Regeringskansliet
Faktapromemoria 2019/20:FPM33
EU:s handlingsplan för mänskliga | 2019/20:FPM33 |
rättigheter och demokrati |
|
och förslag om fastställande av | |
strategiska mål | |
Utrikesdepartementet | |
Dokumentbeteckning
JOIN (2020) 5
EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati
JOIN (2020) 6
Rådets rekommendation till Europeiska rådet om antagande av ett beslut om fastställande av de strategiska mål som unionen ska eftersträva genom EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati
Sammanfattning
I det gemensamma meddelandet ”EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati
Meddelandet och förslaget till rekommendation innehåller flera åtgärdsförslag som behöver beredas vidare i Regeringskansliet. Regeringen
välkomnar en ambitiös
Regeringen är av uppfattningen att vi bör titta på möjligheten att gå över från krav på enhälliga beslut till kvalificerade majoritetsbeslut inom vissa områden inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken utan att göra avkall på varje lands rätt att själv besluta om sin säkerhetspolitiska linje, i syfte att stärka EU:s röst i omvärlden på dessa områden. Det gäller frågor som rör mänskliga rättigheter och internationella konflikter.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer utgör några av EU:s grundläggande värden. Efter att EU antog det strategiska ramverket för mänskliga rättigheter år 2012 har två handlingsplaner för mänskliga rättigheter och demokrati tagits fram, varav den senaste för tidsperioden
Hösten 2018 föreslog den dåvarande kommissionen i sitt meddelande En starkare global aktör: effektivare beslutsfattande inom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (KOM(2018) 647) utökad användning av omröstning med kvalificerad majoritet på tre områden inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, däribland beslut om EU- positioner i frågor om mänskliga rättigheter i multilaterala fora, i syfte att få ett snabbare och effektivare beslutsfattande. (se
beslutsfattande med kvalificerad majoritet. Frågan om hur den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kan effektiviseras har bl.a. diskuterats i kretsen av EU:s utrikesministrar. Denna diskussion har visat att det i nuläget inte finns enighet bland medlemsstaterna för att gå i riktning mot ett införande av kvalificerad majoritet som beslutsform.
1.1.1Förslagets innehåll
Efter att den senaste handlingsplanen löpt ut år 2019, och i syfte att bygga vidare på denna och vidareutveckla EU:s arbete presenterade kommissionen och den höge representanten den 26 mars ett gemensamt meddelande om EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati
I ett annex till meddelandet finns själva handlingsplanen som innehåller fem prioriterade områden (”lines of action”). Det anges att dessa prioriterade områden ska utgöra ett strategiskt, övergripande ramverk inom vilket EU- delegationerna tillsammans med medlemsstaternas ambassader i tredje länder ska definiera mer specifika, konkreta åtgärder på landnivå samt regional och multilateral nivå, med beaktande av lokala omständigheter.
Skydda och stärka individer innebär att säkerställa att alla individer kan åtnjuta såväl de medborgerliga och politiska som de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Inom detta område beskriver kommissionen åtgärder som behöver vidtas för att skydda och stärka människor, utrota ojämlikheter, diskriminering och exkludering, främja grundläggande fri- och rättigheter och stärka det demokratiska utrymmet för civilsamhället, stödja rättsstatens principer, stärka ansvarsutkrävande, bekämpa straffrihet och stödja övergångsrättvisa, samt stärka ekonomiska, sociala, kulturella rättigheter och mänskliga rättigheter i arbetslivet.
För att bygga motståndskraftiga, inkluderande och demokratiska samhällen föreslår kommissionen att EU ska vidta åtgärder som syftar till i) att stärka demokratiska och transparenta institutioner av vilka det kan utkrävas ansvar, ii) att främja inkluderande och representativt
beslutsfattande, iii) stödja oberoende och pluralistisk media, säkerställa tillgång till information och bekämpa desinformation, och iv) att stärka en rättighetsbaserad ansats till konfliktförebyggande och konfliktlösning.
Vidare föreslår kommissionen att EU ska främja ett globalt system för mänskliga rättigheter och demokrati genom multilateralt och bilateralt samarbete, regionala partnerskap, och samarbete med civilsamhälle, näringslivet och nationella institutioner för mänskliga rättigheter samt genom att stärka efterlevnaden av mänskliga rättigheter och internationell humanitärrätt.
Kommissionen beskriver att EU bör främja mänskliga rättigheter och demokrati genom att använda möjligheterna och möta utmaningarna som kommer med ny teknologi, genom kapacitetsbyggande, och främjande av mänskliga rättigheter och demokrati i användningen av digitala teknologier inklusive artificiell intelligens.
