripande forskning och sådan forskning som belyser det politiskt/administrativa ansvaret på olika nivåer i vår samhällsadministration.

Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har därför beslutat att inrätta en ny områdesgrupp för detta ändamål. Gruppen kommer att ledas av fondens direktör Dan Brändström med forskningssekreterare Kerstin Stigmark som gruppens sekreterare. Ledamöterna i områdesgruppen kommer att utses under våren 2004.

Samarbete med riksdagen

Talmannens roll

När Birgitta Dahl avgick som talman i riksdagen hösten 2002 överlämnade Riksbankens Jubileumsfond som gåva ett halvdagsseminarium med titeln "Talmannens roll och förändring - Från Henry Allard till Birgitta Dahl". En referensgrupp har i samarbete med företrädare för Riksbankens Jubileumsfond hållit i planeringen av detta seminarium. De som deltagit är från riksdagen biträdande kammarsekreterare Ulf Christoffersson, f. tredje vice talman Bertil Fiskesjö, professor Christer Jönsson, Lunds universitet, professor Olof Ruin, Stockholms universitet samt docent Lena Wängnerud, Göteborgs universitet. Idén till ett seminarium med detta tema kom från en tidigare påbörjad studie av Bertil Fiskesjö om talmansinstitutionen i den svenska riksdagen. Detta arbete var tänkt att utmynna i en bok, vilken nu lämpligen kunde överlämnas till Birgitta Dahl vid seminariet.

Seminariet började med ett välkomstanförande av RJ:s ordförande professor Eva Österberg. Därefter talade Bertil Fiskesjö under rubriken "Talmans-institutionen förr och nu" utifrån sin nyligen färdigställda bok. Professor Olof Ruin höll sedan ett anförande om "Talmannen och regeringsbildningen". Därefter följde en redogörelse av docent Lena Wängnerud om talmannens roll i anslutning till sitt, av riksdagen och Birgitta Dahl initierade, projekt. Anförandet hade titeln "Politiker är också människor. Talmannens roll i riksdagens inre arbete". Ambassadör Mats Åberg talade efter detta om "Riksdagen och omvärlden. Talmannens och riksdagens roller i ett internationellt perspektiv". Efter denna programpunkt vidtog ett panelsamtal om talmansrollen med Christer Jönsson som samtalsledare. De som deltog var förutvarande talmännen Birgitta Dahl och Ingegerd Troedsson samt Olof Ruin och Lena Wängnerud. Nuvarande talmannen Björn von Sydow avslutade seminariet. Därefter serverades en buffé i sammanbindningsbanan där artisten "Kryddan" Petersson gjorde ett uppskattat och för åhörarna överraskande framträdande som Birgitta Dahl.



Kvinnor och makt

"Kvinnor och makt" var temat för det seminarium som RJ den 1 december arrangerade tillsammans med Centerpartiet och riksdagen. Seminariet tillägnades Karin Söder på hennes 75-årsdag och hölls i förstakammarsalen. Karin Söders egen politikerbana är en god illustration till seminariets ämne: hon blev efter valet 1976 Sveriges första kvinnliga utrikesminister och efter valet 1979 likaledes den första kvinnan på socialministerposten. 1985 valdes hon till Centerns partiordförande efter Thorbjörn Fälldin - även då som första kvinna! Sedan hon lämnade politiken har hon innehaft ett antal viktiga ordförandeposter, bl.a. i Rädda Barnen.

Seminariet öppnades av vice talman Per Westerberg, som påminde om Karin Söders tid som riksdagsledamot. Därefter talade Centerns partiordförande Maud Olofsson om Karin Söders politikergärning och överlämnade antologin Karin Söder - Centerpartist, Nordist, Idealist till henne. Förre industriministern Nils G. Åsling talade till vännen, direktör Christina Rogestam, f.d. riksdagsledamot och sakkunnig i Socialdepartementet, berättade om ledaren och Sveriges nuvarande ambassadör i Italien, Staffan Wrigstad, på sin tid utrikesministerns handsekreterare, mindes utrikesministern Karin Söder.

Redaktör Arvid Lagercrantz ledde sedan ett estradsamtal på temat Kvinnor och makt. Samtalet tog sin utgångspunkt i några av resultaten från professor Anita Göranssons vid Göteborgs universitet RJ-projekt "Kön och eliternas reproduktion i ett komparativt perspektiv". I det stimulerande samtalet deltog förutom Anita Göransson, styrelseordförande Marianne Nivert, direktör Christina Rogestam och Malin Svensson, politisk redaktör för Östersunds-Posten.

Programmet avslutades med att Karin Söder tackade föreläsare och åhörare, varefter forskningsdirektör Mats Rolén i egenskap av dagens ordförande gratulerade henne å RJ:s vägnar och förklarade seminariet avslutat.



Anders Chydenius

Anders Chydenius (1729-1803) var kyrkoherde i Gamlakarleby och en av de mest betydande politikerna i Sverige-Finland på 1700-talet. Han var riksdagsman 1765-66, 1778-79 och 1792. Han förespråkade frihetens, människovärdets och demokratins betydelse och agerade med kraft för tryckfrihet och handlingars offentlighet. Chydenius deltog aktivt i arbetet med 1766 års tryckfrihetsförordning, som garanterade medborgarna i det svenska riket större tryckfrihet än någon annanstans.

Chydeniusinstitutet i Karleby har under året sammanställt en jubileumsutställning till minne av hans död för 200 år sedan. Utställningen flyttades med ekonomiskt stöd av Riksbankens Jubileumsfond till Riksdagsbiblioteket i Stockholm fr.o.m. den 26 november. Invigningen förrättades av talman Björn von Sydow. Därefter hölls ett seminarium med anföranden av landshövding Anders Björck, vice ordförande i Chydeniusstiftelsen, rektorn vid Åbo Akademi professor Gustav Björkstrand, ordförande i Chydeniusstiftelsen, och professor Birger Thölix, Vasa. Skådespelaren Mats Holmqvist gestaltade Anders Chydenius och framförde några Chydeniusmonologer, inramade av musik ur Chydenii notsamlingar, exekverad av Maria Pihlajaniemi, flöjt och Päivi Luhtala, cembalo.

Stiftelsen Skapande Människa

År 1997 grundades Stiftelsen Skapande Människa. Dess ändamål är att stimulera och uppmuntra unga konstnärer och forskare att arbeta nyskapande och gränsöverskridande. I fokus står arbeten och tankeverksamhet som visar idérikedom, fantasi, lust och handlag i mötet mellan konst och vetenskap. Som ett led i detta arbete har fr.o.m. 1997 två stipendier om vardera 50 000 kr årligen utdelats till unga enskilda forskare/konstnärer eller konstnärer/forskare. Stipendiaterna utses av stiftelsens styrelse efter förslag från en särskild stipendiekommitté.

Stiftelsen Skapande Människa har med stöd från RJ under år 2000 breddat sin verksamhet gentemot universitet och högskolor. Stiftelsen har arrangerat en större årlig konferens, som inriktats mot en dialog mellan konstnärer och vetenskapliga företrädare. Den första konferensen hölls i maj 2000 på Liljevalchs konsthall, Stockholm, den andra i oktober 2001 på Chalmers tekniska högskola, Göteborg, den tredje i oktober 2002 på Malmö högskola och den fjärde i november 2003 på Umeå universitet. Konferensen i Umeå hade rubriken "Konst som kunskap och kunskap som konst". Under konferensen utdelades 2003 års stipendier till bildkonstnären Nils Agdler och konstnären och vetenskapsteoretikern Ola Pehrson av stiftelsens ordförande f. talmannen Birgitta Dahl.

Under 2002 träffades överenskommelse om ett femårigt samarbete mellan Stiftelsen Skapande Människa och RJ. Formellt innebär detta att RJ under perioden 2003-2008 åtagit sig att vara huvudman för verksamheten. Utannonsering och utdelning av de årliga stipendierna kommer att fortsätta i enlighet med stiftelsens tidigare praxis. Styrelsen för Stiftelsen Skapande Människa har under år 2003 beslutat att under de kommande fyra åren öka den årliga stipendiesumman och antalet stipendier. Parallellt med denna kraftsamling har RJ avsatt särskilda resurser för att följa utvecklingen internationellt och nationellt inom området konstnärlig forskning. Avsikten är att skapa en bättre strategi för RJ:s hantering av ansökningar, men också att ge underlag för eventuella egna initiativ inom detta alltmer uppmärksammade och omdiskuterade fält. Detta uppdrag utförs på konsultbasis av docent Henrik Karlsson, ledamot av beredningsgrupperna 4 och 6.

Stiftelsen Skapande Människa leds av en styrelse bestående av f. talmannen Birgitta Dahl, ordförande, direktörerna Rutger Barnekow, Tom Beyer och Peje Emilsson, docent Henrik Karlsson, RJ, VD Tjia Torpe och advokat Sven Unger. I stipendiekommittén har producent Mats Brodén, ordförande, rektor Lennart Olausson, Malmö högskola, chefredaktör Madeleine Grieve, professor Bengt Gustafsson, Uppsala universitet, professor Bo Göranzon, KTH, Henrik Karlsson och författaren Ana Valdés ingått. Stiftelsens sekretariat består av utvecklingsstrateg Bo Andér, Kulturförvaltningen, Stockholms stad, och Mats Brodén.



Internationella engagemang

European Foundation Centre

Sedan flera år tillbaka deltar Riksbankens Jubileumsfond mycket aktivt i det europeiska stiftelsesamarbetet inom The European Foundation Centre (EFC), Haagklubben och inom ramen för Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF). Årets "General Assembly and Conference" med EFC ägde rum i Lissabon den 1-3 juni. Konferensen samlade 600 deltagare från 55 länder till årmötesförhandlingar, debatter och seminarier under rubriken "The Citizen Facing Challenges of Globalisation".

Direktör Dan Brändström var ordförande i den programkommitté som ansvarade för årets arrangemang. Genom Dan Brändströms försorg deltog under konferensens inledande plenum chefen för UNDP Mark Malloch Brown och professor Ron Inglehart, University of Michigan, Ann Arbor, som leder det av RJ stödda globala forskningsprojektet World Values Survey (WVS).

