Redogörelse till riksdagen

2004/05:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2004 Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

VD-kommentar 3

Den forskningsstödjande verksamheten 5

Arbetssätt 5

Uppföljning och utvärdering 6

Projektuppföljning 6

Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 12

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd 14

Anslag till forskningsinitiering 15

Nobelsymposier 16

Stipendier 17

Forskarskolor 19

Forskarskola i moderna språk 19

Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning 20

The Swedish School of Advanced Asia Pacific Studies - SSAAPS 21

Nordiska museets forskarskola för museianställda 23

Områdesgrupper 24

Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället 24

Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling 26

Områdesgruppen för forskning om civilsamhället 28

Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap 30

Samarbete med riksdagen 31

Parlamentets ställning i författningen 31

Utgivning av hemliga handlingar från 1905 32

Konsten, kulturpolitiken, forskningen 32

Stiftelsen Skapande Människa 34

Internationella engagemang 35

European Foundation Centre 35

Ett europeiskt forskningsråd 2007 35

Insatser till minne av Anna Lindh 36

Forskning om Region Norden 37

Projekt 2005 och Projekt 1905 38

Svenskt i Finland - finskt i Sverige 39

Samarbete med institut för avancerade studier 40

Samarbete med Johns Hopkins University 42

Euroscience Open Forum 2004 42

Kulturpolitisk forskning 43

Förvaltningsberättelse 45

Stiftelsens ändamål 45

Årets verksamhet 46

Utvärdering 47

Resultat och ställning 48

Finansiellt resultat 50

Den finansiella verksamheten - tio år i sammandrag 51

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK) 53

Resultaträkning (KSEK) 55

Balansräkning (KSEK) 56

Redovisnings- och värderingsprinciper 61

Värdering materiella anläggningstillgångar 61

Värdering bokförda värden 61

Värdering marknadsvärden 61

Värdering finansiella anläggningstillgångar 61

Värdering bokförda värden 61

Värdering marknadsvärden 62

Värdering omsättningstillgångar 62

Värdering bokfört värde 62

Värdering marknadsvärden 62

Värdering skulder 62

Beviljade forskningsmedel 63

Eget kapital 63

Till bokfört värde 63

Till marknadsvärde 63

Noter (belopp i KSEK) 64

Donationer (belopp i KSEK) 83



VD-kommentar

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond tillkom genom ett riksdagsbeslut den 2 december 1964. Det 40-årsjubileum som inföll 2004 markerades genom en konferens i riksdagen - platsen för stiftelsens födelse. Vid denna konferens diskuterades, med utgångspunkt i en omfattande utvärdering, fondens forsknings-stödjande verksamhet framför allt under de senaste 15 åren.

Bokomslaget för utvärderingsrapporten Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989-2003 utgörs av en blå himmel med endast några lätta moln. Det kan möjligen symbolisera att fonden under dessa år verkat under ytterst gynnsamma forskningsklimatiska förhållanden. Det kan i någon mening äga sin giltighet åtminstone beträffande fondens egen kapitalutveckling, som stadigt förbättrats alltsedan 1988 då fonden frikopplades från Sveriges riksbank och blev en "riktig" stiftelse med eget bundet kapital. Såsom min företrädare, Nils-Eric Svensson, uttryckte det i sin kommentar i det årets redovisning: "Året 1988 kan alltså i ekonomisk mening sägas vara lika betydelsefullt för svensk vetenskap som året 1965", dvs. det år då stiftelsen inledde sin forskningsstödjande verksamhet. Innan det beslutet fattades fanns det onekligen mycket mörka moln på himlen. Av kapitalet återstod endast ca 100 miljoner kronor. Utan denna radikala förändring och det samtidiga resurstillskottet på totalt 1,5 miljarder kronor hade det med största sannolikhet inte varit möjligt att uppleva 40-årsdagen. Såsom det framhålls i utvärderingsrapporten har fondens kapitalutveckling varit starkt positiv under 1990-talet, inte minst på grund av det tillskott på de ytterligare 1,5 miljarder kronor som tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen innebar.

Glädjande nog har den positiva kapitalutvecklingen även innefattat det gångna verksamhetsåret. År 2004 medförde ett betydande resurstillskott vilket innebär att vi efter ett par magra år återigen kan uppvisa ett till-freds-ställande resultat.

Riksbanksfondens styrelse har under året beslutat om några förändringar i utformningen av den forskningsstödjande verksamheten. En viktig förändring är att medlen avsätts för hela projektet vid beslutstillfället. Ett annat viktigt inslag vid beslut om större forskningssatsningar (6-8 år) är att det kommer att krävas medfinansiering av lärosätena, något som, sammantaget med alla andra krav från statsmakternas sida, i sin tur kommer att innebära ett ökat rationaliseringstryck på universitetens och högskolornas forskningsutförande organisation.

Under det gångna året har RJ:s områdesgrupper bedrivit ett mycket betydelsefullt arbete som är framåtblickande och som har internationella perspektiv. Under flera år har förändringarna inom kunskapssektorn studerats och analyserats inom ramen för en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället. Internationaliseringen av utbildning och forskning innebär ett starkt föränd



ringstryck mot de nationella systemen. Universitetens roll i massutbildningens samhälle förändras påtagligt.

Inom områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling har globala studier och studier i det globala rummet stått i förgrunden. Hur kommer vi i vår perifera del av världen att påverkas av det växande gapet mellan de allt fattigare men religiösa kulturerna och de allt rikare men sekulariserade samhällena? Hur kommer vi att kunna hantera och tolerera de betydande kulturella värderingsmönster som genom ökad migration kommer nära inpå oss?

I vår områdesgrupp för forskning om civilsamhället söker vi finna nya utvecklingsvägar för civilsamhället inom våra nordiska välfärdsstater. Globaliseringen ställer våra civilsamhällen inför nya utmaningar och krav som inte enbart kan hanteras inom och med nationalstatens ramar och verktyg. Inte minst genom den katastrof som inträffade i Sydostasien den 26 december 2004 och som drabbade medborgare i ett 40-tal länder på vår jord har vi fått ett påtagligt bevis på vad enskilda människor, frivilligorganisationer, för-eningar, företag och stiftelser snabbt kan åstadkomma med engagemang och offervilja.

Redan år 2000 tog europeiska stiftelser genom European Foundation Centre (EFC) initiativ tillsammans med amerikanska motsvarigheter inom Council on Foundations i syfte att utarbeta gemensamma praktiska anvisningar för stiftelser och företag i händelse av större globala katastrofer. Samtidigt bildades en permanent arbetsgrupp för katastrofinsatser (Disaster Grantmaking). Denna grupp hade ett första möte under EFC:s årsmöte den 20-23 maj 2004 i Stockholm. RJ bidrog då aktivt för att få till stånd denna session vid vilken bl.a. Peter Örn från Röda Korset medverkade. Arbetsgruppen för Disaster Response Initiative utarbetade därefter vid en konferens i Kingston på Jamaica den 17-19 juni 2004 principerna för "Good Practice" och de praktiska anvisningar för beredskap och handlande vid större katastrofer som nu har varit till mycket stor nytta för civilsamhällets organisering i samband med jordbävningen och tsunamin i Sydostasien.

Även i den under 2004 tillsatta områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap behandlas frågor om globaliseringens inverkan på nationalstaten. Hur måste våra välfärdssystem anpassas så att de blir långsiktigt hållbara? Hur skall ansvar och befogenheter vara utformade och fördelade på olika territoriella nivåer? Det finns stora behov av långsiktigt bedriven forskningsverksamhet som kan bidra till ny kunskap som är fri och tillgänglig för alla som gör det möjligt att - via debatt och politiska beslut - finna den rätta balanspunkten mellan statens ansvar och det ansvar som bör åvila medborgarnas och det civila samhällets olika delar.

För en stiftelse som har sin förankring i folkstyrets främsta utövare, riksdagen, ter det sig naturligt att även fortsättningsvis söka främja en kunskapsutveckling till gagn såväl för de enskilda människorna som för samhället i stort - utan hänsyn tagen till nationella gränser.

Dan Brändström

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag. Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och beredningsgrupper åter-speglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett stort erfarenhetsfält och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Alltsedan stiftelsens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning, inkluderande ämnesområdena juridik och teologi. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Stiftelsens ambition är att stödja ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap till lika stora delar. Den medicinska forskningen erhåller stöd via Erik Rönnbergs donationer. Socialmedicinsk forskning stöds både inom Jubileumsdonationen och Kulturvetenskapliga donationen. Naturvetenskap och teknik stöds i mindre utsträckning via samarbetsprojekt inom humaniora och samhälls-vetenskap.

Stiftelsen är intresserad av att stödja gränsöverskridande forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Vid en översiktlig genomgång av de hittills beviljade anslagen finner man exempel på många sådana forskningsprojekt.

Arbetssätt

Riksbankens Jubileumsfond förverkligar i dag stiftelsens ändamål genom att stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive teologi och juridik. Från och med år 2005 finansieras denna forskning genom engångsanslag till program, projekt, postdoktorala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Med program avses när en större grupp kvalificerade forskare under en längre tid utför en gemensam forsknings-uppgift, medan ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare under en kortare tid. Inom ramen för projektstödet kommer RJ även att göra särskilda postdoktorala satsningar på specifika teman. Infrastrukturellt stöd ges till förberedande av framtida forskning, såsom uppordnande och bevarande av arkivsamlingar eller databaser. Med forskningsinitiering avser RJ stöd till konferenser och seminarier, men även programplanering och skapande av forskarnätverk.

Det är stiftelsens styrelse som fattar beslut om forskningsanslag. Anslag utlyses endast en gång per år, förutom anslag till forskningsinitiering, vilka



söks fortlöpande och som beslutas av styrelsens arbetsutskott. Beredningsprocessen sker i två steg. I en första omgång väljs ett antal ansökningar ut som går vidare till en andra bedömningsomgång. De postdoktorala satsningarna utlyses och bereds i särskild ordning.

Inkomna ansökningar om forskningsanslag bedöms och prioriteras i en eller flera av RJ:s beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal utomstående såväl nationella som internationella forskare. Ansökningarna har dessutom i den andra bedömningsomgången som regel granskats av externa sakkunniga inom eller utom landet. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till internationell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna gäller forskning som aktualiserar etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet.

För att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte inrättar RJ s.k. områdesgrupper. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete.

