Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM98
EU:s strategi för barnets rättigheter | 2020/21:FPM98 |
Arbetsmarknadsdepartementet
Dokumentbeteckning
COM (2021) 142
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén EU:s strategi för barnets rättigheter
Sammanfattning
Den 24 mars 2021 presenterade kommissionen meddelandet EU:s strategi för barnets rättigheter. I strategin tar kommissionen upp utmaningar och föreslår konkreta åtgärder för att skydda, främja och uppfylla barnets rättigheter. Kommissionen understryker att alla barn i Europa och runtom i världen ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter och leva fritt från diskriminering, våld och hot. Strategins övergripande ambition är att skapa bästa möjliga liv för barn i EU och globalt.
-deltagande i politiska och demokratiska processer,
-socioekonomisk inkludering, hälso- och sjukvård och utbildning,
-bekämpa våld mot barn och säkerställa skydd av barn,
-rättsväsendets hänsyn till barns behov,
-den digitala sfären och informationssamhället, och
-den globala dimensionen.
Regeringen välkomnar meddelandet och delar på övergripande plan den analys och de prioriteringar som kommissionen presenterar i strategin.
1
1 | Förslaget | 2020/21:FPM98 |
1.1Ärendets bakgrund
Fördragen föreskriver att respekten för människans värdighet, jämlikhet och respekten för de mänskliga rättigheterna och skydd av barnets rättigheter är delar av Europeiska unionens grundläggande värden. Vidare föreskrivs barnets rättigheter i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
Strategin bygger på kommissionens tidigare meddelanden om barnets rättigheter och på bidrag från Europaparlamentet, medlemsstaterna, barnrättighetsorganisationer, andra intressenter och enskilda, som samlats in under den förberedande fasen. Strategin har tagits fram för barn och tillsammans med barn, över 10 000 barns åsikter och förslag har tagits i beaktande när strategin utarbetades. Kommissionen presenterade sitt meddelande den 24 mars 2021.
1.2Förslagets innehåll
Den övergripande ambitionen med strategin är att skapa bästa möjliga liv för barn i EU och resten av världen. Genom att anta strategin åtar sig kommissionen att sätta barnets bästa i centrum för EU:s politik både i sina interna och externa åtgärder. Strategin syftar till att sammanföra EU:s alla nya och befintliga lagstiftningsinstrument, politiska instrument och finansieringsinstrument i en övergripande ram. Barn som tillhör utsatta grupper beaktas särskilt i strategin.
I strategin föreslås en serie riktade åtgärder inom sex tematiska områden, vart och ett definierar prioriteringarna för åtgärder under de kommande åren.
1.2.1Deltagande i politiska och demokratiska processer
Tillsammans med Europaparlamentet och barnrättsorganisationer avser kommissionen inrätta en
2
1.2.2 Socioekonomisk inkludering, hälso- och sjukvård och utbildning | 2020/21:FPM98 |
Bekämpande av barnfattigdom och främjande av lika möjligheter
Kommissionen strävar efter att inrätta en europeisk barngaranti (COM (2021) 137) för att bekämpa fattigdom och social utestängning bland barn vilken ska komplettera EU:s strategi för barnets rättigheter. Kommissionen uppmanar därför rådet att anta den föreslagna rådsrekommendationen om en europeisk barngaranti. Vidare ser kommissionen behov av att säkerställa överensstämmelse mellan åtgärder för barnets rättigheter och EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att genomföra rådsrekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti (Faktapromemoria 2019/20:FPM60).
Säkerställande av rätten till hälso- och sjukvård för alla barn
Kommissionen lyfter särskilt vikten av vaccinationsprogram, att förebygga och motverka barns utsatthet för cancer samt att motverka psykisk ohälsa. Kommissionen avser att påskynda genomförandet av rådets rekommendation om stärkt samarbete i EU rörande sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, att tillhandahålla information och utbyte av erfarenheter och god praxis för att arbeta mot psykisk ohälsa. Vidare avser kommissionen att vidta åtgärder för att fokusera på hälsosam och hållbar mat i skolan samt utveckla en frivillig uppförandekod för att minska marknadsföringen på nätet av produkter som innehåller mycket socker, fett och salt. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att identifiera barn som en prioriterad målgrupp i sina nationella strategier för psykisk hälsa.
