Redogörelse till riksdagen 2003/04:RRS2
Riksrevisionens årsredovisning för andra halvåret 2003
Till RIKSDAGEN
Styrelsen vid Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens första års- redovisning. Den avser verksamheten för andra halvåret 2003. Riksrevisionen startade sin verksamhet den 1 juli 2003 och har till uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Detta ärende har avgjorts av styrelsen vid sammanträde den 18 februari 2004.
Stockholm den 18 februari 2004
På Riksrevisionens styrelses vägnar
Sören Lekberg
Jörgen Nilsson
1
2003/04:RRS2
Grundläggande bestämmelser
12 kap. 7 § regeringsformen
3 kap. 8 §, 8 kap.
Lag (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen
Riksrevisionens årsredovisning undertecknas i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag av samtliga styrelseledamöter och av myndighetens chef.
Sören Lekberg (s) |
Eva Flyborg (fp) |
ordförande |
vice ordförande |
Gunnar Axén (m) |
|
Per Rosengren (v) |
Rolf Kenneryd (c) |
Per Lager (mp) |
Laila Bjurling (s) |
Per Erik Granström (s) |
|
Gunnar Andrén (fp) |
|
Lennart Grufberg |
Kjell Larsson |
Eva Lindström |
Riksrevisor |
Riksrevisor |
Riksrevisor |
2
2003/04:RRS2
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Riksrevisorerna har ordet
Den första juli 2003 startade Riksrevisionen. Tillkomsten av Riksrevisionen är den hittills största och principiellt viktigaste förändringen i kontrollmakten som gjorts i 1974 års regeringsform. Sverige har fått en sammanhållen och självständig statlig revision under riksdagen med ett kraftfullt gransknings- mandat och som är oberoende i sin granskande verksamhet.
Vår uppgift är att som en del av riksdagens kontrollmakt bedriva en obero- ende och professionell granskning av all statlig verksamhet. Vårt uppdrag handlar ytterst om att för medborgarnas och deras valda ombuds räkning granska hur statens resurser används.
Beslutet om att inrätta Riksrevisionen fattades enhälligt av riksdagen i de- cember 2000. Därefter har ett förberedelseskede pågått med bl.a. lagstift- ningsarbete, organisering, bemanning och lokalplanering. Vid halvårsskiftet 2003 startade Riksrevisionen med inflyttning i nya lokaler på Nybrogatan 55 i Stockholm. Samtidigt avvecklades Riksdagens revisorer och Riksrevisions- verket.
Nu har vi tillsammans med våra ca 280 medarbetare börjat bygga den nya myndigheten. Vi har under hösten prioriterat frågor gällande kvalitet i gransk- ningsarbetet, interna styrformer och externa kontakter. Vi har träffat de flesta utskott, departement, myndighetschefer, medier och andra intressenter.
Riksrevisionen granskar statens verksamhet, dels i form av årlig revision, dels effektivitetsrevision. Inom den årliga revisionen genomfördes granskning av delårsrapporterna under augusti. Totalt granskar Riksrevisionen ca 270 förvaltningsmyndigheter och förordnar revisorer i ett fyrtiotal bolag och ett tjugotal stiftelser. Under hösten har nya revisionsteam formerats och nya ansvariga revisorer utsetts. Ett grundligt förberedelsearbete har även pågått för att klara den övergång till avgiftsbeläggning inom den årliga revisionen som riksdagen beslutat om och som skett vid årsskiftet.
Inom effektivitetsrevisionen har ett trettiotal granskningar pågått. En granskning av djurskyddet i Sverige slutfördes i en rapport i december. Mer- parten av övriga granskningar kommer att avslutas under det första kvartalet 2004. Flertalet granskningsprojekt påbörjades inom Riksrevisionsverket eller Riksdagens revisorer, men ett antal nya granskningar har också inletts. Det gäller bl.a. granskningar av Vattenfall AB, Försvarets materielförsörjning och Höga tjänstemäns representation och förmåner. Riksrevisionen följer också den interna granskningen av Försvarsmaktens interna representation och utredningarna inom Systembolaget AB och Vin
RIKSREVISOR
RIKSREVISOR
RIKSREVISOR
IR Intern revision
Ledningsstab
Personal HR
EFF 1
R 1
Bolag och särskild
granskning
Information
EFF 2
R 2
Internationell
verksamhet
Ekonomi och
EFF 3
R 3
Metod
administration
och kvalitet
IT
EFF 4
R 4
Rättsfunktionen
EFF 5
R 5
EFF 6
R 6
Vetenskapligt råd
Riksrevisionen har enligt samma bestämmelse också en styrelse, som utses av riksdagen. Styrelsens uppgift är att:
följa granskningsverksamheten,
lämna de framställningar och redogörelser till riksdagen som Riksrevisio- nens granskningsrapporter och revisionsberättelser ger anledning till,
besluta om förslag till anslag på statsbudgeten för Riksrevisionen efter det att riksdagsstyrelsen yttrat sig,
besluta om årsredovisning och delårsrapport för Riksrevisionen,
besluta om yttranden till riksrevisorerna om granskningsplan.
Avsikten är att det inflytande som riksdagen får genom styrelsen skall vara så avvägt att Riksrevisionens självständighet och oberoende i granskningsverk- samheten inte påverkas.
Ansvarsfördelningen mellan riksrevisorerna är sådan att de gemensamt be- slutar om fördelningen av granskningsområden mellan sig, om verksamhetens inriktning och om den årliga rapporten. Riksrevisorerna beslutar var för sig inom sina respektive granskningsområden, dvs. vad de skall granska. Dessför- innan skall de samråda med varandra. Deras beslut skall samlas i en gransk- ningsplan.
Riksrevisorerna beslutar också var för sig om innehållet och slutsatserna i revisionsberättelserna och revisionsrapporterna. Varje riksrevisor avgör själv i vilken utsträckning granskningsärenden kan delegeras till någon annan tjäns- teman vid myndigheten.
6
2003/04:RRS2
En av riksrevisorerna skall enligt 8 kap. 11 § riksdagsordningen svara för Riksrevisionens administrativa ledning. Riksdagen har bestämt att Lennart Grufberg har denna uppgift.
Enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen beslutar riksrevisorerna gemensamt om verksamhetens organisation och arbetsordning. Enligt den fr.o.m. den 1 juli 2003 gällande arbetsordningen har myndigheten sex avdel- ningar för årlig revision och sex för effektivitetsrevision. Riksrevisionen har också tre specialfunktioner: funktionerna för metod och kvalitet, internatio- nell verksamhet samt bolag och särskild granskning. I Riksrevisionens orga- nisation ingår också ett antal stödfunktioner för personal, information, eko- nomi, IT och för rättsliga frågor.
