Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM110
Meddelande om bättre lagstiftning | 2020/21:FPM110 |
Näringsdepartementet
Dokumentbeteckning
COM(2021) 219
COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Better regulation: Joining forces to make better laws
Sammanfattning
Den 26 april 2021 presenterade Europeiska kommissionen sitt meddelande Bättre regelgivning – samarbete för att stifta bättre lagar. Meddelandet informerar i första hand om kommissionens eget arbete med bättre lagstiftning och förenklingspolitik. Kommissionen avser att:
-samarbeta med medlemsländerna, regionerna, rådet och parlamentet etc. för att minska byråkrati och regelbördan för att stärka investeringar och ekonomin och därigenom framtidens infrastruktur. Bättre lagstiftning och förenkling ses som en avgörande del i detta;
-introducera en ’en in en
-inom sitt arbete med bättre lagstiftning uppmärksamma FN:s mål för hållbar utveckling,
-främja utvecklande av lagstiftning som är anpassad för framtida förändringar och samhällsutveckling, bl.a. genom att använda sig av strategiska framtidsstudier.
Europeiska kommissionen framhåller också att ett verkningsfullt arbete för bättre lagstiftning och förenkling förutsätter ett gemensamt arbete och
1
ansvarstagande från alla aktörer som deltar i lagstiftningsprocessen, och | 2020/21:FPM110 |
Kommissionen avser att söka samarbete med bland annat rådet och | |
parlamentet i dessa frågor. |
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Kommissionen driver sedan ca 2002 ett arbete för bättre lagstiftning och regelförenkling. I samband med von der Leyen kommissionens tillträde meddelade kommissionen att den avsåg publicera ett meddelande angående sitt arbete inom området. Meddelandet skulle ha publicerats i första kvartalet 2020, men har av oklara anledningar försenats till april 2021. Europeiska kommissionens arbete inom området har under perioden
Europeiska kommissionen, Europeiska rådet och Europaparlamentet har ingått ett interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning. Av avtalet framgår bland annat att institutionerna ska lagstifta endast i den utsträckning det är nödvändigt, och att de ska ta ett gemensamt ansvar för att unionens lagstiftning är så enkel och tydlig som möjligt, att den inte reglerar i onödan eller orsakar administrativa bördor för medborgare, förvaltningar och företag, och att regelgivningen ska utformas på ett sätt som stärker unionsekonomins konkurrenskraft och hållbarhet. Enligt avtalet ska kommissionen genomföra konsekvensbedömningar som kartlägger förslagens potentiella kostnader och fördelar för de lagstiftningsinitiativ och delegerade akter etc. som förväntas få betydande konsekvenser, och att rådet och parlamentet har möjlighet att ta fram sådana konsekvensutredningar när det förhandlar tillägg i förhållande till kommissionens förslag. Likaså framgår av avtalet att unionens lagstiftning bör systematiskt utvärderas.
Europeiska rådet har – bland annat med utgångspunkt i det interinstitutionella avtalet - i flera rådsslutsatser uppmanat Europeiska kommissionen att intensifiera sitt arbete, bland annat genom att arbeta för att fler förslag till lagstiftning bör åtföljas av konsekvensutredningar, och att kommissionen bör överväga introduktionen av målsättningar för att reducera den regelbörda som följer av beslut om regelgivning.
Von der Leyen kommissionen utlovade också vid sitt tillträde till Europaparlamentet att kommissionen ska tillämpa en ”en in, en
2
1.2 | Förslagets innehåll | 2020/21:FPM110 |
Samarbete för att minska byråkrati och regelbörda
Europeiska kommissionen meddelar att den vill samarbeta med medlemsländerna, de andra institutionerna, och regionerna etc. för att minska byråkrati och regelbördan, med syfte att stärka investeringar och ekonomin och därigenom också framtidens infrastruktur. Kommissionen framhåller bland annat vikten av sina konsekvensutredningar av lagstiftningsförslag för att framställa ändamålsenliga regelförslag som innebär så lite bördor som möjligt. Kommissionen framför dock att den endast kan utvärdera sina egna förslag, och då rådet eller Europaparlamentet i förhandlingar lämnar ändringsförslag så ändrar det ofta förslagens innebörd. Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att i dessa fall att genomföra konsekvensutredningar av sina tilläggsförslag, så att helhetskonsekvenserna av de slutliga förslagen går att överblicka.
