Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM56
Meddelande om hållbara kolcykler | 2021/22:FPM56 |
Miljödepartementet
Dokumentbeteckning
COM(2021) 800
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Hållbara kretslopp för kol
Sammanfattning
Förslaget beskriver behovet av och
Regeringen stödjer
1
och systemkontroller för att säkerställa att utsläppsminskningen inte | 2021/22:FPM56 |
tillgodoräknas mer än en gång. Ett system baserat på certifikat ska leda till | |
kostnadseffektiva åtgärder som minskar koldioxidhalten i atmosfären jämfört | |
med om åtgärden inte vidtagits. Detta innebär att även administrativa | |
kostnader och risken för koldioxidläckage som följd av en åtgärd ska | |
beaktas. |
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Som en del i arbetet med att realisera EU:s klimatmål har
1.2Förslagets innehåll
Förslaget beskriver behovet av att åstadkomma hållbara kolflöden för att bidra till EU:s klimatmål och betonar vikten av att skapa incitament och affärsmodeller för att åstadkomma ökade koldioxidupptag både i naturliga kolsänkor i ekosystem och genom koldioxidinfångning och kollagring (bio- CCS/DACCS). Avgörande är enligt
2
1.2.1 Carbon Farming som affärsmodell | 2021/22:FPM56 |
Carbon Farming är en grön affärsmodell där markförvaltare kan generera intäkter genom ökat upptag av koldioxid eller minskad avgång av koldioxid med hänsyn tagen till biologisk mångfald och naturmiljön som helhet. Det ökade upptaget och inlagringen av kol kan ske i levande biomassa, dött organiskt material eller jord. Intäkterna kan komma från privata och offentliga aktörer som till exempel vill reducera sina produkters eller sin verksamhets påverkan på klimatet genom att köpa kolinlagringskrediter. Att sälja kolinlagringskrediter kan därav bli en ny inkomstkälla för markförvaltare.
Metoderna för att öka kolinlagringen skiljer sig beroende på lokala förutsättningar och ger ofta fördelar för biologisk mångfald, stärkta ekosystemtjänster och markförvaltarnas möjligheter till klimatanpassning. Det kan enligt
Motsvarande möjligheter till carbon farming finns också i hav, sjöar och vattendrag som binder stora mängder kol i vattenväxter och sediment. Den stora utmaningen för vattenbaserade ekosystem är degradering som leder till utsläpp av lagrat kol till atmosfären och minskar potentialen för framtida upptag. Det saknas kunskap på detta område men flera projekt pågår, inte minst avseende det ekonomiska värdet av marin kolbindning vilket skulle kunna bidra till utvecklingen av initiativ för blått kol.
1.2.2Mer utveckling krävs för implementering och uppskalning av carbon farming
Det finns redan idag flera frivilliga initiativ för kolinlagringskrediter som tillämpar olika riktlinjer.
3
Kommissionen föreslår att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) LIFE, | 2021/22:FPM56 |
EU:s sammanhållningspolitik och nationella stödformer kan bidra till att | |
testa och utveckla åtgärder och metoder för carbon farming, verifiering och | |
rådgivningstjänster, innovationsprojekt, miljöersättingar etc. EU- |
kommissionen kommer arbeta för att integrera och utveckla befintliga IT- stödsystem inom CAP, såsom Farm Sustainability Tool for nutrients (FaST) för att ge markförvaltare verktyg för att aktivt bidra till ökat kolupptag.
Utveckling kommer också ske inom området övervakning, där EU- kommissionen ser stora möjligheter till ökad användning av satellitbaserade system.
1.2.3Industriell infångning, användning och lagring av kol
Enligt kommissionen förbrukade EU 2018 cirka 1 miljard ton kol, där biogent kol stod för ca 45 % och fossilt kol för ca 54 %. En utfasning av fossilt kol kommer inte enbart att kunna ersättas av biomassa och annan energi. Det måste också ersättas med återanvänt kol från avfall, kol från hållbar biomassa eller kol som fångas in från atmosfären.
∙år 2028 ska all koldioxid som fångas in, transporteras, används eller lagras industriellt rapporteras och bokföras med sitt ursprung; fossilt, biogent eller atmosfäriskt.
∙20 % av kolet som används i kemikalier och plastprodukter ska komma från hållbara
4
∙ 2030 ska 5Mt koldioxid årligen fångas in från atmosfären och lagras | 2021/22:FPM56 |
permanent genom föregångsprojekt. |
Även om biobaserat kol också kommer att spela en viktig roll för att ersätta fossila bränslen och konventionella byggmaterial, så kommer kolet från en hållbar bioekonomi inte att täcka behovet av material och energi inom EU 2050.
