Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM10
Översyn av EU:s budgetförordning
Finansdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM(2016)605
Förslag till förordning av Europaparlamentet och Rådet om finansiella bestämmelser som gäller för den allmänna unionens budget och ändringar i berörda förordningar (EG) nr 2012/2002, förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) 1301/2013, (EU) Nr 1303/2013, EU nr 1304/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013, (EU) nr 1307/2013, (EU) nr 1308/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014, (EU) nr 652/2014 Europaparlamentets och Rådets beslut nr 541/2014/ EU
Sammanfattning
Den 14 september presenterade kommissionen en översyn av EU:s budgetförordning (966/2012). Förslaget presenteras som en del av översynen av EU:s fleråriga budgetram. Kommissionen föreslår relativt genomgripande förändringar av budgetförordningen vilka särskilt syftar till att förenkla och effektivisera genomförandet av
Regeringen välkomnar kommissionens övergripande intention att förenkla och tydliggöra budgetförordningen. Regeringen välkomnar också förslag som främjar transparenta och förutsägbara regelverk och en minskad administrativ börda. Regeringen anser att översynen huvudsakligen bör ses som en möjlighet att diskutera tekniska ändringar, hur
Regeringen anser dock att flera av de föreslagna ändringarna i budgetförordningen kan användas för att möjliggöra ökade utgifter på EU- budgeten eller för att luckra upp utgiftstakens begränsande funktion. En preliminär analys av det lagda förslaget tyder, i motsats till kommissionens
uttalade ambition, på att delar av förslaget innebär ökad administrativ börda för medlemsstaterna.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
EU:s budgetförordning (966/2012) fastställer reglerna för upprättandet och genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget samt för framläggande och revision av räkenskaperna. Översynen av budgetförordningen är en del av det översynspaket som kommissionen presenterade för den fleråriga budgetramen (övergripande
Över de senaste 30 åren har antalet regler i budgetförordningen ökat markant och ett flertal sektorsregelverk har tillkommit. Detta har lett till ett relativt komplext system av flera regelverk som ofta upplevs svårtolkat och ibland motstridigt av medlemsstaterna och användare av EU medel. Det komplexa regelverket bedöms enligt kommissionen i sin tur ha lett till en långsammare och försämrad implementering av
Kommissionen har därför lagt fram ett
1.2Förslagets innehåll
Kommissionen föreslår en genomgripande ändring av budgetförordningen som särskilt syftar till att förenkla och effektivisera genomförandet av EU- budgeten. Förslaget syftar till att skapa en enda sammanhållen rättsakt avseende EU:s budget och berör därför både budgetförordningen (966/2012) och dess tillämpningsföreskrifter samt ändringar i 15 sektorsregelverk. Nedan görs en kort redogörelse av förslagets övergripande teman/områden såsom kommissionen beskriver dem.
1.Fokus på resultat och förenkling för mottagare av
för enskilda utgifter vid t.ex. redovisning och rapportering, mer resultatorienterat ramverk och effektivare återrapportering. Förenklingsförslag som rör bidragsansökningar, användningen av schablonbidrag, lättande av principen om
2.Minskade krav på överlappande revisioner, bedömningar och utvärdering samt en uppsättning regler för åtgärder som kombinerar bidrag och finansiella instrument - Handlar om förslag till förenklade förfaranden vad gäller bedömning av tredje part i samarbete med EU. Till exempel att EU i högre utsträckning ska kunna acceptera och förlita sig på internationellt erkända utredningar eller utvärderingar av externa parter såsom FN, Världsbanken etc. Vidare syftar förslagen till förenkling för partners till EU under indirekt förvaltning. Förslaget syftar även till att göra det lättare att kombinera användningen av olika finansiella instrument t.ex. möjlighet till kombination av EFSI och Europeiska struktur- och investeringsfonderna,
3.Effektivare användning av finansiella instrument, garantier och finansiell assistans – Reglering av återflöden inom finansiella instrument, t.ex. återbetalningar av lån eller vinstutdelning i företag till samma instrument, möjliggör fler samarbetspartners utanför Europeiska Investeringsbanken (EIB) och Europeiska Investeringsfonden (EIF) samt nya kapitel i budgetförordningen som reglerar användningen av finansiella instrument. Detta förslag berör även sektorsregelverk.
4.Flexiblare förvaltning av budgeten - Ökad flexibilitet i användningen av EU:s budget via Trust Funds inom EU, krisreserver, överföringsregler, användandet av förskottskonton som möjliggör förskottsbetalningar för varor eller tjänster som ännu inte har levererats, enklare mobilisering av EU:s Solidaritetsfond, EUSF, och EU:s Globaliseringsfond (EGF) etc. Detta förslag berör även sektorsregelverk.
5.Harmonisering av rapporteringskrav och andra frågor – bland annat intressekonflikter, sponsring, och finansiella oegentligheter.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Budgetförordningen innehåller principer och bestämmelser för budgetens genomförande. Den är en övergripande rättsakt som ska tillämpas på alla utgifts- och inkomstsområden. Ytterligare regler för budgetens genomförande finns i sektorsvisa förordningar som täcker specifika EU- åtgärder.
Förordningar har allmän giltighet och gäller direkt och likadant i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. De ändringar som föreslås i budgetförordningen förväntas inte påverka svenska regler eftersom budgetförordningen är direkt tillämplig och svenska regler saknas. Budetförordningen ska tillämpas vid genomförandet av EU:s budget, om inte annat är reglerat. Detta innebär i praktiken att mottagare av medel från EU:s budget genom direkt förvaltning ska följa budgetförordningen. Vad gäller delad förvaltning reglerar budgetförordningen att medlemsstaterna ska sätta upp nationella regler för fondgenomförandet som verkar tillsammans med sektorsregelverken vid budgetgenomförandet. Ändringar i sektorsregelverket kan därmed påverka svenska regler som exempelvis förvaltande myndigheter har föreskrivit inom ramen för genomförandet av fonderna.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget är en teknisk översyn och innebär inga budgetära konsekvenser i sig. Ändringar i budgetförordningen och sektorsregelverken kan dock bidra till möjliggörandet av åtgärder som får budgetära konsekvenser (se särskilt
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens övergripande intention att förenkla och tydliggöra budgetförordningen och berörda sektorsregelverk. Regeringen välkomnar därför förslag som främjar transparanta och förutsägbara regelverk och som minskar medlemsstaternas administrativa börda.
Regeringen anser dock att flera av de föreslagna ändringarna är problematiska och kan användas för att möjliggöra ökade utgifter på EU- budgeten och för att luckra upp utgiftstakens begränsande funktion. Flera av förslagen syftar till ökade möjligheter till överföringar mellan år, vilket strider mot den grundläggande principen om ettårighet och bidrar till att låsa in medel i instrument över tid. Regeringen bejakar behovet av ökad flexibilitet, men anser att flexibilitet främst ska uppnås genom omprioriteringar inom beslutad budget.
Regeringen är på ett övergripande plan skeptiska till flera av de förslag som syftar till ökad användning av finansiella instrument på
Regeringen anser att det är väsentligt att den administrativa bördan för de som hanterar
Regeringen anser att principerna om sund ekonomisk förvaltning, budgetens ettårighet och bruttobudgetering är och ska fortsatt vara styrande för budgetförordningens utformning.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
I dagsläget är endast övergripande ståndpunkter kända. Flertalet medlemsstater välkomnar en översyn av budgetförordningen och en förenkling av regelverken. Flertalet länder är dock skeptiska till flera av förslagen och ifrågasätter att de leder till faktiska förenklingar. Flertalet av medlemsstaterna är också särskilt skeptiska till införandet av ökad flexibilitet och fler flexibilitetsinstrument.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Det är oklart hur institutionerna ställer sig till förslagen.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Regeringen avser inte att skicka förslagen på remiss.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 322 i
Enligt Lissabonfördraget är Europaparlamentet tillsammans med rådet ansvarigt för att upprätta finansiella regler som särskilt ska ange närmare bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om redovisning och revision (artikel 322.1 i
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Regelverket rör EU:s budget och kan därför endast beslutas på
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förhandlingarna om förslaget till ändringar i budgetförordningen med tillhörande sektorsregelverk förväntas avslutas under våren 2017.
4.2Fackuttryck/termer
Trust Funds – På EU nivå innebär inrättandet av så kallade Trust Funds att en fond sätts upp i ett särskilt syfte. Denna kan delvis finansieras via EU- budgeten men även finansieras utanför