Regeringskansliet
Faktapromemoria 2021/22:FPM29
Ändring i direktiven om förvaltare av 2021/22:FPM29 alternativa investeringsfonder och värdepappersfonder
Finansdepartementet
Dokumentbeteckning
COM (2021) 721
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningen (EU) nr 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder
SWD (2021) 340
medföljande konsekvensanalys till förslag till Europaparlamentet och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 2015/769 om europeiska långsiktiga investeringsfonder
Tidigare faktapromemorior i ärendet:
2009/10:FPM130 Direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM)
2008/09:FPM19 Direktiv om fondföretag
Sammanfattning
Kommissionen föreslår vissa ändringar i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM) och i direktivet om värdepappersfonder (UCITS). Ändringarna syftar till att minska finansiella stabilitetsrisker, stärka skyddet för investerare och ytterligare harmonisera de två regelverken. Avsikten är att främja en mer integrerad marknad för fonder inom EU.
Regeringen välkomnar översynen av AIFM- och
1
1 | Förslaget | 2021/22:FPM29 |
1.1Ärendets bakgrund
Efter finanskrisen identifierades ett behov av att öka transparensen och samordna tillsynen avseende hedgefonder och förvaltare av alternativa investeringar. Direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder
Kommissionen är enligt artikel 69 i direktivet ålagd att utvärdera direktivet. Utvärderingar visar att
Pandemistarten och den efterföljande marknadsoron då flera företagsobligationsfonder tvingades skjuta upp teckning och inlösen av andelar visade på ett behov av likviditetshanteringsverktyg för fonder. Både Finansinspektionen och Riksbanken har pekat på vikten av tydliga regler för likviditetshantering i fonder och ett arbete kring frågan pågår även på global nivå.
Översynen av AIFM- och
1.2Förslagets innehåll
Förslaget syftar bland annat att till att minska finansiella stabilitetsrisker, stärka skyddet för investerare och ytterligare harmonisera regelverken för att bidra till en mer integrerad marknad för fonder inom EU. Föreslagna ändringar gällande delegering, likviditetshantering och tillsynsrapportering avser både AIFM- och
1.2.1Hantering av likviditetsrisker
I AIFM- och
2
möta sina fondandelsägares önskan om att lösa in sina fondandelar eller att | 2021/22:FPM29 |
fonden tvingas sälja av likvida tillgångar snabbt. En sådan försäljning sänker | |
priset på dessa tillgångar och kan dels vara till skada för övriga andelsägare, | |
dels verka procykliskt för den finansiella stabiliteten. Kommissionen föreslår | |
att fondförvaltare ska kunna hantera ansträngd likviditet i en fond genom att | |
välja ytterligare minst ett av sju likviditetshanteringsverktyg som framgår av | |
förslaget. Två exempel på verktyg för likviditetshantering är justerat | |
fondandelsvärde (eng. swing pricing) och inlösenspärr (eng. redemption | |
gates). Därutöver föreslås en möjlighet att temporärt stänga fonden för köp | |
och inlösen. Valet av verktyg ska styras av det som ligger i andelsägarnas | |
intresse. Fondförvaltare ska rapportera till behörig myndighet när förvaltaren | |
väljer att aktivera och avaktivera användningen av ett likviditetsverktyg. Den | |
behöriga myndigheten ska rapportera vidare informationen till Esma, ESRB | |
och de behöriga myndigheterna i de värdländer där fonden marknadsförs. | |
1.2.2 Långivande fonder | |
Idag finns inga harmoniserade regler för långivande fonder inom EU. Med | |
långivande fond avses en fond som tillhandahåller krediter till låntagare | |
såsom små och medelstora företag. Därför föreslås åtgärder för att skapa lika | |
villkor inom EU och för att hantera risker för finansiella stabilitet som är | |
förenade med att denna sektor växer. Bland annat föreslås organisatoriska | |
krav, regler för att hantera intressekonflikter och regler för att minska | |
exponeringen mot enskilda krediter. För att begränsa likviditetsrisker föreslås | |
att fonder som håller mer än 60 procent av sina tillgångar i lån ska vara | |
stängda för teckning och inlösen efter en viss teckningsperiod. Därtill | |
föreslås krav om att fonder som beviljar krediter inte får sälja av hela sin | |
låneportfölj på andrahandsmarknaden, utan att dessa måste behålla | |
åtminstone 5 procent av det nominella värdet i fonden. Genom att fonden | |
behåller en del av risken kopplad till långivningen så ökar incitamentet för en | |
sund kreditgivning. |
3
1.2.3 Delegering eller utläggning av verksamhet | 2021/22:FPM29 |
Enligt
1.2.4Förvaringsinstitut
Av
1.2.5Tillsynsrapportering
I syfte att förbättra möjligheten till övervakning av finansiella stabilitetsrisker genom kartläggning av fondsektorn föreslås utökad tillsynsrapportering. Bland annat föreslås rapportering till behöriga myndigheter avseende långivande fonder, delegering och verktyg för likviditetshantering.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
4
1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys | 2021/22:FPM29 |
Kommissionen gör bedömningen att genom att harmonisera regelverket för långivande alternativa investeringsfonder så kommer förslaget att gynna företag, inklusive små och medelstora företag. Det kommer att göra det möjligt för dessa fonder att skapa krediter i hela EU och därmed vara en ytterligare källa till alternativ finansiering för små och medelstora företag. Förslaget väntas inte få betydande negativa ekonomiska, sociala eller miljömässiga effekter eller kostnader. Förslaget väntas inte heller medföra betydande ytterligare driftkostnader för förvaltare av alternativa investeringsfonder. Vissa åtgärder väntas istället leda till kostnadsminskningar genom ökad konkurrens bland de tjänster som fondförvaltare nyttjar och effektivisering. Eventuella extra kostnader kommer att uppvägas av fördelar för investerarskydd och övergripande finansiell stabilitet. Kommissionen har inte presenterat någon jämställdhetsanalys av förslaget. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning.
