Fru talman! Andra länders politiker och anonyma byråkrater, som vi varken kan välja eller avsätta, styr genom en organisation en stor del av det svenska samhället. Denna överstatliga organisation växer konstant. Den tar sig allt fler befogenheter. Den organisationen är Europeiska unionen.

Nu i början av mandatperioden kan vi påminna oss att riksdagsvalet även avgör Sveriges förhållningssätt till EU. Vi kan också påminna oss vad EU innebär i praktiken. Låt mig vara tydlig. Jag välkomnar de ömsesidiga ekonomiska fördelar som den inre marknaden, den gemensamma marknaden, medför. Men inga marknadsmässiga fördelar kan väga tyngre än nationell suveränitet. Inga marknadsmässiga fördelar kan rättfärdiga toleransen mot det som alltmer liknar ett auktoritärt styrelseskick – framför allt inte när man ju kan ha det ena utan det andra.

Fru talman! Jag ber att få notera att de största utgiftsposterna i EU inte är marknad och innovation. De är ”sammanhållning, resiliens och värden”. Samtidigt betalar vi mellan 25 och 30 miljarder kronor netto till EU. Jag vill göra några nedslag för att exemplifiera det jag pratar om här.

Mitt första exempel gäller chat control. Det är ett förslag som i princip skulle omöjliggöra anonym och säker kommunikation för vanliga medborgare. Man gick till och med så långt att man föreslog att skanna meddelanden innan de skickades. Nu går man mer mot att prata om åldersverifiering.

Mitt andra exempel handlar om Digital Services Act och den så kallade demokratiskölden. Man är helt öppen med att man vill begränsa spridningen av egentligen helt lagliga yttranden på internet. Man vill ge EU mer makt över valadministration och göra personer utan demokratiskt mandat till något slags sanningsgranskare.

Exempel 3, exempel 4 och exempel 5 – listan kan göras lång: svensk skog, våra bilar och minimilöner i medlemsländerna till exempel.

Inför kommande budget presenterar man också en ny version av krismekanismen där kvalificerad majoritet ska gälla för gemensamma lån. Det innebär i praktiken att Sverige mot sin vilja kan behöva gå i borgen för andra länders statsskuld. Samtidigt röstar Sverige ja till lagändringar i cirka 97 procent av fallen. Det är vi inte ensamma om, men det är en anmärkningsvärt hög siffra.

Fortsätter det i den här riktningen fortsätter också Sverigedemokraternas gamla EU-kritiska valaffisch att vara sann, nämligen att vi fick behålla snuset men inte friheten.

Fru talman! Överstatlighet och auktoritära tendenser blir inte något gott bara för att man lindar in dem i en EU-flagga. Nej! Europasamarbetet ska handla om just handel och ömsesidigt fördelaktiga avtal, inte om överstatlighet och kontroll av kontinentens fria nationer.

(Applåder)