7
2003/04:RRS2
VERKSAMHET
Den nya organisationen
Riksrevisionen startade sin verksamhet efter en kort förberedelsetid. Före den 1 juli 2003 bedrevs visst förberedande arbete inom Riksrevisionskommittén med stöd av de tidigare organisationerna. Men arbetet med att etablera orga- nisationen och dess personal, rutiner, lokaler,
En ambition har varit att klara produktionen med så få störningar som möj- ligt. Den årliga revisionens granskning av delårsrapporterna i slutet av augusti och början av september kunde genomföras och dess arbete med löpande granskning inför slutgranskningen avseende årsredovisningarna för 2003 har genomförts, dock med vissa förseningar. Vissa fördröjningar har även upp- kommit inom effektivitetsrevisionen.
Kvalitet i både produkter och processer är nyckelord i uppbyggnaden av Riksrevisionen. En särskild funktion, Q Funktionen för metod och kvalitet har i uppdrag att långsiktigt arbeta med utveckling inom kvalitetsområdet.
Inom effektivitetsrevisionen har ett arbete påbörjats för att tydliggöra revi- sionens inriktning och mandat. I beslutet om 2004 års granskningsplan finns riktlinjer gällande bl.a. kvalitet och kvalitetssäkring. Arbetet med kvalitets- säkring har påbörjats under 2003.
Den vägledning för årlig revision som gällt inom Riksrevisionsverket har kunnat användas i tillämpliga delar, men ett arbete har satts i gång för att anpassa vägledningen till de nya förutsättningarna.
Funktionen för bolag och särskilda granskningar arbetar nu med att genomföra revision av ett fyrtiotal bolag och ett tjugotal stiftelser vari Riksre- visionen har förordnat revisorer. Vidare har tillsammans med berörda revi- sionsavdelningar påbörjats några granskningar som spänner över större områ- den. En delfunktion för särskilda granskningar vid befarade oegentligheter har redan påbörjat ett antal konkreta granskningar. Utgångspunkten är att över- lämna strukturerad kunskap till rättsvårdande myndighet för eventuella åtgär- der.
Riksrevisionen disponerar från år 2004 ett eget anslag för internationellt utvecklingssamarbete. Under hösten har därför inriktningsdiskussioner skett för den internationella verksamheten. Information har även getts till utrikesut- skottet i denna fråga.
Den administrativa uppbyggnaden är grundläggande för en ny myndighet. Inom ekonomiadministrationen har under hösten utvecklats en ekonomimo- dell för Riksrevisionen samt principer och rutiner för avgiftsbeläggningen av årlig revision fr.o.m. den 1 januari 2004.
8
2003/04:RRS2
Personalfunktionen har utvecklat en rad nya interna riktlinjer vilka också beslutats av riksrevisorerna. Under hösten har även lönemodeller för myndig- hetens olika verksamhetsgrenar och administration tagits fram.
Informationsfunktionen har arbetat med formerna för intern och extern in- formation, bl.a. genom fortsatt utveckling av Riksrevisionens hemsida och intranät. Funktionen ger regelbundet ut ett nyhetsbrev till all personal och ett särskilt chefsbrev. En sammankomst för all personal, s.k. kickoff, genomför- des i oktober.
Lokalerna i Stockholm var inte helt klara vid inflyttningen. Det har även framkommit vissa brister vad gäller den inre lokallösningen samt inredningen. Dessa problem åtgärdas nu och under 2004.
Ledning av Riksrevisionen sker i olika typer av ledningsforum som suc- cessivt utvärderas och anpassas till verksamhetens förutsättningar och krav.
Målsättningen är att bygga upp en ny myndighet med en egen kultur och identitet. Naturligtvis bygger verksamheten på de erfarenheter och den kom- petens som funnits vid Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket, men ambitionen är ändå att bygga den nya organisationen från grunden. Under hösten har många av de grundläggande byggstenarna kommit på plats.
9
2003/04:RRS2
ÅRLIG REVISION
Årlig revision innebär enligt revisionslagen (2002:1022)
att Riksrevisionen varje år granskat myndigheters, bolags och stiftelsers redovisning och förvaltning
Granskningen skall följa god revisionssed, dvs. bedöma om:
redovisningen är tillförlitlig
räkenskaperna är rättvisande
myndigheterna följer gällande föreskrifter och beslut.
Granskningen skall efter varje revisionsår avslutas med en revisionsberättelse.
Omfattning
Riksrevisionen ansvarar för granskningen av ca 270 förvaltningsmyndigheter, drygt 60 bolag och stiftelser samt Årsredovisning för staten och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.
Under hösten 2003 har Riksrevisionen förordnat auktoriserade revisorer, anställda i myndigheten, i totalt ca 45 bolag och 19 stiftelser. Riksrevisionen har, enligt ett tillägg i aktiebolagslagen och stiftelselagen, rätt att förordna revisor i statliga bolag och stiftelser där staten har ett bestämmande inflytan- de, bl.a. för att statens insyn och kontroll inte skall påverkas negativt av valet mellan bolag och myndighet som verksamhetsform. Riksrevisionen svarar för planering och stöd till förordnade revisorer, bl.a. i syfte att utnyttja generella kunskaper och generellt stöd från såväl övrig årlig revision som effektivitets- revision av bolag och särskilda granskningar.
Den årliga revisionen har sedan starten den 1 juli 2003 bl.a. arbetat med löpande granskning av myndigheter, Regeringskansliet, riksdagsförvaltning- en, Slottsstaten, Djurgårdsförvaltningen och försäkringskassorna.
Metod
Den vägledning för årlig revision som varit styrande inom Riksrevisionsver- ket har kunnat användas i tillämpliga delar. Ett arbete har emellertid påbörjats för att utveckla och anpassa vägledningen till de nya förutsättningarna för Riksrevisionen. Ett internt utvecklingsprojekt, benämnt Förvaltningsprojektet, har pågått under 2003. Projektet syftar till att vidareutveckla riktlinjerna för att granska ledningens förvaltning och skall resultera i ett stöd för den gransk- ning som skall genomföras avseende 2004 års revision.
En rådgivande funktion för ansvariga revisorer har skapats
10
2003/04:RRS2
som kan föranleda en invändning eller upplysning i revisionsberättelsen skall presenteras för
Kostnader för årlig revision
Kostnaderna för årlig revision sedan starten för Riksrevisionen den 1 juli 2003 uppgick till 75,3 miljoner kronor, varav 63,8 miljoner kronor (85 %) var anslagsfinansierat och 11,5 miljoner kronor (15 %) avgiftsfinansierat. Från den 1 januari 2004 kommer all årlig revision att vara avgiftsfinansierad.
