Regeringskansliet

Faktapromemoria 2021/22:FPM109

 

EU:s årsbudget 2023 och teknisk justering av fleråriga budgetramen för 2023

2021/22:FPM109

Finansdepartementet

2022-07-08

Dokumentbeteckning

SEC(2022) 250

Statement of Estimates of the European Commission for the financial year 2023

COM(2022) 266

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPARLAMENTET OCH RÅDET - Teknisk justering av den fleråriga budgetramen för 2023 i enlighet med artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 om den fleråriga budgetramen för 2021-2027

Sammanfattning

Den 7 juni 2022 presenterade kommissionen förslaget till EU:s årsbudget för 2023. Budgeten inklusive specialinstrument föreslås uppgå till 185,6 miljarder euro i åtaganden och 166,3 miljarder euro i betalningar.

Regeringen anser att EU:s årsbudget ska präglas av budgetrestriktivitet och att den slutligt antagna budgeten för år 2023 med god marginal ska rymmas inom taket i den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027. Regeringen förespråkar tillräckliga marginaler mellan utgiftstaken i budgetramen för de olika utgiftsrubrikerna och de beslutade budgeterade utgifterna i årsbudgeten. Mot bakgrund av detta kommer regeringen i förhandlingen i rådet och inför den kommande förhandlingen med Europa­parlamentet, att driva en restriktiv linje under budgetförfarandet.

Den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 ska enligt artikel 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen göras årligen. Taken i den fleråriga budgetramen fastställdes och antogs i 2018 års priser. Den tekniska justeringen innebär att taken för 2023 räknas om till löpande priser. Den tekniska justeringen är inte en del av EU:s årsbudgetprocess. Då årsbudgeten anges i löpande priser ger den tekniska justeringen budgetens tak i rätt prisnivå för årsbudgeten.

1                 Förslaget

1.1           Ärendets bakgrund

Enligt artikel 314 i fördraget om EU:s funktionssätt ska rådet och Europaparlamentet fastställa unionens årliga budget med ett särskilt budgetförfarande, som tar sin utgångspunkt i det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Budgeten är uppdelad i sju utgiftsrubriker som tillsammans ska rymmas under taket i den fleråriga budgetramen. Varje utgiftsrubrik är i sin tur indelad i olika politikområden. Budgeten är vidare uppdelad i åtagande- och betalningsanslag. Åtagandeanslagen anger hur stora åtaganden som EU får ingå under året och betalningsanslagen anger hur stora betalningar som får göras från EU-budgeten under budgetåret med anledning av nya och redan ingångna åtaganden.

1.2           Förslagets innehåll

Förslaget till årsbudget utgår från de budgettak som är fastlagda för 2023 i förordningen om den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 i 2018 års prisnivå samt förslaget om den tekniska justeringen genom vilken de årliga taken räknas om till löpande priser.

Åtagandeanslagen inklusive specialinstrument föreslås uppgå till 185,6 miljarder euro, vilket motsvarar 1,14 procent av EU:s samlade BNI för åtaganden. Förslaget lämnar en marginal till taket för åtaganden på 446 miljoner euro. Betalningsanslagen föreslås uppgå till 166,3 miljarder euro, som motsvarar 1,02 procent av EU:s totala BNI för betalningar. Förslaget lämnar en marginal till taket för betalningar på 5,5 miljarder euro.

 

Jämfört med budgeten för 2022 innebär kommissionens förslag ökningar med 2,1 procent i åtagandeanslag och minskningar med -2,6 procent i betalningsanslag.

 

Utöver nivåerna i årsbudgetförslaget förstärks vissa program med medel genom EU:s återhämtningspaket (Next Generation EU): 113,9 miljarder euro tillförs genom bidrag och ytterligare 225,6 miljarder euro kan göras tillgängliga i form av lån. Det innebär att totala medel tillgängliga för EU-gemensamma utgifter 2023 uppgår till 299,5 miljarder euro i åtaganden. Återhämtningspaketet ingår dock inte i årsbudgeten eller årsbudgetprocessen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 1: Sammanställning av kommissionens förslag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.2.1        Rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

Inom rubrik 1 finansieras program och instrument inom områdena forskning och innovation, europeiska strategiska investeringar, inre marknaden och rymden. Bl.a. finns Horisont Europa, Internationell termonukleär experimentreaktor (ITER), InvestEU och fonden för ett sammanlänkat Europa under rubriken.

