Regeringskansliet
Faktapromemoria 2020/21:FPM7
Kommissionens årliga hållbara | 2020/21:FPM7 |
tillväxtstrategi | |
Statsrådsberedningen | |
Dokumentbeteckning
COM(2020) 575
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken om årlig strategi för hållbar tillväxt
Sammanfattning
Den 17 september 2020 presenterade kommissionen sin årliga hållbara tillväxtstrategi för 2021 (Annual Sustainable Growth Strategy, ASGS) som inleder den europeiska planeringsterminen för
I den årliga hållbara tillväxtstrategin redogör kommissionen för sina förslag till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för de kommande 12 månaderna. Fokus är i år på reformer och investeringar för den ekonomiska återhämtningen från covid-
Den årliga hållbara tillväxtstrategin presenteras i år något tidigare än vanligt. Vanligtvis presenteras den inom ramen för det s.k. höstpaketet, tillsammans med ett utkast till gemensam sysselsättningsrapport, förvarningsrapport samt eurozonsrekommendation i slutet av november. Övriga delar i höstpaketet väntas presenteras som vanligt i slutet av november.
Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (återhämtningsfaciliteten), se Faktapromemoria 2019/20:FPM52, är nära kopplad till den europeiska terminen både till innehåll och process. Den europeiska terminen kommer också tillfälligt att anpassas till återhämtningsfaciliteten i år. Till exempel kommer inga landspecifika rekommendationer att föreslås år 2021 för de medlemsstater som lämnar in
planer för återhämtning och resiliens (återhämtningsplaner). Dessa kommer istället att ersättas av kommissionens bedömning av återhämtningsplanerna. I förra årets tillväxtstrategi betonade kommissionen konkurrenskraftig hållbarhet, med utgångspunkt i den gröna given. De fyra områden som identifierades i tillväxtstrategin förra året: miljömässig hållbarhet, produktivitetsförbättringar, rättvisa och makroekonomisk stabilitet, är fortsatt vägledande för medlemsstaternas nationella reformer och investeringar. Kommissionen konstaterar att dessa områden ligger i hjärtat av den europeiska terminen och säkerställer att den nya tillväxtstrategin hjälper till att bygga grunden för en grön, digital och hållbar återhämtning.
För att nyttja återhämtningsfaciliteten måste medlemsstaterna lämna in återhämtningsplaner, som beskriver de nationella reformer och investeringar de söker finansiellt stöd för. Medlemsstaternas återhämtningsplaner ska ta itu med de utmaningar som anges i de landspecifika rekommendationerna från de senaste åren, särskilt från 2019 och 2020. Planerna ska också bidra till att stärka tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk och social resiliens, minska krisens ekonomiska och sociala konsekvenser och bidra till ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens samt bidra till den gröna och digitala omställningen.
Kommissionen förslår också sju flaggskeppsinitiativ för att möta de gemensamma utmaningar som medlemsstaterna står inför i syfte att göra Europa till en digital och grön kontinent och öka sammanhållningen mellan medlemsstaterna. Kommissionen anger att medlemsstaterna även bör beakta dessa i sina återhämtningsplaner.
Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtstrategi och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande 12 månaderna.
Regeringen stödjer att den årliga hållbara tillväxtstrategin lyfter samma prioriteringar som förra året: grön omställning, digital omställning och produktivitet, rättvisa – att återhämtningen inte leder till ökad ojämlikhet utan bidrar till social sammanhållning – och makroekonomisk stabilitet. Samtidigt anser regeringen att terminen även fortsättningsvis bör fokusera på sina kärnfrågor som rör att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, främja hållbar ekonomisk tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering.
Regeringen stödjer de förändringar som planeras inom ramen för den europeiska terminen 2021, men anser att dessa ska vara tillfälliga eftersom återhämtningsfaciliteten är temporär.
