Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM112
Strategisk ansats till resiliens | 2016/17:FPM112 |
Utrikesdepartementet
Dokumentbeteckning
JOIN(2017) 21
GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET En strategisk ansats till resiliens i EU:s yttre åtgärder
Sammanfattning
Den 7 juni 2017 presenterade Europeiska kommissionen och Unionens höga representant för utrikes och säkerhetspolitik ett gemensamt meddelande om resiliens som ett led i en konkretisering av EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik (EUGS). Syftet med meddelandet är att visa hur en strategisk ansats till resiliens kan öka genomslagskraften av EU:s yttre åtgärder och bidra till EU:s
Den strategiska ansatsen avser att utvidga omfattningen av begreppet resiliens samtidigt som den skiftar fokus från krishanterande åtgärder till en strukturell, långsiktig och
Vägledande för kommissionens och EEAS arbete har bl.a. varit Agenda 2030 för hållbar utveckling,
meddelandet tar fasta på grundorsaker till kriser, riskutvärdering och riskhantering, samt tidiga åtgärder.
Regeringen välkomnar det gemensamma meddelandet och dess huvudinriktning då det på ett koherent sätt behandlar för regeringen prioriterade frågor.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Som en uppföljning till EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik (EUGS), vilken presenterades i juni 2016, fastlades det att EEAS och den Europeiska kommissionen skulle framställa ett gemensamt meddelande om resiliens. EU och dess medlemstater har sedan tidigare fastställt sin strategi för resiliens som en del av EU:s yttre åtgärder i olika
Action plan for resilience in
Att främja resiliens ingår även i viktiga internationella överenskommelser som EU har anslutit sig till, t.ex. Agenda 2030 för hållbar utveckling,
Den 7 juni 2017 presenterade Europeiska kommissionen och Unionens höga representant för utrikes och säkerhetspolitik det gemensamma meddelandet om resiliens som ett led i en konkretisering av EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik (EUGS).
1.2Förslagets innehåll
Det gemensamma meddelandet från Europeiska kommissionen och Unionens höga representant för utrikes- och säkerhetspolitik illustrerar hur ett strategiskt angreppssätt till resiliens kan öka genomslagskraften av EU:s yttre åtgärder och bidra till EU:s
Europeiska kommissionens meddelande från 2012 definierar resiliens som förmågan hos individer, hushåll, samhällen, länder eller regioner att motstå,
anpassa sig efter och snabbt återhämta sig från påfrestningar och plötslig påverkan. Det nya gemensamma meddelandet tar konceptet vidare och utvecklar begreppet med vägledande överväganden för att översätta konceptet till konkret handling. Flera aspekter av statlig och samhällelig resiliens undersöks: inkluderande och deltagande samhällen, ekonomisk resiliens, klimat- och miljöresiliens, förebyggande av våldsamma konflikter och utdragna kriser, irreguljär migration och tvångsförflyttningar, samt yttre och inre säkerhet. Meddelandet lyfter fram att kvinnors specifika och grundläggande roll i resiliensbyggandet måste erkännas och utformandet av strategier utformas därefter.
Resiliensfrämjande åtgärder på alla nivåer är även en integrerad del av EU:s nya utvecklingspolicy (European Consensus on Development). Motståndskraftiga lokala regeringar och civilsamhällen är ofta grunden för att resiliens ska slå rot och utvecklas på samhällsnivå. Ett framgångsrikt resiliensbyggande kräver enligt meddelandet en bred politisk ansats och att nationella regeringar tar det primära ansvaret för att tillgodose behov hos den egna befolkningen. En viktig utmaning för unionen är frågan om hur EU fortsatt ska kunna göra framsteg och upprätthålla en positiv utveckling i en allt mer sammankopplad och komplex global omgivning.
Den säkerhetspolitiska dimensionen av resiliens åskådliggörs, inklusive EU:s konfliktförebyggande arbete, bemötandet av hybridhot, cybersäkerhet, skydd av kritisk infrastruktur samt hantering av desinformationskampanjer. Det föreslås att existerande partnerskap mellan EU och NATO samt mellan EU och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) utvecklas ytterligare.
Ett antal grundläggande byggstenar presenteras för att ytterligare integrera resiliens i EU:s yttre åtgärder: förbättrade analysverktyg för riskbedömning, underliggande orsaker och resiliensfaktorer; en mer dynamisk övervakning av externa påtryckningar för att underlätta tidigt agerande; integrera resilensansatsen i EU:s programmering och finansiering av yttre åtgärder; samt utökat
För att åstadkomma och upprätthålla dessa mål föreslår meddelandet bl.a. åtgärder för att stärka staters, samhällens, gruppers och individers anpassningsförmåga till politisk, demografisk, samhällelig och miljömässig påverkan. Det föreslås även åtgärder för att stärka staters kapacitet att, vid påtaglig påverkan, bygga, upprätthålla eller återställa sina kärnfunktioner och grundläggande politisk och social sammanhällning på ett sådant sätt att demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande mänskliga rättigheter respekteras. Bland meddelandets förslagna åtgärder finns även samhällens,
gruppers och individers kapacitet att hantera möjligheter och risker på ett fredligt och stabilt sätt samt att bygga, upprätthålla och återställa livsviktig försörjning under påtaglig påverkan.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Meddelandet påverkar inte befintliga svenska regler och krav utan utgör ett led i en konkretisering av EU:s globala strategi (EUGS).
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
I de dokument som åtföljer meddelandet anger kommissionen att åtgärder för att stärka resiliens ska finansieras inom befintliga medel.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar det gemensamma meddelandet och anser att det är ett bra dokument så till vida att det sammanfattar ett relativt spretigt koncept på ett koherent sätt som tar hänsyn till medlemsstaternas skiftande intressen. Ett flertal svenska ingångsvärden i debatten om resiliens är väl omhändertagna och regeringen anser att språket är tillfredsställande gällande flera för Sverige viktiga värderingsfrågor. Regeringen välkomnar att meddelandet fokuserar på hela samhället, särskilt när det gäller ungdomar och stärkandet av kvinnors roll i resiliensbyggande. Regeringen välkomnar även meddelandets tydliga koppling till Agenda 2030, vilket tydliggör begreppets bredd, och anser att det är viktigt att påpeka att begreppet resiliens är kontextbaserat och således behöver anpassas efter olika situationer och olika länders specifika förutsättningar.
Det är viktigt att belysa skillnader mellan insatser på säkerhetsområdet och insatser på utvecklingsområdet. Stärkandet av EU:s medlemsstaters resiliens kräver exempelvis en annan typ av åtgärder än stärkandet av partnerländers resiliens. Dessa områden bör inte blandas samman eftersom biståndet då riskerar att urholkas, och det är därför viktigt att resiliensbyggandet inom EU:s utvecklingssamarbete fortsatt fokuserar på fattigdomsbekämpning. Regeringen lägger stor vikt vid att utvecklingspolitiska principer, framförallt DAC:s
Regeringen anser att meddelandet har ett välriktat fokus i migrationsavsnittet samt välkomnar den sammanhängande ansatsen med betoning på värdiga lösningar för individer och stöd till värdsamhällen, mänskliga rättigheter, genderkänslighet samt ägarskap och gemensamt ansvar i samarbetet med tredjeländer. Regeringen välkomnar även att kopplingen mellan resiliens och grundorsaker till irreguljär migration underbyggs av en utökad evidensbas. Regeringen ser även positivt på ett ökat fokus på EU:s arbete med strategisk
kommunikation och uppbyggnad av motståndskraft mot desinformation, inte minst på Västra Balkan och i Östliga partnerskapet.
Nya eller utvidgade åtgärder avseende resiliens bör inriktas mot att uppnå samordningsvinster av befintliga resurser. De bör inte leda till ökad administration, t.ex. genom att parallella strukturer upprättas på nationell nivå och
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte känt.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Meddelandet har inte sänts på remiss.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Rådet väntas under hösten 2017 anta rådsslutsatser om det gemensamma medelandet om resiliens.