Regeringskansliet
Faktapromemoria 2019/20:FPM37
Europeisk färdplan för att lätta på | 2019/20:FPM37 |
åtgärderna mot |
|
Socialdepartementet | |
Dokumentbeteckning
2020/C 126/01
En gemensam färdplan i riktning mot att lätta på åtgärderna mot
Sammanfattning
Den 15 april presenterade Europeiska kommissionens ordförande och Europeiska rådets ordförande tillsammans en gemensam europeisk färdplan för att lätta på de restriktioner som införts med anledning av
Regeringen välkomnar färdplanen. Regeringen anser att det viktigt att medlemsstaterna utbyter information med sikte på samordning av åtgärder i syfte att utveckla, förstärka och vidmakthålla förmågan att hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Lättnader av de restriktioner som införts till följd av utbrottet av
1 Förslaget
1.1 Ärendets bakgrund
Den 15 april presenterade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel en gemensam europeisk färdplan för att lätta på de restriktioner som införts med anledning av
videomöte den 26 mars, då EU:s stats- och regeringschefer efterlyste en plan för hur Europas samhällen och ekonomier kan återgå till normala former när omständigheterna så tillåter. Färdplanen bygger på expertis från EU:s smittskyddsmyndighet (ECDC), kommissionens särskilda rådgivande panel om coronaviruset, medlemsstaternas erfarenheter och vägledning från Världshälsoorganisationen (WHO).
1.2 Syftet med förslaget
Färdplanen är att betrakta som ett ramverk för att bistå medlemsstaterna och säkerställa koordinering på
Färdplanen innehåller ett antal kriterier som kan vägleda medlemsstaterna vid bedömning om när åtgärderna ska lättas på och ett antal principer som kan? vägleda lättandet av restriktioner som införts för att minska smittspridningen. Färdplanen listar också de tilläggsåtgärder som initierats av EU för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att bekämpa utbrottet och uppöppnandet av samhället. Färdplanen inkluderar även ett antal rekommendationer till medlemsstaterna om hur restriktionerna gradvis kan lättas.
I färdplanen konstateras att det är viktigt att medlemsstaterna använder de verktyg som tillhandahålls på
1.3 Förslagets innehåll
I färdplanen föreslås att tre uppsättningar av kriterier beaktas när medlemsstaterna överväger att lyfta restriktioner:
1.Epidemiologiska kriterier som visar att spridningen minskar och har stabiliserats under en längre tid.
2.Kriterier som visar på att tillräcklig kapacitet för sjukvårdssystemen finns, exempelvis i fråga om vårdplatser, läkemedel och utrustning.
3.Kriterier som visar på lämplig övervakningskapacitet, exempelvis storskalig testkapacitet för och möjlighet till kontaktspårning.
Vidare lyfts tre principer, vilka kan vägleda EU och medlemsstaterna vid en gradvis lättnad av införda restriktioner:
1.Insatserna bör grunda sig på vetenskap och fokusera på att trygga folkhälsan och samtidigt balansera sociala och ekonomiska stödåtgärder.
2.Insatserna bör samordnas mellan medlemsstaterna för att undvika negativa effekter och politiska motsättningar.
3.Det är viktigt att medlemsstaterna visar varandra respekt och solidaritet och bistår varandra om så är möjligt.
Färdplanen listar också ett antal kompletterade åtgärder som EU vidtagit eller ska vidta för att stödja medlemsstaterna vid lättandet av restriktioner:
1.Insamlandet av data, t.ex. om de som smittats och tillfrisknat. Möjligheten att utveckla ett robust rapporteringssystem för skapande av modeller och prognoser.
2.Framtagandet av en ram för kontaktspårning och varning genom användning av mobilapplikationer (?) som respekterar dataintegriteten. Färdplanen anger också att nationella folkhälsomyndigheter bör involveras i utvecklandet av ett sådant system.
3.Utökad testningskapacitet och harmoniserade testningsmetoder. Här betonas särskilt a) utveckling och utökandet av diagnostisk kapacitet, b) utveckling av en testningsstrategi som tydliggör vilka som ska testas och i vilket stadium, samt c) att användandet av kit för självtestning kan övervägas, när de väl är tillförlitliga.
4.Stärkande av sjukvårdssystemens kapacitet och motståndskraft, bland annat med hjälp av de finansiella stödsystem som EU- kommissionen har presenterat – så som Emergency Support Instrument (ESI) och Coronavirus Response Investment Initative (CRII).
5.Fortsatt förbättrad tillgång till medicinsk och personlig skyddsutrustning, genom rescEU och gemensamma upphandlingar på
6.Påskynda framtagning av säkra och effektiva vaccin. EU- kommissionen mobiliserar finansiering till forskning, samtidigt som EU:s läkemedelsmyndighet EMA ser över processen för marknadstillträde för läkemedel.
7.Utveckling av säkra och effektiva behandlingar och läkemedel, här omnämns medel till forskning och gemensamma kliniska prövningar på
Utöver detta inkluderas även ett antal rekommendationer, som kan vägleda medlemsstaternas överväganden om att gradvis lätta på restriktionerna.
1.Åtgärderna bör dras tillbaka gradvis, steg för steg och med tillräckligt långa mellanrum.
2.Allmänna åtgärder bör stegvis övergå i riktade åtgärder. De mest sårbara grupperna bör skyddas under en längre tid och allmänna undantagstillstånd bör gradvis ersättas med mer riktade åtgärder.
3.Upphävandet av åtgärderna bör inledas med de åtgärder som har en lokal inverkan för att gradvis utvidgas till att omfatta åtgärder med en bredare geografisk täckning. Detta bör dock beakta av nationella särdrag.
4.De inre och yttre gränserna bör öppnas gradvis och samordnat för att återupprätta
5.Den ekonomiska verksamheten bör fasas in gradvis och social distansering bör fortsatt att tillämpas. Distansarbete bör uppmuntras.
6.Folksamlingar bör tillåtas gradvis och lättandet av begränsningar bör beakta olika verksamhetskategoriers särdrag.
7.Insatser för att förhindra spridningen av viruset ska bibehållas, t.ex. vad gäller informationskampanjer med fokus på god hygien och social distansering.
8.Åtgärderna bör övervakas kontinuerligt och beredskap för att återinföra restriktioner bör finnas.
1.4Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Färdplanen i sig har ingen verkan på svenska regler. Färdplanen är ickebindande och den framhåller vikten av att respektera medlemsstaternas olika nationella särdrag.
1.5 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Inga budgetära konsekvenser av färdplanen förutses. Någon jämställdhetsanalys av den föreslagna färdplanen har inte presenterats.
2 Ståndpunkter
2.1 Svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar färdplanen. Regeringen anser att det är viktigt att medlemsstaterna utbyter information med sikte på samordning av åtgärder i syfte att utveckla, förstärka och vidmakthålla förmågan att hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Lättandet av de restriktioner som införts till följd av utbrottet av
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Färdplanen har välkomnats av medlemsstaterna.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Färdplanen har inte behandlats av Europaparlamentet.
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Färdplanen har inte gått på remiss.
3 Förslagets förutsättningar
3.1 Rättslig grund och beslutsförfarande
Färdplanen har inte publicerats med hänvisning till någon explicit rättslig grund och kommer inte heller vara föremål för något beslutsförfarande.
3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Rubriken är inte tillämplig då färdplanen inte innehåller förslag till lagstiftningsakter.
4 Övrigt
4.1 Fortsatt behandling av ärendet
Färdplanen är publicerad och ingen ytterligare behandling är att vänta.
4.2 Fackuttryck/termer