Regeringskansliet
Faktapromemoria 2015/16:FPM106
Meddelande från kommissionen - Europeiska standarder för
Utrikesdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM (2016) 358
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Europeiska standarder för
Sammanfattning
Meddelandet innehåller en beskrivning av varför standarder och standardiseringen är viktig för Europa. Meddelandet sammanfattar de standardiseringsinitiativ som återfinns i Inre marknadsstrategin och Digitala inremarknadsstrategin: Ett gemensamt standardiseringsinitiativ, samt meddelandet om
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
I förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering fastställs den rättsliga ramen för ett partnerskap mellan EU, medlemsstaterna, standardiseringsorganen, berörda parter i näringslivet och samhället i stort, inklusive dem som företräder användarintresset t.ex. personer med
funktionsnedsättning, alla användare av standarder med fler. Genom förordningen som trädde ikraft den 1 januari 2013 harmoniserades den tidigare splittrade standardiseringslagstiftningen, och tillämpningsområdet utvidgades till att även omfatta tjänster och andra standardiseringsprodukter än standarder.
Den vision som nu läggs fram av kommissionen bygger på en Refitutvärdering av den rättsliga ramen och omfattande offentliga samråd som ledde dels till slutsatsen att det europeiska standardiseringssystemet är på rätt väg för att uppnå de mål som eftersträvas men att det europeiska standardiseringssystemet bör bli bättre på att inkludera, samverka och kommunicera internt.
Som svar på dessa uppmaningar och för att stärka partnerskapet mellan EU- institutionerna och de europeiska standardiseringsorganen aviserade kommissionen i sin strategi för den inre marknaden sin avsikt att initiera ett gemensamt initiativ om standardisering som skulle sammanföra offentliga och privata institutioner och organisationer i en samarbetsprocess. Det gemensamma målet är att främja ett europeiskt standardiseringsnav med globalt genomslag, där standarder utarbetas i rätt tid på ett öppet, transparent och inkluderande sätt för att stödja och främja innovation för alla och för att öka konkurrenskraften för europeiska företag i de alltmer globala förädlingskedjorna.
Det gemensamma initiativet kompletteras av två andra dokument, kommissionens meddelande Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden som antogs i april 2016 (FaktaPM 2015/16:FPM 86) och ingick i paketet om modernisering av teknik inom Digitala inre marknaden och offentliga tjänster och ett dokument med riktlinjer för tjänstestandarder, som är en del av Inre marknadsstrategin som aviserats till 2017.
1.2Förslagets innehåll
Meddelandet innehåller en beskrivning av varför standarder är viktiga för Europa. Standarder är viktiga därför att de främjar innovation, höjer kvalitets- och säkerhetsnivån, skapar arbetstillfällen och tillväxt, stödjer globala värdekedjor och överbrygger kostsam fragmentering på den inre marknaden.
I meddelandet redogörs för hur de snabba tekniska utvecklingscyklerna, de komplicerade industriella systemen som griper in i varandra och suddar ut gränserna mellan produkter och tjänster samt diversifieringen av affärsmodeller utsätter de nuvarande tillsynssystemen och det europeiska standardiseringssystemet för påfrestningar. För att klara utmaningarna behövs ett effektivt, öppet, transparent, inkluderande och flexibelt system som kan ta fram moderna standarder dels till stöd för marknaden och den offentliga politiken, dels ger de ekonomiska aktörerna en förutsägbar och stabil ram.
I detta syfte och för att förverkliga kommissionens prioriteringar och bidra till tillväxt och sysselsättning i EU, aviserades i strategin för den inre marknaden ett gemensamt initiativ om standardisering, framtaget tillsammans av de offentliga och privata partnerna i det europeiska standardiseringssystemet, bl.a. europeiska och nationella standardiseringsorgan, branschorganisationer, små och medelstora företag, konsumentorganisationer, fackföreningar, miljöorganisationer, Efta, medlemsstaterna och kommissionen.
Det gemensamma initiativet om standardisering lägger fast en vision och syftar till att modernisera det sätt på vilket standarder produceras i Europa. Det är särskilt inriktat på att europeiska standarder ska utarbetas snabbare, överbrygga klyftan mellan forskningsprioriteringar och det europeiska standardiseringsarbetet, sätta tydligare prioriteringar och säkerställa en starkare internationell närvaro.
En styrgrupp ledd av Europeiska kommissionen kommer att bildas för att följa upp de olika enskilda åtgärderna och ange nya, när det behövs. Åtgärderna kommer första gången läggas fram på världsstandardiseringsdagen 2016 (14 oktober 2016).
I meddelandet understryks att IKT- och tjänstestandarder, i linje med det gemensamma initiativet om standardisering, bör högprioriteras inom det europeiska standardiseringssystemet så att Europa fullt ut kan utnyttja fördelarna med digitaliseringen och tjänstefieringen i ekonomin.
För närvarande drivs det europeiska standardiseringsarbetet framåt via olika politiska instrument, Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering och den löpande planen för
Meddelandet anger att ett modernt standardiseringssystem måste grundas på en enhetlig och konsekvent europeisk standardiseringspolitik i linje med EU:s olika politiska prioriteringar och instrument.
För att uppnå detta vill kommissionen koppla samman alla dessa instrument i en heltäckande årlig förvaltningscykel för EU:s standardiseringspolitik. Antagandet av arbetsprogrammet i juli varje år kommer att vara centralt för förvaltningscykeln och ska från och med 2017 föregås av en interinstitutionell dialog under våren för att säkerställa fullt deltagande av Europaparlamentet och rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
-
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Inga budgetära konsekvenser.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen är positiv till det gemensamma standardiseringsinitiativet och till kommissionens vision om ett modernare standardiseringssystem. Sverige har deltagit aktivt i framtagandet av det gemensamma standardiseringsinitiativet. Regeringen avser att i det europeiska standardiseringsarbetet fortsatt verka för:
Att europeiska standarder bara ska tas fram då det inte finns internationell standard som redan täcker behovet och att strävan alltid ska vara att europeiska standarder ska bli internationella standarder.
Att förverkligandet av den inre marknaden innebär borttagandet av handelshinder i form av olika standarder för samma produkt eller tjänst. En marknad - en standard.
Att förverkligandet av den digitala inre marknaden ska prioriteras av standardiseringen. Digitaliseringen måste lyckas om Europa ska ha någon chans i den globala konkurrensen.
Att standarder ska bidra till lösningar med hög prestanda och betydande innovationsgrad som leder till social och miljömässig hållbarhet, resurseffektivitet, hållbar produktion samt hållbara konsumtionsmönster.
Att standardiseringen ska vara transparent och inkluderande. Delaktighet, öppenhet och deltagande av samtliga berörda parter oavsett funktionsförmåga är viktigt för att ge legitimitet åt standardiseringsarbetet.
Att standarder ska vara frivilliga och marknadsdrivna. Industrins inflytande över europeiska mandaterade standarder är viktigt. Om inte industrin ges möjlighet att påverka en standards utformning finns risk att den inte blir marknads- och teknikrelevant.
Att tjänstestandarder ska avse tjänsten och inte tjänsteutövaren.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter om meddelandet är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte remitterats men de nationella standardiseringsorganisationerna samt näringslivet företrädda av europeiska branschorganisationer har deltagit aktivt i framtagandet av det gemensamma initiativet för standardisering och de har också vid Single Market Forum i Amsterdam den 13 juni undertecknat initiativet.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
-
4.2Fackuttryck / termer
REFIT: Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit): lägesrapport och framtidsutsikter, COM(2014) 368 final, 18.6.2014.