Redogörelse till riksdagen

2004/05:RS2

Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2004 Riksdagsstyrelsen

Årsredovisningen för riksdagsförvaltningen har vid sammanträde den 16 februari 2005 fastställts av riksdagsstyrelsen

Ledamöter

Björn von Sydow, Britt Bohlin Olsson (s) Carin Lundberg (s)

talman

(ordförande)

Mikael Odenberg (m) Bo Könberg (fp) Göran Magnusson (s) Lennart Nilsson (s) Stefan Attefall (kd) Lars Bäckström (v) Leif Jakobsson (s) Nils Fredrik Aurelius (m) Föredragande i riksdagsstyrelsen

Anders Forsberg (riksdagsdirektör)

Innehållsförteckning

Riksdagsstyrelsen 1

Innehållsförteckning 2

Inledning 3

Resultatredovisning 5

Stödet till beslutsprocessen 10

Service och förvaltning 16

Information till allmänheten 24

Internationell verksamhet 29

Riksdagens personal 33

Organisation 40

Finansiell information 41

Resultaträkning 41

Balansräkning 42

Anslagsredovisning 44

Finansieringsanalys 46

Sammanställning över väsentliga uppgifter 48

Tilläggsupplysningar och noter 50

Viss försäljningsverksamhet 57

Bilaga till årsredovisningen 60

Inledning

Riksdagsförvaltningen har en mångfasetterad verksamhet vilket kommer till uttryck i de fyra övergripande målen för förvaltningen: stöd till beslutsprocessen, service och förvaltning, information till allmänheten och internationell verksamhet. Målen för de olika verksamhetsgrenarna har i allt väsentligt uppfyllts.

Under året har kostnaderna för beslutsprocessen och den internationella verksamheten ökat medan kostnaderna för service och förvaltning och information till allmänheten minskat.

En betydande volymökning i riksdagsarbetet skedde riksmötet 2003/04. Det fick i sin tur återverkningar inom olika delar av förvaltningen. Detsamma gäller andra förändringar, t.ex. i utskottsarbetet med fler utfrågningar och mer arbete med EU-frågor. Även reformen med ökat ledamotsstöd påverkar flera delar av förvaltningen. Utvecklingen av den internationella verksamheten pekar mot ett ökat deltagande i olika interparlamentariska forum bl.a. genom ett ökat utbyte mellan utskott i Europeiska unionen. Riksdagskommittén har under året fortsatt sitt arbete med att utveckla och förändra riksdagens arbetsformer bl.a. vad gäller motionshanteringen, arbetet med EU-frågor, arbetet i kammaren och den internationella verksamheten.

Ledamotsfrågor i olika avseenden har stått i fokus under året. Rådet för ledamotsnära frågor har därvid fyllt en viktig funktion i samspelet mellan förvaltningen och ledamöterna.

Översynskommitténs förslag om ledamöternas ekonomiska villkor bereds nu i förvaltningen.

Säkerhetsfrågor har hög prioritet. Tydligare besöks- och säkerhetsrutiner har införts, och arbetet med att begränsa sårbarheten och riskerna fortskrider. Under året påbörjades arbetet på Helgeandsholmen för att långsiktigt säkra riksdagshusens trägrundläggning. Renoveringen av plenisalen påbörjades också, bl.a. förbättrades utrymningsmöjligheterna och tillgängligheten för handikappade. Trycket på riksdagens lokaler fortsätter att öka.

Den tekniska utvecklingen möjliggör rationaliseringar och förändrat arbetssätt men ställer samtidigt nya krav och orsakar nya problem. Åtgärder för att minska s.k. spam och massutskick har haft hög prioritet under året. Arbetet med att utveckla riksdagens webbaserade information har fortsatt. EU-upplysningen har fått utökade uppgifter och resurser och öppnade under året en egen webbplats. Antalet besökare i biblioteket minskade samtidigt som antalet besökare via webben ökade kraftigt. Insatserna för att öka tillgängligheten till riksdagens information för människor med särskilda behov fortsatte under året. Tre regionala riksdagshörnor invigdes under året. TV-sänd-ningarna från riksdagen har ökat.

Både anslaget Riksdagens ledamöter och partier m.m. (90:2) och anslaget Riksdagens förvaltningskostnader (90:3) lämnade ett anslagssparande. An



slags-sparandet är delvis intecknat för kommande år. Det bör i sam-manhanget nämnas att riksdagsförvaltningens upplåning i Riksgälds-kontoret kommer att öka framöver som ett resultat av att ett antal större byggprojekt avslutas. Det innebär att utgifterna för räntor och amorteringar framöver kommer att ta en allt större del av anslaget Riksdagens förvaltnings-kostnader (90:3) i anspråk.

Resultatredovisning

Kostnader för riksdagens verksamhetsgrenar

Riksdagsförvaltningen har under de senaste fyra åren redovisat kostnader och intäkter fördelade per verksamhetsgren. Redovisningen är ett resultat av det arbete med mål och resultatstyrning som bedrivits inom riksdagsförvaltningen.

I tabellen nedan framgår riksdagsförvaltningens kostnader och intäkter per verksamhetsgren. Målfördelningen har gjorts genom användandet av ett antal fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna har reviderats under 2004 och bygger på den målfördelning enheterna gjort i riksdagsförvaltningens verksamhetsplaneringssystem.

Kostnader för riksdagens verksamhetsgrenar 2004 (tkr) Verksamhetsgren Kostnader Intäkter Nettokostnad Procent 2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004 2003 2002 Beslutsprocessen 806,6 783,4 791,9 0,0 0,0 0,0 806,6 783,4 791,9 75,6 % 74,7 % 78,3 % Service och förvaltning 172,8 177,2 193,1 48,3 48,5 39,4 124,5 128,7 153,7 11,7 % 12,3 % 15,2 % Information till allmänheten 91,8 93,6 57,5 10,9 11,0 20,3 80,8 82,6 37,2 7,6 % 7,9 % 3,7 % Internationell verksamhet 56,1 54,3 29,0 0,6 0,6 0,8 55,5 53,7 28,2 5,2 % 5,1 % 2,8 % Transfereringar 323,3 276,4 274,2 323,3 276,4 274,2 Totalt 1 450,6 1 384,9 1 345,7 59,9 60,1 60,5 1 390,6 1 324,8 1 285,2 100,0 % 100,0 % 100,0 % De totala kostnaderna som fördelas på de olika verksamhetsgrenarna har fortsatt att öka. Framför allt gäller det kostnaderna för beslutsprocessen där ökningen i huvudsak kan härledas till ökningen av det ekonomiska stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen. Även kostnaderna för den internationella verksamheten har vuxit som en följd av ett fortsatt ökat internationellt engagemang.



Verksamhetsgrenarna Service och förvaltning samt Information till allmänhetens andel av de totala kostnaderna har minskat något jämfört med 2003.

Återrapportering av uppdrag i anslagsdirektiv för budgetåret 2003

I anslagsdirektivet framgår ett uppdrag för arbetsåret 2004. Uppdraget var:

Översyn av lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter och lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges företrädare i Europaparlamentet.

Riksdagsstyrelsen beslutade i juni 2003 om direktiv till översynen och tillsatte samtidigt en utredningskommitté för detta uppdrag (prot. 2002/03:9). Kommittén presenterade den 31 januari 2005 sitt slutbetänkande (2004/05:URF2).

Ekonomisk översikt över riksdagens anslag

Anslagsförbrukning (miljoner kronor) Anslag under utgiftsområde 1 2004 2003 2002 2001 2000 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m., ramanslag 640,6 633,5 594,5 547,6 519,5 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, ramanslag 516,6 487,8 486,5 472,9 440,6 1 157,2 1 121,3 1 081,0 1 020,5 960,1 90:6 Stöd till politiska partier 171, 4 139,7 139,9 140,0 140,0 Utgående anslagssparande per den 31 december (miljoner kronor) Anslag utgiftsområde 1 2004 2003 2002 2001 2000 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 22,4 28,7 42,3 44,8 37,7 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader 60,5 20,2 -6,4 35,4 69,4 Totalt 82,9 48,9 35,9 80,2 107,1 90:6 Stöd till politiska partier -5,5 9,7 5,4 3,8 8,6 Anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Anslaget för Riksdagens ledamöter och partier m.m. lämnade ett anslagssparande på ca 22 miljoner kronor. Av detta anslagssparande är ca 11 miljoner kronor redan reserverade för 2005 i enlighet med det underlag som togs fram i samband med 2005 års budgetproposition.

Anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader

Anslaget består av två anslagsposter. Den ena anslagsposten avser riksdagens förvaltningskostnader och den andra avser riksdagens fastighetskostnader.

Anslagsposten Riksdagens förvaltningskostnader lämnade ett anslagssparande på ca 19 miljoner kronor. Cirka 13,3 miljoner kronor behöver dock tas i anspråk 2005. Bland annat behövs ca 8 miljoner kronor för att täcka



ökade utgifter för räntor och amorteringar och resterande 5,3 miljoner kronor för olika pågående projekt.

Den anslagspost som avser riksdagens fastighetskostnader lämnade även den ett anslagssparande. Anslagssparandet uppgick här till ca 41 miljoner kronor; av dessa behöver ca 8,5 miljoner kronor tas i anspråk för framtida åtaganden.

Anslaget 90:6 Stöd till politiska partier, anslagskredit

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd. Riksdagsförvaltningen disponerar anslaget. Orsaken till att en anslagskredit på 5,5 miljoner kronor behövt utnyttjas 2004 är dels att regeringen gjorde en engångsöverföring från anslaget på 14 miljoner kronor 2004 för att finansiera en särskild satsning avseende riksdagspartiernas information inför Europaparlamentsvalet, dels på en justering av bidragen så att dessa överensstämmer med den ändring av lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier som beslutades om i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2004.

