Regeringskansliet
Faktapromemoria 2015/16:FPM8
Rådsrekommendation om | 2015/16:FPM8 |
långtidsarbetslösas återinträde på | |
arbetsmarknaden | |
Arbetsmarknadsdepartementet | |
Dokumentbeteckning
KOM(2015) 462 slutlig
Förslag till rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.
Sammanfattning
Över 12 miljoner personer i EU har varit arbetslösa i mer än ett år. Mellan 2007 och 2014 har antalet långtidsarbetslösa fördubblats, och de utgör nu ungefär 50 procent av alla arbetslösa i EU. Andelen långtidsarbetslösa av den aktiva befolkningen varierar dock kraftigt mellan medlemsstaterna.
Mot bakgrund av utvecklingen av långtidsarbetslösheten inom EU presenterade Europeiska kommissionen den 17 september 2015 ett förslag till rådsrekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Enligt kommissionen är syftet med förslaget att öka övergångarna från långtidsarbetslöshet till sysselsättning. Särskilda mål är att öka andelen långtidsarbetslösa som får aktivt stöd, säkerställa kontinuitet och samarbete inom länderna mellan relevanta aktörer, samt att öka effektiviteten i de insatser som riktar sig till långtidsarbetslösa och till arbetsgivare.
Kommissionen uppmuntrar att partnerskap ingås mellan arbetsmarknadens parter, de offentliga myndigheterna och socialtjänsten. Kommissionens förslag bygger vidare på nära samverkan mellan medlemsstaterna och kommissionen och inbjuder till samverkande insatser mellan alla berörda parter.
Regeringen välkomnar i stort kommissionens förslag till rådsrekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Förslaget till rådsrekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden, som presenterades den 17 september 2015, har sedan länge varit planerat från kommissionens sida som en uppföljning av ordförande
1.2Förslagets innehåll
Enligt kommissionen är syftet med förslaget att stödja och uppmärksamma medlemsstaterna i att hitta aktiva insatser som ökar övergångarna från långtidsarbetslöshet till sysselsättning. Särskilda mål är att öka andelen långtidsarbetslösa som får aktivt stöd, säkerställa kontinuitet och stärka samarbetet inom länderna mellan relevanta offentliga eller privata aktörer som svarar för aktiveringsstöd, förmåner och sociala tjänster. Ett mål är även att öka effektiviteten i de insatser som riktar sig till långtidsarbetslösa och till arbetsgivare.
Medlemsstaterna rekommenderas att uppmuntra ökad registrering och att det aktiva stödet för långtidsarbetslösa stärks. Kontinuiteten och samordningen mellan de relevanta tjänsterna bör garanteras. Både de insatser som riktar sig till de långtidsarbetslösa och de som riktar sig till arbetsgivarna behöver bli effektivare. Ett arbetsintegrationsavtal bör ingås med alla registrerade långtidsarbetslösa, senast efter 18 månaders arbetslöshet. För att underlätta för och ge rådgivning till stödmottagarna bör samordnade tjänster erbjudas via en enda kontaktpunkt.
Kommissionen betonar vikten av en strategi för individanpassade tjänster som kombinerar intensivt stöd med resultatuppföljning och fokus på arbetsgivaren, som därmed väntas bidra till att öka övergångarna till sysselsättning och förbättra matchningen av långtidsarbetslösa med olika arbetstillfällen. Vidare efterlyser kommissionen aktivt deltagande av arbetsgivare i samarbete med myndigheterna. Det skulle, enligt kommissionen, kunna förbättra utbudet av tjänster som arbetsgivarna kan ta del av men också ge dem riktade ekonomiska incitament. Kommissionen lyfter fram Europeiska socialfonden som har en viktig roll när det gäller bland annat vuxnas utbildning i syfte att minska arbetslösheten.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Förslaget till rådsrekommendation har inte någon direkt inverkan på svenska regler. En rådsrekommendation är en politisk viljeyttring från rådet. Det är
sedan upp till Sverige hur man väljer att beakta rekommendationen i den nationella politiken.
1.4Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys
Rådsrekommendationen har, enligt kommissionen, i sig ingen direkt inverkan på
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar i stort kommissionens förslag till rådsrekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden. Regeringen delar kommissionens syn på frågans vikt, och anser att medlemsländerna kan lära av varandra för att minska långtidsarbetslösheten.
Det finns behov av att förhindra utslagning genom att rusta den arbetslöse, förbättra möjligheterna till utbildning genom ett livslångt lärande samt öka matchningsinsatserna för att därigenom minska långtidsarbetslösheten. En aktiv arbetsmarknadspolitik som leder till att människor har den kunskap och kompetens som efterfrågas är nödvändig.
Regeringens förhoppning är att rekommendationen kan bidra till att uppmuntra medlemsstaterna att hitta effektiva lösningar för att minska långtidsarbetslösheten. Samtidigt bör rekommendationen inte bli för detaljerad utan tillräcklig hänsyn måste tas till olikheter mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller förslaget om en enda kontaktpunkt. Vidare är det viktigt att rekommendationen inte leder till onödig administration eller överlappning med befintliga verktyg och processer för medlemsstaternas samordning av sysselsättningspolitiken. Ett effektivt samarbete inom Europa
Regeringen ser positivt på att kommissionen uppmanar till åtgärder som stärker det individanpassade stödet till långtidsarbetslösa och som är inriktat på deras särskilda behov för att övervinna just individens speciella hinder för återgång till arbete. Regeringen ser också positivt på att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att främja anställbarheten genom investeringar i
humankapital och lämpliga utbildningssystem, som är effektiva och ändamålsenliga och höjer kompetensnivån hos arbetskraften. Vidare är det positivt att kommissionen lyfter fram vikten av arbetsgivarnas aktiva deltagande i samarbete med myndigheterna för att förbättra matchningen av långtidsarbetslösas färdigheter och arbetsmarknadens behov.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas synpunkter är inte kända. Förslaget till rekommendation behandlas under hösten av
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget till rådsrekommendation har inte sänts ut på remiss.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund enligt förslaget är artikel 292 med stöd av artikel 149. Förslaget kan antas med kvalificerad majoritet i rådet. Europaparlamentet är inte medbeslutande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionen tar upp subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen. Enligt kommissionen respekterar rekommendationen medlemsstaternas befogenheter och ger konkreta exempel på detta, i synnerhet genom att dra fördel av utbytet av bästa praxis. Rekommendationen tar även hänsyn till att olika nationella, regionala eller lokala förhållanden kan leda till skillnader i hur rekommendationen genomförs. Regeringen delar kommissionens bedömning.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget till rådsrekommendation kommer att behandlas i rådsstrukturen under hösten 2015 och ordförandeskapet planerar att lägga fram rekommendationen för antagande av rådet i december 2015.