Fru talman! I dagens allmänpolitiska debatt vill jag lyfta upp några delar av den svenska valprocessen. Man kan nämligen lite enkelt påstå att det här valet avgjordes av 50 000 väljare och att det förra valet avgjordes av 46 000 väljare. Det är alltså skillnaden mellan blocken i svensk politik. Om man hade halverat det antalet och om det antalet hade gått till den andra sidan av blocket hade vi haft en helt annan majoritet i Sveriges riksdag efter både förra valet och det här valet.

Detta visar att det verkligen är svårt att säga att varje röst inte räknas. Den person som går och lägger sin röst i valet har en stor möjlighet att i slutänden faktiskt påverka vilken konstellation som ska styra landet.

Det sätter också fingret på hur oerhört viktigt det är att vårt svenska valsystem fungerar bra fullt ut. När det gäller hur det fungerar i en vallokal tycker jag att det finns en del saker som man borde titta närmare på. Det handlar bland annat om kontrollen av valsedelsställen. I dag finns det inte några tydliga riktlinjer för hur ofta valsedelsställen ska kontrolleras. Valmyndigheten har överlämnat till kommunerna att ansvara för det. Jag menar att det är viktigt att det finns tydliga regler för hur den kontrollen ska ske, för att valsedlar inte ska försvinna eller gömmas där bakom.

En annan sak är hur man legitimerar sig när man ska gå och rösta. I dag finns det tre sätt: att väljaren identifierar sig själv med legitimation, att någon annan intygar väljarens identitet eller att röstmottagaren känner igen väljaren. Jag kan tycka att vi har ett lite väl frikostigt system i Sverige i dag när en annan person ska kunna intyga en persons identitet eller att en röstmottagare ska kunna godkänna att personen är igenkänd. Det öppnar tyvärr för att det faktiskt går att släppa in personer för att rösta som egentligen inte har rösträtt eller som röstar i en annan persons namn.

Jag menar att vi behöver strama upp möjligheten för hur man ska kunna identifiera sig när man ska rösta. En röstmottagare som har dåliga intentioner, när det gäller att jobba med röstfusk, kan trots allt bygga upp ett system för hur väljare identifieras. Det finns tyvärr möjligheter i Sverige i dag för att ett sådant system skulle kunna utvecklas. Jag inledde mitt anförande i dag med att säga att varje röst räknas och att läget är oerhört jämnt. Det kan vara tajt, och detta sätter återigen fingret på vilka möjligheter som finns för den som vill jobba med den typen av ovärdiga metoder i ett svenskt demokratiskt samhälle.

Om vi ska upprätthålla förtroendet för det svenska valsystemet behöver vi se till att det fungerar rakt av. Vi vet också att det finns många väljare – man kan alltid definiera vad många innebär – som har gått för att rösta men som redan kryssats av i röstlängden på grund av att en valförrättare kryssat på fel rad för en tidigare röstande person i vallokalen. Det har inneburit att den här väljaren inte fått rösta, eftersom den redan hade kryssats av i röstlängden.

Vi behöver strama upp det svenska systemet på olika sätt och vis, så att sådana saker inte kan hända i Sverige i dag, och se till att säkra våra demokratiska system i Sverige.