Kommissionen föreslår att åtagandeanslagen under rubrik 1 ska uppgå till 21,6 miljarder euro och betalningsanslagen till 20,9 miljarder euro. Det motsvarar minskningar med -1,0 procent i åtaganden och -2,7 procent i betalningar jämfört med år 2022.

1.2.2        Rubrik 2Sammanhållning och resiliens

I rubrik 2 ingår framförallt sammanhållningspolitiken, som består av regionalfonden, socialfonden (ESF), socialfonden+ (ESF+) och sammanhållningsfonden. Sammanhållningspolitiken är ett av de utgiftsområden som har fått stora tillskott i syfte att stimulera Europas ekonomiska och sociala återhämtning efter pandemin. Rubriken tillhandahåller även finansiering för stora återhämtningsprogram såsom faciliteten för återhämtning och resiliens, och en förstärkning av följande program: EU för hälsa, EU:s civilskyddsmekanism, Erasmus och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

Åtaganden föreslås uppgå till 70,1 miljarder euro, vilket är en ökning med 3,6 procent jämfört med beslutad budget för 2022. Betalningar föreslås uppgå till 55,8 miljarder euro, vilket är en minskning med -10,0 procent jämfört med beslutad budget för 2022.

1.2.3        Rubrik 3Naturresurser och miljö

I rubriken ingår utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken och vissa miljöåtgärder. Rubrik 3 spelar en nyckelroll för satsningar som den gröna given och från jord till bord-strategin, såväl som för att uppfylla åtaganden i Parisavtalet gällande klimatförändringar. År 2023 påbörjas den nya reformperioden av den gemensamma jordbrukspolitiken, som implementeras genom medlemsstaternas strategiska planer.

Åtaganden föreslås uppgå till 57,2 miljarder euro och betalningar föreslås uppgå till 57,4 miljarder euro. Åtagandeanslagen ökar med 1,0 procent jämfört med 2022 och betalningsanslagen med 1,5 procent.

1.2.4        Rubrik 4Migration och gränsförvaltning

Rubrik 4 innefattar EU:s migrations- och asylpolitik samt gränsförvaltning och är indelad i dessa två kategorier. Inom migrations- och asylpolitiken finns bl.a. asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och European Union Agency for Asylum (EUAA). De program som finns inom gränsförvaltning är instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI) och instrumentet för ekonomiskt stöd för tullkontrollsutrustning (CCEI) inom fonden för integrerad gränsförvaltning (IBMF). Även myndigheterna Frontex och eu-LISA finansieras inom denna rubrik.

Åtaganden föreslås uppgå till 3,7 miljarder euro, vilket är en ökning med 10,9 procent jämfört med beslutad budget för 2022. Betalningar föreslås uppgå till 3,1 miljarder euro, vilket är en minskning med -5,7 procent jämfört med beslutad budget för 2022.

1.2.5        Rubrik 5Motståndskraft, säkerhet och försvar

Rubriken omfattar säkerhets- och försvarsrelaterade program och stöd som exempelvis fonden för inre säkerhet, europeiska försvarsfonden och militär mobilitet.

Åtaganden föreslås uppgå till 1,9 miljarder euro och betalningar föreslås uppgå till 1,1 miljarder euro. Kommissionen föreslår därmed att åtagandeanslagen ökar med 4,9 procent och att betalningsanslagen minskar med -10,2 procent jämfört med 2022 års budget.

1.2.6        Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

Rubriken omfattar EU:s yttre åtgärder i vårt grannskap, i utvecklingsländer och resten av världen. I rubriken ingår NDICI, som är ett samlat instrument för grannskapet, utveckling och internationellt samarbete. Vidare ingår egna instrument för GUSP, humanitärt stöd, föranslutningsstödet (IPA) och stödet till de utomeuropeiska länderna och territorierna (OCT).

Åtaganden föreslås uppgå till 16,8 miljarder euro, vilket är en minskning med -2,3 procent jämfört med budgeten för 2022. Betalningar föreslås uppgå till 13,8 miljarder euro, vilket motsvarar en ökning med 6,6 procent.

1.2.7        Rubrik 7EU:s offentliga förvaltning

Rubriken täcker de administrativa utgifterna för institutionerna, pensioner och Europaskolorna.

Åtaganden och betalningar i rubrik 7 för 2023 föreslås uppgå till 11,4 miljarder euro. Rubriken föreslås öka med 7,8 procent jämfört med 2022 års budget. Ökningen beror främst på utökad personalstyrka i Europaparlamentet, löneökningar och ökade kostnader för pensioner.

