Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM77
Ändring av | 2016/17:FPM77 |
kommittéförfarandeförordningen | |
Statsrådsberedningen | |
Dokumentbeteckning
KOM(2017) 85
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter
Sammanfattning
Den 14 februari 2017 antog kommissionen ett förslag till ändringar i kommittéförfarandeförordningen som avser situationer då man inom ramen för granskningsförfarandet nått omprövningskommittén. Genom ändringen vill kommissionen demokratisera beslutsprocessen, öka insynen och öka medlemsstaternas ansvarstagande i processen för genomförandet av EU:s lagstiftning avseende politiskt känsliga frågor när ingen kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna i omprövningskommittén nås för att stoppa eller godkänna kommissionens förslag till genomförandeakt. Regeringen bedömer att nuvarande reglering i kommittéförfarandeförordningen i allmänhet fungerar och säkerställer ett genomförande av unionslagstiftningen. Regeringen delar uppfattningen att det finns svårigheter med att uppnå kvalificerad majoritet på vissa områden men ifrågasätter om de föreslagna ändringarna kommer att lösa de problem de är avsedda att åtgärda. Regeringen bedömer att det andra och fjärde förslaget kan bidra till längre beslutsprocesser. Regeringen kan, från ett öppenhetsperspektiv, välkomna det tredje förslaget om offentliggörande av enskilda staters röstande i omprövningskommittén.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Europeiska unionens lagstiftare kan delegera befogenhet till kommissionen att anta rättsakter så länge det inte rör sig om väsentliga delar av lagstiftningen. Kommissionen ges då denna befogenhet genom rätten att antingen anta delegerade akter eller genomförandeakter. Enligt artikel 291 i
Då kommissionen antar genomförandeakter kontrolleras den av medlemsstaterna i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter, den s.k. kommittéförfarandeförordningen. Av förordningen framgår att kommissionen vid framtagandet av genomförandeakter biträds av en genomförandekommitté som består av representanter för medlemsstaterna. Kommissionen agerar ordförande men har ingen rösträtt.
En genomförandeakt kan antingen antas i enlighet med det rådgivande förfarandet eller enligt det granskande förfarandet. Det granskande förfarandet innebär att kommissionen ska anta ett utkast till genomförandeakt om en kvalificerad majoritet av kommitténs ledamöter avger ett positivt yttrande. Om däremot en kvalificerad majoritet avger ett negativt yttrande får kommissionen inte anta akten men, i det fall en genomförandeakt anses nödvändig, får kommissionen förelägga kommittén en ändrad version av utkastet. Kommissionen får även, i de fall en genomförandeakt anses nödvändig, hänskjuta det ursprungliga förslaget till den s.k. omprövningskommittén. Enligt huvudregeln får kommissionen anta utkast till genomförandeakt i de fall en granskande kommitté inte kan avge något yttrande, dvs. i den situationen att kommittén varken kan stödja eller motsätta sig utkastet med kvalificerad majoritet, en s.k.
I omprövningskommittén representeras medlemsstaterna på en nivå som är av tillräcklig hög och horisontell karaktär. Enligt omprövningskommitténs
arbetsordning1 får medlemsstaterna ange vilken representationsnivå de anser vara lämplig, representationen bör vara tillräckligt hög vilket även inbegriper ministernivå och ha en horisontell karaktär. Representationsnivån bör enligt arbetsordningen som allmän regel inte ligga under nivån som gäller representation i kommittén för de ständiga representanterna (Coreper). Omprövningskommittén fattar beslut med kvalificerad majoritet. Vid ett positivt yttrande måste kommissionen anta förslaget. Vid ett negativt yttrande kan kommissionen inte anta förslaget.
För de fall då omprövningskommittén inte avger något yttrande får kommissionen anta utkastet till genomförandeakt. I denna situation kan således kommissionen anta förslaget eller besluta sig för att inte göra det. Kommissionen har dock vid flera tillfällen befunnit sig i ett läge där man ändå varit rättsligt skyldig att ta beslut, om det t.ex. gällt en begäran om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter eller ämnen.
