Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM44
Förslag till ändring av den fleråriga | 2021/22:FPM44 |
budgetramen |
|
Statsrådsberedningen | |
Dokumentbeteckning
COM(2021) 569
Förslag till ändring av förordning (EU, Euratom) nr 2020/2093 om den fleråriga budgetramen
Sammanfattning
Den 22 december 2021 presenterade kommissionen ett förslag om revidering av regelverket för den fleråriga budgetramen (MFF). Kommissionen föreslår en riktad översyn av förordningen om MFF i syfte att höja utgiftstaken för att inrymma utgifter för den föreslagna sociala klimatfonden, samt för att införa en automatisk justering av utgiftstaken baserat på de av kommissionen föreslagna nya egna medlen (se faktapromemoria 2021/22:FPM45) för att kunna finansiera återbetalningen av lånen inom återhämtningsinstrumentet Next Generation EU (NGEU).
Bakgrunden till förslagen är dels det institutionella avtal som beslutades den 21 december 2020 där kommissionen uppmanades att lägga fram förslag för nya egna medel, dels kommissionens förslag den 14 juli 2021 om lagstiftningspaketet ”Fit for 55” och däri särskilt förslaget till en social klimatfond (se faktapromemoria 2020/21:FPM135).
Förslaget innebär budgetära konsekvenser men dessa är svårbedömda då de är avhängiga andra förslag som presenterats av kommissionen, inte minst det om nya egna medel.
Kommissionens förslag föranleder ingen ändring i regeringens grundläggande inställning till frågan om EU:s fleråriga budgetram och systemet för Europeiska unionens egna medel. Regeringen ska verka för att den svenska avgiften hålls ned.
1
1 | Förslaget | 2021/22:FPM44 |
1.1Ärendets bakgrund
Den nuvarande fleråriga budgetramen (MFF) gäller mellan 2021 och 2027. Kommissionens förslag om att ändra ramen sker för att möjliggöra genomförandet av förslag om en social klimatfond och att instifta nya egna medel. Kommissionen hänvisar till Europeiska rådets slutsatser den 21 december 2020 om antagande av en flerårig budgetram för
Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen ett förslag till lagstiftningspaket för klimatet, ”Fit for 55”. En del av paketet var att inrätta en social klimatfond. Kommissionen konstaterade att ytterligare styrning krävdes för att minska utsläppen från byggnads- och vägtransportsektorerna och att införandet av utsläppshandel i dessa sektorer skulle innebära att klimatmålen skulle nås till lägre kostnad än vad som annars hade varit fallet. Den sociala klimatfondens syfte var att bidra till att hantera negativa sociala konsekvenser av det utvidgade systemet för utsläppshandel. Fonden föreslås erbjuda medlemsstaterna finansiering för att stödja åtgärder och investeringar i energieffektivitet, nya värme- och kylsystem, renare mobilitet samt även för tillfälligt direkt inkomststöd.
Den 22 december 2021 presenterade kommissionen förslag om nya egna medel samt om en revidering av regelverket för den fleråriga budgetramen. Förslaget till revidering av den fleråriga budgetramen innebär en ökning av budgetramens utgiftstak för den föreslagna sociala klimatfonden samt införandet av en mekanism för en automatisk justering av utgiftstaken inom budgetramen. Justeringsintervallet föreslås motsvara intäkterna från de nya egna medlen och syftar att finansiera återbetalningarna av de lån som finansierat Europeiska unionens återhämtningsinstrument Next Generation EU (NGEU).
1.2Förslagets innehåll
Förslaget innebär ändringar av den innevarande fleråriga budgetramen inom två områden. Förslaget innebär följande.
2
1.2.1 Höjning av utgiftstaket för sociala klimatfonden | 2021/22:FPM44 |
Den sociala klimatfonden föreslås finansieras under rubrik 3 ”Naturresurser och miljö” i den fleråriga budgetramen och i den årliga kontoplanen som en del av klustret ”Miljö- och klimatpolitik”. Kommissionen föreslår att taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i rubrik 3 ”Naturresurser och miljö” ska höjas med 2 176 miljoner EUR år 2025, med 9 132 miljoner EUR år 2026 och med 8 786 miljoner EUR år 2027 i 2018 års priser. De planerade utgiftsökningarna för 2026 och 2027 motiveras med hänsyn till de ökade inkomsterna från nya egna medel, i syfte att inte öka belastningen på de BNI- baserade egna medlen. För 2025 föreslås ingen liknande motivering.