Bygga upp inkluderande utbildning av god kvalitet
Kommissionen avser bland annat att under 2022 föreslå en översyn av Barcelonamålen för att stödja en ökad samstämmighet bland medlemsstaterna i fråga om deltagande i förskoleverksamhet och barnomsorg. Vidare avser kommissionen lägga fram ett förslag till rådsrekommendation om e- lärande och distansundervisning samt föreslå ett nytt initiativ, Pathways to School Success, som förväntas bidra till mer likvärdiga möjligheter.
Medlemsstaterna uppmanas att genomföra alla relevanta åtgärder som rekommenderas i handlingsplanen för integration
1.2.3Bekämpa våld mot barn och säkerställa skydd av barn
Kommissionen avser lägga fram ett förslag till rättsakt för att bekämpa könsrelaterat våld mot kvinnor och våld i hemmet. Kommissionen avser även stödja slutförandet av EU:s anslutning till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet
3
(Istanbulkonventionen). Kommissionen avser även lägga fram en rekommen- 2020/21:FPM98 dation om förebyggande av skadliga sedvänjor som utövas mot kvinnor och
flickor, inbegripet kvinnlig könsstympning, samt stödja utbytet av erfarenheter och god praxis för att sätta stopp för kirurgi och medicinska ingrepp som inte är nödvändiga på intersexuella spädbarn och ungdomar. Medlemsstaterna uppmanas att anta lagstiftning för att förbjuda kroppsstraff samt att upprätta och förbättra hjälptelefoner och hotlines för barn. Medlemsstaterna uppmanas även att förbättra systemet för skydd av barn på nationell nivå genom att exempelvis påskynda övergången från institutioner till familje- och samhällsbaserade omsorgstjänster av hög kvalitet.
1.2.4Rättsväsendets hänsyn till barns behov
Kommissionen avser att under 2022 föreslå en rättsakt om stöd för ömsesidigt erkännande av föräldraskap mellan medlemsstaterna. Vidare avser kommissionen att bidra till utbildning av rättstillämpare om barnets rättigheter och ett barnvänligt rättsväsende, i linje med den europeiska strategin för rättslig utbildning
1.2.5Den digitala sfären och informationssamhället
Kommissionens avser att anta en uppdaterad strategi för bättre internet för barn 2022. Vidare avser kommissionen säkerställa genomförandet av Direktivet om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (EU 2019/882) samt intensifiera kampen mot alla typer av sexuella övergrepp mot barn på nätet. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att säkerställa jämlik tillgång till digitala verktyg och internetuppkoppling samt att stödja utvecklingen av barns grundläggande digitala kompetens. Kommissionen riktar även en rad uppmaningar till företag inom informations- och kommunikationsteknologi.
1.2.6Den globala dimensionen
Kommissionen betonar vikten av att EU stärker sitt åtagande att skydda, främja och förverkliga barns rättigheter globalt och multilateralt. Exempelvis genom att EU fortsätter att avsätta tio procent av finansieringen av humanitärt bistånd till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser.
4
1.2.7 Införliva ett barnrättsperspektiv i alla |
2020/21:FPM98 |
För att nå strategins målsättningar avser kommissionen att säkerställa att ett barnrättsperspektiv integreras i all relevant politik, lagstiftning och i alla relevanta finansieringsprogram. Detta kommer att vara en del av åtgärderna för att skapa en barnvänlig kultur i EU:s politik, och kommer att stödjas genom att tillhandahålla utbildning och kapacitetsuppbyggnad till EU:s personal och förbättrad intern samordning genom kommissionens samordnare för barnets rättigheter.
