Riksdagens revisorers redogörelse

2002/03:RR1

Årsredovisning för 2002 2002/03 RR1 Till RIKSDAGEN Riksdagens revisorer överlämnar härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2002.

Riksdagen beslutade den 13 november 2002 att fr.o.m. den 1 juli 2003 inrätta en ny myndighet för statlig revision, Riksrevisionen. Detta innebär att den årsredovisning som nu föreligger blir den sista som Riksdagens revisorer lämnar till riksdagen avseende ett helt kalenderår sedan institutionen inrättades år 1810.

De skrivelser som revisorerna under verksamhetsåret avlämnat till riksdagen redovisas inte i sin helhet i årsredovisningen. De ingår som hittills i riksdagstrycket (saml. C 3, Förslag och redogörelser).

Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum den 20 februari 2003. Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit administrativa chefen Berit Ljunggren och kanslichefen Åke Dahlberg, föredragande.

Stockholm den 20 februari 2003

På Riksdagens revisorers vägnar

Ingemar Josefsson

ordförande

Åke Dahlberg

kanslichef

Grundläggande bestämmelser

Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer

12 kap. 7 § regeringsformen

8 kap. 11 § riksdagsordningen

Lag (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad 1989:191, 1994:1647, 1995:800 samt 1999:205)

Lag (1974:585) om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens revisorer vissa handlingar m.m.

Lag (1988:46, ändrad senast 1999:203) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.

Lag (1997:560) om revision av Regeringskansliet

Förteckning över revisorer

Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 2002

Ordinarie Suppleanter Ingemar Josefsson (s),

ordförande Conny Öhman (s) Anders G Högmark (m),

förste v. ordförande Ulla Wester (s) Per Rosengren (v),

andre v. ordförande Ingvar Eriksson (m) Anita Jönsson (s) Nina Lundström (fp) Gunnar Andrén (fp) Ann-Kristine Johansson (s) Hans Stenberg (s) Ann-Marie Fagerström (s) Agneta Lundberg (s) Gunilla Tjernberg (kd) Kenneth Lantz (kd) Marie Engström (v) Bengt Silfverstrand (s) Märta Johansson (s) Margit Gennser (m) Lennart Hedquist (m) Nils-Göran Holmqvist (s) Ingvar Johnsson (s) Karl-Gösta Svenson (m) Patrik Norinder (m) Riksdagens revisorers årsredovisning undertecknas i enlighet med förordning (2000:605) om myndigheters årsredovisning m.m. av samtliga revisorer och kansliets chef.

Ingemar Josefsson (s),

ordförande Anders G Högmark (m),

förste v. ordförande

Per Rosengren (v),

andre v. ordförande

Anita Jönsson (s) Gunnar Andrén (fp) Hans Stenberg (s)

Agneta Lundberg (s)

Kenneth Lantz (kd) Bengt Silfverstrand (s)

Margit Gennser (m) Nils-Göran Holmqvist (s) Karl-Gösta Svenson (m) Åke Dahlberg

kanslichef

DEL I RESULTATREDOVISNING

Mål, uppgifter och resultat

Målen för Riksdagens revisorers verksamhet

Riksdagens revisorers uppgifter framgår av lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad 1989:191, 1994:1647, 1995:800 och 1999:205).

Vid behandlingen av revisorernas årsredovisning för 1998 framhöll finansutskottet (bet. 1998/99:FiU22) att verksamhetsmålet för revisorerna borde utvecklas och konkretiseras i syfte att underlätta en framtida utvärdering av verksamheten.

Revisorerna har mot denna bakgrund formulerat målen för verksamheten på följande sätt:

Övergripande mål:

Riksdagens revisorer granskar den statliga verksamheten på riksdagens vägnar.

Granskningarna ska leda till ett effektivt utnyttjande av statliga insatser.

Verksamhetsmål 1 för effektivitetsrevisionen:

I sina rapporter och skrivelser ska revisorerna lämna förslag till möjligheter att öka statens inkomster, att spara på statens utgifter och att effektivisera den statliga förvaltningen.

Revisorernas förslag till åtgärder ska beredas och presenteras på ett sådant sätt att riksdagen och regeringen ges bästa möjliga underlag för vidare ställningstaganden.

Verksamhetsmål 2 för effektivitetsrevisionen:

Granskningarna ska i första hand inriktas mot områden med stor statsfinansiell och samhällsekonomisk betydelse för förvaltningens funktionssätt.

Under en fyraårsperiod ska granskningarna beröra samtliga utgiftsområden och även avse utskottsövergripande frågor.

Verksamhetsmål för den årliga revisionen:

Den årliga revisionen av Riksbanken, Riksbankens Jubileumsfond, Riksdagens ombudsmän, riksdagens förvaltning, Regeringskansliet samt Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning ska inriktas på att granska om informationen i årsredovisningarna är rättvisande samt på att redovisningen och ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter.

Revisionsarbetet ska bedrivas enligt god revisionssed, med hög effektivitet och kvalitet.

Informationsmål för Riksdagens revisorer:

Informationsmålet ska understödja Riksdagens revisorers övergripande mål.

Revisorerna ska aktivt föra ut information om resultaten av de granskningar som genomförs. Informationen blir både ett medel för att upplysa om brister i statliga verksamheter och en möjlighet att visa på förslag till förbättringar. Informationen ska vara snabb, saklig, lättillgänglig och intresseväckande.

Resultatbedömning

Under verksamhetsåret 2002 har revisorerna beslutat om 14 förslag till riksdagen, 1 skrivelse till regeringen, 12 granskningsrapporter, 5 informationsrapporter samt 22 förstudier. Av dessa 22 förstudier har 18 resulterat i beslut om fortsatt granskning.

Innan revisorerna redovisar sina bedömningar av resultatet av verksamheten under 2002 vill revisorerna peka på några principiella aspekter på frågan hur man kan mäta effekter av verksamheten.

Diskussion om mätproblematiken

I princip gäller att Riksdagens revisorer når resultat när revisorernas förslag genomförs helt eller delvis. Det är emellertid ofta svårt att mäta resultatet av revisorernas verksamhet. Behandlingen och genomförandet av revisorernas förslag är tidskrävande.

Revisorernas förslag kan också sammanfalla med förslag som framförts i andra sammanhang, något som kan göra det svårt att urskilja vilken effekt revisorernas förslag haft.

Riksdagens revisorers förslag kan också avsätta resultat på andra sätt. I skrivelser till riksdagen kan revisorerna redovisa uppgifter och förhållanden, beskriva problem eller aktualisera frågor som av olika skäl inte uppmärksammats på annat sätt. Revisionen kan också ha en preventiv effekt som är svår att mäta.

Ett annat sätt att mäta effekterna av revisorernas förslag är att redovisa det genomslag förslagen fått i riksdagen. Detta är dock förknippat med vissa svårigheter. Om riksdagen avslår eller avstår från att behandla revisorernas förslag behöver detta inte innebära att förslaget saknar betydelse.

Revisorerna vill i detta sammanhang framhålla betydelsen av själva granskningsprocessen. Regeringen kan i samband med att revisorerna för upp ett ärende på granskningsplanen tillsätta en utredning som berör ämnet. Regeringen och berörda myndigheter kan också under granskningens gång eller i samband med att granskningsrapporten publiceras vidta åtgärder i linje med revisorernas förslag. I sådana fall kan riksdagen finna det mindre motiverat att göra tillkännagivanden till regeringen. Revisorerna har vid sina uppföljningar funnit alltflera exempel på sådana fall. Ibland har åtgärder vidtagits redan i samband med revisorernas arbete med förstudien. Att de organ som är föremål för granskning börjar vidta åtgärder redan under granskningsprocessen är erfarenheter som brukar framhållas även av andra revisionsmyndigheter, såväl i Sverige som i andra länder. En kartläggning av riksdagsbehandlingen måste därför kompletteras med en beskrivning av åtgärder som vidtagits av regering och myndigheter i anslutning till revisorernas granskning.

Ytterligare ett mått på genomslaget av verksamheten är den uppmärksamhet revisorernas förslag får i massmedierna. En massmedial debatt med anledning av revisorernas förslag kan ibland bidra till förändringar.

En samlad bedömning av resultatet 2002

I revisorernas årsredovisning lämnas varje år en redogörelse för riksdagens behandling av revisorernas förslag under året. Revisorerna följer också upp förslag som lämnats till riksdagen under två år dessförinnan. Dessa uppföljningar innehåller en redovisning av riksdagsbehandlingen och åtgärder vidtagna av regering eller myndigheter.

Under den senaste treårsperioden har riksdagen helt eller i huvudsak ställt sig bakom drygt hälften av förslagen och delvis instämt i knappt en tredjedel av förslagen. Tillkännagivanden till regeringen har beslutats rörande två tredjedelar av skrivelserna. I flera fall har riksdagen avslagit revisorernas förslag med hänvisning till att utredningar tillsatts inom området eller att regeringen redan vidtagit åtgärder inom området.

Genomslaget av revisionen i massmedierna har varit gott under år 2002.

Detta mäts bl.a. utifrån antalet pressklipp som berör revisorerna. Antalet pressklipp har de senaste åren legat på en fortsatt hög nivå i jämförelse med början av 1990-talet. Även revisorernas hemsida är välbesökt och efterfrågas ofta.

För att bedöma resultatet av revisorernas verksamhet är också produktiviteten av betydelse. Revisorerna vill peka på att produktionen av revisionsrapporter och skrivelser till riksdagen och regeringen legat på en väsentligt högre nivå under senare år än under början av 1990-talet. Under den senaste treårsperioden är antalet producerade rapporter knappt 70 % större än för motsvarande period för tio år sedan. Ökningen vad avser skrivelser är drygt 110 % och förstudier drygt 30 %. Denna ökning av produktionen är väsentligt större än det resurstillskott revisorerna erhållit. Detta tyder på en klar ökning av produktiviteten, mätt som det totala antalet rapporter av olika slag i förhållande till antalet anställda.

Resultatet av revisorernas verksamhet sammanhänger också med vilka områden revisorerna granskar. Under år 2002 har granskningarna avsett områden som skolan, äldreomsorgen, vården av unga och missbrukare, tillsyn samt försvaret. Dessutom har förvaltningspolitiskt och administrativt inriktade granskningar genomförts rörande bl.a. Regeringskansliets och statens personalpolitik. 11 av skrivelserna till riksdagen innehåller förslag om att effektivisera den statliga förvaltningen. 3 av skrivelserna innehåller förslag om att spara på statens utgifter.

De 16 skrivelser som revisorerna beslutade om 2001 behandlades av riksdagen efter i genomsnitt knappt fyra månader. Av dessa blev 9 föremål för ett särskilt betänkande och 7 behandlades i något annat betänkande. Huvuddelen (13 av 16) av skrivelserna föranledde en eller flera motioner och debatt i kammaren (12 av 16). Beträffande de skrivelser som revisorerna lämnade till riksdagen år 2000 skedde riksdagsbehandlingen efter i genomsnitt sju månader, med en variation från en månad till arton månader.

Det är ännu för tidigt att bedöma utfallet av de förslag revisorerna lämnat under år 2002. Riksdagen har under året fattat beslut om endast 5 av de 14 skrivelser revisorerna avgivit. Men genomslaget av tidigare granskningar har enligt revisorernas uppföljningar varit tillfredsställande, som framgår ovan.

Vid en bedömning av granskningsverksamheten under 2002 bör också beaktas det arbete som utförts för att förbereda Riksrevisionen. Flera personer från revisorernas kansli har inom ramen för sina anställningar hos revisorerna medverkat i detta organisationsarbete som deltagare i utredningar och arbetsgrupper.

En samlad bedömning av granskningsverksamhetens inriktning, produktivitetsutvecklingen och genomslaget av revisorernas verksamhet visar enligt revisorernas uppfattning att såväl det övergripande målet för verksamheten som verksamhetsmålen och informationsmålet har uppfyllts under år 2002.

När det gäller effektivitetsrevisionen avser flertalet förslag åtgärder för att spara på statens utgifter och att effektivisera den statliga förvaltningen.

Parlamentariska utredningar m.m.

Riksdagen fattade i december 2000 beslut om att en ny revisionsmyndighet för den statliga revisionen, Riksrevisionen, ska bildas under första halvåret 2003. Resultatet innebär att Riksrevisionen leds av tre av riksdagen utsedda riksrevisorer och får en av riksdagen utsedd styrelse.

Under 2001 utsåg regeringen två särskilda utredare för att förbereda den nya myndigheten.

En utredare fick till uppgift att lämna förslag till författningsregler om Riksrevisionen. Detta förslag, Regler för Riksrevisionen (SOU 2001:97) presenterades i november 2001 och är det första mera sammanhängande betänkande som finns även om nuvarande författningar. Det innehåller också beskrivande och analyserande avsnitt om Riksdagens revisorers verksamhet.

En annan utredare fick till uppgift att utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av Riksrevisionen. Resultatet av detta arbete presenterades i februari 2002 i betänkandet Riksrevisionen - organisation och resurser (SOU 2002:17). Det fortsatta organisationsarbetet inför bildandet av Riksrevisionen övertogs under våren 2002 av en kommitté under riksdagen. I maj beslutade riksdagen att den nya myndigheten skulle inrättas den 1 juli 2003. I november 2002 antog riksdagen det vilande förslaget om de ändringar i regeringsformen som behövs med anledning av bildandet av Riksrevisionen och i december 2002 antogs regeringens proposition Riksrevisionen (2001/02:KU12, rskr. 2002/03:22 och 23). I december utsåg också riksdagen de tre riksrevisorerna.

Granskningsverksamhet

Riksdagens revisorers granskningsverksamhet omfattar såväl redovisningsrevision som effektivitetsrevision. Den senare har under verksamhetsåret inriktats mot ett antal granskningsteman, bl.a. förvaltningspolitik, budget och resursfördelning, sociala frågor och socialförsäkring, arbetsmarknad och näringsliv samt utbildning. Granskningsresultaten redovisas i avsnitt 2.1.

Riksdagens revisorer är vidare externrevisor för Sveriges riksbank, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, riksdagens förvaltning, Riksdagens ombudsmän (JO), Regeringskansliet och Hovstaterna (Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning). Resultat av revisorernas redovisningsrevision beskrivs i avsnitt 2.2.

Förslag till granskning

Förslag till nya granskningsärenden kommer bl.a. från riksdagens utskott, revisorerna och deras kansli samt från allmänheten. Revisorerna fastställer en granskningsplan som revideras löpande och publiceras två gånger per år.

Utifrån ett förslag till granskning genomför revisorerna en förstudie. I denna tas ställning till om granskning ska genomföras eller inte. En granskning resulterar i en revisionsrapport som beslutas av revisorerna i plenum. Ofta remissbehandlas revisionsrapporten. Därefter avger revisorerna vanligtvis ett förslag till riksdagen eller en skrivelse till regeringen.

Organisation

Riksdagen utser för varje valperiod tolv revisorer och lika många suppleanter. Bland revisorerna väljer riksdagen en ordförande och två vice ordförande.

Dessa är samtidigt ordförande i var och en av de tre avdelningar som inom sina respektive ansvarsområden har att bereda granskningsärenden inför plenums ställningstagande.

När det gäller avdelningarnas sammansättning är principen att en ordinarie ledamot i ett utskott inte ska ingå i den avdelning som behandlar detta utskotts område.

Första avdelningen

Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, socialutskottet och socialförsäkringsutskottet.

Andra avdelningen

Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för justitieutskottet, lagutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt bostadsutskottet.

Tredje avdelningen

Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för utrikesutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.

Granskningsarbetet

I detta avsnitt redogörs för revisorernas granskningsarbete under de senaste åren. Först redovisas det effektivitetsinriktade arbetet och därefter redovisningsrevisionen.

Effektivitetsrevisionen

Under 2002 har revisorerna tillställt riksdagen 14 förslag. Antalet förstudier, granskningsrapporter, granskningspromemorior, förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen och riksdagsutskott under perioden 1998-2002 framgår av nedanstående sammanställning.

1998 1999 2000 2001 2002 S:a Förslag till riksdagen 6 9 11 16 14 56 Skrivelser till riksdagsutskott - - 1 - - 1 Skrivelser till regeringen 1 2 1 2 1 7 Gransknings-rapporter 5 13 15 18 12 63 Gransknings-promemorior 2 1 1 - - 4 Informations-rapporter 2 4 3 5 5 19 Förstudier 17 21 22 17 22 99 Under verksamhetsåret 2002 har revisorerna behandlat följande granskningsärenden. Inledningsvis redovisas förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen. Därefter följer en redovisning av rapporter som ännu ej resulterat i förslag till riksdagen eller skrivelser till regeringen. Slutligen redovisas förstudier och informationsrapporter.

Granskningsärende Beredande

riksdagsutskott Förslag till riksdagen Den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna KU, NU Myndigheten Regeringskansliet KU Uppehållstillstånd för asylsökande SfU Internationella freds- och hjälpinsatser UU, FöU, JU ROT-avdragets effekter SkU Statens styrning av livsmedelstillsynen MJU ITiS - En statlig satsning på IT i skolan UbU Statens avtalsförsäkringar FiU Statens personalpolitik FiU Statens styrning av skolan UbU Nationella mål i kommunernas äldreomsorg SoU Styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar FöU Familjehemsvården SoU Statens institutionsstyrelse SoU Granskningsärende Beredande

riksdagsutskott Skrivelser till regeringen Inkomstgaranti för riksdagsledamöter FiU Granskningsrapporter Styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna AU Arkeologi på uppdrag KrU Villkoren för veterinär verksamhet MJU Radiokommunikation för trygghet och säkerhet JuU/FöU Informationsrapporter Domarlöner JuU Avvisningar och utvisningar - regler och praxis vid fyra myndigheter UU Moderna museets och Arkitekturmuseets byggnader på Skeppsholmen BoU Tullverket utan kustbevakning TU Sveriges ansvar för IDEA FiU, UU Förstudier Statens styrning av verksamheter i kommuner AU Materielavveckling inom försvaret FöU Myndigheter på marknaden NU Staten som bolagsägare NU Statlig styrning av hälso- och sjukvården SoU Sköter CSN sitt uppdrag? UbU Utrikesförvaltningen - uppföljning av revisorernas tidigare granskning UU Skatteförvaltningens processverksamhet SkU Produktivitetsutvecklingen inom Riksbanken FiU Tidsanvändningen i utbildningssystemet UbU Västra Götalands län - effektivt och balanserat? FiU Arbetsgivarpolitiken inom Försvarsmakten FöU Ordning på rätten - reglerna som följer på lagarna och informationen om vad som gäller KU/JuU Ekonomisk styrning i staten FiU Upphandling inom Riksbanken FiU Ta fast boven!? - polisens och åklagarnas avskrivningar av anmälda brott JuU Säkerheten i museer och kulturbyggnader KrU Arbetsmiljöinspektioner - utveckling och inriktning AU Jämställdheten i Regeringskansliet och riksdagsförvaltningen AU Problem och aktörer i järnvägstrafiken TU Integrationsverket SfU Assistansersättningen - statens och kommunernas gemensamma finansieringsansvar SoU Granskningsärende Beredande

riksdagsutskott Förändringar inom kommittéväsendet KU Promemoria Bransch- och näringslivsrepresentanter i myndigheternas styrelser KU I det följande redovisas avslutade granskningsärenden under 2002 samt pågående granskningsärenden. Därefter redovisas en uppföljning av granskningsärenden under 2001.



Uppgifterna avser läget den 31 december 2002.

Förslag till riksdagen under 2002

Den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna

Förslag 2001/02:RR14

Östersjömiljarderna disponeras av regeringen. Revisorernas granskning av Östersjömiljardernas ekonomiska redovisning utgick från att i princip samma krav på redovisningen och på möjligheterna till insyn och kontroll bör gälla, som om verksamheten fullt ut legat på myndigheter under regeringen.

Flera av de förhållanden rörande den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna som iakttagits under granskningsarbetet hänger samman med vissa generella problem beträffande insynen i och kontrollen av anslag till regeringens disposition.

Revisorernas iakttagelser och preliminära ställningstaganden redovisades i rapporten Östersjömiljarderna - insyn och kontroll (rapport 2000/01:5) som remissbehandlades.

Den särskilda granskningen av Östersjömiljarderna och av den ekonomiska redovisningen av dem har enligt revisorerna ytterligare understrukit vikten av att anslag till regeringens disposition redovisas bättre samt mera samlat och regelbundet. Regeringskansliet borde därför inte undantas från kravet att i sin årsredovisning lämna resultatredovisning för anslag till regeringens disposition.

Granskningen har visat att den ekonomiska redovisningen inte är på samma nivå för Östersjömiljarderna som för merparten av annan statlig verksamhet. Det gäller både enskilda rutiner och generella funktioner såsom direktiv, ansökningar, organisation och den ekonomiska kontrollen. Revisorerna ansåg att Östersjömiljarderna ska redovisas fortlöpande och sammanhängande på ett sätt som är likvärdigt med den ordning som gäller för verksamheter hos myndigheter under regeringen. Revisorerna förutsatte att regeringen skulle arbeta vidare med att redovisa resultaten av Östersjömiljarderna och se till att Regeringskansliets revisionskontor förses med erforderliga resurser för att granska denna typ av anslag.

Revisorerna föreslog att arbetet med tydligare direktiv för den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna skulle fortsätta, att arbetet med utveckling av rutiner och riktlinjer för Östersjömiljarderna också skulle omfatta frågor om upphandling och beredning av ansökningar samt att rutinerna för den ekonomiska kontrollen skulle förtydligas så att det klarare framgår hur ett projekt ska redovisas och hur redovisningen ska kontrolleras.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte i betänkandet Östersjömiljarderna (bet. 2001/02:KU26) revisorernas förslag och avstyrkte de tre motioner som väcktes med anledning av förslaget. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2001/02:301, 2001/02:301).

Myndigheten Regeringskansliet

Förslag 2001/02:RR15

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat sammanslagningen 1997 av Regeringskansliet till en myndighet. I rapporten (Regeringskansliet. En myndighet, tio departement eller hundra enheter?) beskrevs bakgrunden till sammanslagningen, hur man arbetar i Regeringskansliet samt hur utvecklingsarbetet bedrivits sedan 1997. Underlaget till granskningen bestod bl.a.

av intervjuer med företrädare för departement och enheter samt de fackliga företrädarna i Regeringskansliet, tidigare utredningar samt en studie utförd av Stockholms centrum för studier av den offentliga sektorn (Score).

Regeringskansliet står under regeringens direkta kontroll och är helt avgörande för att regeringens arbete ska kunna bedrivas på bästa sätt. Regeringskansliet har över 4 000 anställda och verkar i en komplex miljö med ett mycket stort antal sakområden. Regeringskansliet ska kunna reagera snabbt på politiska frågor som uppstått med kort förvarning. Detta är dock, enligt rapporten, inget argument mot en mer utvecklad resultatanalys och redovisning av Regeringskansliets verksamhet.

Med utgångspunkt i kraven på ökad kontinuitet, kompetensuppbyggnad och stabilitet i Regeringskansliet föreslog revisorerna i rapporten att regeringen skulle överväga att renodla förvaltningsavdelningen till en serviceavdelning till departementen, att införa en befattning som förvaltningschef på varje departement; att ge regelbunden information till riksdagen om hur arbetet med att utveckla de administrativa grundfunktionerna fortskrider samt att se över kompetensförsörjningen med utgångspunkt i en ökad delegering av ärenden från Regeringskansliet till myndigheter.

Efter remissbehandling av rapporten utformades en skrivelse som lämnades till riksdagen i februari 2002. Revisorerna föreslog där att riksdagen skulle fatta beslut om tre tillkännagivanden med följande innebörd: Regeringen bör för det första påbörja en utvärdering av resultaten av sammanslagningen till en myndighet; för det andra se över frågor kring förvaltningsavdelningens roll och förslaget om en opolitisk förvaltningschef i departementet; och för det tredje lämna resultatredovisning för Regeringskansliet inklusive en redovisning av utvecklingsarbetet och kompetensförsörjningen.

Konstitutionsutskottet, som behandlade skrivelsen i maj 2002 tillsammans med två motioner, tillstyrkte revisorernas förslag (bet. 2001/02:KU32. Riksdagen beslutade såsom utskottet föreslagit (rskr. 2001/02:329-330).

Enligt budgetpropositionen hösten 2002 har regeringen för avsikt att under 2002 och 2003 låta genomföra en översyn av effekterna av sammanslagningen till en myndighet. Frågor om förvaltningsavdelningens roll och ledningsfunktioner på departementen ska prövas inom Regeringskansliet efter den översyn som nu görs av projektet för effektivisering och rationalisering.

Uppehållstillstånd för asylsökande

Förslag 2001/02:RR16

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat tidsåtgången i asylprocessen och därmed sammanhängande frågor. Granskningen omfattade den administrativa hanteringen av ärenden om uppehållstillstånd för asylsökande och syftade till att beskriva och förklara asylprocessen, att mäta tidsåtgången i denna process samt att söka förstå orsakerna till fördröjningar av handläggningen och finna möjliga åtgärder som kan förbättra situationen.

Resultatet av granskningen presenterades i rapporten Uppehållstillstånd för asylsökande - tidsåtgång, kostnader, reformarbete (rapport 2001/02:4). Revisorernas rapport publicerades i oktober 2001 och har remissbehandlats.

I en skrivelse till riksdagen föreslog revisorerna att regeringen skulle överväga att inrätta ett nytt sakanslag för asylprövning för Migrationsverket och att verksamheten med asylprövning skulle utökas så att de asylsökandes vistelsetider i mottagandesystemet kan minska.

