Regeringskansliet
Faktapromemoria 2018/19:FPM19
En långsiktig klimatstrategi för EU | 2018/19:FPM19 |
Miljö- och energidepartementet
Dokumentbeteckning
COM (2018) 773
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken, En ren jord åt alla - En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi.
Sammanfattning
Parisavtalet uppmanar parterna att senast 2020 ta fram långsiktiga strategier för att minska utsläppen av växthusgaser. Den 28 november antog kommissionskollegiet meddelandet om en långsiktig klimatstrategi för EU. Kommissionen har tagit fram åtta olika scenarier för utsläppsminskningar varav två ska leda till
Regeringen välkomnar meddelandet om en långsiktig klimatstrategi och att strategin beskriver hur en omställning av hela den europeiska ekonomin kan ske inom ramen för scenarier som är i linje med temperaturmålen i Parisavtalet. Att kommissionen förespråkar
Regeringen delar kommissionens bedömning att en omställning till
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Vid klimatkonventionens tjugoförsta partsmöte (COP 21) i Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt och rättsligt bindande klimatavtal (Parisavtalet). Parisavtalet uppmanar parterna att senast 2020 ta
fram långsiktiga strategier för att minska utsläppen av växthusgaser. Europaparlamentet uppmanade kommissionen i en resolution från oktober 2017 att före partsmötet COP 24 i december 2018 utarbeta en strategi för nollutsläpp till mitten av århundradet. I oktober 2018 presenterade FN:s klimatpanel en specialrapport om vad som krävs för att kunna klara Parisavtalets mål om att den globala temperaturökningen inte ska överstiga 1,5 grader. FN:s klimatpanel bedömer att det kräver
Europeiska rådet antog 2009 slutsatser om ett långsiktigt mål för EU som innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med
1.2Förslagets innehåll
Kommissionens meddelande innehåller kraftfulla argument för en omställning av hela den europeiska ekonomin till
Kommissionen har tagit fram åtta olika scenarier för utsläppsminskningar till 2050. Scenarierna bygger på omfattande modellering utifrån beslutad politik och vilka utsläpp den förmodas ge upphov till men med olika antaganden om framtida utveckling. De fem första scenarierna har tyngdpunkt på elektrifiering, vätgas, elektrobränslen, energieffektivisering respektive cirkulär ekonomi och når alla cirka 80 procents utsläppsminingar, utan att
inkludera markanvändning och kolsänkan genom upptag av koldioxid i skog och mark. Det sjätte scenariot kombinerar de första fem och lägger till markanvändning och kolsänkan, vilket resulterar i utsläppsminskningar med cirka 90 procent till 2050. De sjunde och åttonde scenarierna resulterar i
Kommissionen har arbetat med sju så kallade byggstenar och kombinerat dem på olika sätt i scenarierna för att se hur de kan bidra till nettonollutsläpp till 2050. Byggstenarna är energieffektivisering, förnybar energi och elektrifiering, mobilitet, konkurrenskraftig industri och cirkulär ekonomi, smarta nätverk för infrastruktur och samordning, bioekonomi och kolsänkor, infångning och lagring av koldioxid.
EU:s nuvarande mål är att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990. Genom den lagstiftning som har förhandlats fram för genomförandet av EU:s energi- och klimatmål till 2030 väntas dock utsläppen i praktiken minska med runt 45 procent jämfört med 1990, vilket kommissionen har valt som utgångspunkt för sina beräkningar. De föreslår dock inte någon översyn av målet till 2030.
