Regeringskansliet
Faktapromemoria 2015/16:FPM7
EU:s externa agerande för att bemöta 2015/16:FPM7 flyktingkrisen i Europa
Utrikesdepartementet
Dokumentbeteckning
JOIN (2015) 40 final
Addressing the Refugee Crisis in Europe: The Role of EU External Action
Sammanfattning
Mot bakgrund av flyktingkrisen och det ökade migrationstrycket vid EU:s södra och östra gränser har kommissionen och EEAS presenterat en samlad ansats för genomförandet av den europeiska dagordningen för migration. Ett särskilt meddelande om EU:s externa agerande redogör för vad EU har gjort och gör i de länder och regioner som är mest drabbade av oroligheter och flyktingströmmar.
För att lyckas ta itu med flyktingkrisens utmaningar betonas särskilt att solidaritet och ansvarstagande blir avgörande och att Unionens externa instrument – alltifrån finansiellt stöd till diplomati – måste agera på ett samstämmigt sätt. Det handlar i första hand om att rädda liv, att bistå människor i behov av skydd, bidra med akut humanitär hjälp, säkra rätten att ansöka om asyl och vidta åtgärder mot våld och brott mot mänskliga rättigheter. Samtidigt krävs ett långsiktigt engagemang för att komma tillrätta med grundorsakerna till krisen. EU planerar därför att ytterligare stärka sitt globala engagemang och intensifiera den politiska dialogen, samarbetet och utbytet av erfarenheter med partnerländer, civilsamhället och lokala myndigheter kring migrations- och rörlighetfrågor.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Flyktingkrisen har till stor del orsakats av konflikter, oroligheter, fattigdom och styrelseskick i Europas bredare närområde. Vid Europeiska rådet i juli underströk EU:s stats- och regeringschefer vikten av samarbete, solidaritet och ansvar för att nå hållbara lösningar. Mot denna bakgrund presenterade rådet och kommissionen den 9 september 2015 en samlad ansats för genomförandet av den europeiska dagordningen för migration som presenterades i maj. Ett särskilt meddelande beskriver EU:s externa agerande för att ta itu med flyktingkrisen.
1.2Förslagets innehåll
Enligt kommissionen är EU:s främsta prioritet när det gäller flyktingkrisen att rädda liv – att bistå människor i behov av skydd, bidra med akut humanitär hjälp, säkra rätten att ansöka om asyl och vidta åtgärder mot våld och brott mot mänskliga rättigheter. Samtidigt krävs ett långsiktigt engagemang för att komma tillrätta med grundorsakerna till krisen. EU planerar att stärka den politiska dialogen, samarbetet och utbytet av erfarenheter med partnerländer, civilsamhället och lokala myndigheter kring migrations- och rörlighetfrågor. Samarbete med internationella aktörer och organisationer såsom FN och IOM kommer också fortsatt att stå i fokus.
I enlighet med beslut vid Europeiska rådet i juni har EU kallat till två högnivåkonferenser:
-en högnivåkonferens med fokus på Östra Medelhavs- och Västra Balkanrutten för att diskutera transitländernas utmaningar (8 oktober 2015);
-ett toppmöte i Valletta mellan EU och afrikanska partners för att diskutera grundorsakerna till migrationsutmaningarna
Emergency Trust Fund.
I meddelandet redogörs för vad EU har gjort och gör i de länder och regioner som är mest drabbade av oroligheter och flyktingströmmar. Kommissionen
och EEAS framhåller att EU för att möta dessa utmaningar har stärkt sitt globala engagemang och sedan början av 2015 mobiliserat EU:s externa instrument med målsättningen att rädda liv, säkerställa skydd för behövande, samt värna gränser och rörlighet.
1.2.1. Syrien och Irak
EU stödjer initiativ för att hitta politiska lösningar till konflikterna i Syrien och Irak. Tidigare i år antog kommissionen ett meddelande med ett policyramverk för en regional strategi som även omfattar kampen mot ISIL och som innehåller finansiella åtaganden på 1 miljard EUR. Sedan 2011 har EU och dess medlemsstater mobiliserat över 3,9 miljarder EUR (varav 1,8 miljarder EUR från EU:s budget) för att stödja internflyktingar, flyktingar och värdsamhällen i Syrien, Irak, Jordanien, Libanon och Turkiet. Särskilt humanitärt stöd har gått till Syrien och Irak. Projekt som rör matsäkerhet, försörjningsmöjligheter, skolgång och yrkesutbildning för flyktingar i regionen finansieras också av EU. Nyligen inrättades en EU Trust Fund för Syrienkrisen i syfte att ge ett samordnat och förstärkt svar på regional nivå. Ett
1.2.2. Turkiet
Turkiet är för närvarande det land i världen som tar emot flest flyktingar. En särskild dialog håller på att inledas med Turkiet för att identifiera sätt att stödja flyktingar från Syrien samt stärka gränskontrollerna och kampen mot människosmuggling. För 2015 uppgår EU:s stöd till Turkiet med anledning av Syrienkrisen till 175 miljoner EUR. Kommissionen förväntas dessutom presentera ett förslag till ökning av finansiering genom IPA (Instrument for
1.2.3. Västra Balkan
EU har ökat sitt stöd till
regionalt program för migrationshantering på Västra Balkan som ska rikta in sig på tre områden: identifiering av migranter, regionalt informationsutbyte och mekanismer för återvändande. Humanitärt bistånd (1,75 miljoner EUR) har redan godkänts för Serbien och Makedonien, och kommissionen överväger ytterligare former av landsspecifikt stöd. Det finns även tankar på att utveckla det operativa samarbetet mellan EU- och Västra Balkanländernas gränsbevakningsmyndigheter. Frontex, som redan samarbetar med dessa länder, skulle kunna ha en roll i detta arbete.
