Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM41
Meddelande om hatpropaganda och | 2021/22:FPM41 |
hatbrott | |
Justitiedepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM (2021) 777 final
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Ett mer inkluderande och skyddande Europa: att utöka förteckningen över
Sammanfattning
Kommissionen föreslår att rådet ska fatta ett beslut om att utvidga den rättsliga grunden för straffrättslig
Hatpropaganda och hatbrott undergräver grunden för ett demokratiskt samhälle. Det är brott som har gränsöverskridande karaktär eftersom material t.ex. sprids i medier och på internet. Det finns därför skäl att utvidga den rättsliga grunden så att gemensamma åtgärder inom EU kan införas om det senare bedöms som nödvändigt för att åstadkomma en godtagbar miniminivå på det straffrättsliga skyddet i alla medlemsstater. Regeringen, som inte i det här sammanhanget tar ställning till eventuella senare lagstiftningsalternativ, godtar därför kommissionens förslag.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
I sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen 2020 betonade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att framstegen när det gäller att bekämpa hat och rasism är ömtåliga, och att det nu är dags att göra en förändring och
1
bygga en union som går från fördömanden till handling. Hon meddelade att | 2021/22:FPM41 |
kommissionen skulle föreslå en utvidgning av förteckningen över |
|
med alla former av hatbrott och hatpropaganda – vare sig det rör ras, | |
religion, kön eller sexuell läggning. Kommissionen har också omnämnt | |
initiativet i vissa av sina handlingsplaner och liknande. Ett exempel är jäm- | |
likhetsstrategin för |
|
ningen nämns som ett första steg mot en särskild sanktion på |
|
hatpropaganda och hatbrott som riktar sig mot |
|
Europaparlamentet antog en lagstiftningsresolution i september 2021 som | |
uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om att inklu- | |
dera könsrelaterat våld som ett nytt område av brottslighet i enlighet med | |
artikel 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- | |
fördraget). Detta initiativ, tillsammans med ett kommande lagstiftnings- | |
förslag om att bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet, syftar enligt | |
kommissionen till att tillmötesgå Europaparlamentets begäran. | |
Av |
|
andeskapen (Frankrike, Tjeckien och Sverige) åtar sig att följa upp och för- | |
bereda för det rådsbeslut som kommissionen förslår i sitt initiativ (ST | |
14441/21). | |
Kommissionens förslag presenterades den 9 december 2021. |
1.2 Förslagets innehåll
Kommissionen föreslår att rådet ska fatta beslut om att hatpropaganda och hatbrott ska vara ett område av brottslighet i den mening som avses i artikel 83.1
Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft finns den rättsliga grunden för materiellt straffrättslig
De områden av brottslighet som räknas upp i artikel 83.1 är terrorism, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, olaglig narkotikahandel, olaglig handel med vapen, penningtvätt, korruption, förfalskning av betalningsmedel,
2
Kommissionens förslag innebär alltså att hatpropaganda och hatbrott ska | 2021/22:FPM41 |
vara ett område av brottslighet i den mening som avses i artikel 83.1 EUF- | |
fördraget. Om förslaget antas kan kommissionen därefter lägga fram ett | |
direktivförslag på området. | |
Det finns idag |
|
brott genom det s.k. rasismrambeslutet (rådets rambeslut 2008/913/RIF av | |
den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för | |
rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen) som antogs före | |
Lissabonfördraget. Rambeslutet innehåller bestämmelser om hatpropaganda | |
på grunderna ras, hudfärg, religion, härstamning eller nationellt eller etniskt | |
ursprung och om att rasistiska och främlingsfientliga motiv ska kunna | |
beaktas t.ex. som en försvårande omständighet. Enligt kommissionen skulle | |
framtida lagstiftning med stöd av den utvidgade rättsliga grunden | |
komplettera den befintliga lagstiftningen och omfatta andra särskilda | |
grunder. I meddelandet nämns särskilt behovet av att säkerställa kraftfulla | |
straffrättsliga åtgärder på |
|
grunder än rasism och främlingsfientlighet, särskilt på grund av kön, sexuell | |
läggning, ålder och funktionsnedsättning. Dessa grunder nämns också i | |
artikel 19.1 |
|
diskriminering ”på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller | |
övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning”. Som framgår av | |
meddelandet och skälen till det föreslagna beslutet bör beslutet emellertid | |
inte påverka de åtgärder som kan tas i ett andra steg. Enligt vad som anges | |
föregriper eller påverkar det i synnerhet inte tillämpningsområdet för och | |
innehållet i den sekundärlagstiftning som därefter kommer att föreslås. | |
I meddelandet utvecklar kommissionen sin bedömning av förutsättningarna | |
för att utvidga förteckningen över |
|
och hatbrott. Med hänvisning till ”de särskilda egenskaper som kännetecknar | |
hatpropaganda och hatbrott, dvs. hat som riktar sig mot personer eller | |
grupper som delar (eller uppfattas dela) skyddade egenskaper” bedömer | |
kommissionen att hatpropaganda och hatbrott kan betraktas som ett område | |
av brottslighet i den mening som avses i artikel 83.1 i |
|
kommissionen rör det sig vidare om ett område av särskilt allvarlig brottslig- | |
het. I denna del hänvisar kommissionen till att hatpropaganda och hatbrott är | |
särskilt allvarliga brott på grund av deras skadliga inverkan på enskilda | |
personer och på samhället i stort, vilket undergräver EU:s grundvalar. | |
Kommissionen anför vidare att det gränsöverskridande inslaget hos hatpro- | |
paganda och hatbrott framgår av dessa företeelsers karaktär och inverkan | |
samt av att det finns ett särskilt behov av att bekämpa dem på en gemensam | |
grund. Som exempel nämner kommissionen bl.a. hatpropaganda på nätet och | |
den omständigheten att hatbrott kan begås av nätverk med medlemmar från | |
flera länder som inspirerar, organiserar eller utför fysiska attacker. I meddel- | |
andet redogör kommissionen också för hur den nu aktuella brottsligheten har | |
utvecklats. När det gäller förslagets mervärde anför kommissionen att | |
samarbete mellan rättsliga myndigheter kommer att vara avgörande med | |
tanke på det gränsöverskridande inslaget hos hatpropaganda och hatbrott. | |
3 |
Gemensamma straffrättsliga åtgärder kan enligt kommissionen förbättra det | 2021/22:FPM41 |
ömsesidiga förtroendet och det rättsliga samarbetet. |
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget att besluta om att utvidga den rättsliga grunden för straffrättslig
Om förslaget antas avser kommissionen, som framgår av meddelandet, att återkomma med ett direktivförslag. Beroende på hur ett sådant direktiv utformas kan det komma att kräva lagstiftningsåtgärder.
