Regeringskansliet

Faktapromemoria 2016/17:FPM23

Översyn av Europass 2016/17:FPM23

Utbildningsdepartementet

2016-11-07

Dokumentbeteckning

KOM (2016) 625

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG

Sammanfattning

Kommissionen har presenterat ett förslag där ett reviderat Europass ska tillhandahålla en webbaserad plattform där individer kan få tillgång till flera olika verktyg och tjänster som används för att presentera och utbyta information om kompetens och kvalifikationer. Det nya Europass ska samla information och funktioner som idag finns tillgängliga via en rad andra verktyg och tjänster som EU tillhandahåller.

I syfte att förenkla administrationen och samordningen mellan den nationella och den europeiska nivån ska varje medlemsstat utse en myndighet som ska fungera som den främsta kontaktytan för kommissionen när det gäller verksamhet som för närvarande bedrivs av nationella Europass-centrum, nationella samordningspunkter för en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) och Euroguidance-centrum.

Regeringen välkomnar kommissionens övergripande ambition att modernisera och effektivisera befintliga EU-verktyg och EU-tjänster inom området kompetens och kvalifikationer. Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att det finns potential för ökad användbarhet av Europass genom större närvaro på nätet och genom ökad integration med andra befintliga verktyg och tjänster.

Regeringen menar dock att den storskaliga användning av modern informationsteknik som föreslås för att bland annat förbättra kompetensinventering och jobbmatchning inom hela EU kräver noggranna överväganden och ytterligare diskussion.

Regeringen stödjer kommissionens ambition att minska och effektivisera administrationen av olika verktyg och tjänster. Det är dock viktigt att den föreslagna gemensamma kontaktytan på nationell nivå för att samordna de tre verksamheterna inte motverkar strävandena efter effektivisering eller begränsar medlemsstaternas bestämmande över hur verksamheterna ska organiseras.

Regeringen kommer att bevaka att det reviderade beslutet inte medför ökade kostnader för statsbudgeten.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 2241/2004/EG fastställdes en ram för att skapa mer tydlighet i kvalifikationer och kompetens genom att inrätta en dokumentportfölj kallad Europass. Portföljen utgörs av fem dokumentmallar, bl.a. en standardiserad meritförteckning och en mall för att beskriva språkkunskaper. Genom beslutet inrättades också nationella Europass-centrum med syfte att stödja och främja dokumentationen av kompetens och kvalifikationer.

EU har även tagit fram andra verktyg och tjänster med syfte att stödja informationsutbyte och en bättre förståelse av kompetens och kvalifikationer samt underlätta rörlighet och anställbarhet inom unionen. Verktygen och tjänsterna har dock utvecklats inom olika processer och är i många länder inte samordnade på nationell nivå. Kommissionen menar att det finns en potential att öka effektiviteten och användbarheten för Europass och övriga redskap, t.ex. genom ökad anpassning till de tekniska möjligheter som erbjuds i dag och genom en högre grad av samverkan och integration av dessa verktyg och tjänster.

Kommissionens förslag om ett nytt Europass presenterades den 4 oktober 2016.

1.2Förslagets innehåll

I kommissionens förslag till beslut framgår att nya Europass ska tillhandahålla en webbaserad plattform där individer kan få tillgång till flera olika verktyg och tjänster som används för att presentera och utbyta information om kompetens och kvalifikationer. Europass ska vidare samla information om bl.a. studier, arbetsmarknad och kompetensinventeringar såväl nationellt som inom EU. Denna information finns för närvarande tillgänglig via andra verktyg, bl.a. Europaportalen, kompetenskartan för EU och Esco-portalen. Europass föreslås också omfatta fysiska tjänster på plats för att säkerställa att tjänsterna når ut även till dem som inte har tillgång till, eller har svårt att använda, digitala tjänster.

Det nya Europass ska ge information om följande:

a)Tillgängliga utbildningsmöjligheter.

b)Möjligheter till validering av icke-formellt och informellt lärande.

c)Praxis för erkännanden och beslut i olika länder, inklusive tredjeländer, för att hjälpa enskilda individer och övriga aktörer att förstå kvalifikationer.

d)Tjänster som erbjuder vägledning för fortbildning och karriärutveckling.

e)Analyser av trender när det gäller utbud och efterfrågan av kompetens och andra typer av kompetensinventering med hjälp av tekniska metoder såsom analys av stordata och webbrobotar.

f)All ytterligare information om kompetens och kvalifikationer som kan vara av vikt när det gäller de särskilda behov som migranter som kommer till eller som bor i EU har, i syfte att stödja deras integration.

I förslaget ingår att göra olika EU-verktyg och EU-tjänster mer kompatibla med varandra. I detta ingår användande av länkade öppna data och öppna format och standarder i syfte att bättre stödja samverkan och interaktionen mellan olika verktyg, tjänster och datakällor, inklusive dem från en tredje part.

I syfte att förenkla administrationen och samordningen mellan den nationella och den europeiska nivån ska varje medlemsstat utse en myndighet som ska fungera som den främsta kontaktytan för kommissionen när det gäller verksamhet som för närvarande bedrivs av nationella Europass-centrum, nationella samordningspunkter för EQF och Euroguidance-centrum. Denna myndighet ska även vara primär mottagare av EU-stödet för dessa verksamheter. De nationella tjänsterna ska därigenom ges bättre möjligheter till strategisk samordning och mer strategisk användning av medlen under en längre finansieringsperiod.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Förslaget bedöms i nuläget inte påverka nationell lagstiftning.

