Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM26
Kommissionens första årliga rapport om 2020/21:FPM26 rättsstatssituationen i EU
Statsrådsberedningen
Dokumentbeteckning
COM(2020) 580 final
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. 2020 års rapport om rättsstatsprincipen. Rättsstatssituationen i EU.
Sammanfattning
Den första årliga rapporten om rättsstatsprincipen är resultatet av en ny dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna. I rapportens allmänna del redovisar kommissionen den övergripande utvecklingen av rättsstatsprincipen i medlemsländerna. Kommissionen ser fram emot att Europaparlamentet och rådet fortsätter att engagera sig i frågor som rör rättsstatsprincipen och anser att rapporten utgör en solid grund för ytterligare interinstitutionellt arbete. Kommissionen uppmanar också de nationella parlamenten och de nationella myndigheterna att diskutera rapporten, inbegripet landskapitlen. Regeringen välkomnar rapporten och anser att den utgör en solid grund för rådets årliga rättstatsdialog.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Den negativa utvecklingen i några medlemsstater vad gäller rättsstatsprincipen föranledde kommissionen att i juli 2019 presentera ett meddelande med förslag på åtgärder för att stärka rättsstatsprincipen i EU. (faktapromemoria 2018/19: FPM57).
Kommissionens meddelande avsåg dels åtgärder för att stärka och effektivisera redan befintliga verktyg, dels nya verktyg. Ett sådant nytt verktyg är den europeiska rättsstatsmekanismen, en ny årlig granskningsmodell som ska omfatta samtliga medlemsstater och som syftar till att lyfta och fördjupa dialogen om rättsstatsfrågorna och utvecklingen på området i medlemsstaterna och därigenom förhoppningsvis på ett tidigt stadium identifiera och förhindra en negativ utveckling. Den nya mekanismen har nu resulterat i kommissionens första årliga rapport om rättsstatsituationen i EU.
Kommissionen har granskat fyra områden; de nationella rättssystemen med särskilt fokus på domstolar och åklagare, åtgärder mot korruption, situationen för media samt ”kontroller och motvikter” i det institutionella systemet. Medlemsstaternas delaktighet i processen har betonats. En särskild grupp med nationella kontaktpersoner har inrättats. Medlemsstaterna har fått besvara ett antal faktafrågor avseende de fyra ovan nämnda områdena. Ett riktat samråd har även genomförts med bland annat EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA), det europeiska nätverket för ordföranden vid högsta domstolarna i EU (ENCJ), det europeiska nätverket av nationella människorättsorganisationer (ENHRI), Rådet för advokatsamfunden i EU, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) liksom nationella och internationella organisationer i de civila samhället samt journalistorganisationer.
1.2Förslagets innehåll
I rapportens allmänna del bedöms den övergripande utvecklingen av rättsstatsprincipen i samtliga medlemsstater. Analysen belyser ett antal gemensamma teman och trender, särskilda utmaningar och exempel på positiv utveckling. Exempel på sådan utveckling i medlemsstaterna som särskilt utmärker sig utgår från en bedömning av samtliga 27 medlemsstater som ges i landskapitlen. Syftet är att bidra till en konstruktiv debatt om att befästa rättsstatsprincipen och uppmuntra medlemsstater att undersöka hur utmaningarna kan hanteras och lära av varandras erfarenheter för att förhindra att rättsstatsproblem uppstår eller förvärras.
Rapporten framhåller att många medlemsstater har höga standarder vad gäller rättsstatsprincipen och att de även internationellt anses tillhandahålla bästa praxis när det gäller att tillämpa de centrala principerna i rättsstaten. I rapporten konstateras dock stora utmaningar; när rättsväsendets oberoende sätts på prov, när system inte har visat sig tillräckligt resistenta mot korruption, när hot mot mediefriheten och mediernas mångfald äventyrar det demokratiska ansvarsutkrävandet eller när det har förekommit utmaningar gällande kontroller och motvikter som är nödvändiga för ett ändamålsenligt system.
Kommissionen ser fram emot att rådet och Europaparlamentet fortsätter att engagera sig i frågor som rör rättsstatsprincipen och anser att rapporten utgör en solid grund för ytterligare interinstitutionellt arbete. Kommissionen uppmanar också de nationella parlamenten och de nationella myndigheterna att diskutera rapporten, inbegripet landskapitlen, och att söka ömsesidigt stöd för att uppmuntra till reformer och acceptans för europeisk solidaritet.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet innehåller inte några förslag av sådan karaktär att en bedömning kan göras av eventuella konsekvenser på svenska regler i detta skede.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Meddelandet innehåller inte några förslag av sådan karaktär att en bedömning kan göras av eventuella konsekvenser i detta skede. Regeringens utgångspunkt är dock att om kostnader skulle uppstå på nationell budget bör dessa finansieras inom befintlig ram.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens första årliga rättsstatsrapport och anser att den utgör en solid grund för rådets årliga rättstatsdialog. Rapporten ger en balanserad bild av både positiva och negativa trender på rättstatsområdet inom EU. Rapporten har identifierat allvarliga utmaningar på rättsstatsområdet.
Regeringen välkomnar även att kommissionen har lagt ett förslag om en förordning som innebär att
Oavsett hur arbetet på rättsstatsområdet utvecklas så kommer regeringen att fortsatt vara tydlig med att EU:s grundläggande värden inte är förhandlingsbara och att alla medlemsstater måste leva upp till sina åtaganden enligt både EU:s, Europarådets och FN:s regelverk.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Den 13 oktober 2020 ägde den första horisontella diskussionen rum inom ramen för rådets årliga rättsstatsdialog där kommissionen gavs tillfälle att redogöra för den allmänna delen i sin rapport. Två medlemsstater ifrågasatte rapporten och upplägget för dialogen.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Under det finska ordförandeskapet hösten 2019 utvärderade rådet sin årliga dialog om rättsstatsprincipen och diskutera slutsatser i denna fråga. I avsaknad av samförstånd (två medlemsstater kunde inte ansluta sig) om texten beslutade ordförandeskapet att anta slutsatser från ordförandeskapet som grundade sig på den version av utkastet till rådets slutsatser som lades fram för rådet. Enligt dessa slutsatser kan rådet använda sig av kommissionens årliga rättsstatsrapport vid sin årliga lägesuppdatering av rättstatssituationen i EU och dess medlemsstater.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt. Meddelandet innehåller inte förslag till beslut.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt eftersom det rör sig om ett meddelande.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Rådet (allmänna rådet) avser att använda rapporten som grund för dess årliga rättsstatsdialog som kommer att äga rum på ett mer strukturerat sätt, uppdelad i en horisontell diskussion varje år och med fem landspecifika diskussioner för varje ordförandeskap. Även andra rådskonstellationer kan komma att behandla rapporten utifrån sina ansvarsområden.
Kommissionen kommer nu att börja förbereda för 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.
4.2Fackuttryck/termer
Inte aktuellt.