Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM9
Förordning om förlängning av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)
Finansdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM (2016) 597
Förslag till förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 2015/1017 vad gäller förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
KOM (2016) 581
Meddelande från kommissionen: Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning – Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och en ny europeisk yttre investeringsplan
Tidigare faktapromemorior i ärendet: 2014/15:FPM13, 2014/15:FPM18, 2015/16:FPM114
Sammanfattning
Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som är en del av kommissionens investeringsplan för Europa, har varit ikraft sedan ett drygt år. Mot bakgrund av att kommissionen bedömer att Efsi och investeringsplanen redan uppnått konkreta resultat har kommissionen föreslagit att Efsi:s verksamhet ska förlängas med 2 ½ år och därmed sträcka sig till sista december 2020. Vidare höjs målet för de totala investeringarna som Efsi avser mobilisera från 315 miljarder euro till 500 miljarder euro. Förlängningen föreslås finansieras genom att
Regeringen har välkomnat investeringsplanen, där Efsi ingår, som syftar till att öka investeringarna i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential. Investeringsplanen kan vara ett viktigt komplement till de åtgärder som genomförs på nationell nivå, inklusive strukturreformer, för att stärka konkurrenskraft och tillväxt samt bidra till en hållbar utveckling. Åtgärder som syftar till att främja ett mer investeringsvänligt klimat i EU är en mycket viktig del av investeringsplanen.
Regeringen noterar vidare att investeringsplanen, och särskilt Efsi, hittills har utvecklats så som det var avsett och därmed kan förväntas ha positiva effekter.
Regeringen är därför beredd att överväga en förlängning av Efsi. Ett beslut om en förlängning bör dock fattas först efter att en oberoende utvärdering av Efsi har presenterats. Vidare anser regeringen att de föreslagna förändringarna i förordningen i stort är positiva. Vad gäller finanseringen av Efsi så menar regeringen att Efsi:s garantifond i första hand ska finansieras genom omfördelning av medel inom EU:s budget och att taken för den fleråriga budgetramen ska respekteras. Det förslag som har presenterats går i den riktningen.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Mot bakgrund av den svaga ekonomiska tillväxten och den låga investeringsnivån i Europa presenterade kommissionen den 26 november 2014 ett meddelande om en investeringsplan för Europa. Det övergripande syftet var att öka investeringarna i EU och därigenom bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxt (se Faktapromemoria 2014/15: FPM 13). Investeringsplanen innehåller tre komponenter:
1.Inrättande av en Europeisk fond för strategiska investeringar (Efsi)
2.En översiktlig förteckning av investeringsprojekt på
3.En agenda för hur investeringsklimatet kan förbättras
Europeiska rådet diskuterade investeringsplanen den 18 december 2014 och antog slutsatser som bland annat gav stöd åt inrättandet av Efsi och stärkta insatser för investeringsrådgivning. Som ett led i uppföljningen av detta presenterade kommissionen den 13 januari 2015 ett förslag till förordning om inrättandet av en Europeisk fond för strategiska investeringar som syftade till att inrätta den nödvändiga rättsliga ramen för investeringsplanens två första komponenter. Genom Efsi möjliggörs att Europeiska investeringsbanken (EIB) lånar ut till fler projekt med högre risk än vad som är möjligt med bankens ordinarie resurser (se Faktapromemoria 2014/15:
FPM 18). Förordningen beslutades av rådet och Europaparlamentet i juni 2015 och trädde ikraft den 5 juli 2015. Beslutet innebar att Efsi:s garantifond finansierades dels genom omprioriteringar i
Den 1 juni 2016 presenterade kommissionen en första lägesbedömning av genomförandet av investeringsplanen där kommissionen konstaterade att investeringsplanen och Efsi uppnått konkreta resultat. Vidare föreslogs att medlemsstaterna skulle ställa sig bakom principen om att ett förstärkt Efsi borde fortsätta sin verksamhet bortom den nuvarande treårsperioden (se Faktapromemoria 2015/16:FPM 114). Europeiska rådet konstaterade den 28 juni 2016 att investeringsplanen, särskilt Efsi, levererat konkreta resultat samt att kommissionen inom kort avsåg att lägga fram förslag som rör Efsi:s framtid, vilka skyndsamt bör undersökas av Europaparlamentet och rådet. Kommissionens förslag om förlängning av Efsi presenterades den 14 september 2016.
