Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM40
Förordning om en kontaktpunkt för | 2020/21:FPM40 |
tullen i EU | |
Finansdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM(2020) 673
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av förordning (EU) nr 952/2013
Sammanfattning
Europeiska kommissionen (kommissionen) presenterade den 28 oktober 2020 ett förslag till förordning om att inrätta en kontaktpunkt för tullen i EU och om ändring av unionstullkodexen. Förslaget innebär att tullmyndigheterna automatiskt kan kontrollera att vissa
Den föreslagna kontaktpunkten för tullen syftar till att förbättra samarbetet och samordningen mellan myndigheterna samtidigt som den ska underlätta handeln. Förslaget bedöms kunna effektivisera gränskontrollerna, vilket förväntas bidra till att förbättra säkerhets- och efterlevnadskontrollerna samt minska risken för administrativa misstag och bedrägerier.
1
Regeringen kan se fördelar och nackdelar med förslaget. Fördelarna är i form | 2020/21:FPM40 |
av förenklingar, besparingar och minskad risk för bedrägerier. Nackdelar är | |
bl.a. kostnaderna för berörda myndigheter. Det är därför viktigt att förslaget | |
inte medför onödigt betungande kostnader för |
|
också viktigt att genomförandet av förslaget görs enligt en rimlig och | |
realistisk tidplan samt att sekretess- och dataskyddsaspekterna tas i | |
beaktande i det fortsatta arbetet. De nationella förutsättningarna behöver | |
därför undersökas och analyseras närmare innan regeringen kan ha en klar | |
uppfattning om förslaget. | |
Regeringen är dock positiv till att det gemensamma |
|
av intyg, EU |
|
leda till besparingar för både myndigheter och ekonomiska aktörer i form av | |
minskad administrativ börda, mer automatiserad hantering och minskad risk | |
för bedrägerier. |
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Unionstullkodexen förordning (EU) nr 952/2013 är den rättsliga grunden för en modern och elektronisk tullmiljö. I enlighet med artikel 3 ska tullmyndigheterna säkerställa Europeiska unionens (EU) och dess invånares säkerhet och skydd, samt skyddet av miljön, vid behov i nära samarbete med andra myndigheter, samtidigt som en balans bevaras mellan tullkontroller och underlättande av laglig handel. Tullmyndigheternas roll är bland annat att vid EU:s yttre gränser kontrollera efterlevnaden av mer än 60 EU- rättsakter som inte rör tull utan rör särskild politik för olika områden, däribland hälsa och säkerhet, miljöskydd, fiskeri och jordbruk, marknadsövervakning och produktöverensstämmelse och kulturarv. Dessa akter inför diverse skyldigheter vid import, export eller transitering av de mest känsliga varorna och berör uppskattningsvis 39,7 miljoner tulldeklarationer varje år i EU. Dessa skyldigheter medför betungande rapporteringsskyldigheter för näringsidkare och kräver i de flesta fall ytterligare dokument utöver tulldeklarationen.
Begreppet ”en enda kontaktpunkt” ska, enligt kommissionen, uppfattas som en digital lösning för utbyte av elektroniska uppgifter mellan olika statliga myndigheter och mellan dessa och ekonomiska aktörer. Förslaget med en enda kontaktpunkt syftar således till att effektivisera klareringsprocessen vid gränsen både inom medlemsstaterna och i hela EU.
Kommissionen har angett tre mål för förslaget:
2
1. Att fastställa en styrningsstruktur för ökat samarbete mellan | 2020/21:FPM40 |
tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter och utveckla | |
interoperabla lösningar där detta är ändamålsenligt och lämpligt. |
2.Att förbättra arbetsmetoderna mellan de myndigheter som är involverade i internationell handel, för att möjliggöra mer automatiserade, elektroniska och integrerade processer vid införsel av varor.
3.Att fastställa en ram för harmonisering av uppgifter och möjliggöra återanvändning av de uppgifter i samband med fullgörande av olika formaliteter som krävs av tullmyndigheter och andra myndigheter när det gäller internationell handel.
Kommissionen påpekar även att
Kommissionen framför också att förslaget ligger i linje med ordförande Ursula von der Leyens politiska riktlinjer och att förslaget innebär lämpliga villkor för digitalt samarbete mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter i syfte att korrekt genomföra de externa aspekterna av många av den inre marknadens politikområden och minska den administrativa bördan i samband med handel.
1.2Förslagets innehåll
Förslaget vilar på tre ben. För det första ska EU
Förslaget innehållet sex kapitel med 24 artiklar.
Kapitel I (artiklarna
Kapitel II (artiklarna
3
säga olika typer av licenser och tillstånd som kan krävas för införsel eller | 2020/21:FPM40 |
utförsel av varor i handeln med |
|
anges i en bilaga till förordningen och kan ändras genom delegerade akter. | |
Kommissionen kommer att ansluta EU |
|
det till de nationella enda kontaktpunkterna för tullen. | |
De personuppgifter som utbyts mellan den nationella kontaktpunkten för | |
tullen och de |
|
ändamål. Dels för att möjliggöra informationsutbyte mellan nationella | |
kontaktpunkter för tullen och |
|
behov utföra dataomvandling för att sömlöst kunna sköta processer mellan | |
tullmyndigheternas digitala miljöer och de |
|
miljöerna. Kommissionen och medlemsstaterna kommer att vara gemensamt | |
personuppgiftsansvariga för behandlingen av personuppgifter i EU CSW- | |
CERTEX i enlighet med EU:s dataskyddsreglering. | |
Kapitel III (artiklarna |
|
komponenterna för de nationella kontaktpunkterna för tullen i EU. Varje | |
medlemsstat kommer att ansvara för att inrätta, utveckla, genomföra och | |
underhålla den nationella kontaktpunkten för tullen. För att säkerställa en | |
harmoniserad efterlevnad av och efterlevnadskontroll i fråga om icke- | |
tullrelaterade |
|
för tullmyndigheterna att automatiskt kontrollera formaliteterna och för | |
behöriga partnermyndigheter att utföra kvantitetsförvaltning av godkända | |
varor på grundval av tullmyndigheternas frigörande. De nationella enda | |
kontaktpunkterna för tullen kan också fungera som plattformar för | |
samordning av andra kontroller än tullkontroller som genomförs av behöriga | |
partnermyndigheter och utgöra en |
|
förordning (EU) nr 952/2013 om samarbete mellan myndigheter. | |
Behandlingen av personuppgifter i den nationella kontaktpunkten för tullen | |
kommer att ske i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (förordning (EU) | |
2016/679). Medlemsstaterna kommer att vara personuppgiftsansvariga för | |
uppgiftsbehandlingen i dess respektive miljö och ska underrätta | |
kommissionen om alla personuppgiftsincidenter som äventyrar | |
personuppgifternas säkerhet, konfidentialitet, tillgänglighet eller integritet. | |
Kapitel IV (artiklarna |
|
samarbetet och informationsutbytet mellan tullmyndigheter samt behöriga | |
partnermyndigheter och ekonomiska aktörer. | |
Avsnitt 1 innehåller regler för informationsutbyte mellan nationella | |
kontaktpunkter för tullen och |
|
CERTEX. Reglerna gäller alla |
|
förtecknas i bilagan. Dessa informationsutbyten ska tjäna följande fyra | |
syften: | |
4 |
∙Att göra relevanta uppgifter tillgängliga för tullmyndigheterna så de kan utföra automatiserade kontroller av formaliteter i enlighet med unionstullkodexen.
∙Att tillhandahålla relevanta uppgifter för behöriga partnermyndigheter så att de kan utföra kvantitetsförvaltning av godkända varor i
∙Att underlätta integreringen av tullförfaranden och icketullrelaterade
∙Att möjliggöra ett automatiskt utbyte av uppgifter mellan tullmyndigheter och behöriga partnermyndigheter i enlighet med
Avsnitt 2 innehåller ytterligare bestämmelser som bara är tillämpliga på de
EU
I avsnitt 3 införs ytterligare förfaranderegler för alla
2020/21:FPM40
5
behöriga partnermyndigheterna ska ha åtkomst till |
2020/21:FPM40 |
kan validera uppgifter om ekonomiska aktörer som lagras i det systemet. | |
Dessutom ska medlemsstaterna utse en behörig myndighet till nationell | |
samordnare för att bistå berörda parter i alla frågor som rör den nationella | |
kontaktpunkten för tullen i EU. | |
Kapitel V (artiklarna |
|
rapportering. Alla kostnader i samband med utveckling, integrering och drift | |
av EU |
|
kostnaderna för utveckling, integrering och drift av den nationella | |
kontaktpunkten för tullen och dess anslutning till EU |
|
den 31 december 2027 och därefter vart tredje år ska kommissionen lägga | |
fram en utvärderingsrapport om hur kontaktpunkterna för tullen i EU | |
fungerar. | |
Medlemsstaterna ansvarar för att lämna den information som krävs för att | |
utarbeta denna rapport. Kommissionen kommer att utarbeta ett | |
arbetsprogram för att stödja ett successivt genomförande av bestämmelserna | |
om de |
|
Kapitel VI (artiklarna |
|
antagande av genomförandeakter och delegerade akter och ändringar av | |
unionstullkodexen samt om ikraftträdande och tillämpning. Definitionen av | |
tullagstiftning i artikel 5.2 i unionstullkodex kommer att ändras genom | |
införande av ett nytt led e som hänvisar till förordningen och de | |
bestämmelser som kompletterar eller genomför den. Dessutom läggs ett | |
stycke till i artikel 163.1 som inför ett antagande om att de styrkande | |
dokumenten för efterlevnad av de |
|
omfattas av EU |
|
tullmyndigheternas förfogande vid den tidpunkt då tulldeklarationen inges. | |
Denna skyldighet anses vara uppfylld eftersom tullmyndigheterna via EU | |
klarering på grundval av det informationsutbyte som beskrivs ovan. | |
Till förordningen finns en bilaga som innehåller en förteckning över de icke- | |
tullrelaterade |
|
formaliteter som omfattas av denna förordning. Dessa formaliteter kommer | |
att integreras i miljön med en kontaktpunkt för tullen i EU genom ett | |
successivt genomförande fram till den 3 mars 2025. |
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslagets effekter och påverkan på svenska regler beror på hur den nationella kontaktpunkten för tullen i EU utformas. De olika
6
krav som gäller för de varor som omfattas av förslaget regleras i ett flertal | 2020/21:FPM40 |
olika författningar som kan komma att behöva justeras för att förtydliga att | |
informationen som behövs för beviljande av licenser och tillstånd ska | |
rapporteras elektroniskt via den nationella kontaktpunkten för tullen. Även | |
förordningens informationsflöden och sekretessbestämmelser behöver | |
analyseras ytterligare för att avgöra om förslaget kommer att få konsekvenser | |
för sekretess- och dataskyddsregleringen. |
1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget består av två delar där EU ska finansiera det gemensamma, centrala EU
Kostnaderna för medlemsstaterna att utveckla de nationella kontaktpunkterna beräknas sammanlagt uppgå till mellan
Förslaget väntas leda till besparingar i form av förenklade handelsprocedurer, minskad administrativ börda tex. i form av tidsbesparing och enklare och mer automatiserad klarering för såväl myndigheter som ekonomiska aktörer. Att underlätta samarbetet och informationsutbytet mellan myndigheter i samband med klarering av varor skulle också möjliggöra förbättringar av riskhanteringsprocesserna bl.a. i form av minskad risk för bedrägerier och mänskliga misstag. Detta skulle i sin tur medföra bättre efterlevnad av regelverken och kontroller av efterlevnaden i
7
fråga om |
2020/21:FPM40 |
förslaget kommer att leda till besparingar för de ekonomiska aktörerna på | |
mellan |
|
förslaget innebära årliga besparingar mellan |
|
När förslaget är fullt ut genomfört förväntas de föreslagna åtgärderna | |
generera direkta ekonomiska effekter på upp till 300 miljoner euro årligen. |
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen kan se fördelar och nackdelar med förslaget. Fördelarna är i form av förenklingar, besparingar och minskad risk för bedrägerier. Nackdelar är bl.a. kostnaderna för berörda myndigheter. Det är därför viktigt att förslaget inte medför onödigt betungande kostnader för
Regeringen är dock positiv till att det gemensamma
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har skickats ut på remiss till berörda myndigheter och branschorganisationer med sista svarsdatum den 8 januari 2021.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget har artiklarna 33, 114 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättslig grund. Artiklarna rör tullsamarbete, tillnärmning av
8
lagstiftning på inremarknadsområdet och den gemensamma handelspolitiken. | 2020/21:FPM40 |
Förslaget kommer att antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det | |
innebär att beslut fattas i rådet med kvalificerad majoritet och att | |
Europaparlamentet är medbeslutande. |
3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionen anför att EU
Gällande förslagets förenlighet med proportionalitetsprincipen så anför kommissionen att förslaget är begränsat till
9
kontaktpunkterna för tullen i syfte att skapa lika | villkor för ekonomiska | 2020/21:FPM40 |
aktörer när det gäller att uppfylla de berörda kraven. |
Regeringen har inga invändningar mot kommissionens bedömningar.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget presenterades i rådsarbetsgruppen för tullunionen den 17 november 2020.
4.2Fackuttryck/termer
10