Regeringskansliet
Faktapromemoria 2016/17:FPM91
Förordning om Digital Portal | 2016/17:FPM91 |
Utrikesdepartementet
Dokumentbeteckning
KOM (2017) 256
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012
Sammanfattning
Den 2 maj 2017 presenterade kommissionen ett åtgärdspaket i syfte att förstärka efterlevnaden och funktionen av den inre marknaden. En del av detta paket, som består av tre delar, är ett förslag till en förordning för att skapa en samlad digital portal (Digitala Portalen). De andra två delarna utgörs av ett förslag om att införa ett verktyg med syfte att möjliggöra för kommissionen att begära in information direkt från aktörer på den inre marknaden (SMIT), samt en åtgärdsplan för att stärka problemlösningsverktyget Solvit. Denna faktaPM avser förslaget om en förordning om Digital Portal.
Förslaget om Digital Portal har fyra övergripande syften och det är, att tillhandahålla till alla medborgare och företag inom EU;
-högkvalitativ och korrekt webbaserad information,
-möjlighet att använda elektroniska förfaranden och
-via internet få tillgång till hjälpfunktioner och problemlösningstjänster,
-återkopplingsmöjlighet till kommissionen och medlemsstaterna avseende hinder på den inre marknaden,
när de gör affärer, reser till, köper från, arbetar, studerar eller uppehåller sig i en annan medlemsstat inom unionen.
Genom den digitala portalen ska det finnas lättillgänglig webbaserad information för medborgare och företag avseende tillämpliga nationella och EU-
rättsliga regler och krav. Information ska tillhandahållas på minst ett ytterligare EU språk utöver det inhemska.
1 Förslaget
1.1Ärendets bakgrund
En av Junckerkommissionens huvudprioriteringar är en nystart för den inre marknaden. Därför lanserades den 28 oktober 2015 en inremarknadsstrategi för varor och tjänster (SMS) (se faktapromemoria 2015/16:FPM17) i formen av ett meddelande. Strategin har fokus på praktiska åtgärder som ska hjälpa små och medelstora företag och nystartade företag att växa och expandera, främja innovation, som öppnar för investeringar och stärker konsumenterna. En av nyckelåtgärderna i strategin är att skapa en efterlevnadskultur och ett smart genomförande genom genomförandeplaner, årlig dialog med varje medlemsstat, ett analytiskt verktyg för det nationella införlivandet, stärka SOLVIT nätverket och lagstiftningsförslag om ett nytt marknadsinformationsverktyg. Dessförinnan hade kommissionen våren 2015 lagt fram ett meddelande om en strategi för en inre digital marknad (DSM) (se faktapromemoria 2014/15:FPM 35). Under strategins tredje huvudinriktning nämns bl.a. utbyggnad och integrering av europeiska och nationella portaler på väg mot en gemensam digital ingång för att skapa användarvänliga informationssystem för privatpersoner och företag.
1.2Förslagets innehåll
Kommissionens förslag till förordning innebär att inom utpekade områden ansvarar kommissionen och medlemsstaterna för att tillhandahålla relevant information i förhållande till de regler, rättigheter och krav som gäller på EU och nationell nivå. Det är upp till medlemsstaterna att bestämma var de tillhandahåller den nationella informationen digitalt. De ska dock se till att länkarna till de relevanta webbsidorna levereras till en central databas hos kommissionen genom vilken sökning efter relevant sida ska kunna göras. En
Enligt förslaget ska medlemsstaterna se till att ett utpekat antal administrativa förfaranden kan fullgöras elektroniskt, även när personer
vistas, är bosatta eller etablerad i en annan medlemsstat än sin hemstat. Ett arbetsprogram ska bana väg för att ytterligare underlätta för elektroniska förfaranden. Förslaget till förordning kräver att vissa nyckelförfaranden kan göras helt elektroniskt i förhållande till mottagandet (front office) av t.ex. en ansökan eller registrering (fylla i ett elektroniskt formulär). Detta ska dock inte påverka funktionen i förhållande till back office, de fortsatta steg som måste tas i relevant förfarande inom en nationell administration (hur ett ärende handläggs eller hanteras). Inte heller ska substansen av något förfarande påverkas på nationell nivå, såsom ansvarig myndighet, olika steg eller de nationella myndigheternas kompetens. Med andra ord, nödvändiga förändringar kommer endast avse digitaliseringen av själva ansökan/registreringen och undanröjande av hinder för gränsöverskridande användande. Detta kommer också främjas och möjliggöras genom förordningen om eIDAS som kräver att medlemsstaterna erkänner eIDAS anmälda av andra medlemsstater från och med september 2018. Kommissionens förslag till förordning ska bygga på den så kallade
Effektivt genomförande av Digitala Portalen ska säkras genom en koordineringsgrupp som ska utgöra forum för samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen. En nationell samordnare ska utses med anledning av Digitala Portalen.
