Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM140
Förordning om förnybara bränslen för 2020/21:FPM140 sjöfarten
Infrastrukturdepartementet
Dokumentbeteckning
COM (2021) 562 slutlig
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om användning av förnybara bränslen och bränslen med låga koldioxidutsläpp i sjöfart och ändring av direktiv 2009/16/EC
Sammanfattning
Förslaget till förordning innebär att det ställs krav på att minska växthusgasintensiteten från den energi som används ombord på fartyg som anlöper till, avgår från eller befinner sig i en hamn inom EU. För energi som används ombord på ett fartyg ska den årliga genomsnittliga växthusgasintensiteten underskrida ett särskilt angivet gränsvärde som beräknas utifrån ett referensvärde för flottans växthusgasintensitet. Förordningen föreslås tillämpas från den 1 januari 2025. Containerfartyg och passagerarfartyg som befinner sig i en
Regeringen ser positivt på att
1
1 | Förslaget | 2020/21:FPM140 |
1.1Ärendets bakgrund
I december 2020 enades Europeiska rådet om att skärpa EU:s klimatmål till 2030 från minst 40 procent till minst 55 procent utsläppsminskningar jämfört med 1990. Det skärpta klimatmålet till 2030 är inskrivet i EU:s klimatlag. Den 14 juli 2021 presenterade kommissionen ett förslag till
1.2Förslagets innehåll
Syftet med förslaget är att öka sjöfartens användning av förnybara bränslen och bränslen med låga koldioxidutsläpp utan att det skapas hinder som kan orsaka snedvridningar på den inre marknaden.
Förslaget innebär att det ställs krav på att minska växthusgasintensiteten från den energi som används ombord på fartyg som anlöper till, avgår från eller befinner sig i en hamn inom EU. Kraven på minskad växthusgasintensitet gäller alla fartyg över 5 000 brutto oavsett flaggstat. För en fartygsresa mellan två EU hamnar omfattas all energi som använts ombord på fartyget medan hälften av energin omfattas för ett fartyg som reser till eller från en EU hamn via hamn i tredje land.
För energi som används ombord på ett fartyg ska den årliga genomsnittliga växthusgasintensiteten underskrida ett särskilt angivet gränsvärde som beräknas utifrån ett referensvärde för flottans växthusgasintensitet. Referensvärdet ska bestämmas i ett senare skede av lagstiftningsprocessen och baseras på inrapporterade värden för 2020 enligt
Förslaget innehåller bestämmelser som gör det möjligt att spara förbättringar på ett fartyg som överträffar de angivna gränserna för minskad växthusgasintensitet till nästkommande referensperiod. Det är också möjligt att balansera ett underskott för ett fartyg genom att låna av ett överskott från samma fartyg kommande referensperiod. Förslaget öppnar också för att flera
2
fartyg kan gå samman i en pool för att uppfylla kraven på minskad | 2020/21:FPM140 |
västhusgasintensitet. | |
Containerfartyg och passagerarfartyg som befinner sig i en |
|
från och med 1 januari 2030 ansluta sig till en landströmsanläggning och | |
tillgodose hela sitt energibehov därifrån så länge fartyget befinner sig i | |
hamn. Kravet gäller inte vid korta anlöp, under två timmar, och heller inte | |
för nollutsläppsfartyg. | |
Det föreslås att förordningen ska tillämpas från den 1 januari 2025. |
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget innebär en ny reglering och fortsatta analyser behövs för att bedöma vilka författningsändringar som kan bli aktuella med anledning av förslaget till
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Enligt kommissionen kommer förslaget endast att ha begränsade budgetära konsekvenser på nationella myndigheter eftersom tillsyn av efterlevnaden kommer att utföras av tredjepartsorgan s.k. kontrollör och baseras på befintliga system. Kommissionen ser heller inget behov av utökade hamnstatskontroller.
Eventuella utgifter som förslaget medför för statens budget ska finansieras inom berört utgiftsområdes befintliga ekonomiska ramar.
Förslaget bedöms minska de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser från de fartyg som omfattas med åtminstone ca 7 procent fram till 2030 och med ca 75 procent fram till 2050 jämfört med de genomsnittliga utsläppen 2015. Även utsläppen av luftföroreningar kommer att minska.
Rederierna kommer att få bära huvuddelen av kostnaderna för förslaget. Enligt kommissionen bedöms de totala kostnaderna fram till 2050 uppgå till 89,7 miljarder euro, varav 25,8 miljarder är kapitalkostnader och 63,9 miljarder är ökade bränslekostnader. De samlade administrativa kostnaderna för rederierna på grund av datainsamling, verifikationer och årliga rapporteringar bedöms uppgå till 521,7 miljoner euro under samma period. Hamnarnas totala kostnader för infrastruktur bedöms uppgå till 5,7 miljarder euro fram till 2050. (Alla kostnader uttryckta i konstanta priser i 2015 års
3
prisnivå). Fraktpriserna bedöms öka med 0,1 till 2,5 procent till 2030 och | 2020/21:FPM140 |
med 0,8 till 15,1 procent fram till 2050 på grund av högre bränslekostnader. |
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen ser positivt på att
Regeringen vill ha ett regelverk med hög klimatnytta som på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till uppsatta klimatmål och är så administrativt enkelt som möjligt för berörda aktörer. Regeringen avser verka för att reglerna som avgör om ett bränsle är hållbart fortsatt regleras i förnybartdirektivet. För regeringen är det viktigt att förslaget inte missgynna redare som redan vidtagit åtgärder för att minska sina fartygs klimatpåverkan. Regeringen avser därför noga analysera de delar av förslaget som rör referensvärden och gränsvärden för växthusgasintensitet och hur de påverkar dessa redare.
Eventuella finansieringsbehov relaterade till
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Andra medlemsstaters ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) har remitterat förslaget till förordning med svarsdatum senast den 27 augusti 2021.
4
3 | Förslagets förutsättningar | 2020/21:FPM140 |
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 100.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionen konstaterar i sin subsidiaritetsbedömning att sjöfarten i grunden är internationell till sin natur. Sjöfartens internationella dimension kräver därför insatser på
Regeringen delar kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Behandlingen i rådet kommer att inledas under det slovenska ordförandeskapet hösten 2021.
4.2Fackuttryck/termer
5