Det är viktigt att den europeiska terminen bidrar till nödvändiga reformer och offentliga investeringar som främjar långsiktigt hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och den gröna omställningen. En utgångspunkt för regeringen i den europeiska terminen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna även fortsättningsvis respekteras.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
I juni 2010 antog Europeiska rådet Europa 2020 – en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. I syfte att verka för ett effektivt genomförande av strategin, i linje med stabilitets- och tillväxtpakten, beslutade rådet i september 2010 att introducera en ny årscykel – den europeiska planeringsterminen – för styrning och granskning av den ekonomiska politiken inom EU. Den europeiska planeringsterminen inleds med att kommissionen presenterar sin årliga hållbara tillväxtstrategi där förslag anges till övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för de kommande 12 månaderna.
Från och med förra året har strategin ett förstärkt fokus på miljö- och klimatfrågor och den döptes då om från den årliga tillväxtöversikten till den årliga hållbara tillväxtstrategin.
Den årliga hållbara tillväxtstrategin är ett underlag inför Europeiska rådets möte i mars då stats- och regeringscheferna lämnar vägledning inför medlemsstaternas rapportering inom den europeiska terminen (nationella reformprogram) och stabilitets- och tillväxtpakten (konvergens- och stabilitetsprogram). Den 17 september 2020 presenterades den årliga hållbara tillväxtstrategin för 2021.
1.2Förslagets innehåll
I tillväxtstrategin konstateras att världen befinner sig i en plötslig och djup recession till följd av
Vidare konstaterar kommissionen att återhämtningsfaciliteten kommer att vara ett av de viktigaste verktygen för återhämtningen. Kommissionen anger att faciliteten ska uppfylla målsättningen om konkurrenskraftig hållbarhet i den årliga hållbara tillväxtstrategin och den gröna given. Den ska påskynda insatser för att hantera redan befintliga utmaningar och samtidigt undvika nya motgångar i samband med krisen.
Prioriteringar för medlemsstaterna i årets europeiska termin
För att ta itu med utmaningarna kommande tolv månader föreslår kommissionen att förra årets prioriteringar fortsatt gäller för medlemsstaterna när de tar fram sina förslag till reformer och investeringar inom ramen för sina återhämtningsplaner. Dessa är:
Grön omställning
Att ta itu med klimat- och miljökrisen är vår tids stora utmaning och det är en möjlighet att blåsa nytt liv i våra ekonomier på ett hållbart sätt. För att följa Europeiska rådets åtagande att nå målet med 30 procents integrering av klimatåtgärder för både den fleråriga budgetramen och Next generation EU måste 37 procent av utgifterna i varje återhämtningsplan avse klimatåtgärder. Kommissionen anger att medlemsstaterna bör lägga fram reformer och investeringar för att stödja den gröna omställningen på områdena energi, transport, minskning av koloxidutsläppen inom industrin, cirkulär ekonomi, förvaltning av vattenresurser och biologisk mångfald. Medlemsstaterna bör påskynda utsläppsminskningarna genom snabb utbyggnad av förnybar energi och vätgas och ökade åtgärder för byggnaders energieffektivitet. Investeringar i hållbara transportmedel kan också stödja återhämtningen. Medlemsstaterna bör även vidta åtgärder för en mer cirkulär ekonomi, förbättra den miljöinfrastrukturen samt skydda och återställa den biologiska mångfalden.
Digital omställning och produktivitet
Den digitala omställningen är avgörande för att stärka EU:s och medlemsstaternas sociala och ekonomiska resiliens och stärka potentialen för tillväxt och jobbskapande. Medlemsstaterna bör säkerställa en hög ambitionsnivå för den digitala omställningen i sina återhämtningsplaner. Kommissionen föreslår att minst 20 procent av utgifterna i varje plan ska avse den digitala omställningen. Medlemsstaterna bör inrikta sig på de reformer och investeringar som förbättrar konnektiviteten, inbegripet 5G och gigabitkonnektivitet. Att utveckla digitala färdigheter är en förutsättning för att kunna delta i samhället och dra fördel av den digitala omställningen och detta kräver reformer. Återhämtningsplanerna bör också inriktas på uppbyggnad och användning av avancerade digitala lösningar.