Fastighetskonsulter

Kostnaderna för fastighetskonsulter ökade under året med ca 5 miljoner kronor. I huvudsak berodde ökningen på den renovering av plenisalen som påbörjades under året.

PR och information

Kostnaderna för PR och information minskade under året jämfört med 2003 då extra medel satsades på olika informationsinsatser inför folkomröstningen om EMU.

Inhyrda lokaler

Kostnaderna för inhyrda lokaler ökade med ca 4,5 miljoner kronor under året. Orsaken till ökningen är i huvudsak förhyrningen av nya kontorslokaler på Jakobsgatan för delar av administrativa kontoret och tidningen Från Riksdag bakgrunden är nya statliga ramavtal.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 administrativa rutiner kring arvoden andelen nöjda ledamöter i procent 93 94 andelen missnöjda ledamöter i procent 1 1 Index 92 93 administrativa rutiner kring reseräkningar andelen nöjda ledamöter i procent 81 77 andelen missnöjda ledamöter i procent 9 8 Index 72 69 informationen om de ekonomiska villkoren andelen nöjda ledamöter i procent 79 87 andelen missnöjda ledamöter i procent 4 4 Index 75 83 rutinerna kring attest av fakturor andelen nöjda ledamöter i procent 77 78 andelen missnöjda ledamöter i procent 5 6 Index 72 72 Resebyrån får bättre betyg. Resebyrån är den servicefunktion där riksdagsledamöternas uppfattning om servicen förändrats mest markant i positiv riktning. Då den förra enkäten gjordes hade den nya entreprenören endast funnits i riksdagen under ett kvartal. Nöjdhetsindexet ökade med 24 procentenheter till 73 från 49 år 2003. En förklaring till resebyråns förbättrade resultat är att personalen var ny i riksdagen 2003.

Ledamöternas uppfattning om resebyrån 2004 2003 andelen nöjda ledamöter i procent 77 58 andelen missnöjda ledamöter i procent 4 9 Index 73 49 Säkerhet och sårbarhet. En risk- och sårbarhetsanalys påbörjades under året i syfte att granska vilken sårbarhet och vilka risker som kan finnas när det gäller säkerheten inom riksdagen. Analysen skall också innehålla planer och förberedelser som syftar till att identifiera, förebygga, motverka och begränsa sårbarhet och risker. Arbetet skall vara klart hösten 2005. Vissa delar av analysen avslutades under 2004 och har resulterat i tydligare besöks- och säkerhetsrutiner.



Ett utbyte av nuvarande säkerhetsanläggning påbörjades också under året. Som ett resultat av detta kommer nya passerkort att införas. Utbytet av passerkorten påbörjades under december 2004.

Under första halvåret 2004 var nästan en tredjedel av bevakningsenhetens tjänster vakanta. Det resulterade i att kostnaderna för övertid och inhyrd personal steg och att kvaliteten på arbetet i entréerna periodvis försämrades. Vid utgången av 2004 var i stort samtliga vakanser tillsatta.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 hjälp i entréerna andelen nöjda ledamöter i procent 91 92 andelen missnöjda ledamöter i procent 2 0 Index 89 92 service med nycklar och kort andelen nöjda ledamöter i procent 88 87 andelen missnöjda ledamöter i procent 1 2 Index 87 85 Fastighetsfrågor. Arbetet med tätskärmar runt Helgeandsholmen för att långsiktigt säkra Riksdagshusens trägrundläggning påbörjades i januari 2004. Inledningsvis uppfördes en temporär etableringsbyggnad i Stallkanalen. Under senvåren inleddes arbetena med tätskärmen med start i den norra delen av Helgeandsholmen. Tätskärmen anläggs av tätt stående betongpelare utförda med s.k. jettingteknik. I tätskärmen kommer en ny dammlucka i Stallkanalen också att ingå. Utgifterna 2004 uppgick till ca 45 miljoner kronor.

Renoveringen av plenisalen startade också under året. Renoveringen skall vara helt klar när riksdagen öppnar igen efter valet 2006. Under sommaruppehållet 2004 gjordes förändringar av läktaren för att förbättra möjligheterna till utrymning och för att skapa nya rullstolsplatser. Läktaren fick därför en glasad barriär utmed läktarens framkant. Kostnaderna för renoveringen uppgick till ca 7 miljoner kronor 2004.

Delar av riksdagsförvaltningens administrativa kontor och tidningen Från Riksdag & Departement flyttade i juni 2004 till nya kontorslokaler på Jakobsgatan 6. Sammanlagt berördes ca 80 personer av flytten. Anledningen till flytten samt utökningen av riksdagsförvaltningens lokalbestånd var reformen om utökat stöd till riksdagsledamöterna i form av fler politiska sekreterare.

Förändringar har också gjorts för att ge Socialdemokraterna ett samlat partikansli. Till de lokaler Socialdemokraterna lämnade i Riksdagshuset flyttade utredningstjänsten. Även infocentrum flyttade till nya lokaler i Riksdagsbib-liotekets foajé. I samband med omflyttningarna har lokaler renoverats och i vissa fall byggts om.



Fastigheterna i kvarteren Mercurius och Neptunus anslöts till den nya anläggningen för reservkraft. För att ytterligare säkra elförsörjningen av Riksbyggnaderna har en alternativ försörjningskabel anslutits.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 arbetsmiljön i arbetsrummet andelen nöjda ledamöter i procent 83 84 andelen missnöjda ledamöter i procent 7 7 Index 76 77 arbetsmiljön i sammanträdesrum andelen nöjda ledamöter i procent 56 55 andelen missnöjda ledamöter i procent 18 14 Index 38 41 sin övernattningsbostad andelen nöjda ledamöter i procent 55 49 andelen missnöjda ledamöter i procent 3 4 Index 52 45 luft/ventilation andelen nöjda ledamöter i procent 51 48 andelen missnöjda ledamöter i procent 26 27 Index 25 21 Registratur. Antalet registrerade ärenden i det centrala diarieföringssystemet minskade under riksmötet 2003/04. Den stora minskningen kan till viss del förklaras av att diarieföringen ändrats så att den sker på ett mer ärendeinriktat sätt.

Centralt diarieförda handlingar 2003/04 2002/03 2001/02 2000/01 2 231 4 107 5 093 4 715 Upphandlingar och avrop från statliga ramavtal. Under 2004 har riksdagsförvaltningen gjort 11 upphandlingar enligt de bestämmelser i lagen om offentlig upphandling (LOU) som gäller vid upphandlingar över de s.k. tröskelvärdena och 27 upphandlingar enligt de regler som gäller under tröskelvärdena. Antalet upphandlingar över tröskelvärdena har minskat och upphandlingar under tröskelvärdena har ökat vid jämförelse med föregående år. Under året upphandlades bl.a. ett säkerhetssystem, språkutbildning och restaurangentreprenör. Vid 5 upphandlingar har anbudsgivare begärt en överprövning av riksdagsförvaltningens beslut i länsrätten - i ett fall även i kammarrätten. Domstolarna har i samtliga fall avslagit anbudsgivarnas ansökningar.



Antalet direktupphandlingar, dvs. upphandlingar som inte görs enligt bestämmelser i LOU, ökade från 70 år 2003 till 100 år 2004 men det totala värdet av gjorda direktupphandlingar har sjunkit med ca 30 % (från ca 18 miljoner kronor till drygt 12 miljoner kronor).

Nytt ståndsprotokoll utgivet. Prästeståndsprotokollen från 1746-1747 års riksdag gavs ut i bokform under året och borgarståndsprotokollen för 1751-1752 års riksdag bearbetades för senare tryckning.

Dataförändringar. Under slutet av 2004 startade utbytet av operativsystemet NT4 till Windows XP. Bytet innebär en rad förbättringar, som exempelvis bättre licenskontroll och ökad säkerhet. Utbytet har också skapat förutsättningar för att planera en installation av ett särskilt övervakningssystem som kan förvarna om var störningar kan uppstå innan de inträffar. Detta gör det möjligt att både förhindra och förkorta driftstopp.

Arbetet i det s.k. distributionsprojektet fortsatte under året. Projektets syfte är att bygga upp en ny databas för lagring, analys och spridning av riksdagens officiella information inklusive riksdagstryck, EU-dokument och riksdagens planeringsinformation. Under året har vissa svagheter framkommit beträffande den nya databasen.

E-post och datavirus. Riksdagens IT-system har inte "smittats" av de stora virusutbrott som drabbat e-post över Internet. Meddelanden från virussmittade datorer på Internet har dock varit ett stort problem för riksdagens IT-system.

Under året hanterades ca 15 miljoner e-postmeddelanden varav ca 6,2 miljoner var interna. Varje vecka rensas ca 100 inkommande meddelanden från virus. Ett ständigt växande problem är s.k. spam och massutskick. Av den stora ökningen av meddelanden från Internet - ca 5 miljoner fler i år än 2002 - härrör ca 4 miljoner från smittade meddelanden och 1 miljon är spam.

Fler samtal till helpdesk. Antalet samtal till helpdesk ökade med ca 1 000 till över 26 000 samtal. Drygt hälften av dem som ringde fick kontakt inom 10 sekunder, en förbättring med 4 % från föregående år. Trots det förlorades 2 925 samtal av olika skäl. En trolig orsak till att samtalen ökade var de problem som ledamöterna hade med att från sin hem-pc koppla upp sig till riksdagen. Problemen kunde lösas under året. Kostnaderna för helpdesk uppgick under året till ca 4 miljoner kronor.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 hjälpen från helpdesk andelen nöjda ledamöter i procent 95 92 andelen missnöjda ledamöter i procent 2 1 Index 93 91

IT-utbildning. Antalet som fick IT-utbildning minskade från 999 år 2003 till 588. Minskningen beror främst på att resurser lagts på att ta fram nytt utbildningsmaterial inför uppgraderingen av standardutbudet i riksdagens datorer. Efterfrågan på utbildning har också minskat. En trolig orsak är att ledamöter och anställda inväntat uppgraderingen till Windows XP.

Barnverksamheten har under året tagit emot barn till ledamöter under 1 946 timmar.

År Antal barn Ålder Omsorgstimmar 1998 29 3 mån. till 13 år 1 539 1999 28 3 mån. till 10 år 1 936 2000 22 6 mån. till 14 år 3 284 2001 33 9 mån. till 15 år 3 086 2002 33 4 mån. till 11 år 2 128 2003 41 2 mån. till 12 år 2 282 2004 40 4 mån. till 11 år 1 946 Lokalbokning. Under året bokfördes 4 870 sammanträden i riksdagens lokaler, en ökning med 50 % jämfört med året innan. Bokningarna avser såväl stora konferenser i kammarsalarna som mindre sammanträden i sammanträdesrummen.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 servicen med lokalbokning för konferenser andelen nöjda ledamöter i procent 91 92 andelen missnöjda ledamöter i procent 2 0 Index 89 92 Riksdagens interntryckeri. Efterfrågan på tryckeritjänster ökade från ledamöter och förvaltning. Beställningarna av färgtryck ökade särskilt kraftigt, med 50 %. Antalet trycksidor uppgick till 5,9 miljoner sidor. Interntryckeriet tryckte också ca 1,4 miljoner sidor åt Riksrevisionen.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 kopieringshjälpen från interntryckeriet andelen nöjda ledamöter i procent 39 39 andelen missnöjda ledamöter i procent 0 0 Index 39 39 övriga kopieringsmöjligheter andelen nöjda ledamöter i procent 61 73 andelen missnöjda ledamöter i procent 3 4 Index 58 69

Prao. Under året har 63 elever praktiserat i riksdagen. Ledamöter har fått hjälp att upprätta program och att genomföra praktiken för eleverna, som antingen studerade i gymnasieskolan, vuxenutbildningen eller i grundskolan.

Nya reseregler. Riksdagsförvaltningen tog under året fram reviderade regler för de anställdas tjänsteresor. De nya reglerna fastställer bl.a. ansvarsfördelningen vid planering och uppföljning av tjänsteresor. Regeländringarna gäller från 2005. Från samma datum gäller nya bestämmelser som bl.a. innebär en ökad restriktivitet när det gäller att tilldela tjänstemän s.k. företagskort.

Grundservice. Förtätningen med arbetsplatser i bl.a. fastigheterna Neptunus och Mercurius har gjort städningen mer ergonomiskt svårhanterlig. Några ytterligare lokalvårdare har inte anställts. I stället köper riksdagen städtjänster till de verksamheter som flyttat till Jakobsgatan 6. Genom interna omdisponeringar fick våningsservice ökade resurser för att servicen skulle räcka till det ökande antalet politiska sekreterare. Servicen fortsatte att bli alltmer tekniskt kvalificerad och inbegrep i allt högre grad teknisk hjälp med datorer och skrivare.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 lokalvården i arbetsrummen andelen nöjda ledamöter i procent 86 81 andelen missnöjda ledamöter i procent 6 5 Index 80 76 lokalvården i allmänna utrymmen andelen nöjda ledamöter i procent 87 85 andelen missnöjda ledamöter i procent 2 7 Index 85 78 Lokalvården fick mycket goda omdömen, både av ledamöter och partikanslianställda. Lokalvården i allmänutrymmen fick indexet 85 år 2004, jämfört med 78 året innan, vilket medförde att denna service hamnade bland de 10 mest uppskattade servicefunktionerna av totalt 42. Inte mindre än 86 % av ledamöterna angav att de var nöjda med servicen. Indexet för lokalvården i arbetsrummet ökade till 80 år 2004 från 76 år 2003. Därmed hamnade denna service bland de 16 mest uppskattade servicefunktionerna. Så många som 87 % av ledamöterna angav att de var nöjda med servicen.



Information till allmänheten

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall bidra till att skapa öppenhet och tillgänglighet i riksdagsarbetet och genom aktiv information verka för att intresset för och kunskaperna om riksdagen och dess arbete ökar.

Mot bakgrund av den serviceenkät som genomförts och andra utvärderingar och analyser inom informationsområdet kan konstateras att målet för verksamhetsgrenen i allt väsentligt har uppnåtts.

Annonsering av kammardebatter och offentliga utfrågningar infördes i ett fyrtiotal tidningar och hade ungefär samma omfattning som året innan. Den externa utvärdering som gjordes i slutet av 2003 analyserades under 2004. Resultatet av analysen pekar på att riksdagens annonser uppmärksammas av få och läses av ännu färre. Ett arbete med att ta fram en ny plan för annonsering har därför påbörjats.

Webbinformation. Jämfört med föregående år var ökningen av antalet besök på riksdagens webbplats blygsam. Av besökarna svarade 83 % att de delvis eller helt och hållet funnit den information de sökt. Mätningar och utvärderingar visar att den viktigaste faktorn för att besökare skall återkomma är att webbplatsen innehåller adekvat och intressant information.

Arbetet med en ny mer lättnavigerad, användarvänlig och sammanhållen webbplats krävde stora insatser under 2004. Den nya webbplatsen kommer att innehålla information som tagits fram speciellt för webbplatsens prioriterade målgrupper, som är allmänheten, massmedierna och utbildningsväsendet. Till nyheterna hör också ett nytt pedagogiskt webbspel för högstadie- och gymnasieelever. Lanseringen av den nya webbplatsen är planerad till första halvåret 2005.

EU-upplysningen, som fått utökade resurser, utvecklade en egen webbplats. Den öppnades i oktober 2004 och hade då en helt ny form och struktur. På webbplatsens startsida publiceras dagligen en eller flera nyhetsartiklar. Mediernas andel bland frågeställarna ökade kraftigt. Det kan ha ett samband med att EU-upplysningen hållit seminarier som varit riktade till journalister. Av EU-upplysningens frågeställare fortsatte emellertid två tredjedelar att använda sig av telefonen.



Riksdagens webbplats

2004 2003 2002 2001 2000 Antal besök på www.riksdagen.se 4 837 789 4 748 971 3 958 188 3 071 408 2 522 063 EU-upplysningens

webbplats 914 385 577 020 324 446 259 395 259 821 Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 webbplatsen som informationskälla i arbetet andelen nöjda ledamöter i procent 84 76 andelen missnöjda ledamöter i procent 2 2 Index 82 74 Förfrågningar. Frågorna om riksdagen och dess arbete från medier och allmänhet ökade både per telefon och per e-post. Sedan riksdagens webbplats kom till 1996 har telefonsamtalen successivt minskat. Den trenden bröts 2004.

Förfrågningarna till EU-upplysningen per telefon eller e-post minskade jämfört med 2003, då antalet frågor var rekordstort på grund av folkomröstningen om euron. EU-upplysningen utökade sina telefontider under några veckor före valet till Europaparlamentet i juni.

Frågor om riksdagen och dess beslut

2004 2003 2002 2001 2000 per telefon 10 044 9 923 12 744 12 465 12 460 per e-post 4 524 4 491 4 487 3 776 2 395 Frågor till EU-upplysningen

2004 2003 2002 2001 2000 9 691 15 360 7 734 9 155 8 188 Människor med särskilda behov. Under 2004 fortsatte insatserna för att öka tillgängligheten till riksdagens information. Särskilda målgrupper var personer med funktionshinder samt personer med en annan etnisk eller kulturell bakgrund. Försök inleddes 2004 med egna avdelningar på serbiska, bosniska, kroatiska, spanska och persiska på riksdagens webbplats. En särskild broschyr togs fram om riksdagens informationsutbud för människor med särskilda behov. De teckentolkade visningarna av riksdagen fortsatte. På EU-upplysningens webbplats finns nu basfaktum om EU översatta till tio invandrarspråk, text på lättläst svenska, teckenspråksfilm och talsyntes.



Minskade anslag till tidningen Från Riksdag & Departement (R&D). Riksdagsstyrelsen beslutade i oktober 2004 att ytterligare diskussioner skulle föras om R&D:s framtid. Styrelsen beslutade även att minska R&D:s anslag med 1,5 miljoner kronor till 4 miljoner kronor. Dessutom fastställde styrelsen en ändrad redaktionell policy för R&D. Under 2004 kom R&D ut med 40 nummer. Sidantalet minskade något för att ge en mjukare anpassning till kommande besparingar. Den beräknade upplagan var i december nära 18 000, vilket är en högre siffra än andra år under 2000-talet, bortsett från 2003 då upplagan var 19 000. Besöken på R&D:s webbplats ökade till nära 2 000 besök per dag i december 2004 mot drygt 1 300 under samma månad 2003.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 Tidningen från Riksdag & Departement andelen nöjda ledamöter i procent 67 72 andelen missnöjda ledamöter i procent 14 13 Index 53 59 Försäljningen av riksdagstryck fortsatte att minska, vilket troligen är en följd av att allt riksdagstryck finns på riksdagens eller regeringens webbplats.

Tre regionala riksdagshörnor invigdes i februari 2004. Hörnorna finns på stadsbiblioteken i Göteborg, Malmö och Sundsvall. Huvudintrycket är att hörnorna hittills fungerat väl. Verksamheten kommer att utvärderas under 2005. I riksdagshörnan i Malmö har också talmannen medverkat. Riksdagsbiblioteket höll kurser om riksdagsarbetet och riksdagstrycket för bibliotekarier vid riksdagshörnorna i Malmö och Göteborg.

Verksamheten vid de regionala riksdagshörnorna

Antal ledamöter som medverkat Antal aktiviteter Göteborg 41 49 Malmö 11 12 Sundsvall 7 23 TV och webb. Ytterligare en kameraanläggning installerades under året för att möjliggöra inspelningar från det växande antalet offentliga utfrågningar. Den placerades i förstakammarsalen.