Revisorerna diskuterade också olika sätt att förbättra asylprocessen, bl.a. genom kvalitativt bättre asylutredningar. Revisorerna föreslog också att regeringen skulle utreda frågan om hur hinder för verkställighet av avvisningsbeslut hanteras av de berörda myndigheterna i syfte att klarlägga hur denna hantering kan förenklas och infogas i asylprocessen på ett bättre sätt än hittills.

Vidare föreslog revisorerna att regeringen skulle begära en årlig rapport från Migrationsverket med en samlad femårsanalys av frågor rörande asylprocessen samt att regeringen en gång om året skulle redovisa en fördjupad analys av dessa frågor för riksdagen.

Socialförsäkringsutskottet behandlade (bet. 2001/02:SfU13) revisorernas förslag i april 2002. Utskottet delade revisorernas uppfattning att det behövs ett förbättrat underlag för bedömning av behovet av och utnyttjandet av resurser för asylprocessen. Därmed tillstyrkte utskottet en mindre del av revisorernas förslag. Detta gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 2001/02:251 och rskr. 2001/02:252). En motion väcktes med anledning av revisorernas förslag.

Frågan om verkställighet av avvisningsbeslut utreds för närvarande av en särskild utredare (dir. 2002:43, dir. 2002:147).

Internationella freds- och hjälpinsatser

Förslag 2001/02:RR17

Styrningen och finansieringen av internationella freds- och hjälpinsatser har granskats på revisorernas initiativ mot bakgrund av den kritik som på olika sätt riktats mot detta område.

Riksdagens revisorer konstaterade att förändringar i omvärlden och förändrade svenska ambitioner och engagemang inte motsvarats av anpassningar av organisations-, finansierings- och styrformer för ett effektivt resursutnyttjande.

Systemet för svenska freds- och hjälpinsatser är ett lapptäcke av olika insatser och anslag. Medlen för verksamheterna kommer från olika håll i statsbudgeten, och verksamheten redovisas inte som andra verksamheter. Insatserna har blivit en viktig del i olika myndigheters arbete, men de är ändå inte helt integrerade i den ordinarie verksamheten. För att Sverige ska kunna fullgöra sina internationella åtaganden ansåg revisorerna det därför vara hög tid för regeringen att mer samlat se över organisationen av de svenska freds- och hjälpinsatserna.

Det behöver enligt revisorerna bli tydligare vilka resurser som behövs, vilka resurser som används samt resultatet av insatserna. Några för insatserna centrala förutsättningar behöver förändras.

Detta gäller hur beslutsprocessen ser ut, hur medlen fördelas och hur arbetet är organiserat.

Revisorerna föreslog att regeringen skulle redovisa för riksdagen vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra beslutsunderlaget och för att göra beslutsprocesserna tydligare rörande freds- och hjälpinsatser.

Samtliga anslag som används för freds- och hjälpinsatser (inom utgiftsområdena 5 Internationell samverkan, 6 Totalförsvar och 7 Internationellt utvecklingssamarbete) ska enligt revisorernas förslag ses över i syfte att få en tydligare fördelning. Alla berörda delar av Regeringskansliet ska enligt förslagen omfattas av denna genomgång, och regeringen ska redovisa för riksdagen vilka åtgärder som vidtagits för att genom en tydligare anslagsindelning få till stånd en bättre resultatanalys.

Revisorerna ansåg att alla former av freds- och hjälpinsatser genom Sida borde redovisas på ett tydligare sätt så att det bättre framgår vad de kostat och vad de resulterat i. Regeringen bör enligt revisorerna uppdra åt Sida att se över myndighetens mål- och verksamhetsstruktur i syfte att få fram en tydligare redovisning av insatserna.

Slutligen föreslog revisorerna att regeringen ska utarbeta förslag till hur Försvarsmakten fortsättningsvis ska rekrytera personal för internationella insatser.

Tre motioner väcktes med anledning av revisorernas förslag. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till förslagen. Försvarsutskottet har dock i sitt betänkande över budgetpropositionen för 2003 berört delvis samma problem. Utskottet anser att det fortfarande i stor utsträckning saknas en koppling mellan vilken verksamhet som genomförts och vilka kostnader som detta har medfört. Det tydligaste exemplet på detta är enligt utskottet redogörelsen för de internationella insatserna, och utskottet erinrar om att riksdagen ska informeras om vilka insatser som planeras för fredsfrämjande truppinsatser och vilka kostnader som budgeterats härför. Lika självklart borde det enligt utskottet vara att återredovisa resultatet av verksamheten i samma termer.

ROT-avdragets effekter

Förslag 2001/02:RR18

Riksdagens revisorer granskade på initiativ av bostadsutskottet ROT-avdraget till egnahem och hyresbostäder. ROT-avdraget var ett skatteavdrag för reparationer, ombyggnader och tillbyggnader av bostadshus som var i kraft från februari 1993 till mars 1999.

Revisorernas granskning visade att avdraget fungerade tämligen väl. Granskningen gav också vissa belägg för att ROT-avdraget bidrog till att begränsa svarta arbeten inom byggsektorn. Revisorerna fann det dock anmärkningsvärt att ROT-avdraget inte utvärderades under de sex år det var i kraft.

En skrivelse med revisorernas förslag lämnades till riksdagen i mars 2002. Skrivelsen behandlades av skatteutskottet i maj 2002. En motion väcktes i samband med skrivelsen. Utskottet ställde sig bakom huvuddelen av revisorernas förslag. Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag (bet. 2001/02:SkU28; rskr.

2001/02:333).

Statens styrning av livsmedelstillsynen

Förslag 2001/02:RR19

I april 2002 avslutade Riksdagens revisorer den första granskningen av statens styrning av verksamheter i kommuner. Granskningen av livsmedelstillsynen var samtidigt en uppföljning av revisorernas tidigare granskning (förs. 1994/95:RR8).

Revisorerna konstaterade att livsmedelslagstiftningen i Sverige i hög grad är harmoniserad med EU:s lagstiftning. Däremot råder en betydande frihet för medlemsländerna vad gäller finansiering och organisation av verksamheten. I granskningen konstateras att staten inte styr eller påverkar verksamheten i önskvärd utsträckning.

Regeringen har lämnat långtgående befogenheter till Livsmedelsverket att leda och samordna den kommunala tillsynen. Revisorernas granskning visar att Livsmedelsverket i begränsad utsträckning använder de möjligheter som regeringen har delegerat till verket. Enligt revisorernas uppfattning kan Livsmedelsverkets styrning och samordning av den kommunala tillsynen förbättras utan att verkets befogenheter behöver förändras. Revisorerna föreslog dock att regeringen skulle uppdra åt Livsmedelsverket att upprätta en åtgärdsplan för att komma till rätta med de brister som verket har uppmärksammat inom den kommunala tillsynsverksamheten.

Revisorerna ansåg att finansierings- och avgiftssystemen har betydande brister. Det komplicerade avgiftssystemet har negativa effekter för såväl företag som tillsynsmyndigheter. Avgiftssystemet ger inte företagen tillräckliga incitament att följa gällande regelverk och kan inte heller garantera att myndigheterna får de resurser som tillsynsbehoven kräver.

Enligt revisorernas uppfattning behövs en grundläggande förändring av nuvarande finansierings- och avgiftssystem. Ett nytt system bör utformas för att skapa incitament för verksamhetsutövare att följa gällande regelverk och ge tillsynsmyndigheterna förutsättningar att anpassa sina resurser efter behovet av tillsyn. Avgiftssystemet behöver också bli enklare. Överföringen av medel från kommunerna till Livsmedelsverket bör upphöra.

I granskningen konstaterades att det finns en betydande osäkerhet om kommunernas kostnader för livsmedelstillsynen. Revisorerna föreslog att regeringen skulle ta initiativ till att förbättra kostnadsredovisningen.

Revisorerna föreslog också att ett flertal åtgärder skulle vidtas för att förbättra informationen om livsmedelstillsynen. Detta avsåg både informationen om EU:s förordningar som gäller direkt som lag i medlemsstaterna och regeringens information till riksdagen om resultatet av livsmedelstillsynen i Sverige.

Även kvaliteten på de uppgifter som kommunerna lämnar till Livsmedelsverket behöver förbättras. Livsmedelsverket bör göra fördjupade analyser av tillsynens resultat. Revisorerna föreslog även att regeringen skulle utreda vilka sanktionsmöjligheter som är lämpliga när kommuner inte uppfyller rapporteringskraven.

Därutöver lämnade revisorerna ett antal förslag som syftar till att säkerställa att de mål som finns för livsmedelstillsynen uppnås. Revisorerna lämnade totalt tio förslag.

Miljö- och jordbruksutskottet behandlade revisorernas förslag i maj 2002 (bet.

2001/02:MJU22). Utskottet föreslog tillkännagivande för revisorernas samtliga förslag. Utskottet föreslog därutöver ett ytterligare tillkännagivande. Två motioner behandlades i samband med revisorernas skrivelse. Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 2001/02:122).

ITiS - En statlig satsning på IT i skolan

Förslag 2001/02:RR20

Det nationella programmet för IT i skolan (ITiS) har genomförts under åren 1999-2002 och har kostat staten ungefär 1,7 miljarder kronor. Revisorerna konstaterade i granskningen att genomförandet av programmet i huvudsak har fungerat väl men förorsakat merkostnader i kommunerna. Kritik har riktats mot att 700 miljoner kronor av ITiS-medlen har använts för inköp av datorer till de deltagande lärarna.

Revisorerna ansåg att en djupare analys av erfarenheterna från andra satsningar och av situationen i skolorna borde ha gjorts innan programmet påbörjades. Vidare borde motivet till att regeringen bildade en särskild delegation för att genomföra programmet ha redovisats för riksdagen. Revisorerna är av principiella skäl också tveksamma till att en myndighet under regeringen leds av en statssekreterare i Utbildningsdepartementet.

Om en ny nationell satsning på IT i skolan genomförs bör regeringen få i uppdrag att följa upp vilka merkostnader ITiS har lett till i kommunerna. Även kommande kostnader för kommunerna av en sådan satsning bör beräknas och beaktas. På grundval av de uppföljningar och utvärderingar som görs av ITiS bör regeringen också sammanfatta erfarenheterna av satsningen och redovisa dessa för riksdagen.

Utbildningsutskottet hade i december 2002 ännu inte behandlat revisorernas granskning.

Statens avtalsförsäkringar

Förslag 2001/02:RR221

Revisorerna har på eget initiativ granskat systemet för finansiering av de avtalsförsäkringar som omfattar statligt anställda - den s.k. försäkringsmodellen. Granskningen visade att modellen medför betydande problem. Framför allt är risken stor att försäkringsmodellen leder till en diskriminering av äldre arbetskraft, eftersom premiens storlek kraftigt påverkas av arbetstagarens ålder. Detta strider mot de principer som bl.a. ligger bakom arbetslinjen som statsmakterna uttalat sig för. Utformningen av premieberäkningarna har också medfört stora planeringsproblem, i synnerhet för små myndigheter. Myndigheterna gör månadsvisa inbetalningar enligt en preliminärt beräknad premie. När den slutliga premien beräknas efter årets slut kan det för vissa myndigheter visa sig att skillnaden mellan preliminär och slutlig premie blir betydande.

Granskningen redovisades i en rapport våren 2002. Rapporten har sedan remissbehandlats och revisorerna har därefter överlämnat ett förslag till riksdagen.

Revisorerna föreslog att regeringen skulle se över försäkringsmodellen. Framför allt borde regeringen överväga ett system för att maximera de premier som myndigheterna betalar in samt se till att beräkningen av premierna förbättras och görs med kortare intervall.

Revisorerna föreslog också att rollen för Nämnden för statens avtalsförsäkringar skulle förändras samt att stödet från Statens pensionsverk skulle förbättras.

Skrivelsen överlämnades till riksdagen i juni 2002. Finansutskottet avser att behandla skrivelsen under januari-februari 2003.

Regeringen tillsatte i december 2002 en kommitté för att genomföra en översyn av den nuvarande finansieringsmodellen för avtalsförsäkringarna. Enligt direktiven (dir. 2002:159) ska översynen inriktas på att motverka de eventuella snedvridningar som nuvarande system kan medföra och på att förbättra myndigheternas möjligheter att förutse kostnaderna för avtalsförsäkringarna för sina anställda. Översynen ska vara genomförd och redovisad i juni 2003.

Statens personalpolitik

Förslag 2002/03:RR2

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat genomförande och genomslag av 1985 års personalpolitiska beslut. Beslutet syftade till att personalpolitiken i högre grad än tidigare skulle bli ett medel för förändring och effektivisering av den statliga verksamheten.

Revisorerna konstaterade att den statliga personalpolitiken inte kan ses som vilken personalpolitik som helst. Riksdagen har i regeringsformen angett regler som skiljer ut den statliga verksamheten och personalpolitiken. Det finns därför ett legitimt behov från riksdagens sida att få information om hur den statliga verksamheten och därmed personalpolitiken utvecklas.

Revisorerna underströk att regeringens övergripande ansvar är grundläggande för den personalpolitiska styrningen i staten. Regeringens ansvar gäller både normgivning och vägledning för de statliga arbetsgivarna och för uppföljningen av myndigheternas situation. Revisorerna konstaterade också att den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom statsförvaltningen inte är tillräcklig för att staten ska bedriva en bra personalpolitik och att dagens system för uppföljning av den statliga personalpolitiken bör ses över.

Revisorerna menade att

regeringen ska precisera den arbetsgivarpolitiska delegeringen och konkretisera viktiga personalpolitiska begrepp som saklighet och effektivitet,

myndigheterna i budgetunderlagen ska redovisa de personalpolitiska konsekvenserna av större planerade omställningar,

det behvs bde en mera samlad och en mera verksamhetsanpassad uppfljning och redovisning av den statliga personalpolitiken

en ny stabsmyndighet till regeringen inom personalpolitikens område skulle kunna ge regeringen bättre beslutsunderlag och bl.a. beakta de små myndigheternas situation.

Finansutskottet avser att behandla skrivelsen under januari-februari 2003.

Statens styrning av skolan

Förslag 2002/03:RR3

I sin granskning av statens styrning av skolan fann revisorerna bl.a.

att det råder stora skillnader mellan olika kommuners satsningar på skolan,

att regeringen omvandlat Skolverket från en liten kunskapsorganisation, till ett av sina viktigaste organ för att förmedla medel till kommunerna

att regeringen ställt upp preciserade villkor för hur specialdestinerade bidrag får användas,

att missförhållanden i skolorna fått förekomma i flera år innan de anmälts till Skolverket,

att regeringen fördelat medel direkt till enskilda skolor,

att Skolverket genom s.k.

utvecklingsdialoger ingripit direkt i skolverksamheten,

att Skolverkets personal fördubblats på tio år och att utgifterna för konsulter ökat med närmare 30 % på tre år,

att Skolverkets tillsyn minskat, trots att regeringen vid upprepade tillfällen hade uppmanat verket att öka tillsynen.

Samtidigt som revisorernas rapport (2001/02:13) remissbehandlades presenterade regeringen en utvecklingsplan för skolan (skr. 2001/02:188). Där aviserade regeringen en satsning på utbildningskvalitet. Informationen till elever och lärare skulle förbättras. Kvalitetsredovisningarna skulle blir verktyg för lokalt kvalitetsarbete. Skolverkets uppdrag skulle renodlas och inriktas mot tillsyn och kvalitetsgranskning. En ny myndighet för skolutveckling skulle inrättas. Regeringen angav också att man hade för avsikt att lagfästa tillsynen över det offentliga skolväsendet.

För första gången sedan Skolverket bildades har skolor som inte rapporterat in betygsstatistik förelagts vite.

Genom regeringens skrivelse och Skolverkets åtgärder hade flera av revisorernas förslag tillgodosetts. I skrivelsen till riksdagen (förs. 2002/03:RR3) föreslog revisorerna att regeringen skulle analysera sambandet mellan en ökad andel specialdestinerade statsbidrag och kommunernas möjligheter att finansiera sin skolverksamhet. Revisorerna ansåg också att frågan om samordning av kvalitetsredovisningen och den kommunala årsredovisningen borde utredas närmare. Vidare föreslog revisorerna en bestämmelse om anmälningsplikt med innebörden att var och en som är verksam inom skolväsendet ska vara skyldig att anmäla uttalade missförhållanden i skolorna - eller risk för missförhållanden - till Skolverket.

Utbildningsutskottet hade i december 2002 ännu inte behandlat revisorernas förslag.

Nationella mål i kommunernas äldreomsorg

Förslag 2002/03:RR4

Revisorernas granskning av äldreomsorgen är ett led i en bredare satsning där stat - kommunfrågor granskas inom tre områden.

Revisorerna konstaterade i granskningen att riksdagens beslut om äldreomsorgen inte följs. Denna ska vara en del av den generella välfärd som ska komma alla till del och hjälpen ska i första hand avse stöd i det egna hemmet. Men trots att de äldsta har ökat kraftigt i antal minskar antalet hjälptagare i äldreomsorgen och en ökad andel av dessa bor också på institution. Cirka 5 000 beslut om hjälpinsatser har även fattats på felaktiga grunder eller har inte verkställts. Anhöriga svarar för en övervägande andel av de äldres hjälpbehov i det egna hemmet. Endast en tredjedel av de äldre som behöver hjälp i hemmet får detta via den offentliga äldreomsorgen. I dessa fall är insatserna ofta omfattande, men samtidigt dåligt anpassade till de äldres hjälpbehov.

Kommunerna hänvisar till resursbrist. Revisorernas granskning visar dock att det saknas ekonomiska analyser av stora skillnader i äldreomsorgens utbyggnad och kostnader. Statistiken har också allvarliga brister.

Huvudansvaret för dessa problem vilar på kommunerna. Men revisorerna konstaterade att Socialstyrelsen har gjort en snäv tolkning av sitt ledningsansvar och att den statliga tillsynen har varit splittrad.

En rapport (2001/02:16) publicerades i juni 2002 och sändes på remiss. Remissinstanserna instämde i huvudsak i revisorernas analys och slutsatser. En skrivelse med revisorernas förslag överlämnades till riksdagen i november 2002. I denna föreslog revisorerna bl.a. ett program för att åtgärda de rättsliga problemen med beslut och verkställighet inom äldreomsorgen, analyser av äldreomsorgens resursanvändning samt en stärkt normering och tillsyn.

Med anledning av revisorernas förslag har tre motioner väckts i riksdagen. Riksdagen kommer att behandla revisorernas förslag under våren 2003.

Styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar

Förslag 2002/03:RR7

Revisorerna har på eget initiativ granskat hur regeringen styr Fortifikations-verket och Försvarsmakten för att åstadkomma en effektiv förvaltning och ett effektivt brukande av försvarets fastigheter och anläggningar. Revisorerna har även granskat hur Fortifikationsverket och Försvarsmakten har samver-kat inom fastighets- och anläggningsområdet. Efter förslag från försvarsutskottet omfattade granskningen också frågan om vilka effekter tillämpningen av kapitalkostnader har haft i samband med förbandsnedläggningar till följd av 2000 års inriktningsbeslut.

Revisorerna kunde konstatera att ett antal brister inom Fortifikationsverket bidragit till att Försvarsmakten haft svårt att sätta press på verket. Trots att det hade gått åtta år sedan fastighetsreformen hade Fortifikationsverket och Försvarsmakten fortfarande stora problem med att tillämpa fastighetsreformen i enlighet med riksdagens intentioner. Revisorerna lämnade därför ett antal förslag för att förbättra Försvarsmaktens insyn i Fortifikationsverket.

Med granskningen av försvarets fastigheter och anläggningar har revisorer-na under perioden 2000-2002 genomfört tre granskningar av hur avgiftsfi-nansiering tillämpas i försvaret. De övriga två granskningarna är Försvarshögskolan i det nya försvaret (1999/2000:RR10) och Styrningen av försvarets materielförsörjning (2001/02:RR7). Med anledning av de stora problemen med att tillämpa avgiftsfinansiering i försvaret ifrågasätter revisorerna den styr- och finansieringsform som statsmakterna beslutat om för försvaret. Granskningarna visar att det uppstår problem när man försöker efterlikna en marknad inom ett område där förutsättningarna för att uppnå marknadsmässiga förhållanden är ytterst begränsade. Revisorerna föreslog därför att riksdagen skulle ge regeringen i uppdrag att tillsätta en parlamentarisk kommitté för att utvärdera styr- och finansieringsreformerna i försvaret.

Finansutskottet avser behandla skrivelsen under mars 2003. I behandlingen kommer även yttrande från försvarsutskottet att inhämtas.

Familjehemsvården

Förslag 2002/03:RR8

Familjehemsvården, som i första hand är ett ansvar för kommunerna, styrs delvis av mål och regler som är formulerade i socialtjänstlagstiftningen. Riksdagens revisorer har granskat i vilken utsträckning dessa efterlevs.

När Riksdagens revisorer granskade familjehemsvården i början av 1990-talet konstaterades att samhällets insatser för tillsyn, utbildning, stöd och handledning av familjehem varit bristfälliga på såväl central, regional som lokal nivå. Revisorerna drog slutsatsen att problemen inom familjehemsvården speglade samhällets bristande engagemang för denna vårdform (förs. 1991/92:21).

Revisorernas granskning 2002 har visat att det fortfarande finns stora problem inom familjehemsvården. Revisorerna framhöll särskilt följande problem.

Familjehemsplacerade barns skolgång fungerar dåligt.

Andelen tonårsplaceringar som leder till sammanbrott uppgår till mellan 40 och 50 % beroende på hur sammanbrott definieras.

Andelen barn som placeras på institution har ökat kraftigt på familjehemsvårdens bekostnad.

Det förekommer ofta att socialtjänsten inte lever upp till de krav socialtjänstlagen ställer på barnavårdsutredningar.

Det är ovanligt att socialtjänsten använder en strukturerad metod för att följa placerade barns utveckling.

Granskningen visade att det saknades en idé om hur familjehemsvården bör utvecklas på nationell och regional nivå. Revisorerna föreslog i sin skrivelse till riksdagen att staten bör ta initiativ till att en nationell strategi för familjehemsvårdens utveckling utarbetas. Som en del av detta arbete föreslog revisorerna även

en ordentlig kartläggning av landets familjehem,

en kartläggning av de avtal som sluts om köp av förstärkt familjehemsvård,

en satsning som underlättar arbetet med att rekrytera fler familjehem,

en ändring av reglerna för arbetslöshetsersättningen,

en utvärdering av de metoder som används för att utreda blivande familjehem,

en satsning på forskning som utvärderar familjehemsvårdens effekter och

att länsstyrelserna får i uppdrag att genomföra en rikstäckande till-synsinsats av familjehemsvården.

Granskningen har redovisats i en rapport som har remissbehandlats. Revisorernas förslag till riksdagen överlämnades i november 2002. Förslaget stöds i två motioner. Riksdagen har ännu inte behandlat revisorernas förslag.

Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?

Förslag 2002/03:RR9

Riksdagens revisorer har på socialutskottets initiativ granskat Statens institutionsstyrelse (SiS), som är ansvarig myndighet för tvångsvård av unga med sociala problem och av vuxna missbrukare. Granskningen gällde kvalitet i behandling, forskning och utvecklingsarbete samt uppföljning och kontroll. En rapport publicerades i oktober (2002/03:1). Rapporten sändes på remiss och alla remissinstanser med undantag av SiS instämde i huvuddelen av revisorernas slutsatser och förslag. En skrivelse med revisorernas förslag överlämnades till riksdagen i december 2002.

I granskningen konstaterade revisorerna att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det går att motivera missbrukare till frivillig behandling under tvång. Tvångsvård är dessutom väldigt dyr och innebär allvarliga ingrepp i individers liv.

Revisorerna föreslog att regeringen skulle få i uppdrag att se över utformningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).

Institutionerna är i hög grad självständiga och institutionscheferna ansvarar för utformning och innehåll i behandlingen. Det finns inga riktlinjer för behandlingsarbetet, konstaterade revisorerna och föreslog att regeringen i SiS instruktion skulle förtydliga myndighetens ansvar för behandlingen vid institutionerna.

Enligt revisorernas bedömning har SiS inte lyckats bidra till att forskningsresultat implementeras. Revisorerna föreslog därför att regeringen skulle ge SiS i uppdrag att utveckla sina insatser på området. Dessutom föreslog revisorerna att en internationell grupp av forskare skulle få i uppdrag att granska forskningen som bedrivs i SiS regi.

I granskningen framkom att det finns stora brister i uppföljningen av vårdens resultat. Det saknas uppföljningsbara mål. Den uppföljning som SiS gör har ett stort bortfall och regeringen kräver inte att SiS ska redovisa resultatet av vården. Dessutom försvåras uppföljningen av sekretesslagen. Revisorerna lade fram fyra förslag på åtgärder mot dessa brister.

Slutligen ansåg revisorerna att det faktum att SiS tillser sin egen verksamhet innebär ett trovärdighetsproblem. Revisorerna föreslog att regeringen skulle utreda hur tillsynen kan göras oberoende av SiS.

Riksdagen kommer att behandla revisorernas förslag under våren 2003.

Skrivelser till regeringen under 2002

Inkomstgaranti för riksdagsledamöter

Skrivelse till regeringen den 14 maj 2002

Riksdagens revisorer granskade med hjälp av revisionsbyrån KPMG Bohlins AB systemet med inkomstgaranti för riksdagsledamöter. KPMG ansåg i sin rapport att kontrollnivån i nuvarande system inte varit tillfredsställande och lämnade ett antal förslag till hur kontrollen kunde förbättras och systemet samtidigt förenklas.

