Regeringskansliet

Faktapromemoria 2014/15: FPM19

Meddelande om hållbar 2014/15:FPM19
utvecklingsfinansiering  
Utrikesdepartementet  
2015-03-11  

Dokumentbeteckning

KOM(2015) 44

Communication from the commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions: A global partnership for poverty eradication and sustainable development after 2015

Sammanfattning

I sitt meddelande om ett globalt partnerskap för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling efter 2015 presenterar kommissionen sitt förslag på beståndsdelar och aktörer som bör ingå i det globala partnerskap för att genomföra den nya utvecklingsagendan post 2015. Meddelandet listar övergripande principer för det globala partnerskapet såsom att det ska vara inkluderande och främja god samhällsstyrning, samstämmighet, transparens och jämställdhet.

Regeringen ser positivt på kommissionens meddelande som utgör en bra grund för EU:s bidrag till hållbar utvecklingsfinansiering. Regeringen vill se en bred agenda med betoning på hållbarhetsaspekter och samstämmighet mellan politikområden för en rättvis och hållbar global utveckling. Pågående diskussioner om utvecklingsfinansiering (Financing for Development – FfD) skapar möjligheter att stärka och utveckla det internationella ramverket som säkerställer att såväl miljömässiga, ekonomiska, som sociala hänsyn präglar genomförandet. Ett tydligt fokus ska ligga på ett bättre resursutnyttjande och ökade finansiella resurser. En strategi för utvecklingsfinansiering bör därför främja innovativa finansieringslösningar och samverkan mellan olika flöden för att öka mobiliseringen av, och synergierna mellan, privat och offentligt kapital med tydlig nytta för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Stärkta åtgärder för inhemsk resursmobilisering är centralt i förhandlingen

och åtagandet att alla utvecklade länder ska allokera 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) till officiellt statligt utvecklingsbistånd (ODA) med fokus på låginkomstländer och med en tydlig tidsplan är särskilt angeläget.

1 Förslaget

1.1Ärendets bakgrund

Förenta Nationernas tredje internationella konferens om utvecklingsfinansiering (FfD) i Addis Abeba den 13-16 juli 2015 och framtagandet av nya hållbara utvecklingsmål Post 2015 är centrala processer på den globala utvecklingsagendan. Konferensen i Addis Abeba syftar till att följa upp tidigare internationella konferenser om utvecklingsfinansiering som ägde rum i Monterrey år 2002 och Doha år 2008, samt att enas kring en strategi och ett globalt partnerskap för hållbar finansiering av den nya globala utvecklingsagendan Post 2015. Meddelandet presenterades den 5

februari, 2015.

1.2Förslagets innehåll

I meddelandet presenterar kommissionen sin syn på hur EU och medlemsstaterna kan bidra till det tredje FfD-mötet i juli 2015 i Addis Abeba och efterföljande möte i september om Post 2015 i New York. Meddelandet kan även anses utgöra ett bidrag till förberedelserna för den 21 klimatkonferensen som kommer äga rum i Paris i december samma år (COP21).

Kommissionen konstaterar att genomförandet av Post 2015-agendan är komplex och kräver ett nytt globalt ledarskap för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Det globala partnerskapet ska innefatta alla aktörer av relevans för hållbar utveckling såsom stater, multilaterala organisationer, civila samhället inklusive arbetsmarknadens parter, privata näringslivet, akademiska institutioner samt omfatta finansiella insatser och policyåtgärder på nationell, regional och internationell nivå.

Meddelandet listar åtta nyckelkomponenter för det globala partnerskapet:

- god demokratisk samhällsstyrning med stabila institutioner som är
inkluderande, transparenta, skyddar mänskliga rättigheter, respekterar

grundläggande normer i arbetslivet och gynnar alla grupper i samhället.

-stärkt kapacitetutveckling och institutionsbyggande i framförallt utvecklingsländer och sviktande stater.

-god offentlig finansiell styrning som omfattar områden som transparens, anti-korruption, breddad skattebas, god skatteadministration, hållbar

skuldhantering, hållbar hantering av naturresurser och bekämpande av illegala finansiella flöden.

-bekräftande av EU:s kollektiva åtagande för alla utvecklade länder om 0,7 procent av BNI till ODA inklusive fastställande av konkreta tidtabeller samt ett kollektivt åtagande om allokeringen av 0,15 procent av BNI till minst utvecklade länder (MUL). Enligt Kommissionen ska EU:s åtagande framförallt vad gäller tidtabell villkoras av andra länders åtaganden.

-fastställandet av utvecklingsagendan från Doha kräver ett inkluderande och förbättrat klimat som stimulerar hållbara investeringar och rättvis handel. I denna process är den så kallade Aid for Trade- strategin en viktig princip.

-ökat internationellt samarbete kring tekniköverföring och katastrofriskreducering.

-privata sektorns roll för att skapa ett gott företags- och investeringsklimat, ekonomisk utveckling och bidra till förändring genom att ta ansvar för att skapa goda arbetsvillkor på ett hållbart sätt.