Rättvisa
Makroekonomisk stabilitet
Sedan finanskrisen 2008 är Ekonomiska och monetära unionen mer stabil när det gäller att hantera kriser, men nya utmaningar för den makroekonomiska stabiliteten uppstår. Kommissionen anger att medlemsstaterna bör fortsätta att tillhandahålla riktat och tillfälligt finanspolitiskt stöd under 2021 mot
bakgrund av att den allmänna undantagsklausulen är aktiverad, samtidigt som de också skyddar hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt. Att förbättra kvaliteten på de offentliga finanserna kommer att bli viktigt för att öka tillväxtpotentialen och stödja den ekonomiska omställningen. Lämpliga åtgärder behövs för att säkerställa en ordnad utveckling vad gäller privat skuldsättning.
Kommissionen konstaterar även att konkurrenskraftig hållbarhet kräver öppenhet och en stark inre marknad.
För att dra nytta av återhämtningsfaciliteten ska medlemsstaterna lägga fram återhämtningsplaner, som beskriver nationella reformer och investeringar. Medlemsstaternas återhämtningsplaner ska ta itu med de utmaningar som anges i de landspecifika rekommendationerna från de senaste åren, särskilt från 2019 och 2020. Planerna ska också bidra till att stärka tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk och social resiliens, minska krisens ekonomiska och sociala konsekvenser och bidra till ökad ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och konvergens samt bidra till den gröna och digitala omställningen. Reformer och investeringar måste samtidigt respektera principen om att inte vålla skada (”do no harm”) genom att i så stor uträckning som möjligt använda EU:s gemensamma taxonomi för miljömässigt hållbara investeringar.
Europeiska flaggskeppsinitiativ
Även om återhämtningsplanerna kommer att återspegla den nationella situationen i varje enskild medlemsstat, anser kommissionen att det finns vissa gemensamma utmaningar som kräver samordnade investeringar och reformer. Kommissionen förslår därför sju europeiska flaggskeppsinitiativ för att möta de gemensamma utmaningarna i syfte att lyckas med återhämtningen och göra Europa till en digital och grönare kontinent och öka sammanhållningen mellan medlemsstaterna. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att i sina återhämtningsplaner presentera investeringar och reformer i linje med dessa flaggskeppsinitiativ:
1.Nya energikällor
Framtidssäker ren teknik bör påskyndas och utvecklingen och användningen av förnybara energikällor bör påskyndas, liksom deras integration genom moderniserade nät och förbättrad konnektivitet. Flaggskeppsinitiativet har till syfte att stödja byggande och sektorsintegration av närmare 40 procent av de 500 GW i elproduktion från förnybara energikällor som behövs till 2030, stödja installation av elektrolysanläggningar med 6 GW i kapacitet samt produktion och transport av en miljon ton förnybar vätgas inom hela EU till 2025.
2.Renovering
Förbättrad energi- och resurseffektivitet av offentliga och privata byggnader kommer att bidra till att uppnå EU:s klimatmål, skapa många nya lokala arbetstillfällen och främja den digitala utvecklingen. Detta kommer att bidra till en fördubbling av renoveringstakten senast år 2025.
3.Laddning och tankning
Främjandet av framtidssäkrad ren teknologi i syfte att påskynda användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter kommer att göra EU renare, snabba på den industriella omställningen och bidra till att klimatmålen i Parisavtalet uppnås. Flaggskeppsinitiativet har som mål att senast år 2025 ska en miljon av de tre miljoner laddstationer som behövs år 2030 och hälften av de 1000 vätgasstationer som behövs, ha byggts.
4.Konnektivitet
Invånare och företag i EU bör ha tillgång till snabba bredbandstjänster. Senast år 2025 bör alla områden säkras den största möjliga oavbrutna 5G- täckningen.
5.Modernisering
6.Kapacitetsökning
EU:s digitala omställning förutsätter en ökande kapacitet vad gäller datamoln för industriella data i EU. Senast år 2025 ska flaggskeppsinitiativet syfta till att fördubbla produktionen av halvledare i Europa och kan producera 10 gånger fler energieffektiva processorer.