1.2.8Genomförande av strategin
Kommissionen kommer att övervaka genomförandet av strategin på
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet innehåller inte några konkreta förslag till lagstiftningsåtgärder, varför det i sig inte får några effekter på det svenska regelverket.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Meddelandet innehåller inte några konkreta förslag som medför direkta budgetära konsekvenser.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om en strategi för barnets rättigheter och anser att ett strategiskt och unionsgemensamt arbete kan bidra till att stärka barnets rättigheter i EU. Att sätta barnets bästa i centrum för EU:s politik i såväl interna som externa åtgärder bidrar till mer likvärdiga möjligheter för barn. Regeringen anser att det är av vikt att strategin genomförs och följs upp på ett samlat och långsiktigt sätt, och ser positivt på att kommissionen rekommenderar medlemsstaterna att anta nationella strategier för barnets rättigheter.
Regeringen delar kommissionens utgångspunkt och ambition i att alla barn ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter och få växa upp fritt från
5
diskriminering och våld samt att skapa bästa möjliga liv för barn i EU och | 2020/21:FPM98 |
globalt. Strategin ligger i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter | |
(barnkonventionen) och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna | |
(stadgan). Regeringen anser att barnkonventionen och stadgan även ska vara | |
integrerade delar i genomförandet av strategin. | |
Regeringens anser att strategins sex tematiska områden är väl avvägda och | |
möter de utmaningar som EU står inför när det gäller förverkligandet av | |
barnets rättigheter. Att dessa områden ska understödjas av en stärkt | |
integrering av barnets rättigheter i all relevant |
|
tyngdpunkt som strategin lägger på barnets rätt till inflytande och delaktighet | |
är särskilt positiv då detta är en av barnkonventionens grundprinciper och en | |
viktig förutsättning för förverkligandet av barnets rättigheter i stort. Vidare är | |
det särskilt positivt att strategin lyfter behovet av att bekämpa alla former av | |
våld mot barn, inkluderat alla former av skadliga sedvänjor. Regeringen | |
anser däremot att det ur ett jämställdhetsperspektiv hade varit önskvärt att | |
strategin på ett tydligare sätt hade belyst flickors och pojkars respektive | |
situation. I genomförandet av strategin anser regeringen att det är av stor vikt | |
att upprätthålla medlemsstaternas utrymme att agera utifrån den nationella | |
situationen samt de förutsättningar och behov som råder i staten. | |
Regeringen återkommer till riksdagen avseende enskilda initiativ när de har | |
presenterats och analyserats. |
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är för närvarande inte kända.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Den 11 mars 2021 antog Europaparlamentet en resolution om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter (2021/2523[RSP]). Europarlamentet uppmanar bland annat kommissionen att lägga fram sitt förslag om inrättande av den europeiska barngarantin under det första kvartalet 2021 och upprepar särskilt sin uppmaning att EU:s insatser för att sätta stopp för alla former av våld mot barn, både på och utanför internet, måste intensifieras. Vidare betonar Europaparlamentet vikten av att det införs konkreta åtgärder för att uppdatera EU:s befintliga handlingsram för psykisk hälsa, att kommissionen uppmärksammar barn i utsatta situationer samt antar ett intersektionellt angreppssätt.
I övrigt är institutionernas ståndpunkter för närvarande inte kända.
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte sänts på remiss och övriga intressenters ståndpunkter är inte kända.
6
3 | Förslagets förutsättningar | 2020/21:FPM98 |
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Eventuell fortsatt behandling är inte känd.
4.2Fackuttryck/termer
Barcelonamålen:
Pathways to School Success: Initiativet presenterades i ett meddelande från kommissionen den 30 september 2020. Initiativet syftar till att hjälpa alla elever att nå en grundläggande färdighetsnivå och har ett särskilt fokus på grupper som är mer utsatta för underprestation.
Reparativ rättvisa: att betona försoning och reparation av konsekvenser och skada, snarare än att utkräva straff för den brottsliga gärningen. Den innebär att adressera skadorna men också orsakerna till skadorna. Hur man hanterar skadan varierar beroende på brottet och vilken typ av skada denna medför.
Den europeiska klimatpakten: ett initiativ av
7