-vikten av att utnyttja de positiva effekterna av migration. Inom ramen för detta poängteras sänkta kostnader för remitteringar, erkännande av sociala rättigheter samt erkännande av kompetens för att kunna motverka diskriminering.

Meddelandet understryker betydelsen av mätbara, konkreta genomförandeåtgärder för genomförande, där bland annat biståndskommittén (DAC) i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) föreslås få en viktig roll för mätning av finansiella flöden. I en bilaga till meddelandet listas förslag på åtaganden på global nivå och EU-nivå inom ramen för de åtta nyckelkomponenterna för det globala partnerskapet.

1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa

Meddelandet har inga effekter på svenska regler.

1.4Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys

Meddelandet beskriver beståndsdelarna och aktörerna i det globala partnerskapet och har inga budgetära konsekvenser eftersom Sveriges åtaganden redan överskrider 0,7-procentsmålet.

2 Ståndpunkter

2.1Preliminär svensk ståndpunkt

Regeringen är i grunden positiv till meddelandet. Det innehåller i stora drag de, enligt svensk ståndpunkt, relevanta delarna för utvecklingsfinansierings-

agendan. Meddelandet uppmärksammar vikten av ägarskap och utvecklingsländernas eget ansvar för att skapa förutsättningar för utveckling, ODA, respekt för grundläggande normer och regler på arbetsmarknaden och ökade finansiella flöden. Ökad koherens mellan utvecklingsfinansiering och klimatfinansiering både vad det gäller substans och process är av vikt men bör inte utesluta riktade åtgärder till klimat. Det är positivt att den breda agendan med betoning på icke-finansiella genomförandeåtgärder, samstämmighetsagendan och hållbarhetsaspekter genomsyrar meddelandet. Dessa aspekter bör ytterligare stärkas, liksom olika former av ekonomiska styrmedel. Handelsaspekterna är väl utvecklade och migration lyfts fram på ett tydligt sätt. Illegala finansiella flöden ges också adekvat utrymme. Regeringen är dock angelägen om att EU:s åtaganden om ODA inte villkoras av andra länders åtaganden. Regeringen anser också att det behövs tydligare åtagandena om jämställdhet som medel för ökad resursmobilisering och att kopplingen mellan jämställdhet och hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning måste ges en mer framträdande plats. Det bör föras tydligare resonemang kring sambandet mellan anständigt arbete (Decent Work), betydelsen av socialförsäkringssystem som når fler och möjligheterna till hållbar utveckling. Fattiga människors perspektiv samt sviktande och konfliktdrabbade staters särskilda behov och förutsättningar bör framhållas. En större tonvikt bör läggas på att tydliggöra att den nya strategin för utvecklingsfinansieringen måste utgå ifrån, och bygga vidare på, existerande utvecklingsfinansiella strukturer, institutioner och ramverk.

2.2Medlemsstaternas ståndpunkter

Kommissonens meddelande har välkomnats av samtliga medlemsstater och har generellt sett fått ett brett stöd. Medlemsstaterna är till stor del överens om grundprinciperna, men oenighet råder kring vikten av ODA och förpliktelsen att uppnå 0,7 procent av BNI i bistånd. Detta är därför en av de viktigaste frågorna som Sverige driver inom EU. Tillsammans med andra EU-länder som uppnått 0,7 procent (Storbritannien, Danmark och Luxemburg) menar Sverige att gjorda åtaganden om bistånd ovillkorligen ska bekräftas av EU i Addis Abeba och att en ny tidslinje ska sättas för åtagandens uppfyllande. Biståndet ska också främja åtgärder inom den bredare hållbarhetsagendan.

2.3Institutionernas ståndpunkter

Institutionernas ståndpunkter är inte kända.

2.4Remissinstansernas ståndpunkter

Meddelandet har inte gått ut på remiss.

3 Förslagets förutsättningar

3.1Rättslig grund och beslutsförfarande

Inte aktuellt.

3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen

Subsidiaritets-och proportionalitetsprincipen är inte aktuell.

4 Övrigt

4.1Fortsatt behandling av ärendet

Kommissionens meddelande har diskuterats i rådsarbetsgrupp den 12 februari 2015. Rådsslutsatser kommer att tas fram och diskuteras i samma rådsarbetsgrupp under våren med sannolikt antagande vid möte i rådet för utrikesfrågor för utvecklingsministrar i maj 2015.

4.2Fackuttryck/termer

ODA (Official Development Assistance, officiellt statligt bistånd): är offentliga finansiella bidrag till utvecklingsländer vars huvudsakliga syfte är att bidra till ekonomisk utvecklingen och ökat välstånd.

MUL (de minst utvecklade länderna, Least Developed Countries, LDC): är en term som används av FN, sedan 1971, för att benämna länder med en låg social och ekonomisk utveckling. FN har placerat 48 länder på listan över "minst utvecklade länder" (LDC-länder).