Belopp (tkr) |
Kostnader |
Intäkt |
Myndigheter |
65 485 |
|
Bolag |
1 332 |
- 1 466 |
Affärsverk |
1 938 |
|
Stiftelser |
266 |
|
Nordiska institutioner |
484 |
|
Övriga organisationer |
5 838 |
|
TOTALT |
75 343 |
Granskning av delårsrapporter enligt plan
Den årliga revisionens granskning av delårsrapporterna i slutet av augusti och början av september genomfördes enligt plan.
Avrapportering 2003 |
Antal |
Lämnade intyg |
221 |
- varav invändningar |
9 |
- och upplysningar |
3 |
Revisionsrapporter |
22 |
Revisionspromemorior |
60 |
11
2003/04:RRS2
Löpande granskning inför slutligt uttalande
All granskning som den årliga revisionen genomför under året syftar till att underbygga det slutliga uttalandet, vilket Riksrevisionen lämnar i revisionsbe- rättelsen. En viktig del i granskningen är den som görs löpande under året. Den årliga revision som bedrivits löpande år 2003, under Riksrevisionens ansvar, har bl.a. avsett:
intern styrning och kontroll
allmän
representation och förmåner
rutiner för transfereringar
upphandling
externfinansierade projekt
interna projekt
fakturerings- och kravrutiner
betalningsrutiner
elektronisk fakturahantering
pågående investeringar
pågående arbeten
löne- och personalkostnader.
Uppbyggnadsarbetet inom årlig revision inom
Riksrevisionen
Övergången av ansvaret för årlig revision från Riksrevisionsverket till Riks- revisionen innebar stora förändringar i sammansättningen av revisionsteamen för respektive uppdrag. För att förebygga förseningar i granskningen av del- årsrapporterna genomfördes revisionen av samma revisionsteam som hade ansvaret inom Riksrevisionsverket.
Löpande granskning har i viss utsträckning försenats med anledning av uppbyggnaden av den nya myndigheten.
De omfattande förändringarna i revisionsteamen under år 2003 motiveras med behovet av förnyelse samt behovet av en bättre balans och ökad flexibili- tet inom organisationen. Samarbete skall underlättas mellan avdelningar, kontor och mellan årlig revision och effektivitetsrevision. Riksrevisionen eftersträvar därför en arbetsrotation i uppdragsorganisationen och att enskilda funktioner skall bytas med fem års intervall.
Utveckling av processtödjande
Riksrevisionen bedriver ett projekt i syfte att stödja samtliga faser i den årliga revisionens process. Ett
12
2003/04:RRS2
till kvalitetsförbättringar och effektivisera verksamheten. Verktyget skall även stödja informationsförmedling inom och mellan revisionsteam och avdelning- ar.
Den första versionen av Verktyget utvecklades inom Riksrevisionsverket för 11,5 miljoner kronor och togs i drift i början av juni 2003. En fortsatt utveckling pågår. Nästa nya version beräknas kunna tas i drift i juni 2004.
Samtliga medarbetare inom årlig revision använder Verktyget. En enkät under hösten 2003 visade att acceptansen bland användarna är god. En omfat- tande förankringsprocess förmodas ha bidragit till detta.
Verktyget kommer även att användas av de effektivitetsrevisorer som del- tar i den årliga granskningen av resultatredovisningarna för 2003.
Personal
Den 31 december 2003 var 123 personer anställda inom den årliga revisionen. Under året har inga anställda slutat. Några nyrekryteringar har inte skett under perioden den 1 juli
Avgiftsbeläggning av all årlig revision
Enligt riksdagens beslut kommer all årlig revision att från den 1 januari 2004 vara avgiftsbelagd för myndigheterna. Riksrevisionen kommer emellertid inte att disponera avgiftsintäkterna utan dessa skall föras till inkomsttitel på stats- budgeten. Beslutet är reglerat i lag och innebär att avgifterna skall motsvara kostnaderna för utförd revision.
Under 2003 har Riksrevisionen förberett övergången till fullständig av- giftsbeläggning av årlig revision genom utformning av rutiner samt informa- tion till samtliga myndigheter.
Varje granskad organisation har möjlighet att påverka sina kostnader ge- nom åtgärder bl.a. syftande till att minska behovet av omfattande revisionsin- satser från Riksrevisionens sida.
13
2003/04:RRS2
EFFEKTIVITETSREVISION
Effektivitetsrevision innebär enligt revisionslagen (2002:1022)
att Riksrevisionen granskar de statliga insatserna främst med sikte på förhållanden som har anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet samt åtaganden i övrigt.
Granskningen skall främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.
Omfattning
Effektivitetsrevision skall utgå från en faktiskt bedriven verksamhet. I gransk- ningarna bör vidare tas fram underlag som möjliggör ansvarsutkrävande. De revisionella iakttagelserna måste kunna utgöra underlag för att fördela kritik och ansvar. Detta innebär att de revisionella iakttagelserna ska visa var even- tuella brister finns och därmed ge underlag för beslut om konkret åtgärd. Revisionsfrågorna skall konkret kunna formuleras och besvaras i förhållande till fastställda normer. När riksdagen har angivit sådana utgör alltid dessa utgångspunkt för granskningen.
I granskningsplanen för 2003 anges inriktningen för effektivitetsrevisio- nen. Fyra områden har pekats ut för inriktningen av granskningar på lite läng- re sikt:
medborgarnas trygghet och säkerhet
välfärdssystemens robusthet
tillväxt och utveckling
förvaltningspolitik och statligt ägande.
Huvuddelen av effektivitetsrevisionens granskningar under hösten 2003 har varit sådana som planerats och beslutats före den 1 juli 2003, dvs. innan Riks- revisionen bildades. Totalt har ett trettiotal projekt och förstudier pågått under året. Av dessa har ett projekt avslutats, en granskning av djurskyddstillsynen. I rapporten Hur effektiv är djurskyddstillsynen? konstateras att det fortfarande finns stora brister i djurskyddstillsynen trots skärpningar i djurskyddslagen. Merparten av övriga granskningar beräknas kunna avslutas under det första kvartalet 2004.
Effektivitetsrevisionen är, liksom den årliga revisionen, organisatoriskt fördelad på tre granskningsområden under respektive riksrevisor, enligt föl- jande.