År 1997 beslöt styrelsen att inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället, år 2000 inrättades en områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling och år 2003 en områdesgrupp för forskning om civilsamhället. En ny områdesgrupp för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap har inlett sitt arbete under året. Dessa gruppers verksamhet beskrivs närmare längre fram i årsberättelsen.



Uppföljning och utvärdering

Projektuppföljning

Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 22 projekt varit föremål för särskild granskning under år 2004: 13 projekt inom Jubileumsdonationen, 5 inom Kulturvetenskapliga donationen och 4 infrastrukturprojekt. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultetsområden.

Under året har projektledare vid Uppsala, Lunds, Stockholms och Umeå universitet kontaktats. De har erhållit följande frågor, vilka besvarats skriftligen och kommenterats muntligen vid projektbesök:

Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat?

Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller särskilt för avslutade projekt)?

Har projektets medarbetare medverkat med bidrag vid nationella eller internationella symposier? Om ja, ange vilka.

Har projektet medfört att Du eller någon av Dina medarbetare blivit inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforskare inbjudits till Din institution.

Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t.ex. doktorander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.

Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets gång och/eller efter projektets avslutning?

Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens användning till löner, utrustning, resor, lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitetskostnader) och eventuellt övriga omkostnader.

Beredningsgrupp 1 besökte Uppsala universitet den 21 oktober 2004. Nedanstående tre projekt valdes ut för detta besök:

Professor Lars Magnusson - J1998-0309

Marknaden, bönderna och staten: Den svenska spannmålsmarknadens förändring 1770-1870 ur ett institutionellt perspektiv

Ekonomisk-historiska institutionen

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 3 100 000 kr

Professor Janken Myrdal - J1998-0113

Hägnaderna, landskapet och byalaget

Institutionen för landskapsplanering, SLU

Anslag t.o.m. 2002

Totalt beviljat: 2 070 000 kr

Ekonomie doktor Martin Holmén och filosofie doktor Peter Högfeldt - J2000-0098

Hur ägarstruktur och styrning av företag påverkar företagets värde och effektivitet

Nationalekonomiska institutionen respektive Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm



Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 2 485 000 kr

Beredningsgrupp 2 besökte Stockholms universitet den 18 oktober 2004. Nedanstående tre projekt valdes ut för besöket:

Docent Helena Wulff - J2000-0108

Dans på Irland: Minne och modernitet i en postkolonial tid

Socialantropologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 2 100 000 kr

Professor Gudrun Dahl - J1998-0154

Moderniteter i rörelse: En transnationell studie av de ungas dilemma

Socialantropologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 3 590 000 kr

Professor Johan Fritzell - J1999-0356

Inkomst, ohälsa och dödlighet: Analyser på mikro- och makronivå

CHESS

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 2 850 000 kr

Beredningsgrupp 3 besökte Lunds universitet den 19 oktober 2004. Nedanstående fem projekt valdes ut för detta besök:

Juris doktor Eva Ryrstedt - J2000-0177

Barnets bästa eller föräldrarnas - en studie av utfallet av alternativa beslutsmodeller rörande vårdnad/boende/umgänge

Juridiska institutionen

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 968 000 kr

Docent Annika Nilsson - J2000-0118

Försiktighetsprincipen som miljörättsligt instrument och dess avgränsning i förhållande till hushållningsprincipen samt allmänna principer om rättssäkerhet och rättsskydd

Juridiska institutionen

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 1 022 000 kr

Juris doktor Uta Bindreiter - J2001-0340

Mellan tradition och förnyelse: Rättstänkandet i Sverige 1940-2000

Juridiska institutionen

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 1 760 000 kr

Docent Bo Bjurulf - K1999-5180

De nordiska EU-medlemmarnas ordförandeskap i ministerrådet - en jämförande studie

Statsvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 7 400 000 kr

Professor Christer Jönsson - J2000-0293

Diplomatins väsen

Statsvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 2 082 000 kr

Beredningsgrupp 4 besökte Umeå universitet den 11 oktober 2004. Nedanstående fyra projekt valdes ut för besöket:

Filosofie doktor Johan Nordlander - In2002-0020

Kriokorpusprojektet: Digitalisering, systematisering och nätpublicering av språkligt material på det engelskbaserade sierraleonska kreolspråket krio

Institutionen för moderna språk

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 1 500 000 kr



Professor Kjell Jonsson - In2000-7041

Hum Lab - Humaniora och teknik i förening

Institutionen för historiska studier

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 5 000 000 kr

Docent Kirk Sullivan - K2002-1121

Identifiering av "imiterade" röster: Ett forskningsprojekt med applikationer för rättsväsendet och säkerheten

Institutionen för filosofi och lingvistik

Anslag t.o.m. 2006

Hittills beviljat: 8 300 000 kr

Professor Lars-Erik Edlund - K1995-5131

Kulturgräns norr: Förändringsprocesser i tid och rum

Institutionen för nordiska språk

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 22 295 000 kr

Beredningsgrupp 5 besökte Stockholms universitet den 29 oktober 2004. Nedanstående fem projekt valdes ut för besöket:

Professor Jan Glete - J1997-0035

Statsformering, Östersjöimperium och örlogsflotta: Den svenska örlogsflottan 1500-1700 i ett organisationsteoretiskt perspektiv

Historiska institutionen

Anslag t.o.m. 1998

Totalt beviljat: 2 050 070 kr

Professor Jan Glete - J2002-0434

Beskydd, organisation och politiskt entreprenörskap: Skatte-militär statsbildning i Europa 1450-1720

Historiska institutionen

Anslag t.o.m. 2006

Hittills beviljat: 2 600 000 kr

Filosofie doktor Aris Fioretos - K1997-5131

Blått: En kulturvetenskaplig studie av en färg

Institutionen för litteraturvetenskap

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 2 200 000 kr

Professor Lena Gerholm - K2002-0395

Orienten i Sverige: Förhandlingar om religion, kön och sexualitet

Etnologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2006

Hittills beviljat: 13 300 000 kr

Professor Peter Pagin - J2001-0422

Mening, kommunikation, förklaring

Filosofiska institutionen

Anslag t.o.m. 2002

Totalt beviljat: 1 150 000 kr

Beredningsgrupp 6 (Kulturvetenskapliga donationen) fick vid sitt septembersammanträde den 24 september 2004 två projekt finansierade med medel för infrastrukturellt stöd presenterade.

F. överbibliotekarien Tomas Lidman - In2000-7033

Bilddatabaser och digitalisering - plattform för ABM-samverkan

Kungl. biblioteket

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 3 000 000 kr

Projektet presenterades av projektsekreteraren Kate Parson.

Filosofie licentiat Eva Nylander - In2002-0491

Illuminerade handskrifter i svenska samlingar

Institutionen för konst- och musikvetenskap, Lunds universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 4 000 000 kr

Projektet presenterades av filosofie doktorerna Eva Lindqvist Sandgren och Thomas Rydén.



Utvärdering av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Den under år 2002 påbörjade utvärderingen av RJ:s verksamhet avslutades under våren 2004. Arbetet har utförts av professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, ordförande, Thora Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo, med professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, som sekreterare. Stenlund och Nybom presenterade utvärderingens huvudresultat för styrelsen vid två tillfällen under det året: den 25 mars och den 27 maj 2004. Utvärderingsuppdraget avrapporterades sedan formellt till styrelsen den 28 oktober 2004. Slutrapporten utkom av trycket den 20 november 2004 och hade titeln Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989-2003 (Riksbankens Jubileumsfond det gäller bl.a. att söka finna utvecklingsvägar som bidrar till att öka förståelsen av det genuint svenska/nordiska, inte minst i ljuset av den allt snabbare globaliseringen. Det är viktigt med ansatser som når bortom den traditionella forskning som utgår från stat och marknad.

I områdesgruppen ingår forskningsdirektör Mats Rolén, ordförande, docent Erik Amnå, Göteborgs universitet, docent Christina Garsten, Stockholms universitet, folkbildaren, f. kulturministern Bengt Göransson, ABF Stockholm, Marianne af Malmborg, ordförande för Ideell Arena och f.d. generalsekreterare i Cancerfonden, riksdagsledamot Birgitta Ohlsson, Folkpartiet liberalerna, vice riksbankschef Kristina Persson, Sveriges riksbank, professor Lars Svedberg, Ersta Sköndal högskola, docent Håkan Thörn, Göteborgs universitet, docent Hans Westlund, Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), Östersund, och docent Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm. Områdesgruppens sekreterare är Malin Gawell, BSc, Stockholms universitet och Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI).

Områdesgruppen har under året hållit tre sammanträden. Den 9 februari medverkade doktorand Karl Palmås, London School of Economics, som presenterade två av sina arbeten. Det första handlade om sociala företag och sociala entreprenörer och har resulterat i boken Den barmhärtiga entreprenören (Agora 2003). Boken fokuserar det sociala företaget, dvs. ett företag med ett socialt syfte, kommersiell drift och ofta demokratiska styrformer. Palmås framhöll att företagsformen har rönt ett stort, inte minst politiskt intresse i England under New Labourtiden. Hans andra presentation gällde hans avhandlingsprojekt, som handlar om innovationer i storföretag (Volvo) och civilsamhällets roll i dess utveckling. Där är fokus på innovationer i storföretag och hur icke-företagsaktörer (såsom medicinska experter, arbetsmiljöforskare och ingenjörer) spelat en stor roll för utvecklingen.

Den 10 maj besökte områdesgruppen statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Första delen av sammanträdet ägnades åt diskussioner av inriktningen på områdesgruppens arbete. Den enades om att särskilt lyfta fram den internationella dimensionen av begreppet det civila samhället och inte fokusera på nationalstaten. Vår svenska eller nordiska diskussion om utvecklingen "efter" folkrörelserna kan med fördel vidgas till analyser ur ett globalt perspektiv.

Sammanträdet ägnas sedan åt ett antal forskarpresentationer: "Tvärveten-skap vid Göteborgs universitet" av Håkan Thörn, "Forskningen inom CEFOS" av docent Lennart Nilsson, "Centrum för kulturstudier" av professor Thomas Johansson, "Tvärvetenskaplig forskning kring världskultur och mänskliga rättigheter" av docent Elisabeth Abiri, "HIV/AIDS och det globala civilsamhället - presentation av forskning i anslutning till en utställning på Världskulturmuseet" av Håkan Thörn, "Makt, identitet, modernitet - ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt" av professor Marie Demker samt "Nya former för samhällsengagemang" av Erik Amnå.

