Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM16
EU:s ekonomi efter |
2021/22:FPM16 |
Konsekvenser för den ekonomiska | |
styrningen | |
Finansdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM (2021) 662
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Sammanfattning
I det aktuella meddelandet från den 19 oktober 2021 anger kommissionen att arbetet med en översyn av den ekonomiska styrningen nu återupptas och uppdaterar förutsättningarna för översynen i ljuset av
Basen för översynen är fortsatt ett meddelande för 2020, men kommissionen lägger nu till en analys av de ekonomiska konsekvenserna av
När det gäller följderna av de nya förutsättningarna för stabilitets- och tillväxtpakten och det makroekonomiska obalansförfarandet betonar kommissionen vikten av att komma till rätta med de höga skulderna på ett tillväxtvänligt och hållbart sätt. Kommissionen säger vidare att man behöver överväga hur det finanspolitiska ramverket kan främja reformer och
1
investeringar. Andra aspekter gäller hur nya makroekonomiska obalanser kan | 2021/22:FPM16 |
förebyggas samt hur det makroekonomiska obalansförfarandet och | |
stabilitets- och tillväxtpakten bättre kan integreras med varandra. Ett avsnitt | |
behandlar faciliteten för återhämtning och resiliens, som kommissionen | |
menar har stärkt det nationella ägarskapet för reformer och investeringar och | |
som kan ge lärdomar för den ekonomiska styrningen. | |
Kommissionen lämnar inget förslag om en reformering i meddelandet utan | |
reser i stället ett antal frågor för debatt. Breda konsultationer med | |
intressenter kommer att pågå till slutet av 2021. Under 2022 avser | |
kommissionen att presentera riktlinjer för finanspolitiken och underlag om | |
möjliga reformer av den ekonomiska styrningen. | |
Regeringen ser positivt på att kommissionen nu återupptar översynen och att | |
den genomför konsultationer om den |
|
berörda intressenter. Det är viktigt att tillräcklig tid medges för noggrann | |
analys och diskussion. | |
Generellt anser regeringen att ett välfungerande ramverk för den ekonomiska | |
styrningen i EU förutsätter regler som är tydliga och som efterlevs av | |
medlemsstaterna, samt bygger på ett nationellt ägarskap för den ekonomiska | |
politiken. | |
Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga | |
uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus fortsatt bör ligga | |
på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater. Det är därtill av | |
stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som | |
säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna. | |
Regeringen anser att det makroekonomiska obalansförfarandet är ett viktigt | |
verktyg för att i ett tidigt skede upptäcka och förebygga nya | |
makroekonomiska obalanser, och välkomnar en diskussion om förfarandets | |
utformning. Det är viktigt att noga analysera effekten av förslag om hur | |
förfarandet bör utvecklas för att bäst uppfylla dess syfte. |
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Den 5 februari 2020 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om en översyn av den ekonomiska styrningen i EU, dvs. de ramverk och processer på
1
2
om att kommissionen vart femte år ska genomföra en översyn av | 2021/22:FPM16 |
lagstiftningens ändamålsenlighet. I det ursprungliga meddelandet angav | |
kommissionen att ramverket varit framgångsrikt vad gäller att åtgärda de | |
allvarligaste problemen i medlemsstaterna, som exempelvis alltför stora | |
underskott i de offentliga finanserna och bytesbalansunderskott. Samtidigt | |
påpekade kommissionen att den offentliga bruttoskulden i vissa | |
medlemsstater inte minskat i tillräcklig omfattning och att obalanser kvarstår | |
och menar att det därför finns utrymme att göra ramverket mer effektivt. | |
Kommissionen lämnade inget förslag i sitt första meddelande, utan reste | |
istället ett flertal frågor för debatt med intressenter. | |
Pandemin har haft flera konsekvenser för ekonomin, men även för den | |
ekonomiska styrningen i EU. En konsekvens var att den så kallade allmänna | |
undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten aktiverades och att | |
styrningen anpassades med anledning av de tillfälliga |
|
inrättades främst faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). | |
Kommissionen har angett att den allmänna undantagsklausulen väntas bli | |
avaktiverad 2023, och önskar vara klara med översynen av den ekonomiska | |
styrningen innan dess. Översynen väntas alltså pågå under återstoden av | |
2021 och 2022. | |
Kommissionen har presenterat det aktuella meddelandet i syfte att uppdatera | |
förutsättningarna inför att arbetet med översynen återupptas. Kommissionen | |
anser dock att många av de frågor som restes i det ursprungliga meddelandet | |
fortfarande är relevanta och utgör en bas för diskussionen. Särskilda | |
ytterligare aspekter som enligt kommissionen blivit allt viktigare är främst de | |
gröna och digitala omställningarna och behovet av att säkerställa ekonomisk | |
och social resiliens. Även förändringar inom |
|
inrättandet av RRF, lyfts fram av kommissionen. |
om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet, Förordning (EU) nr 1175/2011 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken, Förordning (EU) nr 1176/2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser, Förordning (EU) nr 1177/2011 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott, Direktiv 2011/85/EU om krav på medlemsstaternas budgetramverk
3
1.2 | Förslagets innehåll | 2021/22:FPM16 |
1.2.1Ekonomiska konsekvenser av
Kommissionen beskriver i meddelandet de ekonomiska konsekvenserna av
EU står också inför andra utmaningar, vilka enligt kommissionen kommer att kräva omfattande investeringar. Kommissionen anger att de gröna och digitala omställningarna innebär att ytterligare 650 miljarder euro i främst privata investeringar kommer att behöva genomföras per år. Även den ekonomiska och sociala resiliensen kommer att kräva investeringar, särskilt i hälsovård, utbildning, forskning, innovation, och transport. Den finanspolitiska anpassningen efter pandemin kommer därmed att kräva omprioriteringar och förbättringar i de offentliga finansernas sammansättning, skriver kommissionen.
Kommissionen konstaterar att krisen har inneburit att den tidigare trenden med minskade makroekonomiska obalanser har brutits och att flera obalanser istället har förvärrats. För det första har krisen haft en asymmetrisk effekt på hushåll och företag, vilket lett till både interna och externa obalanser. För det andra har krisen förvärrat redan existerade sårbarheter från interna obalanser relaterade till hög offentlig- och privat skuldsättning.
Kommissionen beskriver vidare EU:s policyrespons med anledning av covid-
4
1.2.2 | Följder för EU:s finanspolitiska ramverk | 2021/22:FPM16 |
Kommissionen menar att det finns flera följder av de nya ekonomiska förutsättningarna för stabilitets- och tillväxtpakten. Kommissioner pekar på att
Kommissionen menar även att samordnade och expansiva finanspolitiska åtgärder har haft avgörande stabiliseringspolitisk betydelse under pandemin. Tillsammans med ECB:s penningpolitiska stimulanser har den kontracykliska finanspolitiken mildrat krisens ekonomiska och sociala konsekvenser. Detta speglar finanspolitikens effektivitet som stabiliseringspolitiskt instrument i en lågräntemiljö, enligt kommissionen. En effektiv kontracyklisk finanspolitik i sämre tider förutsätter dock att medlemsstaterna bygger tillräckligt med finanspolitiska buffertar i goda tider.
Kommissionen diskuterar hur de offentliga finanserna kan stödja tillväxten, och menar att det är viktigt att främja investeringar för att säkerställa hållbar och inkluderande tillväxt. Med detta i åtanke bör det övervägas hur det finanspolitiska ramverket lämpligast bör ge incitament till investeringar och reformer, särskilt på de gröna och digitala områdena.
Andra relevanta ämnen avser förenkling, förbättrat nationellt ägarskap, samt bättre genomförande av det finanspolitiska ramverket. Här resonerar kommissionen att de finanspolitiska reglerna bör bli mindre komplexa och utgå ifrån observerbara variabler. Ett ökat fokus på s.k. ”allvarliga fel” bör övervägas, liksom en ökad involvering av nationella institutioner. Enligt kommissionen bör det övervägas att ge de nationella finanspolitiska råden en starkare roll.
1.2.3Följder för det makroekonomiska obalansförfarandet
Att förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser ökar medlemsstaters anpassningsförmåga och bidrar till ekonomisk konvergens inom EU. Kommissionen menar därför att det är viktigt att medlemsstater bromsar ökningen av interna och externa obalanser. Ett välfungerande makroekonomiskt obalansförfarande anses kunna bidra till att identifiera och åtgärda nya obalanser i ett tidigt skede.
Kommissionen ser framgent en fortsatt viktig roll för obalansförfarandet i att främja multilateral dialog och samordning, men noterar samtidigt att ytterligare reflektion krävs kring hur det nationella ägarskapet och genomslagskraften i förfarandet kan stärkas då många obalanser kvarstår. Kommissionen ser även behov av att förbättra synergin och undvika
5
överlappning mellan det makroekonomiska obalansförfarandet och 2021/22:FPM16 stabilitets- och tillväxtpakten. Slutligen noteras att obalansförfarandet inte
tillräckligt väl tacklar nya ekonomiska utmaningar på främst klimatområdet.