14
2003/04:RRS2
Granskningsområde 1, riksrevisor Lennart Grufberg:
Ansvarar för Säkerhet, samhällsekonomi och finansförvaltning.
Pågående granskningar under hösten har bl.a. varit Offentligrättsliga avgifter inom staten, Den nya garantimodellen, Förändringar inom kommittéväsendet,
Granskningsområde 2, riksrevisor Eva Lindström:
Ansvarar för Arbete, välfärd och hälsa.
Pågående granskningar under hösten har bl.a. varit Arbetsförmedlingarna och
Granskningsområde 3, riksrevisor Kjell Larsson:
Ansvarar för Tillväxt, utbildning och utveckling.
Pågående granskningar under hösten har bl.a. varit Rättvis och likvärdig betygssättning, Infrastrukturplaneringen länsplanerna, EU:s strukturfonder och Hantering av miljögifter vid avfallsförbränning och hantering av miljögif- ter vid avfallsdeponering.
Särskild granskning
Särskild granskning har genomförts i Funktionen för bolag och särskilda granskningar.
Arbetet sker i olika former och i samarbete med revisionsavdelningarna. Granskningen avser tvärsektoriella revisionsfrågor eller frågor av särskild ka- raktär eller brådska. Det kan även gälla fördjupad granskning vid befarade oegentligheter, vilka framkommit i samband med revisionsinsatser, för att ge underlag till rättsvårdande myndigheter.
Under hösten 2003 har Riksrevisionen bl.a. följt utvecklingen av Försvars- maktens egen granskning av representation och förmåner för den högsta led- ningen och vid tre tillfällen tillskrivit överbefälhavaren.
En granskning av representation och förmåner för ledningen vid ett trettio- tal myndigheter har påbörjats. Denna granskning hålls samman av funktio- nen men genomförs av revisionsteamen inom den årliga revisionen.
Riksrevisionen har även beslutat att påbörja en särskild insats för att följa utvecklingen och skaffa kunskap om vidtagna åtgärder inom Systembolaget AB och Vin
1 20
117
1 00
80
76
Totalt
60
56
40
20
16
14
0
BSG
EFF
INT
R
Övr
21
2003/04:RRS2
Figur 2. Kvinnor/män respektive ålder per avdelning (totalt antal 279)
I avdelning Övrigt ingår ledning, Q, Info, Rättsfunktionen, IT, EK/ADM,
Personal (HR)
50 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
45 |
|
|
|
|
|
|
|
|
43 |
|
|
|
|
40 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
35 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Män |
25 |
|
|
|
|
24 |
|
|
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|
|
|
22 |
|
|
|
|
|
22 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
21 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
20 |
|
20 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
18 |
|
|
15 |
|
|
|
14 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9 10 |
|
|
|
|
|
10 |
|
|
8 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7 |
7 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
6 |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
|
|
5 |
|
|
5 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
2 |
3 |
|
|
2 |
3 3 |
|
|
|
2 |
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
0 |
>30<49 |
>50 |
<29 |
>30<49 |
>50 |
>30<49 |
>50 |
<29 |
>30<49 |
>50 |
<29 |
>30<49 |
>50 |
|
|||||||||||||
|
|
BSG |
|
EFF |
|
|
INT |
|
R |
|
|
Övr |
|
Figur 3. Kvinnor/män respektive ålder (totalt antal 279)
100 |
|
91 |
|
|
|
|
|
|
|
90 |
|
|
|
|
80 |
|
|
|
|
70 |
|
|
67 |
|
|
|
|
|
|
60 |
|
49 |
|
|
50 |
|
|
Män |
|
|
|
40 |
Kvinnor |
|
|
|
|
||
40 |
|
|
|
|
30 |
|
|
|
|
20 |
18 |
|
|
|
14 |
|
|
|
|
10 |
|
|
|
|
0 |
|
|
|
|
|
<29 |
>30<49 |
>50 |
|
22
2003/04:RRS2
Personalrörlighet
Antalet nyanställda under halvåret 2003 var 3 personer och antalet avslutade anställningar 8 personer. Personalrörligheten under perioden uppgår till 2,9 %.
Policybeslut m.m.
Under halvåret har beslut tagits avseende tjänstetitlar, policy för beviljande av delpension, friskvård och tjänstledighet för att pröva annan tjänst. Avtal om företagshälsovård har slutits för perioden
Sjukfrånvaro |
1/7 |
|
|
Kvinnor |
3,2 % |
Män |
0,8 % |
Anställda >29 år |
1,5 % |
Anställda |
1,8 % |
Anställda 50 år> |
2,4 % |
Totalt |
2 % |
Varav andel långtidssjuka |
46,2 % |
(60 dagar eller mer) |
|
Omställning av personal
I samband med att Riksrevisionen bildades den 1 juli 2003 sades 21 medarbe- tare upp eller valde själva att sluta. Dessa har varierande uppsägningstid. Åtta av dessa medarbetare omfattas av pensionsersättningsförmåner enligt trygg- hetsavtalet. Riksrevisionen har gjort avsättningar för pensioner enligt förord- ningen motsvarande 10,8 miljoner kronor. Kostnader under uppsägningstiden har bokats upp som en periodiseringspost motsvarande 5,8 miljoner kronor. Riksrevisionen har även avsatt personella resurser under perioden för att stödja och underlätta omställningsarbetet.
23
2003/04:RRS2
EKONOMISK ÖVERSIKT
Riksrevisionen bedömer att verksamhetsmålen för 2003 enligt anlagsdirekti- vet är uppfyllt för årlig revision och effektivitetsrevision. Enligt anslagsdirek- tivet får myndigheten även utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det internationella området. Riksrevisionens verksamhet är indelad i tre verksam- hetsområden, årlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksam- het. Verksamheten finansieras med ett förvaltningsanslag och avgifter inom resultatområdena viss årlig revision och internationella uppdrag.
Riksrevisionens anslagsram inför 2003 var 117,8 miljoner kronor och un- der året har verksamhet bedrivits för 106,9 miljoner kronor, vilket medför att det finns ett utgående anslagssparande om 10,9 miljoner kronor. Huvudorsa- ken till anslagssparandet är att först i december fattade riksdagen beslut om att Riksrevisionens omställningskostnader (ca 6 miljoner kronor) skall belasta Riksrevisionsverkets avvecklingsanslag. Detta har påverkat myndighetens möjlighet att använda tilldelade medel till verksamhet.
Resultatområdet viss årlig revision har totala intäkter om 12,4 miljoner kronor och kostnader om 11,5 miljoner kronor, vilket medför ett överskott om 0,9 miljoner kronor. Från och med år 2004 kommer detta resultatområde att ingå i Riksrevisionens förvaltningsanslag och inkomsterna kommer att tillfö- ras statsbudgeten.
