Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM30
Ändring i förordning om långsiktiga | 2021/22:FPM30 |
investeringsfonder | |
Finansdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM (2021) 722
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningen (EU) nr 2015/760 avseende godtagbara tillgångsslag och investeringar, portföljkomposition och diversifieringskrav, användandet av finansiell hävstång och andra fondregler gällande auktorisering, investerings strategier och operationella krav för europeiska långsiktiga investeringsfonder.
SWD (2021) 342
Medföljande konsekvensanalys till förslag till Europaparlamentet och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 2015/769 om europeiska långsiktiga investeringsfonder
Tidigare faktapromemorior i ärendet:
2012/13:FPM140 Förordning om långsiktiga investeringsfonder
Sammanfattning
En europeisk långsiktig investeringsfond är en alternativ investeringsfond vars främsta syfte är att investera i alternativa investeringar som till exempel infrastruktur, transport och hållbara energiprojekt och som vänder sig till både konsumenter och professionella aktörer. Kommissionen föreslår ändringar i förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder. Förslaget syftar till att öka såväl antalet fonder som investeringar i fonderna, med målet att förbättra finansieringsmöjligheter för små- och medelstora företag och långsiktiga investeringar. Förslaget innehåller ändringar i förordningen när det gäller bland annat placeringsregler, anpassningar för professionella investerare och konsumentskydd.
Regeringen välkomnar kommissionens förslag och ser positivt på ambitionen att främja finansieringsmöjligheter för såväl små och medelstora bolag som långsiktiga investeringar. Regeringen avser att verka för att justeringar i regelverket inte görs på bekostnad av ett högt konsumentskydd.
1
1 | Förslaget | 2021/22:FPM30 |
1.1Ärendets bakgrund
Tillgången till finansiering försämrades efter finanskrisen 2008 samtidigt som Europa stod inför stora finansieringsbehov. Mot den bakgrunden presenterade kommissionen inom ramen för Inremarknadsakten II i juni 2013 ett förslag till förordning om europeiska långsiktiga investeringsfonder
Sedan 2015 pågår arbete i EU med att skapa en kapitalmarknadsunion. Två av målsättningarna med detta initiativ är att förbättra finansieringsmöjligheterna för små och medelstora bolag samt främja långsiktiga investeringar. Mot denna bakgrund har en översyn av Eltifförordningen lyfts fram som en möjlig åtgärd för att kanalisera kapital till dessa investeringar. Kommissionen aviserade översynen i handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen som presenterades i oktober 2020 (se faktapromemoria 2020/21:FPM12).
Kommissionen presenterade ett förslag till ändringar i
1.2Förslagets innehåll
1.2.1Konsumentskydd och inlösen
Idag finns begränsningar för marknadsföring av
1.2.2Placeringsregler och anpassningar för professionella investerare
Kommissionens föreslår justeringar i placeringsreglerna så att förvaltare av
2
möjliggör investeringar i värdepapperiseringar och
enbart värdepapperisering som uppfyller kriterierna i förordningen om enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (EU) 2017/402, så kallad
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Fondregleringen i Sverige består av lagen (2004:46) om värdepappersfonder och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Lagarna införlivar
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionen bedömer att översynen förväntas ha positiva indirekta effekter för finansieringen av små och medelstora företag och långsiktiga projekt som bidrar till miljömässiga eller sociala mål som t.ex. ren energi. Förslaget väntas inte heller få betydande negativa ekonomiska, sociala eller miljömässiga effekter eller kostnader. Eventuella kostnader för behöriga myndigheter (i Sverige Finansinspektionen), investerare,
Regeringen instämmer i kommissionens bedömning överlag men gör en annan bedömning när det gäller effekterna för investerare. Regeringen instämmer i att förslaget kan bredda investeringsmöjligheter för konsumenter men ser också en risk med ökad marknadsföring av
3
1994/95:67). Utgiftsdrivande åtgärder på |
2021/22:FPM30 |
genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF). |
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen stödjer målsättningen att öka finansieringsmöjligheter för små- och medelstora bolag samt främja långsiktiga investeringar. Mot bakgrund av fondernas långsiktiga natur och begränsade möjligheter till inlösen avser regeringen dock verka för att lättnader i reglerna kring marknadsföring av
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Flera myndigheter, företag och andra organisationer har inbjudits att lämna synpunkter på förslaget och en referensgrupp har bildats. Referensgruppen har ännu inte hunnit göra mer än preliminära bedömningar. Bland synpunkter har framkommit en oro för att förslaget leder till ett sämre konsumentskydd och önskemål om att placeringsreglerna bör göras än mer generösa.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Förslaget grundar sig på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Enligt subsidiaritetsprincipen ska lagstiftningsåtgärder på gemenskapsnivå tillgripas endast om medlemsstaterna själva och i tillräcklig utsträckning inte kan nå de eftersträvade målen på egen hand. Översynen av Eltif-
4
förordningen innebär justeringar i harmoniserade regler för |
2021/22:FPM30 |
erbjuder sina tjänster inom hela EU och därmed drar full nytta av den inre | |
marknaden. Åtgärderna kan inte vidtas på nationell nivå, därför bedöms | |
förslaget vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Regeringen gör samma | |
bedömning. | |
Åtgärder ska vidare, enligt proportionalitetsprincipen, inte gå utöver vad som | |
är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Förslaget har tagit | |
hänsyn till allmänintresse, kostnadseffektivitet och har, där möjligt, utformat | |
krav som minimistandarder. Förslaget går därför inte utöver vad som är | |
nödvändigt för att uppnå en gemensam rättslig ram för |
|
Regeringen bedömer att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. |
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förhandlingar i rådsarbetsgruppen för finansiella tjänster och bankunionen (finansiella tjänster) inleddes med ett första möte den 2 december 2021. Tidsplanen för behandlingen i Europaparlamentet är ännu inte känd.
4.2Fackuttryck/termer
Esma: Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.
Professionell investerare: definition enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument (MiFID II) där en professionell investerare är en kund som ingår i ett företag med tillstånd att verka på finansmarknaden, stora företag med krav på visst eget kapital, omsättning och balansomslutning samt stater och offentliga institutioner samt andra institutionella investerare samt företag som ägnar sig åt värdepapperisering av tillgångar eller andra finansiella transaktioner. Definitionen har införlivats i svensk rätt i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
5
2021/22:FPM30 | |
samordning av lagar och andra författningar som avser fondföretag. | |
Direktivet har genomförts i svensk rätt genom lagen om värdepappersfonder. | |
Värdepapperisering: är en process där en långivare, såsom en bank, | |
ompaketerar sina lån till värdepapper som kan säljas till investerare. | |
Investerarna får sedan avkastning som genererats av de underliggande lånen. |
6