1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys

Kommissionen anger att utvecklingen av en mer omfattande tjänst på nätet enligt förslaget kommer att finansieras av unionen och att detta utvecklingsarbete inte kommer att ha några ekonomiska konsekvenser för medlemsstaterna. Kommissionen bedömer att alla investeringar kommer att balanseras av de besparingar som fås genom samverkan mellan befintliga verktyg och effektivitetsvinster på lång sikt. Eftersom flera tjänster kommer

att integreras i den nya Europass-plattformen kommer ett antal andra plattformar att upphöra.

Kommissionen anser att jämfört med den nuvarande situationen har inrättandet av de nationella kompetenssamordningspunkterna inga budgetkonsekvenser och menar att förslaget leder till mindre administration som kan leda till besparingar för medlemsstaterna.

Regeringen bedömer att konsekvenserna av förslagen behöver förtydligas. Regeringen kommer att bevaka att det reviderade beslutet inte medför ökade kostnader för statsbudgeten eller EU-budgeten.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen välkomnar kommissionens övergripande ambition att modernisera och effektivisera befintliga EU-verktyg och EU-tjänster inom området kompetens och kvalifikationer. Regeringen instämmer i att Europass nuvarande inriktning på dokument är alltför begränsad för befintliga och framtida behov och att det finns potential för ökad användbarhet genom större närvaro på nätet och genom ökad integration med andra befintliga verktyg och tjänster.

I princip stödjer regeringen kommissonens förslag att ta tillvara digitaliseringens möjligheter och göra olika system kompatibla med varandra. Regeringen menar dock att storskalig användning av modern informationsteknik, såsom webbrobotar och stordata, för att bland annat förbättra kompetensinventering och jobbmatchning inom hela EU kräver noggranna överväganden och ytterligare diskussion. I detta sammanhang förutsätter också regeringen att hantering av personuppgifter sker i enlighet med gällande regelverk.

Kommissionens förslag att ge fleråriga anslag för nationella Europasscentrum, nationella samordningspunkter för EQF och Euroguidance-centrum kan leda till minskat arbete med redovisning och rapportering. Det kan också medföra ökad frihet för medlemsstaterna att själva bestämma över hur medlen ska fördelas och användas. Regeringen stödjer kommissionen i denna ambition att minska och effektivisera administrationen av de olika verktygen och tjänsterna. Det är dock viktigt att en eventuell gemensam ingång på nationell nivå för att samordna de tre verksamheterna inte motverkar strävandena efter effektivisering eller begränsar medlemsstaternas bestämmande över hur verksamheterna ska organiseras. Mot bakgrund av att de olika verksamheterna delvis har olika syften är det också viktigt att de avsedda målgrupperna även fortsatt får relevant information och service.

Kommissionen bör förtydliga hur den expertkompetens som finns inom de grupper som inrättats för respektive instrument fortsättningsvis ska tillvaratas i verksamheternas utveckling. Även mandat och organisation för den

samarbetsplattform som kommissionen avser inrätta för genomförandet av beslutet bör förtydligas.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Remissinstansernas ståndpunkter är ännu inte kända.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

I fråga om rättslig grund och beslutsförfarande hänvisar kommissionen till artikel 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Europarlamentet och rådet beslutar enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet. Beslut är till alla delar bindande.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Kommissionen menar att förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Förslaget stöder och kompletterar medlemsstaternas verksamhet.

Kommissionen anför att insatser på EU-nivå erbjuder den plattform som behövs för att skapa enhetlighet och bättre förståelse av olika system och kvalifikationer i olika länder och bland olika aktörer. Om frågan enbart skulle hanteras på nationell nivå så skulle möjligheterna till samverkan mellan EU:s verktyg och tjänster, både på EU-nivå och på nationell nivå, inte utnyttjas fullt ut. Kommissionen menar vidare att även om förslaget innebär skapandet av en gemensam nationell kontaktyta för flera verktyg och tjänster gentemot EU-nivån så lämnas beslut om genomförande och samordning på nationell nivå till medlemsstaterna.

Regeringen bedömer att de föreslagna åtgärderna har en bred europeisk ansats med relevans inte bara regionalt och nationellt utan i hela EU. Det europeiska mervärdet går således utöver vad som skapas av de enskilda medlemsstaternas åtgärder för att uppnå syftet med förslaget om Europass. Dessutom lämnas beslut om genomförande och samordning på nationell nivå till medlemsstaterna.

Kommissionen anger att översynen av Europass-beslutet grundar sig ett utvecklingsbehov där Europass görs så flexibelt som möjligt med tanke på framtida utveckling inom teknik och utbildning, samhälle och arbetsmarknad. Kommissionen menar att de åtgärder som föreslås i översynen av Europass-beslutet inte ökar EU-insatsernas omfattning utöver vad som är nödvändigt och att åtgärderna är proportionella i förhållande till de mål som ska nås.

Regeringen har inget att invända mot kommissionens bedömning att förslaget överensstämmer med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionens förslag presenterades den 4 oktober 2016 och kommer att behandlas i huvudsak av det inkommande maltesiska ordförandeskapet.

4.2Fackuttryck/termer