Riksrevisionens styrelse överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2005. Enligt 12 kap. 7 § regeringsformen och 12 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska styrelsen besluta om årsredovisning för myndigheten. Årsredovisningen har vid sammanträde den 15 februari 2006 fastställts av styrelsen. Styrelsen avser att återkomma till frågan om utgående anslagssparande för 2005 i samband med att styrelsen beslutar om budgetunderlaget för 20072009.
Stockholm den 15 februari 2006
På Riksrevisionens styrelses vägnar
Sören Lekberg
Jörgen Nilsson
12 kap. 7 § regeringsformen
3 kap. 8 §, 8 kap. 1113 §§ och 9 kap. 8 § riksdagsordningen
Lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen
Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag av samtliga styrelseledamöter och av myndighetens chef.
Till riksdagen1
Grundläggande bestämmelser2
Innehållsförteckning3
Riksrevisorernas inledning4
Resultatredovisning 20056
Verksamhetens resultat6
Ekonomisk översikt8
Årlig revision12
Verksamheten inom årlig revision12
Kvalitetssäkring13
Resultat13
Kostnader och intäkter14
Effektivitetsrevision16
Verksamheten inom effektivitetsrevisionen16
Kvalitetssäkring16
Resultat17
Kostnader19
Internationell verksamhet20
Verksamheten20
Internationellt utvecklingssamarbete21
Kostnader23
Styrelsens arbete24
Vetenskapliga rådet25
Personal26
Kompetensförsörjning26
Arbetsmiljö27
Sammanställning över väsentliga uppgifter29
Finansiell redovisning30
Resultaträkning30
Balansräkning31
Anslagsredovisning33
Finansieringsanalys34
Tilläggsupplysningar och noter36
Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag45
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Riksrevisionen ska genom oberoende revision skapa demokratisk insyn och medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Utifrån vårt uppdrag och vårt mandat som en del av riksdagens kontrollmakt har vi formulerat en vision för verksamheten: Fullt förtroende för förvaltningen i staten. Visionen ställer bland annat krav på att vi genomför revisionen med hög kvalitet och att våra interna processer är föredömliga.
Under 2005 har revisionen uppnått goda resultat. Inom ramen för den årliga revisionen har vi i rätt tid och med god kvalitet genomfört den granskning av årsredovisningar och delårsrapporter som vi enligt lag är ålagda. Effektivitetsrevisioner har under året genomförts inom de områden som Riksrevisionens granskningsplan anger. Ett syfte med granskningsplanen är att tillse att granskningen inriktas mot väsentliga frågeställningar. Särskilt fokus har under 2005 lagts på frågeställningar rörande regeringens styrning och uppföljning av den statliga verksamheten samt rapportering till riksdagen. Viss tonvikt har även funnits på granskningar kring hur myndigheterna lyckas leva upp till sina åtaganden. För en huvuddel av granskningsrapporterna har Riksrevisionens styrelse valt att utnyttja sin initiativrätt i riksdagen.
Riksrevisionens tredje verksamhetsgren är den internationella verksamheten, vilken bland annat bedrivs inom ramen för det anslag för internationellt bistånd som Riksrevisionen disponerar. Under 2005 har vi fortsatt att bedriva framgångsrika samarbetsprojekt i södra Afrika och på Balkan. Förstudier har genomförts vid revisionsmyndigheter i några länder i Asien.
Riksdagens ambition att Riksrevisionen ska betraktas som ett föredöme i statsförvaltningen ställer höga krav på våra interna processer. Arbetet med att förstärka och utveckla rutiner och processer har därför fortgått under 2005. Vi har målmedvetet arbetat med att öka den organisatoriska effektiviteten inom såväl granskningsverksamheten som den administrativa verksamheten. När det gäller granskningsverksamheten har vi under 2005 börjat tillämpa en modell för kvalitetssäkring av effektivitetsrevisionen. Detta är väsentligt både för att säkra kvaliteten i granskningarna och för att skapa ett lärande i organisationen. Även inom den årliga revisionen har kvalitetssäkringen utvecklats under året. En översyn har också påbörjats av det centrala styrdokumentet Vägledning årlig revision.
2005 var Riksrevisionens andra hela verksamhetsår och arbetet med att utveckla och bygga upp myndigheten till en organisation med gemensam kultur och identitet har tagit ytterligare steg framåt. En viktig del i detta har varit att tydliggöra riksdagens uppdrag och omsätta det i effektiva revisionsinsatser. Vidare har arbetet bland annat handlat om att utveckla formerna för samarbete och kunskapsöverföring mellan den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. Erfarenheten har visat att det finns positiva synergieffekter att vinna, särskilt avseende riskbedömning och värdering av iakttagelser.
Det omfattande arbetet med att bygga upp Riksrevisionen har krävt stora insatser från myndighetens medarbetare. Resultatet av detta arbete är betydelsefullt för vår framtida verksamhet.
Riksrevisionens uppgifter framgår av lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. samt av lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Riksrevisionen har två huvuduppgifter: att årligen granska myndigheternas årsredovisning (årlig revision) och att granska om staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser (effektivitetsrevision). Riksrevisionen ska även bedriva internationell verksamhet.
Riksdagen har lagt fast uppgifterna för Riksrevisionen i regeringsformen och i annan lagstiftning. Uppgiften att revidera hela beslutskedjan i den verkställande makten och förse riksdagen och regeringen med ett kvalificerat beslutsunderlag ställer stora krav på myndigheten. Enligt anslagsdirektivet bör Riksrevisionen och dess verksamhet präglas av hög effektivitet, och Riksrevisionen bör sträva efter att betraktas som ett föredöme i statsförvaltningen.
Riksrevisionen ska, enligt anslagsdirektivet, i årsredovisningen 2005 redovisa för riksdagen hur uppsatta mål nåtts. Redovisningen ska vara så konkret och tydlig att riksdagen i efterhand lätt kan bedöma i vilken utsträckning uppställda mål har uppnåtts.
Riksrevisionen har under 2005 levererat kvalificerat beslutsunderlag rörande väsentliga delar av den statliga verksamheten. Den effektivitetsrevisionella granskningen omfattar hela verkställighetskedjan inom den statliga förvaltningen. Det kan noteras att under perioden 20032005 har 14 av riksdagens 16 utskott berörts av minst ett granskningsärende. Den årliga revisionen fokuserar på förhållanden i den enskilda myndigheten, bolaget eller stiftelsen etcetera. Syftet är att bedöma om organisationernas årsredovisningar är rättvisande och om ledningen följt för verksamheten tillämpliga föreskrifter och beslut.
Granskningsverksamheten har under året avrapporterat 31 granskningsrapporter, vilket kan jämföras med den interna målsättningen 30 granskningsrapporter. Revisionsberättelser har avgetts i tid och enligt god revisionssed för samtliga myndigheter och övriga organisationer som omfattas av den årliga revisionen.
Riksrevisionen har i granskningsplanen för 2005 fastställt fyra övergripande områden mot vilka granskningarna ska inriktas. Dessa områden är:
Förvaltningspolitik och statligt ägande
Medborgarnas trygghet och rättssäkerhet
Välfärdssystemets robusthet
Tillväxt och utveckling
I den årliga rapporten 2005 redovisade Riksrevisionen iakttagelser kring regeringens redovisning till riksdagen, regeringens styrning av myndigheter och bolag samt myndigheternas genomförande av sina uppdrag. Den årliga rapporten 2005 innehöll följande slutsatser:
En striktare tillämpning av budgetlagen behövs. De budgetdokument som regeringen lämnar till riksdagen behöver vara tydligare och ge en bättre helhetsbild av såväl finanser som verksamhet.
Resultatstyrningen behöver utvecklas. Myndigheterna behöver tydliga och stabila villkor i form av ekonomiska förutsättningar och krav på resultat.
Styrningen av de statliga bolagen behöver stramas upp. Detta är nödvändigt bland annat för att riksdagens målsättningar om de särskilda samhällsintressena ska kunna uppnås.
Enligt 47 § budgetlagen, lag (1996:1059) om statsbudgeten, ska regeringen årligen redovisa för riksdagen vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen har redovisat detta i budgetpropositionen för 2006. I propositionen omnämns samtliga rapporter från effektivitetsrevisionen som publicerats sedan föregående års budgetproposition, och i de flesta fall kommenteras de förslag som lämnas i rapporterna. Vidare lämnas särskilt utrymme till några av de frågeställningar som särskilt belysts i Riksrevisionens granskningar. Någon uppföljning av rekommendationer som getts i tidigare års granskningsrapporter görs dock inte.
Den årliga rapporten behandlades även i ett särskilt betänkande från finansutskottet (2005/06:FiU15). Utskottet kommenterade både revisionens iakttagelser och regeringens behandling av dessa. I detta sammanhang ställde utskottet krav på regeringens redovisning av åtgärder. Utskottet ville bland annat att regeringen ska tydliggöra när ett enskilt granskningsärende kan anses vara färdigbehandlat.
Inom ramen för den internationella verksamheten har Riksrevisionen uppgifter både som företrädare för Sverige inom området statlig revision och som genomförare av biståndsinriktat internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionen är ledande i den internationella utvecklingen av revisionsstandarder för finansiell revision inom offentlig sektor. Myndigheten biträder även Europeiska revisionsrätten vid dess granskningar i Sverige. Riksrevisionen har under 2005 varit värd för kontaktkommittémötet för riksrevisorer i EU. Inom utvecklingssamarbetet pågick 2005 fem projekt. Dessutom förbereds ytterligare ett antal projekt. En utvärdering har genomförts av stödet till det tre revisionsmyndigheterna i Bosnien och Hercegovina. Utvärderingen visar att projektet haft positivt genomslag.
Den ekonomiska översikten ger en bild av finansieringen av verksamheten samt redovisningen av det ekonomiska resultatet av den avgiftsfinansierade årliga revisionen. Kostnader per verksamhetsgren framgår sist i avsnittet.
Riksrevisionens verksamhet finansieras med anslag 90:1 Riksrevisionen inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning samt anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. En mindre del av den internationella verksamheten finansieras med avgifter.
Anslag
I tabellen nedan redovisas disponibla anslag, utfall samt anslagssparande för budgetåret 2005.
För budgetåret 2004 redovisades ett anslagssparande på sammanlagt 36 422 tusen kronor. Riksrevisionens styrelse föreslog i budgetpropositionen (prop. 2005/06:1, utgiftsområde 2 respektive utgiftsområde 7) att riksdagen skulle besluta att det anslagssparande som budgetåret 2004 översteg 3 procent av anslagsbeloppet för respektive anslag av Riksrevisionen skulle föras bort som indragning av anslagsbelopp. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget och indragningen genomfördes i december 2005.
Riksrevisionen bedriver även avgiftsfinansierad internationell verksamhet. Det gäller såväl verksamhet av biståndskaraktär som internationella revisionsuppdrag. I den fortsatta framställningen benämns denna som uppdragsverksamhet.
Den internationella uppdragsverksamheten uppvisar ett underskott på 1 927 tusen kronor under 2005. Detta förklaras framför allt av kostnader i samband med anbud för uppdrag som externrevisor i UNESCO samt att ett antal uppdrag bedrivs med underskott. Dessa är sådana där Riksrevisionsverket ingick avtal på en nivå som inte ger full kostnadstäckning. Riksrevisionen kommer att se över dessa avtal.
Riksrevisionen ska sedan den 1 januari 2004 ta ut avgift1 för årlig revision samt för revision i de fall som avses i aktiebo-lagslagen och stiftelselagen. Avgiften ska beräknas så att full kostnadstäck-ning uppnås. Riksdagen har beslutat om vilken tidtaxa som ska tillämpas. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Riksrevisionen redovisar intäkterna mot inkomsttitel 2558 Avgifter för årlig revision och disponerar således inte avgifterna. Av tabellen nedan framgår att den avgiftsfinansierade verksamheten uppvisar ett överskott för 2005.
Riksrevisionen redovisar sin verksamhet inom tre verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision samt internationell verksamhet. Kostnaderna för verksamhetsgrenarna inkluderar myndighetens gemensamma kostnader. Kostnaderna för verksamhetsgrenarna uppgår till 308,5 miljoner kronor.
Kostnaderna för den årliga revisionen har minskat med cirka 6 procent jämfört med 2004. Den främsta orsaken till detta är sammanslagningen av de allmänna försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket till Försäkringskassan, vilket bland annat har inneburit ett minskat antal revisionsobjekt.
Inom effektivitetsrevisionen har granskningsverksamheten ökat med cirka 19 procent jämfört med 2004 till följd av ökad produktion samt ökade insatser vad gäller kvalitetssäkring. Den övriga verksamheten inom verksamhetsgrenen har ökat med 15 procent.
Kostnaderna för den internationella verksamheten har ökat med cirka 30 procent i huvudsak genom ökat internationellt utvecklingssamarbete som finansieras med anslaget för internationellt bistånd (utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag). Riksrevisionen stod i december 2005 värd för det årligen återkommande gemensamma kontaktkommittémötet för riksrevisorer inom EU. Kostnaden för detta uppgick till cirka 2,6 miljoner kronor vilket bidragit till kostnadsökningen för den internationella verksamheten 2005.
Antalet årsarbetskrafter för 2005 är 294. För 2004 uppgick antalet årsarbetskrafter till 274 en ökning med 7,4 procent har alltså skett mellan åren.
I interna prestationer ingår bland annat kompetensutveckling och verksamhetsutveckling. För kompetensutvecklingen uppgick antalet årsarbetskrafter till 14 både 2005 och 2004. Antalet årsarbetskrafter för verksamhetsutveckling uppgick 2005 till 10 medan antalet 2004 uppgick till 9.
Enligt finansutskottets betänkande 2003/04:FiU2 skulle Riksrevisionen kunna utnyttja anslaget, 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader (senast uppfört på statsbudgeten 2003, utgiftsområde 2), för utgifter som uppstod i samband med avveckling av personal eftersom de totala kostnaderna inte var kända när anslaget för Riksrevisionen beräknades.3 I slutet av 2004 upphörde möjligheterna att belasta anslaget 1:15 Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader varför de kvarstående utgifterna i sin helhet belastar det anslag som Riksrevisionen disponerar.
Av 5 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. framgår att den årliga revisionen ska genomföras enligt god revisionssed. Den ska ha till syfte att bedöma dels om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande, dels om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter. För årsredovisning för staten, Regeringskansliet, Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning gäller att revisionen inte ska avse ledningens förvaltning.
Riksrevisionen ska, enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., granska årsredovisningen för
staten,
Regeringskansliet och, med undantag för AP-fonderna, de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen,
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, samt
Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Om delårsrapport lämnas ska den granskas med undantag för prognoser.
Granskningen ska efter varje räkenskapsår avslutas med en revisionsberättelse. Den översiktliga granskningen av en delårsrapport avslutas med ett revisorsintyg. Revisionsberättelsen för Riksbanken ska innehålla ett uttalande om balansräkningen och resultaträkningen bör fastställas samt om fullmäktige och direktionen i Riksbanken bör beviljas ansvarsfrihet.
Den årliga revision som genomförs under året syftar till att ge underlag inför uttalandet i revisionsberättelsen. Revisionen ska ske enligt god revisionssed, vilket innebär att revisorn med utgångspunkt i bedömning om risken för väsentliga fel och med tillämpning av professionella metoder ska få tillräckligt underlag för sina uttalanden. Arbetet ska ha den omfattning, inriktning och kvalitet som krävs, varken mer eller mindre, för att kunna avge välgrundade revisionsberättelser och annan avrapportering.
Ett viktigt inslag i granskningen är den som görs löpande under året av myndigheternas väsentliga processer och rutiner samt de olika aspekterna på ledningens förvaltning. Ambitionen är att en övervägande del av granskningen ska utföras tidigt under året. På så sätt kan revisionen bidra till att omfattningen av brister i årsredovisningarna minimeras.
Riksrevisionen ansvarade under 2005 i enlighet med 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. för årlig revision av 257 revisionsobjekt. I enlighet med annan lagstiftning genomförde Riksrevisionen därutöver årlig revision av ett 60-tal bolag och stiftelser där staten har ett bestämmande inflytande, ett 25-tal övriga organisationer samt 4 nordiska institutioner med säte i Sverige.4
Inom Riksrevisionen finns ett råd som ska bidra till kvalitetssäkringen av den årliga revisionen. Kvalitetssäkringsrådet har i uppgift att lämna sin bedömning av iakttagelser som är av principiell betydelse eller som skulle kunna föranleda avvikande revisionsberättelse respektive revisorsintyg avseende delårsrapport. Totalt har 59 frågor behandlats under 2005.
Kvalitetssäkringsrådet har även till uppgift att i efterhand genomföra kvalitetskontroll av årlig revision. Denna avsåg under 2005 genomförda revisioner av 40 myndigheter avseende revisionsåret 2004. Kontrollen visade på enstaka brister men i övrigt på en god kvalitet.
