Regeringskansliet
Faktapromemoria 2015/16:FPM113
Nytt blåkortsdirektiv | 2015/16:FPM113 |
Justitiedepartementet
Dokumentbeteckning
KOM (2016) 378
Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkompetent anställning
Sammanfattning
Kommissionens direktivförslag om högkvalificerad anställning presenteras som ett led i EU:s insatser för att utveckla en ny politik för laglig migration. Avsikten är att det nya direktivet ska ersätta nu gällande blåkortsdirektiv som antogs år 2009. Syftet med förslaget är att förbättra EU:s möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade tredjelandsmedborgare. Kommissionen anser att ökad harmonisering, en förbättrad tillståndsprocess och underlättad rörlighet inom unionen kan bidra till att öka EU:s attraktionskraft för högkvalificerad arbetskraft. Förslaget innebär att medlemsstaterna bara får bevilja nationella tillstånd till tredjelandsmedborgare som faller utanför direktivets tillämpningsområde. Ett antal ändringar har gjorts i direktivtexten som innebär att fler kommer att omfattas av direktivet, bland annat personer som har beviljats skydd i en medlemsstat och familjemedlemmar till
Regeringen anser att det är angeläget att underlätta högkvalificerad arbetskraftsinvandring till EU. Det är samtidigt viktigt att direktivet utformas på ett sätt som motverkar att personer som kommer till EU för att arbeta utnyttjas. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att tillämpa nationella regler för högkvalificerade arbetstagare vid sidan av blåkortsdirektivets bestämmelser.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Inom EU har ett antal direktiv förhandlats fram på området laglig migration, däribland det så kallade blåkortsdirektivet (rådets direktiv 2009/50/EG) som rör högkvalificerad arbetskraftsinvandring och antogs år 2009. I samband med genomförandet av direktivet i svensk rätt infördes särskilda bestämmelser i utlänningslagen som reglerar uppehålls- och arbetstillstånd för högkvalificerad anställning
Nu aktuellt förslag utgör ett led i EU:s insatser för att utveckla en ny politik för laglig migration. Kommissionen aviserade i sitt meddelande den 6 april 2016 (För en reform av det gemensamma asylsystemet och ökade möjligheter till laglig inresa till Europa, se faktapromemoria 2015/16:FPM79) att ett nytt blåkortsdirektiv skulle presenteras. Kommissionen pekar i meddelandet på behovet av högkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU. Blåkortsdirektivet har enligt kommissionen inte blivit det gemensamma och attraktiva system för högkvalificerad arbetskraft som det var tänkt att bli. Kommissionen anser att det finns behov av ökad harmonisering, en förbättrad tillståndsprocess och underlättad rörlighet inom unionen.
Den 7 juni 2016 presenterades förslaget om ett nytt blåkortsdirektiv.
1.2Förslagets innehåll
Förslaget är ett direktiv som ska upphäva och ersätta det nuvarande blåkortsdirektivet. Syftet är att förbättra EU:s möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade tredjelandsmedborgare. Kommissionen menar att EU:s nuvarande system för högkvalificerad arbetskraftsinvandring inte är anpassat för de utmaningar som finns. Förslaget innebär enligt kommissionen att medlemsstaterna på ett effektivt och snabbt sätt kan möta både befintliga och nya behov av högkvalificerade arbetstagare, uppväga kompetensbrist och hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning. Förslaget bidrar enligt kommissionen också till EU:s tillväxtstrategi enligt målsättningarna i den så kallade Europa
1.2.1 Ökad harmonisering
Kommissionens förslag innebär att medlemsstaterna inte får bevilja andra tillstånd för högkvalificerat arbete än
inte parallella nationella system som riktar in sig på den grupp högkvalificerade arbetstagare som omfattas av blåkortsdirektivet. Medlemsstaterna får bara bevilja nationella tillstånd till tredjelandsmedborgare som faller utanför direktivets tillämpningsområde.
