Regeringskansliet
Faktapromemoria 2015/16:FPM60
Beslut om ekonomiskt partnerskapsavtal med Östafrikanska gemenskapen (EAC)
Utrikesdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM (2016) 63
Förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan partnerstaterna i Östafrikanska gemenskapen (EAC), å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan
KOM (2016) 64
Förslag till rådets beslut om ingående av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan partnerstaterna i Östafrikanska gemenskapen (EAC), å ena sidan, och Europeiska unionen och dess medlemsstater, å andra sidan
Sammanfattning
Kommissionen föreslår att rådet fattar beslut om att för EU:s räkning underteckna, provisoriskt tillämpa samt ingå ett ekonomiskt partnerskapsavtal (EPA) mellan EU och Östafrikanska gemenskapen (EAC). Partnerstaterna som ingår i EAC är Burundi, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda. Kommissionen inledde på mandat av rådet förhandlingar om det ekonomiska partnerskapsavtalet med EAC den 12 juni 2002och avtalstexten paraferades den 16 oktober 2014.
Det ekonomiska partnerskapsavtalet med EAC har förhandlats fram i enlighet med de mål för
Regeringen arbetar för att rådet så snart som möjligt ska kunna besluta om att underteckna, provisoriskt tillämpa samt ingå avtalet.
1 Förslagen
1.1Ärendets bakgrund
Förslaget syftar till att genomföra artikel
Kommissionen föreslår i dokument KOM (2016) 63 att rådet fattar beslut om att underteckna och provisoriskt tillämpa ett ekonomiskt partnerskapsavtal mellan EU och EAC. Kommissionen föreslår i dokument KOM (2016) 64 att rådet fattar beslut om att ingå ett ekonomiskt partnerskapsavtal mellan EU och EAC. De båda förslagen till rådsbeslut presenterades den 15 februari 2016.
1.2Förslagets innehåll
Det ekonomiska partnerskapsavtalet med EAC är ett utvecklingsorienterat handelsavtal fokuserat på varuhandel samt på reducering eller i vissa fall eliminering av tullar och kvoter. Avtalet inkluderar även bestämmelser om handelslättnader, tekniska handelshinder, sanitära och fytosanitära åtgärder samt jordbruk och fiske. Därutöver medför avtalet även så kallade rendezvous klausuler, dvs. inskrivna klausuler om fortsatta förhandlingar på sikt om bland annat tjänstehandel, investeringar, regulativt samarbete samt andra handelsrelaterade områden för att främja
Avtalet ger
Därutöver ger avtalet möjlighet för
Utvecklingssamarbete utgör ett viktigt komplement till handelsdelen inom det ekonomiska partnerskapsavtalet. Det handelsrelaterade biståndet ska vara efterfrågestyrt med nationellt och regionalt ägarskap samt ske inom existerande strukturer för samverkan och samordning. I bestämmelserna om samarbete för genomförande av utvecklingsdimensionen fastställs de prioriterade åtgärdsområdena för genomförandet av avtalet, vilka anges i det regionala vägledande programmet för
Genomförandet av EAC:s tullunion kommer att stödjas av avtalets åtaganden beträffande regional integration. I avtalet föreskrivs att förhandlingarna ska fortsätta på regional nivå om tjänstehandel, investering, miljö och hållbar utveckling, konkurrenspolitik, immaterialrätt, offentlig upphandling samt om utveckling av den privata sektorn.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Det ekonomiska partnerskapsavtalet med EAC är baserat på EU:s regelverk och/eller befintlig nationell lagstiftning. Avtalet innehåller artiklar och bestämmelser om sekretess för vissa uppgifter. Regeringen bedömer att denna sekretess kan upprätthållas inom ramen för befintliga bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen, under förutsättning att avtalet godkänns av riksdagen.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Det ekonomiska partnerskapsavtalet medför inga budgetära konsekvenser. Fyra av de fem
Sveriges handel med EAC är mycket begränsad. Exporten uppgår till 0,1 procent av Sveriges totala export och importen är lägre.
En bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling av avtalen om ekonomiskt partnerskap mellan EU och
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar och stödjer det framförhandlade ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och EAC. Huvudsyftet med de ekonomiska partnerskapsavtalen är utveckling i
Sverige har vidare under förhandlingarna drivit att EU skulle visa flexibilitet för att säkerställa att
skrivningar om partnerskap. Grunden för Sveriges hållning är politiken för global utveckling (PGU), dvs. att alla politikområden ska bidra till en global, rättvis och hållbar utveckling. Öppna marknader och frihandel är vägledande principer för regeringens handelspolitik.
Det finns ingen etablerad modell för hur miljörelaterade och hållbarhetsfrågor inkluderas i
Regeringen gör en positiv bedömning av avtalsinnehållet i sin helhet. Utöver de ekonomiska vinster som det ekonomiska partnerskapsavtalet bedöms medföra, sänder avtalet viktiga politiska signaler om att EU fäster vikt vid öppna marknader och frihandel samt handelns betydelse som ett instrument för utveckling. Regeringen arbetar för att rådet så snart som möjligt ska kunna besluta om att underteckna, provisoriskt tillämpa samt ingå avtalet.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Innehållet i det ekonomiska partnerskapsavtalet med EAC har generellt bedömts positivt av alla medlemsstater. I rådsarbetet har det emellertid gått att skönja traditionella motsättningar bland medlemsstaterna mellan frihandelsinriktade och mer skyddsinriktade medlemsstater. Farhågor om avtalets konsekvenser för jordbruksprodukter har varit ett inslag i argumentationen hos de mer protektionistiska medlemsländerna.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Avtalet har ännu inte behandlats i Europaparlamentet.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Kommerskollegium har gjort flera utredningar om
I utredningarna har bland annat analyserats
Kommerskollegium bedömer att det finns en stor potential för
Generellt anser Kommerskollegium att i ju högre grad som EU är den dominerande handelspartnern, desto högre är de förväntade välfärdsvinsterna. Den ekonomiska tillväxten är generellt hög i Afrika, men ekonomin växer från en låg nivå. För
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Rådsbeslutens rättsliga grund är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Avtalet ska godkännas av rådet och rådet kan fatta beslut om provisorisk tillämpning. Europaparlamentet ska godkänna avtalet innan det ingås.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Enligt kommissionen behövs detta förslag för att unionen ska uppfylla sina internationella åtaganden enligt
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
För närvarande pågår diskussion i rådet om delar av förslaget. Rådet väntas fatta beslut om undertecknande, provisorisk tillämpning och ingående av avtalet vid Allmänna Rådets möte om handelsfrågor den 13 maj. Dessförinnan förväntas Europaparlamentet godkänna avtalets ingående.
4.2Fackuttryck/termer
Termen parafering innebär att ett avtal preliminärt undertecknas.
Termen provisorisk tillämpning innebär att avtalet kan tillämpas innan alla parter inklusive EU:s medlemsstater ratificerat avtalet och avtalet permanent träder i kraft.
Termen
Termen
Termen sanitära och fytosanitära åtgärder
Termen grönbok är ett samrådsdokument som kommissionen utarbetar inom ett visst politikområde i början av ett lagstiftningsförfarande. I grönboken presenteras idéer och åtgärder som föreslås inom unionen. Syftet är att berörda och intresserade parter ska konsulteras innan lagstiftningsbehandlingen kommer igång. Baserat på den inkomna informationen kring grönboken från det civila samhället, lägger kommissionen sedan fram en mer utarbetad handlingsplan och konkreta lagförslag. Grönboken är början på en lång lagstiftningsprocess och följs ofta av en vitbok.
Termen tull- och kvotfritt marknadstillträde innebär befrielse från tullavgifter och kvoter vid import.
Termen Allt utom
Termen
Termen handelsomfördelning innebär den omfördelning av handeln som kan uppkomma till följd av bildandet av en tullunion eller ett frihandelsområde, och som innebär att produkter från producenter utanför tullunionen eller frihandelsområdet ersätts av produkter från mindre effektiva producenter i något av medlemsländerna på grund av handelshinder mot ickemedlemsländer.