1.2.4 Afrika
För att möta utmaningarna i Afrika arbetar EU med partnerländer genom regionala strategier (bl.a. för Sahel, Afrikas Horn och Guineabukten), humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete samt ett brett engagemang för att stärka resiliens. Kommissionen avser fortsatt fokusera på att hitta hållbara lösningar som ska förhindra utdragna flyktingsituationer och minska spänningarna mellan regioner och befolkningar som leder till destabilisering. Det anses i sammanhanget viktigt att (intern)flytkingar ges möjligheten att bidra till ekonomisk tillväxt. Kommissionen ska därför presentera en ny utvecklingsorienterad ansats kring flyktingsituationer som ska genomföras parallellt till det humanitära stödet. Pilotprojekt har i år lanserats för Nordafrika och Afrikas Horn.
Kommissionen ger i dagsläget humanitärt bistånd och utvecklingsstöd till de utsatta flyktingarna i Libyen och i transitlandet Niger. I Sahel bidrar EU:s civila och militära förmågehöjande
1.2.5. Samarbete kring återtagande och återvändande
En effektiv återvändandepolitik för de som inte är i behov av internationellt skydd är en nödvändig del av en sammanhängande
1.2.6. Kampen mot människosmuggling och organiserad brottslighet
Att ta itu med kriminella nätverk är också en väsentlig del av EU:s ansträngningar för att rädda liv och förhindra att flyktingar utnyttjas. Kommissionen anser att det internationella samarbetet mellan de polisiära och rättsliga systemen i ursprungs- och mottagarländerna, samt mellan relevanta
För att lyckas ta itu med flyktingkrisens utmaningar betonar kommissionen att solidaritet och ansvarstagande blir avgörande och att Unionens externa instrument – alltifrån finansiellt stöd till diplomati – måste agera på ett samstämmigt sätt.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Inte aktuellt. Meddelandet utgör inte bindande lagstiftning.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Meddelandet i sig medför inga budgetära konsekvenser, men vissa förslag kan komma att medföra en omprioritering i EU:s budget. Det gäller EU Trust Funds och ökade utbetalningar från de finansiella instrumenten under rubrik 4. Beslut om eventuella bilaterala svenska bidrag diskuteras och fattas på nationell nivå.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen delar
EU:s externa åtgärder har över tid varit inriktade på att stärka berörda länders förmåga att möta nationella utmaningar. Flyktingkrisen visar på att EU:s engagemang framöver behöver utvecklas mot en än mer sammanhållen politik i syfte skapa jobb och hållbar tillväxt i dessa länder. Samstämmighet mellan EU:s olika politikområden och insatser blir än mer centralt. EU måste anta en än mer pådrivande roll för att bidra till ökad säkerhet och fred i närområdet. Stöd ska ges för att bygga upp och stärka förmågorna i sviktande stater, i syfte att främja demokratiska institutioner och ett aktivt civilsamhälle. För detta krävs en fördjupad dialog med andra länder, i synnerhet i EU:s grannskap.
Toppmötet i Valletta mellan EU och Afrika är ett steg i denna riktning som regeringen välkomnar. Det är av central betydelse att även länder i Afrika hanterar flykting- och migrationsströmmarna i enlighet med grundläggande principer, mänskliga rättigheter samt internationella regelverk. Regeringen framhåller vikten av nära samarbete och delat ägarskap med de afrikanska länderna. Det behövs en ansats som tar hänsyn till olika migrationsströmmar och grundorsaker mellan Sahel, Nordafrika och Afrikas Horn, och som stämmer väl överens med EU:s övergripande politiska engagemang med dessa länder. Dessutom avser regeringen särskilt uppmärksamma den utsatthet och de risker som barn utsätts för i de blandade migrationsströmmarna. Det gäller inte minst barn som är ensamma eller separerade från sina familjer.
Regeringen instämmer även i att kapaciteten hos länderna på Västra Balkan att hantera flyktingsituationen måste stärkas. Regeringen välkomnade därför
den högnivåkonferens med fokus på Östra Medelhavs- och Västra Balkanrutten som ägde rum den 8 oktober som ett tillfälle att diskutera en gemensam ansats för hur EU konkret kan stödja hanteringen av migrationsströmmarna i dessa transitländer samt hur existerande finansiella instrument bör användas. Regeringen välkomnar den deklaration som antogs. Det är nu viktigt att deklarationen följs upp och omsätts i konkret handling. I sammanhanget är
Vidare menar regeringen att EU bör överväga hur de migrationsdialoger som EU för med ett antal olika regionala konstellationer kan utvecklas för att vi gemensamt ska kunna möta de utmaningar och möjligheter som migration innebär.
Att nå en fredlig lösning på konflikterna i Syrien och Libyen är avgörande för att hantera utmaningarna. Regeringen anser att EU måste finna konkreta sätt att stödja
Sammantaget menar regeringen att flyktingkrisen visar på behovet av en än mer aktiv och sammanhållen utrikespolitisk ansats från EU:s sida. Bredden av unionens instrument kan bidra till att både ge flyktingar ett värdigt och rättssäkert bemötande och stärka ursprungsländernas förmåga att skapa förutsättningar som motverkar orsakerna till människors flykt.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Samtliga medlemsstater står bakom ansatsen att EU:s externa åtgärder har en central roll att spela i att möta flyktingkrisens grundorsaker.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet har välkomnat kommissionens förslag.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt. Meddelandet utgör inte bindande lagstiftning.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Meddelandets olika delar behandlas i både rådet (Rättsliga och inrikes frågor samt Utrikesfrågor) och Europeiska rådet.
4.2Fackuttryck/termer