Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM24
Konkurrenspolitiken anpassad för nya 2021/22:FPM24 utmaningar
Näringsdepartementet
Dokumentbeteckning
COM (2021) 713
Meddelande från
Sammanfattning
Den 18 november presenterade
Regeringen välkomnar meddelandet som betonar att den europeiska konkurrenspolitiken även fortsättningsvis kommer att baseras på de grundläggande principerna om att konkurrens skapar drivkrafter för företag att vara innovativa och investera i syfte att lyckas på en marknad. Samtidigt drar konsumenter nytta av konkurrensen genom lägre priser samt fler produkter och tjänster med högre kvalitet. Konkurrens bidrar även till globalt konkurrenskraftiga företag och stärkandet av en motståndskraftig inre marknad.
En uppmjukning av konkurrenspolitiken är enligt regeringen inte rätt sätt att ta itu med de utmaningar som EU står inför. Det kan leda till negativa effekter för konkurrens, innovation, investeringar, konsumenter och tillväxt på den inre marknaden samt till en skadlig statsstödskapplöpning som gynnar några få men skadar övriga. Enligt regeringen är en uppmjukning inte rätt
1
väg att gå för att stärka de europeiska företagens globala konkurrenskraft och | 2021/22:FPM24 |
den likvärdiga spelplan som den inre marknaden utgör. |
Regeringen välkomnar att meddelandet fokuserar på återhämtningen, den gröna och digitala omställningen och på stärkandet av en motståndskraftig inre marknad och delar
1 Förslaget
1.1 Ärendets bakgrund
Meddelandet föranleds av de utmaningar som EU står inför i form av återhämtning av ekonomin efter
1.2 Förslagets innehåll
Sedan EU inrättades har konkurrenspolitiken spelat en central roll för att stimulera tillväxt, skapa arbetstillfällen och investeringar i morgondagens teknik, bidra till att unionens industri blir starkare och globalt konkurrenskraftig samt se till att
2
2021/22:FPM24
EU:s långtidsbudget för
I meddelandet anger
-vägen till en gradvis utfasning av krisåtgärder inom ramen för det tillfälliga ramverket för statligt stöd, åtföljd av åtgärder för att få fart på privata investeringar i återhämtningsfasen och
-det bidrag som den pågående översynen av konkurrenspolitiken utgör för att EU ska kunna leverera i relation till de gröna och digitala omställningarna på en motståndskraftig inre marknad.
1.2.1Statligt stöd
Meddelandet tydliggör statsstödsreglernas roll i konkurrenspolitiken:
För att kunna stödja den ekonomiska återhämtningen i Europa har EU- kommissionen antagit en förlängd justering av det tillfälliga ramverket för statsstöd till slutet av juni 2022. I samband med detta har
För att bidra till den gröna omställningen syftar de kommande riktlinjerna för
3
användningen av bredbandsinfrastruktur vilket svarar mot snabbt framväxande användarbehov.
genom att möjliggöra banbrytande innovationer och infrastrukturinvesteringar inom prioriterade gröna och digitala områden såsom vätgas, molntjänster, hälsa och mikroelektronik. I ett efterföljande meddelandet om statligt stöd till
När det gäller halvledare konstaterar
1.2.2Konkurrensregler och konkurrenstillsyn
Meddelandet tar sikte på konkurrenspolitikens bidrag till att möta utmaningarna med den gröna och digitala omställningen och stärkandet av en motståndskraftig inre marknad. Det anger även på vilket sätt den pågående översynen av konkurrensregelverket och konkurrenstillsynen kan komplettera EU:s strategier och nya regelverk inom dessa områden. Enligt
Enligt
2021/22:FPM24
4
1.2.2.1Konkurrenspolitikens bidrag till den gröna omställningen
Enligt
Under 2020 inledde
och teknik bör enligt
Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken föreskriver ett nytt undantag från konkurrensreglerna när det gäller hållbarhetsavtal för jordbruket.