Slutligen beskriver kommissionen hur EU ska implementera handlingsplanen genom att arbeta tillsammans genom samarbete mellan institutionerna och medlemsstaterna i enlighet med sina respektive befogenheter. EU:s särskilde representant, Europaparlamentet,
I samband med meddelandet antog kommissionen och den höga representanten ett gemensamt förslag till rådet att anta en rekommendation till Europeiska rådet om antagande av ett beslut om fastställande av de strategiska mål som unionen ska eftersträva genom handlingsplanen, i enlighet med artikel 22.1. Detta förslag skulle, om det antas med enhällighet, öppna vägen för beslutsfattande i rådet med kvalificerad majoritet på handlingsplanens område.
1.2Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet i sig har ingen påverkan på svensk lagstiftning eftersom det inte rör sig om något lagförslag.
1.3Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Meddelandet har inte några budgetära konsekvenser.
Eventuella kostnader som förslaget kan leda till för den nationella budgeten ska finansieras i linje med de principer om neutralitet för statens budget som riksdagen beslutat om (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar en ambitiös
Meddelandet och förslaget till rekommendation innehåller flera åtgärdsförslag som behöver beredas vidare i Regeringskansliet. Som utgångspunkt anför regeringen följande.
Regeringen delar uppfattningen att EU:s fördragsfästa åtaganden och skyldigheter behöver omsättas i en ambitiös, konkret och operationell handlingsplan för att EU ska visa globalt ledarskap i frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Därför är det välkommet att det anges att mänskliga rättigheter och demokrati ska genomsyra alla EU:s politikområden – däribland handel, internationellt utvecklingssamarbete och miljö. Regeringen understryker i detta sammanhang vikten av samstämmighet mellan EU:s externa och interna politik. Det är vidare välkommet att prioritet läggs vid såväl att skydda individer som att bygga inkluderande och demokratiska samhällen. Bådadera är nödvändiga för att bygga respekt för mänskliga rättigheter och demokrati. När det gäller skydd och stärkande av individer understryker regeringen vikten av ett kraftfullt
Regeringen välkomnar den del av förslaget som rör EU:s stöd till multilateralismen och det globala systemet för mänskliga rättigheter och demokrati. Regeringen delar vidare uppfattningen att digitala teknologier innebär såväl möjligheter som utmaningar för mänskliga rättigheter och demokrati som måste tas i beaktande. I ljuset av den pågående Coronapandemins inverkan på mänskliga rättigheter och demokrati globalt väntas rådet i sin behandling av handlingsplanen komma att behöva lyfta fram dessa inverkningar ytterligare.
Det kan konstateras att den föreslagna handlingsplanen är kortare och mer koncis än den senaste upplagan, som var betydligt mer detaljerad och listade ett stort antal åtgärder som skulle genomföras och av vem. Regeringen anser att det är viktigt med en operativ, konkret och mätbar handlingsplan.
Regeringen anser att de allt mer komplexa utmaningarna i EU:s grannskap och globalt ställer allt större krav på EU:s handlingsförmåga. Sverige har ett tydligt intresse av en stark och välfungerande gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Att samarbetet på utrikesområdet utgår från enighet kan vara en styrka, men i praktiken också en hämsko. Ett exempel är att EU ibland misslyckats med att ta gemensamma uttalanden om mänskliga rättigheter i globala forum som FN, eftersom något eller några länder valt att blockera. Regeringen är därför av uppfattningen att vi bör titta på möjligheten att gå över från krav på enhälliga beslut till kvalificerade majoritetsbeslut inom vissa områden inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken utan att göra avkall på varje lands rätt att själv besluta om sin säkerhetspolitiska linje, i syfte att stärka EU:s röst i omvärlden på dessa områden. Det gäller frågor som rör mänskliga rättigheter och internationella konflikter. Utgiftsdrivande åtgärder på EU:s årsbudget behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF).
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Meddelandet har ännu inte diskuterats bland medlemsstaterna. Handlingsplanen berördes dock vid en bred diskussionspunkt om mänskliga rättigheter och demokrati vid rådet för utrikes frågors möte den 9 december 2019, varvid en efterfrågan kunde konstateras på en ambitiös handlingsplan som var flexibel, strategisk och som tog hänsyn till nya utmaningar.
Frågan om hur den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken kan effektiviseras har bl.a. diskuterats i kretsen av EU:s utrikesministrar. Denna diskussion har visat att det i nuläget inte finns enighet bland medlemsstaterna för att gå i riktning mot ett införande av kvalificerad majoritet som beslutsform.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Meddelandet ligger hos Europaparlamentet för synpunkter.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte gått ut på remiss.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Rubriken är inte tillämplig då meddelandet inte innehåller förslag till lagstiftningsakter.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Rubriken är inte tillämplig då meddelandet inte innehåller förslag till lagstiftningsakter.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
I ljuset av den rådande situationen med Coronapandemin och de implikationer som denna för närvarande har på
4.2Fackuttryck/termer