Kommissionen anser att systemet med kommittéförfarandet i stort fungerar väl. Ändringarna som nu föreslås avser situationen då man inom ramen för granskningsförfarandet nått omprövningskommittén. Dessa situationer uppstår inte så ofta men kommissionen anser det problematiskt när det gäller politiskt känsliga frågor som har en direkt inverkan på människor och företag, t.ex. i fråga om människors, djurs eller växters hälsa och säkerhet. Syftet är att säkerställa ett större politiskt ansvarstagande och ägarskap vad gäller politisk känsliga genomomförandeakter utan att det rättsliga och institutionella ansvaret för genomförandeakter enligt kommittéförfarandeförordningen ändras. Ändringsförslagen rör beslutsprocessen och tillämpas således horisontellt avseende alla ämnesområden. De frågor som i dagsläget leder till no opinion situationer i omprövningskommittén och som i praktiken skulle omfattas av förslaget gäller t.ex. beslut i frågor GMO- produkter och
1.2Förslagets innehåll
Kommissionen föreslår fyra ändringar i kommittéförfarandeförordningen som syftar att förbättra kommittéförfarandets funktion i omprövningskommittén.
Det första förslaget rör ändringar av omprövningskommitténs omröstningsbestämmelser. Kommissionen föreslår att enbart röster som är
1 EUT C 183/13, 24.6.2011.
för eller emot förslaget till genomförandeakt ska räknas. Man skulle således framöver inte räkna med nedlagda röster eller icke närvarande eller icke representerade medlemsstater. Enligt de nuvarande bestämmelserna räknas nedlagda röster, eller om en medlemsstat inte är närvarande eller representerad, inte med i en kvalificerad majoritet för eller emot men de dras inte av från de totala siffrorna som används i beräkningen.
Det andra förslaget rör införandet av ett ytterligare hänskjutande till omprövningskommittén på ministernivå. Kommissionen föreslår att den, efter en första behandling i omprövningskommittén och om en no opinion situation uppstår där, kan hänvisa frågan en andra gång till omprövningskommittén. Vid detta tillfälle föreslår kommissionen att medlemsstaterna representeras på ministernivå.
Det tredje förslaget rör offentliggörande av hur företrädare för enskilda medlemsstater röstar i omprövningskommittén. För närvarande offentliggörs endast omröstningsresultatet och inte de enskilda medlemsstaternas röster. Förslaget syftar till att öka klarheten rörande medlemsstaternas ståndpunkt.
Det fjärde förslaget rör införandet av en rätt för kommissionen att hänvisa en fråga till rådet för yttrandet om en no opinion situation råder i omprövningskommittén. Yttrandet skulle inte vara bindande men kommissionen skulle ta det i beaktande.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
En anpassning av föreslagna regler medför inga ändringar av svenska regler.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Förslaget medför inga omedelbara budgetära konsekvenser.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen bedömer att nuvarande reglering i kommittéförfarandeförordningen i allmänhet fungerar och säkerställer ett genomförande av unionslagstiftningen. Regeringen delar uppfattningen att det finns svårigheter med att uppnå kvalificerad majoritet på vissa områden men ifrågasätter om
de föreslagna ändringarna kommer att lösa de problem de är avsedda att åtgärda. Regeringen bedömer att det andra och fjärde förslaget kan bidra till längre beslutsprocesser. Regeringen kan, från ett öppenhetsperspektiv, välkomna det tredje förslaget om offentliggörande av enskilda staters röstande i omprövningskommittén.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu okända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentet har ännu inte yttrat sig över förslaget.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Artikel 291.3 i
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Enligt artikel 291.3 i
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Det är i dagsläget oklart hur ordförandeskapet avser behandla förslaget.
4.2Fackuttryck/termer
GMO- Genetiskt Modifierad Organism