Resultatområdet internationell verksamhet har totala intäkter om 21,7 mil- joner kronor och kostnader om 19,8 miljoner kronor, vilket medför ett över- skott om 1,9 miljoner kronor. Internationell verksamhet har fått med sig 6,3 miljoner kronor i balanserat överskott från Riksrevisionsverket.
Riksrevisionen har fått överta balanserad kapitalförändring avseende se- mesterlöneskuld motsvarande 13,7 miljoner kronor från Riksrevisionsverket utan ekonomisk ersättning, som framgår i noten Myndighetskapital. Från Riksdagens revisorer har Riksrevisionen fått överta endast semesterdagar men ej någon ingående balans, vilket har påverkat resultatet och årets föränd- ring av semesterlöneskuld.
I kostnader per verksamhetsgren år 2003 ingår myndighetens gemensam- ma kostnader som fördelats så att varje verksamhetsgren bär sin andel av de totala kostnaderna. Kostnaden för verksamhetsgrenen årlig revision uppgår till 75,3 miljoner kronor, varav 63,8 miljoner kronor är anslagsfinansierat och 11,5 miljoner kronor är avgiftsfinansierat. Kostnaden för verksamhetsgrenen effektivitetsrevision uppgår till 54,8 miljoner kronor. Kostnaden för interna- tionell verksamhet uppgår till 25,0 miljoner kronor, varav 5,2 miljoner kronor är anslagsfinansierat och 19,8 miljoner kronor är avgiftsfinansierat.
Riksrevisionen har gjort pensionsavsättningar på 10,8 miljoner kronor och periodiseringar på 6,9 miljoner kronor för omställningskostnader (varav 5,8 miljoner kronor för omställning av personal) som uppkom i samband med bildandet av Riksrevisionen.
24
2003/04:RRS2
Riksrevisionen har övertrasserat sitt räntekonto vid två tillfällen i novem- ber. Övertrasseringen berodde i huvudsak på att Riksrevisionen inte hade fått likvida medel för utgående balans från Riksrevisionsverket för upparbetat överskott för verksamheten internationella uppdrag, ca 5 miljoner kronor. En ytterligare orsak var att Riksrevisionen fick sin första utbetalning av anslags- medel den 25 juli, vilket innebar att fram till dess belastade alla utbetalningar räntekontokrediten. Detta innebär även fortsättningsvis att räntekontokrediten måste belastas.
25
2003/04:RRS2
FINANSIELL REDOVISNING
Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr)
|
2003 |
Låneram i Riksgäldskontoret (tkr) |
|
- Beviljad låneram |
50 000 |
- Utnyttjad låneram |
43 800 |
Kontokredit hos Riksgäldskontoret (tkr) |
|
- Beviljad kontokredit |
17 700 |
- Maximalt utnyttjad kontokredit under budgetåret |
20 488 |
Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret (tkr) |
|
- Räntekostnader |
16 |
- Ränteintäkter |
25 |
Avgiftsintäkter (tkr) |
|
- Budgeterade intäkter enligt anslagsdirektiv |
32 000 |
- Utfall |
33 322 |
Ramanslag (tkr) |
|
- Beviljad anslagskredit enligt anslagsdirektiv |
11 800 |
- Utnyttjad anslagskredit |
- |
Utgående reservationer och anslagssparande (tkr) |
|
- Utgående reservation |
- |
- Anslagssparande |
10 894 |
- därav intecknat belopp |
- |
Personal |
|
- Antal årsarbetskrafter |
294 |
- Medeltal anställda |
302 |
Driftkostnad per årsarbetskraft |
506 |
Myndighetskapital (tkr) |
|
- Årets kapitalförändring |
|
- Balanserad kapitalförändring |
26
2003/04:RRS2
Resultaträkning (tkr)
|
2003 |
Verksamhetens intäkter |
|
Intäkter av anslag |
106 906 |
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 1) |
38 484 |
Finansiella intäkter (not 2) |
123 |
Summa |
145 513 |
Verksamhetens kostnader |
|
Kostnader för personal (not 3) |
|
Kostnader för lokaler |
|
Övriga driftkostnader |
|
Finansiella kostnader (not 4) |
|
Avskrivningar och nedskrivningar (not 6,7) |
|
Summa |
|
Verksamhetsutfall |
|
Årets kapitalförändring (not 5) |
27
2003/04:RRS2
Balansräkning (tkr)
Balansräkning (tkr) |
||
Tillgångar |
|
|
Immateriella anläggningstillgångar |
|
|
(not 6) |
|
|
Balanserade utgifter för utveckling |
12 212 |
|
|
|
|
Summa immateriella |
12 212 |
|
anläggningstillgångar |
|
|
Materiella anläggningstillgångar |
|
|
(not 7) |
|
|
Förbättringsutgifter på annans |
12 967 |
|
fastighet |
|
|
Maskiner, inventarier, installationer |
20 452 |
|
m.m. |
|
|
Summa materiella |
33 419 |
|
anläggningstillgångar |
|
|
Fordringar |
|
|
Kundfordringar |
4 465 |
|
Fordringar hos andra myndigheter |
29 734 |
|
(not 8) |
|
|
Övriga fordringar |
116 |
|
|
|
|
Summa fordringar |
34 315 |
|
Periodavgränsningsposter (not 9) |
|
|
Förutbetalda kostnader |
6 316 |
|
Övriga upplupna intäkter |
16 |
|
|
|
|
Summa periodavgränsningsposter |
6 332 |
|
Avräkning med statsverket (not 10) |
||
Kassa och bank |
|
|
Behållning räntekonto RGK (not 11) |
8 739 |
|
Kassa, postgiro och bank (not 12) |
629 |
|
|
|
|
Summa kassa och bank |
9 368 |
|
Summa tillgångar |
84 752 |
28
2003/04:RRS2
Balansräkning forts.