7.Omskolning och fortbildning
Mycket stora investeringar i omskolning och fortbildning krävs för att stödja den gröna och digitala omställningen, öka innovations- och tillväxtpotentialen, främja ekonomisk och social motståndskraft och skapa sysselsättning av god kvalitet och social inkludering. Senast år 2025 bör andelen
Kommissionen anser vidare att genomförandet av reformerna kräver att investeringshinder åtgärdas och företagsklimatet förbättras. Medlemsstaterna bör inrikta sig på investeringar som gynnar den inre marknaden. Medlemsstaterna bör vidare inrikta sig på de landspecifika rekommendationer som är viktiga för att underlätta genomförandet av reformer och investeringar. De medel som medlemsstaterna kommer att erhålla inom ramen för återhämtningsfaciliteten tillkommer utöver de medel som medlemsstaterna vanligtvis tar emot inom ramen för sammanhållningspolitiken eller från andra
Fokus på reformer och investeringar för ekonomisk återhämtning i årets europeiska termin
Avslutningsvis konstaterar kommissionen att fokus för den europeiska terminen i år är reformer och investeringar för den ekonomiska återhämtningen. Den europeiska terminen och återhämtningsfaciliteten är nära sammanlänkade och terminen kommer därför tillfälligt att anpassas i år.
Medlemsstaterna uppmanas i år att lämna in det nationella reformprogrammet (NRP) och återhämtningsplanen i ett integrerat dokument för att rationalisera både vad gäller innehåll och antalet dokument.
För de medlemsstater som lämnar in återhämtningsplaner kommer kommissionen inte att publicera några landrapporter eller föreslå landspecifika rekommendationer utan dessa kommer att ersättas av kommissions bedömning av planerna. De senaste årens landspecifika rekommendationer kommer dock att tas i beaktning när kommissionen bedömer medlemsstaternas återhämtningsplaner. Kommissionen kommer att presentera rekommendationer om den budgetära situationen i medlemsstaterna år 2021 i enlighet med stabilitets- och tillväxtpakten.
Övervakningen av det makroekonomiska obalansförfarandet (MIP) kommer att behöva fokusera på riskerna som
Kommissionen presenterade den 17 september 2020 också ytterligare vägledning för utformandet av återhämtningsplanerna och de uppmanar medlemsstaterna att föra en bred dialog med arbetsmarknadens parter och andra berörda aktörer i förberedelsearbetet inför planerna.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget har ingen direkt inverkan på svenska regler. Europa
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Den årliga hållbara tillväxtstrategin, som utgör ett meddelande från kommissionen, har i sig ingen direkt inverkan på
I den årliga hållbara tillväxtstrategin saknas till stor del ett jämställdhetsperspektiv. Ett integrerat jämställdhetsperspektiv skulle kunna bidra till ett mer effektivt återhämtningsarbete.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar årets hållbara tillväxtstrategi och kan på ett övergripande plan ställa sig bakom de prioriteringar som kommissionen föreslår för den ekonomiska politiken de kommande 12 månaderna.
Regeringen stödjer att den hållbara tillväxtstrategin lyfter samma prioriteringar som förra året: grön omställning, digital omställning och produktivitet, rättvisa – att återhämtningen inte leder till ökad ojämlikhet utan bidrar till social sammanhållning – och makroekonomisk stabilitet. Samtidigt anser regeringen att terminen även fortsättningsvis bör fokusera på sina kärnfrågor som rör att säkerställa sunda offentliga finanser, förebygga och korrigera makroekonomiska obalanser, främja hållbar ekonomisk tillväxt, välfungerande arbetsmarknader och social inkludering.
Regeringen anser att unionens återhämtningsarbete systematiskt ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Det hade varit önskvärt att ett jämställdhetsperspektiv varit mer konsekvent integrerat i den årliga hållbara tillväxtstrategin. Regeringen saknar den sedvanliga skrivningen om behovet av åtgärder för att öka kvinnors sysselsättningsgrad och förbättra deras situation på arbetsmarknaden.
Regeringen stödjer de förändringar som planeras inom ramen för den europeiska terminen 2021, men anser att dessa ska vara tillfälliga eftersom återhämtningsfaciliteten är temporär. Det är bra att den finanspolitiska övervakningen och övervakningen av makroekonomiska obalanser fortskrider. Regeringen anser vidare att multilaterala granskningar inom terminen bör utföras i den mån det är möjligt. Därtill bedömer regeringen att det är viktigt att även framgent upprätthålla en samordnad och ändamålsenlig process för den europeiska terminen.