1.2.4Lärdomar från faciliteten för återhämtning och resiliens
Kommissionen menar att EU:s respons till
Kommissionen framhåller att processen med medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner har bidragit till att skapa en gemensam förståelse för politiska utmaningar på både nationell och
I ljuset av dessa erfarenheter menar kommissionen att man under översynen bör diskutera hur nationellt ägarskap, tillit och effektivt genomförande kan säkerställas inom det
1.2.5Frågor för debatt och slutsatser
Kommissionen lyfter avslutningsvis elva stycken frågor för offentlig debatt om hur den ekonomiska styrningen kan förbättras. Frågorna är desamma som angavs i kommissionens meddelande från februari 2022 med tre kompletteringar: En ny fråga gäller om RRF kan ge värdefulla insikter för den ekonomiska styrningen. En andra ny fråga gäller om ytterligare utmaningar i ljuset av
På basis av svaren på dessa frågor avser kommissionen att återuppta en debatt med intressenter, t.ex. regeringar,
6
men även genom att seminarier och olika möten arrangeras. Debatten ska | 2021/22:FPM16 | ||
pågå till slutet av 2021. Därefter avser kommissionen presentera vägledning | |||
för medlemsstaternas finanspolitik för | 2023. Kommissionen kommer | att | |
presentera ett underlag om möjliga | ändringar i ramverket för | den |
ekonomiska styrningen i god tid före 2023.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Kommissionens meddelande är av allmän karaktär och i nuläget har inte effekter på svenska regler identifierats. Inga förändringar föreslås i relation till rättsakter.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionens meddelande bedöms inte ha några omedelbara budgetära konsekvenser givet att det fokuserar på utvecklingen av EU:s ramverk och processer på det
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens ansats att återuppta konsultationer om den
Generellt anser regeringen att ett välfungerande ekonomiskt ramverk i EU förutsätter regler som är tydliga och som efterlevs av medlemsstaterna, samt bygger på ett tydligt nationellt ägarskap för den ekonomiska politiken.
Regeringen understryker att stabilitets- och tillväxtpaktens huvudsakliga uppgift är att främja sunda offentliga finanser och att fokus fortsatt bör ligga på att säkerställa skuldhållbarheten i EU:s medlemsstater. Det är därtill av stor vikt att ramverket tillämpas på ett transparent och förutsägbart sätt som säkerställer likabehandling mellan medlemsstaterna.
Regeringen anser att det makroekonomiska obalansförfarandet är ett viktigt verktyg för att i ett tidigt skede upptäcka och förebygga nya makroekonomiska obalanser, och välkomnar en diskussion om förfarandets utformning. Det är viktigt att noga analysera effekten av förslag om hur förfarandet bör utvecklas för att bäst uppfylla dess syfte.
7
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter | 2021/22:FPM16 |
Medlemsstaternas ståndpunkter om meddelandet ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter gällande specifika aspekter av det aktuella meddelandet är ännu inte kända. Europaparlamentet antog den 8 juli 2021 en resolution (TA(2021)0358) om översynen av den makroekonomiska styrningen i EU som berörde flera frågor om det
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte remissbehandlats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
EU:s
136.Den nu aktuella översynen föranleds av att rättsakter i de s.k. 6- och 2- packen förbinder kommissionen att vart femte år genomföra en översyn av lagstiftningens ändamålsenlighet.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Meddelandet är av allmän karaktär och det innehåller inte någon analys av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Inte heller regeringen har utfört någon sådan analys. Om meddelandet följs av lagstiftningsförslag kan en sådan analys bli aktuell.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Meddelandet väntas bli behandlat i rådskonstellationen Ekofin. Den offentliga debatten med intressenter i medlemsstaterna pågår fram tills slutet av 2021. Kommissionen avser sedan att under första kvartalet 2022 presentera vägledning för medlemsstaternas finanspolitik för 2023. Kommissionen avser även att presentera ett underlag om möjliga ändringar i ramverket för den ekonomiska styrningen i god tid före 2023.
8
4.2 | Fackuttryck/termer | 2021/22:FPM16 |
Stabilitets- och tillväxtpakten: Stabilitets- och tillväxtpakten är EU:s gemensamma regelverk för att säkra sunda offentliga finanser. Den består av en förebyggande del, som fokuserar på ett landspecifikt medelfristigt budgetmål om balans eller överskott i de offentliga finanserna i strukturella termer, och en korrigerande del, det s.k. underskottsförfarandet. Det förfarandet tillämpas då en medlemsstat bedöms ha ett alltför stort underskott, vilket värderas på basis av referensvärdena om dels ett underskott i de offentliga finanserna som är större än 3 procent av BNP, eller en offentlig bruttoskuldkvot som ligger över referensvärdet om 60 procent av BNP och som inte minskar i lämplig takt.
Det makroekonomiska obalansförfarandet: Det makroekonomiska obalansförfarandet syftar till att upptäcka och förebygga makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna. Det infördes i syfte att bredda den ekonomiskpolitiska övervakningen så att hänsyn kunde tas till strukturella och finansiella utmaningar bland medlemsstaterna som inte täcktes av stabilitets- och tillväxtpakten. Det makroekonomiska obalansförfarandet innehåller även ett särskilt förfarande för medlemsstater som bedömts ha s.k. alltför stora obalanser. Förfarandet syftar till att åtgärda särskilt allvarliga obalanser och innebär att medlemsstater måste ta fram korrigeringsplaner. Förfarandet vid alltför stora obalanser har hittills aldrig tillämpats.
9