Alla kammarsammanträden direktsänds via webb-TV. I genomsnitt har 133 besök gjorts varje sändningsdag, vilket är en ökning jämfört med föregående år då besökssiffran var ca 100 besök per dag. De offentliga utfrågningarna har i genomsnitt haft ca 75 besök via webb-TV, en minskning från föregående år. Ett projekt inleddes hösten 2004 för att göra riksdagens interna videoarkiv tillgängligt via riksdagens webbplats. Projektet beräknas vara klart i februari 2005.



Bibliotekslån. Riksdagsbibliotekets utlåning till externa låntagare fortsatte att öka, men antalet besökare som kom till biblioteket minskade med nära 2 000 personer till ca 68 000 personer. I den siffran ingår sedan sommaren också besöken på infocentrum. De virtuella besöken ökade i stället med ca 12,9 % jämfört med föregående år.

Externa låntagare

2004 2003 2002 2001 2000 25 451 23 546 18 967 19 629 18 878 Öppet hus ordnades för sjunde gången den 13 november 2004. Omkring 4 500 besökare kom till riksdagen där ett 60-tal riksdagsledamöter fanns på plats. En av programpunkterna var frågestunden "Frågan är fri" som leddes av talmannen. Nära 1 000 personer deltog i guidade turer i riksdagens hus.

Infocentrum flyttade i juni till nya lokaler i Riksdagsbibliotekets entré. En anledning till flytten är att besöken minskat i takt med att alltfler på egen hand hittar den information de söker på riksdagens webbplats. Omorganisation och flytt medförde att färre politikerträffar och caféer arrangerades, och därmed minskade också antalet besökare på sådana arrangemang kraftigt.

Antalet besökare på politikerträffar och cafésammankomster

2004 2003 2002 2001 189 730 589 1 185 Skolbesök och visningar. Antalet besökare på visningar - både gruppvisningar och skolvisningar/besök - ökade, men inte till samma nivå som valåret 2002. Av tiderna för planerade gymnasievisningar var 66 % bokade.

2004 2003 2002 2001 Antalet besökare på gruppvisningar (exklusive ledamotsgrupper) 29 913 28 886 31 521 27 665 Antalet besökare på skolvisning/besök 17 299 16 548 18 906 16 432 Sommarvisningar, antal nöjda i % 93,0 65,0 88,0 81,0 Bokningsgrad för gymnasiebesök i % 66,1 62,8 71,5 67 Demokrativerkstad. Under året startade ett projekt med namnet Demokrativerkstan. Målet med projektet är att skapa en ny form av skolbesök för högstadieelever, som främst går ut på att eleverna själva får pröva på politikerrollen. Syftet är att utveckla elevernas kunskaper om riksdagen och den parlamentariska demokratin.

Ungdomens riksdag. Sammanlagt 349 gymnasieelever från 85 gymnasieklasser deltog den 19 mars 2004 i Ungdomens riksdag som då arrangerades för fjärde gången. Deltagarna fick pröva på hur det är att vara riksdagsleda



mot. De 85 klasserna hade kvalificerat sig genom att skriva motioner. En utvärdering visar att 60 % av deltagarna ansåg att Ungdomens riksdag fungerat mycket bra. Över 90 % svarade att deras kunskaper om riksdagen ökat ganska mycket eller mycket.

Externa kurser inom informationsområdet. Kurser till vidareinformatörer (journalister, lärare och bibliotekarier) har genomförts under året. Kurser om EU gavs under 50 tillfällen med 1 507 deltagare och särskilda kurser om riksdagen hölls för journalister och informatörer. Inga endagarskurser för lärare hölls under året.

Internationell verksamhet

Mål för verksamhetsgrenen

Riksdagsförvaltningen skall göra det möjligt för riksdagen att aktivt möta de krav som det internationella samarbetet och internationella åtaganden medför.

Riksdagsförvaltningen har i allt väsentligt uppfyllt målet för den internationella verksamheten.

Riksdagens internationella kontakter har på senare år blivit mycket intensiva. Nationellt och internationellt politiskt beslutsfattande blir alltmer sammanflätat som en följd av internationaliseringen. Sveriges EU-medlemskap har förstärkt denna trend. Samtidigt som riksdagen utför sin konstitutionella uppgift att granska regeringen och dess arbete har den utökat sina internationella kontaktytor.

Deltagandet i de parlamentariska delegationerna till Interparlamentariska unionen, Europarådet och Nordiska rådet är av gammalt datum, liksom praxis att regeringens delegation till FN:s generalförsamling även innehåller riksdagsledamöter. På senare år har också ett antal nya parlamentariska församlingar bildats. Sverige har mot bakgrund av den politiska utvecklingen i omvärlden beslutat att, på såväl regerings- som parlamentarikersidan, delta i ett antal nya forum. Vidare har ledamöternas engagemang i specialinriktade parlamentariska organ blivit alltmer omfattande. Det bör dock understrykas att riksdagsledamöterna i samtliga dessa forum - oavsett hur de har utsetts - formellt inte representerar riksdagen utan endast sig själva och sitt parti.

Talmannen. Riksdagens talman Björn von Sydow var under 2004 värd för en rad internationella besök. Talmannen gjorde också flera besök i utlandet, i första hand som ledare för större riksdagsdelegationer. Han besökte bl.a. Italien, Slovakien, USA, Skottland, England och Ungern. Vidare har han deltagit i Europarådstalmansmötet i Strasbourg, det nordiska talmansmötet i Oslo, EU-talmansmötet i Haag och förmöten för den andra globala talmanskonferensen i New York 2005.

Ledamöternas internationella arbete. Riksdagens internationella kansli (RIK) har under året biträtt riksdagens ledamöter i deras internationella arbete. Arbetet har till stor del skett i de interparlamentariska församlingarna, i första hand i Nordiska rådet, i Europarådets och i OSSE:s parlamentariska församlingar, vars delegationer (sammanlagt 34 ledamotsplatser och lika många suppleantsplatser) utses av kammaren. Till detta kommer de internationella delegationer som riksdagsstyrelsen har utsett, bl.a. delegationerna till Interparlamentariska unionen (IPU), Natos parlamentariska församling och den nybildade Euromedförsamlingen. Sammanlagt har ca 100 riksdagsledamöter utsetts för att uppfylla riksdagens internationella åtaganden gentemot



dessa organisationer. RIK har medverkat med sekretariatsresurser till det internationella arbetet.

Svenska ledamöter har fått viktiga poster och specialuppdrag som krävt extra insatser både av dem själva och av riksdagsförvaltningen. I första hand gäller det specialuppdrag inom OSSE:s och Europarådets parlamentariska församlingar. Andra områden där ledamöterna medverkat aktivt under året är inom det arktiska samarbetet, inom östersjösamarbetet och som valobservatörer.

År 2004 var Sverige värd för Nordiska rådets session. Den ägde rum i riksdagen den 1-3 november och hade över tusen deltagare.

Riksdagsledamöter deltog på sedvanligt sätt i en del av FN:s generalförsamling inom ramen för den svenska regeringsdelegationens arbete. Samarbetet med Vietnam. Samarbetet mellan riksdagen och den vietnamesiska nationalförsamlingen fortsatte med en rad aktiviteter. Samarbetet är baserat på det nya fyraåriga avtal som tecknades 2003 om parlamentariskt samarbete med huvudinriktning på de folkvalda. Sida finansierar verksamheten, som fortsätter att vara inriktad på områdena information och kunskapsuppbyggnad samt parlamentets kontrollmakt.

Östtimor. Riksdagen arrangerade ett seminarium i Östtimors huvudstad Dili för att stödja uppbyggnaden av ett väl fungerande parlament i landet.

Demokratiseminarium. Ett särskilt demokratiseminarium, finansierat av Sida, arrangerades för tjänstemän från parlamenten på västra Balkan.

Ledamöternas enskilda internationella engagemang. Exempel på nätverk i riksdagen med internationell anknytning är AWEPA (Association Western European Parliamentarians for Africa), Föreningen för bekämpandet av okontrollerad spridning av lätta vapen, Globe Europe - miljönätverket i Sveriges riksdag, Parliamentarians for Global action, Parlamentarisk samling för en human flyktingpolitik och Riksdagsgruppen för mänskliga rättigheter. RIK har medverkat vid planering, besök och konferenser även i sådana sammanhang. Det gäller exempelvis en parlamentarikerkonferens mot spridning och användning av lätta vapen som hölls i riksdagen i september 2004.

Bilaterala vänskapsföreningar. Numera finns i riksdagen parlamentariska vänskapsgrupper för kontakter med parlament i så skilda länder som USA, Storbritannien, Eritrea, Frankrike, Grekland, Israel, Japan, Palestina, Polen, Ryssland, Schweiz, Slovenien, Taiwan, Tibet, Tyskland, Ukraina och Vitryssland.

Ledamöternas uppfattning om 2004 2003 Riksdagens internationella kansli andelen nöjda ledamöter i procent 49 41 andelen missnöjda ledamöter i procent 1 1 Index 48 40

IT-stöd i Strasbourg. Den svenska Europarådsdelegationen har vid två sessioner i Strasbourg på plats fått stöd av tekniker från IT-avdelningen, som samtidigt undersökt möjligheterna för en snabbare, enklare och säkrare uppkoppling mot Internet.

Uppgifter till andra länder. En stor del av utredningstjänstens uppdrag har gällt förhållanden i andra länder. Utredningstjänsten har också hjälpt ett 40-tal parlament och internationella organisationer med omfattande uppgifter om svenska förhållanden. Flertalet av dessa uppdrag har förmedlats av organisationen European Centre for Parliamentary Research and Documentation (ECPRD).

