Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM87
Gemensamma företag inom ramen för 2020/21:FPM87 Horisont Europa
Utbildningsdepartementet
Dokumentbeteckning
COM(2021) 87
Förslag till rådsförordning för att inrätta gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa
Sammanfattning
Förslaget innebär att det inrättas nio gemensamma företag inom ramen för Horisont Europa (eng joint undertakings, se 4.2). De gemensamma företagen ska bedriva forskning, innovation och utveckling med syftet att påskynda den gröna och digitala omställningen, samt utvecklingen inom hälsoområdet, samtidigt som näringslivets förändringsförmåga och konkurrenskraft stärks. EU:s budgetära bidrag till de nio gemensamma företagen uppgår till maximalt 9,6 miljarder euro. EU:s finansiering ska matchas med minst lika stora bidrag från andra organisationer, framförallt från näringslivet. En utgångspunkt för
1
1 | Förslaget | 2020/21:FPM87 |
1.1Ärendets bakgrund
EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, pågår under perioden
1.2Förslagets innehåll
Förslaget till förordning utgör ett samlat förslag för nio olika partnerskap som etablerar gemensamma företag i enlighet med artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förordningen består av tre separata delar.
Den första delen av förslaget utgörs av gemensamma regler för samtliga gemensamma företag. Dessa regler handlar bl.a. om allmänna målsättningar, medlemskap, organisation, finansiella regler och personal. Varje gemensamt företag ska ha en styrelse och en verkställande direktör. Vidare ska de gemensamma företagen inrätta vetenskapligt rådgivande organ samt särskilda grupper där medlemsländer och associerade länder finns representerade. De gemensamma företagen ska bidra till de allmänna och operationella mål som gäller för Horisont Europa.
Den andra delen består av de specifika regler som gäller för vart och ett av de nio gemensamma företagen inom nedan områden med tillhörande allmänna och specifika målsättningar. Kommissionen menar att de föreslagna initiativen fokuserar på områden där det finns ett tydligt mervärde att agera på
Cirkulärt biobaserat Europa: Utveckla och utöka en hållbar anskaffning och omvandling av biomassa till biobaserade produkter. Initiativet kommer applicera metoder för cirkulär ekonomi vilket inkluderar att använda biologiskt avfall från bland annat jordbruk, städer och industri. Budgeten uppgår till 2 miljarder euro, varav EU bidrar med 1 miljard euro och övriga medlemmar med 1 miljard euro.
2
Rent flyg: Påskynda utvecklingen, integreringen och valideringen av forskning och innovationer för att uppnå flygverksamhet som är klimatneutral. Initiativet kommer även att utveckla nästa generation av ultraeffektivt flyg med låga koldioxidutsläpp. Budgeten uppgår till ca 4,7 miljarder euro varav EU bidrar med 1,7 miljarder euro och övriga medlemmar med ca 3 miljarder euro.
Grön vätgas: Utveckla teknologier för att producera, distribuera och lagra grön vätgas och att minska koldioxidutsläppen från industrier och transporter. Initiativet kommer ha specifika målsättningar när det gäller att minska produktions- och distributionskostnaderna för grön vätgas. varav EU bidrar med 1 miljard euro och övriga medlemmar med 1 miljard euro.
Europeisk järnväg: Påskynda utvecklingen och användningen av innovativa tekniker för att omvandla järnvägssystemen så att de kan ta över en stor del av de tunga transporter som sker på vägar. Budgeten uppgår till 1,2 miljarder euro, varav EU bidrar med 600 miljoner euro och övriga medlemmar med 600 miljoner euro.
Global hälsa: Ta fram nya lösningar för att minska omfattningen av infektionssjukdomar i subsahariska Afrika. Målsättningen är att år 2030 ha tagit fram minst två nya hälsoteknologier för att hantera infektionssjukdomar och gett stöd till minst 100 forskningsinstitut i 30 länder för att möjliggöra effektiva och snabba forskningsinsatser för hantering av återuppståndna epidemier. Budgeten uppgår till ca 1,24 miljarder euro, varav EU bidrar med 800 miljoner euro och övriga medlemmar med 440 miljoner euro.
Innovativa hälsoinitiativet: Skapa ett forsknings- och innovationsekosystem inom hälsoområdet som kan bidra till att omvandla vetenskaplig kunskap till innovationer. Initiativet omfattar prevention, diagnostik, behandling samt system för interventioner och kommunikation inom områden där egenvård är en viktig komponent. Budgeten uppgår till 2,2 miljarder euro, varav EU bidrar med 1,2 miljarder euro och övriga medlemmar med 1 miljard euro.
