Regeringskansliet

Faktapromemoria 2020/21:FPM30

Kommissionens arbetsprogram 2021 2020/21:FPM30

Statsrådsberedningen

2020-11-11

Dokumentbeteckning

COM(2020) 690 final

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om kommissionens arbetsprogram 2021 - Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld

Sammanfattning

Kommissionens arbetsprogram 2021 går under titeln Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld. I arbetsprogrammet för 2021 presenteras 44 nya initiativ, 50 prioriterade pågående förslag, 14 förslag som dras tillbaka och 41 förslag som ingår i s.k. REFIT-åtgärder. Programmet är det andra som presenterats av den sittande kommissionen och bygger både på ordförande Ursula von der Leyens första tal om tillståndet i unionen och hennes sex politiska riktlinjer.

Regeringen välkomnar i stort den nytillträdda kommissionens arbetsprogram för 2021 då det ligger i linje med inriktningen från den strategiska agendan och regeringens prioriteringar inför lagstiftningsperioden 2019–2024.

Covid-19-pandemin har tydligt visat vikten av samarbete inom EU. För EU:s återhämtning anser regeringen att det är särskilt viktigt att kommissionen säkerställer den inre marknadens funktion och främjar handel. Regeringen ser särskilt positivt på arbetet med den gröna och digitala omställningen.

1

1 Förslaget 2020/21:FPM30

1.1Ärendets bakgrund

Kommissionens årliga arbetsprogram anger de politiska prioriteringar och planerade åtgärder som planeras inför det kommande året. Kommissionen presenterade sitt arbetsprogram för 2021 den 19 oktober 2020.

1.2Förslagets innehåll

Kommissionens arbetsprogram 2021 går under titeln Ett livskraftigt EU i en känslig omvärld. Det innehåller målen för kommissionens arbete under det kommande året, och bygger både på ordförande Ursula von der Leyens första tal om tillståndet i unionen och hennes sex politiska riktlinjer1. Arbetsprogrammet är indelat efter dessa sex punkter. Kommissionens arbetsprogram för 2021 är också nära knutet till den europeiska återhämtningsplanen med återhämtningsinstrumentet Next Generation EU samt långtidsbudgeten för 2021–2027. Covid-19-pandemins påverkan på EU nämns löpande inom de respektive politiska riktlinjerna, och kommissionen anger att föreliggande arbetsprogram både fokuserar på att klara av krisen och att börja dra lärdomar från den. Arbetsprogrammet för år 2021 innehåller även initiativ som planerades inför 2020 men som flyttades fram på grund av pandemin.

1.2.2De politiska riktlinjerna

1.2.2.1 En europeisk grön giv

Inom den europeiska gröna given kommer kommissionen bland annat att lägga fram paketet Fit for 55 för att minska koldioxidutsläppen med minst 55% till år 2030, jämfört med år 1990. Paketet kommer att omfatta ett brett spektrum av förbättringsområden som exempelvis förnybara energikällor och energieffektivitet samt markanvändning och handel med utsläppsrätter. Kommissionen kommer också att föreslå en koldioxidjusteringsmekanism för att minska risken för koldioxidläckage och en utvidgning av det europeiska systemet för utsläppshandel till att bland annat omfatta flyg- och sjöfartssektorerna. Förslag om att införliva intäkter från dessa båda system i systemet för EU:s egna medel kommer också att läggas.

1En ambitiösare union – Min agenda för Europa, https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/political-guidelines-next-commission_sv.pdf

2

Vidare kommer kommissionen att presentera åtgärder för smart och hållbar 2020/21:FPM30
transportering, bland annat en revidering av förordningen om unionens  
riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).  
Dessutom kommer kommissionen att föreslå åtgärder för att genomföra EU:s  
handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för biologisk mångfald  
för år 2030 samt strategin från jord till bord.  
1.2.2.2 Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern  
I arbetsprogrammet anger kommissionen att man kommer att lägga fram en  
plan med tydliga digitala mål för år 2030 vad gäller uppkopplingar,  
färdigheter och digitala offentliga tjänster. Arbetet kommer att följa de  
centrala principerna om rätten till integritet och digital uppkoppling,  
yttrandefrihet, ett fritt flöde av data samt IT-säkerhet. Kommissionen ämnar  
vidare att presentera lagförslag om artificiell intelligens relaterat till frågor  
som säkerhet, ansvar, grundläggande rättigheter och data. I  
arbetsprogrammet anges också att kommissionen vill reglera krav på  
datahantering för att säkerställa att medborgarnas och företagens data delas  
på ett lämpligt sätt.  
Kommissionen kommer vidare att föreslå ett initiativ för en ny europeisk e-  
legitimation samt fortsätta sitt arbete med att se över konkurrensreglerna för  
att säkerställa att de är lämpade för digitaliseringen av ekonomin. Vidare  
kommer kommissionen, om en internationell överenskommelse uteblir, att  
under 2021 föreslå en digital avgift och att intäkter från denna avgift  
införlivas i EU:s system för egna medel. Inom det digitala området nämns  
även att kommissionen kommer att uppdatera EU:s nya industristrategi, för  
att beakta effekterna av covid-19, samt presentera ett lagstiftningsförslag för  
att förbättra arbetsvillkoren för plattformsarbetstagare.  
1.2.2.3 En ekonomi för människor  
För att säkerställa att hälsokrisen och den nuvarande ekonomiska krisen inte  
leder till en social kris kommer kommissionen att lägga fram en  
handlingsplan för att till fullo genomföra den europeiska pelaren för sociala  
rättigheter. Kommissionen kommer också att presentera en ny så kallad  
europeisk barngaranti som säkerställer tillgången till grundläggande tjänster  
så som hälso- och sjukvård och utbildning för alla barn.  
Kommissionen anger också att framsteg bör göras i arbetet med  
kapitalmarknadsunionen och bankunionen. Som en del i detta arbete kommer  
  3
kommissionen att se över EU-ramverket för krishantering av banker, vidta 2020/21:FPM30
åtgärder för att stimulera gränsöverskridande investeringar i EU och stärka  
kampen mot penningtvätt. Kommissionen kommer också att föreslå  
lagstiftning om hållbar bolagsstyrning.  
1.2.2.4 Ett starkare Europa i världen  
Kommissionen anger i arbetsprogrammet att de ämnar garantera ett säkert  
och tillgängligt vaccin för alla och att föreslå ett gemensamt meddelande om  
en förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism.  
Kommissionen kommer också att fortsätta prioritera Europas östra och södra  
område samt västra Balkan och Afrika. Vidare kommer kommissionen att  
föreslå ett meddelande om Arktis för att uppdatera EU:s policyer gentemot  
regionen.  
För att säkra stabilitet och fred i konfliktområden kommer kommissionen att  
presentera en ny strategi för att stödja nedrustning, demobilisering och  
återanpassning av före detta kombattanter. För att utforska nya sätt att  
samarbeta med EU:s partnerländer och andra donatorer kommer  
kommissionen att presentera ett meddelande om EU:s humanitära bistånd.  
1.2.2.5 Främjande av vår europeiska livsstil  
Inom ramen för ambitionen att främja den europeiska livsstilen ämnar  
kommissionen att bygga en starkare europeisk hälsounion samt inrätta en ny  
europeisk myndighet för avancerad biomedicinsk forskning och utveckling.  
Som ett led i att dra lärdomar av covid-19-pandemin vill kommissionen  
också lägga fram en ny Schengenstrategi för att bevara och förbättra den fria  
rörligheten för personer.  
Vidare nämner kommissionen att den kommer fortsätta arbetet med den nya  
migrations- och asylpakten och dessutom följa upp den med bland annat  
förslag som rör laglig migration. Kommissionen kommer också att fortsätta  
att stärka säkerhetsunionen, främst genom åtgärder för att bekämpa  
terrorism, organiserad brottslighet och hybridhot. Dessutom kommer  
kommissionen att presentera en strategi för att bekämpa antisemitism, som  
en följd av det ökade antisemitiska våldet.  
1.2.2.6 En ny satsning på demokrati i Europa  
  4

2020/21:FPM30

Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete för att bygga en jämlik union och kommer att lägga fram nya strategier för barns rättigheter och för att stärka rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Förutom att fortsatt vara engagerad i Istanbulkonventionen kommer kommissionen också att presentera ett förslag för att bekämpa könsrelaterat våld. Kommissionen ämnar också föreslå att alla slags hatbrott och hatpropaganda ingår i förteckningen över EU-brott.

Som ett led i satsningen på demokrati i Europa vill kommissionen föreslå tydligare bestämmelser för finansieringen av europeiska politiska partier och jobba för att skydda journalister och det civila samhället mot rättegångsmissbruk. Kommissionen kommer också att utveckla en långsiktig vision för landsbygdsområden.

Det kommande meddelandet om bättre lagstiftning ämnar att bland annat förenkla regleringar och minska bördan av densamma, främst genom att införa en ”en in en ut” princip. Kommissionen anger i arbetsprogrammet att Fit for Future-plattformen kommer att hjälpa kommissionen i detta arbete. Kommissionen ämnar också öka EU-rättens effektiva genomslag, främst vad gäller frågor som den inre marknaden, skyddet av försörjningskedjor inom livsmedel och sjukvårdsutrustning, medborgarnas rättigheter och att leverera den europeiska gröna given.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Inte aktuellt. Meddelandet utgör inte bindande lagstiftning.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Eventuella kostnader som förslagen kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95FiU5, rskr. 1994/95:67). Utgiftsdrivande åtgärder på EU-budgeten behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF).

