Protokoll 2026/27:18 Tisdagen den 17 november

/ Återrapportering från informellt möte mellan EU:s stats- och regeringschefer den 13 november
Anf. 1 Statsministern Ulf Kristersson (M)

Fru talman! I fredags träffades EU:s stats- och regeringschefer för ett informellt toppmöte i Dublin. Irland är som ni vet EU:s ordförandeland just nu.

Fokus låg den här gången på AI-frågor och vissa Ukrainafrågor. Dagen före toppmötet träffades också länderna i den bredare kretsen i den europeiska politiska gemenskapen, EPC, med grannskap med mera. I marginalerna till mötet diskuterades också EU:s långtidsbudget, Ukrainastödet och Europas konkurrenskraft.

Även om den ursprungliga tanken var att AI skulle vara den enda, men viktiga, diskussionspunkten på det informella toppmötet hade flera kollegor begärt att även några specifika Ukrainafrågor skulle diskuteras. Det handlade dels om vilka som ska företräda Europa i eventuella kommande samtal mellan Ryssland och Ukraina, dels om hur EU ska säkra Ukrainas finansiella stöd nästa år.

När det gäller olika samtal med Ryssland har ju president Putin ännu inte visat något som helst intresse för faktiska förhandlingar. Om samtal trots detta över huvud taget ska föras måste de utgå från det uppenbara: inget om Ukraina utan Ukraina, inget om Europa utan Europa, och Europa måste tala med en gemensam röst.

Det är därför i grunden bra att E3, som man säger, det vill säga Tyskland, Frankrike och Storbritannien – två länder i EU och ett land utanför EU – var på plats och informellt representerade Europa i de samtal som ägde rum i Abu Dhabi förra veckan.

I diskussioner på toppmötet var vi helt överens om det grundläggande: Europa måste vara med i alla samtal och förhandlingar som handlar om säkerheten – det som ofta kallas för säkerhetsarkitekturen – på vår kontinent, och om det gäller utvidgandet av Nato eller andra Natofrågor är det bara Nato och Natoländer som kan fatta dessa beslut – inte EU.

Det visades bred uppskattning för E3-ländernas arbete hittills, och efter diskussioner fanns också en samsyn om att detta format bör formaliseras och breddas till ett E5 som även inkluderar Italien och Polen. Representanter för EU och Nato kommer också att ingå.

Det här är från svenska utgångspunkter ingen perfekt lösning, men det är en tillräckligt bra modell. Ingen enskild person kommer nämligen att kunna ges mandat att tala för alla europeiska länder inom och utom EU, och vi vill inte ha en kakofoni av enskilda länder som ser egna, bilaterala, skäl att tala med president Putin.

Med det sagt vill jag upprepa vikten av att fokusera på det viktigaste: att stötta Ukraina inför och igenom en svår vinter och att öka vår press mot Ryssland. Samtal kan vara bra, men handling är bättre. Nu närmast behöver EU säkra finansiellt stöd till Ukraina för nästa år. Den frågan kommer upp på det extrainsatta möte som äger rum redan nästa vecka.

Även AI diskuterades som sagt en hel del. För att ge inspiration till diskussionerna hade två gäster bjudits in för att inleda dem. Det var vd:n för det franska AI-företaget Mistral, Arthur Mensch, som man inte sällan träffar just här i Stockholm. Det var också forskaren och Nobelpristagaren Geoffrey Hinton, som ofta kallas för AI:s gudfader.

Diskussionerna hade två huvudsakliga inriktningar. Den första var AI som ett kraftfullt europeiskt verktyg för konkurrenskraft. Det finns en bred samsyn om vikten av att Europa inte lämnar teknologisk walkover till USA och Kina när det gäller AI.

Vi kan från svenskt håll gå in i sådana diskussioner med gott självförtroende. Det finns flera framstående svenska AI-företag och ett helt ekosystem av talang och kapital som gör att vi slår över vår egen viktklass. Detta noterades också på toppmötet.

Den andra delen i diskussionen handlade tvärtom om risker och hur AI påverkar våra samhällen i mycket bredare bemärkelse. Till exempel handlade det om oro över hur AI påverkar barn och unga, om nationell säkerhet och om den långsiktiga arbetsmarknaden.

Det handlade också om vilka konsekvenser AI-utbyggnaden inte minst genom etableringen av stora datacenter får för vår miljö, vår natur och våra energipriser. Vi är nog alla överens om vikten av att denna utbyggnad ska ske på ett ansvarsfullt sätt, och Svenska kraftnät utreder för svensk del just nu hur man på ett mer effektivt sätt kan hantera stora elanslutningar.

Som så ofta i AI-diskussioner efterlystes globala överenskommelser. Inspirationen hämtas från andra sektorer, som civil flygtrafik, kärnkraft, centralbankernas finansiella samarbete mot finansiella kriser samt nukleär nedrustning. Där kan även länder som står mot varandra i många andra frågor se värdet av respekterade internationella regelverk. Dit är dock vägen ännu lång.