Regeringskansliet
Faktapromemoria 2019/20:FPM23
Digital strategi, |
2019/20:FPM23 |
datastrategi | |
Infrastrukturdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM (2020) 65
Vitbok om artificiell intelligens - en
COM (2020) 66
Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om En
COM (2020) 67
Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om Att forma EU:s digitala framtid
Sammanfattning
I meddelandet Att forma EU:s digitala framtid presenteras insatser inom tre grundpelare som kommissionen kommer att fokusera på under de kommande fem åren. Dessa är 1) teknik som fungerar för människorna, med utveckling, etablering och användning av teknik som gör en verklig skillnad i människors dagliga liv och en stark och konkurrenskraftig ekonomi som behärskar och formar teknik på ett sätt som respekterar europeiska värden, 2) en rättvis och konkurrenskraftig ekonomi där företag i alla storlekar och i alla sektorer kan konkurrera på lika villkor och kan utveckla, marknadsföra och använda digital teknik i en skala som förbättrar deras produktivitet och globala konkurrenskraft och där konsumenterna kan vara säkra på att deras rättigheter respekteras, och 3) ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle med en pålitlig miljö för medborgarna som drar nytta av data de tillhandahåller både online och offline, en europeisk metod för digital transformation som stärker demokratiska värderingar, respekterar grundläggande rättigheter och bidrar till en hållbar, klimatneutral och resurseffektiv ekonomi.
Vitboken om artificiell intelligens (AI) innehåller kommissionens beskrivning av förslag till åtgärder som kommissionen anser behöver vidtas för att främja utveckling och användning av AI och för att genom ett rättsligt ramverk adressera vissa av de risker som finns kopplade till
Meddelandet om en datastrategi för EU innehåller förslag till åtgärder som syftar till att göra EU till den mest attraktiva, säkraste, mest dynamiska och mest snabbrörliga datadrivna ekonomin i världen. Meningen är att Europa genom bättre användning av data som resurs ska förbättra beslutsfattande och livskvalitet för samtliga medborgare. Förslaget till datastrategi tar upp ett antal åtgärder och investeringar som behöver genomföras under kommande år för att uppnå de i meddelandet uppsatta målen samt stärka Europas internationella konkurrenskraft bland annat inom artificiell intelligens och annan digital innovation. Kommissionens mål i meddelandet är att till 2030 tillskapa ett gemensamt europeiskt datautrymme och en fungerande och säker inre marknad för data. Under fjärde kvartalet 2020 avser kommissionen att prioritera åtgärder för inrättande av ett stödjande rättsligt ramverk för styrning av gemensamma europeiska datautrymmen.
De två meddelandena och vitboken presenterades den 19 februari 2020.
Regeringen välkomnar de två meddelandena och vitboken om AI. Alla initiativ som omfattas bör baseras på en grundlig samhällsekonomisk konsekvensanalys med utgångspunkt i ett användarperspektiv, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter. Initiativen bör även så långt möjligt vara teknikneutrala och främja innovation och nya affärsmodeller. Det finns mer att göra gemensamt i EU för att främja en positiv utveckling, och nya ansatser på området bör bygga vidare på den digitala inre marknadsstrategin. Det är bra att kommissionen lyfter ett antal sammanhängande och ömsesidigt stödjande åtgärder för data som en strategisk resurs för samhället och för utveckling av digital innovation, framförallt AI. När det gäller AI stöder regeringen ansatsen att genom ett riskbaserat angreppsätt främja säker och förtroendeingivande AI i Europa. Det är viktigt att som första steg göra en ordentlig analys över vilka risker med AI som behöver hanteras och hur befintliga regelverk möter dessa risker.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
I Europeiska rådets slutsatser av den 21 mars 2019 var
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonade i sina politiska riktlinjer behovet av att Europa ska leda övergången till en hälsosam planet och en ny digital värld. Meddelandet Att forma EU:s digitala framtid är avsett som en övergripande strategi från kommissionens sida för unionens digitaliseringspolitik. Meddelandena om en vitbok för AI och om en datastrategi utgör led i denna övergripande europeiska digitala strategi.
