Redogörelse till riksdagen

2005/06:RJ1

Image: BET_200506_RJ_1-1.png

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 2005

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning1

VD-kommentar3

Den forskningsstödjande verksamheten6

Arbetssätt6

Uppföljning och utvärdering7

Projektuppföljning8

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd11

Anslag till forskningsinitiering13

Forskarskolor21

Postdoktorala satsningar25

Jubileumsaktiviteter29

Områdesgrupper31

Samarbete med riksdagen41

Internationella engagemang43

Förvaltningsberättelse53

Stiftelsens ändamål och stadgar53

Årets verksamhet54

Jubileumsåret55

Resultat och ställning56

Finansiellt resultat58

Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag60

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK)63

Resultaträkning (KSEK)65

Balansräkning (KSEK)66

Kassaflödesanalys (KSEK)68

Redovisnings- och värderingsprinciper70

Värdering materiella anläggningstillgångar70

Värdering finansiella anläggningstillgångar70

Värdering omsättningstillgångar71

Värdering skulder71

Beviljade forskningsmedel71

Eget kapital72

Noter (belopp i KSEK)73

Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)90

VD-kommentar

Enligt Svenska Akademiens Ordbok är ett jubileum en fest som firas med anledning av att 50 eller 100 år förflutit, med tillägget att man på senare tid även börjat markera att 10 eller 25 år förflutit sedan någon minnesvärd händelse inträffat. Enligt den mosaiska lagen (Leviticus 25) skulle man vart femtionde år fira jubileumsår. Alla slavar skulle då friges och alla lån skulle avskrivas. Under medeltiden gavs särskilda tillfällen att befrias från sina synder vart tjugofemte år i det kristna Europa. Under den moderna historien har man firat 50-årsjubileer av nationers tillblivelser, konungars och drottningars regentperioder och av diverse andra stabila tillstånd. Att jubilera har även fått betydelsen att uttrycka glädje, att fira helt enkelt: in dulci jubilo. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har firat jubileer under året som både markerar stabilitet och uttrycker glädje.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) inrättades för 40 år sedan för att markera Riksbankens 300-årsjubileum. Eftersom stiftelsens 40-årsjubi-leum sammanföll med 10-årsjubileet av Kulturvetenskapliga donationen passade vi på att uttrycka dubbel glädje över att fira dessa för oss så viktiga händelser. Under det gångna året har därför jubi-leumsfonden verkligen gjort skäl för namnet. Firandet av vårt 40-års-jubileum tog sin början den 2 december 2004 genom den tillbakablick-ande konferens som hölls i riksdagen platsen för stiftelsens födelse. Jubileumsåret avslutades med ett framtidsinriktat seminarium Nästa steg som genomfördes den 7 oktober 2005 på dagen 40 år efter det att de första forskningsanslagen beviljades. Vid detta tillfälle utdelades forskningstjänster till sju yngre disputerade forskare som garanteras fyra års stöd med möjlighet till tre års förlängning och efterföljande anställning, tenure track, vid något av våra universitet. Dessa tjänster anknöts till de framstående ordförande som RJ haft förmånen att ha alltifrån sin tillblivelse. Sålunda lever man upp till stiftelsens tradition att kunna kombinera historisk medvetenhet med att vara väl förankrad i samtiden och framtiden.

Under året har forskningsprojektet om de stiftelser som tillkom i samband med utskiftningen av löntagarfondsmedlen för 10 år sedan avrapporterats. Under professor Sverker Sörlins redaktörskap beskrivs i boken I den absoluta frontlinjen bland annat vad RJ åstadkommit med de medel som statsmakterna genom en särskild kulturvetenskaplig fond tillfördes som donation till stiftelsens kapitalbas. Kulturvetenskapliga donationen lovordas av granskarna för att den bidragit till att höja fondens profil inom forskningssystemet samt på ett naturligt sätt knu-tit an till fondens stadgar där det står att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga projekt.

Förutom det mer självbespeglande jubileumsfirandet har Riksbankens Jubileumsfond även anslagit medel till och aktivt medverkat vid genomförandet av andra jubileumsak-tiviteter. Den största är givetvis bidragen till markeringen av 100-årsminnet av unionsupplösningen mellan Sverige och Norge. RJ medverkade till att uppmärksamma 100-årsmin-net av Dag Hammarskjölds födelse genom Kaj Falkmans bok Föra världens talan som givits ut på både svenska och engelska. Andra jubileumsinsatser som givits stöd under året är förberedelserna för Linnéjubileet 2007 och för att 2009 uppmärksamma rikssprängningen Sverige-Finland och den nya regerings-formen.

Slutligen har stiftelsen beviljat ett större initialt stöd till utgivningen av Selma Lagerlöfs samlade verk. I år, 2006, var det 100 år sedan Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige gavs ut numera utgiven på 60 språk. Om två år, 2008, är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes och året därpå, 2009, är det 100 år sedan hon erhöll Nobels litteratur-pris. Av inkomna ansökningar och andra kontakter att döma, kommer stiftelsen även under de närmaste åren att bli engagerad i ytterligare ett antal jubileumssatsningar. Det kommer alltså ges många tillfällen att uttrycka glädje och stolthet, att jubilera.

Även om vi inte kan frige några slavar eller avskriva skulder, kunde vi inför vårt jubileumsår se över vår verksamhet och våra resursfördel-ningsprinciper för att börja på ny kula, utan synd och skuld. Såsom redovisades i föregående årsberättelse har RJ från och med år 2005 beslutat tilldela medel till större forskningssatsningar (68 år) vid ett beslutstillfälle och med krav på medfinansiering från lärosätena. Övergången från en periodiserad utbetalning till engångsanslag inne-bar att endast ett sådant program kunde beviljas medel under årets ansökningsomgång. Efter en mycket noggrann beredningsprocess kunde efter förhandlingar med universitetsledningen vid Stockholms universitet styrelsen enhälligt besluta att årets program skulle tilldelas ett forskarteam bestående av lingvister och språkvetare under ledning av professor Kenneth Hyltenstam vid Stockholms universitet.

Glädjande nog har förra årets positiva kapitalutveckling fortsatt i ett accelererande tempo, vilket innebär att föregående års resultat är det tredje bästa i RJs historia. Finansavdelningen och finanskommittén har under året arbetat intensivt för att långsiktigt och hållbart åstadkomma en stabil avkastning som också tryggar en fortsatt god utdelning till högkvalitativa forskningsinsatser. Det innebär att redan 2006 kommer ytterligare två större program att kunna erhålla stöd och dessutom fler yngre forskare få möjlighet att utveckla egna projekt i samverkan med nationella eller internationella kolleger.

För att medverka till ökad stabilitet i framtiden har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond aktivt bidragit till att långsiktigt stärka den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens roll och betydelse i samhället. Förutom skapandet av större forskningsmiljöer krävs ökad internationalisering och samverkan med för dessa sekto-rer relevanta yrkesområden. Tillsammans med Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien har RJ inlett ett samarbete med ansvarsmuseer och kulturinstitutioner av rikskaraktär i syfte att åstad-komma en större och mer varaktig samverkan mellan forskning och praktik. Den femåriga trainee-utbildning på postdoktorsnivå som nu inleds har mottagits synnerligen väl av alla medverkande parter. Unga forskare kommer här att få möjligheter att självständigt genomföra kvali-ficerad forskning på material vid de arkiv, bibliotek och museer där de samtidigt skall skolas in i institutionens verksamhet.

Färre tillfällen till glädjeyttringar fanns under den mycket intensiva debatt som följde i spåren av regeringens forskningspolitiska proposi-tion Forskning för ett bättre liv som presenterades i mars 2005. Diskussionerna kretsade i huvudsak kring varför inte humanistisk och samhällsvetenskaplig forsk--ning erhöll ökade anslag. Skuldbördan för detta har ömsom lagts på oförstående politiker, ömsom på forskarkol-lektivet självt. Det är uppenbart att man knappast kan räkna med myck-et kraftiga tillskott via den statliga budgeten. Ökade forskningsmedel kommer däremot att i viss mån kunna erbjudas genom den ökning som nu görs av EU:s budget. Svensk forskning inom dessa områden har därför all anledning att medverka aktivt i kon-kurrensen om medel inom det nya europeiska forskningsrådet och det 7:e ramprogrammet, som nu fått en mer forskarvänlig inriktning. Men forskarna måste också på ett helt annat sätt än hittills delta i samhällsarbete och debatt med sina faktakunskaper och sin kompetens och härigenom skapa tilltro till och respekt för vad forskningen kan bidra med. Alla har ett ansvar, inklusive forskarna själva, att medverka till att kunskap blir vårt främsta internationella konkurrensmedel i vår alltmer globaliserade värld.

Jubilerande ger förutom firande och återblickande ett ypperligt till-fälle till framåtblickande. I denna anda kommer Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond även framgent att aktivt verka för att vårt land får ett forskningssystem, som ger bästa möjliga förutsättningar för högklassig och internationellt konkurrens-kraftig forskning inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga fälten.

Dan Brändström

Den forskningsstödjande verksamheten

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller fors-kargrupper som ansökt om anslag. Stiftelsen verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och beredningsgrupper åter-speglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftel-sen representerar ett stort erfarenhetsfält, och den har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden, liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Alltsedan stiftelsens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhälls-veten-skapligt och humanistiskt orienterad forskning, inkluderande ämnesområdena juridik och teologi. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forsk-ningen. Stiftelsens ambition är att stödja ämnesområdena humaniora och samhällsvetenskap till lika stora delar. Den medicinska forskningen erhåller stöd via Erik Rönnbergs donationer. Naturvetenskap och tek-nik stöds i mindre utsträckning via samarbetsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.

Stiftelsen är intresserad av att stödja gränsöverskridande forsknings-projekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller län-der samarbetar. Vid en genomgång av de beviljade anslagen finner man exempel på många sådana forskningsprojekt.

Arbetssätt

Riksbankens Jubileumsfond förverkligar i dag stiftelsens ändamål genom att stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, inklusive teologi och juridik. Från och med år 2005 finansieras denna forskning genom engångsanslag till program, projekt, postdokto-rala satsningar, infrastrukturellt stöd samt forskningsinitiering. Med program avses när en större grupp kvalificerade forskare under en längre tid utför en gemensam forskningsuppgift, medan ett projekt är en mer begränsad forskningsuppgift, vanligen utförd av en enskild forskare under en kortare tid. Inom ramen för projektstödet kommer RJ även att göra särskilda postdoktorala satsningar på specifika teman. Infrastrukturellt stöd ges till förberedande av framtida forskning, såsom uppordnande och bevarande av arkivsamlingar eller databaser. Med forskningsinitiering avser RJ stöd till konferenser och seminarier och skapande av forskarnätverk.

Det är stiftelsens styrelse som fattar beslut om forskningsanslag. Anslag utlyses endast en gång per år, förutom anslag till forskningsini-tiering, vilka söks fortlöpande och som beslutas av styrelsens arbetsut-skott. Beredningsprocessen sker i två steg. I en första omgång väljs ett antal ansökningar ut som går vidare till en andra bedömningsomgång. De postdoktorala satsningarna utlyses och bereds i särskild ordning.

Inkomna ansökningar om projektanslag bedöms och prioriteras i en eller flera av RJs beredningsgrupper. Ansökningar om anslag till program bedöms alltid i minst två beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal såväl nationella som internationella forskare. Ansökningarna har dessutom i den andra bedömningsom-gången granskats av externa sakkunniga inom eller utom landet. De forskargrupper som ansökt om anslag till program kallas under den andra bedömningsomgången dessutom till hearing. Varje ansökan bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och till inter-na-tionell standard. I alla sammanhang ges ansökningar med internationell anknytning särskild prioritet. I de fall ansökningarna gäller forskning som aktuali-serar etiska frågor prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom Vetenskapsrådet.

För att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte inrättar RJ så kallade områdes-grupper. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsin-tressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförbe-redande arbete.

År 1997 beslöt styrelsen att inrätta en områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället, vars arbete avslutades under det innevarande året. År 2000 inrättades en områdesgrupp för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling, år 2003 en områdesgrupp för forskning om civilsamhället och år 2004 en områdesgrupp för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap. Under det kommande året kommer en ny områdesgrupp för forskning om för-modernitet att lanseras. Dessa gruppers verksamhet beskrivs närmare längre fram i årsberättelsen.

Uppföljning och utvärdering

Den regelmässiga uppföljningen och utvärderingen av pågående och nyligen avslutade projekt har inneburit att 24 projekt varit föremål för särskild granskning under år 2005: 15 projekt inom Jubileumsdonationen, 7 inom Kulturvetenskapliga donationen och 2 infrastrukturprojekt. Syftet med uppföljningen har varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av projektens struktur och resurstilldelning. Därutöver har ett syfte varit att genom samtal med rektorer, dekaner, forskare och doktorander utröna dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda fakultets-områden.

Under året har projektledare vid universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala samt vid Svenska institutet i Athen kontaktats, och dessa har besvarat frågor gällande publikationer inom projektet, eventuella nya forskningsansatser, projektmedlemmarnas medverkan vid natio-nella och internationella symposier, inbjudningar som projektdeltagare fått från andra lärosäten, inbjudna gästforskare inom projektet, samt eventuella utbildningseffekter och forskningsinformativa inslag som genererats av projektet.

Projektuppföljning

Beredningsgrupp 1 besökte Göteborgs univer-sitet den 18 november 2005. Nedanstående fyra projekt valdes ut för detta besök:

Professor Holger Rootzén och docent Catalin Starica J2000-0201

Kvantitativa metoder för finansiell riskhantering

Matematisk statistik

Chalmers tekniska högskola

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 1 743 000 kr

Professor Peter Jagers J2002-0199

Stokastiska populationsprocessers historia

Matematisk statistik

Chalmers tekniska högskola

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 1 232 000 kr

Docent Karin M. Ekström J2000-0238

Konsumtionens mening och konsu-menters relationer till artefakter

Företagsekonomiska institutionen

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 1 750 000 kr

Professor Sten Jönsson J2000-0196

Företagsstyrningens etik: framväxt, legitimering och utmaning av prin-ciper för övergripande företags-kontroll

Företagsekonomiska institutionen

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 3 387 000 kr

Beredningsgrupp 2 besökte Göteborgs univer-sitet den 3 oktober 2005. Nedanstående fyra projekt valdes ut för besöket:

Professor Åsa Boholm J2000-0091

Socialantropologiska perspektiv på spel som kulturfenomen i dagens Sverige

Centrum för forskning om offentlig sektor

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 1 895 000 kr

Professor Claudia Fahlke J2002-0301

Det dolda alkoholberoendet: tvär-vetenskapliga studier rörande sår-barhets-faktorer, behandling och återfall

Psykologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 2 995 000 kr

Docent Karin Rönnerman J2001-0324

Lärande och omsorg i förskolans och skolans uppdrag

Institutionen för pedagogik och didaktik

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 2 555 000 kr

Docent Anders Bjerkman J2000-0425

Bland huliganer och fotbollsäls-kare på ståplatsläktaren! En soci-alpsykologisk studie om identitet, maskulinitet och supporterkultur

Institutionen för socialt arbete

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 2 040 000 kr

Beredningsgrupp 3 besökte Göteborgs universitet den 21 november 2005. Nedanstående fyra projekt valdes ut för detta besök:

Professor Sören Holmberg J2002-0765

Bilder av riksdagen

Statsvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 1 300 000 kr

Professor Kent Asp J2003-0524

Medierna och emu-omröstningen 2003

Institutionen för journalistik och masskommu-nikation

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 750 000 kr

Professor Bo Rothstein J2003-0896

Politiska institutioners kvalitet en jämförande ansats

Statsvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 1 500 000 kr

Professor Robert Påhlsson J2004-0127

Likhet inför skattelag

Juridiska institutionen

Anslag t.o.m. 2007

Totalt beviljat: 1 100 000 kr

Beredningsgrupp 4 besökte Lunds universitet den 10 oktober 2005. Nedanstående fem projekt valdes ut för besöket:

Filosofie licentiat Eva Nylander In2002-0491

Illuminerade handskrifter i svenska samlingar

Lunds universitetsbibliotek

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 4 000 000 kr

Professor Eva Haettner Aurelius K2000-5023

Kvinnors brev

Litteraturvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 8 500 000 kr

Filosofie doktor Kerstin Bergman J2004-0205

Gestaltning av sinneserfarenheter i samtida litteratur och film

Litteraturvetenskapliga institutionen

Anslag t.o.m. 2007

Totalt beviljat: 1 400 000 kr

Professor Jerker Blomqvist K1999-5079

Athen som det romerska imperiets kulturmetropol

Anslag t.o.m. 2001

Totalt beviljat: 8 200 000 kr

Filosofie doktor Gerd Carling J2002-0611

Ett reviderat och digitaliserat lexi-kon över tokhariska a

Institutionen för lingvistik

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 1 925 000 kr

Beredningsgrupp 5 besökte Svenska institutet i Athen och utgrävningarna på Poros den 1416 maj 2005. Nedanstående två projekt besöktes:

Direktor filosofie doktor Ann-Louise Schallin J2001-0653

Keramikproduktionen i berbati under mykensk tid

Svenska institutet i Athen

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 1 740 000 kr

Docent Berit Wells K2002-0994

Fysisk miljö och dagligt liv i Posei-dons helgedom på Kalaureia (Poros)

Svenska institutet i Athen

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 6 900 000 kr

Beredningsgrupp 5 besökte även Uppsala uni-versitet den 7 november 2005. Nedanstående fem projekt valdes ut för besöket:

Docent Nils Ekedahl K2003-0569

En dynasti blir till: medier, myter och makt kring Karl XIV Johan

Södertörns högskola

Anslag t.o.m. 2006

Totalt beviljat: 6 200 000 kr

Professor Lilli Alanen K1999-5178

Teorier om kognition, intentiona-litet och intentionellt handlande från medeltida till modern filosofi

Filosofiska institutionen

Anslag t.o.m. 2003

Totalt beviljat: 6 400 000 kr

Filosofie doktor Karin Martinsson In2003-0025

Hortus rudbeckianus Olof Rud-beck den äldres botaniska trädgård i bild och verklighet

Botaniska trädgården

Anslag t.o.m. 2005

Totalt beviljat: 1 400 000 kr

Professor Hugh Beach K2000-5175

Post-soviet political and socio-economic transformation among the indigenous peoples of northern Russia: current administrative poli-cies, legal rights, and applied strategies

Institutionen för kulturantropologi och etno-logi

Anslag t.o.m. 2004

Totalt beviljat: 11 500 000 kr

Professor Anders Bäckström K2002-0541

Välfärd och religion i ett europe-iskt perspektiv en jämförande stu-die av kyrkors roll som välfärdsak-törer inom den sociala ekonomin

Diakonistiftelsen Samariterhemmet/Teologiska institutionen

Anslag t.o.m. 2006

Totalt beviljat: 12 798 000 kr

Anslag till forskningsprojekt och infrastrukturellt stöd

Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat drygt 298 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål. Den budgeterade anslags-nivån var oförändrad i förhållande till förra året.

Söktrycket är mycket högt. Vid årets ansökningstillfälle inkom totalt 875 ansökningar om nya projekt och 16 ansökningar om stora program till Jubileumsdonationen, vilket är totalt 189 fler än föregående år. Av dessa beviljades 43 projekt och ett program. Anslaget till programmet beviljades efter en omfattande beredningspro-cess. Förutom sedvanlig kvalitets-granskning i berörda beredningsgrup-per och av externa sakkunniga, ge-nom-fördes även en hearing med de fem högst rankade forskargrupperna. Eftersom RJ kräver att program-men skall medfinansieras av mottagande lärosäte genomfördes fram-gångsrika förhandlingar rörande detta innan styrelsen fattade sitt beslut. Denna ordning kommer även att tillämpas under kommande år.

Infrastrukturellt stöd avser insatser som syftar till att främja framtida forskning. Under 2005 budgeterades detta stöd ur Kulturvetenskapliga donationen. Bland de nya infrastruktursatsningarna under året märks bland annat stödet till några designprojekt. Vid Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm skall ett designarkiv etableras som ett historiskt arkiv för enskilda formgivare och företag, vilka i dag inte har någon naturlig arkivinstitution att vända sig till. Man kommer även att skapa en infrastruktur för forskning och utveckling genom både urvalsmetoder och presentation samt tillgång till källmaterial via digi-tala medier. Dessutom stöds digitaliseringen av samlingarna vid Arkiv för Svensk Formgivning, ett samarbete mellan Kalmar konstmuseum och Högskolan i Kalmar vid den nya designutbildningen på Pukebergsområdet i Nybro. Anslag ges även till katalogisering av forsk-nings- och referensbiblioteket på Formens Hus i Hällefors.

Selma Lagerlöfs verk har aldrig givits ut i någon vetenskaplig och till fullständighet syftande utgåva. I ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, textkritiker och Lagerlöfforskare vid Göteborgs och Uppsala universitet ämnar man förbereda och planera en utgåva av Selma Lagerlöfs samlade verk.

En rad ansökningar om anslag till digitaliseringar av kataloger i arkiv och bibliotek har beviljats. Här märks bland annat bibliograferingspro-jektet Nya Lundstedt som beskriver hela den svenska pressen från år 1900 och framåt. Arbetet avslutas nu och bibliograferingen kom-mer från år 2005 att ske i det löpande arbetet på Kungl. biblioteket. Digitaliseringen av Bielkebibliotekets katalog i Skoklosters slottsbib-liotek och av Strängnäs domkyrkobiblioteks tryckta böcker ges medel för att avslutas och papyrussamlingarna i Lunds universitetsbibliotek skall i ett projekt inventeras, skannas och katalogiseras samt göras tillgängliga via nätburen katalog. Ett nytt samarbetsprojekt vid de kom-munala biblioteken i Skara, Västerås och Växjö (de före detta stifts- och landsbiblioteken) kommer att inledas. Till stora delar rör det sig om topografiska och personhistoriska arbeten samt samlingar av musikalier från 1500- och 1600-talen, som efterfrågas nationellt och internationellt och därför är lämpliga för digitalisering.

Fortsatt stöd ges också till några stora internationella survey-under-sökningar: World Values Survey som är en jämförande studie av män-niskors grundläggande värderingssystem, European Social Survey som är en attityd- och beteendeundersökning, hittills genomförd två gånger i mer än 20 europeiska länder, samt The International Social Survey Program som är ett komparativt projekt med uppgift att konstruera och genomföra internationellt jämförbara attitydstudier.

5 % av de nya ansökningarna i Jubileumsdonationen beviljades i år. Den totala andelen beviljade forskningsprojekt från kvinnliga huvudsökande ligger i jämförelse med föregående år något lägre, 43 % mot 49 % år 2004. Stiftelsen har utöver dessa anslag beviljat 79 anslag till forskningsinitiering, konferenser med mera (se nedan).

Anslag till forskningsinitiering

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har sedan ett antal år tillbaka kunnat möta en ökad efterfrågan från forskarsamhället om anslag till större konferenser eller mindre seminarier och uppbyggnad av veten-skapliga nätverk. Styrelsen avsätter årligen särskilda medel till sådana ändamål, vilka kan sökas fortlöpande under året. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser för-lagda både i Sverige och utomlands, arbetskonferenser rörande nya forskningsområden, seminarieverksamhet och förberedelser av nya forskningsprogram och projekt.

Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ regelmäs-sigt egna symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ medverkar även i olika forskningsinformativa aktiviteter. Dit hör exempelvis RJs mångåriga stöd till utgivningen av Forskning & Framsteg och stöd till föreningen Vetenskap & Allmänhet.

Stiftelsens styrelse avdelade i 2005 års budget 10 miljoner kronor för att stödja forskningsinitiering. Under året behandlades 138 sådana ansökningar varav 79 kunde beviljas anslag; med andra ord kunde mer än hälften av ansökningarna om forskningsinitiering stödjas detta år.

