Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM50
Prüm II | 2021/22:FPM50 |
Justitiedepartementet
Dokumentbeteckning
COM(2021) 784
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om automatiserat informationsutbyte för brottsbekämpande samarbete (“Prüm II”), ändring av rådsbeslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF och Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1726, 2019/817 och 2019/818
Sammanfattning
Förslaget innebär en modernisering och breddning av det existerande automatiserade informationsutbytet enligt ”Prümrådsbesluten” från 2008. Utöver
Regeringen välkomnar och stödjer ambitionen bakom förslaget. En ökad automatisering är en viktig förutsättning för ett effektivare informationsutbyte. Gemensamma standarder och harmoniserade arbetsprocesser är viktiga inslag i detta men tillnärmning av processer bör ske genom att reglera miniminivåer för funktionalitet snarare än genom detaljreglering. Integritets- och dataskyddsfrågorna är centrala och regeringen kommer att bevaka dessa frågor i den fortsatta diskussionen.
1
2021/22:FPM50
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Rådsbesluten om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (”Prümrådsbesluten”), trädde i kraft år 2008. Rådsbesluten ger, i de delar som avser automatiserat informationsutbyte, medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter möjlighet att i brottsbekämpande syfte söka i varandras register för
Prümrådsbesluten innehåller dels bestämmelser som medlemsstaterna är skyldiga att genomföra, dels bestämmelser som är frivilliga att genomföra. De obligatoriska delarna skulle varit helt genomförda år 2011. I Sverige har dessa delar av Prümrådsbesluten genomförts bl.a. genom bestämmelser i lagen (2017:496) och förordningen (2017:504) om internationellt polisiärt samarbete (se Ds 2009:8, prop. 2009/10:177 och prop. 2010/11:129). Först år 2021 hade dock samtliga medlemsstater genomfört rådsbesluten i de delar som gäller automatiserat informationsutbyte och ett antal medlemsstater utbyter fortfarande inte samtliga tre informationstyper med alla övriga medlemsstater.
Alltsedan den första utvärderingen år 2012 har MS diskuterat behovet av en breddning av utbytet, modernisering av den tekniska lösningen och ytterligare harmonisering av processerna. Det gäller både vilka informationskategorier som omfattas, gemensamma standarder, tekniska lösningar och en starkare, enhetlig reglering av arbetsprocesserna, bland annat för informationsutbytet efter en träff. Även behovet av samarbete med Europol och interoperabilitet med de
2
1.2 | Förslagets innehåll | 2021/22:FPM50 |
Förordningsförslaget omfattar en modernisering och breddning av det existerande automatiserade informationsutbytet enligt ”Prümrådsbesluten” (2008/615/RIF och 2008/616/RIF). Syftet utökas till att omfatta även brottsbekämpande myndigheters efterforskning av försvunna personer och oidentifierade kroppar. Förslaget omfattar även ett harmoniserat förfarande och minimikrav på utbytet av kompletterande information efter en verifierad sökträff. En moderniserad teknisk lösning i form av centrala routrar, placerade hos
Existerande informationskategorier – DNA, fingeravtryck och fordonsuppgifter
Förordningsförslaget syftar inte till någon förändring i sak av existerande informationsutbyten utan endast en anpassning till den nya formen av EU- rättsakt.
Nya informationskategorier – ansiktsbilder och polisregisterinformation
Förslaget breddar informationsutbytet till att omfatta även sökning med ansiktsbilder och viss polisregisterinformation (”police records”).
Med ansiktsbilder avses digitala ansiktsbilder från misstänkta och dömda personer i medlemsstaternas databaser upprättade för brottsbekämpande ändamål.
Polisregisterinformation beskrivs som ”biografiska uppgifter” (dvs namn, alias, födelsetid, nationalitet/er, födelseort och
EPRIS
För utbytet av polisregisteruppgifter ska medlemsstaterna och Europol använda det europeiska systemet för polisregisterindex (EPRIS) som utvecklas och förvaltas av Europol. Medlemsstaterna väljer själva om de vill ansluta sig till detta utbyte, byggt på reciprocitet, och vilka register man ansluter till EPRIS. Som ett led i informationssäkerhet och dataskydd ska uppgifterna pseudonymiseras (tillfälligt avidentifieras) vid behandling.