Inom ramen för kvalitetskontrollen har även en genomgång gjorts av viktiga delar av dokumentationen av revisionerna av samtliga myndigheter. Denna genomgång visade på fortsatta förbättringar jämfört med föregående år.
Den årliga revisionen har genomförts i enlighet med lagen om revision av statlig verksamhet m.m., vilket innebär att granskningen skett enligt god revisionssed och revisionsberättelser för samtliga revisionsobjekt har lämnats inom utsatt tid. Riksrevisionen har under 2005 lämnat revisionsberättelser avseende samtliga uppdrag som avser räkenskapsåret 2004. Den genomförda granskningen har utöver detta resulterat i 63 rapporter och 239 revisionspromemorior. Revisionsrapport lämnas när det finns väsentlig information som bedöms ska komma till styrelsens (eller motsvarande) kännedom. Revisionspromemoria lämnas i övriga fall.
Riksrevisionen har granskat 121 delårsrapporter och för samtliga dessa avlämnat revisorsintyg i utsatt tid.
Tabell 1 Avrapporterade prestationer Årlig revision 20042005 (antal)
Väsentliga fel i årsredovisningen liksom i ledningens förvaltning föranleder invändning i revisionsberättelsen. Sex av invändningarna avsåg att myndigheten överskridit sina befogenheter medan det i fem fall rörde sig om fel i redovisningen. En myndighet avlämnade inte sin årsredovisning i tid.
Den samlade bedömningen av den årliga revisionen av myndigheterna var att den finansiella redovisningen i stort fungerar väl inom statsförvaltningen.
Regeringen redovisade i årsredovisning för staten de invändningar som Riksrevisionen lämnat. I budgetpropositionen redovisade regeringen också åtgärder med anledning av dessa invändningar. Även den löpande granskningen och de rapporter och revisionspromemorior som granskningen resulterar i föranleder som regel förbättringar i den ekonomiadministrativa kvaliteten bland myndigheterna.
För de nämnda cirka 60 bolagen och stiftelserna medverkade de förordnade auktoriserade revisorerna från Riksrevisionen i så kallad gemensam revision. Generellt sett bidrog dessa framför allt genom att i revisionen aktualisera frågeställningar rörande ledningens förvaltning. Exempelvis analyserades bolagsledningars tolkning av ägarens styrning, förberedelser för tillämpning av koden för bolagsstyrning respektive den så kallade transparenslagen samt bolagens tillämpning av regeringens riktlinjer. För några av stiftelserna lämnades orena revisionsberättelser.
Från den 1 januari 2004 tar Riksrevisionen ut avgifter för genomförd årlig revision för samtliga myndigheter, bolag, stiftelser och övriga organisationer samt årsredovisning för staten. Avgifter har inte tagits ut för revision av de allmänna försäkringskassorna och de nordiska institutionerna. Avgiftsintäkterna disponeras inte av Riksrevisionen utan tillförs statsverkets checkräkning och redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiftsbeläggningen är reglerad i lag och innebär att avgifterna ska motsvara kostnaderna (full kostnadstäckning) för utförd revision.
Tabell 2 Totala kostnader och intäkter för årlig revision 20042005 (tkr)
Av tabell 5 framgår att kostnaderna för den årliga revisionen har minskat jämfört med året innan. Minskningen beror främst på att antalet granskningsobjekt minskat under 2005 på grund av de allmänna försäkringskassornas ombildande.
Effektivitetsrevisionen ska enligt 4 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. främst ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt. Granskningarna får även avse de statliga insatserna i allmänhet och de ska främja utvecklingen mot att staten får ett effektivt utbyte av sina insatser.
Inriktningen av effektivitetsrevisionens granskningsverksamhet framgår av Riksrevisionens granskningsplan. De kriterier för effektivitetsrevision som redovisas där innebär att effektivitetsrevisionens granskningar utgår från en faktiskt bedriven verksamhet och ska utföras med hjälp av revisionsfrågor som i regel kan härledas från beslut eller andra ställningstaganden från riksdagen. Granskningarna ska kunna ge underlag för ansvarsutkrävande. Effektivitetsrevisionen granskar hela verkställighetskedjan inom statlig förvaltning. I detta perspektiv är regeringens roll central för möjligheterna att åstadkomma god hushållning och hög effektivitet i de statliga insatserna.
Riksrevisionen prioriterar sedan 2004 granskningar inom följande fyra övergripande områden:
Förvaltningspolitik och statligt ägande
Medborgarnas trygghet och rättssäkerhet
Välfärdssystemets robusthet
Tillväxt och utveckling
Under 2005 har Riksrevisionen genomfört effektivitetsrevision inom samtliga fyra områden. Inriktningen av den effektivitetsrevisionella granskningen lades fast i 2005 års granskningsplan. Inriktningen utgår från den strategiska omvärldsanalys som genomförs inom Riksrevisionen och som syftar till att ge en mer samlad kunskap om viktiga företeelser inom den statliga verksamheten. Bland de frågeställningar som belysts i årets granskningar kan särskilt nämnas regeringens styrning av myndigheter och bolag, regeringens rapportering till riksdagen, specialdestinerade statsbidrag samt rättssäkerhet.
Finansutskottet begärde i samband med sin behandling av Riksrevisionens årsredovisning för 2004 en redogörelse i myndighetens årsredovisning för 2005 för arbetet med kvalitetssäkring av effektivitetsrevisionen (betänkande 2004/05:FiU31, s. 7).