1.2.8        Teknisk justering av den fleråriga budgetramen för 2023

Den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 ska göras årligen enligt artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093. Taken i den fleråriga budgetramen antogs i 2018 års priser. Den tekniska justeringen innebär att taken för 2023 räknas om till löpande priser. Den tekniska justeringen är inte en del av EU:s årsbudgetprocess. Justeringen ger årsbudgeten dess tak i avsedd prisnivå.

 

Tabell 2: Den fleråriga budgetramen 2021–2027 i 2018 års priser och i löpande priser (miljoner euro) efter teknisk justering.

 

 

 

 

 

 

1.3           Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget har ingen effekt på svenska regler.

1.4           Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Nivån på betalningarna från EU-budgeten får genom systemet för EU:s egna medel en direkt effekt på medlemsstaternas EU-avgifter under det aktuella budgetåret. Åtagandena får effekt på avgifterna när de förfaller till betalningar, vilket för vissa anslag sker under budgetåret och för andra sker efterföljande år.

En mängd faktorer, bland annat årsbudgeten, påverkar regeringens prognoser för EU-avgiften. I regeringens proposition 2021/22:1, budgetproposition för 2022 uppgick beräkningen avseende EU-avgiften för 2023 till 42,6 miljarder kronor. Det är dock först när beslutet om årsbudgeten har fattats som den svenska EU-avgiften för 2023 kan beräknas med större säkerhet. Andra faktorer kan fortsatt ändra prognosen såväl uppåt som nedåt.

Årsbudgetförslaget reglerar inte politikens innehåll utan endast anslagsnivåerna för redan beslutade åtgärder. Kommissionens förslag innehåller ingen konsekvensanalys, såsom exempelvis när det gäller jämställdhetsaspekten av förslaget.

2                 Ståndpunkter

2.1           Preliminär svensk ståndpunkt

Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, i enlighet med prop. 1994/95:40. Målet innebär att regeringen ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär också strikt budgetdisciplin, dvs. att verka för en begränsning av EU:s utgifter inom budgetramen och därmed den svenska avgiften till EU. Det övergripande målet i arbetet med 2023 års EU-budget är därmed, liksom tidigare år, att nå en så restriktiv budget som möjligt som med god marginal ryms inom de beslutade taken i den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027.

Regeringen kommer vid behandlingen av årsbudgetförslaget verka för budgetdisciplin och respekt för taken i den fleråriga budgetramen, att årsbudgeten beslutas med tillräckliga marginaler upp till taken för såväl åtaganden som betalningar. Otillräckliga marginaler riskerar att leda till krav på utnyttjande av särskilda instrument som leder till utgifter utöver budgetramen. Det lämnar heller inga möjligheter att omhänderta och finansiera oförutsedda händelser inom ram, vilket kan riskera att öka den svenska EU-avgiften.

2.2           Medlemsstaternas ståndpunkter

Sverige ingår i en grupp av likasinnade medlemsstater som tillsammans varje år förespråkar en budgetrestriktiv linje i rådet.

2.3           Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte känd.

2.4           Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har inte remitterats.

3                 Förslagets förutsättningar

3.1           Rättslig grund och beslutsförfarande

De grundläggande reglerna för upprättandet av EU-budgeten regleras i artiklarna 313–316 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut om årsbudgeten fattas av rådet och Europaparlamentet med utgångspunkt från det ordinarie lagstiftningsförfarandet. I rådet fattas beslut med kvalificerad majoritet.

 

Den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 regleras i artikel 4 i rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 (förordningen om den fleråriga budgetramen).

3.2           Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

EU:s årsbudget kan endast beslutas på EU-nivå.

4                 Övrigt

4.1           Fortsatt behandling av ärendet

Rådet förväntas anta sin läsning av förslaget andra veckan i september. Under hösten fortsätter förhandlingarna med att Europaparlamentet antar sin läsning och därefter följer ett förlikningsförfarande mellan 25 oktober och 14 november under vilket rådet och Europa­parlamentet ska enas om en gemensam hållning. Efter slutförhand­lingen ska Europarla­mentet inom två veckor fastställa budgeten för 2023.

4.2           Fackuttryck/termer

Åtagandeanslag – Ram för hur mycket som får intecknas under ett budgetår.

Betalningsanslag – De betalningar som måste göras från EU-budgeten under budgetåret med anledning av såväl en del åtaganden som görs under året som redan gjorda åtaganden.

Marginal – Skillnad mellan de föreslagna anslagen i årsbudgeten och de antagna taken i den fleråriga budgetramen.