Kommissionen framhåller också vikten av konsultationer med medborgare och intressenter och sin avsikt att förenkla och fokusera dessa konsultationer för deltagarna, genom att skapa ett mer enhetligt ’upprop för evidens’ på sin konsultationsportal, som kallas ’have your say’. Kommissionen vill även stärka samarbetet med det vetenskapliga forskarsamhället för att uppmuntra dem att lämna in relevant vetenskaplig forskning i början av processen.
Mekanismer för att begränsa kostnader som orsakas av regler
Europeiska kommissionen meddelar att den under 2021 kommer att introducera och tillämpa en ’en in en
Kommissionen vill också samarbeta med bland annat medlemsstater och intressenter i att identifiera och förenkla lagstiftning som inte längre är ändamålsenlig, som skapar onödig regelbörda, eller inte överensstämmer med proportionalitetsprincipen. Kommissionen vill därför fortsätta arbeta med sin ”Fit for
Arbete med att löpande integrera vissa horisontella prioriteringar
Kommissionen avser att uppmärksamma och inkorporera vissa horisontella mål inom sitt arbete med bättre lagstiftning, främst FN:s mål för hållbar
3
utveckling men också till exempel jämställdhetsperspektiv och att utgå från | 2020/21:FPM110 |
de företagens förhållande. Europeiska kommissionens princip om att ’gör | |
ingen väsentlig skada’ inom miljöpolitiken; och principen om ’digitalt som | |
förstahandsval’ betonas också. Framförallt avser kommissionen använda | |
konsekvensutredningarna för att identifiera och analysera aspekter av förslag | |
som berör dessa horisontella mål, vilket avses understödja kommissionens | |
arbete med digitala och gröna samhällsomvandlingar. | |
Lagstiftning som är avpassad för framtiden | |
Europeiska kommissionen vill också utveckla lagstiftning och regelgivning | |
på EU nivå som är väl avpassad för framtida förändringar och | |
samhällsutveckling. För att uppnå detta vill kommissionen bl.a. använda sig | |
av strategiska framtidsstudier och också arbeta inom ramen för den ovan | |
nämnda ”Fit for Future” plattform. |
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Eftersom meddelandet är avsedd att tillhandahålla information om Europeiska kommissionens eget arbete med bättre lagstiftning och förenklingspolitik berör den inte direkt gällande svensk rätt. I framtiden kommer arbetet sannolikt att påverka utformningen av EU rätten, och kan påverka svensk rätt i de delar som EU rätt implementeras i svensk rätt.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Meddelandet innehåller inte förslag som har identifierbara budgetära konsekvenser.
I förlängningen innebär Europeiska kommissionens arbete med bättre lagstiftning och förenkling att de kostnader för samhället som följer av EU:s regelgivning kan reduceras.
Meddelandet innehåller inga konkreta förslag för regeringen eller Sverige att ta ställning till, utan innehåller en redovisning av Europeiska kommissionens förhållningssätt och initiativ i arbetet med förenkling och bättre lagstiftning. Medlemsstaterna följer dock – genom rådet - löpande kommissionens arbete och lämnar förslag till exempel genom rådsslutsatser. Europeiska rådet har också möjlighet att självt ta initiativ inom området.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringens mål för förenklingspolitiken på
4
stärka arbetet med att uppnå de mål som regeringen har för | 2020/21:FPM110 |
förenklingspolitiken, och arbetet för bättre lagstiftning, varför regeringen i | |
huvudsak kan välkomna innehållet i meddelandet. | |
Samarbete för att minska byråkrati och regelbörda | |
Regeringens mål är att bättre och mer heltäckande konsekvensutredningar | |
ska användas i regelgivningsarbetet inom och mellan |
|
2020, UO24). Regeringen delar därför kommissionens bedömning att rådet | |
och parlamentet kan behöva upprätta konsekvensutredningar i de fall som | |
rådet eller parlamentet gör tillägg i förhållande till de förslag till regelgivning | |
som kommissionen presenterar, och avser verka för att detta sker. | |
Regeringen noterar att under perioden juni 2020 till maj 2021 har endast 24 | |
av 96 lagförslag från kommissionen åtföljts av konsekvensutredningar. | |
Regeringen menar att på denna punkt är det svårt att se att kommissionen | |