Riksrevisionen har en gemensam och enhetlig modell för kvalitetssäkring av effektivitetsrevisionens granskning. Modellen infördes den 1 januari 2005. Kvalitetssäkringen utförs löpande under granskningen i syfte att ge en kontinuerlig återkoppling av utfört arbete. Respektive avdelningschef ansvarar för kvalitetssäkringen av utförda granskningar. Till sin hjälp har avdelningschefen bland annat ett kvalitetssäkringsråd med kvalitetssäkrare som inte tillhör projektet eller den ansvariga avdelningen. Kvalitetssäkring sker vid fem tillfällen:
Förstudie
Mittavstämning
Råutkast
Faktagranskningsutkast
Språkgranskning
Syftet med modellen är dels att fånga upp och åtgärda eventuella brister under granskningens gång, dels att bidra till verksamhetens utveckling. Två gånger om året redovisas generella erfarenheter från kvalitetssäkringen av granskningarna. Förutom de åtgärder som vidtas i de enskilda granskningarna med anledning av kvalitetssäkringen kommer även, bland annat med utgångspunkt i generella erfarenheter från modellens användande, en vägledning för effektivitetsrevision att utarbetas. Syftet med detta är att ytterligare understödja den professionella utvecklingen.
Tabell 3 Antal granskningsrapporter 20042005
Under 2005 avslutades 31 effektivitetsgranskningar. Målet för antalet granskningar som skulle slutföras under året uppfylldes därmed.
Bedömningen av vilket mottagande granskningarna får samt hur de leder vidare till handling, är komplex eftersom genomslag och effekter ofta är svåra att isolera och entydigt härleda till enskilda granskningar. Två relevanta indikatorer härvidlag är hur granskningarna tas emot och behandlas av riksdagen samt vilka åtgärder som regeringen redovisar med anledning av granskningsrapporterna. Tiden från avslutad granskning till uppnådd effekt varierar beroende på många olika orsaker. Ibland leder granskningarna till omedelbara åtgärder hos berörda myndigheter, medan det i andra fall tar flera år innan åtgärder har vidtagits och effekterna av dessa åtgärder kan utläsas.
Riksrevisionens styrelse har under året slutbehandlat 30 av effektivitetsrevisionens granskningar.7 I 21 fall har styrelsen utnyttjat sin initiativrätt och överlämnat ärendet till riksdagen. Av de 21 initiativen under 2005 hade 10 formen av framställning, det vill säga ärendet överlämnades till riksdagen med förslag till riksdagsbeslut. Övriga 11 initiativ hade formen av redogörelse, vilket innebär att ärendet överlämnades till riksdagen som information. Styrelsen lade 9 granskningar till handlingarna.
Tabell 4 Riksrevisionens styrelses behandling av granskningarna 200420058
Fram till och med utgången av 2005 har riksdagen slutbehandlat totalt 19 framställningar från Riksrevisionens styrelse. I 5 fall ledde framställningen till bifall eller delvis bifall och i övriga 14 fall till avslag. Under samma period har riksdagen även slutbehandlat 12 redogörelser. En av redogörelserna ledde till bifall för den reservation som grundats på rapporten. Övriga 11 redogörelser lade riksdagen till handlingarna. Sedan Riksrevisionen bildades har totalt 14 av riksdagens 16 utskott berörts av effektivitetsrevisionens granskningar.
Enligt 47 § budgetlagen, lag (1996:1059) om statsbudgeten, ska regeringen årligen redovisa för riksdagen vilka åtgärder man vidtagit med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. Redovisningen kan ske via budgetpropositionen eller genom särskilda skrivelser. De åtgärder som vidtagits med anledning av effektivitetsrevisionens rapporter redovisas till övervägande del i budgetpropositionen. Finansutskottets behandling av dessa frågor kommenteras under avsnittet Verksamhetens resultat.
Regeringen har redovisat åtgärder med anledning av granskningarna i budgetpropositionen för 2006. I propositionen omnämns samtliga rapporter från effektivitetsrevisionen som publicerats sedan föregående års budgetproposition, och i de flesta fall kommenteras de förslag som lämnas i rapporterna. Vidare lämnas särskilt utrymme för några av de frågeställningar som särskilt belysts i Riksrevisionens granskningar. Någon uppföljning av rekommendationer som getts i tidigare års granskningsrapporter görs dock inte.
Det framgår också att granskningarna ofta har betydelse för regeringen under en längre tidsperiod än ett år. Av samtliga granskningsrapporter som publicerats sedan Riksrevisionen bildades den 1 juli 2003, är det endast 7 stycken som inte omnämns i budgetpropositionen för 2006.
Den totala kostnaden för verksamhetsgrenen effektivitetsrevision uppgick under 2005 till cirka 128 miljoner kronor. I nedanstående tabell indelas kostnaderna i granskningsverksamhet respektive övrig verksamhet.
Tabell 5 Effektivitetsrevisionens kostnader 20042005 (tkr)9
I Granskning ingår kostnader för avslutade och pågående granskningar samt för pågående förstudier. I Övrigt ingår kostnader för områdesbevakning. Posten inkluderar även kostnader för Kvalitetssäkringsrådet samt för avslutade förstudier som inte lett vidare till granskning (5 stycken).
Som framgår av tabellen har kostnaderna för granskningsverksamheten samt för övrigt ökat sedan föregående år. Ökningen av kostnaderna för granskningsverksamheten beror främst på att antalet pågående granskningar och förstudier varit större under 2005 än föregående år. Kostnadsökningen inom posten Övrigt beror främst på att områdesbevakningen ökat i omfattning.