Europols deltagande
Europol föreslås delta i det automatiserade utbytet av biometrisk information genom möjligheten att jämföra sina tredjelandsrelaterade personuppgifter om misstänkta och dömda personer med uppgifter som finns hos
3
medlemsstaterna. Europols användning av uppgifterna ska förutsätta | 2021/22:FPM50 |
medgivande från den medlemsstat som äger informationen. Medlemsstaterna | |
i sin tur ska kunna jämföra sina uppgifter med information som Europol har | |
inhämtat från tredjeländer. |
Utbyte av kompletterande information
Utbytet av identitetsuppgifter och kompletterande information om personerna bakom träffen regleras inte i Prümrådsbesluten. Enligt förordningsförslaget ska ett standardiserat svar med en förutbestämd uppsättning uppgifter (”core data”), i mån av tillgång, översändas som svar på en bekräftad match inom 24 timmar. Allt utbyte utöver det som regleras i
förordningen ska följa reglerna i det föreslagna informationsutbytesdirektivet, som även reglerar kraven på medlemsstaternas kontaktpunkter (SPOC) och deras kompetens och förmåga.
Kommunikationskanal och gemensamt format
Allt informationsutbyte med anledning av förordningen ska ske genom Europols säkra kommunikationssystem SIENA och med användning av den gemensamma meddelandestandarden (UMF), etablerad genom interoperabilitetsförordningarna (EU) 2019/817 och 818.
Ny teknisk arkitektur
En ny, centraliserad teknisk arkitektur ska förenkla och snabba upp utbytet och säkerställa interoperabilitet med den gemensamma databasen för identitetsuppgifter i EU:s gemensamma system för gränser och säkerhet (CIR). En
Huvuddelen av de tekniska bestämmelserna, som idag finns i genomförandrådsbeslutet 2008/616/RIF, flyttas till genomförandeakter.
Dataskydd
Dataskyddsreglerna anpassas till dataskyddsdirektivet (EU) 2016/680.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Eftersom de nu gällande Prümrådsbesluten inte är direkt tillämpliga i medlemsstaterna har Sverige behövt genomföra dem i nationell rätt (se bl.a. Ds 2009:8 och prop. 2010/11:129). Rådsbeslutens regler om ett automatiserat informationsutbyte har genomförts främst genom bestämmelser i lagen och förordningen om internationellt polisiärt samarbete. Prümrådsbesluten föreslås nu ersättas av en direkt tillämplig
4
dubbelreglering. Förslaget till förordning innehåller även vissa nyheter | 2021/22:FPM50 |
jämfört med Prümrådsbesluten, till exempel skyldigheten för | |
medlemsstaterna att möjliggöra sökningar för andra medlemsstater i | |
uppgifter om ansiktsbilder som finns i nationella databaser. Vidare föreslås | |
att medlemsstaterna på frivillig basis ska kunna låta andra medlemsstater | |
söka i viss information som finns i de brottsbekämpande myndigheternas | |
register. Bedömningen är att förordningen kommer innebära behov av | |
anpassningar av nationella författningar. |
1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Genom att polismyndigheten redan utbyter information enligt gällande Prümrådsbeslut bedöms de budgetära konsekvenserna bli marginella avseende de organisatoriska frågorna. Kostnader för anpassning av ärendehanterings- och registersystem kan komma att uppstå, men det fordras en mer ingående analys för att bedöma omfattningen.
Enligt kommissionens konsekvensanalys, SWD(2021) 378, beräknas den totala budgeten för innevarande fleråriga budgetperiod till omkring 16 miljoner Euro och 10 tjänster för
Sverige ska konstruktivt verka för att medel används så effektivt som möjligt för de utgifter som ingår i uppgörelsen om EU:s långtidsbudget för 2021– 2027.
