Regeringskansliet
Faktapromemoria 2019/20:FPM49
Reviderat förslag till flerårig budgetram 2019/20:FPM49 för perioden
pandemin
Finansdepartementet, Statsrådsberedningen
Dokumentbeteckning
COM (2020) 441
Förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska unionens återhämtningsinstrument för att stödja återhämtningen efter
COM (2020) 442
Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén
COM (2020) 443
Ändrat förslag till rådets förordning laying down the multiannual financial framework for the years 2021 to 2027
COM (2020) 445
Ändrat förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel
Sammanfattning
Den
kallat ”Next Generation EU”, som tillfälligt ska stärka
Den föreslagna utgiftsvolymen för budgetramen uppgår till 1100 miljarder euro och återhämtningsinstrumentet till 750 miljarder euro, varav 500 miljarder euro ska betalas ut som bidrag till medlemsstaterna och 250 miljarder euro ska utgöra lån till medlemsstaterna.
För att EU ska kunna låna upp till 750 miljarder euro föreslår kommissionen en höjning av taket för EU:s egna medel. Utrymmet mellan taken för egna medel respektive budgetramen utnyttjas som garanti för att ta upp lån. Medel från återhämtningsinstrumentet ska kanaliseras som bidrag och lån genom
faciliteten för återhämtning och resiliens,
Återbetalningen av lånen föreslås påbörjas efter nästkommande budgetram dvs. från och med 2028 och pågå som längst till 2058. Tre möjliga alternativ för återbetalning nämns: att medlemsstater tillskjuter medel baserat på BNI- andel, att utgifterna minskar i kommande budgetramar samt att nya egna medel införs.
Kommissionen förespråkar alltjämt en utfasning av de rabatter som vissa medlemsstater har på sina
Kommissionens reviderade förslag föranleder ingen ändring i regeringens grundläggande inställning till frågan om EU:s fleråriga budgetram. Regeringen anser att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Kommissionen presenterade den 27 maj 2020 sitt meddelande
Meddelandet följdes av flera förslag till reviderade och nya rättsakter. Kommissionen presenterade bland annat ett reviderat förslag till flerårig budgetram för
De reviderade förslagen ändrar de förslag till
1.2Förslagets innehåll
Kommissionen uppger i sitt meddelande
Den stora nyheten är förslaget om återhämtningsinstrumentet som är ett extraordinärt och tidsbegränsat engångsinstrument som enbart får nyttja för krishantering och återhämtningsåtgärder. Genom att höja taket för EU:s egna medel möjliggörs en marknadsupplåning upp till 750 miljarder euro.
Utgiftsvolymen för det reviderade
Reviderat förslag till flerårig budgetram
Kommissionen föreslår att utgiftsvolymen för den ordinarie fleråriga budgetramen ska uppgå till 1100 miljarder euro, vilket är en mindre ökning på fem miljarder euro jämfört med det förslag som diskuterades vid Europeiska rådets möte i februari 2020. Kommissionen anser att
integrationsfonden, Fonden för integrerad gränsförvaltning, Fonden för inre säkerhet, Försvarsfonden och EU:s föranslutningsstöd. Kommissionen föreslår inga nedprioriteringar av utgifter.
Kommissionen föreslår också en fördubbling av de specialinstrument som ligger utanför taken i budgetramen så att de tillsammans uppgår till cirka 46 miljarder euro. Dessa omfattar bland annat Solidaritetsfonden, Fonden för justering för globaliseringseffekter och Reserven för solidaritet och katastrofbistånd och Europeiska fredsfaciliteten. Kommissionen motiverar detta med behovet av att öka EU:s förmåga att reagera snabbt och flexibelt och därigenom tillhandahålla ett samordnat europeiskt svar.
Kommissionen ändrar inte sitt förslag om att minst 25 % ska riktas till klimatinsatser. Förslaget om att skydda unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna ligger också fast.
Nytt förslag om återhämtningsinstrumentet
Den stora förändringen i kommissionens paket är förslaget om att inrätta ett instrument för att stödja återhämtningen efter
För att finansiera förslaget till återhämtningsinstrument föreslås att kommissionen bemyndigas att göra en upplåning på finansmarknaden på 750 miljarder. Två tredjedelar (500 miljarder euro) av finansieringen från instrumentet föreslås utgå som löpande utgifter för program och resterande del (250 miljarder euro) som lån.