Förslag till förordning
Generellt
Artikel
Tjänster
Artikel
via Digitala Portalen garantera lättillgänglig tillgång till information avseende
Kvalitetskrav
Artikel
Tekniska lösningar och marknadsföring
Artikel
Användares
Artikel
Förvaltning av portalen
Artikel
Avslutande bestämmelser
I artiklarna
1.3Gällande svenska regler och förslagets effekt på dessa
Kommissionens bedömning är att förslaget inte ska påverka befintliga regler och krav utan avser att öka transparensen och underlätta efterlevnaden av nationella och
1.4Budgetära konsekvenser / Konsekvensanalys
Kommissionens bedömning är att den initiala investeringen för införandet av förordningen beräknas bli 109 miljoner euro och de löpande kostnaderna cirka 8 miljoner euro för medlemsstater och kommissionen tillsammans. Den initiala investeringen kommer delvis kompenseras på ett år genom besparingar för gränsöverskridande verksamhet avseende översättningar, certifieringsavgifter och konsultationskostnader uppskattade till 86 miljoner euro. För medlemsstater som har minst antal digitaliserade förfaranden kommer digitaliseringen av de återstående att kosta 6.6 miljoner euro. I
artikel 28 i förslaget till förordning om Digitala Portalen framgår att den generella budgeten för EU ska täcka kostnaderna för utvecklingen och underhållet av de
I kommissionens konsekvensanalys framgår att Portalen ska säkerställa att procedurerna upprättas på så sätt att lika villkor gäller för alla, för nationella användare och användare från andra medlemsstater.
2 Ståndpunkter
2.1Preliminär svensk ståndpunkt
Regeringen välkomnar kommissionens förslag och att åtgärder vidtas för att medborgare och företag som önskar göra affärer, resa till, köpa från, arbeta, studera eller uppehålla sig i en annan medlemsstat på ett lättillgängligt sätt ska kunna få lättorienterad, högkvalitativ övergripande webbaserad information om gällande EU och nationell rätt. EU:s inre marknad har stor betydelse för svensk tillväxt och sysselsättning då handeln med denna marknad utgör nära 70 procent av svensk export och 80 procent av svensk import.
Det är viktigt att det finns tillgång till effektiva hjälpfunktioner och problemlösningstjänster genom neutral digital/elektronisk teknik/media och effektiva förfaranden för att uppmärksamma fall där EU eller nationella regler inte följs. Över tid ska relevant information tillhandahållas på minst ett ytterligare EU språk utöver det inhemska. Härutöver är det också angeläget att medborgare och företag i möjligaste mån kan genomföra administrativa förfaranden på elektronisk väg.
Det är Regeringens uppfattning att en Digital Portal skulle kunna skapa förutsättningar för att tillgodose dessa behov och underlätta för medborgare och företag på den inre marknaden.
Det är å ena sidan positivt om möjlighet finns att beakta utarbetandet av en Digital Portal när Regeringen tar fram och formulerar uppdrag och utredningar avseende nya webbportaler för samlad information på nationell nivå eller formella krav vid elektronsiska förfaranden. Det är emellertid också viktigt att Regeringskansliet bevakar att det arbete som bedrivs med
portalen inte krockar med eller överlappar redan existerande lösningar och portaler på nationell nivå och
Regeringen vill dock understryka att förslaget behöver analyseras mer i detalj, exempelvis vad gäller hur omfattande och detaljerade informationskraven bör vara, och också med beaktande av de remissyttranden som förväntas inkomma i mitten av augusti 2017.
2.2Medlemsstaternas ståndpunkter
I december 2016 sändes ett gemensamt brev till kommissionen från Tjeckien, Estland, Tyskland, Lettland, Nederländerna och Polen där man framhöll vikten av och de politiska förväntningarna på Digitala Portalen samt den reella förmågan hos medlemsstaterna att hantera förväntningarna, varför Portalen måste genomföras på ett kostnadseffektivt och proportionellt sätt. Vidare poängterades att Portalen ska ägas och hanteras av medlemsstaterna, men att unionen måste öka sin roll när det gäller samordningen mellan medlemsstaterna, definiera och övervaka kvalitetskrav och också hjälpa medlemsstaterna att upprätthålla och följa de regler som man kommit överens om. Redan exiterande initiativ gällande nationella portaler ska vara grunden för Digitala Portalen. Innehållet i Portalen ska bestämmas på EU- nivå, snarare än genereras av olika krav i medlemsstaterna. Digitala Portalen ska fungera på så sätt att existerande portaler på EU och nationell nivå samlas under ett tak och medborgare ska kunna använda sig av elektroniska förfaranden som tillhandahålls oavsett var de befinner sig fysiskt.
