Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM99
Kommissionens handlingsplan för | 2020/21:FPM99 |
ekologisk produktion | |
Näringsdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM(2021) 141
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om en handlingsplan för utvecklingen av ekologisk produktion, jämte bilaga.
Sammanfattning
Kommissionen har presenterat en ny handlingsplan som syftar till att hjälpa ekologiska lantbrukare, producenter och handlare att hantera framtida utmaningar i den ekologiska sektorn. I den Gröna given (The European Green Deal) framhålls vikten av en övergång till ett mer hållbart livsmedelssystem för klimatomställning, värna miljön och bevara biologisk mångfald. Handlingsplanen om ekologisk produktion baserar sig på Jord till
Regeringen välkomnar meddelandet som syftar till att öka den ekologiska produktionen inom EU. Samtidigt vill regeringen att handlingsplanen bygger på frivillighet om hur enskilda medlemsstater kan bidra till målen om
1
ekologisk produktion och konsumtion under Gröna given, och inte innehåller | 2020/21:FPM99 |
specifik öronmärkning för ekologisk produktion, särskilt vad gäller | |
satsningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och Europeiska | |
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Kommissionens handlingsplan har sitt ursprung i Gröna given och Från jord till
1.2Förslagets innehåll
Handlingsplanen innehåller 54 åtgärder, fördelade inom tre områden; främja konsumtion och öka konsumentförtroendet, öka produktionen genom att stimulera omställning och stärka hela värdekedjan samt att ekologisk produktion ska föregå med gott exempel och förbättra det ekologiska jordbrukets bidrag till hållbarhet. Enligt kommissionen har planen utformats för att ge den ekologiska sektorn rätt verktyg för att nå målet om 25 procent av jordbruksmarken i unionen ska brukas ekologiskt år 2030, som fastställts genom den Gröna given, Från jord till
För att nå målet om att 25 procent av jordbruksmarken ska brukas ekologiskt år 2030 vill kommissionen att efterfrågan på ekologiska produkter driver sektorns tillväxt. Samtidigt ska de stora skillnaderna mellan medlemsländernas ekologiska sektorer tas i beaktande. Den ekologiska handlingsplanen tillhandahåller verktyg och idéer som stöd för en balanserad tillväxt av sektorn. Utvecklingen kommer bland annat att stödjas av den gemensamma jordbrukspolitiken, forskning och innovation, säljfrämjande satsningar på ekologiskt vattenbruk, upphandling samt nära samarbeten mellan aktörer på
Sammanfattning av handlingsplanens tre delar:
Främja konsumtion och öka konsumentförtroendet
Kommissionen avser att med hjälp av åtgärder som syftar till att främja efterfrågan, behålla konsumenternas förtroende och föra ekologisk mat närmare invånarna. Det är tänkt att uppnås genom bland annat information och kommunikation om ekologisk produktion, men även genom att främja ekologisk produktion och dess logotyp/märkning, främja ekologiska livsmedel i offentliga matsalar/restauranger, öka användningen av grön
2
offentlig upphandling, införa ekologiska skolprogram, förebygga 2020/21:FPM99 livsmedelbedrägerier och öka konsumentförtroendet, förbättra spårbarheten
och involvera privata sektorn i främjandearbetet.
Kommissionen rekommenderar bland annat att medlemsstaterna sätter upp nationella mål för ekologisk upphandling. Kommissionen kommer även fortsatt att satsa på främjandet av ekologisk produktion och har därmed avsatt 49 miljoner euro för ekologiska livsmedel i
Öka produktionen - stimulera omställning och stärka hela värdekedjan
Kommissionen avser att med hjälp av olika verktyg bland annat uppmuntra till omställning till ekologiskt och utbyte av erfarenheter, utveckla sektorsanalyser för att öka marknadstransparensen, stödja organisering inom livsmedelskedjan med hjälp av bland annat gruppcertifiering, införa lokala småskaliga processer och korta handelskedjan, förbättra djurens nutrition i enlighet med ekologiska regler samt stärka det ekologiska vattenbruket.
Kommissionen anser att det är centralt att medlemsstaterna utvecklar egna nationella strategier inklusive analyser, åtgärder och nationella mål. Kommissionen vill se att alla medlemsstaterna förklarar hur de avser att bidra till
Kommissionen vill även se en markant ökning av ekologiskt vattenbruk. Kommissionen uppmuntrar MS att inkludera en ökad satsning på ekologiskt vattenbruk i sina nationella strategiska planer för vattenbruk och ta väl vara på de möjligheter som erbjuds inom den Europeiska
Ekologiskt ska föregå med gott exempel - förbättra det ekologiska jordbrukets bidrag till hållbarhet
Kommissionen avser bland annat att minska klimat- och miljöavtrycket, öka den biologiska mångfalden, öka avkastningen för produktionen, undersöka om det finns alternativ till skadliga ämnen och växtskyddsmedel, förbättra djurskyddet samt sträva efter en mer effektiv användning av resurser.