Riksdagens revisorer delade bedömningen att kontrollen borde förbättras men tog dock ej ställning till hur detta skulle göras i detalj. Vissa av förslagen krävde ytterligare utredning.

Revisorerna ansåg också att man borde överväga att slopa rutinen med månadsrapporter.

Eftersom systemet med inkomstgaranti för riksdagsledamöter har stora likheter med systemet med statliga chefspensioner och förordnandepensioner fann Riksdagens revisorer det rimligt att den administrativa hanteringen av utbetalningarna skulle överföras till Statens pensionsverk (SPV), i enlighet med vad som också övervägdes inom riksdagens förvaltning.

En skrivelse med revisorernas förslag lämnades dels till regeringen, dels till Riksdagsstyrelsen för kännedom.

Skrivelsen behandlades av riksdagsstyrelsen i september (förs. 2001/02:RS3) och i konstitutionsutskottet i december 2002 (bet. 2002/03:KU14). Utskottet ställde sig bakom huvuddelen av revisorernas förslag. Riksdagen godkände i huvudsak riksdagsstyrelsens förslag om nya administrativa rutiner för inkomstgarantier för riksdagens ledamöter fr.o.m. den 1 mars 2003. Den administrativa handläggningen av ärenden om inkomstgaranti överlämnas från riksdagsförvaltningen till SPV samtidigt som möjligheterna att kontrollera att rätt belopp betalas ut inom ramen för systemet förbättras. Vissa av reglerna på området ska utformas i enlighet med vad Lagrådet har förordat (rskr. 2002/03:91).



Informationsrapporter under 2002

Revisorerna genomför besök hos myndigheter m.fl. för att få information i aktuella frågor. Informationen redovisas i särskilda rapporter som beslutas av revisorerna i plenum. Under 2002 har följande informationsrapporter utarbetats:

Domarlöner

Informationsrapport 2001/02:1

Ett informationsbesök hos Domstolsverket gjordes av revisorerna i november 2001. Bakgrunden var det avtal om extra löneökningar för vissa chefsdomare som Domstolsverket och Jusek slöt i december år 2000, mitt under gällande avtalsperiod. Löneökningarnas storlek var 5 000 kr per månad, motsvarande strax under 10 %, vilket innebar risk för ökad löneglidning bland jurister m.fl. inom statsförvaltningen.

Revisorerna ifrågasatte behovet av att under avtalsperioden vidta en så långtgående åtgärd som löneökningar av sådan storlek. Denna uppfattning fick stöd av uppgifter från Domstolsverket som visade att just chefsdomarna inte är utsatta för något starkare konkurrenstryck. Revisorerna framhöll också det olämpliga i att statliga myndigheter stadfäster lönerelationen.

År 2000 gjorde revisorerna en förstudie om Arbetsgivarverket och det delegerade statliga arbetsgivaransvaret inom staten (förstudie 1999/2000:21). Revisorerna ansåg att det då inte fanns skäl för fortsatt granskning men påpekade att modellen med delegerat arbetsgivaransvar kanske inte skulle fungera i ett annat framtida arbetsmarknadsläge. Efter genomgången av domarnas lönesystem konstaterade revisorerna i informationsrapporten att denna reservation var motiverad. Revisorerna ansåg att arbetsgivarrollen i staten är svag och att det gäller hela ansvarskedjan från regeringen till Arbetsgivarverket och myndigheterna.

Bilden av lönestatistiken på det statliga området är splittrad. Arbetsgivarverket och därmed myndigheterna verkar inte kunna utnyttja statistiken som det viktiga arbetsgivarpolitiska instrument den är i löneförhandlingar och lönesättning.

Rättssäkerheten förutsätter kompetenta och självständiga domare, och självfallet är det enligt revisorerna viktigt att duktiga personer kan rekryteras till domarbanan. Men det är också för rättssäkerheten viktigt att mål och ärenden i domstolarna behandlas effektivt, utan onödig väntetid. Lönesystemet inom domstolsväsendet är på många sätt ålderdomligt. Revisorerna ansåg att detta är ett av hindren för ökad effektivitet inom rättsväsendet.

Informationsrapporten har skickats för kännedom till berörda utskott, Regeringskansliet (Justitiedepartementet och Finansdepartementet) och till Domstolsverket.

Avvisningar och utvisningar - regler och praxis vid fyra myndigheter

Informationsrapport 2001/02:23

Riksdagens revisorer har på eget initiativ genomfört informationsbesök hos Migrationsverket, Polismyndigheten i Stockholms län, JO och Utlänningsnämnden under perioden november 2001-januari 2002. Revisorerna har även varit i kontakt med Rikspolisstyrelsen.

Syftet med besöken har varit att belysa dels hur ansvariga myndigheter normalt agerar för att genomföra och verkställa avvisningar och utvisningar, dels hur kontrollen och uppföljningen av denna myndighetsutövning genomförs. Syftet har inte varit att granska enskilda fall.

Resultaten av besöken har redovisats i en informationsrapport. Här framgår att Migrationsverket har sett över och ändrat vissa rutiner, bl.a. för att i framtiden bättre kunna redovisa verkställighetsfrågor. Flera av de enskilda ärenden som medierna uppmärksammat och som gäller hur Migrationsverket genomför avvisnings- eller utvisningsbeslut har dessutom granskats av JO. Även polisens arbete med verkställighetsärenden har kritiserats i medierna. Ingen generell uppföljning görs av sådana ärenden, men frågor kring utlänningsärenden ingår i de normala inspektionsrundor som Rikspolisstyrelsen gör hos polismyndigheterna. Riksåklagaren utreder de enskilda ärenden som medierna tagit upp.

Revisorerna drog slutsatsen att vissa frågor bör ses över för att de fastställda målen med migrationspolitiken ska fungera bättre. Revisorernas informationsbesök har inte givit indikationer på att kontrollen av Migrationsverkets eller polismyndigheternas verkställighet som regel fungerar otillfredsställande.

Revisorerna noterar att regeringen i april 2002 (dir. 2002:43) tillsatte en särskild utredare med uppgift att redovisa hur bestämmelserna om avvisning och utvisning har tillämpats och vid behov lägga fram förslag så att lagen blir tydligare. En fördjupad granskning av gällande rutiner ska också genomföras. Redovisning av uppdraget ska, enligt tilläggsdirektiv (2002:147), ske senast den 20 mars 2003.

Moderna museets och Arkitekturmuseets byggnader på Skeppsholmen

Informationsrapport 2001/02:3

Riksdagens revisorer har genomfört ett informationsbesök rörande Statens fastighetsverks agerande som byggherre vid bygget och ombyggnationen av lokaler för Moderna museet och Arkitekturmuseet. Bakgrunden till besöket var de uppmärksammade problemen med innemiljön i de båda museerna.

Revisorerna konstaterade i sin rapport att Statens fastighetsverk följt de regler och den praxis som gäller men att de särskilda krav som ställdes på lokalerna borde ha föranlett att verket ägnat större möda åt problem med otätheter o.d.

Revisorerna konstaterade också att Statens fastighetsverk tillsammans med de båda museerna i huvudsak hanterat den uppkomna situationen på ett tillfredsställande sätt, men att konsekvenserna av problemen med innemiljön sannolikt kunde ha begränsats om tidiga signaler bättre hade hörsammats.

Tullverket utan kustbevakning

Informationsrapport 2001/02:4

Kustbevakningen bröts ut ur Tullverket 1988 och bildade en egen myndighet. Skatteutskottet föreslog Riksdagens revisorer att undersöka hur Tullverket klarat sina tullbevakningsuppgifter utan egen kustbevakning i organisationen.

Revisorerna genomförde våren 2002 informationsbesök vid såväl Tullverket som Kustbevakningen i syfte att granska hur myndigheterna samarbetar och hur hanteringen av tullbevakningsuppgifterna, främst smugglingsbekämpningen, utvecklats.

Revisorerna konstaterade att mycket har hänt inom området under de 15 år som gått sedan kustbevakningen var en del av Tullverket. EU-inträdet och Schengensamarbetet har påverkat myndigheternas verksamhetsinriktning, resurser och arbetssätt. Revisorerna fann att Kustbevakningens roll inte ifrågasätts i dag men att samarbetet mellan myndigheterna behöver utvecklas.

Kustbevakningen och Tullverket borde t.ex. ha tillgång till varandras spanings- och underrättelseregister samt misstankeregister.

Revisorerna ansåg det positivt att myndigheterna nu tillsammans med Polisen ökar användningen av riskanalyser vid kontrollen. Samtidigt menade revisorerna att det var något förvånande att samarbetet mellan myndigheterna fortfarande behövde utvecklas efter 15 år. Revisorerna ifrågasatte även om Försvarsdepartementet är rätt huvudman för Kustbevakningen och ansåg att den frågan borde utvärderas om något år. Någon utvärdering har dock ännu inte kommit till stånd.

I budgetpropositionen för år 2003 framhåller regeringen vikten av att Tullverket fortsätter att utveckla sitt samarbete med Kustbevakningen, Polisen och andra berörda myndigheter för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig gränskontroll.

Sveriges ansvar för IDEA

Informationsrapport 2001/02:5

Riksdagens revisorer har genomfört ett informationsbesök på det internationella institutet för demokrati och fria val, IDEA. Institutet bildades på svenskt initiativ i Stockholm 1995. Dess huvuduppgift är att främja demokrati i olika delar av världen och stärka demokratiska processer.

19 länder är medlemmar i IDEA. Tillsammans ansvarar dessa för finansieringen av institutet. Svenska staten är dock IDEA:s största bidragsgivare. Av institutets totala inkomster har Sverige de senaste tre åren stått för ungefär hälften. Revisorerna anser att regeringen bör verka för att IDEA finansieras genom fasta regler i stället för de frivilliga bidrag som gäller i dag. De svenska bidragen till institutet bör enligt revisorernas mening bli föremål för samma budgetprövning som anslag till statliga myndigheter.

Vid besöket framkom att IDEA är utsatt för konkurrens genom att andra aktörer gärna tar efter modeller och arbetsmetoder som IDEA har utarbetat. Därför gäller det för IDEA att utvecklas och hela tiden finna nya inriktningar av sitt arbete. Enligt revisorernas uppfattning bör regeringen regelbundet utvärdera behovet av IDEA och dess verksamhet.

Informationsrapporten överlämnades för kännedom till utrikesutskottet, Utrikesdepartementet, Sida och IDEA.

I budgetpropositionen för 2003 skriver regeringen att IDEA är en viktig aktör på demokratiområdet och att Sverige förblir en stor finansiär av institutet.



Övriga avslutade granskningsärenden under 2002

Skatteförvaltningens processverksamhet

Förstudie 2001/02:16

Riksdagens revisorer granskade på förslag av skatteutskottet de allmänna råd och uttalanden som ges ut av Riksskatteverket (RSV) samt skatteförvaltningens processverksamhet. Särskilt uppmärk-sammas problem med dröjsmål i skatteprocesserna. En särskild underlagsrapport Skatteprocessen - tillämpningen av taxeringslagen togs fram av Karlstads universitet för denna granskning.

Revisorerna ansåg efter förstudien att det för tillfället inte var motiverat med en fördjupad granskning av frågan. Revisorerna konstaterade att det pågick flera projekt, bl.a. på Karlstads universitet och Riksrevisionsverket (RRV), om skatteprocessen och de frågor granskningen behandlat. Förstudien hade inte heller visat att RSV:s föreskrifter och andra texter avvek från gällande lagstiftning eller generellt höll en låg kvalitet.

Tidsanvändningen i utbildningssystemet

Förstudie 2001/02:18

Riksdagens revisorer har på förslag från utbildningsutskottet genomfört en förstudie av tidsanvändningen i utbildningssystemet från grundskola till högskolans grundutbildning. Såväl lärares som elevers och studenters tidsanvändning ingick i studien.

I förstudien beskrevs utbildningssystemets omfattning och utveckling mätt i antal lärare, elever och studenter på olika nivåer. En beskrivning gjordes också av hur stora andelar av eleverna med avslutad grundskoleutbildning som gick vidare till studier på gymnasieskolan respektive hur stor andel av personer med avslutad gymnasieutbildning som gick vidare till studier på högskolor och universitet samt hur dessa andelar utvecklats under de senaste 40 åren. En särskild beskrivning gjordes också av lärartätheten på olika nivåer i utbildningssystemet samt hur lärarna använder sin tid.

Revisorerna beslutade att inte gå vidare med en granskning. Det främsta motivet var att tidsanvändningen, som den kan mätas på övergripande nivå, inte ensam utgör ett mått på utbildningens kvalitet eller effektivitet.

Västra Götalands län - effektivt och balanserat?

Förstudie 2001/02:19

Riksdagens revisorer har genomfört en förstudie av bildandet av Västra Götalands län. Förslaget till granskning kom från riksdagens bostadsutskott. I förstudien beskrivs bakgrunden till bildandet av Västra Götalands län. Därutöver analyseras länsstyrelsens verksamhet sedan tillkomsten 1998.

Revisorerna fann det inte meningsfullt att genomföra en närmare granskning av den aktuella länssammanslagningen. Motiven till detta var bl.a. att en länsstyrelses mångfacetterade verksamhet gör det svårt att bedöma verksamhetens sammantagna effektivitet. Svårigheterna förstärks av oprecisa målformuleringar. Det är även förknippat med betydande problem att på ett tillförlitligt sätt koppla förändrad produktivitet eller effektivitet hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län till själva länssammanslagningen. Många andra faktorer, som inte sammanhänger med själva länssammanslagningen, kan antas ha haft betydelse för verksamhetens utveckling.

Bland dessa märks tillkomsten av ny lagstiftning (exempelvis miljöbalken och ny körkortslag), omorganisationer, försöksverksamhet med regionalt självstyre, förändrade handläggningsrutiner m.m.

Säkerheten i museer och kulturbyggnader

Förstudie 2002/03:3

En förstudie har genomförts rörande säkerheten i museer och kulturbyggnader. Förstudien tar upp två aspekter på säkerhet vid statliga museer och kulturbyggnader: skydd mot brott och skydd mot brand.

I förstudien beskrivs de beslut statsmakterna fattat inom området, regelverket och de berörda myndigheternas uppgifter. Vidare redovisas den kunskap som finns rörande säkerheten i museer och kulturbyggnader samt de insatser som regeringen och ansvariga myndigheter vidtagit för att höja säkerheten under senare år.

Enligt revisorerna visar förstudien att det finns ett icke försumbart hot mot vårt kulturarv i form av brand, brott och skadlig miljöpåverkan. Regeringen och ansvariga myndigheter har dock under senare år tagit ett flertal initiativ i syfte att höja säkerheten. Enligt revisorernas bedömning är det inte motiverat att genomföra en granskning innan det är möjligt att överblicka resultatet av dessa initiativ. Revisorerna beslutade att inte gå vidare med frågan om säkerhet i museer och kulturbyggnader i en fördjupad granskning. Förstudien har skickats för kännedom till kulturutskottet, Kulturdepartementet, Fastighetsverket, Kulturrådet och Riksantikvarieämbetet.

Bransch- och näringslivsrepresentanter i myndigheternas styrelser

Promemoria den 14 november 2002

I en promemoria som för kännedom överlämnats till konstitutionsutskottet, Justitiedepartementet och Utredningen om en översyn av verksförordning redovisar revisorerna sina iakttagelser om bransch- och näringslivsrepresentanter i myndigheternas styrelser.

Revisorerna har ifrågasatt lämpligheten av att personer som är verksamma inom branschorganisationer vilkas medlemmar står under verkets tillsyn ingår i myndighetens styrelse. Det kan finnas en risk att lojalitetskonflikter uppstår mellan styrelseuppdraget och uppgiften att tillvarata medlemmarnas intressen. Näringslivsrepresentanter kan hamna i liknande situationer. Det gäller även om personerna inte är utsedda för att representera särskilda branschorganisationer.

Revisorerna ansåg att regeringen bör förtydliga direktiven till den pågående översynen av verksförordningen (dir. 2001:117) angående ledamöter i myndigheternas styrelser så att även dessa frågor behandlas.



Pågående granskningsärenden

Styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna

Rapport 2002/03:RR2

Riksdagens revisorer beslutade i oktober 2001, efter förslag från arbetsmarknadsutskottet, att granska styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna. Granskningen avgränsades till den ekonomiska styrningen och inriktades främst på målen och uppföljningen inom arbetsmarknadspolitiken. Det inkluderar även implementeringen av målen, och ett viktigt inslag i detta har varit att analysera verksamhetsplaneringen inom Arbetsmarknadsverket (AMV). En rapport publicerades i november 2002.

Granskningen visar att styrningsproblemen är stora. Det finns en uppenbar risk för att resurser inom arbetsmarknadspolitiken används och fördelas fel. Problemen är av den karaktären att det är dags för en grundlig översyn av resultatstyrningen inom det arbetsmarknadspolitiska området. Det gäller både regeringens och AMV:s insatser.

Målstrukturen för arbetsmarknadspolitiken är för komplicerad. Målen är dessutom i många fall inte utformade för att styra ett område som arbetsmarknadspolitik. Det går därför inte att styra arbetsmarknadspolitiken effektivt utifrån dagens målstruktur. I rapporten föreslås att regeringen bör göra en generell översyn av målen för arbetsmarknadspolitiken.

Regeringens resultatinformation ger heller ingen bra bild av hur arbetsmarknadspolitiken bidrar till måluppfyllelsen. I rapporten föreslås att regeringen bör förbättra resultatredovisningen.

Granskningen visar också att verksamhetsplaneringen inom AMV har stora brister. Målen får inte något ordentligt genomslag bland de anställda, målens styrande funktion reduceras väsentligt och resurserna fördelas inte effektivt. I rapporten föreslås att regeringen bör ge AMS i uppdrag att i grunden omarbeta verksamhetsplaneringen.

I granskningen visas också att AMS analys av resultatstyrningsprocessen är förenklad och outvecklad. Det gäller även länsarbetsnämndernas analys av den egna verksamheten. I rapporten föreslås att AMV förbättrar sin uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Rapporten har remissbehandlats. Revisorernas förslag till riksdagen beräknas föreligga under mars 2003.

Arkeologi på uppdrag

Rapport 2002/03:3

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat uppdragsarkeologi. I granskningen behandlades bl.a. uppdragsarkeologins organisation, Riksantikvarieämbetets verksamhet, villkoren för konkurrens och länsstyrelsernas val av arkeologiska undersökare. Rapporten är ett delprojekt i en större granskning benämnd Myndigheter på marknaden (förstudie 2001/02:9).

Då mark ska exploateras och fornlämningar kommer till skada ska exploatörerna enligt kulturminneslagen bekosta de arkeologiska utredningar och undersökningar som länsstyrelserna beslutar om. Länsstyrelserna ska inte tillämpa lagen om offentlig upphandling när de utser arkeologiska undersökare, men ska vid större uppdrag tillämpa ett anbudsliknande förfarande.

Granskningen visade att de arkeologiska undersökarna har ett övertag i förhållande till länsstyrelserna vad gäller att bestämma undersökningens omfattning och kostnader. Exploatörerna har små möjligheter att påverka länsstyrelsernas val av undersökare och de kostnader de debiteras.

Staten är en svag beställare av arkeologiska undersökningar och en passiv mottagare av de arkeologiska resultaten. Några tusen arkeologiska undersökningar har inte slutredovisats. För ett bättre nyttjande av resultaten och för att stärka statens roll som beställare av arkeologi föreslog revisorerna att stora eller viktiga undersökningar leds av universitet eller högskolor.

Av granskningen framgick också att möjligheterna till insyn i den arkeologiska beslutsprocessen är begränsade och att kostnadskontrollen i organisationen för uppdragsarkeologi brister. Få arkeologiska uppdrag har utsatts för konkurrens och användningen av ett anbudsliknande förfarande har minskat. Länsstyrelserna utser arkeologiska undersökare slentrianmässigt. Undersökare i privat regi har svårt att få uppdrag. Revisorerna föreslog att beslutet om att undanta uppdragsarkeologi från lagen om offentlig upphandling omprövas och att exploatörer ges ansvaret för att upphandla arkeologi från auktoriserade arkeologer. Riksantikvarieämbetet kan ges i uppdrag att utfärda en sådan auktorisation.

Riksantikvarieämbetet bedriver landets största arkeologiska uppdragsverksamhet och har samtidigt flera myndighetsuppgifter som rör uppdragsarkeologi - däribland normgivning och central tillsyn. Detta förhållande innebär intressekonflikter. Revisorerna föreslog att den arkeologiska uppdragsverksamheten skiljs från Riksantikvarieämbetet.

Rapporten har sänts på remiss. Revisorerna avser att lämna förslag till riksdagen i mars 2003.

Villkoren för veterinär verksamhet

Rapport 2002/03:4

I november avslutade Riksdagens revisorer granskningen av veterinärväsendet och de villkor som olika veterinärgrupper arbetar under. Granskningen är ytterligare ett delprojekt i den större granskningen Myndigheter på marknaden (förstudie 2001/02:9).

Sedan Jordbruksverkets omorganisation av distriktsveterinärorganisationen 1995 har veterinärer varit missnöjda med statsmakternas sätt att utforma villkoren för statliga distriktsveterinärer och privatpraktiserande veterinärer. I granskningen konstaterade revisorerna att de arbetsuppgifter som utförs av statliga distriktsveterinärer inte avviker från de uppgifter som utförs av privatpraktiserande veterinärer. Däremot konstaterades att de ekonomiska förutsättningarna för Jordbruksverkets distriktsveterinärer skiljer sig från dem som gäller för privatpraktiserande veterinärer. Distriktsveterinärorganisationen får ett statligt bidrag för sin uppdragsverksamhet. I granskningen konstaterades att missnöjet med villkoren har lett till ofullständig rapportering om djursjukdomar och de behandlingar djuren har genomgått. Missnöjet har också försvårat för veterinärgrupperna att samarbeta om jourtjänstgöring och djurhälsoarbete. Revisorerna föreslog att regeringen utreder de närmare förutsättningarna för hur en avveckling av distriktsveterinärorganisationens statliga huvudmannaskap kan genomföras. Revisorerna föreslog också att regeringen ger en oberoende utredare i uppdrag att redovisa omfattningen av bristerna i Jordbruksverkets databas om djursjukdomar och de behandlingar djuren har genomgått. Därtill föreslog revisorerna att regeringen tar initiativ till en samlad översyn av länsveterinärernas arbetsuppgifter.

Rapporten har sänts på remiss.

Revisorerna avser att lämna förslag till riksdagen under våren 2003.

Radiokommunikation för trygghet och säkerhet

Rapport 2002/03:5

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat regeringens och olika myndigheters hantering av ärendet om ett gemensamt radiokommunikationssystem för polisen, räddningstjänsten, sjukvården m.fl. Bakgrunden var att ärendet trots många års beredning fortfarande inte lett till att uppmärksammade problem kunnat lösas. En rapport publicerades i december 2002.

Frågan om ett nytt kommunikationssystem har varit aktuell sedan första halvan av 1990-talet. Ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet hade varit något oklar eftersom ärendet berört många departement. Den under år 2002 tillsatta Utredningen om gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet är den tredje offentliga utredningen som arbetat med ärendet. Regeringen hade också lämnat uppdrag till myndigheter att utreda. Trots att den långa beredningstiden lett till att ärendet belysts grundligt i vissa avseenden återstod många viktiga frågor att besvara.

Det förelåg vid tiden för granskningen ett alltför bristfälligt underlag för att bedöma vilka konsekvenser ett nytt kommunikationssystem skulle få för verksamheten och dess effektivitet.

Revisorerna föreslog därför att regeringen snarast ska ta fram det underlag, bl.a. en samhällsekonomisk analys, som behövs för att riksdagen och övriga finansiärer skulle kunna ta ställ-ning till när ett nytt system behövde införas och hur det skulle fi-nansieras. I underlaget behöver också ingå en bedömning av förut-sättningarna för en samordning av ärendet med våra grannländer.

Rapporten har sänts på remiss. Revisorerna avser att lämna förslag till riksdagen under våren 2003.

Statens styrning av verksamheter i kommuner

Förstudie 2000/01:16

Riksdagens revisorer har efter förslag från finansutskottet genomfört en förstudie om statens styrning av verksamheter i kommunerna.

I förstudien lämnas en översiktlig redovisning av såväl ekonomisk styrning som regelstyrning. Därutöver beskrivs principer för uppföljning och utvärdering, tillsyn samt återrapportering av resultat. Slutligen beskrivs tre områden som är intressanta att studera närmare.

Revisorerna har därefter genomfört granskningar av hur den statliga styrningen fungerar med exempel från livsmedelstillsynen, skolan samt kommunal vård och omsorg till äldre. Syftet var att granska dels hur nationella mål genomförts på kommunal nivå, dels effekterna av de statliga styrinstrument som används för att säkerställa önskvärda resultat. Resultatet av analyserna på vart och ett av de tre områdena har presenterats i separata rapporter och skrivelser till riksdagen.

Resultaten från de genomförda granskningarna samt ytterligare underlag kommer att ligga till grund för slutsatser som kommer att redovisas i en skrivelse till riksdagen våren 2003.

Materielavveckling inom försvaret

Förstudie 2000/01:17

Den pågående granskningen av materielavvecklingen inom försvaret föregicks av en förstudie som revisorerna genomförde under våren 2001. Förstudien föranleddes av flera skrivelser från allmänheten där hanteringen av övertalig materiel kritiserades. I augusti 2001 hade revisorerna dessutom besökt ett av Försvarsmaktens försäljningsställen.