Den 4-5 oktober hade gruppen ett internatsammanträde i Sigtuna. Mötet ägnades åt diskussioner av den idéskrift som gruppen beslutat utarbeta med tänkt publicering under 2005. Flera av ledamöterna presenterade utkast till artiklar, vilka ingående diskuterades. Gruppen enades om att bidragen borde anknyta till de rader av utmaningar och krav som globaliseringen ställer på dagens och morgondagens medborgare och demokratiska system. Det kan gälla välfärd, regimer, styrbarhet, demokrati, kunskapsproduktion/överföring, globalt socialt ansvar osv. Samtliga ledamöter kommer att medverka i antologin jämte ett par särskilt inbjudna forskare. Antologin skall redigeras av docent Erik Amnå.

Vidare har RJ stött en konferens på Handelshögskolan Stockholm, den 27-30 maj, med det europeiska doktorandnätverket för forskning om civilsamhället (Filip Wijkström) och programarbete vid Ersta Sköndal Högskola, projektet "Den svenska ideella sektorns utveckling" (Filip Wijkström ordförande), Rutger Barnekow (f. bankdirektör), Tom Beyer (VD för Stockholmsmässan) Peije Emilsson (VD för KREAB), Tjia Torpe (VD för IRIS AB) och Sven Unger (advokat). Till styrelsens sammanträden har utvecklingsstrateg Bo Andér, producent Mats Brodén och docent Henrik Karlsson adjungerats. I årets stipendiekommitté har ingått Mats Brodén (ordförande), filosofen Sven-Olov Wallenstein, professor Elin Wikström (Konst



högskolan Umeå), rektor Ingebert Täljedal (Umeå universitet), filosofen Fredrika Spindler (Södertörns högskola), med.dr Eva Wikström-Jonsson (Karolinska Institutet) samt Bo Andér och Henrik Karlsson. Stiftelsens sekretariat har bestått av Bo Andér i ett avtal med Kulturförvaltningen Stockholms stad samt Mats Brodén.

Internationella engagemang

European Foundation Centre

Sedan flera år tillbaka deltar Riksbankens Jubileumsfond mycket aktivt i det europeiska stiftelsesamarbetet inom The European Foundation Centre (EFC), Haagklubben och inom ramen för Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF). Den 30 januari deltog VD Dan Brändström i ett seminarium som anordnats av Egmont Fonden i Danmark. Med utgångspunkt i boken En fond i fokus: Egmont Fondens almennyttige virksomhed 1920-2002 set i et samfundsmæssigt perspektiv diskuterades hur fonderna bör arbeta mot bakgrund av den nya tidens villkor och utmaningar. Mötet blev en startpunkt för bildandet av en nationell samverkansorganisation för stiftelserna i Danmark. En motsvarande organisation har under 2004 bildats i Finland.

Årets "Annual General Assembly and Conference" med EFC ägde rum i Aten den 30 maj till 1 juni. Konferensen samlade 500 deltagare från sextiotalet länder till årsmötesförhandlingar, debatter och seminarier under rubriken "The Athens Agora - Bridging Civilisations and Cultures". VD Dan Brändström, som sedan föregående år lett arbetet med en översyn av EFC:s stadgar och strategi - The Athens Assessement - redovisade detta arbete under avslutningssessionen samt deltog i och ledde flera tematiska sessioner. Forsk-ningsdirektör Mats Rolén medverkade som inledare under sessionerna "Filling the Information Gap - What Do We Know About Foundations in Europe?" och "Foundations for an Alliance in Change in European Cultural Cooperation".

Vid konferensen valdes Dan Brändström, i egenskap av VD för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, till ordförande i EFC för en period av två år. Nästa års konferens äger rum i Budapest den 4-6 juni.



Ett europeiskt forskningsråd 2007

Som redovisats i tidigare årsberättelser håller det svenska initiativet till att söka åstadkomma ett europeiskt forskningsråd (ERC) på att lotsas genom EU-systemet. Det förslag som utarbetades av den internationella expertgruppen (ERCEG) under ledning av professor Frederico Mayor med VD Dan Brändström som sekreterare, och avrapporterades i december 2002, har efter vederbörliga processer under 2004 landat hos Kommissionen och blivit ett underlag i förberedelserna med det sjunde ramprogrammet för forskning. Den 4 mars deltog Dan Brändström i en internationell konferens anordnad av Kungl.

Ingenjörsvetenskapsakademien med temat European Research and Innovation for the Future. Vid detta tillfälle höll han ett anförande under rubriken "Research for Discovery - Basic research for long-term competitiveness and growth". Huvudanförandet hölls av professor Helga Nowotny, ordförande I EURAB. Hon talade över ämnet "European Research - Mission and Opportunity". Om förslaget till skapandet av ett ERC slutligen antas av det europeiska parlamentet, kommer det europeiska forskningsrådet att börja sin verksamhet år 2007.

Den 30 april anordnade Utbildningsdepartementet ett informationsmöte för representanter för det norska Utdannings- og forskningsdepartementet och Norges forskningsråd. Programmet innehöll bl.a. presentationer av svensk forskningsfinansiering och internationellt forskningssamarbete. Dan Brändström fanns bland talarna och gav vid mötet en presentation av RJ:s forskningsstödjande verksamhet och förslaget om att inrätta ett europeiskt grundforskningsråd.

Insatser till minne av Anna Lindh

Tillsammans med italienska Compagnia di San Paolo och tyska VolkswagenStiftung har ett samarbete inletts som syftar till att åstadkomma ett gemensamt stipendieprogram i Anna Lindhs anda genom att, under en fyraårsperiod, finansiera ett hundratal unga forskare inom utrikes- och säkerhetspolitikens område. Programmet som går under benämningen European Foreign and Security Policy Studies har under året utlysts över hela Europa. Målsättningen är att unga forskare, med europeisk bakgrund eller verksamma i Europa, skall ges möjlighet att vistas i en miljö i ett annat europeiskt land i upp till två år. Varje år skall kohorter om ca 20 stipendiater utses. Gemensamma nätverksupprätthållande aktiviteter i form av konferenser och sommarskolor skall med jämna mellanrum genomföras. Inom ramen för detta program kommer det att utlysas ett pris för bästa insats av en forskare eller skribent inom ämnesområdet. Arbetsnamnet på detta pris är "The Anna Lindh Award". Representanter för Riksbankens Jubileumsfond har varit styrelsens ledamot professor Christer Jönsson, statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet och forskningssekreterare Fredrik Lundmark.

Efter ett initiativ av EU:s generalsekreterare Javier Solna har RJ under året blivit erbjuden att delta i Anna Lindh Programme on Conflict Prevention. I samarbete med den stiftelse som Solana är ordförande för, Madariaga European Foundation, har RJ beslutat att delta i detta treåriga program. Programmet har sedermera förankrats i RJ:s områdesgrupp för Kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling. Två av gruppens ledamöter kommer att aktivt medverka i det fortsatta arbetet. Professor Peter Wallensteen kommer att bidra till att utveckla forskningsverksamheten. Inom ramen för detta initiativ kommer en årsbok att föreligga på ett i sammanhanget relevant tema. Anders Mellbourn är redaktör för skriften, vars första utgåva presenterades 11 september i år, i samband med Anna Lindhs Minnesfonds arrangemang i Kulturhuset. Årets tematik var "Developing a Culture of Conflict Prevention", med



bidrag från Javier Solana och Chris Patten, men även från Peter Wallensteen och Göran Bexell. Till programmet kommer vidare att knytas en rådgivande instans som skall ledas av Javier Solana. Från svensk sida kommer förre utrikesministern Lena Hjelm-Wallén och EU-kommissionären Margot Wallström att delta.

Under året har Riksbankens Jubileumsfond dessutom tillsammans med STINT och Ericsson bidragit till inrättandet av en donationsprofessur med namnet Anna Lindh Professorship of Global Leadership and Public Policy, förlagd till John F. Kennedy School of Government vid Harvard University. STINT kommer även att svara för att en svensk postdok-tjänst knyts till professuren.

Slutligen har RJ beslutat att fortsatt stödja forskningsmiljön vid Utrikespolitiska Institutet (UI) genom ett bidrag till biblioteksverksamheten. Nästa år lämnar UI Gamla Stan och flyttar till nya lokaler som är under byggnad på Tekniska Högskolans campus norr om Valhallavägen. UI flyttar in tillsammans med Försvarshögskolan och då iordningställer institutet och FHS tillsammans ett nytt stort gemensamt bibliotek för utrikes- och säkerhetspolitik och får gemensamma hörsalar och seminarium för föreläsningar, debatter och konferenser. Bo Holmberg och Ingvar Carlsson, som ordförande i Anna Lindhs Minnesfond, har ställt sig bakom att det nya gemensamma biblioteket får uppkallas efter Anna Lindh och ges namnet Anna Lindh Biblioteket.

Forskning om Region Norden

Under ett seminarium på Hanaholmen utanför Helsingfors i februari 2004 presenterade fil. dr Torbjörn Eng den idéskiss till ny forskning kring rikssplittringen 1809 som han av RJ hade fått i uppdrag att utarbeta. Det fanns en stor samstämmighet bland deltagarna på seminariet om behovet av att fördjupa vår kunskap om ländernas parallella utveckling under den snart 200-åriga perioden av separation. Särskilt angeläget framstod behovet av att händelserna kring 1809 sätts in i ett bredare nordiskt eller europeiskt sammanhang och att de inte som hittills mest betraktas utifrån rent bilaterala utgångspunkter. Vidare underströks att det fortsatta forskningsplaneringsarbetet hastar, om nya forskningsrön skall hinna genereras till jubileumsåret 2009.

Under våren 2004 har det inom RJ diskuterats olika alternativ för en eventuell ny forskningssatsning. Ungefär samtidigt som Hanaholmenmötet ägde rum presenterades rektor Gustaf Björkstrands Vitbok om det framtida nordiska forskningssamarbetet. Här slogs bl.a. fast att det regionala forskningssamarbetet kommer att få en ökad betydelse i ett utvidgat Europa. Det nordiska forskningssamarbetet behöver därför stärkas om Norden skall kunna bibehålla sin position som ledande forskningsregion i framtiden och för att forskare från våra länder skall kunna hävda sig i konkurrensen om anslag från det föreslagna Europeiska forskningsrådet. Samtidigt underströks vikten av att Nordensamarbetet utvidgas till att även omfatta de baltiska staterna - kanske till alla de stater som gränsar mot Östersjön. RJ delar Björkstrands slutsatser, men vill samtidigt betona att det finns ett stort mervärde i att vi nu



också fördjupar våra kunskaper om Norden. För att bättre kunna synliggöra nordisk forskning och nordiskt forskningssamarbete utåt, är det av yttersta vikt att vi också förmår att förmedla relevanta kunskaper om Norden till vår omvärld.

