Regeringskansliet

Faktapromemoria 2016/17:FPM48

Förordning om territoriella 2016/17:FPM48
typindelningar  
Finansdepartementet  
2016-12-30  

Dokumentbeteckning

KOM (2016) 788

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1059/2003 vad gäller de territoriella typindelningarna (Tercet)

Sammanfattning

Förslaget innebär att de territoriella typindelningarna för den europeiska statistiken blir juridiskt erkända. De centrala definitionerna och kriterierna för att skapa och uppdatera typindelningarna klargörs, t.ex. tätort, glesbygdsområde eller kustregion. Genom förslaget förbättras typindelningarnas jämförbarhet och stabilitet. Detta kommer att inverka positivt på sammanställningen och spridningen av den europeiska regionalstatistiken.

Regeringen stöder förslaget men anser att kommissionens befogenhet att anta delegerade akter bör begränsas i tid.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Det finns många statistikområden där Eurostat offentliggör europeisk statistik på regional nivå i enlighet med förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts). Denna statistik används i stor utsträckning i samband med EU:s regionalpolitik och för att fastställa vilka regioner som är berättigade till stöd från sammanhållningsfonderna. Nuts-förordningen innehåller ännu inte någon territoriell typindelning eller någon juridisk definition av de olika typerna för att klargöra vilka områden och regioner i EU som är att betrakta

som stads-, landsbygds- eller kustområden eller -regioner, och/eller andra områden och regioner, trots att begreppen redan används. Det faktum att dessa typindelningar och de metoder som ligger till grund för dem inte är juridiskt erkända, och inte heller formellt erkända av det europeiska statistiksystemet (ESS), behöver åtgärdas så att de blir erkända som objektiva och transparenta statistiska typindelningar.

Kommissionen presenterade sitt förslag den 13 december 2016.

1.2Förslagets innehåll

Syfte

Förordningens syfte breddas genom att de territoriella typindelningarna och de statistiska rutnät som behövs för beräkningen av dem utifrån befolkningsfördelningen och befolkningstätheten i de enskilda kilometerrutorna läggs till. Förordningen klargör dessutom de lokala administrativa enheternas (LAU) roll och benämning.

Lokala administrativa enheter

I varje medlemsstat ska Nuts 3-nivån (län) delas in i ytterligare en eller två nivåer av territoriella enheter, så kallade LAU (kommun). Under första halvåret varje år ska medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) översända förteckningen över LAU per den 31 december föregående år och ange eventuella förändringar samt vilken Nuts 3-region dessa tillhör.

Statistiska rutnät

Kommissionen (Eurostat) ska på sin webbplats offentliggöra ett system av statistiska rutnät på unionsnivå samt hålla det uppdaterat. De statistiska rutnäten ska uppfylla specifikationerna i kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster.

Territoriella typindelningar på unionsnivå

Kommissionen (Eurostat) ska offentliggöra och uppdatera typindelningar på unionsnivå bestående av territoriella enheter på Nuts-nivå, LAU-nivå och rutnätsnivå.

Den rutnätsbaserade typindelningen ska bestå av rutnät med upplösningen 1 km2 enligt följande:

-Tätbefolkade centrum

-Tätbefolkade kluster

-Glesbefolkade rutor

LAU-nivån ska ha följande typindelningar:

a)Urbaniseringsgrad:

-Tätbefolkade områden

-Storstadskommuner

-Mindre stads- eller förortskommuner

-Glesbefolkade områden

b)Funktionella stadsområden:

-Städer och deras pendlingsområde

c)Kustområden:

-Kustområden

-Icke-kustområden

Om det finns mer än en administrativ LAU-nivå i en medlemsstat ska kommissionen (Eurostat) rådgöra med den medlemsstaten för att fastställa den administrativa LAU-nivå som ska användas för typindelningen.

Nuts 3-nivån ska ha följande typindelningar och beteckningar:

a)Typindelningen stad–land:

-Huvudsakligen tätbefolkade regioner

-Medeltätbefolkade regioner

-Huvudsakligen glesbefolkade regioner

b)Typindelningen storstad–icke-storstad:

-Storstadsregioner

-Icke-storstadsregioner

c)Typindelningen kust–inland:

-Kustregioner

-Icke-kustregioner

Utövande av delegering

Befogenhet att anta delegerade akter, för att anpassa bilagorna till förordningen till utvecklingen i medlemsstaterna, ska ges till kommissionen tills vidare från och med det datum då förordningen träder i kraft.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Gällande svenska regler är lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Förslaget väntas inte innebära någon förändring i det svenska regelverket.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Förslaget påverkar inte unionens budget och inte heller statsbudgeten.

Någon konsekvensbedömning har inte gjorts eftersom förslaget inte har några betydande ekonomiska, sociala eller miljörelaterade effekter och inte medför någon ytterligare börda för företag eller allmänhet. Syftet med initiativet är huvudsakligen att komplettera den nuvarande Nuts-förordningen

med de inslag som krävs för att beakta den senaste tidens utveckling av klassificeringar av territoriella enheter för statistikändamål.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen stöder förslaget men anser att kommissionens befogenhet att anta delegerade akter bör begränsas i tid.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Europaparlamentet har ännu inte tagit ställning till förslaget.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Förslaget har remitterats till Statistiska centralbyrån (SCB). Remissvaret har ännu inte kommit in.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Rättslig grund är artikel 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas av rådet med kvalificerad majoritet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte avser ett område där EU har exklusiv befogenhet. Medlemsstaterna kan inte på egen hand i tillräcklig utsträckning uppnå målen med den föreslagna åtgärden, dvs. införa de nödvändiga beståndsdelarna med avseende på territoriella typindelningar. Åtgärder kan vidtas på ett effektivare sätt på EU-nivå, genom en EU-rättsakt, för att upprätta, samordna och vidmakthålla harmoniserade statistiska indelningar, däribland territoriella typindelningar för statistikändamål på EU- nivå.

Genom initiativet föreslås att den gällande Nuts-förordningen ändras, men inte mer än vad som är absolut nödvändigt. Det behövs ett formellt erkännande av territoriella typindelningar för statistik och politiskt beslutsfattande, och syftet är därför att ändra Nuts-förordningen så att de

territoriella typindelningarna införlivas i lagstiftningen utan att de grundläggande principerna eller Nuts-regionernas struktur och definitioner ändras, eftersom dessa är vedertagna, väl beprövade och oomstridda.

Detta alternativ anses vara det mest välavvägda sättet att förena behovet att vidta åtgärder med avsikten att begränsa initiativets räckvidd till minsta möjliga för att uppnå målen. Eftersom det rör sig om en rättslig kodifiering av befintliga typindelningar och deras beståndsdelar och kommissionen (Eurostat) kommer att göra själva typindelningen, medför det endast försumbara merkostnader för de nationella statistikbyråerna, och inga kostnader för företagen eller allmänheten.

Enligt regeringen är förslaget förenligt med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Förslaget kommer att behandlas i rådets arbetsgrupp för statistik. Beslut kan förväntas under 2018.