Försvarsbeslutet 2000 innebar en mycket stor förändring av försvarets materielbehov vilket föranledde avvecklingen av materiel inom försvaret. Enligt riksdagens beslut ska krigsorganisationen minska från 800 000 till 200 000 man, vilket beräknas medföra att mer än hälften av de förnödenheter som försvaret hade före år 2000 kommer att avvecklas.

Enligt riksdagens riktlinjer för avvecklingen ska överskottsmateriel i första hand utnyttjas för att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, för humanitära insatser, för militärt säkerhetsfrämjande materielsamarbete samt av frivilliga försvarsorganisationer. I andra hand ska överskottsmateriel säljas till civila företag och i tredje hand ska materielen förstöras. Vad gäller försäljning av materiel har Försvarsmakten gjort bedömningen att det mest kostnadseffektiva tillvägagångssättet är att sälja materiel genom försäljningar av stora partier med endast en köpare per försäljningsomgång. Försäljningen sköts av Försvarets materielverk. Sju försäljningsomgångar är planerade fram till den 31 december 2004.

I förstudien framförde revisorerna kritik mot Försvarsmakten för att inte ha prioriterat avvecklingen av materiel tillräckligt. Revisorerna bedömde dock inte att det fanns anledning att genomföra någon granskning omedelbart, eftersom endast en liten del av materielen hade avvecklats. Revisorerna ansåg dock att det var viktigt att följa avvecklingsprocessen och bedömde att det kunde bli aktuellt med en granskning när Försvarsmakten kommit något längre med avvecklingen.

En granskning av försvarets hantering av avvecklingen inleddes i maj 2002. Revisorerna kommer bl.a. att granska försvarets rutiner för avvecklingen. En granskningsrapport beräknas vara klar under våren 2003.

Myndigheter på marknaden

Förstudie 2001/02:9

Riksdagens revisorer beslutade i december 2001 att inleda en granskning inriktad på hur några utvalda myndigheter hanterar en kombinerad affärs- och myndighetsroll. När myndigheter säljer varor eller tjänster på en marknad kan oönskade effekter uppstå för såväl myndigheter som konkurrerande företag. Av förstudien framgår att kombinationen av anslagsfinansierade myndighetsuppgifter och avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet ökar risken för att myndigheten negativt påverkar konkurrens-förhållandena. Intressekonflikter och prioriteringsproblem kan också uppstå mellan myndighetsuppgifter och uppdragsverksamhet då myndigheter har olika roller att hantera och olika finansierings-former att beakta.

Granskningen omfattar uppdragsverksamhet vid tre myndigheter och den marknad på vilken myndigheterna säljer sina tjänster - veterinärtjänster vid Statens jordbruksverk, arkeologitjänster vid Riksantikvarieämbetet och statistiktjänster vid Statistiska centralbyrån. Två av de tre delprojekten har rapporterats. Revisorerna beslutade i november 2002 om rapporterna Arkeologi på uppdrag (2002/03:3) och Villkoren för veterinär verksamhet (2002/03:4). Rapporterna har sänts på remiss. Det tredje delprojektet - om Statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet - pågår. En rapport beräknas vara klar sommaren 2003.

Staten som bolagsägare

Förstudie 2001/02:12

Revisorerna har själva initierat en granskning av statens roll som ägare av bolag. Granskningen är en uppföljning av en tidigare granskning från år 1998 (förs. 1997/98:RR9).

I en förstudie redovisar revisorerna vad regeringen vidtagit för åtgärder efter den tidigare granskningen. Bland annat konstaterade revisorerna att flera åtgärder har genomförts i syfte att stärka ägarrollen. Numera ges en gemensam verksamhetsberättelse ut för samtliga statliga bolag i syfte att öka insynen i bolagen. I verksamhetsberättelsen anger regeringen också målen för bolagen samt inriktningen och styrningen av de olika verksamheterna. Det sker ett fortlöpande arbete med att ytterligare utveckla verksamhetsberättelsen. Förslag till riktlinjer för styrelsernas arbetsordning har getts ut i syfte att utveckla styrelsearbetet i bolagen.

Samtidigt konstaterade revisorerna i förstudien att de närmare effekterna av utvecklingsarbetet inte har följts upp av vare sig regeringen eller något annat organ. Revisorerna beslutade därför under våren 2002 att göra en fortsatt granskning med en sådan inriktning. I granskningen ingår därtill att studera bolagsledningarnas löner och pensioner. En rapport beräknas vara klar i februari 2003.

Statlig styrning av hälso- och sjukvården

Förstudie 2001/02:13

Revisorerna har på eget initiativ genomfört en förstudie av den statliga styrningen och uppföljningen av hälso- och sjukvården. Bakgrunden är att hälso- och sjukvården står inför stora finansiella och strukturella utmaningar vars grund är det växande gapet mellan vad som är medicinskt och omvårdnadsmässigt möjligt och vad som är resursmässigt möjligt. God hälso- och sjukvård är en na-tionell angelägenhet, men en stor del av ansvaret har decentraliserats till landstingen och kommunerna.

I förstudien finns en genomgång av mål, medel, organisation och statliga styrmedel för hälso- och sjukvården samt av ett antal aktuella problemområden. Med hänsyn till de andra utredningarna som pågår beslöt revisorerna att inrikta sin granskning på frågor om patientsäkerhet, dvs. på det säkerhets- och kvalitetssystem som statsmakterna har beslutat om för att säkerställa god kvalitet och trygghet i vården. Huvudfrågan i granskningen är hur detta fungerar och om dagens system är ändamålsenligt.

Granskningen baseras till stor del på befintliga studier och analyser samt på intervjuer med nyckelpersoner på nationell och regional nivå. En rapport väntas bli klar i mars 2003.

Sköter CSN sitt uppdrag?

Förstudie 2001/02:14

Riksdagens revisorer beslutade i december 2001 att på eget initiativ granska Centrala studiestödsnämndens (CSN) service till allmänheten, handläggningstider och avgifter. Granskningen rör även regeringens styrning av CSN. Granskningen beror på de brister i framför allt CSN:s handläggning och service som uppmärksammats under de fem senaste åren. En rapport kommer att presenteras i februari 2003.

Utrikesförvaltningen - uppföljning av revisorernas tidigare granskning

Förstudie 2001/02:15

I april 2002 beslutade revisorerna på eget initiativ att inleda en granskning av utlandsmyndigheternas bevakning och rapportering kring händelseutvecklingen i världen. Uppgiften att bevaka och rapportera tar mycket resurser i anspråk samtidigt som nyttan av rapporteringen ifrågasatts.

Granskningen inriktas på bl.a. följande frågor:

UD:s och utlandsmyndigheternas sätt att avväga och styra resurserna till rapportering i förhållande till utrikesförvaltningens övriga uppgifter.

Utlandsmyndigheternas arbete med att bevaka och rapportera om händelseutvecklingen i verksamhetsländerna.

Ändamålsenligheten i de system som används för att vidarebefordra rapporterna till UD.

UD:s hantering av rapporterna.

Externa och interna intressenters användning av rapporterna.

En rapport planeras vara klar våren 2003.

Produktivitetsutvecklingen inom Riksbanken

Förstudie 2001/02:17

Med anledning av att Riksdagens revisorer är extern revisor för Riksbanken samt det faktum att banken själv bestämmer sin budget genomfördes en förstudie i syfte att kartlägga olika tillvägagångssätt för att mäta produktivitetsutvecklingen på banken. I förstudien ges en kort beskrivning av Riksbankens organisation samt redovisas hur produktivitetsutveckling generellt kan mätas. På grundval av förstudien beslutade revisorerna att genomföra en fördjupad granskning av Riksbanken.

Rapporten kommer att presenteras under våren 2003 och innehåller jämförelser mellan Riksbanken och centralbankerna i Norge och Finland avseende antalet årsarbetskrafter för vissa funktioner på de tre bankerna. Vidare analyseras kostnadsutvecklingen för administrationen på Riksbanken under åren 1995 till 2001. Därutöver innehåller rapporten en mer detaljerad beskrivning av bankens verksamhet.

Arbetsgivarpolitiken inom Försvarsmakten

Förstudie 2001/02:20

Efter ett förslag från försvarsutskottet har Riksdagens revisorer gjort en förstudie om arbetsgivarpolitiken inom Försvarsmakten. Där konstaterades att flera tidigare utredningar pekat på att Försvarsmakten är svag i sin roll som arbetsgivare. Dessutom hade löneökningarna inom Försvarsmakten år 2000 varit kraftiga jämfört med den statliga sektorn i övrigt.

Revisorernas förstudie gav flera belägg för att Försvarsmakten verkligen är svag som arbetsgivare och således har svårt att hävda verksamhetsintresset mot andra intressen så som krav på generella löneökningar m.m.

Någon närmare undersökning av orsakerna till detta hade dock inte gjorts. Revisorerna beslutade därför att genomföra en granskning av arbetsgivarpolitiken inom Försvarsmakten, med särskilt avseende på lönebildningen.

Riksdagens revisorer planerar att presentera en rapport angående arbetsgivarpolitiken inom Försvarsmakten under februari 2003 och en skrivelse till riksdagen senare under våren 2003.

Ordning på rätten - reglerna som följer på lagarna och informationen om vad som gäller

Förstudie 2001/02:21

Under 1990-talet genomförde revisorerna två granskningar om lagstiftning som avslutades med förslag till riksdagen - Riksdagen och normgivningsprocessen (förs. 1991/92:19) och Sveriges införlivande av EG-rätten (förs. 1997/98:11). I en förstudie gjordes en uppföljning av utvecklingen inom de båda områdena.

Riksdagens revisorer konstaterade i förstudien att det är väsentligt att lagstiftningen ordnas så att lagstiftarens krav på tydlighet och återrapportering tillgodoses samt så att den går att tillämpa och följa. Förstudien visade att flera av de frågeställningar revisorerna behandlat i de båda tidigare granskningarna fortfarande var aktuella. Det gäller återrapporteringen till riksdagen om hur normgivningsbemyndiganden använts, hur det går att följa vad som gäller inom olika områden samt EG-rättens inverkan på den svenska lagstiftningsprocessen.

Hur god ordningen är i dessa avseenden är på många sätt avgörande för effektiviteten inom olika verksamhetsområden. Revisorerna fann därför en fortsatt uppföljande granskning befogad. För att göra granskningen så konkret som möjligt skulle den knyta an till förhållandena inom speciella normgivningsområden. I den tidigare granskningen om riksdagen och normgivningsprocessen genomfördes fördjupade studier av normgivningen inom några områden - dataintegritet, djurskydd, säker elmateriel, kemiska produkter samt omsorgsvård. Motsvarande områden har valts även för denna granskning.

Granskningen koncentreras på hur de särskilt granskade lagstiftningsområdena återspeglas i rättsinformation och samhällsinformation, vilken återrapportering som lämnas till riksdagen om den fortsatta normgivningen samt vilken inverkan EG-rätten haft inom de särskilt granskade lagstiftningsområdena.

Ekonomisk styrning i staten

Förstudie 2001/02:23

Riksdagens revisorer har på eget initiativ genomfört en förstudie om ekonomisk styrning i staten.

Ekonomisk styrning i staten ska innefatta resultatstyrning och finansiell styrning. Medan resultatstyrningen har gällt mål och måluppfyllelse, har den finansiella styrningen inneburit ekonomiska restriktioner för den statliga verksamheten.

I förstudien konstaterades att resultatstyrningen har utvecklats till ett omfattande föreskrifts- och rapporteringssystem. Även den finansiella styrningen innebär att myndigheterna ska förse regeringen, revisorerna och Ekonomistyrningsverket med information. Trots ambitionen att verksamhetsanpassa styrningen ställer regeringen samma krav på ekonomiadministrationen i stora och små myndigheter.

Många små myndigheter har reagerat på de krav på information som ställs och har menat att alltför mycket resurser måste avsättas för att leverera information.

Revisorerna uppmärksammade också informationsvärdet hos myndigheternas årsredovisningar. Den som läser en årsredovisning från någon statlig myndighet får inga klara besked om organisationens ekonomiska ställning eller resultat. Vedertagna begrepp tycks användas på ett nytt sätt och betyda någonting annat än vad man är van vid från andra sammanhang. Det är besvärligt för en icke-specialist att förstå sig på myndigheternas ekonomiska redogörelser.

Riksdagens revisorer beslutade i juni 2002 att genomföra två granskningar med inriktning mot den finansiella styrningen i staten. I den ena granskningen ska de ekonomiadministrativa villkoren för små myndigheter belysas. I den andra ska årsredovisningars och verksamhetsberättelsers användningsområden undersökas. Båda granskningarna planeras vara klara våren 2003.

Upphandling inom Sveriges Riksbank

Förstudie 2002/03:1

Riksdagens revisorer beslutade hösten 2002 att granska Riksbankens upphandling. Riksbanken upphandlar regelbundet varor och tjänster. Bankens utgifter för konsulter har (i löpande priser) ökat med 250 % sedan mitten av 1990-talet. Någon fördjupad, extern granskning av Riksbankens rutiner för upphandling har inte gjorts tidigare. Däremot har Riksbankens internrevision granskat bankens upphandlingar vid två tillfällen: 1998 och 2000. Vid båda granskningarna framkom brister i upphandlingsrutinerna och efterlevnaden av lagen om offentlig upphandling.

Revisorernas granskning omfattar framför allt Riksbankens upphandling av tjänster. Ett antal genomförda upphandlingar har valts ut för mer ingående granskning. Syftet är att se om Riksbanken har upphandlat i enlighet med bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling och på ett i övrigt affärsmässigt sätt. En rapport beräknas vara färdig i mars 2003.

Ta fast boven!? - polisens och åklagarnas avskrivningar av anmälda brott

Förstudie 2002/03:2

På förslag från riksdagens justitieutskott har Riksdagens revisorer genomfört en förstudie om polisens och åklagarnas avskrivningar av anmälda brott. I förstudien konstaterar revisorerna bl.a. att låg kvalitet på brottsutredningar och utdragna utredningsprocesser har bidragit till att polis och åklagare skriver av en betydande andel av de brott som anmäls. Samtidigt fungerar avskrivningsmöjligheterna som en viktig regulator när det gäller att göra lämpliga avvägningar mellan ett effektivt användande av polis- och åklagarresurser och bihållen rättssäkerhet.

Riksdagens revisorer anser att det är motiverat att närmare granska hur och på vilka grunder polis och åklagare använder sig av möjligheten att skriva av brott. Huvudmotivet är att det saknas samlade kunskaper om hur brottsavskrivningarna förhåller sig till centrala mål för berörda myndigheter och de mått som används för att bedöma måluppfyllelsen.

Vidare saknas närmare analyser av avskrivningsfrekvenser för olika brottstyper och av användningen av olika avskrivningsgrunder vid olika polis- och åklagarmyndigheter. Förhållandet mellan andelen avskrivningar och lagföringar behöver också belysas närmare. Det finns tecken på att olika avskrivningsgrunder inte tillämpas enhetligt på olika håll i landet och att detta kan påverka bedömningen av polismyndigheternas resultat och grad av måluppfyllelse. Olika inriktningar när det gäller vilken typ av brottslighet som prioriteras kan också påverka andelen avskrivningar och därmed utfallet för flera av de centrala resultatmåtten. Detta försvårar en samlad bedömning av polisens och åklagarnas effektivitet och därmed även statsmakternas styrning av verksamheten.

En granskningsrapport är planerad till våren 2003.

Arbetsmiljöinspektioner - utveckling och inriktning

Förstudie 2002/03:4

Riksdagens revisorer har beslutat att granska Arbetsmiljöverkets inspektionsverksamhet. Motivet är att riksdagen under de senaste tre åren har ökat Arbetsmiljöverkets anslag med 159 miljoner kronor. De extra anslagen ska framför allt användas till förstärkt tillsyn över arbetsmiljön. Regeringens motiv till anslagsökningen har bl.a. varit att antalet arbetsrelaterade sjukdomar ökar.

Mellan åren 1997 och 2001 har antalet arbetsmiljöinspektioner som Arbetsmiljöverket utfört minskat med 30 %. Arbetsmiljöinspektionerna ska inriktas mot de arbetsplatser som har den sämsta arbetsmiljön. I s.k. inspektionsmeddelanden anger verket vilka åtgärder arbetsgivarna ska vidta för att förbättra arbetsmiljön. Antalet inspektioner som leder till att inspektionsmeddelanden utfärdas har också minskat. År 2001 resulterade fyra av tio inspektioner i att verket utfärdade inspektionsmeddelanden.

Jämställdheten inom riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet

Förstudie 2002/03:5

Riksdagens revisorer beslutade den 5 juni 2002 på förslag av arbetsmarknadsutskottet att granska hur jämställdhetsarbetet bedrivs inom Regeringskansliet och riksdagsförvaltningen. Granskningen inriktas på att ge en samlad bild av de åtgärder Regeringskansliet och riksdagsförvaltningen vidtagit för att öka jämställdheten vid de båda arbetsplatserna. Bakgrunden till granskningen är skärpningen av jämställdhetslagen 2001 som innebar att arbetsgivarens ansvar att vidta aktiva åtgärder för att främja jämställdheten på arbetsplatsen förtydligades. En förstudie presenterades i december 2002. En rapport kommer att presenteras i juni 2003.

Problem och aktörer i järnvägstrafiken

Förstudie 2002/03:6

Riksdagens revisorer har genomfört en förstudie om förseningar i tågtrafiken. Förslag till granskning kom från riksdagsledamoten Kenth Högström. Därtill fanns ett förslag från revisorernas kansli om en granskning av SJ:s, Banverkets och regeringens ansvar för förseningarna i järnvägstrafiken.

Punktlighet är en av de viktigaste förutsättningarna för att järnvägstrafiken ska attrahera resenärer och godstransporter. År 2001 kom 10 % av persontågen och 29 % av godstågen fram till slutstationen minst fem minuter för sent.

Andelen sena tåg var ungefär densamma år 1999 och 2000. Till detta kommer inställda tåg, som inte ingår i förseningsstatistiken. Statistik visar att punktligheten varierar mellan olika sträckor.

I förstudien redovisas översiktligt vad de senaste årens utredningar om järnvägstrafiken kommit fram till samt vilka frågor pågående utredningar avser att ta upp. Genomgången av gjorda och pågående utredningar visar att förseningsproblematiken bör granskas ytterligare. Revisorerna beslutade därför i december 2002 om en fortsatt granskning av järnvägstrafiken med inriktning på förseningsproblematiken.

I granskningen ska frågan varför vissa sträckor är mer drabbade av förseningar än andra behandlas, liksom vad som faktiskt görs för att förbättra punktligheten och vilka hinder som operatörer och Banverket möter i sitt arbete med att förbättra punktligheten.

En granskningsrapport väntas vara klar under första halvåret 2003.

Integrationsverket

Förstudie 2002/03:7

Efter förslag från socialförsäkringsutskottet beslutade revisorerna hösten 2002 att inleda en granskning av Integrationsverkets verksamhet. Integrationsverkets huvudsakliga uppdrag är att verka för att de integrationspolitiska målen om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter införlivas i den generella politiken. Granskningen kommer dels att inrikta sig på Integrationsverkets insatser för att påverka andra, dels på verkets roll som kunskapsorganisation. Det innebär granskning och analys av

verkets publikationer,

verkets förmedling av statsbidrag till organisationer och projekt,

verkets uppföljning av kommunernas introduktionsverksamhet,

verkets kontakter med sina primära målgrupper (kommuner, myndigheter, Regeringskansliet, m.fl.).

En rapport kommer att presenteras under våren 2003.

Assistansersättningen - statens och kommunernas gemensamma finansieringsansvar

Förstudie 2002/03:8

Riksdagens revisorer beslutade i december att på eget initiativ inleda en granskning av den statliga assistansersättningen till funktionshindrade. Bakgrunden är de senaste årens kraftigt ökade kostnader för assistansersättning.

I förstudien identifieras en rad problem med assistansersättningen. De administrativa rutinerna beskrivs som tungrodda, resurskrävande och tidsödande. Det delade finansieringsansvaret mellan kommunerna och försäkringskassan uppges leda till ökade administrationskostnader. Därtill finns möjligheter att övervältra kostnader för assistans mellan kommunerna, staten. landstingen och privata företag som anordnar assistans. I förstudien konstaterades också att det råder osäkerhet kring avgränsningar gentemot andra stöd och socialförsäkringsförmåner avsedda för funktionshindrade.

Granskningen planeras vara klar under hösten 2003.

Förändringar inom kommittéväsendet

Förstudie 2002/03:9

Granskningen är en uppföljning av revisorernas rekommendationer från en granskning av kommittéväsendet som avslutades 1997 (förslag 1997/98:RR3). Då konstaterade revisorerna flera problem med kommittéväsendets arbetsvillkor och arbetsformer. Problemen som hängde ihop med förändrade förutsättningar för regeringens och kommittéväsendets arbete kunde hänföras till bl.a.

utredningstiden, uppdragets formulering och kommittéernas sammansättning. Riksdagen ställde sig bakom de rekommendationer som revisorerna lämnade för att komma till rätta med problemen (bet. 1997/98:KU31, rskr. 1997/98:296).

För att spåra eventuella förändringar sedan föregående granskning genomförs nu en kartläggning och analys av utredningstiden, utredningsuppdragets formulering och kommittéernas sammansättning. Resultatet av denna kartläggning och analys diskuteras med företrädare för Statsrådsberedningen samt några företrädare för kommittéväsendets avnämare.

I denna granskning studeras även betydelsen av de förändringar som regeringen har genomfört i det administrativa stödet till kommittéerna.

En rapport beräknas bli klar i juni 2003.

Uppföljning av förslag till riksdagen under 2001

Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten

Förslag 2000/01:RR9

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat AB Svensk Bilprovning. Granskningen har omfattat hur bolaget följer upp verksamhetens effektivitet, ägarnas styrning av bolaget samt hur bolaget avgränsar sin konkurrensutsatta verksamhet från den övriga. Revisorerna lämnade sina förslag till riksdagen i januari 2001.

Trafikutskottet behandlade revisorernas förslag den 15 maj 2001. Utskottet instämde helt i revisorernas förslag om AB Svensk Bilprovnings verksamhet och effektivitet och delvis i revisorernas förslag angående avgränsningen av den konkurrensutsatta verksamheten, ägarnas styrning av bolaget samt vad revisorerna föreslagit om flygande inspektioner.

Den 15 mars 2002 behandlade trafikutskottet åter frågor om bilprovning. Utskottet konstaterade bl.a. att AB Svensk Bilprovning strävar efter att koncentrera sig på kärnverksamheten bl.a. genom avyttring och avveckling av dotterföretag. I betänkandet (bet. 2001/02:TU9) avslogs motioner om ökad tillgänglighet till bilprovningen och om samordningen av flygande inspektioner med hänvisning till pågående utvecklingsarbete inom Bilprovningen och att en översyn av systemet för flygande inspektioner pågick inom Regeringskansliet.

Den 14 maj 2002 behandlade utskottet regeringens proposition 2002/03:130 Fordonslag m.m. Regeringens förslag innebar en omstrukturering av regelverket om kontroll av fordon m.m. I lagförslaget förtydligas bl.a. SWEDAC:s roll som tillsynsansvarig för besiktningsorganen. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2001/02:TU13, rskr. 2001/02:280).

Högskoleutbildningens utveckling

Förslag 2000/01:RR10

Granskningen var inriktad på högskolans grundutbildning och berörde främst hur 1990-talets förändringar i högskolesektorn har påverkat kvalitet och effektivitet samt regeringens och Högskoleverkets roll och insatser.

Revisorernas förslag lämnades till riksdagen i oktober 2000. Riksdagen behandlade revisorernas förslag hösten 2001 (bet. 2001/02:UbU4, rskr. 2001/02:98, 99 och 100).

Utbildningsutskottet avslog revisorernas samtliga förslag med hänvisning till pågående arbeten inom Regeringskansliet eller på Högskoleverket. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Inom Högskoleverket uppges främst den del av granskningen som avsåg verkets egen roll ha varit ett stöd för verkets strävan att renodla sin verksamhet. Verket har således stärkt sin tillsyn, uppföljning och utvärdering samt tonat ned sitt utvecklingsarbete. Enligt uppgifter från såväl Utbildningsdepartementet som utbildningsutskottets kansli har i övrigt inga väsentliga förändringar inträffat vad gäller de förhållanden som revisorerna lyfte fram och kritiserade i sin granskning. Budgetpropositionen för 2003 innehåller inte heller någon redovisning av detta slag.

Nya vägar till vägar och järnvägar?

Förslag 2000/01:RR11

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat väg- och järnvägsinvesteringar som helt eller delvis finansieras på annat sätt än med anslag över statsbudgeten.

Revisorernas förslag lämnades till riksdagen i februari 2001.

Revisorerna föreslog att regeringen utvecklar underlaget inför investeringar som finansieras på annat sätt än över statsbudgeten. Revisorerna föreslog också att regeringen skulle se över planeringsprocessen för investeringar i vägar och järnvägar så att alla statliga investeringar hanteras inom samma planeringsprocess.

Revisorernas förslag behandlades av trafikutskottet den 29 maj 2001. Utskottet instämde i stort i samtliga förslag. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2000/01:TU16, rskr. 2000/01:286).