Kommissionen framhåller att i sina kontakter med medlemsstaterna en majoritet framhållit vikten av att webbsidorna som ingår i Digitala Portalen måste vara av god kvalitet, vara användarvänliga och tillhandahålla information på minst ett ytterligare språk än det inhemska. Medlemsstaterna är medvetna om att det krävs omfattande investeringar för att kunna gör olika administrativa förfaranden fullt elektroniska (för de medlemsstater som inte redan har detta – Sverige tillhör här de medlemsstater som redan har elektroniska förfaranden på plats i förhållande till i princip alla procedurer som är aktuella – ansöknings och registreringsförfaranden). De flesta medlemsstater efterfrågar en tydlig ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna och EU och förordar att ansvaret för innehåll och hanteringen ska ligga på nationell nivå samtidigt som kommissionen tar en stark samordnande roll i förhållande till definition av mål gällande t.ex. uppdatering innehåll och användning.
2.3Institutionernas ståndpunkter
I konkurrenskraftsrådets slutsatser från mars 2015 efterfrågades ett politiskt åtagande att stärka och strömlinjeforma inremarknadsverktyg för att bättre kunna möta företagens och medborgarnas behov vid gränsöverskridande verksamhet. Vid konkurrenskraftsrådet i februari 2016 välkomnade man
därför konceptet om en digital portal som framförallt tar itu med behovet hos
2.4Remissinstansernas ståndpunkter
Tillväxtverket skriver i remissvar avseende ett europeiskt tjänstekort att den Digitala Portalen utgör en viktig del i skapandet av en federativ infrastruktur där medlemsstaterna i stor utsträckning kan behålla sina nationella lösningar och genom så kallade bryggor mellan länderna kan utbyta information. Svenskt Näringsliv stödjer i sitt remissvar avseende tjänstekortet initiativet till en Digital Portal och föreslår att den utvidgas till att även omfatta information om handel med varor. Om en sådan portal går att förverkliga kan det bli en reell
3 Förslagets förutsättningar
3.1Rättslig grund och beslutsförfarande
Rättslig grund för förordningen är artiklarna 21.2, 48 och 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Beslut fattas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet enligt artikel 294 i fördraget, vilket innebär att rådet beslutar med kvalificerad majoritet och att Europaparlamentet är medbeslutande.
3.2Subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen
Kommissionen anför att det övergripande syftet med förslaget är att förbättra den inre marknadens funktion för alla
och företag uppfyller nationella krav när de reser, uppehåller sig eller bedriver affärsverksamhet i andra medlemsstater. Det är därför nödvändigt för den inre marknadens funktion att medborgare och företag enkelt kan finna de regler och krav som gäller i andra medlemsstater än deras egen. Vidare är det också nödvändigt att de förfaranden som krävs för att uppfylla nationella regler och krav inte ska innehålla betydande ytterligare regelbördor för utländska användare jämfört med inhemska. Detta kan inte uppnås utan aggerande på
Regeringen instämmer i kommissionens bedömning att det handlar om situationer med stark gränsöverskridande karaktär och att åtgärder på EU- nivå är nödvändiga för att uppnå en väl fungerande inre marknad där medborgare och företag kan agera över gränserna.
Förslaget ger en bra jämnvikt mellan å ena sidan nödvändigheten av att lämna ansvarstagandet att tillhandahålla nationell information, förfaranden, assistans och problemlösning till medlemsstaterna och, å andra sidan, nödvändigheten att ta itu med de hinder som har uppstått över tid för medborgare och företag som försöker använda sig av sina rättigheter på den inre marknaden. Regeringen anser därmed att förslaget är förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen.
Förslaget innehåller inte några ytterligare krav för medborgare och företag eftersom användandet av Portalen för dessa är helt frivilligt.
4 Övrigt
4.1Fortsatt behandling av ärendet
Förslaget har remitterats till myndigheter, arbetsmarknadens parter, näringslivet samt andra berörda aktörer. Remissvaren väntas inkomma senast den 15 augusti 2017.
Kommissionens tänker sig att förordningen ska kunna antas under det tredje kvartalet 2018 och kunna tillämpas från det tredje kvartalet 2020.
4.2Fackuttryck / termer
SOLVIT nätverket - Ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande
rörlighet, det vill säga att fritt kunna bo, arbeta, studera, exportera eller importera varor, erbjuda tjänster eller etablera sig i vilket