Regeringskansliet
Faktapromemoria 2014/15:FPM37
Meddelande om bättre lagstiftning för 2014/15:FPM37 bättre resultat - en
Näringsdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM(2015) 215/3
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén. Bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU agenda.
Sammanfattning
Kommissionen presenterade den 19 maj 2015 sitt meddelande om bättre lagstiftning för bättre resultat – en EU agenda. I meddelandet redogör kommissionen för det framtida arbetet med att få till bättre lagstiftning. Kommissionen redogör för hur den stärker sina övergripande lagstiftningsverktyg, som konsekvensutredningar, utvärderingar och samråd med berörda aktörer. Kommissionen presenterar även en ny regelgranskningsnämnd och ett forum för att diskutera förenklingsförslag inom programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit). Till meddelandet bifogas en resultattavla som visar läget för alla enskilda
Regeringen välkomnar kommissionens meddelande om bättre lagstiftning för bättre resultat - en
undanta små och medelstora företag från lagstiftning. Förslag som ger möjligheter till lättnader och undantag för mindre företag måste bedömas och analyseras från fall till fall.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Arbetet med att åstadkomma bättre lagstiftning har flera syften, bland annat vill man göra lagstiftningen mer relevant och effektiv för att förenkla för medborgare, företag och samhället i stort. Det är också en prioriterad fråga på
Kommissionen presenterade den 19 maj ett förenklingspaket som omfattar meddelande som anger övergripande inriktning för arbetet, meddelande om ny konsekvensutredningsnämnd, meddelande om en ny plattform/forum för arbetet med Refit, uppdaterad resultattavla för Refit, uppdaterade interna riktlinjer för kommissionens arbete med bättre lagstiftning samt ett reviderat interinstitutionellt avtal (IIA) om bättre lagstiftning.
1.2Förslagets innehåll
Kommissionen redogör i meddelandet i stora drag för sina planer avseende arbetet med bättre lagstiftning och de olika delar som de ser som relevanta för arbetet. I meddelandet lyfter de särskilt fram arbetet med samråd, tydligare lagstiftning och bättre förenklingsverktyg, en ny nämnd för lagstiftningskontroll och ett nytt forum för Refit, EU:s institutioners delade ansvar samt det fortsatta arbetet med Refit.
Förbättrat samråd
Kommissionen vill införa mer öppenhet i beslutsprocesserna och mer samråd. Det ska främst ske genom förbättrade möjligheter att lämna synpunkter under hela lagstiftningsprocessen samt genom att delegerade akter och genomförandeakter ska omfattas av samråd. När det gäller förbättrade möjligheter att lämna synpunkter under hela lagstiftningsprocessen kommer det finnas möjlighet att lämna synpunkter redan från början av arbetet med ett nytt initiativ genom färdplaner och inledande konsekvensutredningar. Under utarbetningen av förslaget kommer det ske 12 veckors samråd och slutligen ska det finnas möjlighet att komma med synpunkter i åtta veckor efter att kommissionen har antagit ett förslag. När det gäller samråd av delegerade akter och genomförandeakter så kommer utkast på texter till delegerade akter vara öppna för samråd i fyra veckor, samtidigt med samråden med experter i medlemsstaterna. Det
kommer att gälla särskilda villkor för kommissionens samråd i enlighet med artikel 154 i EUF fördraget och för dess förslag i enlighet med artikel 155 i
Tydligare lagstiftning och bättre verktyg för förenklingsarbetet
För att tydliggöra lagstiftningens syfte så kommer varje förslag från kommissionen att ha en bättre motivering. Det kommer där att framgå hur principerna om bättre lagstiftning har tillämpats, varför initiativet är nödvändig, berörda aktörers synpunkter, förväntade
Kommissionen har tagit fram nya förbättrade riktlinjer för bättre lagstiftning. Genom dem åtar sig kommissionen på nytt att använda bästa tillgängliga information och vetenskap och de stärker åtagandet att införa tydliga övervaknings- och genomförandeplaner innan åtgärder antas. Riktlinjerna säkerställer att kommissionen alltid vid framtagande av lagstiftning bland annat ska överväga om:
-ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser blivit beaktade
-lösningen utnyttjar alla möjligheter som digital och annan teknik kan erbjuda idag och kan komma att erbjuda i framtiden
-särskild hänsyn har tagit till små och medelstora företag
-att införa regellättnader för små och medelstora företag och undantag för mikroföretag när det är befogat och förklara varför det inte är möjligt när det inte införs lättnader eller undantag för små och medelstora företag.
Ny nämnd för lagstiftningskontroll och ett nytt forum för Refit
Kommissionen offentliggjorde i december 2014 att de skulle ersätta den tidigare Konsekvensutredningsnämnden med en ny nämnd för lagstiftningskontroll (EU:s regelråd). Den nya nämnden kommer att bedöma kvaliteten på konsekvensutredningar. Om kommissionen beslutar att vidta åtgärder utan stöd av en adekvat konsekvensutredning kommer kommissionen att offentligt förklara varför. Den nya nämnden kommer att få ett utökat mandat och även titta på större utvärderingar av befintlig lagstiftning samt de kontroller som gjorts av dess ändamålsenlighet (fitness checks). Nämnden kommer att bestå av en ordförande och sex ledamöter som för första gången kommer att arbeta i nämnden på heltid och inte ha något politiskt ansvarsområde inom kommissionen. Tre av ledamöterna kommer att rekryteras externt för en fast mandattid som inte kan förlängas.