Det pågår även en process om villkoren för samarbete mellan konkurrenter kan bidra till mer hållbara produkter eller produktionsprocesser i den
pågående översynen av
1.2.2.2Konkurrenspolitikens bidrag till den digitala omställningen
Meddelandet lyfter fram den digitala ekonomins växande betydelse och vikten av att konkurrens och likvärdiga villkor på den digitala inre marknaden bibehålls. Det är enligt
2021/22:FPM24
5
plattformarna. För att få ut mesta möjliga värde | från | plattforms- | och | 2021/22:FPM24 | |||||
dataekonomin menar |
|||||||||
fortsätta att tillämpas samtidigt som verktygslådan kompletteras och | |||||||||
färdigställs. |
|||||||||
till förslaget till förordning om öppna och rättvisa marknader inom den | |||||||||
digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader) som fastställer regler för | |||||||||
stora digitala plattformar som fungerar som grindvakter på digitala | |||||||||
plattformsmarknader. | |||||||||
Det finns enligt |
|||||||||
digital infrastruktur och behoven av bl. a. bättre uppkoppling ökar ständigt. | |||||||||
Huvuddelen av investeringarna i telekominfrastruktur kommer från privata | |||||||||
investerare. För att öka kostnadseffektiviteten i utbyggnaden av näten | |||||||||
uppmuntrar |
|||||||||
"nätdelning" samtidigt som det i varje enskilt fall måste säkerställas att detta | |||||||||
görs utan att otillbörligt minska konkurrensen. I framtiden skulle ytterligare | |||||||||
vägledning om nätdelning kunna bli aktuella inom ramen för översynen av | |||||||||
statsstöd har en viktig möjliggörande funktion när det gäller att överbrygga | |||||||||
digitala klyftor och möta målen för det digitala årtiondet. | |||||||||
Meddelandet lyfter fram att under beaktande av att data utgör en viktig faktor | |||||||||
för | företagens | innovationspotential | behöver | tillämpningen | av | ||||
konkurrensregler komplettera policyåtgärder kring datadelning och | |||||||||
utjämningen av villkor mellan grindvakter och mindre företag. I den nya | |||||||||
affärsverkligheten behöver företag veta när och vilken typ av data de kan | |||||||||
dela med konkurrenter, leverantörer eller kunder. Förutsägbarheten vad | |||||||||
gäller konkurrensreglernas efterlevnad kommer att vara av största vikt för att | |||||||||
möjliggöra ökat datautbyte. Den pågående översynen av |
|||||||||
horisontella riktlinjer kommer enligt |
|||||||||
vägledning kring datadelning, för att säkerställa företagens möjligheter att | |||||||||
inhämta mesta möjliga data utan att undergräva konkurrensen samt för att | |||||||||
möjliggöra effektiviteten av andra pågående lagstiftningsinitiativ- | |||||||||
Europaparlamentets | och | rådets | förordning | om | dataförvaltning |
(dataförvaltningsakten) och ”Data Act”- inom dataområdet.