RJ beslutade i juni att ta ett initiativ i den föreslagna riktningen. Torbjörn Eng gavs i uppdrag, att genomföra ett projekt med syftet att stärka och vidareutveckla humanistisk-samhällsvetenskapligt forskningssamarbete mellan lärosätena i ett utvidgat Norden i vilket även staterna som gränsar till Östersjön ingår. Målsättningen är också att lansera ett forskningsprogram med formeringen av Norden från 1800 till våra dagar som ett tänkt övergripande tema. Det långa historiska perspektivet är således viktigt, men även mer samtidsrelaterad forskning har här sin givna plats. I en sådan satsning skulle forskning kring rikssplittringen mellan Sverige och Finland 1809 och dess konsekvenser för länderna med fördel kunna rymmas.

Hösten 2004 påbörjades en kartläggning av behovet av forskning om "Region Norden". Det har skett genom fortlöpande diskussioner med forskare i berörda länder. Det har tydligt framkommit ett stort intresse för forskning om Norden. Parallellt med detta arbete tas också kontakter med tilltänkta finansiärer av eventuella forskningsprogram. RJ avser att under våren 2005 anordna en nordisk konferens kring dessa frågor.

Projekt 2005 och Projekt 1905

Redan kring år 1990 framlade historiker och statsvetare i Norge och Sverige ett förslag om att det inför hundraårsminnet av unionsupplösningen borde göras en kraftfull forskningssatsning, som borde innefatta jämförande studier av den historiska utvecklingen i de båda länderna efter 1814. Idéerna fick fastare form i början på 1990-talet när ett norsk-svenskt "samarbetsprojekt" initierades av forskare som professorerna Francis Sejersted, Göran B. Nilsson och Stig Ekman. I nätverket ingick en rad ledande historiker och statsvetare. Verksamheten fick även visst ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond och från Norges forskningsråd. Genom forskarnätverket - vanligen kallat referensgruppen - lanserades ett förslag om att de båda länderna borde låta utge ett stort komparativt jubileumsverk i två band. Ansträngningarna kröntes med framgång år 1998, när de svenska och norska regeringarna gemensamt anslog medel till ett jubileumsverk med publicering under 2005. Det svenska Utbildningsdepartementet uppdrog åt Voksenåsen AS att i samverkan med RJ ansvara för projektets genomförande och kontakterna med den norska beställaren, Utdannings- og Forskningsdepartementet. För uppdragets genomförande kontrakterades två ledande historiker: professorerna Bo Stråth, European University Institute, Florens, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo. Detta arbete är nu avslutat, och forskarnas manuskript förbereds för utgivning hos Pax Forlag och AB Nya Doxa. Jubileumsverket utkommer i sin helhet på både norska och svenska och har samlingstiteln Sverige och Norge under 200 år, med undertitlarna: Bo Stråth, Union och demokrati. Sverige och Norge 1814-1905 och Francis Sejersted, Socialdemokratins tidsålder. Sverige



och Norge under 1900-talet. Bokverket kommer att presenteras vid en officiell ceremoni i Oslo den 7 juni 2005. Under hela 2005 anordnas en rad publika aktiviteter i form av konferenser, utställningar m.m. i såväl Norge som Sverige. Dessa arrangemang samordnas av respektive regering. Svenska UD har uppdragit åt Voksenåsen AS att samordna de svenska aktiviteterna. Även riksdagen och Stortinget kommer att högtidlighålla hundraårsminnet i form av utställningar och konferenser.

Historieprojektet har sedan mitten av 1990-talet en vetenskaplig referensgrupp vari ingår såväl norska som svenska forskare. Den leds av professorerna Stig Ekman, Stockholms universitet, och Øystein Sørensen, Universitetet i Oslo. Programkoordinator är doktorstipendiat Ruth Hemstad, Historisk institutt, Universitetet i Oslo. Gruppen har för ett par år sedan antagit namnet Projekt 1905. Den har tagit initiativ till en rad nya forskningsuppgifter kring såväl själva unionsupplösningen som olika komparativa studier rörande samhällsutvecklingen i Norge och Sverige efter 1814. Resultaten redovisas i två antologier (red. Øystein Sørensen VR svarade dessutom för projektledning och samordning. RJ:s bidrag till basfinansiering uppgick till 2 miljoner kronor.

Stiftelsen svarade vidare för flera egna satsningar inom ramen för eller i nära anknytning till ESOF 2004. Dit hörde utställningen "science + fiction: Between Nano-World and Global Culture" på Nobelmuseet, som var ett samarbete mellan VolkswagenStiftung och Nobelmuseet. Utställningen öppnades under högtidliga former på kvällen den 17 juni med anföranden av professor Svante Lindqvist, Nobelmuseet, professor Eva Österberg, RJ:s ordförande, Thomas Oppermann, VolkswagenStiftungs ordförande, och dr Wilhelm Krull, VolkswagenStiftung. Under ESOF-konferensen anordnades flera särskilda program i Nobelmuseet kring utställningen.

RJ, Göteborg Organ Art Center (GOArt) och Sällskapet Orgelkonstens vänner anordnade vidare den 24 augusti tillsammans ett internationellt seminarium (som en satellite event) i Kulturhuset under titeln: "European Cultural Heritage Research - Its Future Role in European Science and Research". Vid seminariet medverkade som inledare dr Olle Edqvist, Stiftelsen för strategisk



forskning, dr Johanna Leissner, DG Science, Europakommissionen, dr Arno Brandt, Nordland Bank, avdelningsdirektör Henrik Tobin, dr Paul Peeters och professor Hans Davidsson, GOArt och Eastman School of Music, Rochester University. Claes Ståhle svarade för en sammanfattning av de livliga diskussioner som ägde rum under seminariet. Forskningsdirektör Mats Rolén var moderator.

RJ:s medverkan i ESOF 2004 innefattade även ett konsertprogram i Tyska kyrkan på kvällen den 26 augusti. Forskare och musiker från GOArt (plus gästartister) kunde genom att nyttja kyrkans nyrenoverade barockorgel, byggd på 1700-talet, på ett intressant och välljudande sätt gestalta sin forskning om den nordtyska barockorgeln som kulturbärare. Paul Peeters medverkade som presentatör, medan Hans Davidsson kreerade rollen av en till 2000-talet återuppstånden 1700-talstonsättare.

Kulturpolitisk forskning

RJ har, som redovisats i tidigare årsberättelser sedan 1997, arbetat aktivt för att stimulera och initiera forskning och forskningssamverkan med relevans för det kulturpolitiska området - i vid bemärkelse. Arbetet har t.ex. resulterat i de projekt som är avrapporterade i bokform såsom Towards Cultural Citizenship: Tools for Cultural Policy and Development, författad av professor Colin Mercer, The Nottingham Trent University. Boken var ett resultat av ett flerårigt samarbete med Sida och en rad svenska myndigheter och organisationer och har rönt betydande internationell uppmärksamhet. Ett annat var samarbetsprojektet Creative Europe, som finansierades av RJ, European Cultural Foundation, Amsterdam, Compagnia di San Paolo, Turin, och med Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF), Bryssel, som administrativt organ. Projektets slutrapport Creative Europe: On Governance and Artistic Creativity in Europe, utarbetades av ERICarts i Bonn och utkom i oktober 2002.

De ovan nämnda böckerna har presenterats i såväl internationella som nationella sammanhang, exempelvis vid en uppvaktning hos kulturminister Marita Ulvskog den 18 mars. Då presenterade forskningsdirektör Mats Rolén och Lena Johansson, chef för Sidas kulturenhet, projekten och det omfattande samarbete mellan svenska myndigheter stiftelser, som dessa genererat. En direkt fortsättning på RJ:s och Sidas samarbete är ett gemensamt stöd till en ny World Cultures Report. Detta är en årsbok, med förebild i UNDP:s Human Development Report och Unescos efter blott två årgångar nedlagda World Culture Report. Projektets initiativtagare är en internationellt ledande forskare, professor Helmut Anheier vid Center for Civil Society, UCLA och London School of Economics och professor Raj Isar, American University, Paris. Isar var tidigare chef för Unescos kulturavdelning i Paris, och den som förde pennan i rapporten Vår skapande mångfald (1995). Anheier och Isar inbjöds efter Roléns och Johanssons föredragning för kulturministern, att presentera projektet för INCP:s (International Network for Cultural Policy) tjänstemannagrupp, som under värdskap av Ulvskog sammanträdde i Stockholm den



2 maj. Arbetet med att förbereda den första årgången har pågått under året och innefattar såväl kontakter med ytterligare finansiär som med de forskare som skall medverka. Den första utgåvan av World Cultures Report utkommer på det engelska förlaget SAGE, i slutet av 2005. Boken innehåller såväl statistik som kvalificerade analyser gjorda av världsledande forskare och kommer att ges en tillgänglig och praktiskt användbar utformning.

RJ har under 2004 fördjupat samarbetet med European Cultural Foundation i Amsterdam. Detta har omfattat ett stöd till projektet Enlargement of Minds, som var en satsning med anledning av ECF:s 50-årsjubileum. Projektet bestod av antologin Alter Ego med uppsatser rörande utvidgningen av Europeiska unionen. Vidare ingick ett av RJ och ECF nyinrättat treårigt stipendie-program, Cultural Policy Research Award, riktat till unga forskare inom det kulturpolitiska fältet. Boken Alter Ego och den första stipendiaten presenterades under den stora konferens som ECF anordnade i anslutning till det europeiska kulturministermötet den 11-13 juli i Rotterdam. Det första stipendiet tilldelades Nina Obuljen, forskare vid Institute for International Relations, Zagreb. Stipendiet är på 10 000 euro och överlämnades till henne i form av en symbolisk check av Mats Rolén vid en ceremoni under konferensen. Ett ytterligare samarbetsprojekt är "European Observatory/Laboratory of Cultural Cooperation". RJ:s engagemang anknyter direkt till de nyss nämnda rapporterna av Colin Mercer och ERICarts. Inom "laboratoriet" skall man bl.a. i nära samverkan med forskare dokumentera och analysera utvecklingen inom det kulturpolitiska området på såväl nationell som europeisk nivå. Initiativet var stiftelsernas "svar" på den s.k. Ruffolokommissionens inom EU-parlamentet förslag om ett fristående "observatorium". Laboratoriet - ett nätverksinstitut - kan bli ett viktigt instrument när det gäller att skapa insikt i samspelet mellan kultur och utveckling i det utvidgade Europa. Flera av Europas ledande stiftelser och ett par av unionens medlemsländer (dock ännu ej Sverige!) har beslutat att tillsammans med RJ stödja denna satsning. Stiftelsernas engagemang är tänkt att avse en pilotfas på fyra år. Även den europeiska kommissionen har gjort utfästelser om att bidra till finansieringen.



