Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds nuvarande stadgar trädde i kraft den 1 januari 1988 (RFS 1988:1) och har därefter ändrats vid ett tillfälle (den 1 november 19981). I samband med två separata utvärderingar av stiftelsens forskningsstödjande2 respektive finansiella3 verksamhet, redovisade under perioden 20032004, framfördes synpunkter på stadgarnas utformning och behovet av en modernisering lyftes fram. Stiftelsens styrelse har studerat dessa förslag och funnit att det därför finns anledning att göra en allmän översyn som inte ändrar ändamålsparagraferna men som anpassar terminologi och innehåll till stiftelsens nuvarande och framtida verksamhet.
I samband med den omfattande stadgeändringen 1988 föreslog konstitutionsutskottet, i ett yttrande kring de konstitutionella konsekvenserna (yttr. KU 1987/88:2y), att stiftelsens stadgar borde antas av stiftelsen och fastställas i riksdagen detta för att markera Riksbankens Jubileumsfonds självständiga ställning och frigörelse från Riksbanken. I samband med detta föreslogs en tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen (kap. 8 tilläggsbestämmelse 8.15.1) så att detta kunde möjliggöras vilket senare också genomfördes (bet. KU 1987/88:20). Finansutskottet delade konstitutionsutskottets bedömning (bet. FiU 1987/88:4) och menade att frigörelsen från Riksbanken gör att fondens ställning som stiftelse blir tydligare: För att markera Jubileumsfondens ställning som självständigt rättssubjekt bör riksdagen i fortsättningen inte besluta om ändring av stiftelsens stadgar. Riksdagen bör endast fastställa, eller alternativt förkasta, sådana stadgeändringar som fondens styrelse dessförinnan antagit.
Nedanstående förslag på stadgeändringar har antagits av styrelsen den 27 oktober 2005.
I samband med att Riksdagens revisorer slogs samman med Riksrevisionsverket till Riksrevisionen beslöt styrelsen ändra benämningen i § 10 (andra stycket) från Riksdagens revisorer till Riksrevisionen enligt styrelsebeslut den 22 maj 2003. I samma punkt omnämns den 15 februari som senaste tidpunkt för inlämnande av årlig verksamhets- och förvaltningsberättelse till riksdagen och Riksdagens revisorer. Med ovanstående reform har dock detta datum blivit obsolet eftersom Riksdagens revisorer har upphört. Från och med innevarande år har tidpunkten, genom en underhandsöverenskommelse med riksdagen, ändrats till den 1 mars eftersom det numera enbart är utbildningsutskottet och riksdagen i plenum som behandlar RJ:s årsredovisning. Riksrevisionen sänder sitt utlåtande till riksdagen i separat ordning. Detta innebär att Riksbankens Jubileumsfond stadgemässigt bör reglera sin relation till riksdagen och fortsättningsvis utelämna Riksrevisionen i stadgarna. § 10, andra stycket, ändras så att den nya lydelsen blir som följer:
§ 10 Styrelsen skall senast den 1 mars till riksdagen lämna en årsredovisning för det närmast föregående året. Berättelsen skall omfatta resultaträkning, balansräkning, förvaltningsberättelse och redogörelse för anslagsbeviljade projekt.
Härutöver görs en del mindre förändringar av formalia och språkbruk i stadgarna varav följande betonas.
Benämningen fonden byts i förekommande fall ut mot stiftelsen.
§ 5 (andra stycket) ändras så att hänvisningen till lagen om arvoden m.m. byts ut mot 1989:185 (tidigare 1987:576) eftersom denna lag har omarbetats. Paragrafens andra stycke ändras så att den nya lydelsen blir som följer:
§ 5 () Arvoden till styrelsens ledamöter och suppleanter skall följa föreskrifter i lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ.
När Riksbankens Jubileumsfonds nuvarande stadgar fastställdes (RFS 1988:1) var en av de mer genomgripande förändringarna att stiftelsens finansiella förvaltning övergick från Riksbanken till stiftelsens styrelse. Detta gjordes för att underlätta planeringen av verksamheten, särskilt på lång sikt, och därtill skapa bättre förutsättningar för att rätt avvägning görs mellan fonderingen av avkastningen i syfte att bevara grundkapitalets reala värde och utdelning av forskningsmedel4. Den grundläggande tanken bakom utformningen av bestämmelserna var att ge styrelsen stor frihet att besluta om medelsförvaltningen och därmed tillåta i princip alla ändamålsenliga transaktioner som normalt kan anses ingå i en utvecklad förvaltning på tillgångsmarknader5. Enda begränsningen var att förvaltningen skulle domineras av tillgångar som var omsättningsbara och föremål för någon form av öppen marknadsprissättning. Stiftelsen skulle inte heller ägna sig åt direktutlåning.
Stadgarnas bestämmelser om medelsförvaltning utformades utifrån de förutsättningar som stod till buds vid tidpunkten för beslutet och har därefter fungerat som ett övergripande regelverk för den placeringspolicy som varje år fastställs och beslutas av stiftelsens styrelse. Samtidigt har finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar och nya alternativa investeringsformer har tillkommit och successivt accepterats bland investerarna. Många av dessa kan direkt tillämpas i stiftelsens nuvarande förvaltning medan andra är svårare att förena med gällande stadgar på grund av sin komplexa struktur eller icke-likvida karaktär. Samtidigt kan dessa investeringar ha stor betydelse för förvaltningens utveckling under vissa marknadsförhållanden.
I enlighet med de riktlinjer som ligger bakom stadgarna utgör stiftelsens finanskommitté en viktig länk mellan styrelsen och finansförvaltningen. Därtill regleras verksamheten på en mer detaljerad nivå genom den placeringspolicy som varje år revideras och beslutas av styrelsen. Den har för förvaltningen samma viktiga roll som fondbestämmelser har för publika fonder. Det är därför möjligt att låta bestämmelserna kring tillåtna investeringar (gamla § 7) ingå i placeringspolicyn och därmed ha större möjlighet att förändra dessa i takt med utvecklingen på de finansiella marknaderna. Styrelsen kommer att ha samma möjlighet att kontrollera och påverka förvaltningens utformning och riktlinjer som tidigare. Denna förändring skulle också göra att stiftelsens bestämmelser om medelsförvaltning får en liknande öppen formulering som man finner hos bl.a. löntagarfondsstiftelserna och Nobelstiftelsen.
Mot bakgrund av detta har stiftelsens styrelse beslutat om en anpassning av stadgarnas bestämmelser kring medelsförvaltning (68 §§) så att stiftelsen fortsättningsvis ges möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden. Genom att lyfta ut skrivelsen om tillåtna placeringstillgångar (§ 7) och i stället låta dessa preciseras i stiftelsens placeringspolicy skapas både förutsättning för en mer flexibel förvaltning och samtidigt en anpassning till övriga forskningsstiftelser i fråga om stadgeutformning. Placeringspolicyns betydelse understryks genom ett tillägg i § 6 med följande lydelse:
§ 6 () Närmare föreskrifter för stiftelsens placeringar preciseras i stiftelsens placeringspolicy som varje år revideras och beslutas av styrelsen.
Sammanfattningsvis har styrelsen beslutat att
ändra stiftelsens stadgar i enlighet med i bilaga föreslagen lydelse med ikraftträdande den 1 januari 2006.
Avslutningsvis hemställer styrelsen att riksdagen fastställer och kungör den beslutade förändringen i RFS.
Beslut i detta ärende har fattats vid styrelsens sammanträde den 27 oktober 2005 av undertecknad Eva Österberg (ordförande), Majléne Westerlund Panke (vice ordförande), ledamöterna Johan Bygge, Christina Garsten, Lennart Kollmats, Mats Larsson, Lars Lilja, Kajsa Lindståhl, Siw Wittgren-Ahl och i närvaro av suppleanterna Eva Haettner Aurelius, Erland Hjelmquist, Yvonne Ångström samt från kansliet Björn Olsson, Mats Rolén, Anna-Lena Winberg (sekreterare) samt undertecknad Dan Brändström, verkställande direktör, som föredragande.
Stockholm den 7 november 2005
Elanders Gotab, Stockholm 2005
[1] | RFS 1998:4. |
[2] | Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel (Bertilsson/Nybom/Sejersted/Stenlund, 2004). |
[3] | En utvärdering av kapitalförvaltningen i Riksbankens Jubileumsfond (de Neergard/Nilsson, 2003). |
[4] | Finansiering av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, Riksbanken 1987-03-19 (dnr 87-050-002). |
[5] | Bestämmelser och riktlinjer för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet, Riksbanken 1987-10-08. |