Den 27 november 2001 behandlade trafikutskottet regeringens proposition 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem. I propositionen behandlades inriktningsplaneringen för de transportpolitiska satsningarna för perioden 2004-2015. Den totala planeringsramen för perioden skulle enligt propositionen uppgå till 364 miljarder kronor, varav 23 miljarder skulle finansieras med lån och övrigt med anslag. Regeringen behandlade i propositionen hur beslutsunderlaget för kommande investeringar behöver utvecklas för att samhällsekonomisk lönsamhet ska kunna vara vägledande för prioriteringen av olika åtgärder. Regeringen framförde vidare att en oberoende granskning borde göras av Vägverkets och Banverkets planeringsunderlag för perioden 2004-2015. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i dessa delar (bet. 2001/02:TU02, rskr. 2001/02:126).

Regeringen beslutade den 14 mars 2002 att ge i uppdrag till Banverket, Vägverket, de regionala självstyrelseorganen i Gotlands, Kalmar, Skåne och Västra Götalands län samt länsstyrelserna i övriga län att upprätta långsiktiga planer för transportinfrastrukturen i enlighet med den inriktning riksdagen beslutat. Förslagen till sådana planer ska lämnas senast den 4 augusti 2003. Samtidigt fick också Luftfartsverket och Sjöfartsverket i uppdrag att ta fram en bedömning av utvecklingen inom respektive sektor under den aktuella planeringsperioden. Dessa underlag ska ingå i underlaget för Banverkets och Vägverkets planering.

Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad

Förslag 2000/01:RR12

Riksdagens revisorer har granskat hur svenskundervisningen för invandrare (sfi) och integrationen av invandrare på arbetsmarknaden fungerar. Revisorernas förslag lämnades till riksdagen i februari 2001.

Revisorerna föreslog att en utredning tillsätts för att förändra sfi. Revisorerna föreslog också att prioriteringen av utländska medborgare inom arbetsmarknadspolitiken skulle ses över. Regeringen skulle också ta initiativ till att utbildning i svenska i ökad grad skulle kunna erbjudas inom ramen för arbetsmarknadspolitiken.

Revisorernas förslag behandlades delvis av utbildningsutskottet den 8 maj 2001 (bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:230). Utskottet ansåg att det uppdrag som regeringen avsåg att lämna till Skolverket när det gäller kursplaner för sfi i huvudsak tillgodoser syftena med revisorernas förslag.

Revisorernas förslag behandlades delvis av socialutskottet den 22 januari 2002 (bet. 2001/02:SoU5, rskr.

2001/02:144-145). Utskottet biföll revisorernas förslag om en översyn av språkutbildningen av utländsk vårdpersonal. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Revisorernas förslag behandlades i övrigt av arbetsmarknadsutskottet den 21 mars 2002 (bet. 2001/02:AU5, rskr. 2001/02:216-217). Utskottet ansåg att regeringen skulle se över vilka begrepp som används när det gäller personer med utländsk bakgrund. Utskottet avstyrkte däremot förslaget om utbildning i svenska inom arbetsmarknadspolitiken med hänvisning till att frågan övervägdes inom Regeringskansliet. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Regeringen uppdrog i februari 2002 åt Statskontoret att utvärdera insatserna för integration av invandrare på arbetsmarknaden. Uppdraget skulle avrapporteras senast den 31 december 2002.

Regeringen beslutade den 13 juni 2002 tillsätta en utredare för att pröva hur sfi kan förnyas. Utredningen ska redovisas senast den 31 mars 2003. Utgångspunkt för utredningen är att utbildningen i svenska ska kunna ske parallellt med t.ex. arbete och praktik.

Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program ändrades den 1 juli 2002. Efter ändringen kan svenskundervisning omfattas av förordningen.

Regeringen har vidare i budgetpropositionen för 2003 tagit upp frågan om vilka begrepp som används för personer med utländsk bakgrund. Bland annat skriver regeringen att det inom Arbetsmarknadsstyrelsen pågår arbete med tillämpningsföreskrifter för den nyligen införda lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I lagen och förordningen (2002:623) med samma namn föreskrivs vilka personuppgifter bl.a. avseende medborgarskap och födelseland som arbetsförmedlingen får behandla.

Regeringskansliets upphandling av konsulter

Förslag 2000/01:RR13

Riksdagens revisorer granskade under hösten 2000 och våren 2001 Regeringskansliets upphandling av konsulter. I granskningen framkom att Regeringskansliets rutiner för upphandling av konsulter var bristfälliga och att lagen om offentlig upphandling inte alltid följdes. Riksdagens revisorer lämnade flera förslag på åtgärder i syfte att förbättra upphandlingsverksamheten. Revisorerna föreslog också att regeringen senast hösten 2002 skulle återkomma till riksdagen med en redogörelse för vilka åtgärder som man hade vidtagit på upphandlingsområdet.

Revisorernas förslag behandlades av konstitutionsutskottet hösten 2001 (bet. 2001/02:KU2). Vid en utfrågning som utskottet höll med en företrädare för Regeringskansliets förvaltningsavdelning framkom att Regeringskansliet redan hade vidtagit flera åtgärder på upphandlingsområdet med anledning av revisorernas rapport. Konstitutionsutskottet ansåg dock att det var viktigt med en fortsättning på förbättringsarbetet och att en utgångspunkt för detta borde vara de förslag som revisorerna hade lämnat. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2001/02:16). En motion väcktes med anledning av revisorernas förslag. Motionen avstyrktes av utskottet.

I budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr.

1) redogör regeringen för de åtgärder som man har vidtagit för att förbättra upphandlingen vid Regeringskansliet. I enlighet med revisorernas förslag har man bl.a. gjort insatser för att få bättre överblick och kunskap om upphandlingen. Förvaltningsavdelningens upphandlingssektion har utökats med tre årsarbetskrafter, och en särskild stödfunktion för departementen har inrättats. Ett förslag om att ändra Regeringskansliets föreskrifter för upphandling så att departementen blir skyldiga att samråda med förvaltningsavdelningen vid samtliga upphandlingar över tröskelvärdet (även sådana som omfattas av sekretess) var hösten 2002 under beredning i Regeringskansliet.

Bristerna i Näringsdepartementets upphandling av konsulttjänster i samband med den planerade sammanslagningen av Telia och Telenor, som Riksdagens revisorer uppmärksammade i granskningen, föranledde också två anmälningar till konstitutionsutskottet. Resultatet av utskottets granskning återfinns i betänkande 2000/01:KU20.

Anslag som regeringen disponerar och fördelar

Förslag 2000/01:RR14

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat de anslag där regeringen själv beslutar om fördelningen av bidrag. Revisorernas förslag lämnades till riksdagen i juni 2001.

Revisorerna ansåg att regeringen som underlag för riksdagens beslut bör anmäla sina avsikter att själv hantera nya bidragssystem. Revisorerna ansåg även att samma krav på redovisning bör ställas på regeringen som på andra myndigheter. Regeringen skulle senast i budgetpropositionen för år 2003 redovisa vad de gjort i frågan.

Revisorernas förslag behandlades av konstitutionsutskottet den 22 november 2001. Utskottet ställde sig bakom revisorernas förslag, och riksdagen beslutade i enlighet med detta (bet. 2001/02:KU5, rskr. 2001/02: 39-41).

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2003 redovisat att vad som behandlas i riksdagens tillkännagivanden har samband med ett projekt för effektivisering och rationalisering av Regeringskansliet som ska avrapporteras under hösten 2002. Regeringen avser att efter fortsatt utredningsarbete återkomma till riksdagen senast i budgetpropositionen för år 2004. Konstitutionsutskottet har den 26 november 2002 behandlat budgetpropositionen vad avser utgiftsområde 1 Rikets styrelse och bifallit regeringens förslag i dessa delar. Riksdagen har beslutat i enlighet med utskottets förslag (bet. 2002/03:KU1, rskr. 2002/03: 52-56).

Sänkta socialavgifter

Förslag 2001/02:RR2

Riksdagens revisorer avslutade under 2001 en granskning av den nedsättning av socialavgifterna som infördes den 1 januari 1997. Nedsättningen syftar till att stimulera nyanställningar och uppmuntra nyföretagande. Granskningen avgränsades till att främst beräkna sysselsättningseffekter av nedsättningen.

Enligt revisorernas beräkningar skapade sänkningen av socialavgifterna endast drygt 3 500 nya jobb, vilket innebär att varje nytt jobb kostar ca 1,5 miljoner kronor brutto.

Samtidigt pekade revisorerna på att beräkningarna var förenade med viss osäkerhet och föreslog därför att regeringen borde få i uppdrag att inom ett år redovisa effekterna av nedsättningen av socialavgifterna.

Revisorerna redovisade vidare att det inte sker någon resultatredovisning till riksdagen. Orsaken är att den i huvudsak är koncentrerad till utgiftssidan. Revisorerna föreslog därför att regeringen bör få i uppdrag att göra en generell översyn av hur resultaten eller effekterna av den här typen av stöd, eller s.k. skatteavvikelser, ska redovisas.

Finansutskottet behandlade Riksdagens revisorers förslag i november 2001 (bet. 2001/02:FiU1). Utskottet avstyrkte revisorernas förslag. Eftersom den generella nedsättningen av socialavgifterna varit i kraft alltför kort tid och att regeringen avsåg att föreslå en utvidgad regional nedsättning, ansåg utskottet att en utvärdering ännu inte var påkallad. En utvärdering bör ske när det utvidgade systemet varit i kraft ett par år. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2001/02: 34-35).

I regeringens proposition om Sänkt mervärdesskatt på böcker och tidskrifter m.m. (prop. 2001/02:45) anges att det finns anledning att utvärdera det utvidgade regionala avdraget från socialavgifterna. Enligt Näringsdepartementet planeras dock inte någon utvärdering för närvarande.

Statens stöd till kommuner med ekonomiska problem

Förslag 2001/02:RR3

Riksdagens revisorer avslutade 2001 en granskning av anslaget Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. Revisorernas förslag lämnades till riksdagen i oktober 2001.

Revisorerna föreslog i skrivelsen att anslaget bör avvecklas samt att utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting borde renodlas och begränsas till tre anslag.

Finansutskottet behandlade Riksdagens revisorers förslag i november 2001 (bet. 2001/02:FiU3). Utskottet avstyrkte revisorernas förslag. Finansutskottet underströk dock betydelsen av tydliga och mätbara mål för att underlätta en bedömning av hur verksamheten fungerar. Utskottet ansåg det dock angeläget med en uppföljning av de beslutade åtgärderna samt en resultatrapportering som ger riksdagen en bättre kontroll över hur dessa medel används. Det är vidare angeläget att regeringen redovisar för riksdagen vad som uppnåtts med hjälp av anslaget. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 2001/02:134).

En särskild utredare har senare fått i uppdrag att följa upp och stödja de kommuner och landsting vars ansökningar beretts av Kommundelegationen och som av regeringen beviljats bidrag. Utredaren följer aktivt genomförandet av åtgärdsplanerna samt utvecklingen av den ekonomiska situationen i de kommuner och landsting som beviljats stöd av regeringen. De kommuner och landsting som har träffat överenskommelser med regeringen har regelbundet lämnat utförliga lägesrapporter till utredaren. Statens bostadsnämnd som bildades 2002 har bl.a.

i uppdrag att följa upp ingångna avtal med Bostadsdelegationen.

Riksdagens revisorers analys har senare fått starkt stöd av en rapport från ESO - Att hålla balansen - en ESO-rapport om kommuner och budgetdisciplin (Ds 2002:18). I rapporten analyseras tidigare stödgivning till kommunerna. Av rapporten framgår att resultaten stöder de slutsatser som revisorerna dragit i sin granskning. Rapporten förespråkar, i likhet med slutsatserna i revisorernas granskning, att det kommunala finansieringsansvaret tydliggörs och att bidragsgivning vid sidan av det generella stats- och utjämningssystemet omprövas.

Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken

Förslag 2001/02:RR4

Riksdagens revisorer har granskat Glesbygdsverkets roll inom regionalpolitiken. Granskningen visar att Glesbygdsverkets uppdrag är otydligt. Bristen på uppföljningsbara mål för vad verket förväntas prestera gör det svårt att bedöma om Glesbygdsverket är ett effektivt verktyg för att stimulera utvecklingen i gles- och landsbygden. Myndigheten är främst engagerad i frågor som rör de välfärdspolitiska delarna av regionalpolitiken. När det gäller insatser för att främja tillväxten i gles- och landsbygden riktas fokus främst mot den offentliga sektorns ansvar. Efterfrågan på tjänster från Glesbygdsverket i arbetet med de regionala tillväxtavtalen har hittills varit låg på den regionala nivån. Verket bedriver inte någon egentlig utvärdering av gles- och landsbygdspolitiska insatser.

Revisorerna påpekar att stora förändringar skett inom regionalpolitiken sedan Glesbygdsverket bildades. Bland annat har nyligen en stor omorganisation genomförts av myndighetsstrukturen inom de regional-, närings- och innovationspolitiska områdena utan att Glesbygdsverkets roll analyserats.

Efter det att revisorernas rapport beslutades uppgav regeringen att den avsåg att se över Glesbygdsverkets roll och uppgifter (prop. 2001/02:4). Revisorerna föreslog i skrivelsen (2001/02:RR4) att riksdagen skulle ge regeringen ett tillkännagivande om den utlovade översynens inriktning.

Näringsutskottet skriver i sitt betänkande 2001/02:NU2 att de anser att revisorernas granskning av Glesbygdsverket är en bra utgångspunkt för en översyn av Glesbygdsverket. Utskottet menar att det inte är tillfredsställande att målen för Glesbygdsverket inte gör det möjligt att bedöma om verket är ett effektivt redskap för att stimulera utvecklingen i gles- och landsbygden. Utskottet menar att revisorernas granskning påvisat att en översyn av Glesbygdsverkets uppdrag är angelägen.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag att inte ge regeringen ett tillkännagivande om den utlovade översynens inriktning. Ställningstagandet motiverades med att utskottet utgår från att de problem som revisorerna belyst i sin rapport omfattas av regeringens kommande översyn i berörda delar.

Glesbygdsverkets roll och uppgifter utreds för närvarande på initiativ av regeringen. Enligt utredningens direktiv ska utredningsarbetet vara avslutat den 28 februari 2003 (dir.

2002:112).

Styrningen av försvarets materielförsörjning

Förslag 2001/02:RR7

Revisorerna har på eget initiativ granskat hur regeringen och Försvarsmakten styr materielförsörjningen. När Försvarets materielverk (FMV) var anslagsfinansierat hade Försvarsmakten svårt att styra materielförsörjningen. Genom beställningar och avgifter till FMV skulle Försvarsmakten få stort inflytande över materielfrågorna.

Granskningen visar att avgiftsfinansieringen inte har inneburit att För-svarsmakten som beställare har fått stort inflytande över materielfrågorna. Av granskningen framgår att Försvarsmakten och FMV till vissa delar har haft svårt att tillämpa beställar- och utförarmodellen. Myndigheternas nära samarbete och starka beroende av varandra har medfört att beställar- och utförarmodellen inte har fungerat fullt ut.

Revisorernas rapport har remissbehandlats, och hösten 2001 överlämnades en skrivelse med förslag till riksdagen. I skrivelsen finns det en rad förslag som syftar till att förbättra regeringens och Försvarsmaktens styrning av materielförsörjningen. Bland annat föreslogs att regeringen och försvarsmyn-digheterna ska klara ut vilka roller och vilket ansvar regeringen, för-svarsmyndigheterna och industrin ska ha i den nya materielförsörjningen. Revisorerna föreslog också att regeringen ska tillföra Försvarsdepartementet nödvändig analytisk kompetens.

Samtidigt ser revisorerna att det finns ett stort behov av att göra en generell och genomgripande analys av styrformerna för försvaret. Revisorerna har föreslagit att riksdagen ska besluta att regeringen ska utse en särskild utredare med uppdrag att utvärdera den övergripande styrningen av försvaret.

Försvarsutskottet behandlade revisorernas förslag under våren 2002 (bet. 2001/02:FöU11). Utskottet framhöll att regeringen inlett ett arbete med att utforma en övergripande strategi för det militära försvarets materielförsörjning. Arbetet förutsattes bl.a. leda fram till en precisering av roller och ansvar för regering och myndigheter. Försvarsutskottet konstaterade också att regeringens utredning för översyn av styrning och organisation av materielförsörjningen för försvaret (SOU 2002:39) borde leda fram till de effekter som revisorerna eftersträvat. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle avslå revisorernas förslag. Riksdagen följde utskottet.

Plan- och byggprocessens längd

Förslag 2001/02:RR8

Granskningen har genomförts efter förslag från bostadsutskottet. Bakgrunden är bl.a. den långa tid det tar från initiativ till nya bostäder fram till att bostäderna står färdiga. Utskottet önskade också att revisorerna skulle belysa de kostnader som är förenade med den utdragna processen.

En skrivelse med revisorernas iakttagelser och förslag lämnades till riksdagen i november 2001. Revisorerna pekade i denna på oklara begrepp i plan- och bygglagen som behöver förtydligas, inte minst för att säkerställa en enhetlig hantering av ärendena i kommunerna och vid överprövningen.

Lagändringar de senaste åren har inte fått den effekt som avsågs. Införandet av flera led i planeringen tycks ha komplicerat och förlängt processen. Plan- och bygglagen behövde också enligt revisorerna harmonieras bättre med angränsande lagstiftning.

I skrivelsen föreslog revisorerna därför att regeringen bör ta initiativ till en genomgripande och förutsättningslös översyn av plan- och bygglagen.

Bostadsutskottet ställde sig bakom revisorernas förslag att en bred översyn av plan- och bygglagen bör komma till stånd, och riksdagen beslutade enligt utskottets förslag (rskr. 2001/02:155).

Regeringen beslöt den 27 juni 2002 att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att göra en sådan bred översyn av lagstiftningen. Enligt direktiven (dir. 2002:97) bör plan- och bygglagen utvecklas så att den bättre tillgodoser kraven på en effektiv beslutsprocess samtidigt som kraven på rättssäkerhet och medborgerligt inflytande kan säkerställas.

Förslag till åtgärder som kan effektivisera beslutsprocessen ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2003. Kommitténs slutbetänkande ska lämnas senast den 31 december 2004.

Sponsring av statliga myndigheter

Förslag 2001/02:RR9

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat sponsring av statliga myndigheter. Granskningen inriktades på att kartlägga förekomsten av sponsring samt studera myndigheternas sam-arbete med sponsorer och sponsringens effekter för verksamheten. Av granskningen framgick att sponsring är en finansieringsform utan riktlinjer. Ingen myndighet hade fått regeringens bemyndigande att ta emot sponsring.

I den skrivelse som lämnades till riksdagen i november 2001 betonade revisorerna vikten av opartiskhet, öppenhet och insyn när det gäller myndigheters samarbete med sponsorer. Revisorerna föreslog att regeringen tar ställning till vilka myndigheter eller vilka verksamheter som får finansieras med sponsring och att ett bemyndigande om sponsring åtföljs av krav på återrapportering. Vidare föreslog revisorerna att regeringen tar initiativ till att sponsring som finansieringsform ges en tydlig definition och att Ekonomistyrningsverket ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för hur sponsring ska hanteras i redovisningen. Därutöver ansåg revisorerna att det behövdes ett klargörande av hur lagen om offentlig upphandling ska tillämpas på sponsring i form av varor och tjänster. Regeringen föreslogs ställa krav på att de myndigheter som har givits tillstånd att samarbeta med sponsorer utformar övergripande riktlinjer för sin sponsringsverksamhet.

Konstitutionsutskottet behandlade revisorernas förslag i februari 2002 (bet. 2001/02:KU19). Utskottet delade revisorernas uppfattning och tillstyrkte i allt väsentligt förslagen. Riksdagen beslutade enligt utskottets förslag (rskr. 2001/02:175-176).

Flertalet myndigheter under Kulturdepartementet bemyndigades redan i regleringsbrevet för år 2002 att samarbeta med sponsorer. I regleringsbrevet har regeringen angivit villkor för samarbetet samt krav på återrapportering vad gäller sponsringens art och omfattning. Myndigheter under övriga departement där sponsring förekommer har inte givits ett motsvarande bemyndigande.

Ekonomistyrningsverket publicerade i augusti 2002 skriften Sponsring som finansieringskälla (ESV 2002:15). Skriften ska ge myndigheter vägledning inför samarbete med sponsorer, vid värdering av motprestationer samt vid redovisning av intäkter från sponsring. Inom Regeringskansliet förbereddes i december 2002 ett uppdrag till Statskontoret avseende sponsring. Statskontoret kommer att få i uppdrag att kartlägga förekomsten av sponsring, lämna förslag till definition av begreppet samt ta fram lämplighetskriterier för sponsring av olika myndigheter eller verksamheter. Att klarlägga när och hur lagen om offentlig upphandling ska vara tillämplig på sponsring kommer också att ingå i uppdraget.

Det nya Lantmäteriet

Förslag 2001/02:RR10

Våren 2001 redovisade Riksdagens revisorer sin granskning av Lantmäteriet (rapport 2000/01:10). Granskningen inriktades bl.a. mot att belysa effekterna av Lantmäteriets omorganisation och omstrukturering, som bl.a. innebar en långtgående uppdelning av statlig myndighetsutövning och uppdragsverksamhet inom lantmäteriområdet samt att följa upp konsekvenserna av statlig och kommunal myndighetsutövning inom samma verksamhetsområde. Vidare belystes konsekvenserna av en förändrad arbetsprocess inom fastighetsbildningen. Rapporten har remissbehandlats.

I budgetpropositionen för 2002 framförde regeringen att man under de närmaste åren har för avsikt att genomföra flera av de åtgärder som revisorerna föreslog i rapporten. Som exempel angav regeringen att man hade för avsikt att tillsätta en utredning i syfte att se över den statliga lantmäteriverksamheten. I det arbetet skulle bl.a. en uppföljning av Lantmäteriets omstrukturering ingå.

Hösten 2001 överlämnade revisorerna en skrivelse till riksdagen med förslag om lantmäteriverksamheten. Med beaktande av regeringens aviserade utredning och remissinstansernas synpunkter föreslog revisorerna bl.a. att regeringen förbättrar sin återrapportering till riksdagen om omorganisationens konsekvenser. Regeringen och Lantmäteriet bör vidare diskutera möjligheterna att förenkla myndighetens struktur och det sätt på vilket myndigheten redovisar sitt resultat. I syfte att tydliggöra Lantmäteriets olika roller ansåg revisorerna också att regeringen bör se över möjligheterna att hålla Lantmäteriets olika verksamheter åtskilda på ett tydligare sätt. Regeringen bör också presentera sin syn på en bolagisering av Lantmäteriets uppdragsverksamhet (Metria) för riksdagen.

När det gäller kommunala lantmäterimyndigheter föreslog revisorerna bl.a. att regeringen ser över de regler som bestämmer om en kommunal eller statlig lantmäterimyndighet ska handlägga vissa ärenden. Vidare föreslog revisorerna att det ställs krav på ekonomisk särredovisning av de kommunala lantmäterimyndigheternas verksamhet. I anslutning till revisorernas förslag väcktes en motion.

Bostadsutskottet biträdde flera av förslagen och riksdagen beslutade att ge regeringen till känna att en översyn bör komma till stånd bl.a. vad gäller åtskillnaden mellan myndighetsutövningen och uppdragsverksamheten inom det statliga lantmäteriet (bet.

2001/02:BoU7).

I juni 2002 tillsatte regeringen den i budgetpropositionen aviserade utredningen med uppdrag att se över den statliga lantmäteriverksamheten. Av utredningsdirektiven framgår att en viktig utgångspunkt för utredningsarbetet är vad Riksdagens revisorer anfört i rapporten Det nya Lantmäteriet, remissinstansernas synpunkter på rapporten, revisorernas förslag till riksdagen samt riksdagens beslut med anledning av rapporten (dir. 2002:86). Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast i september 2003.

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet

Förslag 2001/02:RR11

Riksdagens revisorer granskade på eget initiativ statens insatser mot ekonomisk brottslighet. Tyngdpunkten i granskningen var samverkan mellan de myndigheter som har i uppdrag att bekämpa den ekonomiska brottsligheten.

En skrivelse med revisorernas förslag överlämnades till riksdagen i december 2001. I skrivelsen konstaterade revisorerna att regeringen borde vidta ytterligare åtgärder för att stödja Ekobrottsmyndigheten och definiera dess uppgifter och roll. Revisorerna föreslog att regeringen borde låta se över vilka som bör ha tillgång till uppgifter ur det centrala skatteregistret. Revisorerna ansåg även att regeringen måste lösa samarbetsproblemen mellan Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen kring underrättelseverksamheten.

Revisorernas förslag behandlades av justitieutskottet i mars 2002 tillsammans med regeringens årliga skrivelse till utskottet om den ekonomiska brottsligheten. Elva motioner i frågan behandlades samtidigt av utskottet. Utskottet avslog revisorernas samtliga förslag med hänvisning till pågående eller redan vidtagna åtgärder av regeringen. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (bet. 2001/02:JuU8, rskr. 2001/02:197).

Under arbetet med revisorernas granskning gav regeringen flera uppdrag till de berörda myndigheterna att förbättra sitt samarbete kring utbildning av sin personal och kring underrättelseverksamheten. Under våren 2002 kom Ekobrottsmyndigheten överens med Polisen om ett bättre samarbete kring underrättelseverksamheten. Regeringen överväger även att tillsätta en utredning om skattebrottsenheternas verksamhet och deras möjlighet att få tillgång till uppgifter ur skatteregistret. Utredningen är dock ännu ej tillsatt.