Förvaltningsberättelse

Stiftelsens ändamål

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja "ett angeläget nationellt ändamål". Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar, vilka innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna skepnad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på vilket sätt ändamålet skall främjas, anges i de i dag gällande stadgarna bl.a.

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,

att nya forskningsuppgifter som kräver snabba och kraftiga insatser särskilt skall uppmärksammas och

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning.

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, om 1,5 miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras stiftelsen. Till beslutet var fogad en promemoria i vilken bl.a. följande användningsområden angavs:

Etablering av forskningscentrum eller forskningsområden med internationell slagkraft.

Stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner.

Etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationellt, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram.

Befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering.

Främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitetet och högskolor och andra verksamheter.



Årets verksamhet

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i första hand till uppgift att besluta i frågor som rör anslagsbeviljning till forskningsprojekt, budget, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Dess ledamöter ingår i beredningsgrupper tillsammans med representanter från universitet och högskolor. Dessa grupper bereder forskningsansökningarna vid två heldagssammanträden per år och lägger förslag till styrelsen. Styrelsen förnyades den 1 november 2004 med 7 och beredningsgrupperna med 14 ledamöter. Under året kunde anslag till sammanlagt 64 nya projekt beviljas. 107 fortsättningsprojekt beviljades respektive fortsatte arbetet utifrån tidigare års beviljade medel.

Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bl.a. delegerat att besluta om anslag till forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshopar uppbyggande av vetenskapliga nätverk, forskningsplanering o.d. Under året beviljades 98 ansökningar om sådana anslag.

På grund av anslagsomläggning beslöt styrelsen år 2003 att medel för nya forskningsprojekt ur Kulturvetenskapliga donationen ej skulle utlysas år 2004. Under året har styrelsen fattat beslut om en ny ordning för utlysning av forskningsprojekt. Från och med år 2005 kommer det att finnas fyra former av stöd till forskningsprojekt: forskningsinitiering, infrastrukturellt stöd, projekt och program. De största förändringarna som detta medför är övergången till att enbart bevilja engångsanslag och satsningen på program, dvs. en större grupp kvalificerade forskare som arbetar under en längre tid (sex-åtta år). I och med dessa storsatsningar i femtiomiljonersklassen kommer fonden att kunna förhandla om overheadkostnaderna vid universiteten.

Stiftelsen arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ samarbetar regelbundet med riksdagen i sådana arrangemang. I år märks bl.a. konferensen "Parlamentets ställning i författningen". Stiftelsen har under året även utgett ett antal skrifter.

RJ:s finanskommitté har under året sammanträtt vid sju tillfällen.

RJ utvärderar och följer fortlöpande upp de projekt som beviljas medel. Efter avslutad projekttid skall en ekonomisk redovisning insändas till stiftelsen jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år görs dessutom mer omfattande projektbesök av respektive beredningsgrupp. Under året har 22 projekt besökts.

Ett antal stipendier har under året delats ut från Erik Rönnbergs donationer för medicinsk forskning och från Nils-Eric Svenssons fond för främjande av ömsesidigt forskarutbyte inom Europa.

RJ finansierar för närvarande fyra forskarskolor: en i moderna språk, en i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och en i Stillahavsasienstudier, samt en



forskarskola med avsikten att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda.

Sedan ett antal år inrättar RJ s.k. områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller inte är tillräckligt uppmärksammade, för att initiera och stimulera ny forskning. För närvarande är fyra sådana grupper verksamma: Områdesgruppen för forskning om kunskapssamhället, Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling, Områdesgruppen för forskning om civilsamhället samt Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap. I varje grupp ingår cirka tio forskare och två politiker.

Stiftelsen är genom engagemanget i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF) och Haag-klubben m.fl. sammanslutningar en aktiv medaktör inom det europiska samarbetet, framför allt inom de sociala och kulturella områdena. Under de senaste åren har särskilt samarbetet med Tyskland utvidgats, framför allt genom att RJ kontinuerligt samarbetar med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Genom VD Dan Brändström arbetar RJ aktivt inom CNERP (Svenska kommittén för en ny europeisk forskningspolitik).

Utvärdering

Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond beslutade den 21 mars 2002 att utvärdera sin verksamhet. Beslutet innefattade tre delar: 1) en bred analys och bedömning av RJ:s forskningsstödjande verksamhet, 2) RJ:s finansiella verksamhet och 3) delfinansiering av det s.k. Stiftelseprojektet 2004, som fokuserar de s.k. löntagarfondsstiftelsernas roll i det nationella forskningssystemet och högre utbildningssystemet. Utvärdering av stiftelsens finansverksamhet under perioderna 1989-1996 och 1997-2002 avrapporterades i mars 2003.

Utvärderingen av den forskningsstödjande verksamheten slutfördes under år 2004. Stiftelseprojektet redovisade sina preliminära resultat vid en heldagskonferens i riksdagen den 5 maj 2004. Slutrapporteringen kommer att ske vid ett seminarium under våren 2005 arrangerat av SISTER.

Slutrapporten från den stora utvärderingen av RJ:s forskningsstödjande verksamhet utkom av trycket den 20 november 2004 och hade titeln Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989-2003. Denna presenterades vid en konferensdag i riksdagen den 2 december 2004 på 40-årsdagen för riksdagens beslut om fondens inrättande. Utvärderingen presenteras närmare på annan plats i årsberättelsen: se avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten (s.12) och i specialartiklarna av Sverker Gustavsson och Anders Mellbourn.



Resultat och ställning

För helåret 2004 redovisar stiftelsen ett resultat på 514 mnkr (exklusive ej realiserade vinster). Marknadsvärdet på stiftelsens placeringar har under året utvecklats positivt, varför resultatet inklusive ej realiserade vinster uppgår till 758 mnkr (2003: 939 mnkr). Därutöver har RJ beviljat 253 mnkr till forskningsmedel samt avsatt motsvarande 16 mnkr för att bevara det reala värdet på donationerna.

Stiftelsens direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och driftsöverskott från fastigheter uppgår under året till sammanlagt 245 mnkr (231).

RJ:s administrationskostnader uppgår under perioden till 25 mnkr (23) vilket motsvarar 0,3 % av genomsnittligt eget kapital.

RJ:s styrelse har fr.o.m. 2003 faststllt en placeringspolicy med ml att p lng sikt uppn en framtida genomsnittlig real avkastning om minst 4 %. Detta bedms ge frutsttningar fr en realvrdeskring av stiftelsens frmgenhet och en aktiv utdelningspolitik i syfte att frmja och understdja vetenskaplig forskning. Fr 2004 uppgr totalavkastningen till 11,0 % samtidigt som inflationen under ret endast varit 0,4 %. Detta innebr att stiftelsens reala avkastning under ret uppgr till 10,6 %, vilket överstiger det långsiktiga målet med 6,6 procentenheter. (Se även diagram 14 för historik.)

Under året har andelen aktier ökat bland de totala placeringarna från 45 % till 51 % i syfte att öka RJ:s långsiktiga avkastning. För att finansiera kade aktieinvesteringar har andelen korta rntebrande placeringar reducerats. Under perioden omplacerades en del medel frn svenska och amerikanska aktier till europeiska aktier. Trots detta har portfljen under hela ret varit verviktad i svenska aktier tack vare vrdestegringen. Andelen obligationer av totalportfljen r i slutet av ret ungefr p en ofrndrad niv jmfrt med i brjan av ret, ca 25 % av de totala placeringarna. Dock har RJ inom obligationer kat i nominella obligationer och minskat i realrnteobligationer d vrderingsskillnader under ret uppsttt som gjort delar av realrntemarknaden mindre attraktiv. P lng sikt bedms att realrnteobligationer r attraktiva instrument som passar stiftelsens placeringsinriktning varfr RJ ven fortsttningsvis valt att behlla en del investeringar i tillgngsklassen.

Stiftelsens aktieportföljer gav under året en totalavkastning på 17,3 %. Totalavkastningen på svenska aktier var 22,4 % och på utländska aktier 9,0 % varav 9,7 % i Europa exklusive valutasäkringar. Under helåret 2004 steg aktieindex (inklusive utdelningar) i Sverige med 21,3 % samtidigt som Europaindex (MSCI Europe) gav en avkastning på 11,1 %. Placeringsstrategin att ha ett stort inslag av svenska aktier och att investera huvuddelen av de utländska aktierna i Europa har under året gett en avkastning som är betydligt högre än världsindex (MSCI World) som under året gav en avkastning på 6,1 % i svenska kronor.

RJ:s ränteportfölj gav under perioden en avkastning på 5,7 %. Under året har obligationsräntorna sjunkit bl.a. beroende på att inflationsnivån varit låg trots

stigande råvarupriser. Detta innebär att RJ:s innehav av nominella obligationer och realränteobligationer under året har gett en god absolutavkastning. Vid utgången av 2004 var den femåriga statsobligationsräntan 3,3 % jämfört med 4,1 % i början av året. Räntan för ettåriga statskuldväxlar har under samma period sjunkit till 2,2 % från 2,8 %. Vid nuvarande låga räntenivåer är förväntad avkastning på såväl korta räntebärande placeringar som svenska obligationer betydligt lägre än stiftelsens långsiktiga avkastningskrav.

Stiftelsens fastigheter uppvisar under året en totalavkastning på 3,2 %. Marknadsvärdet på bostadsfastigheter har fortsatt att öka medan värderingen på kommersiella fastigheter i Stockholm justerats ned. Stiftelsens kontorsfastighet i centrala Malmö har en oförändrad marknadsvärdering jämfört med föregående år. Under året har inga köp eller försäljningar av fastigheter genomförts.