Balansräkning (tkr) |
|
|
Kapital och skulder |
|
|
Myndighetskapital (not13) |
|
|
Balanserad kapitalförändring |
|
|
Kapitalförändring enligt resultat- |
|
|
räkningen |
|
|
Summa myndighetskapital |
|
|
Avsättningar |
|
|
Avsättningar för pensioner och |
10 820 |
|
liknande förpliktelser (not 14) |
|
|
Summa avsättningar |
10 820 |
|
Skulder m.m. |
|
|
Lån i Riksgäldskontoret (not 15) |
43 800 |
|
Skulder till andra myndigheter |
7 483 |
|
Leverantörsskulder |
19 738 |
|
Övriga skulder |
3 619 |
|
Förskott från uppdragsgivare och |
724 |
|
kunder (not 16) |
|
|
Summa skulder |
75 364 |
|
Periodavgränsningsposter (not 17) |
|
|
Upplupna kostnader |
21 948 |
|
Summa periodavgränsningsposter |
21 948 |
|
|
|
|
Summa kapital och skulder |
84 752 |
|
Ansvarsförbindelser |
Inga |
29
2003/04:RRS2
Anslagsredovisning
Redovisning |
Ingående |
Årets till- |
Totalt |
Utgifter |
Utgående |
|
mot anslag |
överfö- |
delning |
disponi- |
|
överfö- |
|
Belopp i tkr |
rings- |
enligt an- |
belt be- |
|
ringsbelopp |
|
belopp |
slags- |
lopp |
|
|
||
|
|
|
|
|||
|
|
|
direktiv |
|
|
|
An- |
Riksrevi- |
|
|
|
|
|
slag |
sionen |
|
|
|
|
|
90:1 |
ramanslag |
|
|
|
106 906 |
|
|
2003 |
- |
117 800 |
117 800 |
10 894 |
Finansiella villkor (tkr)
90:1 |
Utöver tilldelat belopp under anslagsposten får |
|
|
Riksrevisionen disponera en anslagskredit om |
11 800 |
30
2003/04:RRS2
Finansieringsanalys (tkr)
Drift |
|
|
|
|
Kostnader (not 18) |
|
|||
Finansiering av drift |
|
|
|
|
Intäkter av anslag (not 19) |
101 189 |
|
|
|
Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 20) |
38 484 |
|
|
|
Övriga intäkter |
123 |
|
|
|
Summa medel som tillförts för finansiering av drift |
|
|
139 796 |
|
Minskning av lager |
|
724 |
||
Ökning av kortfristiga fordringar |
|
|||
Ökning av kortfristiga skulder |
|
|
60 708 |
|
Kassaflöde från drift |
|
|
417 |
|
Investeringar |
|
|
|
|
Investeringar i materiella tillgångar |
|
|
|
|
Investeringar i immateriella tillgångar |
|
|
|
|
Summa investeringsutgifter |
|
|||
Finansiering av investeringar |
|
|
|
|
Lån från Riksgäldskontoret |
49 517 |
|
|
|
- amorteringar |
|
|
|
|
Tillförda medel |
5 717 |
|
|
|
Summa medel som tillförts för |
|
|
|
|
finansiering av investeringar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kassaflöde till investeringar |
|
|||
Låneverksamhet |
|
|
|
|
Räntekostnader |
|
|
|
|
Kassaflöde från låneverksamhet |
|
|
|
|
Förändring av likvida medel |
|
|
|
|
Specifikation av förändring av likvida medel |
|
|
|
|
Likvida medel vid årets början |
|
|
- |
|
Ökning av tillgodohavande hos RGK |
|
|
8 739 |
|
Minskning av banktillgodohavanden |
|
|
629 |
|
Minskning av avräkning med statsverket |
|
|
|
|
Summa förändring av likvida medel |
|
|
|
|
Likvida medel vid årets slut |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
31
2003/04:RRS2
Noter
Tilläggsupplysningar och noter
Allmänt
Årsredovisningen är, med vissa undantag beslutade av riksdagsstyrelsen
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed enligt Ekonomi- styrningsverkets (ESV) föreskrifter till 2 kap. 5 § FÅB respektive allmänna råd till 6 § förordningen om myndigheters bokföring (2000:606).
Värdering av fordringar och skulder
Fordringarna har upptagits till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fast- ställd brytdag
Immateriella anläggningstillgångar
Under budgetåret 2003 har Riksrevisionen fortsatt att utveckla revisionsverk- tyget som redovisas som en immateriell anläggningstillgång enligt 5 kap. 2 § FÅB. Verktyget beräknas ha en ekonomisk livslängd på tre år. Revisions- verktyget överfördes i samband med övergången från Riksrevisionsverket den 1 juli 2003.
Materiella anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde om minst 10 000 kr och en beräknad ekonomisk livslängd om tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar.
Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Härvid tillämpas i huvudsak följande avskrivningstider (avvi- kelser kan finnas i det enskilda fallet efter särskild bedömning):
Program |
3 år |
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
5 år |
Maskiner |
5 år |
Datorer |
3 år |
Kommunikationsutrustning |
5 år |
Servrar med mera |
3 år |
Möbler med mera |
7 år |
Övriga inventarier |
5 år |
32
2003/04:RRS2
Riksrevisionen har hyreskontrakt med NewSec Förvaltning AB för lokalerna på Nybrogatan i Stockholm till och med den 30 juni 2008. Riksrevisionen har dessutom lokaler i Jönköping, Karlstad och Uppsala. Genomsnittligt kvadratmeterpris är 914 kr.
Periodavgränsningsposter
Som periodavgränsningspost bokförs belopp överstigande 10 000 kr.
Avsättningar
Riksrevisionen har gjort avsättningar för pensionsersättningar till personal som har beviljats delpension och som pensionerats i samband med bildandet av Riksrevisionen.
Räntekonto
Riksrevisionen har övertrasserat sitt räntekonto vid två tillfällen i november. Övertrasseringen berodde i huvudsak på att Riksrevisionen inte hade fått likvida medel för utgående balans från Riksrevisionsverket för upparbetat överskott för verksamheten internationella uppdrag, ca 5 miljoner kronor. En ytterligare orsak var att Riksrevisionen fick sin första utbetalning av anslagsmedel den 25 juli, vilket innebar att fram till dess belastade alla utbe- talningar räntekontokrediten. Detta innebär även fortsättningsvis att ränte- kontokrediten måste belastas.
Brytdag
I 10 § förordningen (2000:605) om myndigheters bokföring framgår det att alla myndigheter skall tillämpa s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden skall avslutas. Brytdag skall vara den 10 januari vid årsskifte. Lö- pande redovisning och anslagsavräkning avseende räkenskapsåret 2003 har gjorts fram till
Finansiering och redovisning
Riksrevisionens verksamhet finansieras dels av anslag, dels av avgifter. Den anslagsfinansierade verksamheten finansieras via ramanslaget 90:1 Riksrevi- sionen.