Det är viktigt att den europeiska terminen bidrar till nödvändiga reformer och offentliga investeringar som främjar långsiktigt hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt och den gröna omställningen. En utgångspunkt för regeringen i den europeiska terminen är att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna även fortsättningsvis respekteras.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända
2.3Institutionernas ståndpunkter
-
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Den årliga hållbara tillväxtstrategin har ännu inte remitterats. I oktober 2020 genomfördes ett
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 119 i
Artikel 121 i
Artikel 148 i
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Kommissionens årliga hållbara tillväxtstrategi behandlas i berörda rådskonstellationer under hösten och kommer tillsammans med den gemensamma sysselsättningsrapporten utgöra ett underlag till Europeiska rådets möte i mars 2021. Stats- och regeringscheferna ska då, med bl.a. dessa rapporter som grund, lämna vägledning inför medlemsstaternas rapportering inom terminen, förfarandet för makroekonomiska obalanser och stabilitets- och tillväxtpakten. Medlemsstaterna ska med vägledning av den årliga hållbara tillväxtstrategin, i år även lämna in sina återhämtningsplaner tillsammans med det nationella reformprogrammet (NRP) senast den 30 april 2021.
4.2Fackuttryck/termer
Facilitet för återhämtning och resiliens (Återhämtningsfacilitet, RRF): Kommissionen presenterade den 28 maj 2020 ett förslag till förordning om att inrätta en återhämtningsfacilitet. Faciliteten föreslås stödja sammanhållning, lindra
innehåll och process. Offentliga reformer och investeringar som finansieras ska vara förenliga med relevanta landspecifika rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen, främja tillväxt och bidra till den gröna och digitala omställningen. Huvuddragen för faciliteten överenskoms vid Europeiska rådets möte den
Plan för återhämtning och resiliens (Återhämtningsplan, RFP): En medlemsstat som väljer att ansöka om stöd från faciliteten tar enligt förslaget fram en återhämtningsplan där den bland annat specificerar de offentliga reformer och investeringar för vilka den ansöker om finansiellt stöd från faciliteten och förklarar hur dessa stärker medlemsstatens tillväxt och resiliens samt bidrar till sammanhållning. Offentliga reformer och investeringar ska vara förenliga med landspecifika rekommendationer inom den europeiska planeringsterminen och dessutom bidra till den gröna och digitala omställningen. Investeringar och reformer ska presenteras som ett enhetligt paket. Därutöver bör de bidra till andra gemensamt satta mål som bland annat uttrycks i nationella energi- och klimatplaner, planer för en rättvis omställning och partnerskapsavtal och operativa program som antagits inom unionsfonderna. Återhämtningsplanerna ska inkludera förslag till delmål och mål för implementeringen av offentliga reformer och investeringar. Planerna presenteras integrerat med de nationella reformprogrammen inom den europeiska planeringsterminen och lämnas in senast 30 april 2021. Även halvårsvisa rapporteringen av medlemsstater om genomförandet av planerna ska ske inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
Europa
2020. Strategin bygger på tre prioriteringar som ska förstärka varandra:
-smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation,
-hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi, samt,
-tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning.
Europeiska planeringsterminen: Är en årlig cykel för styrning och granskning av den ekonomiska politiken inom EU. Den syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och granskningen av medlemsstaternas
åtgärder inom ramen för EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser.
Den gröna given: Den 11 december 2019 presenterade kommissionen den europeiska gröna given – en färdplan inriktad på att göra EU:s ekonomi hållbar genom att förvandla klimat- och miljöutmaningarna till möjligheter tvärs över alla politikområden och göra omställningen rättvis för alla. Kommissionen har även angett att den gröna given utgör en ny tillväxtstrategi för EU och syftar till att ställa om EU:s politik till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det 2050 inte längre förekommer några nettoutsläpp av växthusgaser och där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen. För att uppnå syftet krävs en omfattande samordning mellan alla politikområden. Alla åtgärder och strategier på EU nivå ska bidra till de mål som sätts upp i den gröna given.
För att genomföra den europeiska gröna given vill kommissionen ställa om politiken för energi, ekonomi, industri, produktion, konsumtion, storskalig infrastruktur, transporter, livsmedel, jordbruk, byggverksamhet, skatter och socialpolitik. För att nå