RJ medverkade även aktivt genom att anordna sessionen "Global Values and Global Governance", där man resonerade kring frågan om vilka vetenskapliga belägg det finns för att hävda att det finns allmänmänskliga värderingar samt hur dessa eventuellt kan ligga till grund för en global världsordning. Sessionen leddes av professor Göran Bexell, rektor för Lunds universitet. Vidare medverkade Yilmaz Esmer från Bogazici University i Istanbul, Juan Diez Nicolas, Complutense University i Madrid och Ursula van Beek, Stellenbosch University, Sydafrika. RJ var också engagerad i sessionerna "Cultural Cooperation in Europe - What Role for Foundations?" och "Researching Foundations in Europe".

Vid konferensen valdes Dan Brändström i egenskap av VD för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond till vice ordförande i EFC för en period av ett år.

Ett europeiskt forskningsråd

Frågan om den europeiska forskningspolitiken har under det gångna året blivit mycket aktuell. En svensk kommitté, kommittén för en ny europeisk forskningspolitik (CNERP, Committee for a New Research Policy), bildades hösten 2001 med VD Dan Brändström som ordförande. Ledamöter har under 2003 varit VD Michael Sohlman (Nobelstiftelsen), professor Gunnar Öquist (Umeå universitet, också medlem i EU:s rådgivande grupp för forskning, EURAB), rektor Bertil Andersson (Linköping), Uno Lindberg (KVA), projektledare Bengt A. Mölleryd (IVA) och professor Pär Omling (generaldirektör för Vetenskapsrådet). Dr Olle Edqvist är sekreterare. I november 2001 hölls ett möte med svenska intressenter och i april 2002 ett större internationellt möte med brett europeiskt deltagande för att diskutera idén om att skapa ett europeiskt forskningsråd. Det finns nu en stor och bred uppslutning inom det svenska forskarsamhället för tanken och den politiska ledningen ställer sig positiv.

I oktober 2002 ordnade Danmarks forskningstyrelse en stor europeisk konferens i Köpenhamn, vilket blev en vändpunkt för det fortsatta arbetet. Den danske forskningsministern tog sedan i egenskap av president under hösten 2002 upp frågan om ett europeiskt forskningsråd på ministerrådets dagordning och tillsatte därefter i november på ministerrådets vägnar en internationell expertgrupp med uppgift att undersöka frågan och ange alternativ för hur ett sådant forskningsråd skulle kunna etableras.

I den internationella expertgruppen (ERCEG), som avrapporterade sitt arbete i december 2003 har professor Federico Mayor (Spanien) varit ordförande, professor Mogens Flensted-Jensen (Forskningsstyrelsen, Danmark) vice ordförande samt Dan Brändström sekreterare med stöd av Olle Edqvist. Ledamöter i gruppen har varit professor Norbert Kroó (Vetenskapsakademien, Ungern), dr Wilhelm Krull (Volkswagen-Stiftung, Tyskland), professor David J. McConnell (Irland), professor Gérard Mégie (CNRS, Frankrike), professor Helga Nowotny (EURAB, Schweiz), dr John Taylor (OST, Storbritannien) och Myrsini Zorba (EU-parlamentet, Grekland). Vidare har Peter Kind (EU-kommissionen) samt Peter Nijkamp (NWO, Nederländerna) deltagit som observatörer. Sekretariatets arbete har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.

Den svenska gruppen har under året främst fungerat som stöd till det internationella arbetet men har också sökt vidareutveckla de grundläggande idéerna. Den har också verkat för att ett europeiskt forskningsråd skulle nämnas i det nya fördraget och att uppgiften att stödja grundforskning skulle göras synlig i fördraget - en fråga som dock drunknade bland alla de andra och mycket mer kontroversiella frågorna som konventet arbetade med.

Om Europa skall nå det mål som ställdes i Lissabon för tre år sedan krävs att forskningspolitiken byggs ut till en gemensam angelägenhet av första rang.

Det räcker inte att enbart rikta uppmärksamheten mot utnyttjandet av vetenskaplig kompetens och kunnande för industriell exploatering utan kunskapsbasen måste också byggas ut och forskningen måste bli en gemensam angelägenhet - ett europeiskt forskningsrum (ERA) måste skapas i verklig mening. Självklart måste basen för detta fortfarande vara de nationella insatserna men i tillägg bör vissa funktioner skapas för att hantera uppgifter som är gemensamma för hela Europa. Grunden för all forskning är forskningens inomvetenskapliga kvalitet. Denna kan bara avgöras av forskarna själva i olika peer review-processer, vilka normalt används vid anslagsbeslut, vid publicering av artiklar, skrifter och konferensbidrag samt vid tjänstetillsättningar. Dessa processer är i jämförelse med andra federala politiska system svagt utvecklade inom EU och underordnade krav på probleminriktning, industriell nytta och geografiskt deltagande i projekt.

De nationella systemen verkar vanligtvis inte över de nationella gränserna när det gäller anslag till grundläggande forskning (med undantag för de stora anläggningarna) och de är därför begränsade till att finna det bästa inom den nationella kontexten. Ett europeiskt system för att stödja grundforskning - utan alla sidoregler och krav på samarbete över gränserna och liknande som det politiska systemet satt upp för att främja integrationen i Europa - skulle därför kunna få viktiga positiva konsekvenser för kvaliteten i den europeiska forskningen. Anslagen måste i så fall vara relativt stora så att forskargrupper blir verkligt intressanta och viktiga för de allra bästa forskarna. Det finns inget skäl att kräva att forskningen a priori skall omfatta samarbete mellan forskare i olika stater; det viktiga bör vara att det är den allra främsta forskningen som stöds. Sannolikt kommer samarbete att gynnas i alla fall eftersom rimligen andra grupper kommer att söka sig mot eliten. Sköts detta rätt skulle det kunna leda till att en europeisk måttstock för god forskning etablerades och att de nationella finansieringssystemen utsattes för viss press och jämförelse.

Under året har expertgruppens arbete medfört att debatten om ett europeiskt forskningsråd har tagit fart i hela Europa. Inte minst de europeiska organisationerna för livsvetenskap har varit aktiva och ordnat en serie konferenser för att diskutera frågorna. Likaså har European Science Foundation följt arbete noga och bidragit med en egen utredning. En rad andra organisationer har också tagit ställning (europeiska akademier, Euroscience m.fl.).

I det förslag som nu avlämnats till den danske forskningsministern och som förmedlas vidare till ministerrådet föreslås att ett europeiskt forskningsråd (European Research Council, ERC) etableras med uppgiften att stödja den bästa forskningen i Europa.

Om ett ERC skall bli ett politiskt och praktiskt intressant inslag i den europeiska forskningspolitiken måste det ha tillräckliga resurser för att bli ett viktigt inslag i det europeiska forskningssystemet. En första grov uppskattning pekar mot ett behov av i storleksordningen 2 miljarder euro per år efter en period av snabb utbyggnad, dvs. i runda tal hälften av sjätte ramprogrammets forskningsbudget. Även i ett sådant läge kommer forskningsrådet att ha relativt begränsade ekonomiska resurser i förhållande till den nationella forskningsfinansieringen i de ledande forskningsnationerna i Europa och kan inte ersätta nationell finansiering. Uppgiften är i stället att fungera som ett viktigt komplement till de nationella satsningarna. Rådet bör fokusera arbetet mot insatser i Europa för att ta ledningen inom viktiga forskningsområden och öppna Europa för inflöde av toppkrafter och interaktion med den bästa internationella forskningen utanför EU.

Det europeiska forskningsrådet måste enligt expertgruppen ERCEG finansieras av EU (via ramprogrammet och en särskild fond som etableras för ändamålet) men ha en självständig ställning gentemot kommissionen och de övriga EU-organen. Besluten om forskningsanslag och vetenskapliga prioriteringar skall ligga hos rådet med ett avgörande inflytande från forskarsamhället. Rådet måste bli en obyråkratisk och väl fungerande organisation med stort förtroende i forskarsamhället. Under 2004 går diskussionen vidare - nu inom EU:s ram och under kommissionens ledning. Avsikten är att ett politiskt beslut skall fattas om att etablera ett europeiskt forskningsråd under hösten 2004. Det arbete som igångsattes för tre år sedan i Sverige har nu burit riklig frukt.

Samarbete med institut för avancerade studier

Riksbankens Jubileumsfond stöder sedan drygt tio år Collegium Budapest - ett institut för avancerad forskning inom alla vetenskaper som bereder plats för gästforskare att ägna sig åt sina egna projekt i en stimulerande mångdisciplinär miljö. Förra året beslöt RJ:s styrelse om fortsatt driftstöd för ytterligare en femårsperiod trots viss osäkerhet beträffande övrig finansiering. Samtidigt ägde regeringsskifte rum i Ungern, varvid den nya ungerska regeringen omedelbart ställde medel till förfogande. Detta sammantaget har bidragit till att andra finansiärer i Europa, regeringar och stiftelser, ånyo ställt upp för ytterligare en period. Under året har en förnyad principdeklaration med riktlinjer för verksamheten "Joint Declaration III" antagits av alla finansiärer för perioden 2002/03-2006/07. Statssekreterare Charles Kleiber, Schweiz, är ordförande i kollegiets styrelse, RJ:s VD Dan Brändström är en av två vice ordförande.

Riksbankens Jubileumsfond erbjöds under 2002 att bli delägare i det särskilda "non-profit-bolag" som äger Raoul Wallenberg Guest House. Styrelsen beslöt den 31 oktober 2002 att delta som fjärde part med en ägarandel på 25 % i non-profit-bolaget Collegium Budapest NV Nemzetközi Vendégház Közhasznú Tárasag. Övriga delägare förutom Collegium Budapest är Zuger Kulturstiftung Landis & Gyr, Schweiz, och Wissenschaftskolleg zu Berlin e.V. - Institute for Advanced Study, Tyskland. Genom ett ingånget förvaltningsavtal med Collegium Budapest åvilar det kollegiet att tillse att det finns tillräckliga årliga driftmedel för att driva verksamheten i huset utan kostnad för andelsägarna. Den legala proceduren för detta blev klar under november månad 2003. Dan Brändström representerar RJ i bolagets styrelse.

Den 27-29 september, strax innan kollegiets akademiska år 2003/04 inleddes, besökte fem svenska forskningsstiftelsers företrädare Collegium Budapest på inbjudan av RJ för att bl.a. orientera sig om kollegiets verksamhet och om verksamheten vid Central European University (CEU). Värd för besöket vid kollegiet var Fred Girod och vid CEU dess rektor professor Yehuda Elkana.

