Fru talman! Marknadsekonomin är en fantastisk sak. Den har tagit miljoner människor ur fattigdom, svält och sjukdom, men det har blivit dags att uppdatera den.
Människan har funnits i snart 300 000 år, och för 10 000 år sedan blev vi bofasta. Vi var samlare som blev bönder, och för ungefär 250 år sedan kom industrialiseringen. Då var vi omkring 800 miljoner människor, och i dag är vi 8 miljarder.
I Sverige producerar och konsumerar vi varje år som om vi hade fyra jordklot, och i april varje år är vår budget för resursuttag spräckt.
I veckan släppte Världsnaturfonden sin årliga Living planet report. Den fastslår att världens bestånd av ryggradsdjur har minskat med 70 procent sedan 70-talet. Även om vi i Sverige kanske inte har de allra största utmaningarna med sinande artrikedom, och trots att vårt klimatavtryck bara utgör 0,1 procent av det globala, är jorden som bekant rund.
Tänk om vi hade en marknadsekonomi som var helt lagom och som fortsatte att skapa välstånd utan att äventyra de planetära gränserna eller företagarnas årliga resultat och finansiella säkerhet. Tänk om det helt enkelt bara gick att uppdatera marknadens spelregler så att de bättre styrde mot målet att hushålla med naturresurser snarare än att hushålla med antalet arbetade timmar i en värdekedja. Tänk om marknadsekonomin viktades om så att skatten på arbete minskades och skatten på jordens resursuttag ökades.
Stefan Krook, grundare av och vd för Kivra, Glocalnet och God el, har utvecklat dessa tankar i en modell och en bok som heter The laghum economy. Han föreslår – likt ett byte av en dators operativsystem – en uppdatering för den globala marknadsekonomin.
I Sverige består i dag 40 procent av bnp av skattemedel, och mer än 50 procent av dessa medel är knutna till skatt på arbete. I dag avgörs alltså en varas pris i stor utsträckning av just antalet arbetade timmar.
Tänk dig i stället att varje vara hade en informationsbärare – en EAN-kod – som kunde tala om exempelvis möbelns material, dess produktionsmetod, hur långt möbeln fraktats samt eventuella miljögifter i den och att detta i stället utgjorde grunden för priset. Tack vare en sådan EAN-kod skulle man successivt kunna flytta skattebasen från arbete till resursuttag.
Det skulle på så sätt också bli lätt att göra rätt för både kund och företag – och vilken växtkraft som skulle frigöras! Fler arbetstillfällen skulle bli möjliga, och fler innovativa materialflöden skulle uppstå.
Frågan är stor, men mänskligheten har tagit sig till månen, och förra veckan delades Nobelpris ut för något som gjort det möjligt för oss att läsa hjärnans signaler med hjälp av ljus.
Bransch för bransch och bit för bit är detta fullt möjligt. Det är dock ingen quickfix, och det sker inte över en natt. Det sker inte heller utan ytterligare problematisering och följdfrågor, men det är fullt möjligt att gå från tanke till verklighet och från nationell nivå vidare till Norden och Europa och till sist – eftersom det skapar en konkurrensfördel – till en helt ny marknadsekonomi på global nivå.
Fru talman! Som en liten människa och som ett litet första steg föreslår jag här i dag ett stort första steg för mänskligheten: en statlig offentlig utredning med syfte att reda i begreppen och arbeta vidare med Stefan Krooks ekonomiska modell the laghum economy. Vi är nämligen skyldiga nästa generation det, vi är skyldiga varandra det och vi är skyldiga företagen det. De behöver sjysta förutsättningar att göra kloka val utifrån.
En lagom ekonomi – eller laghum ekonomi – är viktigt på riktigt.
(Applåder)