Kommissionen betonar att energisektorn kommer att vara central i omställningen eftersom den står för ca 75 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser. Elanvändningen väntas öka betydligt inte minst som en effekt av omställningen av transportsektorn men även vätgas kommer särskilt i vissa scenarier ha en betydande roll för att klara
Kommissionen understryker de ekonomiska motiven för en ambitionshöjning i omställningen av både energisystemen och allmänt av våra ekonomier De menar att EU:s konkurrenskraft kan stärkas genom forskning och innovation, ökad digitalisering och
Kommissionen anser att en hållbar
med förstärks. För att främja en hållbar bioekonomi krävs diversifiering av jordbruk, djurhållning, vattenbruk och skogsbruk, ytterligare ökad produktivitet och samtidig anpassning till klimatförändringarna, bevarande och återställande av ekosystem samt att hållbar användning och förvaltning av mark och akvatiska och marina resurser säkerställs. I meddelandet görs antaganden om att hela nettoupptagen i kolsänkor kan räknas in för att uppnå
I meddelandet framhålls behovet av smart infrastruktur med smarta digitala och cybersäkra lösningar för att förbättra sektorsintegrering och sammanbindning av elnät. Det framhålls också att järnvägen är det mest energieffektiva transportmedlet i många fall och att dess konkurrenskraft bör främjas bl.a. genom innovation och borttagande av tekniska hinder samt färdigställandet av det s.k.
Kommissionen tar också upp att klimatförändringarna är en global fråga där alla måste bidra om Parisavtalets mål ska kunna nås. Den framhåller dock att EU bör fortsätta leda omställningen men samtidigt driva på det internationella samarbetet och utvecklingen. Handelspolitiken kommer att spela en viktig roll för en hållbar global utveckling genom att bl.a. bidra till att sprida klimatvänliga teknologier och samtidigt säkerställa fortsatt tillgång till import av bland annat råvaror som behövs för utsläppssnål teknik.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet avser en strategi som inte innehåller konkreta förslag på åtgärder eller ny politik. Om EU antar ett mer ambitiöst klimatmål till 2050 kommer det dock att kräva åtgärder och lagstiftning som kan få effekt på svenska regler.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionens meddelande har ingen omedelbar budgetär konsekvens för Sverige då det inte innehåller konkreta förslag till åtgärder. När strategin i efterföljande steg resulterat i konkreta åtgärder kommer det att krävas åtgärder på europeisk och nationell nivå som kan få budgetära konsekvenser.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar meddelandet om en långsiktig klimatstrategi och att strategin beskriver hur en omställning kan ske inom ramen för scenarier som är i linje med temperaturmålen i Parisavtalet. Att kommissionen förespråkar
Regeringen delar kommissionens bedömning att en omställning till
Regeringen anser att scenarierna och särskilt antagandena om hur negativa utsläpp ska kunna nås behöver behandlas grundligt. Vidare behöver det säkerställas att strategins scenarier verkligen gör det möjligt för EU att bidra till att nå Parisavtalets
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter om meddelandet är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter om meddelandet är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet om EU:s långsiktiga klimatstrategi avses remitteras.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej tillämpligt då promemorian endast informerar om de kommande åtgärder som meddelandet innehåller.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionens meddelande innehåller inga konkreta
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Det rumänska ordförandeskapet har aviserat att meddelandet kommer att behandlas i ett flertal rådskonstellationer under våren 2019, även på ministernivå. I Europaparlamentet kommer miljöutskottet att ansvara för behandlingen av meddelandet. Miljöutskottet är planerat att rösta om det den 21 februari och enligt tidsplanen ska Europaparlamentet anta en resolution om meddelandet i mars 2019.
Enligt Parisavtalet ska parterna skicka in långsiktiga klimatstrategier till FN:s klimatsekretariat under 2020. Resultatet av förhandlingarna om kommissionens meddelande kommer vara en utgångspunkt för ett sådant bidrag från EU. Regeringen avser remittera meddelandet och att ordna ett
4.2Fackuttryck / termer
Elektrobränslen Drivmedel som produceras från kolmolekyler med el som den främsta energikällan. Elektrobränslen kan vara i gas eller flytande form.
Avskiljning och lagring av koldioxid med biogent ursprung. | |
CCS | Avskiljning och lagring av koldioxid. |
CCU | Användning av avskild och lagrad koldioxid i andra |
processer. | |
Cybersäkerhet | De mekanismer och åtgärder som används för att skydda |
cyberdomänen, både civilt och militärt, mot de hot som är förknippade med eller som kan skada dess ömsesidigt beroende nätverk och informationsinfrastruktur.