1.2Förslagets innehåll
Meddelandena innehåller inte några förslag till lagstiftning i sig men presenterar ett antal åtgärder, däribland lagförslag, som kommissionen avser lägga fram under den närmaste tiden på de områden som meddelandena rör.
I meddelandet Att forma EU:s digitala framtid presenterar kommissionen insatser inom tre grundpelare som man kommer att fokusera på under de kommande fem åren. Dessa, och åtgärderna under respektive pelare, är följande:
1.Teknik som fungerar för människorna: Utveckling, etablering och användning av teknik som gör en verklig skillnad i människors dagliga liv. En stark och konkurrenskraftig ekonomi som behärskar och formar teknik på ett sätt som respekterar europeiska värderingar.
Centrala åtgärder:
-Vitbok om AI (se nedan)
-Europeiska strategier för kvantdatorer och blockchain (kv. 2 2020)
-Reviderad förordning om superdatorer
-Revidering av utbyggnadsdirektivet om bredband
-Uppdaterad handlingsplan för 5G och 6G
-Nytt radiospektrumpolitiskt program (2021)
-
-Europeisk cybersäkerhetsstrategi, med gemensam enhet för cybersäkerhet,
-Översyn av nätverks- och informationssystemsdirektivet (NIS)
-Handlingsplan för digital utbildning (kv. 2 2020).
-Förstärkt kompetensagenda för digitala färdigheter i hela samhället
-Förstärkt ungdomsgaranti, digitala färdigheter vid karriärbyten (kv. 2 2020)
-Initiativ för att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetare (2021).
-Förstärkt strategi för interoperabilitet mellan EU: s offentliga förvaltningar
2.En rättvis och konkurrenskraftig ekonomi: En friktionsfri inre marknad där företag i alla storlekar och i alla sektorer kan konkurrera på lika villkor och kan utveckla, marknadsföra och använda digital teknik, produkter och tjänster i en skala som förbättrar deras produktivitet och globala konkurrenskraft, och där konsumenterna kan vara säkra på att deras rättigheter respekteras.
Centrala åtgärder:
-Europeisk datastrategi (se nedan) – samt meddelande om ett rättsligt ramverk för styrning av data (Q4 2020) och en eventuell rättsakt om data (2021)
-Pågående översyn av EU: s konkurrensregler för den digitala tidsåldern
-Utredning om konkurrensfrämjande förhandsregler för stora gate keeper- plattformar, som en del av ett så kallt Digital Services Act Package (Q4 2020).
-Industristrategipaket inkl. omvandling till digitala industrier, inkl. SMEs.
-Ram för
-Meddelande om företagsbeskattning för
-Ny konsumentagenda för den digitala omvandlingen (kv. 4 2020).
3.Ett öppet, demokratiskt och hållbart samhälle: En pålitlig miljö där medborgarnas situation förbättras av de handlingsmöjligheter de har och av de data de tillhandahåller både online och offline. En europeisk metod för digital transformation föreslås som förbättrar demokratiska värderingar, respekterar grundläggande rättigheter och bidrar till en hållbar, klimatneutral och resurseffektiv ekonomi.
Centrala åtgärder:
-Nya och reviderade regler för internetplattformars ansvar, vilket inkluderar en översyn av
-Översyn av förordningen om elektronisk identifiering m.m. (kv. 4 2020)
-Handlingsplan för media och audiovisuella tjänster (kv. 4 2020)
-Handlingsplan för europeisk demokrati (kv. 4 2020)
-Initiativ för att utveckla en digital modell av jorden (en "digital tvilling”) för miljöprognoser och krishanteringsfunktioner (från 2021).
-Cirkulärt elektronikinitiativ för hållbarhet och återanvändning m.m. (2021).
-Initiativ för klimatneutrala, hållbara datacenter och insynsåtgärder för telekomoperatörer när det gäller deras miljöavtryck.
-Främjande av system för utbyte av medicinska journaler i hela EU (fr 2022).
