Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM119
Förordning om systemet för lokalisering 2016/17:FPM119 av domar mot tredjelandsmedborgare
Justitiedepartementet
Dokumentbeteckning
KOM(2017) 344
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister
Tidigare faktapromemoria i ärendet: 2015/16:FPM47
Sammanfattning
Utbytet av kriminalregisteruppgifter om dömda tredjelandsmedborgare omfattas inte av det existerande europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris). För att avhjälpa denna brist presenterade kommissionen i januari 2016 ett förslag till direktiv om utbyte av kriminalregisterinformation om tredjelandsmedborgare, se faktapromemoria 2015/16:FPM47. Det nya förordningsförslaget har tagits fram med anledning av
I förslaget samlas identitetsuppgifter om dömda tredjelandsmedborgare i ett gemensamt, centraliserat system som förvaltas av
sökning i systemet. Efter en träff och matchning av identitetsuppgifterna utbyts kriminalregisteruppgifter enligt gällande regler i det existerande Ecrissystemet.
Regeringen välkomnar kommissionens nya förslag, som ligger i linje med den allmänna inriktning som
Ordförandeskapet planerar för beslut om allmän inriktning för båda förslagen vid
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Enligt rådets rambeslut om utbyte av uppgifter ur kriminalregister (2009/315/RIF) ska varje medlemsstat, inom vars territorium en domstol har meddelat en dom mot en annan medlemsstats medborgare, informera medborgarstaten om domen. Medborgarstaten ska därefter lagra informationen och kunna göra den tillgänglig för andra medlemsstater. Rådsbeslutet om Ecris (2009/316/RIF) reglerar inrättandet av ett decentraliserat europeiskt informationssystem (European Criminal Register Information System, Ecris) för utbytet, baserat på medlemsstaternas nationella kriminalregister. Ecris är i drift sedan år 2012.
Ett kvarstående problem är utbytet av dömda tredjelandsmedborgares kriminalregisteruppgifter. Tredjelandsmedborgare omfattas inte av Ecris eftersom det inte finns någon medborgarstat inom EU som har ansvar för att ta emot, lagra och utbyta informationen. För att avhjälpa denna brist presenterade kommissionen den 19 januari 2016 ett förslag till direktiv om utbyte av kriminalregisterinformation om tredjelandsmedborgare (2016 års direktivförslag). Förslaget innehöll bland annat en teknisk lösning i form av ett decentraliserat index över dömda tredjelandsmedborgare. Under förhandlingarnas gång förordade medlemsstaterna av flera olika skäl istället en centraliserad lösning, vilket kom till uttryck i
1.2Förslagets innehåll
Förslaget kompletterar 2016 års direktivförslag om
tredjelandsmedborgare liksom det decentraliserade utbytet av dessa uppgifter med hjälp av det existerande
I förslaget samlas identitetsuppgifter om dömda tredjelandsmedborgare i ett gemensamt, centraliserat system som förvaltas av
Med tredjelandsmedborgare avses i förslaget även statslösa personer och personer vars medborgarskap är okänt för den dömande medlemsstaten. Identitetsuppgifterna omfattar både alfanumeriska och biometriska uppgifter som fingeravtryck och ansiktsbilder. Ansiktsbilderna ska endast användas för att bekräfta identiteten hos en tredjelandsmedborgare som har identifierats genom alfanumeriska eller biometriska uppgifter. När det blir tekniskt möjligt ska ansiktsbilder, efter yttrande av Europaparlamentet, även få användas för identifiering. Liksom i 2016 års förslag föreslår kommissionen att uppgifter om namn på dömda tredjelandsmedborgares föräldrar ska bli obligatoriska och sökbara i
Medlemsstaterna är skyldiga att skapa dataposterna i
Europol och Eurojust föreslås få direkt tillgång till
Lagringstiden för uppgifterna i
Genomförandetiden är två år.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Enligt kommissionens rapport om utvärderingen av kriminalregisterutbytet genom
Enligt kommissionens bedömning i den uppdaterade konsekvensanalysen, KOM2017 (344) är ett centraliserat system med både alfanumeriska uppgifter och fingeravtryck den bästa lösningen med hänsyn till kostnadseffektivitet, teknisk genomförbarhet och underhåll. Kostnaderna för inrättandet av
När det gäller jämställdhet har kommissionen inte gjort någon sådan analys av förslaget, och inte heller redovisat om det går att få fram könsuppdelad statistik ur systemet.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens nya förslag, som ligger i linje med den allmänna inriktning som
Sverige anser att en effektiv användning av existerande system och information bör ha högsta prioritet. En god informationskvalitet och ett starkt dataskydd är centrala ingredienser i detta. Nya skyldigheter att lagra och göra personuppgifter sökbara behöver prövas mot kraven på skydd av den personliga integriteten. Det gäller bland annat obligatorisk behandling av uppgifter om namn på den dömdes föräldrar. Tekniska lösningar bör tas fram enligt principerna i informationshanteringsstrategin för EU:s inre säkerhet1. Ekonomiska konsekvenser, såväl nationella som inom EU, ska hanteras inom befintlig budgetram.
Regeringens målsättning är att det slutliga förhandlingsresultatet gör utbytet av kriminalregisteruppgifter i straffrättsliga förfaranden inom EU heltäckande. Den lucka som nu finns gällande tredjelandsmedborgares brottslighet är inte godtagbar. Resultatet bör också tillfredsställa de särskilda krav som finns på identifiering av tredjelandsmedborgare. Samtidigt måste resultatet ta hänsyn till grundläggande rättigheter och till nationell straff- och processlagstiftning. När det gäller tekniska lösningar och deras förvaltning bör förhandlingsresultatet inte hindra en effektiv utveckling och förvaltning av systemen, leda till inlåsningar eller kostnadsdrivande byråkrati.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaterna har i de inledande förhandlingarna ställt sig generellt positiva till förslaget.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentets ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen har angivit artikel 82.1 d i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) som rättslig grund. Beslut fattas enligt ordinarie lagstiftningsförfarande, vilket kräver kvalificerad majoritet i rådet samt enighet med Europaparlamentet.
1 Dokument 15701/1/14 REV 1
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Ett centraliserat system för att stödja utbytet av kriminalregisteruppgifter om dömda tredjelandsmedborgare kan enligt kommissionen inte upprättas på medlemsstatsnivå utan kräver gemensamma insatser. Det är enligt kommissionen till sin natur ett arbete som ska utföras på
Regeringen ställer sig bakom kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
Vad beträffar proportionaliteten skiljer sig den föreslagna lösningen från 2016 års förslag bara när det gäller den centrala behandlingen av personuppgifter. Kommissionen menar att detta är motiverat och proportionerligt, eftersom skillnaden i behandling inte medför några större nackdelar för tredjelandsmedborgare och målet med initiativet inte kan uppnås lika bra på ett decentraliserat sätt.
Regeringen ställer sig bakom kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget behandlades första gången i rådsarbetsgruppen för straffrättsligt samarbete (COPEN) den 18 juli 2017. Ordförandeskapets målsättning är att besluta om en allmän inriktning för både förordningen och 2016 års direktivförslag vid
4.2Fackuttryck/termer
Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora
Byrån ansvarar för att förvalta de stora gemensamma datasystemen inom samarbetsområdet frihet, säkerhet och rättvisa. Byrån startade sin verksamhet den 1 december 2012. Ett förslag till revidering av den gällande