1.2Förslagets innehåll
Kommissionen föreslår att Efsi:s verksamhet ska förlängas med 2 ½ år och därmed sträcka sig till sista december 2020. Det är lika länge som den nuvarande fleråriga budgetramen gäller. Vidare höjs målet för de totala investeringarna som Efsi avser mobilisera från 315 miljarder euro till 500 miljarder euro. Förlängningen möjliggörs genom att
Förutom förlängningen föreslår kommissionen även ett antal förändringar av
-Ökat fokus ska läggas på mervärde (additionalitet) i de projekt som Efsi stödjer. Detta ska ske genom en mer detaljerad definition av mervärde som tydliggör att Efsi ska hantera suboptimala investeringssituationer och marknadsmisslyckanden. Vidare tydliggörs att gränsöverskridande projekt ska anses ha högt mervärde.
-Efsi:s bidrag till att uppnå klimatmålen som fastställdes vid klimatkonferensen i Paris i december 2015 (COP21) ska stärkas. 40 procent av
-Jordbrukssektorn, fiske- och vattenbrukssektorn samt klimatåtgärder ska bli nya områden som blir möjliga för Efsifinansiering.
-Utlåning till små och medelstora företag ska ges ökad vikt. 40 procent av den ytterligare utlåningsvolym som frigörs genom en förlängning ska allokeras till Efsi:s fönster för utlåning till små och medelstora företag.
-Transparensen ska öka genom att Efsi:s investeringskommitté ska motivera varför ett projekt får stöd av Efsi, särskilt kopplat till projektets mervärde. Vidare ska mer information om
-Den geografiska spridningen av
o rådgivningshubben ska ges ett uppdrag att öka den geografiska spridningen av
o möjligheterna att kombinera Efsi med olika typer av EU- stöd, såsom europeiska struktur- och investeringsfonderna
o projekt som inte täcks av de befintliga
-Det tydliggörs att transaktioner som görs med Efsistöd ska vara förenliga med EU:s principer om god förvaltning i skattefrågor.
-Uppdraget för rådgivningshubben ska breddas även genom ett särskilt fokus på gränsöverskridande och digitala projekt.
-Tekniska förändringar av Efsi:s styrning ska genomföras, bland annat i syfte att undvika intressekonflikter och för att förbättra samordningen mellan investeringskommittén och Efsi:s styrkommitté. Vidare ska Efsi kunna ersätta EIB:s växelkursrelaterade förluster kopplade till
Utvärderingar av Efsi
I samband med att kommissionen presenterade förslaget till förordning presenterade kommissionen även sin utvärdering av
utvärderingen konstaterar kommissionen att Efsi under det första året bidragit till att öka andelen riskfyllda investeringar inom EIB och Europeiska investeringsfonden1 (EIF). Vidare görs en bedömning av riskerna för kreditförluster för
Även EIB har den 5 oktober presenterat en utvärdering av Efsi:s första verksamhetsår. I utvärderingen konstateras att Efsi är på god väg att uppnå målet om att mobilisera 315 miljarder euro i investeringar. Vidare rekommenderar utvärderingen bland annat att mer fokus ska läggas på att attrahera privata investeringar till
En oberoende utvärdering av Efsi, utförd av en extern part, ska presenteras under november.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget väntas inte innebära någon förändring av regelverk i Sverige.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förlängningen av Efsi innebär inga omedelbara inbetalningar av medel från medlemsstater till
Det maximala garantiåtagandet från
Förslaget om EIB:s ökade avsättning till Efsi (från 5 till 7,5 miljarder euro) förväntas tas från bankens egna resurser och fodrar därmed ingen inbetalning av Sverige. Sveriges ägarandel i EIB uppgår till 2,97 procent.