Statens ändamålsfastigheter - hyressättning och förvaltning

Förslag 2001/02:RR12

Riksdagens revisorer granskade under år 2001 hyressättning och förvaltning av statliga ändamålsfastigheter. Ändamålsfastigheter är sådana byggnader som är anpassade till sitt ändamål på ett sådant sätt att de inte kan hyras ut i rent kommersiellt syfte, t.ex. museer, större teatrar och universitet. Revisorerna ansåg att regeringen inte förmedlar riksdagens riktlinjer till sina verk och bolag tillräckligt tydligt. Med anledning av detta kompletterade regeringen regleringsbreven till myndigheterna redan innan riksdagen behandlade revisorernas förslag. Revisorerna föreslog bl.a. att regeringen i sitt budgetarbete skulle sträva efter effektiviseringar i myndigheternas lokalutnyttjande, och att ett särskilt expertorgan skulle inrättas för att vid konflikter mellan hyresgäst och förvaltare kunna yttra sig om vilken hyresmodell som är lämplig för en specifik fastighet.

Riksdagen tillstyrkte delvis revisorernas förslag och tillkännagav i februari 2002 att regeringen skulle tillsätta en parlamentarisk utredning för att frågorna om hyressättningsprinciper för statens ändamålsfastigheter skulle få en hållbar och acceptabel lösning. Utredningen skulle utformas utifrån den kritik som riksdagens revisorer framfört så att revisorernas samtliga fem förslag skulle bli allsidigt belysta och behandlade (bet. 2001/02:FiU14, rskr. 2001/02:165).

Regeringen tillsatte i september 2002 en parlamentarisk kommitté för uppgiften. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete den 31 okrober 2003 (dir. Fi2002:05).

Efterkontroll av förtidspensioner

Förslag 2001/02:RR13

Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat hur försäkringskassornas arbete med efterkontroller av förtidspensioner fungerar. Granskningens syfte har varit att utröna om efterkontroller i sin nuvarande form är en effektiv åtgärd för att få förtidspensionerade tillbaka i arbete och för att uppdaga eventuellt fusk eller missbruk av förmånen.

Granskningen visade att den typ av efterkontroller som görs i dag oftast inte är effektiva. 5 % av efterkontrollerna leder till att försäkringskassan kan dra in eller sätta ned en förtidspension. Det finns en stor osäkerhet hos försäkringskassans personal om hur och när efterkontroller ska genomföras. Regelverket kring förtidspensioner är också i vissa avseenden ett hinder för en framgångsrik efterkontroll. Kunskapen om efterkontroller och deras resultat är påfallande liten hos Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna med tanke på att verksamheten med efterkontroller är relativt omfattande. Uppskattningsvis genomför försäkringskassorna årligen omkring 9 000 efterkontroller av förtidspensioner.

Riksdagens revisorer föreslog att regeringen vidtar åtgärder för att förbättra efterkontrollen av förtidspensioner. Regeringen borde ge Riksförsäkringsverket i uppdrag att utarbeta riktlinjer för efterkontroll. I samband med att riktlinjerna tas fram borde Riksförsäkringsverket även rekommendera försäkringskassorna att centralisera arbetet med efterkontroller till särskilt utsedda handläggare samt lämna rekommendationer om hur informationen till den som beviljas förtidspension ska förbättras. Regeringen borde vidare uppdra åt Riksförsäkringsverket att föreslå förändringar av reglerna när det gäller förtidspensionärernas möjlighet att uppbära inkomst av arbete. Regeringen borde även göra det möjligt för Riksskatteverket att lämna uppgifter om förtidspensionärernas deklarerade inkomster till Riksförsäkringsverket.

Revisorernas förslag om efterkontroll av förtidspensioner behandlades av socialförsäkringsutskottet under våren 2002 (2001/02:SfU11). Utskottet avstyrkte revisorernas förslag med hänvisning till att Regeringskansliet redan påbörjat en beredning av de frågor som tagits upp i revisorernas granskning. Regeringen har givit Riksförsäkringsverket i uppdrag att redovisa hur försäkringskassorna följer upp beviljade förtidspensioner och sjukbidrag och vilka resultat denna uppföljning ger.

Riksförsäkringsverket ska även redogöra för behovet av eventuella författningsändringar vad gäller försäkringskassornas uppföljning av förtidspensioner/sjukbidrag. Uppdraget ska redovisas i anslutning till Riksförsäkringsverkets årsredovisning för 2002.

Uppföljning av skrivelser till regeringen under 2001

Försvarsmaktens personalförsörjning

Skrivelse till regeringen den 16 januari 2001

Riksdagens revisorer genomförde den 30 oktober 2000 på eget initiativ ett informationsbesök på Försvarsmaktens högkvarter. Syftet med besöket var att inhämta information om hur omstruktureringen inom Försvarsmakten fortlöpte med avseende på myndighetens personalförsörjning.

Omstruktureringen av försvaret innebär att drygt 6 500 yrkesofficerare och ca 2 900 civilanställda måste lämna Försvarsmakten under perioden 2000-2005. Samtidigt ska Försvarsmakten locka till sig och behålla nödvändiga kompetenser. Försvarsmakten skulle bl.a. beakta sitt behov av yngre officerare.

Revisorernas informationsrapport visade att fel officerare lämnar försvaret. Tyngdpunkten bland spontanavgångarna låg under år 2000 hos yrkesofficerare i åldrarna 27-37 år. Enligt revisorerna var kompetensflykten från Försvarsmakten oroande. Av rapporten framgår vidare att Försvarsmakten saknade administrativa rutiner för att följa upp hur avvecklingen av personal fortlöpte. Det fanns även en rad faktorer som talade för att Försvarsmakten hade svårt att hävda myndighetens intressen gentemot officerarnas intressen.

Ärendet avslutades med en skrivelse till regeringen i januari 2001. Regeringen kommenterade revisorernas skrivelse i budgetpropositionen hösten 2001 (prop. 2001/02:1). Regeringen konstaterar i likhet med revisorerna att omstruktureringen av försvaret har fått betydande konsekvenser för Försvarsmaktens personalförsörjning och att alla problemområden inte har kunnat förutses. Enligt regeringen har dock Försvarsmakten åtgärdat mycket av det som revisorerna påpekat.

Försvarsutskottet behandlade under våren 2002 regeringens förslag om personalförsörjningen inom Försvarsmakten (bet. 2001/02:FöU7) som baserades på Personalförsörjningsutredningens betänkande (SOU 2001:23). Riksdagen beslutade att regeringen skulle ge Försvarsmakten i uppdrag att utveckla sin personalförsörjning enligt de förslag som regeringen presenterat.

Försvarsmaktens arbetsgivarroll är också föremål för vidare granskning av revisorerna (förstudie 2001/02:20). Revisorerna avser här att lämna en skrivelse till riksdagen under våren 2003.

ALMI

Skrivelse till regeringen den 8 mars 2001

Informationsbesöket ägde rum den 28 november 2000 och behandlade fem delfrågor: den statliga ägarstyrningen av ALMI, effekterna av bolagets lånefinansieringsverksamhet, Näringsdepartementets agerande med anledningen av den s.k. Prosolvia-affären, förekomsten av jäv i samband med beslut om lånefinansiering och formerna för omorganisationen av ALMI.

Den 8 februari 2001 beslutade revisorerna om informationsrapporten, Informationsbesök rörande ALMI. Efter samråd med riksdagens näringsutskott översändes nedanstående förslag till regeringen i form av en skrivelse.

Formerna för ALMI:s ägardirektiv bör ses över. Genom tydligare dokumenterade verksamhetsmål och återrapporteringskrav kan bättre förutsättningar för uppföljning, insyn och kontinuitet skapas.

En tydligare reglering av hur långt ALMI:s och Industrifondens finansieringsinsatser får sträcka sig när det gäller att rädda befintliga engagemang i ett företag med finansiella problem bör ske. Revisorerna ansåg även att befintliga förordningar borde förtydligas för att undanröja tolkningsproblem rörande vid vilken tidpunkt en bedömning ska göras om när ett företag vuxit sig för stort för att komma i fråga för beslut om statlig finansiering till små och medelstora företag.

Näringsdepartementet har behandlat informationsrapporten i en promemoria (N2001/1977/NL). Förslaget om att formerna för ALMI:s ägardirektiv bör ses över kommenteras med att bolagets styrelse i ägardirektiv för verksamhetsåret 2001 fått i uppdrag att ta fram mål för verksamheten och underrätta Näringsdepartementet om dessa. Utifrån detta material kan ägardirektiven för verksamhetsåret 2002 preciseras, enligt departementet.

Förslaget om att förtydliga regelverket rörande hur långt finansieringsinsatser får sträcka sig när det gäller att rädda befintliga engagemang i företag med finansiella problem kommenteras med att "möjligheterna att reglera detta område har undersökts och bedöms inte vara framkomliga".

Uppföljning av informationsrapporter under 2001

Fiskeriverket -gemensam och nationell fiskeripolitik

Informationsrapport 2000/01:2

Bakgrunden till revisorernas informationsbesök hos Fiskeriverket var ett förslag från riksdagens miljö- och jordbruksutskott om att revisorerna skulle granska fiskekontrollen i Östersjön.

I rapporten redogjordes för den gemensamma fiskeripolitik som gäller sedan 1983 då EG införde ett gemenskapssystem för bevarande och förvaltning av fiskeresurserna. I rapporten ingick också en beskrivning av Fiskeriverkets uppgifter och organisation.

Den gemensamma fiskeripolitiken är mycket omfattande, och revisorerna påpekade att det är angeläget att Fiskeriverket försöker beskriva resursanvändningen för gemensam och nationell fiskeripolitik. Den svenska fiskeriadministrationen utreddes efter EU-inträdet. Revisorerna ansåg att frågan hade genomlysts väl i och med den utredningen. Revisorerna avstod därför från att inleda en vidare granskning av detta ärende.

Regeringskansliets informationsverksamhet

Informationsrapport 2000/01:3

Revisorerna har granskat Regeringskansliets informationsverksamhet. Frågan blev aktuell genom en skrivelse till revisorerna från riksdagsledamoten Per Bill (m).

Riksdagens revisorer såg positivt på den utbyggnad som under senare år gjorts av informationsinsatserna och den tonvikt som därvid lagts på information till allmänheten. I det fortsatta arbetet borde, enligt revisorerna, särskild uppmärksamhet ägnas åt gränsdragningen mellan politisk opinionsbildning och myndigheten Regeringskansliets information i sakfrågor.

Revisorerna ansåg slutligen att regeringen i lämpligt sammanhang till riksdagen borde återkomma med en redovisning av pågående och planerade insatser inom ramen för sitt övergripande ansvar för politikområdet Samhällsinformation.

Enligt Regeringskansliets förvaltningsavdelning är nya riktlinjer för Regeringskansliets informationsverksamhet under beredning. I förslaget poängteras att uppdelningen mellan politisk information och myndighetsinformation ska vara tydlig. Dessutom definieras myndighetsinformation respektive politisk information. Informatörer hör numera inte heller organisatoriskt ihop med politiska enheter/ledningen, och alla informatörer som anställs i Regeringskansliet får en genomgång av skillnaderna mellan pressekreterare och informatörer.

Informationsinsatserna till allmänheten har fortsatt att utvecklas. I budgetpropositionen för 2003 föreslås åtgärder för att utveckla en samlad vägledning med information om den offentliga sektorn. Frågorna om EU-information har behandlats av Utredningen om allmänhetens tillgång till EU-relaterad information (SOU 2002:96). Utredningen föreslår bl.a. en fortsatt och utvecklad verksamhet för EU-upplysningen med riksdagen som huvudman.

Visum för besök i Sverige - regler, riktlinjer och praktisk hantering

Informationsrapport 2000/01:5

Riksdagens revisorer har genomfört ett informationsbesök hos Migrationsverket för att inhämta information om regler och praxis rörande besöksviseringar. Besöket motiverades av ett önskemål från socialförsäkringsutskottet. Besöket genomfördes i december 2000, några månader före Sveriges inträde i Schengensamarbetet.

Visering innebär tillstånd att resa in i och vistas i Sverige under viss kortare tid.

Viseringspolitiken ska vara ett stöd för den reglerade invandringen och samtidigt medge så stor frihet som möjligt för rörelser över gränserna.

Antalet beviljade visumansökningar var enligt informationsrapporten ca 200 000 per år. Den övervägande delen av viseringarna beslutas av utlandsmyndigheterna. Hanteringen är utspridd på ca 100 beslutande instanser. Riktlinjer för viseringar utfärdas av Migrationsverkets styrelse. Prövningen av en visumansökan görs med hänsyn till risken för s.k. visumavhopp. En ansökan ska inte bifallas om det finns risk för att den sökande, på grund av personliga eller andra förhållanden, inte har för avsikt att återvända till hemlandet. Antalet visumavhopp var ca 1 000 per år.

Mot bakgrund av den information som inhämtats ansåg revisorerna att regeringen borde ta ytterligare initiativ till att förbättra statistiken över viseringar och visumavhopp efter medborgarskap samt resultaten av avhoppen i form av erhållna uppehållstillstånd. Vidare ansåg revisorerna att sambandet mellan visering och uppehållstillstånd borde klargöras så att politiken blir konsekvent. En tydligare vägledning från regeringens sida vad gäller riktlinjerna för visering vore också önskvärd.

Regeringen har i sin skrivelse Migration och asylpolitik (2001/02:5) hänvisat till det pågående arbetet med att förbättra datorstödet vad gäller ansökningar om uppehållstillstånd och visering.

Enligt budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1, utg.omr. 8) har ett datorstöd införts för handläggningen av utlänningsärenden på 15 utlandsmyndigheter för att få bättre beslutsunderlag, flexibel ärendehantering och kortare handläggningstider.

Bistånd till krigförande länder i Afrika?

Informationsrapport 2000/01:6

Den 16 januari 2001 genomförde Riksdagens revisorer ett informationsbesök för att diskutera ställningstaganden avseende biståndet som görs av UD och Sida när ett biståndssamarbete ska inledas eller då situationen i ett mottagarland förändras.

Revisorerna kunde konstatera att UD och Sida utarbetar s.k. landstrategier såväl inför ett biståndssamarbete som vid förlängning av ett samarbete. Strategierna innehåller uppgifter som används som underlag för beslut om bistånd ska lämnas eller inte. Biståndet omprövas också om den politiska situationen i mottagarlandet förändras.

Mot bakgrund av vad som framkom under informationsbesöket menade revisorerna att det inte fanns anledning att ytterligare granska hur svenskt biståndssamarbete inleds eller omprövas i de länder i Afrika som är indragna i konflikt. Revisorerna förutsatte också att de frågeställningar som behandlades i informationsrapporten skulle komma att tas upp i kommittén om Sveriges politik för global utveckling.

Den parlamentariska kommittén om Sveriges politik för global utveckling lade fram sitt betänkande i mars 2002 (SOU 2001:96). Av betänkandet framgår att Sverige inte tillräckligt starkt har uppmärksammat målet att minska fattigdomen. Kommittén föreslår att klara och tydliga kriterier används vid val av länder med vilka Sverige önskar bedriva ett långsiktigt mellanstatligt samarbete. Kommitténs betänkande bereds inom Regeringskansliet.

Redovisningsrevision

Riksdagens revisorer är externrevisor för Sveriges riksbank, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän (JO), Regeringskansliet samt för Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Riksbanken

Enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter granskar Riksdagens revisorer varje år Riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning. Revisionsberättelsen lämnas till riksdagen senast den 15 mars varje år. Berättelsen ska belysa omfattningen och inriktningen av revisorernas granskning och utmynna i ett uttalande om revisorerna anser att ansvarsfrihet bör beviljas direktionen och fullmäktige i Riksbanken. Revisorerna ska också ta ställning till Riksbankens resultat- och balansräkningar. För medverkan i granskningen av Riksbanken har Riksdagens revisorer upphandlat KPMG Bohlins AB som experter.

Revisorernas redogörelse till riksdagen överlämnades den 7 mars 2002 (2001/02:RR5). Revisorerna tillstyrkte att direktionen och fullmäktige i Riksbanken skulle beviljas ansvarsfrihet för förvaltningen under 2001 samt att riksdagen skulle fastställa balans- och resultaträkningarna för år 2001. Finansutskottet tillstyrkte revisorernas förslag, och riksdagen beslutade i enlighet härmed (bet. 2001/02:FiU23, rskr. 2001/02: 240-241). Revisorernas redogörelse för räkenskapsåret 2002 kommer att lämnas till riksdagen i mars 2003.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Revisorerna granskar enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, även i detta fall med hjälp av KPMG Bohlins AB. Revisorerna ska särskilt se till att fondens organisation av och kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande. Revisorerna föreslog den 7 mars 2002 att riksdagen skulle lägga Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över verksamhet och förvaltning under år 2001 utan anmärkning till handlingarna (2001/02:RR6). Utbildningsutskottet tillstyrkte revisorernas förslag, och riksdagen beslutade i enlighet härmed (bet. 2001/02:UbU14, rskr. 2001/02:310-311). Revisorernas redogörelse för räkenskapsåret 2002 kommer att lämnas till riksdagen i mars 2003.



Riksdagens förvaltning och Riksdagens ombudsmän

I revisorernas uppdrag ingår att som externrevisorer granska riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän (JO). Granskningen sker i enlighet med god revisionssed i syfte att bedöma om redovisningen och ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter. I detta arbete biträds revisorerna av KPMG Bohlins AB.

Riksdagsstyrelsen och Riksdagens ombudsmän överlämnar årsredovisningar för verksamhetsåret 2002 till Riksdagens revisorer senast den 22 februari 2003. Riksdagens revisorer kommer senast under mars att revidera årsredovisningarna och utfärda revisionsberättelser.

Revisorernas uppfattning i revisionsberättelserna för verksamhetsåret 2001 var att JO:s och riksdagsförvaltningens årsredovisning i allt väsentligt var rättvisande.

Regeringskansliet

Riksdagens revisorer svarar sedan den 1 maj 1997 för extern revision av Regeringskansliet. I arbetet biträds Riksdagens revisorer av KPMG Bohlins AB. Regeringskansliet ska senast den 22 februari 2003 avge årsredovisning (exklusive resultatredovisning) för verksamhetsåret 2002. Riksdagens revisorer kommer senast under mars 2003 att besluta om revisionsberättelse över granskningen av årsredovisningen. Årsredovisningen för verksamhetsåret 2001 var enligt revisorernas uppfattning i allt väsentligt rättvisande.

Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning

Riksdagens revisorer svarar från år 1999 för extern revision av Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning. I arbetet biträds Riksdagens revisorer av KPMG Bohlins AB. Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning ska senast den 22 februari 2003 avge årsredovisning (exklusive resultatredovisning) för verksamhetsåret 2002. I stället för resultatredovisning ska hovstaterna lämna en berättelse över den samlade verksamheten. Verksamhetsberättelsen ska koncentreras på verksamheterna vid Ståthållarämbetet och Kungliga Husgerådskammaren. Riksdagens revisorer kommer senast under mars 2003 att besluta om revisionsberättelse över granskningen av årsredovisningen.

Årsredovisningen för verksamhetsåret 2001 var enligt revisorernas uppfattning i allt väsentligt rättvisande.



3 Revisorernas relationer till omvärlden

3.1 Samarbetet med riksdagens utskott

Riksdagens utskott arbetar med uppföljning och utvärdering inom respektive sektor. Riksdagens revisorer genomför revision av verksamhetsområden som ofta berör flera utskott. Revisorerna har regelbundet kontakter med utskotten för information, erfarenhetsutbyte och diskussion om aktuell granskningsverksamhet inom utskottens fackområden. Revisorernas kansli bistår också utskotten med hjälp i utskottens uppföljningsverksamhet.

3.2 Informationsverksamheten

För att informera om dels Riksdagens revisorers granskningsverksamhet används bl.a. pressmeddelanden. En av de viktigaste kanalerna för Riksdagens revisorers information är den egna webbplatsen. Där publiceras kontinuerligt aktuell information om granskningarna, som t.ex. samtliga pressmeddelanden. Hemsidan erbjuder också möjligheter för besökarna att söka i samtliga granskningsdokument i fulltext. Granskningsförslag och synpunkter till revisorerna kan också lämnas via hemsidan.

Revisorernas rapporter, förslag och skrivelser, broschyrer och övriga informationsdokument är också tillgängliga på revisorernas kansli, via riksdagens infocentrum och i riksdagens datanät i databasen Riksdagens revisorer.

Revisorerna informerar riksdagens utskott om sin verksamhet på olika sätt, bl.a. genom föredragningar i utskotten. Riksdagsledamöterna har också tillgång till revisorernas rapporter genom Riksdagsbibliotekets försorg.

Genomslaget av informationen

Såväl dagspress som lokalpress och radio och TV visar stort intresse för revisorernas granskningar.

Granskningen Statens styrning av skolan har fått mycket stor uppmärksamhet i medierna. Revisorernas granskningar inom social- och socialförsäkringsområdena som Familjehemsvården, Nationella mål i kommunernas äldreomsorg och Statens institutionsstyrelse har också de väckt intresse. Bland andra granskningar som fått sort medialt genomslag kan nämnas Styrningen av AMS och länsarbetsnämnderna, ITiS - en statlig satsning på skolan, Statens avtalsförsäkringar, Statens styrning av livsmedelstillsynen, Styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar, Statens ändamålsfastigheter samt Sponsring av statliga myndigheter.

Under året fortsatte också debatten om den nya Riksrevisionen.



3.3 Externa kontakter

I anslutning till granskningsverksamheten har revisorerna en rad externa kontakter. Förslag till granskningar kommer från riksdagens utskott, enskilda riksdagsledamöter och organisationer. Många förslag kommer också från allmänheten. Under år 2002 uppgick antalet sådana förslag till ca 100. Under granskningsarbetet har utredarna omfattande kontakter med företrädare för myndigheter, organisationer och övriga som är berörda av granskningarna.

Samarbetet med kommun- och landstingsrevisionen samt med Riksrevisionsverket har fungerat väl under år 2002. Revisorernas avdelningar har i samband med olika granskningar ordnat föredragningar, seminarier och utfrågningar. Under verksamhetsåret har revisorerna och kansliet tagit emot ett tiotal internationella besöksgrupper, både tjänstemän och politiker och dessutom informerat om sin verksamhet vid utbildningar, seminarier och konferenser arrangerade av riksdagen och andra organ. Personal från revisorernas kansli har besökt Statsrevisorerna, Riksrevisionen, Folketinget och Finansministeriet i Danmark.

4 Ekonomi och personal Budget (tkr)

Ramanslag för 2002 27 122 Överföringsbelopp från 2001 2 007 Disponibelt 29 129 Ekonomiskt utfall

Anslagsutfallet för år 2002 uppgick till 28 315 192 kr, vilket innebär ett överskott på 813 646 kr som enligt riksdagsstyrelsens beslut får överföras till kommande budgetår att nyttjas för avvecklingskostnader eller kostnader för övergång till Riksrevisionen. Underutnyttjandet av anslaget beror på att personalrörligheten varit hög vilket medfört lägre personalkostnad än beräknat samt att avgifterna för statens avtalsförsäkringar har varit osäkra och svåra att beräkna. I den prognos över slutliga avgifter för 2001 som SPV lämnade i december 2001 beräknades en skuld på nästan 1 miljon kronor, vilken skulle faktureras och belasta anslaget i maj 2002. Medel reserverades för detta ändamål i budget 2002, men prognosen var missvisande. Den slutliga avgiften blev i stället 0,25 miljoner kronor. SPV har nu i sin prognos över slutliga avgifter för 2002 beräknat att Riksdagens revisorer har en fordran på drygt 0,5 miljoner kronor.

Riksdagens revisorers anslagsbelastning på 28 315 192 kr år 2002 fördelas enligt nedan.

Revisorer Revisorernas arvoden m.m. svarar för 6,9 % av anslagsbelastningen. Projekt Projektkostnader 8 % består av kostnader för konsultinsatser m.m. i granskningsärendena och revisionsstöd av auktoriserade revisorer vid årlig revision av riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Regeringskansliet samt Kungl. Slottsstaten och Kungl. Djurgårdens Förvaltning. Personal Personalkostnader (löner, avgifter baserade på lön och övriga personalomkostnader) svarar för 69,7 % av anslagsbelastningen. Gemensamma kostnader Gemensamma kostnader, som omfattar hyra för kansliets lokaler, IT-stöd, kontorsadministration m.m., svarar för 15,4 % av anslagsbelastningen. I årsredovisningens andra del återfinns den finansiella redovisningen med resultaträkning, balansräkning, anslagsredovisning, finansieringsanalys, noter samt sammanställning över väsentliga uppgifter.

Årsredovisningen är upprättad enligt gällande bestämmelser för statsförvaltningen. Revisorerna anser emellertid att dessa bestämmelser inte är ut- formade så att de leder till en pedagogisk redovisning av det ekonomiska utfallet. Revisorerna har därför även tagit fram en alternativ anslagsredovisning.

Revisorernas kansli

Kansliet leds av en kanslichef och har ca 30 medarbetare som är fördelade på tre utredningsenheter, samt en administrativ enhet. Genomsnittsåldern för de som tjänstgjorde vid årsskiftet 2002/03 var 44 år. Könsfördelningen var jämn.

Kompetensförsörjning

Kansliets medarbetare har hög kompetens inom flera områden. En stor andel, ca 92 %, har akademisk grundutbildning eller högre. Revisorerna har under senare år eftersträvat att skapa en mera differentierad tjänstestruktur. Utredartjänster har inrättats under revisionsdirektörsnivån för att öka inslaget av yngre medarbetare med relativt aktuell högskoleutbildning inom olika områden.