Bland de många beviljade anslagen kan nämnas det förberedande arbetet med det fjärde International Polar Year, IPY, som kommer att genomföras under 2007/08. De tidigare hölls 1882/83, 1932/33 samt 1957/58, då forskningen i Antarktis byggdes ut avsevärt. De tidigare polaråren har lämnat viktiga arv efter sig, först och främst i form av ny kunskap och internationella samarbeten, men också i form av internationell lagstiftning, politiska överenskommelser och övervak-ning av miljö och klimat. I det här projektet studeras ett sådant arv, nämligen de vetenskapliga stationer som byggts upp under polaråren och varav en hel del fortfarande är i verksamhet. Forskningsstationer kan uppfattas som centrum för kunskapsproduktion i fält, men de har samtidigt fungerat som politiska och diplomatiska utposter, som arbetsmiljöer och som platser för möten och utbyte mellan forskare och urbefolkningar och ekonomiska intressen. Projektet innebär sam-tidigt en problematisering av fältarbetets praktik och fysiska villkor. I projektet samarbetar vetenskapshistoriker från KTH med kolleger vid Scott Polar Research Institute i Cambridge, där projektet har sin bas. Projektet är knutet till ett större internationellt officiellt IPY-program med samma rubrik och med medverkande från flera europeiska länder, USA och Ryssland. Ledare för båda projekten är dr Michael T. Bravo, Cambridge, och professor Sverker Sörlin, KTH.

I flödande solsken på kvällen den 30 maj inleddes 2005 års polar-expedition till Arktis då Hans Majestät Konungen, kronprinsessan Victoria och kronprins Fredrik av Danmark tillsammans med ett antal av världens ledande klimatforskare gick ombord på isbrytaren Oden för att under ett par dygn delta i det 7:e kungliga kollokviet med temat Artic under Stress: A Thawing Tundra. Samtliga av dessa kollokvier har genomförts av Kungl. Vetenskapsakademien varav de fyra senaste med stöd av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Efter utmärkta presentationer vidtog intensiva diskussioner. Vilka konsekvenser följer av den nu pågående uppvärmningen av Arktis? Vilka konsekvenser får denna för flora, fauna och allt mänskligt liv och för hela ekosystemet inom det arktiska området? En snabb avsmältning av Nordpolens och Grönlands ismassor kommer att påverka havsnivån och havsströmmar vilka berör hela jordklotet. Miljöministern från Seychellerna, Ronny Jumeau, vittnade om konsekvenserna för Indiska Oceanens övärld, som knappast kan erbjuda sina invånare ett fortsatt liv med nuvarande accelererande förändringar av klimatet. Alla presentationer kommer under detta år att publiceras i tidskriften AMBIO.

I juni 2005 anordnades i Norrköping en samlande nationell konfe-rens för kulturstudier i Sverige av Linköpings universitets nationella centrum ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute of Sweden) med Johan Fornäs, professor vid Tema kultur och samhälle samt förestån-dare vid ACSIS, som ansvarig och Bodil Axelsson som organisatör. Som programkommitté fungerade ACSIS nationella styrelse, med en ledamot utsedd av varje svenskt universitets rektor. Denna första öppna och breda nationella forskarkonferens på detta fält blev en innehållsrik manifestation av dess vitalitet och en inventering av dess utveckling, omfång och aktuella frågor. Där träffades 300 forskare från olika uni-versitet, ämnen och tematiska områden och diskuterade gemensamma frågor.

Vid plenarpanelerna diskuterades bland annat kulturbegreppet, tid och rum, kritiska perspektiv, intersektionella identiteter, de akademiska ämnenas olika ingångar till kulturforskning samt behov och förhopp-ningar inför fältets framtida utveckling. Till plenartalarna hörde bland andra historikern Peter Aronsson, litteraturvetaren Lisbeth Larsson, etnologerna Britta Lundgren och Orvar Löfgren, genusforskaren Nina Lykke, socialantropologen Ulf Hannerz, kultursociologen Donald Broady samt sociologerna Diana Mulinari, Håkan Thörn och Mats Trondman.

Den 16 och 17 september 2005 anordnades ett symposium på Gideå bruk som ägnades iktyologiens fader Peter Artedi (17051735). Symposiet var ett samarrangemang mellan Kungl. Skytteanska samfun-det och Johan Nordlander-sällskapet. Totalt 70 personer deltog, varav 15 var föredragshållare. Symposiet inleddes med lunch på Levar Hotell där K.G. Wilhelmsson höll föredrag om Artedis tid i Nordmaling. Efter ett hälsningsanförande av professor Lars-Erik Edlund började förhandlingarna. Gunnar Broberg, idéhistoriker från Lund, inledde med en föreläsning om Naturalhistorikern Peter Artedi och hans tid. Etnologen och matforskaren Kurt Genrup från Umeå föreläste om Vardags- och festmat i 1700-talets Ångermanland. Naturgeografen Mauno Lassila redogjorde för Kommunikationer till lands och till sjöss i äldre tid. Johan Spens, kommunekolog i Örnsköldsviks kommun, föreläste om fiskbestånden i Artedis barndomsvatten. Bo Fernholm, fisktaxonom från Naturhistoriska riksmuseet, talade över temat Artedi som iktyologisk pionjär. Spåren i dagens forskning. Sofia Åkerberg, idéhistoriker vid Umeå universitet, föreläste om den natural-historiska klassifikationens långa och intrikata historia och Ann-Catrine Edlund, verksam vid Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, talade om Sälens taxonomi: Ur den bottniske säljägarens per-spektiv. Lars-Erik Edlund föreläste om Sikarnas dialektala namn, med benämningar som aspsik, gertsbäckslöja, blajokk, storskallöja, albask, smälingen, lögdahuttjen, sellacken och rabbox. Några av dessa till synes märkliga namn var lätta att härleda från finska eller samiska. Sigurd Fries, tidigare verksam vid Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, talade om Peter Artedis Nordmalingsflora, och redo-gjorde för den systematik som Artedi tillämpat. Fredrik Sjöberg, bio-log, journalist och författare, avslutade symposiet med att föreläsa kring det problematiska i att försöka skriva Peter Artedis biografi. Källorna till Artedis liv är få, till de mest användbara hör Linnés korta biografi 1738 som inleder Artedis Ichtyologia och Einar Lönnbergs biografi 1905. Till de skönlitterära alster som behandlat Artedi hör Magnus Florins Trädgården men även en roman av Carl von Seipen från 1842 med titeln Två herrar och en narr. Går det att skriva personhistoria med så få källor som i detta fall, frågade sig slutligen Fredrik Sjöberg.

Sedan några år tillbaka har Vetenskapsfestivalen i Göteborg eta-blerat sig som den kanske viktigaste populärvetenskapliga mani-festationen i Sverige. Syftet med festivalen är att skapa en allmänt positiv attityd till forskning och lyfta fram dess stora betydelse för alla sektorer i samhället genom ett brett program i såväl traditionella som oväntade miljöer. Business Region Göteborg, Chalmers tekniska högskola, Göteborg & Co Näringslivsgruppen, Göteborgs universi-tet, KK-stiftelsen och Vetenskapsrådet har hitintills varit huvudmän för denna organisation. Riksbankens Jubileumsfond har under det innevarande året tillsammans med Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Vitterhetsakademien och Svenska Akademien beslutat att också inträda såsom huvudmän för Vetenskapsfestivalen under tre år.

Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansieringen av Nobelstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royaltyer från Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergsstiftelsen med Nobelstiftelsens verk-ställande direktör som ordförande. Hittills har 132 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internationell ställning.

I nu gällande stadgar för RJ anges att hinder föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donation från enskild. En sådan donation erhölls 1992 från den år 2000 avlidne hemmansäga-ren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJs förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. Värdet av donationen uppgick vid årsskiftet 2005/06 till cirka 20 miljoner kronor. Avkastningen skall av RJ delas ut i form av treåriga forskarstipendier (s.k. post doc. stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande och ålders-relaterade sjukdomar. Under 2005 utsågs Angel Cedaz-Minguez till stipendiat för tiden den 1 januari 200631 december 2008.

Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg i slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick till 2,5 miljoner kronor och skall liksom den tidigare donationen ingå i RJs förmögenhets-massa och förvaltas tillsammans med RJs övriga tillgångar. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid årsskiftet till 6 miljoner kronor. Avkastningen av den nya donationen skall av RJ delas ut i form av treåriga forskarstipendier (s.k. post doc. stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm för vetenskapliga studier av sjukdomar under de tidiga barnaåren. Kajsa Bohlin utsågs under 2005 till stipendiat för tiden den 1 januari 200631 december 2008.

Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en avsättning så att minst 150 000 kr i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.

Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under kortare tid vistas i en framstående europeisk forsknings-miljö, dels för yngre europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.

Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professo-rerna Eva Österberg (ordförande), Eva Haettner Aurelius, Christina Garsten, Mats Larsson och Rutger Lindahl med verkställande direktören Dan Brändström som föredragande. Den tredje stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till den s.k. Haagklubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter RJs presidium fattar det definitiva beslutet.

Vid en prisceremoni i Riksdagshuset den 10 mars 2005 uppmärk-sammades tre mottagare av stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna utdelades till:

Det tredje stipendiet, vars mottagare i år utsågs av Haagklubbens medlem i Norge, gavs till den norska forskaren Ane Ohrvik, institutt for kulturstudier, Universitetet i Oslo. Hon var bjuden till Stockholms universitet, etnologiska institutionen, för att inom det norska projektet Dokumentasjon 2005 studera hur markeringen av unionsupplösningen mellan Sverige och Norge gjordes i Sverige.

Stipendierna (100 000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-Svensson, hustru till framlidne Nils-Eric Svensson.

Ytterligare ett stipendium delades ut vid denna prisceremoni. Stiftelsens ordförande Eva Österberg överlämnade RJs Forschungspreis für Deutsche Wissenschaftler inom ramen för det ömsesidiga utbytes-avtalet med Alexander von Humboldt-Stiftung. Priset utdelades till den framstående tyske forskaren Professor Nico Stehr, Zeppelin University, som inbjudits att forska vid institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet. Ett avtal mellan stiftelserna innebär att RJ utdelar ett pris till en framstående tysk forskare för vis-telse vid någon forskningsinstitution i Sverige och att Alexander von Humboldt-Stiftung ger ett motsvarande pris till en framstående svensk forskares vistelse i Tyskland.

Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande större fonder i bland annat Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning, samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras.

Docent Henrik Karlsson har haft ett konsultuppdrag vid RJ för att följa utvecklingen inom området konstnärlig forskning och att vara RJs representant i Stiftelsen Skapande Människas stipendiekommitté. Hans slutsats är att diskussionerna inom området har mattats väsentligt under 2005. En förklaring kan vara Vetenskapsrådets (VR) dominerande position som bidragsgivare och uttolkare av begreppet. Mycket påkostade årsböcker 2003 och 2004 har ägnats detta tema, samtidigt som VR fördelat nya projektbidrag för år 2006 (ca 20 miljoner kronor). VR:s först påbörjade kollegier (6) och projekt (6) avslutas i och med detta år och kommer att utvärderas. Den nya forskningsproposi-tionen innehöll till mångas förvåning och besvikelse inga kommentarer kring detta nya forskningsfält (med undantag av en framtida satsning på en nationell forskarskola i design).

Till denna osäkerhet bidrar också det faktum att inga svenska dok-torsavhandlingar med konstnärliga inslag hittills lagts fram och venti-lerats. De första 10-talet doktorander av de sammanlagt cirka 70 works in progress vid konstnärliga högskolor med examensrätt väntas disputera 2006. Diskussionen om metodik- och teorifrågor saknar både samman-fattningar och nytt bränsle. Det är troligt att aktörerna inväntar dels VR:s utvärdering och eventuellt förändrade bidragssystem, dels nästa forskningsproposition.

Karlssons intryck från de internationella och nationella konferenser han har deltagit i är ungefär likartat. Ledande i diskursen är företrädare för designutbildningarna, i mindre grad högskolor på musik- och bildområdena. De projektredovisningar som Karlsson tagit del av (jämte granskningar av tre ansökningar till VR) pekar på några problemom-råden som forskningsfinansiärerna möjligen inte förutsett, och som har med de konstnärliga utbildningarnas praxis och arbetsmetoder att göra.

Kontentan är alltså att de konstnärliga högskolornas arbetssätt och praxis när det gäller forskning och konstnärligt FoU följt och följer andra redovisningsformer än andra vetenskapsgrenar. Det vore orim-ligt att ställa formella krav på slutredovisningar och dokumentation och att bedöma resultaten utifrån traditionella premisser.

En logisk konsekvens vore att området konstnärlig forskning finan-sierades i en särskild ordning hos samtliga aktuella forskningsfinansiärer (särskilda riktlinjer, särskild beredningsgrupp, öronmärkta pengar osv.) och inte underkastades samma bedömningskriterier som och konkur-rerade med andra forskningsfält. Under året har Karlssons omvärlds-bevakning till stor del fokuserats på aktiviteter inom designåret 2005 (konferenser, seminarier och utställningar) och på utvecklingen inom forskningsfältet Konstnärligt FoU. Han har vidare kontinuerligt följt litteratur och aktuella rapporter om kulturvanor och -attity-der, framför allt i åldersgruppen 1525 år, som komplement till de fyra kulturpolitiska seminarierna 2004 (Konsten, Kulturpolitiken, Forskningen Tema Q, 2005) och de diskussioner som lett fram till RJs beslut att ge ett start-bi-drag till ett kulturpolitiskt observatorium Nordicult.

Kulturen kan betraktas som samhällssektor eller som ett sammanfat-tande begrepp för hur vi tänker, interagerar och organiserar våra sam-hällen. I båda fallen har vi ett behov av en större och bättre systemati-serad vetenskaplig kunskap. Oavsett om vi verkar inom den offentliga sektorn, näringslivet eller i det civila samhället behövs kunskapsbaserat underlag för att fatta beslut om inriktningar och handlingsalternativ. Hur skall vi veta att vi gör rätt saker? Det kan handla såväl om kulturpolitik i traditionell, snäv mening inom konstområdena, kulturarvet och medierna som om politik där kulturen i bredare mening är central för samhällsplaneringen. Det kan till exempel röra forskning om ungdomars faktiska kulturvanor, något som inte alls avspeglas i traditionell kultur-statistik och över huvud taget inte passar in i den offentliga kulturpo-litikens stödordningar. Men också mer grundläggande forskning, utan omedelbar samhällsnytta: att söka förstå vår samtid, våra tänkesätt och värderingar, våra begrepp och argument.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har sedan snart tio år stöttat såväl sektorsnära kulturpolitisk forskning som grundforskning på ett bredare fält. Stiftelsen eftersträvar regelmässigt att bidra till en fördju-pad dialog mellan svenska forskare och det internationella forskarsam-hället. En iakttagelse från detta arbete är att många internationella aktö-rer från stora institutioner till enskilda forskare efterlyser bredare kontakter med svenska forskare och myndigheter, vilka kan bidra med resultat och översikter till gagn för jämförelser av utvecklingen inom kulturområdet, i flera av detta begrepps bemärkelser.

Den humanistiska utbildningen och forskningen vid universiteten är naturligtvis en bas för kunskapsförsörjningen inom kulturområdet, på samma sätt som de så kallade ABM-myndigheterna (arkiv, bibliotek, museer) svarar för dokumentation, bevarande, levandegörande och viss egen forsknings- och utredningsverksamhet. Men det finns en påtaglig brist på kommunikation mellan grundforskning och tillämpad verksamhet, och en viss misstro mot vad som kan levereras från respektive håll. RJ har för sin del gjort flera satsningar kring detta genom konferenser och projektstöd till samverkan inom ABM-området. Dit hör även RJs satsningar tillsammans med Vitterhetsakademien på Nordiska museets forskarskola och det kommande postdoktorala trainee-programmet vid kultursektorns ansvarsmyndigheter.

I detta sammanhang har RJ också uppmärksammat behovet av att förstärka och samordna forskning och forskningskommunikation, exempelvis i form av så kallade kulturobservatorier, ett slags nätverksinstitut av skiftande karaktär som finns i många länder (se ovan). Ett av de för-slag som lanserades vid avslutningen av den under 2004 genomförda seminarieserien Konsten, Kulturpolitiken, Forskningen var att ett sådant kulturobservatorium borde inrättas i Sverige. Flera av de med-verkande forskarna framhöll att det behövs ett nytt, samlande initiativ för kunskapsförsörjningen inom kulturfältet eftersom Sverige från en internationellt ledande position under 1980- och 1990-talen har hamnat på efterkälken.

Eftersom inga förslag med den efterlysta inriktningen har kommit under året vare sig från statsmakterna eller berörda myndigheter, beslu-tade RJ under hösten 2005 att ta initiativ till en bred diskussion kring behovet och inriktningen av ett kulturobservatorium. Detta skulle ske mot bakgrund av internationella erfarenheter, men samtidigt relateras till andra initiativ eller erfarenheter rörande forskning och forsknings-samarbete inom hela kulturområdet. RJ uppdrog åt statistikern Sten Månsson, Statens kulturråd och Tema Q, att utarbeta en utredande pro-memoria rörande ett kulturpolitiskt observatorium. Denna utgjorde sedan ett bakgrundsdokument till konferensen Kultur och kunskaps-försörjning, som RJ arrangerade tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting på Lidingö den 24 november 2005. Konferensen inleddes med en internationell session. Där presenterade direktör Gottfried Wagner, ECF, Amsterdam, idéerna bakom LabforCulture och visade även några smakprov på Internetportalens webbsidor. Professor Jostein Gripsrud, Universitetet i Bergen, redovisade en utredning om sektors-forskningen inom kulturområdet i Norge. Dr Ritva Mitchell, direktör för det finska kulturforskningsinstitutet Cupore, berättade hur detta realiserats och om institutets arbete. Sessionen avslutades av professor Carl-Johan Kleberg, som i en kritisk analys efterlyste en större svensk närvaro i det internationella samarbetet rörande kulturpolitiskt relevant forskning.

Eftermiddagen ägnades en presentation av olika projekt. Forsknings-chefen vid RAÄ fil.dr Birgitta Johansen, berättade tillsammans med professor Kristian Kristiansen om det institut för kulturarvsforskning, som för närvarande utreds. Docent Henrik Karlsson, RJ, efterlyste i sitt inlägg en modern och relevant forskning om kulturvanor. Avdelningschef Annica Dahl, Kulturrådet, redogjorde för rådets policy beträffande forskning och kunskapsspridning. Riksarkivarie Tomas Lidman redogjorde för det samarbete som sedan några år pågår mellan främst RA och Kungl. biblioteket angående standarder, digitalisering, gemensamma söksys-tem etc. Professor Ulf Sporrong avslutade sessionen med att presentera Vitterhetsakademiens och RJs aktuella satsning på postdoktorala trai-nee-tjänster vid kultursektorns ansvarsmyndigheter.

Dagen avslutades med ett längre inlägg av professor Svante Beckman, Tema Q, Linköpings universitet, som tog upp och kommenterade idén om ett kulturpolitiskt observatorium. Han menade att tiden nu är mogen för ett sådant och att det finns uppenbart goda samarbets-möjligheter mellan flera forskningsmiljöer i Sverige och de nordiska grannländerna. Han föreslog en satsning på ett Nordicult i analogi med namnet och verksamheten vid det nordiska centret för medieforskning, Nordicom. Efter Beckmans inlägg följde i stort sett instämmande kommentarer från Ulla Carlsson, Nordicom, Jaan Kalk, Teaterförbundet, Bernt Lindberg, Klys, Ann Larsson, Konstnärsnämnden och Birgitta Svensson, Nordiska museet och Stockholms universitet. Dagen avslutades av överintendent Keith Wijkander, Utbildnings- och kulturdepartementet.

RJ beslutade den 8 december, utifrån de synpunkter som framkom i anslutning till och under konferensen, att anslå 1 miljon kronor som start-bi-drag till planering och etablering av ett nordiskt institut för forsknings-samarbete, forskningskommunikation och initiering av praktiknära forskning med mera Nordicult. Institutet skall baseras på en nära sam-verkan mellan Tema Q, Linköpings universitet, centrum för kulturpo-litisk forskning, Högskolan i Borås och Nordicom. Den positiva respons som förslaget mött från bland annat Cupore i Finland, Högskolan i Telemark och Centrum för kulturpolitiska studier, Köpenhamn, är en annan viktig byggsten. Den närmare utformningen av Nordicult kommer att utredas av Tema Q under 2006 och avrapporteras till RJ.

Forskarskolor

Trettio doktorander har deltagit i Riksbankens Jubileumsfonds forskar-skola i moderna språk, som startade höstterminen 1999. De gemensam-ma aktiviteterna inom forskarskolan har numera avslutats. Vid utgången av 2005 hade 13 av doktoranderna fullbordat sina studier. Forskarskolans koordinator professor Lars-Gunnar Andersson, Göteborgs universitet, bedömer att ytterligare ett 10-tal av dem kommer att disputera fram till och med läsåret 2006/07. Ett par av de nyblivna doktorerna har erhållit forskningsanslag eller lärartjänster vid universitet och högskolor inom eller utanför Sverige.

Forskarskolan i matematik med ämnesdidaktisk inriktning närmar sig sin avslutning. Forskarskolan startade i augusti 2001, och läsåret 2005/06 blir forskarskolans femte och sista verksamhetsår. Totalt deltar 20 doktorander i forskarskolan, var och en med hemvist vid en av de tio olika högskolor och universitet från Luleå i norr till Kristianstad i söder som medverkar i forskarskolan. De flesta doktoranderna antogs som forskarstuderande och började i forskarskolan vid dess start. I januari 2004 inlemmades ytterligare 3 doktorander i forskarskolan.

Forskarskolan har under 2005 liksom tidigare finansierat doktoran-dernas anställningar och dessutom givit stöd till institutionerna för vissa andra kostnader såsom handledning och resor. Medlen från RJ har kompletterats med tillskott från Vetenskapsrådet, som tilldelade forskar-skolan medel efter ansökan i två omgångar, för åren 20012003 och för åren 20042005. Detta gjorde det möjligt att öka antalet doktorander.

Under året har en doktorand avlagt licentiatexamen, och därmed har totalt 10 doktorander avlagt denna examen som ett etappmål på väg mot doktors-examen. Drygt hälften av doktoranderna (tolv personer) planerar att avsluta sina studier med doktorsexamen eller i ett par fall licentiatexamen under 2006. Fem år är normal studietid för den som innehar anställning som doktorand och ägnar 80 % av tiden till fors-karstudier. Övriga doktorander har antingen påbörjat forskarstudierna senare (tre personer), varit föräldralediga (fem personer) eller varit sjukskrivna (två personer) eller råkat ut för en kombination av dessa faktorer. Deras planerade examina ligger därmed längre fram i tiden. Medel finns reserverade för att även fortsättningsvis kunna täcka insti-tutionernas kostnader för doktoranderna fram till deras examen.

De flesta doktoranderna hade vid årets början redan avslutat sina kursprogram och har under året varit inne i ett intensivt skede med sitt avhandlingsarbete. Därför har forskarskolan inte inbjudit till någon gemensam kurs under 2005 i motsats till tidigare år. Ett samarrangemang med den nationella forskarskolan i matematik med beräknings-vetenskap anordnades i november 2004 i form av ett öppet hus, som under 2005 dokumenterats i en konferensrapport med medverkan av 12 av forskarskolans doktorander.

I juni samlades handledare och doktorander i Umeå för att delta i konferensen Kvinnor och matematik och ett efterföljande semina-rium för forskarstuderande inom matematikdidaktik. Alla doktoran-derna deltog och presenterade sina pågående arbeten. Under hösten har professor Ole Skovsmose på forskarskolans uppdrag genomfört en utvärdering av bedömningskriterier för licentiatavhandlingar med utgångspunkt i de avhandlingar som hittills lagts fram. Vid ett välbe-sökt seminarium för handledare i november i Sigtuna där utvärdering-en var ett av ämnena presenterades de preliminära resultaten. Syftet är att utveckla en samsyn på innebörden av god kvalitet i doktorsavhand-lingarna. Rapporten kommer att publiceras i början av år 2006.

Forskarskolan presenterades av koordinator vid ett seminarium anordnat av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté med brett deltagande i september. En utvärdering av projekt inom vissa områden pågår inom kommittén, och forskarskolan finns med i den utvärdering som kommer att rapporteras i början av 2006.

Ledningsgruppen har under 2005 sammanträtt fem gånger för att fatta beslut om verksamhet, budget och bokslut. Ledningsgruppen har i vissa fall under året kunnat medverka till förbättringar i handledar-situationen för doktorander och på andra sätt stöttat doktorander och miljöer i enskilda fall.

Forskning om Asien tillhör de mest internationaliserade delarna av humaniora och samhällsvetenskap. Forskningsresultaten har global spridning i Asien, Europa, Nordamerika och Australien. Under år 2000 beslutade styrelsen för RJ att i samverkan med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) göra en satsning för att stärka den vetenskapliga kompetensen i Sverige på området. Satsningen innefattar forskarskola, gästforskarprogram, postdoktorala befattningar, internationella konferenser och aktiviteter för att bygga nätverk mellan svenska forskningsmiljöer och det interna-tionella forskarsamhället. I ett första steg år 2000 anslog RJ 2,6 miljoner kronor till finansiering av förberedelser, koordinering och postdoktorala tjänster. RJ lämnade 20022004 ett stöd om 3 miljoner kronor per år och kommer fortsätt-ningsvis att tillskjuta ytterligare medel. STINT tillskjuter 3 miljoner kronor per år under perioden 20012005.

Professor Jon Sigurdson, Japaninstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, var programmets koordinator fram till den 30 juni 2003 och Marie Tsujita Stephenson dess sekreterare. Den 1 juli 2003 till-trädde professor Thommy Svensson som koordinator med Malin Flobrink och sedermera Katarina Wiberg (båda Stint) som admi-nistrativ resurs. Styrgruppen består sedan den 1 juli 2003 av professor Olof Ruin, Stockholms universitet, ordförande, professor Hans Blomqvist, Handelshögskolan i Vasa, professorn i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet Peter Wallensteen, seniorforskaren vid Nordiska Institutet för Asienstudier i Köpenhamn Ida Nicolaisen och chefen för Internationella fredsforskningsinstitutet i Oslo Stein Tønnesson. Som representant för RJ har forskningssekreterare Kjell Blückert varit adjungerad i styrgruppen. STINT har representerats av direktör Roger Svensson. I styrgruppens strategiska handlingsplan utgör ledstjärnorna strävan efter högsta möjliga vetenskapliga kvalitet och understödjande av största möjliga internationella exponering av svensk forskning.

I SSAAPS forskarskola ingår 9 doktorander, till vilken en av tio sökande har knutits i ansökningsomgångar 2002 och 2003. Doktorandtjänsterna vilar på 50/50-finansiering med universiteten. Forskarskolan tillhandahåller biträdande handledning, medel för forsk-ningsresor i Asien, handledningsinternat och forskarkurser som också är öppna för andra doktorander. Under år 2005 hölls ett intensivt tredagarsseminarium med internationella experter där samtliga pågå-ende forskningsprojekt avstämdes. Den första disputationen skedde i december 2004. Den nydisputerade Patrik Ström, Göteborg, erhöll 2005 ett av RJs Pro Futura II-stipendier för unga särskilt lovande fors-kare. Ytterligare två avhandlingar har färdigställts under 2005. Övriga avhandlingsarbeten fortskrider enligt tidsplanen och bedöms kunna avslutas inom stipulerad tid.

SSAAPS postdoktorala akademi stöder de mest lovande unga forskarna genom tre postdoktorala tjänster på två plus två år, i vilka ingår ett obligato-riskt utlandsår vid någon av världens ledande institutioner på området. Två har hittills genomfört sina utlandsår vid Southeast Asia Program, Cornell University, respektive China Center for Economic Research, Peking University. Båda har säkrat sin fortsatta forskning innan tiden vid SSAAPS löpt ut, bland annat genom anslag från Vetenskapsrådet och stöd från näringslivet.

Det svenska forskarsamhället har generalmönstrats med hjälp av nationella konferenser 2002 och 2003 bland annat i syfte att utveckla samarbe-tet mellan lärosätena. Under 2005 har hållits ett tvådagarsseminarium om Kinaforskningens framtid vid våra nationalekonomiska institu-tioner. Liknande disciplinförankrade seminarier inom andra ämnen planeras under 2006. Syftet är att bidra till att ge Asien större utrymme i den reguljära universitetsverksamheten och kursutbudet vid olika institutioner.

SSAAPS internationella workshopprogram omfattade under 2005 fyra workshoppar i Stockholm i mars, Göteborg i maj, Uppsala i juni och Varberg i oktober vilka behandlade problemställningar vid forsk-ningsfronten, bidrog till nätverksbyggande och kommer att resultera i publikationer vid ledande internationella bokförlag.

Forskarsammankomster på hög nivå organiseras i Asien för ämnes-företrädare och yngre forskare. I februari 2004 hölls i Singapore en så kallad vinterkonferens om Globalisation and Its Counterforces. I denna deltog ett 30-tal svenska forskare tillsammans 20-talet samhällsfors-kare från de sydöstasiatiska länderna och Australien. En ytterligare vinterkonferens arrangerades i Peking i oktober 2005 om Economic Development and Social Policy. Den samlade drygt 30 svenska profes-sorer, postdoktorer och doktorander tillsammans med centralt placerade kinesiska forskare vid Chinese Academy of Social Sciences samt uni-versiteten i Pekingregionen. Konferensen ägnades främst åt hur en välfärdspolitik kan formas för att bidra till att lindra den fattigdom och den sociala utslagning som åtföljer Kinas snabba ekonomiska utveckling. Såddfinansiering har ställts till förfogande för att stödja formandet av svensk-kinesiska forskargrupper i konferensens efterföljd. Konferensen hölls inom ramen för det större övergripande Sino-Swedish S&T Conference. I anslutning härtill var professor Björn Wittrock och VD Dan Brändström särskilt inbjudna till The Chinese Academy of Social Sciences (CASS) under ledning av professor Huang Ping och till Tsinghua Institute for Adavanced Study in the Humanities and Social Sciences under ledning av professor Wang Hui.

Inom Europa ingår SSAAPS i European Alliance for Asian Studies tillsammans med bland annat School of Oriental and African Studies i London, Science-Po i Paris, det nederländska postdoktorala institutet International Institute of Asian Studies i Leiden och det tyska nationella centret för samtidsorienterad Stillahavsasienforskning Institut für Asienkunde i Hamburg. SSAAPS bidrar till finansieringen av Alliansens kvalifi-cerade Asia-Europe Workshop Series i samarbete med Asia-Europe Foundation (ASEF), vars största bidragsgivare är EG-kommissionen. Inom denna serie ordnades under 2005 sju specialiserade workshoppar i bland annat Kina, Malaysia, Italien, Nederländerna och Storbritannien med inriktning på gemensamma samtidsfrågor i Europa och Asien. SSAAPS-programmet och internationella samarbetspartner presente-ras närmare på den speciella hemsidan, www.ssaaps.stint.se.

Nordiska museets forskarskola för museianställda startade höstter-minen 2002 och befinner sig nu i sitt fjärde verksamhetsår. De första disputationerna beräknas äga rum under år 2007.

Förutom de elva doktorander som antogs från starten, har ytterligare två antagits från och med vårterminen 2005. Detta blev möjligt genom forskarskolans goda hushållning med beviljade medel och genom ett extra tillskott från RJ och medfinansiären Vitterhetsakademien. Verksamheten har varit framgångsrik och har väckt positiva reaktioner och förväntningar inom hela ABM-sektorn. Såväl forskarskolans led-ning som finansiärerna har vid upprepade tillfällen till riksdagen och Utbildnings- och kulturdepartementet framhållit det fortsatta behovet av insatser av denna kompetenshöjande karaktär. Detta måste emel-lertid nu ses som statsmakternas ansvar. RJs styrelse har beslutat att inte bevilja medel till nya forskarskolor vare sig inom detta eller andra områden. Satsningen på Nordiska museets forskarskola har inneburit ett åtagande på nära 26 miljoner kronor. I den mån stiftelsen alls utlyser riktat stöd avser detta numera den postdoktorala nivån (se nedan).

Under 2005 har forskarskolan gjort en studieresa till Berlin samt liksom under tidigare år varit samlad vid tematiska läskurser och redovisningsseminarier. Tisdagen den 27 september 2005 anordnades forskarskolans årliga informationsdag där arbetsgivare, handledare, doktorander och forskarskolans styrgrupp diskuterar det pågående projektet. Temat för dagen var: Vad gör vi av doktoranderna när de har disputerat och kommer tillbaka till arbetsplatsen? Länsmuseichef Barbro Mellander, Kristianstad, och professor Maths Isacson, Uppsala universitet, medverkade som inledare.

Följande dag anordnade Nordiska museets forskarskola ett semina-rium för disputerade museianställda på temat Museer och forskning. Detta gjordes i samarbete med Nationalmuseum. Seminariet öppnades av överintendent Solfrid Söderlind, varpå forskningschefen docent Görel Cavalli Björkman presenterade Nationalmuseums forsknings-avdelning och dess verksamhet. Nästa programpunkt gällde hur man kan stärka samverkan mellan museer och forskning. Inledare var Sten Rentzhog, ordförande i forskarskolans styrgrupp. Vidare medverkade forskningschef Chris Fischer, Statens museum for kunst i Köpenhamn, som gav en bild av museiforskningens inriktning och villkor i Danmark. Professor Ulf Sporrong, Vitterhetsakademien, berättade sedan om Vitterhetsakademiens och RJs satsning på postdoktorala tjänster vid ett antal ansvarsmyndigheter/motsvarande inom kultur- och högskolesektorn. Statssekreterare Kerstin Eliasson, Utbildnings- och kulturdepartemen-tet, redogjorde sedan för hur arbetet med den statliga forsknings- och utbildningspolitiken förbereds och beslutas. Under sessionen gavs också tillfällen till diskussion och frågor. I flera inlägg underströks det fortsatt stora behovet av vetenskapligt utbildad personal vid såväl ansvarsmuseer som länsmuseer. Dagen avslutades med presentationer av några pågående forskningsaktiviteter vid museerna.

Forskarskolan leds av en av RJ och Nordiska museet utsedd styr-grupp. I denna ingår docent Sten Rentzhog, ordförande, professo-rerna Janken Myrdal, SLU, Birgitta Svensson, Nordiska museet och Stockholms universitet, Eva Österberg, Lunds universitet, styresman Christina Mattsson, Nordiska museet, docent Mats Rolén, forsknings-direktör, RJ, och fil. dr Ulrich Lange, Nordiska museet, sekreterare och koordinator.

Postdoktorala satsningar

Pro Futura är ett postdoktoralt program som ger unga särskilt lovande forskare en längre tid för fri forskning och vistelser vid framstående internationella miljöer. Stipendierna ger därmed innehavarna mycket goda möjligheter att avancera inom sina forskningsfält. Med denna satsning ville Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond markera sitt 40-årsjubileum och samtidigt hedra stiftelsens tidigare ordförande. Pro Futura II finansieras av RJ och är ett samarbete med STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och SCASSS (The Swedish Collegium for Advanced Study in the Social Sciences). Efter programmets fyra första år har stipendiaterna möjlig-het att söka till en andra omgång på tre år där lärosätet förväntas inrätta en tenure-track-anställning.

För att hedra minnet av Torgny Segerstedt, Sveriges förste professor i sociologi och stiftelsens ordförande 196574, utdelades två stipendier till Christer Nordlund, idéhistoriker från Umeå, och filosofen Gustaf Arrhenius, Stockholm.

För att hedra minnet av Hans Meijer, professor i statsvetenskap, ordförande 197480, utdelades ett stipendium till statsvetaren Staffan Kumlin, Göteborg.

För att hedra Staffan Helmfrid, professor i kulturgeografi, ordfö-rande 198086, utdelades ett stipendium till Patrik Ström. Han är civil-ekonom med särskilt intresse för Japan men har också disputerat inom ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Göteborg.

För att hedra Kjell Härnqvist, professor i pedagogik och pedagogisk psykologi, stiftelsens ordförande 198692, utdelades ett stipendium till Annika Wallin som disputerat i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.

För att hedra Inge Jonsson, professor i litteraturvetenskap, stiftelsens ordförande 199298, utdelades ett stipendium till Maria Johansen, Göteborg. Hon har disputerat inom idé- och lärdomshistoria.

För att hedra Stig Strömholm, professor i allmän rättslära, stiftel-sens ordförande 199802, utdelades ett stipendium till Ingela Nilsson, Uppsala, där hon disputerat i bysantinologi, vilket är ett ämne som ligger Stig Strömholm varmt om hjärtat.

Tillsammans med italienska Compagnia di San Paolo och tyska Volks-wagenStiftung har ett samarbete inletts som syftar till att åstad-komma ett gemensamt postdoktoralt program i Anna Lindhs anda genom att, under en fyraårsperiod, finansiera ett hundratal unga forskare inom utrikes- och säkerhetspolitikens område. Programmet, som går under benämningen European Foreign and Security Policy Studies, har under året utlysts över hela Europa. Målsättningen är att unga forskare, med europeisk bakgrund eller verksamma i Europa, skall ges möjlighet att vistas i en miljö i ett annat europeiskt land i upp till två år. Varje år skall kohorter om cirka 20 stipendiater utses. Gemensamma nätverks-upprätthållande aktiviteter i form av konferenser och sommarskolor skall med jämna mellanrum genomföras. Inom ramen för detta program kommer det att utlysas ett pris för bästa insats av en forskare eller skribent inom ämnesområdet. Priset är tänkt att hedra minnet av utri-kesminister Anna Lindh, vars tragiska död har motiverat tillkomsten av detta program. Priset kommer att ges namnet The Anna Lindh Award. Representanter för Riksbankens Jubileumsfond har varit sty-relsens forne ledamot professor Christer Jönsson, statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, och den nuvarande ledamoten professor Rutger Lindahl samt från kansliet Fredrik Lundmark.

Efter att programmet utlysts i stora delar av Europa mottog Volkswagen-Stiftung 80 ansökningar, och 40 av dessa klarade en första sållningsprocess. Vid en så kallad Young Faces Conference som ägde rum i Berlin den 20
22 januari genomfördes intervjuer med samtliga kan-didater. 26 unga ansikten kunde beredas plats i programmet under det första året, och av dessa finansierar Riksbankens Jubileumsfond sju unga forskare. Dessa är följande:

Claes H. de Vreese, ASCor, University of Amsterdam. Framing a secure Europe in news and public opinion: The reporting and impact of news media on public opinion and support for a common European defense and security policy.

Ph.D. Jan Joel Andersson, Swedish Institute for Foreign Affairs, Stockholm. Forging a European Capability? European and Transatlantic Defense Industrial Relations in the 2000s.

Ph.D. Alister Miskimmon, Dept. of Politics and International Relations Royal Holloway, University of London. The Europeanisation of National Strategic Planning: National and European Union level policy adap-tation and maladaptation within the framework of the European Security and Defence Policy.

Ph.D. Gergana Noutcheva, CEPS, Bruxelles. The Europeanization of the EUs Greater Neighbourhood: Principles and Mechanisms.

Ph.D. Kristi Raik, Finnish Institute of International Affairs, Helsinki. Promoting Democracy in the Eastern Neighbourhood: In search for a responsive and effective EU strategy.

Ph.D. Fabrizio Tassinari, Dept. of Political Science, University of Copenhagen. Wider Europe: Regionalism and EU Foreign and Security Policy towards its Neighbours.

Ph.D. Marta Martinelli Quille, Institute of European Studies, Bruxelles. Common Foreign and Security Policy in Practice: The EU in the Great Lakes. A comparative analysis of EU foreign and security policies in Rwanda, Burundi and DR Congo.

Under året har även programmet utlysts en andra gång, och Riksbankens Jubileumsfond mottog inte mindre än 109 ansökningar. Av de sökande inbjöds 44 att delta vid programmets andra Young Faces Conference som genomfördes i Stockholm den 1517 december. Denna gång arrangerades konferensen av RJ. Utrikespolitiska Institutet var värd för evenemanget som hölls i institutets nya lokaler. Temat för kon-ferensen var Europe in the World: A Globalised Perspective. Under konferensen identifierades ytterligare 23 unga forskare till programmet. Av dessa finansierar stiftelsen sex personer. Dessa är följande:

Isabelle Ioannides, Department of Peace Studies, University of Bradford. Policy Learning in the European Union on Civilian Crisis Management: The Case of Externally Assisted Police Reform.

Ana E. Juncos, Department of Politics, Loughborough University. Coherence and effectiveness of CFSP/ESDP in the Western Balkans (19912005).

Mark Bromley, Stockholm International Peace Research Institute (Sipri), Stockholm. The Europeanisation of EU arms exports How has the EU Code of Conduct on Arms Exports changed the arms export policies of EU?

Marie Gibert, School of Oriental and African Studies (SOAS), London. Regional Security: A New Opportunity for Multilateral Cooperation between the European Union and West Africa?

Ph.D. Alper Kaliber, Political Science and International Studies, University of Birmingham. De-Securitizing Foreign Policy Unpacking The Impact Of Europeanization: The Cyprus Case.

Ph.D. Martial Foucault, Robert Schuman Centre, European University Institute. Can European security become a transnational public good? Lessons for a future ESDP.

Riksbankens Jubileumsfond har under senare delen av 1990-talet upp-märksammat arkivens, bibliotekens, museernas och de lärda verkens roll i forskningen om vårt kulturarv och om de historiska perspektiv som sträcker sig bortom samtidshistorien. Stiftelsen har bland annat arrangerat konferenser för att diskutera frågor om forskning i anslut-ning till dessa myndigheter och avser att ytterligare följa utvecklingen inom dessa områden bland annat genom den nya områdesgrupp som skall fokusera forskning om för- och tidigmodern tid.

De olika satsningar som RJ gjort genom så kallat infrastrukturellt stöd inte minst alla digitaliserings- och databassatsningar har varit ett sätt att tydligt markera dessa institutioners betydelse för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Stiftelsen har även mött behovet av att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de musei-anställda och att härigenom stimulera till ökad forskning på material i museernas samlingar genom ett forskarutbildningsprogram för musei-anställda, Nordiska Museets forskarskola, i samarbete med Kungl. Vitterhetsakademien.

Den 2 juni 2004 hölls på initiativ av Vitterhetsakademien och RJ ett diskussionsseminarium om så kallad långsiktsmotiverad forskning inom kultursektorn med deltagande av dåvarande kulturministern Marita Ulvskog och hennes statssekreterare Gunilla Thorgren samt ett antal företrädare för de lärda verken, centrala ABM-institutioner och berörda departement. Bakgrunden till att detta möte hölls var problemet som innebär att långsiktigt motiverade projekt ofta i form av tillrättaläggande av forskningsmaterial i museer och arkiv har svårt att finna såväl uthålliga arbetsformer som ett uthålligt säkerställande av finansieringen, såsom det formulerades i inbjudan till överläggningarna. Diskussionen vid detta tillfälle inleddes med två föredragningar av forskningssekreterare Kjell Blückert, RJ, respektive professor Ulf Sporrong, Vitterhetsakademien, och den diskussion som följde fokuserade de principiella problemen. En förhållandevis stor samstämmighet rådde beträffande dessa frågors vikt, och man ansåg allmänt att denna diskussion borde fortsätta och bli mer konkret så även från ministerhåll.

Det nätverk som härmed kom att formas har fått arbetsnamnet 2 juni-rörelsen. De ursprungliga inbjudna institutionerna var Historiska museet, Kungl. biblioteket, Nationalmuseum, Nordiska Museet, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala, Statens ljud- och bildarkiv samt Uppsala universitetsbiblio-tek. Historiska museet och Statens ljud- och bildarkiv har senare visat sig inte vara intresserade av att fortsätta diskussionen. Lunds universitetsbib-liotek har däremot tillkommit i nätverket.

Från dessa diskussioner och de inkomna redovisningarna kring angelägna projekt fanns några genomgående iakttagelser som RJ och Akademien tog fasta på för att utforma ett förslag för de i nätverket ingående institutionerna att reagera på. Det gällde frågorna om allmän vetenskaplig kompetenshöjning, kompetensöverföring mellan genera-tioner samt möjligheten att utnyttja existerande samlingar för intern forskning inom myndigheterna. Under våren 2005 lade finan-siärerna fram ett förslag om en postdoktoral satsning enligt traineemodell. Samtliga intressenter reagerade positivt på detta och inkom med en rad konstruktiva synpunkter.

För att bidra till nyrekryteringen av forskarutbildad personal hos ovanstående organisationer föreslog finansiärerna ett postdoktoralt program där respektive myndighet erhåller medel för att täcka två tjänster om 75 % under fem år. Dessa tjänster skall utnyttjas för forskningsverksamhet via nyanställd disputerad personal. Extern rekrytering skall vara prioriterad. Resterande tid om 25 % skall utnyttjas för tjänstgöring inom myndigheten och bekostas av den-samma. De olika forskningsprojekten skall utgå från ett lokalt behov av att bearbeta de interna samlingar som respektive myndighet ansvarar för i bokbestånd, magasin och arkiv. Handledningen i myndighetens ordinarie arbete, inklusive introduktion i samlingarna, skall ske via en erfaren tjänsteman som helst har vetenskaplig meritering (traineesys-tem). Myndigheten skall stå för alla overheadkostnader.

En utvärdering skall ske i slutet av den första anställningsperioden inför fortsatt anställning i tre år. Denna utvärdering består dels av en skriftlig rapport från forskaren, dels av ett utlåtande från organisationen. Dessa tjänster skall i den andra perioden övergå till att bli tenure track-anställningar. Om den anställda forskaren under femårsperioden upp-når docentkompetens och visar skicklighet i den övriga tjänstgöringen skall anställningen, efter en andra utvärdering, kunna övergå i tillsvida-reanställning vid organisationen med forsknings- och utvecklingsarbete i tjänsten. Detta program kommer att lanseras under år 2006.

Jubileumsaktiviteter

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond instiftades den 2 december 1964 genom riksdagens beslut. På 40-årsdagen av denna sin for-mella tillkomst anordnade RJ en jubileumskonferens i riksdagens förstakammarsal. Temat för konferensen var utvärderingen av stif-telsens arbete under 40 år, Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel och RJs roll i det forskningspolitiska landskapet.

Nästa steg? var titeln på det framtidsseminarium som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond ordnade för att avsluta jubileumsåret. Det arrangerades för att fira 40-årsdagen av stiftelsens första styrelsemöte 1965, men också för att vända blickarna framåt inför kommande decen-nier. Ordförande Eva Österberg inledde dagen genom att kort berätta om jubileet och RJs historiska roll inom humanistisk forskning som en sambandscentral mellan dået, nuet och framtiden. Hon påtalade vidare hur få (ca 3 %) som disputerar som senare får forskartjänster via uni-versiteten. Därigenom står det alldeles klart att livskraftig forskning är avhängig av bidrag. I den miljön är Riksbankens Jubileumsfond en aktör som envist och ihärdigt främjar den svenska humanistiska forskningen, sade Eva Österberg.

Den påföljande diskussionen hölls i form av paneldebatter i fyra ses-sioner, ledda av moderatorerna Sverker Sörlin och Emma Stenström. Publiken, bestående av cirka 200 akademiker och politiker, bidrog till debatten genom inlägg och frågor inom de fyra samtalsområdena Globalisering och framtid, Lärande och minne, Språk eller cultural studies och Att skriva om självbilden för humaniora och samhälls-vetenskap. Dagen avslutades med att Eva Österberg och Anders Mellbourn (STINT) delade ut sju Pro Futura II-stipendier i Kulturhusets hörsal till unga och lovande forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, och till ceremonin spelades en specialkomponerad fanfar av musikanterna Trio Trombumba con Tuba.

Som förspel och mellanspel till dagens paneler underhöll dansare från E.L.D.Event. Morgonkaffet avbröts av en oannonserad föreställning om minnet och kroppen framförd av Jan Abramson. Efter lunchen i hörsalens foajé introducerade koreografen Eva Lilja dansföreställ-ningen Det allra vitaste, en duett mellan en ensam kvinna och ljus, inspirerad av koreograf Eva Liljas resa till Arktis. Dansare var Helene Karabuda. Dansen blev ett mycket lyckat avbrott och komplement till den intellektuella diskussionen som fyllde dagens alla sessioner. Under dagen uppträdde även komikern Erik Rolfhamre med två specialskrivna monologer som båda blev mycket uppskattade. I den första framträdde han som kommunalrådet Gunnar Johansson från Gimo kommun som pratade om olika satsningar på humaniora; därefter var det Torkel Abrahamsson, den av Jubileumsfonden förbisedde arge mannen från Anonyma Humanister, som tog till orda.

I samband med framtidsseminariet lanserades även RJs uppdaterade logotyp. Logotypen renritades efter många år av kopierande och fick samtidigt en uppfräschning. Dessutom har stiftelsen förnyat sin gra-fiska profil överlag. I samband med flytten av kansliet, till nyrenoverade lokaler vid Kungsträdgårdsgatan 18, kommer denna process att vara fullbordad, till exempel med en uppdaterad hemsida både vad gäller utseende och struktur.

Vid jubileumsårets slut gav RJ ut en bilaga där forskningen som stiftelsen stöder presenterades. Artiklarna bestod av en bred samling intervjuer, med till exempel Elisabeth Bladh, före detta doktorand i fors-karskolan i språk, numera lektor i franska på Barbados, Sara Danius, som varit Pro Futura-stipendiat i en tidigare satsning, och ordföranden Eva Österberg och VD Dan Brändström. Därutöver redovisades flera forskningsprojekt som RJ stött i populärvetenskapliga artiklar, till exempel arkeologen Ingela Bergmans forskning om tidiga bosättningar i övre Norrlands inland, CIND:s (Centrum för studier av innovationer och näringslivsomvandling) forskning om det svenska musikundret och Swedia 2000-projektet som skall ta reda på hur det står till med de svenska dialekterna i dag. Bilagan inleddes med en kolumn av Margot Wallström och med en ledare av talman Björn von Sydow.

Under året har det rasat en debatt i medierna om den humanistiska forskningens kvalitet och roll i samhället. Det har hävdats att svensk humanistisk forskning inte i tillräcklig grad deltar i det internationella samtalet, och att den i detta avseende hävdar sig sämre än vad som är fallet i våra nordiska grannländer, vilka också verkar inom begränsade språk- och kulturområden. Diskussionen har delvis sin grund i att humanister och delar av samhällsvetenskaperna fått svaga resultat vid bibliometriska analyser, alltså citeringar i internationella tidskrifter och böcker, det gängse måttet för att mäta graden av internationalise-ring och kvalitet inom naturvetenskap, teknik och medicin. Ett stort antal företrädare för humaniora har tagit till orda i debatten. Vissa har främst fokuserat på självförsvar och menat att de internationella citeringarna inte är relevanta för den forskning som tar upp frågor som rör vår svenska (eller nordiska) kulturkontext. Andra har hänvisat till brist på resurser. Massutbildningen vid universitet och högskolor har medfört gradvis minskat utrymme för forskning i tjänsten och ett stort beroende av externa anslag. Åter andra har mer självkritiskt vidgått att internationaliseringen är för svag, att svenska humanister inte bara får nöja sig med att som ibland sker referera till eller låna teorier och metoder från den internationella arenan, men sedan inte återföra sin resultat som inlägg i ett internationellt samtal.

Denna typ av frågor står på agendan i det samarbete som under året inletts i en arbetsgrupp bestående av företrädare för Vetenskapsrådet, Vitterhetsakademien, FAS och RJ. Professor Gunnel Gustafsson, vice GD vid VR, är gruppens ordförande. Diskussionerna syftar till att förstärka och tydliggöra humanioras och samhällsvetenskapernas roll i den forskningspolitiska diskussionen, men också till att finna vägar till att förbättra kvalitetsmått och internationalisering. RJs representanter i arbetsgruppen är VD Dan Brändström, forskningsdirektör Mats Rolén och forskningssekretare Kjell Blückert.

Områdesgrupper

Områdesgruppen har under året sammanträtt vid ett tillfälle och arrangerat ett antal seminarier. Den 3 februari ordnade områdesgruppen ett seminarium med riksdagens utbildningsutskott Universiteten i kunskapssamhället. Utbildningsutskottets ordförande Jan Björkman ledde seminariet som inleddes med ett anförande av universitets-kansler Sigbrit Franke under rubriken Kunskapssamhällets alltiallo: Universitetens många uppdrag. Därefter talade universitetsdirektör Staffan Sarbäck, Luleå tekniska universitet, med utgångspunkt i en rapport från ett OECD-projekt: On the Edge: Securing a Sustainable Future for Higher Education. Statsvetaren Katarina Barrling Hermansson från Uppsala universitet reflekterade med en rad exempel över temat Akademisk frihet i dagens utbildning och forskning. Det inledande föredragspasset avslutades med en provocerande appell av Dan Brändström, Universiteten i kunskapssamhället: utmaningar i kort och långt perspektiv. Därefter vidtog en diskussion som inled-des med några korta kommentarer av rektor professor Bo Sundqvist, Uppsala universitet, professor Christoph Bargholtz, ordförande i Sveriges universitetslärarförbund, och Tobias Smedberg, ordförande i Sveriges förenade studentkårer.

Tillsammans med Rifo arrangerades ett seminarium i riksda-gen kring humanioras ställning vid universiteten under rubriken Humaniora en oändlig resurs. Astrid Söderbergh Widding, professor i filmvetenskap vid Stockholms universitet, talade om Humaniora en oändlig resurs, Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och forskningsledare för Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, om problemet Humaniora ändliga resurser och profes-sor Sverker Sörlin, Sister, reflekterade under rubriken Humaniora isolerade resurser. Moderator för seminariet var kulturredaktören Ulrika Knutson (ledamot i konsistoriet för Uppsala universitet). Hon ledde ett samtal mellan de inbjudna talarna och ytterligare ett antal inbjudna forskare (professorerna Johan Fornäs, Janken Myrdal och Birgitta Svensson). Detta seminarium ville vara en del av den kritiska självprövning som Sverker Sörlin efterlyst i dessa frågor i en DN-krönika under vårvintern. Vid detta seminarium presenterades också Janken Myrdals bok Om humanvetenskap och naturvetenskap.

Med anledning av den forskningspolitiska propositionen genom-förde RJ i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademien och Saco en hearing som ställde frågan Ger propositionen förutsättningarna för att Sverige skall vara en ledande forskningsnation?. Från RJ medverkade Dan Brändström och professor Eva Haettner Aurelius. Hearingen ägde rum på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien den 26 april och direktsändes i TV 24.

En större forskningspolitisk konferens arrangerades på Kungl. Vetenskapsakademien den 2 juni 2005 med Sister som organisatör: Forskning och konkurrenskraft en mångsidig relation. Vid denna konferens diskuterades den stora forskningsrapporten om de så kallade löntagarfondsstiftelserna (inklusive Kulturvetenskapliga donationen) I den absoluta frontlinjen: En bok om forskningsstiftelserna, konkurrens-kraften och politikens möjligheter. Rapporten presenterades av några av dess författare: Mats Benner, Susan Marton, Ingrid Schild och Sverker Sörlin. En utförlig kommentar gavs sedan av Magnus Gulbrandsen, forskare vid Nifustep (Norsk institutt for studier av forskning og utdanning. Senter for innovasjonsforskning) i Oslo, som också gick i dialog med författarna. Som moderator fungerade Ulf Wickbom. Han ledde därefter ett estradsamtal, som sökte svara på frågan Vad kan stiftelserna göra?, med företrädare för fyra olika konstellationer: forsk-nings-stiftelserna (Dan Brändström, RJ, Måns Lönnroth, Mistra, och Staffan Normark, Stiftelsen för strategisk forskning), forsknings-råden (Lisa Sennerby Forsse, Formas, Bengt Westerberg, VR), uni-versiteten (Gunilla Jönson, Lunds tekniska högskola, Kåre Bremer, Stockholm universitet), institut & näringsliv (Thomas Johannesson, STFI-Packforsk, Köysti Tuutti, Skanska). Avslutande reflektioner och perspektiv gavs av Bjarne Kirsebom, forskningsråd, Sveriges ständiga representation i EU, och David Samuelsson, planeringschef på Utbildnings- och kulturdepartementet.

Den 6 oktober sammanträdde gruppen för sista gången. Då diskute-rades Lars Engwalls uppsats Hur har vi det med beredskapen idag? Utbildning och forskning som modern försvarspolitik ur festskriften till Thorsten Nybom Ord i rättan tid. Därefter inledde Bo Rothstein en diskussion om hur forskarna analyserar och försöker lösa proble-men i sin egen sektor. Sedan diskuterades ett förslag till slutrapport om områdesgruppens arbete utarbetat av Kjell Blückert och Thorsten Nybom. I omarbetad form framlades denna för RJs styrelse vid dess sammanträde den 8 december.

Vid detta sammanträde rapporterade även Dan Brändström om två pågående utredningsprojekt om framtidens universitets- och högskole-system. Ett projekt är initierat av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och ett av Vetenskapsrådet i samarbete med RJ. I det förra projektet är Brändström vice ordförande. I det senare projektet med namnet Universitet 2010 är han ordförande, och projektgruppen består av följande företrädare för sektorn: ordföranden i SULF professor Christoph Bargholtz, rektorerna Agneta Bladh, Kåre Bremer, Bo Sundquist och Christina Ullenius, universitetskansler Sigbrit Franke, generaldirektör Pär Omling, VD Lena Torell och med SUHF:s förre generalsekreterare Lars Ekholm som sekreterare. Detta projekt skall belysa övergripande frågor om finansiering, profilering, karriärvägar, ledning, forskningsanknytning, kvalitet.

Föreningen Vetenskap & Allmänhet med uppgift att skapa en öppen dialog mellan allmänhet och forskare har under året stötts av RJ inom ramen för områdesgruppens budget, liksom förberedelse-arbetet inför en större konferens, Globalization and Learning: First International Conference, i samarbete med Ross Foundation, New York, och Lärarhögskolan i Stockholm. Konferensen ägde rum på Hässelby slott den 1618 mars. Som talare medverkade bland andra professorerna Antonio Damasio, Peter Gärdenfors, Ulf P. Lundgren, Marcela Suárez-Orozco och Staffan Selander. Vidare deltog Dan Brändström som ordförande i ett panelsamtal om Teacher Education and preparation for the future. I panelen deltog rektor Gunilla von Bahr, KMH, rektor Anders Flodström, KTH, rektor Eskil Franck, Lärarhögskolan i Stockholm, professorerna Karen Gallagher, Dean of the School of Education, University of Southern California, Joseph Mc Donald, Dean of the Steinhardt School of Education, New York University, och Stanton Wortham, Dean of the Graduate School of Education, University of Pennsylvania.

Peter Gärdenfors avrapporterade förra året arbetet med ett studie- och forskningsprogram om lärandeprocesser vilket stöddes av RJ och Stiftelsen för strategisk forskning. Detta projekt har lett fram till att ett forskningsprogram om lärande och minne kommer att utlysas under nästa år i samarbete med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet.

Avslutningsvis kan konstateras att områdesgruppen, som haft en total omslutning om cirka 13 miljoner kronor, har fungerat som en nationell seminariekoordinator för forskningsprojekt och projektidéer inom detta fält efter nedläggningen av Rådet för forskning om universitet och högskolor. Dessutom har gruppen genom symposier och bokpro-jekt i någon mån tillsammans med RJs övriga internationella engage-mang i hög grad bidragit till att Sveriges kontakter med omvärlden bibehållits och kanske till och med förstärkts under denna period.

Områdesgruppen har under året sammanträtt tre gånger. Arbetet med att stärka landets olika forskningsmiljöer inom gruppens ansvarsom-råde har fortskridit vid respektive lärosäte. Sedan tidigare har Uppsala, Lunds, Stockholms och Göteborgs universitet beviljats medel för att stärka sina profiler.

Längst i detta arbete har man kommit vid Göteborgs universitet där man i år fattat beslut om att skapa en ny enhet med beteckningen School of Global Studies at Göteborg University (SGSGU). De ingående institutionerna är institutionen för freds- och utvecklings-forskning, institutionen för omvärldsstudier av människans villkor samt socialantropologiska institutionen. De tre institutionerna är alla inriktade på globala studier och studier i det globala rummet, men med olika perspektiv och utgångspunkter. Globalisering och studier i det globala rummet blir angelägna kunskapsfält för Göteborgs universitet, och ambitionen är att skapa en framstående och i ett nordiskt sam-manhang unik tvärvetenskaplig miljö för både forskning och utbild-ning, med ökad samverkan inom samhällsvetenskaplig fakultet men också för fakultetsöverskridande samarbeten. School of Global Studies at Göteborg University flyttade under sommaren in i sina nya lokaler vid Linnéplatsen, och Riksbankens Jubileumsfond närvarade då SGSGU formellt invigdes av rektor Gunnar Svedberg den 30 november.

I förstakammarsalen den 16 mars arrangerade RJ och områdesgrup-pen tillsammans med Sällskapet riksdagsmän och forskare (Rifo) ett evenemang inom ramen för riksdagens årliga framtidsvecka. Temat för dagen var Religion och politik i ett internationellt perspektiv och öppningsanföranden hölls av professor Eva Österberg och Majléne Westerlund Panke, ordförande i Rifo. Den globala värderingsstudien, World Values Survey, representerades av Professor Thorleif Pettersson, Uppsala universitet, som introducerade projektet, och professor Ronald Inglehart, University of Michigan, talade under rubriken Sacred and Secular Religion and Politics Worldwide, medan Professor Yilmaz Esmer, Bosphorous University, Istanbul, föreläste på temat Islam and Europe. Dagen avslutades med en paneldiskussion om hur dialogen med den muslimska världen utvecklas. Samtalet leddes av Anders Mellbourn, och i panelen satt rektor Göran Bexell, Lunds universitet, Anne Sofie Roald, Malmö högskola, Pernilla Ouis, Lunds universitet, Marianne Laanantza, Uppsala universitet och riksdagsledamöterna Berndt Ekholm och Göran Lennmarker.

Den 16 maj besökte områdesgruppen Umeå universitet för att ta del av den forskning som bedrivs inom områdesgruppens ansvarsom-råde. Professor Katarina Eckerberg, statsvetenskapliga institutionen, ansvarade för dagen som hade två teman. Förmiddagen kretsade kring Fred, konflikt och säkerhet, med presentationer av statsvetarna fil.dr Jan Engberg, fil.dr Cindy Kite och docent Ramses Amer, samt fil.dr Anders Norqvist, FOI, och docent Rolf Hedqvist, institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk. Under eftermiddagen var temat Miljö och hållbar utveckling, och områdesgruppen fick en inblick i forskningen vid Miljöhögskolan av fil.dr Hjalmar Laudon och docent Kristin Palmqvist, men även dragningar av professor Runar Brännlund, nationalekonomi/SLU, och docent Magnus Lindmark, ekonomisk historia vid Umeå universitet.

I början av året överlämnade millennieprojektet sin slutrapport till FN:s generalsekreterare Kofi Annan. Projektet, under ledning av pro-fessor Jeffrey D. Sachs, har haft som uppgift att ta fram riktlinjer och rekommendationer till vad som behöver göras för att målen skall nås till år 2015 och vad det kommer att kosta. Riksbankens Jubileumsfond har stött projektet under en treårsperiod och avdelade under året ett slutanslag.

Efter ett initiativ av EU:s utrikespolitiske talesman Javier Solana har RJ sedan ett par år inlett ett samarbete med den Brysselbaserade stiftel-sen Madariaga European Foundation kring det så kallade Anna Lindh Programme on Conflict Prevention. Inom ramen för detta initiativ utges en årsbok i Anna Lindhs namn. Anders Mellbourn är redaktör för skriften, vars andra utgåva presenterades den 13 september i år i New York. Presentationen hölls i EU:s representation vid FN och samlade ett 40-tal åhörare. Anders Mellbourn presenterade såväl boken som det övergripande programmet, och från områdesgruppen närvarade riks-dagsledamoten Berndt Ekholm och Fredrik Lundmark. Årets boktema var Development, Security and Conflict Prevention, med bidrag från bland andra Mark Malloch Brown, tidigare chef för UNDP, Gareth Evans, ordförande för International Crisis Group och tidigare utri-kesminister i Australien, Javier Solana samt vår egen biståndsminister Carin Jämtin.

Områdesgruppen har sedan sin tillkomst genomfört ett antal arbets-seminarier med inbjudna internationella och svenska forskare samt gjort studiebesök hos forskargrupper. Medlemmarna har fört intensiva diskussioner kring frågor om allt från hur globaliseringen återverkar i vårt samhälle, formerna för det offentliga samtalet och demokratins uttrycksformer, till enskilda individers engagemang i såväl globala som lokala samhällsfrågor. Som ett resultat av dessa diskussioner färdigställ-des under året en idébok, där ledamöterna, var och en utifrån sin bak-grund och profession, tar upp grundläggande frågor kring civilsam-hället och samtidigt ger förslag eller redovisar forsknings-resultat med anknytning härtill. Bidragen omspänner såväl stort som smått, globalt som lokalt. Statsvetaren docent Erik Amnå svarade för redaktörskapet för antologin, som gavs titeln: Civilsamhället. Några forskningsfrågor. Boken presenterades den 6 oktober vid konferensen Forskningens framkant med ett trettiotal deltagare från i första hand ett antal ideella organisationer. Konferensen anordnades av Ideell Arena i samverkan med områdesgruppen. I programmet medverkande bland andra Marianne af Malmborg, Erik Amnå, Filip Wijkström, Christina Garsten, Jan Ström och Mats Rolén. Boken lanserades officiellt vid RJs framtidskonferens den 7 oktober och har rönt en betydande efterfrågan, särskilt från frivilligorganisationer och andra aktörer inom den ideella sektorn.

En stor del av områdesgruppens arbete har kretsat kring arbetet med antologin. Ett par av årets sammanlagt fyra sammanträden ägnades dis-kussion av framlagda utkast till texter. Härutöver kan särskilt nämnas att gruppen den 910 juni gästades av den välkände sociologen profes-sor Ulrich Beck, från Ludvig-Maximilians-Universität, München. Beck deltog i två möten med områdesgruppen och ett par representanter för områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Den 10 juni höll Beck sedan en välbesökt plenarföreläsning på Handelshögskolan under rubriken: Re-inventing Europe a Cosmopolitan Vision. Föreläsningen var ett samarrang-emang mellan Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan och RJ.

Den 10 augusti gjorde områdesgruppen en studieresa i Jämtland, vilken inleddes med ett sammanträde hos Kristina Persson på Frösön. Därefter gjordes ett studiebesök i byn Hällesjö, Bräcke kommun, cirka 12 mil öster om Östersund. I byn drivs sedan drygt tiotalet år ett fram-gångsrikt utvecklingsprojekt, bland annat med stöd av ABF. Arbetet syftar till att genom olika initiativ stärka sammanhållningen i bygden, utveckla nya företag och allmänt skapa en god livsmiljö. Gruppen hade ett givande seminarium med de aktiva eldsjälar som försöker motverka avfolkning och hålla bygden levande. Efter studiebesöket deltog flera av gruppens ledamöter i Frejas fonds tvådagarskonferens Sverige i världen och världen i Sverige på Birka folkhögskola i Ås, norr om Östersund.

Fil.dr Adrienne Sörbom, sociolog från Stockholms universitet, medverkade vid gruppens sammanträde den 6 oktober. Hon talade om Politikens förändrade gränser och delade med sig av tankar kring World Social Forum (WSF), som hon menar är ett exempel på att ett globalt politiskt landskap är på framväxt. Hon gav bilden av två delvis parallella politiska landskap på internationell och global nivå. I det ena finns olika former av organisationer med kopplingar till nationella strukturer. Dessa bygger oftast på representation i olika hänseenden. I det andra finns olika typer av överstatliga eller globala organisationer (EU, WTO) samt ett globalt civilt samhälle (såsom WSF) och eko-nomiska organisationer (World Economic Forum, think-tanks osv.). Enligt Sörbom har detta betydande konsekvenser för förståelsen av representationsbegrepp i teori såväl som praktik.

Inom ramen för områdesgruppens ansvarsområde arrangerade RJ European Foundation Centres Summer Academy 2005 den fjärde i ordningen. Mats Rolén var ansvarig för planeringen tillsammans med Leticia Ruiz-Capillas och Åza Swedin vid EFC:s sekreterariat i Bryssel. Från områdesgruppen medverkade docent Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm, och Marianne af Malmborg, ordfö-rande i Ideell Arena, samt Jan Ström, sekreterare i Ideell Arena.

Akademin genomfördes under tre intensiva dagar i månadsskiftet augusti/september. Drygt ett trettiotal personer från tiotalet länder deltog. De flesta var yngre stiftelsemedarbetare. Föreläsare var ledande företrädare för stiftelser och forskare. Från Sverige medverkade Dan Brändström, Mats Rolén, Filip Wijkström, Marianne af Malmborg, Eva Thörnelöf och publicisten Arne Ruth med anföranden. Information om akademin, liksom merparten av föredragen, finns på www.efc.be.

Vidare har RJ under 2005 bland annat beviljat anslag till det europeiska doktorandnätverket för forskning om civilsamhället, projektet Den svenska ideella sektorns utveckling, programarbete och delfinansiering av en professur vid Ersta Sköndal högskola.

Mats Rolén har under året medverkat som expert åt EU-kommis-sionens forskningsdirektorat i utredningen Foundations and R+D, vilken avlämnade sin slutrapport i september.

Till områdesgruppens område hör även frågor och kunskapsläget kring det ideella arbetets och filantropins roll inom social omsorg och hälso- och sjukvård. De traditionella välfärdssystem som under decen-nier byggts upp av offentliga medel ställs inför växande utmaningar. Ökat behov av vård och omsorg, stagnerande ekonomiska resurser, påverkan av den globaliserade ekonomin har lett till en intensiv debatt om hur detta skall hanteras. Den 14 november anordnade RJ och Ersta diakoni konferensen Vinsten att arbeta utan vinst non-profitsek-torns bidrag till välfärden. Programmet inleddes med välkomstord av Erstas direktor Thorbjörn Larsson och VD Dan Brändström. David Himmelstein, Harvard Medical School, höll sedan föredraget The Non-Profit Difference The Effects of the For-Profit Revolution on U.S. Healthcare. Hans föredrag kommenterades av docent Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm, och Ursula Berge, Agora/SSR. Lars Svedberg, professor i socialt arbete vid Ersta Sköndal högskola, gjorde sedan en kritisk och reflekterande analys av det civila samhällets betydelse för välfärden. Ideologiska önske(mar)drömmar och ideologiska realiteter var den träffande underrubriken på hans inlägg. Konferensens andra del ägnades de drivkrafter som får män-niskor att engagera sig i non-profit-verksamhet. Detta exemplifierades av Vidarkliniken (Thomas Scheider), Stiftelsen Stora Sköndal (Lotta Säfström), Basta (Alec Carlberg) och GodEl (Stefan Krook) som gav en inblick i studier rörande delaktighet i frivilligt arbete i dagens Sverige. Programmet avslutades med ett panelsamtal mellan Ann-Marie Brodén (m), Göran Färm (s), Stefan Krook och Ann-Sofie Lodin vid Capio Sjukvård Norden, Lars Pettersson vid Famna och biskop emeritus Jonas Jonsson. Moderator under konferensen var Göran Rosenberg.

Under 2005 startades med stöd från bland annat RJ projektet Global utmaning, som tar upp frågan om hur globalisering och europeisering återverkar på ekonomi, välfärd och hållbar utveckling i ett längre perspektiv. Projektet initierades av Stiftelsen Frejas fond och skall pågå i tre år. Bakom Global utmaning står i dag en rad stiftelser, ideella organisationer men även företag (se nedan). Projektet vill genom att anordna seminarier och utge kvalificerade småskrifter och böcker bidra till kunskapsuppbyggnad och samhällsdebatt till exempel om vad det europeiska och globala omvärldstrycket innebär för jobb och välfärd i Sverige, eller om hur jobben ser ut i tjänstesamhällets Sverige. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av Peter Nygårds, ordförande För-eningssparbanken, Carl Bennet, Carl Bennet AB, Dan Brändström, RJ, Madeleine Caesar, KK-Stiftelsen, Leif Hansson, SKTF, Lars Göran Johansson, Electrolux, Per Juth, Svenskt Näringsliv, Gösta Karlsson, Sif, Bo Leander, AB Svensk Exportkredit, Knut Leman, Vattenfall, Marie Linder, LO, Anders Ljunggren, Folkbildningsrådet, Jan Nygren, Saab AB, Kristina Persson, Frejas Fond, Anders Sundström, Folksam och Sture Nordh, TCO. Projektledare är Pernilla Baralt.

RJ tillsatte under 2004 en områdesgrupp för att stimulera och initiera forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap. Bakgrunden till gruppens tillkomst är behovet av långsiktigt bedriven forsknings-verksamhet som kan bidra till kunskapsutveckling inom detta område. Två ledamöter har tillkommit under året i områdesgruppen. Den ena är riksdagsledamot Sonia Karlsson, stiftelsens tidigare vice ordförande. Den andra är Jan Edling, tidigare ekonom i LO, numera anställd som analytiker vid Vinnova. Områdesgruppens sekreterare är forsknings-sekreterare Kerstin Stigmark. Områdesgruppen har under året sam-manträtt fyra gånger.

Det första konkreta uttrycket för gruppens verksamhet var att rikta ljuset på problem som sammanhänger med Lokalt självstyre, likvär-dighet och effektivitet som var titeln på gruppens första utåtriktade seminarium, vilket ägde rum i riksdagen den 11 februari 2005. För planering och genomförande av seminariet anlitades Per Molander, Mapsec. Tillsammans med några av gruppens medlemmar, Shirin Ahlbäck Öberg, Uppsala universitet, och Bengt Jacobsson, Södertörns högskola, svarade han för komponerandet av seminarieprogrammet.

Välkomstanförande hölls av biträdande finansminister Sven-Erik Österberg som tidigare var ledamot av områdesgruppen. Seminariet innehöll fyra teman. Det första hade titeln A comparative perspective on administrative structures/Förvaltningsstruktur i ett komparativt perspektiv. Guy Peters, University of Pittsburgh, tal handlade om det internationella perspektivet, medan Urban Strandbergs, från Göteborgs universitet, inlägg handlade om Ett historiskt perspektiv på relationen mellan nationell politik och kommunal självstyrelse. Samtliga teman avslutades med förberedda kommentarer, i detta fall Åsa Ehinger Berling från Sveriges Kommuner och Landsting. Det andra temat hade titeln Subsidiaritetsperspektivet på de svenska kommunerna. Jörgen Hettnes, Stockholms universitet, anförande handlade om subsidaritet i europeisk debatt och svensk förvaltning. Kommenterade gjorde Ulrika Mörth vid Stockholms universitet. Nästa tema var Heterogenitet en tillgång eller ett problem? Thomas Aronsson och Ryszard Szulkin vid Umeå resp. Stockholms universitet tog upp synen på detta med Paula Blomqvist från Uppsala universitet och Arbetslivsinstitutet som kommentator. Till det fjärde och sista temat med titeln Hur stor bör en kommun vara? hade inbjudits Poul Erik Mouritzen vid Syddansk universitet i Odense som talade om Participation, väl-jaropinion, effektivitet. Bengt Jacobsson, Södertörns högskola, var kommentator. Slutdiskussionen leddes av Olof Petersson från SNS. Moderatorer under dagen var Bengt Jacobsson och Per Molander. Skriften Självstyrelse, likvärdighet, effektivitet. Målkonflikter i den offent-liga sektorn, som är en dokumentation av seminariet, blev klar till som-maren 2005 och iordningställdes till största delen av Per Molander.

Vid mötet i områdesgruppen i mars presenterade en av gruppens ledamöter, Lennart Schön, en PM om ett perspektiv 40 år framåt. Denna PM låg sedan till grund för det första temat Globalisering och framtid, vid RJs framtidsseminarium den 7 oktober (som finns beskrivet på annat håll i årsberättelsen). Även Shirin Ahlbäck Öberg och Gunnar Wetterberg deltog under detta avsnitt. Ett kommande seminarium i områdesgruppens regi skall handla om hur man skall få dynamik i den offentliga sektorn. Som diskussionsunderlag hade Mats Benner från Forskningspolitiska institutet i Lund ombetts skriva en PM Innovationer i offentlig sektor, vilken han presenterade vid det därpå följande sammanträdet i augusti.

Till årets sista sammanträde hade Gunnar Eliasson, P-O Edin och Sven-Olof Lodin från Skatteakademien inbjudits. Kontakter mellan dessa personer och stiftelsen hade tagits tidigare, vilket hade resulterat i en PM om nuvarande svensk skatteforskning som presenterades. Skatteakademien har konstaterat att svensk skatteforskning, särskilt den skatteekonomiskt inriktade, har minskat i omfattning under det senaste decenniet. En inventering av svensk skatteforskning samt en jämförelse med internationella skattesystem finns det således ett stort behov av. RJ var i hög grad inblandad i den skattereform som genom-fördes i början av 1990-talet genom den tidigare områdesgruppen för skatteforskning. Det finns en ambition att ta upp denna fråga på nytt varför diskussionerna kommer att fortsätta under nästa år.

Mats Svegfors, landshövding i Västmanlands län, leder arbetet i Ansvarskommittén som är en parlamentarisk kommitté som skall undersöka den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar att klara de offentliga välfärdsåtagandena. Uppdraget är att i en första etapp identifiera, belysa och övergripande analysera de samhällsföränd-ringar som skulle kunna föranleda förändringar av strukturen och upp-giftsfördelningen mellan staten, landstingen och kommunerna. I etapp två avses att göra en fördjupad analys och bedömning av strukturen och uppgiftsfördelningen samt där det är motiverat föreslå förändringar. Områdesgruppen har fått fortlöpande redogörelser av arbetet i denna för framtidens samhälle viktiga kommitté. Arbetet skall vara klart den 28 februari 2007 då kommitténs betänkande skall överlämnas.

Områdesgruppen var representerad genom Kerstin Stigmark vid ett seminarium vid Nuffield Foundation i London i februari, vilket var en direkt uppföljning av idéskissen med titeln The balance of funding between the individual and the state som Peter Robinson, Institute of Public Policy Research hade presenterat vid ett möte med områ-desgruppen några månader tidigare. Han och hans brittiska kolleger önskade samarbete med svenska forskare kring ett komparativt inriktat projekt som handlar om pensionssystemens förändring i fyra europe-iska länder (Storbritannien, Nederländerna, Tyskland och Sverige).

Under året har det förekommit diskussioner i områdesgruppen om universitets- och högskolesektorns tillstånd. Inom områdesgrup-pens budget har två ansökningar som behandlar detta ämne beviljats medel. Den ena ansökan är från Högskoleverket och handlar om Former för forskningsanknytning förslag till en empirisk studie. Denna studie anknyter väl till de problemkomplex som diskuterats i områdesgruppen. Ett centralt inslag i den svenska högskolemodellen är att all utbildning skall knytas till forskning oavsett om utbildningen bedrivs vid ett forskningsorienterat universitet eller en högskola med utbildning som huvuduppgift. Högskoleverket har i nära samverkan med Universitet 2010 initierat ett projekt, vars syfte är att på empirisk grund kartlägga hur den så kallade forskningsanknytningen manifesteras i den konkreta undervisningssituationen. Fyra ämnen har valts ut som skall studeras parvis ett universitet och en högskola utifrån olika parametrar. Därmed ges en fast grund för diskussionen om forsknings-resursernas fördelning i landet också i perspektiv av Bolognaprocessens genomförande i Sverige.

Den andra ansökan rörde verksamhet med anknytning till projekt Universitet 2010. Denna grupp tillkom för att främja en bättre sam-verkan mellan forskningsfinansiärer och universitet och högskolor. Den senaste forskningspolitiska propositionen angav en färdriktning som överensstämde med det synsätt som låg bakom tillkomsten av Universitet 2010. En huvudfråga för Universitet 2010 är: Hur bör det framtida forsknings- och utbildningslandskapet se ut i Sverige som allt-mer integreras med, men även alltmer deltar i konkurrens med länder såväl i Europa som i övriga världsdelar?

En forskargrupp vid Centrum för Bank och Finans (Cefin) vid KTH under ledning av professor Stellan Lundström har utarbetat ett forsk-ningsprogram inom området Finansiella aspekter på demografin. Det övergripande syftet med detta program är att fördjupa kunskaperna om den finansiella sektorns roll i samhällsbyggandet. Finansiellt perspek-tiv på demografin är en fråga av största strategiska vikt för bank och finansindustrin. Förslaget till forskningsprogrammet har utvecklats som ett resultat av en dialog mellan forskare och industriföreträdare i linje med den tillämpade forskningen vid Centrum för Bank och Finans. Forskningsgruppen har tidigare skrivit en forskningsskiss som behandlar välfärdsstatens framtida villkor och utformning. Detta forsk-ningsprogram anknyter väl till inriktningen inom områdesgruppens verksamhet.

Stiftelsens styrelse har beslutat att en ny områdesgrupp skall inrättas med start år 2006: Områdesgruppen för forskning om förmodernitet. I den PM som förelades styrelsen vid dess decembersammanträde Tankar och traditioner i bruk, återbruk och omvandling från antiken till upplysningen konstaterade Eva Österberg och Kjell Blückert att det finns skäl att överväga en områdesgrupp som tar särskilt ansvar för humanistisk och religionsvetenskaplig forskning på områden där det dels finns intressanta forskningsteman av relevans för flera discipliner, dels finns skäl att rädda/stärka den vetenskapliga kompetensen. Det gäller att inte förlora de kunskaper och perspektiv som gör det möjligt för oss att genom de långa linjernas strategi kritiskt granska också vår egen tid. Stiftelsens ordförande och VD samt forskningssekreterare Kjell Blückert har uppdraget att arbeta med denna grupp.

Samarbete med riksdagen

Ett av RJs åtaganden som avslutades under året gällde publiceringen av tidigare outgivet och/eller hemligt material från riksdagens hante-ring av unionsfrågan under våren och sommaren 1905. Detta har skett i form av ett stort bokverk i två delar Unionsupplösningens riksdagar och omfattar förutom tidigare hemliga protokoll, de anteckningar som gjordes av de tjänstemän som tjänstgjorde som sekreterare, främst Sam Clason, Johan Magnus Stuart och Samuel Wåhlin. Vidare har personliga anteckningar från ledande politiker såsom Christian Lundeberg, Karl Staaff, Harald Hjärne med flera medtagits. Materialet, som till viss del är outnyttjat av forskningen, är nu lättillgängligt för ny forskning kring detta dramatiska skede. Projektets vetenskapliga ledare har varit professor Evert Vedung, medan biträdande avdelningschef Margareta Brundin, riksdagen, ansvarat för utgivningen. Hon har lett en arbetsgrupp bestående av, utöver Brundin och Vedung, kammarse-kreterare Ulf Christoffersson, Louise Edlund och Margareta Eliason, riksdagen, arkivråd Leif Gidlöf, Riksarkivet, f. kanslichef Magnus Isberg, riksdagen, doktorand Gustav Pettersson, Uppsala universitet och forskningsdirektör Mats Rolén, RJ.

Unionsupplösningens riksdagar presenterades under symposiet När kartor ritas om om secessioner i Norden den 14 september i riksdagens förstakammarsal. Detta var ett samarrangemang mellan Sveriges riksdag och RJ med undertiteln: Vad kan vi lära av den fred-liga unionsupplösningen mellan Sverige och Norge?. Programmet inleddes av talman Björn von Sydow, som uttryckte sin uppskattning över att hundraårsmarkeringen kunnat utnyttjas för att genom böcker och utställningar öka kunskaperna både om unionens upplösning och Norges och Sveriges moderna historia. Han riktade sedan ett särskilt välkommen till Stortingets president Jørgen Kosmo och hans delega-tion, som var hedersgäster vid arrangemanget. Kosmo gav i ett inlägg sin syn på de historiska och aktuella relationerna mellan länderna, och underströk att den så kallade hundraårsmarkeringen genomförts på ett seriöst och balanserat sätt, utan nationella övertoner. Professor Evert Vedung förklarade sedan varför inte Norges secession 1905 ledde till krig. Han menade att unionens tid redan var ute, vilket de flesta i riksdagen var medvetna om, detsamma gällde kungafamiljen. Ordväxlingarna och förhandlingarna från den 8 juni till Karlstadsöverenskommelsen den 23 september avspeglade Sveriges harm över det sätt som Stortinget ensidigt hade hanterat frågan det gällde att lösa detta på ett för Sverige värdigare sätt. Det vapenskrammel som förekom var i stort sett ett spel för galleriet, om än ett farligt sådant. De europeiska stor-makterna tillskyndade likaledes en fredlig och värdig lösning. Professor Ole Kristian Grimnes, Universitetet i Oslo, delade Vedungs principiella uppfattning att unionens tid varit ute; Norge var redo att stå på egna ben. Spänningen mellan länderna avspeglade till betydande del djupa ideologiska skillnader mellan ett demokratiskt och radikalt Norge och Sverige präglat av konservatism och en kvardröjande personlig kunga-makt. Professor Max Engman, Åbo Akademi, gjorde i sitt inlägg en jämförelse med Finlands lösgöring från det ryska riket. Han underströk bland annat att denna långt mer dramatiska händelse skedde i en helt annan storpolitisk kontext; i en tid präglad av revolutioner och stormaktskrig. Det avslutande nordiska exemplet var relationerna mellan Danmark och Schleswig 18641920. Museiinspektör fil.dr Inge Adriansen, Sønderborgs Museum, beskrev innebörden av denna känsliga gräns-bygds-konflikt med rötter i nationella stämningar hos såväl dansk- som tyskspråkiga i skuggan av ett framväxande Preussen/Tyskland och hur den har hanterats på den politiska och lokala nivån under drygt 140 år. Symposiet avslutades med ett panelsamtal mellan föreläsarna kring fredliga statsupplösningar och vad vi kan lära för framtiden. Moderator under symposiet var forskningsdirektör Mats Rolén.

Stiftelsen Skapande Människa (SSM) har under året haft fyra protokoll-förda sammanträden. Styrelsens sammansättning har varit oförändrad: Birgitta Dahl, (f. talman, ordförande), Rutger Barnekow (f. bankdirek-tör), Tom Beyer (VD för Stockholmsmässan), Peje Emilsson (VD för Kreab), Tjia Torpe (VD för Iris AB) och Sven Unger (advokat). Till styrelsens sammanträden har utvecklingsstrateg Bo Andér, producent Mats Brodén och docent Henrik Karlsson adjungerats. I årets stipen-diekommitté har ingått Mats Brodén, ordförande, filosofen Sven-Olof Wallenstein, professor Elin Wikström (Konsthögskolan i Umeå), filo-sofen Frederika Spindler (Södertörns högskola), med.dr Eva Wikström-Jonsson (Karolinska Institutet) samt Bo Andér och Henrik Karlsson. Stiftelsens sekretariat har bestått av Bo Andér i enlighet med avtal med Kulturförvaltningen Stockholms stad samt Mats Brodén.

Årets tre stipendier à 100 000 kr utdelades till genusforskaren och poeten Hanna Hallgren, socialantropologerna Paolo Favero och Shahram Khosravi gemensamt samt till arkitekten Jonas Runberger. Stipendierna utdelades i samband med seminariet Den kreativa och hållbara staden, arrangerat av årets värd Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm den 12 oktober. Antalet sökande var i år 164. På initiativ av SSM inbjöds forskningsstiftelser, fonder och andra forskningsfinansiä-rer till ett möte den 26 augusti för att diskutera det framtida stödet till området konst och vetenskap, framför allt postdoc-stipendier. En arbetsgrupp bildades med uppdrag att utforma förslag till en gemensam informa-tionstext att användas av alla finansiärer. Gruppen framlägger förslag i januari 2006. Inför SSM:s sista verksamhetsår 2006 har styrelsen beslu-tat utge en dokumentationsskrift som presenterar samtliga stipendiater 19972006 och inlett samtal med Riksbankens Jubileumsfond angående SSM:s intellektuella och materiella arv efter 2006.

Internationella engagemang

Riksbankens Jubileumsfond har under den senaste tioårsperioden finansierat två bilaterala nordiska forskningsprogram: Projekt 1905 med jämförande studier av Norges och Sveriges historia under 1800- och 1900-talen och Svenskt i Finlandfinskt i Sverige. Det förra program-met har under 2005 i samband med hundraårsmarkeringen av den svensk-norska unionens fredliga upplösning redovisats i form av en rad böcker, artiklar, konferenser och utställningar. Från det senare pro-grammet utkommer under 2006 fyra stora tematiska antologier, utöver den sedvanliga vetenskapliga publicering som förevarit. RJ har aktivt tagit del i genomförandet av de båda programmen såväl forskningsad-ministrativt som ekonomiskt. Projekt 1905 har stötts med drygt 5 miljoner kronor och Svenskt i Finland Finskt i Sverige med ca 11 miljoner kronor.

Erfarenheterna från de båda programsatsningarna har varit goda (se utvärderingen av Svenskt i Finland, april 2005) och publikationerna från det svensk-norska programmet har bemötts positivt såväl inom som utom akademin. Forskningsprogrammen har genom sina vunna resultat och arbetsformer inspirerat forskarsamhället till fortsatta och bredare forskningsinsatser. RJ har därför under de senaste två åren fört diskussioner med ledande forskare i Norden med fokus på att vidga perspektiven i riktning mot frågor som ökar vår förståelse av bildandet av Stornorden, det vill säga dagens Norden plus de baltiska staterna, Polen och Tyskland sedan 1800. Bakom initiativet finns såväl inomvetenskap-liga som forskningsstrategiska och samtidspolitiska motiv. Fortfarande saknas kvalificerade synteser och forskning om Stornorden (som i sig behöver problematiseras) inte minst från ett utifrån perspektiv. Till de forskningsstrategiska motiven har nödvändigheten att genom etableringen av internationella projekt, rörlighetsprogram osv. generera idéer till de starka och slagkraftiga projekt, som kommer att vara ett måste, om humanister och samhällsvetare från Stornorden skall kunna hävda sig i konkurrensen om anslag från exempelvis Europeiska forskningsrådet.

RJ intensifierade därför hösten 2004 arbetet med att undersöka förutsättningarna vetenskapligt och ekonomiskt för ett större forsk-ningsprogram med arbetsnamnet Formeringen av Stornorden efter 1800. Förberedelsernas första fas omfattar perioden fram till 31 december 2005. Arbetet samfinansieras med Östersjöstiftelsen och Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning vid Södertörns högskola (CBEES). Projektledare är fil.dr Torbjörn Eng, under ledning av forsknings-direktör Mats Rolén. I planeringen medverkar även kanslichef fil.dr Agneta Emanuelsson-Blanck, Östersjöstiftelsen och professor Tomas Lundén, föreståndare vid CBEES. Verksamheten har innefattat en omfattande kartläggning av tidigare forskning kring det aktuella problem-området, däribland tidigare programsatsningar och deras utfall. I maj 2005 genomfördes en större internationell workshop i Sigtuna under medverkan av forskare från Sverige, Norge, Island, Danmark, Finland, Ryssland, Estland, Polen och Tyskland, som utgjorde en vik-tig del av forskningskartläggningen. De medverkande kom att lämna viktiga bidrag till det fortsatta programarbetet. Efter en referensrunda bland deltagarna i Sigtunakonferensen, avslutades programskrivningen i början av oktober 2005.

Utifrån programdokumentet togs under perioden oktobernovem-ber 2005 kontakt med ett antal finansiärer. Målsättningen är att bilda ett konsortium där deltagarna tillsammans bidrar med 2025 miljoner kronor, att användas under en fyraårsperiod. Riksbankens Jubileumsfond har genom beslut den 27 oktober anslagit 5 miljoner kronor till verksamheten. Östersjöstiftelsen kommer genom anslag till CBEES att finansiera programmets koordinering under fyra år och ett antal konferenser och workshoppar. De ännu ej avslutade internationella förhandlingarna får sedan utvisa vilka övriga finansiärer som beslutat ingå i konsortiet, med vilka belopp och till vilka ändamål. Avsikten är att utlysa forsknings-medel inom ramen för programmet under våren 2006 och att beviljade anslag disponeras från och med 2007.

Sveriges nederlag i finska kriget 18081809, officiellt bekräftat i freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, innebar att riket delades. 1809 är sålunda ett viktigt år i Finlands och Sveriges historia. De inrikespoli-tiska följderna i Sverige av nederlaget var mycket påtagliga redan våren 1809. Kungen störtades genom en statskupp, en ny och förhållandevis liberal konstitution utarbetades, en delvis ny länsindelning infördes etc. Inom ramen för den nya författningen inrättades även en numera så klassisk institution som Riksdagens ombudsman (JO). För Finland innebar sprängningen av riket på ett sätt första steget på vägen mot att bli en egen nation. Vid lantdagen i Borgå 1809 tillförsäkrades Finland en relativt självständig ställning som autonomt storfurstendöme i det ryska imperiet, samtidigt som kronprins Karl Johan lade band på Sveriges revanschistiska strävanden österut genom den s.k. 1812 års politik.

Från såväl finsk som svensk sida har olika aktörer sedan ett par år till-baka uppmärksammat att vi närmar oss år 2009 och därmed tvåhund-raårsminnet av händelserna 1809. För Finlands del står av allt att döma landets väg till självständighet i fokus. Den processen började mycket påtagligt 1809 och 1812 vilket naturligtvis var föga synligt i samtiden. I Sverige minns vi att krigsåren 18081809 innebar en smärtsam förlust av en tredjedel av riket, men att dessa händelser, som i hög grad var beroende av det storpolitiska skeendet, också gav drivkraften till viktiga konstitutionella förändringar: enväldets slut, växande inflytande för riksdagen, anpassning till rollen som en storpolitiskt tämligen obetyd-lig småstat. 1809 års riksgräns är (i stort sett) fortfarande gällande.

Finland och Sverige har sålunda varit åtskilda i snart tvåhundra år. Mycken finsk forskning har ägnats åt att se hur Finland utvecklats under denna långa tid. För 1800-talets del har stort intresse riktats mot nationsbygget, framväxten och den medvetna konstruktionen av en finsk kulturell identitet. I Sverige har förlusten av Finland ägnats långt mindre forskning. Vad betydde den ekonomiskt och politiskt? En tredjedel av riket gick alltså de facto förlorat, vilket fick betydande konsekvenser på såväl makro- som mikronivå; huvudstaden hamnade nu i utkanten av riket, statsinkomsterna sjönk, och de åländska fiskarna och bönderna fick nu börja med utrikeshandel, lite tillspetsat uttryckt.

Ett område som ägnats liten uppmärksamhet är den gemensamma svensk-finska kulturens betydelse i Sverige. Det finns nämligen skäl att närmare studera utvecklingen av svensk-finska gemensamheter efter 1809. Vidare är tiden mogen att ställa frågor som: Vad fanns det av gemenskaper mellan länderna 1809, 1917 och i dag? Det vore väl värt att testa hypotesen att vi var mera lika 1917 än 1809. Detta är den typ av frågor som bör underkastas en kritisk-komparativ forskning. Aktuella undersökningar indikerar också att Finland och Sverige den dag som i dag är, och sannolikt även 2009, är mycket lika i en rad avseenden. Bland annat räckte det, när Finland och Sverige samtidigt gick med i EU, med en översättning till svenska av alla de tiotusentals dokumenten för två länder som varit separerade i nära tvåhundra år. Det gemensamma historiska arvet, goda grannkontakter, typisk syskonosämja har under-hållit gemensamma och mycket sega socio-kulturella strukturer av betydelse för snart sagt alla samhällsområden.

År 2005 var det hundra år sedan den norsk-svenska unionen fick sin fredliga upplösning. Från norsk sida hade man i god samförståndsanda med Sverige sedan flera år tillbaka använt ordet hundreårsmarkering-en för de nationella och bilaterala aktiviteter som skulle genomföras. Som framgår nedan har RJ under ett årtionde stött historieforskning om relationerna mellan de båda länderna. För att markera detta förlade RJ sin planeringskonferens för styrelsen och beredningsgrupperna den 78 februari till Voksenåsen i Oslo, varvid en del av programmet ägna-des åt en presentation av de av stiftelsen stödda forskningsprojekten om Norges och Sveriges historia efter 1814.

Redan i slutet av 1980-talet uppvaktade historieprofessorerna Françis Sejer-sted, Oslo och Göran B. Nilsson, Linköpings universitet, Norges och Sveriges dåvarande kulturministrar Lars Roar Langslett respek-tive Bengt Göransson och föreslog dem att de båda länderna borde stödja utgivningen av ett större samlat norsk-svenskt historieverk i anslutning till hundraårsminnet av unionens fredliga upplösning 2005. Genom ministerskiften i båda länderna kom idén att bli vilande några år. Inom forskarsamfundet var emellertid intresset fortsatt levande för att göra en ny och samlad forskningsinsats. Professorerna Stig Ekman, Stockholm, Göran B. Nilsson och Ole Kristian Grimnes, Oslo, inbjöd kolleger från olika discipliner till ett arbetsmöte på Voksenåsen i bör-jan på 1990-talet. Det blev starten till en rad återkommande möten vanligen på Voksenåsen mellan norska och svenska forskare intres-serade av de båda ländernas historia under 1800- och 1900-talen. I det nätverk som då bildades ingick en rad ledande historiker och stats-vetare. Verksamheten fick även visst ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond och från Norges forskningsråd. Genom forskarnätver-ket vanligen kallat referensgruppen lanserades ett förslag om att de båda länderna borde låta utge ett stort komparativt jubileumsverk i två band. Ansträngningarna kröntes med framgång år 1998, när de svenska och norska regeringarna anslog 5 miljoner kronor vardera till ett jubileumsverk med publicering under år 2005. Det svenska utbild-ningsdepartementet uppdrog sedan åt Voksenåsen AS att, i samverkan med RJ, ansvara för projektets genomförande och för kontakterna med Utdannings- og Forskningsdepartementet. Professorerna Bo Stråth, European University Institute, Florens, och Françis Sejersted, Universitetet i Oslo, kontrakterades som författare.

Historieverket utkom i slutet av maj 2005 och förevisades offentligt första gången den 7 juni under den av Stortinget arrangerade högtids-festen i Oslo konserthus. Då utdelades klassuppsättningar till tre skol-klasser i vardera Norge och Sverige, som pris en affischtävling på temat unionsupplösningen 1905, arrangerad av de båda ländernas regeringar.

Bokverket är utgivet i sin helhet på både norska och svenska i en praktutgåva och en standardutgåva. Verket har samlingstiteln Sverige och Norge under 200 år, med undertitlarna: Bo Stråth, Union och demo-krati. Sverige och Norge 18141905 och Françis Sejersted, Socialdemokratins tidsålder. Sverige och Norge under 1900-talet.

Den 8 juni skedde den officiella lanseringen av verket på Voksenåsen vid seminariet Union och demokrati. Voksenåsens generalsekretare Karl Einar Ellingsen, som under många år haft en central administrativ roll i projektet, hälsade välkommen, varefter seminariet öppnades av statsrådet Kristin Clemet. Professor Bo Stråth presenterade sedan sin del av historieverket, Union och demokrati. Därpå följde en paneldiskus-sion med professor Ida Blom, Universitetet i Bergen, docent Inger Hammar, Lunds universitet, professor Trond Nordby, Universitetet i Oslo, professor Øystein Sørensen, Universitetet i Oslo och profes-sor Evert Vedung, Uppsala universitet. Direktör Erik Rudeng från Institusjonen Fritt Ord var ordförande. Eftermiddagen inleddes med att professor Françis Sejersted presenterade Sosialdemokratiets tidsalder. Norge og Sverige i det 20. århundre. Därefter följde en ny paneldiskus-sion, nu med docent Torbjörn Nilsson, Södertörns högskola, dr art Svein Ivar Angell, forskningsleder Grethe Brochmann, Universitetet i Oslo, professor Thomas Hylland Eriksen och instituttleder Eva Jakobsson, Universitetet i Stavanger. Samtalet leddes av journalist Björn Lindahl. Norsk-svenske relasjoner før og nå var rubriken på den sista programpunkten. Där samtalade forsknings-direktör Mats Rolén med Bengt Göransson och Lars Roar Langslet, som båda var kulturministrar när idén om ett jubileumsverk första gången fördes på tal. Samtalet kom att handla om allt från spektakulära ekonomiska rela-tioner mellan länderna (Telia-Telenor), ländernas förhållande till EU, kulturutbyte och mellanfolkligt samarbete. Dagen avslutades sedan av VD Dan Brändström, som gladdes åt de givande diskussionerna och att hundraårsmarkeringen re-sulterat i att vi nu fått ett mycket kvalifi-cerat historieverk.

Det första exemplaret av fyra i den exklusiva numrerade utgåvan av jubileumsverket överlämnades till Norges och Sveriges konungar av professorerna Françis Sejersted och Bo Stråth vid en högtidlig ceremoni på Voksenåsen den 11 juni 2005. VD Dan Brändström och forskningsdirektör Mats Rolén överlämnade sedan den 14 juni motsva-rande utgåvor i samma serie till riksdagens talman Björn von Sydow, statsminister Göran Persson och riksmarskalk Ingemar Eliasson.

Historieprojektets s.k. referensgrupp har sedan mitten av 1990-talet letts av professorerna Stig Ekman, Stockholms universitet, och Øystein Sørensen, Universitetet i Oslo. De båda blev sedermera, när verksam-heten år 1999 blev mera fast organiserad, projektledare i vardera landet. Genom anslag från RJ och Norge 2000/Hundreårsmarkeringen 2005, anställdes samma år en projektkoordinator, doktorstipendiat Ruth S. Hemstad, Historisk institutt, Universitetet i Oslo. Inom ramen för Projekt 1905 togs initiativ till en rad nya forskningsuppgifter kring såväl själva unionsupplösningen som olika komparativa studier rörande samhällsutvecklingen i Norge och Sverige efter 1814. Forskningarna har avrapporterats i form av en mängd föredrag (med kulmen under 2005), uppsatser, artiklar och examensarbeten (hovedfag och doktors-examina). De flesta av projektets publikationer finns även i digital form på www.hf.uio/hi/Prosjekt1905

En viktig uppsummering av forskningen finns i de två antologierna 1905 unionsupplösningens år. Nya perspektiv på ett svensk-norskt drama och Goda grannar eller morska motståndare. Sverige och Norge från 1814 till idag (båda redigerade av Øystein Sørensen & Torbjörn Nilsson), vilka utkom i april 2005. Den första behandlar unionsupplösningen, medan den andra innehåller jämförande tematiska studier mellan de båda länderna avseende 1800- och 1900-talen. Antologierna lanserades i Norge vid en konferens på Norsk Folkemuseum den 2829 april. Med finansiellt stöd från RJ, skedde en gemensam lansering av jubileums-verket och antologierna vid en öppen konferens på Nordiska museet den 18 maj i Sverige: 100 år efter unionsupplösningen.

Projekt 1905 avslutades med ett seminarium på Voksenåsen den 9 december 2005. Vid seminariet gav projektledarna Stig Ekman och Øystein Sørensen personliga vittnesbörd över projektets tillkomst och hur verksamheten utvecklats över tid. De framhöll därvid särskilt projektkoordinatorn Ruth S. Hemstads utomordentliga insatser för att hålla samman projektet och ta nya initiativ. Hemstad gav sedan en bred presentation över all den forskning och de många utåtriktade arrangemang och samarbeten som ingått i projektet. Hon uppehöll sig särskilt vid de omfattande forskningskommunikativa insatser som gjorts. Projektet hade dessutom initierat en delvis nydanande samver-kan med nationalbiblioteken, riksarkiven och de centrala kulturhisto-riska museerna i de båda länderna. Viktiga exempel på detta är den Internetplats, som invigdes 2004: www.nb.no/baser/1905 som byggts upp av Nasjonalbiblioteket, Kungl. Biblioteket, Riksarkivet i Norge, Riksarkivet i Sverige och Projekt 1905. Bjørn Arne Steine, Historisk institutt och Espen Ore, Nasjonalbiblioteket gav inblickar i arbetet och underhållet av portalen.

Projekt 1905 har samverkat med flera intressanta utställningar under året. Dit hör Broderfolkenes vel Brödrafolkens väl, på Maihaugen på Lillehammer, som öppnades den 18 februari och sedan flyttades till Livrustkammaren i Stockholm med premiär den 3 november. En central utställning är Nordmenn og svensker Norrmän och svenskar, som öppnades på Norsk Folkemuseum den 28 april och sedan flyttades till Nordiska Museet där den öppnades den 28 oktober. Berit Rönnstedt, avdelningschef vid Nordiska museet och Ann Grönhammar, intendent vid Livrustkammaren, berättade livfullt om de senaste årens stimule-rande samarbete med norska kolleger i det så kallade förmedlingsprojektet.

RJ har stött flera andra projekt med anknytning till hundraårs-markeringen. Dit hör två seminarier (i februari respektive april) på temat 1905 i världen vilka arrangerats av Institusjonen Fritt Ord, Försvarshögskolorna i Norge och Sverige och Utrikespolitiska insti-tutet. RJ har även givit anslag till journalist Odd Inge Skjævesland för arbetet med boken Ministerhotellet. Unionens glemte maktarena. RJ har vidare medverkat som delfinansiär av en dvd för skolelever i Norge och Sverige. Dvdn har titeln: Sverige og Norge Solospill og samspill siden Napoleon I. Men hvor gikk Finland? Projektet har genom-förts av Voksenåsen AS och Stiftelsen Akershus Festning for Konst og Kultur.

Projekt 1905 har stötts av Hundreårsmarkeringen 2005 A/S med totalt 3,9 miljoner NOK. RJ har under åren 19962005 genom olika beslut beviljat sammanlagt 4,45 miljoner kronor i anslag. Stiftelsen har även givit ekonomiskt stöd till tryckningskostnaderna av den svenska utgåvan av historieverket med 800 000 kr och verkat för att säkra förbeställningar och information om verket.

Det bilaterala forskningsprogrammet Svenskt i Finland finskt i Sverige (Kahden poulen Pohjanlahtea) har i enlighet med tidigare pla-nering utvärderats av f. generaldirektör Kari Tarkiainen (ordförande), professor emeritus Olof Ruin och docent Anne Nesser. Fil.dr Torbjörn Eng har varit utvärderingsgruppens sekreterare. De presenterade sin evalueringsrapport (Publications of the Academy of Finland 5/05) vid ett seminarium på Finlands akademi den 8 april.

Utvärderarna gav generellt sett programsatsningen ett högt betyg och menade att denna modell, med vissa smärre modifieringar, med fördel kan användas även i framtida internationella forskningsprogram. Till det mest positiva hör det goda samarbete över nations- och veten-skapsgränserna, som successivt etablerats mellan de sjutton ingående projekten. Den vetenskapliga publiceringen har varit tillfredställande, även om flera doktorsavhandlingar genom den korta programtiden (tre år) inte hunnit avslutas. Utvärderarna framhåller särskilt de fyra tema-tiska antologierna, som är under publicering på svenska och finska, vilka förväntas ge stor spridning åt forsknings-resulta-ten. Deras kritiska synpunkter gällde framför allt den som de ansåg alltför korta tiden mel-lan utlysning och ansökningsdatum. Detta var en nackdel särskilt för de svenska forskarna. Styrgruppen ansågs ha gjort ett gott arbete, men utvärderarna var tveksamma till dess strategiska beslut att skära ned projektbudgetarna för att därigenom kunna bevilja så många projekt som möjligt. Utvärderingen föreslog vidare att man i ett kommande program borde avsätta större resurser för utåtriktad kommunikation och renodla rollen som programledare/koordinator: denna befattning behöver inte kombineras med egen forskning i programmet.

Sedan flera år tillbaka deltar Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond mycket aktivt i det europeiska stiftelsesamarbetet inom The European Foundation Centre (EFC), Haag-klubben, The Network of European Foundations for Innovative Cooperation (NEF), Madariaga European Foundation och European Cultural Foundation.

Årets Annual General Assembly and Conference med EFC ägde rum i Budapest den 46 juni. Konferensen samlade 500 deltagare från sextiotalet länder till årsmötesförhandlingar, debatter och seminarier under rubriken Making the Union Work for All Citizens. VD Dan Brändström, som sedan föregående års konferens fungerat som ord-förande i EFC, inledde konferensens första öppningssession, samt höll ett anförande om EFC:s 15-årsjubileum där han avtackade John Richardsson, EFC:s verkställande direktör under skapandet och upp-byggnaden av stiftelsesamarbetet. Ordförandeskapet pågår under en tvåårsperiod. Nästa års konferens äger rum i Bryssel den 2628 maj 2006. Under året har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond ingått ett treårigt samarbete med Compania di San Paolo och Gulbenkian Foundation.

Riksbankens Jubileumsfond stöder sedan drygt tio år Collegium Budapest ett institut för avancerad forskning inom alla vetenskaper som bereder plats för gästforskare att ägna sig åt sina egna projekt i en stimulerande mångdisciplinär miljö. År 2002 beslöt RJs styrelse om fortsatt driftstöd för ytterligare en femårsperiod tillsammans med andra finansiärer. Statssekreterare Charles Kleiber, Schweiz, är ordfö-rande i kollegiets styrelse, RJs VD Dan Brändström är en av två vice ordförande.

Sedan några år tillbaka har Riksbankens Jubileumsfond ett väl utvecklat samarbete med Wissenschaftskolleg zu Berlin. Detta sam-arbete har även vidareutvecklats inom ramen för ett särskilt ingånget avtal. RJs förre ordförande professor Stig Strömholm har varit leda-mot i Stiftungsrat für Wissenschaftsstiftung Ernst Reuter, som är den stiftelse som finansierar kollegiet. Från och med år 2005 har VD Dan Brändström intagit denna plats.

Kollegiets samarbetsområde AGORA Europäische Netzwerke: Die Vollendung Europas Die Rolle von Wissenschaft und Kultur får fortsatt stöd av RJ, liksom gästprofessuren i Dag Hammarskjölds namn vid Nordeuropa-Institut, Humboldt-Universität zu Berlin, som för närvarande innehas av professor Sten Berglund, Samhällsvetenskapliga fakulteten Örebro universitet. En motsvarande professur för tyska fors-kare inrättad i Ernst Cassirers namn med ett därtill hörande program har beslutats av VolkswagenStiftung. Denna professur är placerad vid SCASSS i Uppsala. Läsåret 2004/05 uppehölls denna tjänst av Hans Joas, direktor vid The Max Weber Center for Advanced Cultural and Social Studies, Erfurt, och professor i sociologi, University of Chicago. Under september 2005 tillträdde Hans-Peter Krüger, professor i poli-tisk filosofi och filosofisk antropologi, Universität Potsdam, denna gästprofessur. Professor Diana Mishkova, beviljades år 2004 medel av RJ och andra finansiärer för ett nytt projekt We, the People Visions of National Peculiarity and Political Modernities in the Europe of Small Nations. Projektet är förlagt till Center for Advanced Study Sofia och man samarbetar bland annat med forskare på SCASSS i Uppsala. Under året har medel beviljats för ytterligare workshops i anslutning till projektet.

Det samarbete som inleddes med Stellenbosch Institute for Advanced Studies (STIAS) under 2001 har ytterligare utvecklats och fördjupats under det gångna året. I samband med detta samarbete har RJ under 2005 beslutat att stödja Dr Ursula van Beeks projekt The Quality of Young Democraties under ett tredje år.

Sedan 2003 stöder RJ en internationell masterutbildning vid uni-versitetet i Bologna som utbildar handläggare inom frivilligorganisa-tioner och stiftelser. Programmet leds av professor Giuliana Gemelli, Historiska institutionen, och har titeln: Master in Social Philantrophy (MISP). VD Dan Brändström medverkar som föreläsare vid ett tillfälle under varje kurs. RJ svarar vidare för värdskap och handledning åt en masterstudent under två månader varje läsår. Årets stipendiat var Sisay Gebre-Egziabher, B.A., Addis Abeba. Under vistelsen i Sverige under maj och juni 2005 fick han följa arbetet inom RJ och flera andra stiftelser och delta i seminarier vid universiteten i Uppsala och Umeå, Ersta Sköndal Högskola och Handelshögskolan i Stockholm. Gebre-Egziabher fick nära följa arbetet i områdesgruppen för forskning om civilsamhället. Samarbetet med MISP fortsätter under 2006 med att RJ tar emot ytterligare en stipendiat. Vidare ska områdesgruppen för forskning om civilsamhället besöka universitetet i Bologna.

Riksbankens Jubileumsfond träffade den 6 februari 2003 ett avtal med Johns Hopkins University, Institute for Policy Studies (IPS), Baltimore, om ett femårigt fellowship programme avseende urbana studier. Överenskommelsen avser en stipendiat per läsår och omfattar tiden 2003/042008/09. Den följer den modell för RJs stöd för fors-karvistelser som används med Stanford University och andra ledande utländska lärosäten. RJs ekonomiska åtaganden uppgår till 32 450 USD per år.

Stipendiet har annonserats via RJs hemsida, utskick till universi-teten och vid särskilda seminarier i april 2004 vid Nordregio, Stockholm, Umeå universitet, Chalmers tekniska högskola och Lunds universitet. Vid dessa medverkade programdirektören vid IPS, profes-sor Sandra J. Newman, forskningsdirektör Mats Rolén och forsknings-sekreterare Kjell Blückert.

IPS och RJ har den 22 juni 2005 beslutat att utdela det andra stipen-diet till teknologie licentiat Maria Berg, Chalmers tekniska högskola. Berg arbetar med en doktorsavhandling med titeln The Path between Home and the Public Transport Stop A Quality Tool in Urban Planning.

I juli 2006 arrangeras det andra så kallade Euroscience Open Forum (ESOF 2006). Evenemanget äger rum i München och är europeisk motsvarighet till de årliga och mycket välbesökta AAAS-konferen-serna i USA, vilka är en mötesplats för forskare, medier och praktiker. Sverige svarade för ett utmärkt värdskap för den första konferensen i Stockholm i augusti 2004, varvid RJ var en av finansiärerna. Som en avrundning av det svenska engagemanget, som i hög grad handlade om kommunikation mellan forskarvärlden och det omgivande sam-hället, har RJ beslutat att bidra med 900 000 kr till genomförandet av konferensen i München. Konferensen ESOF 2006 genomförs av Wissenschaft im Dialog, Robert Bosch Stiftung och Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft.

I år anordnades Tällberg Forum för 25:e året. Arrangemanget genomfördes av Tällberg Foundation, grundad av Bo Ekman. Symposiet samlade 450 deltagare från 70 länder. Sammankomsten har utvecklats till ett pågående, öppet samtal mellan personer i ledande ställning rörande de övergripande strategiska frågorna som näringslivet och samhället i stort står inför. 2005 års forum hade rubriken: How on Earth Can We Live Together? Exploring Frameworks for Sustainable Global Interdependence. RJ har bidragit med anslag till utgivningen av tre böcker som utarbetats inför och utifrån diskussionerna vid symposiet: Visions from the Present, Response to Globalization: Promising Practices in Building the New Society och How on Earth can we Live Together: Reflections from the Tällberg Forum 2005.

RJ har under året fortsatt sina internationella engagemang när det gäller forskning och debatt i spänningsfältet kultur och utveckling. En viktig del i dessa aktiviteter har skett inom ramen för ett fördjupat sam-arbete med European Cultural Foundation (ECF) i Amsterdam. Detta har bland annat lett till att RJ gått in i projektet A Soul for Europe, som syftar till att stärka den mellanfolkliga gemenskapen i Europa genom ökat samarbete och riktade satsningar inom kulturområdet. Projektet stöds av RJ, ECF, EU-kommissionen och Gulbenkian Foundation med flera. Ett annat exempel är RJs och ECF:s årliga stipendium Culture Policy Research Award till en yngre forskare inom det kulturpolitiska områ-det. Stipendiet är på 10 000 och tilldelades Jaka Primorac, Research Fellow, vid the Institute for International Relations i Zagreb. Hon mottog stipendiet den 6 juni i form av en symbolisk jättecheck under den avslutande sessionen av 2005 års EFC Annual General Assembly i Budapest. Stipendieutdelare var forskningsdirektör Mats Rolén. Vidare har VD Dan Brändström under året invalts i ECF:s Advisory Board.

Det mest omfattande samarbetet med ECF har gällt det kultur-politiska laboratoriet ett initiativ som togs av ECF i ett EU-politiskt dödläge för att genom information och forskning om kulturområdet stimulera till ökad mobilitet såväl av människor som idéer. Under 2004 stod det klart att ECF, efter ett omfattande och tidsödande internationellt lobbyarbete, lyckats säkra finansieringen av projektet för en pilotfas på fyra år. Bland finansiärerna märks, för-utom ECF och RJ, Compagnia di San Paolo, Robert Bosch Stiftung, Fritt Ord, Kulturstiftung des Bundes med flera, samt kulturministerierna i Luxemburg, Norge, Polen och Cypern. I slutet av 2004 kunde därmed de egentliga förberedelserna påbörjas. The Lab, som arbetsnamnet då var, är ett slags nätverksinstitut, som framför allt skall utnyttja IT. The Labs Steering Committee, som leds av forskningsdirektör Mats Rolén, har under året beslutat att använda namnet LabforCulture Sharing Culture Across Europe. LabforCulture är inget forskningsinstitut, utan snarare en kvalifice-rad redaktion, som samverkar med forskare, kulturarbetare, praktiker och privata och offentliga organisationer. Man kommer dock att i viss utsträckning lägga ut forskningsuppdrag. Verksamheten kommer också att innefatta ett antal internationella konferenser och workshops varje år. LabforCultures viktigaste redskap är en avancerad Internetportal, som kommer att bli en användbar kanal för forskningsinstitut och de kultur-observatorier som finns i olika länder till gagn för hela kulturområdet. LabforCulture har en viktig partner i Bundeszentrale für Politische Bildung i Berlin, som vid års-skiftet 2005/06 lanserar ett dagligt elektroniskt nyhetsbrev om kultur och kulturdebatt i Europa: The Public European Space.

Ett annat viktigt internationellt samarbetsprojekt är World Cultures Report, en kommande årsbok som ges ut med stöd från bland annat Sida och RJ. Den första årgången utkommer på det engelska förlaget Sage i september 2006. Projektet leds av professor Helmut Anheier vid Center for Civil Society, UCLA och London School of Economics och professor Raj Isar, Jean Monet, professor vid American University, Paris. Den första årgången bär titeln: Cul-ture and Conflicts och innehål-ler närmare 40 artiklar författade av världsledande forskare.

Som framgår i flera avsnitt i årsberättelsen, deltar RJ i samarbetspro-jekt med flera europeiska stiftelser. Ett exempel på detta är samarbetet med Robert Bosch Stiftung i finansieringen av kulturforskningspor-talen LabforCulture vid European Cultural Foundation, Amsterdam. Ett annat är ett treårigt stipendieprogram för yngre medarbetare i stiftelser och frivilligorganisationer i länder i Central- och Östeuropa International Fellowship Programme for CEE Foundations and NGO:er. Programmet omfattar tio stipendier per år och består av dels seminarier och kurser, dels praktiktjänstgöring vid stiftelser eller NGO:er i Nord- och Västeuropa. Verksamheten leds av Witold Gnauck, projektledare vid Bosch Stiftung, Berlin. Bakom satsningen står, förutom Bosch och RJ, Charles Stewart Mott Foundation, Bernhard van Leer Foundation och Deutsche Stiftung Umwelt (DBU). RJ representeras av forsknings-direktör Mats Rolén.

Förvaltningsberättelse

Stiftelsens ändamål och stadgar

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning. Stiftelsen grundades 1962 genom ett beslut i riksdagen och genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-års-jubi-leum 1968 och samtidigt främja ett angeläget nationellt ändamål. Efter ett par års utredande beslöt riksdagen den 2 december 1964 att fastställa stadgarna för stiftelsen. Den årliga avkastningen av Jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. De första anslagen utdelades vid styrelsens andra sammanträde den 7 oktober 1965.

Den 1 januari 1988 fick Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar (RFS:1), vilka innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. I denna skep-nad startades verksamheten med ett kapital om 1,5 miljarder kronor. Under åren därefter har ytterligare donationer erhållits. Beträffande på vilket sätt ändamålet skall främjas, anges i de i dag gällande stadgarna bland annat:

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation, om 1,5 miljarder kronor, Kulturvetenskapliga donationen, skulle tillföras stiftelsen. Till beslutet var fogad en promemoria i vilken bland annat följande användnings-områden angavs:

Under 2005 har styrelsen beslutat om en språklig modernisering av stiftelsens stadgar och därtill gjort en ändring avseende finansförvaltningen. Riksdagens slutgiltiga fastställelse av stadgeöversynen äger rum under våren 2006.

När nuvarande stadgar fastställdes var en av de mer genomgripande förändringarna att RJs finansiella förvaltning övergick från Riksbanken till stiftelsens styrelse. Den grundläggande tanken bakom utformningen av bestämmelserna var att ge styrelsen stor frihet att besluta om medelsförvaltningen och därmed tillåta i princip alla ändamålsenliga transaktioner som normalt kan anses ingå i en utvecklad förvaltning på tillgångsmarknader1.

Stadgarnas bestämmelser om medelsförvaltningen utformades utifrån de förutsättningar som stod till buds vid tidpunkten för beslutet och har därefter fungerat som ett övergripande regelverk för den placeringspolicy som varje år fastställs och beslutas av RJs styrelse. Sedan dess har finansmarknaderna i Sverige och internationellt genomgått stora förändringar och nya alternativa investeringsformer har tillkommit och successivt accepterats bland investerarna. Mot bakgrund av detta har RJs styrelse beslutat om en anpass-ning av stadgarnas bestämmelser kring finansförvaltning så att RJ fortsättningsvis ges möjlighet att investera i samtliga finansiella instrument och strukturer som förekommer på marknaden.

Årets verksamhet

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har i första hand till uppgift att besluta i frågor som rör anslagsbeviljning till forskningsprojekt, budget, riktlinjer för den finansiella verksamheten och delegationsregler. Med anledning av hundraårsmarkeringen av 1905 års unionsupplösning mellan Sverige och Norge förlades en styrelsekonferens i februari till svenskhemmet Voksenåsen i Oslo.

Styrelsen har sammanträtt fyra gånger under året. Förutom två ledamöter som ingår i finanskommittén ingår resterande ledamöter i beredningsgrupper tillsammans med representanter från universitet och högskolor. Dessa grupper bereder forskningsansökningarna vid två heldagssammanträden per år och lägger förslag till styrelsen. För beredning av programansökningarna anord-nades hearingar under två dagar för de fem program som gick vidare till andra omgången. Styrelsen beslöt den 8 december om ersättare till två ledamöter i beredningsgrupperna inför 2006. En styrelseledamot avsade sig sitt uppdrag varför beslut om ersättare tagits. Under året kunde anslag till sammanlagt 1 program och 42 projekt beviljas. 36 fortsättningsprojekt beviljades respektive fortsatte arbetet utifrån tidigare års beviljade medel.

Styrelsens arbetsutskott har sammanträtt fem gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bland annat delegerat att besluta om anslag till forskningsplanering, konferenser, seminarier, workshops, uppbyggande av vetenskapliga nätverk, forskningsplanering och dylikt. Under året beviljades 79 ansökningar om sådana anslag.

Från och med år 2005 finns fyra former av stöd till forskningsprojekt: forskningsinitiering, infrastrukturellt stöd, projekt och program. De största förändringarna som detta medför är övergången till att enbart bevilja engångsanslag och satsningen på program, det vill säga en större grupp kvalificerade forskare som arbetar under en längre tid (68 år). I och med etablerandet av programanslag har RJ slutit ett partnerskapsavtal med Stockholms universitet som är värd för det första programmet enligt denna ordning.

Stiftelsen arrangerar symposier och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet. RJ samarbetar regelbundet med riksdagen i sådana arrangemang. I år märks bland annat konferensen När kartor ritas om om secessioner i Norden. Stiftelsen har under året även utgett ett antal skrifter.

RJs finanskommitté som utökats med en ny extern ledamot har under året sammanträtt vid åtta tillfällen.

RJ utvärderar och följer fortlöpande upp de projekt som beviljas medel. Efter avslutad projekttid skall en ekonomisk redovisning insändas till stiftel-sen jämte en kort redogörelse för den vetenskapliga verksamheten samt de skrifter som projektet publicerat. Varje år görs dessutom mer omfattande projektbesök av respektive beredningsgrupp. Under året har 23 projekt besökts.

Ett antal stipendier har under året delats ut från Erik Rönnbergs donationer för medicinsk forskning och från Nils-Eric Svenssons fond för främjande av ömsesidigt forskarutbyte inom Europa.

RJ finansierar för närvarande fyra forskarskolor: en i moderna språk, en i matematik med ämnesdidaktisk inriktning och en i Stillahavsasienstudier, samt en forskarskola med avsikten att stärka den vetenskapliga kompetensen bland de museianställda.

Sedan ett antal år inrättar RJ så kallade områdesgrupper inom forskningsfält som bedöms som angelägna men ännu är svagt utvecklade eller inte är tillräckligt uppmärksammade, för att initiera och stimulera ny forskning. I varje grupp ingår cirka tio forskare och två politiker. Fyra sådana grupper har varit verksamma under året: Områdesgruppen för forskning om kultur, säkerhet och hållbar samhällsutveckling, Områdesgruppen för forskning om civilsamhället, Områdesgruppen för forskning om offentlig ekonomi, styrformer och ledarskap samt Områdesgruppen för forskning om Kunskapssamhället. Den sistnämnda gruppen har avslutat och rapporterat sitt arbete till styrelsen och beslut har tagits om en ny områdesgrupp, Områdes-gruppen för forskning om förmodernitet, som kommer att lanseras under 2006.

Stiftelsen är genom engagemanget i European Foundation Centre (EFC), Network of European Foundations for Innovative Corporations (NEF), European Cultural Foundation (ECF) och Collegium Budapest med dess gäst-hem i Raoul Wallenbergs namn med flera sammanslutningar en aktiv medaktör inom det europiska samarbetet, framför allt inom de sociala och kulturella områdena. Under de senaste åren har särskilt samarbetet med Tyskland utvidgats, framför allt genom att RJ kontinuerligt samarbetar med Volkswagen Stiftung, Humboldt Universität och Wissenschaftskolleg zu Berlin.

Jubileumsåret

Under 2005 har RJ firat sitt fyrtioårsjubileum på flera olika sätt. En bilaga som distribuerades med Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet presenterade ett urval av den forskning som stiftelsen stöder. Bilagan inleddes med ett anförande som skrivits av EU-kommissionären Margot Wallström och med en ledare skriven av talmannen Björn von Sydow. Nästa Steg? var titeln på det framtidsseminarium som stiftelsen anordnade för att avsluta jubileums-året. Det arrangerades i Kulturhusets hörsal för att fira 40-årsdagen av stiftelsens första styrelsemöte 1965, men också för att vända blickarna framåt inför kommande decennier. Moderatorer var Sverker Sörlin och Emma Stenström. Dagen avslutades med att Eva Österberg RJs ordförande och Anders Mellbourn (STINT) delade ut sju Pro Futura II-stipendier till unga och lovande forskare inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Till ceremonin spelades en specialkomponerad fanfar.

I anslutning till framtidsseminariet lanserades även RJs uppdaterade logotyp. I samband med flytten av kansliet vid årsskiftet, till nyrenoverade lokaler vid Kungsträdgårdsgatan 18, får således stiftelsen både nya lokaler och uppfräschad profil.

Resultat och ställning

För helåret 2005 redovisar stiftelsen ett resultat på 562 miljoner kronor (514) exklusive ej realiserade vinster. Marknadsvärdet på stiftelsens placeringar utvecklades positivt, varför resultatet inklusive ej realiserade vinster uppgår till 1 597 miljoner kronor (758). Under året beviljade RJ 298 miljoner kronor (253) till forskningsmedel samt avsatte 18 miljoner kronor (16) för att bevara det reala värdet på donationerna.

Stiftelsens direktavkastning i form av ränteintäkter, utdelningar och driftsöverskott från fastigheter uppgick till sammanlagt 245 miljoner kronor (244).

RJs administrationskostnader och finansiella kostnader uppgick till 33 miljoner kronor (28) vilket motsvarar 0,4 % av genomsnittligt eget kapital.

RJs styrelse har från och med 2003 fastställt en placeringspolicy med mål att på lång sikt uppnå en genomsnittlig real avkastning om minst 4 %. Detta bedöms skapa förutsättningar för en realvärdesäkring av stiftelsens förmögenhet och en aktiv utdelningspolitik i syfte att främja och understödja vetenskaplig forskning. Avkastningsmålet har fram till och med 2005 överträffats med mycket stor marginal. Realavkastningen uppgick för perioden den 1 januari 200331 december 2005 till ca 51,6 % jämfört med avkastningskravet på 12,5 % realt.

År 2005 uppgick stiftelsens totalavkastning till 21,2 % samtidigt som inflationen endast var 0,9 %. Detta innebär att stiftelsens reala avkastning under 2005 uppgick till 20,3 % vilket överstiger det långsiktiga målet med 16,3 procentenheter motsvarande en överavkastning på drygt 1,2 miljarder kronor. (Se även diagram 14 för historik.)

Under året utvecklades aktiemarknaderna positivt tack vare ökade företagsvinster och sänkt riskpremie, trots blandade konjunktursignaler och kraftigt stigande råvarupriser. Vidare sjönk de svenska obligationsräntorna främst som en följd av låg inflationsnivå och ändrade regler för pensionsfonder och livbolag (s.k. tjänstepensionsdirektivet) vilket ledde till en ökad efterfrågan på obligationer med lång löptid. Drygt hälften av tillgångarna, i genomsnitt 52 %, var investerade i börsnoterade aktier som var den tillgångsklass som gav högst avkastning under året. Taktisk allokering bidrog positivt till totalavkastningen jämfört med RJs referensportfölj främst genom en övervikt i aktier. I syfte att möjliggöra något större investeringar i aktier och alternativa placeringar minskades andelen räntebärande tillgångar från 37 % i början av året till 35 i slutet av perioden.

Stiftelsens aktieportföljer gav under året en totalavkastning på 38,6 %. Total-avkastningen på svenska aktier var 36,1 % och på utländ-ska aktier 43,0 % exklusive valutasäkringar. Under året steg aktieindex (inklusive utdelningar) i Sverige med 36,7 % och Europaindex med 30,5 %. Placeringsstrategin att ha svenska och europeiska aktier gav under året en avkastning som översteg världsindex (MSCI World) som avkastade 30,7 % i svenska kronor. Under året var avkastningen särskilt stark i den europeiska aktieportföljen som överträffade Europaindex med 12,4 procentenheter tack vare ett mycket framgångsrikt aktieurval.

RJs ränteportfölj gav under perioden en avkastning på 3,8 % tack vare värdestegringar på obligationsinnehaven. Durationen i ränteportföljen har under året varierat mellan 2,6 och 3,0 år. Vid utgången av 2005 var den femåriga statsobligationsräntan 3,1 % jämfört med 3,3 % i början av året. Räntan på tre månaders statskuldväxlar har under samma period sjunkit till 1,7 % från 2,0 %. Vid nuvarande räntenivå är förväntad avkastning på svenska räntebärande placeringar lägre än stiftelsens lång-siktiga avkastningskrav.

Stiftelsens fastigheter gav inklusive värdestegringar en avkastning på 13,5 %. I mitten av året påbörjades en omfattande ombyggnation av fastig-heten Styrpinnen på Kungsträdgårdsgatan i centrala Stockholm efter att flera lokaler i huset blivit vakanta. Konkurrensen om hyresgäster på den kommersiella marknaden i Stockholm City kräver ändamålsenliga och modernt utformade lokaler egenskaper som denna fastighet inte uppvisade innan ombyggnaden. En del av fastigheten kommer att inhysa stiftelsens kansli som flyttade in i början av 2006. Fastighetsportföljen är till en del lånefinansierad med en rör-lig räntekostnad som uppgick till 2,0 %. Under året gjordes inga köp eller försäljningar av fastigheter.

I syfte att höja effektiviteten och möjliggöra en bredare och mer aktiv investeringsverksamhet gjordes en utvärdering av fastighetsförvaltare. Detta resulterade i en upphandling och tecknande av kontrakt med Aberdeen Pro-perty Investors AB, som är ett kapitalförvaltningsbolag specialiserat på fastigheter. Avtalet träder i kraft den 1 januari 2006. Målet är att driva en effektiv verksamhet med fokus på avkastningen i fastighetsportföljen.

Under första kvartalet genomfördes en översyn av tillgångsslaget hedgefonder i syfte att förbättra investeringsprocessen. Slutsatsen blev att RJ kommer att fortsätta att investera i individuella hedgefonder samt att en optimal portfölj sannolikt bör innehålla fler investeringar för att få en ökad riskspridning på olika investeringsstilar och förvaltare. Från andra kvartalet ökade antalet innehav till ett tiotal fonder som i slutet av året utgör drygt 5 % av tillgångarna. Avkastningen i tillgångsslaget uppgick under året till 10,3 %. Den årliga snittavkastningen på RJs investeringar i hedgefonder är från starttidpunkten i oktober 2001 cirka 9 %.

För att ge ytterligare information om stiftelsens ställning kompletteras redovisningen liksom tidigare med en balansräkning där tillgångar och skulder är upptagna till marknadsvärden. Dessutom kompletteras resultaträkningen med posten Förändring av ej realiserade vinster som tillsammans med resultatet från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument netto gav ett positivt resultatbidrag på 1 438 miljoner kronor (537). Vid utgången av året uppgick marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar till ett värde som överstiger det bokförda värdet med 2 050 miljoner kronor (1 042 miljoner kronor).

RJs eget kapital ökade under året från 6 426 miljoner kronor till 6 691 miljoner kronor. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 7 469 miljoner kronor till 8 741 miljoner kronor. I slutet av 2005 utgjorde balanserat resultat 15,5 gånger årets beviljade forskningsmedel jämfört med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.

Av stiftelsens totala placeringar värderade till marknadsvärde vid utgången av 2005 utgjorde andelen aktier 52 % (51 %), fastigheter 8 % (8 %), räntebärande placeringar 35 % (37 %) och hedgefonder 5 % (4 %).

Av tillgångarna var 21 % denominerade i utländska valutor medan exponeringen mot dessa valutor endast uppgick till 10 % efter avdrag för utestående valutaterminskontrakt vars nominella belopp per den 31 december 2005 uppgick till 941 miljoner kronor. RJ använder sig av valutaterminer för att minska stiftelsens känslighet för framtida valutakursförändringar i enlighet med en policy som innebär att 50 % av valutaexponeringen säkras till svenska kronor. Under året uppgick nettoresultatet på valutaterminer till 43 miljoner kronor (11). Den svenska kronan försvagades med cirka 4 % mot euron och med 7 % mot det brittiska pundet. En förklaring till den försvagade kronan är att Riksbanken i juni oväntat sänkte reporäntan till den rekordlåga nivån 1,5 %.

Finansiellt resultat

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster till marknadsvärde. Dessa poster har grupperats i en tabell (se tabell 1) efter typ av tillgång.

Tabellen Finansiellt resultat visar att stiftelsens aktieportföljer gav ett positivt resultat om 1 416 miljoner kronor.

För stiftelsens fastigheter redovisas ett resultat om 81 miljoner kronor efter räntekostnader.

De räntebärande placeringarna gav 2005 ett positivt resultat om 106 miljoner kronor.

Stiftelsens innehav av andelar i hedgefonder gav under året ett positivt resultat om 39 miljoner kronor.

Det samlade finansiella resultatet för 2005 uppgick till 1 597 miljoner kronor efter kostnader vilket motsvarar en förräntning om 21,4 % (11,2 %) räknat på eget kapital vid årets ingång.

Det finansiella resultatet skall efter en avsättning för att bevara det reala värdet av stiftelsekapitalet täcka forskningsmedel om 298 miljoner kronor samt administrationskostnader om 30 miljoner kronor. Överskottet uppgår till 1 272 miljoner kronor.

Den finansiella verksamheten tio år i sammandrag

Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör. För att kunna bibehålla en stabil nivå på anslagna forskningsmedel lade styrelsen år 2003 upp som långsiktigt mål att den reala (inflationsjusterade) årsavkastningen skall överstiga 4 % över tiden. Mellan åren 1996 och 2005 har detta mål uppnåtts med god marginal. Under tioårsperioden har forskningsmedel motsvarande 3 093 miljoner kronor beviljats.

Nedan redovisas i form av stapeldiagram utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.

Image: BET_200506_RJ_1-2.png

Image: BET_200506_RJ_1-3.png

Image: BET_200506_RJ_1-4.png

Image: BET_200506_RJ_1-5.png

Tabell 1. Finansiellt resultat (KSEK)

Tillgång

Intäkt/kostnad

2005

2004

Fastigheter

Intäkter

35 698

37 897

Avskrivningar

6 115

6 114

Restitution av skatt

164

90

Räntekostnader

1 676

1 485

Övriga kostnader

18 880

18 564

Förändring av ej realiserade vinster

99 115

6 614

Pågående nyanläggningar och förskott, Styrpinnen 23*2

27 198

Summa fastigheter

81 108

18 258

Aktier

Utdelningar

112 552

102 819

Realisationsvinster/förluster

233 951

39 356

Återföring nedskrivningar

165 115

345 955

Nedskrivningar

20 967

165 115

Förändring av ej realiserade vinster

925 103

254 823

Summa aktier

1 415 754

577 838

Hedgefonder

Utdelningar

12 925

Realisationsvinster/förluster

12 812

4 658

Förändring av ej realiserade vinster

26 459

4 320

Summa hedgefonder

39 271

13 263

Räntebärande

Bankmedel

Ränteintäkter

2 322

3 602

Valutakursvinster/förluster

3 865

761

Certifikat

Ränteintäkter

16 675

24 722

Obligationer

Ränteintäkter

95 306

80 917

Realisationsvinster/förluster

13 006

68 221

Förändring av ej realiserade vinster

24 949

13 063

Summa räntebärande tillgångar

106 225

163 638

2005

2004

Valutaterminer

Ränteintäkter

1 422

68

Räntekostnader

7 419

Valutakursvinster/förluster

45 835

11 242

Förändring av ej realiserade vinster

8 734

Återföring nedskrivningar

60

Summa valuta-terminer

43 098

11 370

Finansiella kostnader

2 264

2 084

Finansiellt resultat

1 596 996

782 283

Resultaträkning (KSEK)

Not

2005

2004

Stiftelsens intäkter

Utdelningar (aktier, hedgefonder)

1

112 552

115 744

Ränteintäkter

2

115 725

109 309

Resultat fastigheter

3

10 704

13 219

Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

4

403 917

293 075

Stiftelsens kostnader

Valutakursresultat m.m.

5

38 739

11 446

Finansiella kostnader

6

2 264

2 084

Personalkostnader

7,8,9

20 557

18 497

Externa kostnader

10

9 244

6 616

Avskrivningar inventarier

536

333

Räntekostnader

11

9 095

1 485

Årets resultat

23

562 463

513 778

Förändring av ej realiserade vinster

12

1 034 462

244 054

Förändring av eget kapital till marknadsvärde före beviljade forskningsmedel

24

1 596 925

757 832

Balansräkning (KSEK)

Not

2005-12-31

2004-12-31

Bokförda värden

Marknads-värden

Bokförda värden

Marknads-värden

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Fastigheter

14,15

325 410

722 000

331 525

629 000

Pågående nyanläggningar och förskott

16

27 198

*

Inventarier

17

1 252

1 252

557

557

Summa materiella anläggnings-
tillgångar

353 860

723 252

332 082

629 557

* Marknadsvärdet för pågående nyanläggningar bedöms ingå i marknadsvärdet för Fastigheter.

Finansiella anläggningstillgångar

Obligationer

18

2 021 800

2 081 444

1 824 531

1 909 124

Aktier

19

3 189 522

4 738 783

3 308 769

3 932 927

Hedgefonder

20

424 021

486 619

275 788

311 927

Summa finansiella anläggnings-
tillgångar

5 635 343

7 306 846

5 409 088

6 153 978

Summa anläggningstillgångar

5 989 203

8 030 098

5 741 170

6 783 535

Omsättningstillgångar

Övriga kortfristiga fordringar

21

44 042

44 042

249 990

249 990

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

22

47 910

47 910

45 643

45 643

Certifikat

979 814

979 814

843 724

843 724

Valutaterminer

25

0

8 734

Kassa och bank

60 257

60 257

136 574

136 574

Summa omsättningstillgångar

1 132 023

1 140 757

1 275 931

1 275 931

Summa tillgångar

7 121 226

9 170 855

7 017 101

8 059 466

Eget kapital och skulder

Bundet eget kapital

23,24

Stiftelsekapital

2 392 078

2 392 078

2 381 836

2 381 836

Fritt eget kapital

23,24

Kulturvetenskapliga donationen

1 729 807

1 729 807

1 722 401

1 722 401

Balanserat resultat

29

2 569 056

4 618 685

2 322 124

3 364 489

Summa eget kapital

6 690 941

8 740 570

6 426 361

7 468 726

Not

2005-12-31

2004-12-31

Bokförda värden

Marknads-värden

Bokförda värden

Marknads-värden

Avsättningar

Avsättningar för pensioner

2 131

2 131

2 205

2 205

Summa avsättningar

2 131

2 131

2 205

2 205

Långfristiga skulder

Inteckningslån

85 100

85 100

85 100

85 100

Summa långfristiga skulder

85 100

85 100

85 100

85 100

Kortfristiga skulder

Beviljade ej utbetalda forskningsmedel

263 532

263 532

224 230

224 230

Leverantörsskulder

13 046

13 046

3 256

3 256

Övriga kortfristiga skulder

26

59 177

59 177

267 944

267 944

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

27

7 299

7 299

8 005

8 005

Summa kortfristiga skulder

343 054

343 054

503 435

503 435

Summa skulder och avsättningar

430 285

430 285

590 740

590 740

Summa eget kapital och skulder

7 121 226

9 170 855

7 017 101

8 059 466

Ställda säkerheter

28

Fastighetsinteckningar

90 611

90 611

Ansvarsförbindelser

Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning

28 355

49 830

Kassaflödesanalys (KSEK)

2005

2004

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Årets resultat

562 463

513 778

Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet:

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

6 650

6 447

Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar

165 115

345 955

Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar

20 967

165 115

Realisationsresultat

259 769

112 004

Förändring av avsättningar till pensioner

74

81

Förändringar räntefordran

2 595

4 315

Förändringar ränteskuld

445

462

Kassaflöde från den löpande verksamheten före

förändringar av rörelsekapital

162 972

223 447

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet

Förändring av kortfristiga fordringar

70 186

1 596

Förändring av kortfristiga skulder

200 128

249 099

Kassaflöde från den löpande verksamheten

33 030

474 142

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar

1 256

605

Försäljning av materiella anläggningstillgångar

25

87

Pågående nyanläggningar och förskott

27 198

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar

2 288 245

4 560 513

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar

2 465 907

4 224 622

Kassaflöde från investeringsverksamheten

149 233

336 409

Kassaflöde långfristig finansiering

Förändring av långfristiga skulder

20 000

Kassaflöde långfristig finansiering

0

20 000

Kassaflöde från anslagsverksamheten

Förändring av beviljade ej utbetalda anslag

39 302

29 300

Årets beviljade anslag

297 882

252 981

Kassaflöde från anslagsverksamheten

258 580

282 281

2005

2004

Årets kassaflöde

76 317

124 548

Kassa, bank vid årets ingång

136 574

261 122

Kassa, bank vid årets utgång

60 257

136 574

Redovisnings- och värderingsprinciper

Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade.

Värdering materiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Materiella anläggningstillgångar värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar och linjära avskrivningar.

Härvid tillämpas följande procentsatser för årlig avskrivning:

Byggnader

2 %

Inventarier

20 %

Datorer

33,33 %

Mark värderas till historiskt anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.

Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnads-förs löpande.

Pågående nyanläggningar och förskott upptas till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastig-heter och övriga utgifter till resultaträkningen.

Värdering marknadsvärden

Marknadsvärde för fastigheter baseras på externa värderingar utförda av väl-renommerade värderingsfirmor. Inventarier och datorer värderas till bokfört värde.

Värdering finansiella anläggningstillgångar

Värdering bokförda värden

Aktierelaterade värdepapper värderas individuellt till historiskt anskaffnings-värde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Hedgefonder värderas kollektivt till historiskt anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.

Räntebärande värdepapper värderas kollektivt till historiskt anskaffnings-värde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.

Värdering marknadsvärden

Räntebärande och aktierelaterade värdepapper värderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller om sådan sak-nas senaste köpkurs.

Hedgefonder värderas till verkligt värde. Med verkligt värde menas det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare.

Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Värdering omsättningstillgångar

Värdering bokfört värde

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.

Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balans-räkningen.

Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valuta-kurs.

Värdering marknadsvärden

Som marknadsvärde används bokfört värde utom för valutaterminskontrakt som värderas till verkligt värde.

Värdering skulder

Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.

Beviljade forskningsmedel

Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället.

Eget kapital

Till bokfört värde

Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen (Riksbankens donation) och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren skall realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är ej tillgängligt för utdelning.

Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.

Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt styrelsebeslut 1992 skall balanserat resultat som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal om-fattning.

Till marknadsvärde

Eget kapital till marknadsvärde motsvarar stiftelsens nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden

Noter (belopp i KSEK)

Not 1.

Utdelningar

2005

2004

Aktier

112 552

102 819

Hedgefonder

12 925

Summa

112 552

115 744

Not 2.

Ränteintäkter

2005

2004

Obligationer

95 306

80 917

Certifikat

16 675

24 722

Valutaterminer

1 422

68

Bank

2 322

3 602

Summa

115 725

109 309

Not 3.

Resultat fastigheter

2005

2004

Hyresintäkter

35 698

37 897

Avskrivningar

6 115

6 114

Övriga kostnader

18 879

18 564

Summa

10 704

13 219

Av fastighetsintäkterna utgör 2 013 (2 013) en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.

Se även noterna 11, 14 och 15.

Not 4.

Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument

2005

2004

Realisationsresultat obligationer

13 006

68 221

Realisationsresultat aktier

233 951

39 356

Återföring nedskrivning aktier

165 115

345 955

Nedskrivning aktier

20 967

165 115

Realisationsresultat hedgefonder

12 812

4 658

Summa

403 917

293 075

Not 5.

Valutakursresultat m.m.

2005

2004

Ej utnyttjade anslag

2 919

995

Valutakursresultat orealiserat

3 865

761

Valutakursresultat valutaterminer

45 835

11 242

Återföring nedskrivning valutaterminer

60

Restitution av skatt

164

90

Övrigt

148

Summa

38 739

11 446

Not 6.

Finansiella kostnader

2005

2004

Depåavgift

559

552

Övriga finansiella kostnader

1 705

1 532

Summa

2 264

2 084

Not 7.

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2005

2004

Löner och andra ersättningar

Styrelse och verkställande direktör

2 526

2 269

Övriga anställda

8 873

7 994

Upplupna löner

4

Summa

11 399

10 267

Sociala kostnader

8 573

7 743

varav pensionskostnader

3 980

3 572

Av pensionskostnader avser 664 (654) styrelse och verkställande direktör.

Not 8.

Medelantal anställda

2005

2004

Kvinnor

8

6

Män

8

8

Summa

16

14

Not 9.

Sjukfrånvaro* 2005

Korttids-frånvaro

Långtids-
frånvaro

Kvinnor

0,00 %

0,00 %

Män

0,00 %

0,00 %

Summa

0,00 %

0,00 %

* I enlighet med årsredovisningslagen skall uppdelning i åldersgrupper ej ske om dessa grupper omfattar färre än 10 anställda. Detta har medfört att ingen åldersuppdelning har skett.

Sjukfrånvaron anges i procent av gruppens totala arbetstid.

Not 10.

Ersättning till revisorer

2005

2004

Öhrlings PricewaterhouseCoopers:

internrevision och revisionsnära
rådgivning

189

185

övriga uppdrag

285

Riksrevisionen (extern revision)

183

321

Summa

657

506

Not 11.

Räntekostnader

2005

2004

Valutaterminer

7 418

Fastigheter

1 677

1 485

Summa

9 095

1 485

Not 12.

Förändring av ej realiserade vinster

2005

2004

Förändring

Fastigheter *

396 590

297 475

99 115

Obligationer

59 644

84 593

24 949

Aktier

1 549 261

624 158

925 103

Hedgefonder

62 598

36 139

26 459

Valutaterminer

8 734

0

8 734

Summa

2 076 827

1 042 365

1 034 462

* Se not 24.

Not 13.

Avsättning för bevarande av realvärden

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex år 2005 uppgår till 280,4. Motsvarande indexvärde för år 2004 är 279,2. Mellan åren 2004 och 2005 ökade således konsumentprisindex med 0,43 %.

Det uppindexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) skall därför ökas med 2 381 836 x 0,0043 = 10 242 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 722 401 x 0,0043 = 7 406. Se vidare noterna 23 och 24.

Not 14.

Fastigheter

Bokfört
värde

Marknads
värde

*)

Styrpinnen 23, Stockholm

75 793

118 000

Claus Mortensen 24, Malmö

74 338

91 000

Brännaren 7, Stockholm

15 307

52 000

Kampsången 4, Stockholm

10 468

42 000

Sländan 2, Stockholm

7 585

40 000

Trädlärkan 2, Stockholm

14 153

30 000

Rekryten 6, Stockholm

24 411

90 000

Snöklockan 1, Stockholm

20 745

68 000

Jasminen 4, Stockholm

14 243

42 000

Apelträdet 5, Stockholm

13 754

35 000

Hjorten 17, Stockholm

16 419

66 000

Sånglärkan 12, Stockholm

38 194

48 000

Summa

325 410

722 000

Fastigheterna ägs till 100 %.

* Fastigheten är under ombyggnad (se förvaltningsberättelsen, balansräkning, not 16, kommentar till not 24 och redovisningsprinciper).

Not 15.

Fastigheter

2005

2004

Byggnader

Ingående anskaffningsvärden

305 718

305 718

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

305 718

305 718

Ingående avskrivningar

65 421

59 307

Årets avskrivningar

6 115

6 114

Utgående ackumulerade avskrivningar

71 536

65 421

Ingående nedskrivningar

29 800

29 800

Utgående ackumulerade nedskrivningar

29 800

29 800

2005

2004

Mark

Ingående anskaffningsvärden

135 128

135 128

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

135 128

135 128

Ingående nedskrivningar

14 100

14 100

Utgående ackumulerade nedskrivningar

14 100

14 100

Utgående restvärden enligt plan,
byggnader och mark

325 410

331 525

Taxeringsvärden, byggnader

224 379

224 379

Taxeringsvärden, mark

235 755

235 755

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även noterna 3, 11 och 16.

Not 16.

Pågående nyanläggningar och förskott

2005

2004

Ingående anskaffningsvärden

Årets utgifter Styrpinnen 23

27 198

Utgående ackumulerade anskaffnings-värden

27 198

Not 17.

Inventarier

2005

2004

Ingående anskaffningsvärden

3 500

3 539

Inköp

1 256

605

Försäljningar och utrangeringar

353

644

Utgående ackumulerade anskaffnings-värden

4 403

3 500

Ingående avskrivningar

2 943

3 167

Försäljningar och utrangeringar

328

557

Årets avskrivningar

536

333

Utgående ackumulerade avskrivningar

3 151

2 943

Utgående restvärden enligt plan

1 252

557

Not 18.

Obligationer

Förfalloår

Nominellt värde

Bokfört värde

Marknads-värde

Svenska nominalränteobligationer

2006

82 000

86 058

84 801

2007

270 000

284 842

283 651

2008

240 000

260 303

257 233

2009

443 000

474 429

475 115

2010

155 000

176 852

172 696

2011

125 000

136 823

139 234

2012

53 000

60 008

60 172

2014

80 000

99 040

100 034

2015

57 000

57 819

62 549

2016

10 000

10 031

9 705

2020

40 000

40 767

47 597

Summa

1 686 972

1 692 787

Svenska realränte-obligationer

2008

185 000

217 335

229 935

2015

75 000

77 519

97 047

2020

35 000

32 840

52 796

2028

6 000

7 134

8 879

Summa

334 828

388 657

Summa obligationer

2 021 800

2 081 444

Not 19.

Aktier

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

Svenska aktier

Alfa Laval

158 000

17 305

27 176

Assa Abloy B

400 000

46 660

50 000

AstraZeneca SDB

375 000

141 377

145 687

Atlas Copco A

560 000

32 874

99 120

Autoliv SDB

30 000

7 703

10 770

Axfood

50 000

7 817

11 100

Axis

250 000

3 245

14 562

Ballingslöv

83 000

5 520

13 280

Bergman & Beving B

400 000

15 599

45 600

Biotage A

228 580

2 754

2 754

Boliden

375 000

13 294

24 375

Capio

100 000

7 198

14 150

Electrolux B

350 000

49 603

72 275

Elekta B

130 000

4 338

15 340

Enea Data

2 000 000

9 700

11 800

Ericsson B

10 800 000

216 565

294 840

FöreningsSparbanken A

450 000

53 714

97 425

G&L Beijer B

200 000

13 420

35 600

Gambro B

350 000

22 573

30 275

Getinge B

400 000

26 493

43 800

Hakon Invest

9 700

747

907

Hennes & Mauritz B

650 000

120 608

175 500

Holmen B

70 000

15 838

18 375

Hufvudstaden A

500 000

16 317

26 000

Industrivärden C

177 000

15 572

35 400

Investor B

1 100 000

94 760

152 900

Invik B

31 000

1 755

2 619

Kinnevik B

310 000

16 914

23 017

Lindex

40 000

14 250

17 940

Medivir B

70 000

4 393

4 393

Millicom SDB

50 000

7 656

10 725

Antal

Bokfört värde

Marknads-värde

MTG B

80 000

15 472

26 520

Nobia

100 000

5 996

16 100

Nokia SDB

80 000

11 560

11 560

Nordea

2 500 000

107 096

206 250

Observer

261 520

8 709

8 709

Sandvik

150 000

32 007

55 500

SCA B

210 000

53 281

62 370

Scania A

29 032

6 619

8 289

Scania B

280 000

53 425

80 500

SEB A

590 000

50 743

96 465

Securitas B

475 000

48 701

62 700

Skandia

1 100 000

45 638

52 360

Skanska B

350 000

24 401

42 350

SKF B

500 000

32 402

55 750

SSAB B

60 000

6 045

16 140

Svenska Handelsbanken A

565 000

75 141

111 305

Tele 2 B

350 000

29 838

29 838

Telelogic

1 000 000

17 562

20 400

TeliaSonera

3 600 000

124 738

153 720

Teligent

177 282

3 834

5 389

Transcom Worldwide SDB B

400 000

13 188

26 300

Wayfinder Systems

70 000

2 170

2 170

WM-Data B

850 000

14 169

21 590

Volvo B

335 000

49 872

125 458

XponCard

38 200

6 605

7 774

Ångpanneföreningen B

56 450

11 055

13 294

Summa svenska aktier

1 856 829

2 846 506

Antal

Bokfört värde

Marknads värde-

Utländska aktier

Belgien

Dexia

200 000

28 364

36 625

Fortis

155 000

27 923

39 182

KBC

60 000

31 224

44 362

Danmark

DSV

40 000

11 874

39 199

Group 4 Securicor

1 200 000

21 434

26 905

Lundbeck

115 000

18 903

18 903

Finland

Nokia

170 000

21 643

24 691

Nokian Renkaat

196 750

11 309

19 698

Uponor

100 000

9 594

16 921

Frankrike

Alcatel

190 000

18 701

18 701

Danone

60 000

37 028

49 777

Iliad

49 500

12 741

24 337

Nexity

58 267

19 279

23 553

Orpea

29 000

7 755

12 647

Sanofi Aventis

100 000

57 907

69 565

Société Générale

20 000

9 827

19 535

Suez

175 000

28 573

43 267

Total

30 000

38 444

59 845

Veolia Environnement

130 000

28 975

46 733

Grekland

Coca-Cola Hellenic
Bottling

90 000

15 697

21 050

FOURLIS

25 000

1 742

2 693

Germanos

114 240

12 767

15 357

National Bank of Greece

85 000

20 662

28 766

OPAP

50 000

6 553

13 678

Antal

Bokfört värde

Marknads värde-

Holland

ING Groep

150 000

22 306

41 316

Irland

Ryanair

550 000

30 483

42 914

Italien

Bulgari

200 000

14 438

17 730

Enel

425 000

26 340

26 497

ENI

180 000

23 690

39 647

Saipem

300 000

19 137

39 088

Norge

Prosafe

90 150

15 075

30 394

TGS Nopec

120 000

25 794

44 765

Yara International

170 000

14 104

19 656

Schweiz

CS Group

90 000

24 437

36 444

Logitech

150 000

32 499

55 981

Novartis

90 000

29 638

37 559

Roche

37 000

28 964

44 120

Zürich Financial

13 000

14 849

21 999

Spanien

BBVA

250 000

21 527

35 441

Inditex

165 000

33 308

42 733

Telefonica Moviles

350 000

29 097

29 184

Storbritannien

AstraZeneca

100 000

36 834

38 659

CSR

304 895

20 887

38 998

Dignity

200 000

6 749

12 442

HSBC Holdings

400 000

46 229

50 999

NETeller

125 000

11 501

12 555

Peter Hambro Mining

100 000

8 801

12 613

Punch Taverns

260 000

18 475

30 165

Antal

Bokfört värde

Marknads- värde

Reckitt Benckiser

100 000

19 599

26 237

Rio Tinto

50 000

10 300

18 141

Royal Dutch Shell B

202 570

45 828

51 432

Smith & Nephew

450 000

29 430

32 930

Standard Chartered

125 000

15 783

22 121

William Hill

250 000

17 973

18 294

Tyskland

AMB Generali

50 000

27 489

39 577

Depfa Bank

125 000

13 160

14 677

Fresenius Medical Care

42 000

21 718

35 140

Rational

20 000

13 232

21 108

RWE

75 000

26 962

44 101

SAP

20 000

25 663

28 796

Stada

84 000

11 475

21 834

Summa utländska aktier

1 332 693

1 892 277

Summa aktier totalt

3 189 522

4 738 783

Not 20.

Hedgefonder

Antal andelar

Bokfört värde

Marknads-värde-

Carnegie Worldwide Long/Short

33 234

50 000

50 000

Catella

446 588

50 000

54 975

Eikos

392

52 471

74 643

Exalibur

2 756

30 000

30 121

Futuris

23 740

50 390

57 442

Graal

224 450

30 000

31 396

Latitude

18 658

30 000

35 758

Lynx

204 672

30 000

33 547

Nektar

31 250

51 160

62 958

Tanglin

42 892

50 000

55 779

Summa hedgefonder

424 021

486 619

Not 21.

Övriga kortfristiga fordringar

2005

2004

Hyresfordringar m.m

425

78

Osäkra hyresfordringar

307

Skattefordran

731

531

Momsfordran

88

Sålda ej betalda värdepapper

43 089

248 981

Övrigt

16

400

Summa

44 042

249 990

Not 22.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2005

2004

Upplupna räntor

47 476

44 881

Förutbetalda kostnader

434

762

Summa

47 910

45 643

Not 23.

Eget kapital, bokfört värde

Bundet eget kapital *

Fritt eget kapital

Eget kapital

Kulturveten-skapliga donationen

Balanserat resultat

Eget kapital 2004-12-31

2 381 836

1 722 401

2 322 124

6 426 361

Avsättning för bevarande av donationernas realvärde

10 242

7 406

17 648

Årets resultat

562 463

562 463

Beviljade forskningsmedel

297 883

297 883

Eget kapital 2005-12-31

2 392 078

1 729 807

2 569 056

6 690 941

Not 24.

Eget kapital, marknadsvärde

Bundet eget kapital*

Fritt eget kapital

Eget kapital

Kulturveten-skapliga donationen

Balanserat resultat

Eget kapital 2004-12-31

2 381 836

1 722 401

3 364 489

7 468 726

Avsättning för bevarande av donationernas realvärde

10 242

7 406

17 648

Förändring av eget kapital till marknadsvärde

1 596 925

1 596 925

Pågående nyanläggningar och förskott Styrpinnen 23**

27 198

27 198

Beviljade forskningsmedel

297 883

297 883

Eget kapital 2005-12-31

2 392 078

1 729 807

4 618 685

8 740 570

* Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.

** Justering av värde för pågående nyanläggningar och förskott, Styrpinnen 23 (se även förvaltningsberättelsen).

Not 25.

Valutaterminer

Köpt/såld valuta

Nominellt belopp

Marknads-värde

Förfallomånad 2006-01

SEK/CHF

12 210

118

SEK/EUR

170 178

1 041

SEK/GBP

41 225

296

Förfallomånad 2006-02

SEK/CHF

59 641

942

SEK/EUR

234 462

2 527

SEK/GBP

96 555

1 331

SEK/NOK

19 323

512

Förfallomånad 2006-03

SEK/CHF

25 650

221

SEK/EUR

214 108

1 024

SEK/GBP

42 752

643

SEK/NOK

24 760

79

Summa valutaterminer

940 864

8 734

Bokfört värde är 0 enligt lägsta värdets princip.

Not 26.

Övriga kortfristiga skulder

2005

2004

Personalens källskatt

658

Köpta ej betalda värdepapper

58 541

267 056

Momsskuld

6

Samprojekt med Vetenskapsrådet

25

Samprojekt med riksdagen

28

28

Samprojekt med Sida

500

106

Samprojekt med Stiftelsen framtidens kultur

65

65

Övrigt

43

Summa

59 177

267 944

Not 27.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2005

2004

Sociala avgifter

552

Intjänade ej uttagna semesterdagar

860

756

Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier

936

833

Upplupna löner

588

Upplupna räntor

1 153

707

Förutbetald hyresintäkt

3 522

3 480

Övrigt, fastigheter

643

889

Övriga upplupna kostnader

185

200

Summa

7 299

8 005

Not 28.

Ställda säkerheter

2005

2004

För egna avsättningar och skulder

Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel

Fastighetsinteckningar

90 611

90 611

Summa

90 611

90 611

Not 29.

Beviljade medel till forskning

2005

2004

Medel från Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond

158 917

133 631

Medel från Kulturvetenskapliga donationen

138 595

118 640

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

280

540

Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

90

170

Summa

297 882

252 981

Stockholm den 7 februari 2006

Eva ÖsterbergMajléne Westerlund PankePer Bill

OrdförandeVice ordförande

Johan ByggeChristina GarstenHans Hoff

Lennart KollmatsGöran AlvstamLars Lilja

Rutger LindahlKajsa LindståhlSiw Wittgren-Ahl

Dan Brändström
Verkställande direktör

Riksrevisionens revisionsberättelse har avgivits den 15 februari 2006.

Lennart GrufbergKerstin Jönsson

Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hän-visas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten).

Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.

Vid ingången av år 2005 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:

1.

Jubileumsdonationen inkl. Nils-Eric Svenssons fond

5 102 688

(68,3207 %)

2.

Kulturvetenskapliga donationen

2 344 095

(31,3855 %)

3.

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

16 769

(0,2245 %)

4.

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

5 174

(0,0693 %)

Totalt eget kapital till marknadsvärde 2004-12-31

7 468 726

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning år 2005 (bokföringsmässigt resultat + förändring av ej realiserade vinster = 562 463 + 1 034 462 = 1 596 925) skall proportioneras ut på de olika donationerna. En korrigering behöver också göras för pågående nyanläggningar och förskott, vilka totalt uppgår till 27 198.

1.

Jubileumsdonationen inklusive Nils-Eric Svenssons fond

Ingående värde

5 102 688

Andel av årets totala avkastning

1 091 030

Årets anslag

158 917

Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)

18 583

Marknadsvärde 2005-12-31

6 016 218

Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt koppling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan uppgå till ett visst belopp, som för år 2005 är 300. Donationen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Jubileumsdonationen.

2.

Kulturvetenskapliga donationen

Ingående värde

2 344 095

Andel av årets totala avkastning

501 203

Årets anslag

138 595

Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)

8 536

Marknadsvärde 2005-12-31

2 698 167

3.

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Ingående värde

16 769

Andel av årets totala avkastning

3 585

Årets anslag

280

Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)

61

Marknadsvärde 2005-12-31

20 013

4.

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

Ingående värde

5 174

Andel av årets totala avkastning

1 107

Årets anslag

90

Andel av pågående nyanläggningar och förskott (not 24)

19

Marknadsvärde 2005-12-31

6 172

Totalt eget kapital till marknadsvärde 2005-12-31

8 740 570

Elanders Gotab, Stockholm 2006


[1]

Bestämmelser och riktlinjer för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet, Riksbanken 1987-10-08.

[2]

* Se kommentar till not 24.