Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM14
Ett Europaår för ungdomar 2022 | 2021/22:FPM14 |
Kulturdepartementet
Dokumentbeteckning
COM (2021) 634
Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för ungdomar 2022
Sammanfattning
Den 14 oktober 2021 presenterade kommissionen sitt förslag till beslut om ett Europaår för ungdomar 2022. Bakgrunden till förslaget är att
Regeringen välkomnar syftet med att inrätta ett Europaår för ungdomar 2022 och understryker vikten av att alla ungdomar ska vara delaktiga och inkluderas i samhällsbygget utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov. Regeringen understryker samtidigt vikten av att kostnadsdrivande förslag ska undvikas.
1
1 | Förslaget | 2021/22:FPM14 |
1.1Ärendets bakgrund
I sitt tal om tillståndet i unionen den 15 september 2021 tillkännagav kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att kommissionen skulle föreslå att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar. Kommissionen anför att
1.2Förslagets innehåll
Det övergripande målet med kommissionens förslag att inrätta ett Europaår för ungdomar 2022 är att stärka och stödja unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser för att uppmärksamma ungdomarna i en värld efter pandemin genom att inspireras av ungdomarnas idéer, strävanden och visioner. Förslaget ska belysa de nya framtidsutsikter och möjligheter för unga som följer av den gröna och digitala omställningen, samt hur dessa kan användas för att motverka pandemins konsekvenser för ungdomar och samhället i stort. Europaåret ska även uppmuntra alla ungdomar, särskilt de med begränsade möjligheter, att bli aktiva och engagerade medborgare och aktörer för förändring. Detta skulle enligt förslaget inbegripa ytterligare insatser för att bygga upp ungas egen kapacitet att delta i samhället och stärka kapaciteten hos dem som arbetar för att företräda ungas intressen. Europaåret ska bidra till att främja möjligheter unga ges inom offentlig politik, från
Enligt förslaget ska Europaåret för ungdomar 2022 vara sektorsövergripande och bygga på alla EU:s strategier och program som syftar till att förbättra livet för ungdomar och främja ungas delaktighet. Förslaget refererar till EU:s ungdomsstrategi för
2
välbefinnande och välfärd i framtiden. För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av Europaåret ska befintliga genomförandemekanismer användas i största möjliga mån. För att optimera mervärdet ska synergieffekter och komplementaritet eftersträvas, i synnerhet mellan Europaåret och unionsprogrammen, inbegripet program med internationell utåtriktad verksamhet som särskilt riktar sig till ungdomar. Europaåret ska bygga vidare på den europeiska gröna given och andra befintliga initiativ och strategier, såsom konferensen om Europas framtid, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s strategi för barnets rättigheter. Förslaget är kopplat till flera politikområden utöver ungdomspolitiken, till exempel utbildning, sysselsättning, social inkludering, kultur och medier, idrott, hälsa, forskning och innovation, miljö och klimat, samt med unionens förbindelser med sina grannländer och olika internationella partnerskap
1.2.1Förslag på åtgärder
För att uppnå målen med Europaåret ger kommissionen förslag på olika typer av åtgärder som kan genomföras på såväl
Genom att genomföra informations- och marknadsföringskampanjer och stödja evenemang på flera nivåer hoppas kommissionen på kort sikt kunna öka medvetenheten om ungas betydelse och centrala roll i EU:s framtid. Vidare hoppas kommissionen att Europaåret på lång sikt ska ge ungdomarna förnyad motivation efter pandemin och nya möjligheter och färdigheter för att stödja deras personliga och yrkesmässiga utveckling i en föränderlig värld. Ett resultat som kommissionen förväntar sig att förslaget kommer få är att unga kommer att förvärva kunskaper, färdigheter, kompetenser, värderingar och attityder som de behöver för att kunna avancera i sin
2021/22:FPM14
3
personliga och karriärmässiga utveckling, samtidigt som de blir mer bekanta | 2021/22:FPM14 |
med det politiska landskapet på europeisk, nationell och regional nivå. |
1.2.2Nationella samordnare
Kommissionen föreslår att medlemsstaterna ska ha ansvar för organisationen av deltagandet i Europaåret på nationell nivå. Medlemsstaterna ska enligt förslaget utse nationella samordnare för detta ändamål vilka ska säkerställa att de relevanta aktiviteterna samordnas på nationell nivå. Dessa ska också se till att ungdomar och det civila samhällets ungdomsorganisationer deltar aktivt i genomförandet av Europaårets verksamhet. Kommissionen ska sammankalla möten för de nationella samordnarna för att samordna och utbyta information om genomförandet av Europaåret i syfte att skapa synergier mellan unionens olika program och initiativ av relevans för ungdomar. Kommissionen ska även sammankalla möten med berörda parter och företrädare för organisationer eller organ på ungdomsområdet för att hjälpa till att gemensamt utforma och genomföra Europaåret på unionsnivå.