1.2.2 Tillämpningsområdet
I förhållande till nuvarande direktiv har ett antal ändringar gjorts i direktivtexten som innebär att fler personer kommer att omfattas av direktivet. För att anses som högkvalificerad i direktivets mening krävs högre utbildning eller relevant yrkeserfarenhet på motsvarande nivå. Det är obligatoriskt för medlemsstaterna att godta yrkeserfarenhet som ett alternativ till högre utbildning, vilket inte är fallet i nuvarande direktiv. När det gäller yrkeserfarenhet har kravet sänkts från fem till tre års relevant yrkeserfarenhet på en nivå som motsvarar högre utbildning. Förslaget innebär också att personer som har beviljats skydd med stöd av skyddsgrundsdirektivet (direktiv 2011/95/EU) och personer som har beviljats uppehållstillstånd som familjemedlem till en
1.2.3 Inresevillkor
En sökande som uppfyller villkoren i direktivet för inresa och vistelse ska enligt förslaget beviljas ett
1.2.4 Arbetsmarknadsprövning
Förslaget innebär att medlemsstaternas möjligheter att tillämpa arbetsmarknadsprövning i ärenden som rör
sektor. Medlemsstaterna ska informera kommissionen om sin avsikt att under de kommande tolv månaderna utföra arbetsmarknadsprövning och skälen för beslutet. Vid varje förlängning om tolv månader ska medlemsstaten lämna en ny motivering till kommissionen.
1.2.5 Rättigheter
I förslaget anges att personer som har beviljats ett
1.2.6 Rörlighet inom unionen
Den som har beviljats ett
Förslaget innebär också att det blir enklare för blåkortsinnehavare och deras familjemedlemmar att flytta till en annan medlemsstat. I samband med sådan rörlighet ska färre krav ställas för att beviljas ett
1.2.7 Tillståndsprocessen
För handläggningen av ett
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
De svenska regler som berörs av direktivförslaget återfinns i bl.a. utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). De av kommissionen föreslagna bestämmelserna innebär vissa förändringar av den ordning som i dag gäller i Sverige avseende inresa och vistelse för personer med ett
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget påverkar inte unionens budget. I direktivförslagets konsekvensanalys anges att förslaget bedöms medföra betydande positiva ekonomiska konsekvenser genom att fler högkvalificerade personer arbetar i EU. Någon övergripande bedömning av eventuella ekonomiska konsekvenser för den svenska statsbudgeten har ännu inte gjorts. Utgångspunkten är att eventuella kostnader kan finansieras inom befintlig budgetram.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen är positiv till att öka möjligheterna för tredjelandsmedborgare att komma till EU för högkvalificerat arbete. Det är angeläget att tillgodose såväl nuvarande som framtida behov av högkvalificerad arbetskraft i medlemsstaterna. Gemensamma regler på
Det är viktigt att direktivet utformas på ett sätt som motverkar att personer som kommer till EU för att arbeta utnyttjas. Medlemsstaterna ska därför kunna ställa krav på att tredjelandsmedborgare erbjuds anställningsvillkor i
nivå med kollektivavtal eller branschpraxis för den aktuella tjänsten. Det är också viktigt att direktivet respekterar medlemsstaternas olika arbetsmarknadsmodeller.
Medlemsstaterna bör även fortsättningsvis ha möjlighet att tillämpa arbetsmarknadsprövning utan begränsning.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet har ännu inte yttrat sig.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har skickats på remiss. Ännu har inga synpunkter inkommit.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund för förslaget är artiklarna 79.2 a och b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Förslaget innebär en omarbetning av gällande regelverk. Enligt kommissionen krävs åtgärder på
begränsat till vad som är nödvändigt för att lösa de problem som har identifierats. Regeringen delar kommissionens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget behandlas i rådsarbetsgrupp. Kommissionen presenterade sitt förslag i en första behandling den 13 juni 2016.
4.2Fackuttryck/termer
-