Höstens tema vid kollegiet har varit "Precursors to Culture" och det har letts av professor Richard Byrne, St. Andrews University. Under året har förutom den ordinarie gästforskarverksamheten en rad konferenser ägt rum med teman som exempelvis "Risk and Regulation", "Rethinking Citizenship in Europe" och "Integration of Form and Function". Kollegiet utvärderas för närvarande av en internationellt sammansatt forskargrupp med professor Björn Wittrock, Uppsala, som ordförande och representant från Sverige.

Sedan några år tillbaka har Riksbankens Jubileumsfond även ett väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Detta samarbete har även vidareutvecklats inom ramen för ett särskilt ingånget avtal. Samarbetsområdet "AGORA - Europäische Netzwerke:

Die Vollendung Europas - Die Rolle von Wissenschaft und Kultur" får fortsatt stöd av RJ, liksom gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, som för närvarande innehas av professor Ella Johansson, Etnologiska institutionen vid Lunds universitet. En motsvarande professur för tyska forskare inrättad i Ernst Cassirers namn med ett därtill hörande program har beslutats av Volkswagen-Stiftung. Denna professur är placerad vid SCASSS i Uppsala. Under 2003 tillträdde John Michael Krois, professor i filosofi vid Humboldt-Universität zu Berlin, denna tjänst.

Under året har professor Diana Mishkova vid Centre for Advanced Study, Sofia, beviljats medel för projektet "We the People - Visions of national peculiarity and political modernities in the Europe of small nations". Detta projekt skall utföras i samarbete mellan forskare i en rad olika europeiska länder, däribland Sverige och Tyskland, och med Wissenschaftskolleg zu Berlin.

Det samarbete som inleddes med Stellenbosch Institute for Advanced Studies (STIAS) under 2001 har ytterligare utvecklats och fördjupats under det gångna året. Den 6-7 juni 2003 genomfördes vid Lunds universitet en workshop om ett internationellt samarbetsprojekt med STIAS som bas. Vad är det som utmärker kvaliteten i en demokrati? I en jämförande analys skall unga demokratier beskrivas mot bakgrund av data från mer konsoliderade stabila demokratiska stater.

Vid konferensen i Lund medverkade förutom rektor, professor Göran Bexell, samhällsvetarna Magnus Jerneck, Caroline Boussard och Staffan Lindberg från STIAS och från universitetet i Stellenbosch professorerna Bernard Lategan, Hennie Kotze och Ursula van Beek (projektansvarig). I detta projekt sker även ett nära samarbete med The Netherlands Institute for Advanced Studies (NIAS) och dess permanente forskare Wouter Hugenholtz. Utöver de svenska och sydafrikanska forskarna deltar forskare från Brasilien, Polen, Sydkorea, Turkiet och Tyskland i detta projekt. Mötet i Lund utmynnade i en forskningsansökan från STIAS som senare beviljats medel av RJ.



Svenskt i Finland - finskt i Sverige

Verksamheten inom det treåriga bilaterala forskningsprogrammet Svenskt i Finland - Finskt i Sverige har under 2003 gått in i sitt avslutningsskede. Programmet har innefattat 17 projekt med drygt 100 deltagande forskare och har finansierats av Finlands Akademi, Svenska litteratursällskapet i Finland, Stiftelsen för Åbo Akademi, Svenska kulturfonden i Finland, Vetenskapsrådet (f.d. Humanistiskt-samhällsvetenskapliga forskningsrådet) och Riksbankens Jubileumsfond. Programmet är det första i sitt slag inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området och har haft en budget på 45 miljoner kronor. De olika projekten granskar från olika utgångspunkter samexistensen mellan finskt och svenskt i Finland och Sverige samt det beroende, det oberoende, den samverkan och de spänningar som finns mellan länderna historiskt, i nutid och i framtiden.

Under 2003 har de gemensamma aktiviteterna inom programmet ägnats åt de fyra tematiska antologier som skall utkomma av trycket under 2004. Dessa antologier presenterades i manus och i form av föredrag vid den avslutningskonferens som anordnades av RJ och Vetenskapsrådet vid Uppsala universitet den 28-29 november. Kvällen innan konferensen presenterade professor Nils Erik Villstrand programmet i Stockholm för Europeiska Kulturkommittén och Finlands ambassadör Pertti Torstila. Uppsalakonferensens första dag ägnades forskarnas erfarenheter av riktade forskningsprogram i allmänhet och "Svenskt i Finland ." i synnerhet. Programmet inleddes av rektor magnificus professor Bo Sundqvist, som hälsade välkommen till Uppsala universitet, varefter styrgruppens ordförande professor Stig Strömholm adresserade de nära 80 deltagande forskarna och underströk att han såg fram mot att ta del av deras erfarenheter av att arbeta i programmet och att få ta del av forskningsresultaten. Nils Erik Villstrand berättade sedan om sina erfarenheter av att vara koordinator för ett brett och mångfacetterat forskningsprogram av denna typ. Han gav en lägesrapport beträffande antologierna och det arbete som i övrigt återstår. Professor Torkel Jansson, Uppsala universitet, historiker med mångårig forskningserfarenhet av svensk-finsk historia, gjorde sedan en intressant och personlig analys av forskningsprogrammets målsättningar och den forskning som därigenom kommit till stånd. Förmiddagen avslutades med att Villstrand tillsammans med redaktörerna för de fyra antologierna överlämnade respektive volym i manus till styrgruppen och utvärderarna.

Under eftermiddagen fick några av programmets forskare komma till tals. Jan-Olof Aggedal, Lunds universitet, och Ingvar Dahlbacka, Åbo Akademi, redogjorde för sina erfarenheter av att ha varit forskare inom respektive ledare för samma projekt. Hanna Snellman gav sin syn på betydelsen av ett forskningsprogram av den aktuella modellen. Hon ansåg att flera av projekten sannolikt inte kommit till stånd utan programmet. Det är dock viktigt att forskningsprogram inte innehåller tvingande riktlinjer, utan är öppet för grundforskare. Charles Westin, Stockholms universitet, och Marianne Junila, Uleåborgs universitet, redogjorde för vådorna av att vara redaktörer till en antologi med till synes oförenliga bidrag.

Päivi Mäkelä, Åbo universitet, avslutade med ett teoretiskt bidrag om komparationens problematik inom historieforskningen.

Dagen avslutades med att Uppsala universitet under värdskap av vice rektor professor Lena Marcusson, bjöd deltagarna på buffetmiddag på Walmstedtska gården.

Lördagen den 29 november riktade sig programmet till allmänheten. Genom annonser i dagspressen inbjöds till öppna föreläsningar i universitetshuset. Programmet öppnades av professor Stig Strömholm, varefter Finlands ambassadör Pertti Torstila höll ett anförande om dagens allt närmare politiska och ekonomiska kontakter mellan Sverige och Finland. Han framhöll därvid bl.a. att forskningsprogrammet är ett viktigt inslag för ökad förståelse av våra båda länders gemensamma historia och fortfarande stora likheter - skilsmässan 1809 till trots.

Återstoden av programmet ägnades parallella tematiska sessioner under rubrikerna "Historien", "Samhället", "Länderna" och "Språken". Dessa rubriker korresponderar till de fyra antologier, som utgör programmets populärvetenskapliga avrapportering. Den publika delen av konferensen samlade drygt 200 åhörare och avslutades av ett estradsamtal under rubriken "Likheter och olikheter" under ledning av redaktör John Chrispinsson. I samtalet medverkade professor Gustav Björkstrand, rektor vid Åbo Akademi, direktör Anders Ljunggren, Föreningen Norden och Kulturfonden för Sverige och Finland, professor Merete Mazzarella, Helsingfors universitet, professor Stig Strömholm, Uppsala, f. utbildningsministern och f. landshövdingen Jan-Erik Wikström, Uppsala, och professor Aila Nenola, Helsingfors universitet.

Dagen avslutades med att RJ på styrgruppens vägnar gav middag på Norrlands Nation för programmets forskare och inbjudna gäster.

Verksamheten har letts av en styrgrupp bestående av professorerna Stig Strömholm, RJ, ordförande, Aila Lauha, Finlands Akademi, vice ordförande, Anders Jeffner, Vetenskapsrådet, Marika Tandefelt, Svenska litteratursällskapet i Finland, och Nils-Erik Villstrand, Åbo Akademi, sekreterare och programmets koordinator. Kanslirepresentanter har varit forskningssekreterare Torsten Augrell, Vetenskapsrådet, vetenskapssekreterare Eili Ervelä-Myréen, Finlands Akademi, och forskningsdirektör Mats Rolén, RJ. Styrgruppen beslutade vid sitt avslutningssammanträde i Uppsala den 28 november om riktlinjer och tidplan för den utvärdering som skall genomföras under 2004. Utvärderingen skall genomföras av f. generaldirektör Kari Tarkiainen, Helsingfors, ordförande, professor Olof Ruin, Stockholms universitet, och fil.dr Anne Nesser, Mälardalens högskola. Till sekreterare i utvärderingen utsågs fil.dr Torbjörn Eng, Stockholm.



Projekt 2005

År 1998 beslutade de svenska och norska regeringarna att uppmärksamma hundraårsminnet år 2005 av den svensk-norska unionens fredliga upplösning genom att gemensamt anslå medel till utgivningen av ett historieverk i två band avseende perioderna 1814-1905 respektive 1905 till år 2000. Det svenska utbildningsdepartementet uppdrog åt Voksenåsen AS att i samverkan med RJ ansvara för projektets genomförande och kontakterna med den norska beställaren, Utdannings- og Forskningsdepartementet. Jubileumsverkets förs-ta del författas av professor Bo Stråth, European University Institute, Florens, medan ansvaret för den senare åvilar professor Francis Sejersted, Universitetet i Oslo. Jubileumsverket utges i såväl norsk som svensk språkdräkt och skall presenteras officiellt den 7 juni 2005. Under hela år 2005 anordnas en rad publika aktiviteter i form av konferenser, utställningar m.m. i såväl Norge som Sverige. Dessa arrangemang samordnas av respektive regering. Svenska UD har därvid uppdragit åt Stiftelsen Voksenåsen att samordna de svenska aktiviteterna. Även riksdagen och Stortinget kommer att högtidlighålla hundraårsminnet i form av utställningar och konferenser. Som ett led i deras förberedelser redogjorde forskningsdirektör Mats Rolén den 26 juni för arbetet med utgivningen av Jubileumsverk 2005 för riksdagens talman Björn von Sydow och stortingspresident Jörgen Kosmo.