Enligt förslaget ska kommissionen senast den 31 december 2023 lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som vidtagits under Europaåret.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget bedöms inte påverka nationell lagstiftning.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget är inte rättsligt bindande för medlemsstaterna och har ingen effekt på Sveriges avgift till EU. Kommissionen gör bedömningen att förslaget inte kommer ha någon påverkan på
4
2 | Ståndpunkter | 2021/22:FPM14 |
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens syfte med att inrätta ett Europaår för ungdomar 2022 och dess intentioner att belysa och främja nya möjligheter att motverka pandemins negativa konsekvenser för ungdomar. Regeringen anser att det är positivt att den europeiska ungdomsdialogen, de europeiska ungdomsmålen, EU:s ungdomsstrategi och framtidskonferensen uppmärksammas och integreras inom flera politikområden och beslutsnivåer. Regeringen vill verka för att ungdomars kunskaper om, erfarenheter av och egna internationella samarbeten ska stärkas.
Regeringen vill understryka vikten av att alla ungdomar ska kunna vara delaktiga och inkluderas utifrån sina olika förutsättningar, önskemål och behov. Regeringen anser att ungdomars kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara som en resurs för samhället och att dessa bör beaktas för att en hållbar och inkluderande samhällsutveckling ska uppnås. Regeringen anser att kopplingen mellan Europaåret, EU:s ungdomsdialog och framtidskonferensen tydligare bör stärkas. Regeringen verkar för att jämställdhet och
Regeringen vill vidare understryka vikten av att kostnadsdrivande förslag ska undvikas. Detta innebär att förslag som innebär en ökad administration eller ökade kostnader för medlemsstaterna och dess myndigheter måste ske inom ramarna för den redan överenskomna budgeten. Regeringen analyserar fortfarande de budgetära konsekvenserna av kommissionens förslag.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaterna har under förhandlingarna varit övergripande positivt inställda till kommissionens förslag.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte skickats på remiss.
5
3 | Förslagets förutsättningar | 2021/22:FPM14 |
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
I fråga om rättslig grund och beslutsförfarande hänvisar kommissionen till artiklarna 165.4 och 166.4 som är relevanta för ungdomar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Europaparlamentet och rådet beslutar i vanliga fall enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet. Kommissionen föreslår att beslut fattas enligt skyndsamt förfarande i december 2021. Kommissionen har i förslaget anfört att det mot bakgrund av
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Förslaget är enligt kommissionen förenligt med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i
Förslaget är enligt kommissionen förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i
Regeringen anseratt kommissionens motivering av förslaget enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen är rimlig i dess nuvarande utförande. Förslaget har ett
6
4 | Övrigt | 2021/22:FPM14 |
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget har under oktober och november 2021 behandlats i rådet. Den första politiska trilogen förutses till den 6 december och omröstning i Europaparlamentet är planerad till den 13 december. Beslut om undantag från åttaveckorsperioden väntas bekräftas av medlemsstaterna i december. Ordförandeskapet har aviserat att antagande av rådet är planerat till slutet av december 2021. För att säkerställa ett snabbt genomförande av Europaåret för ungdomar föreslår kommissionen vidare att beslutet av brådskande skäl bör träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
4.2Fackuttryck/termer
7