Kommissionen bedömer att förslaget inte har några budgetkonsekvenser för ansvariga myndigheter i Sverige (Finansinspektionen) och på
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar översynen av
Regeringen är positiv till att kommissionens förslag tar sikte på att hantera finansiella stabilitetsrisker i fondsektorn, inte minst mot bakgrund av sårbarheter som identifierades på marknaden i början av
5
Regeringen välkomnar att reglerna om delegering förtydligas. Regeringen | 2021/22:FPM29 |
avser att verka för att uppnå en bra balans mellan å ena sidan förutsättningar | |
att utöva tillsyn och säkra investerarskydd, och å andra sidan förutsättningar | |
för en effektiv och konkurrenskraftig fondförvaltning. Slutligen välkomnar | |
regeringen att reglerna i AIFM- och |
|
det underlättar för aktörer som förvaltar båda fondslagen. |
Regeringen avser att agera för att förslagets ekonomiska konsekvenser begränsas både för statens budget och
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte känd.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Flera myndigheter, företag och andra organisationer har inbjudits att lämna synpunkter på förslaget och en referensgrupp har bildats. Referensgruppen har ännu inte hunnit göra mer än preliminära bedömningar. Finansinspektionen, Riksbanken med flera remissinstanser är positiva till införandet av krav på verktyg för likviditetshantering. Remissinstanserna ser positivt på syftet att skapa en bättre inre marknad för alternativa investeringsfonder, att långivande fonder regleras, att reglerna kring delegering förtydligas och är balanserade, och att AIFM- och UCITS- reglerna harmoniseras. Enstaka remissinstanser lyfter risken att ändringar i lagstiftningen träder i kraft före det att Esma är färdigt med bemyndiganden vilket kan skapa osäkerhet på marknaden, att det saknas förslag om harmonisering av ersättningsregler och att det är viktigt med balanserade rapporteringskrav.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund för ändring i AIFM- och
6
3.2 | Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen | 2021/22:FPM29 |
Förslaget omfattar ändringar i AIFM- och
Kommissionens bedömning är att de förslagna ändringarna står i proportion till målen om en inre marknad för alternativa investeringsfonder med en sammanhållen makrotillsyn och ett starkt investerarskydd. De förslagna bestämmelserna om långivande fonder påverkar inte i onödan dessa fonders affärsmodeller. Förslaget om att utöka tillgången till förvaringstjänster för alternativa investeringsfonder är väl avvägt mellan förvaltarnas och investerarnas behov att skydda sig mot risker som kan uppkomma i avsaknad av reglering av förvaring på
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förhandlingar inleddes i rådet i december 2021. Tidsplanen för förhandlingarna i Europaparlamentet är ännu inte känd.
4.2Fackuttryck/termer
Alternativ investeringsfond: ett företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal investerare för att
7
investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare och som inte kräver auktorisation enligt
Esma: Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.
Fondbolag: ett svenskt aktiebolag som har tillstånd att förvalta en värdepappersfond.
Förvaringsinstitut: kreditinstitut (dvs. inlåningsbanker) eller värdepappersföretag som har rätt enligt lag att fungera som depåhållare av fonder.
Inlösenspärr: en tillfällig begränsning av möjligheten att lösa in andelar, antingen helt eller delvis.
Justerat fondandelsvärde: metod för att justera fondandelsvärdet så att det reflekterar fondens transaktionskostnader orsakade av stora flöden.
Kapitalmarknadsunionen: ett samlingsbegrepp för en serie förslag till initiativ inom finansmarknadsområdet som syftar till att främja gränsöverskridande finansiering, öka företagens finansieringskällor och stärka den inre marknaden.
Professionell investerare: Definition enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument (MiFID II) där en professionell investerare är en kund som ingår i ett företag med tillstånd att verka på finansmarknaden, stora företag med krav på visst eget kapital, omsättning och balansomslutning samt stater och offentliga institutioner samt andra institutionella investerare samt företag som ägnar sig åt värdepapperisering av tillgångar eller andra finansiella transaktioner. Definitionen har införlivats i svensk rätt i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
2021/22:FPM29
8
Värdepapperscentral: en juridisk person som driver ett avvecklingssystem | 2021/22:FPM29 |
för värdepapper och tillhandahåller minst ytterligare en huvudtjänst, såsom | |
central kontoföringstjänst (se 3 § kontoföringslagen som hänvisar till artikel | |
2.1.1 i |
|
Värdepappersfond: en |
9