Kommissionen håller på att inrätta ett forum för Refit
EU:s institutioner har ett delat ansvar
Kommissionen har en viktig roll för att förbättra lagstiftningen, men även rådet och Europaparlamentet har ett viktigt ansvar. I det Interinstitutionella avtalet från 2003 anges hur Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör samarbeta för att
Fortsatt arbete med Refit
Refit är kommissionens program för att säkerställa att
I meddelandet lyfts fram att kommissionen inte ensam kan ta fram bättre lagstiftning. Det krävs ett gemensamt åtagande från samtliga EU- institutioner, medlemsstater och andra aktörer, såsom arbetsmarknadens parter. Kommissionen uppmanar även Europaparlamentet och rådet att snabbt inleda förhandlingar av kommissionens förslag till ett nytt interinstitutionellt avtal.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Arbetet med att få till bättre lagstiftning inom EU är av stor vikt för det nationella förenklingsarbetet med tanke på att en betydande andel av gällande svenska regelverk har sitt ursprung i regelgivningen på
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Meddelandet innehåller inte några förslag av sådan specifik karaktär att en bedömning kan göras av eventuella budgetära och andra konsekvenser i detta skede. Regeringen får återkomma till en bedömning av och ställningstagande till såväl ekonomiska som andra konsekvenser när mer konkreta förslag presenteras av kommissionen.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar meddelandet om bättre lagstiftning för bättre resultat
– en EU agenda samt att kommissionen ytterligare stärker arbetet med bättre lagstiftning. Det är viktigt med ett fortsatt arbete på
Regeringen välkomnar kommissionens nya nämnd för lagstiftningskontroll och kommissionens nya forum för Refit samt att kommissionen stärker arbetet med samråd och konsekvensutredningar. Vidare anser regeringen att det är viktigt att kommissionen utvecklar arbetet med att mäta och följa upp effekterna av förenklingsarbetet på
Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att rådet skulle kunna använda konsekvensutredningar på ett bättre sätt i sitt beslutsfattande. Rådet bör titta vidare på möjligheterna att göra egna konsekvensutredningar på större ändringsförslag. Regeringen vill också påminna om att EU:s institutioner gemensamt med medlemsstaterna ansvarar för arbetet med bättre lagstiftning.
Regeringen anser att den generella principen vid utformning av regler alltid bör vara att ha det mindre företaget som utgångspunkt, dvs. principen tänk småskaligt först. Regeringen anser vidare att det är olämpligt att generellt undanta små och medelstora företag från lagstiftning. Ibland kan små företag drabbas av oproportionerligt höga kostnader i förhållande till liggande förslag och det kan då vara lämpligt att överväga om det kan införas undantag för dessa företag. Eventuella förslag till lättnader och undantag för mindre företag måste bedömas och analyseras från fall till fall. Regeringen vill betona att det finns ett värde i ett väl fungerande regelverk – såväl nya som redan existerande – på europeisk nivå även för de allra minsta företagen. Regeringen vill även påminna om att konsekvenser för konkurrens, den fria rörligheten på den inre marknaden, människors hälsa och miljön, för skyddsvärda grupper som t.ex. arbetstagare och konsumenter samt för förslagens förhållande till redan antagna akter, noggrant behöver utredas och bedömas för varje lagstiftningsförslag där undantag eller lättnader föreslås.
Regeringen delar kommissionens syn om att s.k.
Regeringen anser att arbetet med att förenkla för företag inte får leda till att arbetstagares rättigheter försvagas, till försämringar när det gäller arbetsmiljö eller till försvagat miljö- och konsumentskydd. Det innebär bland annat att det är en självklar utgångspunkt att på områden där EU kan anta minimidirektiv, vilket är fallet på arbetsrätts- och arbetsmiljöområdet, ska medlemsstaterna fortsatt ha rätten att anta eller behålla regler som går längre och ger ett bättre skydd för arbetstagare än vad som anges i direktivet.
Regeringen välkomnar också kommissionens ambition att öka öppenhet i lagstiftningsprocessen.
Arbetet med att förenkla för företag, och därmed minskad administration och regelbörda, är viktigt för konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning. Förenklingsarbetet är därför en prioriterad fråga för regeringen på
Mot bakgrund av Sveriges budgetrestriktiva hållning är en av flera utgångspunkter för regeringen att agera för att meddelandets eventuella ekonomiska konsekvenser begränsas både på statsbudgeten och på EU- budgeten.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats från svensk sida.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslag till förenklingar av befintlig respektive minskning av bördor behandlas återkommande i olika rådskonstellationer och av Europaparlamentet.
4.2Fackuttryck/termer
Impact assessment översätts i det svenska meddelandet till konsekvensbedömning, men den term som används i det svenska arbetet är konsekvensutredning.