Regeringskansliet
Faktapromemoria 2014/15:FPM14
Förordning om systemet för egna medel 2014/15:FPM14
Finansdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM (2014) 704
Förslag till Rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapens egna medel.
Sammanfattning
Varje år sker en anpassning av medlemsstaternas avgifter till EU (egna medel) på grundval av reviderade beräkningar av mervärdesskattebas och bruttonationalinkomst (BNI). Anpassningsbeloppen varierar från år till år och kan ibland vara mycket höga, vilket är fallet 2014. Förslaget till justerad förordning innebär att om anpassningsbeloppet för en medlemsstat eller om det samlade anpassningsbeloppet för alla medlemsstater är mycket högt ska möjlighet ges att tillhandahålla anpassningsbeloppet vid valfri tidpunkt mellan den första arbetsdagen i december och den första arbetsdagen i september påföljande år. Medlemsstaten ska meddela kommissionen om tidpunkt för tillhandahållandet, som därefter blir bindande.
Regeringen kan stödja förslaget till justerad lagstiftning.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Medlemsstaterna betalar månatligen avgift till EU baserat på en prognos på respektive medlemsstats mervärdesskattebas och BNI. Under hösten varje år sker en anpassning av medlemsstaternas avgifter på grundval av revideringar av dessa baser. Anpassningar för detta sker den första arbetsdagen i december. Beloppen varierar från år till år. Av 2014 års revideringar framgår vissa medlemsstater ska tillhandahålla belopp som är mycket höga till följd
av att medlemsstaterna har gjort omfattande revideringar av sina
Det är medlemsstaterna som förser kommissionen med grunduppgifterna om momsbas och BNI. Dessa uppgifter blir tillgänliga först i oktober varje år. Enligt de nuvarande bestämmelserna i rådets förordning nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapens egna medel måste dessa anpassningsbelopp göras tillgängliga första arbetsdagen i december. Något utrymme för överenskommelser om ett senare datum finns inte.
Medlemsstaterna kan, i synnerhet nära slutet av ett budgetår och om de aktuella beloppen är mycket höga, på grund av detta försättas i en svår situation med hänsyn till finanspolitiska ramverk som reglerar t.ex. utgiftstak och budgetprocess.
1.2Förslagets innehåll
Förslaget till ändring av förordningen innebär att medlesstater ges möjlighet att tillhandahålla anpassningsbeloppet vid valfri tidpunkt mellan den första arbetsdagen i december och den första arbetsdagen i september påföljande år. Möjligheten ges för det fall anpassningsbeloppet för den enskilda medlesstaten är mycket högt och överstiger två månatliga tolftedelar av en medlemsstats årliga avgift eller om det totala anpassningsbeloppet för samtliga medlesstater är mycket högt och överstiger en halv tolftedel för samtliga medlemsstaters årliga avgifter.
Om en medlemsstat vill skjuta upp tillhandahållandet av anpassningsbeloppen, helt eller delvis, ska kommissionen i god tid informeras om detta, i alla händelser före den första arbetsdagen i december. Medlemsstaten ska ange vid vilken eller vilka datum tillhandahållandet kommer att ske, vilka också blir bindande. Eventuell avvikelse från denna inbetalningsplan av anpassningsbeloppen medför dröjsmålsränta enligt villkoren i artikel 11 i förordning nr 1150/2000.
Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 kommer retroaktivt att upphävas genom förordning 609/20141. Det sker i samband med ikrafträdandet av det nya beslutet om systemet för egna medel.De ändringar som sker genom detta förslag måste beaktas i förslaget om ändring av förordning 609/2014, som kommissionen har åtagit sig att lägga fram senast i slutet av mars 2015.
1 Rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget påverkar inte de svenska reglerna.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget om möjlighet att tillhandahålla anpassningsbeloppen vid valfri tidpunkt mellan den första arbetsdagen i december och den första arbetsdagen i september påföljande år innebär att inkomsterna till EU- budgeten skjuts över till påföljande år. Anpassningsbeloppen är dock totalt sett oförändrade.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen kan stödja förslaget till justerad lagstiftning, då förslaget inte förändrar medlemsstaternas totala avgifter till EU och inte bedöms leda till orättvisa eller planerade incitament vid betalningen av avgifterna till EU- budgeten.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Behovet av en justering har framför allt framförts av Storbritannien. Flertalet medlemsstater är öppna för att justera den nuvarande lagstiftningen.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten ska avlämna yttranden. Innehållet i dessa är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen anger att förslaget beaktar fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322.2. Rådet ska genom beslut, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet och revisionsrätten, fastställa de sätt och det förfarande enligt vilka de budgetinkomster som fastställs i den ordning som gäller för unionens egna medel ska ställas till kommissionens förfogande samt bestämma nödvändiga åtgärder för att möta ett eventuellt likviditetsbehov. Enligt kommissionen beaktar förslaget fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106 a, med beaktande av kommissionens förslag, Europaparlamentets och Europeiska revisionsrättens yttrande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Rådet beslutar om ändringen efter att Europaparlamentet och Europeiska revisionsrätten avlämnat yttranden.
4.2Facktermer
-traditionella egna medel: inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken,
-en avgift baserad på medlemsstatens mervärdesskattebas och
-en avgift baserad på medlemsstatens BNI.