Fru talman! När jag i mitt yrke som växtodlingsrådgivare pratar med lantbrukare återkommer ett problem gång på gång: vildsvinen. När jag pratar med lantbrukare är frågan aldrig om det har skett några skador utan hur omfattande skadorna är. Vildsvinsfrågan handlar inte bara om enskilda förstörda åkrar. Den handlar om lantbrukets lönsamhet, trafiksäkerheten och Sveriges livsmedelsberedskap. När vilttrycket blir så stort att lantbrukare avstår från att odla vissa grödor påverkas hela livsmedelskedjan.

I mitt eget hemlän Jönköping ser vi hur lantbrukare väljer att avstå från vissa grödor, till exempel ärter och åkerbönor – grödor som bidrar till det svenska växtbaserade proteinet och minskar importen av foder. När sådan odling försvåras eller görs omöjlig ökar vår sårbarhet.

Sverige behöver stärka sin livsmedelsproduktion. Vi i Centerpartiet vill att minst 80 procent av den mat som vi konsumerar och som vi har goda förutsättningar att odla här i Sverige också ska odlas här. Då måste lantbrukarna kunna bruka sin mark utan att återkommande skador gör produktionen olönsam.

Fru talman! Dagens situation kräver mer än att vi konstaterar att problemet finns. År 1987 beslutade riksdagen att vildsvin skulle finnas i den svenska faunan. Då var populationen några hundra individer. I dag närmar vi oss 600 000 individer. Enligt prognosen kommer vi till 2030 att nå över 1 miljon. Vi ser hur vildsvinen tar sig längre norrut, till habitat som de är helt främmande i, vilket påverkar det befintliga djur- och växtlivet negativt.

Förvaltningen av vildsvinen måste utgå från de skador och olyckor dessa djur orsakar. Beslut behöver fattas närmare de människor som berörs, och verktygen måste fungera i praktiken. Centerpartiet vill se en modern och mer handlingskraftig viltförvaltning, där jägare, markägare och lokalsamhällen får större inflytande.

Därför vill vi i Centerpartiet för det första minska vildsvinsstammen till hållbara nivåer och sätta tydliga mål för att minska skadorna på jordbruksmark och viltolyckorna. Jag kommer personligen att driva frågan om ett mål för populationsstorleken. För det andra vill vi modernisera jaktlagen och göra minskade viltskador och färre viltolyckor till ett tydligt mål. För det tredje vill vi införa ett nationellt system med skottpengar som kan användas under begränsad tid och inom begränsade områden, exempelvis där skadorna är särskilt stora eller där akuta situationer uppstår.

Om lantbrukare inte kan odla den mat och det foder Sverige behöver försvagas både landsbygden och vår beredskap. Sverige behöver en livsmedelsproduktion som står stark.

Fru talman! Vi kan inte låta vildsvinen äta upp vår beredskap.

(Applåder)

I detta anförande instämde Julia Algotsson och Stina Larsson (båda C).