IPEX, InterParliamentary EU information eXchange, har fortsatt sitt arbete. Från IPEX nuvarande webbplats finns länkar till EU-relaterad information för de deltagande länderna. Webbplatsen har en provisorisk karaktär. En mer permanent webbplats skall vara färdig före sommaren 2005. Där kommer dokument från EU-kommissionen att finnas och där kommer de deltagande länderna att kunna visa sin preliminära inställning till vissa EU-förslag, speciellt i frågor som rör subsidairietsprincipen.

Styrgruppen för IPEX leds av riksdagsdirektören Anders Forsberg och består av representanter för parlamenten i Sverige, Danmark, Frankrike, Italien, Storbritannien och Polen samt för ECPRD.

EPRI, European Parliament Research Initiative, har bl.a. till uppgift att arrangera konferenser för parlamentariker i EU-länderna inom informations- och kommunikationsteknik. Den 27-28 oktober 2004 arrangerade riksdagen en konferens i andrakammarsalen som hade drygt 100 deltagare från ett 20-tal nationella parlament.

Översättningar. De engelska webbsidorna på riksdagens webbplats, faktabladen och andra publikationer på engelska har uppdaterats efter valet. Löpande översättnings- och granskningsuppdrag inkluderar pressmeddelanden, webbsidor, brev, konferensmaterial och språkkonsultationer.

Från maj 2004 översätts pressmeddelandena från EU-nämndens sammanträden till engelska. De publiceras också på riksdagens engelska webbplats.

Talmansbesök under 2004 som talman Björn von Sydow varit värd för Sri Lankas talman Joseph Michael Perera, Sloveniens talman Borut Pahor, Estlands talman Ene Ergma, Ålands talman Viveka Eriksson, den tyska förbundsdagens talman Wolfgang Thierse, Islands talman Halldór Blöndal, Tjeckiens talman Lubomir Zaoralek.



Exempel på andra utländska företrädare som talmannen tagit emot: Östtimors president Xanana Gusmão, Estlands premiärminister Juhan Parts, Nicaraguas president Enrique Bolaños, Europarådets MR-kommissionär Gil Robles, Cyperns utrikesminister Georgios Iacovou, Kazakstans president Nursultan Nazarbajev, Bulgariens premiärminister Simeon Saxe-Coburg-Gotha, Nigerias president Olusegun Obasanjo, Polens premiärminister Marek Belka.

Riksdagens personal

Antalet tillsvidareanställda uppgick till 638 personer vid utgången av år 2004, 14 fler än vid utgången av år 2003. Det genomsnittliga antalet anställda under året var 629. Räknat i årsarbetskrafter har antalet ökat till 560 år 2004 från 553 året innan. Det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter var 558 under 2004.

Ökningen av antalet tillsvidareanställda beror bl.a. på att EU-upplysningen och bevakningsenheten har fått tre nya medarbetare vardera. Bevaknings-enheten har dessutom tillsatt ett antal tjänster som tidigare varit vakanta och som tidigare täcktes genom inhyrd extra personal. På flera enheter har man haft personer deltidssjukskrivna eller på rehabilitering och för att kompensera för arbetskraftsbortfallet har man i viss utsträckning anställt vikarier.

Relationen mellan antalet män och antalet kvinnor är oförändrad jäm-fört med föregående år. Vid utgången av år 2004 hade riksdagsför-valtningen 368 kvinnor (58 %) och 270 män (42 %) anställda. Bland de anställda under 50 år är könsfördelningen jämnare, 53 % är kvinnor och 47 % är män. Bland utskottsorganisationens föredragande är 55 % kvinnor och bland utredarna är 47 % kvinnor.

Riksdagsförvaltningens åldersstruktur. Medelåldern för de anställda är 45,5 år. En knapp tredjedel (31 %) av de anställda är under 35 år och medianvärdet är 45 år, dvs. 50 % av de anställda är under 45 år. Personer som är 55 år eller äldre utgör 28 % av de anställda och 12 % av de anställda är 60 år eller äldre. Inom kansliet för informations- och kunskapsförsörjning samt utskotten är andelen över 50 år högre, 31 % respektive 35 %, medan IT-avdelningen bara har 10 % av sina anställda i det åldersintervallet. Av riksdagsförvaltningens chefer (exkl. sektionschefer) är 13 stycken, dvs. 27 % 60 år eller äldre.

Anställda fördelade på ålder och kön 2004



Intervall ålder K M Totalt % -24 4 7 11 2 % 25-29 20 17 37 6 % 30-34 37 29 66 10 % 35-39 50 43 93 15 % 40-44 59 54 113 18 % 45-49 33 32 65 10 % 50-54 43 28 71 11 % 55-59 69 34 103 16 % 60- 53 26 79 12 % Totalt 368 270 638 100 % Medelålder 45,5 år

Anställningstid fördelad på kvinnor och män 2004

Intervall anställningstid (år) K M Totalt % -1 22 18 40 6 % 1-3 77 69 146 23 % 4-5 38 25 63 10 % 6-10 82 70 152 24 % 11-14 47 35 82 13 % 15-19 56 27 83 13 % 20-24 17 11 28 4 % 25- 29 15 44 7 % Totalt 368 270 638 100 % Medelvärde anställningstid Kvinnor 10,6 år Män 9,4 år Totalt 10,1 år Antalet anställda fördelat på avdelning och kön 2004

Avdelning K M Totalt % K % M Riksdagsdirektören, kammarkansliet, riksdagens utrednings-tjänst, riks-dagens internationella kansli 67 39 106 63 % 37 % Utskotten, EU-nämnden 78 43 121 64 % 36 % Administrativa kontoret, ledning och stabsenheter 30 11 41 73 % 27 % Avd. för intern service 79 80 159 50 % 50 % IT-avdelningen 27 44 71 38 % 62 % Kansliet för informations- och kun-skapsförsörjning 87 53 140 62 % 38 % Totalt 368 270 638 58 % 42 % Personalomsättningen har minskat, främst beroende på arbetsmarknadsläget, och var under året 5,3 %. Som jämförelse var personalomsättningen året innan 8,5 %. Totalt slutade 34 personer sin anställning varav 13 avgick med pension. Under året har 49 personer tillsvidareanställts eller fått lång-tidsvikariat. Dessutom har flera anställda bytt arbetsuppgifter inom organi-sationen.



Arbetsmarknadsläget gör att det är många sökande till varje utlyst tjänst. Exempelvis fick förvaltningen 634 sökande till en tjänst som lokalvårdare och 242 sökande till en tjänst som utredare vid utredningstjänsten.

Medelanställningstiden i riksdagsförvaltningen är ca 10 år, vilket är en ökning med närmare ett år jämfört med 2003. Bland föredragandena har 43 % varit anställda i fem år eller mindre och 33 % i tre år eller mindre. Vad gäller utredare har 47 % varit anställda 5 år eller kortare tid.

Den registrerade övertiden har ökat. Under året registrerades 14 940 övertidstimmar jämfört med 13 000 timmar året innan. En stor del av ökningen har skett på bevakningsenheten. Det bör samtidigt noteras att många anställda har avstått rätten till övertidskompensation mot en högre fast lön.

Attitydundersökningen som genomfördes 2003 har följts upp 2004 med enhets-visa åtgärdsplaner. Åtgärderna varierar beroende på resultatet för respektive enhet.

Den förvaltningsövergripande åtgärdsplanen innefattar bl.a. framtagandet av en förbättrad mål- och resultatstyrningsmodell samt en översyn av riks-dagsförvaltningens organisation med början på administrativa kontoret.

En framgångsfaktor för verksamheten är de anställdas kompetens. Att de anställdas kompetens upprätthålls och förstärks i de olika personal-kategorier-na är därför viktigt.

Under år 2004 har satsningen på kompetensutveckling för personalen skett i ungefär samma omfattning som tidigare år. Totalt har riksdagsförvaltningen under år 2004 använt ca 2 % (drygt 10 miljoner kronor) av anslagsförbruk-ningen på riksdagsförvaltningens förvaltningsanslag 90:3 för kompetens-utveck-ling. Av dessa medel användes nära 6 miljoner kronor för kansliernas och enheternas egna utbildningsinsatser och dylikt. Resterande del användes för centralt anordnade kompetensutvecklingsåtgärder.

Kompetensförsörjning. Kompetensanalyser har tidigare år utarbetats för olika tjänstekategorier, bl.a. för föredragande och byråassistenter i utskotten. Analyserna har resulterat i utvecklingsplaner som är tänkta att användas i utvecklingssamtalen med medarbetarna. Under 2004 har dessa planer resulterat i olika aktiviteter. Ett internat anordnades för samtliga utskotts-assistenter där bl.a. en diskussion fördes om hur arbetsuppgifterna kan komma att förändras i framtiden. Seminarier har också arrangerats på olika teman, såsom utskottens budgetprocess, riksdagen och EU:s framtidsfrågor samt EU, institutionerna och beslutsprocessen.

Utbildningar har anordnats i projektledning, presentationsteknik och processmodellering. Under året har 75 medarbetare deltagit i språkcirklar i engelska eller i franska. Härutöver har specialinriktande utbildningar an-ordnats, exempelvis har nio stenografer deltagit i en sådan utbildning. Inför anföranden, resor m.m. har medarbetare fått möjlighet till specialträning i engelska. 11 medarbetare deltog i en veckas intensivutbildning i franska och 15 medar



betare i en veckas intensivutbildning i engelska. Som exempel på ytterligare utvecklingsinsatser kan nämnas möjligheter till livs- och karriärplanering samt kurser i gruppdynamik.

Ett internat för samtliga chefer anordnades under året där bl.a. resultatet av attitydundersökningen diskuterades. Vidare behandlades den framtida kompetensförsörjningen med inriktning på hur riksdagsförvaltningen skall kunna vara en attraktiv arbetsplats. Som ett resultat av attitydundersökningen har satsningar gjorts på förvaltningens olika ledningsgrupper. Cirka 16 chefer har deltagit i s.k. handledningsgrupper. Ett par chefer har gått kurs i gruppdynamik och ett par chefer har deltagit i externa chefsutvecklings-program.

