Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM74
Rapport om genomförandet av EUs | 2016/17:FPM74 |
makroregionala strategier | |
Statsrådsberedningen | |
Dokumentbeteckning
KOM(2016) 805
Rapport från kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om genomförandet av EU:s makroregionala strategier
Sammanfattning
Kommissionen redogör på ett övergripande sätt för framstegen i genomförandet av EU:s samtliga makroregionala strategier. EU har idag fyra makroregionala strategier: EU:s strategi för Östersjöregionen, Donauregionen,
Rapporten belyser hur EU:s makroregionala strategier har förstärkt sammanhållningspolitikens samarbetsdimension, ökat EU:s territoriella samarbete och gradvis börjat tillämpas inom flera sektorspolitiska områden såsom forskning, klimat, infrastruktur och miljö.
Kommissionen efterlyser ett starkare nationellt ansvar för genomförandet och framhåller vikten av en effektiv styrning, ett tydligt resultatfokus och en allt närmare koppling till EU:s stödinstrument. I sitt meddelande riktar sig kommissionen till medlemsländer med frågor för vidare diskussion om länken EU:s makroregionala strategier och den framtida inriktningen av sammanhållningspolitiken och berörda nationella eller regionala stödprogram.
Regeringen delar i stort kommissionens bedömning men framhåller vikten av att kommissionen tar ett större ansvar för övervakning av resultat och strategisk samordning av EU:s makroregionala strategier.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
EU antog sin första makroregionala strategi, EU:s strategi för Östersjöregionen, under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd hösten 2009. EU har därefter antagit ytterligare tre makroregionala strategier: EU:s strategi för Donauregionen år 2011, EU:s strategi för den
1.2Förslagets innehåll
Meddelandet tjänar två syften, dels att utvärdera strategiernas genomförandenivå samt att visa på resultat, och dels att lämna rekommendationer för den fortsatta utvecklingen EU:s makroregionala strategier i ljuset av den framtida sammanhållningspolitiken.
Kommissionen konstaterar att strategierna har lett till ett ökat intresset för territoriellt samarbete och sammanhållning, samt att de används allt mer som ett verktyg för att underlätta implementeringen av
EU:s makroregionala strategier har gradvis börjat tillämpas inom flera sektorspolitiska områden såsom forskning, klimat och miljö. Strategierna har stärkt samarbetet inom flera politikområden, t.ex. översiktsplanen för farbarheten på Donau, utvidgningen av den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan, Östersjöregionens klimatanpassningsstrategi samt den gränsöverskridande infrastrukturen och länkarna till EU:s stamnätskorridorer. Strategier för smart specialisering har använts för att driva en mer effektiv innovationspolitik och interregionalt samarbete i nya värdekedjor över gränserna.
Nivån på integrationen av strategispecifika prioriteringar och mål i nationella och regionala program varierar bland strategierna, särskilt när det kommer till de som stöds av EU:s struktur- och investeringsfonder (ESIF). Strategierna är inriktade på en optimal användning av befintliga finansiella källor såsom
För att nå resultat lyfter kommissionen fram behovet av god styrning och planering med Östersjöområdet som exempel där långsiktigt strategiskt tänkande måste ligga till grund för ett framgångsrikt makroregionalt samarbete. Sveriges modell med ett nationellt nätverk för att underlätta genomförandet av EU:s Östersjöstrategi lyfts fram som en god praxis för nationell styrning av makroregionala strategier.
Kommissionen menar att ytterligare framsteg är nödvändigt när det gäller styrningen av de makroregionala strategierna och att de makroregionala strategierna behöver anpassa sig till det större resultatfokus som kännetecknar den nuvarande sammanhållningspolitiken, med ett större fokus på strategiernas huvudprioriteringar. Kommissionen efterlyser också en villighet att anpassa strategierna till förändrade omständigheter, till exempel flykting- och migrationskrisen.
Avslutningsvis pekar kommissionen på att makroregioner kan bli ett viktigt instrument för att uppnå territoriell sammanhållning inom olika politikområden. För att detta ska fungera krävs en allt närmare koppling mellan EU:s politikområden och
I sina slutsatser lyfter kommissionen fram tre frågor som behöver hanteras i ljuset av den kommande reformen av sammanhållningspolitiken. Frågorna rör hur man kan stärka synergierna och komplementariteten mellan makroregionala strategier och de relevanta nationella eller regionala program som stöds av
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget har inte någon påverkan på svensk lagstiftning
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget är budgetneutralt.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar en diskussion om den fortsatta utvecklingen av EU:s makroregionala strategier. I takt med att allt fler regioner inom EU använder EU:s makroregionala strategier för att möta gemensamma och gränsöverskridande regionala utmaningar, blir det också viktigare med en enhetlig ansats och en tydligare koppling upprättas till genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik efter 2020. EU:s makroregionala strategier bör tas bättre tillvara som vägledning och prioritering i användningen av EU:s program för territoriellt samarbete. Regeringen delar kommissionens bedömning att medlemsstaternas ägarskap är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av EU:s makroregionala strategier men likaledes är det av avgörande vikt att kommissionen fortsatt har en ledande ställning i den överordnade strategiska styrningen av strategierna och att kommissionen verkar för en sammanhållen utvärdering av resultat och bistår med verktyg för utvärdering i sin roll som en oberoende övervakande och utvärderande part. De tre principerna om inga nya
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Sammanlagt 19 medlemsländer omfattas idag av EU:s makroregionala strategier. Bland dessa bedöms det finnas ett intresse av att stärka kopplingen mellan EU:s makroregionala strategier och EU:s territoriella program och möjligen också som ett sätt att nå EU:s territoriella sammanhållning.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europeiska kommissionen efterlyser ett starkare ledarskap från medlemsländernas sida. Europaparlamentet har varit drivande i att ta fram EU:s makroregionala strategier och kan förväntas stödja en utökad användning av samarbetsformatet.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då förslaget inte innehåller lagstiftningsförslag.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt då förslaget inte innehåller lagstiftningsförslag.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget kommer att beredas i en vängrupp till
4.2Fackuttryck/termer