I meddelandet uttrycker kommissionen även att inriktningen kring teknologisk suveränitet tar sin utgångspunkt i att säkerställa integriteten och motståndskraften i EU:s datainfrastruktur, nätverk och kommunikation. Det kräver enligt kommissionen att Europa skapar rätt förutsättningar för att utveckla och sprida sina egna nyckelförmågor, och därmed minskar beroendet av andra delar av världen för de viktigaste teknikområdena.
På det utrikespolitiska området aviserar kommissionen i meddelandet också flera planerade åtgärder kopplade till digitaliseringen, bl.a. en global strategi för digitalt samarbete (2021), en vitbok om ett instrument för utländska subventioner (kv. 2 2020) och en strategi för standardisering som möjliggör användning av interoperabel teknik som respekterar Europas
regler och främjar Europas strategi och intressen på den globala scenen (kv. 3 2020).
I meddelandet om en vitbok för AI beskriver kommissionen de förslag till åtgärder som kommissionen anser behöver vidtas för att dels främja utveckling och användning av AI, dels adressera de risker som finns kopplade till viss
Den första delen består av ett paket av sex åtgärder i syfte att skapa ett ekosystem av excellens som täcker hela värdekedjan från forskning och utveckling till användning av AI. Åtgärderna är: (1) att i slutet av 2020 anta en ny version av den samordnande planen för AI; (2) att främja etablerandet av test- och excellensmiljöer för AI i Europa; (3) att stötta universitet och institutioner att attrahera forskare och professorer samt erbjuda världsledande mastersprogram för AI; (4) att minst en europeisk digital innovationshubb per medlemsstat med hög specialisering mot AI etableras samt att tillgängliggöra riskkapital för
Den andra delen utgörs av en beskrivning av de grundläggande delar ett regelverk för AI bör bestå av för att skapa ett ekosystem av förtroende. Kommissionens utgångspunkt är att ett regelverk för AI främst bör adressera hur olika risker med AI kan minimeras, särskilt de mest betydande riskerna. Dessa risker leder till oro, vilket pekas ut som ett påtagligt hinder för användning av AI. Enligt kommissionen är de mest betydande riskerna främst kopplade till skydd av grundläggande rättigheter (inkl. ickediskriminering, däribland ur ett jämställdhetsperspektiv), säkerhet och ansvarsrelaterade frågor. I vitboken ges en närmare beskrivning av risker AI kan medföra på dessa områden. Vitboken hänvisar också till en rapport från kommissionen i vilken konsekvenserna av AI, sakernas internet och robotik på produktsäkerhets- och produktansvarsområdet analyseras. Kommissionen konstaterar i vitboken att utvecklare och användare redan omfattas av europeiska regelverk om grundläggande rättigheter, konsumentskydd, produktsäkerhet och produktansvar, men att det behöver undersökas om befintliga regelverk kan tillämpas på den nya tekniken, om anpassningar av regelverken behövs eller om ny lagstiftning krävs. Regelverken kan enligt kommissionen behöva förbättras för att bättre adressera olika risker och situationer kopplade till den nya tekniken. Personer måste få samma skydd även om en skada orsakas av något som inkluderar ett
som den tekniska utvecklingen får fortsätta. Alla alternativ för att uppnå det bör enligt kommissionen övervägas.
