Regeringskansliet
Faktapromemoria 2017/18:FPM138
Revidering av EU:s | 2017/18:FPM138 |
delgivningsförordning | |
Justitiedepartementet | |
Dokumentbeteckning
COM (2018) 379
Proposal for a Regulation of the European parliament and of the Council amending Regulation (EC) No 1393/2007 of the European Parliament and of the Council on the service in the Member States of judicial and extrajudicial documents in civil or commercial matters (service of documents)
SWD (2018) 286 final
Följdedokument till förslaget (sammanfattning av konsekvensbedömning)
SWD (2018) 287 final
Följedokument till förslaget (konsekvensbedömning)
Sammanfattning
Kommissionen har lagt fram ett förslag till omarbetning av den så kallade
delgivningsförordningen. Delgivningsförordningen reglerar hur medlemsstaterna ska samarbeta i frågor som rör delgivning av handlingar av civil eller kommersiell natur till personer i en annan medlemsstat. I syfte att effektivisera delgivningsförfarandet har kommissionen föreslagit att all kommunikation mellan länderna ska ske digitalt genom ett särskilt
Regeringen välkomnar omarbetningen och instämmer i förslagets övergripande syfte att digitalisera och effektivisera delgivningsförfarandet i den mån det är möjligt och lämpligt.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Den ursprungliga delgivningsförordningen antogs den 29 maj 2000 ([EG] nr 1348/2000) i syfte att förbättra det juridiska samarbetet inom civilrättens område och skapa ett mer effektivt system än det som finns inom ramen för Haagkonventionen (konventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur). Förordningen har omarbetats vid ett tidigare tillfälle och antogs den 13 november 2007 ([EG] nr 1393/2007).
I enlighet med en översynsklausul i förordningen och som ett initiativ inom ramen för kommissionens program för att förbättra
Inför omarbetningen har kommissionen genomfört flera offentliga samråd via webbenkäter och via konsultfirman Deloitte. Kommissionen har också deltagit i arbetet i rådets expertgrupp för
1.2Förslagets innehåll
Förslaget går i huvudsak ut på att processen för kommunikation och översändande av handlingar mellan medlemsstaterna ska ske digitalt genom ett decentraliserat
Det föreslås också en viss utökad skyldighet för rätten att informera en frånvarande svarandepart om en påbörjad rättegång innan en dom eller ett beslut meddelas när det inte finns något bevis om delgivning. Vidare föreslås att möjligheten att ansöka om återställande av försutten tid inte ska hindra erkännande och verkställighet av ett avgörande i en annan medlemsstat efter
två år. I förslaget finns även en bestämmelse om bevistillåtlighet som ska förhindra att digitala handlingar inte kan betraktas som bevis.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Svenska nationella kompletterande bestämmelser finns i förordningen (2008:808) med kompletterande föreskrifter till EG:s delgivningsförordning. Delgivningsförordningen har inom sitt tillämpningsområde företräde framför bestämmelser i redan ingångna överenskommelser på området mellan medlemsstaterna, exempelvis Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur och den nordiska överenskommelse den 26 april 1974 om inbördes rättshjälp genom delgivning och bevisupptagning (SÖ 1975:42). Nationella bestämmelser om delgivning finns huvudsakligen i 33 kap.
rättegångsbalken, delgivningslagen (2010:1932) och delgivningsförordningen (2011:154).
Syftet med förslaget är i huvudsak att effektivisera tillämpningen av de regler som redan finns i förordningen. Mot den bakgrunden bedöms förslaget endast innebära begränsade förändringar av svenska regler.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionen har angett att förslaget inte har några omedelbara konsekvenser för EU:s budget. Medlemsstaterna kommer att ha kostnader för implementeringen av det
Kommissionen har inte presenterat någon kostnadskalkyl som inkluderar annat än kostnader för hårdvara. Åklagarmyndigheten har dock genom beslut av regeringen den 31 augusti 2017 fått i uppdrag att analysera och förbereda en anslutning till
Kommissionen har inte presenterat någon jämställdhetsanalys av förslaget.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar att kommissionen har lämnat ett förslag till omarbetning som syftar till att förbättra och effektivisera samarbetet i frågor om delgivning på civilrättens område. Regeringen ställer sig också positiv till en ökad digitalisering av delgivningsförfarandet i den mån det är möjligt och lämpligt. Förslaget går till stor del ut på att processen för kommunikation och översändande av handlingar mellan medlemsstaterna ska ske digitalt genom ett decentraliserat
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Europaparlamentets ståndpunkt är ännu inte känd.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har remitterats och svarstiden går ut den 24 september 2018.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Kommissionen har som rättslig grund angett artikel 81.2 b) och d) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
EU och medlemsstaterna har delad kompetens på civilrättens område som redan har utövats genom antagandet av den nuvarande delgivningsförordningen. Kommissionen anser att förlagets olika beståndsdelar uppfyller kraven på subsidiaritet enligt följande. Målsättningen i det civilrättsliga samarbetet är att skapa förutsättningar för cirkulation och ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden. Detta är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad. Nationella rättssystem kan inte lösa problem som uppstår i gränsöverskridande rättsliga förfaranden. Det enda sättet att uppnå önskad enighet på den internationella privaträttens område är därför genom
Kommissionen anser att förlagets olika beståndsdelar uppfyller kraven på proportionalitet enligt följande. Förslaget är strikt begränsat till vad som är nödvändigt för att uppnå sitt syfte. Det påverkar inte de skilda nationella rättsordningarnas system för delgivning eftersom det huvudsakligen fokuserar på att etablera ett enhetligt system för att sända dokument från en medlemsstat till en annan i syfte att få dokumenten delgivna där.
Regeringen delar bedömningen att förslaget i stort är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Det är dock viktigt att i förhandlingarna verka för att förslaget inte blir mer långtgående och detaljerat än vad som är nödvändigt.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget ska behandlas i rådsarbetsgrupp tillsammans med förslaget till omarbetad bevisupptagningsförordning (COM [2018] 378 final) med start hösten 2018. Förslaget kommer troligen att behandlats vid informella rådet för rättsliga och inrikes frågor den 13 juli 2018.
4.2Fackuttryck/termer