Regeringskansliet
Faktapromemoria 2017/18:FPM113
Revidering av EU:s VIS förordning | 2017/18:FPM113 |
Justitiedepartementet
Dokumentbeteckning
COM(2018) 302
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) 767/2008, förordning (EG) 810/2009, förordning (EU) 2017/2226, förordning (EU) 2016/399, förordning xx/2018 [Interoperabilitetsförordning] beslut 2004/512/EG och upphävande av rådets beslut 2008/633/RIF
Tidigare faktapromemoria i ämnet: 2004/05:FPM49
Sammanfattning
En viktig del av regelverket för viseringspolitiken är informationssystemet för viseringar (VIS). Sedan 2011 har VIS varit den tekniska lösningen för medlemsstaterna när de granskar och fattar beslut om viseringsansökningar från tredjelandsmedborgare som vill resa in i Schengenområdet.
Förslaget till reviderad
Kommissionen föreslår bl.a. att interoperabiliteten i viseringssystemet ska förbättras genom att viseringsansökningarna i VIS automatiskt ska kontrolleras mot andra relevanta
Regeringen välkomnar förslaget och delar kommissionens bedömning av behovet av en reviderad
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
I juni 2004 beslutade Europeiska unionens råd att inrätta VIS som ett system för utbyte av viseringsuppgifter mellan medlemsstaterna (rådets beslut 2004/512/EG om inrättande av informationssystemet för viseringar [VIS]). Därefter antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse.
Den 23 juni 2008 antogs rådets beslut 2008/633/RIF om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott.
VIS togs i drift vid utlandsmyndigheterna 2011 och utökades därefter gradvis till att omfatta fler länder och regioner. I februari 2016 var systemet fullt utbyggt.
I ett meddelande om att anpassa den gemensamma viseringspolitiken till nya utmaningar (KOM (2018) 251) beskrev kommissionen behovet av att revidera EU:s gemensamma viseringspolitik i ljuset av en förändrad migrations- och säkerhetssituation. Kommissionen förutskickade bl.a. ett förslag till ändringar i
1.2Förslagets innehåll
Alla viseringsansökningar i
som använder sig av flera identiteter och upptäcka irreguljära migranter och personer som utgör en säkerhetsrisk.
Det föreslås att information om långtidsviseringar och uppehållstillstånd lagras i
Vidare föreslås att åldersgränsen för upptagande av fingeravtryck sänks från tolv år till sex år för att underlätta identifieringen av barn och förhindra att de blir föremål för människohandel och andra brott. Motsvarande justering av åldersgränsen finns i förslaget till reviderad Eurodacförordning.
De brottsbekämpande myndigheterna och Europol föreslås få förenklad tillgång till VIS för att upptäcka, förhindra eller utreda terrorbrott eller andra allvarliga brott, på strikta villkor och i enlighet med EU:s dataskyddsregler. En förenklad tillgång gör det också lättare för brottsbekämpande myndigheter att identifiera eller söka efter försvunna eller kidnappade personer och offer för människohandel.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
En
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
De totala kostnaderna i förslaget beräknas uppgå till 182 miljoner Euro och föreslås finansieras genom den fleråriga budgetramen för perioden 2021- 2027. Av detta beräknas 105 miljoner Euro till
Utöver kostnaden som belastar
förlängningen få positiva konsekvenser för den svenska statsbudgeten. Utgångspunkten är dock att eventuella nationella kostnader ska finansieras inom befintliga ramar.
Kommissionen har gjort en konsekvensanalys som presenterades i dokument
SWD(2018) 195 final. Analysen identifierare fyra problemområden som kan uppstå; ökade svårigheter att få till ett effektivt återvändandearbete när resehandlingar saknas, ökad risk för irreguljär migration och viseringsbedrägerier, fortsatta svårigheter att kunna verifiera om någon har en långtidsvisering eller uppehållstillstånd samt fortsatta informationsluckor som bidrar till sämre kontroller av migrations- och säkerhetsrisker vid hanteringen av viseringsansökningar.
Kommissionen har inte presenterat någon jämställdhetsanalys av förslaget.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar förslaget till reviderad
Det är av säkerhetsskäl välkommet att viseringsansökningar automatiskt kan kontrolleras mot andra relevanta
Regeringen stödjer att det i
Regeringen anser att det är nödvändigt att åldersgränsen för upptagande av fingeravtryck från barn sänks. Förslaget kan bidra till att ge barn bättre skydd mot bl.a. människohandel, samtidigt som barnets bästa sätts i centrum.
Regeringen anser också att det är viktigt att brottsbekämpande myndigheter och Europol får en förenklad tillgång till VIS för att upptäcka, förhindra eller utreda terrorbrott eller andra allvarliga brott, på strikta villkor och enligt EU:s dataskyddsregler.
Integritetsfrågor och hög informationssäkerhet med ett starkt dataskydd är av central betydelse för regeringen i de kommande förhandlingarna.
Eventuella utgifter på statens budget ska hanteras genom omprioriteringar inom beslutade ekonomiska ramar.
Eventuella utgifter på
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Ännu ej kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Ännu ej kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats. Berörda myndigheter (Migrationsverket och Polismyndigheten) kommer dock att ges möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen har angivit följande artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) som rättslig grund för förordningsförslaget.
Art 16(2), 77(2)(a), (b), (d), 78(2)(d),(e) och (g), 79(2)(c) och (d), 87(2)(a) och 88(2)a.
Beslut fattas enligt ordinarie lagstiftningsförfarande, vilket kräver kvalificerad majoritet i rådet samt enighet med Europaparlamentet.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Syftet med förlaget, att vidareutveckla EU:s gemensamma viseringspolitik och anpassa den till nya migrations- och säkerhetsutmaningar, kan endast uppnås genom
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget ska börja behandlas i rådsarbetsgrupp. Någon mer preciserad tidsplan har inte angetts men kommissionen har uppmanat Europaparlamentet och rådet att komma överens så snart som möjligt.
4.2Fackuttryck/termer
Långtidsvisering: En visering som gäller för vistelse i Schengenområdet mer än 90 dagar upp till 1 år.