Kommissionen har inte presenterat någon jämställdhetsanalys i meddelandet.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar i stort kommissionens arbetsprogram för 2021 då det ligger i linje med inriktningen från den strategiska agendan och regeringens

5

prioriteringar inför lagstiftningsperioden 2019–2024. Flera av förslagen kan 2020/21:FPM30
komma att behandlas under kommande svenskt ordförandeskap i EU:s  
ministerråd under våren 2023.  
Den rådande covid-19-pandemin står i fokus för nästa års arbetsprogram.  
Flera initiativ är direkt kopplade till pandemin, bland annat förslaget om en  
hälsounion och ny myndighet för biomedicinsk avancerad forskning och  
utveckling. Covid-19-pandemin har tydligt visat vikten av samarbete inom  
EU. Regeringen anser att det är viktigt att det fortsatta arbetet med att  
begränsa spridning av covid-19 vilar på vetenskaplig grund och att  
åtgärderna är effektiva, proportionerliga, går att genomföra i praktiken och  
beaktar ett effektivt och välavvägt användande av resurser i detta  
extraordinära läge.  
För EU:s återhämtning anser regeringen att det är särskilt viktigt att  
kommissionen säkerställer den inre marknadens funktion och främja handel  
samt att återhämtningen är hållbar.  
När det gäller initiativ som ligger inom ramen för den europeiska gröna  
given ser regeringen positivt på den stora satsning som görs på miljö- och  
klimatfrågorna. Genom förslagen inom ramen för paketet Fit for 55 har EU  
möjlighet att visa ett globalt ledarskap i klimatarbetet. Regeringen anser att  
det är centralt att EU:s klimatmål och åtgärder är i linje med Parisavtalets  
1,5-gradersmål och vetenskapen.  
Gällande de digitala satsningarna är det positivt att kommissionen i början av  
nästa år avser att presentera plan med konkreta digitala mål för år 2030. EU  
kan bidra med att stödja innovation, utvecklingen av 5G/6G och främja ett  
större utbyte av data inom EU och globalt. När det gäller förslaget om en  
digital avgift måste en sådant förslag analyseras noggrant innan ställning tas.  
Generellt sett är dock Sverige fortsatt negativ till att ytterligare befogenheter  
på skatteområdet flyttas till EU och är därför motståndare till att använda  
skatter som nya egna medel i EU-budgeten. Detta gäller särskilt de direkta  
skatterna och skatter som inte har införts i svensk rätt. Den uppdaterade  
industristrategin bör stärka EU:s konkurrenskraft genom fokus på grön och  
digital omställning, en väl fungerande inre marknad och öppen handel.  
På det ekonomiska området välkomnar regeringen att arbetet med  
kapitalmarknadsunionen och bankunionen drivs vidare. Frågan om ett  
eventuellt svenskt deltagande i bankunionen har nyligen utretts på uppdrag  
av regeringen och är en fråga som kräver noggranna överväganden.  
Regeringen följer därför aktivt diskussionen om bankunionens utveckling.  
Regeringen anser att det är angeläget med fortsatta reformer på området  
bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Beträffande  
handlingsplanen för genomförandet av pelaren för sociala rättigheter är det  
främst genom den europeiska terminen som pelaren bör genomföras.  
Fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna i den  
europeiska terminen bör även fortsättningsvis respekteras.  
  6
EU är vår viktigaste utrikespolitiska arena. Regeringen delar kommissionens 2020/21:FPM30
bild om vikten av en regelbaserad världsordning och globalt och multilateralt  
samarbete. EU ska vara en stark röst för fred, demokrati och mänskliga  
rättigheter, inte minst för att motverka antidemokratiska krafter. Flera av  
initiativen för att främja demokratin inom EU är särskilt positiva så som att  
stärka barns rättigheter och en strategi för att stärka rättigheterna förpersoner  
med funktionsnedsättning samt förbättra domstolarnas samarbete.  
Det är viktigt att fortsätta arbetet med att komma överens om en gemensam  
migrations- och asylpolitik. Regeringen välkomnar vidare förslagen om att  
stärka säkerhetsunionen för att möta hoten från terrorism, it-brottslighet och  
annan grov gränsöverskridande brottslighet.  
Kommissionen behöver genomföra arbetsprogrammet genom välgrundade  
konsekvensanalyser och att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra arbetet.  
Varje enskilt initiativ som presenteras måste dock bedömas och beredas på  
sina egna meriter när förslagen väl lagts. Regeringen kommer därför att få  
anledning att återkomma till riksdagen allt eftersom de enskilda  
lagstiftningsinitiativen presenteras.  
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter  
Inte kända.  
2.3 Institutionernas ståndpunkter  
Inte kända.  
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter  
Kommissionens arbetsprogram har inte sänts på remiss.  

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt då förslaget endast utgör ett övergripande meddelande.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Inte aktuellt då förslaget endast utgör ett övergripande meddelande.

7

4 Övrigt 2020/21:FPM30

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionen kommer att inleda samtal med Europaparlamentet och rådet för att upprätta en gemensam förteckning över gemensamma prioriteringar som parlamentet och rådet är eniga om att vidta åtgärder för. Kommissionen nämner också i årets arbetsprogram att ett led i att realisera programmet är att börja diskutera Framtidskonferensen.

4.2Fackuttryck/termer

REFIT- Kommissionens program om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat. Målet är att förenkla EU-lagstiftningen och minska kostnaderna för att följa den. Den är tänkt att bidra till ett tydligt, stabilt och förutsägbart regelverk som stödjer tillväxt och nya jobb.

8