1.2.2Särskild årlig justering baserad på nya egna medel
För att möjliggöra att använda inkomster från det av kommissinen föreslagna reviderade utsläppshandelssystemet till återbetalning av lånen inom ramen för NGEU, föreslår kommissionen en mekanism för automatisk justering av utgiftstaken i den fleråriga budgetramen. Justeringsmekanismen föreslås som en ny artikel 4a i förordningen om den fleråriga budgetramen och innebär att det från 2024 sker en årlig justering av den fleråriga budgetramens tak under underrubrik 2b, både vad gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden. Justeringen ska stå i proportion till de faktiska inkomster från uppbörden av kommissionens föreslagna reviderade utsläppshandelssystem.
Justeringsbeloppet ska begränsas till ett årligt belopp på högst 15 miljarder EUR i 2018 års priser. För år 2027 kommer justeringsbeloppet att nedsättas med 8 miljarder EUR.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
I sak bedöms inte innehållet påverka svenska regler utan förslaget avser endast
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
I strikt mening innebär en höjning av taken att Sveriges
3
särskilt viktig förutsättning för de budgetära effekterna av förslaget om en | 2021/22:FPM44 |
revidering av MFF. | |
Kommissionens förslag till höjt utgiftstak samt nya egna medel innebär en | |
maximal ökning av utgifterna inom den fleråriga budgetramen med ca 17 | |
miljarder euro 2025, varav 2 miljarder för den sociala klimatfonden och upp | |
till 15 miljarder för betalning av räntor och amorteringar av |
|
24 miljarder 2026 (9 + 15 miljarder) och ca 24 miljarder 2027 (9 + 15 | |
miljarder). | |
Regeringen bedömer att en utgiftsökning för |
|
maximala takhöjningen skulle medföra att Sveriges |
|
skulle öka med maximalt ca 6 miljarder kronor 2025 och med ca 9 miljarder | |
kronor för åren 2026 och 2027. Som framgår av faktapromemorian om nya | |
egna medel (2021/22:FPM45) bedömer dock regeringen att den | |
sammantagna statsfinansiella effekten av den föreslagna revideringen av | |
MFF, inklusive införandet av nya egna medel och de nya statliga | |
inkomstbaser som de egna medlen beräknas utifrån, skulle vara positiv. |
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Kommissionens förslag till revidering av den fleråriga budgetramen föranleder ingen ändring i regeringens grundläggande inställning till den fleråriga budgetramen, eller systemet för EU:s egna medel.
Regeringen anser att den svenska
Finansiering av en eventuell ny social klimatfond ska ske genom utgiftsminskningar inom andra områden.
Regeringen anser att den fleråriga budgetramen och systemet för egna medel ska vara utformade i enlighet med principer om enkelhet, förutsägbarhet, transparens, möjlighet till ansvarsutkrävande, ändamålsenlighet och budgetrestriktivitet. Förslaget om en automatisk justeringsmekanism förutsätter nya egna medel. Regeringen anser att nuvarande system för egna medel fungerar väl och inte är i behov av revidering. Oaktat detta anser inte regeringen att den föreslagna justeringsmekanismen uppfyller de grundläggande kriteriet om förutsägbarhet.
Regeringen konstaterar att kommissionens förslag om revidering av regelverket för den fleråriga budgetramen för perioden
4
55” – således har även förslaget om en reviderad MFF även bäring på | 2021/22:FPM44 |
klimatpaketet. |
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har ännu inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Den föreslagna rättsliga grunden för ändring av Rådets förordning om den fleråriga budgetramen för
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionen har inte motiverat sina förslag till nya flerårig budgetram enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslagen kommer att förhandlas på olika nivåer i rådsstrukturen och väntas hanteras på stats- och regeringschefsnivå i en slutförhandlingsfas. Rådet kan endast anta förslaget med enhällighet. Om förslaget godkänns i rådet måste samtliga medlemsstater ratificera beslutet innan det kan träda ikraft.
4.2Fackuttryck/termer
För tillfället förekommer inga fackuttryck eller termer som bör förtydligas.
5