Regeringskansliet
Faktapromemoria 2019/20:FPM45
EU:s hälsoprogram |
2019/20:FPM45 |
Socialdepartementet
Dokumentbeteckning
COM (2020) 405
Förslag till Europaparlamentets och Rådets förordning om inrättande av ett program för unionens åtgärder på hälsoområdet för perioden
Sammanfattning
Den 28 maj 2020 presenterade den Europeiska kommissionen förslag till ett nytt hälsoprogram för perioden
Regeringen välkomnar kommissionens förslag till hälsoprogram för perioden
strävas mellan de åtgärder som inriktas på att stärka krisberedskapen och förmågan att hantera gränsöverskridande hälsohot respektive de åtgärder som syftar till att förbättra folkhälsan för unionsmedborgarna. Detta inte minst då en god folkhälsa bidrar till ett motståndskraftigt samhälle som bättre kan hantera större hälsokriser. Regeringen anser vidare att det är mycket angeläget att medlemsstaterna ges medbestämmande kring fördelningen av de anslag och prioriteringar som vidtas inom hälsoprogrammet. Regeringen vill dessutom understryka vikten av att jämställdhetsperspektivet ges utrymme vid utformningen och analysen av det arbete som vidtas inom ramen för hälsoprogrammet. Åtgärderna bör även vara miljömässigt och socialt hållbara samt förenliga med att driva på den gröna omställningen och arbetet med de globala målen inom ramen för Förenta Nationernas (FN) Agenda 2030. Regeringen anser dessutom att det är viktigt att frågor kopplat till EU:s fleråriga budgetram hanteras samlat på en övergripande nivå. Förhandlingar på sektorsnivå får inte föregripa dessa förhandlingar. Regeringen anser generellt att alla eventuella ökningar i
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Den 28 maj presenterade
1.2Förslagets innehåll
Hälsoprogrammet, som föreslås gälla under perioden
1.att skydda människor i EU från allvarliga gränsöverskridande hälsohot och förbättra krishanteringsförmågan,
2.att göra läkemedel, medicintekniska produkter och andra krisrelevanta produkter tillgängliga och prisvärda samt stödja innovation, och
3.att stärka hälsosystemen och arbetskraften inom sjukvården, bland annat genom att investera i folkhälsa, till exempel genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande program och genom att förbättra tillgången till hälso- och sjukvård.
Vidare lyfts tio principer som ska vara vägledande för de insatser som genomförs inom ramen för hälsoprogrammet och som syftar till att uppnå de övergripande målsättningarna:
1.att stärka unionens kapacitet för förebyggande, beredskap och svar på allvarliga gränsöverskridande hälsohot och hantering av hälsokriser, inklusive samordning, tillhandahållande och utplacering av kapacitet för akutvård, datainsamling och övervakning;
2.att säkerställa tillgängligheten i unionen av reserver eller lager av krisrelevanta produkter samt hälso- och sjukvårdspersonal som ska kunna mobiliseras i händelse av en kris,
3.att stödja åtgärder för att säkerställa tillgänglighet och prisvärdhet av krisrelevanta produkter och annan nödvändig hälsoförsörjning;
4.att stärka effektiviteten, tillgängligheten, hållbarheten och motståndskraften i hälsosystemen, inklusive digital transformation, utnyttjandet av digitala verktyg och tjänster, systemreformer, implementering av nya vårdmodeller och universell hälsotäckning samt att ta itu med ojämlikheter i hälsa;
5.att stödja åtgärder som syftar till att stärka hälsosystemets förmåga att främja sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande åtgärder, patienträttigheter och gränsöverskridande hälso- och sjukvård, samt främja spetskompetensen för medicinsk personal och vårdpersonal;
6.att stödja åtgärder för övervakning, förebyggande, diagnos, behandling och vård av
7.att främja och stödja effektiv användning av läkemedel, särskilt antimikrobiella medel, och en mer miljövänlig produktion av mediciner och medicintekniska produkter;
8.att stödja utvecklingen, genomförandet och efterlevnaden av unionens hälsolagstiftning och tillhandahålla högkvalitativa, jämförbara och tillförlitliga uppgifter för att underbygga beslutsfattande och övervakning samt främja användningen av bedömningar av hälsokonsekvenser i relevant politik;
9.att stödja ett integrerat arbete mellan medlemsstaterna, och särskilt deras hälsosystem, inbegripet införande av förebyggande metoder samt uppskalning av nätverk genom europeiska referensnätverk och andra transnationella nätverk; samt
10.att stödja unionens bidrag till internationella och globala hälsoinitiativ.