1 EIB:s dotterbolag som erbjuder riskkapital till små och medelstora företag.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen har välkomnat investeringsplanen, där Efsi ingår, som syftar till att öka investeringarna i EU och därmed bidra till förutsättningar för fler jobb och högre tillväxtpotential. Investeringsplanen kan vara ett viktigt komplement till de åtgärder som genomförs på nationell nivå, inklusive strukturreformer, för att stärka konkurrenskraft och tillväxt samt bidra till en hållbar utveckling. Åtgärder som syftar till att främja ett mer investeringsvänligt klimat i EU är en mycket viktig del av investeringsplanen.
Regeringen noterar vidare att investeringsplanen, och särskilt Efsi, hittills har utvecklats så som det var avsett och därmed kan förväntas ha positiva effekter.
Regeringen är därför beredd att överväga en förlängning av Efsi. Ett beslut om en förlängning bör dock fattas först efter att den oberoende utvärderingen av Efsi presenterats. Det är vidare viktigt att i det fortsatta arbetet beakta resultatet i de olika utvärderingar som genomförs.
Vad gäller finanseringen av Efsi så menar regeringen att Efsi:s garantifond i första hand ska finansieras genom omfördelning av medel inom EU:s budget och att taken för den fleråriga budgetramen ska respekteras. Det förslag som har presenterats går i den riktningen.
Regeringen anser att projekt ska granskas och bedömas – och finansiering beviljas – på transparanta och objektiva grunder. Regeringen ser positivt på förslagen att ställa högre krav på mervärde i
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Kommissionens förslag har generellt välkomnats av medlemsstaterna. Det förefaller finnas en öppenhet för att förlänga Efsi. Många medlemsstater har dock framhållit att den oberoende utvärderingen ska presenteras innan ett beslut om en förlängning kan fattas.
En grupp av medlemsstater har betonat vikten av att öka den geografiska spridningen av
2.3Institutionernas ståndpunkter
Kommissionens ståndpunkt framgår av förslaget. Övriga institutioners ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Den rättsliga grunden för förslaget är artiklarna 172, 173, 175 tredje stycket och artikel 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget ska beslutas av rådet och Europaparlamentet genom ordinarie lagstiftningsförfarandet.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
I motiveringen till förslaget till förordning gör kommissionen bedömningen att det är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen. Kommissionen anför bland annat att målen med förslaget inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför på ett bättre sätt uppnås av EU. På grund av skillnaderna i medlemsstaternas finanspolitiska handlingsutrymme menar kommissionen att åtgärder på
Regeringen delar kommissionens bedömning om förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget behandlades första gången den 23 september i rådsarbetsgrupp. Förhandling i rådsarbetsgruppen väntas pågå under hösten. Behandling i rådet (Ekofin) väntas ske första gången i december. I ett uttalande från stats-
och regeringschefernas informella möte i Bratislava den 16 september yttrades en målsättning att nå en politisk överenskommelse i december. Efter politisk överenskommelse i rådet väntas förhandlingar med Europaparlamentet (ECON) inledas.
4.2Fackuttryck/termer
CEF | Fonden för ett sammanlänkat Europa är EU:s fond för |
infrastrukturinvesteringar för energi, transport och digital | |
infrastruktur. | |
EIAH | Europeiska centret för investeringsrådgivning |
EIB | Europeiska investeringsbanken |
EIF | Europeiska investeringsfonden, EIB:s dotterbolag som |
erbjuder riskkapital till små och medelstora företag. | |
De Europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI- | |
fonderna) är EU:s främsta verktyg för att förverkliga | |
Europa |
|
tillväxt och för att minska de ekonomiska och sociala | |
skillnaderna mellan regioner i Europa. | |
Horisont 2020 | EU:s ramprogram för forskning och innovation. |
Programmet fokuserar på att stärka EU:s globala ställning inom forskning och innovation, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar.