Regeringskansliet
Faktapromemoria 2017/18:FPM92
Förslag till system för EU:s egna medel | 2017/18: |
för perioden från 2021 och framåt | FPM92 |
Finansdepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM(2018) 325
Förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel
COM(2018) 326
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel baserade på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, Europeiska unionens system för handel med utsläppsrätter och plastförpackningsavfall som inte materialutnyttjas, och om åtgärder för att möta likviditetsbehov
COM(2018) 327
Förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel
COM(2018) 328
Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt
Tidigare faktapromemorior i ärendet:
2016/17:FPM26 Direktiv om gemensam bolagsskattebas och gemensam konsoliderad bolagsskattebas
2016/17 FPM78 Slutrapport från Högnivågruppen för egna medel (Montirapporten)
2016/17 FPM117 EU:s framtida finanser
2017/18 FPM59 Meddelande om EU:s fleråriga budgetram efter 2020
Sammanfattning
I anslutning till förslaget till flerårig budgetram för perioden
Systemet för EU:s egna medel, dvs systemet för finansiering av EU:s utgifter, har en separat rättslig grund och en unik beslutsprocess som kännetecknas av förslag från kommissionen, enhälligt beslut i rådet efter hörande av Europaparlamentet och ratificering i enlighet med respektive medlemsstats konstitutionella regler, vilket i praktiken innebär beslut i samtliga medlemsstaters parlament. I praktiken förhandlas systemets utformning, inklusive eventuella förändringar, som en del av förhandlingen av den fleråriga budgetramen och avgörs genom en överenskommelse i Europeiska rådet som därefter kodifieras i rättsaktsform.
Kommissionen föreslår följande: i) reviderat tak för egna medel från 1,23% till 1,29% av BNI mätt som betalningar och från 1,29% till 1,35% mätt som åtaganden, ii) en sänkt andel av intäkter från traditionella egna medel (tullintäkter) som medlemsstaterna får behålla för att täcka kostnader för uppbörd från 20% till 10%, iii) en förändrad och förenklad modell för beräkning av den momsbasgrundade inkomstkällan. Det innebär i praktiken en övergång till ett system som bygger på faktiska momsintäkter i stället för teoretiska uppskattningar. iv) Införande av ett nytt eget medel i form av en andel av intäkterna från försäljningen av utsläppsrätter (inom ramen för EU ETS). v) Införande av ett nytt eget medel i form av en avgift grundad på volymen
Utan överenskommelse om nytt system, kodifiering i rättsakter och ikraftträdande av ett nytt regelverk fortsätter nuvarande regler att tillämpas och system att gälla, med undantag för de delar som förväntas bli icketillämpliga respektive löper ut. Den brittiska rabatten kan inte tillämpas efter Storbritanniens utträde och övriga rabattarrangemang, däribland de svenska, löper ut den 31 december 2020.
1 Förslaget
1.1.Ärendets bakgrund
Regelverket för systemet för EU:s egna medel har ingen tidsgräns och det föreligger inget legalt eller tekniskt obligatorium att lägga förslag till och besluta om nytt regelverk i anslutning till en ny budgetram. Kommissionen har dock i anslutning till förslag till fleråriga budgetramverk valt att föreslå
vissa modifieringar av systemet sedan fleråriga budgetramverk introducerades 1988.
Förslaget har föregåtts av en diskussion om reformer som sträcker sig tillbaka åtminstone till Europiska rådets uppgörelse om innevarande fleråriga budgetram i februari 2013.
Uppgörelsen i Europeiska rådet 2013 och utvecklingen därefter
I samband med uppgörelsen om budgetramen för perioden
Rådets beslut om EU:s egna medel ska enligt artikel 311 i TFEU ratificeras av samtliga medlemsstater. Mot denna bakgrund överlämnade regeringen den 10 juni 2014 en proposition i ärendet (prop. 2013/14:38). Riksdagen antog denna den 19 november 2014.
Ratificeringsprocessen avslutades i september 2016 och beslutet trädde ikraft den 1 oktober 2016.
Utöver de principer och detaljer som regleras i rådets beslut innehåller Europeiska rådets slutsatser skrivningar som dels uppdrar åt rådet att fortsätta arbetet med det förslag till modifierad mervärdesskattebaserad inkomstkälla som kommissionen lade fram 2011, dels uppmanar de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet om skatt på finansiella transaktioner att undersöka om samarbetet kan utgöra basen för ett nytt eget medel för
Som en del av slutuppgörelsen för budgetramen för perioden
Gruppens arbete presenterades i en slutrapport som offentliggjordes den 17 januari 2017 (Se 2016/17 FPM 78). Kommissionen har i sina förslag inför budgetramen för perioden efter 2020 i viss utsträckning följt de rekommendationer gruppen lämnade.
Kommissionen har under president Junckers ledning inom ramen för den framtidsdiskussionen som följde på folkomröstningen om UK:s utträde ur unionen tagit vissa initiativ för att stimulera debatten om EU:s framtida
finanser, bland annat dess finansiering. Detta skedda bland annat genom en Vitbok om EU:s framtida finanser som presenterades den 28 juni 2017 (se 2016/17 FPM 117) och ett meddelande om kommande fleråriga budgetram som presenterades den (se FPM 2017/18 FPM59).
Debatten om nya egna medel
Debatten och strömningarna i frågan om nya/förändrade egna medel har tagit sig olika uttryck och har handlat om flera olika frågeställningar. Bland annat följande: om nödvändiga inkomster kan genereras mer ändamålsenligt och/eller effektivt, om nya egna medel/inkomstkällor kan generera ytterligare inkomster för att finansiera nya prioriteringar och om nya egna medel tydligare kan kopplas till unionens politik. Andra riktningar i debatten har varit om nya egna medel i någon utsträckning ge unionen ytterligare fiskal autonomi och skapa en mer direkt länk mellan unionen och skattebetalare. I detta sammanhang används ibland begreppet genuina egna medel.
Frågan är mycket viktig i EP. Detta manifesterades bland annat av att Europaparlamentet i slutuppgörelsen om regleringen av innevarande ram drev frågan om inrättande av en s.k. Högnivågruppen för översyn av systemet för egna medel.
Förutsättningarna för förhandlingen
Det är formellt sett inte nödvändigt att anta ett nytt beslut om egna medel med anledning av antagande av en ny budgetram. Skulle så inte ske gäller innevarande beslut. Det finns dock fyra faktorer som talar för att så kommer att ske och förklarar varför kommissionen lagt förslag till ett nytt beslut om egna medel och anslutande rättsakter: i) i samband med de åtminstone tre senaste
Eftersom de svenska rabattarrangemangen i enlighet med gällande regelverk löper ut den 31 december 2020 och någon form av sådant arrangemang är en förutsättning för att uppnå målsättningen om en stabiliserad avgift ligger det också i Sveriges intresse att en omförhandling äger rum.
1.2 Förslagets innehåll
EU:s egna medel är de medel som EU förfogar över och som används för finansieringen av dess utgifter på grundval av den årsbudget som upprättas inom de ramar den fleråriga budgetramen anger.
De egna medlen utgörs i dag av tre huvudkategorier: s.k. traditionella egna medel (tullavgifter), en momsbaserad avgift och en avgift som beräknas på grundval av ländernas BNI.
Kommissionens förslag innebär följande:
Sverige har idag en rabatt på
Reviderat tak för egna medel (från 1,23% till 1,29% av BNI mätt som betalningar, respektive från 1,29% till 1,35% av BNI mätt som åtaganden):
Utrymmet mellan taket för egna medel och taket för betalningar i budgetramen krymper då Storbritannien lämnar EU. Redan utfärdade garantier på det makrofinansiella området och vissa garantier inom ramen för Europeiska Fonden för Strategiska Investeringar (Efsi) måste hållas trovärdiga. I kombination med den lägre aggregerade BNI som blir följden av Brexit kan detta nödvändiggöra en måttlig höjning av taket.
Sänkt
En ökad andel inbetalningar från den gemensamma tulltaxan till EU:s budget minskar, allt annat lika, uttaget av
Reformerad modell för den momsbasgrundade inkomstkällan:
Nuvarande momsbaserade avgift baseras på en andel (0,3 %) av varje medlemsstats teoretiska momsintäkter.
Sverige har i dag en rabatt som innebär att den momsbaserade avgiften halveras (till 0,15 %). Denna rabatt löper ut den 31/12 2018.
Kommissionen föreslår en förändring och förenkling av hur den momsbaserade avgiften ska beräknas. I stället för att utgå från de teoretiska momsintäkterna föreslås att basen ska utgöras av en andel av de faktiska momsintäkterna i förhållande till normalskattesatsen.
Då förslaget från kommissionen innebär att avgiften baseras på faktiska och inte teoretiska momsintäkter så kan förslaget leda till att Sveriges andel av finansieringen av
En andel av intäkterna från försäljningen av utsläppsrätter (inom ramen för EU
KOM föreslår att en andel uppgående till 20% av intäkterna från försäljningen av utsläppsrätter inom ramen för ETS tillförs
En avgift grundad på den
KOM föreslår att en avgift om 0,80 euro per kg icke återvunna plastförpackningar tas ut av MS och utgör ett eget medel. KOM håller också öppet för att 1 euro per kg kan var lämpligt. Ett sådant system skulle gynna de MS som har låg konsumtion av plastförpackningar och en hög grad av återvinning. Det kan vidare bidra till positiva beteendeeffekter. Det är dock starkt beroende av att system för insamling och sammanställning av konsumtions- och återvinningsstatistik håller hög kvalitet och visar korrekta resultat. Förslaget behöver analyseras vidare.
CCCTB som bas för beräkning av egna medel:
Förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) föreslås av KOM vara en del av systemet med egna medel från och med år 2023.
Enligt KOM:s förslag ska nya egna medel baserat på CCCTB beräknas genom att tillämpa en viss procentsats på värdet av de skattepliktiga vinsterna för de företag för vilka CCCTB är obligatorisk. Den faktiska procentsatsen får inte överstiga 6 procent. Enligt direktivförslaget ska fördelningen på varje medlemsstat ske utifrån en formel som baseras på kapital (1/3), antal arbetstagare (1/6) och lönekostnader (1/6) och försäljning (1/3). Beloppen ska överföras till
Inkomster från politik och myndighetsutövning
Idag är uttag och hantering av inkomster från gemensam politik och myndighetsutövning inte enhetligt reglerat. I vissa fall tillfaller medel EU- budgeten och i andar medlemsstaterna. KOM föreslår att en princip om att sådana inkomster ska tillfalla
Utfasning av rabatter:
De rabatter/reduktioner som återfinns i nuvarande system blir icketillämpliga i fallet Storbritanniens :s rabatt i samband med att landet väntas lämna EU. Övriga rabattarrangemang löper ut den 31 december 2020. Kommissionen anser att rabatterna har spelet ut sin roll och att de inte hör hemma i ett reformerat system. För att mildra avgiftseffekterna aviserar kommissionen dock en förlängning i kombination med utfasning under perioden
1.3 Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget inverkar i princip inte på svenska regler.
1.4 Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget skulle få budgeteffekter genom att
Den samlade effekten på Sveriges
2 Ståndpunkter
2.1 Preliminär svensk ståndpunkt
Sveriges målsättningar inför förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram (MFF) är:
1. När Storbritanniens bidrag försvinner behöver budgeten minska med lika mycket. Regeringen vill därför sätta ett utgiftstak som inte överstiger 1 % av EU:s BNI.
2. Den svenska avgiften ska även hållas nere. Det vill regeringen främst göra genom att minska storleken på budgeten och värna den andel Sverige ska betala.
3. Regeringen vill se en modern budget med omprioriteringar till fördel för gemensamma åtgärder som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning, miljö och klimatomställning. Detta ska ske genom minskade anslag för jordbruksstöd och strukturfonder.
4. Det ska även kosta att inte ta ansvar. Länder som inte tar sitt ansvar i migrationspolitiken eller inte respekterar gemensamma värden ska inte kunna få tillgång till stöd från EU på samma sätt som idag.
5. Regeringen vill se en mer effektiv kontroll av hur EU- medel används. Med en minskad budget blir det ännu viktigare att pengarna används på rätt sätt.
Förhandlingen om systemet för egna medel är främst relevant för att hålla nere och stabilisera avgiften.
Dagens system för egna medel fungerar väl och en adekvat utformning av systemet för egna medel är avgörande för att inom ramen för förhandlingen om den fleråriga budgetramen (MFF) nå målet om en stabiliserad avgift.
Regeringen bedömer att dagens system med medlemsavgifter baserade på BNI till viss del verkar återhållande på EU:s utgifter och att det är ett transparent system som främjar nationellt ansvarsutkrävande.
Det är centralt med en rättvis och rimlig bördefördelning i finansieringen av
Regeringen eftersträvar ett lågt tak för egna medel som ligger i linje med tidigare gjorda offentligfinansiella åtaganden och de som görs inom ramen för
Regeringen stödjer förslaget till sänkt andel traditionella egna medel (tullintäkter) som medlemsstaterna får behålla och anser att 10% är en lämplig nivå.
Regeringen stödjer förenklingar av regelverket för den momsbaserade avgiften men anser att förändringarna bör utformas på ett sätt som inte missgynnar länder med låga momsfel och höga momsintäkter.
Regeringen anser att förslagen om
Principiellt sett är regeringen emot att befogenheter på skatteområdet flyttas från medlemsstaterna till
Regeringen anser att det kan finnas skäl att överväga en enhetlig reglering av hur inkomster från gemensam politik och myndighetsutövning hanteras. Det är dock inte entydigt om det bör göras inom regelkomplexet för egna medel eller i EU:s budgetförordning.
Regeringen anser att reduktioner är av stor betydelse för att uppnå en rättvis bördefördelning, välkomnar att kommissionen genom att avisera en modell för utfasning erkänt reduktionernas roll och därmed öppnat för en diskussion av dem. Regeringen anser inte att en utfasning är motiverad.
2.2 Medlemsstaternas ståndpunkter
Behandlingen av förslagen har inte inletts och enskilda medlemsstaters syn på förslagen är ännu inte kända i detalj. Några medlemsstater, på senare tid framförallt Frankrike och Italien, har argumenterat för strukturella reformer under det att andra indikerat viss öppenhet för smärre sådana. Framförallt Frankrike, Italien och i viss utsträckning Spanien har i egenskap av huvudfinansiärer av de nu gällande rabattarrangemangen under lång tid varit motståndare till dessa arrangemang.
2.3 Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända i detalj men kommissionen har under lång tid eftersträvat reformer av systemet och såväl Europaparlamentet som Regionkommittén har efterfrågat reformer med en inriktning som nu delvis avspeglas av kommissionens förslag.
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
EU:s verksamhet ska enligt art 311 i EUF huvudsakligen finansieras med egna medel. Rådet fastställer systemet för egna medel genom ett enhälligt beslut på förslag av KOM och efter att ha hört EP. Beslutet ratificeras därefter enligt de konstitutionella regler som gäller i resp. MS. I praktiken anpassas principer och ev. förändringar till vad ER slår fast i slutsatser om uppgörelsen om den fleråriga budgetramen.
3.2 Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet 4.2 Fackuttryck/termer
Inte aktuellt.
Bil 1 Systemet för EU:s egna medel
Utformningen av systemet för EU:s egna medel är avgörande för hur finansieringen av
Finansieringssystemets utformning regleras i rådets beslut om egna medel. Det finns inom ramen för nuvarande system tre typer av egna medel: s.k. traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), medel som baseras på medlemsstaternas mervärdesskattebas och medel som baseras på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Såväl mervärdesskattebasen som BNI omfattas av gemensamma definitioner.
Av den totala avgiften utgörs den största andelen av
Avgiftsuttaget baseras på prognoser och justeras i efterhand. Uttaget av BNI- avgift fastställs som en procentsats utifrån det inkomstgap som behöver täckas för den fastställda utgiftsnivån givet prognoser för intäkterna från traditionella egna medel och mervärdesskattebasgrundade egna medel.
Nuvarande systemet för egna medel innehåller särskilda bestämmelser som reducerar vissa medlemsstaters avgifter. Den såväl i absoluta som relativa tal mest betydelsefulla av dessa reduktioner är UK:s särskilda reduktion, även kallad den brittiska rabatten. Reduktionerna har i sin nuvarande form utvecklats från 1984 och framåt och omfattar för närvarande UK, Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike och Danmark.
Sverige har tre slags reduktioner: en begränsning av Sveriges finansieringsandel av UK:s rabatt till 25 procent av den normala finansieringsandelen, en nedsättning av uttagsatsen för den del av avgiften som baseras på mervärdeskattebasen från 0,30 till 0,15 % och en reducering av den del av avgiften som baseras på BNI med 185 miljoner euro per år i 2011 års priser.
De reduktioner som avser eller kan härledas från UK:s rabatt blir inaktuella i samband med UK:s aviserade utträde ur EU.
För ytterligare information om systemet hänvisas till proposition 2013/14:38.