I förslaget till förordning om instrumentet anges dess storlek, fördelningen mellan bidrag och lån till medlemsstater samt avsättningar för garantier (66,8 miljarder euro). Vidare anges de olika syften och program i
Reviderat förslag till egna medelsbeslut
Den stora upplåningen till återhämtningsinstrumentet som kommissionen föreslår ska möjliggöras genom en höjning av taket för EU:s egna medel. Garantiutrymme skapas via utrymmet mellan taket för MFF (högsta tillåtna utgiftsvolym) och taket för egna medel (högsta tillåtna intäktsvolym). Upplåningen föreslås ske med löptider upp till maximalt 30 år. Återbetalningen föreslås börja år 2028 och avslutas senast år 2058. Räntor väntas belasta
I övriga delar ligger förslaget till nytt egna medelsbeslut kvar som det lades i maj 2018, även om kommissionen i sitt meddelande öppnar upp för en långsammare utfasning av rabatterna än i det ursprungliga förslaget. Utan
överenskommelse om nytt system, kodifiering i rättsakter och ikraftträdande av ett nytt regelverk fortsätter nuvarande regler att tillämpas och system att gälla, med undantag för de delar som förväntas bli
Kommissionens förslag innebär följande:
∙Taken för egna medel ska revideras från 1,23 % till 1,4 %av EU:s samlade bruttonationalinkomst mätt som betalningar från EU- budgeten och från 1,29 % till 1,46 % mätt som åtaganden i EU- budgeten.
∙De upplånade medlen får användas till lån till medlemsstater upp till ett belopp om högst 250 miljarder euro i 2018 års priser och genom ett undantag från principen om att inte låna till driftsutgifter upp till ett belopp om högst 500 md euro i 2018 års priser.
∙Återbetalningen av kapitalbeloppet av de medel som används till utgifter och räntebetalningar på utgivna obligationer ska belasta unionens allmänna budget.
∙Återbetalning ska schemaläggas från och med den 1 januari 2028 till och med den 31 december 2058. De belopp som unionen ska betala under ett visst år för att återbetala kapitalbeloppet får inte överstiga 7,5 % av 500 md euro. Räntebetalningar kommer att belasta budgeten från den fleråriga budgetramen för
∙Kommissionen ska fastställa vilken ordning som är nödvändig för att administrera lånetransaktionerna.
∙För att täcka garantibeloppet för unionens samlade skulder ska taken för egna medel tillfälligt revideras från 1,4 % till 2,0 % av EU:s samlade bruttonationalinkomst mätt som betalningar från EU- budgeten och från 1,46 % till 2,06 % procent mätt som åtaganden i
∙Om de fastställda anslag som tagits upp i budgeten inte är tillräckliga för att unionen ska kunna fullgöra de skyldigheter som uppkommer av upplåningen ska medlemsstaterna ställa nödvändiga medel till kommissionens förfogande.
Återhämtningsinstrumentets utgiftssida
Kommissionens avsikt med återhämtningsinstrumentet är att dessa medel ska kanaliseras genom
1.Verktyg till stöd för medlemsstaternas satsningar på att återhämta sig, reparera och gå stärkta ur krisen
De offentliga investeringarna har stor betydelse för en balanserad och hållbar återhämtning. Merparten av medlen från återhämtningsinstrumentet (över 80 %) kommer därför att användas till att stödja investeringar och reformer i medlemsstaterna, och koncentreras där behoven av krishantering och motståndskraft är störst.
