Regeringskansliet
Faktapromemoria 2015/16:FPM102
En europeisk agenda för | 2015/16:FPM102 |
delningsekonomin | |
Utrikesdepartementet | |
Dokumentbeteckning
KOM(2016) 356
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén "En europeisk agenda för delningsekonomin"
Sammanfattning
Meddelandet om en europeisk agenda för delningsekonomin är en vägledning för hur befintlig
Regeringen välkomnar kommissionens vägledning. Den snabbt växande delningsekonomin bedöms bidra till ökad tillväxt och en grön resurseffektiv ekonomi. Regeringen anser att det är viktigt att det finns en tydlighet om vilka regler som ska tillämpas av och på aktörer inom delningsekonomin.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
I två av Junckerkommissionens tio huvudprioriteringar för denna mandatperiod lyftes delningsekonomin fram som ett område Europeiska kommissionen avsåg att analysera närmre. I Strategin för en digital inre marknad (FaktaPM 2014/15:FPM35) aviserade kommissionen att man i en samlad bedömning av s.k. onlineplattformars roll i den digitala ekonomin även avsåg analysera delningsekonomin. I Inremarknadsstrategin (FaktaPM 2015/16:FPM17) aviserades att kommissionen skulle utarbeta en europeisk agenda för delningsekonomin med riktlinjer för hur befintlig
Meddelandet om delningsekonomin presenterades den 2 juni 2016.
1.2Förslagets innehåll
Meddelandet är en vägledning för hur
I meddelandet syftar uttrycket delningsekonomi på affärsmodeller som möjliggörs av s.k. delningsplattformar som skapar en öppen marknadsplats för tillfällig användning av varor eller tjänster, ofta tillhandahållna av privatpersoner. Enligt kommissionen omfattar delningsekonomin tre olika kategorier av aktörer: i) tjänsteleverantörer som delar med sig av tillgångar, resurser i form av tid och/eller kompetens: det kan vara privatpersoner som erbjuder tjänster på tillfällig basis eller tjänsteleverantörer som gör det som en del av sin näringsverksamhet (professionella tjänsteutövare), ii) användare av dessa, iii) mellanhänder som via en digital plattform för samman leverantörer och användare och möjliggör transaktionen mellan dem (delningsplattformar). Transaktionerna i delningsekonomin innebär enligt
kommissionen vanligen inte att varan eller tjänsten byter ägare och de kan utföras antingen med eller utan vinstsyfte.
Krav för tillträde till marknaden
Kommissionen konstaterar att företag i delningsekonomin skapar nya marknader och utvidgar de befintliga men företagen kommer även in på marknader som hittills betjänats av traditionella tjänsteleverantörer. En central fråga för såväl myndigheter som marknadsaktörer är huruvida delningsplattformar och tjänsteleverantörer omfattas av
Tjänster som tillhandahålls av professionella tjänsteutövare
Kommissionen konstaterar att det finns nationella regler idag som kan begränsa tillträdet till medlemsstaternas tjänstemarknader. Nationella regler som begränsar marknadstillträdet eller andra krav på tjänsteleverantörer får enligt
Tjänster som tillhandahålls av privatpersoner
Ett av särdragen i delningsekonomin är att tjänsteleverantörerna ofta är privatpersoner som erbjuder varor eller tjänster till andra privatpersoner. EU- lagstiftningen fastställer inte exakt när en privatperson ska börja betraktas som en professionell tjänsteleverantör i delningsekonomin. Kriterierna för bedömningen av detta ser olika ut i medlemsstaterna. Kommissionen vägleder medlemsstaterna att när verksamheten i fråga regleras bör privatpersoner som på tillfällig basis erbjuder tjänster till andra privatpersoner via delningsplattformar inte automatiskt behandlas som
professionella tjänsteleverantörer. En lämplig lösning kan enligt kommissionen vara att sektorsvis fastställa tröskelvärden, exempelvis tjänster som tillhandahålls mot ersättning, för under vilka förutsättningar en ekonomisk verksamhet anses utgöra
Delningsplattformar
Delningsplattformar kan omfattas av kraven för marknadstillträde beroende på verksamhetens karaktär. Om en delningsplattform tillhandahåller tjänster som normalt utförs mot ersättning, på distans, med hjälp av utrustning för elektronisk behandling och på individuell begäran av en tjänstemottagare, tillhandahåller de någon av informationssamhällets tjänster i enlighet med e- handelsdirektivet (2000/31/EG). I vissa fall kan delningsplattformen anses erbjuda andra tjänster utöver de som de tillhandahåller i egenskap av mellanhand, till exempel transport eller tillfällig uthyrning. I sådana fall kan delningsplattformen omfattas av sektorslagstiftning på området liksom de krav som vanligen tillämpas på tjänsteleverantörer (se ovan under professionella tjänsteutövare). Huruvida delningsplattformen tillhandahåller den tjänst som erbjuds via plattformen får enligt kommissionen avgöras från fall till fall. Flera omständigheter och kriterier kan ligga till grund för bedömningen. Delningsplattformens kontroll eller inflytande över leverantören av dessa tjänster kommer i allmänhet att vara av stor betydelse. Detta kan, enligt kommissionen, fastställas på basis av kriterier som exempelvis om delningsplattformen sätter det slutliga priset på tjänsten, fastslår övriga centrala avtalsvillkor eller äger de huvudsakliga tillgångarna som används för att tillhandahålla den tjänst som erbjuds via plattformen. Om dessa kriterier är uppfyllda talar mycket för att delningsplattformen även bör omfattas av andra regler än de som gäller för informationssamhällets tjänster. Även andra kriterier kan ligga till grund för att bestämma om en delningsplattform ska omfattas av ytterligare regler än informationssamhällets tjänster, t.ex. om det föreligger ett anställningsförhållande eller om delningsplattformen tar på sig kostnader och risker.