Den avgiftsfinansierade verksamheten särredovisas och är indelad i två resultatområden enligt Riksrevisionens anslagsdirektiv:
1)Viss årlig revision (revision av affärsverk, bolag, stiftelser och vissa avgiftsfinansierade myndigheter)
2)Internationell verksamhet (inkl. övrig internationell verksamhet)
Riksdagen har i lag (2002:1022, senast ändrad genom lag 2003:265) om revision av statlig verksamhet m.m. beslutat om att Riksrevisionen skall ta ut avgifter för årlig revision. Riksrevisionen fastställer årligen timtaxornas nivå,
33
2003/04:RRS2
inom den i lagrummet angivna ramen, så att kravet på full kostnadstäckning kan uppnås.
I notförteckningen anges beloppen i tusen kronor (tkr).
34
2003/04:RRS2
Not 1 |
Intäkter av avgifter och andra ersättningar |
2003 |
|
Intäkter med stöd av 4 § avgiftsförordningen |
|
|
Rådgivning/konsultation |
245 |
|
Övrigt |
4 917 |
|
|
|
|
Summa § |
5 162 |
|
Intäkter i Riksrevisionens resultatområden |
|
|
Viss årlig revision |
11 924 |
|
Internationell verksamhet |
21 398 |
|
|
|
|
Summa Riksrevisionens resultatområden |
33 322 |
|
TOTALSUMMA |
38 484 |
Not 2 |
Finansiella intäkter |
2003 |
|
Övriga ränteintäkter |
43 |
|
Övriga finansiella intäkter |
80 |
|
- varav realiserade valutavinster |
9 |
|
- varav orealiserade valutavinster |
71 |
|
|
|
|
Summa |
123 |
Not 3 |
Kostnader för personal |
2003 |
|
Lönekostnader exklusive avgifter |
57 851 |
|
|
|
|
Summa |
57 851 |
Not 4 |
Finansiella kostnader |
2003 |
|
Ränta på räntekonto hos RGK |
|
|
Ränta på lån hos RGK |
|
|
Övriga finansiella kostnader |
|
|
- varav övriga räntekostnader |
|
|
- varav orealiserade valutakursförluster |
|
|
- varav realiserade valutakursförluster |
|
|
- varav bankkostnader |
|
|
- varav dröjsmålsränta leverantörsskulder |
|
|
Summa |
|
Not 5 |
Årets kapitalförändring |
2003 |
|
Över/underskott i avgiftsfinansierad verksam- |
|
|
het |
|
|
Resultatområde |
|
|
Viss årlig revision |
|
|
Internationell verksamhet |
|
|
Summa |
|
|
Periodiseringseffekter m.m. inom anslagsfi- |
12 484 |
|
nansierad verksamhet |
|
|
Summa årets kapitalförändring |
9 660 |
35
2003/04:RRS2
Not 6 |
Immateriella anläggningstillgångar |
||
|
Balanserade utgifter för utveckling |
|
|
|
Anskaffning IB- |
- |
|
|
Årets anskaffning |
14 404 |
|
|
Anskaffningsvärde UB |
14 404 |
|
|
Avskrivningar ack IB |
- |
|
|
Årets avskrivningar |
||
|
Avskrivningar ack UB |
||
|
|
|
|
|
Bokfört värde |
12 212 |
|
Not 7 |
Materiella anläggningstillgångar |
||
|
Förbättringsutgifter på annans fastighet |
|
|
|
Anskaffning IB- |
- |
|
|
Årets anskaffning |
14 213 |
|
|
Anskaffningsvärde UB |
14 213 |
|
|
Avskrivningar ack IB |
- |
|
|
Årets avskrivningar |
||
|
Avskrivningar ack UB |
||
|
|
|
|
|
Bokfört värde |
12 967 |
|
|
Maskiner, inventarier, installationer m.m. |
|
|
|
Anskaffning IB- |
- |
|
|
Årets anskaffning |
22 731 |
|
|
Årets utrangering/försäljning |
- |
|
|
Anskaffningsvärde UB |
23 731 |
|
|
Avskrivningar ack IB |
- |
|
|
Årets avskrivningar |
||
|
Årets utrangering/försäljning |
- |
|
|
Avskrivningar ack UB |
|
|
|
Bokfört värde |
20 452 |
|
Not 8 |
Fordringar hos andra myndigheter |
||
|
Kundfordringar, statliga myndigheter |
22 707 |
|
|
Momsfordran RSV |
6 586 |
|
|
Skatter och avgifter |
441 |
|
|
|
|
|
|
Summa |
29 734 |
|
Not 9 |
Periodavgränsningsposter |
||
|
Förutbetalda hyror |
5 727 |
|
|
Övriga förutbetalda kostnader |
589 |
|
|
Upplupna räntor |
16 |
|
|
Summa |
6 332 |
36
2003/04:RRS2
Not 10 Avräkning med statsverket |
|
Ingående balans |
- |
Avräknat mot statsbudgeten |
|
Anslag 90:1 |
106 906 |
Avräknat mot statsverkets checkräkning |
|
Anslagsmedel som tillförts räntekonto |
|
|
|
Utgående balans |
|
Not 11 Räntekonto i Riksgäldskontoret |
|
Anslag |
15 797 |
Avgifter |
|
|
|
Summa |
8 739 |
Varav kortsiktigt likviditetsbehov 18 000 tkr. Beviljad räntekontokredit är 17 700 tkr. Saldot per
Not 12 Kassa, postgiro och bank |
|
49 |
|
Bankkonton för internationella uppdrag |
580 |
Summa |
629 |
Not 13 |
Myndighetskapital |
|
|
|
|
|
IB 2003 |
Årets över/ |
UB |
|
|
|
underskott |
2003 |
Viss årlig revision |
- |
899 |
899 |
|
Internationella uppdrag |
6 341 |
1 925 |
8 266 |
|
Periodiseringar |
||||
|
Summa |
- 13 720 |
||
Not 14 |
Avsättningar |
|
|
|
|
Ingående avsättning |
|
- |
|
|
Årets avsättning |
|
|
10 820 |
|
Årets pensionsutbetalningar |
|
- |
|
|
|
Utgående avsättning |
10 820 |
|
Not 15 Lån i Riksgäldskontoret |
|
|||
|
Ingående skuld |
|
|
- |
|
Lån upptagna under året |
|
49 517 |
|
|
Årets amorteringar |
|
|
|
|
|
|
Summa UB |
43 800 |
Riksrevisionens låneram för budgetåret 2003 är 50 000 tkr.
37
2003/04:RRS2
Not 16 Förskott från uppdragsgivare och kunder
Förskott Världsbanken
Summa
Not 17 Periodavgränsningsposter
Semester, flex- och övertidsskuld Upplupna löner
Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader
Summa
Not 18 Finansieringsanalys, kostnader
Kostnader enligt resultaträkningen
Justeringar:
-avsättningar
-avskrivningskostnader
-räntekostnader
Kostnader enligt finansieringsanalysen
Not 19 Finansieringsanalys, intäkter av anslag
Intäkter av anslag enligt resultaträkningen
Justeringar:
- betalning av amorteringar på lån i Riksgälden
Intäkter av anslag enligt finansieringsanaly- sen
Not 20 Finansieringsanalys, intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen
Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen
724
724
12 851
6924
258
1915
21948
5717
112
106 906
101 189
38 484
38 484
38
2003/04:RRS2
Uppgifter om ledande befattningshavare enligt 7 kap. 2 § FÅB
Styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår ej i sammanställningen)
Sören Lekberg |
Södertörns högskola |
|
Alkoholsortimentsnämnden |
|
Exportkontrollrådet |
Eva Flyborg
Gunnar Andrén
Konung Carl XVI Gustafs Jubileums- fond för ungdomars fostran i Sverige
Sveriges Teatermuseum Liab Liberal Information AB Tidningsstallet AB, ordf.
Gunnar Axén
Laila Bjurling
Per Erik Granström
Rolf Kenneryd
Per Lager
Finansinspektionen
Polisstyrelsen i Södermanland, ordf. Länsarbetsnämnden i Södermanland
Örebro Fritidscenter AB Örebro universitet Centrum för lättläst, ordf.
Kronofogdemyndigheten i Karlstad
Länsstyrelsen i Dalarnas län, v. ordf. SBAB, Statens bostadsfinansierings AB
Riksförsäkringsverket
Skattemyndigheten i Växjö
-
Riksbankens Jubileumsfond Flyingestiftelsen
Öresund Investment AB G L Beijer AB Hagström
Insynsrådet Radio
Nämnden för hemslöjdsfrågor
Rune Berglund
Fullmäktige, Härjedalens kommun, ordf.
Rennäringsdelegationen
Skatteregionen för Jämtland/Västernorr-
land, v. ordf
Samlingslokaldelegationen, Boverket
39
2003/04:RRS2
Carl Erik Hedlund
Tanja Linderborg
Nina Lundström
Marianne Samuelsson
Tuve Skånberg
Eva Thalén Finné
Utlänningsnämnden
Stockholmsmässan AB
Mässfastigheter i Stockholm AB
Stockholms Hamn AB
AB Svensk Tidskrift
Länsstyrelsen i Västmanlands län Försäkringskassan i Västmanland Västmanlands kommunförbund
KBM (krisberedskapsmyndigheten)
Flyingestiftelsen
Presstödsnämnden
SABO:s styrelse
Svenska Spel
-
SkåNet AB, v. ordf.
40
2003/04:RRS2
Ersättningar och förmåner som utbetalats av
Riksrevisionen under 2003 (kr)
Riksrevisorer |
|
Lennart Grufberg |
437 6861 |
Eva Lindström |
548 988 |
Kjell Larsson |
544 483 |
Styrelseledamöter |
54 631 |
Sören Lekberg |
41 170 |
Gunnar Andrén |
14 890 |
Gunnar Axén |
14 890 |
Laila Bjurling |
14 890 |
14 780 |
|
Per Erik Granström |
15 270 |
Rolf Kenneryd |
17 327 |
Per Lager |
16 270 |
14 190 |
|
Per Rosengren |
14 890 |
Styrelsesuppleanter |
|
Carina Adolfsson Elgestam |
- |
Marianne Andersson |
- |
Rune Berglund |
700 |
700 |
|
Carl Erik Hedlund |
2 100 |
Tanja Linderborg |
- |
- |
|
Nina Lundström |
700 |
Marianne Samuelsson |
700 |
Tuve Skånberg |
1 400 |
Ewa Thalén Finné |
700 |
1 varav förmåner 155 kr
41
2003/04:RRS2
Innehållsförteckning |
|
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE............................................................... |
3 |
Riksrevisorerna har ordet........................................................................... |
3 |
UPPGIFTER OCH MÅL................................................................................. |
5 |
Organisation och ledning........................................................................... |
5 |
VERKSAMHET.............................................................................................. |
8 |
Den nya organisationen ............................................................................. |
8 |
ÅRLIG REVISION ................................................................................. |
10 |
Omfattning............................................................................................... |
10 |
Metod....................................................................................................... |
10 |
Kostnader för årlig revision ..................................................................... |
11 |
Granskning av delårsrapporter enligt plan ............................................... |
11 |
Löpande granskning inför slutligt uttalande ............................................ |
12 |
Uppbyggnadsarbetet inom årlig revision inom Riksrevisionen ............... |
12 |
Utveckling av processtödjande |
12 |
Personal ................................................................................................... |
13 |
Avgiftsbeläggning av all årlig revision.................................................... |
13 |
EFFEKTIVITETSREVISION ................................................................. |
14 |
Omfattning............................................................................................... |
14 |
Särskild granskning ................................................................................. |
15 |
Kompetensutveckling inom effektivitetsrevisionen................................. |
16 |
Kostnader................................................................................................. |
16 |
Personal ................................................................................................... |
16 |
INTERNATIONELL VERKSAMHET................................................... |
17 |
Internationell samverkan och kontakter................................................... |
17 |
18 |
|
Biståndsprojekt ........................................................................................ |
18 |
Revisionsuppdrag .................................................................................... |
18 |
Personal ................................................................................................... |
19 |
KVALITETSARBETE............................................................................ |
20 |
PERSONAL............................................................................................. |
21 |
Personalrörlighet...................................................................................... |
23 |
Policybeslut m.m. .................................................................................... |
23 |
Omställning av personal .......................................................................... |
23 |
EKONOMISK ÖVERSIKT........................................................................... |
24 |
FINANSIELL REDOVISNING ................................................................. |
26 |
Sammanställning över väsentliga uppgifter............................................. |
26 |
Resultaträkning........................................................................................ |
27 |
Balansräkning .......................................................................................... |
28 |
Anslagsredovisning.................................................................................. |
30 |
Finansieringsanalys (tkr).......................................................................... |
31 |
Noter........................................................................................................ |
32 |
42
2003/04:RRS2
Styrelseledamöters och suppleanters uppdrag som styrelse- eller |
|
rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som |
|
styrelseledamot i aktiebolag (utredningsuppdrag i |
|
myndighetsform ingår ej i sammanställningen)................................. |
39 |
Ersättningar och förmåner som utbetalats av Riksrevisionen under |
|
2003 (kr)............................................................................................ |
41 |
Elanders Gotab, Stockholm 2004
43