För att marknadsföra sig som arbetsplats har riksdagsförvaltningen bl.a. del-tagit i juristernas arbetsmarknadsdagar, tagit emot studiegrupper från Jusek och från Göteborgs universitet. Förvaltningen har även samarbetat med

Regeringskansliet i ett traineeprogram.

Det årliga introduktionsprogrammet för alla nyanställda har genomförts. Programmet har bestått av en obligatorisk del och ett tiotal valfria seminarier. Omkring 35 anställda har deltagit.

Yrkesgrupperna inom riksdagsförvaltningen är många och kompetens-profilerna skiftar inom organisationen. Den kompetensutveckling som sker på kansli- och enhetsnivå avspeglar därför naturligt verksamheternas olika inriktning. Enheter har även gjort studieresor och studiebesök, anställda har deltagit i olika seminarier och nätverk och litteratur har köpts in. Kurser har exempelvis genomförts avseende projektarbete, IT och säkerhet.

Redovisning av sjukfrånvaron

2004 2003 Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 5,1 5,3 Antal årsarbetare* 605 599 Antal individer med sjukfrånvaro 319 307 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro i % 66,7 70,4 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till tillgänglig tid i % 3,4 3,8 Antal individer med sjukfrånvaro 319 307 Antal individer med långtidssjukfrånvaro 44 49 Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 6,4 6,5 Antal kvinnliga årsarbetare 348 348 Antal kvinnor med sjukfrånvaro 206 193 Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 3,4 3,8 Antal manliga årsarbetare 257 251 Antal män med sjukfrånvaro 113 114 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 eller yngre i % av tillgänglig arbetstid 3,7 5,6 Antal årsarbetare i åldersgruppen 29 år eller yngre 36 41 Antal individer i åldersgruppen 29 år eller yngre med sjukfrånvaro 28 32 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30-49 år i % av tillgänglig arbetstid 5,6 5,5 Antal årsarbetare i åldersgruppen 30-49 år 318 305 Antal individer i åldersgruppen 30-49 år med sjukfrånvaro 167 158 Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 eller äldre i % av tillgänglig arbetstid 4,6 5,1 Antal årsarbetare i åldersgruppen 50 år eller äldre 250 253 Antal individer i åldersgruppen 50 år eller äldre med sjukfrånvaro 124 117 *Antalet årsarbetare är inte jämförbart med antalet årsarbetskrafter bl.a. på grund av att sjukledigheter och föräldraledigheter inte är avräknade vid beräkningen av antalet årsarbetare. Källa: Statistik från Arbetsgivarverket avseende 2004.

Den genomsnittliga sjukfrånvaron har minskat från 18 till 15 sjukdagar per anställd vilket innebär en total sjukfrånvaro på 3,8 %. Kris- och stressrelaterade sjukdomars andel av sjukskrivningarna har ökat medan andelen som var sjukskrivna på grund av besvär från nacke, axlar, rygg och armbågar har minskat.

Under år 2004 har antalet långtidssjukskrivningar inom IT-avdelningen ökat. IT-avdelningen har därför, tillsammans med företagshälsovården, bildat en erfarenhetsgrupp med syfte att utifrån samlade erfarenheter av längre arbetsrelaterade sjukskrivningar/överansträngningar formulera möjliga lärdomar samt identifiera olika utvecklingsområden inom verksamheten och ge förslag till utvecklingsinsatser.

Samarbetet med företagshälsovården har utvecklats ytterligare, särskilt när det gäller åtgärder för att förebygga faktorer i arbetsmiljön som kan orsaka psykosociala problem. En fortsatt uppföljning av ergonomin vid enskilda arbetsplatser har också varit en aktuell fråga. Riktade hälsokontroller har erbjudits både riksdagsledamöter och anställda enligt tidigare fastställd plan.

En fortsatt satsning på friskvårdsarbetet inom förvaltningen har inneburit såväl aktiviteter för att främja hälsa och välbefinnande som aktiviteter för att förebygga sjukskrivningar och ohälsa. Ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter har erbjudits och möjligheterna till friskvård har tagits till vara av såväl anställda som riksdagsledamöter.

Arbetsmiljöfrågorna kommer alltmer i fokus och får allt större betydelse när det gäller att åstadkomma och behålla en god arbetsmiljö. En särskild satsning på arbetsmiljöområdet har inletts under året. Fokusering kommer också att göras på skyddskommitténs roll och delegering/ansvar av arbetsmiljöarbetet.

Ett dokument för omhändertagande av riksdagsförvaltningens personal vid en krissituation har arbetats fram. Dokumentet beskriver olika krissituationer och vad som måste göras och i vilken ordning. Hjälpmedel i form av checklistor finns också framtagna.

Revidering av riksdagsförvaltningens jämställdhetsplan. Under 2004 har förvaltningens jämställdhetsplan reviderats, och den nuvarande planen gäller för åren 2004 och 2005. Olika aktiviteter har genomförts med anledning av planen. I början av året informerades samtliga anställda att möten och konferenser normalt skall förläggas mellan klockan 09.00 och 16.30 för att förbättra möjligheterna för småbarnsföräldrar att delta. Intervjuer har genomförts med nyblivna "pappor" för att se om förvaltningen har underlättat för dem att ta längre föräldraledigheter. Utvärderingen är inte färdigbearbetad, men det verkar över lag vara främst positiva omdömen.

Den kvinnodominerade lokalvårdsenheten har under 2004 aktivt verkat för att anställa fler män med målsättningen att varannan nyanställd skall vara man.



Ett chefsseminarium på temat "jämställdhet" genomfördes i november. Deltagarna fick bl.a. fördjupad kunskap om bakgrund till och olika aspekter på hur sexuella trakasserier kan ta sig uttryck. Vidare gjordes en genom-gång av riksdagsförvaltningens policydokument mot sexuella trakasserier.

Organisation

Finansiell information

Resultaträkning (tkr)

Not 2004-12-31 2003-12-31 VERKSAMHETENS INTÄKTER Intäkter av anslag 1 005 703 984 839 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 58 119 58 792 Intäkter av bidrag 912 523 Finansiella intäkter 2 894 807 SUMMA 1 065 628 1 044 961 VERKSAMHETENS KOSTNADER Kostnader för personal och ledamöter 3 -703 132 -700 450 Kostnader för lokaler -14 428 -12 137 Övriga driftkostnader -319 437 -325 711 Finansiella kostnader 2 -2 610 -2 871 Avskrivningar och nedskrivningar -87 660 -67 308 SUMMA -1 127 267 -1 108 477 VERKSAMHETSUTFALL -61 638 -63 516 TRANSFERERINGAR Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 323 285 276 445 Lämnade bidrag 4 -323 285 -276 445 SALDO ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 5 -61 638 -63 516 Balansräkning (tkr)

Not 2004-12-31 2003-12-31 TILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Balanserade utgifter för utveckling 1 632 35 200 Rättigheter och andra imateriella anläggningstillgångar 3 507 SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 6 5 139 35 200 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader, mark och annan fast egendom 978 338 1 004 099 Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 981 4 041 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 102 704 107 141 Pågående nyanläggningar 62 518 13 098 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 7 1 147 541 1 128 379 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andelar i dotterföretag och intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav 2 159 2 159 SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 8 2 159 2 159 VARULAGER M.M. Varulager och förråd 1 389 SUMMA VARULAGER M.M. 1 389 FORDRINGAR Kundfordringar 1 712 2 041 Fordringar hos andra myndigheter 9 16 223 13 868 Övriga fordringar 328 86 SUMMA FORDRINGAR 18 263 15 995 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Förutbetalda kostnader 26 777 28 516 Upplupna bidragsintäkter 27 28 Övriga upplupna intäkter 195 230 SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 10 26 999 28 774

AVRÄKNING MED STATSVERKET 11 -83 642 -42 890 KASSA OCH BANK Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 12 94 419 66 052 Kassa, postgiro och bank 30 30 SUMMA KASSA OCH BANK 94 449 66 082 SUMMA TILLGÅNGAR 1 210 908 1 235 088 SKULDER MYNDIGHETSKAPITAL Statskapital 13 80 - Balanserad kapitalförändring 14 991 680 1 055 196 Kapitalförändring enligt resultaträkningen 5 -61 638 -63 516 SUMMA MYNDIGHETSKAPITAL 930 122 991 680 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 769 1 217 SUMMA AVSÄTTNINGAR 769 1 217 SKULDER M.M. Lån i Riksgäldskontoret 16 129 922 102 416 Skulder till andra myndigheter 17 18 048 17 787 Leverantörsskulder 70 228 56 141 Övriga skulder 18 14 359 13 878 SUMMA SKULDER M.M. 232 557 190 222 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Upplupna kostnader 37 634 41 268 Övriga förutbetalda intäkter 9 826 10 701 SUMMA PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER 19 47 460 51 969 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 210 908 1 235 088 STÄLLDA PANTER - - ANSVARSFÖRBINDELSER - - Anslagsredovisning 2004-12-31

(tkr) Ingående överförings-belopp Årets till-delning enl. anslags-

direktiv Indragning

/för-delade an-slags-

belopp Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överförings-belopp Anslag 1:90:2, ramanslag

Riksdagens ledamöter och partier m.m. 28 703 634 265 - 662 968 640 618 22 350 Anslag 1:90:3, ramanslag

Riksdagens förvaltningskostnader Not 20 20 210 556 942 - 577 152 516 598 60 554 Anslagspost 1 -150 506 942 - 506 792 487 396 19 396 Anslagspost 2 20 360 50 000 - 70 360 29 202 41 158 Anslag 1:90:6, ramanslag

Stöd till politiska partier Not 21 9 718 156 200 - 165 918 171 396 -5 478 Anslag 2:90:2, ramanslag

