Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM92
Kommissionens handlingsplan för den 2020/21:FPM92 europeiska pelaren för sociala rättigheter
Statsrådsberedningen
Dokumentbeteckning
COM (2021) 102
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter
Sammanfattning
Den 4 mars presenterade kommissionen ett meddelande om en handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Enligt kommissionen utgör handlingsplanen kommissionens viktigaste instrument för att bidra till socioekonomisk återhämtning och resiliens på medellång och lång sikt, i syfte att göra den digitala och gröna omställningen mer socialt rättvis. Handlingsplanen är också kommissionens bidrag till det kommande sociala
En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet. Samarbete på området bör främst ske genom förstärkt erfarenhetsutbyte, inte genom bindande
1
lagstiftning på |
2020/21:FPM92 |
kommissionen föreslår nya långsiktiga mål till 2030 på det sociala området | |
och kan stödja dessa. Det är viktigt att målen är ambitiösa men samtidigt | |
realistiska. |
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Sociala frågor i bred mening har diskuterats och varit en del av EU:s politik sedan fördraget om upprättandet av den europeiska ekonomiska gemenskapen 1957 och antagandet av den europeiska sociala stadgan 1961. Den första förordningen om fri rörlighet för arbetstagare antogs 1968 vilket sedan har följts av bl.a. lagstiftning om samordning av sociala trygghetssystem (1971), arbetsmiljöregler, t.ex. arbetstidsdirektivet (1993), regler om utstationering av arbetstagare (1996) och regler om information och samråd av arbetstagare (2002). Genom Amsterdamfördraget 1997 infördes den öppna samordningsmetoden på sysselsättningsområdet och i och med Lissabonfördraget 2009 tydliggjordes att ”Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö”. I följderna av
Den 26 april 2017 presenterade kommissionen ett förslag till en europeisk pelare för sociala rättigheter bestående av 20 principer i syfte att främja positiv utveckling i medlemsstaterna och uppåtgående social konvergens inom EU (faktapromemoria 2016/17:FPM89).
Efter att alla medlemsstater gett sitt godkännande vid rådets möte för arbetsmarknads- och sociala frågor den 23 oktober 2017 undertecknades vid toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november 2017 ett gemensamt uttalande om den europeiska pelaren för sociala rättigheter av Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, som bekräftade unionens och medlemsstaternas åtaganden att genomföra pelarens principer utifrån sina av fördragen givna respektive befogenheter.
Den 13 mars 2018 presenterade kommissionen ett meddelande om övervakning av genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (faktapromemoria 2017/18:FPM70). Meddelandet utgjorde kommissionens svar på en uppmaning från Europeiska rådet i december
2
2017 att föreslå lämplig övervakning av genomförandet av den europeiska | 2020/21:FPM92 |
pelaren för sociala rättigheter. |
Den 14 januari 2020 presenterade kommissionen ett meddelande om Ett starkt socialt Europa för rättvis omställning (faktapromemoria 2019/20:FPM16). I meddelandet beskrivs vägen mot en handlingsplan för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I meddelandet presenteras initiativ på
1.2Förslagets innehåll
Ett starkt socialt Europa för en rättvis omställning och återhämtning
Kommissionen menar att ett starkt socialt Europa handlar om människor och deras välbefinnande. Kommissionen konstaterar att Europa har världens mest jämlika samhällen, de högsta standarderna när det gäller arbetsvillkor och ett brett socialt skydd. Konkurrenskraftig hållbarhet är kärnan i Europas sociala marknadsekonomi, där målet är en modell för hållbar tillväxt för alla som ger bäst resultat för människorna och planeten.
En stärkt social dimension, i enlighet med fördragen, kommer enligt kommissionen att säkerställa att omställningen till klimatneutralitet, digitalisering och demografiska förändringar är socialt rättvis och rimlig och kommer att göra den europeiska gröna given och det kommande digitala decenniet 2030 till en framgång för alla européer. De 20 principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en ledstjärna för den sociala dimensionen och vårt ”sociala regelverk”. Åtgärder på
Tre överordnade
Ett starkt socialt Europa är, enligt kommissionen, inte bara grunden för människors välstånd och välbefinnande utan även för en konkurrenskraftig ekonomi. En kompetent innovativ arbetskraft som kan forma och anpassa sig
3
till den gröna och digitala omställningen kommer att vara avgörande för | 2020/21:FPM92 |
detta. |
Med tanke på att arbetslösheten och ojämlikheten förväntas öka som en följd av pandemin anser kommissionen att det är viktigt att våra politiska insatser inriktas på att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, på kompetensutveckling och omskolning samt på att minska fattigdom och social utestängning, så att våra resurser styrs dit där de behövs mest.
Kommissionen föreslår tre överordnande mål på
-Minst 78 % av befolkningen i åldern
-Minst 60 % av alla vuxna ska delta i utbildning varje år
-Minst 15 miljoner personer, varav 5 miljoner barn, ska lyftas ur riskzonen för fattigdom eller social utestängning fram till 2030.
Utöver dessa tre överordnade mål föreslår även kommissionen på sysselsättningsområdet ett konkret mål om att minst halvera sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män och om att öka tillgång till barnomsorg, i syfte att bättre kunna kombinera arbete och privatliv och verka för ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Kommissionen föreslår också ett mål om att minska andelen unga i åldern
På utbildningsområdet föreslår kommissionen mål för grundläggande digitala färdigheter och för att minska andelen unga med högst grundskoleutbildning.
Dessa mål bygger på målen i den europeiska kompetensagendan, rådets rekommendation om yrkesutbildning och rådets resolution om det europeiska området för utbildning.
Dessa tre överordnade mål för 2030 bedöms vara ambitiösa och samtidigt realistiska. Kommissionen konstaterar att de flesta instrument för att uppnå målen omfattas av medlemsstaternas befogenheter, men att målen återspeglar en gemensam ambition fram till 2030. Rådet uppmanar dessutom medlemsstaterna att fastställa egna nationella mål som ett bidrag till den gemensamma strävan. De nya målen kommer att understödjas av en revidering av den sociala resultattavlan.
4
2020/21:FPM92
Genomförande av principerna för den sociala pelaren
Kommissionen beskriver vad den hittills har gjort och de initiativ som den avser att ta på området i syfte att stödja genomförandet av den sociala pelaren. Kommissionen tar fasta på ett antal områden där den tycker ytterligare uppmärksamhet behövs för att bygga ett starkare socialt Europa senast 2030 till förmån för alla européer.
-Fler och bättre arbetstillfällen
Här lyfter kommissionen bl.a. fram vikten av åtgärder för att skapa arbetstillfällen, anpassning av arbetsnormerna till framtidens arbete, arbetsmiljönormer för ett nytt arbetsliv samt arbetskraftens rörlighet.
-Kompetens och jämställdhet
Här lyfter kommissionen bl.a. fram vikten av åtgärder för att investera i kompetens och utbildning för att skapa nya möjligheter för alla samt åtgärder för jämlikhet och jämställdhet
-Socialt skydd och social inkludering
Här lyfter kommissionen bl.a. fram vikten av åtgärder för ett värdigt liv, för att främja hälsa och omsorg samt för att anpassa det sociala skyddet till den nya världen.
Gemensamma åtgärder för att nå resultat
Kommissionen understryker att genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett gemensamt politiskt åtagande och ansvar för EU- institutionerna, nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och det civila samhället som alla har en roll att spela i enlighet med sina befogenheter. EU kommer att stödja denna insats med alla tillgängliga instrument: Ekonomiskt stöd via flera
5
2020/21:FPM92
Nästa steg
I handlingsplanen föreslås åtgärder på
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet innehåller i sig inga konkreta förslag till ändrade eller nya rättsakter eller politik.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionens meddelande innebär inte i sig någon inverkan på varken EU- budgeten eller Sveriges budget.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen anser att handlingsplanen lägger en bra grund för diskussionerna inför det sociala toppmötet i Porto där ett öppet utbyte mellan berörda aktörer väntas.
En central utgångspunkt för regeringen är respekt för fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt för principerna om subsidiaritet och proportionalitet.
Samarbete på området bör främst ske genom förstärkt erfarenhetsutbyte, inte genom bindande lagstiftning på
6
rättigheter och att uppföljning av pelaren främst ska ske inom ramen för den | 2020/21:FPM92 |
europeiska planeringsterminen. |
Regeringen tycker därför också att det är bra att kommissionen föreslår nya långsiktiga mål till 2030 på det sociala området och kan stödja dessa. Det är viktigt att målen är ambitiösa men samtidigt realistiska. Regeringen har verkat för att arbetet inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör bygga vidare på framgångsfaktorerna i Europa
Regeringen stödjer vidare att den sociala resultattavlan uppdateras för att ge förbättrade förutsättningar att följa den sociala och sysselsättningspolitiska utvecklingen i medlemsstaterna.
Regeringen stödjer att kommissionen presenterat ett konkret mål för att minska sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män och om att öka tillgång till barnomsorg, i syfte att bättre kunna kombinera arbete och privatliv och verka för ökat kvinnligt arbetskraftsdeltagande. Regeringen hade därutöver önskat se ett ännu starkare fokus på jämställdhet i handlingsplanen.
Regeringen ser positivt på att social dialog och arbetsmarknadens parters roll lyfts fram i handlingsplanen även om regeringen hade önskat ett större fokus på hur den sociala dialogen kan stärkas.
Men det finns anledning att understryka att för medlemsstater som baserar sin sociala modell på en hög grad av kollektivavtalsanslutning och ett väl fungerande samarbete mellan arbetsmarknadens parter är det viktigt att den sociala pelaren inte kan tillåtas inverka menligt på det arbete som arbetsmarknadens parter utför.
Vad gäller de olika initiativ som kommissionen aviserar i syfte att bidra till genomförandet och uppföljningen av den sociala pelaren avser regeringen att ta ställning till dessa när de presenteras och återkomma till riksdagen i sedvanlig ordning, där så inte redan skett.
7
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter | 2020/21:FPM92 |
Medlemsstaternas ståndpunkter om handlingsplanen är ännu inte kända. När pelaren för sociala rättigheter presenterades 2017 kunde alla medlemsstater ställa sig bakom de 20 principerna som den innefattar. I rådsslutsatser från juni 2019 om den strategiska agendan för
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända. Europaparlamentet har tidigare understrukit vikten av att genomföra pelarens principer.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats men
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då det inte rör sig om ett lagstiftningsförslag.
Kommissionen hänvisar till att pelaren för sociala pelaren inte förändrar eller medför en utökning av EU:s befogenheter utan ska genomföras inom ramen för den existerande kompetensfördelningen mellan EU och medlemsstaterna.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt eftersom det handlar om ett meddelande från kommissionen. De initiativ som aviseras i handlingsplanen bedöms för sig när de presenterats.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Meddelandet utgör kommissionens bidrag till det sociala toppmötet i Porto den
4.2Fackuttryck/termer
8