Protokoll 2026/27:19 Onsdagen den 18 november

ärendedebatt / Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd
Anf. 23 Jennifer Merelaid Hankins (V)

Fru talman! En väl fungerande arbetskraftsinvandring kan tillföra mycket till den enskilda individen och till svensk ekonomi och arbetsmarknad. Detta förutsätter dock, enligt Vänsterpartiets uppfattning, ordning och reda på arbetsmarknaden och respekt för gällande lagar, villkor och kollektivavtal.

När granskningen av Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd publicerades kommenterade riksrevisorn följande: ”Bristerna ökar risken för lönedumpning och snedvriden konkurrens, där seriösa företag missgynnas. De skapar även en grogrund för arbetslivskriminalitet och arbetskraftsexploatering.”

Det handlar om att företag som tidigare upprepade gånger nekats arbetstillstånd ändå har fått nya tillstånd. I flera av de här fallen har företagen ansetts vara oseriösa. De har haft skenanställningar eller till och med förfalskat fackliga yttranden. Det är alltså i allra högsta grad skadliga beteenden som drabbar både anställda och svensk arbetsmarknad i stort. Det här är en konsekvens av den slapphänta politik gällande arbetskraftsinvandring som bedrivits i många år och som uppenbarligen gynnar skrupelfria arbetsgivare som utnyttjar människor.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens kritik och redogör för ett antal åtgärder man har vidtagit eller ska vidta, vilket är bra och välkommet. Vi ser fram emot ytterligare åtgärder. Men det väcker också en större fråga. Varför får vi med jämna mellanrum år efter år larmrapporter om problem med arbetsgivare som missbrukar systemet?

Frågan om företag som missbrukar arbetstillstånd är inte på något vis ny. Problem med oseriösa arbetsgivare som exploaterar människor har återkommit i många år, säkert snart två decennier. Flera tidigare regeringar har infört åtgärder som periodvis har minskat delar av problemen, men nu står vi här igen med en granskning som visar risker för lönedumpning, arbetslivskriminalitet och exploatering. Uppenbarligen har inte ett lappande och lagande av ett dåligt system varit tillräckligt. Det kanske är på tiden att överväga ett annat system.

Vänsterpartiet har i många år förespråkat en återgång till myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning, en behovsprövning där arbetsmarknadens parter är med. För att uppnå ordning och reda på arbetsmarknaden och stärka arbetstagarnas ställning behövs fler åtgärder, exempelvis att ytterligare stärka möjligheterna för arbetskraftsinvandrare som träder fram och berättar om missförhållanden hos arbetsgivaren att stanna och ha goda förutsättningar att söka nytt jobb, så att vi får upp de här problemen till ytan. Vi vill också införa möjlighet till skadestånd till den arbetstagare som drabbas.

Vi i Vänsterpartiet är övertygade om att åtgärder som riktar sig mot den som exploaterar – förövaren, så att säga – har större betydelse än mycket av det som regeringen de senaste åren ägnat full kraft åt för att avskräcka eller utvisa människor som arbetar i Sverige, till exempel att slopa spårbytet utan övergångsregler och skapa omöjliga lönekrav som leder till att nödvändig och kompetent arbetskraft utvisas.

Migrationsverket drunknar i Tidöregeringens alla lagändringar, där det bland annat verkar vara prioriterat att nagelfara hederliga människors uppehållstillstånd. Med regeringens utvisningspolitik är det därför inte så konstigt om arbetet med att kontrollera arbetstillstånd hamnade längre ned på priolistan.

Vi i Vänsterpartiet menar att det behövs andra skärpningar av lagstiftningen för att skapa ett rättvist system för arbetskraftsinvandring. Fokus ska ligga på att motverka utnyttjande och exploatering, inte på att allmänt begränsa invandring till Sverige eller göra det svårare för dem som redan har sökt sig till vårt land. Det ska vara arbetsmarknadens behov som styr arbetskraftsinvandringen, inte högerregeringens önskemål om minskad invandring eller nyliberala drömmar om billig arbetskraft.

(Applåder)