Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM55
Förordning om utvecklingen av ett | 2021/22:FPM55 |
transeuropeiskt transportnätverk (TEN- | |
T) | |
Infrastrukturdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM (2021) 812
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet och om ändring av förordning (EU 2021/1153 och förordning (EU) 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) 1315/2013
Sammanfattning
Den 14 december 2021 presenterade Europeiska kommissionen en förordning med riktlinjer för genomförandet av det transeuropeiska transportnätverket
Regeringen välkomnar förslaget och ambitionen att utveckla
1
1 | Förslaget | 2021/22:FPM55 |
1.1Ärendets bakgrund
Europaparlamentet och rådet antog i december 2013 förordning 1315/2013 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet. I förordningen anges att Kommissionen senast den 31 december 2023, efter lämpliga samråd med medlemsstaterna och i samarbete med de europeiska samordnarna, ska genomföra en översyn av stomnätets genomförande. Kommissionen har mot den bakgrunden genomfört en utvärdering av regelverket, arrangerat ett antal konsultationer samt utarbetat ytterligare underlagsrapporter. Detta arbete har nu resulterat i ett förslag till ny förordning.
De brister som identifierades i samband med utvärderingen av det befintliga regelverket var bland annat bristande standard på infrastrukturen i
Den utvärdering av gällande
Utvärderingen visar också att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att nå nya europeiska målsättningar. Sedan den befintliga
Översynen av
2
motståndskraft mot klimatförändringar och andra risker i den naturliga | 2021/22:FPM55 |
miljön liksom katastrofer orsakade av människor. |
|
motståndskraftigt mot de negativa effekterna av klimatförändringar för att | |
skydda gjorda investeringar och säkerställa deras fortsatta användbarhet. I | |
nätverket bör klimatanpassning stödjas genom en integrering av kostnaderna | |
för växthusgasutsläpp i |
|
att förbättra effektiviteten hos de verktyg som styr utvecklingen av |
|
Med den reviderade förordningen för |
|
transeuropeiskt transportnätverk som är tillförlitligt, heltäckande och håller | |
hög kvalitet. Det ska därigenom säkerställa hållbara förbindelser genom hela | |
unionen utan fysiska luckor, flaskhalsar eller saknade länkar till år 2050. | |
Detta nätverk kommer enligt kommissionen att bidra till att den inre | |
marknaden fungerar väl, till den ekonomiska, sociala och territoriella | |
sammanhållningen i unionen och till uppfyllandet av målen för den | |
europeiska gröna given. Nätverket bör enligt kommissionen utvecklas | |
stegvis, med mellanliggande etappmål 2030 och 2040. |
1.2 Förslagets innehåll
Ett viktigt syfte med förordningen är att utveckla ett effektivt nätverk av järnvägar, inre vattenvägar, fartygsrutter och vägar som är sammanbundna med urbana noder, hamnar, flygplatser och terminaler inom EU.
Utvecklingen i städer är av stor betydelse, och kopplingar finns till kommissionens meddelande om ett nytt ramverk för hållbar rörlighet i städer (KOM (2021) 811) som publicerades samma dag som förslaget till förordning om
Nätverket i
Ett viktigt instrument för att följa och påskynda genomförandet av stomnätet och det utvidgade stomnätet i
3
är i dag för de befintliga stomnätskorridorerna ska en europeisk koordinator | 2021/22:FPM55 | ||||||||
utses för var och en av de europeiska transportkorridorerna. Dessa | |||||||||
koordinatorer ska två år efter att |
|||||||||
därefter vart fjärde år upprätta en arbetsplan där pågående och planerad | |||||||||
utveckling av den aktuella europeiska transportkorridoren beskrivs. | |||||||||
Arbetsplanen ska utarbetas i nära samarbete med berörda medlemsstater och | |||||||||
andra intressenter. Utgående från den första arbetsplanen ska sedan | |||||||||
kommissionen anta en genomförandeakt som beskriver planering, | |||||||||
prioritering och finansiering av korridoren. | |||||||||
I förordningen ryms också tidsfrister för införandet av det gemensamma | |||||||||
tågskyddssystemet ERTMS. Dels sätts slutdatum för när ERTMS ska vara | |||||||||
infört i de olika |
|||||||||
utvidgade stomnätet och 2050 för det övergripande nätet), dels fastställs | |||||||||
tidpunkt för när ERTMS ska vara det enda tågskyddssystem som införs vid | |||||||||
ny- och ombyggnation av järnvägslinjer. | |||||||||
Förslaget innehåller även krav på att medlemsstaterna ska tillhandahålla rast- | |||||||||
och uppställningsplatser med vissa intervall längs vägnätet, och krav på hur | |||||||||
dessa ska utrustas. | |||||||||
Kapitel ett innehåller ramar, definitioner och målsättningar för |
|||||||||
liksom formerna för samarbete med tredje land. | |||||||||
Kapitel två innehåller generella regler och prioriteringar för nätverket samt | |||||||||
beskriver anknytningen till de kartor över länkar, noder och europeiska | |||||||||
transportkorridorer som finns i bilagor till förordningen. | |||||||||
Kapitel tre beskriver vilka krav som ställs på transportinfrastrukturen i | |||||||||
stomnätet, det utvidgade stomnätet och i det övergripande nätet. Krav anges | |||||||||
för infrastrukturen för järnvägstransporter, transporter på inre vattenvägar, | |||||||||
vägtransporter, sjötransporter, lufttransporter, samt för infrastruktur för | |||||||||
multimodala transporter och transporter i urbana noder. | |||||||||
Kapitel | fyra | handlar | om | krav | på | de | informations- | och |
kommunikationssystem som används för att bland annat styra trafiken. Vidare redogörs för hur ny teknik och innovationer ska integreras i
Kapitel fem beskriver syftet med de europeiska transportkorridorerna och de europeiska koordinatorerna.
Kapitel sex beskriver hur medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen vilka förändringar som sker inom
4
Bilaga 1 och 2 innehåller kartor (bilaga 1) och tabeller (bilaga 2) över vilka | 2021/22:FPM55 |
länkar och noder som ingår i stomnätet, det utvidgade stomnätet och det | |
övergripande nätet. | |
Det finns ett ömsesidigt beroende mellan |
|
inom EU. Detta gäller bland annat översynen av direktivet om utbyggnad av | |
infrastruktur för alternativa drivmedel (AFIR) (faktapromemoria 2020/21: | |
FPM141) samt EU:s direktiv för intelligenta transportsystem (ITS). Både | |
AFIR och ITS behöver ett geografiskt tillämpningsområde för att kunna | |
implementeras och detta får de genom den kartbilaga som hör till |
|
förordningen. | |
Kommissionen ska senast 31 december 2033 göra en utvärdering av | |
genomförandet av |
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget bedöms påverka svenska författningar i mindre utsträckning. Det finns lagar som hänvisar till vägnätet i
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionen har gjort en kvantitativ konsekvensanalys av förslaget. Där anges att de årliga kostnaderna för att genomföra
När det gäller möjligheten att erhålla
Förslaget kan komma att innebära nya uppgifter för de kommuner som pekas ut som urbana noder, bl.a. genom att krav tillkommer på att upprätta en sustainable urban mobility plan (trafikstrategi).
5
2 Analysen av effekterna för Sverige pågår och 2021/22:FPM55
regeringen har inga beräkningar klara för förslaget ännu. Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget och ambitionen att utveckla
Regeringen ser positivt på integreringen av EU:s godskorridorer på järnväg (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010) i
Regeringen ser positivt på att kopplingen till hållbar rörlighet i städer tydliggörs, och noterar samtidigt att detta är ett område som till stor del berör lokala och regionala aktörer.
Förslaget innebär att ett antal nya uppgifter av utrednings- och uppföljningskaraktär kan komma att läggas på kommunerna. Regeringen anser att nyttan av sådana nya uppgifter måste vara klarlagda samt att en
6
konsekvensanalys behövs. Den tillkommande arbetsbördan får inte bli större än att den kan anses som rimlig och hanterbar ur ett kommunalt perspektiv.
Förordningen bör även fortsättningsvis, inom ramen för vad som är samhällsekonomiskt effektivt, prioritera gränsöverskridande projekt och projekt av stor betydelse för de gränsöverskridande transporterna, avlägsnande av flaskhalsar i infrastrukturerna och överbryggande av infrastrukturlänkar som saknas inom och mellan medlemsstaterna.
Regeringen anser att det är viktigt att det längs hela vägnätet finns ett utbud av säkra uppställningsplatser för yrkestrafiken. Regeringen anser dock att det förslag som finns i förordningen om att säkra parkerings- och uppställningsplatser ska tillhandahållas av medlemsstaterna/ infrastrukturförvaltarna är ineffektivt och inte är i linje med de generella principer som råder vid etablering av privata anläggningar längs vägnätet.
Regeringen anser att det i förordningen ska vara tydligt att det är medlemsstaterna som ansvarar för att ta fram nationella transportinfrastrukturplaner utifrån nationella mål med prioriteringar och finansieringsmöjligheter, med utgångspunkten att samtidigt bidra till utvecklingen av
Regeringen avser agera för att det förhandlade direktivets ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Dessa är inte kända ännu.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Några ståndpunkter från EU:s institutioner finns inte i detta skede.
2021/22:FPM55
7
2.4 | Remissinstansernas ståndpunkter | 2021/22:FPM55 |
Remissinstansernas ståndpunkter är ännu okända. Infrastrukturdepartementet remitterar nu förslaget till 161 inhemska remissinstanser med sista svarsdag 9 februari 2022.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget vilar på artiklarna
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
I kommissionens förslag konstateras att ansvaret för att genomföra
Regeringen finner inte skäl att göra någon annan bedömning än den kommissionen har gjort.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Behandlingen i rådet inleddes i januari 2022.
4.2Fackuttryck/termer
8