Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM133
Förordning om | 2020/21:FPM133 |
gränsjusteringsmekanism för koldioxid | |
Finansdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM (2021) 564
Proposal for a REGULATION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing a carbon border adjustment mechanism
Sammanfattning
Europeiska kommissionen (kommissionen) föreslår att det införs en förordning om inrättandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid för att reglera sådana växthusgasutsläpp som har orsakats av vissa varor som importeras till EU. Syftet är att minska risken för koldioxidläckage. Mekanismen föreslås komplettera EU:s utsläppshandelssystem genom att tillämpa en motsvarande ordning när det gäller import till EU. Förslaget är en del av det s.k. Fit for
För att bedriva en effektiv klimatpolitik anser regeringen att det är angeläget att motverka risken för koldioxidläckage. Förslaget på en gränsjusteringsmekanism för koldioxid är omfattande och konsekvenserna behöver analyseras. Mekanismen måste vara förenlig med
1
1 | Förslaget | 2020/21:FPM133 |
1.1Ärendets bakgrund
Enligt Parisavtalet ska ökningen i den globala medeltemperaturen hållas långt under 2 grader, jämfört med förindustriell nivå, samt göras ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 grader. Kommissionen har föreslagit att EU:s mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2030 höjs till minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer med syftet att uppnå klimatneutralitet i unionen senast 2050.1 Europeiska rådet ställde sig bakom detta mål i sina slutsatser från december 2020. I meddelandet om den europeiska gröna given angavs att för att uppnå dessa ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen avser kommissionen se över och vid behov föreslå ändringar av alla relevanta klimatrelaterade politiska instrument.2 Det angavs även att om skillnader i ambitionsnivå i världen kvarstår, samtidigt som EU ökar sina klimatambitioner, avser kommissionen föreslå en mekanism för koldioxidjustering vid gränsen i vissa sektorer för att minska risken för koldioxidläckage. Detta ska säkerställa att importpriserna bättre återspeglar produkternas kolinnehåll. Denna åtgärd är tänkt att utformas så att den överensstämmer med WTO:s regler och EU:s övriga internationella åtaganden. Den är ett alternativ till de åtgärder som inriktas på risken för koldioxidläckage i EU:s utsläppshandelssystem. Europaparlamentet beslutade i mars 2021 en resolution om en
Förslaget är en del av det s.k. Fit for
1Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (Europeisk klimatlag) (KOM[2020] 563).
2Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén Den europeiska gröna given (KOM[2019] 640).
3Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2021 om en
2
1.2Förslagets innehåll
Förslaget innebär att det införs en ny förordning om inrättandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid (Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM) för att reglera sådana växthusgasutsläpp som har orsakats av vissa varor som importeras till EU. Syftet är att minska risken för
koldioxidläckage. Mekanismen föreslås komplettera EU:s utsläppshandelssystem genom att tillämpa en motsvarande ordning när det gäller import till EU. Den föreslås gradvis bli ett alternativ till sådana mekanismer som anges i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (utsläppshandelsdirektivet), framför allt fri tilldelning av utsläppsrätter.
Förordningen föreslås tillämpas på sådana varor som anges i en bilaga till förordningen, samt vissa produkter förädlade av sådana varor, som har ursprung i ett tredje land, när de importeras till EU. De varor som föreslås omfattas är cement, elektricitet, gödselmedel, järn och stål samt aluminium.
Import av varor, under de förutsättningar som anges i förordningen, föreslås endast kunna göras av en deklarant som är auktoriserad av en behörig myndighet. Det föreslås att den auktoriserade deklaranten senast den 31 maj varje år ska inkomma med en
Det föreslås att medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter. Den behöriga myndigheten ska upprätta ett nationellt register över deklaranter som auktoriserats i den medlemsstaten och bl.a. tilldela varje auktoriserad deklarant ett unikt
2020/21:FPM133
3
Kommissionen föreslås beräkna priset för ett |
till | 2020/21:FPM133 |
genomsnittet av slutkurserna för utsläppsrätter i EU:s utsläppshandelssystem | ||
på den gemensamma auktionsplattformen i enlighet med bestämmelserna i | ||
kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om | ||
tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av | ||
utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med utsläppshandelsdirektivet och | ||
per vecka. | ||
Det föreslås att tullmyndigheterna inte ska tillåta import av varor om inte | ||
deklaranten är auktoriserad av en behörig myndighet senast vid frisläppandet | ||
av varorna för fri cirkulation. | ||
En auktoriserad deklarant som underlåter att den 31 maj ett visst | år |
överlämna
Kommissionen föreslås ha rätt att genom delegerade akter bl.a. ändra den bilaga som avser vilka varor som förordningen ska tillämpas på till att även omfatta modifierade produkter, för att motverka kringgående av bestämmelserna. Kommissionen föreslås även ha rätt att genom delegerade akter ändra den bilaga som avser vilka tredje länder som, utifrån vissa villkor, förordningen inte ska tillämpas på. Kommissionen föreslås biträdas av en
Under de tre första åren föreslås ett övergångsförfarande tillämpas. Förfarandet föreslås innebära endast rapporteringsskyldigheter och inte att några ekonomiska skyldigheter ska fullgöras. Flera av förhållandena under denna inledande period föreslås regleras i implementerande akter.