RJ har under året tillsammans med Voksenåsen AS och Utdannings- og Forskningsdepartement genomfört upphandling av förlag i respektive land. Verkets båda delar skall utges på svenska och norska. I Sverige har detta uppdrag givits Bokförlaget Nya Doxa AB, och i Norge utges verket av Pax AS. Inför utgivningen inbjöd Voksenåsen AS och RJ författarna, förlagen och beställarna till ett sammanträde på Voksenåsen den 29 augusti. Mötet leddes av Mats Rolén och resulterade i att parterna enades om riktlinjer för avtal, teknisk utformning och tidplan för produktionen av Jubileumsverk 2005.

Historieprojektet har en vetenskaplig referensgrupp vari ingår såväl norska som svenska forskare. Den leds av professorerna Stig Ekman, Stockholms universitet, och Øystein Sørensen, Universitetet i Oslo. Programkoordinator är doktorstipendiat Ruth Hemstad, Historisk institutt, Universitetet i Oslo.

Gruppen har tagit initiativ till en rad nya forskningsuppgifter kring såväl själva unionsupplösningen som olika komparativa studier rörande samhällsutvecklingen i Norge och Sverige efter 1814. Resultaten kommer bl.a. att redovisas i två antologier, som utkommer år 2005. Den första behandlar unionsupplösningen, medan den andra innehåller jämförande tematiska studier mellan de båda länderna avseende 1800- och 1900-talen. Medel till antologiprojekten och kringaktiviteter har i omgångar beviljats av den s.k. Hundreårsmarkeringen 2005 A/S med totalt 3,9 miljoner NOK. RJ har för åren 1996-2005 genom olika beslut beviljat antologiprojekten (inklusive viss planering av Jubileumsverket) sammanlagt 4,45 mnkr i anslag.

Den svenska regeringens anslag, liksom de av RJ beviljade medlen, förvaltas och administreras av Vokensåsen, Oslo.

Kulturpolitisk forskning

Som redovisats i föregående årsberättelser har RJ sedan 1997 genomfört en rad nationella och internationella aktiviteter för att följa upp Världskommissionens för kultur rapport Vår skapande mångfald (1995), Unescos Intergovernmental Conference on Cultural Policies i Stockholm våren 1998 och dess Action Plan on Cultural Policies for Development, och de tre seminarier som RJ anordnade vid konferensen. I Stockholm Action Plan betonades bl.a. vikten av att stimulera utbytet av teorier, praktiska erfarenheter och forskning för att stärka kunskapsbasen rörande kultur och mänsklig utveckling. RJ har med anknytning härtill tagit initiativ till flera aktiviteter och projekt. Ett exempel är områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling (2001). Ett annat är boken Towards Cultural Citizenship: Tools for Cultural Policy and Development, författad av professor Colin Mercer, The Nottingham Trent University (RJ, Sida & Gidlunds förlag, 2002). Boken var ett resultat av ett flerårigt samarbete med Sida och en rad svenska myndigheter och organisationer och har rönt betydande internationell uppmärksamhet.

RJ-seminarierna i Stockholm 1998 resulterade även i ett samarbetsprojekt Creative Europe, som finansierades av RJ, European Cultural Foundation, Amsterdam, Compagnia di San Paolo, Turin, och med Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF), Bryssel, som administrativt organ. Projektets slutrapport Creative Europe: On Governance and Artistic Creativity in Europe utarbetades av ERICarts i Bonn och utkom i oktober 2002.

De ovan nämnda böckerna presenterades hösten 2002 i Bryssel för representanter för Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och medlemmar i European Foundation Centre (EFC) och NEF. I Sverige har de båda RJ-projekten under åren 2001-2003 involverat flera forskargrupper genom workshops och konferenser, bl.a. vid Tema Q, Campus Norrköping, Handelshögskolan i Stockholm och universiteten i Göteborg och Uppsala. Arbetet och de av RJ uppbyggda forskarnätverken har väckt stort intresse hos Kulturdepartementet, Statens kulturråd och Svenska Unescorådet. Sålunda medverkade professorerna Colin Mercer, Svante Beckman och Carl-Johan Kleberg samt forskningsdirektör Mats Rolén i förberedelserna för, eller vid, Unescos expertkonferens "Stockholm +5" i maj 2003. RJ bidrog också ekonomiskt till detta arrangemang, som samlade drygt 100 deltagare från alla världsdelar.

Dessa aktiviteter har genererat fortsatt internationellt samarbete. RJ har sålunda beslutat samfinansiera tre projekt med European Cultural Foundation i Amsterdam. De två första fokuserar kulturdimensionens roll i utvidgningen av den europeiska unionen: Enlargement of Minds, är den sammanhållande rubriken. Det formella samarbetet inleddes i form av ett seminarium den 26-27 januari på Forschungsstelle Osteuropa, Universitetet i Bremen, där RJ representerades av professor Rutger Lindahl, Göteborgs universitet, och Mats Rolén. Projektet har därefter konkretiserats i form av en antologi (Alter Ego) och ett stipendieprogram riktat till unga forskare inom det kulturpolitiska fältet. Under 2004 presenteras rapporten från Alter Ego-projektet och de första stipendierna delas ut.

Båda aktiviteterna sker inom ramen för ECF:s 50-årsjubileum. Det tredje samarbetsprojektet gäller inrättandet av ett "European Observatory/Laboratory of Cultural Cooperation" och anknyter direkt till de nyss nämnda rapporterna av Colin Mercer och ERICarts. Detta syftar bl.a. till att dokumentera och vetenskapligt analysera utvecklingen inom det kulturpolitiska området på såväl nationell som europeisk nivå. Ett fristående "observatorium" kan bli ett viktigt instrument när det gäller att skapa insikt i samspelet mellan kultur och utveckling i det utvidgade Europa. Flera av Europas ledande stiftelser har beslutat att tillsammans med RJ stödja denna satsning. Stiftelsernas engagemang är tänkt att avse en pilotfas på fyra år. Även den europeiska kommissionen har gjort utfästelser om att samarbeta med "laboratoriet/observatoriet".

Hösten 2002 mottog RJ och Sida en ansökan om stöd till utgivningen av en ny World Culture Report. Förslaget gällde en årsbok, med förebilderna i UNDP:s Human Development Report och Unescos nedlagda World Culture Report. Förslagsställare var en internationellt ledande forskare, professor Helmut Anheier vid Center for Civil Society, UCLA och London School of Economics. Tanken på en publikation med den föreslagna inriktningen fanns med bland förslagen i Towards Cultural Citizenship, varför RJ och Sida beslutade att tilldela Anheier ett mindre anslag till en förstudie. Till bilden hör att Anheier sedan 2001 med framgång lett utgivningen av en "Global Civil Society Yearbook" (Oxford University Press).

Anheier presenterade tillsammans med professor Raj Isar, Paris, resultatet av förstudien vid ett seminarium på RJ den 5 november 2003. De kunde därvid berätta att ytterligare finansiärer hade givit positiva signaler till att stödja projektet och att det engelska förlaget SAGE var villigt att förlägga boken. Den tänkta publikationen väckte stort intresse och allmänt gillande bland såväl de forskare som praktiker som deltog i seminariet. Både RJ och Sida fann förstudien lovande och har därför beslutat att bevilja 200 000 kr respektive 500 000 kr för år 2004 till förberedelser av den första utgåvan av rapporten, som skall utkomma år 2005. Projektet kommer att genomföras i nära samverkan med en rad forskargrupper (i Sverige med bl.a. Tema Q och World Value Survey), UNDP, Unesco och det blivande "observatoriet" vid ECF.



Årsredovisning

Förvaltningsberättelse

Stiftelsens ändamål

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges Riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-års-jubileum 1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, vilka innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 mdkr. Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på vilket sätt ändamålet skall främjas, anges i de i dag gällande stadgarna bl.a.:

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt skall uppmärksammas,

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, om 1,5 mdkr, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria i vilken bl.a. följande användningsområden angavs:

Etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft,

Stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner,

Etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram,

Befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering,

Främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet/högskolor och andra verksamheter.



Årets verksamhet

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds styrelse har sammanträtt fyra gånger under året. Dessutom genomfördes en styrelsekonferens i februari. Styrelsens ledamöter ingår i beredningsgrupper tillsammans med representanter från universitet och högskolor. Dessa grupper bereder forskningsansökningarna vid två heldagssammanträden per år och lägger förslag till styrelsen. Under året kunde anslag till sammanlagt 66 nya projekt och 54 fortsättningsprojekt beviljas. I ungefär 100 projekt fortsätter arbetet utifrån tidigare års beviljade medel.

Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt fem gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshops, uppbyggande av vetenskapliga nätverk, forskningsplanering o.dyl. Under året beviljades 68 ansökningar om sådana anslag. Från och med år 2002 sker ansökan till RJ helt och hållet via Internet. Förutom att de sökande insänder sina projektansökningar elektroniskt arbetar också RJ:s beredningsgruppsledamöter och de externa sakkunniga via RJ:s hemsida.

På grund av det finansiella läget beslöt styrelsen vid sitt majsammanträde att medel för nya forskningsprojekt ur Kulturvetenskapliga donationen ej skall utlysas år 2004. Vid styrelsekonferensen underströks behovet av att utnyttja ett sådant "rådrum" för en diskussion om hur RJ:s framtida forskningsstöd skall utformas för att maximera insatserna för att främja forskningen. Beredningsgruppen för Kulturvetenskapliga donationen genomförde i november en intern överläggning i dessa frågor, vilka även diskuterats i beredningsgrupperna under året och med utvärderingsgruppen.

Stiftelsen arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ samarbetar regelbundet med riksdagen i sådana arrangemang. I år märks särskilt seminariet "Talmannens roll". Stiftelsen har under året även utgett ett antal skrifter.

RJ:s finanskommitté har under året sammanträtt vid nio tillfällen.

RJ utvärderar och följer fortlöpande upp de projekt som beviljas medel. Efter avslutad projekttid skall en ekonomisk redovisning insändas till stiftelsen jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år görs dessutom mer omfattande projektbesök av respektive beredningsgrupp. Under året har 23 projekt besökts.

Ett antal stipendier har under året delats ut från Erik Rönnbergs donationer för medicinsk forskning och från Nils-Eric Svenssons fond för främjande av ömsesidigt forskarutbyte inom Europa.

RJ finansierar för närvarande fyra forskarskolor: en i moderna språk, en i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och en i Stillahavsasienstudier, samt en forskarskola med avsikten att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda.

Sedan ett antal år inrättar RJ s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller inte är tillräckligt uppmärksammade, för att initiera och stimulera ny forskning.

För närvarande är tre sådana grupper verksamma: Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället, Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling samt Områdesgruppen för forskning om civilsamhället. I varje grupp ingår cirka tio forskare och två politiker. Ytterligare en områdesgrupp med inriktning mot offentlig ekonomi och samhällsorganisation planeras.

Stiftelsen är genom engagemanget i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF) och Haagklubben m.fl. sammanslutningar en aktiv medaktör inom det europiska samarbetet, framför allt inom de sociala och kulturella områdena. Under de senaste åren har särskilt samarbetet med Tyskland utvidgats, framför allt genom att RJ kontinuerligt samarbetar med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Genom vd Dan Brändström arbetar RJ aktivt inom CNERP (Svenska kommittén för en ny europeisk forskningspolitik) och har även arbetat i den internationella expertgruppen (European Research Council Expert Group, ERCEG), där Brändström varit huvudsekreterare. Gruppen avrapporterade sitt arbete i december 2003.

Utvärdering

Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond beslutade den 21 mars 2002 att utvärdera sin verksamhet. Beslutet innefattade tre delar: 1) en bred analys och bedömning av RJ:s forskningsstödjande verksamhet, 2) RJ:s finansiella verksamhet och 3) delfinansiering av det s.k. Stiftelseprojektet 2004, som fokuserar de s.k. löntagarfondsstiftelsernas roll i det nationella forsknings- och högre utbildningssystemet.

Lennart Nilsson och Claes de Neergaard har som oberoende utredare gjort en utvärdering av stiftelsens finansverksamhet under perioderna 1989-1996 och 1997-2002. Utvärderingen som avrapporterades i mars 2003 slår fast att RJ med råge har infriat sina mål för kapitalförvaltningen under båda dessa perioder. Kapitalet växte real med 6,9 % per år under perioden 1989-1996. Målet var då att minst realvärdesäkra kapitalet. Den årliga reala avkastningen 1997-2002 låg på ca 9,9 % vilket är dubbelt så högt som målet (minst 5 % realt).

En mer grundlig analys har gjorts för perioden 1997-2002 genom att simulera utvecklingen av den faktiska portföljen mot en "normportfölj" enligt placeringspolicyn. Nilsson & Neergaards slutsats är att den goda totalavkastningen under denna period beror på att aktieandelen i den totala portföljen hölls mycket hög under börsuppgångens senare fas.

Sett till enskilda delportföljer så har aktieportföljen gått relativt stark med en real avkastning på 8,2 % per år mot "normportföljens" 4 %, bl.a. beroende på en framgångsrik kortsiktig handel. Ränteportföljen har realt avkastat 5,8 % per år 1997-2002 jämfört med 5 % för motsvarande "normportfölj". Ränteförvaltningen har påverkats positivt av en hög andel realränteobligationer.

Nilsson & Neergaard slår fast att fastigheter som tillgångsslag har bidragit positivt samt att dessa har haft en viss om än blygsam portföljutjämnande effekt.

Utredningen visar också på att de interna förvaltningskostnaderna har varit låga, kring 0,1 %av det förvaltade kapitalet. Kostnaderna har genererats med 95 % av förvaltningen i egen regi.

I utredningen pekar även Nilsson & Neergaard på att den högre avkastningen inte har genererats utan risk och utvärderingen innehåller en del rekommendationer till förbättrad riskkontroll framför allt med avseende på marknadsrisk och valutarisk.

Utvärderingen av den forskningsstödjande verksamheten har påbörjats och resultatet kommer att på olika sätt presenteras under år 2004. Stiftelseprojektet kommer att presenteras vid ett seminarium i riksdagen den 5 maj och efter sommaren på en konferens vid SISTER.



Resultat och ställning

För helåret 2003 redovisar stiftelsen ett resultat (exklusive ej realiserade vinster) på 701 mnkr. Därutöver har stiftelsen beviljat 280 mnkr till forskningsmedel samt avsatt motsvarande 77 mnkr för att bevara det reala värdet på donationerna.

Stiftelsens direktavkastning i form av ränteintäkter och utdelningar uppgår under året till sammanlagt 229 mnkr (198). Driftsöverskottet från fastig-heterna blev under året endast 4 mnkr (23) beroende på att utgifterna för renoveringen av fastigheten Sånglärkan 12 har kostnadsförts till ett värde av 16 mnkr.

Stiftelsens administrationskostnader uppgår under året till 23 mnkr vilket motsvarar 0,3 % av årets genomsnittliga marknadsvärde på stiftelsens tillgångar.

Under våren fastställdes för Riksbankens Jubileumsfond en reviderad placeringspolicy med mål att fr.o.m. 2003 på lång sikt uppnå en framtida genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 %. Detta bedöms ge förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och en aktiv utdelningspolitik. För 2003 uppgår totalavkastningen till 15,2 %, vilket innebär att vi under året uppnått en avkastning som överstiger det långsiktiga målet. (Se även diagram 1 till 4 för historik.)

Avkastningen har påverkats positivt av att vi har ökat andelen aktier från 38 % till 45 % av de totala tillgångarna. Vid inledningen av året hade stiftelsen en aktieandel som var lägre än vårt riktvärde vilket gav utrymme att köpa aktier i början av året då kursnivåerna var pressade.

Stiftelsens aktieportfölj gav under året en totalavkastning på 32,1 % räknat på marknadsvärdet vid årets ingång. Totalavkastningen på svenska aktier var 36,1 % och på internt förvaltade utländska aktier 26,0 %, den sistnämnda betydligt högre än både världsindex och Europaindex. Under helåret 2003 steg aktieindex (inklusive utdelningar) i Sverige 34,2 % samtidigt som världsindex mätt i svenska kronor hade en uppgång på 10,9 %. Från och med den 1 juni jämförs den utländska aktieportföljen med Financial Times Europaindex exklusive Sverige efter att tidigare ha haft MSCI Världsindex som jämförelseindex. Inom aktier och i den totala portföljen har vi under året valt att övervikta svenska aktier. Eftersom svenska aktier var den av våra tillgångsklasser som gav högst avkastning under perioden bidrog denna strategi till en högre avkastning. I slutet av året har vi successivt avyttrat en del av den svenska portföljen och omplacerat medlen i europeiska aktier. Inom kategorin utländska aktier har vi valt att reducera investeringarna i USA för att öka andelen i Västeuropa. I juni avvecklade vi den amerikanska småbolagsportföljen, förvaltad av SEB Asset Management America Inc.

De osäkra konjunkturutsikterna i kombination med en allmän räntesänkningspolitik från världens centralbanker gjorde att både de långa och korta räntorna föll under första halvåret till historiskt låga nivåer under juni månad. Under andra halvåret har dock obligationsräntorna stigit beroende på minskad oro för den internationella konjunkturutvecklingen. Vid utgången av år 2003 var den svenska femåriga statsobligationsräntan tillbaka på samma nivå som i början av året, 4,1 %. Räntan för ettåriga statskuldväxlar har under samma period sjunkit från 3,6 % till 2,8 % vilket innebär att riskfria placeringar ger en avkastning som är betydligt lägre än stiftelsens långsiktiga avkastningskrav.

RJ:s ränteportfölj gav under perioden en avkastning på 4,4 %. Avkastningen har påverkats positivt av att vi i mitten av året reducerade ränteportföljens löptid och därmed räntekänslighet för att under hösten åter öka löptiden i takt med stigande obligationsräntor. Under året har en stabilisering av företagens balansräkningar gjort att riskpremien på företagsobligationer minskat vilket också haft en viss positiv effekt på årets avkastning. Liksom tidigare år har vi inom räntebärande placeringar valt att hålla en förhållandevis stor andel realränteobligationer vilket är ett tillgångsslag som passar stiftelsens långsiktiga behov av realavkastning.

Stiftelsens fastigheter uppvisar under året en totalavkastning på - 0,8 %. Vi har drabbats av nedgången på kommersiella fastigheter i form av ökad vakansgrad och lägre marknadsvärden. Resultatet har också belastats av kostnader för renoveringen av Sånglärkan 12 samt att fastigheten under ombyggnadsperioden varit outhyrd. Det negativa resultatet för det kommersiella fastighetsbeståndet har delvis kompenserats av att marknadsvärdet på RJ:s bostadsfastigheter ökat något vilket gör att den delen av portföljen uppvisar en totalavkastning på ca 6 %.

Från 2003 redovisas hedgefonder som separat tillgång i balansräkningen. Dessa investeringar har tidigare ingått under aktier respektive räntebärande placeringar. Totalavkastningen på denna tillgångsklass, som utgör ca 4 % av de totala tillgångarna, blev under året 4,3 %.

En viktig faktor som bidragit till årets goda avkastning är att vi har haft en försiktig inställning till dollartillgångar. Under året har dollarn fallit i värde med 17 % mot den svenska kronan medan euron varit förhållandevis stabil. Under en kort period från början av augusti till efter EMU-valet i september var stiftelsens utländska aktieportfölj skyddad mot växelkursförändringar med hjälp av valutaterminskontrakt. Vi valde dock att efter valet avveckla valutaterminerna med vinst, vilket visade sig vara för tidigt då den svenska kronan senare under året fortsatte att stärkas mot omvärlden.

Dock har vi med början i december beslutat att under en tremånadsperiod minska nettoexponeringen mot utländsk valuta motsvarande 50 % av de utländska tillgångarnas värde. Syftet med användningen av dessa valutaterminskontrakt är ett medel att minska stiftelsens känslighet för framtida växelkursförändringar. Därmed möjliggörs en ökad andel utländska tillgångar utan att detta nödvändigtvis skall vara förknippat med en kraftigt ökad valutarisk. Exponeringen i utländska valutor uppgår i slutet av året till 13 % (13 %) av de totala tillgångarna efter att ha reducerats med valutaterminskontrakt.

För att ge ytterligare information om stiftelsens ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning vari tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Dessutom kompletteras resultaträkningen med posten "Förändring av ej realiserade vinster" som tillsammans med resultatet från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument netto ger ett positiv resultatbidrag på 684 mnkr. En betydande del av fjolårets nedskrivning av individuella aktieinnehav har kunnat återföras till det lägsta av marknadsvärde och anskaffningsvärdet. Av tidigare gjord nedskrivning av fastigheten Styrpinnen 23 har 47 mnkr återförts. Vid utgången av året uppgår marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar till ett värde som överstiger det bokförda värdet med 798 mnkr (560).

