Regeringskansliet
Faktapromemoria 2019/20:FPM53
Förslag till Europaparlamentets och | 2019/20:FPM53 |
rådets beslut om ändring av beslut nr | |
1313/2013/EU om en | |
civilskyddsmekanism för unionen | |
Justitiedepartementet | |
Dokumentbeteckning
KOM (2020) 220
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen
Sammanfattning
Den 2 juni 2020 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av civilskyddsmekanismen (Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen, COM(2020) 220 final, 2020/0097 (COD)). Kommissionen anger i förslaget att
De ändringar som ryms i detta förslag har bland annat till syfte att uppnå följande mål: att säkerställa att kommissionen snabbt kan anskaffa lämpliga
utforma ett mer flexibelt system för att hantera storskaliga nödsituationer samt att förbättra Emergency Response Coordination Centre (ERCC) operativa samordnings- och övervakningsroll till stöd för snabba och effektiva
Regeringen ser preliminärt positivt på att civilskyddsmekanismen revideras, då
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Den 2 juni 2020 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av civilskyddsmekanismen (Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen, COM(2020) 220 final, 2020/0097 (COD)). Detta förslag har till syfte att införa vissa riktade ändringar av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen som EU använder sig av för att stödja, samordna och komplettera de åtgärder som medlemsstaterna vidtar på civilskyddsområdet för att förebygga, ha beredskap inför och vidta insatser vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor. Med utgångspunkt i principerna om solidaritet och gemensamt ansvar är det övergripande syftet med detta förslag att garantera att EU kan tillhandahålla ett bättre stöd vid kriser och katastrofer till sina medborgare både inom och utanför Europa.
Kommissionen skriver inledningsvis i förlaget att civilskyddsmekanismen har visat sig vara ett användbart verktyg för att mobilisera och samordna det bistånd som tillhandahålls av de deltagande stater som agerar vid kriser inom och utanför unionen samt att detta är ett konkret bevis på europeisk solidaritet.
Kommissionen anger vidare att
att åtgärda dessa kritiska brister. Som ett verktyg för att säkerställa samlade insatser på
Enligt kommissionen skulle en förstärkt civilskyddsmekanism enligt detta förslag göra det möjligt för unionen och medlemsstaterna att vara bättre förberedda på snabba och effektiva insatser vid framtida kriser: I synnerhet sådana kriser som har en stor inverkan på ekonomin inom unionen och på samhället i stort, vilket framgått tydligt i samband med utbrottet av
Kommissionen föreslår att civilskyddsmekanismen finansieras i den fleråriga budgetramen för
1.2Förslagets innehåll
Mot ovan redovisade bakgrund föreslår kommissionen en riktad översyn av gällande lagstiftning för civilskyddsmekanismen i syfte att lösa de viktigaste utmaningarna som mekanismen för närvarande står inför. Ändringarna kommer enligt kommissionen att göra det möjligt för civilskyddsmekanismen att fungera mer effektivt och ändamålsenligt, fylla luckor i den nuvarande regleringen och rädda liv. Kommissionens förslag innehåller följande förslag:
a)förslag om att ta fram en sektors- och samhällsövergripande beredskapsstrategi för gränsöverskridande katastrofriskhantering på europeisk nivå som ska ta hänsyn till hur klimatförändringarna påverkar risken för katastrofer.
b)förslag om att säkerställa att kommissionen snabbt kan anskaffa lämpliga
c)förslag om att förse kommissionen med den logistiska kapaciteten att tillhandahålla lufttrafiktjänster för olika typer av insatser för att kunna säkerställa snabba transporter och tillhandahållande av bistånd.
d)förslag om att utforma ett mer flexibelt system för att hantera storskaliga kriser och katastrofer.
e)förslag om att förbättra ERCC:s operativa samordnings- och övervakningsroll till stöd för snabba och effektiva
spektrum av kriser inom och utanför unionen, som komplement till befintliga krishanteringsmekanismer.
f)förslag om att möjliggöra större investeringar inom beredskapsområdet på
g)förslag för att möjliggöra genomförande av återhämtnings- och resiliensåtgärder inom ramen för civilskyddsmekanismen genom finansiering från EU:s återhämtningsinstrument, som utgör externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen.
I förslaget framhålls även vikten av koordinering med andra instrument, och särskilt lyfts vikten av koordinering med det föreslagna så kallade hälsoprogrammet EU4Health fram.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget berör verksamhet som regleras i förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor samt förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och förordningen (2007:853) med instruktion för Kustbevakningen. I nuläget är bedömningen att förslaget inte kommer att medföra att förordningarna med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap respektive Kustbevakningen behöver ändras.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Totalt för
Den svenska årliga avgiften beräknas preliminärt öka med närmare 50 % mätt som genomsnitt mellan perioderna. I beloppstermer skulle detta innebära en ökning av den genomsnittliga årsavgiften med ca 18 mdr kronor (i 2018 års priser). Avgiftsökningen är beräknad utan rabatter och med nuvarande system för EU:s egna medel. Kommissionen nämner i sitt meddelande en långsammare utfasning av rabatter men inga belopp. De två huvudorsakerna till den kraftigt ökade svenska avgiften är dels att Sveriges, och alla andra medlemsstaters, finansieringsandel ökar när Storbritannien lämnar unionen, och att rabatterna upphör vid utgången av 2020 och att förslaget saknar siffror för förnyade sådana.
Sveriges andel av de 500 md euro i återhämtningsinstrumentet som föreslås finansiera löpande utgifter uppgår till totalt i storleksordningen 190 mdkr i 2018 års priser, till detta kommer eventuella räntekostnader. Under den
föreslagna återbetalningstiden
Dessa siffror är en uppskattning utifrån den begränsade information regeringen än så länge har tillgång till kring förslaget.
Kommissionen föreslår att den totala budgeten för EU:s civilskyddsmekanism uppgår till 3,1 miljarder euro för perioden
Kommissionen har meddelat att p.g.a. av förslagets brådskande karaktär har ingen konsekvensbedömning genomförts. Därmed har kommissionen inte presenterat någon jämställdhetsanalys av förslaget. Kommissionen anger dock att preliminära slutsatser från
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen ser preliminärt positivt på att civilskyddsmekanismen revideras då
detta koncept ska kunna nyttjas nationellt när de inte är ianspråktagna för responsinsatser i andra medlemsstater.
Den närmare utformningen av de enskilda förslagen måste analyseras noggrant bland annat för att säkerställa ett effektivt användande av EU- medel. Det behöver särskilt säkerställas att ingen överlappning sker med andra instrument i
När det gäller återhämtningsinstrumentet har regeringen flera kritiska synpunkter, vilket framgår av den i överläggning med Finansutskottet fastlagda ståndpunkt som redovisas i separat faktapromemoria. Regeringens position i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för åren
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Vid tiden för framtagandet av denna FaktaPM har några förhandlingar ännu inte inletts. Kommissionen har under två tillfällen i juni 2020 informerat om förslaget i rådsarbetsgruppen för civilskyddsfrågor (PROCIV). Flertalet medlemsstater har vid dessa tillfällen meddelat att de ser positivt på en revidering av civilskyddsmekanismen för att bättre kunna hantera kriser som drabbar flera medlemsstater samtidigt. En synpunkt som framförts av flera länder är att de anser att medlemsstaterna behöver ges tillräcklig tid att diskutera igenom förslaget och särskilt beakta erfarenheterna av
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet har vid tiden för framtagandet av denna FaktaPM inte officiellt uttalat sig om förslaget.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 196 och artikel 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Beslut fattas enligt ordinarie lagstiftningsförfarande, dvs. Europaparlamentet och rådet fattar beslut gemensamt.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen
Kommissionen har stödjande befogenhet på civilskyddsområdet. Medlemsstaterna har huvudansvaret när det gäller katastrofförebyggande, katastrofberedskap och katastrofinsatser. Anledningen till att civilskyddsmekanismen infördes var att större katastrofer kan kräva mer än vad en enskild medlemsstat har kapacitet till. Kärnan i mekanismen utgörs av ett väl samordnat och snabbt tillhandahållande av ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaterna. Kommissionen menar därför att målen för förslaget kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Kommissionen anger vidare att EU:s åtgärder på detta område inbegriper hantering av situationer med starka gränsöverskridande inslag och inslag som berör flera länder, vilket med nödvändighet förutsätter övergripande samordning och samordnade insatser utöver vad som åstadkommas på nationell nivå. Kommissionen bedömer därför att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Proportionalitetsprincipen
Kommissionen menar att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Det åtgärdar luckor som har identifierats sedan antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2019/420 om ändring av beslut 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen och föreslår lösningar i linje med rådets och Europaparlamentets mandat.
Vidare menar kommissionen att den administrativa bördan för unionen och medlemsstaterna är begränsad och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets mål. Kommissionen bedömer därför att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.
Regeringen bedömer att de situationer som förslaget avser att reglera är i de flesta fall gränsöverskridande och kan inte regleras av medlemsstaterna var för sig. Lagstiftningsaktens mål får därför anses bättre kunna uppnås på unionsnivå. Regeringen bedömer därför att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Vidare instämmer regeringen i kommissionens bedömning att förslaget även är förenligt med proportionalitetsprincipen.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Fortsatt behandling av förslaget sker i rådsarbetsgruppen för civilskyddsfrågor (PROCIV) där Sverige företräds av Justitiedepartementet. När förslaget har förhandlats klart mellan medlemsstaterna i rådet tar s.k.: trilogförhandlingar vid mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet. När dessa avslutats kan beslut fattas i rådet och i Europaparlamentet. Ansvarigt utskott i parlamentet är Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (MVI).
4.2Fackuttryck/termer
-