Regeringskansliet
Faktapromemoria 2017/18:FPM139
Revidering av EU:s | 2017/18:FPM139 |
bevisupptagningsförordning | |
Justitiedepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM (2018) 378 final
Proposal for a Regulation of the European parliament and of the Council amending Council Regulation (EC) No 1206/2001 of 28 May 2001 on cooperation between the courts of the Member States in the taking of evidence in civil or commercial matters
SWD (2018) 284 final
Följedokument till förslaget (sammanfattning av konsekvensbedömning)
SWD (2018) 285 final
Följedokument till förslaget (konsekvensbedömning)
Sammanfattning
Kommissionen har lagt fram ett förslag till omarbetning av den så kallade bevisupptagningsförordningen. Bevisupptagningsförordningen reglerar hur medlemsstaternas domstolar ska samarbeta i frågor som rör upptagande av bevis i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur när bevisningen finns i en annan medlemsstat än där rättsprocessen pågår. I syfte att effektivisera förfarandet har kommissionen föreslagit att all kommunikation mellan länderna enligt förordningen ska ske digitalt genom ett särskilt IT- system som medlemsländerna ska implementera. Förslaget innehåller också bestämmelser som ska öka användningen av videokonferens och en bestämmelse om bevistillåtlighet.
Regeringen välkomnar omarbetningen och instämmer i förslagets övergripande syfte att digitalisera och effektivisera förfarandet i den mån det är möjligt och lämpligt.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Den ursprungliga bevisupptagningsförordningen antogs den 28 maj 2001 ([EG] nr 1206/2001) i syfte att förbättra det juridiska samarbetet inom civilrättens område och skapa ett mer effektivt system än det som finns inom ramen för Haagkonventionen (1970 års Haagkonvention om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur).
I enlighet med en översynsklausul i förordningen och som ett initiativ inom ramen för kommissionens program för att förbättra
Inför omarbetningen har kommissionen genomfört flera offentliga samråd via webbenkäter och via konsultfirman Deloitte. Kommissionen har också konsulterat medlemsstaterna, bl.a. vid ett expertmöte den 4 maj 2018.
1.2Förslagets innehåll
Förslaget går i huvudsak ut på att processen för kommunikation och översändande av handlingar mellan medlemsstaterna ska ske digitalt genom ett decentraliserat
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Svenska nationella kompletterande bestämmelser finns i lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och regeringens tillkännagivande (2003:483) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur. Förordningen har inom sitt tillämpningsområde företräde framför bestämmelser i redan ingångna överenskommelser på området mellan
medlemsstaterna, exempelvis 1970 års Haagkonvention om bevisupptagning i mål och ärenden av civil och kommersiell natur och den nordiska överenskommelsen den 26 april 1974 om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975:42). Nationella bestämmelser om bevisning och bevisupptagning finns framförallt i 5 kap. 10 § samt 35 och 36 kap. rättegångsbalken.
Syftet med förslaget är i huvudsak att effektivisera tillämpningen av de regler som redan finns i förordningen. Mot den bakgrunden bedöms förslaget endast innebära begränsade förändringar av svenska regler.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionen har angett att förslaget inte har några omedelbara konsekvenser för EU:s budget. Medlemsstaterna kommer att ha kostnader för implementeringen av det
Kommissionen har inte presenterat någon kostnadskalkyl som inkluderar annat än kostnader för hårdvara. Åklagarmyndigheten har dock genom beslut av regeringen den 31 augusti 2017 fått i uppdrag att analysera och förbereda en anslutning till
Kommissionen har inte presenterat någon jämställdhetsanalys av förslaget.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen har lämnat ett förslag till omarbetning som syftar till att förbättra och effektivisera samarbetet i frågor om bevisupptagning på civilrättens område. Regeringen ställer sig också
positiv till en ökad digitalisering av förfarandet i den mån det är möjligt och lämpligt. Förslaget går till stor del ut på att processen för kommunikation och översändande av handlingar mellan medlemsstaterna ska ske digitalt genom ett decentraliserat
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte känd.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har remitterats och svarstiden går ut den 24 september 2018.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen har som rättslig grund angett artikel 81.2 d) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
EU och medlemsstaterna har delad kompetens på civilrättens område som redan har utövats genom antagandet av den nuvarande bevisupptagningsförordningen. Kommissionen anser att förlagets olika beståndsdelar uppfyller kraven på subsidiaritet enligt följande. Målsättningen i det civilrättsliga samarbetet är att skapa förutsättningar för cirkulation och ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Detta är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad. Nationella rättssystem kan inte lösa problem som uppstår i gränsöverskridande rättsliga förfaranden. Det enda sättet att uppnå önskad enighet på den internationella privaträttens område är därför
genom
Kommissionen anser att förslagets olika beståndsdelar uppfyller kraven på proportionalitet enligt följande. Förslaget är strikt begränsat till vad som är nödvändigt för att uppnå sitt syfte. Det påverkar inte de skilda nationella rättsordningarnas system för bevisupptagning.
Regeringen delar bedömningen att förslaget i stort är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Det är dock viktigt att i förhandlingarna verka för att förslaget inte blir mer långtgående och detaljerat än vad som är nödvändigt.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget ska behandlas i rådsarbetsgrupp tillsammans med förslaget till omarbetad delgivningsförordning (COM [2018] 379 final) med start hösten 2018. Förslaget kommer troligen att behandlats vid informella rådet för rättsliga och inrikes frågor den 13 juli 2018.
4.2Fackuttryck/termer