Regeringskansliet
Faktapromemoria 2015/16:FPM49
Direktiv om
Finansdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM (2016) 25
Direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning
Sammanfattning
Förslaget innebär att det införs
Regeringen välkomnar arbete som syftar till att förhindra skatteflykt, skatteundandragande och skadlig skattekonkurrens. Ett automatiskt utbyte av
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
I sina slutsatser av den 18 december 2014 underströk Europeiska rådet det akuta behovet av att påskynda insatserna för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering, både på global nivå och på unionsnivå.
Kommissionen har sedan december 2014 snabbt inlett de första stegen mot en
Den 28 januari 2016 presenterade kommissionen ett paket med åtgärder för att motverka skattefusk. Förslaget till ändringar i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning utgör en del i detta paket.
Detta direktiv har redan tidigare ändrats genom direktiv 2014/107/EU på så sätt att bestämmelser har införts om ett omfattande automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och genom direktiv (EU) 2015/2376 på så sätt att bestämmelser har införts om ett automatiskt utbyte av förhandsbesked i grändsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning.
Syftet med det förslag som nu lagts fram är att säkerställa att direktiv 2011/16/EU fortsätter att föreskriva om ett omfattande och effektivt administrativt samarbete mellan skattemyndigheter genom att införa ett obligatoriskt utbyte när det gäller
I förslaget anges också att det ligger i linje med de initiativ som aviserades i kommissionens handlingsplan om ett rättvisare system för företagsbeskattning (COM (2015) 302).
1.2Förslagets innehåll
Förslaget innebär att det införs
Upplysningarna ska lämnas inom 15 månader efter den sista dagen av det räkenskapsår för den multinationella företagsgruppen som
Medlemsstaterna ska ha system för att påföra påföljder när företag inte lever upp till sin rapporteringsskyldighet.
Det föreslås att medlemsstaterna senast den 31 december 2016 ska anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, och börja tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2017.
Förslaget baserar sig på OECD:s standard för
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Det finns inte några bestämmelser om
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Det finns i dag inte några bestämmelser om
Att utbyta upplysningarna som anges i direktivförslaget kommer att vara resurskrävande för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Det är dock inte möjligt att nu ange vare sig omfattningen av merarbetet för de
behöriga myndigheterna eller hur stor effekten på skatteintäkterna kan tänkas bli. En utgångspunkt bör vara att det merarbete som kan uppkomma för Skatteverket ska hanteras inom givna resursramar.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Att motverka skatteflykt och skatteundandragande är en hög politisk prioritering för regeringen. Sverige är därför positivt till syftet med antimissbrukspaket. Nyttan av att ha harmoniserade regler mot skatteundandraganden måste dock vägas mot medlemsstaternas befogenheter och möjligheten att kunna införa och behålla egna nationella regler. Kommissionens antimissbrukspaket är omfattande och de olika delarna kommer att analyseras noga. Vad gäller
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.2Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Remissinstansernas ståndpunkter
Direktivförslaget har remitterats och remisstiden gick ut den 19 februari 2016. Skatteverket tillstyrker förslaget. Svenskt Näringsliv kan tillstyrka förslaget endast under förutsättning att målsättningen för direktivet formuleras och begränsas på motsvarande sätt som i OECD BEPS åtgärd 13. Svenskt Näringsliv anser även att det bör införas en möjlighet att stoppa utbytet av information om det kan leda till skada för företagen samt att en konsekvensanalys ska genomföras av EU. Även Näringslivets regelnämnd anser att direktivet bör överensstämma med OECD BEPS åtgärd 13 och att en konsekvensanalys bör göras. Om direktivet inte kommer att överensstämma med OECD BEPS åtgärd 13 avstyrker Näringslivets regelnämnd. Svenska Bankföreningen anser att den svenska översättningen av förslaget bör ses över, att påföljder bör kunna påföras endast i den medlemsstat där företaget har hemvist, att genomförandetidpunkten för direktivet bör skjutas upp och att lagstiftningen bör samordnas med annan
lagstiftning för finansiella företag. Sveriges advokatsamfund anser att vissa begrepp är så otydligt formulerade att det inte går att göra en rättssäker tolkning av innebörden. Advokatsamfundet kan därför inte ställa sig bakom förslaget i nu förevarande form. Justitiekanslern, Datainspektionen och Ekobrottsmyndigheten har inga synpunkter. Riksdagens ombudsmän, FAR, Riksrevisionen, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Näringslivets skattedelegation och Svensk försäkring har avstått från att yttra sig eller har inte inkommit med något svar..
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Enligt art. 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) beslutas skattefrågor med enhällighet i minsterrådet, efter att Europaparlamentet och ekonomiska och sociala kommittén har hörts.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen
Kommissionen anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen eftersom det för att säkerställa en väl fungerande inre marknad behövs att EU säkerställer rättvis konkurrens och lika villkor för små och medelstora företag och
Kommissionen anser att medlemsstaternas tillgång till
Regeringen anser att det är en riktig bedömning.
Proportionalitetsprincipen
Enligt kommissionen är förslaget också i linje med proportionalitetsprincipen. Kommissionen anför att målet att säkerställa att samtliga medlemsstater mottar
skattebasen i fler än en medlemsstat kräver vidare ett gemensamt och obligatoriskt tillvägagångssätt. Det bör beaktas att eftersom multinationella företagsgrupper vanligtvis bedriver verksamhet i olika medlemsstater är det gränsöverskridande inslaget en integrerad del av den föreslagna åtgärden.
Enligt kommissionen är det särskilda problem som fordrar politiska insatser bristande insyn i företagsstrukturer med gränsöverskridande relevans och med en betydande verksamhetsnivå, vilket har negativa effekter, särskilt när det gäller den inre marknadens funktionssätt. Insatsen riktar sig endast mot multinationella företagsgrupper som bedriver verksamhet i flera stater, endera inom EU eller i jurisdiktioner utanför EU. Det grundar sig också på automatiskt utbyte av grundläggande upplysningar, vilket medger att varje medlemsstat där företaget bedriver verksamhet kan ta emot upplysningar. De föreslagna ändringarna går därför enligt kommissionen inte utöver vad som är nödvändigt för att åtgärda de berörda frågorna och uppnår på detta sätt fördragets mål om en väl fungerande inre marknad.
Det kan konstateras att kommissionen inte har utfört någon egen konsekvensanalys av förslagen, vilket påverkar möjligheterna att bedöma effekterna av förslaget. En aspekt är t.ex. hur reglerna stämmer överens med vad som följer av OECD:s
Sammantaget instämmer regeringen i kommissionens bedömning att förslaget som helhet bör vara förenligt med proportionalitetsprincipen.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget har behandlats vid rådsarbetsgruppsmöten den 9 februari och den 16 februari 2016. Direktivet togs upp för första gången vid ett möte i rådets högnivågrupp för beskattning den 1 februari 2016. Kommissionen presenterade direktivet den 12 februari 2016 för ministrarna på Ekofinrådets möte. Efter presentationen inbjöds ministrarna till diskussion. Det nederländska ordförandeskapets plan är att en politisk överenskommelse ska kunna nås vid Ekofinrådets möte den 8 mars 2016.