Från 2003 redovisas hedgefonder som separat tillgång i balansräkningen. Totalavkastningen på denna tillgångsklass, som under året utgjort omkring 4 % av de totala tillgångarna, blev under året 4,4 %. Den genomsnittliga avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder uppgår från starttidpunkten i oktober 2001 till ca 8,6 % per år.

För att ge ytterligare information om stiftelsens ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning vari tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Dessutom kompletteras resultaträkningen med posten "Förändring av ej realiserade vinster" som tillsammans med resultatet från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument netto ger ett positivt resultatbidrag på 537 mnkr. Vid utgången av året uppgår marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar till ett värde som överstiger det bokförda värdet med 1 042 mnkr (798 mnkr).

RJ:s eget kapital har under året ökat från 6 166 kr till 6 426 mnkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) har ökat från 6 964 mkr till 7 469 mnkr.

Av stiftelsens totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2004 utgjorde andelen aktier 51 % (45 %), fastigheter 8 % (9 %), räntebärande placeringar 37 % (42 %) och hedgefonder 4 % (4 %).

Av tillgångarna var 19 procent denominerade i utländska valutor medan exponeringen mot dessa valutor endast uppgick till 10 % efter avdrag för utestående valutaterminskontrakt vars nominella belopp per den 31 december 2004 uppgick till 746 mnkr. RJ använder sig av valutaterminer som ett medel att minska stiftelsens känslighet för framtida växelkursförändringar. Under året uppgår nettoresultatet på valutaterminer till 11 mnkr (13), vilket främst är hänförligt till vinster på valutasäkringar av amerikanska aktieinnehav som under året sålts. För året som helhet har den svenska kronan varit förhållandevis stabil mot såväl euron som det brittiska pundet.



Finansiellt resultat

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster till marknadsvärde. Dessa poster har grupperats i en tabell (se tabell 1) efter typ av tillgång.

Tabellen "Finansiellt resultat" visar att stiftelsens aktieportföljer gav ett positivt resultat om 578 mnkr.

För stiftelsens fastigheter redovisas ett resultat om 20 mnkr.

De räntebärande placeringarna gav 2004 ett positivt resultat om 164 mnkr exklusive vinster på valutaterminer.

Stiftelsens innehav av andelar i hedgefonder gav under året ett positivt resultat om 13 mnkr.

Det finansiella resultatet skall belastas med räntekostnader på lån och finansiella kostnader. Det samlade finansiella resultatet för 2004 uppgår till 782 mnkr vilket motsvarar en förräntning om 11,2 % (15,2 %) räknat på eget kapital vid årets ingång.

Det finansiella resultatet skall efter en avsättning för att bevara det reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 253 mnkr samt administrationskostnader om 25 mnkr. Överskottet uppgår till 488 mnkr.

Den finansiella verksamheten - tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen år 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen skall överstiga 4 % över tiden. Mellan åren 1995 och 2004 har detta mål uppnåtts med god marginal. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 2 921 mnkr beviljats.

Nedan redovisas - i form av stapeldiagram - utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått - den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK)

Tillgng Intkt/kostnad 2004 2003 Fastigheter Intkter 37 897 40 663 Avskrivningar -6 114 -6 083 terfring nedskrivningar 47 000 Restitution av skatt 90 408 Övriga kostnader 18 564 36 465 Förändring av ej realiserade vinster 6 614 50 216 Summa fastigheter 19 743 4 693 Aktier Utdelningar 102 819 89 077 Realisationsvinster/förluster 39 356 346 287 Återfring nedskrivningar 345 955 1 078 944 Nedskrivningar -165 115 -345 955 Frndring av ej realiserade vinster 254 823 329 345 Summa aktier 577 838 805 124 Hedgefonder Utdelningar 12 925 21 377 Realisationsvinster/frluster 4 658 2 745 terfring nedskrivningar 75 Förändring av ej realiserade vinster 4 320

܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀

Räntebärande 2004 2003 Bankmedel Ränteintäkter 3 602 12 576 Valutakursvinster /förluster 761 5 986 Valutaterminer Ränteintäkter 68 1 644 Valutakursvinster/förluster 11 242 11 534 Återföring nedskrivningar 60 Nedskrivning 60 Certifikat Ränteintäkter 24 722 29 104 Obligationer Ränteintäkter 80 917 74 861 Realisationsvinster/förluster 68 221 56 313

Förändring av ej realiserade vinster -13 063 -29 640 Summa rntebrande tillgngar 175 008 150 346 Rntekostnader -1 485 -2 708 Finansiella kostnader -2 084 -1 938 Finansiellt resultat 782 283 959 263 Resultatrkning (KSEK) Not 2004 2003 Stiftelsens intkter Utdelningar (aktier, hedgefonder) 1 115 744 110 454 Rnteintkter 2 109 309 118 185 Resultat fastigheter 3 13 219 45 115 Resultat frn avyttring och nedskrivning av finansiella instrument 4 293 075 445 835 Valutakursresultat m.m. 5 11 446 8 774 Stiftelsens kostnader Finansiella kostnader 6 -2 084 -1 938 Personalkostnader 7,8,9 -18 497 -16 114 Externa kostnader 10 -6 616 -6 491 Avskrivningar inventarier 15 -333 -364 Rntekostnader 3 -1 485 -2 708 rets resultat 21 513 778 700 748 Frndring av ej realiserade vinster 11 244 054 238 424 Frndring av eget kapital till marknadsvrde fre beviljade forskningsmedel 22 757 832 939 172 ">

Resultaträkning (KSEK) Not 2004 2003 Stiftelsens intäkter Utdelningar (aktier, hedgefonder) 1 115 744 110 454 Ränteintäkter 2 109 309 118 185 Resultat fastigheter 3 13 219 45 115 Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument 4 293 075 445 835 Valutakursresultat m.m. 5 11 446 8 774 Stiftelsens kostnader Finansiella kostnader 6 -2 084 -1 938 Personalkostnader 7,8,9 -18 497 -16 114 Externa kostnader 10 -6 616 -6 491 Avskrivningar inventarier 15 -333 -364 Räntekostnader 3 -1 485 -2 708 Årets resultat 21 513 778 700 748 Förändring av ej realiserade vinster 11 244 054 238 424 Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel 22 757 832 939 172

Balansräkning (KSEK)

Not 2004-12-31 2003-12-31 Bokfrda vrden Marknads-vrden Bokfrda vrden Marknads-vrden Tillgngar Anlggningstillgngar Materiella anlggningstillgngar Fastigheter 13,14 331 525 629 000 337 639 628 500 Inventarier 15 557 557 372 372 Summa materiella anlggningstillgngar 332 082 629 557 338 011 628 872 Finansiella anlggningstillgngar Obligationer 16 1 824 531 1 909 124 1 612 321 1 709 976 Aktier 17 3 308 769 3 932 927 2 912 373 3 281 709 Hedgefonder 18 275 788 311 927 255 659 296 118 Summa finansiella anlggningstillgngar 5 409 088 6 153 978 4 780 353 5 287 803 Summa anlggningstillgngar 5 741 170 6 783 535 5 118 364 5 916 675 Omsttningstillgngar vriga kortfristiga fordringar 19 249 990 249 990 65 715 65 715 Frutbetalda kostnader och upplupna intkter 20 45 643 45 643 41 747 41 747 Certifikat 843 724 843 724 1 029 176 1 029 176 Kassa och bank 136 574 136 574 261 122 261 122 Summa omsttningstillgngar 1 275 931 1 275 931 1 397 760 1 397 760 Summa tillgngar 7 017 101 8 059 466 6 516 124 7 314 435 Not 2004-12-31 2003-12-31 Bokfrda vrden Marknads-vrden Bokfrda vrden Marknads-vrden Eget kapital och skulder Bundet eget kapital 21,22 Stiftelsekapital 2 381 836 2 381 836 2 372 346 2 372 346 Fritt eget kapital 21,22 Kulturvetenskapliga donationen 1 722 401 1 722 401 1 715 539 1 715 539 Balanserat resultat 27 2 322 124 3 364 489 2 077 679 2 875 990 Summa eget kapital 6 426 361 7 468 726 6 165 564 6 963 875 Avsttningar Avsttningar fr pensioner 2 205 2 205 2 286 2 286 Summa avsttningar 2 205 2 205 2 286 2 286 Lngfristiga skulder Inteckningsln 85 100 85 100 65 100 65 100 Summa lngfristiga skulder 85 100 85 100 65 100 65 100 Kortfristiga skulder Beviljade ej utbetalda forskningsmedel 224 230 224 230 253 529 253 529 Leverantrsskulder 3 256 3 256 2 064 2 064 Valutaterminer 23 60 60 Övriga kortfristiga skulder 24 267 944 267 944 19 745 19 745 Upplupna kostnader och förutbet



alda intäkter 25 8 005 8 005 7 776 7 776 Summa kortfristiga skulder 503 435 503 435 283 174 283 174 Not 2004-12-31 2003-12-31 Bokförda värden Marknads-vrden Bokfrda vrden Marknads-vrden Summa skulder och avsttningar 590 740 590 740 350 560 350 560 Summa eget kapital och skulder 7 017 101 8 059 466 6 516 124 7 314 435 Stllda skerheter 26 Fastighetsinteckningar 90 611 67 914 Pantsatt obligation fr derivathandel 18 861 Ansvarsförbindelser Beviljade anslag a

܀܀܀܀܀܀܀

Kassaflödesanalys (KSEK) 2004 2003 Kassaflöde från den löpande verksamheten Årets resultat 513 778 700 748 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet: Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6 447 6 448 Återföring av nedskrivningar materiella anläggningstillgångar 47 000 Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar 345 955 1 079 019 Nedskrivningar av finansiella anlggningstillgngar 165 115 345 955 Realisationsresultat -112 004 287 229 Frndring av avsttningar till pensioner -81 -56 Frndringar rntefordran -4 315 -6 335 Frndringar rnteskuld 462 -102 Kassaflde frn den lpande verksamheten fre frndringar av rrelsekapital 223 447 207 868 Kassaflde frn frndringar i rrelsekapitalet Frndring av kortfristiga fordringar 1 596 -105 445 Frndring av kortfristiga skulder 249 099 4 827 Kassaflde frn den löpande verksamheten 474 142 107 250 Kassaflöde från investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 605 1 417 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 87 För

värv av finansiella anläggningstillgångar 4 560 513 1 945 789 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 4 224 622 1 940 665 Kassaflöde från investeringsverksamheten 336 409 6 541 Kassaflöde långfristig finansiering Förändring av långfristiga skulder 20 000 Kassaflöde långfrist

ig finansiering 20 000 0 Kassaflöde från anslagsverksamheten Förändring av beviljade ej utbetalda anslag -29 300 -73 725 Årets beviljade anslag -252 981 -279 779 Kassaflöde från anslagsverksamheten -282 281 -353 504 Årets kassaflöde 124 548 -252 795 Kassa, bank vid årets ingång 261 122 513 917 Kassa, bank vid årets utgång 136 574 261 122 Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade.