Ansvarsförhållanden
Enligt kommissionen är det s.k.
kännedom om olaglig information ska den däremot omedelbart vidta åtgärder för att avlägsna denna. Ansvaret hos plattformsaktören måste avgöras från fall till fall och det undantag från ansvar som fastställs i
Skydd av användare
Egenföretagare och arbetstagare i delningsekonomin
Kommissionen konstaterar att delningsekonomin skapar nya arbetstillfällen som ger inkomster även om man inte är i ett traditionellt anställningsförhållande, och möjliggör mer flexibla arbetsformer. Samtidigt innebär mer flexibla arbetsformer kanske inte samma regelbundenhet eller stabilitet som traditionella anställningsförhållanden, vilket kan leda till osäkerhet vad gäller rättigheter och social trygghet. Arbetsformerna inom
delningsekonomin grundar sig ofta på att en viss uppgift utförs på tillfällig basis snarare än på regelbundenhet och gränserna mellan egenföretagare och arbetstagare blir allt otydligare.
Skatter
Enligt kommissionen omfattas aktörerna inom delningsekonomin liksom andra ekonomiska aktörer av skatteregler. Det har dock visat sig finnas flera problem med efterlevnaden av skattereglerna, exempelvis svårigheter att identifiera beskattningsbar inkomst och bristande information om tjänsteleverantörerna. Enligt kommissionen bör medlemsstaternas mål vara att införa rimliga skyldigheter och lika villkor. Skatteskyldigheterna för företag som erbjuder jämförbara tjänster bör vara lika till sin funktion. Det är viktigt att medvetenheten om skatteskyldigheten ökar, liksom vägledning, ökad öppenhet och insyn med hjälp av information på internet. Detta kan vara ett sätt att frigöra potentialen i delningsekonomin. Kommissionen konstaterar även att delningsekonomin tack vare den ökade spårbarhet som
digitala plattformar möjliggör har skapat nya möjligheter att hjälpa skattemyndigheter och skattebetalare att fullgöra skyldigheter. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att arbeta med dessa frågor. Medlemsstaterna uppmanas även att se över sina skattebestämmelser för att skapa lika villkor för företag som tillhandahåller samma tjänster, att fortsätta sina förenklingssträvanden för att underlätta för delningsekonomiska affärsmodeller, exempelvis genom gemensamma kontaktpunkter, och att utforma vägledning på internet om tillämpningen av skattebestämmelserna på affärsmodeller i delningsekonomin. När det gäller mervärdesskatt avser kommissionen att inom ramen för handlingsplanen för mervärdesskatt utarbeta förslag som bl.a. ska förenkla mervärdeskattehanteringen för små och medelstora
Övervakning
För att övervaka den snabba föränderligheten inom olika sektorer i delningsekonomin kommer kommissionen att införa en ram för övervakning som omfattar lagstiftningens, ekonomins och näringslivets utveckling. Målet är att följa tendenserna i fråga om tjänsternas pris och kvalitet samt att kartlägga eventuella hinder och problem, i synnerhet de som beror på olika nationella bestämmelser eller luckor i lagstiftningen. Övervakningen kommer också att bidra till kommissionens arbete för att underlätta innovation och entreprenörskap på den inre marknaden. Följande verktyg kommer att användas: i) regelbundet återkommande undersökningar bland konsumenter och företag om deras användning av delningsekonomin, ii) kontinuerlig kartläggning av lagstiftningens utveckling i medlemsstaterna, och iii) dialog med berörda aktörer inom ramen för forumet för den inre marknaden, med två möten per år för att bedöma sektorns utveckling på gräsrotsnivå och kartlägga god praxis. Resultatet av övervakningen kommer att sammanfattas i resultattavlan för den inre marknaden.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet innehåller inga konkreta lagstiftnings- eller åtgärdsförslag. Svenska regler förväntas därmed inte påverkas.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Ej aktuellt med anledning av att meddelandet innehåller en vägledning som är baserad på redan befintlig lagstiftning.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Den snabbt växande delningsekonomin bedöms bidra till en ökad tillväxt, en grön resurseffektiv ekonomi och mer flexibla tjänster till lägre priser. För att skapa förutsättningar för detta är det viktigt att det finns en tydlighet om vilka regler som ska tillämpas av och på aktörer inom delningsekonomin. Då rättsläget inte alltid är helt tydligt välkomnar regeringen att kommissionen presenterat en vägledning om hur befintlig lagstiftning kan tillämpas. Frågan är också föremål för flera utredningar och uppdrag till myndigheter där avsikten är att belysa och analysera företeelsen och svensk lagstiftnings tillämplighet och ändamålsenlighet.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaterna har initialt ställt sig generellt positiva till meddelandet.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet kommer inte att remitteras.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Meddelandet presenterades av kommissionen i rådsarbetsgruppen för konkurrenskraft och tillväxt den 16 juni.
4.2Fackuttryck/termer