För att utveckla och behålla kvalificerade medarbetare läggs stor vikt vid att satsa på god arbetsmiljö, jämställdhet, möjlighet till vidareutveckling samt attraktiva arbetsuppgifter. Kompetensutveckling är en naturlig del av det dagliga arbetet. Utöver detta genomförs utbildning och kompetensutveck-ling på flera nivåer. Internt sker detta genom seminarier, kurser m.m. Externt sker det genom bl.a. deltagande i utbildningar, konferenser och genom en generös inställning till tjänstledighet för tjänstgöring vid riksdagens utskott, kommittéväsendet och vid Regeringskansliet. Under 2002 har flera utbildningar genomförts i samarbete med RRV.

Personalrörlighet

Vid utgången av år 2002 hade revisorernas kansli 36 tillsvidareanställda, varav 10 var tjänstlediga. Av dessa var 19 kvinnor och 17 män. Därutöver hade 2 personer tidsbegränsade anställningar.

Under år 2002 har 7 medarbetare nyrekryterats, därav 2 med tidsbegränsade anställningar. Därutöver har 4 praktikanter tagits emot. 2 personer har slutat sin anställning vid Riksdagens revisorer.

Jämställdhet

Riksdagens revisorer fastställde en jämställdhetsplan för revisorernas kansli för år 2002. Av kansliets tillsvidareanställda är fördelningen mellan kvinnor och män jämn. Av 27 tillsvidareanställda utredare/revisionsdirektörer var 14 kvinnor och 13 män. Av 4 assistenter var 3 kvinnor och 1 man. Fördelningen bland cheferna var vid årsskiftet 3 kvinnor och 2 män.

I planen föreskrivs bl.a. att jämställdhetsaspekter ska beaktas vid utarbetandet av den årliga utbildnings- och personalutvecklingsplanen, att både kvinnor och män ska uppmuntras att söka tjänster och att alternativa karriärvägar ska uppmuntras. Utskottstjänstgöring och sekreteraruppdrag i kommittéer och utredningar är exempel på sådana alternativa karriärvägar för både manliga och kvinnliga arbetstagare. En uppföljning av jämställdhetsplanen visar att detta uppfyllts. En kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män har gjorts. Någon skillnad på grund av kön påvisas inte.



DEL II FINANSIELL REDOVISNING

Resultaträkning

Resultaträkning (tkr) 2002 2001 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) 28 315 24 941 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 74 15 Finansiella intäkter 102 16 Summa 28 491 24 972 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal

(not 2) -19 789 -20 837 Kostnader för lokaler -2 283 -2 042 Övriga driftskostnader

(not 3) -4 992 -3 035 Finansiella kostnader -21 -33 Avskrivningar -301 -474 Summa -27 386 -26 421 Verksamhetsutfall 1 105 -1 449 Årets kapitalförändring

(not 4) 1 105

-1 449 Balansräkning

Balansräkning (tkr) 2002-12-31 2001-12-31 Tillgångar Materiella anläggningstillgångar Maskiner, inventarier (not 5) 194 495 Fordringar Fordringar hos andra myndigheter 96 45 Övriga fordringar 3 3 Summa fordringar 99 48 Periodavgränsningsposter (not 6) Förutbetalda kostnader 521 656 Övriga upplupna intäkter 574 5 Summa periodavgränsningsposter 1 095 661 Avräkning med statsverket (not 7) -814 -259 Kassa och bank Tillgodohavande hos RGK (not 8) 2 253 916 Summa tillgångar 2 827 1 861 Kapital och skulder Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring -1 560 -111 Kapitalförändring enligt

resultaträkningen 1 105 -1 449 Summa myndighetskapital -455 -1 560 Skulder m.m. Skuld till andra myndigheter (not 9) 1 273 695 Leverantörsskulder (not 10) 217 196 Övriga skulder (not 11) 580 531 Summa skulder m.m. 2 070 1 422 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (not 12) 1 212 1 999 Summa kapital och skulder 2 827 1 861 Ansvarsförbindelser inga inga Anslagsredovisning 2002

Anslagsredovisning 2002-12-31 (tkr) Medel att disponera Utgifter Utgående överförings-belopp Anslag 90:1 ramanslag Riksdagens revisorer Årets tilldelning enligt

riksdagsbeslut 27 122 Ingående överföringsbelopp 2 007 Totalt 29 129 -28 315 814

Finansiella villkor Anslagskredit 1 356 Kredit på räntekontot 2 712 Alternativ anslagsredovisning

I syfte att tydliggöra anslagsredovisningen har Riksdagens revisorer tagit fram nedanstående tabell som är utgiftsbaserad. Den följer i stort resultaträkningens uppställningsform men följer inte förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Inkomster/utgifter på anslag (belopp i tkr) 2002 Anslagsmedel Ingående överföringsbelopp 2 007 Anvisat ramanslag 90:1 27 122 Summa anslagsmedel 29 129 Inkomster under anslag Ränteinkomster 102 Övriga inkomster 74 Summa inkomster under anslag 176 Utgifter för drift Utgifter för personal -21 124 Utgifter för lokaler -2 283 Ränteutgifter -21 Övriga driftsutgifter -5 063 Summa driftsutgifter -28 491 Utgifter för investeringar Maskiner/inventarier - Summa utgifter mot anslag -28 491 Summa avräknat mot statsbudgeten -28 315 Utgående överföringsbelopp 814 Beviljad anslagskredit 1 356 Finansieringsanalys

Finansieringsanalys (tkr) 2002

2001

Drift Kostnader -27 085 -25 947 Finansiering av drift Intäkter av anslag 28 315 24 941 Intäkter av avgifter och

andra ersättningar 74 15 Övriga intäkter 102 16 Summa medel som tillförts finansiering 28 491 24 972 Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar -485 32 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder -139 562 Kassaflöde från drift 782 -381 Investeringar Investeringar i materiella

tillgångar -

-

Summa investeringsutgifter 0 0 Finansiering av investeringar Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten - - Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 0 0 Kassaflöde till investeringar 0 0 Specifikation av föränd-

ring av likvida medel 782 -381 Likvida medel vid årets

början 657 1 038 Ökning (+)/minskning (-) av kassa, postgiro 0 0 Ökning (+)/minskning (-) av tillgodohavande hos RGK 1 337 -699 Ökning (+)/minskning (-) av avräkning med statsverket -555 318 Summa förändring av

likvida medel 782

-381 Likvida medel vid årets slut 1 439 657 Noter

Tilläggsupplysningar och noter

Uppgifter om redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen är upprättad enligt förordningen om myndigheters årsredovisning (2000:605) med vissa undantag beslutade av Riksdagsstyrelsen 2001-06-13 (RFS 2001:9).

Fordringar och skulder har efter individuell värdering upptagits till det belopp som förväntas bli betalt.

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 10 000 kronor och en beräknad livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Objekt utgörande en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till minst 10 000 kronor klassificeras även som anläggningstillgång.

Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden.

Härvid tillämpas följande avskrivningstider:

Persondatorer 3 år

Övriga kontorsmaskiner 5 år

Övriga inventarier 5 år

Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2002 har gjorts fram till 2003-01-10.

Uppgifter av väsentlig betydelse

Riksdagens revisorer finansieras till största delen med anslag. Riksdagens revisorers ramanslag har ökat jämfört med föregående år. I samband med budgetpropositionen för 2002 (slutet av november 2001) erhöll Riksdagens revisorer en tilläggsbudget gällande budgetåret 2001 på 1 748 000 kronor avseende slutjustering av kostnader för statens avtalsförsäkringar för budgetåren 2000 och 2001. Detta anslag tillfördes först i januari kalenderåret 2002. Utöver detta reviderades anslaget 2002 med anledning av att riksdagsförvaltningens avgifter för IT- och telefonibasdrifttjänst har räknats upp med 1 178 000 kronor.

För att stärka den statliga revisionen har riksdagen beslutat att en ny myndighet under riksdagen ska bildas under första halvåret 2003. Den nya myndigheten Riksrevisionen ersätter dagens båda organ för statlig revision, Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket.



2002 2001 Not 1 Intäkter av anslag 28 315 24 941 Intäkter av anslag har ökat jämfört med föregående år. Detta beror bl.a. på att Riksdagens revisorer i slutet av budgetåret 2001 fick ett tilläggsanslag på 1 748 000 kronor som kompensation för ökade kostnader för premier till statens avtalsförsäkringar. Tilläggsanslaget nyttjades först år 2002 och påverkar därmed posten intäkter av anslag först år 2002. Till detta kommer att anslaget reviderades 2002 med anledning av att riksdagsförvaltningens avgifter för IT- och telefonibasdrifttjänst har räknats upp med 1 178 000 kronor (jfr not 3, övriga driftskostnader).

Not 2 Kostnader för personal 19 789 20 837 SPV gör en prognos över årets kostnader för premier för statens avtalsförsäkringar i slutet av respektive budgetår. År 2001 beräknades en skuld på ca 1 miljon kronor och år 2002 förväntas en fordran på drygt 0,5 miljoner kronor. Den slutliga avgiften för 2001 belastade anslaget i maj 2002 och uppgick till 0,25 miljoner kronor. Den slutliga avgiften för 2002 kommer först i maj 2003. Felaktiga beräkningar som grund för redovisning av skulder och fordringar påverkar resultatet. Personalkostnader exklusive arbetsgivaravgif- 12 437 12 006 ter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal. Not 3 Övriga driftskostnader Riksdagsförvaltningens avgifter för IT- och telefonibasdrifttjänst har räknats upp med 1 178 000 kronor (jfr not 1, intäkter av an-slag). Nytt hyresavtal gäller från den 1 oktober 2001. Not 4 Årets kapitalförändring 2002 2001 Kapitalförändringen visar skillnaden mellan poster som anslagsavräknats men inte redovisats som intäkt/kostnad och poster som endast redovisas som intäkt/kostnad men inte anslagsavräknats.

Specifikation av årets kapitalförändring



Avskrivningar -301 -474 Amortering leasing 71 126 Minskning av pensionsavsättning - 38 Ökning av semesterlöneskuld -138 -101 Avsättning till kompetensväxling -68 -47 Beräknade slutliga premier avtalsförsäkr. 549 -992 Förändr. slutliga premier avtalsförsäkr. 2002 992 Summa 1 105 -1 449 02-12-31 01-12-31 Not 5 Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde vid årets ingång 1 369 1 369 Finansiell leasing (pers-pc) vid årets början 316 316 Utrangering under året -48 - Summa 1 637 1685 Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång -1 190 -716 Utrangering under året 48 - Årets avskrivning (inkl. finansiell leasing) -301 -474 Summa 194 495 02-12-31 01-12-31 Not 6 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Hyra RFK kvartal 1 år 2002 515 513 Årskort flyg 2002 - 98 Övriga förutbetalda kostnader 6 45 Summa 521 656 Upplupna intäkter Ränteintäkt RGK kvartal 4 25 4 Beräknad fordran på SPV premieavg. 549 - Summa 1 095 661 02-12-31 01-12-31 Not 7 Avräkning statsverket Ingående balans -259 -577 Avräknat mot statsbudgeten Anslag 90:1 28 315 24 941 Avräknat mot statsverkets checkräkning Anslagsmedel som tillförts räntekontot -28 870 -24 623 Årets avräkning statsverket -555 318 Utgående balans -814 -259 Not 8 Tillgodohavande hos RGK 2002 2001 Beviljad räntekontokredit för år 2002 uppgår till 2 712 000 kronor. Det kortsiktiga likviditetsbehovet beräknas till ca 2 500 000 kronor. 02-12-31 01-12-31 Not 9 Skuld andra myndigheter Lagstadgade arbetsgivaravgifter 448 372 Premier statens avtalsförsäkringar 420 270 RFK 377 - Övriga 28 53 Summa 1 273 695 02-12-31 01-12-31 Not 10 Leverantörsskulder De största posterna: KPMG Bohlins AB - 128 Kommunforskning i Västsverige 81 - Övriga 136 68 Summa 217 196 02-12-31 01-12-31 Not 11 Övriga skulder Skuld till leasingföretag 0 71 Personalens källskatt 580 460 Summa 580 531 02-12-31 01-12-31 Not 12 Upplupna kostnader Semesterlöneskuld 1 098 960 Skuld premier statens avtalsförsäkringar - 992 Avsättning till kompetensväxling 114 47 Summa 1 212 1 999

Revisorernas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen)

Ingemar Josefsson Globen Arena AB, v. ordf.

Globen Fastigheter AB. Anders G Högmark Domstolsverket

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Växjö Flygplats AB, v. ordf.

HOLTAB Industri AB, styr.ordf.

Svenskt Flyg AB

Flygtorget AB Per Rosengren - Anita Jönsson Integrationsverket Gunnar Andrén - Hans Stenberg Sundsvalls Hamn AB, ordf.

Viltvårdsnämnden Västernorrlands län, ordf.

Vägverkets styrelse Agneta Lundberg Mitthögskolan, v. ordf.

Verket för högskoleservice Kenneth Lantz Försäkringskassan, Skåne

Skattemyndigheten i Malmö Bengt Silfverstrand Systembolaget AB

Lunds universitet

Miljöstrategiska Forskningsstiftelsen (Mistra) Margit Gennser Riksförsäkringsverket Nils-Göran

Holmqvist Föreningssparbanken, Örebro

Karl-Gösta Svenson - Conny Öhman Läkemedelsverket

Försäkringskassan, Östergötlands län, ordf.

Linköpings universitet

Statens medicinsk-etiska råd Ulla Wester Tullverket Ingvar Eriksson - Nina Lundström - Ann-Kristine

Johansson Länsstyrelsen i Värmlands län

Skogsvårdsstyrelsen i Värmlands län

Statens veterinärmedicinska anstalt

Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva, ordf. Ann-Marie

Fagerström Domstolsverket Gunilla Tjernberg Unescorådet

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Statens biografbyrå Marie Engström Riksgäldskontoret

Skattemyndigheten Värmland-Örebro län

Kronofogdemyndigheten Värmland-Örebro län

Länsstyrelsen i Värmlands län

Spar-Liv, livförsäkringsaktiebolag Märta Johansson Kriminalvårdsnämnden

Brottsoffermyndighetens särskilda nämnd

Polisstyrelsen i Västra Götaland

Chalmers stiftelsestyrelse Lennart Hedquist Kammarkollegiet

Skattemyndigheten i Västerås

SBC Sveriges Bostadsrättscentrum AB

SBC Mark AB

Handelsbanken Bofondförvaltning AB Ingvar Johnsson Riksutställningar, ordf.

Registernämnden Patrik Norinder Länsstyrelsen i Gävleborg

Kemikalieinspektionen

Kilafors Lantbruk AB Björn Kaaling Stiftelsen Arbetets museum



Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (Arab) Sten Lundström - Ronny Korsberg Datainspektionen Rolf Olsson Socialstyrelsens rättsliga råd Ersättningar under verksamhetsåret 2002 (tkr)

Revisorer Ingemar Josefsson 101 745 jan - dec Anders G Högmark 85 596 jan - dec Per Rosengren 82 446 jan - dec Anita Jönsson 77 822 jan - dec Gunnar Andrén 12 861 okt - dec Hans Stenberg 58 597 jan - dec Agneta Lundberg 60 347 jan - dec Kenneth Lantz 61 747 jan - dec Bengt Silfverstrand 58 597 jan - dec Margit Gennser 58 947 jan - dec Nils-Göran Holmqvist 31 701 jan - dec Karl-Gösta Svenson 66 892 jan - dec Conny Öhman 29 506 jan - dec Ulla Wester 25 656 jan - dec Ingvar Eriksson 26 356 jan - dec Nina Lundström 5 066 okt - dec Ann-Kristine Johansson 25 306 jan - dec Ann-Marie Fagerström 54 651 jan - dec Gunilla Tjernberg 29 156 jan - dec Marie Engström 53 601 jan - dec Märta Johansson 5 650 okt - dec Lennart Hedquist 27 056 jan - dec Ingvar Johnsson 6 871 okt - dec Patrik Norinder 26 356 jan - dec Björn Kaaling 23 739 jan - okt Sten Lundström 21 989 jan - okt Ronny Korsberg 53 020 jan - okt Rolf Olsson 19 889 jan - okt Kanslichef Åke Dahlberg 748 964 jan - dec Kanslichefen har rätt till förordnandepension enligt förordningen om statliga

statliga chefspensioner (1995:1038).

Sammanställning över väsentliga uppgifter

Avser (tkr) 2002

2001

2000

1999

1998

Låneram hos RGK - - - - - Kontokredit hos RGK

- beviljad

- maximalt utnyttjad 2 712

- 2 462

196 2 350

- 1 870

- 1 660

- Räntekonto hos RGK

- räntekostnader

- ränteintäkter -

102 -

16 -

53 -

49 -

40 Avgiftsintäkter

- budget i regleringsbrev

- utfall intäkter -

0 -

0 -

0 -

2 -

0 Anslagskredit

- beviljad

- utnyttjad 1 356

- 1 231

- 1 180

- 935

- 835

- Antal årsarbetskrafter 28 28 26 25 23 Anslagssparande 814 2 007 577 874 1 388 Framtida åtagande 814 2 007 577 874 1 388 Driftskostnad per årsarbetskraft*) 967 925 879 763 678 Årets kapitalförändring 1 105 -1 449 492 36 -454 Balanserad kapitalförändr. -1 560 -111 -603 -639 -185 Utgående myndighetskapital -455 -1 560 -111 -603 -639 *) Inklusive inköpta konsulttjänster, som varierar mellan åren och därför medför att

driftskostnaden per årsarbetskraft blir svårtolkad mellan närliggande år.



Revisorernas utlåtande

Revisorernas utlåtande

Förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen 1998-2002 1998

Förslag till riksdagen 1998

Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet

Förs. 1997/98:RR8, 1997/98:AU11, rskr. 1997/98:205

Rapport 1997/98:1

Statens roll som ägare av bolag

Förs. 1997/98:RR9, 1997/98:NU15, rskr. 1997/98:283

Rapport 1997/98:2

Offentlig upphandling

Förs. 1997/98:RR10, 1998/99:FiU17, rskr. 1998/99:157

Rapport 1997/98:3

Sveriges införlivande av EG-rätten

Förs. 1997/98:RR11, 1998/99:KU11, rskr. 1998/99:127

Rapport 1997/98:4

Primärvårdens resurser

Förs. 1998/99:RR2, 1998/99:SoU10, rskr. 1998/99:198

Rapport 1997/98:5

Resursförstärkning till skattemyndigheternas kontrollverksamhet

Förs. 1998/99:RR3, 1998/99:SkU14, rskr. 1998/99:173

Rapport 1997/98:6

Granskningspromemorior 1998

Turistrådet och Björn Borg

Överlämnad till riksdagens konstitutionsutskott den 22 april 1998

Finansinspektionen

Överlämnad till riksdagens finansutskott, m.fl. den 14 maj 1998

Skrivelser till regeringen 1998

Riksarkivet och Krigsarkivet

Skrivelse till regeringen den 8 oktober 1998

Informationsrapport

Riksarkivet och Krigsarkivet

Skrivelse till regeringen den 8 oktober 1998

Informationsrapport

1999

Förslag till riksdagen 1999

Socialförsäkringens administration

Förs. 1998/99:RR4, 1998/99:SfU7, rskr. 1998/99:230

Rapport 1998/99:1

Anpassningen av totalförsvaret

Förs. 1998/99:RR7, 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168

Rapport 1998/99:4

Skolverket och skolans utveckling

Förs. 1998/99:RR8, 1999/2000:UbU10, rskr. 1999/2000:179

Rapport 1998/99:3

Utvecklingssamarbetet - styrning, genomförande, samordning

och uppföljning av biståndet

Förs. 1998/99:RR9, 1999/2000:UU2, rskr. 1999/2000:81

Rapport 1998/99:2

Myndigheternas lönekostnader

Förs. 1998/99:RR10, 1999/2000:FiU17, rskr. 1999/2000:173

Rapport 1998/99:5

Vägverket, Banverket och miljön

Förs. 1999/2000:RR2, 1999/2000:TU4, rskr. 146

Rapport 1998/99:6

Det statliga stödet till ekologiska investeringsprogram

Förs. 1999/2000:RR3, 1999/2000:BoU4, rskr. 1999/2000:137

Rapport 1998/99:8 Producentansvarets betydelse i avfallshanteringen

Förs. 1999/2000:RR4, 1999/2000:MJU7, rskr. 1999/2000:155

Rapport 1998/99:11

Organisationsförändringar inom rättsväsendet

Förs. 1999/2000:RR7, 1999/2000:JuU11, rskr. 1999/2000:1

Rapport 1998/99:9

Skrivelser till regeringen 1999

Regeringens redovisning av det militära försvaret

Överlämnad till Försvarsdepartementet den 1 juni 1999

Myndigheternas internrevision



Överlämnad till Finansdepartementet den 14 oktober 1999

Granskningspromemorior under 1999

Svenska miljöinsatser i Baltikum

Överlämnad till riksdagens utrikes-, närings- och miljö- och jordbruksutskott den 22 april 1998

2000

Förslag till riksdagen 2000

Statliga kreditgarantier

Förs. 1999/2000:RR8, 1999/2000:FiU24, rskr. 1999/2000:183

Rapport 1999/2000:1

Allmänna arvsfonden

Förs. 1999/2000:RR9, 2000/01:SoU2, rskr. 2000/01:22

Rapport 1999/2000:2

Försvarshögskolan i det nya försvaret

Förs. 1999/2000:RR1, 2000/01:FöU4, rskr. 2000/01:182

Rapport 1999/2000:5

Revisorsnämnden

Förs. 1999/2000:RR9, 2001/02:LU3, rskr. 2001/02:48

Rapport 1999/2000:4

Statligt bildade stiftelser m.m.

Förs. 1999/2000:RR12, 2001/01:UbU7, rskr. 2000/01:154

Rapport 1999/2000:6

Arbetslinjens tillämpning för de äldre

Förs. 2000/01:RR2, 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103

Rapport 1999/2000:7

Bemyndiganden - med utgångspunkt i försvaret

Förs. 2000/01:RR2, 2000/01:FöU1, rskr. 2000/01:58

Rapport 1999/2000:8

Regeringens redovisning av resurser inom olika politikområden

Förs. 2000/01:RR3, 2000/01:FiU16, rskr. 2000/01:163

Rapport 1999/2000:10

Tillämpningen av skuldsaneringslagen

Förs. 2000/01:RR4, 2000/01:LU12, rskr. 2000/01:167

Rapport 1999/2000:11

Otraditionella medel inom arbetsmarknadspolitiken

Förs. 2000/01:RR7, 2001/02:AU1, rskr. 2001/02:115

Rapport 1999/2000:13

Sjöfartsinspektionens tillsyn

Förs. 2000/01:RR8, 2000/01:TU8, rskr. 2000/01:157

Rapport 1999/2000:12

Skrivelser till utskott 2000

Regeringens Sydafrikasatsning

Skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott den 23 mars 2000

Skrivelser till regeringen 2000

CSN:s handläggning av studiemedel

Skrivelse till regeringen den 24 februari 2000

2001

Förslag till riksdagen 2001

Bilprovningen, fordonskontrollen och trafiksäkerheten

Förs. 2000/01:RR9, 2000/01:TU14, rskr. 2000/01:250

Rapport 2000/01:2

Högskoleutbildningens utveckling

Förs. 2000/01:RR10, 2001/02:UbU4, rskr. 2001/02:100

Rapporter 1999/2000:3; 1999/2000:9; 2000/01:1 och 2000/01:4

Nya vägar till vägar och järnvägar?

Förs. 2000/01:RR11, 2000/01:TU16, rskr. 286

Rapport 2000/01:5

Svenskundervisning för invandrare och invandrarnas arbetsmarknad

Förs. 2000/01:RR12, 2000/01:UbU15, 2001/02:AU1, rskr. 2000/01:230, rskr. 2001/02:115

Rapport 2000/01:3

Regeringskansliets upphandling av konsulter

Förs. 2000/01:RR13, 2001/02:KU2, rskr. 2001/02:16

Rapport 2000/01:6

Anslag som regeringen disponerar och fördelar

Förs. 2000/01:RR14, 2001/02:KU5, rskr. 2001/02:39

Rapport 2000/01:7

Sänkta socialavgifter

Förs. 2001/02:RR2, 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:35

Rapport 2000/01:8

Statens stöd till kommuner med ekonomiska problem

Förs. 2001/02:RR3, 2001/02:FiU3; rskr. 2001/02:134

Rapport 2000/01:9

Glesbygdsverkets roll i regionalpolitiken

Förs. 2001/02:RR4, 2001/02:NU2, rskr.