Följande instrument kommer förstärkas inom denna pelare:
∙Faciliteten för återhämtning och resiliens (310 miljarder euro fördelas till medlemsstater som bidrag, 250 miljarder euro som lån, se särskilt
∙
∙Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (15 miljarder euro, se särskilt
∙Fonden för rättvis omställning (30 miljarder euro, se särskilt fakta- PM)
2.Åtgärder för att stärka privata investeringar och stödja företag i svårigheter
Det krävs brådskande åtgärder för att ge ekonomin en rivstart och skapa förutsättningarna för en återhämtning som bygger på privata investeringar i viktiga sektorer och viktig teknik. Kommissionen föreslår därför ett tillskott till InvestEU, EU:s investeringsprogram, för att mobilisera privata investeringar i strategiska projekt i hela unionen. Som ett led i detta vill kommissionen inrätta en ny facilitet för strategiska investeringar för att investera i centrala värdekedjor som är avgörande för EU:s framtida motståndskraft och strategiska självständighet. Livskraftiga företag att investera i är en förutsättning för att denna investeringssatsning ska lyckas, men hundratusentals företag kommer enligt kommissionens bedömning sannolikt att ställas under ett hårt finansieringstryck mot slutet av året. De föreslår därför ett nytt instrument för solvensstöd för att ge akut stöd till lönsamma företag som hotas av krisen och hjälpa dem att rida ut stormen. Detta instrument torde bli operativt redan i år.
Följande instrument kommer förstärkas inom denna pelare:
∙Solvensinstrumentet (26 miljarder euro, se särskilt
∙Programmet InvestEU inklusive den nya faciliteten för strategiska investeringar (30,3 miljarder euro, se särskilt
3.Förstärkning av centrala
Krisen har både visat det europeiska samarbetets värde och tydligt demonstrerat att EU skyndsamt måste stärka sin krishanteringsförmåga och bygga upp motståndskraft inför framtidens chocker. Kommissionen föreslår ett nytt program, EU för hälsa, för att stärka hälsoskyddet och förbereda oss på framtida hälsokriser. RescEU, unionens civilskyddsmekanism, ska utvidgas och stärkas för att ge EU möjlighet att förbereda sig och reagera på framtida kriser. Horisont Europa ska få tillskott för att finansiera viktig forskning om hälsa, motståndskraft och den gröna och digitala omställningen. Andra program, bl.a. EU:s humanitära stöd och instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, ska stärkas för att fullt ut anpassa nästa budgetram till återhämtningens behov i EU och globalt, medan särskilda instrument kommer att förstärkas för att göra
Följande instrument och program kommer förstärkas inom denna pelare:
∙Program EU för hälsa (7,7 miljarder euro, se särskilt
∙RescEU, EU:s civilskyddsmekanism (2 miljarder euro, se särskilt
∙Horisont 2020 (13,5 miljarder euro)
∙Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (10,5 miljarder euro)
∙Instrumentet för humanitärt bistånd (5 miljarder euro)
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Kommissionens förslag till förordning om EU:s fleråriga budgetram reglerar nivån för åtaganden och betalningar under perioden
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionen föreslår en budgetram för
Den svenska årliga avgiften beräknas preliminärt i genomsnitt öka med ca 18 mdr kronor vilket motsvarar en ökning av den genomsnittliga årliga avgiften över perioden
Återhämtningsinstrumenten skulle vad gäller upplåningen för bidrag resultera i en skuld för EU. Denna skuld måste återbetalas, och den kan också väntas medföra räntekostnader. Kommissionen har aviserat framtida förslag om nya egna medel som helt eller delvis skulle kunna finansiera EU:s skuldtjänst. Instrumentet kommer enligt förslaget att medföra höjda avgifter under flera år till
Sveriges andel av de 500 miljarder euro i återhämtningsinstrumentet som ska finansiera löpande utgifter uppgår till totalt i storleksordningen 190 miljarder kronor i 2018 års priser, till detta kommer eventuella räntekostnader. Under den föreslagna återbetalningstiden
Upplåningen för den del av instrumentet som ska användas för lån till medlemsstater väntas inte ha budgeteffekter. Lånen skulle ges enligt den modell som tillämpats i liknande fall. Det innebär att den medlemsstat som tar lånen betalar amorteringar och räntor så att EU:s upplåningskostnader täcks. Sverige skulle dock genom
Dessa siffror är en uppskattning utifrån den begränsade information regeringen än så länge har kring förslaget.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen anser att de förslag som kommissionen presenterade som ett återhämtningspaket bör hanteras samlat med den fleråriga budgetramen. Förslagen med budgetpåverkan bör hanteras samlat inklusive förslagen som rör återhämtningsinstrumentet.
Kommissionens reviderade förslag föranleder ingen ändring i regeringens grundläggande inställning till EU:s fleråriga budgetram som sedan tidigare är förankrad med riksdagen.