Sverige har genomfört rambeslutets krav på kriminalisering genom brotten olaga hot, uppvigling och hets mot folkgrupp (4 kap. 5 § samt 16 kap. 5 och 8 §§ brottsbalken). De grunder som omfattas av hetsbrottet är ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Bestämmelsen omfattar således inte vissa av de grunder kommissionen nämner i meddelandet. Däremot kan det, som nämns ovan, väntas att ett beslut om att utvidga den rättsliga grunden följs av ett direktivförslag. Ett sådant förslag kan komma att ha ett innehåll som påverkar svensk lagstiftning. Exempelvis förekommer inte grunderna ålder, kön och funktionsnedsättning, som nämns av kommissionen i meddelandet, i den svenska hatbrottslagstiftningen. Reglering på området förekommer i både vanlig lag och grundlag. Kommissionen understryker dock i meddelandet att initiativet att ändra den rättsliga grunden inte föregriper ställningstaganden om tillämpningsområdet för och innehållet i ett efterföljande direktiv.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget bedöms inte få budgetära konsekvenser.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Hatpropaganda och hatbrott handlar om bristande respekt för människors lika värde och kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. Förutom den kränkning som den enskilda individen utsätts för leder hatbrott till rädsla och otrygghet hos andra människor som tillhör samma grupp. Brottsligheten har gränsöverskridande karaktär bl.a. genom att propaganda sprids på internet och i sociala medier och genom att rasistiska grupper är verksamma i flera länder. Det bör därför vara möjligt att införa gemensamma åtgärder mot hatpropaganda och hatbrott inom EU, om sådana bedöms som nödvändiga för att åstadkomma en godtagbar miniminivå på det straffrättsliga skyddet i alla medlemsstater. Sådana åtgärder kan också väntas underlätta det straff-
4
rättsliga samarbetet inom EU. Det skulle t.ex. kunna bli möjligt att använda | 2021/22:FPM41 |
den europeiska arresteringsordern och den europeiska utredningsordern i fler | |
fall. För att möjliggöra |
|
grunden för straffrätt utvidgas. Regeringen kan därför godta kommissionens | |
förslag att utvidga den rättsliga grunden för straffrättslig |
|
att den även omfattar hatpropaganda och hatbrott. Detta innebär inte något | |
ställningstagande till senare förslag till lagstiftning med stöd av utvidg- | |
ningen. Eventuella sådana förslag behöver analyseras noggrant utifrån | |
svensk rätt, inte minst ur ett yttrandefrihetsperspektiv. Om det blir aktuellt | |
med ett direktiv är det också angeläget att bevaka att det utformas så att | |
begreppet hatbrott inte urholkas. |
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet antog en lagstiftningsresolution i september 2021 som uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om att inkludera könsrelaterat våld som ett nytt område av brottslighet i enlighet med artikel 83.1 i
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte sänts på remiss.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget till beslut om att utvidga förteckningen över
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionen bedömer att initiativet är det mest effektiva svaret på EU- nivå på de identifierade utmaningarna, särskilt för att skydda de gemensamma värden som framgår av artikel 2 i
5
straffrättsliga åtgärder kan förbättra det ömsesidiga förtroendet och det rätts- | 2021/22:FPM41 |
liga samarbetet. De befintliga grunderna i artikel 83.1 i |
|
vilka främst |
|
kommissionen inte tillräckliga för att åstadkomma en heltäckande reglering. | |
Initiativet är därför enligt kommissionen förenligt med subsidiaritets- | |
principen och det står i proportion till de eftersträvade målen. Regeringen | |
instämmer i kommissionens bedömning. |
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förhandlingar inleddes den 10 januari 2022 i rådsarbetsgruppen för straffrättsligt samarbete. En första behandling i rådet väntas ske vid det informella mötet med rådet för rättsliga och inrikes frågor i februari 2022.
4.2Fackuttryck/termer
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för
Europaparlamentets resolution i enlighet med artikel 225 i
6