möter sina åtaganden i enlighet med det |
|
lagstiftning. Regeringen avser verka för att Europeiska kommissionen ska | |
presentera en åtgärdsplan för att nå ett tillstånd där den övervägande | |
majoriteten av förslag åtföljs av konsekvensutredningar. | |
Man bör även se över arbetsmetodiken så konsekvensutredningarna och de | |
olika vägval som står till buds kan diskuteras av medlemsstaterna innan | |
förslagen fastställs av kommissionen, istället för som bilagor till redan | |
antagna förslag. Detta bör leda till att mindre ingripande och mer flexibla | |
lösningar än |
|
gemensamma målsättningar. | |
Vad gäller konsultationer med allmänheten bedömer regeringen att det är | |
särskilt viktigt att arbeta med att analysera och säkerställa representativiteten | |
av de svar som lämnas och sammanställs i konsultationerna på EU nivå. | |
Mekanismer för att begränsa kostnader som orsakas av regler | |
Regeringen noterar Europeiska kommissionens avsikt att tillämpa en ’en in | |
en ut’ princip på EU nivå, vilket utgör en form av kvantitativ målsättning för | |
att begränsa den samlade regelbördan. Regeringen har i nuläget ingen | |
inställning till kommissionens ’en in en ut’ princip som sådan. | |
Regeringen stödjer dock att Europeiska kommissionen, rådet och parlamentet | |
arbetar aktivt med att målsättningar bör fastställas avseende minskad | |
regelbörda för företagen på EU nivå, (BP2020, UO24). Regeringen menar | |
vidare att det är viktigt att de system som introduceras för att uppnå dessa | |
mål bör vara effektiva och smidiga och på ett transparent och trovärdigt sätt | |
bör fånga upp de efterlevnads- och administrativa kostnader som följer av | |
regelgivning på EU nivå, med syfte att minska dessa. | |
Sverige stödjer också det arbete med att identifiera och förenkla betungande | |
regleringar som bedrivs inom ”Fit for |
|
5 |
Arbete med att löpande integrera vissa horisontella prioriteringar | 2020/21:FPM110 |
Regeringen konstaterar att flera av Europeiska kommissionens initiativ berör t.ex. hållbarhet, grön omställning och digitalisering, och ser det som naturligt att sådana aspekter behandlas i arbetet med regelgivning på EU nivå. Det är dock fortsatt viktigt att de värden som framgår i §2 av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning även fortsatt utgör det primära fokuset för kommissionens, rådets och parlamentets arbete med bättre lagstiftning. Regeringen bedömer också att det är viktigt att arbetet med bättre lagstiftning och bl.a. konsekvensutredningar är evidensbaserat och så objektivt och värdeneutralt som möjligt.
Lagstiftning som är anpassad för framtiden
Regeringen mål är att arbeta för en regelgivning som främjar innovation och är utformad så att den är öppen för och medger framtida samhällsutveckling och förändringar, samt utgår från proportionalitet (BP 2020, UO24). Regelgivningen behöver ge ett tillräckligt utrymme för alla typer av företag och andra aktörer att välja och utveckla verksamhetsformer och produkter. Regeringen bedömer därför att det är viktigt att regelgivningen på
Efterlevnad
Ett avsnitt i kommissionens meddelande om bättre lagstiftning avser efterlevnad. Regeringen välkomnar att kommissionen här lyfter behovet av att förbättra den inre marknaden och att när möjligt minska företagens administrativa bördor med hänvisning till meddelandet Att identifiera och åtgärda hinder från mars 2020. Efterlevnad av regelverket är en prioriterad del i regeringens politik för den inre marknaden.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända, bland annat eftersom meddelandet inte innehåller specifika förslag för medlemsstaterna att ta ställning till.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter om förslaget till förordning är inte kända, bland annat eftersom meddelandet inte innehåller specifika förslag för institutionerna att ta ställning till.
6
2.4 | Remissinstansernas ståndpunkter | 2020/21:FPM110 |
Ingen remittering aktuell.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Ej tillämpligt.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Ej tillämpligt.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Ingen fortsatt behandling av meddelandet förutses.
4.2Fackuttryck/termer
Ej tillämpligt.
7