Fru talman! Tack för möjligheten att göra ett inlägg i den allmänpolitiska debatten!
Vi är mitt uppe i ett teknikskifte som påverkar oss alla. Det kanske aldrig har varit så svårt att begripa hur snabbt det går och på vilket sätt det påverkar oss.
För 20 år sedan lånade jag en digital systemkamera av en god vän. Då pågick en debatt om huruvida analog film eller det digitala var att föredra.
Något år senare påbörjade jag en fotografutbildning. Jag tänkte att jag skulle bli fotograf. Under den utbildningen slog smartphones igenom. Plötsligt var fotografyrket ingenting man skulle satsa på. Var och en kunde ju fota bättre med smarta telefoner.
År 2022 lanserades Chat GPT, och den publika modellen blev tillgänglig för en bredare allmänhet. Sedan dess har modellerna utvecklats i en rasande takt. Faktum är att man inte längre behöver en kamera eller ens en telefon för att göra en bild. Du kan prompta och få en bild tillbaka. Givetvis kommer AI-bilder inte att kunna ersätta bilderna på barnen eller de fantastiska Kodak moments man upplever i sitt liv, men detta visar vilken hastighet teknikutvecklingen går i.
Jag vill kort beröra de tekniska, etiska och politiska aspekterna av AI-frågan.
Inom vården pågår forskningsprojekt runt om i landet, bland annat i Stockholm och Lund, för att med AI-stöd öka träffsäkerheten vid bröstcancerscreening. Resultaten är redan mycket lovande.
AI kan korta handläggningstiderna, effektivisera de offentliga tjänsterna och inte minst påverka brottsbekämpningen. Norsk polis använder AI-verktyg för att identifiera misstänkta förövare och utsatta barn i utredningar av sexuella övergrepp på nätet.
Tekniken kan redan i dag underlätta för oss och fungera som bollplank både privat och i jobbet. Man kan göra appar, bygga webbsidor och 3D-modellera utan att ha mer kunskap än att skriva en prompt.
Om tekniken används fel kan det såklart gå snett. AI-system misstänks redan användas i krig, med många civila offer. Det finns deepfakes och påverkanskampanjer. Det demokratiska samtalet påverkas. Under sommaren uppmärksammades hur AI-agenter bröt sig loss från säkra miljöer och genomförde it-attacker.
AI-utvecklingen kommer med en enorm kostnad. Den driver på den stora datacenterutbyggnaden, och det finns en risk att energikostnaderna förs över på hushållen. Jag tycker inte att vanliga hushåll ska lösa denna utbyggnad. Utvecklingen av datachip och ny beräkningskraft drar till sig enorma investeringar. Går det fel påverkas det globala finansiella systemet.
Att de här agenterna blir mer tillgängliga och mer kraftfulla ställer stora krav på flera branscher och på att fler människor kan ställa om snabbt, flera gånger, under hela yrkeslivet.
Vi måste fråga oss vem tekniken är till för och till vad vinsterna kommer att användas. Vi ser hur USA och Kina har växlat upp medan EU ligger efter. Vem äger datan? Vem kontrollerar systemet?
Sverige behöver öka tempot. Vi har precis fått ett valresultat, och den gamla regeringen fick kasta in handduken. Den regeringen skar ned på folkbildningen – trots att AI-kommissionen rekommenderade stora insatser för folkbildning och omställning – och försämrade a-kassan för dem som blir arbetslösa.
Vi behöver öka samhällets och politikens kunskap om AI. Den senaste tiden har AI-utvecklingen och debatten tagit enorm fart. Det här är ett försök från mig att lyfta fram dessa frågor. Jag hoppas att vi kan återkomma till AI-frågan under mandatperioden.
(Applåder)