För att främja utveckling och uppskalning av kapacitet för infångning, användning och lagring av koldioxid (CCUS) planerar
Utveckla metoder och standarder för att beräkna klimatnyttan av hållbart producerade träprodukter och andra byggmaterial som kan lagra kol. Utveckla metoder för att på ett integrerat sätt kunna analysera EU:s bioekonomi och markanvändning i syfte att utveckla policys och mål och stödja medlemsländerna arbete med sina bioekonomistrategier.
∙Bättre stöd till industriell kolinfångning via Innovationsfonden.
∙Utlysningar inom Horizon Europe som stöder utveckling av industriell infångning, transport, användning och lagring i nästa arbetsprogram (2023/2024).
∙Lansera en studie om utvecklingen av transportinfrastruktur för koldioxid.
∙Uppdatera vägledningsdokument för
∙Anordna ett årligt
1.2.4Regelverk för certifiering av kolupptag och kolinfångning
För att nå klimatneutralitet inom EU 2050 ska varje enskilt utsläppt ton av koldioxid neutraliseras genom upptag och infångning av koldioxid från atmosfären. Detta kommer kräva ett regelverk som inkluderar ett certifieringssystem för upptag och infångning av kol. Systemet behöver på ett transparent sätt kunna hantera kolupptag på markägarnivå, kolinfångning vid industrier och aktörer inom transport och lagring. Kommissionen pekar på flera typer av risker som behöver hanteras, bland annat med okontrollerade utsläpp av redan infångat kol, bedömning av andra växthusgaser än koldioxid, mätproblem, additionalitet och påverkan på biologisk mångfald.
5
∙ Lansera en utlysning om argument och analys om hur kolupptag och | 2021/22:FPM56 |
kolinfångning bäst ska räknas och certifieras (tidigt 2022). |
∙Anordna en konferens om hållbara kolcykler och det kommande lagförslaget om certifiering av kolupptag och kolinfångning (första kvartalet 2022).
∙Föreslå ett regelverk för bokföring och certifiering av kolupptag och kolinfångning (slutet av 2022).
∙Föreslå en
∙Organisera regelbundna möten med andra länder och internationella samarbetsorganisationer kring frågor om bokföring och certifiering av kolupptag och kolinfångning.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Det finns inga direkta budgetära konsekvenser då det rör sig om ett meddelande utan konkreta förslag. Däremot aviseras flera målsättningar och åtgärder, t.ex. certifieringssystem för kolinlagring och mål om användning av kol från hållbara
Eventuella kostnader som kommande förslag kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67). Utgiftsdrivande åtgärder på
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Sveriges regering instämmer i att den viktigaste åtgärden för att nå EU:s klimatmål 2050 är att drastiskt minska beroendet av fossila resurser. Regeringen stödjer
Regeringen välkomnar ambitionen att skapa incitament inom EU:s klimatramverk för kolinfångning och kollagring genom industriell infångning av koldioxid
6
förutsättning för en framtida storskalig utbyggnad och drift. | Ett | 2021/22:FPM56 | |||
certifieringssystem kan vara ett sätt men regeringen bedömer att det kan | |||||
komma att behövas ytterligare ekonomiska incitament på |
|||||
form. Regeringen efterlyser därför analys och förslag om hur ett | |||||
incitamentsystem | för kolupptag, | kolinfångning, | kollagring | och | |
återanvändning kan utformas för |
|||||
incitament saknas så som DACCS och CCU. Regeringen förordar att | |||||
incitament för |
|||||
Regeringen efterlyser också en analys huruvida incitament för |
|||||
EU och befintliga regelverk och kriterier för utsläppsminskningsenheter | |||||
inom ICAO och UNFCCC kan vara kompatibla. | |||||
Sveriges regering föreslår en högre ambition för utbyggnaden av bio- | |||||
CCS/DACCS än vad som föreslås av |
|||||
analys om vad som ligger till grund för målsättningarna. Sverige har avsatt | |||||
medel för att skapa ett system för driftstöd för |
|||||
2 miljoner ton koldioxid per år ska fångas upp och lagras år 2030. Mot den | |||||
bakgrunden anser regeringen att EU tillsammans bör kunna åstadkomma mer | |||||
än 5 Mt till 2030. Eftersom Sveriges satsning på |
|||||
biogen koldioxid redan 2026 föreslår regeringen också att systemet för | |||||
bokföring ska vara på plats 2026 istället för 2028. | |||||
Regeringen framhåller bioekonomins viktiga roll för att uppnå | |||||
klimatneutralitet och lagra kol. Regeringen delar kommissionens syn att ökad | |||||
andel biobaserade material är angeläget för att minska utsläpp inom | |||||
byggsektorn. Vidare välkomnar regeringen målsättningar för att öka andelen | |||||