2001/02:117

Rapport 2000/01:2

Styrningen av försvarets materielförsörjning

Förs. 2001/02:RR7, 2001/02:FöU11, rskr. 2001/02:

Rapport 2000/01:11

Plan- och byggprocessens längd

Förs. 2001/02:RR8, 2001/02:BoU6, rskr. 2001/02:154

Rapport 2000/01:14

Sponsring av statliga myndigheter

Förs. 2001/02:RR9, 2001/02:KU19, rskr. 2001/02:175

Rapport 2000/01:13

Det nya Lantmäteriet

Förs. 2001/02:RR10, 2001/02Bo:U7, rskr. 2001/02:156

Rapport 2000/01:10

Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet

Förs. 2001/02:RR11, 2001/02:JuU8, rskr. 2001/02:197

Rapport 2001/02: 3

Statens ändamålsfastigheter - hyressättning och förvaltning

Förs. 2001/02:RR12, 2001/02:FiU14, rskr. 2001/02:166

Rapport 2001/02:2

Efterkontroll av förtidspensioner

Förs. 2001/02:RR13, 2001/02:SfU11, rskr. 2001/02:214

Rapport 2001/02:1

Skrivelser till regeringen 2001

Försvarsmaktens personalförsörjning

Skrivelse till regeringen den 16 januari 2001

ALMI

Skrivelse till regeringen den 8 mars 2001

2002

Förslag till riksdagen 2002

Den ekonomiska redovisningen av Östersjömiljarderna

Förs. 2001/02:RR14, 2001/02:KU26, rskr. 2001/02:301

Rapport 2001/02:14

Myndigheten Regeringskansliet

Förs. 2001/02:RR15, 2001/02:KU32, rskr. 2001/02:330

Rapport 2001/02:14

Uppehållstillstånd för asylsökande

Förs. 2001/02:RR16, 2000/01:SfU13, rskr. 2001/02:251

Rapport 2001/02:14

Internationella freds- och hjälpinsatser

Förs. 2001/02:RR17

Rapport 2001/02:14

ROT-avdragets effekter

Förs. 2000/01:RR13, 2001/02:SkU28, rskr. 2001/02:333

Rapport 2001/02:14

Statens styrning av livsmedelstillsynen

Förs. 2001/02:RR19, 2001/02:MJU22, rskr. 2001/02:320

Rapport 2001/02:14

ITiS - En statlig satsning på IT i skolan

Förs. 2001/02:RR20

Rapport 2001/02:14

Statens avtalsförsäkringar

Förs. 2001/02:RR21

Rapport 2001/02:14

Statens personalpolitik

Förs. 2002/03:RR2

Rapport 2001/02:14

Statens styrning av skolan

Förs. 2002/03:RR3

Rapport 2001/02:14

Nationella mål i kommunernas äldreomsorg

Förs. 2002/03:RR4

Rapport 2001/02:14

Styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar

Förs. 2002/03:RR7

Rapport 2001/02:14

Familjehemsvården

Förs. 2002/03:RR8

Rapport 2001/02:14

Med tvång och god vilja - vad gör Statens institutionsstyrelse?

Förs. 2002/03:RR9

Rapport 2002/03:1

Skrivelser till regeringen 2002

Inkomstgaranti för riksdagsledamöter

Skrivelse till regeringen den 14 maj 2002



Sakregister till granskningsärenden under riksdagsåren 1991/92-2002 Registret upptar de ärenden som revisorerna slutbehandlat under åren 1991/92 t.o.m. verksamhetsåret 2002. Det omfattar också ärenden i vilka granskningsarbete under motsvarande period påbörjats.

Tidigare års verksamhetsberättelser finns för varje år intagna i riksdagstrycket bland förslag och redogörelser saml. C 2.

I registret hänvisas till verksamhetsberättelse/årsredovisning

ADA, Apoteksbolagets utförsäljning av 95/96, 97 ADB och integritet 91/92, 92/93 Afrika, bistånd till krigförande länder 2001, 2002 Administration

Socialförsäkringen - kostnader/produktivitet 98, 99, 2000 Affärsverken

Affärsverkskoncernerna

Televerket 91/92

91/92 Allmänna arvsfonden 99, 2000 Almi 2001, 2002 AMS, styrningen av och länsarbetsnämnderna 2001, 2002 Amugruppen AB 95/96, 97, 98 Analys och användning av resultat i Regeringskansliet 95/96, 97, 98 Anpassningsförmåga, försvarets 98, 99, 2000 Anslag till regeringen/Regeringskansliet 99, 2000, 2001, 2002 AP-fonden, sjätte 2001 Apoteksbolaget

Utförsäljning av ADA 91/92

95/96, 97 Arbetsgivarpolitiken inom Försvarsmakten 2002 Arbetsgivarverket/delegerat arbetsgivaransvar 2000 Arbetslinjen i praktiken 99, 2000 Arbetsmarknadspolitiken

Lokal samverkan i

Otraditionella åtgärder inom

Personaluthyrning inom 93/94, 94/95

2000

99, 2000

2001 Arbetsmarknaden

Invandrares situation på

och EU:s strukturfonder 99, 2000, 2001, 2002

99 Arbetsmarknadsutbildning 94/95, 95/96, 97 Arbetsmiljöinspektioner 2002 Arkeologi på uppdrag 2002 Arkitekturmuseets byggnader 2002 Arvsbeskattning, organisation av 91/92 Arvsfonden, allmänna 99, 2000 Assistansersättningen 2002 Asylsökande, uppehållstillstånd för 2002 Auktorisation 95/96, 97 Avdrag, ROT 2000, 2001, 2002 Avfallshantering och återvinning/producentansvaret 98, 99, 2000 Avskrivning av anmälda brott 2002 Avtalsförsäkringar, statens 2002 Avvisningar och utvisningar, regler och praxis 2002 Avvittringens genomförande och konsekvenser 99, 2000 Avreglering

elmarknaden

järnvägstrafiken, konsekvenser av 2000

2001 Baltikum, svenska miljöinsatser i 98, 99, 2000 Banverket, Vägverket och miljön 98, 99, 2000 Barnomsorgen, effektiviteten i 93/94 Bemyndiganden - med utgångspunkt i försvaret 2000, 2001 Besparingsåtgärder på socialförsäkringsområdet 95/96, 97, 98 Bidrag till särskilda insatser/kommuner 2000 Biljettpriser, SJ:s 99, 2000 Bilprovning, Svensk 99, 2000, 2001, 2002 Biståndet, styrning, uppföljning av 99, 2000 Bistånd, till krigförande länder i Afrika 2001, 2002 Boendeformer för äldre 93/94, 94/95 Bostadsrättsföreningars ekonomiska planer 95/96, 97, 98 Boverkets omlokalisering 91/92 Bransch- och näringslivsrepresentanter i myndigheternas styrelser 2002 Budgeten som styrinstrument 98 Budgetprocessen, den nya 91/92, 92/93 Byggprocessens längd 2000, 2001, 2002 Celsius Industrier AB 93/94, 94/95, 95/96 CSN:s handläggning av studiemedel 2000, 2001, 2002 Databehandling

ADB och integritet 91/92, 92/93 Datainspektionen 91/92 Djurskydd 93/94, 94/95 Domarlöner 2002 Domänmark, skyddsvärd 95/96, 97, 98 Effektivitetsproblem i försvaret 97, 98 Efterkontroll av förtidspensioner 2000, 2001, 2002 EG-rätten, Sveriges

införlivande av 97, 98, 99 Ekologiska investeringsprogram 98, 99 Ekonomisk

brottslighet - 1

brottslighet - 2

styrning i staten 93/94, 94/95, 95/96

2000, 2001, 2002

2002 Ekonomiska

konsekvensanalyser

planer, bostadsrättsföreningars 95/96, 97

95/96, 97, 98 Elmarknadens avreglering 2000 EU

kartläggning

medlemskapet, regionalpolitiskt stöd

strukturfonder och svensk arbetsmarknad

återflödet från 95/96

95/96, 97, 98

99

2000 Familjehemsvård

1)

2)

91/92, 92/93

2002 Fastigheter, försvarets, styrningen av 2001 Finansiering/sponsring 2000, 2001 Finansinspektionen 97, 98, 99 Fiskeriverket - gemensam och nationell fiskeripolitik 2002 Flyktingar i Sverige, uppehållstillstånd för 2000, 2001 Fredsfrämjande insatser 2001, 2002 Funktionshinder, förtidspensionerade 99, 2000 Förband, nedläggning och flyttning 93/94, 94/95 Förnyelse, statstjänstens 2000, 2001 Förpassningsresor 91/92 Försurningen och miljövårdsarbetet 95/96, 97, 98 Försvaret

anpassningsförmåga, totalförsvarets

arbetsgivarpolitiken inom

bemyndiganden

ekonomistyrning på lokal nivå

fastigheter, försvarets, styrningen av

Försvarshögskolan i det nya

hantering av övertalig materiel/Försvarsmakten

kostnader för resor

materialavveckling inom

problem med att styra

regeringens resultatredovisning/totalförsvaret

personalförsörjning, Försvarsmaktens

regeringens redovisning av det militära 98, 99, 2000

2002

2000, 2001

92/93

2001, 2002

2000, 2001

98,

91/92, 92/93

2001, 2002

2000

98, 99

2000, 2001, 2002

99, 2000 Försvarsväsen

effektivitetsproblem

militära och civila helikoptrar för sjuktransporter

materielförsörjning, Försvarets

nedläggning och flyttning av förband 97, 98

91/92

2001, 2002

93/94, 94/95 Förtidspensioner

psykiska funktionshinder

efterkontroll av 99, 2000

2000, 2001, 2002 Förändringsprocesser och omorganisationer i stats-

förvaltningen 92/93, 94/95 Glesbygdsverket - mål och resultatuppfyllelse 2000, 2001, 2002 Granskande/främjanderoll, Högskoleverkets 99, 2000, 2001 Gymnasieskolan - resurser, resultat, utveckling 92/93, 94/95 Grundutbildningens högskolemässighet 2000, 2001, 2002 Handläggning av studiemedel/CSN 2000, 2001, 2002 Hanteringen av punktskatter/Tullen och RSV 99, 2000 Hjälpinsatser, internationella insatser 2000, 2001 Hyror, kulturinstitutionernas 2000, 2001, 2002 Hälso- och sjukvård

disciplinärenden

statlig styrning 91/92

93/94, 94/95

2002 Högskolan

Hur används resurserna

Grundutbildningens högskolemässighet

Samhällsekonomisk belysning 99, 2000, 2001, 2002

2000, 2001, 2002

2000, 2001, 2002 Högskoleverkets granskande och främjande uppgift 99, 2000, 2001, 2002 IDEA, Sveriges ansvar för 2002 Information, styrningsperspektiv 94/95, 95/96 Informationsverksamhet, Regeringskansliets 2001, 2002 Införlivande av EG-rätten i Sverige 97, 98, 99 Inkomstgaranti för riksdagsledamöter 2002 Inlandsbanan 94/95, 95/96, 97 Institutionsstyrelse, statens 2002 Integrationsverket 2002 Internationella

fredsfrämjande insatser

institutioners upphandlingar

mellanstatliga organisationer 2000, 2001, 2002

2000

94/95, 95/96, 97 Internationellt utvecklingssamarbete

effektiviteten i förvaltningen 91/92 Internrevision, myndigheternas 98, 99, 2000 Invandrares arbetsmarknad/svenskundervisning 2000, 2001, 2002 Invandrarpolitikens inriktning och resultat 92/93, 94/95 Investeringsplanering för transporter 91/92 Investeringsprogram, ekologiska 99, 2000 Investmentbolag, regionala 95/96 ITiS- En statlig satsning

på IT i skolan 2001, 2002 Jämställdhet

Inom riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet 94/95, 95/96, 97

2002 Järnvägstrafiken, problem och aktörer 2002 Kommittéväsendet

1)

2) 94/95, 95/96, 97, 98

2002 Kommuner/landsting, bidrag till vissa 2000, 2001, 2002 Kommunikationsdepartementet, mål- och resultatstyrning 95/96, 97 Konkurrenssituationen/livsmedelssektorn 2000, 2001 Konsekvenser

Analyser, ekonomiska

Avregleringen inom järnvägstrafiken 95/96, 97

2001 Konsumentprisindex 91/92 Konsulter, Regeringskansliets upphandling av 2000, 2001, 2002 Kontrollfunktionen i staten 2001 Kontrollverksamhet, skattemyndigheternas 97, 98, 99 Kostnader

myndigheternas

socialförsäkringens administration 98, 99

98, 99, 2000 Kreditgarantier, statliga 98, 99, 2000 Krigsarkivet och Riksarkivet 98, 99 Kriminalvården 94/95, 95/96 Kronofogdemyndigheterna, ADB-stödet 91/92 Kultur

administration

bidragen och publiken

institutioners hyror 92/93

2001

2000, 2001, 2002 Körkortstillstånd, Vägverkets rutiner för 2000 Lantmäteriet, det nya 2000, 2001, 2002 Laxfiskekvoter 99, 2000 Livsmedel 93/94, 94/95, 95/96 Livsmedelssektorn/konkurrenssituationen 2000, 2001 Lokal samverkan i arbetsmarknadspolitiken 2000 Lokaler

försörjning, myndigheternas

statens ändamåls-

95/96, 97

2001, 2002 Läkemedel, prissättning på 2001 Länsarbetsnämnderna, styrningen av AMS och 2001, 2002 Länsförvaltning, samordnad 94/95, 95/96, 97 Lönekostnader, myndigheternas 98, 99, 2000 Löntagarfondspengarna 99, 2000 Marknaden, myndigheter på 2001, 2002 Materialavvecklingen inom försvaret 2001, 2002 Militära försvaret, regeringens redovisning av 98, 99, 2000 Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter 91/92 Miljö

Insatser i Baltikum

Miljövårdsarbetet och försurningen

Miljön, Banverket och Vägverket 98, 99, 2000

95/96, 97, 98

98, 99, 2000 Museer

Moderna museets byggnader

Museer

Museer och kulturbyggnader, säkerheten i 2002

92/93

2002 Myndigheten Regeringskansliet 2000, 2001, 2002 Myndigheter på marknaden 2001, 2002 Myndigheternas

internrevision

lokalförsörjning

lönekostnader

samverkan mot ekonomisk brottslighet 98, 99, 2000

95/96, 97

98, 99, 2000

2001, 2002 Mål- och resultatstyrning, Kommunikationsdepartementet 95/96, 97, 98 Nationella mål i kommunernas äldreomsorg 2002 Nedläggning av häktet i Östersund 98, 99, 2000 Normgivningsprocessen 91/92, 92/93 Nedsättning av socialavgifter 2000, 2001, 2002 Nya vägar till vägar och järnvägar?

2000, 2001, 2002 Näringspolitiken 91/92 Offentlig upphandling 97, 98 Omlokalisering, Boverket 91/92 Omorganisationer inom rättsväsendet 98, 99, 2000 Ordning på rätten 2002 Otraditionella åtgärder inom arbetsmarknadspolitiken 99, 2000 Patientskadelagen 2001 Personalförsörjning, Försvarsmaktens 2000, 2001, 2002 Personalpolitik

statlig

omorganisation inom staten 94/95, 95/96, 97

2000, 2001 Personaluthyrning inom arbetsmarknadspolitiken 2001 Personliga skattekonton 2001 Plan- och byggprocessens längd 2000, 2001, 2002 Polisen 92/93, 93/94 Polismyndighets medverkan vid förpassningsresor 91/92 Post- och telepolitiska mål, uppföljning 95/96, 97 Premiepensionsmyndigheten 99 Primärvårdens resurser 97, 98, 99 Prissättning på läkemedel 2001 Privatisering, Celsius Industrier AB 93/94, 94/95, 95/96 Producentansvaret/avfallshantering och återvinning 98, 99, 2000 Produktivitetsutvecklingen inom Riksbanken 2002 Psykiskt funktionshinder, förtidspensionerade 99, 2000 Publiken, och kulturbidragen 2001 Psykiskt sjuka, statens ansvar 91/92 Radiotjänst i Kiruna AB 94/95, 95/96 Radiokommunikation före trygghet och säkerhet 2002 Regeringens

anslag till

redovisning av resurser

redovisning av det militära försvaret

Sydafrikasatsning 99, 2000, 2001, 2002

99, 2000, 2001, 2002

98, 99, 2000

2000, 2001 Regeringskansliet

analys och användning av resultat

anslag till

informationsverksamhet

jämställdheten inom

myndigheten

upphandling och användning av konsulter 95/96, 97, 98

2000, 2001, 2002

2001, 2002

2002

2000, 2001, 2002

2000, 2001, 2002 Regionala

utvecklingsinsatser

investmentbolag 93/94, 94/95, 95/96

95/96, 97 Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet 95/96, 97, 98 Rennäringen, stöd till 94/95, 95/96, 97 Representanter, i myndigheternas styrelser 2002 Resultatredovisning, regeringens av totalförsvaret 98, 99, 2000 Resursanvändningen inom högskolan 2000, 2001 Resurser, primärvårdens 97, 98, 99 Resursförstärkning, skattemyndigheterna 97, 98, 99 Revisionsberättelser med invändning 2000 Revisorsnämnden 99, 2000 Riksantikvarieämbetet 2000, 2001 Riksarkivet och Krigsarkivet 98, 99 Riksbankens

upphandling

valutareserv

produktivitetsutveckling

ägarrelation till AB Tumba Bruk 2002

94/95, 95/96, 97

2002

99 Riksdagens

Förvaltningskontor

regler för inkomstgaranti för riksdagsledamöter

jämställdheten inom Riksdagsförvaltningen

normgivningsbemyndiganden 99

2002

2002

91/92, 92/93 ROT-avdraget 2000, 2001, 2002 Rymdverksamheten 93/94, 94/95 Rätten - ordning på 2002 Rättsväsendet, omorganisationer inom 98, 99, 2000 Saab-Scania AB 92/93, 93/94, 94/95 Samhällsekonomisk belysning, Högskolan 2000, 2001 SIDA 91/92 SJ:

biljettpriser 99, 2000, 2002 Sjukvårdsresurser 91/92 Sjätte AP-fonden 2001 Sjöfartsinspektionens tillsyn 2000, 2001 Skattekonton, personliga 2001 Skatteförvaltningens processverksamhet 2002 Skattemyndigheternas kontrollverksamhet, resurser 97, 98, 99 Skatter och avgifter

arvsbeskattningen

hanteringen av punktskatter/Tullen och RSV 91/92

99, 2000 Skolan

ITiS - en statlig satsning på IT i skolan

tillsyn av

statens styrning av 2001, 2002

93/94, 94/95

2002 Skuldsaneringslagen, tillämpningen av - 1 95/96, 97 Skuldsaneringslagen, tillämpningen av - 2 99, 2000, 2001 Skyddsrumsbyggandet 94/95, 95/96 Skyddsvärd domänmark 95/96, 97, 98 Socialavgifter, nedsättning av 2000, 2001, 2002 Socialförsäkring

kontroll av

administration - kostnader/produktivitet 94/95, 95/96

98, 99, 2000 Socialförsäkringsområdet, besparingar på 95/96, 97 Sponsring 2000, 2001, 2002 Spri 91/92 Språk och arbete/svenskundervisning 2000, 2001 Spårbunden trafik 93/94, 94/95, 95/96 Staten, kontrollfunktionen i 2001 Starta-eget-bidraget 95/96, 97, 98 Statens stöd till

ekologiska investeringsprogram

kommuner med ekonomiska problem

Saab-Scania AB 99, 2000

2001, 2002

92/93, 93/94, 94/95 Statens

avtalsförsäkringar

bolagsägare

ekonomisk styrning inom

insatser mot ekonomisk brottslighet

institutionsstyrelse

Järnvägar

personalpolitik

styrning av livsmedelstillsynen

styrning av skolan

styrning av verksamheter i kommuner

styrning av äldrevården

ägarroll

ändamålsfastigheter - hyressättning och förvaltning 2002

2002

2002

2002

2000, 2001, 2002

2002

90/91

2001, 2002

2001, 2002

2001, 2002

2001, 2002

95/96, 97, 98, 2002

2001, 2002 Statligt

bildade stiftelser m.m.

engagemang i regionala investmentbolag 2000

95/96, 97 Statsförvaltningen, att ändra 92/93, 94/95 Statstjänstens förnyelse/personalpolitik 2000, 2001, 2002 Stiftelser, statligt bildade 2000 Studiemedel, CSN:s handläggning av 2000, 2002 Styrelser, representanter i myndigheternas 2002 Styrinstrument, budgeten som 98 Styrningen

av AMS och länsarbetsnämnderna

av försvarets fastigheter

av försvarets materielförsörjning

av hälso- och sjukvården

av Livsmedelsverket

av skolan

av verksamheter i kommuner

av äldrevården 2001, 2002

2001, 2002

2001, 2002

2002

2001, 2002

2001, 2002

2002

2001, 2002 Statliga

företag, konsultkostnader vid utförsäljning

förvaltningens effektivisering, personalpolitik

insatser för jämställdhet

kreditgarantier

myndigheters uppdragsverksamhet 92/93

2000, 2001, 2002

94/95, 95/96, 97

98, 99, 2000, 2001

94/95, 95/96, 97 Stödet till

rennäringen

lokala ekologiska investeringsprogram

studieförbund och idrott 94/95, 95/96, 97

98, 99, 2000

94/95, 95/96, 97 Svensk Bilprovning 2000, 2001, 2002 Svenskundervisning för invandrare 2000, 2001, 2002 Svenska miljöinsatser i Baltikum 98, 99, 2000 Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga organisationer 94/95, 95/96, 97 Sveriges införlivande av EG-rätten 97, 98, 99 Sydafrikasatsning, regeringens 2000, 2001 Säkerheten i museer och kulturbyggnader 2002 Teater 93/94 Televerket 91/92 Tetra 2002 Tidsanvändningen i utbildningssystemet 2002 Tillsyn

djurskydd

innebörd och tillämpning

livsmedel

Sjöfartsinspektionens

skolan

spårbunden trafik 93/94, 94/95

94/95, 95/96

93/

94, 94/95, 95/96

2000, 2001

93/94, 94/95, 95/96

94/95, 95/96 Teater 93/94 Televerket 90/91, 91/92 Tillämpningen av skuldsaneringslagen - 1 95/96, 97 Tillämpningen av skuldsaneringslagen - 2 99, 2000, 2001 Totalförsvaret

anpassningsförmåga

regeringens resultatredovisning av 98, 99, 2000

98, 99 Trafiksäkerhet 92/93 Transporter, investeringsplanering för 91/92 Tullen och RSV, hanteringen av punktskatter 99, 2000 Tullverket 95/96, 97, 98 Tullverket utan kustbevakning 2002 Tullverket och Kustbevakningen, samarbete 92/93 Turistrådet och Björn Borg 98/99 Täktverksamheten 94/95, 95/96 U-landsinsatserna, effektiviteten i förvaltningen 91/92 Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden 95/96, 97, 98 Unga, vården av 2001, 2002 Uppbördsstatistik (se Skatter och avgifter) Uppdrag, arkeologi 2002 Uppehållstillstånd för asylsökande 2000, 2001, 2002 Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten inom budgetprocessen 91/92, 92/93 Upphandling

av konsulter, Regeringskansliets

internationella institutioners

offentlig 2000, 2001, 2002

2000

97, 98, 99 Utbildning

gymnasieskolan

Högskoleverkets uppgifter

Tidsanvändningen i utbildningssystemet 92/93, 94/95

99, 2000, 2001, 2002

2002 Utlokalisering av Boverket 91/92 Utlänningsnämnden 94/95, 95/96 Utrikesförvaltningen 95/96, 97, 98, 2002 Utvecklingsbiståndet/samarbetet 98, 99, 2000 Utvecklingsfonder, regionala 92/93 Utvecklingsinsatser, regionala 93/94, 94/95, 95/96 Utvisningar och avvisningar, regler och praxis 2002 Veterinär verksamhet, villkoren för 2002 Visum för besök i Sverige 2001, 2002 Vuxenutbildning 91/92 Vården av unga 2001, 2002 Vägar, och järnvägar, Nya vägar till 2000, 2001, 2002 Vägverket

Banverket och miljön

rutiner för körkortstillstånd 98, 99, 2000

2000 Vägunderhållet 2001 Västra Götalands län 2002 Årsredovisning för staten 94/95, 95/96, 97, 98 Återflödet från EU 2000 Återvinning och avfallshantering/producentansvaret 98, 99 Ägarroll, statens 95/96, 97, 98, 99, 2002 Äldreboende 93/94, 94/95 Äldrevården, statens styrning av 2001, 2002 Ändamålsfastigheter, statens - hyressättning och förvaltning 2001, 2002 Östersjömiljarderna 2001, 2002 Östersund, nedläggning av häktet 98, 99, 2000

Innehållsförteckning

DEL I RESULTATREDOVISNING 5

1 Mål, uppgifter och resultat 5

2 Granskningsarbetet 10

2.1 Effektivitetsrevisionen 10

Förslag till riksdagen under 2002 13

Skrivelser till regeringen under 2002 24

Informationsrapporter under 2002 25

Övriga avslutade granskningsärenden under 2002 28

Pågående granskningsärenden 30

Uppföljning av förslag till riksdagen under 2001 42

Uppföljning av skrivelser till regeringen under 2001 53

Uppföljning av informationsrapporter under 2001 55

2.2 Redovisningsrevision 57

Riksbanken 57

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 58

Riksdagens förvaltning och Riksdagens ombudsmän 58

Regeringskansliet 58

Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning 58

3 Revisorernas relationer till omvärlden 60

3.1 Samarbetet med riksdagens utskott 60

3.2 Informationsverksamheten 60

3.3 Externa kontakter 60

4 Ekonomi och personal 62

DEL II FINANSIELL REDOVISNING 65

Resultaträkning 65

Balansräkning 66

Anslagsredovisning 2002 67

Finansieringsanalys 69

Noter 70

Revisorernas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen) 74

Ersättningar under verksamhetsåret 2002 (tkr) 76

Sammanställning över väsentliga uppgifter 77

Revisorernas utlåtande 78

Revisorernas utlåtande 79

Förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen 1998-2002 80

Sakregister till granskningsärenden under riksdagsåren 1991/92-2002 86

Elanders Gotab, Stockholm 2003

2002/03:RR1

2002/03:RR1

2002/03:RR1

2002/03:RR1

2002/03:RR1

2002/03:RR1

2002/03:RR1

2002/03:RR1

Bilaga 1

1999/2000:RR1

Bilaga 1

2002/03:RR1

Sakregister

2002/03:RR1