Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM52
Meddelande om en europeisk | 2016/17:FPM52 |
solidaritetskår | |
Utbildningsdepartementet | |
Dokumentbeteckning
KOM(2016) 942
Meddelande från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska Ekonomiska och Sociala Kommittén samt Regionkommittén om En europeisk solidaritetskår
Sammanfattning
Meddelandet om den europeiska solidaritetskåren presenterades den 7 december 2016 som en del av kommissionens nya initiativ riktade till ungdomar. Initiativet syftar till att investera i ungdomar för att ge dem bättre möjligheter, bland annat genom att stödja ungas engagemang i samhället och förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden.
Syftet med solidaritetskåren är att ge unga i EU fler möjligheter till lärande, arbete, rörlighet och att engagera sig i samhället. Solidaritetskåren föreslås bestå av två delar. Den ena delen ska fokusera på volontärarbete och bygga vidare på den europeiska volontärtjänsten. Den andra delen ska fokusera mer på professionellt arbete bl.a. genom praktik- och lärlingsplatser. Tanken är att både de unga som deltar och de myndigheter, organisationer och företag som får del av de ungas arbete ska gynnas.
Regeringen välkomnar kommissionens intentioner att fortsatt minska ungdomsarbetslösheten i medlemsstaterna genom insatser riktade till ungdomar, men ser behov av en analys av kostnader och effekter av det kommande förslaget innan regeringen kan ta slutgiltig ställning till det.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
Idén om en europeisk solidaritetskår lanserades den 14 september 2016 av kommissionens ordförande
1.2Förslagets innehåll
Från och med 7 december 2016 kan unga mellan 17 och 30 år anmäla sig för att delta i den europeiska solidaritetskåren. Anmälan görs via en ny webbportal som
Syftet med solidaritetskåren är att ge unga i EU fler möjligheter till lärande, arbete, rörlighet och engagemang i samhället. Solidaritetskåren föreslås utgöras dels av en del som fokuserar på volontärarbete och som bygger vidare på den europeiska volontärtjänsten, dels av en del som fokuserar mer på professionellt arbete (yrkesdelen) genom jobb, praktik- ellerlärlingsplatser. Volontärerna föreslås inte få lön för sina insatser. Däremot kan de få ersättning i form av t.ex. resekostnader, måltider och försäkring. Unga som deltar i den professionella delen och som deltar som lärlingar eller praktikanter föreslås omfattas av ett anställningsavtal i enlighet med respektive lands regler. De som anställs för ett arbete får ett formellt anställningsavtal och lön i enlighet med landets lagar och kollektivavtal.
Deltagandet i solidaritetskåren kan vara från två månader upp till ett år och aktiviteterna kan till exempel innebära att dela ut mat eller bygga skydd i krisdrabbade områden, naturskyddande insatser eller stöd till asylsökande och flyktingar. Inom både volontärarbetet och det professionella arbetet ska deltagarna få ett intyg på vad de har arbetat med.
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Den första fasen i uppbyggandet av solidaritetskåren föreslås finansieras från redan befintliga
finansieringsmöjligheter i meddelandet är Europeiska volontärtjänsten inom Programmet Erasmus+, Programmet för sysselsättning och social innovation, Lifeprogrammet, Ett Europa för medborgarna,
I en andra fas föreslås den europeiska solidaritetskåren att konsolideras och utvecklas fram till 2020. Målet är att 100 000 unga ska ha gått med i kåren i slutet av 2020. De kostnader som är förknippade med deltagande verkar i första hand vara detsamma som för deltagande i Erasmus+ idag. Om detta program ökar omfattningen till den målsatta nivån skulle det innebära ytterligare kostnader för
Utöver kostnader för
Sysselsättningsinitiativet för unga kan också komma att användas som ett finansieringsverktyg för yrkesdelen.
Enligt kommissionen bör solidaritetskåren som helhet (volontärdelen och yrkesdelen) finansieras via en egen budgetpost enligt en separat rättslig grund som kommer att föreslås under våren 2017, och eventuella budgetjusteringar inom den befintliga budgetramen. Regeringen kommer att återkomma till riksdagen i den frågan när förslaget presenterats.
En närmare analys av budgetära konsekvenser, både för
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens intentioner att fortsatt minska ungdomsarbetslösheten i medlemsstaterna genom insatser riktade till ungdomar. Regeringen delar också kommissionens ambition att öka ungdomars engagemang i samhället.
Det är viktigt i sammanhanget att tydlig information ges kring ansvarsfördelning och att nationell kompetens beaktas vid utformningen av den europeiska solidaritetskåren. I kommande förslag bör det klargöras hur solidaritetskåren är tänkt att komplettera redan existerande aktiviteter. I förslaget bör det även presenteras en kostnadsanalys för att säkerställa att det
här är en effektiv användning av
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
Medlemsstaternas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.3Institutionernas ståndpunkter
Institutionernas ståndpunkter är ännu inte kända.
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Remissinstansernas ståndpunkter är ännu inte kända.
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Inte aktuellt då det rör sig om ett meddelande.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Kommissionen kommer under våren att presentera förslag till budget och rättslig grund. Avviserat datum är den 24 maj 2017.
4.2Fackuttryck/termer