Värdering materiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.

Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:

Byggnader 2 %

Inventarier 20 %

Datorer 33,33 %

Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.

Värdering marknadsvärden

Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Hedgefonder värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer

redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan saknas senaste köpkurs.

Hedgefonder värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.

Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.



Värdering omsättningstillgångar

Värdering bokfört värde

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt som värderas till verkligt värde.

Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital

Till bokfört värde

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren skall realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.



Till marknadsvärde

Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.

Noter (belopp i KSEK)

Not 1. Utdelningar 2004 2003 Aktier 102 819 89 077 Hedgefonder 12 925 21 377 Summa 115 744 110 454 Not 2. Rnteintkter 2004 2003 Obligationer 80 917 74 861 Certifikat 24 722 29 104 Valutaterminer 68 1 644 Bank 3 602 12 576 Summa 109 309 118 185 Not 3. Resultat fastigheter 2004 2003 Hyresintkter 37 897 40 663 Avskrivningar -6 114 -6 083 terfring nedskrivning 47 000 Övriga kostnader 18 564 36 465 Summa 13 219 45 115 Av fastighetsintäkterna utgör 2 013 (2 276) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lok

aler. De räntekostnader på 1 485 (2 708) som redovisas i resultaträkningen avser

lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter. Se ven noterna 13 och 14. Not 4. Resultat frn avyttring och nedskrivning av finansiella instrument 2004 2003 Realisationsresultat obligationer 68 221 56 313 Realisationsresultat aktier 39 356 -346 287 terfring nedskrivning aktier 345 955 1 078 944 Nedskrivning aktier -165 115 -345 955 Realisationsresultat hedgefonder 4 658 2 745 terfring nedskrivning hedgefonder 75 Summa 293 075 445 835 Not 5. Valutakursresultat m.m. 2004 2003 Ej utnyttjade anslag 995 2 877 Valutakursresultat orealiserat 761 5 986 Valutakursresultat va

܀܀܀܀܀܀ Nedskrivning valutaterminer 60 Restitution av ska܀܀܀܀܀܀ܢ܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀

Not 6. Finansiella kostnader 2004 2003 Depåavgift 552 355 Förvaltningsarvoden 328 Övriga finansiella kostnader 1 532 1 255 Summa 2 084 1 938 Not 7. Lner, andra ersttningar och sociala kostnader 2004 2003 Lner och andra ersttningar Styrelse och verkstllande direktr 2 269 2 512 vriga anstllda 7 994 6 024 Upplupna lner 4 10 Summa 10 267 8 546 Sociala kostnader 7 743 6 872 varav pensionskostnader 3 572 3 323 Av pensionskostnader avser 654 (658) styrelse och verkställande direkt



܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀

Not 9. Sjukfrånvaro* 2004 Korttidsfrnvaro Lngtidsfrnvaro Kvinnor 0,65 % 0,00 % Mn 0,00 % 0,00 % Summa 0,29 % 0,00 % *I enlighet med rsredovisningslagen skall uppdelning i ldersgrupper ej ske om dessa grupper omfattar frre n tio anstllda. Detta har medfrt att ingen ldersuppdelning har skett.

Sjukfrnvaron anges i procent av gruppens totala arbetstid. Not 10. Ersttning till revisorer 2004 2003 hrlings Pricewaterhouse Coopers (internrevision och rdgivning) 185 215 Riksrevisionen (extern revision) 321 Summa 506 215 Not 11. Förändring av ej realiserade vinster 2004 2003 Förändring Fastigheter 297 475 290 861 6 614 ܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀ Summa 1 042 365 798 311 244 054 Not 12. Avsttning fr bevarande av realvrden Genomsnittsvrdet fr konsumentprisindex r 2004 uppgr till 279,2.

Motsvarande indexvärde för år 2003 är 278,1. Mellan år 2003 och år 2004 ökade således konsumentprisindex med 0,4 %. Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) skall därför ökas med 2 372 346 x 0,004 = 9 490 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 715 539 x 0,004 = 6 862. Se vidare noterna 21 och 22. Not 13. Fastigheter Bokfört värde Marknadsvärde Styrpinnen 23, Stockholm 77 473 79 000 Claus Mortensen 24, Malmö 75 226 94 000 Brännaren 7, Stockholm 15 517 47 000 Kampsången 4, Stockholm 10 611 37 000 Sländan 2, Stockholm 7 732 36 000 Trädlärkan 2, Stockholm 14 435 25 000 Rekryten 6, Stockholm 24 767 81 000 Snöklockan 1, Stockholm 21 424 59 000 Jasminen 4, Stockholm 14 525 37 000 Apelträdet 5, Stockholm 13 949 31 000 Hjorten 17, Stockholm 16 698 58 000 Sånglärkan 12, Stockholm 39 168 45 000 Summa 331 525 629 000



܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀

Not 14. Fastigheter 2004 2003 Byggnader Ingående anskaffningsvärden 305 718 302 618 Årets investeringar 3 100 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 305 718 305 718 Ingående avskrivningar 59 307 53 224 Årets avskrivningar 6 114 6 083 Utgående ackumulerade avskrivningar 65 421 59 307 Ingående nedskrivningar 29 800 62 700 Återföring nedskrivning Styrpinnen 23 32 900 Utgende ackumulerade nedskrivningar -29 800 -29 800 Mark Ingende anskaffningsvrden 135 128 135 128 Utgende ackumulerade anskaffningsvrden 135 128 135 128 Ingende nedskrivningar -14 100 -28 200 terfring nedskrivning Styrpinnen 23 14 100 Utgående ackumulerade nedskrivningar 14 100 14 100 Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark 331 525 337 639 Ta

xeringsvärden, byggnader 224 379 312 520 Taxeringsvärden, mark 235 755 174 775 Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13. Se även not 3. Not 15. Inventarier 2004 2003 Ingående anskaffningsvärden 3 539 3 482 Inköp 605 57 Försäljningar och utrangeringar 644 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 500 3 539 Ingående avskrivningar 3 167 2 803 Försäljningar och utrangeringar 557 Årets avskrivningar 333 364 Utgående ackumulerade avskriv--

ningar 2 943 3 167 Utgående restvärden enligt plan 557 372 Not 16. Obligationer Förfalloår Nominellt värde Bokfört vrde Marknads-vrde Svenska nominalrnteobligationer 2005 100 000 98 812 101 844 2006 464 000 477 962 481 147 2007 240 000 251 273 256 932 2008 191 000 206 584 208 632 2009 232 000 245 171 252 716 2011 50 000 52 477 54 670 2015 122 000 122 543 126 902 2020 40 000 40 310 43 731 Summa 1 495 132 1 526 573 Svenska realrnteobligationer 2008 152 000 176 233 189 453 2015 75 000 77 519 93 813 2020 35 000 32 840 50 254 2028 36 000 42 807 49 031 Summa 329 399 382 551 Summa obligationer 1 824 531 1 909 124



Not 17. Aktier

Antal Bokfört värde Marknads-värde Svenska aktier Ainax 29 032 6 619 7 722 Alfa Laval 150 000 16 125 16 125 Assa Abloy B 450 000 51 075 51 075 AstraZeneca SDB 350 000 84 525 84 525 Atlas Copco A 210 000 36 983 63 000 Autoliv SDB 50 000 12 838 15 900 Axfood 120 000 18 762 27 000 Axis 415 000 5 387 7 470 Ballingslöv 80 000 5 120 7 840 Bergman & Beving B 640 000 24 959 48 640 Biotage A 207 800 2 026 2 026 Boliden 375 000 10 650 10 650 Capio 140 000 10 077 11 060 Cardo 50 000 9 139 9 525 Electrolux B 350 000 49 065 53 200 Elekta B 52 000 5 206 9 958 Eniro 94 445 5 794 6 422 Ericsson B 12 100 000 242 242 256 520 FöreningsSparbanken A 550 000 64 441 91 025 G&L Beijer 200 000 13 420 26 600 Gambro B 400 000 25 798 37 300 Getinge Industrier B 500 000 33 117 41 375 Hennes & Mauritz B 775 000 143 801 179 412 Holmen B 70 000 15 838 16 100 Hufvudstaden A 400 000 11 268 19 040 Industrivärden C 200 000 17 595 30 700 Investor B 1 100 000 92 950 92 950 Kinnevik B 210 000 11 082 14 858 Lagercrantz Group B 650 000 14 170 14 170 Medivir B 70 000 6 405 6 405 Mekonomen B 60 000 3 328 11 820 MTG B 75 200 12 123 13 611 Nobia 175 000 10 493 19 250 Nokia SDB 70 000 7 315 7 315 Nordea 2 800 000 119 947 187 600 Observer 361 520 12 653 12 653 Sandvik 175 000 37 342 46 900 SCA B 330 000 82 950 93 555 Scania B 300 000 56 547 78 900 SEB A 650 000 55 904 83 525 Securitas B 350 000 34 156 39 900 Skandia 1 100 000 36 410 36 410 Skanska B 400 000 27 887 31 900 SKF B 150 000 38 882 44 400 SSAB B 100 000 10 075 15 650 Svedbergs 70 000 6 352 10 290 Svenska Handelsbanken A 725 000 96 419 125 425 Tele 2 B 190 000 49 590 49 590 Telelogic 600 000 9 420 9 420 TeliaSonera 4 000 000 136 274 159 200 Teligent 146 800 3 499 4 228 Teligent BTA 20050120 29 360 323 846 Transcom Worldwide SDB B 447 000 13 967 15 958 Trelleborg B 100 000 10 074 11 300 WM-Data B 850 000 12 240 12 240 Volvo B 400 000 59 548 105 400 Summa svenska aktier 1 990 195 2 485 879