Av stiftelsens totala tillgångar om 7 314 mnkr, värderade till marknadsvärde vid utgången av 2003, utgjorde andelen aktier 45 % (38 %, 2002), fastigheter 9 % (10 %), räntebärande placeringar 41 % (48 %) och hedgefonder 4 % (5 %).

Finansiellt resultat

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster till marknadsvärde. Dessa poster har grupperats i en tabell (se tabell 1) efter typ av tillgång.

Tabellen "Finansiellt resultat" visar att stiftelsens aktieportfölj gav ett positivt resultat om 805 mnkr motsvarande en avkastning på 32,1 % räknat på aktiernas marknadsvärde vid början av året.

För stiftelsens fastigheter redovisas ett negativt resultat om 5 mnkr. Detta ger en förräntning på -0,8 %.

De räntebärande tillgångarna gav för år 2003 ett positivt resultat om 150 mnkr eller en avkastning på 4,4 %.

Stiftelsens fondinvesteringar gav under året ett positivt resultat om 13 mnkr vilket ger en avkastning på 4,3 % för detta tillgångsslag.

Det finansiella resultatet skall belastas med räntekostnader och finansiella kostnader. Det samlade finansiella resultatet för 2003 anges i tabellen till 959 mnkr vilket motsvarar en förräntning om 15,2 % räknat på eget kapital vid årets ingång.



Det finansiella resultatet skall efter en avsättning för att bevara det reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 280 mnkr samt administrationskostnader om 23 mnkr. Överskottet uppgår till 582 mnkr.

Den finansiella verksamheten - fem år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel har styrelsen för framtiden satt upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen skall överstiga 4 % över tiden räknat fr.o.m. 2003. Under de senaste fem åren (1999-2003) har stiftelsens finansiella tillgångar gett en genomsnittlig realavkastning på 4,4 %. Det egna kapitalet, värderat till marknadsvärde, har under samma period vuxit med 435 mnkr samtidigt som 1 896 miljoner kronor har beviljats i forskningsanslag.

Nedan redovisas - i form av stapeldiagram - utvecklingen under de fem senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått - den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK) Tillgång Intäkt/kostnad 2003 2002 Fastigheter Intäkter 40 663 44 498 Realisationsvinster - 36 503 Avskrivningar -6 083 -7 071 Återföring nedskrivningar 47 000 - Nedskrivningar - -17 900 Övriga kostnader -36 465 -21 536 Förändring av ej realiserade vinster -50 216 -32 333 Summa fastigheter -5 101 2 161 Aktier Utdelningar 89 077 70 991 Realisationsvinster/förluster -346 287 -514 330 Återföring nedskrivningar 1 078 944 - Nedskrivningar -345 955 -1 078 943 Förändring av ej realiserade vinster 329 345 3 609 Summa aktier 805 124 -1 518 673 Hedgefonder Utdelningar 21 377 - Realisationsvinster/förluster 2 745 - Återföring nedskrivningar 75 - Nedskrivningar - -75 Förändring av ej realiserade vinster -11 065 128 791 Summa hedgefonder 13 132 128 716 Räntebärande Bankmedel Ränteintäkter 12 576 16 270 Valutakursvinster/förluster -5 986 -32 956 Valutaterminer Ränteintäkter 1 644 - Valutakursvinster/förluster 11 534 - Nedskrivning -60 - Certifikat Ränteintäkter 29 104 32 286 Obligationer Ränteintäkter 74 861 78 154 Realisationsvinster/förluster 56 313 28 432 Förändring av ej realiserade vinster -29 640 -17 316 Summa räntebärande tillgångar 150 346 104 870 Räntekostnader -2 708 -3 578 Finansiella kostnader -1 938 -3 352 Finansiellt resultat 958 855 -1 289 856

Resultaträkning (KSEK) Not 2003 2002 Stiftelsens intäkter Utdelningar (aktier, hedgefonder) 1 110 454 70 991 Ränteintäkter 2 118 185 126 710 Resultat fastigheter 3 45 115 34 494 Resultat från avyttring och nedskrivning

av finansiella instrument 4 445 835 -1 564 916 Valutakursresultat m.m. 5 8 774 -30 065 Stiftelsens kostnader Finansiella kostnader 6 -1 938 -3 352 Personalkostnader 7, 8, 9 -16 114 -12 653 Externa kostnader 10 -6 491 -5 904 Avskrivningar inventarier 15 -364 -473 Räntekostnader 3 -2 708 -3 578 Årets resultat 21 700 748 -1 388 746 Förändring av ej realiserade vinster 11 238 424 82 751 Förändring av eget kapital till

marknadsvärde före beviljade forskningsmedel 22 939 172 -1 305 995 Balansräkning (KSEK) Not 2003-12-31 2002-12-31 Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter 13,14 337 639 628 500 293 622 634 700 Pågående arbeten Sånglärkan 12* - - 1 740 1 740 Inventarier 15 372 372 679 679 Summa materiella anläggningstillgångar 338 011 628 872 296 041 637 119 Finansiella anläggningstillgångar Obligationer 16 1 612 321 1 709 976 1 575 539 1 702 835 Aktier 17 2 912 373 3 281 709 2 496 732 2 536 721 Hedgefonder 18 255 659 296 118 257 125 308 649 Summa finansiella anläggningstillgångar 4 780 353 5 287 803 4 329 396 4 548 205 Summa anläggningstillgångar 5 118 364 5 916 675 4 625 437 5 185 324 Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga fordringar 19 65 715 65 715 1 559 1 559 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 41 747 41 747 34 803 34 803 Certifikat 1 029 176 1 029 176 988 496 988 496 Kassa och bank 261 122 261 122 513 917 513 917 Summa omsättningstillgångar 1 397 760 1 397 760 1 538 775 1 538 775 Summa tillgångar 6 516 124 7 314 435 6 164 212 6 724 099 Eget kapital och skulder Bundet eget kapital 21, 22 Stiftelsekapital 2 372 346 2 372 346 2 327 883 2 327 883 Fritt eget kapital 21, 22 Kulturdonationen 1 715 539 1 715 539 1 683 386 1 683 386 Balanserat resultat 27 2 077 679 2 875 990 1 733 326 2 293 213 Summa eget kapital 6 165 564 6 963 875 5 744 595 6 304 482 * Färdigställt under året.

Not 2003-12-31 2002-12-31 Bokförda värden Marknads-värden Bokförda värden Marknads-värden Avsättningar Avsättningar för pensioner 2 286 2 286 2 343 2 343 Summa avsättningar 2 286 2 286 2 343 2 343 Långfristiga skulder Inteckningslån 65 100 65 100 65 100 65 100 Summa långfristiga skulder 65 100 65 100 65 100 65 100 Kortfristiga skulder Beviljade ej utbetalda forskningsmedel 253 529 253 529 327 254 327 254 Leverantörsskulder 2 064 2 064 2 810 2 810 Valutaterminer 23 60 60 - - Övriga kortfristiga skulder 24 19 745 19 745 13 455 13 455 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 7 776 7 776 8 655 8 655 Summa kortfristiga skulder 283 174 283 174 352 174 352 174 Summa skulder och avsättningar 350 560 350 560 419 617 419 617 Summa eget kapital och skulder 6 516 124 7 314 435 6 164 212 6 724 099 Ställda säkerheter 26 Fastighetsinteckningar 67 914 67 914 Pantsatt obligation för derivathandel 18 861 Ansvarsförbindelser Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning 95 344 138 362 Kassaflödesanalys (KSEK) 2003 2002 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets resultat 700 748 -1 388 746 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6 448 6 525 Återföring av nedskrivningar materiella anläggningstillgångar -47 000 - Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar - 17 900 Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -1 079 019 - Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 345 955 1 079 018 Upplupet anskaffningsvärde realränteobligationer - -5 717 Realisationsresultat 287 229 449 395 Förändring av avsättningar till pensioner -56 -89 Förändringar räntefordran -6 335 4 645 Förändringar ränteskuld -102 -142 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 207 868 162 789 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar -105 445 -24 287 Förändring av kortfristiga skulder 4 827 -281 404 Kassaflöde från den löpande verksamheten 107 250 -142 902 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 157 -292 Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 160 235 Pågående arbeten 2002 Sånglärkan 12 avslutat 2003 1 740 -1 740 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -1 945 789 -6 888 338 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 940 665 7 014 433 Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 541 284 298 ">



Kassaflödesanalys (KSEK) 2003 2002 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets resultat 700 748 -1 388 746 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6 448 6 525 Återföring av nedskrivningar materiella anläggningstillgångar -47 000 - Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar - 17 900 Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar -1 079 019 - Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar 345 955 1 079 018 Upplupet anskaffningsvärde realränteobligationer - -5 717 Realisationsresultat 287 229 449 395 Förändring av avsättningar till pensioner -56 -89 Förändringar räntefordran -6 335 4 645 Förändringar ränteskuld -102 -142 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 207 868 162 789 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar -105 445 -24 287 Förändring av kortfristiga skulder 4 827 -281 404 Kassaflöde från den löpande verksamheten 107 250 -142 902 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 157 -292 Försäljning av materiella anläggningstillgångar - 160 235 Pågående arbeten 2002 Sånglärkan 12 avslutat 2003 1 740 -1 740 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -1 945 789 -6 888 338 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1 940 665 7 014 433 Kassaflöde från investeringsverksamheten -6 541 284 298 2003 2002 Kassaflöde långfristig finansiering Förändring av långfristiga skulder - -48 931 Kassaflöde långfristig finansiering 0 -48 931 Kassaflöde från anslagsverksamheten Förändring av beviljade ej utbetalda anslag -73 725 -27 383 Årets beviljade anslag -279 779 -349 971 Kassaflöde från anslagsverksamheten -353 504 -377 354 Årets kassaflöde -252 795 -284 889 Kassa, bank vid årets ingång 513 917 798 806 Kassa, bank vid årets utgång 261 122 513 917

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd.

Värdering materiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.

Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:

Byggnader 2 % Inventarier 20 % Datorer 33,33 % Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.

Värdering marknadsvärden

Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Hedgefonder värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.

Hedgefonder värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.

Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Värdering omsättningstillgångar

Värdering bokfört värde

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.



Värdering marknadsvärden

Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt som värderas till verkligt värde.

Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital

Till bokfört värde

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren skall realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturdonationen (Kulturvetenskapliga donationen) och balanserat resultat. För Kulturdonationen gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

Till marknadsvärde

Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

Noter (belopp i KSEK) Not 1. Utdelningar 2003 2002 Aktier 89 077 70 991 Hedgefonder 21 377 - Summa 110 454 70 991 Not 2. Ränteintäkter 2003 2002 Obligationer 74 861 78 154 Certifikat 29 104 32 286 Valutaterminer 1 644 - Bank 12 576 16 270 Summa 118 185 126 710 Not 3. Resultat fastigheter 2003 2002 Hyresintäkter 40 663 44 498 Resultat från avyttring av fastighet - 36 503 Avskrivningar -6 083 -7 071 Återföring nedskrivning 47 000 - Nedskrivningar - -17 900 Övriga kostnader -36 465 -21 536 Summa 45 115 34 494 Av fastighetsintäkterna utgör 2 276 en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter. Se även not 13 och 14. Not 4. Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument 2003 2002 Realisationsresultat obligationer 56 313 28 432 Realisationsresultat aktier -346 287 -514 330 Återföring nedskrivning aktier 2002 1 078 944 - Nedskrivning aktier -345 955 -1 078 943 Realisationsresultat hedgefonder 2 745 - Återföring nedskrivning hedgefonder 2002 75 - Nedskrivning hedgefonder 2002 - -75 Summa 445 835 -1 564 916 Not 5. Valutakursresultat m.m. 2003 2002 Ej utnyttjade anslag 2 877 1 818 Återbäring från SPP - 1 072 Valutakursresultat orealiserat -5 986 -32 956 Valutakursresultat valutateminer 11 534 - Nedskrivning valutaterminer -60 - Restitution av skatt 408 - Övrigt 1 1 Summa 8 774 -30 065 Not 6. Finansiella kostnader 2003 2002 Depåavgift 355 1 270 Förvaltningsarvoden 328 880 Övriga finansiella kostnader 1 255 1 202 Summa 1 938 3 352 ">



Noter (belopp i KSEK) Not 1. Utdelningar 2003 2002 Aktier 89 077 70 991 Hedgefonder 21 377 - Summa 110 454 70 991 Not 2. Ränteintäkter 2003 2002 Obligationer 74 861 78 154 Certifikat 29 104 32 286 Valutaterminer 1 644 - Bank 12 576 16 270 Summa 118 185 126 710 Not 3. Resultat fastigheter 2003 2002 Hyresintäkter 40 663 44 498 Resultat från avyttring av fastighet - 36 503 Avskrivningar -6 083 -7 071 Återföring nedskrivning 47 000 - Nedskrivningar - -17 900 Övriga kostnader -36 465 -21 536 Summa 45 115 34 494 Av fastighetsintäkterna utgör 2 276 en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler. De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter. Se även not 13 och 14. Not 4. Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument 2003 2002 Realisationsresultat obligationer 56 313 28 432 Realisationsresultat aktier -346 287 -514 330 Återföring nedskrivning aktier 2002 1 078 944 - Nedskrivning aktier -345 955 -1 078 943 Realisationsresultat hedgefonder 2 745 - Återföring nedskrivning hedgefonder 2002 75 - Nedskrivning hedgefonder 2002 - -75 Summa 445 835 -1 564 916 Not 5. Valutakursresultat m.m. 2003 2002 Ej utnyttjade anslag 2 877 1 818 Återbäring från SPP - 1 072 Valutakursresultat orealiserat -5 986 -32 956 Valutakursresultat valutateminer 11 534 - Nedskrivning valutaterminer -60 - Restitution av skatt 408 - Övrigt 1 1 Summa 8 774 -30 065 Not 6. Finansiella kostnader 2003 2002 Depåavgift 355 1 270 Förvaltningsarvoden 328 880 Övriga finansiella kostnader 1 255 1 202 Summa 1 938 3 352 Not 7. Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2003 2002 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande direktör 2 512 1 621 Övriga anställda 6 024 5 579 Upplupna löner 10 100 Summa 8 546 7 300 Sociala kostnader 6 872 4 652 - varav pensionskostnader 3 323 1 842 Av pensionskostnader avser 658 (467) styrelse och verkställande direktör. Not 8. Medelantal anställda 2003 2002 Kvinnor 6 6 Män 7 7 Summa 13 13 Not 9. Upplysning om sjukfrånvaro Under perioden 2003-07-01 - 2003-12-31 finns ingen sjukfrånvaro att rapportera. Not 10. Ersättning till revisorer 2003 2002 Öhrlings Pricewaterhouse Coopers (internrevision och rådgivning) 215 246 Summa 215 246

Not 11. Förändring av ej realiserade vinster 2003 2002 Förändring Fastigheter 290 861 341 077 -50 216 Obligationer 97 656 127 296 -29 640 Aktier 369 335 39 990 329 345 Hedgefonder 40 459 51 524 -11 065 Summa 798 311 559 887 238 424 Not 12. Avsättning för bevarande av realvärden Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2003 uppgår till 278,1. Motsvarande indexvärde för år 2002 är 272,9. Mellan år 2002 och år 2003 ökade således konsumentprisindex med 1,91 %. Den uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) skall därför ökas med 1 683 386 x 0,0191 = 32 153. Se vidare not 21 och 22. Not 13. Fastigheter Bokfört

värde Marknads-värde Styrpinnen 23, Stockholm 79 154 90 000 Claus Mortensen 24, Malmö 76 410 94 000 Brännaren 7, Stockholm 15 728 49 000 Kampsången 4, Stockholm 10 755 33 500 Sländan 2, Stockholm 7 878 34 000 Trädlärkan 2, Stockholm 14 716 27 000 Rekryten 6, Stockholm 25 122 77 000 Snöklockan 1, Stockholm 21 806 54 500 Jasminen 4, Stockholm 14 807 35 000 Apelträdet 5, Stockholm 14 144 29 500 Hjorten 17, Stockholm 16 978 56 000 Sånglärkan 12, Stockholm 40 141 49 000 Summa 337 639 628 500 Fastigheterna ägs till 100 %. Not 14. Fastigheter 2003 2002 Byggnader Ingående anskaffningsvärden 302 618 404 500 Årets investeringar 3 100 - Årets försäljningar - -101 882 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 305 718 302 618 Ingående avskrivningar -53 224 -64 957 Årets försäljningar - 17 785 Årets avskrivningar -6 083 -6 052 Utgående ackumulerade avskrivningar -59 307 -53 224 Ingående nedskrivningar -62 700 -64 958 Årets försäljningar - 14 258 Återföring nedskrivning Styrpinnen 23 32 900 - Årets nedskrivningar - -12 000 Utgående ackumulerade nedskrivningar -29 800 -62 700 Mark Ingående anskaffningsvärden 135 128 214 747 Årets investeringar - - Årets försäljningar - -79 619 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 135 128 135 128 Ingående nedskrivningar -28 200 -48 042 Årets försäljningar - 25 742 Återföring nedskrivning Styrpinnen 23 14 100 - Årets nedskrivningar - -5 900 Utgående ackumulerade nedskrivningar

-14 100 -28 200

Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark 337 639 293 622 Taxeringsvärden, byggnader 312 520 296 690 Taxeringsvärden, mark 174 775 164 954 Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13. Se även not 3. Not 15. Inventarier 2003 2002 Ingående anskaffningsvärde 3 482 4 207 Inköp 57 292 Försäljningar och utrangeringar - -1 017 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 539 3 482 Ingående avskrivningar -2 803 -3 332 Försäljningar och utrangeringar - 1 002 Årets avskrivningar -364 -473 Utgående ackumulerade avskrivningar -3 167 -2 803 Utgående restvärde enligt plan 372 679

Not 16. Obligationer Förfalloår Nominellt

värde Bokfört

värde Marknads-värde Svenska nominalränteobligationer 2004 140 000 145 508 142 902 2005 410 000 417 527 421 444 2006 250 000 257 100 259 409 2007 100 000 100 149 104 427 2009 100 000 106 510 106 769 2014 25 000 28 526 28 939 Summa 1 055 320 1 063 890 Svenska realränte--

obligationer 2008* 150 000 152 476 183 371 2015 278 000 287 335 324 940 2020 50 000 46 914 65 578 2028 60 000 70 276 72 197 Summa 557 001 646 086 Summa obligationer 1 612 321 1 709 976 * varav nominellt värde 18 861 pantsatt för derivathandel. Not 17. Aktier Antal Bokfört värde Marknadsvärde Svenska aktier Altima 20 000 0 1 400 Assa Abloy B 375 000 32 062 32 063 AstraZeneca SDB 365 000 127 933 127 933 Atlas Copco A 240 000 41 279 61 800 Autoliv SDB 100 000 24 690 27 300 Axfood 150 000 23 015 24 975 Axis 495 000 6 426 8 415 Ballingslöv 96 000 6 144 7 536 Bergman & Beving B 640 000 24 959 29 312 Billerud 65 000 6 797 7 053 Biotage A 207 800 2 431 2 431 Boliden 250 000 9 600 9 600 Cardo 30 000 5 252 5 985 Electrolux B 400 000 54 977 63 200 Elekta B 60 425 6 049 8 157 Eniro 100 000 6 134 6 900 Ericsson B 16 000 000 206 400 206 400 Expanda B 250 000 7 400 7 400 Finnveden B 290 500 11 950 12 550 FöreningsSparbanken A 700 000 82 016 99 050 G&L Beijer 225 000 15 098 18 225 Gambro B 359 600 21 396 21 396 Getinge Industrier B 250 000 13 977 17 250 Hennes & Mauritz B 825 000 141 075 141 075 Holmen B 50 000 10 423 12 775 Hufvudstaden A 400 000 11 267 13 880 Industrivärden C 300 000 26 393 32 550 Investor B 1 200 000 83 400 83 400 Kinnevik B 40 000 6 277 9 440 Lagercrantz Group B 558 600 12 568 12 569 Lindex 9 900 1 824 2 178 Mekonomen B 103 500 5 740 18 992 MTG B 75 200 11 393 11 393 NCC B 200 000 11 100 11 100 Nobia 200 000 11 022 15 000 Nokia SDB 200 000 24 900 24 900 Nolato B 30 000 1 298 1 482 Nordea 3 165 000 135 583 170 910 Observer 221 520 7 598 7 598 Sandvik 270 000 57 613 66 960 SCA B 330 000 81 986 97 020 Scania B 280 000 50 008 56 840 SEB A 700 000 57 084 74 200 Securitas B 250 000 23 466 24 250 Skandia 800 000 20 960 20 960 Skanska B 750 000 47 625 47 625 SKF B 100 000 23 961 27 800 SSAB B 200 000 17 686 24 700 Svedbergs 209 300 18 992 21 139 Svenska Handelsbanken A 900 000 119 693 132 300 Tele2 B 180 000 49 987 69 120 Telelogic 550 000 6 325 6 325 TeliaSonera 2 425 000 81 482 91 180 Teligent 146 800 2 848 2 848 Trelleborg B 335 200 33 768 39 218 Volvo B 450 000 66 992 99 000 Summa svenska aktier 1 998 322 2 277 058 Utländska aktier Danmark AP Moeller