Meddelandet hänvisar till rapportutkastet från
För att stärka förmågan att hantera potentiellt konkurrensbegränsande förvärv har
6
22 i koncentrationsförordningen för att uppmuntra medlemsstaterna att | 2021/22:FPM24 | |
hänskjuta potentiellt problematiska transaktioner till |
||
om de inte uppfyller de nationella tröskelvärdena. Detta skulle även kunna | ||
vara fallet för vissa förvärv av innovativa digitala företag vars potential ur ett | ||
konkurrensperspektiv går utöver vad deras omsättning skulle tyda på. | ||
Företag kan behöva samarbeta för att få ut innovativa och mer effektiva | ||
lösningar som bidrar till den digitala omställningen på marknaden. Med | ||
tanke på de digitala marknadernas snabbrörliga karaktär och särdrag är EU- | ||
kommissionen redo att ge vägledning för att underlätta konkurrensfrämjande | ||
avtal. Som exempel kan nämnas |
||
återkoppling av hur medlemskap och arbetsmetoder i organisationen kan | ||
följa konkurrensregelverk. | ||
Digitala plattformars genomslagskraft har ökat flexibiliteten och | ||
tillgängligheten på arbetsmarknaden, men i vissa fall också fört med sig | ||
bristande arbetsvillkor. |
||
klargöra under vilka omständigheter konkurrensregler inte står i vägen för | ||
kollektivavtal för ensamföretagare i en svag position i syfte att förbättra | ||
deras arbetsvillkor. | ||
1.2.2.3 | Konkurrenspolitikens bidrag till att öka motståndskraften |
på den inre marknaden
För att säkerställa bättre beredskap vid framtida kriser har
Enligt
7
Europeisk motståndskraft är enligt meddelandet inte möjlig utan väl | 2021/22:FPM24 |
fungerande multilaterala och bilaterala handelssystem. Den inre marknadens | |
öppenhet för handel och investeringar är en styrka och källa till tillväxt och | |
motståndskraft för unionen som en stor importör och exportör. Det finns | |
enligt |
|
erbjuder inte säkrar de europeiska företagens konkurrenskraft om inte rättvis | |
konkurrens också garanteras på den globala arenan. Öppenhet kräver enligt | |
denna. Den 5 maj 2021 föreslog |
|
ta itu med snedvridande effekter av utländska subventioner på den inre | |
marknaden. |
1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet i sig har ingen påverkan på svenska regler.
Ändringarna av de regelverk som anges i konkurrensavsnittet kan dock föranleda effekter på svensk lagstiftning. De avser exempelvis hänvisningen till rättsakten om öppna och rättvisa marknader inom den digitala sektorn (rättsakten om digitala marknader) och arbetet med att revidera EU- kommissionens gruppundantagsförordningar för vertikala respektive horisontella avtal. I Sverige återfinns motsvarande regler i lagen (2008:581) om gruppundantag för vertikala konkurrensbegränsande avtal, lagen
(2008:582) om gruppundantag för konkurrensbegränsande specialiseringsavtal och lagen (2008:583) om gruppundantag för konkurrensbegränsande avtal om forskning och utveckling. Eftersom Sveriges inriktning hittills har varit att anpassa de svenska gruppundantagsförordningarna till
Ändringarna av statsstödsregelverket regleras särskilt i separata processer. Statsstödsreglerna styr vilka möjligheter Sverige och övriga medlemsstater har att stödja sina företag. De enskilda förslagen kommer därför att föranleda behov av motsvarande justering i svenska stödordningar.
1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Meddelandet bedöms inte i sig medföra några budgetära konsekvenser på statsbudgeten eller på EU:s budget. De föreslagna ändringarna av statsstödsregelverket kan dock komma att påverka både statsbudgeten och EU:s budget. Respektive regeländring omhändertas dock i separata processer.
8
2 Ståndpunkter
2.1 Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen ställer sig bakom den övergripande inriktningen för EU:s konkurrenspolitik som meddelandet ger uttryck för. Vidare välkomnar regeringen att
Regeringen delar
En uppmjukning av konkurrenspolitiken skulle enligt regeringen vara fel sätt att ta itu med de utmaningar som EU står inför. Det kan leda till negativa effekter på marknader och till bristande konkurrens med lägre grad av innovation och investeringar från företagen som följd. Det kan även påverka konsumenternas möjligheter att dra nytta av fördelarna med konkurrens. I förlängningen kan även den ekonomiska tillväxten påverkas. Enligt regeringen är en fortsatt stark konkurrenspolitik rätt väg att gå för att stärka de europeiska företagens globala konkurrenskraft och den likvärdiga spelplan och grund för välstånd som den inre marknaden utgör. Det bör också utgöra utgångspunkten för genomförandet av EU:s uppdaterade industristrategi.