Förordningen föreslås tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2023.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser syftar till att främja kostnadseffektiva och ekonomiskt effektiva minskningar av utsläppen av växthusgaser. Lagen kompletterar
4
1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys | 2020/21:FPM133 |
I kommissionens konsekvensanalys, SWD(2021) 643, jämförs sex olika alternativa utformningar. Det alternativ som föreslås är en mekanism där
Efter övergångsperioden
Förslaget kommer att medföra kostnader för svenska myndigheter i form av administration och kontroll, men dessa är i nuläget inte möjliga att kvantifiera.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
För att bedriva en effektiv klimatpolitik är det angeläget att motverka risken för koldioxidläckage. Förslaget på en gränsjusteringsmekanism för koldioxid är omfattande och förutsätter vidare analys, inklusive av förslagets konsekvenser. Det måste säkerställas att mekanismen är förenlig med WTO- regelverket (och alltså inte utgör en konventionell tull) och praktiskt fungerar som ett effektivt klimatverktyg för att motverka koldioxidläckage. Mekanismen kan utgöra ett alternativ till nuvarande åtgärder för att motverka
5
koldioxidläckage och bör i sin helhet utformas så att den bidrar till ökad | 2020/21:FPM133 |
samhällsekonomisk effektivitet. Mekanismen kan därigenom bidra till EU:s | |
ambitiösa klimatpolitik och minska risken att produktion inom EU till följd | |
härav flyttar till länder med svagare klimatstyrning. En väl utformad | |
mekanism bör också ge aktörer utanför EU incitament att införa motsvarande | |
klimatstyrning som EU och minska sina utsläpp. |
|
klimatsyfte ska utgöra grunden för utformningen av mekanismen. Hänsyn | |
måste även tas till övriga förslag inom Fit for |
|
sammantagna effekterna bör bedömas, särskilt för sektorer som exporterar | |
stora delar av sin produktion till marknader utanför EU. Förslaget bör inte | |
orsaka en alltför omfattande administration, vare sig för företag eller | |
nationella myndigheter. | |
Regeringen noterar kommissionens avsikt att intäkter som genereras när | |
intäkt till EU:s budget genom systemet för egna medel. Regeringen anser att | |
det nuvarande systemet för egna medel är ändamålsenligt och fungerar väl | |
och anser inte att det finns något omedelbart behov att reformera det nyligen | |
antagna systemet. |
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet beslutade i mars 2021 om en resolution om en WTO- förenlig
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har remitterats. Remissvaren ska vara inkomna senast den 10 september 2021.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
I kommissionens förslag anges den rättsliga grunden vara artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (miljörättslig grund). Europaparlamentet och rådet beslutar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (kvalificerad majoritet) och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
6
3.2 | Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen | 2020/21:FPM133 |
Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom klimatförändringarna till sin natur är en gränsöverskridande utmaning som inte enbart kan lösas på nationell eller lokal nivå. Att förslaget berör såväl miljö som handel innebär enligt kommissionen att mekanismen kan tillämpas mer effektivt och likvärdigt på
Regeringen anser sammantaget att det inte finns skäl att ifrågasätta kommissionens bedömning att förslaget i sin helhet är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Enligt kommissionen är förslaget också i linje med proportionalitetsprincipen. Kommissionen anför att förslaget syftar till att minska växthusgasutsläppen inom EU samtidigt som utsläppen inte ska flytta utanför EU. De varor som föreslås omfattas ramas in av de sektorer och utsläpp som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem och föreslås bestämmas genom hänvisningar till hur varor klassificeras i Kombinerade nomenklaturen. Enligt kommissionen innebär detta att risken för koldioxidläckage när det gäller vissa energiintensiva sektorer minskar. Eftersom anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem träffas av ett koldioxidpris utifrån de verkliga utsläppen, anger kommissionen att även importerade varor som omfattas av gränsjusteringsmekanismen för koldioxid bör bedömas utifrån de verkliga utsläppen. För att ge företagen möjlighet att anpassa sig, föreslås dock en övergångsperiod under vilken någon ekonomisk justering inte ska göras. Kommissionen anger slutligen att ge nationella myndigheter en nyckelroll speglar hur EU:s utsläppshandelssystem är utformat.
Sammantaget instämmer regeringen i kommissionens bedömning att förslaget som helhet bör vara förenligt med proportionalitetsprincipen, något som dock slutligen måste bedömas efter en analys av Fit for
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Den 19 juli 2021 remitterades förslaget av Finansdepartementet. Remisssvaren ska vara inkomna senast den 10 september 2021.
Ett första rådsarbetsgruppsmöte är planerat till september och förslaget planeras tas upp på Ekofinrådet i november 2021.
7
4.2 | Fackuttryck/termer | 2020/21:FPM133 |
CBAM: Carbon Border Adjustment Mechanism (gränsjusteringsmekanism för koldioxid).
8