När det gäller det nu föreslagna återhämtningsinstrumentet anser regeringen att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av
Mot den bakgrunden är regeringen kritisk till att kommissionen föreslår att återhämtningsinstrumentet ska bygga på mycket omfattande gemensam upplåning och mycket kritisk till att upplåningen i hög grad ska användas till löpande utgifter i form av bidrag till medlemsstater. Förmånliga lån till medlemsstater som har behov bedöms vara en mer ändamålsenlig stödform som skapar sunda incitament. Upplåning för bidrag skulle innebära ett betydande avsteg från principen att
Regeringen välkomnar att kommissionen föreslår att instrumentet ska vara tillfälligt. Det är viktigt att instrumentet blir tydligt tidsbegränsat. Regeringen anser att fokus bör ligga på de första årens återhämtning. Regeringen anser att stödet enbart ska användas för krishantering och återhämtning och inte för att finansiera en generell ambitionshöjning inom program som inte är direkt kopplade till krisen.
Det är positivt att kommissionen föreslår att stödet i hög grad ska inriktas på åtgärder som kan bidra till långsiktigt hållbar tillväxt i medlemsstaterna samt till att påskynda den gröna och digitala omställningen. Regeringen välkomnar också att kommissionen agerar för att bistå medlemsstaterna i att stärka skyddet av medborgarnas hälsa och krisberedskapen i hälso- och sjukvården, till följd av utbrottet av
budgetförstärkningar bör ske genom omprioriteringar och inom ramen för budgetramen. Stöd till medlemsstater bör vara förenligt med EU:s
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Kommissionens förslag till reviderad långtidsbudget och inrättande av ett återhämtningsinstrument har överlag mottagits väl av medlemsstaterna, framför allt av Medelhavsländerna. Även de s.k. sammanhållningsländerna i östra EU är i huvudsak positiva till förslaget även om de helst ser att instrumentets medel fördelas på ett likartat sätt som strukturfonderna, det vil säga utifrån medlemsstaternas relativa välstånd. Kommissionens förslag är i viss utsträckning baserat på ett
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet antog den 15 maj resolution TA(2020)0124 om den fleråriga budgetramen, egna medel och återhämtningsplanen. Där förordas en omfattande återhämtningsfond som finansieras genom upplåning (”återhämtningsobligationer”) och huvudsakligen ger stöd i form av bidrag som går genom
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Ej känt.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Den föreslagna rättsliga grunden för ändring av rådets förordning om den fleråriga budgetramen för
Den föreslagna rättsliga grunden för ändring av rådets beslut om systemet för EU:s egna medel är artikel 311 i
Den föreslagna rättsliga grunden för rådets förordning som inrättar Europeiska unionens instrument för att stödja återhämtningen efter
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionen har inte motiverat sina reviderade förslag om flerårig budgetram och egna medel enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.
Kommissionen anför att återhämtningsinstrumentet är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Medlemsstaterna kan inte själva mobilisera resurser i den nödvändiga omfattningen. Kommissionen betonar att instrumenten behövs för att undvika snedvridningar på den inre marknaden och för att genomföra en sammanhållen strategi för återhämtningen. Vad gäller proportionalitet anser kommissionen att de stora volymerna är berättigade i den exceptionella situation som det är fråga om, samtidigt som instrumenten är tydligt avgränsat och temporärt.
Regeringen invänder inte mot kommissionens bedömning.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslagen kommer att förhandlas på olika nivåer i rådsstrukturen och på stats- och regeringschefsnivå.
I juli 2020 kommer frågan att diskuteras på allmänna rådet (GAC) och ett första försök till slutförhandlingen kommer att ske på Europeiska rådet samma månad. Nås ingen överenskommelse väntar ett ytterligare Europeiskt råd efter sommaren. Kommissionen förordar en snabb hantering med anledning av den rådande
förväntade komplexitet är ett förhandlingsavslut under slutet av sommar eller början av hösten att vänta.
4.2Fackuttryck/termer
Egna medel avser de medel som EU förfogar över och som används för finansieringen av dess utgifter på grundval av den årsbudget som upprättas inom de ramar den fleråriga budgetramen anger. De egna medlen utgörs i dag av tre huvudkategorier: s.k. traditionella egna medel (tullavgifter), en momsbaserad avgift och en avgift som beräknas på grundval av ländernas BNI.