Protokoll 2026/27:7 Onsdagen den 14 oktober

/ Allmänpolitisk debatt
Anf. 70 Ilan De Basso (S)

Fru talman! Få saker har så stor inverkan på och betydelse för en människas vardag som när han eller hon får möjlighet att ha en egen försörjning. Arbetslöshet håller nämligen tillbaka människan och försvagar samtidigt samhällsekonomin.

Frågan om den aktiva arbetsmarknadspolitiken är därför central för vår tid och för den svenska ekonomin. Det handlar i grunden om individens möjligheter att förverkliga sina drömmar, att finnas i ett sammanhang tillsammans med andra, att helt enkelt få ett erkännande av att man som människa är med och bidrar.

Lika viktigt är det naturligtvis för vårt samhälle, där vi alltjämt har betydande kompetensbrist inom en hel del branscher. För en del är situationen också direkt akut och kritisk. Det gäller i såväl offentlig som privat sektor.

Varje regering som på allvar prioriterar samhällsekonomin och vår konkurrenskraft måste sätta arbetslöshetsbekämpningen högst upp på den politiska dagordningen. För det krävs engagemang, bortom paroller. Det handlar om politik som gör skillnad, där vi går från passivitet till aktivitet.

Fru talman! I dag står närmare en halv miljon människor utanför arbetsmarknaden. Det är inget annat än ett stort misslyckande. Det faktum att miljardbelopp skickats tillbaka till staten från Arbetsförmedlingen bekräftar just att det saknats idéer om hur arbetslösheten ska bekämpas. Långtidsarbetslösheten har tillåtits bita sig fast, och människor har lämnats åt sitt öde, med begränsade och i många fall inga som helst möjligheter att komma tillbaka.

Arbetslösheten slår nu också mot allt fler grupper i samhället. Många, framför allt unga människor som investerat i utbildning och sitter med stora CSN-lån, riskerar i dag att helt och hållet tappa kontakten med arbetsmarknaden.

Fru talman! En viktig fråga är därför om vi ens har råd med den massarbetslöshet som råder i vårt land. Har vi råd med dagens högerpolitik, som kastar ut människor i arbetslöshet? Socialdemokraternas svar på den frågan är ett entydigt nej. Vi har inte råd att fortsätta på den inslagna vägen.

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken innebär en ny riktning. Den betonar individens ansvar liksom det faktum att arbetslösheten också är samhällets fråga och ansvar. Den kanske mest effektiva insatsen i sammanhanget är inget annat än investeringar i utbildning och kompetensutveckling. För det krävs resurser och insikt om att ansvaret ligger också på samhället och inte enbart på individen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Markus Kallifatides, Adrian Magnusson och Andrine Winther (alla S).