Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM37
Rapport om gränsöverskridande | 2016/17:FPM37 |
informationsutbyte om | |
trafiksäkerhetsrelaterade brott | |
Näringsdepartementet | |
Dokumentbeteckning
KOM (2016) 744
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om tillämpningen av direktiv (EU) 2015/413 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott
Tidigare faktapromemoria om direktiv (EU) 2015/413: 2013/14:FPM 113
Sammanfattning
Enligt direktivet om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott är kommissionen skyldig att utvärdera särskilda aspekter av medlemsstaternas tillämpning av direktivet och överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Genom rapporten uppfylls denna skyldighet.
Av kommissionens rapport framgår att direktivet inte utnyttjas till sin fulla potential. Kommissionen menar att det finns ett tydligt behov av att medlemsstaterna drar bättre nytta av systemets möjligheter genom mer aktiv utredning av trafikförseelser och ett förstärkt verkställande av påföljder för utredda trafikbrott som har begåtts av utlänningar.
Kommissionen konstaterar också att det krävs ett helhetsperspektiv för att förbättra trafiksäkerheten, särskilt när det gäller bistånd och samarbete mellan medlemsstater för att utreda trafikbrott och ömsesidigt erkännande av bötesstraff.
Regeringen välkomnar utvärderingen och kommer att följa de åtgärder som vidtas för att göra direktivet användbart för alla medlemsstater.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Direktiv 2015/413/EU om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott
Enligt artikel 11 i
1.2Förslagets innehåll
Av kommissionens rapport framgår att direktivet inte utnyttjas till sin fulla potential. Kommissionen menar att det finns ett tydligt behov av att medlemsstaterna drar bättre nytta av systemets möjligheter genom mer aktiv utredning av trafikförseelser och ett förstärkt verkställande av påföljder för utredda trafikbrott som har begåtts av utlänningar. Kommissionen konstaterar att omkring 50 % av påföljderna för närvarande inte verkställs med framgång på grund av bristen på ömsesidigt bistånd och samarbete mellan medlemsstater eller eftersom rättsliga beslut som fattas av medlemsstater vid underlåtenhet att betala böter för dessa brott ofta inte omfattas av rådets rambeslut 2005/214 RIF om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på bötesstraff.
Kommissionen menar att det kan vara lämpligt att överväga att inkludera ytterligare trafiksäkerhetsrelaterade brott i direktivets tillämpningsområde, till exempel underlåtelse att hålla ett tillräckligt avstånd till fordonet framför, farlig omkörning och farlig parkering.
Kommissionen konstaterar också att det krävs ett helhetsperspektiv för att förbättra trafiksäkerheten, särskilt avseende bistånd och samarbete mellan medlemsstater för att utreda trafikbrott och ömsesidigt erkännande av bötesstraff.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Kommissionens rapport har i sig ingen effekt på svenska regler.
Sverige genomförde direktivet genom ändringar i bl.a. lagen (2000:343) och förordningen (2010:705) om internationellt polisiärt samarbete samt förordningen (2001:650) om vägtrafikregister
(jfr prop. 2013/14:65).
Sverige har genomfört direktivet och fullgör sina skyldigheter gentemot andra medlemsstater genom inrättandet av ett nationellt kontaktställe för inkommande sökningar om svenska fordonsägare som begått trafikförseelser i andra medlemsstater.
1.4Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys
Rapporten har inga budgetära konsekvenser.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar utvärderingen och kommer att följa de åtgärder som vidtas för att göra direktivet användbart för alla medlemsstater.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Rapporten har inte remitterats.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Rapporten utgör inte ett förslag till rättsakt. Att rapporten ska läggas fram regleras i artikel 11 i
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte tillämpligt eftersom rapporten inte utgör en lagstiftningsakt.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Rapporten föranleder inte någon behandling i rådet.
4.2Fackuttryck/termer
-