Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM120
Förordning om Schengens utvärderings- 2020/21:FPM120 och övervakningsmekanism
Justitiedepartementet
Dokumentbeteckning
COM (2021) 278 final
Förslag till rådets förordning om inrättande av en utvärderings- och övervakningsmekanism avsedd att kontrollera tillämpningen av Schengenregelverket, samt upphävande av förordning (EU) nr 1053/2013
Sammanfattning
Kommissionen har presenterat ett förslag till reviderad förordning för den s.k. Schengenutvärderingsmekanismen efter att en omfattande översyn gjorts av hur det senaste fleråriga programmet fungerat
Regeringen är överlag positiv till förslaget och välkomnar de inslag som kan medföra att utvärderingsinstrumentet blir mer effektivt, enhetligt och förutsebart. Samtidigt finns det enskilda inslag som behöver granskas närmare innan slutlig ställning kan tas. Det rör bl.a. förslaget om att inrätta en pool av utvärderingsexperter, förslaget om att utvärderingsrapport och rekommendationer ska antas samtidigt av kommissionen, samt vissa förslag som rör oannonserade besök.
1
1 | Förslaget | 2020/21:FPM120 |
1.1Ärendets bakgrund
Sedan Schengenområdet började utvecklas i mitten av
Förslaget om en ny utvärderings- och övervakningsmekanism presenterades samtidigt som meddelandet om Schengenstrategin (FPM 2020/21:119).
1.2Förslagets innehåll
För att åtgärda de tillkortakommanden som identifierats i tillämpningen av den befintliga förordningen förslås en ökad ambitionsnivå när det gäller strategiskt fokus, förkortade och förenklade procedurer, ökat inslag av s.k. peer pressure, stärkt inslag av grundläggande rättigheter, optimerat expertdeltagande samt förbättrade möjligheter till synergier med andra utvärderingsinstrument. För att uppnå dessa målsättningar föreslås bl.a. följande förändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser.
Tematiska utvärderingsområden
För varje flerårigt utvärderingsprogram ska prioriterade områden identifieras. I stället för fasta områden för utvärdering (yttre gränskontroll, Schengens informationssystem, återvändandepolitik, viseringspolitik, polissamarbete, straffrättsligt samarbete, dataskydd och avsaknad av inre gränskontroll) tillämpas periodiska utvärderingsområden, med möjlig komplettering av s.k.
tematiska fokusområden. Vidare förslås de fleråriga
2
utvärderingsprogrammen bli mindre detaljstyrda och i större utsträckning | 2020/21:FPM120 |
kunna anpassas till omvärldshändelser (t.ex. pandemier). |
Möjlighet till synergier med andra utvärderingsinstrument (t.ex. de analyser av sårbarheter vid EU:s yttre gräns som Frontex gör två gånger årligen) ska kunna beaktas i större utsträckning för att möjliggöra större enhetlighet och undvika dubbelarbete. Varje medlemsstat ska utvärderas genom en ordinarie och en oannonserad utvärdering per sjuårsperiod i stället för en gång per femårsperiod. Förutsättningarna för oannonserade besök ändras så att någon förvarning om 24 timmar inte längre ges. Resultat av Schengenutvärderingar ska regelbundet lyftas till politisk nivå.
Förkortade och förenklade tidsramar
För att snabba upp utdragna tidsramar för uppföljning efter genomförda platsbesök i medlemsstaterna föreslås kortare och förenklade procedurer, innebärande bl.a. att utvärderingsrapport och rekommendationer antas samtidigt av kommissionen, i stället för ett
Deltagande av medlemsstaternas experter
Förslaget innebär att medlemsstaterna ska bidra till en pool av experter som ska stå till förfogande på årsbasis till de utvärderingar som planeras, i stället för att som tidigare ha haft möjlighet att nominera experter inom vissa tidsramar inför varje utvärderingstillfälle.
Förslaget innebär att nuvarande förordning (EU) 1053/2013 upphävs och ersätts.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget till ny förordning för att utvärdera tillämpningen av Schengenregelverket kräver inte att medlemsstaterna införlivar några bestämmelser i nationell lagstiftning varför ett antagande inte bedöms kräva någon ny lagstiftning.
3
1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys | 2020/21:FPM120 |
Finansiering ska ske i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Förslaget bedöms dock inte medföra några ökade kostnader i förhållande till befintlig mekanism.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen är överlag positiv till förslaget och välkomnar de inslag som kan medföra att utvärderingsinstrumentet blir mer effektivt, enhetligt och förutsebart. Samtidigt finns det enskilda inslag som behöver granskas närmare innan slutlig ställning kan tas. Det rör bl.a. förslaget om att inrätta en pool av utvärderingsexperter, förslaget om att utvärderingsrapport och rekommendationer ska antas samtidigt av kommissionen, samt vissa förslag som rör oannonserade besök.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
En övervägande majoritet av medlemsstaterna har på ett övergripande plan välkomnat förslaget.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ej kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 70 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF. Beslut fattas enligt en särskild lagstiftningsprocedur, där rådet beslutar med kvalificerad majoritet efter samråd med Europaparlamentet. Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Förslaget innebär att den befintliga utvärderingsmekanismen ska vidareutvecklas och bli mer effektiv när det gäller kontrollen av efterlevnaden av regelverket inom Schengenområdet. Målet med förslaget kan bara uppnås på
4
4 | Övrigt | 2020/21:FPM120 |
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget kommer att förhandlas i rådsarbetsgruppen för Schengenfrågor
4.2Fackuttryck/termer
5