Digitala nyckelteknologier: Design, tillverkning och integrering av elektroniska komponenter och tillhörande mjukvara. Det övergripande målet är att stödja den digitala omvandlingen inom alla ekonomiska och sociala sektorer och stödja den gröna given. Budgeten uppgår till ca 6,1 miljarder euro, varav EU bidrar med 1,8 miljarder euro, deltagande länder med 1,8 miljarder euro och privata medlemmar med ca 2,5 miljarder euro.
2020/21:FPM87
3
2020/21:FPM87
Enad europeisk flygledning: Initiativet syftar till en digital omvandling av flygledningen för att göra europeisk flygverksamhet till den mest effektiva och miljövänliga i världen. Budgeten uppgår till 1,6 miljarder euro, varav EU bidrar med 600 miljoner euro och privata medlemmar med 1 miljard euro.
Smarta nätverk och tjänster: Stöd till teknologisk suveränitet i linje med EU:s nya industristrategi och verktygslådan för
Den tredje delen av förslaget till förordning innehåller finansiella regler som ska användas för samtliga gemensamma företag.
EU:s budgetära bidrag till de nio gemensamma företagen uppgår till maximalt 9,6 miljarder euro. Finansieringen kommer från Horisont Europa och den del av programmet som heter Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft. EU:s finansiering ska matchas med minst lika stora bidrag från andra medlemmar.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Ej relevant.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
EU:s finansiering sker via budgeten för Horisont Europa. I ett av de gemensamma företagen, Digitala nyckelteknologier, kommer medlemsstater och associerade länder att kunna delta. Eventuellt svenskt deltagande i detta partnerskap kommer att finansieras av de myndigheter som deltar.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget om att inrätta gemensamma företag inom ramen för EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa. Förslagets inriktning innebär att erfarenheter från de gemensamma företag som inrättades under det förra ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont 2020, tillvaratas och att gemensamma företag endast inrättas när andra delar av ramprogrammet är otillräckliga för att uppnå önskade målsättningar.
4
Vidare är det positivt att samtliga gemensamma företag beslutas i en och | 2020/21:FPM87 |
samma förordning. Förslaget upplägg med allmänna delar för de regler som | |
ska gälla alla gemensamma företag, samt särskilda delar för vart och ett av | |
de nio företagen, bidrar till förenkling och transparens. Det är även mycket | |
positivt med de krav som ställs på tydliga utvärderingar av de gemensamma | |
företagen och framtagande av avvecklingsplaner från unionsfinansieringen. | |
Regeringen ser positivt på de gemensamma företagens inriktning mot | |
forskning, utveckling och innovation inom områdena miljö, energi, | |
transporter, digitalisering och hälsa. Det är även positivt med förslagets | |
ambitioner att skapa synergier mellan de gemensamma företagen och andra | |
När det gäller det gemensamma företaget Digitala nyckelteknologier är | |
regeringen mycket kritisk till en viss del av den föreslagna modellen för | |
implementering. Denna del skulle innebära att de deltagande länderna | |
överlåter åt det gemensamma företaget att fatta bidragsbeslut och göra | |
utbetalningar av de nationella medlen. Denna modell är inte i linje med | |
svenska regler och metoder för implementering och riskerar att förhindra | |
svenskt deltagande. |
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Flera medlemsstater har tidigare varit negativa till den typ av modell som
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Inte kända.
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Enligt artikel 187 (EUF) kan unionen bilda gemensamma företag eller andra organisationer som krävs för att effektivt genomföra unionens program för forskning, teknisk utveckling och demonstration. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén.
5
3.2 | Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen | 2020/21:FPM87 |
Kommissionen hänvisar till artikel 4(3) i
Kommissionen menar att det föreslagna initiativet fokuserar på områden där det finns ett tydligt mervärde att agera på
Vad gäller proportionalitetsprincipen framhåller kommissionen att europeiska partnerskapsprogram bara ska användas när det finns ett verkligt och bevisat mervärde. Enligt kommissionen hade det inte varit möjligt att uppnå förslagets mål genom att använda vanliga utlysningar inom Horisont Europa eller enklare former av partnerskapsprogram.
Regeringen delar kommissionens bedömning att förslaget är motiverat utifrån subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. De effekter och resultat som eftersträvas hade inte varit möjligt att uppnå av enskilda medlemsstater och inte heller genom att använda ett mindre omfattande initiativ inom ramen för Horisont Europa.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förhandlingen i rådet har påbörjats.
4.2Fackuttryck/termer
Gemensamt företag är det svenska begreppet för engelskans ”joint undertaking”. Enligt artikel 187 i
6