Enligt lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen får myndigheten inom sitt verksamhetsområde utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området. Riksdagen har tilldelat Riksrevisionen ett anslag för internationellt utvecklingssamarbete. Anslaget uppgick 2005 till 46 miljoner kronor. Anslaget ska användas för verksamhet som överensstämmer med OECD/DAC:s definition av bistånd och i överensstämmelse med målet för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. Verksamhetsgrenen internationell verksamhet finansieras även av anslag 90:1 Riksrevisionen. Detta avser sådan verksamhet som normalt åvilar det nationella revisionsorganet, till expempel kontakter med Europeiska revisionsrätten. Riksrevisionen bedriver även viss avgiftsfinansierad verksamhet. Det gäller såväl verksamhet av biståndskaraktär som internationella revisionsuppdrag.
Riksrevisionen är Sveriges Supreme Audit Institution (SAI) och företräder Sverige internationellt inom området statlig revision. Detta gäller bland annat International Organization of Supreme Audit Institutions (INTOSAI), EUROSAI, samt i Kontaktkommittén för EU-samarbete.
Under 2005 har 142 av Riksrevisionens medarbetare deltagit i den internationella verksamheten med en omfattning motsvarande 18 årsarbetskrafter, vilket bland annat innefattar medverkan i internationellt utvecklingssamarbete, deltagande i olika arbetsgrupper och vid internationella besök. Vid utgången av 2005 var 11 personer stationerade utomlands.
Riksrevisionen leder det internationella utvecklingsarbetet av revisionsstandarder för finansiell revision inom offentlig verksamhet. Dessa standarder utgör en viktig grund för den årliga revisionens arbete. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med den privata sektorns standardsättande organ International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB) som är knutet till International Federation of Accountants (IFAC) och med hjälp av revisionsexperter från statliga revisionsorgan i ett 60-tal länder. Världsbanken stöder sedan några år projektet finansiellt, och under 2005 har även Asian Development Bank beslutat ge finansiellt stöd till projektet.
Riksrevisionen biträder Europeiska revisionsrätten vid dess granskningar i Sverige. Under 2005 har revisionsrätten genomfört fyra granskningar i Sverige och två som omfattar Sverige men inte föranlett besök på plats. Riksrevisionen har i enlighet med Romfördraget biträtt revisionsrätten med information och med revisorer från Riksrevisionen som observatörer under granskningsbesöken.
I december 2005 var Riksrevisionen värd för det årliga gemensamma kontaktkommittémötet för riksrevisorer inom EU. Representanter för 30 revisionsmyndigheter deltog. Mötet resulterade i en resolution om ökat samarbete mellan den europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsorganen. Dessutom genomfördes förändringar i förberedelser och genomförande av mötena i syfte att effektivisera kontaktkommitténs möten.
Riksrevisionen har under året genomfört några mindre internationella revisionsuppdrag, ett inom OECD och två avseende EU:s militära verksamhet. Ett av de senare uppdragen fortsätter under 2006.
Målet för politikområde 8 Internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Riksrevisionens samarbetsprojekt för att utveckla långsiktig institutionell kapacitet inom statlig revision i fattiga länder avser att bidra till detta mål.
En tydlig trend inom såväl svenskt som internationellt utvecklingssamarbete är att biståndet i ökad grad ska utgå från samarbetsländernas egna processer och strategier för fattigdomsbekämpning. Budgetstöd i form av generellt stöd till samarbetslandets budget eller öronmärkt stöd till vissa sektorer (programstöd) ökar.
Ökade krav ställs på reformering och effektivisering av den offentliga förvaltningen i samarbetsländerna. Möjligheterna att främja god samhällsstyrning med fokus på finansiell styrning och kontroll blir allt viktigare som utgångspunkter för beslut om bistånd. Ett lands revisionsmyndighet är en viktig del i systemet för transparens och ansvarsutkrävande på alla nivåer i statsapparaten. På detta område kan Riksrevisionen genom sin kompetens och erfarenhet förmedla unika kunskaper och insikter.
Utvecklingssamarbetet bedrivs främst i projektform där syftet är att Riksrevisionen bidrar till att stärka den institutionella kapaciteten (roll, lagstiftning, kompetens, resurser, ledarskap med mera) hos våra motsvarigheter i enskilda utvecklingsländer. Dessa projekt finansieras i första hand över anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag. Det förekommer även att insatser med motsvarande syfte initieras av annan part, till exempel EU och Världsbanken. I sådana fall kan ibland Riksrevisionens insatser, åtminstone inledningsvis, finansieras av initiativtagaren (avgiftsfinansierat utvecklingssamarbete).
Under 2005 har en rad utvecklingsprojekt initierats för att åtgärda utvecklingsbehov i verksamheten. Flera av dessa ska betraktas som engångsåtgärder vid sidan av sedvanligt utvecklingsarbete för att upprätthålla en stabil grund för verksamheten. Projekten ska avslutas under 2006. Behovet av verksamhetsutveckling avser såväl administrativa rutiner och processer för den löpande verksamheten som mer strategiska frågor. Ett omfattande kvalitetssäkringsarbete har påbörjats, där bland annat metodstöd för lång- och korttidsexperter och för projekthandläggare utgör viktiga inslag.
Totalt har Riksrevisionen under 2005 bedrivit fem samarbetsprojekt i södra Afrika och på Balkan samt gett stöd till ett regionalt samarbete mellan revisionsmyndigheter i södra Afrika (AFROSAI-E). Under året har förstudier gjorts i Vietnam och Mongoliet, och vissa initiativ har tagits om ett eventuellt samarbete med Indonesiens revisionsmyndighet.
2005 var sista året i nuvarande projektfas i Bosnien och Hercegovina. Riksrevisionen med samarbetspartner har kommit överens om att fortsätta samarbetet i ytterligare tre år. En utvärdering 2005 av projektet visar bland annat att Riksrevisionens stöd till de tre revisionsmyndigheterna i Bosnien och Hercegovina har haft positivt genomslag.10 Myndigheternas utveckling bedöms som mycket tillfredsställande givet den komplexa situationen i landet och att myndigheterna har behövt byggas helt från grunden.
Återrapportering: Riksrevisionen ska återrapportera till riksdagen hur anslaget 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd utnyttjats under året.
Tabell 6 Kostnader för Riksrevisionens aNSLAGSFINANSIERADE INTERNATIONELLA UTVECKLINGSSAMARBETE
Det omställningsarbete som är följden av övergången 2004 från biståndsinsatser finansierade av Sida till en verksamhet som bedrivs med eget anslag har fortsatt under 2005. Merarbetet med att skapa stabila strukturer och rutiner för verksamheten har bidragit till att verksamhetsvolymen under 2005 inte svarat mot anvisat anslag. Anslagsutnyttjandet har ökat med 26 procent mellan 2004 och 2005.
Tabell 7 Kostnader och intäkter för internationell verksamhet 20042005
Kostnaderna för den internationella verksamheten har ökat under 2005. Verksamheten som finansieras med anslaget för internationellt bistånd (utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag) står för huvuddelen av ökningen. Riksrevisionen anordnade i december 2005 det gemensamma kontaktkommittémötet för riksrevisorer inom EU. Kostnaden för detta uppgick till cirka 2,6 miljoner kronor vilket också bidragit till kostnadsökningen av den internationella verksamheten 2005.
Styrelsen har under 2005 haft elva sammanträden. Inför styrelsens möten hålls regelmässigt presidiemöten. Riksrevisorerna deltar i såväl styrelsens som presidiets möten.
Den 1516 augusti genomförde styrelsen ett internatsammanträde i Karlstad. Styrelsen diskuterade erfarenheterna av de två första årens arbete samt tog ställning till vissa förändringar i arbetsformerna. Vid internatet gavs också tillfälle till internationellt erfarenhetsutbyte. Överläggningar fördes med riksrevisor Bjarne Mörk-Eidem från Riksrevisjonen i Norge.
En av styrelsens viktigaste uppgifter är att besluta om framställningar eller redogörelser till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskningsrapporter. Under 2005 tog styrelsen slutlig ställning till 30 effektivitetsgranskningar. Tio av rapporterna föranledde framställningar och 11 stycken resulterade i redogörelser. Nio rapporter lades till handlingarna.
Styrelsen har i övrigt fullgjort de författningsenliga uppgifter som åligger den. Styrelsen har således till riksdagen överlämnat revisionsberättelserna över granskningarna av Riksbanken, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och årsredovisningen för staten. Därutöver har styrelsen beslutat om Riksrevisionens årsredovisning för 2004, delårsrapport 2005 samt förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen för 2006. Slutligen har styrelsen till riksdagen överlämnat Riksrevisionens årliga rapport 2005.
Enligt lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen ska vid Riksrevisionen finnas ett vetenskapligt råd. Rådet är ett rådgivande organ till riksrevisorerna, i första hand med inriktning mot mer strategiska frågor. Rådet har under år 2005 sammanträtt tre gånger. Diskussionen vid mötena har rört bland annat effektivitetsrevisionens och den årliga revisionens inriktning, Riksrevisionens omvärldsbevakning och omvärldsanalys samt Riksrevisionens årliga rapport. Rådets ledamöter är:
Ulf Gometz, professor emeritus, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Jan-Erik Gröjer, professor, Uppsala universitet
Lars Hultkrantz, professor, Örebro universitet
Lena Marcusson, professor, prorektor vid Uppsala universitet
Kerstin Sahlin-Andersson, professor, Uppsala universitet
Daniel Tarschys, professor, Stockholms universitet
Vid årets slut var 320 (exklusive tjänstlediga) personer anställda vid Riksrevisionen vilket, är en planerad ökning jämfört med föregående år. Antalet anställda vid årets slut 2004 var 299.
Tabell 8 Personalstatistik 20042005 (antal)
Under året har kompetensprofiler tagits fram för såväl årlig revision som effektivitetsrevision. I dessa profiler redovisas de sammantagna kompetenskraven med utgångspunkt i fyra kompetenser: strategisk, yrkesteknisk, kommunikativ och personlig kompetens. Kompetensprofilerna är bland annat ett viktigt underlag för en effektivare rekrytering och bemanning och för kompetensutveckling. Under 2005 har ett förslag till en långsiktig revisorsutbildning för effektivitetsrevisionen utarbetats som utgått från de krav som finns i kompetensprofilen för effektivitetsrevisionen.
För att säkerställa kompetensförsörjningen inom myndigheten bedriver Riksrevisionen för närvarande utbildningsprogram avseende årlig revision och effektivitetsrevision.
Utbildningsprogram
Riksrevisionen har under 2005 genomfört interna kurser enligt en femårig utbildningstrappa för grundutbildning. Utbildningen innehåller också två prov, ett efter tre års utbildning prov 1 och ett efter fem år prov 2. Provverksamheten genomförs i samarbete med Revisorsnämnden och dess examensråd. För både privata och statliga revisorer gäller kravet på 75 procent rätta svar för ett godkänt resultat.
Under året har fyra revisorer genomfört och godkänts i prov 1 och två revisorer i prov 2. Vid utgången av 2005 hade totalt 36 revisorer godkänts i prov 1 och 25 revisorer godkänts i både prov 1 och prov 2.
Ansvariga revisorer
Vid Riksrevisionen finns ett 50-tal ansvariga revisorer som avlagt ovanstående prov, är auktoriserad revisor eller var auktoriserad revisor vid anställningens tillträde, i enlighet med Riksrevisionens kompetenskrav för ansvariga revisorer.
Medarbetarna har under året erbjudits kompetensutveckling i projektarbete och projektledning, muntlig kommunikation, rapportskrivning, värderingars inverkan på angreppssätt och metodval samt intervjuteknik.
Samtliga medarbetare har också erbjudits möjlighet till kompetensutveckling genom den seminarieverksamhet som startade våren 2005. Tyngdpunkt under våren var etik-, ansvars- och metodseminarier. Hösten ägnades åt seminarier inom styrning, revisionsinriktning och risk och väsentlighet.
Riksrevisionen har under hösten 2005 genomfört språkutbildningar i engelska och franska. Femtio deltog i den engelskspråkiga utbildningen medan 20 deltog i den franska.
Utifrån den åtgärdsplan som var resultatet av 2004 års medarbetarundersökning har framför allt två personalpolitiska utvecklingsområden prioriterats ledarskap och lönebildning.
I arbetet med ledarförsörjningsstrategi har ledarutvecklingsinsatser för myndighetens chefer varit den mest prioriterade insatsen.
Lönebildningsarbetet har koncentrerats till att fastställa en lönepolicy, ta fram en gemensam lönemodell samt att med denna som grund genomföra en arbetsvärdering för det strukturerade lönepolitiska arbetet. En lönekartläggning och löneöversyn med avseende på jämställda löner har genomförts. En seminarieserie med temat Olikheter har inletts med ett seminarium om mångfald.
Sjukfrånvaron redovisas som en andel av den sammanlagda arbetstiden.
Tabell 9 Sjukfrånvaron 20042005 (procent)
Av tabellen framgår att sjukfrånvaron har minskat något jämfört med föregående år.
(Belopp redovisas i tusental kronor där inte annat anges.)
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna.
Enligt lag (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut avgift för årlig revision. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa som följer av lönenivån för dem som deltar i granskningen. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande bestäms för sig. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel och disponeras således inte av Riksrevisionen.
Driftskostnader per årsarbetskraft som redovisas i Sammanställning över väsentliga uppgifter beräknas genom att summera resultaträkningens poster för personal, kostnader för lokaler och övriga driftskostnader. Summa driftskostnader divideras med antal årsarbetskrafter som också redovisas i sammanställningen.
Myndighetens gemensamma kostnader (overhead) fördelas utifrån antal personer på revisionsavdelningarna och den internationella funktionen. Denna kostnad tillsammans med den overhead som uppstår på respektive avdelning eller funktion fördelas enligt nedlagda timmar inom verksamhetsgrenarna.
Som anläggningstillgångar redovisas Balanserade utgifter för utveckling, Rättigheter och andra immateriella tillgångar, Förbättringsutgifter på annans fastighet samt Maskiner, inventarier, installationer m.m. vilka har ett anskaffningsvärde på minst 10 tusen kronor och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. Immateriella anläggningstillgångar ska ha ett värde på lägst 100 tusen kronor för att utgiften aktiveras.
Avskrivning sker från den månad som tillgången tas i bruk.
35 år |
Balanserade utgifter för egenutveckling. En individuell bedömning av ekonomisk livslängd görs. |
35 år |
Rättigheter och andra immateriella tillgångar. |
5 år |
Förbättringsutgifter på annans fastighet. |
57 år |
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Skulder har tagits upp till nominellt belopp.
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa så kallad brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdag infaller den 10 januari. Löpande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2005 har gjorts fram t.o.m. 2005-01-10. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bland annat periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 tusen kronor.
Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension samt för personal som pensionerats i samband med bildandet av Riksrevisionen.
(tkr)
Enligt förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag redovisas (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen).
(beloppen anges i kronor)
Elanders Gotab, Stockholm 2006
[1] | Enligt 14 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. |
[2] | De allmänna försäkringskassorna samt de nordiska institutionerna omfattas inte av avgiftsbeläggningen. Kostnader och intäkter är därför lägre än de som redovisas för verksamhetsgrenen årlig revision. |
[3] | Regeringen har beslutat att det ingående överföringsbeloppet för avvecklingsanslaget inte skulle överföras till 2005. Av tabellen framgår Riksrevisionens utgifter för 2003 och 2004 samt de belopp som avräknats avvecklingsanslaget inom Regeringskansliet. |
[4] | 9 kap. 8 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551), 4 kap. 1 § tredje stycket stiftelselagen (1994:1220) samt 25 § lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. |
[5] | Uppgifterna rörande revisionsberättelser avser revision avrapporterad år 2005 men rörande årsredovisningen för 2004. |
[6] | Försäkringskassorna faktureras inte på grund av att dessa under 2004 formellt sett inte var statliga myndigheter. Inte heller nordiska institutioner (under Nordiska ministerrådet) faktureras. |
[7] | Riksrevisionens styrelse behandlar granskningsrapporterna en tid efter det att rapporterna har slutförts. Alla rapporter behandlas därför inte samma kalenderår som de slutförs. |
[8] | I tabellen redovisas inte uppgifter för 2003 eftersom Riksrevisionen bildades den 1 juli detta år. |
[9] | I tabellen redovisas inte kostnaderna för 2003 eftersom Riksrevisionen bildades den 1 juli detta år. |
[10] | Evaluation of phase 2 of the SNAO institutional capacity building project with the three audit institutions in Bosnia and Herzegovina, MAPSEC 2005. |
[11] | I totalbeloppet redovisas kostnaderna för verksamheten. Utgifterna på anslaget 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag uppgår 2005 till 31 919 tusen kronor. |
[12] | Siffrorna för 2004 har omräknats enligt samma metod som använts för 2005. |
[13] | Uppgifterna i kolumnen avser perioden 2003-07-012003-12-31. |
[14] | Uppgifterna för 2004 och 2003 har framräknats enligt samma metod som använts för 2005. |