Riksdagens revisorer Not 24 520 - - 520 520 0 Anslagspost 2

Riksdagsförvaltningens disposition 520 - - 520 520 0 Anslag 2:90:3, ramanslag



Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader Not 25 674 - - 674 -64 738 SUMMA TOTALT 59 825 1 347 407 1 407 232 1 329 068 78 164 Finansiella villkor: Anslagskredit Anslag 1:90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 63 427 Anslag 1:90:3 Riksdagens förvaltningskostnader Anslagspost 1 50 694 Anslagspost 2 5 000 Anslag 1:90:6 Stöd till politiska partier 6 560 Anslag 2:90:2 Riksdagens revisorer - Anslag 2:90:3 Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader - Redovisning mot inkomsttitel Riksdagsförvaltningen redovisar inte mot någon inkomsttitel. Bemyndiganden: Inga. Finansieringsanalys (tkr)

2004 2003 DRIFT Not Kostnader -1 029 956 -1 039 798 22 Finansiering av drift Intäkter av anslag 1 005 703 984 839 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 57 998 58 580 23 Intäkter av bidrag 912 523 Övriga intäkter 894 807 Summa medel som tillförts för finansiering av drift 1 065 507 1 044 749 Ökning (-)/minskning (+) av lager 1 389 1 438 Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar -493 649 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder -2 091 6 140 Kassaflöde från/till drift 34 356 13 178 INVESTERINGAR Investeringar i finansiella tillgångar Investeringar i materiella tillgångar -83 779 -56 155 Investeringar i immateriella tillgångar -3 210 -6 663 Summa investeringsutgifter -86 989 -86 989 -62 818 -62 818 Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret 56 955 36 670 - amorteringar -29 449 -15 800 Andra långfristiga lån - amorteringar Ökning/minskning av statskapital med medel som erhållits från/tillförts statsbudgeten 80 Försäljning av anläggningstillgångar 251 752 Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar 27 837 21 622 Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 12 411 12 411 343 343 Kassaflöde från/till investeringar -46 741 -40 853

2004 2003 TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag -323 285 -276 445 Utbetalningar i transfereringsverksamhet -323 285 -276 445 Finansiering av transfereringsverksamhet Medel från statsbudgeten 323 285 276 445 S:a medel som erhållits för finansiering av transfereringsverksamhet 323 285 276 445 Kassaflöde från/till transfereringar 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -12 385 -27 675 SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början 23 192 50 867 Ökning (+)/minskning (-) av kassa och postgiro 0 Ökning (+)/minskning (-) av tillgodohavande RGK 28 366 -14 279 Ökning (+/-)/minskning (-/+) av avräkning med statsverket -40 751 -13 396 Summa förändring av likvida medel -12 385 -27 675 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 10 807 -23 192 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)

2004 2003 2002 2001 2000 Låneram hos Riksgäldskontoret 450 000 350 000 192 800 92 800 71 300 Kontokredit hos Riksgäldskontoret 119 121 164 814 103 981 100 030 94 500 Beviljad anslagskredit* 125 681 120 656 110 771 74 064 69 850 Utnyttjad anslagskredit under året - - 6 433 - - ANSLAGSSPARANDE Ramanslag Riksdagens ledamöter, partier m.m. 22 350 28 703 42 624 44 757 37 684 Riksdagsförvaltningen 60 554 20 210 -6 433 35 370 69 893 Riksdagens revisorer: avvecklingskostnader 738 - - - - Riksdagens revisorer 0 520 - - - Summa anslagssparande 83 642 49 433 36 191 80 127 107 577 Anslagssparande Stöd till politiska partier -5 478 9 718 5 363 3 824 8 578 Ränteintäkter på räntekonto -820 761 3 332 3 953 4 183 Driftskostnad per årsarbetskraft** 856 836 819 802 794 Årets kapitalförändring -61 638 -63 516 -64 402 -23 803 -22 257 Balanserad kapitalförändring 991 680 1 055 196 1 119 598 1 143 401 1 165 658

(antal) 2004 2003 2002 2001 2000 Medelantal kvinnor under året 366 363 368 361 355 Medelantal män under året 263 261 249 241 243 Medelantal anställda under året 629 624 618 602 598 Antal årsarbetskrafter 558 553 548 527 526 * Endast anslagen 1:90:2, 1:90:3 och 1:90:6 har anslagskredit. ** Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen samt lokal- och fastighetskostnader exkl. avskrivningar. Tilläggsupplysningar och noter (tkr)

Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. Vissa undantag är beslutade av riksdagsstyrelsen 2001-06-13 (RFS 2001:9).

Fordringar har tagits upp med de belopp som beräknas inflyta.

Varulager har värderats till det lägsta beloppet av anskaffningskostnaden eller verkligt värde.

Skulder har tagits upp med sina nominella belopp.

Anläggningstillgångar

Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med en anskaffningskostnad på minst 10 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre har bokförts som anläggningstillgångar.

Anläggningstillgångarna skrivs av månadsvis linjärt över den ekonomiska livslängden.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Persondatorer med tillbehör m.m. 3 år

Bilar, kontorsinventarier, immateriella anläggningstillgångar 5 år

Datanät 10 år

Byggnader 50 år

Under 2004 skrevs en immateriell anläggningstillgång ned med sammanlagt 18,2 miljoner kronor och lån på 2,7 miljoner kronor löstes in. Dessutom omvärderades två pågående arbeten som kostnadsfördes med sammanlagt 12,1 miljoner kronor.

Ändrade redovisningsprinciper

Anläggningstillgångar som är anslagsfinansierade redovisas under statskapital fr.o.m. 2004.

Periodavgränsningsposter

Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 10 000 kr.

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2004 2003 Intäkter av hyror 29 655 30 043 Intäkter av försäljningsverksamhet 18 228 20 544 Övrigt 10 236 8 205 Summa 58 119 58 792 Not 2 Finansiella intäkter och kostnader 2004 2003 Finansiella intäkter Ränteintäkter från Riksgäldskontoret 820 760 Övrigt 74 47 Summa 894 807 Finansiella kostnader Räntekostnader Riksgäldskontoret 2 516 2 728 Övrigt 94 143 Summa 2 610 2 871 Not 3 Kostnader för personal och ledamöter 2004 2003 Ersättning till ledamöter inkl. arbetsgivaravgifter 393 356 401 444 Lön till personal inkl. arbetsgivaravgifter 307 914 295 265 Övriga kostnader för ledamöter och personal 1 862 3 741 Summa 703 132 700 450 varav lönekostnader, exkl sociala avgifter 427 587 423 577 Not 4 Lämnade bidrag 2004 2003 Stöd till politiska partier 171 396 139 724 Stöd till partigrupperna i Riksdagen 136 780 121 971 Nordiska rådet 12 683 12 763 IPU 766 788 OSSE 746 718 Övrigt 914 481 Summa 323 285 276 445

Not 5 Årets kapitalförändring 2004 2003 Anslagsfinansierade anläggningstillgångar exkl. statskapital -25 1 025 Amorteringar 29 449 15 800 Avskrivningar och nedskrivningar -87 660 -67 308 Förändring av periodiseringar -3 402 -13 033 Summa -61 638 -63 516 Not 6 Immateriella anläggningstillgångar 2004 2003 För ärendehandläggningssystemet URIS tillämpades 10 års avskrivningstid. Under 2004 har URIS nedskrivits till 0 kr. Pågående arbeten 1 549 12 401 IB Anskaffningar 32 521 32 521 Årets anskaffningar 4 024 - Tidigare års avskrivningar -9 721 -5 904 Årets av- och nedskrivningar -23 233 -3 818 Bokfört värde 3 590 22 799 Summa 5 139 35 200 Not 7 Materiella anläggningstillgångar 2004 2003 Byggnader och mark IB Anskaffningar 1 382 875 1 367 675 Årets anskaffningar - 15 200 Tidigare års avskrivningar -378 776 -353 268 Årets avskrivningar -25 761 -25 508 Bokfört värde 978 338 1 004 099 Taxeringsvärden 185 047 201 705 Flertalet av fastigheterna är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de ej åsatts något taxeringsvärde. Förbättringsutgifter på annans fastighet IB Anskaffningar 5 975 5 938 Årets anskaffningar 975 37 Tidigare års avskrivningar -1 934 -1 009 Årets avskrivningar -1 035 -925 Bokfört värde 3 981 4 041 Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB Anskaffningar 306 252 292 260 Årets anskaffningar 33 384 37 843 Utrangeringar -37 136 -23 850 Tidigare års avskrivningar -199 112 -184 693 Årets avskrivningar -37 631 -37 057 Korrigeringar av tidigare års avskrivningar 36 947 22 638 Bokfört värde 102 704 107 141 Pågående nyanläggningar IB Anskaffningar 13 098 10 023 Årets anskaffningar 49 615 3 075 Avslutade -195 - Årets nedskrivningar (ej aktiverbara tillgångar) - - Bokfört värde 62 518 13 098 Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar 1 147 541 1 128 379 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar 2004 2003 Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde 2 159 2 159 uppskattat marknadsvärde 33 158 31 284 Not 9 Fordringar hos andra myndigheter 2004 2003 I beloppet ingår följande större post: Mervärdesskattefordran 14 728 11 435 Övrigt 1 495 2 433 Summa 16 223 13 868