I arbetet med ändringen av statsstödsregelverket kommer regeringen att vidhålla en restriktiv hållning till regelverkets utformning. Skälet till detta är statsstödsreglernas långsiktiga påverkan på svensk och europeisk konkurrenskraft. En uppluckring av de gemensamma spelreglerna på den inre marknaden riskerar att medföra en negativ spiral där de medlemsstater som har störst ekonomiska resurser gynnas på andra medlemsstaters bekostnad. Svenska företag och svenska arbetstillfällen väntas i en sådan situation påverkas negativt. En sådan uppluckring av regelverket skulle vara skadligt för både nationella budgetar och
2021/22:FPM24
9
riskera motverka den nödvändiga omställningen av ekonomin genom att | 2021/22:FPM24 |
permanenta gamla affärsmodeller och strukturer och innebära att svenska och | |
europeiska företag – inklusive de som mottagit stöd – i längden blir mindre | |
konkurrenskraftiga på en växande global marknad. I ekonomiska termer | |
skulle den svenska och europeiska ekonomin långsiktigt drabbas av en | |
omfattande välfärdsförlust. | |
Denna generella inställning står dock inte i motsatsförhållande till behovet av | |
att justera statsstödsreglernas utformning så att de möjliggör | |
samhällsekonomiskt motiverade stöd för att underlätta den nödvändiga gröna | |
och digitala omställningen av ekonomin, inte minst genom stöd till | |
innovation och underlättandet av privat medfinansiering. Statsstödsreglerna | |
kan också behöva skärpas på andra områden så att stöd till verksamhet som | |
skadar klimatet avskaffas. |
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaterna har hittills inte öppet deklarerat sin inställning till meddelandet.
I maj 2020 gjorde dock Frankrike och Tyskland ett politiskt uttalande1 med krav på
Den 11 november 2021 ställde sig Sverige och fem andra medlemsstater bakom ett uttalande2 om vikten av att upprätthålla en stark konkurrenspolitik baserad på nuvarande ekonomiska principer för att möta utmaningarna i omvärlden. En rättvis och öppen konkurrens på EU:s inre marknad med hundratals miljoner konsumenter skapar möjligheter för stora och små företag att växa både inom och utanför EU:s gränser. Den likvärdiga spelplan som EU:s inre marknad utgör är grunden för EU:s välstånd. Lösningen för att skapa konkurrenskraftiga företag och hållbar omställning är inte att lätta på
1Politico 18 maj 2020, “Macron and Merkel defy Brussels with push for industrial champions”, by Barbara Moens and Paola Tamma,
2Politico, 11 november 2021. “Countries push back against weakened merger rules”,
10
konkurrensregelverken och tillämpningen av dessa utan att anpassa dessa | 2021/22:FPM24 |
med de nuvarande principerna som grund. |
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet, Ekonomiska och Sociala kommittén och regionkommittén har inte uttalat sig i frågan.
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte skickats ut på remiss. Den 3 november fick dock regeringen information om att Svenskt näringsliv tillsammans med näringslivsorganisationer från ett antal andra medlemsstater skickat ett öppet brev till
I brevet understryks bland annat att evidensbaserade och effektiva konkurrensregler och faktabaserad tillämpning av reglerna är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad inom EU. Företagen har i dag tillgång till en stor marknad där alla kan konkurrera på lika villkor på sina egna meriter. Det stimulerar effektivitet och innovation och ger en miljö för framgångsrika företag att växa och bli globala ledare. Europeiska företag ligger i framkant i många av de områden som är relevanta för hållbar och digital omställning. Optimala villkor för företagen kräver högre grad av, snarare än mindre, konkurrens. En stark konkurrenspolitik och ett starkt genomförande bidrar till att göra ekonomin mer flexibel och motståndskraftig genom att säkerställa en dynamisk ekonomi där det är mindre sannolikt att koncentrerad marknadskoncentration uppkommer.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
4 Övrigt
4.1 Fortsatt behandling av ärendet
11
4.2 Fackuttryck/termer | 2021/22:FPM24 |
12