Antal Bokfört Marknads- värde värde Utländska aktier Belgien Dexia 200 000 28 364 30 538 Fortis 155 000 27 923 28 465 KBC 40 383 20 491 20 590 Danmark DSV 35 000 9 287 15 727 Group 4 Securicor 1 200 000 21 433 21 511 Finland Nokia 200 000 20 395 20 972 Nokian Renkaat 30 000 17 244 30 267 Sponda 210 200 12 915 13 620 Tecnomen 323 238 3 880 3 880 Uponor 100 000 9 594 12 417 Frankrike Alcatel 450 000 45 588 46 497 Axa 90 000 14 765 14 765 Cap Gemini 50 000 9 412 10 630 Danone 60 000 36 792 36 792 France Telecom 75 000 14 832 16 487 Sanofi Aventis 75 000 39 797 39 797 Société Générale 20 000 9 827 13 437 Suez 175 000 28 573 30 985 Technip 22 850 18 276 28 044 Total 30 000 38 444 43 506 Veolia Environnement 125 000 27 798 30 039 Grekland Coca-Cola Hellenic Bottling 90 000 14 603 14 603 OPAP 50 000 6 553 9 187 Holland Equant 190 844 6 544 6 544 ING Groep 150 000 22 305 30 132 Royal Dutch 50 000 19 000 19 109 V N U 75 000 14 707 14 707 Italien Bulgari 200 000 14 438 16 406 Enel 275 000 16 267 17 945 ENI 180 000 23 690 29 921 Saipem 300 000 19 137 23 954 Unicredito Italiano 625 000 23 803 23 858 Norge Norsk Hydro 50 000 23 004 26 092 Prosafe 90 150 15 075 16 174 Yara International 170 000 14 104 14 832 Portugal Portugal Telecom 250 000 20 530 20 530 Schweiz Adecco 59 000 19 709 19 709 CS Group 90 000 24 437 25 102 Novartis 90 000 29 638 30 091 Richemont 70 000 13 880 15 460 Roche 37 000 28 261 28 261 Zurich Financial 13 000 14 382 14 382

Spanien Acerinox 140 000 11 740 14 921 BBVA 250 000 21 527 29 441 Inditex 61 355 11 227 12 015 Telefonica 112 000 13 309 14 008 Telefonica Moviles 275 000 22 515 22 980 Storbritannien AstraZeneca 80 000 19 280 19 280 Boots 150 000 12 545 12 545 Compass Group 750 000 23 563 23 563 Dignity 200 000 6 749 8 255 Hilton 625 000 22 161 22 686 Lloyds TSB 500 000 27 763 30 173 LogicaCMG 300 000 7 377 7 377 Morrison Supermarkets 550 000 14 525 14 525 Punch Taverns 200 000 13 223 17 619 Reckitt Benckiser 75 000 14 368 15 061 Rexam 361 758 20 251 21 208 Rio Tinto 50 000 9 625 9 779 Sage 200 000 5 161 5 161 Serco 400 000 12 248 12 248 Shire Pharmaceuticals 140 790 9 825 9 825 Smith & Nephew 400 000 25 676 27 201 Standard Chartered 125 000 15 446 15 446 Vodafone 500 000 8 261 9 011 Tyskland Depfa Bank 125 000 13 160 13 931 E.ON 50 000 22 877 30 258 Fresenius Medical Care 25 000 12 803 13 358 Heidelberger Druckmaschinen 46 000 10 378 10 378 Lufthansa 75 000 6 808 7 140 Munich Re 17 500 14 284 14 284 Rational 10 000 4 464 6 178 RWE 50 000 16 477 18 364 SAP 15 000 17 787 17 787 Stada 84 000 11 474 15 077 Summa utländska aktier 1 318 574 1 447 048 Summa aktier totalt 3 308 769 3 932 927 Not 18. Hedgefonder Antal

andelar Bokfrt vrde Marknadsvrde Eikos 382 52 471 68 107 Helios 41 416 50 000 53 474 Nektar 57 222 94 731 105 557 Tanglin 38 312 50 000 55 009 Zenit 797 28 586 29 780 Summa hedgefonder 275 788 311 927 Not 19. vriga kortfristiga fordringar 2004 2003 Hyresfordringar m.m. 78 243 Skattefordran 531 250 Momsfordran 368 Sålda ej betalda värdepapper 248 981 64



܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀܀

Not 20. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2004 2003 Upplupna räntor 44 881 40 566 Förutbetalda kostnader 762 773 Upplupen intäkt 408 Sum ma 45 643 41 747 Not 21. Eget kapital, bokfrt vrde Bundet eget kapital* Fritt eget kapital Eget kapital Kulturveten-skapliga donationen Balanserat resultat Eget kapital

2003-12-31 2 372 346 1 715 539 2 077 679 6 165 564 Avsättning för bevarande av donationernas realvärde 9 490 6 862 -16 352 Årets resultat 513 778 513 778 Beviljade forskningsmedel -252 981 -252 981 Eget kapital

2004-12-31 2 381 836 1 722 401 2 322 124 6 426 361 * Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. Not 22. Eget kapital, marknadsvärde Bundet eget kapital * Fritt eget kapital Eget kapital Kulturveten-skapliga donationen Balanserat resultat Eget kapital

2003-12-31 2 372 346 1 715 539 2 875 990 6 963 875 Avsättning för bevarande av donationernas realvärde 9 490 6 862 -16 352 Förändring av eget kapital till marknadsvärde 757 832 757 832 Beviljade forskningsmedel -252 981 -252 981 Eget kapital

2004-12-31 2 381 836 1 722 401 3 364 489 7 468 726 * Jubileumsdonationen och Erik Rnnbergs donationer. Not 23. Valutaterminer Kpt/sld valuta Nominellt belopp Marknadsvrde Frfallomnad 2005-01 SEK/CHF 17 832 313 SEK/EUR 100 126 864 SEK/GBP 43 106 1 066 SEK/NOK 13 281 151 Frfallomnad 2005-02 SEK/CHF 41 516 582 SEK/EUR 188 064 -1 409 SEK/GBP 88 621 -319 SEK/NOK 5 491 19 Frfallomnad 2005-03 SEK/CHF 32 358 167 SEK/EUR 188 637 -822 SEK/GBP 11 634 219 Summa valutaterminer 744 913 847 Bokfrt vrde enligt lägsta värdets princip är 0. Not 24. Övriga kortfristiga skulder 2004 2003 Personalens källskatt 658 942 Köpta ej betalda värdepapper 267 056 16 896 Deposition av hyra 24 Momsskuld 6 Förvaltning av medel från Vetenskapsrådet 25 448 Förvaltning av medel från riksdagen 28 135 Förvaltning av medel från Sida 106 Förvaltning av medel från Stiftelsen framtidens kultur 65 Förvaltning av medel för stiftelseprojekt 2004 1 300 Summa 267 944 19 745 Not 25. Upplupna kostnader och frutbetalda intkter 2004 2003 Sociala avgifter 552 878 Intjnade ej uttagna semesterdagar 756 500 Srskild lneskatt p pensionsfrskringspremier 833 778 Upplupna lner 588 1 457 Upplupna rntor 707 246 Frutbetald hyresintkt 3 480 3 143 vrigt, fastigheter 889 711 vriga upplupna kostnader 200 63 Summa 8 005 7 776

Not 26. Stllda skerheter 2004 2003 Fr egna avsttningar och skulder Avseende skuld fr inteckningsln och derivathandel Fastighetsinteckningar 90 611 67 914 Pantsatt obligation för derivathandel nom värde 18 861 Summa 90 611 86 775 Not 27. Beviljade medel till forskning 2004 2003 Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond 133 631 109 149 Medel från Kulturvetenskapliga donationen 118 640 169 920 Medel frn Erik Rnnbergs donation fr forskning om ldrande och ldersrelaterade sjukdomar 540 540 Medel frn Erik Rnnbergs donation fr forskning om sjukdomar under de tidiga barnaren 170 170 Summa 252 981 279 779 Fr mer detaljerad information, se avsnittet

"Nya forskningsprojekt år 2004" samt avsnittet "Statistiska uppgifter om beviljade medel till forskning". Stockholm den 7 februari 2005 Eva Österberg

Ordförande Majléne Westerlund Panke Vice ordförande Per Bill Johan Bygge Christina Garsten Hans Hoff Lennart Kollmats Mats Larsson Lars Lilja Rutger Lindahl Kajsa Lindståhl Siw Wittgren-Ahl Dan Brändström

Verkställande direktör

Riksrevisionens revisionsberättelse har avgivits den 15 februari 2005.

Lennart Grufberg Kerstin Jönsson Donationer (belopp i KSEK)

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från

fem olika donationer: - Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig

forskning (Jubileumsdonationen) - Nils-Eric Svenssons fond - Kulturvetenskapliga donationen - Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade

sjukdomar - Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga

barnaåren. (För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna

hänvisas till avsnittet "Den forskningsstödjande verksamheten"). Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas.

Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika

ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför

fördelas på de olika donationerna. . Vid ingången av år 2004 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande: 1. Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric

Svenssons fond 4 722 410 (67,8130 %) 2. Kulturvetenskapliga donationen 2 221 034 (31,8937 %) 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade

sjukdomar 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga

barnaåren Totalt eget kapital till marknadsvärde 2003-12-31 6 963 875



Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2004 (bokföringsmässigt

resultat + förändring av ej realiserade vinster = 513 778 + 244 054 = 757 832)

skall proportioneras ut på de olika donationerna. 1. Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond Ingående värde 4 722 410 Andel av årets totala avkastning 513 909 Årets anslag -133 631 Marknadsvärde 2004-12-31 5 102 688 Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till

avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond

har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp

som för år 2004 är 300. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången

av år 2015.

I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop

med Jubileumsdonationen. . 2. Kulturvetenskapliga donationen Ingående värde 2 221 034 Andel av rets totala avkastning 241 701 rets anslag -118 640 Marknadsvrde 2004-12-31 2 344 095 3. Erik Rnnbergs donation fr forskning om ldrande och ldersrelaterade sjukdomar Ingende vrde 15 611 Andel av rets totala avkastning 1 698 rets anslag -540 Marknadsvrde 2004-12-31 16 769 4. Erik Rnnbergs donation fr forskning om sjukdomar under de tidiga

barnaåren Ingående värde 4 820 Andel av årets totala avkastning 524 Årets anslag -170 Marknadsvärde 2004-12-31 5 174 Totalt eget kapital till marknadsvärde 2004-12-31 7 468 726 Elanders Gotab, Stockholm 2005

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

:

: