Redogörelse till riksdagen 2002/03:RB1
Årsredovisning för Sveriges riksbank |
Redog. |
för räkenskapsåret 2002 |
2002/03:RB1 |
|
|
Enligt 10 kap. 3 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank lämnar Riksban- kens direktion denna redovisning för Riksbankens verksamhet under 2002. Redovisningen lämnas enligt samma lagrum till riksdagen, Riksdagens revi- sorer och riksbanksfullmäktige.
Direktionen föreslår
att riksdagen fastställer Riksbankens resultaträkning och balansräkning enligt förslaget.
Stockholm den 6 februari 2003
På direktionens vägnar:
LARS HEIKENSTEN
/Kerstin Alm
I beslutet har deltagit Lars Heikensten (ordförande), Eva Srejber (förste vice ordförande), Villy Bergström, Lars Nyberg, Kristina Persson och Irma Rosen- berg.
Föredragande har varit Henrik Gardholm.
1
Innehåll |
2002/03:RB1 |
INLEDNING |
|
Året i korthet ............................................................................................. |
3 |
Året i siffror............................................................................................... |
4 |
Riksbankschefens kommentar ................................................................... |
5 |
VERKSAMHETEN 2002 |
|
Penningpolitik............................................................................................ |
8 |
Finansiell stabilitet..................................................................................... |
15 |
Kontanthantering ....................................................................................... |
21 |
Statistik ..................................................................................................... |
22 |
Säkerhet .................................................................................................... |
23 |
Internationell samverkan ........................................................................... |
24 |
Forskning .................................................................................................. |
27 |
SÅ ARBETAR RIKSBANKEN |
|
Den penningpolitiska processen ................................................................ |
29 |
Analysen av finansiell stabilitet................................................................. |
32 |
LEDNING OCH ORGANISATION |
|
Organisation .............................................................................................. |
36 |
Direktion.................................................................................................... |
38 |
Medarbetare .............................................................................................. |
40 |
Riksbanksfullmäktige ............................................................................... |
43 |
RIKSBANKENS PRIS I EKONOMISK VETENSKAP.......................... |
44 |
BOKSLUT |
|
Förvaltningsberättelse ............................................................................. |
46 |
Redovisningsprinciper .............................................................................. |
52 |
Balansräkning ........................................................................................... |
54 |
Resultaträkning ......................................................................................... |
55 |
Noter ......................................................................................................... |
56 |
Femårsöversikt .......................................................................................... |
63 |
Dotterbolag ............................................................................................... |
65 |
Ordlista ..................................................................................................... |
69 |
Publikationer ............................................................................................. |
71 |
Bilaga 1: remissyttranden ......................................................................... |
72 |
2
INLEDNING |
2002/03:RB1 |
Riksbanken är Sveriges centralbank och en myndighet under riksdagen. Riks- bankens uppgifter är att upprätthålla ett fast penningvärde och att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Främsta verktyget för att påverka in- flationen är reporäntan, som direktionen beslutar om.
För att kunna fatta välgrundade räntebeslut har Riksbanken betydande re- surser för ekonomisk analys och forskning. Analyserna ligger också till grund för bankens övervakning av den finansiella stabiliteten. För att främja ett sä- kert och effektivt betalningsväsende följer och rapporterar Riksbanken hur bankerna och finansmarknaderna fungerar.
Riksbanken har cirka 450 medarbetare och styrs av en direktion med en riksbankschef, Lars Heikensten, och fem vice riksbankschefer. Direktionens ledamöter utses av riksbanksfullmäktige för mandatperioder om sex år.
Året i korthet
Inflationen, mätt som förändring av konsumentprisindex, uppgick till 2,4 procent. Stabiliteten i det finansiella systemet var fortsatt god. Den ekono- miska tillväxten i Sverige uppgick enligt Riksbankens senaste bedömning till 1,5 procent.
Riksbanken höjde den 18 mars reporäntan med 0,25 procentenheter till 4,0 procent med verkan från den 20 mars. Den 25 april höjdes reporäntan till 4,25 procent med verkan från den 2 maj. Den 14 november sänktes repo- räntan till 4,0 procent med verkan från den 20 november och den 4 decem- ber sänktes reporäntan till 3,75 procent med verkan från den 11 december. Reporäntan var 3,75 procent vid årets utgång.
Riksbankschef Urban Bäckström meddelade att han skulle avgå vid ut- gången av år 2002, två år före mandatperiodens slut. Riksbanksfullmäk- tige utsåg den 13 juni Lars Heikensten till ny riksbankschef och Eva Srejber till ny förste vice riksbankschef från den 1 januari 2003. Båda val- des för en mandatperiod på sex år.
Riksbanken publicerade under året fyra inflationsrapporter och två rappor- ter om den finansiella stabiliteten. Direktionsledamöterna höll ett hundra- tal offentliga anföranden.
Crane
vid utgången av föregående halvår, avrundat till närmast högre halva pro-
centenhet.
Riksbankens roll som exklusiv agent för Riksgäldskontorets valutaväx- lingar upphörde som en följd av regeringens beslut att låta Riksgäldskon- toret välja andra motparter än Riksbanken för valutatransaktioner.
Nytt riksbanksfullmäktige tillträdde efter årets allmänna val. Jan Berg- qvist efterträdde Sven Hulterström som ordförande, Johan Gernandt kvar- står som vice ordförande.
Riksbanksfullmäktige valde i december Irma Rosenberg till ny vice riks- bankschef och ledamot av direktionen med en mandatperiod på sex år från och med den 1 januari 2003.
Riksbankens resultat blev
Året i siffror
Nyckeltal |
2002 |
2001 |
2000 |
Vid årets utgång |
|
|
|
Årets resultat (mdkr) |
19,3 |
20,3 |
|
Guld- och valutareserv (mdkr) |
169 |
165 |
168 |
Antal årsanställda |
437 |
427 |
411 |
Reporänta (procent) |
3,75 |
3,75 |
4,00 |
Kort ränta (tre månader SSVX, procent) |
3,57 |
3,70 |
4,09 |
Lång ränta (tio år statsobligationer, procent) |
4,71 |
5,35 |
4,86 |
I genomsnitt |
|
|
|
BNP (procentuell förändring) |
1,5 |
0,8 |
4,4 |
Arbetslöshet (procent) |
4,0 |
4,0 |
4,7 |
Inflation, mätt med KPI (procentuell förändring) |
2,4 |
2,6 |
1,3 |
Inflation, mätt med UND1X (procentuell förändring) |
2,5 |
2,8 |
1,4 |
4
Riksbankschefens kommentar |
2002/03:RB1 |
EMU i centrum inför 2003
Stora kast på de finansiella marknaderna och skiftande konjunkturutsikter präglade det gångna året. Samtidigt återvände inflationen ner mot målet, i lin- je med Riksbankens bedömning. Nu väntar ett spännande år med bland annat folkomröstning om ett svenskt deltagande i valutaunionen. Samtidigt fortsät- ter arbetet med att ytterligare effektivisera Riksbankens verksamhet, skärpa vår ekonomiska analys och ta nya steg för att öka öppenheten.
Aktiemarknaden i blickpunkten
Aktiemarknaden var i fokus under 2002. Efter en viss återhämtning under vå- ren föll börserna åter kraftigt under sommaren. Vid slutet av året var värdet på de 500 största börsföretagen i USA cirka 40 procent lägre än toppnoteringen i mars 2000. Stockholmsbörsen föll under 2002 med 37 procent.
Den ekonomiska utvecklingen dämpades av det omfattande börsfallet. Många hushåll drabbades av påtagliga förmögenhetsminskningar. Samtidigt blev företagens finansiering dyrare i den osäkra miljö som rådde, särskilt vad gällde riskkapital. Därmed hölls både konsumtion och investeringar tillbaka. Men trots svarta rubriker i media blev konsekvenserna för den svenska eko- nomin mindre än man kunnat befara, vilket bland annat berodde på att finans- politiken var expansiv.
Inte heller i det finansiella systemet blev effekterna så problematiska som man kunnat frukta. Aktieinvesteringarna var i begränsad utsträckning finan- sierade med lån i bankerna, något som Riksbanken löpande uppmärksammat i sina analyser. I årets sista rapport om den finansiella stabiliteten konstaterades att det inte fanns några akuta enskilda hot mot stabiliteten, även om utveck- lingen manade till ökad uppmärksamhet. Ändå reser utvecklingen viktiga frå- gor inför framtiden, till exempel rörande regelverket för de finansiella mark- naderna och ansvaret hos finansiella aktörer.
Inflationen nära målet
Mycket tydde under våren 2002 på att en konjunkturuppgång i Sverige skulle ta fart redan till hösten. Samtidigt var resursutnyttjandet i svensk ekonomi i början av året av allt att döma högt, även om det i vissa industrisektorer fanns en del överkapacitet, främst i telekomsektorn. När vi i årets första inflations- rapport i mars blickade framåt två år verkade inflationen komma att ligga nå- got över målet. För att säkra en stabil återhämtning valde Riksbanken att höja styrräntan i två omgångar med sammanlagt 0,5 procentenheter till 4,25 pro- cent. Höjningarna genomfördes också i ljuset av att inflationen vid den aktu- ella tidpunkten låg på en hög nivå och riskerade att påverka inflationsförvänt- ningarna. Under våren vände dock prisökningstakten som prognostiserats ned mot målet på 2 procent.
Oro på de finansiella marknaderna, i spåren bland annat av de tidigare upp- blåsta aktiekurserna, krigsrisken och företagsskandaler, bidrog till att före-
5
tags- och konsumentförtroendet började falla i flera länder under sommaren. 2002/03:RB1 Riksbanken skrev, tillsammans med de flesta andra prognosmakare, ner sina konjunkturprognoser. Inflationsbedömningarna i årets två sista inflationsrap-
porter visade på en prisökningstakt strax under målet. Riksbanken sänkte där- för styrräntan vid två tillfällen under hösten. Sammantaget blev inflationen något högre än Riksbankens mål under 2002.
Väl förberedda för EMU
Sedan partiledarna enats om att en folkomröstning om ett svenskt deltagande i valutaunionen skall hållas i september har diskussionen om EMU tagit fart. Riksbanken kommer att bidra till debatten genom att på ett sakligt sätt infor- mera om de frågor som berör oss och om förutsättningarna för att uppnå de mål som riksdagen satt upp för vår verksamhet.
Frågan om medlemskap i valutaunionen är komplex. Det finns argument både för och emot och de har både politisk och ekonomisk karaktär. Självfal- let avser inte Riksbanken att engagera sig i någon kampanj. Vi skall kunna fort- sätta vår verksamhet med bibehållet förtroende dagen efter folkomröstningen, oberoende av hur utfallet blir.
Redan nu präglar dock ett eventuellt införande av euron vår verksamhet, inte minst på ett praktiskt plan. Vi måste vara väl förberedda om svenska fol- ket röstar för ett inträde. Det handlar om att i samarbete med den finansiella sektorn säkra att betalningssystemet kan hantera en övergång till euron vid den tidpunkt som riksdagen lägger fast. Elektroniska betalningar skall kunna fungera och nya sedlar och mynt skall vara tillgängliga.
Utmaningar de närmaste åren
Om Sverige inte går med i valutaunionen kommer penningpolitiken att bedri- vas enligt samma principer som idag. Annorlunda blir det vid ett deltagande, då ansvaret för att upprätthålla prisstabilitet i huvudsak måste utövas på euro- peisk nivå. Som medlemmar i valutaunionen måste vi engagera oss mer i den europeiska penningpolitiska diskussionen. Själv kommer jag att delta när den europeiska centralbanken fattar sina räntebeslut. Vår roll när det gäller ekono- misk politik i Sverige kommer också att förändras. Ansvaret för stabilise- ringspolitiken övergår till riksdag och regering.
Under senare år har tre ambitioner varit vägledande för Riksbankens arbe- te. Vi har strävat efter att effektivisera verksamheten, vi har satsat på fördju- pad ekonomisk analys och vi har eftersträvat en hög grad av öppenhet. Exakt hur vi skall organisera vårt arbete för att uppfylla det som Riksdagen ålägger oss om Sverige går in i valutaunionen är något vi har tid att fundera på. Klart är dock att vår satsning på analys och effektivitet under senare år och de erfa- renheter vi gjort både när det gäller penningpolitik och finansiell stabilitet är en god grund att stå på.
Under 2003 fortsätter arbetet med att lägga över stora delar av statistikpro- duktionen på SCB, att bringa ner vårt tidigare stora engagemang i kontant-
hanteringen och att överlåta sedelproduktionen på nya ägare. Kan vi fortsätta
6
att ytterligare effektivisera vår verksamhet ska vi göra det, oavsett om Sverige |
2002/03:RB1 |
väljer euron eller ej. Också när det gäller analysen skall nya steg tas. Öppen- |
|
heten har kommit långt i ett internationellt perspektiv, men fortfarande finns |
|
mer att göra för att politiker och allmänhet skall kunna utvärdera Riksbankens |
|
arbete på ett bra sätt. |
|
Tack till kollegor och medarbetare |
|
Låt mig avslutningsvis tacka mina kollegor i direktionen för ett trevligt och |
|
givande samarbete under det gångna året. |
|
Ett särskilt tack vill jag rikta till Urban Bäckström i första hand för de insat- |
|
ser han gjort för Riksbanken, men också på ett mer personligt plan för ett |
|
utomordentligt samarbete under åtta intensiva, roliga och utvecklande år. |
|
Samtidigt vill jag hälsa den nya direktionsledamoten Irma Rosenberg väl- |
|
kommen. Jag vill också tacka det tidigare fullmäktige med Sven Hulterström i |
|
spetsen och hälsa nuvarande fullmäktige och dess ordförande Jan Bergqvist |
|
välkommen. Sist, men definitivt inte minst, vill jag tacka medarbetarna på |
|
Riksbanken för ett utmärkt arbete under 2002. |
|
Stockholm i februari 2003 |
|
Lars Heikensten |
|
7
VERKSAMHETEN 2002 |
2002/03:RB1 |
Penningpolitik
Inflationen uppgick 2002 till i genomsnitt 2,4 procent mätt som ökning av konsumentprisindex (KPI). Den underliggande inflationen (UND1X) var i ge- nomsnitt 2,5
Skuldanpassningen fortsatte till följd av nedgången på aktiebörserna men samtidigt var världsekonomin inne i en cyklisk återhämtning. Under första halvåret dominerade återhämtningen och Riksbanken höjde reporäntan två gånger under våren. Därefter tilltog osäkerheten i spåren av företagsskanda- ler och ökad oro för internationella konflikter. Under sommaren kom dystra signaler och under hösten framstod det allt tydligare att uppgången skulle bli svag och utdragen. Riksbanken valde därför mot slutet av året att sänka repo- räntan i två steg till 3,75 procent.
En svag tendens till ekonomisk återhämtning präglade 2002. I början av året vi- sade konjunkturutvecklingen tydliga tecken på en förbättring både i Sverige och i omvärlden. Den ekonomiska politiken var expansiv i många länder, inte minst i Sverige. Lageravvecklingen såg ut att vara i stort sett avslutad och investe- ringsnivån hade dragits ned kraftigt. Olika förväntningsindikatorer tydde på att botten i konjunkturförloppet var nådd. Ökad efterfrågan från hushållen på mer varaktiga varor talade också för att konjunkturen var på väg att vända uppåt.
Bilden var dock splittrad och det fanns även faktorer som verkade återhål- lande på efterfrågan. Aktiepriserna fortsatte att falla kraftigt bland annat som ett resultat av företagsskandaler och den ökade risken för ett krigsutbrott i Irak. Nedgången på aktiemarknaden bidrog till att hushållen ökade sitt sparande och investeringsuppgången lät vänta på sig. Osäkerheten om den ekonomiska åter- hämtningen tilltog gradvis under sommaren och hösten. Alltfler ekonomiska indikatorer pekade mot en mer utdragen och långsam återhämtning.
Diagram 1. Olika inflationsmått. |
|
|
|
|
|
|
||
Årlig procentuell förändring |
|
|
|
|
|
|
||
6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
KPI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
UND1X |
|
1 |
|
|
|
|
|
|
UNDINHX |
|
|
|
|
|
|
|
UNDIMPX |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SCB |
|
|
1995 |
1996 1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I Sverige överskred inflationen det uppsatta prisstabilitetsmålet på 2 procent, |
2002/03:RB1 |
men den höll sig väl inom toleransintervallet +/ 1 procentenhet. Den genom- |
|
snittliga ökningen uppgick till 2,4 procent mätt med konsumentprisindex |
|
(KPI) och till 2,5 procent mätt med den underliggande inflationen (UND1X). |
|
Priserna på tjänster steg förhållandevis kraftigt. Prisökningen på varor var lik- |
|
som tidigare år klart lägre än på tjänster. De genomsnittliga priserna i den in- |
|
ternationella varuhandeln föll något. |
|
Diagram 2. UND1X uppdelat på varor, tjänster och boende. Årlig procentuell förändring.
6 |
|
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
4 |
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
|
|
Varor exkl. varor |
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
i boende |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Boende exkl. |
1 |
|
|
|
|
|
räntekostnader |
0 |
|
|
|
|
|
Tjänster exkl. boende |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källa: SCB |
|
1997 |
1998 |
1999 |
2000 |
2001 |
2002 |
Inflationen föll, som Riksbanken hade väntat, ned mot 2 procent under för- sommaren i takt med att effekterna av ett antal prisstörningar från 2001 kling- ade av. Inflationstrycket minskade också till följd av det svaga konjunkturlä- get, sjunkande inflationsförväntningar och lägre priser på vissa insatsvaror. Den senare faktorn var bland annat kopplad till en förstärkning av kronan.
Den svenska inflationen var 2002 något lägre än genomsnittet för euroom- rådet. Mätt med det internationellt harmoniserade konsumentprisindexet, HIKP, uppgick inflationen i Sverige till 2,0 procent medan genomsnittet för euroområdet var 2,2 procent. En viktig orsak till avvikelsen mellan KPI och HIKP för Sverige är införandet av maxtaxan för barnomsorg i januari 2002. Den påverkade inflationen enligt HIKP men däremot inte enligt KPI.
9
2002/03:RB1
Olika inflationsmått
Förändring i:
Konsumentprisindex (KPI) = Genomsnittlig prisutveckling för hushållens kon- sumtionsutgifter.
Underliggande priser (UND1X) = Förändringen i KPI exklusive hushållens ränte- kostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och sub- ventioner.
Underliggande inhemska priser (UNDINHX) = Förändringen i KPI exklusive importprisförändringar, ändrade räntekostnader och direkta effekter av ändrade in- direkta skatter och subventioner.
Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP) = KPI exklusive räntekostnader för egnahem, bostadsrättsavgifter, lotteri, tips och toto med mera. HIKP innehåller även till exempel barnomsorgsavgifter.
Underliggande importerad inflation (UNDIMPX) = Förändringen i konsument- priser på i huvudsak importerade varor, rensat för direkta effekter av förändrade in- direkta skatter och subventioner.
Målet för penningpolitiken
Målet för penningpolitiken är enligt riksbankslagen att upprätthålla ett fast pen- ningvärde. Denna formulering har Riksbanken preciserat på så sätt att inflationen, mätt med konsumentprisindex, skall begränsas till 2 procent ±1 procentenhet. Be- slut om detta togs i januari 1993.
Merparten av penningpolitikens effekt på inflationen bedöms komma med ett till två års fördröjning. Riksbanken baserar därför sin politik främst på en bedömning av inflationsutvecklingen i detta tidsperspektiv.
Penningpolitiken kan beskrivas med hjälp av en enkel handlingsregel. Om Riks- bankens inflationsprognos ett till två år framåt i tiden visar att inflationen kommer att avvika från det uppsatta målet, ändras reporäntan normalt sett i samma riktning.
Riksbanken har också uttalat att det kan finnas skäl att bortse från tillfälliga föränd- ringar av inflationen enligt konsumentprisindex, vilket i så fall skall göras tydligt när beslut om reporäntan fattas. Ett annat skäl att avvika från beslutsregeln kan vara att en återgång till inflationsmålet på ett till två års sikt skulle kunna få stora negativa konsekvenser för produktion och sysselsättning.
Det kan i en sådan situation finnas skäl att försöka återföra inflationen till målet mera gradvis. I praktiken bedrevs penningpolitiken under 2002 med ledning av den underliggande inflationen, mätt som förändringen i UND1X.
Inflationsförväntningarna låg i början av året högre än inflationsmålet. Från och med sommaren, efter Riksbankens räntehöjningar och efter att den regist- rerade inflationen minskat, föll dock såväl hushållens som företagens infla- tionsförväntningar tillbaka.
Måttlig internationell uppgång
Den internationella konjunkturen förstärktes något 2002 jämfört med föregå- ende år i många länder. Det var särskilt tydligt i USA som uppnådde en till- växt på cirka 2,5 procent i kombination med en stark produktivitetsökning.
10
Utvecklingen i euroområdet var däremot svag med en tillväxt på under 1 pro- |
2002/03:RB1 |
cent. Särskilt markant var uppbromsningen i Tyskland. |
|
Den måttliga konjunkturuppgången bidrog till endast långsamt stigande pri- |
|
ser i de flesta länder. Inflationstakten föll i USA till 1,5 procent medan den |
|
låg på 2,2 procent i euroområdet. Japan upplevde ytterligare ett år med defla- |
|
tion. |
|
Till skillnad mot föregående år gjordes endast smärre förändringar av pen- |
|
ningpolitiken i de större länderna. De förändringar som genomfördes inföll |
|
mot årets slut. Den amerikanska centralbanken sänkte sin styrränta i oktober |
|
och den europeiska i december. De nominella styrräntorna i USA och Europa |
|
var vid årets slut lägre än på många decennier. |
|
Diagram 3. Börsutvecklingen i Stockholm (SAX),
New York (S
200
150
SAX
100
S
DAX
50
Anm. Index
0
Källa: Reuters
1998
1999
2000
2001
2002
Kursfallet på aktiebörserna, som inleddes redan 2000, fortsatte fram till okto- ber 2002. Nedgången var i nivå med de största börsfallen under de senaste hundra åren. I oktober 2002 motsvarade kurserna på Stockholmsbörsen unge- fär en tredjedel av nivån i mars 2000. Nedgången var mycket stor också på le- dande internationella börser, om än i allmänhet något mindre än i Sverige. Från och med oktober steg aktiepriserna något.
Diagram 4. SEK/EUR och SEK/USD.
Dagsnoteringar
11,5 |
|
|
|
|
11,0 |
|
|
|
|
10,5 |
|
|
|
|
10,0 |
|
|
|
|
9,5 |
|
|
SEK/USD |
|
|
|
|
|
|
9,0 |
|
|
SEK/EUR |
|
|
|
|
|
|
8,5 |
|
|
|
|
8,0 |
|
|
|
|
7,5 |
|
|
Källa: Reuters |
|
2000 |
2001 |
2002 |
11 |
Kronan förstärktes som Riksbanken väntat under 2002. Periodvis påverkades 2002/03:RB1 växelkursen antagligen av förväntningar om en kommande folkomröstning
om ett svenskt medlemskap i EMU. Kronförstärkningen, i termer av TCW- index, uppgick till cirka 4 procent.
Viss konjunkturförbättring i Sverige
I Sverige blev tillväxten under 2002 högre än året innan.
Diagram 5.
Årlig procentuell förändring respektive bidrag i procentenheter
5,0
4,5
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
|
Privat |
|
Offentlig |
|
Brutto- |
Lager |
|
konsumtion |
konsumtion |
investeringar |
|
||||
|
|
1998 |
|
1999 |
|
2000 |
|
|
1997 |
|
|
|
Nettoexport |
BNP |
2001 |
2002 |
Anm. Prognos 2002 enligt inflationsrapport nr 4 2002.
Källor: SCB och Riksbanken
Osäkerheten som följde av den kraftiga börsnedgången var troligen en bidra- gande orsak till att hushållen ökade sitt sparande. Effekten på förmögenheten av de fallande börskurserna motverkades dock till stor del av att fastighetspri- serna fortsatte att stiga.
Under första halvåret förbättrades industrikonjunkturen för att sedan stag- nera under hösten. Den relativt svaga industrikonjunkturen bidrog till att ök- ningstakten i investeringarna avtog.
Läget på arbetsmarknaden var i stort sett oförändrat jämfört med året innan. Produktiviteten utvecklades starkt medan sysselsättningen i timmar minskade något. Antalet sysselsatta hölls däremot uppe på i stort sett samma nivå som året innan. Det berodde på att medelarbetstiden fortsatte att falla bland annat till följd av en fortsatt ökning av sjukfrånvaron. Sysselsättningen i näringsli-
12
vet föll men det motverkades av en ökning i den offentliga sektorn. Den öpp- |
2002/03:RB1 |
na arbetslösheten låg kvar på 4 procent av arbetskraften. |
|
Löneökningarna beräknas enligt Riksbankens senaste inflationsrapport ha |
|
uppgått till 4,1 procent under 2002. Det är en långsammare ökning än under |
|
2001 men klart snabbare än inom euroområdet. Minskningen jämfört med fö- |
|
regående år är främst en följd av konstruktionen av de treårsavtal som ingicks |
|
under 2001. Dessa avtal hade i allmänhet de största löneökningarna i början |
|
av avtalsperioden. Under hösten utnyttjade fackförbundet Kommunal sin |
|
möjlighet att säga upp sitt treårsavtal inför det sista avtalsåret. |
|
Finanspolitiken hade under 2002 en klart expansiv inriktning och den of- |
|
fentliga sektorns finansiella sparande beräknas enligt Riksbankens senaste be- |
|
dömning ha minskat från motsvarande 4,5 till 1,2 procent av BNP. Jämfört |
|
med övriga länder inom EU var Sverige ändå ett av de länder som uppvisade |
|
de starkaste offentliga finanserna. |
|
som vidtogs i samband med och efter krisen i början av |
|
nera de offentliga finanserna och de nya regelverk som infördes i form av re- |
|
formerad budgetprocess, överskottsmål för de offentliga finanserna och tak |
|
för de statliga utgifterna. Till bilden hör |
|
Sverige än i euroområdet sedan andra hälften av |
|
Penningpolitiska överväganden och beslut |
|
Vid ingången av 2002 låg reporäntan på 3,75 procent och vid det penningpo- |
|
litiska sammanträdet i februari beslöt direktionen att lämna räntan oförändrad. |
|
Samtidigt konstaterade direktionen att priserna ökat något snabbare än väntat |
|
och att detta reste frågetecken kring resursutnyttjandet i den svenska ekono- |
|
min. |
|
Inför sammanträdet i mars kom allt starkare tecken på en återhämtning av |
|
både den internationella och svenska konjunkturen. I den inflationsrapport |
|
som offentliggjordes då beräknades inflationen överskrida inflationsmålet på |
|
ett till två års sikt. Direktionen beslöt att höja reporäntan med 0,25 procenten- |
|
heter till 4,0 procent. Samtidigt uttalades att räntan kunde fortsätta att höjas |
|
om konjunkturen fortsatte att förstärkas. Under tiden fram till det penningpo- |
|
litiska sammanträdet i april förstärktes tecknen på en internationell återhämt- |
|
ning. Även vid detta sammanträde bedömdes den framtida inflationen över- |
|
stiga inflationsmålet på ett till två års sikt och reporäntan höjdes med ytterli- |
|
gare 0,25 procentenheter till 4,25 procent. |
|
Vid de penningpolitiska sammanträdena i juni och juli lämnades reporän- |
|
tan oförändrad. Samtidigt betonades emellertid risken för att inflationen på |
|
sikt skulle kunna överstiga målet. Vid båda tillfällena uttalades därför att |
|
framtida räntehöjningar kunde bli aktuella. |
|
Bilden av den pågående konjunkturuppgången förändrades gradvis under |
|
sommaren och hösten. Förändringen avsåg både 2002 och utvecklingen på |
|
längre sikt. Prognoserna för den svenska tillväxten påföljande år reviderades |
|
successivt ned. I inflationsrapporten i mars beräknades exempelvis tillväxten |
|
2003 uppgå till 3,0 procent medan motsvarande bedömning i december var |
|
2,0 procent. Huvuddelen av denna nedrevidering skedde under sensommaren |
13 |
|
och hösten. En försvagad internationell efterfrågan hämmade exportutsik- 2002/03:RB1 terna. Samtidigt bedömdes finanspolitiken bli mindre expansiv 2003 än vad
som tidigare förutsågs.
Även vid de penningpolitiska sammanträdena som hölls i augusti och okto- ber lämnades reporäntan oförändrad. I den inflationsrapport som publicerades i oktober betonades nedjusteringen av den inhemska tillväxten samt osäkerhe- ten om de realekonomiska effekterna av börsnedgången och ökade internatio- nella säkerhetspolitiska risker. Den framtida inflationen beräknades ligga något i underkant av målet. Läget betraktades som ovanligt svårbedömt inte minst till följd av svängningarna på de finansiella marknaderna. Direktionen beslöt därför att hålla ett extra penningpolitiskt sammanträde i november för att göra en förnyad avstämning.
Inför detta sammanträde hade svagheten i den internationella konjunkturen blivit tydligare. Sammantaget bedömdes den framtida inflationen understiga inflationsmålet och direktionen beslöt att sänka reporäntan till 4,0 procent.
Vid det penningpolitiska sammanträdet i december hade industrikonjunk- turen både i omvärlden och i Sverige försämrats ytterligare. Visserligen tyck- tes osäkerheten på de finansiella marknaderna ha minskat något, men resurs- utnyttjandet bedömdes bli något lägre under prognosperioden än vad som ti- digare antagits. Även om utsikterna inte var entydiga, gjordes bedömningen att inflationen skulle komma att underskrida inflationsmålet. Direktionen be- slöt att sänka reporäntan till 3,75 procent.
Diagram 6. UND1X med osäkerhetsintervall enligt inflationsrapport nr 4 2002. Årlig procentuell förändring.
Under de tio år som gått sedan inflationsmålet introducerades har tillväxt och inflation i genomsnitt uppgått till 2,3 respektive 1,9 procent per år. Under de närmast föregående tio åren uppgick motsvarande tal till 2,1 respektive 7,5 procent. Även om 2002 var ett år med måttlig tillväxt och en inflationstakt som något översteg målet, var den ekonomiska utvecklingen relativt gynn- sam, både i ett historiskt och internationellt perspektiv.
14
2002/03:RB1
Räntebeslut 2002
7 februari: Reporäntan hölls oförändrad på 3,75 procent. Eva Srejber reserverade sig mot beslutet och ansåg att reporäntan borde höjas till 4,0 procent.
18 mars: Reporäntan höjdes med 0,25 procentenheter till 4,0 procent. Villy Berg- ström reserverade sig mot beslutet och ansåg att reporäntan borde höjas till 4,25 procent.
25 april: Reporäntan höjdes med 0,25 procentenheter till 4,25 procent.
5 juni: Reporäntan hölls oförändrad på 4,25 procent. Eva Srejber reserverade sig mot beslutet och ansåg att reporäntan borde höjas till 4,5 procent.
4 juli: Reporäntan hölls oförändrad på 4,25 procent.
15 augusti: Reporäntan hölls oförändrad på 4,25 procent.
16 oktober: Reporäntan hölls oförändrad på 4,25 procent. Kristina Persson reser- verade sig mot beslutet och ansåg att reporäntan borde sänkas till 4,0 procent.
14 november: Reporäntan sänktes med 0,25 procentenheter till 4,0 procent.
4 december: Reporäntan sänktes med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Eva Srejber reserverade sig mot beslutet och ansåg att reporäntan borde vara oföränd- rad.
Finansiell stabilitet
Stabiliteten i det svenska banksystemet bedömdes vara god under 2002. Dock fanns tecken på riskuppbyggnad i delar av ekonomin som skulle kunna med- föra påfrestningar för bankerna i framtiden. Utvecklingen under året gör att det enligt Riksbanken finns skäl att följa stabilitetsfrågorna med ökad upp- märksamhet.
Riksbanken analyserar fortlöpande stabiliteten i banksystemet för att tidigt kunna konstatera tendenser som riskerar bankernas funktion och därmed sä- kerheten i betalningssystemet. Analysen fokuserar huvudsakligen på banker- nas omvärld. Där ingår den makroekonomiska utvecklingen och utvecklingen i
Riksbanken bedömde i sin stabilitetsrapport i maj att den finansiella stabili- teten var fortsatt god. Konjunkturnedgången liksom den negativa utveck- lingen på aktiemarknaden hade visserligen medfört att bankernas resultat för- sämrats sedan toppnivån 1996. Banksystemets lönsamhet och buffertkapital bedömdes dock vara på tillräcklig nivå för att möta riskerna, även om kon- junkturutvecklingen skulle bli svagare än väntat. Riksbanken förutspådde att stabiliteten skulle förbättras under året. Bedömningen utgick från att konjunk- turbotten var nådd och att en återhämtning skulle ske i ekonomin.
Under andra halvåret pekade allt fler faktorer på att återhämtningen i eko- nomin skulle ske långsammare än vad Riksbanken antagit under våren. Vi- kande efterfrågan på kommersiella fastigheter, sämre lönsamhet och fler kon- kurser inom företagssektorn samt hög skuldsättning i hushållssektorn tydde på en ökad riskuppbyggnad i banksystemet. Bankernas lönsamhet försämra- des också ytterligare under andra halvåret. I november framhöll därför Riks- banken att även om banksystemet bedömdes som fortsatt stabilt fanns det skäl att följa utvecklingen med ökad uppmärksamhet.
15
Diagram 7. Utlåning som andel av BNP och reala tillgångar. |
2002/03:RB1 |
350 |
|
|
|
|
|
|
|
2,0 |
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
1,8 |
|
250 |
|
|
|
|
|
|
|
1,6 |
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
1,4 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tillgångsprisindex |
150 |
|
|
|
|
|
|
|
1,2 |
(vänster skala) |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utlåning/BNP |
100 |
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
(höger skala) |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
50 |
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
Anm. De tillgångar som ingår i |
indexet är aktier, småhus och |
|||||||||
|
|||||||||
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
kommersiella fastigheter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Källor: BIS, SCB och Riksbanken |
Högre risk i bankernas utlåning
Bankernas utlåning till företag utgör cirka hälften av bankernas totala utlå- ning till svensk allmänhet. Företagsutlåningen fortsatte under 2002 att öka snabbare än
16
Diagram 8. Företagens upplåning som andel av BNP. Totalt och i banker. |
2002/03:RB1 |
2 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,0 |
1 600 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,8 |
1 200 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,6 |
800 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,4 |
400 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,2 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
|
86 |
|
87 |
|
88 |
|
89 |
|
90 |
|
91 |
|
92 |
|
93 |
|
94 |
|
95 |
|
96 |
|
97 |
|
98 |
|
|
99 |
|
00 |
|
01 |
|
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
- |
- |
- |
|||||||||||||||||
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
dec |
|
jun |
|
|
|
Banker |
|
|
|
|
|
Bostads- |
|
|
|
|
Övriga |
|
|
|
|
|
|
Svenska |
|
|
|
||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
institut |
|
|
|
|
kreditmarknads- |
|
|
|
obligationer |
|
|||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
företag |
|
|
|
|
|
|
och certifikat |
|
||||||||
|
|
Utländska |
|
|
|
|
Utlands- |
|
|
|
|
Försäkringsinrättningar |
|
|
|
|
Upplåningskvot |
||||||||||||||||
|
|
obligationer |
|
|
|
upplåning |
|
|
|
och AP fonder |
|
|
|
|
|
|
|
|
(höger skala) |
och certifikat
Källa: Riksbanken
Under årets första nio månader noterades en svag ökning av antalet konkurser i företagssektorn och en allmänt sett svagare vinstutveckling. Mot bakgrund av den ökade bankutlåningen till företag bedömdes kreditriskerna i bankerna ha ökat något jämfört med 2001.
Diagram 9. Antal företagskonkurser |
|
|
|
|
|
||||||
8 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
6,0 |
|
6 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4,5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Antal konkurser |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(vänster skala) |
4 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3,0 |
Antal anställda |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(vänster skala) |
2 000 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,5 |
Andel företag i konkurs |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
med 20 anställda eller |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fler (höger skala) |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0,0 |
Källa: SCB |
82 |
84 |
86 |
88 |
90 |
92 |
94 |
96 |
98 |
00 |
02 |
Konkurser i enskilda företag utgör som regel inget problem för bankerna ef- |
|
tersom bankernas exponeringar begränsas av lagregler och bankernas egna li- |
|
miter. Bankupplåning har också normalt begränsad betydelse som finansie- |
|
ringskälla för stora företag, eftersom företagsobligationsmarknader vanligen |
|
kan erbjuda lägre finansieringskostnader. De finansiella problemen i Ericsson |
|
och ABB bedömdes till exempel inte utgöra ett direkt hot mot banksystemet. |
|
Att varken någon svensk eller utländsk banks finansiella ställning hotades av |
17 |
betalningsinställelserna i Enron och WorldCom illustrerar väl att bankers sår- 2002/03:RB1 barhet för problem i enskilda företag normalt är liten.
Fastighetssektorn har tidigare spelat en viktig roll för stabiliteten i ban- kerna. I juni 2002 gick 16 procent av den totala bankutlåningen till fastighets- sektorn och därutöver avsåg 35 procent av utlåningen till hushåll och företag säkerheter i fastigheter. Kraftiga fall i fastighetspriserna skulle därför kunna leda till stora förluster i bankerna. Efter flera år med prisökningar föll priserna på kommersiella lokaler i storstadsområdena både 2001 och 2002. Störst blev prisfallet i Stockholmsområdet men även i Göteborg och Malmö gick priserna ned. Det finns risk för ytterligare prisfall till följd av fortsatta obalanser mel- lan efterfrågan och utbud. Den svagare utvecklingen på fastighetsmarknaden har också lett till lägre lönsamhet hos fastighetsföretagen. Skuldsättningsgra- den i fastighetsföretagen är dock fortfarande låg. Situationen har hittills inte bedömts utgöra något hot mot den finansiella stabiliteten.
Diagram 10. Real prisutveckling för kommersiella lokaler
500 |
|
|
|
|
|
|
|
400 |
|
|
|
|
|
|
|
300 |
|
|
|
|
|
|
|
200 |
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
|
|
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
Stockholm
Göteborg
Malmö
Källor: NewSec AB och Riksbanken
Hushållens skulder fortsatte att öka i snabbare takt än den disponibla inkom- sten. Skuldsättningen låg därmed på ungefär samma nivå som i början av
18
Diagram 11. Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst samt hushållens |
2002/03:RB1 |
räntekvot. |
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
16 |
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8 |
Skulder/disponibel |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inkomst |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(vänster skala) |
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4 |
Räntekvot efter skatt |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(höger skala) |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
|
||||||||||||
ec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
Källor: SCB och Riksbanken |
d |
Hushållens skuldsättning i förhållande till deras tillgångar i bostäder och ak- tier är dessutom betydligt lägre än under krisåren i början av
Diagram 12. Hushållens skulder i förhållande till deras tillgångar.
120 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
100 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
60 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella skulder/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
finansiella tillgångar |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
40 |
|
|
|
|
|
|
|
Finansiella skulder/ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(finansiella tillgångar + |
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
värdet av bostadsrätter |
|
|
|
|
|
|
|
|
och småhus) |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
||
0 |
|
|
|
|
|
|
|
Källor: SCB och |
|
Finansdepartementet |
|||||||||
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
||
|
Priserna på bostäder har stigit kraftigt under en följd av år. Erfarenheten visar att perioder med stora fastighetsprisökningar ofta följs av perioder med kraf- tiga nedgångar. Sådana nedgångar ökar risken för förluster från hushållskredi- ter. Riksbanken bedömde dock i slutet av 2002 att fastigheterna var rimligt värderade utifrån utbuds- och efterfrågefaktorer på bostadsmarknaden. Dock finns stora skillnader mellan olika delar av landet.
19
Sämre lönsamhet i bankerna |
2002/03:RB1 |
Lönsamheten i bankerna försämrades under 2002. Räntabiliteten på det egna kapitalet minskade med mer än 3 procentenheter från hösten 2001 till hösten 2002. Trots nedgången uppgick dock räntabiliteten till 11 procent. Försämrad intjäning från handlar- och försäkringsverksamheterna och sämre utveckling av de finansiella tillgångarna har påverkat resultatet i negativ riktning. Ban- kernas kärnintäkter räntenetto och provisionsnetto har dock varit stabila de senaste åren.
Diagram 13. Räntabilitet på eget kapital samt kreditförluster som andel av utlåningen.
25 |
|
|
|
|
|
6 |
20 |
|
|
|
|
|
5 |
15 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
|
4 |
5 |
|
|
|
|
|
3 |
0 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
0 |
|
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
dec |
Räntabilitet (vänster skala)
Kreditförluster/utlåning (höger skala)
Anm. Uppgifterna för år 2002 avser den senaste resultat- perioden (de fyra senaste kvartalen).
Källor: Bankernas resultat- rapporter och Riksbanken
Kreditförlusterna har samtidigt ökat endast marginellt och ligger kvar på en historiskt sett låg nivå. Även andelen problemkrediter i storbankerna var under 2001 och 2002 kvar på en låg nivå.
Det kraftiga börsfallet ledde under 2002 till att flera bankägda livförsäk- ringsbolag riskerade att underskrida den lagstadgade solvensnivån. I vissa fall såg sig bankerna tvingade att skjuta till extra finansiering. Det kunde inte ute- slutas att ytterligare tillskott skulle bli nödvändiga. Riksbanken bedömde dock att omfattningen inte var av den storleken att det skulle påverka banker- nas kapitalbas på något avgörande sätt, även om det kapital som bankerna band upp i livförsäkringsbolagen riskerade att ge låg avkastning. Utveck- lingen har däremot fått andra negativa effekter, såväl för hushållen som för ekonomin i stort.
I september 2002 uppgick kapitaltäckningen i storbankerna till nästan 10 procent, vilket var i nivå med de två föregående åren. Riksbankens samman- fattande bedömning är att bankerna är väl rustade att möta en eventuell ytter- ligare försvagning av konjunkturen. Deras främsta utmaning är att bibehålla lönsamheten utan att öka risken i verksamheten.
20
Begränsning av leverantörsberoende |
2002/03:RB1 |
Under våren 2002 uppdagades grava oegentligheter i det amerikanska bolaget WorldComs redovisning och bolaget tvingades senare i konkurs. Bolagets be- talningsinställelse hade kunnat få oöverskådliga effekter på det finansiella systemet eftersom bolaget var en betydande leverantör av
Gränsöverskridande hot och samarbete
Vid sidan av att löpande analysera den finansiella stabiliteten förbereder sig Riksbanken för att kunna hantera en kris i den finansiella sektorn om en sådan trots allt skulle inträffa. Dagens finansiella institut är i större utsträckning än tidigare gränsöverskridande. Det innebär att om en institution drabbas av pro- blem är det troligt att problemen omfattar flera länder. Riksbanken har därför under flera år arbetat för att öka det internationella samarbetet kring hante- ringen av kriser i finansiella institut. Under året var Riksbanken ordförande i en arbetsgrupp bestående av centralbanker från de nordiska länderna. Grup- pen genomförde bland annat en krisövning om hantering av problem i gränsö- verskridande banker. Riksbanken var även ordförande i en arbetsgrupp inom ECB för hantering av finansiella kriser. Gruppen färdigställde under året ett samförståndsdokument mellan centralbanker och tillsynsmyndigheter i EU som syftar till samverkan vid hantering av kriser.
Kontanthantering
Riksbanken tog under 2002 ytterligare steg för att rationalisera kontanthan- teringen. Riksbankens lagerplatser i landet skall minskas och diskussioner in- leddes om att överlåta verksamheten till affärsbankerna och andra privata aktörer. Förändringen ligger i linje med Riksbankens strävan att koncentrera sin verksamhet till huvuduppgifterna.
Hanteringen av sedlar och mynt innefattar ett stort antal arbetsmoment. Kon- tanter transporteras från Riksbankens leverantörer till lagerplatser runt om i landet och därifrån vidare till affärsbankerna och handeln. Efter cirkulation återgår kontanter till lagerplatserna för uppräkning och äkthetskontroll. Ut- tjänta sedlar makuleras. Hela processen måste av naturliga skäl ske med mycket höga krav på säkerhet och precision.
Riksbanken har sedan flera år arbetat med att effektivisera hanteringen. Det finns samhällsekonomiska besparingar att hämta i ett mer rationellt utformat transport- och lagersystem. Första steget togs 1999, då Riksbanken avskiljde
21
kontanthanteringen till ett helägt bolag, Pengar i Sverige AB. Inom ramen för 2002/03:RB1 detta bolag har genomförts en serie rationaliseringar.
Riksbanken får fyra lagerplatser
Under 2002 fattade Riksbanken beslut om ytterligare steg. Antalet lagerplat- ser för ut- och inlämning av kontanter från Riksbanken till affärsbankerna skall minska från 13 till 4. Kvar blir lagren i Härnösand, Tumba, Mölndal och Malmö. Övriga nio lagerplatser övergår till att vara uppsamlingsplatser för kontanter.
Avsikten är vidare att överlåta Pengar i Sverige AB till privata ägare. I detta syfte delades bolaget under hösten 2002 i två bolag Svensk Kontant- försörjning AB och Pengar i Sverige AB. Svensk Kontantförsörjning skall bland annat svara för att hålla Riksbankens lager av sedlar och mynt, in- och utlämning från dessa lager, valutering samt makulering av uttjänta sedlar. Bo- laget kommer att arbeta med uppgifter för både Riksbanken och affärsban- kerna. Riksbanken vill pröva möjligheten att överlåta bolaget i sin helhet till exempelvis affärsbankerna. I Pengar i Sverige AB har samlats de rent kom- mersiella uppgifterna och detta bolag avses säljas till privata intressenter.
De planerade förändringarna har fortlöpande stämts av med affärsbankerna och andra aktörer på kontantmarknaden.
Statistik
Riksbanken producerar finansmarknadsstatistik, betalningsbalansstatistik samt omsättningsstatistik på ränte- och valutamarknaderna. Under 2002 förbe- redde Riksbanken en överföring till Statistiska centralbyrån av vissa arbets- uppgifter i statistikarbetet. Förändringarna genomförs under 2003.
Den statistik som Riksbanken producerar ger underlag för att analysera de fi- nansiella marknadernas utveckling. Det gäller bland annat penningpolitikens genomslag och stabiliteten i betalningssystemet samt den strukturella utveck- lingen på de finansiella marknaderna.
Statistiken är viktig för användare i Sverige och utlandet som följer och be- dömer den ekonomiska utvecklingen. Även Statistiska centralbyrån, SCB, an- vänder Riksbankens statistik. Betalningsbalansen är ett betydelsefullt under- lag för nationalräkenskaperna och finansmarknadsstatistiken används vid sam- manställningen av finansräkenskaperna.
Uppgifter överförs till SCB
Riksbanken har under 2002 förberett de omfattande förändringar i statistik- verksamheten som kommer att genomföras 2003. Syftet är att renodla Riks- bankens roll och effektivisera produktionsarbetet.
På finansmarknadsområdet kommer insamling och sammanställning av statistik att utföras av SCB på Riksbankens uppdrag från april 2003. Riksban-
22
ken behåller dock ansvaret för statistiken och deltar i det internationella arbe- |
2002/03:RB1 |
tet kring metod- och utvecklingsfrågor. |
|
Inom betalningsbalansstatistiken upphörde systemet med rapportering av |
|
utlandsbetalningar vid utgången av 2002. Betalningsbalansstatistiken baseras |
|
i stället på urvalsundersökningar, eftersom betalningsrapporteringen gav ett |
|
alltmer osäkert underlag. Delar av statistiken samlas in av SCB, främst när det |
|
gäller underlaget för bytesbalansen. Riksbanken har kvar ansvaret för betal- |
|
ningsbalansen och sammanställer och publicerar statistiken samt samlar även |
|
in uppgifterna för den finansiella balansen. |
|
Internationella krav |
|
ECB och internationella organisationer som IMF är viktiga användare av den |
|
statistik som Riksbanken ansvarar för. IMF är dessutom främsta normgivare |
|
inom aktuella statistikområden. De förändringar som beslutats innebär att för- |
|
beredelserna inför ett eventuellt fullt |
|
både av Riksbanken och SCB. |
|
IMF har fastställt en särskild statistikstandard, Special Data Dissemination |
|
Standard (SDDS), i syfte att förbättra statistikkvaliteten och därigenom bättre |
|
kunna förebygga ekonomiska kriser. Sverige har tillsammans med ett |
|
andra länder anslutit sig till denna standard och har därmed åtagit sig att pro- |
|
ducera den ekonomiska statistik som standarden föreskriver. Riksbanken sam- |
|
ordnar arbetet inom Sverige och statistiken publiceras fortlöpande på Riks- |
|
bankens webbplats. |
|
Säkerhet
Riksbanken skall bedriva sitt säkerhetsarbete aktivt och förebyggande. Säker- hetsarbetet skall vara en del av den ordinarie verksamheten och stödja ban- kens huvuduppgifter under både normala och onormala förhållanden.
Riksbanken måste ha ett starkt skydd för sin verksamhet. Det finns stora vär- den i riksbankshuset och verksamheten hanterar känslig information. Länssty- relsen har därför förklarat Riksbanken som skyddsobjekt. Säkerhetsarbetet syftar till att skydda Riksbankens medarbetare, information, värden och egen- dom mot alla risker och hot, avsiktliga eller oavsiktliga. Skyddet ska också omfatta andra personer och tillgångar då dessa finns i Riksbankens lokaler. Säkerheten ska ha en sådan nivå att det har en avhållande effekt.
Under året har Riksbanken tagit i drift en ny modern säkerhetsanläggning. Riksbanken har också genomfört ett omfattande planeringsarbete som skall säkerställa att Riksbanken kan fullfölja sin uppgift även i krissituationer.
Organisation av säkerhetsarbetet
Säkerhetsfunktionen är indelad i fyra skyddsområden med följande uppgifter:
Personskydd
Skyddet av Riksbankens personal utformas så att medarbetarna känner
23
trygghet på sin arbetsplats och på sina tjänsteresor. Skyddet gäller även ut- 2002/03:RB1 omstående besökare och entreprenörer som befinner sig i Riksbankens lo-
kaler.
Informationsskydd
Skyddet av Riksbankens och samverkande organisationers information ut- formas så att det är möjligt att uppfylla verksamhetens krav på sekretess, tillgänglighet, riktighet och spårbarhet, liksom legala krav.
Egendomsskydd
Byggnader, lokaler och fordon för värdetransporter utformas och inreds så att risken för angrepp eller brand minimeras. Möjligheten till snabb och säker utrymning tillgodoses.
Kontinuitetsskydd
Riksbanken har förberett sig för att kunna fullgöra huvuduppgifterna ock- så vid olika typer av kriser.
Kort om Riksbankens säkerhetsarbete 2002
Direktionen fattade beslut om en ny riktlinje för kontinuitetsskyddet som visar vilka verksamheter som alltid måste fungera.
Första delen i ett kontinuitetsskyddsprojekt genomfördes. Det innefattar en ana- lys av behov och risker i prioriterade verksamheter. Nästa steg är att ta fram uppdaterade reservplaner. Detta arbete ska vara klart under 2003.
Ett
Incidentstatistik inom informationssäkerhetsområdet:
Stoppade och blockerade virus: 2 258 stycken, över 50 olika typer av virus har identifierats.
Stoppade intrångsförsök: 294 stycken.
Internationell samverkan
Riksbanken deltar i ett brett internationellt samarbete med såväl internatio- nella organisationer som andra centralbanker. Arbetet under året har i stor utsträckning handlat om övervakning av den finansiella stabiliteten och han- teringen av finansiella kriser.
Internationella Valutafonden
IMF:s övervakning av den ekonomiska och finansiella utvecklingen spelar en central roll när det gäller att upptäcka hot mot den finansiella stabiliteten. Övervakningen innefattar numera en systematisk granskning av i vilken ut- sträckning länderna följer etablerade standarder och normer som ökar genom- lysningen av ekonomin. Fonden har också sedan några år börjat göra grund- liga genomgångar av hur den finansiella sektorn fungerar i länderna och har hittills hunnit med 50 länder. I augusti 2002 redovisades resultatet av en granskning av Sverige. Fondens övervakning syftar till att upptäcka sårbarhe-
24
ter i ett land som kan sprida sig till andra länder och hota stabiliteten i det in- |
2002/03:RB1 |
ternationella finansiella systemet. |
|
De allvarligaste finansiella kriserna de senaste åren har berott på eller varit |
|
nära kopplade till kapitalutflöden från de drabbade länderna. Det har gjort att |
|
finansieringsbehoven blivit större än tidigare. Samtidigt har osäkerheten ökat |
|
om hur snabbt landet kan återfå sina möjligheter att låna på de internationella |
|
kapitalmarknaderna. Det har ställts på sin spets hur IMF:s finansiella resurser |
|
skall användas på bästa sätt. |
|
Ett inslag i IMF:s krishantering under 2002 var de mycket stora lån som |
|
fonden beviljade till enskilda länder, bland annat Turkiet och Brasilien. Fort- |
|
satta diskussioner fördes om hur kostnaderna för kriser i enskilda länder |
|
skulle kunna minimeras och fördelas på ett rimligt sätt. Vid höstmötet i IMF:s |
|
policykommitté gavs principiellt klartecken till att utarbeta ett förslag till en |
|
internationell konkursordning. En sådan skulle kunna tillgripas om andra |
|
lösningar inte står till buds och göra det möjligt att minska behovet av stora |
|
lån från IMF. |
|
I de fattigare länderna har IMF:s roll på senare år vidgats till att ge sär- |
|
skilda bidrag för att minska fattigdomen och öka tillväxten. I de länder som |
|
har stor skuldbörda deltar fonden också med stöd till skuldlättnader. |
|
Riksbankens agerande i |
|
och inom valkretsen av nordiska och baltiska länder i IMF. Även inom EU |
|
har |
|
bland annat arbetet med den privata sektorns medverkan i hanteringen av in- |
|
ternationella finansiella kriser. |
|
Samarbetet inom EU |
|
Bestämmelserna i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt, som syftar till att hålla |
|
den statsfinansiella utvecklingen under kontroll, diskuterades inom EFK som |
|
förberedelse till |
|
beredde också nya former för att utarbeta finansiell lagstiftning och för att |
|
förstärka samarbetet när det gäller finansiell tillsyn och övervakning av den |
|
finansiella stabiliteten inom EU. |
|
Inom Europeiska centralbankssystemet (ECBS) dominerades arbetet av |
|
|
|
banken medverkade i huvudsak i andra aktiviteter där ECB har en samord- |
|
nande roll. Det gällde bland annat betalningssystem, redovisning och i rätts- |
|
liga frågor. Även bedömningen av den ekonomiska politiken i alla |
|
diskuterades med deltagande av centralbankerna i |
|
taunionen. Riksbanken deltog vidare i ECBS:s banktillsynskommitté och dess |
|
arbete med att analysera utvecklingen inom banksystemet i |
|
Riksbanken var även ordförande i en arbetsgrupp inom banktillsynskommit- |
|
tén som färdigställde ett samförståndsdokument mellan centralbanker och till- |
|
synsmyndigheter. Dokumentet syftar till samverkan vid hantering av finan- |
|
siella kriser. Vidare utarbetas en mall för överenskommelser om informa- |
|
tionsutbyte mellan centralbanker och tillsynsmyndigheter som ett led i hante- |
|
ringen av finansiella kriser. |
25 |
|
En arbetsgrupp under Riksbankens ledning arbetade under 2002 vidare |
|
||
med att fördjupa samarbetet mellan de nordiska centralbankerna för att sam- |
2002/03:RB1 |
||
ordna hanteringen av likviditetsproblem i den mån sådana uppstår i gräns- |
|||
|
|||
överskridande bankkoncerner i Norden. |
|
||
G10 och BIS |
|
||
Genom Sveriges deltagande i G10 hade Riksbanken huvudansvaret för en stu- |
|
||
die som slutfördes under 2002 av hur tillgångspriser kan påverkas av olika |
|
||
mikroekonomiska förhållanden såsom skatter och tillsynsregler. |
|
||
utarbetade vidare konkreta förslag till klausuler för internationella obliga- |
|
||
tionslån. Syftet är att få till stånd ett mer enhetligt beteende från placerarnas |
|
||
sida i samband med omförhandlingar av lånevillkoren. I det övriga samarbete |
|
||
som drivs av |
|
||
regler för internationellt verksamma banker särskilt betydelsefull. Centralban- |
|
||
kerna arbetade också med att vidareutveckla gemensamma regler för betal- |
|
||
ningar och värdepapperstransaktioner. |
|
||
|
|
|
|
Handlingsfrihet inför eventuellt fullt |
|
|
|
När riksdagen 1997 beslutade att Sverige inte skulle delta fullt ut i valutaunionen |
|
|
|
från starten beslutade riksdagen också att största möjliga handlingsfrihet inför ett |
|
|
|
eventuellt framtida deltagande skulle upprätthållas. De tekniska och praktiska för- |
|
|
|
beredelserna skulle fortsätta. Därför arbetar Riksbanken och den finansiella sektorn |
|
|
|
med förberedelser för att upprätthålla handlingsberedskapen inför ett eventuellt |
|
|
|
svenskt inträde. |
|
|
|
Riksbankens interna |
|
|
|
praktiska föreberedelser som krävs för att Riksbanken på ett effektivt och säkert |
|
|
|
sätt ska kunna delta i eurosystemet och byta valuta inklusive sedlar och mynt. Pro- |
|
|
|
jektets uppgift är att kartlägga, samordna och genomföra arbetet samt organisera |
|
|
|
kontakterna med ECB. |
|
|
|
Samarbetet i den finansiella sektorn kallas SIFS (Samråd och information med den |
|
|
|
finansiella sektorn). SIFS har i sin rapportserie bland annat beskrivit hur euron an- |
|
|
|
vänds i Sverige, hur olika övergångsscenarier kan se ut, vilka förberedelser och |
|
|
|
omställningstider som krävs i den finansiella sektorn, hur sedel- och myntutbytet |
|
|
|
ägde rum i euroländerna och hur ett eventuellt svenskt sedel- och myntutbyte bör |
|
|
|
organiseras. |
|
|
|
SIFS har under 2002 återigen gjort en översyn av ledtiderna inför en euroövergång. |
|
|
|
Sektorn har uttalat sig för en direktövergång, där sedlar och mynt i kronor byts ut |
|
|
|
mot euro från och med inträdet i valutaunionen. |
|
|
|
|
|
|
26
Forskning |
2002/03:RB1 |
Riksbanken bedriver forskning av betydelse för bankens penningpolitik och |
|
inom andra områden som berör bankens verksamhet. Ett aktuellt forsknings- |
|
projekt handlar om mätning och analys av bankernas kreditrisker. Projektet |
|
har intresse som ett led i Riksbankens uppdrag att verka för ett säkert och ef- |
|
fektivt betalningsväsende. |
|
Ett medel för att förbättra stabiliteten i banksektorn är de kapitalkrav som |
|
samhället ålägger bankerna. Kapitalkraven är miniminivåer för det buffertka- |
|
pital som bankerna håller som täckning för framtida förluster i sina tillgångar, |
|
exempelvis kreditförluster. |
|
Riksbankens forskningsavdelning bedriver sedan några år ett brett upplagt |
|
projekt för mätning och analys av bankers kreditrisker. Syftet är att förbättra |
|
möjligheterna att bevaka det svenska banksystemet. Projektets grundidé är att |
|
utnyttja de i Sverige unika förutsättningarna att sammanställa korrekta och re- |
|
levanta data över längre tidsperioder för bankernas utlåning till företagssek- |
|
torn. Sveriges särställning beror på att svenska banker har sparat historisk in- |
|
formation och är villiga att ställa denna till forskningens förfogande. Det gör |
|
det möjligt att konstruera modeller som kan kvantifiera till exempel den sam- |
|
hällsekonomiska utvecklingens påverkan på bankers kreditrisker. |
|
En första studie inom projektet belyser Baselkommitténs förslag till nya |
|
kapitaltäckningsregler. En viktig komponent i det nya regelverket är en betyd- |
|
ligt förstärkt koppling mellan mängden buffertkapital och portföljrisk. Nuva- |
|
rande Baselregler innebär exempelvis att lån till företag medför samma kapi- |
|
talkrav för banken, oavsett företagens kreditvärdighet. I framtiden kommer |
|
lån till osäkra kredittagare att resultera i högre kapitalkrav och vice versa. |
|
Stärkt samband mellan buffertkapital och portföljrisk |
|
Genom att tillämpa det nya regelverket på en svensk storbanks historiska ak- |
|
tiebolagsportfölj under åren 1994 till 2000 har nivån för de nya kapitalkraven |
|
beräknats över tiden. Dessutom har ett så kallat |
|
portföljens samlade kreditrisk skattats över tiden. |
|
De nya kapitalkraven uppvisar både förväntat och önskvärt beteende. Höga |
|
värden |
|
bankkrisens efterdyningar |
|
att den svenska ekonomin återhämtar sig och landar i mycket låga värden |
|
kring sekelskiftet |
|
Måttet på portföljens kreditrisk har en liknande utveckling. Det leder till slut- |
|
satsen att Baselkommittén har lyckats i sin ambition att stärka sambandet mel- |
|
lan buffertkapital och portföljrisk även om ytterligare bearbetning av regelver- |
|
ket krävs innan det kan antas slutgiltigt. Studien är en utvärdering av det nya re- |
|
gelverket, men kan också ses som ett förslag på metod och ansats som tillsyns- |
|
myndigheter kan använda för utvärdering av bankers riskhanteringssystem. |
|
1 VaR mäter kreditrisken som det belopp i kronor som banken riskerar att förlora inom en gi- |
|
ven tidsperiod med en maximal sannolikhet av Z. Ett alternativt sätt att uttrycka detta är: |
|
med en sannolikhet på |
|
nor för en given tidsperiod av längd. I praktiken är det vanligt att välja en horisont på ett år |
27 |
och en sannolikhet Z mellan 0,1 och 1 procent. |
Internationellt intresse |
2002/03:RB1 |
Under det gångna året har studien presenterats vid ett flertal tillfällen vid aka- demiska konferenser och institutioner i Sverige och utomlands och i central- bankssammanhang, som till exempel vid Federal Reserve Bank of Philadel- phia. De svenska bankerna har också visat intresse och agerat värd vid några seminarier. Detta speglar Riksbankens målsättning att bedriva forskning som i grunden är akademisk, men med intresse och relevans för en bredare publik.
Forskning kring penningpolitik
Den penningpolitiska forskningen har under de senaste åren rönt intresse både bland mer praktiskt inriktade centralbanksekonomer och bland akademiska forskare. Riks- bankens forskning inriktar sig främst på tre områden. Ett är att utveckla teoretiska modeller som utgår från optimerande beteende hos ekonomiska agenter för att bätt- re förstå penningpolitikens transmissionsmekanism. En annan fråga rör växelkur- sens roll för penningpolitiken. Ett tredje område är formuleringen av penningpoliti- ken, exempelvis hur räntepolitiken påverkas av en vilja att ha en jämn ränteutveck- ling.
Forskningsavdelningen har under 2002 påbörjat arbetet med att specificera och uppskatta en makroekonomisk modell för den svenska ekonomin. Modellens ekva- tioner har tagits fram med hjälp av individers och företags beslutsproblem och kan med fördel användas för analys av olika penningpolitiska frågeställningar. En mo- difierad version av modellen kan komma att användas för analys av samspelet mel- lan den svenska ekonomin och euroområdet.
28
SÅ ARBETAR RIKSBANKEN |
2002/03:RB1 |
Riksbankens mål är ett fast penningvärde och ett säkert och effektivt betal- ningsväsende. Här beskrivs hur banken gör prognoser och analyser, hur be- slut förbereds och vad som händer när besluten är fattade och uppgifter verk- ställs.
Den penningpolitiska processen
Arbetet med inflationsprognoser syftar till att analysera om inflationen riske- rar att avvika från målet på 2 procent. Eftersom penningpolitiska åtgärder får full effekt på ungefär ett till två års sikt baseras penningpolitiken normalt på en prognos av inflationsutvecklingen för den tiden.
Penningpolitiken diskuteras vid i förväg bestämda direktionssammanträ- den. Utgångspunkten är en bedömning av det ekonomiska läget i Sverige och internationellt. En fullständig bedömning presenteras fyra gånger om året då en inflationsrapport offentliggörs. Vid övriga penningpolitiska sammanträden är beslutsunderlaget en uppdatering av föregående prognos.
Inflationsrapport
Processen med att ta fram en inflationsrapport startar cirka sex veckor innan rapporten skall presenteras. Då förs övergripande diskussioner både i direk- tionen och i den penningpolitiska beredningsgruppen. Den senare består av chefstjänstemän och rådgivare till direktionen och leds av den direktionsleda- mot som har beredningsansvar för penningpolitiken. Inom avdelningen för penningpolitik utarbetas därefter en intern policyrapport. Den innehåller en samlad inflationsbedömning, som baseras på antagandet att reporäntan hålls oförändrad.
Under de två veckor som föregår publicering av en inflationsrapport deltar direktionen mer aktivt i arbetet. Den interna policyrapporten omarbetas till en inflationsrapport. Den diskuteras vid ett par tillfällen i den penningpolitiska beredningsgruppen och i direktionen. Diskussionerna berör både inflationsbe- dömningen och de övergripande frågor som skall behandlas. Dagen innan in- flationsrapporten publiceras samlas direktionen till ett penningpolitiskt sam- manträde. Då redovisas de slutsatser som den penningpolitiska berednings- gruppen dragit av underlaget. Direktionen fastställer därefter inflationsrap- porten samt tar ställning till om reporäntan skall ändras eller inte.
29
2002/03:RB1
Figur 1. Processen vid inflationsrapport
DIREKTIONEN
Diskussion |
|
Inflationsbild |
|
Inflationsbild |
|
Penningpolitiskt |
kring |
|
|
och text |
|
möte med |
|
|
diskuteras |
|
|
|||
policyrapport |
|
|
beslutas |
|
räntebeslut |
|
|
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
BEREDNINGSGRUPPEN |
|
|
|
|
Inflationsbild |
|
Räntebeslut |
diskuteras |
|
diskuteras |
|
|
|
Underlag för bedömningarna hämtar Riksbanken bland annat från Statistiska Centralbyrån, Konjunkturinstitutet och olika internationella organ. Den infor- mation som bankens ledning och tjänstemän fångar upp under resor inom och utom landet utgör ett viktigt komplement, liksom Riksbankens statistik.
Inflationsprognosen baseras på en fullständig genomgång av samhällseko- nomin, eftersom de flesta ekonomiska förändringar påverkar prisutvecklingen. Ett par större ekonometriska modeller används. Metodutvecklingen stimule- ras av de kontakter som finns med intern och extern forskning och med andra centralbanker och internationella organisationer.
Öppen och tydlig kommunikation
En viktig del av den penningpolitiska processen är att bankens analys och slutsatser presenteras på ett tydligt och pedagogiskt sätt för olika intressenter. Respekten för och tilltron till Riksbankens arbete bygger på att den tankeram som banken följer är klar, att angivna handlingsregler följs samt att kommuni- kationen är öppen och tydlig.
Räntebeslut offentliggörs genom ett pressmeddelande. Presskonferenser hålls normalt när en inflationsrapport publiceras eller direktionen beslutat om en ränteändring.
Vid direktionens penningpolitiska sammanträden förs protokoll som publi- ceras efter cirka två veckor. Protokollen, som innehåller en utförlig redovis- ning av diskussionen, tillmäts stort intresse på finansmarknaderna. De utgör även underlag för riksbanksfullmäktiges utvärdering av hur direktionsleda- möterna fullföljer sitt uppdrag. Om någon direktionsmedlem intagit en från majoriteten avvikande uppfattning framgår detta.
Utöver den tryckta informationen i inflationsrapporter, protokoll och press- meddelanden håller direktionsledamöterna ett stort antal anföranden i syfte att ge sin bild av den ekonomiska utvecklingen och förklara bankens ställnings- taganden. Tjänstemän presenterar också inflationsrapporterna för olika ex- terna grupper såsom banker och intresseorganisationer.
Vid två tillfällen varje år samordnas publiceringen av inflationsrapporterna med en offentlig utfrågning av riksbankschefen i riksdagens finansutskott.
30
Räntestyrningen |
2002/03:RB1 |
Riksbanken styr marknadens kortaste ränta, den så kallade dagslåneräntan, genom olika finansiella instrument. Riksbanken ger bankerna möjlighet att placera och låna till förutbestämda räntor över natten, de så kallade in- och ut- låningsräntorna. Dessa ligger 75 räntepunkter (0,75 procentenheter) under eller över reporäntan. Genom att bankerna alltid kan sätta in eller låna pengar i Riksbanken med en dags löptid till kända räntor, finns det ingen anledning för dem att placera till en lägre ränta än vad de kan få i Riksbanken eller låna till en högre ränta än Riksbankens utlåningsränta. Med andra ord har det ska- pats ett golv och ett tak (räntekorridoren) för marknadens dagslåneränta.
En gång i veckan signalerar Riksbanken, genom den så kallade penningpo- litiska repan, var dagslåneräntan skall ligga i räntekorridoren. För att stabili- sera dagslåneräntan genomför Riksbanken dagligen finjusteringar, beroende på bankernas placerings- och lånebehov under dagen.
Figur 2. Riksbankens styrning av dagslåneräntan
|
|
Dagslåneräntan, % |
||||||||
|
|
|
|
|
|
|
Utlåningsränta (taket) |
|||
Finjusteringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(4,50%) |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
Reporänta (3,75%) |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
+/- 10 räntepunkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(3,00%)
Inlåningsränta (golvet)
Det finansiella systemets |
0% |
Det finansiella systemets |
|
placeringsbehov |
|
lånebehov |
|
Anmärkning: Exemplet avser en reporänta på 3,75 %, vilket den var vid utgången av 2002. |
|
||
Riksbanken kontrollerar därigenom i praktiken marknadens dagslåneränta. |
|
||
De korta marknadsräntorna upp till ungefär ett år påverkas starkt av den för- |
|
||
väntade utvecklingen av dagslåneräntan, det vill säga Riksbankens reporänta. |
|
||
Räntor med längre löptid, exempelvis tio år, påverkas bland annat av förvänt- |
|
||
ningar om framtida inflation. Räntorna påverkar i sin tur den ekonomiska ak- |
|
||
tiviteten och i slutändan inflationen. |
|
|
|
Effekter på hushålls- och företagsräntor |
|
||
Ett beslut om förändrad reporänta kommer sällan som en överraskning på de |
|
||
finansiella marknaderna. Aktörerna försöker förutse vilka beslut som Riks- |
|
||
bankens direktion kan komma att fatta, samtidigt som det är Riksbankens ut- |
|
||
talade avsikt att inte överraska. Klar och tydlig information om på vilka grun- |
|
||
der de penningpolitiska besluten fattas gör det möjligt för marknadsaktörerna |
|
||
att i ljuset av ny information om till exempel konjunkturen bilda sig en egen |
31 |
uppfattning om hur penningpolitiken kommer att utformas. En följd av detta 2002/03:RB1 är att räntebildningen på de finansiella marknaderna ofta anpassats till en änd-
ring av reporäntan redan innan beslut fattats.
Valutainterventioner
Utöver räntejusteringar kan Riksbanken vidta andra åtgärder för att upprätt- hålla ett fast penningvärde, såsom valutainterventioner. Med valutainterven- tioner menas Riksbankens köp och försäljningar på valutamarknaden av ut- ländsk valuta mot kronor, i syfte att påverka växelkursen. Valutainterventio- ner är dock ett medel som används med stor återhållsamhet. Beredskap för att genomföra valutainterventioner upprätthålls via valutareserven.
Förvaltningen av valutareserven
Valutareserven utgörs av värdepapper i utländsk valuta samt fordringar på In- ternationella valutafonden. Det primära syftet med att hålla en valutareserv är att ha beredskap för valutainterventioner. I krislägen kan valutareserven även användas för att stödja svenska banker. Riksbankslagen kräver att valutareser- vens tillgångar ska vara säkra och likvida. Därför placeras tillgångarna främst i statsobligationer som är lätta att köpa eller sälja om en intervention ska ge- nomföras med kort varsel. När kraven på säkerhet och likviditet är uppfyllda ska tillgångarna förvaltas så att de ger högsta möjliga avkastning givet den risknivå som direktionen fastslagit.2
Förvaltningen sköts av Riksbankens egna förvaltare. Förvaltarna bildar sig en uppfattning om hur utvecklingen av världsekonomin och andra omvärlds- faktorer kan komma att påverka de finansiella marknaderna. Utifrån analysen placeras valutareservens tillgångar för att ge så hög avkastning som möjligt.
Analysen av finansiell stabilitet
All handel med varor och tjänster förutsätter att betalningar kan genomföras snabbt och effektivt. Det är därför samhällsekonomiskt mycket viktigt att inte bara pengarnas värde upprätthålls utan också att betalningsväsendet fungerar säkert och effektivt.
Riksbankens operativa ansvar
Svenska kronor är landets lagliga betalningsmedel. Riksbanken är enligt lag ensam utgivare av sedlar och mynt i kronor. Distribution av sedlar och mynt till allmänheten sker framförallt via bankerna. Tryckning av sedlar, prägling av mynt samt distribution av sedlar och mynt till bank- och postkontor utförs av Riksbankens bolag eller fristående företag. Riksbanken övervakar att upp- gifterna sköts på ett sätt som är effektivt och säkert för samhället.
2 Valutareserven var vid utgången av 2002 placerad i olika räntebärande värdepapper i |
|
följande valutor: amerikanska dollar, euro, brittiska pund och japanska yen. Aktier är |
32 |
inte tillåtna. |
Merparten av betalningarna sker numera inte med kontanter, utan genom |
2002/03:RB1 |
elektroniskt överförda kontobetalningar. Riksbankens operativa ansvar är i |
|
det avseendet begränsat till att hantera systemet för kontobetalningar mellan |
|
bankerna, det så kallade |
|
Utöver de operativa uppgifterna övervakar Riksbanken betalningsväsendet. |
|
Syftet är att identifiera vad som skulle kunna leda till en kris som allvarligt |
|
hotar betalningssystemet. |
|
Med utgångspunkt från denna analys försöker Riksbanken påverka banker |
|
och andra aktörer på de finansiella marknaderna samt berörda myndigheter att |
|
vidta åtgärder för att minska eller eliminera systemrisker. |
|
Riksbanken övervakar infrastrukturen |
|
Tekniska system som överför betalningar i kronor och andra valutor möjlig- |
|
gör flöden av finansiella tillgångar mellan olika institut och marknader. Bris- |
|
ter i rutinerna eller i den tekniska utformningen kan leda till samhällsekono- |
|
misk ineffektivitet och systemkriser. Som regel fungerar marknaden effektivt |
|
utan myndighetsinblandning. Ibland väljer dock marknadsaktörerna lösningar |
|
som inte är de effektivaste från ett samhällsekonomiskt perspektiv. Övervak- |
|
ningen inriktas därför på att kartlägga och analysera källor till systemrisker |
|
och effektivitetsförluster. |
|
Övervakning av bankerna |
|
Om en stor bank drabbas av kris kan det skapa problem för hela det svenska |
|
betalningsväsendet. Den finansiella stabiliteten kan vara hotad. En viktig del |
|
av Riksbankens övervakningsuppgift är därför att löpande bedöma riskerna i |
|
de större svenska bankerna. |
|
Bankerna har en samhällsekonomiskt viktig uppgift, bland annat som betal- |
|
ningsförmedlare. En förutsättning för att en bank skall kunna fullgöra uppgif- |
|
ten är att den alltid kan genomföra betalningar till andra banker. Banken |
|
måste samtidigt vara beredd att tillgodose allmänhetens behov av kontanter |
|
vid uttag från inlåningskonton. Detta leder ofta till att underskott uppstår i be- |
|
talningsflödena, eftersom tillgångarna, till exempel krediter till allmänheten, |
|
har längre bindningstid än skulderna. |
|
Om många samtidigt överför pengar från sina inlåningskonton till konton i |
|
andra banker måste banken omedelbart finna annan finansiering, antingen via |
|
lån på den privata marknaden eller via lån i Riksbanken. För att låna i Riks- |
|
banken under dagen eller över natten måste banken lämna säkerhet i form av |
|
värdepapper, till exempel statsobligationer. För att låna på marknaden behövs |
|
ofta ingen säkerhet, men banken måste vara kreditvärdig. |
|
Den finansiella stabiliteten kan hotas av många skäl. Riksbankens analys |
|
och bedömning av riskerna i de svenska bankerna innehåller därför olika |
|
delar. |
|
33
Några exempel: |
2002/03:RB1 |
Svenska hushåll och företag är viktiga låntagargrupper och kan därför or- saka stora kreditförluster i bankerna. Bedömningar av hushållens och före- tagens betalningsförmåga och finansiella situation görs därför löpande.
Bankerna lånar stora belopp av varandra, vilket gör att en kris i en bank riskerar att sprida sig till övriga banker. Likviditets- och kreditriskerna i dessa så kallade motpartsexponeringar övervakas därför.
Brister i bankernas likviditets- och kreditrisksystem ökar risken för bank- kriser. Riksbanken försöker därför öka kunskapen om de system bankerna tillämpar samt bedöma systemens bärkraft.
Normala konjunktursvängningar skapar vanligen inga problem för ban- kerna. Det är framför allt oväntat snabba och varaktiga fall i konjunkturen som kan hota den finansiella stabiliteten. Riksbanken inriktar därför sin analys på att bedöma känsligheten i banksystemet för till exempel ett oväntat konjunkturfall eller för ett plötsligt fall i tillgångspriserna.
Om bankernas intjäningsförmåga försämras på grund av strukturella för- ändringar på marknaderna minskar deras möjlighet att bära förluster. Det kan leda till att bankerna ökar sitt risktagande. Därför görs bedömningar av hur bankernas intjäningsförmåga utvecklas på längre sikt.
Medel för att förhindra en systemkris
Regelverken för finansiella institut är statens viktigaste medel för att upprätt- hålla finansiell stabilitet. Regler måste vara gränsöverskridande för att vara effektiva eftersom de finansiella marknaderna är starkt internationellt förgre- nade. Regelverket för svenska finansiella institut beslutas av regeringen i samarbete med Finansinspektionen. Riksbanken påverkar utformningen, både genom att delta i olika internationella arbetsgrupper och genom att via remiss- svar ge uttryck för sin syn.
Riksbanken har ett operativt ansvar för sedelförsörjningen och betalnings- |
|
systemet RIX. Riksbankens viktigaste verktyg för att förhindra en systemkris |
|
är därutöver det inflytande Riksbanken har på de finansiella instituten och på |
|
andra myndigheter. En öppen dialog med finansiella institut, finansiella |
|
marknader, Finansinspektionen och andra myndigheter är därför ett mycket |
|
viktigt medel i stabilitetsarbetet. Samarbete och informationsutbyte sker |
|
också regelbundet med de nordiska centralbankerna, eftersom de svenska |
|
bankkoncernerna har en stor del av sin verksamhet i grannländerna. |
|
Finansiell stabilitet |
|
Riksbanken publicerar två gånger om året rapporten Finansiell stabilitet. I den |
|
redovisas de viktigaste slutsatserna från den löpande övervakningen. Rappor- |
|
ten innehåller också fördjupningar inom områden som är viktiga för effektivi- |
|
teten och säkerheten i betalningsväsendet. Den presenteras regelmässigt vid |
|
en presskonferens och slutsatserna diskuteras med Finansinspektionen och |
34 |
bankerna. Rapporten utgör också underlag för direktionsledamöternas tal och |
2002/03:RB1 |
föredrag. |
|
Som beredskap för en finansiell kris, om en sådan ändå skulle inträffa, har |
|
Riksbanken en krisorganisation som ständigt hålls aktuell. För att undvika en |
|
systemkris kan Riksbanken också, om det finns synnerliga skäl, ge banker |
|
och kreditinstitut nödkrediter till andra villkor än de normala. |
|
35
LEDNING OCH ORGANISATION |
2002/03:RB1 |
Organisation
Riksbanken är organiserad i elva avdelningar. Avdelningscheferna beslutar eller delegerar beslutsrätt inom sitt verksamhetsområde. De ser även till att ärenden som skall beslutas av direktionen bereds och föredras. Riksbanken har tre avdelningar med inriktning mot bankens huvudmål: avdelningen för penningpolitik, avdelningen för finansiell stabilitet och avdelningen för mark- nadsoperationer.
Avdelningen för penningpolitik
Svarar för den penningpolitiska analysen, som är underlag för de beslut som fattas för att uppfylla målet om ett fast penningvärde. Avdelningen följer och analyserar prisutvecklingen samt ansvarar för betalningsbalansstatistik.
Avdelningschef: Anders Vredin Antal anställda: 71
Avdelningen för finansiell stabilitet
Svarar för analysen av det finansiella systemets stabilitet, som är underlag för de beslut som fattas för att uppfylla målet om ett säkert och effektivt betal- ningsväsende. Avdelningen övervakar och analyserar infrastrukturen i betal- ningssystemet, enskilda större aktörer och kontanthanteringen. Dessutom an- svarar avdelningen för finansiell statistik.
Avdelningschef: Martin Andersson Antal anställda: 36
Avdelningen för marknadsoperationer
Genomför penning- och valutapolitiska åtgärder i syfte att påverka ränte- och/ eller växelkursen enligt de penningpolitiska besluten. Därutöver förvaltar av- delningen Riksbankens tillgångar i utländsk valuta och samlar in statistik om ränte- och valutamarknaderna. Avdelningen ansvarar även för driften av Riks- bankens betalningssystem för stora betalningar mellan bankerna och för för- sörjningen av sedlar och mynt.
Avdelningschef: Mats Galvenius Antal anställda: 58
Administrativa avdelningen
Svarar för kontors- och fastighetsservice, transporter, säkerhet, planering och budget, redovisning, löne- och ekonomisystem, finansadministration, perso- nalutveckling och kompetensförsörjning.
Avdelningschef: Agneta Rönström Antal anställda: 119
36
Direktionsavdelningen |
2002/03:RB1 |
Ansvarar för administration av direktionens och riksbanksfullmäktiges sam- |
|
manträden. Avdelningen ger också juridiskt stöd och utför utredningsupp- |
|
drag. |
|
Avdelningschef: Björn Hasselgren |
|
Antal anställda: 22 |
|
Forskningsavdelningen |
|
Bedriver forskning inom områden som är relevanta för Riksbanken och stöd- |
|
jer andra avdelningar i verksamhet som har anknytning till forskning. |
|
Avdelningschef: Tor Jacobson |
|
Antal anställda: 9 |
|
Informationsavdelningen |
|
Svarar för bankens kommunikationsstrategi och samordnar extern och intern |
|
information. Där ingår presstjänst, webbplats, publikationer, bibliotek samt |
|
föreläsnings- och seminarieverksamhet. |
|
Avdelningschef: Leif Jacobsson |
|
Antal anställda: 18 |
|
Internationella avdelningen |
|
Samordnar och utvecklar Riksbankens internationella arbete samt biträder di- |
|
rektionen i internationella kontakter. |
|
Avdelningschef: Christina Nordh Berntsson |
|
Antal anställda: 11 |
|
Internrevisionsavdelningen |
|
Granskar och utvärderar bankens verksamhet samt bidrar till att arbetet i |
|
Riksbanken utformas effektivt och säkert. |
|
Avdelningschef: Ulrika Bergelv |
|
Antal anställda: 6 |
|
|
|
Förvaltar och underhåller bankens centrala |
|
upphandlar nya system. |
|
Avdelningschef: Marie Rudberg |
|
Antal anställda: 69 |
|
Riskkontrollavdelningen |
|
Svarar för den oberoende utvärderingen av nivå och resultat när det gäller |
|
bankens finansiella risker. Avdelningen utvecklar också metoder för att kon- |
|
trollera risker. |
|
Avdelningschef: Kristina Åkerberg |
|
Antal anställda: 6 |
|
Siffrorna för antal anställda avser årsarbetare, det vill säga antalet anställda |
|
reducerat med hänsyn till deltidstjänstgöring, vid årets slut. |
|
37
Figur 3. Riksbankens organisation
RIKSBANKS-
FULLMÄKTIGE
REVISIONS-
ENHETEN
RIKSBANKENS
DIREKTION
DIREKTIONS-
AVDELNINGEN
RIKSBANKENS BOLAG
ADMINISTRATIVA
AVDELNINGEN
INFORMATIONS-
AVDELNINGEN
INTERNATIONELLA
AVDELNINGEN
FORSKNINGS-
AVDELNINGEN
INTERNREVISIONS-
AVDELNINGEN
RISKKONTROLL-
AVDELNINGEN
Direktion
2002/03:RB1
Avdelningen för
PENNING-
POLITIK
Upprätthålla ett fast penningvärde
Avdelningen för
MARKNADS-
OPERATIONER
Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende
Avdelningen för
FINANSIELL
STABILITET
Riksbanken leds av en direktion som består av sex ledamöter. Direktionen an- svarar för hela bankens verksamhet, det vill säga penningpolitik, frågor om fi- nansiell stabilitet, marknadsoperationer och betalningsväsende. Direktionen har dessutom ett övergripande ansvar för bankens administration och faststäl- ler Riksbankens budget. Ledamöterna är beredningsansvariga för olika delar av verksamheten.
Direktionen fattar beslut gemensamt vid sammanträden, som normalt äger rum varannan torsdag. Fullmäktiges ordförande och vice ordförande får när- vara vid direktionens sammanträden med yttranderätt men utan förslags- och rösträtt. Inför viktiga penningpolitiska beslut skall Riksbanken informera re- geringen. Under 2002 hölls 32 sammanträden, varav nio penningpolitiska sammanträden.
Direktionens sammanträde den 24 september hölls i Halmstad. Syftet var att inhämta synpunkter på Riksbankens verksamhet och få möjlighet att dis-
38
kutera den ekonomiska utvecklingen med företrädare för näringsliv och sam- |
2002/03:RB1 |
hälle i länet. |
|
Under 2002 har direktionsledamöterna hållit ett hundratal offentliga anfö- |
|
randen. Dessa har bland annat handlat om den aktuella penningpolitiken och |
|
konjunkturläget, finansiell stabilitet, EMU och euron, utvecklingstendenser i |
|
världsekonomin samt den svenska ekonomins struktur. |
|
Direktionen lämnar två gånger om året en skriftlig redogörelse för penning- |
|
politiken till riksdagens finansutskott. Inflationsrapporten har använts som |
|
rapport till riksdagen under 2002 och kompletterats med offentliga utfråg- |
|
ningar av riksbankschefen i finansutskottet. |
|
Direktionen består från och med 2003 av följande ledamöter: |
|
Lars Heikensten, mandatperiod sex år från den 1 januari 2003 |
|
Lars Heikensten är riksbankschef och ordförande i direktionen. Heikensten |
|
har ansvaret för beredning av ärenden från direktionsavdelningen, juridiska |
|
ärenden samt ärenden från internrevisionsavdelningen. Heikensten är ledamot |
|
av ECB:s allmänna råd och BIS styrelse. Han är också Sveriges guvernör i In- |
|
ternationella valutafonden. Tidigare har han bland annat varit chefsekonom |
|
på Handelsbanken och Riksgäldskontoret samt chef för den ekonomiska av- |
|
delningen på Finansdepartementet. Heikensten, som är ekonomie doktor, var |
|
vice riksbankschef under perioden |
|
Eva Srejber, mandatperiod sex år från den 1 januari 2003 |
|
Eva Srejber är förste vice ordförande och vice riksbankschef och har ansvaret |
|
för beredning av ärenden från internationella avdelningen, |
|
och avdelningen för marknadsoperationer. Hon ansvarar också för samord- |
|
ning av Riksbankens och den finansiella sektorns |
|
är riksbankschefens ställföreträdare i ECB:s allmänna råd samt ledamot av |
|
EU:s ekonomiska och finansiella kommitté. Tidigare har hon bland annat |
|
varit chef för Riksbankens penning- och valutapolitiska avdelning, ledamot i |
|
IMF:s styrelse och |
|
ken. |
|
Villy Bergström, mandatperiod sex år från den 1 januari 2002 |
|
Villy Bergström är vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ären- |
|
den från forskningsavdelningen och informationsavdelningen samt för Riks- |
|
bankens yttranden över remisser. Bergström är ledamot av OECD:s kommitté |
|
WP3. Han är docent i nationalekonomi och har tidigare bland annat varit chef |
|
för Fackföreningsrörelsens institut för ekonomisk forskning, FIEF, medlem |
|
av SNS konjunkturråd och chefredaktör på Dala Demokraten. |
|
Lars Nyberg, mandatperiod sex år från den 1 januari 2000 |
|
Lars Nyberg är vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ärenden |
|
från avdelningen för finansiell stabilitet och riskkontrollavdelningen. Nyberg |
|
är styrelseordförande i Svensk Kontantförsörjning AB samt ledamot av sty- |
|
relsen för Crane AB (tidigare AB Tumba Bruk). Han är också av regeringen |
|
utsedd ledamot av Finansinspektionens styrelse samt Riksbankens represen- |
|
tant i |
|
docent i nationalekonomi och har tidigare bland annat varit vice vd i Han- |
39 |
|
delsbanken och Föreningssparbanken samt vd i Länsförsäkringsbolagens 2002/03:RB1 förening.
Kristina Persson, mandatperiod sex år från den 1 maj 2001
Kristina Persson är vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ären- den från administrativa avdelningen. Persson är riksbankschefens ställföreträ- dare i IMF. Hon är civilekonom och har bland annat varit landshövding i Jämtlands län och arbetat på Finansdepartementet, Institutet för Framtidsstu- dier och som
Irma Rosenberg, mandatperiod sex år från den 1 januari 2003
Irma Rosenberg är vice riksbankschef och har ansvaret för beredning av ären- den från avdelningen för penningpolitik och för ärenden som rör ägandet av Riksbankens bolag. Rosenberg är riksbankschefens ställföreträdare i BIS. Hon är doktor i nationalekonomi och har arbetat som chefsekonom i det stat- liga bostadsfinansieringsföretaget SBAB. Hon har också varit chefsekonom på Posten och Postgirot Bank. Dessförinnan var Rosenberg forskningschef och prognoschef på Konjunkturinstitutet och har tidigare varit verksam som chef för den ekonomiska analysgruppen på Riksbanken under åren
Medarbetare
Riksbankens direktion, chefer och projektledare har till uppgift att bidra till att Riksbanken når sina verksamhetsmål och skall inspirera, utveckla och stödja medarbetarna. Som ett led i detta genomfördes under 2002 ett ledarut- vecklingsprogram för alla chefer. Programmet har fokus på rollen som le- dare men innehåller även utbildning i vad det konkreta personalansvaret innebär i form av rekrytering, arbetsmiljö och jämställdhet.
Under 2002 fortsatte också arbetet med Riksbanken en attraktiv arbets- plats som bland annat innebär satsningar på kompetensutveckling, jämställd- het, löneutveckling och arbetsmiljö.
Riksbanken gör varje år ett personalekonomiskt bokslut, som är ett kom- plement till den ekonomiska redovisningen. Bokslutet gör det möjligt att följa upp nyckeltal som ger en indikation på om medarbetarnas resurser används på ett sätt som uppfyller Riksbankens mål. För att kunna arbeta mer förebyg- gande har det årliga bokslutet kompletterats med kvartalsrapporter som ger en överblick över sjukfrånvaro och övertid.
För att skapa en balans i vardagen mellan arbets- och familjeliv har Riksban- ken infört hushållsnära tjänster för medarbetare som har barn under åtta år.
Fokus på jämställdhet och mångfald
Riksbanken strävar efter att ha så blandade grupper som möjligt i fråga om kön och etnisk bakgrund. Alla medarbetare skall ha lika stora möjligheter att avancera. Fördelningen mellan könen är för närvarande mycket jämn (47 pro- cent kvinnor och 53 procent män). Inom ramen för jämställdhetsplanen har en
40
lönekartläggning genomförts. I de fall osakliga skillnader konstaterats har åt- |
2002/03:RB1 |
gärder vidtagits. |
|
Under 2002 slutförde Riksbanken en attitydundersökning med fokus på et- |
|
nisk mångfald. Syftet var att få en bild av vilken syn medarbetarna har i denna |
|
fråga. Resultatet kommer att utgöra grund för fortsatta insatser. |
|
Kompetensutveckling |
|
I en kunskapsintensiv organisation som Riksbanken är det viktigt med kom- |
|
petensutveckling. Många medarbetare är högutbildade och har lång erfarenhet |
|
från arbete på Riksbanken eller andra arbetsplatser. Framför allt yngre och |
|
nyrekryterade medarbetare har därmed goda möjligheter till kompetensut- |
|
veckling i sitt dagliga arbete och genom olika samarbeten på nationell och in- |
|
ternationell nivå. Därutöver bedrivs intern utbildning i för Riksbanken ak- |
|
tuella ämnen. |
|
Kompetensförsörjning |
|
Riksbanken arbetar kontinuerligt med att förbättra och kvalitetssäkra rekryte- |
|
ringsprocessen. Under 2002 minskade personalomsättningen till hälften jäm- |
|
fört med 2001. En del av förklaringen är den låga rörligheten på arbetsmark- |
|
naden men sannolikt beror det även på att arbetet mot en alltmer attraktiv ar- |
|
betsplats varit framgångsrikt. |
|
Arbetsmiljö |
|
Genom medarbetarsamtal, attitydundersökningar och avgångsintervjuer for- |
|
mas en bild av hur medarbetarna upplever sin arbetssituation. På så sätt kan |
|
Riksbanken identifiera förbättringsområden och sätta mål för ett bättre arbets- |
|
klimat. De undersökningar som genomförts de senaste åren visar ett förbättrat |
|
resultat på flera områden, till exempel att samarbetet fungerar bättre och att |
|
målen är tydligare. |
|
Det förebyggande perspektivet i Riksbankens arbetsmiljöarbete innebär |
|
bland annat en väl utbyggd friskvård som innefattar fysisk träning, avspän- |
|
ning och kostvanor. Personalen har även tillgång till en välutrustad tränings- |
|
lokal i riksbankshuset och alla nyanställda får besök av en ergonom som ser |
|
över arbetsplatsen. |
|
41
Diagram 14. Åldersstruktur för Riksbankens personal december 2002. |
2002/03:RB1 |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
Antal anställda |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anmärkning: Medelålder 42, genomsnittlig anställningstid 11 år, personalomsättning 10 procent.
Diagram 15. Personalrörlighet.
Antal anställda
Anmärkning: Exklusive sommarvikarier.
42
Riksbanksfullmäktige |
2002/03:RB1 |
Riksbanksfullmäktige består av elva ledamöter och lika många suppleanter. Ledamöterna utses av riksdagen och har samma mandatperiod som riksdags- ledamöterna. Fullmäktige väljer själv ordförande och vice ordförande. Fullmäktigeledamöter fram till 2002 års riksdagsval var Sven Hulterström (ordförande), Johan Gernandt (vice ordförande), Sinikka Bohlin, Jörgen An- dersson, Kenneth Kvist, Mats Odell, Ingegerd Troedsson, Peter Egardt, Kjell Nordström, Susanne Eberstein och Carin Lundberg.
Suppleanter var Reynoldh Furustrand, Stephan Tolstoy,
Fullmäktigeledamöter efter 2002 års riksdagsval är Jan Bergqvist (ordfö- rande), Johan Gernandt (vice ordförande), Sinikka Bohlin, Bengt Westerberg, Lennart Nilsson, Kjell Nordström, Mats Odell, Kenneth Kvist, Susanne Eber- stein, Peter Egardt och Karin Pilsäter.
Suppleanter är Carin Lundberg, Sonia Karlsson, Stephan Tolstoy, Camilla Dahlin Andersson, Lars U. Granberg, Marianne Carlström, Göran Hägglund, Siv Holma, Tomas Eneroth, Margaretha af Ugglas och Tommy Waidelich.
Fullmäktiges uppgifter
Fullmäktige utser ledamöter i direktionen och beslutar om deras löne- och an- ställningsvillkor. Fullmäktige fastställer också Riksbankens arbetsordning, som anger ramar för verksamheten. Vidare beslutar fullmäktige om utform- ningen av sedlar och mynt.
Fullmäktige får lämna remissyttranden inom sitt verksamhetsområde och i samråd med direktionen lämna förslag till riksdagen och regeringen om änd- ringar i författningar eller någon annan åtgärd inom sitt ansvarsområde. Full- mäktiges revisionsenhet granskar Riksbankens verksamhet och hur direk- tionsledamöterna utövar sitt arbete.
Fullmäktige lämnar förslag till riksdagen och Riksdagens revisorer om dis- positionen av Riksbankens vinst.
Fullmäktige under 2002
Fullmäktige har under 2002 sammanträtt vid nio tillfällen. Ordföranden och vice ordföranden har deltagit i direktionens sammanträden. Fullmäktige har regelbundet fått redogörelser för verksamheten från direktionen.
Fullmäktige utsåg i juni 2002 Lars Heikensten till ny riksbankschef och Eva Srejber till förste vice riksbankschef samt i december Irma Rosenberg till ny vice riksbankschef. Fullmäktige beslöt under året om utgivning av ett min- nesmynt med anledning av
43
Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap 2002 |
2002/03:RB1 |
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne gick 2002 till Daniel Kahneman och Vernon L. Smith. De fick priset för sina pion- järinsatser inom områdena psykologisk och experimentell ekonomi.
Daniel Kahneman vid Princeton University, USA, har infört insikter från psy- kologisk forskning i ekonomisk vetenskap. Därigenom har han lagt grunden för ett helt nytt forskningsområde. Den teori som utvecklats kallas för pro- spect theory. En ny generation forskare inom nationalekonomi och finansiell ekonomi har därmed berikats med en teori som gett insikter från kognitiv psy- kologi om mänskliga motiv. Hans viktigaste insatser rör mänskligt beteende när man gör bedömningar och fattar ekonomiska beslut under osäkra förhål- landen. Kahnemans forskning visar bland annat att människor tar större risker när de har ont om pengar eller står inför en konkurs.
Vernon Smith vid George Mason University, USA, har lagt grunden för forskningsområdet experimentell ekonomi och utökat ekonomernas verktygs- låda med nya forskningsmetoder. Vernon Smith har genom experiment klar- lagt hur olika aktörer uppträder i vissa situationer, exempelvis i samband med konkurrens på marknaden eller vid auktioner. Smith har också varit banbry- tande när det gäller att använda laboratoriet som en vindtunnel, där spelreg- ler för nya marknader, till exempel avreglerade elmarknader testas i labora- toriemiljö. Hans insatser har stor betydelse för att göra experimentet till ett viktigt verktyg i empirisk ekonomisk analys.
Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap instiftades i samband med Riksbankens trehundraårsjubileum 1968. Priset delas ut varje år till den eller de personer som inom ekonomisk vetenskap utfört ett arbete av framstående betydelse. Kungliga Vetenskapsakademien utser ekonomipristagare enligt samma principer som gäller för Nobelprisen. Prissumman är densamma som för Nobelprisen, 10 miljoner svenska kronor, och betalas ut av Riksbanken. Om det är flera pristagare delas prissumman lika mellan dem.
Daniel Kahneman är född 1934 i Tel Aviv, Israel (amerikansk och israelisk medborgare). Han har en doktorsexamen från University of Berkely 1961. Sedan 1993 är han professor i psykologi vid Princetonuniversitetet, NJ, USA.
Vernon L. Smith är född 1927 i Wichita, Kansas, USA (amerikansk medbor- gare). Han har en doktorsexamen från Harvard University 1955. Sedan 2001 är han professor i ekonomi och juridik vid George Masonuniversitetet, VA, USA.
Tidigare pristagare
Priset har utdelats varje år från och med 1969 enligt följande:
1969 R. Frisch och J. Tinbergen
1970 P. A. Samuelson
1971 S. Kuznets
1972 J.R. Hicks och K.J. Arrow
44
1973 |
W. Leontief |
2002/03:RB1 |
1974 |
G. Myrdal och F.A. von Hayek |
|
1975 |
L.V. Kantorovich och T.C. Koopmans |
|
1976 |
M. Friedman |
|
1977 |
B. Ohlin och J.E. Meade |
|
1978 |
H.A. Simon |
|
1979 |
T.W. Schultz och A. Lewis |
|
1980 |
L.R. Klein |
|
1981 |
J. Tobin |
|
1982 |
G.J. Stigler |
|
1983 |
G. Debreu |
|
1984 |
R. Stone |
|
1985 |
F. Modigliani |
|
1986 |
J.M. Buchanan Jr |
|
1987 |
R.M. Solow |
|
1988 |
M. Allais |
|
1989 |
T. Haavelmo |
|
1990 |
H.M. Markowitz, M.H. Miller och W.F. Sharpe |
|
1991 |
R.H. Coase |
|
1992 |
G.S. Becker |
|
1993 |
R.W. Fogel och D.C. North |
|
1994 |
J.C. Harsanyi, J.F. Nash Jr och R. Selten |
|
1995 |
R.E. Lucas, Jr. |
|
1996 |
J.A. Mirrlees och W. Vickrey |
|
1997 |
R.C. Merton och M.S. Scholes |
|
1998 |
A. Sen |
|
1999 |
R.A. Mundell |
|
2000 |
J.J. Heckman och D.L. McFadden |
|
2001 |
G.A. Akerlof, A.M. Spence och J.E. Stiglitz |
|
2002 |
Daniel Kahneman och Vernon L. Smith |
|
45
BOKSLUT |
2002/03:RB1 |
Förvaltningsberättelse |
|
Verksamhet |
|
Riksbankens verksamhet regleras av 9 kap. 13 och 14 §§ regeringsformen, |
|
8 kap. 6 § riksdagsordningen samt av riksbankslagen. Riksbanken är enligt |
|
9 kap. 13 § regeringsformen rikets centralbank och en myndighet under riks- |
|
dagen. |
|
Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken. Enligt 1 kap. 2 § lagen |
|
(1988:1385; senast ändrad 2000:427) om Sveriges riksbank ska målet för |
|
Riksbankens verksamhet vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Det vikti- |
|
gaste penningpolitiska instrumentet för att uppnå detta är reporäntan. Riks- |
|
banken ska också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. |
|
Riksbanken avtalade under 2001 med det amerikanska företaget Crane |
|
Co om försäljning av AB Tumba Bruk (numera Crane AB). Crane |
|
tog ledning och drift från och med 1 januari 2002. Försäljningen av aktierna |
|
kommer slutligt att regleras senast i februari 2004 i enlighet med avtalets |
|
överenskommelse om ömsesidiga köp- och säljrättigheter mellan Crane |
|
och Riksbanken. Som ett led i omstruktureringen och försäljningen av Tumba |
|
Bruk förvärvade Riksbanken i december 2001 två nybildade bolag. Eskilstuna |
|
Penningsmedja AB förvärvades i syfte att per den 1 januari 2002 köpa mynt- |
|
rörelsen inklusive en fastighet i Eskilstuna från AB Tumba Bruk, vilket ome- |
|
delbart såldes till det finska myntverket Rahapaja Oy. Tumba Kulturfastig- |
|
heter AB har till uppgift att övergångsvis överta mark, vissa kulturhistoriskt |
|
värdefulla byggnader och inventarier i Tumba. Kulturbyggnaderna inklusive |
|
angränsande mark har per den 1 oktober 2002 överlåtits till Statens Fastig- |
|
hetsverk efter godkännande av riksdagen och regeringen. Därmed återstår i |
|
bolaget ett markområde som kommer att säljas till extern part. |
|
Riksbanken beslutade i april 2002 att dotterbolaget PSAB Pengar i Sverige |
|
AB (numera Svensk Kontantförsörjning AB) ska tillhandahålla fyra strate- |
|
giska lagerplatser för ut- och inlämning av sedlar och mynt. Den affärsorien- |
|
terade verksamheten, inklusive resterande lagerplatser, överfördes till ett dot- |
|
terbolag till Svensk Kontantförsörjning AB som namnändrades till Pengar i |
|
Sverige AB. |
|
Omstruktureringen av kontanthanteringen syftar till att ge framtida sam- |
|
hällsekonomiska besparingar. |
|
Riksbankens roll som exklusiv agent för Riksgäldskontorets valutaväx- |
|
lingar har upphört under 2002 som en följd av regeringens beslut att låta Riks- |
|
gäldskontoret välja andra motparter än Riksbanken för valutatransaktioner. |
|
Organisation |
|
Enligt 9 kap. 13 § regeringsformen leds Riksbanken av en direktion. Direktio- |
|
nen består av sex ledamöter. Under 2002 avhölls 32 direktionssammanträden. |
|
Riksbanksfullmäktige utser direktionens ledamöter och utövar kontroll över |
|
Riksbankens verksamhet. Under 2002 utsåg riksbanksfullmäktige ny riks- |
|
46
bankschef, ny förste vice riksbankschef och ny vice riksbankschef för en pe- |
2002/03:RB1 |
riod på sex år från den 1 januari 2003. |
|
Riksbanksfullmäktige består av elva ledamöter, med lika många supplean- |
|
ter. Efter riksdagsvalet hösten 2002 utsåg riksdagen nya ledamöter i riks- |
|
banksfullmäktige. Under 2002 har riksbanksfullmäktige sammanträtt vid nio |
|
tillfällen. |
|
Riksbanken är organiserad i 11 avdelningar. Antalet avdelningschefer är |
|
totalt 19, varav 14 är män och 5 kvinnor. Antalet enhetschefer är totalt 20, |
|
varav 13 är män och 7 är kvinnor. Under året utsågs fyra nya avdelningsche- |
|
fer varav två tillträder sin tjänstgöring 2003. Dessutom utsågs två nya biträ- |
|
dande avdelningschefer och två nya enhetschefer samt en ny chefsjurist. |
|
Riksbanken har fyra dotterbolag, Svensk Kontantförsörjning AB (fd PSAB |
|
Pengar i Sverige AB), Crane AB (fd AB Tumba Bruk), Eskilstuna Penning- |
|
smedja AB samt Tumba Kulturfastigheter AB. |
|
Personal |
|
Medelantalet årsarbetare uppgick 2002 till 437 (427). Utväxlingen av konsul- |
|
ter till egna anställda svarade för en ökning med åtta årsarbetare. Vid ut- |
|
gången av 2002 var 502 personer anställda i Riksbanken. Motsvarande antal |
|
vid utgången av 2001 var 471 personer. Antal årsarbetare är ej lika med antal |
|
anställda på grund av förekomsten av deltidstjänstgöring. |
|
Av de anställda per den 31 december 2002 var 47 (48) procent kvinnor och |
|
53 (52) procent män. Personalomsättningen var lägre 2002 än 2001. Under |
|
2002 rekryterade Riksbanken 81 (74) personer externt och 11 (27) internt. Av |
|
de 50 (72) personer som slutade under 2002 slutade 44 (65) på egen begäran |
|
och 6 (7) pensionerades. |
|
Under 2002 uppgick det genomsnittliga antalet sjukfrånvarodagar per anställd |
|
till 13,7 (12,5). |
|
Finansiell struktur |
|
Uppställningsformen för Riksbankens balansräkning är framför allt anpassad |
|
till att visa de penning- och valutapolitiska transaktionerna. Riksbankens ba- |
|
lansräkning ser något förenklat ut på följande sätt: |
|
Tabell 1. Riksbankens balansräkning per den 31 december 2002, mkr
Tillgångar |
|
Skulder |
|
|
|
|
|
Guld |
18 210 |
Utelöpande sedlar och mynt3 |
106 984 |
Valutareserv |
150 594 |
Inlåning från banker |
87 |
Utlåning till banker |
30 721 |
Övriga skulder |
4 716 |
Övriga tillgångar |
1 459 |
Samlat eget kapital |
89 197 |
Summa |
200 984 |
Summa |
200 984 |
|
|
|
|
3 Till skillnad från de flesta centralbanker är Riksbanken även utgivare av mynt. |
47 |
Av balansräkningens poster är det framför allt guld- och valutareserven, ute- 2002/03:RB1 löpande sedel- och myntstocken samt in- och utlåning till bankerna som för-
ändras kontinuerligt under året. Övriga poster är relativt stabila.
Guld- och valutareserven
Guld- och valutareserven består, som namnet antyder, av guld och värdepap- per i utländsk valuta samt fordringar på Internationella valutafonden. Det pri- mära syftet med att hålla en valutareserv är att ha beredskap för valutainter- ventioner.
I svårare krislägen kan valutareserven även användas i syfte att stödja svenska banker. Med valutainterventioner menas Riksbankens köp och för- säljningar av valuta mot kronor i syfte att påverka växelkursen. Valutainter- ventioner används främst när växelkursen är fast i förhållande till andra valu- tor, men kan även användas när den är flytande. Sedan 1992 har växelkursen varit flytande, vilket innebär att kronans värde i förhållande till andra valutor bestäms av marknaden.4 Riksbanken genomförde inga interventioner under 2002.
Förvaltningen av valutareserven syftar till att ge så hög avkastning som möjligt givet den risknivå som Riksbankens direktion beslutar. Valutareser- ven, exklusive fordringar på Internationella valutafonden, är i huvudsak pla- cerad i statsgaranterade tillgångar i fyra valutor: amerikanska dollar (37 pro- cent), euro (37 procent), brittiska pund (16 procent) och japanska yen (10 pro- cent). Från och med 2003 kommer Riksbanken även att placera i kanaden- siska och australiska dollar. Valutareserven har under 2002 ökat marginellt med 2 896 miljoner kronor.
Som en del av valutareservsförvaltningen deltar Riksbanken i automatiska värdepapperslåneprogram med tre depåbanker där dessa banker å Riksban- kens vägnar repar och lånar ut Riksbankens värdepapper mot säkerhet i andra värdepapper. Det totala nominella värdet avseende utlånade och utrepade vär- depapper per
Förvaltningen av guldet sker enligt principerna i en överenskommelse från 1999 mellan några centralbanker i industriländerna. Denna överenskommelse innebär bland annat att guld inte får avyttras fram till 2004 och att endast en begränsad mängd får lånas ut. Riksbanken lånar därför endast ut delar av guldinnehavet.
In- och utlåningen till bankerna
Bankernas lånebehov i Riksbanken beror bland annat på allmänhetens vilja att hålla sedlar och mynt. Merparten av utlåningen till bankerna sker genom de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, även kallade penningpoli- tiska repor. En sådan repa innebär att Riksbanken tillför likviditet genom att
4 Det är regeringen som bestämmer vilket växelkurssystem som Sverige ska ha medan |
48 |
Riksbanken bestämmer om tillämpningen. |
köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att de säljs tillbaka till |
2002/03:RB1 |
bankerna efter en viss tid (bland marknadsaktörer kallas detta en omvänd |
|
repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den |
|
ursprungliga ägaren. Löptiden är normalt en vecka. Beslutet om hur mycket |
|
likviditet som skall tillföras eller dras in under kommande vecka bygger på en |
|
prognos av de betalningar eller flöden som sker mellan Riksbanken och ban- |
|
kerna och som påverkar de poster som ingår i Riksbankens balansräkning. |
|
Posten huvudsakliga refinansieringstransaktioner har under året minskat |
|
med 35 899 miljoner kronor. Minskningen beror främst på att extra utdel- |
|
ningen samt den normala utdelningen till statsverket om totalt 27 300 miljo- |
|
ner kronor finansierades genom en minskning av den penningpolitiska repan. |
|
Utöver utlåningen via repor sker en viss in- och utlåning till bankerna på |
|
deras konton i Riksbanken. |
|
Utelöpande sedlar och mynt |
|
Storleken på den utestående sedel- och myntstocken styrs av allmänhetens ef- |
|
terfrågan. Stocken av utelöpande sedlar och mynt i nominella termer mins- |
|
kade mellan utgången av 2002 och föregående år med 127 miljoner kronor. |
|
Stocken har liksom tidigare uppvisat en säsongsvariation. Allmänhetens vilja |
|
att hålla sedlar och mynt ökar normalt i samband med större helger, exempel- |
|
vis julhelgen. |
|
Det samlade egna kapitalet |
|
Storleken på det egna kapitalet ökar när Riksbanken gör vinster och minskar |
|
när det omvända inträffar. I Riksbankens totala resultat ingår ökat eller mins- |
|
kat värde på valutareserven till följd av kronans växelkursutveckling. Valuta- |
|
kurseffekterna tillförs dispositionsfonden. Av Riksbankens vinst utdelas 80 |
|
procent av det genomsnittliga resultatet för de senaste fem åren, exklusive va- |
|
lutakurseffekter, till statsverket och resten fonderas. För 2001 var utdelningen |
|
7 300 miljoner kronor. Utöver den normala vinstutdelningen beslutade riks- |
|
dagen för vinstdispositionen avseende 2001, liksom 2000, att ytterligare |
|
20 000 miljoner kronor skulle delas ut i en extra utdelning till statsverket. |
|
Sammantaget minskade det samlade egna kapitalet det vill säga posterna re- |
|
sultatutjämningsfond, eget kapital och årets resultat med 27 371 miljoner kro- |
|
nor under 2002. |
|
Det övergripande målet med Riksbankens verksamhet är inte att generera |
|
vinst, utan det resultat som uppkommer är en följd av Riksbankens uppgifter |
|
som centralbank. Riksbankens resultat för 2002 uppgick till |
|
nor (19 277 miljoner kronor). |
|
Riksbankens redovisade resultat kan fluktuera kraftigt vilket framför allt |
|
beror på de pris- och valutakurseffekter som uppkommer då valutareserven |
|
marknadsvärderas. Detta framgår av nedanstående tabell. |
|
49
Tabell 2. Riksbankens resultat de fem senaste åren, mkr |
|
|
|
2002/03:RB1 |
||||
|
2002 |
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
|
||
Ränteintäkter |
7 |
220 |
9 197 |
9 572 |
8 |
347 |
8 781 |
|
Priseffekt |
6 |
670 |
269 |
5 131 |
4 341 |
|
||
Valutakurseffekt |
9 133 |
6 224 |
2 038 |
9 685 |
|
|||
Guldvärderingseffekt |
|
774 |
2 008 |
654 |
|
940 |
||
Övriga kostnader |
||||||||
Årets resultat |
|
19 277 |
20 309 |
3 925 |
21 863 |
|
Ränteintäkterna uppgick för 2002 till 7 220 miljoner kronor (9 197 miljoner kronor). Under 2002 har räntorna i USA, euroområdet, Japan och Storbritan- nien sjunkit. Totalt har detta medfört en positiv priseffekt på 6 670 miljoner kronor. Denna effekt har motverkats av en negativ valutakurseffekt på 13 161 miljoner kronor, som uppkommit då kronan stärkts gentemot samtliga valutor i valutareserven under 2002. Guldvärderingseffekten uppgick till 774 miljo- ner kronor och består av orealiserat resultat avseende 2002 års marknadsvär- deförändring av guldinnehavet.
Övriga kostnader utgörs främst av sedel- och myntkostnader, personalkost- nader samt administrationskostnader. Totalt uppgick kostnaderna till 1 574 miljoner kronor (1 330 miljoner kronor).
En procent högre/lägre värdepappersräntor per balansdagen skulle ha för- sämrat/förbättrat resultatet (priseffekten) med ca 7 000 miljoner kronor och 10 procent starkare/svagare krona skulle ha försämrat/förbättrat resultatet (va- lutakurseffekten) med ca 14 700 miljoner kronor.
Finansiell riskhantering
Finansiell verksamhet genererar risker och hanteringen av dessa är en naturlig och väsentlig del av verksamheten. Riksbanken utsätts för risker vid förvalt- ningen av tillgångar såsom valutareserven, vid genomförandet av penningpo- litiken och vid transaktioner i betalningssystemen. Riskerna kan delas upp i: anseenderisker, kreditrisker, likviditetsrisker, marknadsrisker och operativa risker. Riksbanken utvecklar löpande sina metoder inom detta område, i syfte att hantera dessa risker i enlighet med god marknadspraxis.
Ansvaret för styrning, kontroll och rapportering av Riksbankens finansiella risker finns på flera nivåer. Det yttersta ansvaret för Riksbankens verksamhet ligger hos direktionen som också fastställer regler för förvaltning av guld- och valutareserven med utgångspunkt i riksbankslagens bestämmelser. Bered- ningsgruppen för finansiella risker behandlar frågor som rör riskpolicy, risk- nivå, risklimiter och utvärdering. Varje avdelningschef ansvarar för att se till att riskerna i den egna verksamheten hanteras och kontrolleras på ett tillfreds- ställande sätt på daglig basis. Riskkontrollavdelningen svarar för den obero- ende riskkontrollen. Därutöver finns Riksbankens internrevision, som grans- kar och utvärderar effektiviteten och integriteten i riskhanteringen.
Med anseenderisk menas risken att Riksbankens anseende påverkas nega- tivt som en följd av det sätt som den finansiella verksamheten bedrivits på. Denna risk begränsas genom att Riksbanken har en väl utvecklad riskhante-
50
ring som inkluderar riktlinjer för personalens etiska handlande och kvalitets- |
2002/03:RB1 |
krav på bankens motparter. |
|
Kreditrisk är risken för oväntade förluster till följd av att Riksbankens mot- |
|
parter inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot banken. För att begränsa |
|
Riksbankens motpartsrisker ställs både kvalitativa (till exempel kreditbetyg) |
|
och kvantitativa krav på Riksbankens motparter och på de säkerheter (värde- |
|
papper) som lämnas till Riksbanken. Inom både den penningpolitiska verk- |
|
samheten och valutareservsförvaltningen används kreditbetyg från etablerade |
|
värderingsinstitut för att bedöma säkerheternas (skuldinstrumentens) respek- |
|
tive motparternas kreditstandard. Inom valutareservsförvaltningen begränsas |
|
placeringsbeloppet hos varje motpart av motpartens kreditbetyg och storlek |
|
på eget kapital. Maximalt tillåten motpartsexponering är uttryckt som andel |
|
av valutareservens marknadsvärde. |
|
Likviditetsrisk är risken för att Riksbanken inte omgående kan fullgöra sina |
|
betalningsåtaganden. Riksbanken håller en sådan likviditetsnivå att den har |
|
beredskap för både löpande och oförutsedda betalningsåtaganden. För att yt- |
|
terligare reducera likviditetsrisken placerar Riksbanken i instrument för vilka |
|
det finns stora och likvida marknader samt i flera valutor och på flera mark- |
|
nader. |
|
Marknadsrisk är risken för oväntade förluster på Riksbankens tillgångar till |
|
följd av förändringar av räntor och valutakurser. Ränterisken begränsas |
|
genom ett av direktionen fastställt intervall för valutareservens modifierade |
|
duration5, 4 till 6,5 procent. Resultat- och risknivån för respektive portfölj ut- |
|
värderas dagligen mot en normportfölj. Valutarisken hanteras genom att Riks- |
|
banken placerar i fyra olika valutor6 med begränsad korrelation. Fördelningen |
|
mellan de olika valutorna är fast. Dessa riskmått kompletteras med |
|
|
|
ringsbeslut fattas utifrån en konservativ riskvärdering. |
|
Operativ risk är risken för oväntade förluster till följd av brister i admini- |
|
strativa rutiner eller system, brister i den interna kontrollen samt bristande |
|
kunskap. Riskerna begränsas genom kunnig och riskmedveten personal, tyd- |
|
liga och kända interna regelverk samt separerade ansvarsområden. Därutöver |
|
är alla affärsförbindelser underbyggda av ändamålsenlig juridisk dokumen- |
|
tation. |
|
Inom Riksbanken, liksom inom hela den finansiella sektorn, pågår ett kon- |
|
tinuerligt arbete med att förbättra metoderna för mätning och uppföljning av |
|
risker. I detta arbete samarbetar Riksbanken med andra centralbanker och fi- |
|
nansiella institut. Riksbanken har under 2002 beslutat att införskaffa ett ge- |
|
mensamt systemstöd för hela det finansiella transaktionsflödet. Riksbankens |
|
eget utvecklingsarbete under 2003 inriktas främst mot att utveckla systemstö- |
|
det för både hanteringen av guld- och valutareservsförvaltningen och genom- |
|
förandet av penningpolitiken. Analysen av resultatet i valutareservsförvalt- |
|
5Med modifierad duration avses hur många procent portföljen förlorar i värde om rän- tan stiger med en procentenhet.
6Amerikanska dollar, euro, brittiska pund, japanska yen. Från och med 2003 kommer Riksbanken även att placera i kanadensiska och australiska dollar.
7VaR är en statistisk metod som uttrycker den maximala potentiella förlusten som med
viss sannolikhet kan uppstå under en viss period. |
51 |
ningen skall brytas ned på marknadsfaktorerna med ökad periodicitet vilket 2002/03:RB1 kommer att höja kvaliteten på investeringsbesluten. Detta kommer att leda till
att Riksbanken ökar den maximala avkastningen som är möjlig med beak- tande av de begränsningar som finns. En korrekt hantering av de finansiella riskerna bidrar till att stärka Riksbankens oberoende och anseende.
Redovisningsprinciper
Riksbankens balansräkning och resultaträkning har upprättats enligt riks- bankslagen med tillämpning av Bokföringsinstruktion för Riksbanken som är fastställd av direktionen.
Ändrade redovisningsprinciper
Redovisningsprinciperna har ej ändrats under 2002.
Redovisning av marknadsnoterade tillgångar
Riksbankens marknadsnoterade tillgångar redovisas i balansräkningen till gällande marknadsvärde. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens köpkurs. I marknadsvärdet för räntebärande tillgångar och skul- der ingår upplupen ränta.
Realiserade och orealiserade vinster och förluster i valuta gottskrivs eller belastar rörelseresultatet netto under posten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
I denna post ingår också värdering av eventuellt förekommande terminspo- sition samt realiserade och orealiserade kursvinster respektive kursförluster på värdepapper.
Redovisning av affärshändelser
Affärshändelser redovisas per den tidpunkt då risker och rättigheter övergår mellan parterna. För transaktioner på penning- och obligationsmarknaden samt valutamarknaden innebär detta att affärsdagsredovisning tillämpas. Inlå- nings- och utlåningstransaktioner, inklusive repotransaktioner, redovisas på likviddag.
Redovisning av repor
Med repa avses ett avtal om försäljning av tillgångar såsom värdepapper och guld där säljaren samtidigt förbinder sig att återköpa motsvarande tillgångar till ett överenskommet pris vid en framtida tidpunkt. Dessa avtal redovisas som lånetransaktioner i stället för att påverka värdepappers- eller guldinne- havet.
De tillgångar som Riksbanken lämnar som säkerhet vid inlåningsrepor re- dovisas fortsatt i balansräkningen och värderas enligt de regler som gäller för Riksbankens övriga värdepappers- och guldinnehav. Belopp motsvarande er-
52
hållen köpeskilling redovisas som skuld och de överförda tillgångarna redovi- |
2002/03:RB1 |
sas inom linjen. |
|
Tillgångar som Riksbanken erhåller vid utlåningsrepor redovisas ej i ba- |
|
lansräkningen eftersom de är att betrakta som säkerhet för lån. Belopp mot- |
|
svarande erlagd köpeskilling redovisas som en fordran. Skillnaden mellan re- |
|
pans båda likvidbelopp (avista och termin) periodiseras över repans löptid. |
|
Transaktioner som genomförs inom ramen för avtal om automatiska repor |
|
redovisas i balansräkningen endast om säkerhet ställts i form av kontanter |
|
under transaktionens hela löptid. |
|
Redovisning av materiella anläggningstillgångar |
|
Riksbankens materiella anläggningstillgångar är bokförda till anskaffnings- |
|
värde och skrivs av enligt plan. Nedskrivningar görs där värdeminskning be- |
|
döms varaktig. Uppskrivning får endast ske om tillgången har ett tillförlitligt |
|
och bestående värde som väsentligt överstiger bokfört värde. Avskrivningsti- |
|
den på byggnader är 50 år och på övriga fastighetsanläggningar |
|
skrivningstiden för inventarier är |
|
egenutvecklade |
|
tillgången. |
|
53
Balansräkning |
|
|
|
2002/03:RB1 |
Miljoner kronor |
|
|
|
|
Tillgångar |
|
|
|
|
|
|
|||
.................................................................Guld |
Not 1 |
18 210 |
17 436 |
|
Fordringar i utländsk valuta på |
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige |
|
|
|
|
Fordringar på IMF ............................................ |
Not 2 |
14 306 |
13 293 |
|
Banktillgodohavanden och värdepapper .......... |
Not 3 |
136 288 |
134 405 |
|
|
|
150 594 |
147 698 |
|
Utlåning i svenska kronor till |
|
|
|
|
penningpolitiska motparter |
|
|
|
|
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner |
Not 4 |
29 219 |
65 118 |
|
Finjusterande transaktioner............................... |
Not 5 |
1 415 |
3 988 |
|
Utlåningsfacilitet .............................................. |
Not 6 |
87 |
29 |
|
|
|
30 721 |
69 135 |
|
Övriga tillgångar |
|
|
|
|
Materiella anläggningstillgångar ...................... |
Not 7 |
455 |
406 |
|
Finansiella tillgångar ........................................ |
Not 8 |
382 |
617 |
|
Derivatinstrument ............................................ |
Not 9 |
|||
Förutbetalda kostnader och |
|
|
|
|
upplupna intäkter .............................................. |
Not 10 |
13 |
4 |
|
Fondlikvidfordringar......................................... |
Not 11 |
365 |
||
Övriga tillgångar............................................... |
Not 12 |
244 |
236 |
|
|
|
1 459 |
1 263 |
|
Summa tillgångar |
|
200 984 |
235 532 |
|
Skulder och eget kapital |
|
|||
Utelöpande sedlar och mynt |
|
|
|
|
Sedlar ................................................................ |
Not 13 |
101 979 |
102 367 |
|
Mynt.................................................................. |
Not 14 |
5 005 |
4 744 |
|
|
|
106 984 |
107 111 |
|
Skulder i svenska kronor till |
|
|
|
|
penningpolitiska motparter |
|
|
|
|
Inlåningsfacilitet ............................................... |
Not 15 |
87 |
48 |
|
Finjusterande transaktioner............................... |
Not 16 |
|||
|
|
87 |
48 |
|
Skulder i svenska kronor till |
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige.................... |
Not 17 |
207 |
161 |
|
Skulder i utländsk valuta till |
|
|
|
|
hemmahörande i Sverige................................ |
Not 18 |
2 204 |
|
|
Skulder i utländsk valuta till hemma- |
|
|
|
|
hörande utanför Sverige................................. |
Not 19 |
356 |
3 549 |
|
Motpost till särskilda dragningsrätter |
|
|
|
|
som tilldelats av IMF ...................................... |
Not 20 |
2 939 |
3 271 |
|
Övriga skulder |
|
|
|
|
Derivatinstrument ............................................. |
Not 21 |
17 |
176 |
|
Upplupna kostnader och |
|
|
|
|
förutbetalda intäkter.......................................... |
Not 22 |
6 |
9 |
|
Fondlikvidskulder ............................................. |
Not 23 |
544 |
||
Övriga skulder .................................................. |
Not 24 |
647 |
2 435 |
|
|
|
1 214 |
2 620 |
|
Resultatutjämningsfond och eget kapital |
|
|
|
|
Resultatutjämningsfond .................................... |
Not 25 |
26 325 |
26 401 |
|
Eget kapital ....................................................... |
Not 26 |
62 943 |
70 890 |
|
|
|
89 268 |
97 291 |
|
Årets resultat |
|
19 277 |
|
|
Summa skulder och eget kapital |
|
200 984 |
235 532 |
|
Inom linjen förda poster, se not 39. |
54 |
|
Resultaträkning |
|
|
|
2002/03:RB1 |
Miljoner kronor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002 |
2001 |
|
|
|
|
|
|
Ränteintäkter ............................................... |
Not 27 |
7 220 |
9 197 |
|
Räntekostnader ............................................. |
Not 28 |
|||
Nettoresultat av finansiella transaktioner ....... |
Not 29 |
11 410 |
|
|
Avgifts- och provisionsintäkter ..................... |
Not 30 |
10 |
11 |
|
Avgifts- och provisionskostnader .................. |
Not 31 |
|||
Erhållna utdelningar ...................................... |
Not 32 |
39 |
35 |
|
Övriga intäkter .............................................. |
Not 33 |
4 |
11 |
|
Summa nettointäkter |
|
|
|
|
|
1 347 |
20 215 |
|
|
Personalkostnader ......................................... |
Not 34 |
|||
Administrationskostnader .............................. |
Not 35 |
|||
Avskrivningar på anläggningstillgångar ......... |
Not 36 |
|||
Sedel- och myntkostnader ............................. |
Not 37 |
|||
Övriga kostnader .......................................... |
Not 38 |
|||
|
|
|
|
|
Summa kostnader |
|
|||
|
|
|
|
|
Årets resultat |
|
19 277 |
|
|
|
|
|
|
|
55
Noter |
|
|
2002/03:RB1 |
Miljoner kronor |
|
|
|
Not 1 |
|
|
|
Guld |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Kvantitet |
|
|
|
Uns (miljoner) |
5,96 |
5,96 |
|
Pris |
|
|
|
347,85 |
277,25 |
|
|
8,78 |
10,55 |
|
|
Bokfört värde |
18 210 |
17 436 |
|
|
|
|
|
Riksbanken innehar 5,96 miljoner uns (troy/oz) guld vilket motsvarar 185,4 ton.
Not 2
Fordringar på IMF
|
||
Särskilda dragningsrätter |
1 569 |
2 076 |
Reservposition i IMF |
12 479 |
10 932 |
Övriga fordringar |
221 |
246 |
Upplupen ränta |
37 |
39 |
Summa |
14 306 |
13 293 |
|
|
|
Riksbankens innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) uppgår till 132 miljoner SDR. Sveriges totala insatskapital (kvoten) i den internationella valutafonden (IMF) på 28 462 miljoner kronor (2 395,5 miljoner SDR) nettoredovisas med valutafondens konto för svenska kronor under posten reservposition i IMF.
Posten övriga fordringar avser en räntefri insättning hos IMF som förvaltare av bidrag för IMFs andel av skuldlättnadsinitiativet HIPC (Heavily Indepted Poor Countries) samt för fondens mjuka utlåning. Insättningen om totalt 18,6 miljoner SDR ska vara återbetald
Not 3
Banktillgodohavanden och värdepapper
Denna post består till övervägande del av utländska statspapper och statsgaranterade värdepapper samt därutöver av tillgodohavanden i utländska banker såsom deposits och nostrokonton. Värdepappren är denominerade i amerikanska dollar, euro, brittiska pund och japanska yen. Under denna post redovisas även
Not 4
Huvudsakliga refinansieringstransaktioner
Under denna post redovisas Riksbankens regelbundna penningpolitiska repotransak- tioner.
Minskningen beror främst på att extra utdelningen samt den normala utdelningen till statsverket under 2002, om totalt 27 300 miljoner kronor, nansierades genom en minskning av den penningpolitiska repan.
Not 5
Finjusterande transaktioner
Under denna post redovisas utlåning vars syfte är att njustera likviditeten i det nan- siella systemet.
Not 6 Utlåningsfacilitet
Under denna post redovisas utlåning över natten till bankerna på deras
56
Not 7 |
|
|
2002/03:RB1 |
Materiella anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Fastigheter |
|
|
|
Anskaffningsvärde |
399 |
324 |
|
Ackumulerade avskrivningar |
|||
Bokfört värde fastigheter |
292 |
223 |
|
Maskiner och inventarier |
|
|
|
Anskaffningsvärde |
436 |
430 |
|
Ackumulerade avskrivningar |
|||
Bokfört värde maskiner och inventarier |
163 |
183 |
|
|
|
|
|
Summa |
455 |
406 |
|
|
|
|
|
I Riksbankens ägo fanns vid utgången av 2002 tre fastigheter vilka är belägna i Stock- holm och Gävle. Årets ökning av fastigheternas anskaffningsvärde avser främst till- kommande utgifter för ombyggnationer av huvudkontoret.
Not 8
Finansiella tillgångar
|
||
Aktier och andelar |
|
|
Crane AB (fd AB Tumba Bruk) |
43 |
43 |
860 000 aktier à nominellt 100 kr |
|
|
Svensk Kontantförsörjning AB |
15 |
250 |
(fd PSAB Pengar i Sverige AB) |
|
|
150 000 aktier à nominellt 100 kr |
|
|
Eskilstuna Penningsmedja AB |
0 |
0 |
1000 aktier á nominellt 100 kr |
|
|
Tumba Kulturfastigheter AB |
0 |
0 |
1000 aktier á nominellt 100 kr |
|
|
Swift |
0 |
0 |
33 aktier à nominellt 125 EUR |
|
|
BIS |
267 |
267 |
16 021 aktier à nominellt 2 500 guldfranc |
|
|
Europeiska centralbanken |
57 |
57 |
5 % av 2,6537 % av totala andelsbeloppet |
|
|
Summa |
382 |
617 |
|
|
|
Den 19 december lämnade Riksbanken ett aktieägartillskott på 200 miljoner kronor till Svensk Kontantförsörjning AB, vilket initialt ökade det bokförda värdet.
Aktieinnehavet har därefter av försiktighetsskäl skrivits ned med 435 miljoner kro- |
|
nor (50 miljoner kronor) till ett värde som motsvarar nominellt värde på aktierna. |
|
Aktieinnehavet i Crane AB (fd AB Tumba Bruk) har av försiktighetsskäl inte skrivits |
|
upp till ett värde som motsvarar bolagets egna kapital. Under 2002 lämnade Riksban- |
|
ken även ett aktieägartillskott på 1 miljon kronor till Tumba Kulturfastigheter AB |
|
främst för att täcka bolagets utgift för stämpelskatt. |
|
Not 9 |
|
Derivatinstrument |
|
Under denna post redovisas derivatinstrument med positivt nettomarknadsvärde. |
|
Not 10 |
|
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
|
Under denna post redovisas förutbetalda kostnader och upplupna intäkter som ej avser |
|
räntebärande tillgångar och skulder. |
|
Not 11 |
|
Fondlikvidfordringar |
|
Fondlikvidfordringar avser försäljningslikvid för sålda värdepapper där betalning ännu |
|
ej erhållits. |
|
Not 12 |
|
Övriga tillgångar |
|
Denna post består främst av personallån, 200 miljoner kronor (188 miljoner kronor), |
|
till anställda i Riksbanken och Svensk Kontantförsörjning AB (fd PSAB Pengar i |
57 |
Sverige AB). |
Not 13 |
|
|
2002/03:RB1 |
Sedlar |
|
|
|
De utelöpande sedlarna fördelar sig på följande valörer: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
1 000 kronor |
46 920 |
48 358 |
|
500 kronor |
42 046 |
40 727 |
|
100 kronor |
10 025 |
10 371 |
|
50 kronor |
1 122 |
1 096 |
|
20 kronor |
1 556 |
1 504 |
|
10 kronor |
230 |
231 |
|
5 kronor |
80 |
80 |
|
Summa |
101 979 |
102 367 |
|
|
|
|
|
Not 14 |
|
|
|
Mynt |
|
|
|
De utelöpande mynten fördelar sig på följande valörer: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
10 kronor |
1 921 |
1 808 |
|
5 kronor |
1 113 |
1 064 |
|
2 kronor |
8 |
8 |
|
1 kronor |
1 108 |
1 052 |
|
0:50 kronor |
263 |
248 |
|
Minnesmynt |
592 |
564 |
|
Summa |
5 005 |
4 744 |
|
|
|
|
|
Not 15 Inlåningsfacilitet
Under denna post redovisas inlåning över natten från bankerna på deras
Not 16
Finjusterande transaktioner
Under denna post redovisas inlåning vars syfte är att njustera likviditeten i det nan- siella systemet.
Not 17
Skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige
Under denna post redovisas konton i svenska kronor som Riksbanken håller för andra centralbankers och internationella organisationers räkning.
Not 18
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige
Under denna post redovisades för år 2001 konton i utländsk valuta som Riksbanken höll för Riksgäldskontorets räkning.
Not 19
Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför Sverige
Belopp motsvarande erhållen köpeskilling i utländsk valuta avseende inlåningsrepor redovisas under denna post.
Not 20
Motpost till särskilda dragningsrätter som tilldelats av IMF
Under denna post redovisas Riksbankens skuld motsvarande de särskilda dragnings- rätter som tilldelats av IMF. Den ackumulerade tilldelningen uppgår till 246,5 miljoner SDR.
Not 21 Derivatinstrument
Under denna post redovisas derivatinstrument med negativt nettomarknadsvärde.
Not 22
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Under denna post redovisas upplupna kostnader och förutbetalda intäkter som ej avser räntebärande tillgångar och skulder.
58
Not 23 |
|
|
2002/03:RB1 |
Fondlikvidskulder |
|
|
|
Fondlikvidskulder avser köpeskilling för köpta värdepapper där betalning ännu ej |
|||
erlagts. |
|
|
|
Not 24 |
|
|
|
Övriga skulder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
Pensionsskuld |
537 |
489 |
|
Semesterlöneskuld |
22 |
19 |
|
Leverantörsskuld |
57 |
55 |
|
Övrigt |
31 |
1 872 |
|
Summa |
647 |
2 435 |
|
|
|
|
|
Pensionsskulden har beräknats av Statens pensionsverk, SPV, och redovisas inklusive reservering för särskild löneskatt. Av pensionsskulden avser 24 miljoner kronor (26 miljoner kronor) personal som 1999 gick över till PSAB Pengar i Sverige AB (numera Svensk Kontantförsörjning AB). I posten övrigt ingick, för år 2001, 1 852 miljoner kronor avseende tillfällig skuld till Riksgäldskontoret orsakad av en betalning vid årsskiftet.
Not 25 Resultatutjämningsfond
Resultatutjämningsfonden har sedan 1988 hanterats enligt riktlinjerna för Riksbankens vinstdisposition.
Not 26
Eget kapital
Eget kapital utgörs av:
|
||
Grundfond |
1 000 |
1 000 |
Reservfond |
500 |
500 |
Dispositionsfond |
61 443 |
69 390 |
Summa |
62 943 |
70 890 |
|
|
|
Dispositionsfonden utgörs av: |
|
|
|
|
|
Vinstdisposition: |
|
|
Valutakurseffekter |
37 579 |
28 446 |
Guldvärderingseffekter |
3 602 |
1 594 |
Övrig vinstdisposition |
7 169 |
26 254 |
Uppskrivning av tillgångar: |
|
|
Guldinnehav |
12 686 |
12 686 |
Anläggningstillgångar |
172 |
175 |
235 |
235 |
|
Summa |
61 443 |
69 390 |
|
|
|
Riksbanken ska enligt riksbankslagen ha en grundfond och reservfond uppgående till 1 000 miljoner kronor respektive 500 miljoner kronor samt en dispositionsfond.
Dispositionsfondens storlek regleras inte i riksbankslagen, men används sedan 1988 enligt riktlinjerna för Riksbankens vinstdisposition som fastställdes samma år. Därut- över används dispositionsfonden till att föra uppskrivningsbelopp vid uppskrivning av tillgångar. Riksbankens guldinnehav skrevs upp till marknadsvärdet
Värdet på
59
Förändringen av posterna resultatutjämningsfond, eget kapital och årets resultat för- |
2002/03:RB1 |
||||||
klaras av nedanstående tabell: |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultat- |
Eget |
Årets |
Totalt |
|
|
|
utjämningsfond |
kapital |
resultat |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Saldo 31 december 2001 |
26 401 |
70 890 |
19 277 |
116 568 |
|
||
Inleverans till statsverket |
|
|
|
||||
Överföring till/från |
|
|
|
|
|
|
|
Resultatutjämningsfond |
|
|
|
76 |
0 |
|
|
Dispositionsfond |
|
|
12 053 |
0 |
|
||
Årets resultat |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Saldo 31 december 2002 |
26 325 |
62 943 |
89 197 |
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
Not 27 |
|
|
|
|
|
|
|
Ränteintäkter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002 |
2001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utländska värdepapper |
|
|
|
|
5 734 |
6 399 |
|
Inhemska värdepapper |
|
|
|
|
574 |
|
|
Huvudsakliga renansieringstransaktioner |
|
|
1 465 |
2 185 |
|
||
Övrigt |
|
|
|
|
21 |
39 |
|
Summa |
|
|
|
|
7 220 |
9 197 |
|
|
|
||||||
Posten innefattar främst obligationsräntor samt erhållen ränta från de huvudsakliga |
|
||||||
renansieringstransaktionerna. |
|
|
|
|
|
|
|
Not 28 |
|
|
|
|
|
|
|
Räntekostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2002 |
2001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Utländska skulder |
|
|
|
|
|
||
Inhemska skulder |
|
|
|
|
|
||
Summa |
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
Räntekostnader består främst av räntor på inlåningskonton i Riksbanken.
Not 29
Nettoresultat av finansiella transaktioner
|
2002 |
2001 |
|
Priseffekt |
|
|
|
utländska värdepapper |
6 |
670 |
852 |
inhemska värdepapper |
|
||
Valutakurseffekt |
9 133 |
||
Guldvärderingseffekt |
|
774 |
2 008 |
Summa |
11 410 |
||
|
|
|
|
Priseffekten innefattar realiserade och orealiserade kursvinster respektive kursförluster på värdepapper.
Valutakurseffekten innefattar realiserade och orealiserade resultat avseende till- gångar och skulder i utländsk valuta.
Guldvärderingseffekten innefattar orealiserat resultat avseende marknadsvärdeför- ändring av guldinnehavet under 2002.
Not 30
Avgifts- och provisionsintäkter
Posten innefattar främst års- och transaktionsavgifter avseende
Not 31
Avgifts- och provisionskostnader
Posten innefattar främst kostnader för värdepappersdepåer.
Not 32
Erhållna utdelningar
Utdelning har erhållits från BIS med 39 miljoner kronor.
60
Not 33 |
|
|
2002/03:RB1 |
Övriga intäkter |
|
|
|
Övriga intäkter avser bland annat hyresersättning avseende Riksbankens fastighet i |
|||
Gävle. |
|
|
|
Not 34 |
|
|
|
Personalkostnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
2002 |
2001 |
|
|
|
|
|
Löner och andra ersättningar |
|||
Pensionskostnader |
|||
Sociala avgifter |
|||
Övrigt |
|
||
Summa |
|||
|
|
|
|
Ökningen av posten löner och andra ersättningar består till 4 miljoner kronor av grund- löneökningar. Resterande del förklaras framför allt av lönetillägg samt effekter av nyanställningar och personalomsättning. Löner och andra ersättningar till ledamöterna i direktionen uppgick under 2002 till 11 miljoner kronor (9 miljoner kronor). Ökningen beror främst på att reservering har gjorts för löneutbetalningar under karens- perioden till den avgående riksbankschefen. Fullmäktige har beslutat att under den lag- stiftade karensperioden, på högst ett år efter anställningens upphörande, ska direk- tionsledamöterna erhålla full lön för anställning utan tjänstgöringsskyldighet, dock med avräkning för eventuell inkomst av annan tjänst under tiden. Under 2002 har per- sonalutgifter hänförliga till egenutvecklade
Enligt ett beslut om riktlinjer för pensionsvillkoren för Riksbankens direktionsleda- möter av fullmäktige från den 21 maj 1999 skall föreskriften (RFS 1996:4) utfärdad av Riksdagens förvaltningsstyrelse om tillämpningen av förordningen (1995:1038) om statliga chefspensioner m.m. tillämpas för Riksbankens direktionsledamöter. Enligt denna föreskrift skall äldre bestämmelser dock tillämpas för den som den 31 december 1996 omfattades av de upphävda föreskrifterna om förordnandepension m.m. Detta innebär att för Eva Srejber och Lars Heikensten tillämpas den äldre förordningen (1991:1160) om förordnandepension m.m. medan för de fyra övriga tillämpas förord- ningen (1995:1038) om statliga chefspensioner m.m.
Not 35
Administrationskostnader
|
2002 |
2001 |
Information, representation |
||
Transport, resor |
||
Konsultuppdrag |
||
Övriga externa tjänster |
||
Ekonomipris |
||
Kontors- och fastighetsdrift |
||
Övrigt |
||
Summa |
||
|
|
|
I informationskostnaden ingår kostnader för Riksbankens löpande publikationer (ina- tionsrapport, nansiell stabilitetsrapport, årsredovisning, årsbok, kvartalstidskrift med era) särskilda informationsprojekt, personaltidningen Bancoposten med mera. I pos- terna konsultuppdrag och övriga externa tjänster ingår kostnader motsvarande 21 mil- joner kronor (26 miljoner kronor) avseende omställningsarbete på grund av Riks- bankens arbete med att renodla verksamheten. Omställningsarbetet omfattar framför allt kostnader för bildandet av PSAB, försäljning av Tumba Bruk, överföring av pro- duktionen av betalningsbalansstatistik till Statistiska centralbyrån samt kostnader för installation av ett nytt teletekniskt säkerhetssystem. Kostnader för
Not 36
Avskrivningar på anläggningstillgångar
Under denna post redovisas planenliga avskrivningar avseende de materiella anlägg- ningstillgångarna.
61
Not 37 |
2002/03:RB1 |
Sedel- och myntkostnader |
|
Av totala kostnaden för sedlar och mynt på 322 miljoner kronor avser 202 miljoner |
|
kronor inköp av sedlar och 120 miljoner kronor inköp av mynt. |
|
Not 38
Övriga kostnader
Posten övriga kostnader avser främst nedskrivning med 435 miljoner kronor (50 miljo- ner kronor) avseende aktieinnehavet i Svensk Kontantförsörjning AB (fd PSAB Pengar i Sverige AB). I posten ingår även utgifter uppgående till 22 miljoner kronor avseende förstärkning av lokaler i Tumba dit verksamheten för sedelmakuleringen yttats. Vidare ingår nedskrivningskostnader med 8 miljoner kronor avseende sedelmakuleringsmaski- ner som överförts till Svensk Kontantförsörjning AB. Dessutom ingår reservering med 7 miljoner kronor avseende åtagande att till Statens Fastighetsverk lämna ersättning för eftersatt underhåll av de byggnader Tumba Kulturfastigheter donerade under 2002.
Not 39
Inom linjen förda poster
Ställda säkerheter
Värdepapper motsvarande ett marknadsvärde på 0 miljoner kronor (272 miljoner kro- nor) har ställts som säkerhet i samband med utländska värdepappersrepor.
Värdepapper motsvarande ett marknadsvärde på 96 miljoner kronor (95 miljoner kronor) har ställts som marginalsäkerhet.
Guld motsvarande ett marknadsvärde på 11 047 miljoner kronor (11 047 miljoner kronor) har lånats ut, varav 390 miljoner kronor (844 miljoner kronor) i form av guld- repor.
Ansvarsförbindelser
Förbindelse att till KPA Pensionsförsäkring AB betala kompletteringsersättning om så erfordras på grund av värdesäkringen av de pensionsförmåner den försäkrade har rätt till. Åtagandet avser personal som 1971 övergick från Riksbanken till AB Tumba Bruk (numera Crane AB).
Åtaganden
Avtal om kortfristigt ömsesidigt valutastöd med centralbankerna i Danmark, Norge och Island uppgående till 1 000 miljoner EUR8.
Avtal under GAB (General Arrangements to Borrow) och NAB (New Arrangements
to Borrow) avseende kreditarrangemang för IMF uppgående till högst 859 miljoner SDR8.
Ränteterminer med negativt värde uppgick nominellt till 3 801 miljoner kronor (3 205 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 12 miljoner kronor (72 miljoner kronor).
Utestående valutaterminer med negativt värde uppgick nominellt till 1 010 miljoner kronor (0 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 19 miljoner kronor (0 miljoner kronor).
Utestående valutasvappavtal med positivt värde uppgick nominellt till 2 576 miljo- ner kronor (0 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 27 miljoner kronor (0 miljo- ner kronor). Valutasvappavtal med negativt värde uppgick nominellt till 2 640 miljoner kronor (3 160 miljoner kronor) med ett marknadsvärde på 15 miljoner kronor (101 miljoner kronor).
Avtal där Riksbanken garanterar värdet på de svenska statsobligationer, statsskuld- växlar och bostadsobligationer som används som säkerhet för intradagskrediter mellan affärsbankerna och centralbankerna inom euroområdet.
Till en begränsad krets av befattningshavare som gått över till anställning i PSAB Pengar i Sverige AB (numera Svensk Kontantförsörjning AB) har Riksbanken gjort en utfästelse om möjlighet till återgång till tjänstgöring i Riksbanken så länge bolaget huvudsakligen ägs av Riksbanken. Om aktiemajoriteten övergår till annan eller andra ägare gäller motsvarande utfästelse i högst två år efter ändringen av ägarmajoriteten.
Åtagande mot Nobelstiftelsen att årligen ställa medel till förfogande för att utdela ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
8 Omräkningskurser till SEK per |
62 |
Femårsöversikt |
2002/03:RB1 |
Miljoner kronor
I femårsöversikten presenteras balans- och resultaträkningarna i enlighet med nu gällande redovisningsprinciper.
Balansräkning
|
|||||
TILLGÅNGAR |
|
|
|
|
|
Guld |
18 210 |
17 436 |
15 428 |
14 774 |
13 834 |
Fordringar i utändsk valuta på |
|
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige |
|
|
|
|
|
Fordringar på IMF |
14 306 |
13 293 |
10 671 |
12 949 |
13 707 |
Banktillgodohavanden och |
|
|
|
|
|
värdepapper |
136 288 |
134 405 |
141 948 |
125 018 |
108 705 |
|
|
|
|
|
|
|
150 594 |
147 698 |
152 619 |
137 967 |
122 412 |
Utlåning i svenska kronor till |
|
|
|
|
|
penningpolitiska motparter |
|
|
|
|
|
Huvudsakliga refinansierings- |
|
|
|
|
|
transaktioner |
29 219 |
65 118 |
40 871 |
45 596 |
41 581 |
Finjusterande transaktioner |
1 415 |
3 988 |
2 285 |
2 240 |
|
Utlåningsfacilitet |
87 |
29 |
48 |
37 |
25 |
|
|
|
|
|
|
|
30 721 |
69 135 |
43 204 |
45 633 |
43 846 |
Värdepapper i svenska kronor |
20 728 |
28 998 |
32 842 |
||
utgivna av hemmahörande i |
|
|
|
|
|
Sverige |
|
|
|
|
|
Övriga tillgångar |
|
|
|
|
|
Materiella anläggningstillgångar |
455 |
406 |
372 |
354 |
720 |
Finansiella tillgångar |
382 |
617 |
667 |
767 |
367 |
Derivatinstrument |
13 |
30 |
|||
Förutbetalda kostnader och |
13 |
4 |
17 |
5 |
12 |
upplupna räntor |
|
|
|
|
|
Fondlikvidfordringar |
365 |
||||
Övriga tillgångar |
244 |
236 |
220 |
254 |
311 |
|
|
|
|
|
|
|
1 459 |
1 263 |
1 276 |
1 393 |
1 440 |
SUMMA TILLGÅNGAR |
200 984 |
235 532 |
233 255 |
228 765 |
214 374 |
|
|
|
|
|
|
SKULDER OCH EGET KAPITAL |
|
|
|
|
|
Utelöpande sedlar och mynt |
|
|
|
|
|
Sedlar |
101 979 |
102 367 |
93 229 |
94 237 |
82 288 |
Mynt |
5 005 |
4 744 |
4 434 |
4 213 |
3 980 |
|
|
|
|
|
|
|
106 984 |
107 111 |
97 663 |
98 450 |
86 268 |
Skulder i svenska kronor till |
|
|
|
|
|
penningpolitiska motparter |
|
|
|
|
|
Inlåningsfacilitet |
87 |
48 |
108 |
257 |
84 |
Finjusterande transaktioner |
4 200 |
||||
Övrig inlåning |
1 595 |
||||
|
|
|
|
|
|
|
87 |
48 |
108 |
4 457 |
1 679 |
|
|
|
|
|
|
63
|
2002/03:RB1 |
|||||
Skulder i svenska kronor till |
|
|
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige |
207 |
161 |
159 |
156 |
230 |
|
Skulder i utländsk valuta till |
|
|
|
|
|
|
hemmahörande i Sverige |
2 204 |
1 432 |
2 018 |
|
||
Skulder i utländsk valuta till |
|
|
|
|
|
|
hemmahörande utanför Sverige |
356 |
3 549 |
4 105 |
5 256 |
3 641 |
|
Motpost till SDR som tilldelats |
|
|
|
|
|
|
av IMF |
2 939 |
3 271 |
3 066 |
2 899 |
2 838 |
|
Övriga skulder |
|
|
|
|
|
|
Derivatinstrument |
17 |
176 |
130 |
|
||
Upplupna kostnader och för- |
|
|
|
|
|
|
utbetalda intäkter |
6 |
9 |
6 |
2 |
7 |
|
Fondlikvidskulder |
544 |
493 |
208 |
|
||
Övriga skulder |
647 |
2 435 |
603 |
499 |
781 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 214 |
2 620 |
1 232 |
501 |
996 |
|
Resultatutjämningsfond och |
|
|
|
|
|
|
eget kapital |
|
|
|
|
|
|
Resultatutjämningsfond |
26 325 |
26 401 |
42 193 |
51 046 |
47 422 |
|
Eget kapital |
62 943 |
70 890 |
62 988 |
60 057 |
49 437 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
89 268 |
97 291 |
105 181 |
111 103 |
96 859 |
|
Årets resultat |
19 277 |
20 309 |
3 925 |
21 863 |
|
|
SUMMA SKULDER OCH |
|
|
|
|
|
|
EGET KAPITAL |
200 984 |
235 532 |
233 255 |
228 765 |
214 374 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Resultaträkning
|
2002 |
2001 |
2000 |
1999 |
1998 |
Ränteintäkter |
7 220 |
9 197 |
9 572 |
8 347 |
8 781 |
Räntekostnader |
|||||
Nettoresultat av finansiella |
|
|
|
|
|
transaktioner |
11 410 |
12 009 |
14 024 |
||
Avgifts- och provisionsintäkter |
10 |
11 |
12 |
53 |
121 |
Avgifts- och provisionskostnader |
|||||
Erhållna utdelningar |
39 |
35 |
38 |
36 |
33 |
Övriga intäkter |
4 |
11 |
21 |
17 |
33 |
Summa intäkter |
|
|
|
|
|
1 347 |
20 215 |
21 097 |
4 701 |
22 533 |
|
Personalkostnader |
|||||
Administrationskostnader |
|||||
Avskrivningar på anläggningstill- |
|
|
|
|
|
gångar |
|||||
Sedel- och myntkostnader |
|||||
Övriga kostnader |
|||||
Summa kostnader |
|
|
|
|
|
Årets resultat |
19 277 |
20 309 |
3 925 |
21 863 |
|
|
|
|
|
|
|
64
Dotterbolag |
|
|
2002/03:RB1 |
Crane AB (fd AB Tumba Bruk) |
|
|
|
Resultaträkning |
|
|
|
|
|
|
|
Belopp i mkr |
2002 |
2001 |
|
|
|
|
|
Rörelsens intäkter |
424 |
565 |
|
Rörelsens kostnader |
|||
Rörelseresultat |
3 |
|
|
Finansiella poster |
|||
Resultat efter nansiella poster |
0 |
|
|
Bokslutsdispositioner |
2 |
4 |
|
Skatt |
33 |
||
Årets resultat |
0 |
|
|
|
|
|
|
Myntrörelsen avyttrades per den 1 januari 2002, vilket förklarar ungefär hälf- ten av intäktsminskningen från år 2001. De lägre intäkterna år 2002 är också hänförliga till mindre efterfrågan på sedelpapper på världsmarknaden samt till mindre beställning av svenska sedlar efter det att de nya 500- och
Balansräkning
Belopp i mkr |
|
||
Anläggningstillgångar |
301 |
279 |
|
Omsättningstillgångar |
140 |
255 |
|
Summa tillgångar |
441 |
534 |
|
Eget kapital |
164 |
250 |
|
Obeskattade reserver |
73 |
74 |
|
Avsättningar |
0 |
0 |
|
Långfristiga skulder |
84 |
78 |
|
Kortfristiga skulder |
120 |
132 |
|
Summa eget kapital och skulder |
441 |
534 |
|
|
|
|
|
Styrelse |
|
|
|
Crane, Lansing, ordförande |
|
|
|
Eriksen, Kersti |
|
|
|
Helgesson, |
|
|
|
Kittredge, Frank |
|
|
|
Nyberg, Lars |
|
|
|
Storch, Marcus |
|
|
|
Westerberg, Sten |
|
|
|
Whitridge, Fred |
|
|
|
Arebro, Urban, arbetstagarrepresentant |
|
|
|
Dafthagen, Mats, arbetstagarrepresentant |
|
|
|
Verkställande direktör |
|
|
|
Westervelt, William |
|
|
|
Crane AB |
|
|
|
147 82 TUMBA |
|
|
|
Tfn |
65 |
Svensk Kontantförsörjning AB |
|
|
|
2002/03:RB1 |
(fd PSAB Pengar i Sverige AB) |
|
|
|
|
Resultaträkning (koncernen*) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belopp i mkr |
2002 |
2001 |
|
|
|
|
|
|
|
Rörelsens intäkter |
283 |
264 |
|
|
Rörelsens kostnader |
||||
Rörelseresultat |
||||
Finansiella poster |
0 |
|
|
|
Resultat efter nansiella poster |
||||
Skatt |
0 |
0 |
|
|
Årets resultat |
||||
|
|
|
|
|
Bolaget har, efter beslut i Riksbankens direktion, under året delats i två sepa- rata bolag. Den konkurrensutsatta verksamheten (PSAB) skall säljas under 2003. För resterande verksamhet (SKAB) prövas möjligheten av en överlå- telse till affärsbankerna. Kostnader för omstruktureringen i samband med uppdelningen beräknas till drygt 200 miljoner kronor, varav ca 100 miljoner kronor belastar resultatet för 2002. Det negativa resultatet beror även till stor del på minskade volymer i den verksamhet som är hänförlig till uppdraget från Riksbanken. Den konkurrensutsatta verksamheten, som byggts upp inför försäljningen, har också visat ett negativt resultat under året.
Bolaget har i december erhållit ett villkorat aktieägartillskott om 200 miljo- ner kronor för att täcka omstruktureringskostnader.
Balansräkning (koncernen*)
Belopp i mkr |
||
Anläggningstillgångar |
256 |
277 |
Omsättningstillgångar |
132 |
81 |
Summa tillgångar |
388 |
358 |
Eget kapital |
210 |
247 |
Avsättningar |
25 |
23 |
Långfristiga skulder |
8 |
- |
Kortfristiga skulder |
145 |
88 |
Summa eget kapital och skulder |
388 |
358 |
|
|
|
Styrelse
Nyberg, Lars, ordförande
Bäckman, Gunnar, vd
Eriksen, Kersti
Hagberg, Lennart
Ehrlund, Kjell, arbetstagarrepresentant
Johansson, Monica, arbetstagarrepresentant
Verkställande direktör
Bäckman, Gunnar
Svensk Kontantförsörjning AB Box 14041
167 14 BROMMA
Tfn
* I koncernen ingår dotterbolagen Pengar i Sverige AB, Svenska Kontanthanteringssystem AB,
Swedcash AB (vilande) samt Svenska Kontanthanteringsfastigheter AB med tre stycken fastig- 66 hetsförvaltande dotterbolag.
Eskilstuna Penningsmedja AB |
|
2002/03:RB1 |
Resultaträkning |
|
|
|
|
|
|
|
|
Belopp i mkr |
|
|
|
|
|
Realisationsresutat vid försäljning av myntrörelse m.m. |
196,7 |
|
Övriga kostnader |
||
Ränteintäkter |
8,2 |
|
Resultat efter nansiella poster |
204,7 |
|
Skatt på årets resultat |
||
Årets resultat |
147,4 |
|
|
|
|
Bolaget förvärvades i december 2001 i syfte att köpa myntrörelsen inklusive en fastighet i Eskilstuna från AB Tumba Bruk (numera Crane AB) för ome- delbar försäljning till det finska myntverket Rahapaja Oy (Nordic Coin AB). Affären genomfördes per den 1 januari 2002 och den totala försäljningslikvi- den uppgick till 219,5 miljoner kronor.
Bolaget bedriver inte någon verksamhet och avsikten är att bolaget skall likvideras under år 2003 efter bokslut och vinstutdelning för år 2002 samt när garantiåtaganden i förhållande till Nordic Coin AB löper ut vid halvårsskiftet.
Balansräkning
Belopp i mkr |
|
Omsättningstillgångar |
204,8 |
|
|
Summa tillgångar |
204,8 |
Eget kapital |
147,5 |
Kortfristiga skulder |
57,3 |
Summa eget kapital och skulder |
204,8 |
|
|
Styrelse
Eriksen, Kersti, ordförande
Hasselgren, Björn
Eskilstuna Penningsmedja AB c/o Sveriges riksbank Direktionsavdelningen
103 37 Stockholm
67
Tumba Kulturfastigheter AB |
|
|
2002/03:RB1 |
Resultaträkning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Belopp i mkr |
|
|
|
|
|
|
|
Rörelsens intäkter |
|||
Rörelsens kostnader |
|
||
Rörelseresultat |
|||
Ränteintäkter |
0 |
|
|
Resultat efter nansiella poster |
|||
Skatt på årets resultat |
|||
Årets resultat |
|||
|
|
|
|
Bolaget förvärvades i december 2001 i syfte att köpa mark, vissa kulturhisto- riskt värdefulla byggnader och inventarier från AB Tumba Bruk (numera Crane AB). Det kulturskyddade området med byggnader och närmast an- gränsande mark har per den 1 oktober 2002 överlåtits till Statens Fastighets- verk. Syftet är att det industriellt och kulturhistoriskt unika bruksområdet med tillhörande byggnader och park skall bevaras för kommande generationer. Resterande mark kommer att försäljas. Avsikten är vidare att bilda en stiftelse för att inom bruksområdet bedriva museiverksamhet m.m. När försäljningen är slutförd och stiftelsen har bildats är avsikten att bolaget skall avvecklas.
Balansräkning
Belopp i mkr |
|
Omsättningstillgångar |
0,2 |
|
|
Summa tillgångar |
0,2 |
Eget kapital |
0,1 |
Skulder |
0,1 |
Summa eget kapital och skulder |
0,2 |
|
|
Styrelse
Eriksen, Kersti, ordförande
Hasselgren, Björn
Tumba Kulturfastigheter AB c/o Sveriges riksbank Direktionsavdelningen
103 37 Stockholm
68
Ordlista |
2002/03:RB1 |
Avveckling En förpliktelse som upphör när värdepapper eller pengar över- förs från en part till en annan. Ofta är överföringen endast en bokförings- åtgärd.
Betalningsbalans En statistisk redovisning av ett lands ekonomiska trans- aktioner med omvärlden.
Betalningssystem Infrastruktur som används för att genomföra betalningar.
BIS Bank for International Settlements i Basel är centralbankernas bank och ett samarbetsorgan för centralbankerna. Medlemmar är för närvarande 49 centralbanker, däribland flertalet europeiska länder. Styrelsen består av G10- länderna.
Diskonto Referensränta som återspeglar det allmänna ränteläget och åbero- pas till exempel i räntelagens bestämmelser om dröjsmålsränta. Från och med den 1 juli 2000 har Riksgäldskontoret övertagit uppgiften från Riksbanken att fastställa och publicera diskontot.
ECB Europeiska centralbanken i Frankfurt. Banken bildades den 1 juni 1998 och är gemensam centralbank för de länder som fullt ut ingår i EMU:s tredje steg.
ECBS Europeiska centralbankssystemet. ECBS består av ECB och de 15 nationella centralbankerna i EU.
EFK EU:s ekonomiska och finansiella kommitté som ger råd i ekonomisk- politiska frågor till
Ekonometriska modeller I ekonometriska modeller används historiska samband, beräknade med statistiska metoder, för att belysa sambanden mel- lan olika delar av ekonomin.
EMU Den ekonomiska och monetära unionen. Den tredje och sista etappen inleddes den 1 januari 1999 då bland annat växelkurserna mellan valutorna i de tolv deltagarländerna låstes och ansvaret för penningpolitiken fördes över från dessa till gemensamt beslutsfattande i
G10 Group of Ten, G10, grundar sig i ett låneavtal som ett tiotal länder in- gick 1961 med IMF för att under särskilda omständigheter förse valutafonden med likviditet. Gruppen har framför allt varit ett utredningsorgan i frågor som rör det internationella finansiella systemet. Riksbanken representerar tillsam- mans med Finansdepartementet Sverige i samarbetet. Ett särskilt samarbete har också utvecklats mellan centralbankerna i G10, bland annat arbetar ett antal kommittéer för att på olika sätt stärka den internationella finansiella sta- biliteten.
IMF Internationella valutafonden (International Monetary Fund, IMF) bil- dades 1944 för att främja handel och tillväxt genom att verka för internatio- nellt monetärt samarbete och finansiell stabilitet. Organisationen har idag 183
medlemsländer och Riksbanken är kontaktorgan för IMF i Sverige.
69
Inflation Allmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller. 2002/03:RB1 Motsatsen är deflation.
Intervenera När en centralbank köper eller säljer valuta på den öppna marknaden oftast i syfte att påverka den egna växelkursen.
Kort ränta Ränta på lån med kortare löptid än ett år.
Lång ränta Ränta på lån med längre löptid än ett år.
Motpart Den andra parten i en finansiell transaktion.
Penningmarknad En marknad bestående av banker och andra finansinsti- tut som tar emot kortfristig inlåning och ger kortfristig utlåning, från en dag upp till ett år. (Kapitalmarknaden är inriktad på medellånga och långa kre- diter).
Penningpolitik Riksbankens agerande för att påverka räntenivån och indi- rekt penningvärdet.
Prisstabilitet Fast penningvärde. Enligt Riksbankens definition innebär prisstabilitet att inflationen, mätt med konsumentprisindex, begränsas till 2 procent ±1 procentenhet.
Repa En transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till bankerna genom så kallade penningpolitiska repor. En penningpolitisk repa innebär att Riksban- ken tillför likviditet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en viss tid (bland marknadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren.
Reporäntan Den ränta bankerna får betala (eller får) när de lånar pengar (eller placerar) i Riksbanken på en vecka.
RIX Riksbankens system för clearing och avveckling. Avvecklar betal- ningar i kronor
Styrräntor De räntor som Riksbanken själv bestämmer:
Target Gemensamt betalningssystem inom EU till vilket medlemsländer- nas nationella betalningssystem är kopplade. Det kopplar samman 16 central- banker och ungefär 5 000 kommersiella banker.
Tillgångspriser Pris på i huvudsak aktier och fastigheter.
Valutapolitik En centralbanks agerande för att påverka den egna valutans växelkurs mot andra valutor.
Valutareserv Reserv av utländsk valuta som används vid köp och försälj- ning av svenska kronor. Finns på tillgångssidan i Riksbankens balansräkning.
70
Valutakurs/växelkurs En valutas pris uttryckt i enheter av en annan valuta. |
2002/03:RB1 |
Valutering En fysisk transaktion där kontanter tas emot till, eller lämnas ut från, Riksbankens kontantlager gentemot en bank eller post och ränteberäk- ningen därmed påbörjas eller avslutas.
Publikationer
Riksbanken ger varje år ut ett flertal publikationer. De viktigaste är:
Inflationsrapport utkommer fyra gånger per år. Rapporten utgör underlag för penningpolitiska beslut. Syftet är också att göra Riksbankens bedöm- ningar allmänt tillgängliga för att stimulera intresset och underlätta förstå- elsen för penningpolitiken.
Finansiell stabilitet utkommer två gånger per år. I rapporten redogör Riks- banken för sin syn på utvecklingen inom det finansiella systemet och vad den innebär för stabiliteten. Avsikten är också att stimulera till diskussion kring frågor som rör betalningssystemets stabilitet.
Penning- och valutapolitik utkommer fyra gånger per år. Denna kvartals- tidskrift innehåller artiklar inom Riksbankens arbetsområde.
Årsredovisningen redogör för penning- och valutapolitiken under det gångna året. I årsredovisningen finns Riksbankens bokslut med förvalt- ningsberättelse samt balans- och resultaträkning.
Statistisk årsbok utkommer en gång om året. Den innehåller statistik om Riksbanken, finansiella marknader, betalningssystem, betalningsbalans och valutamarknad.
Working Papers Series presenterar utredningar som har anknytning till Riksbankens verksamhetsområde och som bedöms vara av intresse även utanför Riksbanken.
Publikationer från Europeiska centralbanken, ECB.
Informationsmaterial om till exempel Riksbanken, svenska sedlar och mynt samt euron.
På Riksbankens webbplats (www.riksbank.se) presenteras samtliga publika- tioner. Flertalet av dessa publiceras på både svenska och engelska. Beställ- ning görs enklast genom beställningsfunktionen på webbplatsen. På webb- platsen publicerar Riksbanken också pressmeddelanden, tal, artiklar och pro- tokoll från direktionens och fullmäktiges sammanträden.
Adress
Sveriges riksbank 103 37 Stockholm Telefon
71
Remissyttranden |
2002/03:RB1 |
Remissyttranden lämnade av Riksbankens direktion under 2002. Där inte annat anges har beslut fattats av vice riksbankschef Villy Bergström som har beredningsansvar för remissfrågor.
Finansdepartementet
|
Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion. |
Yttrande över betänkandet Stabiliseringspolitik i valutaunio- |
|
|
nen (SOU 2002:16). Beslut i detta ärende har fattats av Riks- |
|
bankens direktion. |
Yttrande med anledning av uppdatering av regeringsbeslut an- |
|
|
gående den svenska avgiften till EU. |
Yttrande över Värdepappersfondsutredningens delbetänkande |
|
|
(SOU 2002:56). Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens |
|
direktion. |
Yttrande över Finansdepartementets promemoria om ändring |
|
|
av övergångsbestämmelser för vissa finansiella företag |
|
(Fi 2002/3173). |
|
ringsrörelseregler. Beslut i detta ärende har fattats av Riksban- |
|
kens direktion. |
Yttrande över Riksgäldskontorets hemställan om ändring av |
|
|
bankrörelselagens regler om banksekretess. |
Yttrande över promemoria om tillämpning av |
|
|
om gränsöverskridande betalningar i euro (dnr Fi 2002/552). |
|
Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens direktion. |
Yttrande över betänkandet Regler för Riksrevisionen (SOU |
|
|
2001:97). Beslut i detta ärende har fattats av Riksbankens full- |
|
mäktige. |
Yttrande över fråga om utvidgad prospektskyldighet inom EU |
|
|
(Finansdepartementets dnr EUFi 2002/1025). |
Finansinspektionen
72
Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om åt- |
2002/03:RB1 |
|
|
gärder mot finansiering av särskilt allvarlig brottslighet. |
|
Yttrande över ändringsförslag till Finansinspektionens före- |
|
|
|
skrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag |
|
|
(FFFS 2002:22), motiv till ändringarna och tillhörande konse- |
|
|
kvensanalys. |
|
Yttrande över ändringsförslag till Finansinspektionens före- |
|
|
|
skrifter (FFFS 1997:11) om värdepappersfonder samt tillhö- |
|
|
rande konsekvensanalys. |
|
Yttrande över ändringsförslag till Finansinspektionens före- |
|
|
|
skrifter (FFFS 2001:19), motiv till ändringarna och tillhörande |
|
|
konsekvensanalys. |
|
Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter om |
|
|
|
utgivning av elektroniska pengar samt förslag till allmänna råd |
|
|
om ansökan om tillstånd till utgivning av elektroniska pengar. |
|
Yttrande över promemoria angående Finansinspektionens för- |
|
|
|
hållningssätt till Redovisningsrådets rekommendationer och |
|
|
Akutgruppens uttalanden. |
|
Yttrande över Nordnet Securities AB:s ansökan om oktroj. |
|
Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om rap- |
|
|
portering av väsentliga affärshändelser och avtal inom en för- |
|
säkringsgrupp. |
Yttrande över förslag till föreskrifter om gruppbaserad kapital- |
|
|
bas och solvensmarginal för försäkringsföretag och understöds- |
|
föreningar som ingår i en grupp. |
Jordbruksdepartementet
Justitiedepartementet
förslag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella stati- stiken.
73
Kommerskollegium |
2002/03:RB1 |
Krisberedskapsmyndigheten
Yttrande över Krisberedskapsmyndighetens remiss Översyn av mål för sam- verkansområden (KBM dnr 0591/2002).
Näringsdepartementet
Riksdagen
Yttrande över Riksdagskommitténs förslag Moderniserad riks- dagsordning. Beslut i detta ärende har fattats av Riksbanks- fullmäktige.
Statistiska centralbyrån
SWEDAC
Utrikesdepartementet
74
Stockholm den 6 februari 2003 |
2002/03:RB1 |
|
Lars Heikensten |
Eva Srejber |
Villy Bergström |
Riksbankschef |
Förste vice riksbankschef |
Vice riksbankschef |
Lars Nyberg |
Kristina Persson |
Irma Rosenberg |
Vice riksbankschef |
Vice riksbankschef |
Vice riksbankschef |
75