I tillägg till eventuella förändringar av befintliga regelverk bedömer kommissionen att också en ny rättsakt specifikt om AI kan krävas, och att en sådan, i överenstämmelse med europeiska värden och principer, kan stärka förtroendet för AI hos individer, konsumenter och näringsliv och därigenom accelerera användningen av AI. Kommissionen anger att en sådan rättsakt också ska kunna skapa förutsättningar för att främja europeisk innovations- och konkurrenskraft. Kommissionens förslag är att utgå från en riskbaserad ansats och för att regelverket då ska vara effektivt behövs tydliga kriterier för att kunna skilja på olika
För att säkerställa att AI är förtroendeingivande, säker och respekterar europeiska värden och regler behövs enligt kommissionen en effektiv kontrollmekansim. För AI som bedöms som hög risk anser kommissionen att en objektiv ex
Vad gäller geografiskt område och jurisdiktion menar kommissionen att det är nödvändigt att de krav som sätts upp är tillämpliga på alla ekonomiska aktörer som erbjuder
Meddelandet om en
Kommissionen anser att EU:s teknologiska framtid är avhängigt förmågan att hantera värdet av data genom en europeisk modell, samt genom strukturer och politik för data under kommande år. Kommissionen lyfter bland annat fram dataskyddsförordningen1, cybersäkerhetsakten2 och inrättandet av en kodex för elektronisk kommunikation3 som betydelsefulla rättsliga grunder för en säker, trygg och snabbrörlig dataekonomi. Likaså betonas investeringar i digital infrastruktur och lagstiftning inom vissa sektorer och domäner, bland annat för intelligenta transportsystem, som angelägna för bättre tillgång till data inom EU. Kommissionens vision går bland annat ut på att skapa europeiska datautrymmen, som ska kunna stödja utvecklingen inom samhällssektorer som tillverkning, hälsa och mobilitet, med beaktande av klimatutmaningarna och grundläggande värden för medborgarna.
Ett av insatsområdena som kommissionen tar upp i meddelandet gäller regelverk, med målsättning att en stödjande rättslig ram för styrning av gemensamma europeiska datautrymmen ska presenteras under fjärde kvartalet 2020. Ramverket ska bland annat ange riktlinjer för utbyte och användning av data, samt prioritera gemensamma övergripande krav och standarder, t.ex. om hur forskningsdata kan utbytas i linje med dataskyddsförordningen. Under första kvartalet 2021 avser kommissionen presentera en genomförandeakt om tillgängliggörande av särskilt värdefulla dataset, till exempel från jordobservationsprogrammet Copernicus, där data ska kunna bearbetas för användning av artificiell intelligens. Inom ramen för en datarättsakt under 2021 förutser kommissionen rättsliga åtgärder som ska kunna underlätta delning av data inom näringslivet samt mellan näringslivet och offentlig förvaltning. Kommissionen förutser vidare under sista kvartalet 2020 en faktainsamling inom ramen för observationscentrumet för plattformsekonomin och förslaget om ett Digital Services Act Package om den inverkan som stora datadrivna plattformsföretag har på konkurrensen.
Enligt meddelandet avser kommissionen dessutom föreslå åtgärder för att stärka europeisk standardisering och utbyggnad av nästa generations infrastruktur för datahantering, bl.a. genom finansiering från
1Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
2Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 av den 17 april 2019 om Enisa (Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013.
3Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (omarbetning).
utlysningar väntas under första kvartalet 2021. Vidare avser kommissionen underlätta synergier mellan molnsammanslutningar på
För att öka enskildas inflytande över egengenererad data avser kommissionen analysera och utreda eventuella behov av åtkomstreglering av sådan data för dataleverantörer och
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandena innehåller inga förslag till rättsakter och har därmed inte några direkta effekter på svenska regler.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Meddelandena har inga direkta budgetära konsekvenser. Vad gäller de i meddelandena aviserade initiativen avser regeringen att ta ställning till dessa och efter behov återkomma till riksdagen, inklusive i fråga om budgetära konsekvenser. Som utgångspunkt bör initiativ som presenteras finansieras inom EU:s fleråriga budgetram.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar övergripande såväl kommissionens meddelande om en ny digital strategi som vitboken om AI och datastrategin. Digitalisering bör vara ett verktyg för att uppnå ett smartare, mer konkurrenskraftigt, inkluderande, säkert och hållbart Europa.
Utgångspunkter
Den digitala omvandlingen omfattar alla politikområden. Digitalisering är gränslöst av naturen och därmed en möjliggörare av handel och en mer integrerad och inkluderande inre marknad. Den kan samtidigt medföra gränsöverskridande brottslighet. Alla initiativ bör baseras på en grundlig konsekvensanalys.
Åtgärder på området behöver genomföras med ett etiskt förhållningssätt där skyddet för rätten till privatliv, mänskliga fri- och rättigheter inklusive jämställdhet och
åtgärderna också respektera nationella arbetsmarknadssystem och arbetsmarknadens parters autonomi.