biobaserat eller återvunnet kol inom industrin, och ser gärna ytterligare | |||||
analys om ambitionen kan öka liksom avseende vilka verktyg som kan bidra | |||||
till att nå målsättningen. Regeringen delar inte Kommissionens bild av att | |||||
bioekonomin utvecklas bäst genom reglering enligt kaskadprincipen och | |||||
motsätter sig därför en sådan marknadsstörande styrning. | |||||
I markanvändningssektorn ser regeringen en potential att minska avgången | |||||
av växthusgaser från jord- och skogsbrukets organogena jordar och öka | |||||
kolinlagringen i åker- och betesmark. Regeringen anser att det finns en tydlig | |||||
skiljelinje mellan å ena sidan industriell kolinfångning och kollagring och å | |||||
andra sidan så kallad carbon farming. Regeringen anser att carbon farming | |||||
bör genomföras på ett sätt som inte missgynnar den biologiska mångfalden, | |||||
naturmiljön, livsmedelsproduktion, landsbygdsutveckling och utvecklingen | |||||
av bioekonomin. Regeringen instämmer i |
|||||
kolupptag och kolinlagring i markanvändningssektorn samt i akvatiska | |||||
miljöer är förknippad med flera osäkerheter och svårigheter som exempelvis | |||||
mätning, rapportering, verifiering, trovärdighet, additionalitet, permanens | |||||
och höga kostnader. Regeringen vill särskilt peka på behovet av en mer | |||||
långtgående analys om hur certifieringen och verifieringen av | |||||
kolinlagringskrediter inom markanvändningssektorn ska hantera de vitt | |||||
skilda förutsättningarna för permanens som gäller vid olika former och | |||||
platser för kolinlagring. Regeringen anser att | ett system | för | |||
7 |
kolinlagringskrediter måste ha en hög miljöintegritet | samt | omfatta | 2021/22:FPM56 | |||||
kvalitetskrav och systemkontroller för att säkerställa att utsläppsminskningen | ||||||||
inte tillgodoräknas mer än en gång. Regeringen ser utmaningar i att bedöma | ||||||||
och övervaka kolflöden på markägar- och fältnivå och över tid. Att skapa ett | ||||||||
system för bokföring som möjliggör en transparent resultatuppföljning som | ||||||||
utesluter dubbelräkning får inte leda till orimlig administrativ börda. | ||||||||
Försiktighetsprincipen, vetenskaplig grund och att systemet ska leda till | ||||||||
kostnadseffektiva åtgärder bör vara vägledande i arbetet med att införa ett | ||||||||
system och godkänna kolinlagringskrediter. | ||||||||
Regeringen efterfrågar fördjupade konsekvensbedömningar av vilka | ||||||||
ekonomiska | och | miljömässiga | effekter, | inklusive | risken | för | ||
koldioxidläckage, som en storskalig implementering av carbon farming kan | ||||||||
leda till om markförvaltare eller vattenområden skiftar fokus från produktion | ||||||||
av till exempel livsmedel, träråvara och biomassa till förmån för ökad | ||||||||
kolinlagring. | Det är viktigt att värna bioekonomin som en del i | |||||||
klimatomställningen. Regeringen anser också att växthusgasbalans- | ||||||||
beräkningar bör ligga till grund för insatser för kolinlagring där den | ||||||||
sammanlagda långsiktiga nettoeffekten avseende begränsning av utsläpp av | ||||||||
växthusgaser | har | avgörande betydelse. | Nationella | och | regionala |
förutsättningar måste beaktas för att säkerställa att åtgärder får en långsiktigt positiv klimateffekt och inte medför signifikanta negativa effekter för andra miljö- och samhällsvärden. Subsidiaritet och nationell kompetens ska därför vara utgångspunkt vid genomförandet.
Regeringen anser att det behövs en analys av samspelet mellan ett certifieringsramverk och klimatramverkets sektorer ESR, ETS och LULUCF avseende bokföring och effekter för aktörerna som nyttjar certifieringssystemet.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsländernas ståndpunkter är inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande som inte remitteras.
8
3 | Förslagets förutsättningar | 2021/22:FPM56 |
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen är inte tillämplig eftersom det inte rör sig om ett förslag till rättsakt.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
4.2Fackuttryck/termer
CCS, Infångning och lagring av fossil koldioxid
CCU, Infångning och användning av fossil koldioxid
DACCS, Infångning och lagring av koldioxid från atmosfären
DAC, Infångning av koldioxid från atmosfären
Carbon farming (inväntar svensk översättning), en möjlighet för lantbrukare och markägare att sälja kolinlagringskrediter som betalning för olika insatser som ger ökade koldioxidupptag eller minskade utsläpp i naturliga kolsänkor.
9