Not 10 Periodavgränsningsposter 2004 2003 I beloppet ingår följande större poster: Årskort flyg 6 289 8 374 SJ årskort 2004 9 926 10 277 Övrigt 10 784 10 123 Summa 26 999 28 774 Not 11 Avräkning med statsverket 2004 2003 Ingående balans -42 890 -29 494 Avräknat mot statsbudgeten: Anslag 1 329 068 1 261 284 Avräknat mot statsverkets checkräkning: Anslagsmedel som tillförts räntekonto -1 191 727 -1 134 956 Transfereringar m.m. -178 093 -139 724 Utgående balans -83 642 -42 890 Not 12 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 2004 2003 Av riksdagen beviljad kredit på räntekonto 119 121 163 396 Saldot på räntekontot består i huvudsak av anslagsmedel Kortsiktigt likviditetsbehov 109 232 100 599 Not 13 Statskapital 2004 2003 Ingående balans - - Under året anskaffad konst 80 - Utgående balans 80 - Not 14 Balanserad kapitalförändring 2004 2003 Ingående balans 1 055 196 1 119 598 Föregående års kapitalförändring -63 516 -64 402 Utgående balans 991 680 1 055 196 Not 15 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 2004 2003 Ingående avsättning 1 217 518 Årets pensionskostnad 270 430 Årets pensionsutbetalningar -394 -316 Årets avgångsvederlag - 850 Årets utbetalning av avgångsvederlag -324 -265 Utgående avsättning 769 1 217 Not 16 Lån i Riksgäldskontoret 2004 2003 Ingående balans 102 416 81 546 Under året upptagna lån 56 955 36 670 Årets amorteringar -29 449 -15 800 Utgående balans 129 922 102 416 Av riksdagen beviljad låneram (enl. anslagsdirektiv) 450 000 350 000 Not 17 Skulder till andra myndigheter 2004 2003 Arbetsgivaravgift 11 520 11 276 Övrigt 6 528 6 511 Summa skulder till andra myndigheter 18 048 17 787 Not 18 Övriga skulder 2004 2003 Personalens källskatt 14 359 13 877 Övrigt - 1 Summa övriga skulder 14 359 13 878 Not 19 Periodavgränsningsposter 2004 2003 Semesterlöner 19 099 17 908 Arbetsgivaravgifter, KÅPAN, avtalspremier på semesterlöner 9 531 9 242 Hewlett Packard upplupen kostnad - 7 510 Övrigt 18 830 17 309 Summa periodavgränsningsposter 47 460 51 969 Not 20 Anslag 1:90:3, Riksdagens förvaltningskostnader 2004 2003 Årets tilldelning består av: Anslagsdirektiv 556 942 514 398 Summa tilldelade medel 556 942 514 398

Not 21 Anslag 1:90:6, Stöd till politiska partier 2004 2003 Årets tilldelning består av: Anslagsdirektiv 156 200 145 200 Indragning - -1 121 Summa tilldelade medel 156 200 144 079 Not 22 Kostnader 2004 2003 Verksamhetens kostnader enligt resultaträkningen -1 127 267 -1 108 477 avgår avskrivningar och nedskrivningar 87 660 67 308 avgår årets förändringar av avsättningar för pensioner -448 699 avgår realisationsförlust 10 099 481 avgår kostnad, utbetald 2002 - 191 Summa -1 029 956 -1 039 798 Not 23 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2004 2003 Intäkter av avgifter enligt resultaträkningen 58 119 58 792 avgår realisationsvinster -121 -212 Summa 57 998 58 580 Not 24 Anslag 2:90:2 Riksdagens revisorer De återstående medlen från Riksdagens revisorers anslag fick disponeras av riksdagsförvaltningen. Not 25 Anslag 2:90:3 Riksdagens revisorer: Avvecklingskostnader Redovisning av verksamhetens utgifter och inkomster görs av utredningsmannen i särskild rapport till riksdagsstyrelsen. Utgående överföringsbelopp får disponeras av riksdagsförvaltningen 2005. Viss försäljningsverksamhet (tkr)

Enheten för riksdagstryck Kostnader* 2004 2003 Löner** 1 476 1 462 Produktion 25 611 25 239 Distribution 2 335 2 871 Summa 29 422 29 572 Intäkter Prenumerationer 6 114 7 563 Lösnummer 4 585 5 009 Summa 10 699 12 572 Intäkter - Kostnader -18 723 -17 000 *Endast direkta kostnader. **Lönekostnaderna baseras på fyra heltidstjänster. Tidningen Från Riksdag & Departement Kostnader* 2004 2003 Löner 5 639 5 680 Tidningsproduktion 6 447 9 255 Övriga driftskostnader 1 170 1 363 Summa 13 256 16 298 Intäkter Prenumerationer 6 820 6 354 Annonser 1 088 1 238 Summa 7 908 7 592 Intäkter - Kostnader -5 348 -8 706 *Endast direkta kostnader.

InfoCentrum Kostnader 2004 2003 Löner* 850 753 Extern information m.m. 379 799 Summa 1 229 1 552 Intäkter Försäljning offentligt tryck o.dyl. 62 119 Försäljning souvenirer 235 354 Summa 297 473 Intäkter - Kostnader -932 -1 079 * Lönekostnaderna inklusive sociala avgifter för två årsarbetskrafter som arbetar med försäljning. Extern information m.m., exklusive inköpskostnader, är beräknade utifrån antagandet att 30 % av Infocentrums verksamhet kan hänföras till försäljningsverksamhet. Riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- eller rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt ersättningar utbetalade av riksdagsförvaltningen

Med ersättning menas skattepliktiga arvoden, ersättningar och andra förmåner som betalats ut under räkenskapsåret från riksdagsförvaltningen.

Anmärkning: I ersättningarna ingår kostnadsersättning, logiersättning som utbetalas som kostnadsersättning och resebidrag.

Bilaga till årsredovisningen 2004

Redogörelse för behandlingen under 2004 av riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen.

Riksmötet 2001/02

Skrivelsen är ställd till riksdagsstyrelsen

Nummer 168 Bevarande av det historiska bruksområdet vid Tumba bruk.

Riksbankens förslag (förs. 2001/02:RB3) om en överföring av det historiska bruksområdet vid Tumba Bruk till en kulturstiftelse, betänkande 2001/02:FiU15 Bevarande av det historiska bruksområdet vid Tumba bruk, förslag till riksdagsbeslut 2. Budgetlagens tillämpning på riksdagsområdet.

Övrigt:

Riksdagen gav riksdagsstyrelsen som sin mening till känna vad finansutskottet anfört om en översyn av budgetlagens anpassning till riksdagsområdet. En utredning inom riksdagsförvaltningen angående budgetlagens anpassning till riksdagsområdet beräknas vara avslutad under hösten 2005.

Riksmötet 2003/04

Skrivelsen är ställd till Europarådets svenska delegation

Nummer 222 Europarådet

Regeringens skrivelse 2003/04:81 Redogörelse av verksamheten inom Europarådets ministerkommitté m.m. under år 2003 och redogörelse 2003/04:ER1 från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling, motioner 2002/03:U296, 2003/04:U324 och 2003/04:U352, betänkande 2003/04:

UU15.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Riksmötet 2004/05

Skrivelsen är ställd till Nordiska rådets svenska delegation

Nummer 29 Norden

Regeringens skrivelse 2003/04:90 Nordiskt samarbete 2003, redogörelse till riksdagen 2003/04:NR1 Nordiska rådets svenska delegations berättelse angående verksamheten under 2003, motioner 2003/04:U14, 2003/04:U221, 2003/04:U229, 2003/04:U240, 2003/04:U249, 2003/04:U262, 2003/04:U306, 2003/04:U307, 2003/04:U342, 2003/04:Kr380, 2004/05:U245, 2004/05:

U265, 2004/05:U312, betänkande 2004/05:UU3.

Skrivelsen är slutbehandlad.



Skrivelsen är ställd till riksdagsstyrelsen

Nummer 66 Ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion

Framställning 2003/04:RS1 Ändringar i riksdagsförvaltningens instruktion, betänkande 2004/05:KU5. I framställningen föreslogs vissa förtydliganden om vem som skall vara vikarie för riksdagsdirektören och om riksdagsstyrelsens behörighet att anställa på chefsnivå inom förvaltningen. Dessutom föreslogs vissa smärre ändringar i annan lagstiftning med anledning av tidigare beslutade organisatoriska förändringar inom riksdagsförvaltningen. Utskottet tillstyrkte förslagen utom ett som redan var genomfört.

Genomförda lagändringar:

Lag (2004:1321) om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, lag (2004:1366) om ändring i lagen (RFS 1980:4) (1980:607) om beslutande organ i frågor om disciplinansvar m.m. beträffande arbetstagare hos riksdagen, lag (2004:1322) om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Skrivelsen är ställd till riksdagsstyrelsen

Nummer 87 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Proposition 2004/05:1 Budgetpropositionen för 2005 Utgiftsområde 1, redogörelse 2003/04:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2003, motioner 2004/05:K207, 2004/05:K221, 2004/05:K227, 2004/05:K237, 2004/05:K278, 2004/05:K317, 2004/05:K323, 2004/05:K349, 2004/05:K404, 2004/05:K424, 2004/05:K437, 2004/05:K438, 2004/05:K441, 2004/05:K455, 2004/05:U226, 2004/05:U232, 2004/05:U305, 2004/05:U325, 2004/05:So397, 2004/05:So515, betänkande 2004/05:KU1.

Skrivelsen är slutbehandlad.

Elanders Gotab, Stockholm 2005

Elanders Gotab, Stockholm 2005

:

:

:

:

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Inledning

:

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Resultatredovisning

Resultatredovisning 2004/05:RS2

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Stödet till beslutsprocessen

Stödet till beslutsprocessen 2004/05:RS2

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Service och förvaltning

Service och förvaltning 2004/05:RS2

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Information till allmänheten

Information till allmänheten 2004/05:RS2

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Internationell verksamhet

Internationell verksamhet 2004/05:RS2

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Riksdagens personal

Riksdagens personal 2004/05:RS2

2004/05:RS2

:

:

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Finansiell information

Finansiell information 2004/05:RS2

2004/05:RS2

2004/05:RS2 Bilaga till årsredovisningen 2004

Bilaga till årsredovisningen 2004 2004/05:RS2

2004/05:RS2