Eventuella nya uppgifter och åtaganden som innebär kostnader ska finansieras genom omprioriteringar av medel inom beslutade ramar i den fleråriga budgetramen (MFF). Eventuellt ökade kostnader på statsbudgeten ska finansieras inom befintliga ramar inom berörda utgiftsområden på statsbudgeten.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar och stödjer ambitionen bakom kommissionens länge efterfrågade förslag till utvidgning och modernisering av Prümrådsbeslutens regler om automatiserat informationsutbyte. Ett effektivt informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter är av central betydelse för att förstärka samarbetet. En ökad automatisering är en viktig förutsättning för ett effektivare utnyttjande av existerande uppgifter, fullt i linje med principen om tillgång till information. Behovet av att inkludera ytterligare informationskategorier motiverar en fortsatt diskussion.
5
Gemensamma standarder och harmoniserade arbetsprocesser är viktiga | 2021/22:FPM50 | |||||
förutsättningar, men tillnärmning av nationella processer bör ske genom | ||||||
överenskomna miniminivåer för funktionalitet, inte genom detaljreglering. | ||||||
Regeringen välkomnar också att förslaget adresserar frågor om | god | |||||
informationskvalitet, | relevant | tillgång | till | information, | hög | |
informationssäkerhet | och ett | starkt | dataskydd. | Integritets- | och |
dataskyddsfrågorna är centrala och regeringen kommer att bevaka dessa frågor i den fortsatta diskussionen.
Målsättningen för förhandlingsarbetet är ett effektivare, rättssäkert
automatiserat informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter.
Ekonomiska konsekvenser, både nationella och på
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaterna har i de inledande förhandlingarna ställt sig generellt positiva till förslaget, även om delar av det behöver analyseras ytterligare.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentets ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats. Berörda myndigheter har bidragit aktivt till diskussioner med kommissionen vid expertmöten och workshops inför framtagandet av förslaget.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen har som
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
När det gäller subsidiaritet anför kommissionen i huvudsak följande:
Medlemsstaterna kan inte själva i tillräcklig grad åstadkomma förbättringar av informationsutbytet mellan brottsbekämpande och rättsliga myndigheter
6
inom unionen på grund av frågornas gränsöverskridande natur. Trots flera | 2021/22:FPM50 |
medlemsstatsprojekt kvarstår många av bristerna i det nuvarande utbytet som | |
konstaterades redan vid den första utvärderingen år 2012. Gemensamma | |
standarder och krav underlättar utbytet, gör medlemsstaternas system | |
kompatibla och medger i sin tur en viss grad av automatisering för att avlasta | |
den brottsbekämpande verksamheten arbetskrävande manuella aktiviteter. | |
När det gäller proportionalitet anför kommissionen i huvudsak följande. | |
Skapandet av centrala routers medger snabb och kontrollerad tillgång till | |
information och underlättar genomförandet av existerande och framtida | |
informationsutbyten inom ramen för Prümkonceptet. Det sker utan att skapa | |
nya databehandlingar, utökade tillgångsrättigheter eller krav på central | |
lagring av informationen. Medlemsstaterna förblir ägare av sin information. | |
Utbytet av nya kategorier av redan insamlad information är nödvändigt för | |
en effektiv brottsbekämpning och ska bara ske i konkreta fall och vara | |
föremål för säkerhetsåtgärder. Europol kommer att delta i utbytet utifrån sitt | |
uppdrag enligt Europolförordningen (EU) 2016/794 vilket garanterar att inga | |
glapp uppstår i förhållande till tredjelandsrelaterad information om terrorism | |
och grov brottslighet, samtidigt som reglerna i Europols avtal med | |
tredjeländer bidrar till ett starkt dataskydd. Förenklade och | |
strömlinjeformade processer för uppföljande informationsutbyte efter en | |
sökträff bidrar till förutsägbarhet och underlättas av delvis automatisering, | |
som samtidigt säkerställer mänskligt ingripande innan ytterligare information | |
görs tillgänglig. | |
Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att förordningsförslagets | |
mål inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås på medlemsstatsnivå och att | |
målen bättre kan uppnås på unionsnivå. Regeringen bedömer att de | |
föreslagna åtgärderna varken till innehåll eller form går utöver vad som är | |
nödvändigt för att nå målen. |
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förhandlingar inleddes i januari 2022 i rådsarbetsgruppen för informationsutbyte på
4.2Fackuttryck/termer
7