Fru talman! Det brukar sägas att världen står inför ett teknikskifte av ett slag som vi aldrig skådat förr, i alla fall inte sedan ångmaskinen slog igenom på 1800-talets mitt.

Utvecklingen av artificiell intelligens, i vardagslag kallad AI, går verkligen i raketfart. För inte så länge sedan kunde människan på gatan på sin höjd ställa frågor i någon chattapp och få ett svar som var mer fel än rätt – ett ganska kasst svar, helt enkelt. I dag läser vi rubriker om hur AI-verktyg hackar det australiensiska sjukvårdssystemet och att den australiensiska folkvalda regeringen får veta det först flera månader senare.

Visst finns det möjligheter med utvecklingen kring AI, och visst finns det risker. Man ska varken bli teknikoptimist, och tro att AI kommer att lösa alla våra problem, eller bli teknikpessimist, och tro att AI kommer att innebära att Terminator 2 snart är verklighet och inte fiktion. Man ska vara ärlig och krass och inte måla verkligheten i vare sig rosenrött eller mörkgrått.

Fru talman! Sverige står inför en rad utmaningar och problem. Det är väldigt få av dessa utmaningar och problem som beror på att demokratin har varit alltför utbredd och att det varit alltför många politiker som har varit benägna att ta tag i frågor, att lägga sig i och att använda den makt som egentligen finns i politiken och demokratin. De krafter som inte tror på demokratins kraft vill gärna framställa det som att det skulle vara så. Men det stämmer inte. Faktum är att det är just politikers ovilja att lägga sig i samhällets problem och utmaningar som har skapat många av vår tids problem.

Fru talman! Vi ser exakt samma mönster som vi har sett i 30–40 år när det kommer till AI-utvecklingen. Det är marknadskrafter som tillåts härja fritt. Det är stora bolag och miljardärer som säger: Politiker och människor ska helst inte lägga sig i, utan det här sköter vi!

Vi har sett det förut. Samma tankegods har lett till okontrollerade vinster i skolan, skenande vinstjakt i vården och ökade klyftor mellan människor i vårt land. Några har allt; andra har inget.

Fru talman! Jag är i grunden teknikoptimist, och även mitt parti är teknikoptimistiskt. Det är tveklöst farligare med gammal teknik än med ny teknik. Men låt oss inte vara handlingsförlamade inför den nya tekniken! Det finns med all sannolikhet stora produktivitetsvinster som kan göras med AI, inte minst inom arbetslivet. Monotona arbetsuppgifter kan försvinna. Arbetet kan göras mer lustfyllt och effektivt – det är jag helt säker på – men bara om politiker tar ansvar och agerar.

Alla vinster från denna utveckling kan dock inte tillåtas hamna i fickorna på de företagsledare som driver utvecklingen inom AI. Vinsterna måste komma löntagare till del. AI-utvecklingen får inte leda till att ojämlikheten ökar ytterligare eller till att makten över produktionsmedlen, i de här fallen AI-verktygen, ytterligare koncentreras till ett fåtal företag och i praktiken ett fåtal personer. Det är inte oviktigt eller irrelevant att agera mot denna utveckling. Det är tvärtom mycket, mycket viktigt och högst relevant.

Fru talman! Vi lever i en tid då rikedomar och makt koncentreras och har koncentrerats till allt färre händer. Vi lever också i en tid då allt färre företag får allt större makt över människors liv. AI används redan i dag för en alltmer detaljerad övervakning och kontroll över löntagares tid på arbetet. Det är en utveckling som inte kan tillåtas fortgå utan att folkets valda företrädare agerar.

Även om det också bland företag och företagsledare finns de som tar ansvar för hur AI utvecklas och används är dessa i absolut minoritet. Det behövs en stark motkraft, och denna motkraft behöver vara vi folkvalda. Det är vi som ska arbeta för att människor ska få bättre liv, för att produktivitetsvinsterna fördelas jämlikt och för att människor inte ska vara i händerna på några få företag och människor som nästan bara bryr sig om just detta: makt och rikedom.

I en demokrati tillhör makten folket och inte en liten, självutvald elit.

(Applåder)