I förslaget påtalas också vikten av synergier och koordinering med andra relevanta program och finansieringsmekanismer.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Hälsoprogrammet bedöms inte ha någon påverkan eller effekt på svenska regler.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Inga budgetära konsekvenser av hälsoprogrammet förutses. Någon jämställdhetsanalys eller konsekvensanalys av annat slag har inte presenterats. Förslaget till Europeiska socialfonden Plus (ESF+), där hälsoprogrammet inledningsvis ingick, fick dock stöd genom en konsekvensbedömning som granskades av nämnden för lagstiftningskontroll inom ramen för programmet för den inre marknaden den 18 april 2018. Nämnden avgav ett positivt yttrande. Alla hälsomål från det ursprungliga förslaget har behållits, särskilt när det gäller EU:s och medlemsstaternas insatser och beredskap inför framtida hälsokriser efter
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens förslag till hälsoprogram för perioden
Regeringen anser dock att det är angeläget att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet inte nedprioriteras med anledning av spridningen av
Regeringen anser vidare att det är mycket angeläget att medlemsstaterna ges medbestämmande kring fördelningen av de anslag och prioriteringar som vidtas inom hälsoprogrammet. Regeringen vill dessutom understryka vikten av att jämställdhetsperspektivet ges utrymme vid utformningen och analysen av det arbete som vidtas inom ramen för hälsoprogrammet. Åtgärderna bör även vara miljömässigt och socialt hållbara samt förenliga med att driva på den gröna omställningen och arbetet med de globala målen inom ramen för Förenta Nationernas (FN) Agenda 2030.
Regeringen anser dessutom att det är viktigt att frågor kopplat till EU:s fleråriga budgetram hanteras samlat på en övergripande nivå. Förhandlingar på sektorsnivå får inte föregripa dessa förhandlingar. Regeringen anser generellt att alla eventuella ökningar i
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Hälsoprogrammet har välkomnats av medlemsstaterna.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Hälsoprogrammet har inte behandlats av Europaparlamentet.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Hälsoprogrammet har inte gått på remiss.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Hälsoprogrammet ska komplettera medlemsstaternas insatser och utgå från den kompetensfördelning inom hälsopolitiken som stadgas i artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Enligt kommissionen är förslaget till hälsoprogram förenligt med subsidiaritetsprincipen. Målet med förslaget är att bland annat att skydda unionens medborgare från gränsöverskridande hälsohot, att förebygga sjukdomar, stärka hälso- och sjukvårdssystem och förbättra tillgång till kritiska produkter i samband med kris. Enligt kommissionen har dessa åtgärder ett tydligt
Kommissionen bedömer vidare att förslaget inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets syfte och mål. Enligt kommissionen har
proportionalitetsprincipen varit vägledande vid framtagandet av förslaget genom att man eftersträvat synergier med andra program och sökt att skapa förutsättningar för att stärka medlemsstaternas inflytande och deltagande i programmet. Kommissionen bedömer således att förslaget till hälsoprogram därmed även är förenligt med proportionalitetsprincipen.
Regeringen har inga invändningar mot vad kommissionen anger i sitt förslag när det gäller förenligheten med subsidiaritetsprincipen. Regeringen delar därmed kommissionens bedömning av att förslaget till hälsoprogram är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt regeringens bedömning går förslaget inte heller utöver vad som är nödvändigt för att uppnå förslagets syfte och mål och regeringen anser därmed, i likhet med kommissionen, att förslaget även är förenligt med proportionalitetsprincipen.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Behandlingen av förslaget till hälsoprogram inleds i rådsstrukturen under juli månad 2020.
4.2Fackuttryck/termer
Ej tillämpligt.