Kommissionen anser att ekologisk produktion bidrar till bättre miljö och hållbarhet och att forskningen bör ses som ett viktigt verktyg att uppnå detta. Kommissionen avser därför att avsätta minst 30 procent av kommande utlysningar för interventionsområde tre ”Jordbruk, skogsbruk och
3
landsbygdsområden” i kluster sex av Horisont Europa till områden som | 2020/21:FPM99 |
särskilt angår eller är relevanta för den ekologiska sektorn. |
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet i sig har ingen påverkan på svenska regler.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Det är i dagsläget inte möjligt att närmare bedöma vilka budgetära eller samhällsekonomiska konsekvenser genomförandet av meddelandet har i sin helhet för Sverige. Fortsatta analyser och konsekvenser av förslagen, inklusive bedömningar av kostnaderna och möjligheten att hantera dessa inom befintliga ramar, är nödvändiga för att kunna ta slutlig ställning i sak. Kommissionen har inte presenterat någon konsekvensanalys av handlingsplanen, dvs. heller inte någon konsekvensanalys när det gäller jämställdhetsaspekten av meddelandet. Utgiftsdrivande åtgärder behöver finansieras genom omprioriteringar i den fleråriga budgetramen (MFF). Ökade kostnader för den nationella budgeten ska finansieras inom beslutade och beräknade ekonomiska ramar på berört utgiftsområde.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande som syftar till att hjälpa ekologiska jordbrukare, producenter och handlare att hantera framtida utmaningar. Regeringen har i tidigare rådsslutsatser gett stöd till kommissionens Från jord till
Regeringen vill se en produktionsökning, både konventionell och ekologisk, vilket ligger i linje med den av riksdagen antagna livsmedelsstrategin. En växande marknad för ekologiska livsmedel skapar möjligheter på marknaden för små och stora svenska jordbruks- och livsmedelsföretag. Det finns möjligheter till fler arbetstillfällen, ökad export och ökad lönsamhet. Regeringen ser också att en ökad ekologisk odling bidrar till uppfyllelsen av flera nationella miljökvalitetsmål, bland annat Giftfri miljö och Ett rikt växt- och djurliv, vilket bidrar till ökat skydd för hälsa och miljö. Regeringen stödjer därmed kommissionens intentioner att göra det lättare för jordbrukare att gå över till ekologiskt jordbruk. Omställningen till en fossilfri och cirkulär ekonomi är avgörande både för att uppnå klimatmålen och de globala målen i Agenda 2030. En hållbar produktion och konsumtion av livsmedel är nödvändig för att minska avfallsmängderna. Dessutom kan en utveckling av en resurseffektiv, giftfri, cirkulär och biobaserad ekonomi främjas, samtidigt som vi stärker de svenska företagens konkurrenskraft och minskar trycket på ekosystemen.
4
Samtidigt vill regeringen se att handlingsplanen bygger på frivillighet och | 2020/21:FPM99 |
inte innehåller specifik öronmärkning för ekologisk produktion, särskilt vad | |
gäller satsningar inom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och | |
Europeiska |
|
Regeringen har därför synpunkter på några av de skrivningar som rör CAP | |
och vattenbruk. När det gäller CAP och de målvärden som är kopplade till | |
kommissionens strategi Från jord till bord står regeringen bakom rådets | |
slutsatser om att det är viktigt att medlemsstaternas olika utgångspunkter, | |
omständigheter och förutsättningar beaktas i enlighet med |
subsidiaritetsprincipen. Regeringen anser att principerna för siffersatta mål behöver klarläggas och att det ska finnas en flexibilitet mellan medlemsländerna. Principen för fördelning mellan medlemsländer behöver vara lika konkurrensvillkor. Detta kräver ytterligare analyser och kan därför inte göras i medlemsstaternas strategiska planer. Regeringen vidhåller att godkännande av strategiska planer ska baseras på innehållet i den gemensamma lagstiftningen. Kommissionens rekommendationer är av ickebindande karaktär och utgör ingen rättslig grund för godkännandet av strategiska planer.
När det gäller ekologisk vattenbruksproduktion ser regeringen positivt på att kommissionen föreslår att produktionen bör öka, men vill understryka vikten av att det baseras på frivillighet för medlemsstaterna. Inom Europeiska
Avslutningsvis, önskar regeringen se en konsekvensanalys av kommissionens handlingsplan som visar om de olika föreslagna åtgärderna bedöms innebära ökade kostnader och/eller ökad administrativ börda för medlemsstater och lantbrukare. Regeringen förstår behovet av mer marknadsdata, men anser att det är viktigt att rapporteringskrav utformas på så vis att nyttan vägs mot den ökade kostnaden och ökade administrativa bördan för medlemsstater och lantbrukare. För att ta slutlig ställning till förslagens alla delar kommer ytterligare analyser att krävas.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte gått ut på remiss.
5
3 | Förslagets förutsättningar | 2020/21:FPM99 |
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte tillämpligt eftersom meddelandet inte är en rättsakt.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte tillämpligt eftersom meddelandet inte är en rättsakt.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Det portugisiska ordförandeskapet avser att behandla handlingsplanen vid Jordbruks- och fiskerådet den 31 maj 2021. Troligtvis kommer även det efterföljande ordförandeskapet, Slovenien, att hantera frågan vidare inom rådet.
4.2Fackuttryck/termer
6