Att forma EU:s digitala framtid
Regeringen välkomnar en översyn av internetplattformars ansvar och marknadsmakt, en handlingsplan för 5G och 6G, gemensamma
Regeringen anser att EU bör bygga vidare på åtgärder som vidtagits inom ramen för den digitala inre marknadsstrategin, som bör färdigställas, utvärderas och följas upp. Främjande av europiska konkurrenskraftiga digitala företag bör kopplas närmare till behovet av åtgärder för att undanröja hinder och motverka fragmentering på den inre marknaden, särskilt inom tjänstesektorn. Mervärdet av global handel, globala regler och europeiska företags stora behov av internationella dataflöden bör lyftas fram mer.
Vitbok om artificiell intelligens
När det gäller vitboken om AI är regeringen positiv till den ansats kommissionen föreslår. EU behöver på övergripande nivå stärka sin kapacitet att utveckla och använda AI. Regeringen är positiv till att kommissionen undersöker hur befintliga regelverk, inklusive produktansvarsdirektivet och nationella regler som kompletterar detta, fungerar och analyserar om det finns behov av att se över reglerna med hänsyn till den nya tekniken. Regeringen välkomnar en inriktning på arbetet som inte utgår från en ögonblicksbild av hur den tekniska utvecklingen ser ut, utan strävar efter att reglerna ska kunna tillämpas på nya företeelser och nya tekniska fenomen. Det är också viktigt att även i fortsättningen värna en god balans mellan olika berörda intressen.
Det är bra att kommissionens utgångspunkt för ett framtida generellt rättsligt regelverk för AI lyfter fram etiska riktlinjer för utveckling och användning av AI, vilket går väl i linje med regeringens nationella inriktning för AI (N2018.14). Likaså är det positivt att vitboken har ett genomtänkt jämställdhetsperspektiv. Regeringen stödjer kommissionens inriktning att
som första steg göra en heltäckande analys över vilka risker med AI som behöver hanteras. Regeringen delar kommissionens bedömning att det kommer vara nödvändigt med tydlighet kring vad som faktiskt ska regleras och vilket tillämpningsområde som ska gälla. Regleringen bör vara teknikneutral, proportionerlig samt möjliggöra global konkurrenskraft och fri handel. Vidare välkomnar regeringen internationellt samarbete kring AI då det gynnar såväl EU som Sverige.
En
I fråga om datastrategin anser regeringen att det är betydelsefullt att kommissionen lyfter data som en strategisk resurs på
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandena har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Eftersom meddelandena inte är lagstiftningsakter är rubriken inte tillämplig.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Eftersom meddelandena inte är lagstiftningsakter är rubriken inte tillämplig.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Med vitboken om AI inleder kommissionen en bred konsultation, där kommissionen inbjuder medlemsstater, andra europeiska institutioner och alla intressenter att yttra sig över förslagen och bidra till kommissionens framtida beslutsfattande på området. Konsultationen är öppen för synpunkter till den 19 maj 2020.
Det kroatiska ordförandeskapet planerar rådsslutsatser som uppföljning på kommissionens meddelande (2020) 67 Att forma EU:s digitala framtid, för antagande på telekomminsterrådet 5 juni. Även vitboken om AI följs troligen upp med rådsslutsatser.
Vad gäller de av kommissionen aviserade initiativen avser regeringen att ta ställning till dessa och återkomma till riksdagen i sedvanlig ordning.
4.2Fackuttryck/termer
Artificiell intelligens (AI): Artificiell intelligens har ingen entydig definition eller allmänt vedertagen avgränsning. Verket för innovationssystem beskriver det som intelligens som uppvisas av maskiner, eller förmågan hos en maskin att efterlikna intelligent mänskligt beteende. (Vinnovas rapport ”Artificiell intelligens i svenskt näringsliv och samhälle” delrapport 2018-
Interoperabel: Går att använda gränsöverskridande, oftast i mening över landsgränser och inom flera transportslag.
Molntjänst: Virtuella datasystem och virtuella datamiljöer vilka
tillhandahåller exempelvis datalagring, dataåterhämtning, datasäkerhetskopiering och backuptjänster.