Maersk 800 29 868 41 417 Danske Bank 100 000 15 323 16 832 DSV 50 000 13 267 15 860 Jyske Bank 30 000 7 163 11 375

Topdanmark 50 000 14 557 19 202 Finland Huhtamäki 22 950 1 942 1 943 Kone B 30 000 8 931 12 362 Nokia A 180 000 22 349 22 349 Novo Group 539 750 16 602 21 996 Tecnomen 423 238 5 251 5 251 Tieto-X 254 000 4 992 4 992 Uponor 50 000 9 594 11 320 Frankrike Alcatel 235 000 21 692 21 729 Atos 25 000 11 054 11 479 Aventis 60 000 27 741 28 473 Axa 115 000 17 674 17 674 BNP Paribas 25 000 9 288 11 302 Carrefour 60 000 23 648 23 648 Hermes 13 000 18 060 18 060 Pernod-Ricard 14 500 10 968 11 575 Pinault Printemps 12 000 8 330 8 330 Schneider Electric 30 000 11 334 14 101 Société Générale A 40 000 19 654 25 357 Total Fina Elf 25 000 30 009 33 372 Vivendi Universal 70 000 9 814 12 216 Holland Euronext 25 000 4 544 4 544 ING Groep 150 000 16 441 25 117 Royal Dutch 60 000 21 288 22 713 V N U 25 000 5 671 5 671 Italien ENI 125 000 15 577 16 935 Telecom Italia 759 200 15 533 16 157 Unicredito Italiano 400 000 15 128 15 504 Norge Norsk Hydro 30 000 10 901 13 279 Orkla A 70 000 10 163 11 247 Telenor 430 000 15 014 20 170 Spanien Acerinox 35 000 11 740 11 848 B.B.V.A. 250 000 20 652 24 791 Storbritannien Barclays 375 000 23 214 24 001 Compass Group 300 000 14 644 14 644 GlaxoSmithKline 100 000 16 442 16 442 Legal & General Group 1 750 000 22 114 22 536 Royal Bank of Scotland 70 000 14 452 14 801 Scottish Power 320 000 15 302 15 302 Serco Group 300 000 6 628 6 628 Vodafone 1 500 000 24 157 26 687 WPP Group 125 000 8 807 8 807 Schweiz Holcim 35 000 11 710 11 710 Nestle 14 000 23 718 25 127 Novartis 40 000 12 484 13 045 Roche 30 000 21 738 21 738 Serono 4 500 22 377 23 053 Tyskland BMW 30 000 9 984 9 984 DaimlerChrysler 25 000 8 377 8 377 E.ON 25 000 10 039 11 714 SAP 8 000 9 647 9 647 Siemens 30 000 16 975 17 252 USA Berkshire Hathaway 20 11 920 12 141 Citigroup 70 000 22 402 24 483 General Electric 30 000 6 697 6 697 Pfizer 120 000 30 549 30 549 Wells Fargo 45 000 17 917 19 095 Summa utländska aktier 914 051 1 004 651 Summa aktier totalt 2 912 373 3 281 709



Not 18. Hedgefonder Antal andelar Bokfört värde Marknads-värde Eikos 358 50 000 61 839 Nektar 73 562 120 714 146 079 Tanglin 17 828 25 000 25 000 Valhalla 7 500 7 200 7 391 Zenit 1 466 52 745 55 809 Summa hedgefonder 255 659 296 118

Not 19. Övriga kortfristiga fordringar 2003 2002 Hyresfordringar m.m. 243 3 Skattefordran 250 - Momsfordran 368 484 Fordran SPP - 1 072 Sålda ej betalda värdepapper 64 424 - Övrigt 430 - Summa 65 715 1 559 Not 20. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2003 2002 Upplupna räntor 40 566 34 231 Förutbetalda kostnader 773 572 Upplupen intäkt 408 - Summa 41 747 34 803 Not 21. Eget kapital, bokfört värde Bundet eget kapital Fritt eget kapital Eget kapital (Jubileums-donationen och Erik Rönnbergs donationer) Kultur-donationen Balanserat resultat Eget kapital 2002-12-31 2 327 883 1 683 386 1 733 326 5 744 595 Årets resultat 700 748 700 748 Beviljade forskningsmedel -279 779 -279 779 Eget kapital 2003-12-31 2 372 346 1 715 539 2 077 679 6 165 564 Not 22. Eget kapital, marknadsvärde Bundet eget kapital Fritt eget kapital Eget kapital (Jubileums-donationen och Erik Rönnbergs donationer) Kultur-donationen Balanserat resultat Eget kapital 2002-12-31 2 327 883 1 683 386 2 293 213 6 304 482 Avsättning för bevarande av donationernas realvärde 44 463 32 153 -76 616 Förändring av eget kapital till marknadsvärde 939 172 939 172 Beviljade forskningsmedel -279 779 -279 779 Eget kapital 2003-12-31 2 372 346 1 715 539 2 875 990 6 963 875 Not 23. Valutaterminer Köpt/såld valuta Nominellt belopp Bokfört värde Marknads-värde Förfallomånad 2004-03 SEK/CHF 14 622 22 22 SEK/EUR 122 924 -414 -414 SEK/GBP 26 832 -72 -72 SEK/NOK 8 788 151 151 SEK/USD 15 439 253 253 Summa valutaterminer 188 605 -60 -60

Not 24. Övriga kortfristiga skulder 2003 2002 Personalens källskatt 942 420 Köpta ej betalda värdepapper 16 896 12 037 Deposition av hyra 24 - Skatteskulder - 119 Förvaltning av medel från Vetenskapsrådet 448 740 Förvaltning av medel från riksdagen 135 139 Förvaltning av medel för stiftelseprojekt 2004 1 300 - Summa 19 745 13 455 Not 25. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2003 2002 Sociala avgifter 878 367 Intjänade ej uttagna semesterdagar 500 500 Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier 778 454 Upplupna löner 1 457 2 311 Upplupna räntor inteckningslån 246 348 Förutbetald hyresintäkt 3 143 3 664 Övrigt, fastigheter 711 728 Övriga upplupna kostnader 63 283 Summa 7 776 8 655 Not 26. Ställda säkerheter 2003 2002 För egna avsättningar och skulder Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel Fastighetsinteckningar 67 914 67 914 Pantsatt obligation för derivathandel nom värde 18 861 - Summa 86 775 67 914 Not 27. Beviljade medel till forskning 2003 2002 Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond 109 149 118 360 Medel från Kulturvetenskapliga donationen 169 920 230 716 Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 540 675 Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 170 220 Summa 279 779 349 971 Stockholm 9 februari 2004

Eva Österberg

Ordförande

Sonia Karlsson

Vice ordförande Per Bill Johan Brygg

Bernt Ekholm Christer Jönsson Lars-Erik Klangby

Lennart Kollmats Mats Larsson Lars Lilja

Majléne Westerlund Panke Christina Garsten Dan Bränström

Verkställande direktör Riksrevisionens revisionsberättelse har avgivits den 12 februari 2004.

Revisionsutlåtande

Till styrelsen i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Org. nr 802012-1276

Vi har i egenskap av internrevisorer granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond för år 2003. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om ledamoten på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet.

Stockholm den 12 februari 2004

Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB

Ulrika Granholm Dahl

Auktoriserad revisor



Donationer (belopp i KSEK)

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.

Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)

·Nils-Eric Svenssons fond

Kulturvetenskapliga donationen

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten).

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av år 2003 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond 4 205 126 (66,7006 %) 2. Kulturvetenskapliga donationen 2 080 956 (33,0076 %) 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar 14 057 (0,2230 %) 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren 4 343 (0,0689 %) Totalt eget kapital till marknadsvärde 2002-12-31 6 304 482 Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2003 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 700 748 + 238 424 = 939 172) skall proportioneras ut på de olika donationerna.

1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond Ingående värde 4 205 126 Andel av årets totala avkastning 626 433 Årets anslag -109 149 Marknadsvärde 2003-12-31 4 722 410 Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp - som för år 2003 är 300. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2. Kulturvetenskapliga donationen Ingående värde 2 080 956 Andel av årets totala avkastning 309 998 Årets anslag -169 920 Marknadsvärde 2003-12-31 2 221 034 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar Ingående värde 14 057 Andel av årets totala avkastning 2 094 Årets anslag -540 Marknadsvärde 2003-12-31 15 611 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren Ingående värde 4 343 Andel av årets totala avkastning 647 Årets anslag -170 Marknadsvärde 2003-12-31 4 820 Totalt eget kapital till marknadsvärde 2003-12-31 6 963 875 Elanders Gotab, Stockholm 2004

2003/04:RJ1 Innehållsförteckning

:

2003/04:RJ1 VD-kommentar

VD-kommentar 2003/04:RJ1

2003/04:RJ1

2003/04:RJ1 Den forskningsstödjande verksamheten

Den forskningsstödjande verksamheten 2003/04:RJ1

2003/04:RJ1

2003/04:RJ1 Årsredovisning

Årsredovisning 2003/04:RJ1

2003/04:RJ1

2003/04:RJ1 Den finansiella verksamheten - fem år i sammandrag

Den finansiella verksamheten - fem år i sammandrag 2003/04:RJ1

2003/04:RJ1

2003/04:RJ1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Redovisnings- och värderingsprinciper 2003/04:RJ1

2003/04:RJ1

2003/04:RJ1

2003/04:RJ1

2003/04:RJ1

:

:

2003/04:RJ1

:

:

2003/04:RJ1

2003/04:RJ1 Donationer (belopp i KSEK)

:

2003/04:RJ1